Års- och

hållbarhetsredovisning

2023

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Detta är

Handelsbanken

Handelsbanken bildades 1871. I dag,

drygt150 år senare, är vi en av världens

starkaste banker.

Vårt sätt att driva bank bygger på tilltro

och respekt för den enskilda människan,

såväl kunder som medarbetare. I Handels-

banken strävar vi efter att förändra och

förbättra oss för att vid varje givet ögon-

blick vara den bästa möjliga banken för

våra kunder. Vi skapar värde i varje

kundmöte.

Handelsbanken har ambitionen att ge

detbästa bankerbjudandet inom finan-

siering, sparande och rådgivning och

ser stora möjligheter att med nöjda kun-

der haen fortsatt stark affärsutveckling

och lönsam tillväxt till låg risk. Våra

hemmamarknader är Sverige, Norge,

Storbritannien och Nederländerna men

vi har även verksamhet i Luxemburg

och USA.

Året i korthet

Rörelseresultatet ökade med 35% till

36322 mkr (26 829).

Resultatet per aktie ökade 34% till 14,70

kronor (10,95).

Räntabiliteten på eget kapital steg till

15,9% (12,8).

Intäkterna ökade med 24% till 62 249 mkr

(50 375).

Räntenettot steg med 30% till 47 578 mkr

(36 614).

Kostnaderna ökade med 9% till -23 182

mkr (-21 212). Justerat för jämförelse-

störande poster var kostnadsökningen

8%. Kostnadsökningen förklaras av de

ökade investeringarna för att stärka

bankens erbjudande, samt av generell

inflation i bankens hemmamarknader.

K/I-talet förbättrades till 37,2 (42,1).

Kreditförlustnivån uppgick till 0,01% (0,00).

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick

till18,8% (19,6).

Styrelsen föreslår en ordinarie

utdelning på 6,50 kronor per aktie (5,50)

samt en extra utdelning på 6,50 kronor

per aktie (2,50).

Under 2023 har Handelsbanken

lanserat en koncerngemensam över-

grip ande omställningsplan för bankens

klimatarbete med stort fokus på fastig-

heter och bolån.

Ingen annan privatägd bank i världen

har högre rating än Handelsbanken

setttill bankernas sammanvägda rating

från Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s.

Handelsbanken erhöll under 2023

utmärkelsen som Årets affärsbank samt

Sveriges småföretagsbank i oberoende

Finansbarometerns undersökning.

Handelsbanken rankas som den

säkraste affärsbanken i Europa och

denfemte säkraste i världen enligt

GlobalFinance ranking av 500 banker.

Handelsbanken har mer nöjda kunder

änbranschgenomsnittet på samtliga

hemmamarknader enligt SKI/EPSI

Rating2023.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

1

2023

Bank på vårt eget sätt

Vår lokala förankring

Vår syn på risk och hållbarhet skapar, tillsammans med vårt unikt långsiktiga

perspektiv, kundrelationer som håller genom livets alla skeenden. Vårt sätt

attdriva bank bygger på en stark tro och respekt för den enskilda människan.

Vierbjuder våra kunder:

En av världens tryggaste banker

Finansiell styrka och stabilitet över tid gör Handelsbanken till en bank som k underna

alltid kan räkna med, oavsett konjunktur. Det har bland annat gjort att virankas

som den säkraste affärsbanken i Europa, och den femte säkraste i världen, av Global

Finance. Handelsbanken är den enda stora svenska bank som inte behövt hjälp av

vare sig skattebetalare eller aktieägare vid finanskriser och ingen annan privatägd

bank i världen har en bättre sammanvägd rating än Handelsbanken.

Unik långsiktighet

Vi ger alltid våra kunder det långsiktigt bästa rådet, utan att snegla på vad som

kortsiktigt är den mest lönsamma produkten för banken. Det finns inga volymkrav,

budgetar eller centralt bestämda säljmål i banken. Handelsbanken mäter sin fram-

gång i kundnöjdhet, kostnadseffektivitet och lönsamhet. Våra medarbetare som

möter kunden inom kontorsrörelsen har inte rörlig ersättning, varken i form av bonus

eller provisioner. Det gör oss unikt långsiktiga.

Värde i varje kundmöte

För oss startar en långsiktig relation med ett möte mellan människor. Därför ser vi

kundmötet som kärnan i Handelsbanken, oavsett om det är vardaglig service via

digitala tjänster eller kvalificerad rådgivning vid livets stora händelser. I varje möte

kan vi lyssna, lära och säkerställa att vårt erbjudande är i takt med kundens behov.

Det bidrar till bättre beslut och nöjdare kunder.

Partnerskap för hållbarhet

Vi är övertygade om att det inte finns någon motsättning mellan avkastning och att

bidra till en hållbar värld. Tvärtom. Hos oss får våra kunder en bank där vi långsiktigt

och konkret arbetar tillsammans. Vi investerar våra kunders sparande på ett håll-

bart sätt, arbetar aktivt med jämställd rådgivning, finansierar företag i deras omställ-

ningsresor och är engagerade i att hitta lösningar. Vårt mål är att vara den mest håll-

bara banken och tillsammans med våra kunder och samarbetspartners vill vi skapa

en hållbar framtid.

Nya insikter och kunskap

Vi vill tillföra värde i både de små och stora frågorna, för våra kunder och för

samhället i stort. Hos oss får kunderna tillgång till kunskap och insikter från våra

främsta experter. Genom att sprida nya relevanta insikter och bidra till fördjupad

kunskap vill vi ge våra kunder bästa möjliga förutsättningar att fatta så bra ekono-

miska beslut som möjligt.

2

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Kort information

Svenska Handelsbanken AB (publ)

Organisationsnummer: 502007-7862

Styrelsens säte: Stockholm

handelsbanken.com

This report is also available in English.

Handelsbankens årsstämma 2024

Handelsbankens årsstämma 2024 hålls onsdagen den 20 mars 2024. Aktieägare som önskar delta vid stämman ska dels vara

införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 12 mars 2024, dels ha anmält sitt deltagande vid stämman

senast torsdagen den 14 mars 2024. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att delta i stämman,

begära att registreras i eget namn i den av Euroclear förda aktieboken. Sådan registrering kan vara tillfällig (så kallad rösträtts-

registrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering

som gjorts senast torsdagen den 14 mars 2024 beaktas vid framställning av aktieboken. Närmare information om årsstämman

finns i kallelsen på bankens webbplats, handelsbanken.com/bolagsstamma.

Utdelning

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 6,50 kronor per aktie och en extrautdelning på 6,50 kronor per aktie. Styrelsen föreslår

som avstämningsdag för utdelning fredagen den 22 mars 2024 vilket innebär att Handelsbankens aktie handlas utan rätt till

utdelning torsdagen den 21 mars 2024. Beslutar stämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen skickas ut av Euroclear

onsdagen den 27 mars 2024.

Finansiell kalender 2024

7 februari Bokslutskommuniké 2023

20 mars Årsstämma

24 april Delårsrapport januari – mars 2024

17 juli Delårsrapport januari – juni 2024

23 oktober Delårsrapport januari – september 2024

Finansiell information

Följande rapporter kan laddas ner alternativt beställas från handelsbanken.com:

• års- och hållbarhetsredovisningar

• delårsrapporter

• risk- och kapitalhanteringsrapporter

• klimatrapporter

• bolagsstyrningsrapporter

• ersättningsrapporter

• faktaböcker

• hållbarhet och ägarstyrningsrapporter.

Distribution

Års- och hållbarhetsredovisningen kan beställas genom Investor Relations, telefon 08-701 10 00, eller via handelsbanken.com/ir.

Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2023

Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2023 innehåller följande avsnitt:

• Hållbarhetsrapport på sidorna 36–65 och taxonomirapportering på sidorna 276–305 som tillsammans avser Handelsbankens

lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen

• Hållbarhetsinformation på sidorna 257–272

• GRI-index på sidorna 273–275.

Tillsammans utgör de Handelsbankens samlade hållbarhetsredovisning för 2023 och omfattar hela koncernen, om inte annat

anges. Det är Handelsbankens fjortonde hållbarhetsredovisning och den har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives

(GRI) standards. Hållbarhetsredovisningen har granskats av bankens externa revisorer och Revisors rapport över hållbarhets-

rapport och hållbarhetsredovisning finns på sidan 306 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2023.

Hållbarhetsredovisningen bygger på kontinuerligt genomförda intressentdialoger och en väsentlighetsanalys

som genomfördes under 2022. Avsnittet Hållbarhetsrapport innehåller beskrivningar av hållbarhetsstyrning,

affärsmodeller och processer samt aktiviteter för 2023. Avsnittet Hållbarhetsinformation innehåller information om

Handelsbankens hållbarhetsmål, detaljerade resultatupplysningar och GRI-index. Handelsbankens Principles for

Responsible Banking (PRB) Self-Assessment finns i en separat publikation på handelsbanken.com/hallbarhet.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

33

Innehåll

Vd-ord 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KONCERNEN

Innehåll 6

Idé och mål 7

Mål och måluppfyllelse 8

Vår idé och vårt arbetssätt 10

Verksamhetens utveckling Finansiell översikt 2023 12

Verksamhetens utveckling 13

5-årsöversikt Koncernen 16

Nyckeltal per år 18

Utveckling per kvartal 19

Segmentinformation 20

Handelsbanken Sverige 22

Handelsbanken Storbritannien 24

Handelsbanken Norge 26

Handelsbanken Nederländerna 28

Handelsbanken Capital Markets 30

Övriga enheter som inte

redovisas i segmenten 32

Aktien och ägarna 34

Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport 36

Innehåll 37

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport 66

Innehåll 66

Bolagsstyrning i Handelsbanken 67

Struktur för bolagsstyrning 68

Styrelse 78

Koncernledning 81

FINANSIELLA RAPPORTER

KONCERNEN

Innehåll 82

Resultaträkning Koncernen 83

Totalresultat Koncernen 84

Balansräkning Koncernen 85

Förändring i eget kapital

Koncernen 86

Kassaflödesanalys Koncernen 87

Noter Koncernen 89

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MODERBOLAGET 202

FINANSIELLA RAPPORTER

MODERBOLAGET

Innehåll 203

Resultaträkning Moderbolaget 204

Totalresultat Moderbolaget 205

Balansräkning Moderbolaget 206

Förändring i eget kapital

Moderbolaget 207

Kassaflödesanalys

Moderbolaget 208

5-årsöversikt Moderbolaget 210

Noter Moderbolaget 212

STYRELSENS OCH VD:S

UNDERSKRIFTER

Styrelsens och vd:s underskrifter 251

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse 252

HÅLLBARHETSINFORMATION

Innehåll 257

Hållbarhetsinformation 258

GRI-index 273

TAXONOMIRAPPORTERING

Hållbarhetsrapport

– EU taxonomin 276

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisors rapport över översiktlig

granskning av hållbarhets-

redovisning 306

ÖVRIGT

Definitioner och förklaringar 307

Den formella årsredovisningen som revisorerna granskat utgörs av sidorna 6–35 och 66–251 och omfattar de avsnitt som har färgmarkering    

Den lagstadgade hållbarhetsrapporten utgörs av sidorna 36–65 samt 276–305 och omfattar de avsnitt som har färgmarkering 

Hållbarhetsinformation samt GRI-index finns på sidorna 257–272 samt 273–275 och har färgmarkering 

VD-ORD

4

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Tydligt affärsfokus ska göra

en bra bank ännu bättre

2023 blev, inte helt oväntat, ett bra år i Handelsbanken. Banken har en

stabil affär, med bra kunder, robusta finanser och kompetenta medar-

betare. Under det gångna året har dessutom kraftigt förändrade mark-

nadsräntor skapat förutsättningar för en extraordinär resultatökning,

somsjälvklart blir ännu lite bättre i en bra bank.

Och Handelsbanken är en riktigt bra bank: vi har nöjda kunder, vi

räknas till en av världens fem säkraste banker och vi har ett decentra-

liserat arbetssätt som skapar lägre risk och mer kompetenta med-

arbetare.

Det är den, mycket stabila banken, jag nu fått förmånen att leda.

Ansvaret är stort men jag känner en trygghet i hur banken byggts

upp genom årtionden. Nu ska vi fortsätta att göra en redan bra bank

ännu bättre. Ännu lite mer Handelsbanken, helt enkelt.

Banken har de senaste åren ställt om. Vi har gett våra kontor större

resurser, tillfört nya kompetenser och gett våra kontorschefer ännu

större beslutsmandat. Detta innebär att i stort sett alla viktiga affärsbe-

slut i banken tas ute på våra kontor.

”

Och Handelsbanken är en riktigt

bra bank: vi har nöjda kunder,

viräknas till en av världens fem

säkraste banker och vi har ett

decentraliserat arbetssätt som

skapar lägre risk och mer kompe-

tenta medarbetare.

”

Samtidigt har vi lämnat marknader och länder där lönsamheten

varit otillräcklig och möjligheterna till utveckling av vår affär begränsade.

Resultatet har blivit en bank betydligt mer fokuserad på sin affär,

påmarknader där vårt sätt att driva bank fungerar och växer.

Detta arbete, som min företrädare Carina Åkerström inledde, ska nu

fortsätta – och omfatta hela banken. Därför kommer hög prioritet ges

tillatt skapa samma tydliga affärsfokus även på våra centrala enheter.

”

Vår lokala förankring och det

faktumatt vi ger våra med-

arbetare stortbeslutsmandat skapar

avgörande fördelar.

”

I vår bank finns det två huvuduppgifter: antingen gör du affärer eller

såhjälper du dem som gör affärer. Tänker man så är det ganska enkelt

attsortera i vad som behöver göras. Det finns naturligtvis viktiga centrala

funktioner som till exempel arbetet mot finansiell kriminalitet, riskkontroll

och redovisning som ser till att banken fungerar i enlighet med gällande

regelverk.

Vår lokala förankring och det faktum att vi ger våra medarbetare stort

beslutsmandat skapar avgörande fördelar. En är att vi känner våra kunder

och att viktiga affärsbeslut ofta fattas tillsammans med kunden. En annan

är att vi bygger kompetens då våra nya medarbetare från dag ett tränas i

att fatta självständiga beslut. På så sätt byggs vår bank av kunniga, skick-

liga medarbetare på ett sätt som är svårt att kopiera. Kundkännedom,

eget beslutsmandat och hög kompetens leder bland annat till att vi tar

mindre risk – vilken gynnar både kunden, banken och våra aktieägare.

Dessutom har detta, i årtionden, gett oss nöjdare kunder än våra jämför-

bara konkurrenter.

Teknikutvecklingen i samhället går snabbt och erbjuder stora möjlig-

heter. Jag har initierat en satsning på AI för att effektivisera vårt eget inre

arbete. Målet är att än mer automatisera tungrodda, monotona processer

VD-ORD

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

5

och administrativa arbetsuppgifter. Men i Handelsbanken sköter inte

maskinerna mötet med kunden. Tvärtom är det mänskliga mötet vår

främsta konkurrensfördel. Våra kunder ska inte behöva möta chattrobotar

eller oändliga knappval. Hos oss betyder ny teknik istället att vi frigör resur-

ser för bättre service, rådgivning och stöd. Kort sagt: mer tid för affärer.

”

Men i Handelsbanken sköter inte

maskinerna mötet med kunden.

Tvärtom är det mänskliga mötet

vårfrämsta konkurrensfördel.

”

Under 2023 har vi lanserat en koncerngemensam övergripande omställ-

ningsplan för vårt klimatarbete med stort fokus på fastigheter och bolån.

Hållbarhet är inget nytt för Handelsbanken, vår verksamhet har bedrivits

ansvarsfullt och långsiktigt i decennier. För mig är det självklart att

Handels banken står bakom nya hållbarhetsregelverk och andra initiativ

för hållbart företagande, till exempel Principles for Responsible Banking

(PRB), Global Compact och Net Zero Banking Alliance (NZBA).

Jag vill rikta ett stort tack till våra kunder för fortsatt förtroende och till

alla medarbetare för deras insatser. Det är med glädje och entusiasm jag

tar mig an uppgiften att leda banken som vd och koncernchef.

Stockholm i februari 2024

Michael Green, verkställande direktör och koncernchef

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Förvaltningsberättelse

INNEHÅLL

Idé och mål 7

Mål och måluppfyllelse 8

Vår idé och vårt arbetssätt 10

FINANSIELL ÖVERSIKT 2023 12

VERKSAMHETENS UTVECKLING 13

5-ÅRSÖVERSIKT KONCERNEN 16

NYCKELTAL PER ÅR 18

UTVECKLING PER KVARTAL 19

SEGMENTINFORMATION 20

Handelsbanken Sverige 22

Handelsbanken Storbritannien 24

Handelsbanken Norge 26

Handelsbanken Nederländerna 28

Handelsbanken Capital Markets 30

Övriga enheter som inte

redovisas i segmenten 32

AKTIEN OCH ÄGARNA 34

HÅLLBARHETSRAPPORT 36

Innehåll 37

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 66

Innehåll 66

Bolagsstyrning i Handelsbanken 67

Struktur för bolagsstyrning 68

Styrelse 78

Koncernledning 81

IDé OCH MÅL | fÖRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

7

Idé

Handelsbanken skapar värde genom unika kundmöten. Genom tilltro

till människan, stark lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt

skapar vi långsiktiga kundrelationer.

Genom att driva banken ansvarsfullt, hållbart och med stabila finanser,

bygger vi förtroende bland kunder, aktieägare och omvärld.

Nöjdare kunder, intäkter som växer snabbare än kostnader och en låg

risktolerans skapar en uthållig lönsamhet och förmåga att oberoende

av omvärldsläge växa vår affär och vårt kunderbjudande.

Mål

Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för

jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna.

Handelsbankens lönsamhetsmål syftar till att ge aktieägarna en

långsiktigt god värdetillväxt med stigande vinst per aktie över

konjunkturcykeln. Med stabila finanser kan banken också stödja

sina kunder oavsett läget i omvärlden. Lönsamhet och sund,

hållbar verksamhet är avgörande för våra aktieägare som inves-

terat i banken. Dessutom bidrar det till låga finansieringskostna-

der, god tillväxt och att banken ses som en attraktiv arbetsgivare.

Målet ska främst nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader

än konkurrenterna.

MÅL OCH MÅLuppfyLLELSE | fÖRVALTNINGSBERäTTELSE

8

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Mål och måluppfyllelse

Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter

på hemmamarknaderna. Målet ska främst nås genom att banken har nöjdare kunder och lägre

kostnader än konkurrenterna.

MEST NÖJDA KUNDER

Banken ska nå företagsmålet genom att bland annat ha nöjdare kunder

än konkurrenterna. Kvaliteten och servicen ska därför minst motsvara och

helst överträffa kundernas förväntningar.

Utfall

Handelsbanken behåller sin stabila och starka position vad gäller kund-

nöjdhet, genom att ha nöjdare privat- och företagskunder än genom-

snittet för branschen på samtliga hemmamarknader. Nöjda kunder och

stabila relationer är ett mått på att bankens sätt att arbeta fungerar.

Sverige Stor-

britannien

Neder-

länderna

Norge

100

Index

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Sverige Stor-

britannien

Neder-

länderna

Norge

100

Index

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Kundnöjdhet privatkunder 2023 Kundnöjdhet företagskunder 2023

Källa: SKI/EPSI 2023

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Marknader under avveckling är inte inkluderade i resultatet.

KOSTNADSEFFEKTIVITET

Företagsmålet ska också nås genom att kostnadseffektiviteten ska vara

högre än i jämförbara konkurrenter.

Utfall

Handelsbankens omkostnader i relation till intäkter uppgick till 37,2% (42,1).

Motsvarande nyckeltal för ett genomsnitt av övriga stora nordiska banker

var 39,0% (46,2).

2023202220212020201920182017201620152014

Kostnader/Intäkter, exklusive kreditförluster 2014–2023

Handelsbanken Genomsnitt nordiska banker exklusive Handelsbanken

HÅLLBARHETSMÅL

Handelsbanken har som mål att vara och uppfattas som den mest hållbara

aktören bland jämförbara konkurrenter. Bedömningen görs utifrån ett vägt

snitt av hållbarhetsbetygen för jämförbara konkurrenter på våra hemmamark-

nader i fyra globala hållbarhetsundersökningar

omräknat till en skala 0–100

för alla fyra undersökningarna samt utifrån kundundersökningar från Svenskt

Kvalitetsindex SKI.

Därutöver har Handelsbanken i enlighet med sina åtaganden under FN:s

Principles for Responsible Banking (PRB) satt upp hållbarhetsmål inom tre

områden; investering, finansiering och rådgivning, samt ett mål för nettonoll-

utsläpp av växthusgaser för Handelsbankens verksamhet inklusive relevanta

delar av utlånings- och investeringsportföljen, se sidan 258.

Vägt snitt hållbarhetsundersökningar

100

Bank 10Bank 9Bank 8Bank 7Bank 6Bank 5Bank 4Bank 3Bank 2Bank 1Handels-

banken

ISS ESG, MSCI ESG Research, S&P Global SAM Corporate Sustainability Assess-

ment och Sustainalytics.

FÖRETAGSMÅL

Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämför-

bara konkurrenter på hemmamarknaderna.

Måluppfyllelse

Handelsbanken uppnådde (per 30 september 2023

) företagsmålet att ha

högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemma-

marknaderna. En preliminär avsättning till resultatandelssystemet Oktogonen

för helåret 2023 gjordes med ett belopp som för den kvarvarande verksam-

heten uppgick till -83 miljoner kronor (-196).

Räntabilitet på eget kapital 1973–2023

-10

-5

-23-21-19-17-15-13-11-09-07-05-03-01-99-97-95-93-91-89-87-85-83-81-79-77-75-73

Räntabilitet på eget kapital 1973–2023

Gäller ÅR

Handelsbanken Jämförelsebanker på hemmamarknaderna

Samtliga banker ingående i jämförelsegruppen hade vid denna årsredovisnings

fastställande ännu ej publicerat sina årsbokslut för 2023.

Per september 2023.

För perioden fram till och med 2002 ingår endast svenska banker och

under perioden 2003–2012 endast nordiska banker.

Branschgenomsnitt 64,1

MÅL OCH MÅLuppfyLLELSE | fÖRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

9

KREDITKVALITET

Handelsbanken har låg risktolerans. Detta innebär att krediternas kvalitet

aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal.

Utfall

Kreditförlusterna uppgick till -141 miljoner kronor (-47). I relation till utlåningen

uppgick kreditförlusterna till 0,01% (0,00).

Under de senaste tio åren, det vill säga sedan 2014, har bankens genom-

snittliga kreditförlustnivå uppgått till 0,05%. Det ska jämföras med genom-

snittet för övriga stora nordiska banker som under samma period uppgick

till0,10%.

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

20232021201920172015201320112009200720052003

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

20232021201920172015201320112009200720052003

Handelsbanken

Övriga nordiska banker

-0,2

-0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

20232021201920172015201320112009200720052003

Handelsbanken

Övriga nordiska banker

Handelsbanken Övriga nordiska banker

Kreditförluster i procent av utlåning 2002–2023

Kärnprimärkapitalrelation, 2019–2023

20232022202120202019

KAPITAL

Bankens kapitalmål innebär att kärnprimärkapitalrelationen, under normala

förhållanden, ska överstiga det kärnprimärkapitalbehov som Finans-

inspektionen kommunicerar till banken med 1–3 procentenheter. Banken

ska även i övrigt uppfylla de kapitalkrav som myndigheterna beslutar om.

Utfall

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid utgången av året till 18,8% (19,6).

Banken bedömer att det samlade kärnprimärkapitalbehovet enligt Finans-

inspektionen vid utgången av året uppgick till 14,8%.

RATING

Handelsbanken ska ha en hög rating hos de externa ratinginstituten.

Utfall

Ingen annan privatägd bank i världen har högre rating än Handelsbanken

sett till bankernas sammanvägda rating från Fitch, Moody’s och Standard

& Poor’s. Handels bankens lång- och kortfristiga seniora rating var under

året oförändrad hos de ratinginstitut som följer banken.

Nordiska bankers rating

Standard & Poor’s Fitch Moody’s

31 december

2023

Lång-

fristig

Kort-

fristig

Lång-

fristig

Kort-

fristig

Finansiell

styrka (BCA)

Lång-

fristig

Kort-

fristig

Handelsbanken AA- A-1+ AA F1+ a2 Aa2 P-1

DNB AA- A-1+ a2 Aa2 P-1

Nordea AA- A-1+ AA- F1+ a3 Aa3 P-1

SEB A+ A-1 AA- F1+ a3 Aa3 P-1

Swedbank A+ A-1 AA- F1+ baa1 Aa3 P-1

Danske Bank A+ A-1 A+ F1 baa2 A3 P-2

Baseline Credit Assessments (BCA) är en indikator för the issuers’

standalone intrinsic strength.

Källa: SNL

VÅR IDé OCH VÅRT ARBETSSäTT | fÖRVALTNINGSBERäTTELSE

10

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Vår idé och vårt arbetssätt

Handelsbanken bildades för över 150 år sedan. I dag är vi en av världens starkaste banker.

Vi bygger vår verksamhet på en stark lokal förankring, ett decentraliserat arbetssätt,

stabila finanser och låg risk. Genom våra kundmöten skapar vi långsiktiga relationer med

våra kunder. Det är också i kundmötet som grunden läggs för att utveckla bankens verk-

samhet i linje med kundens behov. Vi strävar alltid efter att ha det bästa erbjudandet inom

finansiering, sparande och rådgivning. Vi driver vår bank ansvarsfullt, hållbart och med

omtanke om kunden. På så sätt får vi nöjda kunder, bygger värde för våra aktieägare och

skapar förtroende hos omvärlden.

Nöjda kunder

Viktiga affärsbeslut ska fattas så nära kunden

som möjligt. Att våra kunder alltid har möjlig-

het att få träffa den som bestämmer är en god

förutsättning för bra kundmöten och bidrar till

snabbare, bättre beslut och nöjdare kunder.

Kundens förtroende byggs på lång sikt, men

vinns och vårdas vid varje kundmöte. Kund-

mötet är därför centralt i Handelsbankens

verksamhet.

Vi möter kunden där kunden vill

För oss är mötet med kunden det centrala i

att skapa värde för våra kunder och i vårt sätt

att bedriva bank. Vi erbjuder personliga kund-

möten – oavsett var, hur och när vi möter

kunden. Vår uppgift är att göra det enkelt för

kunden att nå oss och att erbjuda rådgivning

och service som präglas av omtanke. Det

finns alltid ett samlat kundansvar på kontoret

som ligger närmast beläget kundens geogra-

fiska hemvist. Det gäller så väl privatpersoner

som företag. Våra kunder uppskattar vår

lokala förankring, att vi känner kunden och

den lokala marknaden. Vi fattar därför våra

affärsbeslut lokalt tillsammans med kunden.

Vi utgår alltid ifrån kundens behov, samtidigt

som vi löser varje vardagsärende på ett effek-

tivt sätt. Att våra kunder är nöjda är avgör-

ande för oss och en förutsättning för att vi

skanå vårt mål.

Decentraliserat arbetssätt

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt

genomsyrar hela banken. För våra kunder

innebär det att det alltid är det lokala kontoret

som har kund- och kreditansvaret, oavsett hur,

var och när kunden har kontakt med banken.

Kontorens självständighet ger en mycket

stark lokal förankring med långsiktiga kund-

relationer. Korta beslutsvägar ger också en

snabbare anpassningsförmåga till olika för-

ändringar på lokala marknader och möjlighet

att snabbt ta tillvara nya affärsmöjligheter.

Skickliga medarbetare

Banken har en långsiktig syn på relationer till

såväl kunder som medarbetare och ser varje

rekrytering som betydelsefull. Medarbetare

med stor kunskap och bred erfarenhet från

såväl flera kunskapsområden som olika

delar av banken är avgörande för att ha nöjda

kunder. Handelsbankens ambition är att möta

medarbetarens behov under olika faser i livet

på ett flexibelt sätt så att medbetaren ges för-

utsättningar för att utvecklas i banken.

Vårt bästa råd

Handelsbanken har under många år fram-

gångsrikt bedrivit verksamheten baserad på

lokal närvaro, långsiktiga relationer och stark

lokal beslutskraft. Med affärsmodellen som

utgångspunkt riktar bankens erbjudande sig

framförallt till privatkunder, fastighetsbolag

samt andra ägarledda bolag. Kunderna efter-

frågar främst finansiering, sparande och

betalningslösningar av olika slag. Banken

utvecklar kontinuerligt sina produkter och

tjänster för att ha ett konkurrenskraftigt erbju-

dande och därmed förbättra lönsamheten

med bibehållen låg risk. Gemensamt för

samtliga produktområden är att banken tyd-

ligt integrerar hållbarhet i kundrelation och

erbjudande. Oavsett mötesplats ger vi alltid

kunden vårt bästa råd utan att snegla på vad

som kortsiktigt är den mest lönsamma pro-

dukten för Handelsbanken. Med vårt bästa

råd bygger vi förtroendefulla relationer med

våra kunder.

VÅR IDé OCH VÅRT ARBETSSäTT | fÖRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

11

Handelsbanken är

alltid Handelsbanken

Genom åren har vår modell ständigt

testats. Iupp- och nedgång, i bra och

dåliga tider har vår modell fungerat. Men

den är inte – och har aldrig varit – statisk.

Vår affär måste ständigt utvecklas och

möta våra kunders behov. Så kommer vi

att fortsätta, att med hög effektivitet och

lyhördhet, skapa tillväxt och generera

god lönsamhet och hög avkastning till

våra aktieägare.

Ett hållbart

värdeskapande

Hållbarhet ska alltid vara integrerat i vårt sätt

att tänka och ta beslut. På central nivå fast-

ställer Handelsbanken policyer, regelverk,

riktlinjer och instruktioner inom en rad olika

områden. Bland annat inom jämställdhets-

området, där en inkluderande kultur gör att

vi på bästa sätt kan ta tillvara fördelarna som

jämställdhet och mångfald innebär. Vår kredit-

policy tar sin utgångspunkt i vår låga risk-

tolerans. Tillsammans med vår hållbarhets-

policy lägger det grunden till en bank vars

mål är bättre lönsamhet än genomsnittet för

jämförbara konkurrenter på hemmamark-

naderna. Detta gör att vi blir mer långsiktigt

hållbara, starkare i kris och mer attraktiva,

såväl att investera i som att vara kund hos

eller att arbeta för.

Lönsamhet före volym

Våra medarbetare som möter kunden inom

kontorsrörelsen har inte rörlig ersättning,

varken i form av bonus eller provisioner, och

saknar därför personliga ekonomiska incita-

ment att försöka övertyga kunden om att en

viss tjänst eller produkt passar bäst. Det

finns heller inga volymkrav, budgetar eller

centralt bestämda säljmål i banken. Istället

mäter banken sin framgång i kundnöjdhet,

kostnadseffektivitet och lönsamhet.

Stabila finanser

Stabila finanser är en förutsättning för för-

mågan att göra alla de affärer banken och

våra kunder önskar göra – med goda villkor.

Med stabila finanser kan vi stödja våra kunder

oavsett omvärldsläge. Finansiell stabilitet

ger inte bara flexibilitet och handlings frihet,

utan även lägre finansieringskostnader och

bidrar därmed till högre lönsamhet. Handels-

banken bygger sina finanser på helt kom-

mersiella villkor och är en av få banker på

sina hemmamarknader som inte sökt finan-

siellt stöd från staten, centralbanker eller

aktieägare under tider av oro på de finan-

siella marknaderna. Handelsbanken ärden

bank som har högst kreditrating av samtliga

jämförbara privatägda banker och högst

rating globalt vid en sammanvägning av de

ledande kreditvärderingsinstituten Fitch,

Moody’s och S&P’s ratings.

Låg risktolerans

Bankens låga risktolerans innebär att vi

medvetet undviker att delta i affärer med hög

risk, även om ersättningen för ögonblicket är

hög. Den låga risktoleransen upprätthålls

genom en stark riskkultur som är uthållig

över tid och som gäller på alla områden

ikoncernen. Det är viktigt för banken att

kreditgivningen grundas på en bedömning

av varje enskild kunds återbetalningsför-

måga. Handelsbankens placering i Global

Finances ranking av världens säkraste ban-

ker är ytterligare en bekräftelse på bankens

framgångsrika affärsmodell som präglas av

låg risktolerans och höga kreditkvalitet.

Långsiktighet

Handelsbanken har bedrivit bankverksamhet

sedan 1871 och är den äldsta noterade

aktien på Stockholmsbörsen. Vårt mål är att

ha bättre lönsamhet än genomsnittet för jäm-

förbara konkurrenter på hemmamarknaderna

genom nöjdare kunder och lägre kostnader.

För att nå målet utvecklar vi ständigt vår affär.

Vi inriktar oss på det vi kan, och är bra på,

ochatt göra det ännu bättre. Vi erbjuder våra

kunder långsiktiga relationer och ser till helhe-

ten. Våra kunder, såväl privatpersoner som

företag, har precis som banken en god och

stabil ekonomi. Handelsbankens hemmamark-

nader är Sverige, Storbritannien, Norge och

Nederländerna. Varje hemmamarknad har

sinegen landsorganisation i respektive land.

Banken har också verksamhet i Luxemburg

och USA.

Vår idé om hur vi ska driva vår bank bygger

i grunden på tilltro och respekt för människans

förmåga att själv fatta kloka beslut och göra

gott. Vi är övertygade om att våra medar-

betare vill göra ett bra jobb, ta ansvar och

utvecklas. Människor gillar att möta andra

människor, samarbeta, hitta gemensamma

lösningar och bygga relationer. Därför har vi

anpassat vår organisation och vårt sätt att

arbeta för att passa just människor. Både

medarbetare och kunder. Det innebär att våra

medarbetare har ett stort ansvar och stora

befogenheter att fatta beslut i alla typer av frå-

gor som rör kunden. Det skapar bättre och

snabbare beslut nära kunden och bidrar till att

banken får nöjdare kunder. Ett decentraliserat

arbetssätt och lokal förankring är grundläg-

gande i vårt arbete. Kundundersökningar

visar att våra kunder har valt oss för att de litar

på oss och har förtroende för vårt sätt att

driva bank. Förutom att en bank bygger hela

sin affär på förtroende handlar det i grunden

också om att vara tillgänglig, enkel att ha att

göra med och att bemöta kunderna med för-

ståelse och omtanke.

finansiell översikt | förvaltningsberättelse

12

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

Finansiell översikt 2023

• Rörelseresultatet ökade med 35% till 36 322 mkr (26 829).

• Räntabiliteten på eget kapital steg till 15,9% (12,8).

• K/I-talet förbättrades till 37,2% (42,1).

• Kreditförlustnivån uppgick till 0,01% (0,00).

• Kärnprimärkapitalrelationen efter föreslagen utdelning uppgick till 18,8% (19,6).

• Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 6,50 kronor per aktie (5,50) och en

extrautdelning på 6,50 kronor per aktie (2,50).

Stabilt resultat bygger stabil bank

Kraftigt höjda marknadsräntor bidrog till en högre förräntning av bankens eget kapital vilket kompenserade för krympande

bolåne marginaler under året. K/I-talet förbättrades, kreditkvaliteten var fortsatt stark och räntabiliteten ökade. Banken rankas

som en av världens mest stabila banker enligt de ledande ratinginstituten och den robusta finansiella ställningen stärktes ytter-

ligare av den extraordinära resultatförbättringen. Finansiell stabilitet är en förutsättning för att, oavsett omvärldsläge, kunna ta

ettbetydande ansvar för kreditförsörjning. Handelsbanken är sammantaget den största kreditgivaren till hushåll och företag

idensvenska marknaden.

Hög beredskap i osäkert omvärldsläge

Banken har historiskt klarat tider av finanskris och kraftig makroekonomisk nedgång väl och har varken haft behov av stöd eller

garanti från staten och inte heller från aktieägarna i form av utspädande nyemissioner. Nyckeln har varit och är långsiktighet och

låg risktolerans. Givet aktuellt omvärldsläge är bankens bedömning att det är motiverat att ha en extra kärnprimärkapitalbuffert

på 1 procentenhet över bankens ordinarie måltalsintervall på 1–3 procentenheter över myndighetskravet från Finansinspektionen.

Nivån särskiljer banken som en förstklassig motpart i osäkra tider och bidrar till att tydliggöra bankens finansiella särställning som

en av världens tryggaste banker. Det är bankens avsikt att under 2024 antecipera en utdelning på en nivå som innebär en kärn-

primärkapitalrelation 4 procentenheter över kravet från Finansinspektionen. Ny bedömning kommer årligen ske.

Nöjdare kunder

Handelsbanken har, ända sedan de oberoende kundmätningarna startade, haft nöjdare kunder än jämförbara banker, på alla

hemmamarknader. Kundnöjdheten stärktes ytterligare under året från en redan hög nivå.

verksamHetens utveCkling | förvaltningsberättelse

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

13

Verksamhetens utveckling

Rörelseresultatet ökade med 35% till 36 322

mkr (26 829). Justerat för jämförelsestörande

poster uppgick resultatförbättringen till 37%.

Intäkterna steg med 24%, eller 11 874 mkr,

till 62 249 mkr (50 375). Även justerat för jäm-

förelsestörande poster ökade intäkterna med

24%. Ökningen förklaras framför allt av åter-

hämtade räntemarginaler under året.

Kostnaderna ökade med 9%, eller 1 970 mkr

till -23 182 mkr (-21 212). Justerat för jämförelse-

störande poster var kostnadsökningen 8%.

Kostnadsökningen förklaras av de ökade invest-

eringarna för att stärka bankens erbjudande

ochav generell inflation i bankens hemma-

marknader.

K/I-talet förbättrades till 37,2% (42,1).

Kreditförlustnivån uppgick till 0,01% (0,00).

Årets resultat steg med 34% till 29 114 mkr

(21 678).

Resultat per aktie ökade med 34% till 14,70 kr

(10,95).

Räntabiliteten på eget kapital steg till 15,9%

(12,8).

Kärnprimärkapitalrelationen efter föreslagen

utdelning uppgick till 18,8% (19,6).

INTÄKTER

mkr

Helår

2023

Helår

2022

Föränd-

ring

Räntenetto 47 578 36 614 30%

varav finansieringskostnad

relaterad till avvecklad

verksamhet i Finland -206

Provisionsnetto 11 139 10 981 1%

Nettoresultat av

finansiellatrans. 2 661 1 540 73%

Övrigt 871 1 240 -30%

Summa intäkter 62 249 50 375 24%

Under hösten 2021 beslutades om avyttring av

den finska verksamheten. Från och med 2023

redovisas i avvecklad verksamhet, utöver det

kunddrivna räntenettot, även kostnaden för den

del som är marknadsfinansierad via Centrala

Treasuryavdelningen för avvecklingsgruppen

iFinland. Den senare kostnaden redovisades

under jämförelseperioden i räntenettot i kvarva-

rande verksamhet, och inkluderas i tabellen för

jämförelsestörande poster.

Räntenettot steg med 30% till 47 578 mkr

(36 614), en ökning med 10 964 mkr. Justerat

för ovan nämnda effekt relaterad till avyttrings-

gruppen i Finland som belastade jämförelse-

året med -206 mkr, samt valutakurseffekter om

409mkr, ökade räntenettot med 28%. Ökningen

förklaras framför allt av återhämtade ränte-

marginaler och högre förräntning av bankens

eget kapital till följd av högre marknadsräntor.

Sammantaget bidrog nettoeffekten av marginaler

och finansieringskostnader med 10 592 mkr.

Ökade affärsvolymer bidrog med 392 mkr.

Likviditetsportföljen påverkade med -721 mkr.

Lägre kostnader för insättningsgarantier påver-

kade med 86 mkr.

Provisionsnettot steg med 1%, eller 158 mkr,

till 11 139 mkr (10 981). Fond-, depå- och

övriga kapital-förvaltningsprovisioner ökade

med 2% till 6 531 mkr (6 380), varav fondprovi-

sionsintäkterna steg med 1% till 5 534 mkr

(5 469). Courtageintäkterna minskade med 8%

till 420 mkr (455). Nettot från betalningar ökade

med 3% till 1 758 mkr (1 711), där nettot av

kortprovisionerna uppgick till 1 053 mkr (1 022).

Ut- och inlåningsprovisionerna ökade med 1%

till 1 156 mkr (1 146). Försäkringsprovisionerna

var i stort oförändrade och uppgick till 673 mkr

(672). Rådgivnings-provisionerna ökade till 236

mkr (196). Övrigt provisionsnetto uppgick till

365 mkr (421).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner

ökade med 73%, eller 1 121 mkr, och uppgick

till 2 661 mkr (1 540). Bidraget från bankens

likviditetsportfölj hade en positiv effekt mellan

jämförelseperioderna på 767 mkr och uppgick

till 195 mkr (-572). Bidraget från den kund-

drivna affären i Capital Markets minskade med

87 mkr till 1 044 mkr (1 131). Övriga effekter

ökade med 441 mkr till 1 422 mkr (981), där

nettoförändringen främst förklaras av positiva

effekter hänförliga till återköp av egna obligatio-

ner och ineffektivitet i bankens säkringsrelationer,

samt negativa resultateffekter från motparts-

risker (CVA).

Försäkringsnettot förbättrades med 504 mkr

till 493 mkr (-11). Avkastning på tillgångar som

innehas för försäkrings-tagarnas räkning för-

bättrades med 627 mkr och uppgick till 336 mkr

(-291). Försäkringsresultatet minskade med

44% till 157 mkr (280), där resultatet från försäk-

ringstjänster sjönk med 24% till 211 mkr (279).

Resterande intäktsposter uppgick till 379 mkr

(1 250). Under andra kvartalet redovisades åter-

föring av inbetald moms i samband med försälj-

ning av kortinlösenverksamhet om 158 mkr, där

141 mkr redovisades som Övriga intäkter och

resterande 17 mkr som betalningsprovisioner.

Under jämförelseperioden redovisades en

engångsintäkt på 1 059 mkr till följd av försälj-

ning av dotterbolag ägandes fastigheter.

KOSTNADER

Personalkostnaderna ökade med 5%, eller

602mkr, till -13 642 mkr (-13 040). Under fjärde

kvartalet gjordes en avsättning till vinstandels-

systemet Oktogonen avseende resultatåret

2023 som påverkade personalkostnaderna

med -83 mkr, och under årets första kvartal

gjordes en avsättning avseende resultatåret

2022 som påverkade med -202 mkr. Justerat

för Oktogonen, valutakurseffekter samt jämfö-

relsestörande poster under jämförelseperioden,

ökade personalkostnaderna med 4%, eller 534

mkr. Medelantal anställda ökade med 7% till

11 683 medarbetare (10 954), vilket främst för-

klaras av fler anställda inom bankens IT-avdel-

ning samt förebyggande arbete mot finansiell

kriminalitet och cyberrisker.

Övriga kostnader ökade med 19%, eller

1 270 mkr, till -7 796 mkr (-6 526). Justerat för

valutakurseffekter var ökningen 18%, eller 1 147

mkr. Ökningen förklaras av ökade investeringar i

teknik, data och innovation samt generell inflation

i bankens hemmamarknader.

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar ökade med 6% till -1 743

mkr (-1 646).

KREDITFÖRLUSTER

mkr

Helår

2023

Helår

2022

Föränd-

ring

Kreditförluster, netto -141 -47 -94

Kreditförlustnivå i % av utlåning

till allmänheten 0,01 0,00

Kreditförlusterna uppgick till -141 mkr (-47) och

kreditförlust-nivån uppgick till 0,01% (0,00).

Periodens konstaterade kreditförluster upp-

gick till -260 mkr (-738) vilka möttes av tidigare

gjorda reserveringar om 185 mkr (636). Återvin-

ningar av tidigare konstaterade förluster upp-

gick till 149 mkr (245). Förväntade kreditförluster

i Steg 3 uppgick till -111 mkr (52). Reserveringar

i Steg 1 och 2 uppgick till -104 mkr (-242), varav

ratingmigrationer påverkade med -483 mkr (-1),

uppdaterade makroekonomiska antaganden

med 206 mkr (-104) och övriga effekter med

173 mkr (-137).

verksamHetens utveCkling | förvaltningsberättelse

14

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

Riskskatt och resolutionsavgift

Riskskatten och resolutionsavgiften uppgick till

-2 624 mkr (-2 311). Riskskatten uppgick till

-1 644 mkr (-1 316). För beskattningsåret 2023

uppgick riskskatten till 0,06% av beskattnings-

underlaget (0,05). Resolutionsavgiften uppgick

till -980 mkr (-995).

Skatter

Den effektiva skattesatsen i kvarvarande verk-

samhet uppgick till 23,2% (20,2). Avvikelsen

mot bolagsskattesatsen i Sverige om 20,6%

förklaras främst av högre skattesats i den brit-

tiska verksamheten samt ej avdragsgilla kostna-

der på efterställda skulder.

Den effektiva skattesatsen i total verksamhet

(inklusive avvecklad verksamhet) uppgick till

22,8% (23,3).

Avvecklad verksamhet

Resultatet för avvecklad verksamhet består av

de externa intäkterna och kostnaderna i verk-

samheten i Finland som är under avyttring samt

tillkommande kostnader i Sverige som är hän-

förliga till avvecklad verksamhet. Under jäm-

förelseperioden ingick även den nu avyttrade

verksamheten i Danmark.

Resultatet hänförligt till avvecklad verksamhet

efter skatt uppgick till 1 209 mkr (280).

Intäkterna uppgick till 2 829 mkr (4 600), varav

2 829 mkr (2 186) avsåg avvecklad verksamhet

iFinland. Räntenettot i Finland uppgick till 2 368

mkr (1 722), en ökning med 38%, vilket förklaras

av återhämtade räntemarginaler.

Kostnaderna minskade till -1 379 mkr (-3 253),

varav -1 306 mkr (-1 423) avsåg lokala kostnader

i avvecklad verksamhet i Finland.

Kreditförlusterna bestod av nettoåterföringar

och uppgick till 41 mkr (29).

ENGÅNGSPOSTER OCH SÄRSKILDA

POSTER I RÖRELSERESULTATET

mkr

Helår

2023

Helår

2022

Finaniseringskostnad relaterad till

avvecklad verksamhet i Finland -206

Realisationsvinst från försäljning av

fastigheter (övriga intäkter) 1 059

Oktogonen: justering avsättning

föregående år (personalkostnader) -202 -53

Oktogonen: reservering för innevarande

år (personalkostnader) -83 -196

Löneskatt på pension pga ej utnyttjad

möjlighet till gottgörelse från bankens

pensionsstiftelse (personalkostnader) -152

Återföring av inbetald moms i samband

med försäljning av kortinlösen-

verksamhet (intäkter) 158

Summa -127 452

VALUTAKURSEFFEKTER

Valutakurseffekter jämfört med föregående år

mkr

Helår

2023

Räntenetto 409

Provisionsnetto 57

Nettoresultat av finansiella transaktioner 11

Övriga intäkter 156

Summa intäkter 632

Personalkostnader -184

Övriga kostnader -123

Avskrivningar -17

Summa kostnader -324

Kreditförluster, netto 7

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och

immateriella tillgångar 0

Riskskatt och resolutionsavgift 4

Rörelseresultat 319

AFFÄRSUTVECKLING

Medelvolymen utlåning till allmänheten i hem-

mamarknaderna ökade med 3% och uppgick

till2 277 mdkr (2 218), en ökning med 59 mdkr.

Per ultimo uppgick utlåning i hemmamarknad-

erna till 2 242 mdkr (2 275), en minskning

med1%.

Medelvolymen in- och upplåning från allmän-

heten i hemmamarknaderna uppgick till 1 257

mdkr (1 267), en förändring med -10 mdkr, till

följd av lägre volymer av inlåning från företag.

Totalt förvaltat kapital i koncernen ökade

under året med 12% och uppgick vid årets

utgång till 1 023 mdkr (915). Av det förvaltade

kapitalet var 949 mdkr (845) placerat i fonder.

Nysparandet i fonder i hemmamarknaderna

under perioden uppgick netto till 17,3 mdkr (5,2).

Av nysparandet på den svenska fondmark-

naden under året placerades 18% av netto-

sparandet i Handelsbankens fonder. Bankens

marknadsandel av den totala fondvolymen

iSverige uppgick vid årets utgång till 12,1%.

RATING

Lång-

fristig

Kort -

fristig

Counter-

party risk

rating

Standard & Poor's AA- A-1+ AA-

Fitch AA F1+

Moody's Aa2 P-1 Aa1

Bankens starka kreditbetyg innebär att ingen

annan privatägd bank i världen har en högre

sammantagen rating från de tre ledande rating-

instituten. Under året bekräftade samtliga rating-

institut sina lång- och kortfristiga ratingar på

banken. Moody’s sänkte utsikterna till negativ

(stabil) med anledning av bankens koncentra-

tion i utlåningen mot svensk fastighetsmarknad

och därtill bedömd påverkan vid ett hypotetiskt

stressat scenario. Utsikterna från Fitch och

Standard and Poor’s var fortsatt stabila.

Finansiering och likviditet

Handelsbanken har över decennier verkat kon-

servativt med en låg riskprofil i finansieringen.

Finansieringsstrategin vilar på ett diversifierat

och balanserat nyttjande av flera stabila finans-

ieringskällor bestående av inlåning från hushåll

och små och medelstora företag, inlåning från

icke finansiella företag och marknadsfinansie-

ring diversifierad i olika typer av skuldinstrument

i flertalet valutor.

Långfristiga tillgångar finansieras med lång-

fristiga stabila skulder i form av stabil marknads-

finansiering och långfristig stabil inlåning från

allmänheten. Kortfristiga skulder, i form av övrig

inlåning från allmänheten och kortfristig mark-

nadsfinansiering, matchas av kortfristiga till-

gångar samt en likviditetsreserv om 763 mdkr

(676 vid utgången av 2022). Av reserven place-

ras 91% hos centralbanker och innehav av

statsobligationer. Resterande delar placeras till

allra största del i innehav i mycket likvida säker-

ställda obligationer. Ränterisken i obligations-

innehaven säkras med derivat och innehaven

marknadsvärderas fortlöpande i sin helhet.

Bankens låga pantsättningsgrad av tillgång-

arna verkar som ytterligare skydd mot likvidi-

tetsrisk då det innebär ett outnyttjat emissions-

utrymme om knappt 700 mdkr, främst i form

avsäkerställda obligationer. Den låga pantsätt-

ningsgraden innebär dessutom ett skydd för

innehavare av bankens seniora obligationer.

Volymen icke pantsatta tillgångar uppgick vid

slutet av perioden till 2 408 mdkr (2 459 vid

utgången av 2022). Ovan nämnda ökning av

likviditetsreserven finansierades av icke säker-

ställd upplåning, däribland emissioner av lång-

fristiga seniora obligationer. Den icke säker-

ställda upplåningen ökade med 2% till 923 mdkr

(903 vid utgången av 2022). Således, med

anledning av förstärkt likviditetsportfölj och

minskad likviditetsrisk, minskade kvoten mellan

icke pantsatta tillgångar och icke säkerställd

marknadsfinansiering till 261% (272 vid

utgången av 2022).

Koncernens Liquidity Coverage Ratio (LCR),

beräknad enligt EU-kommissionens delegerade

akt, uppgick vid utgången av året till 210%

(181% vid utgången av föregående kvartal).

NetStable Funding Ratio (NSFR) uppgick vid

utgången av året till 120% enligt CRR2 (117

vidutgången av föregående kvartal).

Banken hade under året tillgång till bankens

samtliga finansieringsmarknader och emitterade

obligationer trots det periodvis mycket turbu-

lenta marknadsläget. En bidragande förklaring

till bankens goda tillgång till marknadsfinansie-

ring är att kreditratingen hos de ledande rating-

instituten sammantaget är högst i världen till-

sammans med endast ett fåtal andra privatägda

banker.

Under året emitterade banken sina första

gröna säkerställda obligationer, i såväl euro

somi svenska kronor, om 1 md euro respektive

9 mdkr.

verksamHetens utveCkling | förvaltningsberättelse

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

15

Totalt under året uppgick emissionsvolymen av

obligationer till 239 mdkr (199), varav 163 mdkr

(131) i säkerställda obligationer och 67 mdkr

(57) i seniora obligationer, varav 11 mdkr i ned-

skrivningsbar skuld (13). Under året emitterades

ett tidsbestämt förlagslån om 9 mdkr (11).

Kapital

Kärnprimärkapitalrelationen efter föreslagen

utdelning uppgick vid utgången av året till

18,8%. Banken bedömer att kärnprimärkapital-

kravet, inklusive Pelare 2-vägledning, vid samma

tidpunkt uppgick till 14,8% eller 124 mdkr.

Kärnprimärkapitalkravet i pelare 2 utgör 1,8 pro-

centenheter (0,5 procentenheter Pelare 2-väg-

ledning och 1,3 procentenheter Pelare 2-krav),

motsvarande 15 mdkr. Den kontracykliska kapi-

talbufferten uppgick till 1,9%.

Den totala kapitalrelationen uppgick vid ut-

gången av kvartalet till 23,9%. Banken upp-

skattar att totalt kapitalkrav, inklusive Pelare

2-vägledning, vid samma tidpunkt uppgick till

19,0% motsvarande 159 mdkr. Totalkapitalkrav

i pelare 2 utgör 2,5 procentenheter, motsvarande

21 mdkr.

Bankens kapitalmål innebär att kärnprimär-

kapitalrelationen, under normala förhållanden,

ska överstiga kärnprimärkapital-kravet, inklusive

Pelare 2-vägledning, med 1–3 procentenheter.

Bankens kapitalisering låg därmed över mål-

intervallet.

Kapitalsituationen konsoliderad situation

mkr

31 dec

2023

31 dec

2022

Föränd-

ring

Kärnprimärkapitalrelation, CRR 18,8% 19,6% -0,8

Total kapitalrelation, CRR 23,9% 23,8% 0,1

Riskexponeringsbelopp, CRR 836 790 810 144 3%

Kärnprimärkapital 157 576 158 551 -1%

Total kapitalbas 200 081 193 186 4%

Summa eget kapital 205 085 194 024 6%

Den totala kapitalbasen uppgick till 200 mdkr

(193) och den totala kapitalrelation uppgick till

23,9% (23,8). Kärnprimärkapitalet uppgick till

158 mdkr (159) och kärnprimärkapitalrelationen

till 18,8% (19,6).

Periodens resultat ökade kärnprimärkapital-

relationen med 3,4 procentenheter. Föreslagen

utdelning påverkade med -3,2 procentenheter.

Volymförändringar bidrog med 0,3 procent-

enheter, ratingmigrationer påverkade med -0,9

procentenheter och nettoeffekten av olika kre-

ditkvalitet på in- respektive utflöden bidrog med

0,2 procentenheter. Valutakursförändringar hade

neutral effekt. Flytt av riskviktsgolv för utlåning

säkerställd med kommersiella fastigheter i

Sverige från Pelare 2 till Pelare 1 påverkade

med-0,4 procentenheter. Under året god-

kände Finansinspektionen bankens uppdate-

rade modell för beräkning av riskvägt expo-

nerings belopp för strukturella valutapositioner

vilket bidrog med 0,3 procentenheter. Revide-

ringen av PD-modellen för hushållsexponeringar

i årets första kvartal minskade kärn primär-

kapitalrelationen med 0,1 procentenheter efter

beaktande av riskviktsgolv. Övriga effekter

påverkade med -0,4 procentenheter.

Ekonomiskt kapital och tillgängliga

finansiella resurser

Bankens interna bedömning av kapitalbehovet

utgår från bankens kapitalkrav, stresstester

samt bankens modell för ekonomiskt kapital

(Economic Capital, EC). Detta ställs i relation till

bankens tillgängliga finansiella resurser (Availa-

ble Financial Resources, AFR). Den av styrelsen

fastställda målsättningen är att kvoten mellan

AFR och EC för koncernen ska överstiga 120%.

Vid utgången av kvartalet uppgick EC för kon-

cernen till 65,5 mdkr (66,7) och AFR till 239,6

mdkr (257,7). Kvoten mellan AFR och EC var

därmed 366% (387). För konsoliderad situation

uppgick EC till 38,4 mdkr (38,6) och AFR till

232,6 mdkr (251,1).

Hållbarhet

Under fjärde kvartalet publicerades Handels-

bankens omställningsplan – mot nettonoll 2040,

som beskriver bankens klimatarbete. Affärsvoly-

merna kopplade till bankens hållbarhetsarbete

fortsatte att växa. Jämfört med motsvarande

period föregående år ökade volymen gröna lån

med 36% till 87,2 mdkr (63,7), varav gröna bolån

ökade med 10% till 35,0 mdkr (31,8). Därutöver

uppgick de hållbarhetslänkade utlåningsfacilite-

terna till 105,4 mdkr (59,0).

EU:s Sustainable Finance Disclosures Regu-

lation (SFDR) innebär att kapitalförvaltare måste

vara transparenta med hur deras fonder klassifi-

ceras utifrån SFDR. Vid utgången av perioden

redovisades 14 av koncernens fonder, motsva-

rande 19% av förvaltat kapital, i den högsta

kategorin (artikel 9), det vill säga i fonder som

har hållbara investeringar som mål. 100 fonder,

motsvarande 76% av förvaltad fondvolym,

redovisades i den näst högsta kategorin (artikel

8), det vill säga i fonder som främjar miljörelate-

rade eller sociala egenskaper.

HANDELSBANKENS ÅRSSTÄMMA 2024

Handelsbankens årsstämma äger rum den

20mars 2024. Styrelsen föreslår årsstämman

en ordinarie utdelning på 6,50 kronor per aktie

(5,50) och en extra utdelning på 6,50 kronor per

aktie (2,50). Som avstämningsdag för utdelning

föreslår styrelsen den 22 mars 2024, vilket bety-

der att aktien handlas utan rätt till utdelning den

21 mars 2024, och att utdelningen då beräknas

skickas ut av Euroclear den 27 mars 2024.

Styrelsen föreslår vidare till årsstämman att

nuvarande återköpsprogram om maximalt 120

miljoner aktier förlängs ytterligare ett år samt att

årsstämman bemyndigar styrelsen att kunna

emittera konvertibla skuldebrev, i form av AT1-

obligationer, i syfte att anpassa bankens kapital-

struktur till vid var tid rådande kapitalbehov.

5-Årsöversikt kOnCernen | förvaltningsberättelse

16

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

5-årsöversikt Koncernen

Koncernens resultaträkning

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Räntenetto 47 578 36 614 30 321 29 963 32 135

Provisionsnetto 11 139 10 981 11 458 9 670 10 697

Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 661 1 540 1 699 1 217 1 299

Riskresultat försäkring 179 194 145

Försäkringsnetto 493 -11

Övriga utdelningsintäkter 3 17 2 53 113

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 51 -13 63 18 32

Övriga intäkter 325 1 246 555 137 143

Summa intäkter 62 249 50 375 44 277 41 252 44 564

Personalkostnader -13 642 -13 040 -12 452 -13 907 -13 549

Övriga kostnader -7 796 -6 526 -5 577 -5 245 -6 524

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -1 743 -1 646 -1 814 -1 775 -1 670

Summa kostnader -23 182 -21 212 -19 843 -20 927 -21 743

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 39 067 29 163 24 434 20 325 22 821

Kreditförluster, netto -141 -47 -43 -649 -1 045

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 20 24 14 5 20

Riskskatt och resolutionsavgift -2 624 -2 311 -930 -884

Rörelseresultat 36 322 26 829 23 475 18 797 21 796

Skatter -8 417 -5 431 -4 627 -4 240 -4 871

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 27 905 21 398 18 848 14 557 16 925

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt 1 209 280 695 1 031

Årets resultat 29 114 21 678 19 543 15 588 16 925

varav tillhör

Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 29 107 21 676 19 527 15 585 16 922

varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 27 898 21 395 18 834 14 556

varav hänförligt till avvecklad verksamhet 1 209 281 693 1 029

Innehav utan bestämmande inflytande 8 1 16 3 3

Resultat per aktie, total verksamhet, kr 14,70 10,95 9,86 7,87 8,65

efter utspädning 14,70 10,95 9,86 7,87 8,58

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 14,09 10,81 9,51 7,35

efter utspädning 14,09 10,81 9,51 7,35

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,61 0,14 0,35 0,52

efter utspädning 0,61 0,14 0,35 0,52

Resultaträkningen för 2019 är inte omräknad med avseende på avvecklad verksamhet. Vidare har inte heller jämförelsesiffrorna för det året omräknats med avseende på att resolutionsavgiften

haröverförts från räntenettot till raden Riskskatt och resolutionsavgift.

Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 Försäkringsavtal i koncernen. Relevanta jämförelsetal (resultaträkning, balansräkning och nyckeltal) har räknats om som om regelerverket hade gällt även

under 2022. Ytterligare upplysningar se K1 Redovisningsprinciper samt K52 Övergång till IFRS 17.

5-årsöversikt för moderbolaget presenteras på sidorna 210–211.

5-Årsöversikt kOnCernen | förvaltningsberättelse

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

17

Koncernens totalresultat

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Årets resultat 29 114 21 678 19 543 15 588 16 925

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen

Förmånsbestämda pensionsplaner -2 226 3 049 6 820 1 523 4 262

Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 63 41 62 -583 372

Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 439 -642 -1 401 -256 -931

varav förmånsbestämda pensioner 450 -622 -1 398 -267 -910

varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -11 -19 -3 11 -21

Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -1 724 2 448 5 481 684 3 703

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Kassaflödessäkringar 614 -2 640 -1 970 -1 124 3 741

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 25 -60 6 7 7

Försäkringsavtal -396 793

Årets omräkningsdifferens -1 078 2 312 3 201 -4 269 1 072

varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 31 -297 -910 848 -1 509

Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 113 -15 595 93 -480

varav kassaflödessäkringar -127 544 406 274 -801

varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -5 6 -1 -1 -2

varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet -6 61 190 -180 323

varav skatt på omräkningsdifferens 251 -626

Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -722 390 1 832 -5 293 4 340

Summa övrigt totalresultat -2 447 2 838 7 313 -4 609 8 043

Årets totalresultat 26 667 24 516 26 856 10 979 24 968

varav tillhör

Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 26 662 24 516 26 840 10 976 24 965

Innehav utan bestämmande inflytande 5 1 16 3 3

Koncernens balansräkning

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Tillgångar

Kassa och centralbanker 482 453 480 472 292 839 418 968 347 505

Utlåning till övriga kreditinstitut 19 294 9 411 21 745 21 920 17 939

Utlåning till allmänheten 2 282 151 2 299 202 2 161 235 2 269 637 2 292 628

Räntebärande värdepapper 249 215 165 475 133 855 143 699 146 027

Tillgångar som innehas för försäljning 178 590 191 916 421 417 1 657 1

Övriga tillgångar 326 088 307 242 315 673 279 407 265 567

Summa tillgångar 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 3 069 667

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 90 143 81 693 83 034 124 723 147 989

In- och upplåning från allmänheten 1 298 480 1 318 925 1 286 637 1 229 763 1 117 825

Emitterade värdepapper 1 523 481 1 474 801 1 353 768 1 310 737 1 384 961

Skulder som innehas för försäljning 63 721 68 938 133 922

Efterställda skulder 43 117 42 404 32 257 41 082 35 546

Övriga skulder 313 763 272 932 275 415 257 510 223 514

Eget kapital 205 085 194 024 181 731 171 473 159 832

Summa skulder och eget kapital 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 3 069 667

nyCkeltal per År | förvaltningsberättelse

18

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

Nyckeltal per år

Koncernens nyckeltal 2023 2022 2021 2020 2019

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift,

kvarvarande verksamhet, mkr 39 067 29 163 24 434 20 326 22 821

Kreditförluster, netto, kvarvarande verksamhet, mkr -141 -47 -43 -649 -1 045

Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, mkr 36 322 26 829 23 475 18 797 21 796

Årets resultat från total verksamhet, mkr 29 114 21 678 19 543 15 588 16 925

Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mkr 27 905 21 398 18 848 14 557

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, mkr 1 209 280 695 1 031

Balansomslutning, mkr 3 537 792 3 453 718 3 346 764 3 135 288 3 069 667

Eget kapital, mkr 205 085 194 024 181 731 171 473 159 832

Räntabilitet på eget kapital, total verksamhet, % 15,9 12,8 11,8 10,0 11,9

Räntabilitet på eget kapital, kvarvarande verksamhet, % 15,3 12,6 11,4 9,3 11,9

Räntabilitet på totalt kapital, % 0,81 0,61 0,58 0,47 0,55

K/I-tal kvarvarande verksamhet, % 37,2 42,1 44,8 50,7 48,8

Kreditförlustnivå, total verksamhet, % 0,00 0,00 0,00 0,03 0,04

Kreditförlustnivå, kvarvarande verksamhet, % 0,01 0,00 0,00 0,02 0,04

Resultat per aktie, total verksamhet, kr 14,70 10,95 9,86 7,87 8,65

efter utspädning 14,70 10,95 9,86 7,87 8,58

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 14,09 10,81 9,51 7,35

efter utspädning 14,09 10,81 9,51 7,35

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,61 0,14 0,35 0,52

efter utspädning 0,61 0,14 0,35 0,52

Ordinarie utdelning per aktie, kr 6,50

5,50 5,00 4,10

Total utdelning per aktie, kr 13,00

8,00 5,00 8,42

Justerat eget kapital per aktie, kr 103,48 98,14 90,87 84,90 78,60

Antal aktier per 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0

varav utestående 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0

Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 956,8

efter utspädning 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 976,9

Kärnprimärkapitalrelation, % enligt CRR 18,8 19,6 19,4 20,3 18,5

Primärkapitalrelation, % enligt CRR 20,6 21,5 21,1 21,9 20,7

Total kapitalrelation, % enligt CRR 23,9 23,8 23,3 24,3 23,2

Medelantal anställda total verksamhet 12 216 12 030 12 240 12 563 12 548

varav kvarvarande verksamhet 11 683 10 954 11 039 11 354

Utdelning enligt styrelsens förslag.

För definitioner av alternativa nyckeltal hänvisas till sidan 307 och för beräkning av dessa nyckeltal hänvisas till Faktaboken som finns tillgänglig på handelsbanken.se/ir.

utveCkling per kvartal | förvaltningsberättelse

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

19

Utveckling per kvartal

Koncernens utveckling per kvartal

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1 2022:4

Ränteintäkter 45 665 42 885 38 329 32 926 27 151

Räntekostnader -33 443 -30 701 -26 642 -21 441 -16 520

Räntenetto 12 222 12 184 11 687 11 485 10 631

Provisionsintäkter 3 145 3 169 3 127 3 118 3 042

Provisionskostnader -346 -357 -366 -352 -348

Provisionsnetto 2 800 2 812 2 761 2 766 2 694

Nettoresultat av finansiella transaktioner 579 1 087 393 602 570

Försäkringsresultat 24 48 58 27 21

Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 183 31 58 64 39

Försäkringsnetto 207 79 116 91 60

Övriga utdelningsintäkter 1 1 1 15

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -17 49 20 -1 -2

Övriga intäkter 64 32 187 42 85

Summa intäkter 15 854 16 244 15 166 14 985 14 053

Personalkostnader -3 531 -3 382 -3 259 -3 470 -3 468

Övriga kostnader -2 152 -1 839 -1 953 -1 852 -1 949

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -402 -466 -421 -454 -423

Summa kostnader -6 086 -5 686 -5 634 -5 776 -5 839

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 9 768 10 558 9 531 9 210 8 214

Kreditförluster, netto -52 -1 -58 -30 -54

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 6 3 4 7

Riskskatt och resolutionsavgift -664 -653 -636 -671 -582

Rörelseresultat 9 057 9 908 8 841 8 516 7 578

Skatter -2 093 -2 324 -2 066 -1 934 -1 325

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 6 965 7 583 6 775 6 582 6 252

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt 280 368 329 232 -265

Årets resultat 7 244 7 952 7 104 6 814 5 988

varav tillhör

Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 7 240 7 950 7 103 6 814 5 987

Innehav utan bestämmande inflytande 6 1 0 1 0

Resultat per aktie, total verksamhet, kr 3,66 4,02 3,59 3,44 3,02

efter utspädning 3,66 4,02 3,59 3,44 3,02

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 3,51 3,83 3,42 3,32 3,16

efter utspädning 3,51 3,83 3,42 3,32 3,16

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,14 0,19 0,17 0,12 -0,13

efter utspädning 0,14 0,19 0,17 0,12 -0,13

segmentinfOrmatiOn | förvaltningsberättelse

20

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

Segmentinformation

Segmentinformation 2023

mkr Sverige

Stor-

britannien Norge

Neder-

länderna

Capital

Markets Övrigt

Justeringar

och

elimineringar Totalt

Räntenetto 30 420 11 010 4 624 1 941 384 -801 47 578

Provisionsnetto 8 420 845 659 198 740 276 11 139

Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 180 253 79 17 1 044 88 2 661

Försäkringsnetto 494 0 493

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat 51 51

Övriga intäkter 197 13 5 1 7 105 328

Summa intäkter 40 711 12 121 5 366 2 157 2 175 -280 62 249

Personalkostnader -4 157 -3 149 -1 103 -537 -1 200 -3 900 403 -13 642

Övriga kostnader -1 525 -907 -493 -136 -409 -4 325 -7 796

Internt köpta och sålda tjänster -5 535 -1 414 -708 -277 -247 8 180

Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar -427 -310 -97 -59 -144 -682 -24 -1 743

Summa kostnader -11 644 -5 780 -2 401 -1 009 -2 000 -727 379 -23 182

Resultat före kreditförluster, riskskatt och

resolutionsavgift 29 067 6 340 2 965 1 148 175 -1 007 379 39 067

Kreditförluster, netto -142 -51 37 13 11 -8 -141

Vinster/förluster vid avyttring av

materiella och immateriella tillgångar 14 -1 6 0 0 20

Riskskatt och resolutionsavgift -1 919 -393 -113 -43 -157 -2 624

Rörelseresultat 27 020 6 289 2 615 1 048 144 -1 172 379 36 322

Resultatutdelning 405 52 47 0 -527 23

Rörelseresultat efter resultatutdelning 27 425 6 340 2 662 1 048 -383 -1 149 379 36 322

Interna intäkter 5 867 2 999 -8 567 -98 1 891 -2 092

K/I-tal, % 28,3 47,5 44,4 46,8 121,4 37,2

Kreditförlustnivå, % 0,01 0,03 -0,01 -0,01 -0,09 0,01

Utlåning till allmänheten 1 600 861 230 692 313 267 97 110 21 504 29 517 -1 142 2 291 808

In- och upplåning från allmänheten 856 258 260 595 90 206 35 945 39 887 17 583 -1 993 1 298 480

Allokerat kapital 123 951 25 846 23 292 5 175 2 539 6 903 17 379 205 085

Räntabilitet på allokerat kapital, % 18,2 21,3 9,5 16,9 -12,3 15,3

Medelantal anställda 4 099 2 707 828 388 605 3 056 11 683

Principer för redovisning av segment samt beskrivning av de poster som visas i kolumnerna Övrigt och Justeringar och elimineringar framgår av not K46.

Kolumnen Övrigt i tabellen ovan inkluderar Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från allmänheten samt Allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland.

segmentinfOrmatiOn | förvaltningsberättelse

HanDelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsreDOvisning 2023

21

Segmentinformation 2022

mkr Sverige

Stor-

britannien Norge

Neder-

länderna

Capital

Markets Övrigt

Justeringar

och

elimineringar Totalt

Räntenetto 23 082 7 580 4 264 1 354 301 32 36 614

Provisionsnetto 8 356 807 688 147 771 213 10 981

Nettoresultat av finansiella transaktioner 508 248 90 21 1 131 -457 1 540

Försäkringsnetto -41 30 -11

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -13 -13

Övriga intäkter 103 14 25 1 9 1 111 1 263

Summa intäkter 32 008 8 649 5 097 1 523 2 212 885 50 375

Personalkostnader -3 978 -2 693 -1 028 -442 -1 143 -3 778 22 -13 040

Övriga kostnader -1 497 -789 -295 -94 -326 -3 525 -6 526

Internt köpta och sålda tjänster -4 630 -1 076 -667 -241 -344 6 959

Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar -417 -313 -92 -54 -147 -601 -23 -1 646

Summa kostnader -10 522 -4 872 -2 082 -832 -1 959 -944 -1 -21 212

Resultat före kreditförluster, riskskatt och

resolutionsavgift 21 486 3 778 3 016 691 253 -60 -1 29 163

Kreditförluster, netto 135 -55 -152 0 -13 38 -47

Vinster/förluster vid avyttring av

materiella och immateriella tillgångar 10 10 6 0 -2 24

Riskskatt och resolutionsavgift -1 659 -359 -81 -33 -180 -2 311

Rörelseresultat 19 972 3 733 2 510 610 206 -203 -1 26 829

Resultatutdelning 374 49 69 0 -531 39

Rörelseresultat efter resultatutdelning 20 346 3 781 2 579 610 -324 -164 -1 26 829

Interna intäkter 1 727 52 -3 838 -453 615 1 897

K/I-tal, % 32,5 56,0 40,3 54,6 116,5 42,1

Kreditförlustnivå, % -0,01 0,01 0,04 0,00 0,06 0,00

Utlåning till allmänheten 1 621 692 239 207 318 243 96 208 18 341 23 264 -1 136 2 315 818

In- och upplåning från allmänheten 876 230 257 534 101 184 31 317 35 809 18 630 -1 778 1 318 925

Allokerat kapital 106 101 20 436 20 074 3 582 2 072 14 414 27 345 194 024

Räntabilitet på allokerat kapital, % 15,9 15,1 10,5 14,7 -11,5 12,6

Medelantal anställda 3 907 2 481 763 357 585 2 861 10 954

Principer för redovisning av segment samt beskrivning av de poster som visas i kolumnerna Övrigt och Justeringar och elimineringar framgår av not K46.

Kolumnen Övrigt i tabellen ovan inkluderar Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från allmänheten samt Allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland.

Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 Försäkringsavtal i koncernen. Relevanta jämförelsetal (resultaträkning, balansräkning och nyckeltal) har räknats om som om regelverket hade gällt även under 2022.

Handelsbanken sverige | förvaltningsberättelse

22

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Handelsbanken Sverige

Resultat per kvartal

Handelsbanken Sverige

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto 7 964 7 713 7 478 7 265 30 420 23 082 32

Provisionsnetto 2 142 2 116 2 099 2 063 8 420 8 356 1

Nettoresultat av finansiella transaktioner 283 542 153 202 1 180 508 132

Försäkringsnetto 209 80 115 90 494 -41

Övriga intäkter 27 5 155 10 197 103 91

Summa intäkter 10 626 10 455 10 000 9 630 40 711 32 008 27

Personalkostnader -1 058 -1 033 -1 048 -1 018 -4 157 -3 978 4

Övriga kostnader -385 -334 -418 -388 -1 525 -1 497 2

Internt köpta och sålda tjänster -1 524 -1 287 -1 323 -1 401 -5 535 -4 630 20

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -113 -104 -104 -106 -427 -417 2

Summa kostnader -3 080 -2 758 -2 893 -2 913 -11 644 -10 522 11

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 7 546 7 696 7 108 6 717 29 067 21 486 35

Kreditförluster, netto -57 31 -77 -39 -142 135

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 4 2 2 6 14 10 40

Riskskatt och resolutionsavgift -482 -481 -464 -492 -1 919 -1 659 16

Rörelseresultat 7 012 7 248 6 569 6 191 27 020 19 972 35

Resultatutdelning 76 93 96 140 405 374 8

Rörelseresultat efter resultatutdelning 7 088 7 340 6 666 6 331 27 425 20 346 35

Interna intäkter 1 967 1 581 1 186 1 133 5 867 1 727 240

K/I-tal, % 28,8 26,1 28,7 29,8 28,3 32,5

Kreditförlustnivå, % 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 -0,01

Utlåning till allmänheten 1 600 861 1 624 488 1 630 901 1 629 248 1 600 861 1 621 692 -1

In- och upplåning från allmänheten 856 258 845 831 861 052 865 807 856 258 876 230 -2

Allokerat kapital 123 951 119 560 113 244 121 806 123 951 106 101 17

Räntabilitet på allokerat kapital, % 18,2 19,5 18,7 16,5 18,2 15,9

Medelantal anställda 4 108 4 196 4 060 4 031 4 099 3 907 5

Affärsvolymer,

Sverige

Medelvolymer, mdkr 2023 2022

Föränd-

ring, %

Utlåning till allmänheten

1 625 1 577 3

varav hushåll 981 976 1

varav hypotekslån 948 936 1

varav företag 644 602 7

varav hypotekslån 439 399 10

In- och upplåning från allmänheten 850 871 -2

varav hushåll 483 478 1

varav företag 367 393 -7

Exklusive utlåning till Riksgälden.

Handelsbanken sverige | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

23

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet ökade med 35% till 27 020

mkr (19 972). Räntabiliteten steg till 18,2%

(15,9). K/I-talet förbättrades till 28,3% (32,5).

Intäkterna växte med 27% till 40 711 mkr

(32 008).

Kostnaderna ökade med 11% till -11 644 mkr

(-10 522).

Räntenettot förbättrades med 32%, eller

7 338 mkr, till 30 420 mkr (23 082). Högre affärs-

volymer ökade räntenettot med 319 mkr. Nettot

av förändrade marginaler och finansieringskost-

nader bidrog med 6 696 mkr. Kostnaden för den

svenska insättningsgarantin minskade med

79mkr till -219 mkr (-298). Övriga effekter i ränte-

nettot bidrog med 244 mkr.

Provisionsnettot ökade med 1% till 8 420 mkr

(8 356). Fondprovisionsintäkterna ökade med

32 mkr till 4 747 mkr (4 715). Provisionsintäkterna

från depå- och övrig kapitalförvaltning ökade

11% till 725 mkr (654). Courtage och övriga

värde pappersprovisioner minskade med 14%.

Provisionsintäkterna från ut- och inlåning samt

garantier minskade med 5%. Nettot från betal-

ningsprovisioner ökade med 3% till 1 300 mkr

(1 257), där nettot från kortprovisionerna ökade

med 4% till 916 mkr (884).

Nettoresultat av finansiella transaktioner för-

bättrades till 1 180 mkr (508).

Försäkringsnettot uppgick till 494 mkr (-41),

där förändringen förklaras av att avkastningen

på tillgångar som innehas för försäkringstagar-

nas räkning förbättrades jämfört med fjolåret.

Övriga intäkter uppgick till 197 mkr (103).

Personalkostnaderna ökade med 4% till

-4 157 mkr (-3 978), vilket förklaras av årlig löne-

revision och ökat antal anställda. Medelantalet

anställda ökade med 5% till 4 099 medarbetare

(3 907).

Övriga kostnadsposter ökade med 14% till

-7 487 mkr (-6 544), vilket främst förklaras av

ökad IT- och verksamhetsutveckling.

Kreditförlusterna uppgick till -142 mkr (135)

och kreditförlustnivån uppgick till 0,01% (-0,01).

Riskskatten uppgick till -1 199 mkr (-918) och

resolutionsavgiften uppgick till -719 mkr (-740).

AFFÄRSUTVECKLING

Handelsbanken befäste positionen som företa-

garnas bästa bank, enligt den oberoende under-

sökningen Finansbarometern, som åter igen

utsåg Handelsbanken till ”Årets affärsbank och

– för 12:e året i rad – till ”Sveriges småföretagar-

bank”.

Svenskt Kvalitetsindex (SKI) konstaterade

isin stora undersökning av kundnöjdheten

inombankbranschen att ”av de stora aktörerna

får Handelsbanken högst betyg”. Av privat-

kunderna fick banken indexvärdet 67,7 vilket

kan jämföras med övriga stora banker i Sverige

som låg mellan 62,8–64,5 samt med bransch-

snittet på 65,6. Företagskunderna gav Handels-

banken indexvärdet 70,1 att jämföras med de

övriga stora bankerna i Sverige som låg mellan

66,1–67,5 samt med branschsnittet på 67,9.

Den totala medelvolymen utlåning ökade med

3% till 1 625 mdkr (1 577). Utlåning till hushåll

ökade med 1% till 981 mdkr (976) och utlåning

till företag ökade med 7% till 644 mdkr (602).

Den totala medelvolymen inlåning minskade

med 2% och uppgick till 850 mdkr (871). Inlåning

från hushåll ökade med 1% till 483 mdkr (478)

medan inlåning från företag minskade med 7%

till 367 mdkr (393).

Total förvaltad fondvolym uppgick till 837 mdkr

(741). Nettosparandet i bankens fonder uppgick

till 17,4 mdkr (10,0), vilket motsvarade en mark-

nadsandel på 18%.

Handelsbanken stOrbritannien | förvaltningsberättelse

24

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Handelsbanken Storbritannien

Resultat per kvartal

Handelsbanken Storbritannien

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto 2 802 2 934 2 718 2 556 11 010 7 580 45

Provisionsnetto 210 218 215 202 845 807 5

Nettoresultat av finansiella transaktioner 66 74 53 60 253 248 2

Övriga intäkter 11 1 0 1 13 14 -7

Summa intäkter 3 089 3 227 2 985 2 820 12 121 8 649 40

Personalkostnader -825 -828 -782 -714 -3 149 -2 693 17

Övriga kostnader -248 -237 -226 -196 -907 -789 15

Internt köpta och sålda tjänster -370 -352 -362 -330 -1 414 -1 076 31

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -75 -87 -78 -70 -310 -313 -1

Summa kostnader -1 518 -1 504 -1 449 -1 309 -5 780 -4 872 19

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 1 570 1 722 1 538 1 510 6 340 3 778 68

Kreditförluster, netto 21 -65 2 -9 -51 -55 -7

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1 0 0 0 -1 10

Rörelseresultat 1 590 1 659 1 538 1 502 6 289 3 733 68

Resultatutdelning 11 13 15 13 52 49 6

Rörelseresultat efter resultatutdelning 1 600 1 672 1 553 1 515 6 340 3 781 68

Interna intäkter 985 841 612 561 2 999 52

K/I-tal, % 49,0 46,4 48,3 46,2 47,5 56,0

Kreditförlustnivå, % -0,02 0,10 0,00 0,03 0,03 0,01

Utlåning till allmänheten 230 692 245 679 254 982 240 556 230 692 239 207 -4

In- och upplåning från allmänheten 260 595 266 220 275 159 258 322 260 595 257 534 1

Allokerat kapital 25 846 24 859 22 441 21 553 25 846 20 436 26

Räntabilitet på allokerat kapital, % 19,7 21,4 22,0 22,3 21,3 15,1

Medelantal anställda 2 816 2 758 2 671 2 582 2 707 2 481 9

Affärsvolymer,

Storbritannien

Medelvolymer, m pund 2023 2022

Föränd-

ring, %

Utlåning till allmänheten 18 621 19 896 -6

varav hushåll 5 520 6 076 -9

varav företag 13 101 13 820 -5

In- och upplåning från allmänheten 20 365 20 080 1

varav hushåll 5 441 5 770 -6

varav företag 14 924 14 310 4

Handelsbanken stOrbritannien | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

25

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet ökade med 68%, eller 2 556

mkr, till 6 289 mkr (3 733). Valutakurseffekten

på rörelseresultatet var 210 mkr. I lokal valuta

ökade rörelseresultatet med 59%. Räntabilite-

ten förbättrades till 21,3% (15,1). K/I-talet för-

bättrades till 47,5% (56,0).

Intäkterna ökade med 40% och uppgick

till12 121 mkr (8 649). Valutakurseffekten på

intäkt erna uppgick till 492 mkr och i lokal valuta

ökade intäkterna med 32%.

Kostnaderna ökade med 19% och uppgick

till -5 780 mkr (-4 872). Justerat för valutakurs-

effekten, som uppgick till -279 mkr, ökade kost-

naderna i lokal valuta med 12%.

Räntenettot ökade med 45% eller 3 430 mkr,

till 11 010 mkr (7 580). Valutakurseffekten på-

verkade räntenettot med 429 mkr. I lokal valuta

ökade räntenettot med 37%. Nettot av föränd-

rade marginaler och finansieringskostnader

ökade räntenettot med 3 230 mkr. Lägre affärs-

volymer påverkade med -85 mkr. Övriga effekter

påverkade med -144 mkr.

Provisionsnettot ökade med 5% till 845 mkr

(807). Valutakurseffekten uppgick till 48 mkr och

i lokal valuta minskade provisionsnettot med

1%. Provisionsintäkterna från fond-, depå- och

kapitalförvaltningsaffären inklusive courtage

ochrådgivning ökade med 3% till 433 mkr

(420). Provisionsnettot från betalningar ökade

med 6% och uppgick till 281 mkr (266).

Personalkostnaderna ökade med 17% och

uppgick till -3 149 mkr (-2 693). Valutakurs-

effekten på personalkostnaderna var -162 mkr

och ilokal valuta ökade personalkostnaderna

med 10%. Ökningen förklaras i årlig lönerevision

och ökat antal anställda. Medelantalet anställda

ökade med 9% till 2 707 medarbetare (2 481).

Ökningen av antal anställda förklaras främst av

fler anställda inom IT- och verksamhetsutveck-

ling samt förebyggande arbete mot finansiell

kriminalitet.

Övriga kostnadsposter ökade med 21% till

-2 631 mkr (-2 178). I lokal valuta ökade övriga

kostnadsposter med 14%. Ökningen förklaras

främst av IT- och verksamhetsutveckling.

Kreditförlusterna uppgick till -51 mkr (-55).

Kreditförlustnivån var 0,03 (0,01).

AFFÄRSUTVECKLING

Enligt EPSI:s årliga undersökning av kundnöjd-

het hade Handelsbanken – precis som före-

gående år – de nöjdaste kunderna av de redovi-

sade bankerna i Storbritannien. Privatkunderna

gav Handelsbanken indexvärdet 82,0 att jäm-

föras med branschsnittet på 74,5. Företags-

kunderna gav banken indexvärdet 79,4 att jäm-

föras med branschsnittet på 65,2.

Den totala medelvolymen utlåning minskade

med 6% till 18,6 md GBP (19,9). Utlåning till

hushåll minskade med 9% till 5,5 md GBP (6,1)

och utlåning till företag minskade med 5% till

13,1 md GBP (13,8).

Den totala medelvolymen inlåning ökade med

1% och uppgick till 20,4 md GBP (20,1). Inlåning

från hushåll minskade med 6% till 5,4 md GBP

(5,8) och inlåning från företag ökade med 4% till

14,9 md GBP (14,3).

Det förvaltade kapitalet i Handelsbanken

Wealth & Asset Management uppgick vid ut-

gången av perioden till 4,3 md GBP (4,1).

Nysparandet uppgick under perioden netto

till60 m GBP (-23).

Handelsbanken nOrge | förvaltningsberättelse

26

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Handelsbanken Norge

Affärsvolymer,

Norge

Medelvolymer, md nkr 2023 2022

Föränd-

ring, %

Utlåning till allmänheten 306,3 290,4 5

varav hushåll 114,3 111,5 3

varav företag 192,0 178,9 7

In- och upplåning från allmänheten 97,0 98,6 -2

varav hushåll 32,4 31,0 5

varav företag 64,6 67,7 -5

Resultat per kvartal

Handelsbanken Norge

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto 1 217 1 192 1 076 1 139 4 624 4 264 8

Provisionsnetto 156 180 167 156 659 688 -4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 18 20 19 22 79 90 -12

Försäkringsnetto -2 1 0 1 0 30 -100

Övriga intäkter 1 1 2 1 5 25 -80

Summa intäkter 1 390 1 392 1 264 1 320 5 366 5 097 5

Personalkostnader -291 -285 -253 -274 -1 103 -1 028 7

Övriga kostnader -126 -113 -117 -137 -493 -295 67

Internt köpta och sålda tjänster -183 -173 -184 -168 -708 -667 6

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -26 -25 -23 -23 -97 -92 5

Summa kostnader -625 -597 -578 -601 -2 401 -2 082 15

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 764 797 685 719 2 965 3 016 -2

Kreditförluster, netto -33 45 21 4 37 -152

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 2 1 1 2 6 6 0

Riskskatt och resolutionsavgift -104 -95 -93 -101 -393 -359 9

Rörelseresultat 629 748 614 624 2 615 2 510 4

Resultatutdelning 10 15 10 12 47 69 -32

Rörelseresultat efter resultatutdelning 639 763 624 636 2 662 2 579 3

Interna intäkter -2 537 -2 379 -1 911 -1 740 -8 567 -3 838 -123

K/I-tal, % 44,6 42,4 45,4 45,1 44,4 40,3

Kreditförlustnivå, % 0,03 -0,06 -0,02 0,02 -0,01 0,04

Utlåning till allmänheten 313 267 316 067 310 646 299 377 313 267 318 243 -2

In- och upplåning från allmänheten 90 206 95 622 95 177 97 821 90 206 101 184 -11

Allokerat kapital 23 292 22 204 21 169 22 648 23 292 20 074 16

Räntabilitet på allokerat kapital, % 8,7 10,9 9,4 8,9 9,5 10,5

Medelantal anställda 886 845 798 783 828 763 9

Handelsbanken nOrge | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

27

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet ökade med 4% till 2 615 mkr

(2 510). Valutakurseffekten på rörelseresultatet

var -102 mkr och i lokal valuta ökade rörelse-

resultatet med 9%. Räntabiliteten sjönk till 9,5%

(10,5). K/I-talet uppgick till 44,4% (40,3).

Intäkterna ökade med 5% till 5 366 mkr

(5 097). Valutakurseffekten uppgick till -204 mkr

och i lokal valuta ökade intäkterna med 10%.

Kostnaderna ökade med 15% och uppgick

till -2 401 mkr (-2 082). Valutakurseffekten på

kostnaderna uppgick till 87 mkr. I lokal valuta

ökade kostnaderna med 21%. Ökningen för-

klaras av investeringar i ett förstärkt och utbyggt

privatmarknadserbjudande.

Räntenettot ökade med 8% till 4 624 mkr

(4 264). Valutakurseffekten uppgick till -174 mkr

och i lokal valuta ökade räntenettot med 13%.

Högre affärsvolymer bidrog med 115 mkr. Nettot

av förändrade marginaler och finansieringskost-

nader ökade räntenettot med 369 mkr. Lägre

avgifter för insättningsgarantin bidrog med 6

mkr. Övriga effekter på räntenettot påverkade

räntenettot med 44 mkr.

Provisionsnettot minskade med 4% till 659

mkr (688). Valutakurseffekten uppgick till -23

mkr och i lokal valuta var provisionsnettot i stort

sett oförändrat. Provisionsintäkterna från fond-,

depå- och övrigt kapitalförvaltningsnetto inklu-

sive courtage och rådgivning minskade med 6%

till 353 mkr (377). Nettot av betalningar minskade

med 6% och uppgick till 187 mkr (198).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner

upp gick till 79 mkr (90).

Försäkringsnettot uppgick till 0 mkr (30) och

Övriga intäkter uppgick till 5 mkr (25).

Personalkostnaderna ökade med 7% till

-1 103 mkr (-1 028). Valutakurseffekten på per-

sonalkostnaderna uppgick till 46 mkr och

ökningen i lokal valuta uppgick till 12%. Ökningen

förklaras av årlig lönerevision samt ökat antal

anställda inom främst inom IT- och verksam-

hetsutveckling. Medelantalet anställda ökade

med 9% och uppgick till 828 (763).

Övriga kostnadsposter ökade med 23% och

uppgick till -1 298 mkr (-1 054). Ökningen i lokal

valuta uppgick till 29%. Ökningen förklaras av

tidigare nämnda pågående investeringar i för-

stärkt digitalt erbjudande och tillgänglighet för

befintliga och nya privatkunder.

Kreditförlusterna bestod av nettoåtervinningar

om 37 mkr (-152). Kreditförlustnivån uppgick till

-0,01% (0,04).

Riskskatten uppgick till -230 mkr (-174) och

Resolutionsavgiften uppgick till -163 mkr (-185).

AFFÄRSUTVECKLING

Enligt EPSI:s årliga undersökning av kund nöjd-

het på den norska bankmarknaden hade

Handelsbanken de nöjdaste företagskunderna.

Banken fick indexvärdet 72,8 att jämföra med

branschsnittet på 66,0. Även av privatkunderna

fick Handelsbanken mycket höga betyg med ett

indexvärde på 76,2 att jämföra med bransch-

snittet på 67,7.

Den totala medelvolymen utlåning ökade

med 5% till 306,3 md nkr (290,4). Utlåning till

hushåll ökade med 3% till 114,3 md nkr (111,5)

och utlåning till företag ökade med 7% till 192,0

md nkr (178,9).

Den totala medelvolymen inlåning minskade

med 2% och uppgick till 97,0 md nkr (98,6).

Inlåning från hushåll ökade med 5% till 32,4

mdnkr (31,0) och inlåning från företag minskade

med 5% och uppgick till 64,6 md nkr (67,7).

Nettoflödet i bankens fonder i Norge uppgick

under perioden till 1,4 mdkr (-3,1). Totalt förvaltad

fondvolym uppgick till 40 mdkr (35).

Handelsbanken nederländerna | förvaltningsberättelse

28

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Handelsbanken Nederländerna

Resultat per kvartal

Handelsbanken Nederländerna

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto 500 501 478 462 1 941 1 354 43

Provisionsnetto 75 41 43 39 198 147 35

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 5 4 3 17 21 -19

Övriga intäkter 1 0 0 0 1 1 0

Summa intäkter 580 548 526 503 2 157 1 523 42

Personalkostnader -136 -137 -138 -126 -537 -442 21

Övriga kostnader -34 -35 -39 -28 -136 -94 45

Internt köpta och sålda tjänster -85 -66 -62 -64 -277 -241 15

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -14 -16 -15 -14 -59 -54 9

Summa kostnader -270 -253 -255 -231 -1 009 -832 21

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 310 294 272 272 1 148 691 66

Kreditförluster, netto 10 2 0 1 13 0

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0

Riskskatt och resolutionsavgift -31 -28 -25 -29 -113 -81 40

Rörelseresultat 289 268 247 244 1 048 610 72

Resultatutdelning 0 0 0 0 0 0 0

Rörelseresultat efter resultatutdelning 289 268 247 244 1 048 610 72

Interna intäkter -7 -20 -34 -37 -98 -453 78

K/I-tal, % 46,6 46,2 48,5 45,9 46,8 54,6

Kreditförlustnivå, % -0,04 -0,01 0,00 0,00 -0,01 0,00

Utlåning till allmänheten 97 110 100 317 102 267 97 549 97 110 96 208 1

In- och upplåning från allmänheten 35 945 36 480 37 426 39 580 35 945 31 317 15

Allokerat kapital 5 175 5 048 4 669 4 764 5 175 3 582 44

Räntabilitet på allokerat kapital, % 17,7 16,8 16,8 16,3 16,9 14,7

Medelantal anställda 400 391 387 375 388 357 9

Affärsvolymer,

Nederländerna

Medelvolymer, m euro 2023 2022

Föränd-

ring, %

Utlåning till allmänheten 8 664 8 177 6

varav hushåll 4 891 4 723 4

varav företag 3 773 3 453 9

In- och upplåning från allmänheten 3 537 3 982 -11

varav hushåll 679 673 1

varav företag 2 858 3 308 -14

Handelsbanken nederländerna | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

29

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet förbättrades med 72% till

1 048 mkr (610). Valutakurseffekten på rörelse-

resultatet var 50 mkr och i lokal valuta ökade

rörelseresultatet med 59%. Räntabiliteten ökade

till 16,9% (14,7) och K/I-talet förbättrades till

46,8% (54,6).

Intäkterna ökade med 42% till 2 157 mkr

(1 523). Valutakurseffekten på intäkterna var 120

mkr och i lokal valuta ökade intäkterna med 31%.

Kostnaderna ökade med 21% till -1 009 mkr

(-832). Valutakurseffekterna på kostnaderna var

-65 mkr och i lokal valuta ökade kostnaderna

med 12%, i huvudsak till följd av ökad IT-utveck-

ling och affärstillväxt.

Räntenettot ökade med 43% till 1 941 mkr

(1 354). Valutakurseffekten uppgick till 106 mkr

och i lokal valuta ökade räntenettot med 33%.

Högre affärsvolymer ökade räntenettot med

43mkr. Nettot av förändrade marginaler och

finansieringskostnader ökade räntenettot med

432 mkr. Övriga effekter ökade räntenettot

med6 mkr.

Provisionsnettot ökade med 35% till 198 mkr

(147). Valutakurseffekten uppgick till 12 mkr och

ilokal valuta ökade provisionsnettot med 25%.

Provisionsintäkterna från fond-, depå- och

övrigt kapitalförvaltningsnetto inklusive courtage

ökade med 32% till 198 mkr (150), där perfor-

mance fee i Optimix uppgick till 31 mkr (4).

Personalkostnaderna ökade med 21% och

uppgick till -537 mkr (-442). Valutakurseffekten

på personalkostnaderna var -36 mkr och i lokal

valuta ökade personalkostnaderna med 13%.

Ökningen förklaras främst av årlig lönerevision

samt ökat antal medarbetare. Medelantalet

anställda ökade med 9% till 388 (357).

Övriga kostnadsposter ökade sammantaget

med 21% till -472 mkr (-389). I lokal valuta var

motsvarande ökning 12%. Ökningen förklaras

av fortsatta investeringar i IT- och verksamhets-

utveckling.

Kreditförlusterna bestod av nettoåtervin-

ningar om 13 mkr (0). Kreditförlustnivån uppgick

till -0,01% (0,00).

Riskskatten uppgick till -70 mkr (-46) och

Resolutionsavgiften uppgick till -43 mkr (-35).

AFFÄRSUTVECKLING

Enligt EPSI:s undersökning av kundnöjdhet hade

Handelsbanken fortsatt de nöjdaste kunderna

av de redovisade bankerna i Nederländerna.

Privatkunderna gav Handelsbanken indexvärdet

78,0 att jämföras med branschsnittet på 68,4.

Av företagskunderna fick banken indexvärdet

77,4 att jämföras med bransch snittet på 65,8.

Den totala medelvolymen utlåning ökade

med 6% till 8,7 md euro (8,2). Utlåning till hus-

håll ökade med 4% till 4,9 md euro (4,7) och

utlåning till företag ökade med 9% till 3,8 md

euro (3,5).

Den totala medelvolymen inlåning minskade

med 11% och uppgick till 3,5 md euro (4,0).

Inlåning från hushåll ökade med 1% till 0,7 md

euro (0,7) och inlåning från företag minskade

med 14% och uppgick till 2,9 md euro (3,3).

Det förvaltade kapitalet i Optimix, inklusive

egna fonder uppgick vid utgången av perioden

till 2,0 md euro (1,9).

Handelsbanken Capital Markets | förvaltningsberättelse

30

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Resultat per kvartal

Handelsbanken Capital Markets

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto 87 90 97 110 384 301 28

Provisionsnetto 146 189 163 242 740 771 -4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 236 286 272 250 1 044 1 131 -8

Övriga intäkter 1 2 3 1 7 9 -22

Summa intäkter 471 565 536 603 2 175 2 212 -2

Personalkostnader -307 -303 -297 -293 -1 200 -1 143 5

Övriga kostnader -103 -121 -89 -96 -409 -326 25

Internt köpta och sålda tjänster -63 -62 -48 -74 -247 -344 -28

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -36 -36 -36 -36 -144 -147 -2

Summa kostnader -509 -522 -471 -498 -2 000 -1 959 2

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift -39 44 65 105 175 253 -31

Kreditförluster, netto 4 -2 4 5 11 -13

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0

Riskskatt och resolutionsavgift -11 -11 -12 -9 -43 -33 30

Rörelseresultat -45 31 58 100 144 206 -30

Resultatutdelning -100 -128 -127 -172 -527 -531 -1

Rörelseresultat efter resultatutdelning -145 -97 -70 -71 -383 -324 18

Interna intäkter 597 325 377 592 1 891 615 207

K/I-tal, % 137,2 119,5 115,2 115,5 121,4 116,5

Kreditförlustnivå, % -0,20 0,04 -0,09 -0,11 -0,09 0,06

Utlåning till allmänheten 21 504 18 909 16 912 20 178 21 504 18 341 17

In- och upplåning från allmänheten 39 887 55 572 70 883 73 238 39 887 35 809 11

Allokerat kapital 2 539 2 428 2 603 2 320 2 539 2 072 23

Räntabilitet på allokerat kapital, % -18,2 -12,7 -8,5 -9,8 -12,3 -11,5

Medelantal anställda 607 617 605 592 605 585 3

Handelsbanken Capital Markets

Affärsområdena Markets och Global Banking. Markets erbjuder produkter och tjänster kopplade till

riskhantering, värdepapper, derivat, analys, debt capital markets, corporate finance och transaction

banking. Global Banking består av den internationella verksamheten som bedrivs från New York och

Luxemburg samt Financial Infrastructure.

Handelsbanken Capital Markets | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

31

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet minskade med 30% och upp-

gick till 144 mkr (206).

Intäkterna minskade med 2% till 2 175 mkr

(2 212). Provisionsnettot minskade med 4% till

740 mkr (771). Courtage samt ut- och inlånings-

provisioner ökade medan betalningar och

garanti provisioner var i stort oförändrade, medan

övriga provisioner minskade.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

minskade med 8% till 1 044 mkr (1 131).

Kostnaderna ökade med 2% till -2 000 mkr

(-1 959).

Personalkostnaderna ökade med 5% till

-1 200 mkr (-1 143). Medelantalet anställda

ökade med 3% och uppgick till 605 medar-

betare (585).

Övriga kostnadsposter minskade med 2%

och uppgick till -800 mkr (-817).

Riskskatten och Resolutionsavgiften uppgick

till -43 mkr (-33).

Kreditförlusterna bestod av nettoåtervinningar

om 11 mkr (-13) och kreditförlustnivån var

-0,09% (0,06).

övriga enHeter sOM inte redOvisas i segMenten | förvaltningsberättelse

32

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Övriga enheter som inte

redovisas i segmenten

Resultat per kvartal

Övrigt

mkr 2023:4 2023:3 2023:2 2023:1

Totalt

2023

Totalt

2022

Föränd-

ring, %

Räntenetto -349 -244 -161 -47 -801 32

Provisionsnetto 70 70 72 64 276 213 30

Nettoresultat av finansiella transaktioner -30 160 -107 65 88 -457

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -17 49 20 -1 51 -13

Övriga intäkter 23 24 28 30 105 1 111 -91

Summa intäkter -301 57 -146 110 -280 885

Personalkostnader -1 022 -894 -847 -1 137 -3 900 -3 778 3

Övriga kostnader -1 255 -999 -1 063 -1 008 -4 325 -3 525 23

Internt köpta och sålda tjänster 2 224 1 941 1 978 2 037 8 180 6 959 18

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -131 -192 -159 -200 -682 -601 13

Summa kostnader -184 -145 -90 -308 -727 -944 -23

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift -485 -88 -235 -199 -1 007 -60

Kreditförluster, netto 3 -11 -7 7 -8 38

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 -2

Riskskatt och resolutionsavgift -38 -37 -43 -39 -157 -180 -13

Rörelseresultat -519 -137 -285 -231 -1 172 -203 477

Resultatutdelning 4 7 6 6 23 39 -41

Rörelseresultat efter resultatutdelning -515 -130 -279 -225 -1 149 -164

Interna intäkter -1 005 -348 -230 -509 -2 092 1 897

Utlåning till allmänheten 29 517 25 767 21 390 20 972 29 517 23 264 27

In- och upplåning från allmänheten 17 583 71 303 96 064 102 664 17 583 18 630 -6

Allokerat kapital Finland 6 903 6 636 6 341 6 585 6 903 14 414 -52

Medelantal anställda 3 157 3 082 3 017 2 968 3 056 2 861 7

Nedan redovisas resultatposter hänförliga till enheter som inte redovisas i segmenten,

inklusive koncernens IT-avdelning samt centrala staber.

övriga enHeter sOM inte redOvisas i segMenten | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

33

RESULTATUTVECKLING

Rörelseresultatet uppgick till -1 172 mkr (-203).

Intäkterna uppgick till -280 mkr (885). Jäm-

förelseperioden inkluderar intäkter från fastig-

hetsförsäljningar om 1 059 mkr samt finansie-

ringskostnader relaterade till verksamheten

iavyttrings gruppen i Finland om -206 mkr.

Kostnaderna minskade till -727 mkr (-944).

Personalkostnaderna ökade med 3% till

-3 900 mkr (-3 778). Under fjärde kvartalet gjor-

des en avsättning med -83 mkr till Oktogonen

avseende resultatåret 2023, och under årets

första kvartal gjordes en avsättning med

-202mkr avseende resultatåret 2022. Justerat

för Oktogonen ökade personalkostnaderna

med 2% och inkluderar effekterna av årlig löne-

revision, lägre pensionskostnader och ökat

antal anställda. Medelantalet anställda ökade

med 7% till 3 056 (2 861), varav antalet medar-

betare på bankens IT-avdelning uppgick till

2 042 medarbetare (1 877).

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar uppgick till -682 mkr (-601).

aktien OCH ägarna | förvaltningsberättelse

34

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

Aktien och ägarna

Handelsbankens aktie 2023 2022 2021 2020 2019

Resultat per aktie, total verksamhet, kr 14,70 10,95 9,86 7,87 8,65

efter utspädning 14,70 10,95 9,86 7,87 8,58

Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 14,09 10,81 9,51 7,35

efter utspädning 14,09 10,81 9,51 7,35

Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,61 0,14 0,35 0,52

efter utspädning 0,61 0,14 0,35 0,52

Ordinarie utdelning per aktie, kr 6,50

5,50 5,00 4,10

Total utdelning per aktie, kr 13,00

8,00 5,00 8,42

Utdelningstillväxt, ordinarie utdelning, % 18,2

10 22

Börskurs A-aktien, den 31 december, kr 109,45 105,10 97,86 82,60 100,90

Börskurs B-aktien, den 31 december, kr 130,20 122,20 107,80 92,20 103,40

Högsta börskurs under året, kr 112,80 106,45 107,35 112,30 106,75

Lägsta börskurs under året, kr 84,14 84,46 82,10 72,12 82,66

Kursutveckling, % 4 7 18 -18 3

Totalavkastning, % 12 13 29 -18 8

Direktavkastning, % 5,9

5,2 5,1 5,0

Justerat eget kapital per aktie, kr 103,48 98,14 90,87 84,90 78,60

Börskurs/eget kapital, % 106 107 108 97 128

Genomsnittlig dagsomsättning på Nasdaq OMX (antal aktier)

Serie A 5 395 478 4 249 523 4 150 923 5 225 498 4 039 413

Serie B 154 095 107 544 105 539 120 754 51 217

P/E-tal 7,4 9,6 9,9 10,5 11,7

Börsvärde, mdkr 217 209 194 164 200

Antal konverterade aktier från konvertibellån 2014, miljoner 35,8

Antal aktier per den 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0

Innehav av återköpta egna aktier, miljoner

Innehav av egna aktier i handelslager, miljoner

Antal utestående aktier per den 31 december, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0

Utspädningseffekt ultimo, miljoner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0

Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 956,8

efter utspädning 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 980,0 1 976,9

Utdelning enligt styrelsens förslag.

Handelsbankens aktie finns i två aktieslag:

serie A och serie B. A-aktien är den helt domi-

nerande serien och svarar för drygt 98 procent

av samtliga aktier, vad gäller både antalet aktier

och omsättning. Aktier av serie A har en röst

vardera medan en aktie av serie B har en tion-

dels röst. De båda aktieslagen har samma rätt

till utdelning. Aktiekapital per aktie uppgår till

1,55 kronor. Det totala antalet aktier uppgick

vid års skiftet till 1 980 028 494 (1 980 028 494).

Aktie kapitalet uppgick därmed till 3 069 mkr

(3 069).

BÖRSHANDEL

Handelsbankens aktie har handlats på

Stockholms börsen sedan 1871, och sedan

flera år tillbaka handlas aktien på flera olika

marknadsplatser. Under året svarade Nasdaq

Stockholm för 29% av den totala handeln med

Handelsbankens aktie har handlats på Stockholms Fondbörs sedan 1871, vilket gör bankens aktie

tillden äldsta av de i dag noterade aktierna på Stockholmsbörsen.

A-aktien och 69% av handeln med B-aktien.

Avövriga marknadsplatser var Cboe störst och

svarade för 53% av den totala handeln med

A-aktien, medan London Stock Exchange sva-

rade för 14%. Handelsbankens aktie ingår sedan

många år tillbaka i flera olika hållbarhetsindex.

UTDELNING

Bankens policy gällande utdelning är att utdel-

ningsnivån inte ska leda till att kapitalrelation-

erna underskrider en nivå om 1 procentenhet

över Finansinspektionens kommunicerade krav.

På den ordinarie årsstämman den 22 mars

2023 beslöt aktieägarna, i enlighet med styrel-

sens förslag, att till aktieägarna utdela 5,50 kronor

per aktie i ordinarie utdelning och 2,50 kronor

per aktie i extra utdelning.

Styrelsen föreslår att årsstämman 2024 be-

slutar om en ordinarie utdelning på 6,50 kronor

per aktie (5,50), och en extra utdelning på 6,50

kronor per aktie (2,50). Det kompletta förslaget

till vinstutdelning framgår på sidan 202.

SKAPAT AKTIEÄGARVÄRDE

Handelsbankens börsvärde uppgick per den

31december 2023 till 217 mdkr (209). Under

året ökade börsvärdet således med 8 mdkr (15)

samtidigt som banken lämnade 15,8 mdkr i

utdelningar (9,9). Under den senaste femårs-

perioden har Handelsbanken lämnat 53 mdkr

iutdelning samtidigt som börsvärdet ökat

med26 mdkr.

KURSUTVECKLING

Den svenska aktiemarknaden (OMX Stockholm

30-index) steg under året med 17%. Stock holms-

börsens bankindex ökade med 11%. Handels-

bankens A-aktie stängde på 109,45 kronor

aktien OCH ägarna | förvaltningsberättelse

Handelsbanken | Års- OCH HÅllbarHetsredOvisning 2023

35

(105,10), vilket var en uppgång med 4%. Inklu-

sive utdelningar uppgick den totala avkast-

ningen till 12%.

ÅTERKÖP AV AKTIER

Vid årsstämman i mars 2023 bemyndigades

styrelsen att återköpa maximalt 120 miljoner

aktier fram till årsstämman i mars 2024. Detta

mandat utnyttjades inte under 2023.

ÄGARSTRUKTUR

Under de senaste fyra åren har antalet aktie-

ägare i Handelsbanken ökat från drygt 120 000

till över 200 000 aktieägare. Under samma

period har andelen utländskt ägande i banken

minskat från 48% till 38%. Nära tre fjärdedelar

av ägarna ägde färre än 1 001 aktier. De 1,5%

av aktieägarna vars innehav översteg 20 001

aktier vardera, ägde tillsammans 90% av aktie-

kapitalet.

Aktieutdelning de senaste 10 åren

2023202220212020201920182017201620152014

Kronor per aktie

Total utdelning

Ordinarie utdelning

2023 enligt styrelsens förslag. En aktiesplit 3:1

genomfördes i maj 2015. De historiska utdelningarna

har justerats för detta.

De största svenska aktieägarna

31 december 2023

Antal

aktier

% av

röster

% av

kapital

Industrivärden 228 200 000 11,7 11,5

Stiftelsen Oktogonen 159 225 141 8,2 8,0

Lundberg-gruppen 87 335 000 4,5 4,4

Handelsbankens fondbolag 59 333 844 3,0 3,0

SEB Fonder 33 925 907 1,7 1,7

Swedbank Robur Fonder 29 029 254 1,5 1,5

Nordea Fonder 16 667 544 0,9 0,8

Avanza Fonder 15 355 037 0,8 0,8

Länsförsäkringar Fondförvaltning 15 152 347 0,8 0,8

Folksam 15 044 583 0,8 0,8

J. Wallanders & T. Hedelius stiftelse,T. Browaldhs stiftelse 13 000 000 0,7 0,7

Afa Försäkring 12 834 102 0,7 0,6

SPP Fonder 12 558 554 0,6 0,6

1:a AP-fonden 12 110 015 0,6 0,6

Livförsäkringsbolaget Skandia 11 683 972 0,6 0,6

Aktierna fördelade på aktieslag

31 december 2023

Aktieslag Antal % av kapital % av röster

Snittkurser/

belopp återköpt Aktiekapital

Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82 3 014 404 606

Serie B 35 251 329 1,78 0,18 54 639 560

Totalt 1 980 028 494 100,00 100,00 3 069 044 166

Aktieinnehav per aktieägare

31 december 2023

Antal aktier

Aktieägare

Antal

Aktieinnehav

Antal

A-aktier

Antal

B-aktier

% av

aktiekapitalet

% av

röster

1–500 aktier 121 996 13 491 696 4 405 578 0,9 0,7

501–1 000 aktier 25 878 16 533 981 3 650 853 1,0 0,9

1 001–5 000 aktier 37 858 78 506 649 10 124 609 4,5 4,1

5 001–20 000 aktier 11 432 99 665 344 8 121 836 5,4 5,2

20 001– aktier 2 924 1 736 579 495 8 948 453 88,2 89,1

Totalt 200 088 1 944 777 165 35 251 329 100,0 100,0

Kursutveckling fem år

100

125

150

175

dec 2023

dec 2022dec 2021dec 2020dec 2019dec 2018

Index 100 = 31 december 2018

SHB A OMX Stockholm 30 OMX Stockholm/Banks PI

Detta är Handelsbankens lagstadgade hållbarhetsrapport för 2023. Syftet med hållbarhetsrapporten

äratt skapa förståelse för Handelsbankens påverkan på hållbarhetsfrågor inom miljö, samhällsansvar

och bolagsstyrning och hur dessa kan påverka bankens framtida utveckling. Rapporten innehåller

den hållbarhetsupplysningar som efterfrågas i årsredovisningslagen och omfattar hela koncernen om

inte annat anges. Eventuella avgränsningar i rapporteringen är tydligt angivna. Fokus i den lagstad-

gade hållbarhetsrapporten är Handelsbankens mest väsentliga hållbarhetsfrågor. Nyckeltal, beskriv-

ningar av bankens hållbarhetsmål samt GRI-index är samlad under avsnittet Hållbarhetsinformation

på sidorna 257–275. Handelsbankens taxonomirapportering finns på sidorna 276–305.

EN DEL AV DET GLOBALA SAMHÄLLET

Flera initiativ och samarbeten ger, tillsammans med löpande

intressentdialoger, vägledning till Handelsbankens fortsatta

hållbarhetsarbete.

Handelsbanken står bakom följande initiativ för att

understryka sin vilja och ambition att bidra till en hållbar

utveckling:

Bankers verksamhet regleras i lag och styrs av ett omfat-

tande regelverk av lagar och föreskrifter. Handelsbanken

harockså egna policies, riktlinjer och ramverk som styr

hållbarhetsarbetet:

• Policy för hållbarhet

• Policy för etik

• Policy mot korruption

• Riktlinjer för miljö och klimatförändring

• Policy för aktieägarengagemang och ansvarsfulla

investeringar – Handelsbanken Fonder

• Ramverk för jämställdhet, mångfald och inkludering.

Beräkningsmetod för beräkning av utsläpp av växthusgaser:

Handelsbankenaktien ingår bland annat i följande

hållbarhets index:

• ECPI

• Solactive Europe Corporate Social Responsibility Index PR

• FTSE4Good

• OMX Stockholm 30 ESG Responsible Index

• SIX SWEDEN ESG Index

• STOXX Global ESG Leaders.

De Globala målen där Handelsbanken anser sig ha störst

påverkan är:

Vill du ställa frågor om Handelsbankens hållbarhets-

arbete eller har synpunkter du vill förmedla, kontakta

sustainability@handelsbanken.se

Hållbarhetsrapport

HÅLLBARHET I HANDELSBANKEN 38

EN HÅLLBAR AFFÄRSMODELL 38

Direkt och indirekt påverkan

Banken som arbetsgivare

VÄSENTLIGHETS- OCH

PÅVERKANSANALYS 39

Väsentlighetsanalys

Förberedelse för CSRD

Intressentdialog

Intressenter

HÅLLBARHETSORGANISATION 42

Styrelsen och högsta ledningens roll

Samordning i Handelsbanken-

koncernen 42

HANDELSBANKEN OCH

GLOBALA MÅLEN 43

HÅLLBARHETSRISKER 43

ANSVARSFULL KREDITGIVNING 45

ANSVARSFULL FINANSIERING 45

Exponering mot klimatrelaterade

risker 45

Utveckling 2023

Handelsbankens gröna obligationer

Hållbara produkter inom lån och

finansiering 46

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 47

Handelsbanken Fonder

Handelsbanken Liv

Optimix

Handelsbanken Wealth & Asset

Management LTD 52

ANSVARSFULL RÅDGIVNING 53

Tillgänglighet och inkludering

Aktieanalys

Rådgivning inom skog och lantbruk

Nöjda kunder

ANSVARSFULL

BANKVERKSAMHET 54

Sanktionsföreläggande

Policy för etik

Policy för hållbarhet

Principer för kreditgivning

Nutida slaveri och människohandel

Miljö- och klimat

Handelsbankens omställningsplan

The Science Based Targets initiative

(SBTi) 57

Motverka finansiell kriminalitet

Intressekonflikter, korruption, mutor

och otillbörlig påverkan 58

Integritet och sekretess –

informations- och IT-säkerhet 59

Ekonomiskt värdeskapande

Ekonomisk forskning och utbildning

Leverantörer

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 61

Hållbart arbetsliv

Ständig utveckling

Jämställdhet, mångfald och

inkludering 62

Ersättningar och förmåner

Fackliga relationer

European Works Council

SAMHÄLLSENGAGEMANG 63

En del av det lokala samhället

Samarbeten för barns rättigheter

Global Compact

EU:s handlingsplan för finansiering

av hållbar tillväxt 64

EU taxonomin 276

Innehåll

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

37

EN HÅLLBAR AFFÄRS MODELL

Hållbarhetsarbetet i Handelsbankenkoncernen

syftar till att bidra till hållbar utveckling genom

bankens affärsverksamhet, produkter och tjäns-

ter. Handelsbankens sätt att driva bank bygger

på en stark tro och respekt för den enskilda

människan. Kundmötet står i centrum, banken

följer sina kunder genom livet och bygger sin

affär runt dem. Handelsbankens strategi är att

hållbarhet ska, som mycket annat i banken, ingå

i ett decentraliserat arbetssätt präglat av fokus

på låga risker och med en långsiktig omsorg om

kunderna. Banken ser en växande efterfrågan

på produkter och tjänster som inte bara rör eko-

nomi utan också främjar en hållbar omställning.

Därför ska Handelsbankens affärsverksamhet

präglas av långsiktig ansvarsfullhet, oavsett

omdet handlar om finansiering, sparande och

investeringar eller rådgivning. Med ansvarsfull-

het avser Handelsbanken lösningar som syftar

till att på lång sikt gynna människor, samhället

och planeten.

DIREKT OCH INDIREKT PÅVERKAN

En välskött bank som agerar hållbart och an-

svarsfullt har stor positiv inverkan på samhälls-

ekonomin. Det gäller inte bara direkta ekono-

miska effekter som inbetalning av bolagsskatt,

utan också de indirekta ekonomiska effekterna.

Till vem och under vilka förutsättningar banken

lånar ut pengar kan göra stor skillnad, både för

individen och samhället. Påalla de marknader

där Handelsbanken verkar finansierar man

tillväxt och bidrar till ökad sysselsättning genom

finansiering till företag. Exempelvis är Handels-

banken den största aktören när det gäller ut-

låning till företag i Sverige och mer än var femte

utlånad krona för hushållens bolån i Sverige är

finansierad av Handelsbanken koncernen.

Bankverksamhet i sig har relativt liten direkt

påverkan på miljö och klimat, men att ständigt

sträva efter att minska den egna påverkan är

fortsatt viktigt. Att se över hur banken kan energi-

effektivisera, minska pappersanvändning och

antalet resor med flyg eller bil för att i stället

fokusera på lösningar för distansmöten är bra

alternativ för att minska den direkta negativa

påverkan. Även digitala lösningar bidrar till att

både banken och kunderna kan minska sitt

klimat avtryck.

Ett hållbart samhälle kräver ett finansiellt

system som inte kan missbrukas. Därför ingår

bekämpning av penningtvätt och finansiering av

terrorism i Agenda 2030 och i de Globala målen.

Handelsbanken ser det förebyggande arbetet

för att motverka finansiell kriminalitet som en

grundläggande princip för en säker och sund

bankverksamhet.

Omtanke om kunden

Den största påverkan på hållbar utveckling, både

i en positiv och negativ riktning, har Handels-

banken genom sin affärsverksamhet: när man

finansierar kunders projekt och verksamhet och

när man får förtroendet att förvalta deras kapital.

Handelsbanken ser att i frågor som miljö, klimat,

biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och

inkludering har banken störst möjlighet till positiv

påverkan genom att stötta kunderna i deras

omställningsresa. Genom att hjälpa kunderna,

såväl stora som mindre företag och privatkunder

att bli mer hållbara, blir Handelsbanken hållbar.

Därför bedriver Handelsbanken ett aktivt arbete

för att stötta och accelerera sina kunders håll-

bara utveckling. Det sker genom dialog och

rådgivning, inom ramen för finansiering, i diskus-

sioner kring sparande och i byggandet av kund-

relationer.

Hållbarhet i Handelsbanken

Livet, samhället och världen vi lever i är i ständig förändring. Ändå är kärnan i det Handelsbanken gör

alltid densamma – i går, i dag och i morgon: ett ansvar för kundernas ekonomiska välmående. Ledorden

för Handelsbankens hållbarhetsarbete är långsiktighet, ansvarstagande, uppfinningsrikedom och

medmänsklighet. Oavsett om det rör sig om finansiering, sparande och investeringar eller rådgivning.

För det gör att Handelsbanken kan stötta sådant som gynnar såväl människor som samhället långsiktigt,

på effektiva och kraftfulla sätt och därmed trygga en hållbar ekonomi i generationer.

Vi ska ha en

investeringsportfölj

som är i linje med

Parisavtalet och

bidrar till Agenda

2030.

Vi ska minimera vårt negativa

avtryck och vi har nolltolerans

mot finansiell kriminalitet.

Vår finansiering ska vara miljömässig-

och socialt hållbar och vår utlåning

ska ske med omsorg om kundens

livssituation och ekonomi.

Vår rådgivning

ska ge våra kunder

förutsättningar att

fatta hållbara

och jämställda

ekonomiska beslut.

Kunden

En hållbar affärsstrategi

Med en hållbar affärsstrategi vill Handelsbanken vara en del av människors, såväl som företags, ekonomiska

lösningar. Oavsett konjunktursvängningar, omvärldsförändringar ochfinanskriser ska banken inte spekulera

idetkortsiktiga utan investera i det som är långsiktigt värdeskapande.

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

38

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Inställning till risk

Finansiell styrka och stabila finanser ger Handels-

banken goda förutsättningar för att inte ligga

samhället till last. Handelsbanken har en låg

tolerans för risker, och tack vare det har banken

över tid lyckats hålla kreditförlusterna på en låg

nivå. Istället kan banken bidra på ett positivt

sätt, både genom att vara en ansvarsfull skatte-

betalare och bidra till ekonomisk stabilitet oav-

sett konjunkturläge. Handelsbanken ser före-

byggande av direkta och indirekta risker som en

del av hållbarhetsarbetet. Banken är väl med-

veten om att sociala och miljömässiga frågor kan

öka kredit-, investerings- och anseenderisker

avsevärt. Därför integreras hållbarhetsrisker

ivanliga processer och rutiner.

BANKEN SOM ARBETSGIVARE

Handelsbankens roll som attraktiv och ansvars-

full arbetsgivare baseras på en grundläggande

tro på människans vilja och förmåga att fatta rätt

beslut. Ledare och medarbetare i banken har ett

gemensamt ansvar för att se möjligheter i varan-

dras olikheter och att behandla varandra med

respekt. Därför är jämställdhet, mångfald och en

inkluderande kultur en del av Handelsbankens

grundläggande värderingar.

VÄSENTLIGHETS–

OCH PÅVERKANSANALYS

För att vara en ansvarsfull bank krävs det att

Handelsbanken förstår vilken betydande påver-

kan banken, genom aktiviteter och affärsrelatio-

ner, har på omvärlden. Utgångspunkten är de

tre områden där Handelsbanken satt upp tyd-

liga hållbarhetsmål – finansiering, sparande och

investeringar samt rådgivning. Utöver dessa tre

områden har arbetet utgått från hur banken

agerar som ett ansvarsfullt företag, till exempel

genom att motverka ekonomisk brottslighet och

agerar som arbetsgivare.

I väsentlighetsanalysen har banken identifierat,

bedömt och prioriterar den faktiska och potenti-

ella påverkan med hänsyn till ekonomiska, miljö-

mässiga och sociala perspektiv, inklusive påver-

kan på mänskliga rättigheter. Viktiga ingångs-

värden har varit klimat och miljö, mänskliga

rättigheter och biologisk mångfald.

Utifrån väsentlighetsanalysen definierar

banken de viktigaste hållbarhetsfrågorna som

banken ska arbeta, följa upp, rapportera och

kommunicera kring inom finansiering, sparande

& investeringar, rådgivning samt ansvarsfullt

företagande.

VÄSENTLIGHETSANALYS

Handelsbanken genomförde senast 2022 en

väsentlighetsanalys utifrån kraven i GRI Stan-

dards 2021. I arbetet har hänsyn även tagits till

de krav på en väsentlighetsanalys som finns i

utkastet från april 2022 till European Sustaina-

bility Reporting Standards (ESRS 1). Väsentlig-

hetsanalysen utgjorde därmed första steget i

den kontinuerliga processen att identifiera,

bedöma och värdera väsentliga hållbarhets-

frågor utifrån påverkan och signifikans som

både GRI 2021 och utkastet till ESRS före-

skriver. Vid tidpunkten för genomförandet av

väsentlighetsanalysen under 2022 var inte

GRI:ssektorspecifika standarder färdigställda

varför omvärldsanalysen istället tog sin utgångs-

punkt i väsentlighetskartorna för den finansiella

sektorn från SASB (Sustainability Accounting

Standard Board) och MSCI.

Ett stort antal experter från Handelsbankens

olika affärsområden och hemmamarknader,

inklusive bankens hållbarhetschef som också

ingår i bankens koncernledning, deltog i arbetet.

Deltagandet har skett både utifrån professio-

nella roller som företrädare för banken och som

hållbarhetsexperter. Stöd och handledning

hämtades in från externa experter inom hållbar-

hetsområdet.

Viktiga ingångsvärden för diskussionen kring

de väsentliga hållbarhetsfrågorna var de ämnes-

specifika områdena mänskliga rättigheter, klimat

och miljö samt biologisk mångfald och på vilket

sätt de inkluderas och hanteras i frågorna.

Det första steget bestod av en genomgång

av Handelsbankens tidigare genomförda

väsentlighets- och omvärldsanalyser. Utifrån

dessa identifierades en lista med väsentliga frå-

gor som låg till grund för det fortsatta arbetet.

I det andra steget identifierades och analy-

serades vilken påverkan på omvärlden de

väsentliga hållbarhetsfrågorna har, utifrån ett

finansiellt, ekonomiskt, miljömässigt och socialt

(inklusive mänskliga rättigheter) perspektiv. Det

finansiella perspektivet inkluderades som ett

led i anpassningen till ESRS och den dubbla

väsentlighetsanalysen samt det ekonomiska,

miljö mässiga och sociala perspektivet i enlighet

med kraven i GRI 2021. Det bedömdes och

analyserades också på vilket sätt Handels-

banken skulle kunna ha negativ påverkan på

omvärlden genom att antingen orsaka, bidra till

eller vara direkt kopplade till påverkan, främst

ur ett finansierings- och investeringsperspektiv

men även i interna processer, rutiner och

arbetssätt.

De olika typer av påverkan analyserades med

avseende på:

• faktiskt/potentiell

• positiv/negativ

• direkt/indirekt

• avsiktlig/oavsiktlig

• kortvarig/långvarig

• reversibel/irreversibel.

I det tredje steget bedömdes hur signifikant

påverkan respektive hållbarhetsfråga har på

omvärlden och därefter genomfördes en slutlig

prioritering som gjordes av bankens hållbarhets-

chef tillsammans med medarbetare från centrala

hållbarhetsavdelningen.

Handelsbankens hållbarhetsråd, där en stor

del av koncernledningen ingår, informerades

under arbetes gång om de väsentliga hållbar-

hetsfrågor som identifierades i väsentlighets-

analysen. Bankens koncernstyrelse gavs möjlig-

het att utvärdera väsentlighetsanalysen som en

del av processen kring att godkänna rapporte-

ringen i Års- och hållbarhetsredovisningen. Det

slutliga resultatet fastställdes och godkändes av

bankens Chief Sustainability and Climate Officer

under 2022.

Utfallet av väsentlighetsanalysen presenteras

på sidan 40. Under 2023 har inga väsentliga frå-

gor utgått, tillkommit eller omformulerats.

FÖRBEREDELSE FÖR CSRD

Inom ramen för bankens arbete med att förbe-

reda för och implementera det nya regelverket

för hållbarhetsrapportering, CSRD, har en dub-

bel väsentlighetsanalys i enlighet med kraven i

de tillhörande rapporteringsstandarderna ESRS

genomförts under hösten. Resultatet av den

dubbla väsentlighetsanalysen kommer sedan

att utgöra grunden för hållbarhetsrapporte-

ringen för nästkommande år, det vill säga, 2024.

Analysen bygger på två dimensioner; väsentlig

påverkan samt finansiell påverkan. Med väsent-

lig påverkan avses hur företaget påverkar om-

världen, samhället, människor och klimatet

genom sin verksamhet och hantering av olika

hållbarhetsfrågor. Med finansiell påverkan avses

hur företagets finansiella ställning och resultat

påverkas av omvärlden och olika hållbarhetsfrå-

gor kopplade till det. I analysen ska såväl positiv

som negativ påverkan bedömas samt vilka ris-

ker och möjligheter olika hållbarhetsfrågor inne-

bär för företaget på kort, medellång samt lång sikt.

Arbetet med analysen har letts av Group Sus-

tainability med stöd av externa experter. Ett fler-

tal av bankens olika centrala staber och stöd-

funktioner samt produktägare har engagerats

iarbetet med syftet att inhämta och säkerställa

flera olika perspektiv på frågeställningarna,

både utifrån ett risk- och påverkansperspektiv,

men också affärsmöjligheter förknippade med

hållbarhet.

INTRESSENTDIALOG

Många enskilda individer, organisationer och

företag påverkas av och har påverkan på hur

Handelsbanken bedriver sin verksamhet. För att

säkerställa att banken utvecklar sitt hållbarhets-

arbete och fortsätter vara en ansvarsfull bank

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

39

Fokus på det väsentliga

Varför är det väsentligt?

• De hållbarhetskrav som banken

applicerar i sin kreditgivning ger

banken möjlighet att bidra till en

större respekt för miljö och klimat-

frågor, biologisk mångfald och

mänskliga rättigheter samt lägre

hållbarhetsrisker genom en ökad

takt för hållbar omställning.

• Handelsbanken arbetar för att

stödja samtliga kundgrupper

ideras hållbara utveckling. Det

förutsätter ett fortsatt arbete med

att utveckla fler hållbara och

konkurrenskraftiga finansierings-

produkter.

Väsentliga frågor

• Ansvarsfull kreditgivning.

• Ansvarsfull finansiering.

• Hållbara produkter inom lån och

finansiering.

Utfall

• Andel grön, hållbar eller social

finansiering uppgår till 7,6% av

bankens finansieringsvolym.

• Gröna lån 87,2 mdkr (63,7) varav

gröna bolån 35,0 mdkr (31,8).

• Godkända tillgångar i grönt

• Hållbarhetslänkade lån 105,4

mdkr varav dragna 39,2 mdkr.

• Gröna obligationer emitterad

volym 3 059 m euro (1 750).

Varför är det väsentligt?

• Handelsbanken är övertygad om

att investeringar i ansvarsfulla

och hållbara affärsmodeller som

verkar inom planetens gränser är

en förutsättning för att generera

långsiktigt finansiellt värde till

kunderna.

• Handelsbanken vill använda sitt

inflytande till att påverka före tag

att arbeta i en mer hållbar

riktning.

• 70% av privatkunder och 66% av

företagskunder i Handelsbanken

i Sverige säger att deras krav

kring hållbarhet kommer att öka

iframtiden enligt en kundunder-

sökning genomförd av SKI EPSI

2023.

Väsentliga frågor

• Ansvarsfulla investeringar.

• Aktiva ägare.

• Hållbara produkter inom

sparande och investeringar.

Utfall

• Koldioxidintensitet i fondbolagets

samlade investeringsportfölj

51,2 tCO

e/MSEK (50,2).

• Investeringar i miljö- och

klimatlösningar 20,7% (22,7).

• Hållbara investeringar 43,2%

(43,2) av förvaltat kapital.

• Det har genomförts 587 (421)

dialoger med bolag.

Varför är det väsentligt?

• Genom att leva upp till sina

åtaganden som en ansvarsfull

bank kan Handelsbanken göra

en positiv skillnad för kunder,

medarbetare och de samhällen

där banken är verksam.

• Banken bör spegla mångfalden i

samhället och på bästa sätt ta

tillvara på och respektera varje

medarbetares kompetens,

erfarenhet och värde, så att de

kan utvecklas som individer och i

sin yrkesroll.

Väsentliga frågor

Ansvarsfull bankverksamhet

• Motverka ekonomisk brottslighet.

• Minimera miljö- och

klimatpåverkan.

• Integritet och sekretess.

Attraktiv arbetsgivare

• Hållbar arbetssituation.

• Ledarskap och utveckling.

• Jämställdhet och mångfald.

• Löner och ersättning.

Utfall

• 91% av anställda har utbildats

iantikorruption, åtgärder mot

penningtvätt och finansiering av

terrorism.

• Sedan föregående år har banken

ökat sina direkta koldioxidutsläpp

med 0,7%.

• 43% (43) av chefer är kvinnor.

• Endast cirka 1% av koncernens

anställda kan erhålla prestations-

baserad rörlig ersättning.

Varför är det väsentligt?

• Handelsbankens framgång är

beroende av kundernas

förtroende. Det förtroendet

byggs genom att agera ansvars-

fullt när banken möter sina kunder

och ger dem råd om till exempel

bolån, vardags ekonomi, företags-

finansiering och investeringar.

• Det är viktigt för Handelsbanken

att tillhandahålla möjligheter

föralla kunder att öka sin eko-

nomiska trygghet och frihet.

Genom att till exempel lyfta

jämställdhet i utvecklingen av

rådgivningsverksamheten kan

banken sprida kunskap och

medvetandegöra hur kunderna

genom medvetna val kan stärka

sin finansiella självständighet.

Väsentliga frågor

• Ansvarsfull rådgivning.

• Jämställd rådgivning.

• Hjälpa kunder göra hållbara val.

Utfall

• 3 492 anställda är licensierade,

med SwedSec eller motsvarande

utbildning inom rådgivning.

• Drygt 1 100 medarbetare i

Sverige har genomgått

utbildningar inom jämställd

pension, jämställt sparande och

jämställd rådgivning.

• En ny funktionalitet för kompen-

sationssparande lanserades i

rådgivningsstödet som används

av svensk kontorsrörelse.

Finansiering Sparande & Investeringar Ett ansvarsfullt företagRådgivning

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

40

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Hållbarhetsstyrning i Handelsbanken

Verkställande direktör

Group Sustainability

Sustainability Taskforce Sustainablity Home Markets

Hållbarhetsrådet Green Finance Committee

Hållbarhetsprogrammet

Styrelsen

Väljer/utser/initierar

Informerar/rapporterar

• Omvärldsanalys av regelverk och omvärlds-

händelser.

• Diskussion gällande grön och hållbarhets-

länkad finansiering.

• Presentation av dubbla väsentlighets-

analysen i enlighet med CSRD.

• Nytt hållbarhetsmål för jämställd rådgivning

2024–2026.

• Handelsbankens omställningsplan.

• Biologisk mångfald och TNFD rapportering.

Hållbarhetsrådets arbete 2023

Alla intressenter har förväntningar på Handelsbanken.

Gemensamt är att banken ska vara stabil och lyhörd

för dessa förväntningar. Hur väl banken lyckas leva

upp till dessa förväntningar påverkar Handelsbankens

fortsatta framgångar.

Intressentmodell

Tredje kvartalet Fjärde kvartaletAndra kvartaletFörsta kvartalet

• Implementering av CSRD i Handelsbanken.

som motsvarar intressenters förväntningar

ochomvärldens krav genomförs kontinuerliga

intressentdialoger. Dessa sker i olika samman-

hang som kundmöten och kundundersökningar,

investerarmöten, branschforum, leverantörs-

uppföljningar och i dialoger med ideella organi-

sationer, personal och fackföreningar. Genom

alla dessa dialoger kan banken bättre förstå de

förväntningar och krav som bankens intressen-

ter har på banken och hur verksamheten ska

bedrivas och utvecklas. Det hjälper banken att

fatta välgrundade beslut och är en viktig input till

hur hållbarhetsarbetet prioriteras i olika affärs-

områden och på hemmamarknader.

INTRESSENTER

Handelsbankens huvudsakliga intressenter är

kunder, medarbetare, ägare och investerare,

fackliga organisationer samt samhället i

övrigt, vilket inkluderar till exempel intresse-

organisationer, myndigheter och lagstiftare.

Bankens primära intressentgrupper har iden-

tifierats utifrån att de antingen väsentligt på-

verkas av eller påverkar bankens verksamhet.

Handelsbanken för även kontinuerlig dialog

med andra intressentgrupper, till exempel

aktieanalytiker, branschorganisationer, håll-

barhetsanalytiker, ideella organisationer,

inter nationella organisationer, kommuner

ochlandsting, leverantörer, press och media,

studenter samt skolor och universitet. För

Handelsbanken betyder ett ansvarsfullt före-

tagande att banken lever upp till dessa intres-

senters förväntningar och agerar på ett så-

dant sätt att de känner ett fortsatt förtroende

för banken.

Kunder

Den viktigaste dialogen sker i alla de möten som

äger rum varje dag med bankens kunder. Det

kan vara fysiska möten på kontor, men även ske

via telefon, digitala mötesplatser eller sociala

medier. Löpande genomförs också kundunder-

sökningar för att få en bättre förståelse för kun-

dernas förväntningar på Handelsbanken och

bankens hållbarhetsarbete. Inom investerings-

rådgivning är hållbarhetspreferenser en stående

punkt och banken ser att 63 procent av kun-

derna i Sverige anger att hållbarhet är viktigt för

dem när de placerar sitt sparande.

Medarbetare

Medarbetarna är en viktig intressentgrupp.

Utanrätt medarbetare hjälper det inte hur bra

produkterna eller tjänsterna är. Genom att

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

41

medverka i den egna enhetens årliga verksam-

hetsplanering kan varje enskild medarbetare

vara med i, bidra till och påverka verksamhetens

inriktning.

Ägare och investerare

Aktieägarna är de som ytterst beslutar om

Handels bankens styrning. Aktieägarnas rätt att

besluta i bolagets angelägenheter utövas på

bolagsstämman. Under de fem senaste åren

har aktieägare motsvarande över 50 procent av

rösterna varit representerade. Banken förser

investerare, analytiker, ratinginstitut och övriga

aktörer på kapitalmarknaden med information

om Handelsbankens verksamhet, hållbarhets-

arbete och finansiella utveckling. Bankledningen,

tillsammans med Investor Relations, har haft

kontinuerliga möten med bankens aktie- och

ränteinvesterare. Vid ett flertal tillfällen har ban-

kens hållbarhetschef eller stf hållbarhetschef

deltagit för att berätta och besvara frågor kring

bankens hållbarhetsarbete.

Fackliga organisationer

Handelsbanken har sedan länge goda relationer

med de fackliga organisationerna, vilket är en

viktig del i bankens kultur. Det förs en ständig

dialog mellan fackliga företrädare och chefer

omverksamheten, till exempel om förändringar

– där värdefulla kunskaper utbyts redan på

idéstadiet.

Samhälle

Handelsbanken har en löpande dialog med till

exempel tillsynsmyndigheter, centralbanker,

regelverksorgan samt regeringar och parlament

i Sverige, EU och övriga världen. Banken har

också fortlöpande kontakter med så kallade

non-governmental organisations (NGO:s). Under

året har banken haft flera löpande dialoger med

dessa, besvarat frågor och deltagit i samtal och

seminarier för att säkerställa att banken är upp-

daterad inom hållbarhetsområdet och inhämta

viktiga synpunkter.

Hållbarhetsanalytiker

Fler än tjugo investmentbanker har analytiker

som löpande bevakar Handelsbanken och

dess aktie och skuldinstrument. Under senare

år har flera av dessa investmentbanker kom-

pletterat den traditionella bolagsanalysen med

att även utvärdera banken utifrån ett hållbar-

hetsperspektiv. Allt mer framträdande blir

också de fristående analyshus som enbart

inriktar sig på hållbarhetsanalys där analytiker

utvärderar bankens hållbarhetsarbete i flera

dimensioner. Utvärderingen sker oftast genom

omfattande frågeformulär, men också i dialog

med respektive analytiker. Handelsbanken har

under året besvarat fler än femton analyser,

frågor och undersökningar från olika internatio-

nella aktörer.

Leverantörer

Handelsbanken köper varor och tjänster från

många olika leverantörer. Med utgångspunkt i

bankens uppförandekod för leverantörer förs en

kontinuerlig dialog med de viktigaste leverantö-

rerna där hållbarhetsfrågor är en central aspekt.

Ett resultat av dialogerna är att banken driver

på, engagerar medarbetare samt förbättrar

både bankens och bankens leverantörers håll-

barhetsarbete.

HÅLLBARHETSORGANISATION

Handelsbankens hållbarhetsarbete sker decen-

traliserat där affärs- och verksamhetsbeslut

fattas. Arbetet samordnas av en koncernöver-

gripande specialistfunktion som leds av Handels-

bankens Chief Sustainability and Climate Officer

som rapporterar direkt till verkställande direktör

och ingår i bankens koncernledning. Det funk-

tionella ansvaret för hållbarhetsarbetet i Handels-

bankenkoncernen är delegerat av verkställande

direktör till bankens Chief Sustainability and

Climate Officer och innefattar ett mandat att

tillse att hållbarhetsarbetet fungerar väl, bedrivs

ienlighet med interna och externa regler samt

innefattar att vidareutveckla och förbättra håll-

barhetsarbetet med beaktande av omvärlds-

faktorer.

STYRELSEN OCH HÖGSTA LEDNINGENS

ROLL

Handelsbankens styrelse har antagit en policy

för hållbarhet i Handelsbankenkoncernen, som

kompletteras av riktlinjer från verkställande

direktören på ett antal centrala hållbarhetsområ-

den. Policyn för hållbarhet och kompletterande

riktlinjer finns tillgängliga på handelsbanken.com.

Utöver styrelsens årliga genomgång av håll-

barhetspolicyn så ska Chief Sustainability and

Climate Officer följa upp och kvartalsvis rappor-

tera till verkställande direktören och centralsty-

relsen om bankens övergripande hållbarhets-

arbete, inklusive frågor som är av hög angelä-

genhet för organisationen och utvecklingen mot

de antagna hållbarhetsmålen. Det ingår också

att rapportera väsentliga avvikelser och vid

behov vidtagna åtgärder kopplade till Handels-

bankens hållbarhetsarbete. Under året har inga

väsentliga avvikelser rapporterats till styrelsen.

Exempel på frågor som har informerats om

respektive diskuterats är arbetet mot bankens

hållbarhetsmål kring investeringsportföljer,

hållbar finansiering utifrån bland annat finansie-

ringsvillkor och marknadsförutsättningar samt

regelverk som till exempel nuvarande och kom-

mande redovisningsprinciper avseende CSRD.

SAMORDNING I HANDELSBANKEN-

KONCERNEN

Chief Sustainability and Climate Officer är ordfö-

rande i Handelsbankens hållbarhetsråd som bil-

dades 2010. I hållbarhetsrådet ska koncernens

samlade hållbarhetsarbete analyseras och vid

behov samordnas. Potentiella problemställ-

ningar och affärsmöjligheter belyses och löses

proaktivt. I hållbarhetsrådet deltar beslutsfattare

från affärsverksamheten och centrala avdel-

ningar. Flera av deltagarna ingår även i bankens

koncernledning. Hållbarhetsrådet sammanträ-

der minst tre gånger per år samt vid behov.

Processen för att godkänna nya och ändrade

produkter baseras på bankens policy för pro-

dukter och tjänster och sker enligt en checklista

i vilken produktens egenskaper, risker och

annan relevant information beskrivs. Processen

ska även säkerställa att bankens hållbarhetsfrå-

gor beaktas.

För att säkerställa att banken nyttjar sin inno-

vationsförmåga och att alla avdelningar arbetar

tillsammans finns ytterligare arbetsgrupper kring

hållbarhet. Ett exempel är Green Finance Com-

mittee (GFC) som ansvarar för att fastställa tek-

niska kriterier för gröna lån och godkänna till-

gångar för inkludering i Handelsbankens portfölj

av gröna tillgångar. I bedömningen ska kommit-

tén ta hänsyn till områden som livscykelanalys,

positiva effekter på klimat, motståndskraft och

vetenskapliga mål. Ett annat exempel är de

kommittéer inom Handelsbanken Fonder som

bereder frågor om metodutveckling, urvalskrite-

rier och omställningsbolag inför beslut av fond-

bolagets vd.

Under året har Handelsbanken Group Tech-

nology, Data, Innovation etablerat en tvärdisci-

plinär arbetsgrupp som fokuserar på att främja,

implementera och överse hållbara lösningar och

metoder inom organisationen. Arbetsgruppen

ansvarar för att utbilda och öka medvetenheten

hos organisationens medarbetare om hållbara

IT principer och deras roll i att uppnå bankens

hållbarhetsmål samt hur teknik, data och inno-

vation kan hjälpa Handelsbankens kunder i

deras omställningsresa.

Det finns även tvärregionala team med håll-

barhetsansvariga för olika geografiska markna-

der som kallas Sustainability Home Markets.

Både i Norge och Storbritannien finns dedike-

rade hållbarhetsavdelningar och i Norge ingår

hållbarhetschefen även i ledningsgruppen. I

Nederländerna samordnas arbetet av chefen

för Corporate Sales Support och chefen för

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

42

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

intern styrning, administration och operativ risk-

kontroll. Båda funktionerna rapporterar direkt

till landchefen för Nederländerna. För att möta

de ökande behoven av rapportering och trans-

parens inom hållbarhetsområdet har Handels-

banken även skapat ett tvärorganisatoriskt

program med syfte att identifiera och sam-

ordna behov av utveckling av infrastruktur,

data- och informationsförsörjning. Programmet

stöttar affärsverksamheten och gör det möjligt

för banken att följa upp och kommunicera om

de egna hållbarhetsmålen samt rapportera

enligt regelverk, myndighetskrav och externa

åtaganden.

HANDELSBANKEN OCH GLOBALA MÅLEN

I samband med att FN antog Agenda 2030

ochde tillhörande Globala målen analyserade

Handels bankens hållbarhetsråd samtliga 17 mål

och tillhörande 169 delmål med syftet att förstå

hur banken kan arbeta med målen och kopp-

lingen till verksamheten och bankens väsentliga

hållbarhetsfrågor. Analysen utgick från perspek-

tiven påverkan, risker och möjligheter. Resul-

tatet av analysen innebar att Handelsbanken

under åren har lagt huvudfokus på följande sex

mål: Jämställdhet, Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt, Hållbar industri, innovationer

och infrastruktur, Hållbara städer och samhällen,

Bekämpa klimatförändringar och Fredliga och

inkluderande samhällen.

För alla utvalda mål gäller att Handelsbanken

har möjlighet att bidra såväl genom den egna

verksamheten som genom sina affärsrelationer.

Vikten av jämställdhet, goda arbetsvillkor och

barns rättigheter är självklarheter i bankens

egen verksamhet. Handelsbanken vill gärna

bidra till att påskynda utvecklingen i de sam-

hällen där banken verkar och de företag som

banken gör affärer med.

Med en stor utlåning till fastighetssektorn har

Handelsbanken ett särskilt ansvar vad gäller

hållbara städer. I företagsutlåningen vill banken

bidra genom att minska sin indirekta påverkan

på klimatet och finansiera de företag som ligger

iframkant vad gäller omställningen till en mer

hållbar ekonomi. Målet om fredliga och inklude-

rande samhällen omfattar målet om att avsevärt

minska de olagliga finansiella flödena och

väsentligt minska alla former av korruption och

mutor, ett område där banker spelar en avgö-

rande roll och som Handelsbanken lägger stor

vikt vid.

De 17 Globala målen, med tillhörande 169

delmål, representerar agendan för att uppnå en

hållbar framtid till år 2030. Handelsbankens

verksamhet kan långsiktigt bidra till alla 17 mål,

och även om banken har störst påverkan på de

sex som nämns ovan arbetar banken med

samt liga av målen.

HÅLLBARHETSRISKER

Hållbarhetsrisker är risken för ekonomisk förlust

som kan uppstå om banken inte identifierar och

hanterar risker relaterade till miljö och klimat,

sociala förhållanden samt bolagsstyrning i enlig-

het med de policyer, riktlinjer, åtaganden och

ambitioner som ligger till grund för bankens

övergripande hållbarhetsarbete. Det omfattar

också risken att banken förbiser hållbarhets-

risker i verksamheten som faller utanför ramen

för befintliga policyer och riktlinjer. Det kan även

skada Handelsbankens anseende. Hållbarhets-

risker spänner över många områden, till exem-

pel miljö och klimat, mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor och arbetsförhållanden, finansiell

kriminalitet, informations- och IT-säkerhet samt

bolagsstyrningsfrågor. Hållbarhetsrisker är en

integrerad del av bankens befintliga riskslag

som kreditrisk och finansiella risker, men också

regelefterlevnadsrisker. Hållbarhetsrisker kan

uppkomma både i den egna verksamheten och

genom bankens affär som kreditgivning och

investeringar. Mer information om bankens håll-

barhetsrisker och riskhantering finns att läsa i

rapporten Risk and Capital – Information accor-

ding to Pillar 3 2023 på sidorna 87–104. Att

identifiera, hantera och även förebygga hållbar-

hetsrisker är viktigt ur ett ekonomiskt och legalt

perspektiv samt för bankens agerande som

samhällsaktör. Det är också helt avgörande

förallmänhetens förtroende och relationen

tillkunder, anställda, ägare och investerare.

Ettansvarsfullt agerande är därmed en grund-

förutsättning för långsiktigt värdeskapande i

Handelsbanken. Arbetet med att hantera håll-

barhetsrisker följer bankens decentraliserade

modell och ligger i linje med den generellt låga

risktoleransen. Bankens affärsverksamheter

bäransvaret för att identifiera hållbarhetsrisker

och att hantera dessa. Det görs inom ramen för

etablerade riskhanteringsprocesser.

Här följer ett antal vägledande konventioner

och riktlinjer för hantering av hållbarhetsrisker:

• Task Force on Climate-related Financial

Disclosure (TCFD).

• FN:s miljöprograms finansinitiativ (UNEP FI).

• EBA Guidelines on loan origination and

monitoring.

• Partnership for Carbon Accounting Financials

(PCAF).

• Science Based Targets Initiative (SBTi).

• FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet

(PRB).

• FN:s principer för ansvarsfulla investeringar

(PRI).

• Ekvatorprinciperna.

• Task Force on Nature-related Financial

Disclosure (TNFD).

• FN:s deklaration om de mänskliga rättig-

heterna.

• ILO:s kärnkonventioner.

• FN:s barnkonvention.

• FN:s principer för företag och mänskliga

rättigheter.

• Barnrättsprinciperna.

• FN:s Global Compact.

• Storbritanniens Modern Slavery Act.

• EU:s lagstiftning om bekämpning av penning-

tvätt (AML) och kundkännedom.

• Internationella standarden ISO 27001.

• Standard of Good Practice utarbetad av

Information Security Forum (ISF).

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

43

Hantering av hållbarhetsrisker

Riskområde Riskbeskrivning Riskhanteringsåtgärder Påverkan per riskslag

Klimat Klimatrelaterade risker är varierande, komplexa

och ofta svåra att mäta. Klimatrisker kan delas in

ifysiska risker och omställningsrisker. Tillgångar

som på grund av klimatomställningen eller klimat-

förändringar inte kan utnyttjats och tappat sitt

värde brukar benämnas som ”stranded assets”

eller strandade tillgångar på svenska.

Fysiska klimatrisker uppstår som en konsekvens

avden globala uppvärmningen som i sin tur drivs

av utsläpp av växthusgaser. Fysisk klimatrisk kan

delas in i akuta och kroniska risker. Akuta risker är

den ökande risken för och styrkan i extrema väder-

händelser så som stormar, skyfall, översvämningar

och värmeböljor. Med kroniska fysiska risker avses

långsiktiga förändringar i klimatmönstren så som

ihållande högre temperaturer, stigande havsnivåer

eller förändrade nederbördsmönster. Både akuta

och kroniska risker kan innebära negativ påverkan

och skador på tillgångar eller verksamheter som

banken finansierat eller investerat i.

Omställningsrisker utgörs av risker kopplade till

omställningen mot en ekonomi med lägre utsläpp

och slutlig nettonollutsläpp av växthusgaser.

Omställningsrisker kan till exempel uppstå genom

förändrad lagstiftning, förändrad efterfrågan av

produkter och tjänster, ändrade kundbeteenden

eller andra strukturella förändringar orsakade av

omställningen.

Uppdateringar och förtydliganden i kreditproces-

sen har gjorts avseende bedömning av klimatris-

ker. Handelsbanken har separerat klimatrisker från

miljörisker i kreditbedömningen och gjort den till

ett eget huvudområde. Samtidigt förtydligades

instruktionerna för att bedöma klimatrisk och

dokumentationskraven för större krediter utökades.

Periodisk screening av bolag banken investerar i,

checklistor i kreditbedömningsprocessen, stöd

med hjälp av sektorspecifika hållbarhetsrisker

framtagna av extern expertis, dokumentations-

krav samt systemstöd.

Styrdokument och instruktioner för ansvarsfulla

investeringar och ansvarsfulla krediter, inklusive

Fossil energy – sector framework.

I linje med TCFD-rekommendationerna har ban-

ken intensifierat arbetet med att öka förmågan att

bedöma potentiella risker, både i stort och särskilt

kopplat till fastigheter. En analys har genomförts

där fastighetsspecifik risk för fastigheter i Sverige

med avseende på medelförändring av havsnivån

samt av översvämningsrisker för fastigheter i

Stockholm på grund av extremvattenstånd har

undersökts. Analyserna baserades på externt

beräknade klimatscenarier tillhandahållna av

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI).

Kreditrisk

Ökade kreditförluster och kapitalkostnader till följd av för-

sämrad finansiell ställning hos de kunder som banken finan-

sierar. Kreditrisken påverkas både genom förändringar i lån-

tagarens återbetalningsförmåga och genom förändringar i

säkerheternas värden. Eftersom Handelsbanken har stor

exponering mot fastighetssektorn är klimatrisker viktiga.

Fysiska klimatrisker kan ge skador på egendomar vilket

minskar värdet på säkerheterna men också resultera i mins-

kade inkomster om egendomarna används i exempelvis

produktion eller för uthyrning. På liknande sätt kan omställ-

ningsrisker som exempelvis strängare krav på energieffekti-

vitet för fastigheter medföra anpassningskostnader som

påverkar återbetalningsförmågan såväl som påverka säker-

heternas värden. Ny miljövänligare produktionsteknik kan

medföra konkurrens med befintliga företag vars inkomster

då försämras. Även brister i miljömässiga, sociala och legala

avseenden kan föranleda kreditförluster.

Likviditetsrisk

Ökad kostnad för marknadsfinansiering om kreditrisken i

bankens tillgångar ökar eller bankens rykte försämras med

anledning av hållbarhetsfaktorer.

Försämrad likviditet om kunder använder inlåning eller

utnyttjar revolverande lånefaciliteter för att finansiera eventu-

ella återställanden efter akuta skador eller andra händelser

kopplade till övriga hållbarhetsfaktorer.

Marknadsrisk

Försämrad avkastning i bankens tillgångar och skulder

genom exempelvis ändrade aktiekurser och kreditspreadar

med anledning av hållbarhetsfaktorer.

Generell marknadsriskpåverkan genom hållbarhetsrelate-

rade effekter. På nationell nivå kan ränteläget och valutakur-

sen påverkas av hur landet förväntas drabbas av exempelvis

akuta och kroniska klimathändelser och bedömningen av

landets vilja och förmåga att ställa om. Även aspekter som

landets naturresurser, sociala förhållanden, tillgång till för-

nybar energi och teknisk innovationsförmåga inom hållbar-

hetsområdet är relevant.

Försämrad marknadslikviditet och ökad volatilitet på grund

av osäkerhet om framtiden.

Operativa risker

Operativa förluster med anledning av bristande informa-

tionssäkerhet, avbrott i IT-systemen, händelser till följd av

finansiell kriminalitet eller hållbarhetsrelaterade störningar

iverksamheten.

Risk för försämrat anseende och försämrad kundnöjdhet

om banken eller de kunder som finansieras brister ur ett håll-

barhetsperspektiv. Ett sådant fall skulle kunna vara om ban-

ken upplevs göra sig skyldig till grönmålning i produkter och

hållbarhetsmål.

Regelefterlevnadsrisk

Bristande regelefterlevnad som kan leda till sanktioner,

finansiell förlust eller förlust av anseende.

Miljö Miljömässiga risker är kopplade både till bankens

verksamhet och de leverantörer banken använder

sig av men också till de företag Handelsbanken

investerar i och ger krediter till. Riskerna kan avse

direkta miljöincidenter, föroreningar eller annan

negativ påverkan på miljö- och ekosystem. Men

de kan också vara indirekta, till exempel affärs-

relationer med företag vars verksamhet inte är i

linje med omställningen till en miljömässigt hållbar

ekonomi eller som har brister i sin hantering av

miljörelaterade frågor i sin verksamhet.

Uppförandekod för leverantörer.

Periodisk screening av bolag banken investerar i.

Checklistor i kreditbedömningsprocessen, stöd

med hjälp av sektorspecifika hållbarhetsrisker

framtagna av extern expertis, dokumentations-

krav och systemstöd.

Styrdokument och instruktioner för ansvarsfulla

investeringar och ansvarsfulla krediter.

Mänskliga rättigheter,

sociala förhållanden

och arbetsvillkor

Risken för kränkning av mänskliga rättigheter är

störst i den roll banken har som kreditgivare och

när banken investerar i bolag, men risker kan före-

komma även i den egna verksamheten. Risker

kring sociala förhållanden rör främst arbetsvillkor.

Det vill säga hälsa och säkerhet, trakasserier och

kränkande särbehandling, men även brist på fack-

liga rättigheter, rimliga lönenivåer och rätt till alla

arbetsförmåner som regleras enligt lag. I den egna

verksamheten är risken främst kopplad till banken

som arbetsgivare och bankens affärskultur, men

också i bankens leverantörsförhållanden.

Obligatorisk utbildning för medarbetare, uppfö-

randekod för leverantörer, leverantörsgranskning,

revidering och förstärkning av relaterade proces-

ser kopplade till koncernens verksamhet, produkt-

och tjänsteutbud.

Periodisk screening av bolag banken investerar i,

checklistor i kreditbedömningsprocessen, stöd

med hjälp av sektorspecifika hållbarhetsrisker

framtagna av extern expertis, dokumentations-

krav och systemstöd.

Styrdokument för ansvarsfulla investeringar och

ansvarsfulla krediter.

Finansiell

kriminalitet

Riskerna är framförallt kopplade till nyttjande av

bankens produkter och tjänster i brottsligt syfte.

Det handlar främst om penningtvätt, korruption,

finansiering av terrorism, bedrägerier av olika slag,

skattebrott och annan allvarlig finansiell kriminalitet.

Obligatorisk utbildning för att öka medvetandet

hos medarbetare, kontinuerlig revidering och för-

stärkning av relaterade processer.

Kundkännedom, inklusive kundkommittéer och

transaktionsmonitorering.

Informations- och

IT-säkerhet

Risker förknippade med brister i hantering av

personlig information och företagsinformation vad

gäller tillgänglighet, riktighet, sekretess och/eller

spårbarhet.

Administrativa lösningar som regler och instruktio-

ner samt tekniska säkerhetslösningar.

Kontinuerlig uppföljning av händelser som inträffar

både inom och utom verksamheten, bland annat

via samarbeten i internationella forum.

Obligatorisk utbildning för medarbetare och kun-

der för att öka medvetenheten om hot och risker

inom informationssäkerhet.

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

44

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

ANSVARSFULL KREDITGIVNING

Handelsbankens kreditgivning grundas på en

bedömning av den enskilda kundens återbetal-

ningsförmåga. Genom detta säkerställs att kre-

diter inte beviljas till kunder med för hög skuld-

sättning som kan leda till att de inte kan betala

tillbaka sina lån. Denna omsorg gagnar såväl

banken som kunden och samhället i övrigt.

Hållbarhet är en viktig del i bankens kreditpolicy.

Där framgår bland annat att kreditgivningen

skavara ansvarsfull och där god etik är en avgö-

rande faktor. Handelsbanken styr även vilka

typer av risker som bör beaktas och bedömas

ikreditgivningen med hjälp av koncerngemen-

samma instruktioner. En fördjupning av finan-

siell, social och miljömässig hållbarhet i kundens

verksamhet ska alltid beaktas och hållbarhets-

riskerna är integrerade i analysen av kundens

återbetalningsförmåga. I bedömningen väger

banken in påverkan från och på områden som

miljö och klimat, mänskliga rättigheter, grund-

läggande principer om arbetsvillkor, korruption

och mutor. Klimatrisker utgör ett fokusområde

idenna bedömning, såväl fysiska som omställ-

ningsrisker.

Genom bankens bedömning skapas en

förståelse för kundens behov av omställning

och hur Handelsbanken kan stödja det arbete

framåt för att minska riskerna i kundens verk-

samhet. Bankens arbete med att hjälpa fastig-

hetskunderna att energieffektivisera är ett kon-

kret exempel på hållbarhetsfrågor inom kredit-

givningen och syftar bland annat till att minska

riskerna från kommande minimikrav avseende

energieffektivitet liksom att långsiktigt sänka

energi- och driftskostnader.

Handelsbanken väljer även bort vissa kontro-

versiella sektorer enligt satta riktlinjer för affärs-

relationer, till exempel inom kolbrytning och

annan fossil utvinning.

2023 lanserades initiativet Hållbar bygg-

bransch – ett samarbete mellan sex stora banker

i Sverige och bygg- och fastighetssektorn.

Målet med initiativet är att motverka skattefusk

och illegal arbetskraft och att verka för en

bransch med sund konkurrens. Som långivare

har Handelsbanken tillsammans med övriga

banker en viktig roll att spela för en förändring i

positiv riktning. Baserat på gemensamma rikt-

linjer som tagits fram inom ramarna för inititati-

vet, tillämpar Handelsbanken nu särskilda villkor

vid kreditgivning till bygg- och fastighetsbolag.

Villkoren syftar bland annat till att låntagarna,

genom digitala kontroll- och uppföljnings-

system, ska få bättre kontroll över sina bygg-

arbetsplatser.

ANSVARSFULL FINANSIERING

Enligt EU-kommissionen står byggnader i EU

för40 procent av unionens energianvändning

och 36 procent av utsläppen av växthusgaser.

Genom det reviderade energieffektivitetsdirekti-

vet ska den slutliga energianvändningen på EU-

nivå minskas med 11,7 procent fram till 2030

och enligt den europeiska klimatlagen ska EU:s

utsläpp minska med minst 55 procent fram till

2030.

Som del i EU:s arbete inom klimat och energi-

effektivitet ser unionen över Direktivet om bygg-

naders energiprestanda (EPBD). De förslag som

lagts fram skulle bland annat innebär att minimi-

krav avseende energiprestanda, så kallade

Minimum Energy Performance Standard (MEPS),

införs för existerande byggnader. Beroende på

hur direktivet utformas och hur långtgående de

nya kraven blir kan det komma att påverka

Handels bankens kunder och därmed även ban-

ken. Banken följer utvecklingen och mäter och

rapporterar nyckeltal kopplat till energieffektivi-

tet och kunders fastigheter i bankens Climate

change progress report 2023.

Mer information om bankens krav avseende

den fossila sektorn samt resultatet av analy-

serna presenteras i Climate change progress

report 2023 som är tillgänglig på

handelsbanken.com/hallbarhet.

Fastighetssektorn är central för såväl mins-

kad energianvändning som minskade utsläpp.

Ibankens påverkansanalys kopplat till arbetet

med PRB fastslås att bankens möjlighet till såväl

ökad positiv påverkan som minskad negativ

påverkan när det gäller miljö och klimat till över-

vägande del återfinns inom bygg- och fastig-

hetssektorn eftersom den utgör en betydande

del av utlåningsportföljen.

Omvärlden kommer ställa höga krav på

omställning inom sektorn och Handelsbanken

kommer i nära samarbete med sina kunder

arbeta för att driva utvecklingen i linje med så-

väl internationella, nationella och lokala regel-

verk som Parisavtalet och de Globala målen.

Riktning och aktiviteter utifrån dessa initiativ

och regelverk uttrycks i bankens egen omställ-

ningsplan.

Banken erbjuder sedan flera år grön och håll-

barhetslänkad lånefinansiering samt rådgivning

inom grön och hållbar låne- och marknads-

finansiering till ett flertal sektorer. Sektorer som

berörs av framförallt grön lånefinansiering är

bygg och fastigheter med fokus på minskad

energianvändning, men grön lånefinansiering

omfattar också tillgångar som skog, förnybar

energi, miljövänliga transporter och avfalls-

respektive vattenhantering. Dessa områden

representerar viktiga delar för en omställning i

linje med Parisavtalet, där ett förnybart energi-

system, lägre negativ påverkan på den biolo-

giska mångfalden och en minskning av belast-

ningen på klimatet och miljön från flera branscher

kommer att vara avgörande.

På de marknader där Handelsbanken har sin

huvudsakliga verksamhet har banken en över-

vägande andel fastighetsrelaterad finansiering,

vilket gör att påverkansanalysen avseende

främst minskad energianvändning är relevant

förhela banken. Av bankens utlåning till allmän-

heten per den 31 december 2023 utgör 90 pro-

cent finansiering av fastighetssektorn. Kunderna

är privatpersoner, bostadsrättsföreningar, små

och medelstora företag samt stora fastighets-

bolag. Samtliga kundsegment kan ta del av ett

produktutbud som knyter an till en hållbar

omställning.

EXPONERING MOT KLIMATRELATERADE

RISKER

Handelsbanken har successivt under åren

skärpt kraven med avseende på den fossila

sektorn med syfte att förtydliga att banken är

medveten om och agerar på risker förknippade

med utvinning och användning av fossila bräns-

len bland de företag banken har affärsrelationer

med. Ett resultat av detta är att banken över tid

har minskat sin utlåning till fossilsektorn. Sedan

2021 har utlåningen minskat med 75 procent,

till 387 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,02

procent av utlåningen till allmänheten.

En betydande del av bankens utlåning är till

fastighetssektorn. Fastigheter har potentiellt

klimatrelaterade risker då de kan utsättas både

för fysiska klimatrisker men också omställnings-

risker. Möjligheter finns också till ökade affärs-

volymer när banken kan finansiera kundernas

ökade investeringar relaterade till behov av

begränsning och anpassningar till klimatför-

ändringar. Vad avser klimatrisker har banken

under de senaste åren intensifierat arbetet med

att öka förmågan att bedöma potentiella risker,

både i stort och särskilt kopplat till fastigheter.

En analys har genomförts där fastighetsspecifik

risk för fastigheter i Sverige med avseende på

medelförändring av havsnivån samt av över-

svämningsrisker för fastigheter i Stockholm på

grund av extremvattenstånd har undersökts.

Analyserna baserades på externt beräknade

klimatscenarier tillhandahållna av Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI).

Mer information om bankens skärpta krav

avseende den fossila sektorn samt resultatet

av analyserna presenteras i bankens klimat-

För att linjera med kommande rapporteringskrav har

Handelsbanken under 2023 inkluderat ytterligare sektorer

i rapporteringen av bankens exponering mot fossil sektorn.

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

45

rapport, Climate change progress report, för

ut låningsverksamheten som är tillgänglig på

handelsbanken.com/hallbarhet.

UTVECKLING 2023

Föregående års eskalerande energikris har med-

fört ett stort fokus på energifrågan och energi-

effektivisering. Med kraftiga ränte höjningar blir

bufferten mindre och en under sökning som

genomfördes av Novus under sommaren 2023

visade att 18 procent av svenskarna var oroliga

över hur de skulle klara vinterns högre energi-

kostnader. Efter en sommar med kraftiga över-

svämningar och jordskred som konsekvens har

många kunder börjat se över sina möjligheter

attskydda sina fastigheter genom olika klimat-

anpassningar.

Vi skapar och paketerar produkter och tjäns-

ter med förmånliga erbjudanden för att till viss

mån kompensera för de kostnader som energi-

effektivsering medför.

Under 2023 lanserade Handelsbanken i

Sverige en ny digital tjänst, Energikollen, som

guidar och hjälper bolånekunder att hitta rätt typ

av energieffektiviserande åtgärder anpassade

efter sin bostads förutsättningar. Den visualise-

rar även vilken energiklass bostaden kan få efter

ettantal genomförda åtgärder för att förbättra

energieffektiviteten. Samtidigt lanserades ett

antal förmånliga villkor på produkter inom sol-

celler, berg- och luftvärmepumpar samt energi-

deklarationer.

Låneprodukter som bidrar till klimatomställ-

ningen efterfrågas av kunderna då de skapar

värde och incitament. Handelsbanken ser en

fortsatt stark efterfrågan på gröna och hållbar-

hetslänkade finansieringsprodukter både i ban-

ken och i obligationsmarknaden för de större

företagskunderna. Hållbarhetslänkade lån är den

mest efterfrågade låneprodukten i gruppen större

företag. Klimat är fortsatt den vanligaste hållbar-

hetsaspekten att länka lånen till i en hållbarhets-

länkad struktur, men i takt med att låntagarna blir

fler syns tecken på en större bredd av teman.

Intresset för tematisk finansiering är starkt och

trots en mer volatil obligationsmarknad noterar

banken ett fortsatt stort intresse, både från

emittenter och investerare. Gröna obligationer

är fortfarande den vanligaste hållbara finansie-

ringsformen på den nordiska kapitalmarknaden.

HANDELSBANKENS GRÖNA

OBLIGATIONER

Handelsbanken etablerade sitt första Gröna

Ramverk år 2018 och har emitterat två obliga-

tioner under det – en 2018 och en 2020. För att

utveckla sitt gröna erbjudande uppdaterades

bankens Gröna Ramverk under 2022 och Ban-

ken har emitterat en tredje grön obligation under

det ramverket. Under första kvartalet 2023 emit-

terade Handelsbanken, genom dotterbolaget

Stadshypotek, sin första säkerställda gröna

obligation under ramverket: en femårig obliga-

tion på en miljard euro. Under andra kvartalet

emitterade Handelsbanken, genom dotterbola-

get Stadshypotek, sin första säkerställda gröna

obligation i SEK-marknaden: en femårig obliga-

tion på nio miljarder kronor. Vid samtliga till fällen

fanns ett mycket stort intresse hos marknaden

och emissionerna blev kraftigt övertecknade.

Handelsbankens ramverk för gröna obligatio-

ner är baserat på Green Bond Principles 2021

som är riktlinjer framtagna av International Capi-

tal Market Association (ICMA), och har anpas-

sats för att bättre efterleva kriterierna i EU Taxo-

nomin. En oberoende utvärdering har utförts av

CICERO Shades of Green.

Kapitalet från Handelsbankens gröna obliga-

tioner används för utlåning till tydligt definierbara

investeringar som leder till låga koldioxidutsläpp

och en klimatbeständig framtid. Det handlar till

exempel om investeringar i rena transporter,

hållbart skogsbruk, gröna byggnader, förnybar

energi och hållbar vattenhantering. I juni 2023

rapporterade banken miljöpåverkan av de gröna

obligationerna genom att publicera en Green

Bond Impact Report.

Gröna tillgångar

Handelsbanken har byggt upp ett grönt register,

bestående av krediter som finansierar gröna till-

gångar och som lever upp till de krav och krite-

rier som gäller i Handelsbankens ramverk för

gröna obligationer. Vid första emissionstillfället

2018 uppgick tillgångarna i det gröna registret

till cirka 10 miljarder kronor. Vid utgången av

2023 hade volymen ökat till 89 miljarder kronor.

HÅLLBARA PRODUKTER INOM LÅN

OCHFINANSIERING

Ett av bankens främsta bidrag till en mer hållbar

utveckling ligger i samspelet med bankens

kunder genom de finansiella produkter som

banken erbjuder. Därför är det viktigt att beakta

hållbarhet vid godkännande av nya och ändrade

produkter. Processen för det baseras på ban-

kens policy för produkter och tjänster och sker

enligt en checklista i vilken produktens egenska-

per, risker och annan relevant information

beskrivs. Processen ska även säkerställa att

bankens hållbarhetsfrågor beaktas.

Handelsbanken erbjuder ett flertal sorters

gröna utlåningsprodukter. För att säkerställa att

hänsyn tas till miljö och klimat vid finansiering via

ett grönt lån har banken utvecklat tekniska krite-

rier som måste uppfyllas för samtliga gröna

låneprodukter vilka godkäns av bankens Green

Finance Committee.

Erbjudande till företagskunder

Gröna lån till företag och bostadsrättsföreningar

omfattar finansiering av byggnader, förnybar

energi, hållbart skogsbruk, vattenhantering,

avfallshantering, miljövänliga transporter, klima-

tanpassningsåtgärder, energieffektiviserings-

åtgärder och investeringar som stärker den bio-

logiska mångfalden. I Sverige vidareutvecklades

det Gröna energilånet, som tidigare enbart

avsågs användas för att finansiera investeringar

för energieffektiviseringar som solceller, ventila-

tion, bergvärme, till att även innehålla klimatan-

passade åtgärder för exempelvis översväm-

ningar och bytte namn till Klimat och Energilån.

Lånet finns tillgängligt för såväl privatpersoner,

företag som bostadsrättsföreningar. För att

hjälpa kunden att se över olika typer av investe-

ringar kopplade till dessa åtgärder har Handels-

banken ett samarbete med ett svenskt teknik-

konsultbolag.

Handelsbanken har sett en kraftig avmattning

inom nyproduktion, där gröna byggnadskreditiv

varit en attraktiv produkt, och istället noterat ett

utökat intresse för renovering med fokus på

energi och klimatanpassande åtgärder. Banken

kan då, med sitt utbud inom grön finansiering

med tillhörande rådgivning, hjälpa kunden hela

vägen.

Grön finansiering kan erbjudas både större

och mindre kunder som vill finansiera en specifik

investering eller tillgång med ett miljömässigt

hållbart syfte. Till större kunder som inte efter-

Gröna byggnader 87%

Hållbart skogsbruk 4%

Hållbara transporter 3%

Förnybar energi 2%

Förebygga och

kontrollera föroreningar 2%

Hållbar förvaltning av

vatten och spillvatten 1%

Energieffektivitet 1%

A 1%

B 5%

C 12%

D 15%

E 18%

F 8%

G 2%

Ej klassificerat 39%

Fördelning av gröna tillgångar enligt bankens

gröna ramverk

Fördelning energiklasser fastighetsutlåning

Sverige

Exponeringsviktat belopp för fastigheter med

energiklass.

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

46

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

frågar finansiering av ett specifikt projekt eller en

investering med sådant syfte, men som bedriver

ett transparent och ambitiöst hållbarhetsarbete,

kan Handelsbanken erbjuda hållbarhetslänkade

lån med incitament för kunden att förbättra sig

inom förbestämda hållbarhetsmål. Dessa mål

äroftast bolagsspecifika mål som till exempel

minskning av koldioxidutsläpp i linje med Paris-

avtalets 1,5 graders mål, energieffektivisering,

återvinningsgrad eller sociala faktorer.

Företag som ska finansiera rena elfordon,

eldrivna transportbilar eller bussar kan välja grön

leasing som enskild leasing eller i sin vagnpark.

Sedan 2023 kan även batteriladdningscentraler

ingå i grön leasing, detta för att vi sett en efter-

frågan och intresse från våra kunder.

Erbjudande till privatkunder

Större del av nyproduktionen i Sverige byggs

energieffektivt och efterfrågan hos bankens

privatkunder att köpa ett energieffektivt hus har

ökat kraftigt. Handelsbanken ser positivt på

utvecklingen och vill uppmuntra det med att

erbjuda förmånligare villkor på bolån, så kallade

gröna bolån. Under året lanserade både Norge

och Nederländerna en lägre ränta för privat-

kunder med energieffektiva hus.

För att underlätta kundernas klimatomställ-

ning och belysa fördelarna och möjligheterna

med en minskad energianvändning har

Handelsbanken en rådgivande hemsida med

energitips i vardagen, gröna erbjudanden från

samarbetspartners samt ett digitalt verktyg

förguidning till olika energieffektiviserande

åtgärder för kundens bostad. Syftet med denna

paketering är att ge kunderna stöd och lös-

ningar för att enklare energieffektivisera och

finansiera åtgärderna med klimat- och energilån

till förmånlig ränta.

Produkt- och affärsutveckling

Det pågår ett omfattande arbete med produkt-

utveckling på alla hemmamarknader där kund-

samarbeten, processer och produktutveckling

anpassas till olika geografiska marknader efter

behov liksom anpassning till nationella och

lokala regelverk. Det är också väl i linje med

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt,

lokala närvaro och regionala förutsättningar.

Exempel på aktiviteter är:

• central samordning av produktutveckling för

bättre erfarenhetsutbyte

• utveckling av verktyg som stödjer rådgivares

diskussioner kring och bedömning av små

och medelstora företags hållbarhetsarbete

• kund- och intressentdialoger kring produkter

och rådgivning

• kontinuerlig dialog och samverkan och

externa samarbeten för att utforma rådgiv-

ningsverktyg främst för små och medelstora

företag liksom för privat kunder

• utbildning av medarbetare inom produkter

och rådgivning, till exempel med filmer och

webbinarium i hur hållbar finansiering

behandlas och inkluderas i kundmötet

• engagemang och dialog i olika intressent-

grupper, till exempel branschföreningar

• affärsutveckling internt och med externa part-

ners för att underlätta inhämtande av hållbar-

hetsdata från kunder.

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR

Som en del av det finansiella systemet och för-

valtare av kundernas besparingar har Handels-

banken en viktig roll att spela för möjliggörandet

av samhällets omställning till en hållbar utveck-

ling. För att tydliggöra vägen dit har Handels-

banken och dess dotterbolag satt utmanande

hållbarhetsmål. Nedan beskrivs hur de olika

dotterbolagen inom sparområdet arbetar med

ansvarsfulla investeringar, aktivt ägarskap och

produktutveckling. Fokus ligger på det dotter-

bolag som har störst påverkan, Handelsbanken

Fonder, som förvaltar drygt 904 miljarder kronor,

vilket utgör cirka 88,4 procent av det totala för-

valtade kapitalet i Handelsbanken.

HANDELSBANKEN FONDER

Handelsbanken Fonder AB är ett fondbolag

som förvaltar 112 fonder. Inom bolaget bedrivs

aktiv och passiv aktie-, ränte- samt allokerings-

förvaltning. Fondbolaget har haft tillstånd att

bedriva fondverksamhet sedan 1991.

Hållbarhet i förvaltningen

Tillsammans med finansiella kriterier integreras

miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor (ESG)

i Handelsbanken Fonders analys och investe-

ringsbeslut. Syftet med hållbarhetsanalysen är

både att identifiera risker i bolagens affärs-

modeller och att hitta de bolag som ligger i fram-

kant vad gäller omställning till en hållbar utveck-

ling. Tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende

på tillgångsslag och förvaltningsinriktning men

arbetet utgår från följande tre metoder: välja in

investeringar, välja bort investeringar och ett

aktivt påverkansarbete.

Välja in

Handelsbanken Fonder är långsiktiga i sin inves-

teringshorisont och arbetar på olika sätt för att

hitta och investera i bolag som bedriver sin verk-

samhet på ett hållbart sätt, eller vars produkter

och tjänster bidrar till en hållbar utveckling, i

enlighet med målen i Agenda 2030 och Paris-

avtalet.

För aktiv aktie- och ränteförvaltning är

bolagsanalysen avgörande. Varje bolag analy-

seras utifrån relevanta frågor gällande strategi,

finansiella och icke-finansiella resultat och risker,

kapitalstruktur, social och miljömässig påverkan

samt bolagsstyrning. Analysen baseras på infor-

mation från bolagen, externa källor samt egen

analys.

Utlåning till allmänheten

sektor- och branschfördelade

31 december 2023 mdkr

Andel

av total

utlåning, %

Privatpersoner 1 191 48,8

Bostadsrättsföreningar 294 12,1

Fastighetsförvaltning 732 30,1

Tillverkningsindustri 23 0,9

Handel 31 1,3

Hotell- och restaurangverksamhet 6 0,3

Person- och godstransport till sjöss 1 0,0

Övrig transport och kommunikation 12 0,5

Byggnadsverksamhet 19 0,8

Elektricitet, gas och vatten 16 0,7

Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 0,9

Övrig serviceverksamhet 22 0,9

Holding-, investment-,

försäkringsbolag, fonder m m 24 1,0

Stat och kommun 12 0,5

Övrig företagsutlåning 29 1,2

Summa 2 434 100,0

Totalt: 2 434 miljarder kronor

Privatpersoner 48,8%

Företag 38,6%

Bostadsrätts-

föreningar 12,1%

Stater och

kommuner 0,5%

Utlåning till allmänheten 2023 – Sektor

Sverige 67,3%

Storbritannien 9,5%

Norge 12,9%

Finland 5,9%

Nederländerna 4,0%

Övriga länder 0,4%

Utlåning till allmänheten 2023 – Geografisk fördelning

Totalt: 2 434 miljarder kronor

HÅLLBARHETSRAPPORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

47

Allokeringsförvaltningen erbjuder aktivt förval-

tade fond-i-fonder. Det innebär att investeringar

inte sker direkt i enskilda bolag utan istället i

andra fonder. Fondinvesteringar väljs ut och följs

upp i en urvalsprocess som inkluderar hållbar-

hetskriterier på såväl fond- som fondbolagsnivå

och omfattar bland annat organisation, hållbar-

het, förvaltningsteam och investeringsprocess.

Oavsett fondleverantör ställs krav på ett syste-

matiskt hållbarhetsarbete.

Indexförvaltning och övrig passiv förvaltning

är en regelbaserad förvaltningsform där hållbar-

het är inbyggd i respektive indexmetodik eller

strategi. Därför läggs stor vikt vid att aktivt välja

index och strategier som speglar fondbolagets

krav på hållbarhet. Index tas fram i samarbete

med både indexleverantör och leverantör av

hållbarhetsanalys.

Vissa index som de passivt förvaltade fon-

derna följer väljer in bolag baserat på bolagens

hållbarhetsarbete. Det sker utifrån en utvärde-

ring av bolagens hållbarhetsprestanda (ESG-

betyg) och bolag som framgångsrikt hanterar

hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter pre-

mieras. Handelsbanken Fonder erbjuder även

fonder vars index väljer och viktar bolag så att

portföljens utsläpp av växthusgaser anpassas

till Parisavtalets klimatmål.

Indexfonder anpassade till Parisavtalet

Sju indexfonder följer sedan 2021 så kallade

Paris Aligned Benchmarks (PAB). Det är index

som är konstruerade för att ligga i linje med

utsläppsminskningarna som krävs för att nå

målen i Parisavtalet. Övergången till dessa index

är ett led i arbetet för att minska portföljernas

utsläppsintensitet och ett viktigt steg mot netto-

nollutsläpp. Under 2023 lanserades ytterligare en

Parislinjerad indexfond, Handelsbanken Develo-

ped Markets Index Criteria. Vid årsskiftet följde

således åtta av fondbolagets indexfonder Paris

Aligned Benchmarks och det förvaltade kapitalet

i dessa fonder var 135,2 miljarder kronor, det vill

säga 15 procent av förvaltat kapital.

Investera i omställningsbolag

Handelsbanken Fonder vill vara med i omställ-

ningen till en värld med låga koldioxidutsläpp.

Bolag som ställer om från fossil energiproduk-

tion till förnybar energiproduktion är viktiga

aktörer i att faktiskt sänka de samlade koldioxid-

utsläppen. Därför accepteras viss exponering

mot fossila bränslen om ett bolag uppfyller fond-

bolagets krav för att kvalificeras som ett omställ-

ningsbolag. Detta är applicerbart för de flesta

fonderna och gäller bolag inom kraftgenerering,

transmission och distribution av elektricitet.

Enligt Fondbolagens förenings definition av ”välja bort” får högst fem procent av omsättningen i det bolag där placeringen sker avse verksamhet som gäller den angivna produkten eller

tjänsten. Gränsen på fem procent gäller då det i många branscher är svårt att säkerställa nolltolerans i alla led. Vidare kan det vara svårt att fastställa exakt omsättning relaterat till en

specifik sektor, vilket gör att den externa ESG-analys fondbolaget förlitar sig på får uppskatta omsättningsnivån. Detta kan leda till att nivån både under- och överskattas jämfört med

verkligheten. Som exempel kan nämnas att fondbolaget väljer bort bolag inom exempelvis media, hotell och telekommunikation om mer än fem procent av deras omsättning kommer

från distribution av pornografi.

Handelsbanken Fonders Hållbarhetskommitté

bereder underlag inför beslut av vd om ett

bolag uppfyller de krav som satts upp för att

klassificeras som ett omställningsbolag. I dags-

läget är 21 bolag godkända vilket innebär att

fondbolagets aktivt förvaltade aktie- och ränte-

fonder, aktivt förvaltade allokeringsfonder samt

vissa passivt förvaltade fonder kan investera i

dessa bolag.

Även de indexfonder som följer Paris Aligned

Benchmarks har möjlighet att investera i om-

ställningsbolag men det styrs istället av tydliga

kvantitativa regler inom ramen för index meto-

diken. I dagsläget är nio bolag godkända som

om ställningsbolag för dessa fonder att investera i.

Läs mer om kraven för omställningsbolag på

handelsbankenfonder.se.

Hållbara obligationer

Hållbara obligationer är ett sätt att tillföra direkt

kapital till ett företags hållbarhetssatsningar och

på obligationsmarknaden fortsätter utbudet av

olika typer av hållbara obligationer att växa.

Handelsbanken Fonders aktiva ränteförvaltning

följer noga utvecklingen och är en stor investe-

rare i gröna, sociala och hållbara obligationer.

Under början av 2023 investerade Handels-

banken Hållbar Global Obligation i en social

obligation emitterad av en brittisk bank där

finansieringen uteslutande används för att

stödja små och medelstora bolag som drivs

avkvinnor i Storbritannien. Syftet med denna

”Women-Led Social Bond” är att utjämna olik-

heter mellan könen och möjliggöra för kvinnor

att expandera sina verksamheter.

Vid utgången av 2023 uppgick innehaven i

gröna, hållbara och sociala obligationer till 52,3

miljarder kronor totalt för hela ränteförvaltningen.

Ränteförvaltningen investerar även i hållbar-

hetslänkade obligationer, så kallade Sustaina-

bility-Linked Bonds (SLB). Det är obligationer

som gör det möjligt att, på ett ansvarsfullt sätt,

finansiera ett företags omställning med hjälp

avförutbestämda hållbarhetsmål som bolaget

måste nå samt kontinuerligt rapportera fram-

steg gentemot.

Under året har Handelsbanken Hållbar Global

High Yield investerat i en hållbarhetslänkad obli-

gation utgiven av ett brasilianskt bolag verksamt

inom pappers- och förpackningsindustrin. Bola-

get är Brasiliens största producent och exportör

av förpackningspapper och hållbara förpack-

ningslösningar. Ramverket som obligationen

följer fokuserar på minskad vattenanvändning

i bolagets produktion av pappersprodukter.

Iramverket finns även en målsättning som foku-

serar på biologisk mångfald där bolaget ska

återinföra två regionalt utrotade arter och för-

stärka åtminstone fyra hotade arter i skogarna.

Impactinvesteringar

Påverkansinvesteringar, så kallade impactinves-

teringar, är investeringar som görs med avsikt

att utöver finansiell avkastning även skapa posi-

tiv, mätbar påverkan på samhället, klimatet och

miljön. För Handelsbanken Fonder betyder det

konkret att fondbolaget investerar i företag som

bedöms bidra positivt, genom sin verksamhet,

till ett eller flera av Globala målen. Varje investe-

ring analyseras utifrån ett ramverk som syftar

tillatt utvärdera vad bolaget gör och för vem.

Genom detta ramverk identifieras vilka intres-

senter som gynnas av bolagets lösningar eller

verksamhet. Det kan vara allt från lokalbefolk-

ningen i områden där det finns sociala utma-

ningar till specifika grupper som saknar tillgång

till grundläggande mänskliga behov, samt miljö-

och klimatlösningar i allmänhet. Exempel på

områden där investeringar kan göras är bolag

med produkter och tjänster inom sektorer som

utbildning, finansiella tjänster, hälso- och sjuk-

vård, boende, elektricitet, infrastruktur, grön

energi, vatten och sanitet, hållbart jordbruk och

matproduktion. Analysen söker även kvantitativt

svara på i vilken omfattning bolaget påverkar

positivt och hur det förändras över tid.

Handelsbanken Fonder har i dag två impact-

fonder, Handelsbanken Latinamerika Impact

Tema och Handelsbanken Global Impact.

Handelsbanken Fonder är medlem i Global

Impact Investing Network (GIIN). Det är ett

globalt nätverk som samlar impactinvesterare i

syfte att sprida kunskap, metoder samt utveckla

verktyg inom påverkansinvesteringar.

Välja bort

Handelsbanken Fonder väljer bort bolag med

produkter eller affärsmodeller som har höga

hållbarhetsrisker – och som riskerar att mot-

verka målsättningarna i Agenda 2030 och Paris-

avtalet. Handelsbanken Fonder väljer därför bort:

1. Produkter och tjänster som medför stor risk

att ha negativ inverkan på omvärlden, sam-

hället och olika intressenter.

2. Investeringar som är oförenliga med Handels-

banken Fonders roll som ansvarsfull investe-

rare och fondbolagets strävan att investera

för en hållbar utveckling och framtid.

3. Vissa produkter och tjänster som innebär

förhöjda hållbarhetsrisker i bolagens värde-

kedjor.

4. Enskilda bolag där fondbolaget bedömer att

riskerna inte är hanterbara genom dialog.

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

48

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

I enlighet med policyn för aktieägarengagemang

och ansvarsfulla investeringar väljer därför alla

fonder helt bort bolag involverade i förbjudna

vapen, kärnvapen och cigarettproduktion.

Fonderna väljer även bort bolag där mer än

fem procent av omsättningen kommer från

utvinning av förbränningskol eller vars omsätt-

ning till mer än 30 procent kommer från kolkrafts-

generering.

Utöver det tillämpar fondbolaget ytterligare

välja bort kriterier för 99,8 procent av fond-

volymen.

Det innebär att fonderna väljer bort bolag vars

omsättning till mer än fem procent härrör från

kontroversiella branscher samt branscher med

affärsmodeller som medför starkt förhöjda håll-

barhetsrisker, för mer information se tabellen

ovan. Fonderna väljer även bort bolag som bry-

ter mot internationella normer och konventioner

relaterat till mänskliga rättigheter, miljö, arbets-

rätt eller bekämpning av korruption och mutor.

För aktie- och räntefonderna gäller kraven i

tabellen när bolag och branscher väljs bort. Allo-

keringsfonderna ställer motsvarande krav på de

fonder som de investerar i, oavsett om det är

Handelsbanken Fonders egna eller från en annan

fondleverantör.

Uppföljning och kontroll

Fondbolagets funktion för riskkontroll kontrolle-

rar dagligen att fonderna följer sina bestämmel-

ser om exkludering av bolag som överskrider de

gränsvärden som fondbolaget satt upp. Det

inkluderar även bolag som bryter mot internatio-

nella normer och konventioner.

XACT Bull (ETF), XACT Bull 2 (ETF), XACT Bear (ETF) och XACT Bear 2 (ETF) tillämpade vid årsskiftet inte aktivt fond-

bolagets ytterligare välja bort kriterier. Dessa börshandlade fonder har indirekt exponering genom OMXS30 derivat mot

branscher som omfattas av fondbolagets exkluderingskrav. För mer information, se respektive fonds informationsbroschyr.

Påverka

Som en betydande investerare och ägare har

Handelsbanken Fonder ett ansvar och en möj-

lighet att påverka bolag att agera ansvarsfullt

och bedriva verksamheten på ett hållbart sätt.

Det aktiva påverkansarbetet sker på flera sätt

och kan delas in i ägarstyrning och dialoger.

Direkta och gemensamma dialoger

Dialoger kan föras på olika sätt. De kan delas

inidirekta dialoger och dialoger med andra

investerare.

Dialogerna omfattar dels övergripande strate-

giska hållbarhetsfrågor, som till exempel krav

påtydligare målsättning och ökad transparens

kring bolagens hållbarhetsarbete. Det kan även

röra sektor- eller branschspecifika teman, risker

eller specifika händelser som medför negativa

konsekvenser för hållbar utveckling. I de direkta

dialogerna deltar ofta fondbolagets förvaltare

och hållbarhetsanalytiker tillsammans, vilket till-

för dialogen värde genom fler relevanta perspek-

tiv gällande bolagets verksamhet, risker och

möjligheter. Under 2023 har Handelsbanken

Fonder haft egna direkta dialoger med 199

bolag. Klimatdialoger är en prioriterad fråga för

fondbolaget och under 2023 har fondbolaget

fört 80 direkta dialoger med bolag om klimat.

Dialog är även ett verktyg för att hantera portfölj-

bolagens risker, negativa konsekvenser och

möjligheter avseende biologisk mångfald och

mänskliga rättigheter. Under 2023 har fondbola-

get fört 27 direkta dialoger med bolag om biolo-

gisk mångfald, respektive 53 direkta dialoger

om mänskliga rättigheter, samt deltagit i inves-

terarsamarbeten med fokus på frågorna.

Allokeringsförvaltningen för också löpande dia-

loger med fondbolag och fondförvaltare i syfte

att påverka dem att bedriva deras investerings-

verksamhet i en mer hållbar riktning.

En styrka med gemensamma dialoger är att

flera investerare tillsammans företräder en större

ägarandel och skickar tydliga signaler till bolag

om investerares förväntningar i en viss fråga. De

gemensamma dialogerna sker ofta under ledning

av en leverantör, antingen kring specifika teman,

till exempel mänskliga rättigheter eller klimat, eller

kring misstänkta överträdelser av internationella

normer, som UN Global Compact eller OECD:s

riktlinjer för multinationella företag. Under 2023

har 388 bolag adresserats.

Investerarnätverk, samarbeten och upprop

Handelsbanken Fonder deltar aktivt i investerar-

nätverk och samarbeten och de senaste som

Handelsbanken Fonder har gått med i är:

Nature Action 100, Investor Initiative on Hazar-

dous Chemicals och Business Coalition for a

Global Plastics Treaty.

Handelsbanken Fonder står även löpande

bakom investerarupprop som riktar sig till bolag

eller andra beslutsfattare där man uppmanar

dessa att höja ambitionerna inom hållbarhet på

olika sätt. Under året har fondbolaget ställt sig

bakom upprop inom till exempel klimat och

mänskliga rättigheter.

Inom ramen för investerarnätverk, samar-

beten och upprop som fondbolaget står bakom

har 17 754 bolag kontaktats under 2023.

Mer information finns på

handels banken fonder.se.

ägarstyrning

Det övergripande syftet med fondbolagets ägar-

styrning är att främja förutsättningarna för en

hållbar god utveckling av de bolag som fondka-

pitalet har investerats i. Ägarrollen ska utövas på

ett sådant sätt att bolagens värde och därmed

andelsvärdet för fonderna långsiktigt utvecklas

på bästa sätt i fondandelsägarnas gemen-

samma intresse. Fondbolaget anser att en med-

veten, aktiv och ansvarsfull ägarstyrning är en

viktig del av uppdraget från fondandelsägarna.

Miljö och klimat 44%

Social 30%

Bolagsstyrning 11%

Övergripande

hållbarhetsstrategi

och/eller impact 15%

Fördelning adresserade frågor i direkta och

gemensamma dialoger

Gränser exkludering

Branscher

Max

omsättning

produktion, %

Max

omsättning

distribution, %

Förbjudna vapen

0 0

Kärnvapen 0 0

Vapen och krigsmateriel 5 5

Alkohol 5 5

Tobak 0 5

Cannabis 5 5

Pornografi 0 5

Kommersiell spelverksamhet 5 5

Fossila bränslen – utvinning 5 5

Fossila bränslen

– kraftgenerering 5

Oljesand 0 -

Klusterbomber, personminor, kemiska och biologiska vapen.

För flertalet av fonderna kan principen att välja bort fossila bränslen undantas under en period, om bolaget upp-

fyller Handelsbanken Fonders krav för att kvalificeras som ett omställningsbolag. För mer information, se respektive

fonds informationsbroschyr.

Avseende tjänster relaterade till dessa branscher är

max gränsen 50 procent. Med tjänster avses exempel-

vis marknads föring, nyckelkomponenter, råmaterial,

maskinell och teknisk utrustning, teknik, IT och support-

tjänster.

Ett fåtal derivatbaserade börshandlade fonder

(ETF:er) tillämpar inte dessa exkluderingskrav. Det

gäller fonderna XACT Bull (ETF), XACT Bull 2 (ETF),

XACT Bear (ETF) och XACT Bear 2 (ETF) som har

indirekt exponering genom OMXS30 derivat mot

branscher som omfattas av fond bolagets exkluderings-

krav. För mer information, se respek tive fonds informa-

tions broschyr.

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

49

Som aktieägare kan Handelsbanken Fonder

påverka bolag genom att tillämpa aktiv ägarstyr-

ning för både aktivt och passivt förvaltade fon-

der. Några av de mest direkta sätten att påverka

är genom representation i valberedningar och

röstning på bolagsstämmor. Utgångspunkten är

fondbolagets policy för aktieägarengagemang

och ansvarsfulla investeringar, riktlinjer kring val-

beredningsarbete, röstningspolicy samt rele-

vanta branschregler från Fondbolagens fören-

ing, Svensk kod för fondbolag och Riktlinjer för

fondbolagens aktieägarengagemang.

Valberedningsarbete

Handelsbanken Fonder har sedan flera år till-

baka bland annat arbetat målinriktat för en god

könsfördelning i valberedningsgruppen vilket

har givit resultat. Handelsbanken Fonder tillsatte

kvinnor i 75 procent av de valberedningar fond-

bolaget deltog i inför stämmosäsongen 2023.

Syftet är att bidra till att skapa mer jämställda

styrelser över tid.

Inför årsstämmorna 2023 deltog Handels-

banken Fonder i 68 valberedningar. I de styrel-

ser som dessa valberedningar föreslog ökade

andelen kvinnor, från i genomsnitt 37 procent

2022 till 38,5 procent 2023. Handelsbanken

Fonder kvalificerar till 63 valberedningar inför

2024. Fokus kommer fortsatt vara att uppnå

mer jämställda styrelser i valberedningsarbetet

inför 2024.

Röstning vid bolagsstämmor

Handelsbanken Fonder investerar i ett stort

antal bolag spridda över flera geografiska mark-

nader. Genom att rösta på bolagsstämmor kan

Handelsbanken Fonder påverka riktningen

dessa bolag tar i relevanta frågor. Generellt rös-

tar fondbolaget på bolagsstämmor i de bolag

där ägandet överskrider 0,5 procent eller om

särskilt angelägna frågor tas upp.

Under 2023 röstade Handelsbanken Fonder

på 977 ordinarie och extra stämmor i 43 länder.

Röstning har skett både genom deltagande på

bolagsstämmor och genom elektronisk röstning

via ombud. Röstning via ombud gör att fondbola-

get kan nå fler bolag och geografiska marknader.

Röstning i hållbarhetsfrågor

Principiellt stödjer Handelsbanken Fonder aktie-

ägarmotioner som främjar hållbart företagande

samt större öppenhet i redovisning och rappor-

tering av bolagens klimatpåverkan, arbete med

mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Under

2023 har Handelsbanken Fonder röstat på 164

bolagsstämmor där hållbarhet har funnits med

på agendan. Sammanlagt har fondbolaget

röstat på 471 aktieägarmotioner. I 142 av

dessahar fondbolaget röstat för och i 319 av

fallen röstat emot. En sammanställning över

hurHandelsbanken Fonder röstat finns på

handelsbankenfonder.se.

Incitamentsprogram

Handelsbanken Fonder får många förfråg-

ningar från bolag om incitamentsprogram

innan de ska presenteras på bolagsstämman

och för då ingående dialoger. Tillsammans med

andra institutionella ägare ställer fondbolaget

krav på transparens kring utformningen av

dessa program och har inom ramen för Institu-

tionella Ägares Förening (IÄF) utarbetat ett

dokument med riktlinjer för hur dessa program

ska presenteras. Inför 2023 års bolagsstäm-

mor hade fondbolaget 17 dialoger i ämnet.

Utöver detta analyserades ett antal andra inci-

tamentsprogram inför röstning. Inför stämmo-

säsongen 2024 kommer Handelsbanken

Fonder att efterfråga och bedöma hållbarhets-

parametrar i incitamentsprogrammen för att

driva på arbetet med att uppnå uppsatta håll-

barhetsmål.

Tvister och förlikningar

Det inträffar att bolag som fondbolaget investe-

rat i begår brott eller handlar i strid med andra

regler, till exempel bedrägerier eller brott mot

marknadsplatsregler. Det kan leda till processer,

ofta i form av grupptalan, så kallad class action.

Oftast leder det till förlikning och att bolaget

tvingas ersätta aktieägarna för uppkomna för-

luster. Förlikningar kan även innehålla krav i form

av till exempel styrelseförändringar, nya och

ändrade interna regler eller kontroller. För att

Handelsbanken Fonder ska kunna tillvarata

fondandelsägarnas rättigheter i dessa proces-

ser anlitas två advokatbyråer som övervakar

bolagens beteenden och uppkommande pro-

cesser. Under 2023 erhöll fonderna 2 036 098

amerikanska dollar i förlikningar till följd av class

actions i USA. Beloppet kom från 51 olika förlik-

ningar och tillföll 19 av fonderna.

EU-redovisning av fonder

Utifrån EU-förordningen Hållbarhetsrelaterade

upplysningar inom den finansiella sektorn (Sus-

tainable Finance Disclosure Regulation, SFDR)

redovisar Handelsbanken Fonder sina fonder på

följande sätt:

Fonden har hållbara investeringar

eller minskning av koldioxidutsläpp

som mål (Artikel 9)

Fonder som har hållbara investeringar som mål

investerar i bolag vars produkter och tjänster

bedöms ha ett direkt positivt bidrag till uppfyllel-

sen av ett eller flera av delmålen i Agenda 2030.

Fonder som har minskning av koldioxidut-

släpp som mål eftersträvar att uppnå låg expo-

nering av koldioxidutsläpp och andra växthus-

gaser för att uppfylla de långsiktiga globala

uppvärmningsmålen i Parisavtalet, det vill säga

begränsa den globala uppvärmningen till max

1,5 grad. Dessa fonder följer så kallade EU Paris

Aligned Benchmarks och redovisas som artikel

9.3.

14 av fonderna redovisas som artikel 9 fonder

och utgör tillsammans 181,7 miljarder kronor,

vilket motsvarar 20,1 procent av förvaltat kapi-

tal. Denna typ av fonder kallas även mörkgröna

fonder.

Fonden främjar miljörelaterade och

sociala egenskaper (Artikel 8)

Fonden främjar miljörelaterade och sociala

egenskaper genom sina investeringar, men har

Valberedningar och bolagsstämmor

Ägarstyrning 2023 2022 2021 2020 2019

Valberedningar 68 70 47 41 34

Andel valberedningsplatser

vi tillsatt med kvinnor, % 75 73 79 71 65

Bolagsstämmor

977 1 163 1 019 647 813

Varav svenska bolag 311 302 338 238 224

Varav utländska bolag 666 861 681 409 589

Den 1 april 2020 överfördes fonderna som tidigare förvalta-

des av Xact Kapitalförvaltning till Handelsbanken Fonder AB.

Sverige 311

USA 180

Norge 70

Finland 42

Brasilien 42

Kina 42

Danmark 38

Japan 34

Storbritannien 29

Kanada 22

Övriga 167

Röstning vid bolagsstämmor Redovisning av grupptalan

År Total ersättning i USD Antal förlikningar

2023 2036098 51

2022 1 073 869 38

2021 379 507 25

2020 879 456 13

2019 3 760 000 8

Regelverket på området är föremål för löpande utveckling

och förtydliganden från EU-kommissionen, de europeiska

tillsynsmyndigheterna och Finansinspektionen. Handels-

banken Fonder följer noga utvecklingen i syfte att kunna

vidta åtgärder om så fordras.

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

50

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

inte hållbara investeringar som mål. Det innebär

att fonden bland annat tar hänsyn till miljö och

klimat samt mänskliga rättigheter, arbetsrätt och

likabehandling.

90 av fonderna redovisas som artikel 8 fonder

och utgör tillsammans 714,8 miljarder kronor,

vilket motsvarar 79,1 procent av förvaltat kapital.

Denna typ av fonder kallas även ljusgröna fonder.

Hållbarhetsrisker integreras

i investeringsbeslut (Artikel 6)

Hållbarhetsrisker integreras i investeringsbeslut,

utan att fonden främjar miljörelaterade eller soci-

ala egenskaper eller har hållbara investeringar

som mål. Hållbarhetsrisker hanteras primärt

genom påverkan i form av dialog och aktiv ägar-

styrning. Fonden beaktar även huvudsakliga

negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.

Fyra av fonderna redovisas som denna typ av

artikel 6 fond och utgör tillsammans 5,5 miljar-

der kronor, vilket motsvarar 0,6 procent av för-

valtat kapital.

Hållbarhetsrisker integreras ej

i investeringsbeslut (Artikel 6)

På grund av fondens placeringsinriktning inte-

greras inte hållbarhetsrisker i investeringsbeslu-

ten. Exempel kan vara fonder som endast pla-

cerar i derivatinstrument och likvida medel.

Fyra av fonderna redovisas som denna typ

av artikel 6 fond och utgör tillsammans 2,1 mil-

jarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av

förvaltat kapital.

Händelser under året

SFDR

Handelsbanken Fonder rapporterar i enlighet

med SFDR regelverket och från och med januari

2023 publiceras fondernas information i enlighet

med de mallar som regelverket hänvisar till.

Under 2022 tydliggjordes definitioner och meto-

der för att visa på vad som anses vara en hållbar

investering enligt SFDR och hur artikel 8 och

artikel 9 fonder enligt regelverket lever upp till de

krav som finns. Detta har varit och är ett omfat-

tande arbete inom Handelsbanken Fonder och

under 2023 har arbetet fortsatt med fokus på

dedelar av regelverket som varit otydliga. Ett

sådant område har varit hur Handelsbanken

Fonders Parislinjerade indexfonder, som har

minskning av koldioxidutsläpp och andra växt-

husgaser som mål, ska rapporteras. I slutet av

2022, som en försiktighetsåtgärd mot bakgrund

av otydligheter i regelverket SFDR, valde Handels-

banken Fonder att ändra redovisningen av sina

Parislinjerade indexfonder från artikel 9.3 till arti-

kel 8. I april 2023 kom dock EU-kommissionen

med ett förtydligande vilket klargjorde att index-

fonder som följer ett registrerat EU-referens-

värde för anpassning till Parisavtalet (så kallat

Paris Aligned Benchmark) möter kraven för att

redovisas som artikel 9.3. I och med detta klar-

görande valde Handelsbanken Fonder att från

och med den 12 maj återigen redovisa sina

Parislinjerade indexfonder som artikel 9.3.

Innehav med koppling till Ryssland

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022

har medfört ett ofattbart mänskligt lidande – och

har fått stora och svåröverblickade konsekven-

ser för samhället och världsekonomin. Rysslands

brott mot internationell folkrätt gjorde att

Handelsbanken Fonder beslutade att avveckla

all direkt exponering mot den ryska marknaden

kort efter invasionen. Utgångspunkten för för-

valtningen har varit att Handelsbanken Fonder

investerar i bolag – inte i länder – men i denna

situation påverkades bolagen tydligt av det land

de var verksamma i. Geopolitisk risk blir alltmer

relevant ur ett investerings- och hållbarhets-

perspektiv.

Redan under hösten 2021 påbörjade

Handels banken Fonder succesivt att minska

innehaven i ryska värdepapper. När den ryska

marknaden stängde under 2022 fanns endast

ett fåtal aktieinnehav kvar och dessa är värde-

rade till ett pris ”nära noll”. Vid utgången av

2023 var den ryska börsen fortfarande stängd

för utländska investerare vilket innebär att inne-

haven fortfarande fanns kvar. Dessa kommer att

avvecklas så snart marknadsförutsättningarna

och regelverken tillåter detta, med ambitionen

att minimera kundernas förluster.

Handelsbanken Fonder har under året fört

dialog med 23 internationella bolag kring deras

närvaro i, eller affärsrelationer med Ryssland.

Handelsbanken Fonder iakttar utvecklingen och

tar kontinuerligt upp aktuella frågeställningar

inom ramen för fondbolagets påverkansarbete.

Nya fonder 2023

Handelsbanken Global Digital

I början av 2023 lanserades Handelsbanken

Global Digital. Fonden är en global aktiefond

med målet att göra investeringar i bolag som

antas påverkas positivt av investeringstemat

digitalisering. Fonden investerar i bolag som kan

anses vara eller bli nyckelspelare i den digitala

omställningen.

Digitalisering är en viktig del i omställningen

tillett mer hållbart samhälle. Det kan handla om

teknik som minskar utsläppen genom till exem-

pel automatisering och smartare logistik. Det

kan också handla om smartare byggnader samt

digitalisering som höjer kvaliteten och ökar till-

gång på utbildning och sjukvård, som till exem-

pel simulering av robotkirurgi.

Handelsbanken Global Infrastruktur

Under hösten 2023 lanserades Handelsbanken

Global Infrastruktur. Det är en passivt förvaltad

fond som följer en regelbaserad systematisk

förvaltningsmodell. Fonden investerar globalt

ibolag som säkrar grundläggande funktioner

isamhället som kommunikation, transport,

energi och elnät samt vatten och avfallshante-

ring – områden där stora investeringar kommer

krävas framöver. Infrastruktur spelar även en

viktig roll i den hållbara utvecklingen och omställ-

ningen för att nå Globala målen, exempelvis mål

11: Hållbara städer och samhällen samt mål 6:

Rent vatten och sanitet för alla.

Handelsbanken Developed Markets Index

Criteria

Under hösten lanserades indexfonden Handels-

banken Developed Markets Index Criteria som

investerar i utvecklade aktiemarknader globalt.

Fonden är en artikel 9.3 fond och bolagen i

index väljs ut och viktas så att indexportföljens

utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är

ilinje med de långsiktiga klimatmålen i Paris-

avtalet. Detta är Handelsbanken Fonders

åttonde Parislinjerade indexfond.

Handelsbanken Global Impact

I slutet av 2023 lanserades en impactfond,

Handelsbanken Global Impact, som är en aktivt

förvaltad global aktiefond. Målsättningen är, ut-

över att generera finansiell avkastning, att inves-

tera i bolag som fondbolaget bedömer har, eller

kan förväntas få, en positiv påverkan (impact) på

något av de 17 Globala målen. Fonden breddar

ytterligare Handelsbanken Fonders utbud av

mörkgröna artikel 9 fonder och utökar erbjudan-

det till kunder med starka hållbarhetspreferenser.

Svanenmärkta fonder

Nya striktare kriterier för Svanenmärkta fon-

der trädde ikraft i början av 2023. De innebär

bland annat skärpta klimatkrav, integrering av

EU- taxonomin i hållbarhetsanalysen och krav

kring biologisk mångfald. Läs mer på

svanen.se/ spararen.

Handelsbanken Fonder erbjuder vid årets slut

fyra Svanenmärkta fonder som tillsammans

utgör 101 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,2

procent av förvaltat kapital.

Framåtblick

Handelsbanken Fonder kommer fortsatt att

arbeta med sina uppsatta hållbarhetsmål, läs

mer på sidorna 261–262, som är i linje med

både Handelsbankens övergripande omställ-

ningsplan och de mål som är under arbete

inom ramen för Science Based Targets. Både

mänskliga rättigheter och biologisk mångfald är

två områden, vid sidan av klimatfrågan, som

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

51

kommer att kräva bredare och djupare arbete,

framförallt genom fortsatta direkta dialoger.

Tydligare förväntningar och ramverk som till

exempel TNFD hjälper detta arbete framåt. Den

aktiva dialogen med kunder och intressenter

kommer att fortsätta för att löpande säkerställa

att fondbolagets hållbarhetsarbete är i linje

med deras förväntningar. Fondbolaget följer

även den fortsatta utvecklingen av SFDR.

HANDELSBANKEN LIV

Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag,

nedan även kallad livbolaget är ett helägt dotter-

bolag till Svenska Handelsbanken AB. Liv-

bolagets försäkringar distribueras av Handels-

banken som anknuten förmedlare. Handels-

banken Liv förvaltar cirka 260 miljarder kronor

och har runt 100 anställda.

Hållbarhetsarbetet bedrivs huvudsakligen

avhållbarhetsansvarig och det löpande arbetet

styrs av antagna policyer och strategier.

Styrelsen i Handelsbanken Liv ansvarar för att

fastställa mål och strategier samt anta policyer

på hållbarhetsområdet. vd fattar beslut löpande

kopplade till detta område, till exempel avse-

ende riktlinjer, nya eller förändrade försäkrings-

produkter, investeringar inom ramen för traditio-

nella försäkringar (säljstoppade) samt det val-

bara fondutbudet för fondförsäkring. Val och

utvärdering av fonder och fondbolag som är val-

bara inom fondförsäkring görs enligt metoden

Välj in, Välj bort och Påverka. Detta görs enligt

livbolagets grundläggande hållbarhetskriterier.

Utöver de grundläggande kriterierna finns ytter-

ligare kriterier kopplat till miljö och klimat. Exem-

pel på kriterier som ska uppfyllas vid val av fond-

bolag eller fonder är att de:

• stödjer FN:s principer för ansvarsfulla investe-

ringar (PRI) samt FN:s Global Compact,

• strävar efter att investera i företag och projekt

som stödjer FN:s Globala mål för hållbar

utveckling (Agenda 2030) samt,

• väljer bort investeringar i bolag med kontro-

versiell verksamhet, bland annat alkohol,

tobak, cannabis, kommersiell spelverksam-

het och förbjudna vapen.

Året som gått

Under 2023 lanserade Handelsbanken Liv

Sveriges första Svanenmärkta entrélösning för

tjänstepension. Kapitalet placeras i bolag som

Handelsbanken Liv bedömer bidrar i omställ-

ningen till ett mer hållbart samhälle. Kunderna

får också en personlig och successiv nedtrapp-

ning av risk när pensionen närmar sig.

Framåtblick

Handelsbanken Liv kommer fortsatt följa praxis

för att säkerställa att det förvaltade kapitalet

linjeras med Parisavtalet och att fonder samt

defondbolag som livbolaget samarbetar med

följerde hållbarhetskriterier som är uppsatta.

Handels banken Liv kommer även under det

kommande året att se över de sedan tidigare

satta hållbarhetsmålen. Detta för att säkerställa

att livbolaget har mål som är relevanta och

säkerställa att hållbarhetsarbetet bedrivs där

störst möjlighet finns att påverka. Målen ska

även linjera med Handelsbankens övergripande

omställningsplan.

OPTIMIX

Optimix Vermogensbeheer NV är ett holländskt

förvaltningsbolag och ett helägt dotterbolag

tillHandelsbanken. Optimix verkar under eget

varumärke och ansvarar för all kapitalförvaltning

som bedrivs för Handelsbankens räkning i

Nederländerna.

Alla fonder i Optimix Investment Funds och

Add Value Fund klassas som artikel 8 (ljusgrön)

enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade

upplysningar – SFDR. Fonderna syftar till att

främja miljömässiga och sociala egenskaper

genom att undvika bolag med engagemang i

kontroversiella verksamheter. Optimix väljer bort

bolag som inte respekterar kriterierna avseende

miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och

anti-korruption. Optimix beaktar huvudsakliga

negativa konsekvenser, de så kallade Principal

Adverse Impacts, på hållbarhetsfaktorer i sina

investeringsbeslut.

Optimix är anslutna till FN:s principer för

ansvarsfulla investeringar (PRI), och förvaltar

sina investeringar i enlighet med dessa, och

med FN:s Global Compact.

2018 införde Optimix hållbarhetsmandat för

sina diskretionära portföljförvaltningstjänster.

Syftet är att främja investeringar med miljöegen-

skaper som till exempel minskade koldioxidut-

släpp och förbättrad energieffektivitet över tid.

Hållbarhetsmandatet innebär också investe-

ringar i placeringsprodukter som i enlighet med

Optimix policy för ansvarsfulla investeringar

kombinerar inkludering och exkludering. Håll-

barhetsmandatet för alla riskprofiler innebär

vidare att minst hälften av portföljen utgörs av

hållbara placeringar i enlighet med artikel 8 och

9 i förordningen för hållbarhetsrelaterade upp-

lysningar. Optimix ser fortsatt ett kraftigt inflöde

till dessa hållbarhetsmandat. Totalt förvaltat

kapital för hållbarhetsmandaten uppgår till

213,9 miljoner EUR.

Optimix har på sin hemsida publicerat för-

köpsinformation och periodiska SFDR-mallar för

sina fonder och strategier samt en redogörelse

för huvudsakliga negativa konsekvenser, så

kallad Principal Adverse Impact statement.

Optimix använder Clarity AI för tillhandahållande

av hållbarhetsdata kopplat till huvudsakliga

negativa effekter enligt SFDR och EU:s taxonomi.

Optimix har hämtat in och dokumenterat håll-

barhetspreferenser för alla sina diskretionära

förvaltningskunder. Genom ett personligt förhåll-

ningssätt till varje kunds behov baserat på finan-

siella mål och riskbenägenhet, samt hållbarhets-

preferenser, kan Optimix säkerställa den bästa

lösningen för respektive kund. Detta kommer att

resultera i nöjdare kunder.

Optimix är en del av Net Zero Steering

Committee Netherlands och anammar Handels-

bankens koncernövergripande mål om netto-

nollutsläpp från sina investeringsportföljer till

2040, med beaktande till sina kunders hållbar-

hetspreferenser.

HANDELSBANKEN WEALTH & ASSET

MANAGEMENT LTD

Handelsbanken Wealth & Asset Management

Limited är sedan 2013 ett helägt dotterbolag till

Handelsbanken i Storbritannien. Det har varit

ägt av Handelsbanken plc sedan 2018 och

bedriver förmögenhetsförvaltning åt bolagets

kunder.

Ett hållbart erbjudande i Storbritannien

Handelsbanken Wealth & Asset Management

erbjuder fyra globala, hållbara Multi Asset-fon-

der som tilltalar olika typer av kunder vad gäller

riskbenägenhet och finansiella avkastningsmål.

Fondernas långsiktiga mål är en avkastning som

överstiger inflationen samtidigt som de syftar till

att påverka företag att hitta lösningar på hållbar-

hetsutmaningar.

Fonderna väljer bort företag där huvudverk-

samheten finns inom branscher som tobak,

alkohol, krigsmateriel, pornografi eller spel.

Placeringar utesluts om mer än 5 procent eller

500 miljoner USD av intäkterna härrör från

dessa sektorer (nolltolerans för tobaksprodu-

center och mindre än 15 procent av försälj-

ningsintäkterna). Placeringarna bedöms även

gentemot andra negativa hållbarhetsfaktorer.

Detta är den grundläggande inställningen vad

gäller urval och uteslutning av vissa sektorer och

affärsverksamheter. Utöver detta tar fonderna

en mer aktiv roll för att hitta intressanta hållbara

investeringar och fondförvaltarna letar aktivt

efter möjligheter att investera i företag som kan

uppvisa god hantering av miljöfrågor, socialt

ansvarstagande och bolagsstyrning, och i före-

tag som kan visa prov på åtaganden i syfte att

förbättra sig.

• Exempel på miljöfaktorer är klimatföränd-

ringar, avfallshantering, vattenanvändning

och föroreningar.

• Exempel på sociala faktorer är påverkan på

samhället, arbetsförhållanden, social omsorg

och mänskliga rättigheter.

• Exempel på styrningsfaktorer är ansvarsskyl-

dighet för bolag, mångfald i styrelser, rättvis

lönestruktur och affärsetiska normer.

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

52

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

En annan mycket viktig – och växande – del av

fondernas placeringar är påverkansinveste-

ringar, så kallad impact investing. Det är investe-

ringar som syftar till att leverera finansiell avkast-

ning genom att lösa ett specifikt problem och är

inriktade på ett eller flera av de Globala målen.

Det kan till exempel handla om att bygga

subven tionerade bostäder, bidra till förnybar

energi produktion eller forskning vars mål är att

finna biotekniska lösningar på svårbehandlade

sjukdomar och hälsoproblem.

Due diligence

Fondförvaltarna har ett strikt tillvägagångssätt

vad gäller due diligence och i arbetet med att

undersöka och analysera potentiella fondinne-

hav, både från ett investerings- och hållbarhets-

perspektiv. Förvaltarna analyserar företag och

andra fonder via sina egna ramverk och förhåll-

ningssätt till hållbara investeringar. I den helhets-

bedömning som görs ingår bland annat place-

ringsmål och underliggande fondinnehav, för att

säkerställa att investeringarna principmässigt

överensstämmer med Handelsbanken Wealth &

Asset Managements policy för hållbara investe-

ringar. Denna bedömning sker kontinuerligt och

inte enbart i samband med investeringstillfället.

Fondförvaltarna har även ett antal betrodda

externa dataleverantörer till hjälp i sina analyser

av placeringar.

Fondförvaltarna anser även att kollegialt stöd

är viktigt för att fonderna ska ge bra resultat.

Handelsbanken Wealth & Asset Management

ärmedlem i UK Sustainable Investment and

Finance Association (UKSIF). UKSIFs mål är att

föra samman investeringsbranschens aktörer

inom hållbar finansiering och att stödja sina

medlemmar i arbetet med att utöka, förbättra

och främja denna sektor. Som medlem i UKSIF

är Handelsbanken Wealth & Asset Management

en del av en finansbransch som med gemen-

samma krafter kan påverka anpassningen till

deGlobala målen i en positiv riktning och dela

samlad kunskap.

En hållbarhetskommitté, som inkluderar

externa ledamöter, sammanträder en gång i

kvartalet och utövar även tillsyn av fondförvaltar-

nas processer. Kommittén är ansvarig för att

oberoende granska policyn för hållbara investe-

ringar samt säkerställa att fondernas utvalda

placeringsinstrument fortsätter att vara i linje

med hållbarhetsmålen. Authorised Corporate

Director för de hållbara fonderna, Handels-

banken ACD Limited, utövar också tillsyn av

denna granskningsprocess.

ANSVARSFULL RÅDGIVNING

Vid rådgivning i samband med kreditgivning,

investeringar och vid försäkringsförmedling ser

Handelsbanken alltid till kundens hela situation

och ekonomiska förutsättningar. Med denna

kunskap kan banken ge vägledning om finan-

siering eller investeringar som är anpassade till

varje kunds behov. Handelsbanken sätter kun-

dens behov i fokus – inte enskilda produkter

eller tjänster.

Bankens information till kunder ska vara tyd-

lig, saklig och lätt att uppfatta. Villkoren för ban-

kens tjänster ska vara tydliga och inte ändras

godtyckligt. Vid investeringsrådgivning anpas-

sas bankens förslag till kundens mål, intresse,

spartid och inställning till risk. Banken lägger

särskild vikt vid att kunden ska förstå den risk

som är förknippad med varje typ av finansiellt

instrument samt att kunden har den kunskap

och erfarenhet som krävs för att göra en place-

ring i vald produkt eller tjänst. I bankens investe-

ringsrådgivning diskuteras även kundens håll-

barhetspreferenser och kunden informeras om

hur Handelsbanken arbetar med hållbarhet.

Regelverk för finansiell rådgivning och försäk-

ringsförmedling kräver att samtliga medarbetare

som arbetar med att ge kunder rådgivning kring

placering och försäkring har relevant och aktuell

kompetens. Inom banken finns en bred kompe-

tens inom investeringsrådgivning och banken

efterlever regelverkskraven från EU och lokala

tillsynsmyndigheter i respektive land på de

marknader där banken erbjuder rådgivnings-

tjänster. Handelsbanken har cirka 3 500 medar-

betare som har licens för investeringsrådgivning,

till exempel SwedSec-licens för rådgivning om

finansiella instrument. Det innebär att medarbe-

tarna årligen ska genomföra en obligatorisk kun-

skapsuppdatering. För de medarbetare som i sitt

dagliga arbete bedriver investeringsrådgivning

krävs också Handelsbankens certifiering Bas

rådgivare.

TILLGÄNGLIGHET OCH INKLUDERING

Handelsbanken strävar efter att alla ska ha

samma möjlighet att ta del av information och

tjänster, oavsett till exempel funktionsnedsätt-

ning, språksvårigheter eller finansiella förkun-

skaper. Tillgänglig information är lätt att läsa,

höra, se och förstå oavsett om det är via tryckta

medier, telefon, webb, film eller möten. Tillgäng-

lighet är grundläggande i bankens utvecklings-

arbete. Handelsbankens arbete utgår från inter-

nationellt erkända standarder såväl som egna

riktlinjer. Genom medlemskap i International

Association of Accessibility Professionals (IAAP)

får banken möjlighet att öka sin kunskap och

skapa ännu bättre förutsättningar för alla som

besöker bankens digitala mötesplatser.

Handelsbanken ser också att medlemskapet

ger möjligheter till att dela med sig av de egna

erfarenheterna kring arbetet med tillgänglighet.

Det som främst är i fokus är att verka för efter-

levnad av det Europeiska tillgänglighetsdirekti-

vet. Direktivet innebär att varje land inom EU för-

väntas införa direktivets innehåll i sin lagstiftning.

Harmonisering av digitala mötesplatser för ban-

kens privatkunder inom EU har påbörjats.

AKTIEANALYS

Hållbarhetsanalys är ett prioriterat område i

bankens strategi. Bankens analysavdelning för

kontinuerliga dialoger med bolagen som banken

täcker, där EU-taxonomin, växthusgasutsläpps-

minskningar, fysiska klimatrisker, hållbarhetsrisker

i leverantörsledet, samt biologisk mångfald har

varit några av fokusområdena under 2023. Som

en del i arbetet med att integrera hållbarhetsfrågor

i analysprocessen samlar analysavdelningen

också in hållbarhetsdata och nyckeltal som sam-

manställs i en hållbarhetsdatabas som är tillgäng-

lig för kunderna. Målet är att analys av viktiga håll-

barhetsfrågor ska vara en naturlig del av bankens

aktieanalys, varför kompetensutveckling inom

dessa frågor är högt prioriterat för samtliga med-

arbetare inom analysavdelningen. Alla analytiker

skriver även hållbar hetsanalyser på de börs-

noterade nordiska bolag som banken täcker.

Under året har bankens hållbarhetsanalytiker

publicerat 37 fördjupande rapporter och kom-

mentarer gällande olika hållbarhetsområden, vil-

ket är 30 procent mer än föregående år. Vidare

har det anordnats åtta paneldiskussioner tillsam-

mans med inbjudna bolag och experter under

året, med fokus på teman som EU-taxonomin,

skogsbruk, energi och fysiska klimat risker.

RÅDGIVNING INOM SKOG OCH LANTBRUK

Skogen spelar en stor roll för klimatet och den

biologiska mångfalden. Handelsbanken har ett

samlat erbjudande till kunder som äger skogs-

och lantbruksfastigheter i Sverige. Inom affärs-

området Skog och lantbruk finns en stor bransch-

kompetens då medarbetarna består av allt från

jägmästare, skogsmästare och agronomer till

civilekonomer och jurister. Därutöver finns ett

omfattande samarbete med andra rådgivnings-

företag inom exempelvis affärsjuridik, skogs-

skötsel och skattefrågor. Banken ser att hållbar-

hetsfrågor under lång tid har varit aktuella för

skogs- och lantbruksföretag då de ofta hänger

samman med långsiktig lönsamhet i deras verk-

samhet. För den privata skogsägaren har pro-

duktionsmål och miljömål varit jämställda sedan

tidigt 90-tal enligt skogsvårdslagen och för lant-

bruksföretagen har ökat fokus på biologisk

mångfald, initiativ i ny teknik, avel och rådgiv-

ning om effektiv användning av insatsvaror

minskat klimatpåverkan.

Handelsbanken kundtidning Tillväxt har under

året haft en temaserie om förnybar energi. I de

olika avsnitten har det lyfts fram möjligheter och

utmaningar för satsningar på solceller, bio-

bränsle samt vind- och vattenkraft. Vidare har

Handelsbanken belyst hur företag och bran-

scher kan arbeta med kretslopp och ny teknik.

Serien har visat goda exempel inom den gröna

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

53

näringen och samhällets strävan mot en över-

gång till förnybar energi, både ur ett producent-

och konsumentperspektiv.

Nyhetsbrev Skog och lantbruk lyfter regel-

bundet nyheter inom teknik och forskning som

bidrar till ökad hållbarhet. Till exempel har årets

inslag handlat om optimerad energianvändning,

kolsänkor och ny teknik inom lantbruket som

bidrar till en effektivare resursanvändning till

gagn för klimat och miljö.

Handelsbanken är en av flera finansiella part-

ners till Mistra BIOPATH, ett forskningsprogram

med visionen att integrera biologisk mångfald

som en naturlig del I finansiellt beslutsfattande

inom näringslivet. Skog och lantbruk har under

året varit delaktiga i workshops om hur banker

kan bidra till att motverka förlusten av biologisk

mångfald genom våra kunder och nya affärs-

modeller. Dessa workshops har berört den bio-

logiska mångfalden både ur skogs- och lant-

bruksperspektiv. Parallellt med detta arbete

genomförs en pilot i banken för att kunna be-

skriva och mäta hur våra kunders skog- och

lantbruksfastigheter bidrar till att upprätthålla

och stärka den biologiska mångfalden.

En översyn av bankens affärsriktlinjer för

erbjudandet till skog- och lantbrukskunder har

under året inneburit ett förtydligande kring upp-

följning av djurskydd. Den svenska djurlagstift-

ningen syftar till att främja en god djurvälfärd

ochrespekt för djur så att de ska må fysiskt och

psykiskt bra. De nya riktlinjerna handlar om

säkerställande och dokumentation av att ett

gott djurskydd upprätthålls i våra kundrelationer.

Arbetet med att implementera hållbarhetsfrå-

gorna som en naturlig del i det enskilda kund-

samtalet har fortsatt under året. Checklistor och

affärsstöd har successivt förfinats för att under-

lätta att fånga kundens intresse och behov

kopplat till gröna och hållbara investeringar.

Under året har banken fortsatt deltagit i Bank-

föreningens diskussioner kring tolkning av taxo-

nomins regelverk för skogssektorn och hur detta

kommer påverka grön finansiering i framtiden.

NÖJDA KUNDER

Handelsbanken vill bygga en förtroendefull och

långsiktig relation med varje kund. Alla viktiga

affärsbeslut ska fattas så nära kunden som

möjligt. Det bidrar till bättre kundmöten, bättre

beslut och nöjdare kunder. Allt banken gör syftar

till att skapa bästa möjliga förutsättningar för bra

kundmöten.

Kundnöjdhet är viktigt för Handelsbanken,

och banken mäter den regelbundet i både egna

och externa oberoende undersökningar. EPSI

Rating, där även Svenskt Kvalitetsindex (SKI)

ingår, genomför årligen oberoende mätningar

avkundnöjdhet både i Norden och Europa.

Årets undersökningar visar att Handels-

banken har nöjdare privat- och företagskunder

än genomsnittet för branschen på sina hemma-

marknader.

Hantering av klagomål

För Handelsbanken är det viktigt att kunder som

framför klagomål ska vara mycket nöjda med

hanteringen av klagomålet. Banken lägger stor

vikt vid att hantera synpunkter och klagomål på

ett förtroendeskapande sätt.

En kund som framför klagomål ska bemötas

med respekt och förståelse, oavsett omfatt-

ningen av kundens engagemang med koncer-

nen. Klagomål ska behandlas korrekt, omsorgs-

fullt och så skyndsamt som möjligt. Hanteringen

ska baseras på en formell bedömning av sak-

frågan. I första hand hanteras klagomålet av

ansvarigt lokalt bankkontor. Om kunden vill ta

ärendet vidare finns det särskilt utsedda klago-

målsansvariga på varje hemmamarknad. Kun-

der som inte är nöjda med bankens beslut utan

vill överklaga hänvisas som konsument till All-

männa reklamationsnämnden (ARN) i Sverige,

eller vid behov motsvarande instans på övriga

hemmamarknader, och Handelsbanken åtar sig

att medverka i deras behandling av tvister. Det

finns dessutom klagomålsansvariga på kon-

cernnivå som regelbundet rapporterar till kon-

cernledningen och produktägare om inkomna

klagomål och indikationer om förbättringsbe-

hov. Information om hur banken hanterar klago-

mål finns tillgänglig på bankens hemsidor.

ANSVARSFULL BANKVERKSAMHET

Handelsbanken värnar god affärsetik och arbe-

tar systematiskt med att beakta nya krav och

förväntningar samt att integrera nya regleringar

iden dagliga verksamheten. Handelsbanken är

partipolitiskt oberoende. Banken lämnar inte

ekonomiskt stöd till något politiskt parti eller gör

på något annat sätt politiska donationer.

Inom Handelsbanken finns ett antal policyer

som beskriver den gemensamma synen på och

förhållningssättet till olika frågor. På bankens

hemsida finns bland annat policy för hållbarhet,

policy för etik, policy för hantering av intresse-

konflikter och policy mot korruption i sin helhet

samt en sammanfattning av övriga policyer

inom Handelsbankenkoncernen. Dessutom

finns ett urval av de riktlinjer, vilka är antagna av

Handelsbankens verkställande direktör, publice-

rade på bankens hemsida.

SANKTIONSFÖRELÄGGANDE

Bankers verksamhet styrs av ett omfattande

regelverk av lagar och föreskrifter. Om en bank

inte följer dessa kan ansvariga tillsynsmyndig-

heter besluta om sanktionsavgifter och i värsta

fall kan tillståndet återkallas. Banker kan få

sanktionsavgifter till följd av till exempel korrup-

tionsincidenter, brister i gällande krav på infor-

mation och märkning av produkter och tjänster

samt bristande efterlevnad av lagar och regel-

verk inom det sociala och ekonomiska området.

Under året har bankens dotterbolag Handels-

banken Fonder erhållit en (1) överträdelseavgift

från Finanstilsynet i Norge på 5 miljoner norska

kronor mot bakgrund av ett blankningsärende.

Fondbolaget har vidtagit åtgärder för att säker-

ställa korrekt hantering framåt samt godkänt

och betalat avgiften.

POLICY FÖR ETIK

Etikpolicyn omprövas minst varje år av styrelsen.

Utgångspunkten för omprövningen är föränd-

ringar som skett i berörd lagstiftning, förändringar

i omvärldens förväntningar, bankens erfarenheter

i det löpande interna arbetet samt iakttagelser

från bankens omfattande interna kontroll.

POLICY FÖR HÅLLBARHET

År 2016 antog Handelsbankens styrelse en

policy för hållbarhet som fastställer inriktningen

på bankens hållbarhetsarbete och förtydligar

bankens syn på hållbarhet. Policyn gäller för

hela Handelsbankenkoncernen och omfattar all

verksamhet i förhållande till såväl kunder som

leverantörer och andra samarbetspartners.

PRINCIPER FÖR KREDITGIVNING

Hållbarhetsaspekter är en viktig del i bankens

kreditpolicy. Där framgår bland annat att kredit-

givningen ska vara ansvarsfull och motsvara

Kundnöjdhet företagskunder 2023

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Källa: SKI/EPSI 2023

Sverige Stor-

britannien

Neder-

länderna

Norge

100

Index

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Kundnöjdhet privatkunder 2023

Sverige Stor-

britannien

Neder-

länderna

Norge

100

Index

Handelsbanken Branschgenomsnitt

Källa: SKI/EPSI 2023

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

54

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

högt ställda krav på god etik. Handelsbanken

ska i sin kreditgivning bedöma och utvärdera

kundens förhållningssätt till de principer och

överenskommelser som banken står bakom.

Detta kan ytterst innebära att Handelsbanken

avstår från att lämna krediter till företag som inte

tillämpar dessa principer.

NUTIDA SLAVERI OCH MÄNNISKOHANDEL

Handelsbanken accepterar inte någon form av

barnarbete, slavarbete eller människohandel

och ska arbeta för att förhindra förekomsten

av sådant i koncernens leverantörskedja och i

andra företag som banken har affärsrelationer

med. Storbritanniens Modern Slavery Act

2015 (lag om nutida slaveri) kräver att vissa

organisationer årligen uttalar de åtgärder som

organisationen vidtagit för att säkerställa att

nutida slaveri och människohandel inte före-

kommer i deras leverantörskedjor eller i deras

egna verksamheter. Obligatorisk utbildning för

alla anställda i Storbritannien, interna instruk-

tioner och rutiner finns på plats så att medar-

betare vet hur de ska agera om de ställs inför

eller misstänker nutida slaveri eller människo-

handel. Under 2023 bildades även en arbets-

grupp med representanter från olika delar av

banken i Storbritannien vars uppgift är att

övervaka och utveckla arbetet inom det här

området.

Mer information och uttalandet om Modern

Slavery Act 2015 finns på handelsbanken.co.uk.

MILJÖ- OCH KLIMAT

Klimatförändringar är en av vår tids största

utmaningar. Handelsbanken arbetar aktivt med

att stoppa och motverka den egna negativa

klimatpåverkan, men också med att styra om

finansiella flöden så att det gynnar låga utsläpp

av växthusgaser, miljöförbättrande åtgärder och

klimatanpassningar.

Minimera miljö- och klimatpåverkan

I enlighet med Parisavtalet ska utsläppen kopp-

lade till bankens egna verksamhet minska över

tid. I Handelsbanken pågår ett systematiskt mil-

jöarbete för att kontinuerligt minska miljöpåver-

kan från verksamheten. Det följs upp genom en

rad nyckeltal som visar hur arbetet utvecklas,

sesidan 271. Handelsbankens mål är att mini-

mera sin direkta miljöpåverkan genom kontinu-

erlig utveckling av miljöarbetet. Det ska åstad-

kommas genom bland annat hög resurs-

effektivitet, återvinning och beaktande av

miljöpåverkan vid inköp och resande. Ett kon-

kret exempel är bankens riktlinje för tjänstebilar

som innebär att tjänstebil som inte är en elbil

eller laddhybrid endast får väljas i undantagsfall.

Banken har också en resepolicy som innebär att

tåg och kollektivtrafik alltid ska vara första-

handsval vid inrikesresor, att miljöbil i första

hand ska bokas av hyrbil och taxi samt att resor

över dagen ska ersättas med digitala möten när

det är möjligt.

Group Technology, Data, Innovation arbetar

aktivt mot att uppnå koldioxidneutralitet i

Handels bankens IT-verksamhet, senast år

2040. En omställningsplan har tagits fram som

i dagsläget har fokus på till exempel energi-

effektivisering, livscykeloptimering och återbruk

av IT-utrustning. Bankens mål är att flytta så

många Windows och Linux servrar som möjligt

från egna datorhallar till molnet vilket skapar

förutsättingar för energieffektivisering och däri-

genom minska bankens koldioxidutsläpp. Det

är ett pågående arbete och samtidigt görs en

översyn, tillsammans med ansvariga enheter,

som syftar till att ta bort miljöer som inte längre

används.

Energi och koldioxid

Bankens miljöpåverkan, exklusive påverkan från

affärsrelationer, kommer framförallt från energi-

förbrukning, tjänsteresor och transporter samt

resursanvändning som till exempel pappersför-

brukning.

De totala redovisade koldioxidutsläppen från

Handelsbankens verksamhet uppgick till 9 369

ton för 2023. Det är en ökning med 0,7 procent

motsvarande 65 ton. Ökningen förklaras till

största del med att tjänsteresorna fortsatt att

öka jämfört med år 2021 när Covid-19 restrik-

tioner gällde. De ökade utsläppen från tjänste-

resor dämpas delvis på totalen av att bankens

energiförbrukning minskat med 6 procent till

följd av energieffektivisering och minskad

kontor syta, utsläppen i scope 1–2 har därför

minskats.

Miljöarbete under året

I Handelsbanken genomförs kontinuerligt för-

ändringar som tillsammans resulterar i minskad

miljö- och klimatpåverkan.

Exempel på åtgärder som banken har

genomfört under året:

• Klimatmål för scope 1–2 har skickats till

Science Based Target initiative (SBTi) för

validering.

• Använda datorer och skärmar återanvänds

eller återvinns inom ett leverantörsprogram.

2023 motsvarade det 800 ton i undvikna

utsläpp.

• I Norge har huvudkontoret och 6 bankkontor

certifierats med den norska miljömärkningen

Miljøfyrtårn. Det innebär att miljö- och klimat-

arbetet ska följas upp och integreras i styr-

ningen. Målet är att samtliga bankkontor i

Norge ska vara certifierade till 2027.

Ett urval av policydokument fastställda

avbankens styrelse:

• Policy om styrning och styrdokument

• Kreditpolicy

• Policy för operativa risker

• Kapitalpolicy

• Finanspolicy

• Kommunikationspolicy

• Policy för hållbarhet

• Policy för etik

• Policy mot korruption

• Policy för hantering av intressekonflikter

• Policy för ersättning

• Policy för lämplighetsbedömning

• Policy för riskkontroll

• Policy för regelefterlevnad

• Policy om åtgärder mot finansiell kriminalitet

• Policy för klagomålshantering.

En sammanfattning av dessa policyer finns att

läsa i bankens bolagsstyrningsrapport och på

handelsbanken.com/sv/.

Ett urval av riktlinjer fastställda av bankens

verkställande direktör:

• Riktlinjer avseende miljö och klimat-

förändring

• Riktlinjer avseende mänskliga rättigheter

och arbetsförhållanden

• Riktlinjer avseende affärsrelationer med

vapen- och försvarsindustri

• Riktlinjer avseende affärsrelationer inom

skogs- och lantbruk

• Riktlinjer avseende tobaksindustrin

• Riktlinjer för hantering av skatter.

Ett urval av policydokument som

respektive styrelse i Handelsbankens

dotterbolag fattat beslut om:

• Policy för aktieägarengagemang och

ansvarsfulla investeringar, Handelsbanken

Fonder

• Policy för ansvarsfulla investeringar,

Handelsbanken Liv

• Policy för hållbarhet, Handelsbanken Liv

• Policy för hållbarhet i Stadshypotek

• Policy mot korruption i Stadshypotek.

Ett urval av riktlinjer inom personal-

området:

• Riktlinje alkohol, droger och spel

• Riktlinje kränkande särbehandling och

trakasserier

• Riktlinje rörande mutor och otillbörlig

påverkan

• Ramverk för jämställdhet, mångfald och

inkludering

• Riktlinje för arbetsmiljö.

HållbarHetsraPPort | förvaltnIngsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovIsnIng 2023

55

Koldioxidavskiljning och lagring (CCS)

För att uppnå Parisavtalet räcker det inte med

att de globala utsläppen minskar kraftigt, dess-

utom måste koldioxid skiljas från atmosfären

och lagras (CCS). Detta kallas ibland för nega-

tiva utsläpp. Handelsbanken arbetar i första

hand med att minimera de utsläpp som verk-

samheten genererar. Eftersom vissa åtgärder

tar tid att genomföra och effekterna inte alltid är

lätta att säkerställa har banken också arbetat

med klimat kompensation sedan 2017 som en

kompletterade åtgärd. Från och med 2023

koncentrerar banken arbetet med komplette-

rande åtgärder till CCS istället för klimatkom-

pensation. För att stötta utvecklingen av CCS

investerar banken i negativa utsläppscertiﬁkat

via platt formen Puro.earth. Plattformen bygger

på en gemensam standard för att säkerställa

lång siktig CCS med projekt som är mätbara,

veriﬁ erade och skalbara.

Biologisk mångfald

Utarmningen av biologisk mångfald är ett pågå-

ende hot mot nuvarande och framtida ekonomi

och välfärd. Förändrad markanvändning och över-

exploatering är några av de största orsakerna till

förlusten av biologisk mångfald. Ytterligare en

orsak är klimatförändringarna som både driver

och drivs av förlusten av biologisk mångfald.

Atthaven och skogarna behåller sin förmåga att

absorbera koldioxid är avgörande för att hejda

klimatförändringarna och på samma gång kan

hög biologisk mångfald mildra effekterna av de

klimatförändringar som redan sker genom att

bland annat skydda mot stormar och bränder.

Ett starkt klimatarbete gynnar den biologiska

mångfalden. Handelsbanken vill använda de

erfarenheter som byggts upp kring klimat-

rapportering och ansvarsfull ﬁnansiering och

investeringar för att bidra till att vända utveck-

lingen inom biologisk mångfald.

Handelsbankens påverkan på och beroende

av biologisk mångfald sker främst indirekt

genom bankens ﬁnansiering och investeringar.

För att kunna mäta och bidra med positiv för-

ändring samverkar Handelsbanken med olika

delar av samhället i arbetet med biologisk

mångfald. Mistras forskningsprojekt BIOPATH,

där Handelsbanken är en lead-partner, samlar

inflytelserika partners från näringslivet tillsam-

mans med forskare inom bland annat ekonomi

och ekologi för att tillsammans verka för att

stoppa och vända förlusten av biologisk mång-

fald. Nya och beﬁntliga tillvägagångssätt ska

kartläggas, utvärderas och utvecklas för att

kunna integrera biologisk mångfald i ﬁnansiellt

beslutsfattande. Banken är också medlem i Busi-

ness@Biodiversity Sweden som är en kunskaps-

plattform för utbildning och erfarenhetsutbyte

avseende biologisk mångfald.

I september 2023 lanserades TNFD-ramverket,

vilket är en gemensam standard för hur företag

ska rapportera beroenden av och påverkan

påbiologisk mångfald. Handelsbanken har

under året deltagit i fyra stycken workshops

med part ners inom BIOPATH med fokus på

hurTNFD bäst ska implementeras. Banken

harpåbörjat att kartlägga sina väsentliga ris-

keroch möjligheter kopplade till biologisk

mångfald.

HANDELSBANKENS OMSTÄLLNINGS-

PLAN

Under året publicerades Handelsbankens om-

ställningsplan – mot nettonoll 2040. Den byg-

ger på bankens unika företagskultur och målet

om att bli ett nettonollföretag senast 2040.

Målet omfattar hela koncernen och inkluderar

utlåning, leasing och investeringar samt ut-

släpp från den egna verksamheten, som ener-

giförbrukning och tjänsteresor. Handelsbanken

har även satt ett antal klimatmål till 2030 i linje

med ambitionen om att begränsa den globala

uppvärmningen till 1,5 grader. Omställnings-

planen beskriver bankens övergripande stra-

tegi för hur den ska arbeta mot dessa mål.

Arbetet med att realisera omställningsplanen

följer bankens övergripande företagsstruktur

med fyra hemmamarknader. Varje hemma-

marknad har under året etablerat styrkommit-

téer bestående av hållbarhetsexperter, rele-

vanta beslutsfattare för produkt-, stöd- och

kundorganisationerna och respektive landchef

som ordförande. Dessa har utvecklat och

beslutat om nationella handlingsplaner för hur

verksamheten ska linjeras med bankens

klimatmål och ambitioner. Arbetet med att ta

fram handlingsplanerna har utgått från ban-

kens omställningsplan och samordnats av en

koncernövergripande arbetsgrupp med ban-

kens Chief Sustainability and Climate Ofﬁcer

som ordförande.

Handelsbanken är medveten om att en rad

faktorer bortom bankens direkta kontroll är

avgörande för att banken ska kunna reducera

ﬁnansierade utsläpp i den takt som krävs.

Detta inkluderar, men är inte begränsat till,

teknisk innovation, förändrade konsumtions-

mönster och politiska styrmedel. Handels-

banken kommer att arbeta vidare mot nettonoll

och förutsätter att relevanta förutsättningar i

den globala omställningen kommer att falla på

plats. Banken gör detta eftersom den är över-

tygad om att en snabb och ordnad omställning

med målet att begränsa den globala uppvärm-

ningen till nära 1,5 grader är bäst för de sam-

hällen där banken verkar, dess kunder och där-

med också för Handelsbanken.

Handelsbankens omställningsplan kan delas

upp i fyra områden:

1. Affärsutveckling

2. Stötta och samarbeta

3. Mål och mätetal

4. Styrning.

Affärsutveckling kring klimatarbetet

Handelsbanken strävar efter att arbeta tillsam-

mans med sina kunder och portföljbolag på

deras resa mot nettonollutsläpp av växthus-

gaser. Utveckling av produkter och tjänster som

hjälper och stöttar dem i omställningen är avgö-

rande för att Handelsbanken ska nå sina mål.

Banken har redan kommit långt och många pro-

dukter och tjänster är i linje med bankens mål

och ambitioner och produkter som gröna lån

och fossilfria fonder är viktiga delar av bankens

nuvarande verksamhet. Återstående produkter

och tjänster ska ses över under de kommande

åren och uppdateras för att vara i linje med ban-

kens mål och ambitioner.

För att banken ska kunna nå sina klimatmål

behöver dessa integreras i relevanta processer

och beslutsfattande. Detta inkluderar men är

inte begränsat till:

• kreditbedömning och kreditbeslut

• investeringsanalys och investeringsbeslut

• kunddialog

• inköp och upphandlingar

• produktutveckling.

Arbetet med att integrera klimatrelaterade risker

och möjligheter pågår och har kommit långt

kopplat till viktiga beslutsprocesser som kredit-

processen och investeringsprocessen inom

kapitalförvaltningen och kommer att fortsätta

under de kommande åren. Ett fokusområde

under 2024 är fortsatt integrering av klimat-

målen i processer och rutiner kopplade till bank-

ens fastighetsrelaterade utlåning.

Stötta och samarbeta i klimatfrågor

Handelsbankens primära strategi för att uppnå

sitt mål är att stötta kunderna i deras omställ-

ning. Banken är övertygad om att en majoritet

av kunderna och de bolag som kapitalförvalt-

ningen investerar i kommer att kunna ställa om

sin affärsverksamhet i linje med 1,5-graders-

målet givet rätt stöd och förutsättningar.

Som ﬁnansiell institution kan Handelsbanken

påverka sina kunders och portföljbolags affärs-

beslut, inklusive hur de tar sig an omställningen

till nettonollutsläpp. Banken är fast besluten

attanvända detta inflytande för att stötta och

snabba på omställningen. Ett antal verktyg ﬁnns

till bankens förfogande, som rådgivning, utbild-

ning, röstning på bolagsstämmor och villkor vid

utlåning. Handelsbanken använder dessa verk-

tyg för positiv förändring i dag och kommer att

fortsätta att göra det i framtiden med ambitio-

nen att öka deras effektivitet. Handelsbanken

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

56

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

kommer kontinuerligt att se över sina strategier

för att stötta kunder och portföljbolag och vid

behov uppdatera dem för att stämma överens

med bankens mål inom klimatomställning och

för att identiﬁera affärsmöjligheter. Detta inklu-

derar att proaktivt och konstruktivt ge återkopp-

ling och stöd till kunder och portföljbolag för att

uppmuntra till omställning.

Fokus under nästa år kommer att vara att

utveckla kunddialogen med fastighetsbolag.

Mål och mätetal för klimatarbetet

Under 2021 publicerade Handelsbanken kon-

cernövergripande hållbarhetsmål, som inte bara

adresserar bankens långsiktiga klimatambitio-

ner, utan även bankens beslutsamhet att ytterli-

gare integrera hållbarhet i relevanta delar av

verksamheten. Målen inkluderade bland annat

ett övergripande klimatmål om att uppnå netto-

nollutsläpp av växthusgaser så snart som möj-

ligt och senast 2040.

Handelsbankens arbete mot nettonollutsläpp

2040 kommer inte att vara linjärt. Etappmål,

som sektorspeciﬁka mål för 2030, kommer att

sättas i linje med 1,5-gradersmålet med ambi-

tionen att få relevanta klimatmål validerade av

SBTi. Fram till 2030 kommer banken att göra de

förändringar och den utveckling som krävs för

att banken under det därpå följande decenniet

ska kunna öka takten i utsläppsminskningarna

och uppnå nettonollutsläpp senast 2040.

Handelsbanken Fonder har satt ett antal delmål

som del av arbetet med att uppnå nettonollut-

släpp senast 2040, däribland mål om att halvera

koldioxidintensiteten i sina fonder fram till 2030.

Banken har satt sektorspeciﬁka reduktionsmål

för dess fastighetsrelaterade utlåning samt för

utlåningen till företag verksamma inom kraftpro-

duktion.

För mer information om bankens mål

ochmätetal se Handelsbanken’s Climate

change progress report 2023 på

handelsbanken.com/hallbarhet.

Styrning i klimatarbetet

Handelsbankens värderingar och starka före-

tagskultur är avgörande för bankens fortsatta

framgång. Bankens idé bygger på förtroende

och respekt för individen, både kunder och

medarbetare. Bankens decentraliserade arbets-

sätt skapar engagemang och ger varje medar-

betare både ansvar och möjligheter att påverka

bankens verksamhet, inklusive hållbarhets- och

klimatmål.

Bankens omställningsplan är sedan 2023 en

del av ordinarie verksamhetsplanering. Varje

hemmamarknad har utsedda Net Zero Steering

Committees som inkluderar landchef, verksam-

hetschefer och hållbarhetsspecialister. Varje

hemmarkand styr arbetet med implemente-

ringen av koncernens omställningsplan via

nationella färdplaner som beskriver den verk-

samhetsutveckling som ska ske under året och

som beslutas av den nationella styrkommittén.

Utveckling och implementeringen av nationella

färdplanerna samordnas av Group Sustainability

via Handelsbanken Task force on Net Zero 2040

som samlar representanter från respektive hem-

mamarknad. Arbetsgruppen leds av Handels-

bankens Chief Sustainability and Climate Ofﬁcer.

THE SCIENCE BASED TARGETS INITIATIVE

(SBTi)

SBTi grundades 2015 av CDP, FN:s Global

Compact, World Resources Institute (WRI) och

Världsnaturfonden (World Wildlife Fund – WWF)

i syfte att tillhandahålla vetenskapligt baserade

metoder för att stötta företag världen över i

arbetet med att begränsa utsläppen av växthus-

gaser, med målet att förhindra de mest förödande

effekterna av klimatförändringarna.

Handelsbanken anslöt sig till SBTi 2021. Det

innebär att banken har förbundit sig till att sätta

mål om minskningar via de metoder som SBTi

tillhandahåller. För att säkerställa att bankens

klimatmål är i linje med vetenskaplig forskning

har banken under 2023 sökt validering från SBTi

för delmål och målen förväntas bli validerade

tidigt under 2024. Målen har satts upp utifrån de

tre affärsområden som Bankens omställnings-

plan utgår från: egen verksamhet, utlåning och

investeringar.

För Handelsbankens egen verksamhet har

banken genom SBTis metoder satt mål för sina

egna Scope 1 och 2 utsläpp. Målet är att

minska absoluta utsläpp i dessa scope med

minst 50 procent till 2030, vilket är i linje med att

nå nettonollutsläpp för Scope 1 och 2 utsläpp

senast 2040. Utöver absoluta utsläppsmål så

har banken även satt mål kopplat till att fortsatt

köpa 100 procent förnybar el i vår verksamhet.

För Handelsbankens utlåningsportfölj har mål

utvecklats utifrån olika målsättningsmetoder

från SBTi samt utifrån bankens låneportfölj och

dess exponering mot olika typer av sektorer.

Som en fastighetsfokuserad bank med stor

fastighetsrelaterad utlåning ser banken att detta

är en sektor där man kan göra stor skillnad och

Banken har därför satt mål att både de fastig-

heter och de fastighetsbolag som ﬁnansieras

ska linjeras med 1,5 grader. Utöver mål mot

fastighetssektorn har banken utvecklat mål där

banken kan ha störst påverkan, med fokus på

högutsläppande sektorer och storbolag. De mål

som har utvecklats under 2023 omfattar totalt

84 procent av bankens utlåning till allmänheten,

per basår 2021. För mer information kring målen

för utlåningsportfölj och uppföljningen kring

dessa, se Climate Change Progress Report

2023 på handelsbanken.com/hallbarhet.

Inom investeringar har Handelsbanken Fonder

utvecklat mål med metoder från SBTi för att

linjera fonderna med 1,5 grader till senast 2040.

Målen bygger på portföljbolagens klimatmål och

omfattar såväl direkta som indirekta investeringar.

För mer information kring Handelsbanken

Fonders mål se handelsbankenfonder.se.

MOTVERKA FINANSIELL KRIMINALITET

Handelsbanken ser förebyggande arbete för

att motverka ﬁnansiell kriminalitet som en

grundläggande princip för en säker och sund

bankverksamhet. Arbetet med att motverka all

form av ﬁnansiell kriminalitet är högt prioriterat

ibanken. Handelsbanken har åtagit sig att följa

tillämpliga lagar och förordningar om penning-

tvätt, ﬁnansiering av terrorism, internationella

sanktioner och korruption i de länder där ban-

ken är verksam för att förhindra att bankens

infrastruktur utnyttjas i syfte för olaglig verk-

samhet. Banken har en öppen och aktiv dialog

med myndigheter som bedriver tillsyn över

bankens verksamhet och som löpande följer

bankens arbete med att förebygga och mot-

verka ﬁnansiell kriminalitet.

Handelsbankens fastställda policyer om

åtgärder mot ﬁnansiell kriminalitet och korrup-

tion utgör bankens ramverk för hur arbetet ska

bedrivas och de uppdateras varje år. Banken

har även en policy för etik där det framgår hur

banken ska säkerställa att anställda inte med-

verkar i ﬁnansiell kriminalitet. Därutöver måste

bankens anställda årligen genomgå obligatorisk

utbildning avseende frågor rörande penning-

tvätt, ﬁnansiering av terrorism, internationella

sanktioner, korruption och förbrott till penning-

tvätt så som bedrägeri och skatteflykt.

Arbetet med att förebygga och motverka

ﬁnansiell kriminalitet sker riskbaserat och börjar

med en allmän riskbedömning för att identiﬁera,

analysera och hantera de olika risker banken

står inför. Genom bankens decentraliserade

organisation och starka lokala förankring i sam-

hället skapas goda möjligheter till nära och lång-

siktiga kundrelationer och djup kundkännedom.

Kundrelationer inleds i första hand på något av

Handelsbankens bankkontor, vilket ger bankens

medarbetare bättre möjlighet att lära känna

kunderna samt förstå deras verksamhet och

behov av banktjänster. Denna kunskap är vär-

defull för att kunna upptäcka avvikelser och

arbeta effektivt med åtgärder mot ﬁnansiell

kriminalitet.

Avvikelser som kontoren upptäcker komplet-

terar Handelsbankens löpande övervakning i

form av automatiserad monitorering för att upp-

täcka misstänkta transaktioner och beteenden.

Om det upptäcks misstänkta fall av ﬁnansiell kri-

minalitet i övervakningen rapporteras dessa till

berörda myndigheter. Misstänka transaktioner

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

57

avseende penningtvätt/terrorismﬁnansiering

skarapporteras till den lokala ﬁnanspolisen utan

dröjsmål. En rapport om misstänka transaktio-

ner (SAR

) ska upprättas vid en låg misstanke-

grad, det behövs därmed inte några bevis för att

det är konstaterad penningtvätt/terrorismﬁnan-

siering. Anmälningsskyldigheten omfattar även

de fall där banken avstått från att utföra transak-

tioner på grund av misstänkt penningtvätt/

terrorismﬁnansiering. En rapport kan innehålla

såväl en som flera privatpersoner/företag samt

en eller flera transaktioner.

Vid stark misstanke om penningtvätt, terrorism-

ﬁnansiering eller bedrägeri avvecklar banken

kundrelationen alternativt inför produkt-

restriktioner för att förhindra fortsatt utnyttjande

av bankens kanaler och produkter till sådan

verksamhet. Under de senaste åren har socialt

bedrägeri, även kallat ’social engineering’, ökat

och riktats i allt större utsträckning mot äldre

personer som luras att använda BankID och/

eller uppge personliga koder. För att förhindra

att denna och andra vanliga typer av bedrägeri,

som investerings- och romansbedrägerier,

drabbar bankens kunder arbetar Handelsbanken

kontinuerligt på olika sätt med att informera sina

kunder om riskerna.

Bedrägeriutsatta kunder kan nå Handels-

banken dygnet runt för hjälp med akuta åtgär-

der som till exempel att spärra banktjänster

samt att, så långt det är möjligt, få hjälp med att

återvinna förlorade pengar. Banken bistår även

med råd och stöd kring åtgärder som kunden

bör vidta, till exempel är polisanmälan av hän-

delsen samt reklamation av bedräglig transak-

tion viktiga underlag i samband med bankens

ersättningsbeslut.

Brottsvinster från bedrägerier är en viktig

inkomstkälla för den organiserade brottsligheten

som de senaste åren blivit allt mer våldsam.

Handelsbankens mål är att minska dessa

brottsvinster och efterföljande penningtvätt,

oavsett hur bedrägerierna går till. Banken ser att

många bedrägerier fullgörs av kunderna själva

på uppmaning av bedragarna. Även dessa

bedrägerier ﬁnansierar brottsligheten och är

därför också ett prioriterat område för Handels-

banken. Förutom investeringar i kontrollmiljön

för att identiﬁera såväl obehöriga som behöriga

bedrägliga transaktioner, deltar Handelsbanken

även i Finansdepartementets forum mot bedrä-

gerier samt har under året deltagit i ett samarbets-

projekt tillsammans med Polisens nationella

bedrägericenter (NBC) och andra svenska

banker. Handelsbanken arbetar därutöver aktivt

tillsammans med NBC, Bankföreningen samt

andra svenska banker och samhällsaktörer för

att försvåra genomförandet av bedrägerier.

Suspicious activity reporting.

Penningtvätt är fortsatt ett stort problem för

samhället och det behövs mer samarbete och

utbyte av information för att bekämpa det.

Under 2020 startades ett samarbete mellan

Finanspolisen, Handelsbanken och övriga stor-

banker på den svenska marknaden som heter

Swedish Anti-Money Laundering Intelligence

Taskforce (SAMLIT), vilket under 2023 har

utökats till att omfatta även bedrägerier och har

bytt namn till Samlit Financial Crime Prevention.

Banken får genom samarbetet värdefull infor-

mation om olika bedrägerimetoder och hur kri-

minella nätverk tvättar pengar i praktiken, samt

kan identiﬁera kunder som har misstänkt sam-

röre med dessa nätverk.

Därtill har bankerna på den svenska markna-

den från och med 1 januari 2023 enligt lag möj-

lighet till samverkan med brottsbekämpande

myndigheter, Finansinspektionen och andra

kreditinstitut för att förebygga, förhindra eller

upptäcka penningtvätt och terrorismﬁnansie-

ring, vilket Handelsbanken ser mycket positivt

på. Samverkan får ske för sådan penningtvätt

och terrorismﬁnansiering som bedöms som all-

varlig och efter beslut av den eller de myndig-

heter som deltar i samverkan.

INTRESSEKONFLIKTER, KORRUPTION,

MUTOR OCH OTILLBÖRLIG PÅVERKAN

I Handelsbanken ﬁnns etablerade rutiner för

atthantera intressekonflikter i syfte att förhindra

att kundernas intressen påverkas negativt.

Bankens policy för hantering av intressekonflik-

ter ger vägledning för bankens arbete på detta

område. I policyn framgår bland annat hur arbe-

tet med att identiﬁera och hantera intressekon-

flikter ska bedrivas. Dessutom framgår att det

ska göras en årlig rapportering av potentiella

intressekonflikter, och hur de har hanterats, från

de enheter där sannolikheten för intressekon-

flikter bedömts vara högre.

Handelsbanken värnar om en respektfull

kultur och hög etisk standard. Det är viktigt att

på alla sätt motverka risker och upprätthålla för-

troendet för bankens verksamhet. Banken ska

aktivt arbeta med att förhindra alla former av

kriminella handlingar som korruption och övrig

ﬁnansiell kriminalitet. Handelsbanken har en

policy mot korruption där bankens ståndpunkt

framgår. Medarbetare får aldrig medverka i

handlingar som kan innebära muta eller annan

otillbörlig påverkan.

Handelsbanken följer rekommendationerna

iNäringslivskoden, utgiven av Institutet mot

mutor, och anställda ska även beakta bankens

regelverk om mutor och otillbörlig påverkan.

Regelverken ska följas i samtliga sammanhang

som till exempel vid eventuella gåvor, represen-

tation och övriga evenemang.

Det har förekommit noll (0) bekräftade inciden-

ter av korruption, rättsfall angående korruption

väckta mot banken eller dess medarbetare,

disciplinära åtgärder eller avsked av medarbe-

tare, eller uppsägningar av kontrakt med sam-

arbetspartners, till följd av korruption under

året. Banken uppmuntrar alla medarbetare att

rapportera om de skulle upptäcka eller miss-

tänka oegentligheter eller missförhållanden.

Attagera och vidta åtgärder när något är fel är

viktigt för banken. Handelsbanken har ett

externt visselblåsarsystem som är öppet för

alla medarbetare, konsulter och externa par-

tersom möjliggör anonym rapportering av

oegentligheter.

Det genomförs regelbundet riskanalyser vars

syfte är att förebygga och upptäcka korruption.

Iden årliga bedömningen av risken för mutor

och korruption bland bankens anställda och

samarbetspartners har ingen väsentlig risk iden-

tiﬁerats. Den har genomförts av bankens samt-

liga enheter, motsvarande 100 procent, inklu-

sive utländska ﬁlialer samt dotterbolag. Där utöver

bedöms i den allmänna riskbedömningen avse-

ende penningtvätt och terrorismﬁnansiering ris-

ken för att bankens kunder begår korruptions-

brott som ett förbrott till penningtvätt. Risk om-

råden där den bedömda risken för korruption

bedöms som förhöjd är exempelvis vid kunder

som är verksamma i länder eller branscher där

korruption är mer vanligt förekommande.

Anställda i Handelsbanken som har direkt-

kontakt med kunder samt anställda som kan

påverka inköp eller upphandlingar bedöms vara

mest utsatta för mutor och korruption, men

även anställda som innehar känslig information

om bankens rutiner och processer samt anställ-

da utan kundkontakt, men med beslutsmandat

som rör kunder, bedöms som utsatta. Handels-

bankens samtliga anställda, likaså anlitade kon-

sulter, måste årligen genomgå en obligatorisk

utbildning rörande korruption och övrig ﬁnansiell

kriminalitet. Utbildningen belyser bland annat

bankens Policy mot korruption, Policy för etik

samt bankens riktlinjer rörande Mutor och otill-

börlig påverkan. Den tar upp vad korruption,

mutor respektive otillbörlig påverkan är, samt

ger exempel på vad som är lämpligt respektive

olämpligt agerande. Handelsbankens central-

styrelse och dotterbolagsstyrelser genomför en

mer ingående utbildning som omfattar samma

områden.

Antikorruptionsarbete är en ständigt pågå-

ende process i Handelsbanken. Sedan 2017 är

banken medlem i Transparency International

Sverige (TI Sverige), ett näringslivsforum där

banken tillsammans med andra stora svenska

företag utbyter erfarenheter och kunskaper

inom området.

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

58

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

Policy för hantering av intressekonflikter

Policyn syftar till att säkerställa att intressekon-

flikter identiﬁeras och hanteras på ett korrekt

sätt i koncernen. Intressekonflikter är en natur-

lig del i en affärsdrivande verksamhet vilket

innebär att denna typ av konflikter kan upp-

komma inom koncernens verksamhetsområ-

den. Det åligger varje enhetschef i koncernen

att löpande i sin verksamhet identiﬁera,

bedöma, förhindra eller hantera samt doku-

mentera och följa upp faktiska och potentiella

intressekonflikter. När det särskilt gäller kund-

förhållanden ska ansvarig chef i första hand se

till att kundens intressen inte påverkas negativt.

Är det inte möjligt att förhindra en intressekon-

flikt ska kunden informeras om intressekonflik-

ten på ett sätt som gör det möjligt för kunden

att förstå och spara informationen och därige-

nom få möjlighet att fatta beslut om tjänsten

eller produkten med beaktande av den identi-

ﬁerade intressekonflikten. Kan en identiﬁerad

intressekonflikt inte förhindras ska ansvarig

enhetschef dessutom löpande följa upp intres-

sekonflikten med målsättningen att den ska

upphöra.

INTEGRITET OCH SEKRETESS –

INFORMATIONS- OCH IT-SÄKERHET

Vd fastställer riktlinjer för säkerhet och data-

skydd i Handelsbanken. Säkerhet och data-

skydd omfattar administrativa lösningar som

regler och instruktioner, tekniska säkerhetslös-

ningar, fysiskt skydd samt skydd av säkerhets-

känslig verksamhet och säkerhetsskyddsklassi-

ﬁcerade uppgifter. Samtliga medarbetare i

banken har ansvar att följa regler för skydd av

information och varje chef ansvarar för att reg-

lerna efterlevs inom sitt ansvarsområde.

Arbetet med bankens informations- och IT-

säkerhet innebär att skydda kunders uppgifter

och transaktioner, bankens IT-miljö samt utöva

kontroll på utlagd IT-verksamhet. Det är viktigt

att banken har ett aktivt och dynamiskt säker-

hetsarbete som svarar upp mot eventuella hot

som identiﬁeras och att det ﬁnns rutiner för att

hantera förändringar i IT-miljön så att inga brister

uppstår. Om det skulle uppstå brister i hante-

ringen eller om information felaktigt skulle spri-

das, kan det leda till allvarliga konsekvenser,

som till exempel försämrat förtroende för banken

eller ekonomiska förluster.

Arbetet med informationssäkerhet bedrivs i

enlighet med den internationella standarden ISO

27001. Handelsbankens ledningssystem för

informationssäkerhet (ISMS), organisationen för

informationssäkerhet, Group IT Risk Manage-

ment, Information Security Risk Analysis Process,

Data protection (GDPR), Business Continuity &

Crisis Management och fyra processer inom

IT-produktion är certiﬁerade enligt ISO 27001

och genomgår årlig revidering. Resultatet av

den årliga revisionen 2023 var mycket tillfreds-

ställande.

Bankens arbete med säkerhet, samt hante-

ring av känslig information, styrs också av inter-

nationell och nationell lagstiftning.

Under 2023 har 13 incidenter (16) avseende

kundintegritet eller bristande hantering av kund-

data rapporterats. Ingen av dessa har inkommit

via myndigheter. Totalt 13 var klagomål från

kunder och bedömdes av säkerhetschefen som

underbyggda och där ett fåtal kunders data

röjts. Inga identiﬁerades internt. Samtliga fall

harhanterats med berörda parter. De här upp-

gifterna inbegriper inte ärenden enligt Data-

skyddsförordningen, GDPR, som redovisas

separat nedan.

Under 2023 har totalt 612 stycken interna

personuppgiftincidenter registrerats. Utav

dessa har 17 stycken bedömts i enlighet med

banken processer att vara GDPR relaterade

incidenter och rapporterats till Integritets-

skyddsmyndigheten (IMY).

Bankens ledningssystem för informations-

säkerhet bygger på Standard of Good Practice

utarbetad av Information Security Forum (ISF),

som är en organisation där flera av världens

största företag ingår som medlemmar. Arbetet

med säkerhet bedrivs systematiskt och process-

styrt. Riskanalyser genomförs enligt metodik

från bland annat ISF:s Information Risk Analysis

Methodology (IRAM2).

Förutsättningarna inom säkerhet förändras

hela tiden. Handelsbanken utvärderar kontinu-

erligt och tar ställning till nya eventuella hot inom

området. En kontinuerlig uppföljning av händel-

ser som inträffar både inom och utom verksam-

heten ökar möjligheterna att vidta rätt åtgärd vid

rätt tidpunkt. Det sker bland annat genom att

banken deltar och samarbetar i internationella

forum. Handelsbanken är sedan flera år ackre-

diterad medlem av Trusted Introducer (Europe-

iskt nätverk för IT-säkerhet) och Forum of Inci-

dent Response and Security Teams (FIRST).

Handelsbanken deltar även i svenska Bankför-

eningens säkerhetskommitté samt är medlem i

det svenska Nationella Cybersäkerhets Centrats

(NCSC) ﬁnansforum. Syftet är att information

delas mellan stat, näringsliv och andra relevanta

organisationer för säkerhetsaspekter inom

ﬁnanssektorn. Utöver detta har banken ett för-

djupat samarbete inom cybersäkerhet med två

andra storbanker i Sverige.

Den volatila geopolitiska situationen är tyvärr

en del av en banks vardag. Under året har

Handelsbanken etablerat ett koncept kring sin

operativa motståndskraft vilket avser bankens

förmåga att upprätthålla kritisk verksamhet i

händelse av störningar, avbrott eller angrepp.

De områden som samverkar inom operativ

motståndskraft är god hantering av operativa

risker, kontinuitetshantering, incidenthantering,

aktiviteter inom IT & säkerhet som förebygger

och hanterar inre och yttre störningar, angrepp

och avbrott samt att leverantörer uppfyller

samma krav som verksamhet bedriven i bankens

egen regi.

EKONOMISKT VÄRDESKAPANDE

Genom att driva bank med försiktighet är det

möjligt för banken att stödja sina kunder genom

alla ekonomiska situationer. Genom att dela

kunskap kan banken bidra till att förbättra sina

kunders ekonomiska förmåga. Bankens decen-

traliserade arbetssätt med tilltro och respekt för

individen genomsyrar hela bankens företagskul-

tur, oavsett var verksamheten bedrivs. Bankens

medarbetare ges stort ansvar och stora befo-

genheter att ta beslut i alla typer av frågor som

rör kunden.

Det är också viktigt att en bank är ﬁnansiellt

hållbar och lönsam, inte bara för att det ger

avkastning till aktieägarna och genererar skatte-

intäkter till samhället, utan också för att den

återstående vinsten kan återinvesteras i verk-

samheten. På så vis skapas ekonomiskt värde

och därmed kan Handelsbanken växa och till

exempel möta kundernas framtida lånebehov.

På samma sätt som en tillverkande industri

måste ha hållbarhet i fokus när de hanterar sina

råvaror ska Handelsbanken ha ett hållbarhets-

perspektiv i arbetet med pengar – det vill säga

när banken investerar sina kunders sparkapital

och i arbetet med ﬁnansiering.

Skatt och fördelat värde

Handelsbanken vill tillhandahålla transparent

ekonomisk redovisning över hur det värde som

verksamheten genererar fördelas. Banken

betalar och redovisar skatt baserat på interna-

tionella och lokala lagar och regler i de länder

där verksamhet bedrivs. Handelsbanken följer

OECD:s Transfer Pricing Guidelines, vilket inne-

bär att koncernens resultat beskattas där värde

skapas. Banken upprättar även en land-för-

land-rapport som visar koncernens resultat

och skatt i de länder där verksamhet bedrivs.

Bankens verksamhet i Luxemburg omfattas

inte av sådana lokala skatteregimer som ger

rätt till lägre skatt. Bankens utländska ﬁlial i

Luxemburg bedriver reell verksamhet och har

vinster från lokal affärsverksamhet för vilka

banken beskattas lokalt enligt de normala lokala

skatte reglerna.

Riktlinjer för hantering av skatter

Utöver Handelsbankens policy för etik och

Handels bankens policy för hållbarhet, som

bland annat omfattar ett avsnitt om skatt som

utgör en av utgångspunkterna för bankens

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

59

arbete med skattefrågor, ﬁnns även en riktlinje

för hantering av skatter. En sammanfattning av

riktlinjen för hantering av skatter ﬁnns publicerad

på bankens hemsida tillsammans med koncer-

nens policyer för hållbarhet och etik.

Bankens hantering av skatter ska följa lagar

och regler och dess ändamål samt vara trans-

parent och hållbar. Den goda etiken ska alltid

beaktas.

Handelsbanken tar avstånd från skatteflykt

och ska inte genomföra eller medverka i trans-

aktioner eller tillhandahålla produkter eller tjäns-

ter som kan ifrågasättas med beaktande av

gällande skatteregler eller dess ändamål. I prak-

tiken innebär det:

Bankens egen skattehantering

Interna och externa transaktioner som Handels-

banken genomför inom ramen för bankens

egna verksamhet ska alltid ha ett affärsmässigt

syfte. Banken ska inte genomföra en transak-

tion om det huvudsakliga syftet, eller ett av de

huvudsakliga syftena, är att erhålla skatteför-

delar i strid med skattereglernas ändamål.

Produkter och tjänster

Banken ska inte tillhandahålla produkter eller

tjänster där det huvudsakliga syftet, eller ett av

de huvudsakliga syftena, är att erhålla skatte-

fördelar i strid med skattereglernas ändamål.

Kunderna

Banken ska inte genom kreditgivning eller på

annat sätt gentemot kunder genomföra eller

medverka i transaktioner som utgör ett led i

skatteflykt. En grundläggande regel är att ban-

ken inte ska genomföra eller delta i transaktioner

för kunders räkning om transaktionen inte har

ett affärsmässigt syfte. Utöver detta gäller att

Handelsbanken inte ska genomföra eller med-

verka i konstlade transaktioner där det huvud-

sakliga syftet, eller ett av de huvudsakliga

syftena, är att erhålla skattefördelar i strid med

skattereglernas ändamål. Vid tveksamhet ska

banken avstå från att medverka.

Leverantörer och samarbetspartners

Handelsbanken uppmuntrar leverantörer och

samarbetspartners att följa samma principer

förhantering av skatter som banken vad gäller

regelefterlevnad, transparens, etik och hållbarhet.

Investeringar

Inom kapitalförvaltningen arbetar Handels-

banken aktivt för att påverka bolagen att följa

samma principer för hantering av skatter som

banken vad gäller regelefterlevnad, transparens,

etik och hållbarhet. Detta innebär att bolagens

hantering av skatter utgör en viktig del av den

hållbarhetsanalys som ligger till grund för kapi-

talförvaltningens investeringsbeslut. I beﬁntliga

investeringar bevakar förvaltningen kontinuerligt

bolagens hantering av skatter och beroende på

situation så kan kapitalförvaltningen välja att

påverka genom dialog alternativt beslut om

avinvestering.

EKONOMISK FORSKNING OCH

UTBILDNING

Handelsbanken har vid olika tillfällen sedan bör-

jan av 1960-talet lämnat bidrag till ekonomisk

forskning, framförallt genom avsättningar till två

fristående forskningsstiftelser: Tore Browaldhs

stiftelse samt Jan Wallanders och Tom Hedelius

stiftelse.

Tillsammans är stiftelserna den viktigaste

anslagsgivaren till ekonomisk forskning i Sverige.

Under 2023 beviljades 225 anslag (177) på till-

sammans 215 miljoner kronor (231).

Vid slutet av 2023 uppgick stiftelsernas

sammantagna förmögenhet till 11 554 miljoner

kronor (8 994).

Handelsbanken har också ﬁnansierat en

professur i redovisning vid Handelshögskolan

iStockholm samt bidragit till Swedish House

ofFinance (SHoF).

LEVERANTÖRER

Handelsbankens inköp kan i stora drag delas

upp i följande kategorier: fastigheter och lokaler,

externa IT-kostnader, kommunikation, resor och

marknadsföring, köpta tjänster, materialanskaff-

ning samt andra omkostnader. Majoriteten av

externa IT- och kommunikationstjänster köps in

centralt, främst från internationellt verksamma

leverantörer. Övriga inköp görs oftast lokalt i

huvudsak från lokala leverantörer. Banken strä-

var efter att samordna sina inköp över lands-

gränserna i syfte att ta hänsyn till både kost-

nads-, kvalitets- och miljöeffekter.

Löner 9,5

Avsättning till resultatandelssystem 0,3

Socialavgifter 3,8

Leverantörer 9,5

Skattekostnader 8,4

Riskskatt samt resulutions-

fondavgift m m 2,9

Utdelning 15,8

Återinvesterat ekonomiskt värde 12,1

mdkr

2023

mdkr

20232022202120202019

Siffrorna för åren 2021, 2022 och 2023 avser kvarvarande verksamhet (Finland och Danmark är exkluderade).

Den preliminära avsättning till resultatandelssystemet Oktogonen som gjordes under 2018 och återupplöstes

under första kvartalet 2019 ingår inte i ovanstående diagram.

Fördelning av ekonomiskt värde

Bolagsskatt och avgifter 2023,

16 183 mkr

Bolagsskatt 56%

Socialavgifter 15%

Resolutionsavgift,

insättningsgaranti,

riskskatt

18%

Ej avdragsgill

ingående moms

11%

Innehållna skatter för kunder och anställda 2023,

10 078 mkr

Innehållen skatt

för kunder 40%

Innehållen skatt

för anställda 60%

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

60

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

Banken har en löpande dialog med leverantörer

och där utgör hållbarhet en viktig faktor. Bland

annat undersöks om leverantören har kollektiv-

avtal, policy för arbetsmiljö, korruption och miljö-

påverkan. Handelsbanken har sedan länge en

uppförandekod för större leverantörer i Sverige

som också implementerats på övriga hemma-

marknader. Koden deﬁnierar de förväntningar

banken ställer på leverantörer och deras under-

leverantörer. De flesta av förväntningarna bygger

på internationellt vedertagna standarder med

utgångspunkt i FN:s Global Compact som

mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och

anti-korruption. Det innebär att banken förvän-

tar sig att dess leverantörer uppfyller uppförande-

koden eller motsvarande standarder. Banken

förväntar sig bland annat att leverantörerna eli-

minerar och bekämpar alla former av människo-

handel, nutida slaveri och tvångsarbete, att de

inte på något sätt är inblandade i någon form av

barnarbete samt att de säkerställer att de inte

kränker mänskliga rättigheter. Resultatet har

varit gott och ett stort antal av de större leveran-

törerna har undertecknat koden. Banken ser en

positiv koppling mellan uppförandekoden, rela-

tionen med leverantörer och dess direkta effekt

på bankens hållbarhetsarbete.

Handelsbanken har också implementerat ett

verktyg för bevakning av viktiga leverantörers

nyckeltal. Vid negativa förändringar i såväl ﬁnan-

siella nyckeltal som hållbarhetsrelaterade nyck-

eltal meddelas den som är avtalsägare med

uppgift om aktuell leverantör och vad föränd-

ringen avser.

Handelsbankens uppförandekod för leveran-

törer ﬁnns på handelsbanken.com/hallbarhet.

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Handelsbankens värderingar och starka före-

tagskultur har en avgörande betydelse för ban-

kens framgång. Bankens idé bygger på tilltro

och respekt för den enskilda människan – såväl

kund som medarbetare. Det decentraliserade

arbetssättet skapar delaktighet, ger varje med-

arbetare ett stort eget ansvar och möjlighet att

påverka. Genom att möta andra människor,

samarbeta, utvecklas, bygga relationer och hitta

lösningar tillsammans skapas förutsättningar att

nå bankens övergripande mål.

HÅLLBART ARBETSLIV

Handelsbanken har ett stort fokus på frågor

som rör hälsa och arbetsmiljö med syfte att

skapa ett hållbart arbetsliv för alla medarbetare

ibanken. Bankens övergripande mål för hälso-

och arbetsmiljöarbetet är att alla ska må bra,

utvecklas och fungera optimalt.

En god och inkluderande arbetsmiljö bidrar

till medarbetarnas hälsa och välbeﬁnnande, vil-

ket är en förutsättning för bankens långsiktiga

lönsamhet. Alla medarbetare i Handelsbanken

ska känna sig respekterade och trygga på sin

arbetsplats, därför accepteras ingen form av

kränkande särbehandling, diskriminering eller

trakasserier, inklusive sexuella trakasserier.

Enligt bankens koncerngemensamma riktlinje

för arbetsmiljö baseras det systematiska arbets-

miljöarbetet på en årlig process och arbetet

utgår från ett antal friskfaktorer som bygger på

bankens kultur och värderingar. Arbetet bedrivs

utifrån lokal lagstiftning och regelverk, för varje

land där banken har verksamhet, gällande

arbetsmiljö och alla medarbetare omfattas.

Varje chef har ansvar för att i samverkan med

sina medarbetare och facklig representant, eller

personalrepresentant, regelbundet genomföra

arbetsmiljöundersökningar som utgår från

bank ens friskfaktorer.

Årets genomförda koncerngemensamma

arbetsmiljöundersökning visar att 93 procent av

medarbetarna svarar positivt på frågor om sin

arbetsmiljö.

Baserat på en gemensam diskussion kring

resultat från arbetsmiljöundersökningen och en

riskbedömning skapas en arbetsmiljöplan med

aktiviteter. Identiﬁerade aktiviteter för att bibe-

hålla och utveckla en god och inkluderande

arbetsmiljö samt att motverka risker för ohälsa

följs upp löpande.

Varje land följer regelbundet upp det syste-

matiska arbetsmiljöarbetet i arbetsmiljö- och

säkerhetsforum bestående av arbetsgivar- och

personalrepresentanter. Det som följs upp är

bland annat resultatet av genomförda arbets-

miljöundersökningar på aggregerad nivå, sjuk-

frånvaro samt inrapporterade arbetsskador och

arbetsmiljöincidenter. Identiﬁerade risker hante-

ras genom anpassade förbättringsåtgärder.

Banken har rutiner och riktlinjer som omfattar

alla anställda för att hantera ohälsa, sjukdom,

krissituationer och andra arbetsmiljöincidenter.

Alla medarbetare omfattas av lokal företags-

hälsovård eller motsvarande. Vid behov av

expertis inom området ﬁnns samarbetsavtal

med externa professionella leverantörer.

Genom kontinuerlig dialog mellan chef och

medarbetare skapas möjlighet att fånga tidiga

signaler på olika former av ohälsa och att säker-

ställa att arbetssituationen är hållbar över tid.

STÄNDIG UTVECKLING

Handelsbankens styrka bygger på alla med-

arbetares samlade kompetens. När medarbe-

tarna utvecklas, utvecklas banken. Handels-

banken har en väl inarbetad struktur för att

utveckla verksamheten och medarbetarna med

utgångspunkt från kund och affär. Processen

kallas för Hjulet och innebär att samtliga med-

arbetare är delaktiga i att ta fram den egna

enhetens mål och aktiviteter för året i en gemen-

sam verksamhetsplan. Varje medarbetare har

sedan individuellt planerings- och utvecklings-

samtal som leder till individuell handlingsplan.

I dialog med sin chef ska varje medarbetare

ges förutsättningar att utveckla sin kompetens

itakt med verksamhetens och därmed kundens

behov önskemål, utifrån policyer och regelverk

samt med de förändringar som sker i omvärl-

den. Som stöd ﬁnns ett verktyg för kompetens-

kartläggning som kan användas inför utveck-

lingssamtal mellan medarbetare och chef. En

viktig del av allas utveckling är lärandet i det

dagliga arbetet och att bankens medarbetare

både tar ansvar för sin egen och verksamhetens

utveckling.

Under 2023 har ett antal utbildningar varit obli-

ga toriska för samtliga medarbetare i koncernen:

• utbildning om ﬁnansiell kriminalitet, förebyg-

gande åtgärder inom penningtvätt, ﬁnansie-

ring av terrorism och relaterade brott som

skatteflykt och bedrägeri

• utbildning om Dataskyddsförordningen

(GDPR)

• säkerhetsutbildning om fysisk säkerhet och

cybersäkerhet.

Utbildning i hållbarhetsfrågor

Utbildningen Hållbarhet i ﬁnansbranschen fung-

erar som en grundstomme för att utbilda olika

yrkesroller inom bank, ﬁnans och försäkrings-

branschen om hållbarhet. Det övergripande

målet med utbildningen är att skapa kännedom

och medvetandegöra de aktiviteter som krävs

för att uppnå en omställning till en hållbar fram-

tid. Utbildningen innehåller exempelvis områden

kring internationella och europeiska initiativ och

regelverk, klimatrisker, taxonomi- och disclosure-

förordningen samt regler om rådgivning och

produktstyrning. I Handelsbanken är utbild-

ningen obligatorisk för samtliga medarbetare

och konsulter som har uppdrag som sträcker

sig längre än sex månader. Utbildningen lanse-

rades under 2021 och sedan dess genomförts

av 80 procent av alla anställda.

Resultat från arbetsmiljöundersökningen

- Jag är stolt över att arbeta i Handelsbanken

Alltid 42%

Mycket ofta 35%

Ganska ofta 19%

Ganska sällan 3%

Mycket sällan 1%

Aldrig 0%

Totalt koncernen, 2023.

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

61

I Sverige har 3 828 rådgivare genomfört en

kunskapsuppdatering inom hållbarhet under

året. Ämnen som ingick var Nytt om hållbarhet,

miljö och biologisk mångfald. I Nederländerna

har privatrådgivare under året deltagit i fysiska

utbildningar kring hur hållbarhetsfrågor blir en

del av kundmötet och förmögenhetsrådgivare

har utbildats inom så kallad unconcious bias. I

Norge har utbildningar genomförts i ämnen som

hållbarhet i vardagen och jämställd pension

samt att företagsrådgivare har utbildats i aktu-

ella hållbarhetsfrågor där fokus har legat på kre-

dithantering och hållbarhetsrisker.

JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD OCH

INKLUDERING

Jämställdhet, mångfald och inkludering är en

del av Handelsbankens grundläggande värde-

ringar. Mångfald är en viktig del av Handels-

bankens framgång, det är en nyckelfaktor för

nytänkande och innovation och är nära sam-

mankopplad med vår lönsamhet. Genom att

attrahera, rekrytera, utveckla och behålla med-

arbetare med olika bakgrund, perspektiv och

erfarenheter förbättrar banken sin förmåga att

förstå kundernas behov och anpassa sig till ett

samhälle i ständig förändring.

Handelsbanken strävar efter att spegla

mångfalden i de samhällen där banken verkar

samt att uppnå och bibehålla en jämn könsför-

delning i alla delar av banken – såväl inom olika

yrkesroller som områden, enheter och länder.

Genom att ha en inkluderande kultur kan banken

på bästa sätt ta tillvara fördelarna som jäm-

ställdhet och mångfald innebär.

Handelsbanken är medlem i nätverket Diver-

sity Charter Sweden i syfte att sätta extra stort

fokus på hur vi kan arbeta för en större mång-

fald inom arbetslivet.

För att banken ska uppnå sina mål för jäm-

ställdhet, mångfald och inkluderande kultur

läggs extra fokus på: chefsförsörjning och rekry-

tering, kompetensutveckling, hälsa och arbets-

miljö, balans mellan arbetsliv och privatliv samt

jämställd lönesättning. Samtliga områden följs

även upp utifrån ett antal nyckeltal.

För att sätta ett gemensamt fokus på dessa

frågor i koncernen ﬁnns Diversity Council, med

bland annat deltagare från de olika ländernas

ledningsgrupper, Tech, Markets, Chief Sustaina-

bility and Climate Ofﬁcer samt Chief Human

Resources Ofﬁcer.

I Sverige följer verksamheten upp andelen

medarbetare som har utländsk bakgrund i rela-

tion till samhället i stort. Denna uppgift tillhanda-

hålls av Statistiska Centralbyrån, SCB, och följs

upp vart tredje år. Statistiken, som är anonym

för banken på individnivå, visar på hur stor andel

av bankens medarbetare i Sverige som är födda

i annat land än Sverige, och/eller vars båda för-

äldrar är födda i annat land än Sverige.

Banken uppnår den övergripande målsätt-

ningen för koncernen om en jämn könsfördel-

ning både för andel av alla anställda som är

kvinnor, 49 procent (49), och för andel av bank-

ens chefer som är kvinnor, 44 procent (43). Även

i Sverige uppnår banken den övergripande mål-

sättningen om en jämn könsfördelning genom

att 52 procent (52) av samtliga anställda är kvin-

nor och 52 procent (52) av samtliga chefer är

kvinnor.

Under året har Handelsbanken i Norge

anslutit sig till Women in Finance Charter, som

banken i Storbritannien varit ansluten till sedan

ett par år tillbaka. Det innebär ett åtagande

attarbeta för en jämnare könsfördelning i den

ﬁnansiella sektorn. Handelsbanken i Stor-

britannien har som målsättning att uppnå ande-

len chefer som är kvinnor till 40 procent 2026.

Andelen chefer som är kvinnor i Storbritannien

2023 var 29 procent (28) och i Norge 42 pro-

cent (41).

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER

Handelsbanken strävar efter att vara en attraktiv

arbetsgivare och erbjuder marknadsmässiga

anställningsvillkor för alla anställda, både viss-

tids- och tillsvidareanställda. Andelen tillsvidare-

anställda uppgick under året till 96 procent (96).

Utöver vad som följer av lagar, regler, kollektiv-

avtal eller andra lokala överenskommelser,

erbjuder banken förmåner som främjar synen på

långsiktig anställning, jämställdhet och delaktig-

het i Handelsbankens resultat.

Handelsbanken vill på ett flexibelt sätt möta

medarbetarnas behov under olika faser i livet.

Kollektivavtal är grunden för de villkor banken

erbjuder både visstids- och tillsvidareanställda.

Handelsbanken har individuella löner som

bestäms i lönesamtalet mellan chef och med-

arbetare som genomförs varje år. Villkor och

förmåner skiljer sig åt inom koncernen och är

anpassade efter de marknader där banken

verkar och de kollektivavtal som har tecknats.

Medarbetarnas totala ersättning ska bidra till

att bankens konkurrenskraft och lönsamhet

utvecklas genom att attrahera, rekrytera, behålla

och utveckla kompetenta medarbetare samt

säkerställa bankens chefsförsörjning. Detta fast-

slås i bankens ersättningspolicy som bankens

styrelse beslutar om. Styrelsen ansvarar för och

följer upp att policyn tillämpas. Bankens ersätt-

ningsutskott gör årligen en bedömning av poli-

cyn och ersättningssystemet samt rapporterar

till styrelsen.

Förmåner och pensioner

Handelsbanken erbjuder olika typer av mark-

nadsmässiga förmåner, för både visstids- och

tillsvidareanställda i koncernen, vilka skiljer sig åt

mellan länderna.

Hjulet – samspelet mellan

verksamheten och medarbetarna

Hjulet speglar samspelet mellan verksamheten och

med arbetarens utveckling. Chefer och medarbetare

arbetar gemensamt för att skapa den egna enhetens

verksamhetsplan varje år. Därefter genomförs plane-

rings- och utvecklingssamtal (PLUS) som utgör länken

mellan verksamhetsplanen och medarbetarens mål.

Resultatet blir att samtliga medarbetare har en indivi-

duell handlingsplan som följs upp kontinuerligt under

året och ligger till grund för årets lönesamtal mellan

chef och medarbetare.

Hälsa och arbetsmiljö i Handelsbanken

Må bra

Utvecklas

Fungera optimalt

Trygghet Respekt

Balans

Kommunikation

Säkerhet

Fysisk

arbetsmiljö

Kompetens

Stolthet

Handelsbankens övergripande hälso- och arbets-

miljömål är att medarbetarna ska må bra, utvecklas

och fungera optimalt. Arbetsmiljöarbetet utgår från

ett antal friskfaktorer som tillsammans ger förutsätt-

ningar för en god, respektfull och inkluderande

arbetsmiljö.

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

62

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

Handelsbanken ska underlätta för alla med-

arbetare att förena förvärvsarbete med föräldra-

skap. Banken subventionerar hem- och familje-

service till medarbetare i Sverige med barn under

tolv år. Utöver gällande socialförsäkringsregler

för föräldraledighet bidrar Handelsbanken på de

flesta av bankens marknader på olika sätt med

ersättning enligt lokala bestämmelser. Detinne-

bär att föräldrar får 80–100 procent av lönen

under en begränsad tid. Vid föräldraledighet har

medarbetare samma rätt till lönesamtal som

övriga anställda.

Banken erbjuder medarbetare krediter till sär-

skilda villkor. I huvudsak beviljas dessa krediter

för ﬁnansiering av bostäder. Villkoren skiljer sig

mellan länderna beroende på lokala förutsätt-

ningar och villkoren utgör i flera av länderna en

beskattningsbar förmån.

Banken erbjuder bidrag till olika friskvårds-

och fritidsaktiviteter samt organiserar hälso-

främjande initiativ i syfte att bankens medarbe-

tare ska må bra, utvecklas och fungera optimalt.

Andra former av förmåner som förekommer är

bland annat försäkringar och förmånsbil.

Pensioner är en del av den totala ersättningen

för medarbetare i Handelsbanken. Pensionsvill-

koren i de länder där banken bedriver verksam-

het ska vara konkurrenskraftiga samt anpassade

efter lagstiftning och regelverk i enlighet med de

förutsättningar som gäller för respektive land.

I en tjänstepensionsplan kan det ingå ålders-

pension, sjukpension och efterlevandeskydd.

De pensionslösningar som medarbetarna kan

erbjudas är förmånsbestämda, premiebestämda

eller en kombination av båda.

Jämställda löner

Banken arbetar aktivt och systematiskt med att

säkerställa jämställda löner och för att åtgärda

osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i

alla delar av banken, både i Sverige och på våra

hemmamarknader. Arbetet sker löpande såväl

som vid rekrytering, i lönerevisionsprocessen

och vid återkomst från föräldraledighet. Varje år

genomförs en lönekartläggning i banken för att

åtgärda de eventuella skillnader som har upp-

stått. I Sverige har detta arbete under flera år

genomförts tillsammans med de fackliga orga-

nisationerna.

Oktogonen – bankens resultatandelssystem

Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet

än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på

hemmamarknaderna. Oktogonen är Handels-

bankens system för kollektiv vinstdelning, som

bygger på ett gemensamt företagsmål där alla

medarbetare bidrar till bankens framgångar.

För att avsättning till resultatandelssystemet

ska göras är det en förutsättning att Handels-

banken uppfyller företagsmålet. Avsättning sker

efter styrelsens samlade bedömning avseende

bankens utveckling.

Utbetalning sker direkt till den enskilde med-

arbetaren antingen kontant, till ett pensionsspa-

rande, en sparplan eller som en kombination.

FACKLIGA RELATIONER

Handelsbankens traditionellt goda relation och

samverkan med fackliga parter är en värdefull

del av kulturen. Banken främjar alla medarbeta-

res rätt att ansluta sig till fackföreningar eller

arbetstagarorganisationer. Det förs en ständig

och nära dialog mellan fackliga företrädare och

chefer om förändringar av verksamheten, till

exempel om organisationsförändringar, nya pro-

dukter eller chefstillsättningar.

Samtliga medarbetare i Luxemburg,

Nederländerna, Norge och Sverige, 75 procent

(76) av bankens anställda, omfattas av kollektiv-

avtal. Idessa länder omfattas även de medar-

betare som inte är fackligt anslutna av kollektiv-

avtalets villkor. Förutom kollektivavtal före-

kommer även andra typer av avtal med lokala

arbetstagar orga nisationer. I Storbritannien ﬁnns

exempelvis så kallade Work Councils.

I Sverige är Handelsbanken, genom delägar-

skap i Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation,

(BAO), bundet av kollektivavtal med Finansför-

bundet och kollektivavtal med Akavia/Sveriges

Ingenjörer som även omfattar övriga till PTK

anslutna Saco-förbund. Kollektivavtalen reglerar

bland annat allmänna anställningsvillkor, varsel-

tid och pension. BAO har även kollektivavtal

med Hotell- och restauranganställdas förbund

samt Fastighetsanställdas förbund. Banken har

träffat lokala avtal med Finansförbundet och

Akademikerföreningen, Saco, om formerna för

inflytande och medbestämmande.

EUROPEAN WORKS COUNCIL

Förutom de frågor som hanteras i dialog med

fackliga organisationer på nationell nivå i res-

pektive land, ﬁnns även Handelsbankens Euro-

pean Works Council (EWC) som är ett forum för

information och dialog kring gemensamma och

gränsöverskridande frågor, som exempelvis

arbetsmiljö. EWC består av representanter från

koncernledningen och personalrepresentanter

från Finland, Luxemburg, Nederländerna,

Norge, Storbritannien och Sverige.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Banker spelar en nyckelroll i den hållbara om-

ställningen, men gemensamma utmaningar

kräver gemensamma krafter och åtgärder. För

att lyckas är det nödvändigt att samarbeta med

andra investerare, företag, myndigheter och

intresseorganisationer.

För ytterligare initiativ och samarbeten som

Handelsbanken deltar i och står bakom, läs mer

på handelsbanken.com/hallbarhet.

EN DEL AV DET LOKALA SAMHÄLLET

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt

ger banken en stark förankring på orten. Det är

viktigt att på olika sätt bidra till de lokala samhäl-

len där banken är verksam.

Kontorens engagemang i olika initiativ och

aktiviteter i föreningslivet samt verksamheter

med välgörande syfte är konkreta exempel på

hållbarhetsarbete.

Många kontor uppmuntrar och ger sina

medarbetare möjlighet att vara volontärer.

Oftahandlar det om att bidra med kunskap

om ekonomi iskol- och universitetsutbild-

ningar. Tillexempel har Handelsbanken deltagit

iett flertal utbildningstillfällen som Unga Aktie-

sparare anordnat tillsammans med bland annat

Finans inspek tionen.

ANSTÄLLDAS UPPTRÄDANDE

Här presenteras utdrag ur uppföranderegler

som ingår i bankens policyer och riktlinjer

och avser personalområdet.

Medarbetare iHandelsbanken

• ska inte kunna misstänkas för att dra otill-

börlig fördel av den kunskap om de ﬁnan-

siella marknaderna som de får i sitt arbete

• ska vara väl förtrogna med lagstiftning

gällande handel med ﬁnansiella instru-

ment och iaktta bankens regler för anställ-

das värdepappers- och valutaaffärer

• ska, både privat och i tjänsten, avstå

frånaffärstransaktioner som strider mot

bankens regler

• ska avhålla sig från affärer eller andra

åtaganden som allvarligt kan äventyra

denegna ekonomin

• får inte handlägga ärenden som de själva

eller närstående har ett personligt intresse

i – det gäller även för företag som med-

arbetare eller deras närstående är enga-

gerade i

• ska anmäla misstänkta oegentligheter

inom banken till compliance eller intern-

revision – som komplement till dessa rap-

porteringskanaler kan Handelsbankens

särskilda system för visselblåsare, som

tillhandahålls av en extern leverantör,

användas

• ska anmäla uppdrag utom banktjänsten

för godkännande – detta innefattar även

bisysslor och vissa uppdrag i förenings-

livet.

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

63

Kontoren hjälper även unga företagare, erbjuder

mentorskap och stöttar olika idrottsklubbar och

föreningar. Totalt under 2023 rapporterades 554

kontorsdrivna initiativ och aktiviteter av

hemma marknaderna.

SAMARBETEN FÖR BARNS RÄTTIGHETER

Handelsbanken deltar sedan många år i flera

olika samarbeten för att främja barns rättigheter

i samhället – ett engagemang som speglar ban-

kens värderingar och vikten av den här frågan.

Banken stöttar till exempel ECPAT och World

Childhood Foundation som arbetar globalt med

att förebygga övergrepp på barn.

En annan organisation som också arbetar

med att förhindra betalningar för övergrepps-

material genom de ﬁnansiella systemen är

Finanskoalitionen mot barnsexhandel, där

Handelsbanken varit medlem sedan 2009.

GLOBAL COMPACT

Handelsbanken undertecknade 2009 FN:s

Global Compact, ett initiativ som riktar sig till

företag och som förespråkar tio principer vilka

grundar sig på internationella konventioner.

Principerna, som lanserades år 2000, inkluderar

mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

bekämpning av korruption.

EU:S HANDLINGSPLAN FÖR

FINANSIERING AV HÅLLBAR TILLVÄXT

Det krävs stora investeringar i samhället för att

uppnå de 17 Globala målen och Parisavtalet.

För att påskynda utvecklingen har EU tagit fram

en handlingsplan för ﬁnansiering av hållbar till-

växt med målsättningen att omdirigera kapital-

flöden mot en mer hållbar ekonomi, integrera

hållbarhet i riskhanteringen och att främja trans-

parens och långsiktighet på ﬁnansmarknaden

och i ekonomin som helhet. Exempel på nya

och kommande regelverk som ingår i handlings-

planen är Taxonomiförordningen, Disclosure-

förordningen och Corporate Sustainability

Reporting Directive. Handelsbanken stödjer

EU:s handlingsplan för ﬁnansiering av hållbar

tillväxt, följer noga utvecklingen samt arbetar

aktivt med att ta in de olika delarna av hand-

lingsplanen i bankens affär och verksamhet.

De nya regelverken medför ett ökat behov

avtransparens och rapportering och därmed

tillgång till relevant och tillförlitlig data. Handels-

banken ser positivt på utvecklingen då ökad

transparens skapar en insyn i bankens verk-

samhet och gör det enklare för såväl kunder

som investerare att göra välinformerade och

hållbara val. För att stötta verksamheten ska-

pade Handelsbanken 2021 ett program som

ska göra det möjligt för banken att följa upp och

kommunicera om de egna hållbarhetsmålen

samt rapportera enligt regelverk, myndighets-

krav och externa åtaganden. Under 2023 har

arbete fortskridit med att samla in och tillgäng-

liggöra relevant hållbarhetsdata, bland annat

inför ikraftträdandet av Corporate Sustainability

Reporting Directive (CSRD).

En av de bärande delarna i EU:s handlings-

plan för ﬁnansiering av hållbar tillväxt är taxono-

min som är en klassiﬁcering av vilka aktiviteter

som anses vara miljömässigt hållbara. EU:s

taxonomi utgör ett gemensamt ramverk och

medför informationskrav på både bolags- och

produktnivå i syfte att göra det enklare för inves-

terare att identiﬁera miljömässigt hållbara inves-

teringar. För Handelsbanken blir EU:s taxonomi

ett av flera verktyg för att utvärdera miljömässig

hållbarhet i bankens affär och verksamhet.

Handelsbanken ska genom sin verksamhet

aktivt verka för omställningen till en växthusgas-

neutral ekonomi i linje med Parisavtalet och

1,5-gradersmålet. Strategin i bankens klimatar-

bete är fastställd i bankens hållbarhetsmål, se

sidan 258, inklusive ett klimatmål om nettonoll-

utsläpp av växthusgaser senast 2040. Handels-

bankens klimatmål kan bara uppnås genom att

stötta kunderna i deras omställning och i sam-

arbete med bankens intressenter. Centralt är

också att utveckla produkter och tjänster som

bidrar till omställningen med fokus på såväl pri-

vatpersoner som små- och medelstora företag.

Ett exempel på hur taxonomin påverkat affärs-

utvecklingen är att Handelsbankens ﬁnansie-

ringsramverk för gröna obligationer har anpas-

sats till EU:s taxonomi för att ge utökade

möjligheter att ﬁnansiera fler projekt som leder

till högre energieffektivitet och klimatanpass-

ningar. Under 2023 har ytterligare steg tagits i

klimatarbetet. Avseende klimatmålet har delmål

för 2030 utarbetats och dessa valideras genom

Science Based Targets initiative. Verktyg för att

stötta våra kunders hållbarhetsarbete har tagits

fram, exempelvis med information om vilka

energiförbättrande åtgärder som fastighetsä-

gare kan genomföra för att minska klimatav-

trycket samt möjligheter för små- och medel-

stora företag att mäta sina utsläpp samt få

förslag på hur dessa utsläpp kan minskas.

Vidare har ett fortsatt arbete bedrivits för att

utöka tillgången till relevant data, exempelvis

gällande fysiska klimatrisker. Detta för att i takt

med att såväl datatillgång som metodik utveck-

las kunna vara så transparenta som möjligt gäl-

lande Handelsbankens hållbarhetsarbete. För

Handelsbankens rapportering i enlighet med

EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 se

sidorna 276–305.

Sport 28%

Välgörenhet 22%

Barn och skola 17%

Lokalt näringsliv 11%

Kultur 7%

Jämställdhet, mångfald

och integration 5%

Forskning, universitet

och högskola 2%

Övrigt 8%

Lokala initiativ och aktiviteter

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

64

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

HållbarHetsrapport | förvaltningsberättelse

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDovisning 2023

65

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Bolagsstyrningsrapport

Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på Nasdaq Stockholm.

Styrelsen lämnar här 2023 års bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats

ienlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Handelsbanken tillämpar

Svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser.

TRE FÖRSVARSLINJER FÖR

RISKHANTERING 73

Första försvarslinjen 73

Andra försvarslinjen 73

Tredje försvarslinjen 73

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

I HANDELSBANKEN 74

Fast ersättning 74

Rörlig ersättning 74

Ersättning till ledande

befattningshavare 74

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare inom Svenska

Handelsbanken AB (publ) 75

Förslag till riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare 76

STYRELSENS RAPPORT OM

INTERN KONTROLL AV DEN

FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 77

Kontrollmiljö 77

Riskbedömning 77

Kontrollaktiviteter 77

Information och kommunikation 77

Uppföljning 77

STYRELSE 78

KONCERNLEDNING 81

REVISIONSBERÄTTELSE 252

INNEHÅLL

BOLAGSSTYRNING

I HANDELSBANKEN 67

Bankens mål, idé och kultur 67

Tillämpning av Svensk kod för

bolagsstyrning 67

Regelverk 67

STRUKTUR FÖR

BOLAGSSTYRNING 68

AKTIEÄGARE OCH

BOLAGSSTÄMMA 70

Aktieägares rättigheter 70

Aktieägare med större innehav 70

Årsstämma 2023 70

Revisorer 70

VALBEREDNING 70

STYRELSE 70

Styrelsens sammansättning 71

Styrelseledamöternas oberoende 71

Styrelsearbetets grunder 71

Styrelseordförande 71

Styrelsens arbete – återkommande

ärenden 71

Styrelsens arbete 2023 71

Utskotts- och kommittéarbete 71

BANKENS LEDNING 72

Verkställande direktör 72

Koncernledning 73

Beslutsfattande 73

Risk- och Compliancekommittén 73

Verksamhetsstruktur 73

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

67

Bolagsstyrningen i Handelsbankenkoncernen syftar

till att skapa en ändamålsenlig och tydlig organisa-

tionsstruktur som säkerställer att verksamheten

kan bedrivas på ett effektivt och sunt sätt och i en

lighet med externa och interna regler samt gör det

möjligt att effektivt övervaka och hantera de risker

som uppstår. En tydlig ansvarsfördelning tillgodo

ser behovet av intern kontroll, riskkontroll och regel-

efterlevnad och är även en förutsättning för att det

ska vara möjligt att följa upp verksamheten på

bästa sätt ur ett affärsperspektiv. God bolagsstyr

ning ska genomsyra hela verksamheten och berör

därför alla anställda i koncernen.

Grunden för bolagsstyrningen är de mål och

styrdokument som utfärdas av styrelsen och den

verkställande direktören. Handelsbankens före

tagskultur, arbetssätt och ersättningssystem är

också viktiga för en väl fungerande bolagsstyr

ning, liksom förmågan att hantera de risker som

uppkommer i verksamheten.

Riskhanteringen behandlas utförligt i ett sepa

rat riskavsnitt i not K2 på sidorna 99–138, i bank-

ens Pelare 3-rapport och mer kortfattat i denna

bolagsstyrningsrapport.

BANKENS MÅL, IDÉ OCH KULTUR

Handelsbankens mål är att ha högre lönsamhet

ängenomsnittet för jämförbara konkurrenter på

hemmamarknaderna. Bankens lönsamhetsmål

syftar till att ge aktieägarna en långsiktigt god värde-

till växt med stigande vinst per aktie över konjunk

turcykeln. Med stabila finanser kan banken också

stödja sina kunder oavsett läget iomvärlden.

Höglönsamhet och sund, hållbar verksamhet är

avgörande för aktieägare som investerat i banken.

Dessutom bidrar det till låga finansieringskost-

nader, god tillväxt och att banken ses som en

attraktiv arbetsgivare. Målet ska främst nås genom

att banken har nöjdare kunder och lägre kostnader

än konkurrenterna.

Handelsbanken skapar värde genom unika

kund möten. Genom tilltro till människan, stark

lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt

skapar banken långsiktiga kundrelationer. Genom

att driva banken ansvarsfullt, hållbart och med sta

bila finanser bygger banken förtroende bland kun-

der, aktieägare och omvärld. Nöjda kunder, intäk-

ter som växer snabbare än kostnader och en låg

risktolerans skapar en uthållig lönsamhet och för

måga att oberoende av omvärldsläge växa bank-

ens affär och kunderbjudande.

Handelsbanken utgår alltid från den enskilda

kunden, oavsett vilket kundsegment kunden tillhör,

i vilken kanal kunden möter banken eller vilken pro

dukt kunden har behov av. Handelsbanken efter-

strävar alltid långsiktig kundlönsamhet och det är

kundens behov som avgör affären med kunden,

inte vilka produkter som för tillfället har högst lön

samhet. Kunden väljer själv vilken distributions-

kanal som passar bäst för situationen.

Det kontor som är närmast beläget kundens

geografiska hemvist har det samlade ansvaret för

kunden.

Handelsbankens decentraliserade arbetssätt inne

bär att varje del av verksamheten bär det fulla

ansvaret för sin verksamhet, utifrån den ansvars

fördelning och de anvisningar som slås fast i styr-

dokument. Arbetet präglas av tilltro och respekt för

såväl kunder som anställda. Banken har en ambi

tion att utveckla respektive medarbetares kom-

petens och skapa förutsättningar för långvariga

anställningar. All verksamhet inom koncernen

präglas av hög etisk standard.

Handelsbankens ersättningssystem är ända

målsenligt och förenligt med bankens företagsmål

och företagskultur.

TILLÄMPNING AV SVENSK KOD FÖR

BOLAGSSTYRNING

Handelsbanken tillämpar Svensk kod för bolags

styrning utan avvikelser. Koden finns tillgänglig hos

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, bolagsstyrning.se.

REGELVERK

Svenska bankers verksamhet regleras i lag och

bankverksamhet får bara bedrivas efter tillstånd

från Finansinspektionen. Regelverken för bank-

ens verksamhet är omfattande.

Till de mer centrala regelverken hör:

• aktiebolagslagen

• lagen om bank- och finansieringsrörelse

• lagen om värdepappersmarknaden

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 om tillsynskrav för kredit institut och

värdepappersföretag (CRR)

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 596/2014 om marknadsmissbruk

• lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och

värdepappersbolag

• lagen om åtgärder mot penningtvätt och

finansiering av terrorism

• omfattande lagreglering av fonder och

försäkrings rörelse.

Bland Finansinspektionens regler finns bland

annat föreskrifter och allmänna råd om styrning,

riskhantering och kontroll i kreditinstitut samt

föreskrifter om värdepappers- och försäkrings-

rörelse.

En förteckning över de centrala regelverken

finns på Finansinspektionens webbplats.

Handelsbankens huvudprincip för verksamhet

utanför Sverige är att tillämpa såväl de svenska

regelverken som värdlandets regler, omde är

strängare eller kräver avvikelser från svenska

regler.

Handelsbanken tillämpar även ett internt regel

verk. I styrdokument som utfärdas av styrelsen

och den verkställande direktören anges de vikti

gaste och mest grundläggande principerna och

där sätts även ramarna för koncernens verksam

het, inklusive kraven för att säkerställa intern kon-

troll över verksamheten. Dessa styrdokument

kompletteras av andra interna regler som ger när

mare instruktioner och vägledning för hur verk-

samheten ska bedrivas.

I styrelsens policyer ingår bland annat:

• Policy om styrning och styrdokument

• Kreditpolicy

• Policy för riskkontroll

• Policy för operativa risker

• Kapitalpolicy

• Finanspolicy

• Kommunikationspolicy

• Policy för hållbarhet

• Policy för etik

• Policy för hantering av intressekonflikter

• Policy mot korruption

• Policy för ersättning

• Policyer för lämplighetsbedömning

• Policy för den interna revisionsverksamheten

• Policy för hantering och rapportering av händel

ser av väsentlig betydelse

• Policy för anlitande av externa revisorer

• Policy för regelefterlevnad

• Policy för klagomålshantering

• Policy för anställdas affärer i finansiella

instrument

• Redovisningspolicy

• Policy för produkter och tjänster

• Policy om åtgärder mot finansiell kriminalitet

En sammanfattning av styrelsens policyer finns att

läsa på handelsbanken.com. Vissa policyer finns

även tillgängliga i sin helhet där.

Finansinspektionen utövar tillsyn över bankens

verksamhet i Sverige och i alla länder där banken

bedriver verksamhet i filial, det vill säga när den ut

ländska verksamheten utgör en del av den svenska

juridiska personen Svenska Handelsbanken AB.

Tillsynsinsatserna samordnas i ett tillsynskollegium

för Handelsbanken under den svenska Finans-

inspektionens ledning. Tillsynsmyndigheter i andra

länder bedriver en begränsad tillsyn över filialernas

verksamhet. De utövar dock full tillsyn över de

dotterbolag som finns inom respektive land.

Finansinspektionen efterfrågar rapportering

avseende bland annat bankens organisation,

beslutsstruktur och interna kontroll. I Finans-

inspektionens arbete ingår också att systematiskt

besöka olika delar av banken. Syftet är att följa upp

hur banken i praktiken lever upp till villkor i lämnade

tillstånd och de detaljerade regelverken i övrigt.

Bolagsstyrning i Handelsbanken

Mer information

Mer om bolagsstyrning i Handels-

banken finns att läsa på handelsbanken.com.

Där finns bland annat följande information:

• tidigare års bolagsstyrningsrapporter

från och med 2008

• tidigare års hållbarhetsrapporter från och

med 2010

• bolagsordning

• information om valberedningen

• protokoll från bolagsstämmor från och

med 2012.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

68

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Struktur för bolagsstyrning

1. AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA

Aktieägares rätt att besluta i bankens ange-

lägenheter utövas på bolagsstämman, som är

bankens högsta beslutande organ. Varje år

hålls en årsstämma som bland annat utser

styrelse, styrelsens ordförande och revisorer.

2. VALBEREDNING

Valberedningen är aktieägarnas organ för

beredning av förslag till årsstämman på styrel-

seordförande och övriga ledamöter i styrelsen,

samt om arvode till ordförande och övriga

ledamöter. I enlighet med Svensk kod för

bolagsstyrning lämnar valberedningen även

förslag till val av revisorer och arvode till revi-

sorerna. Årsstämman beslutar hur valbered-

ningen ska utses.

3. EXTERNA REVISORER

Revisorer utses av årsstämman för en period

som sträcker sig till utgången av nästa års-

stämma. Revisorerna är ansvariga inför aktie-

ägarna. De granskar och lämnar en revisions-

berättelse över bland annat årsredovisningen,

inklusive denna bolagsstyrningsrapport, samt

styrelsens och verkställande direktörens för-

valtning. Revisorerna rapporterar dessutom

muntligen och skriftligen till styrelsens revisions-

utskott hur revisionen har bedrivits. Reviso-

rerna lämnar även en sammanfattande redo-

görelse för revisionen till styrelsen i dess

helhet.

4. STYRELSE

Styrelsen ansvarar för bankens organisation

och förvaltar bankens angelägenheter för

aktieägarnas räkning. Styrelsen ska fort-

löpande bedöma bankens ekonomiska situa-

tion och se till att banken är organiserad så

attbokföringen, medelsförvaltningen och

bankens ekonomiska förhållanden i övrigt

kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen

fastställer policyer och instruktioner för hur

detta ska utföras, samt fastställer en arbets-

ordning för styrelsen och en instruktion för

verkställande direktören.

Av dessa centrala styrdokument framgår

hur ansvar och befogenheter fördelas mellan

styrelsen som helhet, utskott, kommittéer,

styrelsens ordförande och verkställande direk-

tören. Styrelsen utser bland annat verkstäl-

lande direktören, vice verkställande direktörer,

Chief Risk Officer, Chief Compliance Officer

och Chief Audit Executive samt beslutar om

anställningsvillkor för bland annat dessa per-

soner. Ordföranden ansvarar för utvärdering

av styrelsens arbete och informerar valbered-

ningen om resultatet av utvärderingen.

5. KREDITKOMMITTÉ

Styrelsen har inrättat en kreditkommitté som

beslutar i sådana kreditärenden som belopps-

mässigt överstiger den beslutande limit som

Bolagsstyrning i Handelsbanken – en översikt

Bilden sammanfattar bolagsstyrningen i Handelsbanken.

Risk- och Compliancekommitté

4. Styrelse

2. Valberedning 3. Externa revisorer

11. Verkställande direktör

1. Aktieägare och bolagsstämma

5. Kreditkommitté 9. UK-kommitté

6. Revisionsutskott 8. Ersättningsutskott7. Riskutskott

14. Affärsdrivande enheter

Sverige

Norge

Storbritannien

Nederländerna

Global Banking

15. Affärsstödjande enheter

PRODUKTER

products and Offerings

Capital Markets

FUNKTIONER

Strategy Office

Group Communication

Group Sustainability

Group Legal

Group Credits

Group HR

Group IT

Group Financial Crime prevention

Group Finance

Aktieägare

Intern granskning

Verksamheten

Extern granskning

Övriga kommittéer

Styrelsen och utskott

Väljer/utser/initierar

Informerar/rapporterar

Bolagsstyrning i Handelsbanken – en översikt

10. Group Audit

12. Group Compliance

13. Group Risk Control

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

69

styrelsen har delegerat till annan enhet.

Ärenden av särskild betydelse, liksom krediter

till styrelseledamöter och vissa personer

iledande ställning, avgörs dock av hela

styrelsen.

6. REVISIONSUTSKOTT

Styrelsens revisionsutskott övervakar den

finansiella rapporteringen genom att granska

viktiga redovisningsfrågor och andra förhål-

landen som kan påverka den finansiella rap-

porteringens kvalitativa innehåll. Utskottet

övervakar även effektiviteten i bankens och

koncernens interna kontroll, internrevision och

riskhantering av den finansiella rapporteringen

samt de externa revisorernas opartiskhet

ochsjälvständighet. Därutöver utvärderar

utskottet revisionsinsatsen och lämnar en

rekommendation till valberedningen i fråga

omval av revisorer. Revisionsutskottet tar

även del av rapporter från bankens interna

och externa revisorer.

7. RISKUTSKOTT

Styrelsens riskutskott övervakar effektiviteten

iHandelsbankenkoncernens riskkontroll och

riskhantering. Utskottet bereder beslut i styrel-

sen om bland annat bankens riskstrategi och

risktolerans samt behandlar rapporter från

Group Compliance och Group Risk Control.

Utskottet tar även självt beslut avseende

exempelvis de betydande delarna av bankens

riskklassificerings- och estimeringsprocesser

kopplade till internmetoden.

8. ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsens ersättningsutskott utvärderar de

ledande befattningshavarnas anställnings-

villkor mot bakgrund av gällande marknads-

villkor. I utskottets uppgifter ingår också bland

annat att bereda styrelsens förslag till års-

stämman om riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare, att följa och utvärdera

tillämpningen av dessa riktlinjer liksom att

bereda styrelsens beslut om ersättningar och

andra anställningsvillkor för de ledande befatt-

ningshavarna samt Chief Audit Executive.

Riktlinjerna för ersättning till ledande befatt-

ningshavare presenteras på sidan 75. Utskottet

gör även en bedömning av Handels bankens

ersättningspolicy och ersättningssystem.

9. UK-KOMMITTÉ

Styrelsens UK-kommitté möjliggör en struk-

turerad och kontinuerlig uppföljning av verk-

samheten i Handelsbanken plc. Medlemmar

ur styrelsen och valda medlemmar ur koncern-

ledningen deltar i denna kommitté.

10. GROUP AUDIT

Group Audit, internrevision, granskar själv-

ständigt och oberoende koncernens verk-

samhet och redovisning. En central uppgift för

Group Audit är att bedöma och verifiera pro-

cesser för riskhantering, intern kontroll och

bolagsstyrning. Chief Audit Executive utses

avstyrelsen.

11. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktören utses av styrelsen

attleda Handelsbankens löpande verksamhet.

För verkställande direktören gäller, förutom

instruktioner från styrelsen, reglerna i aktie-

bolagslagen och en rad andra författningar

om bland annat bankens bokföring, medels-

förvaltning och kontroll över verksamheten.

12. GROUP COMPLIANCE

Group Compliance ansvarar för att övervaka

och kontrollera regelefterlevnad, ge råd och

stöd om åtgärder som kan vidtas av verksam-

heten för att säkerställa regelefterlevnad samt

rapportera om väsentliga brister och risker.

Chief Compliance Officer är direkt underställd

verkställande direktören och är chef för Group

Compliance.

13. GROUP RISK CONTROL

Group Risk Control ansvarar för att kontrollera

att alla väsentliga risker i koncernen identifie-

ras och hanteras av berörda funktioner samt

för att analysera och rapportera riskerna.

Chief Risk Officer är direkt underställd verk-

ställande direktören och är chef för Group

Risk Control.

14. AFFÄRSDRIVANDE ENHETER

Handelsbanken har verksamhet i flera länder.

För respektive land finns en Landchef som har

ett samlat ansvar för bankens verksamhet i

det landet. Ansvaret omfattar bland annat ett

distributionsansvar för produkter och tjänster

samt ett kundansvar.

15. AFFÄRSSTÖDJANDE ENHETER

Handelsbanken har ett antal affärsstödjande

enheter med koncernövergripande ansvar.

PRODUKT

Produktansvariga enheter utgör ett centralt

affärsstöd för ett visst produktområde. P rodukt-

ansvaret inkluderar att i enlighet med en

koncerngemensam godkännandeprocess

utveckla, förvalta och avveckla produkter och

tjänster samt samordna och stödja distributio-

nen av produkterna och tjänsterna.

FUNKTION

Funktionsansvariga enheter har ett koncern-

övergripande ansvar för ett visst område.

Funktionsansvaret omfattar att tillse att arbe-

tet inom området fungerar väl och bedrivs

ienlighet med externa och interna regler.

Ansvaret omfattar även vägledning och stöd

för det specifika området.

Närvaro på årsstämman 2018–2023

Antal

Antal närvarande/

företrädda aktieägare

400

800

1 200

1 600

2 000

202320222021202020192018

Andel röster

100

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

70

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA

Aktieägares rättigheter

Handelsbanken hade vid utgången av 2023

drygt 200 000 aktieägare. Aktieägarnas rätt att

besluta i bolagets angelägenheter utövas på

bolagsstämman, vid årsstämman eller extra

bolagsstämma. I Handelsbanken finns aktier

itvå serier, A och B. Serie A är den helt domi-

nerande serien och svarade vid utgången av

2023 för drygt 98 procent av alla utestående

aktier. Aktie av serie A respektive av serie B ger

rätt till samma andel av vinsten. Aktie av serie A

har en röst och aktie av serie B har en tiondels

röst. Handelsbankens bolagsordning anger att

ingen aktieägare vid bolagsstämma får rösta

för mer än tio procent av det totala antalet röster

i banken.

En aktieägare som vill få ett ärende behandlat

vid årsstämman måste komma in med en skrift-

lig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet

kan tas upp i kallelsen till stämman. När en

sådan begäran ska vara styrelsen tillhanda

framgår på handelsbanken.com.

På årsstämman fattar bankens aktieägare

enrad beslut av stor vikt för bankens styrning.

Aktieägarna fattar bland annat beslut om:

• fastställande av resultat- och balansräkning

• vinstdisposition

• ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande

direktören när det gäller det gångna räken-

skapsåret

• antalet styrelseledamöter och revisorer i banken

samt val av styrelseledamöter och revisorer

• arvoden till styrelseledamöter och revisorer

• riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare.

Därutöver fattar aktieägarna på en bolags-

stämma beslut om eventuell ändring av bank-

ens bolagsordning. Bolagsordningen är det

grundläggande styrande dokumentet för banken,

där det bland annat framgår vilken verksamhet

banken ska bedriva, gränser för aktiekapitalets

storlek, aktieägarnas rätt att delta påbolags-

stämma och vilka ärenden som ska förekomma

på årsstämman. Bolagsordningen anger även

att antalet styrelseledamöter ska vara lägst åtta

och högst femton. De väljs för ettår i taget.

Information inför bankens bolagsstämmor publi-

ceras på handelsbanken.com. Där finns också

protokoll från tidigare bolagsstämmor både på

svenska och på engelska.

Aktieägare med större innehav

En aktieägare hade vid utgången av 2023 mer

än tio procent av rösterna: AB Industrivärden

med 11,7 procent. Utförliga uppgifter om

bankens största svenska aktieägare finns på

sidan 35.

Årsstämman 2023

Handelsbankens årsstämma ägde rum den

22mars 2023.

1 682 aktieägare var företrädda på stämman.

De representerade cirka 56,6 procent av alla

röster i banken, vilket var något högre än mot-

svarande siffra för årsstämman 2022. Ord-

förande vid stämman var advokat Eva Hägg.

På stämman fattade aktieägarna beslut om

bland annat följande:

• En ordinarie utdelning om 5,50 kr per aktie

och en extra utdelning om 2,50 kr per aktie,

samt att återstående del av disponibelt

belopp balanseras i ny räkning.

• Bemyndigande för styrelsen att besluta om

förvärv av högst 120 miljoner aktier i banken

samt avyttring av aktier.

• Styrelsen ska bestå av tio ledamöter utan

suppleanter.

• Omval av samtliga tio styrelseledamöter för

tiden intill slutet av nästa årsstämma.

• Val av Pär Boman till ordförande i styrelsen.

• Arvoden ska betalas till styrelsens ledamöter

med 3 750 000 kronor till styrelsens ordför-

ande, 1 070 000 kronor till vice ordföranden

och 765 000 kronor till övriga ledamöter. För

utskottsarbete ska ersättning om 450 000

kronor betalas till varje ledamot i kreditkom-

mittén, UK-kommittén, riskutskottet respek-

tive revisionsutskottet, samt om 140 000

kronor till varje ledamot i ersättningsutskottet.

För riskutskottet och revisionsutskottet be-

slut ades att arvodet till respektive utskotts

ordförande ska vara 560 000 kronor, och för

kreditkommittén och UK-kommittén besluta-

des att arvodet till respektive ordförande ska

vara 510 000 kronor. Styrelseledamöter som

är anställda i Handelsbanken ska inte erhålla

något arvode.

• Till revisorer valdes PricewaterhouseCoopers

AB (omval) och Deloitte AB (nyval) för tiden

intill slutet av den årsstämma som ska hållas

2024.

Revisorer

Johan Rippe har varit auktoriserad revisor

sedan 1999 och är huvudansvarig revisor för

PricewaterhouseCoopers AB i Handelsbanken.

Han är även revisor i bland annat Stena och

AxelJohnson. Därtill är han styrelseledamot i

PricewaterhouseCoopers AB:s svenska verk-

samhet. Johan Rippe är född 1968.

Malin Lüning har varit auktoriserad revisor

sedan 2008 och är huvudansvarig revisor för

Deloitte AB i Handelsbanken. Hon är även

revisori bland annat SBAB, Nordax Bank och

Söderberg & Partners. Malin Lüning är född

1980.

VALBEREDNING

På årsstämman 2022 beslutade aktieägarna

att fastställa en instruktion för hur valbered-

ningen ska utses. Enligt beslutet ska instruktio-

nen gälla till dess den ändras av en senare års-

stämma. Av instruktionen framgår bland annat

att valberedningen ska bestå av fem ledamöter:

styrelsens ordförande och en representant

förvar och en av de fyra största ägarna i

banken den 31 augusti året före det år som

årsstämman hålls.

I valberedningen ska det dock inte ingå

någon representant för företag som utgör en

betydande konkurrent inom något av bankens

huvudområden. Det är styrelseordförandens

uppgift att kontakta de största ägarna för att

dessa ska utse varsin representant att tillsam-

mans med ordföranden utgöra valberedningen.

2024 års valberedning presenteras i tabellen

nedan.

Representant Ägare

Röstandel

i procent per den

31 aug 2023

Helena Stjernholm,

ordförande Industrivärden 11,6

Maria Sjöstedt Stiftelsen Oktogonen 8,2

Claes Boustedt Ägargruppen Lundberg 4,5

Anders Algotsson AFA Försäkring 0,6

Pär Boman,

styrelseordförande

Uppgifter om valberedningens sammansättning

har funnits tillgängliga på handelsbanken.com

sedan den 20 september 2023.

Valberedningens uppgift är att inför årsstäm-

man den 20 mars 2024 lämna förslag på val av

ordförande under årsstämman, förslag på ord-

förande och övriga ledamöter i styrelsen, styrel-

searvode till ordföranden och övriga ledamöter

samt ersättning för utskottsarbete. Valbered-

ningen ska även lämna förslag om val av och

arvode till revisorer.

Valberedningen tar i sitt arbete hänsyn till sty-

relsens mångfaldspolicy. Av den policyn fram-

går att det för att främja oberoende åsikter och

ett kritiskt ifrågasättande är eftersträvansvärt att

styrelsen präglas av en ändamålsenlig mångfald

vad gäller exempelvis ålder, kön, geografiskt

ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund.

Vid framtagandet av sitt förslag till årsstämman

tar valberedningen del av relevanta delar av

styrelsens policy för lämplighetsbedömning av

styrelseledamöter och verkställande direktör.

Tillgrund för förslaget lägger valberedningen

även den utvärdering av styrelsen som styrel-

sens ordförande ombesörjer.

STYRELSE

Sedan aktieägarna på årsstämman 2023 utsett

Pär Boman till styrelsens ordförande, utsågs

Fredrik Lundberg till vice ordförande på det

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

71

konstituerande styrelsesammanträdet i anslut-

ning till årsstämman. Styrelsen utsåg samtidigt

ledamöter i kreditkommittén, revisionsutskottet,

riskutskottet, ersättningsutskottet och UK-

kommittén. Uppgifter om styrelsen lämnas på

sidorna 78–80.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har under räkenskapsåret 2023

bestått av tio stämmovalda ledamöter. Vid

styrelseval föreslår valberedningen ledamöterna.

I enlighet med tillämplig lagstiftning ingår där-

utöver två ledamöter och två suppleanter som

är arbetstagarrepresentanter i styrelsen.

Styrelsens ledamöter har en bred och omfat-

tande erfarenhet från näringslivet. Flera av leda-

möterna är eller har varit verkställande direktörer

i större företag och flertalet har uppdrag som

ledamöter i styrelser för större företag. Flera

ledamöter har arbetat i bankens styrelse under

lång tid och är väl förtrogna med bankens verk-

samheter. Valberedningens förslag, inklusive

dess motiveringar, från tidigare årsstämmor

finns tillgängliga på handelsbanken.com.

Det genomförs lämplighetsbedömningar av

enskilda styrelseledamöter och styrelsen som

helhet. Lämplighetsbedömning av styrelsen

genomförs minst årligen men också inför föränd-

ringar i dess sammansättning och när det är

särskilt påkallat. Den säkerställer att styrelsen har

de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som

krävs för att fullgöra sitt uppdrag, inkluderande

bland annat att fastställa strategier och risktole-

ranser samt att förstå och utmana bankledning-

ens beslut och förslag utifrån dess konsekvenser.

Under räkenskapsåret 2023 uppgick andelen

kvinnor i bankens styrelse till 50 procent av de

stämmovalda ledamöterna medan andelen

stämmovalda ledamöter med annat geografiskt

ursprung än det land där Handelsbanken har

sitt säte uppgick till 20 procent.

Styrelseledamöternas oberoende

Svensk kod för bolagsstyrning innehåller

bestämmelser om att majoriteten av de bolags-

stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende

iförhållande till banken och bankledningen,

samt att minst två av de oberoende leda-

möterna ska vara oberoende även i förhållande

till aktieägare som kontrollerar tio procent eller

mer av aktier eller röster i banken. Styrelsens

sammansättning uppfyller kraven på oberoende

enligt koden.

Styrelsearbetets grunder

De grundläggande bestämmelserna om upp-

giftsfördelningen mellan styrelse, styrelsens

utskott, ordförande, verkställande direktör och

Group Audit är i enlighet med aktiebolagslagen

och Svensk kod för bolagsstyrning och kommer

till uttryck i styrelsens arbetsordning samt i styr-

elsens instruktioner till verkställande direktören

och till Chief Audit Executive.

Styrelseordförande

Av styrelsens arbetsordning framgår bland

annat att ordföranden ska se till att styrelsens

arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör

sina skyldigheter. I detta ligger att organisera

och leda styrelsens arbete samt att skapa

bästa möjliga förutsättningar för arbetet. Dess-

utom ska ordföranden se till att styrelsens leda-

möter löpande uppdaterar och fördjupar sina

kunskaper om bankens verksamhet och att

nya ledamöter får lämplig introduktion och

utbildning. Ordföranden ska stå till förfogande

som rådgivare och diskussionspartner till verk-

ställande direktören, men också bereda styrel-

sens utvärdering av verkställande direktörens

arbete.

Till ordförandens uppgifter hör också att

vara ordförande i kreditkommittén, ersättnings-

utskottet och UK-kommittén samt att vara

ledamot i revisionsutskottet och riskutskottet.

Därutöver är det ordförandens uppgift att se till

att styrelsens arbete utvärderas varje år. Styrelse-

utvärderingen 2023 har skett med biträde av

extern rådgivare, genom enkäter och samtal

med varje ledamot. Utfallet av utvärderingen

har redovisats i styrelsen och ordföranden

harlett en diskussion i styrelsen om utfallet.

Ord föranden har även informerat valbered-

ningen om styrelseutvärderingen. Ordföranden

ansvarar för kontakterna med de större ägarna

iägar frågor.

I styrelsen förekommer i övrigt ingen annan

regelbunden arbetsfördelning än vad som följer

av arbetet i styrelsens utskott och kommittéer.

Styrelsens arbete – återkommande ärenden

Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan

och ansvarar för att fastställa övergripande mål

och strategi för bolaget. Inom ramen för sitt

uppdrag behandlar styrelsen flera viktiga frågor

under året. Detta innefattar bland annat åter-

kommande ärenden för att säkerställa en sund

riskhantering och tillförlitlig finansiell rapporte-

ring. Vidare behandlas andra ärenden som

följer av externa regulatoriska krav, till exempel

fastställande av bankens interna kapital- och

likviditetsutvärdering (ICAAP/ILAAP) och åter-

hämtningsplan. Styrelsen mottar och granskar

även kvartalsvis rapportering från bolagets

kontrollfunktioner. Det är en viktig del i styrel-

sens kontroll och övergripande arbete för att

säkerställa att bolaget sköts på ett ansvarsfullt

sätt med ett sunt risktagande och god regel-

efterlevnad. Vidare behandlar styrelsen åter-

kommande ärenden om exempelvis bankens

kreditrisker och kreditförluster samt om kapital-

utvärdering, IT-system, revision och bankens

arbete mot penningtvätt och bedrägerier.

Därutöver rapporteras vad som förekommit

påersättnings-, risk- respektive revisions-

utskottens möten på det styrelsesammanträde

som följer närmast efter respektive utskotts-

sammanträde.

Vid det konstituerande styrelsemötet som

hålls efter årsstämman utser styrelsen sin vice

ordförande samt ledamöter och ordförande till

de olika styrelseutskotten. Vid mötet fastställer

styrelsen även de policyer och andra interna

styrdokument som reglerar styrning och intern

kontroll i banken.

Styrelsens arbete 2023

Styrelsen har under 2023 haft 15 möten inklu-

sive två längre strategimöten.

Utöver de årligen återkommande ärendena

som har beskrivits i föregående avsnitt har styr-

elsen under året bland annat fått rapportering

om informationssäkerhet samt bankens håll-

barhetsarbete, inklusive klimatrisker och

utvecklingen mot antagna hållbarhetsmål.

Utskotts- och kommittéarbete

Kreditkommittén

Kreditkommittén bestod av styrelsens ordfö-

rande (Pär Boman, som även är ordförande i

kommittén), vice ordförande (Fredrik Lundberg),

verkställande direktören (Carina Åkerström),

Chief Credit Officer (Robert Radway till och

medden 21 juni 2023 och Per Beckman från

och med den 22 juni 2023) samt sex av styrel-

sen utsedda styrelseledamöter (Jon Fredrik

Baksaas, Stina Bergfors, Hans Biörck, Kerstin

Hessius, Ulf Riese och Arja Taaveniku).

Kreditkommittén sammanträder i regel en

gång i månaden för beslut i kreditärenden över

en viss limitnivå och som inte på grund av

ärendets betydelse eller lagkrav ska avgöras av

styrelsen i dess helhet. Lands- och länschefer

liksom Head of Handelsbanken Global Banking

har under 2023 föredragit ärenden från de egna

enheterna i kreditkommittén, och deltagit som

åhörare till övriga ärenden, i syfte att få en god

bild av styrelsens syn på risk. Kreditärenden

som beslutas av styrelsen i sin helhet föredras

av Chief Credit Officer. Kreditinstruktionen med-

ger att verkställande direktören och Chief Credit

Officer fattar beslut i kreditärenden mellan kredit-

kommitténs möten om dröjsmål med beslut

skulle innebära en olägenhet för banken eller

kredittagaren.

Kreditkommittén har under 2023 haft

tolvmöten.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet bestod av styrelsens ordför-

ande (Pär Boman) och tre av styrelsen utsedda

styrelseledamöter (Jon Fredrik Baksaas, Hans

Biörck och Ulf Riese). De senare är oberoende

iförhållande till större ägare respektive i förhål-

lande till banken och bankledningen. Ulf Riese

utsågs till utskottets ordförande.

Revisionsutskottet har under 2023 haft

sjumöten.

Riskutskottet

Riskutskottet bestod av styrelsens ordförande

(Pär Boman) och fyra av styrelsen utsedda styr-

elseledamöter (Hans Biörck, Kerstin Hessius,

Ulf Riese och Arja Taaveniku). De senare är obe-

roende i förhållande till större ägare respektive

iförhållande till banken och bankledningen.

Kerstin Hessius utsågs till utskottets ordförande.

Riskutskottet har under 2023 haft nio möten.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet bestod av styrelsens ord-

förande (Pär Boman, som även är ordförande i

utskottet) och två av styrelsen utsedda styrelse-

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

72

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

ledamöter (Jon Fredrik Baksaas och Hans Biörck).

De senare är oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större ägare.

Ersättningsutskottet har under 2023 haft

elvamöten.

UK-kommittén

UK-kommittén bestod av styrelsens ordförande

(Pär Boman, som även är ordförande för

kommittén), verkställande direktören (Carina

Åkerström), Chief Financial Officer, CFO (Carl

Cederschiöld) och en av styrelsen utsedd

styrelse ledamot (Ulf Riese).

UK-kommittén har under 2023 haft

femmöten.

Sammanställning av frågor i fokus i styrelsens utskott (exklusive kreditkommittén)

Utskott/Kommitté Ledamöter Uppgifter Övriga frågor i fokus 2023

Revisionsutskottet Ulf Riese (ordförande)

Jon Fredrik Baksaas

Hans Biörck

Pär Boman

Revisionsutskottets arbetsuppgifter omfattar bland annat följande:

• övervaka den finansiella rapporteringen samt effektiviteten i bankens interna kontroll,

internrevision och riskhantering av finansiell rapportering

• lämna rekommendationer och förslag om den finansiella rapporteringen

• bereda styrelsens beslut om en revisionsplan för Group Audits arbete och beakta rappor-

ter från Group Audit

• ha regelbunden kontakt med externrevisorerna som rapporterar till utskottet avseende

viktiga omständigheter som framkommit vid den lagstadgade revisionen

• hålla sig informerad om revisionen av årsredovisning och koncernredovisning och om

Revisorsinspektionens kvalitetskontroll

• biträda valberedningen i fråga om förslag till revisor och därvid lämna en rekommendation

om val av revisorer

• informera styrelsen om resultatet av revisionen och om på vilket sätt revisionen bidrog till

den finansiella rapporteringens tillförlitlighet

• granska och övervaka de externa revisorernas opartiskhet och självständighet och då

särskilt uppmärksamma om revisor tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision.

Alla delårsrapporter och bokslutskommunikéer gås igenom av revisionsutskottet. Föredra-

gande är verkställande direktören, CFO, Chief Audit Executive samt huvudansvariga från de

revisionsbolag som årsstämman utsett till revisorer. Utskottets ledamöter har även möjlighet

att ställa frågor till Chief Audit Executive och externrevisorer utan närvaro av bankledningen.

Styrelsens rapport om internkontroll av den finansiella rapporteringen finns på sidan 77.

Revisionsutskottet har under

året ägnat sig åt sedvanligt

arbete kring finansiell rappor-

tering, revision med mera.

Idetta sammanhang har

utskottet även haft anledning

att diskutera dels det ekono-

miska läget och dess effekter

på bankens verksamhet, dels

bankens organisations- och

verksamhetsförändringar.

Riskutskottet Kerstin Hessius (ordförande)

Hans Biörck

Pär Boman

Ulf Riese

Arja Taavveniku

Riskutskottets arbetsuppgifter omfattar bland annat följande:

• behandla rapporter från och föredragningar av Chief Risk Officer (CRO) och Chief

Compliance Officer

• bereda styrelsens beslut om fastställande av den interna kapital- och likviditetsutvärderingen

• behandla validering och utvärdering av det interna riskklassificeringssystemet

• bereda styrelsens beslut om risktolerans och riskstrategi

• behandla utvärdering av de riskberäkningsmetoder som används för limitering av finansiella

risker, beräkning av kapitalkrav och beräkning av ekonomiskt kapital

• bereda styrelsens beslut om fastställande av Handelsbankens återhämtningsplan.

CRO och Chief Compliance Officer föredrar sina rapporter för riskutskottet. Utskottets leda-

möter har även möjlighet att ställa frågor till CRO och Chief Compliance Officer utan närvaro

av bankledningen. Närvarande vid riskutskottets möten är även bankens verkställande

direktör, CFO, Chief Credit Officer och Chief Legal Officer.

De tre försvarslinjerna för riskhantering beskrivs på sidorna 73–74.

Under året har riskutskottet

återkommande behandlat

frågor om risktolerans, bland

annat avseende kredit-,

motparts- och likviditetsrisk

och utvecklingen av bankens

IRK-modeller. Därutöver har

utskottet diskuterat risk- och

compliancefrågor rörande

bland annat IT-säkerhet, och

arbete mot penningtvätt.

Utskottet har även diskuterat

det ekonomiska läget och

dess effekter på bankens verk-

samhet och risker.

Ersättningsutskottet Pär Boman (ordförande)

Jon Fredrik Baksaas

Hans Biörck

Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår att göra en oberoende bedömning av bankens

ersättningspolicy och ersättningssystem. Vidare bereder ersättningsutskottet bland annat

ersättningsärenden som ska beslutas av styrelsen och årsstämman. Sedan aktieägarna

påårsstämman beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, beslutar

styrelsen om ersättning till dessa och cheferna för kontrollfunktioner som utgörs av Group

Audit, Group Risk Control samt Group Compliance. Ersättningsutskottet utvärderar årligen

rikt linjerna samt ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Handelsbanken i enlighet med

Svensk kod för bolagsstyrning.

Styrelsens Ersättningsrapport finns tillgänglig på handelsbanken.com.

Ersättningsutskottet har

ägnatsig åt sedvanligt arbete

rörande ersättningsfrågor.

Därutöver har utskottet be-

handlat ärenden om tillsätt-

ningar av högre chefer.

UK-kommittén Pär Boman (ordförande)

Ulf Riese

Carina Åkerström

Carl Cederschiöld

Kommittén för den brittiska verksamheten mottar kvartalsvis information om den brittiska

verksamhetens utveckling och ställning, samt årligen information om affärsplan för den

brittiska verksamheten, med mera.

UK-kommittén har följt verk-

samheten i Handelsbanken

plc avseende såväl finansiell

rapportering och affärsläge

som i fråga om risk- och

compliancefrågor.

BANKENS LEDNING

Verkställande direktör

Under räkenskapsåret 2023 har Carina

Åkerström varit verkställande direktör och

koncernchef, en befattning som hon innehaft

sedan mars 2019. Hon är född 1962, har en

jur. kand. och har arbetat i Handelsbanken

sedan 1986. År 2008 inträdde Carina Åkerström

i koncernledningen då hon utsågs till vice

verkställande direktör och chef för Region-

banken Östra Sverige. År 2010 utsågs hon till

chef för Regionbanken Stockholm. Carina

Åkerström utsågs till ställföreträdande kon-

cernchef 2016 samtidigt som hon behöll sitt

ansvar som chef för Regionbanken Stockholm.

Carina Åkerström har under året inte haft några

väsentliga uppdrag utanför Handelsbanken,

förutom som styrelseledamot i Holmen AB,

SkiStar AB, Kungl. Ingenjörs-vetenskaps-

akademiens (IVA) Näringslivsråd, Svenska

Bankföreningen samt World Childhood

Foundation. Carina Åkerströms eget och när-

ståendes innehav av aktier i Handelsbanken

uppgick den 31 december 2023 till 85 730, varav

48 400 A-aktier i direkt innehav och 37 330

iindirekt innehav via resultatandelssystemet

Oktogonen. Varken Carina Åkerströms eller

hennes närstående har några väsentliga aktie-

innehav, eller andra delägarskap, i bolag som

banken har betydande affärsförbindelser med.

Carina Åkerström meddelade i augusti 2023

sitt önskemål om en ändrad pensionsålder

fråntidigare 65 år till 62 år. Styrelsen tillmötes-

gick detta önskemål innebärande att Carina

Åkerström uppnår pensionsålder 2024.

I oktober 2023 utsågs Michael Green till ny

verkställande direktör och koncernchef för

Handelsbanken med tillträde den 1 januari

2024. Michael Green är född 1966 och hans

akademiska meriter utgörs av kurser i företags-

ekonomi, nationalekonomi och juridik. Michael

Green började som företagsrådgivare på

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

73

kontoret i Göteborg 1994 och har därefter

blandannat arbetat som chef för den ameri-

kanska verksamheten, chef för Handelsbanken

ivästra Sverige och chef för Capital Markets.

År2020 utsågs Michael Green till ansvarig för

Handelsbanken i Sverige. Utöver sin anställning

i Handelsbanken är Michael Green styrelseleda-

mot i Stockholms Handelskammare. Michael

Greens eget och närståendes innehav av aktier

iHandelsbanken uppgick den 31 december

2023 till 94 037, varav 70 000 A-aktier i direkt

innehav och 24 037 i indirekt innehav via resultat-

andelssystemet Oktogonen. Varken Michael

Green eller hans närstående har några väsent-

liga aktieinnehav, eller andra delägarskap, i

bolag som banken har betydande affärsför-

bindelser med.

Koncernledning

I Handelsbankens koncernledning ingick

under2023 förutom verkställande direktören

även CFO, Chief Information Officer, Chief

Credit Officer, Chief Human Resources Officer,

Chief Communication Officer, Head of Capital

Markets, Chief Sustainability and Climate Officer,

Chief Strategy Officer, Head of Products and

Offerings och Chief Risk Officer samt Land-

chefen för Sverige, Landchefen för Norge och

vd Handelsbanken plc. Adjungerade till kon-

cernledningen var Chief Legal Officer och Chief

Compliance Officer samt vice verkställande

direktör utsedd som ansvarig för att avveckla

bankens verksamhet i Danmark och Finland.

Aktuell koncernledning och närmare upplys-

ningar redovisas på sidan 81. Koncernled-

ningen är ett forum för att behandla koncern-

övergripande frågor och övriga frågor av stor

vikt ur ett koncernperspektiv. Inför beslut av

verkställande direktören eller andra befattnings-

havare i sådana frågor sker regelmässigt

behandling i koncernledningen.

Beslutsfattande

Ansvar och befogenheter i Handelsbanken

under verkställande direktör tilldelas som

utgångspunkt enskilda befattningshavare,

snarare än grupper och kommittéer. Kollek-

tiva beslut förekommer dock i form av kredit-

beslut som fattas i kreditkommittéer och

landstyrelser. Vid sådana beslut krävs enighet

hos leda möterna.

Risk- och Compliancekommittén

Risk- och Compliancekommittén är inrättad av

verkställande direktören för uppföljning av risk-

hantering inom olika områden samt fördjupade

diskussioner kring bankens övergripande risk-

situation inför behandlingen av vissa frågor i

risk utskottet och styrelsen. I Risk- och Com-

pliance kommittén ingår, förutom verkställande

direk tören, CFO, Chief Risk Officer, Chief

Compliance Officer, Chief Strategy Officer, Chief

Credit Officer, Chief Information Officer, Head

of Financial Crime Prevention, Head of Capital

I enlighet med pressmeddelande den 6 februari 2024

omledningsförändringar har Handelsbanken beslutat

attbilda en ny verkställande ledning (Executive Team)

som ersätter koncernledningen den 1 april 2024.

Markets, Head of Products and Offerings och

Chief Legal Officer.

Verksamhetsstruktur

Handelsbankens övergripande organisations-

struktur utgår från en geografisk styrmodell.

Banken har sedan lång tid ett decentraliserat

arbetssätt där viktiga affärsbeslut fattas lokalt,

nära kunden.

Kundansvaret är geografiskt, vilket innebär

att alla kunder i koncernen tillhör ett fysiskt kon-

tor oavsett vilka produkter eller tjänster kunden

har behov av eller vilken kanal kunden väljer.

Handelsbankenkoncernens hemma-

marknader är Sverige, Norge, Storbritannien

och Nederländerna, men koncernen bedriver

även verksamhet på andra marknader. Utanför

Sverige bedrivs verksamheten huvudsakligen

via filialer förutom i Storbritannien där det finns

dotterbolag för den brittiska verksamheten. För

respektive geografiskt område leds verksam-

heten av en Landchef.

Under 2021 togs beslut om att inleda en pro-

cess för att avyttra verksamheterna i Danmark

och Finland. Avyttringen av den danska verk-

samheten slutfördes under 2022. Avyttringen av

den finska verksamheten pågår och under 2023

träffades avtal om avyttring av den finska privat-

kundsaffären, SME-verksamheten och livförsäk-

ringsrörelsen. Transaktionen beräknas vara slut-

förd under andra halvan av 2024.

Handelsbankens återstående verksamhet i

Finland hanteras i en separat avvecklings- och

försäljningsprocess.

TRE FÖRSVARSLINJER FÖR

RISKHANTERING

Handelsbanken har tre försvarslinjer för risk-

hantering, uppföljning och kontroll av bankens

risker. De beskrivs närmare nedan.

Första försvarslinjen

Affärsverksamheten och de enheter som stödjer

affärsverksamheten utgör den första försvars-

linjen och ansvarar för att hantera och begränsa

riskerna i verksamheten i enlighet med externa

och interna regler. Verkställande direktören har

delegerat till sina direkt underställda chefer att

säkerställa att det finns rutiner, system och pro-

cesser som krävs för att bedriva verksamheten

ienlighet med externa och interna regler för

intern kontroll, riskkontroll och regelefterlevnad

inom respektive enhet. Dessa chefer kan i sin

turdelegera det operativa ansvaret att uppfylla

kraven till chefer som är underställda dem.

Ansvaret innebär bland annat att det ska finnas

ändamålsenliga instruktioner och rutiner för

verksamheten och att efterlevnaden av dessa

rutiner ska följas upp regelbundet. Ansvaret för

intern kontroll, riskkontroll och regelefterlevnad

är således en integrerad del av chefsansvaret

påalla nivåer i banken.

Andra försvarslinjen

Kontrollfunktionerna Group Risk Control och

Group Compliance utgör den andra försvars-

linjen.

Group Compliance

Group Compliance är en oberoende kontroll-

funktion som är organisatoriskt skild från de

funktioner som den ska övervaka och kontrol-

lera. Group Compliance identifierar, övervakar,

kontrollerar och rapporterar om regelefterlevnads-

risker inom koncernen. Här ingår också att

kontrollera och bedöma ändamålsenligheten

och effektiviteten avseende de rutiner och åtgär-

der som vidtagits för att minimera risken för att

tillämpliga regler inte följs. En annan viktig upp-

gift är att ge råd och stöd kring regelefterlevnad

till personal, verkställande direktör och styrelse

samt löpande informera berörda enheter om de

risker som kan uppkomma i verksamheten till

följd av bristande regelefterlevnad. Group Com-

pliance övervakar också risknivån i förhållande

till den av styrelsen definierade risktoleransen för

regelefterlevnadsrisker och ansvarar för koncern-

ens myndighetskontakter såvitt avser tillsyn av

koncernens tillståndspliktiga verksamhet.

I funktionen ingår dessutom särskilt utpekade

roller såsom den centralt funktionsansvariga

enligt tillämpliga regler om penningtvätt och

finansiering av terrorism (CFA) och dataskydds-

ombudet enligt tillämpliga regler om dataskydd

och hantering av personuppgifter (DPO).

Chief Compliance Officer utses av styrelsen

och rapporterar direkt och löpande till verkstäl-

lande direktören samt kvartalsvis även till risk-

utskottet och styrelsen om regelefterlevnaden i

koncernen. Här ingår också CFA:s rapportering

avseende risker kopplade till finansiell kriminali-

tet, liksom DPO:s rapportering av dataskydds-

risker.

Group Risk Control

Group Risk Control är en kontrollfunktion som

agerar självständigt och oberoende i förhållande

till den verksamhet som kontrolleras. Group

Risk Control identifierar, mäter, analyserar och

rapporterar koncernens alla väsentliga risker.

Här ingår att övervaka och kontrollera koncern-

ens riskhantering och bedöma om Handels-

bankens ramverk för riskhantering är effektivt

och ändamålsenligt. Group Risk Control över-

vakar också att riskerna och riskhanteringen

lever upp till bankens riskstrategi och ligger

inom den av styrelsen fastställda risktoleransen.

Chief Risk Officer utses av styrelsen och

rapporterar direkt och löpande till verkställande

direktören. Chief Risk Officer rapporterar dess-

utom regelbundet till styrelsens riskutskott samt

kvartalsvis till styrelsen i sin helhet. En mer utför-

lig beskrivning av bankens riskhantering och

kontroll framgår i not K2 på sidorna 99–138

samt i bankens Pelare 3-rapport.

Tredje försvarslinjen

Den tredje försvarslinjen utgörs av Group Audit.

Group Audit är styrelsens kontrollorgan. Chief

Audit Executive utses av och rapporterar till

styrelsen.

Group Audit har i uppdrag att självständigt

och oberoende granska koncernens verk-

samhet och redovisning. I granskningen ingår

att bedöma, utvärdera och verifiera bankens

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

74

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

processer för riskhantering, intern kontroll och

bolagsstyrning. Uppdraget grundas på en av

styrelsen fastställd policy och utförs utifrån en

riskbaserad metodik i enlighet med internatio-

nellt accepterade normer utgivna av Institute

ofInternal Auditors (IIA). Planerade revisions-

insatser dokumenteras varje år i en revisions-

plan som fastställs av styrelsen. Slutsatsen av

Group Audits granskning, de åtgärder som ska

vidtas och statusen för dessa avrapporteras

regelbundet till revisionsutskottet och årligen till

styrelsen i sin helhet. Chief Audit Executive är

även mottagare av ärenden som rapporteras

iHandelsbankens särskilda system för vissel-

blåsare.

Group Audit är regelbundet föremål för obe-

roende extern kvalitetsutvärdering. Därutöver

gör bankens externa revisorer årligen en

kvalitets utvärdering av Group Audits arbete.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

I HANDELSBANKEN

Ersättningspolicyn innehåller bankens principer

för ersättningar till anställda. Av policyn framgår

att Handelsbankens ersättningssystem ska vara

ändamålsenligt med bankens affärsmål och

affärskultur, vilken baseras på en sund och håll-

bar verksamhet som beaktar hög etik och god

ordning och regelefterlevnad hos medarbetare.

Ersättningar ska även utformas så att de främjar

en sund och effektiv hantering av hållbarhets-

risker. Ersättningar ska vara marknadsanpassade

och möjliggöra för Handelsbanken att attrahera,

rekrytera, behålla och utveckla kompetenta med-

arbetare samt att säkerställa god chefsförsörj-

ning och därmed bidra till att uppnå Handels-

bankens företagsmål. Handelsbanken har

generellt en låg risktolerans och anser att fast

ersättning bidrar till en sund verksamhet och

därför ska tillämpas som huvudregel. Till bank-

ens ledande befattningshavare och till medar-

betare som fattar beslut om krediter eller limiter,

eller arbetar inom bankens kontrollfunktioner,

ges fast ersättning tillsammans med möjlig-

heten till ytterligare ersättning från det kollektiva

resultatandelssystemet Oktogonen. Detta

gälleräven för medarbetare som bedöms ha

enväsentlig inverkan på bankens riskprofil,

i banken benämnda som risktagare.

Ersättningspolicyns huvudprincip är att

ersättning ska betalas som fast ersättning.

Policyn medger dock att rörlig ersättning kan

betalas. Styrelsen beslutar om det totala

beloppets storlek.

Handelsbanken är i vissa länder part i

kollektiv avtal om generella anställningsvillkor

och pensionsvillkor. Policyn har inte någon

inverkan på rättigheter och skyldigheter enligt

kollektiv avtal och påverkar inte skyldigheter

enligt tillämplig avtals- och arbetsrätt.

Group HR tillser att ersättningar i Handels-

banken tillämpas i enlighet med externa och

interna regler. De oberoende kontrollfunktio-

nerna övervakar och analyserar ersättnings-

systemet, och rapporterar väsentliga risker

ochbrister till styrelsens ersättningsutskott

ochriskutskott.

Nedan följer en närmare beskrivning av fast och

rörlig ersättning i Handelsbanken. Övriga upp-

gifter om ersättning som banken lämnar i enlig-

het med gällande föreskrifter framgår av not K8

på sidorna 141–146 samt i bankens Ersättnings-

rapport som är tillgänglig på handelsbanken.com.

Där lämnas även uppgifter om belopp för löner,

pensioner och andra förmåner samt lån till ledande

befattningshavare.

Fast ersättning

Banken har en långsiktig syn på medarbetarnas

anställning. Ersättning för utfört arbete fastställs

individuellt för varje medarbetare och betalas i

form av fast kontant lön, sedvanliga löneförmåner

och pension.

Som huvudregel fastställs lönen lokalt i löne-

samtal mellan medarbetaren och dennes

chef.Denna ordning har tillämpats med stor

framgång under många år och innebär att

chefer på alla nivåer regelbundet deltar i

löneprocessen och tar ansvar för bankens

löne politik och den egna enhetens personal-

kostnadsutveckling.

Lönen baseras på i förväg kända lönegrund-

ande faktorer: arbetets art och svårighetsgrad,

kompetens, prestationsförmåga och uppnådda

arbetsresultat, ledarskap och medarbetaren

som bärare av bankens kultur.

Banken är i Sverige och i vissa andra länder

part i kollektivavtal om generella anställnings-

villkor under anställningstiden och pensionsvillkor

efter uppnådd pensionsålder. Bankens löne-

politik syftar till att bankens konkurrenskraft och

lönsamhet ska utvecklas positivt och att banken

ska attrahera, rekrytera, behålla och utveckla

kompetenta medarbetare samt säkerställa en

god chefsförsörjning. En god lönsamhets- och

produktivitetsutveckling i banken skapar förut-

sättningar för en positiv löneutveckling för

bankens medarbetare.

Rörlig ersättning

Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar

samtliga anställda i Handelsbankenkoncernen.

Avsättningen klassificeras som rörlig ersättning

och baseras på att lönsamhetsmått kopplade

tillHandelsbankens företagsmål är uppfyllda

och styrelsens samlade bedömning avseende

bank ens utveckling. Utbetalning sker i huvud-

sak kontant till medarbetaren, alternativt till ett

pensionssparande, en sparplan eller som en

kombination.

Prestationsbaserad rörlig ersättning tillämpas

med stor försiktighet och i mycket begränsad

omfattning och erbjuds endast till medarbetare

inom verksamheterna kapitalmarknad samt fond-

och kapitalförvaltning. Prestationsbaserad rörlig

ersättning inom dessa verksamheter kan endast

ges till medarbetare som ingår i enheter vars

resultat byggs upp av provisioner eller sådana

förmedlingsaffärer som sker utan tagande av

kredit-, marknads- eller likviditetsrisk för banken.

Prestationsbaserad rörlig ersättning erbjuds inte

till medarbetare som i sin yrkes utövning har en

väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Av

koncernens anställda har 1,1 procent möjlighet

att erhålla prestationsbaserad rörlig ersättning.

Totalt avsatt belopp för prestationsbaserad

rörlig ersättning under ett år till medarbetare

iHandels bankenkoncernen får inte överstiga

0,4procent av bankens kärnprimärkapital.

För2023 avsattes totalt 49 miljoner kronor till

prestationsbaserad rörlig ersättning, vilket

mot svarar cirka 0,5 procent av den totala löne-

summan och cirka 0,03 procent av bankens

kärnprimärkapital.

Prestationsbaserad rörlig ersättning baseras

på Handelsbankens lönegrundande faktorer

och ska utformas så att den inte uppmuntrar

tillosunt risktagande. Det resultat som ligger

tillgrund för prestationsbaserad rörlig ersättning

riskjusteras och belastas med faktiska kost-

nader för det kapital och den likviditet som verk-

samheten kräver. Prestationsbaserad rörlig

ersättning betalas som huvudregel endast

kontant. I dotterbolag som bedriver fondverk-

samhet och i Handelsbanken Wealth & Asset

Management Ltd utbetalas den prestations-

baserade rörliga ersättningen helt eller delvis

ifondandelar.

Huvudregeln för prestationsbaserad rörlig

ersättning är att den ska vara föremål för upp-

skjutande med minst 40 procent i minst fyra år.

Prestationsbaserad rörlig ersättning som upp-

går till särskilt höga belopp skjuts upp med 60

procent. Utbetalning av och äganderätten till

rörlig ersättning tillfaller den berättigade först

efter utgången av uppskjutandeperioden. Upp-

skjuten ersättning kan bortfalla eller nedjusteras

om det visar sig att förluster eller ökade risker

och kostnader uppstår under uppskjutande-

perioden eller i det fall utbetalning skulle bedömas

oförsvarbar med hänsyn till bankens finansiella

situation. Ingen medarbetare kan få en högre

prestationsbaserad rörlig ersättning än 100

procent av sin fasta ersättning.

Handelsbanken följer Finansinspektionens

föreskrifter om ersättningssystem i kreditinstitut,

värdepappersbolag och fondbolag, vilka bland

annat innehåller bestämmelser om utformning

av och beslut om ersättningspolicy. I ersätt nings-

utskottets beredning och bedömning av styrel-

sens ersättningspolicy och bankens ersätt-

nings system deltar såväl chefer för berörda

sak områden som Chief Risk Officer och Chief

Compliance Officer.

Ersättning till ledande befattningshavare

Aktieägarna beslutar på årsstämman om rikt-

linjer för ersättning till verkställande direktören,

vice verkställande direktörer och andra ledande

befattningshavare.

Styrelsen beslutar om ersättning till de befatt-

ningshavare som omfattas av årsstämmans

ersättningsriktlinjer (tillsammans 15 aktuella per-

soner per den 31 december 2023). Styrelsen

beslutar också om ersättning till bland annat

Chief Audit Executive.

Ledande befattningshavare i Handelsbanken

är ledamöter i styrelsen, verkställande direktören,

vice verkställande direktörer, Chief Risk Officer,

Chief Compliance Officer och övriga medlemmar

i koncernledningen.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

75

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare inom Svenska Handelsbanken AB (publ)

Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till

verkställande direktören, medlemmar i kon-

cernledningen, vice verkställande direktör

samt cheferna för Group Risk Control och

Group Compliance (nedan ”ledande befatt-

ningshavare”). Riktlinjerna omfattar även

eventuell ersättning till styrelseledamöter

utöver styrelsearvode.

Riktlinjerna ska tillämpas på nya avtal och

ska inte påverka sådan ersättning till ledande

befattningshavare som bestämts tidigare.

Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som

beslutas av bolagsstämman.

Handelsbankens mål är att ha högre lön-

samhet än genomsnittet för jämförbara kon-

kurrenter på hemmamarknaderna. Målet ska

främst nås genom nöjdare kunder och lägre

kostnader än konkurrenterna.

Handelsbankens affärsstrategi återfinns

iårsredovisningen. För att bidra till bankens

mål ska ersättningar spegla en långsiktig syn

på anställningar i banken och även överens-

stämma med bankens generellt låga risktole-

rans.

Principer för ersättning till anställda

iHandelsbanken

Handelsbankens principer för ersättningar till

anställda har legat fast under lång tid. I policy

för ersättningar i Handelsbankenkoncernen

har styrelsen fastställt att bankens ersättnings-

system ska vara förenligt med bankens affärs-

mål och affärskultur, vilken baseras på en

sund och hållbar verksamhet.

Ersättningspolicyn fastställer vidare att

fasta ersättningar är ändamålsenliga för en

sund och hållbar verksamhet och tillämpas

därför som huvudregel. Rörlig ersättning till-

lämpas med stor försiktighet. Ersättning för

utfört arbete fastställs individuellt och utgår i

form av fast kontant lön, avsättning till pension

samt sedvanliga löneförmåner (vilka t.ex.

kanutgöras av bilförmån, tjänstebostad, sjuk-

försäkring och hushållsnära tjänster). Lönen

baseras på i förväg kända lönegrundande

faktorer såsom de finns uttryckta iersätt-

ningspolicyn.

Med beaktande av ovan synsätt ska den

sammanlagda ersättningen till en anställd

vara marknadsanpassad, könsneutral och

möjliggöra för Handelsbanken att attrahera,

rekrytera, behålla och utveckla kompetenta

anställda samt säkerställa en god chefs-

försörjning.

Ersättning till ledande befattningshavare

Vid beredningen av styrelsens förslag till

dessa riktlinjer har Handelsbankens ersätt-

ningspolicy och ovan principer för ersättning

till anställda beaktats vilket bidrar till bankens

affärsstrategi, långsiktiga intressen och håll-

barhet.

• De samlade totala ersättningarna ska vara

marknadsmässiga.

• Ersättning ges i form av fast kontant lön,

avsättning till pension och sedvanliga löne-

förmåner.

• De ledande befattningshavarna omfattas,

på samma villkor som alla anställda

i banken, av resultatandelssystemet

Oktogonen.

• Pensionsåldern är normalt 65 år. Pensions-

förmåner är premiebaserade och kan per

år uppgå till högst 35 procent av årlig fast

kontant lön och kan utgå utöver kollektiv-

avtalad pensionsplan. Övriga löneförmåner

kan per år totalt högst uppgå till 35 procent

av årlig fast kontant lön.

• Uppsägningstiden är från befattningshava-

rens sida sex månader och från Handels-

bankens sida högst tolv månader. Om

banken säger upp avtalet senare än fem

årefter inträde i gruppen ledande befatt-

ningshavare, utgör uppsägningstiden

högst tjugofyra månader. Härutöver utgår

ingen avgångsersättning. Andra tider kan

följa av kollektivavtal eller arbetsrättsliga

regler.

Beträffande anställningsförhållanden som

lyder under andra regler än svenska får, såvitt

avser pensionsförmåner och andra förmåner,

vederbörliga anpassningar ske för att följa

tvingande sådana regler eller fast lokal praxis,

varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål

så långt möjligt ska tillgodoses.

Arvode till styrelseledamöter

Bankens stämmovalda styrelseledamöter ska

i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster

inom deras respektive kompetensområde

(inklusive styrelseuppdrag i annat koncern-

företag), som ej utgör styrelsearbete i banken.

Sådana åtaganden kommer att hanteras

enligt tillämpliga interna regler och med ved-

erbörlig hänsyn till potentiella intressekonflik-

ter. För dessa tjänster ska utgå ett marknads-

mässigt arvode. Information om eventuell

ersättning för sådana tjänster ska inkluderas

iårsredovisningen och ersättningsrapporten.

Beslutsprocessen

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott.

Iutskottets uppgifter ingår att bereda styrel-

sens beslut om förslag till riktlinjer för ersätt-

ning till ledande befattningshavare. Styrelsen

ska upprätta förslag till nya riktlinjer när det

uppkommer behov av väsentliga föränd-

ringar, dock minst vart fjärde år, och lägga

fram förslaget för beslut vid årsstämman.

Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer

antagits av bolagsstämman. Ersättnings-

utskottet ska även följa och utvärdera tillämp-

ningen av riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare samt gällande ersättnings-

strukturer och ersättningsnivåer i banken.

Ersättningsutskottets ledamöter är obero-

ende i förhållande till banken och bankled-

ningen. Vid utskottets möten närvarar även

verkställande direktören, dock inte vid

behandling av och beslut i ersättningsrelate-

rade frågor som rör verkställande direktören

själv.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlin-

jerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall

finns särskilda skäl för det och ett avsteg är

nödvändigt för att tillgodose bankens långsik-

tiga intressen och hållbarhet eller för att säker-

ställa bankens ekonomiska bärkraft. Som

angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets

uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersätt-

ningsfrågan, vilket innefattar beslut om avsteg

från riktlinjerna.

Nedan anges riktlinjerna som antogs på årsstämman den 23 mars 2022.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

76

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare inom Svenska Handelsbanken AB

Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till

verkställande direktören, vice verkställande

direktör samt övriga medlemmar i verkstäl-

lande ledningen (nedan ”ledande befatt-

ningshavare”). Riktlinjerna omfattar även

eventuell ersättning till styrelseledamöter

utöver styrelsearvode.

Riktlinjerna ska tillämpas på nya avtal och

ska inte påverka sådan ersättning till ledande

befattningshavare som bestämts tidigare.

Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som

beslutas av bolagsstämman.

Handelsbankens mål är att ha högre lön-

samhet än genomsnittet för jämförbara kon-

kurrenter på hemmamarknaderna. Målet ska

främst nås genom nöjdare kunder och lägre

kostnader än konkurrenterna.

Handelsbankens affärsstrategi återfinns

iårsredovisningen. För att bidra till bankens

mål ska ersättningar spegla en långsiktig syn

på anställningar i banken och även överens-

stämma med bankens generellt låga risk-

tolerans.

Principer för ersättning till anställda

iHandelsbanken

Handelsbankens principer för ersättningar till

anställda har legat fast under lång tid. I policy

för ersättningar i Handelsbankenkoncernen

har styrelsen fastställt att bankens ersättnings-

system ska vara förenligt med bankens

affärsmål och affärskultur, vilken baseras på

en sund och hållbar verksamhet.

Ersättningspolicyn fastställer vidare att

fasta ersättningar är ändamålsenliga för en

sund och hållbar verksamhet och tillämpas

därför som huvudregel. Rörlig ersättning

tillämpas med stor försiktighet. Ersättning

förutfört arbete fastställs individuellt och

utgår i form av fast kontant lön, avsättning till

pension samt sedvanliga löneförmåner (vilka

t.ex. kan utgöras av bilförmån, tjänstebostad,

sjukförsäkring och hushållsnära tjänster).

Lönen baseras på i förväg kända löne-

grundande faktorer såsom de finns uttryckta

iersättningspolicyn.

Med beaktande av ovan synsätt ska den

sammanlagda ersättningen till en anställd

vara marknadsanpassad, könsneutral och

möjliggöra för Handelsbanken att attrahera,

rekrytera, behålla och utveckla kompetenta

anställda samt säkerställa en god chefs-

försörjning.

Ersättning till ledande befattningshavare

Vid beredningen av styrelsens förslag till

dessa riktlinjer har Handelsbankens ersätt-

ningspolicy och ovan principer för ersättning

till anställda beaktats vilket bidrar till bankens

affärsstrategi, långsiktiga intressen och håll-

barhet.

• De samlade totala ersättningarna ska vara

marknadsmässiga.

• Ersättning ges i form av fast kontant lön,

avsättning till pension och sedvanliga löne-

förmåner.

• De ledande befattningshavarna omfattas,

på samma villkor som alla anställda

i banken, av resultatandelssystemet

Oktogonen.

• Pensionsförmåner är premiebaserade och

kan per år uppgå till högst 35 procent av

årlig fast kontant lön och kan utgå utöver

kollektivavtalad pensionsplan. Övriga löne-

förmåner kan per år totalt högst uppgå till

35 procent av årlig fast kontant lön.

• Anställningsavtal ingås att gälla tills vidare

eller på viss tid. Uppsägningstiden är från

befattningshavarens sida sex månader

ochfrån Handelsbankens sida högst tolv

månader. Om banken säger upp avtalet

senare än fem årefter inträde i gruppen

ledande befattningshavare, utgör upp-

sägningstiden högst tjugofyra månader.

Härutöver utgår ingen avgångsersättning.

Andra tider kan följa av kollektivavtal eller

arbetsrättsliga regler.

Beträffande anställningsförhållanden som

lyder under andra regler än svenska får, såvitt

avser pensionsförmåner och andra förmåner,

vederbörliga anpassningar ske för att följa

tvingande sådana regler eller fast lokal praxis,

varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål

så långt möjligt ska tillgodoses.

Arvode till styrelseledamöter

Bankens stämmovalda styrelseledamöter

skai särskilda fall kunna arvoderas för tjänster

inom deras respektive kompetensområde

(inklusive styrelseuppdrag i annat koncern-

företag), som ej utgör styrelsearbete i banken.

Sådana åtaganden kommer att hanteras

enligt tillämpliga interna regler och med veder-

börlig hänsyn till potentiella intressekonflikter.

För dessa tjänster ska utgå ett marknads-

mässigt arvode. Information om eventuell

ersättning för sådana tjänster ska inkluderas

iårsredovisningen och ersättningsrapporten.

Beslutsprocessen

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott.

Iutskottets uppgifter ingår att bereda styrel-

sens beslut om förslag till riktlinjer för ersätt-

ning till ledande befattningshavare. Styrelsen

ska upprätta förslag till nya riktlinjer när det

uppkommer behov av väsentliga föränd-

ringar, dock minst vart fjärde år, och lägga

fram förslaget för beslut vid årsstämman.

Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer

antagits av bolagsstämman. Ersättnings-

utskottet ska även följa och utvärdera tillämp-

ningen av riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare samt gällande ersättnings-

strukturer och ersättningsnivåer i banken.

Ersättningsutskottets ledamöter är obero-

ende i förhållande till banken och bank-

ledningen. Vid utskottets möten närvarar även

verkställande direktören, dock inte vid behand-

ling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor

som rör verkställande direktören själv.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå rikt-

linjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall

finns särskilda skäl för det och ett avsteg är

nödvändigt för att tillgodose bankens lång-

siktiga intressen och hållbarhet eller för att

säkerställa bankens ekonomiska bärkraft.

Som angivits ovan ingår det i ersättnings-

utskottets uppgifter att bereda styrelsens

beslut i ersättningsfrågan, vilket innefattar

beslut om avsteg från riktlinjerna.

Förslag till riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman antar riktlinjerna nedan. Det föreslås ändringar

i riktlinjernas första stycke samt under rubriken Ersättning till ledande befattnings-

havare punkterna 4 och 5.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

77

Styrelsens rapport om intern kontroll av den finansiella

rapporteringen

Redogörelsen för Handelsbankens process för

intern kontroll av den finansiella rapporteringen

grundar sig på det ramverk som tagits fram av

Committee of Sponsoring Organizations of the

Treadway Commission (COSO) vilket omfattar

komponenterna kontrollmiljö, riskbedömning,

kontrollaktiviteter, information och kommunika-

tion samt uppföljning. Processen har utformats

för att säkerställa att bankens principer för finan-

siell rapportering och intern kontroll efterlevs,

samt att den finansiella rapporteringen är upp-

rättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga

redovisningsstandarder och övriga krav på

noterade bolag.

Kontrollmiljö

För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rappor-

tering tar Handelsbankens process för intern

kontroll av den finansiella rapporteringen sin

utgångspunkt i kontrollmiljön. Kontrollmiljön

utgör grunden för övriga komponenter i proces-

sen och den har beskrivits tidigare i bolagsstyr-

ningsrapporten, det vill säga organisationsstruk-

tur, ansvarsfördelning och styrande dokument.

En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar,

befogenheter och ansvar är tydligt definierade

och kommunicerade samt att styrande doku-

ment fastställda av styrelsen och verkställande

direktören ger tydlig vägledning och efterlevs.

Riskbedömning

Riskbedömning syftar till identifiering, hantering

och uppföljning av de risker som kan påverka

den finansiella rapporteringen. Group Finance

ansvarar för att utföra en riskbedömning på

koncernnivå för att identifiera vilka enheter som

bedöms väsentliga att kontrollera i syfte att

minska risken för väsentliga fel i den finansiella

rapporteringen. Enheter som Group Finance

bedömt ska omfattas av processen är ansvariga

för att upprätta en övergripande dokumentation

av sin process för intern kontroll av den finan-

siella rapporteringen. Den övergripande doku-

mentationen ska beskriva vilka processer som

genererar enhetens mest väsentliga balans- och

resultatposter, risker, bokslutsrutiner samt vilka

kontrollaktiviteter som identifierats. De identifie-

rade kontrollaktiviteterna utförs sedan varje

kvartal för att säkerställa att den finansiella

rapporteringen i allt väsentligt är korrekt.

En viktig del av bankens totala riskbedöm-

ning är de självutvärderingar som årligen utförs

inom moderbolaget och dotterbolagen. Risker

iden finansiella rapporteringen är en del av

denna totalanalys. Handelsbankens riskhantering

i övrigt beskrivs i detalj i not K2 på sidorna

99–138 samt i bankens Pelare 3-rapport.

Kontrollaktiviteter

Olika kontrollaktiviteter finns inbyggda i hela

processen för finansiell rapportering.

Group Finance har det övergripande ansvaret

för den finansiella rapporteringen, koncernredo-

visning och koncernbokslut samt för ekonomiska

och administrativa styrsystem. I enhetens ansvar

ingår även koncernens likviditet, internbank,

kapitalbas, skatteanalys samt den koncern-

gemensamma myndighetsrapporteringen.

Group Finance har ett övergripande ansvar

för att det finns en ändamålsenlig process för

avrapportering av intern kontroll av den finan-

siella rapporteringen. För de enheter som Group

Finance bedömt ska omfattas av processen för

intern kontroll av den finansiella rapporteringen

identifieras kontrollaktiviteter som syftar till att

förebygga, upptäcka och korrigera fel och av-

vikelser i den finansiella rapporteringen. Group

Finance har fastställt ett antal finansiella kontroll-

aktiviteter vilka är kopplade till huvudboken och

själva bokslutsprocessen som samtliga ekonomi-

avdelningar inom moderbolaget och dotter-

bolagen ska utföra vid varje kvartalsbokslut.

Dessa innefattar till exempel avstämningar och

kontroller av redovisade belopp samt analyser

av resultat och balansräkningar. Utöver finan-

siella kontrollaktiviteter ansvarar enheter utvalda

av Group Finance för att identifiera och utvärdera

kontrollaktiviteter inom affärsprocesser och

system med betydande påverkan på resultat-

och balansräkning i syfte att minska risken för

väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. De

ekonomiansvariga på respektive enhet ansvarar

för att kontrollaktiviteterna i den finansiella rap-

porteringen för deras enhet är ändamålsenliga,

det vill säga att de är utformade för att före-

bygga, upptäcka och korrigera fel och avvikel-

ser, samt att de står i överensstämmelse med

styrande dokument och instruktioner. Vid varje

kvartalsbokslut intygar enheterna till Group

Finance att kontrollaktiviteter har utförts samt att

deras balans- och resultaträkning är korrekta.

Baserat på Group Finances uppföljning av

enheternas inrapportering avrapporterar Chief

Financial Officer status av den interna kontrollen

av den finansiella rapporteringen till revisions-

utskottet vid varje kvartalsbokslut.

Chief Financial Officer ansvarar för att inrätta

och upprätthålla en värderingskommitté.

Kommitténs roll är att stödja beslutsfattandet

inom värderings- och redovisningsfrågor.

Kommittén behandlar värdering av finansiella

tillgångar och skulder, inklusive derivat, som

värderas till verkligt värde, samt finansiella

garantier. Värderingen avser såväl egna inne hav

som sådana som hålls för annans räkning.

Kommittén ska säkerställa att värderingen följer

externa regelverk, styrande dokument och

gällande marknadspraxis.

En hög informationssäkerhet är en förutsätt-

ning för en god intern kontroll av den finansiella

rap porteringen. Därför finns regler och styrande

doku ment för att säkerställa tillgänglighet, riktig-

het, sekretess och spårbarhet i informationen

iaffärssystemen.

Information och kommunikation

Banken har informations- och kommunikations-

vägar som syftar till att främja fullständighet och

riktighet i den finansiella rapporteringen. Group

Finance ska säkerställa att instruktioner av betyd-

else för den finansiella rapporteringen görs kända

och tillgängliga för berörd personal. Koncernens

övergripande redovisningsinstruktion och sär-

skilda rutinbeskrivningar för bokslutsarbetet

ochprocessen Intern kontroll av den finansiella

rapporteringen kommuniceras till berörda med-

arbetare via koncernens intranät. Det system

som används för finansiell rapportering omfattar

hela koncernen.

Uppföljning

Uppföljning av att regelverk i form av interna

styrdokument med påverkan på den finansiella

rapporteringen efterlevs sker av respektive

ekonomiavdelning inom banken då ansvaret

förintern kontroll är en integrerad del av chefs-

ansvaret.

Group Risk Control ansvarar för att identifiera,

kontrollera och rapportera risker för fel i bankens

antaganden och bedömningar som ligger till

grund för bankens finansiella rapportering. Group

Risk Control beskrivs ytterligare på sidorna 69

och 73.

Group Audit har till uppgift att granska den

interna styrningen och kontrollen samt utvär-

dera tillförlitligheten i koncernens finansiella

rapportering. Group Audit beskrivs ytterligare

påsidorna 69 och 73–74.

Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra

den finansiella rapporteringen har styrelsen

inrättat ett revisionsutskott. Utskottet behandlar

bland annat kritiska redovisningsfrågor och

definansiella rapporter som banken lämnar.

Utskottet övervakar också effektiviteten i intern-

kontrollen, internrevisionen och processen för

intern kontroll av den finansiella rapporteringen.

Revisionsutskottet beskrivs närmare på sidan 69.

Koncernens informations- och kommunika-

tionsvägar följs kontinuerligt upp för att säker-

ställa att de är ändamålsenliga för den finansiella

rapporteringen.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

78

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Styrelse

Valda av årsstämman

Namn

Pär Boman

Ordförande

Fredrik Lundberg

Vice ordförande

Jon Fredrik Baksaas

Ledamot

Hélène Barnekow

Ledamot

Stina Bergfors

Ledamot

Namn

Hans Biörck

Ledamot

Kerstin Hessius

Ledamot

Ulf Riese

Ledamot

Arja Taaveniku

Ledamot

Invald år

2006 2002 2003 2022 2021

Invald år

2018 2016 2020 2020

Född

1961 1951 1954 1964 1972

Född

1951 1958 1959 1968

Nationalitet

Svensk Svensk Norsk Svensk Svensk

Nationalitet

Svensk Svensk Svensk Svensk och brittisk

Befattning

och väsentliga

styrelse uppdrag

Ordförande i Svenska Cellulosa

AB SCA och Essity AB  Vice

ordförande i AB Industrivärden

Ledamot i Skanska AB.

Vd och koncernchef i L E Lund-

bergföretagen AB  Ordförande

iHolmen AB, Hufvudstaden AB

och AB Industrivärden  Leda-

mot i L E Lundbergföretagen AB

och Skanska AB.

Ordförande i DNV  Ledamot

i Telefonaktiebolaget

LM Ericsson och Scale Leap

Capital AS.

Ordförande i Mindler  Ledamot

iGN Store Nord och Voyado.

Ledamot i H&M Hennes &

Mauritz samt Tele2.

Befattning

och väsentliga

styrelse uppdrag

Ordförande i Skanska AB. Ordförande i Hemsö Fastighets AB.

 Ledamot i Lumera AB och

Monterro Fund Management AB.

- Ordförande i LSTH Svenska Handels-

fastigheter AB, Polarn Holding AB och

Polarn BidCo AB  Ledamot i Dunelm

PLC och Handelsbanken plc.

Bakgrund

2006–2015 vd och koncernchef

i Handelsbanken.

Koncernchef i L E Lundbergföre-

tagen AB sedan 1981  Verksam

inom Lundbergs sedan 1977.

2008–2016 Ledamot i GSM

Association, ordförande 2013–

2016  2002–2015 Telenor-

koncernen, vd och koncernchef

 1989–2002 Telenorkoncernen,

olika uppdrag inom ekonomi,

ekonomistyrning och ledning

 1988–1989 Aker AS  1985–

1988 Stolt Nielsen Seaway AS

 1979–1985 Det Norske

Veritas, Norge och Japan.

2018–2022 vd Microsoft Sverige

 2014–2018 vd m fl chefsroller

Telia Sverige  2009–2014 Olika

marknadschefsroller inom EMC

Corporation (UK och USA) 

2001–2009 Olika marknads-

chefsroller m m inom Sony

Ericsson Mobile Communica-

tions (USA, UK, Sverige)

 1999–2001 Marknadschef

inom Novo Nordisk (Danmark)

 1995–1999 Olika chefsroller

inom Ericsson  1993–1995

Marknadschef inom Microsoft

Corporation (Malta)  1991–1993

Projektledare/konsult vid Daglig-

varuleverantörers förbund, DLF.

2013–2018 Medgrundare och vd

m fl roller United Screens  2008–

2013 Country Director, Google

och Youtube  2004–2007 vd

m flroller, Carat  2000–2004

Director m fl roller, OMD World-

wide  1999–1999 Account

Manager, TV3 Sweden, Modern

Times Group.

Bakgrund

2001–2011 Skanska, vice vd och

CFO  1998–2001 Autoliv, CFO

 1997–1998 Egen verksamhet

 1977–1997 Olika positioner inom

Esselte.

2004–2022 Tredje AP-fonden, vd

2001–2004 Stockholmsbörsen, vd

 1999–2000 Sveriges Riksbank,

vice riksbankschef  1998 Danske

Bank, vd Asset Management

 1990–1997 ABN Amro Bank/

Alfred Berg  1989–1990 Finans-

tidningen  1986–1989 Riksgälden

 1985–1986 Sveriges Riksbank

 1984–1985 Statskontoret.

Innehaft olika positioner i Handels-

banken  2016–2018 Senior Advisor

 2007–2016 CFO  2004–2007

Chef Handelsbanken Kapitalförvalt-

ning  2004 vice vd i Handelsbanken

 Anställd i Handelsbanken 1983.

2015–2019 Chief Offer and Supply

Chain Officer, Kingfisher plc, vd för

dotterbolag till Kingfisher plc

 2012–2015 vd och koncernchef

Ikanogruppen  2005–2012 Global

Business Area Director IKEA Group

 1989–2005 Olika befattningar i

IKEA Group.

Utbildning

Ingenjörs- och ekonomexamen,

ek. dr. h.c.

Civilekonom och civilingenjör,

drh.c. mult.

Civilekonom och PED från IMD. Civilekonom. Civilekonom, filosofie heders-

doktor.

Utbildning

Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom.

Ersättning 2023

5 810 000 kr 1 520 000 kr 1 805 000 kr 765 000 kr 1 215 000 kr

Ersättning 2023

2 255 000 kr 1 775 000 kr 2 675 000 kr 1 665 000 kr

Kredit kommitté

Deltagande

Ordförande

12/12 12/12 11/12 - 12/12

Kredit kommitté

Deltagande

12/12 9/12

12/12 12/12

Revisions utskott

Deltagande

7/7 - 6/7 - -

Revisions utskott

Deltagande

7/7 -

Ordförande

7/7 -

Ersättnings-

utskott

Deltagande

Ordförande

11/11 - 11/11 - -

Ersättnings-

utskott

Deltagande

11/11 - - -

Riskutskott

Deltagande

9/9 - - - -

Riskutskott

Deltagande

9/9

Ordförande

9/9 9/9 6/9

UK-kommittén

Deltagande

Ordförande

5/5 - - - -

UK-kommittén

Deltagande

- - 5/5 -

Styrelsemöten

Deltagande

Ordförande

15/15 15/15 14/15 13/15 14/15

Styrelsemöten

Deltagande

14/15 15/15 15/15 15/15

Egna och

närståendes

aktieinnehav den

31 december 2023

147 482, varav 115 000 A-aktier

i direkt innehav och 32 482 i

indirekt innehav

82 275 000 A-aktier 3 800 A-aktier 1 000 A-aktier 0

Egna och

närståendes

aktieinnehav den

31 december 2023

5 000 B-aktier 47 213 A-aktier 180 000 A-aktier 3 000 A-aktier

Beroende/

oberoende

Oberoende i förhållande till

banken och bankledningen.

Ej oberoende i förhållande till

större aktieägare (vice ord-

förande i AB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till

banken och bankledningen.

Ej oberoende i förhållande till

större aktieägare (ordförande

iAB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Beroende/

oberoende

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktie ägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktie ägare.

Antal uppdrag

Faktiskt antal

uppdrag

Antal uppdrag

Faktiskt antal

uppdrag

Per den 23 februari 2024.

Av årsstämman beslutad ersättning. Summan av ersättningar till styrelsen uppgick 2023 till 19 485 000 kronor. Arja Taaveniku har även erhållit styrelsearvode från Handelsbanken plc om 924071 kronor.

Tillträdde utskottet/kommittén i mars 2023.

Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen.

Antal uppdrag beräknat enligt 10 kap. 8 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, varvid sammanräkning får ske av uppdrag inom samma koncern och i bolag där banken har ett

kvalificerat innehav. Uppdrag i organisationer utan huvudsakligt kommersiellt syfte, bland annat vissa stiftelser och ideella föreningar, räknas inte med.

Har beviljats tillstånd av Finansinspektionen att ha ett ytterligare uppdrag som styrelseledamot i enlighet med 10 kap. 8 b § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Antal uppdrag utan hänsynstagande till i fotnot 5 nämnda beräkningsprinciper.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

79

Namn

Pär Boman

Ordförande

Fredrik Lundberg

Vice ordförande

Jon Fredrik Baksaas

Ledamot

Hélène Barnekow

Ledamot

Stina Bergfors

Ledamot

Namn

Hans Biörck

Ledamot

Kerstin Hessius

Ledamot

Ulf Riese

Ledamot

Arja Taaveniku

Ledamot

Invald år

2006 2002 2003 2022 2021

Invald år

2018 2016 2020 2020

Född

1961 1951 1954 1964 1972

Född

1951 1958 1959 1968

Nationalitet

Svensk Svensk Norsk Svensk Svensk

Nationalitet

Svensk Svensk Svensk Svensk och brittisk

Befattning

och väsentliga

styrelse uppdrag

Ordförande i Svenska Cellulosa

AB SCA och Essity AB  Vice

ordförande i AB Industrivärden

Ledamot i Skanska AB.

Vd och koncernchef i L E Lund-

bergföretagen AB  Ordförande

iHolmen AB, Hufvudstaden AB

och AB Industrivärden  Leda-

mot i L E Lundbergföretagen AB

och Skanska AB.

Ordförande i DNV  Ledamot

i Telefonaktiebolaget

LM Ericsson och Scale Leap

Capital AS.

Ordförande i Mindler  Ledamot

iGN Store Nord och Voyado.

Ledamot i H&M Hennes &

Mauritz samt Tele2.

Befattning

och väsentliga

styrelse uppdrag

Ordförande i Skanska AB. Ordförande i Hemsö Fastighets AB.

 Ledamot i Lumera AB och

Monterro Fund Management AB.

- Ordförande i LSTH Svenska Handels-

fastigheter AB, Polarn Holding AB och

Polarn BidCo AB  Ledamot i Dunelm

PLC och Handelsbanken plc.

Bakgrund

2006–2015 vd och koncernchef

i Handelsbanken.

Koncernchef i L E Lundbergföre-

tagen AB sedan 1981  Verksam

inom Lundbergs sedan 1977.

2008–2016 Ledamot i GSM

Association, ordförande 2013–

2016  2002–2015 Telenor-

koncernen, vd och koncernchef

 1989–2002 Telenorkoncernen,

olika uppdrag inom ekonomi,

ekonomistyrning och ledning

 1988–1989 Aker AS  1985–

1988 Stolt Nielsen Seaway AS

 1979–1985 Det Norske

Veritas, Norge och Japan.

2018–2022 vd Microsoft Sverige

 2014–2018 vd m fl chefsroller

Telia Sverige  2009–2014 Olika

marknadschefsroller inom EMC

Corporation (UK och USA) 

2001–2009 Olika marknads-

chefsroller m m inom Sony

Ericsson Mobile Communica-

tions (USA, UK, Sverige)

 1999–2001 Marknadschef

inom Novo Nordisk (Danmark)

 1995–1999 Olika chefsroller

inom Ericsson  1993–1995

Marknadschef inom Microsoft

Corporation (Malta)  1991–1993

Projektledare/konsult vid Daglig-

varuleverantörers förbund, DLF.

2013–2018 Medgrundare och vd

m fl roller United Screens  2008–

2013 Country Director, Google

och Youtube  2004–2007 vd

m flroller, Carat  2000–2004

Director m fl roller, OMD World-

wide  1999–1999 Account

Manager, TV3 Sweden, Modern

Times Group.

Bakgrund

2001–2011 Skanska, vice vd och

CFO  1998–2001 Autoliv, CFO

 1997–1998 Egen verksamhet

 1977–1997 Olika positioner inom

Esselte.

2004–2022 Tredje AP-fonden, vd

2001–2004 Stockholmsbörsen, vd

 1999–2000 Sveriges Riksbank,

vice riksbankschef  1998 Danske

Bank, vd Asset Management

 1990–1997 ABN Amro Bank/

Alfred Berg  1989–1990 Finans-

tidningen  1986–1989 Riksgälden

 1985–1986 Sveriges Riksbank

 1984–1985 Statskontoret.

Innehaft olika positioner i Handels-

banken  2016–2018 Senior Advisor

 2007–2016 CFO  2004–2007

Chef Handelsbanken Kapitalförvalt-

ning  2004 vice vd i Handelsbanken

 Anställd i Handelsbanken 1983.

2015–2019 Chief Offer and Supply

Chain Officer, Kingfisher plc, vd för

dotterbolag till Kingfisher plc

 2012–2015 vd och koncernchef

Ikanogruppen  2005–2012 Global

Business Area Director IKEA Group

 1989–2005 Olika befattningar i

IKEA Group.

Utbildning

Ingenjörs- och ekonomexamen,

ek. dr. h.c.

Civilekonom och civilingenjör,

drh.c. mult.

Civilekonom och PED från IMD. Civilekonom. Civilekonom, filosofie heders-

doktor.

Utbildning

Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom. Civilekonom.

Ersättning 2023

5 810 000 kr 1 520 000 kr 1 805 000 kr 765 000 kr 1 215 000 kr

Ersättning 2023

2 255 000 kr 1 775 000 kr 2 675 000 kr 1 665 000 kr

Kredit kommitté

Deltagande

Ordförande

12/12 12/12 11/12 - 12/12

Kredit kommitté

Deltagande

12/12 9/12

12/12 12/12

Revisions utskott

Deltagande

7/7 - 6/7 - -

Revisions utskott

Deltagande

7/7 -

Ordförande

7/7 -

Ersättnings-

utskott

Deltagande

Ordförande

11/11 - 11/11 - -

Ersättnings-

utskott

Deltagande

11/11 - - -

Riskutskott

Deltagande

9/9 - - - -

Riskutskott

Deltagande

9/9

Ordförande

9/9 9/9 6/9

UK-kommittén

Deltagande

Ordförande

5/5 - - - -

UK-kommittén

Deltagande

- - 5/5 -

Styrelsemöten

Deltagande

Ordförande

15/15 15/15 14/15 13/15 14/15

Styrelsemöten

Deltagande

14/15 15/15 15/15 15/15

Egna och

närståendes

aktieinnehav den

31 december 2023

147 482, varav 115 000 A-aktier

i direkt innehav och 32 482 i

indirekt innehav

82 275 000 A-aktier 3 800 A-aktier 1 000 A-aktier 0

Egna och

närståendes

aktieinnehav den

31 december 2023

5 000 B-aktier 47 213 A-aktier 180 000 A-aktier 3 000 A-aktier

Beroende/

oberoende

Oberoende i förhållande till

banken och bankledningen.

Ej oberoende i förhållande till

större aktieägare (vice ord-

förande i AB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till

banken och bankledningen.

Ej oberoende i förhållande till

större aktieägare (ordförande

iAB Industrivärden).

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Oberoende i förhållande till

banken, bankledningen och

större aktieägare.

Beroende/

oberoende

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktie ägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och större aktie ägare.

Antal uppdrag

Faktiskt antal

uppdrag

Antal uppdrag

Faktiskt antal

uppdrag

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

80

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Styrelse, forts

Arbetstagarrepresentanter

Namn

Anna Hjelmberg

Arbetstagarrepresentant

Lena Renström

Arbetstagarrepresentant

Stefan Henricson

Arbetstagarrepresentant,

suppleant

Mikael Almvret

Arbetstagarrepresentant,

suppleant

Invald år

2020 2020 2020 2023

Född

1969 1965 1970 1969

Nationalitet

Svensk Svensk Svensk Svensk

Befattning och väsentliga

styrelse uppdrag

Ordförande i Finansförbundets

koncernklubb, Handelsbanken.

Ordförande i Finansförbundets

SE-klubb.

Ledamot i Finansförbundets

SE-klubb.

Styrelseordförande Akademiker-

föreningen i Handelsbanken.

Bakgrund

Försäkringshandläggare Handels-

banken Liv, fackliga förtroende uppdrag

i Handelsbanken-koncernen.

Rådgivartjänster inom Handels-

bankens kontorsrörelse.

Chefs- och rådgivartjänster vid kontor

och regionala huvudkontor i Handels-

banken.

Specialist, systemägare och verk-

samhetsutvecklare inom antipenning-

tvättsområdet, utlandsverksamheten

och Trading.

Utbildning

Ekonomiskt gymnasium. Civilekonom. Ekonomiskt gymnasium. Civilekonom.

Ersättning 2023

0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Kredit kommitté

Deltagande

- - - -

Revisions utskott

Deltagande

- - - -

Ersättningsutskott

Deltagande

- - - -

Riskutskott

Deltagande

- - - -

UK-kommittén

Deltagande

- - - -

Styrelsemöten

Deltagande

15/15 15/15 13/15 10/15

Egna och närståendes

aktieinnehav den 31

december 2023

27 753, varav 27 753 i indirekt

innehav

34 165, varav 34 165 i indirekt

innehav

35 306, varav 35 306 i indirekt

innehav

26 879, varav 26 879 i indirekt

innehav

Beroende/

oberoende

Ej oberoende till banken, och bank-

ledningen (anställd).

Oberoende i förhållande till större

aktieägare.

Ej oberoende till banken, och bank-

ledningen (anställd).

Oberoende i förhållande till större

aktieägare.

Ej oberoende till banken, och bank-

ledningen (anställd).

Oberoende i förhållande till större

aktieägare.

Ej oberoende till banken, och bank-

ledningen (anställd).

Oberoende i förhållande till större

aktieägare.

Antal uppdrag

Faktiskt antal uppdrag

Tidigare medlemmar av styrelsen

Carina Åkerström

Ledamot till och med

december 2023

Invald år: 2019. Född: 1962. Nationalitet: Svensk. Befattning och väsentliga styrelseuppdrag vid utträdet: Ledamot i Holmen AB, SkiStar AB, Kungl.

Ingenjörs-vetenskapsakademiens (IVA) Näringslivsråd, Svenska Bankföreningen och World Childhood Foundation. Bakgrund: 2019–2023 vd och koncernchef

iHandels banken, 2016–2019 vice vd, ställföreträdande koncernchef Handelsbanken. 2010–2019 vice vd, chef för regionbanken Stockholm, 2008–2010 vice vd,

chef för Handelsbanken Östra Sverige. Anställd i Handelsbanken sedan 1986. Utbildning:Jur.kand. Ersättning 2023

: 0 kr. Kreditkommitté deltagande:

12 av 12. UK-kommittén deltagande: 5 av 5. Styrelsemöten deltagande: 15av 15. Egna och närståendes aktieinnehav den 31december 2023:

85730, varav 48 400 A-aktier i direkt innehav och 37 330 i indirekt innehav

. Beroende/oberoende: Ej oberoende i förhållande till banken och bankledningen

(vd). Oberoende i förhållande till större aktieägare. Antaluppdrag

vid utträdet: 3. Faktiskt antal uppdrag

vid utträdet: 6.

Charlotte Uriz

Arbetstagarrepresentant,

suppleant till och med april

2023

Invald år: 2020. Född: 1972. Nationalitet: Svensk. Befattning och väsentliga styrelseuppdrag vid utträdet: Styrelseordförande i Akademikerföreningen

iHandelsbanken. Bakgrund: Styrelseordförande i Akademikerföreningen i Handelsbanken, Specialist samt affärs- och verksamhetsutvecklare inom Cash

Management, Digitala mötesplatser och Trading. Utbildning: Fil. Kand. Ersättning 2023

: 0 kr. Styrelsemöten deltagande: 5 av 15. Egna och närståendes

aktieinnehav den 31december 2023: 15 555,varav 15 555 i indirekt innehav

. Beroende/oberoende: Ej oberoende till banken, och bankledningen (anställd).

Oberoende i förhållande till större aktieägare. Antaluppdrag

vid utträdet: 1. Faktiskt antal uppdrag

vid utträdet: 2.

Per den 23 februari 2024.

Av årsstämman beslutad ersättning. Summan av ersättningar till styrelsen uppgick 2023 till 19 485 000 kronor.

Arbetstagarrepresentant, suppleant sedan maj 2023.

Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen.

Antal uppdrag beräknat enligt 10 kap. 8 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, varvid sammanräkning får ske av uppdrag inom samma koncern och i bolag där banken har ett

kvalificerat innehav. Uppdrag i organisationer utan huvudsakligt kommersiellt syfte, bland annat vissa stiftelser och ideella föreningar, räknas inte med.

Antal uppdrag utan hänsynstagande till i fotnot 5 nämnda beräkningsprinciper.

BOLAGSSTyRNINGSRAppORT | FöRVALTNINGSBERäTTELSE

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

81

Koncernledning

Namn Befattning Född Anställd Aktieinnehav

Arild Andersen

Landchef Norge 1966 2002 Aktieinnehav

Per Beckman

Chief Credit Officer

, tillika vice verkställande direktör 1962 1993 Aktieinnehav

18 361, varav 18 361 i indirekt innehav

Catharina Belfrage Sahlstrand

Chief Sustainability and Climate Officer 1981 2013 Aktieinnehav 5 031, varav 1 867 A-aktier i direkt innehav

och 3 164 i indirekt innehav

Monika Bergström

Chief Compliance Officer 1962 2007 Aktieinnehav

Carl Cederschiöld

Chief Financial Officer (CFO), tillika vice verkställande direktör 1973 1998 Aktieinnehav 27 719, varav 11 400 A-aktier i direkt

innehav

och 16 319 i indirekt innehav

Cecilia Lundin

Chief Human Resources Officer 1970 2023 Aktieinnehav 55, varav 55 B-aktier i direkt innehav

Mattias Forsberg

Chief Information Officer 1972 2020 Aktieinnehav

Michael Green

Koncernchef och verkställande direktör (vd) från och med den

1januari 2024, dessförinnan Landchef Sverige

1966 1994 Aktieinnehav 94 037, varav 70 000 A-aktier i direkt

innehav

och 24 037 i indirekt innehav

Maria Hedin

Chief Risk Officer (CRO) 1964 2010 Aktieinnehav 6 023, varav 246 B-aktier i direkt innehav

och 5 777 i indirekt innehav

Dan Lindwall

Head of Capital Markets 1965 2000 Aktieinnehav

10 036, varav 10 036 i indirekt innehav

Martin Noréus

Chief Strategy Officer 1974 2020 Aktieinnehav

Anna Possne

Head of Products and Offerings 1984 2008 Aktieinnehav

8 812, varav 8 812 i indirekt innehav

Mikael Sörensen

Vd Handelsbanken plc,

tillika Landchef Storbritannien

1966 1994 Aktieinnehav

2 185, varav 2 185 i indirekt innehav

Martin Wasteson

Chief Legal Officer 1971 2012 Aktieinnehav

2 998, varav 2998 i indirekt innehav

Tabellen visar koncernledningen den 23 februari 2024. Den 6 september 2023 lämnade Robert Radway koncernledningen då han frånträdde sin tjänst som Chief Credit Officer. Han är född

1986ochanställdes 2010. Hans aktieinnehav var 7 313, varav 7 313 i indirekt innehav. Vid årsskiftet lämnade Carina Åkerström koncernledningen då hon frånträdde sin tjänst som koncernchef

och verkställande direktör. Hon är född 1962 och anställdes 1986. Hennes aktieinnehav var 85 730, varav 48 400 A-aktier i direkt innehav och 37 330 i indirekt innehav. Den 9 januari 2024

lämnade Louise Sander koncernledningen och hon frånträdde sin tjänst som Chief Communication Officer den 19 januari 2024. Hon är född 1969 och anställdes 2013. Hennes aktieinnehav var

3 005, varav 320 A-aktier och 440 B-aktier i direkt innehav och 2 235 i indirekt innehav. Angående definitionerna av direkt respektive indirekt aktieinnehav i denna fotnot, se fotnoterna 2 och 5.

Direkt innehav av aktier avser eget och närståendes innehav av aktier i Handelsbanken den 31 december 2023.

Tillförordnad Chief Credit Officer från och med den 22 juni 2023 samt Chief Credit Officer från och med den 18 oktober 2023.

Adjungerad fram till den 22 juni 2023.

Avser indirekt innehav av aktier i Handelsbanken via resultatandelssystemet Oktogonen den 31 december 2023.

Adjungerad medlem i koncernledningen.

Tillträdde den 22 maj 2023.

INNEHÅLL

Resultaträkning 83

Totalresultat 84

Balansräkning 85

Förändring i eget kapital 86

Kassaflödesanalys 87

Noter 89

Väsentliga redovisningsprinciper

Risk- och kapitalhantering

Räntenetto

139

Provisionsnetto

139

Nettoresultat av finansiella

transaktioner 141

Försäkringsnetto

141

Övriga intäkter

141

Personalkostnader

141

Övriga kostnader

147

K10

Kreditförluster 147

K11

Vinster/förluster vid avyttring

av materiella och immateriella

tillgångar 154

K12

Riskskatt och resolutionsavgift

154

K13

Resultat per aktie

154

K14

Tillgångar och skulder som

innehas för försäljning samt

avvecklad verksamhet 155

K15

Övrig utlåning till centralbanker

158

K16

Utlåning till övriga kreditinstitut

158

K17

Utlåning till allmänheten

158

K18

Räntebärande värdepapper

159

K19

Aktier och andelar

159

K20

Andelar i intresseföretag

och joint ventures 160

K21

Tillgångar där kunden står

värdeförändringsrisken 160

K22

Derivatinstrument

161

K23

Säkringsredovisning

162

K24

Kvittning av finansiella instrument

166

K25

Immateriella tillgångar

167

K26

Fastigheter och inventarier

168

K27

Övriga tillgångar

169

K28

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 169

K29

Skulder till kreditinstitut

169

K30

In- och upplåning från

allmänheten 170

K31

Skulder där kunden står

värdeförändringsrisken 170

K32

Emitterade värdepapper

171

K33

Korta positioner

171

K34

Försäkringsskulder

172

K35

Skatter

177

K36

Avsättningar

178

K37

Övriga skulder

179

K38

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 179

K39

Efterställda skulder

179

K40

Specifikation av förändringar

i eget kapital 180

K41

Klassificering av finansiella

tillgångar och skulder 181

K42

Värdering av finansiella

instrument till verkligt värde 182

K43

Ställda och mottagna

säkerheter samt överförda

finansiella tillgångar 185

K44

Eventualförpliktelser

186

K45

Leasing

186

K46

Segmentinformation

188

K47

Geografisk information

190

K48

Tillgångar och skulder i valuta

191

K49

Innehav i icke-konsoliderade

strukturerade företag 192

K50

Upplysningar om närstående

192

K51

Händelser efter balansdagen

192

K52

Övergång till IFRS 17

193

K53

Kapitaltäckning

195

Finansiella rapporter

Koncernen

82

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Resultaträkning Koncernen

Koncernen
mkr		2023	2022
Ränteintäkter	Not K3	159 805	67 407
varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning		133 602	59 702
Räntekostnader	Not K3	-112 227	-30 793
Räntenetto		47 578	36 614
Provisionsintäkter	Not K4	12 559	12 277
Provisionskostnader	Not K4	-1 421	-1 296
Provisionsnetto		11 139	10 981
Nettoresultat av finansiella transaktioner	Not K5	2 661	1 540
Försäkringsresultat		157	280
Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning		336	-291
Försäkringsnetto	Not K6	493	-11
Övriga utdelningsintäkter		3	17
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat	Not K20	51	-13
Övriga intäkter	Not K7	325	1 246
Summa intäkter		62 249	50 375
Personalkostnader	Not K8	-13 642	-13 040
Övriga kostnader	Not K9	-7 796	-6 526
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	Not K25, K26	-1 743	-1 646
Summa kostnader		-23 182	-21 212
Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift		39 067	29 163
Kreditförluster, netto	Not K10	-141	-47
Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	Not K11	20	24
Riskskatt och resolutionsavgift	Not K12	-2 624	-2 311
Rörelseresultat		36 322	26 829
Skatter	Not K35	-8 417	-5 431
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		27 905	21 398
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt	Not K14	1 209	280
Årets resultat		29 114	21 678
varav tillhör
Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB		29 107	21 676
varav hänförligt till kvarvarande verksamhet		27 898	21 395
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		1 209	281
Innehav utan bestämmande inflytande		8	1
Resultat per aktie, total verksamhet, kr	Not K13	14,70	10,95
efter utspädning	Not K13	14,70	10,95
Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr	Not K13	14,09	10,81
efter utspädning	Not K13	14,09	10,81
Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr	Not K13	0,61	0,14
efter utspädning	Not K13	0,61	0,14

RESuLTATRäKNING | KONCERNEN

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

83

Totalresultat Koncernen

Koncernen
mkr	2023	2022
Årets resultat	29 114	21 678
Övrigt totalresultat
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Förmånsbestämda pensionsplaner	-2 226	3 049
Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	63	41
Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	439	-642
varav förmånsbestämda pensioner	450	-622
varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-11	-19
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	-1 724	2 448
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	614	-2 640
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	25	-60
Försäkringsavtal	-396	793
Årets omräkningsdifferens	-1 078	2 312
varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	31	-297
Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	113	-15
varav kassaflödessäkringar	-127	544
varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-5	6
varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	-6	61
varav omräkningsdifferens	251	-626
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	-722	390
Summa övrigt totalresultat	-2 447	2 838
Årets totalresultat	26 667	24 516
varav tillhör
Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB	26 662	24 516
Innehav utan bestämmande inflytande	5	1

Årets omklassificeringar till resultaträkningen framgår av Förändring i eget kapital.

TOTALRESuLTAT | KONCERNEN

84

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Balansräkning Koncernen

Koncernen
mkr		2023	2022
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		476 171	475 868
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15	6 282	4 604
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18	199 128	132 778
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16	19 294	9 411
Utlåning till allmänheten	Not K17	2 291 808	2 315 818
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring		-9 657	-16 616
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18	50 087	32 697
Aktier och andelar	Not K19	12 216	12 813
Andelar i intresseföretag och joint ventures	Not K20	657	561
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	Not K21	244 893	212 966
Derivatinstrument	Not K22	30 110	36 261
Immateriella tillgångar	Not K25	8 567	8 402
Fastigheter och inventarier	Not K26	4 777	4 914
Aktuella skattefordringar		203	160
Uppskjutna skattefordringar	Not K35	358	1 590
Pensionstillgångar	Not K8	11 699	12 875
Tillgångar som innehas för försäljning	Not K14	178 590	191 916
Övriga tillgångar	Not K27	10 276	14 721
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	Not K28	2 331	1 979
Summa tillgångar	Not K41	3 537 792	3 453 718
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder till kreditinstitut	Not K29	90 143	81 693
In- och upplåning från allmänheten	Not K30	1 298 480	1 318 925
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	Not K31	245 100	212 966
Emitterade värdepapper	Not K32	1 523 481	1 474 801
Derivatinstrument	Not K22	34 238	29 040
Korta positioner	Not K33	2 364	1 939
Försäkringsskulder	Not K34	8 407	8 546
Aktuella skatteskulder		1 211	217
Uppskjutna skatteskulder	Not K35	3 969	5 614
Avsättningar	Not K36	601	591
Skulder som innehas för försäljning	Not K14	63 721	68 938
Övriga skulder	Not K37	14 882	10 454
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Not K38	2 990	3 565
Efterställda skulder	Not K39	43 117	42 404
Summa skulder	Not K41	3 332 706	3 259 694
Innehav utan bestämmande inflytande		8	3
Aktiekapital		3 069	3 069
Överkursfond		8 758	8 758
Reserver	Not K40	16 239	18 684
Balanserad vinst		147 905	141 834
Årets resultat, tillhörande aktieägare i Svenska Handelsbanken AB		29 107	21 676
Summa eget kapital		205 085	194 024
Summa skulder och eget kapital		3 537 792	3 453 718

BALANSRäKNING | KONCERNEN

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

85

Förändring i eget kapital Koncernen

Koncernen 2023			Förmåns-					Balanserade
			bestämda		Verkligt			vinstmedel	Innehav utan
	Aktie-	Överkurs-	pensions-	Säkrings-	värde-	Försäkrings-	Omräknings-	inkl årets	bestämmande
mkr	kapital	fond	planer	reserv	reserv	avtal	reserv	resultat	inflytande	Totalt
Ingående eget kapital 2023	3 069	8 758	13 739	-307	126	793	4 332	163 510	3	194 024
Årets resultat								29 107	8	29 114
Övrigt totalresultat			-1 776	488	71	-396	-831		-3	-2 447
varav omklassificering inom eget kapital			49				-284			-235
Årets totalresultat			-1 776	488	71	-396	-831	29 107	5	26 667
Omklassificerat till balanserat resultat								235		235
Utdelning								-15 840		-15 840
Aktierelaterad ersättning till anställda
i Handelsbanken plc								79		79
Återköp egna aktier								-79		-79
Förändring i innehav utan bestämmande
inflytande
Utgående eget kapital 2023	3 069	8 758	11 963	181	197	396	3 502	177 011	8	205 085

Koncernen 2022			Förmåns-					Balanserade
			bestämda		Verkligt			vinstmedel	Innehav utan
	Aktie-	Överkurs-	pensions-	Säkrings-	värde-	Försäkrings-	Omräknings-	inkl årets	bestämmande
mkr	kapital	fond	planer	reserv	reserv	avtal	reserv	resultat	inflytande	Totalt
Utgående eget kapital 2021	3 069	8 758	11 313	1 789	158		2 585	154 034	25	181 731
Effekt av övergången till IFRS 17								-3 010		-3 010
Skatteeffekt vid övergång till IFRS 17								3		3
Ingående eget kapital 2022	3 069	8 758	11 313	1 789	158		2 585	151 027	25	178 724
Årets resultat								21 676	1	21 678
Övrigt totalresultat			2 427	-2 096	-32	793	1 747		0	2 838
varav omklassificering inom eget kapital					-91		-615			-706
Årets totalresultat			2 427	-2 096	-32	793	1 747	21 676	1	24 516
Omklassificerat till balanserat resultat								706		706
Utdelning								-9 900		-9 900
Aktierelaterad ersättning till anställda
i Handelsbanken plc								25		25
Återköp egna aktier								-25		-25
Förändring i innehav utan bestämmande
inflytande									-23	-23
Utgående eget kapital 2022	3 069	8 758	13 739	-307	126	793	4 332	163 510	3	194 024

Från och med intjänandeåret 2020 omfattas samtliga anställda i Handelsbanken plc av ett program för aktierelaterad ersättning (Share Incentive Plan (“SIP”)).

FöRäNDRING I EGET KApITAL | KONCERNEN

86

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Kassaflödesanalys Koncernen

Koncernen
mkr	2023	2022
LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat	36 322	26 829
Resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, före skatt	1 394	1 453
varav inbetalda räntor	162 813	67 586
varav utbetalda räntor	-112 316	-28 169
varav inbetalda utdelningar	47	62
Justering från rörelseresultat till investeringsverksamhet		-333
varav till Avyttring av verksamhet och dotterbolag		-751
varav till Försäljning av aktier och andelar		418
Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet
Kreditförluster	254	284
Orealiserade värdeförändringar	-1 095	-2 244
Av- och nedskrivningar	1 748	4 301
Betalda inkomstskatter	-7 681	-6 419
Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
Övrig utlåning till centralbanker	475	-31 157
Utlåning till övriga kreditinstitut	-9 882	11 377
Utlåning till allmänheten	27 892	-137 712
Räntebärande värdepapper och aktier	-80 826	-27 912
Skulder till kreditinstitut	8 752	-863
In- och upplåning från allmänheten	-26 249	27 572
Emitterade värdepapper	48 680	121 034
Derivatinstrument, nettopositioner	11 559	7 453
Korta positioner	209	-2 010
Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder	7 396	-7 975
Övrigt	4 178	-21 976
Kassaflöde från löpande verksamhet	23 125	-38 298
INVESTERINGSVERKSAMHET
Avyttring av verksamhet och dotterbolag		49 238
Förvärv av och tillskott till intresseföretag och joint ventures	-53	-194
Försäljning av aktier och andelar		183
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-832	-786
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	326	482
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-957	-711
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-1 517	48 212
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Amortering efterställda skulder	-8 351	-3 000
Emission efterställda skulder	8 635	11 845
Utbetald utdelning	-15 840	-9 900
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-15 556	-1 055
Årets kassaflöde	6 052	8 859
Likvida medel vid årets början	475 882	439 964
Kassaflöde från löpande verksamhet	23 125	-38 298
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-1 517	48 212
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-15 556	-1 055
Kursdifferens i likvida medel	-5 753	27 059
Likvida medel vid årets slut	476 181	475 882

Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet har justerats för transaktioner som

inte medfört in- eller utbetalningar, t ex avskrivningar och kreditförluster.

Kassaflödesanalysen i tabellen ovan inkluderar avvecklad verksamhet i Finland, se not K14. I jämförelsesiffrorna ingår även tidigare avvecklad verksamhet i Danmark.

KASSAFLöDESANALyS | KONCERNEN

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

87

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten
mkr	2023	2022
Ingående balans	42 404	32 257
Kassaflöde	284	8 845
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar	-770	3 371
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar	1 153	-2 378
Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor	46	309
Summa skulder i finansieringsverksamheten	43 117	42 404
Avyttring av verksamhet och dotterbolag
mkr		2022
Köpeskilling
Total köpeskilling		51 782
Avgår likvida medel som ingår i överlåtelsen		-743
Fordran köpare		-1 802
Erhållen likvid		49 238
Tillgångar och skulder som avyttrats
Utlåning till övriga kreditinstitut		1 036
Utlåning till allmänheten		99 598
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken		5 480
Andra tillgångar		608
Summa tillgångar		106 722
Skulder till kreditinstitut		374
In- och upplåning från allmänheten		52 043
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken		5 480
Andra skulder		338
Summa skulder		58 235
Kassaflöde från löpande verksamhet		751
Köpeskillingen erhålls i sin helhet i likvida medel.

Kassaflödesanalys Koncernen, forts

KASSAFLöDESANALyS | KONCERNEN

88

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Noter Koncernen

INNEHÅLL

1. Lag- och föreskriftsenlighet

2. Förändrade redovisningsprinciper

3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats

4. Finansiella instrument

5. Principer för värdering av finansiella

tillgångar och skulder till verkligt värde

6. Kreditförluster

7. Säkringsredovisning

8. Benchmarkreformen

9. Försäkringsverksamhet

10. Tillgångar som innehas för försäljning samt

redovisning av avvecklad verksamhet

11. Eget kapital

12. Intäkter

13. Ersättningar till anställda

14. Uppskattningar och väsentliga

bedömningar

1. LAG- OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET

Grunder för redovisningen

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet

med de internationella redovisningsstandarder

(IFRS) och tolkningar av dessa standarder som

antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg

som följer av lagen 1995:1559 om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter

och allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredo-

visning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

I koncernredovisningen tillämpas även RFR 1

Kompletterande redovisningsregler för koncer-

ner och uttalanden från Rådet för finansiell rap-

portering. Redovisningen presenteras i svenska

kronor och alla värden är avrundade till miljoner

kronor (mkr) om inget annat anges. Moder-

bolagets redovisningsprinciper framgår av

not M1.

Avgivande, fastställelse av årsredovisningen

samt företagsinformation

Svenska Handelsbanken Aktiebolag års- och

koncernredovisning avseende perioden

2023-01-01–2023-12-31 godkändes för utfär-

dande av styrelsen och verkställande direktören

den 19 februari 2024 och blir föremål för fast-

ställelse på årsstämman den 20 mars 2024.

Moderbolaget Svenska Handelsbanken AB

(publ) har sitt säte i Stockholm med adress

Kungsträdgårdsgatan 2, 106 70 Stockholm,

Sverige. Handelsbanken är ett kreditinstitut som

erbjuder finansiella tjänster och produkter på

hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien,

Norge och Nederländerna. Verksamheten

beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen.

2. FÖRÄNDRADE

REDOVISNINGSPRINCIPER

IFRS 17 Försäkringsavtal

Den 1 januari 2023 trädde IFRS 17 Försäkrings-

avtal, som ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal,

ikraft för tillämpning i EU. Standarden tillämpas

från och med räkenskapsåret 2023 i Handels-

bankens koncernredovisning med övergångs-

dag den 1 januari 2022. IFRS 17 medför en för-

ändring av hur försäkringsavtal ska klassificeras,

värderas och presenteras. Standarden medför

även förändrade upplysningskrav.

Reglerna för klassificering i IFRS 17 har med-

fört att traditionell livförsäkring klassificeras

som försäkringsavtal i sin helhet. I enlighet med

separationsreglerna i IFRS 4 redovisades spar-

försäkringsmomentet i dessa avtal enligt IFRS 9.

De nya värderingsmodellerna som införts med

anledning av IFRS 17 innebär nya principer,

uppskattningar och bedömningar vilket medfört

att posten försäkringsskulder har ökat. IFRS 17

påverkar inte presentationen i balansräkningen,

men presentationen av intäkter och kostnader

hänförliga till försäkringsavtal har förändrats.

Den kvantitativa effekten av övergången till IFRS

17 uppgick till cirka -3 mdkr efter skatt vilken

ökade balansposten Försäkringsskulder och

minskade koncernens balanserade vinstmedel

inom eget kapital vid ingången av jämförelseåret

2022. Effekten är främst hänförlig till ändrad redo-

visningsprincip för sparförsäkringsmomentet i

traditionell livförsäkring. Standarden har inte haft

någon inverkan på Handelsbankens kapital-

täckning eller stora exponeringar eftersom

bankens försäkringsverksamhet inte ingår i kon-

soliderad situation. Handelsbanken har räknat

om jämförelsetalen för 2022 och visar över-

gången till IFRS 17 i tabell, se not K52.

Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter (upplysningar om redovisnings-

principer)

Ändringar i IAS 1 har genomförts som innebär

att tidigare krav att upplysa om betydande redo-

visningsprinciper har ersatts med ett krav att

upplysa om väsentliga redovisningsprinciper.

Förändringarna har godkänts av EU och gäller

från och med räkenskapsåret 2023, med möj-

lighet till tillämpning i förtid. Handelsbanken till-

lämpar ändringarna från och med räkenskaps-

året 2023. Syftet med ändringarna är att ett

företag ska lämna väsentlig information om

redovisningsprinciper. Information om redo-

visningsprinciper är väsentlig om den, när den

beaktas tillsammans med annan information

i ett företags finansiella rapporter, rimligen kan

förväntas påverka beslut som de primära an-

vändarna av de finansiella rapporterna fattar på

grundval av dessa rapporter. Även om en trans-

aktion eller annan händelse är väsentlig på grund

av beloppet, kan information om redovisnings-

principer utelämnas om informationen i sig inte

är väsentlig för förståelsen av företagets redo-

visning av just den specifika transaktionen eller

händelsen. Ändringarna i IAS 1 anger vidare att

information om redovisningsprinciper som är

före tags specifika ger en mer användbar infor-

mation till användarna av de finansiella rappor-

terna. Banken lämnar upplysningar om väsent-

liga redovisningsprinciper i Not K1.

Övriga förändringar i redovisningsregelverk

Övriga förändringar i redovisningsregelverken

som började gälla den 1 januari 2023 har inte

haft någon påverkan på koncernens och moder-

bolagets redovisning.

De redovisningsprinciper och beräknings-

metoder som tillämpats av koncernen under

räkenskapsåret överensstämmer i övrigt med

de principer som tillämpades i Års- och hållbar-

hetsredovisningen för 2022.

3. FÖRÄNDRINGAR I IFRS SOM ÄNNU

INTE TILLÄMPATS

IAS 12

Reglerna för globala minimibeskattning (Pelare

2) är antagna för tillämpning av EU. Samtliga

medlemsländer kommer att införa nationella

regler som kräver att koncerner, både inter-

nationella och nationella, med en sammanlagd

årlig omsättning på 750 miljoner euro eller högre

beskattas enligt Pelare 2 reglerna. I Sverige

där koncernen har sitt säte har lag förslag, ”Till-

läggsskatt för företag i stora kon cerner”, god-

känts av Riskdagen och träder i kraft från och

med räkenskapsåret 2024. Syftet med reglerna

är att förhindra multinationella företag från att

flytta vinster till lågbeskattade länder. För

banken innebär reglerna att samtliga länder

i vilka banken bedriver verksamhet, omfattas

av en global lägsta bolagsskattesats på 15%.

Vidare har Handelsbanken från och med

räkenskapsåret 2023 valt att tillämpa undan-

taget i IAS 12 från att redovisa upp skjuten

skatt avseende tilläggsskatt. Handels bankens

bedömning är att reglerna inte kommer att få

någon väsentlig inverkan på Handels bankens

finansiella rapporter, kapitaltäckning eller stora

exponeringar.

Övriga kommande förändringar

i redovisningsregelverk

Övriga kommande förändringar i redovisnings-

regelverken som är utfärdade för tillämpning

bedöms inte få någon väsentlig inverkan på

Handelsbankens finansiella rapporter, kapital-

täckning, stora exponeringar eller andra för-

hållanden enligt tillämpliga rörelseregler .

Väsentliga redovisningsprinciper

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

89

4. FINANSIELLA INSTRUMENT

(IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT,

IAS 32 FINANSIELLA INSTRUMENT:

KLASSIFICERING)

Redovisning och bortbokning

Köp och försäljning av aktier samt penning-

och kapitalmarknadsinstrument på avistamark-

naden redovisas på affärsdagen. Motsvarande

gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar

och skulder redovisas normalt på likviddagen.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräk-

ningen när de avtalsenliga rättigheterna till de

kassaflöden som härrör från tillgången upphör

eller när samtliga risker och fördelar förknip-

pade med tillgången överförs till någon annan.

En finansiell skuld tas bort från balansräk-

ningen när förpliktelsen fullgjorts, upphör eller

annulleras.

Värderingskategorier

Finansiella tillgångar delas in i någon av följande

värderingskategorier:

1. upplupet anskaffningsvärde

2. verkligt värde via övrigt totalresultat

3. verkligt värde via resultaträkningen

a) obligatoriskt

b) verkligt värdeoptionen.

Utgångspunkten för att klassificera finansiella

tillgångar i respektive värderingskategori är före-

tagets affärsmodell för förvaltning av tillgångarna

och tillgångens avtalsenliga villkor.

Finansiella skulder delas in i någon av följande

värderingskategorier:

1. upplupet anskaffningsvärde

2. verkligt värde via resultaträkningen

a) obligatoriskt

b) verkligt värdeoptionen.

Finansiella skulder ska som huvudregel redo-

visas till upplupet anskaffningsvärde. Undan-

taget är finansiella skulder som obligatoriskt ska

värderas till verkligt värde via resultaträkningen,

exempelvis derivat, samt skulder som vid första

redovisningstillfället oåterkalleligen identifierats

att värderas till verkligt värde (verkligt värde-

optionen).

Finansiella tillgångar respektive skulder som

redovisas på samma rad i balansräkningen kan

klassificeras i olika värderingskategorier, se not

K41.

Vid första redovisningstillfället redovisas alla

finansiella tillgångar och skulder till verkligt

värde. För finansiella instrument som värderas

till verkligt värde via resultaträkningen förs trans-

aktionskostnader direkt till resultaträkningen vid

anskaffningstillfället. För övriga finansiella instru-

ment räknas transaktionskostnader in i anskaff-

ningsvärdet.

Bedömning av affärsmodell för finansiella

tillgångar

Bedömning av affärsmodellen för förvaltningen

av finansiella tillgångar är avgörande för uppdel-

ningen i värderingskategorier. För att fastställa

affärsmodell har Handelsbanken delat in de

finansiella tillgångarna i portföljer utifrån hur de

styrs, rapporteras och utvärderas av bankens

ledning. När affärsmodell bestäms för respek-

tive portfölj beaktas faktorer såsom angivna rikt-

linjer och mål med en portfölj och hur dessa

genomförs i verksamheten, de risker som på-

verkar portföljens resultat och hur dessa risker

hanteras samt frekvens, volym, orsak och tid-

punkt för försäljningar.

Bedömning av finansiella tillgångars

avtalsenliga villkor

Bedömningen av om avtalsenliga kassaflöden

enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta

har betydelse för uppdelningen i värderingska-

tegorier. Vid denna bedömning definieras kapital-

beloppet som den finansiella tillgångens verkliga

värde vid första redovisningstillfället. Ränta defi-

nieras som ersättning för pengars tidsvärde,

kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker

(till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till

exempel administrativa kostnader) samt vinst-

marginal. Om den finansiella tillgången har

avtalsvillkor som kan ändra tidpunkten eller

beloppen i de avtalsenliga kassaflödena, modi-

fierar ersättningen för pengars tidsvärde, med-

för hävstångseffekt eller extra kostnader vid

förskottsbetalning och förlängning bedöms

kassa flödena inte enbart bestå av kapitalbelopp

och ränta.

Upplupet anskaffningsvärde

En finansiell tillgång ska värderas till upplupet

anskaffningsvärde om båda följande villkor är

uppfyllda:

• Syftet med affärsmodellen är att erhålla avtals-

enliga kassaflöden.

• De avtalsenliga kassaflödena är enbart betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella tillgångar i värderingskategorin

består av utlåning och innehav i räntebärande

värdepapper. Dessa tillgångar är föremål för

nedskrivningsprövning . Finansiella skulder i vär-

deringskategorin består i huvudsak av skulder

till kreditinstitut, in- och upplåning från allmän-

heten samt emitterade värdepapper.

Upplupet anskaffningsvärde utgörs av det

diskonterade nuvärdet av alla framtida betal-

ningar hänförliga till instrumentet där diskonte-

ringsräntan utgörs av instrumentets effektiv-

ränta vid anskaffningstillfället. Räntor och

kreditförluster redovisas i posterna Räntenetto

respektive Kreditförluster. Ränteskillnads-

ersättning för förtidsinlöst utlåning, realisations-

resultat som genereras vid återköp av egna

emitterade värdepapper samt valutakurseffek-

ter redovisas i posten Nettoresultat av finan-

siella transaktioner.

Verkligt värde via övrigt totalresultat

En finansiell tillgång ska värderas till verkligt

värde via övrigt totalresultat om båda följande

villkor är uppfyllda :

• Syftet med affärsmodellen är både att erhålla

avtalsenliga kassaflöden och att sälja till-

gången.

• De avtalsenliga kassaflödena är enbart betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta.

I värderingskategorin redovisas räntebärande

värdepapper i bankens likviditetsportfölj som

uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar

är föremål för nedskrivningsprövning . Ränte-

intäkter redovisas i räntenettot. Valutakurs-

effekter och kreditförluster redovisas i posten

Nettoresultat av finansiella transaktioner. Oreali-

serade värdeförändringar redovisas i övrigt

totalresultat och omklassificeras till resultat-

räkningen vid försäljning i posten Nettoresultat

av finansiella transaktioner.

Vid första redovisningstillfället är det tillåtet att

oåterkalleligen klassificera egetkapitalinstru-

ment som inte innehas i handelssyfte till verkligt

värde via övrigt totalresultat. Denna värderings-

princip tillämpas för vissa aktieinnehav i företag

som utför stödjande verksamhet för banken,

exempelvis andelar i clearingorganisationer och

infrastruktursamarbeten på bankens hemma-

marknader. Efterföljande värdeförändringar,

såväl orealiserade som realiserade inklusive

valutakursresultat, redovisas i övrigt totalresul-

tat. Realiserade värdeförändringar omklassifice-

ras inom eget kapital till balanserade vinst-

medel, det vill säga inte till resultaträkningen.

Endast utdelningsintäkter från dessa innehav

redovisas i resultaträkningen.

Verkligt värde via resultaträkningen,

obligatoriskt

Om en finansiell tillgång inte uppfyller villkoren

för värdering till upplupet anskaffningsvärde eller

till verkligt värde via övrigt totalresultat, ska den

värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella tillgångar och skulder som innehas

för handel klassificeras alltid till verkligt värde via

resultaträkningen, liksom finansiella tillgångar

som förvaltas och utvärderas baserat på verk-

liga värden.

Denna värderingskategorin består i huvudsak

av noterade aktier, fondandelar, räntebärande

värdepapper samt derivat. Räntor, utdelningar,

valutakurseffekter samt orealiserade och reali-

serade värdeförändringar redovisas i posten

Nettoresultat av finansiella transaktioner. För

redovisning av derivat i säkringsredovisning,

se punkt 7.

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt

värdeoptionen

Vid första redovisningstillfället finns en möjlighet

att oåterkalleligen identifiera en finansiell tillgång

såsom värderad till verkligt värde via resultat-

räkningen, om detta eliminerar eller i betydande

utsträckning minskar inkonsekvenser i värdering

eller redovisning som annars skulle uppkomma

vid värdering av tillgången.

Motsvarande möjlighet finns att vid första

redovisningstillfället oåterkalleligen identifiera

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

90

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

en finansiell skuld såsom värderad till verkligt

värde via resultaträkningen, om något av följande

villkor är uppfyllda:

• Det eliminerar eller i betydande utsträckning

minskar inkonsekvenser i värdering eller redo-

visning som annars skulle uppkomma vid

värdering av skulden.

• En grupp av finansiella skulder, eller en grupp

av både finansiella tillgångar och finansiella

skulder, förvaltas och utvärderas baserat på

verkligt värde i enlighet med en dokumente-

rad riskhanterings- eller investeringsstrategi.

Intern information om dessa instrument till-

handahålls bankens ledning baserat på verk-

liga värden.

Denna värderingsprincip tillämpas för att und-

vika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar

och skulder som utgör motpositioner till varan-

dra och förvaltas på portföljbasis, till exempel

skulder till följd av fondförsäkringsavtal och vissa

innehav i likviditetsportföljen som säkras med

ekonomiska säkringar. Orealiserade och reali-

serade värdeförändringar redovisas i posten

Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ränta

redovisas i räntenettot.

Omklassificeringar av finansiella instrument

Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte

efter det första redovisningstillfället. Omklassifi-

cering är tillåten om banken i sällsynta fall skulle

byta affärsmodell för förvaltningen av en portfölj

av finansiella tillgångar. Omklassificering av

finansiella skulder är inte tillåtet efter det första

redovisningstillfället.

Finansiella garantier och lånelöften

Utställda finansiella garantier innebär ett åtag-

ande att ersätta innehavaren av ett skuldinstru-

ment (lån och räntebärande värdepapper) för

förluster denne ådrar sig på grund av att en

angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall

enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditga-

ranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti

motsvaras vid utfärdandet av den mottagna

premien. Vid första redovisningstillfället redovi-

sas den mottagna premien för garantin som en

skuld i balansposten Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter. Därefter värderas garantin

till det högre av den periodiserade premien och

reserven för den förväntade förlusten. Premier

för utställda finansiella garantier periodiseras i

provisionsnettot över garantins löptid. Därutöver

redovisas det totala garanterade beloppet hän-

förligt till utställda garantier som en ansvarsför-

bindelse utanför balansräkningen, se not K44.

Lånelöften redovisas som ett åtagande utan-

för balansräkningen fram till lånets likviddag, se

not K44. Erhållna avgifter för lånelöften periodi-

seras i provisionsnettot över åtagandets löptid,

såvida det inte är mycket sannolikt att löftet

kommer att infrias då avgiften ingår i lånets

effektivränta. Finansiella garantier och oåterkal-

leliga lånelöften är föremål för nedskrivnings-

prövning .

Sammansatta finansiella instrument

Ett sammansatt finansiellt instrument består

av en derivatkomponent, ett så kallat inbäddat

derivat, och ett värdkontrakt som inte är ett deri-

vat. Om värdkontraktet i ett sammansatt finan-

siellt instrument är en finansiell skuld ska ett

inbäddat derivat skiljas från värdkontraktet och

redovisas som ett derivat om samtliga nedan-

stående villkor är uppfyllda:

• Det inbäddade derivatets ekonomiska egen-

skaper och risker är inte nära förknippade

med värdkontraktets ekonomiska egenska-

per och risker.

• Ett separat instrument med samma villkor

som det inbäddade derivatet skulle uppfylla

definitionen på ett derivat.

• Det sammansatta finansiella instrumentet

värderas inte till verkligt värde via resultaträk-

ningen. Följaktligen avskiljs inte derivat inbäd-

dade i finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen.

Exempelvis särredovisas det inbäddade deri-

vatet i emitterade aktieindexobligationer och

andra strukturerade produkter.

Inbäddade derivat i finansiella tillgångar sär-

redovisas ej. Finansiella tillgångar med inbäd-

dade derivat beaktas i sin helhet vid bedöm-

ningen av om avtalsenliga kassaflöden endast

är betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Värdet av konverteringsrätten i emitterade

konvertibla skuldebrev särredovisas som eget

kapital. Värdet av konverteringsrätten fastställs

vid emissionstillfället som skillnaden mellan det

verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet

som helhet minskat med det verkliga värdet på

skuldkomponenten. Konverteringsrättens redo-

visade värde justeras inte under skuldebrevets

löptid. Skuldkomponenten värderas och redovi-

sas till verkligt värde i balansräkningen vid emis-

sionstillfället. Under löptiden redovisas skuld-

komponenten till upplupet anskaffningsvärde

baserat på ursprunglig effektivränta.

Återköpstransaktioner

Med återköpsavtal, eller repotransaktioner,

avses avtal där parterna samtidigt har kommit

överens om försäljning och återköp av ett visst

värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värde-

papper som säljs i en repotransaktion (återköps-

avtal) kvarstår i balansräkningen under trans-

aktionens löptid eftersom koncernen under

transaktionens löptid är exponerad emot värde-

papprets värdeförändringsrisk. Det sålda vär-

depappret redovisas därutöver utanför balans-

räkningen som ställd säkerhet. Erhållen likvid

redovisas beroende på motpart som Skuld till

kreditinstitut eller In- och upplåning från allmän-

heten . Värdepapper som köps i en repotransak-

tion (omvända återköpsavtal) redovisas på

motsvarande sätt, det vill säga värdepappret

redovisas inte i balansräkningen under transak-

tionens löptid. Den erlagda likviden redovisas

beroende på motpart som Övrig utlåning till

centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitu t

eller Utlåning till allmänheten. Mottagna panter

som sålts vidare under återköpsavtal redovisas

som åtagande utanför balansräkningen.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånats ut kvarstår i balans-

räkningen då koncernen fortsatt är exponerad

mot värdepapprets värdeförändringsrisk och

redovisas därutöver utanför balansräkningen

som Ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas

inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs

(så kallad blankning). Om de säljs redovisas ett

värde motsvarande det avyttrade värdepapp-

rets verkliga värde som skuld. Inlånade värde-

papper som vidareutlånats redovisas som åtag-

ande utanför balansräkningen.

Derivatinstrument

Samtliga derivat redovisas i balansräkningen

och värderas till verkligt värde. Derivat med

positiva verkliga värden redovisas på tillgångs-

sidan i posten Derivatinstrument. Derivat med

negativa verkliga värden redovisas på skuld-

sidan i posten Derivatinstrument. Realiserade och

orealiserade vinster och förluster på derivat

redovisas i resultaträkningen i posten Netto-

resultat av finansiella transaktioner. För redovis-

ning av derivat i säkringsredovisning, se punkt 7 .

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och

redovisas netto i balansräkningen om banken

har avtalsmässig rätt till kvittning, i den löpande

verksamheten och i händelse av konkurs, och

om avsikten är att reglera posterna med ett netto-

belopp eller att samtidigt realisera tillgången och

reglera skulden. Ytterligare upplysningar om

kvittning av finansiella tillgångar och skulder

lämnas i not K24.

5. PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

TILL VERKLIGT VÄRDE (IFRS 13 VÄRDERING

TILL VERKLIGT VÄRDE)

Verkligt värde definieras som priset till vilken en

tillgång skulle kunna säljas eller en skuld över-

föras i en normal transaktion mellan oberoende

marknadsaktörer.

För finansiella instrument som handlas på en

aktiv marknad likställs verkligt värde med det

aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en

sådan marknad där noterade priser med lätthet

och regelbundenhet finns tillgängliga på en reg-

lerad marknad, handelsplats, tillförlitlig nyhets-

tjänst eller motsvarande, och där prisuppgifterna

lätt kan verifieras genom regelbundet förekom-

mande transaktioner. Det aktuella marknads-

priset motsvaras av den kurs mellan köp- och

säljkursen som under omständigheterna ger

mest korrekt bild av det verkliga värdet. För

grupper av finansiella instrument som förvaltas

på basis av bankens nettoexponering för mark-

nadsrisk likställs det aktuella marknadspriset

med det pris som skulle erhållas eller betalas vid

en avyttring av nettopositionen .

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

91

När tillförlitliga uppgifter om marknadspris sak-

nas för finansiella instrument, bestäms verkligt

värde med hjälp av värderingsmodeller. De vär-

deringsmodeller som används bygger på indata

som i allt väsentligt kan verifieras med mark-

nadsobservationer, exempelvis marknadsräntor

och aktiekurser. Vid behov görs en justering för

andra variabler som en marknadsaktör förvän-

tas ta i beaktande vid prissättningen. De anta-

ganden som används vid värdering baseras på

marknadspraxis och kontrolleras löpande av

riskkontrollfunktionen samt mot motparters

värdering.

Räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper utgivna av stater

och svenska bostadsobligationer värderas med

hjälp av aktuella marknadspriser. Företagsobli-

gationer värderas med värderingstekniker som

baseras på marknadsräntor för motsvarande

löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk.

Värderingen kontrolleras regelbundet för att

säkerställa att den avspeglar gällande mark-

nadspris. Kontrollerna utförs främst genom

inhämtning av prisnoteringar från flera obero-

ende prisställare och genom avstämning mot

nyligen genomförda transaktioner i samma eller

likvärdiga instrument.

Aktier och andelar

Aktier noterade på en aktiv marknad värderas

till marknadspris. Vid värdering av onoterade

aktier och andelar styrs valet av värderings-

modell av vad som bedöms lämpligt för det

enskilda instrumentet. Innehav av onoterade

aktier består i huvudsak av aktier i företag som

utför stödjande verksamhet åt banken. Onote-

rade aktier är i allt väsentligt klassificerade till

verkligt värde via övrigt totalresultat. Sådana

innehav värderas i regel till bankens andel av

substansvärdet i bolaget. För onoterade aktier

för vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket

aktierna kan avyttras, värderas innehaven till

det i förväg bestämda avyttringspriset.

Derivat

Derivat som handlas på en aktiv marknad vär-

deras till marknadspris. Merparten av koncer-

nens derivatkontrakt, däribland ränteswappar

och olika typer av linjära valutaderivat, värderas

med värderingsmodeller som bygger på mark-

nadsräntor och andra marknadspriser. Värde-

ringen av icke-linjära derivatkontrakt som inte

handlas aktivt bygger även på en rimlig skatt-

ning av marknadsbaserade indata, exempelvis

volatilitet.

Vid modellvärdering av derivat förekommer

i vissa fall differenser mellan transaktionspriset

och det värde som räknats fram med hjälp av

en värderingsmodell vid det första redovisnings-

tillfället. Sådana skillnader orsakas av att den

tillämpade värderingsmodellen inte fullt ut

fångar upp alla komponenter som påverkar

derivatets värde. Orealiserade resultat på

grund av positiva skillnader mellan transak -

t ionspris och det värde som räknas fram med

hjälp av en värderingsmodell (så kallade dag

1-resultat) utgörs av bankens vinstmarginal

och ersättning för att täcka exempelvis kapital-

och administrativa kostnader. Orealiserade

positiva dag 1-resultat förs inte till resultatet vid

det första redovisningstillfället, utan periodise-

ras över derivatets löptid.

Tillgångar och skulder där kunden står

värdeförändringsrisken

Tillgångar där kunden står värdeförändringsris-

ken består i huvudsak av fondandelar i fondför-

säkringsavtal. Sådana fondandelar värderas till

fondens aktuella marknadsvärde (NAV). Till-

gångarna motsvaras av skulder för vilka kunden

står värdeförändringsrisken. Värderingen av

dessa skulder speglar värderingen av tillgång-

arna. Med hänsyn till att försäkringstagarna och

fondandelsägarna har förmånsrätt i tillgångs-

massan, saknas skäl för att justera värderingen

för kreditrisk. Tillgångar och skulder där kunden

står värdeförändringsrisken har i allt väsentligt

kategoriserats som värderade till verkligt värde

via resultaträkningen.

6. KREDITFÖRLUSTER (IFRS 9

FINANSIELLA INSTRUMENT)

Förväntade kreditförluster

Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar

finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde-

rade till verkligt värde via övrigt totalresultat

samt finansiella garantier och oåterkalleliga

lånelöften, och baseras på en modell för redo-

visning av förväntade kreditförluster. Enligt

denna ska reserven spegla ett sannolikhetsvägt

belopp som bestäms genom att utvärdera en

rad sannolika utfall med hänsyn tagen till all rim-

lig och verifierbar information som är tillgänglig

på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad

eller ansträngning. I bedömningen beaktas his-

toriska, nuvarande och framåtblickande fakto-

rer. De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska

prövas delas in i följande tre steg, beroende på

graden av kreditförsämring:

• Steg 1 omfattar finansiella tillgångar utan

betydande ökning av kreditrisk sedan första

redovisningstillfället.

• Steg 2 omfattar finansiella tillgångar med

betydande ökning av kreditrisk sedan första

redovisningstillfället, men där det vid rappor-

teringstillfället saknas objektiva belägg för att

fordran är kreditförsämrad.

• Steg 3 omfattar finansiella tillgångar för vilka

objektiva omständigheter har identifierats för

att fordran är kreditförsämrad.

För Steg 1 ska reserveringar som motsvarar

förväntade förluster orsakade av fallissemang

som förväntas inträffa inom tolv månader redo-

visas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som

motsvarar den förväntade förlust som förväntas

inträffa vid fallissemang någon gång under till-

gångens hela återstående löptid redovisas.

För avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern-

gemensam central process med modellbaserad

beräkning. Processen inleds med att det för

samtliga avtal bedöms om det skett en bety-

dande ökning av kreditrisken sedan första redo-

visningstillfället (avtalets ingående). För utförli-

gare beskrivning av betydande ökning av kredit-

risk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna

i de olika nedskrivningsstegen beräknas på indi-

viduell basis. För avtal i Steg 3 sker manuell

beräkning med undantag för en mindre portfölj

av homogena fordringar som har modellberäk-

nad reservering i Steg 3. Vid varje rapporte-

ringstillfälle avgörs på avtalsnivå om ett avtal ska

bli föremål för en modellbaserad beräkning eller

en manuell beräkning.

Beräkningarna av förväntade kreditförluster

påverkas i första hand av riskparametrarna

sanno likhet för fallissemang (PD), exponering

vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallis-

semang (LGD). Förväntade kreditförluster

bestäms genom att beräkna PD, EAD och LGD

fram till avtalets förväntade slutförfallodag.

Dessa tre riskparametrar multipliceras och jus-

teras med överlevnadssannolikheten alternativt

sannolikheten för att kreditexponeringen inte

har fallerat eller blivit återbetald i förtid. De

beräknade förväntade kreditförlusterna dis-

konteras sedan tillbaka till rapporteringsdagen

med den ursprungliga effektivräntan och sum-

meras. Summan av kreditförluster för Steg 1

beräknas med sannolikheten för fallissemang

under de kommande 12 månaderna. För Steg 2

och Steg 3 beräknas kreditförluster med sanno-

likheten för fallissemang under tillgångens åter-

stående löptid.

Modellbaserad beräkning

Beräkningen av de förväntade kreditförlusterna

tar hänsyn till minst tre makroekonomiska sce-

narier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt

scenario) med relevanta makroekonomiska risk-

faktorer såsom arbetslöshet, styr-/centralbanks-

räntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp-

delade per land. De olika scenarierna används

för att justera riskparametrarna. Varje makro-

ekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet,

och de förväntade kreditförlusterna erhålls som

ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förvän-

tade kreditförlusterna för varje scenario.

För utförligare information om modellerna för

att beräkna förväntade kreditförluster för avtal i

Steg 1 och Steg 2 och för förklaring av begrepp

såsom PD, EAD och LGD, förväntad löptid,

betydande ökning av kreditrisk och makro-

ekonomisk information, se not K2 avsnitt Kredit-

risk. För känslighetsanalys för förväntade kredit-

förluster, se not K10.

Manuell beräkning

Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning

på individuell basis och beräkningen är

manuell. Denna prövning genomförs löpande

och vid varje rapporteringstillfälle av affärs-

ansvarigt bankkontor (kund- och kredit -

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

92

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

ansvarig enhet) och beslutas av lokal eller

central kredit avdelning.

Nedskrivningsprövning utförs då det finns

objektiva omständigheter som tyder på att

motparten inte kommer att kunna fullfölja sina

kontraktsenliga åtaganden i enlighet med defini-

tionen på fallissemang. Sådana objektiva om-

ständigheter kan exempelvis vara försenad

betalning, utebliven betalning eller indikation

på osannolik betalning.

I nedskrivningsprövningen uppskattas de

framtida kassaflödena och säkerhetens värde

(inklusive garantier). Hänsyn tas normalt till

minst två möjliga framåtblickande scenarier för

förväntade kassaflöden baserade på både mot-

partens återbetalningsförmåga och säkerheter-

nas värde. Utfallet av dessa scenarier sanno-

likhetsviktas och diskonteras med fordrans

ursprungliga effektivränta. De scenarier som

används kan innehålla såväl makroekonomiska

som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som be-

döms ha påverkan på den enskilda motpartens

återbetalningsförmåga och säkerheternas värde-

utveckling. Vid bedömningen tas hänsyn till den

enskilda motpartens specifika egenskaper.

Nedskrivning görs om det beräknade återvin-

ningsvärdet understiger bokfört värde.

Expertbaserad beräkning

Expertbaserad beräkning görs för kreditförluster

för att införliva uppskattad effekt från faktorer

som inte bedömts ha fångats av modellen (Steg

1 och Steg 2) eller som inte har tagits hänsyn

till manuellt (Steg 3). De modellbaserade beräk-

ningarna är konstruerade med ambitionen att

göra en så precis skattning som möjligt av de

enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det

är dock mycket svårt att med generella modeller

fånga alla de säregenskaper som karaktäriserar

ett enskilt avtal. Därför görs en manuell analys

av de avtal som ger de största bidragen till

reserveringsbehovet. Den manuella analysen

syftar till att, baserat på expertkunskap om de

enskilda krediterna, bedöma om den modellba-

serade eller manuella beräkningen ska ersättas

med en expertbedömd beräkning. En expert-

bedömd beräkning kan medföra både högre

och lägre reserveringsbehov än den ursprung-

liga beräkningen.

Expertbaserad beräkning kan även utföras

på en mer aggregerad nivå för att justera de

modellbaserade beräkningarna för en delportfölj

eller motsvarande. Dessa justeringar fördelas

proportionellt över de ingående avtalen. En

expertbedömd beräkning kan medföra både

högre och lägre reserveringsbehov än den

ursprungliga beräkningen.

Redovisning och presentation av

kreditförluster

• Finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde redovisas i balansräk-

ningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för

förväntade kreditförluster.

• Poster utanför balansräkningen (finansiella

garantier och oåterkalleliga lånelöften) redovi-

sas till sitt nominella belopp. Reserveringar

för förväntade kreditförluster avseende dessa

instrument redovisas som en avsättning i

balansräkningen.

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat är redovisade till

verkligt värde i balansräkningen. Reserve-

ringar för förväntade kreditförluster avseende

dessa instrument redovisas i verkligt värdere-

serven i eget kapital och minskar således inte

redovisat värde på instrumentet.

• För finansiella tillgångar värderade till upp-

lupet anskaffningsvärde och för poster utan-

för balansräkningen redovisas periodens

kredit förluster (förväntade och konstaterade)

i resultaträkningen på raden Kreditförluster.

Raden Kreditförluster utgörs av periodens

reserveringar för förväntade kreditförluster

med avdrag för återföringar av tidigare

utförda reserveringar, periodens bortskriv-

ningar och periodens återvinningar.

• För finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat redovisas perio-

dens kreditförluster (förväntade och konsta-

terade) i resultaträkningen på raden Netto-

resultat av finansiella transaktioner.

• Bortskrivningar utgörs av konstaterade kredit-

förluster med avdrag för återföringar av tidi-

gare gjorda reserveringar för förväntade kre-

ditförluster i Steg 3 och kan avse hela eller

delar av en finansiell tillgång. Bortskrivning

sker när det inte bedöms finnas någon realis-

tisk möjlighet till återbetalning. Efter bortskriv-

ningen kvarstår normalt kraven mot låntagare

och eventuella borgensmän, vilka som regel

drivs vidare genom efterbevakning. Efter-

bevakning vidtas inte i vissa situationer,

exempelvis i de fall konkursförvaltare lämnat

slutlig redovisning av utdelning i konkurs, när

ett ackordsförslag antagits eller när en for-

dran eftergivits i sin helhet. Fordringar som

efterges i samband med omstrukturering

av finansiella tillgångar redovisas alltid som

konstaterade kreditförluster.

• Betalningar som tillkommer banken för bort-

skrivna finansiella tillgångar intäktsredovisas

som återvinningar.

Ytterligare information om kreditförluster lämnas

i not K10.

Fallissemang/Kreditförsämrad tillgång

Bankens definition av fallissemang överens-

stämmer med kapitaltäckningsförordningens

(CRR) definition, vilken innebär att motparten

antingen är mer än 90 dagar sen med en betal-

ning eller att det gjorts en bedömning att mot-

parten inte kommer att kunna betala kontrakt-

senligt. En sådan bedömning innebär att det

ses som mer sannolikt att kredittagaren inte

kommer att kunna betala än det motsatta.

Bedömningen av detta görs utifrån all tillgänglig

i nformation om kredittagarens betalnings-

förmåga. Hänsyn tas till obeståndssignaler som

bristande likviditet, försenade och inställda

betalningar, betalningsanmärkningar eller andra

tecken på bristande betalningsförmåga. Andra

signaler kan vara att kredittagaren försätts

i konkurs eller att beslut tas om en betydande

anståndsåtgärd som innebär att värdet på

bankens fordran mot kredittagaren minskar.

Sannolikheten för fallissemang beräknas inför

varje rapporteringstillfälle och ingår vid bedöm-

ningen av om det skett en betydande ökning av

kreditrisken sedan första redovisningstillfället

och vid beräkningen av förväntad kreditförlust

för finansiella tillgångar i Steg 1 och Steg 2.

Kreditförsämrad finansiell tillgång, vilket är

exponering i Steg 3, definieras som exponering

i fallissemang. Det medför att bedömningen för

redovisningssyften är i linje med den som

används i koncernens kreditriskhantering.

Ränta

Redovisning av ränteintäkter hänförliga till pos-

ter i balansräkningen som ingår i Steg 1 och

Steg 2 bygger på bruttoredovisning, vilket inne-

bär att ränteintäkter redovisas till sitt fulla belopp

i räntenettot. Ränteintäkter avseende motsva-

rande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill

säga efter beaktande av nedskrivningen. Ränte-

effekter som uppstår till följd av diskonterings-

effekter då perioden fram till förväntad inbetal-

ning minskar, resulterar i en upplösning av

tidigare reserverade belopp och redovisas som

ränteintäkt i enlighet med effektivräntemetoden.

Värdering av egendom som övertagits för

skyddande av fordran

Vid första redovisningstillfället redovisas över-

tagen egendom till verkligt värde i balansräk-

ningen. Övertagen egendom (inklusive över-

tagna leasingobjekt) som förväntas avyttras

inom en snar framtid, tas vid efterföljande värde-

ring upp till det lägsta av redovisat värde och

verkligt värde med avdrag för kostnader för för-

säljning. Onoterade aktieinnehav som övertas

för skyddande av fordran redovisas normalt till

verkligt värde via resultaträkningen.

Modifierade finansiella tillgångar

Ett lån anses vara modifierat när de villkor och

bestämmelser som styr kassaflöden ändras

jämfört med det ursprungliga avtalet till följd av

åtgärder i form av anståndsåtgärder eller affärs-

mässiga omförhandlingar. Anståndsåtgärder är

villkorsändringar i samband med omstrukture-

ringar eller andra finansiella lättnadsåtgärder.

Dessa villkorsändringar utförs för att säkerställa

full återbetalning eller för att maximera åter-

betalningen av det utestående lånebeloppet

för låntagare som har, eller står inför, finansiella

svårigheter. Affärsmässiga omförhandlingar

är villkorsändringar som inte är relaterade till en

låntagares finansiella svårigheter, till exempel

ändringar i kassaflödet för ett lån på grund av

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

93

förändringar i marknadsförhållanden för amorte-

ringar eller ränta.

Om kassaflöden från en finansiell tillgång

klassificerad till upplupet anskaffningsvärde har

modifierats, men tillgångens kassaflöden inte

blir väsentligt annorlunda, resulterar normalt inte

modifieringen i att den finansiella tillgången tas

bort från balansräkningen. I det fallet omräknas

redovisat bruttovärde utifrån den finansiella till-

gångens förändrade kassaflöden, och juste-

ringsbeloppet redovisas i resultaträkningen.

Eftersom modifieringar utförs av olika anled-

ningar finns inget ovillkorligt samband mellan

modifieringar och bedömd kreditrisk. När en

finansiell tillgång beviljats anståndsåtgärd och

kvarstår i balansräkningen klassificeras den till

Steg 2 eller Steg 3, baserat på utfallet av den

bedömning som utförs i samband med an stånds -

åtgärden. Bedömningen omfattar kontroll av

om det finns behov av reservering för kredit-

förlust eller annan omständighet som innebär

klassificering till Steg 3.

Om en finansiell tillgång modifieras på ett sätt

som medför väsentligt förändrade kassaflöden

tas den modifierade finansiella tillgången bort

från balansräkningen och ersätts med ett nytt

avtal. I dessa fall utgör datumet för modifie-

ringen första redovisningstillfället för det nya

avtalet och detta datum används vidare vid

beräkning av förväntade kreditförluster samt

vid bedömning av huruvida det föreligger en

betydande ökning av kreditrisk sedan första

redovisningstillfället.

För en beskrivning av redovisningen avse-

ende modifieringar som genomförs till följd av

benchmarkreformen, se avsnitt 8 Benchmark-

reformen.

7. SÄKRINGSREDOVISNING (IAS 39

FINANSIELLA INSTRUMENT: REDOVISNING

OCH VÄRDERING)

Handelsbanken har valt att fortsätta tillämpa

säkringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet

med övergångsbestämmelserna i IFRS 9. Kon-

cernen tillämpar olika metoder för säkringsredo-

visning beroende på syftet med säkringen. Som

säkringsinstrument används derivat, i huvudsak

ränte- och valutaränteswappar. Vid säkringar av

valutakursrisker kopplade till nettoinvesteringar

i utländska enheter används skulder i respektive

utländsk enhets funktionella valuta som säkrings-

instrument. Som en del av koncernens säkrings-

strategier delas värdet på säkrings instrument

i vissa fall upp och ingår i fler än en säkringsrela-

tion. Ett och samma säkringsinstrument kan

därmed säkra olika risker. Sådan uppdelning

görs endast om de säkrade riskerna tydligt kan

identifieras, om effektiviteten kan mätas tillför-

litligt och om den totala värdeförändringen på

instrumentet ingår i någon säkrings relation.

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att

skydda koncernen mot icke önskvärda resultat-

effekter på grund av exponeringar för föränd-

ringar i marknadspriser. Säkringar av verkligt

värde tillämpas för enskilda tillgångar och skul-

der samt för portföljer av finansiella instrument.

Säkrade risker i säkringsrelationer till verkligt

värde består av ränterisk i ut- och upplåning till

fast ränta. Säkringsinstrumenten i dessa säk-

ringsrelationer består av ränteswappar. Vid säk-

ring av verkligt värde värderas såväl säkrings-

instrumentet som den säkrade risken till verkligt

värde. Värdeförändringarna redovisas direkt

i resultaträkningen i posten Nettoresultat av

finansiella transaktioner. När portföljsäkring till-

lämpas redovisas värdet på den säkrade posten

på en separat rad i balansräkningen i anslutning

till Utlåning till allmänheten. Då säkringar av

verkligt värde avslutas i förtid periodiseras den

upparbetade värdeförändringen på den säkrade

posten i Nettoresultat av finansiella transaktioner

under återstående löptid. Avslutas säkringar av

verkligt värde i förtid, och den säkrade posten

inte längre kvarstår, återförs den upparbetade

värdeförändringen direkt i Nettoresultat av

finansiella transaktioner.

Kassaflödessäkring används för att hantera

exponeringar för variationer i kassaflöden hän-

förliga till förändringar i rörlig ränta på ut- och

upplåning. Den förväntade löptiden för sådan

ut- och upplåning är i regel betydligt längre än

räntebindningstiden som är kort. Kassaflödes-

säkring används även för att säkra valutakurs-

risken i framtida kassaflöden hänförliga till ut-

och upplåning. Även valutakursrisker hänförliga

till koncerninterna monetära poster kan omfat-

tas av denna typ av säkring, i den mån de ger

upphov till valutaexponeringar som inte elimine-

ras vid upprättande av koncernredovisningen.

Derivat som är säkringsinstrument i kassaflödes-

säkringar värderas till verkligt värde. I den mån

derivatets värdeförändring är effektiv, det vill

säga motsvaras av framtida kassaflöden hän-

förliga till den säkrade posten, redovisas den

som en komponent i övrigt totalresultat och i

säkringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar

av derivatets värdeförändring redovisas i resul-

taträkningen i posten Nettoresultat av finansiella

transaktioner. Då kassaflödessäkringar avslutas

i förtid periodiseras den ackumulerade värdeför-

ändringen, som tidigare redovisats i övrigt total-

resultat, i Nettoresultat av finansiella transaktio-

ner under den period de säkrade kassaflödena

förväntas inträffa. Avslutas kassaflödessäkringar

i förtid, och de säkrade kassaflödena inte längre

förväntas inträffa, omklassificeras den ackumu-

lerade värdeförändringen i säkringsreserven till

Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverk-

samheter tillämpas för att skydda koncernen

mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet

i utlandet. Som säkringsinstrument används lån

i utländsk valuta. Den säkrade posten i dessa

säkringar utgörs av exponeringen i utländsk

valuta hänförlig till det redovisade värdet avse-

ende den första delen av nettotillgångarna i en

utlandsverksamhet. Lån i utländsk valuta som

säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet

redovisas i koncernen till valutakursen på balans-

dagen. Den effektiva delen av valutakursdiffe-

renser på sådana lån redovisas som en kom-

ponent i övrigt totalresultat och i omräk nings-

reserven i eget kapital. Ineffektiva delar av

säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverk-

samhet redovisas i resultaträkningen i posten

Nettoresultat av finansiella transaktioner.

För ytterligare information se not K23 Säkrings-

redovisning.

8. BENCHMARKREFORMEN (IAS 39

FINANSIELLA INSTRUMENT: REDOVISNING

OCH VÄRDERING, IFRS 9 FINANSIELLA

INSTRUMENT)

Det föreligger temporära undantag från att till-

lämpa vissa speciﬁka krav avseende säkrings-

redovisning för samtliga säkringsrelationer som

direkt påverkas av osäkerheten från benchmark-

reformen. De temporära undantagen syftar till

att säkringsrelationer, som annars hade varit

effektiva, inte ska behöva brytas upp endast till

följd av osäkerhet från benchmarkreformen. Det

föreligger en direkt påverkan på en säkringsrela-

tion, endast om denna ger upphov till osäkerhet

om benchmarkräntan som utgör säkrad risk

och/eller tidpunkt eller belopp avseende kassa-

ﬂöden baserade på benchmarkräntan från den

säkrade posten eller säkringsinstrumentet. Osä-

kerheten om benchmarkräntan kvarstår fram till

dess att beslut har fattats om vilken ränta som

är den alternativa räntan samt om och när refor-

men kommer att genomföras, inklusive speciﬁ-

cering av dess effekter på enskilda kontrakt.

När modifieringar av finansiella tillgångar och

finansiella skulder genomförs, som en direkt

följd av benchmarkreformen, redovisas modifie-

ringen som en ändring i effektivräntan. Någon

modifieringsvinst eller – förlust redovisas således

ej. För att undantaget ska gälla krävs att en änd-

ring är nödvändig som en direkt följd av bench-

markreformen samt att den nya basen för att

bestämma kassaflöden är ekonomiskt likvärdig

med den tidigare. Därutöver föreligger vissa

undantag från krav för säkringsredovisning när

befintliga referensräntor i säkringsrelationer

ersätts med alternativa referensräntor, vilka

syftar till att säkringsrelationer inte ska behöva

avbrytas endast till följd av implementeringen

av benchmarkreformen .

9. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

Klassificering

Handelsbankens försäkringsavtal kan innehålla

riskförsäkringsmoment, sparförsäkrings-

moment eller båda. Klassificering som försäk-

ringsavtal eller investeringsavtal görs utifrån

de enskilda försäkringsmomenten (sparförsäk-

ringsmoment/riskförsäkringsmoment) i avtalen

eftersom de har olika ekonomisk innebörd.

Traditionella livförsäkringsavtals sparförsäk-

ringsmoment, riskförsäkringar samt riskför-

säkringsmoment som separerats ut ur sam-

mansatta traditionella livförsäkringsavtal och

fondförsäkringsavtal överför betydande för-

säkringsrisk och klassificeras, värderas och

redovisas som försäkringsavtal. Sparförsäkrings-

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

94

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

momentet i fondförsäkringsavtal och depå-

försäkringsavtal klassificeras som investerings-

avtal och redovisas enligt IFRS 9.

Enligt IFRS 17 är utgångspunkten för tillämp-

ningen av standarden det juridiska försäkrings-

avtalet om detta anses överföra betydande för-

säkringsrisk. Bankens bedömning är att en

separation av spar- och riskförsäkringsmoment

ger den mest korrekta redovisningen, då enbart

den sistnämnda överför betydande försäkrings-

risk. Om samtliga sammansatta fondförsäkrings-

avtal skulle ha redovisats enligt IFRS 17, så är

det bankens bedömning att det skulle få en

marginell effekt på bankens finansiella ställning

eller resultat till följd av avtalens korta avtals-

gränser. Avtalen avser långfristigt sparande men

har enligt den redovisningsmässiga bedöm-

ningen korta avtalsgränser (upp till ett år) då de

löpande kan prisjusteras.

Försäkringsavtalens aggregeringsnivå

Handelsbanken har identifierat portföljer med

försäkringsavtal med utgångspunkt från de för-

säkringsrisker de exponerar banken för. För

traditionella livförsäkringsavtals sparförsäkrings-

moment har samtliga avtal bedömts lönsamma.

Vidare är avtalen tecknade långt tillbaka i tiden

och produkten är stängd för nyteckning varför

bara en portfölj och grupp har identifierats. För

riskförsäkringar och riskförsäkringsmoment

utgör respektive försäkringsprodukt en portfölj.

Då samtliga avtal har bedömts lönsamma har

bara en grupp per portfölj identifierats. Ytterli-

gare uppdelning av dessa grupper har gjorts

baserat på att avtal som tecknats med mer än

ett års mellanrum inte ska ingå i samma grupp.

Värdering av försäkringsavtal

Handelsbanken tillämpar den generella model-

len vid värderingen av skulden för återstående

försäkringsskydd för traditionella livförsäkrings-

avtals sparförsäkringsmoment. Skälet till att den

generella modellen tillämpas är att dessa avtal

har en avtalsgräns som är väsentligt längre än

ett år samt att de höga förmånerna i avtalen

leder till att de icke villkorade utbetalningar av

tilläggsbelopp, som är de som varierar med

avkastningen på underliggande tillgångar, inte

förväntas utgöra en betydande andel av de

totala utbetalningarna. I den generella modellen

värderas skulden för återstående försäkrings-

skydd som summan av det förväntade nuvärdet

av framtida kassaflöden, en riskjustering och en

avtalsenlig marginal. Handels banken har inte

identifierat några förlust avtal.

För skulden för inträffade skador värderas

skulden som summan av det förväntade nuvär-

det av framtida kassaflöden och en riskjustering.

Skulder med en förväntad avvecklingstid som är

kortare än tolv månader diskonteras dock inte.

För utförligare beskrivning av förväntade nuvär-

det av framtida kassaflöden, riskjustering och

avtalsenlig marginal, se not K34.

Handelsbanken tillämpar premiefördelnings-

metoden vid värderingen av skulden för återstå-

ende försäkringsskydd för riskförsäkringar och

för riskförsäkringsmoment som separerats ut

ur sammansatta traditionella livförsäkringsavtal

och fondförsäkringsavtal samt för återförsäk-

ringsavtal. Skälet till att premiefördelnings-

metoden tillämpas är att dessa avtal har en

avtalsgräns på maximalt ett år. Skulden för åter-

stående försäkringsskydd diskonteras inte utan

värderas till erhållna, men ännu ej intjänade

premier. Erhållna premier redovisas som intäkt

linjärt över tid i takt med att försäkringsskyddet

tillhandahålls. Handelsbanken har inte identifie-

rat några förlustavtal.

Redovisning av försäkringsavtal och

innehavda återförsäkringsavtal

I balansräkningen redovisas skulden för åter-

stående försäkringsskydd samt skulden för

inträffade skador i posten Försäkringsskulder.

Tillgångar och skulder avseende innehavda

återförsäkringsavtal redovisas i posterna Övriga

tillgångar respektive Övriga skulder. I resultat-

räkningen presenteras nettoresultatet från för-

säkringsavtal samlat på raden Försäkringsnetto.

I Försäkringsnettot ingår posterna Försäkrings-

resultat och Avkastning på tillgångar som inne-

has för försäkringstagarnas räkning. Raden

Försäkringsresultat innehåller intäkter och kost-

nader hänförliga till försäkringsavtal, även rörelse-

kostnader. Raden Avkastning på tillgångar som

innehas för försäkringstagarnas räkning redovi-

sas enligt IFRS 9, men ingår i för säk rings nettot

eftersom den innehåller avkastning hänförlig till

försäkringsavtal. I övrigt total resultat redovisas

effekterna av ändrad diskon teringsränta vid

värderingen av spar försäkringsmomentet i tradi-

tionell livförsäkring, vilken ackumuleras i posten

Försäkringsavtal inom eget kapital. Vid över-

gången till IFRS 17 uppgick beloppet i övrigt

totalresultat till noll.

Redovisning och värdering av

investeringsavtal

Sparförsäkringsmomentet i fondförsäkringsavtal

och depåförsäkringsavtal utgör investerings-

avtal. Dessa avtal samt tillhörande placerings-

tillgångar värderas till verkligt värde via resultat-

räkningen. I balansräkningen redovisas dessa

poster som Tillgångar respektive Skulder där

kunden står värdeförändringsrisken. I resulta-

träkningen redovisas premieavgifter, kapital-

avgifter samt övriga administrativa avgifter från

investeringsavtal i posten Provisionsintäkter.

Även anskaffningskostnader redovisas direkt

i resultaträkningen. Värdeförändringar på till-

gångar och skulder redovisas i posten Netto-

resultat av finansiella transaktioner.

Tillämpade metoder vid övergången

till IFRS 17

Handelsbankens tillämpade den fullständigt

retroaktiva metoden på riskförsäkringar och

riskförsäkringsmoment. För traditionell livför-

säkrings sparförsäkringsmoment tillämpades

verkligt värde-metoden. Då det saknades ett

noterat pris på en portfölj med traditionella liv-

försäkringsavtal fastställdes verkligt värde

med hjälp av en värderingsteknik som i så stor

uträckning som möjligt använde observerbara

parametrar vid beräkningen av det verkliga

värdet. För att bedöma det pris som marknads-

aktörer skulle tillämpa användes ett genom-

snitt av de garantiräntor Handels banken obser-

verat att försäkringsföretag på marknaden

erbjuder vid nyteckning av traditionell livför-

säkring. Metoden fångade på detta sätt även

marknadens antaganden om vinst- och risk-

marginal eftersom dessa implicit beaktades i

marknadens garantiräntor. Skillnaden mellan

det verkliga värdet och summan av det för-

väntade nuvärdet av framtida kassaflöden och

riskjusteringen utgjorde en avtalsenlig margi-

nal vid tidpunkten för övergången till IFRS 17.

10. TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR

FÖRSÄLJNING SAMT REDOVISNING AV

AVVECKLAD VERKSAMHET (IFRS 5)

Anläggningstillgångar som innehas för

försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar eller en grupp av till-

gångar, ibland tillsammans med därtill hän-

förliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras

som att de innehas för försäljning när det

redovisade värdet i huvudsak kommer att

återvinnas genom försäljning och när försälj-

ning är mycket sannolik. Om klassificeringen

sker som tillgång som innehas för försäljning

tillämpas särskilda värderingsprinciper. Dessa

innebär i huvudsak att, med undantag för

bland annat finansiella tillgångar och skulder

(se punkt 4), tillgångar som innehas för försälj-

ning och avyttringsgrupper värderas till det

lägsta av det redovisade värdet och verkligt

värde med avdrag för försäljningskostnader.

Därmed görs inte några avskrivningar på

materiella eller immateriella tillgångar som

innehas för försäljning. Eventuella nedskriv-

ningar och efterföljande omvärderingar redo-

visas direkt i resultaträkningen. En vinst redo-

visas dock inte till den del som den överstiger

tidigare redovisade ackumulerade nedskriv-

ningar. Tillgångar och skulder som innehas för

försäljning särredovisas i koncernens balans-

räkning fram till försäljningstidpunkten.

Som avvecklad verksamhet redovisas själv-

ständig verksamhet av väsentlig karaktär som

är klart avskiljbar från koncernens övriga verk-

samhet och som antingen har avyttrats eller

klassificerats som att den innehas för försäljning

med tillämpning av de principer som beskrivits

ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet

innebär att verksamhetens resultat särredovisas

på egen rad i resultaträkningen skilt från övriga

resultatposter. Resultatet från avvecklad verk-

samhet består av resultatet efter skatt av

avvecklade verksamheter, det resultat efter

skatt som uppstår vid värdering till verkligt värde

med avdrag för försäljningskostnader av de till-

gångar som innehas för försäljning/avyttrings-

grupper som ingår i avvecklade verksamheter,

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

95

samt realiserat resultat från avyttring av avveck-

lade verksamheter. För upplysningar om till-

gångar respektive skulder som innehas för för-

säljning samt avvecklad verksamhet se not K14.

11. EGET KAPITAL

Eget kapital består av de komponenter som

beskrivs i det följande.

Överkursfond

Överkursfonden består dels av optionskom-

ponenten av emitterade konvertibla skuldebrev

och dels av det belopp som vid emission av

aktier och vid konvertering av konvertibla skulde-

brev överstiger de emitterade aktiernas kvot-

värde.

Förmånsbestämda pensionsplaner

I posten Förmånsbestämda pensionsplaner

redovisas aktuariella vinster och förluster på

pensionsförpliktelsen samt avkastning på

förvaltningstillgångarna som överstiger eller

understiger diskonteringsräntan.

Säkringsreserv

I säkringsreserven redovisas orealiserade värde-

förändringar på derivatinstrument som utgör

säkringsinstrument i kassaflödessäkringar till

den del säkringen är effektiv, det vill säga mot-

svaras av framtida kassaflöden hänförliga till den

säkrade posten.

Verkligt värdereserv

Orealiserade värdeförändringar på finansiella till-

gångar klassificerade till verkligt värde via övrigt

totalresultat redovisas i verkligt värdereserven.

Vidare består verkligt värdereserven av reserve-

ringar för förväntade kreditförluster på skuld-

instrument klassificerade till verkligt värde via

övrigt totalresultat. Realiserade värdeföränd-

ringar på dessa skuldinstrument omklassificeras

från verkligt värdereserven till resultaträkningen.

Realiserade värdeförändringar på egetkapital-

instrument klassificerade till verkligt värde via

övrigt totalresultat omklassificeras från verkligt

värdereserven till balanserade vinstmedel.

Försäkringsavtal

I posten Försäkringsavtal redovisas effekter

av ändrad diskonteringsränta vid värderingen

av sparförsäkringsmomentet i traditionell liv-

försäkring.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven består av orealiserade

valutakurseffekter som uppstår till följd av omräk-

ning av utländska enheter till koncernens rap-

porteringsvaluta. Därutöver redovisas effektiva

delar för säkringar av nettoinvesteringar i utlands-

verksamhet i omräkningsreserven samt omräk-

ningsdifferenser hänförliga till icke-monetära

poster som klassificeras till verkligt värde via

övrigt totalresultat.

Balanserade vinstmedel inklusive årets

resultat

Balanserade vinstmedel består av intjänat resul-

tat från innevarande och tidigare räkenskapsår.

Utdelning och återköp av egna aktier redovisas

som avdrag från balanserade vinstmedel .

Realiserade resultat hänförliga till eget kapital-

instrument klassificerade till verkligt värde via

övrigt totalresultat omklassificeras från verkligt

värdereserven till balanserade vinstmedel.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande utgörs

av den andel av koncernens nettotillgångar som

inte direkt eller indirekt ägs av moderföretagets

stamaktieägare. Innehav utan bestämmande

inflytande redovisas som en separat andel av

eget kapital.

12. INTÄKTER

Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i

räntenettot i resultaträkningen, med undantag

för räntor hänförliga till finansiella instrument

som obligatoriskt värderas till verkligt värde via

resultaträkningen vilka redovisas i Nettoresultat

av finansiella transaktioner där den samlade

aktiviteten i handelslagret redovisas.

Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella

instrument som värderas till upplupet anskaff-

ningsvärde beräknas och redovisas med tillämp-

ning av effektivräntemetoden eller, om så anses

lämpligt, med tillämpning av en metod som

resulterar i ett belopp som utgör en rimlig upp-

skattning av vad en beräkning grundad på

effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan

innefattar avgifter som anses vara en integrerad

del av effektivräntan för ett finansiellt instrument

(vanligen avgifter som kompenserar för risk).

Effektivräntan motsvarar den ränta som används

för att diskontera avtalsenliga framtida kassa-

flöden till redovisat värde på den finansiella till-

gången eller skulden.

I räntenettot redovisas även räntor från deri-

vat som ingår i säkringsredovisning och räntor

från derivat i ekonomiska säkringar, eftersom

dessa säkrar poster vars ränteflöden redovisas

i räntenettot.

Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår

avgift för statlig insättningsgaranti i räntenettot.

Provisionsnetto

Provisionsintäkter redovisas vid den tidpunkt

när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket

är när kontrollen av tjänsten är överförd till

kunden. Den totala intäkten fördelas för varje

tjänst, och intäktsföringen beror på om tjäns-

terna är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt

eller över tid. Provisionsintäkter i form av exem-

pelvis förvaltningsavgifter inom kapitalförvalt-

ningen redovisas normalt över tid i takt med att

dessa tjänster utförs. Provisionsintäkter i form

av exempelvis courtage, kortavgifter och betal-

ningsprovisioner redovisas generellt när tjäns-

ten utförts, det vill säga vid en viss specifik

tidpunkt. När intäkten inkluderar en rörlig

ersättning, till exempel rabatt, återbäring eller

prestationsbaserade delar, redovisas intäkten

först när det är högst troligt att ingen återbetal-

ning av beloppet kommer att ske. Utlånings-

avgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas

som provisionsintäkter. Provisionskostnader är

transaktionsberoende och är direkt relaterade

till transaktioner vars intäkter redovisats som

Provisionsintäkter.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner

redovisas den resultatpåverkan som uppstår vid

värdering av finansiella tillgångar och skulder till

verkligt värde via resultaträkningen och vid reali-

sation av finansiella tillgångar och skulder (med

undantag för egetkapitalinstrument klassifice-

rade till verkligt värde via övrigt totalresultat).

• Resultat från finansiella instrument till upp-

lupet anskaffningsvärde består av realiserade

vinster och förluster på finansiella tillgångar och

skulder klassificerade till upplupet anskaff-

ningsvärde, såsom till exempel ränteskillnads-

ersättning för förtidsinlöst utlåning och reali-

sationsresultat som genereras vid återköp av

egna emitterade värdepapper.

• Resultat från finansiella instrument till verkligt

värde via övrigt totalresultat består av realise-

rade vinster och förluster på räntebärande

värdepapper klassificerade till verkligt värde

via övrigt totalresultat. Realiserade vinster

och förluster omklassificeras från övrigt total-

resultat till Nettoresultat av finansiella transak-

tioner i samband med avyttring/försäljning.

Vidare består posten av kreditförluster (för-

väntade och konstaterade) på dessa tillgångar.

• Resultat från finansiella instrument till verkligt

värde via resultaträkningen, verkligt värde-

optionen, består av orealiserade och realise-

rade värdeförändringar på finansiella tillgångar

och skulder som vid första redovisningstill-

fället identifierats som värderade till verkligt

värde via resultaträkningen.

• Resultat från finansiella instrument till verkligt

värde via resultaträkningen, obligatoriskt,

består av orealiserade och realiserade värde-

förändringar samt utdelningsintäkter och

räntor (med undantag för räntor som härrör

från derivat som säkrar poster vars ränteflöde

redovisas i räntenettot) på finansiella tillgångar

och skulder som innehas för handel eller som

förvaltas och utvärderas på basis av verkliga

värden.

• Säkring av verkligt värde består av orealise-

rade och realiserade värdeförändringar på

säkringsinstrument respektive säkrad risk-

komponent i finansiella tillgångar och skulder

som är säkrade poster i säkringar till verkligt

värde. Ineffektivitet i kassaflödessäkringar

består av de värdeförändringar på säkrings-

instrumentet som inte motsvaras av framtida

kassaflöden hänförliga till den säkrade posten.

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

96

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

• Vinster och förluster som uppkommer till följd

av omräkning av monetära poster i utländsk

valuta (det vill säga annan valuta än den funk-

tionella valutan), samt icke-monetära poster i

utländsk valuta som värderas till verkligt värde,

till gällande stängningskurs per balansdagen.

Resultatet vid omräkning till balansdagens

stängningskurs av finansiella tillgångar och

skulder i utländsk valuta som värderas till

upplupet anskaffningsvärde redovisas således

i Nettoresultatet av finansiella transaktioner .

• Avkastning på tillgångar som innehas för för-

säkringstagarnas räkning avgår från Netto-

resultat av finansiella transaktioner eftersom

den ingår i Försäkringsnettot .

Utdelning

Utdelningar på aktier som klassificerats till verk-

ligt värde via övrigt totalresultat redovisas i resul-

taträkningen i posten Övriga utdelningsintäkter.

Utdelningar på aktier som klassificerats till verk-

ligt värde via resultaträkningen redovisas i pos-

ten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Eventuella utdelningar från intresseföretag och

joint ventures minskar det redovisade värdet på

andelar i intresseföretag och joint ventures.

13. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

(IAS 19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA)

Personalkostnader

Som personalkostnader redovisas löner, pen-

sionskostnader och andra former av direkta per-

sonalkostnader inklusive social avgifter, särskild

löneskatt på pensionskostnader och andra for-

mer av lönebikostnader. Eventuella ersättningar

i samband med avslutad anställning skuldförs

vid avtalets ingång och periodiseras över åter-

stående tjänstgöringstid.

Redovisning av pensioner

Ersättningar till anställda efter anställningens

upphörande utgörs i banken av pensionsförplik-

telser som klassificeras som antingen premie-

bestämda planer eller förmånsbestämda planer.

För de premiebestämda planerna betalar ban-

ken fastställda premier till en utomstående juri-

disk enhet och värdeförändringsrisken fram till

dess att medlen utbetalas faller på den anställde.

För dessa planer har banken inga ytterligare för-

pliktelser efter att premier betalats. Premier för

premiebestämda planer redovisas i resultat-

räkningen som personalkostnad i den takt de

intjänas genom att de anställda utför tjänster

åt banken.

Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som

förmånsbestämda planer. Vid förmånsbestämd

pensionslösning utgår en pension baserad på

lön och anställningstid, vilket innebär att banken

bär alla väsentliga risker för fullgörandet av

pensionsförpliktelsen. För beräkningen av pen-

sionsförpliktelser och kostnader hänförliga till

dessa tillämpas Projected Unit Credit Method

och nuvärdet av pensionsåtagandet redovisas

som pensionsförpliktelse. För majoriteten av de

förmånsbestämda pensionsplanerna har kon-

cernen avsatt förvaltningstillgångar i pensions-

stiftelser och pensionskassa eller motsvarande

för att täcka förpliktelsen. Som pensionsnetto

i balansräkningen redovisas pensionsförpliktel-

serna minskade med förvaltningstillgångarnas

verkliga värde. I resultaträkningen redovisas

pensionskostnaden för förmånsbestämda

planer som personalkostnad vilken utgörs av

kostnad för under året intjänad pensionsrätt,

ränte kostnad på pensionsförpliktelsen samt

ränteintäkt på förvaltningstillgångarna. Beräk-

ningen av pensioner intjänade under året utgår

från en beräknad slutlön och är föremål för aktu-

ariella antaganden och avser årets andel av

den beräknade slutliga totala pensionsutbetal-

ningen. För beräkning av årets räntekostnad

och ränteintäkt används samma räntesats,

aktuell företagsobligationsränta (räntan vid årets

början) för en löptid motsvarande återstående

tid till utbetalning av pensionsskulden. I övrigt

totalresultat redovisas aktuariella vinster och

förluster på pensionsförpliktelsen som uppstår

på grund av att verkligt utfall avviker från gjorda

antaganden samt skillnaden mellan verklig

avkastning och beräknad ränteintäkt på förvalt-

ningstillgångarna.

Beräkningen av kostnader och åtaganden

med anledning av koncernens förmåns-

bestämda planer är förenad med ett flertal

bedömningar och antaganden som kan ha

en betydande inverkan på redovisade belopp.

En utförligare beskrivning av dessa antaganden

och bedömningar lämnas i punkt 14 och i

not K8.

14. UPPSKATTNINGAR OCH VÄSENTLIGA

BEDÖMNINGAR

Tillämpningen av koncernens redovisningsprin-

ciper innebär i vissa fall att bedömningar måste

göras som får en väsentlig inverkan på redo-

visade belopp. Redovisade belopp påverkas

dessutom i ett antal fall av uppskattningar och

antaganden om framtiden. Sådana antaganden

innebär alltid en risk för en justering av det redo-

visade värdet för tillgångar och skulder. De

bedömningar och antaganden som görs speg-

lar alltid företagsledningens bästa och mest rim-

liga uppfattning och är kontinuerligt föremål för

granskning och validering.

Nedan följer de bedömningar och antagan-

den som har haft en väsentlig påverkan på de

finansiella rapporterna.

Uppskattningar och väsentliga bedömningar

som berör följande områden lämnas i not:

• Finansiella instrument värderade till verkligt

värde, se not K42 Värdering av finansiella

instrument till verkligt värde.

• Nedskrivningsprövning av goodwill, se not

K25 Immateriella tillgångar.

• Beräkning av försäkringsskulder, se not K34

Försäkringsskulder .

Aktuariell beräkning av förmånsbestämda

pensionsplaner

Beräkningen av koncernens kostnader och för-

pliktelser för förmånsbestämda pensioner byg-

ger på ett flertal aktuariella, demografiska och

finansiella antaganden som har betydande

inverkan på redovisade belopp. En förteckning

över de antaganden som använts vid beräk-

ningen av årets avsättning finns i not K8. Beräk-

ningen av pensionsförpliktelserna för anställda

i Sverige bygger på DUS23 som är på markna-

den vedertagna antaganden om livslängd base-

rade på statistik framtagen av Svensk Försäkring.

Antagandena om framtida löneökningar och

inflation bygger på den förväntade långsiktiga

utvecklingen.

Diskonteringsräntan baseras på ett antal

förstklassiga företagsobligationer med olika löp-

tider. För företagsobligationer med löptider som

överensstämmer med den uppskattade genom-

snittliga löptiden för pensionsförpliktelsen vilken

för närvarande uppgår till 20 år (ränteoberoende)

fastställs diskonteringsräntan utifrån marknads-

räntor. Då det inte finns tillräckligt många emit-

tenter av förstklassiga företagsobligationer med

en löptid som överensstämmer med pensions-

förpliktelsens använder sig banken även av

förstklassiga företagsobligationer med kortare

löptid som bas för att fastställa diskonterings-

räntan. För dessa fastställs diskonteringsräntan

med utgångspunkt från en räntekurva. Ränte-

kurvan är byggd som en spread över den

svenska swapkurvan. Spreaden, som är base-

rad på företagsobligationer exkluderat egna

emissioner, appliceras på swapkurvan. På detta

sätt modelleras en räntekurva fram utifrån vilken

en 20-årig ränta kan härledas.

En känslighetsanalys av koncernens pensions-

förpliktelse för varje betydande aktuariellt anta-

gande, som visar hur förpliktelsen skulle ha på-

verkats av rimligt möjliga förändringar i dessa

antaganden, framgår av not K8.

Kreditförluster

Vid beräkning av förväntade kreditförluster

används i ett antal fall antaganden och bedöm-

ningar. Värderingen av förväntade kreditförluster

är till sin natur förknippad med viss osäkerhet.

Områden med hög grad av antaganden och

bedömningar beskrivs nedan under respektive

rubrik.

Framåtblickande information i makro-

ekonomiska scenarier

Handelsbanken övervakar löpande den makro-

ekonomiska utvecklingen med särskilt fokus

på hemmamarknaderna. Denna bevakning sker

bland annat för att ta fram de makro ekonomiska

scenarier som ligger till grund för den fram-

åtblickande information som används i den mo-

dellbaserade beräkningen av förväntade kredit-

förluster. Förmågan hos bankens kunder att

uppfylla sina kontraktsenliga betalningar varierar

med den makroekonomiska utvecklingen. Det

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

97

innebär att den framtida makro ekonomiska ut-

vecklingen har en påverkan på bankens syn på

reserveringsbehov för förväntade förluster. Be-

räkningen av reserverings behovet för förvän-

tade kreditförluster utgår från det neutrala sce-

nariot enligt bankens enhet för makroanalys.

Eftersom förlusterna kan påverkas mer av en

framtida försämring av den ekonomiska utveck-

lingen än av en motsvarande förbättring, använ-

der banken minst två alternativa scenarier för att

fånga icke-linjära aspekter på de förväntade

kreditförlusterna. Dessa alternativa scenarier

motsvarar tänkbara, men väsentligt sämre res-

pektive bättre, utvecklingar än det neutrala sce-

nariot. Baserat på bankens förlusthistorik under

det senaste decenniet kompletterat med erfa-

renhetsbedömningar har de mest väsentliga

makroekonomiska riskfaktorerna valts ut. Dessa

makroekonomiska risk faktorer ingår sedan som

makroekonomiska riskfaktorer i bankens kvanti-

tativa statistiska modeller för prognoser av mig-

rationer, fallissemang, förlustandelar och expo-

nering. De makro ekonomiska riskfaktorerna

inkluderar arbetslöshet, styr-/centralbanksrän-

tor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens

affärsmodell, att ge krediter till kunder med stark

återbetalnings förmåga, gör att sambanden mel-

lan den makro ekonomiska utvecklingen och

reserverings behovet inte alltid är framträdande.

För utförligare beskrivning av makroekonomisk

information, se not K2 avsnitt Kreditrisker, och

för känslighets analys, se not K10.

Betydande ökning av kreditrisk

Banken gör en bedömning på avtalsnivå vid

varje rapportperiods slut av om en betydande

ökning av kreditrisken har skett sedan det första

redovisningstillfället. För utförligare beskrivning

av betydande ökning av kreditrisk, se not K2

avsnitt Kreditrisker.

Modellbaserad beräkning

De kvantitativa modeller som ligger till grund för

beräkningen av förväntade kreditförluster för

avtal i Steg 1 och Steg 2 utgår från flera anta-

ganden och bedömningar. Ett viktigt antagande

är att de relationer som kan mätas mellan makro-

ekonomiska riskfaktorer och riskparametrar på

historiska data är representativa för framtida

händelser. De kvantitativa modeller som tilläm-

pas baseras på cirka 10 års historik, men histo-

riken varierar med produkt och region beroende

på tillgång till historiska utfall. De kvantitativa

modellerna är konstruerade med hjälp av eko-

nometriska modeller under antagande att

observationerna är oberoende betingat av de

valda riskfaktorerna. Det innebär att riskpara-

metrarna kan förutses utan snedvridande

effekter. Vidare görs ett urval av de mest väsent-

liga makroekonomiska riskfaktorerna baserat

på de enskilda makroekonomiska riskfaktorer-

nas förklaringsförmåga på de enskilda riskpara-

metrarna. När makroekonomiska riskfaktorer

väljs ut och modellen specificeras görs en av-

vägning mellan enkelhet, förklaringsförmåga

och stabilitet.

Manuell och expertbaserad beräkning

Manuell beräkning används regelmässigt för

avtal i Steg 3. Expertbaserad beräkning görs

på modellutfall för avtal i Steg 1 och Steg 2, för

att införliva uppskattad effekt från faktorer som

inte bedömts ha fångats av modellen samt för

manuellt bedömda i Steg 3. För utförligare

beskrivning av manuell och expertbaserad

beräkning, se punkt 6 rubrik Manuell beräkning

och Expertbaserad beräkning .

K1 Forts

NOTER | kONcERNEN

98

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K2 Risk- och kapitalhantering

Handelsbankens låga risktolerans är en central

del i bankens affärsidé. Den låga risktoleransen

tillsammans med ett decentraliserat arbetssätt,

stabila finanser och hållbart ansvarstagande är

grunden i Handelsbankens långsiktiga kund-

relationer.

Informationen i denna not inkluderar avytt-

ringsgrupperna i Finland som i balansräkningen

omklassificerats till Tillgångar som innehas för

försäljning respektive Skulder som innehas för

försäljning samt utgör avvecklad verksamhet,

se not K14.

MOTSTÅNDSKRAFTIG RISKHANTERING

Handelsbanken har en kapital- och likviditets-

planering som syftar till att säkerställa bankens

fortlevnad under såväl normala tider som under

stressade förhållanden. Det resulterar i en stark

kapital- och likviditets situation med kontinuerlig

tillgång till de finansiella marknaderna via bank-

ens kort- och långfristiga finansieringsprogram.

Banken har också en stor likviditetsreserv av

hög kvalitet, vilket ger en god motståndskraft

mot eventuella störningar på de finansiella

marknaderna. Group Treasurys likviditetsport-

följ, som är en del av bankens likviditetsreserv,

har en låg riskprofil och består i huvudsak av

tillgodohavanden i centralbanker, statsobliga-

tioner och säkerställda obligationer. Därutöver

finns ett mycket omfattande outnyttjat emis-

sionsutrymme avseende säkerställda obliga-

tioner i Stadshypotek. Likviditetsreserver hålls

i alla för banken väsentliga valutor. Den totala

likviditetsreserven täcker bankens likviditets-

behov i ett stressat scenario i mer än tre år. En

bibehållen verksamhet kan därmed upprätt-

hållas under en betydande tid även i en extrem

situation med stängda marknader för valuta-

växling.

Bankens kapitalsituation är fortsatt stark.

Under året har en god intjäning och låga kredit-

förluster bidragit till detta.

Handelsbankens låga risktolerans, goda

kapitalisering och starka likviditetssituation inne-

bär att banken står väl rustad. I sin riskhantering

utför banken särskilda stresstester, inklusive

påverkan från klimatförändringar, och följer

noga olika indikatorer i sin uppföljning av mark-

nadsläget för att tidigt kunna agera om likvidi-

tets- eller kapitalsituationen skulle försämras.

Rådande makroekonomiska miljö som är en

kombination av geopolitiska risker, inflation,

högre räntor, en svalare bostadsmarknad

och ett svagare företagsklimat finns inkluderat

i stress testerna och analyseras ur bankens

perspektiv .

Det geopolitiska säkerhetsläget har ökat risken

för olika typer av attacker mot kritisk infrastruktur

i samhället. Bankens säkerhetsavdelning följer

händelseutvecklingen och riskbedömer löpande

olika scenarier.

RISKTOLERANS

Handelsbanken har generellt en låg risktolerans

som vilar på en övergripande strategi att undvika

eller minimera risk och därigenom vara en stabil

affärspartner till kunderna oavsett konjunktur

eller marknadssitutation. Den låga risktoleran-

sen utgör grunden för det ramverk för riskhan-

tering som tillämpas i banken. Ramverket består

av de strategier, processer, rutiner, limiter, kon-

troller och rapporteringsrutiner som kommer till

uttryck genom styrdokument på olika nivåer

inom koncernen.

Bankens affärsmodell fokuserar på att ta och

hantera kreditrisker i kontorsrörelsen där målet

är att etablera långsiktiga relationer med kunder

som har god återbetalningsförmåga och stark

finansiell ställning. Kvalitetskravet får aldrig åsido-

sättas till förmån för högre kreditvolymer, högre

pris eller marknadsandelar.

Handelsbankens kreditförlustnivå har under

de senaste decennierna varit väsentligt lägre

än genomsnittet hos övriga nordiska banker.

Bankens utgångspunkt är att ingen kredit ska

medföra en förlust. Detta förhållningssätt är helt

styrande för kontorens kreditgivning och upp-

följning av krediter. För att hålla bankens expo-

nering mot marknads- och likviditetsrisker inom

den låga risktoleransen ska sådana risker endast

förekomma som ett naturligt led i kundaffärer, i

samband med bankens finansiering och likvidi-

tetshantering och i dess roll som marknads-

garant. Riskerna begränsas genom att ränte-

bindningstider och kassaflöden i olika valutor

matchas, öppna positioner säkras och genom

en betryggande likviditetsreserv av hög kvalitet.

En konsekvens av bankens låga tolerans för

marknadsrisk är att en jämförelsevis låg andel

av bankens resultat kommer från nettoresultat

av finansiella transaktioner.

I linje med den låga risktoleransen strävar

banken efter att så långt som möjligt förebygga

operativa risker och regelefterlevnadsrisker.

Risktoleransen för hållbarhetsrisker är även

denna låg och riskerna hanteras inom bankens

befintliga riskslag såsom kreditrisker, likviditets-

risker, marknadsrisker, operativa risker och

regelefterlevnadsrisker. För mer information om

hållbarhetsrisker, se avsnittet Hållbarhetsrisker

under Hållbarhet i Handelsbanken i bankens

hållbarhetsrapport samt avsnittet ESG Pruden-

tial disclosures i bankens Pelare 3 rapport.

RISKSTRATEGI

I bankens verksamhet uppkommer olika risker

som identifieras, mäts, hanteras och rapporte-

ras på ett systematiskt sätt inom koncernens

alla delar. Handelsbankens restriktiva förhåll-

ningssätt till risk innebär att banken medvetet

undviker att delta i affärer med hög risk även

om den förväntade ersättningen för tillfället kan

vara hög.

Riskstrategin bygger på en stark riskkultur

som är uthållig över tid och som gäller på alla

områden i koncernen. Risk kulturen genomsyrar

hela bankens arbete och är väl förankrad hos

alla medarbetare. Banken präglas av en tydlig

ansvarsfördelning där varje del av affärsverk-

samheten bär det fulla ansvaret för sina affärer

och för att riskerna hanteras. Ett resultat av

detta är en hög riskmedvetenhet och försiktig-

het i affärsverksamheten. Den decentraliserade

affärsmodellen är dock kombinerad med både

en centraliserad kreditprocess och starka

interna kontroller. Den låga risk toleransen

avspeglas också i synen på ersättning. Huvud-

principen är fast ersättning eftersom detta bidrar

till den långsiktighet som är en central del av

Handelsbankens affärsmodell. Inte heller med-

arbetare som i sin yrkesutövning har en väsent-

lig inverkan på bankens riskprofil erbjuds presta-

tionsbaserad rörlig ersättning.

Kreditgivningen har stark lokal förankring,

där den nära kundrelationen och lokala känne-

domen verkar för låga kreditrisker. Därutöver

ska koncernen vara välkapitaliserad i förhål-

lande till verksamhetens risker och hålla likvida

tillgångar för att klara sina betalningsförpliktelser

när dessa förfaller, även i en situation av finan-

Kreditförluster i % av utlåning 2002–2023

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

20232021201920172015201320112009200720052003

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

20232021201920172015201320112009200720052003

Handelsbanken

Övriga nordiska banker

-0,2

-0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

20232021201920172015201320112009200720052003

Handelsbanken

Övriga nordiska banker

Nettoresultat av finansiella transaktioner som andel

av vinst 2008–2023

Källa: Årsredovisningar

Exklusive poster av icke återkommande karaktär.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

99

siell stress där upplåning på de finansiella mark-

naderna inte är möjlig. Handelsbanken eftersträ-

var på så sätt en affärsmodell som är oberoende

av förändring ar i konjunkturen.

Banken har satt upp ambitiösa hållbarhets-

mål, se avsnitt Handelsbankens hållbarhets-

mål i Hållbarhetsinformation. För att uppnå

målen kan banken delvis behöva ändra pro-

dukter, positioner och prissättning. Dessa för-

ändringar kan kortsiktigt få potentiellt både

positiva och negativa finansiella effekter på

banken. På längre sikt anser dock banken att

en hållbar verksamhet är en förutsättning för

en lönsam affärsmodell.

Det restriktiva förhållningssättet till risk innebär

att banken är en stabil och uthållig affärspartner

till kunderna oavsett konjunktur och marknads-

situation. Det bidrar både till god riskhantering

och till att en hög servicenivå kan upprätthållas

även när verksamheten och de marknader som

banken verkar på utsätts för påfrestningar.

Samma principer för bankens inställning till risk

gäller i alla länder där banken är verksam. För en

närmare beskrivning av bankens hantering av

olika riskslag, kapital och likviditet, se respektive

enskilt avsnitt i denna not.

RISKORGANISATION

Handelsbanken tillämpar principen med tre

försvarslinjer för riskhantering, uppföljning och

kontroll av bankens risker. Affärsverksamheten

och de enheter som stödjer affärsverksamheten

utgör den första försvarslinjen och ansvarar för

att hantera och begränsa riskerna i verksam-

heten i enlighet med externa och interna regler.

Kontrollfunktionerna Group Risk Control och

Group Compliance utgör den andra försvars-

linjen och övervakar och kontrollerar koncer-

nens risker, affärsverksamhetens arbete och

hur gällande regler efterlevs. Tredje försvars-

linjen utgörs av Group Audit som granskar

bankens hela verksamhet inklusive riskhan-

tering, kontrollfunktionernas arbete och bolags-

styrningen. För en mer detaljerad beskrivning

av bankens tre försvarslinjer för riskhantering

hänvisas till Handels bankens Bolagsstyrnings-

rapport, sidorna 66–81.

Handelsbankens styrelse har det övergrip-

ande ansvaret för bankens riskhantering och

fastställer interna regler för detta. Styrelsen fast-

ställer policyer och vd fastställer riktlinjer, vilka

beskriver hur olika risker ska hanteras och rap-

porteras. Styrelsen har inrättat en kreditkommitté

(bestående av vd och Chief Credit Officer samt

ett antal styrelseledamöter) som beslutar i vissa

kreditärenden samt en UK-kommitté (bestå-

ende av styrelsens ordförande, vd, CFO och

ytterligare en styrelseledamot) för uppföljning

av verksamheten i Storbritannien.

Styrelsen har även inrättat risk-, revisions-

och ersättningsutskott som bland annat är

beredande i frågor som ska beslutas av styrel-

sen. Riskutskottet fattar även beslut avseende

exempelvis de betydande delarna av bankens

riskklassificerings- och estimeringsprocesser

kopplade till internmetoden. Risk-, revisions-

och ersättningsutskotten består endast av

styrelse ledamöter. Därtill har vd inrättat en Risk

och Compliancekommitté för uppföljning av

risk hantering inom olika områden samt fördju-

pade diskussioner kring bankens över grip-

ande risk situation inför behandlingen av vissa

frågor i risk utskottet och styrelsen. För en mer

detaljerad beskrivning av kommittéerna och

utskottens arbete hänvisas till Handels bankens

Bolagsstyrningsrapport på sidorna 66–81.

Därutöver har banken ytterligare kommittéer

såsom CRO:s riskforum och CFO:s Asset and

Liability Committee (ALCO) med till hörande

underkommittéer för likviditet, kapital och

värdering .

Risker i

Handelsbanken Beskrivning

Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser.

Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk i samband med affärer för valuta-, ränte-, råvaru- och aktiemarknaderna, dvs risk att motparten inte kan fullfölja sitt åtagande.

Marknadsrisk Marknadsriskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker

och råvaruprisrisker.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster .

Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

Definitionen inkluderar legal risk samt IT-risker och informationssäkerhetsrisker (IKT-risker).

Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisk är risk förknippad med att banken inte följer externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och relevanta standarder som är tillämpliga

på bankens tillståndspliktiga verksamhet, och de följder som detta i sin tur kan leda till i form av sanktioner, väsentlig finansiell förlust eller förlust av anseende för banken.

Ersättningsrisk Ersättningsrisk utgörs av risken för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av ersättningssystemet.

Försäkringsrisk Försäkringsrisk är risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa.

Hållbarhetsrisk Hållbarhetsrisk är risken för ekonomiska förluster eller skadat anseende på grund av faktorer relaterade till miljö och klimat, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, finansiell

kriminalitet samt IT- och informationssäkerhet. Hållbarhetsrisker är en integrerad del av bankens befintliga riskslag ovan och kan uppkomma både i den egna verksamheten

och genom bankens affär som kreditgivning och investeringar.

K2 Forts

Handelsbankens riskhantering och riskkontroll

Affärsverksamheten

kapital- och

likviditetsplanering

Group Risk control Group compliance

Group Audit

NOTER | kONcERNEN

100

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K2 Forts

RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING AV

RISK- OCH KAPITALSITUATIONEN

Koncernens risker, förutom regelefterlevnads-

riskerna, har under 2023 rapporterats av CRO

minst kvartalsvis till vd, risk utskottet och styrel-

sen. Rapporterna har även föredragits i vd:s

Risk- och Compliancekommitté. Koncernrisk-

rapporterna innehåller CRO:s bedömning av

koncernens väsentliga risker och en bedöm-

ning av om det ﬁnns väsentliga brister i verk-

samheten att rapportera och åtgärda. I före-

kommande fall innehåller rapporterna också

förslag till åtgärder och uppföljning av tidigare

rapporterade risker och brister. Koncernrisk-

rapporterna omfattar även framåtblickande

riskbedömningar och ska möjliggöra en be-

dömning av om Handels banken uppfyller den

riskstrategi och den risktolerans som styrelsen

fastställt. Koncernriskrapporterna utformas i

enlighet med styrelsens Policy för riskkontroll.

Utöver nämnda koncernriskrapporter lämnar

Group Risk Control och Group Credits löpande

och årsvis rapporter avseende bankens kredit-

risk situation (inklusive motpartsrisker) och intern-

metod (IRK) till koncernledningen, vd:s Risk-

och Compliance kommitté, riskutskottet och

styrelsen samt till styrelserna i relevanta dotter-

bolag. Denna rapportering omfattar bland an-

nat volymutveckling och krediter med förhöjd

risk. Rapporteringen omfattar även utvärde-

ringar av dels de interna risk klassi ficerings-

processerna, dels bankens IRK-modeller och

resultatet och validering av bankens IRK-

modeller.

Riskforum, med CRO som ordförande har

sammanträtt tio gånger under 2023. På risk-

forums möten görs en fördjupad upp följning

av koncernens aktuella risksituation, potentiella

risker och åtgärder för kreditrisker, ﬁnansiella

risker och operativa risker. Övriga riskslag kom-

menteras vid behov. Återhämtningsplanens

indikatorer avrapporteras och eventuella åtgär-

der diskuteras vid behov. Vidare följs limitutnytt-

jandet för ﬁnansiella risker upp för hela koncernen.

Limitutnyttjandet för marknads- och likviditets-

risker sammanställs och kontrolleras dag ligen

av Group Risk Control. Limitöverträdelser rap-

porteras omgående till den som har beslutat

om limiterna. Likviditetsrisken sammanställs av

Group Risk Control och rapporteras dagligen till

CFO och vd samt till styrelsen vid varje ordinarie

styrelsemöte. Likviditetskommittén med Head

of Group Treasury som ordförande samman-

träder inför varje ordinarie styrelsemöte och i

övrigt vid behov. Där föredras den aktuella

likviditets situationen, resultat av stresstester,

scenarioanalyser och annan information som

är relevant för bedömningen av koncernens

likviditets situation.

Bankens kapitalsituation rapporteras vecko-

vis till CFO och vd och minst kvartalsvis till

styrelsen. I händelse av att något gränsvärde

passeras eller om Head of Group Capital Manage-

ment eller CFO av annan anledning bedömer

det som lämpligt, ska förslag till lämpliga åtgär-

der presenteras för vd. Utifrån ett medel- och

långsiktigt perspektiv sammanfattas kapitalsitua-

tionen kvartalsvis i kapitalkommittén. Group

Capital Management gör en fullständig upp-

datering av kapitalprognosen kvartalsvis eller

vid signiﬁkanta förändringar i banken.

Kapitalsituationen, utnyttjandet av marknads-

risklimit samt likviditetssituationen rapporteras

till styrelsen åtminstone kvartalsvis .

Operativa risker och inträffade incidenter

rapporteras löpande från kontor och avdel-

ningar i hela koncernen till Group Risk Control

som bevakar dem. Group Risk Control rappor-

terar i sin tur operativa risker och inträffade

incidenter till vd, styrelsens riskutskott och till

styrelsen. Årligen utvärderas risker i ersättnings-

systemet och rapportering sker till styrelsens

ersättnings- och riskutskott. Rapporteringen

av operativa risker inkluderar information om

väsentliga händelser, större förluster, viktiga

proaktiva åtgärder och en aggregerad risk-

bedömning på koncernnivå. Utöver detta följer

Group Risk Control upp att beslutade åtgärder

genomförs.

Regelefterlevnadsrisker har under 2023 rap-

porterats av Chief Compliance Officer minst

kvartalsvis till vd, styrelsens riskutskott och

styrelsen. Rapporteringen har inkluderat regel-

efterlevnadsrisker kopplade till finansiell krimina-

litet, liksom dataskyddsrisker. Rapporterna

har även föredragits i vd:s Risk- och Compliance-

kommitté .

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

101

STYRELSENS RISKDEKLARATION OCH RISKFÖRKLARING

Styrelsen har beslutat om följande

risk deklaration och riskförklaring.

Riskdeklaration:

Handelsbanken har tillfredsställande arrange-

mang för riskhantering vilka är ändamåls-

enliga i förhållande till bankens affärsmål, den

risktolerans och riskstrategi som styrelsen

beslutat om för verksamheten och bankens

övergripande riskprofil.

Riskförklaring:

Handelsbankens affärsmål är att ha högre

lönsamhet än genomsnittet för jämförbara

kon kurrenter på hemmamarknaderna. Målet

ska främst nås genom nöjdare kunder och

lägre kostnader än konkurrenterna. Handels-

banken är en bank med stark lokal förankring

och ett decentraliserat arbetssätt.

Bankens generellt låga risktolerans innebär

att den övergripande riskproﬁlen ska vara låg.

Koncernen ska vara väl kapitaliserad i förhål-

lande till riskerna, uppfylla de krav som myn-

digheter ställer och hålla likvida tillgångar för att

klara sina betalningsförpliktelser, även i situa-

tioner av ﬁnansiell stress på kort och lång sikt.

Risktoleransen och riskstrategin understödjer

Handels bankens strävan att ha en affärs-

modell som är oberoende av förändringar

i konjunkturcykeln.

Banken har och ska ha låga kreditrisker.

Handelsbankens tolerans för kreditrisker åter-

speglas i en förväntan om att banken ska ha

en god kapacitet för kreditgivning även i en

allvarlig lågkonjunktur utan hjälp av statligt

stöd. Detta uppnås bland annat genom den

starka lokala förankringen och de nära kund-

relationerna. Krediternas kvalitet får aldrig

åsido sättas för att nå högre volym eller högre

marginal. Banken är selektiv i sitt kundurval

med krav på att kredittagare har en god

återbetalningsförmåga. Till följd av detta har

kredit portföljen en tydlig koncentration till

riskklasser där sannolikheten för förlust är låg.

Det konsekventa tillvägagångssättet åter-

speglas i bankens över tid låga kreditförlust-

nivåer, vilka för år 2023 uppgick till 0,01%

(0,00) i relation till utlåningen till allmänheten.

För att säkerställa att banken är väl kapi tal-

iserad i förhållande till riskerna och har en

god likviditetssituation, fastställer styrelsen

bankens risktolerans för kapitalisering och

likviditet. När risktoleransen för kapitalisering

beslutas, ställs kapitalmått dels i relation till

de lagstadgade kraven, dels i relation till

Handels bankens bedömda kapitalbehov

utifrån bankens modell för ekonomiskt kapital

(Economic Capital, EC), som i ett samlat mått

fångar koncernens risker. Risktoleransen för

bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom

krav på att banken under stressade förhållan-

den ska ha tillräcklig likviditetsreserv i form av

likvida och pantsättningsbara tillgångar samt

likviditetsskapande åtgärder för att under

fastställda tidsperioder kunna fortsätta sin

rörelse, dels genom krav på det ackumule-

rade nettot mellan in- och utgående kassa-

ﬂöden i olika tidsintervall.

Styrelsen har fastställt att kärnprimärkapital-

relationen under normala förhållanden ska

uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter utöver

det av Finansinspektionen kommunicerade

samlade kärnprimärkapitalbehovet. Beträf-

fande bruttosoliditet ska relationstalet över-

stiga det av Finansinspektionen till banken

kommunicerade samlade kapitalbehovet

med minst 0,6 procentenheter.

Bankens bedömning av Finans-

inspektionens kärnprimärkapitalkrav vid ut-

gången av 2023 var 14,8% (14,5), inklusive

Finans inspektionens vägledning inom ramen

för Pelare 2 på 0,5%, och bankens bedömning

av bruttosoliditetskravet var 3,5% inklusive

Finansinspektionens väg ledning inom ramen

för Pelare 2 på 0,5%. Styrelsen har även fast-

ställt att kvoten mellan AFR (Available Financial

Resources) och EC ska överstiga 120%.

Vid utgången av 2023 uppgick bankens

kärnprimär kapitalrelation till 18,8% (19,6) och

kvoten mellan AFR och EC till 366% (413).

Styrelsen har fastställt målet att banken ska

ha ackumulerade positiva nettokassa ﬂöden

under minst ett år med beaktande av likvidi-

tetsreserven och under antagandet att delar

av den icke tidsbundna inlåningen från hushåll

och företag försvinner under första månaden.

Handels bankens samlade likviditetsreserv

inklusive likviditetsskapande åtgärder innebär

att likviditetsbehovet täcks i mer än tre år

under dessa stressade förhållanden.

Bankens riskprofil är i enlighet med den

risktolerans och riskstrategi som fastställts av

styrelsen.

KREDITRISK

Kreditrisk definieras som

risken att banken drabbas av

ekonomisk förlust som följd

av att bankens motparter inte

kan fullfölja sina kontrakts-

enliga förpliktelser.

KREDITRISKSTRATEGI

Handelsbankens kreditprocess är centraliserad

och gemensam för hela koncernen, men de

enskilda affärsbesluten är decentraliserade.

Kreditprocessen grundar sig i övertygelsen att

en decentraliserad organisation med lokal för-

ankring ger hög kvalitet i kreditbesluten. Banken

är en relationsbank där kontoren håller löpande

kontakt med kunden, vilket ger en djup kun-

skap om varje enskild kund och en kontinuer-

ligt uppdaterad bild av kundens ekonomiska

situation.

Handelsbanken är inte en massmarknadsbank

utan är selektiv i kundurvalet, vilket innebär att

kunderna ska ha en hög kreditkvalitet. Kvalitets-

kravet åsidosätts aldrig till förmån för högre

kredit volymer eller för att erhålla högre avkast-

ning. Banken undviker även att delta i finansie-

ring där det förekommer komplicerade kund-

konstellationer, komplexa och svårförståeliga

affärsupplägg eller höga ESG-risker.

När banken bedömer kreditrisken hos en

viss kund bedöms i första hand kredittagarens

återbetalningsförmåga. I bedömningen analy-

seras dels kundens finansiella ställning samt

dels de risker som kunden är utsatt för och som

kan komma att påverka stabiliteten i kundens

finansiella ställning över tid. En del av riskanaly-

sen består i att banken bedömer hur kunden

påverkas av ESG-risker, inklusive klimat risker,

såväl fysiska som omställnings risker. Ett av de

första stegen i bedömning av återbetalningsför-

mågan är att analysera vilken bransch kunden

tillhör. Vi behöver förstå vilka utmaningar och

risker som branschen står inför innan vi börjar

att analysera vår enskilda kund. En svag åter-

betalningsför måga kan aldrig kompenseras

med att banken erbjuds goda säkerheter.

Säkerheter kan dock reducera bankens förlust

väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina

förpliktelser. Krediter ska därför normalt vara

betryggande säkerställda.

Kontorets lokala förankring och nära relation

med kunden innebär att kontoret snabbt kan

identifiera och agera vid eventuella problem.

Detta medför att banken i många fall kan agera

snabbare än vad som hade varit möjligt vid en

mer centraliserad hantering av problemkrediter.

Kontoret har också det fulla ekonomiska an-

svaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar

således de problem som uppstår när en kund

brister i betalningsförmåga och kontoret bär

eventuella kreditförluster. Vid behov får det

lokala kontoret stöd från lokal kreditavdelning

och från centrala avdelningar. Bankens arbets-

sätt leder till att alla som gör affärer förknippade

med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat syn-

sätt för denna typ av risk. Detta synsätt utgör

en viktig del av bankens kultur. De beskrivna

arbets- och synsätten är viktiga anledningar till

att banken över en lång tid redovisat mycket

låga kreditförluster.

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

102

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

KREDITORGANISATIONEN

I Handelsbankens decentraliserade organisation

bär varje kundansvarigt kontor det fulla kredit -

ansvaret. Kund- och kreditansvar ligger på

kontors chefen eller de medarbetare som

kontors chefen utser på det lokala kontoret.

I Handelsbankens decentraliserade organisa-

tion ingår också att underlaget för kreditbeslut

alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret

oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas på

kontoret, på läns- eller landsnivå, i styrelsens

kreditkommitté eller av styrelsen. Underlaget för

kreditbeslut innehåller bland annat allmän och

ekonomisk information om kredittagaren, en

bedömning av dennes återbetalningsförmåga,

krediter och kreditvillkor samt värdering av

säkerheter.

För landstyrelse, styrelsens kreditkommitté

och styrelsen avser beslutet kreditlimitens total-

belopp och eventuellt utrymme för blanko-

krediter. För kredittagare vars sammanlagda

krediter överstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i

form av kreditlimit. Vid krediter till privatpersoner

mot säkerhet i bostad inträder limitplikten för

belopp över 12 mkr. Krediter till bostadsrätts-

föreningar mot säkerhet i bostadsfastighet blir

limitpliktiga för belopp över 12 mkr.

Beviljade kreditlimiter gäller i normalfallet ett år.

Under vissa förutsättningar kan kreditlimiter till

bostadsrättsföreningar gälla maximalt tre år. Vid

förlängning av kreditlimiter är kravet på besluts-

ordning detsamma som för en ny kreditlimit.

Kontorschefer och de flesta medarbetare på

kontor har personliga beslutandelimiter som

Kreditprocessen och beslutandenivåer i Handelsbanken
KONTORSNIVÅ			LANDS-/LÄNSNIVÅ			CENTRAL NIVÅ
	Kund-	Kontors-	Lokal kredit-	Lands-/	Land-	Group	Styrelsens
Propå	ansvarig	chef	avdelning,	länskredit	styrelse	Credits	kredit-	Styrelsen	Beslut
			kreditexpert	kommitté			kommitté
Fördelning av fattade kreditlimitbeslut
Andel av antal limiter	74%		25%				1%
Andel av limitbelopp	14%		33%				53%

1, 2

För dotterbolaget Handelsbanken plc fattas besluten i Handelsbanken plc Board Credit Committee respektive Handelsbanken plc Board.

Beslutar endast om ärendet bedöms vara av särskilt eller allmänt intresse samt krediter till styrelseledamöter och vissa ledande befattningshavare.

Exklusive stat- och banklimiter som beslutas på central nivå.

gör det möjligt för dem att besluta om krediter

till de kunder som de ansvarar för.

Vid beslut om större kreditlimiter finns även

beslutsinstanser på läns- och landsnivå samt

central nivå. Varje högre beslutandenivå tillför

ytterligare kreditkompetens. På varje beslutande-

nivå finns rätt att avstyrka kreditlimiter inom

såväl den egna beslutandenivån som kredit-

limiter som annars skulle beslutats på högre

beslutande nivåer. Samtliga kreditbeviljare i hela

besluts processen, oavsett nivå, måste vara

eniga för att ett positivt kreditlimitbeslut ska

komma till stånd. Finns minsta tveksamhet hos

någon kreditbeviljare avslås kredit ansökan. De

största krediterna har beretts av Group Credits

och beslutas av styrelsen eller den kredit-

kommitté som styrelsen inrättat. Utan tillstyrkan

av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen

kredit ansökan processas vidare i banken,

förutom de kreditbeslut som fattas genom

maskinella modeller. Sådana maskinella model-

ler ska godkännas av verkställande direktören.

Beslutsgången när det gäller krediter och

kreditlimiter illustreras av figur Kreditprocessen

och beslutandenivåer i Handelsbanken nedan.

I figuren visas även procentuell andel av antal

kreditlimitbeslut och beslutade belopp fördelade

på olika beslutandenivåer.

I Handelsbankens decentraliserade organisa-

tion, där en stor andel av antalet kredit- och

kreditlimitbeslut fattas på de enskilda kontoren,

är det viktigt att det finns en väl fungerande

eftergranskningsprocess som säkerställer att

besluten håller en hög kvalitet. Kontorschefen

kvalitetsgranskar medarbetarnas beslut och

lokala kreditavdelningen kvalitetsgranskar beslut

fattade av kontorschefer.

Syftet med kvalitetsgranskningen är att säker-

ställa att bankens kreditpolicy och interna

instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp-

rätthålls och att kredit- och kreditlimitbeslut

vittnar om gott kreditomdöme och sund affärs-

mässighet. En motsvarande granskning av kva-

liteten utförs även av kreditlimitbeslut som fattas

av högre beslutandenivåer i banken. Kredit-

limiter som beviljas av läns- eller landskredit-

kommittéer och landstyrelser granskas av Group

Credits, som även bereder och granskar kredit-

limiter som beslutas av styrelsen eller den kredit-

kommitté som styrelsen inrättat. Group Credits

säkerställer också att kreditbedömningarna i

hela koncernen sker på ett enhetligt sätt och att

kreditgivningen utförs i enlighet med den kredit-

policy som styrelsen har fastställt.

Ecster

Dotterbolaget Ecster AB arbetar med att er-

bjuda betallösningar till utvalda säljföretag över

hela Sverige. Under 2023 fattades beslutet av

banken att inleda en ordnad avveckling av Ecster.

I arbetet med avveckling har sam arbetet med

samtliga säljföretag sagts upp under våren 2023

och därmed har inflödet av nya affärer och kred-

itansökningar minskat kraftigt och kommer vara

helt borta per den 31 mars 2024. Finansierings-

typens karaktär har krävt att snabba och kor-

rekta kreditbesked kan levereras årets alla da-

gar, dygnet runt, vilket innebär att merparten av

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

103

Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2023			Stor -			Neder-	Övriga
mkr		Sverige	britannien	Norge	Finland	länderna	länder	Summa
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		67 895	113 645	4 776	10	128 696	161 159	476 181
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15	3 464	1 131	1 687	25 863			32 145
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16	17 467	766	208	3	335	519	19 297
Utlåning till allmänheten	Not K17	1 639 614	230 671	313 265	144 563	97 110	8 993	2 434 217
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18	199 128						199 128
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18	50 087						50 087
Derivatinstrument	Not K22	29 961					149	30 110
Summa		2 007 615	346 214	319 937	170 438	226 141	170 820	3 241 165
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	321 298	47 077	61 722	23 911	3 094	28 883	485 985
varav ansvarsförbindelser		28 601	6 439	3 807	3 907	100	15 266	58 120
varav åtaganden		292 697	40 638	57 915	20 004	2 995	13 616	427 865
Summa		321 298	47 077	61 722	23 911	3 094	28 883	485 985
Summa poster i och utanför balansräkningen		2 328 914	393 291	381 658	194 349	229 235	199 703	3 727 150

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2022			Stor -			Neder-	Övriga
mkr		Sverige	britannien	Norge	Finland	länderna	länder	Summa
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		100 413	99 872	8 962	14	136 749	129 873	475 882
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15	3 348	1 256		28 015			32 620
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16	7 550	810	81	5	295	675	9 415
Utlåning till allmänheten	Not K17	1 649 321	239 208	318 242	155 981	96 208	10 364	2 469 324
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18	132 778						132 778
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18	32 697					0	32 697
Derivatinstrument	Not K22	36 112				50	99	36 261
Summa		1 962 219	341 145	327 285	184 015	233 302	141 011	3 188 977
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	338 750	48 511	66 178	34 619	2 694	29 337	520 089
varav ansvarsförbindelser		29 091	6 104	4 727	4 780	97	16 176	60 975
varav åtaganden		309 659	42 407	61 451	29 839	2 596	13 160	459 114
Summa		338 750	48 511	66 178	34 619	2 694	29 337	520 089
Summa poster i och utanför balansräkningen		2 300 969	389 656	393 463	218 634	235 996	170 348	3 709 066

Med geografisk fördelning avses det land där exponeringarna är redovisade.

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
geografisk fördelning 2023
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Netto
Sverige	1 549 709	88 182	2 862	-143	-458	-538	1 639 614
Storbritannien	209 855	19 130	2 084	-162	-196	-40	230 671
Norge	300 653	12 348	527	-73	-96	-94	313 265
Finland	131 957	11 636	1 522	-44	-66	-442	144 563
Nederländerna	91 603	5 505	9	-3	-1	-3	97 110
Övriga länder	8 922	47	58	-1	0	-33	8 993
Summa	2 292 700	136 848	7 064	-426	-819	-1 150	2 434 217

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
geografisk fördelning 2022
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Netto
Sverige	1 592 592	55 507	2 341	-212	-362	-545	1 649 321
Storbritannien	222 246	16 063	1 210	-117	-144	-50	239 208
Norge	306 286	11 715	587	-71	-125	-150	318 242
Finland	147 996	7 093	1 502	-62	-77	-471	155 981
Nederländerna	95 390	825	12	-11	-4	-4	96 208
Övriga länder	10 203	146	64	-2	-10	-37	10 364
Summa	2 374 713	91 349	5 716	-475	-722	-1 257	2 469 324

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

104

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
fördelad per sektor och bransch 2023
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Netto
Privatpersoner	1 158 428	28 771	4 159	-143	-132	-589	1 190 494
varav hypotekslån	991 247	21 664	1 592	-38	-43	-44	1 014 378
varav övriga lån säkerställda i bostad	139 030	5 631	1 310	-44	-40	-93	145 794
varav övriga lån till privatpersoner	28 151	1 476	1 257	-61	-49	-452	30 322
Bostadsrättsföreningar	283 134	11 367	13	-4	-20	-9	294 481
varav hypotekslån	265 549	5 291	12	-1	-1	-8	270 842
Fastighetsförvaltning	648 688	81 834	1 984	-130	-249	-159	731 968
Tillverkningsindustri	19 210	4 150	72	-24	-105	-46	23 257
Handel	30 214	671	108	-13	-9	-62	30 909
Hotell- och resturangverksamhet	4 333	1 803	101	-4	-9	-6	6 218
Person- och godstransport till sjöss	1 289	1	0	0	0		1 290
Övrig transport och kommunikation	11 985	178	18	-5	-2	-15	12 159
Byggnadsverksamhet	14 238	4 429	281	-56	-264	-93	18 535
Elektricitet, gas och vatten	15 941	33	7	-2	0	-3	15 976
Jordbruk, jakt och skogsbruk	20 390	1 507	81	-7	-8	-3	21 960
Övrig serviceverksamhet	20 965	818	143	-11	-9	-85	21 821
Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder mm	23 154	878	12	-6	-5	-3	24 030
Stat och kommun	12 278	64		0	0		12 342
varav Riksgälden	6 748						6 748
Övrig företagsutlåning	28 453	344	85	-21	-7	-77	28 777
Summa	2 292 700	136 848	7 064	-426	-819	-1 150	2 434 217

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,

fördelad per sektor och bransch 2022

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto

Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622

varav hypotekslån 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105

varav övriga lån säkerställda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744

varav övriga lån till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773

Bostadsrättsföreningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251

varav hypotekslån 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072

Fastighetsförvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698

Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870

Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532

Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251

Person- och godstransport till sjöss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732

Övrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637

Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575

Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293

Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146

Övrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627

Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder mm 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555

Stat och kommun 4 520 84 0 -1 4 603

varav Riksgälden 1 566 1 566

Övrig företagsutlåning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932

Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324

besluten fattas av maskinella modeller. För

de beslut som inte kan hanteras genom de

maskinella modellerna görs manuella beslut där

medarbetarna har personliga beslutslimiter.

Vid beslut om större kredit limiter fattas besluten

i Ecsters kreditkommitté eller i styrelsen. Vid

propåer om större enga gemang och kunden är

en befintlig Handels banken kund fattas beslut på

det ansvariga kontoret eller i berörd instans som

gäller i banken.

KREDITPORTFÖLJEN

Bankens kreditportfölj presenteras i detta

avsnitt med utgångspunkt från sammanställda

balansräkningsposter. I avsnittet Kapitalkrav

för kreditrisker presenteras kreditportföljen

med utgångspunkt från CRR.

Med utgångspunkt från koncernbalans-

räkningen kategoriseras krediter i utlåning till

allmänhet respektive utlåning till kreditinstitut

samt poster utanför balansräkningen fördelade

på produkttyp. När begreppet exponering an-

vänds avses summan av poster i och utanför

balansräkningen. Utlåning till allmänheten

är den dominerande posten. Se tabell Kredit-

exponeringar Geografisk för delning.

Handelsbanken eftersträvar att dess historiskt

låga kreditförlustnivå i förhållande till andra

banker ska bestå och därmed bidra till

Handels bankens lönsamhetsmål samt till att

bibehålla en god finansiell ställning. Handels-

banken granskar kontinuerligt kreditportföljens

kvalitet i syfte att identifiera och begränsa

nedskrivningsbehov. Banken strävar vid kredit-

givningen aldrig efter att uppnå bestämda

volymer eller marknadsandelar inom olika

branscher eller dylikt, utan banken ska vara

selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska

vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet får aldrig

åsidosättas för att nå hög kreditvolym. Det här

framgår av bankens kreditpolicy som årligen

fastställs av styrelsen.

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

105

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivnings-
prövning, geografisk fördelning per sektor och bransch 2023		Stor-			Neder -	Övriga
mkr	Sverige	britannien	Norge	Finland	länderna	länder	Summa
Privatpersoner	928 455	67 678	119 527	39 633	29 800	5 401	1 190 494
varav hypotekslån	905 229		92 266	16 883			1 014 378
varav övriga lån säkerställda i bostad	3 548	64 882	25 603	17 145	29 555	5 061	145 794
varav övriga lån privatpersoner	19 678	2 796	1 658	5 605	245	340	30 322
Bostadsrättsföreningar	220 222		28 339	45 920			294 481
varav hypotekslån	211 610		27 672	31 560			270 842
Fastighetsförvaltning	330 257	144 438	139 703	50 114	66 462	994	731 968
Tillverkningsindustri	16 511	1 457	2 634	1 036	1	1 618	23 257
Handel	23 205	2 213	4 397	335	2	757	30 909
Hotell- och restaurangverksamhet	2 310	3 482	349	17	60		6 218
Person- och godstransport till sjöss	1 162	13	4	111			1 290
Övrig transport och kommunikation	9 497	428	1 215	557	461	1	12 159
Byggnadsverksamhet	7 226	1 812	9 054	431	7	5	18 535
Elektricitet, gas och vatten	9 946	303	3 619	1 997	111		15 976
Jordbruk, jakt och skogsbruk	20 049	1 511	240	156		4	21 960
Övrig serviceverksamhet	14 229	4 231	2 527	807	22	5	21 821
Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m	19 857	2 946	506	623	96	2	24 030
Stat och kommun	10 238		222	1 882			12 342
varav Riksgälden	6 748						6 748
Övrig företagsutlåning	26 451	159	929	944	88	206	28 777
Netto utlåning till allmänheten	1 639 614	230 671	313 265	144 563	97 110	8 993	2 434 217
varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1–3)	-1 139	-399	-264	-552	-7	-35	-2 395
Brutto utlåning till allmänheten	1 640 753	231 070	313 529	145 115	97 117	9 028	2 436 612

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivnings-
prövning, geografisk fördelning per sektor och bransch 2022		Stor-			Neder -	Övriga
mkr	Sverige	britannien	Norge	Finland	länderna	länder	Summa
Privatpersoner	937 527	72 598	119 177	44 116	28 567	6 637	1 208 622
varav hypotekslån	906 953		92 486	18 666			1 018 105
varav övriga lån säkerställda i bostad	4 955	68 733	24 711	18 885	28 224	6 236	151 744
varav övriga lån privatpersoner	25 619	3 865	1 980	6 565	343	401	38 773
Bostadsrättsföreningar	213 411		28 818	47 022			289 251
varav hypotekslån	204 791		27 855	30 426			263 072
Fastighetsförvaltning	323 824	147 982	142 876	51 322	66 665	1 029	733 698
Tillverkningsindustri	27 147	1 560	2 896	3 219	3	2 045	36 870
Handel	32 960	2 730	4 033	427	8	374	40 532
Hotell- och restaurangverksamhet	2 331	3 566	320	29	5		6 251
Person- och godstransport till sjöss	2 305	7	152	268			2 732
Övrig transport och kommunikation	6 035	439	1 941	672	549	1	9 637
Byggnadsverksamhet	8 346	1 955	9 588	650	31	5	20 575
Elektricitet, gas och vatten	9 407	310	2 945	3 520	111		16 293
Jordbruk, jakt och skogsbruk	20 303	1 394	274	158		17	22 146
Övrig serviceverksamhet	13 737	4 193	2 795	795	64	43	21 627
Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m	34 799	2 350	605	644	153	4	38 555
Stat och kommun	1 249		295	3 010		49	4 603
varav Riksgälden	1 566						1 566
Övrig företagsutlåning	15 940	124	1 527	129	52	160	17 932
Netto utlåning till allmänheten	1 649 321	239 208	318 242	155 981	96 208	10 364	2 469 324
varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1–3)	-1 119	-311	-347	-609	-19	-49	-2 454
Brutto utlåning till allmänheten	1 650 440	239 519	318 589	156 590	96 227	10 413	2 471 778

Med anledning av de försämrade makroekono-

miska förutsättningarna under året, som ökad

inflation, minskad efterfrågan och inte minst

ökade räntekostnader, har det under året gjorts

djupare analyser av påverkan på kreditportföljen.

Analyserna visar inte på någon signifikant

omede lbar ökning av kreditrisken men dock

generellt en ökad osäkerhet vilket återspeglas

i de modellbaserade reserveringarna i steg 1

och steg 2.

Banken har utifrån olika klimatscenarier gjort

analyser av fysiska klimatrisker i kreditportföljens

fastighetsexponeringar i Sverige. Dessa har

indikerat en mycket begränsad påverkan.

En initial bedömning har även gjorts av hur

införande av energieffektiviseringskrav på fastig-

heter kan påverka fastighetsbolag i bankens

kreditportfölj i Sverige. Den genomsnittliga

belåningsgraden för fastighetsbolagens totala

belåning beräknas över tid öka med några få

procentenheter till en fortsatt betryggande nivå

givet oförändrade fastighetsvärden.

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

106

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2023				Stat,
		Bostads-	Övriga	kommun och		Finansiella	Objekt	Övriga
mkr		fastigheter	fastigheter	landsting	Borgen	säkerheter	säkerheter	säkerheter	Blanko	Summa
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker				476 181						476 181
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15			32 145						32 145
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16								19 297	19 297
Utlåning till allmänheten	Not K17	1 802 548	381 314	83 954	12 275	13 072	18 300	7 181	115 573	2 434 217
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18			197 348	543				1 237	199 128
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18			3 838	239				46 010	50 087
Derivatinstrument	Not K22			442		43			29 625	30 110
Summa		1 802 548	381 314	793 908	13 057	13 115	18 300	7 181	211 742	3 241 165
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	71 689	57 200	27 281	3 325	12 720	376	7 504	305 890	485 985
varav ansvarsförbindelser		525	1 061	2 239	228	918		795	52 354	58 120
varav åtaganden		71 164	56 139	25 042	3 097	11 802	376	6 709	253 536	427 865
Summa		71 689	57 200	27 281	3 325	12 720	376	7 504	305 890	485 985
Summa poster i och utanför balansräkningen		1 874 237	438 514	821 189	16 382	25 835	18 676	14 685	517 632	3 727 150

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2022				Stat,
		Bostads-	Övriga	kommun och		Finansiella	Objekt	Övriga
mkr		fastigheter	fastigheter	landsting	Borgen	säkerheter	säkerheter	säkerheter	Blanko	Summa
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker				475 882						475 882
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15			32 620						32 620
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16								9 415	9 415
Utlåning till allmänheten	Not K17	1 811 762	381 614	48 207	12 536	14 056	21 446	9 787	169 916	2 469 324
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18			130 416					2 362	132 778
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18			6 461	815				30 032	32 697
Derivatinstrument	Not K22	189	354	3 361	223	86			32 048	36 261
Summa		1 811 951	381 968	696 947	13 574	14 142	21 446	9 787	243 773	3 188 977
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	77 835	55 377	28 756	4 998	11 805	733	8 464	332 121	520 089
varav ansvarsförbindelser		743	1 223	2 148	1 357	935		866	53 703	60 975
varav åtaganden		77 092	54 154	26 608	3 641	10 870	733	7 598	278 418	459 114
Summa		77 835	55 377	28 756	4 998	11 805	733	8 464	332 121	520 089
Summa poster i och utanför balansräkningen		1 889 786	437 345	725 703	18 572	25 947	22 179	18 251	575 894	3 709 066

Inklusive bostadsrätter.

Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier.

Inkluderar ej statsgarantier.

Säkerheter

I bankens kreditpolicy framgår att krediter

normalt ska vara betryggande säkerställda. En

svag återbetalningsförmåga kan aldrig kompen-

seras med att banken erbjuds goda säkerheter.

Säkerheter kan dock reducera bankens förlust

väsentligt om kredittagaren inte kan f ullfölja sina

förpliktelser.

Banken begränsar kreditrisken genom att

bland annat ta in säkerheter från kunderna. De

främsta sätten att reducera kreditrisk i banken

är pantsättning av fast egendom såsom bostads-

fastigheter och övriga fastig heter, f öretagshypo-

tek, garantier (inklusive borgen) och användning

av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker).

Grundprincipen vid fastighetsfinansiering är

att krediter ska vara säkerställda med pant

i fastigheter. För exponeringar med fastigheter

som säkerhet beräknas en belåningsgrad, Loan

To Value (LTV), genom att dividera kreditexpo-

neringen med säkerhetens marknadsvärde.

Banken följer interna rekommendationer och

externa regelverk som bland annat begränsar

hur mycket som är möjligt att låna med fastighet

som säkerhet. Säkerheternas värde kontrolleras

årligen och baseras på ett uppskattat marknads-

värde. Om marknadsvärdet bedöms ha sjunkit

och värdet på panten har försämrats sker kon-

troll oftare. Då det som regel blir aktuellt att ta

säkerheter i anspråk först sedan kredit tagaren

drabbats av allvarliga betalningssvårigheter

inriktas värderingen av säkerheter på det värde

säkerheterna förväntas ha vid en försäljning

under ogynnsamma omständigheter i samband

med en obeståndssituation.

Vid långfristiga kreditåtaganden utan säker-

het till företag avtalar banken ofta med kunden

om särskilda kreditvillkor som ger rätt till om-

f örhandling eller uppsägning vid ogynnsam

utveckling.

Under speciella omständigheter kan banken

köpa kreditderivat eller finansiella garantier

som kreditriskskydd för fordringar. Detta före-

kommer dock inte inom bankens ordinarie

kredit givning.

En mindre del av utlåningen till kreditinstitut

är omvända repor. En omvänd repa är en åter-

köpstransaktion som innebär att banken repar

in (köper) räntebärande värdepapper eller aktier

med särskild överenskommelse att värdepapp-

ret ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss

tidpunkt. Omvända repor betraktas av banken

som säkerställd utlåning.

Säkerheterna specificerade i tabellerna

nedan är endast sådana som används i kapital-

kravsberäkningen för kreditrisker .

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

107

Poster i och utanför balansräkningen som är föremål			Brutto			Reserver
för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2023
mkr		Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		476 162
Stat, kommun och landsting		476 162
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15	32 145
Stat, kommun och landsting		32 145
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16	19 289	11		-1	-1
Stat, kommun och landsting
Borgen
Blanko		19 289	11		-1	-1
Utlåning till allmänheten	Not K17	2 292 700	136 848	7 064	-426	-819	-1 150
Bostadsfastigheter		1 711 455	87 744	4 001	-155	-313	-184
Övriga fastigheter		349 131	31 606	994	-109	-174	-134
Stat, kommun och landsting		78 564	5 040	365	-2	-13	0
Borgen		8 979	3 330	2	-5	-31	0
Finansiella säkerheter		12 252	829	2	-6	-5	0
Objekt		17 165	1 158	64	-27	-43	-17
Övriga säkerheter		6 322	868	302	-15	-65	-231
Blanko		108 832	6 273	1 334	-107	-175	-584
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18	12 709			-2
Summa		2 833 004	136 859	7 064	-429	-820	-1 150
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	284 693	11 262	164	-94	-203	-42
varav ansvarsförbindelser		56 464	1 596	60	-11	-40	-22
Bostadsfastigheter		439	78	8	0	-3	-4
Övriga fastigheter		998	62	1	0	-1	0
Stat, kommun och landsting		2 168	70	1	0	-1	0
Borgen		147	80		0	-1
Finansiella säkerheter		802	113	3	0	-1	0
Objekt
Övriga säkerheter		699	88	7	0	-3	0
Blanko		51 211	1 105	40	-11	-30	-18
varav åtaganden		228 229	9 666	104	-83	-163	-20
Bostadsfastigheter		69 911	1 207	46	-11	-6	-18
Övriga fastigheter		54 519	1 613	8	-7	-12	0
Stat, kommun och landsting		24 955	86		0	0
Borgen		2 296	800		-1	-6
Finansiella säkerheter		11 612	186	3	0	-1	0
Objekt		353	21	2	0	-1	0
Övriga säkerheter		5 860	841	8	-8	-49	-1
Blanko		58 723	4 912	37	-56	-88	-1
Summa		284 693	11 262	164	-94	-203	-42
Summa poster i och utanför balansräkningen		3 117 697	148 121	7 228	-523	-1 023	-1 192

Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier.

Inkluderar ej statsgarantier.

Inklusive bostadsrätter .

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

108

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Poster i och utanför balansräkningen som är föremål			Brutto			Reserver
för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2022
mkr		Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		475 853			0
Stat, kommun och landsting		475 853			0
Övrig utlåning till centralbanker	Not K15	32 620			0
Stat, kommun och landsting		32 620			0
Utlåning till övriga kreditinstitut	Not K16	9 418	1		-2	-1
Stat, kommun och landsting
Borgen
Blanko		9 418	1		-2	-1
Utlåning till allmänheten	Not K17	2 374 713	91 349	5 716	-475	-722	-1 257
Bostadsfastigheter		1 754 173	55 422	2 708	-153	-188	-200
Övriga fastigheter		360 572	20 728	769	-113	-208	-134
Stat, kommun och landsting		45 921	1 936	360	-4	-6
Borgen		12 311	243	1	-3	-16
Finansiella säkerheter		13 804	258	1	-4	-3
Objekt		19 719	1 836	45	-45	-94	-15
Övriga säkerheter		8 937	875	310	-22	-82	-231
Blanko		159 276	10 051	1 522	-131	-125	-677
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	Not K18	200			0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Not K18	9 882			-2
Summa		2 902 686	91 350	5 716	-480	-723	-1 257
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	Not K44	314 586	12 533	274	-103	-169	-82
varav ansvarsförbindelser		58 973	1 935	67	-6	-11	-19
Bostadsfastigheter		695	43	5	0	0	-1
Övriga fastigheter		970	252		0	-3
Stat, kommun och landsting		2 096	47	5	0	0	0
Borgen		1 030	326		0	-1
Finansiella säkerheter		840	91	3	0	-1	0
Objekt
Övriga säkerheter		711	139	17	-1	-2	-5
Blanko		52 631	1 037	37	-5	-4	-13
varav åtaganden		255 613	10 598	207	-97	-158	-63
Bostadsfastigheter		74 461	2 597	34	-21	-12	-20
Övriga fastigheter		53 086	1 064	4	-10	-18	0
Stat, kommun och landsting		26 591	16		0	-1
Borgen		3 538	103		-1	-4
Finansiella säkerheter		10 842	28		0	0
Objekt		710	22		-2	-3
Övriga säkerheter		6 719	863	16	-10	-48	-2
Blanko		79 666	5 905	153	-53	-72	-41
Summa		314 586	12 533	274	-103	-169	-82
Summa poster i och utanför balansräkningen		3 217 272	103 883	5 990	-583	-892	-1 339

Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier.

Inkluderar ej statsgarantier.

Inklusive bostadsrätter .

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

109

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,

Fastighetsförvaltning 2023

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto

Utlåning i Sverige

Statligt ägda fastighetsbolag 11 306 0 11 306

Kommunalt ägda fastighetsbolag 7 311 515 0 0 7 826

Bostadsfastighetsbolag 129 563 30 200 64 -7 -68 -13 159 739

varav hypotekslån 121 606 28 574 56 -6 -64 -7 150 159

Övrig fastighetsförvaltning 131 093 20 222 164 -11 -30 -52 151 386

varav hypotekslån 72 794 10 836 63 -3 -17 -21 83 652

Summa 279 273 50 937 228 -18 -98 -65 330 257

Utlåning utanför Sverige

Storbritannien 129 672 13 876 1 132 -87 -129 -26 144 438

Norge 133 310 6 364 91 -22 -12 -28 139 703

Finland 44 389 5 249 522 -2 -9 -35 50 114

Nederländerna 61 056 5 408 -1 -1 66 462

Övriga länder 988 11 0 -5 994

Summa 369 415 30 897 1 756 -112 -151 -94 401 711

Summa fastighetsförvaltning inom utlåning till allmänheten 648 688 81 834 1 984 -130 -249 -159 731 968

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
Fastighetsförvaltning 2022
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Netto
Utlåning i Sverige
Statligt ägda fastighetsbolag	11 198			0			11 198
Kommunalt ägda fastighetsbolag	8 212			0			8 212
Bostadsfastighetsbolag	148 992	3 851	22	-6	-5	-8	152 846
varav hypotekslån	137 576	3 661	18	-5	-5	-4	141 241
Övrig fastighetsförvaltning	145 098	6 376	171	-15	-15	-47	151 568
varav hypotekslån	77 194	1 656	32	-3	-4	0	78 875
Summa	313 500	10 227	193	-21	-20	-55	323 824
Utlåning utanför Sverige
Storbritannien	138 506	8 972	647	-51	-60	-32	147 982
Norge	138 171	4 684	62	-22	-10	-9	142 876
Finland	48 458	2 383	521	-5	-12	-23	51 322
Nederländerna	65 913	765		-10	-3		66 665
Övriga länder	1 019	4	11	0	0	-5	1 029
Summa	392 067	16 808	1 241	-88	-85	-69	409 874
Summa fastighetsförvaltning inom utlåning till allmänheten	705 567	27 035	1 434	-109	-105	-124	733 698

Kreditriskkoncentrationer

Handelsbankens kontor är starkt fokuserade

på att etablera långsiktiga relationer med kunder

som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor

identifierar en bra kund ska kontoret kunna

göra affärer med kunden oavsett om banken

som helhet har en stor exponering mot den

bransch som kunden representerar. Som en

konsekvens av det har banken relativt stora

koncentrationer i enskilda sektorer. Banken

följer dock kreditportföljens utveckling och

kvalitet och beräknar koncentrationer mot olika

typer av branscher och geografiska områden.

Banken mäter och följer också exponeringar

mot större enskilda motparter. Särskilda limiter

tillämpas för att begränsa den maximala kredit-

exponeringen mot enskilda motparter som ett

komplement till kreditriskbedömningen. Om en

koncentration i kreditportföljen avseende sektor

eller motpart kan antas utgöra en förhöjd risk,

följs denna koncentration upp. Koncentrations-

risker fångas upp i bankens beräkning av eko-

nomiskt kapital för kreditrisker och i de stress-

tester som görs i den interna kapitalutvärde-

ringen och som en del av uppföljningen av

bankens risktolerans. Finansinspektionen

beräknar också ett särskilt kapitalkravspåslag

i Pelare 2 för koncentrationsrisker i kreditport-

följen. Därigenom säkerställs att banken är väl

kapitaliserad med hänsyn också till koncentra-

tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle

bedömas vara för stora har banken både möj-

lighet och förmåga att vidta olika riskreduce-

rande åtgärder.

Handelsbanken har, utöver bolån och utlåning

till bostadsrättsföreningar, en betydande utlåning

till fastighetsförvaltning om 732 mdkr (734). Med

fastighetsförvaltning avses här alla företag som

riskklassificeras som fastighetsbolag. Det är van-

ligt förekommande att koncerner verksamma i

andra branscher har dotterbolag som förvaltar de

fastigheter som koncernen bedriver verksamhet

i, och även sådana fastighetsbolag anses här till-

höra fastighetsförvaltning. Den underliggande

kreditrisken i sådana fall är dock inte enbart fast-

ighetsrelaterad eftersom motpartens återbetal-

ningsförmåga bestäms av annan verksamhet än

fastighetsförvaltningen. Därutöver riskklassifice-

ras privatpersoner med större fastighetsinnehav

som fastighetsbolag.

En mycket stor del av fastighetsutlåningen är

säkerställd i fastigheter med låg belåningsgrad

vilket minskar bankens risk för kreditförluster.

En stor del av fastighetsutlåningen sker dess-

utom till statliga fastighetsbolag, kommunala

bostads bolag och annan bostadsrelaterad

verksamhet där låntagarna genomgående har

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

110

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Utlåning till allmänheten,

Fastighetsförvaltning, typ av

säkerhet och land (Brutto)

mkr

2023 2022

Utlåning

Stat och

kommun

Bostads-

fastigheter

Kommersiella

fastigheter

och övriga

säkerheter Blanko Utlåning

Stat och

kommun

Bostads-

fastigheter

Kommersiella

fastigheter och

övriga

säkerheter Blanko

Sverige 330 438 19 667 182 787 118 746 9 238 323 920 20 052 175 283 116 708 11 877

Storbritannien 144 680 6 80 478 63 178 1 018 148 125 9 84 065 63 567 484

Norge 139 765 24 19 345 111 245 9 151 142 917 25 26 365 107 793 8 734

Finland 50 160 30 360 7 598 11 683 519 51 362 30 041 7 225 13 830 266

Nederländerna 66 464 47 829 18 594 41 66 678 44 914 21 544 220

Övriga länder 999 431 557 11 1 034 562 459 13

Summa 732 506 50 057 338 468 324 003 19 978 734 036 50 127 338 414 323 901 21 594

Bolag ägda av stat och kommun/fastighetsutlåning garanterad av stat och kommun.

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Utlåning till allmänheten,
Fastighetsförvaltning,
riskklass och land 2023
mkr
Riskklass	Sverige	Storbritannien	Norge	Finland	Neder länderna	Övriga länder	Summa	%
1	10 967		637	11 895			23 499	3,21
2	71 060		16 990	5 590			93 640	12,78
3	108 232		71 103	14 488			193 823	26,46
4	78 149		39 482	11 985			129 616	17,69
5	41 524		8 554	4 760			54 838	7,49
6	16 619		2 571	510			19 700	2,69
7	3 137		299	176			3 612	0,49
8	129		2	145			276	0,04
9	390		9	20			419	0,06
Fallissemang	228		91	522			841	0,11
Schablonmetoden	3	144 680	27	69	66 464	999	212 242	28,97
Summa	330 438	144 680	139 765	50 160	66 464	999	732 506	100

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Utlåning till allmänheten,
Fastighetsförvaltning,
riskklass och land 2022
mkr
Riskklass	Sverige	Storbritannien	Norge	Finland	Neder länderna	Övriga länder	Summa	%
1	17 831		807	13 062			31 700	4,32
2	94 409		35 509	5 837			135 755	18,49
3	136 834		62 647	18 846			218 327	29,74
4	47 862		31 834	8 151			87 847	11,97
5	20 273		11 503	4 245			36 021	4,91
6	4 972		216	465			5 653	0,77
7	315		279	113			707	0,10
8	131			41			172	0,02
9	73		32	6			111	0,02
Fallissemang	194		62	521			777	0,11
Schablonmetoden	1 026	148 125	28	75	66 678	1 034	216 966	29,56
Summa	323 920	148 125	142 917	51 362	66 678	1 034	734 036	100

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta .

starka och stabila kassaflöden och därigenom

mycket hög kreditvärdighet. En stor del av ut-

låningen till fastig hetssektorn är således till bolag

med mycket låg sannolikhet för finansiella svårig-

heter. Bankens exponering mot fastighets-

sektorn finns specificerad i tabeller nedan.

Andelen exponeringar hänförliga till fastighets-

motparter (fastighetsbolag och bostadsrätts-

föreningar) som har en sämre rating än bankens

riskklass 5 (normal risk) är låg. 93,8% (98,2) av

total fastighetsutlåning i Sverige återfinns i risk-

klass 5 eller bättre. Motsvarande uppgift avse-

ende fastighetsutlåningen i Norge uppgår till

97,9% (99,6), och i Finland 97,3% (97,8). Stor-

britanniens och Nederländernas kapitalkrav

beräknas med schablonmetoden som har före-

skrivna riskvikter, vilket innebär att riskklasserna

inte är relevanta för kapitalkravsberäkningen. Av

de motparter som återfinns i sämre riskklasser

än normalt återfinns huvuddelen i riskklasserna

6–7 och endast små volymer i de högre risk-

klasserna 8–9. För information om Handels-

bankens riskklassificering, se not K2 avsnitt

Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker.

Handelsbankens utlåning till fastighetsbolag

har under det senaste året minskat. I lokal valuta

har portföljen i Sverige vuxit, medan portföljerna i

Storbritannien, Norge, Finland och Nederländerna

har minskat. Handelsbanken har samma strikta

krav på återbetalningsförmåga, belåningsgrader

och säkerhetskvalitet på samtliga marknader .

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

111

Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning,

riskklass och säkerhet 2023

mkr Utlåning Säkerhet

Riskklass

Bostads-

fastigheter

Kommersiella

fastigheter

Stat och

kommun

Övriga

säkerheter Blanko

1 23 499 6 349 4 293 11 704 369 784

2 93 640 43 522 29 089 18 782 140 2 107

3 193 823 68 451 107 695 8 984 464 8 229

4 129 616 49 143 67 137 7 120 811 5 405

5 54 838 27 943 21 952 2 577 662 1 704

6 19 700 11 414 7 424 376 13 473

7 3 612 2 230 1 257 54 8 63

8 276 87 68 118 3

9 419 350 51 5 13

Fallissemang 841 228 240 336 3 34

Schablonmetoden

212 242 128 751 81 861 6 461 1 163

Summa 732 506 338 468 321 067 50 057 2 936 19 978

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning,

riskklass och säkerhet 2022

mkr Utlåning Säkerhet

Riskklass

Bostads-

fastigheter

Kommersiella

fastigheter

Stat och

kommun

Övriga

säkerheter Blanko

1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775

2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752

3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716

4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911

5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803

6 5 653 284 4 855 378 18 118

7 707 244 408 7 35 13

8 172 70 101 1

9 111 37 56 7 11

Fallissemang 777 145 247 342 13 30

Schablonmetoden

216 966 129 540 85 129 9 824 1 464

Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 59 4

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta .

BERÄKNING AV KAPITALKRAV FÖR

KREDITRISKER

Riskklassificeringssystem

Kapitalkravet för kreditrisk beräknas enligt scha-

blonmetoden och internmetoden i enlighet med

förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Schablon-

metoden innebär att riskvikterna vid beräkningen

av kapitalkrav för kreditrisk är föreskrivna i regel-

verket. Internmetoden innebär att institut vid

beräkningen av kapitalkrav för kreditrisk skattar

riskparametrar genom användning av egna IRK-

modeller (IRK, interna riskklassificeringssystem).

Vid tillämpningen av internmetoden finns två

olika metoder: den grundläggande intern-

metoden och den avancerade internmetoden.

I den grundläggande internmetoden beräknas

sannolikhet för fallissemang (PD) med bankens

egna IRK-modeller medan förlustandel vid fallis-

semang (LGD) och konverteringsfaktor (KF) är

givna av regelverket. KF används vid beräkning

av exponeringsbelopp för åtaganden utanför

balansräkningen. I den avancerade intern-

metoden beräknas utöver sannolikhet för fallis-

semang (PD) även LGD och KF med bankens

egna IRK-modeller. Handels bankens interna

riskklassificeringssystem (IRK), eller med andra

ord internmetoden, består av ett antal olika

system, metoder, processer och rutiner som

stödjer Handelsbankens klassificering och

kvantifiering av kreditrisk.

Vid kreditbedömningen av kunder åsätts

kunderna en rating. Den ratingen styr, tillsam-

mans med andra riskklassificeringskriterier, hur

exponeringar hänförs till internmetodens indel-

ning i riskklasser.

Ratingens två dimensioner är risken för finan-

siella påfrestningar (A) och motpartens finan-

siella motståndskraft vid sådana påfrestningar

(B). Dessa graderas i en femgradig skala från

mycket låg risk till mycket hög risk.

Ratingen omvandlas till en intern riskklass vid

tillämpning av internmetoden (A+B-1) för före-

tags- och institutsexponeringar samt för expo-

neringar mot stater, centralbanker, statliga

myndigheter och kommuner (statsexponeringar).

Ratingen för hushållsexponeringar sätts

bara i en dimension, enligt en femgradig skala,

och omvandlas inte direkt till en riskklass som

för företagsexponeringar, utan de olika expo-

neringarna sorteras i ett antal mindre grupper,

beroende på vissa faktorer. Exempel på

sådana faktorer är vilken typ av kredit det gäller,

motpartens betalningsskötsel och om det

finns en eller flera låntagare. För var och en av

de mindre grupperna beräknas en genom-

snittlig fallissemangsandel, och baserat på

denna sorteras grupperna in i någon av de tio

riskklasserna. Olika modeller används för

exponeringar mot privatpersoner respektive

mot små företag (som också räknas till kate-

gorin hushållsexponeringar), men principen

är densamma.

Internmetodens riskklasser är således olika

skalor mellan 1 och 10.

En klar majoritet av bankens exponeringar

ligger i riskklass 1–4, vilket betyder att den

genomsnittliga risknivån i kreditportföljen är

väsentligt lägre än den nivå som bedöms vara

normal risk. Riskklass 5 motsvarar normal risk

och riskklass 10 avser fallerade motparter.

Exponeringsklasser

Antalet exponeringsklasser är avhängigt vilken

metod som används vid beräkning av kreditrisk.

Exponeringar som ska beräknas enligt schablon-

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

112

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

metoden kan hänföras till 17 olika exponerings-

klasser medan det för internmetoden finns sju

exponeringsklasser.

Den övergripande indelningen i exponerings-

klasser enligt internmetoden är stats-, instituts-,

företags-, hushålls- och aktieexponeringar samt

positioner i värdepapperiseringar. Härtill kommer

så kallade motpartslösa exponeringar, det vill

säga tillgångar där det inte krävs någon presta-

tion från motparten, exempelvis materiella

anläggningstillgångar.

Till statsexponeringar hänförs exponeringar

mot stater, centralbanker, statliga myndigheter

och kommuner. Till institutsexponeringar hän-

förs exponeringar mot motparter som är definie-

rade såsom banker och övriga kreditinstitut

samt vissa värdepappersbolag.

Kreditexponeringar per riskklass 2023

mkr Poster i balansräkningen

Poster utanför

balansräkningen

Riskklass

Utlåning till

allmänheten

Utlåning

till övriga

kreditinstitut

Kassa och

tillgodo-

havanden hos

centralbanker

Övrig

utlåning till

centralbanker

Derivat

instrument

Ränte-

bärande

värdepapper

Ansvars-

förbindelser Åtaganden Summa

1 541 178 97 362 536 31 014 5 988 193 697 5 333 54 492 1 194 335

2 555 325 17 131 13 612 54 399 20 548 105 764 766 779

3 548 122 1 803 5 160 1 119 20 053 110 167 686 424

4 268 250 1 1 830 8 440 51 496 330 017

5 80 479 3 257 1 612 21 136 103 487

6 35 688 2 61 161 6 463 42 375

7 36 405 120 690 5 928 43 143

8 1 490 43 3 368 4 901

9 8 656 13 2 422 11 091

Fallissemang 3 398 28 127 3 553

Schablonmetoden

355 226 260 113 645 1 131 3 082 1 199 66 502 541 045

Summa 2 434 217 19 297 476 181 32 145 30 110 249 215 58 120 427 865 3 727 150

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Kreditexponeringar per riskklass 2022

mkr Poster i balansräkningen

Poster utanför

balansräkningen

Riskklass

Utlåning till

allmänheten

Utlåning

till övriga

kreditinstitut

Kassa och

tillgodo-

havanden hos

centralbanker

Övrig

utlåning till

centralbanker

Derivat

instrument

Ränte-

bärande

värdepapper

Ansvars-

förbindelser Åtaganden Summa

1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184

2 621 664 4 470 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932

3 582 787 3 852 34 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364

4 226 188 4 1 397 42 7 861 41 005 276 497

5 71 383 7 186 50 1 680 22 947 96 253

6 17 271 1 30 304 4 327 21 933

7 24 420 9 158 5 291 29 878

8 768 1 43 2 856 3 668

9 7 117 13 2 083 9 213

Fallissemang 2 930 39 185 3 154

Schablonmetoden

364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990

Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta .

K2 Forts

Hushållsexponeringar innefattar dels expone-

ringar mot privatpersoner, dels exponeringar mot

enskilda näringsidkare och företag där den totala

exponeringen inom koncernen uppgår till högst

5 mkr (exklusive bostadskrediter). Hushållsexpo-

neringar delas upp i två undergrupper: fastig-

hetskrediter och övriga hushållsexponeringar.

Till företagsexponeringar hänförs expone-

ringar mot icke-finansiella företag bestående av

juridiska personer som har en total exponering

inom koncernen som överstiger 5 mkr eller där

företagets omsättning överstiger 50 mkr samt

enskilda näringsidkare med en total exponering

inom koncernen som överstiger 5 mkr. Förutom

vanliga icke-finansiella företag ingår i expone-

ringsklassen även försäkringsbolag, bostads-

rättsföreningar samt exponering i form av så

kallad specialfinansiering.

Till aktieexponeringar hänförs bankens innehav

i aktier som inte utgör en del av handelslagret.

Vid indelningen i exponeringsklasser enligt

schablonmetoden hänförs bankens volymer till

någon av exponeringsklasserna multilaterala

utvecklingsbanker, internationella organisationer,

institut, företag, hushåll, exponering med säker-

heter i fastigheter, fallerande exponeringar, övriga

poster samt aktier.

Metoder för riskklassificeringen

För att kvantifiera bankens kreditrisker beräknas

sannolikhet för fallissemang (PD), exponering

vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid

fallisse mang (LGD). Fallissemang inträffar när

kredittagaren är mer än 90 dagar försenad med

en väsentlig betalning eller när banken bedömer

att det är osannolikt att kredittagaren kommer

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

113

Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning,

fördelat per riskklass 2023

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3

Riskklass

1 885 295 1 982 -5 -3

2 604 664 4 633 -19 -6

3 546 591 8 169 -42 -14

4 246 184 23 991 -78 -16

5 61 640 32 578 -35 -151

6 17 908 17 968 -23 -101

7 24 235 12 481 -7 -184

8 220 1 306 -1 -35

9 303 8 428 -1 -73

Fallissemang 4 240 -839

Schablonmetoden

445 964 25 323 2 824 -218 -237 -311

Summa 2 833 004 136 859 7 064 -429 -820 -1 150

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14 .

Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning,

fördelat per riskklass 2022

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3

Riskklass

1 908 545 9 099 -6 -4

2 653 136 10 055 -27 -8

3 581 934 9 743 -65 -19

4 213 053 14 719 -103 -36

5 60 120 12 758 -64 -196

6 10 569 6 839 -18 -88

7 18 482 6 060 -11 -102

8 304 504 -1 -38

9 2 711 4 474 -9 -59

Fallissemang 3 991 -1 061

Schablonmetoden

453 832 17 099 1 725 -176 -173 -196

Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta .

att fullfölja sina åtaganden mot banken. PD-

värdet uttrycks som ett procenttal, där exem-

pelvis ett PD-värde på 0,5% innebär att en

kredittagare av 200 med samma PD-värde

väntas fallera inom ett år.

Företagsexponeringarna delas in i fyra mot-

partstyper och statsexponeringar i två motparts-

typer baserat på den affärsbedömningsmall

som används för motparten. PD beräknas

individuellt för varje riskklass och motpartstyp.

För exponeringar som kapitaltäcks enligt den

grundläggande internmetoden tillämpas före-

skrivna värden för LGD. Vilket föreskrivet värde

som får användas styrs av vilken säkerhet som

finns för respektive exponering.

Även för hushållsexponeringar beräknas en

genomsnittlig fallissemangsandel för var och

en av riskklasserna. Olika modeller används för

exponeringar mot privatpersoner respektive

mot småföretag (som också räknas till kategorin

hushållsexponeringar), men principen är den-

samma.

För hushållsexponeringar och för exponeringar

mot företag som exempelvis medelstora företag,

K2 Forts

fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar fast-

ställs LGD från bankens egen förlusthistorik. För

exponeringar mot stora företag som kapitaltäcks

med den avancerade internmetoden fastställs

LGD baserat på historiska förluster och externa

observationer. För hushållsexponeringar med

fastighetssäkerhet i Sverige och för fastighets-

exponeringar mot medelstora företag, fastighets-

bolag och bostadsrättsföreningar (företag) tilläm-

pas olika LGD-värden beroende på säkerhetens

belåningsgrad. För övriga exponeringar styrs

LGD-värdet av faktorer som kan bero på före-

komst av, och värde på, säkerhet, produkttyp

eller liknande.

För varje exponeringsklass beräknas PD för

var och en av de riskklasser som avser icke-

fallerade motparter eller avtal. PD grundar sig

på beräkningar av hur stor andelen fallissemang

varit historiskt för olika typer av exponeringar.

Den genomsnittliga fallissemangsandelen

justeras därefter med olika marginaler, till exem-

pel av försiktighetsskäl.

Vid fastställande av LGD beaktas att risk-

måttet ska återspegla förlustandelen under

ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, vilket

benämns Nedgångs-LGD. För företagsexpo-

neringar inom internmetoden med egna skatt-

ningar av LGD och KF nedgångsjusteras LGD

med beaktande av bankens observerade för-

luster under krisåren 1991–1996. I många fall

baseras LGD på fastighetens belåningsgrad.

Eftersom fastigheternas värde och därmed

även belåningsgraden vanligtvis varierar med

konjunkturen innebär detta att även kapital-

kravet kommer att uppvisa ett visst konjunktur-

beroende. För övriga säkerheter avseende hus-

hållsexponeringar nedgångsjusteras observerat

LGD med en faktor som beror på PD och

produkttyp.

När exponeringsbeloppet ska beräknas sker

vissa justeringar av den bokförda exponeringen.

Exempel på detta är revolverande krediter, där

banken avtalar med kunden om att denne får

låna upp till ett visst belopp i framtiden. Denna

typ av åtaganden är en kreditrisk som också ska

kapitaltäckas. Normalt betyder det att den bevilj-

ade krediten justeras med en viss konverterings-

faktor för den del av krediten som inte är utnytt-

NOTER | kONcERNEN

114

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
fördelat per riskklass 2023
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Riskklass
1	539 204	1 982		-5	-3
2	550 714	4 633		-16	-6
3	540 009	8 169		-42	-14
4	244 353	23 991		-78	-16
5	48 097	32 567		-35	-150
6	17 844	17 968		-23	-101
7	24 115	12 481		-7	-184
8	220	1 306		-1	-35
9	302	8 428		-1	-73
Fallissemang			4 237			-839
Schablonmetoden	327 842	25 323	2 827	-218	-237	-311
Summa	2 292 700	136 848	7 064	-426	-819	-1 150

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
fördelat per riskklass 2022
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Riskklass
1	541 537	9 099		-6	-4
2	611 641	10 055		-24	-8
3	573 128	9 743		-65	-19
4	211 608	14 719		-103	-36
5	58 884	12 757		-63	-195
6	10 538	6 839		-18	-88
7	18 473	6 060		-11	-102
8	303	504		-1	-38
9	2 711	4 474		-9	-59
Fallissemang			3 991			-1 061
Schablonmetoden	345 890	17 099	1 725	-175	-173	-196
Summa	2 374 713	91 349	5 716	-475	-722	-1 257

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta .

Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
fördelat per riskklass 2023
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Riskklass
1	31 681	76		0	0
2	64 466	152		-10	0
3	66 056	468		-16	-1
4	31 261	989		-23	-2
5	8 668	5 754		-8	-73
6	6 015	528		-3	-17
7	5 199	1 379		-3	-58
8	3 034	295		-1	-16
9	2 149	199		-2	-12
Fallissemang			96			-41
Schablonmetoden	66 164	1 422	68	-28	-24	-1
Summa	284 693	11 262	164	-94	-203	-42

Tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning,		Brutto			Reserver
fördelat per riskklass 2022
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Riskklass
1	32 621	878		0	0
2	85 928	891		-5	-1
3	82 742	987		-12	-1
4	27 190	1 690		-29	-7
5	12 760	2 533		-13	-51
6	3 883	747		-3	-25
7	3 821	1 627		-4	-33
8	2 741	157		-2	-9
9	1 950	145		-2	-8
Fallissemang			223			-82
Schablonmetoden	60 950	2 878	51	-33	-34	0
Summa	314 586	12 533	274	-103	-169	-82

Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta.

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

115

jad vid rapporteringstillfället. När det gäller vissa

produktklasser för företagsexponeringar och för

institutsexponeringar är konverteringsfaktorerna

bestämda av regelverket, men för hushålls-

exponeringar och vissa produktklasser för stora

företag, medelstora företag, fastighetsbolag

och bostadsrättsföreningar använder banken

egenberäknade konverteringsfaktorer. Vilken

konverteringsfaktor som används styrs framför

allt av vilken produkt som avses, men även

utnyttjandegrad kan spela in.

Kapitalkravet för aktieexponeringar i intern-

metoden beräknas enligt den förenklade riskvikts-

metoden.

Riskparametrarna (PD, EAD, LGD) används

förutom vid kapitalkravsberäkningen även för

beräkning av kostnaden för kapital i varje enskild

affär och vid beräkning av ekonomiskt kapital

(Economic Capital, EC).

Vad avser bankens IRK modeller, som an-

vänder historisk data för att generera skatt-

ningar av risk, saknar banken i nuläget tillräckligt

med historisk data för att inkludera hållbarhets-

risker som riskdrivare. Hållbarhetsrisker beaktas

dock vid åsättande av den interna rating som

ligger till grund för PD-riskklass. Arbete pågår

där ambitionen är att inkludera hållbarhetsrisker

som riskdrivare i framtida IRK modeller när till-

räcklig historisk data finns tillgängligt .

Jämförelse med extern rating

Bankens riskklasser är inte direkt jämförbara

med de externa kreditvärderingsföretagens.

Kreditvärderingsföretagens rating svarar inte

mot en direkt klassificering av motparternas

sannolikhet för fallissemang på samma sätt som

bankens riskklassificering gör. Vidare beaktar

kreditvärderingsföretagen i varierande grad hur

allvarliga förluster ett fallissemang kan leda till.

Den tidshorisont för vilken kreditvärdigheten

bedöms är inte alltid densamma för banken

som för kreditvärderingsföretagen. Bankens

riskklasser anger inte heller en enhetlig skala där

en viss riskklass alltid motsvarar en viss fallisse-

mangssannolikhet. Dessutom tillämpas olika

PD-skalor för olika delar av kreditportföljen och

PD-värdet förändras över tiden.

Sammantaget är det inte möjligt att entydigt

och konsekvent översätta de interna risk-

klasserna till en extern rating.

Kvalitetssäkring av kreditriskmodellen

Banken utför årligen en översyn av riskklassifi-

ceringssystemen. Översynen tar sikte dels på

att den interna ratingen som ligger till grund

för bankens riskklassificering tillämpas på ett

konsistent, korrekt och ändamålsenligt sätt (ut-

värdering), dels på att de modeller som an-

vänds kvantifierar risk på ett tillfredsställande

sätt (validering).

BERÄKNING AV FÖRVÄNTADE

KREDITFÖRLUSTER

Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar

finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde-

rade till verkligt värde via övrigt totalresultat

samt finansiella garantier och oåterkalleliga

löften. I detta avsnitt redogörs huvudsakligen

för de processer och metoder som tillämpas i

Handelsbankens modellbaserade beräkningar

av reserver för förväntade kreditförluster.

Bedömningar av förväntade kreditförluster

utförs på avtalsnivå där avtalets och mot-

partens egenskaper styr klassificering och

kvantifiering av reserveringsbehovet. Bedöm-

ningen baseras antingen på en modellberäk-

ning eller en manuell beräkning där val av

metod främst beror på om avtalet anses vara

kreditförsämrat.

För redovisning och värdering av förväntade

kreditförluster samt definitioner, se not K1

avsnitt 6 Kreditförluster.

Modellbaserade beräkningar

för avtal i Steg 1 och Steg 2

Handelsbankens koncerngemensamma cen-

trala process för modellbaserade beräkningar

av förväntade kreditförluster består av ett antal

olika processer och metoder som stödjer

kvantifiering av reserveringsbehovet i Steg 1

och Steg 2.

I de modellbaserade beräkningarna tas

hänsyn till historisk, aktuell och framåtblickande

data. Historisk data ligger till grund för modell

och parameterkonstruktion, aktuell data är

rapporteringstillfällets aktuella balanser (som

omfattas av beräkningskraven) och framåtblick-

ande data är de makroekonomiska scenarier

som tillämpas för att beräkna framtida riskpara-

metrar och exponeringar.

Modellerna baseras på samma historiska

riskdata som i IRK-modellerna och således

utgår redovisningen och kapitalkravsberäkning-

arna från samma grundläggande förlusthistorik.

I likhet med hur riskklassificeringssystemet

påverkar kapitaltäckningsberäkningarna så

utgör den interna ratingen (från vilken riskklassi-

ficeringen härleds) en väsentlig del i modellerna

för beräkning av förväntade kreditförluster.

Beräkningarna påverkas i första hand av risk-

parametrarna sannolikhet för fallissemang (PD),

exponering vid fallissemang (EAD) och förlust-

andel vid fallissemang (LGD). Den förväntade

kreditförlusten i en framtida period erhålls

genom att multiplicera nuvärdet av expone-

ringen vid fallissemang (EAD) med sannolik-

heten för fallissemang (PD) och med förlust-

andel vid fallissemang (LGD). Till skillnad från

kapitaltäckningsregelverkets kreditförlustberäk-

ning, som även den använder riskparametrarna

PD, EAD och LGD, utgår kreditförlustskatt-

ningen i IFRS 9 från framåtblickande aktuella

bedömningar. Då regelverken har olika syften

skiljer sig beräkningsmodellerna åt både vad

gäller riskparametersättning och konstruktion.

För presentation av huvudsakliga skillnader

mellan IFRS 9 och IRK, se tabell Skillnader mellan

IFRS 9 och IRK .

Makroekonomisk information

Beräkningarna avseende modellbaserad

bedömning av betydande ökning av kreditrisk

och förväntade kreditförluster utförs med

modeller för de respektive riskparametrarna

(PD, EAD och LGD). För att säkerställa att

beräkningarna tar hänsyn till icke-linjära aspek-

ter används för exponeringar utanför Stor-

britannien tre framåtblickande makroekono-

miska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett

positivt) i modellerna. För exponeringar i Sto r-

britannien används fyra scenarier (ett neutralt,

två negativa och ett positivt). Respektive scena-

rio inkluderar väsentliga makroekonomiska risk-

faktorer som arbetslöshet, BNP, fastighets-

priser, styr-/centralbanks räntor och inflation,

uppdelade per land. De väsentliga makroeko-

nomiska riskfaktorerna har identifierats från

bankens historik och relationen till riskpara-

metrarna är skattade på samma historiska

material. De olika scenarierna används för att

justera de aktuella riskparametrarna. Varje makro-

ekonomiskt scenario representerar en av banken

beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsfördel-

ningar är i nuläget 70% (60) för det neutrala

scenariot och 15% (20) för det positiva samt

15% (20) för det negativa scenariot. För expo-

neringar i Storbritannien är vikterna 60% (60) för

det neutrala scenariot, 5% (5) för det positiva

och 20% (20) för det negativa scenariot samt

15% (15) för det kraftigare negativa scenariot.

Som förväntade kreditförluster redovisas ett

sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade

kreditförlusterna för respektive scenario.

Alla makroscenarier tas fram av bankens

enhet för ekonomisk analys som ansvarar för all

ekonomisk analys som levereras av Handels-

banken, både för internt och externt bruk. Dessa

makroekonomiska scenarier avser regionspeci-

fika 30-åriga prognoser för Sverige, Norge,

Finland, Storbritannien, Euro- området, USA

och världen. En förändring i de makro eko nomiska

scenarierna, eller i de vikter som tillämpas,

påverkar både bedömningen av betydande

ökning av kreditrisk och uppskattningen av den

förväntade kreditförlusten. Scenarierna upp-

dateras kvartalsvis av bankens enhet för ekono-

misk analys och presenteras för beslutsfattarna

innan de tillämpas i beräkningarna av förväntade

kreditförluster.

Portföljsegmentering

I den modellbaserade bedömningen används

statistiska modeller. Dessa är framtagna för

olika segment i portföljen där respektive seg-

ment avser riskmässigt likartade exponeringar

och riskparametrarna kan skattas baserat på

en gemensam uppsättning riskfaktorer. För

hushållsexponeringar är portföljsegmen-

teringen baserad på produkttyp och för övriga

exponeringar är den baserad på motpartstyp.

Segmenten har identifierats genom statistisk

analys och expertbedömningar. För hushålls-

exponeringar finns följande nio portfölj segment;

exponeringar med säkerhet i bostads fastighet

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

116

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

för privatpersoner, revolverande krediter inklu-

sive kreditkorts exponeringar för privatpersoner

respektive små företag, övriga exponeringar

för privat personer respektive små företag, kort-

krediter avseende säljfinansiering för privatper-

soner respektive små företag, samt avbetal-

ningslån avseende säljfinansiering för privat-

personer respektive små företag. För övriga

exponeringar finns följande sex segment; fast-

ighetsbolag, bostadsrättsföreningar, övriga

stora icke- finansiella företag, övriga icke-finan-

siella företag, stater samt finansiella företag

och banker.

Inom respektive portföljsegment klassificeras

avtalen ytterligare till så kallade tillståndsklasser

baserat på riskfaktorer som intern rating, betal-

ningshistorik, landtillhörighet, säkerhetstyp och

belåningsgrad. Tillståndsklasserna är framtagna

baserat på statistisk analys av historiska utfall.

För varje tillståndklass används statistiska

modeller för migration mellan tillstånden för att

beräkna framåtblickande sannolikheter för

riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig

riskfaktor för tillståndsklasserna är motpartens

interna rating som sätts vid kreditbeslutstillfället

och uppdateras minst årligen eller om det finns

tecken på att motpartens återbetalningsför-

måga har ändrats. Klimatrelaterade och vissa

andra miljörelaterade risker bedöms i kredit-

processen och påverkar den interna ratingen

på motpartsnivå. Det finns tillståndsklasser för

icke-fallerade, fallerade och förtidslösta expone-

ringar. Exponeringar mot hushåll klassas i nio

tillståndsklasser och övriga exponeringar i tolv

tillståndsklasser.

Betydande ökning av kreditrisk

Betydande ökning av kreditrisk avspeglar risken

för fallissemang och är ett mått som mäter

avtalets relativa förändring av kreditrisk sedan

första redovisningstillfället. För beräkning av

betydande ökning av kreditrisk används inom

Handels banken samma underliggande model-

ler som vid beräkning av förväntade kreditför-

luster och hänsyn tas till historisk, nuvarande

och framåtblickande information. I bedöm-

ningen beaktas inte säkerheter. Vid varje rappor-

teringstillfälle inleds den koncerngemensamma

centrala modell baserade processen med att

samtliga avtal bedöms med avseende på om

det skett en betydande ökning av kreditrisken

sedan första redovisningstillfället (avtalets ingå-

ende). Denna bedömning avgör sedan huruvida

avtalet får en förväntad kreditförlust beräknad

på tolv månaders horisont (Steg 1) eller för avta-

lets hela återstående löptid (Steg 2). En viktig del

som påverkar kreditförlustreservens storlek är

således vilka faktorer och trösklar som definie-

ras som utlösande för överföring av tillgångar

från Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av

betydande ökning av kreditrisk som är avgö-

rande för att förflytta avtalen till Steg 2 grundar

sig på såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer.

Den kvantitativa indikator som i första hand

används för att bedöma förändring i kreditrisken

är den relativa förändringen mellan instrumentets

första redovisningstillfälle och aktuell rapporte-

ringstidpunkt i sannolikheten för fallissemang

(PD) under avtalets återstående löptid. I de fall

det har krävts orimlig kostnad och ansträngning

för att kunna fastslå PD vid ett instruments för-

sta redovisningstillfälle, har förändringar i mot-

partens eller avtalets interna rating eller risk-

klassificering sedan första redovisningstillfället

använts för att bedöma betydande ökning av

kredit risken. För avtal som redovisas för första

gången den 1 januari 2018 eller senare baseras

prognoserna av fallissemangsrisken på tre sce-

narier. För avtal som redovisats före den 1 janu-

ari 2018 tillämpas samma kriterier men baseras

på ett scenario som utgår från bankens senast

publicerade ekonomiska analys vid tidpunkten

för det första redovisningstillfället.

Det huvudsakliga kriteriet för att ett avtal

bedöms ha fått en betydande ökning av kredit-

risk och förflyttas till Steg 2 enligt Handels-

bankens definition är att den beräknade åter stå-

ende fallissemangsrisken (PD) vid rapporterings-

tillfället är större än 2,5 gånger motsvarande

fallissemangsrisk vid första redovisningstillfället.

Gränsvärdet om 2,5 är baserat på statistisk

analys av bankens historiska data och jämför

ökningen i den återstående risken att motparten

fallerar relativt motsvarande förväntade risk vid

avtalets första redovisningstillfälle. Därutöver

finns det andra kvalitativa faktorer som banken

bedömt medför en betydande ökning av kredit-

risk, till exempel att motparten har betalningar

som är mer än 30 dagar för senade eller att mot-

parten har erhållit eftergifter till följd av försämrad

kreditvärdighet.

Om det föreligger en betydande ökning av

kreditrisken sedan första redovisningstillfället

redovisas en reserv motsvarande förväntade

kreditförluster för hela tillgångens återstående

löptid och det finansiella instrumentet flyttas till

Steg 2. Modellen är symmetrisk, vilket innebär

att om det finansiella instrumentets kreditrisk

minskar och det därmed inte längre föreligger

en betydande försämring i kreditrisk sedan för-

sta redovisningstillfället flyttas den finansiella till-

gången tillbaka till Steg 1.

Modeller för riskparametrar

och förväntad löptid

Riskparametrarna PD, LGD och EAD beräknas

för varje avtal och framtida tidpunkt, baserat

på statistiska modeller. Dessa modeller bygger

så långt som möjligt på de relationer mellan de

väsentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall

som kan identifieras i bankens egen förlust-

historik. De flesta riskparametrar som kvantifie-

ras baseras på cirka tio års intern data. I de fall

banken saknar tillräckligt med information, till

exempel på grund av få fallissemang, sker kom-

plettering med hjälp av extern information. De

historiska utfallen analyseras med avseende på

samvariation med avtals-, motparts- och regions-

pecifika riskfaktorer, som till exempel produkt-

typ, intern rating, ålder som kund, säkerhetstyp,

belåningsgrad, arbetslöshet räntenivåer och

BNP-tillväxt. De riskfaktorer som identifieras

som väsentliga för en viss riskparameter inklu-

deras i modellen och det historiska sambandet

kvantifieras.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD motsvarar sannolikheten för att en kund eller

ett avtal kommer att hamna i fallissemang vid

en given tidpunkt under den tillgångens återstå-

ende löptid. PD för tolv månader motsvarar san-

nolikheten för fallissemang under de kommande

tolv månaderna. PD för återstående löptid mot-

svarar sannolikheten för fallissemang under till-

gångens återstående löptid (maximalt 30 år). Vid

rapporteringstillfället prognostiseras framtida

PD baserat på framåtblickande makroscenarier

och aktuell avtals- och motpartsinformation.

Den prognostiserade fallissemangsrisken tar

hänsyn till utvecklingen av scenarier och sanno-

likheten för migration mellan olika tillstånds-

klasser över tid. Modellerna beräknar årsvisa

migrations- och fallissemangssannolikheter

där migrationsmodellen ger sannolikheten att

avtalet befinner sig i en given tillståndsklass

med en given fallissemangsrisk framåt i tiden.

Avtalets förväntade PD för ett givet år beräknas

av sannolikhetsvägda PD över alla tänkbara till-

ståndsklasser och scenarier. Förväntat PD för

återstående löptid baseras på de årsvisa för-

väntade fallissemangsprognoserna och sannolik-

heten för att avtalet förtidslöses. En försämring

av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på

prognostiserade makroekonomiska riskfaktorer

för varje scenario, eller en ökning i att sannolik-

heten för att det negativa scenariot ska inträffa,

resulterar normalt sett i ett högre PD .

Exponering vid fallissemang (EAD)

EAD avser förväntad kreditexponering vid

fallissemangstidpunkten. Vid rapporterings-

tillfället prognostiseras framtida exponeringar

vid fallissemang baserat på nuvarande amorte-

ringsplaner, sannolikhet för förtidslösen och

förväntat utnyttjande av exempelvis kredit-

utrymmen, finansiella garantier och lånelöften.

EAD prognostiseras på årsbasis och utgör det

belopp på vilket förluster och återvinningar sker

vid framtida fallissemang.

Förväntad löptid

Ett instruments förväntade löptid är relevant

för både bedömningen av betydande ökning

av kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar

i PD under förväntad återstående löptid, såväl

som för värderingen av förväntade kredit-

förluster för tillgångens förväntade återstå-

ende löptid. Den förväntade löptiden beaktas

i beräkningen av återstående PD genom att

väga de prognosticerade årsvisa PD-värdena

under avtalets kontraktuella löptid med sanno-

likheten att avtalet inte förtidslöses innan fallisse-

mang inträffar .

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

117

Skillnader mellan IFRS 9 och IRK
Riskparameter	IRK	IFRS 9
PD, Sannolikhet för fallissemang	Genomsnittlig risk för fallissemang inom tolv månader över en konjunk-	Konjunkturberoende (kortsiktig, ”point in time”) risk för fallissemang
	turcykel, inklusive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv.	inom tolv månader. ”Livstids-PD” avser risken för fallissemang under
	Fallissemangsdefinitionen enligt Kapitaltäckningsförordningen tillämpas	avtalets förväntade återstående löptid. Fallissemangsdefinitionen enligt
	på avtalsnivå för hushållsexponeringar och på motpartsnivå för övriga	Kapitaltäckningsförordningen tillämpas på avtalsnivå för hushållsexpo-
	exponeringar.	neringar och på motpartsnivå för övriga exponeringar.
LGD, Förlustandel vid fallissemang	Maxvärdet av förväntad förlustandel på exponering vid fallissemang	Konjunkturberoende förväntad förlustandel på exponering vid fallisse-
	inom tolv månader på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklusive	mang. LGD justeras baserat på framåtblickande makroekonomiska
	statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. Kvantifiering av för-	scenarier.
	lust för företagsexponeringar baseras på återvinningar inom tolv måna-
	der samt kvarstående reserver (24 månader för hushållsexponeringar).
EAD, Exponering vid fallissemang	Maxvärdet av förväntad exponering vid fallissemang inom tolv månader	Konjunkturberoende förväntad exponering vid fallissemang inom tolv
	på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklusive statistiska säker-	månader. EAD justeras efter avtalsvillkor och framåtblickande makro-
	hetsmarginaler och regelverksgolv.	ekonomiska scenarier och uppdateras för varje kommande tolv månaders -
		period.
Löptid	Avtalets kontraktuella löptid med beaktande av kundens option	Den förväntade löptiden. Avtalets kontraktuella löptid med beaktande
	på förlängning.	av sannolikhet för förtidslösen.
Prognoshorisont	Tolv månader.	Upp till tolv månaderför avtal i steg 1 respektive återstående löptid för
		avtal i steg 2–3.
Diskontering	Prognosticerade förluster diskonteras inte till rapporteringstidpunkten.	Prognosticerade förluster diskonterade till rapporteringstidpunkten
	Vid kvantifiering av återvinningsgrad diskonteras observerade återvin-	med avtalets kontraktuella ränta vid rapporteringstillfället.
	ningar till fallissemangstidpunkten med den genomsnittliga kostnaden
	för eget kapital.
Sannolikheten för förtidslösen av avtalet base- ras på en statistisk analys och på bankens
interna historik cirka tio år bakåt och ingår som
en komponent i modellen för EAD. I analysen
har potentiella riskfaktorer i form av avtals-, motparts- och makroekonomiska ri

analyserats. De riskfaktorer som identifieras

som väsentliga inkluderas i modellen.

För revolverande krediter utan förfallodag,

till exempel kreditkort, tillämpas en 30-årig

löptid från rapporteringstillfället. Även för bolån

med ränte omsättningsperiod på högst tre

månader tillämpas en 30-årig löptid från rap-

porteringstillfället. Utgående från detta applice-

ras sannolikhet för förtidslösen enligt ovan.

Förlustandel vid fallissemang (LGD)

LGD speglar den ekonomiska förlustandel som

banken förväntar sig vid ett fallissemang. De

viktigaste riskfaktorerna vid beräkning av LGD

är säkerhetsvärdet, säkerhetstypen och mot-

partens egenskaper. Framåtblickande makro-

ekonomiska riskfaktorer återspeglas i LGD-

beräkningarna genom deras inverkan på

säkerhetsvärdet och belåningsgraden. Kvanti-

fieringen av förlusten delas in i en sannolikhet för

att motparten tillfrisknar utan att orsaka banken

några ekonomiska förluster, och en återvinnings-

grad då motparten inte tillfrisknar. Åter vinnings-

graden påverkas av belåningsgraden på så sätt

att högre belåningsgrader är associerade med

lägre återvinningsgrader. Säkerhetsvärdet för

fastigheter, och därmed belåningsgraden och

återvinningsgraden, påverkas av prisutveck-

lingen på fastigheten så att ett förväntat framtida

prisfall på fastigheter driver upp belånings-

graden och den förväntade förlustandelen vid

fallissemang.

Skillnader mellan IFRS 9 och IRK

Handelsbankens IFRS 9-modeller bygger

på samma historiska data och samma över-

gripande modellansats som bankens IRK-

modeller där riskparametrarna PD, LGD och

EAD modelleras. Då regelverken har olika

syften skiljer sig beräkningsmodellerna åt både

vad gäller riskparametersättning och konstruk-

tion och i vissa fall används separata modeller

för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvud -

sakliga skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK

presenteras i tabellen ovan .

Validering av IFRS 9 modeller och

modellbaserade beräkningar

Validering av modellerna och av dess ingående

riskparametrar utförs årligen för att säkerställa

att de modellbaserade beräkningarna uppvisar

god prognosförmåga och identifierar oväntade

avvikelser mellan prognoser och senast tillgäng-

liga utfall. Valideringen sker på flera aggreger-

ingsnivåer och omfattar alla väsentliga riskpara-

metrar samt den sammanvägda beräknade

förväntade kreditförlusten på individuell och

aggregerad nivå. Valideringen rapporteras till

chefen för Group Credits, CRO och CFO.

Principerna för utvärdering och validering

av modellerna är fastställda av Group Risk

Control och valideringen utförs eller granskas

av oberoende part från modellutvecklingen.

Inga betydande avvikelser med signifikant

effekt på bankens reserveringar har identifie-

rats i valideringen .

MANUELL BERÄKNING FÖR AVTAL I STEG 3

Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning på

individuell nivå och beräkningen är manuell

(med undantag för mindre portfölj av homogena

f ordringar som har modellberäknad reservering

i Steg 3). Denna prövning genomförs löpande

och vid varje rapporteringstillfälle av affärs-

ansvarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig

enhet) och beslutas av läns- eller landskredit-

kommitté eller Group Credits.

Nedskrivningsprövning utförs när det finns

objektiva omständigheter som tyder på att

motparten inte kommer att kunna fullfölja sina

kontraktsenliga åtaganden i enlighet med

definitionen på fallissemang. Sådana objektiva

omständigheter kan exempelvis vara försenad

eller utebliven betalning, eller identifierad indika-

tion för osannolikhet för betalning.

I nedskrivningsprövningen uppskattas de

framtida kassaflödena och säkerhetens värde

(inklusive garantier). Hänsyn tas till normalt minst

två möjliga framåtblickande scenarier med

förväntade kassaflöden baserade både på mot-

partens återbetalningsförmåga och på säker-

heternas värde. Utfallet av dessa scenarier

sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans

ursprungliga effektivränta. De scenarier som

används kan innehålla såväl makroekonomiska

som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som

bedöms ha påverkan på den individuella mot-

partens återbetalningsförmåga och säkerheter-

nas värdeutveckling. Vid bedömningen tas

hänsyn till den enskilda motpartens specifika

egenskaper. Nedskrivning görs om det beräk-

nade återvinningsvärdet understiger bokfört

värde .

GOVERNANCE OCH INTERN KONTROLL

För att beräkna förväntade kreditförluster för

avtal i Steg 1 och Steg 2 använder sig Handels-

banken av en koncerngemensam central pro-

cess med internt utvecklade statistiska modeller

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

118

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

(modellbaserad beräkning). För avtal i Steg 3

sker manuell beräkning. Beskrivningen nedan

avser i huvudsak de modellberäknade reser-

verna för förväntade kreditförluster. Denna pro-

cess omgärdas av en samling interna kontroller,

vilka beskrivs nedan. I processens steg sker

också olika godkännanden/fastställanden, vilket

skapar en struktur för governance, och även

den beskrivs nedan.

Kontroll av indata vid rapportering

Vid varje rapporteringstillfälle kontrolleras att

den information som utgör grunden för beräk-

ningarna av förväntade kreditförluster är korrekt

och komplett. Detta sker genom maskinella

avstämningar av inläst data från levererande

källor. Vidare görs en rimlighetsbedömning där

system balanser jämförs med föregående rap-

porteringstillfälles balanser. De balanser som

används stäms slutligen av mot huvudboks-

volymer.

Modeller

Innan en ny kvantitativ modell tas in i det över-

gripande modellsystemet genomgår den valide-

ring och godkänns för användning av chefen

för Group Credits. Vid rapporteringstillfället kan

endast detta modellsystem anropas i samband

med beräkning, vilket gör att bara godkända

modeller kan användas.

I de kvantitativa modeller som ligger till grund

för beräkningen av förväntade kredit förluster

ingår flera antaganden och bedömningar.

Exempel på antaganden är att de relationer som

kan mätas mellan makroekonomiska riskfakto-

rer och riskparametrar på historiska data är

representativa för framtida händelser, samt att

avtals förväntade löptid kan baseras på histo-

riskt data om beteenden. Huruvida dessa histo-

riska samband och deras representativitet i

framtiden påverkas av klimatrelaterade risker

bedöms i arbetet med modellerna. Till dags

dato har inga sådana klimatrelaterade faktorer

inkluderats specifikt i modellerna men frågeställ-

ningen bedöms fortlöpande. Ett urval av de

mest väsentliga makroekonomiska riskfak-

torerna görs baserat på de enskilda makroeko-

nomiska riskfaktorernas förklaringsförmåga på

de enskilda riskparametrarna. När makroeko-

nomiska riskfaktorerna väljs ut och modellen

specificeras görs en avvägning mellan enkelhet,

förklaringsförmåga och stabilitet. Samtliga anta-

ganden och avvägningar är presenterade för

och beslutade av chefen för Group Credits.

Eventuella expertbedömda förändringar på

reserven avseende modellberäknade avtal i

Steg 1 och Steg 2 tillstyrks av chefen för Group

Credits innan de tillämpas .

Makroekonomiska scenarier

De makroekonomiska scenarierna tas fram av

bankens enhet för ekonomisk analys baserat

på en instruktion från chefen för Group Credits.

I denna instruktion framgår önskade makroeko-

nomiska riskfaktorer, geografiska områden som

ska ingå samt antal scenarier och sannolikhets-

fördelningen mellan dessa.

Inför varje rapportering presenteras aktuella

makroekonomiska scenarier för chefen för

Group Credits och CFO, vilka godkänner sce-

narierna för användning i rapporteringsproces-

sen. De godkända makroscenarierna läses

sedan in automatiskt i rapporteringsflödet.

Reserveringsbeloppens storlek

De totala beräknade reserverna i Steg 1 och

Steg 2 tillstyrks av chefen för Group Credits

och chefen för Group Finance. Beräknade

reserver i Steg 3 föreslås av affärsansvarigt

bank kontor (kund- och kreditansvarig enhet)

och beslutas av läns- eller landskreditkommitté

eller central enhet beroende på reservens stor-

lek. Av kreditreserver i Steg 3 som beslutas

lokalt efter granskas/kvalitetsgranskas ett urval

av Group Credits. Därutöver utför Group Risk

Control vid varje rapporteringstillfälle en obero-

ende gransk ning av ett urval av de kreditreserver

i Steg 3 som beslutas centralt .

Kontrollfunktionernas roll

Group Risk Control fastställer principer för vali-

dering och säkerställer att validering av modeller

utförs. Vid varje rapporteringstillfälle genomförs

en oberoende granskning av ett urval av de

kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt.

Group Risk Control beskrivs närmare på sidorna

69 och 73. Group Audit granskar beräkningen

av förväntade kreditförluster som ett led i deras

uppdrag att självständigt och oberoende granska

den interna styrningen och kontrollen samt

utvärdera tillförlitligheten i koncernens finansiella

rapportering. Group Audit beskrivs närmare på

sidorna 69 och 73–74 .

MOTPARTSRISKER

Motpartsrisker uppkommer när banken har

ingått derivatkontrakt eller kontrakt för lån av

värdepapper med en motpart. Kapitaltäcknings-

reglerna behandlar således förutom derivat

också repor och aktielån som motpartsrisker.

Vid beräkningen av såväl kapitalkrav som

ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC)

beaktas motpartsexponeringarna utifrån de

exponeringsbelopp som kapitaltäcknings-

reglerna ställer upp. Handelsbanken tillämpar

schablonmetoden för motpartsrisk (SA-CCR)

vid beräkning av exponeringsbelopp på derivat-

kontrakt för kapitaltäckningsändamål. Motparts-

risken är att betrakta som en kredit risk, där

exponeringens storlek styrs av marknadsvärdet

på kontraktet. I det fall det finns ett positivt värde

på kontraktet betyder ett fallissemang hos mot-

parten en potentiell förlust för banken .

Reducering av motpartsrisk

Motpartsrisk förekommer från affärsdag fram till

leverans och innebär att banken kan drabbas av

en avvecklingskostnad om motparten inte kan

fullfölja sitt åtagande. Denna risk finns i alla deri-

vattransaktioner och i värdepappersaffärer där

banken inte på förhand har säkrat betalning.

Storleken på motpartsexponeringarna

begränsas genom kreditlimitering i den ordinarie

kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan

variera kraftigt med anledning av prisföränd-

ringar på den underliggande tillgången. För att

beakta risken att exponeringen kan öka, görs

vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den

aktuella exponeringen. Exponeringarna beräk-

nas och följs upp dagligen.

Motpartsrisken i derivat reduceras genom

avtal om så kallad close-out nettning, det vill

säga kvittning av positiva och negativa värden

i alla derivattransaktioner med en och samma

motpart. Nettningsavtalen kompletteras med

avtal om ställande av säkerheter för netto-

exponeringen (Credit Support Annex, CSA),

vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvud-

sak används kontanter som säkerhet för dessa

transaktioner, men även statspapper förekom-

mer. Till följd av den höga andelen kontanter är

koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan

begränsade.

Majoriteten av Handelsbankens avtal inne-

håller close-out nettning och avtalen med de

största exponeringarna, vilket är till finansiella

institut, innehåller även CSA.

Även derivat som clearas via så kallade

centrala motparter ger upphov till kapitalkrav.

Centrala motparter är clearinghus som går in

som motpart till både köpare och säljare i olika

transaktioner och som därmed övertar ansvaret

för att fullfölja parternas förpliktelser. Alla som

använder en central motpart måste lämna

säkerheter för alla transaktioner. I de flesta fall

är riskvikten för centralt clearade derivat betyd-

ligt lägre än för andra typer av derivat.

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

119

Motpartsrisk uppdelat på exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskvägda	2023		2022
exponeringsbelopp, internmetoden		Riskvägt		Riskvägt
	Exponerings-	exponerings-	Exponerings-	exponerings-
mkr	belopp	belopp	belopp	belopp
Exponeringsklasser internmetoden
Institutsexponeringar	9 842	5 071	10 799	4 930
Företagsexponeringar	10 773	3 866	12 177	3 724
Statsexponeringar	5 117	137	5 607	139
Summa internmetoden	25 732	9 073	28 583	8 793

Motpartsrisk uppdelat på exponeringsklasser, exponeringsvärden och riskvägda	2023		2022
exponeringsbelopp, schablonmetoden		Riskvägt		Riskvägt
	Exponerings-	exponerings-	Exponerings-	exponerings-
mkr	belopp	belopp	belopp	belopp
Exponeringsklasser schablonmetoden
Institutsexponeringar	3 035	67	2 342	90
varav Centrala motparter (CCP)	3 001	60	2 105	42
Övriga exponeringar	44	16	46	18
Summa schablonmetoden	3 078	83	2 388	107
Summa intern- och schablonmetoden	28 810	9 156	31 004	8 933

Exponeringsvärdet består av derivat, repor och aktielån.

Exponeringar i derivatkontrakt
mkr	2023	2022
Positivt bruttomarknadsvärde för derivatkontrakt	82 331	117 373
Nettningsvinster	-53 253	-91 094
Aktuell kvittad exponering	29 078	26 279
Säkerheter	-25 629	-23 021
Nettokreditexponering för derivat	3 449	3 258

Inkluderar säkerheter som kvittats med marknadsvärden i balansräkningen.

Motpartsrisker i derivatkontrakt 2023			Riskvägt
	Aktuell kvittad	Exponerings-	exponerings-
mkr	exponering	belopp	belopp	Kapitalkrav
Statsexponeringar	737	3 131	136	11
Institutsexponeringar	16 773	8 616	4 706	376
Företagsexponeringar	11 564	13 128	3 769	302
Övriga	4	21	12	1
Summa	29 078	24 897	8 623	690
varav verksamhet i handelslagret	22 358	16 641	5 229	418

Motpartsrisker i derivatkontrakt 2022			Riskvägt
	Aktuell kvittad	Exponerings-	exponerings-
mkr	exponering	belopp	belopp	Kapitalkrav
Statsexponeringar	1 599	3 596	139	11
Institutsexponeringar	20 537	9 990	4 723	378
Företagsexponeringar	4 134	13 311	3 538	283
Övriga	9	29	15	1
Summa	26 279	26 926	8 414	673
varav verksamhet i handelslagret	20 284	19 789	5 712	457

K2 Forts

NOTER | kONcERNEN

120

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Beslutandenivåer för marknads- och likviditetsrisker

Styrelsen

CFO

Group Treasury

Handelsbanken

Capital Markets

Handelsbanken

Finans

Stadshypotek

Handelsbanken

plc

Ecster

Lokala

treasury enheter

MARKNADSRISK

Marknadsriskerna härrör

från pris- och volatilitets-

förändringar på de finansiella

marknaderna. Marknads-

riskerna delas in i ränte risker,

aktiekursrisker, valutakurs-

risker och råvaruprisrisker.

Det geopolitiska läget har bidragit till en fortsatt

osäkerhet på marknaden. Det stigande ränte-

läget fick i början av året ett mindre antal ameri-

kanska nischbanker att fallera vilket ledde till en

ökad volatilitet under en kortare period. Energi-

priser och inflation har dock sjunkit under året

och bidragit till viss stabiliseing. Bankens risk-

utnyttjande har hållits lågt under året i linje med

risktoleransen och således har påverkan på verk-

samheten varit begränsad.

I Handelsbankens verksamhet uppstår mark-

nadsrisker till följd av att bankens kunder efter-

frågar tjänster som kräver att banken har en

flexibel finansiering. Vidare kan banken finan-

siera sig på andra marknader än där den har sin

utlåning i syfte att diversifiera finansieringskällorna.

Finansieringen kan även ha en annan ränte bind-

ningstid än de tillgångar som de finansierar.

Marknadsrisker kan därtill ha sitt ursprung i

Group Treasurys likviditetsportfölj som med

kort varsel kan omsättas till likviditet i samband

med eventuella störningar på de marknader där

banken bedriver sin verksamhet. Portföljen säker-

ställer koncernens betalningar i den dagliga

clearingverksamheten och är en del av bankens

likviditetsreserv.

Marknadsrisker uppstår också inom Capital

Markets för att möta kunders efterfrågan på

finansiella instrument med exponering mot

ränte-, valuta-, aktie- eller råvarumarknaderna.

För att möta denna efterfrågan kan det krävas

att banken håller ett visst lager. Denna situation

uppstår exempelvis när banken har åtagit sig att

ställa priser i en så kallad market maker- funktion.

Affärsverksamhetens marknadsrisker upp-

står och hanteras således huvudsakligen i

Group Treasury och i Handelsbanken Capital

Markets. Dessutom uppstår även marknads-

risker som en del av Handelsbanken Livs verk-

samhet. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv

behandlas i ett särskilt avsnitt. De upplysningar

som lämnas i detta avsnitt avser således riskerna

exklusive Handelsbanken Liv .

MARKNADSRISKSTRATEGI

Handelsbanken har en restriktiv syn på mark-

nadsrisker. Marknadsrisker i bankens affärs-

verksamhet tas i all väsentlighet endast som ett

led i att lösa kunders placerings- och riskhan-

teringsbehov. Marknadsrisker ska begränsas

genom att matcha kassaflöden och räntebind-

ningstider, säkra öppna positioner och vidta

andra riskbegränsande åtgärder.

Marknadsriskerna i Handelsbanken är mot

denna bakgrund mycket låga. En kon sekvens

av de låga marknadsriskerna är att en låg andel

av bankens resultat kommer från nettoresultat

av finansiella trans aktioner .

ORGANISATION

Handelsbankens styrelse har det övergripande

ansvaret för bankens hantering av marknads-

risker och fastställer policydokument för detta.

Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av vd och

instruktioner från CFO. Inom dessa ramar bär

varje del av affärsverksamheten ansvaret för

sina affärer och för att samtliga risker hanteras .

Riskerna som uppstår i samband med finansie-

ring och likviditetshantering är dock centralise-

rad till Group Treasury under CFO och Capital

Markets hanterar större delen av riskerna i

handels lagret. Kontrollfunktionerna övervakar

att verksamheten bedrivs inom bankens risk-

tolerans och rapporterar riskerna till styrelse

och koncernledning.

Bankens limitsystem begränsar hur stor

exponeringen mot marknadsrisker får vara.

Mät metoder och limiter fastställs av styrelsen.

CFO har det funktionella ansvaret för likviditet

och finansiering; under CFO har Head of Group

Treasury ansvaret för koncernens likviditet och

finansiering. Ansvaret omfattar att hantera kon-

cernens likviditets-, valutakurs- och ränterisker

i bankverksamheten. Limiterna för ränte-,

valuta- och likviditetsrisk fördelas av vd och

CFO till Head of Group Treasury, som i sin tur

fördelar dessa till de affärsdrivande enheterna.

Limiter för aktiekursrisk och råvaruprisrisk för-

delas av CFO till Capital Markets.

Vd och CFO beslutar även om komplette-

rande riskmått, intradagslimiter och närmare

riktlinjer. De kompletterande limitmåtten syftar

till att minska bankens känslighet för volatilitets-

förändringar på de finansiella marknaderna

samt begränsa riskerna i specifika innehav och

likviditetsrisken per valuta. Vidare begränsar

de kompletterande limitmåtten riskerna ur ett

löptidsperspektiv. Marknadsriskerna och utnytt-

jande av limiter rapporteras löpande till CFO, vd

och styrelsen .

MARKNADSRISKER I HANDELSBANKEN

Marknadsriskerna mäts med flera olika metoder.

De känslighetsmått som används visar vilka vär-

deförändringar som uppstår av fördefinierade för-

ändringar i priser och volatiliteter. Vidare används

även positionsrelaterade riskmått och sanno -

likhetsbaserade Value at Risk- modeller (VaR) .

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

121

Value at Risk för handelslagret –

Handelsbanken Capital Markets och

Group Treasury

Totalt Aktier Räntor Valuta Råvaror

mkr 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022

Genomsnitt 14 11 1 1 14 11 2 2 0 0

Maximum 22 23 5 6 23 23 7 7 0 2

Minimum 8 5 0 0 8 5 1 1 0 0

Årsskifte 12 11 0 4 13 11 1 2 0 0

Handelslagerklassificerade portföljer omgärdas av särskilda instruktioner och riktlinjer.

Värsta utfall i stresstest av handelslagret – Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury

mkr 2023 2022

Genomsnitt 51 58

Maximum 139 188

Minimum 15 18

Årsskifte 52 18

Resultatet för 2022 skiljer sig från tidigare rapporterat resultat på grund av ett beräkningsfel. Av denna anledning har siffrorna för 2022 räknats om.

Generell ränterisk i övrig verksamhet

(förändring i verkligt värde vid värsta utfallet av parallellskift av samtliga räntor med en procentenhet)

mkr 2023 2022

SEK 392 3

DKK 9 20

EUR 285 3

NOK 12 74

USD 290 366

GBP 68 101

Övriga valutor 4 3

Summa 1 061 570

VAR

För de handelslagerklassificerade portföljerna

i Handelsbanken Capital Markets och Group

Treasury beräknas Value at Risk (VaR). VaR är

ett sannolikhetsbaserat mått och uttrycker i

kronor de förluster som kan uppstå i riskpositio-

ner på grund av rörelser i underliggande mark-

nader över en specificerad innehavsperiod och

en given konfidensnivå. VaR beräknas med

historisk simulering och mäts för enskilda risk-

faktorer, riskslag och på portföljnivå med 99%

konfidensnivå och en innehavsperiod på en

dag. Detta innebär att banken, i förväntan,

kommer att göra en förlust som överstiger

VaR-utfallet för en av 100 handelsdagar. Model-

len medför att olika riskslag kan behandlas på

ett enhetligt sätt, vilket möjliggör en jämförelse

mellan riskslag och att dessa kan aggregeras

till en total marknadsrisk. Den samlade risken

i handelslagerklassificerade portföljer var vid

årsskiftet 12 mkr (11). VaR redovisas löpande till

CFO, vd och styrelsen. VaR-modellen använder

historiskt observerade utfall och fångar därmed

inte alla potentiella utfall, till exempel vid extrema,

snabba marknadsrörelser. Beräkningarna

kompletteras därför med stresstester där port-

följerna testas mot scenarier som grundar

sig på händelser på de finansiella marknaderna

sedan 1994. Även resultaten av dessa stress-

tester redovisas löpande till CFO, vd och

styrelsen.

Ränterisk

Ränterisken uppstår främst inom Handels-

banken Capital Markets, Group Treasury och

i utlåningsverksamheten. Ränterisken mäts på

flera sätt inom banken. Generell ränterisk mäts

dagligen och limiteras som absolutsumman av

de minst gynnsamma förändringarna i verkligt

värde per valuta vid momentana parallellskift

uppåt eller nedåt på en procentenhet för samt-

liga räntor. Vid årsskiftet uppgick bankens totala

generella ränterisk till 1 069 mkr (626). Ränte-

bindningstid för inlåning som saknar kontraktuell

löptid fastställs med internmetod. Utgångs-

punkten för sådan inlåning är den uppskattade

räntebindningstiden, där längre räntebindnings-

tid tillämpas för den del som på underlag av

observationer kan anses vara såväl stabil som

icke räntekänslig. Riskmåttet omfattar såväl

marknadsvärderade som icke marknads-

värderade räntebärande poster och är därför

inte lämpligt för att bedöma resultat effekter på

balans- och resultaträkningen. Kompletterande

mått och limiter fångar istället detta för respek-

tive affärstyp.

Specifik ränterisk mäts och limiteras med

känsligheten för förändringar i kreditspreadar,

det vill säga skillnaden mellan det aktuella inne-

havets ränta och räntan på en statsobligation

med motsvarande löptid. Denna risk uppkom-

mer inom Handelsbanken Capital Markets och

i Group Treasurys likviditetsportfölj.

Risken mäts och limiteras utifrån olika rating-

kategorier och beräknas som den minst gynn-

samma marknadsvärdeförändringen vid en bas-

punkts förändring uppåt eller nedåt av samtliga

kreditspreadar. Detta görs för varje enskild mot-

part och utfallen absolutsummeras. Total specifik

ränterisk uppgick vid årsskiftet till 6 mkr (6) .

Hur riskerna utvecklas vid hypotetiska föränd-

ringar av olika räntekurvor, så som kurvvridning-

och basisrisk, mäts och följs upp löpande.

Ränterisk i handelslagret

Handelslagret i Handelsbanken utgörs av Capital

Markets och en handelslagerklassificerad port-

följ hos Group Treasury. Vid årsskiftet uppgick-

den generella ränte risken i handelslagret till 46

mkr (61) och den speciﬁka ränterisken till 2 mkr

(1). Den icke-linjära ränterisken, exempelvis en

del av risken i ränteoptioner, mäts och limiteras

med fördeﬁnierade stresscenarier som uttrycks

i matriser. Det innebär att risken mäts som för-

ändringar i underliggande marknadsräntor och

volatiliteter. För handelslagret mäts risken även

med VaR och andra riskmått som kompletteras

med olika stresscenarier .

Ränterisk i övrig verksamhet

Ränterisken uppstår som ett resultat av att utlån-

ingen delvis löper med annan räntebindningstid

än finansieringen. Ränterisk hanteras till stor del

genom ränte swappar. Ränterisk uppstår även i

Group Treasurys likviditetsportfölj och hanteras

genom obligationsterminer och ränteswappar.

Generellt gäller att ränterisken i allt väsentligt tas

i marknader som kännetecknas av god likviditet.

Vid årsskiftet uppgick den generella ränterisken

i övrig verksamhet till 1 061 mkr (570) och den

speciﬁka ränterisken till 4 mkr (5).

För att uppskatta effekten av ränteföränd-

ringar på resultaträkningen mäts även ränte-

nettoeffekten. Räntenettoeffekten vid ränte-

förändringar mäts som förändringen av ränte-

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

122

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Tabellen visar räntebindningstiden för ränterelaterade tillgångar och skulder per 2023-12-31.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2023	Upp till
mkr	3 månader	3–6 mån	6–12 mån	1–5 år	Över 5 år	Summa
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker	508 326					508 326
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	182 277	1 011	1 609	58 374	5 944	249 215
Utlåning till kreditinstitut	19 297					19 297
Utlåning till allmänheten	1 623 097	110 023	165 208	474 768	61 121	2 434 217
Övriga tillgångar	326 737					326 737
Summa tillgångar	2 659 735	111 034	166 817	533 141	67 064	3 537 792
Skulder till kreditinstitut	83 062	3 416	3 125	326	1 195	91 124
In- och upplåning från allmänheten	1 072 730	65 816	38 907	172 535	49	1 350 037
Emitterade värdepapper	439 292	182 444	224 314	615 376	105 173	1 566 599
Övriga skulder	530 033					530 033
Summa skulder	2 125 116	251 676	266 346	788 237	106 416	3 537 792
Poster utanför balansräkningen	-347 183	17 665	48 978	260 653	54 713	34 8 27

Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för

försäljning, se not K14.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2022	Upp till
mkr	3 månader	3–6 mån	6–12 mån	1–5 år	Över 5 år	Summa
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker	508 502					508 502
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	115 584	1 104	1 306	45 556	1 925	165 475
Utlåning till kreditinstitut	8 747	668				9 415
Utlåning till allmänheten	1 485 136	184 172	176 910	552 158	70 949	2 469 324
Övriga tillgångar	301 000					301 000
Summa tillgångar	2 418 969	185 944	178 216	597 714	72 874	3 453 716
Skulder till kreditinstitut	77 442	805	2 497	314	1 314	82 372
In- och upplåning från allmänheten	1 130 136	32 516	44 975	174 750	44	1 382 422
Emitterade värdepapper	581 174	120 555	105 575	573 537	136 364	1 517 206
Övriga skulder	471 716					471 716
Summa skulder	2 260 469	153 876	153 047	748 601	137 722	3 453 716
Poster utanför balansräkningen	-172 317	-1 601	-49 408	194 102	55 181	25 957

nettot över en tolvmånadersperiod vid en

generell ökning av marknadsräntorna med en

procentenhet. Denna effekt speglar de skillna-

der som ﬁnns i räntebindningstider och volyms-

ammansättning mellan tillgångar, skulder och

derivat utanför handelslagret med antagandet

att balansräkningens storlek är konstant.

I be-

räkningen fastställs räntebindningstid för inlån-

ing som saknar kontraktuell löptid med intern-

metod. Detta görs på basis av historiska obser-

vationer och endast den del som är såväl stabil

som inte räntekänslig justeras. Internmetoden

har uppdaterats under året. Räntenetto effekten

uppgick vid årsskiftet till 3 117 mkr (1 634).

Aktiekursrisk

Bankens aktiekursrisk uppstår främst i Handels-

banken Capital Markets genom kundhandel och

i bankens egna aktieinnehav .

Risken mäts som marknadsvärdeförändringen

i bankens totala aktiepositioner vid momentan

förändring i aktiepriser och volatiliteter med

+/-10 respektive +/-25%. Vid årsskiftet uppgick

det värsta utfallet av denna risk till 40 mkr (38).

Den största exponeringen i aktier kommer från

den brittiska marknaden.

Aktiekursrisk i handelslagret

Aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets

uppkommer vid kundgenererade affärer. Vidare

är Handelsbanken Capital Markets market maker

för strukturerade produkter, vilket ger upphov till

aktiekursrisk, såväl linjär som icke-linjär. Den

icke-linjära aktiekursrisken uppkommer via inslag

av optioner som finns främst i de strukturerade

produkterna.

Banken limiterar och mäter aktiekursrisken

i Handelsbanken Capital Markets med matriser.

Fördelen med metoden är att den fångar upp

aktiekursrisken inklusive den icke-linjära risken

på ett ändamålsenligt sätt. Såväl VaR som

andra riskmått och stresscenarier används

som komplement i mätningen av aktiekurs-

risken. Vid årsskiftet uppgick VaR för aktiekurs-

risk i handelslagret till 0 mkr (4).

Aktiekursrisk utanför handelslagret

Koncernens aktieinnehav utanför handelslagret

utgörs bland annat av Nivå 3-aktier som i huvud-

sak består av olika typer av bankgemensam verk-

samhet med anknytning till bankens affär. Inne-

haven är klassificerade som verkligt värde via

övrigt totalresultat och värderas till verkligt värde

i balansräkningen. Värdering sker som regel till

bankens andel av substansvärdet i bolaget, alter-

nativt till det pris den senaste transaktionen

genomfördes. Aktiekursrisken är liten.

Aktiekursrisk			Förändring i volatilitet
mkr
		2023			2022
Förändring i aktiepris	-25%	0%	25%	-25%	0%	25%
10%	55	58	60	45	46	48
-10%	-40	-37	-35	-38	-37	-35

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

123

Aktieexponeringar utanför handelslagret
mkr	2023	2022
Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat	601	544
varav Nivå 1 och 2	445	392
varav Nivå 3	156	152
Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat	601	544
varav näringsbetingade	256	252
varav övrigt innehav	345	292
Verkligt värdereserv vid årets ingång	221	199
Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav	52	54
Realiserat till följd av försäljningar och avvecklingar under perioden	0	-32
Verkligt värdereserv vid årets utgång	273	221
Inbegripet i supplementärt kapital	0	0

Valutakursrisk

Då banken har utlåning i flera olika valutor, upp-

kommer en valutaexponering av strukturell natur

då koncernens räkenskaper är uttryckta i svenska

kronor. Denna strukturella risk hanteras genom

en avvägning mellan att antingen reducera valuta-

kursförändringars påverkan på kapitalrelation-

erna eller eget kapital. Styrelsen har fastställt

den maximala påverkan på eget kapital som

den strukturella valutapositionen får ge upphov

till i säkringen av kärnprimärkapitalrelationen.

De övriga valutakursförändringar som påverka r

bankens egna kapital framgår av tabellen För-

ändring i eget kapital Koncernen på sidan 86.

Bankens direkta valutakursexponering upp-

står till följd av kunddriven intradaghandel på de

internationella valutamarknaderna. Handeln

bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets.

För denna valutakursrisk har styrelsen, vd och

CFO fastställt VaR-limiter.

En viss valutaexponering uppstår även i den

vanliga bankverksamheten som ett led i hante-

ring av kundflöden och inom finansieringsverk-

samheten i Group Treasury. För dessa risker har

styrelsen, vd och CFO fastställt positionslimiter.

Vid årsskiftet uppgick den aggregerade netto-

positionen till 337 mkr (199), exklusive struktur-

ella valutapositioner. Denna valutakursrisk är

inte beroende av trendutvecklingen av en enskild

valuta eller grupp av valutor, då positionerna är

mycket korta och uppkommer i han teringen av

kunddrivna flöden. Den samlade valutakursrisken

i handelslagret och övrig verksamhet var 10 mkr

(3), mätt som en påverkan på banken vid en

momentan förändring av den svenska kronan

med 5% .

Valutakänslighet
(Värsta utfall +/-5% förändring av SEK mot respektive valuta)
mkr	2023	2022
EUR	15	1
NOK	2	5
USD	0	4
GBP	1	1
Övriga valutor	5	4

Råvaruprisrisk

Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom

Handelsbanken Capital Markets. Exponering i

råvarurelaterade instrument uppkommer endast

till följd av kunddriven handel på de internatio-

nella råvarumarknaderna. Råvaru prisrisk, såväl

linjär som icke-linjär, mäts som absolutsum-

man av risken för alla råvaror där banken har

exponering. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet

0 mkr (1), mätt som den maximala förlusten vid

prisförändringar upp till 20% i underliggande

råvaror och volatilitetsförändringar upp till 35%.

Vid årsskiftet uppgick VaR för råvaruprisrisk till

0 mkr (0).

Övriga marknadsrisker

Marknadsrisk uppkommer även inom bankens

pensionssystem (pensionsrisk). Risken består

av risken för värdeförändringar på pensions-

tillgångarna som tryggar bankens pensions-

åtaganden, samt av förändringar i diskonterings -

räntor.

Värdering till verkligt värde

Affärsverksamheten ansvarar för att värderingen

av finansiella instrument är korrekt och riskkon-

trollen ansvarar för att värderingarna valideras.

Valideringsansvaret inbegriper att tillse kontroll

av marknadsdata som används till värderingen

och se till att denna kontroll sker oberoende av

risktagarna.

Källor för marknadsdata är oberoende från

affärsverksamheten. I de fall där marknadsdata

erhållits från affärsverksamheten sker dokumen-

terade kontroller av rimlighet och mot externa

källor. Verifiering av marknadspriser och mark-

nadsdata till modeller ska ske åtminstone varje

månad men sker i all väsentlighet även dagligen.

Värderingsmodeller valideras av riskkontroll-

funktionen som är oberoende av den som ut-

vecklat modellen. Värderingskommittén, vars

syfte är att samordna värderingsfrågor i Handels-

bankenkoncernen, fyller en viktig funktion för

att säkerställa, och verka för, att värderingen är

korrekt och följer gällande marknadspraxis.

Värderingen av finansiella instrument som

värderas till verkligt värde sker enligt IFRS 13.

Se not K42 för närmare information om de

tillgångar och skulder som värderas till verkligt

värde samt för ytterligare information om

bankens värderingsprocess.

Försiktig värdering

I enlighet med värderingsreglerna i kapitaltäck-

ningsregelverket, gör Handelsbanken kvartals-

vis en justering av kapitalbasen avseende

osäkerheten i värderingen av positioner värde-

rade till verkligt värde. Justeringen syftar till att

bedöma vad kapitalbasen minst är värd för

banken med 90% säkerhet vid en försäljning

eller stängning av positionerna. Justeringen

beräknas som skillnaden mellan en försiktig

värdering och det redovisade värdet som är

det mest sannolika värdet. Justeringen baseras

på bedömningar om bland annat osäkerhet i

marknadsdata, koncentrerade positioner och

modellrisker .

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

124

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

FINANSIERING OCH LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk är risken för

att banken inte kan fullgöra

sina betalningsförpliktelser

när dessa förfaller, utan att

drabbas av oacceptabla

kostnader eller förluster.

FINANSIERINGSSTRATEGI

Handelsbanken har låg tolerans för likviditets-

risker, såväl totalt sett såsom i enskilda valutor.

Ambitionen är att ha god tillgång till likviditet, låg

resultatvariation och stor kapacitet att även i

svåra tider kunna tillgodose kundernas finansie-

ringsbehov. Det sker genom att upprätthålla

god matchning av ingående och utgående

kassa flöden över tid i alla för banken väsentliga

valutor och genom att upprätthålla stora likvidi-

tetsreserver av god kvalitet. Banken minimerar

på det sättet de ekonomiska riskerna i finansie-

ringen och kan därmed upprätthålla stabil och

långsiktig finansiering till de affärsdrivande

enheterna.

Banken eftersträvar en balanserad använd-

ning av inlånings- och marknadsfinansiering.

Vidare eftersträvas en bredd i finansieringspro-

grammen och deras användning. Därigenom

säkerställs att banken kan bedriva sin kärnverk-

samhet intakt under en lång period även om de

finansiella marknaderna skulle ha omfattande

störningar.

¹ Enligt amorteringsplaner, kontraktuella förfall och ytterligare återbetalningar av lån enligt prognos.

Balansräkningens sammansättning ur ett löptidsperspektiv
mdkr	3 500
Kassa och tillgodohavanden							Skulder till banker < 1 år
hos centralbanker	3 000	1 433		Kortfristiga		1 148	Emitterade säkerställda
Obligationer och övriga				tillgångar			obligationer < 1 år
likvida värdepapper
inklusive derivat	2 500			Kortfristiga
				skulder			Övriga emitterade
							värdepapper < 1 år
Utlåning till banker < 1 år	2 000						Inlåningsstress:
Återbetalda och							20% av inlåning försvinner
amorterade lån inom 1 år¹	1 500						Övriga skulder < 1 år
Utlåning till allmänhet 1–5 år							inklusive derivat
Utlåning till allmänhet > 5 år	1 000						Emitterade värdepapper > 1 år
Övriga tillgångar							Återstående inlåning
							efter inlåningsstress
	500
							Övriga skulder
	0
			Tillgångar		Skulder		Eget kapital

Resultatet av detta arbete är en väl matchad

balansräkning där illikvida tillgångar finansieras

med stabil finansiering. De illikvida tillgångarna

utgörs av krediter till hushåll och företag. Dessa

krediter utgör bankens kärnverksamhet. Den

långsiktiga stabila finansieringen av dessa till-

gångar utgörs av säkerställda obligationer emit-

terade av Stadshypotek, seniora obligationer

emitterade av Handelsbanken, inlåning från hus-

håll och viss inlåning från företag, efterställda

skulder och eget kapital.

En balansräkning är en ögonblicksbild av till-

gångar och skulder. För att säkerställa bankens

åtaganden gentemot kunder och investerare är

det viktigt med ett framåtblickande perspektiv

i finansierings- och likviditetsriskhanteringen.

Balansräkningen är därför strukturerad så att

den reala ekonomins aktörer i form av företag

och hushåll och deras behov av krediter kan

understödjas även under en långvarig stress på

de finansiella marknaderna. De kortfristiga skuld-

erna täcks med god marginal av de kortfristiga

tillgångarna. I figur Balansräkningens samman-

sättning ur ett löptidsperspektiv beskrivs balans-

räkningen i ett stressat scenario där 20% av in-

låningen antas försvinna inom ett år och all till-

gång till ny marknadsfinansiering försvinner. Trots

stressen beräknas korta tillgångar vid årets slut

väsentligt överstiga korta skulder. Effekten av en

långvarig kris skulle bli en krympt balansräkning

med bibehållen kärnverksamhet där volymen

korta tillgångar successivt används för att åter-

betala förfallande korta skulder. Skulle en kris bli

än mer allvarlig finns det likviditets skapande åt-

gärder förberedda för att stödja verksamheten

ytterligare.

Handelsbankens förtroende på marknaden

är högt och marknaden bedömer att Handels-

bankens kreditrisk är låg. Detta illustreras bland

annat av att kostnaden för att försäkra en kredit-

risk på banken, den så kallade CDS-spreaden,

är fortsatt en av de lägsta bland europeiska

banker, och att Handelsbanken har låga finan-

sieringskostnader jämfört med konkurrerande

banker. Handelsbanken har en fortsatt hög

rating hos de externa ratinginstituten och är

en av de högst ratade bankerna globalt utifrån

samtliga jämförbara banker. Utsikterna för

bankens rating är stabil från Standard and

Poor’s och Fitch medan ratingen från Moody’s

har negativa utsikter, på grund av bankens stora

exponering mot fastighetssektorn och hypote-

tiska problem i ett stressat systemomfattande

scenario.

Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin är att

ha en god spridning mellan olika typer av finan-

sieringskällor i olika marknader, valutor och

typer av upplåningsinstrument. På så vis redu-

ceras betydelsen av enskilda marknader eller

finansieringskällor. Banken har en geografiskt

väldiversifierad långfristig utlandsfinansiering

och har emitterat betydande volymer av obliga-

tioner i bland annat amerikanska dollar, euro,

schweizer franc och australiska dollar. De vikt-

igaste finansieringskällorna är inlåning från hus-

håll och företag samt säkerställda och seniora

obligationer. Den korta finansieringen utgörs pri-

märt av inlåning från finansiella företag och insti-

tutioner samt emissioner av bankcertifikat (CP)

och inlåningsbevis (CD). Group Treasury förfo-

gar över ett antal olika finansieringsprogram för

marknadsfinansiering. Under dessa program

emitteras obligationer, inlåningsbevis och bank-

certifikat såväl i bankens namn som för Stads-

hypotek och Handelsbanken plc. Finansierings-

programmen säkerställer en väl diversifierad

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

125

Handelsbankens 5-åriga CDS-spread jämfört med ITRAXX Financials

ITRAXX Financials är ett index över CDS-spreadarna för de 25 största obligationsemittenterna inom bank- och försäkringssektorn i Europa och beskriver den genomsnittliga premie som

investerare kräver för att acceptera kreditrisk på bolagen. Indexet utökades till 30 emittenter från och med början av 2023.

ITRAXX Financials 5 år

SHB CDS 5 år

Källa: Ecowin, Bloomberg

Denna graf är gjord med utgångspunkt från den kurva som görs i excel.

Det redigerbara excel-diagrammet exporteras som en pdf och redigeras sedan

i Illustrator. (excelfilen kommer från ORK)

Den anpassas i färgeroch typografi i Illustrator, samt skalas för att passa spalt-

bredden.

HB1

HB3

HB4

HB6

WG8

WG4

HB9

HB2

Baspunkter

100

200

300

400

Dec-08

Jun-09

Dec-09

Jun-10

Dec-10

Jun-11

Dec-11

Jun-12

Dec-12

Jun-13

Dec-13

Jun-14

Dec-14

Jun-15

Dec-15

Jun-16

Dec-16

Jun-17

Dec-17

Jun-18

Dec-18

Jun-19

Dec-19

Jun-20

Dec-20

Jun-21

Dec-21

Jun-22

Dec-22

Jun-23

Dec-23

Baspunkter

100

200

300

400

Jun -07

Jun -08

Jun -09

Jun -10

Jun -11

Jun -12

Jun -13

Jun -14

Jun -15

Jun -16

Jun -17

Jun -18

Jun -19

Jun -20

Jun -21

Jul -22

Jul -23

tillgång till finansiering med avseende på olika

valutor, antal investerare, skuldtyper och geo-

grafisk spridning.

ORGANISATION

Handelsbanken har en decentraliserad affärs-

modell där bankens likviditetsövervakning sker

lokalt nära affärerna, men all finansiering och lik-

viditetshantering i koncernen är centraliserad till

Group Treasury. Finansierings- och likviditets-

hanteringen styrs av policyer fastställda av styrel-

sen som också beslutar om limiter. Dessa policyer

konkretiseras i riktlinjer av vd och instruktioner

från CFO. Instruktionerna fastställer bland annat

limiter, finansieringens sammansättning och rikt-

värden i samband med störningar på finansie-

ringsmarknaderna. Vidare kanaliseras alla likvidi-

tetslimiter ut i verksam heten via Group Treasury.

Group Treasury ansvarar också för bankens

likviditetsreserv, inklusive de panter som måste

hållas i olika betalnings- och clearingsystem och

övervakar likviditetsflödena under dagen för att

säkerställa att banken har tillräckligt med säker-

heter i betalningssystemen för att fullfölja bankens

betalningsförpliktelser.

Storleken på panter i clearingsystemen sätts

utifrån den omfattning som banken bedömer

behövs för bankens åtagande både vid normala

och vid stressade förhållanden. Vid förändringar

av dessa förhållanden justeras storleken av panter

och likviditet, och vid krissituationer kan också

panter omfördelas och likviditetsreserven ut-

nyttjas. Verksamheten säkerställer också margi-

nalkrav från centrala och bilaterala motparter

avseende derivatexponeringar. Banken säker-

ställer likviditeten på bankens centralbanks- och

nostrokonton för förväntade betalnings- och

avvecklingsåtaganden genom aktiv likviditets-

planering och övervakning i samtliga valutor .

MARKNADSFINANSIERING

– SAMMANSÄTTNING

Den makroekonomiska miljön under 2023 har

periodvis karaktäriserats av stor osäkerhet.

Osäkerheten – en följd av inflation, stigande

räntor, ett svagare företagsklimat och geopoli-

tiska risker – har påverkat de finansiella markna-

derna och lett till att volatiliteten i kreditspreadar

och generella räntor har varit hög. Handels-

banken har dock under hela året haft tillgång till

marknaderna och därmed kunnat bibehålla en

stark likviditetssituation under hela året. Den

osäkerhet som präglade realekonomin och de

finansiella marknaderna under året ledde till ett

beslut att stärka reserverna och marknadsfinan-

sieringen blev därmed något större än planerat

under 2023.

Handelsbanken har under året emitterat

totalt 227 mdkr (192) i långfristig marknads-

finansiering fördelat över bankens viktigaste

SEK 82% (569)

EUR 14% (97)

Övriga 4% (27)

Marknadsfinansiering säkerställda obligationer

per valuta 2023

Avser fördelningen av valutor 2023-12-31 för emitterade

säkerställda obligationer. Belopp i mdkr inom parentes.

K2 Forts

Långfristig marknadsfinansiering – förfallostruktur

Avser emitterade värdepapper per 2023-12-31 med en

långfristig

ursprunglig löptid.

100

150

200

250

>20312030202920282027202620252024

Seniora icke-prioriterade obligationer (SNP)

Säkerställda obligationer

Efterställda skulder

Seniora obligationer

Övriga

mdkr

Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller

överstigande ett år och en månad.

SEK 62% (569)

EUR 26% (236)

USD 7% (68)

Övriga 5% (49)

Långfristig marknadsfinansiering per valuta 2023

Avser fördelningen av valutor 2023-12-31 för emitterade

värdepapper med en långfristig

ursprunglig löptid.

Belopp i mdkr inom parentes.

Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller

överstigande ett år och en månad.

Säkerställda

obligationer 75% (693)

Seniora obligationer 19% (171)

Seniora

icke-prioriterade

obligationer (SNP) 6% (58)

Övriga 0% (1)

Långfristig marknadsfinansiering per instrument 2023

Avser fördelning per instrument 2023-12-31 för emitterade

värdepapper med en långfristig

ursprunglig löptid.

Belopp i mdkr inom parentes.

Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller

överstigande ett år och en månad.

SEK 0% (0)

EUR 29% (178)

USD 65% (395)

Övriga 6% (38)

Kortfristig marknadsfinansiering per valuta 2023

Avser fördelningen av valutor 2023-12-31 för emitterade

värdepapper med en kortfristig

ursprunglig löptid.

Belopp i mdkr inom parentes.

Kortfristig löptid motsvarar en löptid understigande ett år

och en månad.

NOTER | kONCERNEN

126

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

finansieringsvalutor. En viktig komponent i den

långfristiga marknadsfinansieringen är emis-

sioner av säkerställda obligationer. Valutaför-

delningen över den utestående stocken visas i

figur Marknadsfinansiering säkerställda obliga-

tioner per valuta. Kortfristig upplåning sker

företrädesvis genom emissioner av bank-

certifikat och inlåningsbevis i Europa och USA.

Denna upplåning kompletteras av tidsbestämd

inlåning från stora företag, finansiella såväl som

icke-finansiella. I anslutning till finansierings-

verksamheten har banken fortsatt att möta

investerare i samma omfattning som tidigare,

uppdaterat upplåningsprogram och även i

övrigt bibehållit förutsättningarna för en obliga-

tionsupplåning på relevanta globala upplånings-

marknader. Detta har möjliggjort att finansie-

ringsverksamheten kunnat genomföras som

normalt under året.

PANTSATTA TILLGÅNGAR OCH

SÄKERHETSPOOLER

Ytterligare ett viktigt led i Handelsbankens likvi-

ditetshantering är att hålla betydande volymer

av outnyttjade säkerheter som kan användas

vid störningar på finansmarknaderna. En förut-

sättning för att kunna ställa mer säkerheter är

att banken förfogar över outnyttjade säkerheter

i utgångsläget. Banken upprätthåller därför

betydande volymer av icke-pantsatta tillgångar

som skulle kunna användas som säkerhet

vid emission av säkerställda obligationer och

likvida värdepapper med mycket hög kredit-

värdighet.

Banken är restriktiv med att ingå avtal, till

exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken

under vissa kriterier kan tvingas att ställa säker-

heter till en motpart. Sådana avtal ingås generellt

enbart med kreditinstitut. Ställda kontantsäker-

heter enligt CSA-avtal för utestående derivat upp-

gick till 18 705 mkr (6 670). För mer information

om bankens intecknade tillgångar, se Fakta-

boken som återfinns på handelsbanken.com/irsv,

tabell Ställda säkerheter. Utöver att säkerställa

bankens likviditet bidrar det restriktiva arbets-

sättet till att begränsa i vilken utsträckning

bankens seniora långivare blir efterställda de lån-

givare som investerar i säkerställda obligationer,

så kallad subordinering.

För att bedöma graden av subordinering mel-

lan investerare av icke-säkerställd finansiering

och säkerställd finansiering är det volymen och

kreditkvaliteten på de icke-pantsatta tillgång-

arna som är relevant. Handelsbankens restrik-

tiva syn på risktagande gör att de icke-pantsatta

tillgångarna har en hög kvalitet. Eftersom

Handels banken vill ha en balanserad använd-

ning av säkerställda och seniora obligationer

finns en betydande volym hypotekslån som

inte är pantsatta.

Tabell Tillgångar som ej är intecknade/pant-

satta visar att volymen icke-pantsatta tillgångar

för Handelsbanken utgör 261% (272) av den

utestående volymen icke-säkerställd upplåning.

Den helt dominerande delen av de pantsatta

tillgångarna utgörs av Stadshypoteks cover

pooler, vilka består av hypotekslån som ställs

som säkerhet för utestående säkerställda

obligationer. Dessutom har banken ett frivilligt

så kallat OC (over-collateralisation), det vill säga

extra tillgångar utöver de som behövs för att

täcka de emitterade obligationerna och utöver

de 2% som lagstiftningen kräver, på 8% som

ingår i poolen. Dessa extra tillgångar finns i

poolen i händelse av att värdet på hypoteks-

lånen skulle sjunka till en sådan nivå att ytterli-

gare tillgångar behövs för att matcha volymen

utestående obligationer.

Vid en bedömning av risken för att ytterligare

tillgångar blir nödvändiga att skjuta till, är

belåningsgraden på hypotekslånen i cover

poolen central. Ju lägre belåningsgrad, desto

mindre risk för att ytterligare hypotekslån krävs

i poolen vid prisfall på fastighetsmarknaden.

Handelsbankens genomsnittliga volymviktade

belånings grad, LTV-max, uppgick i den

svenska poolen till 54,0% (51,0) och i den

norska poolen till 58,4% (55,8). Detta visar att

banken klarar betydande prisfall på under-

liggande fastighetstillgångar innan ytterligare

hypotekslån måste tillföras poolerna. De till-

gångar som banken valt att hålla utanför cover

poolerna återfinns i tabell Tillgångar som ej är

intecknade/pantsatta och kan användas för

emissioner av säkerställda obligationer om så

skulle vara nödvändigt .

Tillgångar som ej är intecknade/pantsatta	2023		2022
		Ackumulerad andel		Ackumulerad andel
		av icke säkerställd		av icke säkerställd
mdkr	IPT (NEA)	upplåning, %	IPT (NEA)	upplåning, %
Kontanter samt behållning hos centralbanken	505	55	505	56
Likvida obligationer i likviditetsportföljen	258	83	171	75
Utlåning till hushåll inkl derivat	466		524
varav hypotekslån	325	118	369	116
varav utlåning med säkerhet i fastighet	2	118	3	116
varav övrig hushållsutlåning	139	133	152	133
Utlåning till företag inkl derivat	1 168		1 200
varav hypotekslån	455	182	433	181
varav utlåning till bostadsrättsföreningar exkl hypotekslån	83	191	84	190
varav utlåning till fastighetsbolag exkl hypotekslån
- riskklass 1–3	250	219	311	225
- riskklass 4–5	192	239	152	241
- varav riskklass > 5	16	241	8	242
varav övrig företagsutlåning
- riskklass 1–3	100	252	136	257
- riskklass 4–5	61	259	70	265
- riskklass > 5	11	260	6	266
Utlåning till kreditinstitut inkl derivat	5		4
- riskklass 1–3	4	260	4	266
- riskklass > 3	1	260	0	266
Övrig utlåning	5	261	55	272
Övriga tillgångar	0	261	0	272
Summa	2 407	261	2 459	272
Pantsatta tillgångar utan underliggande skuld	70		75
Pantsatta tillgångar med underliggande skuld	1 062		920
Summa tillgångar, koncernen	3 538		3 454

IPT: Icke-intecknade/pantsatta tillgångar. NEA: Non encumbered assets.

Emitterad kort och lång icke-säkerställd upplåning samt skulder till kreditinstitut.

Avser i centralbank pantsättningsbart värde.

Överpantsättning i Cover pool (OC) och medel avsatta för Operational Continuity in Resolution krav i UK (from 2021).

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

127

Cover pool-data	Sverige		Norge
mkr	2023	2022	2023	2022
Stadshypotek summa utlåning, allmänheten	1 394 877	1 376 478	125 975	127 264
Tillgängliga tillgångar för cover pool	1 281 717	1 264 436	117 137	121 596
Ianspråktagna tillgångar i cover pool	692 099	651 915	73 414	76 747
Fyllnadssäkerheter, spärrat konto	300	100	120	0
Max-belåningsgrad %, vägt genomsnitt enligt ASCB:s definition	54,02	51,03	58,43	55,85
Belåningsgrad, fördelning
0–10%	22,6	24,2	21,5	22,6
10–20%	19,9	20,9	19,4	20,3
20–30%	17,2	17,7	16,9	17,5
30–40%	14,4	14,4	14,3	14,5
40–50%	11,2	10,6	11,6	11,3
50–60%	7,9	6,9	8,7	7,8
60–70%	5,1	4,1	5,7	4,6
70–75%	1,7	1,3	1,9	1,4
Lånestorlek, vägt genomsnitt, kronor	820 600	780 900	2 822 572	2 883 595
Lånelivslängd, vägt genomsnitt, antal månader	76,0	73,0	29,0	28,0
Räntebindningstider, fördelning
Rörlig ränta, %	51,2	44,4	95,0	95,8
Bunden ränta, %	48,8	55,6	5,0	4,2

Association of Swedish Covered Bond issuers.

Beräknat från lånets beviljandedatum.

LIKVIDITETSRISK

Banken hanterar en stor mängd in- och utgående

kassaflöden i sin verksamhet. För att begränsa

risken i likviditetshanteringen har banken ett

robust risktoleransramverk med både limiter och

kvalitativt uttryckta mål för likviditetsrisk. Group

Risk Control ansvarar för riskmätningen och

rapporterar riskutnyttjandet dagligen till CFO

och vd samt löpande till styrelsen.

Likviditetsplaneringen bygger på en analys

av kassaflöden för respektive valuta. Generellt

gäller att exponeringen tillåts vara större i valutor

med hög likviditet än i valutor där likviditeten är

låg. Finansieringsstrategin bygger på att illikvida

tillgångar finansieras stabilt och långsiktigt

och att en positiv likviditetsposition (kassa-

flöden tillsammans med likvida tillgångar)

ska upprätt hållas även under stressade för-

hållanden.

Styrningen av bankens likviditetssituation

bas eras därför på stresstester vilka utförs på så-

väl aggregerad nivå som enskilt i de för banken

väsentliga valutorna. Stresstesterna säkerställer

att banken har tillräcklig likviditet i både det

korta och långa perspektivet givet olika stres-

sade scenarier och likviditetsskapande åtgär-

der. Stresstesterna utförs med såväl marknads-

vid som idiosynkratisk stress på en regelbunden

basis samt ad hoc. De kompletteras även med

scenarioanalyser som tar kraftiga bostadsprisfall

i beaktande. I stresstesterna antas att banken

inte har tillgång till marknads finansiering sam-

tidigt som delar av inlåningen från hushåll och

företag successivt försvinner under den första

månaden. Vidare antas att banken fortsätter att

bedriva sin kärnverksamhet genom att utlån-

ingen till hushåll och företag förlängs vid förfall

och att kunderna delvis nyttjar utställda löften

och kreditfaciliteter.

Stresstest av likviditeten inklusive likviditetsskapande

åtgärder – ackumulerad likviditetsposition

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

mdkr

2024-01-01

2024-01-16

2024-01-30

2024-02-13

2024-02-29

2024-03-14

2024-03-29

2024-06-24

2024-10-30

2025-08-28

2026-12-28

Stresstesterna utgår från att likviditetsreservens

kassatillgångar används och att värde papper

omedelbart kan ge likviditet genom belåning,

i första hand via marknaden och som sista utväg

i centralbanker.

Därutöver kan banken skapa likviditet genom

att nyttja emissionsutrymme av säkerställda

obligationer samt aktivera övriga likviditets-

skapande åtgärder för att successivt ge likviditet

till banken. Volymen och kvaliteten på outnytt-

jade säkerheter ska vara sådan att de vid en

krissituation kan ge banken den likviditet som

är nödvändig. Under dessa förutsättningar är

banken likvid i mer än tre år. Banken har således

en stor motståndskraft mot omfattande och

långvarig stress.

I tabellerna Förfalloanalys för finansiella till-

gångar och skulder redovisas icke diskonterade

kassaflöden för de kontrakterade betalnings-

åtaganden inklusive ränteflöden som ska erläg-

gas senast inom de angivna tidsintervallen. I

tabellen redovisas innehav i obligationer och

andra räntebärande värdepapper i det tidsinter-

vall i vilket de kan omsättas till likviditet vid en

eventuell belåning eller försäljning. Vidare redo-

visas tillgångar, skulder och ränteflöden som

förfaller i de tids intervall som motsvarar kon-

traktsenliga förfallodatum. Finansiella garantier,

lånelöften och outnyttjade räkningskrediter

redovisas i sin helhet i tidsintervallet upp till

30 dagar. Totalt utestående belopp för dessa

åtaganden representerar inte nödvändigtvis

framtida finansieringsbehov. För derivatinstru-

ment redovisas kassaflöden netto för ränte-

swappar och brutto för instrument för vilka

bruttokassaflöden erläggs respektive erhålls,

som exempelvis valutaswappar.

Likviditetstäckningskvoten LCR (Liquidity

Coverage Ratio) är genom Europeiska kommis-

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

128

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Liquidity coverage ratio (LCR) – delkomponenter
mkr	2023	2022
Högkvalitativa likviditetstillgångar	758 587	673 796
Kassautflöden	424 831	490 448
Inlåning från allmänheten och småföretag	55 996	65 380
Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering	255 923	293 008
Säkrad kapitalmarknadsfinansiering	4 266	7 351
Övriga kassautflöden	108 646	124 709
Kassainflöden	63 449	77 502
Inflöden från fullt presterande exponeringar	40 108	27 209
Övriga kassainflöden	23 341	50 293
Liquidity coverage ratio (LCR), %	210	16 3
Delkomponenterna definieras i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61.

sionens delegerade förordning ett bindande
Net stable funding ratio (NSFR) – delkomponenter
mkr	2023	2022
Tillgänglig stabil finansiering	2 101 503	2 036 932
Kapitalposter och kapitalinstrument	208 436	214 134
Inlåning från allmänheten	709 447	724 112
Kapitalmarknadsfinansiering	1 179 688	1 092 732
Övriga skulder	3 931	5 954
Behov av stabil finansiering	1 758 065	1 793 937
Summa av högkvalitativa likvida tillgångar	6 063	4 918
Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på ett år eller mer i en säkerhetsmassa	487 444	483 554
Icke nödlidande lån och värdepapper	1 178 603	1 232 720
Övriga tillgångar	63 915	48 935
Poster utanför balansräkningen	22 040	23 811
Net stable funding ratio (NSFR), %	120	114

krav för banker inom EU. Måttet uttrycker

kvoten mellan bankens likviditetsbuffert och

nettokassaﬂöden i ett mycket stressat scenario

under en 30-dagarsperiod. Kravet gäller på

aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst

100%. Finansinspektionen ställer även krav på

LCR i enskilda valutor inom ramen för översyn

och utvärderingsprocessen i Pelare 2. Vid års-

skiftet uppgick koncernens aggregerade LCR

till 210% (163), vilket visar att banken har stor

motståndskraft mot kortsiktiga störningar på

ﬁnansieringsmarknaden.

Minimikravet för det strukturella likviditets-

måttet Net Stable Funding Ratio (NSFR), rela-

tionen mellan tillgänglig stabil finansiering och

behovet av stabil finansiering, innebär att banken

ska ha tillräcklig stabil finansiering för att täcka

sina finansieringsbehov över en längre tids-

period, under både normala och stressade för-

hållanden. Minimikravet gäller på aggregerad

nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%.

Vid utgången av 2023 uppgick NSFR till 120%

(114) på koncernnivå.

PRISSÄTTNING AV LIKVIDITETSRISK

En viktig del av likviditetsriskhanteringen är att

inlåning och utlåning internt prissätts med hän-

syn till de likviditetsrisker de ger upphov till. När

banken tillhandahåller ett lån med lång löptid

skapas ett behov av att införskaffa ytterligare

långfristig finansiering, vilket normalt är dyrare

än kortfristig finansiering. Detta är till följd av att

investeraren som köper bankens långfristiga

obligationer normalt kräver en högre kompensa-

tion för löptiden. Detta beaktas i bankens interna

prissättning vilket sker genom det pris som interna

enheter i banken får betala för den finansi ering de

erhåller från Group Treasury. Den interna pris-

sättningen är viktig för att skapa rätt incitament

och undvika att ett osunt risktagande uppstår.

Banken har under lång tid arbetat med löptids-

baserade internräntor som säkerställer att

priset på kontraktsnivå tar höjd för den finansie-

ringskostnad och likviditetsrisk avtalet gett

upphov till .

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

129

För inlåningsvolymer avser kolumn ”Ospecificerad löptid” inlåning som är betalbar på anfordran. Tabellen innehåller ränteflöden vilket innebär att balansraderna inte är avstämningsbara

mot koncernens balansräkning. Löptidstabeller utan ränteflöden inklusive löptidstabeller i valuta återfinns i Faktaboken på handelsbanken.com/irsv .

Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2023	Upp till	31 dagar–	6–12				Ospecificerad
mkr	30 dagar	6 månader	månader	1–2 år	2–5 år	Över 5 år	löptid	Summa
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker	508 710							508 710
Belåningsbara statsskuldförbindelser	199 274							199 274
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	50 435							50 435
Utlåning till kreditinstitut	17 401	521	788	1 304	3 129	2 306		25 448
varav omvända repor	9 623							9 623
Utlåning till allmänheten	92 630	327 172	258 418	279 380	465 330	1 227 112		2 650 042
varav omvända repor	17 404							17 404
Övrigt	17 847						308 890	326 737
varav aktier och andelar	12 218							12 218
varav fordringar på fondlikvider	5 629							5 629
Summa tillgångar	886 297	327 693	259 207	280 683	468 458	1 229 417	308 890	3 760 646
Skulder till kreditinstitut	39 546	35 766	1 783	703	381	1 001	13 115	92 295
varav repor
varav inlåning från centralbanker	11 741	20 288						32 029
In- och upplåning från allmänheten	72 616	188 060	33 509	4 994	1 623	157	1 049 740	1 350 699
varav repor
Emitterade värdepapper 3	73 317	437 143	271 904	145 936	569 336	94 931		1 592 568
varav säkerställda obligationer	336	54 466	76 896	104 626	390 687	55 744		682 756
varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid
understigande ett år	28 975	127 206	46 503					202 684
varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid
understigande ett år	47 841	225 686	136 389					409 916
varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s)
med ursprunglig löptid överstigande ett år	99	19 024	14 117					33 240
varav Senior Non-preferred-obligationer		557	414	970	37 871	25 674		65 486
varav seniora obligationer och övriga värdepapper med
ursprunglig löptid över ett år	109	27 489	2 886	35 008	121 494	11 500		198 487
Efterställda skulder		14 022	565	1 353	20 192	14 367		50 499
Övrigt	7 750	220	377	654	1 383	638	519 013	530 035
varav korta positioner	2 366							2 366
varav fondlikvidskulder	5 210							5 210
Summa skulder	193 229	675 212	308 139	153 640	592 916	111 093	1 581 867	3 616 096
Poster utanför balansräkningen
Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften	427 865

Derivat 2023	Upp till	31 dagar–	6–12
mkr	30 dagar	6 månader	månader	1–2 år	2–5 år	Över 5 år	Summa
Summa derivat inflöde	130 988	462 290	124 514	93 751	265 217	89 804	1 166 564
Summa derivat utflöde	131 898	468 845	127 404	92 031	252 501	81 931	1 154 610
Netto	-910	-6 555	-2 890	1 720	12 716	7 873	11 954

försäljning, se not K14.

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

130

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K2 Forts

Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2022	Upp till	31 dagar–	6–12				Ospecificerad
mkr	30 dagar	6 månader	månader	1–2 år	2–5 år	Över 5 år	löptid	Summa
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker	508 723							508 723
Belåningsbara statsskuldförbindelser	132 989							132 989
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	32 846							32 846
Utlåning till kreditinstitut	6 346	180	328	584	1 872	2 382		11 691
varav omvända repor
Utlåning till allmänheten	65 944	301 126	242 443	280 925	510 950	1 245 526		2 646 914
varav omvända repor	12 912							12 912
Övrigt	23 717						277 283	301 000
varav aktier och andelar	12 815							12 815
varav fordringar på fondlikvider	10 902							10 902
Summa tillgångar	770 564	301 306	242 771	281 510	512 822	1 247 908	277 283	3 634 163
Skulder till kreditinstitut	38 283	27 232	3 622	1 010	477	1 551	10 809	82 983
varav repor
varav inlåning från centralbanker	14 212	20 009	2 652	114			3	36 989
In- och upplåning från allmänheten	27 400	75 911	36 517	10 017	2 085	5 849	1 224 903	1 382 682
varav repor	4							4
Emitterade värdepapper	92 544	510 171	185 168	187 428	423 003	127 585		1 525 899
varav säkerställda obligationer	7 914	76 552	11 011	157 739	323 167	75 500		651 884
varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid
understigande ett år	35 096	195 836	58 078					289 009
varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid
understigande ett år	49 419	207 869	73 242					330 530
varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s)
med ursprunglig löptid överstigande ett år	9	6 549	8 973	553				16 084
varav Senior Non-preferred-obligationer		283	140	423	25 585	25 027		51 458
varav seniora obligationer och övriga värdepapper med
ursprunglig löptid över ett år	105	23 082	33 724	28 713	74 251	27 058		186 933
Efterställda skulder		9 614	145	14 496	13 511	11 476		49 240
Övrigt	5 047	375	378	716	1 456	653	463 099	471 724
varav korta positioner	1 947							1 947
varav fondlikvidskulder	3 087							3 087
Summa skulder	163 273	623 302	225 830	213 666	440 533	147 114	1 698 810	3 512 529
Poster utanför balansräkningen
Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften	459 114

Derivat 2022	Upp till	31 dagar–	6–12
mkr	30 dagar	6 månader	månader	1–2 år	2–5 år	Över 5 år	Summa
Summa derivat inflöde	182 101	590 120	150 293	121 954	213 073	117 024	1 374 565
Summa derivat utflöde	180 101	589 221	149 097	120 987	211 934	111 955	1 363 295
Netto	2 000	899	1 196	967	1 139	5 069	11 270

Av beloppet (exklusive räntor) har 169 372 mkr (106 107) en återstående löptid som understiger ett år.

Av beloppet (exklusive räntor) har 3 334 mkr (2 511) en återstående löptid som understiger ett år.

Av beloppet (exklusive räntor) har 758 321 mkr (767 033) en återstående löptid som understiger ett år.

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

131

LIKVIDITETSRESERVEN

För att säkerställa att banken har tillräckligt med

likviditet för att stödja kärnverksamheten även

under stressade ﬁnansiella förhållanden håller

banken betydande likviditetsreserver i alla för

banken relevanta valutor. Likviditetsreserven

som är oberoende av ﬁnansierings- och valuta-

växlingsmarknaderna kan vid var tid ge likviditet

till banken.

Likviditetsreserven består av flera olika delar.

Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till

centralbanker är delar som omedelbart kan ge

likviditet till banken. Vidare består reserven av

likvida värdepapper som statsobligationer,

säkerställda obligationer och andra värde-

papper av mycket god kreditkvalitet som är

likvida och belåningsbara i centralbanker. Även

dessa kan ge banken likviditet omedelbart.

Resterande delar av likviditetsreserven består

av outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda

obligationer och övriga likviditetsskapande

åtgärder.

Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav
i likviditetsreserven – marknadsvärde 2023
mkr	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa
Tillgångar nivå 1	282 713	162 484	165 828	151 125	762 150
Kassa samt centralbanksreserver	66 978	157 868	160 806	119 288	504 940
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer	181 594	4 556	5 022	1 758	192 930
Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn	209				209
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet	33 932	60		30 079	64 071
Tillgångar nivå 2	207	280	502	120	1 109
Tillgångar nivå 2A	207	221	502	120	1 050
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn				36	36
Säkerställda obligationer med hög kvalitet	207	221	502	84	1 014
Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-)
Tillgångar nivå 2B		60			60
Värdepapper med bakomliggande tillgångar
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-)		60			60
Aktier (större aktieindex)
Summa likvida tillgångar 282 920 162 764 166 330 151 245 763 259

Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav
i likviditetsreserven – marknadsvärde 2022
mkr	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa
Tillgångar nivå 1	237 836	175 150	138 355	123 897	675 238
Kassa samt centralbanksreserver	99 540	168 032	129 603	108 164	505 339
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer	117 817	7 019	8 752	1 903	135 491
Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn	447				447
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet	20 032	99		13 831	33 962
Tillgångar nivå 2	230	307	512	90	1 139
Tillgångar nivå 2A	230	215	512	90	1 047
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn				36	36
Säkerställda obligationer med hög kvalitet	230	215	512	54	1 011
Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-)
Tillgångar nivå 2B		91			91
Värdepapper med bakomliggande tillgångar
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-)		91			91
Aktier (större aktieindex)
Summa likvida tillgångar	238 066	175 457	138 867	123 987	676 377

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

132

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

OPERATIV RISK

Operativ risk är risken för för-

luster till följd av icke ända måls-

enliga eller misslyckade interna

processer, mänskliga fel, fel-

aktiga system eller externa

händelser. Definitionen inklu-

derar legal risk samt IT-risker

och informations säkerhets-

risker (IKT-risker).

Styrelsen fastställer Handelsbankenkoncernens

risktolerans för operativa risker. Handelsbanken

har låg tolerans för operativa risker, samtidigt

som operativ risk oundvikligen förekommer i all

verksamhet. Handels banken ska så långt som

möjligt sträva efter att förebygga dessa risker.

De operativa förlusterna ska vara låga. En ope-

rativ risk som skulle leda till allvarliga konsekven-

ser för banken, bankens kunder eller det finan-

siella systemet i händelse av incident, måste

sänkas till en lägre risknivå. Riskbegränsande

åtgärder ska vidtas så att risken blir acceptabel.

Förluster till följd av en operativ riskhändelse kan

täckas av försäkringar eller andra lösningar.

Riskbedömningar utförs genom att bedöma

konsekvens och sannolikhet att händelser

inträffar på en skala graderad från 1 till 5. Den

bedömda konsekvensen tillsammans med den

bedömda sanno likheten att händelsen inträffar

avgör vilka risksänkande åtgärder som krävs.

Risken är utanför bankens risktolerans om det

saknas åtgärdsplan eller om riskkontrollen

bedömer att åtgärderna tar för lång tid eller inte

fortlöper enligt fastlagd tidplan.

Handelsbankens operativa förluster, som

omfattar förväntade och erkända operativa

förluster, som överstiger 25 000 kronor samt

eventuella återvinningar, uppgick under 2023

till 115 mkr (58). Det är inte ovanligt att beloppet

avseende operativ f örlust justeras över tiden till

följd av återvinningar, eller att ytter ligare förluster

tillkommer som hänförs till en tidigare rapport-

erad incident. Detta kan påverka jämförelsetalen

för tidigare rapporterade förluster.

ORGANISATION

Ansvaret för att identifiera, bedöma och hantera

operativa risker är en integrerad del i chefs -

ansvaret på alla nivåer i Handelsbanken-

koncernen. Bankens decentraliserade arbets-

sätt och kostnadsmedvetenhet främjar en god

hantering av operativa risker, vilket leder till en

vaksamhet mot potentiella förlustrisker i dagliga

rutiner och händelser.

Operativa risker hanteras i affärsverksam-

heten och hanteringen kontrolleras av risk-

kontrollen. Till chefernas hjälp med hanteringen

av operativa risker finns särskilt utsedda lokala

koordinatorer för operativ risk (lokala OpRisk-

koordinatorer). Deras ansvar är att säkerställa

att befintliga metoder och rutiner för hantering

av operativa risker används i affärsverksam-

heten, att hantera uppföljning av rapporterade

incidenter och att stödja affärsverksamheten

och följa upp beslutade åtgärder beträffande

operativa risker.

Group Risk Control har det övergripande

ansvaret för de metoder och rutiner som

används för att hantera operativa risker. Ansvaret

inkluderar även att regelbundet utvärdera meto-

der och rutiner samt verksamhetens tillämpning

av dessa. Group Risk Control säkerställer att

affärsverksamheten identifierar, bedömer, rap-

porterar och hanterar operativa risker samt att

de följer upp att beslutade åtgärder genomförs.

Group Risk Control ansvarar också för att tillse

att risker utvärderas innan beslut fattas om nya

eller väsentligt förändrade produkter, tjänster,

marknader, processer och IT-system samt vid

större förändringar i koncernens verksamhet

och organisation. Group Risk Control ansvarar

vidare för att på koncernnivå identifiera, mäta,

analysera och rapportera alla väsentliga opera-

tiva risker och deras utveckling till ledning och

styrelse. Riskrapporteringen till ledning och styr-

else innehåller även information om väsentliga

incidenter och riskbegränsande åtgärder.

METODER FÖR ATT IDENTIFIERA,

BEDÖMA OCH HANTERA OPERATIVA

RISKER

Affärsverksamheten äger och ansvarar för att

hantera risker förknippade med den dagliga

operativa verksamheten i enheten genom att

samla in relevant riskfakta i dem. Banken över-

vakar utvecklingen av operativ risk utifrån bland

annat följande kategorier av operativ risk:

• brister i handläggning och processer

• avbrott/störning i verksamhet/system

• kunder, produkter och affärspraxis

• extern brottslighet

• skada på materiella tillgångar

• anställningsförhållanden och arbetsmiljö

• interna bedrägerier.

De koncerngemensamma metoderna för att

identifiera, bedöma och hantera operativa risker

är incidentrapportering, riskindikatorer och

självutvärdering av operativa risker.

Incidentrapportering

Rapportering av incidenter med förlust över-

stigande 25 000 kronor är obligatoriskt. Andra

incidenter som visar på operativa risker ska

också rapporteras och riskfakta ska samlas in.

Riskindikatorer

Riskindikatorer tillämpas för att varna om ökad

operativ risk. Om ett gränsvärde för en riskindi-

kator överskrids ska en riskanalys genomföras

som underlag för bedömning av eventuella risk-

hanterande åtgärder. För vissa riskindikatorer

fastställs gränsvärde av vd.

Självutvärderingsrutin OPRA Riskanalys

OPRA Riskanalys är en metod och självutvärde-

ringsrutin för att bedöma, dokumentera och

rapportera operativa risker som utförs regelbun-

det på alla enheter. OPRA Riskanalys kan även

vara händelsedriven och utförs vid allvarliga inci-

denter, överskridande av gränsvärde eller vid

allvarlig extern händelse.

ORX

Banken är medlem i ORX (Operational Riskdata

eXchange Association). ORX främsta syfte är att

deltagande banker utbyter anonymiserade data

om incidenter som inneburit operativa förluster.

ORX har också en viktig funktion att standardi-

sera och kvalitetssäkra data om operativa

risker. Det sker betydande forskningsarbete

om metoder inom ämnet operativ risk, och ORX

utgör ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte.

Tre försvarslinjer

3. Group Audit2. Group Risk Control

1b. Lokal koordinator

för operativ risk

1a. Affärsverksamheten

Erfarenhetsutbyte

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

133

IT-VERKSAMHET I

HANDELSBANKEN KONCERNEN

Tillgänglighet och säkerhet i bankens IT-tjänster

är en förutsättning för bankens verksamhet.

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen

av banktjänster innebär att området ökar i bety-

delse. Vd fastställer riktlinjer avseende över-

gripande mål och strategi för IT-verksamhet

i Handels bankenkoncernen. Operativa risker

inom detta område hanteras enligt samma ruti-

ner som i övriga delar av banken, med tillägg av

särskilda rutiner för att hantera specifika typer

av risker inom området, till exempel:

• övervakning av IT-system i produktion

• hantering av IT-incidenter

• hantering av nya eller förändrade IT-system

• hantering av cyberrisker

• genomförande av säkerhetstester

• genomförande av riskanalyser av IT-system

• granskning av uppdragsavtal och övriga

leverantörsavtal med avseende på IT och

säkerhet

• kontinuitetshantering av IT-system.

SÄKERHET OCH DATASKYDD

Säkerhetsarbetet i Handelsbanken syftar bland

annat till att skydda anställdas och kunders liv,

hälsa och integritet samt skydda kundernas

och bankens tillgångar och koncernens goda

namn och rykte. Känslig information om

kunder och kundrelationer hanteras löpande i

en banks verksamhet. Handelsbankens arbete

med informationssäkerhet och dataskydd har

som övergripande mål att skydda informatio-

nen utifrån tillgänglighet, riktighet, konfidenti-

alitet och spårbarhet. Information och affärs-

system ska finnas tillgängliga utifrån verksam-

hetens affärskrav. Vd fastställer riktlinjer för

säkerhet och dataskydd i Handels banken.

Samtliga med arbetare i banken har ansvar att

följa regler för skydd av information och varje

chef ansvarar för att regler avseende säkerhet

och dataskydd efterlevs inom sitt ansvars-

område. Banken har ett systematiskt data-

skydds- och säkerhetsarbete som svarar upp

mot krav samt eventuella hot och risker och i

detta finns rutiner för att hantera förändringar

i IT och den fysiska miljön som kan ha en

negativ påverkan. Om det skulle uppstå brister

i hanteringen, eller om informationen felaktigt

skulle läckas, kan det leda till allvarliga konse-

kvenser, som försämrat förtroende för banken

eller ekonomiska förluster. Inom ramen för det

systematiska arbetet pågår ett strukturerat

arbete med att öka medvetenheten hos våra

medarbetare och kunder om hot och risker

inom säkerhet, till exempel genom föreläs-

ningar, utbildningar och informationsinsatser.

Säkerhet och dataskydd omfattar administra-

tiva lösningar som regler och instruktioner,

tekniska säkerhetslösningar, fysiskt skydd

samt skydd av säkerhetskänslig verksamhet

och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Arbetet med säkerhet och dataskydd ska

bedrivas utifrån ett ledningssystem för informa-

tionssäkerhet i enlighet med internationella stan-

darder som exempelvis ISO 27001. Handels-

bankens arbete med informationssäkerhet är

certifierat enligt ISO 27001.

Bankens ledningssystem för informations-

säkerhet bygger på ISO 27001 tillsammans

med Standard of Good Practice utarbetad av

Information Security Forum (ISF), som är en

organisation där flera av världens största företag

ingår som medlemmar, som kontrollbibliotek.

Arbetet med dataskydd, informations- och

IT-säkerhet bedrivs systematiskt och banken

arbetar med detta utifrån ett process perspektiv,

där analysen har en central roll. Riskanalyserna

genomförs enligt olika metodiker från ISF:s

Information Risk Analysis Methodology (IRAM2),

samt Privacy Impact Analysis (PIA).

Handelsbankenkoncernens fysiska säkerhet

innefattar brandskydd, process och rutin avse-

ende hot mot och skydd av anställda, resesäker-

het, skalskydd, bankens försäkringsskydd av-

seende ansvars- och egendomsförsäkring samt

omvärldsbevakning och instruktioner.

Instruktioner inom koncernen för att hantera

risker relaterade till området fysisk säkerhet inne -

bär bland annat krav på att säkerhetsgenom-

gång genomförs minst årligen och följs upp via

den årliga arbetsmiljöundersökningen.

FINANSIELL KRIMINALITET

Banken arbetar kontinuerligt för att minimera

risken för att bankens kunder, produkter eller

tjänster utnyttjas som ett led i finansiell kriminali-

tet. Finansiell kriminalitet innefattar penningtvätt,

finansiering av terrorism, skattebrott, korruption,

bedrägerier och brott mot internationella sank-

tioner. Arbetet styrs från en central avdelning

som leds av bankens särskilt utsedde befatt-

ningshavare med koncernövergripande ansvar

för arbetet med att motverka finansiell kriminali-

tet. Utgångspunkter för detta arbete mot finan-

siell kriminalitet är bland annat bankens låga

risktolerans samt de externa regelverk som reg-

lerar finansiell kriminalitet i de länder där banken

är verksam. Banken har även en särskild central

complianceavdelning för finansiell kriminalitet,

även den med koncernövergripande ansvar,

som övervakar och är rådgivande i bankens

arbete att motverka finansiell kriminalitet. Avdel-

ningen leds av bankens centralt funktions-

ansvarige. För ytterligare information om bankens

arbete att motverka finansiell kriminalitet hän-

visas till Handelsbankens Bolagsstyrningsrapport

på sidorna 66–81.

FÖRÄNDRINGSHANTERING

Hantering av förändringar innefattar nya eller

väsentligt förändrade produkter, tjänster, mark-

nader, processer och IT-system samt större

förändringar i koncernens verksamhet och

organisation. I bankens instruktioner och god-

kännandeprocess för förändringshantering

beskrivs de aktiviteter och aktörer som ingår

i processen, samt hur och när kontrollfunktio-

nerna ska involveras. Processen omfattar även

krav på att riskanalys ska genom föras och

exempelvis beakta områden så som finansiell

kriminalitet, hållbarhet, informa tions säkerhet och

datakvalitet. Beslut relaterat till förändringen ska

även doku menteras.

VÄSENTLIGA PROCESSER

Med väsentliga processer avses de processer

som är väsentliga för att stödja bankens kritiska

verksamhet. De genomgår årligen och vid väsent-

liga förändringar en översyn av aktualitet, upp-

dateras vid behov samt riskanalyseras.

Identifieringen av de väsentliga processerna

är grundläggande för omfattningen av bankens

kontinuitetsplanering, det vill säga vilka delar av

verksamheten som ska prioriteras vid störningar

och avbrott.

KONTINUITETSPLANERING OCH

KRISHANTERING

Syftet med bankens kontinuitetsplanering och

krishantering är att tillse att banken har en god

beredskap för fortsatt verksamhet även i en

oförutsägbar situation. Det innebär att förbere-

dande åtgärder behöver vidtas för att lindra verk-

ningarna av en allvarlig störning i affärs verksam-

heten så att den kan fungera på en godtagbar

nivå under den tid en störning pågår. Av vd:s

riktlinjer för kontinuitetsplanering och krishante-

ring samt av kompletterande instruktioner fram-

Brister i handläggning och processer 53%

Avbrott/störning i verksamhet/system 6%

Kunder, produkter och affärspraxis 3%

Extern brottslighet 37%

Skada på materiella tillgångar 0%

Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 1%

Interna bedrägerier 0%

Fördelning av antal förluster över 25 tkr, 2019–2023

Brister i handläggning och processer 48%

Avbrott/störning i verksamhet/system 6%

Kunder, produkter och affärspraxis 20%

Extern brottslighet 22%

Skada på materiella tillgångar 0%

Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 4%

Interna bedrägerier 0%

Fördelning av förlustbelopp över 25 tkr, 2019–2023

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

134

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

går att det varje år ska utföras konsekvens-

analyser för att slå fast vilka verksamheter och

IT-system som är så kritiska att de behöver

upprätta kontinuitetsplaner.

I kontinuitetsplanerna ingår att både planera

för hur verksamheten ska upprätthållas medan

störningen pågår och hur verksamheten ska

kunna återgå till normala rutiner. När det gäller

väsentliga processer ska planerna innehålla den

längst tillåtna tiden för avbrott. Det finns en c en-

tral krisstab för hela koncernen. Därutöver har

vd utpekat de enheter som ska ha en krisstab.

Arbetet i krisstaber ska bedrivas enligt särskilda

krishandböcker.

Kontinuitetsplaner och krishandböcker ska

revideras minst årligen. Planerna ska testas

minst varje år och krisövningar hålls av de enhe-

ter som har skyldighet att utse krisstaber. Arbe-

tet utvärderas årligen och rapporteras till styrel-

sen, som även får information om bankens

strategi för kontinuitetshanteringen.

Handelsbanken deltar även i FSPOS

(Finans iella sektorns privat-offentliga samverkan)

fri villiga arbete för att stärka sektorns förmåga

att hantera störningar och avbrott. Banken

beslut ade 2023 om att medverka som en av två

privata aktörer i Finansiella stabilitetsrådets årliga

kris övning istället för årets FSPOS-övning.

LEVERANTÖRSAVTAL

Banken har en särskild process för hantering av

leverantörsavtal, inklusive uppdragsavtal, inom

koncernen. Utgångspunkten är att banken ska

tillämpa ett riskbaserat arbetssätt, med beak-

tande av bankens låga risktolerans, i såväl be-

dömning inför beslut om leverantörsavtal som

i administrationen av dem. Vd har utfärdat rikt-

linjer som anger förutsättningar och krav för

bland annat uppdragsavtal avseende verksam-

het av väsentlig betydelse. Riktlinjerna gäller i

hela Handelsbankenkoncernen och omfattar

även dotterbolagen i koncernen.

ANSEENDERISK, UPPFÖRANDERISK

OCH UTBILDNING

Anseenderisk är risken för förluster till följd av att

förtroendet för banken skadas. Detta kan ske

exempelvis på grund av bristande etik, olämpligt

agerande, bristfällig information eller ogenom-

tänkt utveckling av nya eller ändrade produkter.

Handelsbanken hanterar och minimerar anse-

enderisken i sin verksamhet genom aktiv om-

världsbevakning med därtill relevanta åtgärder

vid behov, samt genom att bedriva verksam-

heten enligt hög etisk standard. Under 2023 har

tre utbildningar varit obligatoriska för samtliga

medarbetare i koncernen: Finansiell kriminalitet,

Dataskyddsförordningen (GDPR) och Säkerhets-

utbildning – Cybersäkerhet.

Handelsbankens låga risktolerans avspeglas

även i synen på ersättning till anställda. Banken

anser att fast ersättning bidrar till en sund verk-

samhet och fast ersättning tillämpas därför som

huvudregel.

lokala enheter i vissa dotterbolag. I Group

Compliance ingår dessutom särskilt utpekade

roller såsom centralt funktionsansvarig (CFA)

enligt tillämpliga regler om penningtvätt och

finansiering av terrorism (CFA) och dataskydds-

ombudet (DPO) enligt tillämpliga regler om

dataskydd och hantering av personuppgifter.

RISKBASERAT ARBETE

Regelefterlevnadsfunktionens arbete bedrivs

risk baserat. Det sker i praktiken genom att funk-

tionen årligen gör en övergripande riskbedöm-

ning av bankens verksamhet och regelefter-

levnad och därefter fokuserar sina aktiviteter

främst inom de områden som har högst risk för

bristande regelefterlevnad. Brister bedöms och

rapporteras enligt en fyrgradig bedömnings-

skala som låg, medelhög, hög eller kritisk

regelefterlevnadsrisk och även i förhållande till

om de bedöms som lokala risker eller risker

med väsentlig påverkan på koncernen som hel-

het. Chief Compliance Officer (CCO) rapporterar

kvartalsvis den aktuella risksituationen i kon-

cernen till den verkställande direktören, risk-

utskottet och styrelsen. Här ingår också CFA:s

och DPO:s rapportering.

RISK I ERSÄTTNINGSSYSTEMET

Ersättningsrisk utgörs av risken

för förlust eller annan skada

som uppkommer till följd av

ersättningssystemet.

ERSÄTTNINGSSYSTEMET

Ersättningar i Handelsbanken fastställs individu-

ellt för varje medarbetare vid tillträde i ny befatt-

ning och i lokala lönesamtal. Ersättningen ska,

med beaktande av för Handelsbanken bindande

kollektiva avtal eller motsvarande lokala stan-

dardiserade avtal eller överenskommelser,

baseras på bankens modell för lönesättning

och de där angivna lönegrundande faktorerna:

arbetets art och svårighetsgrad, kompetens,

prestationsförmåga och uppnådda arbetsresul-

tat, ledarskap, marknaden samt uppgiften som

bärare av bankens kultur. Denna ordning har

tillämpats under många år och innebär att

chefer på alla nivåer regelbundet deltar i löne-

processer och tar ansvar för bankens löne politik

och den egna enhetens personalkostnads-

utveckling.

För att säkerställa att Handelsbanken har ett

väl utformat ersättningssystem hanteras risker

i ersättningssystemet som ett separat riskslag

för vilket hanteringen följer samma ansvarsför-

delning som för andra typer av risker. Handels-

banken har låg tolerans för ersättningsrisker

och eftersträvar aktivt att hålla dessa risker på

en låg nivå. Prestationsbaserad rörlig ersättning

REGELEFTERLEVNADSRISK

Regelefterlevnadsrisker

är risker förknippade

med bristande regelefter-

levnad.

Med regelefterlevnad (även benämnt compli-

ance) avses iakttagande och efterlevnad av

externa och interna regelverk, accepterad

marknadspraxis och relevanta standarder som

tillsammans är tillämpliga på bankens tillstånds-

pliktiga verksamhet. Regelefterlevnadsrisk är

risk förknippad med att banken inte följer angivna

regelverk och de följder som detta i sin tur kan

leda till i form av sanktioner, väsentlig finansiell

förlust eller förlust av anseende för banken.

Handelsbanken har låg tolerans för regelefter-

levnadsrisker och ska så långt möjligt före-

bygga sådana risker och prioritera det arbete

som behöver utföras för att skyndsamt åtgärda

identifierade risker. En regelefterlevnadsrisk är

utanför risktoleransen om funktionen för regel-

efterlevnad bedömer att risken är hög eller

kritisk och det saknas en adekvat åtgärdsplan,

eller om det sker väsentliga avvikelser från

åtgärdsplanen.

ORGANISATION

Ansvaret för regelefterlevnad i verksamheten

är en integrerad del i chefsansvaret på alla

nivåer i koncernen och vilar på respektive

enhet och avdelning. Även funktionsansvariga

och produktansvariga har ett särskilt ansvar att

se till att arbetet inom respektive ansvarsom-

råde bedrivs i enlighet med interna och externa

regler inom hela koncernen, inklusive ett an-

svar att följa upp efterlevnaden av de koncern-

övergripande instruktioner som de utfärdar

inom sina områden. Bland enheterna med

funktionsansvar ansvarar Group Legal för att

det finns juriststöd i verksamheten och för er-

forderliga juridiska bedömningar, inklusive slut-

giltiga regelverkstolkningar, åt andra enheter

samt för att samordna arbetet kring juriststöd

och juridiska bedömningar på central och lokal

nivå. I Handelsbanken koncernen ska chefer

och medarbetare ha en god kännedom om

och förståelse för de krav som externa och in-

terna regler ställer och de compliancerisker

som är förknippade med bristande regelefter-

levnad, inklusive söka stöd från Group Legal

eller lokal juristenhet för erforderliga juridiska

bedömningar.

Funktionen för regelefterlevnad är den kon-

trollfunktion som ansvarar för att identifiera,

övervaka, kontrollera och rapportera regel-

efterlevnadsrisker såvitt avser bankens till-

ståndspliktiga verksamhet. Funktionen är

organiserad i dels Group Compliance, dels

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

135

RISK I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Risken i försäkringsrörelsen

består främst av marknads-

risker och försäkringsrisker.

Handelsbanken bedriver livförsäkringsverk sam-

het i dotterbolaget Handelsbanken Liv. Handels-

banken Livs avtal består av fond- och depå-

försäkringsavtal, riskförsäkringar i form av främst

sjukförsäkring, premiebefrielseförsäkring och

dödsfallsförsäkring samt traditionella livför-

säkringsavtal.

Handelsbanken Liv har låg risktolerans och

följer bankens principer för hantering av risk.

Risker i försäkringsrörelsen består huvudsakli-

gen av marknadsrisker och försäkringsrisker.

För en beskrivning av bankens riskhantering,

riskorganisation samt rapportering och uppfölj-

ning av risk, se inledning av denna not samt res-

pektive enskilt riskavsnitt i denna not.

Handelsbanken Livs riskpolicy beskriver de

risker bolaget är exponerat för, definierar styrel-

sens tolerans för dessa risker samt principer

och regler för hur riskhantering ska ske. Prin-

ciper för att identifiera, värdera, åtgärda och

rapportera risker regleras också i policyn.

Handels banken Livs placeringspolicy begränsar

exponeringen mot finansiella risker och ger

övergripande anvisningar om tillgångarnas för-

valtning givet åtagandena till försäkringstagarna

och lagstadgade krav. Vidare ger den anvis-

ningar om hur styrning och kontroll av placering-

arna ska utföras samt hur den totala risknivån

i tillgångarna ska hanteras. Tillgångarna ska

placeras på ett aktsamt sätt så att risker kan iden-

tifieras, mätas, analyseras och rapporteras.

Försäkringsrörelsens risker rapporteras till

Handels banken Livs styrelse och vd, bankens

styrelse och vd, Group Risk Control samt till

CRO:s Riskforum.

MARKNADSRISK

Marknadsrisk avser den samlade risken att för-

ändringar i riskfaktorer inom finansiella markna-

der, till exempel förändringar i räntor, aktiepriser

och valutakurser, resulterar i värdeförändringar

på bolagets placeringstillgångar och/eller dess

åtaganden. Marknadsrisk uppstår främst i tradi-

tionell livförsäkring samt indirekt från fond- och

depåförsäkringsavtal där försäkringstagarna

står värdeförändringsrisken men där bankens

provisionsintäkter påverkas av värdet på de för-

valtade tillgångarna.

För en beskrivning av väsentliga marknads-

risker som uppstår i traditionell livförsäkring och

riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17,

se not K 34.

KREDITRISK

Kreditrisk uppstår främst i traditionell livförsäk-

ring. För beskrivning av kreditrisker som uppstår

i traditionell livförsäkring som redovisas enligt

IFRS 17, se not K34.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk uppstår främst i traditionell livför-

säkring. För beskrivning av likviditetsrisker som

uppstår i traditionell livförsäkring som redovisas

enligt IFRS 17, se not K34.

FÖRSÄKRINGSRISK

Med försäkringsrisk avses risk, annan än finan-

siell risk, som överförs från den försäkrade till

Handelsbanken Liv. Försäkringsrisker uppstår

främst i traditionell livförsäkring och riskförsäk-

ringar. För en beskrivning av väsentliga försäk-

ringsrisker som uppstår i traditionell livförsäkring

och riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17,

se not K34.

Externa kapitalkrav

Handelsbanken Liv tillämpar Solvens 2-regel-

verket, som är ett riskbaserat regelverk, för fast-

ställande av kapitalbas och kapitalkrav i syfte att

säkerställa att försäkringsbolaget har tillräckligt

kapital för fullföljande av sina åtaganden mot

dess försäkringstagare även under oförutsedda

negativa händelser. Handelsbanken Liv tilläm-

par den av regelverket föreskrivna standard-

formeln för hela dess försäkringsbestånd. Kvoten

mellan kapitalbas och kapitalkrav ska vid var

gällande tid med god marginal överskrida 1. Per

den 31 december 2023 uppgick solvenskapital-

kravet till 11 559 mkr (10 756) och kapital basen

till 26 174 mkr ( 24 901), vilket resulterade i en

solvenskvot om 2,26 (2,32). Per den 31

december 2023 uppgick minimikapitalkravet till

2 890 mkr (2 689). Minst en gång per år gör

Handelsbanken Liv en egen risk- och solvens-

bedömning (ORSA) för att prognosticera det

framtida kapitalbehovet utifrån givna scenarion

och stresstester.

tillämpas med stor försiktighet och erbjuds

inte till medarbetare som i sin yrkes utövning

har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil.

Under 2023 har avsättning för prestations-

baserad rörlig ersättning gjorts med 49 mkr (52).

ORGANISATION OCH ANSVAR

Principerna för bankens ersättningssystem

fastställs i ersättningspolicyn som beslutas av

styrelsen. Mer detaljerade riktlinjer och tillämp-

ningsföreskrifter beslutas av verkställande direk-

tören. Group Compliance granskar att dessa

styrdokument överensstämmer med regelverk

på området. Ansvaret för att identifiera och

hantera ersättningsrisker vilar på varje ansvarig

chef i verksamheten. Group Risk Control tillser

att ersättningssystemet och dess tillämpning

årligen utvärderas ur ett riskperspektiv. Utvärde-

ringen ska också innehålla en analys av ersätt-

ningssystemets påverkan på bankens risk-,

kapital- och likviditetssituation.

RISKER I ERSÄTTNINGSSYSTEMET

Bedömningen är att Handelsbankens ersätt-

ningspolicy och ersättningssystem genererar

låga risker, harmoniserar med bankens låga

risktolerans samt stöder bankens långsiktiga

intressen. Ersättningssystemets påverkan på

bankens finansiella risk-, kapital- och likviditets-

situation är låg. Totalt avsatt belopp för presta-

tionsbaserad rörlig ersättning under ett år till

anställda i Handelsbankenkoncernen får inte

överstiga 0,4% av Handelsbankenkoncernens

kärnprimärkapital. Underlaget för beräkning

av prestationsbaserad rörlig ersättning risk-

justeras utifrån bedömning av nuvarande och

framtida risker. Det finns regler för uppskjutande

av utbetalning av rörlig ersättning och för att

helt eller delvis nedsätta tilldelad uppskjuten

rörlig ersättning.

För mer detaljerad information och statistik

om bankens ersättningssystem, se bolags-

styrningsrapport och not K8 i årsredovisningen.

Prestationsbaserad rörlig ersättning	2023	2022
Avsättning prestationsbaserade rörliga ersättningar 1 , mkr	49	52
Löner och arvoden, mkr	10 168	9 800
Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning	132	124
Medelantal anställda	12 216	12 030
Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av totala löner och arvoden, %	0,5	0,5
Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av kärnprimärkapitalet, %	0,03	0,03
Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning
som andel av medelantal anställda, %	1,1	1,0

Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Beloppen fastställs efter publicering av årsredovisningen.

Antal personer som tilldelas prestationsbaserad rörlig ersättning fastställs efter publicering av årsredovisningen.

Av de 124 personer som hade möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning 2022, fick 111 personer tilldelning.

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

136

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

EKONOMISKT KAPITAL

Handelsbankens modell för

beräkning av ekonomiskt

kapital fångar i ett mått

koncernens samlade risker

och anger det kapital som med

en mycket hög sannolikhet

ska täcka oväntade förluster

eller värdeminskningar.

Group Risk Control har ansvaret för att bedriva

en heltäckande bevakning av koncernens olika

risker. Ett instrument i den bevakningen är bank-

ens modell för ekonomiskt kapital (Economic

Capital, EC). EC-modellen utgör även del i bank-

ens bedömning av internt kapitalbehov som

rapporteras kvartalsvis till styrelsen. Denna

bedömning syftar till att säkerställa att kon-

cernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med

kapital i förhållande till koncernens samtliga

risker. Koncern perspektivet innebär att det

ekonomiska kapitalet även innefattar risker

i försäkringsrörelsen och risker i bankens

pensions åtaganden.

Beräkningen av EC görs med ett års tids-

horisont och en konfidensnivå som speglar en

acceptabel risknivå och önskad rating. Styrel-

sen har beslutat att beräkningen av ekonomiskt

kapital ska göras på 99,97% konfidensnivå,

vilket fångar en för banken extremt ogynnsam

händelse. EC utgör skillnaden mellan utfallet

under ett genomsnittligt år – med positivt resul-

tat och god värdeutveckling av bankens till-

gångar – och utfallet vid 99,97% konfidens nivå.

I sammanräkningen av EC beaktas diversifie-

ringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapital-

behovet för samtliga risker är således lägre än

summan av det ekonomiska kapitalet för varje

individuell risk för sig, eftersom riskerna delvis

är oberoende av varandra.

Det kapital och de andra finansiella resurser

som utgör en buffert som kan absorbera nega-

tiva utfall benämns tillgängliga finansiella resur-

ser (Available Financial Resources, AFR). AFR

är Handelsbankens eget kapital med tillägg av

andra finansiella värden i och utanför balans-

räkningen som är tillgängliga för att täcka för-

luster med ett års tidshorisont.

Koncernen arbetar med ett aktieägar-

perspektiv på risk- och kapitalsituationen. Genom

modellen för ekonomiskt kapital erhålls en sam-

lad bild av koncernen som ger förutsättningar

för att optimera risk- och kapitalsituationen uti-

från aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräk-

ningarna spelar en viktig roll i den interna styr-

ningen av banken och när nya affärer eller

strukturförändringar övervägs.

Kreditrisken är beräknad med hjälp av en

simulering av utfall avseende fallissemang för

koncernens samtliga motparter och expo-

neringar.

Marknadsriskerna består av risken i handels-

lagerklassificerade tillgångar, ränterisk i övrig

verksamhet, marknadsrisker i försäkringsrörel-

sen och av risken i aktieinnehav i övrig verk-

samhet.

Risken i pensionsåtagandena består i huvud-

sak av risken för att de tillgångar som finns inom

ramen för tryggandet av bankens förmåns-

bestämda pensioner ska minska samt att värdet

på dessa åtaganden är räntekänsligt. Huvud-

delen av pensionsutfästelserna finns i Sverige

och tryggas där i en pensionsstiftelse och i en

tjänstepensionsförening.

De övriga riskerna består av operativ risk,

affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk.

Affärsrisken är relaterad till oväntade resultat-

förändringar inom respektive affärsområde.

Dessa kan exempelvis uppstå på grund av att

efterfrågan eller konkurrensen förändras på ett

oväntat sätt, med minskade volymer och pres-

sade marginaler som följd. Fastighetsrisken

fångar risken att de fastigheter som banken

äger faller i värde.

EC uppgick vid årsskiftet till 65,5 mdkr (54,6),

där kreditriskerna står för huvuddelen av den

totala risken. Den av styrelsen fastställda mål-

sättningen är att kvoten mellan AFR och EC ska

överstiga 120%. Kvoten var vid årsskiftet 366%

(413), vilket visar att banken är väl kapitaliserad

i förhållande till sina totala risker. Finans-

inspektionen har inom ramen för sin samlade

kapital bedömning av banken kommit till

samma slutsats.

Den redovisade risk- och kapitalsituationen

är en ögonblicksbild, även om det i riskberäk-

ningarna ingår försiktighetsmarginaler för varia-

tioner i konjunkturen. För en slutlig bedömning

av koncernens kapitalbehov måste också

hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys

som genomförs inom ramen för bankens

kapitalplanering.

KAPITALPLANERING

Handelsbankens kapitalplane-

ring syftar till att säkerställa att

koncernen vid varje tidpunkt

har rätt mängd tillgängliga

finansiella resurser.

Kapitalbehovet är en funktion av koncernens

risk er, förväntade utveckling, regelverk och

måltal, Handelsbankens modell för ekonomiskt

kapital (Economic Capital, EC) samt stress-

tester. Bankens kapitalbehov rapporteras vecko-

vis till CFO och CEO och minst kvartalsvis till

styrelsen.

Som en del av den proaktiva kapitalplan-

eringen finns en beredskaps- och handlingsplan

med konkreta åtgärder som kan vidtas om

banken behöver förbättra sin kapitalposition.

Syftet med beredskaps- och handlingsplan-

eringen är att säkerställa att det finns ett varnings-

system som upptäcker potentiella hot i ett tidigt

skede och att koncernen är förberedd att skynd-

samt kunna genomföra åtgärder, om så måste

ske.

Minst årligen upprättas en långsiktig kapital-

plan som syftar till att ge en övergripande bild

av koncernens nuvarande kapitalsituation, en

prognos över den förväntade kapitalutveck-

lingen och utfallet i olika scenarier. Dessa scen-

arier är utformade så att de väsentligt avviker

från den förväntade utvecklingen och harmoni-

erar således med koncernens låga risktolerans.

Kapitalplanen innehåller också förslag på hur

kapitalsituationen ska kunna behållas på en

tillfredsställande nivå i ett starkt negativt om-

världsscenario, utifrån både ett reglerings- och

ett aktieägarperspektiv.

Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kort-

siktigt och ett medellångt till långsiktigt prognos-

arbete. Den del av kapitalplaneringen som ut-

görs av kortsiktiga prognoser på upp till två år är

främst inriktad på att bedöma rådande resultat-

utveckling och utveckling av kapitalkravet.

Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande

kunna anpassa kapitalbasens storlek och

sammansättning.

Kapitalplanering görs genom en löpande

analys av volym-, risk- och resultatutveckling

samt genom bevakning av händelser som kan

påverka kapitalbehov och kapitalmängd. Det

kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla del-

komponenter som utgör koncernens kapital-

bas, och kapitalbehovet inkluderar, förutom

regleringsmässiga minimikrav och buffertar,

även kapitalkravet enligt regelverkets Pelare 2

samt bruttosolidititetskravet och minimikravet

K2 Forts

mdkr

Marknadsrisk

Icke-finansiella risker Risk i pensionsåtaganden

Kreditrisk

100

125

150

175

200

225

250

ECAFR

Sammanställning av AFR och EC inklusive

diversifiering 2023

NOTER | kONCERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

137

på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).

I detta arbete ingår också att i ett kortsiktigt per-

spektiv utföra olika känslighetsanalyser av den

förväntade utvecklingen av kapitalkravet och

kapitalbasen för att vid behov vara beredd att på-

verka kapitalbasens storlek och sammansätt-

ning genom till exempel marknadsoperationer.

Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör

grunden för de eventuella kapitaloperationer som

genomförs, och resultatet rapporteras veckovis

till CFO och CEO och vid behov till styrelsen.

Analysen utgår från ett försiktigt grundscenario

med beslutspunkter i närtid om hur den befint-

liga intjäningsförmågan klarar av att bära olika

volymförändringar och andra effekter som vän-

tas påverka kapitalsituationen. Den veckovisa

rapporteringen innehåller även känslighetsana-

lyser utifrån olika marknadsfaktorer som kan

komma att påverka grundprognosen.

Den del av kapitalplaneringen som utgörs av

medellånga till långsiktiga prognoser syftar till

att säkerställa dels att de lagstadgade kapital-

kraven uppfylls, dels att koncernens tillgängliga

finansiella resurser (Available Financial Resources,

AFR) vid varje tidpunkt med marginal täcker alla

risker beräknade enligt modellen för EC.

Även den långsiktiga prognosen innehåller

en bedömning av utvecklingen av bankens

samlade kapitalbehov över perioden: minimi-

kraven, de kombinerade buffertkraven, Pelare

2-kravet, bruttsoliditetskravet samt MREL-

kravet. Syftet är att prognostisera den förvän-

tade utvecklingen och bedöma huruvida bank-

ens motståndskraft är tillfredsställande i olika

scenarier. Planeringsperioden är minst fem år

och beaktar utvecklingen i hela koncernen.

Basen för den långsiktiga kapitalprognosen

är ett grundscenario som ges av den förvän-

tade utvecklingen under de kommande fem

åren beträffande resultat, volymtillväxt, finan-

siella antaganden, som exempelvis kreditför-

luster, samt utveckling på aktie-, fastighets-

och räntemarknaden. Grundscenariot ställs

sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och

krisscenarier. Stresscenarierna har fastställts

efter analys av de historiska sambanden mellan

olika makro ekonomiska variablers påverkan

på de finansiella marknaderna och har valts uti-

från de scenarier som kan förväntas påverka

Handels banken mest negativt. Rådande makro-

ekonomiska miljö som är ett resultat av en

kom bination av geopolitiska risker, inflation,

stigande räntor och ett svagare företagsklimat

är inkluderat och analyseras ur bankens

perspektiv .

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid

utgången av 2023 till 18,8% (19,6). Kvoten

mellan AFR och EC uppgick till 366% (413) vid

samma tidpunkt. Således över stiger AFR det

bedömda interna kapitalbehovet (EC) med

mycket god marginal.

Bankens starka position framhävs ytterligare

av resultatet av de olika framåtblickande stress-

scenarier som utförs, vilket visar på att Handels-

bankens långsiktiga kapitalisering är mycket

stabil ur ett ekonomiskt och legalt perspektiv.

Kapitalplaneringen följer även den reglerings-

mässiga utvecklingen och bedömer effekten

och behoven till följd av nya tillkommande krav.

KONCERNENS MÅLTAL FÖR

REGLERINGSMÄSSIGT KAPITAL

Målen för bankens kapitalisering fastställs

löpande av styrelsen. En hörnsten i den interna

kapitalbehovsbedömningen av den reglerings-

mässiga kapitalsituationen är stress- och scen-

arioanalyser av bankens situation både i det

långa och i det korta perspektivet. De scenarier

som används grundas i första hand på bankens

interna risktolerans samt på krav som kommer

direkt av regelverket eller andra myndighets-

krav. Utöver den interna bedömningen av

kapital behovet har Finansinspektionen kom-

municerat att svenska bankers måltal, oaktat

bankernas interna beräkningar, inte får under-

stiga det av Finansinspektionen fram räknade

samlade bedömda kapitalbehovet. Banken har

beaktat detta vid fastställandet av måltalen för

den regleringsmässiga kapitaliseringen.

Styrelsen har beslutat att kärnprimärkapital-

relationen, som är det mest relevanta måttet för

styrningen av banken enligt nuvarande regler,

under normala förhållanden ska uppgå till

mellan 1 och 3 procentenheter över det av

Finansinspektionen kommunicerade samlade

kärnprimärkapitalkravet. Övriga kapitaldelar

(primärkapitalrelation och total kapitalrelation)

ska minst uppgå till 1 procentenhet högre värde

än det samlade kapitalbehovet som Finans-

inspektionen har kommunicerat för dessa delar.

Bruttosoliditetsgraden ska uppgå till minst 0,6

procentenheter över Finansinspektionens

kapital krav. Vidare ska banken uppfylla samt-

liga övriga kapitalkrav från myndigheter. I tillägg

har styrelsen beslutat att ”utdelningsnivån ska

inte leda till att kapitalrelationerna underskrider

en nivå om en procentenhet över Finans-

inspektionens kommunicerade krav”.

Banken bedömer att Finansinspektionens

kärnprimärkapitalkrav vid utgången av det fjärde

kvartalet uppgick till 14,8%.

K2 Forts

NOTER | kONCERNEN

138

HANDELSBANkEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K3 Räntenetto

mkr	2023	2022
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	29 262	8 873
Utlåning till allmänheten	91 518	48 567
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	8 110	1 289
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	2 076	876
Derivatinstrument	32 227	7 452
Övriga ränteintäkter	853	1 164
Summa	164 046	68 221
Avgår ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner	-4 242	-814
Summa ränteintäkter	159 805	67 407
varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning	133 602	59 702
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	-3 768	-1 567
In- och upplåning från allmänheten	-35 195	-8 032
Emitterade värdepapper	-45 983	-16 595
Derivatinstrument	-28 562	-3 454
Efterställda skulder	-1 615	-1 368
Avgift insättningsgaranti	-246	-332
Övriga räntekostnader	-513	-375
Summa	-115 881	-31 723
Avgår räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner	3 654	930
Summa räntekostnader	-112 227	-30 793
varav räntekostnader enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning	-100 238	-28 272
Räntenetto	47 578	36 614

På raderna Derivatinstrument ingår räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader.

K4 Provisionsnetto

mkr	2023	2022
Courtage och övriga värdepappersprovisioner	420	455
Fonder	5 534	5 469
Depå och övrig kapitalförvaltning	997	911
Rådgivning	236	196
Försäkringar	673	672
Betalningar	2 811	2 680
Ut- och inlåning	1 156	1 146
Garantier	196	202
Övrigt	536	546
Summa provisionsintäkter	12 559	12 277
Värdepapper	-243	-218
Betalningar	-1 053	-969
Övrigt	-124	-108
Summa provisionskostnader	-1 421	-1 296
Provisionsnetto	11 139	10 981

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

139

K4 Forts

Provisionsintäkter per segment 2023							Justeringar
		Stor-		Neder-	Capital		och
mkr	Sverige	britannien	Norge	länderna	Markets	Övrigt	elimineringar	Totalt
Courtage och övriga värdepappersprovisioner	154	5	11	11	250	8	-19	420
Fonder	4 747	336	231	92	7	187	-65	5 534
Depå och övrig kapitalförvaltning	725	42	110	95	31	1	-8	997
Rådgivning	0	50	1		186		-1	236
Försäkringar	670	0	3			2	-2	673
Betalningar	2 209	326	270	1	15	-10	0	2 811
Ut- och inlåning	719	143	114	9	42	130	-1	1 156
Garantier	100	13	40	1	41	0	-1	196
Övrigt	521	4	4	1	294	0	-287	536
Summa provisionsintäkter	9 845	919	784	209	866	318	-382	12 559

Provisionsintäkter per segment 2022							Justeringar
		Stor-		Neder-	Capital		och
mkr	Sverige	britannien	Norge	länderna	Markets	Övrigt	elimineringar	Totalt
Courtage och övriga värdepappersprovisioner	179	3	17	10	242	16	-12	455
Fonder	4 715	338	244	61	10	191	-90	5 469
Depå och övrig kapitalförvaltning	654	31	115	79	41	1	-11	911
Rådgivning	0	48	1		194	-38	-8	196
Försäkringar	662	0	10			1	-1	672
Betalningar	2 089	310	275	1	14	-10	0	2 680
Ut- och inlåning	764	123	96	10	34	119	-1	1 146
Garantier	102	15	46	1	40	1	-3	202
Övrigt	525	6	5	1	323	5	-319	546
Summa provisionsintäkter	9 691	874	808	163	898	287	-444	12 277

Provisionsintäkter avser intäkter från avtal med kunder. Intäkter från Courtage och övriga värdepappersprovisioner, Rådgivning, Betalningar samt Ut- och Inlåning redovisas huvudsakligen när

tjänsterna utförs, det vill säga vid en viss tidpunkt. Intäkter från Fonder, Depå och övrig kapitalförvaltning, Försäkringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs,

det vill säga linjärt över tid.

Förvaltat kapital
mdkr	2023	2022
Fonder, exkl PPM och fondförsäkring	668	602
PPM	79	67
Fondförsäkring	204	178
avgår externa fonder	-2	-2
Summa fonder	949	845
Strukturerade produkter	3	2
Depåförsäkring	52	45
avgår bankens fonder och strukturerade produkter	-27	-24
Traditionell försäkring	6	6
avgår bankens fonder och strukturerade produkter	-6	-6
Diskretionärt och Institutionellt kapital, exkl försäkring	344	317
avgår bankens fonder och strukturerade produkter	-298	-270
Summa förvaltat kapital, exkl värdepapper i depå	1 023	915
Värdepapper i depå, exkl fonder	712	614
Värdepapper i depå, exkl fonder, avseende Handelsbankens närstående stiftelser m m	38	37

NOTER | kONcERNEN

140

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K8 Personalkostnader

mkr	2023	2022
Löner och arvoden	-9 532	-8 527
Socialavgifter	-2 343	-2 240
Pensionskostnader	-1 112	-1 698
Avsättning till resultatandelssystem	-83	-196
Andra personalkostnader	-572	-379
Summa	-13 642	-13 040

Komponenterna i redovisade pensionskostnader framgår av tabellen Pensionskostnader.

K6 Försäkringsnetto

mkr	2023	2022
Försäkringsintäkter	1 169	1 208
Kostnader för försäkringstjänster	-958	-929
Resultat från försäkringstjänster	211	279
Resultat från innehavda återförsäkringsavtal	-10	-18
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal	-44	19
Försäkringsresultat	157	280
Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning	336	-291
Försäkringsnetto	493	-11

Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen och uppgår till -13 mkr (-9).

K7 Övriga intäkter

mkr	2023	2022
Hyresintäkter	14	19
Andra rörelseintäkter	311	1 227
Summa	325	1 246

Under andra kvartalet 2023 intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till försäljningen av kortinlösenverksamheten, vilket påverkade andra rörelseintäkter med 141 mkr. Svenska Handels-

banken AB avyttrade dotterbolag ägandes fastigheter under första kvartalet 2022, vilket påverkade andra rörelseintäkter med 1 059 mkr.

K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

mkr	2023	2022
Upplupet anskaffningsvärde	668	65
varav lån	95	35
varav räntebärande värdepapper	0
varav emitterade värdepapper	573	30
Verkligt värde via övrigt totalresultat	-1	-1
varav räntebärande värdepapper – förväntade kreditförluster	0	-1
varav räntebärande värdepapper – omklassificerat från övrigt totalresultat	-1
Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	670	-4 710
varav räntebärande värdepapper	670	-4 710
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter	1 494	5 975
varav tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning	336	-291
Säkringsredovisning	166	-80
varav nettoresultat säkringar av verkligt värde	82	-29
varav ineffektivitet i kassaflödessäkringar	83	-51
Summa	2 997	1 249
Avgår avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning	-336	291
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 661	1 540

Den ackumulerade värdeförändring som beror på förändringar av kreditrisk från det första redovisningstillfället för finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde över resultaträkningen,

verkligt värdeoptionen, uppgår till 113 mkr (-158).

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

141

K8 Forts

Löner och arvoden
mkr	2023	2022
Ledande befattningshavare	-158	-152
Övriga	-9 374	-8 375
Summa	-9 532	-8 527

Ledande befattningshavare i moderbolaget samt vd:ar, vice vd:ar och styrelser i dotterbolag (i genomsnitt 55 personer).

Personalkostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14.

Könsfördelning	2023		2022
%	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Ledande befattningshavare exkl styrelser	62	38	66	34
varav i moderbolaget	53	47	60	40
varav i dotterbolag	68	32	70	30
Styrelser	59	41	60	40
varav i moderbolaget	46	54	46	54
varav i dotterbolag	62	38	62	38

tällda	2023			2022
Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
7 285	3 530	3 755	6 911	3 350	3 561
2 923	1 632	1 291	2 658	1 490	1 168
888	460	428	819	424	395
415	265	150	382	243	139
53	30	23	53	31	22
51	27	24	50	24	26
			1	1
			2	1	1
16	4	12	15	4	11
52	23	29	63	27	36
11 683	5 971	5 712	10 954	5 595	5 359

Medelantal anställda hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14.

Ersättningar 1 över en miljon EUR
Antal personer	2023	2022
Lönesteg 1,0–1,5 m euro	1	1
Lönesteg 1,5–2,0 m euro	1	1
Summa	2	2
1 Inklusive intjänad pension och andra löneförmåner.

Ersättningar

till risktagare

, segment

mkr

2023 2022

Ersättning Antal personer Ersättning Antal personer

Handelsbanken Sverige 440 295 443 306

Handelsbanken Storbritannien 391 192 283 179

Handelsbanken Norge 111 55 128 56

Handelsbanken Nederländerna 87 46 74 46

Handelsbanken Capital Markets 104 24 124 30

Avvecklad verksamhet

101 37 250 105

Övrigt 306 119 384 139

Summa 1 540 768 1 686 861

Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet.

Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal

med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer av annan EU-förordning eller annan av Finansinspektionen publicerad föreskrift.

Avvecklad verksamhet i Finland.

NOTER | kONcERNEN

142

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K8 Forts

Ersättning till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och koncernledning samt chefer för kontrollfunktioner
								Pensionskostnader		Fast och rörlig
								Förmåns- och pre-	ersättning inklusive			Andel fast ersätt-
	Fast ersättning				Rörlig ersättning			miebestämda planer	pensionskostnader		ning/total ersättning
	Grundlön		Förmåner
mkr	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2022	2023	2023	2022
Verkställande direktör
Carina Åkerström	14,5	14,0	0,6	0,6	0,0	0,0	5,1	4,9	19,5	20,2	100%	100%
Vice verkställande direktör
Carl Cederschiöld	7,8	7,3	0,2	0,2	0,0	0,0	2,0	2,1	9,6	10,0	100%	100%
Per Beckman	7,5	6,3	0,3	0,3	0,0	0,0	2,3	3,6	10,2	10,1	100%	100%
Övrig koncernledning samt kontrollfunktioner	61,4	53,9	4,9	4,0	0,3	0,1	14,1	12,5	70,5	80,7	100%	100%
Genomsnittligt antal personer;
vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner	15	15
Antal personer per december;
vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner	15	15

Pensionskostnaden avser pensionsintjäning i förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie för premiebestämda pensionsplaner. Intjänad förmånsbestämd

pension är oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång ur tjänst före pensionsålder erhålls fribrev på intjänad förmåns- och/eller

premie bestämd pension. Utbetalning av rörlig ersättning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2023. Före lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 34 194 kronor

(10 965) per anställd.

Premiebestämd pension om 35% av lönen från och med tillträdet som vd. Pensionsålder är 62 år. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är lagd i fribrev.

Förmånsbestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår till 30% av lönen över 30 inkomstbasbelopp. Pensionsåldern är 65 år och den förmåns-

bestämda ålderspensionen är fullt intjänad vid pensionsåldern.

Premiebestämd pension om 35% av lönen från och med 18 oktober 2023, dessförinnan 30%. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är fullt intjänad och lagd i fribrev.

Övriga ledande befattningshavare, anställda i banken, erhåller en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår

till som mest 35% av lönen överstigande lönetak i kollektivavtal, med undantag för en ledande befattningshavare vars pension som mest är 35% av hela lönen samt en ledande befattningshavare

som saknar pensionsintjäning. Pensionsålder är 65 år (en ledande befattningshavare har pensionsålder 67 år) och den förmånsbestämda ålderspensionen är fullt intjänad vid pensionsåldern.

Belopp för grundlön och pension anges före eventuell löneväxling. Bland övrig koncernledning och kontrollfunktioner har en anställd växlat 1,6 mkr från lön till pension.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Information om ersättningsprinciper till sam-

tliga anställda i Handelsbankenkoncernen be-

skrivs närmare i bolagsstyrningsrapporten på

sidan 74.

Enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS

2011:1 och enligt kommissionens delegerade

förordning (EU) 575/2013 samt (EU) 923/2021

ska banker identifiera anställda vars arbetsupp-

gifter har en väsentlig inverkan på bankens risk-

profil. Handelsbanken har identifierat 769 (861)

medarbetare med sådana arbetsupp gifter och

benämner dem risktagare. I tabellerna ovan

redogörs för Handelsbankenkoncernens ersätt-

ningar till dessa risktagare enligt upplysnings-

krav i ovan nämnda regelverk. Under 2023 har

Handelsbankenkoncernen inga anställda, vars

arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på

bankens riskprofil, som har tjänat in prestations-

baserad rörlig ersättning.

Handelsbanken har för räkenskapsåret 2023

gjort en avsättning till resultatandelssystemet

Oktogonen om 83 mkr (212).

Resultatandelssystemet Oktogonen

Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar

samtliga anställda i Handelsbankenkoncernen.

Ersättningar 1 till risktagare	2023		2022
	Verkställande	Övriga	Verkställande	Övriga
	ledning	risktagare	ledning	risktagare
Intjänade fasta ersättningar, mkr	122	1 393	118	1 484
Intjänade prestationsbaserade rörliga ersättningar, mkr
Intjänade övriga rörliga ersättningar, mkr	0	25	0	84
Summa	122	1 418	118	1 568
Antal personer som enbart fått fast ersättning	1	23		20
Antal personer som har möjlighet att få både fast och prestationsbaserad ersättning
Antal personer med både fast och rörlig ersättning	15	729	16	825
Summa antal personer	16	752	16	845
Garanterade kostnadsförda rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr
Utfästa garanterade rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr

Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet. Prestationsbaserade rörliga ersättningar tilldelas på individuell nivå under räkenskapsåret efter

intjäningen och betalas ut eller skjuts upp i enlighet med bankens policy för rörliga ersättningar. Under 2023 har inga anställda, identifierade som risktagare på grund av sina arbetsuppgifter, tjänat

in prestationsbaserad rörlig ersättning. Utöver ovan har för 2023 en anställd identifierats som risktagare på grund av sin ersättningsnivå, med en ersättning uppgående till 4,5 mkr. Eventuell till-

delning av prestationsbaserad rörlig ersättning avseende intjänandeår 2023 kommer ske under våren 2024. För 2022 har två anställda identifierats som risktagare på grund av sin ersättningsnivå,

varav en har tilldelats prestationsbaserad rörlig ersättning om totalt 1 mkr varav 0,5 mkr har utbetalats 2023. All prestationsbaserad rörlig ersättning betalas ut kontant eller i finansiella instrument.

Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Förfoganderätten över uppskjutna ersättningar övergår till den anställde vid utbetalningstillfället. Övrig rörlig ersättning avser utbetalning av resultat-

andels systemet Oktogonen och utfästa avgångsvederlag. Utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen uppgår till 21 mkr (8). Beloppet är exklusive socialavgifter. Totalt utfästa avgångs-

vederlag under året uppgår till 4 mkr (76) varav det enskilt högsta uppgår till 1,4 mkr (7,2). Under året har avgångsvederlag till 6 (12) risktagare betalats ut med 11 mkr (17). Garanterad rörlig

ersättning förekommer inte.

Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal

med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer av annan EU-förordning eller annan av Finansinspektionen publicerad föreskrift.

Enligt Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

143

31 december 2023. Pensionsförpliktelsen för

vice verkställande direktören, Per Beckman,

uppgick till 105,7 mkr (89,0) per den 31 decem-

ber 2023, för vice verkställande direktören Carl

Cederschiöld uppgick pensionsförpliktelsen till

10,0 mkr (7,5) per den 31 december 2023 och

för övriga ledande befattnings havare i moder-

bolaget, tolv personer (13), till 121,2 mkr (107,4).

Pensionsförpliktelserna i Handelsbanken-

koncernen för samtliga nuvarande och tidigare

ledande befattningshavare uppgick till 2 649

mkr (2 485) per den 31 december 2023 varav

pensionsförpliktelserna för samtliga nuvarande

och tidigare ledande befattnings havare i moder-

bolaget uppgick till 2 458 mkr (2 332) per den

31 december 2023. Antal personer som omfat-

tas av dessa förpliktelser är i koncernen 87 (91),

varav 65 är pensionärer (68). Motsvarande antal

för moderbolaget är 71 (76), varav 56 är pensio-

närer (61).

KREDITER TILL OCH INLÅNING FRÅN

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Krediter till ledande befattningshavare i moder-

bolaget uppgick per den 31 december 2023 till

16,3 mkr (16,8) i moderbolaget och till 123,5

mkr (136,5) i dotterbolagen. Inlåning till moder-

bolaget från dessa personer uppgick till 474,2

mkr (664,7). Bankens ränteintäkter från dessa

personer för krediter i moderbolaget uppgick för

2023 till 0,1 mkr (0,0) och i dotterbolagen till 3,3

mkr (1,8). Erlagd ränta till dessa personer för in-

låning i moderbolaget uppgick till 18,9 mkr (3,7).

Krediter till ledande befattningshavare i dotter -

bolagen uppgick per den 31 december 2023 i

Handelsbankenkoncernen till 112,7 mkr (149,4).

Villkor för krediter och inlåning för ledande

befattningshavare som är anställda i Handels-

bankenkoncernen är i enlighet med samma

principer som för alla andra medarbetare i

koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit-

prövning.

Avsättningen klassificeras som rörlig ersättning

och baseras på att lönsamhetsmått kopplade

till Handelsbankens företagsmål är uppfyllda

och styrelsens samlade bedömning avseende

bankens utveckling. Utbetalning sker i huvud-

sak kontant till medarbetaren alternativt till

ett pensionssparande, sparplan eller som en

kombination.

Aktierelaterade ersättningar

Samtliga anställda i Handelsbanken plc omfat-

tas av ett program för aktierelaterad ersättning

Share Incentive Plan (SIP), vilken följer lagstift-

ningen i Storbritannien. Ersättningen regleras

med aktier i moderbolaget Handelsbanken AB.

En SIP erfordrar att en brittisk stiftelse används

för att hantera programmet för den aktierelate-

rade ersättningen för företagets räkning. En stif-

telse har därför etablerats och stiftelsen admi-

nistreras av en förvaltare. Stiftelsen förvärvar

och allokerar aktier till de anställda samt innehar

de tilldelade aktierna för de anställdas räkning.

De anställda måste behålla sina tilldelade aktier

i stiftelsen i minst fem år, annars kan det uppstå

skattemässiga konsekvenser för de anställda.

Utdelning som erhålls under perioden som akti-

erna kvarstår i stiftelsen tillfaller de anställda.

Förutsättningarna för avsättning till SIP och

intjänandevillkoren är desamma som för avsätt-

ning till resultatandelssystemet Oktogonen.

Intjänandeperioden är således föregående

räkenskapsår. Se avsnitt Ersättningsprinciper i

Handelsbanken. Styrelsen i Handelsbanken plc

fattar beslut om den slutliga avsättningen till

incitamentsprogrammet SIP.

Under verksamhetsåret 2023 har aktierelate-

rade ersättningar om 78,6 mkr (25,0) kostnads-

förts avseende intjänandeåret 2022, vilka redo-

visats som en ökning av det egna kapitalet.

Bankens kostnad för den aktierelaterade ersätt-

ningen kan därefter inte förändras. Ersättning-

arna har reglerats genom att stiftelsen förvärvat

891 271 aktier (282 108) i Handelsbanken AB

på marknaden till ett genomsnittligt marknads-

pris om 91,8 kr per aktie (88,8), vilka tilldelats de

anställda. I koncernen utgör förvärv av aktier i

Handelsbanken AB återköp av egna aktier, vilka

har minskat det egna kapitalet. Se Förändring i

eget kapital.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE

BEFATTNINGSHAVARE

Ledande befattningshavare i Handelsbanken är

ledamöter i styrelsen, verkställande direktören,

vice verkställande direktörer, cheferna för Group

Risk Control och Group Compliance samt övriga

medlemmar i koncernledningen, se även bolags-

styrningsrapporten sidorna 78–81. Ersättningar

till ledande befattningshavare i moderbolaget

följer av årsstämman 2022 fastställda ersättnings-

riktlinjer, se även sidan 75.

Upplysningar om ersättningar, pensions för-

pliktelser samt om krediter till och inlåning från

ledande befattningshavare i Handels banken

lämnas på dessa sidor. Det gäller även för dotter-

bolagens verkställande direk törer, vice verk-

ställande direktörer och styrelse ledamöter.

Ersättning till ledande befattningshavare i

Handelsbankenkoncernen utgår endast i form

av fast lön och avsättning till pension samt sed-

vanliga förmåner som till exempel tjänstebil.

Som en del av ersättningen kan banken även

tillhandahålla en tjänstebostad efter särskilt

styrelsebeslut. De ledande befattningshavarna

omfattas, på samma villkor som alla anställda i

banken, av resultatandelssystemet Oktogonen.

Prestationsbaserad rörlig ersättning förekommer

inte. Ledande befattningshavare som är anställd

i banken har rätt att växla lön till pension på

samma villkor som gäller för alla med arbetare.

Styrelseledamöter som inte är anställda i

banken eller i bankens dotterbolag har endast

erhållit arvode enligt årsstämmans beslut.

Styrelseledamöter som är anställda i banken

eller bankens dotterbolag erhåller ersättning

och pensionsförmåner med anledning av sin

anställning. Inga ytterligare ersättningar eller

pensionsförmåner utgår på grund av styrelse-

uppdraget. Information om arvode till styrelse-

ledamöter i moderbolaget finns på sidorna

78–81 i bolagsstyrningsrapporten.

Den pensionskostnad som banken anger

i nedanstående ersättningsupplysningar för

ledande befattningshavare utgörs av service

cost enligt IAS19 avseende förmånsbestämda

pensioner, avtalad premie för premiebestämda

pensioner och eventuell pensionspremie som

växlats från lön.

Arvoden från externa styrelseuppdrag för

bank ens räkning har levererats in till banken.

Ersättningar till ledande befattningshavare

i dotterbolag

Arvode till styrelseledamöter i dotterbolag,

20 personer (19), vilka inte är anställda i banken

eller dess dotterbolag uppgår till 17,9 mkr (11,1).

Verkställande direktörer

och vice verkstäl-

lande direktörer i dotterbolag, 15 personer (17),

har år 2023 erhållit fasta löner efter växling till

pension om 48,3 mkr (57,9). Övriga löneförmå-

ner utgör 6,2 mkr (3,9) och pensionskostnaden

uppgick till 6,0 mkr (6,2). Före växling till pension

uppgick pensionskostnaden till 4,6 mkr (4,9),

vilket motsvarar 9,2% (8,3) av lönen. Rörlig

ersättning i form av resultatandelssystemet

Oktogonen uppgick till 0,4 mkr (0,1).

Ersättning utges inte till verkställande direktörer

och vice verkställande direktörer i dotterbolag

vilka har en annan huvudsaklig arbetsuppgift

i Handelsbanken.

PENSIONSFÖRPLIKTELSER TILL

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Pensionsförpliktelsen

för verkställande direk-

tören, Carina Åkerström, intjänad före tillträdet

som verkställande direktör och nu lagd i så

kallat fribrev uppgick till 84,5 mkr (76,5) per den

Verkställande direktören i Handelsbanken plc ingår även i

koncernledningen.

Pensionsförpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19

reserverar för utbetalning av framtida förmånsbestämda

pensioner. Storlek på förpliktelsen beror på finansiella och

demografiska antaganden vilka kan ändras mellan åren.

K8 Forts

NOTER | kONcERNEN

144

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K8 Forts

PENSIONER

Pensionsförpliktelser, netto
mkr	2023	2022
Pensionsförpliktelser	31 097	26 419
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	42 796	39 294
Pensionsnetto	11 699	12 875

Utöver pensionsförpliktelserna och förvaltningstillgångarna i tabellen ovan finns inom Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avsättningar som gjorts under åren 1989–2004 till en särskild

kompletterande pension (SKP). I den ingår förvaltningstillgångar vars marknadsvärde uppgår till 7 355 mkr (7 847). SKP:n medför en utfästelse för banken uppgående till samma belopp som

förvaltningstillgångarna.

En del av denna utfästelse, 5 651 mkr (5 871), är villkorad.

Pensionskostnader
mkr	2023	2022
Pensioner intjänade under året	-398	-708
Pensioner intjänade under tidigare år	1
Ränta på pensionsförpliktelserna	-1 111	-721
Ränta på förvaltningstillgångar	1 678	913
Socialavgifter, förmånsbestämda planer		-152
Pensionskostnader, förmånsbestämda planer	170	-668
Pensionskostnader, premiebestämda planer	-957	-747
Socialavgifter, premiebestämda planer	-325	-283
Summa pensionskostnader	-1 112	-1 698

Till följd av att banken avstod från att ta gottgörelse 2022 kostnadsfördes särskild löneskatt på förmånsbestämda pensionsplaner med 152 mkr, se vidare not M40.

Pensionskostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14 .

Pensionsförpliktelser
mkr	2023	2022
Ingående balans	26 419	34 841
Pensioner intjänade under året	433	776
Pensioner intjänade under tidigare år	-1
Ränta på pensionsförpliktelserna	1 111	721
Betalda förmåner	-1 248	-1 051
Aktuariella vinster (-)/förluster (+)	4 355	-8 950
Valutaeffekt	28	82
Utgående balans	31 097	26 419

I utgående balans per den 31 december 2023 har 2024 års värdesäkring om 6,48% (10,84) medräknats för den svenska pensionsförpliktelsen. Effekten av att inkludera beslutad värdesäkring har

ökat pensionsskulden med 938 mkr (2 335) per den 31 december 2023 .

Förvaltningstillgångar
mkr	2023	2022
Ingående balans	39 294	43 607
Ränta på förvaltningstillgångar	1 678	913
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	924	974
Ersättning till arbetsgivaren	-786	-57
Utbetalda medel direkt till anställd	-399	-343
Aktuariella vinster (+)/förluster (-)	2 129	-5 901
Valutaeffekt	-44	101
Utgående balans	42 796	39 294
Avkastning på förvaltningstillgångar

mkr 2023 2022

Ränta på förvaltningstillgångar 1 678 913

Aktuariella vinster (+)/förluster (-) 2 129 -5 901

Verklig avkastning 3 807 -4 988

Fördelning av förvaltningstillgångar

mkr 2023 2022

Noterade aktier och fondandelar

32 860 28 690

Icke-noterade aktier och andelar 2 179 2 163

Noterade räntebärande värdepapper 6 991 6 518

Övriga förvaltningstillgångar 766 1 923

Summa 42 796 39 294

Fondandelarna uppgår till 24 568 mkr (21 649) varav räntefonder 18 797 mkr (17 093).

I förvaltningstillgångarna ingår varken aktier eller obligationer utgivna av Svenska Handelsbanken AB (publ) på balansdagen för åren. I övriga förvaltningstillgångar ingår per den 31 december

2023 både likvida medel och en skuld avseende ännu ej utbetald gottgörelse medan per den 31 december 2022 endast likvida medel.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

145

K8 Forts

Aktuariella vinster (-)/förluster (+), pensionsförpliktelser
mkr	2023	2022
Ändringar i demografiska antaganden	6	-459
Ändringar i finansiella antaganden	2 842	-11 006
Erfarenhetsbaserade justeringar	1 507	2 515
Summa	4 355	-8 950

Framtida kassaflöden
mkr	Utfall 2023	Prognos 2024
Betalda förmåner	-1 248	-1 229
Tillskjutna medel från arbetsgivaren 924 1 133

Förmånsbestämd pension intjänas huvudsakligen av anställda i Sverige. Av den totala pensionsförpliktelsen avser 29 053 mkr (24 488) den svenska planen och 1 986 mkr (1 864) den för nyintjäning

stängda planen i Storbritannien. Därutöver finns förmånsbestämda planer av mindre omfattning kvar i Norge. Dessa är med hänsyn till sin storlek oväsentliga och redogörs därför inte för närmare.

Av de totala förvaltningstillgångarna avser 40 721 mkr (37 339) den svenska planen och 2 075 mkr (1 955) den stängda planen i Storbritannien.

I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet/SACO-förbunden med 10% av årslönen, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel

i inkomstbasbeloppsintervall 7,5–20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20–30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen

ålderspension.

Från och med den 1 mars 2020, tjänar alla nyanställda och anställda då yngre än 25 år in pension i en premiebestämd pensionsplan. Anställda före den 1 mars 2020 påverkas inte utan är fortsatt

medlemmar i den förmånsbestämda pensionsplanen.

Pensionsplanerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av pensionskassa, stiftelser eller liknande juridiska personer. Dessa verksamheter regleras av nationella bestämmelser

och praxis, vilka även reglerar förhållandet mellan koncernen och förvaltaren (eller motsvarande) av förvaltningstillgångar, samt sätter ramar för hur förvaltningstillgångar får placeras. I Sverige är det

främst tryggandelagen och lagen om tjänstepensionsföretag som är tillämplig. I Storbritannien tillämpas nationell lagstiftning avseende pension och skatt.

Väsentliga antaganden	Sverige		Storbritannien
	2023	2022	2023	2022
Diskonteringsränta, %	3,5	4,2	4,5	4,9
Förväntad löneökning, %	3,5	3,5
Pensionsuppräkning, %	2,0	2,0	3,0	3,0
Inkomstbasbelopp, %	3,0	3,0
Inflation, %	2,0	2,0	3,0	3,2
Personalomsättning, %	5,0	5,0
Förväntad återstående livslängd vid pension, år	22,8	23,1	24,0	24,0
Genomsnittlig duration (Macaulay), år	14,8	14,1	14,0	15,0

Antaganden om framtida löneökningar, inflation med flera bygger på den förväntade långsiktiga utvecklingen. Bankens svenska pensionsåtagande har en duration på cirka 15 år och antagandena

har beslutats med detta i åtanke. Antagandena är satta för att på lång sikt återspegla de ekonomiska utsikterna samt för att vara sinsemellan konsistenta .

Känslighetsanalys		Påverkan på pensionsförpliktelsen, mkr
	Ändring i	Ökad pensionsförpliktelse		Minskad pensionsförpliktelse
	antagande	2023	2022	2023	2022
Diskonteringsränta, %	0,5	2 480	2 021	-2 202	-1 801
Förväntad löneökning, %	1,0	954	433	-791	-1 080
Pensionsuppräkning, %	0,5	1 552	1 273	-1 444	-1 187
Förväntad återstående livslängd vid pension, år	1,0	985	793	-988	-800

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande förändras och övriga antaganden är konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i vissa antaganden kan vara

korrelerade. Vid beräkningen av känsligheten i pensionsförpliktelsen för förändringar i väsentliga antaganden, har samma metod använts för att beräkna pensionsförpliktelsen som den som använts

för den redovisade pensionsförpliktelsen. Metoden beskrivs närmare i bankens redovisningsprinciper (se not K1, avsnitt 13). Jämfört med årsredovisningen 2022 har det inte skett några förändringar

i de metoder som använts vid upprättandet av känslighetsanalysen.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är banken exponerad för ett antal risker. De viktigaste riskerna beskrivs nedan:

Tillgångsvolatilitet: Pensionsförpliktelsen beräknas med hjälp av en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. Om förvaltningstillgångar genererar sämre avkastning än diskonterings-

räntan är risken för att underskott uppstår låg eftersom förvaltningstillgångarna har ett övervärde. I förvaltningstillgångarna ingår aktier och aktiefonder, vilket förväntas ge högre avkastning än företags-

obligationer på lång sikt, samtidigt som det ger högre volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsförpliktelsens långsiktiga karaktär anser banken att en betydande andel aktier är lämplig

för att hantera planerna effektivt.

Förändringar i obligationsräntor: Om företagsobligationsräntorna sjunker så kommer pensionsförpliktelsen att öka. Detta kommer dock delvis att kompenseras genom att värdet av de obligationer

som ingår i förvaltningstillgångarna kommer att öka.

Inflationsrisk: Pensionsförpliktelserna är kopplade till inflationen. Högre inflation kommer att leda till att pensionsförpliktelsen ökar. Värderingen av förvaltningstillgångarna påverkas inte direkt av

inflationen i någon väsentlig utsträckning. Om inflationen ökar så kommer det sannolikt att leda till ett ökat underskott i pensionsplanerna.

Förväntad livslängd: Syftet med pensionsplanerna är att generera en pension som sträcker sig över den anställdas livstid. Detta innebär att om den förväntade livslängden ökar så kommer pensions-

förpliktelsen att öka.

Matchning av tillgångar och skulder: Placering av tillgångar utgår ifrån utfästelsernas sammansättning och förväntade utveckling. Den övergripande målsättningen är att placeringstillgångarnas

avkastning på medellång och lång sikt minst ska motsvara pensionsförpliktelsens utveckling. En andel av tillgångarna har investerats i aktier, men investeringar har även gjorts i räntebärande instrument

och likvida medel. En betydande andel aktier anses lämplig för att hantera planerna effektivt.

Fondering: Lägsta fonderingskrav skiljer sig åt mellan planer, men där sådana krav är baserade på kollektivavtal eller internt fastställd policy så är fonderingskravet normalt att pensionsförpliktelsen

värderad till lokala krav ska täckas fullt ut. Fonderingsnivån övervakas löpande. Banken anser att den nuvarande avgiftsnivån är lämplig.

NOTER | kONcERNEN

146

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K9 Övriga kostnader

mkr	2023	2022
Fastigheter och lokaler	-686	-599
IT-relaterade kostnader	-3 379	-2 963
Kommunikation	-284	-255
Resor och marknadsföring	-299	-236
Köpta tjänster	-2 355	-1 836
Materialanskaffning	-188	-170
Andra kostnader	-605	-467
Summa	-7 796	-6 526

Ersättning till revisorer och revisionsbolag	PricewaterhouseCoopers AB		Deloitte AB		Ernst & Young AB
mkr	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Revisionsuppdraget	-39	-35	-8			-7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-6	-6	-2			-1
Skatterådgivning
Övriga tjänster		0
1 Beloppen i tabellen är exklusive moms .
K10 Kreditförluster
mkr					2023	2022
Förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen
Årets reservering Steg 3					-328	-182
Steg 3 reservering tidigare år som återförts					209	223
Summa förväntade kreditförluster i Steg 3					-119	41
Årets nettoreservering Steg 2					-112	-99
Årets nettoreservering Steg 1					39	-109
Summa förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2					-72	-207
Summa förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen					-192	-166
Förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen
Årets nettoreservering Steg 3					8	11
Årets nettoreservering Steg 2					-39	-31
Årets nettoreservering Steg 1					8	-4
Summa förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen					-23	-25
Bortskrivningar
Årets konstaterade kreditförluster					-260	-738
Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3					185	636
Summa bortskrivningar					-75	-102
Återvinningar					149	245
Kreditförluster, netto					-141	-47
varav utlåning till allmänheten					-120	-26
1 Av årets konstaterade kreditförluster omfattas 99 mkr (216) av efterbevakning .						HANDELSBANkEN \| ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 147

NOTER | kONcERNEN

Reserveringsbehovet har ökat under 2023. Detta

förklaras främst av negativ ratingmigration i

kundstocken. Detta motverkas bland annat av

effekten av förändringen i uppdaterade värden

på de framåtblickande makroekonomiska risk-

faktorerna, där prognosen för kommande infla-

tion och räntor är mer fördelaktiga jämfört med

prognosen föregående årsskifte. Utöver detta

har ett antal faktorer sammantaget dämpat

ökningen av reserveringsbehovet under året.

Banken har under året tillämpat en expert-

baserad reservering baserad på ökade kredi-

trisker kopplade till osäkerheter som ej bedöms

fullt ut fångas av bankens riskmodeller. Dessa

osäkerhetsfaktorer är främst kopplade till makro-

ekonomiska förutsättningar och potentiell

betydande förändring i efterfrågebilden. Med

anledning av utmaningarna att vid utgången

av året uppskatta hur ovan nämnda osäker-

hetsfaktorer påverkar kreditrisken på individu-

ell företagsnivå har banken applicerat en

expertbaserad stress på branscher med risk

för extra känslighet. Denna stress har gjorts

i tillägg till de modellbaserade beräkningarna

och har resulterat i ett tillkommande reserve-

ringsbehov om 604 mkr (621) i kvarvarande

verksamhet och 617 mkr (646) inklusive av-

vecklad verksamhet.

Processen för nedskrivningsprövning för avtal

i Steg 3 har inte ändrats utan följer sedvanlig rutin

med individuell bedömning.

mkr	2023	2022
1) Förväntade kreditförluster i Steg 3 i och utanför balansräkningen	-111	52
Förändring i modellbaserad reservering för Steg 1 och Steg 2:
Uppdatering av makroekonomiska scenarier och riskfaktorer	206	-104
Flytt av exponeringar i utsatta branscher från Steg 1 till Steg 2	2	10
Förändring i fallissemangsrisk i ingående portfölj (netto ratingförändringar)	-483	-1
Effekt av exponeringsförändring (befintliga, nya och avslutade exponeringar)	49	40
Övrigt i Steg 1 och Steg 2	112	-69
Avgår avvecklad verksamhet	-7	4
Modellbaserade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2	-121	-120
Expertbaserad reservering
Expertbaserad reservering	-617	-646
Avgår till avvecklad verksamhet	13	25
Expertbaserad reservering i kvarvarande verksamhet	-604	-621
Expertbaserade kreditförluster Steg 1 och Steg 2 (förändring i reservering jämfört med föregående år)	17	-122
2) Förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 i och utanför balansräkningen	-104	-242
3) Bortskrivningar	-75	-102
4) Återvinningar	149	245
Kreditförluster, netto (1+2+3+4)	-141	-47

Expertbaserad bedömning av signifikant ökning av kreditrisk .

K10 Forts

NOTER | kONcERNEN

148

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Poster i och utanför balansräkningen som är föremål		Brutto			Reserver
för nedskrivningsprövning 2023
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	476 162
Övrig utlåning till centralbanker	32 145
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Utlåning till övriga kreditinstitut	19 289	11		-1	-1
Utlåning till allmänheten	2 292 700	136 848	7 064	-426	-819	-1 150
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	12 709			-2
Summa	2 833 004	136 859	7 064	-430	-820	-1 150
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	284 693	11 262	164	-94	-203	-42
varav ansvarsförbindelser	56 464	1 596	60	-11	-40	-22
varav åtaganden	228 229	9 666	104	-83	-163	-20
Summa	284 693	11 262	164	-94	-203	-42

Informationen i denna not inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning samt utgör avvecklad verksamhet, se not K14.

Poster i och utanför balansräkningen som är föremål		Brutto			Reserver
för nedskrivningsprövning 2022
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
Poster i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	475 853			0
Övrig utlåning till centralbanker	32 620			0
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	200			0
Utlåning till övriga kreditinstitut	9 418	1		-2	-1
Utlåning till allmänheten	2 374 713	91 349	5 716	-475	-722	-1 257
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	9 882			-2
Summa	2 902 686	91 350	5 716	-480	-723	-1 257
Poster utanför balansräkningen
Eventualförpliktelser	314 586	12 533	274	-103	-169	-82
varav ansvarsförbindelser	58 973	1 935	67	-6	-11	-19
varav åtaganden	255 613	10 598	207	-97	-158	-63
Summa	314 586	12 533	274	-103	-169	-82

Bruttovolym i Steg 3 där ingen reservering gjorts på grund av säkerheter uppgår till 4 781 mkr (3 270).

Nyckeltal kreditförluster, %
Utlåning till allmänheten	2023	2022
Kreditförlustnivå ack	0,01	0,00
Total reserveringsgrad	0,10	0,10
Reserveringsgrad Steg 1	0,02	0,02
Reserveringsgrad Steg 2	0,60	0,79
Reserveringsgrad Steg 3	16,28	21,99
Andel utlåning i Steg 3	0,24	0,18

K10 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

149

K10 Forts

FÖRÄNDRINGSANALYSER

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,		2023				2022
poster i balansräkningen som är föremål för
nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Reserv vid årets ingång	-480	-723	-1 257	-2 459	-399	-693	-2 093	-3 185
Bortbokningar	37	89	211	337	71	165	301	536
Bortskrivningar	0	1	213	214	0	1	671	672
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	-219	140	-96	-175	-228	201	-21	-47
Förändringar i modell/riskparametrar	-32	-16		-48
Valutaeffekt m m	2	2	1	5	-11	-8	-24	-43
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	-34	-33	-8	-75	-53	-52	-9	-114
Förflyttning till Steg 1	-40	56	1	17	-38	44	8	14
Förflyttning till Steg 2	169	-503	6	-328	70	-470	16	-384
Förflyttning till Steg 3	167	166	-221	111	108	89	-106	92
Reserv vid årets utgång	-430	-820	-1 150	-2 400	-480	-723	-1 257	-2 459

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,		2023				2022
utlåning till allmänheten som är föremål för
nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Reserv vid årets ingång	-475	-722	-1 257	-2 454	-395	-690	-2 093	-3 178
Bortbokningar	36	89	211	337	70	165	301	535
Bortskrivningar	0	1	213	214	0	1	671	672
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	-219	140	-96	-176	-227	199	-21	-49
Förändringar i modell/riskparametrar	-32	-16		-48
Valutaeffekt m m	2	2	1	5	-11	-8	-24	-43
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	-34	-33	-8	-75	-52	-52	-9	-113
Förflyttning till Steg 1	-40	56	1	17	-38	44	8	14
Förflyttning till Steg 2	169	-502	6	-326	70	-470	16	-384
Förflyttning till Steg 3	167	166	-221	111	108	89	-106	92
Reserv vid årets utgång	-426	-819	-1 150	-2 395	-475	-722	-1 257	-2 454

Reserver för förväntade kreditförluster i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,		2023				2022
poster utanför balansräkningen som är föremål för
nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Reserv vid årets ingång	-103	-169	-82	-353	-109	-144	-91	-344
Bortbokningar	17	28		44	30	24		54
Bortskrivningar					0	0	1	1
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	8	19	39	65	-11	43	9	41
Förändringar i modell/riskparametrar	-6	-6		-13
Valutaeffekt m m	1	1		2	3	22		24
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	-13	-7		-20	-21	-16		-37
Förflyttning till Steg 1	-8	9		2	-5	8		3
Förflyttning till Steg 2	8	-82		-74	8	-107		-99
Förflyttning till Steg 3	3	4		7	3	2		4
Reserv vid årets utgång	-94	-203	-42	-340	-103	-169	-82	-353

Förändringsanalysen visar nettoeffekten på reserven i angivet steg per förklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar beräknas på ingående balans. Effekten av

omvärdering till följd av förändringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt m m beräknas innan eventuell förflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller förvärvade tillgångar och

f örflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av övriga förklaringsposter beaktats. Förflyttningsraderna anger effekten på reserven i angivet steg.

NOTER | kONcERNEN

150

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K10 Forts

Förändring av bruttovolymer, poster i balansräkningen		2023				2022
som är föremål för nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Volym vid årets ingång	2 902 686	91 350	5 716	2 999 751	2 817 860	64 400	7 421	2 889 681
Bortbokningar	-502 323	-11 577	-1 035	-514 935	-301 842	-16 004	-1 592	-319 437
Bortskrivningar	-15	-4	-275	-294	-12	-5	-764	-781
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	-6 008	-8 429	-558	-14 995	123 331	-26 219	-943	96 167
Valutaeffekt m m	-13 018	-453	4	-13 467	92 095	1 410	70	93 575
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	513 644	7 138	84	520 866	232 540	7 905	101	240 546
Förflyttning till Steg 1	80 202	-80 136	-66		43 672	-43 579	-94
Förflyttning till Steg 2	-140 432	140 793	-361		-104 054	104 466	-412
Förflyttning till Steg 3	-1 731	-1 823	3 554		-904	-1 025	1 929
Volym vid årets utgång	2 833 004	136 859	7 064	2 976 927	2 902 686	91 350	5 716	2 999 751

Förändring av bruttovolymer, utlåning till allmänheten		2023				2022
som är föremål för nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Volym vid årets ingång	2 374 713	91 349	5 716	2 471 778	2 345 196	64 390	7 421	2 417 007
Bortbokningar	-149 007	-11 317	-1 035	-161 359	-254 118	-15 887	-1 592	-271 598
Bortskrivningar	-15	-4	-275	-294	-12	-5	-764	-781
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	-12 871	-9 463	-558	-22 892	93 471	-26 036	-943	66 492
Valutaeffekt m m	-14 823	-394	4	-15 213	28 790	1 383	70	30 243
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	157 370	7 138	84	164 592	222 409	7 905	101	230 415
Förflyttning till Steg 1	79 336	-79 270	-66		43 672	-43 579	-94
Förflyttning till Steg 2	-140 272	140 632	-361		-103 791	104 203	-412
Förflyttning till Steg 3	-1 731	-1 823	3 554		-904	-1 025	1 929
Volym vid årets utgång	2 292 700	136 848	7 064	2 436 612	2 374 713	91 349	5 716	2 471 778

Poster i balansräkningen i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

Förändring av bruttovolymer, poster utanför balans-		2023				2022
räkningen som är föremål för nedskrivningsprövning
mkr	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Volym vid årets ingång	314 586	12 533	274	327 393	406 024	9 477	336	415 837
Bortbokningar	-48 128	-3 188	-138	-51 453	-93 239	-4 000	-59	-97 298
Bortskrivningar					-1	0	0	-1
Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk	-24 479	2 095	-45	-22 428	-16 580	-2 390	-41	-19 011
Valutaeffekt m m	-3 010	-59	-1	-3 070	-31 411	-5 328	6	-36 733
Nyutgivna eller förvärvade tillgångar	43 406	2 270	2	45 678	63 343	1 249	8	64 600
Förflyttning till Steg 1	10 321	-10 319	-2		6 103	-6 092	-12
Förflyttning till Steg 2	-7 962	7 971	-9		-19 619	19 631	-11
Förflyttning till Steg 3	-41	-42	83		-33	-15	48
Volym vid årets utgång	284 693	11 262	164	296 119	314 586	12 533	274	327 393

Förändringsanalysen avseende bruttovolymer visar, i likhet med analysen av reserv, effekten av valda förklaringsposter på volymerna i angivet steg. Posterna för förflyttning mellan stegen och

”Nyutgivna eller förvärvade tillgångar” anger beloppen i angivet steg vid periodens utgång. Övriga poster anger effekten i det steg som var gällande vid periodens ingång .

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

151

K10 Forts

KÄNSLIGHETSANALYSER

Makroeknomisk prognos i ECL-beräkningarna och känslighetsanalys

Beräkningen av förväntade kreditförluster tillämpar framåtblickande information i form av makroscenarier. Den förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de beräknade prog-

noserna över tre scenarier. Prognosen i det neutrala scenariet vägs med 70% (60), medan en uppgång i ekonomin vägs med 15% (20) och en nedgång i ekonomin med 15% (20). För exponeringar

i Storbritannien har även ett fjärde, kraftigare negativt scenario applicerats från och med 2022. Sannolikhetsviktningen för kraftigt negativt/negativt/neutralt/positivt scenario för Storbritannien är

15%/20%/60%/5% (15/20/60/5). Dessa har legat till grund för beräkningar av förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2023 .

Makroekonomiska riskfaktorer Negativt scenario Neutralt scenario Positivt scenario

2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026

BNP-tillväxt

Sverige -3,73 0,90 2,95 -0,13 2,30 2,30 2,87 3,30 2,00

Storbritannien -2,20 0,44 2,95 0,80 1,84 2,30 3,80 2,84 2,00

Storbritannien, kraftigt negativt scenario -4,20 -2,16 3,30

Norge -3,53 0,06 2,35 0,07 1,46 1,70 3,07 2,46 1,40

Finland -3,41 0,40 2,28 0,19 1,80 1,63 3,19 2,80 1,33

Euro-området -3,12 0,11 1,95 0,48 1,51 1,30 3,48 2,51 1,00

USA -2,40 0,44 2,65 1,20 1,84 2,00 4,20 2,84 1,70

Arbetslöshet

Sverige 10,10 10,41 10,10 8,40 8,31 7,90 7,70 7,31 7,20

Storbritannien 6,40 6,70 6,40 5,00 5,00 4,50 4,30 4,00 3,80

Storbritannien, kraftigt negativt scenario 8,00 9,50 9,00

Norge 4,05 4,58 4,70 2,35 2,48 2,50 1,65 1,47 1,80

Finland 9,30 9,20 8,70 7,60 7,10 6,50 6,90 6,10 5,80

Euro-området 8,58 8,83 8,90 6,88 6,73 6,70 6,18 5,73 6,00

USA 5,96 6,57 6,50 4,26 4,47 4,30 3,56 3,47 3,60

Styrräntan

Sverige 5,25 4,25 3,25 3,75 2,75 2,25 3,00 1,75 1,25

Storbritannien 6,25 4,50 3,50 4,75 3,00 2,50 4,00 2,00 1,50

Storbritannien, kraftigt negativt scenario 1,00 0,25 0,25

Norge 5,50 4,75 3,25 4,00 3,25 2,25 3,25 2,25 1,25

Finland 4,75 4,00 2,75 3,25 2,50 1,75 2,50 1,50 0,75

Euro-området 4,75 4,00 2,75 3,25 2,50 1,75 2,50 1,50 0,75

USA 5,88 4,63 3,63 4,38 3,13 2,63 3,63 2,13 1,63

Fastighetsprisutveckling, kommersiella fastigheter

Sverige -5,91 1,84 2,83 3,51 8,10 3,57 5,99 13,00 5,56

Storbritannien -8,35 -4,01 3,56 -0,15 1,63 2,01 3,43 7,49 4,23

Storbritannien, kraftigt negativt scenario -16,20 -10,78 2,88

Norge -4,81 -4,47 -0,35 2,50 2,10 1,40 5,24 6,16 2,31

Finland -7,41 -0,16 3,56 1,46 5,86 6,18 3,35 9,03 7,00

Euro-området -7,69 -3,44 1,80 0,83 4,44 4,85 3,61 8,49 6,05

Fastighetsprisutveckling, bostadsfastigheter

Sverige -5,04 -0,32 2,69 1,10 2,57 2,61 6,46 5,00 3,29

Storbritannien -7,77 -7,27 -2,44 -5,97 -0,89 3,27 -3,03 4,90 8,22

Storbritannien, kraftigt negativt scenario -13,44 -6,44 -0,03

Norge -0,58 -1,34 4,19 0,94 2,77 3,10 2,54 3,48 2,75

Finland 2,96 5,29 2,78 0,50 3,83 2,96 -0,37 3,75 3,17

Euro-området 2,35 2,00 2,11 2,00 2,00 2,00 1,70 2,03 2,07

Känslighetsanalys makroscenarier

Tabellen nedan visar procentuell ökning respektive minskning av reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2023 om det negativa respektive positiva scenariot

tilldelats sannolikheter om 100%. Effekten av att sätta sannolikheten av det kraftigt negativa scenariot för Storbritannien till 100% är inte inkluderat i totalen.

2023 2022

Procentuell ökning av reserv

vid negativt scenario

Procentuell minskning av

reserv vid positivt scenario

Procentuell ökning av reserv

vid negativt scenario

Procentuell minskning av

reserv vid positivt scenario

Sverige 27,45 -15,70 10,95 -7,72

Storbritannien 21,13 -29,56 7,49 -7,19

Storbritannien, kraftigt negativt scenario 29,99 25,30

Norge 33,68 -18,20 7,54 -6,10

Finland 8,52 -5,06 -0,13 0,20

Nederländerna 36,85 -22,53 3,52 -2,56

USA 57,50 -36,86 27,06 -20,37

Övriga länder 23,51 -12,04 3,64 -2,07

Totalt 23,58 -18,51 7,43 -5,60

NOTER | kONcERNEN

152

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K10 Forts

Känslighetsanalys betydande ökning av kreditrisk

Tabellen nedan visar hur reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december påverkas om det gränsvärde som tillämpas för kvoten mellan återstående kreditrisk beräk-

nat vid rapportering och första redovisningstillfället var satt till 0,5 enheter lägre respektive högre än det tillämpade gränsvärdet 2,5. En minskning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle öka antalet

lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och också öka reserven för förväntade kreditförluster. En ökning av gränsvärdet med 0,5 enheter skulle ha motsatt effekt. Banken använder både kvantitativa

och kvalitativa indikatorer för att bedöma betydande ökning av kreditrisk. För utförligare information, se not K2 avsnitt Kreditrisk.

Förändring av den totala reserven för Steg 1 och Steg 2, %
Tröskelvärde	2023	2022
2	3,50	3,78
2,5	0,00	0,00
3	-1,93	-2,16

KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NEDSKRIVNINGSPRÖVNING PER PD-INTERVALL

Poster i balansräkningen fördelat på pd-intervaller			2023			2022
			Bruttovolym, mkr			Bruttovolym, mkr
pd-värde		Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
0,00 till	<0,15	2 427 046	33 598		2 565 832	33 734
0,15 till	<0,25	60 030	6 941		83 251	7 159
0,25 till	<0,50	262 839	20 169		186 429	10 793
0,50 till	<0,75	26 082	13 431		26 834	5 512
0,75 till	<2,50	47 566	20 675		32 219	16 582
2,50 till	<10,00	8 842	35 625		7 234	13 902
10,00 till <100		599	6 421		887	3 667
100 (fallissemang)				7 064			5 716
Summa		2 833 004	136 859	7 064	2 902 686	91 350	5 716

Utlåning till allmänheten fördelat på pd-intervaller			2023			2022
			Bruttovolym, mkr			Bruttovolym, mkr
pd-värde		Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
0,00 till	<0,15	1 964 166	33 595		2 099 130	33 734
0,15 till	<0,25	48 581	6 940		68 108	7 159
0,25 till	<0,50	212 711	20 167		152 519	10 793
0,50 till	<0,75	21 108	13 430		21 953	5 512
0,75 till	<2,50	38 494	20 673		26 358	16 582
2,50 till	<10,00	7 156	35 622		5 918	13 902
10,00 till <100		485	6 420		726	3 667
100 (fallissemang)				7 064			5 716
Summa		2 292 700	136 848	7 064	2 374 713	91 349	5 716

Poster utanför balansräkningen fördelat på pd-intervaller			2023			2022
			Bruttovolym, mkr			Bruttovolym, mkr
pd-värde		Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 1	Steg 2	Steg 3
0,00 till	<0,15	209 059	1 674		262 559	4 799
0,15 till	<0,25	15 570	166		22 592	1 082
0,25 till	<0,50	40 923	1 157		15 241	633
0,50 till	<0,75	7 365	3 623		5 386	716
0,75 till	<2,50	10 234	2 186		7 529	3 451
2,50 till	<10,00	1 437	1 933		1 119	1 657
10,00 till <100		105	522		160	195
100 (fallissemang)				164			274
Summa		284 693	11 262	164	314 586	12 533	274

Avser tolvmånaders pd-värde vid rapporteringstillfället .

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran
mkr	2023	2022
Lös egendom	2	0
Aktier och andelar		0
Redovisat värde	2	0

Lös egendom består i allt väsentligt av återtagna leasingobjekt. Värderingsprinciper för tillgångar och skulder som övertagits för skyddande av fordran beskrivs i not K1.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

153

K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

mkr	2023	2022
Inventarier	20	24
Summa	20	24

K12 Riskskatt och resolutionsavgift

mkr	2023	2022
Riskskatt	-1 644	-1 316
Resolutionsavgift	-980	-995
Summa	-2 624	-2 311

K13 Resultat per aktie

	2023	2022
Årets resultat tillhörande aktieägarna i Svenska Handelsbanken AB, mkr	29 107	21 676
Genomsnittligt antal under året konverterade aktier, miljoner
Genomsnittligt innehav av egna aktier i handelslager, miljoner
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	1 980,0	1 980,0
Genomsnittlig utspädningseffekt antal aktier, miljoner
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, miljoner	1 980,0	1 980,0
Resultat per aktie, total verksamhet, kr	14,70	10,95
efter utspädning	14,70	10,95
Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr	14,09	10,81
efter utspädning	14,09	10,81
Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr	0,61	0,14
efter utspädning	0,61	0,14

Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att ta hänsyn till effekterna av en konvertering av utestående konvertibla skuldebrev. Det innebär att genomsnittligt antal aktier justeras med

potentiella stamaktier och att årets resultat justeras med årets räntekostnad på utestående konvertibla skuldebrev efter skatt.

NOTER | kONcERNEN

154

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 2023
mkr	Finland
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	10
Övrig utlåning till centralbanker	25 863
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Utlåning till övriga kreditinstitut	3
Utlåning till allmänheten	142 409
varav hushåll	39 561
varav företag	102 847
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar	2
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	9 586
Immateriella tillgångar	123
Fastigheter och inventarier	467
Övrigt	128
Summa	178 590
Skulder
Skulder till kreditinstitut	980
In- och upplåning från allmänheten	51 556
varav hushåll	17 434
varav företag	34 122
Försäkringsskulder	3
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	9 586
Avsättningar	195
Övrigt	1 401
Summa	63 721

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 2022		Andra tillgångar som
mkr	Finland	innehas för försäljning	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	14		14
Övrig utlåning till centralbanker	28 015		28 015
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Utlåning till övriga kreditinstitut	5		5
Utlåning till allmänheten	153 506	310	153 816
varav hushåll	43 922		43 922
varav företag	109 584	310	109 894
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar	3		3
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	9 145		9 145
Immateriella tillgångar	123		123
Fastigheter och inventarier	407		407
Övrigt	388		388
Summa	191 606	310	191 916
Skulder
Skulder till kreditinstitut	679		679
In- och upplåning från allmänheten	57 361		57 361
varav hushåll	20 297		20 297
varav företag	37 064		37 064
Försäkringsskulder	3		3
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	9 145		9 145
Avsättningar	210		210
Övrigt	1 540		1 540
Summa	68 938		68 938

I omräkningsreserven ingår ett belopp uppgående till ackumulerat 1 022 mkr (1 064) hänförligt till omräkning av tillgångar och skulder som innehas till försäljning i Finland, se Förändring i eget

kapital Koncernen.

Process för avyttring av Finland pågår. Finland har tidigare utgjort eget rörelsesegment.

Värdering av respektive avyttringsgrupp till det lägsta av verkligt värde, efter avdrag for försäljningskostnader, och redovisat värde har ej föranlett någon nedskrivning.

Tillgångar och skulder i bankens verksamhet i

Finland utgör tillgångar och skulder som inne-

has för försäljning i enlighet med IFRS 5, vilka är

hänförliga till två olika avyttringsgrupper. Under

andra kvartalet 2023 undertecknades avtal om

att sälja de delar i den finska verksamheten som

omfattar privatkunder inklusive kapitalförvalt-

ning- och placeringstjänsterna, små och medel-

stora företag samt livförsäkringsrörelsen. Denna

affär beräknas vara slutförd under det andra

halvåret 2024.

Följande enheter i Finland ingår i avyttrings-

grupperna och i den avvecklade verksamheten:

• Handelsbanken AB (publ) filial i Finland

• Handelsbanken Asuntoluottopankki

Stads hypotek AB (publ) filial i Finland

• Handelsbanken Liv Försäkrings AB i Finland

• Handelsbanken Liv Försäkrings AB filial

i Finland .

K14 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

155

Intäkter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet

Danmark och Finland
mkr	2023	2022
Räntenetto	2 368	3 434
Provisionsnetto	406	1 096
Nettoresultat av finansiella transaktioner	29	-12
Försäkringsnetto	17	13
Övriga intäkter	9	68
Summa intäkter	2 829	4 600
Personalkostnader	-841	-1 681
Övriga kostnader	-464	-1 543
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	0	-2
Summa kostnader	-1 306	-3 226
Kreditförluster, netto	41	29
Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	-1	2
Riskskatt och resolutionsavgift	-97	-160
Årets resultat hänförligt till Danmark och Finland före skatt	1 467	1 245
Skatter	-200	-617
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet inkl tillkommande kostnader efter skatt	1 267	629
Övriga kostnader hänförliga till avvecklad verksamhet	-73	-27
Skatter	15	6
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet inkl tillkommande kostnader efter skatt	1 209	608
Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet
Realisationsresultat före skatt		235
Skatter		-561
Realisationsresultat efter skatt		-326
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt	1 209	280
Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter 3 :
Intäkter	100	-287
Kostnader	-101	-202

Danmark
mkr	2022
Räntenetto	1 712
Provisionsnetto	701
Nettoresultat av finansiella transaktioner	-49
Försäkringsnetto	1
Övriga intäkter	49
Summa intäkter	2 413
Personalkostnader	-1 035
Övriga kostnader	-768
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
Summa kostnader	-1 803
Kreditförluster, netto	38
Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	2
Riskskatt och resolutionsavgift	-58
Årets resultat hänförligt till Danmark före skatt	593
Skatter	-57
Årets resultat hänförligt till Danmark efter skatt	536
Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet före skatt
Realisationsresultat före skatt	235
Skatter	-561
Realisationsresultat efter skatt	-326
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt	210
Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter 3 :
Intäkter	-176
Kostnader	-89

Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till följd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka hänförs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader.

Skattekostnaden avseende 2022 påverkas negativt av en ej avdragsgill upplösning av goodwill, vilken redovisas i realisationsresultatet.

Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande

verksamhet, vilka således är eliminerade i redovisningen. Exempelvis är all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utlåning till allmän-

heten i Danmark och Finland är således finansierad genom intern upplåning från Group Treasury. Räntekostnader hänförliga till intern upplåning är eliminerade i redovisningen och ingår därmed

inte i räntenettot ovan. Från och med 1 januari 2023 tillämpar banken en ny metod för eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och

Group Treasury och presenterar därmed interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Jämförelsesiffrorna är ej omräknade.

K14 Forts

NOTER | kONcERNEN

156

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Finland
mkr	2023	2022
Räntenetto	2 368	1 722
Provisionsnetto	406	396
Nettoresultat av finansiella transaktioner	29	37
Försäkringsnetto	17	12
Övriga intäkter	9	19
Summa intäkter	2 829	2 186
Personalkostnader	-841	-647
Övriga kostnader	-464	-775
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar		-2
Summa kostnader	-1 306	-1 423
Kreditförluster, netto	41	-10
Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	-1	0
Riskskatt och resolutionsavgift	-97	-102
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet före skatt	1 467	652
Skatter	-200	-560
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt	1 267	91
Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter 1 :
Intäkter	100	-111
Kostnader	-101	-113

Provisionsintäkter per produkt avvecklad verksamhet

Provisionsintäkter per produkt	2023	2022
mkr	Finland	Danmark	Finland
Courtage och övriga värdepappersprovisioner	9	41	8
Fonder	7	147	8
Depå och övrig kapitalförvaltning	41	148	44
Rådgivning		22
Försäkringar	77	22	74
Betalningar	213	205	203
Ut- och inlåning	85	55	79
Garantier	19	65	20
Övrigt	11	64	13
Summa provisionsintäkter	463	768	448

Personalkostnader avvecklad verksamhet

Danmark och Finland
mkr	2023	2022
Löner och arvoden	-636	-1 273
Socialavgifter	-22	-132
Pensionskostnader	-104	-135
Avsättning till resultatandelssystem		-16
Andra personalkostnader	-79	-125
Summa	-841	-1 681

Medelantal anställda		2023			2022
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Danmark				546	277	269
Finland	533	249	284	530	242	288
Summa	533	249	284	1 076	519	557

Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande

heten i Finland är således finansierad genom intern upplåning från Group Treasury. Räntekostnader hänförliga till intern upplåning är eliminerade i redovisningen och ingår därmed inte i räntenettot

ovan. Från och med 1 januari 2023 tillämpar banken en ny metod för eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och Group Treasury och

presenterar därmed interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Jämförelsesiffrorna är ej omräknade.

Årets siffror avser endast Finland då verksamheten i Danmark såldes under fjärde kvartalet 2022.

Varav 5,5 mkr (6,0) till ledande befattningshavare (verkställande direktör och styrelse i dotterbolag ).

Kassaflödesanalys avvecklad verksamhet

Finland
mkr	2023	2022
Kassaflöde från löpande verksamhet	4 611	-123 159
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-8	-11
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet	4 604	-123 171

K14 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

157

K15 Övrig utlåning till centralbanker

mkr	2023	2022
Övrig utlåning till centralbanker i svenska kronor
Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta	6 282	4 604
Summa	6 282	4 604
Reservering för förväntade kreditförluster
Summa övrig utlåning till centralbanker	6 282	4 604
Medelvolymer
mkr	2023	2022
Övrig utlåning till centralbanker i svenska kronor
Övrig utlåning till centralbanker i utländsk valuta	6 196	5 579
Summa	6 196	5 579

K16 Utlåning till övriga kreditinstitut

mkr	2023	2022
Utlåning i svenska kronor
Banker	263	379
Övriga kreditinstitut	-1	103
Summa	261	482
Utlåning i utländsk valuta
Banker	16 910	6 002
Övriga kreditinstitut	2 126	2 929
Summa	19 035	8 931
Reservering för förväntade kreditförluster	-2	-2
Summa utlåning till övriga kreditinstitut	19 294	9 411
varav omvända repor	9 623

Medelvolymer
mkr	2023	2022
Utlåning till övriga kreditinstitut i svenska kronor	1 212	2 317
Utlåning till övriga kreditinstitut i utländsk valuta	42 394	36 637
Summa	43 607	38 954
varav omvända repor	16 812	14 433

K17 Utlåning till allmänheten

mkr 2023 2022

Utlåning i svenska kronor

Hushåll 974 473 984 397

Företag 599 233 601 605

Riksgälden 6 748 1 566

Summa 1 580 454 1 587 568

Utlåning i utländsk valuta

Hushåll 250 008 257 706

Företag 463 345 472 559

Summa 713 353 730 265

Reservering för förväntade kreditförluster -2 000 -2 015

Summa utlåning till allmänheten 2 291 808 2 315 818

varav omvända repor 17 404 12 917

Medelvolymer, exkl Riksgälden

mkr 2023 2022

Utlåning till allmänheten i svenska kronor 1 597 310 1 555 159

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 738 482 708 177

Summa 2 335 792 2 263 336

varav omvända repor 23 110 21 300

NOTER | kONcERNEN

158

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K18 Räntebärande värdepapper

		2023			2022
	Redovisat	Verkligt	Nominellt	Redovisat	Verkligt	Nominellt
mkr	värde	värde	värde	värde	värde	värde
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	199 128	199 128	197 474	132 778	132 778	133 726
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	50 087	50 087	36 442	32 697	32 697	30 898
Summa	249 215	249 215	233 916	165 475	165 475	164 624

Räntebärande värdepapper fördelade på emittent		2023			2022
	Redovisat	Verkligt	Nominellt	Redovisat	Verkligt	Nominellt
mkr	värde	värde	värde	värde	värde	värde
Stat	199 128	199 128	197 474	132 778	132 778	133 726
Kreditinstitut	9 733	9 733	7 856	8 864	8 864	7 655
Bostadsinstitut	34 378	34 378	24 446	17 464	17 464	18 041
Övrigt	5 975	5 975	4 141	6 369	6 369	5 202
Summa	249 215	249 215	233 916	165 475	165 474	164 624

Räntebärande värdepapper som är föremål för nedskrivningsprövning
mkr	2023	2022
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m		200
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	12 709	9 882
Summa	12 709	10 082
Reservering för förväntade kreditförluster redovisad i verkligt värdereserven i eget kapital	-2	-2

Medelvolymer
mkr	2023	2022
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	258 785	137 114
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	55 713	45 820
Summa	314 497	182 934

K19 Aktier och andelar

mkr	2023	2022
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	11 615	12 269
Verkligt värde via övrigt totalresultat	601	544
Summa aktier och andelar	12 216	12 813
Innehav klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat
mkr	2023	2022
Visa Inc	330	274
VIPPS A/S	60	57
Övriga innehav	211	213
Summa	601	544

Handelsbanken klassificerar ovanstående aktieinnehav till verkligt värde via övrigt totalresultat då dessa inte innehas i handelssyfte. Utdelningarna på dessa aktier uppgår till 3 mkr (17) och redo-

visas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Under året har Banken avyttrat innehav i en bostadsrättsförening om totalt 0 mkr (32). Skälet till avyttringen var kontorsnedläggning.

För information om orealiserat och realiserat resultat för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat se Förändring av eget kapital Koncernen.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

159

	K20 Andelar i intresseföretag och joint ventures
Handelsbanken har inga enskilda väsentliga innehav i intresseföretag eller joint ventures. Det finns vissa företag som anses strategiska för bankverksamheten i koncernen då de utför stödjande

verksamheter, såsom exempelvis betalningstjänster. Samtliga innehav är onoterade.

Andelar i intresseföretag och joint ventures
mkr	2023	2022
Redovisat värde vid årets början	561	478
Andel av årets resultat	89	-13
Skatt	-37	-13
Aktieägartillskott	53	123
Utdelning	-8	-14
Redovisat värde vid årets slut	657	561

Resultat från intresseföretag och joint ventures
mkr	2023	2022
Årets resultat	51	-13
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat	51	-13

	Organistions-				Redovisat värde, mkr
Intresseföretag	nummer	Säte	Antal aktier	Röstandel, %	2023	2022
Bankomat AB	556817-9716	Stockholm	150	20,00	96	95
BGC Holding AB	556607-0933	Stockholm	25 542	25,54	428	327
Dyson Group plc	00163096	Sheffield	74 333 672	24,01	8	17
Finansiell ID-teknik BID AB	556630-4928	Stockholm	12 735	28,30	25	21
Getswish AB	556913-7382	Stockholm	10 000	20,00	23	21
USE Intressenter AB	559161-9464	Stockholm	2 448	24,48	0	0
Summa					581	481

	Organistions-				Redovisat värde, mkr
Joint ventures	nummer	Säte	Antal aktier	Röstandel, %	2023	2022
P27 Nordic Payments Platform AB	559198-9610	Stockholm	10 000	16,67	71	55
Invidem AB	559210-0779	Stockholm	10 000	16,67		23
Tibern AB	559384-3542	Stockholm	4 000	14,29	5	3
Summa					76	80

K21 Tillgångar där kunden står värde förändringsrisken

mkr	2023	2022
Fondförsäkringstillgångar	230 905	201 119
Aktier	13 067	10 766
Övriga tillgångar	921	1 081
Summa	244 893	212 966

NOTER | kONcERNEN

160

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K22 Derivatinstrument

	Nominellt belopp/löptid			Nominellt belopp		Positiva marknadsvärden		Negativa marknadsvärden
		mer än 1 år
mkr	upp till 1 år	upp till 5 år	mer än 5 år	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Derivat för handel
Ränterelaterade kontrakt
Optioner	3 278	25 721	6 187	35 186	24 799	262	403	393	351
FRA/terminer	377 929	20 062		397 991	681 455	255	928	237	1 181
Swappar	440 212	1 038 358	245 746	1 724 316	2 210 708	35 286	62 139	34 844	61 594
Valutarelaterade kontrakt
Optioner	24 061	1 615	17	25 693	35 136	158	292	237	249
Terminer	56 603	5 712	55	62 370	94 033	1 196	1 418	1 146	1 112
Swappar	487 289	41 221	797	529 307	701 630	8 006	9 146	17 177	12 780
Aktierelaterade kontrakt
Optioner	4 470	380	32	4 882	2 053	194	182	114	95
Terminer	215			215	184	5	6	2	5
Swappar	4 754	1 208		5 962	8 262	101	185	306	663
Råvarurelaterade kontrakt
Optioner			17	17	25	6	2	23	27
Terminer	180			180	367	6	32	18	52
Kreditrelaterade kontrakt
Swappar	463	2 606		3 069	3 908	193	68	82	90
Summa	1 399 454	1 136 883	252 851	2 789 188	3 762 560	45 668	74 801	54 579	78 199
Derivat för marknadsvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Optioner	41			41	364	1	7
Swappar	120 789	450 446	124 396	695 631	576 034	17 227	16 888	16 007	27 349
Valutarelaterade kontrakt
Swappar		983		983	1 636	25	77
Summa	120 830	451 429	124 396	696 655	578 034	17 253	16 972	16 007	27 349
Derivat för kassaflödessäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar	66 828	70 621	9 758	147 207	248 157	3 029	4 499	2 228	4 865
Valutarelaterade kontrakt
Swappar	99 027	176 613	45 950	321 590	314 842	16 381	21 101	6 649	1 185
Summa	165 855	247 234	55 708	468 797	562 999	19 410	25 600	8 877	6 050
Summa derivatinstrument	1 686 139	1 835 546	432 955	3 954 640	4 903 593	82 331	117 373	79 463	111 598
Varav börshandlade derivat				70 400	201 815	148	260	419	274
Varav OTC-derivat clearade via CCP				2 661 973	3 315 242	52 627	82 375	45 845	83 957
Varav OTC-derivat ej clearade via CCP				1 222 267	1 386 536	29 556	34 738	33 199	27 367
Kvittade belopp totalt				-2 310 691	-2 826 362	-52 221	-81 112	-45 225	-82 558
Nettobelopp				1 643 949	2 077 231	30 110	36 261	34 238	29 040
Valutafördelning av marknadsvärden
SEK						39 951	-231 111	371 486	74 796
USD						-25 673	187 752	-350 125	-244 777
EUR						163 098	282 564	-13 839	211 143
Övriga						-95 045	-121 832	71 941	70 436
Summa						82 331	117 373	79 463	111 598

I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp består av det kvittade marknadsvärdet och tillhörande nominella belopp på kontrakt för vilka det finns en legal rätt och avsikt att reglera

avtalade kassaflöden netto (däribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansräkningen per motpart och valuta.

Positiva skillnader mellan det värde som räknats fram med en värderingsmodell vid det första redovisningstillfället och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras över derivatets löptid.

Vid årsskiftet uppgick sådana ännu ej resultatförda dag 1-resultat till 472 mkr (447).

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

161

Säkringsinstrument i kassaflödessäkring		2023			2022
mkr	Upp till 1 år	1–5 år	Över 5 år	Upp till 1 år	1–5 år	Över 5 år
Ränterisk
Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta
Nominellt belopp	13 568	17 253	8 645	32 599	27 759	11 499
Genomsnittlig fast ränta %	0,38	0,64	0,67	0,49	0,47	0,76
Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta
Nominellt belopp	53 260	53 368	1 113	78 405	84 438	13 458
Genomsnittlig fast ränta %	1,89	1,73	1,54	1,53	1,52	2,12
Valutakursrisk
Valutarelaterade derivat EUR/SEK
Nominellt belopp	16 075	42 777	12 048	12 891	40 323	12 052
Genomsnittlig valutakurs EUR/SEK	0,0971	0,0926	0,0928	0,1054	0,0964	0,0928
Valutarelaterade derivat EUR/NOK
Nominellt belopp	5 146	57 144	29 127	21 271	33 098	45 105
Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK	0,1049	0,0962	0,0834	0,1045	0,1021	0,0975
Valutarelaterade derivat GBP/SEK
Nominellt belopp				7 669
Genomsnittlig valutakurs GBP/SEK				0,0907
Valutarelaterade derivat USD/GBP
Nominellt belopp		989		7 560		1 000
Genomsnittlig valutakurs USD/GBP		1,3157		1,2930		1,3157
Valutarelaterade derivat USD/NOK
Nominellt belopp	2 066	40 077		14 163	26 897
Genomsnittlig valutakurs USD/NOK	0,0509	0,0958		0,1083	0,1114
Valutarelaterade derivat USD/SEK
Nominellt belopp	75 356	14 514	4 775	60 393	8 421	4 872
Genomsnittlig valutakurs USD/SEK	0,0880	0,0782	0,1105	0,1000	0,1068	0,1105
Valutarelaterade derivat AUD/USD
Nominellt belopp				6 602
Genomsnittlig valutakurs AUD/USD				1,3770
Valutarelaterade derivat AUD/EUR
Nominellt belopp		13 016
Genomsnittlig valutakurs AUD/EUR		1,5415
Valutarelaterade derivat övriga valutapar
Nominellt belopp	384	8 096			12 524
Summa	165 855	247 234	55 708	241 553	233 460	87 986

Koncernens övergripande mål för riskhantering

och säkringsredovisning är att säkra risken för

variationer i framtida kassaflöden respektive

verkliga värden hänförliga till ut- och upplåning

med avseende på förändringar i räntor och

valuta kurser. För att uppnå detta använder kon-

cernen derivat. Säkringsredovisning tillämpas

för att koncernens riskhanteringsstrategi ska

avspeglas i de finansiella rapporterna. För infor-

mation om koncernens hantering av marknads-

risker, se not K2. Nedan beskrivs koncernens

säkringsstrategier samt de olika typer av säk-

ringsredovisning som tillämpas uppdelat per

riskkategori. För en beskrivning av redovisnings-

principerna för säkringsredovisning, se not K1.

KASSAFLÖDESSÄKRING

Ränterisk i ut- och upplåning till rörlig ränta

Syftet med denna säkringsstrategi är att minska

osäkerheten i framtida in- och utbetalningar av

räntor till följd av förändringar i rörliga räntor,

och istället erhålla respektive betala en fast ränta

som är känd vid ingången av säkringen. Den

säkrade posten utgörs av mycket sannolika

framtida in- och utbetalningar avseende ränte-

rörlig utlåning till allmänheten respektive emitte-

rade värdepapper med rörlig ränta. Den säkrade

risken definieras som en rörlig referensränta i

r espektive valuta, vilken utgör en observerbar

komponent i räntan. Säkringsinstrumenten

utgörs av ränteswappar, i vilka fast ränta erhålls

och rörlig ränta betalas respektive fast ränta

betalas och rörlig ränta erhålls .

Valutakursrisk i upplåning

Säkringsstrategin syftar till att minska osäker-

heten i framtida räntebetalningar till följd av för-

ändringar i valutakurser och istället betala en

ränta i den funktionella valutan, som är känd vid

tidpunkten för ingången av säkringen. Den säk-

rade posten utgörs av mycket sannolika framtida

räntebetalningar och återbetalningar av nominella

belopp hänförliga till emitterade värde papper i en

annan valuta än den funktionella valutan. Den

säkrade risken utgörs av risken för förändringar i

dessa framtida betalningar till följd av föränd-

ringar i valutakurser mellan upp låningsvalutan

och den funktionella valutan. Säkringsinstrumen-

ten utgörs av valutarelaterade derivat.

Valutakursrisk i internlån till eller från

utlandsverksamhet

Intentionen med denna säkringsstrategi är att

minska risken för volatilitet hänförlig till valuta-

kursrörelser avseende ett internlån, till eller från

en utlandsverksamhet. Den säkrade posten

utgörs av det nominella beloppet avseende ett

internlån mellan koncernens finansavdelning

och en utländsk verksamhet, utgiven i den funk-

tionella valutan för den utländska verksamheten.

Den säkrade risken utgörs av risken för föränd-

ringar i kassaflöden hänförliga till räntebetal-

ningar samt återbetalningar av nominellt belopp,

till följd av skillnader i valutakurser mellan intern-

lånets valuta och moderbolagets funktionella

valuta, svenska kronor. Säkringsinstrumenten

utgörs av valutarelaterade derivat.

Effektivitetsmätning

Effektiviteten testas vid ingången av säkrings-

relationen samt löpande kvartalsvis. Säkringarnas

effektivitet testas såväl prospektivt som retro-

spektivt. Prospektivt genom att skifta ränte- och

diskonteringskurvor. Retrospektivt, i de fall villko-

ren avseende den säkrade risken och säkrings-

instrumentet inte överensstämmer fullständigt,

genom regressionsanalys. Med fullständigt

menas att kassaflöden och diskonteringsfaktorer

i var tid är identiska. Vid mätning av effekti vitet

representeras den säkrade risken av ett så kallat

hypotetiskt derivat (PEH), vilket ska matcha de

kritiska villkoren i den säkrade posten. Det verk-

liga värdet avseende det hypotetiska derivatet

(PEH) är noll vid ingången av säkringsrelationen.

Vid effektivitetsmätning jämförs förändringen

i verkligt värde avseende det hypotetiska derivatet

(PEH) med derivatets förändring i verkligt värde.

Kriterier vid effektivitetsmätning

För att kvalificera för säkringsredovisning ska

kvoten mellan förändringen i verkligt värde av-

seende den säkrade risken i den säkrade posten,

vilken representeras av det hypotetiska deri-

vatet (PEH), och derivatet vara inom intervallet

80–125%. I de fall detta kontrolleras genom

regressionsanalys ska följande kriterier vara

uppfyllda för att bestämma ett effektivt

säkringsförhållande:

• Linjens lutning ska vara inom intervallet

0,8 <b <1,25 och

• R2 ska vara > 0,96 .

K23 Säkringsredovisning

NOTER | kONcERNEN

162

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K23 Forts

Säkringsinstrument samt ineffektivitet		Redovisat värde		Förändring i	Värdeförändring
i kassaflödessäkring 2023	Nominellt	säkringsinstrument		verkligt värde	avseende säkrings-		Omklassificerat
	belopp			som använts	instrumenten	Ineffektivitet	från säkrings-
	säkrings-			för att beräkna	som redovisas i	som redovisas i	reserven till
mkr	instrument	Tillgångar	Skulder	ineffektivitet	övrigt totalresultat	resultaträkningen
Ränterisk
Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta	39 466	2 600	1	-1 928	-2 014	86
Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta	107 741	429	2 227	3 499	3 499		226
Valutakursrisk
Valutarelaterade derivat EUR/SEK	70 900	3 011	310	-158	-157	-1
Valutarelaterade derivat EUR/NOK	91 417	8 286	608	-370	-372	2
Valutarelaterade derivat GBP/SEK				2	2
Valutarelaterade derivat USD/GBP	989	30		7	7
Valutarelaterade derivat USD/NOK	42 143	3 133	1 048	-22	-19	-3
Valutarelaterade derivat USD/SEK	94 645	1 322	3 951	-103	-103	0
Valutarelaterade derivat AUD/USD				7	7		-1
Valutarelaterade derivat övriga valutapar	21 496	599	732	15	16	-1	27
Summa	468 797	19 410	8 877	949	866	83	252

Säkringsinstrument samt ineffektivitet		Redovisat värde		Förändring i	Värdeförändring
i kassaflödessäkring 2022	Nominellt	säkringsinstrument		verkligt värde	avseende säkrings-		Omklassificerat
	belopp			som använts	instrumenten	Ineffektivitet	från säkrings-
	säkrings-			för att beräkna	som redovisas i	som redovisas i	reserven till
mkr	instrument	Tillgångar	Skulder	ineffektivitet	övrigt totalresultat	resultaträkningen
Ränterisk
Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta	71 857	4 428	11	4 921	4 975	-54
Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta	176 300	71	4 854	-8 646	-8 643	-3	154
Valutakursrisk
Valutarelaterade derivat EUR/SEK	65 266	5 161		307	307
Valutarelaterade derivat EUR/DKK				-3	-3
Valutarelaterade derivat EUR/GBP				20	20
Valutarelaterade derivat EUR/NOK	99 475	5 744	246	347	347	0
Valutarelaterade derivat GBP/SEK	7 669	1 027		18	18
Valutarelaterade derivat USD/DKK				70	70	0
Valutarelaterade derivat USD/GBP	8 560	633		19	19
Valutarelaterade derivat USD/NOK	41 060	3 432		16	12	4
Valutarelaterade derivat USD/SEK	73 686	4 728	281	366	364	2
Valutarelaterade derivat AUD/USD	6 602		442	-56	-56		2
Valutarelaterade derivat övriga valutapar	12 524	376	216	90	90	0	4
Summa	562 999	25 600	6 050	-2 531	-2 480	-51	160

Vid analys utifrån ett säkringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i säkringsrelationerna.

De imputerade derivatbenen är inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan.

Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen.

Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Omklassificerat till resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassaflödessäkring som är avslutad i förtid.

Säkrade poster i kassaflödessäkring		2023			2022
			Belopp som kvarstår			Belopp som kvarstår
	Förändring		i säkringsreserven	Förändring		i säkringsreserven
	i värde som		från säkrings-	i värde som		från säkrings-
	använts för		förhållanden där	använts för		förhållanden där
	att beräkna	Säkrings-	säkringsredovisning	att beräkna	Säkrings-	säkringsredovisning
mkr	ineffektivitet	reserv	inte längre tillämpas	ineffektivitet	reserv	inte längre tillämpas
Ränterisk
Emitterade värdepapper till rörlig ränta	2 014	2 351		-4 975	4 370
Utlåning till allmänheten till rörlig ränta	-3 499	-2 043	771	8 643	-5 323	1 000
Valutakursrisk
Emitterade värdepapper EUR samt internlån GBP och NOK	529	-432		-671	-31
Emitterade värdepapper USD samt internlån EUR, GBP och NOK	115	317	68	-464	455	89
Emitterade värdepapper samt internlån övriga valutor	-25	35	-2	-53	142	3
Summa	-866	228	837	2 480	-387	1 092

Ineffektivitet

Ineffektiviteten beräknas genom att jämföra

förändringen i verkligt värde avseende den

säkrade risken i den säkrade posten, vilken

representeras av det hypotetiska derivatet

(PEH), med derivatets förändring i verkligt värde.

Ineffektivitet föreligger om derivatets förändring

i verkligt värde överstiger värdeförändringen för

det hypotetiska derivatet (PEH) i absoluta belopp.

De huvudsakliga förklaringarna till ineffekti-

vitet i dessa säkringsrelationer är skillnader i

marknadsräntor och valutakurser mellan tid-

punkten för ingången av säkringsrelationen och

affärstidpunkten för derivatet. Ineffektiviteten

förklaras också av förändringar i verkligt värde

hänförligt till vissa räntekomponenter i derivatet

som inte ingår i den säkrade risken.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

163

K23 Forts

Säkringsinstrument i säkring av verkligt värde		2023			2022
mkr	Upp till 1 år	1–5 år	Över 5 år	Upp till 1 år	1–5 år	Över 5 år
Ränterisk
Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta
Nominellt belopp	56 277	374 593	93 942	23 501	225 252	93 086
Genomsnittlig fast ränta %	2,00	2,53	2,47	1,34	1,82	1,37
Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta
Nominellt belopp		983		633		1 003
Genomsnittlig fast ränta %		3,69		3,26		3,69
Summa	56 277	375 576	93 942	24 134	225 252	94 089

Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2023	Nominellt	Redovisat värde		Förändring i verkligt värde	Ineffektivitet
	belopp	säkringsinstrument		som använts för att	som redovisas
mkr	säkringsinstrument	Tillgångar	Skulder	beräkna ineffektivitet
Ränterisk
Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta	524 812	7 127	15 971	17 711	155
Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta	983	25		54	7
Summa	525 795	7 152	15 971	17 765	162
Portföljsäkring av verkligt värde
Ränterisk
Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta	170 819	10 100	36	-7 034	-80
Ränteoptioner (cap)	41	1		-5	0
Summa	170 860	10 101	36	-7 039	-80

SÄKRING AV VERKLIGT VÄRDE

Ränterisk i ut- och upplåning till fast ränta

Syftet med denna säkringsstrategi är att minska

risken för förändringar i verkligt värde avseende

ut- och upplåning till fast ränta, till följd av föränd-

ringar i marknadsräntor. Den säkrade risken defi-

nieras som referensräntan i respektive valuta,

vilken utgör en observerbar komponent i räntan.

De säkrade posterna utgörs av utlåning till all-

mänheten till fast ränta och emitterade värde-

papper till fast ränta. Säkringsinstrumenten

utgörs av ränteswappar, i vilka fast ränta beta-

las och rörlig ränta erhålls respektive ränte-

swappar i vilka fast ränta erhålls och rörlig ränta

betalas.

Effektivitetsmätning

Säkringarnas effektivitet mäts genom att jäm-

föra förändringen i verkligt värde avseende den

säkrade risken i ut- och upplåning med ränte-

swapparnas värdeförändring. Effektivitets-

mätningen utförs såväl prospektivt som retro-

spektivt. Prospektivt genom att skifta ränte- och

diskonteringskurvor och retrospektivt tillämpas

regressionsanalys. Effektiviteten testas vid

ingången av säkringsrelationen samt löpande

kvartalsvis. De kriterier som ska vara uppfyllda

för att kvalificera för säkringsredovisning är

desamma som beskrivs ovan i avsnittet om

kassa flödessäkring.

Ineffektivitet

Ineffektivitet beräknas genom att jämföra för-

ändringen i verkligt värde för ränteswappen

med verkligt värde för den säkrade risken i ut-

respek tive upplåning från ingången av säkringen

till periodens utgång.

Den huvudsakliga förklaringen till ineffektivitet

i dessa säkringsrelationer är förändringar i verk-

ligt värde med avseende på den rörliga räntan i

ränteswappen, vilken ej motsvaras av en värde -

förändring avseende den säkrade risken i ut-

eller upplåningen.

PORTFÖLJSÄKRING AV VERKLIGT VÄRDE

MED AVSEENDE PÅ RÄNTERISK

Ränterisk i utlåningsportföljer till fast ränta

Säkringsstrategin syftar till att minska risken för

förändringar i verkligt värde avseende utlånings-

portföljer till fast ränta, till följd av förändringar i

marknadsräntor. Den säkrade risken definieras

som förändringar i verkligt värde avseende en del

av en utlåningsportfölj till fast ränta, med avse-

ende på förändringar i en r eferensränta i respek-

tive valuta. Den säkrade posten utgörs av ett

belopp i valuta som är bestämt utifrån en utlå-

ningsportfölj till fast ränta. Utlåningsportföljen

delas in i ränteomsättningsperioder. Det säkrade

beloppet fastställs baserat på den ränterisk som

banken önskar säkra i de utvalda ränteomsätt-

ningsperioderna. Säkringsinstrumenten utgörs

av ränteswappar, i vilka rörlig ränta erhålls och

fast ränta betalas. Ett eller flera säkringsinstrument

definieras i respektive ränteomsättningsperiod.

För en beskrivning av effektivitetsmätning och

ineffektivitet hänvisas till avsnittet om Säkring av

verkligt värde ovan.

NOTER | kONcERNEN

164

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K23 Forts

Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2022

mkr

Nominellt

belopp

säkringsinstrument

Redovisat värde

säkringsinstrument

Förändring i verkligt värde

som använts för att

beräkna ineffektivitet

Ineffektivitet

som redovisas

i resultaträkningenTillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 341 839 79 27 337 -26 463 -80

Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 1 636 77 -171 -4

Summa 343 475 156 27 337 -26 634 -84

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 234 195 16 809 12 14 762 55

Ränteoptioner (cap) 364 7 9

Summa 234 559 16 816 12 14 771 55

Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen.

Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2023

mkr

Redovisat värde säkrad post

Ackumulerad justering till verkligt

värde som ingår i det redovisade värdet

för den säkrade posten

Förändring i värde som använts

för att beräkna ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 508 810 -11 412 -17 603

Summa 508 810 -11 412 -17 603

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Utlåning till allmänheten till fast ränta -9 657 -9 657 6 954

Räntetak i utlåning till rörlig ränta -1 -1 5

Summa -9 658 -9 658 6 959

Den underliggande utlåningsportföljens nominella volym uppgick per 2023-12-31 till 170 867 mkr (234 547).

Det finns inget upplupet belopp för justeringar av säkring av verkligt värde som kvarstår i balansräkningen för säkrade poster som inte längre justeras för förändringar i verkligt värde varken i år eller

föregående år.

Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2022

mkr

Redovisat värde säkrad post

Ackumulerad justering till verkligt

värde som ingår i det redovisade värdet

för den säkrade posten

Förändring i värde som använts

för att beräkna ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 314 575 -29 127 26 550

Summa 314 575 -29 127 26 550

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Utlåning till allmänheten till fast ränta -16 610 -16 610 -14 707

Räntetak i utlåning till rörlig ränta -6 -6 -9

Summa -16 616 -16 616 -14 716

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

165

Derivatinstrument kvittas i balansräkningen

när det återspeglar bankens förväntade kassa-

flöden vid regleringen av två eller flera avtal.

Återköpsavtal och omvända återköpsavtal mot

centrala clearingmotparter kvittas i balansräk-

ningen när det återspeglar bankens förväntade

kassaflöden vid regleringen av två eller flera avtal.

Det inträffar när banken har både en avtalsmäs-

sig rätt och avsikt att reglera avtalade kassa-

flöden netto. I det kvittade beloppet för derivat-

tillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om

11 268 mkr (11 346) vilka härrör från balansräk-

ningsposten In- och upplåning från allmänheten.

I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår

kvittade kontantsäkerheter om 4 272 mkr

(12 791) vilka härrör från balansräkningsposten

Utlåning till allmänheten.

Den kvarvarande motpartsrisken i derivat

reduceras genom avtal om nettning vid betal-

ningsinställelse, det vill säga nettning av positiva

och negativa värden i alla derivattransaktioner

med en och samma motpart i en konkurssitua-

tion. Banken har som policy att teckna nett-

ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings-

avtalen kompletteras med avtal om ställande av

säkerheter för nettoexponeringen. I huvudsak

används kontanter som säkerhet, men även

statspapper förekommer. Säkerheter för åter-

köpsavtal samt in- och utlåning av värdepapper

utgår i regel i form av kontanter eller andra

värde papper.

K24 Kvittning av finansiella instrument

2023		Återköpsavtal
		samt utlåning av
mkr	Derivat	värdepapper	Totalt
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp	82 331	32 141	114 472
Kvittade belopp	-52 221	-4 628	-56 849
Redovisat värde i balansräkningen	30 110	27 513	57 623
Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	-7 781		-7 781
Mottagna finansiella säkerheter	-18 880	-27 513	-46 393
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	-26 661	-27 513	-54 174
Nettobelopp	3 449		3 449
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp	79 463	4 631	84 094
Kvittade belopp	-45 225	-4 628	-49 853
Redovisat värde i balansräkningen	34 238	3	34 241
Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	-7 781		-7 781
Ställda finansiella säkerheter	-17 305	-3	-17 308
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	-25 086	-3	-25 089
Nettobelopp	9 152		9 152

2022		Återköpsavtal
		samt utlåning av
mkr	Derivat	värdepapper	Totalt
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp	117 373	21 903	139 276
Kvittade belopp	-81 112	-8 320	-89 432
Redovisat värde i balansräkningen	36 261	13 583	49 844
Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	-11 031		-11 031
Mottagna finansiella säkerheter	-21 972	-13 568	-35 540
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	-33 003	-13 568	-46 571
Nettobelopp	3 258	15	3 273
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp	111 598	8 325	119 923
Kvittade belopp	-82 558	-8 320	-90 878
Redovisat värde i balansräkningen	29 040	5	29 045
Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	-11 031		-11 031
Ställda finansiella säkerheter	-5 897	-5	-5 902
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	-16 928	-5	-16 933
Nettobelopp	12 112		12 112

NOTER | kONcERNEN

166

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K25 Immateriella tillgångar

2023		Varumärken och	Kund -	Internt utvecklad		Totalt
mkr	Goodwill	andra rättigheter	kontrakt	programvara	Övrigt	2023
Anskaffningsvärde vid ingången av året	4 397	3	714	6 000	164	11 278
Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar				958	3	961
Avyttringar och utrangeringar				-496		-496
Valutaeffekt	-41		4	-9		-46
Anskaffningsvärde vid utgången av året	4 356	3	718	6 453	168	11 697
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året	0	0	-271	-2 507	-99	-2 877
Avyttringar och utrangeringar				496		496
Årets avskrivningar			-37	-681	-33	-751
Årets nedskrivningar				-1		-1
Valutaeffekt			-1	2		1
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året	0	0	-309	-2 691	-131	-3 132
Redovisat värde	4 356	3	409	3 762	37	8 567

Under året har utvecklingskostnader uppgående till 3 238 mkr (2 723) kostnadsförts.

2022		Varumärken och	Kund -	Internt utvecklad		Totalt
mkr	Goodwill	andra rättigheter	kontrakt	programvara	Övrigt	2022
Anskaffningsvärde vid ingången av året	4 375	196	671	5 605	164	11 011
Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar				703		703
Avyttringar och utrangeringar	-18	-206		-325		-549
Valutaeffekt	40	13	43	17		113
Anskaffningsvärde vid utgången av året	4 397	3	714	6 000	164	11 278
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året	-18	-193	-223	-2 209	-66	-2 709
Avyttringar och utrangeringar	18	206		325		549
Årets avskrivningar			-34	-594	-33	-661
Årets nedskrivningar				-21		-21
Valutaeffekt		-13	-14	-8		-35
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året	0	0	-271	-2 507	-99	-2 877
Redovisat värde	4 397	3	442	3 493	66	8 402

			Immateriella tillgångar med
	Goodwill		obestämbar nyttjandeperiod
mkr	2023	2022	2023	2022
Handelsbanken Sverige	3 331	3 331
Handelsbanken Storbritannien	183	180
Handelsbanken Norge	655	699
Handelsbanken Nederländerna	177	177
Handelsbanken Capital Markets	10	10	3	3
Summa	4 356	4 397	3	3

Nedskrivningsprövning av goodwill och

immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod

Goodwill och andra immateriella tillgångar med

obestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaff-

ningsvärdet med avdrag för eventuella nedskriv-

ningar. Nedskrivningsprövning sker årligen i

samband med bokslutet eller när det finns en

indikation på att tillgången kan ha minskat i värde.

Nedskrivningsprövning görs genom en beräkning

av tillgångens återvinningsvärde, det vill säga

det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga

värdet med avdrag för försäljningskostnader.

Så länge återvinningsvärdet överstiger redovisat

värde är nedskrivning inte befogad. Nedskriv-

ningar redovisas direkt i resultaträkningen.

Med hänsyn till att det inte är möjligt att sär-

skilja de kassaflöden som härrör från goodwill

från kassaflöden som härrör från andra tillgångar,

sker nedskrivningsprövningen på nivån kassa-

genererande enhet. En kassagenererande

enhet är den minsta grupp tillgångar som ger

upphov till inbetalningar som är oberoende av

inbetalningar från andra tillgångar eller tillgångs-

grupper. Goodwill följs upp på rörelsesegment-

nivå. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill

återförs inte.

Redovisad koncerngoodwill härrör till över-

vägande del från traditionell bankverksamhet på

Handelsbankens hemmamarknader. Goodwill

och immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod prövas för nedskrivning årligen

i samband med årsbokslutet. Vid nedskrivnings-

prövningen beräknas nyttjandevärdet för de

enheter till vilka goodwill fördelats ut genom dis-

kontering av estimerade framtida kassa flöden

samt slutvärde. I tabellen har goodwill fördelats

ut på rörelsesegment.

Estimerade framtida kassaflöden bygger

de första fem åren på prognoser för riskvägda

volymer, intäkter, kostnader samt kreditför-

luster. Prognoserna baseras främst på en intern

bedöm ning av den framtida intäkts- och kost-

nadsutvecklingen, konjunkturläge, förväntad

ränteutveckling samt förväntade effekter av

kommande regelverk. Efter den första femårs-

perioden görs en prognos baserad på ett anta-

gande om långsiktig tillväxttakt. Antagandet

om kassaflödestillväxt baseras på historisk real

BNP-utveckling samt Riksbankens långsiktiga

inflationsmål. Årets nedskrivningsprövning

bygger på ett antagande om en långsiktig till-

växttakt på 2% (2). Den totala prognosperio-

den är 20 år vilket motiveras av att banken har

för avsikt att bedriva verksamhet på hemma-

marknaderna långsiktigt. Som slutvärde

används det prognostiserade substansvärdet

för den prövade enheten. Estimerade kassa-

flöden har diskonterats med en ränta som

baseras på riskfri ränta samt riskjustering mot-

svarande marknadens genomsnittliga avkast-

ningskrav. Diskonteringsräntan uppgick vid

årets nedskrivningsprövning till 8,2% (7,6) efter

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

167

K26 Fastigheter och inventarier

Fastigheter och inventarier
mkr	2023	2022
Fastigheter	3 960	4 154
Inventarier	815	760
Egendom övertagen för skyddande av fordran	2
Summa	4 777	4 914
Fastigheter
mkr	2023	2022
Anskaffningsvärde vid ingången av året	1 753	1 775
Ny- och ombyggnation	91	145
Avyttringar och utrangeringar		-203
Valutaeffekt	0	36
Anskaffningsvärde vid utgången av året	1 844	1 753
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året	-551	-518
Årets avskrivningar enligt plan	-37	-32
Avyttringar och utrangeringar		2
Valutaeffekt	0	-3
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året	-588	-551
Redovisat värde	1 256	1 202
Redovisat värde nyttjanderätter	2 704	2 952
Summa redovisat värde	3 960	4 154

Inventarier
mkr	2023	2022
Anskaffningsvärde vid ingången av året	1 996	1 954
Anskaffningsvärde på tillkommande under året	425	366
Avyttringar och utrangeringar	-326	-401
Valutaeffekt	3	77
Anskaffningsvärde vid utgången av året	2 098	1 996
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året	-1 300	-1 287
Årets avskrivningar enligt plan	-324	-311
Avyttringar och utrangeringar	315	355
Valutaeffekt	-4	-57
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året	-1 313	-1 300
Redovisat värde	785	696
Redovisat värde nyttjanderätter	30	64
Summa redovisat värde	815	760

Koncernens materiella anläggningstillgångar består av fastigheter (rörelsefastigheter) och inventarier samt nyttjanderätter. Dessa värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av-

och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder och en linjär avskrivningsplan tillämpas. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. Någon väsentlig

förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2023. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 2–10 år. För fastigheter tillämpas separata avskrivningsplaner för olika delkompo-

nenter. För stomme bedöms nyttjandeperioden vara 100 år och resterade delkomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 10 och 35 år. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna som främst

består av hyrda lokaler bedöms vara densamma som leasingavtalets löptid. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K45 Leasing . Nedskrivningsprövning av materiella

anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar .

skatt. Motsvarande ränta före skatt uppgick till

11,9% (10,5). Samma diskonteringsränta har

använts för samtliga rörelsesegment.

Vid årets nedskrivningsprövning bedömdes

skillnaden mellan återvinningsvärde och bokfört

värde på goodwill vara betryggande. Det beräk-

nade nyttjandevärdet på goodwill är känsligt för

ett antal olika variabler som har betydelse för

förväntade kassaflöden samt diskonterings-

räntan. De variabler som har störst betydelse

för beräkningen är antaganden om ränte- och

konjunkturutveckling, framtida marginaler och

kostnadseffektivitet. Ingen rimlig möjlig föränd-

ring av viktiga antaganden skulle påverka det

redovisade värdet på goodwill.

Immateriella tillgångar med bestämbar

nyttjandeperiod

Immateriella tillgångar för vilka det går att fast-

ställa en bedömd nyttjandeperiod är föremål för

avskrivning. Avskrivningen sker linjärt över nytt-

jandeperioden. För närvarande innebär det att

kundrelationer skrivs av på 20 år och att internt

utvecklad programvara vanligen skrivs av på

fem år. I vissa infrastrukturprojekt bedöms nytt-

jandeperioden vara längre än fem år. För sådana

investeringar är avskrivningstiden upp till 15 år.

Varumärken som är föremål för avskrivning

skrivs av på fem år. Avskrivningstiden prövas

individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fort-

löpande vid indikation på att nyttjandeperioden

kan ha ändrats. Immateriella tillgångar med

bestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskriv-

ning när det finns indikation på att tillgången kan

ha minskat i värde . Nedskrivningsprövning görs

enligt samma principer som för immateriella till-

gångar med obestämbar nyttjandeperiod, det

vill säga genom en beräkning av tillgångens

återvinningsvärde.

K25 Forts

NOTER | kONcERNEN

168

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K27 Övriga tillgångar

mkr	2023	2022
Fondlikvidfordringar	5 610	10 825
Återförsäkringstillgångar	27	19
Övrigt	4 640	3 877
Summa	10 276	14 72 1

K29 Skulder till kreditinstitut

mkr	2023	2022
Skulder i svenska kronor
Banker	7 222	9 080
Övriga kreditinstitut	8 444	8 681
Summa	15 666	17 761
Skulder i utländsk valuta
Banker	73 389	63 777
Övriga kreditinstitut	1 088	155
Summa	74 477	63 932
Summa skulder till kreditinstitut	90 143	81 693
varav repor	0
Medelvolymer
mkr	2023	2022
Skulder till kreditinstitut i svenska kronor	22 050	24 643
Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta	143 309	145 739
Summa	165 359	170 382
varav repor	177	125

K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

mkr	2023	2022
Upplupna intäkter	1 218	1 187
Förutbetalda kostnader	1 114	792
Summa	2 331	1 979

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

169

K30 In- och upplåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten
mkr	2023	2022
Inlåning i svenska kronor
Hushåll	361 462	430 128
Företag	275 307	336 594
Riksgälden	1	1
Summa	636 769	766 723
Inlåning i utländsk valuta
Hushåll	100 321	117 317
Företag	279 549	294 915
Summa	379 871	412 232
Summa inlåning från allmänheten	1 016 640	1 178 955
Upplåning från allmänheten
mkr	2023	2022
Upplåning i svenska kronor	176 875	81 292
Upplåning i utländsk valuta	104 966	58 679
Summa upplåning från allmänheten	281 841	139 970
Summa in- och upplåning från allmänheten	1 298 480	1 318 925
varav repor	2	5
varav inom försäkringsrörelsen	115	117
Medelvolymer
mkr	2023	2022
Inlåning från allmänheten
Inlåning från allmänheten i svenska kronor	676 110	804 420
Inlåning från allmänheten i utländsk valuta	411 677	446 694
Summa	1 087 787	1 251 114
Upplåning från allmänheten
Upplåning i svenska kronor	175 907	70 508
Upplåning i svenska kronor, försäkringsrörelsen	116	118
Upplåning i utländsk valuta	222 857	210 655
Summa	398 880	281 281
varav repor	8 978	16 971

K31 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken

mkr	2023	2022
Fondförsäkringsskulder	192 952	167 240
Depåförsäkringsskulder	51 989	45 123
Övriga fondskulder	159	603
Summa	245 100	212 966

NOTER | kONcERNEN

170

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K32 Emitterade värdepapper

	2023		2022
mkr	Redovisat värde	Nominellt belopp	Redovisat värde	Nominellt belopp
Certifikat
Certifikat i svenska kronor	1 099	1 055	908	861
varav verkligt värde obligatoriskt	1 099	1 055	908	861
Certifikat i utländsk valuta	606 147	418 067	623 429	624 435
varav upplupet anskaffningsvärde	605 740	417 676	622 702	623 745
varav ingår i säkring av verkligt värde	15 500	15 745	6 507	6 681
varav verkligt värde obligatoriskt	407	391	727	690
Summa	607 246	419 122	624 336	625 296
Obligationslån
Obligationslån i svenska kronor	568 496	572 069	510 343	518 021
varav upplupet anskaffningsvärde	568 496	572 069	510 343	518 021
varav ingår i säkring av verkligt värde	216 156	218 968	95 126	102 300
Obligationslån i utländsk valuta	347 739	353 432	340 122	353 420
varav upplupet anskaffningsvärde	347 739	353 432	340 122	353 420
varav ingår i säkring av verkligt värde	243 902	253 894	190 268	210 421
Summa	916 235	925 501	850 465	871 441
Summa emitterade värdepapper	1 523 481	1 344 623	1 474 801	1 496 737

mkr	2023	2022
Emitterade värdepapper vid årets ingång	1 474 801	1 353 768
Emitterade	1 251 086	1 064 019
Återköpta	-72 561	-57 759
Förfallna	-1 124 075	-926 079
Valutaeffekter m m	-5 771	40 852
Emitterade värdepapper vid årets utgång	1 523 481	1 474 801

Medelvolymer
mkr	2023	2022
Emitterade värdepapper i svenska kronor	528 045	514 455
Emitterade värdepapper i utländsk valuta	1 013 598	950 189
Summa	1 541 643	1 464 645

K33 Korta positioner

mkr	2023	2022
Korta positioner värderade till verkligt värde
Aktier	520	362
Räntebärande värdepapper	1 844	1 577
Summa	2 364	1 939
Medelvolymer
mkr	2023	2022
Korta positioner i svenska kronor	15 301	16 865
Korta positioner i utländsk valuta	209	142
Summa	15 510	17 007

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

171

K34 Försäkringsskulder

Försäkringsskulder 2023

mkr

Skuld för

återstående

försäkrings-

skydd (GMM)

Skuld för

inträffade

skador (GMM)

Skuld för

återstående

försäkrings-

skydd (PAA)

Skuld för inträffade

skador – Nuvärde

av framtida kassa-

flöde (PAA)

Skuld för

inträffade skador

Riskjustering

(PAA) Totalt

Ingående balans 8 269 0 9 259 8 8 546

Försäkringsintäkter – verkligt värde metod -588 -588

varav förväntade kostnader för försäkringstjänster -530 -530

varav avskrivning av avtalsenlig marginal -39 -39

varav avskrivning av riskjustering -20 -20

Försäkringsintäkter – full retroaktiv metod 1 -581 -580

Kostnader för försäkringstjänster 528 418 1 947

Resultat från försäkringstjänster -588 528 -581 418 1 -221

Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen 37 6 0 43

Finansiella intäkter och kostnader via övrigt totalresultat 396 396

Kassaflöden – inbetalda premier 15 580 595

Kassaflöden – utbetalningar -528 -423 -951

Valutaeffekt -1 -1

Utgående balans 8 129 0 8 260 9 8 407

Försäkringsskulder 2022

mkr

Skuld för

återstående

försäkrings-

skydd (GMM)

Skuld för

inträffade

skador (GMM)

Skuld för

återstående

försäkrings-

skydd (PAA)

Skuld för inträffade

skador – Nuvärde

av framtida kassa-

flöde (PAA)

Skuld för

inträffade skador

Riskjustering

(PAA) Totalt

Ingående balans 9 657 0 10 311 11 9 989

Försäkringsintäkter – verkligt värde metod -612 -612

varav förväntade kostnader för försäkringstjänster -545 -545

varav avskrivning av avtalsenlig marginal -40 -40

varav avskrivning av riskjustering -26 -26

Försäkringsintäkter – full retroaktiv metod -596 -596

Kostnader för försäkringstjänster 545 372 -1 916

Resultat från försäkringstjänster -612 545 -596 372 -1 -292

Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen -1 -17 -1 -20

Finansiella intäkter och kostnader via övrigt totalresultat -793 -793

Kassaflöden – inbetalda premier 17 595 612

Kassaflöden – utbetalningar -545 -408 -953

Valutaeffekt 1 1

Utgående balans 8 269 0 9 259 8 8 546

Försäkringsskulder GMM – per komponent 2023

mkr

Nuvärde av

framtida

kassaflöde Riskjustering

Avtalsenlig

marginal Totalt

Ingående balans 7 192 385 693 8 269

Förändringar relaterade till framtida tjänster 43 -27 -16 0

Förändringar relaterade till tjänster innevarande period -1 -20 -39 -60

Förändringar relaterade till tidigare tjänster

Resultat från försäkringstjänster 42 -47 -55 -60

Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen och övrigt totalresultat 417 13 3 433

Kassaflöden -513 -513

Utgående balans 7 138 351 641 8 129

Försäkringsskulder GMM – per komponent 2022

mkr

Nuvärde av

framtida

kassaflöde Riskjustering

Avtalsenlig

marginal Totalt

Ingående balans 8 623 423 612 9 657

Förändringar relaterade till framtida tjänster -116 -6 121 0

Förändringar relaterade till tjänster innevarande period 0 -26 -40 -67

Förändringar relaterade till tidigare tjänster

Resultat från försäkringstjänster -116 -32 81 -67

Finansiella intäkter och kostnader via resultaträkningen och övrigt totalresultat -787 -7 0 -794

Kassaflöden -528 -528

Utgående balans 7 192 385 693 8 269

NOTER | kONcERNEN

172

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Avkastningskurvor som används för diskontering

Löptid

Inlåst avkastningskurva, % Aktuell avkastningskurva, %

2023 2022 2023 2022

1 år 0,75 0,42 3,02 3,47

2 år 0,82 0,58 2,78 3,41

5 år 0,88 0,79 2,25 3,16

10 år 1,37 1,13 2,24 3,00

20 år 2,43 2,27 2,76 3,17

Dödlighetstabell

Kohort

Återstående livslängd i år,

från 65 års ålder

Kvinna Man

1940 23,9 22,2

1950 24,6 21,8

1960 25,3 23,3

1970 25,8 24,0

1980 26,2 24,4

Avtalsenlig marginal

Tidpunkt

Andel av avtalsenlig marginal

som förväntas återstå, %

2023 2022

2022 100

2023 100 94

2025 88 83

2030 63 59

2040 27 26

2050 9 9

K34 Forts

Bankens försäkringsrörelse bedrivs av Handels-

banken Liv. Balansposten försäkringsskulder

består av försäkringsavtal som överför bety-

dande försäkringsrisk från försäkringstagarna

till Handelsbanken Liv och utgörs av traditionella

livförsäkringsavtal samt riskförsäkringar i form

av främst sjukförsäkring, premiebefrielseförsäk-

ring och dödsfallsförsäkring tecknade av mindre

företag och privatpersoner i Sverige. Några risk-

koncentrationer utöver att de flesta försäkringar

är tecknade i Sverige har inte identifierats. För-

säkringsverksamheten i Danmark avyttrades

under 2022 och försäkringsverksamheten i

Norge avyttrades 2023. Under 2023 underteck-

nades avtal om att sälja försäkringsverksamhe-

ten i Finland. Försäkringsskulder hänförliga till

Finland ingår inte ovan utan har i balansräkningen

omklassificerats till Skulder som innehas för för-

säljning, se not K14.

Försäkringsskulden utgörs av summan av

skulden för återstående försäkringsskydd och

skulden för inträffade skador. För riskförsäkringar

och riskförsäkringsmoment som redovisas enligt

Premiefördelningsmetoden (PAA) värderas skul-

den för återstående försäkringsskydd till erhållna,

men ännu ej intjänade premier. För traditionella

livförsäkringsavtals sparförsäkringsmoment som

redovisas enligt den generella modellen (GMM)

innehåller skulden för återstående försäkrings-

skydd kassaflöden för åtaganden som avser

framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga

marginalen som ännu inte intäktsförts. Skulden

för inträffade skador innehåller kassaflöden för

åtaganden som avser tidigare tjänster. Kassa-

flöden för åtaganden utgörs av det förväntade

nuvärdet av framtida kassaflöden samt en risk-

justering. Det övergripande syftet med nedanstå-

ende avsnitt är att beskriva skuldens bestånds-

delar; det förväntade nuvärdet av framtida kassa-

flöden, riskjustering och avtalsenlig marginal. För

mer information om klassificering och värdering

av försäkringsavtal, se not K1 avsnitt 9.

Förväntade nuvärdet av framtida

kassaflöden

Det förväntade nuvärdet av framtida kassaflö-

den hänförliga till ingångna försäkringsavtal

beräknas med hänsyn tagen till olika utfalls san-

nolikhet och diskontering. Framtida kassaflöden

innefattar premier, skadeersättningar samt

skadeanspråks- och administrationskostnader

hänförliga till fullföljande av försäkringsavtal.

Beräkningen görs genom att kassaflöden proji-

ceras med hjälp av relevanta antaganden och

information om respektive försäkringsavtal.

Antaganden vid beräkning av det förväntade

nuvärdet av framtida kassaflöden

Vid beräkning av det förväntade nuvärdet av

framtida kassaflöden används antaganden vil-

ket medför att beräkningen är förknippad med

osäkerhet. För skulden för återstående försäk-

ringsskydd och för skulden för inträffade skador

tillämpas samma antaganden där det är rele-

vant. Tillämpade antaganden är baserade på

intern historik, branschstatistik och marknadslä-

get. Handelsbanken Liv analyserar löpande hur

känslig försäkringsskulden är för förändring i

olika antaganden och hur den faktiska utveck-

lingen skiljer sig från den antagna. Framtagan-

det av antaganden följer en beslutad process

där Handelsbanken Livs aktuarieavdelning (för-

sta försvarslinjen) ansvarar för att löpande eller

vid behov se över och ta fram förslag på ändring

av antaganden. Aktuariefunktionen (andra för-

svarslinjen) granskar och yttrar sig om förslaget.

Beslut om ändring av antaganden fattas där-

efter av Handelsbanken Livs vd. Beslut om

ändrade antaganden rapporteras till bankens

värderingskommitté. De två mest väsentliga

antagandena är framtida dödlighet och den

avkastningskurva som används för att diskon-

tera framtida kassaflöden. Ytterligare väsentliga

antaganden är bland annat antaganden om

framtida administrationskostnader och anta-

ganden om annullation som till exempel flytt

och återköp.

Antagande om dödlighet

Antaganden om framtida dödlighet är baserade

på branschstatistik och intern historik. Antagan-

det anges som ettåriga dödsfallssannolikheter

per ålder och årskohort och är därmed för om-

fattande för att kunna presenteras i en tabell. I

tabell visas istället dödlighetsantagandet i form av

förväntad återstående livslängd från 65 års ålder.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

173

K34 Forts

Antagande om avkastningskurva

Den aktuella avkastningskurvan som används

för att diskontera framtida kassaflöden är base-

rad på observerbara marknadspriser för rän-

teswappar upp till tio år justerade för kreditrisk.

Avkastningskurvan för löptider längre än tio år

fastställs genom konvergens med den så kall-

lade Smith-Wilsonmetodiken mot en långsiktig

terminsränta. Aktuell långsiktig terminsränta

uppskattats till 3,45% (3,45). Konvergenstiden

har uppskattats till tio år (tio). De finansiella

marknadsscenarierna är marknadskonsistenta,

baseras på antagande om arbitragefrihet och

är förenliga med de relevanta riskfria räntesat-

ser som används för diskontering. Den aktuella

avkastningskurvan och den inlåsta avkast-

ningskurvan (dvs den avkastningskurva som

fastställdes vid övergångstillfället) som har

använts vid diskontering av försäkringsskulden

listas i tabell.

Riskjustering

Riskjustering motsvarar den kompensation ban-

ken kräver för att ta på sig osäkerheten i fram-

tida kassaflöden till följd av ingångna försäk-

ringsavtal avseende icke-finansiell risk. För att

säkerställa god solvens i Handelsbanken Liv har

denna kompensation fastställts som den risk-

marginal som Handelsbanken Liv föreskrivs att

hålla i enlighet med Solvens 2-regelverket. Risk-

justeringen beräknas således med en kapital-

kostnadsmetod där framtida kapitalkostnader

projiceras med en kapitalkostnadsränta på 6%

(6) och sedan diskonteras kapitalkostnaderna

till ett nuvärde. Riskjusteringen uppgick 2023

till 361 mkr (393). Utifrån ett antagande om att

det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden

följer en normalfördelning motsvarar detta en

konfidensnivå på ett års sikt motsvarande cirka

99,90% (99,96), värderad med aktuell avkast-

ningskurva. I resultaträkningen redovisas risk-

justeringen uppdelat på resultat från försäk-

ringstjänster respektive finansiella intäkter och

kostnader.

Avtalsenlig marginal

Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade

vinst som banken kommer att redovisa när för-

säkringsskydd tillhandahålls i framtiden. Vid

övergången till IFRS 17 uppstod en avtalsenlig

marginal för sparförsäkringsmoment i traditio-

nella livförsäkringsavtal vilken utgjordes av skill-

naden mellan det verkliga värdet och summan

av det förväntade nuvärdet av framtida kassa-

flöden och riskjusteringen. Traditionella livför-

säkringsavtal nytecknas inte och därmed upp-

står inte någon ytterligare avtalsenlig marginal

till följd av nya avtal efter övergången till IFRS 17.

Handelsbanken har bedömt att både de avkast-

ningsrelaterade tjänsterna och tjänsterna kopp-

lade till tillhandahållande av försäkringsskydd

utförs linjärt över tid. Försäkringsskyddsenheter

har därför valts på ett sådant sätt att upplös-

ningen av den avtalsenliga marginalen ska efter-

likna en linjär upplösning. I tabell visas förväntad

upplösningstakt av den avtalsenliga marginalen.

Väsentliga förändringar och händelser

under året

Förändringar i den aktuella avkastningskurvan

under året har medfört att den totala försäkrings-

skulden har ökat med 312 mkr. Utöver det har

den årliga översynen av antaganden medfört

förändrade antaganden för administrationskost-

nader, flytt och återköp vilket medfört en im-

materiell effekt på värdet av försäkrings skulden.

Känslighetsanalys 2023										Påverkan på tillgångar
mkr		Påverkan på		Påverkan på		Total påverkan på		Påverkan på		som innehas för försäk-
		försäkringsnettot		övrigt totalresultat		eget kapital		försäkringsskulden		ringstagarnas räkning
		Ökat	Minskat	Ökat	Minskat	Ökat	Minskat	Ökat	Minskat	Ökat	Minskat
Riskvariabler	Scenario	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande	antagande
Dödlighetsrisk	+/-10% förändring i
	förväntad dödlighet	7	-8	-1	-1	6	-9	-6	9
Avvecklingsrisk	+/-10% förändring i
	avvecklingstakt	10	-12			10	-12	-10	12
Annulationsrisk	+/-1 procentenhets
	förändring i annulationstakt	3	-3	-5	6	-3	2	3	-2
Administrations-	+/-10% förändring i
kostnadsrisk	kostnad för administration	-2	2	1	-1	-1	1	1	-1
Generell ränterisk	+/-1 procentenhets
	parallellskift av relevanta
	räntor	-103	101	521	-687	419	-585	-530	697	-112	112
Specifik ränterisk	+/-1% förändring av värdet
(spreadrisk)	på innehav med spreadrisk	35	-35	-3	3	32	-32	3	-3	35	-35
Aktiekursrisk	+/-10% förändring av
	värdet på aktier	82	-83	-2	2	81	-81	3	-3	84	-84
Valutakursrisk	+/-10% förändring av andra
	valutor mot SEK	48	-48	-2	2	46	-46	3	-3	49	-49

I känslighetsanalysen ovan ingår hela försäkringsskulden förutom skulden för återstående försäkringsskydd för försäkringsavtal värderad med PAA metoden eftersom denna är värderad till erhållna,

men ännu ej intjänade premier. En förändrad riskvariabel skulle därmed inte få någon omedelbar påverkan på denna skuld annat än att premien framåt hade höjts ifall den bedömts vara otillräcklig.

Riskerna och känsligheten i beståndet med traditionell livförsäkring och riskförsäkring har kvantifierats i ovanstående tabell som den effekt rimligt möjliga förändringar av väsentliga riskvariabler

skulle få på försäkringsnettot, övrigt totalresultat, eget kapital, försäkringsskulden och tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning. Känslighetsanalysen har baserats på att en riskvaria-

bel förändras och övriga riskvariabler är konstanta. I praktiken är det osannolikt att endast en riskvariabel förändras eftersom förändringar i vissa riskvariabler kan vara korrelerade. Vid beräkningen

av känsligheten för förändringar i väsentliga riskvariabler, har samma metod använts som för den redovisade försäkringsskulden. Känslighetsanalysen har upprättats med samma metod båda åren.

NOTER | kONcERNEN

174

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Känslighetsanalys 2022

mkr Påverkan på

försäkringsnettot

Påverkan på

övrigt totalresultat

Total påverkan på

eget kapital

Påverkan på

försäkringsskulden

Påverkan på tillgångar

som innehas för försäk-

ringstagarnas räkning

Riskvariabler Scenario

Ökat

antagande

Minskat

antagande

Ökat

antagande

Minskat

antagande

Ökat

antagande

Minskat

antagande

Ökat

antagande

Minskat

antagande

Ökat

antagande

Minskat

antagande

Dödlighetsrisk

+/-10% förändring i

förväntad dödlighet 7 -8 -7 4 0 -4 0 4

Avvecklingsrisk +/-10% förändring i

avvecklingstakt 9 -10 9 -10 -9 10

Annulationsrisk +/-1 procentenhets

förändring i annulationstakt 3 -4 -18 19 -15 15 15 -15

Administrations-

kostnadsrisk

+/-10% förändring i

kostnad för administration -2 2 4 -4 2 -2 -2 2

Generell ränterisk +/-1 procentenhets

parallellskift av relevanta

räntor -119 118 491 -702 372 -584 -499 711 -127 127

Specifik ränterisk

(spreadrisk)

+/-1% förändring av värdet

på innehav med spreadrisk 41 -41 -6 4 35 -37 6 -4 41 -41

Aktiekursrisk +/-10% förändring av

värdet på aktier 24 -24 -1 1 23 -23 2 -1 25 -25

Valutakursrisk +/-10% förändring av

andra valutor mot SEK 31 -31 -3 2 28 -29 3 -3 31 -31

Tillgångar i traditionell livförsäkring som innehas för försäkringstagarnas räkning

2023 2022mkr

Aktiefonder

532 137

Räntefonder

5 326 5 378

Private Equity

18 21

Likvida medel 36 192

Summa 5 912 5 728

Redovisas som Aktier och andelar, se not K19.

Duration

Räntefonder

Traditionell livförsäkring

Nuvärde av framtida kassaflöden

mkr 2023 2022 2023 2022

0–1 år 2 754 2 403 565 525

1–5 år 2 171 2 502 1 929 1 878

5–10 år 281 383 1 805 1 763

>10 år 120 90 2 840 3 025

Summa 5 326 5 378 7 138 7 192

K34 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

175

K34 Forts

Risker i försäkringsavtal

Genom försäkringsavtal är banken främst expo-

nerad för marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk

och försäkringsrisk. De mest väsentliga riskerna

beskrivs nedan.

Marknadsrisk

Marknadsrisk avser den samlade risken att för-

ändringar i riskfaktorer inom finansiella markna-

der, till exempel förändringar i räntor, aktiekurser

och valutakurser, resulterar i värdeförändringar

på placeringstillgångar och/eller åtaganden.

Ränterisk

Generell ränterisk uppstår i traditionell livför-

säkring till följd av skillnad i duration mellan

placeringstillgångarna och försäkringsskulden.

Durationen på skulden är lång, varför räntekäns-

ligheten vid en förändring av diskonteringsrän-

tan är betydande. Durationen på placeringstill-

gångarna är kort, varför räntekänsligheten vid

en förändring av marknadsräntan är begränsad.

Handelsbanken Liv har valt kort duration på

placerings tillgångarna till följd av traditionell liv-

försäkrings utformning.

Specifik ränterisk (spreadrisk) uppstår inom

traditionell livförvaltning i innehav i räntefonder

vid förändring av kreditspreadar, det vill säga

skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta

och räntan på en statsobligation med motsva-

rande löptid.

Placeringstillgångarna redovisas och värde-

ras till verkligt värde via resultatet, obligatoriskt

se not K5 och not K6. För att undvika volatilitet

i resultaträkningen för traditionell livförsäkring

redovisas effekter av ändrad diskonteringsränta

i Övrigt totalresultat, vilka består av skillnaden

mellan skulden diskonterad med inlåst avkast-

ningskurva och skulden diskonterad med aktuell

avkastningskurva.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk uppstår inom traditionell livförvalt-

ning till följd av placeringar i främst aktiefonder.

Traditionella livförsäkringsavtal ger en möjlighet

för försäkringstagaren att erhålla ytterligare för-

mån, utöver garanterad, om den faktiska avkast -

ningen överstiger nivån på den garanterade.

Detta medför att Handelsbanken främst är

exponerad för nersidan av aktiekursrisken.

Vid årsskiftet var exponeringen mot aktiekurs-

risk i beståndet med traditionell livförvaltning

550 mkr (158).

Valutakursrisk

Valutakursrisk uppstår inom traditionell livför-

valtning främst till följd av placeringar i fonder

med underliggande tillgångar i främst euro och

amerikanska dollar. Exponeringen begränsas

vid behov genom valutaderivat. Vid årsskiftet

var nettoexponeringen i euro 301 mkr (52) och

amerikanska dollar 173 mkr (52).

Kreditrisk

Kreditrisk uppstår inom traditionell livförvaltning

i innehav i räntefonder. Risken är begränsad

eftersom underliggande innehav i fonderna får

ha som lägst kreditbetyg BBB- (investment

grade) eller motsvarande.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisker uppstår främst till följd av att

traditionell livförsäkring ger försäkringstagaren

en möjlighet att flytta sitt försäkringskapital till

en annan försäkringsgivare. Risken hanteras

genom en daglig uppföljning av kommande

utbetalningar samt begränsas genom att place-

ringstillgångarna i stor utsträckning placeras i

värdepappersfonder med mycket god likviditet.

Försäkringsrisk

Med försäkringsrisk avses risk, annan än finan-

siell risk, som överförs från den försäkrade till

Handelsbanken Liv. De mest väsentliga försäk-

ringsriskerna beskrivs nedan.

Dödsfallsrisk

Risken för förlust eller negativ förändring av för-

säkringsåtagandena till följd av förändrad död-

lighet. Dödsfallsrisk uppstår främst i dödsfalls-

försäkringar. Ökad dödlighet leder till att värdet

av försäkringsåtagandena ökar.

Livsfallsrisk

Risken för förlust eller negativ förändring av för-

säkringsåtagandena till följd av förändrad död-

lighet. Livsfallsrisk uppstår i traditionella livför-

säkringsavtal där försäkringstagaren erhåller en

garanterad förmån som kan vara livsvarig. Mins-

kad dödlighet leder till att värdet av försäkrings-

åtagandena ökar.

Avvecklingsrisk

Risken för förlust eller negativ förändring av för-

säkringsåtagandena till följd av förändrad takt

för tillfrisknande. Avvecklingsrisk uppstår främst

i sjukförsäkringar. Minskad avveckling leder till

att värdet av försäkringsåtagandena ökar.

Annullationsrisk

Risken för förlust eller negativ förändring av för-

säkringsåtagandena till följd av förändringar i

flytt- och återköpsfrekvens. Annullationsrisk

uppstår främst i traditionella livförsäkringsavtal,

där hela beståndet har flytträtt.

Administrationskostnadsrisk

Risken för förlust eller negativ förändring av för-

säkringsåtagandena till följd av förändrade kost-

nader för administration av försäkringsavtal.

Administrationskostnadsrisk uppstår främst i

traditionella livförsäkringsavtal. Ökade adminis-

trationskostnader leder till att värdet av försäk-

ringsåtagandena ökar.

Hantering och begränsning av risker

Handelsbanken Liv har låg risktolerans och följer

bankens principer för hantering av risk. Riskerna

hanteras primärt genom att Handelsbanken Liv

håller tillräckligt med kapital för att kunna fullfölja

åtagandena mot försäkringstagarna även under

oförutsedda negativa händelser. För ytterligare

information se not K2 avsnitt Risker i försäkrings-

rörelsen.

Handelsbanken Livs placeringspolicy

begränsar exponeringen mot finansiella risker

och ger övergripande anvisningar om tillgångar-

nas förvaltning givet åtagandena till försäkrings-

tagarna och lagstadgade krav. Vidare ger den

anvisningar om hur styrning och kontroll av pla-

ceringarna ska utföras samt hur den totala risk-

nivån i tillgångarna ska hanteras. Tillgångarna

ska placeras på ett aktsamt sätt så att risker kan

identifieras, mätas, analyseras och rapporteras.

Handelsbanken begränsar sin exponering

mot försäkringsrisker på flera sätt. Medicinsk

riskbedömning utifrån den försäkrades hälsotill-

stånd görs i vissa fall innan dödsfalls- och sjuk-

försäkringar beviljas. Premiesättningen grundar

sig på antaganden om hur stora kostnaderna

för inträffade försäkringshändelser förväntas bli,

med tillbörliga försiktighetsmarginaler, och ses

över löpande för att säkerställa dess tillräcklig-

het för att täcka förväntade kostnader. För att

undvika volatilitet i resultaträkningen återför-

säkras de största dödsfallsförsäkringarna och

sjukförsäkringarna enligt fastställda limiter för

självbehåll, se not K27 för återförsäkringstill-

gångar och not K37 för återförsäkringsskulder.

NOTER | kONcERNEN

176

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K35 Skatter

Redovisade skattekostnader i resultaträkningen
mkr	2023	2022
Aktuell skatt	-8 452	-5 754
Uppskjuten skatt	118	-50
Skatt hänförlig till tidigare år	-83	375
Summa skattekostnader kvarvarande verksamhet	-8 417	-5 429
Summa skattekostnader avvecklad verksamhet	-185	-1 173

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad enligt svensk gällande skattesats
mkr	2023	2022
Resultat före skatt	36 322	26 619
Skatt på resultat före skatt med svensk skattesats	-7 482	-5 484
Bokförd skatt i koncernen	-8 417	-5 429
Skillnad	-935	55
Skillnaden förklaras av skatteeffekt avseende följande poster:
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader	-16	-89
Ej avdragsgill kostnad på efterställda skulder	-583	-282
Annan skattesats i försäkringsrörelse	297	118
Ej skattepliktiga reavinster och utdelningar	9	230
Annan skattesats i utlandet	-565	-282
Skatt tidigare år	-83	375
Övrigt	6	-15
Summa	-935	55

Uppskjutna skattefordringar 2023		Redovisat
	Ingående	över resultat-	Redovisat i övrigt			Utgående
mkr	balans	räkningen	totalresultat	Valutaeffekt	Kvittning	balans
Säkringsinstrument	996		-450			546
Fastigheter och inventarier	19	-19				0
Pensioner	370	-40				330
Övrigt	204	189		8		401
Kvittning					-936	-936
Summa	1 589	130	-450	8	-936	358

Uppskjutna skatteskulder 2023		Redovisat
	Ingående	över resultat-	Redovisat i övrigt			Utgående
mkr	balans	räkningen	totalresultat	Valutaeffekt	Kvittning	balans
Utlåning till allmänheten	2 207	-329				1 878
Säkringsinstrument	764		-316			448
Immateriella tillgångar	78	-13				65
Fastigheter och inventarier	95	-4				91
Pensioner	2 466	231	-449	-36		2 212
Övrigt	4	207				211
Kvittning					-936	-936
Summa	5 614	92	-765	-36	-936	3 969

Varav leasing 1 845 mkr (2 207 ).

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

177

K36 Avsättningar

Avsättningar 2023	Avsättningar för förväntade
	kreditförluster på poster	Omstrukturerings-	Övriga
mkr	utanför balansräkningen	reserv	avsättningar	Summa
Avsättningar vid årets ingång	280	87	225	591
Avsatt under året			121	121
Ianspråktaget		-44	-8	-52
Återfört			-80	-80
Nettoförändring av förväntade kreditförluster	20			20
Avsättningar vid årets utgång 299 43 258 601

Avsättningar 2022	Avsättningar för förväntade
	kreditförluster på poster	Omstrukturerings-	Övriga
mkr	utanför balansräkningen	reserv	avsättningar	Summa
Avsättningar vid årets ingång	250	617	159	1 026
Avsatt under året			129	129
Ianspråktaget		-531	0	-520
Återfört			-62	-62
Nettoförändring av förväntade kreditförluster	29			29
Avsättningar vid årets utgång	280	87	225	591

För ytterligare information, se not K10 och K44.

Avsättningen för omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omställning. Merparten av avsättningsbeloppet är reglerat under åren 2021-2023. Resterande förväntas vara

reglerat vid utgången av 2024.

Under Övriga avsättningar redovisas de belopp som avsatts för reglering av de anspråk som riktats mot banken .

Uppskjutna skattefordringar 2022		Redovisat
	Ingående	över resultat-	Redovisat i övrigt		Utgående
mkr	balans	räkningen	totalresultat	Valutaeffekt	balans
Säkringsinstrument			996		996
Fastigheter och inventarier	18	1			19
Pensioner	295	75			370
Övrigt	532	-328			204
Summa	845	-252	996	0	1 589

Uppskjutna skatteskulder 2022		Redovisat
	Ingående	över resultat-	Redovisat i övrigt		Utgående
mkr	balans	räkningen	totalresultat	Valutaeffekt	balans
Utlåning till allmänheten	2 759	-552			2 207
Säkringsinstrument	369		395		764
Immateriella tillgångar	74	4			78
Fastigheter och inventarier	93			2	95
Pensioner	1 754	90	622		2 466
Övrigt	227	-16	-193	-14	4
Summa	5 276	-474	824	-12	5 614

Varav leasing 2 207 mkr (2 759).

Upplysning Pelare 2

En initial bedömning av Pelare 2-reglernas effekt på banken har genomförts och kommer löpande utvärderas. Vår bedömning är att vi kan och vår intention är att vi skall tillämpa de temporära lätt-

nadsreglerna i regelverket. Handelsbanken tillämpar även undantaget i IAS 12, vilket innebär att koncernen varken redovisar eller lämnar upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder

relaterade till inkomstskatter till följd av Pelare 2.

Alla länder där Handelsbanken bedriver verksamhet, med undantag för USA, har antagit EU-direktivet till Pelare 2 och nationell lagstiftning har eller kommer implementeras. Handelsbanken är inte

verksam i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats som överstiger 20%. Enligt antagen lagstiftning och förslag på kommande lagstiftning skall eventuell

tilläggsskatt betalas i respektive land, förutom i USA där betalning bör ske från moderbolaget i Sverige. Handelsbankens bedömning är att reglerna inte kommer att få någon väsentlig inverkan på

Handelsbankens finansiella rapporter.

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar och underskott

Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och andra framtida avdragsgilla temporära skillnader redovisas enbart om det är sannolikt att den kan nyttjas inom en överskådlig framtid. Ej redo-

visade uppskjutna skattefordringar finns lokalt i Stadshypotek AB och uppgår till 113 mkr (30).

K35 Forts

NOTER | kONcERNEN

178

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

mkr	2023	2022
Upplupna kostnader	1 902	2 446
Förutbetalda intäkter	1 087	1 120
Summa	2 990	3 565

K39 Efterställda skulder

mkr	2023	2022
Efterställda skulder i svenska kronor
Efterställda skulder i utländsk valuta	43 117	42 404
Summa	43 117	42 404

Förändring av efterställda skulder
mkr	2023	2022
Efterställda skulder vid årets ingång	42 404	32 257
Emitterade	8 753	11 445
Återköpta
Förfallna	-8 326	-2 994
Valutaeffekter m m	286	1 696
Efterställda skulder vid årets utgång	43 117	42 404

Specifikation, efterställda skulder			Första möjliga		Ursprungligt
		Ursprunglig	datum för		nominellt belopp i	Konvertibelt/		Utestående
Emissionsår	Förfall	förfallodag	inlösen	Valuta	respektive valuta	Ej konvertibelt	Räntesats, %	belopp
2018	Tidsbunden	2029-03-05	2024-03-05	EUR	750	Ej konvertibelt	1,625	8 456
2019	Evigt		2024-03-01	USD	500	Konvertibelt	6,250	5 258
2020	Evigt		2027-03-01	USD	500	Konvertibelt	4,375	4 648
2020	Evigt		2031-03-01	USD	500	Konvertibelt	4,750	4 213
2022	Tidsbunden	2033-06-01	2028-06-01	EUR	500	Ej konvertibelt	3,250	5 519
2022	Tidsbunden	2032-08-23	2027-08-23	GBP	500	Ej konvertibelt	4,625	6 258
2023	Tidsbunden	2034-08-16	2029-08-16	EUR	750	Ej konvertibelt	5,000	8 766
Summa efterställda skulder								43 117

2,3

Efterställt samtliga seniora skulder.

Efterställt samtliga instrument utom aktier, närmast högre är tidsbundna efterställa skulder.

Inlösenbart vid varje påföljande ränteomsättningsdag efter första inlösendatum.

Skulderna konverteras till stamaktier i Svenska Handelsbanken AB om Svenska Handelsbanken AB:s kärnprimärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens

kärnprimärkapitalrelation understiger 8,0% .

Medelvolymer
mkr	2023	2022
Efterställda skulder i svenska kronor		945
Efterställda skulder i utländsk valuta	42 200	37 131
Summa	42 200	38 076

K37 Övriga skulder

mkr	2023	2022
Fondlikvidskulder	5 192	3 010
Leasingskuld	2 857	3 018
Återförsäkringsskulder	126	107
Övrigt	6 708	4 319
Summa	14 882	10 454

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

179

K40 Specifikation av förändringar i eget kapital

Förändring av säkringsreserv
mkr	2023	2022
Säkringsreserv vid årets ingång	-307	1 789
Kassaflödessäkring
Effektiv del av förändringen i verkligt värde
Ränterisk	1 486	-3 668
Valutakursrisk	-619	1 189
Orealiserade värdeförändringar
Omklassificerat till resultaträkningen	-252	-160
Skatt	-127	544
Säkringsreserv vid årets utgång	181	-307

Förändring av verkligt värdereserv
mkr	2023	2022
Verkligt värdereserv vid årets ingång	126	158
Orealiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument	51	22
Realiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument	0	91
Orealiserade värdeförändringar – skuldinstrument	19	-54
Förändring av reserv för förväntade kreditförluster – skuldinstrument	0	0
Omklassificerat till balanserade vinstmedel – egetkapitalinstrument	0	-91
Omklassificerat till resultaträkningen – skuldinstrument	0
Verkligt värdereserv vid årets utgång	197	126

Förändring av omräkningsreserv
mkr	2023	2022
Omräkningsreserv vid årets ingång	4 332	2 585
Förändring av omräkningsdifferens hänförlig till filialer	-855	1 166
Förändring av omräkningsdifferens hänförlig till dotterbolag	297	1 697
Omklassificerat till resultaträkningen	9	-501
Omklassificerat till balanserade vinstmedel	-284	-615
Omräkningsreserv vid årets utgång	3 502	4 332

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 52 mkr (33).

Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 0 mkr (-).

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 0 mkr (-).

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post -2 mkr (18).

Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 19 mkr (38).

NOTER | kONcERNEN

180

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K41 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

2023	Verkligt värde via resultaträkningen
		Verkligt	Derivat	Verkligt värde	Upplupet	Summa
		värde-	identifierat som	via övrigt	anskaffnings-	redovisat	Verkligt
mkr	Obligatoriskt	optionen	säkringsinstrument	totalresultat	värde	värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker					476 181	476 181	476 181
Övrig utlåning till centralbanker					32 145	32 145	32 145
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	3 534	195 594				199 128	199 128
Utlåning till övriga kreditinstitut					19 298	19 298	19 272
Utlåning till allmänheten					2 434 217	2 434 217	2 415 484
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring					-9 657	-9 657
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	13 550	23 827		12 709		50 087	50 087
Aktier och andelar	11 617			601		12 218	12 218
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	254 401				78	254 479	254 479
Derivatinstrument	13 618		16 492			30 110	30 110
Övriga tillgångar	27				10 282	10 309	10 309
Summa	296 747	219 421	16 492	13 310	2 962 544	3 508 514	3 499 412
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures						657
Icke finansiella tillgångar						28 620
Summa tillgångar						3 537 792
Skulder
Skulder till kreditinstitut					91 124	91 124	91 287
In- och upplåning från allmänheten					1 350 036	1 350 036	1 349 338
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken		254 609			78	254 687	254 687
Emitterade värdepapper	1 506				1 521 975	1 523 481	1 497 333
Derivatinstrument	27 399		6 840			34 238	34 238
Korta positioner	2 364					2 364	2 364
Övriga skulder	27				15 712	15 739	15 739
Efterställda skulder					43 117	43 117	43 227
Summa	31 296	254 609	6 840		3 022 042	3 314 787	3 288 213
Icke finansiella skulder						17 919
Summa skulder						3 332 706

försäljning, se not K14 .

2022	Verkligt värde via resultaträkningen
		Verkligt	Derivat	Verkligt värde	Upplupet	Summa
		värde-	identifierat som	via övrigt	anskaffnings-	redovisat	Verkligt
mkr	Obligatoriskt	optionen	säkringsinstrument	totalresultat	värde	värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker					475 882	475 882	475 882
Övrig utlåning till centralbanker					32 620	32 620	32 620
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m	1 465	131 113		200		132 778	132 778
Utlåning till övriga kreditinstitut					9 415	9 415	9 410
Utlåning till allmänheten					2 469 324	2 469 324	2 422 795
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring					-16 616	-16 616
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	5 328	17 487		9 882		32 697	32 697
Aktier och andelar	12 272			544		12 815	12 815
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	222 038				73	222 111	222 111
Derivatinstrument	14 912		21 349			36 261	36 261
Övriga tillgångar	14				14 797	14 811	14 811
Summa	256 028	148 600	21 349	10 626	2 985 494	3 422 097	3 392 180
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures						561
Icke finansiella tillgångar						31 058
Summa tillgångar						3 453 716
Skulder
Skulder till kreditinstitut					82 372	82 372	82 395
In- och upplåning från allmänheten					1 376 286	1 376 286	1 375 504
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken		222 038			73	222 111	222 111
Emitterade värdepapper	1 635				1 473 167	1 474 801	1 431 925
Derivatinstrument	16 648		12 392			29 040	29 040
Korta positioner	1 939					1 939	1 939
Övriga skulder	11				11 227	11 238	11 238
Efterställda skulder					42 404	42 404	42 430
Summa	20 233	222 038	12 392		2 985 529	3 240 192	3 196 582
Icke finansiella skulder						19 502
Summa skulder						3 259 694

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

181

K42 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2023
mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	3 498	36		3 534
Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	195 594			195 594
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	13 245	305		13 550
Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	23 827			23 827
Verkligt värde via övrigt totalresultat	11 158	1 551		12 709
Aktier och andelar
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	11 096	503	18	11 617
Verkligt värde via övrigt totalresultat	310	135	156	601
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	251 504	2 820	77	254 401
Derivatinstrument	92	30 016	2	30 110
Summa	510 325	35 366	253	545 944
Skulder
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	251 712	2 820	77	254 609
Emitterade värdepapper		1 506		1 506
Derivatinstrument	47	34 189	2	34 238
Korta positioner	2 364			2 364
Summa	254 123	38 515	79	292 717

Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för

försäljning, se not K14 .

Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2022
mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	1 465			1 465
Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	131 113			131 113
Verkligt värde via övrigt totalresultat	200			200
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	5 328			5 328
Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	17 487			17 487
Verkligt värde via övrigt totalresultat	9 124	758		9 882
Aktier och andelar
Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt	11 866	384	21	12 271
Verkligt värde via övrigt totalresultat	274	117	152	543
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	220 766	747	525	222 038
Derivatinstrument	49	36 173	39	36 261
Summa	397 673	38 179	737	436 589
Skulder
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	220 766	747	525	222 038
Emitterade värdepapper		1 635		1 635
Derivatinstrument	54	28 947	39	29 040
Korta positioner	1 858	81		1 939
Summa	222 678	31 410	564	254 652

NOTER | kONcERNEN

182

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2023				Tillgångar där	Skulder där
				kunden står	kunden står
	Aktier	Derivat-	Derivat-	värdeförändrings-	värdeförändrings-
mkr	och andelar	tillgångar	skulder	risken	risken
Redovisat värde vid årets ingång	173	39	-39	525	-525
Nyanskaffningar
Återköp/avyttrat	-1
Förfallet
Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen	2	0	0	-448	448
Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat
Förflyttning från nivå 1 eller 2		-37	37
Förflyttning till nivå 1 eller 2
Redovisat värde vid årets utgång	174	2	-2	77	-77
Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgrupperna i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för

försäljning, se not K14.

En förändring i icke observerbara indata bedöms ej föranleda betydande högre eller lägre värdering av innehaven i nivå 3 varför någon känslighetsanalys ej lämnas.

Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2022				Tillgångar där	Skulder där
				kunden står	kunden står
	Aktier	Derivat-	Derivat-	värdeförändrings-	värdeförändrings-
mkr	och andelar	tillgångar	skulder	risken	risken
Redovisat värde vid årets ingång	639	43	-43	484	-484
Nyanskaffningar	-	34	-39
Återköp/avyttrat	-472	-43	41
Förfallet
Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen	6	-32	39	41	-41
Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat
Förflyttning från nivå 1 eller 2		29	-29
Förflyttning till nivå 1 eller 2		8	-8
Redovisat värde vid årets utgång	173	39	-39	525	-525

Värderingshierarkin

Finansiella instrument värderade till verkligt

värde har i tabellerna kategoriserats med avse-

ende på hur de värderats och graden av transpa-

rens kring marknadsdata som använts vid vär-

deringen. Kategoriseringen framgår som nivå

1–3 i tabellerna. Finansiella instrument som

värderas till ett direkt och likvitt marknadspris

kategoriseras som nivå 1. Dessa finansiella

instrument består främst av statspapper och

andra räntebärande värdepapper som handlas

aktivt, noterade aktier samt korta positioner i

motsvarande tillgångar. I nivå 1 ingår även mer-

parten av de fondandelar och andra tillgångar

som är kopplade till fondförsäkringskontrakt

och liknande avtal samt motsvarande skulder.

Finansiella instrument som värderas med värde-

ringsmodeller som i allt väsentligt bygger på

marknadsdata kategoriseras som nivå 2. I nivå

2 ingår främst räntebärande värdepapper samt

ränte- och valutarelaterade derivat. Finansiella

instrument vars värdering i väsentlig utsträck-

ning påverkas av indata som inte går att veri-

fiera med externa marknadsuppgifter kategori-

seras som nivå 3. I nivå 3 ingår onoterade

aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt

vissa derivat.

Som grund för indelningen ligger den värde-

ringsmetod som använts på balansdagen. Om

kategorin för ett specifikt instrument har föränd-

rats i jämförelse med föregående balansdag

(2022-12-31) har instrumentet flyttats mellan

nivåerna i tabellen. Under året har 1,6 mdkr

avseende innehav i obligationer och andra rän-

tebärande värdepapper flyttats från nivå 1 till

nivå 2 och 0,5 mdkr har överförts från nivå 2 till

nivå 1. Under året har 1,8 mdkr avseende inne-

hav i fondandelar som utgör tillgångar där kun-

den står värdeförändringsrisken överförts från

nivå 1 till nivå 2. Därmed har även 1,8 mdkr

avseende skulder där kunden står värdeföränd-

ringsrisken flyttats från nivå 1 till nivå 2. Överfö-

ring mellan nivåerna har genomförts till följd av

en förnyad bedömning av marknadsaktiviteten.

Årets förändringar av innehav i nivå 3 redovisas

i en separat tabell, se nedan.

Innehav i nivå 3 består främst av onoterade

aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier

består till övervägande del av andelar i företag

som utför stödjande verksamhet för banken.

Det kan exempelvis röra sig om andelar i

clearingorganisationer och infrastruktursam-

arbeten på Handelsbankens hemmamark-

nader. Sådana innehav värderas i regel till

bankens andel av substansvärdet i bolaget,

alternativt till det pris till vilket den senaste

transaktionen genomfördes. Onoterade aktier

är i allt väsentligt klassificerade till verkligt värde

via övrigt totalresultat. Värdeförändringar på

dessa innehav redovisas därmed i övrigt total-

resultat.

Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise-

ras som nivå 3. De värderas med värderingsmo-

deller som huvudsakligen bygger på relativvär-

dering av jämförbara noterade företag i samma

bransch. Det resultatmått som jämförelsen byg-

ger på justeras för faktorer som stör jämförelsen

mellan investeringen och jämförelsebolaget. Där-

efter beräknas värdet på basis av vinstmultiplar,

exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merparten av

dessa innehav utgör placeringstillgångar i kon-

cernens försäkringsrörelse.

Vidare kategoriseras derivatkomponenten i

vissa av bankens emitterade strukturerade obli-

gationer och dess tillhörande säkrande derivat i

nivå 3. För dessa derivat har interna antaganden

väsentlig påverkan för beräkningen av det verk-

liga värdet. Säkrande derivat i nivå 3 är hand-

lade under CSA-avtal, där marknadsvärdena

stäms av och säkerställs på daglig basis med

bankens motparter.

K42 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

183

K42 Forts

Årets realiserade värdeförändringar på finan-

siella instrument i nivå 3 som redovisas i resul-

taträkningen uppgår till 1 mkr (2).

Skillnader mellan transaktionspris och det

värde som räknas fram med hjälp av en

värderingsmodell

Som framgår av redovisningsprinciperna i not

K1 periodiseras väsentliga positiva skillnader

mellan det värde som räknats fram vid det

första redovisningstillfället och transaktions-

priset (så kallat dag 1-resultat) vid modell-

värdering av derivat. Orealiserade resultat på

grund av positiva skillnader mellan transak-

tionspris och det värde som räknas fram

med hjälp av en värderingsmodell (så kallade

dag 1-resultat) utgörs av bankens vinst-

marginal och ersättning för att täcka exem-

pelvis kapital- och administrativa kostnader.

Principen innebär att en periodiseringseffekt

om 113 mkr (158) redovisats i nettoresultat

av finansiella transaktioner under året. Vid

Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2023
mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	476 181			476 181
Övrig utlåning till centralbanker	32 145			32 145
Utlåning till övriga kreditinstitut	5 876	13 038	358	19 272
Utlåning till allmänheten	41 120	828	2 373 537	2 415 485
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	78			78
Summa	555 400	13 866	2 373 895	2 943 161
Skulder
Skulder till kreditinstitut	31 858	59 430		91 287
In- och upplåning från allmänheten	1 341 888	7 449		1 349 338
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken	78			78
Emitterade värdepapper	857 720	638 107		1 495 827
Efterställda skulder		43 227		43 227
Summa	2 231 544	748 213		2 979 757

försäljning, se not K14 .

Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2022

mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882

Övrig utlåning till centralbanker 32 620 32 620

Utlåning till övriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410

Utlåning till allmänheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 73 73

Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780

Skulder

Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 82 395

In- och upplåning från allmänheten 1 355 990 25 650 1 381 640

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 73 73

Emitterade värdepapper 869 926 560 365 1 430 291

Efterställda skulder 42 430 42 430

Summa 2 248 582 688 247 2 936 829

utgången av året uppgick sammanlagda

ännu ej resultatförda dag 1-resultat till

472 mkr (447).

Principer för upplysningar om verkligt värde

på finansiella instrument som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde

Upplysningar om verkligt värde på finansiella

instrument som redovisas till upplupet anskaff-

ningsvärde lämnas i not K41 och i tabellen

nedan. Dessa instrument består i allt väsentligt

av utlåning samt in- och upplåning. För betal-

ningsmedel samt kortfristiga fordringar och

skulder har det redovisade värdet bedömts vara

en godtagbar estimering av det verkliga värdet.

Fordringar och skulder med förfallodag alterna-

tivt tidpunkt för nästkommande ränteomsätt-

ning som infaller inom 30 dagar, har definierats

som kortfristiga.

Värderingen av utlåning till fast ränta baseras

på aktuell marknadsränta med justering för anta-

gande om marknadsmässig kredit- och likvidi-

t ets riskpremie. Premien har antagits vara lika

med genomsnittlig marginal för nyutlåning vid

mättidpunkten. Räntebärande värdepapper har

värderats till aktuellt marknadspris i den mån ett

sådant funnits tillgängligt. Upplåning samt ränte-

bärande värdepapper för vilka marknadsprisin-

formation inte funnits har värderats med en vär-

deringsmodell som bygger på marknadsdata i

form av priser eller räntor för liknande instrument.

I tabellen har den värdering som ligger till

grund för uppgifterna om verkligt värde på

finansiella instrument som redovisas till upplupet

anskaffningsvärde kategoriserats i den värde-

ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme-

del samt inlåning har likställts med kontanter och

kategoriserats som nivå 1. I nivå 1 redo visas även

räntebärande värdepapper (tillgångar och skulder)

för vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utlå-

ning för vilken antagandet om kredit- och likvidi-

tetspremie väsentligt påverkat upplysningen om

verkligt värde har kategori serats som nivå 3.

Övriga instrument är kategoriserade som nivå 2 .

NOTER | kONcERNEN

184

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K43 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar

För egna skulder ställda säkerheter
mkr	2023	2022
Kontanter	27 456	14 754
Statspapper och obligationer	5 691	3 767
Utlåning till allmänheten	765 513	728 662
Aktier	5 869	5 752
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	256 168	224 009
Övrigt	1 820	2 434
Summa	1 062 518	979 378
varav panter som fritt kan återkallas av banken	18	22
Övriga ställda säkerheter
mkr	2023	2022
Kontanter	1 370	1 432
Statspapper och obligationer	63 619	10 692
Aktier	4 411	3 726
Summa	69 399	15 850
varav panter som fritt kan återkallas av banken	52 061	2 196

Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen .

Ställda säkerheter

Ställda säkerheter är redovisade som tillgångar

i balansräkningen. Ställda säkerheter i form av

räntebärande värdepapper består i huvudsak

av värdepapper som ställts som säkerhet i cen-

tralbanker och andra kreditinstitut, för betalnings-

system, värdepappershandel och clearing samt

värdepapper som sålts under bindande åter-

köpsavtal (repor). Ställda säkerheter i form av

aktier består av utlånade aktier och aktier i för-

säkringsrörelsen.

Utlåning till allmänheten som ställts som

säker het utgörs till största delen av den registre-

rade säkerhetsmassan till förmån för innehavare

av säkerställda obligationer emitterade av

Stadshypotek. Säkerhetsmassan består av

hypotekslån som lämnats mot pant i huvud-

sakligen småhus, fritidshus, flerbostadshus och

bostadsrätter med belåningsgrad inom 75% av

marknadsvärdet. I händelse av bolagets obe-

stånd har innehavarna av de säkerställda obli-

gationerna förmånsrätt enligt lagen om säker-

ställda obligationer och förmånsrättslagen i de

pantförskrivna tillgångarna. Om tillgångarna i

säkerhetsmassan vid tiden för ett konkurs beslut

uppfyller de villkor som uppställts i lagen, ska

de hållas åtskilda från konkursboets övriga till-

gångar och skulder. Innehavarna av obligatio -

nerna erhåller då fortsatt kontraktsenliga betal-

ningar enligt obligationsvillkoren fram till förfall.

Tillgångar där kunden står värdeförändrings-

risken består i huvudsak av fondandelar under

fondförsäkringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka

försäkringstagarna har förmånsrätt.

Mottagna säkerheter

Mottagna säkerheter redovisas inte i balans-

räkningen. Vid omvända återköpsavtal och aktie-

lån mottas värdepapper som kan säljas eller

pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga vär-

det av mottagna värdepapper under omvända

återköpsavtal och avtal om aktielån uppgick till

43 196 mkr (35 395) vid räkenskapsårets slut,

varav säkerheter till ett värde av 12 528 mkr

(16 970) sålts eller pantsatts vidare. Information

om mottagna panter för utlåning och andra

mottagna säkerheter framgår av not K2.

Överförda finansiella tillgångar redovisade

i balansräkningen

Överförda finansiella tillgångar är redovisade

som tillgångar i balansräkningen, men för dessa

har rätten till framtida kassaflöden direkt eller

indirekt överförts till en extern motpart. Mer-

parten av de överförda finansiella tillgångar som

redovisas i balansräkningen består av ränte

bärande värdepapper som sålts under bindande

återköpsavtal samt utlånade aktier. I normalfallet

regleras villkoren för bindande återköp och aktie-

lån i ramavtal som ingåtts mellan banken och

respektive motpart.

Bindande återköpsavtal innebär försäljning

av ett värdepapper med förbindelse om återköp

till ett fastställt pris vid en förutbestämd framtida

tidpunkt. Säljaren av värdepappret är därmed

fortsatt exponerad för risken för värdeföränd-

ringar under avtalets löptid. Sålda värdepapper

under återköpsavtal kvarstår till marknadsvärde

i balansräkningen under avtalets löptid. Mot-

tagen köpeskilling redovisas som skuld till mot-

parten. Enligt standardvillkoren i återköpsavtal

övergår äganderätten till det sålda värdepappret

helt från säljare till köpare, vilket innebär att

köparen har rätt att vidaresälja, återpantsätta

eller på annat sätt förfoga över de köpta värde-

pappren.

Enligt standardavtalen för aktielån kvarstår

exponeringen för värdeförändring i den utlånade

aktien hos långivaren. Utlånade aktier kvarstår

därmed i balansräkningen under lånets löptid.

Säkerheter för utlånade aktier utgår i regel i form

av kontanter eller andra värdepapper. Mottagen

kontantsäkerhet redovisas som skuld i balans-

räkningen. På samma sätt som för återköps-

avtal innebär det standardavtal som används

för aktielån att låntagaren under lånets löptid

Överförda finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen	2023		2022
	Redovisat	Redovisat värde	Redovisat	Redovisat värde
mkr	värde	motsvarande skuld	värde	motsvarande skuld
Aktier, värdepappersutlåning	4 237	112	4 039	208
Statspapper och obligationer, repor	4 464	2	3 350	2
Statspapper och obligationer, övrigt			43
Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken	159	159	603	603
Summa	8 860	273	8 036	813

Mottagen kontantsäkerhet.

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

185

K43 Forts

K44 Eventualförpliktelser

mkr	2023	2022
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser, krediter	8 184	6 709
Garantiförbindelser, övriga	47 557	52 052
Oåterkalleliga remburser	203	313
Övrigt	2 177	1 901
Summa	58 120	60 975
varav föremål för nedskrivningsprövning	58 120	60 975

Åtaganden
Kreditlöften	317 926	336 974
Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter	96 359	108 456
Övrigt	13 580	13 684
Summa	427 865	459 114
varav föremål för nedskrivningsprövning	237 999	266 418
Summa eventualförpliktelser	485 985	519 866
Reservering för förväntade kreditförluster redovisad som avsättning, se not K36.	340	353

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelserna består i huvudsak av olika typer av garantiförbindelser. Kreditgarantier ges till kunder för att garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier utgörs

främst av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsförbindelser omfattar också

outnyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i bankens tjänster och är till stöd för bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella

belopp.

Tvister

Bolag inom koncernen är föremål för krav i ett antal tvistemål som drivs i allmän domstol. Bedömningen är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till bankens fördel. Tvistebeloppen bedöms

inte kunna få en väsentlig inverkan på koncernens ställning eller resultat.

har rätt att vidaresälja, återpantsätta eller på

annat sätt förfoga över de lånade aktierna.

Som övriga överförda finansiella tillgångar

redovisas statspapper, obligationer och aktier

som ställts som säkerhet för värdepappershan-

del, clearing med mera och där förfoganderät-

t en över värdepappret övergått till mottagaren.

Som överförda finansiella tillgångar redovisas

även vissa tillgångar där kunden står värde-

förändringsrisken. Dessa tillgångar består av

portföljer av finansiella instrument till vilka banken

har formell äganderätt, men där de risker som är

f örknippade med tillgångarna liksom rätten till

framtida kassaflöden överförts till en tredje part.

Värderingen av dessa tillgångar speglar värde-

ringen av den motsvarande skuldposten.

K45 Leasing

Handelsbanken som leasegivare

Finansiella leasingavtal
mkr	2023	2022
Finansiella intäkter från nettoinvesteringen	593	300
Variabla leasingavgifter	519	213
Fördelning av odiskonterade leasingfordringar på förfallotidpunkter samt nettoinvestering
mkr	2023	2022
Upp till 1 år	2 725	2 212
1 år till 2 år	3 480	4 133
2 år till 3 år	2 805	3 107
3 år till 4 år	1 861	1 262
4 år till 5 år	2 076	1 572
Över 5 år	3 303	4 444
Summa odiskonterade leasingfordringar	16 250	16 730
Ej intjänade finansiella intäkter	-1 292	-900
Nettoinvestering	14 958	15 830

Samtliga avtal där koncernen är leasegivare har definierats som finansiella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlåning i balansräkningen, initialt till ett belopp som motsvarar nettoinveste-

ringen. Förändringen mellan åren beror på minskade leasingvolymer till följd av avveckling av leasingportfölj, vilket motverkas av höjd marknadsränta. Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon

och maskiner. Samtliga leasingavtal har garanterade restvärden. Vid utgången av året fanns i koncernen tre leasingengagemang som vart och ett enskilt hade ett redovisat värde överstigande 1 mdkr.

NOTER | kONcERNEN

186

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Handelsbanken som leasetagare

Poster i resultaträkningen

mkr 2023 2022

Räntekostnader leasingskulder -67 -53

Summa

-67 -53

Av- och nedskrivning nyttjanderätter

Fastigheter -628 -624

Inventarier -14 -22

Summa

-642 -646

Kostnader för korttidsleasing -38 -33

Kostnader för leasingavtal i vilka den underliggande tillgången är av lågt värde -41 -17

Variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder -167 -125

Summa

-246 -175

Totala kostnader för leasingavtal -955 -874

Poster i balansräkningen

mkr 2023 2022

Nyttjanderätter

Fastigheter 2 704 2 952

Inventarier 30 64

Summa 2 734 3 016

Tillkommande nyttjanderätter

350 323

Leasingskulder

2 857 3 018

Totala kassautflöden för leasingavtal -980 -854

Ingår i resultatposten Räntekostnader.

Ingår i resultatposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, varav 39 mkr (11) avser nedskrivning.

Ingår i resultatposten Övriga kostnader.

Nyttjanderätter ingår i balansposten Fastigheter och inventarier.

Under året nya leasingkontrakt som ingår i nyttjanderätter.

Leasingskulder ingår i balansposten Övriga skulder.

Återstående löptider avseende leasingskulder

mkr 2023 2022

Upp till 6 månader 369 364

6 månader till 1 år 353 355

1 år till 2 år 610 672

2 år till 5 år 1 265 1 342

Över 5 år 500 512

Summa 3 097 3 245

Bankens leasingavtal utgörs huvudsakligen av hyreskontrakt avseende lokaler. Därutöver omfattar leasingavtalen främst multifunktionsskrivare, persondatorer och diverse övriga kontorsinventarier.

Huvuddelen av hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan tre till tio år. Vissa av bankens hyreskontrakt för lokaler innehåller en möjlighet till förlängning av avtalstiden, vilken innebär att

hyreskontraktet förlängs för en angiven period om kontraktet inte sägs upp vid en specifik tidpunkt. Det förekommer även hyreskontrakt avseende lokaler som innehåller en möjlighet för banken att

säga upp hyreskontraktet i förtid. Vid fastställande av leasingperiodens längd för hyreskontrakt inkluderas möjligheter att förlänga ett leasingkontrakt, eller avsluta ett leasing kontrakt i förtid, endast

vid mycket hög grad av sannolikhet att dessa kommer att utnyttjas.

Banken har ingått leasingavtal som är kortare än tolv månader och leasingavtal i vilka den underliggande tillgången är av lågt värde, vilka kostnadsförs i enlighet med undantaget i IFRS 16 Leasing-

avtal, och därmed inte ingår i leasingskulder och nyttjanderätter.

K45 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

187

K46 Segmentinformation

Segmentinformation 2023							Justeringar
		Stor-		Neder-	Capital		och
mkr	Sverige	britannien	Norge	länderna	Markets	Övrigt	elimineringar	Totalt
Räntenetto	30 420	11 010	4 624	1 941	384	-801		47 578
Provisionsnetto	8 420	845	659	198	740	276		11 139
Nettoresultat av finansiella transaktioner	1 180	253	79	17	1 044	88		2 661
Försäkringsnetto	494		0					493
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat						51		51
Övriga intäkter	197	13	5	1	7	105		328
Summa intäkter	40 711	12 121	5 366	2 157	2 175	-280		62 249
Personalkostnader	-4 157	-3 149	-1 103	-537	-1 200	-3 900	403	-13 642
Övriga kostnader	-1 525	-907	-493	-136	-409	-4 325		-7 796
Internt köpta och sålda tjänster	-5 535	-1 414	-708	-277	-247	8 180
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
tillgångar	-427	-310	-97	-59	-144	-682	-24	-1 743
Summa kostnader	-11 644	-5 780	-2 401	-1 009	-2 000	-727	379	-23 182
Resultat före kreditförluster, riskskatt
och resolutionsavgift	29 067	6 340	2 965	1 148	175	-1 007	379	39 067
Kreditförluster, netto	-142	-51	37	13	11	-8		-141
Vinster/förluster vid avyttring av
materiella och immateriella tillgångar	14	-1	6		0	0		20
Riskskatt och resolutionsavgift	-1 919		-393	-113	-43	-157		-2 624
Rörelseresultat	27 020	6 289	2 615	1 048	144	-1 172	379	36 322
Resultatutdelning	405	52	47	0	-527	23
Rörelseresultat efter resultatutdelning	27 425	6 340	2 662	1 048	-383	-1 149	379	36 322
Interna intäkter	5 867	2 999	-8 567	-98	1 891	-2 092
K/I-tal, %	28,3	47,5	44,4	46,8	121,4			37,2
Kreditförlustnivå, %	0,01	0,03	-0,01	-0,01	-0,09			0,01
Utlåning till allmänheten	1 600 861	230 692	313 267	97 110	21 504	29 517	-1 142	2 291 808
In- och upplåning från allmänheten	856 258	260 595	90 206	35 945	39 887	17 583	-1 993	1 298 480
Allokerat kapital	123 951	25 846	23 292	5 175	2 539	6 903	17 379	205 085
Räntabilitet på allokerat kapital, %	18,2	21,3	9,5	16,9	-12,3			15,3
Medelantal anställda	4 099	2 707	828	388	605	3 056		11 683

Interna intäkter som ingår i Summa intäkter består av intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment och Övrigt. Eftersom ränteintäkter och räntekostnader redovisas netto

som en intäkt innebär det att interna intäkter bland annat innehåller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och Övrigt.

Kolumnen Övrigt i tabellen ovan inkluderar Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från allmänheten samt Allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland.

Rörelsesegmenten redovisas i enlighet med

IFRS 8 Rörelsesegment, vilket innebär att

segmentinformationen presenteras på motsva-

rande sätt som tillämpas internt i styrningssyfte.

Handelsbankens verksamhet presenteras upp-

delat på segmenten Sverige, Storbritannien,

Norge, Nederländerna samt Capital Markets.

Kontorsrörelsen i Handelsbanken tillhanda-

håller ett fokuserat erbjudande inom finansie-

ring, betalning, finansiella rådgivningstjänster

samt sparande och pension. I landsegmenten

ingår förutom kontorsrörelsen även kapitalför-

valtnings- och försäkringsverksamheten. Varje

land följs upp som en fristående resultatenhet

och styrs av en landchef. I Sverige och Stor-

britannien är kontorsrörelsen under landchefen

organiserad i län respektive distrikt. Segmentet

Capital Markets är bankens investmentbank,

vilket bland annat inbegriper värdepappers-

handel och investeringsrådgivning. I verksam-

heten ingår även bankens internationella verk-

samhet utanför hemmamarknaderna.

Segmentens resultat visas före och efter

intern resultatutdelning. Den interna resultat-

utdelningen innebär att kundansvarig enhet

tilldelas allt resultat som härrör från dess kun-

ders transaktioner med banken, oavsett inom

vilket segment transaktionen är genomförd.

Dessutom redovisas intäkter och kostnader för

internt utförda tjänster netto på raden Internt

köpta och sålda tjänster. Transaktioner mellan

segmenten redovisas huvudsakligen enligt

självkostnadsprincipen. I kolumnerna Övrigt

samt Justeringar och elimineringar visas poster

som inte hör till något specifikt segment eller eli-

mineras på koncernnivå. I kolumnen Övrigt ingår

till övervägande del finansförvaltning och cen-

trala stabsavdelningar samt transaktioner hän-

förliga till reserveringen för resultatandelssyste-

met Oktogonen. I kolumnen Justeringar och

elimineringar redovisas bland annat justeringar

för personalkostnader. I justeringar för personal-

kostnader ingår skillnaden mellan koncernens

pensionskostnader beräknade enligt IAS 19

Ersättningar till anställda och lokalt beräknade

pensions kostnader.

Interna intäkter består främst av interna räntor

och provisioner. I segmentens resultaträkningar

ingår dessutom interna poster i form av ersätt-

ningar för interna tjänster. Interndebitering sker

huvudsakligen enligt självkostnadsprincipen. I

kontorsrörelsen består tillgångarna till största

delen av utlåning till allmänheten och skulderna

av inlåning från allmänheten samt intern upplå-

ning. Tillgångarna i kolumnen Övrigt består till

övervägande del av internutlåning till de olika

segmenten, medan skulderna fram förallt består

av extern upp låning. Det allokerade kapitalet för

segmenten överensstämmer med kapitalfördel-

ningen enligt den interna styrmodellen.

NOTER | kONcERNEN

188

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Intäkter per produktområde

mkr 2023 2022

In- och utlåning privat 21 554 17 378

In- och utlåning företag 27 956 20 168

Betalningar netto 1 758 1 711

Kapitalförvaltning fonder 6 531 6 380

Pension och Försäkring 830 952

Investmentbankstjänster 1 907 6 430

Övrigt 1 714 -2 644

Summa 62 249 50 375

Segmentinformation 2022

mkr Sverige

Stor-

britannien Norge

Neder-

länderna

Capital

Markets Övrigt

Justeringar

och

elimineringar Totalt

Räntenetto 23 082 7 580 4 264 1 354 301 32 36 614

Provisionsnetto 8 356 807 688 147 771 213 10 981

Nettoresultat av finansiella transaktioner 508 248 90 21 1 131 -457 1 540

Försäkringsnetto -41 30 -11

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat -13 -13

Övriga intäkter 103 14 25 1 9 1 111 1 263

Summa intäkter 32 008 8 649 5 097 1 523 2 212 885 50 375

Personalkostnader -3 978 -2 693 -1 028 -442 -1 143 -3 778 22 -13 040

Övriga kostnader -1 497 -789 -295 -94 -326 -3 525 -6 526

Internt köpta och sålda tjänster -4 630 -1 076 -667 -241 -344 6 959

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

tillgångar -417 -313 -92 -54 -147 -601 -23 -1 646

Summa kostnader -10 522 -4 872 -2 082 -832 -1 959 -944 -1 -21 212

Resultat före kreditförluster, riskskatt

och resolutionsavgift 21 486 3 778 3 016 691 253 -60 -1 29 163

Kreditförluster, netto 135 -55 -152 0 -13 38 -47

Vinster/förluster vid avyttring av

materiella och immateriella tillgångar 10 10 6 0 -2 24

Riskskatt och resolutionsavgift -1 659 -359 -81 -33 -180 -2 311

Rörelseresultat 19 972 3 733 2 510 610 206 -203 -1 26 829

Resultatutdelning 374 49 69 0 -531 39

Rörelseresultat efter resultatutdelning 20 346 3 781 2 579 610 -324 -164 -1 26 829

Interna intäkter

1 727 52 -3 838 -453 615 1 897

K/I-tal, % 32,5 56,0 40,3 54,6 116,5 42,1

Kreditförlustnivå, % -0,01 0,01 0,04 0,00 0,06 0,00

Utlåning till allmänheten 1 621 692 239 207 318 243 96 208 18 341 23 264 -1 136 2 315 818

In- och upplåning från allmänheten 876 230 257 534 101 184 31 317 35 809 18 630 -1 778 1 318 925

Allokerat kapital 106 101 20 436 20 074 3 582 2 072 14 414 27 345 194 024

Räntabilitet på allokerat kapital, % 15,9 15,1 10,5 14,7 -11,5 12,6

Medelantal anställda 3 907 2 481 763 357 585 2 861 10 954

Interna intäkter som ingår i Summa intäkter består av intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment och Övrigt. Eftersom ränteintäkter och räntekostnader redovisas netto

som en intäkt innebär det att interna intäkter bland annat innehåller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och Övrigt.

Kolumnen Övrigt i tabellen ovan inkluderar Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från allmänheten samt Allokerat kapital hänförligt till avyttringsgrupperna i Finland.

K46 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

189

K47 Geografisk information

Geografisk information 2023

mkr Intäkter Rörelseresultat Skatt

Årets resultat

hänförligt till

avvecklad

verksamhet

efter skatt Tillgångar

Anläggnings-

tillgångar

Sverige 39 928 24 034 -5 256 3 127 776 6 226

Storbritannien 13 260 7 577 -2 085 414 494 1 561

Norge 5 360 2 898 -685 362 139 910

Nederländerna 2 368 1 321 -341 230 677 256

USA 673 540 -80 374 811 85

Luxemburg 320 179 -38 14 930 10

Frankrike 2 -5 2

Polen -75 -172 315 1

Danmark 9 -4 78 857

Finland 1 209 181 766 409

Goodwill och övriga koncernövervärden 4 477 4 477

Elimineringar 405 -47 -12 -1 174 452 -590

Summa 62 249 36 322 -8 417 1 209 3 537 792 13 344

Geografisk information 2022

mkr Intäkter Rörelseresultat Skatt

Årets resultat

hänförligt till

avvecklad

verksamhet

efter skatt Tillgångar

Anläggnings-

tillgångar

Sverige 32 227 17 521 -3 500 3 025 964 6 286

Storbritannien 9 126 4 318 -1 164 412 066 1 525

Norge 4 872 2 550 -643 353 325 646

Nederländerna 1 483 604 -170 234 747 220

USA 518 393 -9 422 255 102

Luxemburg 226 103 -25 18 129 20

Kina 0 1

Tyskland 0 26

Frankrike 13 -9 0 2

Polen -20 -73 0 386 3

Danmark 189 2 711 0

Finland 91 195 804 499

Goodwill och övriga koncernövervärden 4 545 4 545

Elimineringar 1 930 1 395 80 -1 216 217 -530

Summa 50 375 26 829 -5 431 280 3 453 718 13 316

Intäkter, rörelseresultat, årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt samt tillgångar som presenteras i den geografiska informationen består av interna och externa intäkter, kostna-

der och tillgångar i respektive land. Den geografiska fördelningen av intäkter och kostnader är baserad på det land där transaktionen är genomförd och är inte jämförbar med redovisningen av seg-

mentinformationen. Med skatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Ytterligare geografisk information lämnas i not M17 avseende koncernföretag och deras säte samt i not K8 avseende medelantal

anställda per land.

NOTER | kONcERNEN

190

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K48 Tillgångar och skulder i valuta

2023

mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD

Övriga

valutor Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 67 895 128 820 4 776 0 113 645 160 935 109 476 181

Övrig utlåning till centralbanker 29 326 1 687 1 131 32 145

Utlåning till övriga kreditinstitut 259 5 772 9 671 1 873 2 299 422 19 297

Utlåning till allmänheten 1 579 316 287 783 319 815 1 464 234 892 9 330 1 617 2 434 217

varav företag 598 485 185 869 201 140 1 443 167 456 9 171 573 1 164 137

varav hushåll 974 083 101 914 118 675 21 67 436 159 1 044 1 263 332

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 181 752 7 561 36 1 9 778 199 128

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 36 868 486 12 223 509 50 087

Övriga ej valutafördelade poster 326 737 326 737

Summa tillgångar 2 192 827 459 749 348 209 1 465 350 541 182 852 2 148 3 537 792

Skulder

Skulder till kreditinstitut 15 666 50 097 18 093 64 346 6 835 22 91 124

In- och upplåning från allmänheten 814 008 140 586 110 296 1 171 257 177 24 238 2 561 1 350 037

varav företag 335 161 110 747 75 871 1 034 190 553 20 797 1 767 735 931

varav hushåll 478 848 29 839 34 424 138 66 624 3 441 793 614 106

Emitterade värdepapper 569 595 407 148 27 016 37 930 459 581 22 211 1 523 481

Efterställda skulder 0 22 740 6 258 14 120 43 117

Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 530 033 530 033

Summa skulder och eget kapital 1 929 302 620 570 155 404 1 236 301 711 504 774 24 794 3 537 792

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 160 527 -192 764 -223 -48 850 321 918 22 716

Nettoposition i valuta -294 41 7 -20 -4 70 -200

Bankens syn på valutarisktagande framgår av not K2.

försäljning, se not K14 .

2022

mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD

Övriga

valutor Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 100 413 136 928 8 962 0 99 872 129 674 34 475 882

Övrig utlåning till centralbanker 31 364 1 256 32 620

Utlåning till övriga kreditinstitut 480 3 709 2 1 903 3 894 424 9 415

Utlåning till allmänheten 1 586 449 292 228 324 563 9 901 242 246 11 704 2 233 2 469 324

varav företag 602 504 183 963 206 027 9 884 169 380 11 517 847 1 184 121

varav hushåll 983 946 108 265 118 537 17 72 867 187 1 385 1 285 204

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 117 546 5 483 36 1 9 712 132 778

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22 353 1 472 8 352 519 32 697

Övriga ej valutafördelade poster 301 002 301 002

Summa tillgångar 2 128 244 471 184 341 916 9 902 344 277 155 503 2 691 3 453 718

Skulder

Skulder till kreditinstitut 17 760 50 548 29 1 906 115 11 990 23 82 372

In- och upplåning från allmänheten 848 467 136 375 91 473 1 201 252 592 43 167 3 011 1 376 286

varav företag 366 562 103 155 58 072 1 110 179 920 39 354 2 184 750 356

varav hushåll 481 905 33 220 33 401 91 72 672 3 814 828 625 930

Emitterade värdepapper 511 251 342 123 25 828 39 407 536 118 20 076 1 474 801

Efterställda skulder 0 22 266 5 930 14 208 42 404

Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 477 854 477 854

Summa skulder och eget kapital 1 855 331 551 311 117 330 3 107 298 044 605 483 23 110 3 453 718

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 80 111 -224 481 -6 818 -46 235 449 902 20 487

Nettoposition i valuta -16 105 -24 -2 -78 68 53

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

191

K49 Innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag

mkr

Innehav i fonder

2023 2022

Tillgångar

Aktier och andelar 5 928 5 572

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 240 092 209 633

Summa innehav i strukturerade företag som inte konsolideras 246 020 215 205

Varav 9 586 mkr (9 145) ingår i avyttringsgrupperna i Finland som har omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14.

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att röster eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn vid avgörandet av vem som har det bestämmande inflytandet i företaget,

exempelvis när rösträtten endast avser administrativa uppgifter och relevanta aktiviteter regleras genom avtal. Handelsbankens innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag är begränsade och

utgörs av fondandelar. Fondandelar ägs främst genom fondförsäkringsavtal hos Handelsbanken Liv samt liknande avtal i andra länder. Fondandelar som ägs genom fondförsäkringsavtal utgör inte

grund för konsolidering och utgör därmed icke-konsoliderade strukturerade företag. Handelsbanken äger vidare fondandelar i egenskap av market maker. I den mån dessa innehav inte konsolideras

utgör de andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag. Den maximala exponeringen för förlust för alla innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag är det redovisade värdet på innehaven.

De totala tillgångarna för dessa företag anses inte som meningsfull information för att förstå de relaterade riskerna och därför har de inte presenterats.

K51 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.

K50 Upplysningar om närstående

Fordringar på och skulder till närstående

mkr

Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående

2023 2022 2023 2022

Utlåning till allmänheten 334 1 289

Övriga tillgångar 30 28 13 16

Summa 364 1 317 13 16

In- och upplåning från allmänheten 311 127 1 159 1 528

Summa 311 127 1 159 1 528

Närstående – intäkter och kostnader

mkr

Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående

2023 2022 2023 2022

Ränteintäkter 22 8

Räntekostnader -3 -149 -6

Provisionsintäkter 1

Provisionskostnader -223 -229

Övriga intäkter 18 19

Övriga kostnader -177 -102 -182 -178

Summa -380 -323 -313 -165

Siffrorna ovan omfattar total verksamhet.

Specifikation över intresseföretagen och joint ventures samt information om aktieägartillskott till intresseföretag finns i not K20. Intresseföretagens och joint ventures verksamhet består i att utföra

olika typer av tjänster som har anknytning till bankens verksamhet. I gruppen Övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Per-

sonalstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening (Pensionskassan). Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster.

Moderbolagets svenska dotterbolag har betalat pensionspremier avseende förmånsbestämda pensioner till Pensionskassan uppgående till 81 mkr (85). Pensionskassans utfästelser till anställda i

dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill säga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina åtaganden så är moderbolaget skyldigt att ta över och betala åtagandet. Pensionskassans

förpliktelser uppgår till 7 000 mkr (6 136). Svenska Handelsbanken AB har begärt ersättning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppgående till 720 mkr (-) avseende pensionskostnader

samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppgående till 44 mkr (47) för personalfrämjande åtgärder.

Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ersättningar i övrigt framgår av not K8.

NOTER | kONcERNEN

192

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

K52 Övergång till IFRS 17

I tabellerna nedan visas omräkning av jämförelsetalen för 2022 med anledning av övergången till IFRS 17 samt den initiala effekten på eget kapital den 1 januari 2022.

Resultaträkning koncernen	Publicerat	Justering	Omräknat
mkr	helår 2022	IFRS 17	helår 2022
Räntenetto	36 610	4	36 614
Provisionsnetto	11 103	-122	10 981
Nettoresultat av finansiella transaktioner	1 111	429	1 540
Riskresultat försäkring	176	-176	0
Försäkringsresultat		280	280
Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning		-291	-291
Försäkringsnetto		-11	-11
Övrigt	1 250		1 250
Summa intäkter	50 249	126	50 375
Personalkostnader	-13 103	63	-13 040
Övriga kostnader	-6 543	17	-6 526
Av- och nedskrivningar för materiella och immateriella tillgångar	-1 650	4	-1 646
Summa kostnader	-21 296	84	-21 212
Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift	28 953	210	29 163
Övrigt	-2 334	0	-2 334
Rörelseresultat	26 619	210	26 829
Skatter	-5 429	-2	-5 431
Årets resultat från kvarvarande verksamhet	21 190	209	21 398
Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt	280	0	280
Årets resultat	21 470	208	21 678
varav tillhör
Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB	21 468	208	21 676
Innehav utan bestämmande inflytande	1		1
Nyckeltal
Räntabilitet på eget kapital, total verksamhet	12,5		12,8
K/I-tal, kvarvarande verksamhet	42,4		42,1
Resultat per aktie, total verksamhet, kr	10,84		10,95
Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr	10,70		10,81
Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr	0,14		0,14

Omklassificering av intäkter och kostnader hänförliga till försäkringsavtal till raden Försäkringsresultat eftersom sparförsäkringsmomentet i traditionell livförsäkring har bytt redovisningsprincip från

IFRS 9 till IFRS 17.

Raden Riskresultat försäkring har utgått och samtliga intäkter och kostnader hänförliga till försäkringsavtal redovisas på raden Försäkringsresultat.

Raden Försäkringsresultat innehåller samtliga intäkter och kostnader hänförliga till försäkringsavtal, även rörelsekostnader.

Raden Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning redovisas enligt IFRS 9, men ingår i försäkringsnettot eftersom avkastningen är hänförlig till försäkringsavtal.

I Försäkringsnettot ingår posterna Försäkringsresultat och Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning.

Omklassificering av rörelsekostnader hänförliga till försäkringsavtal till raden Försäkringsresultat .

Totalresultat koncernen	Publicerat	Justering	Omräknat
mkr	helår 2022	IFRS 17	helår 2022
Årets resultat	21 470	208	21 678
Övrigt totalresultat
Försäkringsavtal		792	793
Övrigt	2 046	0	2 046
Summa övrigt totalresultat	2 046	793	2 838
Årets totalresultat	23 516	1 000	24 516
varav tillhör
Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB	23 515	1 000	24 515
Innehav utan bestämmande inflytande	1	0	1

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

193

Balansräkning koncernen	Publicerat	Justering	Omräknat	Publicerat	Justering	Omräknat
mkr	31 dec 2021	IFRS 17	1 jan 2022	31 dec 2022	IFRS 17	31 dec 2022
Uppskjutna skattefordringar	845	3	848	1589	1	1 590
Övriga tillgångar	5 785	1	5 786	14 720	1	14 721
Övrigt	3 340 134		3 340 134	3 437 407		3 437 407
Summa tillgångar	3 346 764	4	3 346 768	3 453 716	2	3 453 718
In- och upplåning från allmänheten	1 286 637	-6 490	1 280 147	1 325 061	-6 136	1 318 925
Försäkringsskulder	532	9 457	9 989	405	8 141	8 546
Övriga skulder	11 304	44	11 348	10 451	3	10 454
Övrigt	1 866 560		1 866 560	1 921 768		1 921 768
Summa skulder	3 165 033	3 011	3 168 044	3 257 686	2 008	3 259 693
Försäkringsavtal					793	793
Balanserad vinst	134 507	-3 007	131 500	144 841	-3 007	141 834
Årets resultat	19 527		19 527	21 468	208	21 676
Övrigt	27 697		27 697	29 721		29 721
Summa eget kapital	181 731	-3 007	178 724	196 030	-2 006	194 024
Summa skulder och eget kapital	3 346 764	4	3 346 768	3 453 716	2	3 453 718

Skatteeffekt vid övergång till IFRS 17.

Omvärdering av posten återförsäkringstillgångar eftersom en riskjustering har tillkommit vid värdering av återförsäkrares andel av skulden för inträffade skador.

Omklassificering till posten Försäkringsskulder eftersom sparförsäkringsmomentet i traditionell livförsäkring har bytt redovisningsprincip från IFRS 9 till IFRS 17.

Omklassificering från posten In- upplåning från allmänheten samt omvärdering av sparförsäkringsmomentet i traditionell livförsäkring till följd av byte av redovisningsprincip. Försäkringsskulderna

uppgår efter omklassificering till 9 989 mkr varav 9 657 mkr är hänförligt till avtal som tillämpade verkligt värde metoden vid övergången och använder den generella modellen. Vidare är 332 mkr

hänförligt till avtal som tillämpade den fullständigt retroaktiva metoden vid övergången och använder premiefördelningsmetoden.

Omklassificering av oplacerade inbetalningar från posten Försäkringsskulder till övriga skulder eftersom dessa inte skulle komma att redovisas enligt IFRS 17.

Den kvantitativa effekten av övergången till IFRS 17 minskade balanserade vinstmedel och ökade posten Försäkringsskulder med 3 007 mkr varav 2 996 mkr är hänförligt till sparförsäkringsmo-

mentet i traditionell livförsäkring. Vidare är 11 mkr hänförligt till att en riskjustering tillkom vid värdering av skulden för inträffade skador .

K52 Forts

NOTER | kONcERNEN

194

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

KAPITALPOLICY

Banken har som mål att upprätthålla en betryg-

gande kapitalnivå som svarar mot de risker som

koncernens verksamhet innebär och som över-

stiger de minimikrav som lagen föreskriver. En

god kapitalnivå behövs för att kunna hantera

situationer med finansiell påfrestning, men även

andra händelser såsom förvärv och kraftig

volymtillväxt.

KAPITALKRAVSREGLER

Enligt kapitaltäckningsreglerna, förordning (EU)

nr 575/2013 (CRR) och direktiv 2013/36/EU

(CRD IV), ska banken ha kärnprimärkapital,

primärkapital och en total kapitalbas som minst

motsvarar kraven i förhållande till det totala

riskvägda exponeringsbeloppet för kredit-

risker, marknadsrisker och operativa risker.

Utöver att hålla kapital enligt minimikravet ska

banken hålla kärnprimärkapital för att uppfylla

det kombinerade buffertkravet som i Sverige

utgörs av summan av en kapitalkonserverings-

buffert, en cyklikalitetsbuffert, en systemrisk-

buffert samt en buffert för övriga systemviktiga

institut. Banken har även ett minimikapitalkrav

i pelare 2. Pelare 2-kravet är ett individuellt krav

beslutat av Finansinspektionen och ska täcka

risker som inte fullt ut fångas av regelverkets

minimi- och kombinerade buffertkrav. Till

dessa krav tillkommer även en vägledning i

pelare 2 beslutat av Finansinspektionen, vilket

är myndighetens syn på vilken lägsta buffert

banken åläggs hålla i tillägg till det beslutade

kapital behovet. Banken ska dessutom göra

en intern kapitalutvärdering. Handelsbankens

kapital policy anger riktlinjerna för den interna

kapital utvärderingen. Banken omfattas även

av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglo-

merat enligt lagen (2006:531) om särskild till-

syn över finansiella konglomerat, se vidare

Kapitaltäckning för det finansiella konglomera-

tet nedan. Sedan 1 februari 2016 gäller även

att resolutions myndigheten, som i Sverige är

Riksgäldskontoret, ska fastställa ett minimikrav

på nedskrivningsbara skulder (MREL) för

banken, se nedan Minimikravet för nedskriv-

ningsbara skulder. Banken har under 2023,

med god marginal, uppfyllt samtliga av de lag-

stadgade minimi- och buffertnivåerna. Detalje-

rad information om bankens kapitalbas och

kapitalkrav finns i not K2, Risk- och kapital-

hantering, samt i Handelsbankens publikation

Risk and Capital – Information according to

Pillar 3, se handelsbanken.com/irsv. I denna

publikation återfinns även fullständig informa-

tion kring villkoren avseende Handelsbankens

samtliga kapitalbas- och kvalificerade skuld-

instrument.

BESKRIVNING AV KONSOLIDERAD

SITUATION

Den regleringsmässiga konsolideringen (konso-

liderad situation) består av moderbolaget samt

dotter- och intresseföretag som också ingår i

koncernens redovisning, se tabell EU LI3 Över-

sikt över skillnader mellan olika konsolideringar

(enhet per enhet). De bolag som ingår i koncern-

redovisningen men som inte ingår i den konsoli-

derade situationen framgår också av tabell EU

LI3. Precis som i koncern redovisningen konsoli-

deras intresse företag enligt kapitalandelsmeto-

den i den regleringsmässigt konsoliderade

situationen. Samtliga dotterbolag som omfattas

av regel verket ingår i konsoliderad situation.

Handels banken har inga dotterbolag där den

faktiska kapital basen underskrider föreskriven

kapitalbas.

BESKRIVNING AV KAPITALBASEN

FÖR KONSOLIDERAD SITUATION

Kapitalbasen består av primärt respektive supp-

lementärt kapital. Det primära kapitalet delas in

i kärnprimärkapital samt övrigt primärkapital.

Kärnprimärkapitalet utgörs i huvudsak av aktie-

kapital, upparbetade vinstmedel samt övriga

reserver i de bolag som ingår i konsolideringen.

Övrigt primärkapital utgörs av utgivna primär-

kapitaltillskott. Det supplementära kapitalet

består huvudsakligen av förlagslån. Från kapi-

talbasen görs därefter vissa avdrag. Avdragen

görs huvudsakligen från kärnprimärkapitalet.

För bankens riskhantering är det viktigt att såväl

koncernen som den regleringsmässiga konsoli-

deringen riskmässigt kan ses som en enhet. För

att risker ska kunna hanteras effektivt i koncer-

nen kan kapital behöva omfördelas mellan de

olika företagen i koncernen. Banken har gene-

rellt sett möjlighet att omfördela kapital mellan

koncernens bolag, inom ramen för de begräns-

ningar som följer av lagstiftning, till exempel

kapitaltäckningskrav och bolagsrättsliga

begränsningar. Banken ser i övrigt inga materi-

ella eller rättsliga hinder för en snabb överföring

av medel ur kapitalbasen eller åter betalning av

skulder mellan moderbolaget och dess dotter-

företag.

Primärkapital

Primärkapitalet utgörs av kärnprimärkapital

respektive övrigt primärkapital.

Kärnprimärkapital

Kärnprimärkapitalet utgörs till största delen

av aktiekapital, upparbetade vinstmedel samt

övriga reserver i de bolag som ingår i den reg-

leringsmässiga konsolideringen. I och med att

koncernens försäkringsbolag inte ingår i

konsolideringen, se tabell EU LI3, ingår inte

upparbetade vinstmedel i dessa bolag i kärn-

primärkapitalet. De poster som ska exkluderas

från kärnprimärkapitalet är främst goodwill

och andra immateriella tillgångar samt kapital-

tillskott till försäkringsbolag i koncernen eller

vissa uppskjutna skattefordringar som över-

stiger 10% av kärnprimärkapitalet. Summan av

kapitaltillskott och uppskjutna skattefordringar

får heller inte överstiga 15% av kärnprimärkapi-

talet. Eftersom varken kapitaltillskotten till för-

säkringsbolagen i koncernen eller de upp-

skjutna skattefordringarna överstiger

tröskel värdet, belastar dessa inte kärnprimär-

kapitalet. Neutralitetsjustering görs för påver-

kan som kassaflödessäkringar har haft på eget

kapital. Dessutom ska en prisjustering beräk-

nas och vid behov göras för försiktig värdering

av instrument som värderas till verkligt värde.

Institut som har tillstånd att använda interna

risk klassificeringsmodeller ska göra ett avdrag

för skillnaden mellan förväntad kreditförlust

enligt internmetoden och gjorda reserveringar

för sannolika kredit förluster i det fall de förvän-

tade kreditförlusterna överstiger gjorda reserve-

ringar. Avdrag ska även göras för nettovärdet

av redovisade övervärden i pensionstillgångar.

Avdraget får emellertid minskas med ett belopp

som motsvarar bankens rätt till ersättning för

pensionskostnader från Handelsbankens

Pensions stiftelse. Vidare görs ett avdrag för

tillstånd att inneha egna aktier i egenskap av

marknadsgarant. Avdraget ska motsvara det

högsta marknadsvärdet tillståndet omfattar.

Slutligen görs ett avdrag för investeringar i

värdepapperiseringar samt en justering för

effekten av förändringar i egen kreditrisk

i derivat.

Övrigt primärkapital

Övrigt primärkapital utgörs av instrument som

uppfyller kraven för primärkapitaltillskott. Bland

annat ska tillskotten ha evig löptid och kunna

förtidsinlösas tidigast efter fem år och först efter

att tillstånd utfärdats av tillsynsmyndigheten.

Det nominella värdet ska kunna skrivas ned eller

konverteras till aktier för att skapa kärnprimär-

kapital vid en förutbestämd nivå på kärnprimär-

kapitalet, och räntebetalningarna ska ovillkorli-

gen kunna ställas in.

Bankens samtliga primärkapitaltillskott upp-

går till 15,0 mdkr. 10,0 mdkr av dessa emittera-

des under 2020 och 5,0 mdkr emitterades

under 2019, samtliga uppfyller kraven enligt

CRR. I det fall utdelningsbara medel saknas

måste kupong utbetalningar ställas in för primär-

kapitaltillskott.

K53 Kapitaltäckning

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

195

Supplementärkapital

Det supplementära kapitalet utgörs av förlags-

lån med en löptid om minst fem år. Avdrag görs

för förlagslånetillskott till försäkringsbolagen

inom koncernen.

KAPITALKRAV

Kreditrisk

Kapitalkravet för kreditrisk beräknas enligt

schablonmetoden och internmetoden enligt CRR.

För internmetoden finns två olika metoder: intern-

metoden med egen skattning av PD men utan

egna skattningar av LGD och KF (den grund-

läggande internmetoden) och internmetoden

med egna skattningar av PD, LGD och KF

(den avancerade intern metoden).

Handelsbanken tillämpar den grundläggande

internmetoden för exponeringar mot institut,

samt för vissa produkt- och säkerhetstyper

avseende företagsexponeringar samt vissa

exponeringar i dotterbolagen Stadshypotek AB

och Handelsbanken Finans AB.

Den avancerade internmetoden tillämpas för

merparten av exponeringarna mot stora företag,

medelstora företag, fastighetsbolag och bostads-

rättsföreningar samt i Stadshypotek AB och

Handelsbanken Finans AB. Detsamma gäller

för hushållsexponeringar i Sverige, Norge och

Finland samt i dotterbolagen Stadshypotek och

Handels banken Finans. Kapitalkravet för aktie-

exponeringar i internmetoden beräknas enligt

förenklad riskviktsmetod.

Kreditrisken för samtliga exponeringar i

Handels bankens dotterbolag Handelsbanken

plc beräknas på solo- och konsoliderad nivå i

enlighet med schablonmetoden.

Internmetoden omfattade vid årsskiftet 75%

(74) av det totala riskvägda exponeringsbelop-

pet för kreditrisk. För resterande kreditriskexpo-

neringar beräknas kapitalkravet enligt schablon-

metoden.

Den genomsnittliga riskvikten för expone-

ringar godkända för internmetoden ökade under

året och uppgick till 11,9% (9,7). Den genom-

snittliga riskvikten inklusive riskviktsgolven enligt

Pelare 1 för bolån i Sverige och Norge samt för

företagsexponeringar med pant i fastigheter i

Norge blir 19,1% (17,7).

Kreditkvaliteten är god. Av Handelsbankens

företagsexponeringar var 96,9% (99,1) kunder

med en bedömd återbetalningsförmåga som

var normal, eller bättre än normal, det vill säga

hade en riskklassificering mellan 1 och 5 i

bankens tiogradiga skala för riskklassificering .

Marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas för

bankens konsoliderade situation. Kapitalkravet

för ränterisker och aktiekursrisker beräknas

dock endast för positioner i handelslagret. Vid

beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker

tillämpas schablonmetoden.

Operativ risk

Handelsbanken använder schablonmetoden

för att beräkna kapitalkravet för operativa risker.

Kapitalkravet enligt schablonmetoden beräknas

genom att en i regelverket bestämd faktor multi-

pliceras med den genomsnittliga rörelseintäkten

under de tre senaste verksamhetsåren. Olika

faktorer tillämpas för olika affärssegment.

Det totala kapitalkravet för operativa risker

för konsoliderad situation uppgick vid utgången

av 2023 till 6 017 mkr (5 732) .

KAPITALTÄCKNING FÖR DET

FINANSIELLA KONGLOMERATET

Institut och försäkringsföretag som ingår i ett

finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas

som är tillräckligt stor med hänsyn till kapital-

kravet för det finansiella konglomeratet. Kapi-

talbasen och kapitalkravet för det finansiella

kon glomeratet har beräknats i enlighet med

avräknings- och totalmetoden (metod 2,

bilaga 1

, direktiv 2002/87/EG). Det finansiella

kon glomeratets sammanlagda kapitalbas

överstiger det finansiella konglomeratets

kapitalkrav.

MINIMIKRAVET PÅ KAPITALBAS OCH

KVALIFICERADE SKULDER (MREL)

Krishanteringsdirektivet (EU) nr 2014/59 (BRRD)

infördes i Sverige genom lagen (2015:1016) om

resolution. Regelverket innehåller sätt att han-

tera banker i kris och möjliggör för myndigheter

att, inom dessa ramar, ta kontroll över, omstruk-

turera och sälja av hela eller delar av en bank.

Detta utan att likvidera eller försätta banken i

konkurs. Som tillägg till ovan åtgärder i kris,

innebär regelverket en möjlighet att skriva ned

vissa skuldinstrument för att återkapitalisera en

krisutsatt bank.

Som en del av detta regelverk infördes ett

mini krav på kapitalbas och kvalifierade skulder

(MREL) från och med den 1 januari 2018. Kravet

beslutas i bankens resolutionsplan som upp-

rättas av Riksgälden i samarbete med Finans-

inspektionen. Kravet består av ett förlust-

absor berings belopp och ett återkapitaliserings-

belopp .

Under 2021 anpassades regelverket till nya EU-

direktiv (bankpaketet). MREL ska uttryckas som

en riskvägd kvot samt en bruttosoliditetskvot.

Det kombinerade buffertkravet ska upp fyllas

med kärnprimärkapital (utöver det kärn primär-

kapital som används till MREL) och ett obligato-

riskt efterställningskrav införs. För att uppfylla

kravet på efterställning har en ny typ av skuld-

instrument införts i svensk lagstiftning från

december 2018. Dessa efterställs nuvarande

seniora skuldinstrument, men rankas högre

än kapitalbasinstrument vid ett resolutions-

förfarande. Handelsbanken har emitterat denna

typ av efterställda skuldinstrument sedan 2019.

De nya kraven ska vara uppfyllda senast den

1 januari 2024, men övergångs regler tillämpades

från 1 januari 2022.

För 2024, uppgår Handelsbankens totala

MREL krav avseende riskvägt belopp till 27,1%

och avseende bruttosoliditet till 6,0% på konso-

liderad nivå. På motsvarande sätt uppgår efter-

ställningskravet till 20,0% respektive 6,0%.

Handelsbanken uppfyller samtliga MREL krav .

K53 Forts

NOTER | kONcERNEN

196

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

EU LI3 – Översikt över skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet)

Tabellen visar konsolideringsgrund för företag som omfattas av den konsoliderade situationen vid årets slut.

K53 Forts

							NOTER \| kONcERNEN
EU LI3 – Översikt över skillnader mellan olika							Metod för konsolidering enligt tillsynsregler
konsolideringar (enhet per enhet) 2023			Metod för
			konsolide-				Varken
			ring enligt	Fullständig	Proportio-	Kapital-	konsoliderad
	Organisa-	Ägarandel	redovis-	konsoli-	nell kon-	andels-	eller		Beskrivning
	tionsnummer	%	ningsregler	dering	solidering	metoden	avdragen	Avdragen	av enheten
Svenska Handelsbanken AB (publ)	502007-7862	Ej tillämpligt	Moderbolag	N/A					Kreditinstitut
			Fullständig
Handelsbanken Finans AB (publ)	556053-0841	100	konsolidering	X					Kreditinstitut
			Fullständig
Stadshypotek AB (publ)	556459-6715	100	konsolidering	X					Kreditinstitut
			Fullständig						Icke-finan-
Svenska Intecknings Garanti AB Sigab (inaktiv)	556432-7285	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Övriga finan-
Handelsbanken Fonder AB	556418-8851	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
AB Handel och Industri	556013-5336	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig
Ecster AB (publ)	556993-2311	100	konsolidering	X					Kreditinstitut
			Fullständig
Handelsbanken plc	11305395	100	konsolidering	X					Kreditinstitut
			Fullständig						Övriga finan-
Handelsbanken Wealth and Asset Management Limited	04132340	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Handelsbanken Nominees Limited (inaktiv)	2299877	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Handelsbanken Second Nominees Limited (inaktiv)	3193458	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Handelsbanken ACD Limited	4332528	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Svenska Property Nominees Limited (inaktiv)	2308524	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Övriga finan-
Optimix Vermogensbeheer N.V.	33194359	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Övriga finan-
Add Value Fund Management B.V.	19196768	80	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Optimix Beheer en Belegging B.V. (inaktiv)	33186584	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Övriga finan-
Handelsbanken Markets Securities, Inc.	11-3257438	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Övriga finan-
Handelsbanken Rahoitus Oy	0112308-8	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Handelsbanken Fastigheter AB	556873-0021	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Rådstuplass 4 AS	910508423	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Handelsbanken Ventures AB	556993-9357	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Bidtruster AB	556993-9084	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Gröna stugan i Stockholm AB	559311-4712	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Röda Stugan 1 i Stockholm AB (inaktiv)	559314-1400	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Vita Stugan 2 i Stockholm AB (inaktiv)	559314-1418	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Vita Stugan 3 i Stockholm AB (inaktiv)	559314-1426	100	konsolidering	X					siella företag
			Fullständig						Icke-finan-
Vita Stugan 4 i Stockholm AB (inaktiv)	559314-1434	100	konsolidering	X					siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Bankomat AB	556817-9716	20	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
BGC Holding AB	556607-0933	25,54	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Torig AB	556564-5404	100	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Finansiell ID-teknik BID AB	556630-4928	28,3	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
USE Intressenter AB	559161-9464	24,48	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Getswish AB	556913-7382	20	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
P27 Nordic Payments Platform AB	559198-9610	16,7	metoden			X			siella företag

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

197

EU LI3 – Översikt över skillnader mellan olika							Metod för konsolidering enligt tillsynsregler
konsolideringar (enhet per enhet) 2023			Metod för
			konsolide-				Varken
			ring enligt	Fullständig	Proportio-	Kapital-	konsoliderad
	Organisa-	Ägarandel	redovis-	konsoli-	nell kon-	andels-	eller		Beskrivning
	tionsnummer	%	ningsregler	dering	solidering	metoden	avdragen	Avdragen	av enheten
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Invidem AB	559210-0779	16,7	metoden			X			siella företag
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Tibern AB	559384-3542	14,3	metoden			X			siella företag
Handelsbanken Liv Försäkring AB			Fullständig						Försäkrings-
(koncern exkl Handelsbanken Fastigheter AB)	516401-8284	100	konsolidering					X	enhet
	RCS Lux		Fullständig						Försäkrings-
Svenska Re S.A.	B-32053	100	konsolidering					X	enhet
			Fullständig						Försäkrings-
Handelsbanken Skadeförsäkrings AB	516401-6767	100	konsolidering					X	enhet
			Fullständig						Försäkrings-
SHB Liv Försäkringsaktiebolag	2478149-7	100	konsolidering				X		enhet
			Fullständig						Försäkrings-
Svenska RKA International Insurance Services AB (inaktiv)	556324-2964	100	konsolidering				X		enhet
			Kapitalandels-						Icke-finan-
Dyson Group plc	00163096	27	metoden				X		siella företag
									Icke-finan-
Dyson Industries Ltd	1187031	100					X		siella företag
									Icke-finan-
Beepart Ltd	177682	100					X		siella företag
									Icke-finan-
Pickford Holland & Company Ltd	128414	100					X		siella företag
									Icke-finan-
Millennium Materials Inc	-	100					X		siella företag
									Icke-finan-
EFN Ekonomikanalen AB	556930-1608	100					X		siella företag
Notera: Dessa bolag är utanför konsoliderad situation: Handelsbanken Liv Försäkrings AB, SHB Liv Försäkringsaktiebolag, Svenska RKA International Insurance Services AB, Handelsbanken

Skadeförsäkrings AB, EFN Ekonomikanalen AB, Svenska Re S.A. Dyson Group plc, Dyson Industries Ltd, Beepart Ltd, Pickford Holland & Company Ltd och Millennium Materials Inc.

EU LI2 – Huvudsakliga källor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav och bokförda värden i finansiella rapporter

Tabellen visar skillnaden mellan bokförda värden enligt konsolideringen enligt tillsynskrav och exponeringsbelopp som beaktas för tillsynsändamål.

EU LI2 – Huvudsakliga källor till skillnader mellan exponeringsbelopp				Poster som är föremål för
enligt tillsynskrav och bokförda värden i finansiella rapporter 2023				Värdepapper-	Motparts-	Marknads-
mkr		Summa	Kreditriskramen	iseringsramen	kreditriskramen	riskramen
1	Belopp för tillgångars bokförda värde enligt konsolideringen enligt
	tillsynskrav (enligt mall LI1)	3 267 494	3 153 310	90 592	334	23 258
2	Belopp för skulders bokförda värde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav
	(enligt mall LI1)	11 179				11 179
3	Totalt nettobelopp enligt konsolideringen enligt tillsynskrav	3 256 315	3 153 310	90 592	334	12 079
4	Belopp utanför balansräkningen	468 832	468 832
5	Skillnader i värderingar
6	Skillnader på grund av olika nettningsregler, utöver de som redan är
	inbegripna på rad 2	12 199		-7 781		19980
7	Skillnader på grund av beaktande av avsättningar	1 922	1 922
8	Skillnader på grund av användning av kreditriskreducerande metoder	-30 518	15 875	-46 393
9	Skillnader på grund av kreditkonverteringsfaktorer	-286 614	-286 614
10	Skillnader på grund av värdepapperisering med risköverföring
11	Andra skillnader	-7 604		-7 604
12	Exponeringsbelopp som beaktas för tillsynsändamål	3 414 532	3 353 325	28 814	334	32 059

K53 Forts

NOTER | kONcERNEN

198

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

EU INS2 – Information från finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitaltäckningskvot
mkr		2023	2022
1	Det finansiella konglomeratets extra kapitalbaskrav (belopp)	11 559	10 759
2	Det finansiella konglomeratets kapitaltäckningskvot (i %)	128,7	130,0

EU KM1 – Mall för nyckeltal
Nyckeltal 2023		2023	2022
	Tillgänglig kapitalbas (belopp)
1	Kärnprimärkapital	157 576	158 551
2	Primärkapital	172 603	174 134
3	Totalt kapital	200 081	193 186
	Riskvägda exponeringsbelopp
4	Totalt riskvägt exponeringsbelopp	836 790	810 144
	Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
5	Kärnprimärkapitalrelation (i %)	18,8	19,6
6	Primärkapitalrelation (i %)	20,6	21,5
7	Total kapitalrelation (i %)	23,9	23,8
	Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda
	exponeringsbeloppet)
EU 7a	Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (i %)	2,0	2,1
EU 7b	varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)	1,3	1,3
EU 7c	varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter)	1,5	1,6
EU 7d	Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (i %)	10,0	10,1
	Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
8	Kapitalkonserveringsbuffert (i %)	2,5	2,5
EU 8a	Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %)
9	Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %)	1,9	1,0
EU 9a	Systemriskbuffert (i %)	3,2	3,2
10	Buffert för globalt systemviktigt institut (i %)
EU 10a	Buffert för andra systemviktiga institut (i %)	1,0	1,0
11	Kombinerat buffertkrav (i %)	8,6	7,7
EU 11a	Samlade kapitalkrav (i %)	18,6	17,8
12	Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (i %)	13,1	13,7
	Bruttosoliditetsgrad
13	Totalt exponeringsmått	3 390 498	3 341 332
14	Bruttosoliditetsgrad (i %)	5,1	5,2
	Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
EU 14a	Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (i %)
EU 14b	varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)
EU 14c	Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (i %)	3,0	3,0
EU 14d	Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %)
EU 14e	Samlat bruttosoliditetskrav (i %)	3,0	3,0
	Likviditetstäckningskvot
15	Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genomsnitt)	895 982	885 096
EU 16a	Likviditetsutflöden – totalt viktat	617 192	645 218
EU 16b	Likviditetsinflöden – totalt viktat	88 942	83 191
16	Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde)	528 250	562 026
17	Likviditetstäckningskvot (i %)	172	159
	Stabil nettofinansieringskvot
18	Total tillgänglig stabil finansiering	2 101 503	2 036 932
19	Totalt behov av stabil finansiering	1 758 065	1 793 937
20	Stabil nettofinansieringskvot (i %)	120	114

K53 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

199

EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp

Tabellen visar riskvägda exponeringsbelopp (REA) för kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utgången av 2023 och föregående år. Kreditrisk är beräknad enligt schablon metoden,

den grundläggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk är beräknade enligt schablonmetoden.

EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp

Totala riskvägda exponeringsbelopp

Totala

kapitalbaskrav

mkr 2023 2022 2023

1 Kreditrisk (exkl motpartskreditrisk) 726 276 692 006 58 102

2 varav schablonmetoden 183 549 182 775 14 684

3 varav den grundläggande internmetoden (F-IRB) 53 702 51 700 4 296

4 varav klassificeringsmetoden

EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 240 2 108 179

5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 278 625 221 403 22 290

5a varav riskviktsgolv 208 160 234 020 16 653

6 Motpartskreditrisk 11 827 11 833 946

7 varav schablonmetoden 8 507 8 255 681

8 varav metoden med interna modeller

EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 268 174 21

EU 8b varav kreditvärdighetsjustering 2 463 2 802 197

9 varav andra motpartskreditrisker 589 602 47

10 Ej tillämpligt

11 Ej tillämpligt

12 Ej tillämpligt

13 Ej tillämpligt

14 Ej tillämpligt

15 Avvecklingsrisk

16 Värdepapperiseringsexponeringar utanför handelslagret (efter tillämpning av taket)

17 varav intern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering

18 varav extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (inbegripet internbedömningsmetoden)

19 varav schablonmetoden för värdepapperisering

EU 19a varav

250%/avdrag

20 Positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk (marknadsrisk) 23 471 34 654 1 878

21 varav schablonmetoden 23 471 34 654 1 878

22 varav metoden för interna modeller

23 Operativ risk 75 216 71 651 6 017

EU 23a varav basmetoden

EU 23b varav schablonmetoden 75 216 71 651 6 017

EU 23c varav internmätningsmetoden

24 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för riskviktning på 250%)

25 Ej tillämpligt

26 Ej tillämpligt

27 Ej tillämpligt

28 Ej tillämpligt

29 Summa 836 790 810 144 66 943

Tabellen visar kapitalkrav för marknadsrisker enligt schablonmetoden per utgången av 2023.

Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden

mkr

Kapitalkrav

2023 2022

Direkta produkter

Ränterisk (allmän och specifik) 243 176

Aktiekursrisk (allmän och specifik) 3 1

Valutakursrisk 1 615 2 576

Råvarurisk 0 0

Optioner

Förenklad metod

Delta-plus-metod

Scenariometod 16 19

Värdepapperisering (specifik risk)

Summa kapitalkrav för marknadsrisk 1 878 2 772

K53 Forts

NOTER | kONcERNEN

200

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

MREL kravet uttryckts som en andel av kapitalbas och kvalificerade skulder i förhållande till riskexponeringbeloppet respektive bruttosoliditet (SFS 2015:1016). Bankens krav bestäms en gång

per år av Riksgälden och slutligt krav har fasats in linjärt under en övergångsperiod från 1 januari 2022 till 1 januari 2024.

Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)
%	2023	2022
Riskvägt MREL krav	23,8	19,9
Tillgänglig kapitalbas och kvalificerade skulder	39,6	36,5
Icke-riskvägt MREL krav	5,5	5,0
Tillgänglig kapitalbas och kvalificerade skulder	11,9	10,7

Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)
%	2023	2022
Riskvägt efterställningskrav	16,8	13,5
Tillgänglig kapitalbas och efterställda kvalificerade skulder	22,0	21,9
Icke-riskvägt efterställningskrav	5,5	5,0
Tillgänglig kapitalbas och efterställda kvalificerade skulder	7,6	7,2

K53 Forts

NOTER | kONcERNEN

HANDELSBANkEN | ÅRS- OcH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

201

Förvaltningsberättelse

Moderbolaget

Utveckling i moderbolaget

Moderbolagets räkenskaper omfattar delar

av den verksamhet som organisatoriskt ingår

i kontorsrörelsen i och utanför Sverige, Capital

Markets samt centrala avdelningar och staber.

Även om Handelsbankens affärer till över-

vägande del utgår från och samordnas av

de lokala bankkontoren, ligger en betydande

del av affärsvolymerna juridiskt utanför moder-

bolaget i helägda dotterbolag, i synnerhet

bolåneinstitutet Stadshypotek AB och Handels-

banken plc. Utvecklingen i moderbolaget är

därmed inte att likställa med utvecklingen av

affärsverksamheten i koncernen som helhet.

Verksamheten i Danmark avyttrades under

det fjärde kvartalet 2022. För information om

avyttring av verksamheten i Finland, se inled-

ningen till Not M46.

Moderbolagets rörelseresultat ökade med

37% till 28 110 mkr (20 471). Den post som

huvudsakligen bidrog till det ökade rörelse-

resultatet jämfört med föregående år är ränte-

nettot som steg med 42% till 25 946 mkr

(18 230). Vidare ökade främst posten netto-

resultat av finansiella transaktioner. Den främsta

förklaringen till att nettoresultatet av finansiella

transaktioner ökade med 925 mkr till 1 745 mkr

(820) är att bankens innehav av förlagslån emit-

terade av dotterbolaget Stadshypotek, som

värderas till verkligt värde i balans- och resultat-

räkningen, har påverkats positivt av minskade

spreadar i marknaden. Provisionsnettot minsk-

ade med 11% till 4 573 mkr (5 167). Årets resul-

tat ökade med 45% till 22 363 mkr (15 455).

Moderbolagets egna kapital har sedan årsskiftet

2022 ökat till 158 431 mkr (153 887). För moder-

bolagets 5-årsöversikt, se sidorna 210–211.

Riskhantering

Handelsbanken har en låg risktolerans som

upprätthålls genom en stark riskkultur som är

uthållig över tid och som gäller för alla områden

i koncernen. För närmare beskrivning av ban k-

ens exponering mot risker och hanteringen av

dessa, se not K2.

Principer för ersättning till

ledande befattningshavare

Handelsbankens principer för ersättning till

ledande befattningshavare framgår av not K8

samt avsnittet Ersättning till ledande befattnings-

havare i Bolagsstyrningsrapporten, se sidan 76.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt balans-

räkningen för Handelsbanken vinstmedel på

sammanlagt 149 541 mkr.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras

på följande sätt:

Till aktieägarna utdelas per aktie 13,00 kronor,

varav 6,50 kronor i ordinarie utdelning (8,00 kronor

varav 5,50 kronor i ordinare utdelning för 2022) 25 740

Till nästa år överförs 123 801

Summa disponerat 149 541

Styrelsen har bedömt att storleken på den före-

slagna utdelningen, totalt 25 740 mkr, är försvar-

lig med hänsyn tagen till verksam hetens art, om-

fattning, konsolideringsbehov, risker, likviditet

och ställning i övrigt såväl i moderbolaget som

ikoncernen.

Orealiserade värdeförändringar på tillgångar

och skulder värderade till verkligt värde har påver-

kat det egna kapitalet med netto 8 836 mkr.

Moderbolagets och den konsoliderade situa-

tionens kapitalisering vid årsskiftet, minskad

med föreslagen utdelning baserad på genom-

förda konverteringar och andra väsentliga för-

ändringar efter årsskiftet, översteg kraven

enligtförordning (EU) 575/2013 och direktiv

2013/36/EU samt övriga relevanta krav som

myndig heterna fastställt för banken.

Aktien

Aktierna fördelade på aktieslag

31 december 2023

Aktieslag Antal

% av

kapital

% av

röster

Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82

Serie B 35 251 329 1,78 0,18

Totalt 1 980 028 494 100,00 100,00

En aktieägare hade vid utgången av 2023 mer

än 10% av rösterna: AB Industrivärden. Utför-

liga uppgifter om bankens största svenska

aktieägare finns på sidan 34–35.

Handelsbankens bolagsordning anger att

ingen aktieägare vid bolagsstämma får rösta för

mer än 10% av det totala antalet röster i banken.

För mer information om aktieägares rättigheter,

se sidan 70.

Vid årsstämman i mars 2023 bemyndigades

styrelsen att återköpa maximalt 120 miljoner

aktier fram till årsstämman i mars 2024. Detta

mandat utnyttjades inte under 2023. Utförligare

information om detta finns på sidorna 34–35.

Övrigt

Handelsbanken har ett långsiktigt perspektiv på

sin verksamhet och hållbarhet är djupt förankrat

i både företagskultur och arbetssätt. Hållbarhet

är inte bara ett uttalat engagemang för miljö eller

samhällsfrågor, utan något som ska vara inte-

grerat i alla delar av affären och organisationen.

För mer information om hållbarhet i Handels-

banken, se information som börjar på sidan 38.

Handelsbanken arbetar för att det decentra-

liserade arbetssättet och tron på individen ska

genomsyra verksamheten. För utförligare

beskrivning om banken som attraktiv arbets-

givare se information som börjar på sidan 61.

Förvaltningsberättelse | moderbolaget

202

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

Finansiella rapporter

Moderbolaget

INNEHÅLL

Resultaträkning 204

Totalresultat 205

Balansräkning 206

Förändring i eget kapital 207

Kassaflödesanalys 208

5-årsöversikt 210

Noter 212

Väsentliga

redovisningsprinciper 212

Risk- och kapitalhantering

213

Räntenetto

217

Erhållna utdelningar

217

Provisionsnetto

218

Nettoresultat av finansiella

transaktioner 218

Övriga rörelseintäkter

218

Personalkostnader

218

Övriga

administrationskostnader 219

M10

Kreditförluster

220

M11

Riskskatt och

resolutionsavgift 224

M12

Bokslutsdispositioner

225

M13

Utlåning till kreditinstitut

225

M14

Utlåning till allmänheten

225

M15

Räntebärande värdepapper

226

M16

Aktier och andelar

226

M17

Aktier och andelar i koncern-

och intresseföretag samt

joint ventures 227

M18

Derivatinstrument

228

M19

Säkringsredovisning

229

M20

Kvittning av finansiella

instrument 231

M21

Immateriella tillgångar

232

M22

Fastigheter, inventarier och

leasingobjekt 233

M23

Övriga tillgångar

234

M24

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 234

M25

Skulder till kreditinstitut

234

M26

In- och upplåning från

allmänheten 234

M27

Emitterade värdepapper

235

M28

Korta positioner

235

M29

Skatter

236

M30

Avsättningar

237

M31

Övriga skulder

237

M32

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 237

M33

Efterställda skulder

237

M34

Obeskattade reserver

238

M35

Specifikation av förändringar

i eget kapital 238

M36

Klassificering av finansiella

tillgångar och skulder 239

M37

Värdering av finansiella

instrument till verkligt värde 240

M38

Ställda och mottagna

säkerheter samt överförda

finansiella tillgångar 242

M39

Eventualförpliktelser

242

M40

Pensionsförpliktelser

243

M41

Tillgångar och skulder i valuta

244

M42

Upplysningar om närstående

245

M43

Förslag till vinstdisposition

245

M44

Aktieinformation

245

M45

Händelser efter balansdagen

245

M46

Upplysningar om tillgångar

och skulder som innehas för

försäljning 246

M47

Kapitaltäckning

249

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

203

Resultaträkning Moderbolaget

mkr 2023 2022

Ränteintäkter Not M3 121 993 41 488

Leasingintäkter Not M3 1 739 1 826

Räntekostnader Not M3 -97 786 -25 084

Erhållna utdelningar Not M4 15 957 16 953

Provisionsintäkter Not M5 5 955 6 515

Provisionskostnader Not M5 -1 382 -1 348

Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M6 1 745 820

Övriga rörelseintäkter Not M7 4 230 4 841

Summa rörelseintäkter 52 452 46 011

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader Not M8 -11 456 -11 990

Övriga administrationskostnader Not M9 -7 453 -7 415

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not M21, M22 -2 334 -2 459

Summa kostnader före kreditförluster -21 243 -21 864

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 31 208 24 148

Kreditförluster, netto Not M10 58 -41

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -1 524 -2 305

Riskskatt och resolutionsavgift Not M11 -1 633 -1 331

Rörelseresultat 28 110 20 471

Bokslutsdispositioner Not M12 -160

Resultat före skatter 28 110 20 311

Skatter Not M29 -5 747 -4 856

Årets resultat 22 363 15 455

resultaträKning | moderbolaget

204

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

Totalresultat Moderbolaget

mkr 2023 2022

Årets resultat 22 363 15 455

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen

Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 63 41

Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -11 -19

varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -11 -19

Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 52 22

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Kassaflödessäkringar -1 571 3 411

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 25 -61

Årets omräkningsdifferens -1 289 1 326

varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 5 -83

Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 522 -1 251

varav kassaflödessäkringar 324 -703

varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -5 6

varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet -1 17

varav skatt på omräkningsdifferens 204 -572

Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -2 313 3 425

Summa övrigt totalresultat -2 262 3 447

Årets totalresultat 20 100 18 902

Årets omklassificeringar till resultaträkningen framgår av Förändring i eget kapital.

totalresultat | moderbolaget

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

205

Balansräkning Moderbolaget

mkr 2023 2022

TILLGÅNGAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 376 010

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not M15 199 128 132 778

Utlåning till kreditinstitut Not M13 1 007 992 1 025 664

Utlåning till allmänheten Not M14 600 997 637 721

Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -9 657 -16 611

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not M15 50 791 33 339

Aktier och andelar Not M16 6 170 7 112

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures Not M17 68 986 70 483

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 948 2 387

Derivatinstrument Not M18 39 019 52 360

Immateriella tillgångar Not M21 3 211 3 144

Fastigheter, inventarier och leasingobjekt Not M22 6 673 6 530

Aktuella skattefordringar 30

Uppskjutna skattefordringar Not M29 374 617

Övriga tillgångar Not M23 20 789 30 166

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M24 1 386 1 159

Summa tillgångar Not M36 2 360 344 2 362 889

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut Not M25 176 143 169 617

In- och upplåning från allmänheten Not M26 1 109 471 1 137 272

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 948 2 387

Emitterade värdepapper m m Not M27 806 167 806 013

Derivatinstrument Not M18 46 269 36 985

Korta positioner Not M28 2 364 1 939

Aktuella skatteskulder 831 0

Uppskjutna skatteskulder Not M29 336 1 193

Avsättningar Not M30 624 646

Övriga skulder Not M31 11 374 6 779

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M32 2 399 2 901

Efterställda skulder Not M33 43 117 42 404

Summa skulder Not M36 2 201 046 2 208 135

Obeskattade reserver Not M34 867 867

Aktiekapital 3 069 3 069

Överkursfond 8 758 8 758

Andra fonder Not M35 9 063 11 196

Balanserad vinst 115 178 115 409

Årets resultat 22 363 15 455

Summa eget kapital 158 431 153 887

Summa skulder och eget kapital 2 360 344 2 362 889

balansräKning | moderbolaget

206

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

Förändring i eget kapital

Moderbolaget

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

mkr Aktiekapital Reservfond

Fond för

internt

utvecklad

programvara

Överkurs-

fond

Säkrings-

reserv

Verkligt

värde-

reserv

Omräknings-

reserv

Balanserade

vinstmedel

inkl årets

resultat Totalt

Ingående eget kapital 2023 3 069 2 682 3 010 8 758 3 531 126 1 847 130 864 153 887

Årets resultat 22 363 22 363

Övrigt totalresultat -1 247 71 -1 086 -2 262

varav omklassificering inom eget kapital -284 -284

Årets totalresultat -1 247 71 -1 086 22 363 20 100

Omklassificerat till balanserat resultat 284 284

Utdelning -15 840 -15 840

Fond för internt utvecklad programvara 129 -129

Utgående eget kapital 2023 3 069 2 682 3 140 8 758 2 284 197 761 137 541 158 431

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

mkr Aktiekapital Reservfond

Fond för

internt

utvecklad

programvara

Överkurs-

fond

Säkrings-

reserv

Verkligt

värde-

reserv

Omräknings-

reserv

Balanserade

vinstmedel

inkl årets

resultat Totalt

Ingående eget kapital 2022 3 069 2 682 2 913 8 758 823 158 1 075 124 742 144 220

Årets resultat 15 455 15 455

Övrigt totalresultat 2 708 -33 771 3 447

varav omklassificering inom eget kapital -91 -573 -664

Årets totalresultat 2 708 -33 771 15 455 18 902

Omklassificerat till balanserat resultat 664 664

Utdelning -9 900 -9 900

Fond för internt utvecklad programvara 98 -98

Utgående eget kapital 2022 3 069 2 682 3 010 8 758 3 531 126 1 847 130 864 153 887

Ingår i fond för verkligt värde.

Förändring i eget Kapital | moderbolaget

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

207

Kassaflödesanalys Moderbolaget

mkr 2023 2022

LÖPANDE VERKSAMHET

Rörelseresultat 28 110 20 471

varav inbetalda räntor 117 862 37 724

varav utbetalda räntor -94 660 -22 155

varav inbetalda utdelningar 15 957 16 953

Justering från rörelseresultat till investeringsverksamhet -335 -124

varav till Likvidation av dotterbolag -335

varav till Avyttring av verksamhet och dotterbolag -542

varav till Försäljning av aktier och andelar 418

Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet

Kreditförluster -4 165

Orealiserade värdeförändringar -588 -2 233

Av- och nedskrivningar 3 856 4 764

Koncernbidrag att erhålla -11 340 -16 279

Betalda inkomstskatter -5 188 -4 842

Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder

Utlåning till kreditinstitut 17 672 -39 759

Utlåning till allmänheten 29 748 -55 332

Räntebärande värdepapper och aktier -80 961 -28 218

Skulder till kreditinstitut 6 526 16 500

In- och upplåning från allmänheten -27 800 16 142

Emitterade värdepapper 154 126 205

Derivatinstrument, nettopositioner 22 834 -5 495

Korta positioner 209 -2 010

Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder 7 077 -7 680

Övrigt 5 413 -18 906

Kassaflöde från löpande verksamhet -4 615 3 370

INVESTERINGSVERKSAMHET

Avyttring av verksamhet och dotterbolag -3 891

Likvidation av dotterbolag 336

Förvärv av och tillskott till intresseföretag och joint ventures -53 -266

Försäljning av aktier och andelar 183

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -5 219 -4 875

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 3 263 3 517

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -682 -575

Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 355 -5 907

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Amortering efterställda skulder -8 351 -3 000

Emission efterställda skulder 8 635 11 845

Utbetald utdelning -15 840 -9 900

Utdelningar från koncernföretag 16 249 16 685

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 692 15 630

Årets kassaflöde -6 278 13 093

Likvida medel vid årets början 376 010 338 768

Kassaflöde från löpande verksamhet -4 615 3 370

Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 355 -5 907

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 692 15 630

Kursdifferens i likvida medel -7 196 24 149

Likvida medel vid årets slut 362 536 376 010

Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet har justerats för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, till exempel

avskrivningar och kreditförluster.

KassaFlödesanalys | moderbolaget

208

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

mkr 2023 2022

Ingående balans 42 404 32 257

Kassaflöde 284 8 845

Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar -770 3 371

Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar 1 153 -2 378

Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor 46 309

Summa skulder i finansieringsverksamheten 43 117 42 404

Avyttring av verksamhet och dotterbolag

mkr 2022

Köpeskilling

Total köpeskilling -1 633

Avgår likvida medel som ingår i överlåtelsen -743

Fordran köpare -1 516

Likvid -3 891

Tillgångar och skulder som avyttrats

Utlåning till övriga kreditinstitut 993

Utlåning till allmänheten 46 953

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 5 480

Andra tillgångar 370

Summa tillgångar 53 795

Skulder till kreditinstitut 374

In- och upplåning från allmänheten 52 043

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 5 480

Andra skulder 331

Summa skulder 58 228

Kassaflöde från löpande verksamhet 542

Köpeskillingen erhålls i sin helhet i likvida medel.

Kassaflödesanalys Moderbolaget, forts

KassaFlödesanalys | moderbolaget

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

209

5-årsöversikt Moderbolaget

Resultaträkning

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Räntenetto 25 946 18 230 13 502 13 456 13 039

Erhållna utdelningar 15 957 16 953 17 611 15 937 17 338

Provisionsnetto 4 573 5 167 5 230 5 692 6 011

Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 745 820 1 808 1 869 618

Övriga rörelseintäkter 4 230 4 841 3 576 2 790 2 638

Summa rörelseintäkter 52 452 46 011 41 727 39 744 39 644

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader -11 456 -11 990 -10 242 -11 689 -10 148

Övriga administrationskostnader -7 453 -7 415 -6 002 -5 684 -5 808

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -2 334 -2 459 -2 803 -2 672 -2 156

Summa kostnader före kreditförluster -21 243 -21 864 -19 047 -20 045 -18 112

Resultat före kreditförluster, riskskatt och resolutionsavgift 31 208 24 148 22 680 19 699 21 532

Kreditförluster, netto 58 -41 -55 -477 -1 059

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -1 524 -2 305 -1 180 -79 -148

Riskskatt och resolutionsavgift -1 633 -1 331 -366 -385

Rörelseresultat 28 110 20 471 21 079 18 758 20 325

Bokslutsdispositioner -160 227 743 -380

Resultat före skatt 28 110 20 311 21 306 19 501 19 945

Skatter -5 747 -4 856 -4 618 -4 275 -4 297

Årets resultat 22 363 15 455 16 688 15 226 15 648

Utdelning för året 25 740

15 840 9 900 16 666

Enligt styrelsens förslag.

Totalresultat

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Årets resultat 22 363 15 455 16 688 15 226 15 648

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen

Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 63 41 62 -583 372

Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen -11 -19 -3 11 -21

varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -11 -19 -3 11 -21

Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen 52 22 59 -572 351

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Kassaflödessäkringar -1 571 3 411 246 -1 677 1 751

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 25 -61 6 7 7

Årets omräkningsdifferens -1 289 1 326 1 034 -2 184 -259

varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet 5 -83 -63 -256 -826

Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 522 -1 251 -39 420 -200

varav kassaflödessäkringar 324 -703 -51 365 -375

varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -5 6 -1 -1 -2

varav säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet -1 17 13 56 177

varav omräkningsdifferens 204 -572

Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen -2 313 3 425 1 247 -3 434 1 299

Summa övrigt totalresultat -2 262 3 447 1 306 -4 006 1 650

Årets totalresultat 20 100 18 902 17 994 11 220 17 298

5-ÅrsöversiKt | moderbolaget

210

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

Balansräkning

mkr 2023 2022 2021 2020 2019

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 591 340 621 110 609 948 566 158 620 175

Utlåning till kreditinstitut 1 007 992 1 025 664 986 897 953 650 890 557

Räntebärande värdepapper 249 919 166 117 134 861 145 648 156 466

Övriga tillgångar 511 092 549 998 498 428 459 407 412 307

Summa tillgångar 2 360 344 2 362 889 2 230 134 2 124 863 2 079 505

Skulder och eget kapital

In- och upplåning från allmänheten 1 109 471 1 137 272 1 173 172 1 021 130 918 146

Skulder till kreditinstitut 176 143 169 617 153 490 193 054 208 697

Emitterade värdepapper 806 167 806 013 679 808 657 520 724 640

Efterställda skulder 43 117 42 404 32 257 41 082 35 546

Övriga skulder 66 147 52 829 46 481 68 305 59 863

Obeskattade reserver 867 867 706 933 1 678

Eget kapital 158 431 153 887 144 220 142 839 130 935

Summa skulder och eget kapital 2 360 344 2 362 889 2 230 134 2 124 863 2 079 505

Nyckeltal, % 2023 2022 2021 2020 2019

Kärnprimärkapitalrelation, enligt CRR 29,8 29,4 30,2 31,7 20,2

Primärkapitalrelation, enligt CRR 33,4 32,9 33,4 34,6 23,0

Total kapitalrelation, enligt CRR 39,9 37,2 37,4 38,8 26,2

Räntabilitet på totalt kapital 0,90 0,63 0,72 0,65 0,74

För definitioner av alternativa nyckeltal hänvisas till sidan 307 och för beräkning av dessa nyckeltal hänvisas till Faktaboken som finns tillgänglig på handelsbanken.com/irsv.

5-årsöversikt Moderbolaget, forts

5-ÅrsöversiKt | moderbolaget

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

211

Noter Moderbolaget

M1 Väsentliga redovisningsprinciper

Lag- och föreskriftsenlighet

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i

enlighet med lagen 1995:1559 om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag. Moder-

bolaget tillämpar också RFR 2 Redovisning för

juridiska personer och uttalanden från Rådet för

finansiell rapportering. I enlighet med Finans-

inspektionens allmänna råd tillämpar moder-

bolaget så kallad lagbegränsad IFRS. Det inne-

bär att de internationella redovisningsstandarder

och tolkningar av dessa standarder som har

antagits av EU har tillämpats i den utsträckning

som det är möjligt inom ramen för nationella

lagar och föreskrifter samt sambandet mellan

redovisning och beskattning.

Sambandet mellan moderbolagets och

koncernens redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper överens-

stämmer i stora delar med koncernens. I det

följande redogörs endast för de områden där

moderbolagets principer skiljer sig från koncern-

ens. I allt övrigt hänvisas till redovisningsprin-

ciperna för koncernen i not K1.

Presentation

Moderbolaget tillämpar de uppställningsformer

för resultat- och balansräkning som följer av

ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Det

innebär främst följande skillnader i förhållande till

den uppställning som tillämpas av koncernen:

• Fordringar på centralbanker som är direkt

disponibla på anmodan redovisas i moder-

bolagets balansräkning som utlåning till

kredit institut. I koncernens balansräkning

redovisas de i posten Övrig utlåning till

centralbanker.

• Broker- och börskostnader redovisas i

moderbolaget som Provisionskostnader.

• Erhållna utdelningar redovisas på särskild

rad i moderbolagets resultaträkning.

• Resultat vid avyttring av materiella och imma-

teriella anläggningstillgångar redovisas i

moderbolaget som övrig intäkt eller kostnad.

• Obeskattade reserver redovisas i moder-

bolaget i en egen balanspost. I koncernen

delas de upp i egen kapitalandel respektive

skatteskuld.

Tillgångar som innehas för försäljning

och avvecklad verksamhet

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjande-

period skrivs av över nyttjandeperioden i enligt

med Årsredovisningslagen under tiden dessa är

klassificerade som att de innehas för försäljning.

Någon särredovisning av nettoresultat efter

skatt från avvecklad verksamhet sker inte i

moderbolagets resultaträkning. I balansräk-

ningen görs inte heller någon särskild uppdel-

ning av tillgångar respektive skulder som innehas

för försäljning. För upplysningar om till gångar

respektive skulder som innehas för försäljning

samt avvecklad verksamhet se notM46.

Aktier och andelar i dotter-och intresse-

företag samt joint ventures

Aktier och andelar i dotterföretag och intresse-

företag samt joint ventures värderas till anskaff-

ningsvärde. Varje balansdag prövas alla inne-

hav för att bedöma om de behöver skrivas ner.

I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till

koncernmässigt värde. Eventuella nedskrivnings-

kostnader klassificeras i resultaträkningen som

Nedskrivning av finansiella tillgångar. Utdel ningar

på aktier i dotter- och intresseföretag samt joint

ventures redovisas som intäkt i resultat-

räkningen i posten Erhållna utdelningar.

Säkringsredovisning

Verkligt värde säkring tillämpas med avseende

på valutakursrisken hänförlig till aktier i utländ-

ska dotterföretag. Den säkrade posten utgörs

av den första delen av det nominella beloppet

avseende investeringen i aktier i respektive

utländskt dotterföretag. Säkringsinstrumenten

utgörs av upplåning i moderbolaget som finan-

sierar investeringen. Vinsten eller förlusten på

säkringsinstrumentet redovisas i resultaträk-

ningen tillsammans med förändringen av valuta-

kursrisken på den delen av investeringen i dotter-

företaget som utgör säkrad post.

Finansiella garantier

Finansiella garantier i form av borgensförbindel-

ser till förmån för dotter- och intresseföretag

samt joint ventures redovisas i moderbolaget

som en avsättning i balansräkningen, i den

utsträckning moderbolaget har ett befintligt

åtagande och betalning sannolikt krävs för att

reglera åtagandet.

Utdelningar

I posten Erhållna utdelningar redovisas alla

erhållna utdelningar i moderbolaget, inklusive

utdelningar från dotterföretag, intresseföretag

och joint ventures, samt erhållna koncernbidrag.

Anteciperad utdelning redovisas endast om

moderbolaget har beslutanderätt över utdel-

ningens storlek och beslutet har fattats innan

publiceringen av de finansiella rapporterna.

Redovisning av pensioner

Moderbolaget tillämpar inte bestämmelserna i

IAS 19 om redovisning av förmånsbestämda

pensionsplaner. Istället sker beräkning av kalkyl-

mässig pensionskostnad i moderbolaget enligt

Tryggandelagens bestämmelser och Finans-

inspektionens föreskrifter. Det innebär framför-

allt skillnader i fråga om hur diskonteringsräntan

fastställs och att beräkningen av framtida för-

pliktelse inte tar hänsyn till antaganden om fram-

tida löneökningar. Redovisad nettokostnad för

pensioner beräknas som summan av utbetalda

pensioner, pensionspremier samt avsättning till

pensionsstiftelse, med avräkning för eventuell

gottgörelse från pensionsstiftelse. Årets netto-

kostnad för pensioner redovisas som Personal-

kostnad i moderbolagets resultaträkning.

Överskjutande belopp till följd av att förvalt-

ningstillgångarnas värde överstiger beräknade

pensionsförpliktelser redovisas inte som en till-

gång i moderbolagets balansräkning. Under-

skott redovisas som en skuld.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver

som en egen post i balansräkningen. Obeskat-

tade reserver består av en komponent som

utgör uppskjuten skatteskuld och en kompo-

nent som utgör eget kapital.

noter | moderbolaget

212

HandelsbanKen | Års- oCH HÅllbarHetsredovisning 2023

M2 Risk- och kapitalhantering

Handelsbankenkoncernens riskhantering beskrivs i not K2. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras nedan.

Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2023

mkr Sverige Norge Finland

Neder-

länderna

Övriga

länder Summa

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 67 895 4 776 10 128 696 161 159 362 536

Utlåning till kreditinstitut

Not M13 916 839 3 889 86 818 24 422 1 007 992

Utlåning till allmänheten

Not M14 224 971 187 290 82 633 97 110 8 993 600 997

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Not M15 199 128 199 128

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Not M15 50 791 50 791

Derivatinstrument

Not M18 38 870 149 39 019

Summa 1 498 494 195 956 169 460 225 830 170 724 2 260 463

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser

Not M39 600 656 65 326 25 629 3 094 28 883 723 588

varav ansvarsförbindelser 38 592 7 412 7 406 100 15 266 68 775

varav åtaganden 562 065 57 915 18 223 2 995 13 616 654 813

Summa 600 656 65 326 25 629 3 094 28 883 723 588

Summa poster i och utanför balansräkningen 2 099 150 261 282 195 089 228 924 199 606 2 984 051

Kreditexponeringar, geografisk fördelning 2022

mkr Sverige Norge Finland

Neder-

länderna

Övriga

länder Summa

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 8 962 14 136 749 129 873 376 010

Utlåning till kreditinstitut

Not M13 932 268 126 92 558 129 582 1 025 664

Utlåning till allmänheten

Not M14 248 738 190 979 91 433 96 208 10 364 637 721

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Not M15 132 778 132 778

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Not M15 33 339 33 339

Derivatinstrument

Not M18 52 210 50 99 52 360

Summa 1 499 746 200 067 184 005 233 136 140 918 2 257 872

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser

Not M39 605 828 67 648 36 048 2 694 29 337 741 555

varav ansvarsförbindelser 41 319 6 197 8 243 97 16 176 72 032

varav åtaganden 564 509 61 451 27 806 2 596 13 160 669 523

Summa 605 828 67 648 36 048 2 694 29 337 741 555

Summa poster i och utanför balansräkningen 2 105 575 267 715 220 053 235 830 170 255 2 999 427

Vid geografisk fördelning avses det land där exponeringarna är redovisade.

Utlåning till allmänheten

Fördelad per sektor och bransch 2023

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto

Privatpersoner 94 920 3 819 1 129 -11 -26 -301 99 530

Bostadsrättsföreningar 17 585 6 076 2 -3 -19 -1 23 640

Fastighetsförvaltning 292 358 26 999 727 -33 -38 -104 319 909

Tillverkningsindustri 15 773 3 568 65 -17 -83 -50 19 256

Handel 26 721 558 77 -10 -7 -62 27 277

Hotell- och resturangverksamhet 1 647 340 13 -2 -3 -5 1 990

Person- och godstransport till sjöss 1 264 1 0 0 0 0 1 265

Övrig transport och kommunikation 5 435 132 17 -4 -2 -15 5 563

Byggnadsverksamhet 12 966 3 508 232 -47 -203 -94 16 362

Elektricitet, gas och vatten 12 191 20 3 -2 0 -3 12 209

Jordbruk, jakt och skogsbruk 3 148 278 7 -2 -3 -3 3 425

Övrig serviceverksamhet 13 338 280 112 -6 -4 -84 13 636

Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 18 232 747 10 -5 -3 -3 18 978

Stat och kommun 9 219 46 0 0 9 265

Övrig företagsutlåning 28 436 236 82 -1 -1 -61 28 691

Summa 553 233 46 608 2 476 -143 -392 -786 600 997

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

213

M2 Forts

Utlåning till allmänheten

Fördelad per sektor och bransch 2022

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto

Privatpersoner 101 993 3 448 805 -15 -24 -305 105 902

Bostadsrättsföreningar 25 182 978 27 -4 -2 -2 26 179

Fastighetsförvaltning 317 575 12 466 735 -65 -35 -88 330 588

Tillverkningsindustri 32 141 1 843 44 -25 -110 -32 33 861

Handel 35 824 496 70 -9 -8 -52 36 321

Hotell- och resturangverksamhet 1 508 437 14 -1 -6 -7 1 945

Person- och godstransport till sjöss 1 916 6 221 -1 -2 -77 2 063

Övrig transport och kommunikation 6 143 965 34 -13 -31 -32 7 066

Byggnadsverksamhet 13 941 2 899 110 -52 -142 -71 16 685

Elektricitet, gas och vatten 11 300 954 4 -4 -2 -3 12 249

Jordbruk, jakt och skogsbruk 3 617 309 31 -5 -22 -14 3 916

Övrig serviceverksamhet 13 407 193 152 -7 -3 -138 13 604

Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 23 374 5 642 32 -5 -12 -24 29 007

Stat och kommun 89 47 0 -1 135

Övrig företagsutlåning 17 923 33 334 -1 0 -89 18 200

Summa 605 933 30 716 2 613 -207 -400 -934 637 721

Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2023

mkr

Bostads-

fastigheter

Övriga

fastigheter

Stat, kommun

och landsting

Borgen

Finansiella

säkerheter Objekt

Övriga

säkerheter Blanko

Summa

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536

Utlåning till kreditinstitut

Not M13 146 096 861 896 1 007 992

Utlåning till allmänheten

Not M14 174 762 218 542 68 222 9 705 12 470 4 564 7 034 105 697 600 997

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Not M15 197 348 543 1 237 199 128

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Not M15 4 542 239 46 010 50 791

Derivatinstrument

Not M18 442 43 38 534 39 019

Summa 174 762 218 542 779 186 10 487 12 513 4 564 7 034 1 053 374 2 260 463

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser

Not M39 68 295 47 250 30 099 5 659 12 705 1 529 7 510 550 541 723 588

varav ansvarsförbindelser 4 345 1 187 6 298 2 563 941 1 445 802 51 194 68 775

varav åtaganden 63 950 46 063 23 801 3 096 11 764 84 6 708 499 347 654 813

Summa 68 295 47 250 30 099 5 659 12 705 1 529 7 510 550 541 723 588

Summa poster i och utanför balansräkningen 243 057 265 792 809 285 16 146 25 218 6 093 14 544 1 603 915 2 984 051

Kreditexponeringar, fördelad per säkerhet 2022

mkr

Bostads-

fastigheter

Övriga

fastigheter

Stat, kommun

och landsting

Borgen

Finansiella

säkerheter Objekt

Övriga

säkerheter Blanko

Summa

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 376 010 376 010

Utlåning till kreditinstitut

Not M13 149 027 876 637 1 025 664

Utlåning till allmänheten

Not M14 187 050 224 532 29 435 10 062 10 853 5 070 9 637 161 082 637 721

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Not M15 131 726 1 052 132 778

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Not M15 2 492 815 30 032 33 339

Derivatinstrument

Not M18 189 354 3 361 223 86 48 147 52 360

Summa 187 239 224 886 692 051 11 100 10 939 5 070 9 637 1 116 950 2 257 872

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser

Not M39 70 569 45 723 32 483 7 432 11 774 745 8 466 564 363 741 555

varav ansvarsförbindelser 2 431 1 340 7 098 3 793 966 511 871 55 022 72 032

varav åtaganden 68 138 44 383 25 385 3 639 10 808 234 7 595 509 341 669 523

Summa 70 569 45 723 32 483 7 432 11 774 745 8 466 564 363 741 555

Summa poster i och utanför balansräkningen 257 808 270 609 724 534 18 532 22 713 5 815 18 103 1 681 313 2 999 427

Inklusive bostadsrätter.

Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier.

Inkluderar ej statsgarantier.

I denna kolumn ingår moderbolagets interna utlåning och åtaganden till koncernens dotterbolag. För poster i balansräkningen uppgår den interna utlåning till 969 085 mkr (1 003 588) och för

poster utanför balansräkningen uppgår den till 272 990 mkr (262 397).

Noter | Moderbolaget

214

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

MARKNADSRISK

Marknadsrisker

mkr 2023 2022

Ränterisk 1 015 563

Valutakursrisk

4 3

Aktiekursrisk 40 38

Råvaruprisrisk 0 1

Värsta utfall av +/-5% förändring av SEK.

LIKVIDITETSRISK

Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2023

mkr

Upp till

30 dagar

31 dagar–

6 månader

6–12

månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år

Ospecifice-

rad löptid Summa

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 393 647 393 647

Belåningsbara statsskuldförbindelser

199 274 199 274

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

51 139 51 139

Utlåning till kreditinstitut 133 126 146 061 109 699 180 809 289 090 200 645 1 059 430

varav omvända repor 12 814 12 814

Utlåning till allmänheten 84 139 120 676 101 812 86 585 130 577 135 960 659 749

varav omvända repor 17 404 17 404

Övrigt 11 687 127 213 138 900

varav aktier och andelar 6 170 6 170

varav fordringar på fondlikvider 5 517 5 517

Summa tillgångar 873 011 266 737 211 511 267 394 419 668 336 605 127 213 2 502 138

Skulder till kreditinstitut 61 503 61 039 15 566 18 034 1 100 845 23 169 181 256

varav repor

varav inlåning från centralbanker 11 741 20 288 0 32 030

In- och upplåning från allmänheten 49 223 154 131 34 483 5 224 1 813 49 872 513 1 117 435

varav repor

Emitterade värdepapper

67 987 355 316 188 573 34 198 150 702 35 090 831 866

varav säkerställda obligationer

varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid

understigande ett år 22 677 97 987 43 918 164 582

varav företagscertifikat (CP:s) med urspringlig löptid

understigande ett år 45 106 212 756 128 562 386 423

varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s)

med ursprunglig löptid överstigande ett år 99 17 960 12 857 30 916

varav Senior Non-preffered-obligationer 557 414 970 35 826 24 236 62 003

varav seniora obligationer och övriga värdepapper

med ursprunglig löptid över ett år 105 26 056 2 823 33 228 114 876 10 855 187 942

Efterställda skulder 14 022 565 1 353 20 192 14 367 50 499

Övrigt 7 456 217 991 225 447

varav korta positioner 2 366 2 366

varav fondlikvidskulder 5 090 5 090

Summa skulder 186 169 584 507 239 187 58 809 173 808 50 352 1 113 673 2 406 504

Poster utanför balansräkningen

Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 654 813

Derivat 2023

mkr

Upp till

30 dagar

31 dagar–

6 månader

6–12

månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa

Summa derivat inflöde 131 607 475 360 139 129 113 350 325 912 115 717 1 301 075

Summa derivat utflöde 132 193 478 909 142 440 111 676 317 825 109 313 1 292 356

Netto -586 -3 549 -3 311 1 674 8 087 6 404 8 719

M2 Forts

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

215

Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2022

mkr

Upp till

30 dagar

31 dagar–

6 månader

6–12

månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år

Ospecifice-

rad löptid Summa

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 407 437 407 437

Belåningsbara statsskuldförbindelser

132 989 132 989

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

33 488 33 488

Utlåning till kreditinstitut 110 619 158 846 157 454 173 341 419 899 46 914 1 067 072

varav omvända repor 4 916 4 916

Utlåning till allmänheten 55 791 112 085 108 033 106 549 158 604 138 354 679 416

varav omvända repor 12 912 12 912

Övrigt 17 669 139 708 157 377

varav aktier och andelar 7 112 7 112

varav fordringar på fondlikvider 10 557 10 557

Summa tillgångar 757 993 270 931 265 487 279 891 578 502 185 268 139 708 2 477 780

Skulder till kreditinstitut 63 655 49 032 17 685 15 278 7 752 991 19 324 173 716

varav repor

varav inlåning från centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 3 36 989

In- och upplåning från allmänheten 16 845 51 228 36 512 10 017 2 085 45 1 020 535 1 137 267

varav repor 4 4

Emitterade värdepapper

77 185 401 948 170 177 29 058 97 628 50 907 826 904

varav säkerställda obligationer

varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid

understigande ett år 28 791 169 614 56 754 255 159

varav företagscertifikat (CP:s) med urspringlig löptid

understigande ett år 48 282 203 070 71 539 322 890

varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s)

medursprunglig löptid överstigande ett år 9 6 405 8 765 541 15 719

varav Senior Non-preffered-obligationer 283 140 423 25 014 24 465 50 325

varav seniora obligationer och övriga värdepapper

med ursprunglig löptid över ett år 103 22 576 32 980 28 095 72 614 26 442 182 810

Efterställda skulder 9 614 145 14 496 13 511 11 476 49 240

Övrigt 4 999 202 593 207 592

varav korta positioner 1 947 1 947

varav fondlikvidskulder 3 052 3 052

Summa skulder 162 684 511 821 224 519 68 849 120 975 63 418 1 242 452 2 394 718

Poster utanför balansräkningen

Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 669 523

Derivat 2022

mkr

Upp till

30 dagar

31 dagar–

6 månader

6–12

månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Summa

Summa derivat inflöde 189 477 606 809 156 028 144 812 264 991 158 131 1 520 248

Summa derivat utflöde 188 395 605 555 152 820 140 760 259 985 151 649 1 499 164

Netto 1 082 1 254 3 208 4 052 5 006 6 482 21 084

Av beloppet (exklusive räntor) har 169 372 mkr (106 107) en återstående löptid som understiger ett år.

Av beloppet (exklusive räntor) har 3 334 mkr (2 511) en återstående löptid som understiger ett år.

Av beloppet (exklusive räntor) har 600 589 mkr (637 617) en återstående löptid som understiger ett år.

För inlåningsvolymer avser kolumn ”Ospecificerad löptid” inlåning som är betalbar på anfordran.

Tabellen innehåller ränteflöden vilket innebär att balansraderna inte är avstämningsbara mot moderbolagets balansräkning.

M2 Forts

Noter | Moderbolaget

216

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M3 Räntenetto

mkr 2023 2022

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 53 689 15 781

Utlåning till allmänheten 29 289 16 033

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 8 110 1 289

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 076 876

Derivatinstrument 32 227 7 452

Övriga ränteintäkter 843 871

Summa 126 235 42 302

Avgår ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -4 242 -814

Summa ränteintäkter 121 993 41 488

varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning 96 383 34 092

Leasingintäkter 1 739 1 826

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut och centralbanker -7 233 -1 546

In- och upplåning från allmänheten -34 262 -8 040

Emitterade värdepapper -34 978 -11 212

Derivatinstrument -22 409 -2 949

Efterställda skulder -1 618 -1 369

Avgift insättningsgaranti -256 -364

Övriga räntekostnader -683 -534

Summa -101 440 -26 014

Avgår räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 3 654 930

Summa räntekostnader -97 786 -25 084

varav räntekostnader enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning -85 787 -22 531

Räntenetto 25 946 18 230

Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal

-1 471 -1 631

Samlat räntenetto inklusive avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 24 475 16 599

Redovisas i posten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

M4 Erhållna utdelningar

mkr 2023 2022

Utdelningar på aktier och andelar 41 46

Utdelningar från intresseföretag 8 14

Utdelningar från koncernföretag

4 568 614

Erhållna koncernbidrag 11 340 16 279

Summa 15 957 16 953

Varav 1 142 mkr (614) avser utdelning på kärnprimärkapitallån som Stadshypotek har klassificerat som eget kapitalinstrument.

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

217

M5 Provisionsnetto

mkr 2023 2022

Courtage och övriga värdepappersprovisioner 421 498

Fonder 109 239

Depå och övrig kapitalförvaltning 905 996

Rådgivning 180 172

Betalningar 2 686 2 764

Ut- och inlåning 846 900

Garantier 202 272

Övrigt 606 674

Summa provisionsintäkter 5 955 6 515

Värdepapper -227 -240

Betalningar -1 042 -1 001

Övrigt -113 -107

Summa provisionskostnader -1 382 -1 348

Provisionsnetto 4 573 5 167

Provisionsintäkter avser intäkter från avtal med kunder. Intäkter från Courtage och övriga värdepappersprovisioner, Rådgivning, Betalningar samt Ut- och Inlåning redovisas huvudsakligen när

det vill säga linjärt över tid.

M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

mkr 2023 2022

Upplupet anskaffningsvärde -66 -78

varav lån -66 -78

varav räntebärande värdepapper 0

Verkligt värde via övrigt totalresultat -1 0

varav räntebärande värdepapper - förväntade kreditförluster 0 0

varav räntebärande värdepapper - omklassificerat från övrigt totalresultat -1 0

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 670 -4 710

varav räntebärande värdepapper 670 -4 710

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 1 065 5 615

Säkringsredovisning 77 -7

varav nettoresultat säkringar av verkligt värde -7 42

varav ineffektivitet i kassaflödessäkringar 84 -49

Summa 1 745 820

M8 Personalkostnader

mkr 2023 2022

Löner och arvoden -7 115 -7 145

Socialavgifter -1 914 -1 941

Pensionskostnader

-1 824 -2 370

Avsättning till resultatandelssystem -83 -124

Andra personalkostnader -520 -409

Summa -11 456 -11 990

Uppgift om pensionskostnaderna visas i not M40.

Löner och arvoden

mkr 2023 2022

Ledande befattningshavare

, 24 personer (24) -109 -97

Övriga -7 006 -7 048

Summa -7 115 -7 145

Ledande befattningshavare inklusive styrelse.

M7 Övriga rörelseintäkter

mkr 2023 2022

Hyresintäkter 7 11

Andra rörelseintäkter

4 223 4 830

Summa 4 230 4 841

Under fjärde kvartalet 2023 likviderades Handelsbanken fondbolagsförvaltning AB, vilket påverkar andra rörelseintäkter med 335 mkr under 2023. Vidare har återbetalning av moms hänförlig till

försäljningen av kortinlösenverksamheten påverkat andra rörelseintäkter med 141 mkr under 2023. Under fjärde kvartalet 2022 avyttrade Svenska Handelsbanken AB den danska verksamheten,

vilket påverkade andra rörelseintäkter med 1 513 mkr. I posten ingår även ersättning för tjänster som moderbolaget sålt till dotterbolag respektive år.

Noter | Moderbolaget

218

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M8 Forts

M9 Övriga administrationskostnader

mkr 2023 2022

Fastigheter och lokaler -1 311 -1 252

IT-relaterade kostnader -3 383 -3 280

Kommunikation -215 -200

Resor och marknadsföring -209 -170

Köpta tjänster -1 776 -1 513

Materialanskaffning -157 -154

Andra kostnader -402 -846

Summa -7 453 -7 415

varav kostnader avseende operationell leasing

Leasingavgift -472 -496

Variabelavgift -164 -119

Summa -636 -615

Operationell leasing är främst hänförlig till verksamhetens normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning.

Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt.

Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på förfallotidpunkter

mkr 2023 2022

Inom 1 år -805 -669

Mellan 1 och 5 år -2 221 -2 224

Senare än 5 år -2 645 -2 507

Summa -5 670 -5 400

Ersättning till revisorer och revisionsbolag

mkr

PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB Ernst & Young AB

2023 2022 2023 2022 2023 2022

Revisionsuppdraget -10 -10 -7 -7

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -2 -2 -2 -1

Skatterådgivning

Övriga tjänster 0

Beloppen i tabellen är exklusive moms.

Könsfördelning

2023 2022

Män Kvinnor Män Kvinnor

Styrelse 46 54 46 54

Ledande befattningshavare exkl styrelse 53 47 60 40

Medelantal anställda 2023 2022

Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Sverige 6 899 3 330 3 569 6 507 3 135 3 372

Norge 888 460 428 812 422 390

Danmark 542 273 269

Finland 525 246 279 521 238 283

Nederländerna 380 237 143 346 214 132

USA 50 29 21 48 28 20

Kina 1 1

Luxemburg 51 27 24 50 24 26

Tyskland 2 1 1

Polen 16 4 12 15 4 11

Övriga länder 4 1 3 5 1 4

Summa 8 813 4 334 4 479 8 849 4 341 4 508

Information om principer avseende ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget finns i not K8.

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

219

M10 Kreditförluster

mkr 2023 2022

Förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen

Årets reservering Steg 3 -278 -174

Steg 3 reservering tidigare år som återförts 237 225

Summa förväntade kreditförluster i Steg 3 -41 51

Årets nettoreservering Steg 2 23 -36

Årets nettoreservering Steg 1 63 -85

Summa förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 86 -121

Summa förväntade kreditförluster på poster i balansräkningen 45 -70

Förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen

Årets nettoreservering Steg 3 39 13

Årets nettoreservering Steg 2 -47 -27

Årets nettoreservering Steg 1 -4 -9

Summa förväntade kreditförluster på poster utanför balansräkningen -13 -22

Bortskrivningar

Årets konstaterade kreditförluster

-184 -666

Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 155 592

Summa bortskrivningar -29 -74

Återvinningar 55 125

Kreditförluster, netto 58 -41

varav utlåning till allmänheten 71 -21

Av årets konstaterade kreditförluster omfattas 44 mkr (158) av efterbevakning.

Poster i och utanför balansräkningen som är

föremål för nedskrivningsprövning 2023

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 516

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Utlåning till kreditinstitut 1 008 104 11 -1 -1

Utlåning till allmänheten 553 233 46 608 2 476 -143 -392 -786

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 709 -2

Summa 1 936 562 46 619 2 476 -146 -393 -786

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser 547 062 10 415 122 -69 -181 -42

varav ansvarsförbindelser 66 910 1 794 71 -11 -41 -22

varav åtaganden 480 152 8 621 51 -58 -140 -20

Summa 547 062 10 415 122 -69 -181 -42

Poster i och utanför balansräkningen som är

föremål för nedskrivningsprövning 2022

mkr

Brutto Reserver

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Poster i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 375 981 0

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 200 0

Utlåning till kreditinstitut 1 025 814 1 -1 -1

Utlåning till allmänheten 605 933 30 716 2 613 -207 -400 -934

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 9 882 -2

Summa 2 017 811 30 717 2 613 -211 -401 -934

Poster utanför balansräkningen

Eventualförpliktelser 561 940 10 002 245 -66 -136 -82

varav ansvarsförbindelser 69 973 1 982 77 -7 -12 -19

varav åtaganden 491 967 8 020 168 -59 -124 -63

Summa 561 940 10 002 245 -66 -136 -82

Bruttovolym i Steg 3 där ingen reservering gjorts på grund av säkerheter uppgår till 1 142 mkr (1 084).

Noter | Moderbolaget

220

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

Nyckeltal kreditförluster, %

Utlåning till allmänheten 2023 2022

Kreditförlustnivå ack -0,01 0,00

Total reserveringsgrad 0,22 0,24

Reserveringsgrad Steg 1 0,03 0,03

Reserveringsgrad Steg 2 0,84 1,30

Reserveringsgrad Steg 3 31,74 35,75

Andel utlåning i Steg 3 0,28 0,26

FÖRÄNDRINGSANALYSER

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,

poster i balansräkningen som är föremål för

nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Reserv vid årets ingång -211 -401 -934 -1 546 -172 -434 -1 665 -2 271

Bortbokningar 14 60 190 264 37 129 204 370

Bortskrivningar 0 0 155 155 0 0 590 590

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 7 92 -86 13 -84 163 -7 72

Förändringar i modell/riskparametrar 11 16 27

Valutaeffekt m m 5 5 2 12 -4 -4 -15 -22

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -14 -14 0 -29 -19 -39 -2 -60

Förflyttning till Steg 1 -18 14 -4 -13 18 0 5

Förflyttning till Steg 2 42 -205 5 -158 29 -269 9 -231

Förflyttning till Steg 3 18 40 -117 -59 15 35 -49 1

Reserv vid årets utgång -146 -393 -786 -1 326 -211 -401 -934 -1 546

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,

utlåning till allmänheten som är föremål för

nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Reserv vid årets ingång -207 -400 -934 -1 542 -169 -431 -1 665 -2 265

Bortbokningar 14 60 190 264 37 129 204 370

Bortskrivningar 0 0 155 155 0 0 590 590

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 6 91 -86 12 -84 161 -7 71

Förändringar i modell/riskparametrar 11 16 27

Valutaeffekt m m 5 5 2 12 -4 -4 -15 -22

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -14 -14 0 -29 -19 -39 -2 -60

Förflyttning till Steg 1 -18 14 -4 -13 18 0 5

Förflyttning till Steg 2 42 -204 5 -157 29 -269 9 -231

Förflyttning till Steg 3 18 40 -117 -59 15 35 -49 1

Reserv vid årets utgång -143 -392 -786 -1 321 -207 -400 -934 -1 542

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster,

poster utanför balansräkningen som är föremål för

nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Reserv vid årets ingång -66 -136 -82 -283 -67 -118 -92 -277

Bortbokningar 9 23 32 22 21 42

Bortskrivningar 0 0 1 1

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 1 8 39 48 -15 36 8 29

Förändringar i modell/riskparametrar -5 -7 -12

Valutaeffekt m m 1 1 3 4 22 26

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar -10 -5 -16 -14 -15 -29

Förflyttning till Steg 1 -6 6 0 -2 4 2

Förflyttning till Steg 2 6 -73 -67 6 -87 -81

Förflyttning till Steg 3 1 2 3 1 1 2

Reserv vid årets utgång -69 -181 -42 -292 -66 -136 -82 -283

Förändringsanalysen visar nettoeffekten på reserven i angivet steg per förklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar beräknas på ingående balans. Effekten av

omvärdering till följd av förändringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt med mera beräknas innan eventuell förflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller förvärvade tillgångar och

förflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av övriga förklaringsposter beaktats. Förflyttningsraderna anger effekten på reserven i angivet steg.

M10 Forts

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

221

M10 Forts

Förändring av bruttovolymer, poster i balansräkningen

som är föremål för nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Volym vid årets ingång 2 017 811 30 717 2 613 2 051 142 1 914 031 30 400 4 407 1 948 838

Bortbokningar -408 159 -4 927 -352 -413 437 -150 176 -10 748 -923 -161 847

Bortskrivningar -2 -1 -180 -183 -3 -2 -658 -663

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -25 648 -6 079 -263 -31 990 105 633 2 725 -610 107 749

Valutaeffekt m m -11 605 -679 -6 -12 290 75 468 873 28 76 369

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 389 363 3 027 27 392 416 78 677 1 999 21 80 696

Förflyttning till Steg 1 18 644 -18 636 -8 20 962 -20 953 -10

Förflyttning till Steg 2 -43 588 43 693 -105 -26 631 26 733 -102

Förflyttning till Steg 3 -254 -497 751 -150 -311 461

Volym vid årets utgång 1 936 562 46 619 2 476 1 985 658 2 017 811 30 717 2 613 2 051 142

Förändring av bruttovolymer, utlåning till allmänheten

som är föremål för nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Volym vid årets ingång 605 933 30 716 2 613 639 263 579 320 30 390 4 407 614 117

Bortbokningar -55 518 -4 667 -352 -60 536 -105 161 -10 632 -923 -116 717

Bortskrivningar -2 -1 -180 -183 -3 -2 -658 -663

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk 6 937 -7 112 -263 -438 52 929 2 908 -610 55 228

Valutaeffekt m m -11 350 -620 -6 -11 977 15 067 846 28 15 941

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 33 136 3 027 27 36 190 69 336 1 999 21 71 356

Förflyttning till Steg 1 17 780 -17 773 -8 20 962 -20 953 -10

Förflyttning till Steg 2 -43 429 43 534 -105 -26 368 26 470 -102

Förflyttning till Steg 3 -254 -497 751 -150 -311 461

Volym vid årets utgång 553 233 46 608 2 476 602 318 605 933 30 716 2 613 639 263

Förändring av bruttovolymer, poster utanför balans-

räkningen som är föremål för nedskrivningsprövning

mkr

2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Volym vid årets ingång 561 940 10 002 245 572 187 573 613 7 399 297 581 309

Bortbokningar -37 475 -2 684 -129 -40 289 -87 513 -3 908 -50 -91 472

Bortskrivningar 0 0 -1 -1 0 0 -3 -3

Omvärdering till följd av förändring i kreditrisk -17 252 3 524 -31 -13 759 63 232 -2 077 -35 61 120

Valutaeffekt m m -3 253 -88 -1 -3 342 -32 435 -5 394 4 -37 825

Nyutgivna eller förvärvade tillgångar 40 638 2 163 1 42 802 57 850 1 208 0 59 058

Förflyttning till Steg 1 9 892 -9 891 0 4 623 -4 622 -1

Förflyttning till Steg 2 -7 397 7 404 -7 -17 406 17 409 -3

Förflyttning till Steg 3 -30 -16 46 -24 -12 36

Volym vid årets utgång 547 062 10 415 122 557 599 561 940 10 002 245 572 187

Förändringsanalysen avseende bruttovolymer visar, i likhet med analysen av reserv, effekten av valda förklaringsposter på volymerna i angivet steg. Posterna för förflyttning mellan stegen och

”Nyutgivna eller förvärvade tillgångar” anger beloppen i angivet steg vid periodens utgång. Övriga poster anger effekten i det steg som var gällande vid periodens ingång.

Noter | Moderbolaget

222

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

KÄNSLIGHETSANALYSER

Makroeknomisk prognos i ECL-beräkningarna och känslighetsanalys

noserna över tre scenarier. Prognosen i det neutrala scenariet vägs med 70% (60), medan en uppgång i ekonomin vägs med 15% (20) och en nedgång i ekonomin med 15% (20). Dessa har legat

till grund för beräkningar av förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2023.

Makroekonomiska riskfaktorer Negativt scenario Neutralt scenario Positivt scenario

2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026

BNP-tillväxt

Sverige -3,73 0,90 2,95 -0,13 2,30 2,30 2,87 3,30 2,00

Norge -3,53 0,06 2,35 0,07 1,46 1,70 3,07 2,46 1,40

Finland -3,41 0,40 2,28 0,19 1,80 1,63 3,19 2,80 1,33

Euro-området -3,12 0,11 1,95 0,48 1,51 1,30 3,48 2,51 1,00

USA -2,40 0,44 2,65 1,20 1,84 2,00 4,20 2,84 1,70

Arbetslöshet

Sverige 10,10 10,41 10,10 8,40 8,31 7,90 7,70 7,31 7,20

Norge 4,05 4,58 4,70 2,35 2,48 2,50 1,65 1,47 1,80

Finland 9,30 9,20 8,70 7,60 7,10 6,50 6,90 6,10 5,80

Euro-området 8,58 8,83 8,90 6,88 6,73 6,70 6,18 5,73 6,00

USA 5,96 6,57 6,50 4,26 4,47 4,30 3,56 3,47 3,60

Styrränta

Sverige 5,25 4,25 3,25 3,75 2,75 2,25 3,00 1,75 1,25

Norge 5,50 4,75 3,25 4,00 3,25 2,25 3,25 2,25 1,25

Finland 4,75 4,00 2,75 3,25 2,50 1,75 2,50 1,50 0,75

Euro-området 4,75 4,00 2,75 3,25 2,50 1,75 2,50 1,50 0,75

USA 5,88 4,63 3,63 4,38 3,13 2,63 3,63 2,13 1,63

Fastighetsprisutveckling, kommersiella fastigheter

Sverige -5,91 1,84 2,83 3,51 8,10 3,57 5,99 13,00 5,56

Norge -4,81 -4,47 -0,35 2,50 2,10 1,40 5,24 6,16 2,31

Finland -7,41 -0,16 3,56 1,46 5,86 6,18 3,35 9,03 7,00

Euro-området -7,69 -3,44 1,80 0,83 4,44 4,85 3,61 8,49 6,05

Fastighetsprisutveckling, bostadsfastigheter

Sverige -5,04 -0,32 2,69 1,10 2,57 2,61 6,46 5,00 3,29

Norge -0,58 -1,34 4,19 0,94 2,77 3,10 2,54 3,48 2,75

Finland 2,96 5,29 2,78 0,50 3,83 2,96 -0,37 3,75 3,17

Euro-området 2,35 2,00 2,11 2,00 2,00 2,00 1,70 2,03 2,07

Känslighetsanalys makroscenarier

Tabellen nedan visar procentuell ökning respektive minskning av reserven för förväntade kreditförluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2023 om det negativa respektive positiva scenariot

tilldelats sannolikheter om 100%.

2023 2022

Procentuell ökning

av reserv vid

negativt scenario

Procentuell minskning

av reserv vid

positivt scenario

Procentuell ökning

av reserv vid

negativt scenario

Procentuell minskning

av reserv vid

positivt scenario

Sverige 32,00 -18,85 14,21 -11,25

Norge 34,77 -18,92 7,81 -6,29

Finland 17,11 -9,88 5,64 -4,01

Nederländerna 36,85 -22,53 3,52 -2,56

USA 57,50 -36,86 27,06 -20,37

Övriga länder 23,51 -12,04 3,64 -2,07

Totalt 30,81 -17,78 10,74 -8,44

Känslighetsanalys betydande ökning av kreditrisk

och kvalitativa indikatorer för att bedöma betydande ökning av kreditrisk.

Förändring av den totala reserven för Steg 1 och Steg 2, %

Gränsvärde 2023 2022

2 1,85 2,52

2,5 0,00 0,00

3 -1,66 -2,15

M10 Forts

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

223

M10 Forts

KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NEDSKRIVNINGSPRÖVNING PER PD-INTERVALL

Poster i balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2023 2022

Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr

pd-värde

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3

0,00 till <0,15 1 744 372 11 553 1 857 207 9 600

0,15 till <0,25 48 221 3 315 44 316 1 648

0,25 till <0,50 74 720 7 488 71 013 3 986

0,50 till <0,75 25 901 6 757 14 541 1 403

0,75 till <2,50 39 106 4 142 28 171 9 304

2,50 till <10,00 3 928 10 047 2 020 2 898

10,00 till <100 314 3 316 543 1 877

100 (fallissemang) 2 476 2 613

Summa 1 936 562 46 619 2 476 2 017 811 30 717 2 613

Utlåning till allmänheten fördelat på pd-intervaller 2023 2022

Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr

pd-värde

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3

0,00 till <0,15 498 329 11 550 504 333 9 876

0,15 till <0,25 13 776 3 315 28 036 1 692

0,25 till <0,50 21 346 7 486 44 925 3 220

0,50 till <0,75 7 399 6 756 9 200 1 444

0,75 till <2,50 11 172 4 141 17 817 9 571

2,50 till <10,00 1 122 10 045 1 278 2 981

10,00 till <100 90 3 316 344 1 931

100 (fallissemang) 2 476 2 613

Summa 553 233 46 608 2 476 605 933 30 716 2 613

Poster utanför balansräkningen fördelat på pd-intervaller 2023 2022

Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr

pd-värde

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3

0,00 till <0,15 411 184 1 666 479 840 4 777

0,15 till <0,25 29 689 152 37 314 748

0,25 till <0,50 77 603 1 095 25 062 493

0,50 till <0,75 10 839 3 526 9 158 579

0,75 till <2,50 15 960 1 625 9 649 1 618

2,50 till <10,00 1 726 1 852 797 1 618

10,00 till <100 60 500 121 169

100 (fallissemang) 122 245

Summa 547 062 10 415 122 561 940 10 002 245

Avser tolvmånaders pd-värde vid rapporteringstillfället.

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

mkr 2023 2022

Lös egendom 2 0

Aktier och andelar 0

Redovisat värde 2 0

M11 Riskskatt och resolutionsavgift

mkr 2023 2022

Riskskatt -1 257 -996

Resolutionsavgift -375 -335

Summa -1 633 -1 331

Noter | Moderbolaget

224

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M12 Bokslutsdispositioner

mkr 2023 2022

Förändring av överavskrivning inventarier och leasingobjekt -180

Förändring av överavskrivning inkråmsgoodwill 20

Summa -160

Ingen förändring avseende bokslutsdispositioner har skett under året.

M14 Utlåning till allmänheten

mkr 2023 2022

Utlåning i svenska kronor

Hushåll 19 870 24 999

Företag 143 285 164 623

Riksgälden 6 748 1 566

Summa 169 903 191 188

Utlåning i utländsk valuta

Hushåll 110 270 113 576

Företag 322 144 334 499

Summa 432 414 448 075

Reservering för förväntade kreditförluster -1 321 -1 542

Summa utlåning till allmänheten 600 997 637 721

varav omvända repor 17 404 12 917

varav efterställda 1 142 1 136

Medelvolymer, exkl Riksgälden

mkr 2023 2022

Utlåning till allmänheten i svenska kronor 193 609 202 802

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 453 155 468 651

Summa 646 764 671 453

varav omvända repor 23 110 21 300

M13 Utlåning till kreditinstitut

mkr 2023 2022

Utlåning i svenska kronor

Banker 238 257

Övriga kreditinstitut

740 628 763 263

Summa 740 866 763 520

Utlåning i utländsk valuta

Banker 46 719 36 174

Övriga kreditinstitut 220 409 225 972

Summa 267 128 262 146

Reservering för förväntade kreditförluster -2 -2

Summa utlåning till kreditinstitut 1 007 992 1 025 664

varav omvända repor 12 815 4 916

varav efterställda 77 146 53 737

Varav 22 079 mkr (17 550) avser kärnprimärkapitallån som Stadshypotek har klassificerat som eget kapitalinstrument.

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

225

M15 Räntebärande värdepapper

mkr

2023 2022

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Nominellt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Nominellt

värde

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 199 128 199 128 197 474 132 778 132 778 133 726

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 50 791 50 791 37 151 33 339 33 339 31 611

Summa 249 919 249 919 234 625 166 117 166 117 165 337

Räntebärande värdepapper fördelade på emittent

mkr

2023 2022

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Nominellt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Nominellt

värde

Stat 199 128 199 128 197 474 132 778 132 778 133 726

Kreditinstitut 9 733 9 733 7 856 8 864 8 864 7 655

Bostadsinstitut 35 083 35 083 25 155 18 106 18 106 18 754

Övrigt 5 975 5 975 4 141 6 369 6 369 5 202

Summa 249 919 249 919 234 625 166 117 166 117 165 337

Räntebärande värdepapper som är föremål för nedskrivningsprövning

mkr 2023 2022

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 200

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 709 9 882

Summa 12 709 10 082

Reservering för förväntade kreditförluster redovisad i verkligt värdereserven i eget kapital -2 -2

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 258 785 137 114

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 55 713 45 823

Summa 314 498 182 937

M16 Aktier och andelar

mkr 2023 2022

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 5 669 6 668

Verkligt värde via övrigt totalresultat 501 444

Summa aktier och andelar 6 170 7 112

Innehav klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat

mkr 2023 2022

Visa Inc 330 274

VIPPS A/S 60 57

Övriga innehav 111 113

Summa 501 444

Handelsbanken klassificerar ovanstående aktieinnehav till verkligt värde via övrigt totalresultat då dessa inte innehas i handelssyfte. Utdelningarna på dessa aktier uppgår till 3 mkr (17) och

redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Under året har Banken avyttrat innehav i en bostadsrättsförening om totalt 0 mkr (32). Skälet till avyttringen var kontorsnedläggning.

För information om orealiserat och realiserat resultat för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat se Förändring av eget kapital Moderbolag.

Noter | Moderbolaget

226

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M17 Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures

mkr 2023 2022

Koncernföretag, icke-noterade 68 674 69 998

Intresseföretag, icke-noterade 215 215

Joint ventures, icke-noterade 97 270

Summa 68 986 70 483

Koncernföretag

Organisations-

nummer Säte Antal aktier Ägarandel, %

Redovisat värde, mkr

2023 2022

Handelsbanken Finans AB

556053-0841 Stockholm 1 550 000 100 6 942 8 212

Stadshypotek AB

556459-6715 Stockholm 162 000 100 26 870 26 870

Handelsbanken Fondbolagsförvaltning AB

556070-0683 Stockholm 10 000 100 1

Handelsbanken Fonder AB 556418-8851 Stockholm 15 000 100 2 2

Handelsbanken Liv Försäkrings AB 516401-8284 Stockholm 100 000 100 6 189 6 189

SHB Liv Försäkringsaktiebolag 2478149-7 Helsingfors 100

Handelsbanken Fastigheter AB 556873-0021 Stockholm 100

Ecster AB 556993-2311 Stockholm 50 000 100 1 750 1 750

Handelsbanken plc

11305395 London 5 050 401 100 24 520 24 543

Handelsbanken Wealth & Asset Management Limited 04132340 London 1 319 206 100

Optimix Vermogensbeheer N.V 33194359 Amsterdam 10 209 100 712 713

Add Value Fund Management BV 19196768 Amsterdam 80

Övriga dotterbolag

EFN Ekonomikanalen AB 556930-1608 Stockholm 100 100 0 0

AB Handel och Industri 556013-5336 Stockholm 100 000 100 12 12

Handelsbanken Markets Securities, Inc. 11-3257438 New York 1 000 100 39 41

Handelsbanken Rahoitus Oy 0112308-8 Helsingfors 37 026 871 100 1 561 1 562

Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm 1 500 100 31 31

Rådstuplass 4 AS 910508423 Bergen 40 000 100 0 0

Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg 20 000 100 35 35

Handelsbanken Ventures AB 556993-9357 Stockholm 50 100 11 38

Summa 68 674 69 998

Kreditinstitut.

Bolaget har likviderats under 2023.

Förteckningen över koncernföretag omfattar direktägda dotterbolag samt större dotterbolag till dessa.

Intresseföretag

Organisations-

nummer Säte Antal aktier Ägarandel, %

Redovisat värde, mkr

2023 2022

Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 67 67

BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 81 81

Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 733 672 27,00 22 22

Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 24 24

Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 21 21

USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0

Summa 215 215

Joint ventures

Organisations-

nummer Säte Antal aktier Röstandel, %

Redovisat värde, mkr

2023 2022

P27 Nordic Payment Platform AB 559198-9610 Stockholm 10 000 16,67 92 160

Invidem AB 559210-0779 Stockholm 10 000 16,67 107

Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 5 3

Summa 97 270

Noter | Moderbolaget

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

227

M18 Derivatinstrument

mkr

Nominellt belopp/löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

upp till 1 år

mer än 1 år

upp till 5 år mer än 5 år 2023 2022 2023 2022 2023 2022

Derivat för handel

Ränterelaterade kontrakt

Optioner 3 359 25 721 6 187 35 267 25 526 263 410 394 358

FRA/terminer 377 929 20 062 397 991 681 455 255 928 237 1 180

Swappar 516 830 1 554 660 349 873 2 421 363 2 767 333 49 415 78 155 48 983 77 612

Valutarelaterade kontrakt

Optioner 24 061 1 615 17 25 693 35 136 158 292 237 249

Terminer 56 603 5 712 55 62 370 94 033 1 196 1 418 1 146 1 112

Swappar 513 352 154 597 48 119 716 068 909 677 14 827 17 163 23 997 20 796

Aktierelaterade kontrakt

Optioner 4 470 380 32 4 882 2 053 194 182 114 95

Terminer 215 215 184 5 6 2 5

Swappar 4 754 1 208 5 962 8 262 101 185 306 663

Råvarurelaterade kontrakt

Optioner 17 17 25 5 2 22 27

Terminer 180 180 367 6 32 18 52

Kreditrelaterade kontrakt

Swappar 463 2 606 3 069 3 908 193 68 82 90

Summa 1 502 216 1 766 561 404 300 3 673 076 4 527 959 66 618 98 841 75 538 102 239

Derivat för marknadsvärdesäkringar

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 108 976 232 715 72 811 414 502 423 661 11 911 16 884 9 393 15 664

Valutarelaterade kontrakt

Swappar 983 983 1 636 25 77

Summa 108 976 233 698 72 811 415 485 425 297 11 937 16 961 9 393 15 664

Derivat för kassaflödessäkringar

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 40 333 30 835 8 645 79 813 122 218 2 961 4 353 78 689

Valutarelaterade kontrakt

Swappar 85 996 119 925 22 289 228 210 210 818 9 724 13 317 6 486 951

Summa 126 329 150 760 30 934 308 023 333 036 12 685 17 670 6 563 1 640

Summa derivatinstrument 1 737 521 2 151 019 508 045 4 396 584 5 286 292 91 240 133 472 91 494 119 543

varav börshandlade derivat 70 400 201 816 148 260 419 274

varav OTC-derivat clearade via CCP 2 172 236 2 774 527 52 627 82 375 45 845 83 957

varav OTC-derivat ej clearade via CCP 2 153 948 2 309 949 38 465 50 837 45 230 35 312

Kvittade belopp -2 310 691 -2 826 362 -52 221 -81 112 -45 225 -82 558

Nettobelopp 2 085 893 2 459 930 39 019 52 360 46 269 36 985

Valutafördelning av marknadsvärden

SEK 54 626 -224 388 333 073 12 539

USD -25 673 187 752 -350 125 -244 777

EUR 157 332 280 424 73 140 300 494

Övriga -95 045 -110 316 35 406 51 287

Summa 91 240 133 472 91 494 119 543

I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp består av det kvittade marknadsvärdet och tillhörande nominella belopp på kontrakt för vilka det finns en legal rätt och avsikt att

reglera avtalade kassaflöden netto (däribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansräkningen per motpart och valuta.

Positiva skillnader mellan det värde som räknats fram med en värderingsmodell vid det första redovisningstillfället och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras över derivatets löptid.

Vid årsskiftet uppgick sådana ännu ej resultatförda dag 1-resultat till 472 mkr (447).

Noter | Moderbolaget

228

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M19 Säkringsredovisning

Säkringsinstrument i kassaflödessäkring 2023 2022

mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta

Nominellt belopp 13 568 16 503 8 645 15 599 27 009 11 499

Genomsnittlig fast ränta % 0,38 0,60 0,67 0,81 0,44 0,76

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta

Nominellt belopp 26 765 14 332 36 885 30 182 1 044

Genomsnittlig fast ränta % 2,61 3,61 2,00 2,65 3,98

Valutakursrisk

Valutarelaterade derivat EUR/NOK

Nominellt belopp 35 857 17 514 21 271 17 074 21 847

Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,0954 0,0728 0,1045 0,1008 0,0989

Valutarelaterade derivat USD/GBP

Nominellt belopp 989 7 560 1 000

Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,3157 1,2930 1,3157

Valutarelaterade derivat USD/NOK

Nominellt belopp 2 066 40 077 14 163 26 897

Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,0509 0,0958 0,1083 0,1114

Valutarelaterade derivat USD/SEK

Nominellt belopp 75 356 14 513 4 776 60 393 8 421 4 872

Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,0880 0,0782 0,1105 0,1000 0,1068 0,1105

Valutarelaterade derivat AUD/USD

Nominellt belopp 6 602

Genomsnittlig valutakurs AUD/USD 1,3770

Valutarelaterade derivat AUD/EUR

Nominellt belopp 13 016

Genomsnittlig valutakurs AUD/EUR 1,5415

Valutarelaterade derivat övriga valutapar

Nominellt belopp 8 574 15 473 20 718

Summa 126 329 150 760 30 934 162 473 130 301 40 262

Säkringsinstrument samt ineffektivitet

i kassaflödessäkring 2023

mkr

Nominellt

belopp

säkrings-

instrument

Redovisat värde

säkringsinstrument

Förändring i

verkligt värde

som använts

för att beräkna

ineffektivitet

Värdeförändring

avseende säkrings-

instrumenten

som redovisas i

övrigt totalresultat

Ineffektivitet

som redovisas i

resultaträkningen

Omklassificerat

från säkrings-

reserven till

resultaträkningen Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 38 716 2 580 1 -1 831 -1 917 86

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 41 097 381 77 751 751 80

Valutakursrisk

Valutarelaterade derivat EUR/NOK 53 371 4 335 445 -194 -196 2

Valutarelaterade derivat EUR/SEK 15 566 305 310 -12 -12 0

Valutarelaterade derivat USD/GBP 989 30 8 8

Valutarelaterade derivat USD/NOK 42 143 3 133 1 048 -22 -20 -2

Valutarelaterade derivat USD/SEK 94 645 1 322 3 951 -103 -103 0

Valutarelaterade derivat AUD/USD 7 7 -1

Valutarelaterade derivat övriga valutapar 21 496 599 732 15 17 -2 27

Summa 308 023 12 685 6 563 -1 381 -1 465 84 106

Säkringsinstrument samt ineffektivitet

i kassaflödessäkring 2022

mkr

Nominellt

belopp

säkrings-

instrument

Redovisat värde

säkringsinstrument

Förändring i

verkligt värde

som använts

för att beräkna

ineffektivitet

Värdeförändring

avseende säkrings-

instrumenten

som redovisas i

övrigt totalresultat

Ineffektivitet

som redovisas i

resultaträkningen

Omklassificerat

från säkrings-

reserven till

resultaträkningen Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 54 107 4 282 11 4 758 4 812 -54

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 68 111 71 678 -2 122 -2 122 0 38

Valutakursrisk

Valutarelaterade derivat EUR/DKK -3 -3 0

Valutarelaterade derivat EUR/GBP 20 20

Valutarelaterade derivat EUR/NOK 60 192 3 846 12 199 200 -1

Valutarelaterade derivat EUR/SEK 8 194 303 55 55

Valutarelaterade derivat USD/DKK 70 70 0

Valutarelaterade derivat USD/GBP 8 560 633 19 19

Valutarelaterade derivat USD/NOK 41 060 3 432 16 12 4

Valutarelaterade derivat USD/SEK 73 686 4 728 281 360 358 2

Valutarelaterade derivat AUD/USD 6 602 442 -56 -56 2

Valutarelaterade derivat övriga valutapar 12 524 375 216 90 90 0 4

Summa 333 036 17 670 1 640 3 406 3 455 -49 44

Vid analys utifrån ett säkringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i säkringsrelationerna.

De imputerade derivatbenen är inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan.

Redovisat värde avseende säkringsinstrument ingår i posten Derivatinstrument i balansräkningen. Ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Omklassificering till resultaträkningen ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassaflödessäkring som avslutats i förtid.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

229

NOTER | MODERBOLAGET

M19 Forts

Säkrade poster i kassaflödessäkring 2023 2022

mkr

Förändring

i värde som

använts för

att beräkna

ineffektivitet

Säkrings-

reserv

Belopp som kvarstår i

säkringsreserven från

säkringsförhållanden

där säkrings-

redovisning inte

längre tillämpas

Förändring

i värde som

använts för

att beräkna

ineffektivitet

Säkrings-

reserv

Belopp som kvarstår i

säkringsreserven från

säkringsförhållanden

där säkrings-

redovisning inte

längre tillämpas

Ränterisk

Emitterade värdepapper till rörlig ränta 1 917 2 333 -4 812 4 255

Utlåning till allmänheten till rörlig ränta -751 298 366 2 122 -378 446

Valutakursrisk

Emitterade värdepapper EUR samt internlån GBP och NOK 208 -107 -272 98

Emitterade värdepapper USD samt internlån EUR, GBP och NOK 115 317 68 -459 455 89

Emitterade värdepapper AUD -7 -2 -2 56 -10 -3

Emitterade värdepapper och internlån övriga valutor -17 37 -90 27 6

Summa 1 465 2 876 432 -3 455 4 447 538

Säkringsinstrument i säkring av verkligt värde 2023 2022

mkr Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år Upp till 1 år 1–5 år Över 5 år

Ränterisk

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta

Nominellt belopp 44 464 156 862 42 357 23 501 116 649 49 316

Genomsnittlig fast ränta % 2,21 2,84 2,61 1,34 2,00 1,76

Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta

Nominellt belopp 983 633 1 003

Genomsnittlig fast ränta % 3,69 3,26 3,69

Summa 44 464 157 845 42 357 24 134 116 649 50 319

Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2023

mkr

Nominellt belopp

säkringsinstrument

Redovisat värde

säkringsinstrument

Förändring i verkligt

värde som använts

för att beräkna

ineffektivitet

Ineffektivitet

som redovisas i

resultaträkningenTillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 243 683 1 811 9 357 7 932 66

Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 983 25 54 7

Summa 244 666 1 836 9 357 7 986 73

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 170 819 10 100 36 -7 034 -80

Summa 170 819 10 100 36 -7 034 -80

Säkringsinstrument samt ineffektivitet i säkring av verkligt värde 2022

mkr

Nominellt belopp

säkringsinstrument

Redovisat värde

säkringsinstrument

Förändring i verkligt

värde som använts

för att beräkna

ineffektivitet

Ineffektivitet

som redovisas i

resultaträkningenTillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 189 466 75 15 652 -14 969 -9

Valutaränteswappar betalar rörlig ränta och erhåller fast ränta 1 636 77 -171 -4

Summa 191 102 152 15 652 -15 140 -13

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Ränteswappar betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta 234 195 16 809 12 14 762 55

Summa 234 195 16 809 12 14 762 55

NOTER | MODERBOLAGET

230

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

M19 Forts

M20 Kvittning av finansiella instrument

2023

mkr Derivat

Återköpsavtal samt

utlåning av värdepapper Totalt

Finansiella anläggningstillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal

Bruttobelopp 91 240 35 332 126 572

Kvittade belopp -52 221 -4 628 -56 849

Redovisat värde i balansräkningen 39 019 30 704 69 723

Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781

Mottagna finansiella säkerheter -18 880 -30 704 -49 584

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -26 661 -30 704 -57 365

Nettobelopp 12 358 0 12 358

Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal

Bruttobelopp 91 494 4 631 96 125

Kvittade belopp -45 225 -4 628 -49 853

Redovisat värde i balansräkningen 46 269 3 46 272

Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal -7 781 -7 781

Ställda finansiella säkerheter -17 305 -3 -17 308

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -25 086 -3 -25 089

Nettobelopp 21 183 0 21 183

Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2023

mkr

Redovisat värde

säkrad post

Ackumulerad justering till verkligt

värde som ingår i det redovisade värdet

för den säkrade posten

Förändring i värde som använts

för att beräkna ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 233 072 -8 786 -7 913

Summa 233 072 -8 786 -7 913

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Utlåning till allmänheten till fast ränta -9 657 -9 657 6 954

Summa -9 657 -9 657 6 954

Den underliggande utlåningsportföljens nominella volym uppgick per 2023-12-31 till 170 819 mkr (234 195 mkr).

föregående år.

Säkrade poster i säkring av verkligt värde 2022

mkr

Redovisat värde

säkrad post

Ackumulerad justering till verkligt

värde som ingår i det redovisade värdet

för den säkrade posten

Förändring i värde som använts

för att beräkna ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Emitterade värdepapper och efterställda skulder till fast ränta 175 113 -16 699 15 127

Summa 175 113 -16 699 15 127

Portföljsäkring av verkligt värde

Ränterisk

Utlåning till allmänheten till fast ränta -16 611 -16 611 -14 707

Summa -16 611 -16 611 -14 707

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

231

NOTER | MODERBOLAGET

M20 Forts

2022

mkr Derivat

Återköpsavtal samt

utlåning av värdepapper Totalt

Finansiella anläggningstillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal

Bruttobelopp 133 472 26 819 160 291

Kvittade belopp -81 112 -8 320 -89 432

Redovisat värde i balansräkningen 52 360 18 499 70 859

Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 -11 031

Mottagna finansiella säkerheter -21 972 -18 484 -40 456

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -33 003 -18 484 -51 487

Nettobelopp 19 357 15 19 372

Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal

Bruttobelopp 119 543 8 325 127 868

Kvittade belopp -82 558 -8 320 -90 878

Redovisat värde i balansräkningen 36 985 5 36 990

Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 -11 031

Ställda finansiella säkerheter -5 897 -5 -5 902

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen -16 928 -5 -16 933

Nettobelopp 20 057 0 20 057

Derivatinstrument kvittas i balansräkningen när det återspeglar bankens förväntade kassaflöden vid regleringen av två eller flera derivat. Det inträffar när banken både har en avtalsmässig rätt och

avsikt att reglera avtalade kassaflöden netto. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betalningsinställelse, det vill säga nettning av positiva och negativa

värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssituation. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla bankmotparter. Nettningsavtalen kompletteras med

avtal om ställande av säkerheter för nettoexponeringen. I huvudsak används kontanter som säkerhet, men även statspapper förekommer. Säkerheter för återköpsavtal samt in- och utlåning av

värdepapper utgår i regel i form av kontanter eller andra värdepapper.

I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 11 268 mkr (11 346) vilka härrör från balansräkningsposten In- och upplåning från allmänheten. I det kvittade belop-

pet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 272 mkr (12 791) vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till allmänheten.

M21 Immateriella tillgångar

2023

mkr

Inkråms-

goodwill

Internt utvecklad

programvara Övrigt

Totalt

2023

Anskaffningsvärde vid ingången av året 531 5 361 164 6 056

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 684 684

Avyttringar och utrangeringar -531 -554 -554

Valutaeffekt -12 -12

Anskaffningsvärde vid utgången av året 0 5 478 164 6 174

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -531 -2 283 -99 -2 913

Avyttringar och utrangeringar 531 554 554

Årets avskrivningar enligt plan -575 -33 -608

Årets nedskrivningar 0

Valutaeffekt 3 3

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året 0 -2 300 -131 -2 964

Redovisat värde 0 3 178 33 3 211

Under året har utvecklingskostnader uppgående till 2 883 mkr (2 401) kostnadsförts.

2022

mkr

Inkråms-

goodwill

Internt utvecklad

programvara Övrigt

Totalt

2022

Anskaffningsvärde vid ingången av året 2 390 4 975 164 7 529

Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 572 572

Avyttringar och utrangeringar -1 875 -218 -2 093

Valutaeffekt 16 32 48

Anskaffningsvärde vid utgången av året 531 5 361 164 6 056

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -2 369 -1 965 -66 -4 400

Avyttringar och utrangeringar 1 875 218 2 093

Årets avskrivningar enligt plan -21 -507 -33 -561

Årets nedskrivningar -6 -6

Valutaeffekt -16 -23 -39

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -531 -2 283 -99 -2 913

Redovisat värde 0 3 078 66 3 144

I moderbolaget görs avskrivningar på inkråmsgoodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod i enlighet med bestämmelserna i ÅRKL. De kundrelationer som förvärven

gett upphov till, och därmed nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill, är erfarenhetsmässigt mycket långa. Avskrivningstiden är satt till 20 år.

NOTER | MODERBOLAGET

232

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

M22 Fastigheter, inventarier och leasingobjekt

Fastigheter, inventarier och leasingobjekt

mkr 2023 2022

Fastigheter 26 25

Inventarier 544 477

Leasingobjekt 6 101 6 028

Egendom övertagen för skyddande av fordran 2

Summa 6 673 6 530

Fastigheter

mkr 2023 2022

Anskaffningsvärde vid ingången av året 54 54

Ny- och ombyggnation 3 0

Anskaffningsvärde vid utgången av året 57 54

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -29 -27

Årets avskrivningar enligt plan -2 -2

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -31 -29

Redovisat värde 26 25

Inventarier

mkr 2023 2022

Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 338 1 326

Anskaffningsvärde på tillkommande under året 332 306

Avyttringar och utrangeringar -277 -320

Valutaeffekt -10 26

Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 383 1 338

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -861 -872

Årets avskrivningar enligt plan -253 -260

Avyttringar och utrangeringar 270 288

Valutaeffekt 5 -17

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -839 -861

Redovisat värde 544 477

Leasingobjekt

mkr 2023 2022

Anskaffningsvärde vid ingången av året 10 548 11 365

Anskaffningsvärde på tillkommande under året 2 669 2 291

Avyttringar och utrangeringar -2 986 -3 208

Valutaeffekt m m -176 100

Anskaffningsvärde vid utgången av året 10 055 10 548

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -4 520 -4 803

Årets avskrivningar enligt plan -1 471 -1 647

Årets nedskrivningar 24 -18

Avyttringar och utrangeringar 1 940 1 990

Valutaeffekt 73 -42

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -3 954 -4 520

Redovisat värde 6 101 6 028

Fördelning av framtida leasingavgifter på förfallotidpunkter

mkr

Inom

1 år

Mellan

1 och 5 år

Senare

än 5 år Summa

2023

Fördelning av framtida leasingavgifter 1 696 4 158 409 6 263

2022

Fördelning av framtida leasingavgifter 1 447 4 217 467 6 131

Leasingobjekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetoden. Summan av räkenskapsårets intäktsförda leasing-

avgifter uppgår till 268 mkr (194) varav den variabla delen av leasingintäkten uppgår 268 mkr (179).

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar består av fastigheter (rörelsefastigheter), inventarier och leasingobjekt. Dessa värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och

nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder. För fastigheter och inventarier tillämpas en linjär avskrivningsplan. Någon väsentlig förändring av nyttjande-

perioderna har inte skett under 2023. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 2–10 år. För fastigheter tillämpas separata avskrivnings-

planer för olika delkomponenter. För stomme bedöms nyttjandeperioden vara 100 år och resterade delkomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 10 och 35 år. Moderbolaget redovisar

finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Leasingobjekten som huvudsakligen består av fordon och maskiner skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetoden. Nedskrivnings-

prövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Någon indikation för nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella

anläggningstillgångar.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

233

NOTER | MODERBOLAGET

M26 In- och upplåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten

mkr 2023 2022

Inlåning i svenska kronor

Hushåll 361 646 430 291

Företag 291 500 351 821

Riksgälden 1 1

Summa 653 146 782 113

Inlåning i utländsk valuta

Hushåll 60 310 67 525

Företag 155 898 165 356

Summa 216 207 232 881

Summa inlåning från allmänheten 869 353 1 014 994

Upplåning från allmänheten

mkr 2023 2022

Upplåning i svenska kronor 176 759 81 175

Upplåning i utländsk valuta 63 360 41 103

Summa upplåning från allmänheten 240 119 122 278

Summa in- och upplåning från allmänheten 1 109 471 1 137 272

varav repor 2 5

M23 Övriga tillgångar

mkr 2023 2022

Fondlikvidfordringar 5 517 10 557

Övrigt 15 272 19 609

Summa 20 789 30 166

M25 Skulder till kreditinstitut

mkr 2023 2022

Skulder i svenska kronor

Banker 7 222 9 079

Övriga kreditinstitut 19 320 20 932

Summa 26 542 30 011

Skulder i utländsk valuta

Banker 73 142 63 861

Övriga kreditinstitut 76 459 75 745

Summa 149 601 139 606

Summa skulder till kreditinstitut 176 143 169 617

varav repor 0

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 27 383 28 958

Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 233 188 222 412

Summa 260 571 251 370

varav repor 177 125

M24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

mkr 2023 2022

Upplupna intäkter 538 444

Förutbetalda kostnader 849 715

Summa 1 386 1 159

NOTER | MODERBOLAGET

234

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Inlåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten i svenska kronor 691 097 824 746

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 235 155 308 478

Summa 926 252 1 133 224

Upplåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten i svenska kronor 175 907 70 508

Upplåning från allmänheten i utländsk valuta 191 818 206 408

Summa 367 725 276 916

varav repor 8 978 16 971

M26 Forts

M27 Emitterade värdepapper

2023 2022

mkr

Redovisat

värde

Nominellt

belopp

Redovisat

värde

Nominellt

belopp

Certifikat

Certifikat i svenska kronor 1 099 1 055 908 861

varav verkligt värde obligatoriskt 1 099 1 055 908 861

Certifikat i utländsk valuta 578 821 391 189 595 898 597 088

varav upplupet anskaffningsvärde 578 414 390 799 595 171 596 399

varav ingår i säkring av verkligt värde 15 500 15 745 6 507 6 681

varav verkligt värde obligatoriskt 407 391 727 690

Summa 579 920 392 244 596 806 597 950

Obligationslån

Obligationslån i svenska kronor 2 668 2 622 2 693 2 593

varav upplupet anskaffningsvärde 2 668 2 622 2 693 2 593

Obligationslån i utländsk valuta 223 578 229 835 206 513 220 158

varav upplupet anskaffningsvärde 223 578 229 835 206 513 220 158

varav ingår i säkring av verkligt värde 185 172 191 582 145 359 159 198

Summa 226 247 232 457 209 207 222 751

Summa emitterade värdepapper 806 167 624 701 806 013 820 701

mkr 2023 2022

Emitterade värdepapper vid årets ingång 806 013 679 808

Emitterade 1 004 310 819 660

Återköpta -2 103 -1 587

Förfallna -985 938 -732 827

Valutaeffekter m m -16 115 40 959

Emitterade värdepapper vid årets utgång 806 167 806 013

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Emitterade värdepapper i svenska kronor -8 378 -3 640

Emitterade värdepapper i utländsk valuta 860 275 787 944

Summa 851 897 784 304

M28 Korta positioner

mkr 2023 2022

Korta positioner värderade till verkligt värde

Aktier 520 362

Räntebärande värdepapper 1 844 1 577

Summa 2 364 1 939

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Korta positioner i svenska kronor 15 301 16 865

Korta positioner i utländsk valuta 209 142

Summa 15 510 17 007

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

235

NOTER | MODERBOLAGET

M29 Skatter

Redovisade skattekostnader i resultaträkningen

mkr 2023 2022

Aktuell skatt -6 004 -4 594

Uppskjuten skatt 270 -307

Skatt hänförlig till tidigare år -13 45

Summa -5 747 -4 856

Redovisade skattekostnader i resultaträkningen

mkr 2023 2022

Resultat före skatt 28 110 20 311

Skatt på resultat före skatt med svensk skattesats -5 791 -4 184

Bokförd skatt -5 747 -4 856

Skillnad 44 -672

Skillnaden förklaras av skatteeffekt avseende följande poster

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 2 -39

Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder -583 -282

Ej skattepliktiga reavinster och utdelningar 941 130

Nedskrivning av aktier i dotterbolag -314 -475

Övrigt -2 -6

Summa 44 -672

Uppskjutna skattefordringar 2023

mkr

Ingående

balans

Redovisat över

resultaträkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat Kvittning

Utgående

balans

Pensioner 304 -13 291

Övrigt 313 109 422

Kvittning -339 -339

Summa 617 96 -339 374

Uppskjutna skatteskulder 2023

mkr

Ingående

balans

Redovisat över

resultaträkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat Kvittning

Utgående

balans

Fastigheter och inventarier 11 -2 9

Säkringsinstrument 915 -322 593

Övrigt 267 -204 10 73

Kvittning -339 -339

Summa 1 193 -206 -312 -339 336

Uppskjutna skattefordringar 2022

mkr

Ingående

balans

Redovisat över

resultaträkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Utgående

balans

Pensioner 275 29 304

Övrigt 393 -80 313

Summa 668 -51 617

Uppskjutna skatteskulder 2022

mkr

Ingående

balans

Redovisat över

resultaträkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Utgående

balans

Fastigheter och inventarier 11 11

Säkringsinstrument 230 685 915

Övrigt 195 256 -184 267

Summa 436 256 501 1 193

lättnadsreglerna i regelverket. Handelsbanken tillämpar även undantaget i IAS 12, vilket innebär att koncernen varken redovisar eller lämnar upplysningar om uppskjutna skattefordringar och

- skulder relaterade till inkomstskatter till följd av Pelare 2.

Alla länder, där Handelsbanken bedriver verksamhet, med undantag för USA, har antagit EU-direktivet till Pelare 2 och nationell lagstiftning har eller kommer implementeras. Handelsbanken är inte

verksam i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats som överstiger 20%. Enligt antagen lagstiftning och förslag på kommande lagstiftning skall eventuell

Handelsbankens finansiella rapporter.

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar och underskott

Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och andra framtida avdragsgilla temporära skillnader redovisas enbart om det är sannolikt att de kan nyttjas inom en överskådlig framtid.

NOTER | MODERBOLAGET

236

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

M30 Avsättningar

Avsättningar 2023

mkr

Avsättning för förväntade

kreditförluster på poster

utanför balansräkningen

Omstrukturerings-

reserv²

Övriga

avsättningar

Summa

Avsättningar vid årets ingång 283 158 204 646

Avsatt under året 191 191

Ianspråktaget -136 -57 -193

Återfört -28 -28

Nettoförändring av förväntade kreditförluster 9 9

Avsättningar vid årets utgång 292 22 310 624

Avsättningar 2022

mkr

Avsättning för förväntade

kreditförluster på poster

utanför balansräkningen

Omstrukturerings-

reserv²

Övriga

avsättningar

Summa

Avsättningar vid årets ingång 277 641 93 1 011

Avsatt under året 434 434

Ianspråktaget -482 -313 -796

Återfört -9 -9

Nettoförändring av förväntade kreditförluster 6 6

Avsättningar vid årets utgång 283 158 204 646

För ytterligare information, se not M10 och M39.

Avsättningen för omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omställning. Merparten av avsättningsbeloppet är reglerat under åren 2021–2023.

Resterande förväntas vara reglerat vid utgången av 2024.

Under Övriga avsättningar redovisas de belopp som avsatts för reglering av de anspråk som riktats mot banken.

M32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

mkr 2023 2022

Upplupna kostnader 1 444 1 798

Förutbetalda intäkter 955 1 103

Summa 2 399 2 901

M31 Övriga skulder

mkr 2023 2022

Fondlikvidskulder 5 090 3 052

Övrigt 6 285 3 727

Summa 11 374 6 779

M33 Efterställda skulder

mkr 2023 2022

Efterställda skulder i svenska kronor

Efterställda skulder i utländsk valuta 43 117 42 404

Summa 43 117 42 404

Specifikation, efterställda skulder

Emissionsår

Förfall

Ursprunglig

förfallodag

Första möjliga datum

för inlösen Valuta

Ursprungligt

nominellt belopp i

respektive valuta

Konvertibelt/

Ej konvertibelt

Räntesats,

% Utestående belopp

2018 Tidsbunden

2029-03-05 2024-03-05 EUR 750 Ej konvertibelt 1,625 8 456

2019 Evigt

2,3

2024-03-01 USD 500 Konvertibelt

6,250 5 258

2020 Evigt

2,3

2027-03-01 USD 500 Konvertibelt

4,375 4 648

2020 Evigt

2,3

2031-03-01 USD 500 Konvertibelt

4,750 4 213

2022 Tidsbunden

2033-06-01 2028-06-01 EUR 500 Ej konvertibelt 3,250 5 519

2022 Tidsbunden

2032-08-23 2027-08-23 GBP 500 Ej konvertibelt 4,625 6 258

2023 Tidsbunden

2034-08-16 2029-08-16 EUR 750 Ej konvertibelt 5,000 8 766

Summa 43 117

Efterställt samtliga seniora skulder.

Efterställt samtliga instrument utom aktier, närmast högre är tidsbundna efterställa skulder.

Inlösenbart vid varje påföljande ränteomsättningsdag efter första inlösendatum.

Skulderna konverteras till stamaktier i Svenska Handelsbanken AB om Svenska Handelsbanken AB:s kärnprimärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens

kärnprimärkapitalrelation understiger 8,0%.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

237

NOTER | MODERBOLAGET

M35 Specifikation av förändringar i eget kapital

Förändring av säkringsreserv

mkr 2023 2022

Säkringsreserv vid årets ingång 3 531 823

Kassaflödessäkring

Effektiv del av förändringen i verkligt värde

Ränterisk -1 165 2 690

Valutakursrisk -299 765

Omklassificerat till resultaträkningen

-106 -44

Skatt 324 -703

Säkringsreserv vid årets utgång 2 284 3 531

Förändring av verkligt värdereserv

mkr 2023 2022

Verkligt värdereserv vid årets ingång 126 158

Orealiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 51 22

Realiserade värdeförändringar – egetkapitalinstrument 0 91

Orealiserade värdeförändringar – skuldinstrument 19 -54

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster – skuldinstrument 0 0

Omklassificerat till balanserade vinstmedel – egetkapitalinstrument

0 -91

Omklassificerat till resultaträkningen – skuldinstrument

Verkligt värdereserv vid årets utgång 197 126

Förändring av omräkningsreserv

mkr 2023 2022

Omräkningsreserv vid årets ingång 1 847 1 075

Förändring av omräkningsdifferens -811 1 396

Omklassificerat till resultaträkningen

9 -51

Omklassificerat till balanserade vinstmedel

-284 -573

Omräkningsreserv vid årets utgång 761 1 847

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 22 mkr (9).

Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 0 mkr (-).

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post 0 mkr (-).

Skatt som omklassificerats till resultaträkningen hänförlig till denna post -2 mkr (11).

Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel hänförlig till denna post 19 mkr (38).

M34 Obeskattade reserver

mkr 2023 2022

Ackumulerade överavskrivningar inventarier och leasingobjekt 867 867

Summa 867 867

M33 Forts

Förändring av efterställda skulder

mkr 2023 2022

Efterställda skulder vid årets ingång 42 404 32 257

Emitterade 8 753 11 445

Återköpta

Förfallna -8 326 -2 994

Valutaeffekter m m 286 1 696

Efterställda skulder vid årets utgång 43 117 42 404

Medelvolymer

mkr 2023 2022

Efterställda skulder i svenska kronor 945

Efterställda skulder i utländsk valuta 42 200 37 131

Summa 42 200 38 076

NOTER | MODERBOLAGET

238

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

M36 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

2023 Verkligt värde via resultaträkningen

Verkligt värde

via övrigt

totalresultat

Upplupet

anskaffningsvärde

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värdemkr Obligatoriskt

Verkligt

värdeoptionen

Derivat

identifierat

som säkrings-

instrument

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536 362 536

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 3 534 195 594 199 128 199 128

Utlåning till kreditinstitut 22 079 985 913 1 007 992 1 007 967

Utlåning till allmänheten 600 997 600 997 600 369

Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -9 657 -9 657

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 255 23 827 12 709 50 791 50 791

Aktier och andelar 5 669 501 6 170 6 170

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 871 78 1 948 1 948

Derivatinstrument 29 183 9 836 39 019 39 019

Övriga tillgångar 27 20 762 20 789 20 789

Summa 76 618 219 421 9 836 13 210 1 960 629 2 279 713 2 288 717

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag

samt joint ventures 68 986

Icke finansiella tillgångar 11 645

Summa tillgångar 2 360 344

Skulder

Skulder till kreditinstitut 176 143 176 143 176 307

In- och upplåning från allmänheten 1 109 471 1 109 471 1 109 002

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 871 78 1 948 1 948

Emitterade värdepapper 1 506 804 661 806 167 806 692

Derivatinstrument 39 781 6 489 46 269 46 269

Korta positioner 2 364 2 364 2 364

Övriga skulder 27 11 347 11 374 11 374

Efterställda skulder 43 117 43 117 43 227

Summa 43 678 1 871 6 489 2 144 817 2 196 853 2 197 183

Icke finansiella skulder 4 193

Summa skulder 2 201 046

2022 Verkligt värde via resultaträkningen

Verkligt värde

via övrigt

totalresultat

Upplupet

anskaffningsvärde

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värdemkr Obligatoriskt

Verkligt

värdeoptionen

Derivat

identifierat

som säkrings-

instrument

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 376 010 376 010 376 010

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778

Utlåning till kreditinstitut 17 551 1 008 113 1 025 664 1 025 658

Utlåning till allmänheten 637 721 637 721 632 048

Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -16 611 -16 611

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 970 17 487 9 882 33 339 33 339

Aktier och andelar 6 668 444 7 112 7 112

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2 314 73 2 387 2 387

Derivatinstrument 38 809 13 551 52 360 52 360

Övriga tillgångar 14 30 152 30 166 30 166

Summa 72 791 148 600 13 551 10 526 2 035 458 2 280 926 2 291 858

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag

samt joint ventures 70 483

Icke finansiella tillgångar 11 480

Summa tillgångar 2 362 889

Skulder

Skulder till kreditinstitut 169 617 169 617 169 640

In- och upplåning från allmänheten 1 137 272 1 137 272 1 136 746

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2 314 73 2 387 2 387

Emitterade värdepapper 1 635 804 378 806 013 805 412

Derivatinstrument 32 427 4 558 36 985 36 985

Korta positioner 1 939 1 939 1 939

Övriga skulder 11 6 768 6 779 6 779

Efterställda skulder 42 404 42 404 42 430

Summa 36 012 2 314 4 558 2 160 512 2 203 396 2 202 318

Icke finansiella skulder 4 740

Summa skulder 2 208 135

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

239

NOTER | MODERBOLAGET

M37 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2023

mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 3 498 36 3 534

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 195 594 195 594

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Utlåning till kreditinstitut 22 079 22 079

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 13 950 305 14 255

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 23 827 23 827

Verkligt värde via övrigt totalresultat 11 158 1 551 12 709

Aktier och andelar

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 5 166 503 5 669

Verkligt värde via övrigt totalresultat 210 135 156 501

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 794 77 1 871

Derivatinstrument 92 38 925 2 39 019

Summa 255 289 63 534 235 319 058

Skulder

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 794 77 1 871

Emitterade värdepapper 1 506 1 506

Derivatinstrument 47 46 221 2 46 269

Korta positioner 2 364 2 364

Summa 4 205 47 727 79 52 010

Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2022

mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 1 465 1 465

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 131 113 131 113

Verkligt värde via övrigt totalresultat 200 200

Utlåning till kreditinstitut 17 551 17 551

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 5 971 5 971

Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen 17 487 17 487

Verkligt värde via övrigt totalresultat 9 124 758 9 882

Aktier och andelar

Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt 6 284 384 6 668

Verkligt värde via övrigt totalresultat 174 117 152 443

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 788 525 2 313

Derivatinstrument 49 52 271 39 52 360

Summa 173 655 71 081 716 245 453

Skulder

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 788 525 2 313

Emitterade värdepapper 1 635 1 635

Derivatinstrument 54 36 892 39 36 985

Korta positioner 1 858 81 1 939

Summa 3 700 38 608 564 42 872

Redogörelse för tillämpade principer återfinns i not K42.

Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2023

mkr

Aktier

och andelar

Derivat-

tillgångar

Derivat-

skulder

Tillgångar

där kunden står

värdeförändrings-

risken

Skulder där

kunden står

värdeförändrings-

risken

Redovisat värde vid årets ingång 152 39 -39 525 -525

Nyanskaffningar

Återköp/avyttrat

Förfallet

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen 4 0 0 -448 448

Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat

Förflyttning från nivå 1 eller 2

Förflyttning till nivå 1 eller 2 -37 37

Redovisat värde vid årets utgång 156 2 -2 77 -77

En förändring i icke observerbara indata bedöms ej föranleda betydande högre eller lägre värdering av innehaven i nivå 3 varför någon känslighetsanalys ej lämnas.

NOTER | MODERBOLAGET

240

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Förändring av innehav i finansiella instrument i nivå 3 2022

mkr

Aktier

och andelar

Derivat-

tillgångar

Derivat-

skulder

Tillgångar

där kunden står

värdeförändrings-

risken

Skulder där

kunden står

värdeförändrings-

risken

Redovisat värde vid årets ingång 608 43 -43 484 -484

Nyanskaffningar 34 -39

Återköp/avyttrat -470 -43 41

Förfallet

Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen 14 -32 39 41 -41

Orealiserad värdeförändring i övrigt totalresultat

Förflyttning från nivå 1 eller 2 29 -29

Förflyttning till nivå 1 eller 2 8 -8

Redovisat värde vid årets utgång 152 39 -39 525 -525

Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2023

mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 362 536 362 536

Utlåning till kreditinstitut 36 854 948 676 358 985 888

Utlåning till allmänheten 42 262 828 557 279 600 369

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 78 78

Summa 441 730 949 504 557 637 1 948 871

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31 857 144 449 176 307

In- och upplåning från allmänheten 1 101 553 7 449 1 109 002

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 78 78

Emitterade värdepapper 194 404 610 782 805 186

Efterställda skulder 43 227 43 227

Summa 1 327 892 805 907 2 133 800

Verkligt värde på finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde 2022

mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 376 010 376 010

Utlåning till kreditinstitut 36 180 971 524 403 1 008 107

Utlåning till allmänheten 23 635 9 604 598 808 632 048

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 73 73

Summa 435 898 981 128 599 211 2 016 238

Skulder

Skulder till kreditinstitut 22 592 147 047 169 640

In- och upplåning från allmänheten 1 111 096 25 650 1 136 746

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 73 73

Emitterade värdepapper 270 942 532 835 803 777

Efterställda skulder 42 430 42 430

Summa 1 404 703 747 962 2 152 666

M37 Forts

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

241

NOTER | MODERBOLAGET

M38 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar

För egna skulder ställda säkerheter

mkr 2023 2022

Kontanter 20 707 9 112

Statspapper och obligationer 5 691 3 767

Aktier 143 315

Övrigt 737 804

Summa 27 278 13 998

varav panter som fritt kan återkallas av banken 18 22

Övriga ställda säkerheter

mkr 2023 2022

Kontanter 239 176

Statspapper och obligationer 63 619 10 692

Aktier 4 411 3 726

Övrigt 399 383

Summa 68 667 14 977

varav panter som fritt kan återkallas av banken 52 056 2 191

Med Övriga ställda säkerheter avses säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen.

Mottagna säkerheter

Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana

accepterade säkerheter uppgick till 46 389 mkr (35 395) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 15 721 mkr (16 970) var sålda eller pantsatta till tredje part.

Överförda finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen

mkr

2023 2022

Redovisat

värde

Redovisat värde

motsvarande skuld

Redovisat

värde

Redovisat värde

motsvarande skuld

Aktier, värdepappersutlåning 4 237 112

4 039 208

Statspapper och obligationer, repor 4 464 2 3 350 2

Statspapper och obligationer, övrigt 43

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 159 159 603 603

Summa 8 860 273 8 036 813

Mottagen kontantsäkerhet.

M39 Eventualförpliktelser

mkr 2023 2022

Ansvarsförbindelser

Garantiförbindelser, krediter 15 688 15 177

Garantiförbindelser, övriga 52 885 56 544

Oåterkalleliga remburser 203 312

Summa 68 775 72 032

varav föremål för nedskrivningsprövning 68 775 72 032

Åtaganden

Kreditlöften 284 120 301 812

Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 96 781 105 414

Övrigt

273 912 262 296

Summa 654 813 669 523

varav föremål för nedskrivningsprövning 488 824 500 155

Summa eventualförpliktelser 723 588 741 555

Reservering för förväntade kreditförluster redovisad som avsättning, se not M30. 292 283

I raden Övrigt ingår interna likviditetsgarantier till dotterbolag på 260 581 mkr (249 197).

Ansvarsförbindelser

av kommersiella garantier såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsförbindelser omfattar också outnyttjade

oåterkalleliga importremburser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner ingår i bankens tjänster och är till stöd för bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella belopp.

Tvister

Handelsbanken är föremål för krav i ett antal tvistemål som drivs i allmän domstol. Bedömningen är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till bankens fördel. Tvistebeloppen bedöms inte kunna

få en väsentlig inverkan på bankens ställning eller resultat.

NOTER | MODERBOLAGET

242

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

M40 Pensionsförpliktelser

mkr 2023 2022

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 33 580 31 667

Pensionsförpliktelser 29 377 31 616

Pensionsnetto

4 203 51

Förvaltningstillgångarna innehas av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och liknande juridiska personer avseende utländska utfästelser. Pensionsförpliktelser har beräknats enligt Finans-

inspektionens föreskrifter, vilket innebär att skuld i Sverige är beräknad enligt tryggandelagen, och motsvarande utländska pensionsförpliktelser har beräknats utifrån lokal reglering.

Av det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna i Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avser 7 355 mkr (7 847) avsättningar som gjorts under åren 1989–2004 till en särskild kompletterande

pension (SKP). I förpliktelserna ingår utfästelse avseende SKP med samma belopp som förvaltningstillgångarnas verkliga värde.

En del av denna utfästelse, 5 650 mkr (5 872), är villkorad.

Vid negativt Pensionsnetto redovisas inte underskott som en skuld i balansräkningen eftersom överskottet i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening kan nyttjas för att täcka moderbolagets

pensionsförpliktelser, samt att delar av utfästelsen är villkorad. I Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening uppgår pensionsförpliktelserna till 7 000 mkr (6 136) och marknadsvärdet av tillgångarna

till 16 323 mkr (15 221). Överskottet i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening uppgår således till 9 324 mkr (9 085).

Pensionskostnader

mkr 2023 2022

Utbetalda pensioner -1 600 -1 328

Pensionspremier -667 -561

Socialavgifter -276 -387

Ersättning från pensionsstiftelse 720

Avsättning till pensionsstiftelse -94

Summa pensionskostnader

-1 823 -2 370

Pensionskostnaderna var högre 2022 främst på grund av att banken avstod från att ta gottgörelse i syfte att öka konsolideringsgraden av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse.

Nästa års förväntade utbetalda pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 1 133 mkr. Kostnaderna för pensionspremier innehåller premier för BTPK (premiebestämd pension)

med 147 mkr (90).

Förvaltningstillgångar

mkr 2023 2022

Ingående balans 31 667 35 174

Avkastning 2 633 -3 601

Avsättning till pensionsstiftelse 94

Ersättning från pensionsstiftelse -720

Utgående balans 33 580 31 667

Procentuell avkastning på förvaltningstillgångar 8% -10%

Pensionsförpliktelser

mkr 2023 2022

Ingående balans 31 616 35 142

Teknisk avgift 792 1 013

Ränta 367 111

Värdesäkring

2 361 639

Förtida pensionering 230 269

Utbetalda pensioner -1 633 -1 438

Ändrade antaganden

-4 671 -4 008

Värdeförändring villkorad förpliktelse 622 -27

Effekt av planändring

Annan förändring av kapitalvärdet -307 -85

Utgående balans 29 377 31 616

Värdesäkring av pensioner, såväl för intjänade fribrev som pensioner under utbetalning, har ökat eftersom indexeringen höjts från 2,51% till 10,84% under 2023.

Ökningen avser främst höjd diskonteringsränta.

Fördelning av förvaltningstillgångar

mkr 2023 2022

Aktier och fondandelar

31 919 29 016

Räntebärande värdepapper 1 499 1 515

Övriga förvaltningstillgångar

162 1 136

Summa 33 580 31 667

Fondandelarna är till största del placerade i räntefonder och uppgår till 20 270 mkr (19 388).

I övriga förvaltningstillgångar ingår per den 31 december 2023 både likvida medel och en skuld avseende ännu ej utbetald gottgorelse. Per den 31 december 2022 ingår likvida medel.

I Sverige gäller från och med den 1 mars 2020 att alla nyanställda och anställda då yngre än 25 år tjänar in pension i en premiebestämd pensionsplan.

Anställda före den 1 mars 2020 påverkas inte utan omfattas fortsatt av den förmånsbestämda pensionsplanen som följer pensionsavtalet mellan BAO och Finansförbundet/SACO-förbunden.

Ålderspension från och med 65 års ålder utgår med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i intervallet 7,5–20 inkomstbasbelopp utgår ålderspension med 65% och i intervallet

20–30 inkomstbasbelopp med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension.

Avseende den svenska pensionsförpliktelsen beräknas värdet av pensionsförpliktelserna per balansdagen enligt Tryggandelagens försäkringstekniska grunder. De mest väsentliga beräknings-

antagandena är dödligheten och diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan är 1,8% (0,6) efter avdrag för skatt och omkostnader.

Utländska pensionsförpliktelser är beräknade enligt lokala redovisningskrav.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

243

NOTER | MODERBOLAGET

M41 Tillgångar och skulder i valuta

2023

mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD

Övriga

valutor Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 67 895 128 820 4 776 0 0 160 935 109 362 536

Utlåning till kreditinstitut 740 864 98 670 77 867 1 87 385 2 859 346 1 007 992

Utlåning till allmänheten 169 249 222 221 192 392 1 464 5 383 8 753 1 535 600 997

varav företag 142 718 139 758 166 117 1 443 5 331 8 594 503 464 463

varav hushåll 19 783 82 463 26 275 21 52 159 1 032 129 785

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 181 752 7 561 36 1 9 778 199 128

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 37 572 486 12 223 509 50 791

Övriga ej valutafördelade poster 138 900 138 900

Summa tillgångar 1 336 232 457 758 287 294 1 465 92 768 182 835 1 991 2 360 344

Skulder

Skulder till kreditinstitut 26 542 54 242 25 438 474 58 238 11 103 106 176 143

In- och upplåning från allmänheten 829 905 140 722 110 182 1 121 5 153 20 062 2 327 1 109 471

varav företag 351 212 112 056 75 816 1 029 4 535 17 668 1 649 563 964

varav hushåll 478 693 28 666 34 366 92 618 2 394 679 545 508

Emitterade värdepapper 3 767 310 003 0 10 604 459 581 22 211 806 167

Efterställda skulder 0 22 740 6 258 14 120 43 117

Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 225 445 225 445

Summa skulder och eget kapital 1 085 659 527 707 135 619 1 595 80 253 504 865 24 645 2 360 344

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) 69 794 -151 632 136 -12 536 322 019 22 720

Nettoposition i valuta -155 43 7 -21 -11 65 -72

Bankens syn på valutarisktagande framgår av not K2.

2022

mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD

Övriga

valutor Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 100 413 136 928 8 962 0 0 129 674 34 376 011

Utlåning till kreditinstitut 763 519 102 367 64 532 1 90 662 4 220 362 1 025 663

Utlåning till allmänheten 190 462 224 337 195 710 9 901 3 956 11 150 2 205 637 721

varav företag 165 606 137 684 170 686 9 884 3 916 10 963 833 499 572

varav hushåll 24 856 86 653 25 024 17 40 187 1 372 138 149

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 117 546 5 483 36 1 9 712 132 778

Obligationer och andra ränte bärande värdepapper 22 996 1 472 8 352 519 33 339

Övriga ej valutafördelade poster 157 377 157 377

Summa tillgångar 1 352 313 470 587 277 592 9 902 94 619 155 275 2 600 2 362 889

Skulder

Skulder till kreditinstitut 30 011 55 820 4 800 2 401 60 938 15 553 93 169 616

In- och upplåning från allmänheten 863 287 135 710 91 507 1 150 3 274 39 485 2 859 1 137 272

varav företag 381 556 104 049 58 151 1 103 2 403 36 537 2 061 585 861

varav hushåll 481 731 31 660 33 355 47 871 2 948 798 551 410

Emitterade värdepapper 3 601 242 352 216 3 650 536 118 20 076 806 013

Efterställda skulder 22 266 5 930 14 208 42 404

Övriga ej valutafördelade poster, inkl eget kapital 207 584 207 584

Summa skulder och eget kapital 1 104 484 456 147 96 523 3 552 73 793 605 364 23 027 2 362 889

Valutafördelade övriga tillgångar och skulder (netto) -14 448 -180 963 -6 374 -20 813 449 992 20 493

Nettoposition i valuta -8 107 -24 13 -96 66 58

Noter | Moderbolaget

244

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M42 Upplysningar om närstående

Fordringar på och skulder till närstående

mkr

Dotterbolag Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående

2023 2022 2023 2022 2023 2022

Utlåning till kreditinstitut 959 034 986 353

Utlåning till allmänheten 1 142 1 136 334 1 289

Derivat 8 909 16 098

Övriga tillgångar 13 361 16 352 30 28 13 16

Summa 982 446 1 019 939 364 1 317 13 16

Skulder till kreditinstitut 85 791 88 299

In- och upplåning från allmänheten 20 145 18 637 311 127 1 159 1 528

Derivat 12 060 7 941

Övriga skulder 83 116

Summa 118 079 114 993 311 127 1 159 1 528

Eventualförpliktelser 272 990 262 397 7 000 6 136

Derivat, nominella värden 438 479 293 957

Närstående – intäkter och kostnader

mkr

Dotterbolag Intresseföretag och joint ventures Övriga närstående

2023 2022 2023 2022 2023 2022

Ränteintäkter 28 525 8 596 22 8

Räntekostnader -5 129 -1 488 -3 -149 -6

Provisionsintäkter 1

Provisionskostnader -223 -220

Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 0

Övriga intäkter 3 566 3 059 18 19

Övriga kostnader -452 -421 -177 -102

Summa 26 510 9 746 -380 -314 -131 13

Specifikation över dotterbolagen, intresseföretagen och joint ventures finns i not M17. Intresseföretagens och joint ventures verksamhet består av att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de

finansiella marknaderna. I gruppen övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänste-

pensionsförening (Pensionskassan). Företagen anlitar Svenska Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Upplysningar om aktieägartillskott till koncern- och intresseföretag

lämnas i not M17.

Pensionskassans utfästelser till anställda i dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill säga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina åtaganden så är moderbolaget skyldigt att ta över och

betala åtagandet. Pensionskassans förpliktelser uppgår till 7 000 mkr (6 136). Svenska Handelsbanken AB har begärt ersättning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppgående till 720 mkr

(-) avseende pensionskostnader samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppgående till 44 mkr (47) för personalfrämjande åtgärder.

Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ersättningar i övrigt framgår av not K8.

M45 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.

M44 Aktieinformation

31 december 2023

Aktieslag Antal

% av

kapital

% av

röster Aktiekapital Kvotvärde

Serie A 1 944 777 165 98,22 99,82 3 014 404 606 1,55

Serie B 35 251 329 1,78 0,18 54 639 560 1,55

1 980 028 494 100,00 100,00 3 069 044 166

M43 Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning om 13,00 kronor varav 6,50 kronor i ordinarie utdelning (8,00 kronor för 2022 varav 5,50 kronor i ordinarie utdelning). Styrelsens förslag till vinstdisposition finns på sidan 202.

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

245

Noter | Moderbolaget

M46 Upplysningar om tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Tillgångar och skulder i bankens verksamhet

i Handelsbanken AB (publ) filial i Finland utgör

tillgångar och skulder som innehas för försälj-

ning i enlighet med IFRS 5, vilka är hänförliga

till två avyttringsgrupper. Under andra kvar-

talet 2023 undertecknades avtal om att sälja

de delar i den finska verksamheten som inom

moderbolaget omfattar privatkunder inklusive

kapitalförvaltning- och placeringstjänsterna

samt små och medelstora företag. I avtal om

försäljning ingår även livförsäkringsrörelsen

som är del av dotterbolag. Denna affär

beräknas vara slutförd under det andra halv-

året 2024.

Verksamheten i Finland utgör avvecklad

verksamhet. Handelsbankens verksamhet

i Danmark avyttrades under fjärde kvartalet

2022.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 2023

mkr Finland

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 10

Övrig utlåning till centralbanker 25 863

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Utlåning till övriga kreditinstitut 3

Utlåning till allmänheten 82 633

varav hushåll 22 325

varav företag 60 307

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Aktier och andelar

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken

Immateriella tillgångar 66

Fastigheter och inventarier 18

Övrigt 135

Summa 108 727

Skulder

Skulder till kreditinstitut 980

In- och upplåning från allmänheten 51 556

varav hushåll 17 434

varav företag 34 122

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken

Avsättningar 187

Övrigt 968

Summa 53 692

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 2022

mkr Finland

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14

Övrig utlåning till centralbanker 28 015

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Utlåning till övriga kreditinstitut 5

Utlåning till allmänheten 91 433

varav hushåll 24 845

varav företag 66 587

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Aktier och andelar

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag samt joint ventures

Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken

Immateriella tillgångar 92

Fastigheter och inventarier 18

Övrigt 365

Summa 119 942

Skulder

Skulder till kreditinstitut 679

In- och upplåning från allmänheten 57 361

varav hushåll 20 297

varav företag 37 064

Skulder där kunden står värdeförändringsrisken

Avsättningar 202

Övrigt 1 054

Summa 59 296

I omräkningsreserven ingår ett belopp uppgående till ackumulerat 832 mkr (860) hänförligt till omräkning av tillgångar och skulder som innehas till försäljning i Finland, se Förändring i eget kapital

Moderbolag.

Värdering av respektive avyttringsgrupp till det lägsta av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och redovisat värde har ej föranlett någon nedskrivning.

Noter | Moderbolaget

246

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

M46 Forts

Avvecklad verksamhet

Intäkter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet

Danmark och Finland

mkr 2023 2022

Räntenetto 3 504 2 203

Provisionsnetto 324 989

Nettoresultat av finansiella transaktioner 29 -9

Försäkringsnetto

Övriga intäkter 9 64

Summa intäkter 3 866 3 248

Personalkostnader -830 -1 645

Övriga kostnader -510 -1 612

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -35 -66

Summa kostnader -1 375 -3 323

Kreditförluster, netto 44 47

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1

Riskskatt och resolutionsavgift -70 -104

Rörelseresultat 2 464 -132

Bokslutsdispositioner 20

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet före skatt 2 464 -112

Skatter -81 -289

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 2 384 -401

Övriga kostnader hänförliga till avvecklad verksamhet

-73 -27

Skatter 15 6

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt innan realisationsresultat

2 326 -422

Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet före skatt 1 513

Skatter -319

Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet efter skatt 1 194

Summa årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 2 326 772

Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter

Intäkter 0 -313

Kostnader -115 -197

Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till följd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka hänförs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader.

Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande

inte i räntenettot ovan. Från och med 1 januari 2023 tillämpar banken en ny metod för eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och

Group Treasury och presenterar därmed interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Jämförelsesiffrorna är ej omräknade.

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

247

Noter | Moderbolaget

M46 Forts

Danmark

mkr 2022

Räntenetto 1 137

Provisionsnetto 674

Nettoresultat av finansiella transaktioner -45

Försäkringsnetto

Övriga intäkter 45

Summa intäkter 1 811

Personalkostnader -1 017

Övriga kostnader -795

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -30

Summa kostnader -1 842

Kreditförluster, netto 52

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

Riskskatt och resolutionsavgift -33

Rörelseresultat -12

Bokslutsdispositioner 20

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet före skatt 8

Skatter 41

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 49

Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet före skatt 1 513

Skatter -319

Realisationsresultat vid försäljning av avyttringsgrupper som utgör avvecklad verksamhet efter skatt 1 194

Summa årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt

1 243

Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter

Intäkter -107

Kostnader -72

Finland

mkr 2023 2022

Räntenetto 3 504 1 066

Provisionsnetto 324 315

Nettoresultat av finansiella transaktioner 29 36

Försäkringsnetto

Övriga intäkter 9 19

Summa intäkter 3 866 1 437

Personalkostnader -830 -628

Övriga kostnader -510 -817

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -35 -36

Summa kostnader -1 375 -1 481

Kreditförluster, netto 44 -5

Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -1

Riskskatt och resolutionsavgift -70 -71

Rörelseresultat 2 464 -120

Bokslutsdispositioner

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet före skatt 2 464 -120

Skatter -81 -330

Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet efter skatt 2 384 -450

Väsentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka är eliminerade och inte ingår i ovanstående resultatposter

Intäkter 0 -206

Kostnader -115 -125

Endast externa intäkter och kostnader ingår i resultatet från såväl kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har väsentliga interna transaktioner med kvarvarande

inte i räntenettot ovan. Från och med 1 januari 2023 tillämpar banken en ny metod för eliminering av interna transaktioner hänförliga till räntenettot mellan avvecklad verksamhet i Finland och

Group Treasury och presenterar därmed interna ränteintäkter och interna räntekostnader i kvarvarande respektive avvecklad verksamhet. Jämförelsesiffrorna är ej omräknade.

Kassaflödesanalys avvecklad verksamhet

Finland

mkr 2023 2022

Kassaflöde från löpande verksamhet 3 -124 478

Kassaflöde från investeringsverksamhet -8 -11

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet -4 -124 490

Noter | Moderbolaget

248

HaNdelSbaNKeN | ÅrS- oCH HÅllbarHetSredoVISNINg 2023

EU KM1 – Mall för nyckeltal

Nyckeltal 2023 2022

Tillgänglig kapitalbas (belopp)

1 Kärnprimärkapital 125 618 130 069

2 Primärkapital 140 644 145 652

3 Totalt kapital 168 123 164 704

Riskvägda exponeringsbelopp

4 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 421 681 442 406

Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 29,8 29,4

6 Primärkapitalrelation (i %) 33,4 32,9

7 Total kapitalrelation (i %) 39,9 37,2

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel

av det riskvägda exponeringsbeloppet)

EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) 1,2 1,7

EU 7b varav ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 0,7 1,0

EU 7c varav ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 0,9 1,3

EU 7d Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 9,2 9,7

Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5 2,5

EU 8a Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %)

9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 1,9 1,0

EU 9a Systemriskbuffert (i %)

10 Buffert för globalt systemviktigt institut (i %)

EU 10a Buffert för andra systemviktiga institut (i %)

11 Kombinerat buffertkrav (i %) 4,4 3,5

EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 13,6 13,2

12 Tillgängligt ärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 24,6 23,9

Bruttosoliditetsgrad

13 Totalt exponeringsmått 1 609 855 1 575 111

14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 8,7 9,2

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)

EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (i %)

EU 14b varav ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)

EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 3,0 3,0

EU 14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %)

EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %)

Likviditetstäckningskvot

15 Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genomsnitt) 790 916 785 155

EU 16a Likviditetsutflöden – totalt viktat 595 524 628 587

EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat 174 788 156 413

16 Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 420 736 472 174

17 Likviditetstäckningskvot (i %) 192 170

Stabil nettofinansieringskvot

18 Total tillgänglig stabil finansiering 1 320 193 1 306 873

19 Totalt behov av stabil finansiering 1 211 510 1 236 689

20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 109 106

M47 Kapitaltäckning

NOTER | MOdERbOlagET

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

249

EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp

Tabellen visar riskvägda exponeringsbelopp (REA) för kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utgången av 2023 och föregående år. Creditrisk är beräknad enligt schablon metoden,

den grundläggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk är beräknade enligt schablonmetoden.

EU OV1 – Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp Totala riskvägda

exponeringsbelopp

Totala riskvägda

exponeringsbelopp

Totala

kapitalbaskrav

mkr 2023 2022 2023

1 Kreditrisk (exkl motpartskreditrisk) 359 282 358 567 28 743

2 varav schablonmetoden 148 672 147 329 11 894

3 varav den grundläggande internmetoden (F-IRB) 47 163 46 651 3 773

4 varav klassificeringsmetoden

EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 182 1 968 175

5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 139 864 132 266 11 189

5a varav riskviktsgolv 21 401 30 353 1 712

6 Motpartskreditrisk 11 827 11 819 946

7 varav schablonmetoden 8 507 8 241 681

8 varav metoden med interna modeller

EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 268 174 21

EU 8b varav kreditvärdighetsjustering 2 463 2 802 197

9 varav andra motpartskreditrisker 589 602 47

10 Ej tillämpligt

11 Ej tillämpligt

12 Ej tillämpligt

13 Ej tillämpligt

14 Ej tillämpligt

15 Avvecklingsrisk

16 Värdepapperiseringsexponeringar utanför handelslagret (efter tillämpning av taket)

17 varav intern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering

18 varav extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (inbegripet internbedömningsmetoden)

19 varav schablonmetoden för värdepapperisering

EU 19a varav 1 250%/avdrag

20 Positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk (marknadsrisk) 11 003 34 928 880

21 varav schablonmetoden 11 003 34 928 880

22 varav metoden för interna modeller

23 Operativ risk 39 569 37 092 3 166

EU 23a varav basmetoden

EU 23b varav schablonmetoden 39 569 37 092 3 166

EU 23c varav internmätningsmetoden

24 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för riskviktning på 250 %)

25 Ej tillämpligt

26 Ej tillämpligt

27 Ej tillämpligt

28 Ej tillämpligt

29 Summa 421 681 442 406 33 734

Tabellen visar kapitalkrav för marknadsrisker enligt schablonmetoden per utgången av 2023.

Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden

mkr

Kapitalkrav

2023 2022

Direkta produkter

Ränterisk (allmän och specifik) 243 176

Aktiekursrisk (allmän och specifik) 3 1

Valutakursrisk 618 2 598

Råvarurisk 0 0

Optioner

Förenklad metod

Delta-plus-metod

Scenariometod 16 19

Värdepapperisering (specifik risk)

Summa kapitalkrav för marknadsrisk 880 2 794

M47 Forts

NOTER | MOdERbOlagET

250

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

Styrelsens och vd:s underskrifter

Härmed försäkras att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting

Standards (IFRS), så som de antagits av EU, att moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med

Lag om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning för juridiska personer, att års- och koncernredovisningen

ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen

ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och

resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de övriga företag som

ingår i koncernen står inför.

STOCKHOLM DEN 19 FEBRUARI 2024

Pär Boman Fredrik Lundberg

styrelseordförande vice ordförande

Jon Fredrik Baksaas Hélène Barnekow Stina Bergfors

styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

Hans Biörck Kerstin Hessius Anna Hjelmberg

styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

Lena Renström Ulf Riese Arja Taaveniku

styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

Michael Green

verkställande direktör

STyRElSENS OCH Vd:S uNdERSKRIfTER

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

251

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ), org.nr 502007-7862

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

förSvenska Handelsbanken AB (publ) för år 2023 med undantag för håll-

barhetsrapporten på sidorna 36–65 och bolagsstyrningsrapporten på

sidorna 66–81. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på

sidorna 6–251 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger

en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finan-

siella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat

och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger

en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella

ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och

kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS),

såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kredit institut och

värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrnings-

rapporten på sidorna 66–81och hållbarhetsrapporten på sidorna 36–65.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern-

redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer

resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-

redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport

som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och

god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till

moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i

övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar

att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster

som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhanda-

hållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moder-

företag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår

professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredo-

visningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områ-

den behandlas inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga

separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revi-

sionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar

ivår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed

genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedöm-

ning av risk för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncern-

redovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder

somgenomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör

grunden för vår revisionsberättelse.

Reservering för förväntade kreditförluster

Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen. Kreditriskexponeringar och dess hantering

beskrivs i not K2 från sid 102. Koncernens redovisade förväntade kreditförluster speciﬁceras i not K10. Upplysningar avseende moderbolaget ﬁnns i

notM2 och M10. För området relevanta redovisningsprinciper för koncernen beskrivs i not K1, avsnitt 6 på sid 92 samt i not K1, avsnitt 14 på sid 97.

Avnot M1 framgår att moderbolagets redovisningsprinciper avseende kreditgivning och reserveringar för förväntade kreditförluster överensstämmer

med koncernens redovisningsprinciper.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Per den 31 december 2023 uppgår utlåning till allmänheten till 2 291 808

mkr (600 997) i koncernen (moderbolaget) vilket motsvarar 65% (25%) av

totala tillgångar. Den totala kreditriskexponeringen, inklusive åtaganden

utanför balansräkningen, uppgår till 3 727 150 mkr (3 709 066).

Reservering för förväntade kreditförluster för utlåning till allmänheten

uppgår till 2 395 mkr (2 454) varav 1 245 mkr (1 197) baseras på modell-

och expertbaserade beräkningar (Steg 1 och 2) och 1 150 mkr (1 257) på

manuella beräkningar (Steg 3). Banken utför expertbaserade justeringar

för modellberäknade reserver i Steg 1 och 2 för att beakta effekter från

faktorer som inte bedöms fångas upp av modellen.

Förlustreserven ska värderas på ett sätt som återspeglar ett objektivt

och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett inter-

vall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhål-

landen och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reser v-

eringen kräver att Banken gör bedömningar och antaganden av exempelvis

kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk och metoder för att

beräkna förväntade kreditförluster. Givet komplexiteten vid beräkningen

och att det kräver att Banken gör bedömningar och antaganden med

väsentlig påverkan på redovisade belopp har värdering av reserven för

förväntade kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Vi har utvärderat huruvida Bankens bedömning av sannolikhet för fallisse-

mang, förlust vid fallissemang, exponering vid fallissemang och förväntad

kreditförlust samt väsentlig ökning av kreditrisk är i enlighet med IFRS 9.

Vi har erhållit förståelse för och testat utformningen av nyckelkontroller

ikreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, rating klassi ﬁ-

cering samt identiﬁering och fastställande av krediter som bedöms vara

ifallissemang. Vi har även testat kontroller avseende inläsning av modell-

data och generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering.

Vidare har vi granskat bankens initiala och aktuella kreditrating för ett

stickprov av krediter. Vi har testat att data från underliggande system som

används i modellen är fullständig och korrekt. Vi har granskat och bedömt

modellen som används inklusive antagande och parameter samt kontrollerat

modellens funktionalitet. Vi har även granskat och bedömt utfall av de

modellvalideringar som har utförts och bedömt rimligheten i den makro-

ekonomiska data som används. Vi har bedömt rimligheten i de manuella

justeringar, inklusive expertbaserade justeringar, som utförts av Banken.

Ivår revision har vi använt våra interna modellspecialister för att bistå oss

ide gransknings åtgärder vi utfört.

Vi har även granskat att lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna

angående reservering för förväntade kreditförluster är ändamålsenliga.

REVISIONSbERäTTElSE

252

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–5, 36–65 och

257–309 . Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2023 utgör

annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande

avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och

överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med års-

redovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar

vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer

om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa-

tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i

det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års-

redovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rätt-

visande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de

antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för

den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en års-

redovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolag-

ets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när

så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagan det

om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk-

tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar

och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Värdering av finansiella instrument där marknadspriser saknas

Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen. Finansiella instrument värderade till verk-

ligt värde beskrivs i not K42 för koncernen och M37 för moderbolaget. För området relevanta redovisningsprinciper för koncernen beskrivs i not K1,

avsnitt 5 på sid 91. Av not M1 framgår att moderbolagets redovisningsprinciper avseende ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde överens-

stämmer med koncernens redovisningsprinciper.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Banken har finansiella instrument där aktuella marknadspriser saknas var-

för verkligt värde bestäms utifrån värderingsmodeller som bygger på

marknadsdata. Dessa ﬁnansiella instrument kategoriseras i nivå 2 enligt

IFRS värderingshierarki. Svenska Handelsbanken har även i viss omfatt-

ning ﬁnansiella instrument vars värdering till verkligt värde bestäms utifrån

värderingsmodeller där värdet påverkas av indata som inte går att veriﬁera

med externa marknadsuppgifter. Dessa ﬁnansiella instrument kategori-

seras i nivå 3 enligt IFRS värderingshierarki.

Koncernen (moderbolaget) har ﬁnansiella tillgångar och ﬁnansiella

skulder i nivå 2 om 35 366 mkr (63 534) respektive 38 515 mkr (47 727).

Finansiella tillgångar och skulder i nivå 3 uppgår till 253 mkr (235) respek-

tive 79 mkr (79).

Finansiella instrument i nivå 2 utgörs främst av derivatkontrakt, däri-

bland ränteswappar och olika typer av linjära valutaderivat, fondandelar,

samt räntebärande instrument. Dessa instrument värderas med värde-

ringsmodeller som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser.

Finansiella instrument i nivå 3 utgörs främst av onoterade aktier i gemen-

samägda bolag, placeringstillgångar i försäkringsrörelsen samt vissa deri-

vatkontrakt som värderas med icke-observerbara data. Givet komplexi-

teten vid beräkningar och att det kräver att Banken gör bedömningar med

väsentlig påverkan på redovisade belopp har värdering av finansiella

instrument där marknadspriser saknas bedömts vara ett särskilt betydelse-

fullt område.

Vi har utvärderat huruvida Bankens metod för värdering av finansiella

instrument där marknadspriser saknas inklusive klassificering i värderings-

hierarki är i enlighet med IFRS 13.

Vi har testat nyckelkontroller i värderingsprocessen, innefattande bankens

fastställande och godkännande av antaganden och metoder som använts

i modellbaserade beräkningar, kontroller av datakvalitet samt förändrings-

hantering avseende interna värderingsmodeller. Vi har även testat generella

IT-kontroller inklusive behörighetshantering.

Vidare har vi bedömt de metoder och antaganden som används vid

värd ering av finansiella instrument där marknadsvärden saknas. Vi har

jämfört värderingsmodellerna mot värderingsriktlinjer och branschpraxis.

Vihar jämfört använda antaganden med lämpliga referensvärden och pris-

källor och undersökt betydande avvikelser. Vi har kontrollerat rimligheten

iberäkningarna genom att stickprovsvis utföra egna oberoende värde-

ringar. I revisionen har vi använt våra interna värderingsspecialister för att

bistå oss i utvalda granskningsåtgärder.

Vi har även granskat att lämnade upplysningar i de finansiella rapport-

erna angående värdering av finansiella instrument till verkligt värde är

ändamålsenliga.

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

253

REVISIONSbERäTTElSE

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovis-

ningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsent-

liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och

att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig

säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi-

sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono-

miska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme

och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i års-

redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder

bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är till-

räckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegent-

ligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag,

eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning,

avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av

intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som

har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som

är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala

oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och

rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i

redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande

direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av

årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats,

med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns

någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller

förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och kon-

cernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att

det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen

fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och

koncern redovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om

sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo-

visningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de

revisions bevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en

koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehål-

let i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysning-

arna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de

underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en

rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den

finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom

koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen.

Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade

omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också infor-

mera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de even-

tuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt rele-

vanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och

andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i till-

lämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåt-

gärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av

dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av års-

redovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda

riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen

särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisions-

berättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning

om frågan.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen, forts

REVISIONSbERäTTElSE

254

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvalt-

ning för Svenska Handelsbanken AB (publ) för år 2023 samt av förslaget

till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-

valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt

denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i för-

hållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland

annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de

krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker

ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, kon-

solideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolag-

ets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma

bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets

organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och

bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryg-

gande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen

enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgär-

der som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens-

stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett

betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande

om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad

av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören i något väsentligt avseende

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som

kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om

bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en

revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings-

skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi

professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under

hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till disposi-

tioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av

räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs

baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och

väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgär-

der, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och

där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets

situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vid-

tagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande

om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag

tilldispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat

styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för

att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Svenska

Handels banken AB (publ) för år 2023.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i

allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns

granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till Svenska Handelsbanken AB (publ) enligt god revisorssed iSverige och

har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll

som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att

upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt

väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår

granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder

för att uppnå rimlig säkerhet att Esefrapporten är upprättad i ett format

som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att

en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Fel-

aktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas

påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-

rapporten.

Revisionsföretagen tillämpar International Standard on Quality Manage-

ment 1, som kräver att företagen utformar, implementerar och hanterar ett

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

255

REVISIONSbERäTTElSE

system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter-

levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga

krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om

Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro-

nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn

väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma

riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revi-

sorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransk-

ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kon-

trollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenlighe-

ten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-

rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att

Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen

och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncern-

ens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt

noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer

av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna

66–81 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisnings lagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vårgranskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och

en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning

som en revision enligt International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig

grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med

6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap.

31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna

36–65 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revi-

sorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär

att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en

väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning

som en revision enligt International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig

grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs

till Svenska Handelsbanken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den

22mars 2023 och har varit bolagets revisor sedan 29 mars 2017.

Deloitte AB, Rehnsgatan 11, 113 57 Stockholm, utsågs till Svenska

Handelsbanken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 22 mars 2023

och har varit bolagets revisor sedan 22 mars 2023.

Stockholm den 22 februari 2024

PricewaterhouseCoopers AB

Johan Rippe

Auktoriserad revisor

Deloitte AB

Malin Lüning

Auktoriserad revisor

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar, forts

REVISIONSbERäTTElSE

256

HaNdElSbaNKEN | ÅRS- OCH HÅllbaRHETSREdOVISNINg 2023

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

257

Hållbarhetsinformation

INNEHÅLL

HÅLLBARHETSINFORMATION 258

Handelsbankens hållbarhetsmål 258

FINANSIERING 259

Måluppfyllnad 259

SPARANDE OCH INVESTERINGAR 260

Handelsbanken Fonder 261

Handelsbanken Liv 262

Handelsbanken Wealth & Asset

Management LTD 262

RÅDGIVNING 263

Jämställd rådgivning 263

ETT ANSVARSFULLT FÖRETAG 266

Metodbeskrivning för miljö-

och klimatdata 271

Samarbete och initiativ 272

GRI-INDEX 2023 273

HANDELSBANKENS HÅLLBARHETSMÅL

Handelsbankens affärsmodell möjliggör en

ansvarsfull verksamhet där banken genom att

utveckla och erbjuda hållbara produkter inom

de grundläggande verksamheterna finansiering,

sparande och investeringar samt rådgivning kan

verka för att maximera sin positiva påverkan,

minimera den negativa påverkan och på så vis

bidra till ett mer hållbart samhälle. Hållbarhets-

målen omfattar hela Handelsbankenkoncernen,

men olika affärsområden och dotterbolag kan

arbeta på olika sätt och har nått olika långt.

Handelsbankens ledning beslutade 2021 om

två övergripande mål med sitt hållbarhetsarbete:

• Att vara och uppfattas som den mest hållbara

banken bland jämförbara konkurrenter.

• Nettonollutsläpp av växthusgaser så snart

det är möjligt och senast 2040. Detta inklude-

rar utlåning, leasing och investeringar samt

den egna verksamheten, som energianvänd-

ning och tjänsteresor.

Utöver dessa så antogs 2021 tre affärsstrategiska

mål inom finansiering, investering och rådgivning,

varav målet för rådgivning har uppdaterats

under 2023:

• Finansiering – 20 procent av bankens finansie-

ringsvolym ska år 2025 utgöras av grön

finansiering, social finansiering eller finansie-

ring som bidrar till en hållbar och mätbar

omställning hos låntagaren.

• Investeringar – investeringsportföljerna ska

vara i linje med Parisavtalets klimatmål i form

av nettonollutsläpp av växthusgaser senast

2040 och öka fondernas bidrag till Agenda

2030.

• Rådgivning – Handelsbanken ska skapa möj-

ligheter till en förbättrad ekonomisk situation

för kvinnor och på så vis främja en jämställd

ekonomi. Senast 2026 ska andelen kvinnor

bland Handelsbankens kunder som anser

sigha goda kunskaper i finansiella frågor öka

från 62 procent 2023 till 75 procent 2026.

Målet ska nås genom initiativ inom utbildning

och rådgivning.

De kvantitativa målsättningarna för rådgivning

avser i första hand den svenska marknaden.

Övriga hemmamarknader kommer utforma

motsvarande målsättningar som anpassas efter

deras marknadsförhållanden. Mer information

Nämnaren för beräkning av målet utgörs av finansieringsvolym, bestående av bankens utlåning till allmänheten samt revolverande lånefaciliteter till stora företag. Täljaren utgörs av grön

finansiering inklusive gröna bolån, social finansiering, hållbarhetslänkade lån för stora företag (både nyttjade och odragna) samt hållbarhetslänkade lån för fastigheter (breddmarknad).

Kriterier för gröna lån enligt bankens gröna obligationsramverk handelsbanken.com/handelsbankens-green-bonds, linjerade med 2021 ICMA Green Bond Principles och anpassade till,

men inte fullt linjerade med, EU taxonomin.

finns i Handebanken PRB Self-Assessment

2023 på handelsbanken.com/hallbarhet.

I tillägg till dessa specifika mål ska banken

agera ansvarsfullt i allt som görs, från att vara en

ansvarsfull skattebetalare, att inte bli ett medel

för finansiell kriminalitet och att slå vakt om

mänskliga rättigheter till att vara en finansiellt

stabil bank och skydda våra kunders person-

uppgifter och deras finansiella väl mående.

Vägen framåt

För att Handelsbanken ska kunna stödja sina

kunders hållbara omställning och tillvarata de

möjligheter som omställningen erbjuder följer

banken utvecklingen och anpassar sig och sina

mål därefter. Att aktivera så många som möjligt

av bankens kunder, oavsett hur långt de har

kommit i sin omställning, är avgörande för att

bidra till klimatomställning på bredare front.

Handelsbanken är ödmjuk inför att förutsätt-

ningarna på marknaden kan förändras, liksom

best practice inom rapportering och regelverk

som styr klimatarbete, och banken kan därför

välja att anpassa sitt mål och vad som ingår i

det baserat på vad som händer i omvärlden

och hur Handelsbanken bäst kan stödja sina

kunder.

Klimatmålet ska nås primärt genom fortsatt

integrering av klimathänsyn brett i bankens

utlåning och rådgivning till kunder. Med stöd

av tillhörande mål om hållbar finansiering ska

banken stötta kunderna via produkter och

rådgivning för minskade utsläpp och ökad

energieffektivitet. Utsläppsreduktionen förvän-

tas inte vara linjär över tid och i det korta per-

spektivet kan rapporterade utsläpp öka. I takt

med att banken fortsätter sin utveckling av

produkter och tjänster, och dessa över tid får

full effekt, väntas rapporterade utsläpp minska

tydligare. Bankens klimatmål förväntas även

stödjas av utsläppsminskningar i energi-

systemen på bankens hemmamarknader samt

styrmedel och åtgärder som beslutas på både

global, europeisk och nationell nivå. Handels-

bankens klimatmål innebär också att banken

ska minimera sin direkta miljöpåverkan genom

kontinuerlig och systematisk utveckling av miljö-

arbetet. Det ska åstadkommas genom bland

annat hög resurseffektivitet, återvinning och

beaktande av miljöpåverkan vid inköp och

resande vilket följs upp genom nyckeltal.

Handelsbankens mål om 20 procent hållbar

finansiering

syftar till att öka tillhandahållandet

av kapital till privat- och företagskunder som

möjliggör utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Med hållbar finansiering

avses både lån som

klassas som gröna och lån med villkor som

ämnar stödja en större kundgrupp med fokus

på förflyttning. Likt marknaden i övrigt och andra

banker är de kriterier banken använder för så

kallade grön finansiering i detta avseende ännu

inte fullt linjerade med EU taxonomins kriterier

(se rapportering i enlighet med EU taxonomin

på sidorna 276–305 utan följer de kriterier som

satts upp i bankens tredjepartsgranskade gröna

finansieringsramverk. Finansieringsmålet ska

bidra till att accelerera produkt- och affärs-

utvecklingen, minska hållbarhets- och regelverks-

risker samt påskynda bankens kunskapsutveck-

ling. Målet är ämnat att förflytta banken från en i

utgångsläget låg men snabbväxande andel grön

finansiering till att integrera flera miljö-, klimat-

och samhällsaspekter i finansieringsaffären.

Förväntningen är att nå målet genom att

bland annat öka både grön och hållbarhetslän-

kad finansiering med fokus på bolån och fastig-

heter där till exempel länkning till energiklass

eller energieffektivitet jämte rådgivning ses som

relevanta komplement och därmed intressanta

utvecklingsområden. Marknaden för hållbar

finansiering är under snabb utveckling, liksom

de regelverk, rapporteringskrav och standarder

som styr bolags klimatarbete och fastigheters

energieffektivitet. Banken utvärderar därför

löpande hur yttre förutsättningar såsom kon-

junktur, kundernas förändrade möjligheter att

investera i energieffektivisering, regelverksut-

veckling kring energieffektivisering och redovis-

ning, CSRD/ESRS, liksom standardisering av

begrepp inom hållbar finansiering med mera

påverkar bankens 20 procent målsättning,

förutsättningarna att nå det liksom dess förut-

sättningar att skapa önskad riskminskning för

kunder och för banken. Eftersom rådgivning,

finansieringslösningar, prisincitament och regel-

verk inte var för sig nödvändigtvis åstadkommer

förflyttning på bred front och i den takt som

behövs avser Handelsbanken att för denna

målsättning inte bara arbeta med vedertagna

former av hållbar finansiering utan även arbeta

kundcentrerat med en helhet av lösningar som

möter kunder där de befinner sig.

Hållbarhetsinformation

Här följer information om bankens hållbarhetsmål, nyckeltal kring hållbarhet och GRI-index.

Till sammans med den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidorna 36–65 och bankens taxo nomi-

rapportering på sidorna 276–305 utgör denna information Handelsbankens 14:e hållbarhetsredovis-

ning i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) standarder för hållbarhetsredovisning och har

granskats av bankens externa huvudrevisorer. Se revisionsberättelsen på sidan 306.

HÅLLBARHETSINFORMATION

258

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Finansiering

Ansvarsfull finansiering 2023 2022 2021 2020 2019

Handelsbankens gröna obligationer, volym, meur 3 059 1 750 1 000 1 000 500

Gröna obligationer – arrangerad, mdkr 66,8 40,6 33,9 32,4 16,3

Gröna lån, utestående volym, mdkr

87,2 63,7 28,1 20,2 7,3

varav gröna bolån 35,0 31,8 8,7 5,4 0,6

Fördelning energiklass – fastighetsutlåning, mdkr

Energiklass A 30,7 5,2 3,9 - -

Energiglass B 108,7 49,4 36,0 - -

Energiklass C 249,2 134,7 106,2 - -

Energiklass D 313,9 204,3 171,7 - -

Energiklass E 350,4 275,0 247,6 - -

Energiklass F 158,3 134,3 122,0 - -

Energiklass G 63,8 39,4 34,4 - -

Oklassificerat 787,0 602,5 646,4 - -

Hållbarhetslänkade lån, mdkr

105,4 59,0 23,9 - -

dragna volymer 39,2 14,6 3,2 - -

odragna löften 66,2 44,4 20,7 - -

Utveckling mot finansieringsmålet (20% till år 2025)

Andel hållbar utlåning (exkl outnyttjade revovlerande lånefaciliteter) 5,5 3,4 1,4 - -

Andel hållbar finansiering (inkl outnyttjade revolverande lånefaciliteter)

7,6 4,8 2,2 - -

Finansiering volym, mdkr

2 545,9 2 549,1 2 391,0 - -

Gröna tillgångar enligt bankens gröna ramverk, mdkr 89,0 67,5 17,0 14,1 12,1

Ekvatorprinciperna

Projektfinansiering, antal lån

Kategori A 0 0 0 0 0

Kategori B 0 1 1 1 1

Kategori C 0 0 0 0 0

Projektrelaterade företagslån, antal lån

Kategori A 0 0 0 0 0

Kategori B 1 1 1 0 0

Kategori C 0 0 0 0 0

Totalt antal finansierade bilar

15 364 17 492 19 165 19 468 20 467

Totalt utsläpp alla bilar (ton CO

e) 14 330 22 208 27 339 30 609 34 464

Genomsnittligt utsläpp alla bilar CO

(g/km) 77,2 105,5 120,1 128,2 137,3

Genomsnittligt utsläpp, tjänstebilar i Handelsbanken CO

(g/km) 22,1 37,9 45,4 61,3 91,1

Exklusive Finland. Kriterier för grön finansiering i enlighet med Handelsbankens ramverk för gröna obligationer, se handelsbanken.com/handelsbankens-green-bonds, i linje med 2021 års

ICMA-principer för gröna obligationer och anpassade till, men inte helt i linje med EU:s taxonomi.

Banken har analyserat all sin fastighetsutlåning i Sverige, Norge, Storbritannien och Nederländerna och har utifrån säkerhetsallokeringen för kapitalkravsberäkningen identifierat säkerheter

medgiltigt energideklaration. Jämförelsesiffror per 2022-12-31 avser endast Sverige.

Exklusive Finland för 2023 och 2022. Nyckeltal för 2021 är omräknade, utfall för 2021 inklusive Finland var 1,4 procent respektive 2,4 procent.

Nämnaren för beräkning av målet utgörs av finansieringsvolym, bestående av bankens utlåning till allmänheten samt revolverande lånefaciliteter till stora företag. Täljaren utgörs av grön

finansiering inklusive gröna bolån, social finansiering, hållbarhetslänkade lån för stora företag (både nyttjade och odragna) samt hållbarhetslänkade lån för fastigheter (breddmarknad).

Utlåning till allmänheten inklusive outnyttjade revolverande lånefaciliteter.

Ekvatorprinciperna - antal rapporterade lån i bankens utlåningsportfölj.

Avser Sverige.

Att nå målet om nettonollutsläpp från investe-

ringsportföljer senast år 2040 innebär att port-

följen som helhet ska ha uppnått koldioxid-

neutralitet. Det innebär att några innehav

kommer ha nått ännu längre och därmed bidra

positivt medan några andra fortsatt kommer

haen liten påverkan. Generellt innebär det att

alla bolag Handelsbanken är investerade i

måste sänka sina växthusgasutsläpp och de

kvar varande utsläppen måste vägas upp av att

motsvarande mängd kol binds upp. Som lång-

siktig investerare vill Handelsbanken investera

på bredden av de sektorer som driver samhället

framåt och använda sitt inflytande till att påverka

företagen att minska sina utsläpp och öka

bidragen till Agenda 2030.

MÅLUPPFYLLNAD

Handelsbanken har fortfarande en bit kvar till

det uppsatta hållbarhetsmålet inom finansiering,

att 20 procent av bankens finansieringsvolym år

2025 ska utgöras av grön finansiering, social

finansiering eller finansiering som bidrar till en

hållbar och mätbar omställning hos låntagare.

Banken är medveten om att målet är ambitiöst

och att den produkt- och affärsutveckling som

målet förutsatte får större effekt ju närmare slut-

målet banken kommer. Handelsbanken ser ett

värde i att ha satt ett sträckt mål som utmanar

och ställer krav på innovation och bred hållbar-

hetsintegrering istället för att välja ett mål med

utgångspunkt i endast väntad volymtillväxt i

nuvarande erbjudande. Under 2023 har Handels-

banken tagit ett antal steg mot målet, bland

annat integrerat energifrågor mer i bankens

dagliga dialoger med kunder genom att utbilda

rådgivare kring betydelsen av byggnaders energi-

klass och skapa tydligare uppföljning av mål-

utvecklingen på kontor. Banken har också initie-

rat fler samarbeten med andra företag för att

erbjuda paketerade lösningar och rådgivning till

kunderna med syfte att underlätta deras energi-

effektivisering, val av energikälla och klimat-

omställning. Dessa aktiviteter har bidragit till att öka

andelen grön och hållbar finansiering i banken.

Under kommande år har banken som ambition

att fortsätta förbättra och bredda produktutbudet

inom både grön finansiering och så kallad håll-

barhetslänkad finansiering som skapar ytter-

ligare incitament för både privat- och företags-

kunder att till exempel bli mer energieffektiva,

främst inom boende och fastigheter där till

exempel länkning till energiklass eller energi-

effektivitet jämte rådgivning ses som relevanta

komplement och därmed intressanta utvecklings-

områden. Marknaden för hållbar finansiering

ärunder snabb utveckling, liksom de regelverk,

rapporteringskrav och standarder som styr

bolags klimatarbete och fastigheters energi-

effektivitet. Banken följer denna utveckling för

att anpassa vårt erbjudande till kunder.

Andel hållbara lån, %

2026202520242023202220212020

Andel hållbara lån och lånefaciliteter

Historik

Mål

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

259

HÅLLBARHETSINFORMATION

Sparande och investeringar

Ansvarsfulla investeringar

2023 2022 2021 2020 2019

Förvaltat kapital i fonder som väljer bort

kontroversiella branscher, mdkr 902 795 904 678 576

Förvaltat kapital i fonder som väljer bort

fossila bränslen, mdkr 902 795 904 678 576

Andel förvaltat kapital i fonder med:

negativ screening avseende kontroversiella branscher, % 95 94 94 92 88

negativ screening avseende fossila bränslen, % 95 94 94 92 88

negativ screening avseende bolag som bryter mot internationella normer och konventioner, % 95 94 94 92 88

Förvaltat kapital i fonder med:

positiv screening avseende hållbarhetsaspekter (ESG), mdkr

181,7 54,7 51,2 35,9 3,9

screening avseende miljöaspekter

, mdkr – gammal metod 5,3 6,2 5,6 3,8 0,3

screening avseende miljöaspekter

, mdkr – ny metod

276,7 39,9 - - -

Förvaltat fondkapital i gröna, hållbara och sociala obligationer, mdkr

52,3 49,7 48,0 32,0 22,2

Förvaltat fondkapital i påverkansinvesteringar, mdkr

11,6 9,8 8,3 7,2 4,4

Andel förvaltat fondkapital utvärderat enligt PRI, %

100 100 100 100 100

Totalt antal dialoger 587 421 331 566 563

Deltagande på bolagsstämmor 977 1 163 1 019 647 813

varav bolag noterade i Sverige 311 302 338 238 224

varav bolag noterade utanför Sverige 666 861 681 409 589

Deltagande i valberedningar 68 70 47 41 34

Andel fonder i fondförsäkring som väljer bort

fossila bränslen 100 100 100 91 86

Förvaltat fondkapital redovisat enligt SFDR (EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar)

Artikel 9 – Fonder som har hållbara investeringar eller minskning av koldioxidutsläpp

som mål, mdkr

181,7 54,7 150,7 - -

Artikel 8 – Fonder som främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, mdkr

725,0 746,0 759,1 - -

Artikel 6 – Fonder som integrerar hållbarhetsrisker i investeringsbeslut, mdkr 40,3 38,5 40,9 - -

Artikel 6 – Fonder som ej integrerar hållbarhetsrisker på grund av deras

placeringsinriktning, mdkr 2,1 5,7 5,9 - -

Andel fondkapital redovisat enligt SFDR (EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar)

- -

Artikel 9 – Fonder som har hållbara investeringar eller minskning av koldioxidutsläpp som mål,%

19,1 6,5 15,8 - -

Artikel 8 – Fonder som främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, %

76,4 88,3 79,3 - -

Artikel 6 – Fonder som integrerar hållbarhetsrisker i investeringsbeslut, % 4,3 4,6 4,3 - -

Artikel 6 – Fonder som ej integrerar hållbarhetsrisker på grund av deras placeringsinriktning, % 0,2 0,7 0,6 - -

Förvaltat kapital i fonder som följer Paris Aligned Benchmarks (PAB), mdkr 135,2 94,9 99,5 - -

Andel förvaltat kapital i fonder som följer Paris Aligned Benchmarks (PAB), % 14,2 11,2 10,4 - -

Utfall Handelsbanken Fonders hållbarhetsmål:

Koldioxidintensitet i samlade fondportföljen, GHG/EVIC (tCO

e/MSEK) 51,2 50,2 49,2 61,2 -

Andel förvaltat fondkapital i klimatlösningar % – gammal metod

9,9 11,2 11,6 12,4 -

Andel förvaltat fondkapital i miljö- och klimatlösningar % – ny metod

20,7 22,7 - - -

Andel förvaltat fondkapital i hållbara investeringar % – gammal metod

35,0 42,1 34,2 33,9 -

Andel förvaltat fondkapital i hållbara investeringar % – ny metod

43,2 43,2 - - -

Om inget annat anges avses volymer rensade för eget innehav.

”Välja bort” innebär att högst fem procent av omsättningen i bolaget får avse verksamhet som gäller den angivna produkten eller tjänsten. Principen att välja bort fossila bränslen kan undantas om

bolaget uppfyller fondbolagets krav för att kvalificeras som ett omställningsbolag.

I allt väsentligt förklaras volymförändringen jämfört med föregående år av att volymer i indexfonder som följer ett registrerat EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet, så kallat Paris Aligned

Benchmark, 2022 redovisades som artikel 8 fonder vilka nu redovisas som artikel 9.3 fonder. 2023 kom förtydliganden från EU-kommissionen hur regelverket skulle tillämpas.

Avrapporteringspunkten justerades under 2022 för att linjera med SFDR-regelverket och inkluderar Handelsbanken Fonders egna förvaltade artikel 9 fonder som i huvudsak gör investeringar

som främjar miljö- och klimatlösningar. Fram till 2022 inkluderade punkten fondbolagets direkta och indirekta innehav som klassificeras som omställningsbolag. För jämförbarhet redovisas

nyckeltalet enligt den gamla och den nya metoden.

Volymen avser det totala förvaltade fondkapitalet, inte rensad volym som redovisas i nyckeltalet ”positiv screening avseende hållbarhetsaspekter (ESG)”. Därav den högre andelen.

Avser innehav i Handelsbanken Fonders egna aktivt förvaltade räntefonder. Volymen avser det totala förvaltade fondkapitalet, inte den rensade volymen.

Investeringar som genererar mätbara positiva effekter på samhället i kombination med finansiell avkastning. Från och med 2022 ingår inga externa innehav i beräkningen utan endast

Handels banken Fonders egna förvaltade fonder. Volymen avser det totala förvaltade fondkapitalet, inte den rensade volymen.

Krav på att alla fondförvaltare, interna och externa, har undertecknat Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI).

Fonden Handelsbanken Alternatives Fund Limited redovisas inte enligt SFDR (EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar).

I april 2023 kom EU-kommissionen med ett förtydligande vilket klargjorde att indexfonder som följer ett registrerat EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet (så kallat Paris Aligned

Benchmark) möter kraven för att redovisas som artikel 9.3. Därför valde Handelsbanken Fonder att åter redovisa sina Parislinjerade indexfonder som artikel 9.3.

Målet om att öka andelen investeringar i klimatlösningar justerades under 2022 för att bättre överensstämma med definitioner inom SFDR. Målet avser nu miljölösningar inkluderat klimat lösningar.

För jämförbarhet redovisas nyckeltalet enligt den gamla och den nya definitionen. För definition och metodbeskrivning se handelsbankenfonder.se.

Målet om att öka andelen hållbara investeringar justerades under 2022 för att bättre överensstämma med definitionen av hållbara investeringar inom SFDR. För jämförbarhet redovisas

nyckeltaletenligt den gamla och den nya definitionen. För definition och metodbeskrivning se handelsbankenfonder.se.

HÅLLBARHETSINFORMATION

260

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

HANDELSBANKEN FONDER

Vision och hållbarhetsmål

Handelsbanken Fonders vision är att skapa

finansiell avkastning och planetär avlastning

genom fondbolagets investeringar. För att tyd-

liggöra vägen dit utgår fondbolaget från sina

hållbarhetsmål, vilket även utgör fondbolagets

åtagande enligt Net Zero Asset Managers

initiative (NZAM-initiativet) samt den del av

Handelsbankens utfästelse till FN:s principer

för ansvars full bankverksamhet (PRB) som

banken undertecknade 2019. Handelsbanken

Fonders hållbarhetsmål är satta inom följande

två huvudområden:

• investeringsportföljer i linje med Parisavtalets

klimatmål

• bidra till Agenda 2030.

Handelsbanken Fonder kommer minst årligen

att rapportera resultaten i förhållande till målen

i enlighet med de krav som ställs på målsätt-

ningar inom ramen för NZAM:s och PRB:s rikt-

linjer.

Investeringsportföljer i linje med Paris-

avtalets klimatmål

Klimatomställningen innebär både risker och

möjligheter ur ett investeringsperspektiv.

Handels banken Fonder arbetar därför både

föratt minska klimatavtryck och klimatrisker

ifondbolagets investeringsportföljer, samt för

att rikta investeringar mot de bolag som bidrar

till lösningar i klimatomställningen. Det första

över gripande hållbarhetsmålet är därför att

uppnå netto noll växthusgasutsläpp från fond-

bolagets samlade investeringsportfölj senast

2040. På vägen dit har fondbolaget följande

tvådelmål:

• minska koldioxidintensiteten i fondbolagets

samlade investeringsportfölj med 50 procent

till år 2030

• dubblera investeringar i miljö- och klimatlös-

ningar till år 2030.

FN:s klimatpanels (IPCC) specialrapport

anger

att 50 procents minskning av koldioxidutsläpp

fram till 2030 är en förutsättning för att inte över-

stiga en global uppvärmning på 1,5 grader.

Att nå målet om nettonollutsläpp från fond-

bolagets samlade investeringsportfölj går att

göra på flera sätt. Genom att enbart investera i

sektorer med inneboende lågt koldioxidavtryck

skulle målet kunna nås relativt snabbt. Men det

är inte så störst skillnad åstadkoms i verklig-

heten. För att klara de globala klimatmålen

krävs en omfattande omställning, framförallt

inom sektorer med historiskt höga utsläpp. Alla

bolag måste arbeta fokuserat och målinriktat för

att sänka sina koldioxidutsläpp – och som lång-

siktig investerare är det den resan Handels-

banken Fonder behöver vara med på. Därför vill

fondbolaget investera på bredden av de sekto-

rer som driver samhället framåt, och använda

sitt inflytande till att påverka företagen att

minska sina utsläpp.

Global Warming of 1.5°C. Se fullständig rapport: ipcc.ch/sr15/.

Att få företag att minska sina utsläpp är den ena

delen av att minska de faktiska utsläppen i sam-

hället. Den andra delen handlar om att investera

i miljö- och klimatlösningar. Genom att investera

i bolag som utvecklar produkter och tjänster

som möjliggör klimatomställningen, delta i ny-

emissioner och börsnoteringar, samt genom att

investera i olika hållbara obligationer, bidrar

Handelsbanken Fonder till att miljö- och klimat-

lösningar samt bolagen bakom dem kan växa.

Bidra till Agenda 2030

Handelsbanken Fonders andra övergripande

hållbarhetsmål, öka fondernas bidrag till

Agenda 2030, sätter fokus på helheten av de

17Globala målen för hållbar utveckling som

världens länder enats om att nå till år 2030. Det

handlar till stor del om att tillgodose grundläg-

gande mänskliga rättigheter och behov – som

rätten till utbildning och hälsovård, tillgång till

rent vatten, finansiell inkludering, jämställdhet

och inkludering. Det handlar även om att bevara

och nyttja ekosystem, biologisk mångfald och

naturresurser på ett hållbart sätt. För att öka

fondernas bidrag till Agenda 2030 har fond-

bolaget satt följande två delmål:

• öka andelen hållbara investeringar med 30

procent till år 2025

• öka påverkansaktiviteter med positivt resultat

årligen fram till 2025.

För att främja och accelerera arbetet med de

17Globala målen och dess 169 delmål till 2030

krävs omfattande investeringar och politiska

reformer. Handelsbanken Fonder arbetar för

attbidra till och vara en del av de nödvändiga

investeringarna. På samma sätt som i arbetet

med klimatfrågan är Handelsbanken Fonder

övertygade om att investeringar i lösningar är

enviktig del i arbetet för att nå målen i Agenda

2030. Fondbolaget ser dessutom stora möjlig-

heter investeringsmässigt i att hitta och inves-

tera i bolag som kan leverera relevanta lösningar

på världens utmaningar.

En utmaning är tillgången till data gällande

hur väl vissa bolag bidrar till Globala målen.

Fondernas investeringsunivers är stort och

fondbolaget har investerat i många mindre

bolag världen över, där data kan vara bristfällig.

Fondbolaget tillämpar både egen analys och

stöd från externa leverantörer i bedömningen av

bolagens bidrag till Globala målen. Denna analys

är dessutom viktig för att kunna definiera vad

som är en hållbar investering och rapportera i

enlighet med EU:s regelverk, Hållbarhetsrelate-

rade upplysningar inom den finansiella sektorn,

SFDR.

Ytterligare ett sätt att bidra till att nå målen i

Agenda 2030 är genom att påverka bolag i rätt

riktning. Fondbolagets aktiva påverkansarbete

sker på flera sätt och kan delas in i ägarstyrning

och dialoger. Bolagsdialogerna omfattar över-

gripande strategiska hållbarhetsfrågor, men

även specifika aspekter av bolagsrisker, möjlig-

heter och påverkan kopplat till hållbar utveck-

ling. Genom ägarstyrningsarbete påverkar

Handels banken Fonder bolagen via deltagande

i valberedningar samt röstning på bolags-

stämmor.

Uppföljning av målen

Syftet med de kvantitativa målen är att kunna

mäta resultaten och ge intressenter möjlighet

att följa utvecklingen. Handelsbanken Fonder

rapporterar minst årligen resultaten i förhållande

till målen. Utöver det sker löpande uppföljning i

fondbolagets Riskforum Hållbarhet, där fonder-

nas hållbarhetsprestanda följs upp.

Utfall 2023

Koldioxidintensitet

Handelsbanken Fonders totala koldioxid-

intensitet, inkluderat scope 1, 2 och 3, ökade

med 2,0 procent under 2023, från 50,2 till

51,2 tCO

e/MSEK. Sett enbart till scope 1

och 2 minskade intensiteten med 13,1 pro-

cent. Ytterligare detaljer för vilka delar som

drivit förändringen kommer att redovisas i

fondbolagets Klimatrapport samt i Hållbar-

hets- och ägarstyrningsrapport som publice-

ras under 2024.

Fondbolaget arbetar aktivt med sin klimat-

påverkan, bland annat genom direkt dialog med

fokus på bolag som bidrar mest till fondbolagets

totala utsläppsintensitet och där fondbolaget

ser konkreta möjligheter till förbättringar i bola-

gens rapportering, målsättningar eller progress.

Under året har fondbolaget noterat att flera

bolag har förbättrat sin rapportering gällande

utsläppsdata och att bolagen i flera fall rappor-

terar högre utsläpp än det som tidigare har

estimerats. Det är positivt med bättre data som

ligger närmare verkligheten men det medför

utmaningar i hur den totala trenden ska uttolkas.

Det är fortsatt i fondbolagets mening mest

lämpligt att se till den långsiktiga riktningen än till

en exakt siffra eftersom utsläppsdata tenderar

att förändras betydligt när ett bolag går från

estimerad till rapporterad data.

Handelsbanken Fonder mäter utsläppen

irelation till Enterprise Value Including Cash

(EVIC), ett värde som till stor del styrs av börs-

värdet på innehaven. Koldioxidintensiteten kan

därför, även om de absoluta utsläppen är

desamma, minska eller öka beroende på hur

marknaden värderar ett bolag. Fondbolaget tar

hänsyn till såväl direkta som indirekta utsläpp

ibolagens värdekedja, det vill säga scope 1, 2

och 3. Det är utmanande att inkludera scope 3

då bolagen i många fall fortfarande inte redovi-

sar dessa utsläpp utan istället använder esti-

mat. Därför är hållbarhetsrapportering, inom

ramen för fondbolagets påverkansarbete, en

viktig fråga där fondbolaget arbetar för att bola-

gen i allt högre utsträckning ska mäta och rap-

portera sina utsläpp.

På kort sikt finns flera osäkerhetsfaktorer när

koldioxidintensitet beräknas för fonderna. Men

detta är inte en anledning att undvika att redo-

visa hela bilden av utsläppen. Istället är målet att

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

261

HÅLLBARHETSINFORMATION

redovisa på ett så transparent sätt som möjligt

och redogöra för metod och mätetal. På längre

sikt är det Handelsbanken Fonders övertygelse

att val av investeringar samt påverkansarbete

leder fondbolaget i rätt riktning mot nettonoll-

utsläpp.

Uppgifterna om koldioxidintensitet bygger

främst på information från leverantören av

hållbarhetsdata, ISS ESG. Uppgifterna visar

enögonblicksbild av hur portföljens koldioxid-

avtryck ser ut och beräkningarna är inte hel-

täckande.

Miljö- och klimatlösningar i fonderna

Andelen miljö- och klimatlösningar för 2023

minskade marginellt under året från 22,7

procent till 20,7 procent av förvaltat kapital.

Ytter ligare detaljer för vilka delar som drivit för-

ändringen kommer att redovisas i fondbolagets

Hållbarhets- och ägarstyrningsrapport som

publiceras under 2024.

Hållbara investeringar i fonderna

Andelen hållbara investeringar förblev oföränd-

rad under året och utgör 43,2 procent av för-

valtat kapital. Ytterligare detaljer kommer att

redovisas i fondbolagets Hållbarhets- och

ägarstyrningsrapport som publiceras under

2024.

Påverkansarbete i fonderna

Under 2023 har antalet egna direkta dialoger

ökat marginellt från 197 till 199. Under året har

fondbolaget fortsatt att prioritera det proaktiva

påverkansarbetet och att dra nytta av hela för-

valtningens samlade resurser och kompetens i

dialogarbetet. Samarbete mellan förvaltare och

hållbarhetsspecialister skapar förutsättningar att

nå ut på bredden och med genomslag i påver-

kansarbetet. Utöver egna direkta dialoger har

fondbolaget under 2023 medverkat i gemen-

samma dialoger tillsammans med andra inves-

terare där 388 bolag har adresserats. Inom

ramen för investerarnätverk och upprop som

Handelsbanken Fonder stöttat har 17 754 bolag

kontaktats under året.

Genom aktivt ägarstyrningsarbete har fond-

bolaget även påverkat bolag genom att delta i

68 valberedningar inför årsstämmorna 2023

och röstat på 977 bolagsstämmor.

Ytter ligare detaljer för vilka delar som drivit

förändringarna kommer att redovisas i fond-

bolagets Hållbarhets- och ägarstyrningsrapport

som publiceras under 2024.

HANDELSBANKEN LIV

Vision och hållbarhetsmål

Handelsbanken Livs vision är att bidra till ett

tryggare liv och en rikare framtid. Livbolagets

hållbarhetsmål syftar till att främja en hållbar

utveckling, för såväl kommande generationer

som vår planet. Målen är uppdelade i tre områ-

den; miljö, socialt ansvar och affärsetik.

Miljö – investeringar för en klimatneutral

framtid

Det övergripande klimatmålet är att nå nettonoll-

utsläpp av växthusgaser från investeringsport-

följen så snart det är möjligt men senast 2040.

Delmål som ska uppfyllas senast 2025 är att:

• minska klimatavtrycket från den egna verk-

samheten med 25 procent

• öka utbudet av fonder med klimat- och miljö-

lösningar med 15 procent samt

• enbart erbjuda fonder som väljer bort fossila

bränslen.

Socialt ansvar – jämställd pension

Det övergripande sociala hållbarhetsmålet är att

skapa långsiktig ekonomisk trygghet för alla liv-

bolagets kunder, och särskilt bidra till att minska

inkomstgapet mellan män och kvinnor vid pen-

sion i linje med Handelsbankens mål om jäm-

ställd rådgivning. Delmål för att uppnå ökad

ekonomisk självständighet genom jämställd

pension till 2025 är att:

• minska pensionsgapet mellan män och kvin-

nor genom affärsutveckling och utbildning

om jämställd pension

• minska ekonomisk ojämlikhet genom ökad

tillgänglighet av finansiella tjänster samt

• öka verksamhetens kunskap om jämställdhet

på bolags- och enhetsnivå.

Affärsetik – hållbara inköp och

fond leverantörer

Det övergripande hållbarhetsmålet avseende

affärsetik syftar till att utvärdera och ställa krav

på att valda leverantörer och partners uppfyller

de hållbarhetskriterier som Handelsbanken Liv

efterfrågar. Så snart det är möjligt, men senast

2025, ska Handelsbanken Liv säkerställa att de

fondleverantörer vars fonder erbjuds i livbola-

gets försäkringar aktivt arbetar för att uppnå

Parisavtalets klimatmål och bidrar till investe-

ringar som främjar Agenda 2030. Delmål inom

detta område som ska uppnås före 2025 är att:

• inköp och utlagda verksamhet är hållbara

• enbart erbjuda fonder från leverantörer med

åtagande till Parisavtalet samt

• enbart erbjuda fonder från leverantörer som

aktivt bidrar till Agenda 2030.

Utfall 2023

Koldioxidintensitet

Sedan 2016 följer Handelsbanken Liv investe-

ringarnas koldioxidintensitet, det vill säga de

utsläpp av växthusgaser som genereras hos de

företag som fonderna i portföljen investerar i.

Handelsbanken Liv har valt att redovisa koldioxid

intensiteten enligt Svensk Försäkrings rekom-

mendationer, som innebär att den uttrycks som

ett viktat genomsnittligt värde. Beräkningarna av

koldioxidintensiteten görs med hjälp av utsläpps-

data som tagits fram av ISS Ethix, där direkta och

indirekta utsläpp (Scope 1 och 2) ingår.

Under 2023 har Handelsbanken Liv sänkt

koldioxidintensiteten från aktier i aktiefonder och

blandfonder kopplade till fondförsäkring och

traditionell försäkring i Sverige. Portföljviktad

koldioxidintensitet har minskat från 6,8 tCO

MSEK 2022 till 4,0 tCO

e/MSEK 2023. Investe-

ringar i gröna obligationer i traditionell försäkring

uppgår till 1,4 miljarder kronor (1,3), vilket mot-

svarar 24 procent (24) av den totala portföljen.

Handels banken Liv har också fortsatt en låg

exponering mot fossilintensiva sektorer, 3,6

procent (4,5) av aktier i aktiefonder och bland-

fonder. 95 procent av Handelsbanken Livs fond-

utbud består av fonder som främjar antingen

miljörelaterade eller sociala egenskaper (artikel 8)

eller har hållbara investeringar som mål (artikel 9).

En fördjupning av Livbolagets arbete med klimat

och miljö publiceras årligen i Handelsbanken

Livs klimatrapport, i enlighet med TCFD:s

rekommendationer.

HANDELSBANKEN WEALTH & ASSET

MANAGEMENT LTD

Handelsbanken Wealth & Asset Management

stödjer koncernens hållbarhetsmål och kommer

fortsätta utveckla sina affärsplaner för att bidra

till att uppnå dessa mål. Framtida arbete för

koncernens hållbarhetsmål innefattar bland

annat att utveckla investeringsstrategier i linje

med målen i Parisavtalet, i enlighet med rekom-

mendationerna från SBTi. En utveckling som

stämmer väl överens med den långsiktiga för-

valtningsstrategi och de hållbara fondernas

intentioner om att göra verklig skillnad. Det upp-

nås både genom att ge företag incitament till

ansvarstagande via processen för hållbara

investeringar, och genom anpassningar till

Globala målen för hållbar utveckling. Utöver

klimatorienterade principer har Handelsbanken

Wealth & Asset Management också åtagit sig

att öka investeringarnas bidrag till Agenda

2030. Fonderna har i dag placeringar inom

ramen för ett flertal av Globala målen, från rent

vatten och sanitära anläggningar till innovation

inom industri och infrastruktur.

Fondernas utveckling mot målen

Att mäta utsläpp

Den direkta och indirekta påverkan av bolagens utsläpp

delas in i tre olika områden (scopes).

• Scope 1: Direkta utsläpp, utsläppskällor ägda eller

kontrollerade av företaget.

• Scope 2: Indirekta utsläpp från konsumtion av el,

värme eller ånga.

• Scope 3: Andra indirekta utsläpp, såsom utsläpp

vidtillverkningen hos underleverantörer samt utsläpp

som genereras under produktens användning,

transporter via fordon som inte är direktägda av före-

taget, out sourcad verksamhet, avfallshantering och

energi förbrukning som inte täcks av scope 2.

20302029202820272026202520242023202220212020

Delmål 1: Koldioxidintensitet i våra fonder

– Scope 1, 2 & 3

GHG/EVIC (tCO

e/MSEK)

Årligt utfall

Mål: -50%.

Minskning som krävs (kommer ej att vara linjär minskning

år till år)

HÅLLBARHETSINFORMATION

262

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Rådgivning

Ansvarsfull rådgivning 2023 2022 2021 2020 2019

Antal anställda med rådgivarlicens (t ex SwedSec-licens) 3 492 3 499 4 017 4 336 4 373

Antal anställda med rådgivarlicens ”Handelsbanken certifiering rådgivning bas” – Sverige 1 701 1 720 1 820 - -

Antal anställda som slutfört utbildning i jämställd pension – Sverige

1 157 1 489 739 - -

Antal anställda som slutfört utbildning i jämställd rådgivning – Sverige 1 202 1 364 - - -

Rådgivningsmöten med kunder – Sverige, Finland, Norge

91 972 79 759 98 332 - -

Andel kvinnor 51,7 52,6 52,7 - -

Andel män 48,3 47,4 47,3 - -

Varav pensionsrådgivning 25 389 47 884 25 821 - -

Andel kvinnor 56,7 52,3 57,4 - -

Andel män 43,3 47,7 42,6 - -

Varav kapitalförvaltning 50 490 49 438 50 490 - -

Andel kvinnor 55,4 56,8 55,4 - -

Andel män 44,6 43,2 44,6 - -

Engångsutbildning 2021.

På samma rådgivningsmöte kan både pensionssparande och förmögenhetsförvaltning tas upp.

JÄMSTÄLLD RÅDGIVNING

Handelsbankens nuvarande hållbarhetsmål

förjämställd rådgivning innebär att koncernen

från 2020 senast till utgången av 2023, genom

affärsutveckling och utbildning, på ett mätbart

sätt ska ha skapat förutsättningar för ett jäm-

ställt sparande och därmed ett minskat för-

mögenhetsgap mellan män och kvinnor. Genom

atttillgängliggöra finansiella tjänster för flera

ochöka kvinnors ekonomiska självständighet

ökar banken sina kunders finansiella trygghet

och bidrar till globala målet för jämställdhet.

Gapet mellan kvinnor och mäns sparande

uppstår främst av orsaker utanför bankens

rådgivning, exempelvis på arbetsmarknaden.

Kvinnor har i många fall lägre lönenivåer och

deltidsarbetar i högre utsträckning vilket på-

verkar deras inkomster och sparutrymme.

Föratt uppnå målet om jämställd rådgivning

och hjälpa fler kunder till ökad ekonomisk

trygghet och en mer jämställd ekonomi är

bankens metod för att arbeta med jämställd

rådgivning att:

• utbilda och sprida kunskap om ekonomisk

jämställdhet

• analysera rådgivningen och följa upp med

verksamheten

• stötta personlig utveckling inom privat-

ekonomi genom att lansera verktyg och

hjälp medel som underlättar sparande och

investeringar.

Omvärldsanalys

Det finns många skäl till att arbeta för jämställd-

het. I grund och botten handlar det både om

rättvisa och om mänskliga rättig heter.

Statistik från Eurostat ”Gender pay gaps in

the European Union” samt ”Gender pay gap in

the UK” visar att lönegapet mellan män och

kvinnor på Handelsbankens hemmamarknader

var mellan drygt 11 procent (Sverige) och

15 procent (Storbritannien) 2020. En OECD-

rapport från 2021 visar att pensionsgapet

mellan kvinnor och män (antal procent lägre

genomsnittlig pension för kvinnor jämfört med

motsvarande siffra för män vid 65 års ålder) på

samma marknader var mellan strax över 40

procent (Storbritannien) och drygt 26 procent

(Norge).

Måluppfyllnad jämställd rådgivning 2023

Under 2023 har banken vidareutvecklat råd-

givningsverktyget i Sverige så att rådgivarna

får ett bättre stöd för att diskutera jämställd

ekonomi med bankens kunder. Banken har

även lanserat ett nytt sparmål ”Kompensa-

tionssparande” i rådgivningen i Sverige. Spar-

målet syftar till att enkelt hjälpa kunderna att

spara ikapp den uteblivna pensionsavsätt-

ningen som deltidsarbete kan innebära samt

att medvetandegöra kunden om aspekter i

privatekonomin som kan påverka spar- och

pensionsutfallen.

Under året har banken fortsatt uppföljningen

av sparande som startats via digitala guider.

Resultatet visar att kvinnor i snitt fondsparar

cirka 800 kronor mindre per månad, jämfört

med män. Generellt sätt har kvinnor och män

olika förhållningssätt när det gäller sitt spa-

rande. Handelsbankens uppföljning visar att

det är något fler kvinnor än män som träffat

banken under året och fått investeringsråd-

givning, 51,7 procent respektive 48,3 procent.

Även de digitala sparguiderna har använts i

högre utsträckning av kvinnor än av män, 55

procent respektive 45 procent. Beloppet som

sparas är även lägre. Hur spararna förhåller sig

till risk och sättet att placera kapital skiljer sig åt

mellan könen. Medelrisk är den vanligaste risk-

nivån för kundernas sparande men därefter är

det vanligare att män väljer medelhög risk

medan kvinnor väljer medellåg. Resultatet av

uppföljningen visar också att män äger större

del av det förvaltade kapitalet i aktiva aktie-

fonder hos bankens svenska fondbolag, mäns

fondvolym står för 55 procent jämfört med

kvinnor 45 procent. Kvinnor däremot står för

större andel förvaltat kapital i våra blandfonder

58 procent jämfört med 42 procent.

Dialog med kunder 2023

Årets mätning från Svenskt Kvalitetsindex

(SKI Sparande 2023) visar att drygt sex av tio

(62 procent) tillfrågade kunder i Handels-

banken sparar extra för att stärka sin pension

medan nästan var tredje sparkund (29 pro-

cent) inte gör det. Var fjärde kund (25 procent)

anger att de har gemensam ekonomi med sin

partner men att de inte har sett över sina pen-

sioner utifrån effekterna av deltid, föräldra-

ledighet och vabb. Vidare svarar 14 procent

att de tillsammans med sin partner försökt

se över effekterna på ekonomin vid olika livs-

händelser för att få en mer jämställd ekonomi

men det är endast sju procent i undersök-

ningen som anger att man kompenserat var-

andra med till exempel överföring av premie-

pensionsrätter eller startat ett sparande till den

i hushållet som varit hemma mest vid exem-

pelvis föräldraledighet. I undersökningen fram-

kommer det också att efterfrågan på informa-

tion och stöd är stor då 23 procent vill ta tag

ifrågan eller få tips för att få en mer jämställd

ekonomi. Var femte kund anger även att de

vill se över risknivån i sitt sparande. För att

hjälpa kunderna att överblicka de långsiktiga

effekterna av alla små och stora val de gör i

sin ekonomi har Handelsbanken under året

fortsatt med utbildning och affärsutvecklings-

aktiviteter.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

263

HÅLLBARHETSINFORMATION

Under 2023 släpptes Handelsbanken Wealth

& Asset Managements första Wealth Survey-

rapport. Denna rikstäckande undersökning

genomfördes över hela Storbritannien, med

4 000 respondenter viktade jämnt efter kön,

ålder, geografi och förmögenhet.

En oberoende byrå användes för att säker-

ställa oberoende och opartiskhet, och resulta-

ten presenterades i Wealth Survey Report

2023. Syftet var att sätta undersökningsresul-

taten i sitt historiska sammanhang och sam-

tidigt ge praktiska förslag för att överbrygga

förmögenhetsklyftan mellan könen. Den färdiga

rapporten belyste resultat och potentiella lös-

ningar inom områden som:

• kvinnors ekonomiska kompetens och själv-

förtroende

• pensionsklyftan mellan kvinnor och män

• könsuppdelad ”arbetsfördelning” när det

avser ekonomiskt ansvar

• påverkan av kvinnors respektive mäns

ekonomiska bekymmer.

För att förbättra den finansiella kunskapen och

förtroendet bland kvinnor anordnade Handels-

banken Wealth & Asset Management också

två Building Financial Resilience-evenemang –

i norra respektive södra England. Dessa eve-

nemang, med kunder från Handelsbankens

lokala kontor, skapade en positiv och informa-

tiv miljö för kvinnor att lyssna på, diskutera och

ställa frågor till experter inom förmögenhets-

förvaltning och investeringar.

Jämställdhet i rådgivningsmötet

Under året har en medarbetarenkät genom-

förts bland ett urval av rådgivare i Sverige för

att utvärdera utfallet av de affärsutvecklings-

och utbildningsinitiativ som lanserats under

2020–2023. Resultatet visar att över hälften

avrådgivarna provat på de nya verktyg som

lanserats där Initiativet Jämställd pension är

det som flest använder. 56 procent av respon-

denterna anger även att de blivit tryggare i att

lyfta jämställdhet i kundmötet nu, jämfört med

perioden innan initiativen lanserades men att

det finns mer kvar att lära sig. För att stärka

Handelsbankens rådgivare har banken lanse-

rat tre skräddarsydda utbildningar för råd-

givarna; Jämställt sparande som syftar till att

belysa sparbeteenden och inställning till risk i

sparandet, Jämställd rådgivning som belyser

jämställdhetsaspekter i vardagsekonomin

samt Jämställd pension som belyser hur val

under arbetslivet påverkar pensionen. Dessa

utbildningarna har nu genomförts av drygt 65

procent av bankens 1 701 aktiva rådgivare i

Sverige som har både en Swedsec licens och

Handelsbankens certifiering Bas rådgivare.

Initiativ och affärsutveckling 2020–2023

Flera affärsutvecklingsinitiativ har under åren

lanserats för att skapa bättre förutsättningar

för kvinnors sparande genom att tillgänglig-

göra fakta och stöd för välinformerade ekono-

miska beslut. Initiativen består av såväl infor-

mation på webbplatsen, evenemang till kunder

och stöd i rådgivningsverktyget som används

ikundmötet på kontoren:

• Jämställd pension 2021 – syftar till att

sprida kunskap om livsvalen som påverkar

pension genom information och verktyg

exempelvis deltidskalkyl.

• Jämställt sparande 2022 – medvetandegör

hur risknivå och finansiellt självförtroende

påverkar sparandet genom information,

tillexempel rapporten Spargapet vad gör

viåt det?

• Jämställd ekonomi 2023 – handfasta tips

för jämnare fördelning i vardagsekonomin,

sparande och pensionen genom exempel-

vis hemsida och del i rådgivningsverktyget

Jämställd ekonomi.

Nytt mål inom jämställd rådgivning

Handelsbankens arbete för att stärka förut-

sättningarna för kvinnors sparande har kom-

mit en bra bit på vägen men det finns mer vi

kan bidra med. Därför har Handelsbanken

under slutet av 2023 fattat beslut att fortsätta

verka för en mer jämställd ekonomi genom vår

rådgivning och kundmöten. Ett nytt hållbarhets-

mål inom jämställd rådgivning har antagits och

gäller från 2024 till 2026.

Stärkta kunskaper för bättre finansiell hälsa

Handelsbanken vill fortsätta skapa möjligheter

till en förbättrad ekonomisk situation för kvin-

nor och på så vis främja en jämställd ekonomi.

Senast 2026 ska andelen kvinnor bland

Handels bankens kunder som anser sig ha

goda kunskaper i finansiella frågor öka från 62

procent 2023 till 75 procent 2026. Målet ska

nås genom initiativ inom utbildning och rådgiv-

ning som leder till att:

• andelen av den relevanta gruppen rådgivare

med god kunskap inom jämställd ekonomi

och finansiell hälsa ökar från 28 procent

2023 till 95 procent 2026

• andelen kvinnor inom den kundgrupp som

omfattas av initiativen och som bedömer

sin kunskap inom jämställd ekonomi och

finansiell hälsa som god ökar med 20 pro-

cent från 62 procent 2023 till 75 procent

2026.

Påverkansanalys

För att identifiera påverkansområden inom

jämställd ekonomi och finansiell hälsa har

såväl akademisk forskning som egen verk-

samhet analyserats. Årets nobelpristagare i

ekonomi, professor Claudia Goldin, visar i sin

forskning att föräldraskapet ger kvinnor sämre

utfall på arbetsmarknaden jämfört med män.

Idag ligger lönegapet mellan kvinnor och män

någonstans mellan tio och tjugo procent i

höginkomstländer. Detta trots att det ofta

finns lagstiftning kring lika löner och att kvinnor

generellt är mer utbildade än män i dessa

länder. I höginkomstländer kan föräldraskap

numera nästan helt förklara inkomstskillnaden

mellan kvinnor och män.

Det inkomstgap som bildas på arbetsmark-

naden påverkar även spar- och pensionsspar-

utrymmet hos våra kunder. Handelsbanken

har under året hållit workshops med represen-

tanter för bankens hemmamarknader för att

identifiera områden där banken utifrån tidigare

periods arbete ser möjligheter att framgent

bidra och påverka för en mer jämställd ekonomi

och sparande. Områden som identifierats i

påverkansanalysen är:

• utbildning

• skapa medvetenhet

• rådgivning

• produkter och tjänster.

Inom utbildning har Handelsbanken möjlighet

att stärka kunskapsnivån hos sina rådgivare

samt hjälpa kunder att få hjälp att höja sin

finansiella kunskap. Undersökningar har visat

(exempelvis Finansinspektionens rapport Mer

jämställt sparande) att bättre upplevd kunskap

faktiskt påverkar sparbeteendet och därför

ären förutsättning för att göra mer medvetna

vali sin ekonomi och sparande. För att skapa

medvetenheten om hur val i arbetsliv och

privatekonomi kan få långsiktiga ekonomiska

effekter på ekonomin kan Handelsbanken

genom information till kunder verka för att fler

får verktygen för att skapa en mer jämställd

ekonomi. I bankens rådgivning träffar medar-

betare varje dag kunder som de hjälper att

visualisera de olika ekonomiska effekterna av

att exempelvis spara mer till pensionen eller

välja lämplig risknivå till sitt sparmål. Bankens

produkter och tjänster kan bidra på olika sätt

till att minska eller öka den ekonomiska jäm-

ställdheten, därför är det också inom affärs-

utvecklingen vi har möjlighet att påverka.

Analys har bland annat gjorts genom en

opinionsundersökning (genomförd av Novus

och Handelsbanken december 2023, Allmän-

heten om ekonomisk oro och finansiell kun-

skap vid större livshändelser) där svenska all-

HÅLLBARHETSINFORMATION

264

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Genomsnittligt månadssparande vid

kapitalplaceringsrådgivning Sverige

Rådgivning 2021–2023

Antal rådgivningar

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

202320222021

Kvinnor Män Spargap

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

202320222021

Kvinnor Män

mänhetens syn på ekonomisk jämställdhet,

finansiell kunskap och finansiell hälsa kart-

lagts. Resultatet visar att knappt sex av tio

anser sig har god koll på den ekonomiska

effekten av större livshändelser, såsom exem-

pelvis föräldraledighet. Tre av fyra upplever att

de har tillräcklig finansiell kunskap för att fatta

välgrundade ekonomiska beslut. Fler högavlö-

nade män anser sig ha tillräcklig finansiell kun-

skap för att fatta välgrundade ekonomiska

beslut, medan lågavlönade kvinnor oftare

anser sig inte ha det eller är osäkra.

Mål och motivering

Målsättningen för 2024 till 2026 syftar till att

bidra till positiv effekt på de områden där

Handels banken kan vara med och påverka för

en mer jämställd ekonomi. Genom att beakta

de områden som identifierats i påverkansana-

lysen och bidra till att möta de behov våra

kunder och intressenter uttrycker har målet för

2024 till 2026 tagit sikte på att stärka kunska-

pen genom information och rådgivning.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

265

HÅLLBARHETSINFORMATION

Ett ansvarsfullt företag

Ansvarsfull bankverksamhet 2023 2022 2021 2020 2019

Andel leverantörer (inköpt volym i %) som skrivit under bankens uppförandekod,

eller vars kod banken godkänt

85 82 81 77 76

Andel anställda som har utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt

och finansiering av terrorism, %

Sverige 91 89 84 92 97

Storbritannien 99 98 99 98 98

Norge 81 86 79 91 94

Finland 92 92 85 92 95

Nederländerna 92 90 88 97 98

Övriga länder 92 90 75 92 98

Total 91 92 90 - -

Andel anställda som har genomfört utbildningen Hållbarhet i finansbranschen,

eller motsvarande, %

Sverige 82 73 83 - -

Storbritannien 99 92 89 - -

Norge 51 68 77 - -

Finland 69 85 84 - -

Nederländerna 79 67 87 - -

Övriga länder 82 44 69 - -

Total 77 80 84 - -

Antal styrelseledamöter som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt

och finansiering av terrorism

10 10 9 8 -

Andel av styrelseledamöter som utbildats i antikorruption och åtgärder mot penningtvätt

och finansiering av terrorism

100 100 100 100 -

Antal styrelseledamöter i dotterbolag som utbildats i antikorruption och åtgärder mot

penningtvätt och finansiering av terrorism

41 45 43 36 -

Andel av styrelseledamöter i dotterbolag som utbildats i antikorruption och åtgärder mot

penningtvätt och finansiering av terrorism

89 100 100 100 -

Antal anmälda misstänkta transaktioner (MAR)

21 19 25 33 -

Anmälda misstänka transaktioner avseende penningtvätt/terrorismfinansiering (SAR)

5 245 6 194 5 039 4 730 -

Antal kontor och mötesplatser 434 462 548 732 769

Antal lokala initiativ och aktiviteter > 500 > 400 > 500 > 300 > 800

Total skatt och statliga avgifter, mdkr 16 12 11 10 12

Kreditförluster i procent av utlåning 0,01 0,00 0,00 0,03 0,04

Totala utsläpp växthusgaser, ton CO

9 369 9 304 8 007 10 135 12 486

varav Scope 1 – direkta utsläpp 154 299 339 24 40

varav Scope 2 – indirekta utsläpp 2 295 2 616 2 718 4 382 4 629

varav Scope 3 – andra indirekta utsläpp 6 920 6 389 4 950 5 729 7 817

Totalt tjänsteresor, miljoner km 19,0 13,1 4,0 7,5 28,2

Tjänsteresor per anställd, km 1 649 1 218 364 642 2 437

Kundnöjdhet privatkunder, SKI/EPSI index

Sverige 67,7 68,5 70,3 70,4 71,5

Storbritannien 82,0 81,5 82,3 81,2 84,6

Norge 76,2 74,8 76,1 75,7 77,2

Nederländerna 78,0 77,3 78,4 78,4 77,7

Kundnöjdhet företagskunder, SKI/EPSI index

Sverige 70,1 67,2 69,4 68,7 66,5

Storbritannien 79,4 78,8 77,5 77,0 83,1

Norge 72,8 71,4 68,4 68,8 72,9

Nederländerna 77,4 76,5 77,1 75,3 75,3

Inköpsvolym över 5 miljoner kronor.

En majoritet av styrelsemedlemmarna är lokaliserade i Sverige

Marknadsmissbruksförordningen (MAR). Banker är skyldiga att rapportera misstankar om marknadsmissbruk: insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande

av insider information.

Enligt lagen om bekämpning av penningtvätt är Handelsbanken också skyldig att utan dröjsmål anmäla misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism SAR

(Suspicious Activity Reporting) till Finanspolisen .

Från och med 2021 utgår sammanställningen från en delvis ny metod anpassat till ett nytt basår i linje med bankens SBTi-ansökan. Metodbeskrivning finns på sida 271.

HÅLLBARHETSINFORMATION

266

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Direkt tillskapat ekonomiskt värde enligt GRI

mdkr 2023 2022 2021 2020 2019

Kunderna

Intäkter efter avdrag för kreditförluster och före avgifter för resolutionsreserven,

insättargaranti m m 62,4 50,7 44,5 44,9 45,7

Förädlingsvärde skapat genom att betjäna kunder 62,4 50,7 44,5 44,9 45,7

Fördelat ekonomiskt värde

Medarbetare

Löner 9,5 8,5 8,2 9,4 9,3

Avsättning till vinstandelsstiftelse (inkl sociala avgifter) 0,3 0,2 0,1 0,2 -

Sociala avgifter och andra personalkostnader 3,8 4,3 4,2 5,7 5,1

Kostnad för medarbetarna 13,7 13,0 12,5 15,3 14,4

Offentliga myndigheter och samhället i stort

Leverantörer

9,5 8,2 7,4 8,0 8,2

Bolagsskatt (aktuell skatt) 8,5 5,4 5,3 5,5 6,1

Uppskjuten skatt -0,1 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2

Avgifter för resolutionsreserven, insättargarantin m m 2,9 2,6 1,2 1,4 2,2

Erhållet statligt stöd - - - - -

Deltagande i garantiprogram - - - - -

Till samhället 20,8 16,2 13,2 13,9 15,3

Ägarna

Utdelning (avser utbetalningsår) 15,8 9,9 16,7 - 10,7

Nyemission - - - - -

Transaktioner med aktieägarna 15,8 9,9 16,7 - 10,7

Återinvesterat ekonomiskt värde (‘kvar i banken’) 12,1 11,6 2,1 15,7 5,3

Siffror för 2023, 2022 och 2021 avser kvarvarande verksamhet (Danmark och Finland är exkluderade).

Avser Övriga administrativa kostnader samt avskrivningar.

Hållbarhetsindex 2023 2022 2021 2020 2019

S&P Global CSA (Dow Jones Sustainability Index) 60 69 69 74 74

Sustainalytics – ny skala 17,3 17,1 15,5 16,4 -

Sustainalytics – gammal skala - - - - 78

ISS ESG Corporate Rating C (Prime) C+ C (Prime) C (Prime) C (Prime)

MSCI ESG rating AAA AAA AA AA AA

CDP C C B B B-

En hållbar investering

Analytiker som är specialiserade på hållbarhet

uppmärksammar ofta Handelsbanken som en

sund investering. Aktien ingår i följande hållbar-

hetsindex: Solactive Europe Corporate Social

Responsibility Index PR, FTSE4Good, OMX

Stockholm 30 ESG Responsible Index, SIX

Sweden ESG Selection Index och ECPI Global

Developed ESG Best in Class Equity. Handels-

banken, rankad som nummer 82, är ett av

endast tre svenska företag som ingår bland de

100 mest hållbara företagen i världen på Global

100-listan av Corporate Knights. Fler än tjugo

investmentbanker har analytiker som regel-

bundet följer Handelsbanken och dess aktie.

Under 2023 hade Handelsbanken även kontakt

med hållbarhetsanalytiker från fler än femton

analysföretag och icke-statliga organisationer.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

267

HÅLLBARHETSINFORMATION

Banken som arbetsgivare 2023 2022 2021 2020 2019

Medelantal anställda 12 216 11 484 11 608 11 919 11 897

Fördelning kvinnor/män, %

Samtliga anställda 49/51 49/51 49/51 50/50 50/50

Kontorschefer 33/67 30/70 30/70 32/68 32/68

Chefer 44/56 43/57 41/59 41/59 40/60

Koncernledning 43/57 40/60 30/70 13/87 14/86

Fördelning ålder, %

Samtliga anställda

< 30 år 14,6 13,6 12,4 11,9 12,5

30–50 år 47,1 48,3 49,6 46,3 47,5

> 50 år 38,3 38,1 38,0 41,8 40,0

Kontorschefer

< 30 år 0,5 0,9 0,6 0,8 0,5

30–50 år 45,6 45,0 46,6 50,1 53,3

> 50 år 53,9 54,1 52,8 49,1 46,2

Chefer

< 30 år 1,8 2,0 1,7 1,4 1,2

30–50 år 53,6 54,6 56,5 56,7 58,5

> 50 år 44,6 43,4 41,8 41,9 40,3

Koncernledning

< 30 år 0 0 0 0 0

30–50 år 28,6 40,0 40,0 37,5 14,3

> 50 år 71,4 60,0 60,0 62,5 85,7

Antal externa konsulter

1 161 1 058 723 640 -

Personalomsättning Koncernen, % 4,8 7,3 7,7 5,1 4,7

Sjukfrånvaro, %

Sverige 2,8 3,3 2,5 3,0 3,0

Storbritannien 1,7 1,7 0,9 1,0 1,5

Norge 4,3 4,0 4,3 3,5 4,2

Finland 2,3 2,2 1,5 1,4 2,0

Nederländerna 3,6 3,0 2,2 2,3 2,3

Antal anmälda ärenden till nationell diskrimineringsombudsman

eller motsvarande instans (mot banken i egenskap av arbetsgivare) 0 0 0 1 0

Andel av personalen som omfattas av arbetsmiljöundersökning, % 100 100 100 100 100

Antal anställda som genomfört arbetsmiljöundersökning 10 242 9 048 9 607 9 994 10 364

Totalt utfall (skala 1–6)

5,1 5,0 3,3 3,4 3,4

område Engagemang 4,9 4,9 - - -

område Inkludering 5,3 5,3 - - -

område Trygghet 5,1 5,1 3,4 3,4 3,3

område Respekt 5,4 5,4 3,6 3,5 3,5

område Balans 4,6 4,5 3,1 3,2 3,2

område Kommunikation 5,2 5,2 3,4 3,4 3,4

område Kompetens 5,1 5,0 3,5 3,5 3,5

område Stolthet 5,1 5,1 3,5 3,5 3,4

område Säkerhet 5,1 5,0 3,1 3,7 3,7

område Fysisk arbetsmiljö 4,9 4,9 3,2 3,2 3,1

Personal som omfattas av regelbunden utvärdering av sin prestation, % 100 100 100 100 100

Genomsnittlig lön, kvinnor i relation till män, samtliga anställda, %

Sverige 83 82 82 81 82

Storbritannien 75 73 71 69 68

Norge 86 84 82 83 82

Finland 77 78 76 73 74

Nederländerna 79 78 76 75 73

Genomsnittlig lön, kvinnor i relation till män, chefer, %

Sverige 78 78 79 79 82

Storbritannien 89 88 86 83 79

Norge 83 83 84 88 87

Finland 85 83 80 80 86

Nederländerna 97 100 94 96 92

Genomsnittlig lön, kvinnor i relation till män, kontorschefer, %

Sverige 94 96 96 92 93

Storbritannien 86 85 82 80 81

Norge 90 90 91 90 89

Finland 100 96 96 94 107

Nederländerna 88 88 94 92 91

Årlig total kompensationskvot

Total kompensationskvot (vd i förhållande till median för samtliga anställda

) 25,3 24,9 - - -

Procentuell ökningskvot (vd i förhållande till median för samtliga anställda) 1,7 1,4 - - -

Antal styrelseledamöter 10 10 9 8 11

män 5 5 5 5 6

kvinnor 5 5 4 3 5

annat geografiskt ursprung än Sverige 2 2 2 2 4

< 30 år 0 0 0 0 0

30–50 år 0 1 1 0 2

> 50 år 10 9 8 8 9

I enlighet med definitionen i GRI-upplysning nr 2–8 Arbetstagare som inte är anställda. Majoriteten av externa konsulter arbetar med IT-relaterade aktiviteter.

Metoden och skalan reviderades till undersökningen som genomfördes 2022. Nya frågor samt två nya kategorier, Engagemang och Inkludering tillkom. Skalan var tidigare 1–4.

Faktorer som arbetets innehåll och svårighetsgrad som påverkar lönen har inte beaktats.

I enlighet med definitionen i GRI-upplysning nr 2–21, vd är den högst betalda personen.

Lön plus genomsnittlig pensionskostnad inom koncernen.

HÅLLBARHETSINFORMATION

268

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Antal och andel nyanställda

och personalomsättning per

ålder, kön och marknad

2023 2022 2021

Nyanställda per

marknad, ålder

och kön

Personalomsättning

per marknad, ålder

och kön

Nyanställda per

marknad, ålder

och kön

Personalomsättning

per marknad, ålder

och kön

Nyanställda per

marknad, ålder

och kön

Personalomsättning

per marknad, ålder

och kön

Antal %

Sverige 866 11,1 320 4,1 682 9,1 488 6,3 332 4,6 400 5,6

Storbritannien 557 17,7 188 6,0 421 14,9 225 7,9 194 7,1 270 9,9

Norge 198 19,5 47 4,6 89 10,4 59 6,7 85 10,2 73 8,7

Finland 19 3,2 21 3,5 60 9,7 107 16,7 81 12,7 80 12,6

Nederländerna 79 16,6 50 10,5 86 19,4 44 9,9 46 11,4 38 9,4

Totalt marknader 1 719 13,2 626 4,8 1 338 10,9 923 7,3 738 6,3 861 7,3

Totalt koncernen 1 726 13,1 632 4,8 1 347 10,9 929 7,3 744 6,2 919 7,7

män < 30 år 307 54 208 104 125 72

30–50 år 502 211 396 298 236 238

< 50 år 132 77 95 85 66 134

kvinnor < 30 år 262 67 216 98 108 83

30–50 år 414 163 345 256 160 221

< 50 år 102 54 78 82 43 113

Personalomsättningen avser andel som slutat externt (exklusive pensioneringar och avlidna) i relation till alla anställda.

Procent av antal anställda i respektive marknad.

Tillsvidareanställda 2023 2022 2021

Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, %

Sverige 6 942 49 51 6 596 49 51 6 696 48 52

Storbritannien 2 863 56 44 2 571 56 44 2 562 57 43

Norge 869 52 48 797 52 48 779 52 48

Finland 492 46 54 532 45 55 566 45 55

Nederländerna 415 46 54 382 64 36 361 64 36

Övriga länder 161 49 51 127 49 51 168 49 51

Totalt koncernen 11 741 51 49 11 005 51 49 11 131 51 49

Tillfälligt anställda 2023 2022 2021

Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, %

Sverige 343 46 54 314 46 54 288 47 53

Storbritannien 60 55 45 87 63 37 104 59 41

Norge 19 38 62 21 32 68 22 30 70

Finland 41 58 42 56 51 49 62 45 55

Nederländerna 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Övriga länder 12 39 61 1 0 100 1 0 100

Totalt koncernen 475 51 49 479 49 51 477 49 51

Heltidsanställda 2023 2022 2021

Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, %

Sverige 6 571 50 50 6 204 51 49 6 206 51 49

Storbritannien 2 634 59 41 2 367 60 40 2 354 60 40

Norge 854 53 47 780 53 47 762 53 47

Finland 521 46 54 525 45 55 558 45 55

Nederländerna 209 83 17 182 83 17 176 85 15

Övriga länder 114 51 49 114 53 47 158 52 48

Totalt koncernen 10 902 53 47 10 172 53 47 10 214 54 46

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

269

HÅLLBARHETSINFORMATION

Deltidsanställda 2023 2022 2021

Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, % Antal Män, % Kvinnor, %

Sverige 371 17 83 392 16 84 490 17 83

Storbritannien 230 14 86 204 12 88 208 13 87

Norge 15 19 81 17 19 81 17 12 88

Finland 10 18 82 7 34 66 8 37 63

Nederländerna 206 45 55 200 46 54 185 44 56

Övriga länder 7 0 100 13 0 100 10 4 96

Totalt koncernen 839 23 77 833 22 78 918 22 78

Medelantal anställda 2023 2022 2021

Antal % Män, % Kvinnor, % Antal % Män, % Kvinnor, % Antal % Män, % Kvinnor, %

Sverige 7 285 60 48 52 6 911 60 48 52 6 984 60 48 52

Storbritannien 2 923 24 56 44 2 658 23 56 44 2 667 23 57 43

Norge 888 7 52 48 819 7 52 48 801 7 52 48

Finland 533 4 47 53 530 5 46 54 627 5 45 55

Nederländerna 415 4 64 36 382 3 64 36 361 3 64 36

Övriga länder 172 1 49 51 184 2 48 52 168 2 49 51

Totalt koncernen 12 216 51 49 11 484 51 49 11 608 51 49

Sjukfrånvaro

2023 2022 2021

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Sverige 1,8 3,7 2,8 2,1 4,4 3,3 1,6 3,3 2,5

Storbritannien 1,4 2,1 1,7 1,3 2,3 1,7 0,7 1,2 0,9

Norge 3,3 5,4 4,3 2,6 5,4 4,0 2,4 6,3 4,3

Finland 1,7 2,8 2,3 1,6 2,7 2,2 1,5 1,5 1,5

Nederländerna

3,6 3,0 2,2

Total sjukfrånvaro 1,8 3,4 2,6 1,9 3,9 2,9 1,4 3,0 2,2

varav långtidsfrånvaro Sverige

0,6 1,9 1,3 0,7 2,9 1,8 0,5 1,7 1,1

varav långtidsfrånvaro exkl

Nederländerna

0,8 1,8 1,3 0,7 2,4 1,5 0,6 1,5 1,1

Enligt nationell lagstiftning är det inte tillåtet att rapportera sjukfrånvaro uppdelat på kön.

Ändrad beräkningsmetod till följd av nytt HR-system som infördes 2022.

Sjukfrånvaron anges som procentuell andel av total ordinarie arbetstid. Som långtidsfrånvaro anses frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Skatt och fördelat värde

Geografisk information 2023

mkr Intäkter

Rörelse-

resultat

Årets resultat

hän förligt till avvecklad

verksamhet, efter skatt

Bolagsskatt

(aktuell skatt)

Sociala avgifter

Avgifter till

resolutionsfond,

insättningsgaranti

och riskskatt Tillgångar

Medelantal

anställda

Sverige 39 928 24 034 -5 127 -1 762 -2 561 3 126 419 7 287

Storbritannien 13 260 7 577 -2 064 -322 - 413 841 2 923

Norge 5 360 2 898 -807 -180 -230 361 665 888

Danmark 9 -4 78 0 - 857 -

Finland 3 233 1 209 -695 -24 -107 181 448 581

Nederländerna 2 368 1 321 -341 -59 -78 230 497 415

USA 673 540 -144 -8 - 374 734 53

Luxemburg 320 179 -38 -9 - 14 924 51

Frankrike 2 -5 2 - - 0 2

Polen -75 -172 - -2 - 315 16

Elimineringar - -47 15 - - -1 166 908 -

Koncern 65 078 36 322 1 209 -9 122 -2 366 -2 977 3 537 792 12 216

Motsvarar skatt redovisad i resultaträkningen.

Inkluderar två anställda på bankens representationskontor.

Banken betalar och redovisar skatt baserat på internationella och lokala lagar och regler i de länder där verksamhet bedrivs. Tabellen ovan är en land-för-land rapport som visar koncernens resultat

och skatt i de länder där verksamhet bedrivs.

HÅLLBARHETSINFORMATION

270

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

Miljödata*

Generell information Enhet 2023 2022 Basår¹ (2021)

Totalt inrapporterad kontorsyta m

344 104 368 953 386 989

Antal anställda som täcks av miljödata

st 11 511 10 770 10 910

Andel av totalt antal anställda % 94 94 94

Utsläpp växthusgaser (CO

Totala Utsläpp ton 9 369 9 304 8 007

Utsläpp Scope 1

ton 154 299 339

Utsläpp Scope marknadsbaserad 2

ton 2 295 2 616 2 718

Utsläpp Scope 2 platsbaserad ton 4 641 5 052 5 567

Utsläpp Scope 3

ton 6 920 6 389 4 950

Totala utsläpp per anställd ton/anställd 0,81 0,86 0,73

Utsläpp av växthusgaser per källa (CO

Utsläpp från energianvändning (i byggnader) ton 3 108 3 458 3 708

Utsläpp från IT-utrustning ton 2 666 3 473 3 099

Utsläpp från tjänsteresor ton 3 024 1 625 419

Utsläpp från övriga källor ton 571 748 781

Utsläpp per land (CO

Sverige ton 6 275 6 169 5 383

Storbritannien ton 2 031 2 063 1 915

Norge ton 604 533 233

Nederländerna ton 459 539 476

Energiförbrukning

Total energiförbrukning (i byggnader) MWh 70 760 75 320 83 241

Elförbrukning MWh 27 533 29 172 34 212

Förändring i elförbrukning från föregående år % -5,6 -14,7 -

Andel förnybar el

% 100 100 100

Total elförbrukning per anställd MWh/anställd 2,4 2,71 3,14

Värme- & kylanvändning MWh 43 227 46 148 49 029

Tjänsteresor

Totalt tjänsteresor km 18 986 462 13 122 337 3 933 311

Tjänsteresor per anställd km/anställd 1 649 1 218 364

Resor med flyg km 8 712 762 5 424 513 961 685

Resor med bil km 3 816 524 3 141 452 1 697 435

Resor med tåg km 6 457 176 4 556 372 1 274 191

Resurseffektivitet

Pappersförbrukning ton 516 645 712

Pappersförbrukning per anställd kg/anställd 45 60 67

Vattenförbrukning m

77 857 72 284 60 249

* Utsläpp från avyttrad verksamhet Finland är exkluderat från basår och referensår. En ny inventering av energidata i Storbritannien och Nederländerna har ökat utsläppen i scope 1 och minskat dem i

scope 2 jämfört med tidigare publiceringar.

År 2021 används som basår i linje med bankens arbete med Science Based Target initiative.

Medelantal anställda i Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna.

Scope 1 – Direkta utsläpp från läckage av köldmedium, och stationär och mobil förbränning av diesel, stadsgas, biogas och Eo1 bränsleolja. Biogena utsläpp från biogas, utanför scope, uppgick

till 55 tCO

Scope 2 – Indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, värme och kyla.

Scope 3 – Indirekta utsläpp från tjänsteresor, transport, papperskonsumtion, vattenkonsumtion, uppströmsutsläpp från elektricitetsanvändning, och inköpt IT-utrustning exklusive nätverksutrustning.

Ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft.

METODBESKRIVNING FÖR MILJÖ- OCH

KLIMATDATA

Klimatbaserade beräkningar görs enligt GHG-

protokollet. Utsläpp från källor som ägs eller

drivs av banken, delas in i tre kategorier, så

kallade scope.

Scope 1 omfattar direkta utsläpp från läckage

av kylmedel, stationär förbränning av bränslen

som förbrukas av reservgeneratorer och värme-

produktion i ägda fastigheter samt mobila

utsläpp från servicefordon.

Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från inköpt

el, värme och kyla i både ägda och leasade

anläggningar.

Scope 3 omfattar indirekta utsläpp från delar

av försörjningskedjan och omfattar affärsresor,

transporter, pappersanvändning, vattenförbruk-

ning, IT-hårdvara och uppströms utsläpp från

elförbrukning.

2021 har fastställts som ett nytt basår på

grund av bankens arbete med SBTi. Historiska

siffror har räknats om på grund av avyttrad

verksamhet i Finland och nya uppgifter gällande

gasförbrukning har påverkat fördelning av

scope 1 och 2.

Utsläpp i alla scope beräknas med hjälp av

enhetsspecifika siffror multiplicerat med en

emissionsfaktor. När specifika siffror inte finns

tillgängliga beräknas förbrukningen med hjälp

av angränsande enheter eller lokal statistik.

Utsläpp kan också rapporteras direkt från

leverantörerna.

För 2023 mätte Handelsbanken sin väsentliga

miljöpåverkan i Sverige, Norge, Neder länderna

och Storbritannien. Dessa marknader repre-

senterar 94 procent av bankens totala antal

anställda. Beräkningarna inkluderar relevanta

växthus gaser, främst CO

, CH

och N

O. Vissa

utsläpp ingår inte i beräkningarna, till exempel

personalens pendlingsresor, kunders och

anställdas leasade bilar eller kontorsmaterial.

Det är bankens ambition att förbättra scope

3-täckningen i takt med att mer leverantörs-

data blir tillgänglig. Bankens investeringar ana-

lyseras i separata klimatrapporter som publice-

ras på handelsbanken.com/hallbarhet. Bankens

CPD-rapportering ger en mer detaljerad beskriv-

ning av utsläppsberäkningarna.

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

271

HÅLLBARHETSINFORMATION

Aktivitet Källa emissionsfaktor

Stationär förbränning Nationella myndigheter

Annan förbränning Enhetsspecifika uppgifter

Energianvändning Nationella myndigheter, bransch-

organisationer & extern konsult

Transport Leverantörsuppgifter

Tjänsteresor Enhetsspecifika uppgifter, leverantörs-

uppgifter & nationella myndigheter

Resursanvändning Leverantörsuppgifter och nationella

myndigheter

Växthusgaser GWP-faktorer: CO

: 1, CH

: 25 &

O: 298. Källa: IPCC Fourth

Assessment Report

SAMARBETE OCH INITIATIV

CDP

CDP är en oberoende, internationell ideell

organisation som arbetar för öppenhet och

dialog kring företags miljöpåverkan och för att

göra informationen tillgänglig för investerare.

Över 23 000 organisationer runt om i världen

mäter och redovisar sin miljöpåverkan genom

CDP. CDP agerar på uppdrag av drygt 750

institutionella investerare. Sedan 2015 är

Handelsbanken en av dem och rapporterar

årligen till CDP. Bankens resultat 2023 var C.

Net-Zero Banking Alliance (NZBA)

Net-Zero Banking Alliance (NZBA) är en interna-

tionell bank-ledd allians som sammankallats av

FN och som representerar över 40 procent av

alla banktillgångar globalt. Alliansen har satt

som mål att anpassa utlånings- och placerings-

portföljer till nettonollutsläpp till 2050. Handels-

banken anslöt sig till NZBA i april 2021 som en

av de första undertecknarna, och förband sig

genom detta att offentliggöra upplysningar om

såväl långsiktiga som mellanliggande mål som

syftar till att begränsa temperaturökningen i

enlighet med Parisavtalet.

Som en del av bankens åtagande mot NZBA

och den första omgången av målformulering har

Handelsbanken satt ett delmål för bankens

utlåningsportfölj för fastigheter, vilken motsvarar

cirka 84 procent av bankens utlåning till allmän-

heten. Banken väljer att fokusera på sin utlånings-

portfölj för fastigheter då detta är den sektor

mot vilken banken har sin övervägande expone-

ring. Med tiden kommer målen utökas till att

omfatta fler sektorer i enlighet med NZBA:s

riktlinjer.

Partnership for Carbon Accounting

Financials (PCAF)

”Partnership for Carbon Accounting Financials”

(PCAF) är ett globalt partnerskap mellan finan-

siella institutioner som tillsammans arbetar för

att utveckla och implementera en harmoniserad

metod för att mäta och rapportera de utsläpp av

växthusgaser (GHG) som kan kopplas till institu-

tionernas utlåning och investeringar. Denna har-

moniserade redovisningsstrategi ger finansiella

institutioner en utgångspunkt för att sätta veten-

skapligt baserade mål, och för att säkerställa att

deras portföljer anpassas till Parisavtalet. PCAF

möjliggör transparens och ansvarsskyldighet,

och har även utvecklat en internationell redovis-

ningsstandard med öppen källkod för finansiella

institutioner.

Handelsbanken anslöt sig till PCAF i oktober

2021 och publicerade med hjälp av PCAF:s

metoder den första rapporten om finansierade

utsläpp i utlåningsportföljen i december 2021.

I december 2023 rapporterade banken de

finansierade utsläpp som härrör från vår

utlånings portfölj för fastigheter, vilken motsva-

rar cirka 84 procent av bankens totala utlåning

till allmänheten. Under det kommande året

ämnar Handelsbanken utöka omfattningen

av beräkningarna kring finansierade utsläpp

ytterligare, till att inkludera fler sektorer och

tillgångsslag.

För att underlätta samarbete, transparens

och jämförelser banker emellan, har PCAF, till-

sammans med Handelsbanken och andra

nordiska banker som har anslutit sig till PCAF,

startat en nordisk arbetsgrupp. Denna arbets-

grupp inkluderar ett trettiotal finansiella institu-

tioner runtom i Norden. Syftet med arbets-

gruppen är att hitta en gemensam grund för

nordisk marknadsmetodologi samt att utgöra

en gemensam kanal och röst kring datamässiga

förbättringar. Handelsbanken har under 2023

varit ordförande i den nordiska arbetsgruppen.

TCFD – Task Force on Climate- related

Financial Disclosures

Rekommendationerna innehåller fyra grundelement:

Styrning Beskrivning av hur klimatrelaterade frågor

hanteras av bolagets styrelse och ledning.

Strategi Beskrivning av strategi för klimatförändringar

och omställningen till ett koldioxidsnålt

samhälle samt de risker och möjligheter som

identifierats inklusive scenarioanalyser.

Riskhantering Beskrivning av processer för identifiering,

bedömning och hantering av klimatrisker

och affärsmöjligheter.

Mål och mätetal Redogörelse av relevanta mål och mätetal.

Handelsbanken står bakom TCFD:s rekom-

mendationer. Handelsbanken Fonder och

Handels banken Liv publicerar årligen sedan

2018 klimatrapporter i linje med rekommen-

dationerna. Inom kreditområdet publicerade

banken sin första klimatrapport 2021 i linje med

rekommendationerna, vilket följdes upp med en

utökad rapportering 2022. Arbetet kring klimat-

rapporteringen bedrivs tvärfunktionellt och

inkluderar bland annat Group Risk Control,

Group Credit, Group Finance och Group Sustai-

nability. Arbetet stöttas av externa experter

inom klimatförändring och scenarioanalys och

fokuserar på bankens fastighetsexponering

i Sverige.

Samtliga rapporter finns tillgänglig på ban-

kens hemsida, handelsbanken.com/hallbarhet.

Principles for Responsible Banking (PRB)

Handelsbanken ingick i den första gruppen av

banker som undertecknade FN:s principer för

ansvarsfull bankverksamhet i september 2019.

Bankerna åtog sig att inom loppet av fyra år

efterleva de sex principer som utgör ramverket

för initiativet.

1. Linjering med Parisavtalet, Globala Målen

samt nationella och regionala ramverk

2. Påverkansanalys och mätbara målsättningar

3. Kundsamarbete

4. Intressentdialog

5. Styrning och företagskultur

6. Transparens och ansvarstagande

Handelsbanken publicerade i februari 2021

tre hållbarhetsmål inom ramen för PRB. Målen

sattes efter en genomförd påverkansanalys för

att klargöra var banken hade störst möjlighet

till ökad positiv påverkan och minska eventuell

negativ påverkan från verksamheten. De områ-

den där banken bedömdes ha störst påverkan

utgjordes av finansiering, investeringar och råd-

givning.

Under samma år undertecknade banken

FN:s initiativ med nära anknytning till PRB, Net-

Zero Banking Alliance (NZBA), vars riktlinjer för

utsläppsmål motsvarar PRB:s målsättningar inom

området klimatförändringar. I enlighet med NZBA

ska banker som undertecknat initiativet anpassa

sina utlånings- och investeringsportföljer till netto-

nollutsläpp senast 2050. Handelsbankens klimat-

mål är nettonollutsläpp av växthusgaser så snart

det är möjligt, men senast 2040.

Klimatmålet kommer fortsättningsvis tillsam-

mans med ett förnyat mål inom området ekono-

misk jämlikhet utgöra bankens två målsättningar

inom ramen för PRB. Som en följd av det utgör

målen inom finansiering och investeringar delar

av handlingsplanen för klimatmålet.

Nyckeltal som visar hur banken förflyttar

sig mot sina hållbarhetsmål finns på sidorna

259–260 och 263.

HÅLLBARHETSINFORMATION

272

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

GRI Standard Upplysning

Sidhänvisning Avsteg

Sida ÅR & HÅR

Avsteg från krav Skäl Förklaring

Organisationen och dess rapporteringsmetoder

GRI 2: Generella

upplysningar 2021

2-1 Organisationsinformation 1–2, 89

2-2 Enheter inkluderade i organisationens

hållbarhetsrapportering

227, 273

2-3 Redovisningsperiod, frekvens och kontakter 36, 273, 306

2-4 Förändringar i tidigare rapporterade upplysningar 273

2-5

Externt bestyrkande 68, 306

Aktiviteter och anställda

2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser 1–2, 7–11, 18, 20–

31, 38, 40, 45–47,

53, 59–61, 89, 147

2-7 Anställda 268–270 Totalt antal

anställda med icke-

garanterade timmar

Ej tillämplig Banken har inte

anställda med

icke-garant-

erade timmar

2-8 Medarbetare som inte är anställda 268

Bolagsstyrning

2-9 Sammansättning och struktur för bolagsstyrning 41–42, 66–81, 268

2-10 Nominering och val av högsta styrande organ 66–72

2-11 Ordförande i högsta styrande organ 71–72, 78

2-12 Det högsta styrande organets roll i övervakning och

hantering av påverkan

42, 71–72

2-13 Delegering av beslutsfattande för hantering av påverkan 39, 42, 71–72

2-14 Det högsta styrande organets roll i hållbarhetsredovisning 41–42

2-15 Intressekonflikter 58–59, 78–80

2-16 Kommunikation av kritiska angelägenheter 42

2-17 Den samlade kunskapen hos det högsta styrande organet 42, 71

2-18 Utvärdering av det högsta styrande organets prestationer 71–72

2-19 Ersättningspolicy 62–63, 74–76

2-20 Process för att fastställa ersättningar 74–76

2-21 Årlig total kompensationskvot 268

Strategi, policy och praxis

2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling 4–5

2-23 Policyer och åtaganden kopplade till hållbarhet 38–40, 43–48,

54–55, 59, 61, 64

2-24 Integrering av policyer och åtaganden kopplade till

hållbarhet

41–43, 44–50,

55, 60–61

2-25 Processer för att avhjälpa negativ påverkan 38–39, 58, 258–259

2-26 Mekanismer för rådgivning och rapportering av händelser 54–55, 58–59, 63

2-27 Efterlevnad av lagar och regelverk 54

2-28 Medlemskap i organisationer 36, 43, 64

Intressentengagemang

2-29 Metod för intressentdialog 39–42

2-30 Kollektivavtal 63

Refererar till Års- och hållbarhetsredovisning 2023.

Handelsbanken redovisar sitt hållbarhetsarbete

i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI)

Standards. Hållbarhetsredovisningen består av

den lagstadgade hållbarhetsrapporten som åter-

finns i koncernens års- och hållbarhetsredovis-

ning på sidorna 36–65 och 276–305 och Håll-

barhetsinformation på sidorna 257–272 samt

GRI-index på sidorna 273–275. Handelsbanken

redovisar koncernens hållbarhetsaktiviteter årligen.

Årets hållbarhetsredovisning är Handelsbankens

fjortonde enligt GRI och avser kalenderåret 2023.

Den senaste redovisningen läm nades i februari

2023 och avsåg kalenderåret 2022. Hållbarhets-

redovisningen innehåller information som avser

koncernen om inget annat anges. Informationen

som presenteras i redovisningen täcker de

mestomfattande och betydande delarna av

verksamheten med fokus på bankverksam-

heten. Avgränsningar framgår i redovisningen

där det är aktuellt.

Inga betydande korrigeringar eller ändringar

med hänsyn till information som lämnats i före-

gående års hållbarhetsredovisningar har gjorts

för denna redovisning.

Tabellen nedan innehåller de upplysningar

som bedömts relevanta för Handelsbankens

verksamhet, inklusive upplysningar från GRI:s

sektorupplysningar för finansbranschen (FS).

För väsentliga frågor där GRI-upplysningar

saknas har egna upplysningar använts.

GRI-index 2023

HÅLLBARHETSINFORMATION

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

273

SPECIFIKA UPPLYSNINGAR

GRI Standard Upplysning

Sidhänvisning Avsteg

Sida ÅR & HÅR

Avsteg från krav Skäl Förklaring

Väsentliga frågor

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-1 Process för att fastställa väsetliga frågor 39

3-2

Lista på väsentliga frågor 40

Ekonomi

Löner och ersättning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 18, 38–41

GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 201-1 Genererat och distribuerat direkt ekonomiskt värde 59–60, 267

Motverka ekonomisk brottslighet

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 40, 43–44, 57–58

GRI 205: Anti-korruption 2016 205-1 Verksamheter utvärderade gällande risker

relaterade till korruption

205-2 Kommunikation och utbildning av organisationens

policyer och arbetssätt avseende motverkan mot

korruption

40, 43–44,

58, 266

205-3 Bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna

åtgärder

Miljö

Minimera miljö- och klimatpåverkan

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 38–41, 45, 55–57,

258–259, 261–262

GRI 302: Energi 2016 302-1 Energianvändning inom den egna organisationen 271

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 55–57, 271

GRI 305: Utsläpp 2016 305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) 271

305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) 271

305-3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) 271

Social

Hållbart arbetsliv

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–40, 61–63, 269

GRI 401: Anställning 2016 401-1 Nyanställningar och personalomsättning 269

Egen

indikator

Resultat av arbetsmiljöundersökning 61, 268

Ledarskap och utveckling

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–40, 61–63

GRI 404: Träning och utbildning 2016 404-3 Andel anställda som får regelbunden utvärdering

av prestation och karriärutveckling

61, 268

Jämställdhet och mångfald

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–41, 62–63,

263–264

GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016 405-1 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare 71, 78–80, 268

GRI 406: Icke-diskriminering 2016 406-1 Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder 268

Ansvarsfull rådgivning

Hjälpa kunder att ta hållbara beslut

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–41, 46, 50–51,

53, 55, 263

GRI 417: Marknadsföring och märkning

2016

417-1 Krav på produkt- och tjänstinformation och

märkning

46–47

417-2 Antal fall av bristande regelefterlevnad gällande

krav på information och märkning av produkter

och tjänster

Jämställd rådgivning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–40, 264

Egen

indikator

Antal anställda som genomgått kursen Finansiell

jämställdhet i pensionssparande (i Sverige)

263

Refererar till Års- och hållbarhetsredovisning 2023.

HÅLLBARHETSINFORMATION

274

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

GRI Standard Upplysning

Sidhänvisning Avsteg

Sida ÅR & HÅR

Avsteg från krav Skäl Förklaring

Integritet och sekretess

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 40, 44, 59

GRI 418: Kundens integritet 2016 418-1 Dokumenterade klagomål gällande brott mot

kunders integritet och förlust av kunddata

Ansvarsfull finansiering

Ansvarsfull utlåning

Ansvarsfulla investeringar

Hållbara lån- och finansieringsprodukter

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–40, 45–53

GRI G4 Sektorsspecifika upplysningar för

finansbranschen (FS)

FS6 Produktportföljens fördelning per region, storlek

och sektor

FS8 Värdet av produkter och tjänster som har positiva

miljöeffekter

261–262

Ansvarsfulla investeringar

Aktivt ägarskap

Hållbara spar- och investerings produkter

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor 39–41, 47–53

GRI G4 Sektorsspecifika upplysningar för

finans branschen (FS)

FS10 Andel bolag i portföljen som har kontaktats

angående miljö- och/eller sociala frågor

49, 260

FS11 Andel av förvaltat kapital som omfattas av positiv

och negativ miljömässig eller sociala screening

49, 260

Refererar till Års- och hållbarhetsredovisning 2023.

HÅLLBARHETSINFORMATION

HANDELSBANKEN | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023

275

Hållbarhetsrapport

– EU taxonomin

Enligt det icke-finansiella rapporteringsdirektivtet (Non-financial reporting directive, NFRD) ska

företag av allmänt intresse, med fler än 500 anställda, från och med år 2021 rapportera i enlighet

med EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852. I sin lagstadgade hållbarhetsrapport ska finansiella

institutioner rapportera den andel av tillgångarna som exponeras mot ekonomiska aktiviteter

vilka är förenliga med taxonomin. På sidorna 276–305 följer Handels bankens taxonomirapportering

för 2023. Definitionen av olika tillgångsslag i taxonomi rapporteringen utgår från den delegerade

rapporteringsakten (EU) 2021/4987 samt regelverket för finansiell rapportering (EU) 2021/451.

Metodbeskrivning tillgångar i

balansräkningen och finansiella garantier

När EU taxonomin (EU 2020/852) introducera-

des år 2020 för att etablera gemensamma defi-

nitioner och introducera kriterier för hållbara

ekonomiska aktiviteter, introducerades sam-

tidigt rapporteringsregelverk länkade till taxono-

min för finansiella och icke-finansiella företag.

I det icke-finansiella rapporteringsdirektivet

(Non-financial reporting directive, NFRD) åläggs

publika företag av allmänt intresse med över

500 anställda att i sin hållbarhetsrapportering

redovisa hur stor andel av verksamheten som

omfattas av och uppfyller kriterierna i taxono-

min. Andelen täckta tillgångar i bankens balans-

räkning som omfattas av taxonomin har under

två år redovisats i bankens årsredovisning i

enlighet med de två undantagsregler som träffat

finansiella institutioner. I år ska finansiella institu-

tioner även beräkna och redovisa andelen gröna

tillgångar (green asset ratio, GAR), den propor-

tion av täckta tillgångar (nämnaren) som finan-

sierar ekonomiska aktiviteter som uppfyller de

kriterier som återfinns i EU:s taxonomi (täljaren).

Därför redovisas för första gången den andel

tillgångar som uppfyller taxonomins tekniska

granskningskriterier för de två första miljömålen,

klimatförändring och klimatanpassning, i de

föreskrivna mallarna.

Beräkningen av andelen hållbara tillgångar för

bankens företagsportfölj baseras på våra mot-

parters rapporterade siffror för de två första miljö-

målen för det förra räkenskapsåret (år 2022).

Icke-finansiella företag var då inte skyldiga att

redovisa den andel som omfattas av taxonomin

uppdelat per miljömål, utan enbart totalt. På

grund av rapporteringskravens tidslinje kan

exponering mot finansiella motparter enbart

bedömas utifrån hur stor andel som omfattas av

taxonomin totalt, inte per miljömål och inte heller

i vilken grad taxonomins tekniska gransknings-

kriterier uppfylls. Från nästa år (2024) kan rap-

portering avseende alla sex miljömål göras av

finansiella företag, då information från icke-

finansiella motparter bör finnas tillgänglig.

Icke-finansiella företag med skyldighet att

rapportera i enlighet med NFRD redovisar i hur

stor utsträckning verksamheten omfattas av

taxonomin och uppfyller taxonomins krav, både

som andel av omsättning och som andel av

kapitalutgifter. Båda dessa uppgifter ska använ-

das i beräkningen av finansiella företag, varför

andelen hållbara tillgångar beräknas och

redo visas två gånger, en gång per nyckeltal.

Exponeringsbelopp för allmän finansiering multi-

pliceras med motparters rapporterade nyckel-

tal. För obligationer och finansiering med känt

syfte ska uppgifter baserade på de specifika,

underliggande tillgångarna användas och erhål-

las direkt från motparten. Redovisning av gröna

obligationers överenstämmelse med taxono-

mins kriterier är under utveckling och för säker-

ställda obligationer används därför motpartens

generella nyckeltal istället i beräkningen, en

konservativ bedömning. Bankens portfölj med

finansiering med känt syfte omfattar expone-

ringar där de finansierade ekonomiska aktivite-

terna är kända och där specifika kriterier för

hållbar finansiering är reglerade i kontrakt. Till-

gångarna omfattar specialutlåning och vissa

tillgångar i bankens gröna register som är i linje

med bankens gröna ramverk för obligationer.

Där uppgifter från motparten saknas ingår

exponeringar enbart i nämnaren i beräkningen

av andelen gröna tillgångar.

Allmän finansiering av lokala myndigheter

ingår inte i beräkningen av andelen gröna till-

gångar, utan rapporteras som ”Nationella reger-

ingar och överstatliga emittenter”. Hushållsex-

poneringar och exponeringar med känt syfte

mot lokala myndigheter, som inte omfattas av

egna rapporteringskrav, bedöms utifrån den

underliggande säkerheten. Hushållsexpone-

ringar med fastighet som säkerhet och finansie-

ring av motorfordon bedöms utifrån gällande

kriterier i taxonomin. Andra typer av hushålls-

finansiering bedöms inte täckas av taxonomin,

och ingår enbart i nämnaren under ’Övriga till-

gångar’, tillsammans med icke-rapporterande

finansiella företag inom EU. Hushållsexpone-

ringar med fastighet som säkerhet bedöms

uppfylla taxonomins kriterier om byggnadens

energiprestanda motsvarar energiklass A eller är

bland de bästa 15 procenten i landet, samt inte

bedöms vara utsatt för fysisk risk orsakad av

klimatförändringar. Bedömningen av fysisk risk

baseras på samma tröskelvärden och externa

klimatdata som används i Pelare 3-rapporte-

ringen av fysisk risk. Säkerheter som befinner

sig på en plats som har hög risk anses inte linje-

rade med taxonomin. Det är en konservativ

bedömning som inte beaktar anpassnings-

planer eller andra mitigerande åtgärder, då till-

gänglighet för kvalitativ information avseende

detta är bristfällig. I Sverige uppfylls kriterierna

för taxonomin av byggnader med energiklass A

samt de som är energideklarerade enligt BBR

29 vars energiprestanda understiger nationella

tröskelvärden motsvarande bästa 15 procent.

Dataunderlag för bedömning av byggnader

byggda innan 2021 som inte är energideklare-

rade enligt BBR 29 finns i Sverige hos Boverket

men är inte till gängligt för kreditinstitutioner. För

övriga länders hushållsexponeringar mot fastig-

heter byggda innan 2021 saknas underlag och

studier som uppfyller regelverkskriterier för

beräkning bästa energiprestanda. Därmed kan

en avsevärd del av kreditportföljen inte fullt ut

bedömas utifrån taxonomin avseende gräns-

värdet bästa 15 procent. Hushållsexponering

mot fastigheter byggda efter 2021 kan enbart

bedömas i Sverige. I övriga länder saknas till-

räcklig information för att bedöma taxonomi-

förenligheten. Sammantaget innebär det att

bankens rapportering är mycket konservativ

och andelen gröna tillgångar blir lägre än vad

faktiska förhållanden motiverar. Banken arbetar

för att få tillgång till nödvändig data så att en

merrättvisande green asset ratio kan beräknas.

Inga estimat är tillåtna i den obligatoriska

rapporteringen varför exponeringar mot företag

som inte är skyldiga att rapportera inte kan

bedömas utifrån taxonomin. Exponeringar mot

företag som ej är rapporteringsskyldiga eller inte

har rapporterat, inom och utom EU-området,

inkluderas därför enbart i nämnaren. Tillgångar

som innehas för försäljning inkluderas i övriga till-

gångar och ingår därmed enbart i nämnaren.

Flöde för finansiella garantier och tillgångar i

balansräkningen definieras som de avtal som

har tecknats under det gångna året. Därigenom

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

276

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna

upplysingar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen

Alla miljömässigt

hållbara tillgångar,

msek Central resultatindikator

Central resultatindikator

% omfattning

(i förhållande till alla

tillgångar)

% tillgångar exkluderade

från täljaren i andelen

gröna tillgångar (Art. 7 (2)

och (3) och 1.1.2. Annex V)

% tillgångar exkluderade

från nämnaren i andelen

gröna tillgångar (Art. 7 (1)

och 1.2.4 Annex V)

Huvudsaklig central

resultatindikator

Andelen gröna tillgångar i

stocken 55 703 2,2% 2,2% 76,9% 37,3% 23,1%

Alla miljömässigt

hållbara verksamheter,

msek Central resultatindikator Central resultatindikator

% täckning

(över totala tillgångar)

% tillgångar exkluderade

från täljaren i andelen

gröna tillgångar (Art. 7 (2)

och (3) och 1.1.2. Annex V)

% tillgångar exkluderade

från nämnaren i andelen

gröna tillgångar (Art. 7 (1)

och 1.2.4 Annex V)

Andra centrala

resultatindikatorer

Andelen gröna tillgångar

(flödet) 11 110 1,7% 1,8% 99,6% 61,8% 0,4%

Handelslager

Finansiella garantier 49 0,6% 0,4%

Förvaltade tillgångar 18 556 2,0% 2,5%

Avgifts- och

provisionsintäkter

För kreditinstut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.

Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och tillgångar under förvaltning. Instituten ska lämna framåtblickande information för denna centrala resultatindikator,

däribland information om mål, tillsammans med relevanta beskrivningar av den metod som tillämpats.

Procent av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar.

På grundval av motpartens omsättningsindikator.

På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättningsindikatorn för allmän utlåning ska användas.

kan andelen hållbara tillgångar i ny finansiering

som tillkommit under året bedömas, fritt från

amorterings- och valutaeffekter.

Redovisningen av tillgångar som omfattas av

taxonomin per sektor är en summering av expo-

neringar mot alla icke-finansiella företag som

harrapporterat inom ramen för NFRD och taxo-

nomin, summerat på motpartens huvudsakliga

NACE-kod.

Bankens rapportering baseras på konsolide-

rad situation enligt definition i CRR, se not K53.

Handelsbankens livbolag ingår inte i konsolide-

rad situation men tas upp i enlighet med kapita-

landelsmetoden, se not K1. Livbolaget är inte

skyldigt att rapportera enligt NFRD och dess

aktiviteter omfattas inte heller av taxonomin. Till-

gångar i balansräkningen mot livbolaget rappor-

teras under tillgångar mot ej rapporteringsskyl-

diga företag.

Taxonomirapporteringen för tillgångar i

balansräkningen och finansiella garantier fram-

ställs med data från bankens interna system

vilka även används för kapitalkravsrapportering

samt till ett flertal tabeller i årsredovisningen.

Uppgifterna är av god kvalitet, har inga kända

brister och används även i annan rapportering.

Uppgifter om företags rapporteringsskyldighet

enligt NFRD och rapporterade nyckeltal hämtas

från externa leverantörer. Informationen om rap-

porteringsskyldighet stäms av mot uppgifter i

bankens interna system. Finansiella institutio-

ners andel av verksamheten som omfattas av

taxonomin samlas in manuellt från publicerade

årsredovisningar. En process för informations-

insamling avseende taxonomikriterier för finan-

siering med känt syfte är under utveckling inom

banken varför dessa exponeringar inte inklude-

ras i täljaren vid årets beräkning av andelen

gröna tillgångar.

År 2022 beslutade EU att viss elproduktion

med hjälp av fossil gas och kärnkraft ska om-

fattas av taxonomin. Regelverket innehåller

detaljerade kriterier samt krav på separat

rappor tering för icke-finansiella och finansiella

företag. Banken har låga exponeringar mot ett

fåtal motparter som omfattas av regelverket,

vilka redovisas i föreskrivna tabeller.

Metodbeskrivning förvaltat kapital

Rapporteringen och beräkningarna av det för-

valtade kapitalet omfattar volymerna i kapital-

förvaltningens fonder och diskretionära portfölj-

förvaltning. Rapporteringen framställs med

data från bankens interna portföljsystem vilka

används för övrig finansiell rapporteringsunder-

lag och bedöms vara av god kvalitet. Uppgifter

om fond-och portföljinnehavens rapporterade

nyckeltal inhämtas från extern dataleverantör.

Aggregeringen av det förvaltade kapitalets tax-

onomiförenlighet sker i två steg. Först genom-

lyses portföljerna ned till värdepappersnivå.

Därefter aggregeras taxonomiförenliga verk-

samheter. Beräkningarna av linjerade verksam-

heter sker på aggregerad portföljnivå för

omsättning och kapitalutgifter. Bolagsdata

som är tillgängliga för marknaden vid portfölj-

datumet används vid beräkningen av de aggre-

gerade värdena.

EU-kommissionens förtydligande avseende

taxonomirapportering för finansiella

institutioner

EU-kommissionen publicerade i slutet av

december 2023 förtydliganden gällande taxo-

nomirapportering för finansiella institutioner.

Förändringar till följd av det som då presentera-

des kommer att införas i nästa års rapportering

då kommissionens besked bedöms vara alltför

omfattande för att kunna genomföras på kort tid.

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

277

Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning)

mkr

2023-12-31

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Totalt redovisat

bruttovärde

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och

som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883

2 Finansiella företag 32 802 642 1 0 1 2 15 370 1 0 1

3 Kreditinstitut 31 165 2 14 649 0 0

4 Lån och förskott 4 192 2 1 194 0 0

5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440

6 Egetkapitalinstrument 31 16

7 Övriga finansiella företag 1 637 642 1 0 1 720 1 0 1

8 Värdepappersföretag 834 372 0 0 0 372 0 0 0

9 Lån och förskott 834 372 0 0 0 372 0 0 0

10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag 240

17 Lån och förskott 240 79

18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12

18 023 3 322 2 882

21 Lån och förskott 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882

22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23 Egetkapitalinstrument 0

24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380

1 209 825 52 380 52 380

25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 205 205 205

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella

fastigheter

32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857

33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376

34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter

enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303

35 Lån och förskott 611 254

36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351

37 Lån för byggnadsrenovering

38 Räntebärande värdepapper

39 Egetkapitalinstrument 48

40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt

direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146

41 Lån och förskott 370 531

42 Räntebärande värdepapper 4 532

43 Egetkapitalinstrument 83

44 Derivat 16 492

45 Interbanklån på anfordran 1 228

46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10

47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752

48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12

1 243 218 55 703 52 380 2 883

49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 760 635

50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613

51 Exponeringar mot centralbanker 677 325

52 Handelslager 37 697

53 Totala tillgångar 3 288 983 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12

1 243 218 55 703 52 380 2 883

Exponeringar utanför balansräkningen

54 Finansiella garantier 7 928 142 49 0 49 0 0 0 143 49 0 49

55 Förvaltade tillgångar 914 797 84 408 18 402 1 070 9 047 83 889 153 87 168 298 18 556 0 1 070 9 134

56 Skuldförbindelser 207 908 19 876 3 445 182 1 054 19 892 2 1 39 768 3 447 0 182 1 054

57 Egetkapitalinstrument 695 965 63 485 14 466 888 7 971 62 939 150 85 126 424 14 616 0 888 8 056

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

278

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning)

mkr

2023-12-31

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Totalt redovisat

bruttovärde

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och

som får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12 1 243 218 55 703 52 380 2 883

2 Finansiella företag 32 802 642 1 0 1 2 15 370 1 0 1

3 Kreditinstitut 31 165 2 14 649 0 0

4 Lån och förskott 4 192 2 1 194 0 0

5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440

6 Egetkapitalinstrument 31 16

7 Övriga finansiella företag 1 637 642 1 0 1 720 1 0 1

8 Värdepappersföretag 834 372 0 0 0 372 0 0 0

9 Lån och förskott 834 372 0 0 0 372 0 0 0

10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper inklusive användning av intäkter (UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag 240

17 Lån och förskott 240 79

18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12

18 023 3 322 2 882

21 Lån och förskott 59 864 16 149 3 089 2 869 230 12 12 18 023 3 322 2 882

22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23 Egetkapitalinstrument 0

24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380

1 209 825 52 380 52 380

25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 205 205 205

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella

fastigheter

32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857

33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376

34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheter att lämna uppgifter

enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303

35 Lån och förskott 611 254

36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351

37 Lån för byggnadsrenovering

38 Räntebärande värdepapper

39 Egetkapitalinstrument 48

40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt

direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146

41 Lån och förskott 370 531

42 Räntebärande värdepapper 4 532

43 Egetkapitalinstrument 83

44 Derivat 16 492

45 Interbanklån på anfordran 1 228

46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10

47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752

48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12

1 243 218 55 703 52 380 2 883

49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 760 635

50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613

51 Exponeringar mot centralbanker 677 325

52 Handelslager 37 697

53 Totala tillgångar 3 288 983 1 226 616 55 471 52 380 2 871 233 12 12

1 243 218 55 703 52 380 2 883

Exponeringar utanför balansräkningen

54 Finansiella garantier 7 928 142 49 0 49 0 0 0 143 49 0 49

55 Förvaltade tillgångar 914 797 84 408 18 402 1 070 9 047 83 889 153 87 168 298 18 556 0 1 070 9 134

56 Skuldförbindelser 207 908 19 876 3 445 182 1 054 19 892 2 1 39 768 3 447 0 182 1 054

57 Egetkapitalinstrument 695 965 63 485 14 466 888 7 971 62 939 150 85 126 424 14 616 0 888 8 056

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

279

Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter)

mkr

2023-12-31

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Totalt redovisat

bruttovärde

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

2 Finansiella företag 32 802 277 20 0 20 15 007 20 0 20

3 Kreditinstitut 31 165 14 649 0 0

4 Lån och förskott 4 192 1 194 0 0

5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440

6 Egetkapitalinstrument 31 16

7 Övriga finansiella företag 1 637 277 20 0 20 358 20 0 20

8 Värdepappersföretag 834 45 0 0 0 46 0 0 0

9 Lån och förskott 834 45 0 0 0 46 0 0 0

10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag 240

17 Lån och förskott 240 79

18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0

24 028 3 046 698 821

21 Lån och förskott 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 208 3 046 698 821

22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23 Egetkapitalinstrument 0

24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380

1 209 825 52 380 52 380

25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 205 205

205

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala myndigheter

31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857

33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376

34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra

information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303

35 Lån och förskott 611 254

36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351

37 Lån för byggnadsrenovering

38 Räntebärande värdepapper

39 Egetkapitalinstrument 48

40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt

direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146

41 Lån och förskott 370 531

42 Räntebärande värdepapper 4 532

43 Egetkapitalinstrument 83

44 Derivat 16 492

45 Interbanklån på anfordran 1 228

46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10

47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752

48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 760 635

50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613

51 Exponeringar mot centralbanker 677 325

52 Handelslager 37 697

53 Totala tillgångar 3 288 983 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

Exponeringar utanför balansräkningen

54 Finansiella garantier 7 928 179 30 1 28 0 0 0 180 30 1 28

Förvaltade tillgångar 914 797 100 373 23 288 1 476 13 229 99 604 33 12

199 977 23 321 0 1 476 13 241

56 Skuldförbindelser 207 908 21 589 3 919 173 2 533 21 593 2 0 43 182 3 921 0 173 2 533

57 Egetkapitalinstrument 695 965 77 692 19 141 1 303 10 678 76 912 31 12 154 605 19 172 0 1 303 10 690

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

280

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter)

mkr

2023-12-31

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Möjliggörande

Taxono mi relevanta

sektorer (som om fattas av

taxonomin)

Miljömässigt hållbara

(förenliga med

taxonomikraven)

Användning av intäkter

Omställningsrelaterade

Möjliggörande

Totalt redovisat

bruttovärde

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen gröna tillgångar 1 302 491 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

2 Finansiella företag 32 802 277 20 0 20 15 007 20 0 20

3 Kreditinstitut 31 165 14 649 0 0

4 Lån och förskott 4 192 1 194 0 0

5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 943 13 440

6 Egetkapitalinstrument 31 16

7 Övriga finansiella företag 1 637 277 20 0 20 358 20 0 20

8 Värdepappersföretag 834 45 0 0 0 46 0 0 0

9 Lån och förskott 834 45 0 0 0 46 0 0 0

10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag 240

17 Lån och förskott 240 79

18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0

24 028 3 046 698 821

21 Lån och förskott 59 864 21 253 2 818 698 821 16 0 0 24 208 3 046 698 821

22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23 Egetkapitalinstrument 0

24 Hushåll 1 209 825 1 209 825 52 380 52 380

1 209 825 52 380 52 380

25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 1 209 620 1 209 620 52 380 52 380 1 209 620 52 380 52 380

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 205 205

205

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala myndigheter

31 Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 225 857

33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 022 376

34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra

information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 611 303

35 Lån och förskott 611 254

36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 138 351

37 Lån för byggnadsrenovering

38 Räntebärande värdepapper

39 Egetkapitalinstrument 48

40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt

direktivet om icke-finansiell rapportering 375 146

41 Lån och förskott 370 531

42 Räntebärande värdepapper 4 532

43 Egetkapitalinstrument 83

44 Derivat 16 492

45 Interbanklån på anfordran 1 228

46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 10

47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 185 752

48 Andel gröna tillgångar totalt 2 528 348 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

49 Andra tillgångar som inte täcks av beräkning av andelen gröna tillgångar 760 635

50 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 45 613

51 Exponeringar mot centralbanker 677 325

52 Handelslager 37 697

53 Totala tillgångar 3 288 983 1 231 356 55 218 52 380 698 841 16 0 0

1 248 860 55 447 52 380 698 841

Exponeringar utanför balansräkningen

54 Finansiella garantier 7 928 179 30 1 28 0 0 0 180 30 1 28

Förvaltade tillgångar 914 797 100 373 23 288 1 476 13 229 99 604 33 12

199 977 23 321 0 1 476 13 241

56 Skuldförbindelser 207 908 21 589 3 919 173 2 533 21 593 2 0 43 182 3 921 0 173 2 533

57 Egetkapitalinstrument 695 965 77 692 19 141 1 303 10 678 76 912 31 12 154 605 19 172 0 1 303 10 690

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

281

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning)

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

1 A0210 – Skogsförvaltning och skogsskötsel 2 2 2 2

2 B0910 – Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0

3 C1623 – Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0

4 C2030 – Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 0 0 0 0

5 C2221 – Tillverkning av plasthalvfabrikat 3 0 3 0

6 C2229 – Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0

7 C2351 – Tillverkning av cement 13 1 13 1

8 C2361 – Tillverkning av betongvaror för byggändamål 34 0 34 0

9 C2410 – Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0

10 C2420 – Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 2 2 2 2

11 C2433 – Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0

12 C2442 – Framställning av aluminium 0 0 0 0

13 C2445 – Framställning av andra metaller 0 0 0 0

14 C2511 – Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0

15 C2521 – Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 708 0 708 0

16 C2530 – Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 0 0 0 0

17 C2562 – Metallegoarbeten 0 0

18 C2593 – Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0

19 C2599 – Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0

20 C2611 – Tillverkning av elektroniska komponenter 0 0 0 0

21 C2620 – Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0

22 C2630 – Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0

23 C2651 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0

24 C2712 – Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0

25 C2720 – Batteri- och ackumulatortillverkning 0 0 0 0

26 C2740 – Tillverkning av belysningsarmatur 1 281 75 1 282 75

27 C2790 – Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0

28 C2811 – Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 33 33 33 33

29 C2812 – Tillverkning av fluidteknisk utrustning 0 0 0 0

30 C2814 – Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0

31 C2815 – Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0

32 C2822 – Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0

33 C2824 – Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0

34 C2825 – Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 1 0 143 92

35 C2849 – Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0

36 C2892 – Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0

37 C2899 – Tillverkning av övriga specialmaskiner 1 0 1 0

38 C2932 – Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0

39 C3099 – Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0

40 C3250 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0

41 D3511 – Generering av elektricitet 239 206 239 206

42 E3700 – Avloppsrening 0 0 0 0

43 F4110 – Utformning av byggprojekt 382 10 384 10

44 F4120 – Byggande av bostadshus och andra byggnader 459 50 459 50

45 F4212 – Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 1 0 1 0

46 F4221 – Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 0 0 0 0

47 F4222 – Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 13 13 13

48 F4312 – Mark- och grundarbeten 0 0 0 0

49 F4321 – Elinstallationer 0 0 0 0

50 F4322 – VVS-arbeten 0 0 0 0

51 F4329 – Andra bygginstallationer 0 0 0 0

52 F4334 – Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0

53 F4391 – Takarbeten 0 0 0 0

54 F4399 – Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0

55 G4531 – Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom

motorcyklar 0 0 0 0

56 G4611 – Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, textilråvaror och

textilhalvfabrikat 0 0 0 13 0

57 G4614 – Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 0 0 0 0

58 G4619 – Provisionshandel med blandat sortiment 0 0 0 0

59 G4643 – Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0

60 G4645 – Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0

61 G4646 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 0 0 0 0

62 G4651 – Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0

63 G4652 – Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0

64 G4662 – Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0

65 G4663 – Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 0 0

66 G4669 – Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 0 0 0 1 0

67 G4672 – Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0

68 G4673 – Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0

69 G4674 – Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0

70 G4675 – Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0

71 G4676 – Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0

72 G4690 – Övrig partihandel 9 2 22 0 31 2

73 G4711 – Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 0 0 0 0

74 G4719 – Annan detaljhandel med brett sortiment 0 0 0 0

75 G4752 – Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0

76 G4754 – Specialiserad butikshandel med elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0

77 G4791 – Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0

78 H5010 – Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0

79 H5020 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0 0 0 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

282

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning)

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

1 A0210 – Skogsförvaltning och skogsskötsel 2 2 2 2

2 B0910 – Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0

3 C1623 – Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0

4 C2030 – Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 0 0 0 0

5 C2221 – Tillverkning av plasthalvfabrikat 3 0 3 0

6 C2229 – Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0

7 C2351 – Tillverkning av cement 13 1 13 1

8 C2361 – Tillverkning av betongvaror för byggändamål 34 0 34 0

9 C2410 – Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 0 0 0 0

10 C2420 – Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 2 2 2 2

11 C2433 – Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0

12 C2442 – Framställning av aluminium 0 0 0 0

13 C2445 – Framställning av andra metaller 0 0 0 0

14 C2511 – Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0

15 C2521 – Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 708 0 708 0

16 C2530 – Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 0 0 0 0

17 C2562 – Metallegoarbeten 0 0

18 C2593 – Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0

19 C2599 – Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0

20 C2611 – Tillverkning av elektroniska komponenter 0 0 0 0

21 C2620 – Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0

22 C2630 – Tillverkning av kommunikationsutrustning 0 0 0 0

23 C2651 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0

24 C2712 – Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0

25 C2720 – Batteri- och ackumulatortillverkning 0 0 0 0

26 C2740 – Tillverkning av belysningsarmatur 1 281 75 1 282 75

27 C2790 – Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0

28 C2811 – Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 33 33 33 33

29 C2812 – Tillverkning av fluidteknisk utrustning 0 0 0 0

30 C2814 – Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0

31 C2815 – Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0

32 C2822 – Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0 0 0 0

33 C2824 – Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0

34 C2825 – Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 1 0 143 92

35 C2849 – Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0

36 C2892 – Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0

37 C2899 – Tillverkning av övriga specialmaskiner 1 0 1 0

38 C2932 – Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0

39 C3099 – Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0

40 C3250 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0

41 D3511 – Generering av elektricitet 239 206 239 206

42 E3700 – Avloppsrening 0 0 0 0

43 F4110 – Utformning av byggprojekt 382 10 384 10

44 F4120 – Byggande av bostadshus och andra byggnader 459 50 459 50

45 F4212 – Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 1 0 1 0

46 F4221 – Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 0 0 0 0

47 F4222 – Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 13 13 13

48 F4312 – Mark- och grundarbeten 0 0 0 0

49 F4321 – Elinstallationer 0 0 0 0

50 F4322 – VVS-arbeten 0 0 0 0

51 F4329 – Andra bygginstallationer 0 0 0 0

52 F4334 – Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0

53 F4391 – Takarbeten 0 0 0 0

54 F4399 – Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0

55 G4531 – Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom

motorcyklar 0 0 0 0

56 G4611 – Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, textilråvaror och

textilhalvfabrikat 0 0 0 13 0

57 G4614 – Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 0 0 0 0

58 G4619 – Provisionshandel med blandat sortiment 0 0 0 0

59 G4643 – Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0

60 G4645 – Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0

61 G4646 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 0 0 0 0

62 G4651 – Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0

63 G4652 – Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0

64 G4662 – Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0

65 G4663 – Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 0 0

66 G4669 – Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 0 0 0 1 0

67 G4672 – Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0

68 G4673 – Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0

69 G4674 – Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0

70 G4675 – Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0

71 G4676 – Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0

72 G4690 – Övrig partihandel 9 2 22 0 31 2

73 G4711 – Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 0 0 0 0

74 G4719 – Annan detaljhandel med brett sortiment 0 0 0 0

75 G4752 – Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0

76 G4754 – Specialiserad butikshandel med elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 0 0 0 0

77 G4791 – Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0

78 H5010 – Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0

79 H5020 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0 0 0 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

283

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

80 H5223 – Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0

81 I5510 – Hotellverksamhet 183 113 0 1 663 113

82 J5821 – Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0

83 J5829 – Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0

84 J5911 – Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0

85 J6201 – Dataprogrammering 0 0 0 0

86 J6202 – Datakonsultverksamhet 0 0 0 0

87 K6420 – Holdingverksamhet 110 3 110 3

88 K6492 – Annan kreditgivning 425 48 425 48

89 K6619 – Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och

pensionsfondsverksamhet 37 37 44 43

90 L6810 – Handel med egna fastigheter 57 0 57 0

91 L6820 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 8 028 718 8 031 719

92 L6831 – Fastighetsförmedling 2 1 2 1

93 L6831 – Fastighetsförmedling 0 0 0 0

94 L6832 – Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0

95 M7010 – Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 438 1 749 3 438 1 749

96 M7022 – Konsultverksamhet avseende företags organisation 0 0 0 0

97 M7111 – Arkitektverksamhet 0 0 0 0 0 0

98 M7112 – Teknisk konsultverksamhet o.d. 497 23 208 12 703 36

99 M7120 – Teknisk provning och analys 0 0 0 0

100 M7211 – Bioteknisk forskning och utveckling 101 1 101 1

101 M7220 – Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0

102 M7311 – Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0

103 M7410 – Specialiserad designverksamhet 0 0 0 0

104 M7490 – Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0

105 N8211 – Kombinerade kontorstjänster 83 0 83 0

106 O8421 – Utrikesförvaltning 0 0 0 0

107 R9311 – Drift av sportanläggningar 0

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (omsättning), forts

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

284

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

80 H5223 – Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0

81 I5510 – Hotellverksamhet 183 113 0 1 663 113

82 J5821 – Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0

83 J5829 – Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0

84 J5911 – Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0

85 J6201 – Dataprogrammering 0 0 0 0

86 J6202 – Datakonsultverksamhet 0 0 0 0

87 K6420 – Holdingverksamhet 110 3 110 3

88 K6492 – Annan kreditgivning 425 48 425 48

89 K6619 – Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och

pensionsfondsverksamhet 37 37 44 43

90 L6810 – Handel med egna fastigheter 57 0 57 0

91 L6820 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 8 028 718 8 031 719

92 L6831 – Fastighetsförmedling 2 1 2 1

93 L6831 – Fastighetsförmedling 0 0 0 0

94 L6832 – Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0

95 M7010 – Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 438 1 749 3 438 1 749

96 M7022 – Konsultverksamhet avseende företags organisation 0 0 0 0

97 M7111 – Arkitektverksamhet 0 0 0 0 0 0

98 M7112 – Teknisk konsultverksamhet o.d. 497 23 208 12 703 36

99 M7120 – Teknisk provning och analys 0 0 0 0

100 M7211 – Bioteknisk forskning och utveckling 101 1 101 1

101 M7220 – Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0

102 M7311 – Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0

103 M7410 – Specialiserad designverksamhet 0 0 0 0

104 M7490 – Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0 0 0 0

105 N8211 – Kombinerade kontorstjänster 83 0 83 0

106 O8421 – Utrikesförvaltning 0 0 0 0

107 R9311 – Drift av sportanläggningar 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

285

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter)

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

1 A0210 – Skogsförvaltning och skogsskötsel 2 2 2 2

2 B0910 – Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0

3 C1082 – Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 166 0 166 0

4 C1105 – Framställning av öl 0 0 0 0

5 C1623 – Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0

6 C2030 – Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 0 0 0 0

7 C2120 – Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0

8 C2221 – Tillverkning av plasthalvfabrikat 1 0 1 0

9 C2229 – Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0

10 C2351 – Tillverkning av cement 30 0 30 0

11 C2361 – Tillverkning av betongvaror för byggändamål 115 0 115 0

12 C2410 – Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 1 0 1 0

13 C2420 – Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 6 6 6 6

14 C2433 – Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0

15 C2442 – Framställning av aluminium 0 0 0 0

16 C2445 – Framställning av andra metaller 0 0 0 0

17 C2511 – Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0

18 C2512 – Tillverkning av dörrar och fönster av metall 0 0 0 0

19 C2521 – Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 510 0 510 0

20 C2529 – Tillverkning av andra cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall 0 0 0 0

21 C2530 – Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 0 0 0 0

22 C2593 – Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0

23 C2594 – Tillverkning av nitar och skruvar 0 0 0 0

24 C2599 – Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0

25 C2611 – Tillverkning av elektroniska komponenter 0 0 0 0

26 C2620 – Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0

27 C2651 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0

28 C2712 – Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0

29 C2720 – Batteri- och ackumulatortillverkning 1 1 1 1

30 C2733 – Tillverkning av kabeltillbehör 0 0 0 0

31 C2740 – Tillverkning av belysningsarmatur 558 118 558 121

32 C2790 – Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0

33 C2811 – Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 11 11 11 11

34 C2812 – Tillverkning av fluidteknisk utrustning 0 0 0 0

35 C2813 – Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0

36 C2814 – Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0

37 C2815 – Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0

38 C2822 – Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 1 0 1 0

39 C2824 – Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0

40 C2825 – Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 1 0 73 53

41 C2841 – Tillverkning av verktygsmaskiner för metallbearbetning 0 0 0 0

42 C2849 – Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0

43 C2892 – Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0

44 C2899 – Tillverkning av övriga specialmaskiner 0 0 0 0

45 C2932 – Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0

46 C3099 – Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0

47 C3101 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 1 853 0 1 853 0

48 C3250 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0

49 C3291 – Tillverkning av borstbinderiarbeten 0 0 0 0

50 C3312 – Reparation av maskiner 0 0 0 0

51 D3511 – Generering av elektricitet 284 193 284 195

52 E3700 – Avloppsrening 0 0 0 0

53 F4110 – Utformning av byggprojekt 391 1 393 1

54 F4120 – Byggande av bostadshus och andra byggnader 472 115 472 116

55 F4212 – Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 3 0 3 0

56 F4221 – Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 0 0 0 0

57 F4222 – Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 10 13 10

58 F4312 – Mark- och grundarbeten 0 0 0 0

59 F4321 – Elinstallationer 0 0 0 0

60 F4322 – VVS-arbeten 0 0 0 0

61 F4329 – Andra bygginstallationer 0 0 0 0

62 F4334 – Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0

63 F4391 – Takarbeten 0 0 0 0

64 F4399 – Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0

65 G4531 – Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom

motorcyklar 0 0 0 0

66 G4611 – Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, textilråvaror och

textilhalvfabrikat 197 0 197 0

67 G4614 – Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 13 13 13 13

68 G4619 – Provisionshandel med blandat sortiment 0 0 0 0

69 G4642 – Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0

70 G4643 – Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0

71 G4645 – Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0

72 G4646 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 71 34 71 35

73 G4649 – Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0

74 G4651 – Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0

75 G4652 – Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0

76 G4662 – Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0

77 G4663 – Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 0 0

78 G4669 – Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 0 0 0 1 0

79 G4672 – Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0

80 G4673 – Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

286

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter)

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

1 A0210 – Skogsförvaltning och skogsskötsel 2 2 2 2

2 B0910 – Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 0 0 0 0

3 C1082 – Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 166 0 166 0

4 C1105 – Framställning av öl 0 0 0 0

5 C1623 – Tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier 0 0 0 0

6 C2030 – Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 0 0 0 0

7 C2120 – Tillverkning av läkemedel 0 0 0 0

8 C2221 – Tillverkning av plasthalvfabrikat 1 0 1 0

9 C2229 – Annan plastvarutillverkning 0 0 0 0

10 C2351 – Tillverkning av cement 30 0 30 0

11 C2361 – Tillverkning av betongvaror för byggändamål 115 0 115 0

12 C2410 – Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 1 0 1 0

13 C2420 – Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål 6 6 6 6

14 C2433 – Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 0 0 0 0

15 C2442 – Framställning av aluminium 0 0 0 0

16 C2445 – Framställning av andra metaller 0 0 0 0

17 C2511 – Tillverkning av metallstommar och delar därav 0 0 0 0

18 C2512 – Tillverkning av dörrar och fönster av metall 0 0 0 0

19 C2521 – Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 510 0 510 0

20 C2529 – Tillverkning av andra cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall 0 0 0 0

21 C2530 – Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 0 0 0 0

22 C2593 – Tillverkning av metalltrådvaror, kedjor och fjädrar 0 0 0 0

23 C2594 – Tillverkning av nitar och skruvar 0 0 0 0

24 C2599 – Övrig metallvarutillverkning 0 0 0 0

25 C2611 – Tillverkning av elektroniska komponenter 0 0 0 0

26 C2620 – Tillverkning av datorer och kringutrustning 0 0 0 0

27 C2651 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 0 0 0 0 0 0

28 C2712 – Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 0 0 0 0

29 C2720 – Batteri- och ackumulatortillverkning 1 1 1 1

30 C2733 – Tillverkning av kabeltillbehör 0 0 0 0

31 C2740 – Tillverkning av belysningsarmatur 558 118 558 121

32 C2790 – Tillverkning av annan elapparatur 0 0 0 0

33 C2811 – Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 11 11 11 11

34 C2812 – Tillverkning av fluidteknisk utrustning 0 0 0 0

35 C2813 – Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 0 0 0 0

36 C2814 – Tillverkning av andra kranar och ventiler 0 0 0 0

37 C2815 – Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring 0 0 0 0

38 C2822 – Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 1 0 1 0

39 C2824 – Tillverkning av motordrivna handverktyg 0 0 0 0

40 C2825 – Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 1 0 73 53

41 C2841 – Tillverkning av verktygsmaskiner för metallbearbetning 0 0 0 0

42 C2849 – Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 0 0 0 0

43 C2892 – Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 0 0 0 0

44 C2899 – Tillverkning av övriga specialmaskiner 0 0 0 0

45 C2932 – Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon 0 0 0 0

46 C3099 – Diverse övrig transportmedelstillverkning 0 0 0 0

47 C3101 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiksinredningar 1 853 0 1 853 0

48 C3250 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 0 0 0 0

49 C3291 – Tillverkning av borstbinderiarbeten 0 0 0 0

50 C3312 – Reparation av maskiner 0 0 0 0

51 D3511 – Generering av elektricitet 284 193 284 195

52 E3700 – Avloppsrening 0 0 0 0

53 F4110 – Utformning av byggprojekt 391 1 393 1

54 F4120 – Byggande av bostadshus och andra byggnader 472 115 472 116

55 F4212 – Anläggning av järnvägar och tunnelbanor 3 0 3 0

56 F4221 – Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp 0 0 0 0

57 F4222 – Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 13 10 13 10

58 F4312 – Mark- och grundarbeten 0 0 0 0

59 F4321 – Elinstallationer 0 0 0 0

60 F4322 – VVS-arbeten 0 0 0 0

61 F4329 – Andra bygginstallationer 0 0 0 0

62 F4334 – Måleri- och glasmästeriarbeten 0 0 0 0

63 F4391 – Takarbeten 0 0 0 0

64 F4399 – Övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 0 0 0 0

65 G4531 – Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom

motorcyklar 0 0 0 0

66 G4611 – Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, textilråvaror och

textilhalvfabrikat 197 0 197 0

67 G4614 – Provisionshandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg 13 13 13 13

68 G4619 – Provisionshandel med blandat sortiment 0 0 0 0

69 G4642 – Partihandel med kläder och skodon 0 0 0 0

70 G4643 – Partihandel med hushållsapparater, samt elartiklar 0 0 0 0

71 G4645 – Partihandel med parfym och kosmetika 0 0 0 0

72 G4646 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 71 34 71 35

73 G4649 – Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0

74 G4651 – Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 0 0 0 0

75 G4652 – Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 0 0 0 0

76 G4662 – Partihandel med verktygsmaskiner 0 0 0 0

77 G4663 – Partihandel med gruv-, bygg- och anläggningsmaskiner 0 0 0 0

78 G4669 – Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 1 0 0 0 1 0

79 G4672 – Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0 0 0

80 G4673 – Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 0 0 0 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

287

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

81 G4674 – Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0

82 G4675 – Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0

83 G4676 – Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0

84 G4690 – Övrig partihandel 68 65 16 0 84 65

85 G4711 – Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 142 0 142 0

86 G4719 – Annan detaljhandel med brett sortiment 0 0 0 0

87 G4752 – Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0

88 G4759 – Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och heminredningsartiklar 0 0 0 0

89 G4771 – Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0

90 G4791 – Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0

91 H5010 – Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0

92 H5020 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0 0 0 0

93 H5223 – Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0

94 I5510 – Hotellverksamhet 413 170 0 3 087 170

95 J5821 – Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0

96 J5829 – Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0

97 J5911 – Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0

98 J6190 – Annan telekommunikation 28 0 28 0

99 J6201 – Dataprogrammering 139 0 139 0

100 J6202 – Datakonsultverksamhet 0 0 0 0

101 J6312 – Webbportaler 0 0 0 0

102 K6420 – Holdingverksamhet 293 0 293 0

103 K6492 – Annan kreditgivning 186 80 186 80

104 K6619 – Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och

pensionsfondsverksamhet 168 168 168 168

105 L6810 – Handel med egna fastigheter 190 0 190 0

106 L6820 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 9 198 1 191 9 212 1 209

107 L6831 – Fastighetsförmedling 2 0 2 0

108 L6831 – Fastighetsförmedling 0 0 0 0

109 L6832 – Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0

110 M7010 – Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 178 499 3 178 499

111 M7022 – Konsultverksamhet avseende företags organisation 21 0 21 0

112 M7111 – Arkitektverksamhet 0 0 0 0 0 0

113 M7112 – Teknisk konsultverksamhet o.d. 1 738 0 0 0 1 7 32 0

114 M7120 – Teknisk provning och analys 0 0 0 0

115 M7211 – Bioteknisk forskning och utveckling 179 106 179 106

116 M7219 – Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0

117 M7220 – Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0

118 M7311 – Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0

119 M7410 – Specialiserad designverksamhet 200 0 200 0

120 M7490 – Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 174 0 174 0

121 N8211 – Kombinerade kontorstjänster 234 34 234 34

122 O8421 – Utrikesförvaltning 0 0 0 0

123 Q8810 – Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 0 0 0 0

124 R9311 – Drift av sportanläggningar 0

Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation (kapitalutgifter), forts

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

288

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå (kod och namn)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem

(BIO)

Total

(CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella företag

(som omfattas av NFRD)

SMF och andra icke-

finansiella företag som inte

om fattas av NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Icke-finansiella

företag (som om-

fattas av NFRD)

SMF och andra

icke-finansiella

företag som inte

om fattas av

NFRD

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

Redovisat

bruttovärde

mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCM) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav miljö-

mässigt

hållbara

(CCA) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(WTR) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(CE) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

håll bara

(PPC) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(BIO) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL) mkr

varav

miljö-

mässigt

hållbara

(TOTAL)

81 G4674 – Partihandel med järnhandelsvaror och VVS-armatur 0 0 0 0

82 G4675 – Partihandel med kemiska produkter 0 0 0 0

83 G4676 – Partihandel med andra insatsvaror 0 0 0 0

84 G4690 – Övrig partihandel 68 65 16 0 84 65

85 G4711 – Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 142 0 142 0

86 G4719 – Annan detaljhandel med brett sortiment 0 0 0 0

87 G4752 – Specialiserad butikshandel med bygg-, järn- och VVS-varor samt färger och glas 0 0 0 0

88 G4759 – Specialiserad butikshandel med möbler, belysnings- och heminredningsartiklar 0 0 0 0

89 G4771 – Specialiserad butikshandel med kläder 0 0 0 0

90 G4791 – Postorderhandel och detaljhandel på Internet 0 0 0 0

91 H5010 – Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 0 0 0 0

92 H5020 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0 0 0 0

93 H5223 – Stödtjänster till lufttransport 0 0 0 0

94 I5510 – Hotellverksamhet 413 170 0 3 087 170

95 J5821 – Utgivning av dataspel 0 0 0 0 0 0

96 J5829 – Utgivning av annan programvara 0 0 0 0 0 0

97 J5911 – Produktion av film, video och TV-program 0 0 0 0 0 0

98 J6190 – Annan telekommunikation 28 0 28 0

99 J6201 – Dataprogrammering 139 0 139 0

100 J6202 – Datakonsultverksamhet 0 0 0 0

101 J6312 – Webbportaler 0 0 0 0

102 K6420 – Holdingverksamhet 293 0 293 0

103 K6492 – Annan kreditgivning 186 80 186 80

104 K6619 – Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och

pensionsfondsverksamhet 168 168 168 168

105 L6810 – Handel med egna fastigheter 190 0 190 0

106 L6820 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 9 198 1 191 9 212 1 209

107 L6831 – Fastighetsförmedling 2 0 2 0

108 L6831 – Fastighetsförmedling 0 0 0 0

109 L6832 – Fastighetsförvaltning på uppdrag 0 0 0 0

110 M7010 – Verksamheter som utövas av huvudkontor 3 178 499 3 178 499

111 M7022 – Konsultverksamhet avseende företags organisation 21 0 21 0

112 M7111 – Arkitektverksamhet 0 0 0 0 0 0

113 M7112 – Teknisk konsultverksamhet o.d. 1 738 0 0 0 1 7 32 0

114 M7120 – Teknisk provning och analys 0 0 0 0

115 M7211 – Bioteknisk forskning och utveckling 179 106 179 106

116 M7219 – Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 0 0 0 0

117 M7220 – Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling 0 0 0 0

118 M7311 – Reklambyråverksamhet o.d. 0 0 0 0 0 0

119 M7410 – Specialiserad designverksamhet 200 0 200 0

120 M7490 – Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 174 0 174 0

121 N8211 – Kombinerade kontorstjänster 234 34 234 34

122 O8421 – Utrikesförvaltning 0 0 0 0

123 Q8810 – Öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer 0 0 0 0

124 R9311 – Drift av sportanläggningar 0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

289

Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

2023-12-31

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Total (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 94,2 4,3 4,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

95,4 4,3 4,0 0,0 0,0 39,6

Finansiella företag 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

46,9 0,0 0,0 0,0 1,0

3 Kreditinstitut 0,0 47,0 0,0 0,0 0,0 0,9

4 Lån och förskott 0,1 28,5 0,0 0,0 0,0 0,1

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP) 49,9 0,8

6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0

7 Övriga finansiella företag 39,2 0,1 0,0 0,1 44,0 0,1 0,0 0,1 0,0

8 Värdepappersföretag 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0

9 Lån och förskott 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

33,0

17 Lån och förskott 33,0

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 27,0 5,2 0,0 1,5 0,4 0,0 0,0

30,1 5,5 0,0 1,5 1,8

21 Lån och förskott 27,0 5,2 0,1 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 4,3 4,3

100,0 4,3 4,3 36,8

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 48,5 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

49,2 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

290

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 94,2 4,3 4,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

95,4 4,3 4,0 0,0 0,0 39,6

Finansiella företag 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

46,9 0,0 0,0 0,0 1,0

3 Kreditinstitut 0,0 47,0 0,0 0,0 0,0 0,9

4 Lån och förskott 0,1 28,5 0,0 0,0 0,0 0,1

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP) 49,9 0,8

6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0

7 Övriga finansiella företag 39,2 0,1 0,0 0,1 44,0 0,1 0,0 0,1 0,0

8 Värdepappersföretag 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0

9 Lån och förskott 44,6 0,0 0,0 0,0 44,6 0,0 0,0 0,0 0,0

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

33,0

17 Lån och förskott 33,0

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 27,0 5,2 0,0 1,5 0,4 0,0 0,0

30,1 5,5 0,0 1,5 1,8

21 Lån och förskott 27,0 5,2 0,1 1,5 0,4 0,0 0,0 30,1 5,5 0,0 1,5 1,8

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 4,3 4,3

100,0 4,3 4,3 36,8

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 48,5 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

49,2 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

291

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 94,5 4,2 4,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0

95,9 4,3 4,0 0,1 0,1 39,6

2 Finansiella företag 0,8 0,1 0,0 0,1 45,7 0,1 0,0 0,1 1,0

3 Kreditinstitut 47,0 0,0 0,0 0,9

4 Lån och förskott 28,5 0,0 0,0 0,1

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP) 49,9 0,8

6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0

7 Övriga finansiella företag 16,9 1,2 0,0 1,2 21,9 1,2 0,0 1,2 0,0

8 Värdepappersföretag 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0

9 Lån och förskott 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

33,0

17 Lån och förskott 33,0

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0

40,1 5,1 1,2 1,4 1,8

21 Lån och förskott 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

0,0

24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 48,7 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

49,4 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

292

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i stocken (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 94,5 4,2 4,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0

95,9 4,3 4,0 0,1 0,1 39,6

2 Finansiella företag 0,8 0,1 0,0 0,1 45,7 0,1 0,0 0,1 1,0

3 Kreditinstitut 47,0 0,0 0,0 0,9

4 Lån och förskott 28,5 0,0 0,0 0,1

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP) 49,9 0,8

6 Egetkapitalinstrument 50,3 0,0

7 Övriga finansiella företag 16,9 1,2 0,0 1,2 21,9 1,2 0,0 1,2 0,0

8 Värdepappersföretag 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0

9 Lån och förskott 5,4 0,0 0,0 0,0 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

33,0

17 Lån och förskott 33,0

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0

40,1 5,1 1,2 1,4 1,8

21 Lån och förskott 35,5 4,7 1,2 1,4 0,0 0,0 0,0 40,1 5,1 1,2 1,4 1,8

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

0,0

24 Hushåll 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 4,3 4,3 100,0 4,3 4,3 36,8

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 48,7 2,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

49,4 2,2 2,1 0,0 0,0 76,9

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

293

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar som omfattas av

taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 72,4 4,4 3,9 0,0 0,3 0,1 0,0 0,0

78,5 4,5 3,9 0,0 0,4 37,9

2 Finansiella företag 0,6 0,0 0,0 49,9 0,0 0,0 0,0 4,2

3 Kreditinstitut

4 Lån och förskott

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

6 Egetkapitalinstrument

7 Övriga finansiella företag 0,6 0,0 0,0

49,9 0,0 0,0 0,0 4,2

8 Värdepappersföretag

9 Lån och förskott

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

17 Lån och förskott

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 13,9 2,9 0,0 1,8 0,5 0,0 0,0

17,8 3,4 0,0 1,8 7,3

21 Lån och förskott 13,9 2,9 0,0 1,8 0,5 0,0 0,0 17,9 3,4 0,0 1,9 7,2

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 5,6 5,6

100,0 5,6 5,6 26,4

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 5,6 5,6 100,0 5,6 5,6 26,3

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

100,0 0,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 27,5 1,7 1,5 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

29,9 1,7 1,5 0,0 0,1 99,6

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

294

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar som omfattas av

taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 72,4 4,4 3,9 0,0 0,3 0,1 0,0 0,0

78,5 4,5 3,9 0,0 0,4 37,9

2 Finansiella företag 0,6 0,0 0,0 49,9 0,0 0,0 0,0 4,2

3 Kreditinstitut

4 Lån och förskott

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

6 Egetkapitalinstrument

7 Övriga finansiella företag 0,6 0,0 0,0

49,9 0,0 0,0 0,0 4,2

8 Värdepappersföretag

9 Lån och förskott

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

17 Lån och förskott

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 13,9 2,9 0,0 1,8 0,5 0,0 0,0

17,8 3,4 0,0 1,8 7,3

21 Lån och förskott 13,9 2,9 0,0 1,8 0,5 0,0 0,0 17,9 3,4 0,0 1,9 7,2

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 5,6 5,6

100,0 5,6 5,6 26,4

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 5,6 5,6 100,0 5,6 5,6 26,3

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

100,0 0,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 27,5 1,7 1,5 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

29,9 1,7 1,5 0,0 0,1 99,6

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

295

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (kapitalutgifter)

% (i förhållande till flödet av alla

tillgångar som omfattas av

taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 73,7 4,7 3,9 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0

80,3 4,8 3,9 0,2 0,3 37,9

2 Finansiella företag 0,4 0,0 0,0 49,7 0,0 0,0 0,0 4,2

3 Kreditinstitut

4 Lån och förskott

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

6 Egetkapitalinstrument

7 Övriga finansiella företag 0,4 0,0 0,0

49,7 0,0 0,0 0,0 4,2

8 Värdepappersföretag

9 Lån och förskott

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

17 Lån och förskott

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 20,8 4,3 1,2 1,6 0,0 0,0 0,0

26,6 4,8 1,2 1,6 7,3

21 Lån och förskott 20,9 4,3 1,2 1,6 0,0 0,0 0,0 26,7 4,8 1,2 1,6 7,2

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 5,6 5,6

100,0 5,6 5,6 26,4

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 5,6 5,6 100,0 5,6 5,6 26,3

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

100,0 0,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 28,0 1,8 1,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0

30,5 1,8 1,5 0,1 0,1 99,6

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

296

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet (kapitalutgifter)

% (i förhållande till flödet av alla

tillgångar som omfattas av

taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande

värdepapper och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel och som

får användas i beräkning av andelen

gröna tillgångar 73,7 4,7 3,9 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0

80,3 4,8 3,9 0,2 0,3 37,9

2 Finansiella företag 0,4 0,0 0,0 49,7 0,0 0,0 0,0 4,2

3 Kreditinstitut

4 Lån och förskott

5 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

6 Egetkapitalinstrument

7 Övriga finansiella företag 0,4 0,0 0,0

49,7 0,0 0,0 0,0 4,2

8 Värdepappersföretag

9 Lån och förskott

10 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

11 Egetkapitalinstrument

12 Förvaltningsbolag

13 Lån och förskott

14 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

15 Egetkapitalinstrument

16 Försäkringsföretag

17 Lån och förskott

18 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

19 Egetkapitalinstrument

20 Icke-finansiella företag 20,8 4,3 1,2 1,6 0,0 0,0 0,0

26,6 4,8 1,2 1,6 7,3

21 Lån och förskott 20,9 4,3 1,2 1,6 0,0 0,0 0,0 26,7 4,8 1,2 1,6 7,2

22 Räntebärande värdepapper,

inklusive användning av intäkter

(UoP)

23 Egetkapitalinstrument

24 Hushåll 100,0 5,6 5,6

100,0 5,6 5,6 26,4

25 Lån med säkerhet i

bostadsfastigheter 100,0 5,6 5,6 100,0 5,6 5,6 26,3

26 Lån för byggnadsrenovering

27 Lån till motorfordon 100,0

100,0 0,0

28 Finansiering av lokala myndigheter

29 Bostadsfinansiering

30 Annan finansiering av lokala

myndigheter

31 Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter

32 Andel gröna tillgångar totalt 28,0 1,8 1,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0

30,5 1,8 1,5 0,1 0,1 99,6

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

297

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (omsättning)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 1,8 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 1,8 0,6 0,0 0,6

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 9,2 2,0 0,1 1,0 9,2 0,0 0,0 18,4 2,0 0,1 1,0

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 2,3 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 2,3 0,4 0,0 0,4

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 11,0 2,5 0,2 1,4 10,9 0,0 0,0 21,9 2,5 0,2 1,4

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (omsättning)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 1,1 0,6 0,0 0,6 0,0 1,1 0,6 0,0 0,6

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 9,9 1,9 0,1 0,9 9,9 0,0 0,0 19,8 1,9 0,1 0,9

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 2,0 0,5 0,0 0,4 0,0 2,0 0,5 0,0 0,4

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 11,3 2,4 0,1 1,4 11,2 0,0 0,0 22,4 2,4 0,2 1,4

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

298

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (omsättning)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 1,8 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 1,8 0,6 0,0 0,6

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 9,2 2,0 0,1 1,0 9,2 0,0 0,0 18,4 2,0 0,1 1,0

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 2,3 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 2,3 0,4 0,0 0,4

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 11,0 2,5 0,2 1,4 10,9 0,0 0,0 21,9 2,5 0,2 1,4

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (omsättning)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 1,1 0,6 0,0 0,6 0,0 1,1 0,6 0,0 0,6

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 9,9 1,9 0,1 0,9 9,9 0,0 0,0 19,8 1,9 0,1 0,9

Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (kapitalutgifter)

% (i förhållande till alla tillgångar

utanför balansräkningen som

omfattas av taxonomin)

2023-12-31

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (förenliga med

taxonomikraven)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

nings-

relaterade

Möjlig-

görande

1 Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 2,0 0,5 0,0 0,4 0,0 2,0 0,5 0,0 0,4

2 Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 11,3 2,4 0,1 1,4 11,2 0,0 0,0 22,4 2,4 0,2 1,4

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

299

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, i enlighet med (EU) 2022/1214

I balansräkningen – kreditportföljen

Rad Kärnenergirelaterade verksamheter

1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser

medminimalt avfall från bränslecykeln. JA

2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella

processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA

3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer,

såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA

Fossilgasrelaterade verksamheter

4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA

5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA

Utanför balansräkningen – finansiella garantier, kapital i fonder och diskretionära portföljer

Rad Kärnenergirelaterade verksamheter

1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser

medminimalt avfall från bränslecykeln. JA

processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA

såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA

Fossilgasrelaterade verksamheter

4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare)

I balansräkningen – kreditportföljen, omsättning

Rad Ekonomiska verksamheter

Belopp (mkr) och andel

Begränsning av och anpassning till

klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar

Belopp % Belopp % Belopp %

1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn

2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 18 2,9 18 2,9

3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 578 93,1 578 93,1

4. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn

5. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn

6. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn

7. Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska

verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den

tillämpliga centrala resultatindikatorn

8. Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 621 96,0 621 96,0

HållbarHetsrapport – eU taxonomin

300

HanDelsbanKen | års- oCH HållbarHetsreDoVisninG 2023

I balansräkningen – kreditportföljen, kapitalutgifter

Rad Ekonomiska verksamheter

Belopp (mkr) och andel

Begränsning av och anpassning till

klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar

Belopp % Belopp % Belopp %

1. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn

2. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 421 78,0 421 78,0

3. Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet

som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning

2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 119 22,0 119 22,0