{
"documentInfo": {
"documentType": "https://xbrl.org/2021/xbrl-json",
"features": {
"xbrl:canonicalValues": true
},
"namespaces": {
"hand": "http://handelsbanken.com",
"ifrs-full": "http://xbrl.ifrs.org/taxonomy/2021-03-24/ifrs-full",
"iso4217": "http://www.xbrl.org/2003/iso4217",
"scheme": "http://standards.iso.org/iso/17442",
"xbrl": "https://xbrl.org/2021",
"xbrli": "http://www.xbrl.org/2003/instance"
},
"taxonomy": [
"http://handelsbanken.com/hand-2022-12-31.xsd"
]
},
"facts": {
"fact-3": {
"value": "67407000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueFromInterest",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-4": {
"value": "35832000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueFromInterest",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-5": {
"value": "59702000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestRevenueCalculatedUsingEffectiveInterestMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-6": {
"value": "34483000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestRevenueCalculatedUsingEffectiveInterestMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-7": {
"value": "30797000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-8": {
"value": "5511000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-9": {
"value": "36610000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestRevenueExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-10": {
"value": "30321000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestRevenueExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-11": {
"value": "12399000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-12": {
"value": "12904000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-13": {
"value": "1296000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-14": {
"value": "1446000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-15": {
"value": "11103000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncomeExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-16": {
"value": "11458000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncomeExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-17": {
"value": "1111000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:NettoresultatAvFinansiellaTransaktioner",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-18": {
"value": "1699000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:NettoresultatAvFinansiellaTransaktioner",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-19": {
"value": "176000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:RiskresultatFoersaekring",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-20": {
"value": "179000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:RiskresultatFoersaekring",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-21": {
"value": "17000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueFromDividends",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-22": {
"value": "2000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueFromDividends",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-23": {
"value": "-13000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ShareOfProfitLossOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-24": {
"value": "63000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ShareOfProfitLossOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-25": {
"value": "1246000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-26": {
"value": "555000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-27": {
"value": "50249000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueAndOperatingIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-28": {
"value": "44277000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RevenueAndOperatingIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-29": {
"value": "13103000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EmployeeBenefitsExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-30": {
"value": "12452000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EmployeeBenefitsExpense",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-31": {
"value": "6543000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherExpenseByNature",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-32": {
"value": "5577000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherExpenseByNature",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-33": {
"value": "1650000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepreciationAmortisationAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-34": {
"value": "1814000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepreciationAmortisationAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-35": {
"value": "21296000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ExpenseByNature",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-36": {
"value": "19843000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ExpenseByNature",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-37": {
"value": "28953000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ResultatFoereKreditfoerlusterRiskskattOchResolutionsavgift",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-38": {
"value": "24434000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ResultatFoereKreditfoerlusterRiskskattOchResolutionsavgift",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-39": {
"value": "47000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ImpairmentLossImpairmentGainAndReversalOfImpairmentLossDeterminedInAccordanceWithIFRS9",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-40": {
"value": "43000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ImpairmentLossImpairmentGainAndReversalOfImpairmentLossDeterminedInAccordanceWithIFRS9",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-41": {
"value": "24000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:GainsLossesOnDisposalsOfPropertyPlantAndEquipment",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-42": {
"value": "14000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:GainsLossesOnDisposalsOfPropertyPlantAndEquipment",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-43": {
"value": "2311000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:RiskskattOchResolutionsavgift",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-44": {
"value": "930000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:RiskskattOchResolutionsavgift",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-45": {
"value": "26619000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-46": {
"value": "23475000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-47": {
"value": "5429000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxExpenseContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-48": {
"value": "4627000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxExpenseContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-49": {
"value": "21189000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-50": {
"value": "18848000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-51": {
"value": "280000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-52": {
"value": "695000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-53": {
"value": "21470000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-54": {
"value": "19543000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-55": {
"value": "21468000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToOwnersOfParent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-56": {
"value": "19527000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToOwnersOfParent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-57": {
"value": "21187000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AaretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenABVaravHaenfoerligtTillKvarvarandeVerksamhet",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-58": {
"value": "18834000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AaretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenABVaravHaenfoerligtTillKvarvarandeVerksamhet",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-59": {
"value": "281000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AaretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenABVaravHaenfoerligtTillAvveckladVerksamhet",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-60": {
"value": "693000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AaretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenABVaravHaenfoerligtTillAvveckladVerksamhet",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-61": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-62": {
"value": "16000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-63": {
"value": "10.84",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShare",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-64": {
"value": "9.86",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShare",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-65": {
"value": "10.84",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShare",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-66": {
"value": "9.86",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShare",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-67": {
"value": "10.7",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShareFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-68": {
"value": "9.51",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShareFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-69": {
"value": "10.7",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShareFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-70": {
"value": "9.51",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShareFromContinuingOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-71": {
"value": "0.14",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShareFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-72": {
"value": "0.35",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShareFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-73": {
"value": "0.14",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShareFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-74": {
"value": "0.35",
"decimals": 2,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShareFromDiscontinuedOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK/xbrli:shares"
}
},
"fact-75": {
"value": "21470000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-76": {
"value": "19543000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-77": {
"value": "3049000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-78": {
"value": "6820000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-79": {
"value": "41000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesFromInvestmentsInEquityInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-80": {
"value": "62000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesFromInvestmentsInEquityInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-81": {
"value": "642000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToComponentsOfOtherComprehensiveIncomeThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-82": {
"value": "1401000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToComponentsOfOtherComprehensiveIncomeThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-83": {
"value": "622000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-84": {
"value": "1398000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-85": {
"value": "19000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToInvestmentsInEquityInstrumentsOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-86": {
"value": "3000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToInvestmentsInEquityInstrumentsOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-87": {
"value": "2448000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossNetOfTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-88": {
"value": "5481000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossNetOfTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-89": {
"value": "-2640000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-90": {
"value": "-1970000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-91": {
"value": "-60000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-92": {
"value": "6000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-93": {
"value": "2312000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslationOfForeignOperationsAndHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-94": {
"value": "3201000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslationOfForeignOperationsAndHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-95": {
"value": "-297000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-96": {
"value": "-910000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperations",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-97": {
"value": "15000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToComponentsOfOtherComprehensiveIncomeThatWillBeReclassifiedToProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-98": {
"value": "-595000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToComponentsOfOtherComprehensiveIncomeThatWillBeReclassifiedToProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-99": {
"value": "-544000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-100": {
"value": "-406000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-101": {
"value": "-6000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-102": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-103": {
"value": "-61000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-104": {
"value": "-190000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-105": {
"value": "626000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-106": {
"value": "-402000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossNetOfTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-107": {
"value": "1832000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeThatWillBeReclassifiedToProfitOrLossNetOfTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-108": {
"value": "2046000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-109": {
"value": "7313000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-110": {
"value": "23516000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-111": {
"value": "26856000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-112": {
"value": "23515000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToOwnersOfParent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-113": {
"value": "26840000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToOwnersOfParent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-114": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToNoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-115": {
"value": "16000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToNoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-116": {
"value": "475868000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndBankBalancesAtCentralBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-117": {
"value": "291584000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndBankBalancesAtCentralBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-118": {
"value": "4604000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OEvrigUtlaningTillCentralbanker",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-119": {
"value": "1255000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OEvrigUtlaningTillCentralbanker",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-120": {
"value": "132778000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:GovernmentDebtInstrumentsHeld",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-121": {
"value": "100538000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:GovernmentDebtInstrumentsHeld",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-122": {
"value": "9411000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LoansAndAdvancesToBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-123": {
"value": "21745000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LoansAndAdvancesToBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-124": {
"value": "2315818000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LoansAndAdvancesToCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-125": {
"value": "2163135000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LoansAndAdvancesToCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-126": {
"value": "-16616000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-127": {
"value": "-1900000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-128": {
"value": "32697000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ObligationerOchAndraRaentebaerandeVaerdepapper",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-129": {
"value": "33317000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ObligationerOchAndraRaentebaerandeVaerdepapper",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-130": {
"value": "12813000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EquityInstrumentsHeld",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-131": {
"value": "19471000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EquityInstrumentsHeld",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-132": {
"value": "561000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-133": {
"value": "478000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-134": {
"value": "212966000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentsForRiskOfPolicyholders",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-135": {
"value": "235761000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentsForRiskOfPolicyholders",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-136": {
"value": "36261000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-137": {
"value": "28508000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-138": {
"value": "8402000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IntangibleAssetsAndGoodwill",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-139": {
"value": "8302000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IntangibleAssetsAndGoodwill",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-140": {
"value": "4914000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PropertyPlantAndEquipment",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-141": {
"value": "5272000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PropertyPlantAndEquipment",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-142": {
"value": "160000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentTaxAssetsCurrent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-143": {
"value": "469000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentTaxAssetsCurrent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-144": {
"value": "1589000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DeferredTaxAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-145": {
"value": "845000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DeferredTaxAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-146": {
"value": "12875000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RecognisedAssetsDefinedBenefitPlan",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-147": {
"value": "8766000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RecognisedAssetsDefinedBenefitPlan",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-148": {
"value": "191916000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:NoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleOrAsHeldForDistributionToOwners",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-149": {
"value": "421417000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:NoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleOrAsHeldForDistributionToOwners",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-150": {
"value": "14720000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-151": {
"value": "5785000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-152": {
"value": "1979000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PrepaymentsAndAccruedIncomeOtherThanContractAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-153": {
"value": "2016000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PrepaymentsAndAccruedIncomeOtherThanContractAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-154": {
"value": "3453716000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Assets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-155": {
"value": "3346764000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Assets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-156": {
"value": "81693000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepositsFromBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-157": {
"value": "83034000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepositsFromBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-158": {
"value": "1325061000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepositsFromCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-159": {
"value": "1286637000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DepositsFromCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-160": {
"value": "212966000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentContractsLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-161": {
"value": "235761000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InvestmentContractsLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-162": {
"value": "1474801000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DebtSecurities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-163": {
"value": "1353768000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DebtSecurities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-164": {
"value": "29040000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-165": {
"value": "13784000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-166": {
"value": "1939000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentFinancialLiabilitiesAtFairValueThroughProfitOrLossClassifiedAsHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-167": {
"value": "4105000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentFinancialLiabilitiesAtFairValueThroughProfitOrLossClassifiedAsHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-168": {
"value": "405000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LiabilitiesArisingFromInsuranceContracts",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-169": {
"value": "532000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LiabilitiesArisingFromInsuranceContracts",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-170": {
"value": "217000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentTaxLiabilitiesCurrent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-171": {
"value": "108000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CurrentTaxLiabilitiesCurrent",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-172": {
"value": "5614000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DeferredTaxLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-173": {
"value": "5276000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DeferredTaxLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-174": {
"value": "591000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Provisions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-175": {
"value": "1026000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Provisions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-176": {
"value": "10451000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-177": {
"value": "11304000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-178": {
"value": "68938000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LiabilitiesIncludedInDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSale",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-179": {
"value": "133922000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LiabilitiesIncludedInDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSale",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-180": {
"value": "3565000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:UpplupnaKostnaderOchFoerutbetaldaIntaekter",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-181": {
"value": "3519000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:UpplupnaKostnaderOchFoerutbetaldaIntaekter",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-182": {
"value": "42404000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:SubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-183": {
"value": "32257000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:SubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-184": {
"value": "3257686000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Liabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-185": {
"value": "3165033000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Liabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-186": {
"value": "3000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:NoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-187": {
"value": "25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:NoncontrollingInterests",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-188": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IssuedCapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-189": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IssuedCapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-190": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:SharePremium",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-191": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:SharePremium",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-192": {
"value": "17891000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherReserves",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-193": {
"value": "15845000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherReserves",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-194": {
"value": "144841000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:BalanseradVinst",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-195": {
"value": "134507000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:BalanseradVinst",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-196": {
"value": "21468000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenAB",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-197": {
"value": "19527000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:AretsResultatTillhoerandeAktieaegareISvenskaHandelsbankenAB",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-198": {
"value": "196030000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-199": {
"value": "181731000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-200": {
"value": "3453716000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EquityAndLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-201": {
"value": "3346764000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EquityAndLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-202": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-203": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:SharePremiumMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-204": {
"value": "11313000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-205": {
"value": "1789000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-206": {
"value": "158000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-207": {
"value": "2585000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-208": {
"value": "154034000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-209": {
"value": "25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-210": {
"value": "181731000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-211": {
"value": "21468000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-212": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-213": {
"value": "21470000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-214": {
"value": "2427000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-215": {
"value": "-2096000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-216": {
"value": "-32000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-217": {
"value": "1747000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-218": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-219": {
"value": "2046000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-220": {
"value": "-91000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-221": {
"value": "-615000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-222": {
"value": "-706000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-223": {
"value": "2427000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-224": {
"value": "-2096000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-225": {
"value": "-32000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-226": {
"value": "1747000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-227": {
"value": "21468000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-228": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-229": {
"value": "23516000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-230": {
"value": "706000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransferBetweenRevaluationReserveAndRetainedEarnings",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-231": {
"value": "706000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransferBetweenRevaluationReserveAndRetainedEarnings",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-232": {
"value": "9900000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaid",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-233": {
"value": "9900000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaid",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-234": {
"value": "25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-235": {
"value": "25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-236": {
"value": "-25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-237": {
"value": "-25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-238": {
"value": "-23000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughConversionOfConvertibleInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-239": {
"value": "-23000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughConversionOfConvertibleInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-240": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-241": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:SharePremiumMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-242": {
"value": "13739000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-243": {
"value": "-307000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-244": {
"value": "126000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-245": {
"value": "4332000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-246": {
"value": "166309000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-247": {
"value": "3000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-248": {
"value": "196030000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-249": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-250": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:SharePremiumMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-251": {
"value": "5891000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-252": {
"value": "3353000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-253": {
"value": "94000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-254": {
"value": "-806000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-255": {
"value": "151105000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-256": {
"value": "9000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-257": {
"value": "171473000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-258": {
"value": "19527000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-259": {
"value": "16000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-260": {
"value": "19543000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-261": {
"value": "5422000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-262": {
"value": "-1564000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-263": {
"value": "64000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-264": {
"value": "3391000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-265": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-266": {
"value": "7313000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-267": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-268": {
"value": "-67000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-269": {
"value": "-67000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OevrigtTotalResultatVaravOmklassificeringInomEgetKapital",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-270": {
"value": "5422000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-271": {
"value": "-1564000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-272": {
"value": "64000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-273": {
"value": "3391000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-274": {
"value": "19527000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-275": {
"value": "16000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-276": {
"value": "26856000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-277": {
"value": "67000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransferBetweenRevaluationReserveAndRetainedEarnings",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-278": {
"value": "67000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransferBetweenRevaluationReserveAndRetainedEarnings",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-279": {
"value": "16666000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaid",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-280": {
"value": "16666000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaid",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-281": {
"value": "37000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-282": {
"value": "37000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-283": {
"value": "-36000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-284": {
"value": "-36000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-285": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughConversionOfConvertibleInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-286": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughConversionOfConvertibleInstruments",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-287": {
"value": "3069000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-288": {
"value": "8758000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:SharePremiumMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-289": {
"value": "11313000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-290": {
"value": "1789000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-291": {
"value": "158000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-292": {
"value": "2585000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-293": {
"value": "154034000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-294": {
"value": "25000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-295": {
"value": "181731000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:Equity",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-1": {
"value": "8118000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:OrdinarieUtdelning",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-2": {
"value": "8548000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:Extrautdelning",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-296": {
"value": "26619000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-297": {
"value": "23475000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-298": {
"value": "1453000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ResultatHaenfoerligtTillAvveckladVerksamhetFoereSkatt",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-299": {
"value": "1204000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:ResultatHaenfoerligtTillAvveckladVerksamhetFoereSkatt",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-300": {
"value": "67586000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestReceivedClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-301": {
"value": "38528000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestReceivedClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-302": {
"value": "28173000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestPaidClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-303": {
"value": "7257000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:InterestPaidClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-304": {
"value": "46000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsReceivedClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-305": {
"value": "61000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsReceivedClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-306": {
"value": "-333000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForWhichCashEffectsAreInvestingOrFinancingCashFlow",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-307": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForWhichCashEffectsAreInvestingOrFinancingCashFlow",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-308": {
"value": "751000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:JusteringFraanRoerelseresultatTillInvesteringsverksamhetVaravTillAvyttringAvVerksamhetOchDotterbolag",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-309": {
"value": "-0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:JusteringFraanRoerelseresultatTillInvesteringsverksamhetVaravTillAvyttringAvVerksamhetOchDotterbolag",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-310": {
"value": "-418000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:JusteringFraanRoerelseresultatTillInvesteringsverksamhetVaravTillFoersaeljningAvAktierOchAndelar",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-311": {
"value": "-0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:JusteringFraanRoerelseresultatTillInvesteringsverksamhetVaravTillFoersaeljningAvAktierOchAndelar",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-312": {
"value": "284000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-313": {
"value": "80000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-314": {
"value": "-2200000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForNoncashItems",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-315": {
"value": "363000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForNoncashItems",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-316": {
"value": "4305000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDepreciationAndAmortisationExpenseAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-317": {
"value": "2118000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDepreciationAndAmortisationExpenseAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-318": {
"value": "6419000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxesPaidRefundClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-319": {
"value": "5086000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncomeTaxesPaidRefundClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-320": {
"value": "-31157000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherOperatingReceivables",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-321": {
"value": "19863000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherOperatingReceivables",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-322": {
"value": "11377000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInLoansAndAdvancesToBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-323": {
"value": "82000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInLoansAndAdvancesToBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-324": {
"value": "-137712000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInLoansAndAdvancesToCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-325": {
"value": "-142370000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInLoansAndAdvancesToCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-326": {
"value": "-27502000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInFinancialAssetsHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-327": {
"value": "9621000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInFinancialAssetsHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-328": {
"value": "-863000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInDepositsFromBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-329": {
"value": "-41114000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInDepositsFromBanks",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-383": {
"value": "In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCashFlowStatementExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-330": {
"value": "33708000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInDepositsFromCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-331": {
"value": "170994000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInDepositsFromCustomers",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-332": {
"value": "121034000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherCashReceiptsFromOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-333": {
"value": "43031000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherCashReceiptsFromOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-334": {
"value": "-7453000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:DerivatinstrumentNettopositioner",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-335": {
"value": "16732000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "hand:DerivatinstrumentNettopositioner",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-336": {
"value": "-2010000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInFinancialLiabilitiesHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-337": {
"value": "2476000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInFinancialLiabilitiesHeldForTrading",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-338": {
"value": "-7975000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-339": {
"value": "-567000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherAssets",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-340": {
"value": "-28360000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherInflowsOutflowsOfCashClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-341": {
"value": "-18057000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherInflowsOutflowsOfCashClassifiedAsOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-342": {
"value": "-38298000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-343": {
"value": "49381000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-344": {
"value": "49238000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromLosingControlOfSubsidiariesOrOtherBusinessesClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-345": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromLosingControlOfSubsidiariesOrOtherBusinessesClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-346": {
"value": "194000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherCashPaymentsToAcquireEquityOrDebtInstrumentsOfOtherEntitiesClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-347": {
"value": "83000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:OtherCashPaymentsToAcquireEquityOrDebtInstrumentsOfOtherEntitiesClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-348": {
"value": "183000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-349": {
"value": "1000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-350": {
"value": "786000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PurchaseOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-351": {
"value": "1194000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PurchaseOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-352": {
"value": "482000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-353": {
"value": "1063000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-354": {
"value": "711000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PurchaseOfIntangibleAssetsClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-355": {
"value": "539000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PurchaseOfIntangibleAssetsClassifiedAsInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-356": {
"value": "48212000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-357": {
"value": "-752000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-358": {
"value": "3000000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RepaymentsOfSubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-359": {
"value": "10130000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:RepaymentsOfSubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-360": {
"value": "11845000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromIssueOfSubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-361": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ProceedsFromIssueOfSubordinatedLiabilities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-362": {
"value": "9900000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaidClassifiedAsFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-363": {
"value": "16666000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DividendsPaidClassifiedAsFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-364": {
"value": "-1055000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-365": {
"value": "-26796000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-366": {
"value": "0",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughEffectOfChangesInForeignExchangeRatesLiabilitiesArisingFromFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-367": {
"value": "320000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughEffectOfChangesInForeignExchangeRatesLiabilitiesArisingFromFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-368": {
"value": "8859000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseInCashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-369": {
"value": "21833000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseInCashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-370": {
"value": "439964000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-371": {
"value": "397642000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-372": {
"value": "-38298000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-373": {
"value": "49381000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperatingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-374": {
"value": "48212000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-375": {
"value": "-752000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-376": {
"value": "-1055000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-377": {
"value": "-26796000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-378": {
"value": "27059000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EffectOfExchangeRateChangesOnCashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-379": {
"value": "20489000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:EffectOfExchangeRateChangesOnCashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2021-01-01T00:00:00/2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-380": {
"value": "475882000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2023-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-381": {
"value": "439964000000",
"decimals": -6,
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00",
"unit": "iso4217:SEK"
}
},
"fact-382": {
"value": "Kassafl\u00f6desanalysen har uppr\u00e4ttats i enlighet med den indirekta metoden, vilket inneb\u00e4r att r\u00f6relseresultat och resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet har justerats f\u00f6r transaktioner som inte medf\u00f6rt in- eller utbetalningar, t.ex. avskrivningar och kreditf\u00f6rluster",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForCashFlowsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-384": {
"value": "INNEH\u00c5LL 1. Lag- och f\u00f6reskriftsenlighet 2. F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper 3. F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS som \u00e4nnu inte till\u00e4mpats 4. Koncernredovisning 5. Intressef\u00f6retag och joint ventures 6. Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt redovisning av avvecklad verksamhet 7. Tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta 8. Finansiella instrument 9. Principer f\u00f6r v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde 10. Kreditf\u00f6rluster 11. S\u00e4kringsredovisning 12. Benchmarkreformen 13. Leasing 14. F\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet 15. Immateriella tillg\u00e5ngar 16. Fastigheter och inventarier 17. Avs\u00e4ttningar 18. Eget kapital 19. Int\u00e4kter 20. Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda 21. Skatter 22. Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar 1. LAG- OCH F\u00d6RESKRIFTSENLIGHET Grunder f\u00f6r redovisningen Koncern redovisningen \u00e4r uppr\u00e4ttad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. D\u00e4rut\u00f6ver till\u00e4mpas de till\u00e4gg som f\u00f6ljer av lagen 1995:1559 om \u00e5rsredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersbolag (\u00c5RKL) och av Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d FFFS 2008:25 om \u00e5rsredovisning i kreditinsti - tut och v\u00e4rdepappersbolag. I koncernredovis- ningen till\u00e4mpas \u00e4ven RFR 1 Kompletterande redovisningsregler f\u00f6r koncerner och uttalanden fr\u00e5n R\u00e5det f\u00f6r finansiell rapportering. Redovis - ningen presenteras i svenska kronor och alla v\u00e4r- den \u00e4r avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges . Moderbolagets redovisningsprinciper framg\u00e5r av not M1. Avgivande, fastst\u00e4llelse av \u00e5rsredovisningen samt f\u00f6retagsinformation Svenska Handelsbanken Aktiebolag \u00e5rs- och koncernredovisning avseende perioden 2022- 01-01\u20132022-12-31 godk\u00e4ndes f\u00f6r utf\u00e4rdande av styrelsen och verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren den 20 februari 2023 och blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r fastst\u00e4llelse p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mman den 22 mars 2023. Moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) har sitt s\u00e4te i Stockholm med adress Kungstr\u00e4dg\u00e5rdsgatan 2, 106 70 Stockholm, Sverige. Handelsbanken \u00e4r ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tj\u00e4nster och produkter p\u00e5 hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien, Norge och Nederl\u00e4nderna. Verksamheten beskrivs ytterligare i F\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen. 2. F\u00d6R\u00c4NDRADE REDOVISNINGS- PRINCIPER F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS De f\u00f6r\u00e4ndringar i redovisningsregelverken som b\u00f6rjade g\u00e4lla den 1 januari 2022 har inte haft n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 koncernens redovisning. \u00d6vriga \u00e4ndrade redovisningsprinciper Banken betalar fr\u00e5n och med 2022 riskskatt till den svenska staten enligt lag (2021:1256) om riskskatt f\u00f6r kreditinstitut. Kostnaden f\u00f6r riskskatt presenteras tillsammans med resolutionsavgiften p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen, vilken ben\u00e4mns Riskskatt och resolutionsavgift. I sam - band h\u00e4rmed \u00f6verf\u00f6rs s\u00e5ledes resolutions- avgiften, som tidigare redovisats i resultatposten R\u00e4ntekostnader inom R\u00e4ntenettot, till resultat - posten Riskskatt och resolutionsavgift. Syftet \u00e4r att presentera statliga avgifter med likartad karakt\u00e4r p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har justerats. F\u00f6r upplys - ningar om \u00e4ndrad presentation av resolutions- avgiften se not K3. De redovisningsprinciper och ber\u00e4knings- metoder som till\u00e4mpats av koncernen under r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00f6verensst\u00e4mmer i \u00f6vrigt med de principer som till\u00e4mpades i \u00c5rs- och h\u00e5ll- barhetsredovisningen f\u00f6r 2021. 3. F\u00d6R\u00c4NDRINGAR I IFRS SOM \u00c4NNU INTE TILL\u00c4MPATS IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal som ers\u00e4tter IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal har publicerats av IASB och antagits av EU. Standarden kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2023 i Handels - bankens koncernredovisning. IFRS 17 medf\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring av hur f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ska klassifice - ras, v\u00e4rderas, och redovisas. Den medf\u00f6r \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndrade upplysningar. De f\u00f6r\u00e4ndringar som IFRS 17 fr\u00e4mst kommer att medf\u00f6ra f\u00f6r Handelsbanken \u00e4r f\u00f6ljande: \u2022 Traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att klassificeras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal i sin helhet eftersom de bed\u00f6ms inneh\u00e5lla betydande f\u00f6r- s\u00e4kringsrisk. I dagsl\u00e4get separeras sparf\u00f6rs\u00e4k- ringsmomentet i dessa avtal i enlighet med separationsreglerna i IFRS 4 och redovisas enligt IFRS 9. Effekten av denna \u00e4ndrade redo - visningsprincip medf\u00f6r att balansposten F\u00f6r- s\u00e4kringsskulder \u00f6kar. \u2022 Den generella modellen kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi- tionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Premief\u00f6rdelnings- metoden kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av riskf\u00f6rs\u00e4kringar, riskf\u00f6rs\u00e4krings moment och \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. \u2022 Resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att i resultatr\u00e4kningen redovisas p\u00e5 en gemensam rad \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsresultat\u201d. Delposterna i f\u00f6rs\u00e4k - ringsresultatet kommer att specificeras i not. Enligt nuvarande principer redovisas resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal huvudsakligen uppdelat p\u00e5 raderna Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring, Provisions - netto och Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kan tre olika alterna - tiva metoder till\u00e4mpas. Banken kommer att till- l\u00e4mpa den fullst\u00e4ndigt retroaktiva metoden p\u00e5 riskf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment inneb\u00e4rande att j\u00e4mf\u00f6relsetalen f\u00f6r 2022 kommer att omr\u00e4knas. F\u00f6r sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi - tionell livf\u00f6rs\u00e4kring kommer banken att till\u00e4mpa verkligt v\u00e4rde metoden, eftersom tillr\u00e4ckligt tillf\u00f6r - litlig historisk data saknas d\u00e5 kontrakten tecknats l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Den kvantitativa effekten av \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 uppg\u00e5r till cirka -3 mdkr efter skatt, vilken vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kommer att minska koncernens balanserade vinstmedel vid ing\u00e5ngen av j\u00e4mf\u00f6relse\u00e5ret 2022. Handels- bankens bed\u00f6mning \u00e4r att den nya standarden inte kommer att f\u00e5 n\u00e5gon inverkan p\u00e5 Handels- bankens kapitalt\u00e4ckning eller stora exponeringar eftersom bankens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet inte ing\u00e5r i konsoliderad situation. I avsnitt 14 F\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet beskrivs bankens redovisningsprinciper enligt IFRS 17, vilka kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4ken - skaps\u00e5ret 2023. 4. KONCERNREDOVISNING (IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 3 R\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv) Dotterf\u00f6retag I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r . Strukturerade f\u00f6retag Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som bildats f\u00f6r att uppn\u00e5 ett begr\u00e4nsat och v\u00e4lde\ufb01nierat syfte, d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande fak - torn f\u00f6r att avg\u00f6ra om best\u00e4mmande in\ufb02ytande f\u00f6religger. Handelsbankens innehav i strukture - rade f\u00f6retag \u00e4r begr\u00e4nsade till innehav i fonder. Fonder f\u00f6r vilka banken \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och d\u00e4r banken \u00e4ger mer \u00e4n 50 procent av andelarna konsolideras. \u00c4gande mellan 20 och 50 procent konsolideras i vissa fall om omst\u00e4ndigheterna g\u00f6r g\u00e4llande att banken har ett best\u00e4mmande in\ufb02y - tande, exempelvis genom att fonden har ett brett f\u00f6rvaltningsmandat och genererar en h\u00f6g andel variabel avkastning. Bankens innehav i fonden redovisas till verkligt v\u00e4rde p\u00e5 raden Aktier och andelar i balansr\u00e4kningen. Resterande andel av fondens verkliga v\u00e4rde konsolideras och ing\u00e5r i posterna Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken i balansr\u00e4kningen. 5. INTRESSEF\u00d6RETAG OCH JOINT VENTURES (IAS 28 Innehav i intresse f\u00f6retag och joint ventures) Som intressef\u00f6retag redovisas f\u00f6retag d\u00e4r Handels banken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa stra- tegier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Betydande inflytande uppn\u00e5s i regel n\u00e4r r\u00f6standelen i f\u00f6retaget \u00e4r l\u00e4gst 20 procent och h\u00f6gst 50 procent eller n\u00e4r banken genom avtalsvillkor kan ut\u00f6va ett betydande inflytande. I ett joint venture har banken tillsammans med en eller flera parter ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande. Intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas i koncernredovisningen enligt kapita - landelsmetoden. Det inneb\u00e4r att innehavet inled- ningsvis tas upp till anskaffningsv\u00e4rdet. Det redo- visade v\u00e4rdet \u00f6kas eller minskas d\u00e4refter f\u00f6r att beakta koncernens andel av intressef\u00f6retagets och joint ventures resultat efter f\u00f6rv\u00e4rvstidpunk- ten. Eventuella utdelningar fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures minskar det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehavet. Resultatandelar i intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas som Andelar i intres- sef\u00f6retags och joint ventures resultat p\u00e5 egen rad i koncernens resultatr\u00e4kning. 6. TILLG\u00c5NGAR SOM INNEHAS F\u00d6R F\u00d6RS\u00c4LJNING SAMT REDOVISNING AV AVVECKLAD VERKSAMHET (IFRS 5 Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avvecklade verksamheter) Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar eller en grupp av tillg\u00e5ngar, ibland tillsammans med d\u00e4rtill h\u00e4nf\u00f6rliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning n\u00e4r det redovisade v\u00e4rdet i huvud- sak kommer att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning och n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r mycket sannolik. Om klassifice - ringen sker som tillg\u00e5ng som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning till\u00e4mpas s\u00e4rskilda v\u00e4rderingsprinciper. Dessa inneb\u00e4r i huvudsak att, med undantag f\u00f6r bland annat finansiella tillg\u00e5ngar och skulder (se punkt 8), tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avyttringsgrupper v\u00e4rderas till det l\u00e4gsta av det redovisade v\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader. D\u00e4rmed g\u00f6rs inte n\u00e5gra avskrivningar p\u00e5 materiella eller immateriella tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj - ning. Eventuella nedskrivningar och efterf\u00f6ljande omv\u00e4rderingar redovisas direkt i resultatr\u00e4k - ningen. En vinst redovisas dock inte till den del som den \u00f6verstiger tidigare redovisade ackumu - lerade nedskrivningar. Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning s\u00e4rredovisas i koncernens balansr\u00e4kning fram till f\u00f6rs\u00e4ljnings- tidpunkten. Som avvecklad verksamhet redovisas sj\u00e4lv - st\u00e4ndig verksamhet av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r som \u00e4r klart avskiljbar fr\u00e5n koncernens \u00f6vriga verksam - het och som antingen har avyttrats eller klassific- erats som att den innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning med till- l\u00e4mpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet inneb\u00e4r att verksamhetens resultat s\u00e4rredovisas p\u00e5 egen rad i resultatr\u00e4kningen skilt fr\u00e5n \u00f6vriga resultat- poster. Resultatet fr\u00e5n avvecklad verksamhet best\u00e5r av resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter, det resultat efter skatt som upp - st\u00e5r vid v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader av de tillg\u00e5ngar som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning/avyttringsgrupper som ing\u00e5r i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat fr\u00e5n avyttring av avvecklade verksamheter. F\u00f6r upplysningar om tillg\u00e5ngar respektive skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verk - samhet se not K14. 7. TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER I UTL\u00c4NDSK VALUTA (IAS 21 Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Den funktionella valutan f\u00f6r koncernens verksam- heter utomlands avviker som regel fr\u00e5n koncer- nens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som anv\u00e4nds i den ekonomiska milj\u00f6 d\u00e4r verksamheten prim\u00e4rt bedrivs. Omr\u00e4kning av transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan, utl\u00e4ndsk valuta, omr\u00e4knas initialt till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta och icke- monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde omv\u00e4rderas per balansdagen till d\u00e5 g\u00e4llande st\u00e4ngningskurs. Vinster och f\u00f6rluster till f\u00f6ljd av valutaomr\u00e4kningen redovisas i resultat- r\u00e4kningen som valutakurseffekter i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omr\u00e4kningsdifferenser h\u00e4nf\u00f6rliga till icke- monet\u00e4ra poster som klassificeras till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. P\u00e5 samma s\u00e4tt redovisas valuta - kursdifferenser som uppst\u00e5r vid omr\u00e4kning av monet\u00e4ra poster som utg\u00f6r en del av en netto- investering i en utlandsverksamhet. Omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Vid omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska etableringars (d\u00e4ri - bland filialers) balans- och resultatr\u00e4kningar fr\u00e5n funktionell valuta till koncernens rapporterings- valuta, till\u00e4mpas dagskursmetoden. Det inneb\u00e4r att tillg\u00e5ngar och skulder omr\u00e4knas till balans- dagens kurs. Eget kapital omr\u00e4knas till kursen vid investerings- respektive intj\u00e4nandetidpunkten. Resultatr\u00e4kningen r\u00e4knas om efter genomsnitts- kursen under \u00e5ret. Omr\u00e4kningsdifferenser redovi - sas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ing\u00e5r i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. 8. FINANSIELLA INSTRUMENT (IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering) Redovisning och bortbokning K\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning av aktier samt penning- och kapitalmarknadsinstrument p\u00e5 avistamarknaden redovisas p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. Motsvarande g\u00e4ller f\u00f6r derivat. \u00d6vriga finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas normalt p\u00e5 likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r de avtalsenliga r\u00e4ttigheterna till de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen upph\u00f6r eller n\u00e4r samtliga risker och f\u00f6rdelar f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngen \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e5gon annan. En finansiell skuld tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r f\u00f6rpliktelsen fullgjorts, upph\u00f6r eller annulleras . V\u00e4rderingskategorier Finansiella tillg\u00e5ngar delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 3. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r att klassificera finansiella tillg\u00e5ngar i respektive v\u00e4rderingskategori \u00e4r f\u00f6re - tagets aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltning av tillg\u00e5ngarna och tillg\u00e5ngens avtalsenliga villkor. Finansiella skulder delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Undantaget \u00e4r finansiella skulder som obligatoriskt ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, exempel - vis derivat, samt skulder som vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifierats att v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rdeoptionen). Finansiella tillg\u00e5ngar respektive skulder som redovisas p\u00e5 samma rad i balansr\u00e4kningen kan klassificeras i olika v\u00e4rderingskategorier, se not K41. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r finansiella instrument som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6rs transaktions- kostnader direkt till resultatr\u00e4kningen vid anskaff - ningstillf\u00e4llet. F\u00f6r \u00f6vriga finansiella instrument r\u00e4knas transaktionskostnader in i anskaffnings- v\u00e4rdet. Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r uppdel - ningen i v\u00e4rderingskategorier. F\u00f6r att fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Handelsbanken delat in de finansiella tillg\u00e5ngarna i portf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur de styrs, rapporteras och utv\u00e4rderas av bankens ledning. N\u00e4r aff\u00e4rsmodell best\u00e4ms f\u00f6r respektive portf\u00f6lj beaktas faktorer s\u00e5som angivna riktlinjer och m\u00e5l med en portf\u00f6lj och hur dessa genom - f\u00f6rs i verksamheten, de risker som p\u00e5verkar port- f\u00f6ljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningar. Bed\u00f6mning av finansiella tillg\u00e5ngars avtalsenliga villkor Bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den enbart \u00e4r betalningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta har betydelse f\u00f6r uppdelningen i v\u00e4rderingskate- gorier. Vid denna bed\u00f6mning definieras kapital- beloppet som den finansiella tillg\u00e5ngens verkliga v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nta defi - nieras som ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, kre- ditrisk, andra grundl\u00e4ggande utl\u00e5ningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exem - pel administrativa kostnader) samt vinstmarginal. Om den finansiella tillg\u00e5ngen har avtalsvillkor som kan \u00e4ndra tidpunkten eller beloppen i de avtal - senliga kassafl\u00f6dena, modifierar ers\u00e4ttningen f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, medf\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngseffekt eller extra kostnader vid f\u00f6rskottsbetalning och f\u00f6r - l\u00e4ngning bed\u00f6ms kassafl\u00f6dena inte enbart best\u00e5 av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att erh\u00e5lla avtal - senliga kassafl\u00f6den. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Finansiella tillg\u00e5ngar i v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r av utl\u00e5ning och innehav i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde - papper. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ned- skrivningspr\u00f6vning . Finansiella skulder i v\u00e4rde- ringskategorin best\u00e5r i huvudsak av skulder till kreditinstitut, in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt emitterade v\u00e4rdepapper. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde utg\u00f6rs av det dis - konterade nuv\u00e4rdet av alla framtida betalningar h\u00e4nf\u00f6rliga till instrumentet d\u00e4r diskonterings- r\u00e4ntan utg\u00f6rs av instrumentets effektivr\u00e4nta vid anskaffningstillf\u00e4llet . R\u00e4ntor och kreditf\u00f6rluster redovisas i posterna R\u00e4ntenetto respektive Kre- ditf\u00f6rluster. R\u00e4nteskillnadsers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsin- l\u00f6st utl\u00e5ning, realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepapper samt valutakurseffekter redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r b\u00e5de att erh\u00e5lla avtalsenliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja till - g\u00e5ngen. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. I v\u00e4rderingskategorin redovisas r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i bankens likviditetsportf\u00f6lj som uppfyller ovanst\u00e5ende villkor. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. R\u00e4nteint\u00e4kter redovisas i r\u00e4ntenettot. Valutakurseffekter och kreditf\u00f6rluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringar redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och omklassificeras till resultatr\u00e4kningen vid f\u00f6rs\u00e4lj - ning i posten Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet \u00e4r det till\u00e5tet att o\u00e5terkalleligen klassificera egetkapitalinstru- ment som inte innehas i handelssyfte till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Denna v\u00e4rderings- princip till\u00e4mpas f\u00f6r vissa aktieinnehav i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken, exempelvis andelar i clearingorganisationer och infrastruktursamarbeten p\u00e5 bankens hemma - marknader. Efterf\u00f6ljande v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e5v\u00e4l orealiserade som realiserade inklusive valutakurs- resultat, redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Realise - rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omklassificeras inom eget kapital till balanserade vinstmedel, det vill s\u00e4ga inte till resultatr\u00e4kningen. Endast utdelnings- int\u00e4kter fr\u00e5n dessa innehav redovisas i resultat- r\u00e4kningen. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt Om en finansiell tillg\u00e5ng inte uppfyller villkoren f\u00f6r v\u00e4rdering till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, ska den v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel klassificeras alltid till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, liksom finansiella tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt derivat. R\u00e4ntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och realise- rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovis- ning av derivat i s\u00e4kringsredovisning, se punkt 11. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet finns en m\u00f6jlighet att o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell tillg\u00e5ng s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen, om detta eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4rdering av tillg\u00e5ngen . Motsvarande m\u00f6jlighet finns att vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell skuld s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redo - visning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4r- dering av skulden. \u2022 En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av b\u00e5de finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandah\u00e5lls bankens ledning baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingsprincip till\u00e4mpas f\u00f6r att undvika inkonsekvens vid v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngar och skulder som utg\u00f6r motpositioner till varandra och f\u00f6rvaltas p\u00e5 portf\u00f6ljbasis, till exempel skulder till f\u00f6ljd av fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och vissa innehav i likviditetsportf\u00f6ljen som s\u00e4kras med ekonomiska s\u00e4kringar . Orealiserade och realiserade v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. R\u00e4nta redovisas i r\u00e4nte- nettot. Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillg\u00e5ngar omklassificeras i regel inte efter det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Omklassifice- ring \u00e4r till\u00e5ten om banken i s\u00e4llsynta fall skulle byta aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av en portf\u00f6lj av finansiella tillg\u00e5ngar . Omklassificering av finan- siella skulder \u00e4r inte till\u00e5tet efter det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. Finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften Utst\u00e4llda finansiella garantier inneb\u00e4r ett \u00e5tag - ande att ers\u00e4tta innehavaren av ett skuldinstru- ment (l\u00e5n och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper) f\u00f6r f\u00f6r- luster denne \u00e5drar sig p\u00e5 grund av att en angiven g\u00e4lden\u00e4r inte fullg\u00f6r betalning vid f\u00f6rfall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 en utst\u00e4lld garanti motsvaras vid utf\u00e4rdandet av den mottagna premien. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas den mot - tagna premien f\u00f6r garantin som en skuld i balans- posten Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter. D\u00e4refter v\u00e4rderas garantin till det h\u00f6gre av den periodiserade premien och reserven f\u00f6r den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten. Premier f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier periodiseras i provisionsnet - tot \u00f6ver garantins l\u00f6ptid. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas det totala garanterade beloppet h\u00e4nf\u00f6rligt till utst\u00e4llda garantier som en ansvarsf\u00f6rbindelse utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, se not K44. L\u00e5nel\u00f6ften redovisas som ett \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen fram till l\u00e5nets likviddag, se not K44. Erh\u00e5llna avgifter f\u00f6r l\u00e5nel\u00f6ften periodiseras i provisionsnettot \u00f6ver \u00e5tagandets l\u00f6ptid, s\u00e5vida det inte \u00e4r mycket sannolikt att l\u00f6ftet kommer att infrias d\u00e5 avgiften ing\u00e5r i l\u00e5nets effektivr\u00e4nta. Finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument best\u00e5r av en derivatkomponent, ett s\u00e5 kallat inb\u00e4ddat derivat, och ett v\u00e4rdkontrakt som inte \u00e4r ett derivat. Om v\u00e4rdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument \u00e4r en finansiell skuld ska ett inb\u00e4ddat derivat skiljas fr\u00e5n v\u00e4rdkontraktet och redovisas som ett derivat om samtliga nedan- st\u00e5ende villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det inb\u00e4ddade derivatets ekonomiska egen - skaper och risker \u00e4r inte n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. \u2022 Ett separat instrument med samma villkor som det inb\u00e4ddade derivatet skulle uppfylla defini - tionen p\u00e5 ett derivat. \u2022 Det sammansatta finansiella instrumentet v\u00e4r - deras inte till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. F\u00f6ljaktligen avskiljs inte derivat inb\u00e4d- dade i finansiella skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Exempelvis s\u00e4rredovisas det inb\u00e4ddade derivatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Inb\u00e4ddade derivat i finansiella tillg\u00e5ngar s\u00e4rre- dovisas ej. Finansiella tillg\u00e5ngar med inb\u00e4ddade derivat beaktas i sin helhet vid bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den endast \u00e4r betal- ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten i emitterade konvertibla skuldebrev s\u00e4rredovisas som eget kapital. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten fastst\u00e4lls vid emissionstillf\u00e4llet som skillnaden mellan det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skuldkomponenten. Konverteringsr\u00e4ttens redovi - sade v\u00e4rde justeras inte under skuldebrevets l\u00f6p- tid. Skuldkomponenten v\u00e4rderas och redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen vid emissions- tillf\u00e4llet. Under l\u00f6ptiden redovisas skuldkompo - nenten till upplupet anskaffningsv\u00e4rde baserat p\u00e5 ursprunglig effektivr\u00e4nta. \u00c5terk\u00f6pstransaktioner Med \u00e5terk\u00f6psavtal, eller repotransaktioner, avses avtal d\u00e4r parterna samtidigt har kommit \u00f6verens om f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5terk\u00f6p av ett visst v\u00e4rde- papper till ett i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mt pris. V\u00e4rdepapper som s\u00e4ljs i en repotransaktion (\u00e5terk\u00f6psavtal) kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen under transaktionens l\u00f6ptid eftersom koncernen under transaktionens l\u00f6ptid \u00e4r exponerad emot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisk. Det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret redovi- sas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som st\u00e4lld s\u00e4kerhet. Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. V\u00e4rdepapper som k\u00f6ps i en repotransaktion (omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal) redovisas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, det vill s\u00e4ga v\u00e4rdepappret redovisas inte i balansr\u00e4k- ningen under transaktionens l\u00f6ptid. Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Mot- tagna panter som s\u00e5lts vidare under \u00e5terk\u00f6ps- avtal redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen. V\u00e4rdepappersl\u00e5n V\u00e4rdepapper som l\u00e5nats ut kvarst\u00e5r i balans- r\u00e4kningen d\u00e5 koncernen fortsatt \u00e4r exponerad mot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisk och redovisas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som St\u00e4lld s\u00e4kerhet. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper tas inte upp i balansr\u00e4kningen, s\u00e5vida de inte s\u00e4ljs (s\u00e5 kallad blankning). Om de s\u00e4ljs redovisas ett v\u00e4rde motsvarande det avyttrade v\u00e4rdepapprets verkliga v\u00e4rde som skuld. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som vidareutl\u00e5nats redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument . Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument . Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 derivat redovisas i resulta - tr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovisning av derivat i s\u00e4k - ringsredovisning, se punkt 11 . Kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kvittas och redo- visas netto i balansr\u00e4kningen om banken har avtalsm\u00e4ssig r\u00e4tt till kvittning, i den l\u00f6pande verk- samheten och i h\u00e4ndelse av konkurs, och om avsikten \u00e4r att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillg\u00e5ngen och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder l\u00e4m - nas i not K24. 9. PRINCIPER F\u00d6R V\u00c4RDERING AV FINANSIELLA TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT V\u00c4RDE (IFRS 13 V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde) Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rer. F\u00f6r finansiella instrument som handlas p\u00e5 en aktiv marknad likst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en s\u00e5dan marknad d\u00e4r noterade priser med l\u00e4tt - het och regelbundenhet finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 en reglerad marknad, handelsplats, tillf\u00f6rlitlig nyhetstj\u00e4nst eller motsvarande, och d\u00e4r prisupp - gifterna l\u00e4tt kan verifieras genom regelbundet f\u00f6rekommande transaktioner. Det aktuella mark- nadspriset motsvaras av den kurs mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkursen som under omst\u00e4ndigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r grup - per av finansiella instrument som f\u00f6rvaltas p\u00e5 basis av bankens nettoexponering f\u00f6r marknads - risk likst\u00e4lls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erh\u00e5llas eller betalas vid en avytt- ring av nettopositionen. N\u00e4r tillf\u00f6rlitliga uppgifter om marknadspris saknas f\u00f6r finansiella instrument, best\u00e4ms verk - ligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmodeller. De v\u00e4rderingsmodeller som anv\u00e4nds bygger p\u00e5 indata som i allt v\u00e4sentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - r\u00e4ntor och aktiekurser. Vid behov g\u00f6rs en juste- ring f\u00f6r andra variabler som en marknadsakt\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas ta i beaktande vid priss\u00e4ttningen. De antaganden som anv\u00e4nds vid v\u00e4rdering baseras p\u00e5 marknadspraxis och kontrolleras l\u00f6pande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters v\u00e4rdering. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av aktuella marknadspriser. F\u00f6re- tagsobligationer v\u00e4rderas med v\u00e4rderingstekni- ker som baseras p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor f\u00f6r mot- svarande l\u00f6ptid med justering f\u00f6r kredit- och likviditetsrisk. V\u00e4rderingen kontrolleras regelbun- det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den avspeglar g\u00e4llande marknadspris. Kontrollerna utf\u00f6rs fr\u00e4mst genom inh\u00e4mtning av pris noteringar fr\u00e5n fler oberoende prisst\u00e4llare och genom avst\u00e4mning mot nyligen genomf\u00f6rda transaktioner i samma eller likv\u00e4r - diga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. 10. KREDITF\u00d6RLUSTER (IFRS 9 Finansiella instrument) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften, och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r redo- visning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - v\u00e4gt belopp som best\u00e4ms genom att utv\u00e4r- dera en rad sannolika utfall med h\u00e4nsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller anstr\u00e4ngning. I bed\u00f6mningen beaktas historiska, nuvarande och fram - \u00e5tblickande faktorer. De tillg\u00e5ngar vars ned- skrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i f\u00f6ljande tre steg, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6r- s\u00e4mring: \u2022 Steg 1 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. \u2022 Steg 2 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar med bety - dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet men d\u00e4r det vid rapporterings- tillf\u00e4llet saknas objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. \u2022 Steg 3 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka objektiva omst\u00e4ndigheter har identifierats f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. F\u00f6r Steg 1 ska reserveringar som motsvarar f\u00f6r - v\u00e4ntade f\u00f6rluster orsakade av fallissemang som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa inom tolv m\u00e5nader redovisas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som mot- svarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlust som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa vid fallissemang n\u00e5gon g\u00e5ng under till- g\u00e5ngens hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid redovisas. F\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern- gemensam central process med modellbaserad ber\u00e4kning. Processen inleds med att det f\u00f6r samt- liga avtal bed\u00f6ms om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisnings - tillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna i de olika nedskrivningsstegen ber\u00e4knas p\u00e5 individuell basis. F\u00f6r avtal i Steg 3 sker manuell ber\u00e4kning med undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av homo- gena fordringar som har modellber\u00e4knad reser- vering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle avg\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 om ett avtal ska bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en modellbaserad ber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning. Ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av riskparametrarna san- nolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fal- lissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD). F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e4ms genom att ber\u00e4kna PD, EAD och LGD fram till avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade slutf\u00f6rfallodag. Dessa tre riskparame- trar multipliceras och justeras med \u00f6verlevnads- sannolikheten alternativt sannolikheten f\u00f6r att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit \u00e5terbetald i f\u00f6rtid. De ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna diskonteras sedan tillbaka till rappor - teringsdagen med den ursprungliga effektivr\u00e4ntan och summeras. Summan av kreditf\u00f6rluster f\u00f6r Steg 1 ber\u00e4knas med sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang under de kommande tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r Steg 2 och Steg 3 ber\u00e4knas kredit f\u00f6rluster med sannolikheten f\u00f6r fallissemang under tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Modellbaserad ber\u00e4kning Ber\u00e4kningen av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna tar h\u00e4nsyn till minst tre makroekonomiska scena - rier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska risk- faktorer s\u00e5som arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanks- r\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp- delade per land. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera riskparametrarna. Varje makroekono - miskt scenario tilldelas en sannolikhet, och de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna erh\u00e5lls som ett san- nolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rlusterna f\u00f6r varje scenario. F\u00f6r utf\u00f6rligare information om modellerna f\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 och f\u00f6r f\u00f6rklaring av begrepp s\u00e5som PD, EAD och LGD, f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid, bety - dande \u00f6kning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se not K10. Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rde. Expertbaserad ber\u00e4kning Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs f\u00f6r kreditf\u00f6rluster f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits h\u00e4nsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade ber\u00e4kning- arna \u00e4r konstruerade med ambitionen att g\u00f6ra en s\u00e5 precis skattning som m\u00f6jligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det \u00e4r dock mycket sv\u00e5rt att med generella modeller f\u00e5nga alla de s\u00e4regenskaper som karakt\u00e4riserar ett enskilt avtal. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs en manuell analys av de avtal som ger de st\u00f6rsta bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat p\u00e5 expertkunskap om de enskilda krediterna, bed\u00f6ma om den modellbaserade eller manuella ber\u00e4kningen ska ers\u00e4ttas med en expertbed\u00f6md ber\u00e4kning. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Expertbaserad ber\u00e4kning kan \u00e4ven utf\u00f6ras p\u00e5 en mer aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att justera de modellbaserade ber\u00e4kningarna f\u00f6r en delportf\u00f6lj eller motsvarande. Dessa justeringar f\u00f6rdelas proportionellt \u00f6ver de ing\u00e5ende avtalen. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Redovisning och presentation av kredit- f\u00f6rluster \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas i balansr\u00e4kningen till sitt nettobelopp, efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen (finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften) redovi- sas till sitt nominella belopp. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas som en avs\u00e4ttning i balansr\u00e4kningen. \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat \u00e4r redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital och minskar s\u00e5ledes inte redovisat v\u00e4rde p\u00e5 instrumentet. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen redovisas periodens kredit - f\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstaterade) i resul- tatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Kreditf\u00f6rluster. Raden Kreditf\u00f6rluster utg\u00f6rs av periodens reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare utf\u00f6rda reserve- ringar, periodens bortskrivningar och periodens \u00e5tervinningar. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas perio- dens kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstate- rade) i resultatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. \u2022 Bortskrivningar utg\u00f6rs av konstaterade kredit- f\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare gjorda reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillg\u00e5ng. Bortskrivning sker n\u00e4r det inte bed\u00f6ms finnas n\u00e5gon realistisk m\u00f6jlighet till \u00e5terbetalning. Efter bortskrivningen kvarst\u00e5r normalt kraven mot l\u00e5ntagare och eventuella borgensm\u00e4n, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall kon - kursf\u00f6rvaltare l\u00e4mnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, n\u00e4r ett ackordsf\u00f6rslag antagits eller n\u00e4r en fordran eftergivits i sin hel - het. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillg\u00e5ngar redovi- sas alltid som konstaterade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Betalningar som tillkommer banken f\u00f6r bort- skrivna finansiella tillg\u00e5ngar int\u00e4ktsredovisas som \u00e5tervinningar. Ytterligare information om kreditf\u00f6rluster l\u00e4mnas i not K10. Fallissemang/Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e5ng Bankens definition av fallissemang \u00f6verensst\u00e4m- mer med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningens (CRR) definition vilket inneb\u00e4r att motparten antingen \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sen med en betalning eller att det gjorts en bed\u00f6mning att motparten inte kom- mer att kunna betala kontraktsenligt. En s\u00e5dan bed\u00f6mning inneb\u00e4r att det ses som mer sanno- likt att kredittagaren inte kommer att kunna betala \u00e4n det motsatta. Bed\u00f6mningen av detta g\u00f6rs utifr\u00e5n all tillg\u00e4nglig information om kredit- tagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4nsyn tas till obest\u00e5ndssignaler som bristande likviditet, f\u00f6r- senade och inst\u00e4llda betalningar, betalnings- anm\u00e4rkningar eller andra tecken p\u00e5 bristande betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Andra signaler kan vara att kredit tagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd som inneb\u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten f\u00f6r fallissemang ber\u00e4knas inf\u00f6r varje rapporteringstillf\u00e4lle och ing\u00e5r vid bed\u00f6m - ningen av om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar i Steg 1 och Steg 2. Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad finansiell tillg\u00e5ng, vilket \u00e4r exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medf\u00f6r att bed\u00f6mningen f\u00f6r redovisningssyften \u00e4r i linje med den som anv\u00e4nds i koncernens kreditriskhantering. R\u00e4nta Redovisning av r\u00e4nteint\u00e4kter h\u00e4nf\u00f6rliga till poster i balansr\u00e4kningen som ing\u00e5r i Steg 1 och Steg 2 bygger p\u00e5 bruttoredovisning, vilket inneb\u00e4r att r\u00e4nteint\u00e4kter redovisas till sitt fulla belopp i r\u00e4nte - nettot. R\u00e4nteint\u00e4kter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill s\u00e4ga efter beak- tande av nedskrivningen. R\u00e4nteeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av diskonteringseffekter d\u00e5 perio- den fram till f\u00f6rv\u00e4ntad inbetalning minskar, resul- terar i en uppl\u00f6sning av tidigare reserverade belopp och redovisas som r\u00e4nteint\u00e4kt i enlighet med effektivr\u00e4ntemetoden. V\u00e4rdering av egendom som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas \u00f6verta - gen egendom till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vertagen egendom (inklusive \u00f6vertagna leasing- objekt) som f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering upp till det l\u00e4gsta av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Modifierade finansiella tillg\u00e5ngar Ett l\u00e5n anses vara modifierat n\u00e4r de villkor och best\u00e4mmelser som styr kassafl\u00f6den \u00e4ndras j\u00e4m- f\u00f6rt med det ursprungliga avtalet till f\u00f6ljd av \u00e5tg\u00e4r- der i form av anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder eller aff\u00e4rsm\u00e4s- siga omf\u00f6rhandlingar. Anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r vill- kors\u00e4ndringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella l\u00e4ttnads\u00e5tg\u00e4rder. Dessa vill - kors\u00e4ndringar utf\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbe- talning eller f\u00f6r att maximera \u00e5terbetalningen av det utest\u00e5ende l\u00e5nebeloppet f\u00f6r l\u00e5ntagare som har, eller st\u00e5r inf\u00f6r, finansiella sv\u00e5righeter. Aff\u00e4rs- m\u00e4ssiga omf\u00f6rhandlingar \u00e4r villkors\u00e4ndringar som inte \u00e4r relaterade till en l\u00e5ntagares finansiella sv\u00e5righeter, till exempel \u00e4ndringar i kassafl\u00f6det f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r amorteringar eller r\u00e4nta. Om kassafl\u00f6den fr\u00e5n en finansiell tillg\u00e5ng klas - sificerad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde har modifierats, men tillg\u00e5ngens kassafl\u00f6den inte blir v\u00e4sentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella tillg\u00e5ngen tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. I det fallet omr\u00e4knas redovisat bruttov\u00e4rde utifr\u00e5n den finansiella till - g\u00e5ngens f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den, och justerings- beloppet redovisas i resultatr\u00e4kningen. Eftersom modifieringar utf\u00f6rs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bed\u00f6md kreditrisk. N\u00e4r en finansiell tillg\u00e5ng beviljats anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd och kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat p\u00e5 utfallet av den bed\u00f6mning som utf\u00f6rs i samband med anst\u00e5nd - s\u00e5tg\u00e4rden. Bed\u00f6mningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rlust eller annan omst\u00e4ndighet som inneb\u00e4r klassifice- ring till Steg 3. Om en finansiell tillg\u00e5ng modifieras p\u00e5 ett s\u00e4tt som medf\u00f6r v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den tas den modifierade finansiella tillg\u00e5ngen bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen och ers\u00e4tts med ett nytt avtal. I dessa fall utg\u00f6r datumet f\u00f6r modifieringen f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r det nya avtalet och detta datum anv\u00e4nds vidare vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4n- tade kreditf\u00f6rluster samt vid bed\u00f6mning av huru- vida det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kredit- risk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r en beskrivning av redovisningen avseende modifieringar som genomf\u00f6rs till f\u00f6ljd av bench - markreformen, se avsnitt 12 Benchmarkreformen. 11. S\u00c4KRINGSREDOVISNING (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering) Handelsbanken har valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4k - ringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet med \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna i IFRS 9. Koncernen till\u00e4mpar olika metoder f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning beroende p\u00e5 syftet med s\u00e4kringen. Som s\u00e4krings- instrument anv\u00e4nds derivat, i huvudsak r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kringar av valuta- kursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska enheter anv\u00e4nds \u00e4ven skulder i res - pektive utl\u00e4ndsk enhets funktionella valuta som s\u00e4kringsinstrument. Som en del av koncernens s\u00e4kringsstrategier delas v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4krings- instrument i vissa fall upp och ing\u00e5r i fler \u00e4n en s\u00e4kringsrelation. Ett och samma s\u00e4kringsinstru- ment kan d\u00e4rmed s\u00e4kra olika risker. S\u00e5dan upp- delning g\u00f6rs endast om de s\u00e4krade riskerna tyd- ligt kan identifieras, om effektiviteten kan m\u00e4tas tillf\u00f6rlitligt och om den totala v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 instrumentet ing\u00e5r i n\u00e5gon s\u00e4kringsrelation. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas i syfte att skydda koncernen mot icke \u00f6nskv\u00e4rda resultat- effekter p\u00e5 grund av exponeringar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadspriser. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r enskilda tillg\u00e5ngar och skulder samt f\u00f6r portf\u00f6ljer av finansiella instrument. S\u00e4k - rade risker i s\u00e4kringsrelationer till verkligt v\u00e4rde best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av r\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5 - ning till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumenten i dessa s\u00e4kringsrelationer best\u00e5r av r\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde v\u00e4rderas s\u00e5v\u00e4l s\u00e4krings- instrumentet som den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finan - siella transaktioner. N\u00e4r portf\u00f6ljs\u00e4kring till\u00e4mpas redovisas v\u00e4rdet p\u00e5 den s\u00e4krade posten p\u00e5 en separat rad i balansr\u00e4kningen i anslutning till Utl\u00e5- ning till allm\u00e4nheten. D\u00e5 s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde avslutas i f\u00f6rtid periodiseras den upparbe- tade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 den s\u00e4krade posten i Nettoresultat av finansiella transaktioner under \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Avslutas s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde i f\u00f6rtid, och den s\u00e4krade posten inte l\u00e4ngre kvarst\u00e5r, \u00e5terf\u00f6rs den upparbetade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd - ringen direkt i Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera exponeringar f\u00f6r variationer i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6r - liga till f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 ut- och uppl\u00e5- ning. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden f\u00f6r s\u00e5dan ut- och uppl\u00e5ning \u00e4r i regel betydligt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ntebind - ningstiden som \u00e4r kort. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kra valutakursrisken i framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5- ning. \u00c4ven valutakursrisker h\u00e4nf\u00f6rliga till kon- cerninterna monet\u00e4ra poster kan omfattas av denna typ av s\u00e4kring, i den m\u00e5n de ger upphov til l valutaexponeringar som inte elimineras vid upp- r\u00e4ttande av koncernredovisningen. Derivat som \u00e4r s\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar v\u00e4r - deras till verkligt v\u00e4rde. I den m\u00e5n derivatets v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r effektiv, det vill s\u00e4ga motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4k- rade posten, redovisas den som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i s\u00e4kringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av derivatets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndring redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. D\u00e5 kassa fl\u00f6dess\u00e4kringar avslutas i f\u00f6rtid periodise - ras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, som tidigare redovisats i \u00f6vrigt totalresultat, i Netto- resultat av finansiella transaktioner under den period de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. Avslutas kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i f\u00f6rtid, och de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa, omklassificeras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i s\u00e4kringsreserven till Netto- resultat av finansiella transaktioner. S\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter till\u00e4mpas f\u00f6r att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till f\u00f6ljd av verksamhet i utlandet. Som s\u00e4kringsinstrument anv\u00e4nds l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta och valutar\u00e4nteswappar. Den s\u00e4krade posten i dessa s\u00e4kringar utg\u00f6rs av net- toinvesteringar i form av direkta investeringar samt fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet som inte f\u00f6rv\u00e4ntas regleras inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. L\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta som s\u00e4krar nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen p\u00e5 balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. S\u00e5 redovisas \u00e4ven den effektiva delen av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar som s\u00e4krar valutakursrisk i fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet. Ineffektiva dela r av s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samhet redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4krings- redovisning och Benchmarkreformen. 12. BENCHMARKREFORMEN (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering, IFRS 9 Finansiella instrument) Det f\u00f6religger tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till- l\u00e4mpa vissa speci\ufb01ka krav avseende s\u00e4kringsre- dovisning f\u00f6r samtliga s\u00e4kringsrelationer som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark- reformen. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till att s\u00e4kringsrelationer, som annars hade varit effek - tiva, inte ska beh\u00f6va brytas upp endast till f\u00f6ljd a v os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkreformen. Det f\u00f6relig - ger en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 en s\u00e4kringsrelation, endast om denna ger upphov till os\u00e4kerhet om benchmarkr\u00e4ntan som utg\u00f6r s\u00e4krad risk och/elle r tidpunkt eller belopp avseende kassa\ufb02\u00f6den baserade p\u00e5 benchmarkr\u00e4ntan fr\u00e5n den s\u00e4krade posten eller s\u00e4kringsinstrumentet. Os\u00e4kerheten om benchmarkr\u00e4ntan kvarst\u00e5r fram till dess att beslut har fattats om vilken r\u00e4nta som \u00e4r den alternativa r\u00e4ntan samt om och n\u00e4r reformen kommer att genomf\u00f6ras, inklusive speci\ufb01cering av dess effekter p\u00e5 enskilda kontrakt. N\u00e4r modifieringar av finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder genomf\u00f6rs, som en direkt f\u00f6ljd av benchmarkreformen, redovisas modifieringen som en \u00e4ndring i effektivr\u00e4ntan. N\u00e5gon modifie - ringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5ledes ej. F\u00f6r att undantaget ska g\u00e4lla kr\u00e4vs att en \u00e4ndring \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig som en direkt f\u00f6ljd av benchmark- reformen samt att den nya basen f\u00f6r att best\u00e4mma kassafl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt likv\u00e4rdig med den tidigare. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6religger vissa undantag fr\u00e5n krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa referensr\u00e4ntor, vilka syftar till att s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4k - ringsredovisning och Benchmarkreformen. 13. LEASING (IFRS 16 Leasingavtal) Banken som leasegivare En leasegivare ska klassificera ett leasingavtal som antingen finansiellt eller operationellt. Finan - siella leasingavtal \u00e4r s\u00e5dana avtal d\u00e4r de ekono- miska risker och f\u00f6rdelar som f\u00f6rknippas med \u00e4gandet av den leasade tillg\u00e5ngen i allt v\u00e4sentligt \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n leasegivaren till leasetagaren. \u00d6vriga leasingavtal klassificeras som operationella lea- singavtal. Samtliga avtal d\u00e4r koncernen \u00e4r lease- givare har definierats som finansiella leasingavtal. S\u00e5dana leasingavtal redovisas som utl\u00e5ning i balansr\u00e4kningen, initialt till ett belopp som mot - svarar nettoinvesteringen. Erh\u00e5llna leasingavgifter redovisas l\u00f6pande som r\u00e4nteint\u00e4kter respektive amorteringar. Nettoinvesteringar i finansiella leasingavtal \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning enligt IFRS 9, p\u00e5 samma s\u00e4tt som finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde - rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Banken som leasetagare Vid ing\u00e5ngen av ett leasingavtal redovisas en leasingskuld och en nyttjander\u00e4tt. Leasing- skulden v\u00e4rderas initialt till nuv\u00e4rdet av framtida leasingavgifter, vilka diskonteras med bankens marginella l\u00e5ner\u00e4nta. Leasingavgifterna som ing\u00e5r i v\u00e4rderingen av leasingskulden utg\u00f6rs i huvudsak av fasta avgifter och variabla avgifter som beror p\u00e5 ett index . Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas initialt till anskaffningsv\u00e4rdet, vilket motsvarar den ursprungliga v\u00e4rderingen av leasingskulden, f\u00f6rutbetalda leasingavgifter, eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av eventu - ella \u00e5terst\u00e4llningskostnader. Det \u00e4r endast n\u00e4r en f\u00f6rpliktelse uppst\u00e5r f\u00f6r \u00e5terst\u00e4llningskostnader som dessa utg\u00f6r en del av anskaffningsv\u00e4rdet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av leasingskulden \u00f6kar det redovisade v\u00e4rdet med r\u00e4nta och mins - kar med utbetalda leasingavgifter. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar eller minskar leasingskulden vid ompr\u00f6vningar eller \u00e4ndringar av leasingavtalet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas denna till anskaffningsv\u00e4rde minus ackumulerade avskriv - ningar och eventuella ackumulerade nedskriv- ningar samt med beaktande av eventuella omv\u00e4r- deringar av leasingskulden. Nyttjander\u00e4tten skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd . Nedskriv- ningspr\u00f6vning av nyttjander\u00e4tterna utf\u00f6rs i enlig- het med IAS 36 Nedskrivningar, se punkt 16 avsnittet om nedskrivningspr\u00f6vning. Nyttjander\u00e4tterna ing\u00e5r i balansposten Fastig- heter och Inventarier och leasingskulden ing\u00e5r i balansposten \u00d6vriga skulder. Leasingavtal som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader, eller f\u00f6r vilka den underliggande tillg\u00e5ngen har ett l\u00e5gt v\u00e4rde, redovisas som en kostnad linj\u00e4rt \u00f6ver leasingperioden och ing\u00e5r s\u00e5ledes inte i leasing- skulder och nyttjander\u00e4tter. 14. F\u00d6RS\u00c4KRINGSVERKSAMHET (IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2013 Redovisnings- principer som till\u00e4mpas till och med den 31 december 2022) Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet bedrivs i dot - terbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter best\u00e5r fr\u00e4mst av legala livf\u00f6rs\u00e4kringar i form av traditionell livf\u00f6rs\u00e4kring och fondf\u00f6rs\u00e4k- ring samt riskf\u00f6rs\u00e4kringar i form av sjukf\u00f6rs\u00e4kring och premiebefrielse. Klassificering och uppdelning av f\u00f6rs\u00e4krings- kontrakt I koncernredovisningen klassas s\u00e5dana avtal som inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Med f\u00f6rs\u00e4kringsrisk avses risk, annan \u00e4n finansiell risk, som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n avtalets \u00e4gare till utf\u00e4rdaren. Avtal som inte \u00f6ver- f\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassificeras i sin helhet som investeringsavtal. I regel inneb\u00e4r detta att f\u00f6rs\u00e4kringar med \u00e5terbetalningsskydd klassas som investeringsavtal, och \u00f6vriga avtal klassas som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. F\u00f6rs\u00e4kringskontrakt som best\u00e5r av b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter och sparande (finansiella komponenter) delas upp och s\u00e4rredovisas i enlighet med de principer som beskrivs i det f\u00f6ljande. Redovisning av f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt Premieint\u00e4kter och utbetalda f\u00f6rs\u00e4krings- ers\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas i resultatr\u00e4kningen i nettoposten Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring. Under denna post redovisas \u00e4ven \u00e5rets f\u00f6r\u00e4ndring av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings- skulder. Mottagna premier som \u00e4nnu inte int\u00e4ktsf\u00f6rts redovisas som skuld f\u00f6r inbetalda premier under posten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder i balansr\u00e4kningen. I balansposten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder ing\u00e5r \u00e4ven skulder f\u00f6r sjukr\u00e4ntor, livr\u00e4ntor och andra oreg - lerade skador. F\u00f6rs\u00e4kringsskulden v\u00e4rderas genom diskontering av uppskattade framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ing\u00e5ngna f\u00f6rs\u00e4krings- avtal. V\u00e4rderingen bygger p\u00e5 antaganden om r\u00e4nta, livsl\u00e4ngd, h\u00e4lsa och framtida avgifter. Livsl\u00e4ngdsantaganden varierar med h\u00e4nsyn till n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringen tecknats och beaktar den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida \u00f6kningen av livsl\u00e4ngden. \u00c4ven avgiftsantaganden beror p\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4k- ringen tecknats. Det inneb\u00e4r i huvudsak en avgift som \u00e4r proportionell mot premien och en avgift som \u00e4r proportionell mot livf\u00f6rs\u00e4kringsavs\u00e4tt- ningen. Till\u00e4mpade antaganden om de f\u00f6rs\u00e4k- rades framtida h\u00e4lsa \u00e4r baserade p\u00e5 internt genererad erfarenhet och varierar beroende p\u00e5 produkt. R\u00e4nteantaganden \u00e4r baserade p\u00e5 aktuella marknadsr\u00e4ntor och beror p\u00e5 skuldens l\u00f6ptid. Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsskulder pr\u00f6vas regelbundet och minst \u00e5rligen i syfte att s\u00e4ker- st\u00e4lla att den redovisade f\u00f6rs\u00e4kringsskulden \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rv\u00e4ntade framtida anspr\u00e5k. Vid behov g\u00f6rs en ytterligare avs\u00e4tt- ning. Mellanskillnaden redovisas i resultat- r\u00e4kningen. Redovisning av investeringsavtal och finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4krings kontrakt Inbetalningar och utbetalningar f\u00f6r kunders spar - kapital som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n investeringsavtal samt finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt redovisas som ins\u00e4ttningar respektive uttag direkt i balansr\u00e4kningen. Den fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringskontraktet separerade finansiella komponenten i traditionella legala liv- f\u00f6rs\u00e4kringar redovisas i balansr\u00e4kningen som uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. Dessa skulder v\u00e4r - deras till det h\u00f6gsta av garanterat belopp och f\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde. Det garanterade beloppet f\u00f6rr\u00e4ntas med garanterad r\u00e4nta och motsvarar f\u00f6rs\u00e4kringens upplupna anskaffnings - v\u00e4rde. F\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde \u00e4r lika med v\u00e4rdet av de tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4k- ringstagarnas r\u00e4kning, och f\u00f6rr\u00e4ntas med en avkastning som best\u00e4ms fr\u00e5n totalavkastningen f\u00f6r tillg\u00e5ngarna med avdrag f\u00f6r eventuell avkast - ningsdelning. Avkastningsdelningen inneb\u00e4r att f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalavkastningen om denna avkastning under kalender\u00e5ret \u00f6verstiger den garanterade r\u00e4ntan. Ber\u00e4kningen g\u00f6rs \u00e5rligen och ackumulerat f\u00f6r varje enskilt f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Det inneb\u00e4r att den villkorade \u00e5terb\u00e4ringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt \u00e5r understiger garanti - r\u00e4ntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen f\u00f6r avkastningsdelning till- faller koncernen redovisas som provisionsint\u00e4kt. I det fall avkastningen understiger den per kon- trakt garanterade r\u00e4ntan redovisas mellanskill- naden i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Tillg\u00e5ngar och skulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n fond- f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen i posterna Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Premieavgifter, kapitalavgifter samt \u00f6vriga administrativa avgifter f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och investeringsavtal redovisas i resultatr\u00e4k- ningen i posten Provisionsint\u00e4kter. Anskaffnings- kostnader redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen. \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kring \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krares andel av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings - skulder redovisas i posten \u00d6vriga tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. (IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2013 Redovisnings- principer som kommer att till\u00e4mpas fr\u00e5n och med den 1 januari 2023) Handelsbankens avtal om f\u00f6rs\u00e4kring best\u00e5r av fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, riskf\u00f6rs\u00e4kringar i form av fr\u00e4mst sjukf\u00f6rs\u00e4kring, premiebefrielse - f\u00f6rs\u00e4kring och d\u00f6dsfallsf\u00f6rs\u00e4kring samt traditio- nella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Klassificering F\u00f6rs\u00e4kringsavtalen kan inneh\u00e5lla riskf\u00f6rs\u00e4krings - moment, sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment eller b\u00e5da. Klassificering som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal eller investe - ringsavtal g\u00f6rs utifr\u00e5n de enskilda f\u00f6rs\u00e4krings- momenten (sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment/riskf\u00f6rs\u00e4k - ringsmoment) i avtalen eftersom de har olika ekonomisk inneb\u00f6rd. Traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings - avtals sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment, riskf\u00f6rs\u00e4kringar samt riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk och klassifi - ceras, v\u00e4rderas och redovisas som f\u00f6rs\u00e4krings- avtal. Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringar och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal klassificeras som investeringsavtal, eftersom de inte inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk, och klassificeras, redovisas och v\u00e4rderas enligt IFRS 9. F\u00f6rs\u00e4kringsavtalens aggregeringsniv\u00e5 Handelsbanken har identifierat portf\u00f6ljer med f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n de f\u00f6rs\u00e4k- ringsrisker de exponerar koncernen f\u00f6r och som f\u00f6rvaltas tillsammans. Portf\u00f6ljerna har d\u00e4refter delats in i grupper utifr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6nsamhet och vid \u00f6verg\u00e5ngstidpunkten bed\u00f6ms samtliga som l\u00f6nsamma. F\u00f6r traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings- avtals sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment har en enda port - f\u00f6lj och grupp identifierats d\u00e5 avtalen \u00e4r tecknade l\u00e5ngt tillbaka i tiden och produkten \u00e4r st\u00e4ngd f\u00f6r nyteckning. F\u00f6r portf\u00f6ljer med riskf\u00f6rs\u00e4kringar och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment utg\u00f6r respektive f\u00f6rs\u00e4kringsprodukt en grupp. Grupperna med f\u00f6rs\u00e4kringsprodukter \u00e4r i sin tur uppdelade i undergrupper d\u00e4r avtal som tecknats inom samma \u00e5r bildar en grupp. V\u00e4rdering av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal Den generella modellen Handelsbanken kommer till\u00e4mpa den generella modellen vid v\u00e4rdering av sparf\u00f6rs\u00e4krings- moment i traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Sk\u00e4let till detta \u00e4r att avtalen i denna portf\u00f6lj har en avtalsgr\u00e4ns som \u00e4r v\u00e4sentligt l\u00e4ngre \u00e4n ett \u00e5r samt att de h\u00f6ga r\u00e4ntegarantierna i dessa avtal leder till att de icke villkorade till\u00e4ggsbeloppsut - betalningarna inte f\u00f6rv\u00e4ntas utg\u00f6ra en betydande andel av de totala utbetalningarna. Den generella modellen till\u00e4mpas \u00e4ven f\u00f6r skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringar samt riskf\u00f6rs\u00e4krings - moment som separerats ut ur sammansatta traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Premief\u00f6rdelningsmetoden Handelsbanken kommer till\u00e4mpa premief\u00f6rdel- ningsmetoden vid v\u00e4rderingen av skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringar samt f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings- avtal. Sk\u00e4let till detta \u00e4r att banken har bed\u00f6mt att samtliga identifierade riskf\u00f6rs\u00e4kringar och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment har en avtalsgr\u00e4ns p\u00e5 maximalt ett \u00e5r. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd \u2013 den generella modellen Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd ber\u00e4k - nas genom en nuv\u00e4rdesber\u00e4kning av den b\u00e4sta skattningen av framtida kassafl\u00f6den, en riskjuste- ring och en avtalsenlig marginal. Handelsbanken har vid \u00f6verg\u00e5ngstidpunkten inte identifierat n\u00e5gra f\u00f6rlustavtal. Vid skattning av framtida kassafl\u00f6den beaktas fr\u00e4mst antaganden om administrationskostnader, sannolikheten f\u00f6r utnyttjande av avtalade optione r (flytt, \u00e5terk\u00f6p och fribrevsl\u00e4ggning), d\u00f6dlighet och finansiella marknadsscenarier (statsl\u00e5ner\u00e4nta, avkastning och diskontering). Skattningen av framtida kassafl\u00f6den samt riskjusteringen diskonteras med aktuella diskon- teringsr\u00e4ntor p\u00e5 balansdagen. Diskonterings- r\u00e4ntorna \u00e4r baserade p\u00e5 observerbara r\u00e4ntor p\u00e5 r\u00e4nteswappar upp till tio \u00e5r med justering f\u00f6r kre- ditrisk. Diskonteringsr\u00e4ntorna f\u00f6r l\u00f6ptider l\u00e4ngre \u00e4n tio \u00e5r fastst\u00e4lls genom extrapolering mot en l\u00e5ngsiktig r\u00e4nteniv\u00e5. Banken anv\u00e4nder en kapitalkostnadsmetod f\u00f6r att ber\u00e4kna riskjusteringen. Den ber\u00e4knas f\u00f6r samt liga f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och allokeras d\u00e4refter ut p\u00e5 enskilda portf\u00f6ljer och grupper vilket uppskatt - ningsvis motsvarar en konfidensniv\u00e5 om cirka 85%. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 uppst\u00e5r en avtal- senlig marginal f\u00f6r sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi- tionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, vilken utg\u00f6rs av skillna- den mellan det verkliga v\u00e4rdet och nuv\u00e4rdet av den b\u00e4sta skattningen av de framtida kassafl\u00f6 - dena samt riskjusteringen vid tidpunkten f\u00f6r \u00f6ver- g\u00e5ngen till IFRS 17. Traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsav- tal nytecknas inte och d\u00e4rmed uppst\u00e5r inte n\u00e5gon ytterligare avtalsenlig marginal efter \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17. Redovisningen av den avtalsenliga marginalen g\u00f6rs utifr\u00e5n identifierade f\u00f6rs\u00e4krings- skyddsenheter. Handelsbanken har bed\u00f6mt att de tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls utf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver tid varf\u00f6r ett s\u00e5dant uppl\u00f6sningsm\u00f6nster av den avtalsenliga marginalen har valts. F\u00f6r att ta h\u00e4n- syn till att kontrakt med h\u00f6ga garanterade f\u00f6rm\u00e5- ner bidrar mer till portf\u00f6ljens samlade avtalsenliga marginal viktas i sin tur respektive f\u00f6rs\u00e4krings bidrag till portf\u00f6ljens uppl\u00f6sning utifr\u00e5n summan av de f\u00f6rv\u00e4ntade garanterade f\u00f6rm\u00e5nerna. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd \u2013 premief\u00f6rdelningsmetoden Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd dis - konteras inte utan redovisas till ett belopp som motsvarar en proportionell andel av den erh\u00e5llna premien som avser det f\u00f6rs\u00e4kringsskydd som banken \u00e4nnu inte tillhandah\u00e5llit f\u00f6rs\u00e4krings- tagaren. Erh\u00e5llna premier redovisas som int\u00e4kt linj\u00e4rt \u00f6ver tid i takt med att f\u00f6rs\u00e4kringsskyddet tillhanda h\u00e5lls. Handelsbanken har vid \u00f6verg\u00e5ngs- tidpunkten inte identifierat n\u00e5gra f\u00f6rlustavtal. Skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador Skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador v\u00e4rderas med den generella modellen och redovisas n\u00e4r skadorna intr\u00e4ffar. Skulden avser b\u00e5de rapporterade och ej rapporterade skador som har intr\u00e4ffat till och med bokslutsdagen. Den ber\u00e4knas genom en nuv\u00e4r- desber\u00e4kning av den b\u00e4sta skattningen av fram- tida kassafl\u00f6den och en riskjustering. F\u00f6r skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador till\u00e4mpas samma antagan - den som f\u00f6r skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4krings- skydd med till\u00e4gg, d\u00e4r relevant, f\u00f6r antaganden om framtida insjuknande och tillfrisknande. Skulder med en f\u00f6rv\u00e4ntad avvecklingstid som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader diskonteras ej. Innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal Handelsbanken till\u00e4mpar premief\u00f6rdelnings- metoden p\u00e5 innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal efter- som l\u00f6ptiden i de underliggande f\u00f6rs\u00e4kringsavta- len inte \u00f6verstiger ett \u00e5r. Det inneb\u00e4r att den erlagda premien f\u00f6r avgiven \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring redo- visas som en kostnad \u00f6ver \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsskyd- dets l\u00f6ptid. \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krarens andel av koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsskulder redovisas i balansposten \u00d6vriga tillg\u00e5ngar. Redovisning av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal I balansr\u00e4kningen redovisas skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5 - ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd samt skulden f\u00f6r intr\u00e4f- fade skador i balansposten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder. Tillg\u00e5ngar och skulder avseende innehavda \u00e5ter - f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas i balansposterna \u00d6vriga tillg\u00e5ngar respektive \u00d6vriga skulder. I resultatr\u00e4kningen redovisas resultatet fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal p\u00e5 en gemensam rad F\u00f6rs\u00e4k- ringsresultat. Posten inkluderar f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4k- ter, kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, resultat av innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal samt finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Del- posterna i f\u00f6rs\u00e4kringsresultatet specificeras i not. Kapitalavkastningen p\u00e5 de tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning redovisas p\u00e5 egen rad. Resultatraderna F\u00f6rs\u00e4kringsresultat och Kapitalavkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning summeras till F\u00f6rs\u00e4kringsnetto. I \u00f6vrigt totalresultat redovisas effekterna av \u00e4ndrad diskonteringsr\u00e4nta p\u00e5 nuv\u00e4rdet av kassa - fl\u00f6den samt riskjusteringen vid v\u00e4rderingen av sparf\u00f6rs\u00e4kringsmomenten i traditionell livf\u00f6rs\u00e4k - ring vilken ackumuleras i en s\u00e4rskild post inom eget kapital. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kommer det ackumulerade beloppet i \u00f6vrigt totalresultat att uppg\u00e5 till noll. Redovisning och v\u00e4rdering av investerings- avtal Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringar och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal utg\u00f6r investeringsavtal och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, vilket \u00e4ven g\u00e4ller placerings- tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till dessa avtal. I balansr\u00e4kningen redovisas dessa poster som Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. I resultatr\u00e4kningen redovisas premieavgifter, kapitalavgifter samt \u00f6vriga administrativa avgifter fr\u00e5n investeringsavtal i posten Provisionsint\u00e4kter. \u00c4ven anskaffningskostnader redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 till - g\u00e5ngar och skulder redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Till\u00e4mpade metoder vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 Handelsbankens till\u00e4mpar IFRS 17 retroaktivt p\u00e5 riskf\u00f6rs\u00e4kringar och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment. F\u00f6r traditionell livf\u00f6rs\u00e4krings sparf\u00f6rs\u00e4krings - moment till\u00e4mpas verkligt v\u00e4rde-metoden. D\u00e5 det saknas ett noterat pris p\u00e5 en portf\u00f6lj med traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal fastst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsteknik som i s\u00e5 stor utr\u00e4ckning som m\u00f6jligt anv\u00e4nder observer- bara parametrar vid ber\u00e4kningen av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r att bed\u00f6ma det pris som marknads- akt\u00f6rer skulle till\u00e4mpa har ett genomsnitt av de garantir\u00e4ntor banken observerat att f\u00f6rs\u00e4krings- f\u00f6retag p\u00e5 marknaden erbjuder vid nyteckning av traditionell livf\u00f6rs\u00e4kring anv\u00e4nts. Metoden f\u00e5ngar p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4ven marknadens antaganden om vinst- och riskmarginal eftersom dessa \u00e4r implicit beaktade i marknadens garantir\u00e4ntor. Mellanskill- naden mellan det verkliga v\u00e4rdet och nuv\u00e4rdet av den b\u00e4sta skattningen av de framtida kassa- fl\u00f6dena samt riskjusteringen utg\u00f6r en avtalsenlig marginal vid tidpunkten f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17. 15. IMMATERIELLA TILLG\u00c5NGAR (IAS 38 Immateriella tillg\u00e5ngar) Redovisning i balansr\u00e4kningen En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r en identifierbar, icke- monet\u00e4r tillg\u00e5ng utan fysisk form. En immateriell tillg\u00e5ng tas endast upp i balansr\u00e4kningen om det \u00e4r troligt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelar som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen kommer att tillfalla koncer - nen och om det g\u00e5r att ber\u00e4kna anskaffnings- v\u00e4rdet p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att internt upparbetade v\u00e4rden i form av goodwill, varu- m\u00e4rken, kundregister och liknande inte redovisas som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. Avtal med en leverant\u00f6r som tillhandah\u00e5ller banken en molntj\u00e4nst som inneb\u00e4r tillg\u00e5ng till leverant\u00f6rens applikation, plattform eller infra- struktur under avtalstiden utg\u00f6r ett service- kontrakt. Avgift f\u00f6r en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande under kontraktstiden. Eventuell f\u00f6rutbe - tald avgift redovisas som en tillg\u00e5ng, det vill s\u00e4ga f\u00f6rutbetald kostnad. Utgifter f\u00f6r konfiguration och anpassningar av en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r en leverant\u00f6r utf\u00f6r tj\u00e4nsterna. N\u00e4r konfigurering och anpassningar utg\u00f6r en integrerad del av molntj\u00e4nsten och utf\u00f6rs av leverant\u00f6ren av moln- tj\u00e4nsten, eller underleverant\u00f6r till denne, kost- nadsf\u00f6rs utgiften l\u00f6pande under avtalsperioden. Eventuell f\u00f6rutbetald utgift redovisas som en f\u00f6r- utbetald kostnad. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av befintlig programvara f\u00f6r ny aff\u00e4rsverksamhet, aktiveras nedlagda utgifter, som kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, fr\u00e5n den tidpunkt det \u00e4r sannolikt att ekonomiska f\u00f6rdelar kommer att uppst\u00e5. Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. Vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv h\u00e4nf\u00f6rs f\u00f6rv\u00e4rvspriset till v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen. Bland dessa tillg\u00e5ngar kan \u00e4ven ing\u00e5 s\u00e5dana immateriella tillg\u00e5ngar som inte skulle ha tagits upp i balansr\u00e4kningen om de f\u00f6rv\u00e4rvats separat eller upparbetats internt. Den del av f\u00f6r- v\u00e4rvspriset som vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder redovisas som goodwill. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Med h\u00e4nsyn till att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4r - skilja de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n goodwill fr\u00e5n kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar, sker nedskrivningspr\u00f6vningen p\u00e5 niv\u00e5n kassa- genererande enhet. En kassagenererande enhet \u00e4r den minsta grupp tillg\u00e5ngar som ger upphov till inbetalningar som \u00e4r oberoende av inbetalningar fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar eller tillg\u00e5ngsgrupper. Good - will f\u00f6ljs upp p\u00e5 r\u00f6relsesegmentniv\u00e5. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte . Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjandeperiod Immateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde. 16. FASTIGHETER OCH INVENTARIER (IAS 16 Materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar) Koncernens materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar best\u00e5r av fastigheter och inventarier. Med undan- tag av fastigheter som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av for- dran, v\u00e4rderas dessa tillg\u00e5ngar till anskaffnings- v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifr\u00e5n tillg\u00e5ngarnas bed\u00f6mda nyttjandeperioder. Normalt till\u00e4mpas en linj\u00e4r avskrivningsplan. De bed\u00f6mda nyttjan - deperioderna pr\u00f6vas \u00e5rligen. De materiella till- g\u00e5ngar som best\u00e5r av delkomponenter med olika bed\u00f6mda nyttjandeperioder, indelas i olika kate- gorier med separata avskrivningsplaner. S\u00e5dan s\u00e5 kallad komponentavskrivning \u00e4r normalt endast aktuell f\u00f6r fastigheter. Som delkompo - nenter betraktas d\u00e5 de delar av fastigheten som har ett anskaffningsv\u00e4rde som \u00e4r betydande i f\u00f6r - h\u00e5llande till det sammanlagda anskaffningsv\u00e4r- det. Resterande delar av fastigheten (stomme) skrivs av som helhet \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttjan- deperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den bed\u00f6mda nyttjandeperioden f\u00f6r stomme 100 \u00e5r, f\u00f6r vatten och avlopp 35 \u00e5r, f\u00f6r tak 30 \u00e5r, f\u00f6r fasad, v\u00e4rme, ventil ation och el 25 \u00e5r, f\u00f6r hissar 20 \u00e5r och f\u00f6r byggnadsinventarier tio \u00e5r. Persondatorer och \u00f6vrig IT-utrustning skrivs i regel av p\u00e5 tre \u00e5r och investeringar i bankvalv och liknande lokalinves- teringar p\u00e5 tio \u00e5r. \u00d6vriga inventarier skrivs normalt av p\u00e5 fem \u00e5r. Nedskrivningspr\u00f6vning av materiella anl\u00e4gg - ningstillg\u00e5ngar sker n\u00e4r det finns indikation p\u00e5 a tt tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivning g\u00f6rs i det fall \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger det redovisade v\u00e4rdet. Eventuell nedskrivning redo- visas omedelbart i resultatr\u00e4kningen. En ned- skrivning reverseras om det finns indikation p\u00e5 att ned skrivningsbehovet inte l\u00e4ngre f\u00f6religger och det har skett en f\u00f6r\u00e4ndring i de antaganden som l\u00e5g till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av \u00e5tervinnings - v\u00e4rdet . 17. AVS\u00c4TTNINGAR (IAS 37 Avs\u00e4ttningar, eventualf\u00f6rpliktelser och eventualtillg\u00e5ngar) Posten Avs\u00e4ttningar best\u00e5r av resultatf\u00f6rda f\u00f6r - v\u00e4ntade negativa utfl\u00f6den av resurser fr\u00e5n kon- cernen som \u00e4r ovissa vad g\u00e4ller f\u00f6rfallotidpunkt eller belopp. Avs\u00e4ttningar redovisas n\u00e4r koncer - nen till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse har en legal eller informell f\u00f6rpliktelse som det \u00e4r sannolikt att det kommer att kr\u00e4vas ett utfl\u00f6de av resurser f\u00f6r att reglera. F\u00f6r att redovisning ska kunna ske m\u00e5ste det vara m\u00f6jligt att g\u00f6ra en tillf\u00f6rlitlig upp- skattning av beloppet. Avs\u00e4ttningen v\u00e4rderas till det belopp som motsvarar den b\u00e4sta upp- skattningen av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att reglera f\u00f6r- pliktelsen p\u00e5 balansdagen. Vid v\u00e4rderingen tas h\u00e4nsyn till den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida tidpunkten f\u00f6r reglering. Avs\u00e4ttningar redovisas fr\u00e4mst f\u00f6r omstrukture- ringar. Med omstrukturering avses genomgri- pande organisationsf\u00f6r\u00e4ndring, till exempel genom att anst\u00e4llda f\u00e5r avg\u00e5ngsvederlag f\u00f6r f\u00f6r- tida upps\u00e4gning, eller nedl\u00e4ggningar av kontor. F\u00f6r att en avs\u00e4ttning ska redovisas kr\u00e4vs att en omstruktureringsplan har fastst\u00e4llts och tillk\u00e4nna- givits s\u00e5 att det har skapats en v\u00e4lgrundad f\u00f6r- v\u00e4ntan hos dem som ber\u00f6rs av att f\u00f6retaget kommer att genomf\u00f6ra omstruktureringen. En avs\u00e4ttning f\u00f6r omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppst\u00e5r vid omstrukture- ringen och som inte h\u00f6r samman med den fram- tida verksamheten. 18. EGET KAPITAL Eget kapital best\u00e5r av de komponenter som beskrivs i det f\u00f6ljande. \u00d6verkursfond \u00d6verkursfonden best\u00e5r dels av optionskompo- nenten av emitterade konvertibla skuldebrev och dels av det belopp som vid emission av aktier och vid konvertering av konvertibla skuldebrev \u00f6ver- stiger de emitterade aktiernas kvotv\u00e4rde. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner I posten F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pen - sionsf\u00f6rpliktelsen samt avkastning p\u00e5 f\u00f6rvalt- ningstillg\u00e5ngarna som \u00f6verstiger eller understiger diskonteringsr\u00e4ntan. S\u00e4kringsreserv I s\u00e4kringsreserven redovisas orealiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 derivatinstrument som utg\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar. Verkligt v\u00e4rdereserv Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella till - g\u00e5ngar klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven. Vidare best\u00e5r verkligt v\u00e4rdereserven av reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 skuldin- strument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa skuldinstrument omklassificeras fr\u00e5n verk- ligt v\u00e4rdereserven till resultatr\u00e4kningen. Realise- rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 egetkapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat omklassificeras fr\u00e5n verkligt v\u00e4rdereserven till balanserade vinstmedel. Omr\u00e4kningsreserv Omr\u00e4kningsreserven best\u00e5r av orealiserade valu- takurseffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska enheter till koncernens rapporte- ringsvaluta. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas effektiva delar f\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk - samhet i omr\u00e4kningsreserven. Balanserade vinstmedel inklusive \u00e5rets resultat Balanserade vinstmedel best\u00e5r av intj\u00e4nat resul - tat fr\u00e5n innevarande och tidigare r\u00e4kenskaps\u00e5r. Utdelning och \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas som avdrag fr\u00e5n balanserade vinstmedel. Realiserade resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till egetkapita - linstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras fr\u00e5n verkligt v\u00e4rdereserven till balanserade vinstmedel. Innehav utan best\u00e4mmande inflytande Innehav utan best\u00e4mmande inflytande utg\u00f6rs av den andel av koncernens nettotillg\u00e5ngar som inte direkt eller indirekt \u00e4gs av moderf\u00f6retagets stamaktie\u00e4gare. Innehav utan best\u00e4mmande inflytande redovisas som en separat andel av eget kapital. 19. INT\u00c4KTER R\u00e4ntenetto R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat - r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. Provisionsnetto Provisionsint\u00e4kter redovisas vid den tidpunkt n\u00e4r prestations\u00e5tagandet \u00e4r uppfyllt, vilket \u00e4r n\u00e4r kontrollen av tj\u00e4nsten \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till kunden. Den totala int\u00e4kten f\u00f6rdelas f\u00f6r varje tj\u00e4nst, och int\u00e4ktsf\u00f6ringen beror p\u00e5 om tj\u00e4nsterna \u00e4r upp- fyllda vid en viss specifik tidpunkt eller \u00f6ver tid. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis f\u00f6rvalt - ningsavgifter inom kapitalf\u00f6rvaltningen redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis courtage, kortavgifter och betalningsprovisioner redovisas generellt n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rts, det vill s\u00e4ga vid en viss specifik tidpunkt. N\u00e4r int\u00e4kten inkluderar en r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, till exempel rabatt, \u00e5terb\u00e4ring eller prestationsbaserade delar, redo- visas int\u00e4kten f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6gst troligt att ingen \u00e5terbetalning av beloppet kommer att ske. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i effektivr\u00e4ntan redovisas som provisionsint\u00e4kter. Provisions - kostnader \u00e4r transaktionsberoende och \u00e4r direkt relaterade till transaktioner vars int\u00e4kter redovi - sats som Provisionsint\u00e4kter. \u00d6vriga int\u00e4kter Posten \u00d6vriga int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av hyres- int\u00e4kter och realisationsresultat vid avyttring av \u00e4garandelar i dotterf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k - ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe r. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. Utdelning Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas i resulta- tr\u00e4kningen i posten \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Redo - visning av andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat beskrivs i punkt 5. 20. ERS\u00c4TTNINGAR TILL ANST\u00c4LLDA (IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda) Personalkostnader Som personalkostnader redovisas l\u00f6ner, pen - sionskostnader och andra former av direkta per- sonalkostnader inklusive social avgifter, s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 pensionskostnader och andra for - mer av l\u00f6nebikostnader. Eventuella ers\u00e4ttningar i samband med avslutad anst\u00e4llning skuldf\u00f6rs vid avtalets ing\u00e5ng och periodiseras \u00f6ver \u00e5terst\u00e5- ende tj\u00e4nstg\u00f6ringstid. Redovisning av pensioner Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda efter anst\u00e4llningens upph\u00f6rande utg\u00f6rs av premiebest\u00e4mda planer och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer. Med premiebe- st\u00e4mda planer avses planer d\u00e4r koncernen beta- lar fastst\u00e4llda premier till en utomst\u00e5ende juridisk enhet och har d\u00e4refter inga ytterligare f\u00f6rpliktel- ser, varken r\u00e4ttsliga eller informella. Den anst\u00e4llde b\u00e4r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken fram till dess att med- len utbetalas. Premier f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som personalkost- nad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r tj\u00e4ns- terna f\u00f6rfaller till betalning. \u00d6vriga planer f\u00f6r ers\u00e4ttning efter avslutad anst\u00e4llning redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla- ner. Vid f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pensionsl\u00f6sning utg\u00e5r en pension baserad p\u00e5 l\u00f6n och anst\u00e4llningstid, vilket inneb\u00e4r att arbetsgivaren b\u00e4r alla v\u00e4sentliga risker f\u00f6r fullg\u00f6randet av pensionsutf\u00e4stelsen. F\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas nuv\u00e4rdet av pensions\u00e5tagandet som pensionsf\u00f6rpliktelse. F\u00f6r majoriteten av de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pen - sionsplanerna har koncernen avsatt f\u00f6rvaltnings- tillg\u00e5ngar i pensionsstiftelser och pensionskassa f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rpliktelsen. Som nettoskuld i balansr\u00e4kningen avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner redovisas pensionsf\u00f6rpliktelserna minskade med f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde. I \u00f6vrigt totalresultat redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att verkligt utfall avviker fr\u00e5n gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionskostnaden f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som en per- sonalkostnad och utg\u00f6rs av nettot av f\u00f6ljande poster: \u2022 Kostnad f\u00f6r under \u00e5ret intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt, vilket avser \u00e5rets andel av den ber\u00e4knade slut - liga totala pensionsutbetalningen. Ber\u00e4kningen av intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4k - nad slutl\u00f6n och \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktuariella anta- ganden. \u2022 R\u00e4ntekostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att nuv\u00e4rdet av pensions- skulden har \u00f6kat under \u00e5ret d\u00e5 tiden till ut- betalning minskat. F\u00f6r ber\u00e4kning av \u00e5rets r\u00e4nte kostnad anv\u00e4nds aktuell f\u00f6retagsobliga- tionsr\u00e4nta (r\u00e4ntan vid \u00e5rets b\u00f6rjan) f\u00f6r en l\u00f6ptid motsvarande \u00e5terst\u00e5ende tid till utbetalning av pensionsskulden. \u2022 Ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt (avkastning) p\u00e5 f\u00f6rvalt- ningstillg\u00e5ngar f\u00f6r vilken samma r\u00e4ntesats till- l\u00e4mpas som vid fastst\u00e4llandet av \u00e5rets r\u00e4nte- kostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. Ber\u00e4kningen av kostnader och \u00e5taganden med anledning av koncernens f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla - ner \u00e4r f\u00f6renad med ett flertal bed\u00f6mningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En utf\u00f6rligare beskrivning av dessa antaganden och bed\u00f6mningar l\u00e4mnas i punkt 22 och i not K8. 21. SKATTER (IAS 12 Inkomstskatter) Periodens skattekostnad utg\u00f6rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovi- sas skatter som h\u00e4nf\u00f6r sig till periodens eller tidi- gare perioders skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt \u00e4r skatt som h\u00e4nf\u00f6r sig till tempor\u00e4ra skillna - der mellan en tillg\u00e5ngs eller skulds redovisade v\u00e4rde och dess skattepliktiga v\u00e4rde. Uppskjutna skatter v\u00e4rderas till den skattesats som bed\u00f6ms vara till\u00e4mplig d\u00e5 posten realiseras. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- r\u00e4ra skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den m\u00e5n det \u00e4r sannolikt att dessa kom- mer att utnyttjas. Uppskjutna skatteskulder v\u00e4r- deras till nominellt v\u00e4rde. Skatt redovisas i resul- tatr\u00e4kningen, i \u00f6vrigt totalresultat eller direkt i eget kapital beroende p\u00e5 var den underliggande trans - aktionen redovisas. 22. UPPSKATTNINGAR OCH V\u00c4SENTLIGA BED\u00d6MNINGAR Till\u00e4mpningen av koncernens redovisningsprinci- per inneb\u00e4r i vissa fall att bed\u00f6mningar m\u00e5ste g\u00f6ras som f\u00e5r en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 redovi- sade belopp. Redovisade belopp p\u00e5verkas dessutom i ett antal fall av uppskattningar och antaganden om framtiden. S\u00e5dana antaganden inneb\u00e4r alltid en risk f\u00f6r en justering av det redo visade v\u00e4rdet f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder. De bed\u00f6mningar och antaganden som g\u00f6rs speglar alltid f\u00f6retagsledningens b\u00e4sta och mest rimliga uppfattning och \u00e4r kontinuerligt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning och validering. Nedan f\u00f6ljer de bed\u00f6mningar och antaganden som har haft en v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 de finan - siella rapporterna. Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar som ber\u00f6r f\u00f6ljande omr\u00e5den l\u00e4mnas i not: \u2022 finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde, se not K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde \u2022 nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill, se not K25 Immateriella tillg\u00e5ngar \u2022 krav i civilr\u00e4ttsliga processer, se not K36 Avs\u00e4ttningar. Aktuariell ber\u00e4kning av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Ber\u00e4kningen av koncernens kostnader och f\u00f6r- pliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner bygger p\u00e5 ett flertal aktuariella, demografiska och finan- siella antaganden som har betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En f\u00f6rteckning \u00f6ver de antaganden som anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen av \u00e5rets avs\u00e4ttning finns i not K8. Ber\u00e4kningen av pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r anst\u00e4llda i Sverige bygger p\u00e5 DUS21 som \u00e4r p\u00e5 marknaden veder- tagna antaganden om livsl\u00e4ngd baserade p\u00e5 sta- tistik framtagen av Svensk F\u00f6rs\u00e4kring. Antagan- dena om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 ett antal f\u00f6rst- klassiga f\u00f6retagsobligationer med olika l\u00f6ptider. F\u00f6r f\u00f6retagsobligationer med l\u00f6ptider som \u00f6ver- ensst\u00e4mmer med den uppskattade genomsnitt- liga l\u00f6ptiden f\u00f6r pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande uppg\u00e5r till 17 \u00e5r fastst\u00e4lls diskonte - ringsr\u00e4ntan utifr\u00e5n marknadsr\u00e4ntor. D\u00e5 det inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga emittenter av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobligationer med en l\u00f6ptid som \u00f6verens- st\u00e4mmer med pensionsf\u00f6rpliktelsens anv\u00e4nder sig banken \u00e4ven av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobliga - tioner med kortare l\u00f6ptid som bas f\u00f6r att fastst\u00e4lla diskonteringsr\u00e4ntan. F\u00f6r dessa fastst\u00e4lls diskon - teringsr\u00e4ntan med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n en r\u00e4nte- kurva. R\u00e4ntekurvan \u00e4r byggd som en spread \u00f6ver den svenska swapkurvan. Spreaden, som \u00e4r baserad p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer exkluderat egna emissioner, appliceras p\u00e5 swapkurvan. P\u00e5 detta s\u00e4tt modelleras en r\u00e4ntekurva fram utifr\u00e5n vilken en 17-\u00e5rig r\u00e4nta kan h\u00e4rledas. En k\u00e4nslighetsanalys av koncernens pensions - f\u00f6rpliktelse f\u00f6r varje betydande aktuariellt anta- gande, som visar hur f\u00f6rpliktelsen skulle ha p\u00e5verkats av rimligt m\u00f6jliga f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa antaganden, framg\u00e5r av not K8. Kreditf\u00f6rluster Vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster anv\u00e4nds i ett antal fall antaganden och bed\u00f6m- ningar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u00e4r till sin natur f\u00f6rknippad med viss os\u00e4kerhet. Omr\u00e5den med h\u00f6g grad av antaganden och bed\u00f6mningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Fram\u00e5tblickande information i makro- ekonomiska scenarier Handelsbanken \u00f6vervakar l\u00f6pande den makroekonomiska utvecklingen med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat f\u00f6r att ta fram de makroekono- miska scenarier som ligger till grund f\u00f6r den fram- \u00e5tblickande information som anv\u00e4nds i den modellbaserade ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster. F\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betalningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det inneb\u00e4r att den framtida makroekonomiska utvecklingen har en p\u00e5verkan p\u00e5 bankens syn p\u00e5 reserveringsbehov f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rluster. Ber\u00e4kningen av reserveringsbehovet f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n - tade kreditf\u00f6rluster utg\u00e5r fr\u00e5n det neutrala scena- riot enligt bankens enhet f\u00f6r makroanalys. Efter- som f\u00f6rlusterna kan p\u00e5verkas mer av en framtida f\u00f6rs\u00e4mring av den ekonomiska utvecklingen \u00e4n av en motsvarande f\u00f6rb\u00e4ttring, anv\u00e4nder banken minst tv\u00e5 alternativa scenarier f\u00f6r att f\u00e5nga icke-linj\u00e4ra aspekter p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Dessa alternativa scenarier motsva- rar t\u00e4nkbara, men v\u00e4sentligt s\u00e4mre respektive b\u00e4ttre, utvecklingar \u00e4n det neutrala scenariot. Baserat p\u00e5 bankens f\u00f6rlusthistorik under det senaste decenniet kompletterat med erfarenhets- bed\u00f6mningar har de mest v\u00e4sentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna valts ut. Dessa makroekonomiska riskfaktorer ing\u00e5r sedan som makroekonomiska riskfaktorer i bankens kvanti - tativa statistiska modeller f\u00f6r prognoser av migra- tioner, fallissemang, f\u00f6rlustandelar och expone- ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanksr\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens aff\u00e4rsmodell, att ge krediter till kunder med stark \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, g\u00f6r att sambanden mel- lan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte alltid \u00e4r framtr\u00e4dande. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker, och f\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys, se not K10. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Banken g\u00f6r en bed\u00f6mning p\u00e5 avtalsniv\u00e5 vid varje rapportperiods slut av om en betydande \u00f6kning av kreditrisken har skett sedan det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad ber\u00e4kning De kvantitativa modeller som ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 utg\u00e5r fr\u00e5n flera antaganden och bed\u00f6mningar. Ett viktigt antagande \u00e4r att de relationer som kan m\u00e4tas mellan makroekono- miska riskfaktorer och riskparametrar p\u00e5 histo- riska data \u00e4r representativa f\u00f6r framtida h\u00e4ndel- ser. De kvantitativa modeller som till\u00e4mpas base- ras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs historik, men historiken varierar med produkt och region beroende p\u00e5 tillg\u00e5ng till historiska utfall. De kvantitativa model - lerna \u00e4r konstruerade med hj\u00e4lp av ekonome- triska modeller under antagande att observatio- nerna \u00e4r oberoende betingat av de valda risk- faktorerna. Det inneb\u00e4r att riskparametrarna kan f\u00f6rutses utan snedvridande effekter. Vidare g\u00f6rs ett urval av de mest v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorerna baserat p\u00e5 de enskilda makroeko- nomiska riskfaktorernas f\u00f6rklaringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 de enskilda riskparametrarna. N\u00e4r makroekono- miska riskfaktorer v\u00e4ljs ut och modellen specifi- ceras g\u00f6rs en avv\u00e4gning mellan enkelhet, f\u00f6rkla- ringsf\u00f6rm\u00e5ga och stabilitet. Manuell och expertbaserad ber\u00e4kning Manuell ber\u00e4kning anv\u00e4nds regelm\u00e4ssigt f\u00f6r avtal i Steg 3. Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs p\u00e5 modellutfall f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2, f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen samt f\u00f6r manu- ellt bed\u00f6mda i Steg 3. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av manuell och expertbaserad ber\u00e4kning, se punkt 10 rubrik Manuell ber\u00e4kning och Expert- baserad ber\u00e4kning.K1 Redovisningsprinciper och andra utg\u00e5ngspunkter vid uppr\u00e4ttande av de finansiella rapporterna Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning ber\u00e4knas genom att ta h\u00e4nsyn till effekterna av en konvertering av utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev. Det inneb\u00e4r att genomsnittligt antal aktier justeras med potentiella stamaktier och att \u00e5rets resultat justeras med \u00e5rets r\u00e4ntekostnad p\u00e5 utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev efter skatt. Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- tion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. R\u00f6relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 R\u00f6relsesegment, vilket inneb\u00e4r att segmentinformationen presenteras p\u00e5 motsva- rande s\u00e4tt som till\u00e4mpas internt i styrningssyfte. Handelsbankens verksamhet presenteras upp- delat p\u00e5 segmenten Sverige, Storbritannien, Norge, Nederl\u00e4nderna samt Capital Markets. Kontorsr\u00f6relsen i Handelsbanken tillhanda- h\u00e5ller ett fokuserat erbjudande inom finansie- ring, betalning, finansiella r\u00e5dgivningstj\u00e4nster samt sparande och pension. I landsegmenten ing\u00e5r f\u00f6rutom kontorsr\u00f6relsen \u00e4ven kapitalf\u00f6r- valtning- och f\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten. Varje land f\u00f6ljs upp som en frist\u00e5ende resultatenhet och styrs av en landchef. I Sverige och Stor- britannien \u00e4r kontorsr\u00f6relsen under landchefen organiserad i l\u00e4n respektive distrikt. Segmentet Capital Markets \u00e4r bankens investmentbank, vilket bland annat inbegriper v\u00e4rdepappers- handel och investeringsr\u00e5dgivning. I verksam- Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 heten ing\u00e5r \u00e4ven bankens internationella verk- samhet utanf\u00f6r hemmamarknaderna. Segmentens resultat visas f\u00f6re och efter intern resultatutdelning. Den interna resultat- utdelningen inneb\u00e4r att kundansvarig enhet tilldelas allt resultat som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n dess kun- ders transaktioner med banken, oavsett inom vilket segment transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd. Dessutom redovisas int\u00e4kter och kostnader f\u00f6r internt utf\u00f6rda tj\u00e4nster netto p\u00e5 raden Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster. Transaktioner mellan segmenten redovisas huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kolumnerna \u00d6vrigt samt Justeringar och elimineringar visas poster som inte h\u00f6r till n\u00e5got specifikt segment eller eli- mineras p\u00e5 koncernniv\u00e5. I kolumnen \u00d6vrigt ing\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del finansf\u00f6rvaltning och cen- trala stabsavdelningar samt transaktioner h\u00e4n- f\u00f6rliga till reserveringen f\u00f6r resultatandelssyste- met Oktogonen. I kolumnen Justeringar och elimineringar redovisas bland annat justeringar f\u00f6r personalkostnader. I justeringar f\u00f6r personal- kostnader ing\u00e5r skillnaden mellan koncernens pensionskostnader ber\u00e4knade enligt IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda och lokalt ber\u00e4knade pensions kostnader. Interna int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av interna r\u00e4ntor och provisioner. I segmentens resultatr\u00e4kningar ing\u00e5r dessutom interna poster i form av ers\u00e4tt- ningar f\u00f6r interna tj\u00e4nster. Interndebitering sker huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kontorsr\u00f6relsen best\u00e5r tillg\u00e5ngarna till st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten och skulderna av inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt intern uppl\u00e5- ning. Tillg\u00e5ngarna i kolumnen \u00d6vrigt best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av internutl\u00e5ning till de olika segmenten, medan skulderna fram f\u00f6rallt best\u00e5r av extern upp l\u00e5ning. Det allokerade kapitalet f\u00f6r segmenten \u00f6verensst\u00e4mmer med kapitalf\u00f6rdel- ningen enligt den interna styrmodellen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfSummaryOfSignificantAccountingPoliciesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-385": {
"value": "1. LAG- OCH F\u00d6RESKRIFTSENLIGHET Grunder f\u00f6r redovisningen Koncern redovisningen \u00e4r uppr\u00e4ttad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. D\u00e4rut\u00f6ver till\u00e4mpas de till\u00e4gg som f\u00f6ljer av lagen 1995:1559 om \u00e5rsredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersbolag (\u00c5RKL) och av Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d FFFS 2008:25 om \u00e5rsredovisning i kreditinsti - tut och v\u00e4rdepappersbolag. I koncernredovis- ningen till\u00e4mpas \u00e4ven RFR 1 Kompletterande redovisningsregler f\u00f6r koncerner och uttalanden fr\u00e5n R\u00e5det f\u00f6r finansiell rapportering. Redovis - ningen presenteras i svenska kronor och alla v\u00e4r- den \u00e4r avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges .",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfBasisOfPreparationOfFinancialStatementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-386": {
"value": "Koncern redovisningen \u00e4r uppr\u00e4ttad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:StatementOfIFRSCompliance",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-387": {
"value": "Svenska Handelsbanken Aktiebolag \u00e5rs- och koncernredovisning avseende perioden 2022- 01-01\u20132022-12-31 godk\u00e4ndes f\u00f6r utf\u00e4rdande av styrelsen och verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren den 20 februari 2023 och blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r fastst\u00e4llelse p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mman den 22 mars 2023. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfAuthorisationOfFinancialStatementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-388": {
"value": "Svenska Handelsbanken Aktiebolag \u00e5rs- och koncernredovisning avseende perioden 2022- 01-01\u20132022-12-31 godk\u00e4ndes f\u00f6r utf\u00e4rdande av styrelsen och verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren den 20 februari 2023 och blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r fastst\u00e4llelse p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mman den 22 mars 2023. Moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) har sitt s\u00e4te i Stockholm med adress Kungstr\u00e4dg\u00e5rdsgatan 2, 106 70 Stockholm, Sverige. Handelsbanken \u00e4r ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tj\u00e4nster och produkter p\u00e5 hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien, Den funktionella valutan f\u00f6r koncernens verksam- heter utomlands avviker som regel fr\u00e5n koncer- nens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som anv\u00e4nds i den ekonomiska milj\u00f6 d\u00e4r verksamheten prim\u00e4rt bedrivs. Koncern Redovis - ningen presenteras i svenska kronor och alla v\u00e4r- den \u00e4r avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges Norge och Nederl\u00e4nderna. Verksamheten beskrivs ytterligare i F\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfGeneralInformationAboutFinancialStatementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-389": {
"value": "Handelsbanken",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:NameOfReportingEntityOrOtherMeansOfIdentification",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-390": {
"value": "Aktiebolag",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:LegalFormOfEntity",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-391": {
"value": "Kungstr\u00e4dg\u00e5rdsgatan 2, 106 70 Stockholm",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:AddressOfRegisteredOfficeOfEntity",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-392": {
"value": "Sverige",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:CountryOfIncorporation",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-393": {
"value": " Handelsbanken \u00e4r ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tj\u00e4nster och produkter",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfNatureOfEntitysOperationsAndPrincipalActivities",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-394": {
"value": "Sverige, Storbritannien, Norge och Nederl\u00e4nderna",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:PrincipalPlaceOfBusiness",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-395": {
"value": "2. F\u00d6R\u00c4NDRADE REDOVISNINGS- PRINCIPER F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS De f\u00f6r\u00e4ndringar i redovisningsregelverken som b\u00f6rjade g\u00e4lla den 1 januari 2022 har inte haft n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 koncernens redovisning. \u00d6vriga \u00e4ndrade redovisningsprinciper Banken betalar fr\u00e5n och med 2022 riskskatt till den svenska staten enligt lag (2021:1256) om riskskatt f\u00f6r kreditinstitut. Kostnaden f\u00f6r riskskatt presenteras tillsammans med resolutionsavgiften p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen, vilken ben\u00e4mns Riskskatt och resolutionsavgift. I sam - band h\u00e4rmed \u00f6verf\u00f6rs s\u00e5ledes resolutions- avgiften, som tidigare redovisats i resultatposten R\u00e4ntekostnader inom R\u00e4ntenettot, till resultat - posten Riskskatt och resolutionsavgift. Syftet \u00e4r att presentera statliga avgifter med likartad karakt\u00e4r p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har justerats. F\u00f6r upplys - ningar om \u00e4ndrad presentation av resolutions- avgiften se not K3. De redovisningsprinciper och ber\u00e4knings- metoder som till\u00e4mpats av koncernen under r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00f6verensst\u00e4mmer i \u00f6vrigt med de principer som till\u00e4mpades i \u00c5rs- och h\u00e5ll- barhetsredovisningen f\u00f6r 2021. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfChangesInAccountingPoliciesAccountingEstimatesAndErrorsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-396": {
"value": "2. F\u00d6R\u00c4NDRADE REDOVISNINGS- PRINCIPER F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS De f\u00f6r\u00e4ndringar i redovisningsregelverken som b\u00f6rjade g\u00e4lla den 1 januari 2022 har inte haft n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 koncernens redovisning. \u00d6vriga \u00e4ndrade redovisningsprinciper Banken betalar fr\u00e5n och med 2022 riskskatt till den svenska staten enligt lag (2021:1256) om riskskatt f\u00f6r kreditinstitut. Kostnaden f\u00f6r riskskatt presenteras tillsammans med resolutionsavgiften p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen, vilken ben\u00e4mns Riskskatt och resolutionsavgift. I sam - band h\u00e4rmed \u00f6verf\u00f6rs s\u00e5ledes resolutions- avgiften, som tidigare redovisats i resultatposten R\u00e4ntekostnader inom R\u00e4ntenettot, till resultat - posten Riskskatt och resolutionsavgift. Syftet \u00e4r att presentera statliga avgifter med likartad karakt\u00e4r p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har justerats. F\u00f6r upplys - ningar om \u00e4ndrad presentation av resolutions- avgiften se not K3. De redovisningsprinciper och ber\u00e4knings- metoder som till\u00e4mpats av koncernen under r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00f6verensst\u00e4mmer i \u00f6vrigt med de principer som till\u00e4mpades i \u00c5rs- och h\u00e5ll- barhetsredovisningen f\u00f6r 2021.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfChangesInAccountingPoliciesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-397": {
"value": "I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r . Vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv h\u00e4nf\u00f6rs f\u00f6rv\u00e4rvspriset till v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen. Bland dessa tillg\u00e5ngar kan \u00e4ven ing\u00e5 s\u00e5dana immateriella tillg\u00e5ngar som inte skulle ha tagits upp i balansr\u00e4kningen om de f\u00f6rv\u00e4rvats separat eller upparbetats internt. Den del av f\u00f6r- v\u00e4rvspriset som vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder redovisas som goodwill. Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Med h\u00e4nsyn till att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4r - skilja de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n goodwill fr\u00e5n kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar, sker nedskrivningspr\u00f6vningen p\u00e5 niv\u00e5n kassa- genererande enhet. En kassagenererande enhet \u00e4r den minsta grupp tillg\u00e5ngar som ger upphov till inbetalningar som \u00e4r oberoende av inbetalningar fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar eller tillg\u00e5ngsgrupper. Good - will f\u00f6ljs upp p\u00e5 r\u00f6relsesegmentniv\u00e5. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBusinessCombinationsAndGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-398": {
"value": "I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBusinessCombinationsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-399": {
"value": "K1 Redovisningsprinciper och andra utg\u00e5ngspunkter vid uppr\u00e4ttande av de finansiella rapporterna INNEH\u00c5LL 1. Lag- och f\u00f6reskriftsenlighet 2. F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper 3. F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS som \u00e4nnu inte till\u00e4mpats 4. Koncernredovisning 5. Intressef\u00f6retag och joint ventures 6. Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt redovisning av avvecklad verksamhet 7. Tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta 8. Finansiella instrument 9. Principer f\u00f6r v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde 10. Kreditf\u00f6rluster 11. S\u00e4kringsredovisning 12. Benchmarkreformen 13. Leasing 14. F\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet 15. Immateriella tillg\u00e5ngar 16. Fastigheter och inventarier 17. Avs\u00e4ttningar 18. Eget kapital 19. Int\u00e4kter 20. Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda 21. Skatter 22. Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar 1. LAG- OCH F\u00d6RESKRIFTSENLIGHET Grunder f\u00f6r redovisningen Koncern redovisningen \u00e4r uppr\u00e4ttad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. D\u00e4rut\u00f6ver till\u00e4mpas de till\u00e4gg som f\u00f6ljer av lagen 1995:1559 om \u00e5rsredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersbolag (\u00c5RKL) och av Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d FFFS 2008:25 om \u00e5rsredovisning i kreditinsti - tut och v\u00e4rdepappersbolag. I koncernredovis- ningen till\u00e4mpas \u00e4ven RFR 1 Kompletterande redovisningsregler f\u00f6r koncerner och uttalanden fr\u00e5n R\u00e5det f\u00f6r finansiell rapportering. Redovis - ningen presenteras i svenska kronor och alla v\u00e4r- den \u00e4r avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges . Moderbolagets redovisningsprinciper framg\u00e5r av not M1. Avgivande, fastst\u00e4llelse av \u00e5rsredovisningen samt f\u00f6retagsinformation Svenska Handelsbanken Aktiebolag \u00e5rs- och koncernredovisning avseende perioden 2022- 01-01\u20132022-12-31 godk\u00e4ndes f\u00f6r utf\u00e4rdande av styrelsen och verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren den 20 februari 2023 och blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r fastst\u00e4llelse p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mman den 22 mars 2023. Moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) har sitt s\u00e4te i Stockholm med adress Kungstr\u00e4dg\u00e5rdsgatan 2, 106 70 Stockholm, Sverige. Handelsbanken \u00e4r ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tj\u00e4nster och produkter p\u00e5 hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien, Norge och Nederl\u00e4nderna. Verksamheten beskrivs ytterligare i F\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen. 2. F\u00d6R\u00c4NDRADE REDOVISNINGS- PRINCIPER F\u00f6r\u00e4ndringar i IFRS De f\u00f6r\u00e4ndringar i redovisningsregelverken som b\u00f6rjade g\u00e4lla den 1 januari 2022 har inte haft n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 koncernens redovisning. \u00d6vriga \u00e4ndrade redovisningsprinciper Banken betalar fr\u00e5n och med 2022 riskskatt till den svenska staten enligt lag (2021:1256) om riskskatt f\u00f6r kreditinstitut. Kostnaden f\u00f6r riskskatt presenteras tillsammans med resolutionsavgiften p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen, vilken ben\u00e4mns Riskskatt och resolutionsavgift. I sam - band h\u00e4rmed \u00f6verf\u00f6rs s\u00e5ledes resolutions- avgiften, som tidigare redovisats i resultatposten R\u00e4ntekostnader inom R\u00e4ntenettot, till resultat - posten Riskskatt och resolutionsavgift. Syftet \u00e4r att presentera statliga avgifter med likartad karakt\u00e4r p\u00e5 en separat rad i resultatr\u00e4kningen. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har justerats. F\u00f6r upplys - ningar om \u00e4ndrad presentation av resolutions- avgiften se not K3. De redovisningsprinciper och ber\u00e4knings- metoder som till\u00e4mpats av koncernen under r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00f6verensst\u00e4mmer i \u00f6vrigt med de principer som till\u00e4mpades i \u00c5rs- och h\u00e5ll- barhetsredovisningen f\u00f6r 2021. 3. F\u00d6R\u00c4NDRINGAR I IFRS SOM \u00c4NNU INTE TILL\u00c4MPATS IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal som ers\u00e4tter IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal har publicerats av IASB och antagits av EU. Standarden kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2023 i Handels - bankens koncernredovisning. IFRS 17 medf\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring av hur f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ska klassifice - ras, v\u00e4rderas, och redovisas. Den medf\u00f6r \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndrade upplysningar. De f\u00f6r\u00e4ndringar som IFRS 17 fr\u00e4mst kommer att medf\u00f6ra f\u00f6r Handelsbanken \u00e4r f\u00f6ljande: \u2022 Traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att klassificeras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal i sin helhet eftersom de bed\u00f6ms inneh\u00e5lla betydande f\u00f6r- s\u00e4kringsrisk. I dagsl\u00e4get separeras sparf\u00f6rs\u00e4k- ringsmomentet i dessa avtal i enlighet med separationsreglerna i IFRS 4 och redovisas enligt IFRS 9. Effekten av denna \u00e4ndrade redo - visningsprincip medf\u00f6r att balansposten F\u00f6r- s\u00e4kringsskulder \u00f6kar. \u2022 Den generella modellen kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi- tionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Premief\u00f6rdelnings- metoden kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av riskf\u00f6rs\u00e4kringar, riskf\u00f6rs\u00e4krings moment och \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att i resultatr\u00e4kningen redovisas p\u00e5 en gemensam rad \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsresultat\u201d. Delposterna i f\u00f6rs\u00e4k - ringsresultatet kommer att specificeras i not. Enligt nuvarande principer redovisas resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal huvudsakligen uppdelat p\u00e5 raderna Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring, Provisions - netto och Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kan tre olika alterna - tiva metoder till\u00e4mpas. Banken kommer att till- l\u00e4mpa den fullst\u00e4ndigt retroaktiva metoden p\u00e5 riskf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment inneb\u00e4rande att j\u00e4mf\u00f6relsetalen f\u00f6r 2022 kommer att omr\u00e4knas. F\u00f6r sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi - tionell livf\u00f6rs\u00e4kring kommer banken att till\u00e4mpa verkligt v\u00e4rde metoden, eftersom tillr\u00e4ckligt tillf\u00f6r - litlig historisk data saknas d\u00e5 kontrakten tecknats l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Den kvantitativa effekten av \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 uppg\u00e5r till cirka -3 mdkr efter skatt, vilken vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kommer att minska koncernens balanserade vinstmedel vid ing\u00e5ngen av j\u00e4mf\u00f6relse\u00e5ret 2022. Handels- bankens bed\u00f6mning \u00e4r att den nya standarden inte kommer att f\u00e5 n\u00e5gon inverkan p\u00e5 Handels- bankens kapitalt\u00e4ckning eller stora exponeringar eftersom bankens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet inte ing\u00e5r i konsoliderad situation. I avsnitt 14 F\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet beskrivs bankens redovisningsprinciper enligt IFRS 17, vilka kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4ken - skaps\u00e5ret 2023. 4. KONCERNREDOVISNING (IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 3 R\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv) Dotterf\u00f6retag I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r . Strukturerade f\u00f6retag Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som bildats f\u00f6r att uppn\u00e5 ett begr\u00e4nsat och v\u00e4lde\ufb01nierat syfte, d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande fak - torn f\u00f6r att avg\u00f6ra om best\u00e4mmande in\ufb02ytande f\u00f6religger. Handelsbankens innehav i strukture - rade f\u00f6retag \u00e4r begr\u00e4nsade till innehav i fonder. Fonder f\u00f6r vilka banken \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och d\u00e4r banken \u00e4ger mer \u00e4n 50 procent av andelarna konsolideras. \u00c4gande mellan 20 och 50 procent konsolideras i vissa fall om omst\u00e4ndigheterna g\u00f6r g\u00e4llande att banken har ett best\u00e4mmande in\ufb02y - tande, exempelvis genom att fonden har ett brett f\u00f6rvaltningsmandat och genererar en h\u00f6g andel variabel avkastning. Bankens innehav i fonden redovisas till verkligt v\u00e4rde p\u00e5 raden Aktier och andelar i balansr\u00e4kningen. Resterande andel av fondens verkliga v\u00e4rde konsolideras och ing\u00e5r i posterna Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken i balansr\u00e4kningen. 5. INTRESSEF\u00d6RETAG OCH JOINT VENTURES (IAS 28 Innehav i intresse f\u00f6retag och joint ventures) Som intressef\u00f6retag redovisas f\u00f6retag d\u00e4r Handels banken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa stra- tegier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Betydande inflytande uppn\u00e5s i regel n\u00e4r r\u00f6standelen i f\u00f6retaget \u00e4r l\u00e4gst 20 procent och h\u00f6gst 50 procent eller n\u00e4r banken genom avtalsvillkor kan ut\u00f6va ett betydande inflytande. I ett joint venture har banken tillsammans med en eller flera parter ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande. Intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas i koncernredovisningen enligt kapita - landelsmetoden. Det inneb\u00e4r att innehavet inled- ningsvis tas upp till anskaffningsv\u00e4rdet. Det redo- visade v\u00e4rdet \u00f6kas eller minskas d\u00e4refter f\u00f6r att beakta koncernens andel av intressef\u00f6retagets och joint ventures resultat efter f\u00f6rv\u00e4rvstidpunk- ten. Eventuella utdelningar fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures minskar det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehavet. Resultatandelar i intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas som Andelar i intres- sef\u00f6retags och joint ventures resultat p\u00e5 egen rad i koncernens resultatr\u00e4kning. 6. TILLG\u00c5NGAR SOM INNEHAS F\u00d6R F\u00d6RS\u00c4LJNING SAMT REDOVISNING AV AVVECKLAD VERKSAMHET (IFRS 5 Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avvecklade verksamheter) Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar eller en grupp av tillg\u00e5ngar, ibland tillsammans med d\u00e4rtill h\u00e4nf\u00f6rliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning n\u00e4r det redovisade v\u00e4rdet i huvud- sak kommer att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning och n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r mycket sannolik. Om klassifice - ringen sker som tillg\u00e5ng som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning till\u00e4mpas s\u00e4rskilda v\u00e4rderingsprinciper. Dessa inneb\u00e4r i huvudsak att, med undantag f\u00f6r bland annat finansiella tillg\u00e5ngar och skulder (se punkt 8), tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avyttringsgrupper v\u00e4rderas till det l\u00e4gsta av det redovisade v\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader. D\u00e4rmed g\u00f6rs inte n\u00e5gra avskrivningar p\u00e5 materiella eller immateriella tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj - ning. Eventuella nedskrivningar och efterf\u00f6ljande omv\u00e4rderingar redovisas direkt i resultatr\u00e4k - ningen. En vinst redovisas dock inte till den del som den \u00f6verstiger tidigare redovisade ackumu - lerade nedskrivningar. Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning s\u00e4rredovisas i koncernens balansr\u00e4kning fram till f\u00f6rs\u00e4ljnings- tidpunkten. Som avvecklad verksamhet redovisas sj\u00e4lv - st\u00e4ndig verksamhet av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r som \u00e4r klart avskiljbar fr\u00e5n koncernens \u00f6vriga verksam - het och som antingen har avyttrats eller klassific- erats som att den innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning med till- l\u00e4mpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet inneb\u00e4r att verksamhetens resultat s\u00e4rredovisas p\u00e5 egen rad i resultatr\u00e4kningen skilt fr\u00e5n \u00f6vriga resultat- poster. Resultatet fr\u00e5n avvecklad verksamhet best\u00e5r av resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter, det resultat efter skatt som upp - st\u00e5r vid v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader av de tillg\u00e5ngar som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning/avyttringsgrupper som ing\u00e5r i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat fr\u00e5n avyttring av avvecklade verksamheter. F\u00f6r upplysningar om tillg\u00e5ngar respektive skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verk - samhet se not K14. 7. TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER I UTL\u00c4NDSK VALUTA (IAS 21 Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Den funktionella valutan f\u00f6r koncernens verksam- heter utomlands avviker som regel fr\u00e5n koncer- nens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som anv\u00e4nds i den ekonomiska milj\u00f6 d\u00e4r verksamheten prim\u00e4rt bedrivs. Omr\u00e4kning av transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan, utl\u00e4ndsk valuta, omr\u00e4knas initialt till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta och icke- monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde omv\u00e4rderas per balansdagen till d\u00e5 g\u00e4llande st\u00e4ngningskurs. Vinster och f\u00f6rluster till f\u00f6ljd av valutaomr\u00e4kningen redovisas i resultat- r\u00e4kningen som valutakurseffekter i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omr\u00e4kningsdifferenser h\u00e4nf\u00f6rliga till icke- monet\u00e4ra poster som klassificeras till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. P\u00e5 samma s\u00e4tt redovisas valuta - kursdifferenser som uppst\u00e5r vid omr\u00e4kning av monet\u00e4ra poster som utg\u00f6r en del av en netto- investering i en utlandsverksamhet. Omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Vid omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska etableringars (d\u00e4ri - bland filialers) balans- och resultatr\u00e4kningar fr\u00e5n funktionell valuta till koncernens rapporterings- valuta, till\u00e4mpas dagskursmetoden. Det inneb\u00e4r att tillg\u00e5ngar och skulder omr\u00e4knas till balans- dagens kurs. Eget kapital omr\u00e4knas till kursen vid investerings- respektive intj\u00e4nandetidpunkten. Resultatr\u00e4kningen r\u00e4knas om efter genomsnitts- kursen under \u00e5ret. Omr\u00e4kningsdifferenser redovi - sas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ing\u00e5r i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. 8. FINANSIELLA INSTRUMENT (IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering) Redovisning och bortbokning K\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning av aktier samt penning- och kapitalmarknadsinstrument p\u00e5 avistamarknaden redovisas p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. Motsvarande g\u00e4ller f\u00f6r derivat. \u00d6vriga finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas normalt p\u00e5 likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r de avtalsenliga r\u00e4ttigheterna till de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen upph\u00f6r eller n\u00e4r samtliga risker och f\u00f6rdelar f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngen \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e5gon annan. En finansiell skuld tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r f\u00f6rpliktelsen fullgjorts, upph\u00f6r eller annulleras . V\u00e4rderingskategorier Finansiella tillg\u00e5ngar delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 3. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r att klassificera finansiella tillg\u00e5ngar i respektive v\u00e4rderingskategori \u00e4r f\u00f6re - tagets aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltning av tillg\u00e5ngarna och tillg\u00e5ngens avtalsenliga villkor. Finansiella skulder delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Undantaget \u00e4r finansiella skulder som obligatoriskt ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, exempel - vis derivat, samt skulder som vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifierats att v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rdeoptionen). Finansiella tillg\u00e5ngar respektive skulder som redovisas p\u00e5 samma rad i balansr\u00e4kningen kan klassificeras i olika v\u00e4rderingskategorier, se not K41. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r finansiella instrument som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6rs transaktions- kostnader direkt till resultatr\u00e4kningen vid anskaff - ningstillf\u00e4llet. F\u00f6r \u00f6vriga finansiella instrument r\u00e4knas transaktionskostnader in i anskaffnings- v\u00e4rdet. Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r uppdel - ningen i v\u00e4rderingskategorier. F\u00f6r att fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Handelsbanken delat in de finansiella tillg\u00e5ngarna i portf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur de styrs, rapporteras och utv\u00e4rderas av bankens ledning. N\u00e4r aff\u00e4rsmodell best\u00e4ms f\u00f6r respektive portf\u00f6lj beaktas faktorer s\u00e5som angivna riktlinjer och m\u00e5l med en portf\u00f6lj och hur dessa genom - f\u00f6rs i verksamheten, de risker som p\u00e5verkar port- f\u00f6ljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningar. Bed\u00f6mning av finansiella tillg\u00e5ngars avtalsenliga villkor Bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den enbart \u00e4r betalningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta har betydelse f\u00f6r uppdelningen i v\u00e4rderingskate- gorier. Vid denna bed\u00f6mning definieras kapital- beloppet som den finansiella tillg\u00e5ngens verkliga v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nta defi - nieras som ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, kre- ditrisk, andra grundl\u00e4ggande utl\u00e5ningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exem - pel administrativa kostnader) samt vinstmarginal. Om den finansiella tillg\u00e5ngen har avtalsvillkor som kan \u00e4ndra tidpunkten eller beloppen i de avtal - senliga kassafl\u00f6dena, modifierar ers\u00e4ttningen f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, medf\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngseffekt eller extra kostnader vid f\u00f6rskottsbetalning och f\u00f6r - l\u00e4ngning bed\u00f6ms kassafl\u00f6dena inte enbart best\u00e5 av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att erh\u00e5lla avtal - senliga kassafl\u00f6den. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Finansiella tillg\u00e5ngar i v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r av utl\u00e5ning och innehav i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde - papper. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ned- skrivningspr\u00f6vning . Finansiella skulder i v\u00e4rde- ringskategorin best\u00e5r i huvudsak av skulder till kreditinstitut, in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt emitterade v\u00e4rdepapper. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde utg\u00f6rs av det dis - konterade nuv\u00e4rdet av alla framtida betalningar h\u00e4nf\u00f6rliga till instrumentet d\u00e4r diskonterings- r\u00e4ntan utg\u00f6rs av instrumentets effektivr\u00e4nta vid anskaffningstillf\u00e4llet . R\u00e4ntor och kreditf\u00f6rluster redovisas i posterna R\u00e4ntenetto respektive Kre- ditf\u00f6rluster. R\u00e4nteskillnadsers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsin- l\u00f6st utl\u00e5ning, realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepapper samt valutakurseffekter redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r b\u00e5de att erh\u00e5lla avtalsenliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja till - g\u00e5ngen. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. I v\u00e4rderingskategorin redovisas r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i bankens likviditetsportf\u00f6lj som uppfyller ovanst\u00e5ende villkor. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. R\u00e4nteint\u00e4kter redovisas i r\u00e4ntenettot. Valutakurseffekter och kreditf\u00f6rluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringar redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och omklassificeras till resultatr\u00e4kningen vid f\u00f6rs\u00e4lj - ning i posten Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet \u00e4r det till\u00e5tet att o\u00e5terkalleligen klassificera egetkapitalinstru- ment som inte innehas i handelssyfte till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Denna v\u00e4rderings- princip till\u00e4mpas f\u00f6r vissa aktieinnehav i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken, exempelvis andelar i clearingorganisationer och infrastruktursamarbeten p\u00e5 bankens hemma - marknader. Efterf\u00f6ljande v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e5v\u00e4l orealiserade som realiserade inklusive valutakurs- resultat, redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Realise - rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omklassificeras inom eget kapital till balanserade vinstmedel, det vill s\u00e4ga inte till resultatr\u00e4kningen. Endast utdelnings- int\u00e4kter fr\u00e5n dessa innehav redovisas i resultat- r\u00e4kningen. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt Om en finansiell tillg\u00e5ng inte uppfyller villkoren f\u00f6r v\u00e4rdering till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, ska den v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel klassificeras alltid till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, liksom finansiella tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt derivat. R\u00e4ntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och realise- rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovis- ning av derivat i s\u00e4kringsredovisning, se punkt 11. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet finns en m\u00f6jlighet att o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell tillg\u00e5ng s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen, om detta eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4rdering av tillg\u00e5ngen . Motsvarande m\u00f6jlighet finns att vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell skuld s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redo - visning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4r- dering av skulden. \u2022 En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av b\u00e5de finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandah\u00e5lls bankens ledning baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingsprincip till\u00e4mpas f\u00f6r att undvika inkonsekvens vid v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngar och skulder som utg\u00f6r motpositioner till varandra och f\u00f6rvaltas p\u00e5 portf\u00f6ljbasis, till exempel skulder till f\u00f6ljd av fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och vissa innehav i likviditetsportf\u00f6ljen som s\u00e4kras med ekonomiska s\u00e4kringar . Orealiserade och realiserade v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. R\u00e4nta redovisas i r\u00e4nte- nettot. Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillg\u00e5ngar omklassificeras i regel inte efter det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Omklassifice- ring \u00e4r till\u00e5ten om banken i s\u00e4llsynta fall skulle byta aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av en portf\u00f6lj av finansiella tillg\u00e5ngar . Omklassificering av finan- siella skulder \u00e4r inte till\u00e5tet efter det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. Finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften Utst\u00e4llda finansiella garantier inneb\u00e4r ett \u00e5tag - ande att ers\u00e4tta innehavaren av ett skuldinstru- ment (l\u00e5n och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper) f\u00f6r f\u00f6r- luster denne \u00e5drar sig p\u00e5 grund av att en angiven g\u00e4lden\u00e4r inte fullg\u00f6r betalning vid f\u00f6rfall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 en utst\u00e4lld garanti motsvaras vid utf\u00e4rdandet av den mottagna premien. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas den mot - tagna premien f\u00f6r garantin som en skuld i balans- posten Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter. D\u00e4refter v\u00e4rderas garantin till det h\u00f6gre av den periodiserade premien och reserven f\u00f6r den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten. Premier f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier periodiseras i provisionsnet - tot \u00f6ver garantins l\u00f6ptid. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas det totala garanterade beloppet h\u00e4nf\u00f6rligt till utst\u00e4llda garantier som en ansvarsf\u00f6rbindelse utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, se not K44. L\u00e5nel\u00f6ften redovisas som ett \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen fram till l\u00e5nets likviddag, se not K44. Erh\u00e5llna avgifter f\u00f6r l\u00e5nel\u00f6ften periodiseras i provisionsnettot \u00f6ver \u00e5tagandets l\u00f6ptid, s\u00e5vida det inte \u00e4r mycket sannolikt att l\u00f6ftet kommer att infrias d\u00e5 avgiften ing\u00e5r i l\u00e5nets effektivr\u00e4nta. Finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument best\u00e5r av en derivatkomponent, ett s\u00e5 kallat inb\u00e4ddat derivat, och ett v\u00e4rdkontrakt som inte \u00e4r ett derivat. Om v\u00e4rdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument \u00e4r en finansiell skuld ska ett inb\u00e4ddat derivat skiljas fr\u00e5n v\u00e4rdkontraktet och redovisas som ett derivat om samtliga nedan- st\u00e5ende villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det inb\u00e4ddade derivatets ekonomiska egen - skaper och risker \u00e4r inte n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. \u2022 Ett separat instrument med samma villkor som det inb\u00e4ddade derivatet skulle uppfylla defini - tionen p\u00e5 ett derivat. \u2022 Det sammansatta finansiella instrumentet v\u00e4r - deras inte till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. F\u00f6ljaktligen avskiljs inte derivat inb\u00e4d- dade i finansiella skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Exempelvis s\u00e4rredovisas det inb\u00e4ddade derivatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Inb\u00e4ddade derivat i finansiella tillg\u00e5ngar s\u00e4rre- dovisas ej. Finansiella tillg\u00e5ngar med inb\u00e4ddade derivat beaktas i sin helhet vid bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den endast \u00e4r betal- ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten i emitterade konvertibla skuldebrev s\u00e4rredovisas som eget kapital. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten fastst\u00e4lls vid emissionstillf\u00e4llet som skillnaden mellan det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skuldkomponenten. Konverteringsr\u00e4ttens redovi - sade v\u00e4rde justeras inte under skuldebrevets l\u00f6p- tid. Skuldkomponenten v\u00e4rderas och redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen vid emissions- tillf\u00e4llet. Under l\u00f6ptiden redovisas skuldkompo - nenten till upplupet anskaffningsv\u00e4rde baserat p\u00e5 ursprunglig effektivr\u00e4nta. \u00c5terk\u00f6pstransaktioner Med \u00e5terk\u00f6psavtal, eller repotransaktioner, avses avtal d\u00e4r parterna samtidigt har kommit \u00f6verens om f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5terk\u00f6p av ett visst v\u00e4rde- papper till ett i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mt pris. V\u00e4rdepapper som s\u00e4ljs i en repotransaktion (\u00e5terk\u00f6psavtal) kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen under transaktionens l\u00f6ptid eftersom koncernen under transaktionens l\u00f6ptid \u00e4r exponerad emot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisk. Det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret redovi- sas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som st\u00e4lld s\u00e4kerhet. Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. V\u00e4rdepapper som k\u00f6ps i en repotransaktion (omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal) redovisas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, det vill s\u00e4ga v\u00e4rdepappret redovisas inte i balansr\u00e4k- ningen under transaktionens l\u00f6ptid. Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Mot- tagna panter som s\u00e5lts vidare under \u00e5terk\u00f6ps- avtal redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen. V\u00e4rdepappersl\u00e5n V\u00e4rdepapper som l\u00e5nats ut kvarst\u00e5r i balans- r\u00e4kningen d\u00e5 koncernen fortsatt \u00e4r exponerad mot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisk och redovisas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som St\u00e4lld s\u00e4kerhet. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper tas inte upp i balansr\u00e4kningen, s\u00e5vida de inte s\u00e4ljs (s\u00e5 kallad blankning). Om de s\u00e4ljs redovisas ett v\u00e4rde motsvarande det avyttrade v\u00e4rdepapprets verkliga v\u00e4rde som skuld. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som vidareutl\u00e5nats redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument . Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument . Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 derivat redovisas i resulta - tr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovisning av derivat i s\u00e4k - ringsredovisning, se punkt 11 . Kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kvittas och redo- visas netto i balansr\u00e4kningen om banken har avtalsm\u00e4ssig r\u00e4tt till kvittning, i den l\u00f6pande verk- samheten och i h\u00e4ndelse av konkurs, och om avsikten \u00e4r att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillg\u00e5ngen och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder l\u00e4m - nas i not K24. 9. PRINCIPER F\u00d6R V\u00c4RDERING AV FINANSIELLA TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT V\u00c4RDE (IFRS 13 V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde) Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rer. F\u00f6r finansiella instrument som handlas p\u00e5 en aktiv marknad likst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en s\u00e5dan marknad d\u00e4r noterade priser med l\u00e4tt - het och regelbundenhet finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 en reglerad marknad, handelsplats, tillf\u00f6rlitlig nyhetstj\u00e4nst eller motsvarande, och d\u00e4r prisupp - gifterna l\u00e4tt kan verifieras genom regelbundet f\u00f6rekommande transaktioner. Det aktuella mark- nadspriset motsvaras av den kurs mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkursen som under omst\u00e4ndigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r grup - per av finansiella instrument som f\u00f6rvaltas p\u00e5 basis av bankens nettoexponering f\u00f6r marknads - risk likst\u00e4lls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erh\u00e5llas eller betalas vid en avytt- ring av nettopositionen. N\u00e4r tillf\u00f6rlitliga uppgifter om marknadspris saknas f\u00f6r finansiella instrument, best\u00e4ms verk - ligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmodeller. De v\u00e4rderingsmodeller som anv\u00e4nds bygger p\u00e5 indata som i allt v\u00e4sentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - r\u00e4ntor och aktiekurser. Vid behov g\u00f6rs en juste- ring f\u00f6r andra variabler som en marknadsakt\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas ta i beaktande vid priss\u00e4ttningen. De antaganden som anv\u00e4nds vid v\u00e4rdering baseras p\u00e5 marknadspraxis och kontrolleras l\u00f6pande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters v\u00e4rdering. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av aktuella marknadspriser. F\u00f6re- tagsobligationer v\u00e4rderas med v\u00e4rderingstekni- ker som baseras p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor f\u00f6r mot- svarande l\u00f6ptid med justering f\u00f6r kredit- och likviditetsrisk. V\u00e4rderingen kontrolleras regelbun- det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den avspeglar g\u00e4llande marknadspris. Kontrollerna utf\u00f6rs fr\u00e4mst genom inh\u00e4mtning av pris noteringar fr\u00e5n fler oberoende prisst\u00e4llare och genom avst\u00e4mning mot nyligen genomf\u00f6rda transaktioner i samma eller likv\u00e4r - diga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. 10. KREDITF\u00d6RLUSTER (IFRS 9 Finansiella instrument) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften, och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r redo- visning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - v\u00e4gt belopp som best\u00e4ms genom att utv\u00e4r- dera en rad sannolika utfall med h\u00e4nsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller anstr\u00e4ngning. I bed\u00f6mningen beaktas historiska, nuvarande och fram - \u00e5tblickande faktorer. De tillg\u00e5ngar vars ned- skrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i f\u00f6ljande tre steg, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6r- s\u00e4mring: \u2022 Steg 1 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. \u2022 Steg 2 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar med bety - dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet men d\u00e4r det vid rapporterings- tillf\u00e4llet saknas objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. \u2022 Steg 3 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka objektiva omst\u00e4ndigheter har identifierats f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. F\u00f6r Steg 1 ska reserveringar som motsvarar f\u00f6r - v\u00e4ntade f\u00f6rluster orsakade av fallissemang som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa inom tolv m\u00e5nader redovisas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som mot- svarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlust som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa vid fallissemang n\u00e5gon g\u00e5ng under till- g\u00e5ngens hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid redovisas. F\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern- gemensam central process med modellbaserad ber\u00e4kning. Processen inleds med att det f\u00f6r samt- liga avtal bed\u00f6ms om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisnings - tillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna i de olika nedskrivningsstegen ber\u00e4knas p\u00e5 individuell basis. F\u00f6r avtal i Steg 3 sker manuell ber\u00e4kning med undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av homo- gena fordringar som har modellber\u00e4knad reser- vering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle avg\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 om ett avtal ska bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en modellbaserad ber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning. Ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av riskparametrarna san- nolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fal- lissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD). F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e4ms genom att ber\u00e4kna PD, EAD och LGD fram till avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade slutf\u00f6rfallodag. Dessa tre riskparame- trar multipliceras och justeras med \u00f6verlevnads- sannolikheten alternativt sannolikheten f\u00f6r att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit \u00e5terbetald i f\u00f6rtid. De ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna diskonteras sedan tillbaka till rappor - teringsdagen med den ursprungliga effektivr\u00e4ntan och summeras. Summan av kreditf\u00f6rluster f\u00f6r Steg 1 ber\u00e4knas med sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang under de kommande tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r Steg 2 och Steg 3 ber\u00e4knas kredit f\u00f6rluster med sannolikheten f\u00f6r fallissemang under tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Modellbaserad ber\u00e4kning Ber\u00e4kningen av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna tar h\u00e4nsyn till minst tre makroekonomiska scena - rier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska risk- faktorer s\u00e5som arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanks- r\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp- delade per land. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera riskparametrarna. Varje makroekono - miskt scenario tilldelas en sannolikhet, och de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna erh\u00e5lls som ett san- nolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rlusterna f\u00f6r varje scenario. F\u00f6r utf\u00f6rligare information om modellerna f\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 och f\u00f6r f\u00f6rklaring av begrepp s\u00e5som PD, EAD och LGD, f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid, bety - dande \u00f6kning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se not K10. Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rde. Expertbaserad ber\u00e4kning Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs f\u00f6r kreditf\u00f6rluster f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits h\u00e4nsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade ber\u00e4kning- arna \u00e4r konstruerade med ambitionen att g\u00f6ra en s\u00e5 precis skattning som m\u00f6jligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det \u00e4r dock mycket sv\u00e5rt att med generella modeller f\u00e5nga alla de s\u00e4regenskaper som karakt\u00e4riserar ett enskilt avtal. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs en manuell analys av de avtal som ger de st\u00f6rsta bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat p\u00e5 expertkunskap om de enskilda krediterna, bed\u00f6ma om den modellbaserade eller manuella ber\u00e4kningen ska ers\u00e4ttas med en expertbed\u00f6md ber\u00e4kning. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Expertbaserad ber\u00e4kning kan \u00e4ven utf\u00f6ras p\u00e5 en mer aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att justera de modellbaserade ber\u00e4kningarna f\u00f6r en delportf\u00f6lj eller motsvarande. Dessa justeringar f\u00f6rdelas proportionellt \u00f6ver de ing\u00e5ende avtalen. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Redovisning och presentation av kredit- f\u00f6rluster \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas i balansr\u00e4kningen till sitt nettobelopp, efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen (finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften) redovi- sas till sitt nominella belopp. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas som en avs\u00e4ttning i balansr\u00e4kningen. \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat \u00e4r redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital och minskar s\u00e5ledes inte redovisat v\u00e4rde p\u00e5 instrumentet. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen redovisas periodens kredit - f\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstaterade) i resul- tatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Kreditf\u00f6rluster. Raden Kreditf\u00f6rluster utg\u00f6rs av periodens reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare utf\u00f6rda reserve- ringar, periodens bortskrivningar och periodens \u00e5tervinningar. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas perio- dens kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstate- rade) i resultatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. \u2022 Bortskrivningar utg\u00f6rs av konstaterade kredit- f\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare gjorda reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillg\u00e5ng. Bortskrivning sker n\u00e4r det inte bed\u00f6ms finnas n\u00e5gon realistisk m\u00f6jlighet till \u00e5terbetalning. Efter bortskrivningen kvarst\u00e5r normalt kraven mot l\u00e5ntagare och eventuella borgensm\u00e4n, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall kon - kursf\u00f6rvaltare l\u00e4mnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, n\u00e4r ett ackordsf\u00f6rslag antagits eller n\u00e4r en fordran eftergivits i sin hel - het. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillg\u00e5ngar redovi- sas alltid som konstaterade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Betalningar som tillkommer banken f\u00f6r bort- skrivna finansiella tillg\u00e5ngar int\u00e4ktsredovisas som \u00e5tervinningar. Ytterligare information om kreditf\u00f6rluster l\u00e4mnas i not K10. Fallissemang/Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e5ng Bankens definition av fallissemang \u00f6verensst\u00e4m- mer med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningens (CRR) definition vilket inneb\u00e4r att motparten antingen \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sen med en betalning eller att det gjorts en bed\u00f6mning att motparten inte kom- mer att kunna betala kontraktsenligt. En s\u00e5dan bed\u00f6mning inneb\u00e4r att det ses som mer sanno- likt att kredittagaren inte kommer att kunna betala \u00e4n det motsatta. Bed\u00f6mningen av detta g\u00f6rs utifr\u00e5n all tillg\u00e4nglig information om kredit- tagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4nsyn tas till obest\u00e5ndssignaler som bristande likviditet, f\u00f6r- senade och inst\u00e4llda betalningar, betalnings- anm\u00e4rkningar eller andra tecken p\u00e5 bristande betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Andra signaler kan vara att kredit tagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd som inneb\u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten f\u00f6r fallissemang ber\u00e4knas inf\u00f6r varje rapporteringstillf\u00e4lle och ing\u00e5r vid bed\u00f6m - ningen av om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar i Steg 1 och Steg 2. Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad finansiell tillg\u00e5ng, vilket \u00e4r exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medf\u00f6r att bed\u00f6mningen f\u00f6r redovisningssyften \u00e4r i linje med den som anv\u00e4nds i koncernens kreditriskhantering. R\u00e4nta Redovisning av r\u00e4nteint\u00e4kter h\u00e4nf\u00f6rliga till poster i balansr\u00e4kningen som ing\u00e5r i Steg 1 och Steg 2 bygger p\u00e5 bruttoredovisning, vilket inneb\u00e4r att r\u00e4nteint\u00e4kter redovisas till sitt fulla belopp i r\u00e4nte - nettot. R\u00e4nteint\u00e4kter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill s\u00e4ga efter beak- tande av nedskrivningen. R\u00e4nteeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av diskonteringseffekter d\u00e5 perio- den fram till f\u00f6rv\u00e4ntad inbetalning minskar, resul- terar i en uppl\u00f6sning av tidigare reserverade belopp och redovisas som r\u00e4nteint\u00e4kt i enlighet med effektivr\u00e4ntemetoden. V\u00e4rdering av egendom som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas \u00f6verta - gen egendom till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vertagen egendom (inklusive \u00f6vertagna leasing- objekt) som f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering upp till det l\u00e4gsta av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Modifierade finansiella tillg\u00e5ngar Ett l\u00e5n anses vara modifierat n\u00e4r de villkor och best\u00e4mmelser som styr kassafl\u00f6den \u00e4ndras j\u00e4m- f\u00f6rt med det ursprungliga avtalet till f\u00f6ljd av \u00e5tg\u00e4r- der i form av anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder eller aff\u00e4rsm\u00e4s- siga omf\u00f6rhandlingar. Anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r vill- kors\u00e4ndringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella l\u00e4ttnads\u00e5tg\u00e4rder. Dessa vill - kors\u00e4ndringar utf\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbe- talning eller f\u00f6r att maximera \u00e5terbetalningen av det utest\u00e5ende l\u00e5nebeloppet f\u00f6r l\u00e5ntagare som har, eller st\u00e5r inf\u00f6r, finansiella sv\u00e5righeter. Aff\u00e4rs- m\u00e4ssiga omf\u00f6rhandlingar \u00e4r villkors\u00e4ndringar som inte \u00e4r relaterade till en l\u00e5ntagares finansiella sv\u00e5righeter, till exempel \u00e4ndringar i kassafl\u00f6det f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r amorteringar eller r\u00e4nta. Om kassafl\u00f6den fr\u00e5n en finansiell tillg\u00e5ng klas - sificerad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde har modifierats, men tillg\u00e5ngens kassafl\u00f6den inte blir v\u00e4sentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella tillg\u00e5ngen tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. I det fallet omr\u00e4knas redovisat bruttov\u00e4rde utifr\u00e5n den finansiella till - g\u00e5ngens f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den, och justerings- beloppet redovisas i resultatr\u00e4kningen. Eftersom modifieringar utf\u00f6rs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bed\u00f6md kreditrisk. N\u00e4r en finansiell tillg\u00e5ng beviljats anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd och kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat p\u00e5 utfallet av den bed\u00f6mning som utf\u00f6rs i samband med anst\u00e5nd - s\u00e5tg\u00e4rden. Bed\u00f6mningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rlust eller annan omst\u00e4ndighet som inneb\u00e4r klassifice- ring till Steg 3. Om en finansiell tillg\u00e5ng modifieras p\u00e5 ett s\u00e4tt som medf\u00f6r v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den tas den modifierade finansiella tillg\u00e5ngen bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen och ers\u00e4tts med ett nytt avtal. I dessa fall utg\u00f6r datumet f\u00f6r modifieringen f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r det nya avtalet och detta datum anv\u00e4nds vidare vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4n- tade kreditf\u00f6rluster samt vid bed\u00f6mning av huru- vida det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kredit- risk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r en beskrivning av redovisningen avseende modifieringar som genomf\u00f6rs till f\u00f6ljd av bench - markreformen, se avsnitt 12 Benchmarkreformen. 11. S\u00c4KRINGSREDOVISNING (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering) Handelsbanken har valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4k - ringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet med \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna i IFRS 9. Koncernen till\u00e4mpar olika metoder f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning beroende p\u00e5 syftet med s\u00e4kringen. Som s\u00e4krings- instrument anv\u00e4nds derivat, i huvudsak r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kringar av valuta- kursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska enheter anv\u00e4nds \u00e4ven skulder i res - pektive utl\u00e4ndsk enhets funktionella valuta som s\u00e4kringsinstrument. Som en del av koncernens s\u00e4kringsstrategier delas v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4krings- instrument i vissa fall upp och ing\u00e5r i fler \u00e4n en
s\u00e4kringsrelation. Ett och samma s\u00e4kringsinstru
-
ment kan d\u00e4rmed s\u00e4kra olika risker. S\u00e5dan upp-
delning g\u00f6rs endast om de s\u00e4krade riskerna tyd-
ligt kan identifieras, om effektiviteten kan m\u00e4tas
tillf\u00f6rlitligt och om den totala v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen
p\u00e5 instrumentet ing\u00e5r i n\u00e5gon s\u00e4kringsrelation.
S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas i syfte att
skydda koncernen mot icke \u00f6nskv\u00e4rda resultat
-
effekter p\u00e5 grund av exponeringar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i marknadspriser. S\u00e4kringar av verkligt
v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r enskilda tillg\u00e5ngar och skulder
samt f\u00f6r portf\u00f6ljer av finansiella instrument. S\u00e4k
-
rade risker i s\u00e4kringsrelationer till verkligt v\u00e4rde
best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av r\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5
-
ning till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumenten i dessa
s\u00e4kringsrelationer best\u00e5r av r\u00e4nteswappar. Vid
s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde v\u00e4rderas s\u00e5v\u00e4l s\u00e4krings-
instrumentet som den s\u00e4krade risken till verkligt
v\u00e4rde. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna redovisas direkt i
resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finan
-
siella transaktioner. N\u00e4r portf\u00f6ljs\u00e4kring till\u00e4mpas
redovisas v\u00e4rdet p\u00e5 den s\u00e4krade posten p\u00e5 en
separat rad i balansr\u00e4kningen i anslutning till Utl\u00e5
-
ning till allm\u00e4nheten. D\u00e5 s\u00e4kringar av verkligt
v\u00e4rde avslutas i f\u00f6rtid periodiseras den upparbe
-
tade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 den s\u00e4krade posten
i Nettoresultat av finansiella transaktioner under
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Avslutas s\u00e4kringar av verkligt
v\u00e4rde i f\u00f6rtid, och den s\u00e4krade posten inte l\u00e4ngre
kvarst\u00e5r, \u00e5terf\u00f6rs den upparbetade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd
-
ringen direkt i Nettoresultat av finansiella transak-
tioner.
Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera
exponeringar f\u00f6r variationer i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6r
-
liga till f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 ut- och uppl\u00e5-
ning. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden f\u00f6r s\u00e5dan ut- och
uppl\u00e5ning \u00e4r i regel betydligt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ntebind
-
ningstiden som \u00e4r kort. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring
anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kra valutakursrisken i
framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5
-
ning. \u00c4ven valutakursrisker h\u00e4nf\u00f6rliga till kon-
cerninterna monet\u00e4ra poster kan omfattas av
denna typ av s\u00e4kring, i den m\u00e5n de ger upphov til l
valutaexponeringar som inte elimineras vid upp
-
r\u00e4ttande av koncernredovisningen. Derivat som
\u00e4r s\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar v\u00e4r
-
deras till verkligt v\u00e4rde. I den m\u00e5n derivatets v\u00e4r-
def\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r effektiv, det vill s\u00e4ga motsvaras
av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4k
-
rade posten, redovisas den som en komponent
i \u00f6vrigt totalresultat och i s\u00e4kringsreserven i eget
kapital. Ineffektiva delar av derivatets v\u00e4rde-
f\u00f6r\u00e4ndring redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten
Nettoresultat av finansiella transaktioner. D\u00e5
kassa fl\u00f6dess\u00e4kringar avslutas i f\u00f6rtid periodise
-
ras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, som
tidigare redovisats i \u00f6vrigt totalresultat, i Netto-
resultat av finansiella transaktioner under den
period de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena f\u00f6rv\u00e4ntas
intr\u00e4ffa. Avslutas kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i f\u00f6rtid,
och de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n
-
tas intr\u00e4ffa, omklassificeras den ackumulerade
v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i s\u00e4kringsreserven till Netto-
resultat av finansiella transaktioner.
S\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk-
samheter till\u00e4mpas f\u00f6r att skydda koncernen mot
valutakursdifferenser till f\u00f6ljd av verksamhet i
utlandet. Som s\u00e4kringsinstrument anv\u00e4nds l\u00e5n i
utl\u00e4ndsk valuta och valutar\u00e4nteswappar. Den
s\u00e4krade posten i dessa s\u00e4kringar utg\u00f6rs av net
-
toinvesteringar i form av direkta investeringar
samt fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet som inte
f\u00f6rv\u00e4ntas regleras inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid.
L\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta som s\u00e4krar nettoinveste
-
ringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen
till kursen p\u00e5 balansdagen. Den effektiva delen
av valutakursdifferenser p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n redovisas
som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i
omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. S\u00e5 redovisas
\u00e4ven den effektiva delen av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5
valutar\u00e4nteswappar som s\u00e4krar valutakursrisk i
fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet. Ineffektiva dela r
av s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk
-
samhet redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten
Nettoresultat av finansiella transaktioner.
F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4krings-
redovisning och Benchmarkreformen.
12. BENCHMARKREFORMEN
(IAS 39 Finansiella instrument: redovisning
och v\u00e4rdering, IFRS 9 Finansiella instrument)
Det f\u00f6religger tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till
-
l\u00e4mpa vissa speci\ufb01ka krav avseende s\u00e4kringsre-
dovisning f\u00f6r samtliga s\u00e4kringsrelationer som
direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark-
reformen. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till att
s\u00e4kringsrelationer, som annars hade varit effek
-
tiva, inte ska beh\u00f6va brytas upp endast till f\u00f6ljd a v
os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkreformen. Det f\u00f6relig
-
ger en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 en s\u00e4kringsrelation,
endast om denna ger upphov till os\u00e4kerhet om
benchmarkr\u00e4ntan som utg\u00f6r s\u00e4krad risk och/elle r
tidpunkt eller belopp avseende kassa\ufb02\u00f6den
baserade p\u00e5 benchmarkr\u00e4ntan fr\u00e5n den s\u00e4krade
posten eller s\u00e4kringsinstrumentet. Os\u00e4kerheten
om benchmarkr\u00e4ntan kvarst\u00e5r fram till dess att
beslut har fattats om vilken r\u00e4nta som \u00e4r den
alternativa r\u00e4ntan samt om och n\u00e4r reformen
kommer att genomf\u00f6ras, inklusive speci\ufb01cering
av dess effekter p\u00e5 enskilda kontrakt.
N\u00e4r modifieringar av finansiella tillg\u00e5ngar och
finansiella skulder genomf\u00f6rs, som en direkt f\u00f6ljd
av benchmarkreformen, redovisas modifieringen
som en \u00e4ndring i effektivr\u00e4ntan. N\u00e5gon modifie
-
ringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5ledes ej. F\u00f6r
att undantaget ska g\u00e4lla kr\u00e4vs att en \u00e4ndring \u00e4r
n\u00f6dv\u00e4ndig som en direkt f\u00f6ljd av benchmark-
reformen samt att den nya basen f\u00f6r att
best\u00e4mma kassafl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt likv\u00e4rdig
med den tidigare. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6religger vissa
undantag fr\u00e5n krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r
befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer
ers\u00e4tts med alternativa referensr\u00e4ntor, vilka
syftar till att s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va
avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av
benchmarkreformen.
F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4k
-
ringsredovisning och Benchmarkreformen.
13. LEASING (IFRS 16 Leasingavtal) Banken som leasegivare En leasegivare ska klassificera ett leasingavtal som antingen finansiellt eller operationellt. Finan - siella leasingavtal \u00e4r s\u00e5dana avtal d\u00e4r de ekono- miska risker och f\u00f6rdelar som f\u00f6rknippas med \u00e4gandet av den leasade tillg\u00e5ngen i allt v\u00e4sentligt \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n leasegivaren till leasetagaren. \u00d6vriga leasingavtal klassificeras som operationella lea- singavtal. Samtliga avtal d\u00e4r koncernen \u00e4r lease- givare har definierats som finansiella leasingavtal. S\u00e5dana leasingavtal redovisas som utl\u00e5ning i balansr\u00e4kningen, initialt till ett belopp som mot - svarar nettoinvesteringen. Erh\u00e5llna leasingavgifter redovisas l\u00f6pande som r\u00e4nteint\u00e4kter respektive amorteringar. Nettoinvesteringar i finansiella leasingavtal \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning enligt IFRS 9, p\u00e5 samma s\u00e4tt som finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde - rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Banken som leasetagare Vid ing\u00e5ngen av ett leasingavtal redovisas en leasingskuld och en nyttjander\u00e4tt. Leasing- skulden v\u00e4rderas initialt till nuv\u00e4rdet av framtida leasingavgifter, vilka diskonteras med bankens marginella l\u00e5ner\u00e4nta. Leasingavgifterna som ing\u00e5r i v\u00e4rderingen av leasingskulden utg\u00f6rs i huvudsak av fasta avgifter och variabla avgifter som beror p\u00e5 ett index . Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas initialt till anskaffningsv\u00e4rdet, vilket motsvarar den ursprungliga v\u00e4rderingen av leasingskulden, f\u00f6rutbetalda leasingavgifter, eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av eventu - ella \u00e5terst\u00e4llningskostnader. Det \u00e4r endast n\u00e4r en f\u00f6rpliktelse uppst\u00e5r f\u00f6r \u00e5terst\u00e4llningskostnader som dessa utg\u00f6r en del av anskaffningsv\u00e4rdet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av leasingskulden \u00f6kar det redovisade v\u00e4rdet med r\u00e4nta och mins - kar med utbetalda leasingavgifter. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar eller minskar leasingskulden vid ompr\u00f6vningar eller \u00e4ndringar av leasingavtalet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas denna till anskaffningsv\u00e4rde minus ackumulerade avskriv - ningar och eventuella ackumulerade nedskriv- ningar samt med beaktande av eventuella omv\u00e4r- deringar av leasingskulden. Nyttjander\u00e4tten skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd . Nedskriv- ningspr\u00f6vning av nyttjander\u00e4tterna utf\u00f6rs i enlig- het med IAS 36 Nedskrivningar, se punkt 16 avsnittet om nedskrivningspr\u00f6vning. Nyttjander\u00e4tterna ing\u00e5r i balansposten Fastig- heter och Inventarier och leasingskulden ing\u00e5r i balansposten \u00d6vriga skulder. Leasingavtal som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader, eller f\u00f6r vilka den underliggande tillg\u00e5ngen har ett l\u00e5gt v\u00e4rde, redovisas som en kostnad linj\u00e4rt \u00f6ver leasingperioden och ing\u00e5r s\u00e5ledes inte i leasing- skulder och nyttjander\u00e4tter. 14. F\u00d6RS\u00c4KRINGSVERKSAMHET (IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2013 Redovisnings- principer som till\u00e4mpas till och med den 31 december 2022) Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet bedrivs i dot - terbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter best\u00e5r fr\u00e4mst av legala livf\u00f6rs\u00e4kringar i form av traditionell livf\u00f6rs\u00e4kring och fondf\u00f6rs\u00e4k- ring samt riskf\u00f6rs\u00e4kringar i form av sjukf\u00f6rs\u00e4kring och premiebefrielse. Klassificering och uppdelning av f\u00f6rs\u00e4krings- kontrakt I koncernredovisningen klassas s\u00e5dana avtal som inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Med f\u00f6rs\u00e4kringsrisk avses risk, annan \u00e4n finansiell risk, som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n avtalets \u00e4gare till utf\u00e4rdaren. Avtal som inte \u00f6ver- f\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassificeras i sin helhet som investeringsavtal. I regel inneb\u00e4r detta att f\u00f6rs\u00e4kringar med \u00e5terbetalningsskydd klassas som investeringsavtal, och \u00f6vriga avtal klassas som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. F\u00f6rs\u00e4kringskontrakt som best\u00e5r av b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter och sparande (finansiella komponenter) delas upp och s\u00e4rredovisas i enlighet med de principer som beskrivs i det f\u00f6ljande. Redovisning av f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt Premieint\u00e4kter och utbetalda f\u00f6rs\u00e4krings- ers\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas i resultatr\u00e4kningen i nettoposten Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring. Under denna post redovisas \u00e4ven \u00e5rets f\u00f6r\u00e4ndring av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings- skulder. Mottagna premier som \u00e4nnu inte int\u00e4ktsf\u00f6rts redovisas som skuld f\u00f6r inbetalda premier under posten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder i balansr\u00e4kningen. I balansposten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder ing\u00e5r \u00e4ven skulder f\u00f6r sjukr\u00e4ntor, livr\u00e4ntor och andra oreg - lerade skador. F\u00f6rs\u00e4kringsskulden v\u00e4rderas genom diskontering av uppskattade framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ing\u00e5ngna f\u00f6rs\u00e4krings- avtal. V\u00e4rderingen bygger p\u00e5 antaganden om r\u00e4nta, livsl\u00e4ngd, h\u00e4lsa och framtida avgifter. Livsl\u00e4ngdsantaganden varierar med h\u00e4nsyn till n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringen tecknats och beaktar den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida \u00f6kningen av livsl\u00e4ngden. \u00c4ven avgiftsantaganden beror p\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4k- ringen tecknats. Det inneb\u00e4r i huvudsak en avgift som \u00e4r proportionell mot premien och en avgift som \u00e4r proportionell mot livf\u00f6rs\u00e4kringsavs\u00e4tt- ningen. Till\u00e4mpade antaganden om de f\u00f6rs\u00e4k- rades framtida h\u00e4lsa \u00e4r baserade p\u00e5 internt genererad erfarenhet och varierar beroende p\u00e5 produkt. R\u00e4nteantaganden \u00e4r baserade p\u00e5 aktuella marknadsr\u00e4ntor och beror p\u00e5 skuldens l\u00f6ptid. Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsskulder pr\u00f6vas regelbundet och minst \u00e5rligen i syfte att s\u00e4ker- st\u00e4lla att den redovisade f\u00f6rs\u00e4kringsskulden \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rv\u00e4ntade framtida anspr\u00e5k. Vid behov g\u00f6rs en ytterligare avs\u00e4tt- ning. Mellanskillnaden redovisas i resultat- r\u00e4kningenRedovisning av investeringsavtal och
finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4krings kontrakt
Inbetalningar och utbetalningar f\u00f6r kunders spar
-
kapital som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n investeringsavtal samt
finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt
redovisas som ins\u00e4ttningar respektive uttag
direkt i balansr\u00e4kningen.
Den fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringskontraktet separerade
finansiella komponenten i traditionella legala liv
-
f\u00f6rs\u00e4kringar redovisas i balansr\u00e4kningen som
uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. Dessa skulder v\u00e4r
-
deras till det h\u00f6gsta av garanterat belopp och
f\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde. Det garanterade
beloppet f\u00f6rr\u00e4ntas med garanterad r\u00e4nta och
motsvarar f\u00f6rs\u00e4kringens upplupna anskaffnings
-
v\u00e4rde. F\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde \u00e4r lika med
v\u00e4rdet av de tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4k
-
ringstagarnas r\u00e4kning, och f\u00f6rr\u00e4ntas med en
avkastning som best\u00e4ms fr\u00e5n totalavkastningen
f\u00f6r tillg\u00e5ngarna med avdrag f\u00f6r eventuell avkast
-
ningsdelning. Avkastningsdelningen inneb\u00e4r att
f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren tilldelas en avtalad del av
totalavkastningen om denna avkastning under
kalender\u00e5ret \u00f6verstiger den garanterade r\u00e4ntan.
Ber\u00e4kningen g\u00f6rs \u00e5rligen och ackumulerat f\u00f6r
varje enskilt f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Det inneb\u00e4r att
den villkorade \u00e5terb\u00e4ringen minskar i de fall
avkastningen ett enskilt \u00e5r understiger garanti
-
r\u00e4ntan och vice versa. Den del av avkastningen
som enligt modellen f\u00f6r avkastningsdelning till-
faller koncernen redovisas som provisionsint\u00e4kt.
I det fall avkastningen understiger den per kon
-
trakt garanterade r\u00e4ntan redovisas mellanskill-
naden i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat
av finansiella transaktioner.
Tillg\u00e5ngar och skulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n fond-
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas till verkligt v\u00e4rde i
balansr\u00e4kningen i posterna Tillg\u00e5ngar respektive
Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken.
Premieavgifter, kapitalavgifter samt \u00f6vriga
administrativa avgifter f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt
och investeringsavtal redovisas i resultatr\u00e4k
-
ningen i posten Provisionsint\u00e4kter. Anskaffnings-
kostnader redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen.
\u00c5terf\u00f6rs\u00e4kring
\u00c5terf\u00f6rs\u00e4krares andel av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings
-
skulder redovisas i posten \u00d6vriga tillg\u00e5ngar i
balansr\u00e4kningen.
(IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2013 Redovisnings-
principer som kommer att till\u00e4mpas fr\u00e5n och
med den 1 januari 2023)
Handelsbankens avtal om f\u00f6rs\u00e4kring best\u00e5r av
fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, riskf\u00f6rs\u00e4kringar
i form av fr\u00e4mst sjukf\u00f6rs\u00e4kring, premiebefrielse
-
f\u00f6rs\u00e4kring och d\u00f6dsfallsf\u00f6rs\u00e4kring samt traditio-
nella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Klassificering
F\u00f6rs\u00e4kringsavtalen kan inneh\u00e5lla riskf\u00f6rs\u00e4krings
-
moment, sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment eller b\u00e5da.
Klassificering som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal eller investe
-
ringsavtal g\u00f6rs utifr\u00e5n de enskilda f\u00f6rs\u00e4krings-
momenten (sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment/riskf\u00f6rs\u00e4k
-
ringsmoment) i avtalen eftersom de har olika
ekonomisk inneb\u00f6rd. Traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings
-
avtals sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment, riskf\u00f6rs\u00e4kringar
samt riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment som separerats ut
ur sammansatta traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk och klassifi
-
ceras, v\u00e4rderas och redovisas som f\u00f6rs\u00e4krings-
avtal. Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringar och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
klassificeras som investeringsavtal, eftersom de
inte inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk, och
klassificeras, redovisas och v\u00e4rderas enligt IFRS 9.
F\u00f6rs\u00e4kringsavtalens aggregeringsniv\u00e5
Handelsbanken har identifierat portf\u00f6ljer med f\u00f6r
-
s\u00e4kringsavtal med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n de f\u00f6rs\u00e4k-
ringsrisker de exponerar koncernen f\u00f6r och som
f\u00f6rvaltas tillsammans. Portf\u00f6ljerna har d\u00e4refter
delats in i grupper utifr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6nsamhet
och vid \u00f6verg\u00e5ngstidpunkten bed\u00f6ms samtliga
som l\u00f6nsamma. F\u00f6r traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings-
avtals sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment har en enda port
-
f\u00f6lj och grupp identifierats d\u00e5 avtalen \u00e4r tecknade
l\u00e5ngt tillbaka i tiden och produkten \u00e4r st\u00e4ngd f\u00f6r
nyteckning. F\u00f6r portf\u00f6ljer med riskf\u00f6rs\u00e4kringar
och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment utg\u00f6r respektive
f\u00f6rs\u00e4kringsprodukt en grupp. Grupperna med
f\u00f6rs\u00e4kringsprodukter \u00e4r i sin tur uppdelade i
undergrupper d\u00e4r avtal som tecknats inom
samma \u00e5r bildar en grupp.
V\u00e4rdering av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Den generella modellen
Handelsbanken kommer till\u00e4mpa den generella
modellen vid v\u00e4rdering av sparf\u00f6rs\u00e4krings-
moment i traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Sk\u00e4let
till detta \u00e4r att avtalen i denna portf\u00f6lj har en
avtalsgr\u00e4ns som \u00e4r v\u00e4sentligt l\u00e4ngre \u00e4n ett \u00e5r
samt att de h\u00f6ga r\u00e4ntegarantierna i dessa avtal
leder till att de icke villkorade till\u00e4ggsbeloppsut
-
betalningarna inte f\u00f6rv\u00e4ntas utg\u00f6ra en betydande
andel av de totala utbetalningarna. Den generella
modellen till\u00e4mpas \u00e4ven f\u00f6r skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringar samt riskf\u00f6rs\u00e4krings
-
moment som separerats ut ur sammansatta
traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Premief\u00f6rdelningsmetoden
Handelsbanken kommer till\u00e4mpa premief\u00f6rdel
-
ningsmetoden vid v\u00e4rderingen av skulden f\u00f6r
\u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringar
samt f\u00f6r riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment som separerats
ut ur sammansatta traditionella livf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal. Sk\u00e4let till detta \u00e4r att banken har bed\u00f6mt
att samtliga identifierade riskf\u00f6rs\u00e4kringar och
riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment har en avtalsgr\u00e4ns p\u00e5
maximalt ett \u00e5r.
Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd \u2013
den generella modellen
Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd ber\u00e4k
-
nas genom en nuv\u00e4rdesber\u00e4kning av den b\u00e4sta
skattningen av framtida kassafl\u00f6den, en riskjuste
-
ring och en avtalsenlig marginal. Handelsbanken
har vid \u00f6verg\u00e5ngstidpunkten inte identifierat
n\u00e5gra f\u00f6rlustavtal.
Vid skattning av framtida kassafl\u00f6den beaktas fr\u00e4mst antaganden om administrationskostnader, sannolikheten f\u00f6r utnyttjande av avtalade optione (flytt, \u00e5terk\u00f6p och fribrevsl\u00e4ggning), d\u00f6dlighet och finansiella marknadsscenarier (statsl\u00e5ner\u00e4nta, avkastning och diskontering). Skattningen av framtida kassafl\u00f6den samt riskjusteringen diskonteras med aktuella diskon- teringsr\u00e4ntor p\u00e5 balansdagen. Diskonterings- r\u00e4ntorna \u00e4r baserade p\u00e5 observerbara r\u00e4ntor p\u00e5 r\u00e4nteswappar upp till tio \u00e5r med justering f\u00f6r kre- ditrisk. Diskonteringsr\u00e4ntorna f\u00f6r l\u00f6ptider l\u00e4ngre \u00e4n tio \u00e5r fastst\u00e4lls genom extrapolering mot en l\u00e5ngsiktig r\u00e4nteniv\u00e5. Banken anv\u00e4nder en kapitalkostnadsmetod f\u00f6r att ber\u00e4kna riskjusteringen. Den ber\u00e4knas f\u00f6r samt liga f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och allokeras d\u00e4refter ut p\u00e5 enskilda portf\u00f6ljer och grupper vilket uppskatt - ningsvis motsvarar en konfidensniv\u00e5 om cirka 85%. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 uppst\u00e5r en avtal- senlig marginal f\u00f6r sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi- tionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, vilken utg\u00f6rs av skillna- den mellan det verkliga v\u00e4rdet och nuv\u00e4rdet av den b\u00e4sta skattningen av de framtida kassafl\u00f6 - dena samt riskjusteringen vid tidpunkten f\u00f6r \u00f6ver- g\u00e5ngen till IFRS 17. Traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsav- tal nytecknas inte och d\u00e4rmed uppst\u00e5r inte n\u00e5gon ytterligare avtalsenlig marginal efter \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17. Redovisningen av den avtalsenliga marginalen g\u00f6rs utifr\u00e5n identifierade f\u00f6rs\u00e4krings- skyddsenheter. Handelsbanken har bed\u00f6mt att de tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls utf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver tid varf\u00f6r ett s\u00e5dant uppl\u00f6sningsm\u00f6nster av den avtalsenliga marginalen har valts. F\u00f6r att ta h\u00e4n- syn till att kontrakt med h\u00f6ga garanterade f\u00f6rm\u00e5- ner bidrar mer till portf\u00f6ljens samlade avtalsenliga marginal viktas i sin tur respektive f\u00f6rs\u00e4krings bidrag till portf\u00f6ljens uppl\u00f6sning utifr\u00e5n summan av de f\u00f6rv\u00e4ntade garanterade f\u00f6rm\u00e5nerna. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd \u2013 premief\u00f6rdelningsmetoden Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd dis - konteras inte utan redovisas till ett belopp som motsvarar en proportionell andel av den erh\u00e5llna premien som avser det f\u00f6rs\u00e4kringsskydd som banken \u00e4nnu inte tillhandah\u00e5llit f\u00f6rs\u00e4krings- tagaren. Erh\u00e5llna premier redovisas som int\u00e4kt linj\u00e4rt \u00f6ver tid i takt med att f\u00f6rs\u00e4kringsskyddet tillhanda h\u00e5lls. Handelsbanken har vid \u00f6verg\u00e5ngs- tidpunkten inte identifierat n\u00e5gra f\u00f6rlustavtal. Skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador Skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador v\u00e4rderas med den generella modellen och redovisas n\u00e4r skadorna intr\u00e4ffar. Skulden avser b\u00e5de rapporterade och ej rapporterade skador som har intr\u00e4ffat till och med bokslutsdagen. Den ber\u00e4knas genom en nuv\u00e4r- desber\u00e4kning av den b\u00e4sta skattningen av fram- tida kassafl\u00f6den och en riskjustering. F\u00f6r skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador till\u00e4mpas samma antagan - den som f\u00f6r skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4krings- skydd med till\u00e4gg, d\u00e4r relevant, f\u00f6r antaganden om framtida insjuknande och tillfrisknande. Skulder med en f\u00f6rv\u00e4ntad avvecklingstid som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader diskonteras ej. Innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Handelsbanken till\u00e4mpar premief\u00f6rdelnings-
metoden p\u00e5 innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal efter
-
som l\u00f6ptiden i de underliggande f\u00f6rs\u00e4kringsavta-
len inte \u00f6verstiger ett \u00e5r. Det inneb\u00e4r att den
erlagda premien f\u00f6r avgiven \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring redo
-
visas som en kostnad \u00f6ver \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsskyd-
dets l\u00f6ptid. \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krarens andel av koncernens
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder redovisas i balansposten
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar.
Redovisning av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och
innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
I balansr\u00e4kningen redovisas skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5
-
ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd samt skulden f\u00f6r intr\u00e4f-
fade skador i balansposten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder.
Tillg\u00e5ngar och skulder avseende innehavda \u00e5ter
-
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas i balansposterna
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar respektive \u00d6vriga skulder.
I resultatr\u00e4kningen redovisas resultatet fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal p\u00e5 en gemensam rad F\u00f6rs\u00e4k
-
ringsresultat. Posten inkluderar f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4k-
ter, kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, resultat av
innehavda \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal samt finansiella
int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Del
-
posterna i f\u00f6rs\u00e4kringsresultatet specificeras i not.
Kapitalavkastningen p\u00e5 de tillg\u00e5ngar som innehas
f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning redovisas p\u00e5
egen rad. Resultatraderna F\u00f6rs\u00e4kringsresultat
och Kapitalavkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som innehas
f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning summeras till
F\u00f6rs\u00e4kringsnetto.
I \u00f6vrigt totalresultat redovisas effekterna av
\u00e4ndrad diskonteringsr\u00e4nta p\u00e5 nuv\u00e4rdet av kassa
-
fl\u00f6den samt riskjusteringen vid v\u00e4rderingen av
sparf\u00f6rs\u00e4kringsmomenten i traditionell livf\u00f6rs\u00e4k
-
ring vilken ackumuleras i en s\u00e4rskild post inom
eget kapital. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kommer
det ackumulerade beloppet i \u00f6vrigt totalresultat
att uppg\u00e5 till noll.
Redovisning och v\u00e4rdering av investerings-
avtal
Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringar och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal utg\u00f6r
investeringsavtal och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
via resultatr\u00e4kningen, vilket \u00e4ven g\u00e4ller placerings-
tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till dessa avtal.
I balansr\u00e4kningen redovisas dessa poster som
Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r
v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken.
I resultatr\u00e4kningen redovisas premieavgifter,
kapitalavgifter samt \u00f6vriga administrativa avgifter
fr\u00e5n investeringsavtal i posten Provisionsint\u00e4kter.
\u00c4ven anskaffningskostnader redovisas direkt i
resultatr\u00e4kningen. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 till
-
g\u00e5ngar och skulder redovisas i posten Netto-
resultat av finansiella transaktioner.
Till\u00e4mpade metoder vid \u00f6verg\u00e5ngen till
IFRS 17
Handelsbankens till\u00e4mpar IFRS 17 retroaktivt
p\u00e5 riskf\u00f6rs\u00e4kringar och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment.
F\u00f6r traditionell livf\u00f6rs\u00e4krings sparf\u00f6rs\u00e4krings
-
moment till\u00e4mpas verkligt v\u00e4rde-metoden. D\u00e5
det saknas ett noterat pris p\u00e5 en portf\u00f6lj med
traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal fastst\u00e4lls verkligt
v\u00e4rde med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsteknik som i s\u00e5
stor utr\u00e4ckning som m\u00f6jligt anv\u00e4nder observer- bara parametrar vid ber\u00e4kningen av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r att bed\u00f6ma det pris som marknads- akt\u00f6rer skulle till\u00e4mpa har ett genomsnitt av de garantir\u00e4ntor banken observerat att f\u00f6rs\u00e4krings- f\u00f6retag p\u00e5 marknaden erbjuder vid nyteckning av traditionell livf\u00f6rs\u00e4kring anv\u00e4nts. Metoden f\u00e5ngar p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4ven marknadens antaganden om vinst- och riskmarginal eftersom dessa \u00e4r implicit beaktade i marknadens garantir\u00e4ntor. Mellanskill- naden mellan det verkliga v\u00e4rdet och nuv\u00e4rdet av den b\u00e4sta skattningen av de framtida kassa- fl\u00f6dena samt riskjusteringen utg\u00f6r en avtalsenlig marginal vid tidpunkten f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17. 15. IMMATERIELLA TILLG\u00c5NGAR (IAS 38 Immateriella tillg\u00e5ngar) Redovisning i balansr\u00e4kningen En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r en identifierbar, icke- monet\u00e4r tillg\u00e5ng utan fysisk form. En immateriell tillg\u00e5ng tas endast upp i balansr\u00e4kningen om det \u00e4r troligt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelar som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen kommer att tillfalla koncer - nen och om det g\u00e5r att ber\u00e4kna anskaffnings- v\u00e4rdet p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att internt upparbetade v\u00e4rden i form av goodwill, varu- m\u00e4rken, kundregister och liknande inte redovisas som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. Avtal med en leverant\u00f6r som tillhandah\u00e5ller banken en molntj\u00e4nst som inneb\u00e4r tillg\u00e5ng till leverant\u00f6rens applikation, plattform eller infra- struktur under avtalstiden utg\u00f6r ett service- kontrakt. Avgift f\u00f6r en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande under kontraktstiden. Eventuell f\u00f6rutbe - tald avgift redovisas som en tillg\u00e5ng, det vill s\u00e4ga f\u00f6rutbetald kostnad. Utgifter f\u00f6r konfiguration och anpassningar av en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r en leverant\u00f6r utf\u00f6r tj\u00e4nsterna. N\u00e4r konfigurering och anpassningar utg\u00f6r en integrerad del av molntj\u00e4nsten och utf\u00f6rs av leverant\u00f6ren av moln- tj\u00e4nsten, eller underleverant\u00f6r till denne, kost- nadsf\u00f6rs utgiften l\u00f6pande under avtalsperioden. Eventuell f\u00f6rutbetald utgift redovisas som en f\u00f6r- utbetald kostnad. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av befintlig programvara f\u00f6r ny aff\u00e4rsverksamhet, aktiveras nedlagda utgifter, som kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, fr\u00e5n den tidpunkt det \u00e4r sannolikt att ekonomiska f\u00f6rdelar kommer att uppst\u00e5. Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. Vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv h\u00e4nf\u00f6rs f\u00f6rv\u00e4rvspriset till v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen. Bland dessa tillg\u00e5ngar kan \u00e4ven ing\u00e5 s\u00e5dana immateriella tillg\u00e5ngar som inte skulle ha tagits upp i balansr\u00e4kningen om de f\u00f6rv\u00e4rvats separat eller upparbetats internt. Den del av f\u00f6r- v\u00e4rvspriset som vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder redovisas som goodwill. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Med h\u00e4nsyn till att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4r - skilja de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n goodwill fr\u00e5n kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar, sker nedskrivningspr\u00f6vningen p\u00e5 niv\u00e5n kassa- genererande enhet. En kassagenererande enhet \u00e4r den minsta grupp tillg\u00e5ngar som ger upphov till inbetalningar som \u00e4r oberoende av inbetalningar fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar eller tillg\u00e5ngsgrupper. Good - will f\u00f6ljs upp p\u00e5 r\u00f6relsesegmentniv\u00e5. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte . Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjandeperiod Immateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde. 16. FASTIGHETER OCH INVENTARIER (IAS 16 Materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar) Koncernens materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar best\u00e5r av fastigheter och inventarier. Med undan- tag av fastigheter som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av for- dran, v\u00e4rderas dessa tillg\u00e5ngar till anskaffnings- v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifr\u00e5n tillg\u00e5ngarnas bed\u00f6mda nyttjandeperioder. Normalt till\u00e4mpas en linj\u00e4r avskrivningsplan. De bed\u00f6mda nyttjan
-
deperioderna pr\u00f6vas \u00e5rligen. De materiella till-
g\u00e5ngar som best\u00e5r av delkomponenter med olika
bed\u00f6mda nyttjandeperioder, indelas i olika kate
-
gorier med separata avskrivningsplaner. S\u00e5dan
s\u00e5 kallad komponentavskrivning \u00e4r normalt
endast aktuell f\u00f6r fastigheter. Som delkompo
-
nenter betraktas d\u00e5 de delar av fastigheten som
har ett anskaffningsv\u00e4rde som \u00e4r betydande i f\u00f6r
-
h\u00e5llande till det sammanlagda anskaffningsv\u00e4r-
det. Resterande delar av fastigheten (stomme)
skrivs av som helhet \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttjan
-
deperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den bed\u00f6mda
nyttjandeperioden f\u00f6r stomme 100 \u00e5r, f\u00f6r vatten
och avlopp 35 \u00e5r, f\u00f6r tak 30 \u00e5r, f\u00f6r fasad, v\u00e4rme,
ventil ation och el 25 \u00e5r, f\u00f6r hissar 20 \u00e5r och f\u00f6r
byggnadsinventarier tio \u00e5r. Persondatorer och
\u00f6vrig IT-utrustning skrivs i regel av p\u00e5 tre \u00e5r och
investeringar i bankvalv och liknande lokalinves
-
teringar p\u00e5 tio \u00e5r. \u00d6vriga inventarier skrivs normalt
av p\u00e5 fem \u00e5r.
Nedskrivningspr\u00f6vning av materiella anl\u00e4gg
-
ningstillg\u00e5ngar sker n\u00e4r det finns indikation p\u00e5 a tt
tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivning
g\u00f6rs i det fall \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger det
redovisade v\u00e4rdet. Eventuell nedskrivning redo-
visas omedelbart i resultatr\u00e4kningen. En ned
-
skrivning reverseras om det finns indikation p\u00e5
att ned skrivningsbehovet inte l\u00e4ngre f\u00f6religger
och det har skett en f\u00f6r\u00e4ndring i de antaganden
som l\u00e5g till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av \u00e5tervinnings -
v\u00e4rdet .
17. AVS\u00c4TTNINGAR
(IAS 37 Avs\u00e4ttningar, eventualf\u00f6rpliktelser
och eventualtillg\u00e5ngar)
Posten Avs\u00e4ttningar best\u00e5r av resultatf\u00f6rda f\u00f6r
-
v\u00e4ntade negativa utfl\u00f6den av resurser fr\u00e5n kon-
cernen som \u00e4r ovissa vad g\u00e4ller f\u00f6rfallotidpunkt
eller belopp. Avs\u00e4ttningar redovisas n\u00e4r koncer
-
nen till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse har en legal
eller informell f\u00f6rpliktelse som det \u00e4r sannolikt att
det kommer att kr\u00e4vas ett utfl\u00f6de av resurser f\u00f6r
att reglera. F\u00f6r att redovisning ska kunna ske
m\u00e5ste det vara m\u00f6jligt att g\u00f6ra en tillf\u00f6rlitlig upp
-
skattning av beloppet. Avs\u00e4ttningen v\u00e4rderas
till det belopp som motsvarar den b\u00e4sta upp
-
skattningen av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att reglera f\u00f6r-
pliktelsen p\u00e5 balansdagen. Vid v\u00e4rderingen tas
h\u00e4nsyn till den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida tidpunkten f\u00f6r
reglering.
Avs\u00e4ttningar redovisas fr\u00e4mst f\u00f6r omstrukture
-
ringar. Med omstrukturering avses genomgri-
pande organisationsf\u00f6r\u00e4ndring, till exempel
genom att anst\u00e4llda f\u00e5r avg\u00e5ngsvederlag f\u00f6r f\u00f6r
-
tida upps\u00e4gning, eller nedl\u00e4ggningar av kontor.
F\u00f6r att en avs\u00e4ttning ska redovisas kr\u00e4vs att en
omstruktureringsplan har fastst\u00e4llts och tillk\u00e4nna
-
givits s\u00e5 att det har skapats en v\u00e4lgrundad f\u00f6r-
v\u00e4ntan hos dem som ber\u00f6rs av att f\u00f6retaget
kommer att genomf\u00f6ra omstruktureringen. En
avs\u00e4ttning f\u00f6r omstrukturering omfattar enbart
de direkta utgifter som uppst\u00e5r vid omstrukture
-
ringen och som inte h\u00f6r samman med den fram-
tida verksamheten.
18. EGET KAPITAL
Eget kapital best\u00e5r av de komponenter som
beskrivs i det f\u00f6ljande.
\u00d6verkursfond
\u00d6verkursfonden best\u00e5r dels av optionskompo
-
nenten av emitterade konvertibla skuldebrev och
dels av det belopp som vid emission av aktier och
vid konvertering av konvertibla skuldebrev \u00f6ver
-
stiger de emitterade aktiernas kvotv\u00e4rde.
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
I posten F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pen
-
sionsf\u00f6rpliktelsen samt avkastning p\u00e5 f\u00f6rvalt-
ningstillg\u00e5ngarna som \u00f6verstiger eller understiger
diskonteringsr\u00e4ntan.
S\u00e4kringsreserv
I s\u00e4kringsreserven redovisas orealiserade v\u00e4rde
-
f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 derivatinstrument som utg\u00f6r s\u00e4k-
ringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar.
Verkligt v\u00e4rdereserv
Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella till
-
g\u00e5ngar klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt
totalresultat redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven.
Vidare best\u00e5r verkligt v\u00e4rdereserven av reserve
-
ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 skuldin-
strument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt
totalresultat. Realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5
dessa skuldinstrument omklassificeras fr\u00e5n verk
-
ligt v\u00e4rdereserven till resultatr\u00e4kningen. Realise-
rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 egetkapitalinstrument
klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total-
resultat omklassificeras fr\u00e5n verkligt v\u00e4rdereserven
till balanserade vinstmedel.
Omr\u00e4kningsreserv
Omr\u00e4kningsreserven best\u00e5r av orealiserade valu
-
takurseffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av omr\u00e4kning
av utl\u00e4ndska enheter till koncernens rapporte
-
ringsvaluta. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas effektiva delar
f\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk
-
samhet i omr\u00e4kningsreserven.
Balanserade vinstmedel inklusive \u00e5rets
resultat
Balanserade vinstmedel best\u00e5r av intj\u00e4nat resul
-
tat fr\u00e5n innevarande och tidigare r\u00e4kenskaps\u00e5r.
Utdelning och \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas
som avdrag fr\u00e5n balanserade vinstmedel.
Realiserade resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till egetkapita
-
linstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat omklassificeras fr\u00e5n verkligt
v\u00e4rdereserven till balanserade vinstmedel.
Innehav utan best\u00e4mmande inflytande
Innehav utan best\u00e4mmande inflytande utg\u00f6rs
av den andel av koncernens nettotillg\u00e5ngar som
inte direkt eller indirekt \u00e4gs av moderf\u00f6retagets
stamaktie\u00e4gare. Innehav utan best\u00e4mmande
inflytande redovisas som en separat andel av
eget kapital.
19. INT\u00c4KTER R\u00e4ntenetto R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat - r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. Provisionsnetto Provisionsint\u00e4kter redovisas vid den tidpunkt n\u00e4r prestations\u00e5tagandet \u00e4r uppfyllt, vilket \u00e4r n\u00e4r kontrollen av tj\u00e4nsten \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till kunden. Den totala int\u00e4kten f\u00f6rdelas f\u00f6r varje tj\u00e4nst, och int\u00e4ktsf\u00f6ringen beror p\u00e5 om tj\u00e4nsterna \u00e4r upp- fyllda vid en viss specifik tidpunkt eller \u00f6ver tid. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis f\u00f6rvalt - ningsavgifter inom kapitalf\u00f6rvaltningen redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis courtage, kortavgifter och betalningsprovisioner redovisas generellt n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rts, det vill s\u00e4ga vid en viss specifik tidpunkt. N\u00e4r int\u00e4kten inkluderar en r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, till exempel rabatt, \u00e5terb\u00e4ring eller prestationsbaserade delar, redo- visas int\u00e4kten f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6gst troligt att ingen \u00e5terbetalning av beloppet kommer att ske. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i effektivr\u00e4ntan redovisas som provisionsint\u00e4kter. Provisions - kostnader \u00e4r transaktionsberoende och \u00e4r direkt relaterade till transaktioner vars int\u00e4kter redovi - sats som Provisionsint\u00e4kter. \u00d6vriga int\u00e4kter Posten \u00d6vriga int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av hyres- int\u00e4kter och realisationsresultat vid avyttring av \u00e4garandelar i dotterf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe r. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. Utdelning Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas i resulta- tr\u00e4kningen i posten \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Redo - visning av andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat beskrivs i punkt 5. 20. ERS\u00c4TTNINGAR TILL ANST\u00c4LLDA (IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda) Personalkostnader Som personalkostnader redovisas l\u00f6ner, pen - sionskostnader och andra former av direkta per- sonalkostnader inklusive social avgifter, s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 pensionskostnader och andra for - mer av l\u00f6nebikostnader. Eventuella ers\u00e4ttningar i samband med avslutad anst\u00e4llning skuldf\u00f6rs vid avtalets ing\u00e5ng och periodiseras \u00f6ver \u00e5terst\u00e5- ende tj\u00e4nstg\u00f6ringstid. Redovisning av pensioner Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda efter anst\u00e4llningens upph\u00f6rande utg\u00f6rs av premiebest\u00e4mda planer och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer. Med premiebe- st\u00e4mda planer avses planer d\u00e4r koncernen beta- lar fastst\u00e4llda premier till en utomst\u00e5ende juridisk enhet och har d\u00e4refter inga ytterligare f\u00f6rpliktel- ser, varken r\u00e4ttsliga eller informella. Den anst\u00e4llde b\u00e4r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken fram till dess att med- len utbetalas. Premier f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som personalkost- nad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r tj\u00e4ns- terna f\u00f6rfaller till betalning. \u00d6vriga planer f\u00f6r ers\u00e4ttning efter avslutad anst\u00e4llning redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla- ner. Vid f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pensionsl\u00f6sning utg\u00e5r en pension baserad p\u00e5 l\u00f6n och anst\u00e4llningstid, vilket inneb\u00e4r att arbetsgivaren b\u00e4r alla v\u00e4sentliga risker f\u00f6r fullg\u00f6randet av pensionsutf\u00e4stelsen. F\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas nuv\u00e4rdet av pensions\u00e5tagandet som pensionsf\u00f6rpliktelse. F\u00f6r majoriteten av de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pen - sionsplanerna har koncernen avsatt f\u00f6rvaltnings- tillg\u00e5ngar i pensionsstiftelser och pensionskassa f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rpliktelsen. Som nettoskuld i balansr\u00e4kningen avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner redovisas pensionsf\u00f6rpliktelserna minskade med f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde. I \u00f6vrigt totalresultat redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att verkligt utfall avviker fr\u00e5n gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionskostnaden f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som en per- sonalkostnad och utg\u00f6rs av nettot av f\u00f6ljande poster: \u2022 Kostnad f\u00f6r under \u00e5ret intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt, vilket avser \u00e5rets andel av den ber\u00e4knade slut - liga totala pensionsutbetalningen. Ber\u00e4kningen av intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4k - nad slutl\u00f6n och \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktuariella anta- ganden. \u2022 R\u00e4ntekostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att nuv\u00e4rdet av pensions- skulden har \u00f6kat under \u00e5ret d\u00e5 tiden till ut- betalning minskat. F\u00f6r ber\u00e4kning av \u00e5rets r\u00e4nte kostnad anv\u00e4nds aktuell f\u00f6retagsobliga- tionsr\u00e4nta (r\u00e4ntan vid \u00e5rets b\u00f6rjan) f\u00f6r en l\u00f6ptid motsvarande \u00e5terst\u00e5ende tid till utbetalning av pensionsskulden. Ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt (avkastning) p\u00e5 f\u00f6rvalt- ningstillg\u00e5ngar f\u00f6r vilken samma r\u00e4ntesats till- l\u00e4mpas som vid fastst\u00e4llandet av \u00e5rets r\u00e4nte- kostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. Ber\u00e4kningen av kostnader och \u00e5taganden med anledning av koncernens f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla - ner \u00e4r f\u00f6renad med ett flertal bed\u00f6mningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En utf\u00f6rligare beskrivning av dessa antaganden och bed\u00f6mningar l\u00e4mnas i punkt 22 och i not K8. 21. SKATTER (IAS 12 Inkomstskatter) Periodens skattekostnad utg\u00f6rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovi- sas skatter som h\u00e4nf\u00f6r sig till periodens eller tidi- gare perioders skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt \u00e4r skatt som h\u00e4nf\u00f6r sig till tempor\u00e4ra skillna - der mellan en tillg\u00e5ngs eller skulds redovisade v\u00e4rde och dess skattepliktiga v\u00e4rde. Uppskjutna skatter v\u00e4rderas till den skattesats som bed\u00f6ms vara till\u00e4mplig d\u00e5 posten realiseras. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- r\u00e4ra skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den m\u00e5n det \u00e4r sannolikt att dessa kom- mer att utnyttjas. Uppskjutna skatteskulder v\u00e4r- deras till nominellt v\u00e4rde. Skatt redovisas i resul- tatr\u00e4kningen, i \u00f6vrigt totalresultat eller direkt i eget kapital beroende p\u00e5 var den underliggande trans - aktionen redovisas. 22. UPPSKATTNINGAR OCH V\u00c4SENTLIGA BED\u00d6MNINGAR Till\u00e4mpningen av koncernens redovisningsprinci- per inneb\u00e4r i vissa fall att bed\u00f6mningar m\u00e5ste g\u00f6ras som f\u00e5r en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 redovi- sade belopp. Redovisade belopp p\u00e5verkas dessutom i ett antal fall av uppskattningar och antaganden om framtiden. S\u00e5dana antaganden inneb\u00e4r alltid en risk f\u00f6r en justering av det redo visade v\u00e4rdet f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder. De bed\u00f6mningar och antaganden som g\u00f6rs speglar alltid f\u00f6retagsledningens b\u00e4sta och mest rimliga uppfattning och \u00e4r kontinuerligt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning och validering. Nedan f\u00f6ljer de bed\u00f6mningar och antaganden som har haft en v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 de finan - siella rapporterna. Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar som ber\u00f6r f\u00f6ljande omr\u00e5den l\u00e4mnas i not: \u2022 finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde, se not K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde \u2022 nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill, se not K25 Immateriella tillg\u00e5ngar \u2022 krav i civilr\u00e4ttsliga processer, se not K36 Avs\u00e4ttningar. Aktuariell ber\u00e4kning av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Ber\u00e4kningen av koncernens kostnader och f\u00f6r- pliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner bygger p\u00e5 ett flertal aktuariella, demografiska och finan- siella antaganden som har betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En f\u00f6rteckning \u00f6ver de antaganden som anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen av \u00e5rets avs\u00e4ttning finns i not K8. Ber\u00e4kningen av pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r anst\u00e4llda i Sverige bygger p\u00e5 DUS21 som \u00e4r p\u00e5 marknaden veder- tagna antaganden om livsl\u00e4ngd baserade p\u00e5 sta- tistik framtagen av Svensk F\u00f6rs\u00e4kring. Antagan- dena om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 ett antal f\u00f6rst- klassiga f\u00f6retagsobligationer med olika l\u00f6ptider. F\u00f6r f\u00f6retagsobligationer med l\u00f6ptider som \u00f6ver- ensst\u00e4mmer med den uppskattade genomsnitt- liga l\u00f6ptiden f\u00f6r pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande uppg\u00e5r till 17 \u00e5r fastst\u00e4lls diskonte - ringsr\u00e4ntan utifr\u00e5n marknadsr\u00e4ntor. D\u00e5 det inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga emittenter av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobligationer med en l\u00f6ptid som \u00f6verens- st\u00e4mmer med pensionsf\u00f6rpliktelsens anv\u00e4nder sig banken \u00e4ven av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobliga - tioner med kortare l\u00f6ptid som bas f\u00f6r att fastst\u00e4lla diskonteringsr\u00e4ntan. F\u00f6r dessa fastst\u00e4lls diskon - teringsr\u00e4ntan med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n en r\u00e4nte- kurva. R\u00e4ntekurvan \u00e4r byggd som en spread \u00f6ver den svenska swapkurvan. Spreaden, som \u00e4r baserad p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer exkluderat egna emissioner, appliceras p\u00e5 swapkurvan. P\u00e5 detta s\u00e4tt modelleras en r\u00e4ntekurva fram utifr\u00e5n vilken en 17-\u00e5rig r\u00e4nta kan h\u00e4rledas. En k\u00e4nslighetsanalys av koncernens pensions - f\u00f6rpliktelse f\u00f6r varje betydande aktuariellt anta- gande, som visar hur f\u00f6rpliktelsen skulle ha p\u00e5verkats av rimligt m\u00f6jliga f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa antaganden, framg\u00e5r av not K8. Kreditf\u00f6rluster Vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster anv\u00e4nds i ett antal fall antaganden och bed\u00f6m- ningar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u00e4r till sin natur f\u00f6rknippad med viss os\u00e4kerhet. Omr\u00e5den med h\u00f6g grad av antaganden och bed\u00f6mningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Fram\u00e5tblickande information i makro- ekonomiska scenarier Handelsbanken \u00f6vervakar l\u00f6pande den makroekonomiska utvecklingen med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat f\u00f6r att ta fram de makroekono- miska scenarier som ligger till grund f\u00f6r den fram- \u00e5tblickande information som anv\u00e4nds i den modellbaserade ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster. F\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betalningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det inneb\u00e4r att den framtida makroekonomiska utvecklingen har en p\u00e5verkan p\u00e5 bankens syn p\u00e5 reserveringsbehov f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rluster. Ber\u00e4kningen av reserveringsbehovet f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n - tade kreditf\u00f6rluster utg\u00e5r fr\u00e5n det neutrala scena- riot enligt bankens enhet f\u00f6r makroanalys. Efter- som f\u00f6rlusterna kan p\u00e5verkas mer av en framtida f\u00f6rs\u00e4mring av den ekonomiska utvecklingen \u00e4n av en motsvarande f\u00f6rb\u00e4ttring, anv\u00e4nder banken minst tv\u00e5 alternativa scenarier f\u00f6r att f\u00e5nga icke-linj\u00e4ra aspekter p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Dessa alternativa scenarier motsva- rar t\u00e4nkbara, men v\u00e4sentligt s\u00e4mre respektive b\u00e4ttre, utvecklingar \u00e4n det neutrala scenariot. Baserat p\u00e5 bankens f\u00f6rlusthistorik under det senaste decenniet kompletterat med erfarenhets- bed\u00f6mningar har de mest v\u00e4sentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna valts ut. Dessa makroekonomiska riskfaktorer ing\u00e5r sedan som makroekonomiska riskfaktorer i bankens kvanti - tativa statistiska modeller f\u00f6r prognoser av migra- tioner, fallissemang, f\u00f6rlustandelar och expone- ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanksr\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens aff\u00e4rsmodell, att ge krediter till kunder med stark \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, g\u00f6r att sambanden mel- lan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte alltid \u00e4r framtr\u00e4dande. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker, och f\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys, se not K10. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Banken g\u00f6r en bed\u00f6mning p\u00e5 avtalsniv\u00e5 vid varje rapportperiods slut av om en betydande \u00f6kning av kreditrisken har skett sedan det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad ber\u00e4kning De kvantitativa modeller som ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 utg\u00e5r fr\u00e5n flera antaganden och bed\u00f6mningar. Ett viktigt antagande \u00e4r att de relationer som kan m\u00e4tas mellan makroekono- miska riskfaktorer och riskparametrar p\u00e5 histo- riska data \u00e4r representativa f\u00f6r framtida h\u00e4ndel- ser. De kvantitativa modeller som till\u00e4mpas base- ras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs historik, men historiken varierar med produkt och region beroende p\u00e5 tillg\u00e5ng till historiska utfall. De kvantitativa model - lerna \u00e4r konstruerade med hj\u00e4lp av ekonome- triska modeller under antagande att observatio- nerna \u00e4r oberoende betingat av de valda risk- faktorerna. Det inneb\u00e4r att riskparametrarna kan f\u00f6rutses utan snedvridande effekter. Vidare g\u00f6rs ett urval av de mest v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorerna baserat p\u00e5 de enskilda makroeko- nomiska riskfaktorernas f\u00f6rklaringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 de enskilda riskparametrarna. N\u00e4r makroekono- miska riskfaktorer v\u00e4ljs ut och modellen specifi- ceras g\u00f6rs en avv\u00e4gning mellan enkelhet, f\u00f6rkla- ringsf\u00f6rm\u00e5ga och stabilitet. Manuell och expertbaserad ber\u00e4kning Manuell ber\u00e4kning anv\u00e4nds regelm\u00e4ssigt f\u00f6r avtal i Steg 3. Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs p\u00e5 modellutfall f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2, f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen samt f\u00f6r manu- ellt bed\u00f6mda i Steg 3. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av manuell och expertbaserad ber\u00e4kning, se punkt 10 rubrik Manuell ber\u00e4kning och Expert- baserad ber\u00e4kning.Noter Koncernen
K2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankens l\u00e5ga risktolerans \u00e4r en central del i bankens aff\u00e4rsid\u00e9. Den l\u00e5ga risktoleransen tillsam- mans med ett decentraliserat arbetss\u00e4tt, stabila finanser och h\u00e5llbart ansvarstagande \u00e4r grunden i Handelsbankens l\u00e5ngsiktiga kundrelationer. Informationen i denna not inkluderar avytt- ringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt utg\u00f6r avvecklad verksamhet. Verksamheterna i Danmark \u00e4r avyttrade under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och ing\u00e5r i j\u00e4mf\u00f6relse - siffrorna, se not K14. RISKTOLERANS Handelsbanken har l\u00e5g risktolerans. Bankens aff\u00e4rsmodell fokuserar p\u00e5 att ta och hantera kreditrisker i kontorsr\u00f6relsen i samband med kreditgivningen. Fokus ligger p\u00e5 att etablera l\u00e5ngsiktiga relationer med kunder som har god \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och stark finansiell st\u00e4ll- ning. Kvalitetskravet f\u00e5r aldrig \u00e5sidos\u00e4ttas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r h\u00f6gre kreditvolymer, h\u00f6gre pris eller marknadsandelar. Handelsbankens kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 har under de senaste decennierna varit v\u00e4sentligt l\u00e4gre \u00e4n genomsnittet hos \u00f6vriga nordiska banker. Bankens m\u00e5l \u00e4r alltid att ingen kredit ska medf\u00f6ra en f\u00f6rlust. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt \u00e4r helt styrande f\u00f6r kontorens kreditgivning och arbete med sina kreditportf\u00f6ljer. Toleransen f\u00f6r marknadsrisker och likviditetsrisker \u00e4r l\u00e5g. Marknadsrisker f\u00f6rekommer endast som ett led i kundaff\u00e4rer, i samband med bankens finansiering och likviditetshantering samt i dess roll som marknadsgarant. D\u00e4rut\u00f6ver uppst\u00e5r marknadsrisker i pensionssystemet. En konsekvens av bankens l\u00e5ga tolerans f\u00f6r marknadsrisk \u00e4r att en j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5g andel av bankens resultat kommer fr\u00e5n nettoresultat av finansiella transaktioner. All finansiering och likvi - ditetshantering \u00e4r centraliserad till Group Treasury. Likviditetsriskerna begr\u00e4nsas genom krav p\u00e5 matchande kassa fl\u00f6den och betryggande likviditetsreserver av h\u00f6g kvalitet. \u00c4ven f\u00f6r operativa risker \u00e4r toleransen l\u00e5g. Banken str\u00e4var efter att s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt f\u00f6re - bygga dessa risker och reducera f\u00f6rlusterna p\u00e5 omr\u00e5det. Banken har \u00e4ven l\u00e5g risktolerans f\u00f6r complian - cerisker och ska s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt f\u00f6rebygga s\u00e5dana risker. En risk \u00e4r utanf\u00f6r risktoleransen om funktionen f\u00f6r regelefterlevnad (compliance - funktionen) bed\u00f6mer att risken \u00e4r h\u00f6g eller kritisk och det saknas en adekvat \u00e5tg\u00e4rdsplan, eller om det sker v\u00e4sentliga avvikelser fr\u00e5n \u00e5tg\u00e4rdsplanen. H\u00e5llbarhetsrisker hanteras i linje med Handels - bankens l\u00e5ga risktolerans och inom ramen f\u00f6r de riskslag d\u00e4r h\u00e5llbarhetsrisker \u00e4r en integrerad del av riskbed\u00f6mningen. F\u00f6r mer information om h\u00e5llbarhetsrisker, se bankens h\u00e5llbarhetsredo- visning och Pelare 3 rapport. RISKSTRATEGI I bankens verksamhet uppkommer olika risker som identifieras, m\u00e4ts, hanteras och rapporteras p\u00e5 ett systematiskt s\u00e4tt inom koncernens alla delar. Handelsbankens restriktiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till risk inneb\u00e4r att banken medvetet undviker att delta i aff\u00e4rer med h\u00f6g risk \u00e4ven om den f\u00f6rv\u00e4n- tade ers\u00e4ttningen f\u00f6r tillf\u00e4llet kan vara h\u00f6g. Riskstrategin bygger p\u00e5 en stark riskkultur som \u00e4r uth\u00e5llig \u00f6ver tid och som g\u00e4ller p\u00e5 alla omr\u00e5den i koncernen. Risk kulturen genomsyrar hela bankens arbete och \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rankrad hos alla bankens medarbetare. Banken pr\u00e4glas av en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning d\u00e4r varje del av aff\u00e4rs - verksamheten b\u00e4r det fulla ansvaret f\u00f6r sina aff\u00e4- rer och f\u00f6r att riskerna hanteras. En f\u00f6ljd av detta \u00e4r att det finns starka incitament till h\u00f6g riskmed - vetenhet och f\u00f6rsiktighet i aff\u00e4rsverksamheten. Den decentraliserade aff\u00e4rsmodellen \u00e4r dock kombinerad med starka centraliserade kontroller. Den l\u00e5ga risk toleransen avspeglas ocks\u00e5 i synen p\u00e5 ers\u00e4ttning. Huvudprincipen \u00e4r fast ers\u00e4ttning eftersom detta bidrar till den l\u00e5ngsiktighet som \u00e4r en central del av Handelsbankens aff\u00e4rsmodell. Medarbetare som i sin yrkesut\u00f6vning har en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 bankens riskprofil erbjuds inte prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning. Kreditgivningen har stark lokal f\u00f6rankring, d\u00e4r den n\u00e4ra kundrelationen och lokala k\u00e4nnedo - men verkar f\u00f6r l\u00e5ga kreditrisker. D\u00e4rut\u00f6ver ska koncernen vid var tid vara v\u00e4lkapitaliserad i f\u00f6r - h\u00e5llande till verksamhetens risker och h\u00e5lla likvida tillg\u00e5ngar f\u00f6r att alltid klara sina betalningsf\u00f6rplik- telser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, \u00e4ven i en situation av finansiell stress d\u00e4r uppl\u00e5ning p\u00e5 de finansiella marknaderna inte \u00e4r m\u00f6jlig. Handelsbanken efterstr\u00e4var p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en aff\u00e4rsmodell som \u00e4r oberoende av f\u00f6r\u00e4ndring ar i konjunkturen. Det restriktiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till risk inneb\u00e4r att banken \u00e4r en stabil och uth\u00e5llig aff\u00e4rspartner till kunderna oavsett marknadssituation. Det bidrar b\u00e5de till god riskhantering och till att en h\u00f6g servi - ceniv\u00e5 kan uppr\u00e4tth\u00e5llas \u00e4ven n\u00e4r verksamheten och de marknader som banken verkar p\u00e5 uts\u00e4tts f\u00f6r p\u00e5frestningar. Samma principer f\u00f6r bankens inst\u00e4llning till risk g\u00e4ller i alla l\u00e4nder d\u00e4r banken \u00e4r verksam. MOTST\u00c5NDSKRAFTIG RISKHANTERING Handelsbanken har en stark kapital- och likviditets situation med kontinuerlig tillg\u00e5ng till de finansiella marknaderna via sina kort- och l\u00e5ng - fristiga finansieringsprogram. Banken har ocks\u00e5 en stor likviditetsreserv av h\u00f6g kvalitet, vilket ger en h\u00f6g motst\u00e5ndskraft mot eventuella st\u00f6r - ningar p\u00e5 de finansiella marknaderna. Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj, som \u00e4r en del av bankens likviditetsreserv, har en l\u00e5g riskprofil och best\u00e5r fr\u00e4mst av tillgodohavanden i central - banker, statsobligationer och s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationer. D\u00e4rut\u00f6ver finns ett mycket omfattande outnyttjat emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer i Stadshypotek. Likviditetsreserver h\u00e5lls i alla f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutor. Den totala likviditetsreserven t\u00e4cker bankens likvidi - tetsbehov i ett stressat scenario i mer \u00e4n tre \u00e5r helt utan tillg\u00e5ng till ny marknadsfinansiering. En bibeh\u00e5llen verksamhet kan uppr\u00e4tth\u00e5llas under en betydande tid \u00e4ven i en extrem situa - tion med st\u00e4ngda marknader f\u00f6r valutav\u00e4xling. Bankens kapitalsituation \u00e4r fortsatt stark. Till detta har en god intj\u00e4ning och l\u00e5ga kredit- f\u00f6rluster under \u00e5ret bidragit. Handelsbankens l\u00e5ga risktolerans, goda kapi - talisering och starka likviditetssituation inneb\u00e4r att banken st\u00e5r v\u00e4l rustad. I sin riskhantering utf\u00f6r banken s\u00e4rskilda stresstester, inklusive p\u00e5verkan fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, och f\u00f6ljer noga olika indi- katorer som uppf\u00f6ljning av marknadsl\u00e4get f\u00f6r att tidigt kunna agera om likviditets- eller kapitalsitu - ationen skulle f\u00f6rs\u00e4mras. R\u00e5dande makroekono- miska milj\u00f6 som \u00e4r ett resultat av en kombination av kvarvarande pandemirelaterade effekter, infla - tion, stigande r\u00e4ntor, ett svagare f\u00f6retagsklimat och geopolitiska risker, \u00e4r inkluderat i stress- testerna och analyseras ur bankens perspektiv. Rysslands invasion av Ukraina \u00f6kade risken f\u00f6r olika typer av cyberattacker. Bankens s\u00e4kerhets - avdelning f\u00f6ljer h\u00e4ndelseutvecklingen och risk- bed\u00f6mer l\u00f6pande olika scenarier. RISKORGANISATION Handelsbanken till\u00e4mpar principen med tre f\u00f6r- svarslinjer f\u00f6r riskhantering, uppf\u00f6ljning och kon- troll av bankens risker. Aff\u00e4rsverksamheten och de enheter som st\u00f6djer aff\u00e4rsverksamheten utg\u00f6r den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och ansvarar f\u00f6r att hantera och begr\u00e4nsa riskerna i verksamheten i enlighet med interna och externa regler. Kontroll - funktionerna Group Risk Control och Group Compliance utg\u00f6r den andra f\u00f6rsvarslinjen och \u00f6vervakar och kontrollerar koncernens risker, aff\u00e4rsverksamhetens arbete och hur g\u00e4llande regler efterlevs. Tredje f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs avFigur \u00c5R:1 Kreditf\u00f6rluster i % av utl\u00e5ning
2001\u20132022
%
-0,2
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
20222020201820162014201220102008200620042002
-0,2
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
20222020201820162014201220102008200620042002
Handelsbanken
\u00d6vriga nordiska banker
r Figur \u00c5R:2 Nettoresultat av finansiella transaktioner som andel av vinst 2008\u20132022 0 5 10 15 20 25 30 K\u00e4lla: \u00c5rsredovisningar 1 Exklusive poster av icke \u00e5terkommande karakt\u00e4r Figur \u00c5R:3 Risker i Handelsbanken Beskrivning Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk f\u00f6rlust som f\u00f6ljd av att bankens motparter inte kan fullf\u00f6lja sina kontraktsenliga f\u00f6rpliktelser. Kreditrisk inkluderar \u00e4ven motpartsrisk, dvs. risken f\u00f6r att motparten i en transaktion fallerar f\u00f6re slutavvecklingen av transaktionens kassafl\u00f6den. Marknadsrisk Marknadsriskerna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n pris- och volatilitetsf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i r\u00e4nterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och r\u00e5varuprisrisker. Likviditetsrisk Likviditetsrisk \u00e4r risken f\u00f6r att banken inte kan fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller f\u00f6rluster . Operativ risk Operativ risk \u00e4r risken f\u00f6r f\u00f6rluster till f\u00f6ljd av icke \u00e4ndam\u00e5lsenliga eller misslyckade interna processer, m\u00e4nskliga fel, felaktiga system eller externa h\u00e4ndelser. Definitionen inkluderar legal risk samt IT-risker och informationss\u00e4kerhetsrisker (IKT-risker). Compliancerisk Compliancerisk definieras som risken f\u00f6r sanktioner, v\u00e4sentlig finansiell f\u00f6rlust eller f\u00f6rlust av anseende som banken kan drabbas av som ett resultat av att banken inte f\u00f6ljer externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och standarder som tillsammans \u00e4r till\u00e4mpliga p\u00e5 bankens tillst\u00e5ndspliktiga verksamhet. Ers\u00e4ttningsrisk Ers\u00e4ttningsrisk utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller annan skada som uppkommer till f\u00f6ljd av ers\u00e4ttningssystemet. F\u00f6rs\u00e4kringsrisk F\u00f6rs\u00e4kringsrisk \u00e4r risken i en f\u00f6rs\u00e4krings utfall, som beror p\u00e5 den f\u00f6rs\u00e4krades livsl\u00e4ngd eller h\u00e4lsa. H\u00e5llbarhetsrisk H\u00e5llbarhetsrisk \u00e4r risken att banken inte identifierar och hanterar risker relaterade till milj\u00f6 och klimat, sociala f\u00f6rh\u00e5llanden samt bolagsstyrning i enlighet med de policyer, riktlinjer, och \u00e5taganden inom omr\u00e5det vilket ytterst kan f\u00e5 negativa ekonomiska konsekvenser f\u00f6r banken men ocks\u00e5 skada bankens anseende Group Audit som granskar bankens hela verk- samhet inklusive riskhantering, kontrollfunktion- ernas arbete och bolagsstyrningen. Handelsbankens styrelse har det \u00f6vergripande ansvaret f\u00f6r bankens riskhantering och fastst\u00e4ller interna regler f\u00f6r detta. Styrelsen fastst\u00e4ller policy- dokument och VD fastst\u00e4ller riktlinjer som beskri - ver hur olika risker ska hanteras och rapporteras. F\u00f6r en mer detaljerad beskrivning av bankens ramverk f\u00f6r kontroll h\u00e4nvisas till Handels bankens Bolagsstyrningsrapport, sidorna 74\u201391. Styrelsen har inr\u00e4ttat en kreditkommitt\u00e9 (best\u00e5ende av VD och chefen f\u00f6r Group Credits samt ett antal styrelseledam\u00f6ter) som beslutar i vissa kredit\u00e4renden samt en UK-kommitt\u00e9 (be - st\u00e5ende av styrelsens ordf\u00f6rande, VD och valda medlemmar ur styrelsen och koncernledningen) f\u00f6r uppf\u00f6ljning av verksamheten i Storbritannien. Styrelsen har \u00e4ven inr\u00e4ttat risk-, revisions- och ers\u00e4ttningsutskott som bland annat \u00e4r bere - dande i fr\u00e5gor som ska beslutas av styrelsen. Riskutskottet tar \u00e4ven sj\u00e4lva beslut avseende exempelvis de betydande delarna av bankens riskklassificerings- och estimeringsprocesser kopplade till internmetoden. Risk-, revisions- och ers\u00e4ttningsutskotten best\u00e5r endast av styrelse- ledam\u00f6ter. D\u00e4rtill har VD inr\u00e4ttat en Risk och Compliancekommitt\u00e9 1 f\u00f6r uppf\u00f6ljning av risk- hantering inom olika omr\u00e5den samt f\u00f6rdjupade diskussioner kring bankens \u00f6vergripande risk- situation inf\u00f6r behandlingen av vissa fr\u00e5gor i risk- utskottet och styrelsen. F\u00f6r en mer detaljerad beskrivning av kommitt\u00e9erna och utskottens arbete h\u00e4nvisas till Handelsbankens Bolagsstyr - ningsrapport p\u00e5 sidorna 74\u201391. D\u00e4rut\u00f6ver har banken ytterligare kommitt\u00e9er s\u00e5som CRO:s risk - kommitt\u00e9 och CFO:s likviditetskommitt\u00e9, kapital- kommitt\u00e9 och v\u00e4rderingskommitt\u00e9. RAPPORTERING OCH UPPF\u00d6LJNING AV RISK- OCH KAPITALSITUATIONEN Koncernens risker har under 2022 rapporterats av CRO minst kvartalsvis till VD, risk utskottet och styrelsen. Rapporterna har \u00e4ven f\u00f6redragits i Risk- och Compliancekommitt\u00e9n 1 . Koncernrisk- rapporterna inneh\u00e5ller CRO:s bed\u00f6mning av kon- cernens v\u00e4sentliga risker och en bed\u00f6mning av om det \ufb01nns v\u00e4sentliga brister i verksamheten att rapportera och \u00e5tg\u00e4rda. I f\u00f6rekommande fall inneh\u00e5ller rapporterna ocks\u00e5 f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder och uppf\u00f6ljning av tidigare rapporterade risker och brister. Koncernrisk rapporterna omfattar fram\u00e5tblickande riskbed\u00f6mningar och ska m\u00f6j - ligg\u00f6ra en bed\u00f6mning av om Handelsbanken uppfyller den riskstrategi och den risktolerans som styrelsen fastst\u00e4llt. Koncernriskrapporterna utformas i enlighet med styrelsens Policy f\u00f6r risk - kontroll. Ut\u00f6ver n\u00e4mnda koncernriskrapporter l\u00e4mnar Group Risk Control och Group Credits l\u00f6pande och \u00e5rsvis rapporter avseende bankens kreditrisksituation (inklusive motpartsrisker) och internmetod (IRK) till koncernledningen, CRO:s riskkommitt\u00e9, VD:s risk- och compliance- kommitt\u00e9, riskutskottet och centralstyrelsen samt till styrelserna i relevanta dotterbolag. Denna rap- portering omfattar bland annat volymutveckling och riskrapporterade krediter (krediter med f\u00f6r - h\u00f6jd risk). Rapporteringen omfattar \u00e4ven utv\u00e4rde- ringar av dels de interna riskklassificerings- processerna, dels bankens IRK-modeller och resultatet och validering av bankens IRK-modeller. Riskkommitt\u00e9n, med CRO som ordf\u00f6rande har sammantr\u00e4tt elva g\u00e5nger under 2022. P\u00e5 risk- kommitt\u00e9ns m\u00f6ten g\u00f6rs en f\u00f6rdjupad upp f\u00f6ljning av koncernens aktuella risksituation, potentiella risker och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r kreditrisker, \ufb01nansiella risker, operativa risker och risker i f\u00f6rs\u00e4krings- r\u00f6relsen. \u00d6vriga riskslag kommenteras vid behov. \u00c5terh\u00e4mtningsplanens indikatorer avrapporteras p\u00e5 varje m\u00f6te och vid behov diskuteras \u00e5tg\u00e4rder. Vidare f\u00f6ljs limitutnyttjandet f\u00f6r \ufb01nansiella risker upp f\u00f6r hela koncernen. Kapitalsituationen, utnyttjandet av marknadsrisklimit samt likviditets - situationen rapporteras till styrelsen \u00e5tminstone kvartalsvis. Limitutnyttjandet f\u00f6r marknadsrisker och likvi - ditetsrisker sammanst\u00e4lls och kontrolleras dag- ligen av Group Risk Control. Limit\u00f6vertr\u00e4delser rapporteras omg\u00e5ende till den som har beslutat om limiterna. Likviditetsrisken sammanst\u00e4lls av 1 Fram till den 4 juli 2022 f\u00f6redrogs rapporterna i Riskforum Group Risk Control och rapporteras dagligen till CFO, veckovis till VD samt till styrelsen vid varje ordinarie styrelsem\u00f6te. Likviditetskommitt\u00e9n, med Head of Group Treasury som ordf\u00f6rande, \u00e4r r\u00e5dgivande till CFO och sammantr\u00e4der inf\u00f6r varje ordinarie styrelsem\u00f6te och i \u00f6vrigt vid behov. D\u00e4r f\u00f6redras den aktuella likviditetssituationen, resul - tat av stresstester, scenarioanalyser och annan information som \u00e4r relevant f\u00f6r bed\u00f6mningen av koncernens likviditetssituation. Operativa risker och intr\u00e4ffade incidenter rapporteras l\u00f6pande fr\u00e5n kontor och avdelningar i hela koncernen till Group Risk Control som bevakar dem. Group Risk Control rapporterar i sin tur operativa risker och intr\u00e4ffade incidenter till VD, styrelsens riskutskott och till styrelsen. \u00c5rligen utv\u00e4rderas risker i ers\u00e4ttningssystemet och rapportering sker till styrelsens ers\u00e4ttnings- och riskutskott. Rapporteringen av operativa risker inkluderar information om v\u00e4sentliga h\u00e4n- delser, st\u00f6rre f\u00f6rluster, viktiga proaktiva \u00e5tg\u00e4rder och en aggregerad risk bed\u00f6mning p\u00e5 koncern- niv\u00e5. Ut\u00f6ver detta f\u00f6ljer Group Risk Control upp att beslutade \u00e5tg\u00e4rder genomf\u00f6rs. Compliancerisker har under 2022 rapporterats av Chief Compliance Officer minst kvartalsvis till VD, styrelsens riskutskott och styrelsen. Rappor - teringen har inkluderat compliancerisker kopp- lade till finansiell kriminalitet, liksom dataskydds- risker. Rapporterna har \u00e4ven f\u00f6redragits i VD:s Risk- och Compliancekommitt\u00e9. Bankens kapitalsituation rapporteras veckovis till CFO och VD och minst kvartalsvis till styrelsen. I h\u00e4ndelse av att n\u00e5got gr\u00e4nsv\u00e4rde passeras eller om Head of Group Capital Management eller CFO av annan anledning bed\u00f6mer det som l\u00e4mpligt, ska f\u00f6rslag till l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder presen teras f\u00f6r VD. Utifr\u00e5n ett medel- och l\u00e5ngsiktigt perspektiv sammanfattas kapital situationen kvartalsvis i kapital kommitt\u00e9n. Group Capital Management g\u00f6r en fullst\u00e4ndig uppdatering av kapitalprog- nosen kvartalsvis eller vid signi\ufb01kanta f\u00f6r\u00e4ndringar i banken.Figur \u00c5R:4 Handelsbankens riskhantering och riskkontroll
Aff\u00e4rsverksamheten Banken pr\u00e4glas av en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning d\u00e4r varje del av aff\u00e4rsverksamheten b\u00e4r det fulla ansvaret f\u00f6r sina aff\u00e4rer och f\u00f6r att samt - liga risker hanteras. Den som b\u00e4st k\u00e4nner kunden och marknadsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna har b\u00e4st m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma risken och kan ocks\u00e5 p\u00e5 ett tidigt stadium agera om problem uppkommer. Varje kontor och varje resultat- ansvarig enhet b\u00e4r ansvaret f\u00f6r att hantera uppkomna problem. Detta skapar h\u00f6g risk- medvetenhet och f\u00f6rsiktighet i aff\u00e4rsverk- samheten. Decentraliserade kreditbeslut f\u00f6ruts\u00e4tter dock en gemensam kreditprocess som Group Credits ansvarar f\u00f6r. Group Credits bereder de kredit limiter som styrelsen eller den kredit- kommitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat fattar beslut om. Group Credits s\u00e4kerst\u00e4ller ocks\u00e5 att kredit- bed\u00f6mningarna i hela koncernen sker p\u00e5 ett enhetligt s\u00e4tt och att kreditgivningen utf\u00f6rs i enlighet med den kreditpolicy som styrelsen fastst\u00e4llt. Aff\u00e4rsverksamhetens finansiella risker upp - st\u00e5r och hanteras huvudsakligen i Group Treasury, i Handelsbanken Capital Markets och i Handelsbanken Liv. Handelsbanken har en decentraliserad aff\u00e4rsmodell, men all finansiering och likviditetshantering i koncernen \u00e4r centraliserad till Group Treasury. De mark- nads risker som uppst\u00e5r f\u00f6r att m\u00f6ta kunders efterfr\u00e5gan p\u00e5 finansiella instrument med exponering mot r\u00e4nte-, valuta-, aktie- eller r\u00e5varumarknaderna hanteras i Handelsbanken Capital Markets. Operativa risker f\u00f6rekommer i all verksamhet inom banken, och ansvaret f\u00f6r att hantera operativa risker \u00e4r en integrerad del av chefsansvaret p\u00e5 alla niv\u00e5er i verksam - heten. Hantering av marknadsrisker, hantering av bankens operativa risker samt finansie - rings-och likviditetshantering styrs av policyer fastst\u00e4llda av styrelsen. Stresstester \u2013 kapital- och likviditets planering Handelsbanken h\u00e5ller ett kapital och en likvidi - tetsreserv som s\u00e4kerst\u00e4ller bankens fortlevnad under s\u00e5v\u00e4l normala tider som efter extrema h\u00e4ndelser. Det \u00e4r kapitalsituationen bed\u00f6md enligt det legala kapitalkravet som, tillsammans med ber\u00e4kningen av ekonomiskt kapital och stresstester, utg\u00f6r grunderna i kapitalplane- ringen. Likviditetsplaneringen s\u00e4kerst\u00e4ller att koncernen alltid klarar sina betalningsf\u00f6rplik - telser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, \u00e4ven i en situation av finansiell stress d\u00e4r uppl\u00e5ning p\u00e5 de finansiella marknaderna inte \u00e4r m\u00f6jlig. Genom stress- tester och scenario analyser identifieras vilka \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver f\u00f6rberedas eller genomf\u00f6ras f\u00f6r att kapitaliseringen och likvidi - tetssituationen vid varje tidpunkt ska vara tillfreds st\u00e4llande samt vilka \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla koncernens kapital och likviditet i en \u00e5terh\u00e4mtningssituation efter en allvarlig kris. Group Risk Control och Group Compliance Group Risk Control i Handelsbanken \u00e4r obero- ende i f\u00f6rh\u00e5llande till de funktioner som ska kontrolleras. Group Risk Control kontrollerar att alla v\u00e4sentliga risker som koncernen expo- neras f\u00f6r, eller kan f\u00f6rv\u00e4ntas komma att expo- neras f\u00f6r, identifieras och hanteras av ber\u00f6rda funktioner. Group Risk Control \u00f6vervakar och kontrollerar koncernens riskhantering, och att relevanta interna regler, processer och rutiner f\u00f6r riskhantering f\u00f6ljs samt att riskerna \u00e4r inom den av styrelsen fastlagda risktoleransen och att ledningen har tillf\u00f6rlitliga underlag f\u00f6r hur risker ska hanteras vid kritiska situationer. Group Credits Risk Control ska s\u00e4kerst\u00e4lla och regelbundet utv\u00e4rdera att de metoder som anv\u00e4nds f\u00f6r bankens kapitalkravsber\u00e4k - ning \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsenliga och i enlighet med myndighets tillst\u00e5nd och g\u00e4llande regelverk. I Group Risk Controls ansvar ing\u00e5r ocks\u00e5 att kontrollera limiter f\u00f6r marknads-, likviditets-, och motpartsrisker samt operativa risker och utv\u00e4rdera \u00f6vertr\u00e4delser av dessa limiter liksom \u00f6vertr\u00e4delser av limiter och mandat inom kredit processen. Group Risk Control ska \u00e4ven utv\u00e4rdera den riskanalys som verksamheten g\u00f6r av nya och v\u00e4sentligt \u00e4ndrade produkter och tj\u00e4nster, marknader, processer och IT- system samt vid verksamhets- eller organisa- tionsf\u00f6r\u00e4ndringar av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r. Behovet av uppf\u00f6ljning av risk- och kapital- situationen \u00f6kar med graden av decentralise - rade aff\u00e4rsbeslut. Group Risk Control \u00e4r s\u00e5le- des en naturlig och viktig del av bankens aff\u00e4rsmodell. Group Risk Control ansvarar f\u00f6r att l\u00f6pande rapportera den aktuella risk- situationen i koncernen till bankens ledning och styrelse och f\u00f6r att risker m\u00e4ts p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5ls enligt och enhetligt s\u00e4tt. Risker inom regelefterlevnad \u00f6vervakas och kontrolleras av Group Compliance. I funktio- nen ing\u00e5r dessutom s\u00e4rskilt utpekade roller s\u00e5som den centralt funktionsansvariga enligt till\u00e4mpliga regler om penningtv\u00e4tt och finansie- ring av terrorism (CFA) och dataskyddsombu- det enligt till\u00e4mpliga regler om dataskydd och hantering av personuppgifter (DPO). Group Compliance \u00e4r oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till aff\u00e4rs verksamheten och organisatoriskt skild fr\u00e5n de funktioner och omr\u00e5den som ska kontrolleras. Group Compliance verkar aktivt f\u00f6r god regelefterlevnad och att Handels- bankens l\u00e5ga tolerans f\u00f6r compliancerisker uppfylls. Group Compliance identifierar, \u00f6ver- vakar och kontrollerar risker och brister i f\u00f6r- h\u00e5llande till regelefterlevnad, l\u00e4mnar rekom- mendationer, ger r\u00e5d och st\u00f6d till bankens personal, ledning och enheter i fr\u00e5gor om regel- efterlevnad samt rapporterar till ledning och styrelse om regelefterlevnad. H\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5 CFA:s rapportering avseende compliance- risker kopplade till finansiell kriminalitet, liksom DPO:s rapportering av dataskyddsrisker. STYRELSENS RISKDEKLARATION OCH RISKF\u00d6RKLARING
Styrelsen har beslutat om f\u00f6ljande
risk deklaration och riskf\u00f6rklaring.
Riskdeklaration:
Handelsbanken har tillfredsst\u00e4llande arrange-
mang f\u00f6r riskhantering vilka \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsen-
liga i f\u00f6rh\u00e5llande till bankens aff\u00e4rsm\u00e5l, \u00f6ver-
gripande riskpro\ufb01l och den riskstrategi som
styrelsen beslutat om f\u00f6r verksamheten.
Riskf\u00f6rklaring:
Handelsbankens aff\u00e4rsm\u00e5l \u00e4r att ha h\u00f6gre
l\u00f6nsamhet \u00e4n genomsnittet f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6rbara
kon kurrenter p\u00e5 hemmamarknaderna. M\u00e5let
ska fr\u00e4mst n\u00e5s genom n\u00f6jdare kunder och
l\u00e4gre kostnader \u00e4n konkurrenterna. Handels-
banken \u00e4r en bank med stark lokal f\u00f6rankring
och ett decentraliserat arbetss\u00e4tt.
Bankens \u00f6vergripande riskpro\ufb01l \u00e4r att risker
ska h\u00e5llas l\u00e5ga. Koncernen ska vara v\u00e4l kapita-
liserad i f\u00f6rh\u00e5llande till riskerna, uppfylla de krav
som myndigheter st\u00e4ller och h\u00e5lla likvida till-
g\u00e5ngar f\u00f6r att klara sina betalningsf\u00f6rpliktelser,
\u00e4ven i situationer av \ufb01nansiell stress p\u00e5 kort
och l\u00e5ng sikt. Riskstrategin och bankens \u00f6ver-
gripande riskpro\ufb01l underst\u00f6djer Handels-
bankens str\u00e4van att ha en aff\u00e4rsmodell som \u00e4r
oberoende av f\u00f6r\u00e4ndringar i konjunkturcykeln.
Banken har och ska ha l\u00e5ga kreditrisker.
Detta uppn\u00e5s bland annat genom den starka
lokala f\u00f6rankringen och de n\u00e4ra kundrelatio-
nerna. Krediternas kvalitet f\u00e5r aldrig \u00e5sido-
s\u00e4ttas f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6gre volym eller h\u00f6gre
marginal. Banken \u00e4r selektiv i sitt kundurval med krav p\u00e5 att kredittagare har en god \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Till f\u00f6ljd av detta har kredit portf\u00f6ljen en tydlig koncentration till riskklasser d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r f\u00f6rlust \u00e4r l\u00e5g. Det konsekventa tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet \u00e5ter- speglas i bankens \u00f6ver tid l\u00e5ga kreditf\u00f6rlust- niv\u00e5er, vilka f\u00f6r \u00e5r 2022 uppgick till 0,00% (0,00) i relation till utl\u00e5ningen. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken \u00e4r v\u00e4l kapi- taliserad i f\u00f6rh\u00e5llande till riskerna och har en god likviditetssituation, fastst\u00e4ller styrelsen bankens risktolerans f\u00f6r kapitalisering och likviditet . N\u00e4r risktoleransen f\u00f6r kapitalisering beslutas, st\u00e4lls kapitalm\u00e5tt dels i relation till de lagstadgade kraven, dels i relation till Handels bankens bed\u00f6mda kapitalbehov utifr\u00e5n bankens modell f\u00f6r ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC), som i ett m\u00e5tt f\u00e5ngar koncernens samlade risker. Risktoleransen f\u00f6r bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom krav p\u00e5 att banken under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden ska ha tillr\u00e4cklig likviditetsreserv i form av likvida och pants\u00e4ttningsbara till- g\u00e5ngar samt likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att under fastst\u00e4llda tidsperioder kunna forts\u00e4tta sin r\u00f6relse, dels genom krav p\u00e5 det ackumulerade nettot mellan in- och utg\u00e5ende kassa\ufb02\u00f6den i olika tidsintervall . Styrelsen har fastst\u00e4llt att k\u00e4rnprim\u00e4rkapital- relationen under normala f\u00f6rh\u00e5llanden ska uppg\u00e5 till mellan 1 och 3 procentenheter \u00f6ver det av Finansinspektionen kommunicerade samlade k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalbehovet. Betr\u00e4f- fande bruttosoliditet ska relationstalet \u00f6ver- stiga det av Finansinspektionen till banken kommunicerade samlade kapitalbehovet med minst 0,6 procentenheter. Bankens bed\u00f6mning av Finansinspektio- nens k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkrav vid utg\u00e5ngen av 2022 var 14,5% (13,9), inklusive Finans- inspektionens v\u00e4gledning inom ramen f\u00f6r Pelare 2 p\u00e5 1% , och bankens bed\u00f6mning av bruttosoliditetskravet var 3,45% inklusive Finansinspektionens v\u00e4g ledning inom ramen f\u00f6r Pelare 2 p\u00e5 0,45%. Styrelsen har \u00e4ven fast st\u00e4llt att kvoten mellan AFR (Available Financial Resources) och EC ska \u00f6verstiga 120%. Vid utg\u00e5ngen av 2022 uppgick k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen till 19,6% (19,4) och kvoten mellan AFR och EC till 413% (384). Styrelsen har fastst\u00e4llt m\u00e5let att banken ska ha acku- mulerade positiva nettokassa \ufb02\u00f6den under minst ett \u00e5r med beaktande av likviditetsre- serven och under antagandet att delar av den icke tidsbundna inl\u00e5ningen fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6rsvinner under f\u00f6rsta m\u00e5naden. Handels bankens samlade likviditetsreserv inklusive likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder inneb\u00e4r att likviditetsbehovet t\u00e4cks i mer \u00e4n tre \u00e5r under dessa stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Bankens riskprofil \u00e4r i enlighet med den riskstrategi som fastst\u00e4llts av styrelsen KREDITRISK Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk f\u00f6rlust som f\u00f6ljd av att bankens motparter inte kan fullf\u00f6lja sina kontrakts- enliga f\u00f6rpliktelser. KREDITRISKSTRATEGI Kreditprocessen i Handelsbanken utg\u00e5r fr\u00e5n \u00f6vertygelsen att en decentraliserad organisation med lokal f\u00f6rankring ger h\u00f6g kvalitet i kreditbeslu- ten. Banken \u00e4r en relationsbank d\u00e4r kontoren h\u00e5ller l\u00f6pande kontakt med kunden, vilket ger en djup kunskap om varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av kundens eko- nomiska situation. Handelsbanken \u00e4r inte en massmarknads- bank utan \u00e4r selektiv i kundurvalet, vilket inneb\u00e4r att kunderna ska ha en h\u00f6g kreditkvalitet. Kvali- tetskravet \u00e5sidos\u00e4tts aldrig till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r h\u00f6gre kreditvolymer eller f\u00f6r att erh\u00e5lla h\u00f6gre avkast- ning. Banken undviker \u00e4ven att delta i finansie- ring d\u00e4r det f\u00f6rekommer komplicerade kund- konstellationer, komplexa och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5eliga aff\u00e4rsuppl\u00e4gg eller h\u00f6ga ESG-risker. N\u00e4r banken bed\u00f6mer kreditrisken hos en viss kund bed\u00f6ms i f\u00f6rsta hand kredittagarens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga. I bed\u00f6mningen analy- seras dels kundens finansiella st\u00e4llning samt dels de risker som kunden \u00e4r utsatt f\u00f6r och som kan komma att p\u00e5verka stabiliteten i kundens finansiella st\u00e4llning \u00f6ver tid. En del av riskanalysen best\u00e5r i att banken bed\u00f6mer hur kunden p\u00e5verkas av ESG-risker, inklusive klimat risker, s\u00e5v\u00e4l fysiska som omst\u00e4llnings- risker. Ett av de f\u00f6rsta stegen i bed\u00f6mning av \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r att analysera vilken bransch kunden tillh\u00f6r. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 vilka utmaningar och risker som branschen st\u00e5r inf\u00f6r innan vi b\u00f6rjar att analysera v\u00e5r enskilda kund. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kom- penseras med att banken erbjuds goda s\u00e4ker- heter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan fullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Krediter ska d\u00e4rf\u00f6r normalt vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. Kontorets lokala f\u00f6rankring och n\u00e4ra relation med kunden inneb\u00e4r att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Detta medf\u00f6r att banken i m\u00e5nga fall kan agera snabbare \u00e4n vad som hade varit m\u00f6jligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har ocks\u00e5 det fulla ekonomiska ansvaret f\u00f6r kreditgivningen. Kontoret hanterar s\u00e5ledes de problem som uppst\u00e5r n\u00e4r en kund brister i betalningsf\u00f6rm\u00e5ga och kontoret b\u00e4r eventuella kreditf\u00f6rluster. Vid behov f\u00e5r det lokala kontoret st\u00f6d fr\u00e5n lokal kreditavdelning och fr\u00e5n centrala avdelningar. Bankens arbets- s\u00e4tt leder till att alla som g\u00f6r aff\u00e4rer f\u00f6rknippade med kreditrisk till\u00e4gnar sig ett v\u00e4l etablerat syn- s\u00e4tt f\u00f6r denna typ av risk. Detta syns\u00e4tt utg\u00f6r en viktig del av bankens kultur. De beskrivna arbets- och syns\u00e4tten \u00e4r viktiga anledningar till att banken \u00f6ver en l\u00e5ng tid redovisat mycket l\u00e5ga kreditf\u00f6rluster. KREDITORGANISATIONEN I Handelsbankens decentraliserade organi- sation b\u00e4r varje kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger p\u00e5 kontorschefen eller de medarbetare som kontorschefen utser p\u00e5 det lokala kontoret. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion ing\u00e5r ocks\u00e5 att underlaget f\u00f6r kreditbeslu t alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas p\u00e5 kontoret, p\u00e5 l\u00e4ns- eller landsniv\u00e5, i styrelsens kreditkommitt\u00e9 eller av styrelsen. Underlaget f\u00f6r kreditbeslut inneh\u00e5ller bland annat allm\u00e4n och ekonomisk information om kredittagaren, en bed\u00f6mning av dennes \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, krediter och kreditvillkor samt v\u00e4rdering av s\u00e4kerheter. F\u00f6r landstyrelse, styrelsens kreditkommitt\u00e9 och styrelsen avser beslutet kreditlimitens total- belopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blanko- krediter. F\u00f6r kredittagare vars sammanlagda krediter \u00f6verstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i form av kreditlimit. Vid krediter till privatpersoner mot s\u00e4kerhet i bostad intr\u00e4der limitplikten f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Krediter till bostadsr\u00e4tts- f\u00f6reningar mot s\u00e4kerhet i bostadsfastighet blir limitpliktiga f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Beviljade kreditlimiter g\u00e4ller i normalfallet ett \u00e5r. Under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan kreditlimiter till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar g\u00e4lla maximalt tre \u00e5r. Vid f\u00f6rl\u00e4ngning av kreditlimiter \u00e4r kravet p\u00e5 besluts- ordning detsamma som f\u00f6r en ny kreditlimit. Kontorschefer och de flesta medarbetare p\u00e5 kontor har personliga beslutandelimiter som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att besluta om krediter till de kunder som de ansvarar f\u00f6r. Vid beslut om st\u00f6rre kreditlimiter finns \u00e4ven beslutsinstanser p\u00e5 l\u00e4ns- och landsniv\u00e5 samt central niv\u00e5. Varje h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5 tillf\u00f6r ytterligare kreditkompetens. P\u00e5 varje beslutande- niv\u00e5 finns r\u00e4tt att avstyrka kreditlimiter inom s\u00e5v\u00e4l den egna beslutandeniv\u00e5n som kredit- limiter som annars skulle beslutats p\u00e5 h\u00f6gre beslutande niv\u00e5er. Samtliga kreditbeviljare i hela besluts processen, oavsett niv\u00e5, m\u00e5ste vara eniga f\u00f6r att ett positivt kreditlimitbeslut ska komma till st\u00e5nd. Finns minsta tveksamhet hos n\u00e5gon kreditbeviljare avsl\u00e5s kredit ans\u00f6kan. De st\u00f6rsta krediterna har beretts av Group Credits och beslutas av styrelsen eller den kreditkom- mitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Utan tillstyrkan av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen kredit ans\u00f6kan processas vidare i banken, f\u00f6rutom de kreditbeslut som fattas genom maskinella modeller. S\u00e5dana maskinella modeller ska godk\u00e4nnas av verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren. Beslutsg\u00e5ngen n\u00e4r det g\u00e4ller krediter och kreditlimiter illustreras av figur \u00c5R:5 Kreditpro- cessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken. I figuren visas \u00e4ven procentuell andel av antal kreditlimitbeslut och beslutade belopp f\u00f6rdelade p\u00e5 olika beslutandeniv\u00e5er. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion, d\u00e4r en stor andel av antalet kredit- och kreditlimitbeslut fattas p\u00e5 de enskilda kontoren, \u00e4r det viktigt att det finns en v\u00e4l fungerande eftergranskningsprocess som s\u00e4kerst\u00e4ller att besluten h\u00e5ller en h\u00f6g kvalitet. Kontorschefen kvalitetsgranskar medarbetarnas beslut och lokala kreditavdelningen kvalitetsgranskar beslut fattade av kontorschefer. Syftet med kvalitetsgranskningen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att bankens kreditpolicy och interna instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp- r\u00e4tth\u00e5lls och att kredit- och kreditlimitbeslut vittnar om gott kreditomd\u00f6me och sund aff\u00e4rs- m\u00e4ssighet. En motsvarande granskning av kva- liteten utf\u00f6rs \u00e4ven av kreditlimitbeslut som fattas av h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5er i banken. Kredit- limiter som beviljas av l\u00e4ns- eller landskredit- kommitt\u00e9er och landstyrelser granskas av Group Credits, som \u00e4ven bereder och granskar kredit limiter som beslutas av styrelsen eller den kredit kommitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Ecster Dotterbolaget Ecster AB arbetar med att erbjuda betall\u00f6sningar till utvalda s\u00e4ljf\u00f6retag \u00f6ver hela Sverige. Finansieringstypens karakt\u00e4r kr\u00e4ver att snabba och korrekta kreditbesked kan levereras \u00e5rets alla dagar, dygnet runt, vilket inneb\u00e4r att merparten av besluten fattas av maskinella modeller. F\u00f6r de beslut som inte kan hanteras genom de maskinella modellerna g\u00f6rs manuella beslut d\u00e4r medarbetarna har personliga beslutslimiter. Vid beslut om st\u00f6rre kredit limiter fattas besluten i Ecsters kredit- kommitt\u00e9 eller i styrelsen. Vid prop\u00e5er om st\u00f6rre engagemang och kunden \u00e4r en befintlig Handels banken kund fattas beslut p\u00e5 det ansva- riga kontoret eller i ber\u00f6rd instans som g\u00e4ller i banken. KREDITPORTF\u00d6LJEN Bankens kreditportf\u00f6lj presenteras i detta avsnitt med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n sammanst\u00e4llda Figur \u00c5R:5 Kreditprocessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken F\u00f6rdelning av fattade kreditlimitbeslut 3 Andel av antal limiter 70% 28% 2% Andel av limitbelopp 13% 33% 54% KONTORSNIV\u00c5 LANDS-/L\u00c4NSNIV\u00c5 CENTRAL NIV\u00c5 Prop\u00e5 Kund- ansvarig Kontors- chef Lokal kredit- avdelning, kreditexpert Lands-/ l\u00e4nskredit kommitt\u00e9 Land- styrelse 1 Group Credits Styrelsens kredit- kommitt\u00e9 1 Styrelsen 1, 2 Beslut 1 Beslutet avser kreditlimitens totalbelopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blankokrediter. 2 Beslutar endast om \u00e4rendet bed\u00f6ms vara av s\u00e4rskilt eller allm\u00e4nt intresse samt krediter till styrelseledam\u00f6ter och vissa ledande befattningshavare. 3 Exklusive stat- och banklimiter som beslutas p\u00e5 central niv\u00e5. Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:7 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 592 592 55 507 2 341 -212 -362 -545 1 649 321 Storbritannien 222 246 16 063 1 210 -117 -144 -50 239 208 Norge 306 286 11 715 587 -71 -125 -150 318 242 Finland 147 996 7 093 1 502 -62 -77 -471 155 981 Nederl\u00e4nderna 95 390 825 12 -11 -4 -4 96 208 \u00d6vriga l\u00e4nder 10 203 146 64 -2 -10 -37 10 364 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 509 172 30 491 2 331 -173 -297 -761 1 540 763 Storbritannien 232 774 12 717 1 253 -60 -117 -97 246 470 Norge 275 208 12 975 1 567 -47 -109 -519 289 075 Danmark 108 295 2 982 424 -39 -95 -187 111 380 Finland 135 685 4 601 1 765 -65 -67 -489 141 430 Nederl\u00e4nderna 75 056 556 11 -10 -4 -3 75 606 \u00d6vriga l\u00e4nder 9 006 68 70 -1 -1 -37 9 105 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 82 9 banker ska best\u00e5 och d\u00e4rmed bidra till
Handels bankens l\u00f6nsamhetsm\u00e5l samt till att
bibeh\u00e5lla en god finansiell st\u00e4llning. Handels-
banken granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens
kvalitet i syfte att identifiera och begr\u00e4nsa ned-
skrivningsbehov. Banken str\u00e4var vid kredit-
givningen aldrig efter att uppn\u00e5 best\u00e4mda
volymer eller marknadsandelar inom olika
branscher eller dylikt, utan banken ska vara
selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska
vara av h\u00f6g kvalitet. Kvalitetskravet f\u00e5r aldrig
\u00e5sidos\u00e4ttas f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6g kreditvolym. Det h\u00e4r
framg\u00e5r av bankens kreditpolicy som \u00e5rligen
fastst\u00e4lls av styrelsen.
Med anledning av Rysslands invasion av
Ukraina och det f\u00f6rs\u00e4mrade makroekonomiska
l\u00e4ge som det har lett till, har det under \u00e5ret gjorts
djupare analyser av p\u00e5verkan p\u00e5 kreditportf\u00f6l-
jen. Analyserna visar inte p\u00e5 n\u00e5gon signifikant
omedelbar \u00f6kning av kreditrisken men dock
generellt en \u00f6kad os\u00e4kerhet vilket \u00e5terspeglas
i en \u00f6kning av de modellbaserade reservering-
arna i steg 1 och steg 2.
Banken har utifr\u00e5n olika klimatscenarier gjort
analyser av fysiska klimatrisker i kreditportf\u00f6lj-
ens fastighetsexponeringar i Sverige. Dessa har
indikerat en mycket begr\u00e4nsad p\u00e5verkan .
balansr\u00e4kningsposter. I avsnittet Kapitalkrav f\u00f6r kre ditrisker presenteras kreditportf\u00f6ljen med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n CRR. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n koncernbalans- r\u00e4kningen kategoriseras krediter i utl\u00e5ning till allm\u00e4nhet respektive utl\u00e5ning till kreditinstitut samt poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelade p\u00e5 produkttyp. N\u00e4r begreppet exponering anv\u00e4nds avses summan av poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten \u00e4r den dominerande posten. Se tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6r delning. Handelsbanken efterstr\u00e4var att dess histo- riskt l\u00e5ga kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till andra S\u00e4kerheter I bankens kreditpolicy framg\u00e5r att krediter normalt ska vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda s\u00e4kerheter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan f ullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Banken begr\u00e4nsar kreditrisken genom att bland annat ta in s\u00e4kerheter fr\u00e5n kunderna. De fr\u00e4msta s\u00e4tten att reducera kreditrisk i banken \u00e4r pants\u00e4ttning av fast egendom s\u00e5som bostadsfastigheter och \u00f6vriga fastig- heter, f \u00f6retagshypotek, garantier (inklusive borgen) och anv\u00e4ndning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering \u00e4r att krediter ska vara s\u00e4kerst\u00e4llda med pant i fastig- heter. F\u00f6r exponeringar med fastigheter som s\u00e4kerhet ber\u00e4knas en bel\u00e5ningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpone- ringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Banken f\u00f6ljer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begr\u00e4nsar Tabell \u00c5R:9 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2022 mkr Sverige Stor- britannien Norge Finland Neder - l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 937 527 72 598 119 177 44 116 28 567 6 637 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 906 953 - 92 486 18 666 - - 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 4 955 68 733 24 711 18 885 28 224 6 236 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 25 619 3 865 1 980 6 565 343 401 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 213 411 - 28 818 47 022 - - 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 204 791 - 27 855 30 426 - - 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 323 824 147 982 142 876 51 322 66 665 1 029 733 698 Tillverkningsindustri 27 147 1 560 2 896 3 219 3 2 045 36 870 Handel 32 960 2 730 4 033 427 8 374 40 532 Hotell- och restaurangverksamhet 2 331 3 566 320 29 5 - 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 305 7 152 268 - - 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 6 035 439 1 941 672 549 1 9 637 Byggnadsverksamhet 8 346 1 955 9 588 650 31 5 20 575 Elektricitet, gas och vatten 9 407 310 2 945 3 520 111 - 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 303 1 394 274 158 - 17 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 13 737 4 193 2 795 795 64 43 21 627 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 34 799 2 350 605 644 153 4 38 555 Stat och kommun 1 249 - 295 3 010 - 49 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 15 940 124 1 527 129 52 160 17 932 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 119 -311 -347 -609 -19 -49 -2 454 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 650 440 239 519 318 589 156 590 96 227 10 413 2 471 778 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 915 223 75 951 112 312 62 773 42 983 22 780 6 430 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 881 747 - 86 240 49 801 18 608 - - 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 5 974 72 264 23 949 9 119 18 046 22 426 5 812 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 27 502 3 687 2 123 3 853 6 329 354 618 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 201 084 - 25 635 906 39 775 - - 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 195 336 - 25 028 - 25 545 - - 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 278 288 149 495 127 276 23 834 46 112 51 460 856 677 321 Tillverkningsindustri 8 885 1 689 1 435 8 347 1 372 3 1 111 22 842 Handel 22 514 3 358 3 637 844 709 12 5 31 079 Hotell- och restaurangverksamhet 2 986 3 783 290 1 723 43 6 - 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 1 613 15 1 206 3 864 - - 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 4 459 1 281 968 321 592 565 1 8 187 Byggnadsverksamhet 6 943 2 146 7 204 1 869 570 16 - 18 748 Elektricitet, gas och vatten 5 543 290 3 946 48 2 638 103 - 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 884 1 469 274 229 150 8 12 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 8 113 4 682 2 676 1 508 715 68 2 17 764 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 47 702 2 058 1 320 8 527 881 547 493 61 528 Stat och kommun 3 446 - 286 0 3 661 - - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 13 080 253 610 448 365 38 195 14 989 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 231 -274 -675 -321 -621 -17 -39 -3 178 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 541 994 246 744 289 750 111 701 142 051 75 623 9 144 2 417 007 hur mycket som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e5na med fastighet
som s\u00e4kerhet. S\u00e4kerheternas v\u00e4rde kontrolleras
\u00e5rligen och baseras p\u00e5 ett uppskattat mark-
nadsv\u00e4rde. Om marknadsv\u00e4rdet bed\u00f6ms ha
sjunkit och v\u00e4rdet p\u00e5 panten har f\u00f6rs\u00e4mrats
sker kontroll oftare. Bankens instruktioner avse-
ende s\u00e4kerheter har inte f\u00f6r\u00e4ndrats efter inf\u00f6-
randet av IFRS 9. D\u00e5 det som regel blir aktuellt
att ta s\u00e4kerheter i anspr\u00e5k f\u00f6rst sedan kredit-
tagaren drabbats av allvarliga betalningssv\u00e5rig-
heter inriktas v\u00e4rderingen av s\u00e4kerheter p\u00e5 det
v\u00e4rde s\u00e4kerheterna f\u00f6rv\u00e4ntas ha vid en f\u00f6rs\u00e4lj-
ning under ogynnsamma omst\u00e4ndigheter
i samband med en obest\u00e5ndssituation.
Vid l\u00e5ngfristiga kredit\u00e5taganden utan s\u00e4ker-
het till f\u00f6retag avtalar banken ofta med kunden
om s\u00e4rskilda kreditvillkor som ger r\u00e4tt till omf\u00f6r-
handling eller upps\u00e4gning vid ogynnsam
utveckling.
Under speciella omst\u00e4ndigheter kan banken
k\u00f6pa kreditderivat eller finansiella garantier som
kreditriskskydd f\u00f6r fordringar. Detta f\u00f6rekom-
mer dock inte inom bankens ordinarie kredit-
givning.
En mindre del av utl\u00e5ningen till kreditinstitut \u00e4r omv\u00e4nda repor. En omv\u00e4nd repa \u00e4r en \u00e5ter- k\u00f6pstransaktion som inneb\u00e4r att banken repar in (k\u00f6per) r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper eller aktier med s\u00e4rskild \u00f6verenskommelse att v\u00e4rdepapp- ret ska s\u00e4ljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omv\u00e4nda repor betraktas av banken som s\u00e4kerst\u00e4lld utl\u00e5ning. S\u00e4kerheterna specificerade i tabellerna nedan \u00e4r endast s\u00e5dana som anv\u00e4nds i kapital- kravsber\u00e4kningen f\u00f6r kreditrisker. Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 . Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Kreditriskkoncentrationer
Handelsbankens kontor \u00e4r starkt fokuserade
p\u00e5 att etablera l\u00e5ngsiktiga relationer med kun-
der som har h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. Om ett kontor
identifierar en bra kund ska kontoret kunna
g\u00f6ra aff\u00e4rer med kunden oavsett om banken
som helhet har en stor exponering mot den
bransch som kunden representerar. Som en
konsekvens av det har banken relativt stora
koncentrationer i enskilda sektorer. Banken
f\u00f6ljer dock kreditportf\u00f6ljens utveckling och
kvalitet och ber\u00e4knar koncentrationer mot olika
typer av branscher och geografiska omr\u00e5den.
Banken m\u00e4ter och f\u00f6ljer ocks\u00e5 exponeringar
mot st\u00f6rre enskilda motparter. S\u00e4rskilda limiter
till\u00e4mpas f\u00f6r att begr\u00e4nsa den maximala kredit-
exponeringen mot enskilda motparter som ett
komplement till kreditriskbed\u00f6mningen. Om en
koncentration i kreditportf\u00f6ljen avseende sek-
tor eller motpart kan antas utg\u00f6ra en f\u00f6rh\u00f6jd
risk, f\u00f6ljs denna koncentration upp. Koncentra-
tionsrisker f\u00e5ngas upp i bankens ber\u00e4kning av
ekonomiskt kapital f\u00f6r kreditrisker och i de
stresstester som g\u00f6rs i den interna kapital-
utv\u00e4rderingen och som en del av uppf\u00f6ljningen
av bankens risktolerans. Finansinspektionen
ber\u00e4knar ocks\u00e5 ett s\u00e4rskilt kapitalkravsp\u00e5slag
i Pelare 2 f\u00f6r koncentrationsrisker i kreditport-
f\u00f6ljen. D\u00e4rigenom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken \u00e4r v\u00e4l
kapitaliserad med h\u00e4nsyn ocks\u00e5 till koncentra-
tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle
bed\u00f6mas vara f\u00f6r stora har banken b\u00e5de m\u00f6j-
lighet och f\u00f6rm\u00e5ga att vidta olika riskreduce-
rande \u00e5tg\u00e4rder.
Handelsbanken har, ut\u00f6ver bol\u00e5n och utl\u00e5ning
till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar, en betydande utl\u00e5ning
till fastighetsf\u00f6rvaltning om 734 mdkr (677). Med
fastighetsf\u00f6rvaltning avses h\u00e4r alla f\u00f6retag som
riskklassificeras som fastighetsbolag. Det \u00e4r van-
ligt f\u00f6rekommande att koncerner verksamma i
andra branscher har dotterbolag som f\u00f6rvaltar de
fastigheter som koncernen bedriver verksamhet
i, och \u00e4ven s\u00e5dana fastighetsbolag anses h\u00e4r till-
h\u00f6ra fastighetsf\u00f6rvaltning. Den underliggande
kreditrisken i s\u00e5dana fall \u00e4r dock inte enbart fast-
ighetsrelaterad eftersom motpartens \u00e5terbetal-
ningsf\u00f6rm\u00e5ga best\u00e4ms av annan verksamhet \u00e4n
fastighetsf\u00f6rvaltningen. D\u00e4rut\u00f6ver riskklassifice-
ras privatpersoner med st\u00f6rre fastighetsinnehav
som fastighetsbolag.
En mycket stor del av fastighetsutl\u00e5ningen \u00e4r
s\u00e4kerst\u00e4lld i fastigheter med l\u00e5g bel\u00e5ningsgrad
vilket minskar bankens risk f\u00f6r kreditf\u00f6rluster.
En stor del av fastighetsutl\u00e5ningen sker dess-
utom till statliga fastighetsbolag, kommunala
bostads bolag och annan bostadsrelaterad
verksamhet d\u00e4r l\u00e5ntagarna genomg\u00e5ende har
Tabell \u00c5R:12 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, Fastighetsf\u00f6rvaltning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 11 198 - - 0 - - 11 198 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 212 - - 0 - - 8 212 Bostadsfastighetsbolag 148 992 3 851 22 -6 -5 -8 152 846 varav hypoteksl\u00e5n 137 576 3 661 18 -5 -5 -4 141 241 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 145 098 6 376 171 -15 -15 -47 151 568 varav hypoteksl\u00e5n 77 194 1 656 32 -3 -4 0 78 875 Summa 313 500 10 227 193 -21 -20 -55 323 824 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 138 506 8 972 647 -51 -60 -32 147 982 Norge 138 171 4 684 62 -22 -10 -9 142 876 Finland 48 458 2 383 521 -5 -12 -23 51 322 Nederl\u00e4nderna 65 913 765 - -10 -3 - 66 665 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 019 4 11 0 0 -5 1 029 Summa 392 067 16 808 1 241 -88 -85 -69 409 874 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 7 894 14 - 0 0 - 7 908 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 174 160 - 0 0 - 8 334 Bostadsfastighetsbolag 128 135 1 713 43 -5 -5 -7 129 874 varav hypoteksl\u00e5n 115 843 1 613 18 -4 -4 -4 117 462 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 119 415 12 676 250 -11 -57 -101 132 172 varav hypoteksl\u00e5n 63 522 3 130 21 -3 -8 -3 66 659 Summa 263 618 14 563 293 -16 -62 -108 278 288 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 141 682 7 216 758 -38 -57 -66 149 495 Norge 120 215 7 101 41 -21 -57 -3 127 276 Danmark 23 186 594 99 -7 -13 -25 23 834 Finland 42 929 2 700 532 -5 -14 -30 46 112 Nederl\u00e4nderna 50 956 516 - -9 -3 - 51 460 \u00d6vriga l\u00e4nder 837 14 11 0 -1 -5 856 Summa 379 805 18 141 1 441 -80 -145 -129 399 033 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 finns i riskklass 5 eller b\u00e4ttre. Motsvarande upp-
gift avseende fastighetsutl\u00e5ningen i Norge upp-
g\u00e5r till 99,6% (99,0), och i Finland 97,8% (97,2).
Storbritanniens och Nederl\u00e4ndernas kapitalkrav
ber\u00e4knas med schablonmetoden som har f\u00f6re-
skrivna riskvikter, vilket inneb\u00e4r att riskklasserna
inte \u00e4r relevanta f\u00f6r kapitalkravsber\u00e4kningen. Av
de motparter som \u00e5terfinns i s\u00e4mre riskklasser \u00e4n
normalt \u00e5terfinns huvuddelen i riskklasserna 6\u20137
och endast sm\u00e5 volymer i de h\u00f6gre riskklasserna
8\u20139. F\u00f6r information om Handelsbankens risk-
klassificering, se not K2 avsnitt Ber\u00e4kning av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisker. Handelsbankens utl\u00e5ning till fastighetsbolag har under det senaste \u00e5ret vuxit trots att fastig- hetsportf\u00f6ljen i Danmark har avyttrats. I lokal valuta har tillv\u00e4xten varit stark i Sverige, Norge och Nederl\u00e4nderna, medan portf\u00f6ljerna i Finland och Storbritannien i stort sett \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade. Handelsbanken har samma strikta krav p\u00e5 \u00e5ter- betalningsf\u00f6rm\u00e5ga, bel\u00e5ningsgrader och s\u00e4ker- hetskvalitet p\u00e5 samtliga marknader Tabell \u00c5R:13 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land (Brutto) Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostadsfastig- heter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Sverige 323 920 20 052 175 283 116 708 11 877 278 474 17 310 150 555 98 134 12 475 Storbritannien 148 125 9 84 065 63 567 484 149 656 10 85 934 63 287 425 Norge 142 917 25 26 365 107 793 8 734 127 357 25 22 599 97 482 7 251 Danmark 23 879 - 14 731 8 843 305 Finland 51 362 30 041 7 225 13 830 266 46 161 25 966 6 722 13 244 229 Nederl\u00e4nderna 66 678 - 44 914 21 544 220 51 472 - 35 925 15 317 230 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 034 - 562 459 13 862 - 479 352 31 Summa 734 036 50 127 338 414 323 901 21 594 677 861 43 311 316 945 296 659 20 946 1 Bolag \u00e4gda av stat och kommun/fastighetsutl\u00e5ning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Tabell \u00c5R:14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2022 mkr Riskklass Sverige Storbritannien Norge Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 17 831 - 807 13 062 - - 31 700 4,32 2 94 409 - 35 509 5 837 - - 135 755 18,49 3 136 834 - 62 647 18 846 - - 218 327 29,74 4 47 862 - 31 834 8 151 - - 87 847 11,97 5 20 273 - 11 503 4 245 - - 36 021 4,91 6 4 972 - 216 465 - - 5 653 0,77 7 315 - 279 113 - - 707 0,10 8 131 - - 41 - - 172 0,02 9 73 - 32 6 - - 111 0,02 Fallissemang 194 - 62 521 - - 777 0,11 Schablonmetoden 1 1 026 148 125 28 75 66 678 1 034 216 966 29,56 Summa 323 920 148 125 142 917 51 362 66 678 1 034 734 036 100 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2021 mkr Riskklass Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 15 300 - 818 22 13 044 - - 29 184 4.31 2 86 418 - 29 492 1 026 7 428 - - 124 364 18.35 3 114 156 - 61 254 10 740 13 427 - - 199 577 29.44 4 36 186 - 25 665 9 534 7 229 - - 78 614 11.60 5 19 278 - 8 892 2 085 3 638 - - 33 893 5.00 6 5 010 - 797 96 465 - - 6 368 0.94 7 533 - 353 239 231 - - 1 356 0.20 8 96 - 7 12 41 - - 156 0.02 9 71 - 36 18 12 - - 137 0.02 Fallissemang 294 - 41 99 532 - - 966 0.14 Schablonmetoden 1 1 132 149 656 2 8 114 51 472 862 203 246 29.98 Summa 278 474 149 656 127 357 23 879 46 161 51 472 862 677 861 100 Tabell \u00c5R:15 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2022 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775 2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752 3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716 4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911 5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803 6 5 653 284 4 855 378 18 118 7 707 244 408 7 35 13 8 172 70 101 - - 1 9 111 37 56 - 7 11 Fallissemang 777 145 247 342 13 30 Schablonmetoden 1 216 966 129 540 85 129 9 824 1 464 Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 594 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2021 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 29 184 8 013 3 039 17 089 262 781 2 124 364 58 878 46 589 12 634 1 223 5 040 3 199 577 86 467 95 579 7 231 744 9 556 4 78 614 30 676 41 304 4 294 219 2 121 5 33 893 9 320 20 671 1 374 622 1 906 6 6 368 489 5 442 351 17 69 7 1 356 455 864 7 6 24 8 156 41 113 - 0 2 9 137 38 68 - 7 24 Fallissemang 966 229 364 321 15 37 Schablonmetoden 1 203 246 122 339 78 609 10 902 1 386 Summa 677 861 316 945 292 642 43 311 4 017 20 946 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta BER\u00c4KNING AV KAPITALKRAV F\u00d6R KREDITRISKER Riskklassificeringssystem Kapitalkravet f\u00f6r kreditrisk ber\u00e4knas enligt scha- blonmetoden och internmetoden i enlighet med f\u00f6rordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Schablon- metoden inneb\u00e4r att riskvikterna vid ber\u00e4k- ningen av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisk \u00e4r f\u00f6reskrivna i regelverket. Internmetoden inneb\u00e4r att institut vid ber\u00e4kningen av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisk skattar riskparametrar genom anv\u00e4ndning av egna IRK-modeller (IRK, interna riskklassifice- ringssystem). Vid till\u00e4mpningen av internmeto- den finns tv\u00e5 olika metoder: den grundl\u00e4ggande internmetoden och den avancerade internmeto- den. I den grundl\u00e4ggande internmetoden ber\u00e4k- nas sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD) med ban- kens egna IRK-modeller medan f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD) och konverteringsfaktor (KF) \u00e4r givna av regelverket. KF anv\u00e4nds vid ber\u00e4k- ning av exponeringsbelopp f\u00f6r outnyttjade checkkrediter, kreditl\u00f6ften, garantier och andra \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. I den avan- cerade internmetoden ber\u00e4knas ut\u00f6ver sanno- likhet f\u00f6r fallissemang (PD) \u00e4ven LGD och KF med bankens egna IRK-modeller. Handels- bankens interna riskklassificeringssystem (IRK), eller med andra ord internmetoden, best\u00e5r av ett antal olika system, metoder, processer och rutiner som st\u00f6djer Handelsbankens klassifice- ring och kvantifiering av kreditrisk. Vid kreditbed\u00f6mningen av kunder \u00e5s\u00e4tts kunderna en rating. Den ratingen styr, tillsam- mans med andra riskklassificeringskriterier, hur exponeringar h\u00e4nf\u00f6rs till internmetodens indel- ning i riskklasser. Ratingens tv\u00e5 dimensioner \u00e4r risken f\u00f6r finan- siella p\u00e5frestningar (A) och motpartens finan- siella motst\u00e5ndskraft vid s\u00e5dana p\u00e5frestningar (B) i en femgradig skala fr\u00e5n mycket l\u00e5g risk till mycket h\u00f6g risk. Ratingen omvandlas till en intern riskklass vid till\u00e4mpning av internmetoden (A+B-1) f\u00f6r f\u00f6re- tags- och institutsexponeringar samt f\u00f6r expo- neringar mot stater, centralbanker, statliga myndigheter och kommuner (statsexponeringar). Ratingen f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar s\u00e4tts bara i en dimension, enligt en femgradig skala, och omvandlas inte direkt till en riskklass som f\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar, utan de olika exponering- arna sorteras i ett antal mindre grupper, bero- ende p\u00e5 vissa faktorer. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana faktorer \u00e4r vilken typ av kredit det g\u00e4ller, mot- partens betalningssk\u00f6tsel och om det finns en eller flera l\u00e5ntagare. F\u00f6r var och en av de mindre grupperna ber\u00e4knas en genomsnittlig fallisse- mangsandel, och baserat p\u00e5 denna sorteras grupperna in i n\u00e5gon av de tio riskklasserna. Olika modeller anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar mot privatpersoner respektive mot sm\u00e5f\u00f6retag (som ocks\u00e5 r\u00e4knas till kategorin hush\u00e5llsexpone- ringar), men principen \u00e4r densamma. Internmetodens riskklasser \u00e4r s\u00e5ledes olika skalor mellan 1 och 10. En klar majoritet av bankens exponeringar ligger i riskklass 1\u20134, vilket betyder att den genomsnittliga riskniv\u00e5n i kreditportf\u00f6ljen \u00e4r v\u00e4sentligt l\u00e4gre \u00e4n den niv\u00e5 som bed\u00f6ms vara normal risk. Riskklass 5 motsvarar normal risk och riskklass 10 avser fallerade motparter. Exponeringsklasser Antalet exponeringsklasser \u00e4r avh\u00e4ngigt vilken metod som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av kreditrisk. Exponeringar som ska ber\u00e4knas enligt schablon- metoden kan h\u00e4nf\u00f6ras till 17 olika exponerings- klasser medan det f\u00f6r internmetoden finns sju exponeringsklasser. Den \u00f6vergripande indelningen i exponerings- klasser enligt internmetoden \u00e4r stats-, instituts-, f\u00f6retags-, hush\u00e5lls- och aktieexponeringar samt positioner i v\u00e4rdepapperiseringar. H\u00e4rtill kom- mer s\u00e5 kallade motpartsl\u00f6sa exponeringar, det vill s\u00e4ga tillg\u00e5ngar d\u00e4r det inte kr\u00e4vs n\u00e5gon pre- station fr\u00e5n motparten, exempelvis materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar. Till statsexponeringar h\u00e4nf\u00f6rs exponeringar mot stater, centralbanker, statliga myndigheter och kommuner. Till institutsexponeringar h\u00e4n- f\u00f6rs exponeringar mot motparter som \u00e4r definie- rade s\u00e5som banker och \u00f6vriga kreditinstitut samt vissa v\u00e4rdepappersbolag. Hush\u00e5llsexponeringar innefattar dels expone-
ringar mot privatpersoner, dels exponeringar mot
enskilda n\u00e4ringsidkare och f\u00f6retag d\u00e4r den totala
exponeringen inom koncernen uppg\u00e5r till h\u00f6gst
5 mkr (exklusive bostadskrediter). Hush\u00e5llsexpo-
neringar delas upp i tv\u00e5 undergrupper: fastig-
hetskrediter och \u00f6vriga hush\u00e5llsexponeringar.
Till f\u00f6retagsexponeringar h\u00e4nf\u00f6rs expone-
ringar mot icke-finansiella f\u00f6retag best\u00e5ende av
juridiska personer som har en total exponering
inom koncernen som \u00f6verstiger 5 mkr eller d\u00e4r
f\u00f6retagets oms\u00e4ttning \u00f6verstiger 50 mkr samt
enskilda n\u00e4ringsidkare med en total exponering
inom koncernen som \u00f6verstiger 5 mkr. F\u00f6rutom
vanliga icke-finansiella f\u00f6retag ing\u00e5r i expone-
ringsklassen \u00e4ven f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, bostads-
r\u00e4ttsf\u00f6reningar samt exponering i form av s\u00e5
kallad specialfinansiering.
Till aktieexponeringar h\u00e4nf\u00f6rs bankens innehav
i aktier som inte utg\u00f6r en del av handelslagret.
Vid indelningen i exponeringsklasser enligt
schablonmetoden h\u00e4nf\u00f6rs bankens volymer till
n\u00e5gon av exponeringsklasserna multilaterala
utvecklingsbanker, internationella organisatio-
ner, institut, f\u00f6retag, hush\u00e5ll, exponering med
s\u00e4kerheter i fastigheter, fallerande exponeringar,
\u00f6vriga poster samt aktier.
Metoder f\u00f6r riskklassificeringen
F\u00f6r att kvantifiera bankens kreditrisker ber\u00e4knas
sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering
vid fallissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid
fallisse mang (LGD). Fallissemang intr\u00e4ffar n\u00e4r
kredittagaren \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar f\u00f6rsenad med
en v\u00e4sentlig betalning eller n\u00e4r banken bed\u00f6mer
att det \u00e4r osannolikt att kredittagaren kommer
Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar och f\u00f6r exponeringar
mot f\u00f6retag som exempelvis medelstora f\u00f6retag,
fastighetsbolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar fast-
st\u00e4lls LGD fr\u00e5n bankens egen f\u00f6rlusthistorik. F\u00f6r
exponeringar mot stora f\u00f6retag som kapitalt\u00e4cks
med den avancerade internmetoden fastst\u00e4lls
LGD baserat p\u00e5 historiska f\u00f6rluster och externa
observationer. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar med
fastighetss\u00e4kerhet i Sverige och f\u00f6r fastighets-
exponeringar mot medelstora f\u00f6retag, fastighets-
bolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar (f\u00f6retag) till\u00e4m-
pas olika LGD-v\u00e4rden beroende p\u00e5 s\u00e4kerhetens
bel\u00e5ningsgrad. F\u00f6r \u00f6vriga exponeringar styrs
LGD-v\u00e4rdet av faktorer som kan bero p\u00e5 f\u00f6re-
komst av, och v\u00e4rde p\u00e5, s\u00e4kerhet, produkttyp
eller liknande.
F\u00f6r varje exponeringsklass ber\u00e4knas PD f\u00f6r
var och en av de riskklasser som avser icke-
fallerade motparter eller avtal. PD grundar sig
p\u00e5 ber\u00e4kningar av hur stor andelen fallissemang
varit historiskt f\u00f6r olika typer av exponeringar.
Den genomsnittliga fallissemangsandelen
usteras d\u00e4refter med olika marginaler, till exem- pel av f\u00f6rsiktighetssk\u00e4l. Vid fastst\u00e4llande av LGD beaktas att risk- m\u00e5ttet ska \u00e5terspegla f\u00f6rlustandelen under eko- nomiskt ogynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden, vilket ben\u00e4mns Nedg\u00e5ngs-LGD. F\u00f6r fastighetss\u00e4ker- heter baseras Nedg\u00e5ngs-LGD p\u00e5 observerade f\u00f6rlustandelar fr\u00e5n fastighetskrisen under b\u00f6rjan av 1990-talet. F\u00f6r \u00f6vriga s\u00e4kerheter avseende hush\u00e5llsexponeringar nedg\u00e5ngsjusteras obser- verat LGD med en faktor som beror p\u00e5 PD och produkttyp. F\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar inom internmetoden med egna skattningar av LGD och KF nedg\u00e5ngsjusteras LGD med beaktande av bankens observerade f\u00f6rluster under kris- \u00e5ren 1991\u20131996. F\u00f6r exponeringar med fastig- hetss\u00e4kerheter skattas LGD i m\u00e5nga fall baserat p\u00e5 fastighetens bel\u00e5ningsgrad. Eftersom fastig- heternas v\u00e4rde och d\u00e4rmed \u00e4ven bel\u00e5nings- graden vanligtvis varierar med konjunkturen inneb\u00e4r detta att \u00e4ven kapitalkravet kommer att uppvisa ett visst konjunkturberoende . att fullf\u00f6lja sina \u00e5taganden mot banken. PD-
v\u00e4rdet uttrycks som ett procenttal, d\u00e4r exem-
pelvis ett PD-v\u00e4rde p\u00e5 0,5% inneb\u00e4r att en
kredittagare av 200 med samma PD-v\u00e4rde
v\u00e4ntas fallera inom ett \u00e5r.
F\u00f6retagsexponeringarna delas in i fyra mot-
partstyper och statsexponeringar i tv\u00e5 motpart-
styper baserat p\u00e5 den aff\u00e4rsbed\u00f6mningsmall
som anv\u00e4nds f\u00f6r motparten. PD ber\u00e4knas
individuellt f\u00f6r varje riskklass och motpartstyp.
F\u00f6r exponeringar som kapitalt\u00e4cks enligt den
grundl\u00e4ggande internmetoden till\u00e4mpas f\u00f6re-
skrivna v\u00e4rden f\u00f6r LGD. Vilket f\u00f6reskrivet v\u00e4rde
som f\u00e5r anv\u00e4ndas styrs av vilken s\u00e4kerhet som
finns f\u00f6r respektive exponering.
\u00c4ven f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar ber\u00e4knas en
genomsnittlig fallissemangsandel f\u00f6r var och en
av riskklasserna. Olika modeller anv\u00e4nds f\u00f6r
exponeringar mot privatpersoner respektive
mot sm\u00e5f\u00f6retag (som ocks\u00e5 r\u00e4knas till kategorin
hush\u00e5llsexponeringar), men principen \u00e4r den-
samma.
Tabell \u00c5R:18 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 541 537 9 099 - -6 -4 - 2 611 641 10 055 - -24 -8 - 3 573 128 9 743 - -65 -19 - 4 211 608 14 719 - -103 -36 - 5 58 884 12 757 - -63 -195 - 6 10 538 6 839 - -18 -88 - 7 18 473 6 060 - -11 -102 - 8 303 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 345 890 17 099 1 725 -175 -173 -196 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 545 888 1 897 - -4 -3 - 2 617 255 5 649 - -22 -9 - 3 559 761 3 816 - -43 -11 - 4 213 518 5 141 - -71 -21 - 5 53 419 17 807 - -78 -185 - 6 12 481 5 643 - -26 -61 - 7 17 641 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 320 979 14 442 1 780 -121 -157 -266 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Tabell \u00c5R:19 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 32 621 878 - 0 0 - 2 85 928 891 - -5 -1 - 3 82 742 987 - -12 -1 - 4 27 190 1 690 - -29 -7 - 5 12 760 2 533 - -13 -51 - 6 3 883 747 - -3 -25 - 7 3 821 1 627 - -4 -33 - 8 2 741 157 - -2 -9 - 9 1 950 145 - -2 -8 - Fallissemang - - 223 - - -82 Schablonmetoden 1 60 950 2 878 51 -33 -34 0 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 44 810 387 - -1 -1 - 2 103 835 544 - -5 -1 - 3 111 041 290 - -9 -1 - 4 41 445 1 629 - -16 -6 - 5 22 903 2 133 - -29 -29 - 6 5 575 330 - -5 -9 - 7 4 880 768 - -5 -22 - 8 3 756 964 - -3 -34 - 9 2 318 170 - -4 -11 - Fallissemang - - 268 - - -89 Schablonmetoden 1 65 746 2 262 68 -32 -30 -2 Summa 406 310 9 477 336 -109 -144 -91 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta N\u00e4r exponeringsbeloppet ska ber\u00e4knas sker vissa justeringar av den bokf\u00f6rda exponeringen. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r kreditl\u00f6ften eller revolve- rande krediter, d\u00e4r banken avtalar med kunden om att denne f\u00e5r l\u00e5na upp till ett visst belopp i framtiden. Denna typ av \u00e5taganden \u00e4r en kredi- trisk som ocks\u00e5 ska kapitalt\u00e4ckas. Normalt bety- der det att den beviljade krediten justeras med en viss konverteringsfaktor f\u00f6r den del av krediten som inte \u00e4r utnyttjad vid rapporteringstillf\u00e4llet. N\u00e4r det g\u00e4ller vissa produktklasser f\u00f6r f\u00f6retagsexpo- neringar och f\u00f6r institutsexponeringar \u00e4r konver- teringsfaktorerna best\u00e4mda av regelverket, men f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar och vissa produktklas- ser f\u00f6r stora f\u00f6retag, medelstora f\u00f6retag, fastig- hetsbolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar anv\u00e4nder banken egenber\u00e4knade konverteringsfaktorer. Vilken konverteringsfaktor som anv\u00e4nds styrs framf\u00f6r allt av vilken produkt som avses, men \u00e4ven utnyttjandegrad kan spela in. Kapitalkravet f\u00f6r aktieexponeringar i intern- metoden ber\u00e4knas enligt f\u00f6renklad riskvikts- metod. Riskparametrarna (PD, EAD, LGD) anv\u00e4nds f\u00f6rutom vid kapitalkravsber\u00e4kningen \u00e4ven f\u00f6r ber\u00e4kning av kostnaden f\u00f6r kapital i varje enskild aff\u00e4r och vid ber\u00e4kning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). J\u00e4mf\u00f6relse med extern rating Bankens riskklasser \u00e4r inte direkt j\u00e4mf\u00f6rbara med de externa kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagens. Kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagens rating svarar inte mot en direkt klassificering av motparternas sannolikhet f\u00f6r fallissemang p\u00e5 samma s\u00e4tt som bankens riskklassificering g\u00f6r. Vidare beaktar kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagen i varierande grad hur allvarliga f\u00f6rluster ett fallissemang kan leda till. Den tidshorisont f\u00f6r vilken kreditv\u00e4rdigheten bed\u00f6ms \u00e4r inte alltid densamma f\u00f6r banken som f\u00f6r kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagen. Bankens riskklasser anger inte heller en enhetlig skala d\u00e4r en viss riskklass alltid motsvarar en viss fallisse- mangssannolikhet. Dessutom till\u00e4mpas olika PD-skalor f\u00f6r olika delar av kreditportf\u00f6ljen och PD-v\u00e4rdet f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tiden. Sammantaget \u00e4r det inte m\u00f6jligt att entydigt och konsekvent \u00f6vers\u00e4tta de interna riskklas- serna till en extern rating. Kvalitetss\u00e4kring av kreditriskmodellen Banken utf\u00f6r \u00e5rligen en \u00f6versyn av riskklassifi- ceringssystemen. \u00d6versynen tar sikte dels p\u00e5 att den interna ratingen som ligger till grund f\u00f6r bankens riskklassificering till\u00e4mpas p\u00e5 ett kon- sistent, korrekt och \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt (utv\u00e4r- dering), dels p\u00e5 att de modeller som anv\u00e4nds kvantifierar risk p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt (validering). BER\u00c4KNING AV F\u00d6RV\u00c4NTADE KREDITF\u00d6RLUSTER Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften. I detta avsnitt redog\u00f6rs huvudsakligen f\u00f6r de processer och metoder som till\u00e4mpas i Handelsbankens modellbaserade ber\u00e4kningar av reserver f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Bed\u00f6mningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 d\u00e4r avtalets och motpartens egenskaper styr klassificering och kvantifiering av reserveringsbehovet. Bed\u00f6mningen baseras antingen p\u00e5 en modellber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning d\u00e4r val av metod fr\u00e4mst beror p\u00e5 om avtalet anses vara kreditf\u00f6rs\u00e4mrat. F\u00f6r redovisning och v\u00e4rdering av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster samt definitioner, se not K1 avsnitt 10 Kreditf\u00f6rluster. Modellbaserade ber\u00e4kningar f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 Handelsbankens koncerngemensamma cen- trala process f\u00f6r modellbaserade ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e5r av ett antal olika processer och metoder som st\u00f6djer kvan- tifiering av reserveringsbehovet i Steg 1 och Steg 2. I de modellbaserade ber\u00e4kningarna tas h\u00e4nsyn till historisk, aktuell och fram\u00e5tblickande data. Historisk data ligger till grund f\u00f6r modell och parameterkonstruktion, aktuell data \u00e4r rapporteringstillf\u00e4llets aktuella balanser (som omfattas av ber\u00e4kningskraven) och fram\u00e5tblick- ande data \u00e4r de makroekonomiska scenarier som till\u00e4mpas f\u00f6r att ber\u00e4kna framtida riskpara- metrar och exponeringar. Modellerna baseras p\u00e5 samma historiska riskdata som i IRK-modellerna och s\u00e5ledes utg\u00e5r redovisningen och kapitalkravsber\u00e4kning- arna fr\u00e5n samma grundl\u00e4ggande f\u00f6rlusthistorik. I likhet med hur riskklassificeringssystemet p\u00e5verkar kapitalt\u00e4ckningsber\u00e4kningarna s\u00e5 utg\u00f6r den interna ratingen (fr\u00e5n vilken riskklassi- ficeringen h\u00e4rleds) en v\u00e4sentlig del i modellerna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Ber\u00e4kningarna p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av risk- parametrarna sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten i en framtida period erh\u00e5lls genom att multiplicera nuv\u00e4rdet av expone- ringen vid fallissemang (EAD) med sannolik- heten f\u00f6r fallissemang (PD) och med f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Till skillnad fr\u00e5n kapitalt\u00e4ckningsregelverkets kreditf\u00f6rlustber\u00e4k- ning, som \u00e4ven den anv\u00e4nder riskparametrarna PD, EAD och LGD, utg\u00e5r kreditf\u00f6rlustskatt- ningen i IFRS 9 fr\u00e5n fram\u00e5tblickande aktuella bed\u00f6mningar. D\u00e5 regelverken har olika syften skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion. F\u00f6r presentation av huvudsakliga skillnader mel- lan IFRS 9 och IRK, se tabell \u00c5R:20 Skillnader mellan IFRS 9 och IRK. Makroekonomisk information Ber\u00e4kningarna avseende modellbaserad bed\u00f6mning av betydande \u00f6kning av kreditrisk och f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs med modeller f\u00f6r de respektive riskparametrarna (PD, EAD och LGD). F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att ber\u00e4kningarna tar h\u00e4nsyn till icke-linj\u00e4ra aspek- ter anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r Stor- britannien tre fram\u00e5tblickande makroekono- miska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett positivt) i modellerna. F\u00f6r exponeringar i Sto r- britannien anv\u00e4nds fr\u00e5n och med fj\u00e4rde kvartalet 2022 fyra scenarier (ett neutralt, tv\u00e5 negativa och ett positivt). Respektive scenario inkluderar v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorer som arbetsl\u00f6shet, BNP, fastighetspriser, styr-/ centralbanks r\u00e4ntor och inflation, uppdelade per land. De v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfakto- rerna har identifierats fr\u00e5n bankens historik och relationen till riskparametrarna \u00e4r skattade p\u00e5 samma historiska material. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella riskparame- trarna. Varje makroekonomiskt scenario repre- senterar en av banken beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsf\u00f6rdelningar \u00e4r i nul\u00e4get 60 (70)% f\u00f6r det neutrala scenariot och 20 (15)% f\u00f6r det positiva samt 20 (15)% f\u00f6r det negativa scenariot. F\u00f6r exponeringar i Storbritannien \u00e4r vikterna 60% f\u00f6r det neutrala scenariot, 5% f\u00f6r det positiva och 20% f\u00f6r det negativa scenariot samt 15% f\u00f6r det kraftigare negativa scenariot. Som f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisas ett sannolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r respektive scenario. Alla makroscenarier tas fram av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys som ansvarar f\u00f6r all ekonomisk analys som levereras av Handels- banken, b\u00e5de f\u00f6r internt och externt bruk. Dessa makroekonomiska scenarier avser regi- onspecifika 30-\u00e5riga prognoser f\u00f6r Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Euro- omr\u00e5det, USA och v\u00e4rlden. En f\u00f6r\u00e4ndring i de makro- ekonomiska scenarierna, eller i de vikter som till\u00e4mpas, p\u00e5verkar b\u00e5de bed\u00f6mningen av bety- dande \u00f6kning av kreditrisk och uppskattningen av den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten. Scenarierna uppdateras kvartalsvis av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys och presenteras f\u00f6r besluts- fattarna innan de till\u00e4mpas i ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Portf\u00f6ljsegmentering I den modellbaserade bed\u00f6mningen anv\u00e4nds statistiska modeller. Dessa \u00e4r framtagna f\u00f6r olika segment i portf\u00f6ljen d\u00e4r respektive seg- ment avser riskm\u00e4ssigt likartade exponeringar och riskparametrarna kan skattas baserat p\u00e5 en gemensam upps\u00e4ttning riskfaktorer. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar \u00e4r portf\u00f6ljsegmenteringen baserad p\u00e5 produkttyp och f\u00f6r \u00f6vriga expone- ringar \u00e4r den baserad p\u00e5 motpartstyp. Segmen- ten har identifierats genom statistisk analys och expertbed\u00f6mningar. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar finns f\u00f6ljande nio portf\u00f6ljsegment; exponeringar med s\u00e4kerhet i bostadsfastighet f\u00f6r privatperso- ner, revolverande krediter inklusive kreditkorts- exponeringar f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, \u00f6vriga exponeringar f\u00f6r privat personer respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, kortkrediter avseende s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, samt avbetalningsl\u00e5n avseende
s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive
sm\u00e5 f\u00f6retag. F\u00f6r \u00f6vriga exponeringar finns
f\u00f6ljande sex segment; fastighetsbolag, bostads-
r\u00e4ttsf\u00f6reningar, \u00f6vriga stora icke- finansiella
f\u00f6retag, \u00f6vriga icke-finansiella f\u00f6retag, stater,
finansiella f\u00f6retag och banker.
Inom respektive portf\u00f6ljsegment klassificeras
avtalen ytterligare till s\u00e5 kallade tillst\u00e5ndsklasser
baserat p\u00e5 riskfaktorer som intern rating, betal-
ningshistorik, landtillh\u00f6righet, s\u00e4kerhetstyp och
bel\u00e5ningsgrad. Tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r framtagna
baserat p\u00e5 statistisk analys av historiska utfall.
F\u00f6r varje tillst\u00e5ndklass anv\u00e4nds statistiska
modeller f\u00f6r migration mellan tillst\u00e5nden f\u00f6r att
ber\u00e4kna fram\u00e5tblickande sannolikheter f\u00f6r
riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig
riskfaktor f\u00f6r tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r motpartens
interna rating som s\u00e4tts vid kreditbeslutstillf\u00e4llet
och uppdateras minst \u00e5rligen eller om det finns
tecken p\u00e5 att motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6r-
m\u00e5ga har \u00e4ndrats. Klimatrelaterade och vissa
andra milj\u00f6relaterade risker bed\u00f6ms i kredit-
processen och p\u00e5verkar den interna ratingen
p\u00e5 motpartsniv\u00e5. Det finns tillst\u00e5ndsklasser f\u00f6r
icke-fallerade, fallerade och f\u00f6rtidsl\u00f6sta expone-
ringar. Exponeringar mot hush\u00e5ll klassas i nio
tillst\u00e5ndsklasser och \u00f6vriga exponeringar i tolv
tillst\u00e5ndsklasser.
Betydande \u00f6kning av kreditrisk
Betydande \u00f6kning av kreditrisk avspeglar risken
f\u00f6r fallissemang och \u00e4r ett m\u00e5tt som m\u00e4ter avta-
lets relativa f\u00f6r\u00e4ndring av kreditrisk sedan f\u00f6rsta
redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r ber\u00e4kning av betydande
\u00f6kning av kreditrisk anv\u00e4nds inom Handels-
banken samma underliggande modeller som
vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster och
h\u00e4nsyn tas till historisk, nuvarande och fram-
\u00e5tblickande information. I bed\u00f6mningen beak-
tas inte s\u00e4kerheter. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle
inleds den koncerngemensamma centrala
modell baserade processen med att samtliga
avtal bed\u00f6ms med avseende p\u00e5 om det skett
en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan
f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende).
Denna bed\u00f6mning avg\u00f6r sedan huruvida avtalet
f\u00e5r en f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust ber\u00e4knad p\u00e5 tolv
m\u00e5naders horisont (Steg 1) eller f\u00f6r avtalets hela
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (Steg 2). En viktig del som
p\u00e5verkar kreditf\u00f6rlustreservens storlek \u00e4r s\u00e5le-
des vilka faktorer och tr\u00f6sklar som definieras
som utl\u00f6sande f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n
Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av bety-
dande \u00f6kning av kreditrisk som \u00e4r avg\u00f6rande
f\u00f6r att f\u00f6rflytta avtalen till Steg 2 grundar sig p\u00e5
s\u00e5v\u00e4l kvalitativa som kvantitativa faktorer.
Den kvantitativa indikator som i f\u00f6rsta hand
anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisken
\u00e4r den relativa f\u00f6r\u00e4ndringen mellan instrumentets
f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle och aktuell rapporte-
ringstidpunkt i sannolikheten f\u00f6r fallissemang
(PD) under avtalets \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. I de fall
det har kr\u00e4vts orimlig kostnad och anstr\u00e4ngning
f\u00f6r att kunna fastsl\u00e5 PD vid ett instruments f\u00f6r-
sta redovisningstillf\u00e4lle, har f\u00f6r\u00e4ndringar i mot-
partens eller avtalets interna rating eller risk-
klassificering sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet
anv\u00e4nts f\u00f6r att bed\u00f6ma betydande \u00f6kning av
kredit risken. F\u00f6r avtal som redovisas f\u00f6r f\u00f6rsta
g\u00e5ngen den 1 januari 2018 eller senare baseras
prognoserna av fallissemangsrisken p\u00e5 tre sce-
narier. F\u00f6r avtal som redovisats f\u00f6re den 1 janu-
ari 2018 till\u00e4mpas samma kriterier men baseras
p\u00e5 ett scenario som utg\u00e5r fr\u00e5n bankens senast
publicerade ekonomiska analys vid tidpunkten
f\u00f6r det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet.
Det huvudsakliga kriteriet f\u00f6r att ett avtal
bed\u00f6ms ha f\u00e5tt en betydande \u00f6kning av kredit-
risk och f\u00f6rflyttas till Steg 2 enligt Handels-
bankens definition \u00e4r att den ber\u00e4knade
\u00e5ter st\u00e5ende fallissemangsrisken (PD) vid rap-
porteringstillf\u00e4llet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n 2,5 g\u00e5nger mot-
svarande fallissemangsrisk vid f\u00f6rsta redovis-
ningstillf\u00e4llet. Gr\u00e4nsv\u00e4rdet om 2,5 \u00e4r baserat
p\u00e5 statistisk analys av bankens historiska data
och j\u00e4mf\u00f6r \u00f6kningen i den \u00e5terst\u00e5ende risken
att motparten fallerar relativt motsvarande f\u00f6r-
v\u00e4ntade risk vid avtalets f\u00f6rsta redovisningstill-
f\u00e4lle. D\u00e4rut\u00f6ver finns det andra kvalitativa fakto-
rer som banken bed\u00f6mt medf\u00f6r en betydande
\u00f6kning av kreditrisk, till exempel att motparten
har betalningar som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar f\u00f6r-
senade eller att motparten har erh\u00e5llit eftergifter
till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4mrad kreditv\u00e4rdighet.
Om det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av
kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet
redovisas en reserv motsvarande f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rluster f\u00f6r hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden
och det finansiella instrumentet flyttas till Steg 2.
Modellen \u00e4r symmetrisk, vilket inneb\u00e4r att om
det finansiella instrumentets kreditrisk minskar
och det d\u00e4rmed inte l\u00e4ngre f\u00f6religger en bety-
dande f\u00f6rs\u00e4mring i kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo-
visningstillf\u00e4llet flyttas den finansiella tillg\u00e5ngen
tillbaka till Steg 1.
Modeller f\u00f6r riskparametrar
och f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
Riskparametrarna PD, LGD och EAD ber\u00e4knas
f\u00f6r varje avtal och framtida tidpunkt, baserat
p\u00e5 statistiska modeller. Dessa modeller bygger
s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt p\u00e5 de relationer mellan de
v\u00e4sentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall
som kan identifieras i bankens egen f\u00f6rlust-
historik. De flesta riskparametrar som kvantifie-
ras baseras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs intern data. I de fall
banken saknar tillr\u00e4ckligt med information, till
exempel p\u00e5 grund av f\u00e5 fallissemang, sker kom-
plettering med hj\u00e4lp av extern information. De
historiska utfallen analyseras med avseende
p\u00e5 samvariation med avtals-, motparts- och
regionspecifika riskfaktorer, som till exempel
produkttyp, intern rating, \u00e5lder som kund,
s\u00e4kerhetstyp, bel\u00e5ningsgrad, arbetsl\u00f6shet och
BNP-tillv\u00e4xt. De riskfaktorer som identifieras
som v\u00e4sentliga f\u00f6r en viss riskparameter inklu-
deras i modellen och det historiska sambandet
kvantifieras.
Sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD)
PD motsvarar sannolikheten f\u00f6r att en kund eller
ett avtal kommer att hamna i fallissemang vid en
given tidpunkt under den tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5-
ende l\u00f6ptid. PD f\u00f6r tolv m\u00e5nader motsvarar san-
nolikheten f\u00f6r fallissemang under de kommande
tolv m\u00e5naderna. PD f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid mot-
svarar sannolikheten f\u00f6r fallissemang under till-
g\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (maximalt 30 \u00e5r). Vid
rapporteringstillf\u00e4llet prognostiseras framtida
PD baserat p\u00e5 fram\u00e5tblickande makroscenarier
och aktuell avtals- och motpartsinformation.
Den prognostiserade fallissemangsrisken tar
h\u00e4nsyn till utvecklingen av scenarier och sanno-
likheten f\u00f6r migration mellan olika tillst\u00e5nds-
klasser \u00f6ver tid. Modellerna ber\u00e4knar \u00e5rsvisa
migrations- och fallissemangssannolikheter
d\u00e4r migrationsmodellen ger sannolikheten att
avtalet befinner sig i en given tillst\u00e5ndsklass
med en given fallissemangsrisk fram\u00e5t i tiden.
Avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade PD f\u00f6r ett givet \u00e5r ber\u00e4knas
av sannolikhetsv\u00e4gda PD \u00f6ver alla t\u00e4nkbara till-
st\u00e5ndsklasser och scenarier. F\u00f6rv\u00e4ntat PD f\u00f6r
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid baseras p\u00e5 de \u00e5rsvisa f\u00f6rv\u00e4n-
tade fallissemangsprognoserna och sannolik-
heten f\u00f6r att avtalet f\u00f6rtidsl\u00f6ses. En f\u00f6rs\u00e4mring
av en ekonomisk framtidsutsikt baserad p\u00e5
prognostiserade makroekonomiska riskfaktorer
f\u00f6r varje scenario, eller en \u00f6kning i att sannolik-
heten f\u00f6r att det negativa scenariot ska intr\u00e4ffa,
resulterar i ett h\u00f6gre PD.
Exponering vid fallissemang (EAD)
EAD avser f\u00f6rv\u00e4ntad kreditexponering vid
fallissemangstidpunkten. Vid rapporterings-
tillf\u00e4llet prognostiseras framtida exponeringar
vid fallissemang baserat p\u00e5 nuvarande amorte-
ringsplaner, sannolikhet f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen och
f\u00f6rv\u00e4ntat utnyttjande av exempelvis kredit-
utrymmen, finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften.
EAD prognostiseras p\u00e5 \u00e5rsbasis och utg\u00f6r det
belopp p\u00e5 vilket f\u00f6rluster och \u00e5tervinningar sker
vid framtida fallissemang.
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
Ett instruments f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid \u00e4r relevant
f\u00f6r b\u00e5de bed\u00f6mningen av betydande \u00f6kning
av kreditrisk, vilken tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndringar
i PD under f\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid, s\u00e5v\u00e4l
som f\u00f6r v\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kredit-
f\u00f6rluster f\u00f6r tillg\u00e5ngens f\u00f6rv\u00e4ntade \u00e5terst\u00e5-
ende l\u00f6ptid. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden beaktas
i ber\u00e4kningen av \u00e5terst\u00e5ende PD genom att
v\u00e4ga de prognosticerade \u00e5rsvisa PD-v\u00e4rdena
under avtalets kontraktuella l\u00f6ptid med sanno-
likheten att avtalet inte f\u00f6rtidsl\u00f6ses innan fallisse-
mang intr\u00e4ffar.
Sannolikheten f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen av avtalet
baseras p\u00e5 en statistisk analys och p\u00e5 bankens
interna historik cirka tio \u00e5r bak\u00e5t och ing\u00e5r som
en komponent i modellen f\u00f6r EAD. I analysen
har potentiella riskfaktorer i form av avtals-,
motparts- och makroekonomiska riskfaktorer
analyserats. De riskfaktorer som identifieras
som v\u00e4sentliga inkluderas i modellen.
F\u00f6r revolverande krediter utan f\u00f6rfallodag,
till exempel kreditkort, och bol\u00e5n med r\u00e4nte-
oms\u00e4ttningsperiod p\u00e5 h\u00f6gst tre m\u00e5nader till\u00e4m-
pas en 30-\u00e5rig l\u00f6ptid fr\u00e5n rapporteringstillf\u00e4llet,
vilket inneb\u00e4r att den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden i
praktiken definieras av den beteendebaserade
statistiska modellen.
F\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD)
LGD speglar den ekonomiska f\u00f6rlustandel som
banken f\u00f6rv\u00e4ntar sig vid ett fallissemang. De
viktigaste riskfaktorerna vid ber\u00e4kning av LGD \u00e4r
s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet, s\u00e4kerhetstypen och motpar-
tens egenskaper. Fram\u00e5tblickande makroekono-
miska riskfaktorer \u00e5terspeglas i LGD-ber\u00e4kning-
arna genom deras inverkan p\u00e5 s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet
och bel\u00e5ningsgraden. Kvanti fieringen av f\u00f6rlusten
delas in i en sannolikhet f\u00f6r att motparten tillfrisk-
nar utan att orsaka banken n\u00e5gra ekonomiska
f\u00f6rluster, och en \u00e5tervinningsgrad d\u00e5 motparten
inte tillfrisknar. \u00c5ter vinningsgraden p\u00e5verkas av
bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att h\u00f6gre bel\u00e5nings-
grader \u00e4r associerade med l\u00e4gre \u00e5tervinningsgra-
der. S\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rdering ing\u00e5r i de
flesta LGD-modeller. S\u00e4kerhetsv\u00e4rdet f\u00f6r fastig-
heter, och d\u00e4rmed bel\u00e5ningsgraden och \u00e5tervin-
ningsgraden, p\u00e5verkas av prisutvecklingen p\u00e5
fastigheten s\u00e5 att ett f\u00f6rv\u00e4ntat framtida prisfall p\u00e5
fastigheter driver upp bel\u00e5ningsgraden och den
f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlustandelen vid fallissemang.
Skillnader mellan IFRS 9 och IRK
Handelsbankens IFRS 9-modeller bygger p\u00e5
samma historiska data och samma \u00f6vergri-
pande modellansats som bankens IRK-model-
ler d\u00e4r riskparametrarna PD, LGD och EAD
modelleras. D\u00e5 regelverken har olika syften
skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad
g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion
och i vissa fall anv\u00e4nds separata modeller f\u00f6r att
uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga
skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK presenteras
i tabellen ovan.
Validering av IFRS 9 modeller och
modellbaserade ber\u00e4kningar
Validering av modellerna och av dess ing\u00e5ende
riskparametrar utf\u00f6rs \u00e5rligen och s\u00e4kerst\u00e4ller att
de modellbaserade ber\u00e4kningarna uppvisar god
prognosf\u00f6rm\u00e5ga och identifierar ov\u00e4ntade avvi-
kelser mellan prognoser och senast tillg\u00e4ngliga
utfall. Valideringen sker p\u00e5 flera aggregeringsni-
v\u00e5er och omfattar alla v\u00e4sentliga riskparametrar
samt den sammanv\u00e4gda ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rlusten p\u00e5 individuell och aggregerad
niv\u00e5. Valideringen rapporteras till chefen f\u00f6r
Group Credits, CRO och CFO.
Principerna f\u00f6r utv\u00e4rdering och validering
av modellerna \u00e4r fastst\u00e4llda av Group Risk
Control och valideringen utf\u00f6rs eller granskas
av oberoende part fr\u00e5n modellutvecklingen.
Inga betydande avvikelser med signifikant
effekt p\u00e5 bankens reserveringar har identifie-
rats i valideringen.
MANUELL BER\u00c4KNING F\u00d6R AVTAL I STEG 3
Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5
individuell niv\u00e5 och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell
(med undantag f\u00f6r mindre portf\u00f6lj av homogena
fordringar som har modellber\u00e4knad reservering
i Steg 3). Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande
och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsan-
svarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig
enhet) och beslutas av l\u00e4ns- eller landskredit-
kommitt\u00e9 eller Group Credits.
Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs n\u00e4r det finns
objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att
motparten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina
kontraktsenliga \u00e5taganden i enlighet med
definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva
omst\u00e4ndigheter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad
eller utebliven betalning, \u00e4ndrad intern rating
eller om kredittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs.
I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de
framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde
(inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas till normalt minst
tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier med
f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den baserade b\u00e5de p\u00e5 mot -
partens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och p\u00e5 s\u00e4ker-
heternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier
sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans
Tabell \u00c5R:20 Skillnader mellan IFRS 9 och IRK
Riskparameter IRK IFRS 9
PD, Sannolikhet f\u00f6r fallissemang Genomsnittlig risk f\u00f6r fallissemang inom tolv m\u00e5nader \u00f6ver en konjunk-
turcykel, inklusive statistiska s\u00e4kerhetsmarginaler och regelverksgolv.
Fallissemangsdefinitionen enligt Kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen till\u00e4mpas
p\u00e5 avtalsniv\u00e5 f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar och p\u00e5 motpartsniv\u00e5 f\u00f6r \u00f6vriga
exponeringar.
Konjunkturberoende (kortsiktig, \u201dpoint in time\u201d) risk f\u00f6r fallissemang
inom tolv m\u00e5nader. \u201dLivstids-PD\u201d avser risken f\u00f6r fallissemang under
avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Fallissemangsdefinitionen enligt
Kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen till\u00e4mpas p\u00e5 avtalsniv\u00e5 f\u00f6r hush\u00e5llsexpo-
neringar och p\u00e5 motpartsniv\u00e5 f\u00f6r \u00f6vriga exponeringar.
LGD, F\u00f6rlustandel vid fallissemang Maxv\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4ntad f\u00f6rlustandel p\u00e5 exponering vid fallissemang
inom tolv m\u00e5nader p\u00e5 l\u00e5ng sikt och vid en konjunkturnedg\u00e5ng, inklusive
statistiska s\u00e4kerhetsmarginaler och regelverksgolv. Kvantifiering av f\u00f6r-
lust f\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar baseras p\u00e5 \u00e5tervinningar inom tolv m\u00e5na-
der samt kvarst\u00e5ende reserver (24 m\u00e5nader f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar).
Konjunkturberoende f\u00f6rv\u00e4ntad f\u00f6rlustandel p\u00e5 exponering vid fallisse-
mang. LGD justeras baserat p\u00e5 fram\u00e5tblickande makroekonomiska
scenarier.
EAD, Exponering vid fallissemang Maxv\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4ntad exponering vid fallissemang inom tolv m\u00e5nader
p\u00e5 l\u00e5ng sikt och vid en konjunkturnedg\u00e5ng, inklusive statistiska s\u00e4ker-
hetsmarginaler och regelverksgolv.
Konjunkturberoende f\u00f6rv\u00e4ntad exponering vid fallissemang inom tolv
m\u00e5nader. EAD justeras efter avtalsvillkor och fram\u00e5tblickande
makroekonomiska scenarier.
L\u00f6ptid Avtalets kontraktuella l\u00f6ptid med beaktande av kundens option
p\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ngning.
Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden. Avtalets kontraktuella l\u00f6ptid med beaktande
av sannolikhet f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen.
Prognoshorisont Tolv m\u00e5nader. Upp till tolv m\u00e5nader respektive \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (beroende p\u00e5 Steg 1
eller Steg 2\u20133).
Diskontering Prognosticerade f\u00f6rluster diskonteras inte till rapporteringstidpunkten.
Vid kvantifiering av \u00e5tervinningsgrad diskonteras observerade \u00e5tervin-
ningar till fallissemangstidpunkten med den genomsnittliga kostnaden
f\u00f6r eget kapital.
Prognosticerade f\u00f6rluster diskonterade till rapporteringstidpunkt med
avtalets effektivr\u00e4nta vid f\u00f6rsta rapporteringstillf\u00e4llet. Vid kvantifiering av
\u00e5tervinningsgrad diskonteras observerade \u00e5tervinningar till fallisse-
mangstidpunkten med den genomsnittliga kostnaden f\u00f6r eget kapital.
Betydande \u00f6kning av kreditrisk Ej till\u00e4mpligt. Baseras p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan aktuell \u00e5terst\u00e5ende fallissemangsrisk vid
aktuellt rapporteringstillf\u00e4lle samt f\u00f6rv\u00e4ntad aktuell \u00e5terst\u00e5ende fallisse-
mangsrisk ber\u00e4knad vid f\u00f6rsta rapporteringstillf\u00e4llet.
Fram\u00e5tblickande scenarier Ej till\u00e4mpligt. Ber\u00e4kningar av fram\u00e5tblickande riskparametrar (PD, LGD, EAD) base-
ras p\u00e5 ett lokalt basscenario, ett s\u00e5 kallat neutralt scenario och tv\u00e5 alter-
nativa lokalt makroekonomiska scenarier (ett positivt och ett negativt).
F\u00f6rsta rapporteringstillf\u00e4llet Ej till\u00e4mpligt. F\u00f6rsta rapporteringstillf\u00e4llet f\u00f6r avtalsidentiteten.
ursprungliga effektivr\u00e4nta. De scenarier som
anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska
som avtalsspecifika faktorer, utifr\u00e5n vad som
bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den individuella mot-
partens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheter-
nas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6mningen tas
h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika
egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4k-
nade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bokf\u00f6rt
v\u00e4rde.
GOVERNANCE OCH INTERN KONTROLL
F\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r
avtal i Steg 1 och Steg 2 anv\u00e4nder sig Handels-
banken av en koncerngemensam central pro-
cess med internt utvecklade statistiska modeller
(modellbaserad ber\u00e4kning). F\u00f6r avtal i Steg 3
sker manuell ber\u00e4kning. Beskrivningen nedan
avser i huvudsak de modellber\u00e4knade reser-
verna f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Denna pro-
cess omg\u00e4rdas av en samling interna kontroller,
vilka beskrivs nedan. I processens steg sker
ocks\u00e5 olika godk\u00e4nnanden/fastst\u00e4llanden, vilket
skapar en struktur f\u00f6r governance, och \u00e4ven
den beskrivs nedan.
Kontroll av indata vid rapportering
Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle kontrolleras att
den information som utg\u00f6r grunden f\u00f6r ber\u00e4k-
ningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u00e4r korrekt
och komplett. Detta sker genom maskinella
avst\u00e4mningar av inl\u00e4st data fr\u00e5n levererande
k\u00e4llor. Vidare g\u00f6rs en rimlighetsbed\u00f6mning d\u00e4r
system balanser j\u00e4mf\u00f6rs med f\u00f6reg\u00e5ende rap-
porteringstillf\u00e4lles balanser. De balanser som
anv\u00e4nds st\u00e4ms slutligen av mot huvudboks-
volymer.
Modeller
Innan en ny kvantitativ modell tas in i det \u00f6ver-
gripande modellsystemet genomg\u00e5r den valide-
ring och godk\u00e4nns f\u00f6r anv\u00e4ndning av chefen f\u00f6r
Group Credits. Vid rapporteringstillf\u00e4llet kan
endast detta modellsystem anropas i samband
med ber\u00e4kning, vilket g\u00f6r att bara godk\u00e4nda
modeller kan anv\u00e4ndas.
I de kvantitativa modeller som ligger till grund
f\u00f6r ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kredit f\u00f6rluster
ing\u00e5r flera antaganden och bed\u00f6mningar.
Exempel p\u00e5 antaganden \u00e4r att de relationer som
kan m\u00e4tas mellan makroekonomiska riskfakto-
rer och riskparametrar p\u00e5 historiska data \u00e4r
representativa f\u00f6r framtida h\u00e4ndelser, samt att
avtals f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid kan baseras p\u00e5 histo-
riskt data om beteenden. Huruvida dessa sam-
band p\u00e5verkas av klimatrelaterade risker
bed\u00f6ms i arbetet med modellerna. Till dags
dato har inga s\u00e5dana faktorer inkluderats speci-
fikt i modellerna men fr\u00e5gest\u00e4llningen bed\u00f6ms
fortl\u00f6pande. Vidare g\u00f6rs ett urval av de mest
v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorerna
baserat p\u00e5 de enskilda makroekonomiska risk-
faktorernas f\u00f6rklaringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 de enskilda
riskparametrarna. N\u00e4r makroekonomiska risk-
faktorerna v\u00e4ljs ut och modellen specificeras
g\u00f6rs en avv\u00e4gning mellan enkelhet, f\u00f6rklarings-
f\u00f6rm\u00e5ga och stabilitet. Samtliga antaganden
och avv\u00e4gningar \u00e4r presenterade f\u00f6r och beslu-
tade av chefen f\u00f6r Group Credits.
Eventuella expertbed\u00f6mda ber\u00e4kningar p\u00e5
modellber\u00e4knade avtal i Steg 1 och Steg 2 och
av manuellt ber\u00e4knade avtal i Steg 3 tillstyrks av
chefen f\u00f6r Group Credits innan de till\u00e4mpas.
Makroekonomiska scenarier
De makroekonomiska scenarierna tas fram av
bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys baserat
p\u00e5 en instruktion fr\u00e5n chefen f\u00f6r Group Credits.
I denna instruktion framg\u00e5r \u00f6nskade makroeko-
nomiska riskfaktorer, geografiska omr\u00e5den som
ska ing\u00e5 samt antal scenarier och sannolikhets-
f\u00f6rdelningen mellan dessa.
Inf\u00f6r varje rapportering presenteras aktuella
makroekonomiska scenarier f\u00f6r chefen f\u00f6r
Group Credits och CFO, vilka godk\u00e4nner sce-
narierna f\u00f6r anv\u00e4ndning i rapporteringsproces-
sen. De godk\u00e4nda makroscenarierna l\u00e4ses
sedan in automatiskt i rapporteringsfl\u00f6det.
Reserveringsbeloppens storlek
De totala ber\u00e4knade reserverna i Steg 1 och
Steg 2 tillstyrks av chefen f\u00f6r Group Credits och
chefen f\u00f6r Group Finance. Ber\u00e4knade reserver
i Steg 3 f\u00f6resl\u00e5s av aff\u00e4rsansvarigt bankkontor
(kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas
av l\u00e4ns- eller landskreditkommitt\u00e9 eller central
enhet beroende p\u00e5 reservens storlek. Av kre-
ditreserver i Steg 3 som beslutas lokalt efter-
granskas/kvalitetsgranskas ett urval av Group
Credits. D\u00e4rut\u00f6ver utf\u00f6r Group Risk Control vid
varje rapporteringstillf\u00e4lle en oberoende gransk-
ning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3
som beslutas centralt.
Kontrollfunktionernas roll
Group Risk Control fastst\u00e4ller principer f\u00f6r vali-
dering och s\u00e4kerst\u00e4ller att validering av modeller
utf\u00f6rs. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle genomf\u00f6rs
en oberoende granskning av ett urval av de
kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt.
Group Risk Control beskrivs n\u00e4rmare p\u00e5 sidorna
77 och 82. Group Audit granskar ber\u00e4kningen
av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som ett led i deras
uppdrag att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och oberoende gran-
ska den interna styrningen och kontrollen samt
utv\u00e4rdera tillf\u00f6rlitligheten i koncernens finansiella
rapportering. Group Audit beskrivs n\u00e4rmare p\u00e5
sidorna 77 och 82\u201383.
MOTPARTSRISKER
Motpartsrisker uppkommer n\u00e4r banken har
ing\u00e5tt derivatkontrakt eller kontrakt f\u00f6r l\u00e5n av
v\u00e4rdepapper med en motpart. Kapitalt\u00e4ck-
ningsreglerna behandlar s\u00e5ledes f\u00f6rutom deri-
vat ocks\u00e5 repor och aktiel\u00e5n som motpartsrisker.
Vid ber\u00e4kningen av s\u00e5v\u00e4l kapitalkrav som
ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC)
beaktas motpartsexponeringarna utifr\u00e5n de
exponeringsbelopp som kapitalt\u00e4cknings-
reglerna st\u00e4ller upp. Handelsbanken till\u00e4mpar
schablonmetoden f\u00f6r motpartsrisk (SA_CCR)
vid ber\u00e4kning av exponeringsbelopp p\u00e5 derivat-
kontrakt f\u00f6r kapitalt\u00e4cknings\u00e4ndam\u00e5l. Motparts-
risken \u00e4r att betrakta som en kredit risk, d\u00e4r
exponeringens storlek styrs av marknadsv\u00e4rdet
p\u00e5 kontraktet. I det fall det finns ett positivt v\u00e4rde
p\u00e5 kontraktet betyder ett fallissemang hos mot-
parten en potentiell f\u00f6rlust f\u00f6r banken.
Reducering av motpartsrisk
Motpartsrisk f\u00f6rekommer fr\u00e5n aff\u00e4rsdag fram till
leverans och inneb\u00e4r att banken kan drabbas av
en avvecklingskostnad om motparten inte kan
fullf\u00f6lja sitt \u00e5tagande. Denna risk finns i alla deri-
vattransaktioner och i v\u00e4rdepappersaff\u00e4rer d\u00e4r
banken inte p\u00e5 f\u00f6rhand har s\u00e4krat betalning.
Storleken p\u00e5 motpartsexponeringarna
begr\u00e4nsas genom kreditlimitering i den ordinarie
kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan
variera kraftigt med anledning av prisf\u00f6r\u00e4nd-
ringar p\u00e5 den underliggande tillg\u00e5ngen. F\u00f6r att
beakta risken att exponeringen kan \u00f6ka, g\u00f6rs
vid kreditlimiteringen till\u00e4gg till v\u00e4rdet p\u00e5 den
aktuella exponeringen. Exponeringarna ber\u00e4k-
nas och f\u00f6ljs upp dagligen.
Motpartsrisken i derivat reduceras genom
avtal om s\u00e5 kallad close-out nettning, det vill
s\u00e4ga kvittning av positiva och negativa v\u00e4rden
i alla derivattransaktioner med en och samma
motpart. Nettningsavtalen kompletteras med
avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r netto-
exponeringen (Credit Support Annex, CSA),
vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvud-
sak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet f\u00f6r dessa
transaktioner, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekom-
mer. Till f\u00f6ljd av den h\u00f6ga andelen kontanter \u00e4r
koncentrationsriskerna i s\u00e4kerhetsmassan
begr\u00e4nsade.
Majoriteten av Handelsbankens avtal
inneh\u00e5ller close-out nettning och avtalen med
de st\u00f6rsta exponeringarna, vilket \u00e4r till finansiella
institut, inneh\u00e5ller \u00e4ven CSA.
\u00c4ven derivat som clearas via s\u00e5 kallade
centrala motparter ger upphov till kapitalkrav.
Centrala motparter \u00e4r clearinghus som g\u00e5r in
som motpart till b\u00e5de k\u00f6pare och s\u00e4ljare i olika
transaktioner och som d\u00e4rmed \u00f6vertar ansvaret
f\u00f6r att fullf\u00f6lja parternas f\u00f6rpliktelser. Alla som
anv\u00e4nder en central motpart m\u00e5ste l\u00e4mna
s\u00e4kerheter f\u00f6r alla transaktioner. I de flesta fall
\u00e4r riskvikten f\u00f6r centralt clearade derivat betyd-
ligt l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r andra typer av derivat.
Tabell \u00c5R:21 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden
Exponeringsbeloppet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n.
Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp
och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden
mkr
2022 2021
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp
Exponeringsklasser internmetoden
Institutsexponeringar 10 799 4 930 9 895 4 618
F\u00f6retagsexponeringar 12 177 3 724 16 586 4 612
Statsexponeringar 5 607 139 7 084 177
Summa internmetoden 28 583 8 793 33 565 9 407
Tabell \u00c5R:22 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden
Exponeringsv\u00e4rdet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n.
Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden
och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden
mkr
2022 2021
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp
Exponeringsklasser schablonmetoden
Institutsexponeringar 2 342 90 3 160 73
varav Centrala motparter (CCP) 2 105 42 3 105 62
\u00d6vriga exponeringar 46 18 48 21
Summa schablonmetoden 2 388 107 3 208 94
Summa intern- och schablonmetoden 31 004 8 933 36 773 9 501
Tabell \u00c5R:23 Exponeringar i derivatkontrakt
Exponeringar i derivatkontrakt
mkr 2022 2021
Positivt bruttomarknadsv\u00e4rde f\u00f6r derivatkontrakt 117 373 48 543
Nettningsvinster -91 094 -26 014
Aktuell kvittad exponering 26 279 22 529
S\u00e4kerheter
1
-23 021 -16 637
Nettokreditexponering f\u00f6r derivat 3 258 5 892
1
Inkluderar s\u00e4kerheter som kvittats med marknadsv\u00e4rden i balansr\u00e4kningen.
Tabell \u00c5R:24 Motpartsrisker i derivatkontrakt
Motpartsrisker i derivatkontrakt 2022
Aktuell kvittad
exponering
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp Kapitalkravmkr
Statsexponeringar 1 599 3 596 139 11
Institutsexponeringar 20 537 9 990 4 723 378
F\u00f6retagsexponeringar 4 134 13 311 3 538 283
\u00d6vriga 9 29 15 1
Summa 26 279 26 926 8 414 673
varav verksamhet i handelslagret 20 284 19 789 5 712 457
Motpartsrisker i derivatkontrakt 2021
1
Aktuell kvittad
exponering
Exponerings-
belopp
Riskv\u00e4gt
exponerings-
belopp Kapitalkravmkr
Statsexponeringar 3 644 5 028 177 14
Institutsexponeringar 9 033 8 593 4 320 346
F\u00f6retagsexponeringar 9 843 17 934 4 480 358
\u00d6vriga 9 24 15 1
Summa 22 529 31 579 8 992 719
varav verksamhet i handelslagret 20 368 24 417 6 352 508
1
Tabellen har \u00e4ndrats fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r att anpassas till nytt regelverk f\u00f6r ber\u00e4kning av exponeringsbelopp f\u00f6r derivatkontrakt.
Tabell \u00c5R:8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870 Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532 Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637 Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575 Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555 Stat och kommun 4 520 84 - 0 -1 - 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 219 581 16 838 3 057 -159 -107 -758 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 1 022 645 12 832 1 021 -30 -20 -52 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 154 163 2 677 911 -10 -7 -144 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 42 773 1 329 1 125 -119 -80 -562 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 266 467 931 22 -7 -2 -11 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 245 393 515 11 -3 0 -7 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tillverkningsindustri 21 106 1 735 65 -12 -13 -39 22 842 Handel 30 086 760 387 -19 -41 -94 31 079 Hotell- och resturangverksamhet 3 933 4 986 59 -5 -137 -5 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 369 604 1 205 -1 -8 -468 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 7 864 325 85 -10 -14 -63 8 187 Byggnadsverksamhet 17 873 852 135 -23 -16 -73 18 748 Elektricitet, gas och vatten 11 375 1 204 5 -4 -9 -3 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 029 979 73 -13 -11 -31 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 16 296 1 501 116 -20 -38 -91 17 764 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 60 868 634 177 -16 -10 -125 61 528 Stat och kommun 7 305 89 - - -1 - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 14 621 248 301 -10 -76 -95 14 989 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 829 starka och stabila kassafl\u00f6den och d\u00e4rigenom
mycket h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. En stor del av utl\u00e5-
ningen till fastig hetssektorn \u00e4r s\u00e5ledes till bolag
med mycket l\u00e5g sannolikhet f\u00f6r finansiella
sv\u00e5righeter. Bankens exponering mot fastig-
hetssektorn finns specificerad i tabeller nedan.
Andelen exponeringar h\u00e4nf\u00f6rliga till fastighets-
motparter (fastighetsbolag och bostadsr\u00e4tts-
f\u00f6reningar) som har en s\u00e4mre rating \u00e4n bankens
riskklass 5 (normal risk) \u00e4r mycket l\u00e5g. 98,2%
(97,8) av total fastighetsutl\u00e5ning i Sverige \u00e5ter-
Tabell \u00c5R:17 Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 908 545 9 099 - -6 -4 - 2 653 136 10 055 - -27 -8 - 3 581 934 9 743 - -65 -19 - 4 213 053 14 719 - -103 -36 - 5 60 120 12 758 - -64 -196 - 6 10 569 6 839 - -18 -88 - 7 18 482 6 060 - -11 -102 - 8 304 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 453 832 17 099 1 725 -176 -173 -196 Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 853 060 1 897 - -4 -3 - 2 660 621 5 649 - -24 -9 - 3 569 652 3 816 - -44 -11 - 4 215 350 5 141 - -71 -21 - 5 53 929 17 807 - -78 -186 - 6 12 530 5 643 - -26 -61 - 7 17 647 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 430 817 14 452 1 780 -122 -159 -266 Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevantaMARKNADSRISK
Marknadsriskerna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n
pris- och volatilitetsf\u00f6r\u00e4ndringar
p\u00e5 de finansiella marknaderna.
Marknadsriskerna delas in i r\u00e4nte -
risker, aktiekursrisker, valuta-
kursrisker och r\u00e5varuprisrisker.
Det geopolitiska l\u00e4get med kriget i Ukraina
p\u00e5verkade ekonomin i stort d\u00e4r energikriser och
h\u00f6g inflation bidrog till att \u00f6ka os\u00e4kerheten i
marknaden. Det makroekonomiska l\u00e4get pr\u00e4g-
lades av de h\u00f6ga inflationsniv\u00e5erna och under
h\u00f6sten steg r\u00e4ntorna kraftigt p\u00e5 alla l\u00f6ptider.
Os\u00e4kerheten har medf\u00f6rt h\u00f6gre volatilitet,
\u00f6kade kreditspreadar och en f\u00f6rs\u00e4mrad mark-
nadslikviditet. Inom Capital Markets har den f\u00f6r-
s\u00e4mrade marknadslikviditeten, i synnerhet inom
r\u00e4nte- och kreditmarknaden, p\u00e5verkat viss
exekvering. Riskutnyttjandet har h\u00e5llits relativt
l\u00e5gt under \u00e5ret i linje med marknadens funk-
tionss\u00e4tt och s\u00e5ledes har p\u00e5verkan p\u00e5 verksam-
heten varit begr\u00e4nsad.
I Handelsbankens verksamhet uppst\u00e5r mark-
nadsrisker till f\u00f6ljd av att bankens kunder efter-
fr\u00e5gar tj\u00e4nster som kr\u00e4ver att banken har en
flexibel finansiering. Vidare kan banken finan-
siera sig p\u00e5 andra marknader \u00e4n d\u00e4r den har sin
utl\u00e5ning i syfte att diversifiera finansieringsk\u00e4l-
lorna. Finansieringen kan \u00e4ven ha en annan r\u00e4nte-
bindningstid \u00e4n de tillg\u00e5ngar som de finansierar.
Marknadsrisker kan d\u00e4rtill ha sitt ursprung i
Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj som med kort
varsel kan oms\u00e4ttas till likviditet i samband med
eventuella st\u00f6rningar p\u00e5 de marknader d\u00e4r
banken bedriver sin verksamhet. Portf\u00f6ljen
s\u00e4kerst\u00e4ller koncernens betalningar i den dagliga
clearingverksamheten och \u00e4r en del av bankens
likviditetsreserv.
Marknadsrisker uppst\u00e5r ocks\u00e5 inom Capital
Markets f\u00f6r att m\u00f6ta kunders efterfr\u00e5gan p\u00e5
finansiella instrument med exponering mot
r\u00e4nte-, valuta-, aktie- eller r\u00e5varumarknaderna.
F\u00f6r att m\u00f6ta denna efterfr\u00e5gan kan det kr\u00e4vas
att banken h\u00e5ller ett visst lager. Denna situation
uppst\u00e5r exempelvis n\u00e4r banken har \u00e5tagit sig
att st\u00e4lla priser i en s\u00e5 kallad market maker-
funktion.
Aff\u00e4rsverksamhetens marknadsrisker upp-
st\u00e5r och hanteras s\u00e5ledes huvudsakligen i
Group Treasury och i Handelsbanken Capital
Markets. Dessutom uppst\u00e5r \u00e4ven marknads-
risker som en del av Handelsbanken Livs verk-
samhet. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv
behandlas i ett s\u00e4rskilt avsnitt. De upplysningar
som l\u00e4mnas i detta avsnitt avser s\u00e5ledes riskerna
exklusive Handelsbanken Liv.
MARKNADSRISKSTRATEGI
Handelsbanken har en restriktiv syn p\u00e5 mark-
nadsrisker. Marknadsrisker i bankens aff\u00e4rs-
verksamhet tas i all v\u00e4sentlighet endast som ett
led i att l\u00f6sa kunders placerings- och riskhan-
teringsbehov. Marknadsrisker ska begr\u00e4nsas
genom att matcha kassafl\u00f6den och r\u00e4ntebind-
ningstider, s\u00e4kra \u00f6ppna positioner och vidta
andra riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder.
Marknadsriskerna i Handelsbanken \u00e4r mot
denna bakgrund mycket l\u00e5ga. En kon sekvens
av de l\u00e5ga marknadsriskerna \u00e4r att en l\u00e5g andel
av bankens resultat kommer fr\u00e5n nettoresultat
av finansiella trans aktioner.
ORGANISATION
Handelsbankens styrelse har det \u00f6vergripande
ansvaret f\u00f6r bankens hantering av marknads-
risker och fastst\u00e4ller policydokument f\u00f6r detta.
Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av VD
och instruktioner fr\u00e5n CFO. Inom dessa ramar
b\u00e4r varje del av aff\u00e4rsverksamheten ansvaret f\u00f6r
sina aff\u00e4rer och f\u00f6r att samtliga risker hanteras.
Riskerna som uppst\u00e5r i samband med finansie-
ring och likviditetshantering \u00e4r dock centralise-
rad till Group Treasury under CFO och Capital
Markets hanterar st\u00f6rre delen av riskerna i
handels lagret. Kontrollfunktionerna \u00f6vervakar
att verksamheten bedrivs inom bankens risk-
tolerans och rapporterar riskerna till styrelse
och koncernledning.
Bankens limitsystem begr\u00e4nsar hur stor
exponeringen mot marknadsrisker f\u00e5r vara.
M\u00e4t metoder och limiter fastst\u00e4lls av styrelsen.
CFO har det funktionella ansvaret f\u00f6r likviditet
och finansiering; under CFO har Head of Group
Treasury ansvaret f\u00f6r koncernens likviditet och
finansiering. Ansvaret omfattar att hantera kon-
cernens likviditets-, valutakurs- och r\u00e4nterisker
i bankverksamheten. Limiterna f\u00f6r r\u00e4nte-,
valuta- och likviditetsrisk f\u00f6rdelas av VD och
CFO till Head of Group Treasury, som i sin tur
f\u00f6rdelar dessa till de aff\u00e4rsdrivande enheterna.
Limiter f\u00f6r aktiekursrisk och r\u00e5varuprisrisk f\u00f6r-
delas av CFO till Capital Markets.
VD och CFO beslutar \u00e4ven om komplette -
rande riskm\u00e5tt, intradagslimiter och n\u00e4rmare
riktlinjer. De kompletterande limitm\u00e5tten syftar
till att minska bankens k\u00e4nslighet f\u00f6r volatilitets-
f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 de finansiella marknaderna
samt begr\u00e4nsa riskerna i specifika innehav och
likviditetsrisken per valuta. Vidare begr\u00e4nsar
de kompletterande limitm\u00e5tten riskerna ur ett
l\u00f6ptidsperspektiv. Marknadsriskerna och utnytt-
jande av limiter rapporteras l\u00f6pande till CFO, VD
och styrelsen.
MARKNADSRISKER I HANDELSBANKEN
Marknadsriskerna m\u00e4ts med flera olika meto-
der. De k\u00e4nslighetsm\u00e5tt som anv\u00e4nds visar
vilka v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar som uppst\u00e5r av f\u00f6r-
definierade f\u00f6r\u00e4ndringar i priser och volatiliteter.
Vidare anv\u00e4nds \u00e4ven positionsrelaterade risk-
m\u00e5tt och sannolikhetsbaserade Value at Risk-
modeller (VaR).
VaR
F\u00f6r de handelslagerklassificerade portf\u00f6ljerna
i Handelsbanken Capital Markets och Group
Treasury ber\u00e4knas Value at Risk (VaR). VaR \u00e4r
ett sannolikhetsbaserat m\u00e5tt och uttrycker i
Figur \u00c5R:25 Beslutandeniv\u00e5er f\u00f6r marknads- och likviditetsrisker Styrelsen VD CFO Group Treasury Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken Finans Stadshypotek Handelsbanken plc Ecster Lokala treasury enhete Tabell \u00c5R:26 VaR f\u00f6r handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury 1 VaR f\u00f6r handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury 1 Totalt Aktier R\u00e4ntor Valuta R\u00e5varor mkr 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Genomsnitt 11 11 1 1 11 13 2 3 0 1 Maximum 23 26 6 3 23 25 7 8 2 12 Minimum 5 5 0 0 5 4 1 1 0 0 \u00c5rsskifte 11 6 4 0 11 5 2 2 0 0 1 Handelslagerklassificerade portf\u00f6ljer omg\u00e4rdas av s\u00e4rskilda instruktioner och riktlinjer. Tabell \u00c5R:27 V\u00e4rsta utfall i stresstest av handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury V\u00e4rsta utfall i stresstest av handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury mkr 2022 2021 Genomsnitt 175 99 Maximum 588 369 Minimum 54 36 \u00c5rsskifte 54 67 kronor de f\u00f6rluster som kan uppst\u00e5 i riskpositio- ner p\u00e5 grund av r\u00f6relser i underliggande mark- nader \u00f6ver en spe cificerad innehavsperiod och en given konfidensniv\u00e5. VaR ber\u00e4knas med historisk simulering och m\u00e4ts f\u00f6r enskilda risk- faktorer, riskslag och p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5 med 99% konfidensniv\u00e5 och en innehavsperiod p\u00e5 en dag. Detta inneb\u00e4r att banken, i f\u00f6rv\u00e4ntan, kommer att g\u00f6ra en f\u00f6rlust som \u00f6verstiger VaR-utfallet f\u00f6r en av 100 handelsdagar. Model- len medf\u00f6r att olika riskslag kan behandlas p\u00e5 ett enhetligt s\u00e4tt, vilket m\u00f6jligg\u00f6r en j\u00e4mf\u00f6relse mellan riskslag och att dessa kan aggregeras till en total marknadsrisk. Den samlade risken i handelslagerklassificerade portf\u00f6ljer var vid \u00e5rsskiftet 11 mkr (6). VaR redovisas l\u00f6pande till CFO, VD och styrelsen. VaR-modellen anv\u00e4nder historiskt observerade utfall och f\u00e5ngar d\u00e4rmed inte alla potentiella utfall, till exempel vid extrema, snabba marknadsr\u00f6relser. Ber\u00e4kningarna kompletteras d\u00e4rf\u00f6r med stresstester d\u00e4r port- f\u00f6ljerna testas mot scenarier som grundar sig p\u00e5 h\u00e4ndelser p\u00e5 de finansiella marknaderna sedan 1994. \u00c4ven resultaten av dessa stress- tester redovisas l\u00f6pande till CFO, VD och styrelsen. R\u00e4nterisk R\u00e4nterisken uppst\u00e5r fr\u00e4mst inom Handels- banken Capital Markets, Group Treasury och i utl\u00e5ningsverksamheten. R\u00e4nterisken m\u00e4ts p\u00e5 flera s\u00e4tt inom banken. Generell r\u00e4nterisk m\u00e4ts dagligen och limiteras som absolutsumman av de minst gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde per valuta vid momentana parallellskift upp\u00e5t eller ned\u00e5t p\u00e5 en procentenhet f\u00f6r samt- liga r\u00e4ntor. Vid \u00e5rsskiftet uppgick bankens totala generella r\u00e4nterisk till 626 mkr (1 332). R\u00e4nte- bindningstid f\u00f6r inl\u00e5ning som saknar kontraktuell l\u00f6ptid fastst\u00e4lls med internmetod. Utg\u00e5ngs- punkten f\u00f6r s\u00e5dan inl\u00e5ning \u00e4r den uppskattade kontraktuella r\u00e4ntebindningstiden, d\u00e4r l\u00e4ngre r\u00e4ntebindningstid till\u00e4mpas f\u00f6r den del som p\u00e5 underlag av observationer kan anses vara s\u00e5v\u00e4l stabil som icke r\u00e4ntek\u00e4nslig. Riskm\u00e5ttet omfattar s\u00e5v\u00e4l marknadsv\u00e4rderade som icke marknads v\u00e4rderade r\u00e4nteb\u00e4rande poster och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4mpligt f\u00f6r att bed\u00f6ma resultat- effekter p\u00e5 balans- och resultatr\u00e4kningen. Kom- pletterande m\u00e5tt och limiter f\u00e5ngar ist\u00e4llet detta f\u00f6r respektive aff\u00e4rstyp. Specifik r\u00e4nterisk m\u00e4ts och limiteras med k\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditspreadar, det vill s\u00e4ga skillnaden mellan det aktuella inne- havets r\u00e4nta och r\u00e4ntan p\u00e5 en statsobligation med motsvarande l\u00f6ptid. Denna risk uppkom- mer inom Handelsbanken Capital Markets och i Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj. Risken m\u00e4ts och limiteras utifr\u00e5n olika rating- kategorier och ber\u00e4knas som den minst gynn- samma marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen vid en bas punkts f\u00f6r\u00e4ndring upp\u00e5t eller ned\u00e5t av samt- liga kreditspreadar. Detta g\u00f6rs f\u00f6r varje enskild motpart och utfallen absolutsummeras. Total specifik r\u00e4nterisk uppgick vid \u00e5rsskiftet till 6 mkr (6). Hur riskerna utvecklas vid hypotetiska f\u00f6r\u00e4nd-
ringar av olika r\u00e4ntekurvor, s\u00e5 som kurvvridning-
och basisrisk, m\u00e4ts och f\u00f6ljs upp l\u00f6pande.
R\u00e4nterisk i handelslagret
Handelslagret i Handelsbanken utg\u00f6rs av Capital
Markets och en handelslagerklassificerad port-
f\u00f6lj hos Group Treasury. Den generella r\u00e4nte-
risken i handelslagret uppgick till 61 mkr (84)
och den speci\ufb01ka r\u00e4nterisken uppgick till 1 mkr
(2). Den icke-linj\u00e4ra r\u00e4nterisken, exempelvis en
del av risken i r\u00e4nteoptioner, m\u00e4ts och limiteras
med f\u00f6rde\ufb01nierade stresscenarier som uttrycks
i matriser. Det inneb\u00e4r att risken m\u00e4ts som f\u00f6r-
\u00e4ndringar i underliggande marknadsr\u00e4ntor och
volatiliteter. F\u00f6r handelslagret m\u00e4ts risken \u00e4ven
med VaR och andra riskm\u00e5tt som kompletteras
med olika stresscenarier.
R\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet
R\u00e4nterisken uppst\u00e5r som ett resultat av att utl\u00e5-
ningen delvis l\u00f6per med annan r\u00e4ntebindningstid
\u00e4n finansieringen. R\u00e4nterisk hanteras till stor del
genom r\u00e4nte swappar. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r \u00e4ven i
Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj och hanteras
genom obligationsterminer och r\u00e4nteswappar.
Generellt g\u00e4ller att r\u00e4nterisken i allt v\u00e4sentligt tas
i marknader som k\u00e4nnetecknas av god likviditet.
Den generella r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet
uppgick till 570 mkr (1 391) och den speci\ufb01ka
r\u00e4nterisken uppgick till 5 mkr (4).
F\u00f6r att uppskatta effekten av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4nd-
ringar p\u00e5 resultatr\u00e4kningen m\u00e4ts \u00e4ven r\u00e4nte-
Tabell \u00c5R:28 Generell r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet
Generell r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet
(f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde vid v\u00e4rsta utfallet av parallellskift av samtliga r\u00e4ntor med en procentenhet)
mkr 2022 2021
SEK 3 482
DKK 20 133
EUR 3 188
NOK 74 70
USD 366 281
GBP 101 231
\u00d6vriga valutor 3 6
Summa 570 1 391
Tabell \u00c5R:29 R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder Tabellen visar r\u00e4ntebindningstiden f\u00f6r r\u00e4nterelaterade tillg\u00e5ngar och skulder per 2022-12-31. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 502 0 0 0 0 508 502 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 115 584 1 104 1 306 45 556 1 925 165 475 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 8 747 668 0 0 0 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 485 136 184 172 176 910 552 158 70 949 2 469 324 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n ing av marknadsr\u00e4ntorna med en procentenhet. Denna effekt speglar de skillnader som \ufb01nns i r\u00e4ntebindningstider och volymsam- mans\u00e4ttning mellan tillg\u00e5ngar, skulder och deri- vat utanf\u00f6r handelslagret med antagandet att balansr\u00e4kningens storlek \u00e4r konstant. I ber\u00e4k- ningen fastst\u00e4lls r\u00e4ntebindningstid f\u00f6r inl\u00e5ning som saknar kontraktuell l\u00f6ptid med internmetod. Detta g\u00f6rs p\u00e5 basis av historiska observationer och endast den del som \u00e4r s\u00e5v\u00e4l stabil som inte r\u00e4ntek\u00e4nslig justeras. R\u00e4ntenetto effekten upp- gick vid \u00e5rsskiftet till 1 634 mkr (1 359). Aktiekursrisk Bankens aktiekursrisk uppst\u00e5r fr\u00e4mst i Handels- banken Capital Markets genom kundhandel och i bankens egna aktieinnehav. Risken m\u00e4ts som marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen
i bankens totala aktiepositioner vid momentan
f\u00f6r\u00e4ndring i aktiepriser och volatiliteter med +/-10
respektive +/-25%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick det
v\u00e4rsta utfallet av denna risk till 38 mkr (71). Den
st\u00f6rsta exponeringen i aktier kommer fr\u00e5n den
brittiska marknaden.
Aktiekursrisk i handelslagret
Aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets
uppkommer vid kundgenererade aff\u00e4rer. Vidare
\u00e4r Handelsbanken Capital Markets market maker
f\u00f6r strukturerade produkter, vilket ger upphov till
aktiekursrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r. Den
icke-linj\u00e4ra aktiekursrisken uppkommer via inslag
av optioner som finns fr\u00e4mst i de strukturerade
produkterna.
Banken limiterar och m\u00e4ter aktiekursrisken
i Handelsbanken Capital Markets med matriser.
F\u00f6rdelen med metoden \u00e4r att den f\u00e5ngar upp
aktiekursrisken inklusive den icke-linj\u00e4ra risken
p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt. S\u00e5v\u00e4l VaR som
andra riskm\u00e5tt och stresscenarier anv\u00e4nds
som komplement i m\u00e4tningen av aktiekurs-
risken. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR f\u00f6r aktiekurs-
risk i handelslagret till 4 miljon kronor (0).
Aktiekursrisk utanf\u00f6r handelslagret
Koncernens aktieinnehav utanf\u00f6r handelslagret
utg\u00f6rs bland annat av Niv\u00e5 3-aktier som i huvud-
sak best\u00e5r av olika typer av bankgemensam
verksamhet med anknytning till bankens aff\u00e4r.
Innehaven \u00e4r klassificerade som verkligt v\u00e4rde
via \u00f6vrigt totalresultat och v\u00e4rderas till verkligt
v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. V\u00e4rdering sker som
regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bola-
get, alternativt till det pris den senaste transak-
tionen genomf\u00f6rdes. Aktiekursrisken \u00e4r liten.
Tabell \u00c5R:30 Aktiekursrisk
Aktiekursrisk
mkr
F\u00f6r\u00e4ndring i volatilitet
2022 2021
F\u00f6r\u00e4ndring i aktiepris -25% 0% 25% -25% 0% 25%
10% 45 46 48 81 81 81
-10% -38 -37 -35 -71 -69 -67
Tabell \u00c5R:31 Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret mkr 2022 2021 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav Niv\u00e5 1 och 2 392 300 varav Niv\u00e5 3 152 154 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav n\u00e4ringsbetingade 252 254 varav \u00f6vrigt innehav 292 200 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 199 140 Orealiserad marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring under \u00e5ret f\u00f6r kvarvarande samt nya innehav 54 60 Realiserat till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4ljningar och avvecklingar under perioden -32 -1 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 221 199 Inbegripet i supplement\u00e4rt kapital 0 0 Valutakursrisk D\u00e5 banken har verksamhet i ett antal l\u00e4nder utanf\u00f6r Sverige uppkommer en valutaexpone- ring av strukturell natur d\u00e5 koncernens r\u00e4ken- skaper \u00e4r uttryckta i svenska kronor. Denna strukturella risk hanteras genom en avv\u00e4gning mellan att antingen reducera valutakursf\u00f6r\u00e4nd- ringars p\u00e5verkan p\u00e5 kapitalrelationerna eller eget kapital. Styrelsen har fastst\u00e4llt den maxi- mala p\u00e5verkan p\u00e5 eget kapital som den struktu- rella valutapositionen f\u00e5r ge upphov till i s\u00e4k- ringen av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen. De \u00f6vriga valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar bankens egna kapital framg\u00e5r av tabellen F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital Koncernen p\u00e5 sidan 96. Bankens direkta valutakursexponering upp- st\u00e5r till f\u00f6ljd av kunddriven intradaghandel p\u00e5 de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. F\u00f6r denna valutakursrisk har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppst\u00e5r \u00e4ven i den vanliga bankverksamheten som ett led i hante- ring av kundfl\u00f6den och inom finansieringsverk- samheten i Group Treasury. F\u00f6r dessa risker har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt positionslimiter. Vid \u00e5rsskiftet uppgick den aggregerade netto- positionen till 199 mkr (344), exklusive struktu- rella valutapositioner. Denna valutakursrisk \u00e4r inte beroende av trendutvecklingen av en enskild valuta eller grupp av valutor, d\u00e5 positio- nerna \u00e4r mycket korta och uppkommer i hante- ringen av kunddrivna fl\u00f6den. Den samlade valu- takursrisken i handelslagret och \u00f6vrig verksamhet var 3 mkr (13), m\u00e4tt som en p\u00e5ver- kan p\u00e5 banken vid en momentan f\u00f6r\u00e4ndring av den svenska kronan med 5%. Tabell \u00c5R:32 Valutak\u00e4nslighet
Valutak\u00e4nslighet (v\u00e4rsta utfall +/-5% f\u00f6r\u00e4ndring av SEK mot respektive valuta)
mkr 2022 2021
EUR 1 3
NOK 5 8
DKK 1 0
USD 4 0
GBP 1 5
\u00d6vriga valutor 4 5
R\u00e5varuprisrisk
Handeln med r\u00e5varor bedrivs uteslutande inom
Handelsbanken Capital Markets. Exponering
i r\u00e5varurelaterade instrument uppkommer
endast till f\u00f6ljd av kunddriven handel p\u00e5 de
internationella r\u00e5varumarknaderna. R\u00e5varu-
prisrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r, m\u00e4ts som
absolutsumman av risken f\u00f6r alla r\u00e5varor d\u00e4r
banken har exponering. R\u00e5varuprisrisken var
vid \u00e5rsskiftet 1 mkr (1), m\u00e4tt som den maximala
f\u00f6rlusten vid prisf\u00f6r\u00e4ndringar upp till 20% i
underliggande r\u00e5varor och volatilitetsf\u00f6r\u00e4nd-
ringar upp till 35%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR
f\u00f6r r\u00e5varuprisrisk till 0 mkr (0).
\u00d6vriga marknadsrisker
Marknadsrisk uppkommer \u00e4ven inom bankens
pensionssystem (pensionsrisk). Risken best\u00e5r
av risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 pensionstill-
g\u00e5ngarna som tryggar bankens pensions-
\u00e5taganden, samt av f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonterings -
r\u00e4ntor.
V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde
Aff\u00e4rsverksamheten ansvarar f\u00f6r att v\u00e4rderingen
av finansiella instrument \u00e4r korrekt och riskkon-
trollen ansvarar f\u00f6r att v\u00e4rderingarna valideras.
Valideringsansvaret inbegriper att tillse kontroll
av marknadsdata som anv\u00e4nds till v\u00e4rderingen
och se till att denna kontroll sker oberoende av
risktagarna.
K\u00e4llor f\u00f6r marknadsdata \u00e4r oberoende fr\u00e5n
aff\u00e4rsverksamheten. I de fall d\u00e4r marknadsdata
erh\u00e5llits fr\u00e5n aff\u00e4rsverksamheten sker dokumen-
terade kontroller av rimlighet och mot externa
k\u00e4llor. Verifiering av marknadspriser och mark-
nadsdata till modeller ska ske \u00e5tminstone varje
m\u00e5nad men sker i all v\u00e4sentlighet \u00e4ven dagligen.
V\u00e4rderingsmodeller valideras av riskkontroll-
funktionen som \u00e4r oberoende av den som
utvecklat modellen. V\u00e4rderingskommitt\u00e9n, vars
syfte \u00e4r att samordna v\u00e4rderingsfr\u00e5gor i Handels-
bankenkoncernen, fyller en viktig funktion f\u00f6r
att s\u00e4kerst\u00e4lla, och verka f\u00f6r, att v\u00e4rderingen \u00e4r
korrekt och f\u00f6ljer g\u00e4llande marknadspraxis.
V\u00e4rderingen av finansiella instrument som
v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde sker enligt IFRS 13.
Se not K42 f\u00f6r n\u00e4rmare information om de
tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderas till verkligt
v\u00e4rde samt f\u00f6r ytterligare information om
bankens v\u00e4rderingsprocess.
F\u00f6rsiktig v\u00e4rdering
I enlighet med v\u00e4rderingsreglerna i kapitalt\u00e4ck-
ningsregelverket, g\u00f6r Handelsbanken kvartals-
vis en justering av kapitalbasen avseende os\u00e4-
kerheten i v\u00e4rderingen av positioner v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde. Justeringen syftar till att
bed\u00f6ma vad kapitalbasen minst \u00e4r v\u00e4rd f\u00f6r
banken med 90% s\u00e4kerhet vid en f\u00f6rs\u00e4ljning
eller st\u00e4ngning av positionerna. Justeringen
ber\u00e4knas som skillnaden mellan en f\u00f6rsiktig
v\u00e4rdering och det redovisade v\u00e4rdet som \u00e4r
det mest sannolika v\u00e4rdet. Justeringen baseras
p\u00e5 bed\u00f6mningar om bland annat os\u00e4kerhet i
marknadsdata, koncentrerade positioner och
modellriske r.
FINANSIERING OCH LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk \u00e4r risken f\u00f6r att banken inte kan fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller f\u00f6rluster. FINANSIERINGSSTRATEGI Handelsbanken har l\u00e5g tolerans f\u00f6r likviditets- risker, s\u00e5v\u00e4l totalt sett s\u00e5som i enskilda valutor. Ambitionen \u00e4r att ha god tillg\u00e5ng till likviditet, l\u00e5g resultatvariation och stor kapacitet att \u00e4ven i sv\u00e5ra tider kunna tillgodose kundernas finansie- ringsbehov. Det sker genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla god matchning av ing\u00e5ende och utg\u00e5ende kas- safl\u00f6den \u00f6ver tid i alla f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutor och genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla stora likvidi- tetsreserver av god kvalitet. Banken minimerar p\u00e5 det s\u00e4ttet de ekonomiska riskerna i finansie- ringen och kan d\u00e4rmed uppr\u00e4tth\u00e5lla stabil och l\u00e5ngsiktig finansiering till de aff\u00e4rsdrivande enheterna. Vidare efterstr\u00e4vas en bredd i finansierings- programmen och deras anv\u00e4ndning. D\u00e4rige- nom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken kan bedriva sin k\u00e4rnverksamhet intakt under en l\u00e5ng period \u00e4ven om de finansiella marknaderna skulle ha omfattande st\u00f6rningar. Resultatet av detta arbete \u00e4r en v\u00e4l matchad balansr\u00e4kning d\u00e4r illikvida tillg\u00e5ngar finansieras med stabil finansiering. De illikvida tillg\u00e5ngarna utg\u00f6rs av krediter till hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Dessa krediter utg\u00f6r bankens k\u00e4rnverksamhet. Den l\u00e5ngsiktiga stabila finansieringen av dessa tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek, seniora obligatio- ner emitterade av Handelsbanken, inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och viss inl\u00e5ning fr\u00e5n f\u00f6retag, efterst\u00e4llda skulder och eget kapital. En balansr\u00e4kning \u00e4r en \u00f6gonblicksbild av till- g\u00e5ngar och skulder. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens \u00e5taganden gentemot kunder och investerare \u00e4r det viktigt med ett fram\u00e5tblickande perspektiv i finansierings- och likviditetsriskhanteringen. Balansr\u00e4kningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r strukturerad s\u00e5 att den reala ekonomins akt\u00f6rer i form av f\u00f6retag och hush\u00e5ll och deras behov av krediter kan underst\u00f6djas \u00e4ven under en l\u00e5ngvarig stress p\u00e5 de finansiella marknaderna. De kortfristiga skul- derna t\u00e4cks med god marginal av de kortfristiga tillg\u00e5ngarna. I figur \u00c5R:33 beskrivs balans- r\u00e4kningen i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r och all tillg\u00e5ng till ny marknadsfinansiering f\u00f6rsvinner. Trots stressen ber\u00e4knas korta tillg\u00e5ngar vid \u00e5rets slut v\u00e4sentligt \u00f6verstiga korta skulder. Effekten av en l\u00e5ngvarig kris skulle bli en krympt balansr\u00e4kning med bibeh\u00e5llen k\u00e4rnverksamhet d\u00e4r volymen korta tillg\u00e5ngar successivt anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00e5terbetala f\u00f6rfallande korta skulder. Skulle en kris bli \u00e4n mer allvarlig finns det likviditets- skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rberedda f\u00f6r att st\u00f6dja verksamheten ytterligare. Handelsbankens f\u00f6rtroende p\u00e5 marknaden \u00e4r h\u00f6gt och marknaden bed\u00f6mer att Handels- bankens kreditrisk \u00e4r l\u00e5g. Detta illustreras bland annat av att kostnaden f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra en kredit- risk p\u00e5 banken, den s\u00e5 kallade CDS-spreaden, \u00e4r fortsatt en av de l\u00e4gsta bland europeiska banker, och att Handelsbanken har l\u00e5ga finan- sieringskostnader j\u00e4mf\u00f6rt med konkurrerande banker. Handelsbanken har en fortsatt h\u00f6g rating hos de externa ratinginstituten och \u00e4r en av de h\u00f6gst ratade bankerna globalt utifr\u00e5n samtliga j\u00e4mf\u00f6rbara banker. Utsikterna f\u00f6r bankens rating \u00e4r stabil fr\u00e5n samtliga institut som ger kreditbetyg till banken. Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin \u00e4r att ha en god spridning mellan olika typer av finan- sieringsk\u00e4llor i olika marknader, valutor och typer av uppl\u00e5ningsinstrument. P\u00e5 s\u00e5 vis redu- ceras betydelsen av enskilda marknader eller finansieringsk\u00e4llor. Banken har en geografiskt v\u00e4ldiversifierad l\u00e5ngfristig utlandsfinansiering och har emitterat betydande volymer av obliga- tioner i bland annat amerikanska dollar, euro, brittiska pund och australiska dollar. De viktigaste finansieringsk\u00e4llorna \u00e4r inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag samt s\u00e4kerst\u00e4llda och seni- ora obligationer. Den korta finansieringen utg\u00f6rs prim\u00e4rt av inl\u00e5ning fr\u00e5n finansiella f\u00f6retag och institutioner samt emissioner av bankcertifikat (CP) och inl\u00e5ningsbevis (CD). Group Treasury f\u00f6rfogar \u00f6ver ett antal olika finansieringsprogram f\u00f6r marknadsfinansiering. Under dessa program emitteras obligationer, inl\u00e5ningsbevis och bank- certifikat s\u00e5v\u00e4l i bankens namn som f\u00f6r Stads- hypotek och Handelsbanken plc. Finansierings- programmen s\u00e4kerst\u00e4ller en v\u00e4l diversifierad tillg\u00e5ng till finansiering med avseende p\u00e5 olika valutor, antal investerare, skuldtyper och geo- grafisk spridning . ORGANISATION Handelsbanken har en decentraliserad aff\u00e4rsmo- dell d\u00e4r bankens likviditets\u00f6vervakning sker lokalt n\u00e4ra aff\u00e4rerna, men all finansiering och likviditets- Figur \u00c5R:33 Balansr\u00e4kningens sammans\u00e4ttning ur ett l\u00f6ptidsperspektiv
Figur \u00c5R:34 Handelsbankens 5-\u00e5riga CDS-spread j\u00e4mf\u00f6rt med ITRAXX Financials
ITRAXX Financials \u00e4r ett index \u00f6ver CDS-spreadarna f\u00f6r de 25 st\u00f6rsta obligationsemittenterna inom bank- och f\u00f6rs\u00e4kringssektorn i Europa och beskriver den genomsnittliga premie som
investerare kr\u00e4ver f\u00f6r att acceptera kreditrisk p\u00e5 bolagen.
ITRAXX Financials 5 \u00e5r
SHB CDS 5 \u00e5r
K\u00e4lla: Ecowin, Bloomberg
hantering i koncernen \u00e4r centraliserad till Group
Treasury. Finansierings- och likviditetshante-
ringen styrs av policyer fastst\u00e4llda av styrelsen
som ocks\u00e5 beslutar om limiter. Dessa policyer
konkretiseras i riktlinjer av VD och instruktioner
fr\u00e5n CFO. Instruktionerna fastst\u00e4ller bland annat
limiter, finansieringens sammans\u00e4ttning och rikt-
v\u00e4rden i samband med st\u00f6rningar p\u00e5 finansie-
ringsmarknaderna. Vidare kanaliseras alla likvidi-
tetslimiter ut i verksam heten via Group Treasury.
Group Treasury ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r bankens
likviditetsreserv, inklusive de panter som m\u00e5ste
h\u00e5llas i olika betalnings- och clearingsystem och
\u00f6vervakar likviditetsfl\u00f6dena under dagen f\u00f6r att
s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med s\u00e4ker-
heter i betalningssystemen f\u00f6r att fullf\u00f6lja bankens
betalningsf\u00f6rpliktelser.
Storleken p\u00e5 panter i clearingsystemen s\u00e4tts
utifr\u00e5n den omfattning som banken bed\u00f6mer
beh\u00f6vs f\u00f6r bankens \u00e5tagande b\u00e5de vid normala
och vid stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Vid f\u00f6r\u00e4ndringar
av dessa f\u00f6rh\u00e5llanden justeras storleken av
panter och likviditet, och vid krissituationer kan
ocks\u00e5 panter omf\u00f6rdelas och likviditetsreserven
utnyttjas. Banken s\u00e4kerst\u00e4ller likviditeten p\u00e5 ban-
kens centralbanks- och nostrokonton f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n-
tade betalnings- och avvecklings\u00e5taganden
genom aktiv likviditetsplanering och \u00f6vervakning
i samtliga valutor.
MARKNADSFINANSIERING
\u2013 SAMMANS\u00c4TTNING
Den makroekonomiska milj\u00f6n under 2022 har
periodvis karakt\u00e4riserats av stor os\u00e4kerhet.
Os\u00e4kerheten \u2013 en f\u00f6ljd av kvarvarande pande-
mirelaterade effekter, inflation, stigande r\u00e4ntor,
ett svagare f\u00f6retagsklimat och geopolitiska risker
\u2013 har p\u00e5verkat de finansiella marknaderna och
lett till att volatiliteten i kreditspreadar och gene-
rella r\u00e4ntor har varit h\u00f6g och att likviditeten p\u00e5
marknaderna periodvis har varit d\u00e5lig. Handels-
banken har dock under hela \u00e5ret haft tillg\u00e5ng till
marknaderna och d\u00e4rmed kunnat bibeh\u00e5lla en
stark likviditetssituation under hela \u00e5ret. Den
os\u00e4kerhet som pr\u00e4glade realekonomin och de
finansiella marknaderna under \u00e5ret ledde till ett
beslut att st\u00e4rka reserverna och marknadsfinan-
sieringen blev d\u00e4rmed n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n planerat
under 2022. F\u00f6r de kortare l\u00f6ptiderna har finan-
sieringen dessutom f\u00f6rskjutits fr\u00e5n EUR till USD
d\u00e5 marknaden f\u00f6r USD varit mer likvid.
Handelsbanken har under \u00e5ret emitterat totalt
192 mdkr (193) i l\u00e5ngfristig marknadsfinansiering
f\u00f6rdelat \u00f6ver bankens viktigaste finansieringsvalu-
tor. En viktig komponent i den l\u00e5ngfristiga mark-
nadsfinansieringen \u00e4r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda
obligationer. Valutaf\u00f6rdelningen \u00f6ver den utest\u00e5-
ende stocken visas nedan i Figur \u00c5R:36. Kort-
fristig uppl\u00e5ning sker f\u00f6retr\u00e4desvis genom emis-
Figur \u00c5R:35 L\u00e5ngfristig marknadsfinansiering \u2013 f\u00f6rfallostruktur Avser emitterade v\u00e4rdepapper per 2022-12-31 med en l\u00e5ngfristig 1 ursprunglig l\u00f6ptid. 0 50 100 150 200 >20302029202820272026202520242023 Seniora icke-prioriterade obligationer (SNP) S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer Efterst\u00e4llda skulder Seniora obligationer \u00d6vriga mdkr 1 L\u00e5ngfristig l\u00f6ptid motsvarar en l\u00f6ptid lika med eller \u00f6verstigande ett \u00e5r och en m\u00e5nad Figur \u00c5R:36 Marknadsfinansiering s\u00e4kerst\u00e4llda
obligationer per valuta 2022
Avser f\u00f6rdelningen av valutor 2022-12-31 f\u00f6r emitterade
s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Belopp i mdkr inom parentes.
Figur \u00c5R:37 Kortfristig marknadsfinansiering
per valuta 2022
Avser f\u00f6rdelningen av valutor 2022-12-31 f\u00f6r emitterade
v\u00e4rdepapper med en kortfristig
2
ursprunglig l\u00f6ptid.
Belopp i mdkr inom parentes.
2
Kortfristig l\u00f6ptid motsvarar en l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r
och en m\u00e5nad.
Figur \u00c5R:38 L\u00e5ngfristig marknadsfinansiering per valuta 2022 Avser f\u00f6rdelningen av valutor 2022-12-31 f\u00f6r emitterade v\u00e4rdepapper med en l\u00e5ngfristig 3 ursprunglig l\u00f6ptid. Belopp i mdkr inom parentes. 3 L\u00e5ngfristig l\u00f6ptid motsvarar en l\u00f6ptid lika med eller \u00f6verstigande ett \u00e5r och en m\u00e5nad Figur \u00c5R:39 L\u00e5ngfristig marknadsfinansiering per instrument 2022 Avser f\u00f6rdelning per instrument 2022-12-31 f\u00f6r emitterade v\u00e4rdepapper med en l\u00e5ngfristig 4 ursprunglig l\u00f6ptid. Belopp i mdkr inom parentes. 4 L\u00e5ngfristig l\u00f6ptid motsvarar en l\u00f6ptid lika med eller \u00f6verstigande ett \u00e5r och en m\u00e5nad sioner av bankcertifikat och inl\u00e5ningsbevis, fr\u00e4mst i Europa och USA. Denna uppl\u00e5ning kompletteras av tidsbest\u00e4md inl\u00e5ning fr\u00e5n stora f\u00f6retag, finansiella s\u00e5v\u00e4l som icke-finansiella. I anslutning till finansieringsverksamheten har banken fortsatt att m\u00f6ta investerare i samma omfattning som tidigare, uppdaterat uppl\u00e5nings- program och \u00e4ven i \u00f6vrigt bibeh\u00e5llit f\u00f6ruts\u00e4ttning- arna f\u00f6r en obligationsuppl\u00e5ning p\u00e5 relevanta globala uppl\u00e5ningsmarknader. Detta har m\u00f6jlig- gjort att finansieringsverksamheten kunnat genomf\u00f6ras som normalt under \u00e5ret. PANTSATTA TILLG\u00c5NGAR OCH S\u00c4KERHETSPOOLER Ytterligare ett viktigt led i Handelsbankens likvi- ditetshantering \u00e4r att h\u00e5lla betydande volymer av outnyttjade s\u00e4kerheter som kan anv\u00e4ndas vid st\u00f6rningar p\u00e5 finansmarknaderna. En f\u00f6rut- s\u00e4ttning f\u00f6r att kunna st\u00e4lla mer s\u00e4kerheter \u00e4r att banken f\u00f6rfogar \u00f6ver outnyttjade s\u00e4kerheter i utg\u00e5ngsl\u00e4get. Banken uppr\u00e4tth\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r betydande volymer av icke-pantsatta tillg\u00e5ngar som skulle kunna anv\u00e4ndas som s\u00e4kerhet vid emission av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och likvida v\u00e4rdepapper med mycket h\u00f6g kredit- v\u00e4rdighet. Banken \u00e4r restriktiv med att ing\u00e5 avtal med andra \u00e4n kreditinstitut, till exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken under vissa kriterier kan tvingas att st\u00e4lla s\u00e4kerheter till en motpart. St\u00e4llda kontants\u00e4kerheter enligt CSA-avtal f\u00f6r utest\u00e5ende derivat uppgick till 6 670 mkr (3 077). F\u00f6r mer information om bankens inteck- nade tillg\u00e5ngar, se Faktaboken som \u00e5terfinns p\u00e5 handelsbanken.com/irsv, tabell St\u00e4llda s\u00e4ker- heter. Ut\u00f6ver att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens likviditet bidrar det restriktiva arbetss\u00e4ttet till att begr\u00e4nsa i vilken utstr\u00e4ckning bankens seniora l\u00e5ngivare blir efterst\u00e4llda de l\u00e5ngivare som investerar i s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, s\u00e5 kallad subordine- ring. F\u00f6r att bed\u00f6ma graden av subordinering mel- lan investerare av icke-s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering och s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering \u00e4r det volymen och kreditkvaliteten p\u00e5 de icke-pantsatta tillg\u00e5ng- arna som \u00e4r relevant. Handelsbankens restrik- tiva syn p\u00e5 risktagande g\u00f6r att de icke-pantsatta tillg\u00e5ngarna har en h\u00f6g kvalitet. Eftersom Handels banken vill ha en balanserad anv\u00e4nd- ning av s\u00e4kerst\u00e4llda och seniora obligationer finns en betydande volym hypoteksl\u00e5n som inte \u00e4r pantsatta. Tabell \u00c5R:40 visar att volymen icke-pantsatta tillg\u00e5ngar f\u00f6r Handelsbanken utg\u00f6r 272% (268) av den utest\u00e5ende volymen icke-s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning. Den helt dominerande delen av de pantsatta tillg\u00e5ngarna utg\u00f6rs av Stadshypoteks cover pooler, vilka best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som st\u00e4lls som s\u00e4kerhet f\u00f6r utest\u00e5ende s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Dessutom har banken ett frivilligt s\u00e5 kallat OC (over-collateralisation), det vill s\u00e4ga extra tillg\u00e5ngar ut\u00f6ver de som beh\u00f6vs f\u00f6r att t\u00e4cka de emitterade obligationerna och ut\u00f6ver de 2% som lagstiftningen kr\u00e4ver, p\u00e5 8% som ing\u00e5r i poolen. Dessa extra tillg\u00e5ngar finns i poolen i h\u00e4ndelse av att v\u00e4rdet p\u00e5 hypoteks- l\u00e5nen skulle sjunka till en s\u00e5dan niv\u00e5 att ytterli- gare tillg\u00e5ngar beh\u00f6vs f\u00f6r att matcha volymen utest\u00e5ende obligationer. Vid en bed\u00f6mning av risken f\u00f6r att ytterligare tillg\u00e5ngar blir n\u00f6dv\u00e4ndiga att skjuta till, \u00e4r bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen i cover poolen central. Ju l\u00e4gre bel\u00e5ningsgrad, desto mindre risk f\u00f6r att ytterligare hypoteksl\u00e5n kr\u00e4vs i poolen vid prisfall p\u00e5 fastighetsmarknaden. Handelsbankens genomsnittliga volymviktade bel\u00e5nings grad, LTV-max, uppgick i den svenska poolen till 51,0% (49,4) och i den norska poolen till 55,8% (50,0). Detta visar att banken klarar betydande prisfall p\u00e5 under- liggande fastighetstillg\u00e5ngar innan ytterligare hypoteksl\u00e5n m\u00e5ste tillf\u00f6ras poolerna. De till- g\u00e5ngar som banken valt att h\u00e5lla utanf\u00f6r cover poolerna \u00e5terfinns i tabell \u00c5R:40 och kan anv\u00e4ndas f\u00f6r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer om s\u00e5 skulle vara n\u00f6dv\u00e4ndigt . Tabell \u00c5R:40 Tillg\u00e5ngar som ej \u00e4r intecknade/pantsatta Tillg\u00e5ngar som ej \u00e4r intecknade/pantsatta mdkr 2022 2021 IPT (NEA)1 Ackumulerad andel av icke s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning, %2 IPT (NEA)1 Ackumulerad andel av icke s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning, % 2 Kontanter samt beh\u00e5llning hos centralbanken 505 56 439 50 Likvida obligationer i likviditetsportf\u00f6ljen 3 171 75 157 68 Utl\u00e5ning till hush\u00e5ll inklusive derivat 524 598 varav hypoteksl\u00e5n 369 116 406 114 varav utl\u00e5ning med s\u00e4kerhet i fastighet 3 116 4 114 varav \u00f6vrig hush\u00e5llsutl\u00e5ning 152 133 188 136 Utl\u00e5ning till f\u00f6retag inklusive derivat 1 200 1 103 varav hypoteksl\u00e5n 433 181 386 180 varav utl\u00e5ning till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar exkl hypoteksl\u00e5n 84 190 58 186 varav utl\u00e5ning till fastighetsbolag exkl hypoteksl\u00e5n - riskklass 1\u20133 311 225 298 220 - riskklass 4\u20135 152 241 149 237 - varav riskklass > 5 8 242 9 238 varav \u00f6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning - riskklass 1\u20133 136 257 122 252 - riskklass 4\u20135 70 265 73 260 - riskklass > 5 6 266 8 261 Utl\u00e5ning till kreditinstitut inklusive derivat 4 29 - riskklass 1\u20133 4 266 28 264 - riskklass > 3 0 266 1 264 \u00d6vrig utl\u00e5ning 55 272 36 268 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 0 272 0 268 Summa 2 459 272 2 362 268 Pantsatta tillg\u00e5ngar utan underliggande skuld4 75 65 Pantsatta tillg\u00e5ngar med underliggande skuld 920 920 Summa tillg\u00e5ngar, koncernen 3 454 3 347 1 IPT: Icke-intecknade/pantsatta tillg\u00e5ngar. NEA: Non encumbered assets. 2 Emitterad kort och l\u00e5ng icke-s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning samt skulder till kreditinstitut. 3 Avser i centralbank pants\u00e4ttningsbart v\u00e4rde. 4 \u00d6verpants\u00e4ttning i Cover pool (OC) och medel avsatta f\u00f6r Operational Continuity in Resolution krav i UK (from 2021) Tabell \u00c5R:41 Cover pool-data
Cover pool-data
mkr
Sverige Norge
2022 2021 2022 2021
Stadshypotek summa utl\u00e5ning, allm\u00e4nheten 1 376 478 1 301 712 127 264 115 928
Tillg\u00e4ngliga tillg\u00e5ngar f\u00f6r cover pool 1 264 436 1 205 881 121 596 110 019
Ianspr\u00e5ktagna tillg\u00e5ngar i cover pool 651 915 617 417 76 747 56 746
Fyllnadss\u00e4kerheter, sp\u00e4rrat konto 100 5 000 - -
Max-bel\u00e5ningsgrad %, v\u00e4gt genomsnitt enligt ASCB:s definition
1
51,03 49,38 55,85 50,03
Bel\u00e5ningsgrad, f\u00f6rdelning
0\u201310% 24,2 24,6 22,6 27,1
10\u201320% 20,9 21,7 20,3 20,9
20\u201330% 17,7 18,5 17,5 16,3
30\u201340% 14,4 14,6 14,5 13,5
40\u201350% 10,6 10,2 11,3 10,3
50\u201360% 6,9 6,1 7,8 7,1
60\u201370% 4,1 3,3 4,6 3,8
70\u201375% 1,3 0,9 1,4 1,0
L\u00e5nestorlek, v\u00e4gt genomsnitt, kronor 780 900 717 800 2 883 595 4 443 666
L\u00e5nelivsl\u00e4ngd, v\u00e4gt genomsnitt, antal m\u00e5nader
2
73,0 71 28,0 28
R\u00e4ntebindningstider, f\u00f6rdelning
R\u00f6rlig r\u00e4nta, % 44,4 36,0 95,8 96,7
Bunden r\u00e4nta, % 55,6 64,0 4,2 3,3
1
Association of Swedish Covered Bond issuers.
2
Ber\u00e4knat fr\u00e5n l\u00e5nets beviljandedatum .
LIKVIDITETSRISK
Banken hanterar en stor m\u00e4ngd in- och utg\u00e5ende
kassafl\u00f6den i sin verksamhet. F\u00f6r att begr\u00e4nsa
risken i likviditetshanteringen har banken ett
robust risktoleransramverk med b\u00e5de limiter
och kvalitativt uttryckta m\u00e5l f\u00f6r likviditetsrisk.
Group Risk Control ansvarar f\u00f6r riskm\u00e4tningen
och rapporterar riskutnyttjandet dagligen till
CFO, veckovis till VD och l\u00f6pande till styrelsen.
Likviditetsplaneringen bygger p\u00e5 en analys
av kassafl\u00f6den f\u00f6r respektive valuta. Generellt
g\u00e4ller att exponeringen till\u00e5ts vara st\u00f6rre i valutor
med h\u00f6g likviditet \u00e4n i valutor d\u00e4r likviditeten \u00e4r
l\u00e5g. Finansieringsstrategin bygger p\u00e5 att illikvida
tillg\u00e5ngar finansieras stabilt och l\u00e5ngsiktigt och
att en positiv likviditetsposition (kassafl\u00f6den till-
sammans med likvida tillg\u00e5ngar) ska uppr\u00e4tt-
h\u00e5llas \u00e4ven under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden.
Styrningen av bankens likviditetssituation
baseras d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 stresstester vilka utf\u00f6rs p\u00e5
s\u00e5v\u00e4l aggregerad niv\u00e5 som enskilt i de f\u00f6r
banken v\u00e4sentliga valutorna. Stresstesterna
s\u00e4kerst\u00e4ller att banken har tillr\u00e4cklig likviditet
i b\u00e5de det korta och l\u00e5nga perspektivet givet
olika stressade scenarier och likviditetsska-
pande \u00e5tg\u00e4rder. Stresstesterna utf\u00f6rs med
s\u00e5v\u00e4l marknadsvid som idiosynkratisk stress p\u00e5
en regelbunden basis samt ad hoc. De komplet-
teras \u00e4ven med scenarioanalyser som tar kraf-
tiga bostadsprisfall i beaktande. I stresstesterna
antas att banken inte har tillg\u00e5ng till marknads-
finansiering samtidigt som delar av inl\u00e5ningen
fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag successivt f\u00f6rsvinner
under den f\u00f6rsta m\u00e5naden. Vidare antas att
banken forts\u00e4tter att bedriva sin k\u00e4rnverksam-
het genom att utl\u00e5ningen till hush\u00e5ll och f\u00f6retag
f\u00f6rl\u00e4ngs vid f\u00f6rfall och att kunderna delvis nyttjar
utst\u00e4llda l\u00f6ften och kreditfaciliteter.
Stresstesterna utg\u00e5r fr\u00e5n att likviditetsreservens
kassatillg\u00e5ngar anv\u00e4nds och att v\u00e4rdepapper
omedelbart kan ge likviditet genom bel\u00e5ning, i
f\u00f6rsta hand via marknaden och som sista utv\u00e4g
i centralbanker.
D\u00e4rut\u00f6ver kan banken skapa likviditet genom
att nyttja emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda
obligationer samt aktivera \u00f6vriga likviditets-
skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att successivt ge likviditet
till banken. Volymen och kvaliteten p\u00e5 outnytt-
jade s\u00e4kerheter ska vara s\u00e5dan att de vid en
krissituation kan ge banken den likviditet som
\u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Under dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r
banken likvid i mer \u00e4n tre \u00e5r. Banken har s\u00e5ledes
en stor motst\u00e5ndskraft mot omfattande och
l\u00e5ngvarig stress.
En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att banken ska kunna
uppr\u00e4tth\u00e5lla en stor motst\u00e5ndskraft mot st\u00f6r-
ningar p\u00e5 de finansiella marknaderna \u00e4r en
v\u00e4lmatchad balansr\u00e4kning. Figur \u00c5R:33 Balans-
r\u00e4kningens sammans\u00e4ttning ur ett l\u00f6ptidsper-
spektiv visar att volymen kortfristiga tillg\u00e5ngar
v\u00e4sentligt \u00f6verstiger volymen kortfristiga skulder
i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen
antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r.
I tabell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella till-
g\u00e5ngar och skulder redovisas kassafl\u00f6den f\u00f6r
de kontrakterade betalnings\u00e5taganden inklusive
r\u00e4ntefl\u00f6den som ska erl\u00e4ggas senast inom de
angivna tidsintervallen. I tabellen redovisas
innehav i obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper i det tidsintervall i vilket de kan
oms\u00e4ttas till likviditet vid en eventuell bel\u00e5ning
eller f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare redovisas tillg\u00e5ngar,
skulder och r\u00e4ntefl\u00f6den som f\u00f6rfaller i de tids-
intervall som motsvarar kontraktsenliga f\u00f6rfallo-
datum. R\u00e4ntefl\u00f6den f\u00f6r utl\u00e5ning i hypoteksverk-
samheten matchas tidsm\u00e4ssigt med de skulder
Figur \u00c5R:42 Stresstest av likviditeten inklusive likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder \u2013 ackumulerad likviditetsposition 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 mdkr 2023-01-03 2023-01-16 2023-01-30 2023-02-13 2023-02-27 2023-03-14 2023-03-30 2023-06-29 2023-11-02 2024-08-09 2026-01-1som finansierat utl\u00e5ningen. Finansiella garantier,
l\u00e5nel\u00f6ften och outnyttjade r\u00e4kningskrediter
redovisas i sin helhet i tidsintervallet upp till
30 dagar. Totalt utest\u00e5ende belopp f\u00f6r dessa
\u00e5taganden representerar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis
framtida finansieringsbehov. F\u00f6r derivatinstru-
ment redovisas kassafl\u00f6den netto f\u00f6r r\u00e4nte-
swappar och brutto f\u00f6r instrument f\u00f6r vilka
bruttokassafl\u00f6den erl\u00e4ggs respektive erh\u00e5lls,
som exempelvis valutaswappar.
Likviditetst\u00e4ckningskvoten LCR (Liquidity
Coverage Ratio) \u00e4r genom Europeiska kommis-
sionens delegerade f\u00f6rordning ett bindande
krav f\u00f6r banker inom EU. M\u00e5ttet uttrycker
kvoten mellan bankens likviditetsbuffert och
nettokassa\ufb02\u00f6den i ett mycket stressat scenario
under en 30-dagarsperiod. Kravet g\u00e4ller p\u00e5
aggregerad niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst
100%. Finansinspektionen st\u00e4ller \u00e4ven krav p\u00e5
LCR i enskilda valutor inom ramen f\u00f6r \u00f6versyn
och utv\u00e4rderingsprocessen i Pelare 2. Vid \u00e5rs-
skiftet uppgick koncernens aggregerade LCR
till 163% (152), vilket visar att banken har stor
motst\u00e5ndskraft mot kortsiktiga st\u00f6rningar p\u00e5
\ufb01nansieringsmarknaden.
Minimikravet f\u00f6r det strukturella likviditets-
m\u00e5ttet Net Stable Funding Ratio (NSFR), relatio-
nen mellan tillg\u00e4nglig stabil finansiering och
behovet av stabil finansiering, inneb\u00e4r att
banken ska ha tillr\u00e4cklig stabil finansiering f\u00f6r
att t\u00e4cka sina finansieringsbehov \u00f6ver en l\u00e4ngre
tidsperiod, under b\u00e5de normala och stressade
f\u00f6rh\u00e5llanden. Minimikravet g\u00e4ller p\u00e5 aggregerad
niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst 100%. Vid
utg\u00e5ngen av 2022 uppgick NSFR till 114% (114)
p\u00e5 koncernniv\u00e5.
PRISS\u00c4TTNING AV LIKVIDITETSRISK
En viktig del av likviditetsriskhanteringen \u00e4r
att inl\u00e5ning och utl\u00e5ning internt priss\u00e4tts med
h\u00e4nsyn till de likviditetsrisker de ger upphov till.
N\u00e4r banken tillhandah\u00e5ller ett l\u00e5n med l\u00e5ng l\u00f6p-
tid skapas ett behov av att inf\u00f6rskaffa ytterligare
l\u00e5ngfristig finansiering, vilket normalt \u00e4r dyrare
\u00e4n kortfristig finansiering. Detta \u00e4r till f\u00f6ljd av att
investeraren som k\u00f6per bankens l\u00e5ngfristiga
obligationer normalt kr\u00e4ver en h\u00f6gre kompensa-
tion f\u00f6r l\u00f6ptiden. Detta beaktas i bankens interna
priss\u00e4ttning, vilket sker genom att det pris som
interna enheter i banken f\u00e5r betala f\u00f6r den finan-
siering de erh\u00e5ller fr\u00e5n Group Treasury tar h\u00e4n-
syn till, bland annat, l\u00f6ptiden. Den interna pris-
s\u00e4ttningen \u00e4r viktig f\u00f6r att skapa r\u00e4tt incitament
och undvika att ett osunt risktagande uppst\u00e5r.
Banken har under l\u00e5ng tid arbetat med l\u00f6ptids-
baserade internr\u00e4ntor som s\u00e4kerst\u00e4ller att priset
p\u00e5 kontraktsniv\u00e5 tar h\u00f6jd f\u00f6r den finansierings-
kostnad och likviditetsrisk avtalet gett upphov till.
Tabell \u00c5R:43 Liquidity coverage ratio (LCR) \u2013 delkomponenter Liquidity coverage ratio (LCR) \u2013 delkomponenter mkr 2022 2021 H\u00f6gkvalitativa likviditetstillg\u00e5ngar 673 796 592 122 Kassautfl\u00f6den 490 448 431 300 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten och sm\u00e5f\u00f6retag 65 380 66 550 Os\u00e4krad kapitalmarknadsfinansiering 293 008 289 879 S\u00e4krad kapitalmarknadsfinansiering 7 351 11 305 \u00d6vriga kassautfl\u00f6den 124 709 63 566 Kassainfl\u00f6den 77 502 41 849 Infl\u00f6den fr\u00e5n fullt presterande exponeringar 27 209 22 375 \u00d6vriga kassainfl\u00f6den 50 293 19 474 Liquidity coverage ratio (LCR), % 163% 152% Delkomponenterna definieras i enlighet med Kommissionens delegerade f\u00f6rordning (EU) 2015/61. Tabell \u00c5R:44 Net stable funding ratio (NSFR) \u2013 delkomponenter Net stable funding ratio (NSFR) \u2013 delkomponenter mkr 2022 2021 Tillg\u00e4nglig stabil finansiering 2 036 932 2 026 413 Kapitalposter och kapitalinstrument 214 134 202 877 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 724 112 704 382 Kapitalmarknadsfinansiering 1 092 732 1 113 915 \u00d6vriga skulder 5 954 5 239 Behov av stabil finansiering 1 793 937 1 774 542 Summa av h\u00f6gkvalitativa likvida tillg\u00e5ngar 4 918 7 927 Tillg\u00e5ngar som \u00e4r intecknade f\u00f6r en \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid p\u00e5 ett \u00e5r eller mer i en s\u00e4kerhetsmassa 483 554 449 323 Icke n\u00f6dlidande l\u00e5n och v\u00e4rdepapper 1 232 720 1 223 354 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 48 935 69 258 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 23 811 24 680 Net stable funding ratio (NSFR), % 114% 114% T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 . F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 1 Av beloppet (exklusive r\u00e4ntor) har 106 107 mkr (83 610) en \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid som understiger ett \u00e5r. 2 Av beloppet (exklusive r\u00e4ntor) har 2 511 mkr (4 601) en \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid som understiger ett \u00e5r. 3 Av beloppet (exklusive r\u00e4ntor) har 767 033 mkr (679 352) en \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid som understiger ett \u00e5r. LIKVIDITETSRESERVEN
F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med
likviditet f\u00f6r att st\u00f6dja k\u00e4rnverksamheten \u00e4ven
under stressade \ufb01nansiella f\u00f6rh\u00e5llanden h\u00e5ller
banken betydande likviditetsreserver i alla f\u00f6r
banken relevanta valutor. Likviditetsreserven
som \u00e4r oberoende av \ufb01nansierings- och valuta-
v\u00e4xlingsmarknaderna kan vid var tid ge likviditet
till banken.
Likviditetsreserven best\u00e5r av flera olika delar.
Kassa, tillgodohavanden och \u00f6vrig utl\u00e5ning till
centralbanker \u00e4r delar som omedelbart kan ge
likviditet till banken. Vidare best\u00e5r reserven av
likvida v\u00e4rdepapper som statsobligationer,
s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och andra v\u00e4rdepap-
per av mycket god kreditkvalitet som \u00e4r likvida
och bel\u00e5ningsbara i centralbanker. \u00c4ven dessa
kan ge banken likviditet omedelbart. Reste-
rande delar av likviditetsreserven best\u00e5r av
outnyttjat emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda
obligationer och \u00f6vriga likviditetsskapande
\u00e5tg\u00e4rder.
Tabell \u00c5R:46 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2022 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 237 836 175 150 138 355 123 897 675 238 Kassa samt centralbanksreserver 99 540 168 032 129 603 108 164 505 339 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 117 817 7 019 8 752 1 903 135 491 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 447 - - - 447 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 20 032 99 - 13 831 33 962 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 230 307 512 90 1 139 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 230 215 512 90 1 047 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 36 36 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 230 215 512 54 1 011 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B - 91 - - 91 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) - 91 - - 91 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 238 066 175 457 138 867 123 987 676 377 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2021 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 210 882 157 572 65 123 159 399 592 976 Kassa samt centralbanksreserver 92 645 149 369 63 000 133 654 438 668 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 95 122 8 013 2 123 5 068 110 326 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 616 - - - 616 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 22 499 190 - 20 677 43 366 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 569 587 473 1 020 2 649 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 568 388 473 1 020 2 449 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 617 617 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 568 388 473 403 1 832 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B 1 199 - - 200 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) 1 199 - - 200 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 211 451 158 159 65 596 160 419 595 625OPERATIV RISK
Operativ risk \u00e4r risken f\u00f6r f\u00f6r-
luster till f\u00f6ljd av icke \u00e4ndam\u00e5ls-
enliga eller misslyckade interna
processer, m\u00e4nskliga fel,
felaktiga system eller externa
h\u00e4ndelser. Definitionen inklu-
derar legal risk samt IT-risker
och informationss\u00e4kerhets-
risker (IKT-risker).
Styrelsen fastst\u00e4ller Handelsbankenkoncernens
risktolerans f\u00f6r operativa risker. Handelsbanken
har l\u00e5g tolerans f\u00f6r operativa risker, samtidigt
som operativ risk oundvikligen f\u00f6rekommer i all
verksamhet inom banken. Handels banken ska
s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt str\u00e4va efter att f\u00f6rebygga
dessa risker och reducera f\u00f6rlusterna p\u00e5 detta
omr\u00e5de. En operativ risk som skulle leda till all-
varliga konsekvenser f\u00f6r banken, bankens
kunder eller det finansiella systemet i h\u00e4ndelse
av incident, m\u00e5ste s\u00e4nkas till en l\u00e4gre riskniv\u00e5.
Riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder ska vidtas s\u00e5 att
risken blir acceptabel. F\u00f6rluster till f\u00f6ljd av en
operativ riskh\u00e4ndelse kan t\u00e4ckas av f\u00f6rs\u00e4kringar
eller andra l\u00f6sningar. Riskbed\u00f6mningar utf\u00f6rs
genom att bed\u00f6ma konsekvens och sannolikhet
att h\u00e4ndelser intr\u00e4ffar p\u00e5 en skala graderad fr\u00e5n
1 till 5. Den bed\u00f6mda konsekvensen tillsam-
mans med den bed\u00f6mda sanno likheten att h\u00e4n-
delsen intr\u00e4ffar avg\u00f6r vilka risks\u00e4nkande \u00e5tg\u00e4rder
som kr\u00e4vs. Risken \u00e4r utanf\u00f6r bankens risktole-
rans om det saknas \u00e5tg\u00e4rdsplan eller om risk-
kontrollen bed\u00f6mer att \u00e5tg\u00e4rderna tar f\u00f6r l\u00e5ng
tid eller inte fortl\u00f6per enligt fastlagd tidplan.
Handelsbankens operativa f\u00f6rluster, som
omfattar f\u00f6rv\u00e4ntade och erk\u00e4nda operativa
f\u00f6rluster, som \u00f6verstiger 25 000 kr samt
eventuella \u00e5tervinningar, uppgick under 2022
till 61 mkr (38). Det \u00e4r inte ovanligt att belop-
pet avseende operativ f \u00f6rlust justeras \u00f6ver
tiden till f\u00f6ljd av \u00e5tervinningar, eller att ytterli-
gare f\u00f6rluster tillkommer som h\u00e4nf\u00f6rs till en
tidigare rapporterad incident. Detta kan
p\u00e5verka j\u00e4mf\u00f6relsetalen f\u00f6r tidigare rapporte-
rade f\u00f6rluster.
ORGANISATION
Ansvaret f\u00f6r att identifiera, bed\u00f6ma och hantera
operativa risker \u00e4r en integrerad del i chefs an-
svaret p\u00e5 alla niv\u00e5er i Handelsbankenkoncernen.
Bankens decentraliserade arbetss\u00e4tt och kost-
nadsmedvetenhet fr\u00e4mjar en god hantering av
operativa risker, vilket leder till en vaksamhet
mot potentiella f\u00f6rlustrisker i dagliga rutiner och
h\u00e4ndelser.
Operativa risker hanteras i aff\u00e4rsverksam-
heten och hanteringen kontrolleras av riskkon-
trollen. Till chefernas hj\u00e4lp med hanteringen av
operativa risker finns s\u00e4rskilt utsedda lokala
koordinatorer f\u00f6r operativ risk (lokala OpRisk-
koordinatorer). Deras ansvar \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla
att befintliga metoder och rutiner f\u00f6r hantering
av operativa risker anv\u00e4nds i aff\u00e4rsverksam-
heten, att hantera uppf\u00f6ljning av rapporterade
incidenter och att st\u00f6dja aff\u00e4rsverksamheten
och f\u00f6lja upp beslutade \u00e5tg\u00e4rder betr\u00e4ffande
operativa risker.
Group Risk Control har det \u00f6vergripande
ansvaret f\u00f6r de metoder och rutiner som
anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera operativa risker. Ansva-
ret inkluderar \u00e4ven att regelbundet utv\u00e4rdera
metoder och rutiner samt verksamhetens till-
l\u00e4mpning av dessa. Group Risk Control s\u00e4ker-
st\u00e4ller att aff\u00e4rsverksamheten identifierar,
bed\u00f6mer, rapporterar och hanterar operativa
risker samt att de f\u00f6ljer upp att beslutade \u00e5tg\u00e4r-
der genomf\u00f6rs. Group Risk Control ansvarar
ocks\u00e5 f\u00f6r att tillse att risker utv\u00e4rderas innan
beslut fattas om nya eller v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade
produkter, tj\u00e4nster, marknader, processer och
IT-system samt vid st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i koncer-
nens verksamhet och organisation. Group Risk
Control ansvarar vidare f\u00f6r att p\u00e5 koncernniv\u00e5
identifiera, m\u00e4ta, analysera och rapportera alla
v\u00e4sentliga operativa risker och deras utveckling
till ledning och styrelse. Riskrapporteringen till
ledning och styrelse inneh\u00e5ller \u00e4ven information
om v\u00e4sentliga incidenter och riskbegr\u00e4nsande
\u00e5tg\u00e4rder.
METODER F\u00d6R ATT IDENTIFIERA,
BED\u00d6MA OCH HANTERA OPERATIVA
RISKER
Aff\u00e4rsverksamheten \u00e4ger och ansvarar f\u00f6r att
hantera risker f\u00f6rknippade med den dagliga
operativa verksamheten i enheten genom att
samla in relevant riskfakta i dem. Banken \u00f6ver-
vakar utvecklingen av operativ risk utifr\u00e5n bland
annat f\u00f6ljande kategorier av operativ risk:
\u2022 brister i handl\u00e4ggning och processer
\u2022 avbrott/st\u00f6rning i verksamhet/system
\u2022 kunder, produkter och aff\u00e4rspraxis
\u2022 extern brottslighet
\u2022 skada p\u00e5 materiella tillg\u00e5ngar
\u2022 anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden och arbetsmilj\u00f6
\u2022 interna bedr\u00e4gerier.
De koncerngemensamma metoderna f\u00f6r att
identifiera, bed\u00f6ma och hantera operativa risker
\u00e4r incidentrapportering, riskindikatorer och
sj\u00e4lvutv\u00e4rdering av operativa risker.
Incidentrapportering
Rapportering av incidenter med f\u00f6rlust \u00f6versti-
gande 25 000 kronor \u00e4r obligatoriskt. Andra
incidenter som visar p\u00e5 v\u00e4sentliga operativa ris-
ker ska ocks\u00e5 rapporteras och riskfakta ska
samlas in.
Riskindikatorer
Riskindikatorer till\u00e4mpas f\u00f6r att varna om \u00f6kad
operativ risk. Om ett gr\u00e4nsv\u00e4rde f\u00f6r en riskindi-
kator \u00f6verskrids ska en riskanalys genomf\u00f6ras
som underlag f\u00f6r bed\u00f6mning av eventuella risk-
hanterande \u00e5tg\u00e4rder. F\u00f6r vissa riskindikatorer
fastst\u00e4lls gr\u00e4nsv\u00e4rde av VD.
Sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsrutin OPRA Riskanalys
OPRA Riskanalys \u00e4r en metod och sj\u00e4lvutv\u00e4rde-
ringsrutin f\u00f6r att dokumentera och bed\u00f6ma
operativa risker som utf\u00f6rs regelbundet p\u00e5 alla
enheter. OPRA Riskanalys kan \u00e4ven vara h\u00e4n-
delsedriven och utf\u00f6rs vid allvarliga incidenter,
\u00f6verskridande av gr\u00e4nsv\u00e4rde eller vid allvarlig
extern h\u00e4ndelse.
ORX
Banken \u00e4r medlem i ORX (Operational Riskdata
eXchange Association). ORX fr\u00e4msta syfte \u00e4r att
deltagande banker utbyter anonymiserade data
om incidenter som inneburit operativa f\u00f6rluster.
ORX har ocks\u00e5 en viktig funktion att standardi-
sera och kvalitetss\u00e4kra data om operativa
risker. Det sker betydande forskningsarbete
om metoder inom \u00e4mnet operativ risk, och ORX
utg\u00f6r ett viktigt forum f\u00f6r erfarenhetsutbyte.
Figur \u00c5R:47 Tre f\u00f6rsvarslinjer
3. Group Audit2. Group Risk Control
1b. Lokal koordinator
f\u00f6r operativ risk
1a. Aff\u00e4rsverksamheten
Erfarenhetsutbyte
IT-VERKSAMHET I HANDELSBANKEN KONCERNEN Tillg\u00e4nglighet och s\u00e4kerhet i bankens IT-tj\u00e4nster \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r bankens verksamhet. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av banktj\u00e4nster inneb\u00e4r att omr\u00e5det \u00f6kar i bety- delse. VD fastst\u00e4ller riktlinjer avseende \u00f6vergri- pande m\u00e5l och strategi f\u00f6r IT-verksamhet i Handels bankenkoncernen. Operativa risker inom detta omr\u00e5de hanteras enligt samma ruti- ner som i \u00f6vriga delar av banken, med till\u00e4gg av s\u00e4rskilda rutiner f\u00f6r att hantera specifika typer av risker inom omr\u00e5det, till exempel: \u2022 \u00f6vervakning av IT-system i produktion \u2022 hantering av IT-incidenter \u2022 hantering av nya eller f\u00f6r\u00e4ndrade IT-system \u2022 hantering av cyberrisker \u2022 genomf\u00f6rande av s\u00e4kerhetstester \u2022 genomf\u00f6rande av riskanalyser av IT-system \u2022 granskning av uppdragsavtal och \u00f6vriga leverant\u00f6rsavtal med avseende p\u00e5 IT och s\u00e4kerhet \u2022 kontinuitetshantering av IT-system. INFORMATIONS- OCH IT-S\u00c4KERHET S\u00e4kerhetsarbetet i Handelsbanken syftar bland annat till att skydda anst\u00e4lldas liv, h\u00e4lsa och integritet samt skydda kundernas och bankens tillg\u00e5ngar och koncernens goda namn och rykte. K\u00e4nslig information om kunder och kundrelationer hanteras l\u00f6pande i en banks verksamhet. Handelsbankens arbete med informations- och IT-s\u00e4kerhet grundar sig p\u00e5 tillg\u00e4nglighet, riktighet, konfidentialitet och sp\u00e5rbarhet. Information och aff\u00e4rssystem ska finnas tillg\u00e4ngliga utifr\u00e5n verksamhetens aff\u00e4r- skrav. VD fastst\u00e4ller riktlinjer f\u00f6r informations- s\u00e4kerhet i Handels banken. Samtliga med- arbetare i banken har ansvar att f\u00f6lja regler f\u00f6r skydd av information och varje chef ansvarar f\u00f6r att reglerna efterlevs inom sitt ansvars- omr\u00e5de. Banken har ett systematiskt s\u00e4ker- hetsarbete som svarar upp mot eventuella hot och risker och i detta finns rutiner f\u00f6r att han- tera f\u00f6r\u00e4ndringar i IT-milj\u00f6n. Om det skulle uppst\u00e5 brister i hanteringen, eller om informa- tionen felaktigt skulle spridas, kan det leda till allvarliga konsekvenser, som f\u00f6rs\u00e4mrat f\u00f6rtro- ende f\u00f6r banken eller ekonomiska f\u00f6rluster. Inom ramen f\u00f6r det systematiska s\u00e4kerhetsar- betet p\u00e5g\u00e5r ett strukturerat arbete med att \u00f6ka medvetenheten hos v\u00e5ra medarbetare och kunder om hot och risker inom informationss\u00e4- kerhet, till exempel genom f\u00f6rel\u00e4sningar, utbildningar och informationsinsatser. Arbetet med bankens informations- och IT-s\u00e4kerhet syftar till att skydda kunders uppgifter och transaktioner samt bankens IT-milj\u00f6. Informa- tions- och IT- s\u00e4kerhet omfattar s\u00e5v\u00e4l adminis- trativa l\u00f6sningar som regler och instruktioner samt tekniska s\u00e4kerhetsl\u00f6sningar. Arbetet med informationss\u00e4kerhet bedrivs i enlighet med den internationella standarden ISO 27001. Handelsbankens arbete med infor- mationss\u00e4kerhet \u00e4r certifierat enligt ISO 27001 Bankens regelverk f\u00f6r informationss\u00e4kerhet
bygger p\u00e5 Standard of Good Practice utarbetad
av Information Security Forum (ISF), som \u00e4r en
organisation d\u00e4r flera av v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag
ing\u00e5r som medlemmar. Arbetet med informa-
tions- och IT-s\u00e4kerhet bedrivs systematiskt och
banken arbetar med detta utifr\u00e5n ett process-
perspektiv, d\u00e4r riskanalysen har en central roll.
Riskanalyserna genomf\u00f6rs enligt metodiken
ISF:s Information Risk Analysis Methodology
(IRAM2).
FYSISK S\u00c4KERHET
Handelsbankenkoncernens fysiska s\u00e4kerhet
innefattar brandskydd, process och rutin
avseende hot mot och skydd av anst\u00e4llda, rese-
s\u00e4kerhet, skalskydd, bankens f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
avseende ansvar- och egendomsf\u00f6rs\u00e4kring
samt omv\u00e4rldsbevakning och instruktioner.
Instruktioner inom koncernen f\u00f6r att hantera
risker relaterade till omr\u00e5det fysisk s\u00e4kerhet inne -
b\u00e4r bland annat krav p\u00e5 att s\u00e4kerhetsgenom-
g\u00e5ng genomf\u00f6rs minst \u00e5rligen och f\u00f6ljs upp via
den \u00e5rliga arbetsmilj\u00f6unders\u00f6kningen.
FINANSIELL KRIMINALITET
Banken arbetar kontinuerligt f\u00f6r att minimera
risken f\u00f6r att bankens kunder, produkter eller
tj\u00e4nster utnyttjas som ett led i finansiell kriminali-
tet. Finansiell kriminalitet innefattar penningtv\u00e4tt,
finansiering av terrorism, skattebrott, korruption,
bedr\u00e4gerier och brott mot internationella sank-
tioner. Arbetet styrs fr\u00e5n en central avdelning
som leds av bankens s\u00e4rskilt utsedde befatt-
ningshavare med koncern\u00f6vergripande ansvar
f\u00f6r arbetet med att motverka finansiell kriminali-
tet. Utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r detta arbete mot finan-
siell kriminalitet \u00e4r bland annat bankens l\u00e5ga
risktolerans samt de externa regelverken som
reglerar finansiell kriminalitet i de l\u00e4nder d\u00e4r
banken \u00e4r verksam. Banken har \u00e4ven en s\u00e4r-
skild central complianceavdelning f\u00f6r finansiell
kriminalitet, som \u00f6vervakar och \u00e4r r\u00e5dgivande i
bankens arbete att motverka finansiell kriminali-
tet. Avdelningen leds av bankens centrala
funktions\u00e4gare. F\u00f6r ytterligare information om
bankens arbete att motverka finansiell kriminali-
tet h\u00e4nvisas till Handelsbankens Bolagsstyr-
ningsrapport p\u00e5 sidorna 74\u201391.
F\u00d6R\u00c4NDRINGSHANTERING
Hantering av f\u00f6r\u00e4ndringar innefattar nya eller
v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade produkter, tj\u00e4nster, mark-
nader, processer och IT-system samt st\u00f6rre
f\u00f6r\u00e4ndringar i koncernens verksamhet och
organisation. I bankens instruktioner och god-
k\u00e4nnandeprocess f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringshantering
beskrivs de aktiviteter och akt\u00f6rer som ing\u00e5r
i processen, samt hur och n\u00e4r kontrollfunktio-
nerna ska involveras. Processen omfattar \u00e4ven
krav p\u00e5 att riskanalys ska genom f\u00f6ras och
exempelvis beakta omr\u00e5den s\u00e5 som finansiell
kriminalitet, h\u00e5llbarhet, informa tions s\u00e4kerhet och
datakvalitet. Beslut relaterat till f\u00f6r\u00e4ndringen ska
\u00e4ven doku menteras.
V\u00c4SENTLIGA PROCESSER
Med v\u00e4sentliga processer avses de processer
som \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r att st\u00f6dja bankens kritiska
verksamhet. De genomg\u00e5r \u00e5rligen och vid
v\u00e4sentliga f\u00f6r\u00e4ndringar en \u00f6versyn av aktualitet,
uppdateras vid behov samt riskanalyseras.
Identifieringen av de v\u00e4sentliga processerna
\u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r omfattningen av bankens
kontinuitetsplanering, det vill s\u00e4ga vilka delar av
verksamheten som ska prioriteras vid st\u00f6rningar
och avbrott.
KONTINUITETSPLANERING OCH
KRISHANTERING
Syftet med bankens kontinuitetsplanering och
krishantering \u00e4r att tillse att banken har en god
beredskap f\u00f6r fortsatt verksamhet \u00e4ven i en
krissituation. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rberedande
\u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6ver vidtas f\u00f6r att lindra verkning-
arna av en allvarlig st\u00f6rning i aff\u00e4rsverksam-
heten s\u00e5 att den kan fungera p\u00e5 en godtagbar
niv\u00e5 under den tid en st\u00f6rning p\u00e5g\u00e5r. Av VD:s
riktlinjer f\u00f6r kontinuitetsplanering och krishante-
ring samt av kompletterande instruktioner fram-
g\u00e5r att det varje \u00e5r ska utf\u00f6ras konsekvens-
analyser f\u00f6r att sl\u00e5 fast vilka verksamheter och
IT-system som \u00e4r s\u00e5 kritiska att de beh\u00f6ver
uppr\u00e4tta kontinuitetsplaner.
Figur \u00c5R:48 F\u00f6rdelning av antal f\u00f6rluster \u00f6ver 25 tkr,
2018\u20132022
Figur \u00c5R:49 F\u00f6rdelning av f\u00f6rlustbelopp \u00f6ver 25 tkr,
2018\u20132022
I kontinuitetsplanerna ing\u00e5r att b\u00e5de planera
f\u00f6r hur verksamheten ska uppr\u00e4tth\u00e5llas medan
st\u00f6rningen p\u00e5g\u00e5r och hur verksamheten ska
kunna \u00e5terg\u00e5 till normala rutiner. N\u00e4r det g\u00e4ller
v\u00e4sentliga processer ska planerna inneh\u00e5lla den
l\u00e4ngst till\u00e5tna tiden f\u00f6r avbrott. Det finns en c en-
tral krisstab f\u00f6r hela koncernen. D\u00e4rut\u00f6ver har
VD utpekat de enheter som ska ha en krisstab.
Arbetet i krisstaber ska bedrivas enligt s\u00e4rskilda
krishandb\u00f6cker.
Kontinuitetsplaner och krishandb\u00f6cker ska
revideras minst \u00e5rligen. Planerna ska testas
minst varje \u00e5r och kris\u00f6vningar h\u00e5lls av de
enheter som har skyldighet att utse krisstaber.
Arbetet utv\u00e4rderas \u00e5rligen och rapporteras till
centralstyrelsen, som \u00e4ven f\u00e5r information om
bankens strategi f\u00f6r kontinuitetshanteringen.
Handelsbanken deltar \u00e4ven i FSPOS (Finan-
siella sektorns privat- offentliga samverkan) fri-
villiga arbete f\u00f6r att st\u00e4rka sektorns f\u00f6rm\u00e5ga att
hantera st\u00f6rningar och avbrott. Banken deltog
d\u00e4rmed \u00e4ven i \u00e5rets FSPOS-\u00f6vning som syftade
till att bed\u00f6ma sektorns m\u00f6jligheter att forts\u00e4tta
verka under h\u00f6jd beredskap.
LEVERANT\u00d6RSAVTAL
Banken har en s\u00e4rskild process f\u00f6r hantering av
leverant\u00f6rsavtal, inklusive uppdragsavtal, inom
koncernen. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att banken ska
till\u00e4mpa ett riskbaserat arbetss\u00e4tt, med beak-
tande av bankens l\u00e5ga risktolerans, i s\u00e5v\u00e4l
bed\u00f6mning inf\u00f6r beslut om leverant\u00f6rsavtal som
i administrationen av dem. VD har utf\u00e4rdat rikt-
linjer som anger f\u00f6ruts\u00e4ttningar och krav f\u00f6r
bland annat uppdragsavtal avseende verksam-
het av v\u00e4sentlig betydelse. Riktlinjerna g\u00e4ller i
hela Handelsbankenkoncernen och omfattar
\u00e4ven dotterbolagen i koncernen.
ANSEENDERISK, UPPF\u00d6RANDERISK
OCH UTBILDNING
Anseenderisk \u00e4r risken f\u00f6r f\u00f6rluster till f\u00f6ljd av att
f\u00f6rtroendet f\u00f6r banken skadas. Detta kan ske
exempelvis p\u00e5 grund av bristande etik, ol\u00e4mpligt
agerande, bristf\u00e4llig information eller ogenom-
t\u00e4nkt utveckling av nya eller \u00e4ndrade produkter.
Handelsbanken hanterar och minimerar anse-
enderisken i sin verksamhet genom aktiv
omv\u00e4rldsbevakning med d\u00e4rtill relevanta \u00e5tg\u00e4r-
der vid behov, samt genom att bedriva verk-
samheten enligt h\u00f6g etisk standard. Under
2022 har fyra utbildningar varit obligatoriska f\u00f6r
samtliga medarbetare i koncernen: Finansiell
kriminalitet, Dataskyddsf\u00f6rordningen (GDPR),
S\u00e4kerhetsutbildning \u2013 Cybers\u00e4kerhet samt
S\u00e4kerhetsutbildning \u2013 Fysisk s\u00e4kerhet.
Handelsbankens l\u00e5ga risktolerans avspeglas
\u00e4ven i synen p\u00e5 ers\u00e4ttning till anst\u00e4llda. Banken
anser att fast ers\u00e4ttning bidrar till en sund verk-
samhet och fast ers\u00e4ttning till\u00e4mpas d\u00e4rf\u00f6r som
huvudregel.
COMPLIANCERISK
Compliancerisk \u00e4r risker
f\u00f6rknippade med bristande
regelefterlevnad.
Med regelefterlevnad (compliance) avses iaktta-
gande och efterlevnad av externa och interna
regelverk, accepterad marknadspraxis och
standarder som tillsammans \u00e4r till\u00e4mpliga p\u00e5
bankens tillst\u00e5ndspliktiga verksamhet. Compli-
ancerisk definieras som risken f\u00f6r sanktioner,
v\u00e4sentlig finansiell f\u00f6rlust eller f\u00f6rlust av anse-
ende som banken kan drabbas av som ett
resultat av att banken inte f\u00f6ljer dessa krav.
Handelsbanken har l\u00e5g tolerans f\u00f6r compliance-
risker. Verksamheten ska s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt
f\u00f6rebygga s\u00e5dana risker och prioritera det
arbete som beh\u00f6ver utf\u00f6ras f\u00f6r att skyndsamt
\u00e5tg\u00e4rda observerade risker. En risk \u00e4r utanf\u00f6r
risktoleransen om funktionen f\u00f6r regelefterlev-
nad (compliancefunktionen) bed\u00f6mer att risken
\u00e4r h\u00f6g eller kritisk och det saknas en adekvat
\u00e5tg\u00e4rdsplan, eller om det sker v\u00e4sentliga avvi-
kelser fr\u00e5n \u00e5tg\u00e4rdsplanen.
I Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och all-
m\u00e4nna r\u00e5d om styrning, riskhantering och kon-
troll i kreditinstitut (FFFS 2014:1), Europeiska
bankmyndighetens riktlinjer f\u00f6r intern styrning
samt Europeiska v\u00e4rdepappers- och marknads-
myndighetens riktlinjer om vissa aspekter av kra-
ven f\u00f6r funktionen f\u00f6r regelefterlevnad enligt
MiFID II anges huvuddragen f\u00f6r hur tillsynsmyn-
digheterna anser att funktionen f\u00f6r regelefterlev-
nad ska vara uppbyggd och hur ett institut b\u00f6r
arbeta med regelefterlevnadsfr\u00e5gor. I Basel-
kommitt\u00e9ns ramverk f\u00f6r regelefterlevnad,
Compliance and the compliance function in
banks anges \u00e4ven riktlinjer f\u00f6r hur compliance-
funktionen inom en bank b\u00f6r utformas. Handels-
banken har utformat compliancefunktionen och
compliancearbetet i enlighet med dessa f\u00f6re-
skrifter, allm\u00e4nna r\u00e5d och riktlinjer.
ORGANISATION
Compliancefunktionen inom koncernen \u00e4r orga-
niserad i dels Group Compliance, dels loklala
complianceenheter vid dotterbolag och andra
juridiska personer. I Group Compliance ing\u00e5r
dessutom s\u00e4rskilt utpekade roller s\u00e5som den
centralt funktionsansvariga enligt till\u00e4mpliga reg-
ler om penningtv\u00e4tt och finansiering av terrorism
(CFA) och dataskyddsombudet enligt till\u00e4mpliga
regler om dataskydd och hantering av person-
uppgifter (DPO). Alla complianceenheter ska
vara oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till aff\u00e4rsverksam-
heten och organisatoriskt skilda fr\u00e5n de funktio-
ner och omr\u00e5den som ska kontrolleras. Anst\u00e4llda
i complianceenheter f\u00e5r inte utf\u00f6ra operativa
uppgifter som ing\u00e5r i verksamhet som de ska
kontrollera.
ANSVAR
Ansvaret f\u00f6r regelefterlevnad \u00e4r en integrerad
del i chefsansvaret p\u00e5 alla niv\u00e5er i koncernen
och vilar p\u00e5 respektive enhet och avdelning.
\u00c4ven funktionsansvariga och produktansvariga
har ett s\u00e4rskilt ansvar att se till att arbetet inom
respektive ansvarsomr\u00e5de bedrivs i enlighet
med interna och externa regler inom hela kon-
cernen, inklusive ett ansvar att f\u00f6lja upp efterlev-
naden av de koncern\u00f6vergripande instruktioner
som de utf\u00e4rdar inom sina omr\u00e5den. Bland
enheterna med funktionsansvar ansvarar Group
Legal f\u00f6r att det finns juristst\u00f6d i verksamheten
och f\u00f6r erforderliga juridiska bed\u00f6mningar,
inklusive slutgiltiga regelverkstolkningar, \u00e5t
andra enheter samt f\u00f6r att samordna arbetet
kring juristst\u00f6d och juridiska bed\u00f6mningar
p\u00e5 central och lokal niv\u00e5. I Handelsbanken-
koncernen ska chefer och medarbetare ha en
god k\u00e4nnedom om och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de krav
som externa och interna regler st\u00e4ller och de
compliancerisker som \u00e4r f\u00f6rknippade med
bristande regelefterlevnad, inklusive s\u00f6ka st\u00f6d
fr\u00e5n Group Legal eller lokal juristenhet f\u00f6r erfor-
derliga juridiska bed\u00f6mningar.
Compliancefunktionen ansvarar f\u00f6r att aktivt
verka f\u00f6r god regelefterlevnad och att Handels-
bankens l\u00e5ga tolerans f\u00f6r compliancerisker
uppfylls. Compliancefunktionen har till uppgift
att identifiera, \u00f6vervaka och kontrollera risker
och brister i f\u00f6rh\u00e5llande till regelefterlevnaden,
l\u00e4mna rekommendationer, ge r\u00e5d och st\u00f6d till
bankens personal, ledning och enheter i fr\u00e5gor
om regelefterlevnad och rapportera till ledning
och styrelse om regel efterlevnad. Chief Compli-
ance Officer har ansvaret f\u00f6r compliancefunktio-
nen i koncernen och f\u00f6r rapportering om
regelefterlevnad.
RISKBASERAT COMPLIANCEARBETE
Compliancefunktionens arbete bedrivs risk-
baserat. Det sker i praktiken genom att funktio-
nen \u00e5rligen g\u00f6r en \u00f6vergripande riskbed\u00f6mning
av bankens verksamhet och regelefterlevnad.
Compliancefunktionen planerar och utf\u00f6r d\u00e4r-
efter complianceaktiviteter fr\u00e4mst inom de
omr\u00e5den som har h\u00f6gst risk f\u00f6r bristande
regelefterlevnad. Iakttagelser v\u00e4rderas och rap-
porteras enligt en fyrgradig bed\u00f6mningsskala
som l\u00e5g, medelh\u00f6g, h\u00f6g eller kritisk complian-
cerisk. Group Compliance rapporterar kvartals-
vis den aktuella risksituationen i koncernen till
VD, riskutskott och styrelse. H\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5
CFA:s rapportering avseende compliancerisker
kopplade till finansiell kriminalitet, liksom DPO:s
rapportering av dataskyddsrisker. Rapporten
f\u00f6redras \u00e4ven i VD:s Risk- och Compliance-
kommitt\u00e9.
RISK I ERS\u00c4TTNINGSSYSTEMET
Ers\u00e4ttningsrisk utg\u00f6rs av risken
f\u00f6r f\u00f6rlust eller annan skada
som uppkommer till f\u00f6ljd av
ers\u00e4ttningssystemet.
ERS\u00c4TTNINGSSYSTEMET
Ers\u00e4ttningar i Handelsbanken fastst\u00e4lls individu-
ellt f\u00f6r varje medarbetare vid tilltr\u00e4de i ny befatt-
ning och i lokala l\u00f6nesamtal. Ers\u00e4ttningen ska,
med beaktande av f\u00f6r Handelsbanken bindande
kollektiva avtal eller motsvarande lokala
standard iserade avtal eller \u00f6verenskommelser,
baseras p\u00e5 bankens modell f\u00f6r l\u00f6nes\u00e4ttning och
de d\u00e4r angivna l\u00f6negrundande faktorerna:
arbetets art och sv\u00e5righetsgrad, kompetens,
prestationsf\u00f6rm\u00e5ga och uppn\u00e5dda arbetsresul-
tat, ledarskap, marknaden samt uppgiften som
b\u00e4rare av bankens kultur. Denna ordning har
till\u00e4mpats under m\u00e5nga \u00e5r och inneb\u00e4r att
chefer p\u00e5 alla niv\u00e5er regelbundet deltar i l\u00f6ne-
processer och tar ansvar f\u00f6r bankens l\u00f6ne politik
och den egna enhetens personalkostnads-
utveckling.
F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att Handelsbanken har ett
v\u00e4l utformat ers\u00e4ttningssystem hanteras risker
i ers\u00e4ttningssystemet som ett separat riskslag
f\u00f6r vilket hanteringen f\u00f6ljer samma ansvarsf\u00f6r-
delning som f\u00f6r andra typer av risker. Handels-
banken har l\u00e5g tolerans f\u00f6r ers\u00e4ttningsrisker och
efterstr\u00e4var aktivt att h\u00e5lla dessa risker p\u00e5 en l\u00e5g
niv\u00e5. Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning till\u00e4m-
pas med stor f\u00f6rsiktighet och erbjuds inte till
medarbetare som i sin yrkesut\u00f6vning har en
v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 bankens riskprofil.
Under 2022 har avs\u00e4ttning f\u00f6r prestations-
baserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning gjorts med 52 mkr (57).
ORGANISATION OCH ANSVAR
Principerna f\u00f6r bankens ers\u00e4ttningssystem
fastst\u00e4lls i ers\u00e4ttningspolicyn som beslutas av
styrelsen. Mer detaljerade riktlinjer och till\u00e4mp-
ningsf\u00f6reskrifter beslutas av verkst\u00e4llande direk-
t\u00f6ren. Group Compliance granskar att dessa
styrdokument \u00f6verensst\u00e4mmer med regelverk
p\u00e5 omr\u00e5det. Ansvaret f\u00f6r att identifiera och
hantera ers\u00e4ttningsrisker vilar p\u00e5 varje ansvarig
chef i verksamheten. Group Risk Control tillser
att ers\u00e4ttningssystemet och dess till\u00e4mpning
\u00e5rligen utv\u00e4rderas ur ett riskperspektiv. Utv\u00e4rde-
ringen ska ocks\u00e5 inneh\u00e5lla en analys av ers\u00e4tt-
ningssystemets p\u00e5verkan p\u00e5 bankens risk-,
kapital- och likviditetssituation.
RISKER I ERS\u00c4TTNINGSSYSTEMET
Bed\u00f6mningen \u00e4r att Handelsbankens ers\u00e4tt-
ningspolicy och ers\u00e4ttningssystem genererar
l\u00e5ga risker, harmoniserar med bankens l\u00e5ga
risktolerans samt st\u00f6der bankens l\u00e5ngsiktiga
intressen. Ers\u00e4ttningssystemets p\u00e5verkan p\u00e5
bankens finansiella risk-, kapital- och likviditets-
situation \u00e4r l\u00e5g. Totalt avsatt belopp f\u00f6r presta-
tionsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning under ett \u00e5r till
anst\u00e4llda i Handelsbankenkoncernen f\u00e5r inte
\u00f6verstiga 0,4% av Handelsbankenkoncernens
k\u00e4rnprim\u00e4rkapital. Underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning
av prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning risk-
justeras utifr\u00e5n bed\u00f6mning av nuvarande och
framtida risker. Det finns regler f\u00f6r uppskjutande
av utbetalning av r\u00f6rlig ers\u00e4ttning och f\u00f6r att
helt eller delvis neds\u00e4tta tilldelad uppskjuten
r\u00f6rlig ers\u00e4ttning.
F\u00f6r mer detaljerad information och statistik
om bankens ers\u00e4ttningssystem, se bolags-
styrningsrapport och not K8 i \u00e5rsredovisningen.
RISK I F\u00d6RS\u00c4KRINGSR\u00d6RELSEN
Risken i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen
best\u00e5r fr\u00e4mst av marknadsrisker
och f\u00f6rs\u00e4kringsrisker.
VERKSAMHETEN OCH RISKER
I F\u00d6RS\u00c4KRINGSR\u00d6RELSEN
Handelsbanken Liv bedriver livf\u00f6rs\u00e4kringsverk-
samhet med traditionell f\u00f6rvaltning, fondf\u00f6rs\u00e4k-
ring och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kring samt riskf\u00f6rs\u00e4krings-
verksamhet. Traditionellt f\u00f6rvaltade f\u00f6rs\u00e4kringar
\u00e4r st\u00e4ngda f\u00f6r nyteckning. Riskprofilen m\u00e4ts
med den i Solvens 2 f\u00f6reskrivna standardfor-
meln. Riskprofilen domineras av marknadsrisker
och f\u00f6rs\u00e4kringsrisker.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk avser den samlade risken att f\u00f6r-
\u00e4ndringar i riskfaktorer inom finansiella markna-
der, till exempel f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntor, fastighets-
priser, aktiepriser och valutakurser, resulterar i
v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 bolagets placeringstill-
g\u00e5ngar och/eller dess \u00e5taganden. Marknads-
risken uppst\u00e5r i den traditionella f\u00f6rvaltningen
avseende garantiprodukterna samt indirekt fr\u00e5n
sparprodukter, fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringar, d\u00e4r
f\u00f6rs\u00e4kringstagarna sj\u00e4lva st\u00e5r f\u00f6r risken men d\u00e4r
bolagets intj\u00e4ning beror p\u00e5 det f\u00f6rvaltade kapi-
talet i produkterna.
R\u00e4nterisk finns \u00e4ven i f\u00f6rs\u00e4kringsskulderna
genom att de f\u00f6rs\u00e4kringstekniska avs\u00e4ttning-
arna diskonteras med en riskfri r\u00e4ntesats.
Handelsbanken Liv har l\u00e5g risktolerans.
Handels banken Livs styrelse ger genom bola-
gets placeringsriktlinjer och riskpolicy \u00f6vergri-
pande anvisningar om hur tillg\u00e5ngarna ska f\u00f6r-
valtas givet \u00e5tagandena till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna
och lagstadgade krav, hur styrning och kontroll
av placeringarna ska ske samt hur den totala
riskniv\u00e5n i bolagets samlade tillg\u00e5ngar och
\u00e5taganden ska hanteras. Tillg\u00e5ngar ska endast
investeras p\u00e5 ett aktsamt s\u00e4tt i tillg\u00e5ngar och
instrument vars risker kan identifieras, m\u00e4tas,
analyseras och rapporteras.
Tabell \u00c5R:50 Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning
Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning 2022 2021
Avs\u00e4ttning prestationsbaserade r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar
1
, mkr 52 57
L\u00f6ner och arvoden, mkr 9 800 9 278
Antal personer som har m\u00f6jlighet att tj\u00e4na in prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning
2
124 130
Medelantal anst\u00e4llda 12 030 12 240
Avs\u00e4ttning prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning som andel av totala l\u00f6ner och arvoden, % 0,5 0,6
Avs\u00e4ttning prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning som andel av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet,% 0,03 0,04
Antal personer som har m\u00f6jlighet att tj\u00e4na in prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning
som andel av medelantal anst\u00e4llda, % 1,0 1,1
1
Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Beloppen fastst\u00e4lls efter publicering av \u00e5rsredovisningen.
2
Antal personer som tilldelas prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning fastst\u00e4lls efter publicering av \u00e5rsredovisningen.
Av de 130 personer som hade m\u00f6jlighet att tj\u00e4na in prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning 2021, fick 114 personer tilldelning.
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk \u00e4r risken f\u00f6r att ett bolag inte kan
fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser n\u00e4r dessa
f\u00f6rfaller, utan att drabbas av oacceptabla kost-
nader eller f\u00f6rluster. Likviditetsrisker hanteras
genom en daglig uppf\u00f6ljning av kommande
utbetalningar och genom att en betydande del
av bolags placeringstillg\u00e5ngar placeras i mark-
nadsnoterade v\u00e4rdepapper med mycket god
likviditet.
F\u00d6RS\u00c4KRINGSRISK
F\u00f6rs\u00e4kringsriskerna best\u00e5r framf\u00f6rallt av liv- och
sjukf\u00f6rs\u00e4kringsrisker och kan delas in i nedan-
st\u00e5ende kategorier.
Riskkategori
D\u00f6dsfallsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
och trender eller \u00e4ndrad volatilitet avseende
d\u00f6dlighet. F\u00f6r kontrakt med d\u00f6dlighetsrisk leder
\u00f6kad d\u00f6dlighet till att v\u00e4rdet av f\u00f6rs\u00e4krings-
\u00e5tagandena \u00f6kar.
Livsfallsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
och trender eller \u00e4ndrad volatilitet avseende
d\u00f6dlighet. F\u00f6r kontrakt med livsfallsrisk leder
minskad d\u00f6dlighet till att v\u00e4rdet av f\u00f6rs\u00e4krings-
\u00e5tagandena \u00f6kar.
Invaliditets- och sjuklighetsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
och trender eller \u00e4ndrad volatilitet f\u00f6r insjuk-
nande och tillfrisknande.
Annullationsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
eller \u00e4ndrad volatilitet avseende uppeh\u00e5ll, upp-
h\u00f6rande, f\u00f6rnyelse och \u00e5terk\u00f6p.
Driftkostnadsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
och trender eller \u00e4ndrad volatilitet f\u00f6r driftkost-
naderna f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Ompr\u00f6vningsrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6r-
s\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av \u00e4ndrade niv\u00e5er
och trender f\u00f6r ompr\u00f6vningar av periodiska
utbetalningar p\u00e5 grund av \u00e4ndrade f\u00f6rfattningar,
\u00e4ndrade r\u00e4ttsliga f\u00f6rh\u00e5llanden eller \u00e4ndrad h\u00e4l-
sostatus hos de f\u00f6rs\u00e4krade.
Katastrofrisk
Risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ f\u00f6r\u00e4ndring av v\u00e4r-
det av f\u00f6rs\u00e4krings\u00e5tagandena till f\u00f6ljd av v\u00e4sent-
lig os\u00e4kerhet i priss\u00e4ttnings- och avs\u00e4ttningsan-
tagandena i fr\u00e5ga om extrema eller onormala
h\u00e4ndelser.
Handelsbanken Liv-gruppen \u00e4r \u00e4ven exponerad f\u00f6r risker kopplade till olycksfallsf\u00f6rs\u00e4kring. Dessa bed\u00f6ms dock inte vara materiella j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga risker. En st\u00f6rre del av Handels- banken Livs f\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r tecknade av mindre f\u00f6retag och privatpersoner. N\u00e5gon riskkoncen- tration finns inte, ut\u00f6ver att flertalet f\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r tecknade i Sverige. F\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen rapporterar sina mark- nads- och f\u00f6rs\u00e4kringsrisker samt operativa risker till f\u00f6rs\u00e4kringsbolagets styrelse och VD, bankens Group Risk Control samt till bankens Riskkommitt\u00e9 som \u00e4r r\u00e5dgivande till bankens VD och CFO. F\u00f6r mer information om Handelsbanken Livs f\u00f6retagsstyrningssystem och riskhantering h\u00e4n- visas till Handelsbanken Livs publikation Gemen- sam rapport om solvens och finansiell st\u00e4llning som finns tillg\u00e4nglig p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. EKONOMISKT KAPITAL Handelsbankens modell f\u00f6r ber\u00e4kning av ekonomiskt kapital f\u00e5ngar i ett m\u00e5tt koncernens samlade risker och anger det kapital som med en mycket h\u00f6g sannolikhet ska t\u00e4cka ov\u00e4ntade f\u00f6rluster eller v\u00e4rdeminskningar. Group Risk Control har ansvaret f\u00f6r att bedriva en helt\u00e4ckande bevakning av koncernens olika risker. Ett instrument i den bevakningen \u00e4r ban- kens modell f\u00f6r ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). EC-modellen utg\u00f6r \u00e4ven del i bankens bed\u00f6mning av internt kapitalbehov som rapporteras kvartalsvis till styrelsen. Denna bed\u00f6mning syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att koncer- nen vid varje tidpunkt har tillr\u00e4ckligt med kapital i f\u00f6rh\u00e5llande till koncernens samtliga risker. Koncern perspektivet inneb\u00e4r att det ekono- miska kapitalet \u00e4ven innefattar risker i f\u00f6rs\u00e4k- ringsr\u00f6relsen och risker i bankens pensions- \u00e5taganden. Ber\u00e4kningen av EC g\u00f6rs med ett \u00e5rs tids- horisont och en konfidensniv\u00e5 som speglar en acceptabel riskniv\u00e5 och \u00f6nskad rating. Styrel- sen har beslutat att ber\u00e4kningen av ekonomiskt kapital ska g\u00f6ras p\u00e5 99,97% konfidensniv\u00e5, vilket f\u00e5ngar en f\u00f6r banken extremt ogynnsam h\u00e4ndelse. EC utg\u00f6r skillnaden mellan utfallet under ett genomsnittligt \u00e5r \u2013 med positivt resul- tat och god v\u00e4rdeutveckling av bankens tillg\u00e5ngar \u2013 och utfallet vid 99,97% konfidens niv\u00e5. I sammanr\u00e4kningen av EC beaktas diversifie- ringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapital- behovet f\u00f6r samtliga risker \u00e4r s\u00e5ledes l\u00e4gre \u00e4n summan av det ekonomiska kapitalet f\u00f6r varje individuell risk f\u00f6r sig, eftersom riskerna delvis \u00e4r oberoende av varandra. Det kapital och de andra finansiella resurser som utg\u00f6r en buffert som kan absorbera nega- tiva utfall ben\u00e4mns tillg\u00e4ngliga finansiella resur- ser (Available Financial Resources, AFR). AFR \u00e4r Handelsbankens eget kapital med till\u00e4gg av andra finansiella v\u00e4rden i och utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen som \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6r- luster med ett \u00e5rs tidshorisont. Koncernen arbetar med ett aktie\u00e4gar- perspektiv p\u00e5 risk- och kapitalsituationen. Genom modellen f\u00f6r ekonomiskt kapital erh\u00e5lls en samlad bild av koncernen som ger f\u00f6ruts\u00e4tt- ningar f\u00f6r att optimera risk- och kapitalsituatio- nen utifr\u00e5n aktie\u00e4garens perspektiv. Utfallet fr\u00e5n ber\u00e4kningarna spelar en viktig roll i den interna styrningen av banken och n\u00e4r nya aff\u00e4rer eller strukturf\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6verv\u00e4gs. Kreditrisken \u00e4r ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av en simu- lering av utfall avseende fallissemang f\u00f6r kon- cernens samtliga motparter och expo neringar. Marknadsriskerna best\u00e5r av risken i handels- lagerklassificerade tillg\u00e5ngar, r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet, marknadsrisker i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen och av risken i aktieinnehav i \u00f6vrig verksamhet. Risken i pensions\u00e5tagandena best\u00e5r i huvud- sak av risken f\u00f6r att de tillg\u00e5ngar som finns inom ramen f\u00f6r tryggandet av bankens f\u00f6rm\u00e5ns- best\u00e4mda pensioner ska minska samt att v\u00e4rdet p\u00e5 dessa \u00e5taganden \u00e4r r\u00e4ntek\u00e4nsligt. Huvud- delen av pensionsutf\u00e4stelserna finns i Sverige och tryggas d\u00e4r i en pensionsstiftelse och i en tj\u00e4nstepensionsf\u00f6rening. De \u00f6vriga riskerna best\u00e5r av operativ risk, aff\u00e4rsrisk, fastighetsrisk och f\u00f6rs\u00e4kringsrisk. Aff\u00e4rsrisken \u00e4r relaterad till ov\u00e4ntade resultat- f\u00f6r\u00e4ndringar inom respektive aff\u00e4rsomr\u00e5de. Dessa kan exempelvis uppst\u00e5 p\u00e5 grund av att efterfr\u00e5gan eller konkurrensen f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 ett ov\u00e4ntat s\u00e4tt, med minskade volymer och pres- sade marginaler som f\u00f6ljd. Fastighetsrisken f\u00e5ngar risken att de fastigheter som banken \u00e4ger faller i v\u00e4rde. EC uppgick vid \u00e5rsskiftet till 54,6 mdkr (53,6), d\u00e4r kreditriskerna st\u00e5r f\u00f6r huvuddelen av den totala risken. Den av styrelsen fastst\u00e4llda m\u00e5l- pensions\u00e5taganden 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 ECAFR Figur \u00c5R:51 Sammanst\u00e4llning av AFR och EC inklusive diversifiering 202 s\u00e4ttningen \u00e4r att kvoten mellan AFR och EC ska \u00f6verstiga 120%. Kvoten var vid \u00e5rsskiftet 413% (384), vilket visar att banken \u00e4r v\u00e4l kapitaliserad i f\u00f6rh\u00e5llande till sina totala risker. Finansinspektio- nen har inom ramen f\u00f6r sin samlade kapitalbe- d\u00f6mning av banken kommit till samma slutsats. Den redovisade risk- och kapitalsituationen \u00e4r en \u00f6gonblicksbild, \u00e4ven om det i riskber\u00e4k- ningarna ing\u00e5r f\u00f6rsiktighetsmarginaler f\u00f6r varia- tioner i konjunkturen. F\u00f6r en slutlig bed\u00f6mning av koncernens kapitalbehov m\u00e5ste ocks\u00e5 h\u00e4nsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomf\u00f6rs inom ramen f\u00f6r bankens kapitalplanering. KAPITALPLANERING Handelsbankens kapitalplane- ring syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att koncernen vid varje tidpunkt har r\u00e4tt m\u00e4ngd tillg\u00e4ngliga finansiella resurser. Kapitalbehovet \u00e4r en funktion av koncernens risk er, f\u00f6rv\u00e4ntade utveckling, regelverk och m\u00e5ltal, Handelsbankens modell f\u00f6r ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) samt stress tester. Bankens kapitalbehov rapporteras veckovis till CFO och CEO och minst kvartalsvis till styrelsen. Som en del av den proaktiva kapitalplane- ringen finns en beredskaps- och handlingsplan med konkreta \u00e5tg\u00e4rder som kan vidtas om banken beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttra sin kapitalposition. Syftet med beredskaps- och handlingsplane- ringen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det finns ett var- ningssystem som uppt\u00e4cker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen \u00e4r f\u00f6rberedd att skyndsamt kunna genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder, om s\u00e5 m\u00e5ste ske. Minst \u00e5rligen uppr\u00e4ttas en l\u00e5ngsiktig kapital- plan som syftar till att ge en \u00f6vergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade kapitalutveck- lingen och utfallet i olika scenarier. Dessa sce- narier \u00e4r utformade s\u00e5 att de v\u00e4sentligt avviker fr\u00e5n den f\u00f6rv\u00e4ntade utvecklingen och harmonie- rar s\u00e5ledes med koncernens l\u00e5ga risktolerans. Kapitalplanen inneh\u00e5ller ocks\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 hur kapitalsituationen ska kunna beh\u00e5llas p\u00e5 en tillfredsst\u00e4llande niv\u00e5 i ett starkt negativt omv\u00e4rldsscenario, utifr\u00e5n b\u00e5de ett reglerings- och ett aktie\u00e4garperspektiv. Kapitalplaneringen \u00e4r uppdelad i ett kort- siktigt och ett medell\u00e5ngt till l\u00e5ngsiktigt prognos- arbete. Den del av kapitalplaneringen som utg\u00f6rs av kortsiktiga prognoser p\u00e5 upp till tv\u00e5 \u00e5r \u00e4r fr\u00e4mst inriktad p\u00e5 att bed\u00f6ma r\u00e5dande resul- tatutveckling och utveckling av kapitalkravet. Prognosarbetet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att l\u00f6pande
kunna anpassa kapitalbasens storlek och
sammans\u00e4ttning.
Kapitalplanering g\u00f6rs genom en l\u00f6pande
analys av volym-, risk- och resultatutveckling
samt genom bevakning av h\u00e4ndelser som kan
p\u00e5verka kapitalbehov och kapitalm\u00e4ngd. Det
kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla del-
komponenter som utg\u00f6r koncernens kapital-
bas, och kapitalbehovet inkluderar, f\u00f6rutom
regleringsm\u00e4ssiga minimikrav och buffertar,
\u00e4ven kapitalkravet enligt regelverkets Pelare 2
samt bruttosolidititetskravet och minimikravet
p\u00e5 nedskrivningsbara skulder (MREL). I detta
arbete ing\u00e5r ocks\u00e5 att i ett kortsiktigt perspek-
tiv utf\u00f6ra olika k\u00e4nslighetsanalyser av den f\u00f6r-
v\u00e4ntade utvecklingen av kapitalkravet och
kapitalbasen f\u00f6r att vid behov vara beredd att
p\u00e5verka kapitalbasens storlek och samman-
s\u00e4ttning genom till exempel marknadsopera-
tioner.
Resultatet av den kortsiktiga analysen utg\u00f6r
grunden f\u00f6r de eventuella kapitaloperationer
som genomf\u00f6rs, och resultatet rapporteras
veckovis till CFO och CEO och vid behov till
styrelsen. Analysen utg\u00e5r fr\u00e5n ett f\u00f6rsiktigt
grundscenario med beslutspunkter i n\u00e4rtid
om hur den befintliga intj\u00e4ningsf\u00f6rm\u00e5gan
klarar av att b\u00e4ra olika volymf\u00f6r\u00e4ndringar, och
vilka effekter som uppkommer av potentiella
kapital operationer.
Den del av kapitalplaneringen som utg\u00f6rs av
medell\u00e5nga till l\u00e5ngsiktiga prognoser syftar till att
s\u00e4kerst\u00e4lla dels att de lagstadgade kapitalkra-
ven uppfylls, dels att koncernens tillg\u00e4ngliga
finansiella resurser (Available Financial Resources,
AFR) vid varje tidpunkt med marginal t\u00e4cker alla
risker ber\u00e4knade enligt modellen f\u00f6r EC.
\u00c4ven den l\u00e5ngsiktiga prognosen inneh\u00e5ller
en bed\u00f6mning av utvecklingen av bankens
samlade kapitalbehov \u00f6ver perioden: minimi-
kraven, de kombinerade buffertkraven, Pelare
2-kravet, bruttsoliditetskravet samt MREL-kravet.
Syftet \u00e4r att prognostisera den f\u00f6rv\u00e4ntade
utvecklingen och bed\u00f6ma huruvida bankens
motst\u00e5ndskraft \u00e4r tillfredsst\u00e4llande i olika
scenarier. Planeringsperioden \u00e4r minst fem \u00e5r
och beaktar utvecklingen i hela koncernen.
Basen f\u00f6r den l\u00e5ngsiktiga kapitalprognosen
\u00e4r ett grundscenario som ges av den f\u00f6rv\u00e4ntade
utvecklingen under de kommande fem \u00e5ren
betr\u00e4ffande resultat, volymtillv\u00e4xt, finansiella
antaganden, som exempelvis kreditf\u00f6rluster,
samt utveckling p\u00e5 aktie-, fastighets- och r\u00e4nte-
marknaden. Grundscenariot st\u00e4lls sedan mot
utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarier.
Stresscenarierna har fastst\u00e4llts efter analys av
de historiska sambanden mellan olika makro-
ekonomiska variablers p\u00e5verkan p\u00e5 de finan-
siella marknaderna och har valts utifr\u00e5n de
scenarier som kan f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5verka Handels-
banken mest negativt. R\u00e5dande makroekono-
miska milj\u00f6 som \u00e4r ett resultat av en kombina-
tion av geopolitiska risker, kvarvarande
pandemirelaterade effekter, inflation, stigande
r\u00e4ntor och ett svagare f\u00f6retagsklimat \u00e4r inklude- rat och analyseras ur bankens perspektiv . K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen uppgick vid utg\u00e5ngen av 2022 till 19,6% (19,4). Kvoten mellan AFR och EC uppgick till 413% (384) vid samma tidpunkt. S\u00e5ledes \u00f6ver stiger AFR det bed\u00f6mda interna kapitalbehovet (EC) med mycket god marginal. Bankens starka position framh\u00e4vs ytterligare av resultatet av de olika fram\u00e5tblickande stress- scenarier som utf\u00f6rs, vilket visar p\u00e5 att Handels- bankens l\u00e5ngsiktiga kapitalisering \u00e4r mycket stabil ur ett ekonomiskt och legalt perspektiv. Kapitalplaneringen f\u00f6ljer \u00e4ven den reglerings- m\u00e4ssiga utvecklingen och bed\u00f6mer effekten och behoven till f\u00f6ljd av nya tillkommande krav. KONCERNENS M\u00c5LTAL F\u00d6R REGLERINGSM\u00c4SSIGT KAPITAL M\u00e5len f\u00f6r bankens kapitalisering fastst\u00e4lls l\u00f6pande av styrelsen. En h\u00f6rnsten i den interna kapitalbehovsbed\u00f6mningen av den reglerings- m\u00e4ssiga kapitalsituationen \u00e4r stress- och sce- narioanalyser av bankens situation b\u00e5de i det l\u00e5nga och i det korta perspektivet. De scenarier som anv\u00e4nds grundas i f\u00f6rsta hand p\u00e5 bankens interna risktolerans samt p\u00e5 krav som kommer direkt av regelverket eller andra myndighetskrav. Ut\u00f6ver den interna bed\u00f6mningen av kapital- behovet har Finansinspektionen kommunicerat att svenska bankers m\u00e5ltal, oaktat bankernas interna ber\u00e4kningar, inte f\u00e5r understiga det av Finansinspektionen fram r\u00e4knade samlade bed\u00f6mda kapitalbehovet. Banken har beaktat detta vid fastst\u00e4llandet av m\u00e5ltalen f\u00f6r den reg- leringsm\u00e4ssiga kapitaliseringen. Styrelsen har beslutat att k\u00e4rnprim\u00e4rkapital- relationen, som \u00e4r det mest relevanta m\u00e5ttet f\u00f6r styrningen av banken enligt nuvarande regler, under normala f\u00f6rh\u00e5llanden ska uppg\u00e5 till mellan 1 och 3 procentenheter \u00f6ver det av Finansinspektionen kommunicerade samlade k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkravet. \u00d6vriga kapitaldelar (prim\u00e4rkapitalrelation och total kapitalrelation) ska minst uppg\u00e5 till 1 procentenhet h\u00f6gre v\u00e4rde \u00e4n det samlade kapitalbehovet som Finans- inspektionen har kommunicerat f\u00f6r dessa delar. Bruttosoliditetsgraden ska uppg\u00e5 till minst 0,6 procentenheter \u00f6ver Finansinspektionens kapi- talkrav. Vidare ska banken uppfylla samtliga \u00f6vriga kapitalkrav fr\u00e5n myndigheter. I till\u00e4gg har styrelsen beslutat att \u201dutdelningsniv\u00e5n ska inte leda till att kapitalrelationerna underskrider en niv\u00e5 om en procentenhet \u00f6ver Finansinspektio- nens kommunicerade krav\u201d. Banken bed\u00f6mer att Finansinspektionens k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkrav vid utg\u00e5ngen av det fj\u00e4rde kvartalet uppgick till 14,5%K3 R\u00e4ntenetto mkr 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 R\u00e4ntenetto 36 610 30 321 P\u00e5 raderna Derivatinstrument ing\u00e5r r\u00e4ntenetto som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rligt till tillg\u00e5ngar och skulder som s\u00e4kras. Dessa kan ha b\u00e5de positiv och negativ inverkan p\u00e5 r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. \u00c4ndrad presentation av resolutionsavgiften i Resultatr\u00e4kningen mkr Redovisat v\u00e4rde 2021 \u00c4ndrad presentation resolutionsavgift Tidigare publicerat 2021 R\u00e4ntekostnader -5 511 930 -6 441 Riskskatt och resolutionsavgift -930 -930 Summa -6 441 - -6 441 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 redovisas resolutionsavgiften ej l\u00e4ngre som r\u00e4ntekostnad, utan ist\u00e4llet p\u00e5 ny rad inom r\u00f6relseresultatet. P\u00e5 samma resultatrad redovisas \u00e4ven riskskatten. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r de i ovan angivna resultatraderna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats. K4 Provisionsnetto mkr 2022 2021 Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 455 555 Fonder 5 469 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 911 905 R\u00e5dgivning 196 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 794 803 Betalningar 2 680 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 1 146 1 155 Garantier 202 207 \u00d6vrigt 546 560 Summa provisionsint\u00e4kter 12 399 12 904 V\u00e4rdepapper -218 -211 Betalningar -969 -1 168 \u00d6vrigt -108 -67 Summa provisionskostnader -1 296 -1 446 Provisionsnetto 11 103 11 458 Provisionsint\u00e4kter per segment 2022 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 179 3 17 10 242 16 -12 455 Fonder 4 715 338 244 61 10 191 -90 5 469 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 654 31 115 79 41 1 -11 911 R\u00e5dgivning 0 48 1 - 194 -38 -8 196 F\u00f6rs\u00e4kringar 777 0 17 - - 1 -1 794 Betalningar 2 089 310 275 1 14 -10 0 2 680 Ut- och inl\u00e5ning 764 123 96 10 34 119 -1 1 146 Garantier 102 15 46 1 40 1 -3 202 \u00d6vrigt 525 6 5 1 323 5 -319 546 Summa provisionsint\u00e4kter 9 805 874 815 163 898 287 -444 12 399 Provisionsint\u00e4kter per segment 2021 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 258 7 21 7 280 -4 -14 555 Fonder 5 008 317 259 135 14 209 -100 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 658 33 108 73 44 3 -14 905 R\u00e5dgivning 2 46 0 - 215 -7 -26 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 779 0 24 - 0 0 0 803 Betalningar 2 128 270 239 2 16 -8 0 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 752 122 89 18 47 127 0 1 155 Garantier 100 16 42 1 51 - -3 207 \u00d6vrigt 540 5 4 0 259 2 -250 560 Summa provisionsint\u00e4kter 10 225 816 786 236 926 322 -407 12 904 Provisionsint\u00e4kter avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder. Int\u00e4kter fr\u00e5n Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner, R\u00e5dgivning, Betalningar samt Ut- och Inl\u00e5ning redovisas huvudsakligen n\u00e4r tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga vid en viss tidpunkt. I Betalningar ing\u00e5r kortutgivning och kortinl\u00f6sen. Int\u00e4kter fr\u00e5n Fonder, Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning, F\u00f6rs\u00e4kringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga linj\u00e4rt \u00f6ver tid. F\u00f6rvaltat kapital mdkr 2022 2021 Fonder, exkl PPM och fondf\u00f6rs\u00e4kring 602 718 PPM 67 74 Fondf\u00f6rs\u00e4kring 178 197 avg\u00e5r externa fonder -2 -2 Summa fonder 845 987 Strukturerade produkter 2 3 Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kring 45 50 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -24 -25 Traditionell f\u00f6rs\u00e4kring 6 7 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -6 -6 Diskretion\u00e4rt och Institutionellt kapital, exkl f\u00f6rs\u00e4kring 317 360 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -270 -301 Summa f\u00f6rvaltat kapital, exkl v\u00e4rdepapper i dep\u00e5 915 1 075 V\u00e4rdepapper i dep\u00e5, exklusive fonder 614 908 V\u00e4rdepapper i dep\u00e5, exklusive fonder, avseende Handelsbankens n\u00e4rst\u00e5ende stiftelser m m 37 50K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . K6 Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring mkr 2022 2021 Premieinkomst 489 498 Utbetalda f\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningar -341 -332 F\u00f6r\u00e4ndring avs\u00e4ttningar oreglerade skador 9 -8 \u00d6vrigt 19 2 1 Summa 176 179 K7 \u00d6vriga int\u00e4kter mkr 2022 2021 Hyresint\u00e4kter 19 34 Andra r\u00f6relseint\u00e4kter 1 1 227 521 Summa 1 246 555 1 Svenska Handelsbanken AB avyttrade under f\u00f6rsta kvartalet 2022 dotterbolag \u00e4gandes fastigheter, vilket p\u00e5verkar andra r\u00f6relseint\u00e4kter med 1 059 mkr under 2022. Under fj\u00e4rde kvartalet 2021 s\u00e5lde Svenska Handelsbanken AB kortinl\u00f6senverksamheten vilket p\u00e5verkade andra r\u00f6relseint\u00e4kter med 408 mkr under 2021 K8 Personalkostnader mkr 2022 2021 L\u00f6ner och arvoden -8 527 -8 196 Socialavgifter -2 240 -2 049 Pensionskostnader1 -1 698 -1 849 Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -196 -69 Andra personalkostnader -442 -289 Summa -13 103 -12 452 1 Komponenterna i redovisade pensionskostnader framg\u00e5r av tabellen Pensionskostnader. L\u00f6ner och arvoden mkr 2022 2021 Ledande befattningshavare 2 -161 -113 \u00d6vriga -8 366 -8 083 Summa -8 527 -8 196 2 Ledande befattningshavare i moderbolaget samt vd:ar, vice vd:ar och styrelser i dotterbolag (i genomsnitt 57 personer). Personalkostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet i Danmark och Finland framg\u00e5r av not K14 . K\u00f6nsf\u00f6rdelning 2022 2021 % M\u00e4n Kvinnor M\u00e4n Kvinnor Ledande befattningshavare exklusive styrelser 66 34 71 29 varav i moderbolaget 60 40 70 30 varav i dotterbolag 70 30 71 29 Styrelser 60 40 65 35 varav i moderbolaget 46 54 50 50 varav i dotterbolag 62 38 68 32 2022 2021 Medelantal anst\u00e4llda Totalt M\u00e4n Kvinnor Totalt M\u00e4n Kvinnor Sverige 6 911 3 350 3 561 6 984 3 372 3 612 Storbritannien 2 658 1 490 1 168 2 667 1 512 1 155 Norge 819 424 395 801 414 387 Nederl\u00e4nderna 382 243 139 361 231 130 USA 53 31 22 55 34 21 Kina 0 0 0 16 8 8 Luxemburg 50 24 26 47 25 22 Singapore 1 1 0 5 1 4 Tyskland 2 1 1 21 9 12 Polen 15 4 11 16 4 12 \u00d6vriga l\u00e4nder 63 27 36 66 28 38 Summa 10 954 5 595 5 359 11 039 5 638 5 401 Medelantal anst\u00e4llda h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet i Danmark och Finland framg\u00e5r av not K14. Ers\u00e4ttningar 1 \u00f6ver en miljon EUR Antal personer 2022 2021 L\u00f6nesteg 1,0\u20131,5 m euro 1 2 L\u00f6nesteg 1,5\u20132,0 m euro 1 1 L\u00f6nesteg 2,0\u20132,5 m euro - - L\u00f6nesteg \u00f6ver 2,5 m euro - - Summa 2 3 1 Inklusive intj\u00e4nad pension och andra l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5ner. Ers\u00e4ttningar 2 till risktagare 3 , segment mkr 2022 2021 Ers\u00e4ttning Antal personer Ers\u00e4ttning Antal personer Handelsbanken Sverige 443 306 498 377 Handelsbanken Storbritannien 283 179 400 253 Handelsbanken Norge 128 56 113 59 Handelsbanken Nederl\u00e4nderna 74 46 71 48 Handelsbanken Capital Markets 124 30 188 59 Avvecklad verksamhet 4 250 105 170 107 \u00d6vrigt 384 139 321 131 Summa 1 686 861 1 761 1 034 Ers\u00e4ttningar 2 till risktagare 3 2022 2021 Verkst\u00e4llande ledning 5 \u00d6vriga risktagare Verkst\u00e4llande ledning 5 \u00d6vriga risktagare Intj\u00e4nade fasta ers\u00e4ttningar, mkr 118 1 484 74 1 630 Intj\u00e4nade prestationsbaserade r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar, mkr - - - - Intj\u00e4nade \u00f6vriga r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar, mkr 0 84 0 57 Summa 118 1 568 74 1 687 Antal personer som enbart f\u00e5tt fast ers\u00e4ttning - 20 - - Antal personer som har m\u00f6jlighet att f\u00e5 b\u00e5de fast och prestationsbaserad ers\u00e4ttning - - - - Antal personer med b\u00e5de fast och r\u00f6rlig ers\u00e4ttning 16 825 11 1 023 Summa antal personer 16 845 11 1 023 Garanterade kostnadsf\u00f6rda r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar i samband med nyanst\u00e4llning, mkr - - - - Utf\u00e4sta garanterade r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar i samband med nyanst\u00e4llning, mkr - - - - 2 Intj\u00e4nade ers\u00e4ttningar inklusive pension och andra l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5ner har kostnadsf\u00f6rts i sin helhet. Prestationsbaserade r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar tilldelas p\u00e5 individuell niv\u00e5 under r\u00e4kenskaps\u00e5ret efter intj\u00e4ningen och betalas ut eller skjuts upp i enlighet med bankens policy f\u00f6r r\u00f6rliga ers\u00e4ttningar. Under 2022 och 2021 har inga anst\u00e4llda, identifierade som risktagare p\u00e5 grund av sina arbetsuppgifter, tj\u00e4nat in prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning. F\u00f6r 2022 har tv\u00e5 anst\u00e4llda identifierats som risktagare p\u00e5 grund av sin ers\u00e4ttningsniv\u00e5. Eventuell tilldelning av prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning avseende intj\u00e4nande\u00e5r 2022 kommer ske under v\u00e5ren 2023. All prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning betalas ut kontant eller i finansiella instrument. Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. F\u00f6rfogander\u00e4tten \u00f6ver uppskjutna ers\u00e4ttningar \u00f6verg\u00e5r till den anst\u00e4llde vid utbetalningstillf\u00e4llet. \u00d6vrig r\u00f6rlig ers\u00e4ttning avser utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen och utf\u00e4sta avg\u00e5ngsvederlag. Utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen uppg\u00e5r till 8 mkr (14). Beloppet \u00e4r exklusive socialavgifter. Totalt utf\u00e4sta avg\u00e5ngsvederlag under \u00e5ret uppg\u00e5r till 76 mkr (43) varav det enskilt h\u00f6gsta uppg\u00e5r till 7,2 mkr (4,0). Under \u00e5ret har avg\u00e5ngsvederlag till 12 (47) risktagare betalats ut med 17 mkr (67). Garanterad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning f\u00f6rekommer inte. 3 Anst\u00e4llda vars arbetsuppgifter i tj\u00e4nsten v\u00e4sentligt kan p\u00e5verka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade f\u00f6rordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan s\u00e4rskilt reglerad personal med r\u00f6rlig ers\u00e4ttning kan finnas i dotterbolag vars ers\u00e4ttningspolicy f\u00f6ljer av annan EU-f\u00f6rordning eller annan av Finansinspektionen publicerad f\u00f6reskrift. 4 Avvecklad verksamhet i Danmark och Finland. 5 Enligt Finansinspektionens f\u00f6reskrifter FFFS 2011:1.ERS\u00c4TTNINGAR TILL ANST\u00c4LLDA
Information om ers\u00e4ttningsprinciper till samtliga
anst\u00e4llda i Handelsbankenkoncernen beskrivs
n\u00e4rmare i bolagsstyrningsrapporten p\u00e5 sidan 85.
Enligt Finansinspektionens f\u00f6reskrift FFFS
2011:1 och enligt kommissionens delegerade
f\u00f6rordning (EU) 575/2013 samt (EU) 923/2021
ska banker identifiera anst\u00e4llda vars arbetsupp-
gifter har en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 bankens risk-
profil. Handelsbanken har identifierat 861
(1 034) medarbetare med s\u00e5dana arbetsupp-
gifter och ben\u00e4mner dem risktagare. I tabellerna
ovan redog\u00f6rs f\u00f6r Handelsbankenkoncernens
ers\u00e4ttningar till dessa risktagare enligt upplys-
ningskrav i ovan n\u00e4mnda regelverk. Under 2022
har Handelsbankenkoncernen inga anst\u00e4llda,
vars arbetsuppgifter har en v\u00e4sentlig inverkan
p\u00e5 bankens riskprofil, som har tj\u00e4nat in presta-
tionsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning.
Handelsbanken har f\u00f6r r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2022
gjort en avs\u00e4ttning till resultatandelssystemet
Oktogonen om 212 mkr (88).
Resultatandelssystemet Oktogonen Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar samtliga anst\u00e4llda i Handelsbankenkoncernen. Avs\u00e4ttningen klassificeras som r\u00f6rlig ers\u00e4ttning och baseras p\u00e5 att l\u00f6nsamhetsm\u00e5tt kopplade till Handelsbankens f\u00f6retagsm\u00e5l \u00e4r uppfyllda och styrelsens samlade bed\u00f6mning avseende bankens utveckling. Utbetalning sker i huvud- sak kontant till medarbetaren alternativt till ett pensionssparande, sparplan eller som en kom- bination. Aktierelaterade ers\u00e4ttningar Samtliga anst\u00e4llda i Handelsbanken plc omfat- tas av ett program f\u00f6r aktierelaterad ers\u00e4ttning Share Incentive Plan (SIP), vilken f\u00f6ljer lagstift- ningen i Storbritannien. Ers\u00e4ttningen regleras med aktier i moderbolaget Handelsbanken AB. En SIP erfordrar att en brittisk stiftelse anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera programmet f\u00f6r den aktierelate- rade ers\u00e4ttningen f\u00f6r f\u00f6retagets r\u00e4kning. En stif- telse har d\u00e4rf\u00f6r etablerats och stiftelsen admi- nistreras av en f\u00f6rvaltare. Stiftelsen f\u00f6rv\u00e4rvar och allokerar aktier till de anst\u00e4llda samt innehar de tilldelade aktierna f\u00f6r de anst\u00e4lldas r\u00e4kning. De anst\u00e4llda m\u00e5ste beh\u00e5lla sina tilldelade aktier i stiftelsen i minst fem \u00e5r, annars kan det uppst\u00e5 skattem\u00e4ssiga konsekvenser f\u00f6r de anst\u00e4llda. Utdelning som erh\u00e5lls under perioden som akti- erna kvarst\u00e5r i stiftelsen tillfaller de anst\u00e4llda. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r avs\u00e4ttning till SIP och intj\u00e4nandevillkoren \u00e4r desamma som f\u00f6r avs\u00e4tt- ning till resultatandelssystemet Oktogonen. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r s\u00e5ledes f\u00f6reg\u00e5ende r\u00e4kenskaps\u00e5r. Se avsnitt Ers\u00e4ttningsprinciper i Handelsbanken. Styrelsen i Handelsbanken plc fattar beslut om den slutliga avs\u00e4ttningen till incitamentsprogrammet SIP. Under verksamhets\u00e5ret 2022 har aktierelate- rade ers\u00e4ttningar om 25,0 mkr (37,5) kostnads- f\u00f6rts avseende intj\u00e4nande\u00e5ret 2021, vilka redo- visats som en \u00f6kning av det egna kapitalet. Bankens kostnad f\u00f6r den aktierelaterade ers\u00e4tt- ningen kan d\u00e4refter inte f\u00f6r\u00e4ndras. Ers\u00e4ttning- arna har reglerats genom att stiftelsen f\u00f6rv\u00e4rvat 282 108 aktier (395 865) i Handelsbanken AB Ers\u00e4ttning till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och koncernledning samt chefer f\u00f6r kontrollfunktioner mkr Fast ers\u00e4ttning R\u00f6rlig ers\u00e4ttning Pensionskostnader F\u00f6rm\u00e5ns- och pre- miebest\u00e4mda planer Fast och r\u00f6rlig ers\u00e4ttning inklusive pensionskostnader Andel fast ers\u00e4tt- ning/total ers\u00e4ttning Grundl\u00f6n F\u00f6rm\u00e5ner 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carina \u00c5kerstr\u00f6m 1 14,0 13,3 0,6 0,5 0,0 0,0 4,9 4,6 19,5 18,4 100% 100% Vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carl Cederschi\u00f6ld 2, 3 7,3 6,4 0,2 0,1 0,0 0,0 2,1 2,1 9,6 8,6 100% 100% Per Beckman 4 6,3 6,2 0,3 0,3 0,0 0,0 3,6 4,3 10,2 10,8 100% 100% \u00d6vrig koncernledning samt kontrollfunktioner 5 53,9 25,7 4,0 1,5 0,1 0,1 12,5 8,2 70,5 35,5 100% 100% Genomsnittligt antal personer; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Antal personer per december; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Pensionskostnaden avser pensionsintj\u00e4ning i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner. Intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller f\u00f6rs\u00e4kras i bankens pensionskassa. Vid avg\u00e5ng ur tj\u00e4nst f\u00f6re pensions\u00e5lder erh\u00e5lls fribrev p\u00e5 intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5ns- och/eller premie best\u00e4md pension. Utbetalning av r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2022. F\u00f6re lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 10 965 kronor (16 742) per anst\u00e4lld. 1 Premiebest\u00e4md pension om 35% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med tilltr\u00e4det som vd. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r. Tidigare intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r lagd i fribrev. 2 Tilltr\u00e4dde som vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r 2021-02-02. 3 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till 30% av l\u00f6nen \u00f6ver 30 inkomstbasbelopp. Pensions\u00e5ldern \u00e4r 65 \u00e5r och den f\u00f6rm\u00e5ns- best\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. 4 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension med 65% av l\u00f6nen vid 60 \u00e5rs \u00e5lder samt en pensionspremie uppg\u00e5ende till 2% av l\u00f6nen. Den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad. Premiebest\u00e4md pension om 30% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med november 2022. 5 \u00d6vriga ledande befattningshavare, anst\u00e4llda i banken, erh\u00e5ller en f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md eller en premiebest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till som mest 35% av l\u00f6nen, med undantag f\u00f6r en ledande befattningshavare vars pension som mest \u00e4r 35% av hela l\u00f6nen samt en ledande befattningshavare som saknar pensionsintj\u00e4ning. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r (en ledande befattningshavare har pensions\u00e5lder 67 \u00e5r) och den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. Belopp f\u00f6r grundl\u00f6n och pension anges f\u00f6re eventuell l\u00f6nev\u00e4xling. Bland \u00f6vrig koncernledning och kontrollfunktioner har tv\u00e5 anst\u00e4llda v\u00e4xlat 2,1 mkr fr\u00e5n l\u00f6n till pension. p\u00e5 marknaden till ett genomsnittligt marknads- pris om 88,8 kr per aktie (97,3), vilka tilldelats de anst\u00e4llda. I koncernen utg\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rv av aktier i Handelsbanken AB \u00e5terk\u00f6p av egna aktier, vilka har minskat det egna kapitalet. Se F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital. ERS\u00c4TTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare i Handelsbanken \u00e4r ledam\u00f6ter i styrelsen, verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer, cheferna f\u00f6r Group Risk Control och Group Compliance samt \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, se \u00e4ven Bolags- styrningsrapporten sidorna 88\u201391. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i moderbolaget f\u00f6ljer av \u00e5rsst\u00e4mman 2022 fastst\u00e4llda ers\u00e4tt- ningsriktlinjer, se \u00e4ven sidan 86. Upplysningar om ers\u00e4ttningar, pensions- f\u00f6rpliktelser samt om krediter till och inl\u00e5ning fr\u00e5n ledande befattningshavare i Handels banken l\u00e4mnas p\u00e5 dessa sidor. Det g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r dotter- bolagens verkst\u00e4llande direk t\u00f6rer, vice verk- st\u00e4llande direkt\u00f6rer och styrelse ledam\u00f6ter. Ers\u00e4ttning till ledande befattningshavare i Handelsbankenkoncernen utg\u00e5r endast i form av fast l\u00f6n och avs\u00e4ttning till pension samt sedvanliga f\u00f6rm\u00e5ner som till exempel tj\u00e4nstebil. Som en del av ers\u00e4ttningen kan banken \u00e4ven tillhandah\u00e5lla en tj\u00e4nstebostad efter s\u00e4rskilt styrelsebeslut. De ledande befattningshavarna omfattas, p\u00e5 samma villkor som alla anst\u00e4llda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning f\u00f6rekom- mer inte. Ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4lld i banken har r\u00e4tt att v\u00e4xla l\u00f6n till pension p\u00e5 samma villkor som g\u00e4ller f\u00f6r alla med arbetare. Styrelseledam\u00f6ter som inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller i bankens dotterbolag har endast erh\u00e5llit arvode enligt \u00e5rsst\u00e4mmans beslut. Styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller bankens dotterbolag erh\u00e5ller ers\u00e4ttning och pensionsf\u00f6rm\u00e5ner med anledning av sin anst\u00e4llning. Inga ytterligare ers\u00e4ttningar eller pensionsf\u00f6rm\u00e5ner utg\u00e5r p\u00e5 grund av styrelse- uppdraget. Information om arvode till styrelse- ledam\u00f6ter i moderbolaget finns p\u00e5 sidorna 88\u201391 i Bolagsstyrningsrapporten. Den pensionskostnad som banken anger i nedanst\u00e5ende ers\u00e4ttningsupplysningar f\u00f6r ledande befattningshavare utg\u00f6rs av service cost enligt IAS19 avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner, avtalad premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensioner och eventuell pensionspremie som v\u00e4xlats fr\u00e5n l\u00f6n. Arvoden fr\u00e5n externa styrelseuppdrag f\u00f6r ban- kens r\u00e4kning har levererats in till banken. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i dotterbolag Arvode till styrelseledam\u00f6ter i dotterbolag, 19 personer (16), vilka inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller dess dotterbolag uppg\u00e5r till 11,1 mkr (8,0). Verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer1 och vice verkst\u00e4l- lande direkt\u00f6rer i dotterbolag, 17 personer (14), har \u00e5r 2022 erh\u00e5llit fasta l\u00f6ner efter v\u00e4xling till pension om 57,9 mkr (46,5). \u00d6vriga l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5- ner utg\u00f6r 3,9 mkr (3,3) och pensionskostnaden uppgick till 6,2 mkr (6,2). F\u00f6re v\u00e4xling till pension uppgick pensionskostnaden till 4,9 mkr (5,6), vilket motsvarar 8,3% (12,0) av l\u00f6nen. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen uppgick till 0,1 mkr (0,2). Ers\u00e4ttning utges inte till verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer i dotterbolag vilka har en annan huvudsaklig arbetsuppgift i Handelsbanken. PENSIONSF\u00d6RPLIKTELSER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Pensionsf\u00f6rpliktelsen2 f\u00f6r verkst\u00e4llande direk- t\u00f6ren, Carina \u00c5kerstr\u00f6m, intj\u00e4nad f\u00f6re tilltr\u00e4det som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och nu lagd i s\u00e5 kallat fribrev uppgick till 76,5 mkr (92,3) per den 31 december 2022. Pensionsf\u00f6rpliktelsen f\u00f6r vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, Per Beckman, uppgick till 89,0 mkr (114,7) per den 31 decem- ber 2022 och f\u00f6r \u00f6vriga ledande befattnings- havare i moder bolaget, 13 personer (8), till 107,4 mkr (72,2). Pensionsf\u00f6rpliktelserna i Handelsbanken- koncernen f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare uppgick till 2 485 mkr (2 722) per den 31 december 2022 varav pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattnings havare i moder- bolaget uppgick till 2 332 mkr (2 544) per den 31 december 2022. Antal personer som omfat- tas av dessa f\u00f6rpliktelser \u00e4r i koncernen 91 (89), varav 68 \u00e4r pension\u00e4rer (71). Motsvarande antal f\u00f6r moderbolaget \u00e4r 76 (74), varav 61 \u00e4r pensio- n\u00e4rer (64). KREDITER TILL OCH INL\u00c5NING FR\u00c5N LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Krediter till ledande befattningshavare i moder- bolaget uppgick per den 31 december 2022 till 16,8 mkr (1,3) i moderbolaget och till 136,5 mkr (98,4) i dotterbolagen. Inl\u00e5ning till moderbolaget fr\u00e5n dessa personer uppgick till 664,7 mkr (263,1). Bankens r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n dessa per- soner f\u00f6r krediter i moderbolaget uppgick f\u00f6r 2022 till 0,0 mkr (0,0) och i dotterbolagen till 1,8 mkr (1,2). Erlagd r\u00e4nta till dessa personer f\u00f6r inl\u00e5ning i moderbolaget uppgick till 3,7 mkr (0,9). Krediter till ledande befattningshavare i dotter bolagen uppgick per den 31 december 2022 i Handelsbankenkoncernen till 149,4 mkr (104,8). Villkor f\u00f6r krediter och inl\u00e5ning f\u00f6r ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4llda i Handels- bankenkoncernen \u00e4r i enlighet med samma principer som f\u00f6r alla andra medarbetare i koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit- pr\u00f6vning. Verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i Handelsbanken plc ing\u00e5r \u00e4ven i koncernledningen. 2 Pensionsf\u00f6rpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19 reserverar f\u00f6r utbetalning av framtida f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner. Storlek p\u00e5 f\u00f6rpliktelsen beror p\u00e5 finansiella och demografiska antaganden vilka kan \u00e4ndras mellan \u00e5ren. PENSIONER
Pensionsf\u00f6rpliktelser, netto
mkr 2022 2021
Pensionsf\u00f6rpliktelser 26 419 34 841
F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde 39 294 43 607
Pensionsnetto 12 875 8 766
Ut\u00f6ver pensionsf\u00f6rpliktelserna och f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna i tabellen ovan finns inom Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avs\u00e4ttningar som gjorts under \u00e5ren 1989\u20132004 till en s\u00e4rskild kom-
pletterande pension (SKP). I den ing\u00e5r f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar vars marknadsv\u00e4rde uppg\u00e5r till 7 847 mkr (8 948). SKP:n medf\u00f6r en utf\u00e4stelse f\u00f6r banken uppg\u00e5ende till samma belopp som
f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna.
En del av denna utf\u00e4stelse, 5 871 mkr (6 694), \u00e4r villkorad.
Pensionskostnader
mkr 2022 2021
Pensioner intj\u00e4nade under \u00e5ret -708 -947
Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r 0 0
R\u00e4nta p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelserna -721 -563
R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597
Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0
Socialavgifter, f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer
1
-152 0
Pensionskostnader, f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer -668 -913
Pensionskostnader, premiebest\u00e4mda planer
2
-747 -674
Socialavgifter, premiebest\u00e4mda planer
2
-283 -262
Summa pensionskostnader -1 698 -1 849
1
Till f\u00f6ljd av att banken avst\u00e5tt fr\u00e5n att ta gottg\u00f6relse 2022 har s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner kostnadsf\u00f6rts med 152 mnkr, se vidare not M40.
2
Pensionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet i Danmark och Finland framg\u00e5r av not K14.
Pensionsf\u00f6rpliktelser
mkr 2022 2021
Ing\u00e5ende balans 34 841 37 761
Pensioner intj\u00e4nade under \u00e5ret 776 988
Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r 0 0
R\u00e4nta p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelserna 721 563
Betalda f\u00f6rm\u00e5ner -1 051 -1 062
Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0
Aktuariella vinster (-)/f\u00f6rluster (+) -8 950 -3 725
Valutaeffekt 82 316
Utg\u00e5ende balans
3
26 419 34 841
3
I utg\u00e5ende balans per den 31 december 2022 har 2023 \u00e5rs v\u00e4rdes\u00e4kring om 10,84% medr\u00e4knats f\u00f6r den svenska pensionsf\u00f6rpliktelsen. Effekten av att inkludera beslutad v\u00e4rdes\u00e4kring har \u00f6kat
pensionsskulden med 2 335 mkr per den 31 december 2022.
F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar
mkr 2022 2021
Ing\u00e5ende balans 43 607 39 766
Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r - -
R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597
Tillskjutna medel fr\u00e5n arbetsgivaren 974 871
Ers\u00e4ttning till arbetsgivaren -57 -674
Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0
Utbetalda medel direkt till anst\u00e4lld -343 -329
Aktuariella vinster (+)/f\u00f6rluster (-) -5 901 3 095
Valutaeffekt 101 281
Utg\u00e5ende balans 39 294 43 60 7
F\u00f6rdelning av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar
mkr 2022 2021
Noterade aktier och fondandelar
4
28 690 33 269
Icke-noterade aktier och andelar 2 163 1 709
Noterade r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 6 518 7 595
\u00d6vriga f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 1 923 1 034
Summa 39 294 43 607
4
Fondandelarna uppg\u00e5r till 21 649 mkr (21 299) varav r\u00e4ntefonder 17 093 mkr (16 287).
I f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) med ett marknads-
v\u00e4rde om - mkr (-) p\u00e5 balansdagen den 31 december 2022. Inga obligationer utgivna av
Svenska Handelsbanken AB (publ) ing\u00e5r i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. I \u00f6vriga f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar
ing\u00e5r per den 31 december 2022 likvida medel. Per den 31 december 2021 ing\u00e5r b\u00e5de likvida
medel och en skuld avseende \u00e4nnu ej utbetald gottg\u00f6relse .
Avkastning p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597 Aktuariella vinster (+)/f\u00f6rluster (-) -5 901 3 095 Verklig avkastning -4 988 3 692 Aktuariella vinster (-)/f\u00f6rluster (+), pensionsf\u00f6rpliktelser
mkr 2022 2021
\u00c4ndringar i demografiska antaganden -459 219
\u00c4ndringar i finansiella antaganden -11 006 -3 873
Erfarenhetsbaserade justeringar 2 515 -71
Summa -8 950 -3 725
Framtida kassafl\u00f6den
mkr Utfall 2022 Prognos 2023
Betalda f\u00f6rm\u00e5ner -1 051 -1 134
Tillskjutna medel fr\u00e5n arbetsgivaren 974 1 014
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension intj\u00e4nas huvudsakligen av anst\u00e4llda i Sverige. Av den totala pensionsf\u00f6rpliktelsen avser 24 488 mkr (31 681) den svenska planen och 1 864 mkr (3 089) den f\u00f6r
nyintj\u00e4ning st\u00e4ngda planen i Storbritannien. D\u00e4rut\u00f6ver finns f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer av mindre omfattning kvar i Norge. Dessa \u00e4r med h\u00e4nsyn till sin storlek ov\u00e4sentliga och redog\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r
inte f\u00f6r n\u00e4rmare.
Av de totala f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna avser 37 339 mkr (40 437) den svenska planen och 1 955 mkr (3 170) den st\u00e4ngda planen i Storbritannien.
I Sverige utg\u00e5r \u00e5lderspension fr\u00e5n och med 65 \u00e5rs \u00e5lder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansf\u00f6rbundet/SACO-f\u00f6rbunden med 10% av \u00e5rsl\u00f6nen, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. P\u00e5 l\u00f6nedel
i inkomstbasbeloppsintervall 7,5\u201320 utg\u00e5r \u00e5lderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20\u201330 med 32,5% av \u00e5rsl\u00f6nen. P\u00e5 l\u00f6nedel \u00f6verstigande 30 inkomstbasbelopp utg\u00e5r ingen
\u00e5lderspension. Fr\u00e5n och med den 1 mars 2020, tj\u00e4nar alla nyanst\u00e4llda och anst\u00e4llda yngre \u00e4n 25 \u00e5r in pension i en premiebest\u00e4md pensionsplan. Anst\u00e4llda f\u00f6re den 1 mars 2020 p\u00e5verkas inte utan
\u00e4r fortsatt medlemmar i den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanen.
Pensionsplanerna \u00e4r externt fonderade, d\u00e4r f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna innehas av pensionskassa, stiftelser eller liknande juridiska personer. Dessa verksamheter regleras av nationella best\u00e4mmelser
och praxis, vilka \u00e4ven reglerar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan koncernen och f\u00f6rvaltaren (eller motsvarande) av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar, samt s\u00e4tter ramar f\u00f6r hur f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar f\u00e5r placeras. I Sverige \u00e4r det
fr\u00e4mst tryggandelagen och lagen om tj\u00e4nstepensionsf\u00f6retag som \u00e4r till\u00e4mplig. I Storbritannien till\u00e4mpas nationell lagstiftning avseende pension och skatt.
V\u00e4sentliga antaganden Sverige Storbritannien
2022 2021 2022 2021
Diskonteringsr\u00e4nta, % 4,2 2,1 4,9 1,8
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ne\u00f6kning, % 3,5 3,5
Pensionsuppr\u00e4kning, % 2,0 2,0 3,0 3,3
Inkomstbasbelopp, % 3,0 3,0
Inflation, % 2,0 2,0 3,2 3,5
Personaloms\u00e4ttning, % 5,0 4,0
F\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende livsl\u00e4ngd vid pension, \u00e5r 23,1 23,1 24,0 24,0
Genomsnittlig duration (Macaulay), \u00e5r 14,1 17,3 15,0 19,0
Antaganden om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar, inflation med flera bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utvecklingen. Bankens svenska pensions\u00e5tagande har en duration p\u00e5 cirka 17 \u00e5r och antagandena
har beslutats med detta i \u00e5tanke. Antagandena \u00e4r satta f\u00f6r att p\u00e5 l\u00e5ng sikt \u00e5terspegla de ekonomiska utsikterna samt f\u00f6r att vara sinsemellan konsistenta.
K\u00e4nslighetsanalys
P\u00e5verkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen
\u00c4ndring i
antagande
\u00d6kad pensionsf\u00f6rpliktelse, mkr Minskad pensionsf\u00f6rpliktelse, mkr
2022 2021 2022 2021
Diskonteringsr\u00e4nta, % 0,5 2 021 3 201 -1 801 -2 998
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ne\u00f6kning, % 1,0 433 1 638 -1 080 -1 369
Pensionsuppr\u00e4kning, % 0,5 1 273 1 875 -1 187 -1 742
F\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende livsl\u00e4ngd vid pension, \u00e5r 1,0 793 1 238 -800 -1 232
K\u00e4nslighetsanalysen ovan baseras p\u00e5 att ett antagande f\u00f6r\u00e4ndras och \u00f6vriga antaganden \u00e4r konstanta. I praktiken \u00e4r det osannolikt att detta intr\u00e4ffar och f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa antaganden kan vara
korrelerade. Vid ber\u00e4kningen av k\u00e4nsligheten i pensionsf\u00f6rpliktelsen f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4sentliga antaganden, har samma metod anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna pensionsf\u00f6rpliktelsen som den som anv\u00e4nts
f\u00f6r den redovisade pensionsf\u00f6rpliktelsen. Metoden beskrivs n\u00e4rmare i bankens redovisningsprinciper (se not K1, avsnitt 20). J\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5rsredovisningen 2021 har det inte skett n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i de metoder som anv\u00e4nts vid uppr\u00e4ttandet av k\u00e4nslighetsanalysen.
Genom sina f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner \u00e4r banken exponerad f\u00f6r ett antal risker. De viktigaste riskerna beskrivs nedan:
Tillg\u00e5ngsvolatilitet: Pensionsf\u00f6rpliktelsen ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en diskonteringsr\u00e4nta som baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. Om f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar genererar s\u00e4mre avkastning \u00e4n diskonterings-
r\u00e4ntan \u00e4r risken f\u00f6r att underskott uppst\u00e5r l\u00e5g eftersom f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna har ett \u00f6verv\u00e4rde. I f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r aktier och aktiefonder, vilket f\u00f6rv\u00e4ntas ge h\u00f6gre avkastning \u00e4n f\u00f6retagso-
bligationer p\u00e5 l\u00e5ng sikt, samtidigt som det ger h\u00f6gre volatilitet och risk p\u00e5 kort sikt. Med anledning av pensionsf\u00f6rpliktelsens l\u00e5ngsiktiga karakt\u00e4r anser banken att en betydande andel aktier \u00e4r l\u00e4mplig
f\u00f6r att hantera planerna effektivt.
F\u00f6r\u00e4ndringar i obligationsr\u00e4ntor: Om f\u00f6retagsobligationsr\u00e4ntorna sjunker s\u00e5 kommer pensionsf\u00f6rpliktelsen att \u00f6ka. Detta kommer dock delvis att kompenseras genom att v\u00e4rdet av de obligationer
som ing\u00e5r i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna kommer att \u00f6ka.
Inflationsrisk: Pensionsf\u00f6rpliktelserna \u00e4r kopplade till inflationen. H\u00f6gre inflation kommer att leda till att pensionsf\u00f6rpliktelsen \u00f6kar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna p\u00e5verkas inte direkt av
inflationen i n\u00e5gon v\u00e4sentlig utstr\u00e4ckning. Om inflationen \u00f6kar s\u00e5 kommer det sannolikt att leda till ett \u00f6kat underskott i pensionsplanerna.
F\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd: Syftet med pensionsplanerna \u00e4r att generera en pension som str\u00e4cker sig \u00f6ver den anst\u00e4lldas livstid. Detta inneb\u00e4r att om den f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngden \u00f6kar s\u00e5 kommer pensions-
f\u00f6rpliktelsen att \u00f6ka.
Matchning av tillg\u00e5ngar och skulder: Placering av tillg\u00e5ngar utg\u00e5r ifr\u00e5n utf\u00e4stelsernas sammans\u00e4ttning och f\u00f6rv\u00e4ntade utveckling. Den \u00f6vergripande m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att placeringstillg\u00e5ngarnas
avkastning p\u00e5 medell\u00e5ng och l\u00e5ng sikt minst ska motsvara pensionsf\u00f6rpliktelsens utveckling. En andel av tillg\u00e5ngarna har investerats i aktier, men investeringar har \u00e4ven gjorts i r\u00e4nteb\u00e4rande instrument
och likvida medel. En betydande andel aktier anses l\u00e4mplig f\u00f6r att hantera planerna effektivt.
Fondering: L\u00e4gsta fonderingskrav skiljer sig \u00e5t mellan planer, men d\u00e4r s\u00e5dana krav \u00e4r baserade p\u00e5 kollektivavtal eller internt fastst\u00e4lld policy s\u00e5 \u00e4r fonderingskravet normalt att pensionsf\u00f6rpliktelsen
v\u00e4rderad till lokala krav ska t\u00e4ckas fullt ut. Fonderingsniv\u00e5n \u00f6vervakas l\u00f6pande. Banken anser att den nuvarande avgiftsniv\u00e5n \u00e4r l\u00e4mplig.
K9 \u00d6vriga kostnader
mkr 2022 2021
Fastigheter och lokaler -599 -545
Externa datakostnader -2 963 -2 188
Kommunikation -255 -257
Resor och marknadsf\u00f6ring -236 -128
K\u00f6pta tj\u00e4nster -1 836 -1 884
Materialanskaffning -170 -140
Andra omkostnader -484 -435
Summa -6 543 -5 577
Ers\u00e4ttning till revisorer och revisionsbolag
mkr
PricewaterhouseCoopers AB Ernst & Young AB
2022 2021 2022 2021
Revisionsuppdraget -34 -4 -10 -26
Revisionsverksamhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget -6 0 -1 -2
Skatter\u00e5dgivning - - 0 0
\u00d6vriga tj\u00e4nster - - - -
K10 Kreditf\u00f6rluster
mkr 2022 2021
F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen
\u00c5rets reservering Steg 3 -182 -403
Steg 3 reservering tidigare \u00e5r som \u00e5terf\u00f6rts 223 173
Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 3 41 -230
\u00c5rets nettoreservering Steg 2 -99 188
\u00c5rets nettoreservering Steg 1 -109 -9
Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 -207 179
Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen -166 -51
F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
\u00c5rets nettoreservering Steg 3 11 26
\u00c5rets nettoreservering Steg 2 -31 11
\u00c5rets nettoreservering Steg 1 -4 -18
Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -25 19
Bortskrivningar
\u00c5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
-738 -363
Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 636 281
Summa bortskrivningar -102 -82
\u00c5tervinningar 245 71
Kreditf\u00f6rluster, netto -47 -43
varav utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten -26 -65
1
Av \u00e5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster omfattas 222 mkr (105) av efterbevakning .
mkr 2022 2021 1) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 3 i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 52 -204 F\u00f6r\u00e4ndring i modellbaserad reservering f\u00f6r Steg 1 och Steg 2: Uppdatering av makroekonomiska scenarier och riskfaktorer -104 45 Flytt av exponeringar i utsatta branscher fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2 1 10 2 F\u00f6r\u00e4ndring i fallissemangsrisk i ing\u00e5ende portf\u00f6lj (netto ratingf\u00f6r\u00e4ndringar) -1 -36 Effekt av exponeringsf\u00f6r\u00e4ndring (befintliga, nya och avslutade exponeringar) 40 49 \u00d6vrigt i Steg 1 och Steg 2 -69 128 Avg\u00e5r avvecklad verksamhet 4 -13 Modellbaserade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 -120 175 Expertbaserad reservering Expertbaserad reservering -646 -577 Avg\u00e5r till avvecklad verksamhet 25 78 Expertbaserad reservering i kvarvarande verksamhet -621 -499 Expertbaserade kreditf\u00f6rluster Steg 1 och Steg 2 (f\u00f6r\u00e4ndring i reservering j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r) -122 -3 2) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -242 172 3) Bortskrivningar -102 -82 4) \u00c5tervinningar 245 71 Kreditf\u00f6rluster, netto (1+2+3+4) -47 -43 1 Expertbaserad bed\u00f6mning av signifikant \u00f6kning av kreditrisk. Reserveringsbehovet har \u00f6kat under 2022.
Detta f\u00f6rklaras fr\u00e4mst av uppdaterade v\u00e4rden
p\u00e5 de fram\u00e5tblickande makroekonomiska risk-
faktorerna, d\u00e4r BNP har minskat medan inflation
och r\u00e4ntor har \u00f6kat j\u00e4mf\u00f6rt med prognosen
f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rsskifte. Ut\u00f6ver detta har ett antal
faktorer sammantaget bidragit till en viss ytterli-
gare \u00f6kning av reserveringsbehovet under \u00e5ret.
Under 2020\u20132021 till\u00e4mpade banken en
expertbaserad reservering avseende risker
kopplade till covid-19 pandemin som ej fullt ut
bed\u00f6mdes f\u00e5ngas i bankens riskmodeller. Under
\u00e5ret har denna reservering l\u00f6sts upp d\u00e5 de \u00e5ter-
st\u00e5ende effekter som pandemin trots allt kan ha
p\u00e5 \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kunder
nu bed\u00f6ms \u00e5terspeglas i den individuella reser-
veringsniv\u00e5n i enlighet med bankens interna
riskklassificering.
Banken har under \u00e5ret till\u00e4mpat en expertba-
serad reservering baserad p\u00e5 \u00f6kade kreditrisker
kopplade till os\u00e4kerheter som ej bed\u00f6ms fullt ut
f\u00e5ngas av bankens riskmodeller. Dessa os\u00e4ker-
hetsfaktorer \u00e4r fr\u00e4mst kopplade till det instabila
omv\u00e4rldsl\u00e4get, delvis p\u00e5 grund av kriget i Ukraina,
vilket skapat omfattande st\u00f6rningar i leverant\u00f6rs-
kedjor och brist p\u00e5 insatsvaror, energif\u00f6rs\u00f6rjning
och tillg\u00e5ng till arbetskraft inom specifika bran-
scher. Med anledning av utmaningarna att vid
utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppskatta hur ovan n\u00e4mnda
os\u00e4kerhetsfaktorer p\u00e5verkar kreditrisken p\u00e5
individuell f\u00f6retagsniv\u00e5 och den stora os\u00e4kerhe-
ten i utvecklingen av dessa faktorer har banken
applicerat en expertbaserad stress p\u00e5 bran-
scher med risk f\u00f6r extra k\u00e4nslighet f\u00f6r utbuds-
och tillg\u00e5ngsst\u00f6rningar. Denna stress har gjorts
i till\u00e4gg till de modellbaserade ber\u00e4kningarna
och har resulterat i ett tillkommande reserve-
ringsbehov om 621 mkr (499) i kvarvarande
verksamhet och 646 mkr (577)inklusive avveck-
lad verksamhet.
Processen f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning f\u00f6r avtal
i Steg 3 har inte \u00e4ndrats utan f\u00f6ljer sedvanlig
rutin med individuell bed\u00f6mning.
Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Steg 1 Steg 2 Steg 3
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - -
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 0 - -
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 200 - - 0 - -
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 418 1 - -2 -1 -
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 9 882 - - -2 - -
Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser 314 586 12 533 274 -103 -169 -82
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19
varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63
Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82
Informationen i denna not inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt utg\u00f6r avvecklad verksamhet. Verksamheterna i
Danmark \u00e4r avyttrade under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och ing\u00e5r i j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna, se not K14.
Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Steg 1 Steg 2 Steg 3
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - -
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - - - -
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 421 - - - - -
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 833 10 - -2 -3 -
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 9 016 - - -2 - -
Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser 406 024 9 477 336 -109 -144 -91
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39
varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52
Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91
1
Bruttovolym i Steg 3 d\u00e4r ingen reservering gjorts p\u00e5 grund av s\u00e4kerheter uppg\u00e5r till 3 270 mkr (3 259).
Nyckeltal kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
2
2022 2021
Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 ack, total verksamhet, % 0,00 0,00
Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 ack, kvarvarande verksamhet, % 0,00 0,00
Total reserveringsgrad, % 0,10 0,13
Reserveringsgrad Steg 1, % 0,02 0,02
Reserveringsgrad Steg 2, % 0,79 1,07
Reserveringsgrad Steg 3, % 21,99 28,20
Andel utl\u00e5ning i Steg 3, % 0,18 0,22
2
Inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen 2021-12-31 omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
F\u00d6R\u00c4NDRINGSANALYSER
F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -399 -693 -2 093 -3 185 -389 -840 -2 238 -3 467
Bortbokningar 71 165 301 536 43 86 143 272
Bortskrivningar 0 1 671 672 0 2 391 393
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -228 201 -21 -47 -123 151 -72 -44
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m -11 -8 -24 -43 -13 -23 -60 -96
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -53 -52 -9 -114 -61 -22 -21 -104
F\u00f6rflyttning till Steg 1 -38 44 8 14 -29 45 2 18
F\u00f6rflyttning till Steg 2 70 -470 16 -384 59 -234 7 -168
F\u00f6rflyttning till Steg 3 108 89 -106 92 114 142 -245 11
Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -480 -723 -1 257 -2 459 -399 -693 -2 093 -3 18 5
F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -395 -690 -2 093 -3 178 -385 -834 -2 238 -3 457
Bortbokningar 70 165 301 535 43 86 143 272
Bortskrivningar 0 1 671 672 0 2 391 393
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -227 199 -21 -49 -124 148 -72 -48
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m -11 -8 -24 -43 -13 -23 -60 -96
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -52 -52 -9 -113 -60 -22 -21 -103
F\u00f6rflyttning till Steg 1 -38 44 8 14 -29 45 2 18
F\u00f6rflyttning till Steg 2 70 -470 16 -384 59 -234 7 -168
F\u00f6rflyttning till Steg 3 108 89 -106 92 114 142 -245 11
Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -475 -722 -1 257 -2 454 -395 -690 -2 093 -3 17 8
Reserver f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna
ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -109 -144 -91 -344 -90 -157 -119 -366
Bortbokningar 30 24 - 54 14 27 - 41
Bortskrivningar 0 0 1 1 - - - -
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -11 43 9 41 0 23 28 51
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m 3 22 - 24 -7 -25 - -32
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -21 -16 - -37 -28 -6 - -34
F\u00f6rflyttning till Steg 1 -5 8 - 3 -9 19 - 10
F\u00f6rflyttning till Steg 2 8 -107 - -99 5 -33 - -28
F\u00f6rflyttning till Steg 3 3 2 - 4 6 8 - 14
Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -103 -169 -82 -353 -109 -144 -91 -344
F\u00f6r\u00e4ndringsanalysen visar nettoeffekten p\u00e5 reserven i angivet steg per f\u00f6rklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar ber\u00e4knas p\u00e5 ing\u00e5ende balans. Effekten av
omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt m m ber\u00e4knas innan eventuell f\u00f6rflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar och
f \u00f6rflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av \u00f6vriga f\u00f6rklaringsposter beaktats. F\u00f6rflyttningsraderna anger effekten p\u00e5 reserven i angivet steg.
F\u00f6r\u00e4ndring av bruttovolymer, poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Volym vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 817 860 64 400 7 421 2 889 681 2 639 707 76 401 7 002 2 723 110
Bortbokningar -301 842 -16 004 -1 592 -319 437 -167 405 -8 830 -825 -177 060
Bortskrivningar -12 -5 -764 -781 -13 -10 -463 -486
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk 123 331 -26 219 -943 96 167 -99 663 -8 086 -914 -108 663
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m 92 095 1 410 70 93 575 82 718 3 605 273 86 596
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar 232 540 7 905 101 240 546 363 244 2 839 101 366 184
F\u00f6rflyttning till Steg 1 43 672 -43 579 -94 - 41 290 -41 207 -83 -
F\u00f6rflyttning till Steg 2 -104 054 104 466 -412 - -41 089 41 221 -132 -
F\u00f6rflyttning till Steg 3 -904 -1 025 1 929 - -929 -1 533 2 462 -
Volym vid \u00e5rets utg\u00e5ng 2 902 686 91 350 5 716 2 999 751 2 817 860 64 400 7 421 2 889 681
F\u00f6r\u00e4ndring av bruttovolymer, utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Volym vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 345 196 64 390 7 421 2 417 007 2 189 683 76 384 7 002 2 273 069
Bortbokningar -254 118 -15 887 -1 592 -271 598 -161 245 -8 821 -825 -170 891
Bortskrivningar -12 -5 -764 -781 -13 -10 -463 -486
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk 93 471 -26 036 -943 66 492 47 220 -8 705 -914 37 601
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m 28 790 1 383 70 30 243 41 251 3 430 273 44 954
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar 222 409 7 905 101 230 415 229 820 2 839 101 232 760
F\u00f6rflyttning till Steg 1 43 672 -43 579 -94 - 40 495 -40 412 -83 -
F\u00f6rflyttning till Steg 2 -103 791 104 203 -412 - -41 086 41 218 -132 -
F\u00f6rflyttning till Steg 3 -904 -1 025 1 929 - -929 -1 533 2 462 -
Volym vid \u00e5rets utg\u00e5ng 2 374 713 91 349 5 716 2 471 778 2 345 196 64 390 7 421 2 417 007
Poster i balansr\u00e4kningen i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven
Danmark, se not K14.
F\u00f6r\u00e4ndring av bruttovolymer, poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
2022 2021
mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Volym vid \u00e5rets ing\u00e5ng 406 024 9 477 336 415 837 391 266 10 743 433 402 442
Bortbokningar -93 239 -4 000 -59 -97 298 -31 851 -1 777 -56 -33 684
Bortskrivningar -1 0 0 -1 -1 0 -1 -2
Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -16 580 -2 390 -41 -19 011 -71 440 -3 992 -138 -75 570
F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - -
Valutaeffekt m m -31 411 -5 328 6 -36 733 46 219 9 627 5 55 851
Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar 63 343 1 249 8 64 600 66 070 727 3 66 800
F\u00f6rflyttning till Steg 1 6 103 -6 092 -12 - 12 747 -12 743 -4 -
F\u00f6rflyttning till Steg 2 -19 619 19 631 -11 - -6 947 6 950 -3 -
F\u00f6rflyttning till Steg 3 -33 -15 48 - -39 -58 97 -
Volym vid \u00e5rets utg\u00e5ng 314 586 12 533 274 327 393 406 024 9 477 336 415 837
F\u00f6r\u00e4ndringsanalysen avseende bruttovolymer visar, i likhet med analysen av reserv, effekten av valda f\u00f6rklaringsposter p\u00e5 volymerna i angivet steg. Posterna f\u00f6r f\u00f6rflyttning mellan stegen och
\u201dNyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar\u201d anger beloppen i angivet steg vid periodens utg\u00e5ng. \u00d6vriga poster anger effekten i det steg som var g\u00e4llande vid periodens ing\u00e5ng.
K\u00c4NSLIGHETSANALYSER
Makroeknomisk prognos i ECL-ber\u00e4kningarna och k\u00e4nslighetsanalys
Ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster till\u00e4mpar fram\u00e5tblickande information i form av makroscenarier. Den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten \u00e4r ett sannolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de ber\u00e4knade prog-
noserna. F\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r Storbritannien appliceras tre scenarier. Prognosen i det neutrala scenariot v\u00e4gs med 60% (70), medan en uppg\u00e5ng i ekonomin v\u00e4gs med 20% (15) och en ned-
g\u00e5ng i ekonomin med 20% (15). F\u00f6r exponeringar i Storbritannien har \u00e4ven ett fj\u00e4rde, kraftigare negativt scenario applicerats fr\u00e5n och med 2022. Sannolikhetsviktningen f\u00f6r kraftigt negativt/nega-
tivt/neutralt/positivt scenario f\u00f6r Storbritannien \u00e4r 15%/20%/60%/5%. Dessa scenarier och vikter har legat till grund f\u00f6r ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31
december 2022.
Makroekonomiska riskfaktorer
Negativt scenario Neutralt scenario Positivt scenario
2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025
BNP-tillv\u00e4xt
Sverige -3,55 -0,25 3,15 -0,50 1,30 2,50 2,00 2,80 2,20
Storbritannien -3,80 -0,20 3,90 -1,30 0,80 3,40 1,20 2,30 3,10
Storbritannien, kraftigt negativt scenario -8,30 -3,20 4,40
Norge -2,38 -0,30 2,45 0,67 1,25 1,80 3,17 2,75 1,50
Finland -3,25 -0,57 2,24 -0,20 0,98 1,59 2,30 2,48 1,29
Euro-omr\u00e5det -3,59 -0,03 1,95 -0,54 1,52 1,30 1,96 3,02 1,00
USA -2,87 -0,26 2,65 0,18 1,29 2,00 2,68 2,39 1,70
Arbetsl\u00f6shet
Sverige 8,87 10,00 9,80 7,70 8,10 7,90 7,10 7,16 7,30
Storbritannien 5,93 6,39 6,20 5,33 4,89 4,70 4,73 3,69 3,80
Storbritannien, kraftigt negativt scenario 7,83 8,89 8,70
Norge 3,25 4,15 4,35 2,08 2,25 2,45 1,47 1,31 1,85
Finland 8,17 8,80 8,40 7,00 6,90 6,50 6,40 5,96 5,90
Euro-omr\u00e5det 8,60 9,40 9,30 7,43 7,50 7,40 6,83 6,56 6,80
USA 5,16 6,49 6,30 3,99 4,59 4,40 3,39 3,65 3,80
Styrr\u00e4ntan
Sverige 1,54 0,75 1,00 2,75 2,25 2,25 3,25 3,00 3,00
Storbritannien 3,25 3,25 3,25 4,00 4,00 3,75 4,50 4,75 4,50
Storbritannien, kraftigt negativt scenario 0,75 0,25 0,50
Norge 1,75 1,00 1,00 3,25 3,00 2,75 3,75 3,75 3,50
Finland 1,05 0,25 0,25 2,25 1,75 1,25 2,75 2,50 2,00
Euro-omr\u00e5det 1,05 0,25 0,25 2,25 1,75 1,25 2,75 2,50 2,00
USA 3,20 1,88 1,70 4,63 3,88 3,20 5,13 4,63 3,95
Fastighetsprisutveckling, kommersiella fastigheter
Sverige -15,54 -8,66 -0,74 -8,50 -6,44 0,58 -3,52 -1,73 -0,52
Storbritannien -18,72 -5,11 3,34 -13,83 -1,23 2,11 -8,93 1,31 0,90
Storbritannien, kraftigt negativt scenario -26,49 -15,22 -1,94
Norge -11,19 -6,80 -2,42 -5,96 -1,14 -1,90 -3,00 0,61 -2,74
Finland -12,43 -6,53 0,70 -5,87 -1,00 1,19 -2,57 0,52 -0,04
Euro-omr\u00e5det -11,94 -3,67 0,85 -7,39 0,66 1,65 -4,01 2,57 0,86
Fastighetsprisutveckling, bostadsfastigheter
Sverige -22,37 1,77 1,89 -13,51 1,75 1,95 -8,78 2,19 3,92
Storbritannien -10,00 0,07 1,08 -3,20 1,20 2,35 5,00 2,41 2,74
Storbritannien, kraftigt negativt scenario -22,76 1,62 1,12
Norge -3,53 -1,04 2,19 -0,95 0,38 1,83 2,05 5,26 3,71
Finland -4,07 0,92 1,16 -1,02 1,92 2,12 0,75 2,90 2,80
Euro-omr\u00e5det 2,95 2,35 2,00 2,40 2,00 2,00 2,10 1,70 2,03
K\u00e4nslighetsanalys makroscenarier
Tabellen nedan visar procentuell \u00f6kning respektive minskning av reserven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december 2022 om det negativa respektive positiva scenariot
tilldelats sannolikheter om 100%. Effekten av att s\u00e4tta sannolikheten av det kraftigt negativa scenariot f\u00f6r Storbritannien till 100% \u00e4r inte inkluderat i totalen.
2022 2021
%
Procentuell \u00f6kning av reserv
vid negativt scenario
Procentuell minskning av
reserv vid positivt scenario
Procentuell \u00f6kning av reserv
vid negativt scenario
Procentuell minskning av
reserv vid positivt scenario
Sverige 10,95 -7,72 18,30 -10,05
Storbritannien 7,49 -7,19 11,31 -6,30
Storbritannien, kraftigt negativt scenario 25,30
Norge 7,54 -6,10 12,31 -6,82
Danmark 15,00 -8,07
Finland -0,13 0,20 3,91 -1,95
Nederl\u00e4nderna 3,52 -2,56 3,48 -1,80
USA 27,06 -20,37 50,58 -32,07
\u00d6vriga l\u00e4nder 3,64 -2,07 5,88 -2,76
K\u00e4nslighetsanalys betydande \u00f6kning av kreditrisk
Tabellen nedan visar hur reserven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december p\u00e5verkas om det gr\u00e4nsv\u00e4rde som till\u00e4mpas f\u00f6r kvoten mellan \u00e5terst\u00e5ende kreditrisk ber\u00e4k-
nat vid rapportering och f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet var satt till 0,5 enheter l\u00e4gre respektive h\u00f6gre \u00e4n det till\u00e4mpade gr\u00e4nsv\u00e4rdet 2,5. En minskning av gr\u00e4nsv\u00e4rdet med 0,5 enheter skulle \u00f6ka antalet
l\u00e5n som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2 och ocks\u00e5 \u00f6ka reserven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. En \u00f6kning av gr\u00e4nsv\u00e4rdet med 0,5 enheter skulle ha motsatt effekt. Banken anv\u00e4nder b\u00e5de kvantitativa
och kvalitativa indikatorer f\u00f6r att bed\u00f6ma betydande \u00f6kning av kreditrisk. F\u00f6r utf\u00f6rligare information, se not K2 avsnitt Kreditrisk.
F\u00f6r\u00e4ndring av den totala reserven f\u00f6r Steg 1 och Steg 2, %
Tr\u00f6skelv\u00e4rde 2022 2021
2 3,78% 3,28%
2,5 0,00% 0,00%
3 -2,16% -1,92%
KREDITEXPONERINGAR SOM \u00c4R F\u00d6REM\u00c5L F\u00d6R NEDSKRIVNINGSPR\u00d6VNING PER PD-INTERVALL
Poster i balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021
Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr
pd-v\u00e4rde
1
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
0,00 till <0,15 2 565 832 33 734 - 2 515 847 12 508 -
0,15 till <0,25 83 251 7 159 - 201 420 4 445 -
0,25 till <0,50 186 429 10 793 - 53 792 6 616 -
0,50 till <0,75 26 834 5 512 - 15 502 2 778 -
0,75 till <2,50 32 219 16 582 - 22 142 22 002 -
2,50 till <10,00 7 234 13 902 - 8 618 14 371 -
10,00 till <100 887 3 667 - 539 1 680 -
100 (fallissemang) - - 5 716 - - 7 421
Summa 2 902 686 91 350 5 716 2 817 860 64 400 7 421
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021
Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr
pd-v\u00e4rde
1
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
0,00 till <0,15 2 099 130 33 734 - 2 093 842 12 506 -
0,15 till <0,25 68 108 7 159 - 167 635 4 444 -
0,25 till <0,50 152 519 10 793 - 44 769 6 615 -
0,50 till <0,75 21 953 5 512 - 12 902 2 777 -
0,75 till <2,50 26 358 16 582 - 18 428 21 999 -
2,50 till <10,00 5 918 13 902 - 7 172 14 369 -
10,00 till <100 726 3 667 - 448 1 680 -
100 (fallissemang) - - 5 716 - - 7 421
Summa 2 374 713 91 349 5 716 2 345 196 64 390 7 421
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021
Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr
pd-v\u00e4rde
1
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
0,00 till <0,15 262 559 4 799 - 357 043 4 073 -
0,15 till <0,25 22 592 1 082 - 17 621 799 -
0,25 till <0,50 15 241 633 - 15 381 401 -
0,50 till <0,75 5 386 716 - 6 973 1 081 -
0,75 till <2,50 7 529 3 451 - 7 563 1 175 -
2,50 till <10,00 1 119 1 657 - 1 275 1 694 -
10,00 till <100 160 195 - 168 254 -
100 (fallissemang) - - 274 - - 336
Summa 314 586 12 533 274 406 024 9 477 336
1
Avser tolvm\u00e5naders pd-v\u00e4rde vid rapporteringstillf\u00e4llet.
Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran
mkr 2022 2021
L\u00f6s egendom 0 0
Aktier och andelar 0 0
Redovisat v\u00e4rde 0 0
L\u00f6s egendom best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av \u00e5tertagna leasingobjekt. V\u00e4rderingsprinciper f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran beskrivs i not K1.
K11 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Inventarier 24 14 Fastigheter - - Summa 24 14 K12 Riskskatt och resolutionsavgift mkr 2022 2021 Riskskatt -1 316 - Resolutionsavgift -995 -930 Summa -2 311 -930 K13 Resultat per aktie 2022 2021 \u00c5rets resultat, mkr 21 470 19 543 Genomsnittligt antal under \u00e5ret konverterade aktier, miljoner - - Genomsnittligt innehav av egna aktier i handelslager, miljoner - - Genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 Genomsnittlig utsp\u00e4dningseffekt antal aktier, miljoner - 0,0 Genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier efter utsp\u00e4dning, miljoner 1 980,0 1 980,0 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 10,84 9,86 efter utsp\u00e4dning 10,84 9,86 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 10,7 9,51 efter utsp\u00e4dning 10,7 9,51 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,14 0,35 efter utsp\u00e4dning 0,14 0,35 Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning ber\u00e4knas genom att ta h\u00e4nsyn till effekterna av en konvertering av utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev. Det inneb\u00e4r att genomsnittligt antal aktier justeras med potentiella stamaktier och att \u00e5rets resultat justeras med \u00e5rets r\u00e4ntekostnad p\u00e5 utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev efter skatt. K14 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verksamhet Tillg\u00e5ngar och skulder i bankens verksamhet i
Finland utg\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder som inne-
has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e4r avyttringsgrupper i en-
lighet med IFRS 5 Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar som
innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avvecklade verksam-
heter. Verksamheten i Danmark har avyttrats
under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och processen
f\u00f6r avyttring av verksamheten i Finland fortg\u00e5r
enligt plan. Verksamheterna i Danmark och
Finland utg\u00f6r avvecklad verksamhet. F\u00f6r en be-
skrivning av redovisningsprinciperna, se not K1.
Avvecklad verksamhet i Danmark utg\u00f6rs av
nedanst\u00e5ende enheter:
\u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Danmark
\u2022 Ejendomsselskabet af 1. maj 2009 A/S
\u2022 Lokalbolig A/S
\u2022 Handelsbanken Kredit (Stadshypotek AB
(publ) filial i Danmark)
\u2022 Handelsinvest Investeringsforvaltning A/S
\u2022 Handelsbanken Forsikringsformidling A/S.
Avyttringsgrupp och avvecklad verksamhet
i Finland utg\u00f6rs av nedanst\u00e5ende enheter:
\u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Finland
\u2022 Handelsbanken Asuntoluottopankki
(Stadshypotek AB (publ) filial i Finland)
\u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB filial i Finland
\u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB i Finland .
Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2022 mkr Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 1 4 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 28 015 28 01 5 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 0 0 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 5 5 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 153 506 310 153 81 6 varav hush\u00e5ll 43 922 43 92 2 varav f\u00f6retag 109 584 310 109 89 4 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 0 0 Aktier och andelar 1 3 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Immateriella tillg\u00e5ngar 123 123 Fastigheter och inventarier 407 407 \u00d6vrigt 388 388 Summa 191 606 310 191 91 6 Skulder Skulder till kreditinstitut 679 679 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 57 361 57 36 1 varav hush\u00e5ll 20 297 20 29 7 varav f\u00f6retag 37 064 37 06 4 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Avs\u00e4ttningar 210 210 \u00d6vrigt 1 543 1 543 Summa 68 938 0 68 938 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2021 mkr Danmark Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 28 282 120 098 148 38 0 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 207 0 207 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 24 0 2 4 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 36 57 93 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 111 380 139 314 302 250 99 6 varav hush\u00e5ll 64 292 43 253 1 107 546 varav f\u00f6retag 47 088 96 061 301 143 450 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 17 0 1 7 Aktier och andelar 1 462 1 46 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Immateriella tillg\u00e5ngar 2 628 113 2 741 Fastigheter och inventarier 241 336 62 63 9 \u00d6vrigt 313 317 63 0 Summa 150 360 270 693 364 421 41 7 Skulder Skulder till kreditinstitut 230 344 57 4 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 54 135 59 984 114 119 varav hush\u00e5ll 23 662 19 699 43 361 varav f\u00f6retag 30 473 40 285 70 75 7 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Avs\u00e4ttningar 57 78 135 \u00d6vrigt 514 1 353 1 867 Summa 61 706 72 216 133 922 1 Ett belopp uppg\u00e5ende till ackumulerat - mkr (47) h\u00e4nf\u00f6rligt till dessa tillg\u00e5ngar har redovisats i \u00f6vrigt totalresultat och i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. Int\u00e4kter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 3 434 2 606 Provisionsnetto 1 107 1 190 Nettoresultat av finansiella transaktioner -12 225 Riskresultat 3 8 \u00d6vriga int\u00e4kter 68 180 Summa int\u00e4kter 4 600 4 209 Personalkostnader -1 681 -1 427 \u00d6vriga kostnader -1 543 -1 184 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -304 Summa kostnader -3 226 -2 915 Kreditf\u00f6rluster, netto 29 64 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -160 -151 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 1 245 1 205 Skatter -617 -510 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 629 695 \u00d6vriga kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet 1 -27 - Skatter 6 - \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt f\u00f6re realisationsresultat 608 695 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 280 695 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -287 452 Kostnader -202 -225 Danmark mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 1 712 1 602 Provisionsnetto 701 757 Nettoresultat av finansiella transaktioner -49 171 Riskresultat 1 1 \u00d6vriga int\u00e4kter 49 40 Summa int\u00e4kter 2 413 2 571 Personalkostnader -1 035 -885 \u00d6vriga kostnader -768 -554 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 -44 Summa kostnader -1 803 -1 483 Kreditf\u00f6rluster, netto 38 23 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -58 -62 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 593 1 047 Skatter -57 -193 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 536 854 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 210 854 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -176 -142 Kostnader -89 -88 1 Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till f\u00f6ljd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka h\u00e4nf\u00f6rs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader. 2 Skattekostnaden p\u00e5verkas negativt av en ej avdragsgill uppl\u00f6sning av goodwill, vilken redovisas i realisationsresultatet. 3 Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n- heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i r\u00e4ntenettot ovan. Finland
mkr 2022 2021
R\u00e4ntenetto 1 722 1 004
Provisionsnetto 406 433
Nettoresultat av finansiella transaktioner 37 54
Riskresultat 2 7
\u00d6vriga int\u00e4kter 19 140
Summa int\u00e4kter 2 186 1 638
Personalkostnader -647 -542
\u00d6vriga kostnader -775 -630
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -260
Summa kostnader -1 423 -1 432
Kreditf\u00f6rluster, netto -10 41
Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 0
Riskskatt och resolutionsavgift -102 -89
\u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 652 158
Skatter -560 -317
\u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 91 -159
V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter
1
:
Int\u00e4kter -111 594
Kostnader -113 -137
1
Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande
verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n-
heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed
inte i r\u00e4ntenettot ovan.
Provisionsint\u00e4kter per produkt avvecklad verksamhet
mkr
2022 2021
Danmark Finland Danmark Finland
Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 41 8 60 27
Fonder 147 8 173 7
Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 148 44 179 48
R\u00e5dgivning 22 - 19 4
F\u00f6rs\u00e4kringar 22 84 24 87
Betalningar 205 203 171 297
Ut- och inl\u00e5ning 55 79 61 90
Garantier 65 20 72 20
\u00d6vrigt 64 13 83 15
Summa provisionsint\u00e4kter 768 458 842 595
Personalkostnader avvecklad verksamhet
Danmark och Finland
mkr 2022 2021
L\u00f6ner och arvoden
2
-1 273 -1 082
Socialavgifter -132 -108
Pensionskostnader -135 -146
Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -16 -19
Andra personalkostnader -125 -72
Summa -1 681 -1 427
2
Varav 6,0 mkr (7,0) till ledande befattningshavare (verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och styrelse i dotterbolag).
2022 2021
Medelantal anst\u00e4llda Totalt M\u00e4n Kvinnor Totalt M\u00e4n Kvinnor
Danmark 546 277 269 632 325 307
Finland 530 242 288 569 256 313
Summa 1 076 519 557 1 201 581 620
Kassafl\u00f6desanalys avvecklad verksamhet
Danmark och Finland
mkr 2022 2021
Kassafl\u00f6de fr\u00e5n l\u00f6pande verksamhet -123 159 28 015
Kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet -11 -189
Kassafl\u00f6de fr\u00e5n finansieringsverksamhet 0 -45
\u00c5rets kassafl\u00f6de fr\u00e5n avvecklad verksamhet -123 171 27 781
Verksamheten i Danmark har avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet. Kassafl\u00f6desanalysen f\u00f6r avvecklad verksamhet 2022 omfattar d\u00e4rmed endast verksamheten i Finland. Kassafl\u00f6den fr\u00e5n avyttring
av verksamheten i Danmark ing\u00e5r i kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet i rapporten Kassafl\u00f6desanalys Koncernen, se sidan 97.
K15 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 4 604 1 255 Summa 4 604 1 255 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster - - Summa \u00f6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 4 604 1 255 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter - - varav omv\u00e4nda repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - 5 894 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 5 579 5 872 Summa 5 579 11 766 varav omv\u00e4nda repor - - K16 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning i svenska kronor Banker 379 903 \u00d6vriga kreditinstitut 103 171 Summa 482 1 074 Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Banker 6 002 14 292 \u00d6vriga kreditinstitut 2 929 6 384 Summa 8 931 20 676 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 -5 Summa utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 411 21 745 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 34 12 varav omv\u00e4nda repor - 12 127 Medelvolymer mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i svenska kronor 2 317 2 998 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 36 637 46 539 Summa 38 954 49 537 varav omv\u00e4nda repor 14 433 16 061 K17 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
mkr 2022 2021
Utl\u00e5ning i svenska kronor
Hush\u00e5ll 984 397 959 910
F\u00f6retag 601 605 535 531
Riksg\u00e4lden 1 566 2 173
Summa 1 587 568 1 497 614
Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta
Hush\u00e5ll 257 706 244 391
F\u00f6retag 472 559 423 569
Summa 730 265 667 960
Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 015 -2 439
Summa utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 315 818 2 163 135
varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 5 177 2 429
varav omv\u00e4nda repor 12 917 13 649
varav efterst\u00e4llda - -
Medelvolymer, exkl Riksg\u00e4lden
mkr 2022 2021
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i svenska kronor 1 555 159 1 470 257
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 708 177 812 840
Summa 2 263 336 2 283 097
varav omv\u00e4nda repor 21 300 19 69 0
K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - 2 Medelvolymer mkr 2022 202 1 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 7 Summa 182 934 155 42 7 K19 Aktier och andelar mkr 2022 202 1 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 12 269 19 01 7 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 45 4 Summa aktier och andelar 12 813 19 47 1 Innehav klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat mkr 2022 202 1 Visa Inc 274 17 0 VIPPS A/S 57 6 2 \u00d6vriga innehav 213 22 2 Summa 544 45 4 Handelsbanken klassificerar ovanst\u00e5ende aktieinnehav till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat d\u00e5 dessa inte innehas i handelssyfte. Under \u00e5ret erh\u00f6ll Handelsbanken endast utdelningar f\u00f6r aktier som fortfarande \u00e4gs vid rapporteringsperiodens slut. Utdelningarna uppg\u00e5r till 17 mkr (2) och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Under \u00e5ret har Banken avyttrat innehav i ett antal bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar om totalt 32 mkr (1). Sk\u00e4let till avyttringarna var i huvudsak kontorsnedl\u00e4ggningar. F\u00f6r information om orealiserat och realiserat resultat f\u00f6r egetkapitalinstrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat se F\u00f6r\u00e4ndring av eget kapital Koncernen. K20 Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
Handelsbanken har inga enskilda v\u00e4sentliga innehav i intressef\u00f6retag eller joint ventures. Det finns vissa f\u00f6retag som anses strategiska f\u00f6r bankverksamheten i koncernen d\u00e5 de utf\u00f6r st\u00f6djande
verksamheter, s\u00e5som exempelvis betalningstj\u00e4nster. Samtliga innehav \u00e4r onoterade.
Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
mkr 2022 202 1
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan 478 38 6
Andel av \u00e5rets resultat -13 6 3
Skatt -13 -2 2
Aktie\u00e4gartillskott 123 5 1
Utdelning -14 -
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut 561 47 8
Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures
mkr 2022 202 1
\u00c5rets resultat -13 6 3
\u00d6vrigt totalresultat - -
\u00c5rets totalresultat -13 6 3
Intressef\u00f6retag
Organistions-
nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, %
Redovisat v\u00e4rde, mkr
2022 202 1
Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 95 8 8
BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 327 27 8
Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 333 672 24,01 17 3 1
Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 21 3 0
Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 21 1 9
USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0
Summa 481 44 6
Joint ventures
Organistions-
nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, %
Redovisat v\u00e4rde, mkr
2022 202 1
P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 10 000 16,67 55 2 5
Invidem AB 559210-0779 Stockholm 10 000 16,67 23 7
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 3
Summa 80 32
K21 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 202 1 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 212 363 235 20 9 \u00d6vriga fondtillg\u00e5ngar 603 55 2 Summa 212 966 235 76 1 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/l\u00f6ptid Nominellt belopp Positiva marknadsv\u00e4rden Negativa marknadsv\u00e4rden mkr upp till 1 \u00e5r mer \u00e4n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r mer \u00e4n 5 \u00e5r 2022 2021 2022 2021 2022 202 1 Derivat f\u00f6r handel R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner 10 433 13 810 556 24 799 22 350 403 50 351 5 1 FRA/terminer 635 033 46 088 334 681 455 542 060 928 76 1 181 6 4 Swappar 609 284 1 330 700 270 724 2 210 708 2 081 987 62 139 15 902 61 594 16 30 7 Valutarelaterade kontrakt Optioner 35 069 50 17 35 136 20 672 292 69 249 13 1 Terminer 84 486 9 455 92 94 033 82 874 1 418 907 1 112 66 1 Swappar 637 106 59 896 4 628 701 630 632 062 9 146 10 576 12 780 5 13 1 Aktierelaterade kontrakt Optioner 1 637 386 30 2 053 3 770 182 375 95 18 9 Terminer 184 - - 184 580 6 9 5 1 1 Swappar 5 968 574 1 720 8 262 14 683 185 341 663 72 3 R\u00e5varurelaterade kontrakt Optioner - - 25 25 355 2 41 27 5 5 Terminer 339 28 - 367 935 32 111 52 23 7 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 499 3 409 - 3 908 4 853 68 294 90 16 9 Summa 2 020 038 1 464 396 278 126 3 762 560 3 407 181 74 801 28 751 78 199 23 72 9 Derivat f\u00f6r marknadsv\u00e4rdes\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner - 41 323 364 1 061 7 1 - - Swappar 87 656 362 513 125 865 576 034 458 459 16 888 3 406 27 349 2 42 8 Valutarelaterade kontrakt Swappar 633 - 1 003 1 636 1 462 77 156 - - Summa 88 289 362 554 127 191 578 034 460 982 16 972 3 563 27 349 2 42 8 Derivat f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Swappar 111 004 112 197 24 956 248 157 318 242 4 499 5 625 4 865 1 02 3 Valutarelaterade kontrakt Swappar 130 549 121 263 63 030 314 842 269 827 21 101 10 604 1 185 3 66 0 Summa 241 553 233 460 87 986 562 999 588 069 25 600 16 229 6 050 4 68 3 Summa derivatinstrument 2 349 880 2 060 410 493 303 4 903 593 4 456 232 117 373 48 543 111 598 30 84 0 Varav b\u00f6rshandlade derivat 201 815 182 857 260 130 274 80 4 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 315 242 2 982 431 82 375 18 731 83 957 15 86 7 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 386 536 1 290 944 34 738 29 682 27 367 14 16 9 Kvittade belopp totalt -2 826 362 -2 691 986 -81 112 -20 035 -82 558 -17 05 6 Nettobelopp 2 077 231 1 764 246 36 261 28 508 29 040 13 78 4 Valutaf\u00f6rdelning av marknadsv\u00e4rden SEK -231 111 -242 957 74 796 51 7 USD 187 752 299 987 -244 777 -19 29 7 EUR 282 564 115 908 211 143 -94 25 0 \u00d6vriga -121 832 -124 395 70 436 143 87 0 Summa 117 373 48 543 111 598 30 84 0 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp best\u00e5r av det kvittade marknadsv\u00e4rdet och tillh\u00f6rande nominella belopp p\u00e5 kontrakt f\u00f6r vilka det finns en legal r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassafl\u00f6den netto (d\u00e4ribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansr\u00e4kningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick s\u00e5dana \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489) K23 S\u00e4kringsredovisning och Benchmarkreformen Koncernens \u00f6vergripande m\u00e5l f\u00f6r riskhantering
och s\u00e4kringsredovisning \u00e4r att s\u00e4kra risken f\u00f6r
variationer i framtida kassafl\u00f6den respektive
verkliga v\u00e4rden h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning
med avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntor och
valuta kurser. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta anv\u00e4nder
koncernen derivat. S\u00e4kringsredovisning till\u00e4m-
pas f\u00f6r att koncernens riskhanteringsstrategi
ska avspeglas i de finansiella rapporterna. F\u00f6r
information om koncernens hantering av mark-
nadsrisker, se not K2. Nedan beskrivs koncer-
nens s\u00e4kringsstrategier samt de olika typer av
s\u00e4kringsredovisning som till\u00e4mpas uppdelat
per riskkategori. F\u00f6r en beskrivning av redovis-
ningsprinciperna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning,
se not K1.
KASSAFL\u00d6DESS\u00c4KRING
R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta
Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska
os\u00e4kerheten i framtida in- och utbetalningar av
r\u00e4ntor till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rliga r\u00e4ntor,
och ist\u00e4llet erh\u00e5lla respektive betala en fast r\u00e4nta
som \u00e4r k\u00e4nd vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den
s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika
framtida in- och utbetalningar avseende r\u00e4nte-
r\u00f6rlig utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten respektive emitte-
rade v\u00e4rdepapper med r\u00f6rlig r\u00e4nta. Den s\u00e4krade
risken definieras som en r\u00f6rlig referensr\u00e4nta i
r espektive valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar
komponent i r\u00e4ntan. S\u00e4kringsinstrumenten
utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls
och r\u00f6rlig r\u00e4nta betalas respektive fast r\u00e4nta
betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls .
Valutakursrisk i uppl\u00e5ning S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska os\u00e4ker- heten i framtida r\u00e4ntebetalningar till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i valutakurser och ist\u00e4llet betala en r\u00e4nta i den funktionella valutan, som \u00e4r k\u00e4nd vid tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den s\u00e4k- rade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika fram- tida r\u00e4ntebetalningar och \u00e5terbetalningar av nominella belopp h\u00e4nf\u00f6rliga till emitterade v\u00e4rde- papper i en annan valuta \u00e4n den funktionella valutan. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa framtida betalningar till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakurser mellan upp- l\u00e5ningsvalutan och den funktionella valutan. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valutarelate- rade derivat. Valutakursrisk i internl\u00e5n till eller fr\u00e5n utlandsverksamhet Intentionen med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r volatilitet h\u00e4nf\u00f6rlig till valuta- kursr\u00f6relser avseende ett internl\u00e5n, till eller fr\u00e5n en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av det nominella beloppet avseende ett internl\u00e5n mellan koncernens finansavdelning och en utl\u00e4ndsk verksamhet, utgiven i den funk- tionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4ndska verksamheten. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4ntebetal- ningar samt \u00e5terbetalningar av nominellt belopp, till f\u00f6ljd av skillnader i valutakurser mellan intern- l\u00e5nets valuta och moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valutarelaterade derivat .Effektivitetsm\u00e4tning
Effektiviteten testas vid ing\u00e5ngen av s\u00e4krings-
relationen samt l\u00f6pande kvartalsvis. S\u00e4kringar-
nas effektivitet testas s\u00e5v\u00e4l prospektivt som
retrospektivt. Prospektivt genom att skifta
r\u00e4nte- och diskonteringskurvor. Retrospektivt,
i de fall villkoren avseende den s\u00e4krade risken
och s\u00e4kringsinstrumentet inte \u00f6verensst\u00e4mmer
fullst\u00e4ndigt, genom regressionsanalys. Med full-
st\u00e4ndigt menas att kassafl\u00f6den och diskonte-
ringsfaktorer i var tid \u00e4r identiska. Vid m\u00e4tning
av effekti vitet representeras den s\u00e4krade risken
av ett s\u00e5 kallat hypotetiskt derivat (PEH), vilket
ska matcha de kritiska villkoren i den s\u00e4krade
posten. Det verkliga v\u00e4rdet avseende det hypo-
tetiska derivatet (PEH) \u00e4r noll vid ing\u00e5ngen av
s\u00e4kringsrelationen. Vid effektivitetsm\u00e4tning
j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende
det hypotetiska derivatet (PEH) med derivatets
f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde.
Kriterier vid effektivitetsm\u00e4tning
F\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning ska
kvoten mellan f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avse-
ende den s\u00e4krade risken i den s\u00e4krade posten,
vilken representeras av det hypotetiska deri-
vatet (PEH), och derivatet vara inom intervallet
80\u2013125%. I de fall detta kontrolleras genom
regressionsanalys ska f\u00f6ljande kriterier vara
uppfyllda f\u00f6r att best\u00e4mma ett effektivt
s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande:
\u2022 Linjens lutning ska vara inom intervallet 0,8
<b <1,25 och
\u2022 R2 ska vara > 0,96 .
S\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021 mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta Nominellt belopp 32 599 27 759 11 499 21 876 55 029 13 677 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 0,49 0,47 0,76 0,57 0,47 0,76 R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 78 405 84 438 13 458 80 679 133 749 13 232 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,53 1,52 2,12 2,06 1,28 2,10 Valutakursrisk Valutarelaterade derivat EUR/SEK Nominellt belopp 12 891 40 323 12 052 14 725 51 011 1 028 Genomsnittlig valutakurs EUR/SEK 0,1054 0,0964 0,0928 0,1066 0,0986 0,0970 Valutarelaterade derivat EUR/NOK Nominellt belopp 21 271 33 098 45 105 10 899 30 223 35 027 Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,1045 0,1021 0,0975 0,1187 0,1038 0,0964 Valutarelaterade derivat GBP/SEK Nominellt belopp 7 669 - - - 7 553 - Genomsnittlig valutakurs GBP/SEK 0,0907 - - - 0,0907 - Valutarelaterade derivat USD/GBP Nominellt belopp 7 560 - 1 000 - 6 942 918 Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,2930 - 1,3157 - 1,2930 1,3157 Valutarelaterade derivat USD/NOK Nominellt belopp 14 163 26 897 - 14 409 22 140 - Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,1083 0,1114 - 0,1178 0,1137 - Valutarelaterade derivat USD/SEK Nominellt belopp 60 393 8 421 4 872 35 654 2 264 9 057 Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,1000 0,1068 0,1105 0,1169 0,1105 0,1105 Valutarelaterade derivat AUD/USD Nominellt belopp 6 602 - - - 5 923 - Genomsnittlig valutakurs AUD/USD 1,3770 - - - 1,3770 - Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar Nominellt belopp - 12 524 - 9 003 11 000 2 051 Summa 241 553 233 460 87 986 187 245 325 834 74 99 0 neffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r- \u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den s\u00e4k- rade risken i den s\u00e4krade posten, vilken repre- senteras av det hypotetiska derivatet (PEH), med derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde. Ineff ktivitet f\u00f6religger om derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde \u00f6verstiger v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r det hypotetiska derivatet (PEH) i absoluta belopp. De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffekti- vitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i marknadsr\u00e4ntor och valutakurser mellan tid-
punkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen och
aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet. Ineffektiviteten
f\u00f6rklaras ocks\u00e5 av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde
h\u00e4nf\u00f6rligt till vissa r\u00e4ntekomponenter i derivatet
som inte ing\u00e5r i den s\u00e4krade risken.
S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet
i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022
mkr
Nominellt
belopp
s\u00e4krings-
instrument
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4kringsinstrument
F\u00f6r\u00e4ndring i
verkligt v\u00e4rde
som anv\u00e4nts
f\u00f6r att ber\u00e4kna
ineffektivitet
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring
avseende s\u00e4krings-
instrumenten
som redovisas i
\u00f6vrigt totalresultat
Ineffektivitet
som redovisas i
resultatr\u00e4kningen
Omklassificerat
fr\u00e5n s\u00e4krings-
reserven till
resultatr\u00e4kningen Tillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 71 857 4 428 11 4 921 4 975 -54 -
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 176 300 71 4 854 -8 646 -8 643 -3 154
Valutakursrisk
1
Valutarelaterade derivat EUR/SEK 65 266 5 161 - 307 307 - -
Valutarelaterade derivat EUR/DKK - - - -3 -3 - -
Valutarelaterade derivat EUR/GBP - - - 20 20 - -
Valutarelaterade derivat EUR/NOK 99 475 5 744 246 347 347 0 -
Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 669 1 027 - 18 18 - -
Valutarelaterade derivat USD/DKK - - - 70 70 0 -
Valutarelaterade derivat USD/GBP 8 560 633 - 19 19 - -
Valutarelaterade derivat USD/NOK 41 060 3 432 - 16 12 4 -
Valutarelaterade derivat USD/SEK 73 686 4 728 281 366 364 2 -
Valutarelaterade derivat AUD/USD 6 602 - 442 -56 -56 - 2
Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 12 524 376 216 90 90 0 4
Summa 562 999 25 600 6 050 -2 531 -2 480 -51 160
S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet
i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2021
mkr
Nominellt
belopp
s\u00e4krings-
instrument
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4kringsinstrument
F\u00f6r\u00e4ndring i
verkligt v\u00e4rde
som anv\u00e4nts
f\u00f6r att ber\u00e4kna
ineffektivitet
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring
avseende s\u00e4krings-
instrumenten
som redovisas i
\u00f6vrigt totalresultat
Ineffektivitet
som redovisas i
resultatr\u00e4kningen
Omklassificerat
fr\u00e5n s\u00e4krings-
reserven till
resultatr\u00e4kningen Tillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 90 582 248 1 019 1 946 1 952 -6 -
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 227 660 5 377 4 -4 272 -4 272 - 175
Valutakursrisk
1
Valutarelaterade derivat EUR/SEK 66 764 2 333 997 190 190 - -
Valutarelaterade derivat EUR/DKK 2 051 3 - 8 8 - -
Valutarelaterade derivat EUR/GBP 6 514 606 - 34 32 2 -
Valutarelaterade derivat EUR/NOK 76 150 2 750 1 429 -14 -11 -3 -
Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 553 758 - -8 -8 - -
Valutarelaterade derivat USD/DKK 6 918 330 87 60 60 - -
Valutarelaterade derivat USD/GBP 7 859 - 339 8 8 - -
Valutarelaterade derivat USD/NOK 36 549 1 303 721 47 47 - -
Valutarelaterade derivat USD/SEK 46 976 2 041 - 295 295 - -
Valutarelaterade derivat AUD/USD 5 923 50 - -77 -77 - 3
Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 6 570 430 87 -15 -15 - 1
Summa 588 069 16 229 4 683 -1 798 -1 791 -7 179
1
Vid analys utifr\u00e5n ett s\u00e4kringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i s\u00e4kringsrelationerna.
De imputerade derivatbenen \u00e4r inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan.
Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen.
Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassafl\u00f6dess\u00e4kring som \u00e4r avslutad i f\u00f6rtid.
S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021
mkr
F\u00f6r\u00e4ndring
i v\u00e4rde som
anv\u00e4nts f\u00f6r
att ber\u00e4kna
ineffektivitet
S\u00e4krings-
reserv
Belopp som kvarst\u00e5r
i s\u00e4kringsreserven
fr\u00e5n s\u00e4krings-
f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r
s\u00e4kringsredovisning
inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
F\u00f6r\u00e4ndring
i v\u00e4rde som
anv\u00e4nts f\u00f6r
att ber\u00e4kna
ineffektivitet
S\u00e4krings-
reserv
Belopp som kvarst\u00e5r
i s\u00e4kringsreserven
fr\u00e5n s\u00e4krings-
f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r
s\u00e4kringsredovisning
inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
R\u00e4nterisk
Emitterade v\u00e4rdepapper till r\u00f6rlig r\u00e4nta -4 975 4 370 - -1 952 -600 -
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till r\u00f6rlig r\u00e4nta 8 643 -5 323 1 000 4 272 3 468 1 153
Valutakursrisk
Emitterade v\u00e4rdepapper EUR samt internl\u00e5n DKK, GBP och NOK -671 -31 - -218 -553 -
Emitterade v\u00e4rdepapper USD samt internl\u00e5n DKK, EUR, GBP och NOK -464 455 89 -410 -16 88
Emitterade v\u00e4rdepapper samt internl\u00e5n \u00f6vriga valutor -53 142 3 99 -46 10
Summa 2 480 -387 1 092 1 791 2 253 1 251
S\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE
R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta
Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska
risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende
ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r-
\u00e4ndringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken
definieras som referensr\u00e4ntan i respektive
valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar komponent
i r\u00e4ntan. De s\u00e4krade posterna utg\u00f6rs av utl\u00e5ning
till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta och emitterade
v\u00e4rdepapper till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumen-
ten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta
betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls respektive
r\u00e4nteswappar i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls och r\u00f6rlig
r\u00e4nta betalas.
Effektivitetsm\u00e4tning
S\u00e4kringarnas effektivitet m\u00e4ts genom att j\u00e4m-
f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den
s\u00e4krade risken i ut- och uppl\u00e5ning med r\u00e4nte-
swapparnas v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring. Effektivitets-
m\u00e4tningen utf\u00f6rs s\u00e5v\u00e4l prospektivt som retro-
spektivt. Prospektivt genom att skifta r\u00e4nte- och
diskonteringskurvor och retrospektivt till\u00e4mpas
regressionsanalys. Effektiviteten testas vid
ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen samt l\u00f6pande
kvartalsvis. De kriterier som ska vara uppfyllda
f\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning \u00e4r
desamma som beskrivs ovan i avsnittet om
kassa fl\u00f6dess\u00e4kring .
Ineffektivitet
Ineffektivitet ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r-
\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4nteswappen
med verkligt v\u00e4rde f\u00f6r den s\u00e4krade risken i ut-
respek tive uppl\u00e5ning fr\u00e5n ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen
till periodens utg\u00e5ng.
Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet
i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i verk-
ligt v\u00e4rde med avseende p\u00e5 den r\u00f6rliga r\u00e4ntan
i r\u00e4nteswappen, vilken ej motsvaras av en v\u00e4r-
def\u00f6r\u00e4ndring avseende den s\u00e4krade risken i
ut- eller uppl\u00e5ningen.
PORTF\u00d6LJS\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE
MED AVSEENDE P\u00c5 R\u00c4NTERISK
R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta
S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska risken f\u00f6r
f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende utl\u00e5-
ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken defi-
nieras som f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende
en del av en utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta, med
avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i en r eferensr\u00e4nta i res-
pektive valuta. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av ett
belopp i valuta som \u00e4r best\u00e4mt utifr\u00e5n en utl\u00e5-
ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta. Utl\u00e5ningsportf\u00f6ljen
delas in i r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperioder. Det s\u00e4krade
beloppet fastst\u00e4lls baserat p\u00e5 den r\u00e4nterisk som
banken \u00f6nskar s\u00e4kra i de utvalda r\u00e4nteoms\u00e4tt-
ningsperioderna. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs
av r\u00e4nteswappar, i vilka r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls och
fast r\u00e4nta betalas. Ett eller flera s\u00e4kringsinstrument
definieras i respektive r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperiod.
F\u00f6r en beskrivning av effektivitetsm\u00e4tning och
ineffektivitet h\u00e4nvisas till avsnittet om S\u00e4kring av
verkligt v\u00e4rde ovan.
R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till r\u00f6rlig r\u00e4nta
med r\u00e4ntetak
Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska
risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende
utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer med tre m\u00e5naders r\u00e4ntebind-
ning, d\u00e4r l\u00e5ntagaren har ett r\u00e4ntetak. Den s\u00e4k-
rade risken definieras som referensr\u00e4ntan i det
avtalade r\u00e4ntetaket. S\u00e4kringsinstrumenten
utg\u00f6rs av r\u00e4nteoptioner (cappar).
Den nominella utl\u00e5ningsvolymen som s\u00e4kras
f\u00f6r en viss period fastst\u00e4lls kvartalsvis. Vid
ber\u00e4kning av effektivitet j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i
verkligt v\u00e4rde under perioden avseende r\u00e4nt-
etak med r\u00e4nteoptionernas (capparnas) f\u00f6r\u00e4nd-
ring i verkligt v\u00e4rde. Kvoten ska vara inom inter-
vallet 80\u2013125% f\u00f6r att s\u00e4kringen ska kvalificera
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning.
De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffektivi-
tet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r avvikelser i l\u00f6p-
tid och r\u00e4nta mellan r\u00e4ntetak i utl\u00e5ning och
cappar, eftersom volymen f\u00f6r respektive cap
fastst\u00e4lls f\u00f6r en portf\u00f6lj av utl\u00e5ning med r\u00e4ntetak
och inte f\u00f6r respektive l\u00e5n.
S\u00e4kringsinstrument i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 2021
mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta
Nominellt belopp - - - - - -
Genomsnittlig fast r\u00e4nta % - - - - - -
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta
Nominellt belopp 23 501 225 252 93 086 904 111 407 74 265
Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,34 1,82 1,37 0,22 0,76 0,94
Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta
Nominellt belopp 633 - 1 003 - 566 896
Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 3,26 - 3,69 - 3,26 3,69
S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022
mkr
Nominellt
belopp
s\u00e4kringsinstrument
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4kringsinstrument
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde
som anv\u00e4nts f\u00f6r att
ber\u00e4kna ineffektivitet
Ineffektivitet
som redovisas
i resultatr\u00e4kningenTillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - -
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 341 839 79 27 337 -26 463 -80
Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 636 77 - -171 -4
Summa 343 475 156 27 337 -26 634 -84
Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 234 195 16 809 12 14 762 55
R\u00e4nteoptioner (cap) 364 7 - 9 -
Summa 234 559 16 816 12 14 771 55
S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021
mkr
Nominellt
belopp
s\u00e4kringsinstrument
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4kringsinstrument
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde
som anv\u00e4nts f\u00f6r att
ber\u00e4kna ineffektivitet
Ineffektivitet
som redovisas
i resultatr\u00e4kningenTillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - -
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 186 576 1 406 2 271 -3 891 -38
Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 462 156 - -54 5
Summa 188 038 1 562 2 271 -3 945 -33
Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 271 883 2 000 157 2 285 40
R\u00e4nteoptioner (cap) 1 061 1 - 8 -
Summa 272 944 2 001 157 2 293 40
Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen.
Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022
mkr
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4krad post
Ackumulerad justering till verkligt
v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade
v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten
F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde
som anv\u00e4nts
f\u00f6r att ber\u00e4kna
ineffektivitet
Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar
av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar-
st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade
poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r
f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rdeTillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - -
Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 314 575 -29 127 26 550 -
Summa - 314 575 - -29 127 26 550 -
Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
1
R\u00e4nterisk
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -16 610 -16 610 -14 707 -
R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta -6 -6 -9 -
Summa -16 616 -16 616 -14 716 -
S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021
mkr
Redovisat v\u00e4rde
s\u00e4krad post
Ackumulerad justering till verkligt
v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade
v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten
F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde
som anv\u00e4nts
f\u00f6r att ber\u00e4kna
ineffektivitet
Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar
av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar-
st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade
poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r
f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rdeTillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder
R\u00e4nterisk
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - -
Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 188 536 -2 656 3 912 -
Summa - 188 536 - -2 656 3 912 -
Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
1
R\u00e4nterisk
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -1 904 -2 245 -
R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta 4 -8 -
Summa -1 900 -2 253 -
1
Den underliggande utl\u00e5ningsportf\u00f6ljens nominella volym uppgick per 2022-12-31 till 234 547 mkr (272 277).
S\u00c4KRING AV VALUTAKURSRISK I NETTO-
INVESTERING I UTLANDSVERKSAMHET
Syftet med s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att reducera
valuta kursexponeringen avseende en nettoin-
vestering i en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade
posten utg\u00f6rs av det nominella beloppet avse-
ende intern l\u00e5ngfristig utl\u00e5ning mellan koncer-
nens finansavdelning och en utlandsverksamhet
utgiven i den funktionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4nd-
ska verksamheten. F\u00f6r att utg\u00f6ra en del av en
nettoinvestering i en utlandsverksamhet kr\u00e4vs
att en \u00e5terbetalning av den interna utl\u00e5ningen
varken \u00e4r planerad eller trolig under en \u00f6ver-
sk\u00e5dlig framtid. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av
v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken avseende en netto-
investering i en utlandsverksamhet, till f\u00f6ljd av
f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakursen mellan den utl\u00e4nd-
ska verksamhetens funktionella valuta och
moder bolagets funktionella valuta, svenska
kronor. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valuta- relaterade derivat. Det f\u00f6religger endast \u00e4ldre s\u00e4kringsrelationer, och banken ing\u00e5r inga nya s\u00e4kringsrelationer i denna s\u00e4kringsstrategi, varf\u00f6r n\u00e5gon information i tabellform ej heller l\u00e4mnas avseende denna s\u00e4kringsstrategi. Effektivitetsm\u00e4tning Vid effektivitetsm\u00e4tning avseende s\u00e4kring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet till\u00e4m- pas motsvarande rutiner som vid effektivitets- m\u00e4tning f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilka beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6dess\u00e4kringar. Ineffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilket beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6des s\u00e4kringar. Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i valuta-
kurser mellan tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4krings -
relationen och aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet.
F\u00f6r en specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringen av s\u00e4k-
ringsreserven respektive omr\u00e4kningsreserven,
se not K40.
BENCHMARKREFORMEN
\u00c4ndringar i IFRS 9 Finansiella instrument
och IAS 39 Finansiella instrument:
Redovisning och v\u00e4rdering
Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2020 till\u00e4mpades
\u00e4ndringar i IAS 39 som inneb\u00e4r tempor\u00e4ra
undantag fr\u00e5n att till\u00e4mpa vissa specifika krav
avseende s\u00e4kringsredovisning f\u00f6r s\u00e4kringsrela-
tioner som direkt p\u00e5verkas av benchmarkrefor-
men. Banken valde, i enlighet med IAS 39, att
till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i f\u00f6rtid i \u00e5rsredovisningen
f\u00f6r 2019. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till at t
s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas
endast till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre-
formen. Se not K1 punkt 12.
Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2021 till\u00e4mpa-
des \u00e4ndringar i IFRS 9 vid modifieringar av finan-
siella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, vilka
genomf\u00f6rs som en direkt f\u00f6ljd av implemente-
ringen av benchmarkreformen. Modifieringen
utg\u00f6r en \u00e4ndring av effektivr\u00e4ntan och n\u00e5gon
modifieringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5le-
des ej. D\u00e4rut\u00f6ver genomf\u00f6rdes \u00e4ndringar i IAS
39 som inneb\u00e4r undantag fr\u00e5n vissa krav f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor
i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa refe-
rensr\u00e4ntor. \u00c4ndringarna syftar till att s\u00e4kringsre-
lationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd
av implementeringen av benchmarkreformen.
Se not K1 punkt 12.
Anpassningar till benchmarkreformen
Under de senaste \u00e5ren har ett omfattande
arbete utf\u00f6rts internationellt med framtagande
av alternativa referensr\u00e4ntor, vilka utg\u00f6rs av
n\u00e4stan riskfria r\u00e4ntor, s\u00e5 kallade RFR (Nearly
Risk-free Rates). Inom EU p\u00e5g\u00e5r s\u00e5v\u00e4l en
anpassning av nuvarande interbankr\u00e4ntor till att
uppfylla kraven enligt Benchmarkf\u00f6rordningen
((EU) 2016/1011) som framtagande av alterna-
tiva RFR.
Inom banken har ett omfattande anpass-
ningsarbete f\u00f6r en omst\u00e4llning till RFR genom-
f\u00f6rts under de senaste \u00e5ren, s\u00e5v\u00e4l med avse-
ende p\u00e5 centrala anpassningar i IT-system f\u00f6r
derivat och IBOR-l\u00e5n som lokala anpassningar i
IT-system f\u00f6r l\u00e5neprodukter i de olika l\u00e4nderna.
Det centrala projektet omfattar \u00e4ven uppdate-
ring av avtal, exempelvis ISDA och ramavtal,
samt framtagande av kommunikationsplaner till
kunder och motparter. Vidare omfattas bland
annat p\u00e5verkan p\u00e5 redovisning, v\u00e4rdering av
finansiella instrument och riskm\u00e4tning vid en
\u00f6verg\u00e5ng till RFR .
Bankens arbete med att anpassa processer
och rutiner samt IT-system f\u00f6r att hantera RFR
slutf\u00f6rdes i allt v\u00e4sentligt under 2021. Under
2022 har de flesta Liborr\u00e4ntorna ersatts med
RFR. Aff\u00e4rer i finansiella instrument som \u00e5terst\u00e5r
att konvertera f\u00f6r banken utg\u00f6rs endast av
finansiella instrument med referens till USD
Liborr\u00e4ntor, vilka upph\u00f6r att publiceras
2023-06-30.
Bed\u00f6mning av benchmarkreformens
p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor och
s\u00e4kringsrelationer
Interbankr\u00e4ntor i bankens hemmamarknader
samt i USA bed\u00f6ms vara v\u00e4sentliga f\u00f6r banken,
vilka utg\u00f6rs av Stibor, USD Libor, Euribor och
Nibor. GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med
SONIA (Reformed Sterling Overnight Index
Average).
Det finns inget beslut om att Stibor ska upp-
h\u00f6ra som referensr\u00e4nta. Riksbanken ber\u00e4knar
och publicerar en RFR i SEK f\u00f6r T/N, Swestr
(Swedish krona Short Term Rate), vilken sedan
den 1 september 2021 kan anv\u00e4ndas som refe-
rensr\u00e4nta i finansiella kontrakt. Stibor m\u00e5ste
uppfylla de krav som st\u00e4lls enligt Benchmark-
f\u00f6rordningen och godk\u00e4nnas av Finansinspek-
tionen. Stibor \u00e4r en kritisk referensr\u00e4nta enligt
Benchmarkf\u00f6rordningen och Swedish Financial
Benchmark Facility l\u00e4mnade den 27 december
2021 en ans\u00f6kan till Finansinspektionen om
godk\u00e4nnande av Stibor enligt Benchmarkf\u00f6r-
ordningen. Ans\u00f6kan behandlas f\u00f6r n\u00e4rvarande
av Finansinspektionen. I nul\u00e4get \u00e4r bankens
bed\u00f6mning att Stibor f\u00f6rv\u00e4ntas godk\u00e4nnas
enligt Benchmarkf\u00f6rordningen och kvarst\u00e5
som referensr\u00e4nta.
Financial Conduct Authority (FCA) bekr\u00e4ftade
i mars 2021 att samtliga LIBOR f\u00f6r GBP, EUR,
CHF och JPY samt 1 veckas och 2 m\u00e5naders
USD antingen upph\u00f6r att tillhandah\u00e5llas av
n\u00e5gon administrat\u00f6r, eller inte l\u00e4ngre \u00e4r repre-
sentativa, fr\u00e5n 2021-12-31. F\u00f6r resterande USD
LIBOR g\u00e4ller att de upph\u00f6r direkt efter den 30
juni 2023. GBP Libor ers\u00e4tts med SONIA
(Reformed Sterling Overnight Index Average)
och USD Libor ers\u00e4tts med SOFR (Secured
Overnight Financing Rate).
En reformerad Euribor \u00e4r framtagen och god-
k\u00e4nd som referensr\u00e4nta enligt Benchmarkf\u00f6r-
ordningen. ESTER (Euro Short Term Rate) \u00e4r
beslutad att utg\u00f6ra RFR i euro. Fr\u00e5n och med
den 3 januari 2022 upph\u00f6rde EONIA. En refor-
merad Euribor \u00e4r godk\u00e4nd och kommer forts\u00e4tt-
ningsvis att publiceras. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r
att Euribor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta.
Interbankr\u00e4ntan Nibor i Norge \u00e4r godk\u00e4nd
enligt Benchmarkf\u00f6rordningen av den norska
tillsynsmyndigheten. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r att
Nibor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta.
Vid bed\u00f6mning av om det f\u00f6religger os\u00e4ker-
het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen \u00e4r bankens
utg\u00e5ngspunkt att os\u00e4kerhet uppkommer f\u00f6rst
n\u00e4r en beh\u00f6rig myndighet har fattat beslut om
att en interbankr\u00e4nta ska upph\u00f6ra vid en speci-
fik tidpunkt. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r d\u00e4rmed att
det f\u00f6religger en os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre-
formen p\u00e5 s\u00e4kringsrelationer som f\u00f6rfaller efter
2023-06-30, i vilka USD Libor har en direkt
p\u00e5verkan p\u00e5 s\u00e4krad post eller s\u00e4kringsinstru-
ment. Den s\u00e4krade risken, som direkt p\u00e5verkas
av os\u00e4kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen,
\u00e4r s\u00e5ledes den r\u00f6rliga referensr\u00e4ntan i ut- och
uppl\u00e5ning i USD. Vidare p\u00e5verkas kassafl\u00f6den
h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning samt derivatin-
strument som \u00e4r baserade p\u00e5 USD Libor. Os\u00e4-
kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen upph\u00f6r
f\u00f6r de s\u00e4krade posterna respektive s\u00e4kringsin-
strumenten n\u00e4r den nya r\u00e4ntan \u00e4r fastst\u00e4lld och
har inf\u00f6rts i de enskilda kontrakten.
S\u00e4kringsinstrument och s\u00e4krade poster som
refererat till GBP Libor \u00f6vergick till den alterna-
tiva referensr\u00e4ntan vid utg\u00e5ngen av 2021, alter-
nativt under det f\u00f6rsta kvartalet 2022, och
p\u00e5verkas ej l\u00e4ngre av os\u00e4kerheten fr\u00e5n bench-
markreformen. Det f\u00f6religger ej n\u00e5got beslut fat-
tat av beh\u00f6rig myndighet om att \u00f6vriga f\u00f6r ban-
ken v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor ska upph\u00f6ra,
varf\u00f6r det i nul\u00e4get ej bed\u00f6ms f\u00f6religga os\u00e4ker-
het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen avseende
dessa interbankr\u00e4ntor.
S\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i s \u00e4kringsrelationer som p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark reformen
mkr
Nominella belopp
2022-12-31
Nominella belopp
2021-12-31
R\u00e4nteswappar USD 55 588 48 268
Valutar\u00e4nteswappar AUD/USD 6 602 5 923
Valutar\u00e4nteswappar USD/DKK - 6 188
Valutar\u00e4nteswappar USD/EUR - 896
Valutar\u00e4nteswappar USD/GBP 8 560 7 859
Valutar\u00e4nteswappar USD/NOK 13 899 12 712
Valutar\u00e4nteswappar USD/SEK 12 181 11 321
Summa 96 831 93 167
Finansiella instrument som ej har \u00f6verg\u00e5tt
till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per
2022-12-31
I tabellen nedan specificeras finansiella instrument
vilka refererar till en v\u00e4sentlig referensr\u00e4nta som
ska \u00f6verg\u00e5 till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR),
men som vid utg\u00e5ngen av r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00e4nnu ej
\u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR).
Risker som koncernen \u00e4r exponerade f\u00f6r till
f\u00f6ljd av \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa
referensr\u00e4ntor (RFR)
\u00d6verg\u00e5ngen p\u00e5verkar stora delar av bankens
verksamhet, b\u00e5de genom att flera aff\u00e4rsomr\u00e5-
den inom olika geografiska enheter och flera
funktioner ber\u00f6rs. Ett antal IT- system har
anpassats f\u00f6r att m\u00f6ta de nya kraven liksom fall-
back-skrivningar och andra avtalsfr\u00e5gor, ber\u00e4k-
ningar f\u00f6r v\u00e4rdering och riskanalys, redovisning
och rapportering, kundkommunikation etc.
Utvecklingen \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klar och arbete
p\u00e5g\u00e5r med att uppn\u00e5 fullst\u00e4ndig t\u00e4ckning av de
nya avtalen med kunder. I takt med kommande
f\u00f6r\u00e4ndringar avseende referensr\u00e4ntor genom-
f \u00f6rs ytterligare utveckling och anpassningar.
Den stora m\u00e4ngden f\u00f6r\u00e4ndringspunkter leder till
ett behov av samordning. Banken har en kon-
cern\u00f6vergripande Benchmark-kommitt\u00e9 som \u00e4r
sammanh\u00e5llande f\u00f6r samtliga fr\u00e5gest\u00e4llningar
relaterade till \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa referens-
r\u00e4ntor.
Operativa risker
F\u00f6r\u00e4ndringar i processer, avtal och IT-system
enligt ovan kan medf\u00f6ra operativa risker. Mark-
naden \u00e4r fortfarande i f\u00f6r\u00e4ndring med avseende
p\u00e5 olika parametrar inom flera referensr\u00e4ntor,
vilket g\u00f6r att IT-systemen beh\u00f6ver vara anpass-
ningsbara p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att varken aff\u00e4rsris-
ker eller operativa risker ska uppst\u00e5. Aff\u00e4rsrisker
uppkommer exempelvis om banken kan tvingas
avst\u00e5 fr\u00e5n transaktioner p\u00e5 grund av tekniska
begr\u00e4nsningar.
De avtal och transaktioner som har en h\u00e4n-
visning till en referensr\u00e4nta som kommer, eller
kan komma, att upph\u00f6ra har identifierats. Arbe-
tet med att uppdatera och \u00e4ndra dessa till nya
alternativa referensr\u00e4ntor, alternativt att imple-
mentera fallback-skrivningar f\u00f6r de avtal d\u00e4r
det bed\u00f6mts som relevant, \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende och
f\u00f6rv\u00e4ntas i all v\u00e4sentlighet f\u00e4rdigst\u00e4llas i ti d till
respektive byte av referensr\u00e4nta.
De operativa riskerna relaterade till \u00f6ve r-
g\u00e5ngen till alternativa referensr\u00e4ntor hant eras
i enlighet med bankens sedvanliga rutiner f\u00f6r
att identifiera, bed\u00f6ma och hantera opera tiva
risker (se not K2 Risk- och kapitalhanterin g,
Operativ risk).
Marknadsrisker
R\u00e4nterisken f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e5got och basisris ker
uppst\u00e5r n\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till nya alternativ a refe-
rensr\u00e4ntor genomf\u00f6rs vid olika tidpunkter f \u00f6r olika
finansiella instrument och produkter. Risk erna
hanteras inom bankens risktolerans allteft ersom
f\u00f6r\u00e4ndringarna sker.
Motpartsrisker
Exponeringarna f\u00f6r\u00e4ndras inte i n\u00e5gon v\u00e4 sentlig
utstr\u00e4ckning och motpartsriskerna hanter as
inom bankens risktolerans.
F inansiella instrument som refererar till en v\u00e4sentlig interbankr\u00e4nta, vilka ej har \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per balansdagen.
Interbankr\u00e4ntor 2022 Finansiella tillg\u00e5ngar,
som inte \u00e4r derivat,
redovisat v\u00e4rde
Finansiella skulder,
som inte \u00e4r derivat,
redovisat v\u00e4rde
Derivatinstrument, nominella belopp
mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s wappar
USD Libor
USD Libor 3m 8 200 - 77 208 -
USD Libor \u00f6vriga 443 - 376 -
USD Libor 3m/EUR Euribor 3m 5 839
USD Libor 3m/NOK Nibor 3m 18 974
USD Libor 3m/SEK Stibor 3m 19 494
USD Libor 3m/GBP Libor 3m 13 625
USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor 1 159
\u00d6vriga valutor/USD Libor 3m 7 513
GBP Libor
1
GBP Libor 3m
1
673 - 189 -
Summa 9 316 - 77 773 - 66 604
1
GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average). Det kvarst\u00e5r ett f\u00e5tal kundkontrakt som refererar till en syntetisk GBP Libor, vilken endast f \u00e5r
till\u00e4mpas f\u00f6r avtal med kunder som utg\u00f6r s\u00e5 kallade \u201dtough legacy contracts\u201d.
Interbankr\u00e4ntor 2021 Finansiella tillg\u00e5ngar,
som inte \u00e4r derivat,
redovisat v\u00e4rde
Finansiella skulder,
som inte \u00e4r derivat,
redovisat v\u00e4rde
Derivatinstrument, nominella belopp
mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s wappar
USD Libor
USD Libor 3m 6 641 - 66 886 -
USD Libor \u00f6vriga 733 - 326 -
USD Libor 3m/EUR Euribor 3m 5 469
USD Libor 3m/NOK Nibor 3m 17 701
USD Libor 3m/SEK Stibor 3m 18 891
USD Libor 3m/GBP Libor 3m 12 511
USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor 7 294
\u00d6vriga valutor/USD Libor 3m 6 741
GBP Libor
GBP Libor 3m 88 364 - 10 498 4 632
GBP Libor \u00f6vriga 2 008 - - -
EUR Libor 3m/GBP Libor 3m 6 514
GBP Libor 3m/USD Libor 3m 1 370
\u00d6vriga valutor/GBP Libor 3m 332
Summa 97 746 - 77 710 4 632 76 823
I tabellerna ovan ing\u00e5r inte finansiella tillg\u00e5ngar och skulder samt derivatinstrument som f\u00f6rfaller innan interbankr\u00e4ntan upph\u00f6r.
K24 Kvittning av finansiella instrument
2022
mkr Derivat
\u00c5terk\u00f6psavtal
samt utl\u00e5ning
av v\u00e4rdepapper Totalt
Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp 117 373 18 416 135 789
Kvittade belopp -81 112 -4 833 -85 945
Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 36 261 13 583 49 844
Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen
Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031
Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -21 972 -13 568 -35 540
Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -33 003 -13 568 -46 571
Nettobelopp 3 258 15 3 273
Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp 111 598 4 838 116 436
Kvittade belopp -82 558 -4 833 -87 391
Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 29 040 5 29 045
Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen
Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031
St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -5 897 -5 -5 902
Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -16 928 -5 -16 933
Nettobelopp 12 112 0 12 112
2021
mkr Derivat
\u00c5terk\u00f6psavtal
samt utl\u00e5ning
av v\u00e4rdepapper Totalt
Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp 48 543 33 836 82 379
Kvittade belopp -20 035 -7 110 -27 145
Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 28 508 26 726 55 234
Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen
Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294
Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -13 322 -26 700 -40 022
Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -22 616 -26 700 -49 316
Nettobelopp 5 892 26 5 918
Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp 30 840 7 323 38 163
Kvittade belopp -17 056 -7 110 -24 166
Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 13 784 213 13 997
Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen
Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294
St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -1 467 -213 -1 680
Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -10 761 -213 -10 974
Nettobelopp 3 023 - 3 023
Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- tion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. K25 Immateriella tillg\u00e5ngar 2022 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2022 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 703 - 703 Avyttringar och utrangeringar -18 -206 - -325 - -549 Valutaeffekt 40 13 43 17 - 113 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Redovisat v\u00e4rde 4 397 3 442 3 493 66 8 402 Under \u00e5ret har utvecklingskostnader uppg\u00e5ende till 2 723 mkr (2 144) kostnadsf\u00f6rts. 2021 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 6 822 188 801 5 530 164 13 505 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 539 - 539 Avyttringar och utrangeringar - - - -176 - -176 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -2 569 - -165 -341 - -3 075 Valutaeffekt 122 8 35 53 - 218 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Redovisat v\u00e4rde 4 357 3 448 3 396 98 8 302 mkr Goodwill Immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod 2022 2021 2022 2021 Handelsbanken Sverige 3 331 3 331 - Handelsbanken Storbritannien 180 175 - Handelsbanken Norge 699 678 - Handelsbanken Nederl\u00e4nderna 177 163 - Handelsbanken Capital Markets 10 10 3 3 Summa 4 397 4 357 3 3 Nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill och
immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar
nyttjandeperiod
Redovisad koncerngoodwill h\u00e4rr\u00f6r till \u00f6ver-
v\u00e4gande del fr\u00e5n traditionell bankverksamhet p\u00e5
Handelsbankens hemmamarknader. Goodwill
och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar
nyttjandeperiod pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning \u00e5rligen
i samband med \u00e5rsbokslutet. Vid nedskriv-
ningspr\u00f6vningen ber\u00e4knas nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r
de enheter till vilka goodwill f\u00f6rdelats ut genom
diskontering av estimerade framtida kassa-
fl\u00f6den samt slutv\u00e4rde. I tabellen har goodwill
f\u00f6rdelats ut p\u00e5 r\u00f6relsesegment.
Estimerade framtida kassafl\u00f6den bygger de
f\u00f6rsta fem \u00e5ren p\u00e5 prognoser f\u00f6r riskv\u00e4gda
volymer, int\u00e4kter, kostnader samt kreditf\u00f6rluster.
Prognoserna baseras fr\u00e4mst p\u00e5 en intern
bed\u00f6mning av den framtida int\u00e4kts- och kost-
nadsutvecklingen, konjunkturl\u00e4ge, f\u00f6rv\u00e4ntad
r\u00e4nteutveckling samt f\u00f6rv\u00e4ntade effekter av
kommande regelverk. Efter den f\u00f6rsta fem\u00e5rs-
perioden g\u00f6rs en prognos baserad p\u00e5 ett anta-
gande om l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt. Antagandet om
kassafl\u00f6destillv\u00e4xt baseras p\u00e5 historisk real
BNP-utveckling samt Riksbankens l\u00e5ngsiktiga
inflationsm\u00e5l. \u00c5rets nedskrivningspr\u00f6vning byg-
ger p\u00e5 ett antagande om en l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt
p\u00e5 2% (2). Den totala prognosperioden \u00e4r 20 \u00e5r.
Som slutv\u00e4rde anv\u00e4nds det prognostiserade
substansv\u00e4rdet f\u00f6r den pr\u00f6vade enheten. Esti-
merade kassafl\u00f6den har diskonterats med en
r\u00e4nta som baseras p\u00e5 riskfri r\u00e4nta samt riskjus-
tering motsvarande marknadens genomsnittliga
avkastningskrav. Diskonteringsr\u00e4ntan uppgick vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning till 7,6% (6,4) efter skatt. Motsvarande r\u00e4nta f\u00f6re skatt upp- gick till 10,5% (9,1). Vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning bed\u00f6mdes skillnaden mellan \u00e5tervinningsv\u00e4rde och bokf\u00f6rt v\u00e4rde p\u00e5 goodwill vara betryggande. Det ber\u00e4k- nade nyttjandev\u00e4rdet p\u00e5 goodwill \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r ett antal olika variabler som har betydelse f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den samt diskonterings- r\u00e4ntan. De variabler som har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r ber\u00e4kningen \u00e4r antaganden om r\u00e4nte- och konjunkturutveckling, framtida marginaler och kostnadseffektivitet. Ingen rimlig m\u00f6jlig f\u00f6r\u00e4nd- ring av viktiga antaganden skulle p\u00e5verka det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 goodwill. K26 Fastigheter och inventarier Fastigheter och inventarier mkr 2022 2021 Inventarier 760 715 Fastigheter 4 154 4 557 Egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran 0 0 Summa 4 914 5 272 I posten Egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran ing\u00e5r l\u00f6s egendom samt fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med koncernens redovisningsprinciper f\u00f6r till- g\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av fordran, se not K1. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde uppg\u00e5r till 0 mkr (2). Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa fastigheter har p\u00e5verkat \u00e5rets resultat med 0 mkr (0). V\u00e4rdering av privatbost\u00e4der bygger i allt v\u00e4sentligt p\u00e5 marknadsobservationer av j\u00e4mf\u00f6rbara fastighetsk\u00f6p p\u00e5 den aktuella orten. V\u00e4rde- ring av kommersiella fastigheter bygger p\u00e5 diskontering av framtida kassafl\u00f6den och baseras p\u00e5 antaganden om bland annat hyresniv\u00e5, vakansgrad, drift- och underh\u00e5llskostnader, direktavkast- ningskrav och kalkylr\u00e4nta. I v\u00e4rderingen tas \u00e4ven h\u00e4nsyn till fastighetens skick, l\u00e4ge samt alternativanv\u00e4ndning. Banken har som princip att alltid anv\u00e4nda en oberoende, godk\u00e4nd v\u00e4rderingsman vid v\u00e4rdering av aff\u00e4rs- och kontorsfastigheter samt industrifastigheter. V\u00e4rdering som enbart bygger p\u00e5 marknadsobservationer 0 mkr (2) klassificeras som niv\u00e5 2 i den v\u00e4rderingshierarki som beskrivs i not K1. V\u00e4rdering som har ett v\u00e4sentligt inslag av egna antaganden 0 mkr (0) klassificeras som niv\u00e5 3 i v\u00e4rderingshierarkin. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 avseende fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde har p\u00e5verkat \u00e5rets resultat med 0 mkr (0). \u00c5rets f\u00f6rs\u00e4ljning av fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde uppg\u00e5r till 2 mkr (1) varav 0 mkr (0) var klassade som niv\u00e5 3 innan f\u00f6rs\u00e4ljningen. Nya fastigheter har tillkommit under \u00e5ret med 0 mkr (0) varav 0 mkr (0) klassats som niv\u00e5 3. Inventarier mkr 2022 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 1 954 2 141 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande under \u00e5ret 366 218 Avyttringar och utrangeringar -401 -369 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - -115 Valutaeffekt 77 79 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 1 996 1 954 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -1 287 -1 325 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -311 -315 Avyttringar och utrangeringar 355 329 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 57 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 14 Valutaeffekt -57 -47 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -1 300 -1 287 Redovisat v\u00e4rde 696 667 Redovisat v\u00e4rde nyttjander\u00e4tter 64 48 Summa redovisat v\u00e4rde 760 715 Fastigheter mkr 2022 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 1 775 2 509 Ny- och ombyggnation 145 67 Avyttringar och utrangeringar -203 -530 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - -301 Valutaeffekt 36 30 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 1 753 1 775 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -518 -1 084 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -32 -38 Avyttringar och utrangeringar 2 476 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 127 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 2 Valutaeffekt -3 -1 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -551 -518 Redovisat v\u00e4rde 1 202 1 257 Redovisat v\u00e4rde nyttjander\u00e4tter 2 952 3 300 Summa redovisat v\u00e4rde 4 154 4 557 1 Avser av- och nedskrivningar under januari\u2013september 2021 det vill s\u00e4ga perioden f\u00f6re omklassificering till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning.K27 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Fondlikvidfordringar 10 825 2 629 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 19 20 \u00d6vrigt 3 876 3 136 Summa 14 720 5 785 K28 F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter mkr 2022 2021 Upplupna int\u00e4kter 1 187 1 280 F\u00f6rutbetalda kostnader 792 736 Summa 1 979 2 016 K29 Skulder till kreditinstitut mkr 2022 2021 Skulder i svenska kronor Banker 9 080 4 409 \u00d6vriga kreditinstitut 8 681 8 485 Summa 17 761 12 894 Skulder i utl\u00e4ndsk valuta Banker 63 777 69 982 \u00d6vriga kreditinstitut 155 158 Summa 63 932 70 140 Summa skulder till kreditinstitut 81 693 83 034 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 185 -29 varav repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 24 643 48 286 Skulder till kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 145 739 118 074 Summa 170 382 166 360 varav repor 125 371 K30 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning i svenska kronor Hush\u00e5ll 430 128 445 736 F\u00f6retag 336 594 366 155 Riksg\u00e4lden 1 1 Summa 766 723 811 892 Inl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Hush\u00e5ll 117 317 115 329 F\u00f6retag 294 915 310 530 Summa 412 232 425 859 Summa inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 178 955 1 237 751 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Uppl\u00e5ning i svenska kronor 87 427 29 335 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 58 679 19 551 Summa uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 146 106 48 886 Summa in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 325 061 1 286 637 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 854 95 varav repor 5 213 varav inom f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 253 6 623 Medelvolymer mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i svenska kronor 804 420 745 860 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 446 694 490 229 Summa 1 251 114 1 236 089 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Uppl\u00e5ning i svenska kronor 70 508 54 673 Uppl\u00e5ning i svenska kronor, f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 150 6 739 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 210 655 153 982 Summa 287 313 215 394 varav repor 16 971 19 209 K31 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 2021 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 212 363 235 209 \u00d6vriga fondskulder 603 552 Summa 212 966 235 761 K32 Emitterade v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489 Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109 Summa 624 336 625 296 514 264 513 930 Obligationsl\u00e5n Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200 Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498 Summa 850 465 871 441 839 504 827 562 Summa emitterade v\u00e4rdepapper 1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194 mkr 2022 2021 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737 Emitterade 1 064 019 1 015 801 \u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381 F\u00f6rfallna -926 079 -939 884 Valutaeffekter m m 40 852 21 495 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 514 455 491 228 Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947 Summa 1 464 645 1 374 175 K33 Korta positioner mkr 2022 2021 Korta positioner v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde Aktier 362 835 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 1 577 3 270 Summa 1 939 4 105 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 8 21 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 16 865 21 824 Utl\u00e4ndsk valuta 142 229 Summa 17 007 22 053 K34 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder mkr 2022 2021 Skuld f\u00f6r sjukr\u00e4ntor 144 162 Skuld f\u00f6r livsfall 160 199 Skuld f\u00f6r andra oreglerade skador 101 131 Skuld f\u00f6r f\u00f6rinbetalda premier - 40 Summa 405 532 K35 Skatter Uppskjutna skattefordringar mkr 2022 2021 S\u00e4kringsinstrument 996 - Immateriella tillg\u00e5ngar - - Fastigheter och inventarier 19 18 Pensioner 370 295 \u00d6vrigt 204 532 Summa 1 589 845 Uppskjutna skatteskulder mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 207 2 759 S\u00e4kringsinstrument 764 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 78 74 Fastigheter och inventarier 95 93 Pensioner 2 466 1 754 \u00d6vrigt 4 227 Summa 5 614 5 276 Netto uppskjutna skatteskulder -4 025 4 431 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2022 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 759 -552 - - 2 207 S\u00e4kringsinstrument 369 - -601 - -232 Immateriella tillg\u00e5ngar 74 4 - - 78 Fastigheter och inventarier 75 -1 - 2 76 Pensioner 1 459 15 622 - 2 096 \u00d6vrigt -305 312 -193 -14 -200 Summa 4 431 -222 -172 -12 4 025 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2021 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Omklassficierat till tillg\u00e5ngar och skulder som inne- has till f\u00f6rs\u00e4ljning Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 3 212 -453 - - - 2 759 S\u00e4kringsinstrument 965 - -596 - - 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 70 4 - - - 74 Fastigheter och inventarier 97 -22 - - - 75 Pensioner 146 -72 1 398 - -13 1 459 \u00d6vrigt -355 -139 195 -4 -2 -305 Summa 4 135 -682 997 -4 -15 4 431 1 Varav leasing 2 207 mkr (2 759) Redovisade skattekostnader i resultatr\u00e4kningen mkr 2022 2021 Aktuell skatt \u00c5rets skattekostnad -5 754 -5 188 Justering av skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r 103 -121 Uppskjuten skatt F\u00f6r\u00e4ndringar i tempor\u00e4ra skillnader 222 682 Summa skattekostnader kvarvarande verksamhet -5 429 -4 627 Summa skattekostnader avvecklad verksamhet -1 173 -510 Skatt ber\u00e4knat som 20,6% (20,6) p\u00e5 \u00e5rets resultat kvarvarande verksamhet f\u00f6re skatt -5 484 -4 836 Skillnad 55 209 Skillnaden f\u00f6rklaras av skatteeffekt avseende f\u00f6ljande poster Diverse ej avdragsgilla kostnader -89 -20 Ej avdragsgill r\u00e4nta p\u00e5 efterst\u00e4llda skulder -282 -226 Annan skattesats i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse 118 259 Ej skattepliktiga reavinster och utdelningar 230 - Annan skattesats i utlandet -282 -121 Omv\u00e4rdering uppskjutna skatter pga \u00e4ndrad skattesats 375 - \u00d6vrigt -15 317 Summa 55 209 K36 Avs\u00e4ttningar
Avs\u00e4ttningar 2022
mkr
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster
utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
1
Omstrukturerings-
reserv
2
\u00d6vriga
avs\u00e4ttningar
3
Summa
Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 250 617 159 1 026
Avsatt under \u00e5ret - 129 129
Ianspr\u00e5ktaget -520 0 -520
\u00c5terf\u00f6rt - -62 -62
Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -11 - -11
Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster 29 29
Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 280 87 225 591
Avs\u00e4ttningar 2021
mkr
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster
utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
1
Omstrukturerings-
reserv
2
\u00d6vriga
avs\u00e4ttningar
3
Summa
Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 366 1 829 107 2 302
Avsatt under \u00e5ret - 53 53
Ianspr\u00e5ktaget -1 171 0 -1 171
\u00c5terf\u00f6rt - -1 -1
Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -94 -41 - -135
Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -22 -22
Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 250 617 159 1 026
1
F\u00f6r ytterligare information, se not K10 och K44.
2
Avs\u00e4ttningen f\u00f6r omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omst\u00e4llning. Merparten av avs\u00e4ttningsbeloppet \u00e4r reglerat under \u00e5ren 2021\u20132022. Resterande f\u00f6rv\u00e4ntas vara
reglerat vid utg\u00e5ngen av 2023.
3
Under \u00d6vriga avs\u00e4ttningar redovisas de belopp som avsatts f\u00f6r reglering av de anspr\u00e5k som riktats mot banken .
K37 \u00d6vriga skulder mkr 2022 2021 Fondlikvidskulder 3 010 2 789 Leasingskuld 3 018 3 414 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringsskulder 107 83 \u00d6vrigt 4 316 5 018 Summa 10 451 11 304 K38 Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter mkr 2022 2021 Upplupna kostnader 2 446 2 198 F\u00f6rutbetalda int\u00e4kter 1 120 1 321 Summa 3 565 3 519 K39 Efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor - 3 003 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 42 404 29 254 Summa 42 404 32 257 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 1 078 769 Medelvolymer mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor 945 2 898 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 37 131 30 125 Summa 38 076 33 023 Specifikation, f\u00f6rlagsl\u00e5n Emissions\u00e5r F\u00f6rfall Valuta Ursprungligt nominellt belopp i respektive valuta R\u00e4nte sats, % Utest\u00e5ende belopp I utl\u00e4ndsk valuta 2018 Tidsbunden EUR 750 1,630% 8 458 2018 Tidsbunden EUR 750 1,250% 8 438 2019 Evigt USD 500 6,250% 5 332 2020 Evigt USD 500 4,380% 4 647 2020 Evigt USD 500 4,750% 4 228 2022 Tidsbunden EUR 500 3,250% 5 371 2022 Tidsbunden GBP 500 4,630% 5 930 Summa efterst\u00e4llda skulder 42 404 F\u00f6r ytterligare information avseende f\u00f6rlagsl\u00e5nen, se Pelare 3-rapporten. F\u00f6r\u00e4ndring av efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets ing\u00e5ng 32 257 41 082 Emitterade 11 445 - \u00c5terk\u00f6pta - - F\u00f6rfallna -2 994 -9 711 Valutaeffekter m m 1 696 886 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets utg\u00e5ng 42 404 32 257 K40 Specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital F\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringsreserv mkr 2022 2021 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 789 3 353 Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Effektiv del av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk -3 668 -2 319 Valutakursrisk 1 189 528 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar - - Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 1 -160 -179 Skatt 544 406 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -307 1 789 F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rdereserv mkr 2022 2021 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 158 94 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 22 59 Realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 91 0 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 skuldinstrument -54 5 F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u2013 skuldinstrument 0 0 Omklassificerat till balanserade vinstmedel \u2013 egetkapitalinstrument 2 -91 0 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen \u2013 skuldinstrument 3 - - Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 126 158 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsreserv mkr 2022 2021 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 585 -806 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till filialer 1 166 1 220 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till dotterbolag 1 697 2 247 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 4 -501 -9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5 -615 -67 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 4 332 2 585 1 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 33 mkr (37). 2 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (0). 3 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (-). 4 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 18 mkr (2). 5 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 38 mkr (17). K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rdemkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rdemkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 . Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen St\u00e4llda s\u00e4kerheter
St\u00e4llda s\u00e4kerheter \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar
i balansr\u00e4kningen. St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av
r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper best\u00e5r i huvudsak
av v\u00e4rdepapper som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet i cen-
tralbanker och andra kreditinstitut, f\u00f6r betalnings-
system, v\u00e4rdepappershandel och clearing samt
v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5ter-
k\u00f6psavtal (repor). St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av
aktier best\u00e5r av utl\u00e5nade aktier och aktier i f\u00f6r-
s\u00e4kringsr\u00f6relsen.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som st\u00e4llts som
s\u00e4kerhet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av den registre-
rade s\u00e4kerhetsmassan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r innehavare
av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av
Stadshypotek. S\u00e4kerhetsmassan best\u00e5r av
hypoteksl\u00e5n som l\u00e4mnats mot pant i huvud-
sakligen sm\u00e5hus, fritidshus, flerbostadshus och
bostadsr\u00e4tter med bel\u00e5ningsgrad inom 75% av
marknadsv\u00e4rdet. I h\u00e4ndelse av bolagets obe-
st\u00e5nd har innehavarna av de s\u00e4kerst\u00e4llda obli-
gationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt enligt lagen om s\u00e4ker-
st\u00e4llda obligationer och f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4ttslagen i de
pantf\u00f6rskrivna tillg\u00e5ngarna. Om tillg\u00e5ngarna i
s\u00e4kerhetsmassan vid tiden f\u00f6r ett konkurs beslut
uppfyller de villkor som uppst\u00e4llts i lagen, ska
de h\u00e5llas \u00e5tskilda fr\u00e5n konkursboets \u00f6vriga till-
g\u00e5ngar och skulder. Innehavarna av obligatio-
nerna erh\u00e5ller d\u00e5 fortsatt kontraktsenliga betal-
ningar enligt obligationsvillkoren fram till f\u00f6rfall.
Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings-
risken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar under
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka
f\u00f6rs\u00e4kringstagarna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt.
Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen, men f\u00f6r dessa har r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den direkt eller indirekt \u00f6verf\u00f6rts till en extern motpart. Mer- parten av de \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen best\u00e5r av r\u00e4nte - b\u00e4rande v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5nade aktier. I normalfallet regleras villkoren f\u00f6r bindande \u00e5terk\u00f6p och aktiel\u00e5n i ramavtal som ing\u00e5tts mellan banken och respektive motpart. Bindande \u00e5terk\u00f6psavtal inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning av ett v\u00e4rdepapper med f\u00f6rbindelse om \u00e5terk\u00f6p till ett fastst\u00e4llt pris vid en f\u00f6rutbest\u00e4md framtida tidpunkt. S\u00e4ljaren av v\u00e4rdepappret \u00e4r d\u00e4rmed fortsatt exponerad f\u00f6r risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar under avtalets l\u00f6ptid. S\u00e5lda v\u00e4rdepapper under \u00e5terk\u00f6psavtal kvarst\u00e5r till marknadsv\u00e4rde i balansr\u00e4kningen under avtalets l\u00f6ptid. Mot - tagen k\u00f6peskilling redovisas som skuld till mot- parten. Enligt standardvillkoren i \u00e5terk\u00f6psavtal \u00f6verg\u00e5r \u00e4gander\u00e4tten till det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret helt fr\u00e5n s\u00e4ljare till k\u00f6pare, vilket inneb\u00e4r att k\u00f6paren har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de k\u00f6pta v\u00e4rde- pappren. Enligt standardavtalen f\u00f6r aktiel\u00e5n kvarst\u00e5r exponeringen f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i den utl\u00e5nade aktien hos l\u00e5ngivaren. Utl\u00e5nade aktier kvarst\u00e5r d\u00e4rmed i balansr\u00e4kningen under l\u00e5nets l\u00f6ptid. S\u00e4kerheter f\u00f6r utl\u00e5nade aktier utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rdepapper. Mottagen kontants\u00e4kerhet redovisas som skuld i balans- r\u00e4kningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r \u00e5terk\u00f6ps- avtal inneb\u00e4r det standardavtal som anv\u00e4nds f\u00f6r aktiel\u00e5n att l\u00e5ntagaren under l\u00e5nets l\u00f6ptid har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de l\u00e5nade aktierna. Som \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas statspapper, obligationer och aktier som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e4rdepappershan- del, clearing med mera och d\u00e4r f\u00f6rfogander\u00e4t- ten \u00f6ver v\u00e4rdepappret \u00f6verg\u00e5tt till mottagaren. Som \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas \u00e4ven vissa tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Dessa tillg\u00e5ngar best\u00e5r av portf\u00f6ljer av finansiella instrument till vilka banken har formell \u00e4gander\u00e4tt, men d\u00e4r de risker som \u00e4r f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngarna liksom r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den \u00f6verf\u00f6rts till en tredje part. V\u00e4rderingen av dessa tillg\u00e5ngar speglar v\u00e4rde- ringen av den motsvarande skuldposten . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen
mkr
2022 2021
Redovisat
v\u00e4rde
Redovisat v\u00e4rde
motsvarande skuld
Redovisat
v\u00e4rde
Redovisat v\u00e4rde
motsvarande skuld
Aktier, v\u00e4rdepappersutl\u00e5ning 4 039 208
1
7 349 284
1
Statspapper och obligationer, repor 3 350 2 4 142 67
Statspapper och obligationer, \u00f6vrigt 43 - 1 946 -
Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 603 603 552 552
Summa 8 036 813 13 989 903
1
Mottagen kontants\u00e4kerhet.
K44 Eventualf\u00f6rpliktelser mkr 2022 2021 Ansvarsf\u00f6rbindelser Garantif\u00f6rbindelser, krediter 6 709 7 839 Garantif\u00f6rbindelser, \u00f6vriga 52 052 61 579 O\u00e5terkalleliga remburser 313 1 035 \u00d6vrigt 1 901 1 303 Summa 60 975 71 756 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 60 975 71 756 \u00c5taganden Kreditl\u00f6ften 336 974 346 556 Outnyttjad del av beviljade r\u00e4kningskrediter 108 456 116 839 \u00d6vrigt 13 684 23 122 Summa 459 114 486 517 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 266 418 344 081 Summa eventualf\u00f6rpliktelser 519 866 558 273 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad som avs\u00e4ttning, se not K36 353 344 Ansvarsf\u00f6rbindelser Ansvarsf\u00f6rbindelserna best\u00e5r i huvudsak av olika typer av garantif\u00f6rbindelser. Kreditgarantier ges till kunder f\u00f6r att garantera \u00e5taganden i andra kredit- och pensionsinstitut. \u00d6vriga garantier utg\u00f6rs fr\u00e4mst av kommersiella garantier s\u00e5som anbudsgarantier, garantier avseende f\u00f6rskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsf\u00f6rbindelser omfattar ocks\u00e5 outnyttjade o\u00e5terkalleliga importremburser och bekr\u00e4ftade exportremburser. Dessa transaktioner ing\u00e5r i bankens tj\u00e4nster och \u00e4r till st\u00f6d f\u00f6r bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella belopp. Tvister Bolag inom koncernen \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r krav i ett antal tvistem\u00e5l som drivs i allm\u00e4n domstol. Bed\u00f6mningen \u00e4r att tvistem\u00e5len i allt v\u00e4sentligt kommer att utfalla till bankens f\u00f6rdel. Tvistebeloppen bed\u00f6ms inte kunna f\u00e5 en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 koncernens st\u00e4llning eller resultat. K45 Leasing Handelsbanken som leasegivare Finansiella leasingavtal mkr 2022 2021 Finansiella int\u00e4kter fr\u00e5n nettoinvesteringen 300 218 Variabla leasingavgifter 213 113 F\u00f6rdelning av odiskonterade leasingfordringar p\u00e5 f\u00f6rfallotidpunkter samt nettoinvestering mkr 2022 2021 Upp till 1 \u00e5r 2 212 3 426 1 \u00e5r till 2 \u00e5r 4 133 3 931 2 \u00e5r till 3 \u00e5r 3 107 4 204 3 \u00e5r till 4 \u00e5r 1 262 2 084 4 \u00e5r till 5 \u00e5r 1 572 1 098 \u00d6ver 5 \u00e5r 4 444 4 717 Summa odiskonterade leasingfordringar 16 730 19 460 Ej intj\u00e4nade finansiella int\u00e4kter -900 -351 Nettoinvestering 15 830 19 109 Samtliga avtal d\u00e4r koncernen \u00e4r leasegivare har definierats som finansiella leasingavtal. S\u00e5dana leasingavtal redovisas som utl\u00e5ning i balansr\u00e4kningen, initialt till ett belopp som motsvarar netto- investeringen. F\u00f6r\u00e4ndringen mellan \u00e5ren beror fr\u00e4mst p\u00e5 minskade leasingvolymer (-3 mdkr), avseende avveckling av verksamhet. Leasingobjekten best\u00e5r huvudsakligen av fordon och maskiner. Samtliga leasingavtal har garanterade restv\u00e4rden. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret fanns i koncernen tre leasingengagemang som vart och ett enskilt hade ett redovisat v\u00e4rde \u00f6verstigande 1 mdkr. Handelsbanken som leasetagare Poster i resultatr\u00e4kningen mkr 2022 2021 R\u00e4ntekostnader leasingskulder -53 -64 Summa 1 -53 -64 Av- och nedskrivning nyttjander\u00e4tter Fastigheter -624 -668 Inventarier -22 -16 Summa 2 -646 -684 Kostnader f\u00f6r korttidsleasing -33 -31 Kostnader f\u00f6r leasingavtal i vilka den underliggande tillg\u00e5ngen \u00e4r av l\u00e5gt v\u00e4rde -17 -15 Variabla leasingavgifter som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av leasingskulder -125 -100 Summa 3 -175 -146 Totala kostnader f\u00f6r leasingavtal -874 -894 Poster i balansr\u00e4kningen mkr 2022 2021 Nyttjander\u00e4tter 4 Fastigheter 2 952 3 300 Inventarier 64 48 Summa 3 016 3 348 Tillkommande nyttjander\u00e4tter 5 323 97 Leasingskulder 6 3 018 3 412 Totala kassautfl\u00f6den f\u00f6r leasingavtal -854 -807 1 Ing\u00e5r i resultatposten R\u00e4ntekostnader. 2 Ing\u00e5r i resultatposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar, varav 11 mkr (-55) avser nedskrivning. 3 Ing\u00e5r i resultatposten \u00d6vriga kostnader. 4 Nyttjander\u00e4tter ing\u00e5r i balansposten Fastigheter och inventarier. 5 Under \u00e5ret nya leasingkontrakt som ing\u00e5r i nyttjander\u00e4tter. 6 Leasingskulder ing\u00e5r i balansposten \u00d6vriga skulder . \u00c5terst\u00e5ende l\u00f6ptider avseende leasingskulder mkr 2022 2021 Upp till 6 m\u00e5nader 364 338 6 m\u00e5nader till 1 \u00e5r 355 333 1 \u00e5r till 2 \u00e5r 672 633 2 \u00e5r till 5 \u00e5r 1 342 1 401 \u00d6ver 5 \u00e5r 512 689 Summa 3 245 3 394 Bankens leasingavtal utg\u00f6rs huvudsakligen av hyreskontrakt avseende lokaler. D\u00e4rut\u00f6ver omfattar leasingavtalen fr\u00e4mst multifunktionsskrivare, persondatorer och diverse \u00f6vriga kontorsinventarier. Huvuddelen av hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan tre \u00e5r till tio \u00e5r. Vissa av bankens hyreskontrakt f\u00f6r lokaler inneh\u00e5ller en m\u00f6jlighet till f\u00f6rl\u00e4ngning av avtalstiden, vilken inneb\u00e4r att hyreskontraktet f\u00f6rl\u00e4ngs f\u00f6r en angiven period om kontraktet inte s\u00e4gs upp vid en specifik tidpunkt. Det f\u00f6rekommer \u00e4ven hyreskontrakt avseende lokaler som inneh\u00e5ller en m\u00f6jlighet f\u00f6r banken att s\u00e4ga upp hyreskontraktet i f\u00f6rtid. Vid fastst\u00e4llande av leasingperiodens l\u00e4ngd f\u00f6r hyreskontrakt inkluderas m\u00f6jligheter att f\u00f6rl\u00e4nga ett leasingkontrakt, eller avsluta ett leasing kontrakt i f\u00f6rtid, endast vid mycket h\u00f6g grad av sannolikhet att dessa kommer att utnyttjas. Banken har ing\u00e5tt leasingavtal som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader och leasingavtal i vilka den underliggande tillg\u00e5ngen \u00e4r av l\u00e5gt v\u00e4rde, vilka kostnadsf\u00f6rs i enlighet med undantaget i IFRS 16 Leasing- avtal, och d\u00e4rmed inte ing\u00e5r i leasingskulder och nyttjander\u00e4tter. K46 Segmentinformation
Segmentinformation 2022
mkr
Justeringar
och
elimineringarSverige
Stor-
britannien Norge
Neder-
l\u00e4nderna
Capital
Markets \u00d6vrigt Totalt
R\u00e4ntenetto 23 078 7 580 4 264 1 354 301 32 36 610
Provisionsnetto 8 471 807 695 147 771 213 11 103
Nettoresultat av finansiella transaktioner 78 248 91 21 1 131 -457 1 111
Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring 155 21 176
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat -13 -13
\u00d6vriga int\u00e4kter 103 14 25 1 9 1 111 1 263
Summa int\u00e4kter 31 884 8 649 5 096 1 523 2 212 885 50 249
Personalkostnader -4 041 -2 693 -1 028 -442 -1 143 -3 778 22 -13 103
\u00d6vriga kostnader -1 515 -789 -295 -94 -326 -3 525 -6 543
Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster -4 630 -1 076 -667 -241 -344 6 959
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
tillg\u00e5ngar -420 -313 -92 -54 -147 -601 -23 -1 650
Summa kostnader -10 607 -4 872 -2 082 -832 -1 959 -944 -1 -21 296
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster, riskskatt
och resolutionsavgift 21 278 3 778 3 014 691 253 -60 -1 28 953
Kreditf\u00f6rluster, netto 135 -55 -152 0 -13 38 -47
Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 10 10 6 - 0 -2 24
Riskskatt och resolutionsavgift -1 659 -359 -81 -33 -180 -2 311
R\u00f6relseresultat 19 764 3 733 2 509 610 206 -203 -1 26 619
Resultatutdelning 374 49 69 0 -531 39
R\u00f6relseresultat efter resultatutdelning 20 138 3 781 2 578 610 -324 -164 -1 26 619
Interna int\u00e4kter
1
1 727 52 -3 838 -453 615 1 897
K/I-tal, % 32,9 56,0 40,3 54,6 116,5 42,4
Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5, % -0,01 0,01 0,04 0,00 0,06 0,00
Tillg\u00e5ngar 2 711 810 505 113 321 450 128 633 48 680 2 688 331 -2 950 301 3 453 716
Skulder 2 603 652 484 408 301 089 124 999 46 607 2 673 717 -2 976 786 3 257 686
Allokerat kapital 108 158 20 705 20 361 3 634 2 073 14 614 26 485 196 030
R\u00e4ntabilitet p\u00e5 allokerat kapital, % 15,5 14,9 10,4 14,4 -11,5 12,3
\u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar 277 137 111 6 21 662 1 214
\u00c5rets investeringar i intressef\u00f6retag och joint ventures 123 123
Medelantal anst\u00e4llda 3 907 2 481 763 357 585 2 861 10 954
\u00d6vrigt i tabellen ovan inkluderar Tillg\u00e5ngar, Skulder, Allokerat kapital samt \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till avyttringsgruppen Finland .
R\u00f6relsesegmenten redovisas i enlighet med
IFRS 8 R\u00f6relsesegment, vilket inneb\u00e4r att
segmentinformationen presenteras p\u00e5 motsva-
rande s\u00e4tt som till\u00e4mpas internt i styrningssyfte.
Handelsbankens verksamhet presenteras upp-
delat p\u00e5 segmenten Sverige, Storbritannien,
Norge, Nederl\u00e4nderna samt Capital Markets.
Kontorsr\u00f6relsen i Handelsbanken tillhanda-
h\u00e5ller ett fokuserat erbjudande inom finansie-
ring, betalning, finansiella r\u00e5dgivningstj\u00e4nster
samt sparande och pension. I landsegmenten
ing\u00e5r f\u00f6rutom kontorsr\u00f6relsen \u00e4ven kapitalf\u00f6r-
valtning- och f\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten. Varje
land f\u00f6ljs upp som en frist\u00e5ende resultatenhet
och styrs av en landchef. I Sverige och Stor-
britannien \u00e4r kontorsr\u00f6relsen under landchefen
organiserad i l\u00e4n respektive distrikt. Segmentet
Capital Markets \u00e4r bankens investmentbank,
vilket bland annat inbegriper v\u00e4rdepappers-
handel och investeringsr\u00e5dgivning. I verksam-
heten ing\u00e5r \u00e4ven bankens internationella verk-
samhet utanf\u00f6r hemmamarknaderna.
Segmentens resultat visas f\u00f6re och efter
intern resultatutdelning. Den interna resultat-
utdelningen inneb\u00e4r att kundansvarig enhet
tilldelas allt resultat som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n dess kun-
ders transaktioner med banken, oavsett inom
vilket segment transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd.
Dessutom redovisas int\u00e4kter och kostnader f\u00f6r
internt utf\u00f6rda tj\u00e4nster netto p\u00e5 raden Internt
k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster. Transaktioner mellan
segmenten redovisas huvudsakligen enligt
sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kolumnerna \u00d6vrigt
samt Justeringar och elimineringar visas poster
som inte h\u00f6r till n\u00e5got specifikt segment eller eli-
mineras p\u00e5 koncernniv\u00e5. I kolumnen \u00d6vrigt ing\u00e5r
till \u00f6verv\u00e4gande del finansf\u00f6rvaltning och cen-
trala stabsavdelningar samt transaktioner h\u00e4n-
f\u00f6rliga till reserveringen f\u00f6r resultatandelssyste-
met Oktogonen. I kolumnen Justeringar och
elimineringar redovisas bland annat justeringar f\u00f6r personalkostnader. I justeringar f\u00f6r personal- kostnader ing\u00e5r skillnaden mellan koncernens pensionskostnader ber\u00e4knade enligt IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda och lokalt ber\u00e4knade pensions kostnader. Interna int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av interna r\u00e4ntor och provisioner. I segmentens resultatr\u00e4kningar ing\u00e5r dessutom interna poster i form av ers\u00e4tt- ningar f\u00f6r interna tj\u00e4nster. Interndebitering sker huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kontorsr\u00f6relsen best\u00e5r tillg\u00e5ngarna till st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten och skulderna av inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt intern uppl\u00e5- ning. Tillg\u00e5ngarna i kolumnen \u00d6vrigt best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av internutl\u00e5ning till de olika segmenten, medan skulderna fram f\u00f6rallt best\u00e5r av extern upp l\u00e5ning. Det allokerade kapitalet f\u00f6r segmenten \u00f6verensst\u00e4mmer med kapitalf\u00f6rdel- ningen enligt den interna styrmodellen. Segmentinformation 2021
mkr
Justeringar
och
elimineringarSverige
Stor-
britannien Norge
Neder-
l\u00e4nderna
Capital
Markets \u00d6vrigt Totalt
R\u00e4ntenetto 18 880 5 452 3 867 1 076 245 801 30 321
Provisionsnetto 8 800 751 656 224 786 241 11 458
Nettoresultat av finansiella transaktioner 480 189 55 32 1 185 -242 1 699
Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring 168 11 179
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat 63 63
\u00d6vriga int\u00e4kter 471 0 26 0 9 51 557
Summa int\u00e4kter 28 799 6 392 4 615 1 332 2 225 914 44 277
Personalkostnader -4 035 -2 467 -908 -395 -1 211 -3 267 -169 -12 452
\u00d6vriga kostnader -1 216 -1 045 -195 -76 -361 -2 684 -5 577
Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster -4 289 -912 -510 -176 -317 6 204
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
tillg\u00e5ngar -358 -316 -84 -50 -233 -726 -47 -1 814
Summa kostnader -9 898 -4 740 -1 697 -697 -2 122 -473 -216 -19 843
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster, riskskatt
och resolutionsavgift 18 901 1 652 2 918 635 103 441 -216 24 434
Kreditf\u00f6rluster, netto 15 95 -150 -5 11 -9 -43
Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 9 9 6 - -10 0 14
Riskskatt och resolutionsavgift -696 -167 -31 -22 -14 -930
R\u00f6relseresultat 18 229 1 756 2 607 599 82 418 -216 23 475
Resultatutdelning 296 46 54 1 -434 37
R\u00f6relseresultat efter resultatutdelning 18 525 1 802 2 661 600 -352 455 -216 23 475
Interna int\u00e4kter
1
-345 -961 -1 447 -401 -362 3 516
K/I-tal, % 34,0 73,6 36,3 52,3 118,5 44,8
Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5, % 0,00 -0,04 0,06 0,01 -0,01 0,00
Tillg\u00e5ngar 2 598 396 488 025 294 510 111 145 94 050 2 535 178 -2 774 540 3 346 764
Skulder 2 493 982 467 478 276 517 108 132 91 475 2 520 023 -2 792 574 3 165 033
Allokerat kapital 104 414 20 547 17 993 3 013 2 575 15 155 18 034 181 731
R\u00e4ntabilitet p\u00e5 allokerat kapital, % 14,8 7,0 11,4 16,7 -11,8 11,4
\u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar -77 77 29 2 138 528 697
\u00c5rets investeringar i intressef\u00f6retag och joint ventures 51 51
Medelantal anst\u00e4llda 3 899 2 509 742 337 647 2 905 11 039
1
Interna int\u00e4kter som ing\u00e5r i Summa int\u00e4kter best\u00e5r av int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment och \u00d6vrigt. Eftersom r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas netto
som en int\u00e4kt inneb\u00e4r det att interna int\u00e4kter bland annat inneh\u00e5ller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och \u00d6vrigt.
Kolumnen \u00f6vrigt i tabellen ovan inkluderar Tillg\u00e5ngar, Skulder, Allokerat kapital samt \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till avyttringsgrupperna
Danmark och Finland.
Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 genomf\u00f6rdes en omorganisation f\u00f6r att skapa en \u00e4nnu mer fokuserad och kundn\u00e4ra organisation. Den st\u00f6rsta redovisningsm\u00e4ssiga effekten uppstod
d\u00e5 Savings & Pension flyttades fr\u00e5n Capital Markets till Sverige, med undantag f\u00f6r de respektive lokala enheterna i Savings & Pension som flyttades till Norge, Finland och Danmark.
D\u00e4rut\u00f6ver flyttades vissa centrala funktioner som idag arbetar n\u00e4ra Sverige fr\u00e5n \u00d6vriga enheter till Sverige. De i tabellen redovisade j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats .
Int\u00e4kter per produktomr\u00e5de
mkr 2022 2021
In- och utl\u00e5ning privat 17 376 15 127
In- och utl\u00e5ning f\u00f6retag 20 167 15 485
Betalningar netto 1 711 1 479
Kapitalf\u00f6rvaltning fonder 6 380 6 747
Pension och F\u00f6rs\u00e4kring 515 934
Investmentbankstj\u00e4nster 6 746 2 937
\u00d6vrigt -2 645 1 568
Summa 50 249 44 277
K47 Geografisk information Geografisk information 2022 mkr Int\u00e4kter R\u00f6relseresultat Skatt \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt Tillg\u00e5ngar Sverige 32 069 17 315 -3 497 3 027 754 Storbritannien 9 142 4 317 -1 164 411 364 Norge 4 884 2 548 -643 352 830 Nederl\u00e4nderna 1 484 603 -170 234 582 USA 521 392 -10 422 166 Luxemburg 226 103 -25 18 114 Kina 0 1 - Tyskland 0 26 - Frankrike 13 -9 0 2 Polen -19 -73 - 384 Danmark 189 2 711 Finland 91 195 480 Elimineringar 1 930 1 395 80 -1 211 672 Summa 50 249 26 619 -5 429 280 3 453 716 Int\u00e4kter, r\u00f6relseresultat, \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt samt tillg\u00e5ngar som presenteras i den geografiska informationen best\u00e5r av interna och externa int\u00e4kter, kostna- der och tillg\u00e5ngar i respektive land. Den geografiska f\u00f6rdelningen av int\u00e4kter och kostnader \u00e4r baserad p\u00e5 det land d\u00e4r transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd och \u00e4r inte j\u00e4mf\u00f6rbar med redovisningen av seg- mentinformationen. Med skatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Ytterligare geografisk information l\u00e4mnas i not M17 avseende koncernf\u00f6retag och deras s\u00e4te samt i not K8 avseende medelantal anst\u00e4llda per land. Geografisk information 2021 mkr Int\u00e4kter R\u00f6relseresultat Skatt \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt Tillg\u00e5ngar Sverige 31 154 18 803 -3 445 2 865 613 Storbritannien 6 287 1 543 -415 398 272 Norge 4 321 2 296 -606 331 696 Nederl\u00e4nderna 1 359 622 -151 105 022 USA 260 167 -4 273 070 Luxemburg 156 47 -12 34 550 Kina 9 -34 0 1 Tyskland 4 -33 - 64 Frankrike 54 12 -2 3 251 Singapore 0 -2 0 - Polen -12 -78 - 459 Danmark 854 149 950 Finland -159 274 415 Elimineringar 685 132 8 -1 089 599 Summa 44 277 23 475 -4 627 695 3 346 764 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 ing\u00e5r resolutionsavgiften och riskskatten inte i r\u00e4ntenettot, utan redovisas p\u00e5 en separat rad inom r\u00f6relseresultatet. De i tabellen redovisade j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r Int\u00e4kter har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats. K48 Tillg\u00e5ngar och skulder i valuta
2022
mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD
\u00d6vriga
valutor Totalt
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 100 413 136 928 8 962 0 99 872 129 674 34 475 882
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker - 31 364 - - 1 256 - - 32 620
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 480 3 709 2 1 903 3 894 424 9 415
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 586 449 292 228 324 563 9 901 242 246 11 704 2 233 2 469 324
varav f\u00f6retag 602 504 183 963 206 027 9 884 169 380 11 517 847 1 184 121
varav hush\u00e5ll 983 946 108 265 118 537 17 72 867 187 1 385 1 285 204
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 117 546 5 483 36 1 - 9 712 - 132 778
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 22 353 1 472 8 352 - - 519 - 32 697
\u00d6vriga ej valutaf\u00f6rdelade poster 301 000 - - - - - - 301 000
Summa tillg\u00e5ngar 2 128 242 471 184 341 916 9 902 344 277 155 503 2 691 3 453 716
Skulder
Skulder till kreditinstitut 17 760 50 548 29 1 906 115 11 990 23 82 372
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 854 602 136 375 91 473 1 201 252 592 43 167 3 011 1 382 422
varav f\u00f6retag 370 568 103 155 58 072 1 110 179 920 39 354 2 184 754 362
varav hush\u00e5ll 484 035 33 220 33 401 91 72 672 3 814 828 628 060
Emitterade v\u00e4rdepapper 511 251 342 123 25 828 - 39 407 536 118 20 076 1 474 801
Efterst\u00e4llda skulder 0 22 266 - - 5 930 14 208 - 42 404
\u00d6vriga ej valutaf\u00f6rdelade poster, inkl eget kapital 471 716 - - - - - - 471 716
Summa skulder och eget kapital 1 855 329 551 311 117 330 3 107 298 044 605 483 23 110 3 453 716
Valutaf\u00f6rdelade \u00f6vriga tillg\u00e5ngar och skulder (netto) 80 111 -224 481 -6 818 -46 235 449 902 20 487
Nettoposition i valuta
-16 105 -24 -2 -78 68 53
Bankens syn p\u00e5 valutarisktagande framg\u00e5r av not K2.
Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas
f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022.
2021
mkr SEK EUR NOK DKK GBP USD
\u00d6vriga
valutor Totalt
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 93 293 149 547 4 578 28 282 101 196 63 008 60 439 964
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker - - - 207 1 255 - - 1 462
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 1 073 3 587 12 122 51 1 140 3 335 530 21 838
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 496 800 245 760 294 946 107 914 251 793 13 567 3 049 2 413 829
varav f\u00f6retag 537 399 149 031 183 442 43 663 174 344 13 376 1 555 1 102 810
varav hush\u00e5ll 959 401 96 729 111 504 64 251 77 449 191 1 494 1 311 019
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 91 630 5 658 335 26 - 2 913 - 100 562
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 23 131 965 8 741 17 - 480 - 33 334
\u00d6vriga ej valutaf\u00f6rdelade poster 335 775 335 775
Summa tillg\u00e5ngar 2 041 702 405 517 320 722 136 497 355 384 83 303 3 639 3 346 764
Skulder
Skulder till kreditinstitut 12 903 49 968 14 376 248 79 5 984 50 83 608
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 842 173 151 481 89 516 52 166 231 861 31 233 2 327 1 400 757
varav f\u00f6retag 386 274 120 367 59 662 28 818 162 303 26 964 1 605 785 993
varav hush\u00e5ll 455 899 31 114 29 854 23 348 69 558 4 269 722 614 764
Emitterade v\u00e4rdepapper 500 864 385 000 30 207 7 69 192 351 169 17 329 1 353 768
Efterst\u00e4llda skulder 3 003 15 547 - - 0 13 707 - 32 257
\u00d6vriga ej valutaf\u00f6rdelade poster, inkl eget kapital 476 374 476 374
Summa skulder och eget kapital 1 835 317 601 996 134 099 52 421 301 132 402 093 19 706 3 346 764
Valutaf\u00f6rdelade \u00f6vriga tillg\u00e5ngar och skulder (netto) 196 428 -186 467 -84 073 -54 145 318 781 16 124
Nettoposition i valuta -51 156 3 107 -9 57 263
K49 Innehav i icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag mkr Innehav i fonder 2022 2021 Tillg\u00e5ngar 1 Aktier och andelar 5 572 6 556 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 209 633 230 792 Summa innehav i strukturerade f\u00f6retag som inte konsolideras 215 205 237 348 1 Varav 9 145 mkr (10 457) ing\u00e5r i avyttringsgruppen Finland som har omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som har utformats s\u00e5 att r\u00f6ster eller liknande r\u00e4ttigheter inte \u00e4r den dominerande faktorn vid avg\u00f6randet av vem som har det best\u00e4mmande inflytandet i f\u00f6retaget, exempelvis n\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten endast avser administrativa uppgifter och relevanta aktiviteter regleras genom avtal. Handelsbankens innehav i icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag \u00e4r begr\u00e4nsade och utg\u00f6rs av fondandelar. Fondandelar \u00e4gs fr\u00e4mst genom fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal hos Handelsbanken Liv samt liknande avtal i andra l\u00e4nder. Fondandelar som \u00e4gs genom fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal utg\u00f6r inte grund f\u00f6r konsolidering och utg\u00f6r d\u00e4rmed icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag. Handelsbanken \u00e4ger vidare fondandelar i egenskap av market maker. I den m\u00e5n dessa innehav inte konsolideras utg\u00f6r de andelar i icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag. Den maximala exponeringen f\u00f6r f\u00f6rlust f\u00f6r alla innehav i icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag \u00e4r det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehaven. De totala tillg\u00e5ngarna f\u00f6r dessa f\u00f6retag anses inte som meningsfull information f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 de relaterade riskerna och d\u00e4rf\u00f6r har de inte presenterats. K51 H\u00e4ndelser efter balansdagen Inga v\u00e4sentliga h\u00e4ndelser har intr\u00e4ffat efter balansdagen. K50 Upplysningar om n\u00e4rst\u00e5ende Fordringar p\u00e5 och skulder till n\u00e4rst\u00e5ende mkr Intressef\u00f6retag och joint ventures \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende 2022 2021 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 289 439 - - \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 28 29 16 572 Summa 1 317 468 16 572 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 127 113 1 528 1 058 Efterst\u00e4llda skulder - - - - \u00d6vriga skulder - - - - Summa 127 113 1 528 1 058 N\u00e4rst\u00e5ende \u2013 int\u00e4kter och kostnader mkr Intressef\u00f6retag och joint ventures \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende 2022 2021 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter 8 25 - - R\u00e4ntekostnader - 0 -6 - Provisionsint\u00e4kter - - - - Provisionskostnader -229 -237 - - Nettoresultat av finansiella poster v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde - 0 - - \u00d6vriga int\u00e4kter - - 19 17 \u00d6vriga kostnader -102 -73 -178 -102 Summa -323 -285 -165 -85 Siffrorna ovan omfattar total verksamhet. Specifikation \u00f6ver intressef\u00f6retagen och joint ventures samt information om aktie\u00e4gartillskott till intressef\u00f6retag finns i not K20. Intressef\u00f6retagens och joint ventures verksamhet best\u00e5r i att utf\u00f6ra olika typer av tj\u00e4nster som har anknytning till bankens verksamhet. I gruppen \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende ing\u00e5r f\u00f6ljande f\u00f6retag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Per- sonalstiftelse och Pensionskassan SHB Tj\u00e4nstepensionsf\u00f6rening (Pensionskassan). F\u00f6retagen anlitar Svenska Handelsbanken AB f\u00f6r sedvanliga bank- och redovisningstj\u00e4nster. Den 21 oktober 2021 f\u00f6rv\u00e4rvade Svenska Handelsbanken AB 30 461 977 A-aktier i AB Industriv\u00e4rden till ett v\u00e4rde av 8 548 mkr fr\u00e5n Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse. Aktierna delades d\u00e4refter ut till bankens aktie\u00e4gare som extrautdelning. Alla aff\u00e4rstransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende bolag sker p\u00e5 marknadsm\u00e4ssiga villkor. Moderbolagets svenska dotterbolag har betalat pensionspremier avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner till Pensionskassan uppg\u00e5ende till 85 mkr (104). Pensionskassans utf\u00e4stelser till anst\u00e4llda i dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill s\u00e4ga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina \u00e5taganden s\u00e5 \u00e4r moderbolaget skyldigt att ta \u00f6ver och betala \u00e5tagandet. Pensionskassans f\u00f6rpliktelser uppg\u00e5r till 6 136 mkr (7 281). Svenska Handelsbanken AB har beg\u00e4rt ers\u00e4ttning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppg\u00e5ende till - mkr (568) avseende pensionskostnader och - mkr (-) avseende s\u00e4rskild kompletterande pension samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppg\u00e5ende till 47 mkr (63) f\u00f6r personalfr\u00e4mjande \u00e5tg\u00e4rder. Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ers\u00e4ttningar i \u00f6vrigt framg\u00e5r av not K8K52 Kapitalt\u00e4ckning
KAPITALPOLICY
Banken har som m\u00e5l att uppr\u00e4tth\u00e5lla en betryg-
gande kapitalniv\u00e5 som svarar mot de risker som
koncernens verksamhet inneb\u00e4r och som \u00f6ver-
stiger de minimikrav som lagen f\u00f6reskriver. En
god kapitalniv\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna hantera
situationer med finansiell p\u00e5frestning, men \u00e4ven
andra h\u00e4ndelser s\u00e5som f\u00f6rv\u00e4rv och kraftig
volymtillv\u00e4xt.
KAPITALKRAVSREGLER
Enligt kapitalt\u00e4ckningsreglerna, f\u00f6rordning (EU)
nr 575/2013 (CRR) och direktiv 2013/36/EU
(CRD IV), ska banken ha k\u00e4rnprim\u00e4rkapital,
prim\u00e4rkapital och en total kapitalbas som
minst motsvarar kraven i f\u00f6rh\u00e5llande till det
totala riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet f\u00f6r kre-
ditrisker, marknadsrisker och operativa risker.
Ut\u00f6ver att h\u00e5lla kapital enligt minimikravet ska
banken h\u00e5lla k\u00e4rnprim\u00e4rkapital f\u00f6r att uppfylla
det kombinerade buffertkravet som i Sverige
utg\u00f6rs av summan av en kapitalkonserverings-
buffert, en cyklikalitetsbuffert, en systemrisk-
buffert samt en buffert f\u00f6r \u00f6vriga systemviktiga
institut. Banken har \u00e4ven ett minimikapitalkrav
i pelare 2. Pelare 2-kravet \u00e4r ett individuellt krav
beslutat av Finansinspektionen och ska t\u00e4cka
risker som inte fullt ut f\u00e5ngas av regelverkets
minimi- och kombinerade buffertkrav. Till
dessa krav tillkommer \u00e4ven en v\u00e4gledning i
pelare 2 beslutat av Finansinspektionen, vilket
\u00e4r myndighetens syn p\u00e5 vilken l\u00e4gsta buffert
banken \u00e5l\u00e4ggs h\u00e5lla i till\u00e4gg till det beslutade
kapital behovet. Banken ska dessutom g\u00f6ra
en intern kapitalutv\u00e4rdering. Handelsbankens
kapital policy anger riktlinjerna f\u00f6r den interna
kapital utv\u00e4rderingen. Banken omfattas \u00e4ven
av ett kapitalkrav p\u00e5 niv\u00e5n finansiellt konglo-
merat enligt lagen (2006:531) om s\u00e4rskild till-
syn \u00f6ver finansiella konglomerat, se vidare
Kapitalt\u00e4ckning f\u00f6r det finansiella konglomera-
tet nedan. Sedan 1 februari 2016 g\u00e4ller \u00e4ven
att resolutions myndigheten, som i Sverige \u00e4r
Riksg\u00e4ldskontoret, ska fastst\u00e4lla ett minimikrav
p\u00e5 nedskrivningsbara skulder (MREL) f\u00f6r
banken, se nedan Minimikravet f\u00f6r nedskriv-
ningsbara skulder. Banken har under 2022,
med god marginal, uppfyllt samtliga av de lag-
stadgade minimi- och buffertniv\u00e5erna. Detalje-
rad information om bankens kapitalbas och
kapitalkrav finns i not K2, Risk- och kapital-
hantering, samt i Handelsbankens publikation
Risk and Capital \u2013 Information according to
Pillar 3, se handelsbanken.com/irsv. I denna
publikation \u00e5terfinns \u00e4ven fullst\u00e4ndig informa-
tion kring villkoren avseende Handelsbankens
samtliga kapitalbas- och kvalificerade skuld-
instrument.
BESKRIVNING AV KONSOLIDERAD SITUATION Den regleringsm\u00e4ssiga konsolideringen (konso- liderad situation) best\u00e5r av moderbolaget samt dotter- och intressef\u00f6retag som ocks\u00e5 ing\u00e5r i koncernens redovisning, se tabell EU LI3 \u00d6ver- sikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet). De bolag som ing\u00e5r i koncern- redovisningen men som inte ing\u00e5r i den konsoli- derade situationen framg\u00e5r ocks\u00e5 av tabell EU LI3. Precis som i koncern redovisningen konsoli- deras intresse f\u00f6retag enligt kapitalandelsmeto- den i den regleringsm\u00e4ssigt konsoliderade situationen. Samtliga dotterbolag som omfattas av regel verket ing\u00e5r i konsoliderad situation. Handels banken har inga dotterbolag d\u00e4r den faktiska kapital basen underskrider f\u00f6reskriven kapitalbas. BESKRIVNING AV KAPITALBASEN F\u00d6R KONSOLIDERAD SITUATION Kapitalbasen best\u00e5r av prim\u00e4rt respektive supp- lement\u00e4rt kapital. Det prim\u00e4ra kapitalet delas in i k\u00e4rnprim\u00e4rkapital samt \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs i huvudsak av aktie- kapital, upparbetade vinstmedel samt \u00f6vriga reserver i de bolag som ing\u00e5r i konsolideringen. \u00d6vrigt prim\u00e4rkapital utg\u00f6rs av utgivna prim\u00e4r- kapitaltillskott. Det supplement\u00e4ra kapitalet best\u00e5r huvudsakligen av f\u00f6rlagsl\u00e5n. Fr\u00e5n kapi- talbasen g\u00f6rs d\u00e4refter vissa avdrag. Avdragen g\u00f6rs huvudsakligen fr\u00e5n k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet. F\u00f6r bankens riskhantering \u00e4r det viktigt att s\u00e5v\u00e4l koncernen som den regleringsm\u00e4ssiga konsoli- deringen riskm\u00e4ssigt kan ses som en enhet. F\u00f6r att risker ska kunna hanteras effektivt i koncer- nen kan kapital beh\u00f6va omf\u00f6rdelas mellan de olika f\u00f6retagen i koncernen. Banken har generellt sett m\u00f6jlighet att omf\u00f6rdela kapital mellan koncernens bolag, inom ramen f\u00f6r de begr\u00e4nsningar som f\u00f6ljer av lagstiftning, till exempel kapitalt\u00e4ckningskrav och bolagsr\u00e4tts- liga begr\u00e4nsningar. Banken ser i \u00f6vrigt inga materiella eller r\u00e4ttsliga hinder f\u00f6r en snabb \u00f6verf\u00f6ring av medel ur kapitalbasen eller \u00e5ter betalning av skulder mellan moderbolaget och dess dotterf\u00f6retag. Prim\u00e4rkapital Prim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital respektive \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital. K\u00e4rnprim\u00e4rkapital K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av aktiekapital, upparbetade vinstmedel samt \u00f6vriga reserver i de bolag som ing\u00e5r i den regle- ringsm\u00e4ssiga konsolideringen. I och med att koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsbolag inte ing\u00e5r i konsolideringen, se tabell EU LI3, ing\u00e5r inte upparbetade vinstmedel i dessa bolag i k\u00e4rn- prim\u00e4rkapitalet. De poster som ska exkluderas fr\u00e5n k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet \u00e4r fr\u00e4mst goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar samt kapital- tillskott till f\u00f6rs\u00e4kringsbolag i koncernen eller vissa uppskjutna skattefordringar som \u00f6ver- stiger 10% av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet. Summan av kapitaltillskott och uppskjutna skattefordringar f\u00e5r heller inte \u00f6verstiga 15% av k\u00e4rnprim\u00e4rkapi- talet. Eftersom varken kapitaltillskotten till f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen i koncernen eller de upp- skjutna skattefordringarna \u00f6verstiger tr\u00f6skel - v\u00e4rdet, belastar dessa inte k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet. Neutralitetsjustering g\u00f6rs f\u00f6r p\u00e5verkan som kassafl\u00f6dess\u00e4kringar har haft p\u00e5 eget kapital. Dessutom ska en prisjustering ber\u00e4knas och vid behov g\u00f6ras f\u00f6r f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering av instru- ment som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Institut som har tillst\u00e5nd att anv\u00e4nda interna risk- klassificeringsmodeller ska g\u00f6ra ett avdrag f\u00f6r skillnaden mellan f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust enligt internmetoden och gjorda reserveringar f\u00f6r sannolika kredit f\u00f6rluster i det fall de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna \u00f6verstiger gjorda reserveringar. Avdrag ska \u00e4ven g\u00f6ras f\u00f6r nettov\u00e4rdet av redo- visade \u00f6verv\u00e4rden i pensionstillg\u00e5ngar. Avdra- get f\u00e5r emellertid minskas med ett belopp som motsvarar bankens r\u00e4tt till ers\u00e4ttning f\u00f6r pensionskostnader fr\u00e5n Handelsbankens Pensionsstiftelse. Vidare g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r tillst\u00e5nd att inneha egna aktier i egenskap av marknadsgarant. Avdraget ska motsvara det h\u00f6gsta marknadsv\u00e4rdet tillst\u00e5ndet omfattar. Slutligen g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r investeringar i v\u00e4rdepapperiseringar samt en justering f\u00f6r effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i egen kreditrisk i derivat. \u00d6vrigt prim\u00e4rkapital \u00d6vrigt prim\u00e4rkapital utg\u00f6rs av instrument som uppfyller kraven f\u00f6r prim\u00e4rkapitaltillskott. Bland annat ska tillskotten ha evig l\u00f6ptid och kunna f\u00f6rtidsinl\u00f6sas tidigast efter fem \u00e5r och f\u00f6rst efter att tillst\u00e5nd utf\u00e4rdats av tillsynsmyndigheten. Det nominella v\u00e4rdet ska kunna skrivas ned eller konverteras till aktier f\u00f6r att skapa k\u00e4rnprim\u00e4r- kapital vid en f\u00f6rutbest\u00e4md niv\u00e5 p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalet, och r\u00e4ntebetalningarna ska ovillkorli- gen kunna st\u00e4llas in. Bankens samtliga prim\u00e4rkapitaltillskott upp- g\u00e5r till 15,6 mdkr. 10,4 mdkr av dessa emittera- des under 2020 och 5,2 mdkr emitterades under 2019, samtliga uppfyller kraven enligt CRR. I det fall utdelningsbara medel saknas m\u00e5ste kupongutbetalningar st\u00e4llas in f\u00f6r prim\u00e4r- kapitaltillskott. Supplement\u00e4rkapital Det supplement\u00e4ra kapitalet utg\u00f6rs av f\u00f6rlags- l\u00e5n med en l\u00f6ptid om minst fem \u00e5r. Avdrag g\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6rlagsl\u00e5netillskott till f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen inom koncernen. KAPITALKRAV Kreditrisk Kapitalkravet f\u00f6r kreditrisk ber\u00e4knas enligt schablonmetoden och internmetoden enligt CRR. F\u00f6r internmetoden finns tv\u00e5 olika metoder: internmetoden med egen skattning av PD men utan egna skattningar av LGD och KF (den grundl\u00e4ggande internmetoden) och internmetoden med egna skattningar av PD, LGD och KF (den avancerade intern- metoden). Handelsbanken till\u00e4mpar den grundl\u00e4ggande internmetoden f\u00f6r exponeringar mot institut, samt f\u00f6r vissa produkt- och s\u00e4kerhetstyper avseende f\u00f6retagsexponeringar samt vissa exponeringar i dotterbolagen Stadshypotek AB, Handelsbanken Finans AB och Ecster AB. Den avancerade internmetoden till\u00e4mpas f\u00f6r merparten av exponeringarna mot stora f\u00f6retag, medelstora f\u00f6retag, fastighetsbolag och bostads- r\u00e4ttsf\u00f6reningar samt i Stadshypotek AB och Handelsbanken Finans AB. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar i Sverige och Norge och i dotterbolagen Stadshypotek och Handels- banken Finans samt Finland och dotterbolaget Ecster AB. Kapitalkravet f\u00f6r aktieexponeringar i internmetoden ber\u00e4knas enligt f\u00f6renklad risk- viktsmetod. Kreditrisken f\u00f6r samtliga exponeringar i Handels bankens dotterbolag Handelsbanken plc ber\u00e4knas p\u00e5 solo- och konsoliderad niv\u00e5 i enlighet med schablonmetoden. Internmetoden omfattade vid \u00e5rsskiftet 74% (74) av det totala riskv\u00e4gda exponeringsbelop- pet f\u00f6r kreditrisk. F\u00f6r resterande kreditriskexpo- neringar ber\u00e4knas kapitalkravet enligt schablon- metoden. Den genomsnittliga riskvikten f\u00f6r expone- ringar godk\u00e4nda f\u00f6r internmetoden minskade under \u00e5ret och uppgick till 9,7% (10,1). Minsk- ningen beror fr\u00e4mst p\u00e5 portf\u00f6ljf\u00f6rdelning d\u00e4r exponeringsklasser med l\u00e4gre riskvikter: stater, bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar och hush\u00e5ll, proportio- nellt sett \u00f6kat mer \u00e4n de med h\u00f6gre riskvikter. Den genomsnittliga riskvikten inklusive riskvikts- golven enligt Pelare 1 f\u00f6r bol\u00e5n i Sverige och Norge samt f\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar med pant i fastigheter i Norge blir 17,7% (18,2). Kreditkvaliteten \u00e4r god. Av Handelsbankens f\u00f6retagsexponeringar var 98,7% (98,4) kunder med en bed\u00f6md \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga som var normal, eller b\u00e4ttre \u00e4n normal, det vill s\u00e4gahade en riskklassificering mellan 1 och 5
i bankens tiogradiga skala f\u00f6r riskklassificering.
Marknadsrisker
Kapitalkravet f\u00f6r marknadsrisker ber\u00e4knas f\u00f6r
bankens konsoliderade situation. Kapitalkravet
f\u00f6r r\u00e4nterisker och aktiekursrisker ber\u00e4knas
dock endast f\u00f6r positioner i handelslagret. Vid
ber\u00e4kning av kapitalkravet f\u00f6r marknadsrisker
till\u00e4mpas schablonmetoden.
Operativ risk
Handelsbanken anv\u00e4nder schablonmetoden
f\u00f6r att ber\u00e4kna kapitalkravet f\u00f6r operativa risker.
Kapitalkravet enligt schablonmetoden ber\u00e4knas
genom att en i regelverket best\u00e4md faktor multi-
pliceras med den genomsnittliga r\u00f6relseint\u00e4kten
under de tre senaste verksamhets\u00e5ren. Olika
faktorer till\u00e4mpas f\u00f6r olika aff\u00e4rssegment.
Det totala kapitalkravet f\u00f6r operativa risker
f\u00f6r konsoliderad situation uppgick vid utg\u00e5ngen
av 2022 till 5 732 mkr (5 573).
KAPITALT\u00c4CKNING F\u00d6R DET
FINANSIELLA KONGLOMERATET
Institut och f\u00f6rs\u00e4kringsf\u00f6retag som ing\u00e5r i ett
finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas
som \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor med h\u00e4nsyn till kapital-
kravet f\u00f6r det finansiella konglomeratet. Kapi-
talbasen och kapitalkravet f\u00f6r det finansiella
kon glomeratet har ber\u00e4knats i enlighet med
avr\u00e4knings- och totalmetoden (metod 2,
bilaga 1, direktiv 2002/87/EG). Det finansiella
kon glomeratets sammanlagda kapitalbas
\u00f6verstiger det finansiella konglomeratets
kapitalkrav.
MINIMIKRAVET P\u00c5 KAPITALBAS OCH
KVALIFICERADE SKULDER (MREL)
Krishanteringsdirektivet (EU) nr 2014/59 (BRRD)
inf\u00f6rdes i Sverige genom lagen (2015:1016) om
resolution. Regelverket inneh\u00e5ller s\u00e4tt att han-
tera banker i kris och m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r myndigheter
att, inom dessa ramar, ta kontroll \u00f6ver, omstruk-
turera och s\u00e4lja av hela eller delar av en bank.
Detta utan att likvidera eller f\u00f6rs\u00e4tta banken i
konkurs. Som till\u00e4gg till ovan \u00e5tg\u00e4rder i kris,
inneb\u00e4r regelverket en m\u00f6jlighet att skriva ned
vissa skuldinstrument f\u00f6r att \u00e5terkapitalisera en
krisutsatt bank.
Som en del av detta regelverk inf\u00f6rdes ett
mini krav p\u00e5 kapitalbas och kvalifierade skulder
(MREL) fr\u00e5n och med den 1 januari 2018.
Kravet beslutas i bankens resolutionsplan som
uppr\u00e4ttas av Riksg\u00e4lden i samarbete med
Finans inspektionen. Kravet best\u00e5r av ett
f\u00f6rlust absor berings belopp och ett \u00e5terkapitali-
seringsbelopp.
Under 2021 anpassades regelverket till nya EU- direktiv (bankpaketet). MREL ska uttryckas som en riskv\u00e4gd kvot samt en bruttosoliditetskvot. Det kombinerade buffertkravet ska upp fyllas med k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (ut\u00f6ver det k\u00e4rnprim\u00e4r- kapital som anv\u00e4nds till MREL) och ett obligato- riskt efterst\u00e4llningskrav inf\u00f6rs. F\u00f6r att uppfylla kravet p\u00e5 efterst\u00e4llning har en ny typ av skuld- instrument inf\u00f6rts i svensk lagstiftning fr\u00e5n december 2018. Dessa efterst\u00e4lls nuvarande seniora skuldinstrument, men rankas h\u00f6gre \u00e4n kapitalbasinstrument vid ett resolutions- f\u00f6rfarande. Handelsbanken har emitterat denna typ av efterst\u00e4llda skuldinstrument under 2019\u20132022. De nya kraven ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2024, men \u00f6verg\u00e5ngs- regler till\u00e4mpas fr\u00e5n 1 januari 2022. F\u00f6r 2023, uppg\u00e5r Handelsbankens totala MREL krav avseende riskv\u00e4gt belopp till 23,8% och avseende bruttosoliditet till 5,5% p\u00e5 konso- liderad niv\u00e5. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt uppg\u00e5r efter- st\u00e4llningskravet till 16,8% respektive 5,5%. Handelsbanken uppfyller samtliga MREL krav. EU LI3 \u2013 \u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet)
Tabellen visar konsolideringsgrund f\u00f6r f\u00f6retag som omfattas av den konsoliderade situationen vid \u00e5rets slut.
\u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar
(enhet per enhet) 2022
Metod f\u00f6r konsolidering enligt tillsynsregler
Organisa-
tionsnummer
\u00c4garandel
%
Metod f\u00f6r
konsolide-
ring enligt
redovis-
ningsregler
Fullst\u00e4ndig
konsoli-
dering
Proportio-
nell kon-
solidering
Kapital-
andels-
metoden
Varken kon-
soliderad
eller
avdragen Avdragen
Beskrivning
av enheten
Handelsbanken AB (publ) 502007-7862 Ej till\u00e4mpligt Moderbolag N/A Kreditinstitut
Handelsbanken Finans AB 556053-0841 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X Kreditinstitut
Stadshypotek AB 556459-6715 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X Kreditinstitut
Svenska Intecknings Garanti AB Sigab (inaktiv) 556432-7285 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Fondbolagsf\u00f6rvaltning AB 556070-0683 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Fonder AB 556418-8851 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
AB Handel och Industri 556013-5336 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Ecster AB 556993-2311 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X Kreditinstitut
Handelsbanken Plc 11305395 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X Kreditinstitut
Handelsbanken Wealth and Asset Management Limited 04132340 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Heartwood Nominees Limited (inaktiv) 2299877 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Heartwood Second Nominees Limited (inaktiv) 3193458 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Heartwood ACD Limited 4332528 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Svenska Property Nominees Limited (inaktiv) 2308524 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Optimix Vermogensbeheer N.V. 33194359 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Add Value Fund Management B.V. 19196768 80
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Optimix Beheer en Belegging B.V. (inaktiv) 33186584 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Markets Securities, Inc. 11-3257438 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Rahoitus Oy 0112308-8 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
\u00d6vriga finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Fastigheter AB 556873-0021 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
R\u00e5dstuplass 4 AS 910508423 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Ventures AB 556993-9357 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Bidtruster AB 556993-9084 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Gr\u00f6na stugan i Stockholm AB 559311-4712 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Bankomat AB 556817-9716 20
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
BGC Holding AB 556607-0933 25,54
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Torig AB 556564-5404 100
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 28,3
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
USE Intressenter AB 559161-9464 24,48
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Getswish AB 556913-7382 20
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
P 27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 16,7
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Invidem AB 559210-0779 16,7
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Tibern AB 559384-3542 14,3
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4kring AB (koncern exkl.
Handelsbanken Fastigheter AB) 516401-8284 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
F\u00f6rs\u00e4krings-
enhet
\u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar
(enhet per enhet) 2022
Metod f\u00f6r konsolidering enligt tillsynsregler
Organisa-
tionsnummer
\u00c4garandel
%
Metod f\u00f6r
konsolide-
ring enligt
redovis-
ningsregler
Fullst\u00e4ndig
konsoli-
dering
Proportio-
nell kon-
solidering
Kapital-
andels-
metoden
Varken kon-
soliderad
eller
avdragen Avdragen
Beskrivning
av enheten
Svenska Re S.A.
RCS Lux
B-32053 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
F\u00f6rs\u00e4krings-
enhet
Handelsbanken Skadef\u00f6rs\u00e4krings AB 516401-6767 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
F\u00f6rs\u00e4krings-
enhet
SHB Liv F\u00f6rs\u00e4kringsaktiebolag 2478149-7 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
F\u00f6rs\u00e4krings-
enhet
Svenska RKA International Insurance Services AB (inaktiv) 556324-2964 100
Fullst\u00e4ndig
konsolidering X
F\u00f6rs\u00e4krings-
enhet
Dyson Group plc 00163096 27
Kapitalandels-
metoden X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Dyson Industries Ltd 1187031 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Beepart Ltd 177682 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Pickford Holland & Company Ltd 128414 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Millennium Materials Inc - 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
Dyson US holdings Inc - 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
EFN Ekonomikanalen AB 556930-1608 100 X
Icke-finan-
siella f\u00f6retag
EU LI2 \u2013 Huvudsakliga k\u00e4llor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav och bokf\u00f6rda v\u00e4rden i finansiella rapporter
Tabellen visar skillnaden mellan bokf\u00f6rda v\u00e4rden enligt konsolideringen enligt tillsynskrav och exponeringsbelopp som beaktas f\u00f6r tillsyns\u00e4ndam\u00e5l.
Huvudsakliga k\u00e4llor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav
och bokf\u00f6rda v\u00e4rden i finansiella rapporter 2022
mkr
Poster som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r
Summa kreditriskramen
v\u00e4rdepapperise-
ringsramen
motparts-
kreditriskramen
marknads-
riskramen
1 Belopp f\u00f6r tillg\u00e5ngars bokf\u00f6rda v\u00e4rde enligt konsolideringen enligt
tillsynskrav (enligt mall LI1) 3 219 315 3 145 161 56 568 374 17 212
2 Belopp f\u00f6r skulders bokf\u00f6rda v\u00e4rde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav
(enligt mall LI1) 11 084 11 084
3 Totalt nettobelopp enligt konsolideringen enligt tillsynskrav 3 204 561 3 145 161 56 568 374 2 458
4 Belopp utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 505 033 505 033
5 Skillnader i v\u00e4rderingar
6 Skillnader p\u00e5 grund av olika nettningsregler, ut\u00f6ver de som redan \u00e4r
inbegripna p\u00e5 rad 2 -11 031 -11 031
7 Skillnader p\u00e5 grund av beaktande av avs\u00e4ttningar 2 201 2 201 0
8 Skillnader p\u00e5 grund av anv\u00e4ndning av kreditriskreducerande metoder -25 437 10 103 -35 540
9 Skillnader p\u00e5 grund av kreditkonverteringsfaktorer -283 901 -283 901
10 Skillnader p\u00e5 grund av v\u00e4rdepapperisering med risk\u00f6verf\u00f6ring
11 Andra skillnader 21 014 21 014
12 Exponeringsbelopp som beaktas f\u00f6r tillsyns\u00e4ndam\u00e5l 3 412 440 3 378 597 31 011 374 2 458
EU INS2 \u2013 Information fr\u00e5n finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitalt\u00e4ckningskvot
Information fr\u00e5n finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitalt\u00e4ckningskvot
mkr 2022 2021
1 Det finansiella konglomeratets extra kapitalbaskrav (belopp) 10 759 14 387
2 Det finansiella konglomeratets kapitalt\u00e4ckningskvot (i %) 130,0% 130,7%
EU KM1 \u2013 Mall f\u00f6r nyckeltal
Nyckeltal 2022 2022 2021
Tillg\u00e4nglig kapitalbas (belopp)
1 K\u00e4rnprim\u00e4rkapital 158 551 149 709
2 Prim\u00e4rkapital 174 134 163 222
3 Totalt kapital 193 186 180 458
Riskv\u00e4gda exponeringsbelopp
4 Totalt riskv\u00e4gt exponeringsbelopp 810 144 773 158
Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet)
5 K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation (i %) 19,6% 19,4%
6 Prim\u00e4rkapitalrelation (i %) 21,5% 21,1%
7 Total kapitalrelation (i %) 23,8% 23,3%
Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera andra risker \u00e4n risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (som en procentandel av det riskv\u00e4gda
exponeringsbeloppet)
EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera andra risker \u00e4n risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (i %) 2,1% 1,9%
EU 7b varav: ska utg\u00f6ras av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (i procentenheter) 1,3% 1,2%
EU 7c varav: ska utg\u00f6ras av prim\u00e4rkapital (i procentenheter) 1,6% 1,5%
EU 7d Totala kapitalbaskrav f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 10,1% 9,9%
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet)
8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5% 2,5%
EU 8a Konserveringsbuffert p\u00e5 grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade p\u00e5 medlemsstatsniv\u00e5 (i %)
9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert ( i%) 1,0% 0,1%
EU 9a Systemriskbuffert (i %) 3,2% 3,0%
10 Buffert f\u00f6r globalt systemviktigt institut (i %)
EU 10a Buffert f\u00f6r andra systemviktiga institut (i %) 1,0% 1,0%
11 Kombinerat buffertkrav (i %) 7,7% 6,6%
EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 17,8% 16,5%
12 Tillg\u00e4ngligt k\u00e4rnprim\u00e4rkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 13,7% 13,9%
Bruttosoliditetsgrad
13 Totalt exponeringsm\u00e5tt 3 341 332 3 232 291
14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 5,2% 5,0%
Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsm\u00e5ttet)
EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (i %)
EU 14b varav: ska utg\u00f6ras av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (i procentenheter)
EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 3,0% 3,0%
EU 14d Krav p\u00e5 bruttosoliditetsbuffert (i %)
EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %)
Likviditetst\u00e4ckningskvot
15 Totala h\u00f6gkvalitativa likvida tillg\u00e5ngar (viktat v\u00e4rde \u2013 genomsnitt) 885 096 778 654
EU 16a Likviditetsutfl\u00f6den \u2013 totalt viktat 645 218 595 289
EU 16b Likviditetsinfl\u00f6den \u2013 totalt viktat 83 191 68 295
16 Totala nettolikviditetsutfl\u00f6den (justerat v\u00e4rde) 562 026 526 994
17 Likviditetst\u00e4ckningskvot (i %) 159% 149%
Stabil nettofinansieringskvot
18 Total tillg\u00e4nglig stabil finansiering 2 036 932 2 026 413
19 Totalt behov av stabil finansiering 1 793 937 1 774 542
20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 114% 114%
EU OV1 \u2013 \u00d6versikt \u00f6ver totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp
Tabellen visar riskv\u00e4gda exponeringsbelopp (REA) f\u00f6r kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utg\u00e5ngen av 2022 och f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Kreditrisk \u00e4r ber\u00e4knad enligt
schablon metoden, den grundl\u00e4ggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk \u00e4r ber\u00e4knade enligt schablonmetoden.
\u00d6versikt \u00f6ver totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp
Totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp
Totala
kapitalbaskrav
mkr 2022 2021 2022
1 Kreditrisk (exklusive motpartskreditrisk) 692 006 684 075 55 361
2 varav schablonmetoden 182 775 178 552 14 622
3 varav den grundl\u00e4ggande internmetoden (F-IRB) 51 700 48 100 4 136
4 varav klassificeringsmetoden
EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 108 3 427 169
5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 221 403 224 096 17 712
5a varav riskviktsgolv 234 020 229 900 18 722
6 Motpartskreditrisk 11 833 12 255 947
7 varav schablonmetoden 8 255 8 924 660
8 varav metoden med interna modeller
EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 174 212 14
EU 8b varav kreditv\u00e4rdighetsjustering 2 802 2 614 224
9 varav andra motpartskreditrisker 602 505 48
10 Ej till\u00e4mpligt
11 Ej till\u00e4mpligt
12 Ej till\u00e4mpligt
13 Ej till\u00e4mpligt
14 Ej till\u00e4mpligt
15 Avvecklingsrisk 15
16 V\u00e4rdepapperiseringsexponeringar utanf\u00f6r handelslagret (efter till\u00e4mpning av taket)
17 varav intern kreditv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering
18 varav extern kreditv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering (inbegripet internbed\u00f6mningsmetoden)
19 varav schablonmetoden f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering
EU 19a varav
250 %/avdrag
20 Positionsrisk, valutakursrisk och r\u00e5varurisk (marknadsrisk) 34 654 7 145 2 772
21 varav schablonmetoden 34 654 7 145 2 772
22 varav metoden f\u00f6r interna modeller
23 Operativ risk 71 651 69 668 5 732
EU 23a varav basmetoden
EU 23b varav schablonmetoden 71 651 69 668 5 732
EU 23c varav internm\u00e4tningsmetoden
24 Belopp under tr\u00f6sklarna f\u00f6r avdrag (f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r riskviktning p\u00e5 250 %)
25 Ej till\u00e4mpligt
26 Ej till\u00e4mpligt
27 Ej till\u00e4mpligt
28 Ej till\u00e4mpligt
29 Summa 810 144 773 158 64 812
Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden
Tabellen visar kapitalkrav f\u00f6r marknadsrisker enligt schablonmetoden per utg\u00e5ngen av 2022.
Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden
mkr
Kapitalkrav
2022 2021
Direkta produkter
R\u00e4nterisk (allm\u00e4n och specifik) 176 199
Aktiekursrisk (allm\u00e4n och specifik) 1 1
Valutakursrisk 2 576 357
R\u00e5varurisk 0 1
Optioner
F\u00f6renklad metod - -
Delta-plus-metod - -
Scenariometod 19 14
V\u00e4rdepapperisering (specifik risk) - -
Summa kapitalkrav f\u00f6r marknadsrisk 2 772 572
Krav p\u00e5 kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)
MREL kravet uttryckts som en andel av kapitalbas och kvalificerade skulder i f\u00f6rh\u00e5llande till riskexponeringbeloppet respektive bruttosoliditet (SFS 2015:1016). Bankens krav
best\u00e4ms en g\u00e5ng per \u00e5r av Riksg\u00e4lden och slutligt krav fasas in linj\u00e4rt under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod fr\u00e5n 1 januari 2022 till 1 januari 2024.
% 2022
Riskv\u00e4gt MREL krav 19,9
Tillg\u00e4nglig kapitalbas och kvalificerade skulder 36,5
Icke-riskv\u00e4gt MREL krav 5,0
Tillg\u00e4nglig kapitalbas och kvalificerade skulder 10,7
% 2022
Riskv\u00e4gt efterst\u00e4llningskrav 13,5
Tillg\u00e4nglig kapitalbas och efterst\u00e4llda kvalificerade skulder 21,9
Icke-riskv\u00e4gt efterst\u00e4llningskrav 5,0
Tillg\u00e4nglig kapitalbas och efterst\u00e4llda kvalificerade skulder 7,2
",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfNotesAndOtherExplanatoryInformationExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-400": {
"value": "datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r . I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfBasisOfConsolidationExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-401": {
"value": "datum best\u00e4mmande inflytande upph\u00f6r. Kon- cerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid uppr\u00e4ttandet av koncernens finan - siella rapporter. I den m\u00e5n de redovisningsprinci- per som till\u00e4mpas i ett enskilt dotterf\u00f6retag inte \u00f6verensst\u00e4mmer med de principer som till\u00e4mpas av koncernen g\u00f6rs en justering av koncernr\u00e4ken- skaperna vid konsolidering av dotterf\u00f6retaget. Vid r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv uppr\u00e4ttas en f\u00f6rv\u00e4rvsbalans d\u00e4r identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Anskaff - ningsv\u00e4rdet utg\u00f6rs av det verkliga v\u00e4rdet avse- ende samtliga tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som veder- lag, emitterade egetkapitalinstrument och upp- komna skulder. Eventuella \u00f6verskott till f\u00f6ljd av att anskaffningsv\u00e4rdet \u00f6verstiger f\u00f6rv\u00e4rvsbalan - sens identifierbara nettotillg\u00e5ngar redovisas som goodwill i koncernens balansr\u00e4kning. F\u00f6rv\u00e4rvs- relaterade utgifter kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r de uppst\u00e5r I koncernredovisningen har samtliga f\u00f6retag d\u00e4r Handelsbanken direkt eller indirekt har ett best\u00e4mmande inflytande (dotterf\u00f6retag) konsoli - derats fullst\u00e4ndigt. Banken anses ha ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver ett f\u00f6retag n\u00e4r den expo- neras f\u00f6r eller har r\u00e4tt till r\u00f6rlig avkastning fr\u00e5n sitt innehav i f\u00f6retaget och har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka avkastningen genom sitt inflytande i f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om Handels banken har mer \u00e4n 50 procent av r\u00f6s - terna p\u00e5 \u00e5rsst\u00e4mma eller motsvarande. Dotterf\u00f6retag konsolideras med till\u00e4mpning av f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rv\u00e4rv av ett dotterf\u00f6retag betraktas som en transaktion d\u00e4r koncernen f\u00f6rv\u00e4rvar f\u00f6retagets identifierbara till- g\u00e5ngar och tar \u00f6ver dess skulder och f\u00f6rpliktel- ser. Dotterf\u00f6retagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen fr\u00e5n och med f\u00f6rv\u00e4rvstid - punkten, vilket \u00e4r den tidpunkt d\u00e5 moderbolaget f\u00e5r ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dotterbola- get, och ing\u00e5r i koncernredovisningen till det ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForSubsidiariesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-402": {
"value": "Som intressef\u00f6retag redovisas f\u00f6retag d\u00e4r Handels banken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa stra- tegier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Betydande inflytande uppn\u00e5s i regel n\u00e4r r\u00f6standelen i f\u00f6retaget \u00e4r l\u00e4gst 20 procent och h\u00f6gst 50 procent eller n\u00e4r banken genom avtalsvillkor kan ut\u00f6va ett betydande inflytande. I ett joint venture har banken tillsammans med en eller flera parter ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande. Intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas i koncernredovisningen enligt kapita - landelsmetoden. Det inneb\u00e4r att innehavet inled- ningsvis tas upp till anskaffningsv\u00e4rdet. Det redo- visade v\u00e4rdet \u00f6kas eller minskas d\u00e4refter f\u00f6r att beakta koncernens andel av intressef\u00f6retagets och joint ventures resultat efter f\u00f6rv\u00e4rvstidpunk- ten. Eventuella utdelningar fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures minskar det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehavet. Resultatandelar i intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas som Andelar i intres- sef\u00f6retags och joint ventures resultat p\u00e5 egen rad i koncernens resultatr\u00e4kning. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentInAssociates",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-403": {
"value": "Som intressef\u00f6retag redovisas f\u00f6retag d\u00e4r Handels banken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa stra- tegier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Betydande inflytande uppn\u00e5s i regel n\u00e4r r\u00f6standelen i f\u00f6retaget \u00e4r l\u00e4gst 20 procent och h\u00f6gst 50 procent eller n\u00e4r banken genom avtalsvillkor kan ut\u00f6va ett betydande inflytande. I ett joint venture har banken tillsammans med en eller flera parter ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande. Intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas i koncernredovisningen enligt kapita - landelsmetoden. Det inneb\u00e4r att innehavet inled- ningsvis tas upp till anskaffningsv\u00e4rdet. Det redo- visade v\u00e4rdet \u00f6kas eller minskas d\u00e4refter f\u00f6r att beakta koncernens andel av intressef\u00f6retagets och joint ventures resultat efter f\u00f6rv\u00e4rvstidpunk- ten. Eventuella utdelningar fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures minskar det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehavet. Resultatandelar i intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas som Andelar i intres- sef\u00f6retags och joint ventures resultat p\u00e5 egen rad i koncernens resultatr\u00e4kning. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentInAssociatesAndJointVenturesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-404": {
"value": "Som intressef\u00f6retag redovisas f\u00f6retag d\u00e4r Handels banken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa stra- tegier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Betydande inflytande uppn\u00e5s i regel n\u00e4r r\u00f6standelen i f\u00f6retaget \u00e4r l\u00e4gst 20 procent och h\u00f6gst 50 procent eller n\u00e4r banken genom avtalsvillkor kan ut\u00f6va ett betydande inflytande. I ett joint venture har banken tillsammans med en eller flera parter ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande. Intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas i koncernredovisningen enligt kapita - landelsmetoden. Det inneb\u00e4r att innehavet inled- ningsvis tas upp till anskaffningsv\u00e4rdet. Det redo- visade v\u00e4rdet \u00f6kas eller minskas d\u00e4refter f\u00f6r att beakta koncernens andel av intressef\u00f6retagets och joint ventures resultat efter f\u00f6rv\u00e4rvstidpunk- ten. Eventuella utdelningar fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures minskar det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 innehavet. Resultatandelar i intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas som Andelar i intres- sef\u00f6retags och joint ventures resultat p\u00e5 egen rad i koncernens resultatr\u00e4kning. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentsInJointVentures",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-405": {
"value": "Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar eller en grupp av tillg\u00e5ngar, ibland tillsammans med d\u00e4rtill h\u00e4nf\u00f6rliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning n\u00e4r det redovisade v\u00e4rdet i huvud- sak kommer att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning och n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r mycket sannolik. Om klassifice - ringen sker som tillg\u00e5ng som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning till\u00e4mpas s\u00e4rskilda v\u00e4rderingsprinciper. Dessa inneb\u00e4r i huvudsak att, med undantag f\u00f6r bland annat finansiella tillg\u00e5ngar och skulder (se punkt 8), tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avyttringsgrupper v\u00e4rderas till det l\u00e4gsta av det redovisade v\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader. D\u00e4rmed g\u00f6rs inte n\u00e5gra avskrivningar p\u00e5 materiella eller immateriella tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj - ning. Eventuella nedskrivningar och efterf\u00f6ljande omv\u00e4rderingar redovisas direkt i resultatr\u00e4k - ningen. En vinst redovisas dock inte till den del som den \u00f6verstiger tidigare redovisade ackumu - lerade nedskrivningar. Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning s\u00e4rredovisas i koncernens balansr\u00e4kning fram till f\u00f6rs\u00e4ljnings- tidpunkten. Som avvecklad verksamhet redovisas sj\u00e4lv - st\u00e4ndig verksamhet av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r som \u00e4r klart avskiljbar fr\u00e5n koncernens \u00f6vriga verksam - het och som antingen har avyttrats eller klassific- erats som att den innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning med till- l\u00e4mpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet inneb\u00e4r att verksamhetens resultat s\u00e4rredovisas p\u00e5 egen rad i resultatr\u00e4kningen skilt fr\u00e5n \u00f6vriga resultat- poster. Resultatet fr\u00e5n avvecklad verksamhet best\u00e5r av resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter, det resultat efter skatt som upp - st\u00e5r vid v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader av de tillg\u00e5ngar som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning/avyttringsgrupper som ing\u00e5r i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat fr\u00e5n avyttring av avvecklade verksamheter. F\u00f6r upplysningar om tillg\u00e5ngar respektive skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verk - samhet se not K14. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleAndDiscontinuedOperationsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-406": {
"value": "Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar eller en grupp av tillg\u00e5ngar, ibland tillsammans med d\u00e4rtill h\u00e4nf\u00f6rliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning n\u00e4r det redovisade v\u00e4rdet i huvud- sak kommer att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning och n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r mycket sannolik. Om klassifice - ringen sker som tillg\u00e5ng som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning till\u00e4mpas s\u00e4rskilda v\u00e4rderingsprinciper. Dessa inneb\u00e4r i huvudsak att, med undantag f\u00f6r bland annat finansiella tillg\u00e5ngar och skulder (se punkt 8), tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avyttringsgrupper v\u00e4rderas till det l\u00e4gsta av det redovisade v\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader. D\u00e4rmed g\u00f6rs inte n\u00e5gra avskrivningar p\u00e5 materiella eller immateriella tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj - ning. Eventuella nedskrivningar och efterf\u00f6ljande omv\u00e4rderingar redovisas direkt i resultatr\u00e4k - ningen. En vinst redovisas dock inte till den del som den \u00f6verstiger tidigare redovisade ackumu - lerade nedskrivningar. Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning s\u00e4rredovisas i koncernens balansr\u00e4kning fram till f\u00f6rs\u00e4ljnings- tidpunkten",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-407": {
"value": "Som avvecklad verksamhet redovisas sj\u00e4lv - st\u00e4ndig verksamhet av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r som \u00e4r klart avskiljbar fr\u00e5n koncernens \u00f6vriga verksam - het och som antingen har avyttrats eller klassific- erats som att den innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning med till- l\u00e4mpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet inneb\u00e4r att verksamhetens resultat s\u00e4rredovisas p\u00e5 egen rad i resultatr\u00e4kningen skilt fr\u00e5n \u00f6vriga resultat- poster. Resultatet fr\u00e5n avvecklad verksamhet best\u00e5r av resultatet efter skatt av avvecklade verksamheter, det resultat efter skatt som upp - st\u00e5r vid v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader av de tillg\u00e5ngar som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning/avyttringsgrupper som ing\u00e5r i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat fr\u00e5n avyttring av avvecklade verksamheter. F\u00f6r upplysningar om tillg\u00e5ngar respektive skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verk - samhet se not K14",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDiscontinuedOperationsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-408": {
"value": "7. TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER I UTL\u00c4NDSK VALUTA (IAS 21 Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Den funktionella valutan f\u00f6r koncernens verksam- heter utomlands avviker som regel fr\u00e5n koncer- nens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som anv\u00e4nds i den ekonomiska milj\u00f6 d\u00e4r verksamheten prim\u00e4rt bedrivs. Omr\u00e4kning av transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta \u00e4n den funktionella valutan, utl\u00e4ndsk valuta, omr\u00e4knas initialt till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta och icke- monet\u00e4ra poster i utl\u00e4ndsk valuta som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde omv\u00e4rderas per balansdagen till d\u00e5 g\u00e4llande st\u00e4ngningskurs. Vinster och f\u00f6rluster till f\u00f6ljd av valutaomr\u00e4kningen redovisas i resultat- r\u00e4kningen som valutakurseffekter i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omr\u00e4kningsdifferenser h\u00e4nf\u00f6rliga till icke- monet\u00e4ra poster som klassificeras till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. P\u00e5 samma s\u00e4tt redovisas valuta - kursdifferenser som uppst\u00e5r vid omr\u00e4kning av monet\u00e4ra poster som utg\u00f6r en del av en netto- investering i en utlandsverksamhet. Omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Vid omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska etableringars (d\u00e4ri - bland filialers) balans- och resultatr\u00e4kningar fr\u00e5n funktionell valuta till koncernens rapporterings- valuta, till\u00e4mpas dagskursmetoden. Det inneb\u00e4r att tillg\u00e5ngar och skulder omr\u00e4knas till balans- dagens kurs. Eget kapital omr\u00e4knas till kursen vid investerings- respektive intj\u00e4nandetidpunkten. Resultatr\u00e4kningen r\u00e4knas om efter genomsnitts- kursen under \u00e5ret. Omr\u00e4kningsdifferenser redovi - sas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ing\u00e5r i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForForeignCurrencyTranslationExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-409": {
"value": "Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Den funktionella valutan f\u00f6r koncernens verksam- heter utomlands avviker som regel fr\u00e5n koncer- nens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som anv\u00e4nds i den ekonomiska milj\u00f6 d\u00e4r verksamheten prim\u00e4rt bedrivs. Vid omr\u00e4kning av utl\u00e4ndska etableringars (d\u00e4ri - bland filialers) balans- och resultatr\u00e4kningar fr\u00e5n funktionell valuta till koncernens rapporterings- valuta, till\u00e4mpas dagskursmetoden. Det inneb\u00e4r att tillg\u00e5ngar och skulder omr\u00e4knas till balans- dagens kurs. Eget kapital omr\u00e4knas till kursen vid investerings- respektive intj\u00e4nandetidpunkten. Resultatr\u00e4kningen r\u00e4knas om efter genomsnitts- kursen under \u00e5ret. Omr\u00e4kningsdifferenser redovi - sas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och ing\u00e5r i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFunctionalCurrencyExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-410": {
"value": "(IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering) Redovisning och bortbokning K\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning av aktier samt penning- och kapitalmarknadsinstrument p\u00e5 avistamarknaden redovisas p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. Motsvarande g\u00e4ller f\u00f6r derivat. \u00d6vriga finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas normalt p\u00e5 likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r de avtalsenliga r\u00e4ttigheterna till de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen upph\u00f6r eller n\u00e4r samtliga risker och f\u00f6rdelar f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngen \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e5gon annan. En finansiell skuld tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r f\u00f6rpliktelsen fullgjorts, upph\u00f6r eller annulleras . V\u00e4rderingskategorier Finansiella tillg\u00e5ngar delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 3. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r att klassificera finansiella tillg\u00e5ngar i respektive v\u00e4rderingskategori \u00e4r f\u00f6re - tagets aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltning av tillg\u00e5ngarna och tillg\u00e5ngens avtalsenliga villkor. Finansiella skulder delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Undantaget \u00e4r finansiella skulder som obligatoriskt ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, exempel - vis derivat, samt skulder som vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifierats att v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rdeoptionen). Finansiella tillg\u00e5ngar respektive skulder som redovisas p\u00e5 samma rad i balansr\u00e4kningen kan klassificeras i olika v\u00e4rderingskategorier, se not K41. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r finansiella instrument som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6rs transaktions- kostnader direkt till resultatr\u00e4kningen vid anskaff - ningstillf\u00e4llet. F\u00f6r \u00f6vriga finansiella instrument r\u00e4knas transaktionskostnader in i anskaffnings- v\u00e4rdet. Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r uppdel - ningen i v\u00e4rderingskategorier. F\u00f6r att fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Handelsbanken delat in de finansiella tillg\u00e5ngarna i portf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur de styrs, rapporteras och utv\u00e4rderas av bankens ledning. N\u00e4r aff\u00e4rsmodell best\u00e4ms f\u00f6r respektive portf\u00f6lj beaktas faktorer s\u00e5som angivna riktlinjer och m\u00e5l med en portf\u00f6lj och hur dessa genom - f\u00f6rs i verksamheten, de risker som p\u00e5verkar port- f\u00f6ljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningar. Bed\u00f6mning av finansiella tillg\u00e5ngars avtalsenliga villkor Bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den enbart \u00e4r betalningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta har betydelse f\u00f6r uppdelningen i v\u00e4rderingskate- gorier. Vid denna bed\u00f6mning definieras kapital- beloppet som den finansiella tillg\u00e5ngens verkliga v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nta defi - nieras som ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, kre- ditrisk, andra grundl\u00e4ggande utl\u00e5ningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exem - pel administrativa kostnader) samt vinstmarginal. Om den finansiella tillg\u00e5ngen har avtalsvillkor som kan \u00e4ndra tidpunkten eller beloppen i de avtal - senliga kassafl\u00f6dena, modifierar ers\u00e4ttningen f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, medf\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngseffekt eller extra kostnader vid f\u00f6rskottsbetalning och f\u00f6r - l\u00e4ngning bed\u00f6ms kassafl\u00f6dena inte enbart best\u00e5 av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att erh\u00e5lla avtal - senliga kassafl\u00f6den. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Finansiella tillg\u00e5ngar i v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r av utl\u00e5ning och innehav i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde - papper. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ned- skrivningspr\u00f6vning . Finansiella skulder i v\u00e4rde- ringskategorin best\u00e5r i huvudsak av skulder till kreditinstitut, in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt emitterade v\u00e4rdepapper. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde utg\u00f6rs av det dis - konterade nuv\u00e4rdet av alla framtida betalningar h\u00e4nf\u00f6rliga till instrumentet d\u00e4r diskonterings- r\u00e4ntan utg\u00f6rs av instrumentets effektivr\u00e4nta vid anskaffningstillf\u00e4llet . R\u00e4ntor och kreditf\u00f6rluster redovisas i posterna R\u00e4ntenetto respektive Kre- ditf\u00f6rluster. R\u00e4nteskillnadsers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsin- l\u00f6st utl\u00e5ning, realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepapper samt valutakurseffekter redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r b\u00e5de att erh\u00e5lla avtalsenliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja till - g\u00e5ngen. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. I v\u00e4rderingskategorin redovisas r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i bankens likviditetsportf\u00f6lj som uppfyller ovanst\u00e5ende villkor. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. R\u00e4nteint\u00e4kter redovisas i r\u00e4ntenettot. Valutakurseffekter och kreditf\u00f6rluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringar redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och omklassificeras till resultatr\u00e4kningen vid f\u00f6rs\u00e4lj - ning i posten Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet \u00e4r det till\u00e5tet att o\u00e5terkalleligen klassificera egetkapitalinstru- ment som inte innehas i handelssyfte till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Denna v\u00e4rderings- princip till\u00e4mpas f\u00f6r vissa aktieinnehav i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken, exempelvis andelar i clearingorganisationer och infrastruktursamarbeten p\u00e5 bankens hemma - marknader. Efterf\u00f6ljande v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e5v\u00e4l orealiserade som realiserade inklusive valutakurs- resultat, redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Realise - rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omklassificeras inom eget kapital till balanserade vinstmedel, det vill s\u00e4ga inte till resultatr\u00e4kningen. Endast utdelnings- int\u00e4kter fr\u00e5n dessa innehav redovisas i resultat- r\u00e4kningen. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt Om en finansiell tillg\u00e5ng inte uppfyller villkoren f\u00f6r v\u00e4rdering till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, ska den v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel klassificeras alltid till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, liksom finansiella tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt derivat. R\u00e4ntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och realise- rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovis- ning av derivat i s\u00e4kringsredovisning, se punkt 11. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet finns en m\u00f6jlighet att o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell tillg\u00e5ng s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen, om detta eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4rdering av tillg\u00e5ngen . Motsvarande m\u00f6jlighet finns att vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell skuld s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redo - visning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4r- dering av skulden. \u2022 En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av b\u00e5de finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandah\u00e5lls bankens ledning baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingsprincip till\u00e4mpas f\u00f6r att undvika inkonsekvens vid v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngar och skulder som utg\u00f6r motpositioner till varandra och f\u00f6rvaltas p\u00e5 portf\u00f6ljbasis, till exempel skulder till f\u00f6ljd av fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och vissa innehav i likviditetsportf\u00f6ljen som s\u00e4kras med ekonomiska s\u00e4kringar . Orealiserade och realiserade v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. R\u00e4nta redovisas i r\u00e4nte- nettot. Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillg\u00e5ngar omklassificeras i regel inte efter det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Omklassifice- ring \u00e4r till\u00e5ten om banken i s\u00e4llsynta fall skulle byta aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av en portf\u00f6lj av finansiella tillg\u00e5ngar . Omklassificering av finan- siella skulder \u00e4r inte till\u00e5tet efter det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. Finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften Utst\u00e4llda finansiella garantier inneb\u00e4r ett \u00e5tag - ande att ers\u00e4tta innehavaren av ett skuldinstru- ment (l\u00e5n och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper) f\u00f6r f\u00f6r- luster denne \u00e5drar sig p\u00e5 grund av att en angiven g\u00e4lden\u00e4r inte fullg\u00f6r betalning vid f\u00f6rfall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 en utst\u00e4lld garanti motsvaras vid utf\u00e4rdandet av den mottagna premien. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas den mot - tagna premien f\u00f6r garantin som en skuld i balans- posten Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter. D\u00e4refter v\u00e4rderas garantin till det h\u00f6gre av den periodiserade premien och reserven f\u00f6r den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten. Premier f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier periodiseras i provisionsnet - tot \u00f6ver garantins l\u00f6ptid. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas det totala garanterade beloppet h\u00e4nf\u00f6rligt till utst\u00e4llda garantier som en ansvarsf\u00f6rbindelse utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, se not K44. L\u00e5nel\u00f6ften redovisas som ett \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen fram till l\u00e5nets likviddag, se not K44. Erh\u00e5llna avgifter f\u00f6r l\u00e5nel\u00f6ften periodiseras i provisionsnettot \u00f6ver \u00e5tagandets l\u00f6ptid, s\u00e5vida det inte \u00e4r mycket sannolikt att l\u00f6ftet kommer att infrias d\u00e5 avgiften ing\u00e5r i l\u00e5nets effektivr\u00e4nta. Finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument best\u00e5r av en derivatkomponent, ett s\u00e5 kallat inb\u00e4ddat derivat, och ett v\u00e4rdkontrakt som inte \u00e4r ett derivat. Om v\u00e4rdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument \u00e4r en finansiell skuld ska ett inb\u00e4ddat derivat skiljas fr\u00e5n v\u00e4rdkontraktet och redovisas som ett derivat om samtliga nedan- st\u00e5ende villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det inb\u00e4ddade derivatets ekonomiska egen - skaper och risker \u00e4r inte n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. \u2022 Ett separat instrument med samma villkor som det inb\u00e4ddade derivatet skulle uppfylla defini - tionen p\u00e5 ett derivat. \u2022 Det sammansatta finansiella instrumentet v\u00e4r - deras inte till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. F\u00f6ljaktligen avskiljs inte derivat inb\u00e4d- dade i finansiella skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Exempelvis s\u00e4rredovisas det inb\u00e4ddade derivatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Inb\u00e4ddade derivat i finansiella tillg\u00e5ngar s\u00e4rre- dovisas ej. Finansiella tillg\u00e5ngar med inb\u00e4ddade derivat beaktas i sin helhet vid bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den endast \u00e4r betal- ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten i emitterade konvertibla skuldebrev s\u00e4rredovisas som eget kapital. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten fastst\u00e4lls vid emissionstillf\u00e4llet som skillnaden mellan det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skuldkomponenten. Konverteringsr\u00e4ttens redovi - sade v\u00e4rde justeras inte under skuldebrevets l\u00f6p- tid. Skuldkomponenten v\u00e4rderas och redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen vid emissions- tillf\u00e4llet. Under l\u00f6ptiden redovisas skuldkompo - nenten till upplupet anskaffningsv\u00e4rde baserat p\u00e5 ursprunglig effektivr\u00e4nta. 9. PRINCIPER F\u00d6R V\u00c4RDERING AV FINANSIELLA TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT V\u00c4RDE (IFRS 13 V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde) Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rer. F\u00f6r finansiella instrument som handlas p\u00e5 en aktiv marknad likst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en s\u00e5dan marknad d\u00e4r noterade priser med l\u00e4tt - het och regelbundenhet finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 en reglerad marknad, handelsplats, tillf\u00f6rlitlig nyhetstj\u00e4nst eller motsvarande, och d\u00e4r prisupp - gifterna l\u00e4tt kan verifieras genom regelbundet f\u00f6rekommande transaktioner. Det aktuella mark- nadspriset motsvaras av den kurs mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkursen som under omst\u00e4ndigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r grup - per av finansiella instrument som f\u00f6rvaltas p\u00e5 basis av bankens nettoexponering f\u00f6r marknads - risk likst\u00e4lls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erh\u00e5llas eller betalas vid en avytt- ring av nettopositionen. N\u00e4r tillf\u00f6rlitliga uppgifter om marknadspris saknas f\u00f6r finansiella instrument, best\u00e4ms verk - ligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmodeller. De v\u00e4rderingsmodeller som anv\u00e4nds bygger p\u00e5 indata som i allt v\u00e4sentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - r\u00e4ntor och aktiekurser. Vid behov g\u00f6rs en juste- ring f\u00f6r andra variabler som en marknadsakt\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas ta i beaktande vid priss\u00e4ttningen. De antaganden som anv\u00e4nds vid v\u00e4rdering baseras p\u00e5 marknadspraxis och kontrolleras l\u00f6pande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters v\u00e4rdering. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av aktuella marknadspriser. F\u00f6re- tagsobligationer v\u00e4rderas med v\u00e4rderingstekni- ker som baseras p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor f\u00f6r mot- svarande l\u00f6ptid med justering f\u00f6r kredit- och likviditetsrisk. V\u00e4rderingen kontrolleras regelbun- det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den avspeglar g\u00e4llande marknadspris. Kontrollerna utf\u00f6rs fr\u00e4mst genom inh\u00e4mtning av pris noteringar fr\u00e5n fler oberoende prisst\u00e4llare och genom avst\u00e4mning mot nyligen genomf\u00f6rda transaktioner i samma eller likv\u00e4r - diga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar \u00c5terk\u00f6pstransaktioner Med \u00e5terk\u00f6psavtal, eller repotransaktioner, avses avtal d\u00e4r parterna samtidigt har kommit \u00f6verens om f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5terk\u00f6p av ett visst v\u00e4rde- papper till ett i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mt pris. V\u00e4rdepapper som s\u00e4ljs i en repotransaktion (\u00e5terk\u00f6psavtal) kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen under transaktionens l\u00f6ptid eftersom koncernen under transaktionens l\u00f6ptid \u00e4r exponerad emot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisk. Det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret redovi- sas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som st\u00e4lld s\u00e4kerhet. Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. V\u00e4rdepapper som k\u00f6ps i en repotransaktion (omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal) redovisas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, det vill s\u00e4ga v\u00e4rdepappret redovisas inte i balansr\u00e4k- ningen under transaktionens l\u00f6ptid. Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Mot- tagna panter som s\u00e5lts vidare under \u00e5terk\u00f6ps- avtal redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen. V\u00e4rdepappersl\u00e5n V\u00e4rdepapper som l\u00e5nats ut kvarst\u00e5r i balans- r\u00e4kningen d\u00e5 koncernen fortsatt \u00e4r exponerad mot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisk och redovisas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som St\u00e4lld s\u00e4kerhet. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper tas inte upp i balansr\u00e4kningen, s\u00e5vida de inte s\u00e4ljs (s\u00e5 kallad blankning). Om de s\u00e4ljs redovisas ett v\u00e4rde motsvarande det avyttrade v\u00e4rdepapprets verkliga v\u00e4rde som skuld. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som vidareutl\u00e5nats redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument . Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument . Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 derivat redovisas i resulta - tr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovisning av derivat i s\u00e4k - ringsredovisning, se punkt 11 . Kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kvittas och redo- visas netto i balansr\u00e4kningen om banken har avtalsm\u00e4ssig r\u00e4tt till kvittning, i den l\u00f6pande verk- samheten och i h\u00e4ndelse av konkurs, och om avsikten \u00e4r att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillg\u00e5ngen och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder l\u00e4m - nas i not K24. att justera riskparametrarna. Varje makroekono - miskt scenario tilldelas en sannolikhet, och de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna erh\u00e5lls som ett san- nolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rlusterna f\u00f6r varje scenario. F\u00f6r utf\u00f6rligare information om modellerna f\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 och f\u00f6r f\u00f6rklaring av begrepp s\u00e5som PD, EAD och LGD, f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid, bety - dande \u00f6kning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se not K10. Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rde. Expertbaserad ber\u00e4kning Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs f\u00f6r kreditf\u00f6rluster f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits h\u00e4nsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade ber\u00e4kning- arna \u00e4r konstruerade med ambitionen att g\u00f6ra en s\u00e5 precis skattning som m\u00f6jligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det \u00e4r dock mycket sv\u00e5rt att med generella modeller f\u00e5nga alla de s\u00e4regenskaper som karakt\u00e4riserar ett enskilt avtal. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs en manuell analys av de avtal som ger de st\u00f6rsta bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat p\u00e5 expertkunskap om de enskilda krediterna, bed\u00f6ma om den modellbaserade eller manuella ber\u00e4kningen ska ers\u00e4ttas med en expertbed\u00f6md ber\u00e4kning. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. 10. KREDITF\u00d6RLUSTER (IFRS 9 Finansiella instrument) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften, och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r redo- visning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - v\u00e4gt belopp som best\u00e4ms genom att utv\u00e4r- dera en rad sannolika utfall med h\u00e4nsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller anstr\u00e4ngning. I bed\u00f6mningen beaktas historiska, nuvarande och fram - \u00e5tblickande faktorer. De tillg\u00e5ngar vars ned- skrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i f\u00f6ljande tre steg, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6r- s\u00e4mring: \u2022 Steg 1 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. \u2022 Steg 2 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar med bety - dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet men d\u00e4r det vid rapporterings- tillf\u00e4llet saknas objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. \u2022 Steg 3 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka objektiva omst\u00e4ndigheter har identifierats f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. F\u00f6r Steg 1 ska reserveringar som motsvarar f\u00f6r - v\u00e4ntade f\u00f6rluster orsakade av fallissemang som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa inom tolv m\u00e5nader redovisas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som mot- svarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlust som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa vid fallissemang n\u00e5gon g\u00e5ng under till- g\u00e5ngens hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid redovisas. F\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern- gemensam central process med modellbaserad ber\u00e4kning. Processen inleds med att det f\u00f6r samt- liga avtal bed\u00f6ms om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisnings - tillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna i de olika nedskrivningsstegen ber\u00e4knas p\u00e5 individuell basis. F\u00f6r avtal i Steg 3 sker manuell ber\u00e4kning med undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av homo- gena fordringar som har modellber\u00e4knad reser- vering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle avg\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 om ett avtal ska bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en modellbaserad ber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning. Ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av riskparametrarna san- nolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fal- lissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD). F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e4ms genom att ber\u00e4kna PD, EAD och LGD fram till avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade slutf\u00f6rfallodag. Dessa tre riskparame- trar multipliceras och justeras med \u00f6verlevnads- sannolikheten alternativt sannolikheten f\u00f6r att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit \u00e5terbetald i f\u00f6rtid. De ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna diskonteras sedan tillbaka till rappor - teringsdagen med den ursprungliga effektivr\u00e4ntan och summeras. Summan av kreditf\u00f6rluster f\u00f6r Steg 1 ber\u00e4knas med sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang under de kommande tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r Steg 2 och Steg 3 ber\u00e4knas kredit f\u00f6rluster med sannolikheten f\u00f6r fallissemang under tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Modellbaserad ber\u00e4kning Ber\u00e4kningen av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna tar h\u00e4nsyn till minst tre makroekonomiska scena - rier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska risk- faktorer s\u00e5som arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanks- r\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp- delade per land. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r Ytterligare information om kreditf\u00f6rluster l\u00e4mnas i not K10. Fallissemang/Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e5ng Bankens definition av fallissemang \u00f6verensst\u00e4m- mer med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningens (CRR) definition vilket inneb\u00e4r att motparten antingen \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sen med en betalning eller att det gjorts en bed\u00f6mning att motparten inte kom- mer att kunna betala kontraktsenligt. En s\u00e5dan bed\u00f6mning inneb\u00e4r att det ses som mer sanno- likt att kredittagaren inte kommer att kunna betala \u00e4n det motsatta. Bed\u00f6mningen av detta g\u00f6rs utifr\u00e5n all tillg\u00e4nglig information om kredit- tagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4nsyn tas till obest\u00e5ndssignaler som bristande likviditet, f\u00f6r- senade och inst\u00e4llda betalningar, betalnings- anm\u00e4rkningar eller andra tecken p\u00e5 bristande betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Andra signaler kan vara att kredit tagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd som inneb\u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten f\u00f6r fallissemang ber\u00e4knas inf\u00f6r varje rapporteringstillf\u00e4lle och ing\u00e5r vid bed\u00f6m - ningen av om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar i Steg 1 och Steg 2. Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad finansiell tillg\u00e5ng, vilket \u00e4r exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medf\u00f6r att bed\u00f6mningen f\u00f6r redovisningssyften \u00e4r i linje med den som anv\u00e4nds i koncernens kreditriskhantering. R\u00e4nta Redovisning av r\u00e4nteint\u00e4kter h\u00e4nf\u00f6rliga till poster i balansr\u00e4kningen som ing\u00e5r i Steg 1 och Steg 2 bygger p\u00e5 bruttoredovisning, vilket inneb\u00e4r att r\u00e4nteint\u00e4kter redovisas till sitt fulla belopp i r\u00e4nte - nettot. R\u00e4nteint\u00e4kter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill s\u00e4ga efter beak- tande av nedskrivningen. R\u00e4nteeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av diskonteringseffekter d\u00e5 perio- den fram till f\u00f6rv\u00e4ntad inbetalning minskar, resul- terar i en uppl\u00f6sning av tidigare reserverade belopp och redovisas som r\u00e4nteint\u00e4kt i enlighet med effektivr\u00e4ntemetoden. V\u00e4rdering av egendom som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas \u00f6verta - gen egendom till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vertagen egendom (inklusive \u00f6vertagna leasing- objekt) som f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering upp till det l\u00e4gsta av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Modifierade finansiella tillg\u00e5ngar Ett l\u00e5n anses vara modifierat n\u00e4r de villkor och best\u00e4mmelser som styr kassafl\u00f6den \u00e4ndras j\u00e4m- f\u00f6rt med det ursprungliga avtalet till f\u00f6ljd av \u00e5tg\u00e4r- der i form av anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder eller aff\u00e4rsm\u00e4s- siga omf\u00f6rhandlingar. Anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r vill- kors\u00e4ndringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella l\u00e4ttnads\u00e5tg\u00e4rder. Dessa vill - kors\u00e4ndringar utf\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbe- talning eller f\u00f6r att maximera \u00e5terbetalningen av det utest\u00e5ende l\u00e5nebeloppet f\u00f6r l\u00e5ntagare som har, eller st\u00e5r inf\u00f6r, finansiella sv\u00e5righeter. Aff\u00e4rs- m\u00e4ssiga omf\u00f6rhandlingar \u00e4r villkors\u00e4ndringar som inte \u00e4r relaterade till en l\u00e5ntagares finansiella sv\u00e5righeter, till exempel \u00e4ndringar i kassafl\u00f6det f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r amorteringar eller r\u00e4nta. Om kassafl\u00f6den fr\u00e5n en finansiell tillg\u00e5ng klas - sificerad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde har modifierats, men tillg\u00e5ngens kassafl\u00f6den inte blir v\u00e4sentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella tillg\u00e5ngen tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. I det fallet omr\u00e4knas redovisat bruttov\u00e4rde utifr\u00e5n den finansiella till - g\u00e5ngens f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den, och justerings- beloppet redovisas i resultatr\u00e4kningen. Eftersom modifieringar utf\u00f6rs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bed\u00f6md kreditrisk. N\u00e4r en finansiell tillg\u00e5ng beviljats anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd och kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat p\u00e5 utfallet av den bed\u00f6mning som utf\u00f6rs i samband med anst\u00e5nd - s\u00e5tg\u00e4rden. Bed\u00f6mningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rlust eller annan omst\u00e4ndighet som inneb\u00e4r klassifice- ring till Steg 3. Om en finansiell tillg\u00e5ng modifieras p\u00e5 ett s\u00e4tt som medf\u00f6r v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den tas den modifierade finansiella tillg\u00e5ngen bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen och ers\u00e4tts med ett nytt avtal. I dessa fall utg\u00f6r datumet f\u00f6r modifieringen f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r det nya avtalet och detta datum anv\u00e4nds vidare vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4n- tade kreditf\u00f6rluster samt vid bed\u00f6mning av huru- vida det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kredit- risk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r en beskrivning av redovisningen avseende modifieringar som genomf\u00f6rs till f\u00f6ljd av bench - markreformen, se avsnitt 12 Benchmarkreformen. 11. S\u00c4KRINGSREDOVISNING (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering) Handelsbanken har valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4k - ringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet med \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna i IFRS 9. Koncernen till\u00e4mpar olika metoder f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning beroende p\u00e5 syftet med s\u00e4kringen. Som s\u00e4krings- instrument anv\u00e4nds derivat, i huvudsak r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kringar av valuta- kursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska enheter anv\u00e4nds \u00e4ven skulder i res - pektive utl\u00e4ndsk enhets funktionella valuta som s\u00e4kringsinstrument. Som en del av koncernens s\u00e4kringsstrategier delas v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4krings- reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Expertbaserad ber\u00e4kning kan \u00e4ven utf\u00f6ras p\u00e5 en mer aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att justera de modellbaserade ber\u00e4kningarna f\u00f6r en delportf\u00f6lj eller motsvarande. Dessa justeringar f\u00f6rdelas proportionellt \u00f6ver de ing\u00e5ende avtalen. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Redovisning och presentation av kredit- f\u00f6rluster \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas i balansr\u00e4kningen till sitt nettobelopp, efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen (finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften) redovi- sas till sitt nominella belopp. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas som en avs\u00e4ttning i balansr\u00e4kningen. \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat \u00e4r redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital och minskar s\u00e5ledes inte redovisat v\u00e4rde p\u00e5 instrumentet. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen redovisas periodens kredit - f\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstaterade) i resul- tatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Kreditf\u00f6rluster. Raden Kreditf\u00f6rluster utg\u00f6rs av periodens reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare utf\u00f6rda reserve- ringar, periodens bortskrivningar och periodens \u00e5tervinningar. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas perio- dens kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstate- rade) i resultatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. \u2022 Bortskrivningar utg\u00f6rs av konstaterade kredit- f\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare gjorda reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillg\u00e5ng. Bortskrivning sker n\u00e4r det inte bed\u00f6ms finnas n\u00e5gon realistisk m\u00f6jlighet till \u00e5terbetalning. Efter bortskrivningen kvarst\u00e5r normalt kraven mot l\u00e5ntagare och eventuella borgensm\u00e4n, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall kon - kursf\u00f6rvaltare l\u00e4mnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, n\u00e4r ett ackordsf\u00f6rslag antagits eller n\u00e4r en fordran eftergivits i sin hel - het. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillg\u00e5ngar redovi- sas alltid som konstaterade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Betalningar som tillkommer banken f\u00f6r bort- skrivna finansiella tillg\u00e5ngar int\u00e4ktsredovisas som \u00e5tervinningar. instrument i vissa fall upp och ing\u00e5r i fler \u00e4n en s\u00e4kringsrelation. Ett och samma s\u00e4kringsinstru- ment kan d\u00e4rmed s\u00e4kra olika risker. S\u00e5dan upp- delning g\u00f6rs endast om de s\u00e4krade riskerna tyd- ligt kan identifieras, om effektiviteten kan m\u00e4tas tillf\u00f6rlitligt och om den totala v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 instrumentet ing\u00e5r i n\u00e5gon s\u00e4kringsrelation. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas i syfte att skydda koncernen mot icke \u00f6nskv\u00e4rda resultat- effekter p\u00e5 grund av exponeringar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadspriser. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r enskilda tillg\u00e5ngar och skulder samt f\u00f6r portf\u00f6ljer av finansiella instrument. S\u00e4k - rade risker i s\u00e4kringsrelationer till verkligt v\u00e4rde best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av r\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5 - ning till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumenten i dessa s\u00e4kringsrelationer best\u00e5r av r\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde v\u00e4rderas s\u00e5v\u00e4l s\u00e4krings- instrumentet som den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finan - siella transaktioner. N\u00e4r portf\u00f6ljs\u00e4kring till\u00e4mpas redovisas v\u00e4rdet p\u00e5 den s\u00e4krade posten p\u00e5 en separat rad i balansr\u00e4kningen i anslutning till Utl\u00e5- ning till allm\u00e4nheten. D\u00e5 s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde avslutas i f\u00f6rtid periodiseras den upparbe- tade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 den s\u00e4krade posten i Nettoresultat av finansiella transaktioner under \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Avslutas s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde i f\u00f6rtid, och den s\u00e4krade posten inte l\u00e4ngre kvarst\u00e5r, \u00e5terf\u00f6rs den upparbetade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd - ringen direkt i Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera exponeringar f\u00f6r variationer i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6r - liga till f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 ut- och uppl\u00e5- ning. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden f\u00f6r s\u00e5dan ut- och uppl\u00e5ning \u00e4r i regel betydligt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ntebind - ningstiden som \u00e4r kort. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kra valutakursrisken i framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5- ning. \u00c4ven valutakursrisker h\u00e4nf\u00f6rliga till kon- cerninterna monet\u00e4ra poster kan omfattas av denna typ av s\u00e4kring, i den m\u00e5n de ger upphov til l valutaexponeringar som inte elimineras vid upp- r\u00e4ttande av koncernredovisningen. Derivat som \u00e4r s\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar v\u00e4r - deras till verkligt v\u00e4rde. I den m\u00e5n derivatets v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r effektiv, det vill s\u00e4ga motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4k- rade posten, redovisas den som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i s\u00e4kringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av derivatets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndring redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. D\u00e5 kassa fl\u00f6dess\u00e4kringar avslutas i f\u00f6rtid periodise - ras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, som tidigare redovisats i \u00f6vrigt totalresultat, i Netto- resultat av finansiella transaktioner under den period de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. Avslutas kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i f\u00f6rtid, och de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa, omklassificeras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i s\u00e4kringsreserven till Netto- resultat av finansiella transaktioner. S\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter till\u00e4mpas f\u00f6r att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till f\u00f6ljd av verksamhet i utlandet. Som s\u00e4kringsinstrument anv\u00e4nds l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta och valutar\u00e4nteswappar. Den s\u00e4krade posten i dessa s\u00e4kringar utg\u00f6rs av net- toinvesteringar i form av direkta investeringar samt fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet som inte f\u00f6rv\u00e4ntas regleras inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. L\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta som s\u00e4krar nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen p\u00e5 balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. S\u00e5 redovisas \u00e4ven den effektiva delen av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar som s\u00e4krar valutakursrisk i fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet. Ineffektiva dela r av s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samhet redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4krings- redovisning och Benchmarkreformen. 12. BENCHMARKREFORMEN (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering, IFRS 9 Finansiella instrument) Det f\u00f6religger tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till- l\u00e4mpa vissa speci\ufb01ka krav avseende s\u00e4kringsre- dovisning f\u00f6r samtliga s\u00e4kringsrelationer som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark- reformen. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till att s\u00e4kringsrelationer, som annars hade varit effek - tiva, inte ska beh\u00f6va brytas upp endast till f\u00f6ljd a v os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkreformen. Det f\u00f6relig - ger en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 en s\u00e4kringsrelation, endast om denna ger upphov till os\u00e4kerhet om benchmarkr\u00e4ntan som utg\u00f6r s\u00e4krad risk och/elle r tidpunkt eller belopp avseende kassa\ufb02\u00f6den baserade p\u00e5 benchmarkr\u00e4ntan fr\u00e5n den s\u00e4krade posten eller s\u00e4kringsinstrumentet. Os\u00e4kerheten om benchmarkr\u00e4ntan kvarst\u00e5r fram till dess att beslut har fattats om vilken r\u00e4nta som \u00e4r den alternativa r\u00e4ntan samt om och n\u00e4r reformen kommer att genomf\u00f6ras, inklusive speci\ufb01cering av dess effekter p\u00e5 enskilda kontrakt. N\u00e4r modifieringar av finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder genomf\u00f6rs, som en direkt f\u00f6ljd av benchmarkreformen, redovisas modifieringen som en \u00e4ndring i effektivr\u00e4ntan. N\u00e5gon modifie - ringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5ledes ej. F\u00f6r att undantaget ska g\u00e4lla kr\u00e4vs att en \u00e4ndring \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig som en direkt f\u00f6ljd av benchmark- reformen samt att den nya basen f\u00f6r att best\u00e4mma kassafl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt likv\u00e4rdig med den tidigare. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6religger vissa undantag fr\u00e5n krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa referensr\u00e4ntor, vilka syftar till att s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4k - ringsredovisning och Benchmarkreformen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-411": {
"value": "Finansiella tillg\u00e5ngar tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r de avtalsenliga r\u00e4ttigheterna till de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen upph\u00f6r eller n\u00e4r samtliga risker och f\u00f6rdelar f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngen \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e5gon annan. En finansiell skuld tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r f\u00f6rpliktelsen fullgjorts, upph\u00f6r eller annulleras . \u00c5terk\u00f6pstransaktioner Med \u00e5terk\u00f6psavtal, eller repotransaktioner, avses avtal d\u00e4r parterna samtidigt har kommit \u00f6verens om f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5terk\u00f6p av ett visst v\u00e4rde- papper till ett i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mt pris. V\u00e4rdepapper som s\u00e4ljs i en repotransaktion (\u00e5terk\u00f6psavtal) kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen under transaktionens l\u00f6ptid eftersom koncernen under transaktionens l\u00f6ptid \u00e4r exponerad emot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisk. Det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret redovi- sas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som st\u00e4lld s\u00e4kerhet. Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. V\u00e4rdepapper som k\u00f6ps i en repotransaktion (omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal) redovisas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, det vill s\u00e4ga v\u00e4rdepappret redovisas inte i balansr\u00e4k- ningen under transaktionens l\u00f6ptid. Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Mot- tagna panter som s\u00e5lts vidare under \u00e5terk\u00f6ps- avtal redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerecognitionOfFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-412": {
"value": "En finansiell skuld tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r f\u00f6rpliktelsen fullgjorts, upph\u00f6r eller annulleras Finansiella skulder delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionenskrivningspr\u00f6vning . Finansiella skulder i v\u00e4rde- ringskategorin best\u00e5r i huvudsak av skulder till kreditinstitut, in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt emitterade v\u00e4rdepapper. Motsvarande m\u00f6jlighet finns att vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell skuld s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redo - visning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4r- dering av skulden. \u2022 En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av b\u00e5de finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandah\u00e5lls bankens ledning baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingsprincip till\u00e4mpas f\u00f6r att undvika inkonsekvens vid v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngar och skulder som utg\u00f6r motpositioner till varandra och f\u00f6rvaltas p\u00e5 portf\u00f6ljbasis, till exempel skulder till f\u00f6ljd av fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och vissa innehav i likviditetsportf\u00f6ljen som s\u00e4kras med ekonomiska s\u00e4kringar Omklassificering av finan- siella skulder \u00e4r inte till\u00e5tet efter det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten i emitterade konvertibla skuldebrev s\u00e4rredovisas som eget kapital. V\u00e4rdet av konverteringsr\u00e4tten fastst\u00e4lls vid emissionstillf\u00e4llet som skillnaden mellan det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skuldkomponenten. Konverteringsr\u00e4ttens redovi - sade v\u00e4rde justeras inte under skuldebrevets l\u00f6p- tid. Skuldkomponenten v\u00e4rderas och redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen vid emissions- tillf\u00e4llet. Under l\u00f6ptiden redovisas skuldkompo - nenten till upplupet anskaffningsv\u00e4rde baserat p\u00e5 ursprunglig effektivr\u00e4nta. Om v\u00e4rdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument \u00e4r en finansiell skuld ska ett inb\u00e4ddat derivat skiljas fr\u00e5n v\u00e4rdkontraktet och redovisas som ett derivat om samtliga nedan- st\u00e5ende villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det inb\u00e4ddade derivatets ekonomiska egen - skaper och risker \u00e4r inte n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. \u2022 Ett separat instrument med samma villkor som det inb\u00e4ddade derivatet skulle uppfylla defini - tionen p\u00e5 ett derivat. \u2022 Det sammansatta finansiella instrumentet v\u00e4r - deras inte till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. F\u00f6ljaktligen avskiljs inte derivat inb\u00e4d- dade i finansiella skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Exempelvis s\u00e4rredovisas det inb\u00e4ddade derivatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument Finansiella skulder ska som huvudregel redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Undantaget \u00e4r finansiella skulder som obligatoriskt ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, exempel - vis derivat, samt skulder som vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifierats att v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rdeoptionen). Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rerTillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-413": {
"value": "Finansiella skulder delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Undantaget \u00e4r finansiella skulder som obligatoriskt ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, exempel - vis derivat, samt skulder som vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifierats att v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rdeoptionen). Finansiella skulder i v\u00e4rde- ringskategorin best\u00e5r i huvudsak av skulder till kreditinstitut, in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt emitterade v\u00e4rdepapper. Leasing- skulden v\u00e4rderas initialt till nuv\u00e4rdet av framtida leasingavgifter, vilka diskonteras med bankens marginella l\u00e5ner\u00e4nta. Leasingavgifterna som ing\u00e5r i v\u00e4rderingen av leasingskulden utg\u00f6rs i huvudsak av fasta avgifter och variabla avgifter som beror p\u00e5 ett index Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av leasingskulden \u00f6kar det redovisade v\u00e4rdet med r\u00e4nta och mins - kar med utbetalda leasingavgifter. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar eller minskar leasingskulden vid ompr\u00f6vningar eller \u00e4ndringar av leasingavtalet",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBorrowingsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-414": {
"value": "Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet finns en m\u00f6jlighet att o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell tillg\u00e5ng s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen, om detta eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4rdering av tillg\u00e5ngen . Motsvarande m\u00f6jlighet finns att vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell skuld s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, om n\u00e5got av f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Det eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redo - visning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4r- dering av skulden. \u2022 En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av b\u00e5de finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument tillhandah\u00e5lls bankens ledning baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingsprincip till\u00e4mpas f\u00f6r att undvika inkonsekvens vid v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngar och skulder som utg\u00f6r motpositioner till varandra och f\u00f6rvaltas p\u00e5 portf\u00f6ljbasis, till exempel skulder till f\u00f6ljd av fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och vissa innehav i likviditetsportf\u00f6ljen som s\u00e4kras med ekonomiska s\u00e4kringar . Orealiserade och realiserade v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. R\u00e4nta redovisas i r\u00e4nte- nettot. Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt Om en finansiell tillg\u00e5ng inte uppfyller villkoren f\u00f6r v\u00e4rdering till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, ska den v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel klassificeras alltid till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, liksom finansiella tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas baserat p\u00e5 verkliga v\u00e4rden. Denna v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt derivat. R\u00e4ntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och realise- rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovis- ning av derivat i s\u00e4kringsredovisning, se punkt 11. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialInstrumentsAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-415": {
"value": "Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillg\u00e5ngar omklassificeras i regel inte efter det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Omklassifice- ring \u00e4r till\u00e5ten om banken i s\u00e4llsynta fall skulle byta aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av en portf\u00f6lj av finansiella tillg\u00e5ngar . Omklassificering av finan- siella skulder \u00e4r inte till\u00e5tet efter det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForReclassificationOfFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-416": {
"value": "Utst\u00e4llda finansiella garantier inneb\u00e4r ett \u00e5tag - ande att ers\u00e4tta innehavaren av ett skuldinstru- ment (l\u00e5n och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper) f\u00f6r f\u00f6r- luster denne \u00e5drar sig p\u00e5 grund av att en angiven g\u00e4lden\u00e4r inte fullg\u00f6r betalning vid f\u00f6rfall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 en utst\u00e4lld garanti motsvaras vid utf\u00e4rdandet av den mottagna premien. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas den mot - tagna premien f\u00f6r garantin som en skuld i balans- posten Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter. D\u00e4refter v\u00e4rderas garantin till det h\u00f6gre av den periodiserade premien och reserven f\u00f6r den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten. Premier f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier periodiseras i provisionsnet - tot \u00f6ver garantins l\u00f6ptid. D\u00e4rut\u00f6ver redovisas det totala garanterade beloppet h\u00e4nf\u00f6rligt till utst\u00e4llda garantier som en ansvarsf\u00f6rbindelse utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, se not K44.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialGuaranteesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-417": {
"value": "\u00c5terk\u00f6pstransaktioner Med \u00e5terk\u00f6psavtal, eller repotransaktioner, avses avtal d\u00e4r parterna samtidigt har kommit \u00f6verens om f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5terk\u00f6p av ett visst v\u00e4rde- papper till ett i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mt pris. V\u00e4rdepapper som s\u00e4ljs i en repotransaktion (\u00e5terk\u00f6psavtal) kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen under transaktionens l\u00f6ptid eftersom koncernen under transaktionens l\u00f6ptid \u00e4r exponerad emot v\u00e4rdepapprets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisk. Det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret redovi- sas d\u00e4rut\u00f6ver utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som st\u00e4lld s\u00e4kerhet. Erh\u00e5llen likvid redovisas beroende p\u00e5 motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. V\u00e4rdepapper som k\u00f6ps i en repotransaktion (omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal) redovisas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, det vill s\u00e4ga v\u00e4rdepappret redovisas inte i balansr\u00e4k- ningen under transaktionens l\u00f6ptid. Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Mot- tagna panter som s\u00e5lts vidare under \u00e5terk\u00f6ps- avtal redovisas som \u00e5tagande utanf\u00f6r balans- r\u00e4kningen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRepurchaseAndReverseRepurchaseAgreementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-418": {
"value": "Den erlagda likviden redovisas beroende p\u00e5 motpart som \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker, Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut eller Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Finansiella tillg\u00e5ngar tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r de avtalsenliga r\u00e4ttigheterna till de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen upph\u00f6r eller n\u00e4r samtliga risker och f\u00f6rdelar f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngen \u00f6verf\u00f6rs till n\u00e5gon annanFinansiella tillg\u00e5ngar delas in i n\u00e5gon av f\u00f6ljande v\u00e4rderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2. verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 3. verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen a) obligatoriskt b) verkligt v\u00e4rdeoptionen. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r att klassificera finansiella tillg\u00e5ngar i respektive v\u00e4rderingskategori \u00e4r f\u00f6re - tagets aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltning av tillg\u00e5ngarna och tillg\u00e5ngens avtalsenliga villkor. Bed\u00f6mning av aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r uppdel - ningen i v\u00e4rderingskategorier. F\u00f6r att fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Handelsbanken delat in de finansiella tillg\u00e5ngarna i portf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur de styrs, rapporteras och utv\u00e4rderas av bankens ledning. N\u00e4r aff\u00e4rsmodell best\u00e4ms f\u00f6r respektive portf\u00f6lj beaktas faktorer s\u00e5som angivna riktlinjer och m\u00e5l med en portf\u00f6lj och hur dessa genom - f\u00f6rs i verksamheten, de risker som p\u00e5verkar port- f\u00f6ljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningarBed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den enbart \u00e4r betalningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta har betydelse f\u00f6r uppdelningen i v\u00e4rderingskate- gorier. Vid denna bed\u00f6mning definieras kapital- beloppet som den finansiella tillg\u00e5ngens verkliga v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nta defi - nieras som ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, kre- ditrisk, andra grundl\u00e4ggande utl\u00e5ningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exem - pel administrativa kostnader) samt vinstmarginal. Om den finansiella tillg\u00e5ngen har avtalsvillkor som kan \u00e4ndra tidpunkten eller beloppen i de avtal - senliga kassafl\u00f6dena, modifierar ers\u00e4ttningen f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde, medf\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngseffekt eller extra kostnader vid f\u00f6rskottsbetalning och f\u00f6r - l\u00e4ngning bed\u00f6ms kassafl\u00f6dena inte enbart best\u00e5 av kapitalbelopp och r\u00e4nta. En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att erh\u00e5lla avtal - senliga kassafl\u00f6den. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Finansiella tillg\u00e5ngar i v\u00e4rderingskategorin best\u00e5r av utl\u00e5ning och innehav i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde - papper. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ned- skrivningspr\u00f6vning Upplupet anskaffningsv\u00e4rde utg\u00f6rs av det dis - konterade nuv\u00e4rdet av alla framtida betalningar h\u00e4nf\u00f6rliga till instrumentet d\u00e4r diskonterings- r\u00e4ntan utg\u00f6rs av instrumentets effektivr\u00e4nta vid anskaffningstillf\u00e4llet Om en finansiell tillg\u00e5ng inte uppfyller villkoren f\u00f6r v\u00e4rdering till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, ska den v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet finns en m\u00f6jlighet att o\u00e5terkalleligen identifiera en finansiell tillg\u00e5ng s\u00e5som v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen, om detta eliminerar eller i betydande utstr\u00e4ckning minskar inkonsekvenser i v\u00e4rdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid v\u00e4rdering av tillg\u00e5ngen Finansiella tillg\u00e5ngar omklassificeras i regel inte efter det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Omklassifice- ring \u00e4r till\u00e5ten om banken i s\u00e4llsynta fall skulle byta aff\u00e4rsmodell f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av en portf\u00f6lj av finansiella tillg\u00e5ngar Inb\u00e4ddade derivat i finansiella tillg\u00e5ngar s\u00e4rre- dovisas ej. Finansiella tillg\u00e5ngar med inb\u00e4ddade derivat beaktas i sin helhet vid bed\u00f6mningen av om avtalsenliga kassafl\u00f6den endast \u00e4r betal- ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument 9. PRINCIPER F\u00d6R V\u00c4RDERING AV FINANSIELLA TILLG\u00c5NGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT V\u00c4RDE (IFRS 13 V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde) Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rer. F\u00f6r finansiella instrument som handlas p\u00e5 en aktiv marknad likst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en s\u00e5dan marknad d\u00e4r noterade priser med l\u00e4tt - het och regelbundenhet finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 en reglerad marknad, handelsplats, tillf\u00f6rlitlig nyhetstj\u00e4nst eller motsvarande, och d\u00e4r prisupp - gifterna l\u00e4tt kan verifieras genom regelbundet f\u00f6rekommande transaktioner. Det aktuella mark- nadspriset motsvaras av den kurs mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkursen som under omst\u00e4ndigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r grup - per av finansiella instrument som f\u00f6rvaltas p\u00e5 basis av bankens nettoexponering f\u00f6r marknads - risk likst\u00e4lls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erh\u00e5llas eller betalas vid en avytt- ring av nettopositionen. N\u00e4r tillf\u00f6rlitliga uppgifter om marknadspris saknas f\u00f6r finansiella instrument, best\u00e4ms verk - ligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmodeller. De v\u00e4rderingsmodeller som anv\u00e4nds bygger p\u00e5 indata som i allt v\u00e4sentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - r\u00e4ntor och aktiekurser. Vid behov g\u00f6rs en juste- ring f\u00f6r andra variabler som en marknadsakt\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas ta i beaktande vid priss\u00e4ttningen. De antaganden som anv\u00e4nds vid v\u00e4rdering baseras p\u00e5 marknadspraxis och kontrolleras l\u00f6pande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters v\u00e4rderingR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av aktuella marknadspriser. F\u00f6re- tagsobligationer v\u00e4rderas med v\u00e4rderingstekni- ker som baseras p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor f\u00f6r mot- svarande l\u00f6ptid med justering f\u00f6r kredit- och likviditetsrisk. V\u00e4rderingen kontrolleras regelbun- det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den avspeglar g\u00e4llande marknadspris. Kontrollerna utf\u00f6rs fr\u00e4mst genom inh\u00e4mtning av pris noteringar fr\u00e5n fler oberoende prisst\u00e4llare och genom avst\u00e4mning mot nyligen genomf\u00f6rda transaktioner i samma eller likv\u00e4r - diga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar En finansiell tillg\u00e5ng ska v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat om b\u00e5da f\u00f6ljande villkor \u00e4r uppfyllda: \u2022 Syftet med aff\u00e4rsmodellen \u00e4r b\u00e5de att erh\u00e5lla avtalsenliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja till - g\u00e5ngen. \u2022 De avtalsenliga kassafl\u00f6dena \u00e4r enbart betal - ningar av kapitalbelopp och r\u00e4nta. I v\u00e4rderingskategorin redovisas r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i bankens likviditetsportf\u00f6lj som uppfyller ovanst\u00e5ende villkor. Dessa tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning. R\u00e4nteint\u00e4kter redovisas i r\u00e4ntenettot. Valutakurseffekter och kreditf\u00f6rluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringar redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och omklassificeras till resultatr\u00e4kningen vid f\u00f6rs\u00e4lj - ning i posten Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet \u00e4r det till\u00e5tet att o\u00e5terkalleligen klassificera egetkapitalinstru- ment som inte innehas i handelssyfte till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Denna v\u00e4rderings- princip till\u00e4mpas f\u00f6r vissa aktieinnehav i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken, exempelvis andelar i clearingorganisationer och infrastruktursamarbeten p\u00e5 bankens hemma - marknader. Efterf\u00f6ljande v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e5v\u00e4l orealiserade som realiserade inklusive valutakurs- resultat, redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Realise - rade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omklassificeras inom eget kapital till balanserade vinstmedel, det vill s\u00e4ga inte till resultatr\u00e4kningen. Endast utdelnings- int\u00e4kter fr\u00e5n dessa innehav redovisas i resultat- r\u00e4kningen. det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-419": {
"value": "Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument . Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument . Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 derivat redovisas i resulta - tr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovisning av derivat i s\u00e4k - ringsredovisning, se punkt 11 Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Handelsbanken har valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4k - ringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet med \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna i IFRS 9. Koncernen till\u00e4mpar olika metoder f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning beroende p\u00e5 syftet med s\u00e4kringen. Som s\u00e4krings- instrument anv\u00e4nds derivat, i huvudsak r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kringar av valuta- kursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska enheter anv\u00e4nds \u00e4ven skulder i res - pektive utl\u00e4ndsk enhets funktionella valuta som s\u00e4kringsinstrument. Som en del av koncernens s\u00e4kringsstrategier delas v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4krings- instrument i vissa fall upp och ing\u00e5r i fler \u00e4n en s\u00e4kringsrelation. Ett och samma s\u00e4kringsinstru- ment kan d\u00e4rmed s\u00e4kra olika risker. S\u00e5dan upp- delning g\u00f6rs endast om de s\u00e4krade riskerna tyd- ligt kan identifieras, om effektiviteten kan m\u00e4tas tillf\u00f6rlitligt och om den totala v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 instrumentet ing\u00e5r i n\u00e5gon s\u00e4kringsrelation. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas i syfte att skydda koncernen mot icke \u00f6nskv\u00e4rda resultat- effekter p\u00e5 grund av exponeringar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadspriser. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r enskilda tillg\u00e5ngar och skulder samt f\u00f6r portf\u00f6ljer av finansiella instrument. S\u00e4k - rade risker i s\u00e4kringsrelationer till verkligt v\u00e4rde best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av r\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5 - ning till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumenten i dessa s\u00e4kringsrelationer best\u00e5r av r\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde v\u00e4rderas s\u00e5v\u00e4l s\u00e4krings- instrumentet som den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finan - siella transaktioner. N\u00e4r portf\u00f6ljs\u00e4kring till\u00e4mpas redovisas v\u00e4rdet p\u00e5 den s\u00e4krade posten p\u00e5 en separat rad i balansr\u00e4kningen i anslutning till Utl\u00e5- ning till allm\u00e4nheten. D\u00e5 s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde avslutas i f\u00f6rtid periodiseras den upparbe- tade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 den s\u00e4krade posten i Nettoresultat av finansiella transaktioner under \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Avslutas s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde i f\u00f6rtid, och den s\u00e4krade posten inte l\u00e4ngre kvarst\u00e5r, \u00e5terf\u00f6rs den upparbetade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd - ringen direkt i Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera exponeringar f\u00f6r variationer i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6r - liga till f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 ut- och uppl\u00e5- ning. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden f\u00f6r s\u00e5dan ut- och uppl\u00e5ning \u00e4r i regel betydligt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ntebind - ningstiden som \u00e4r kort. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kra valutakursrisken i framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5- ning. \u00c4ven valutakursrisker h\u00e4nf\u00f6rliga till kon- cerninterna monet\u00e4ra poster kan omfattas av denna typ av s\u00e4kring, i den m\u00e5n de ger upphov til valutaexponeringar som inte elimineras vid upp- r\u00e4ttande av koncernredovisningen. Derivat som \u00e4r s\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar v\u00e4r - deras till verkligt v\u00e4rde. I den m\u00e5n derivatets v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r effektiv, det vill s\u00e4ga motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4k- rade posten, redovisas den som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i s\u00e4kringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av derivatets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndring redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. D\u00e5 kassa fl\u00f6dess\u00e4kringar avslutas i f\u00f6rtid periodise - ras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, som tidigare redovisats i \u00f6vrigt totalresultat, i Netto- resultat av finansiella transaktioner under den period de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. Avslutas kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i f\u00f6rtid, och de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa, omklassificeras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i s\u00e4kringsreserven till Netto- resultat av finansiella transaktioner. S\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter till\u00e4mpas f\u00f6r att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till f\u00f6ljd av verksamhet i utlandet. Som s\u00e4kringsinstrument anv\u00e4nds l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta och valutar\u00e4nteswappar. Den s\u00e4krade posten i dessa s\u00e4kringar utg\u00f6rs av net- toinvesteringar i form av direkta investeringar samt fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet som inte f\u00f6rv\u00e4ntas regleras inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. L\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta som s\u00e4krar nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen p\u00e5 balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. S\u00e5 redovisas \u00e4ven den effektiva delen av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar som s\u00e4krar valutakursrisk i fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet. Ineffektiva dela r av s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samhet redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4krings- redovisning och Benchmarkreformen. 12. BENCHMARKREFORMEN (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering, IFRS 9 Finansiella instrument) Det f\u00f6religger tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till- l\u00e4mpa vissa speci\ufb01ka krav avseende s\u00e4kringsre- dovisning f\u00f6r samtliga s\u00e4kringsrelationer som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark- reformen. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till att s\u00e4kringsrelationer, som annars hade varit effek - tiva, inte ska beh\u00f6va brytas upp endast till f\u00f6ljd a v os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkreformen. Det f\u00f6relig - ger en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 en s\u00e4kringsrelation, endast om denna ger upphov till os\u00e4kerhet om benchmarkr\u00e4ntan som utg\u00f6r s\u00e4krad risk och/elle r tidpunkt eller belopp avseende kassa\ufb02\u00f6den baserade p\u00e5 benchmarkr\u00e4ntan fr\u00e5n den s\u00e4krade posten eller s\u00e4kringsinstrumentet. Os\u00e4kerheten om benchmarkr\u00e4ntan kvarst\u00e5r fram till dess att beslut har fattats om vilken r\u00e4nta som \u00e4r den alternativa r\u00e4ntan samt om och n\u00e4r reformen kommer att genomf\u00f6ras, inklusive speci\ufb01cering av dess effekter p\u00e5 enskilda kontrakt. N\u00e4r modifieringar av finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder genomf\u00f6rs, som en direkt f\u00f6ljd av benchmarkreformen, redovisas modifieringen som en \u00e4ndring i effektivr\u00e4ntan. N\u00e5gon modifie - ringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5ledes ej. F\u00f6r att undantaget ska g\u00e4lla kr\u00e4vs att en \u00e4ndring \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig som en direkt f\u00f6ljd av benchmark- reformen samt att den nya basen f\u00f6r att best\u00e4mma kassafl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt likv\u00e4rdig med den tidigare. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6religger vissa undantag fr\u00e5n krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa referensr\u00e4ntor, vilka syftar till att s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4k - ringsredovisning och Benchmarkreformen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerivativeFinancialInstrumentsAndHedgingExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-420": {
"value": "Kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kvittas och redo- visas netto i balansr\u00e4kningen om banken har avtalsm\u00e4ssig r\u00e4tt till kvittning, i den l\u00f6pande verk- samheten och i h\u00e4ndelse av konkurs, och om avsikten \u00e4r att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillg\u00e5ngen och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder l\u00e4m - nas i not K24. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForOffsettingOfFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-421": {
"value": "Verkligt v\u00e4rde definieras som priset till vilken en tillg\u00e5ng skulle kunna s\u00e4ljas eller en skuld \u00f6ver - f\u00f6ras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsakt\u00f6rer. F\u00f6r finansiella instrument som handlas p\u00e5 en aktiv marknad likst\u00e4lls verkligt v\u00e4rde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en s\u00e5dan marknad d\u00e4r noterade priser med l\u00e4tt - het och regelbundenhet finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 en reglerad marknad, handelsplats, tillf\u00f6rlitlig nyhetstj\u00e4nst eller motsvarande, och d\u00e4r prisupp - gifterna l\u00e4tt kan verifieras genom regelbundet f\u00f6rekommande transaktioner. Det aktuella mark- nadspriset motsvaras av den kurs mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkursen som under omst\u00e4ndigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga v\u00e4rdet. F\u00f6r grup - per av finansiella instrument som f\u00f6rvaltas p\u00e5 basis av bankens nettoexponering f\u00f6r marknads - risk likst\u00e4lls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erh\u00e5llas eller betalas vid en avytt- ring av nettopositionen. N\u00e4r tillf\u00f6rlitliga uppgifter om marknadspris saknas f\u00f6r finansiella instrument, best\u00e4ms verk - ligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmodeller. De v\u00e4rderingsmodeller som anv\u00e4nds bygger p\u00e5 indata som i allt v\u00e4sentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - r\u00e4ntor och aktiekurser. Vid behov g\u00f6rs en juste- ring f\u00f6r andra variabler som en marknadsakt\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas ta i beaktande vid priss\u00e4ttningen. De antaganden som anv\u00e4nds vid v\u00e4rdering baseras p\u00e5 marknadspraxis och kontrolleras l\u00f6pande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters v\u00e4rdering. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av aktuella marknadspriser. F\u00f6re- tagsobligationer v\u00e4rderas med v\u00e4rderingstekni- ker som baseras p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor f\u00f6r mot- svarande l\u00f6ptid med justering f\u00f6r kredit- och likviditetsrisk. V\u00e4rderingen kontrolleras regelbun- det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den avspeglar g\u00e4llande marknadspris. Kontrollerna utf\u00f6rs fr\u00e4mst genom inh\u00e4mtning av pris noteringar fr\u00e5n fler oberoende prisst\u00e4llare och genom avst\u00e4mning mot nyligen genomf\u00f6rda transaktioner i samma eller likv\u00e4r - diga instrument. Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsris- ken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar i fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. S\u00e5dana fondandelar v\u00e4rderas till fondens aktuella marknadsv\u00e4rde (NAV). Tillg\u00e5ng - arna motsvaras av skulder f\u00f6r vilka kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. V\u00e4rderingen av dessa skulder speglar v\u00e4rderingen av tillg\u00e5ngarna. Med h\u00e4nsyn till att f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och fondandel - s\u00e4garna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i tillg\u00e5ngsmassan, sak- nas sk\u00e4l f\u00f6r att justera v\u00e4rderingen f\u00f6r kreditrisk. Tillg\u00e5ngar och skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r - \u00e4ndringsrisken har i allt v\u00e4sentligt kategoriserats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen. V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFairValueMeasurementExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-422": {
"value": "Aktier och andelar Aktier noterade p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rderas till marknadspris. Vid v\u00e4rdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av v\u00e4rderingsmodell av vad som bed\u00f6ms l\u00e4mpligt f\u00f6r det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier best\u00e5r i huvudsak av aktier i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet \u00e5t banken. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget. F\u00f6r onoterade aktier f\u00f6r vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, v\u00e4rderas innehaven till det i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mda avyttrings- priset. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-423": {
"value": "Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positiva verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan i pos - ten Derivatinstrument . Derivat med negativa verkliga v\u00e4rden redovisas p\u00e5 skuldsidan i posten Derivatinstrument . Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 derivat redovisas i resulta - tr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r redovisning av derivat i s\u00e4k - ringsredovisning, se punkt 11 . Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- tion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerivativeFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-424": {
"value": "Derivat Derivat som handlas p\u00e5 en aktiv marknad v\u00e4rde- ras till marknadspris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, d\u00e4ribland r\u00e4nteswappar och olika typer av linj\u00e4ra valutaderivat, v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 marknads - r\u00e4ntor och andra marknadspriser. V\u00e4rderingen av icke-linj\u00e4ra derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger \u00e4ven p\u00e5 en rimlig skattning av mark- nadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. instrument i vissa fall upp och ing\u00e5r i fler \u00e4n en s\u00e4kringsrelation. Ett och samma s\u00e4kringsinstru- ment kan d\u00e4rmed s\u00e4kra olika risker. S\u00e5dan upp- delning g\u00f6rs endast om de s\u00e4krade riskerna tyd- ligt kan identifieras, om effektiviteten kan m\u00e4tas tillf\u00f6rlitligt och om den totala v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 instrumentet ing\u00e5r i n\u00e5gon s\u00e4kringsrelation. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas i syfte att skydda koncernen mot icke \u00f6nskv\u00e4rda resultat- effekter p\u00e5 grund av exponeringar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadspriser. S\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r enskilda tillg\u00e5ngar och skulder samt f\u00f6r portf\u00f6ljer av finansiella instrument. S\u00e4k - rade risker i s\u00e4kringsrelationer till verkligt v\u00e4rde best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av r\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5 - ning till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumenten i dessa s\u00e4kringsrelationer best\u00e5r av r\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde v\u00e4rderas s\u00e5v\u00e4l s\u00e4krings- instrumentet som den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finan - siella transaktioner. N\u00e4r portf\u00f6ljs\u00e4kring till\u00e4mpas redovisas v\u00e4rdet p\u00e5 den s\u00e4krade posten p\u00e5 en separat rad i balansr\u00e4kningen i anslutning till Utl\u00e5- ning till allm\u00e4nheten. D\u00e5 s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde avslutas i f\u00f6rtid periodiseras den upparbe- tade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 den s\u00e4krade posten i Nettoresultat av finansiella transaktioner under \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Avslutas s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde i f\u00f6rtid, och den s\u00e4krade posten inte l\u00e4ngre kvarst\u00e5r, \u00e5terf\u00f6rs den upparbetade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd - ringen direkt i Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera exponeringar f\u00f6r variationer i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6r - liga till f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 ut- och uppl\u00e5- ning. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden f\u00f6r s\u00e5dan ut- och uppl\u00e5ning \u00e4r i regel betydligt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ntebind - ningstiden som \u00e4r kort. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kra valutakursrisken i framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5- ning. \u00c4ven valutakursrisker h\u00e4nf\u00f6rliga till kon- cerninterna monet\u00e4ra poster kan omfattas av denna typ av s\u00e4kring, i den m\u00e5n de ger upphov til l valutaexponeringar som inte elimineras vid upp- r\u00e4ttande av koncernredovisningen. Derivat som \u00e4r s\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar v\u00e4r - deras till verkligt v\u00e4rde. I den m\u00e5n derivatets v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r effektiv, det vill s\u00e4ga motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4k- rade posten, redovisas den som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i s\u00e4kringsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av derivatets v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndring redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. D\u00e5 kassa fl\u00f6dess\u00e4kringar avslutas i f\u00f6rtid periodise - ras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, som tidigare redovisats i \u00f6vrigt totalresultat, i Netto- resultat av finansiella transaktioner under den period de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. Avslutas kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i f\u00f6rtid, och de s\u00e4krade kassafl\u00f6dena inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa, omklassificeras den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i s\u00e4kringsreserven till Netto- resultat av finansiella transaktioner. S\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samheter till\u00e4mpas f\u00f6r att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till f\u00f6ljd av verksamhet i utlandet. Som s\u00e4kringsinstrument anv\u00e4nds l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta och valutar\u00e4nteswappar. Den s\u00e4krade posten i dessa s\u00e4kringar utg\u00f6rs av net- toinvesteringar i form av direkta investeringar samt fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet som inte f\u00f6rv\u00e4ntas regleras inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. L\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta som s\u00e4krar nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen p\u00e5 balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n redovisas som en komponent i \u00f6vrigt totalresultat och i omr\u00e4kningsreserven i eget kapital. S\u00e5 redovisas \u00e4ven den effektiva delen av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar som s\u00e4krar valutakursrisk i fordringar p\u00e5 utlandsverksamhet. Ineffektiva dela av s\u00e4kringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- samhet redovisas i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4krings- redovisning och Benchmarkreformen. 12. BENCHMARKREFORMEN (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och v\u00e4rdering, IFRS 9 Finansiella instrument) Det f\u00f6religger tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till- l\u00e4mpa vissa speci\ufb01ka krav avseende s\u00e4kringsre- dovisning f\u00f6r samtliga s\u00e4kringsrelationer som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark- reformen. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till att s\u00e4kringsrelationer, som annars hade varit effek - tiva, inte ska beh\u00f6va brytas upp endast till f\u00f6ljd a os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkreformen. Det f\u00f6relig - ger en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 en s\u00e4kringsrelation, endast om denna ger upphov till os\u00e4kerhet om benchmarkr\u00e4ntan som utg\u00f6r s\u00e4krad risk och/elle tidpunkt eller belopp avseende kassa\ufb02\u00f6den baserade p\u00e5 benchmarkr\u00e4ntan fr\u00e5n den s\u00e4krade posten eller s\u00e4kringsinstrumentet. Os\u00e4kerheten om benchmarkr\u00e4ntan kvarst\u00e5r fram till dess att beslut har fattats om vilken r\u00e4nta som \u00e4r den alternativa r\u00e4ntan samt om och n\u00e4r reformen kommer att genomf\u00f6ras, inklusive speci\ufb01cering av dess effekter p\u00e5 enskilda kontrakt. N\u00e4r modifieringar av finansiella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder genomf\u00f6rs, som en direkt f\u00f6ljd av benchmarkreformen, redovisas modifieringen som en \u00e4ndring i effektivr\u00e4ntan. N\u00e5gon modifie - ringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5ledes ej. F\u00f6r att undantaget ska g\u00e4lla kr\u00e4vs att en \u00e4ndring \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig som en direkt f\u00f6ljd av benchmark- reformen samt att den nya basen f\u00f6r att best\u00e4mma kassafl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt likv\u00e4rdig med den tidigare. D\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6religger vissa undantag fr\u00e5n krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa referensr\u00e4ntor, vilka syftar till att s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. F\u00f6r ytterligare information se not K23 S\u00e4k - ringsredovisning och Benchmarkreformen. Handelsbanken har valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4k - ringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlighet med \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna i IFRS 9. Koncernen till\u00e4mpar olika metoder f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning beroende p\u00e5 syftet med s\u00e4kringen. Som s\u00e4krings- instrument anv\u00e4nds derivat, i huvudsak r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar. Vid s\u00e4kringar av valuta- kursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska enheter anv\u00e4nds \u00e4ven skulder i res - pektive utl\u00e4ndsk enhets funktionella valuta som s\u00e4kringsinstrument. Som en del av koncernens s\u00e4kringsstrategier delas v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4krings- ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForHedgingExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-425": {
"value": "Vid modellv\u00e4rdering av derivat f\u00f6rekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l - let. S\u00e5dana skillnader orsakas av att den till\u00e4m- pade v\u00e4rderingsmodellen inte fullt ut f\u00e5ngar upp alla komponenter som p\u00e5verkar derivatets v\u00e4rde. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av positiva skillna - der mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell (s \u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinst - marginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Orealise - rade positiva dag 1-resultat f\u00f6rs inte till resultatet vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, utan periodise - ras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptidSkillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRecognisingDifferenceBetweenFairValueAtInitialRecognitionAndAmountDeterminedUsingValuationTechniqueExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-426": {
"value": "skrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i f\u00f6ljande tre steg, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6r- s\u00e4mring: \u2022 Steg 1 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. \u2022 Steg 2 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar med bety - dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet men d\u00e4r det vid rapporterings- tillf\u00e4llet saknas objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. \u2022 Steg 3 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka objektiva omst\u00e4ndigheter har identifierats f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. F\u00f6r Steg 1 ska reserveringar som motsvarar f\u00f6r - v\u00e4ntade f\u00f6rluster orsakade av fallissemang som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa inom tolv m\u00e5nader redovisas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som mot- svarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlust som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa vid fallissemang n\u00e5gon g\u00e5ng under till- g\u00e5ngens hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid redovisas. F\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern- gemensam central process med modellbaserad ber\u00e4kning. Processen inleds med att det f\u00f6r samt- liga avtal bed\u00f6ms om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisnings - tillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna i de olika nedskrivningsstegen ber\u00e4knas p\u00e5 individuell basis. F\u00f6r avtal i Steg 3 sker manuell ber\u00e4kning med undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av homo- gena fordringar som har modellber\u00e4knad reser- vering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle avg\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 om ett avtal ska bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en modellbaserad ber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning. Ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av riskparametrarna san- nolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fal- lissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD). F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e4ms genom att ber\u00e4kna PD, EAD och LGD fram till avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade slutf\u00f6rfallodag. Dessa tre riskparame- trar multipliceras och justeras med \u00f6verlevnads- sannolikheten alternativt sannolikheten f\u00f6r att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit \u00e5terbetald i f\u00f6rtid. De ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna diskonteras sedan tillbaka till rappor - teringsdagen med den ursprungliga effektivr\u00e4ntan och summeras. Summan av kreditf\u00f6rluster f\u00f6r Steg 1 ber\u00e4knas med sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang under de kommande tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r Steg 2 och Steg 3 ber\u00e4knas kredit f\u00f6rluster med sannolikheten f\u00f6r fallissemang under tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Modellbaserad ber\u00e4kning Ber\u00e4kningen av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna tar h\u00e4nsyn till minst tre makroekonomiska scena - rier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska risk- faktorer s\u00e5som arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanks- r\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp- delade per land. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera riskparametrarna. Varje makroekono - miskt scenario tilldelas en sannolikhet, och de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna erh\u00e5lls som ett san- nolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rlusterna f\u00f6r varje scenario. F\u00f6r utf\u00f6rligare information om modellerna f\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 och f\u00f6r f\u00f6rklaring av begrepp s\u00e5som PD, EAD och LGD, f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid, bety - dande \u00f6kning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se not K10. Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rde. Expertbaserad ber\u00e4kning Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs f\u00f6r kreditf\u00f6rluster f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits h\u00e4nsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade ber\u00e4kning- arna \u00e4r konstruerade med ambitionen att g\u00f6ra en s\u00e5 precis skattning som m\u00f6jligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det \u00e4r dock mycket sv\u00e5rt att med generella modeller f\u00e5nga alla de s\u00e4regenskaper som karakt\u00e4riserar ett enskilt avtal. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs en manuell analys av de avtal som ger de st\u00f6rsta bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat p\u00e5 expertkunskap om de enskilda krediterna, bed\u00f6ma om den modellbaserade eller manuella ber\u00e4kningen ska ers\u00e4ttas med en expertbed\u00f6md ber\u00e4kning. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften, och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r redo- visning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - v\u00e4gt belopp som best\u00e4ms genom att utv\u00e4r- dera en rad sannolika utfall med h\u00e4nsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller anstr\u00e4ngning. I bed\u00f6mningen beaktas historiska, nuvarande och fram - \u00e5tblickande faktorer. De tillg\u00e5ngar vars ned- reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Expertbaserad ber\u00e4kning kan \u00e4ven utf\u00f6ras p\u00e5 en mer aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att justera de modellbaserade ber\u00e4kningarna f\u00f6r en delportf\u00f6lj eller motsvarande. Dessa justeringar f\u00f6rdelas proportionellt \u00f6ver de ing\u00e5ende avtalen. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Redovisning och presentation av kredit- f\u00f6rluster \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas i balansr\u00e4kningen till sitt nettobelopp, efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen (finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften) redovi- sas till sitt nominella belopp. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas som en avs\u00e4ttning i balansr\u00e4kningen. \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat \u00e4r redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital och minskar s\u00e5ledes inte redovisat v\u00e4rde p\u00e5 instrumentet. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen redovisas periodens kredit - f\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstaterade) i resul- tatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Kreditf\u00f6rluster. Raden Kreditf\u00f6rluster utg\u00f6rs av periodens reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare utf\u00f6rda reserve- ringar, periodens bortskrivningar och periodens \u00e5tervinningar. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas perio- dens kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstate- rade) i resultatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. \u2022 Bortskrivningar utg\u00f6rs av konstaterade kredit- f\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare gjorda reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillg\u00e5ng. Bortskrivning sker n\u00e4r det inte bed\u00f6ms finnas n\u00e5gon realistisk m\u00f6jlighet till \u00e5terbetalning. Efter bortskrivningen kvarst\u00e5r normalt kraven mot l\u00e5ntagare och eventuella borgensm\u00e4n, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall kon - kursf\u00f6rvaltare l\u00e4mnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, n\u00e4r ett ackordsf\u00f6rslag antagits eller n\u00e4r en fordran eftergivits i sin hel - het. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillg\u00e5ngar redovi- sas alltid som konstaterade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Betalningar som tillkommer banken f\u00f6r bort- skrivna finansiella tillg\u00e5ngar int\u00e4ktsredovisas som \u00e5tervinningar. Modifierade finansiella tillg\u00e5ngar Ett l\u00e5n anses vara modifierat n\u00e4r de villkor och best\u00e4mmelser som styr kassafl\u00f6den \u00e4ndras j\u00e4m- f\u00f6rt med det ursprungliga avtalet till f\u00f6ljd av \u00e5tg\u00e4r- der i form av anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder eller aff\u00e4rsm\u00e4s- siga omf\u00f6rhandlingar. Anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r vill- kors\u00e4ndringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella l\u00e4ttnads\u00e5tg\u00e4rder. Dessa vill - kors\u00e4ndringar utf\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbe- talning eller f\u00f6r att maximera \u00e5terbetalningen av det utest\u00e5ende l\u00e5nebeloppet f\u00f6r l\u00e5ntagare som har, eller st\u00e5r inf\u00f6r, finansiella sv\u00e5righeter. Aff\u00e4rs- m\u00e4ssiga omf\u00f6rhandlingar \u00e4r villkors\u00e4ndringar som inte \u00e4r relaterade till en l\u00e5ntagares finansiella sv\u00e5righeter, till exempel \u00e4ndringar i kassafl\u00f6det f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r amorteringar eller r\u00e4nta. Om kassafl\u00f6den fr\u00e5n en finansiell tillg\u00e5ng klas - sificerad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde har modifierats, men tillg\u00e5ngens kassafl\u00f6den inte blir v\u00e4sentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella tillg\u00e5ngen tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. I det fallet omr\u00e4knas redovisat bruttov\u00e4rde utifr\u00e5n den finansiella till - g\u00e5ngens f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den, och justerings- beloppet redovisas i resultatr\u00e4kningen. Eftersom modifieringar utf\u00f6rs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bed\u00f6md kreditrisk. N\u00e4r en finansiell tillg\u00e5ng beviljats anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd och kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat p\u00e5 utfallet av den bed\u00f6mning som utf\u00f6rs i samband med anst\u00e5nd - s\u00e5tg\u00e4rden. Bed\u00f6mningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rlust eller annan omst\u00e4ndighet som inneb\u00e4r klassifice- ring till Steg 3. Om en finansiell tillg\u00e5ng modifieras p\u00e5 ett s\u00e4tt som medf\u00f6r v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den tas den modifierade finansiella tillg\u00e5ngen bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen och ers\u00e4tts med ett nytt avtal. I dessa fall utg\u00f6r datumet f\u00f6r modifieringen f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r det nya avtalet och detta datum anv\u00e4nds vidare vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4n- tade kreditf\u00f6rluster samt vid bed\u00f6mning av huru- vida det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kredit- risk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r en beskrivning av redovisningen avseende modifieringar som genomf\u00f6rs till f\u00f6ljd av bench - markreformen, se avsnitt 12 Benchmarkreformen. Ytterligare information om kreditf\u00f6rluster l\u00e4mnas i not K10. Fallissemang/Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e5ng Bankens definition av fallissemang \u00f6verensst\u00e4m- mer med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningens (CRR) definition vilket inneb\u00e4r att motparten antingen \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sen med en betalning eller att det gjorts en bed\u00f6mning att motparten inte kom- mer att kunna betala kontraktsenligt. En s\u00e5dan bed\u00f6mning inneb\u00e4r att det ses som mer sanno- likt att kredittagaren inte kommer att kunna betala \u00e4n det motsatta. Bed\u00f6mningen av detta g\u00f6rs utifr\u00e5n all tillg\u00e4nglig information om kredit- tagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4nsyn tas till obest\u00e5ndssignaler som bristande likviditet, f\u00f6r- senade och inst\u00e4llda betalningar, betalnings- anm\u00e4rkningar eller andra tecken p\u00e5 bristande betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Andra signaler kan vara att kredit tagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd som inneb\u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten f\u00f6r fallissemang ber\u00e4knas inf\u00f6r varje rapporteringstillf\u00e4lle och ing\u00e5r vid bed\u00f6m - ningen av om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar i Steg 1 och Steg 2. Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad finansiell tillg\u00e5ng, vilket \u00e4r exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medf\u00f6r att bed\u00f6mningen f\u00f6r redovisningssyften \u00e4r i linje med den som anv\u00e4nds i koncernens kreditriskhantering. R\u00e4nta Redovisning av r\u00e4nteint\u00e4kter h\u00e4nf\u00f6rliga till poster i balansr\u00e4kningen som ing\u00e5r i Steg 1 och Steg 2 bygger p\u00e5 bruttoredovisning, vilket inneb\u00e4r att r\u00e4nteint\u00e4kter redovisas till sitt fulla belopp i r\u00e4nte - nettot. R\u00e4nteint\u00e4kter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill s\u00e4ga efter beak- tande av nedskrivningen. R\u00e4nteeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av diskonteringseffekter d\u00e5 perio- den fram till f\u00f6rv\u00e4ntad inbetalning minskar, resul- terar i en uppl\u00f6sning av tidigare reserverade belopp och redovisas som r\u00e4nteint\u00e4kt i enlighet med effektivr\u00e4ntemetoden. V\u00e4rdering av egendom som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas \u00f6verta - gen egendom till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vertagen egendom (inklusive \u00f6vertagna leasing- objekt) som f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering upp till det l\u00e4gsta av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfFinancialAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-427": {
"value": "att justera riskparametrarna. Varje makroekono - miskt scenario tilldelas en sannolikhet, och de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna erh\u00e5lls som ett san- nolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rlusterna f\u00f6r varje scenario. F\u00f6r utf\u00f6rligare information om modellerna f\u00f6r att ber\u00e4kna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 och f\u00f6r f\u00f6rklaring av begrepp s\u00e5som PD, EAD och LGD, f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid, bety - dande \u00f6kning av kreditrisk och makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se not K10. Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rde. Expertbaserad ber\u00e4kning Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs f\u00f6r kreditf\u00f6rluster f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits h\u00e4nsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade ber\u00e4kning- arna \u00e4r konstruerade med ambitionen att g\u00f6ra en s\u00e5 precis skattning som m\u00f6jligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det \u00e4r dock mycket sv\u00e5rt att med generella modeller f\u00e5nga alla de s\u00e4regenskaper som karakt\u00e4riserar ett enskilt avtal. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6rs en manuell analys av de avtal som ger de st\u00f6rsta bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat p\u00e5 expertkunskap om de enskilda krediterna, bed\u00f6ma om den modellbaserade eller manuella ber\u00e4kningen ska ers\u00e4ttas med en expertbed\u00f6md ber\u00e4kning. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Expertbaserad ber\u00e4kning kan \u00e4ven utf\u00f6ras p\u00e5 en mer aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att justera de modellbaserade ber\u00e4kningarna f\u00f6r en delportf\u00f6lj eller motsvarande. Dessa justeringar f\u00f6rdelas proportionellt \u00f6ver de ing\u00e5ende avtalen. En expertbed\u00f6md ber\u00e4kning kan medf\u00f6ra b\u00e5de h\u00f6gre och l\u00e4gre reserveringsbehov \u00e4n den ursprungliga ber\u00e4kningen. Redovisning och presentation av kredit- f\u00f6rluster \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas i balansr\u00e4kningen till sitt nettobelopp, efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen (finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften) redovi- sas till sitt nominella belopp. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas som en avs\u00e4ttning i balansr\u00e4kningen. \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat \u00e4r redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende dessa instrument redovisas i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital och minskar s\u00e5ledes inte redovisat v\u00e4rde p\u00e5 instrumentet. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen redovisas periodens kredit - f\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstaterade) i resul- tatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Kreditf\u00f6rluster. Raden Kreditf\u00f6rluster utg\u00f6rs av periodens reserve- ringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare utf\u00f6rda reserve- ringar, periodens bortskrivningar och periodens \u00e5tervinningar. \u2022 F\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas perio- dens kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och konstate- rade) i resultatr\u00e4kningen p\u00e5 raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. \u2022 Bortskrivningar utg\u00f6rs av konstaterade kredit- f\u00f6rluster med avdrag f\u00f6r \u00e5terf\u00f6ringar av tidigare gjorda reserveringar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillg\u00e5ng. Bortskrivning sker n\u00e4r det inte bed\u00f6ms finnas n\u00e5gon realistisk m\u00f6jlighet till \u00e5terbetalning. Efter bortskrivningen kvarst\u00e5r normalt kraven mot l\u00e5ntagare och eventuella borgensm\u00e4n, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall kon - kursf\u00f6rvaltare l\u00e4mnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, n\u00e4r ett ackordsf\u00f6rslag antagits eller n\u00e4r en fordran eftergivits i sin hel - het. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillg\u00e5ngar redovi- sas alltid som konstaterade kreditf\u00f6rluster. \u2022 Betalningar som tillkommer banken f\u00f6r bort- skrivna finansiella tillg\u00e5ngar int\u00e4ktsredovisas som \u00e5tervinningar. Ytterligare information om kreditf\u00f6rluster l\u00e4mnas i not K10. Fallissemang/Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e5ng Bankens definition av fallissemang \u00f6verensst\u00e4m- mer med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningens (CRR) definition vilket inneb\u00e4r att motparten antingen \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sen med en betalning eller att det gjorts en bed\u00f6mning att motparten inte kom- mer att kunna betala kontraktsenligt. En s\u00e5dan bed\u00f6mning inneb\u00e4r att det ses som mer sanno- likt att kredittagaren inte kommer att kunna betala \u00e4n det motsatta. Bed\u00f6mningen av detta g\u00f6rs utifr\u00e5n all tillg\u00e4nglig information om kredit- tagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4nsyn tas till obest\u00e5ndssignaler som bristande likviditet, f\u00f6r- senade och inst\u00e4llda betalningar, betalnings- anm\u00e4rkningar eller andra tecken p\u00e5 bristande betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Andra signaler kan vara att kredit tagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd som inneb\u00e4r att v\u00e4rdet p\u00e5 bankens fordran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten f\u00f6r fallissemang ber\u00e4knas inf\u00f6r varje rapporteringstillf\u00e4lle och ing\u00e5r vid bed\u00f6m - ningen av om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar i Steg 1 och Steg 2. Kreditf\u00f6rs\u00e4mrad finansiell tillg\u00e5ng, vilket \u00e4r exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medf\u00f6r att bed\u00f6mningen f\u00f6r redovisningssyften \u00e4r i linje med den som anv\u00e4nds i koncernens kreditriskhantering. R\u00e4nta Redovisning av r\u00e4nteint\u00e4kter h\u00e4nf\u00f6rliga till poster i balansr\u00e4kningen som ing\u00e5r i Steg 1 och Steg 2 bygger p\u00e5 bruttoredovisning, vilket inneb\u00e4r att r\u00e4nteint\u00e4kter redovisas till sitt fulla belopp i r\u00e4nte - nettot. R\u00e4nteint\u00e4kter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill s\u00e4ga efter beak- tande av nedskrivningen. R\u00e4nteeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av diskonteringseffekter d\u00e5 perio- den fram till f\u00f6rv\u00e4ntad inbetalning minskar, resul- terar i en uppl\u00f6sning av tidigare reserverade belopp och redovisas som r\u00e4nteint\u00e4kt i enlighet med effektivr\u00e4ntemetoden. V\u00e4rdering av egendom som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas \u00f6verta - gen egendom till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vertagen egendom (inklusive \u00f6vertagna leasing- objekt) som f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering upp till det l\u00e4gsta av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . Modifierade finansiella tillg\u00e5ngar Ett l\u00e5n anses vara modifierat n\u00e4r de villkor och best\u00e4mmelser som styr kassafl\u00f6den \u00e4ndras j\u00e4m- f\u00f6rt med det ursprungliga avtalet till f\u00f6ljd av \u00e5tg\u00e4r- der i form av anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder eller aff\u00e4rsm\u00e4s- siga omf\u00f6rhandlingar. Anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r vill- kors\u00e4ndringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella l\u00e4ttnads\u00e5tg\u00e4rder. Dessa vill - kors\u00e4ndringar utf\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbe- talning eller f\u00f6r att maximera \u00e5terbetalningen av det utest\u00e5ende l\u00e5nebeloppet f\u00f6r l\u00e5ntagare som har, eller st\u00e5r inf\u00f6r, finansiella sv\u00e5righeter. Aff\u00e4rs- m\u00e4ssiga omf\u00f6rhandlingar \u00e4r villkors\u00e4ndringar som inte \u00e4r relaterade till en l\u00e5ntagares finansiella sv\u00e5righeter, till exempel \u00e4ndringar i kassafl\u00f6det f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknads- f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r amorteringar eller r\u00e4nta. Om kassafl\u00f6den fr\u00e5n en finansiell tillg\u00e5ng klas - sificerad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde har modifierats, men tillg\u00e5ngens kassafl\u00f6den inte blir v\u00e4sentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella tillg\u00e5ngen tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. I det fallet omr\u00e4knas redovisat bruttov\u00e4rde utifr\u00e5n den finansiella till - g\u00e5ngens f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den, och justerings- beloppet redovisas i resultatr\u00e4kningen. Eftersom modifieringar utf\u00f6rs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bed\u00f6md kreditrisk. N\u00e4r en finansiell tillg\u00e5ng beviljats anst\u00e5nds\u00e5tg\u00e4rd och kvarst\u00e5r i balansr\u00e4kningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat p\u00e5 utfallet av den bed\u00f6mning som utf\u00f6rs i samband med anst\u00e5nd - s\u00e5tg\u00e4rden. Bed\u00f6mningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rlust eller annan omst\u00e4ndighet som inneb\u00e4r klassifice- ring till Steg 3. Om en finansiell tillg\u00e5ng modifieras p\u00e5 ett s\u00e4tt som medf\u00f6r v\u00e4sentligt f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den tas den modifierade finansiella tillg\u00e5ngen bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen och ers\u00e4tts med ett nytt avtal. I dessa fall utg\u00f6r datumet f\u00f6r modifieringen f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r det nya avtalet och detta datum anv\u00e4nds vidare vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4n- tade kreditf\u00f6rluster samt vid bed\u00f6mning av huru- vida det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kredit- risk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r en beskrivning av redovisningen avseende modifieringar som genomf\u00f6rs till f\u00f6ljd av bench - markreformen, se avsnitt 12 Benchmarkreformen. skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd . Nedskriv- ningspr\u00f6vning av nyttjander\u00e4tterna utf\u00f6rs i enlig- het med IAS 36 Nedskrivningar, se punkt 16 avsnittet om nedskrivningspr\u00f6vning.Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning av materiella anl\u00e4gg - ningstillg\u00e5ngar sker n\u00e4r det finns indikation p\u00e5 a tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivning g\u00f6rs i det fall \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger det redovisade v\u00e4rdet. Eventuell nedskrivning redo- visas omedelbart i resultatr\u00e4kningen. En ned- skrivning reverseras om det finns indikation p\u00e5 att ned skrivningsbehovet inte l\u00e4ngre f\u00f6religger och det har skett en f\u00f6r\u00e4ndring i de antaganden som l\u00e5g till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av \u00e5tervinnings v\u00e4rdet . 10. KREDITF\u00d6RLUSTER (IFRS 9 Finansiella instrument) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00e5nel\u00f6ften, och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r redo- visning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - v\u00e4gt belopp som best\u00e4ms genom att utv\u00e4r- dera en rad sannolika utfall med h\u00e4nsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller anstr\u00e4ngning. I bed\u00f6mningen beaktas historiska, nuvarande och fram - \u00e5tblickande faktorer. De tillg\u00e5ngar vars ned- skrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i f\u00f6ljande tre steg, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6r- s\u00e4mring: \u2022 Steg 1 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. \u2022 Steg 2 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar med bety - dande \u00f6kning av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet men d\u00e4r det vid rapporterings- tillf\u00e4llet saknas objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. \u2022 Steg 3 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka objektiva omst\u00e4ndigheter har identifierats f\u00f6r att fordran \u00e4r kreditf\u00f6rs\u00e4mrad. F\u00f6r Steg 1 ska reserveringar som motsvarar f\u00f6r - v\u00e4ntade f\u00f6rluster orsakade av fallissemang som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa inom tolv m\u00e5nader redovisas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som mot- svarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlust som f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa vid fallissemang n\u00e5gon g\u00e5ng under till- g\u00e5ngens hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid redovisas. F\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en koncern- gemensam central process med modellbaserad ber\u00e4kning. Processen inleds med att det f\u00f6r samt- liga avtal bed\u00f6ms om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisnings - tillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reserverna i de olika nedskrivningsstegen ber\u00e4knas p\u00e5 individuell basis. F\u00f6r avtal i Steg 3 sker manuell ber\u00e4kning med undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av homo- gena fordringar som har modellber\u00e4knad reser- vering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle avg\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 om ett avtal ska bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en modellbaserad ber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning. Ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av riskparametrarna san- nolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fal- lissemang (EAD) och f\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD). F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e4ms genom att ber\u00e4kna PD, EAD och LGD fram till avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade slutf\u00f6rfallodag. Dessa tre riskparame- trar multipliceras och justeras med \u00f6verlevnads- sannolikheten alternativt sannolikheten f\u00f6r att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit \u00e5terbetald i f\u00f6rtid. De ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna diskonteras sedan tillbaka till rappor - teringsdagen med den ursprungliga effektivr\u00e4ntan och summeras. Summan av kreditf\u00f6rluster f\u00f6r Steg 1 ber\u00e4knas med sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang under de kommande tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r Steg 2 och Steg 3 ber\u00e4knas kredit f\u00f6rluster med sannolikheten f\u00f6r fallissemang under tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Modellbaserad ber\u00e4kning Ber\u00e4kningen av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna tar h\u00e4nsyn till minst tre makroekonomiska scena - rier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska risk- faktorer s\u00e5som arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanks- r\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser, upp- delade per land. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r Nyttjander\u00e4tten",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-428": {
"value": "Manuell ber\u00e4kning Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell basis och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell. Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsansvarigt bankkon - tor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av regional eller central kreditavdelning. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs d\u00e5 det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att mot- parten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kon- traktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndig- heter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebli- ven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kre- dittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas normalt till minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6den baserade p\u00e5 b\u00e5de motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektiv - r\u00e4nta. De scenarier som anv\u00e4nds kan inneh\u00e5lla s\u00e5v\u00e4l makroekonomiska som avtalsspecifika fak - torer, utifr\u00e5n vad som bed\u00f6ms ha p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilda motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e4kerheternas v\u00e4rdeutveckling. Vid bed\u00f6m- ningen tas h\u00e4nsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning g\u00f6rs om det ber\u00e4knade \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger bok - f\u00f6rt v\u00e4rdeS\u00e4kerheter I bankens kreditpolicy framg\u00e5r att krediter normalt ska vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda s\u00e4kerheter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan f ullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Banken begr\u00e4nsar kreditrisken genom att bland annat ta in s\u00e4kerheter fr\u00e5n kunderna. De fr\u00e4msta s\u00e4tten att reducera kreditrisk i banken \u00e4r pants\u00e4ttning av fast egendom s\u00e5som bostadsfastigheter och \u00f6vriga fastig- heter, f \u00f6retagshypotek, garantier (inklusive borgen) och anv\u00e4ndning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering \u00e4r att krediter ska vara s\u00e4kerst\u00e4llda med pant i fastig- heter. F\u00f6r exponeringar med fastigheter som s\u00e4kerhet ber\u00e4knas en bel\u00e5ningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpone- ringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Banken f\u00f6ljer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begr\u00e4nsar hur mycket som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e5na med fastighet som s\u00e4kerhet. S\u00e4kerheternas v\u00e4rde kontrolleras \u00e5rligen och baseras p\u00e5 ett uppskattat mark- nadsv\u00e4rde. Om marknadsv\u00e4rdet bed\u00f6ms ha sjunkit och v\u00e4rdet p\u00e5 panten har f\u00f6rs\u00e4mrats sker kontroll oftare. Bankens instruktioner avse- ende s\u00e4kerheter har inte f\u00f6r\u00e4ndrats efter inf\u00f6- randet av IFRS 9. D\u00e5 det som regel blir aktuellt att ta s\u00e4kerheter i anspr\u00e5k f\u00f6rst sedan kredit- tagaren drabbats av allvarliga betalningssv\u00e5rig- heter inriktas v\u00e4rderingen av s\u00e4kerheter p\u00e5 det v\u00e4rde s\u00e4kerheterna f\u00f6rv\u00e4ntas ha vid en f\u00f6rs\u00e4lj- ning under ogynnsamma omst\u00e4ndigheter i samband med en obest\u00e5ndssituation. Vid l\u00e5ngfristiga kredit\u00e5taganden utan s\u00e4ker- het till f\u00f6retag avtalar banken ofta med kunden om s\u00e4rskilda kreditvillkor som ger r\u00e4tt till omf\u00f6r- handling eller upps\u00e4gning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omst\u00e4ndigheter kan banken k\u00f6pa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd f\u00f6r fordringar. Detta f\u00f6rekom- mer dock inte inom bankens ordinarie kredit- givning. En mindre del av utl\u00e5ningen till kreditinstitut \u00e4r omv\u00e4nda repor. En omv\u00e4nd repa \u00e4r en \u00e5ter- k\u00f6pstransaktion som inneb\u00e4r att banken repar in (k\u00f6per) r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper eller aktier med s\u00e4rskild \u00f6verenskommelse att v\u00e4rdepapp- ret ska s\u00e4ljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omv\u00e4nda repor betraktas av banken som s\u00e4kerst\u00e4lld utl\u00e5ning. S\u00e4kerheterna specificerade i tabellerna nedan \u00e4r endast s\u00e5dana som anv\u00e4nds i kapital- kravsber\u00e4kningen f\u00f6r kreditrisker. Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForCollateralExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-429": {
"value": " \u00d6vertagna fastigheter som inte f\u00f6rv\u00e4ntas avyttras inom en snar framtid redovisas som f\u00f6rvaltningsfastighe - ter till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Onote- rade aktieinnehav som \u00f6vertas f\u00f6r skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentPropertyExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-430": {
"value": "13. LEASING (IFRS 16 Leasingavtal) Banken som leasegivare En leasegivare ska klassificera ett leasingavtal som antingen finansiellt eller operationellt. Finan - siella leasingavtal \u00e4r s\u00e5dana avtal d\u00e4r de ekono- miska risker och f\u00f6rdelar som f\u00f6rknippas med \u00e4gandet av den leasade tillg\u00e5ngen i allt v\u00e4sentligt \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n leasegivaren till leasetagaren. \u00d6vriga leasingavtal klassificeras som operationella lea- singavtal. Samtliga avtal d\u00e4r koncernen \u00e4r lease- givare har definierats som finansiella leasingavtal. S\u00e5dana leasingavtal redovisas som utl\u00e5ning i balansr\u00e4kningen, initialt till ett belopp som mot - svarar nettoinvesteringen. Erh\u00e5llna leasingavgifter redovisas l\u00f6pande som r\u00e4nteint\u00e4kter respektive amorteringar. Nettoinvesteringar i finansiella leasingavtal \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning enligt IFRS 9, p\u00e5 samma s\u00e4tt som finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde - rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Banken som leasetagare Vid ing\u00e5ngen av ett leasingavtal redovisas en leasingskuld och en nyttjander\u00e4tt. Leasing- skulden v\u00e4rderas initialt till nuv\u00e4rdet av framtida leasingavgifter, vilka diskonteras med bankens marginella l\u00e5ner\u00e4nta. Leasingavgifterna som ing\u00e5r i v\u00e4rderingen av leasingskulden utg\u00f6rs i huvudsak av fasta avgifter och variabla avgifter som beror p\u00e5 ett index . Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas initialt till anskaffningsv\u00e4rdet, vilket motsvarar den ursprungliga v\u00e4rderingen av leasingskulden, f\u00f6rutbetalda leasingavgifter, eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av eventu - ella \u00e5terst\u00e4llningskostnader. Det \u00e4r endast n\u00e4r en f\u00f6rpliktelse uppst\u00e5r f\u00f6r \u00e5terst\u00e4llningskostnader som dessa utg\u00f6r en del av anskaffningsv\u00e4rdet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av leasingskulden \u00f6kar det redovisade v\u00e4rdet med r\u00e4nta och mins - kar med utbetalda leasingavgifter. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar eller minskar leasingskulden vid ompr\u00f6vningar eller \u00e4ndringar av leasingavtalet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas denna till anskaffningsv\u00e4rde minus ackumulerade avskriv - ningar och eventuella ackumulerade nedskriv- ningar samt med beaktande av eventuella omv\u00e4r- deringar av leasingskulden. Nyttjander\u00e4tten skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd . Nedskriv- ningspr\u00f6vning av nyttjander\u00e4tterna utf\u00f6rs i enlig- het med IAS 36 Nedskrivningar, se punkt 16 avsnittet om nedskrivningspr\u00f6vning. Nyttjander\u00e4tterna ing\u00e5r i balansposten Fastig- heter och Inventarier och leasingskulden ing\u00e5r i balansposten \u00d6vriga skulder. Leasingavtal som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader, eller f\u00f6r vilka den underliggande tillg\u00e5ngen har ett l\u00e5gt v\u00e4rde, redovisas som en kostnad linj\u00e4rt \u00f6ver leasingperioden och ing\u00e5r s\u00e5ledes inte i leasing- skulder och nyttjander\u00e4tter. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForLeasesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-431": {
"value": "Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av leasingskulden \u00f6kar det redovisade v\u00e4rdet med r\u00e4nta och mins - kar med utbetalda leasingavgifter. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar eller minskar leasingskulden vid ompr\u00f6vningar eller \u00e4ndringar av leasingavtalet. Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas denna till anskaffningsv\u00e4rde minus ackumulerade avskriv - ningar och eventuella ackumulerade nedskriv- ningar samt med beaktande av eventuella omv\u00e4r- deringar av leasingskulden. Nyttjander\u00e4tten skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd mmateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Avskrivningarna sker utifr\u00e5n tillg\u00e5ngarnas bed\u00f6mda nyttjandeperioder. Normalt till\u00e4mpas en linj\u00e4r avskrivningsplan. De bed\u00f6mda nyttjan - deperioderna pr\u00f6vas \u00e5rligen. De materiella till- g\u00e5ngar som best\u00e5r av delkomponenter med olika bed\u00f6mda nyttjandeperioder, indelas i olika kate- gorier med separata avskrivningsplaner. S\u00e5dan s\u00e5 kallad komponentavskrivning \u00e4r normalt endast aktuell f\u00f6r fastigheter. Som delkompo - nenter betraktas d\u00e5 de delar av fastigheten som har ett anskaffningsv\u00e4rde som \u00e4r betydande i f\u00f6r - h\u00e5llande till det sammanlagda anskaffningsv\u00e4r- det. Resterande delar av fastigheten (stomme) skrivs av som helhet \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttjan- deperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den bed\u00f6mda nyttjandeperioden f\u00f6r stomme 100 \u00e5r, f\u00f6r vatten och avlopp 35 \u00e5r, f\u00f6r tak 30 \u00e5r, f\u00f6r fasad, v\u00e4rme, ventil ation och el 25 \u00e5r, f\u00f6r hissar 20 \u00e5r och f\u00f6r byggnadsinventarier tio \u00e5r. Persondatorer och \u00f6vrig IT-utrustning skrivs i regel av p\u00e5 tre \u00e5r och investeringar i bankvalv och liknande lokalinves- teringar p\u00e5 tio \u00e5r. \u00d6vriga inventarier skrivs normalt av p\u00e5 fem \u00e5r. mer av l\u00f6nebikostnader. Eventuella ers\u00e4ttningar i samband med avslutad anst\u00e4llning skuldf\u00f6rs vid avtalets ing\u00e5ng och periodiseras \u00f6ver \u00e5terst\u00e5- ende tj\u00e4nstg\u00f6ringstid. Redovisning av pensioner Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda efter anst\u00e4llningens upph\u00f6rande utg\u00f6rs av premiebest\u00e4mda planer och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer. Med premiebe- st\u00e4mda planer avses planer d\u00e4r koncernen beta- lar fastst\u00e4llda premier till en utomst\u00e5ende juridisk enhet och har d\u00e4refter inga ytterligare f\u00f6rpliktel- ser, varken r\u00e4ttsliga eller informella. Den anst\u00e4llde b\u00e4r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken fram till dess att med- len utbetalas. Premier f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som personalkost- nad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r tj\u00e4ns- terna f\u00f6rfaller till betalning. \u00d6vriga planer f\u00f6r ers\u00e4ttning efter avslutad anst\u00e4llning redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla- ner. Vid f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pensionsl\u00f6sning utg\u00e5r en pension baserad p\u00e5 l\u00f6n och anst\u00e4llningstid, vilket inneb\u00e4r att arbetsgivaren b\u00e4r alla v\u00e4sentliga risker f\u00f6r fullg\u00f6randet av pensionsutf\u00e4stelsen. F\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas nuv\u00e4rdet av pensions\u00e5tagandet som pensionsf\u00f6rpliktelse. F\u00f6r majoriteten av de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pen - sionsplanerna har koncernen avsatt f\u00f6rvaltnings- tillg\u00e5ngar i pensionsstiftelser och pensionskassa f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rpliktelsen. Som nettoskuld i balansr\u00e4kningen avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner redovisas pensionsf\u00f6rpliktelserna minskade med f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde. I \u00f6vrigt totalresultat redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att verkligt utfall avviker fr\u00e5n gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionskostnaden f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som en per- sonalkostnad och utg\u00f6rs av nettot av f\u00f6ljande poster: \u2022 Kostnad f\u00f6r under \u00e5ret intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt, vilket avser \u00e5rets andel av den ber\u00e4knade slut - liga totala pensionsutbetalningen. Ber\u00e4kningen av intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4k - nad slutl\u00f6n och \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktuariella anta- ganden. \u2022 R\u00e4ntekostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att nuv\u00e4rdet av pensions- skulden har \u00f6kat under \u00e5ret d\u00e5 tiden till ut- betalning minskat. F\u00f6r ber\u00e4kning av \u00e5rets r\u00e4nte kostnad anv\u00e4nds aktuell f\u00f6retagsobliga- tionsr\u00e4nta (r\u00e4ntan vid \u00e5rets b\u00f6rjan) f\u00f6r en l\u00f6ptid motsvarande \u00e5terst\u00e5ende tid till utbetalning av pensionsskulden. \u2022 Ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt (avkastning) p\u00e5 f\u00f6rvalt- ningstillg\u00e5ngar f\u00f6r vilken samma r\u00e4ntesats till- l\u00e4mpas som vid fastst\u00e4llandet av \u00e5rets r\u00e4nte- kostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. Ber\u00e4kningen av kostnader och \u00e5taganden med anledning av koncernens f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla - ner \u00e4r f\u00f6renad med ett flertal bed\u00f6mningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En utf\u00f6rligare beskrivning av dessa antaganden och bed\u00f6mningar l\u00e4mnas i punkt 22 och i not K8. Personalkostnader Som personalkostnader redovisas l\u00f6ner, pen - sionskostnader och andra former av direkta per- sonalkostnader inklusive social avgifter, s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 pensionskostnader och andra for - ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForExpensesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-432": {
"value": "Vid efterf\u00f6ljande v\u00e4rdering av nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas denna till anskaffningsv\u00e4rde minus ackumulerade avskriv - ningar och eventuella ackumulerade nedskriv- ningar samt med beaktande av eventuella omv\u00e4r- deringar av leasingskulden. Nyttjander\u00e4tten skrivs av \u00f6ver leasingperiodens l\u00e4ngd . Koncernens materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar best\u00e5r av fastigheter och inventarier. Med undan- tag av fastigheter som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av for- dran, v\u00e4rderas dessa tillg\u00e5ngar till anskaffnings- v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifr\u00e5n tillg\u00e5ngarnas bed\u00f6mda nyttjandeperioder. Normalt till\u00e4mpas en linj\u00e4r avskrivningsplan. De bed\u00f6mda nyttjan - deperioderna pr\u00f6vas \u00e5rligen. De materiella till- g\u00e5ngar som best\u00e5r av delkomponenter med olika bed\u00f6mda nyttjandeperioder, indelas i olika kate- gorier med separata avskrivningsplaner. S\u00e5dan s\u00e5 kallad komponentavskrivning \u00e4r normalt endast aktuell f\u00f6r fastigheter. Som delkompo - nenter betraktas d\u00e5 de delar av fastigheten som har ett anskaffningsv\u00e4rde som \u00e4r betydande i f\u00f6r - h\u00e5llande till det sammanlagda anskaffningsv\u00e4r- det. Resterande delar av fastigheten (stomme) skrivs av som helhet \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttjan- deperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den bed\u00f6mda nyttjandeperioden f\u00f6r stomme 100 \u00e5r, f\u00f6r vatten och avlopp 35 \u00e5r, f\u00f6r tak 30 \u00e5r, f\u00f6r fasad, v\u00e4rme, ventil ation och el 25 \u00e5r, f\u00f6r hissar 20 \u00e5r och f\u00f6r byggnadsinventarier tio \u00e5r. Persondatorer och \u00f6vrig IT-utrustning skrivs i regel av p\u00e5 tre \u00e5r och investeringar i bankvalv och liknande lokalinves- teringar p\u00e5 tio \u00e5r. \u00d6vriga inventarier skrivs normalt av p\u00e5 fem \u00e5r. mmateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDepreciationExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-433": {
"value": "Nedskriv- ningspr\u00f6vning av nyttjander\u00e4tterna utf\u00f6rs i enlig- het med IAS 36 Nedskrivningar, se punkt 16 avsnittet om nedskrivningspr\u00f6vning. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte Nedskrivningspr\u00f6vning av materiella anl\u00e4gg - ningstillg\u00e5ngar sker n\u00e4r det finns indikation p\u00e5 a tt tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivning g\u00f6rs i det fall \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger det redovisade v\u00e4rdet. Eventuell nedskrivning redo- visas omedelbart i resultatr\u00e4kningen. En ned- skrivning reverseras om det finns indikation p\u00e5 att ned skrivningsbehovet inte l\u00e4ngre f\u00f6religger och det har skett en f\u00f6r\u00e4ndring i de antaganden som l\u00e5g till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av \u00e5tervinnings - v\u00e4rdet Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfNonfinancialAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-434": {
"value": "Redovisning av investeringsavtal och finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4krings kontrakt Inbetalningar och utbetalningar f\u00f6r kunders spar - kapital som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n investeringsavtal samt finansiella komponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt redovisas som ins\u00e4ttningar respektive uttag direkt i balansr\u00e4kningen. Den fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringskontraktet separerade finansiella komponenten i traditionella legala liv- f\u00f6rs\u00e4kringar redovisas i balansr\u00e4kningen som uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. Dessa skulder v\u00e4r - deras till det h\u00f6gsta av garanterat belopp och f\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde. Det garanterade beloppet f\u00f6rr\u00e4ntas med garanterad r\u00e4nta och motsvarar f\u00f6rs\u00e4kringens upplupna anskaffnings - v\u00e4rde. F\u00f6rs\u00e4kringens aktuella v\u00e4rde \u00e4r lika med v\u00e4rdet av de tillg\u00e5ngar som f\u00f6rvaltas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4k- ringstagarnas r\u00e4kning, och f\u00f6rr\u00e4ntas med en avkastning som best\u00e4ms fr\u00e5n totalavkastningen f\u00f6r tillg\u00e5ngarna med avdrag f\u00f6r eventuell avkast - ningsdelning. Avkastningsdelningen inneb\u00e4r att f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalavkastningen om denna avkastning under kalender\u00e5ret \u00f6verstiger den garanterade r\u00e4ntan. Ber\u00e4kningen g\u00f6rs \u00e5rligen och ackumulerat f\u00f6r varje enskilt f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Det inneb\u00e4r att den villkorade \u00e5terb\u00e4ringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt \u00e5r understiger garanti - r\u00e4ntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen f\u00f6r avkastningsdelning till- faller koncernen redovisas som provisionsint\u00e4kt. I det fall avkastningen understiger den per kon- trakt garanterade r\u00e4ntan redovisas mellanskill- naden i resultatr\u00e4kningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Tillg\u00e5ngar och skulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n fond- f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen i posterna Tillg\u00e5ngar respektive Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Premieavgifter, kapitalavgifter samt \u00f6vriga administrativa avgifter f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och investeringsavtal redovisas i resultatr\u00e4k- ningen i posten Provisionsint\u00e4kter. Anskaffnings- kostnader redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen. \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kring \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krares andel av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings - skulder redovisas i posten \u00d6vriga tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal som ers\u00e4tter IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal har publicerats av IASB och antagits av EU. Standarden kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2023 i Handels - bankens koncernredovisning. IFRS 17 medf\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring av hur f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ska klassifice - ras, v\u00e4rderas, och redovisas. Den medf\u00f6r \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndrade upplysningar. De f\u00f6r\u00e4ndringar som IFRS 17 fr\u00e4mst kommer att medf\u00f6ra f\u00f6r Handelsbanken \u00e4r f\u00f6ljande: \u2022 Traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att klassificeras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal i sin helhet eftersom de bed\u00f6ms inneh\u00e5lla betydande f\u00f6r- s\u00e4kringsrisk. I dagsl\u00e4get separeras sparf\u00f6rs\u00e4k- ringsmomentet i dessa avtal i enlighet med separationsreglerna i IFRS 4 och redovisas enligt IFRS 9. Effekten av denna \u00e4ndrade redo - visningsprincip medf\u00f6r att balansposten F\u00f6r- s\u00e4kringsskulder \u00f6kar. \u2022 Den generella modellen kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi- tionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Premief\u00f6rdelnings- metoden kommer att till\u00e4mpas vid v\u00e4rdering av riskf\u00f6rs\u00e4kringar, riskf\u00f6rs\u00e4krings moment och \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. \u2022 Resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal kommer att i resultatr\u00e4kningen redovisas p\u00e5 en gemensam rad \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsresultat\u201d. Delposterna i f\u00f6rs\u00e4k - ringsresultatet kommer att specificeras i not. Enligt nuvarande principer redovisas resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal huvudsakligen uppdelat p\u00e5 raderna Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring, Provisions - netto och Nettoresultat av finansiella transak- tioner. Vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kan tre olika alterna - tiva metoder till\u00e4mpas. Banken kommer att till- l\u00e4mpa den fullst\u00e4ndigt retroaktiva metoden p\u00e5 riskf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och riskf\u00f6rs\u00e4kringsmoment inneb\u00e4rande att j\u00e4mf\u00f6relsetalen f\u00f6r 2022 kommer att omr\u00e4knas. F\u00f6r sparf\u00f6rs\u00e4kringsmoment i tradi - tionell livf\u00f6rs\u00e4kring kommer banken att till\u00e4mpa verkligt v\u00e4rde metoden, eftersom tillr\u00e4ckligt tillf\u00f6r - litlig historisk data saknas d\u00e5 kontrakten tecknats l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Den kvantitativa effekten av \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 uppg\u00e5r till cirka -3 mdkr efter skatt, vilken vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 kommer att minska koncernens balanserade vinstmedel vid ing\u00e5ngen av j\u00e4mf\u00f6relse\u00e5ret 2022. Handels- bankens bed\u00f6mning \u00e4r att den nya standarden inte kommer att f\u00e5 n\u00e5gon inverkan p\u00e5 Handels- bankens kapitalt\u00e4ckning eller stora exponeringar eftersom bankens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet inte ing\u00e5r i konsoliderad situation. I avsnitt 14 F\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet beskrivs bankens redovisningsprinciper enligt IFRS 17, vilka kommer till\u00e4mpas fr\u00e5n och med r\u00e4ken - skaps\u00e5ret 2023. (IFRS 4 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2013 Redovisnings- principer som till\u00e4mpas till och med den 31 december 2022) Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet bedrivs i dot - terbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter best\u00e5r fr\u00e4mst av legala livf\u00f6rs\u00e4kringar i form av traditionell livf\u00f6rs\u00e4kring och fondf\u00f6rs\u00e4k- ring samt riskf\u00f6rs\u00e4kringar i form av sjukf\u00f6rs\u00e4kring och premiebefrielse. Klassificering och uppdelning av f\u00f6rs\u00e4krings- kontrakt I koncernredovisningen klassas s\u00e5dana avtal som inneh\u00e5ller betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. Med f\u00f6rs\u00e4kringsrisk avses risk, annan \u00e4n finansiell risk, som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n avtalets \u00e4gare till utf\u00e4rdaren. Avtal som inte \u00f6ver- f\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassificeras i sin helhet som investeringsavtal. I regel inneb\u00e4r detta att f\u00f6rs\u00e4kringar med \u00e5terbetalningsskydd klassas som investeringsavtal, och \u00f6vriga avtal klassas som f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt. F\u00f6rs\u00e4kringskontrakt som best\u00e5r av b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter och sparande (finansiella komponenter) delas upp och s\u00e4rredovisas i enlighet med de principer som beskrivs i det f\u00f6ljande. Redovisning av f\u00f6rs\u00e4kringskomponenter i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt Premieint\u00e4kter och utbetalda f\u00f6rs\u00e4krings- ers\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas i resultatr\u00e4kningen i nettoposten Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring. Under denna post redovisas \u00e4ven \u00e5rets f\u00f6r\u00e4ndring av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings- skulder. Mottagna premier som \u00e4nnu inte int\u00e4ktsf\u00f6rts redovisas som skuld f\u00f6r inbetalda premier under posten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder i balansr\u00e4kningen. I balansposten F\u00f6rs\u00e4kringsskulder ing\u00e5r \u00e4ven skulder f\u00f6r sjukr\u00e4ntor, livr\u00e4ntor och andra oreg - lerade skador. F\u00f6rs\u00e4kringsskulden v\u00e4rderas genom diskontering av uppskattade framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ing\u00e5ngna f\u00f6rs\u00e4krings- avtal. V\u00e4rderingen bygger p\u00e5 antaganden om r\u00e4nta, livsl\u00e4ngd, h\u00e4lsa och framtida avgifter. Livsl\u00e4ngdsantaganden varierar med h\u00e4nsyn till n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringen tecknats och beaktar den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida \u00f6kningen av livsl\u00e4ngden. \u00c4ven avgiftsantaganden beror p\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4k- ringen tecknats. Det inneb\u00e4r i huvudsak en avgift som \u00e4r proportionell mot premien och en avgift som \u00e4r proportionell mot livf\u00f6rs\u00e4kringsavs\u00e4tt- ningen. Till\u00e4mpade antaganden om de f\u00f6rs\u00e4k- rades framtida h\u00e4lsa \u00e4r baserade p\u00e5 internt genererad erfarenhet och varierar beroende p\u00e5 produkt. R\u00e4nteantaganden \u00e4r baserade p\u00e5 aktuella marknadsr\u00e4ntor och beror p\u00e5 skuldens l\u00f6ptid. Koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsskulder pr\u00f6vas regelbundet och minst \u00e5rligen i syfte att s\u00e4ker- st\u00e4lla att den redovisade f\u00f6rs\u00e4kringsskulden \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rv\u00e4ntade framtida anspr\u00e5k. Vid behov g\u00f6rs en ytterligare avs\u00e4tt- ning. Mellanskillnaden redovisas i resultat- r\u00e4kningen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInsuranceContracts",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-435": {
"value": "\u00c5terf\u00f6rs\u00e4kring \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krares andel av koncernens f\u00f6rs\u00e4krings - skulder redovisas i posten \u00d6vriga tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForReinsuranceExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-436": {
"value": "Redovisning i balansr\u00e4kningen En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r en identifierbar, icke- monet\u00e4r tillg\u00e5ng utan fysisk form. En immateriell tillg\u00e5ng tas endast upp i balansr\u00e4kningen om det \u00e4r troligt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelar som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen kommer att tillfalla koncer - nen och om det g\u00e5r att ber\u00e4kna anskaffnings- v\u00e4rdet p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att internt upparbetade v\u00e4rden i form av goodwill, varu- m\u00e4rken, kundregister och liknande inte redovisas som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. Avtal med en leverant\u00f6r som tillhandah\u00e5ller banken en molntj\u00e4nst som inneb\u00e4r tillg\u00e5ng till leverant\u00f6rens applikation, plattform eller infra- struktur under avtalstiden utg\u00f6r ett service- kontrakt. Avgift f\u00f6r en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande under kontraktstiden. Eventuell f\u00f6rutbe - tald avgift redovisas som en tillg\u00e5ng, det vill s\u00e4ga f\u00f6rutbetald kostnad. Utgifter f\u00f6r konfiguration och anpassningar av en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r en leverant\u00f6r utf\u00f6r tj\u00e4nsterna. N\u00e4r konfigurering och anpassningar utg\u00f6r en integrerad del av molntj\u00e4nsten och utf\u00f6rs av leverant\u00f6ren av moln- tj\u00e4nsten, eller underleverant\u00f6r till denne, kost- nadsf\u00f6rs utgiften l\u00f6pande under avtalsperioden. Eventuell f\u00f6rutbetald utgift redovisas som en f\u00f6r- utbetald kostnad. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av befintlig programvara f\u00f6r ny aff\u00e4rsverksamhet, aktiveras nedlagda utgifter, som kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, fr\u00e5n den tidpunkt det \u00e4r sannolikt att ekonomiska f\u00f6rdelar kommer att uppst\u00e5. Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. mmateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForResearchAndDevelopmentExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-437": {
"value": "En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r en identifierbar, icke- monet\u00e4r tillg\u00e5ng utan fysisk form. En immateriell tillg\u00e5ng tas endast upp i balansr\u00e4kningen om det \u00e4r troligt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelar som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen kommer att tillfalla koncer - nen och om det g\u00e5r att ber\u00e4kna anskaffnings- v\u00e4rdet p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att internt upparbetade v\u00e4rden i form av goodwill, varu- m\u00e4rken, kundregister och liknande inte redovisas som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. Avtal med en leverant\u00f6r som tillhandah\u00e5ller banken en molntj\u00e4nst som inneb\u00e4r tillg\u00e5ng till leverant\u00f6rens applikation, plattform eller infra- struktur under avtalstiden utg\u00f6r ett service- kontrakt. Avgift f\u00f6r en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande under kontraktstiden. Eventuell f\u00f6rutbe - tald avgift redovisas som en tillg\u00e5ng, det vill s\u00e4ga f\u00f6rutbetald kostnad. Utgifter f\u00f6r konfiguration och anpassningar av en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r en leverant\u00f6r utf\u00f6r tj\u00e4nsterna. N\u00e4r konfigurering och anpassningar utg\u00f6r en integrerad del av molntj\u00e4nsten och utf\u00f6rs av leverant\u00f6ren av moln- tj\u00e4nsten, eller underleverant\u00f6r till denne, kost- nadsf\u00f6rs utgiften l\u00f6pande under avtalsperioden. Eventuell f\u00f6rutbetald utgift redovisas som en f\u00f6r- utbetald kostnad. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av befintlig programvara f\u00f6r ny aff\u00e4rsverksamhet, aktiveras nedlagda utgifter, som kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, fr\u00e5n den tidpunkt det \u00e4r sannolikt att ekonomiska f\u00f6rdelar kommer att uppst\u00e5. Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. Vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv h\u00e4nf\u00f6rs f\u00f6rv\u00e4rvspriset till v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen. Bland dessa tillg\u00e5ngar kan \u00e4ven ing\u00e5 s\u00e5dana immateriella tillg\u00e5ngar som inte skulle ha tagits upp i balansr\u00e4kningen om de f\u00f6rv\u00e4rvats separat eller upparbetats internt. Den del av f\u00f6r- v\u00e4rvspriset som vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder redovisas som goodwill. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Med h\u00e4nsyn till att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4r - skilja de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n goodwill fr\u00e5n kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar, sker nedskrivningspr\u00f6vningen p\u00e5 niv\u00e5n kassa- genererande enhet. En kassagenererande enhet \u00e4r den minsta grupp tillg\u00e5ngar som ger upphov till inbetalningar som \u00e4r oberoende av inbetalningar fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar eller tillg\u00e5ngsgrupper. Good - will f\u00f6ljs upp p\u00e5 r\u00f6relsesegmentniv\u00e5. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte . Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjandeperiod Immateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIntangibleAssetsAndGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-438": {
"value": "En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r en identifierbar, icke- monet\u00e4r tillg\u00e5ng utan fysisk form. En immateriell tillg\u00e5ng tas endast upp i balansr\u00e4kningen om det \u00e4r troligt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelar som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tillg\u00e5ngen kommer att tillfalla koncer - nen och om det g\u00e5r att ber\u00e4kna anskaffnings- v\u00e4rdet p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att internt upparbetade v\u00e4rden i form av goodwill, varu- m\u00e4rken, kundregister och liknande inte redovisas som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. Avtal med en leverant\u00f6r som tillhandah\u00e5ller banken en molntj\u00e4nst som inneb\u00e4r tillg\u00e5ng till leverant\u00f6rens applikation, plattform eller infra- struktur under avtalstiden utg\u00f6r ett service- kontrakt. Avgift f\u00f6r en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande under kontraktstiden. Eventuell f\u00f6rutbe - tald avgift redovisas som en tillg\u00e5ng, det vill s\u00e4ga f\u00f6rutbetald kostnad. Utgifter f\u00f6r konfiguration och anpassningar av en molntj\u00e4nst kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r en leverant\u00f6r utf\u00f6r tj\u00e4nsterna. N\u00e4r konfigurering och anpassningar utg\u00f6r en integrerad del av molntj\u00e4nsten och utf\u00f6rs av leverant\u00f6ren av moln- tj\u00e4nsten, eller underleverant\u00f6r till denne, kost- nadsf\u00f6rs utgiften l\u00f6pande under avtalsperioden. Eventuell f\u00f6rutbetald utgift redovisas som en f\u00f6r- utbetald kostnad. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av befintlig programvara f\u00f6r ny aff\u00e4rsverksamhet, aktiveras nedlagda utgifter, som kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, fr\u00e5n den tidpunkt det \u00e4r sannolikt att ekonomiska f\u00f6rdelar kommer att uppst\u00e5. Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. Vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv h\u00e4nf\u00f6rs f\u00f6rv\u00e4rvspriset till v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen. Bland dessa tillg\u00e5ngar kan \u00e4ven ing\u00e5 s\u00e5dana immateriella tillg\u00e5ngar som inte skulle ha tagits upp i balansr\u00e4kningen om de f\u00f6rv\u00e4rvats separat eller upparbetats internt. Den del av f\u00f6r- v\u00e4rvspriset som vid ett r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till identifierbara tillg\u00e5ngar och skulder redovisas som goodwill. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjandeperiod Immateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r vilka det g\u00e5r att fast- st\u00e4lla en bed\u00f6md nyttjandeperiod \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning. Avskrivningen sker linj\u00e4rt \u00f6ver nytt- jandeperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande inneb\u00e4r det att kundrelationer skrivs av p\u00e5 20 \u00e5r och att internt utvecklad programvara vanligen skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. I vissa infrastrukturprojekt bed\u00f6ms nyttjande- perioden vara l\u00e4ngre \u00e4n fem \u00e5r. F\u00f6r s\u00e5dana inve- steringar \u00e4r avskrivningstiden upp till 15 \u00e5r. Varu- m\u00e4rken som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avskrivning skrivs av p\u00e5 fem \u00e5r. Avskrivningstiden pr\u00f6vas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortl\u00f6pande vid indi- kation p\u00e5 att nyttjandeperioden kan ha \u00e4ndrats. Immateriella tillg\u00e5ngar med best\u00e4mbar nyttjande - period pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning n\u00e4r det finns indi- kation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs enligt samma princi - per som f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4m- bar nyttjandeperiod, det vill s\u00e4ga genom en ber\u00e4k- ning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIntangibleAssetsOtherThanGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-439": {
"value": "Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet l\u00f6pande i den m\u00e5n utgifterna avser underh\u00e5ll av befintlig aff\u00e4rsverksamhet eller befintlig programvara. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRepairsAndMaintenanceExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-440": {
"value": "Utgifter som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n l\u00e5ne - kostnader aktiveras fr\u00e5n den tidpunkt d\u00e5 beslut har fattats om aktivering av utgifter f\u00f6r utveckling av en immateriell tillg\u00e5ng. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBorrowingCostsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-441": {
"value": "Goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsv\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r eventuella nedskrivningar. Nedskrivningspr\u00f6vning sker \u00e5rligen i samband med bokslutet eller n\u00e4r det finns en indikation p\u00e5 att tillg\u00e5ngen kan ha mins- kat i v\u00e4rde. Nedskrivningspr\u00f6vning g\u00f6rs genom en ber\u00e4kning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervinningsv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga det h\u00f6gsta av nyttjandev\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet med avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljnings- kostnader. S\u00e5 l\u00e4nge \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6versti- ger redovisat v\u00e4rde \u00e4r nedskrivning inte befogad. Nedskrivningar redovisas direkt i resultat- r\u00e4kningen. Med h\u00e4nsyn till att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4r - skilja de kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n goodwill fr\u00e5n kassafl\u00f6den som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar, sker nedskrivningspr\u00f6vningen p\u00e5 niv\u00e5n kassa- genererande enhet. En kassagenererande enhet \u00e4r den minsta grupp tillg\u00e5ngar som ger upphov till inbetalningar som \u00e4r oberoende av inbetalningar fr\u00e5n andra tillg\u00e5ngar eller tillg\u00e5ngsgrupper. Good - will f\u00f6ljs upp p\u00e5 r\u00f6relsesegmentniv\u00e5. V\u00e4sentliga bed\u00f6mningar och antaganden vid nedskrivnings- pr\u00f6vning av goodwill framg\u00e5r av not K25. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill \u00e5terf\u00f6rs inte . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-442": {
"value": "16. FASTIGHETER OCH INVENTARIER (IAS 16 Materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar) Koncernens materiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar best\u00e5r av fastigheter och inventarier. Med undan- tag av fastigheter som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av for- dran, v\u00e4rderas dessa tillg\u00e5ngar till anskaffnings- v\u00e4rde med avdrag f\u00f6r ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningarna sker utifr\u00e5n tillg\u00e5ngarnas bed\u00f6mda nyttjandeperioder. Normalt till\u00e4mpas en linj\u00e4r avskrivningsplan. De bed\u00f6mda nyttjan - deperioderna pr\u00f6vas \u00e5rligen. De materiella till- g\u00e5ngar som best\u00e5r av delkomponenter med olika bed\u00f6mda nyttjandeperioder, indelas i olika kate- gorier med separata avskrivningsplaner. S\u00e5dan s\u00e5 kallad komponentavskrivning \u00e4r normalt endast aktuell f\u00f6r fastigheter. Som delkompo - nenter betraktas d\u00e5 de delar av fastigheten som har ett anskaffningsv\u00e4rde som \u00e4r betydande i f\u00f6r - h\u00e5llande till det sammanlagda anskaffningsv\u00e4r- det. Resterande delar av fastigheten (stomme) skrivs av som helhet \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttjan- deperioden. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den bed\u00f6mda nyttjandeperioden f\u00f6r stomme 100 \u00e5r, f\u00f6r vatten och avlopp 35 \u00e5r, f\u00f6r tak 30 \u00e5r, f\u00f6r fasad, v\u00e4rme, ventil ation och el 25 \u00e5r, f\u00f6r hissar 20 \u00e5r och f\u00f6r byggnadsinventarier tio \u00e5r. Persondatorer och \u00f6vrig IT-utrustning skrivs i regel av p\u00e5 tre \u00e5r och investeringar i bankvalv och liknande lokalinves- teringar p\u00e5 tio \u00e5r. \u00d6vriga inventarier skrivs normalt av p\u00e5 fem \u00e5r. Nedskrivningspr\u00f6vning av materiella anl\u00e4gg - ningstillg\u00e5ngar sker n\u00e4r det finns indikation p\u00e5 a tt tillg\u00e5ngen kan ha minskat i v\u00e4rde. Nedskrivning g\u00f6rs i det fall \u00e5tervinningsv\u00e4rdet understiger det redovisade v\u00e4rdet. Eventuell nedskrivning redo- visas omedelbart i resultatr\u00e4kningen. En ned- skrivning reverseras om det finns indikation p\u00e5 att ned skrivningsbehovet inte l\u00e4ngre f\u00f6religger och det har skett en f\u00f6r\u00e4ndring i de antaganden som l\u00e5g till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av \u00e5tervinnings - v\u00e4rdet . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForPropertyPlantAndEquipmentExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-443": {
"value": "Posten Avs\u00e4ttningar best\u00e5r av resultatf\u00f6rda f\u00f6r - v\u00e4ntade negativa utfl\u00f6den av resurser fr\u00e5n kon- cernen som \u00e4r ovissa vad g\u00e4ller f\u00f6rfallotidpunkt eller belopp. Avs\u00e4ttningar redovisas n\u00e4r koncer - nen till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse har en legal eller informell f\u00f6rpliktelse som det \u00e4r sannolikt att det kommer att kr\u00e4vas ett utfl\u00f6de av resurser f\u00f6r att reglera. F\u00f6r att redovisning ska kunna ske m\u00e5ste det vara m\u00f6jligt att g\u00f6ra en tillf\u00f6rlitlig upp- skattning av beloppet. Avs\u00e4ttningen v\u00e4rderas till det belopp som motsvarar den b\u00e4sta upp- skattningen av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att reglera f\u00f6r- pliktelsen p\u00e5 balansdagen. Vid v\u00e4rderingen tas h\u00e4nsyn till den f\u00f6rv\u00e4ntade framtida tidpunkten f\u00f6r reglering. Avs\u00e4ttningar redovisas fr\u00e4mst f\u00f6r omstrukture- ringar. Med omstrukturering avses genomgri- pande organisationsf\u00f6r\u00e4ndring, till exempel genom att anst\u00e4llda f\u00e5r avg\u00e5ngsvederlag f\u00f6r f\u00f6r- tida upps\u00e4gning, eller nedl\u00e4ggningar av kontor. F\u00f6r att en avs\u00e4ttning ska redovisas kr\u00e4vs att en omstruktureringsplan har fastst\u00e4llts och tillk\u00e4nna- givits s\u00e5 att det har skapats en v\u00e4lgrundad f\u00f6r- v\u00e4ntan hos dem som ber\u00f6rs av att f\u00f6retaget kommer att genomf\u00f6ra omstruktureringen. En avs\u00e4ttning f\u00f6r omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppst\u00e5r vid omstrukture- ringen och som inte h\u00f6r samman med den fram- tida verksamheten",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForProvisionsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-444": {
"value": "Balanserade vinstmedel best\u00e5r av intj\u00e4nat resul - tat fr\u00e5n innevarande och tidigare r\u00e4kenskaps\u00e5r. Utdelning och \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas som avdrag fr\u00e5n balanserade vinstmedelUtdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas i resulta- tr\u00e4kningen i posten \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Redo - visning av andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat beskrivs i punkt 5. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDividendsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-445": {
"value": "Innehav utan best\u00e4mmande inflytande Innehav utan best\u00e4mmande inflytande utg\u00f6rs av den andel av koncernens nettotillg\u00e5ngar som inte direkt eller indirekt \u00e4gs av moderf\u00f6retagets stamaktie\u00e4gare. Innehav utan best\u00e4mmande inflytande redovisas som en separat andel av eget kapital",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTransactionsWithNoncontrollingInterestsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-446": {
"value": "19. INT\u00c4KTER R\u00e4ntenetto R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat - r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. Provisionsnetto Provisionsint\u00e4kter redovisas vid den tidpunkt n\u00e4r prestations\u00e5tagandet \u00e4r uppfyllt, vilket \u00e4r n\u00e4r kontrollen av tj\u00e4nsten \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till kunden. Den totala int\u00e4kten f\u00f6rdelas f\u00f6r varje tj\u00e4nst, och int\u00e4ktsf\u00f6ringen beror p\u00e5 om tj\u00e4nsterna \u00e4r upp- fyllda vid en viss specifik tidpunkt eller \u00f6ver tid. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis f\u00f6rvalt - ningsavgifter inom kapitalf\u00f6rvaltningen redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis courtage, kortavgifter och betalningsprovisioner redovisas generellt n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rts, det vill s\u00e4ga vid en viss specifik tidpunkt. N\u00e4r int\u00e4kten inkluderar en r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, till exempel rabatt, \u00e5terb\u00e4ring eller prestationsbaserade delar, redo- visas int\u00e4kten f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6gst troligt att ingen \u00e5terbetalning av beloppet kommer att ske. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i effektivr\u00e4ntan redovisas som provisionsint\u00e4kter. Provisions - kostnader \u00e4r transaktionsberoende och \u00e4r direkt relaterade till transaktioner vars int\u00e4kter redovi - sats som Provisionsint\u00e4kter. \u00d6vriga int\u00e4kter Posten \u00d6vriga int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av hyres- int\u00e4kter och realisationsresultat vid avyttring av \u00e4garandelar i dotterf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k - ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe r. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. Utdelning Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat redovisas i resulta- tr\u00e4kningen i posten \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Utdelningar p\u00e5 aktier som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Redo - visning av andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat beskrivs i punkt 5",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRecognitionOfRevenue",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-447": {
"value": "obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat - r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k - ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinanceIncomeAndCostsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-448": {
"value": "obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. R\u00e4ntenetto R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInterestIncomeAndExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-449": {
"value": "Provisionsnetto Provisionsint\u00e4kter redovisas vid den tidpunkt n\u00e4r prestations\u00e5tagandet \u00e4r uppfyllt, vilket \u00e4r n\u00e4r kontrollen av tj\u00e4nsten \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till kunden. Den totala int\u00e4kten f\u00f6rdelas f\u00f6r varje tj\u00e4nst, och int\u00e4ktsf\u00f6ringen beror p\u00e5 om tj\u00e4nsterna \u00e4r upp- fyllda vid en viss specifik tidpunkt eller \u00f6ver tid. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis f\u00f6rvalt - ningsavgifter inom kapitalf\u00f6rvaltningen redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs. Provisionsint\u00e4kter i form av exempelvis courtage, kortavgifter och betalningsprovisioner redovisas generellt n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rts, det vill s\u00e4ga vid en viss specifik tidpunkt. N\u00e4r int\u00e4kten inkluderar en r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, till exempel rabatt, \u00e5terb\u00e4ring eller prestationsbaserade delar, redo- visas int\u00e4kten f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6gst troligt att ingen \u00e5terbetalning av beloppet kommer att ske. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i effektivr\u00e4ntan redovisas som provisionsint\u00e4kter. Provisions - kostnader \u00e4r transaktionsberoende och \u00e4r direkt relaterade till transaktioner vars int\u00e4kter redovi - sats som Provisionsint\u00e4kter. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFeeAndCommissionIncomeAndExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-450": {
"value": "Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k - ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe r. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTradingIncomeAndExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-451": {
"value": "Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio- ner redovisas den resultatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r vid v\u00e4rdering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k - ningen och vid realisation av finansiella till- g\u00e5ngar och skulder (med undantag f\u00f6r eget- kapitalinstrument klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat). \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till upplupet anskaffningsv\u00e4rde best\u00e5r av realiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder klassificerade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, s\u00e5som till exempel r\u00e4nte skillnads ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6st utl\u00e5ning och realisationsresultat som genereras vid \u00e5terk\u00f6p av egna emitterade v\u00e4rdepappe Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat best\u00e5r av realise - rade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4r- depapper klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Realiserade vinster och f\u00f6r- luster omklassificeras fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i sam- band med avyttring/f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare best\u00e5r posten av kreditf\u00f6rluster (f\u00f6rv\u00e4ntade och kon- staterade) p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeop- tionen, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet identifierats som v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. \u2022 Resultat fr\u00e5n finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt, best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rde - f\u00f6r\u00e4ndringar samt utdelningsint\u00e4kter och r\u00e4n- tor (med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n derivat som s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6de redo- visas i r\u00e4ntenettot) p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r handel eller som f\u00f6rvaltas och utv\u00e4rderas p\u00e5 basis av verkliga v\u00e4rden. \u2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde best\u00e5r av orealiserade och realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4krings- instrument respektive s\u00e4krad riskkomponent i finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4r s\u00e4krade poster i s\u00e4kringar till verkligt v\u00e4rde. Ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar best\u00e5r av de v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som inte motsvaras av framtida kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till den s\u00e4krade posten. \u2022 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6r- s\u00e4kringskontrakt best\u00e5r av det resultat som uppst\u00e5r om avkastningen understiger den garanterade r\u00e4ntan. om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med till\u00e4mpning av en metod som resulterar i ett belopp som utg\u00f6r en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4kning grun - dad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektiv- r\u00e4ntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar f\u00f6r risk). Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera avtalsenliga framtida kassa fl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden. I r\u00e4ntenettot redovisas \u00e4ven r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat som ing\u00e5r i s\u00e4kringsredovisning och r\u00e4ntor fr\u00e5n derivat i ekonomiska s\u00e4kringar, eftersom dessa s\u00e4krar poster vars r\u00e4ntefl\u00f6den redovisas i r\u00e4nte- nettot. Ut\u00f6ver r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ing\u00e5r avgift f\u00f6r statlig ins\u00e4ttningsgaranti i r\u00e4ntenettot. R\u00e4ntenetto R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas i r\u00e4ntenettot i resultatr\u00e4kningen, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor h\u00e4nf\u00f6rliga till finansiella instrument som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultat - r\u00e4kningen vilka redovisas i Nettoresultat av finan- siella transaktioner d\u00e4r den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader f\u00f6r finan - siella instrument som v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas och redovisas med till\u00e4mpning av effektivr\u00e4ntemetoden eller, ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinanceCostsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-452": {
"value": "mer av l\u00f6nebikostnader. Eventuella ers\u00e4ttningar i samband med avslutad anst\u00e4llning skuldf\u00f6rs vid avtalets ing\u00e5ng och periodiseras \u00f6ver \u00e5terst\u00e5- ende tj\u00e4nstg\u00f6ringstid. Redovisning av pensioner Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda efter anst\u00e4llningens upph\u00f6rande utg\u00f6rs av premiebest\u00e4mda planer och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer. Med premiebe- st\u00e4mda planer avses planer d\u00e4r koncernen beta- lar fastst\u00e4llda premier till en utomst\u00e5ende juridisk enhet och har d\u00e4refter inga ytterligare f\u00f6rpliktel- ser, varken r\u00e4ttsliga eller informella. Den anst\u00e4llde b\u00e4r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken fram till dess att med- len utbetalas. Premier f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som personalkost- nad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r tj\u00e4ns- terna f\u00f6rfaller till betalning. \u00d6vriga planer f\u00f6r ers\u00e4ttning efter avslutad anst\u00e4llning redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla- ner. Vid f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pensionsl\u00f6sning utg\u00e5r en pension baserad p\u00e5 l\u00f6n och anst\u00e4llningstid, vilket inneb\u00e4r att arbetsgivaren b\u00e4r alla v\u00e4sentliga risker f\u00f6r fullg\u00f6randet av pensionsutf\u00e4stelsen. F\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas nuv\u00e4rdet av pensions\u00e5tagandet som pensionsf\u00f6rpliktelse. F\u00f6r majoriteten av de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pen - sionsplanerna har koncernen avsatt f\u00f6rvaltnings- tillg\u00e5ngar i pensionsstiftelser och pensionskassa f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6rpliktelsen. Som nettoskuld i balansr\u00e4kningen avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner redovisas pensionsf\u00f6rpliktelserna minskade med f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde. I \u00f6vrigt totalresultat redovisas aktuariella vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att verkligt utfall avviker fr\u00e5n gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionskostnaden f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer redovisas i resultatr\u00e4kningen som en per- sonalkostnad och utg\u00f6rs av nettot av f\u00f6ljande poster: \u2022 Kostnad f\u00f6r under \u00e5ret intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt, vilket avser \u00e5rets andel av den ber\u00e4knade slut - liga totala pensionsutbetalningen. Ber\u00e4kningen av intj\u00e4nad pensionsr\u00e4tt utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4k - nad slutl\u00f6n och \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktuariella anta- ganden. \u2022 R\u00e4ntekostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken uppst\u00e5r p\u00e5 grund av att nuv\u00e4rdet av pensions- skulden har \u00f6kat under \u00e5ret d\u00e5 tiden till ut- betalning minskat. F\u00f6r ber\u00e4kning av \u00e5rets r\u00e4nte kostnad anv\u00e4nds aktuell f\u00f6retagsobliga- tionsr\u00e4nta (r\u00e4ntan vid \u00e5rets b\u00f6rjan) f\u00f6r en l\u00f6ptid motsvarande \u00e5terst\u00e5ende tid till utbetalning av pensionsskulden. \u2022 Ber\u00e4knad r\u00e4nteint\u00e4kt (avkastning) p\u00e5 f\u00f6rvalt- ningstillg\u00e5ngar f\u00f6r vilken samma r\u00e4ntesats till- l\u00e4mpas som vid fastst\u00e4llandet av \u00e5rets r\u00e4nte- kostnad p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. Ber\u00e4kningen av kostnader och \u00e5taganden med anledning av koncernens f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pla - ner \u00e4r f\u00f6renad med ett flertal bed\u00f6mningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En utf\u00f6rligare beskrivning av dessa antaganden och bed\u00f6mningar l\u00e4mnas i punkt 22 och i not K8. Personalkostnader Som personalkostnader redovisas l\u00f6ner, pen - sionskostnader och andra former av direkta per- sonalkostnader inklusive social avgifter, s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 pensionskostnader och andra for - ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForEmployeeBenefitsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-453": {
"value": "(IAS 12 Inkomstskatter) Periodens skattekostnad utg\u00f6rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovi- sas skatter som h\u00e4nf\u00f6r sig till periodens eller tidi- gare perioders skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt \u00e4r skatt som h\u00e4nf\u00f6r sig till tempor\u00e4ra skillna - der mellan en tillg\u00e5ngs eller skulds redovisade v\u00e4rde och dess skattepliktiga v\u00e4rde. Uppskjutna skatter v\u00e4rderas till den skattesats som bed\u00f6ms vara till\u00e4mplig d\u00e5 posten realiseras. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- r\u00e4ra skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den m\u00e5n det \u00e4r sannolikt att dessa kom- mer att utnyttjas. Uppskjutna skatteskulder v\u00e4r- deras till nominellt v\u00e4rde. Skatt redovisas i resul- tatr\u00e4kningen, i \u00f6vrigt totalresultat eller direkt i eget kapital beroende p\u00e5 var den underliggande trans - aktionen redovisas",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIncomeTaxExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-454": {
"value": " Uppskjuten skatt \u00e4r skatt som h\u00e4nf\u00f6r sig till tempor\u00e4ra skillna - der mellan en tillg\u00e5ngs eller skulds redovisade v\u00e4rde och dess skattepliktiga v\u00e4rde. Uppskjutna skatter v\u00e4rderas till den skattesats som bed\u00f6ms vara till\u00e4mplig d\u00e5 posten realiseras. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- r\u00e4ra skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den m\u00e5n det \u00e4r sannolikt att dessa kom- mer att utnyttjas. Uppskjutna skatteskulder v\u00e4r- deras till nominellt v\u00e4rde. Skatt redovisas i resul- tatr\u00e4kningen, i \u00f6vrigt totalresultat eller direkt i eget kapital beroende p\u00e5 var den underliggande trans - aktionen redovisas.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDeferredIncomeTaxExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-455": {
"value": "22. UPPSKATTNINGAR OCH V\u00c4SENTLIGA BED\u00d6MNINGAR Till\u00e4mpningen av koncernens redovisningsprinci- per inneb\u00e4r i vissa fall att bed\u00f6mningar m\u00e5ste g\u00f6ras som f\u00e5r en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 redovi- sade belopp. Redovisade belopp p\u00e5verkas dessutom i ett antal fall av uppskattningar och antaganden om framtiden. S\u00e5dana antaganden inneb\u00e4r alltid en risk f\u00f6r en justering av det redo visade v\u00e4rdet f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder. De bed\u00f6mningar och antaganden som g\u00f6rs speglar alltid f\u00f6retagsledningens b\u00e4sta och mest rimliga uppfattning och \u00e4r kontinuerligt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning och validering. Nedan f\u00f6ljer de bed\u00f6mningar och antaganden som har haft en v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 de finan - siella rapporterna. Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar som ber\u00f6r f\u00f6ljande omr\u00e5den l\u00e4mnas i not: \u2022 finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde, se not K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde \u2022 nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill, se not K25 Immateriella tillg\u00e5ngar \u2022 krav i civilr\u00e4ttsliga processer, se not K36 Avs\u00e4ttningar. Aktuariell ber\u00e4kning av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Ber\u00e4kningen av koncernens kostnader och f\u00f6r- pliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner bygger p\u00e5 ett flertal aktuariella, demografiska och finan- siella antaganden som har betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En f\u00f6rteckning \u00f6ver de antaganden som anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen av \u00e5rets avs\u00e4ttning finns i not K8. Ber\u00e4kningen av pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r anst\u00e4llda i Sverige bygger p\u00e5 DUS21 som \u00e4r p\u00e5 marknaden veder- tagna antaganden om livsl\u00e4ngd baserade p\u00e5 sta- tistik framtagen av Svensk F\u00f6rs\u00e4kring. Antagan- dena om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 ett antal f\u00f6rst- klassiga f\u00f6retagsobligationer med olika l\u00f6ptider. F\u00f6r f\u00f6retagsobligationer med l\u00f6ptider som \u00f6ver- ensst\u00e4mmer med den uppskattade genomsnitt- liga l\u00f6ptiden f\u00f6r pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande uppg\u00e5r till 17 \u00e5r fastst\u00e4lls diskonte - ringsr\u00e4ntan utifr\u00e5n marknadsr\u00e4ntor. D\u00e5 det inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga emittenter av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobligationer med en l\u00f6ptid som \u00f6verens- st\u00e4mmer med pensionsf\u00f6rpliktelsens anv\u00e4nder sig banken \u00e4ven av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobliga - tioner med kortare l\u00f6ptid som bas f\u00f6r att fastst\u00e4lla diskonteringsr\u00e4ntan. F\u00f6r dessa fastst\u00e4lls diskon - teringsr\u00e4ntan med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n en r\u00e4nte- kurva. R\u00e4ntekurvan \u00e4r byggd som en spread \u00f6ver den svenska swapkurvan. Spreaden, som \u00e4r baserad p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer exkluderat egna emissioner, appliceras p\u00e5 swapkurvan. P\u00e5 detta s\u00e4tt modelleras en r\u00e4ntekurva fram utifr\u00e5n vilken en 17-\u00e5rig r\u00e4nta kan h\u00e4rledas. En k\u00e4nslighetsanalys av koncernens pensions - f\u00f6rpliktelse f\u00f6r varje betydande aktuariellt anta- gande, som visar hur f\u00f6rpliktelsen skulle ha p\u00e5verkats av rimligt m\u00f6jliga f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa antaganden, framg\u00e5r av not K8. Kreditf\u00f6rluster Vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster anv\u00e4nds i ett antal fall antaganden och bed\u00f6m- ningar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u00e4r till sin natur f\u00f6rknippad med viss os\u00e4kerhet. Omr\u00e5den med h\u00f6g grad av antaganden och bed\u00f6mningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Fram\u00e5tblickande information i makro- ekonomiska scenarier Handelsbanken \u00f6vervakar l\u00f6pande den makroekonomiska utvecklingen med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat f\u00f6r att ta fram de makroekono- miska scenarier som ligger till grund f\u00f6r den fram- \u00e5tblickande information som anv\u00e4nds i den modellbaserade ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster. F\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betalningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det inneb\u00e4r att den framtida makroekonomiska utvecklingen har en p\u00e5verkan p\u00e5 bankens syn p\u00e5 reserveringsbehov f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rluster. Ber\u00e4kningen av reserveringsbehovet f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n - tade kreditf\u00f6rluster utg\u00e5r fr\u00e5n det neutrala scena- riot enligt bankens enhet f\u00f6r makroanalys. Efter- som f\u00f6rlusterna kan p\u00e5verkas mer av en framtida f\u00f6rs\u00e4mring av den ekonomiska utvecklingen \u00e4n av en motsvarande f\u00f6rb\u00e4ttring, anv\u00e4nder banken minst tv\u00e5 alternativa scenarier f\u00f6r att f\u00e5nga icke-linj\u00e4ra aspekter p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Dessa alternativa scenarier motsva- rar t\u00e4nkbara, men v\u00e4sentligt s\u00e4mre respektive b\u00e4ttre, utvecklingar \u00e4n det neutrala scenariot. Baserat p\u00e5 bankens f\u00f6rlusthistorik under det senaste decenniet kompletterat med erfarenhets- bed\u00f6mningar har de mest v\u00e4sentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna valts ut. Dessa makroekonomiska riskfaktorer ing\u00e5r sedan som makroekonomiska riskfaktorer i bankens kvanti - tativa statistiska modeller f\u00f6r prognoser av migra- tioner, fallissemang, f\u00f6rlustandelar och expone- ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanksr\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens aff\u00e4rsmodell, att ge krediter till kunder med stark \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, g\u00f6r att sambanden mel- lan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte alltid \u00e4r framtr\u00e4dande. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker, och f\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys, se not K10. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Banken g\u00f6r en bed\u00f6mning p\u00e5 avtalsniv\u00e5 vid varje rapportperiods slut av om en betydande \u00f6kning av kreditrisken har skett sedan det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad ber\u00e4kning De kvantitativa modeller som ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 utg\u00e5r fr\u00e5n flera antaganden och bed\u00f6mningar. Ett viktigt antagande \u00e4r att de relationer som kan m\u00e4tas mellan makroekono- miska riskfaktorer och riskparametrar p\u00e5 histo- riska data \u00e4r representativa f\u00f6r framtida h\u00e4ndel- ser. De kvantitativa modeller som till\u00e4mpas base- ras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs historik, men historiken varierar med produkt och region beroende p\u00e5 tillg\u00e5ng till historiska utfall. De kvantitativa model - lerna \u00e4r konstruerade med hj\u00e4lp av ekonome- triska modeller under antagande att observatio- nerna \u00e4r oberoende betingat av de valda risk- faktorerna. Det inneb\u00e4r att riskparametrarna kan f\u00f6rutses utan snedvridande effekter. Vidare g\u00f6rs ett urval av de mest v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorerna baserat p\u00e5 de enskilda makroeko- nomiska riskfaktorernas f\u00f6rklaringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 de enskilda riskparametrarna. N\u00e4r makroekono- miska riskfaktorer v\u00e4ljs ut och modellen specifi- ceras g\u00f6rs en avv\u00e4gning mellan enkelhet, f\u00f6rkla- ringsf\u00f6rm\u00e5ga och stabilitet. Manuell och expertbaserad ber\u00e4kning Manuell ber\u00e4kning anv\u00e4nds regelm\u00e4ssigt f\u00f6r avtal i Steg 3. Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs p\u00e5 modellutfall f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2, f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen samt f\u00f6r manu- ellt bed\u00f6mda i Steg 3. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av manuell och expertbaserad ber\u00e4kning, se punkt 10 rubrik Manuell ber\u00e4kning och Expert- baserad ber\u00e4kning. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfAccountingJudgementsAndEstimatesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-456": {
"value": "Uppskattningar och v\u00e4sentliga bed\u00f6mningar som ber\u00f6r f\u00f6ljande omr\u00e5den l\u00e4mnas i not: \u2022 finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde, se not K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde \u2022 nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill, se not K25 Immateriella tillg\u00e5ngar \u2022 krav i civilr\u00e4ttsliga processer, se not K36 Avs\u00e4ttningar. Aktuariell ber\u00e4kning av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Ber\u00e4kningen av koncernens kostnader och f\u00f6r- pliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner bygger p\u00e5 ett flertal aktuariella, demografiska och finan- siella antaganden som har betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp. En f\u00f6rteckning \u00f6ver de antaganden som anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen av \u00e5rets avs\u00e4ttning finns i not K8. Ber\u00e4kningen av pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r anst\u00e4llda i Sverige bygger p\u00e5 DUS21 som \u00e4r p\u00e5 marknaden veder- tagna antaganden om livsl\u00e4ngd baserade p\u00e5 sta- tistik framtagen av Svensk F\u00f6rs\u00e4kring. Antagan- dena om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 ett antal f\u00f6rst- klassiga f\u00f6retagsobligationer med olika l\u00f6ptider. F\u00f6r f\u00f6retagsobligationer med l\u00f6ptider som \u00f6ver- ensst\u00e4mmer med den uppskattade genomsnitt- liga l\u00f6ptiden f\u00f6r pensionsf\u00f6rpliktelsen vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande uppg\u00e5r till 17 \u00e5r fastst\u00e4lls diskonte - ringsr\u00e4ntan utifr\u00e5n marknadsr\u00e4ntor. D\u00e5 det inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga emittenter av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobligationer med en l\u00f6ptid som \u00f6verens- st\u00e4mmer med pensionsf\u00f6rpliktelsens anv\u00e4nder sig banken \u00e4ven av f\u00f6rstklassiga f\u00f6retagsobliga - tioner med kortare l\u00f6ptid som bas f\u00f6r att fastst\u00e4lla diskonteringsr\u00e4ntan. F\u00f6r dessa fastst\u00e4lls diskon - teringsr\u00e4ntan med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n en r\u00e4nte- kurva. R\u00e4ntekurvan \u00e4r byggd som en spread \u00f6ver den svenska swapkurvan. Spreaden, som \u00e4r baserad p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer exkluderat egna emissioner, appliceras p\u00e5 swapkurvan. P\u00e5 detta s\u00e4tt modelleras en r\u00e4ntekurva fram utifr\u00e5n vilken en 17-\u00e5rig r\u00e4nta kan h\u00e4rledas. En k\u00e4nslighetsanalys av koncernens pensions - f\u00f6rpliktelse f\u00f6r varje betydande aktuariellt anta- gande, som visar hur f\u00f6rpliktelsen skulle ha p\u00e5verkats av rimligt m\u00f6jliga f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa antaganden, framg\u00e5r av not K8. Kreditf\u00f6rluster Vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster anv\u00e4nds i ett antal fall antaganden och bed\u00f6m- ningar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u00e4r till sin natur f\u00f6rknippad med viss os\u00e4kerhet. Omr\u00e5den med h\u00f6g grad av antaganden och bed\u00f6mningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Fram\u00e5tblickande information i makro- ekonomiska scenarier Handelsbanken \u00f6vervakar l\u00f6pande den makroekonomiska utvecklingen med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat f\u00f6r att ta fram de makroekono- miska scenarier som ligger till grund f\u00f6r den fram- \u00e5tblickande information som anv\u00e4nds i den modellbaserade ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster. F\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betalningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det inneb\u00e4r att den framtida makroekonomiska utvecklingen har en p\u00e5verkan p\u00e5 bankens syn p\u00e5 reserveringsbehov f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rluster. Ber\u00e4kningen av reserveringsbehovet f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n - tade kreditf\u00f6rluster utg\u00e5r fr\u00e5n det neutrala scena- riot enligt bankens enhet f\u00f6r makroanalys. Efter- som f\u00f6rlusterna kan p\u00e5verkas mer av en framtida f\u00f6rs\u00e4mring av den ekonomiska utvecklingen \u00e4n av en motsvarande f\u00f6rb\u00e4ttring, anv\u00e4nder banken minst tv\u00e5 alternativa scenarier f\u00f6r att f\u00e5nga icke-linj\u00e4ra aspekter p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Dessa alternativa scenarier motsva- rar t\u00e4nkbara, men v\u00e4sentligt s\u00e4mre respektive b\u00e4ttre, utvecklingar \u00e4n det neutrala scenariot. Baserat p\u00e5 bankens f\u00f6rlusthistorik under det senaste decenniet kompletterat med erfarenhets- bed\u00f6mningar har de mest v\u00e4sentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna valts ut. Dessa makroekonomiska riskfaktorer ing\u00e5r sedan som makroekonomiska riskfaktorer i bankens kvanti - tativa statistiska modeller f\u00f6r prognoser av migra- tioner, fallissemang, f\u00f6rlustandelar och expone- ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetsl\u00f6shet, styr-/centralbanksr\u00e4ntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens aff\u00e4rsmodell, att ge krediter till kunder med stark \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, g\u00f6r att sambanden mel- lan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte alltid \u00e4r framtr\u00e4dande. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker, och f\u00f6r k\u00e4nslighetsanalys, se not K10. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Banken g\u00f6r en bed\u00f6mning p\u00e5 avtalsniv\u00e5 vid varje rapportperiods slut av om en betydande \u00f6kning av kreditrisken har skett sedan det f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av betydande \u00f6kning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad ber\u00e4kning De kvantitativa modeller som ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 utg\u00e5r fr\u00e5n flera antaganden och bed\u00f6mningar. Ett viktigt antagande \u00e4r att de relationer som kan m\u00e4tas mellan makroekono- miska riskfaktorer och riskparametrar p\u00e5 histo- riska data \u00e4r representativa f\u00f6r framtida h\u00e4ndel- ser. De kvantitativa modeller som till\u00e4mpas base- ras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs historik, men historiken varierar med produkt och region beroende p\u00e5 tillg\u00e5ng till historiska utfall. De kvantitativa model - lerna \u00e4r konstruerade med hj\u00e4lp av ekonome- triska modeller under antagande att observatio- nerna \u00e4r oberoende betingat av de valda risk- faktorerna. Det inneb\u00e4r att riskparametrarna kan f\u00f6rutses utan snedvridande effekter. Vidare g\u00f6rs ett urval av de mest v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorerna baserat p\u00e5 de enskilda makroeko- nomiska riskfaktorernas f\u00f6rklaringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 de enskilda riskparametrarna. N\u00e4r makroekono- miska riskfaktorer v\u00e4ljs ut och modellen specifi- ceras g\u00f6rs en avv\u00e4gning mellan enkelhet, f\u00f6rkla- ringsf\u00f6rm\u00e5ga och stabilitet. Manuell och expertbaserad ber\u00e4kning Manuell ber\u00e4kning anv\u00e4nds regelm\u00e4ssigt f\u00f6r avtal i Steg 3. Expertbaserad ber\u00e4kning g\u00f6rs p\u00e5 modellutfall f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2, f\u00f6r att inf\u00f6rliva uppskattad effekt fr\u00e5n faktorer som inte bed\u00f6mts ha f\u00e5ngats av modellen samt f\u00f6r manu- ellt bed\u00f6mda i Steg 3. F\u00f6r utf\u00f6rligare beskrivning av manuell och expertbaserad ber\u00e4kning, se punkt 10 rubrik Manuell ber\u00e4kning och Expert- baserad ber\u00e4kning. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:ExplanationOfAssumptionAboutFutureWithSignificantRiskOfResultingInMaterialAdjustments",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-457": {
"value": "Sverige ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DomicileOfEntity",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-459": {
"value": "RISKTOLERANS Handelsbanken har l\u00e5g risktolerans. Bankens aff\u00e4rsmodell fokuserar p\u00e5 att ta och hantera kreditrisker i kontorsr\u00f6relsen i samband med kreditgivningen. Fokus ligger p\u00e5 att etablera l\u00e5ngsiktiga relationer med kunder som har god \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga och stark finansiell st\u00e4ll- ning. Kvalitetskravet f\u00e5r aldrig \u00e5sidos\u00e4ttas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r h\u00f6gre kreditvolymer, h\u00f6gre pris eller marknadsandelar. Handelsbankens kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 har under de senaste decennierna varit v\u00e4sentligt l\u00e4gre \u00e4n genomsnittet hos \u00f6vriga nordiska banker. Bankens m\u00e5l \u00e4r alltid att ingen kredit ska medf\u00f6ra en f\u00f6rlust. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt \u00e4r helt styrande f\u00f6r kontorens kreditgivning och arbete med sina kreditportf\u00f6ljer. Toleransen f\u00f6r marknadsrisker och likviditetsrisker \u00e4r l\u00e5g. Marknadsrisker f\u00f6rekommer endast som ett led i kundaff\u00e4rer, i samband med bankens finansiering och likviditetshantering samt i dess roll som marknadsgarant. D\u00e4rut\u00f6ver uppst\u00e5r marknadsrisker i pensionssystemet. En konsekvens av bankens l\u00e5ga tolerans f\u00f6r marknadsrisk \u00e4r att en j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5g andel av bankens resultat kommer fr\u00e5n nettoresultat av finansiella transaktioner. All finansiering och likvi - ditetshantering \u00e4r centraliserad till Group Treasury. Likviditetsriskerna begr\u00e4nsas genom krav p\u00e5 matchande kassa fl\u00f6den och betryggande likviditetsreserver av h\u00f6g kvaliteRISKSTRATEGI I bankens verksamhet uppkommer olika risker som identifieras, m\u00e4ts, hanteras och rapporteras p\u00e5 ett systematiskt s\u00e4tt inom koncernens alla delar. Handelsbankens restriktiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till risk inneb\u00e4r att banken medvetet undviker att delta i aff\u00e4rer med h\u00f6g risk \u00e4ven om den f\u00f6rv\u00e4n- tade ers\u00e4ttningen f\u00f6r tillf\u00e4llet kan vara h\u00f6g. Riskstrategin bygger p\u00e5 en stark riskkultur som \u00e4r uth\u00e5llig \u00f6ver tid och som g\u00e4ller p\u00e5 alla omr\u00e5den i koncernen. Risk kulturen genomsyrar hela bankens arbete och \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rankrad hos alla bankens medarbetare. Banken pr\u00e4glas av en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning d\u00e4r varje del av aff\u00e4rs - verksamheten b\u00e4r det fulla ansvaret f\u00f6r sina aff\u00e4- rer och f\u00f6r att riskerna hanteras. En f\u00f6ljd av detta \u00e4r att det finns starka incitament till h\u00f6g riskmed - vetenhet och f\u00f6rsiktighet i aff\u00e4rsverksamheten. Den decentraliserade aff\u00e4rsmodellen \u00e4r dock kombinerad med starka centraliserade kontroller. Den l\u00e5ga risk toleransen avspeglas ocks\u00e5 i synen p\u00e5 ers\u00e4ttning. Huvudprincipen \u00e4r fast ers\u00e4ttning eftersom detta bidrar till den l\u00e5ngsiktighet som \u00e4r en central del av Handelsbankens aff\u00e4rsmodell. Medarbetare som i sin yrkesut\u00f6vning har en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 bankens riskprofil erbjuds inte prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning. Kreditgivningen har stark lokal f\u00f6rankring, d\u00e4r den n\u00e4ra kundrelationen och lokala k\u00e4nnedo - men verkar f\u00f6r l\u00e5ga kreditrisker. D\u00e4rut\u00f6ver ska koncernen vid var tid vara v\u00e4lkapitaliserad i f\u00f6r - h\u00e5llande till verksamhetens risker och h\u00e5lla likvida tillg\u00e5ngar f\u00f6r att alltid klara sina betalningsf\u00f6rplik- telser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, \u00e4ven i en situation av finansiell stress d\u00e4r uppl\u00e5ning p\u00e5 de finansiella marknaderna inte \u00e4r m\u00f6jlig. Handelsbanken efterstr\u00e4var p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en aff\u00e4rsmodell som \u00e4r oberoende av f\u00f6r\u00e4ndring ar i konjunkturen. Det restriktiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till risk inneb\u00e4r att banken \u00e4r en stabil och uth\u00e5llig aff\u00e4rspartner till kunderna oavsett marknadssituation. Det bidrar b\u00e5de till god riskhantering och till att en h\u00f6g servi - ceniv\u00e5 kan uppr\u00e4tth\u00e5llas \u00e4ven n\u00e4r verksamheten och de marknader som banken verkar p\u00e5 uts\u00e4tts f\u00f6r p\u00e5frestningar. Samma principer f\u00f6r bankens inst\u00e4llning till risk g\u00e4ller i alla l\u00e4nder d\u00e4r banken \u00e4r verksam. MOTST\u00c5NDSKRAFTIG RISKHANTERING Handelsbanken har en stark kapital- och likviditets situation med kontinuerlig tillg\u00e5ng till de finansiella marknaderna via sina kort- och l\u00e5ng - fristiga finansieringsprogram. Banken har ocks\u00e5 en stor likviditetsreserv av h\u00f6g kvalitet, vilket ger en h\u00f6g motst\u00e5ndskraft mot eventuella st\u00f6r - ningar p\u00e5 de finansiella marknaderna. Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj, som \u00e4r en del av bankens likviditetsreserv, har en l\u00e5g riskprofil och best\u00e5r fr\u00e4mst av tillgodohavanden i central - banker, statsobligationer och s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationer. D\u00e4rut\u00f6ver finns ett mycket omfattande outnyttjat emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer i Stadshypotek. Likviditetsreserver h\u00e5lls i alla f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutor. Den totala likviditetsreserven t\u00e4cker bankens likvidi - tetsbehov i ett stressat scenario i mer \u00e4n tre \u00e5r helt utan tillg\u00e5ng till ny marknadsfinansiering. En bibeh\u00e5llen verksamhet kan uppr\u00e4tth\u00e5llas under en betydande tid \u00e4ven i en extrem situa - tion med st\u00e4ngda marknader f\u00f6r valutav\u00e4xling. Bankens kapitalsituation \u00e4r fortsatt stark. Till detta har en god intj\u00e4ning och l\u00e5ga kredit- f\u00f6rluster under \u00e5ret bidragit. Handelsbankens l\u00e5ga risktolerans, goda kapi - talisering och starka likviditetssituation inneb\u00e4r att banken st\u00e5r v\u00e4l rustad. I sin riskhantering utf\u00f6r banken s\u00e4rskilda stresstester, inklusive p\u00e5verkan fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, och f\u00f6ljer noga olika indi- katorer som uppf\u00f6ljning av marknadsl\u00e4get f\u00f6r att tidigt kunna agera om likviditets- eller kapitalsitu - ationen skulle f\u00f6rs\u00e4mras. R\u00e5dande makroekono- miska milj\u00f6 som \u00e4r ett resultat av en kombination av kvarvarande pandemirelaterade effekter, infla - tion, stigande r\u00e4ntor, ett svagare f\u00f6retagsklimat och geopolitiska risker, \u00e4r inkluderat i stress- testerna och analyseras ur bankens perspektiv. RISKORGANISATION Handelsbanken till\u00e4mpar principen med tre f\u00f6r- svarslinjer f\u00f6r riskhantering, uppf\u00f6ljning och kon- troll av bankens risker. Aff\u00e4rsverksamheten och de enheter som st\u00f6djer aff\u00e4rsverksamheten utg\u00f6r den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och ansvarar f\u00f6r att hantera och begr\u00e4nsa riskerna i verksamheten i enlighet med interna och externa regler. Kontroll - funktionerna Group Risk Control och Group Compliance utg\u00f6r den andra f\u00f6rsvarslinjen och \u00f6vervakar och kontrollerar koncernens risker, aff\u00e4rsverksamhetens arbete och hur g\u00e4llande regler efterlevs. Tredje f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs av Figur \u00c5R:3 Risker i Handelsbanken Beskrivning Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk f\u00f6rlust som f\u00f6ljd av att bankens motparter inte kan fullf\u00f6lja sina kontraktsenliga f\u00f6rpliktelser. Kreditrisk inkluderar \u00e4ven motpartsrisk, dvs. risken f\u00f6r att motparten i en transaktion fallerar f\u00f6re slutavvecklingen av transaktionens kassafl\u00f6den. Marknadsrisk Marknadsriskerna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n pris- och volatilitetsf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i r\u00e4nterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och r\u00e5varuprisrisker. Likviditetsrisk Likviditetsrisk \u00e4r risken f\u00f6r att banken inte kan fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller f\u00f6rluster Handelsbankens styrelse har det \u00f6vergripande ansvaret f\u00f6r bankens riskhantering och fastst\u00e4ller interna regler f\u00f6r detta. Styrelsen fastst\u00e4ller policy- dokument och VD fastst\u00e4ller riktlinjer som beskri - ver hur olika risker ska hanteras och rapporteras. F\u00f6r en mer detaljerad beskrivning av bankens ramverk f\u00f6r kontroll h\u00e4nvisas till Handels bankens Bolagsstyrningsrapport, sidorna 74\u201391. Styrelsen har inr\u00e4ttat en kreditkommitt\u00e9 (best\u00e5ende av VD och chefen f\u00f6r Group Credits samt ett antal styrelseledam\u00f6ter) som beslutar i vissa kredit\u00e4renden samt en UK-kommitt\u00e9 (be - st\u00e5ende av styrelsens ordf\u00f6rande, VD och valda medlemmar ur styrelsen och koncernledningen) f\u00f6r uppf\u00f6ljning av verksamheten i Storbritannien. Styrelsen har \u00e4ven inr\u00e4ttat risk-, revisions- och ers\u00e4ttningsutskott som bland annat \u00e4r bere - dande i fr\u00e5gor som ska beslutas av styrelsen. Riskutskottet tar \u00e4ven sj\u00e4lva beslut avseende exempelvis de betydande delarna av bankens riskklassificerings- och estimeringsprocesser kopplade till internmetoden. Risk-, revisions- och ers\u00e4ttningsutskotten best\u00e5r endast av styrelse- ledam\u00f6ter. D\u00e4rtill har VD inr\u00e4ttat en Risk och Compliancekommitt\u00e9 1 f\u00f6r uppf\u00f6ljning av risk- hantering inom olika omr\u00e5den samt f\u00f6rdjupade diskussioner kring bankens \u00f6vergripande risk- situation inf\u00f6r behandlingen av vissa fr\u00e5gor i risk- utskottet och styrelsen. F\u00f6r en mer detaljerad beskrivning av kommitt\u00e9erna och utskottens arbete h\u00e4nvisas till Handelsbankens Bolagsstyr - ningsrapport p\u00e5 sidorna 74\u201391. D\u00e4rut\u00f6ver har banken ytterligare kommitt\u00e9er s\u00e5som CRO:s risk - kommitt\u00e9 och CFO:s likviditetskommitt\u00e9, kapital- kommitt\u00e9 och v\u00e4rderingskommitt\u00e9. RAPPORTERING OCH UPPF\u00d6LJNING AV RISK- OCH KAPITALSITUATIONEN Koncernens risker har under 2022 rapporterats av CRO minst kvartalsvis till VD, risk utskottet och styrelsen. Rapporterna har \u00e4ven f\u00f6redragits i Risk- och Compliancekommitt\u00e9n 1 . Koncernrisk- rapporterna inneh\u00e5ller CRO:s bed\u00f6mning av kon- cernens v\u00e4sentliga risker och en bed\u00f6mning av om det \ufb01nns v\u00e4sentliga brister i verksamheten att rapportera och \u00e5tg\u00e4rda. I f\u00f6rekommande fall inneh\u00e5ller rapporterna ocks\u00e5 f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder och uppf\u00f6ljning av tidigare rapporterade risker och brister. Koncernrisk rapporterna omfattar fram\u00e5tblickande riskbed\u00f6mningar och ska m\u00f6j - ligg\u00f6ra en bed\u00f6mning av om Handelsbanken uppfyller den riskstrategi och den risktolerans som styrelsen fastst\u00e4llt. Koncernriskrapporterna utformas i enlighet med styrelsens Policy f\u00f6r risk - kontroll. Ut\u00f6ver n\u00e4mnda koncernriskrapporter l\u00e4mnar Group Risk Control och Group Credits l\u00f6pande och \u00e5rsvis rapporter avseende bankens kreditrisksituation (inklusive motpartsrisker) och internmetod (IRK) till koncernledningen, CRO:s riskkommitt\u00e9, VD:s risk- och compliance- kommitt\u00e9, riskutskottet och centralstyrelsen samt till styrelserna i relevanta dotterbolag. Denna rap- portering omfattar bland annat volymutveckling och riskrapporterade krediter (krediter med f\u00f6r - h\u00f6jd risk). Rapporteringen omfattar \u00e4ven utv\u00e4rde- ringar av dels de interna riskklassificerings- processerna, dels bankens IRK-modeller och resultatet och validering av bankens IRK-modeller. Riskkommitt\u00e9n, med CRO som ordf\u00f6rande har sammantr\u00e4tt elva g\u00e5nger under 2022. P\u00e5 risk- kommitt\u00e9ns m\u00f6ten g\u00f6rs en f\u00f6rdjupad upp f\u00f6ljning av koncernens aktuella risksituation, potentiella risker och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r kreditrisker, \ufb01nansiella risker, operativa risker och risker i f\u00f6rs\u00e4krings- r\u00f6relsen. \u00d6vriga riskslag kommenteras vid behov. \u00c5terh\u00e4mtningsplanens indikatorer avrapporteras p\u00e5 varje m\u00f6te och vid behov diskuteras \u00e5tg\u00e4rder. Vidare f\u00f6ljs limitutnyttjandet f\u00f6r \ufb01nansiella risker upp f\u00f6r hela koncernen. Kapitalsituationen, utnyttjandet av marknadsrisklimit samt likviditets - situationen rapporteras till styrelsen \u00e5tminstone kvartalsvis. Limitutnyttjandet f\u00f6r marknadsrisker och likvi - ditetsrisker sammanst\u00e4lls och kontrolleras dag- ligen av Group Risk Control. Limit\u00f6vertr\u00e4delser rapporteras omg\u00e5ende till den som har beslutat om limiterna. Likviditetsrisken sammanst\u00e4lls av Aff\u00e4rsverksamheten Banken pr\u00e4glas av en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning d\u00e4r varje del av aff\u00e4rsverksamheten b\u00e4r det fulla ansvaret f\u00f6r sina aff\u00e4rer och f\u00f6r att samt - liga risker hanteras. Den som b\u00e4st k\u00e4nner kunden och marknadsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna har b\u00e4st m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma risken och kan ocks\u00e5 p\u00e5 ett tidigt stadium agera om problem uppkommer. Varje kontor och varje resultat- ansvarig enhet b\u00e4r ansvaret f\u00f6r att hantera uppkomna problem. Detta skapar h\u00f6g risk- medvetenhet och f\u00f6rsiktighet i aff\u00e4rsverk- samheten. Decentraliserade kreditbeslut f\u00f6ruts\u00e4tter dock en gemensam kreditprocess som Group Credits ansvarar f\u00f6r. Group Credits bereder de kredit limiter som styrelsen eller den kredit- kommitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat fattar beslut om. Group Credits s\u00e4kerst\u00e4ller ocks\u00e5 att kredit- bed\u00f6mningarna i hela koncernen sker p\u00e5 ett enhetligt s\u00e4tt och att kreditgivningen utf\u00f6rs i enlighet med den kreditpolicy som styrelsen fastst\u00e4llt. Aff\u00e4rsverksamhetens finansiella risker upp - st\u00e5r och hanteras huvudsakligen i Group Treasury, i Handelsbanken Capital Markets och i Handelsbanken Liv. Handelsbanken har en decentraliserad aff\u00e4rsmodell, men all finansiering och likviditetshantering i koncernen \u00e4r centraliserad till Group Treasury. De mark- nads risker som uppst\u00e5r f\u00f6r att m\u00f6ta kunders efterfr\u00e5gan p\u00e5 finansiella instrument med exponering mot r\u00e4nte-, valuta-, aktie- eller r\u00e5varumarknaderna hanteras i Handelsbanken Capital Markets. Operativa risker f\u00f6rekommer i all verksamhet inom banken, och ansvaret f\u00f6r att hantera operativa risker \u00e4r en integrerad del av chefsansvaret p\u00e5 alla niv\u00e5er i verksam - heten. Hantering av marknadsrisker, hantering av bankens operativa risker samt finansie - rings-och likviditetshantering styrs av policyer fastst\u00e4llda av styrelsen. Stresstester \u2013 kapital- och likviditets planering Handelsbanken h\u00e5ller ett kapital och en likvidi - tetsreserv som s\u00e4kerst\u00e4ller bankens fortlevnad under s\u00e5v\u00e4l normala tider som efter extrema h\u00e4ndelser. Det \u00e4r kapitalsituationen bed\u00f6md enligt det legala kapitalkravet som, tillsammans med ber\u00e4kningen av ekonomiskt kapital och stresstester, utg\u00f6r grunderna i kapitalplane- ringen. Likviditetsplaneringen s\u00e4kerst\u00e4ller att koncernen alltid klarar sina betalningsf\u00f6rplik - telser n\u00e4r dessa f\u00f6rfaller, \u00e4ven i en situation av finansiell stress d\u00e4r uppl\u00e5ning p\u00e5 de finansiella marknaderna inte \u00e4r m\u00f6jlig. Genom stress- tester och scenario analyser identifieras vilka \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver f\u00f6rberedas eller genomf\u00f6ras f\u00f6r att kapitaliseringen och likvidi - tetssituationen vid varje tidpunkt ska vara tillfreds st\u00e4llande samt vilka \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla koncernens kapital och likviditet i en \u00e5terh\u00e4mtningssituation efter en allvarlig kris. Group Risk Control och Group Compliance Group Risk Control i Handelsbanken \u00e4r obero- ende i f\u00f6rh\u00e5llande till de funktioner som ska kontrolleras. Group Risk Control kontrollerar att alla v\u00e4sentliga risker som koncernen expo- neras f\u00f6r, eller kan f\u00f6rv\u00e4ntas komma att expo- neras f\u00f6r, identifieras och hanteras av ber\u00f6rda funktioner. Group Risk Control \u00f6vervakar och kontrollerar koncernens riskhantering, och att relevanta interna regler, processer och rutiner f\u00f6r riskhantering f\u00f6ljs samt att riskerna \u00e4r inom den av styrelsen fastlagda risktoleransen och att ledningen har tillf\u00f6rlitliga underlag f\u00f6r hur risker ska hanteras vid kritiska situationer. Group Credits Risk Control ska s\u00e4kerst\u00e4lla och regelbundet utv\u00e4rdera att de metoder som anv\u00e4nds f\u00f6r bankens kapitalkravsber\u00e4k - ning \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsenliga och i enlighet med myndighets tillst\u00e5nd och g\u00e4llande regelverk. I Group Risk Controls ansvar ing\u00e5r ocks\u00e5 att kontrollera limiter f\u00f6r marknads-, likviditets-, och motpartsrisker samt operativa risker och utv\u00e4rdera \u00f6vertr\u00e4delser av dessa limiter liksom \u00f6vertr\u00e4delser av limiter och mandat inom kredit processen. Group Risk Control ska \u00e4ven utv\u00e4rdera den riskanalys som verksamheten g\u00f6r av nya och v\u00e4sentligt \u00e4ndrade produkter och tj\u00e4nster, marknader, processer och IT- system samt vid verksamhets- eller organisa- tionsf\u00f6r\u00e4ndringar av v\u00e4sentlig karakt\u00e4r. Behovet av uppf\u00f6ljning av risk- och kapital- situationen \u00f6kar med graden av decentralise - rade aff\u00e4rsbeslut. Group Risk Control \u00e4r s\u00e5le- des en naturlig och viktig del av bankens aff\u00e4rsmodell. Group Risk Control ansvarar f\u00f6r att l\u00f6pande rapportera den aktuella risk- situationen i koncernen till bankens ledning och styrelse och f\u00f6r att risker m\u00e4ts p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5ls enligt och enhetligt s\u00e4tt. Risker inom regelefterlevnad \u00f6vervakas och kontrolleras av Group Compliance. I funktio- nen ing\u00e5r dessutom s\u00e4rskilt utpekade roller s\u00e5som den centralt funktionsansvariga enligt till\u00e4mpliga regler om penningtv\u00e4tt och finansie- ring av terrorism (CFA) och dataskyddsombu- det enligt till\u00e4mpliga regler om dataskydd och hantering av personuppgifter (DPO). Group Compliance \u00e4r oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till aff\u00e4rs verksamheten och organisatoriskt skild fr\u00e5n de funktioner och omr\u00e5den som ska kontrolleras. Group Compliance verkar aktivt f\u00f6r god regelefterlevnad och att Handels- bankens l\u00e5ga tolerans f\u00f6r compliancerisker uppfylls. Group Compliance identifierar, \u00f6ver- vakar och kontrollerar risker och brister i f\u00f6r- h\u00e5llande till regelefterlevnad, l\u00e4mnar rekom- mendationer, ger r\u00e5d och st\u00f6d till bankens personal, ledning och enheter i fr\u00e5gor om regel- efterlevnad samt rapporterar till ledning och styrelse om regelefterlevnad. H\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5 CFA:s rapportering avseende compliance- risker kopplade till finansiell kriminalitet, liksom DPO:s rapportering av dataskyddsrisker. Handelsbanken har tillfredsst\u00e4llande arrange- mang f\u00f6r riskhantering vilka \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsen- liga i f\u00f6rh\u00e5llande till bankens aff\u00e4rsm\u00e5l, \u00f6ver- gripande riskpro\ufb01l och den riskstrategi som styrelsen beslutat om f\u00f6r verksamheten. Riskf\u00f6rklaring: Handelsbankens aff\u00e4rsm\u00e5l \u00e4r att ha h\u00f6gre l\u00f6nsamhet \u00e4n genomsnittet f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6rbara kon kurrenter p\u00e5 hemmamarknaderna. M\u00e5let ska fr\u00e4mst n\u00e5s genom n\u00f6jdare kunder och l\u00e4gre kostnader \u00e4n konkurrenterna. Handels- banken \u00e4r en bank med stark lokal f\u00f6rankring och ett decentraliserat arbetss\u00e4tt. Bankens \u00f6vergripande riskpro\ufb01l \u00e4r att risker ska h\u00e5llas l\u00e5ga. Koncernen ska vara v\u00e4l kapita- liserad i f\u00f6rh\u00e5llande till riskerna, uppfylla de krav som myndigheter st\u00e4ller och h\u00e5lla likvida till- g\u00e5ngar f\u00f6r att klara sina betalningsf\u00f6rpliktelser, \u00e4ven i situationer av \ufb01nansiell stress p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. Riskstrategin och bankens \u00f6ver- gripande riskpro\ufb01l underst\u00f6djer Handels- bankens str\u00e4van att ha en aff\u00e4rsmodell som \u00e4r oberoende av f\u00f6r\u00e4ndringar i konjunkturcykeln. Banken har och ska ha l\u00e5ga kreditrisker. Detta uppn\u00e5s bland annat genom den starka lokala f\u00f6rankringen och de n\u00e4ra kundrelatio- nerna. Krediternas kvalitet f\u00e5r aldrig \u00e5sido- s\u00e4ttas f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6gre volym eller h\u00f6gre marginal. Banken \u00e4r selektiv i sitt kundurval med krav p\u00e5 att kredittagare har en god \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Till f\u00f6ljd av detta har kredit portf\u00f6ljen en tydlig koncentration till riskklasser d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r f\u00f6rlust \u00e4r l\u00e5g. Det konsekventa tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet \u00e5ter- speglas i bankens \u00f6ver tid l\u00e5ga kreditf\u00f6rlust- niv\u00e5er, vilka f\u00f6r \u00e5r 2022 uppgick till 0,00% (0,00) i relation till utl\u00e5ningen. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken \u00e4r v\u00e4l kapi- taliserad i f\u00f6rh\u00e5llande till riskerna och har en god likviditetssituation, fastst\u00e4ller styrelsen bankens risktolerans f\u00f6r kapitalisering och likviditet KREDITRISKSTRATEGI Kreditprocessen i Handelsbanken utg\u00e5r fr\u00e5n \u00f6vertygelsen att en decentraliserad organisation med lokal f\u00f6rankring ger h\u00f6g kvalitet i kreditbeslu- ten. Banken \u00e4r en relationsbank d\u00e4r kontoren h\u00e5ller l\u00f6pande kontakt med kunden, vilket ger en djup kunskap om varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av kundens eko- nomiska situation. Handelsbanken \u00e4r inte en massmarknads- bank utan \u00e4r selektiv i kundurvalet, vilket inneb\u00e4r att kunderna ska ha en h\u00f6g kreditkvalitet. Kvali- tetskravet \u00e5sidos\u00e4tts aldrig till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r h\u00f6gre kreditvolymer eller f\u00f6r att erh\u00e5lla h\u00f6gre avkast- ning. Banken undviker \u00e4ven att delta i finansie- ring d\u00e4r det f\u00f6rekommer komplicerade kund- konstellationer, komplexa och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5eliga aff\u00e4rsuppl\u00e4gg eller h\u00f6ga ESG-risker. N\u00e4r banken bed\u00f6mer kreditrisken hos en viss kund bed\u00f6ms i f\u00f6rsta hand kredittagarens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga. I bed\u00f6mningen analy- seras dels kundens finansiella st\u00e4llning samt dels de risker som kunden \u00e4r utsatt f\u00f6r och som kan komma att p\u00e5verka stabiliteten i kundens finansiella st\u00e4llning \u00f6ver tid. En del av riskanalysen best\u00e5r i att banken bed\u00f6mer hur kunden p\u00e5verkas av ESG-risker, inklusive klimat risker, s\u00e5v\u00e4l fysiska som omst\u00e4llnings- risker. Ett av de f\u00f6rsta stegen i bed\u00f6mning av \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r att analysera vilken bransch kunden tillh\u00f6r. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 vilka utmaningar och risker som branschen st\u00e5r inf\u00f6r innan vi b\u00f6rjar att analysera v\u00e5r enskilda kund. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kom- penseras med att banken erbjuds goda s\u00e4ker- heter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan fullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Krediter ska d\u00e4rf\u00f6r normalt vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. Kontorets lokala f\u00f6rankring och n\u00e4ra relation med kunden inneb\u00e4r att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Detta medf\u00f6r att banken i m\u00e5nga fall kan agera snabbare \u00e4n vad som hade varit m\u00f6jligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har ocks\u00e5 det fulla ekonomiska ansvaret f\u00f6r kreditgivningen. Kontoret hanterar s\u00e5ledes de problem som uppst\u00e5r n\u00e4r en kund brister i betalningsf\u00f6rm\u00e5ga och kontoret b\u00e4r eventuella kreditf\u00f6rluster. Vid behov f\u00e5r det lokala kontoret st\u00f6d fr\u00e5n lokal kreditavdelning och fr\u00e5n centrala avdelningar. Bankens arbets- s\u00e4tt leder till att alla som g\u00f6r aff\u00e4rer f\u00f6rknippade med kreditrisk till\u00e4gnar sig ett v\u00e4l etablerat syn- s\u00e4tt f\u00f6r denna typ av risk. Detta syns\u00e4tt utg\u00f6r en viktig del av bankens kultur. De beskrivna arbets- och syns\u00e4tten \u00e4r viktiga anledningar till att banken \u00f6ver en l\u00e5ng tid redovisat mycket l\u00e5ga kreditf\u00f6rluster. KREDITORGANISATIONEN I Handelsbankens decentraliserade organi- sation b\u00e4r varje kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger p\u00e5 kontorschefen eller de medarbetare som kontorschefen utser p\u00e5 det lokala kontoret. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion ing\u00e5r ocks\u00e5 att underlaget f\u00f6r kreditbeslu Styrelsen har fastst\u00e4llt m\u00e5let att banken ska ha acku- mulerade positiva nettokassa \ufb02\u00f6den under minst ett \u00e5r med beaktande av likviditetsre- serven och under antagandet att delar av den icke tidsbundna inl\u00e5ningen fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6rsvinner under f\u00f6rsta m\u00e5naden. Handels bankens samlade likviditetsreserv inklusive likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder inneb\u00e4r att likviditetsbehovet t\u00e4cks i mer \u00e4n tre \u00e5r under dessa stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Bankens riskprofil \u00e4r i enlighet med den riskstrategi som fastst\u00e4llts av styrelsen . Risktoleransen f\u00f6r bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom krav p\u00e5 att banken under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden ska ha tillr\u00e4cklig likviditetsreserv i form av likvida och pants\u00e4ttningsbara till- g\u00e5ngar samt likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att under fastst\u00e4llda tidsperioder kunna forts\u00e4tta sin r\u00f6relse, dels genom krav p\u00e5 det ackumulerade nettot mellan in- och utg\u00e5ende kassa\ufb02\u00f6den i olika tidsintervall alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas p\u00e5 kontoret, p\u00e5 l\u00e4ns- eller landsniv\u00e5, i styrelsens kreditkommitt\u00e9 eller av styrelsen. Underlaget f\u00f6r kreditbeslut inneh\u00e5ller bland annat allm\u00e4n och ekonomisk information om kredittagaren, en bed\u00f6mning av dennes \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, krediter och kreditvillkor samt v\u00e4rdering av s\u00e4kerheter. F\u00f6r landstyrelse, styrelsens kreditkommitt\u00e9 och styrelsen avser beslutet kreditlimitens total- belopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blanko- krediter. F\u00f6r kredittagare vars sammanlagda krediter \u00f6verstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i form av kreditlimit. Vid krediter till privatpersoner mot s\u00e4kerhet i bostad intr\u00e4der limitplikten f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Krediter till bostadsr\u00e4tts- f\u00f6reningar mot s\u00e4kerhet i bostadsfastighet blir limitpliktiga f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Beviljade kreditlimiter g\u00e4ller i normalfallet ett \u00e5r. Under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan kreditlimiter till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar g\u00e4lla maximalt tre \u00e5r. Vid f\u00f6rl\u00e4ngning av kreditlimiter \u00e4r kravet p\u00e5 besluts- ordning detsamma som f\u00f6r en ny kreditlimit. Kontorschefer och de flesta medarbetare p\u00e5 kontor har personliga beslutandelimiter som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att besluta om krediter till de kunder som de ansvarar f\u00f6r. Vid beslut om st\u00f6rre kreditlimiter finns \u00e4ven beslutsinstanser p\u00e5 l\u00e4ns- och landsniv\u00e5 samt central niv\u00e5. Varje h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5 tillf\u00f6r ytterligare kreditkompetens. P\u00e5 varje beslutande- niv\u00e5 finns r\u00e4tt att avstyrka kreditlimiter inom Figur \u00c5R:5 Kreditprocessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken F\u00f6rdelning av fattade kreditlimitbeslut 3 Andel av antal limiter 70% 28% 2% Andel av limitbelopp 13% 33% 54% KONTORSNIV\u00c5 LANDS-/L\u00c4NSNIV\u00c5 CENTRAL NIV\u00c5 Prop\u00e5 Kund- ansvarig Kontors- chef Lokal kredit- avdelning, kreditexpert Lands-/ l\u00e4nskredit kommitt\u00e9 Land- styrelse 1 Group Credits Styrelsens kredit- kommitt\u00e9 1 Styrelsen 1, 2 Beslut 1 Beslutet avser kreditlimitens totalbelopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blankokrediter. 2 Beslutar endast om \u00e4rendet bed\u00f6ms vara av s\u00e4rskilt eller allm\u00e4nt intresse samt krediter till styrelseledam\u00f6ter och vissa ledande befattningshavare. 3 Exklusive stat- och banklimiter som beslutas p\u00e5 central niv\u00e5. s\u00e5v\u00e4l den egna beslutandeniv\u00e5n som kredit- limiter som annars skulle beslutats p\u00e5 h\u00f6gre beslutande niv\u00e5er. Samtliga kreditbeviljare i hela besluts processen, oavsett niv\u00e5, m\u00e5ste vara eniga f\u00f6r att ett positivt kreditlimitbeslut ska komma till st\u00e5nd. Finns minsta tveksamhet hos n\u00e5gon kreditbeviljare avsl\u00e5s kredit ans\u00f6kan. De st\u00f6rsta krediterna har beretts av Group Credits och beslutas av styrelsen eller den kreditkom- mitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Utan tillstyrkan av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen kredit ans\u00f6kan processas vidare i banken, f\u00f6rutom de kreditbeslut som fattas genom maskinella modeller. S\u00e5dana maskinella modeller ska godk\u00e4nnas av verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren. Beslutsg\u00e5ngen n\u00e4r det g\u00e4ller krediter och kreditlimiter illustreras av figur \u00c5R:5 Kreditpro- cessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken. I figuren visas \u00e4ven procentuell andel av antal kreditlimitbeslut och beslutade belopp f\u00f6rdelade p\u00e5 olika beslutandeniv\u00e5er. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion, d\u00e4r en stor andel av antalet kredit- och kreditlimitbeslut fattas p\u00e5 de enskilda kontoren, \u00e4r det viktigt att det finns en v\u00e4l fungerande eftergranskningsprocess som s\u00e4kerst\u00e4ller att besluten h\u00e5ller en h\u00f6g kvalitet. Kontorschefen kvalitetsgranskar medarbetarnas beslut och lokala kreditavdelningen kvalitetsgranskar beslut fattade av kontorschefer. Syftet med kvalitetsgranskningen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att bankens kreditpolicy och interna instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp- r\u00e4tth\u00e5lls och att kredit- och kreditlimitbeslut vittnar om gott kreditomd\u00f6me och sund aff\u00e4rs- m\u00e4ssighet. En motsvarande granskning av kva- liteten utf\u00f6rs \u00e4ven av kreditlimitbeslut som fattas av h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5er i banken. Kredit- limiter som beviljas av l\u00e4ns- eller landskredit- kommitt\u00e9er och landstyrelser granskas av Group Credits, som \u00e4ven bereder och granskar kredit limiter som beslutas av styrelsen eller den kredit kommitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Ecster Dotterbolaget Ecster AB arbetar med att erbjuda betall\u00f6sningar till utvalda s\u00e4ljf\u00f6retag \u00f6ver hela Sverige. Finansieringstypens karakt\u00e4r kr\u00e4ver att snabba och korrekta kreditbesked kan levereras \u00e5rets alla dagar, dygnet runt, vilket inneb\u00e4r att merparten av besluten fattas av maskinella modeller. F\u00f6r de beslut som inte kan hanteras genom de maskinella modellerna g\u00f6rs manuella beslut d\u00e4r medarbetarna har personliga beslutslimiter. Vid beslut om st\u00f6rre kredit limiter fattas besluten i Ecsters kredit- kommitt\u00e9 eller i styrelsen. Vid prop\u00e5er om st\u00f6rre engagemang och kunden \u00e4r en befintlig Handels banken kund fattas beslut p\u00e5 det ansva- riga kontoret eller i ber\u00f6rd instans som g\u00e4ller i banken. KREDITPORTF\u00d6LJEN Bankens kreditportf\u00f6lj presenteras i detta avsnitt med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n sammanst\u00e4llda K2 Forts NOTER | KONCERNEN 114 HANDELSBANKEN | \u00c5 ditrisker presenteras kreditportf\u00f6ljen med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n CRR. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n koncernbalans- r\u00e4kningen kategoriseras krediter i utl\u00e5ning till allm\u00e4nhet respektive utl\u00e5ning till kreditinstitut samt poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelade p\u00e5 produkttyp. N\u00e4r begreppet exponering anv\u00e4nds avses summan av poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten \u00e4r den dominerande posten. Se tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6r delning. Handelsbanken efterstr\u00e4var att dess histo- riskt l\u00e5ga kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till andra banker ska best\u00e5 och d\u00e4rmed bidra till Handels bankens l\u00f6nsamhetsm\u00e5l samt till att bibeh\u00e5lla en god finansiell st\u00e4llning. Handels- banken granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens kvalitet i syfte att identifiera och begr\u00e4nsa ned- skrivningsbehov. Banken str\u00e4var vid kredit- givningen aldrig efter att uppn\u00e5 best\u00e4mda volymer eller marknadsandelar inom olika branscher eller dylikt, utan banken ska vara selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska vara av h\u00f6g kvalitet. Kvalitetskravet f\u00e5r aldrig \u00e5sidos\u00e4ttas f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6g kreditvolym. Det h\u00e4r framg\u00e5r av bankens kreditpolicy som \u00e5rligen fastst\u00e4lls av styrelsen. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och det f\u00f6rs\u00e4mrade makroekonomiska l\u00e4ge som det har lett till, har det under \u00e5ret gjorts djupare analyser av p\u00e5verkan p\u00e5 kreditportf\u00f6l- jen. Analyserna visar inte p\u00e5 n\u00e5gon signifikant omedelbar \u00f6kning av kreditrisken men dock generellt en \u00f6kad os\u00e4kerhet vilket \u00e5terspeglas i en \u00f6kning av de modellbaserade reservering- arna i steg 1 och steg 2. Banken har utifr\u00e5n olika klimatscenarier gjort analyser av fysiska klimatrisker i kreditportf\u00f6lj- ens fastighetsexponeringar i Sverige. Dessa har indikerat en mycket begr\u00e4nsad p\u00e5verkan S\u00e4kerheter I bankens kreditpolicy framg\u00e5r att krediter normalt ska vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda s\u00e4kerheter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan f ullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. hur mycket som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e5na med fastighet som s\u00e4kerhet. S\u00e4kerheternas v\u00e4rde kontrolleras \u00e5rligen och baseras p\u00e5 ett uppskattat mark- nadsv\u00e4rde. Om marknadsv\u00e4rdet bed\u00f6ms ha sjunkit och v\u00e4rdet p\u00e5 panten har f\u00f6rs\u00e4mrats sker kontroll oftare. Bankens instruktioner avse- ende s\u00e4kerheter har inte f\u00f6r\u00e4ndrats efter inf\u00f6- randet av IFRS 9. D\u00e5 det som regel blir aktuellt att ta s\u00e4kerheter i anspr\u00e5k f\u00f6rst sedan kredit- tagaren drabbats av allvarliga betalningssv\u00e5rig- heter inriktas v\u00e4rderingen av s\u00e4kerheter p\u00e5 det v\u00e4rde s\u00e4kerheterna f\u00f6rv\u00e4ntas ha vid en f\u00f6rs\u00e4lj- Kreditriskkoncentrationer Handelsbankens kontor \u00e4r starkt fokuserade p\u00e5 att etablera l\u00e5ngsiktiga relationer med kun- der som har h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna g\u00f6ra aff\u00e4rer med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Som en konsekvens av det har banken relativt stora koncentrationer i enskilda sektorer. Banken f\u00f6ljer dock kreditportf\u00f6ljens utveckling och kvalitet och ber\u00e4knar koncentrationer mot olika typer av branscher och geografiska omr\u00e5den. Banken m\u00e4ter och f\u00f6ljer ocks\u00e5 exponeringar mot st\u00f6rre enskilda motparter. S\u00e4rskilda limiter till\u00e4mpas f\u00f6r att begr\u00e4nsa den maximala kredit- exponeringen mot enskilda motparter som ett komplement till kreditriskbed\u00f6mningen. Om en koncentration i kreditportf\u00f6ljen avseende sek- starka och stabila kassafl\u00f6den och d\u00e4rigenom mycket h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. En stor del av utl\u00e5- ningen till fastig hetssektorn \u00e4r s\u00e5ledes till bolag med mycket l\u00e5g sannolikhet f\u00f6r finansiella sv\u00e5righeter. Bankens exponering mot fastig- hetssektorn finns specificerad i tabeller nedan. Andelen exponeringar h\u00e4nf\u00f6rliga till fastighets- motparter (fastighetsbolag och bostadsr\u00e4tts- f\u00f6reningar) som har en s\u00e4mre rating \u00e4n bankens riskklass 5 (normal risk) \u00e4r mycket l\u00e5g. 98,2% (97,8) av total fastighetsutl\u00e5ning i Sverige \u00e5ter- BER\u00c4KNING AV F\u00d6RV\u00c4NTADE KREDITF\u00d6RLUSTER Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat sm\u00e5 f\u00f6retag, samt avbetalningsl\u00e5n avseende s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag. F\u00f6r \u00f6vriga exponeringar finns f\u00f6ljande sex segment; fastighetsbolag, bostads- r\u00e4ttsf\u00f6reningar, \u00f6vriga stora icke- finansiella f\u00f6retag, \u00f6vriga icke-finansiella f\u00f6retag, stater, finansiella f\u00f6retag och banker. Inom respektive portf\u00f6ljsegment klassificeras avtalen ytterligare till s\u00e5 kallade tillst\u00e5ndsklasser baserat p\u00e5 riskfaktorer som intern rating, betal- ningshistorik, landtillh\u00f6righet, s\u00e4kerhetstyp och bel\u00e5ningsgrad. Tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r framtagna baserat p\u00e5 statistisk analys av historiska utfall. F\u00f6r varje tillst\u00e5ndklass anv\u00e4nds statistiska modeller f\u00f6r migration mellan tillst\u00e5nden f\u00f6r att ber\u00e4kna fram\u00e5tblickande sannolikheter f\u00f6r riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig riskfaktor f\u00f6r tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r motpartens interna rating som s\u00e4tts vid kreditbeslutstillf\u00e4llet och uppdateras minst \u00e5rligen eller om det finns tecken p\u00e5 att motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6r- m\u00e5ga har \u00e4ndrats. Klimatrelaterade och vissa andra milj\u00f6relaterade risker bed\u00f6ms i kredit- processen och p\u00e5verkar den interna ratingen p\u00e5 motpartsniv\u00e5. Det finns tillst\u00e5ndsklasser f\u00f6r icke-fallerade, fallerade och f\u00f6rtidsl\u00f6sta expone- ringar. Exponeringar mot hush\u00e5ll klassas i nio tillst\u00e5ndsklasser och \u00f6vriga exponeringar i tolv tillst\u00e5ndsklasser. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Betydande \u00f6kning av kreditrisk avspeglar risken f\u00f6r fallissemang och \u00e4r ett m\u00e5tt som m\u00e4ter avta- lets relativa f\u00f6r\u00e4ndring av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r ber\u00e4kning av betydande \u00f6kning av kreditrisk anv\u00e4nds inom Handels- banken samma underliggande modeller som vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster och h\u00e4nsyn tas till historisk, nuvarande och fram- \u00e5tblickande information. I bed\u00f6mningen beak- tas inte s\u00e4kerheter. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle inleds den koncerngemensamma centrala modell baserade processen med att samtliga avtal bed\u00f6ms med avseende p\u00e5 om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). Denna bed\u00f6mning avg\u00f6r sedan huruvida avtalet f\u00e5r en f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust ber\u00e4knad p\u00e5 tolv m\u00e5naders horisont (Steg 1) eller f\u00f6r avtalets hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (Steg 2). En viktig del som p\u00e5verkar kreditf\u00f6rlustreservens storlek \u00e4r s\u00e5le- des vilka faktorer och tr\u00f6sklar som definieras som utl\u00f6sande f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av bety- dande \u00f6kning av kreditrisk som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rflytta avtalen till Steg 2 grundar sig p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l kvalitativa som kvantitativa faktorer. Den kvantitativa indikator som i f\u00f6rsta hand anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisken \u00e4r den relativa f\u00f6r\u00e4ndringen mellan instrumentets f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle och aktuell rapporte- ringstidpunkt i sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) under avtalets \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. I de fall det har kr\u00e4vts orimlig kostnad och anstr\u00e4ngning f\u00f6r att kunna fastsl\u00e5 PD vid ett instruments f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4lle, har f\u00f6r\u00e4ndringar i mot- partens eller avtalets interna rating eller risk- klassificering sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet anv\u00e4nts f\u00f6r att bed\u00f6ma betydande \u00f6kning av kredit risken. F\u00f6r avtal som redovisas f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 1 januari 2018 eller senare baseras prognoserna av fallissemangsrisken p\u00e5 tre sce- narier. F\u00f6r avtal som redovisats f\u00f6re den 1 janu- ari 2018 till\u00e4mpas samma kriterier men baseras p\u00e5 ett scenario som utg\u00e5r fr\u00e5n bankens senast publicerade ekonomiska analys vid tidpunkten f\u00f6r det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Det huvudsakliga kriteriet f\u00f6r att ett avtal bed\u00f6ms ha f\u00e5tt en betydande \u00f6kning av kredit- risk och f\u00f6rflyttas till Steg 2 enligt Handels- bankens definition \u00e4r att den ber\u00e4knade \u00e5ter st\u00e5ende fallissemangsrisken (PD) vid rap- porteringstillf\u00e4llet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n 2,5 g\u00e5nger mot- svarande fallissemangsrisk vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet. Gr\u00e4nsv\u00e4rdet om 2,5 \u00e4r baserat p\u00e5 statistisk analys av bankens historiska data och j\u00e4mf\u00f6r \u00f6kningen i den \u00e5terst\u00e5ende risken att motparten fallerar relativt motsvarande f\u00f6r- v\u00e4ntade risk vid avtalets f\u00f6rsta redovisningstill- f\u00e4lle. D\u00e4rut\u00f6ver finns det andra kvalitativa fakto- rer som banken bed\u00f6mt medf\u00f6r en betydande \u00f6kning av kreditrisk, till exempel att motparten har betalningar som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar f\u00f6r- senade eller att motparten har erh\u00e5llit eftergifter till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4mrad kreditv\u00e4rdighet. Om det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas en reserv motsvarande f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden och det finansiella instrumentet flyttas till Steg 2. Modellen \u00e4r symmetrisk, vilket inneb\u00e4r att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det d\u00e4rmed inte l\u00e4ngre f\u00f6religger en bety- dande f\u00f6rs\u00e4mring i kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet flyttas den finansiella tillg\u00e5ngen tillbaka till Steg 1. Modeller f\u00f6r riskparametrar och f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid Riskparametrarna PD, LGD och EAD ber\u00e4knas f\u00f6r varje avtal och framtida tidpunkt, baserat p\u00e5 statistiska modeller. Dessa modeller bygger s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt p\u00e5 de relationer mellan de v\u00e4sentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall som kan identifieras i bankens egen f\u00f6rlust- historik. De flesta riskparametrar som kvantifie- ras baseras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs intern data. I de fall banken saknar tillr\u00e4ckligt med information, till exempel p\u00e5 grund av f\u00e5 fallissemang, sker kom- plettering med hj\u00e4lp av extern information. De historiska utfallen analyseras med avseende p\u00e5 samvariation med avtals-, motparts- och regionspecifika riskfaktorer, som till exempel produkttyp, intern rating, \u00e5lder som kund, s\u00e4kerhetstyp, bel\u00e5ningsgrad, arbetsl\u00f6shet och BNP-tillv\u00e4xt. De riskfaktorer som identifieras som v\u00e4sentliga f\u00f6r en viss riskparameter inklu- deras i modellen och det historiska sambandet kvantifieras. Sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD) PD motsvarar sannolikheten f\u00f6r att en kund eller ett avtal kommer att hamna i fallissemang vid en given tidpunkt under den tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptid. PD f\u00f6r tolv m\u00e5nader motsvarar san- nolikheten f\u00f6r fallissemang under de kommande tolv m\u00e5naderna. PD f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid mot- svarar sannolikheten f\u00f6r fallissemang under till- g\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (maximalt 30 \u00e5r). Vid rapporteringstillf\u00e4llet prognostiseras framtida PD baserat p\u00e5 fram\u00e5tblickande makroscenarier och aktuell avtals- och motpartsinformation. Den prognostiserade fallissemangsrisken tar h\u00e4nsyn till utvecklingen av scenarier och sanno- likheten f\u00f6r migration mellan olika tillst\u00e5nds- klasser \u00f6ver tid. Modellerna ber\u00e4knar \u00e5rsvisa migrations- och fallissemangssannolikheter d\u00e4r migrationsmodellen ger sannolikheten att avtalet befinner sig i en given tillst\u00e5ndsklass med en given fallissemangsrisk fram\u00e5t i tiden. Avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade PD f\u00f6r ett givet \u00e5r ber\u00e4knas av sannolikhetsv\u00e4gda PD \u00f6ver alla t\u00e4nkbara till- st\u00e5ndsklasser och scenarier. F\u00f6rv\u00e4ntat PD f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid baseras p\u00e5 de \u00e5rsvisa f\u00f6rv\u00e4n- tade fallissemangsprognoserna och sannolik- heten f\u00f6r att avtalet f\u00f6rtidsl\u00f6ses. En f\u00f6rs\u00e4mring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad p\u00e5 prognostiserade makroekonomiska riskfaktorer f\u00f6r varje scenario, eller en \u00f6kning i att sannolik- heten f\u00f6r att det negativa scenariot ska intr\u00e4ffa, resulterar i ett h\u00f6gre PD. Exponering vid fallissemang (EAD) EAD avser f\u00f6rv\u00e4ntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten. Vid rapporterings- tillf\u00e4llet prognostiseras framtida exponeringar vid fallissemang baserat p\u00e5 nuvarande amorte- ringsplaner, sannolikhet f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen och f\u00f6rv\u00e4ntat utnyttjande av exempelvis kredit- utrymmen, finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften. EAD prognostiseras p\u00e5 \u00e5rsbasis och utg\u00f6r det belopp p\u00e5 vilket f\u00f6rluster och \u00e5tervinningar sker vid framtida fallissemang. F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid Ett instruments f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid \u00e4r relevant f\u00f6r b\u00e5de bed\u00f6mningen av betydande \u00f6kning av kreditrisk, vilken tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndringar i PD under f\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid, s\u00e5v\u00e4l som f\u00f6r v\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rluster f\u00f6r tillg\u00e5ngens f\u00f6rv\u00e4ntade \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptid. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden beaktas i ber\u00e4kningen av \u00e5terst\u00e5ende PD genom att v\u00e4ga de prognosticerade \u00e5rsvisa PD-v\u00e4rdena under avtalets kontraktuella l\u00f6ptid med sanno- likheten att avtalet inte f\u00f6rtidsl\u00f6ses innan fallisse- mang intr\u00e4ffar. Sannolikheten f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen av avtalet baseras p\u00e5 en statistisk analys och p\u00e5 bankens interna historik cirka tio \u00e5r bak\u00e5t och ing\u00e5r som en komponent i modellen f\u00f6r EAD. I analysen har potentiella riskfaktorer i form av avtals-, motparts- och makroekonomiska riskfaktorer analyserats. De riskfaktorer som identifieras som v\u00e4sentliga inkluderas i modellen. exempel kreditkort, och bol\u00e5n med r\u00e4nte- oms\u00e4ttningsperiod p\u00e5 h\u00f6gst tre m\u00e5nader till\u00e4m- pas en 30-\u00e5rig l\u00f6ptid fr\u00e5n rapporteringstillf\u00e4llet, vilket inneb\u00e4r att den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden i praktiken definieras av den beteendebaserade statistiska modellen. F\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD) LGD speglar den ekonomiska f\u00f6rlustandel som banken f\u00f6rv\u00e4ntar sig vid ett fallissemang. De viktigaste riskfaktorerna vid ber\u00e4kning av LGD \u00e4r s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet, s\u00e4kerhetstypen och motpar- tens egenskaper. Fram\u00e5tblickande makroekono- miska riskfaktorer \u00e5terspeglas i LGD-ber\u00e4kning- arna genom deras inverkan p\u00e5 s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet och bel\u00e5ningsgraden. Kvanti fieringen av f\u00f6rlusten delas in i en sannolikhet f\u00f6r att motparten tillfrisk- nar utan att orsaka banken n\u00e5gra ekonomiska f\u00f6rluster, och en \u00e5tervinningsgrad d\u00e5 motparten inte tillfrisknar. \u00c5ter vinningsgraden p\u00e5verkas av bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att h\u00f6gre bel\u00e5nings- grader \u00e4r associerade med l\u00e4gre \u00e5tervinningsgra- der. S\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rdering ing\u00e5r i de flesta LGD-modeller. S\u00e4kerhetsv\u00e4rdet f\u00f6r fastig- heter, och d\u00e4rmed bel\u00e5ningsgraden och \u00e5tervin- ningsgraden, p\u00e5verkas av prisutvecklingen p\u00e5 fastigheten s\u00e5 att ett f\u00f6rv\u00e4ntat framtida prisfall p\u00e5 fastigheter driver upp bel\u00e5ningsgraden och den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlustandelen vid fallissemang. Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Handelsbankens IFRS 9-modeller bygger p\u00e5 samma historiska data och samma \u00f6vergri- pande modellansats som bankens IRK-model- ler d\u00e4r riskparametrarna PD, LGD och EAD modelleras. D\u00e5 regelverken har olika syften skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion och i vissa fall anv\u00e4nds separata modeller f\u00f6r att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK presenteras i tabellen ovan. Validering av IFRS 9 modeller och modellbaserade ber\u00e4kningar Validering av modellerna och av dess ing\u00e5ende riskparametrar utf\u00f6rs \u00e5rligen och s\u00e4kerst\u00e4ller att de modellbaserade ber\u00e4kningarna uppvisar god prognosf\u00f6rm\u00e5ga och identifierar ov\u00e4ntade avvi- kelser mellan prognoser och senast tillg\u00e4ngliga utfall. Valideringen sker p\u00e5 flera aggregeringsni- v\u00e5er och omfattar alla v\u00e4sentliga riskparametrar samt den sammanv\u00e4gda ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten p\u00e5 individuell och aggregerad niv\u00e5. Valideringen rapporteras till chefen f\u00f6r Group Credits, CRO och CFO. Principerna f\u00f6r utv\u00e4rdering och validering av modellerna \u00e4r fastst\u00e4llda av Group Risk Control och valideringen utf\u00f6rs eller granskas av oberoende part fr\u00e5n modellutvecklingen. Inga betydande avvikelser med signifikant effekt p\u00e5 bankens reserveringar har identifie- rats i valideringen. MANUELL BER\u00c4KNING F\u00d6R AVTAL I STEG 3 Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell niv\u00e5 och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell (med undantag f\u00f6r mindre portf\u00f6lj av homogena fordringar som har modellber\u00e4knad reservering i Steg 3). Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsan- svarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av l\u00e4ns- eller landskredit- kommitt\u00e9 eller Group Credits. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs n\u00e4r det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att motparten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kontraktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndigheter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebliven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kredittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas till normalt minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier med f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den baserade b\u00e5de p\u00e5 mot Kontrollfunktionernas roll Group Risk Control fastst\u00e4ller principer f\u00f6r vali- dering och s\u00e4kerst\u00e4ller att validering av modeller utf\u00f6rs. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle genomf\u00f6rs en oberoende granskning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt. Group Risk Control beskrivs n\u00e4rmare p\u00e5 sidorna 77 och 82. Group Audit granskar ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som ett led i deras uppdrag att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och oberoende gran- ska den interna styrningen och kontrollen samt utv\u00e4rdera tillf\u00f6rlitligheten i koncernens finansiella rapportering. Group Audit beskrivs n\u00e4rmare p\u00e5 sidorna 77 och 82\u201383. schablonmetoden f\u00f6r motpartsrisk (SA_CCR) vid ber\u00e4kning av exponeringsbelopp p\u00e5 derivat- kontrakt f\u00f6r kapitalt\u00e4cknings\u00e4ndam\u00e5l. Motparts- risken \u00e4r att betrakta som en kredit risk, d\u00e4r exponeringens storlek styrs av marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 kontraktet. I det fall det finns ett positivt v\u00e4rde p\u00e5 kontraktet betyder ett fallissemang hos mot- parten en potentiell f\u00f6rlust f\u00f6r banken. Reducering av motpartsrisk Motpartsrisk f\u00f6rekommer fr\u00e5n aff\u00e4rsdag fram till leverans och inneb\u00e4r att banken kan drabbas av en avvecklingskostnad om motparten inte kan fullf\u00f6lja sitt \u00e5tagande. Denna risk finns i alla deri- vattransaktioner och i v\u00e4rdepappersaff\u00e4rer d\u00e4r banken inte p\u00e5 f\u00f6rhand har s\u00e4krat betalning. Storleken p\u00e5 motpartsexponeringarna begr\u00e4nsas genom kreditlimitering i den ordinarie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisf\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 den underliggande tillg\u00e5ngen. F\u00f6r att beakta risken att exponeringen kan \u00f6ka, g\u00f6rs vid kreditlimiteringen till\u00e4gg till v\u00e4rdet p\u00e5 den aktuella exponeringen. Exponeringarna ber\u00e4k- nas och f\u00f6ljs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om s\u00e5 kallad close-out nettning, det vill s\u00e4ga kvittning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r netto- exponeringen (Credit Support Annex, CSA), vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvud- sak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet f\u00f6r dessa transaktioner, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekom- mer. Till f\u00f6ljd av den h\u00f6ga andelen kontanter \u00e4r koncentrationsriskerna i s\u00e4kerhetsmassan begr\u00e4nsade. Majoriteten av Handelsbankens avtal inneh\u00e5ller close-out nettning och avtalen med de st\u00f6rsta exponeringarna, vilket \u00e4r till finansiella institut, inneh\u00e5ller \u00e4ven CSA. \u00c4ven derivat som clearas via s\u00e5 kallade centrala motparter ger upphov till kapitalkrav. Centrala motparter \u00e4r clearinghus som g\u00e5r in som motpart till b\u00e5de k\u00f6pare och s\u00e4ljare i olika transaktioner och som d\u00e4rmed \u00f6vertar ansvaret f\u00f6r att fullf\u00f6lja parternas f\u00f6rpliktelser. Alla som anv\u00e4nder en central motpart m\u00e5ste l\u00e4mna s\u00e4kerheter f\u00f6r alla transaktioner. I de flesta fall \u00e4r riskvikten f\u00f6r centralt clearade derivat betyd- ligt l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r andra typer av derivat. Group Risk Control och rapporteras dagligen till CFO, veckovis till VD samt till styrelsen vid varje ordinarie styrelsem\u00f6te. Likviditetskommitt\u00e9n, med Head of Group Treasury som ordf\u00f6rande, \u00e4r r\u00e5dgivande till CFO och sammantr\u00e4der inf\u00f6r varje ordinarie styrelsem\u00f6te och i \u00f6vrigt vid behov. D\u00e4r f\u00f6redras den aktuella likviditetssituationen, resul - tat av stresstester, scenarioanalyser och annan information som \u00e4r relevant f\u00f6r bed\u00f6mningen av koncernens likviditetssituation. Banken begr\u00e4nsar kreditrisken genom att bland annat ta in s\u00e4kerheter fr\u00e5n kunderna. De fr\u00e4msta s\u00e4tten att reducera kreditrisk i banken \u00e4r pants\u00e4ttning av fast egendom s\u00e5som bostadsfastigheter och \u00f6vriga fastig- heter, f \u00f6retagshypotek, garantier (inklusive borgen) och anv\u00e4ndning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering \u00e4r att krediter ska vara s\u00e4kerst\u00e4llda med pant i fastig- heter. F\u00f6r exponeringar med fastigheter som s\u00e4kerhet ber\u00e4knas en bel\u00e5ningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpone- ringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Banken f\u00f6ljer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begr\u00e4nsar ning under ogynnsamma omst\u00e4ndigheter i samband med en obest\u00e5ndssituation. Vid l\u00e5ngfristiga kredit\u00e5taganden utan s\u00e4ker- het till f\u00f6retag avtalar banken ofta med kunden om s\u00e4rskilda kreditvillkor som ger r\u00e4tt till omf\u00f6r- handling eller upps\u00e4gning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omst\u00e4ndigheter kan banken k\u00f6pa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd f\u00f6r fordringar. Detta f\u00f6rekom- mer dock inte inom bankens ordinarie kredit- givning. En mindre del av utl\u00e5ningen till kreditinstitut \u00e4r omv\u00e4nda repor. En omv\u00e4nd repa \u00e4r en \u00e5ter- k\u00f6pstransaktion som inneb\u00e4r att banken repar in (k\u00f6per) r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper eller aktier med s\u00e4rskild \u00f6verenskommelse att v\u00e4rdepapp- ret ska s\u00e4ljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omv\u00e4nda repor betraktas av banken som s\u00e4kerst\u00e4lld utl\u00e5ning. S\u00e4kerheterna specificerade i tabellerna nedan \u00e4r endast s\u00e5dana som anv\u00e4nds i kapital- kravsber\u00e4kningen f\u00f6r kreditrisker. samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften. I detta avsnitt redog\u00f6rs huvudsakligen f\u00f6r de processer och metoder som till\u00e4mpas i Handelsbankens modellbaserade ber\u00e4kningar av reserver f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Bed\u00f6mningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 d\u00e4r avtalets och motpartens egenskaper styr klassificering och kvantifiering av reserveringsbehovet. Bed\u00f6mningen baseras antingen p\u00e5 en modellber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning d\u00e4r val av metod fr\u00e4mst beror p\u00e5 om avtalet anses vara kreditf\u00f6rs\u00e4mrat. F\u00f6r redovisning och v\u00e4rdering av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster samt definitioner, se not K1 avsnitt 10 Kreditf\u00f6rluster. Modellbaserade ber\u00e4kningar f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 Handelsbankens koncerngemensamma cen- trala process f\u00f6r modellbaserade ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e5r av ett antal olika processer och metoder som st\u00f6djer kvan- tifiering av reserveringsbehovet i Steg 1 och Steg 2. I de modellbaserade ber\u00e4kningarna tas h\u00e4nsyn till historisk, aktuell och fram\u00e5tblickande data. Historisk data ligger till grund f\u00f6r modell och parameterkonstruktion, aktuell data \u00e4r rapporteringstillf\u00e4llets aktuella balanser (som omfattas av ber\u00e4kningskraven) och fram\u00e5tblick- ande data \u00e4r de makroekonomiska scenarier som till\u00e4mpas f\u00f6r att ber\u00e4kna framtida riskpara- metrar och exponeringar. Modellerna baseras p\u00e5 samma historiska riskdata som i IRK-modellerna och s\u00e5ledes utg\u00e5r redovisningen och kapitalkravsber\u00e4kning- arna fr\u00e5n samma grundl\u00e4ggande f\u00f6rlusthistorik. I likhet med hur riskklassificeringssystemet p\u00e5verkar kapitalt\u00e4ckningsber\u00e4kningarna s\u00e5 utg\u00f6r den interna ratingen (fr\u00e5n vilken riskklassi- ficeringen h\u00e4rleds) en v\u00e4sentlig del i modellerna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Ber\u00e4kningarna p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av risk- parametrarna sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten i en framtida period erh\u00e5lls genom att multiplicera nuv\u00e4rdet av expone- ringen vid fallissemang (EAD) med sannolik- heten f\u00f6r fallissemang (PD) och med f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Till skillnad fr\u00e5n kapitalt\u00e4ckningsregelverkets kreditf\u00f6rlustber\u00e4k- ning, som \u00e4ven den anv\u00e4nder riskparametrarna PD, EAD och LGD, utg\u00e5r kreditf\u00f6rlustskatt- ningen i IFRS 9 fr\u00e5n fram\u00e5tblickande aktuella bed\u00f6mningar. D\u00e5 regelverken har olika syften skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion. F\u00f6r presentation av huvudsakliga skillnader mel- lan IFRS 9 och IRK, se tabell \u00c5R:20 Skillnader mellan IFRS 9 och IRK. Makroekonomisk information Ber\u00e4kningarna avseende modellbaserad bed\u00f6mning av betydande \u00f6kning av kreditrisk och f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs med modeller f\u00f6r de respektive riskparametrarna (PD, EAD och LGD). F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att ber\u00e4kningarna tar h\u00e4nsyn till icke-linj\u00e4ra aspek- ter anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r Stor- britannien tre fram\u00e5tblickande makroekono- miska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett positivt) i modellerna. F\u00f6r exponeringar i Sto r- britannien anv\u00e4nds fr\u00e5n och med fj\u00e4rde kvartalet 2022 fyra scenarier (ett neutralt, tv\u00e5 negativa och ett positivt). Respektive scenario inkluderar v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorer som arbetsl\u00f6shet, BNP, fastighetspriser, styr-/ centralbanks r\u00e4ntor och inflation, uppdelade per land. De v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfakto- rerna har identifierats fr\u00e5n bankens historik och relationen till riskparametrarna \u00e4r skattade p\u00e5 samma historiska material. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella riskparame- trarna. Varje makroekonomiskt scenario repre- senterar en av banken beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsf\u00f6rdelningar \u00e4r i nul\u00e4get 60 (70)% f\u00f6r det neutrala scenariot och 20 (15)% f\u00f6r det positiva samt 20 (15)% f\u00f6r det negativa scenariot. F\u00f6r exponeringar i Storbritannien \u00e4r vikterna 60% f\u00f6r det neutrala scenariot, 5% f\u00f6r det positiva och 20% f\u00f6r det negativa scenariot samt 15% f\u00f6r det kraftigare negativa scenariot. Som f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisas ett sannolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r respektive scenario. Alla makroscenarier tas fram av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys som ansvarar f\u00f6r all ekonomisk analys som levereras av Handels- banken, b\u00e5de f\u00f6r internt och externt bruk. Dessa makroekonomiska scenarier avser regi- onspecifika 30-\u00e5riga prognoser f\u00f6r Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Euro- omr\u00e5det, USA och v\u00e4rlden. En f\u00f6r\u00e4ndring i de makro- ekonomiska scenarierna, eller i de vikter som till\u00e4mpas, p\u00e5verkar b\u00e5de bed\u00f6mningen av bety- dande \u00f6kning av kreditrisk och uppskattningen av den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten. Scenarierna uppdateras kvartalsvis av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys och presenteras f\u00f6r besluts- fattarna innan de till\u00e4mpas i ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Portf\u00f6ljsegmentering I den modellbaserade bed\u00f6mningen anv\u00e4nds statistiska modeller. Dessa \u00e4r framtagna f\u00f6r olika segment i portf\u00f6ljen d\u00e4r respektive seg- ment avser riskm\u00e4ssigt likartade exponeringar och riskparametrarna kan skattas baserat p\u00e5 en gemensam upps\u00e4ttning riskfaktorer. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar \u00e4r portf\u00f6ljsegmenteringen baserad p\u00e5 produkttyp och f\u00f6r \u00f6vriga expone- ringar \u00e4r den baserad p\u00e5 motpartstyp. Segmen- ten har identifierats genom statistisk analys och expertbed\u00f6mningar. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar finns f\u00f6ljande nio portf\u00f6ljsegment; exponeringar med s\u00e4kerhet i bostadsfastighet f\u00f6r privatperso- ner, revolverande krediter inklusive kreditkorts- exponeringar f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, \u00f6vriga exponeringar f\u00f6r privat personer respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, kortkrediter avseende s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive Vid ber\u00e4kningen av s\u00e5v\u00e4l kapitalkrav som ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) beaktas motpartsexponeringarna utifr\u00e5n de exponeringsbelopp som kapitalt\u00e4cknings- reglerna st\u00e4ller upp. Handelsbanken till\u00e4mpar tor eller motpart kan antas utg\u00f6ra en f\u00f6rh\u00f6jd risk, f\u00f6ljs denna koncentration upp. Koncentra- tionsrisker f\u00e5ngas upp i bankens ber\u00e4kning av ekonomiskt kapital f\u00f6r kreditrisker och i de stresstester som g\u00f6rs i den interna kapital- utv\u00e4rderingen och som en del av uppf\u00f6ljningen av bankens risktolerans. Finansinspektionen ber\u00e4knar ocks\u00e5 ett s\u00e4rskilt kapitalkravsp\u00e5slag i Pelare 2 f\u00f6r koncentrationsrisker i kreditport- f\u00f6ljen. D\u00e4rigenom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken \u00e4r v\u00e4l kapitaliserad med h\u00e4nsyn ocks\u00e5 till koncentra- tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bed\u00f6mas vara f\u00f6r stora har banken b\u00e5de m\u00f6j- lighet och f\u00f6rm\u00e5ga att vidta olika riskreduce- rande \u00e5tg\u00e4rder. Handelsbanken har, ut\u00f6ver bol\u00e5n och utl\u00e5ning till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar, en betydande utl\u00e5ning till fastighetsf\u00f6rvaltning om 734 mdkr (677). Med fastighetsf\u00f6rvaltning avses h\u00e4r alla f\u00f6retag som riskklassificeras som fastighetsbolag. Det \u00e4r van- ligt f\u00f6rekommande att koncerner verksamma i andra branscher har dotterbolag som f\u00f6rvaltar de fastigheter som koncernen bedriver verksamhet i, och \u00e4ven s\u00e5dana fastighetsbolag anses h\u00e4r till- h\u00f6ra fastighetsf\u00f6rvaltning. Den underliggande kreditrisken i s\u00e5dana fall \u00e4r dock inte enbart fast- ighetsrelaterad eftersom motpartens \u00e5terbetal- ningsf\u00f6rm\u00e5ga best\u00e4ms av annan verksamhet \u00e4n fastighetsf\u00f6rvaltningen. D\u00e4rut\u00f6ver riskklassifice- ras privatpersoner med st\u00f6rre fastighetsinnehav som fastighetsbolag. En mycket stor del av fastighetsutl\u00e5ningen \u00e4r s\u00e4kerst\u00e4lld i fastigheter med l\u00e5g bel\u00e5ningsgrad vilket minskar bankens risk f\u00f6r kreditf\u00f6rluster. En stor del av fastighetsutl\u00e5ningen sker dess- utom till statliga fastighetsbolag, kommunala bostads bolag och annan bostadsrelaterad verksamhet d\u00e4r l\u00e5ntagarna genomg\u00e5ende har finns i riskklass 5 eller b\u00e4ttre. Motsvarande upp- gift avseende fastighetsutl\u00e5ningen i Norge upp- g\u00e5r till 99,6% (99,0), och i Finland 97,8% (97,2). Storbritanniens och Nederl\u00e4ndernas kapitalkrav ber\u00e4knas med schablonmetoden som har f\u00f6re- skrivna riskvikter, vilket inneb\u00e4r att riskklasserna inte \u00e4r relevanta f\u00f6r kapitalkravsber\u00e4kningen. Av de motparter som \u00e5terfinns i s\u00e4mre riskklasser \u00e4n normalt \u00e5terfinns huvuddelen i riskklasserna 6\u20137 och endast sm\u00e5 volymer i de h\u00f6gre riskklasserna 8\u20139. F\u00f6r information om Handelsbankens risk- klassificering, se not K2 avsnitt Ber\u00e4kning av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisker. Handelsbankens utl\u00e5ning till fastighetsbolag har under det senaste \u00e5ret vuxit trots att fastig- hetsportf\u00f6ljen i Danmark har avyttrats. I lokal valuta har tillv\u00e4xten varit stark i Sverige, Norge och Nederl\u00e4nderna, medan portf\u00f6ljerna i Finland och Storbritannien i stort sett \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade. Handelsbanken har samma strikta krav p\u00e5 \u00e5ter- betalningsf\u00f6rm\u00e5ga, bel\u00e5ningsgrader och s\u00e4ker- hetskvalitet p\u00e5 samtliga marknader . I Handelsbankens verksamhet uppst\u00e5r mark- nadsrisker till f\u00f6ljd av att bankens kunder efter- fr\u00e5gar tj\u00e4nster som kr\u00e4ver att banken har en flexibel finansiering. Vidare kan banken finan- siera sig p\u00e5 andra marknader \u00e4n d\u00e4r den har sin utl\u00e5ning i syfte att diversifiera finansieringsk\u00e4l- lorna. Finansieringen kan \u00e4ven ha en annan r\u00e4nte- bindningstid \u00e4n de tillg\u00e5ngar som de finansierar. Marknadsrisker kan d\u00e4rtill ha sitt ursprung i Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj som med kort varsel kan oms\u00e4ttas till likviditet i samband med eventuella st\u00f6rningar p\u00e5 de marknader d\u00e4r banken bedriver sin verksamhet. Portf\u00f6ljen s\u00e4kerst\u00e4ller koncernens betalningar i den dagliga clearingverksamheten och \u00e4r en del av bankens likviditetsreserv. Marknadsrisker uppst\u00e5r ocks\u00e5 inom Capital Markets f\u00f6r att m\u00f6ta kunders efterfr\u00e5gan p\u00e5 finansiella instrument med exponering mot r\u00e4nte-, valuta-, aktie- eller r\u00e5varumarknaderna. F\u00f6r att m\u00f6ta denna efterfr\u00e5gan kan det kr\u00e4vas att banken h\u00e5ller ett visst lager. Denna situation uppst\u00e5r exempelvis n\u00e4r banken har \u00e5tagit sig att st\u00e4lla priser i en s\u00e5 kallad market maker- funktion. Aff\u00e4rsverksamhetens marknadsrisker upp- st\u00e5r och hanteras s\u00e5ledes huvudsakligen i Group Treasury och i Handelsbanken Capital Markets. Dessutom uppst\u00e5r \u00e4ven marknads- risker som en del av Handelsbanken Livs verk- samhet. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv behandlas i ett s\u00e4rskilt avsnitt. De upplysningar som l\u00e4mnas i detta avsnitt avser s\u00e5ledes riskerna exklusive Handelsbanken Liv. MARKNADSRISKSTRATEGI Handelsbanken har en restriktiv syn p\u00e5 mark- nadsrisker. Marknadsrisker i bankens aff\u00e4rs- verksamhet tas i all v\u00e4sentlighet endast som ett led i att l\u00f6sa kunders placerings- och riskhan- teringsbehov. Marknadsrisker ska begr\u00e4nsas genom att matcha kassafl\u00f6den och r\u00e4ntebind- ningstider, s\u00e4kra \u00f6ppna positioner och vidta andra riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder. Marknadsriskerna i Handelsbanken \u00e4r mot denna bakgrund mycket l\u00e5ga. En kon sekvens av de l\u00e5ga marknadsriskerna \u00e4r att en l\u00e5g andel av bankens resultat kommer fr\u00e5n nettoresultat av finansiella trans aktioner. ORGANISATION Handelsbankens styrelse har det \u00f6vergripande ansvaret f\u00f6r bankens hantering av marknads- risker och fastst\u00e4ller policydokument f\u00f6r detta. Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av VD och instruktioner fr\u00e5n CFO. Inom dessa ramar b\u00e4r varje del av aff\u00e4rsverksamheten ansvaret f\u00f6r sina aff\u00e4rer och f\u00f6r att samtliga risker hanteras. Riskerna som uppst\u00e5r i samband med finansie- ring och likviditetshantering \u00e4r dock centralise- rad till Group Treasury under CFO och Capital Markets hanterar st\u00f6rre delen av riskerna i handels lagret. Kontrollfunktionerna \u00f6vervakar att verksamheten bedrivs inom bankens risk- tolerans och rapporterar riskerna till styrelse och koncernledning. Bankens limitsystem begr\u00e4nsar hur stor exponeringen mot marknadsrisker f\u00e5r vara. M\u00e4t metoder och limiter fastst\u00e4lls av styrelsen. CFO har det funktionella ansvaret f\u00f6r likviditet och finansiering; under CFO har Head of Group Treasury ansvaret f\u00f6r koncernens likviditet och finansiering. Ansvaret omfattar att hantera kon- cernens likviditets-, valutakurs- och r\u00e4nterisker i bankverksamheten. Limiterna f\u00f6r r\u00e4nte-, valuta- och likviditetsrisk f\u00f6rdelas av VD och CFO till Head of Group Treasury, som i sin tur f\u00f6rdelar dessa till de aff\u00e4rsdrivande enheterna. Limiter f\u00f6r aktiekursrisk och r\u00e5varuprisrisk f\u00f6r- delas av CFO till Capital Markets. VD och CFO beslutar \u00e4ven om komplette - rande riskm\u00e5tt, intradagslimiter och n\u00e4rmare riktlinjer. De kompletterande limitm\u00e5tten syftar till att minska bankens k\u00e4nslighet f\u00f6r volatilitets- f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 de finansiella marknaderna samt begr\u00e4nsa riskerna i specifika innehav och likviditetsrisken per valuta. Vidare begr\u00e4nsar de kompletterande limitm\u00e5tten riskerna ur ett l\u00f6ptidsperspektiv. Marknadsriskerna och utnytt- jande av limiter rapporteras l\u00f6pande till CFO, VD och styrelsen. MARKNADSRISKER I HANDELSBANKEN Marknadsriskerna m\u00e4ts med flera olika meto- der. De k\u00e4nslighetsm\u00e5tt som anv\u00e4nds visar vilka v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar som uppst\u00e5r av f\u00f6r- definierade f\u00f6r\u00e4ndringar i priser och volatiliteter. Vidare anv\u00e4nds \u00e4ven positionsrelaterade risk- m\u00e5tt och sannolikhetsbaserade Value at Risk- modeller (VaR). VaR F\u00f6r de handelslagerklassificerade portf\u00f6ljerna i Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury ber\u00e4knas Value at Risk (VaR). VaR \u00e4r ett sannolikhetsbaserat m\u00e5tt och uttrycker i nansieringen. R\u00e4nterisk hanteras till stor del genom r\u00e4nte swappar. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r \u00e4ven i Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj och hanteras genom obligationsterminer och r\u00e4nteswappar. Generellt g\u00e4ller att r\u00e4nterisken i allt v\u00e4sentligt tas i marknader som k\u00e4nnetecknas av god likviditet. Den generella r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet uppgick till ing av marknadsr\u00e4ntorna med en procentenhet. Denna effekt speglar de skillnader som \ufb01nns i r\u00e4ntebindningstider och volymsam- mans\u00e4ttning mellan tillg\u00e5ngar, skulder och deri- vat utanf\u00f6r handelslagret med antagandet att balansr\u00e4kningens storlek \u00e4r konstant. I ber\u00e4k- ningen fastst\u00e4lls r\u00e4ntebindningstid f\u00f6r inl\u00e5ning som saknar kontraktuell l\u00f6ptid med internmetod. Detta g\u00f6rs p\u00e5 basis av historiska observationer och endast den del som \u00e4r s\u00e5v\u00e4l stabil som inte r\u00e4ntek\u00e4nslig justeras. R\u00e4ntenetto effekten upp- gick vid \u00e5rsskiftet till 1 634 mkr (1 359). Aktiekursrisk Bankens aktiekursrisk uppst\u00e5r fr\u00e4mst i Handels- banken Capital Markets genom kundhandel och i bankens egna aktieinnehav. Risken m\u00e4ts som marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i bankens totala aktiepositioner vid momentan f\u00f6r\u00e4ndring i aktiepriser och volatiliteter med +/-10 respektive +/-25%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick det v\u00e4rsta utfallet av denna risk till 38 mkr (71). Den st\u00f6rsta exponeringen i aktier kommer fr\u00e5n den brittiska marknaden. Aktiekursrisk i handelslagret Aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets uppkommer vid kundgenererade aff\u00e4rer. Vidare \u00e4r Handelsbanken Capital Markets market maker f\u00f6r strukturerade produkter, vilket ger upphov till aktiekursrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r. Den icke-linj\u00e4ra aktiekursrisken uppkommer via inslag av optioner som finns fr\u00e4mst i de strukturerade produkterna. Banken limiterar och m\u00e4ter aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets med matriser. F\u00f6rdelen med metoden \u00e4r att den f\u00e5ngar upp aktiekursrisken inklusive den icke-linj\u00e4ra risken p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt. S\u00e5v\u00e4l VaR som andra riskm\u00e5tt och stresscenarier anv\u00e4nds som komplement i m\u00e4tningen av aktiekurs- risken. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR f\u00f6r aktiekurs- risk i handelslagret till 4 miljon kronor (0). Aktiekursrisk utanf\u00f6r handelslagret Koncernens aktieinnehav utanf\u00f6r handelslagret utg\u00f6rs bland annat av Niv\u00e5 3-aktier som i huvud- sak best\u00e5r av olika typer av bankgemensam verksamhet med anknytning till bankens aff\u00e4r. Innehaven \u00e4r klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. V\u00e4rdering sker som regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bola- get, alternativt till det pris den senaste transak- tionen genomf\u00f6rdes. Aktiekursrisken \u00e4r liten. Valutakursrisk D\u00e5 banken har verksamhet i ett antal l\u00e4nder utanf\u00f6r Sverige uppkommer en valutaexpone- ring av strukturell natur d\u00e5 koncernens r\u00e4ken- skaper \u00e4r uttryckta i svenska kronor. Denna strukturella risk hanteras genom en avv\u00e4gning mellan att antingen reducera valutakursf\u00f6r\u00e4nd- ringars p\u00e5verkan p\u00e5 kapitalrelationerna eller eget kapital. Styrelsen har fastst\u00e4llt den maxi- mala p\u00e5verkan p\u00e5 eget kapital som den struktu- rella valutapositionen f\u00e5r ge upphov till i s\u00e4k- ringen av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen. De \u00f6vriga valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar bankens egna kapital framg\u00e5r av tabellen F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital Koncernen p\u00e5 sidan 96. Bankens direkta valutakursexponering upp- st\u00e5r till f\u00f6ljd av kunddriven intradaghandel p\u00e5 de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. F\u00f6r denna valutakursrisk har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppst\u00e5r \u00e4ven i den vanliga bankverksamheten som ett led i hante- ring av kundfl\u00f6den och inom finansieringsverk- samheten i Group Treasury. F\u00f6r dessa risker har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt positionslimiter. Vid \u00e5rsskiftet uppgick den aggregerade netto- positionen till 199 mkr (344), exklusive struktu- rella valutapositioner. Denna valutakursrisk \u00e4r inte beroende av trendutvecklingen av en enskild valuta eller grupp av valutor, d\u00e5 positio- nerna \u00e4r mycket korta och uppkommer i hante- ringen av kunddrivna fl\u00f6den. Den samlade valu- takursrisken i handelslagret och \u00f6vrig verksamhet var 3 mkr (13), m\u00e4tt som en p\u00e5ver- kan p\u00e5 banken vid en momentan f\u00f6r\u00e4ndring av den svenska kronan med 5%. 5 R\u00e5varuprisrisk Handeln med r\u00e5varor bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Capital Markets. Exponering i r\u00e5varurelaterade instrument uppkommer endast till f\u00f6ljd av kunddriven handel p\u00e5 de internationella r\u00e5varumarknaderna. R\u00e5varu- prisrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r, m\u00e4ts som absolutsumman av risken f\u00f6r alla r\u00e5varor d\u00e4r banken har exponering. R\u00e5varuprisrisken var vid \u00e5rsskiftet 1 mkr (1), m\u00e4tt som den maximala f\u00f6rlusten vid prisf\u00f6r\u00e4ndringar upp till 20% i underliggande r\u00e5varor och volatilitetsf\u00f6r\u00e4nd- ringar upp till 35%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR f\u00f6r r\u00e5varuprisrisk till 0 mkr (0). \u00d6vriga marknadsrisker Marknadsrisk uppkommer \u00e4ven inom bankens pensionssystem (pensionsrisk). Risken best\u00e5r av risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 pensionstill- g\u00e5ngarna som tryggar bankens pensions- \u00e5taganden, samt av f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonterings - r\u00e4ntor. V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde Aff\u00e4rsverksamheten ansvarar f\u00f6r att v\u00e4rderingen av finansiella instrument \u00e4r korrekt och riskkon- trollen ansvarar f\u00f6r att v\u00e4rderingarna valideras. Valideringsansvaret inbegriper att tillse kontroll av marknadsdata som anv\u00e4nds till v\u00e4rderingen och se till att denna kontroll sker oberoende av risktagarna. K\u00e4llor f\u00f6r marknadsdata \u00e4r oberoende fr\u00e5n aff\u00e4rsverksamheten. I de fall d\u00e4r marknadsdata erh\u00e5llits fr\u00e5n aff\u00e4rsverksamheten sker dokumen- terade kontroller av rimlighet och mot externa k\u00e4llor. Verifiering av marknadspriser och mark- nadsdata till modeller ska ske \u00e5tminstone varje m\u00e5nad men sker i all v\u00e4sentlighet \u00e4ven dagligen. V\u00e4rderingsmodeller valideras av riskkontroll- funktionen som \u00e4r oberoende av den som utvecklat modellen. V\u00e4rderingskommitt\u00e9n, vars syfte \u00e4r att samordna v\u00e4rderingsfr\u00e5gor i Handels- bankenkoncernen, fyller en viktig funktion f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla, och verka f\u00f6r, att v\u00e4rderingen \u00e4r korrekt och f\u00f6ljer g\u00e4llande marknadspraxis. V\u00e4rderingen av finansiella instrument som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde sker enligt IFRS 13. Se not K42 f\u00f6r n\u00e4rmare information om de tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde samt f\u00f6r ytterligare information om bankens v\u00e4rderingsprocess. F\u00f6rsiktig v\u00e4rdering I enlighet med v\u00e4rderingsreglerna i kapitalt\u00e4ck- ningsregelverket, g\u00f6r Handelsbanken kvartals- vis en justering av kapitalbasen avseende os\u00e4- kerheten i v\u00e4rderingen av positioner v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde. Justeringen syftar till att bed\u00f6ma vad kapitalbasen minst \u00e4r v\u00e4rd f\u00f6r banken med 90% s\u00e4kerhet vid en f\u00f6rs\u00e4ljning eller st\u00e4ngning av positionerna. Justeringen ber\u00e4knas som skillnaden mellan en f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering och det redovisade v\u00e4rdet som \u00e4r det mest sannolika v\u00e4rdet. Justeringen baseras p\u00e5 bed\u00f6mningar om bland annat os\u00e4kerhet i marknadsdata, koncentrerade positioner och modellriske Handelsbanken har l\u00e5g tolerans f\u00f6r likviditets- risker, s\u00e5v\u00e4l totalt sett s\u00e5som i enskilda valutor. Ambitionen \u00e4r att ha god tillg\u00e5ng till likviditet, l\u00e5g resultatvariation och stor kapacitet att \u00e4ven i sv\u00e5ra tider kunna tillgodose kundernas finansie- ringsbehov. Det sker genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla god matchning av ing\u00e5ende och utg\u00e5ende kas- safl\u00f6den \u00f6ver tid i alla f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutor och genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla stora likvidi- tetsreserver av god kvalitet. Banken minimerar p\u00e5 det s\u00e4ttet de ekonomiska riskerna i finansie- ringen och kan d\u00e4rmed uppr\u00e4tth\u00e5lla stabil och l\u00e5ngsiktig finansiering till de aff\u00e4rsdrivande enheterna. Vidare efterstr\u00e4vas en bredd i finansierings- programmen och deras anv\u00e4ndning. D\u00e4rige- nom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken kan bedriva sin k\u00e4rnverksamhet intakt under en l\u00e5ng period \u00e4ven om de finansiella marknaderna skulle ha omfattande st\u00f6rningar. Resultatet av detta arbete \u00e4r en v\u00e4l matchad balansr\u00e4kning d\u00e4r illikvida tillg\u00e5ngar finansieras utg\u00f6rs av krediter till hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Dessa krediter utg\u00f6r bankens k\u00e4rnverksamhet. Den l\u00e5ngsiktiga stabila finansieringen av dessa tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek, seniora obligatio- ner emitterade av Handelsbanken, inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och viss inl\u00e5ning fr\u00e5n f\u00f6retag, efterst\u00e4llda skulder och eget kapital. En balansr\u00e4kning \u00e4r en \u00f6gonblicksbild av till- g\u00e5ngar och skulder. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens \u00e5taganden gentemot kunder och investerare \u00e4r det viktigt med ett fram\u00e5tblickande perspektiv i finansierings- och likviditetsriskhanteringen. Balansr\u00e4kningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r strukturerad s\u00e5 att den reala ekonomins akt\u00f6rer i form av f\u00f6retag och hush\u00e5ll och deras behov av krediter kan underst\u00f6djas \u00e4ven under en l\u00e5ngvarig stress p\u00e5 de finansiella marknaderna. De kortfristiga skul- derna t\u00e4cks med god marginal av de kortfristiga tillg\u00e5ngarna. I figur \u00c5R:33 beskrivs balans- r\u00e4kningen i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r och all tillg\u00e5ng till ny marknadsfinansiering f\u00f6rsvinner. Trots stressen ber\u00e4knas korta tillg\u00e5ngar vid \u00e5rets slut v\u00e4sentligt \u00f6verstiga korta skulder. Effekten av en l\u00e5ngvarig kris skulle bli en krympt balansr\u00e4kning med bibeh\u00e5llen k\u00e4rnverksamhet d\u00e4r volymen korta tillg\u00e5ngar successivt anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00e5terbetala f\u00f6rfallande korta skulder. Skulle en kris bli \u00e4n mer allvarlig finns det likviditets- skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rberedda f\u00f6r att st\u00f6dja verksamheten ytterligare. Handelsbankens f\u00f6rtroende p\u00e5 marknaden \u00e4r h\u00f6gt och marknaden bed\u00f6mer att Handels- bankens kreditrisk \u00e4r l\u00e5g. Detta illustreras bland annat av att kostnaden f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra en kredit- risk p\u00e5 banken, den s\u00e5 kallade CDS-spreaden, \u00e4r fortsatt en av de l\u00e4gsta bland europeiska banker, och att Handelsbanken har l\u00e5ga finan- sieringskostnader j\u00e4mf\u00f6rt med konkurrerande banker. Handelsbanken har en fortsatt h\u00f6g rating hos de externa ratinginstituten och \u00e4r en av de h\u00f6gst ratade bankerna globalt utifr\u00e5n samtliga j\u00e4mf\u00f6rbara banker. Utsikterna f\u00f6r bankens rating \u00e4r stabil fr\u00e5n samtliga institut som ger kreditbetyg till banken. Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin \u00e4r att ha en god spridning mellan olika typer av finan- sieringsk\u00e4llor i olika marknader, valutor och typer av uppl\u00e5ningsinstrument. P\u00e5 s\u00e5 vis redu- ceras betydelsen av enskilda marknader eller finansieringsk\u00e4llor. Banken har en geografiskt v\u00e4ldiversifierad l\u00e5ngfristig utlandsfinansiering och har emitterat betydande volymer av obliga- tioner i bland annat amerikanska dollar, euro, brittiska pund och australiska dollar. De viktigaste finansieringsk\u00e4llorna \u00e4r inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag samt s\u00e4kerst\u00e4llda och seni- ora obligationer. Den korta finansieringen utg\u00f6rs prim\u00e4rt av inl\u00e5ning fr\u00e5n finansiella f\u00f6retag och institutioner samt emissioner av bankcertifikat (CP) och inl\u00e5ningsbevis (CD). Group Treasury f\u00f6rfogar \u00f6ver ett antal olika finansieringsprogram f\u00f6r marknadsfinansiering. Under dessa program emitteras obligationer, inl\u00e5ningsbevis och bank- certifikat s\u00e5v\u00e4l i bankens namn som f\u00f6r Stads- hypotek och Handelsbanken plc. Finansierings- programmen s\u00e4kerst\u00e4ller en v\u00e4l diversifierad tillg\u00e5ng till finansiering med avseende p\u00e5 olika valutor, antal investerare, skuldtyper och geo- grafisk spridning 21 Dec -22 hantering i koncernen \u00e4r centraliserad till Group Treasury. Finansierings- och likviditetshante- ringen styrs av policyer fastst\u00e4llda av styrelsen som ocks\u00e5 beslutar om limiter. Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av VD och instruktioner fr\u00e5n CFO. Instruktionerna fastst\u00e4ller bland annat limiter, finansieringens sammans\u00e4ttning och rikt- v\u00e4rden i samband med st\u00f6rningar p\u00e5 finansie- ringsmarknaderna. Vidare kanaliseras alla likvidi- tetslimiter ut i verksam heten via Group Treasury. Group Treasury ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r bankens likviditetsreserv, inklusive de panter som m\u00e5ste h\u00e5llas i olika betalnings- och clearingsystem och \u00f6vervakar likviditetsfl\u00f6dena under dagen f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med s\u00e4ker- heter i betalningssystemen f\u00f6r att fullf\u00f6lja bankens betalningsf\u00f6rpliktelser. Storleken p\u00e5 panter i clearingsystemen s\u00e4tts utifr\u00e5n den omfattning som banken bed\u00f6mer beh\u00f6vs f\u00f6r bankens \u00e5tagande b\u00e5de vid normala och vid stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Vid f\u00f6r\u00e4ndringar av dessa f\u00f6rh\u00e5llanden justeras storleken av panter och likviditet, och vid krissituationer kan ocks\u00e5 panter omf\u00f6rdelas och likviditetsreserven utnyttjas. Banken s\u00e4kerst\u00e4ller likviditeten p\u00e5 ban- kens centralbanks- och nostrokonton f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade betalnings- och avvecklings\u00e5taganden genom aktiv likviditetsplanering och \u00f6vervakning i samtliga valutor. MARKNADSFINANSIERING \u2013 SAMMANS\u00c4TTNING Den makroekonomiska milj\u00f6n under 2022 har periodvis karakt\u00e4riserats av stor os\u00e4kerhet. Os\u00e4kerheten \u2013 en f\u00f6ljd av kvarvarande pande- mirelaterade effekter, inflation, stigande r\u00e4ntor, ett svagare f\u00f6retagsklimat och geopolitiska risker \u2013 har p\u00e5verkat de finansiella marknaderna och lett till att volatiliteten i kreditspreadar och gene- rella r\u00e4ntor har varit h\u00f6g och att likviditeten p\u00e5 marknaderna periodvis har varit d\u00e5lig. Handels- banken har dock under hela \u00e5ret haft tillg\u00e5ng till marknaderna och d\u00e4rmed kunnat bibeh\u00e5lla en stark likviditetssituation under hela \u00e5ret. Den os\u00e4kerhet som pr\u00e4glade realekonomin och de finansiella marknaderna under \u00e5ret ledde till ett beslut att st\u00e4rka reserverna och marknadsfinan- sieringen blev d\u00e4rmed n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n planerat under 2022. F\u00f6r de kortare l\u00f6ptiderna har finan- sieringen dessutom f\u00f6rskjutits fr\u00e5n EUR till USD d\u00e5 marknaden f\u00f6r USD varit mer likvid. Handelsbanken har under \u00e5ret emitterat totalt 192 mdkr (193) i l\u00e5ngfristig marknadsfinansiering f\u00f6rdelat \u00f6ver bankens viktigaste finansieringsvalu- tor. En viktig komponent i den l\u00e5ngfristiga mark- nadsfinansieringen \u00e4r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Valutaf\u00f6rdelningen \u00f6ver den utest\u00e5- ende stocken visas nedan i Figur \u00c5R:36. Kort- fristig uppl\u00e5ning sker f\u00f6retr\u00e4desvis genom emis- PANTSATTA TILLG\u00c5NGAR OCH S\u00c4KERHETSPOOLER Ytterligare ett viktigt led i Handelsbankens likvi- ditetshantering \u00e4r att h\u00e5lla betydande volymer av outnyttjade s\u00e4kerheter som kan anv\u00e4ndas vid st\u00f6rningar p\u00e5 finansmarknaderna. En f\u00f6rut- s\u00e4ttning f\u00f6r att kunna st\u00e4lla mer s\u00e4kerheter \u00e4r att banken f\u00f6rfogar \u00f6ver outnyttjade s\u00e4kerheter i utg\u00e5ngsl\u00e4get. Banken uppr\u00e4tth\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r betydande volymer av icke-pantsatta tillg\u00e5ngar som skulle kunna anv\u00e4ndas som s\u00e4kerhet vid emission av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och likvida v\u00e4rdepapper med mycket h\u00f6g kredit- v\u00e4rdighet. Banken \u00e4r restriktiv med att ing\u00e5 avtal med andra \u00e4n kreditinstitut, till exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken under vissa kriterier kan tvingas att st\u00e4lla s\u00e4kerheter till en motpart. St\u00e4llda kontants\u00e4kerheter enligt CSA-avtal f\u00f6r utest\u00e5ende derivat uppgick till 6 670 mkr (3 077). F\u00f6r mer information om bankens inteck- nade tillg\u00e5ngar, se Faktaboken som \u00e5terfinns p\u00e5 handelsbanken.com/irsv, tabell St\u00e4llda s\u00e4ker- heter. Ut\u00f6ver att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens likviditet bidrar det restriktiva arbetss\u00e4ttet till att begr\u00e4nsa i vilken utstr\u00e4ckning bankens seniora l\u00e5ngivare blir efterst\u00e4llda de l\u00e5ngivare som investerar i s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, s\u00e5 kallad subordine- ring. F\u00f6r att bed\u00f6ma graden av subordinering mel- lan investerare av icke-s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering och s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering \u00e4r det volymen och kreditkvaliteten p\u00e5 de icke-pantsatta tillg\u00e5ng- arna som \u00e4r relevant. Handelsbankens restrik- tiva syn p\u00e5 risktagande g\u00f6r att de icke-pantsatta tillg\u00e5ngarna har en h\u00f6g kvalitet. Eftersom Handels banken vill ha en balanserad anv\u00e4nd- ning av s\u00e4kerst\u00e4llda och seniora obligationer finns en betydande volym hypoteksl\u00e5n som inte \u00e4r pantsatta. Tabell \u00c5R:40 visar att volymen icke-pantsatta tillg\u00e5ngar f\u00f6r Handelsbanken utg\u00f6r 272% (268) av den utest\u00e5ende volymen icke-s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning. Den helt dominerande delen av de pantsatta tillg\u00e5ngarna utg\u00f6rs av Stadshypoteks cover pooler, vilka best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som st\u00e4lls som s\u00e4kerhet f\u00f6r utest\u00e5ende s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Dessutom har banken ett frivilligt s\u00e5 kallat OC (over-collateralisation), det vill s\u00e4ga extra tillg\u00e5ngar ut\u00f6ver de som beh\u00f6vs f\u00f6r att t\u00e4cka de emitterade obligationerna och ut\u00f6ver de 2% som lagstiftningen kr\u00e4ver, p\u00e5 8% som ing\u00e5r i poolen. Dessa extra tillg\u00e5ngar finns i poolen i h\u00e4ndelse av att v\u00e4rdet p\u00e5 hypoteks- l\u00e5nen skulle sjunka till en s\u00e5dan niv\u00e5 att ytterli- gare tillg\u00e5ngar beh\u00f6vs f\u00f6r att matcha volymen utest\u00e5ende obligationer. Vid en bed\u00f6mning av risken f\u00f6r att ytterligare tillg\u00e5ngar blir n\u00f6dv\u00e4ndiga att skjuta till, \u00e4r bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen i cover poolen central. Ju l\u00e4gre bel\u00e5ningsgrad, desto mindre risk f\u00f6r att ytterligare hypoteksl\u00e5n kr\u00e4vs i poolen vid prisfall p\u00e5 fastighetsmarknaden. Handelsbankens genomsnittliga volymviktade bel\u00e5nings grad, LTV-max, uppgick i den svenska poolen till 51,0% (49,4) och i den norska poolen till 55,8% (50,0). Detta visar att banken klarar betydande prisfall p\u00e5 under- liggande fastighetstillg\u00e5ngar innan ytterligare hypoteksl\u00e5n m\u00e5ste tillf\u00f6ras poolerna. De till- g\u00e5ngar som banken valt att h\u00e5lla utanf\u00f6r cover poolerna \u00e5terfinns i tabell \u00c5R:40 och kan anv\u00e4ndas f\u00f6r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer om s\u00e5 skulle vara n\u00f6dv\u00e4ndigt LIKVIDITETSRISK Banken hanterar en stor m\u00e4ngd in- och utg\u00e5ende kassafl\u00f6den i sin verksamhet. F\u00f6r att begr\u00e4nsa risken i likviditetshanteringen har banken ett robust risktoleransramverk med b\u00e5de limiter och kvalitativt uttryckta m\u00e5l f\u00f6r likviditetsrisk. Group Risk Control ansvarar f\u00f6r riskm\u00e4tningen och rapporterar riskutnyttjandet dagligen till CFO, veckovis till VD och l\u00f6pande till styrelsen. Likviditetsplaneringen bygger p\u00e5 en analys av kassafl\u00f6den f\u00f6r respektive valuta. Generellt g\u00e4ller att exponeringen till\u00e5ts vara st\u00f6rre i valutor med h\u00f6g likviditet \u00e4n i valutor d\u00e4r likviditeten \u00e4r l\u00e5g. Finansieringsstrategin bygger p\u00e5 att illikvida tillg\u00e5ngar finansieras stabilt och l\u00e5ngsiktigt och att en positiv likviditetsposition (kassafl\u00f6den till- sammans med likvida tillg\u00e5ngar) ska uppr\u00e4tt- h\u00e5llas \u00e4ven under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Styrningen av bankens likviditetssituation baseras d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 stresstester vilka utf\u00f6rs p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l aggregerad niv\u00e5 som enskilt i de f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutorna. Stresstesterna s\u00e4kerst\u00e4ller att banken har tillr\u00e4cklig likviditet i b\u00e5de det korta och l\u00e5nga perspektivet givet olika stressade scenarier och likviditetsska- pande \u00e5tg\u00e4rder. Stresstesterna utf\u00f6rs med s\u00e5v\u00e4l marknadsvid som idiosynkratisk stress p\u00e5 en regelbunden basis samt ad hoc. De komplet- teras \u00e4ven med scenarioanalyser som tar kraf- tiga bostadsprisfall i beaktande. I stresstesterna antas att banken inte har tillg\u00e5ng till marknads- finansiering samtidigt som delar av inl\u00e5ningen fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag successivt f\u00f6rsvinner under den f\u00f6rsta m\u00e5naden. Vidare antas att banken forts\u00e4tter att bedriva sin k\u00e4rnverksam- het genom att utl\u00e5ningen till hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6rl\u00e4ngs vid f\u00f6rfall och att kunderna delvis nyttjar utst\u00e4llda l\u00f6ften och kreditfaciliteter. Stresstesterna utg\u00e5r fr\u00e5n att likviditetsreservens kassatillg\u00e5ngar anv\u00e4nds och att v\u00e4rdepapper omedelbart kan ge likviditet genom bel\u00e5ning, i f\u00f6rsta hand via marknaden och som sista utv\u00e4g i centralbanker. D\u00e4rut\u00f6ver kan banken skapa likviditet genom att nyttja emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer samt aktivera \u00f6vriga likviditets- skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att successivt ge likviditet till banken. Volymen och kvaliteten p\u00e5 outnytt- jade s\u00e4kerheter ska vara s\u00e5dan att de vid en krissituation kan ge banken den likviditet som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Under dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r banken likvid i mer \u00e4n tre \u00e5r. Banken har s\u00e5ledes en stor motst\u00e5ndskraft mot omfattande och l\u00e5ngvarig stress. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att banken ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla en stor motst\u00e5ndskraft mot st\u00f6r- ningar p\u00e5 de finansiella marknaderna \u00e4r en v\u00e4lmatchad balansr\u00e4kning. Figur \u00c5R:33 Balans- r\u00e4kningens sammans\u00e4ttning ur ett l\u00f6ptidsper- spektiv visar att volymen kortfristiga tillg\u00e5ngar v\u00e4sentligt \u00f6verstiger volymen kortfristiga skulder i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r. I tabell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar och skulder redovisas kassafl\u00f6den f\u00f6r de kontrakterade betalnings\u00e5taganden inklusive r\u00e4ntefl\u00f6den som ska erl\u00e4ggas senast inom de angivna tidsintervallen. I tabellen redovisas innehav i obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i det tidsintervall i vilket de kan oms\u00e4ttas till likviditet vid en eventuell bel\u00e5ning eller f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare redovisas tillg\u00e5ngar, skulder och r\u00e4ntefl\u00f6den som f\u00f6rfaller i de tids- intervall som motsvarar kontraktsenliga f\u00f6rfallo- datum. som finansierat utl\u00e5ningen. Finansiella garantier, l\u00e5nel\u00f6ften och outnyttjade r\u00e4kningskrediter redovisas i sin helhet i tidsintervallet upp till 30 dagar. Totalt utest\u00e5ende belopp f\u00f6r dessa \u00e5taganden representerar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis framtida finansieringsbehov. F\u00f6r derivatinstru- ment redovisas kassafl\u00f6den netto f\u00f6r r\u00e4nte- swappar och brutto f\u00f6r instrument f\u00f6r vilka bruttokassafl\u00f6den erl\u00e4ggs respektive erh\u00e5lls, som exempelvis valutaswappar. Likviditetst\u00e4ckningskvoten LCR (Liquidity Coverage Ratio) \u00e4r genom Europeiska kommis- sionens delegerade f\u00f6rordning ett bindande krav f\u00f6r banker inom EU. M\u00e5ttet uttrycker kvoten mellan bankens likviditetsbuffert och nettokassa\ufb02\u00f6den i ett mycket stressat scenario under en 30-dagarsperiod. Kravet g\u00e4ller p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst 100%. Finansinspektionen st\u00e4ller \u00e4ven krav p\u00e5 LCR i enskilda valutor inom ramen f\u00f6r \u00f6versyn LIKVIDITETSRESERVEN F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med likviditet f\u00f6r att st\u00f6dja k\u00e4rnverksamheten \u00e4ven under stressade \ufb01nansiella f\u00f6rh\u00e5llanden h\u00e5ller banken betydande likviditetsreserver i alla f\u00f6r banken relevanta valutor. Likviditetsreserven som \u00e4r oberoende av \ufb01nansierings- och valuta- v\u00e4xlingsmarknaderna kan vid var tid ge likviditet till banken. och utv\u00e4rderingsprocessen i Pelare 2. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick koncernens aggregerade LCR till 163% (152), vilket visar att banken har stor motst\u00e5ndskraft mot kortsiktiga st\u00f6rningar p\u00e5 \ufb01nansieringsmarknaden. Minimikravet f\u00f6r det strukturella likviditets- m\u00e5ttet Net Stable Funding Ratio (NSFR), relatio- nen mellan tillg\u00e4nglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering, inneb\u00e4r att banken ska ha tillr\u00e4cklig stabil finansiering f\u00f6r att t\u00e4cka sina finansieringsbehov \u00f6ver en l\u00e4ngre tidsperiod, under b\u00e5de normala och stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Minimikravet g\u00e4ller p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst 100%. Vid utg\u00e5ngen av 2022 uppgick NSFR till 114% (114) p\u00e5 koncernniv\u00e5. PRISS\u00c4TTNING AV LIKVIDITETSRISK En viktig del av likviditetsriskhanteringen \u00e4r att inl\u00e5ning och utl\u00e5ning internt priss\u00e4tts med h\u00e4nsyn till de likviditetsrisker de ger upphov till. N\u00e4r banken tillhandah\u00e5ller ett l\u00e5n med l\u00e5ng l\u00f6p- tid skapas ett behov av att inf\u00f6rskaffa ytterligare l\u00e5ngfristig finansiering, vilket normalt \u00e4r dyrare \u00e4n kortfristig finansiering. Detta \u00e4r till f\u00f6ljd av att investeraren som k\u00f6per bankens l\u00e5ngfristiga obligationer normalt kr\u00e4ver en h\u00f6gre kompensa- tion f\u00f6r l\u00f6ptiden. Detta beaktas i bankens interna priss\u00e4ttning, vilket sker genom att det pris som interna enheter i banken f\u00e5r betala f\u00f6r den finan- siering de erh\u00e5ller fr\u00e5n Group Treasury tar h\u00e4n- syn till, bland annat, l\u00f6ptiden. Den interna pris- s\u00e4ttningen \u00e4r viktig f\u00f6r att skapa r\u00e4tt incitament och undvika att ett osunt risktagande uppst\u00e5r. Banken har under l\u00e5ng tid arbetat med l\u00f6ptids- baserade internr\u00e4ntor som s\u00e4kerst\u00e4ller att priset p\u00e5 kontraktsniv\u00e5 tar h\u00f6jd f\u00f6r den finansierings- kostnad och likviditetsrisk avtalet gett upphov till. Likviditetsreserven best\u00e5r av flera olika delar. Kassa, tillgodohavanden och \u00f6vrig utl\u00e5ning till centralbanker \u00e4r delar som omedelbart kan ge likviditet till banken. Vidare best\u00e5r reserven av likvida v\u00e4rdepapper som statsobligationer, s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och andra v\u00e4rdepap- per av mycket god kreditkvalitet som \u00e4r likvida och bel\u00e5ningsbara i centralbanker. \u00c4ven dessa kan ge banken likviditet omedelbart. Reste- rande delar av likviditetsreserven best\u00e5r av outnyttjat emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och \u00f6vriga likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder.",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialRiskManagementExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-460": {
"value": "Bankens kapitalsituation rapporteras veckovis
till CFO och VD och minst kvartalsvis till styrelsen.
I h\u00e4ndelse av att n\u00e5got gr\u00e4nsv\u00e4rde passeras eller
om Head of Group Capital Management eller CFO
av annan anledning bed\u00f6mer det som l\u00e4mpligt,
ska f\u00f6rslag till l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder presen teras f\u00f6r
VD. Utifr\u00e5n ett medel- och l\u00e5ngsiktigt perspektiv
sammanfattas kapital situationen kvartalsvis i
kapital kommitt\u00e9n. Group Capital Management
g\u00f6r en fullst\u00e4ndig uppdatering av kapitalprog-
nosen kvartalsvis eller vid signi\ufb01kanta f\u00f6r\u00e4ndringar
i banken.
N\u00e4r risktoleransen f\u00f6r kapitalisering beslutas, st\u00e4lls kapitalm\u00e5tt dels i relation till de lagstadgade kraven, dels i relation till Handels bankens bed\u00f6mda kapitalbehov utifr\u00e5n bankens modell f\u00f6r ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC), som i ett m\u00e5tt f\u00e5ngar koncernens samlade risker. Styrelsen har fastst\u00e4llt att k\u00e4rnprim\u00e4rkapital- relationen under normala f\u00f6rh\u00e5llanden ska uppg\u00e5 till mellan 1 och 3 procentenheter \u00f6ver det av Finansinspektionen kommunicerade samlade k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalbehovet. Betr\u00e4f- fande bruttosoliditet ska relationstalet \u00f6ver- stiga det av Finansinspektionen till banken kommunicerade samlade kapitalbehovet med minst 0,6 procentenheter. Bankens bed\u00f6mning av Finansinspektio- nens k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkrav vid utg\u00e5ngen av 2022 var 14,5% (13,9), inklusive Finans- inspektionens v\u00e4gledning inom ramen f\u00f6r Pelare 2 p\u00e5 1% , och bankens bed\u00f6mning av bruttosoliditetskravet var 3,45% inklusive Finansinspektionens v\u00e4g ledning inom ramen f\u00f6r Pelare 2 p\u00e5 0,45%. Styrelsen har \u00e4ven fast st\u00e4llt att kvoten mellan AFR (Available Financial Resources) och EC ska \u00f6verstiga 120%. Vid utg\u00e5ngen av 2022 uppgick k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen till 19,6% (19,4) och kvoten mellan AFR och EC till 413% (384)BER\u00c4KNING AV KAPITALKRAV
F\u00d6R KREDITRISKER
Riskklassificeringssystem
Kapitalkravet f\u00f6r kreditrisk ber\u00e4knas enligt scha-
blonmetoden och internmetoden i enlighet med
f\u00f6rordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Schablon-
metoden inneb\u00e4r att riskvikterna vid ber\u00e4k-
ningen av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisk \u00e4r f\u00f6reskrivna
i regelverket. Internmetoden inneb\u00e4r att institut
vid ber\u00e4kningen av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisk
skattar riskparametrar genom anv\u00e4ndning av
egna IRK-modeller (IRK, interna riskklassifice-
ringssystem). Vid till\u00e4mpningen av internmeto-
den finns tv\u00e5 olika metoder: den grundl\u00e4ggande
internmetoden och den avancerade internmeto-
den. I den grundl\u00e4ggande internmetoden ber\u00e4k-
nas sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD) med ban-
kens egna IRK-modeller medan f\u00f6rlustandel vid
fallissemang (LGD) och konverteringsfaktor (KF)
\u00e4r givna av regelverket. KF anv\u00e4nds vid ber\u00e4k-
ning av exponeringsbelopp f\u00f6r outnyttjade
checkkrediter, kreditl\u00f6ften, garantier och andra
\u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. I den avan-
cerade internmetoden ber\u00e4knas ut\u00f6ver sanno-
likhet f\u00f6r fallissemang (PD) \u00e4ven LGD och KF
med bankens egna IRK-modeller. Handels-
bankens interna riskklassificeringssystem (IRK),
eller med andra ord internmetoden, best\u00e5r av
ett antal olika system, metoder, processer och
rutiner som st\u00f6djer Handelsbankens klassifice-
ring och kvantifiering av kreditrisk.
Vid kreditbed\u00f6mningen av kunder \u00e5s\u00e4tts
kunderna en rating. Den ratingen styr, tillsam-
mans med andra riskklassificeringskriterier, hur
exponeringar h\u00e4nf\u00f6rs till internmetodens indel-
ning i riskklasser.
Ratingens tv\u00e5 dimensioner \u00e4r risken f\u00f6r finan-
siella p\u00e5frestningar (A) och motpartens finan-
siella motst\u00e5ndskraft vid s\u00e5dana p\u00e5frestningar
(B) i en femgradig skala fr\u00e5n mycket l\u00e5g risk till
mycket h\u00f6g risk.
Ratingen omvandlas till en intern riskklass vid
till\u00e4mpning av internmetoden (A+B-1) f\u00f6r f\u00f6re-
tags- och institutsexponeringar samt f\u00f6r expo-
neringar mot stater, centralbanker, statliga
myndigheter och kommuner (statsexponeringar).
Ratingen f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar s\u00e4tts bara
i en dimension, enligt en femgradig skala, och
omvandlas inte direkt till en riskklass som f\u00f6r
f\u00f6retagsexponeringar, utan de olika exponering-
arna sorteras i ett antal mindre grupper, bero-
ende p\u00e5 vissa faktorer. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana
faktorer \u00e4r vilken typ av kredit det g\u00e4ller, mot-
partens betalningssk\u00f6tsel och om det finns en
eller flera l\u00e5ntagare. F\u00f6r var och en av de mindre
grupperna ber\u00e4knas en genomsnittlig fallisse-
mangsandel, och baserat p\u00e5 denna sorteras
grupperna in i n\u00e5gon av de tio riskklasserna.
Olika modeller anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar mot
privatpersoner respektive mot sm\u00e5f\u00f6retag (som
ocks\u00e5 r\u00e4knas till kategorin hush\u00e5llsexpone-
ringar), men principen \u00e4r densamma.
Internmetodens riskklasser \u00e4r s\u00e5ledes olika
skalor mellan 1 och 10.
En klar majoritet av bankens exponeringar
ligger i riskklass 1\u20134, vilket betyder att den
genomsnittliga riskniv\u00e5n i kreditportf\u00f6ljen \u00e4r
v\u00e4sentligt l\u00e4gre \u00e4n den niv\u00e5 som bed\u00f6ms vara
normal risk. Riskklass 5 motsvarar normal risk
och riskklass 10 avser fallerade motparter.
Exponeringsklasser
Antalet exponeringsklasser \u00e4r avh\u00e4ngigt vilken
metod som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av kreditrisk.
Exponeringar som ska ber\u00e4knas enligt schablon-
metoden kan h\u00e4nf\u00f6ras till 17 olika exponerings-
klasser medan det f\u00f6r internmetoden finns sju
exponeringsklasser.
Den \u00f6vergripande indelningen i exponerings-
klasser enligt internmetoden \u00e4r stats-, instituts-,
f\u00f6retags-, hush\u00e5lls- och aktieexponeringar samt
positioner i v\u00e4rdepapperiseringar. H\u00e4rtill kom-
mer s\u00e5 kallade motpartsl\u00f6sa exponeringar, det
vill s\u00e4ga tillg\u00e5ngar d\u00e4r det inte kr\u00e4vs n\u00e5gon pre-
station fr\u00e5n motparten, exempelvis materiella
anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar.
Till statsexponeringar h\u00e4nf\u00f6rs exponeringar
mot stater, centralbanker, statliga myndigheter
och kommuner. Till institutsexponeringar h\u00e4n-
f\u00f6rs exponeringar mot motparter som \u00e4r definie-
rade s\u00e5som banker och \u00f6vriga kreditinstitut
samt vissa v\u00e4rdepappersbolag.
t- partstyper och statsexponeringar i tv\u00e5 motpart- styper baserat p\u00e5 den aff\u00e4rsbed\u00f6mningsmall som anv\u00e4nds f\u00f6r motparten. PD ber\u00e4knas individuellt f\u00f6r varje riskklass och motpartstyp. F\u00f6r exponeringar som kapitalt\u00e4cks enligt den grundl\u00e4ggande internmetoden till\u00e4mpas f\u00f6re- skrivna v\u00e4rden f\u00f6r LGD. Vilket f\u00f6reskrivet v\u00e4rde som f\u00e5r anv\u00e4ndas styrs av vilken s\u00e4kerhet som finns f\u00f6r respektive exponering. \u00c4ven f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar ber\u00e4knas en genomsnittlig fallissemangsandel f\u00f6r var och en av riskklasserna. Olika modeller anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar mot privatpersoner respektive mot sm\u00e5f\u00f6retag (som ocks\u00e5 r\u00e4knas till kategorin hush\u00e5llsexponeringar), men principen \u00e4r den- samma. K2 Forts F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar och f\u00f6r exponeringar mot f\u00f6retag som exempelvis medelstora f\u00f6retag, fastighetsbolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar fast- st\u00e4lls LGD fr\u00e5n bankens egen f\u00f6rlusthistorik. F\u00f6r exponeringar mot stora f\u00f6retag som kapitalt\u00e4cks med den avancerade internmetoden fastst\u00e4lls LGD baserat p\u00e5 historiska f\u00f6rluster och externa observationer. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar med fastighetss\u00e4kerhet i Sverige och f\u00f6r fastighets- exponeringar mot medelstora f\u00f6retag, fastighets- bolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar (f\u00f6retag) till\u00e4m- pas olika LGD-v\u00e4rden beroende p\u00e5 s\u00e4kerhetens bel\u00e5ningsgrad. F\u00f6r \u00f6vriga exponeringar styrs LGD-v\u00e4rdet av faktorer som kan bero p\u00e5 f\u00f6re- komst av, och v\u00e4rde p\u00e5, s\u00e4kerhet, produkttyp eller liknande. F\u00f6r varje exponeringsklass ber\u00e4knas PD f\u00f6r var och en av de riskklasser som avser icke- fallerade motparter eller avtal. PD grundar sig p\u00e5 ber\u00e4kningar av hur stor andelen fallissemang varit historiskt f\u00f6r olika typer av exponeringar. Den genomsnittliga fallissemangsandelen justeras d\u00e4refter med olika marginaler, till exem- pel av f\u00f6rsiktighetssk\u00e4l. Vid fastst\u00e4llande av LGD beaktas att risk- m\u00e5ttet ska \u00e5terspegla f\u00f6rlustandelen under eko- nomiskt ogynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden, vilket ben\u00e4mns Nedg\u00e5ngs-LGD. F\u00f6r fastighetss\u00e4ker- heter baseras Nedg\u00e5ngs-LGD p\u00e5 observerade f\u00f6rlustandelar fr\u00e5n fastighetskrisen under b\u00f6rjan av 1990-talet. F\u00f6r \u00f6vriga s\u00e4kerheter avseende hush\u00e5llsexponeringar nedg\u00e5ngsjusteras obser- verat LGD med en faktor som beror p\u00e5 PD och produkttyp. F\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar inom internmetoden med egna skattningar av LGD och KF nedg\u00e5ngsjusteras LGD med beaktande av bankens observerade f\u00f6rluster under kris- \u00e5ren 1991\u20131996. F\u00f6r exponeringar med fastig- hetss\u00e4kerheter skattas LGD i m\u00e5nga fall baserat p\u00e5 fastighetens bel\u00e5ningsgrad. Eftersom fastig- heternas v\u00e4rde och d\u00e4rmed \u00e4ven bel\u00e5nings- graden vanligtvis varierar med konjunkturen inneb\u00e4r detta att \u00e4ven kapitalkravet kommer att uppvisa ett visst konjunkturberoende N\u00e4r exponeringsbeloppet ska ber\u00e4knas sker
vissa justeringar av den bokf\u00f6rda exponeringen.
Exempel p\u00e5 detta \u00e4r kreditl\u00f6ften eller revolve-
rande krediter, d\u00e4r banken avtalar med kunden
om att denne f\u00e5r l\u00e5na upp till ett visst belopp i
framtiden. Denna typ av \u00e5taganden \u00e4r en kredi-
trisk som ocks\u00e5 ska kapitalt\u00e4ckas. Normalt bety-
der det att den beviljade krediten justeras med en
viss konverteringsfaktor f\u00f6r den del av krediten
som inte \u00e4r utnyttjad vid rapporteringstillf\u00e4llet. N\u00e4r
det g\u00e4ller vissa produktklasser f\u00f6r f\u00f6retagsexpo-
neringar och f\u00f6r institutsexponeringar \u00e4r konver-
teringsfaktorerna best\u00e4mda av regelverket, men
f\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar och vissa produktklas-
ser f\u00f6r stora f\u00f6retag, medelstora f\u00f6retag, fastig-
hetsbolag och bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar anv\u00e4nder
banken egenber\u00e4knade konverteringsfaktorer.
Vilken konverteringsfaktor som anv\u00e4nds styrs
framf\u00f6r allt av vilken produkt som avses, men
\u00e4ven utnyttjandegrad kan spela in.
Kapitalkravet f\u00f6r aktieexponeringar i intern-
metoden ber\u00e4knas enligt f\u00f6renklad riskvikts-
metod.
Riskparametrarna (PD, EAD, LGD) anv\u00e4nds
f\u00f6rutom vid kapitalkravsber\u00e4kningen \u00e4ven f\u00f6r
ber\u00e4kning av kostnaden f\u00f6r kapital i varje enskild
aff\u00e4r och vid ber\u00e4kning av ekonomiskt kapital
(Economic Capital, EC).
J\u00e4mf\u00f6relse med extern rating
Bankens riskklasser \u00e4r inte direkt j\u00e4mf\u00f6rbara
med de externa kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagens.
Kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagens rating svarar inte
mot en direkt klassificering av motparternas
sannolikhet f\u00f6r fallissemang p\u00e5 samma s\u00e4tt som
bankens riskklassificering g\u00f6r. Vidare beaktar
kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagen i varierande grad hur
allvarliga f\u00f6rluster ett fallissemang kan leda till.
Den tidshorisont f\u00f6r vilken kreditv\u00e4rdigheten
bed\u00f6ms \u00e4r inte alltid densamma f\u00f6r banken
som f\u00f6r kreditv\u00e4rderingsf\u00f6retagen. Bankens
riskklasser anger inte heller en enhetlig skala d\u00e4r
en viss riskklass alltid motsvarar en viss fallisse-
mangssannolikhet. Dessutom till\u00e4mpas olika
PD-skalor f\u00f6r olika delar av kreditportf\u00f6ljen och
PD-v\u00e4rdet f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tiden.
Sammantaget \u00e4r det inte m\u00f6jligt att entydigt
och konsekvent \u00f6vers\u00e4tta de interna riskklas-
serna till en extern rating.
Kvalitetss\u00e4kring av kreditriskmodellen
Banken utf\u00f6r \u00e5rligen en \u00f6versyn av riskklassifi-
ceringssystemen. \u00d6versynen tar sikte dels p\u00e5
att den interna ratingen som ligger till grund f\u00f6r
bankens riskklassificering till\u00e4mpas p\u00e5 ett kon-
sistent, korrekt och \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt (utv\u00e4r-
dering), dels p\u00e5 att de modeller som anv\u00e4nds
kvantifierar risk p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt
(validering).
EKONOMISKT KAPITAL
Handelsbankens modell f\u00f6r
ber\u00e4kning av ekonomiskt
kapital f\u00e5ngar i ett m\u00e5tt
koncernens samlade risker
och anger det kapital som med
en mycket h\u00f6g sannolikhet
ska t\u00e4cka ov\u00e4ntade f\u00f6rluster
eller v\u00e4rdeminskningar.
Group Risk Control har ansvaret f\u00f6r att bedriva
en helt\u00e4ckande bevakning av koncernens olika
risker. Ett instrument i den bevakningen \u00e4r ban-
kens modell f\u00f6r ekonomiskt kapital (Economic
Capital, EC). EC-modellen utg\u00f6r \u00e4ven del i
bankens bed\u00f6mning av internt kapitalbehov
som rapporteras kvartalsvis till styrelsen. Denna
bed\u00f6mning syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att koncer-
nen vid varje tidpunkt har tillr\u00e4ckligt med kapital
i f\u00f6rh\u00e5llande till koncernens samtliga risker.
Koncern perspektivet inneb\u00e4r att det ekono-
miska kapitalet \u00e4ven innefattar risker i f\u00f6rs\u00e4k-
ringsr\u00f6relsen och risker i bankens pensions-
\u00e5taganden.
Ber\u00e4kningen av EC g\u00f6rs med ett \u00e5rs tids-
horisont och en konfidensniv\u00e5 som speglar en
acceptabel riskniv\u00e5 och \u00f6nskad rating. Styrel-
sen har beslutat att ber\u00e4kningen av ekonomiskt
kapital ska g\u00f6ras p\u00e5 99,97% konfidensniv\u00e5,
vilket f\u00e5ngar en f\u00f6r banken extremt ogynnsam
h\u00e4ndelse. EC utg\u00f6r skillnaden mellan utfallet
under ett genomsnittligt \u00e5r \u2013 med positivt resul-
tat och god v\u00e4rdeutveckling av bankens
tillg\u00e5ngar \u2013 och utfallet vid 99,97% konfidens niv\u00e5.
I sammanr\u00e4kningen av EC beaktas diversifie-
ringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapital-
behovet f\u00f6r samtliga risker \u00e4r s\u00e5ledes l\u00e4gre \u00e4n
summan av det ekonomiska kapitalet f\u00f6r varje
individuell risk f\u00f6r sig, eftersom riskerna delvis
\u00e4r oberoende av varandra.
Det kapital och de andra finansiella resurser
som utg\u00f6r en buffert som kan absorbera nega-
tiva utfall ben\u00e4mns tillg\u00e4ngliga finansiella resur-
ser (Available Financial Resources, AFR). AFR
\u00e4r Handelsbankens eget kapital med till\u00e4gg av
andra finansiella v\u00e4rden i och utanf\u00f6r balans-
r\u00e4kningen som \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r att t\u00e4cka f\u00f6r-
luster med ett \u00e5rs tidshorisont.
Koncernen arbetar med ett aktie\u00e4gar-
perspektiv p\u00e5 risk- och kapitalsituationen.
Genom modellen f\u00f6r ekonomiskt kapital erh\u00e5lls
en samlad bild av koncernen som ger f\u00f6ruts\u00e4tt-
ningar f\u00f6r att optimera risk- och kapitalsituatio-
nen utifr\u00e5n aktie\u00e4garens perspektiv. Utfallet fr\u00e5n
ber\u00e4kningarna spelar en viktig roll i den interna
styrningen av banken och n\u00e4r nya aff\u00e4rer eller
strukturf\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6verv\u00e4gs.
Kreditrisken \u00e4r ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av en simu-
lering av utfall avseende fallissemang f\u00f6r kon-
cernens samtliga motparter och expo neringar.
Marknadsriskerna best\u00e5r av risken i handels-
lagerklassificerade tillg\u00e5ngar, r\u00e4nterisk i \u00f6vrig
verksamhet, marknadsrisker i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen
och av risken i aktieinnehav i \u00f6vrig verksamhet.
Risken i pensions\u00e5tagandena best\u00e5r i huvud-
sak av risken f\u00f6r att de tillg\u00e5ngar som finns inom
ramen f\u00f6r tryggandet av bankens f\u00f6rm\u00e5ns-
best\u00e4mda pensioner ska minska samt att v\u00e4rdet
p\u00e5 dessa \u00e5taganden \u00e4r r\u00e4ntek\u00e4nsligt. Huvud-
delen av pensionsutf\u00e4stelserna finns i Sverige
och tryggas d\u00e4r i en pensionsstiftelse och i en
tj\u00e4nstepensionsf\u00f6rening.
De \u00f6vriga riskerna best\u00e5r av operativ risk,
aff\u00e4rsrisk, fastighetsrisk och f\u00f6rs\u00e4kringsrisk.
Aff\u00e4rsrisken \u00e4r relaterad till ov\u00e4ntade resultat-
f\u00f6r\u00e4ndringar inom respektive aff\u00e4rsomr\u00e5de.
Dessa kan exempelvis uppst\u00e5 p\u00e5 grund av att
efterfr\u00e5gan eller konkurrensen f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 ett
ov\u00e4ntat s\u00e4tt, med minskade volymer och pres-
sade marginaler som f\u00f6ljd. Fastighetsrisken
f\u00e5ngar risken att de fastigheter som banken
\u00e4ger faller i v\u00e4rde.
EC uppgick vid \u00e5rsskiftet till 54,6 mdkr (53,6),
d\u00e4r kreditriskerna st\u00e5r f\u00f6r huvuddelen av den
totala risken. Den av styrelsen fastst\u00e4llda m\u00e5l-
\u00f6verstiga 120%. Kvoten var vid \u00e5rsskiftet 413%
(384), vilket visar att banken \u00e4r v\u00e4l kapitaliserad i
f\u00f6rh\u00e5llande till sina totala risker. Finansinspektio-
nen har inom ramen f\u00f6r sin samlade kapitalbe-
d\u00f6mning av banken kommit till samma slutsats.
Den redovisade risk- och kapitalsituationen
\u00e4r en \u00f6gonblicksbild, \u00e4ven om det i riskber\u00e4k-
ningarna ing\u00e5r f\u00f6rsiktighetsmarginaler f\u00f6r varia-
tioner i konjunkturen. F\u00f6r en slutlig bed\u00f6mning
av koncernens kapitalbehov m\u00e5ste ocks\u00e5
h\u00e4nsyn tas till den stress- och scenarioanalys
som genomf\u00f6rs inom ramen f\u00f6r bankens
kapitalplanering.
KAPITALPLANERING
Handelsbankens kapitalplane-
ring syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att
koncernen vid varje tidpunkt
har r\u00e4tt m\u00e4ngd tillg\u00e4ngliga
finansiella resurser.
Kapitalbehovet \u00e4r en funktion av koncernens
risk er, f\u00f6rv\u00e4ntade utveckling, regelverk och
m\u00e5ltal, Handelsbankens modell f\u00f6r ekonomiskt
kapital (Economic Capital, EC) samt stress tester.
Bankens kapitalbehov rapporteras veckovis
till CFO och CEO och minst kvartalsvis till
styrelsen.
Som en del av den proaktiva kapitalplane-
ringen finns en beredskaps- och handlingsplan
med konkreta \u00e5tg\u00e4rder som kan vidtas om
banken beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttra sin kapitalposition.
Syftet med beredskaps- och handlingsplane-
ringen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det finns ett var-
ningssystem som uppt\u00e4cker potentiella hot i ett
tidigt skede och att koncernen \u00e4r f\u00f6rberedd att
skyndsamt kunna genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder, om s\u00e5
m\u00e5ste ske.
Minst \u00e5rligen uppr\u00e4ttas en l\u00e5ngsiktig kapital-
plan som syftar till att ge en \u00f6vergripande bild
av koncernens nuvarande kapitalsituation, en
prognos \u00f6ver den f\u00f6rv\u00e4ntade kapitalutveck-
lingen och utfallet i olika scenarier. Dessa sce-
narier \u00e4r utformade s\u00e5 att de v\u00e4sentligt avviker
fr\u00e5n den f\u00f6rv\u00e4ntade utvecklingen och harmonie-
rar s\u00e5ledes med koncernens l\u00e5ga risktolerans.
Kapitalplanen inneh\u00e5ller ocks\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 hur
kapitalsituationen ska kunna beh\u00e5llas p\u00e5 en
tillfredsst\u00e4llande niv\u00e5 i ett starkt negativt
omv\u00e4rldsscenario, utifr\u00e5n b\u00e5de ett reglerings-
och ett aktie\u00e4garperspektiv.
Kapitalplaneringen \u00e4r uppdelad i ett kort-
siktigt och ett medell\u00e5ngt till l\u00e5ngsiktigt prognos-
arbete. Den del av kapitalplaneringen som
utg\u00f6rs av kortsiktiga prognoser p\u00e5 upp till tv\u00e5 \u00e5r
\u00e4r fr\u00e4mst inriktad p\u00e5 att bed\u00f6ma r\u00e5dande resul-
tatutveckling och utveckling av kapitalkravet.
unna anpassa kapitalbasens storlek och sammans\u00e4ttning. Kapitalplanering g\u00f6rs genom en l\u00f6pande analys av volym-, risk- och resultatutveckling samt genom bevakning av h\u00e4ndelser som kan p\u00e5verka kapitalbehov och kapitalm\u00e4ngd. Det kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla del- komponenter som utg\u00f6r koncernens kapital- bas, och kapitalbehovet inkluderar, f\u00f6rutom regleringsm\u00e4ssiga minimikrav och buffertar, \u00e4ven kapitalkravet enligt regelverkets Pelare 2 samt bruttosolidititetskravet och minimikravet p\u00e5 nedskrivningsbara skulder (MREL). I detta arbete ing\u00e5r ocks\u00e5 att i ett kortsiktigt perspek- tiv utf\u00f6ra olika k\u00e4nslighetsanalyser av den f\u00f6r- v\u00e4ntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen f\u00f6r att vid behov vara beredd att p\u00e5verka kapitalbasens storlek och samman- s\u00e4ttning genom till exempel marknadsopera- tioner. Resultatet av den kortsiktiga analysen utg\u00f6r grunden f\u00f6r de eventuella kapitaloperationer som genomf\u00f6rs, och resultatet rapporteras veckovis till CFO och CEO och vid behov till styrelsen. Analysen utg\u00e5r fr\u00e5n ett f\u00f6rsiktigt grundscenario med beslutspunkter i n\u00e4rtid om hur den befintliga intj\u00e4ningsf\u00f6rm\u00e5gan klarar av att b\u00e4ra olika volymf\u00f6r\u00e4ndringar, och vilka effekter som uppkommer av potentiella kapital operationer. Den del av kapitalplaneringen som utg\u00f6rs av medell\u00e5nga till l\u00e5ngsiktiga prognoser syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla dels att de lagstadgade kapitalkra- ven uppfylls, dels att koncernens tillg\u00e4ngliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR) vid varje tidpunkt med marginal t\u00e4cker alla risker ber\u00e4knade enligt modellen f\u00f6r EC. \u00c4ven den l\u00e5ngsiktiga prognosen inneh\u00e5ller en bed\u00f6mning av utvecklingen av bankens samlade kapitalbehov \u00f6ver perioden: minimi- kraven, de kombinerade buffertkraven, Pelare 2-kravet, bruttsoliditetskravet samt MREL-kravet. Syftet \u00e4r att prognostisera den f\u00f6rv\u00e4ntade utvecklingen och bed\u00f6ma huruvida bankens motst\u00e5ndskraft \u00e4r tillfredsst\u00e4llande i olika scenarier. Planeringsperioden \u00e4r minst fem \u00e5r och beaktar utvecklingen i hela koncernen. Basen f\u00f6r den l\u00e5ngsiktiga kapitalprognosen \u00e4r ett grundscenario som ges av den f\u00f6rv\u00e4ntade utvecklingen under de kommande fem \u00e5ren betr\u00e4ffande resultat, volymtillv\u00e4xt, finansiella antaganden, som exempelvis kreditf\u00f6rluster, samt utveckling p\u00e5 aktie-, fastighets- och r\u00e4nte- marknaden. Grundscenariot st\u00e4lls sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarier. Stresscenarierna har fastst\u00e4llts efter analys av de historiska sambanden mellan olika makro- ekonomiska variablers p\u00e5verkan p\u00e5 de finan- siella marknaderna och har valts utifr\u00e5n de scenarier som kan f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5verka Handels- banken mest negativt. R\u00e5dande makroekono- miska milj\u00f6 som \u00e4r ett resultat av en kombina- tion av geopolitiska risker, kvarvarande pandemirelaterade effekter, inflation, stigande r\u00e4ntor och ett svagare f\u00f6retagsklimat \u00e4r inklude- rat och analyseras ur bankens perspektiv K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen uppgick vid
utg\u00e5ngen av 2022 till 19,6% (19,4). Kvoten
mellan AFR och EC uppgick till 413% (384) vid
samma tidpunkt. S\u00e5ledes \u00f6ver stiger AFR det
bed\u00f6mda interna kapitalbehovet (EC) med
mycket god marginal.
Bankens starka position framh\u00e4vs ytterligare
av resultatet av de olika fram\u00e5tblickande stress-
scenarier som utf\u00f6rs, vilket visar p\u00e5 att Handels-
bankens l\u00e5ngsiktiga kapitalisering \u00e4r mycket
stabil ur ett ekonomiskt och legalt perspektiv.
Kapitalplaneringen f\u00f6ljer \u00e4ven den reglerings-
m\u00e4ssiga utvecklingen och bed\u00f6mer effekten
och behoven till f\u00f6ljd av nya tillkommande krav.
KONCERNENS M\u00c5LTAL F\u00d6R
REGLERINGSM\u00c4SSIGT KAPITAL
M\u00e5len f\u00f6r bankens kapitalisering fastst\u00e4lls
l\u00f6pande av styrelsen. En h\u00f6rnsten i den interna
kapitalbehovsbed\u00f6mningen av den reglerings-
m\u00e4ssiga kapitalsituationen \u00e4r stress- och sce-
narioanalyser av bankens situation b\u00e5de i det
l\u00e5nga och i det korta perspektivet. De scenarier
som anv\u00e4nds grundas i f\u00f6rsta hand p\u00e5 bankens
interna risktolerans samt p\u00e5 krav som kommer
direkt av regelverket eller andra myndighetskrav.
Ut\u00f6ver den interna bed\u00f6mningen av kapital-
behovet har Finansinspektionen kommunicerat
att svenska bankers m\u00e5ltal, oaktat bankernas
interna ber\u00e4kningar, inte f\u00e5r understiga det av
Finansinspektionen fram r\u00e4knade samlade
bed\u00f6mda kapitalbehovet. Banken har beaktat
detta vid fastst\u00e4llandet av m\u00e5ltalen f\u00f6r den reg-
leringsm\u00e4ssiga kapitaliseringen.
Styrelsen har beslutat att k\u00e4rnprim\u00e4rkapital-
relationen, som \u00e4r det mest relevanta m\u00e5ttet f\u00f6r
styrningen av banken enligt nuvarande regler,
under normala f\u00f6rh\u00e5llanden ska uppg\u00e5 till
mellan 1 och 3 procentenheter \u00f6ver det av
Finansinspektionen kommunicerade samlade
k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkravet. \u00d6vriga kapitaldelar
(prim\u00e4rkapitalrelation och total kapitalrelation)
ska minst uppg\u00e5 till 1 procentenhet h\u00f6gre v\u00e4rde
\u00e4n det samlade kapitalbehovet som Finans-
inspektionen har kommunicerat f\u00f6r dessa delar.
Bruttosoliditetsgraden ska uppg\u00e5 till minst 0,6
procentenheter \u00f6ver Finansinspektionens kapi-
talkrav. Vidare ska banken uppfylla samtliga
\u00f6vriga kapitalkrav fr\u00e5n myndigheter. I till\u00e4gg har
styrelsen beslutat att \u201dutdelningsniv\u00e5n ska inte
leda till att kapitalrelationerna underskrider en
niv\u00e5 om en procentenhet \u00f6ver Finansinspektio-
nens kommunicerade krav\u201d.
Banken bed\u00f6mer att Finansinspektionens
k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalkrav vid utg\u00e5ngen av det fj\u00e4rde
kvartalet uppgick till 14,5%.
s\u00e4ttningen \u00e4r att kvoten mellan AFR och EC ska
KAPITALPOLICY Banken har som m\u00e5l att uppr\u00e4tth\u00e5lla en betryg- gande kapitalniv\u00e5 som svarar mot de risker som koncernens verksamhet inneb\u00e4r och som \u00f6ver- stiger de minimikrav som lagen f\u00f6reskriver. En god kapitalniv\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna hantera situationer med finansiell p\u00e5frestning, men \u00e4ven andra h\u00e4ndelser s\u00e5som f\u00f6rv\u00e4rv och kraftig volymtillv\u00e4xt. KAPITALKRAVSREGLER Enligt kapitalt\u00e4ckningsreglerna, f\u00f6rordning (EU) nr 575/2013 (CRR) och direktiv 2013/36/EU (CRD IV), ska banken ha k\u00e4rnprim\u00e4rkapital, prim\u00e4rkapital och en total kapitalbas som minst motsvarar kraven i f\u00f6rh\u00e5llande till det totala riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet f\u00f6r kre- ditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Ut\u00f6ver att h\u00e5lla kapital enligt minimikravet ska banken h\u00e5lla k\u00e4rnprim\u00e4rkapital f\u00f6r att uppfylla det kombinerade buffertkravet som i Sverige utg\u00f6rs av summan av en kapitalkonserverings- buffert, en cyklikalitetsbuffert, en systemrisk- buffert samt en buffert f\u00f6r \u00f6vriga systemviktiga institut. Banken har \u00e4ven ett minimikapitalkrav i pelare 2. Pelare 2-kravet \u00e4r ett individuellt krav beslutat av Finansinspektionen och ska t\u00e4cka risker som inte fullt ut f\u00e5ngas av regelverkets minimi- och kombinerade buffertkrav. Till dessa krav tillkommer \u00e4ven en v\u00e4gledning i pelare 2 beslutat av Finansinspektionen, vilket \u00e4r myndighetens syn p\u00e5 vilken l\u00e4gsta buffert banken \u00e5l\u00e4ggs h\u00e5lla i till\u00e4gg till det beslutade kapital behovet. Banken ska dessutom g\u00f6ra en intern kapitalutv\u00e4rdering. Handelsbankens kapital policy anger riktlinjerna f\u00f6r den interna kapital utv\u00e4rderingen. Banken omfattas \u00e4ven av ett kapitalkrav p\u00e5 niv\u00e5n finansiellt konglo- merat enligt lagen (2006:531) om s\u00e4rskild till- syn \u00f6ver finansiella konglomerat, se vidare Kapitalt\u00e4ckning f\u00f6r det finansiella konglomera- tet nedan. Sedan 1 februari 2016 g\u00e4ller \u00e4ven att resolutions myndigheten, som i Sverige \u00e4r Riksg\u00e4ldskontoret, ska fastst\u00e4lla ett minimikrav p\u00e5 nedskrivningsbara skulder (MREL) f\u00f6r banken, se nedan Minimikravet f\u00f6r nedskriv- ningsbara skulder. Banken har under 2022, med god marginal, uppfyllt samtliga av de lag- stadgade minimi- och buffertniv\u00e5erna. Detalje- rad information om bankens kapitalbas och kapitalkrav finns i not K2, Risk- och kapital- hantering, samt i Handelsbankens publikation Risk and Capital \u2013 Information according to Pillar 3, se handelsbanken.com/irsv. I denna publikation \u00e5terfinns \u00e4ven fullst\u00e4ndig informa- tion kring villkoren avseende Handelsbankens samtliga kapitalbas- och kvalificerade skuld- instrument. BESKRIVNING AV KONSOLIDERAD
SITUATION
Den regleringsm\u00e4ssiga konsolideringen (konso-
liderad situation) best\u00e5r av moderbolaget samt
dotter- och intressef\u00f6retag som ocks\u00e5 ing\u00e5r i
koncernens redovisning, se tabell EU LI3 \u00d6ver-
sikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar
(enhet per enhet). De bolag som ing\u00e5r i koncern-
redovisningen men som inte ing\u00e5r i den konsoli-
derade situationen framg\u00e5r ocks\u00e5 av tabell EU
LI3. Precis som i koncern redovisningen konsoli-
deras intresse f\u00f6retag enligt kapitalandelsmeto-
den i den regleringsm\u00e4ssigt konsoliderade
situationen. Samtliga dotterbolag som omfattas
av regel verket ing\u00e5r i konsoliderad situation.
Handels banken har inga dotterbolag d\u00e4r den
faktiska kapital basen underskrider f\u00f6reskriven
kapitalbas.
BESKRIVNING AV KAPITALBASEN
F\u00d6R KONSOLIDERAD SITUATION
Kapitalbasen best\u00e5r av prim\u00e4rt respektive supp-
lement\u00e4rt kapital. Det prim\u00e4ra kapitalet delas in
i k\u00e4rnprim\u00e4rkapital samt \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital.
K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs i huvudsak av aktie-
kapital, upparbetade vinstmedel samt \u00f6vriga
reserver i de bolag som ing\u00e5r i konsolideringen.
\u00d6vrigt prim\u00e4rkapital utg\u00f6rs av utgivna prim\u00e4r-
kapitaltillskott. Det supplement\u00e4ra kapitalet
best\u00e5r huvudsakligen av f\u00f6rlagsl\u00e5n. Fr\u00e5n kapi-
talbasen g\u00f6rs d\u00e4refter vissa avdrag. Avdragen
g\u00f6rs huvudsakligen fr\u00e5n k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet.
F\u00f6r bankens riskhantering \u00e4r det viktigt att s\u00e5v\u00e4l
koncernen som den regleringsm\u00e4ssiga konsoli-
deringen riskm\u00e4ssigt kan ses som en enhet. F\u00f6r
att risker ska kunna hanteras effektivt i koncer-
nen kan kapital beh\u00f6va omf\u00f6rdelas mellan
de olika f\u00f6retagen i koncernen. Banken har
generellt sett m\u00f6jlighet att omf\u00f6rdela kapital
mellan koncernens bolag, inom ramen f\u00f6r de
begr\u00e4nsningar som f\u00f6ljer av lagstiftning, till
exempel kapitalt\u00e4ckningskrav och bolagsr\u00e4tts-
liga begr\u00e4nsningar. Banken ser i \u00f6vrigt inga
materiella eller r\u00e4ttsliga hinder f\u00f6r en snabb
\u00f6verf\u00f6ring av medel ur kapitalbasen eller \u00e5ter
betalning av skulder mellan moderbolaget och
dess dotterf\u00f6retag.
Prim\u00e4rkapital
Prim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital
respektive \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital.
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av
aktiekapital, upparbetade vinstmedel samt
\u00f6vriga reserver i de bolag som ing\u00e5r i den regle-
ringsm\u00e4ssiga konsolideringen. I och med att
koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsbolag inte ing\u00e5r i
konsolideringen, se tabell EU LI3, ing\u00e5r inte
upparbetade vinstmedel i dessa bolag i k\u00e4rn-
prim\u00e4rkapitalet. De poster som ska exkluderas
fr\u00e5n k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet \u00e4r fr\u00e4mst goodwill
och andra immateriella tillg\u00e5ngar samt kapital-
tillskott till f\u00f6rs\u00e4kringsbolag i koncernen eller
vissa uppskjutna skattefordringar som \u00f6ver-
stiger 10% av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet. Summan av
kapitaltillskott och uppskjutna skattefordringar
f\u00e5r heller inte \u00f6verstiga 15% av k\u00e4rnprim\u00e4rkapi-
talet. Eftersom varken kapitaltillskotten till
f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen i koncernen eller de upp-
skjutna skattefordringarna \u00f6verstiger tr\u00f6skel -
v\u00e4rdet, belastar dessa inte k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet.
Neutralitetsjustering g\u00f6rs f\u00f6r p\u00e5verkan som
kassafl\u00f6dess\u00e4kringar har haft p\u00e5 eget kapital.
Dessutom ska en prisjustering ber\u00e4knas och
vid behov g\u00f6ras f\u00f6r f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering av instru-
ment som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Institut
som har tillst\u00e5nd att anv\u00e4nda interna risk-
klassificeringsmodeller ska g\u00f6ra ett avdrag f\u00f6r
skillnaden mellan f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust enligt
internmetoden och gjorda reserveringar f\u00f6r
sannolika kredit f\u00f6rluster i det fall de f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rlusterna \u00f6verstiger gjorda reserveringar.
Avdrag ska \u00e4ven g\u00f6ras f\u00f6r nettov\u00e4rdet av redo-
visade \u00f6verv\u00e4rden i pensionstillg\u00e5ngar. Avdra-
get f\u00e5r emellertid minskas med ett belopp
som motsvarar bankens r\u00e4tt till ers\u00e4ttning f\u00f6r
pensionskostnader fr\u00e5n Handelsbankens
Pensionsstiftelse. Vidare g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r
tillst\u00e5nd att inneha egna aktier i egenskap av
marknadsgarant. Avdraget ska motsvara det
h\u00f6gsta marknadsv\u00e4rdet tillst\u00e5ndet omfattar.
Slutligen g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r investeringar i
v\u00e4rdepapperiseringar samt en justering f\u00f6r
effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i egen kreditrisk
i derivat.
\u00d6vrigt prim\u00e4rkapital
\u00d6vrigt prim\u00e4rkapital utg\u00f6rs av instrument som
uppfyller kraven f\u00f6r prim\u00e4rkapitaltillskott. Bland
annat ska tillskotten ha evig l\u00f6ptid och kunna
f\u00f6rtidsinl\u00f6sas tidigast efter fem \u00e5r och f\u00f6rst efter
att tillst\u00e5nd utf\u00e4rdats av tillsynsmyndigheten.
Det nominella v\u00e4rdet ska kunna skrivas ned eller
konverteras till aktier f\u00f6r att skapa k\u00e4rnprim\u00e4r-
kapital vid en f\u00f6rutbest\u00e4md niv\u00e5 p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4r-
kapitalet, och r\u00e4ntebetalningarna ska ovillkorli-
gen kunna st\u00e4llas in.
Bankens samtliga prim\u00e4rkapitaltillskott upp-
g\u00e5r till 15,6 mdkr. 10,4 mdkr av dessa emittera-
des under 2020 och 5,2 mdkr emitterades
under 2019, samtliga uppfyller kraven enligt
CRR. I det fall utdelningsbara medel saknas
m\u00e5ste kupongutbetalningar st\u00e4llas in f\u00f6r prim\u00e4r-
kapitaltillskott.
Supplement\u00e4rkapital
Det supplement\u00e4ra kapitalet utg\u00f6rs av f\u00f6rlags-
l\u00e5n med en l\u00f6ptid om minst fem \u00e5r. Avdrag g\u00f6rs
f\u00f6r f\u00f6rlagsl\u00e5netillskott till f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen
inom koncernen.
KAPITALKRAV
Kreditrisk
Kapitalkravet f\u00f6r kreditrisk ber\u00e4knas enligt
schablonmetoden och internmetoden enligt
CRR. F\u00f6r internmetoden finns tv\u00e5 olika
metoder: internmetoden med egen skattning
av PD men utan egna skattningar av LGD
och KF (den grundl\u00e4ggande internmetoden)
och internmetoden med egna skattningar av
PD, LGD och KF (den avancerade intern-
metoden).
Handelsbanken till\u00e4mpar den grundl\u00e4ggande
internmetoden f\u00f6r exponeringar mot institut,
samt f\u00f6r vissa produkt- och s\u00e4kerhetstyper
avseende f\u00f6retagsexponeringar samt vissa
exponeringar i dotterbolagen Stadshypotek AB,
Handelsbanken Finans AB och Ecster AB.
Den avancerade internmetoden till\u00e4mpas f\u00f6r
merparten av exponeringarna mot stora f\u00f6retag,
medelstora f\u00f6retag, fastighetsbolag och bostads-
r\u00e4ttsf\u00f6reningar samt i Stadshypotek AB och
Handelsbanken Finans AB. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r
hush\u00e5llsexponeringar i Sverige och Norge och
i dotterbolagen Stadshypotek och Handels-
banken Finans samt Finland och dotterbolaget
Ecster AB. Kapitalkravet f\u00f6r aktieexponeringar
i internmetoden ber\u00e4knas enligt f\u00f6renklad risk-
viktsmetod.
Kreditrisken f\u00f6r samtliga exponeringar i
Handels bankens dotterbolag Handelsbanken
plc ber\u00e4knas p\u00e5 solo- och konsoliderad niv\u00e5 i
enlighet med schablonmetoden.
Internmetoden omfattade vid \u00e5rsskiftet 74%
(74) av det totala riskv\u00e4gda exponeringsbelop-
pet f\u00f6r kreditrisk. F\u00f6r resterande kreditriskexpo-
neringar ber\u00e4knas kapitalkravet enligt schablon-
metoden.
Den genomsnittliga riskvikten f\u00f6r expone-
ringar godk\u00e4nda f\u00f6r internmetoden minskade
under \u00e5ret och uppgick till 9,7% (10,1). Minsk-
ningen beror fr\u00e4mst p\u00e5 portf\u00f6ljf\u00f6rdelning d\u00e4r
exponeringsklasser med l\u00e4gre riskvikter: stater,
bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar och hush\u00e5ll, proportio-
nellt sett \u00f6kat mer \u00e4n de med h\u00f6gre riskvikter.
Den genomsnittliga riskvikten inklusive riskvikts-
golven enligt Pelare 1 f\u00f6r bol\u00e5n i Sverige och
Norge samt f\u00f6r f\u00f6retagsexponeringar med pant
i fastigheter i Norge blir 17,7% (18,2).
Kreditkvaliteten \u00e4r god. Av Handelsbankens
f\u00f6retagsexponeringar var 98,7% (98,4) kunder
med en bed\u00f6md \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga som
var normal, eller b\u00e4ttre \u00e4n normal, det vill s\u00e4ga
hade en riskklassificering mellan 1 och 5 i bankens tiogradiga skala f\u00f6r riskklassificering. Marknadsrisker Kapitalkravet f\u00f6r marknadsrisker ber\u00e4knas f\u00f6r bankens konsoliderade situation. Kapitalkravet f\u00f6r r\u00e4nterisker och aktiekursrisker ber\u00e4knas dock endast f\u00f6r positioner i handelslagret. Vid ber\u00e4kning av kapitalkravet f\u00f6r marknadsrisker till\u00e4mpas schablonmetoden. Operativ risk Handelsbanken anv\u00e4nder schablonmetoden f\u00f6r att ber\u00e4kna kapitalkravet f\u00f6r operativa risker. Kapitalkravet enligt schablonmetoden ber\u00e4knas genom att en i regelverket best\u00e4md faktor multi- pliceras med den genomsnittliga r\u00f6relseint\u00e4kten under de tre senaste verksamhets\u00e5ren. Olika faktorer till\u00e4mpas f\u00f6r olika aff\u00e4rssegment. Det totala kapitalkravet f\u00f6r operativa risker f\u00f6r konsoliderad situation uppgick vid utg\u00e5ngen av 2022 till 5 732 mkr (5 573). KAPITALT\u00c4CKNING F\u00d6R DET FINANSIELLA KONGLOMERATET Institut och f\u00f6rs\u00e4kringsf\u00f6retag som ing\u00e5r i ett finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas som \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor med h\u00e4nsyn till kapital- kravet f\u00f6r det finansiella konglomeratet. Kapi- talbasen och kapitalkravet f\u00f6r det finansiella kon glomeratet har ber\u00e4knats i enlighet med avr\u00e4knings- och totalmetoden (metod 2, bilaga 1, direktiv 2002/87/EG). Det finansiella kon glomeratets sammanlagda kapitalbas \u00f6verstiger det finansiella konglomeratets kapitalkrav. MINIMIKRAVET P\u00c5 KAPITALBAS OCH KVALIFICERADE SKULDER (MREL) Krishanteringsdirektivet (EU) nr 2014/59 (BRRD) inf\u00f6rdes i Sverige genom lagen (2015:1016) om resolution. Regelverket inneh\u00e5ller s\u00e4tt att han- tera banker i kris och m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r myndigheter att, inom dessa ramar, ta kontroll \u00f6ver, omstruk- turera och s\u00e4lja av hela eller delar av en bank. Detta utan att likvidera eller f\u00f6rs\u00e4tta banken i konkurs. Som till\u00e4gg till ovan \u00e5tg\u00e4rder i kris, inneb\u00e4r regelverket en m\u00f6jlighet att skriva ned vissa skuldinstrument f\u00f6r att \u00e5terkapitalisera en krisutsatt bank. Som en del av detta regelverk inf\u00f6rdes ett mini krav p\u00e5 kapitalbas och kvalifierade skulder (MREL) fr\u00e5n och med den 1 januari 2018. Kravet beslutas i bankens resolutionsplan som uppr\u00e4ttas av Riksg\u00e4lden i samarbete med Finans inspektionen. Kravet best\u00e5r av ett f\u00f6rlust absor berings belopp och ett \u00e5terkapitali- seringsbelopp.Under 2021 anpassades regelverket till nya EU-
direktiv (bankpaketet). MREL ska uttryckas som
en riskv\u00e4gd kvot samt en bruttosoliditetskvot.
Det kombinerade buffertkravet ska upp fyllas
med k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (ut\u00f6ver det k\u00e4rnprim\u00e4r-
kapital som anv\u00e4nds till MREL) och ett obligato-
riskt efterst\u00e4llningskrav inf\u00f6rs. F\u00f6r att uppfylla
kravet p\u00e5 efterst\u00e4llning har en ny typ av skuld-
instrument inf\u00f6rts i svensk lagstiftning fr\u00e5n
december 2018. Dessa efterst\u00e4lls nuvarande
seniora skuldinstrument, men rankas h\u00f6gre
\u00e4n kapitalbasinstrument vid ett resolutions-
f\u00f6rfarande. Handelsbanken har emitterat denna
typ av efterst\u00e4llda skuldinstrument under
2019\u20132022. De nya kraven ska vara uppfyllda
senast den 1 januari 2024, men \u00f6verg\u00e5ngs-
regler till\u00e4mpas fr\u00e5n 1 januari 2022.
F\u00f6r 2023, uppg\u00e5r Handelsbankens totala
MREL krav avseende riskv\u00e4gt belopp till 23,8%
och avseende bruttosoliditet till 5,5% p\u00e5 konso-
liderad niv\u00e5. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt uppg\u00e5r efter-
st\u00e4llningskravet till 16,8% respektive 5,5%.
Handelsbanken uppfyller samtliga MREL krav.
EU LI3 \u2013 \u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet) Tabellen visar konsolideringsgrund f\u00f6r f\u00f6retag som omfattas av den konsoliderade situationen vid \u00e5rets slut. \u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet) 2022 Metod f\u00f6r konsolidering enligt tillsynsregler Organisa- tionsnummer \u00c4garandel % Metod f\u00f6r konsolide- ring enligt redovis- ningsregler Fullst\u00e4ndig konsoli- dering Proportio- nell kon- solidering Kapital- andels- metoden Varken kon- soliderad eller avdragen Avdragen Beskrivning av enheten Handelsbanken AB (publ) 502007-7862 Ej till\u00e4mpligt Moderbolag N/A Kreditinstitut Handelsbanken Finans AB 556053-0841 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Kreditinstitut Stadshypotek AB 556459-6715 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Kreditinstitut Svenska Intecknings Garanti AB Sigab (inaktiv) 556432-7285 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Fondbolagsf\u00f6rvaltning AB 556070-0683 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Fonder AB 556418-8851 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag AB Handel och Industri 556013-5336 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Ecster AB 556993-2311 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Kreditinstitut Handelsbanken Plc 11305395 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Kreditinstitut Handelsbanken Wealth and Asset Management Limited 04132340 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Heartwood Nominees Limited (inaktiv) 2299877 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Heartwood Second Nominees Limited (inaktiv) 3193458 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Heartwood ACD Limited 4332528 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Svenska Property Nominees Limited (inaktiv) 2308524 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Optimix Vermogensbeheer N.V. 33194359 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Add Value Fund Management B.V. 19196768 80 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Optimix Beheer en Belegging B.V. (inaktiv) 33186584 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Markets Securities, Inc. 11-3257438 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Rahoitus Oy 0112308-8 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X \u00d6vriga finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Fastigheter AB 556873-0021 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag R\u00e5dstuplass 4 AS 910508423 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Ventures AB 556993-9357 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Bidtruster AB 556993-9084 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Gr\u00f6na stugan i Stockholm AB 559311-4712 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X Icke-finan- siella f\u00f6retag Bankomat AB 556817-9716 20 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag BGC Holding AB 556607-0933 25,54 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Torig AB 556564-5404 100 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 28,3 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag USE Intressenter AB 559161-9464 24,48 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Getswish AB 556913-7382 20 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag P 27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 16,7 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Invidem AB 559210-0779 16,7 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Tibern AB 559384-3542 14,3 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4kring AB (koncern exkl. Handelsbanken Fastigheter AB) 516401-8284 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X F\u00f6rs\u00e4krings- enhet \u00d6versikt \u00f6ver skillnader mellan olika konsolideringar (enhet per enhet) 2022 Metod f\u00f6r konsolidering enligt tillsynsregler Organisa- tionsnummer \u00c4garandel % Metod f\u00f6r konsolide- ring enligt redovis- ningsregler Fullst\u00e4ndig konsoli- dering Proportio- nell kon- solidering Kapital- andels- metoden Varken kon- soliderad eller avdragen Avdragen Beskrivning av enheten Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X F\u00f6rs\u00e4krings- enhet Handelsbanken Skadef\u00f6rs\u00e4krings AB 516401-6767 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X F\u00f6rs\u00e4krings- enhet SHB Liv F\u00f6rs\u00e4kringsaktiebolag 2478149-7 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X F\u00f6rs\u00e4krings- enhet Svenska RKA International Insurance Services AB (inaktiv) 556324-2964 100 Fullst\u00e4ndig konsolidering X F\u00f6rs\u00e4krings- enhet Dyson Group plc 00163096 27 Kapitalandels- metoden X Icke-finan- siella f\u00f6retag Dyson Industries Ltd 1187031 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag Beepart Ltd 177682 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag Pickford Holland & Company Ltd 128414 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag Millennium Materials Inc - 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag Dyson US holdings Inc - 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag EFN Ekonomikanalen AB 556930-1608 100 X Icke-finan- siella f\u00f6retag EU LI2 \u2013 Huvudsakliga k\u00e4llor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav och bokf\u00f6rda v\u00e4rden i finansiella rapporter Tabellen visar skillnaden mellan bokf\u00f6rda v\u00e4rden enligt konsolideringen enligt tillsynskrav och exponeringsbelopp som beaktas f\u00f6r tillsyns\u00e4ndam\u00e5l. Huvudsakliga k\u00e4llor till skillnader mellan exponeringsbelopp enligt tillsynskrav och bokf\u00f6rda v\u00e4rden i finansiella rapporter 2022 mkr Poster som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r Summa kreditriskramen v\u00e4rdepapperise- ringsramen motparts- kreditriskramen marknads- riskramen 1 Belopp f\u00f6r tillg\u00e5ngars bokf\u00f6rda v\u00e4rde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav (enligt mall LI1) 3 219 315 3 145 161 56 568 374 17 212 2 Belopp f\u00f6r skulders bokf\u00f6rda v\u00e4rde enligt konsolideringen enligt tillsynskrav (enligt mall LI1) 11 084 11 084 3 Totalt nettobelopp enligt konsolideringen enligt tillsynskrav 3 204 561 3 145 161 56 568 374 2 458 4 Belopp utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 505 033 505 033 5 Skillnader i v\u00e4rderingar 6 Skillnader p\u00e5 grund av olika nettningsregler, ut\u00f6ver de som redan \u00e4r inbegripna p\u00e5 rad 2 -11 031 -11 031 7 Skillnader p\u00e5 grund av beaktande av avs\u00e4ttningar 2 201 2 201 0 8 Skillnader p\u00e5 grund av anv\u00e4ndning av kreditriskreducerande metoder -25 437 10 103 -35 540 9 Skillnader p\u00e5 grund av kreditkonverteringsfaktorer -283 901 -283 901 10 Skillnader p\u00e5 grund av v\u00e4rdepapperisering med risk\u00f6verf\u00f6ring 11 Andra skillnader 21 014 21 014 12 Exponeringsbelopp som beaktas f\u00f6r tillsyns\u00e4ndam\u00e5l 3 412 440 3 378 597 31 011 374 2 458 HANDELSBANKEN | \u00c5RS- OCH H\u00c5LLBARHETSREDOVISNING 2022 205 EU INS2 \u2013 Information fr\u00e5n finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitalt\u00e4ckningskvot Information fr\u00e5n finansiella konglomerat om kapitalbas och kapitalt\u00e4ckningskvot mkr 2022 2021 1 Det finansiella konglomeratets extra kapitalbaskrav (belopp) 10 759 14 387 2 Det finansiella konglomeratets kapitalt\u00e4ckningskvot (i %) 130,0% 130,7% EU KM1 \u2013 Mall f\u00f6r nyckeltal Nyckeltal 2022 2022 2021 Tillg\u00e4nglig kapitalbas (belopp) 1 K\u00e4rnprim\u00e4rkapital 158 551 149 709 2 Prim\u00e4rkapital 174 134 163 222 3 Totalt kapital 193 186 180 458 Riskv\u00e4gda exponeringsbelopp 4 Totalt riskv\u00e4gt exponeringsbelopp 810 144 773 158 Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet) 5 K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation (i %) 19,6% 19,4% 6 Prim\u00e4rkapitalrelation (i %) 21,5% 21,1% 7 Total kapitalrelation (i %) 23,8% 23,3% Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera andra risker \u00e4n risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (som en procentandel av det riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet) EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera andra risker \u00e4n risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (i %) 2,1% 1,9% EU 7b varav: ska utg\u00f6ras av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (i procentenheter) 1,3% 1,2% EU 7c varav: ska utg\u00f6ras av prim\u00e4rkapital (i procentenheter) 1,6% 1,5% EU 7d Totala kapitalbaskrav f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 10,1% 9,9% Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskv\u00e4gda exponeringsbeloppet) 8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5% 2,5% EU 8a Konserveringsbuffert p\u00e5 grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade p\u00e5 medlemsstatsniv\u00e5 (i %) 9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert ( i%) 1,0% 0,1% EU 9a Systemriskbuffert (i %) 3,2% 3,0% 10 Buffert f\u00f6r globalt systemviktigt institut (i %) EU 10a Buffert f\u00f6r andra systemviktiga institut (i %) 1,0% 1,0% 11 Kombinerat buffertkrav (i %) 7,7% 6,6% EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 17,8% 16,5% 12 Tillg\u00e4ngligt k\u00e4rnprim\u00e4rkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 13,7% 13,9% Bruttosoliditetsgrad 13 Totalt exponeringsm\u00e5tt 3 341 332 3 232 291 14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 5,2% 5,0% Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsm\u00e5ttet) EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav f\u00f6r att hantera risken f\u00f6r alltf\u00f6r l\u00e5g bruttosoliditet (i %) EU 14b varav: ska utg\u00f6ras av k\u00e4rnprim\u00e4rkapital (i procentenheter) EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad f\u00f6r \u00f6versyns- och utv\u00e4rderingsprocessen (i %) 3,0% 3,0% EU 14d Krav p\u00e5 bruttosoliditetsbuffert (i %) EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) Likviditetst\u00e4ckningskvot 15 Totala h\u00f6gkvalitativa likvida tillg\u00e5ngar (viktat v\u00e4rde \u2013 genomsnitt) 885 096 778 654 EU 16a Likviditetsutfl\u00f6den \u2013 totalt viktat 645 218 595 289 EU 16b Likviditetsinfl\u00f6den \u2013 totalt viktat 83 191 68 295 16 Totala nettolikviditetsutfl\u00f6den (justerat v\u00e4rde) 562 026 526 994 17 Likviditetst\u00e4ckningskvot (i %) 159% 149% Stabil nettofinansieringskvot 18 Total tillg\u00e4nglig stabil finansiering 2 036 932 2 026 413 19 Totalt behov av stabil finansiering 1 793 937 1 774 542 20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 114% 114% EU OV1 \u2013 \u00d6versikt \u00f6ver totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp Tabellen visar riskv\u00e4gda exponeringsbelopp (REA) f\u00f6r kreditrisk, motpartsrisk, marknadsrisk och operativ risk per utg\u00e5ngen av 2022 och f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Kreditrisk \u00e4r ber\u00e4knad enligt schablon metoden, den grundl\u00e4ggande internmetoden och den avancerade internmetoden. Marknadsrisk och operativ risk \u00e4r ber\u00e4knade enligt schablonmetoden. \u00d6versikt \u00f6ver totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp Totala riskv\u00e4gda exponeringsbelopp Totala kapitalbaskrav mkr 2022 2021 2022 1 Kreditrisk (exklusive motpartskreditrisk) 692 006 684 075 55 361 2 varav schablonmetoden 182 775 178 552 14 622 3 varav den grundl\u00e4ggande internmetoden (F-IRB) 51 700 48 100 4 136 4 varav klassificeringsmetoden EU 4a varav aktier enligt den enkla riskviktade metoden 2 108 3 427 169 5 varav den avancerade internmetoden (A-IRB) 221 403 224 096 17 712 5a varav riskviktsgolv 234 020 229 900 18 722 6 Motpartskreditrisk 11 833 12 255 947 7 varav schablonmetoden 8 255 8 924 660 8 varav metoden med interna modeller EU 8a varav exponeringar mot en central motpart 174 212 14 EU 8b varav kreditv\u00e4rdighetsjustering 2 802 2 614 224 9 varav andra motpartskreditrisker 602 505 48 10 Ej till\u00e4mpligt 11 Ej till\u00e4mpligt 12 Ej till\u00e4mpligt 13 Ej till\u00e4mpligt 14 Ej till\u00e4mpligt 15 Avvecklingsrisk 15 16 V\u00e4rdepapperiseringsexponeringar utanf\u00f6r handelslagret (efter till\u00e4mpning av taket) 17 varav intern kreditv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering 18 varav extern kreditv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering (inbegripet internbed\u00f6mningsmetoden) 19 varav schablonmetoden f\u00f6r v\u00e4rdepapperisering EU 19a varav 250 %/avdrag 20 Positionsrisk, valutakursrisk och r\u00e5varurisk (marknadsrisk) 34 654 7 145 2 772 21 varav schablonmetoden 34 654 7 145 2 772 22 varav metoden f\u00f6r interna modeller 23 Operativ risk 71 651 69 668 5 732 EU 23a varav basmetoden EU 23b varav schablonmetoden 71 651 69 668 5 732 EU 23c varav internm\u00e4tningsmetoden 24 Belopp under tr\u00f6sklarna f\u00f6r avdrag (f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r riskviktning p\u00e5 250 %) 25 Ej till\u00e4mpligt 26 Ej till\u00e4mpligt 27 Ej till\u00e4mpligt 28 Ej till\u00e4mpligt 29 Summa 810 144 773 158 64 812 Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden Tabellen visar kapitalkrav f\u00f6r marknadsrisker enligt schablonmetoden per utg\u00e5ngen av 2022. Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden mkr Kapitalkrav 2022 2021 Direkta produkter R\u00e4nterisk (allm\u00e4n och specifik) 176 199 Aktiekursrisk (allm\u00e4n och specifik) 1 1 Valutakursrisk 2 576 357 R\u00e5varurisk 0 1 Optioner F\u00f6renklad metod - - Delta-plus-metod - - Scenariometod 19 14 V\u00e4rdepapperisering (specifik risk) - - Summa kapitalkrav f\u00f6r marknadsrisk 2 772 572 Krav p\u00e5 kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) MREL kravet uttryckts som en andel av kapitalbas och kvalificerade skulder i f\u00f6rh\u00e5llande till riskexponeringbeloppet respektive bruttosoliditet (SFS 2015:1016). Bankens krav best\u00e4ms en g\u00e5ng per \u00e5r av Riksg\u00e4lden och slutligt krav fasas in linj\u00e4rt under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod fr\u00e5n 1 januari 2022 till 1 januari 2024. % 2022 Riskv\u00e4gt MREL krav 19,9 Tillg\u00e4nglig kapitalbas och kvalificerade skulder 36,5 Icke-riskv\u00e4gt MREL krav 5,0 Tillg\u00e4nglig kapitalbas och kvalificerade skulder 10,7 % 2022 Riskv\u00e4gt efterst\u00e4llningskrav 13,5 Tillg\u00e4nglig kapitalbas och efterst\u00e4llda kvalificerade skulder 21,9 Icke-riskv\u00e4gt efterst\u00e4llningskrav 5,0 Tillg\u00e4nglig kapitalbas och efterst\u00e4llda kvalificerade skulder 7,2",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfObjectivesPoliciesAndProcessesForManagingCapitalExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-461": {
"value": "koncernens samlade risker. Risktoleransen f\u00f6r bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom krav p\u00e5 att banken under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden ska ha tillr\u00e4cklig likviditetsreserv i form av likvida och pants\u00e4ttningsbara till- g\u00e5ngar samt likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att under fastst\u00e4llda tidsperioder kunna forts\u00e4tta sin r\u00f6relse, dels genom krav p\u00e5 det ackumulerade nettot mellan in- och utg\u00e5ende kassa\ufb02\u00f6den i olika tidsintervall . mellan AFR och EC till 413% (384). Styrelsen har fastst\u00e4llt m\u00e5let att banken ska ha acku- mulerade positiva nettokassa \ufb02\u00f6den under minst ett \u00e5r med beaktande av likviditetsre- serven och under antagandet att delar av den icke tidsbundna inl\u00e5ningen fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6rsvinner under f\u00f6rsta m\u00e5naden. Handels bankens samlade likviditetsreserv inklusive likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder inneb\u00e4r att likviditetsbehovet t\u00e4cks i mer \u00e4n tre \u00e5r under dessa stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Bankens riskprofil \u00e4r i enlighet med den riskstrategi som fastst\u00e4llts av styrelsen . FINANSIERINGSSTRATEGI Handelsbanken har l\u00e5g tolerans f\u00f6r likviditets- risker, s\u00e5v\u00e4l totalt sett s\u00e5som i enskilda valutor. Ambitionen \u00e4r att ha god tillg\u00e5ng till likviditet, l\u00e5g resultatvariation och stor kapacitet att \u00e4ven i sv\u00e5ra tider kunna tillgodose kundernas finansie- ringsbehov. Det sker genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla god matchning av ing\u00e5ende och utg\u00e5ende kas- safl\u00f6den \u00f6ver tid i alla f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutor och genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla stora likvidi- tetsreserver av god kvalitet. Banken minimerar p\u00e5 det s\u00e4ttet de ekonomiska riskerna i finansie- ringen och kan d\u00e4rmed uppr\u00e4tth\u00e5lla stabil och l\u00e5ngsiktig finansiering till de aff\u00e4rsdrivande enheterna. Vidare efterstr\u00e4vas en bredd i finansierings- programmen och deras anv\u00e4ndning. D\u00e4rige- nom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken kan bedriva sin k\u00e4rnverksamhet intakt under en l\u00e5ng period \u00e4ven om de finansiella marknaderna skulle ha omfattande st\u00f6rningar. Resultatet av detta arbete \u00e4r en v\u00e4l matchad balansr\u00e4kning d\u00e4r illikvida tillg\u00e5ngar finansieras utg\u00f6rs av krediter till hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Dessa krediter utg\u00f6r bankens k\u00e4rnverksamhet. Den l\u00e5ngsiktiga stabila finansieringen av dessa tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek, seniora obligatio- ner emitterade av Handelsbanken, inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och viss inl\u00e5ning fr\u00e5n f\u00f6retag, efterst\u00e4llda skulder och eget kapital. En balansr\u00e4kning \u00e4r en \u00f6gonblicksbild av till- g\u00e5ngar och skulder. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens \u00e5taganden gentemot kunder och investerare \u00e4r det viktigt med ett fram\u00e5tblickande perspektiv i finansierings- och likviditetsriskhanteringen. Balansr\u00e4kningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r strukturerad s\u00e5 att den reala ekonomins akt\u00f6rer i form av f\u00f6retag och hush\u00e5ll och deras behov av krediter kan underst\u00f6djas \u00e4ven under en l\u00e5ngvarig stress p\u00e5 de finansiella marknaderna. De kortfristiga skul- derna t\u00e4cks med god marginal av de kortfristiga tillg\u00e5ngarna. I figur \u00c5R:33 beskrivs balans- r\u00e4kningen i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r och all tillg\u00e5ng till ny marknadsfinansiering f\u00f6rsvinner. Trots stressen ber\u00e4knas korta tillg\u00e5ngar vid \u00e5rets slut v\u00e4sentligt \u00f6verstiga korta skulder. Effekten av en l\u00e5ngvarig kris skulle bli en krympt balansr\u00e4kning med bibeh\u00e5llen k\u00e4rnverksamhet d\u00e4r volymen korta tillg\u00e5ngar successivt anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00e5terbetala f\u00f6rfallande korta skulder. Skulle en kris bli \u00e4n mer allvarlig finns det likviditets- skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rberedda f\u00f6r att st\u00f6dja verksamheten ytterligare. Handelsbankens f\u00f6rtroende p\u00e5 marknaden \u00e4r h\u00f6gt och marknaden bed\u00f6mer att Handels- bankens kreditrisk \u00e4r l\u00e5g. Detta illustreras bland annat av att kostnaden f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra en kredit- risk p\u00e5 banken, den s\u00e5 kallade CDS-spreaden, \u00e4r fortsatt en av de l\u00e4gsta bland europeiska banker, och att Handelsbanken har l\u00e5ga finan- sieringskostnader j\u00e4mf\u00f6rt med konkurrerande banker. Handelsbanken har en fortsatt h\u00f6g rating hos de externa ratinginstituten och \u00e4r en av de h\u00f6gst ratade bankerna globalt utifr\u00e5n samtliga j\u00e4mf\u00f6rbara banker. Utsikterna f\u00f6r bankens rating \u00e4r stabil fr\u00e5n samtliga institut som ger kreditbetyg till banken. Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin \u00e4r att ha en god spridning mellan olika typer av finan- sieringsk\u00e4llor i olika marknader, valutor och typer av uppl\u00e5ningsinstrument. P\u00e5 s\u00e5 vis redu- ceras betydelsen av enskilda marknader eller finansieringsk\u00e4llor. Banken har en geografiskt v\u00e4ldiversifierad l\u00e5ngfristig utlandsfinansiering och har emitterat betydande volymer av obliga- tioner i bland annat amerikanska dollar, euro, brittiska pund och australiska dollar. De viktigaste finansieringsk\u00e4llorna \u00e4r inl\u00e5ning fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag samt s\u00e4kerst\u00e4llda och seni- ora obligationer. Den korta finansieringen utg\u00f6rs prim\u00e4rt av inl\u00e5ning fr\u00e5n finansiella f\u00f6retag och institutioner samt emissioner av bankcertifikat (CP) och inl\u00e5ningsbevis (CD). Group Treasury f\u00f6rfogar \u00f6ver ett antal olika finansieringsprogram f\u00f6r marknadsfinansiering. Under dessa program emitteras obligationer, inl\u00e5ningsbevis och bank- certifikat s\u00e5v\u00e4l i bankens namn som f\u00f6r Stads- hypotek och Handelsbanken plc. Finansierings- programmen s\u00e4kerst\u00e4ller en v\u00e4l diversifierad tillg\u00e5ng till finansiering med avseende p\u00e5 olika valutor, antal investerare, skuldtyper och geo- grafisk spridning . 21 Dec -22 hantering i koncernen \u00e4r centraliserad till Group Treasury. Finansierings- och likviditetshante- ringen styrs av policyer fastst\u00e4llda av styrelsen som ocks\u00e5 beslutar om limiter. Dessa policyer konkretiseras i riktlinjer av VD och instruktioner fr\u00e5n CFO. Instruktionerna fastst\u00e4ller bland annat limiter, finansieringens sammans\u00e4ttning och rikt- v\u00e4rden i samband med st\u00f6rningar p\u00e5 finansie- ringsmarknaderna. Vidare kanaliseras alla likvidi- tetslimiter ut i verksam heten via Group Treasury. Group Treasury ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r bankens likviditetsreserv, inklusive de panter som m\u00e5ste h\u00e5llas i olika betalnings- och clearingsystem och \u00f6vervakar likviditetsfl\u00f6dena under dagen f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med s\u00e4ker- heter i betalningssystemen f\u00f6r att fullf\u00f6lja bankens betalningsf\u00f6rpliktelser. Storleken p\u00e5 panter i clearingsystemen s\u00e4tts utifr\u00e5n den omfattning som banken bed\u00f6mer beh\u00f6vs f\u00f6r bankens \u00e5tagande b\u00e5de vid normala och vid stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Vid f\u00f6r\u00e4ndringar av dessa f\u00f6rh\u00e5llanden justeras storleken av panter och likviditet, och vid krissituationer kan ocks\u00e5 panter omf\u00f6rdelas och likviditetsreserven utnyttjas. Banken s\u00e4kerst\u00e4ller likviditeten p\u00e5 ban- kens centralbanks- och nostrokonton f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4n- tade betalnings- och avvecklings\u00e5taganden genom aktiv likviditetsplanering och \u00f6vervakning i samtliga valutor. MARKNADSFINANSIERING \u2013 SAMMANS\u00c4TTNING Den makroekonomiska milj\u00f6n under 2022 har periodvis karakt\u00e4riserats av stor os\u00e4kerhet. Os\u00e4kerheten \u2013 en f\u00f6ljd av kvarvarande pande- mirelaterade effekter, inflation, stigande r\u00e4ntor, ett svagare f\u00f6retagsklimat och geopolitiska risker \u2013 har p\u00e5verkat de finansiella marknaderna och lett till att volatiliteten i kreditspreadar och gene- rella r\u00e4ntor har varit h\u00f6g och att likviditeten p\u00e5 marknaderna periodvis har varit d\u00e5lig. Handels- banken har dock under hela \u00e5ret haft tillg\u00e5ng till marknaderna och d\u00e4rmed kunnat bibeh\u00e5lla en stark likviditetssituation under hela \u00e5ret. Den os\u00e4kerhet som pr\u00e4glade realekonomin och de finansiella marknaderna under \u00e5ret ledde till ett beslut att st\u00e4rka reserverna och marknadsfinan- sieringen blev d\u00e4rmed n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n planerat under 2022. F\u00f6r de kortare l\u00f6ptiderna har finan- sieringen dessutom f\u00f6rskjutits fr\u00e5n EUR till USD d\u00e5 marknaden f\u00f6r USD varit mer likvid. Handelsbanken har under \u00e5ret emitterat totalt 192 mdkr (193) i l\u00e5ngfristig marknadsfinansiering f\u00f6rdelat \u00f6ver bankens viktigaste finansieringsvalu- tor. En viktig komponent i den l\u00e5ngfristiga mark- nadsfinansieringen \u00e4r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Valutaf\u00f6rdelningen \u00f6ver den utest\u00e5- ende stocken visas nedan i Figur \u00c5R:36. Kort- fristig uppl\u00e5ning sker f\u00f6retr\u00e4desvis genomPANTSATTA TILLG\u00c5NGAR OCH S\u00c4KERHETSPOOLER Ytterligare ett viktigt led i Handelsbankens likvi- ditetshantering \u00e4r att h\u00e5lla betydande volymer av outnyttjade s\u00e4kerheter som kan anv\u00e4ndas vid st\u00f6rningar p\u00e5 finansmarknaderna. En f\u00f6rut- s\u00e4ttning f\u00f6r att kunna st\u00e4lla mer s\u00e4kerheter \u00e4r att banken f\u00f6rfogar \u00f6ver outnyttjade s\u00e4kerheter i utg\u00e5ngsl\u00e4get. Banken uppr\u00e4tth\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r betydande volymer av icke-pantsatta tillg\u00e5ngar som skulle kunna anv\u00e4ndas som s\u00e4kerhet vid emission av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och likvida v\u00e4rdepapper med mycket h\u00f6g kredit- v\u00e4rdighet. Banken \u00e4r restriktiv med att ing\u00e5 avtal med andra \u00e4n kreditinstitut, till exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken under vissa kriterier kan tvingas att st\u00e4lla s\u00e4kerheter till en motpart. St\u00e4llda kontants\u00e4kerheter enligt CSA-avtal f\u00f6r utest\u00e5ende derivat uppgick till 6 670 mkr (3 077). F\u00f6r mer information om bankens inteck- nade tillg\u00e5ngar, se Faktaboken som \u00e5terfinns p\u00e5 handelsbanken.com/irsv, tabell St\u00e4llda s\u00e4ker- heter. Ut\u00f6ver att s\u00e4kerst\u00e4lla bankens likviditet bidrar det restriktiva arbetss\u00e4ttet till att begr\u00e4nsa i vilken utstr\u00e4ckning bankens seniora l\u00e5ngivare blir efterst\u00e4llda de l\u00e5ngivare som investerar i s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, s\u00e5 kallad subordine- ring. F\u00f6r att bed\u00f6ma graden av subordinering mel- lan investerare av icke-s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering och s\u00e4kerst\u00e4lld finansiering \u00e4r det volymen och kreditkvaliteten p\u00e5 de icke-pantsatta tillg\u00e5ng- arna som \u00e4r relevant. Handelsbankens restrik- tiva syn p\u00e5 risktagande g\u00f6r att de icke-pantsatta tillg\u00e5ngarna har en h\u00f6g kvalitet. Eftersom Handels banken vill ha en balanserad anv\u00e4nd- ning av s\u00e4kerst\u00e4llda och seniora obligationer finns en betydande volym hypoteksl\u00e5n som inte \u00e4r pantsatta. Tabell \u00c5R:40 visar att volymen icke-pantsatta tillg\u00e5ngar f\u00f6r Handelsbanken utg\u00f6r 272% (268) av den utest\u00e5ende volymen icke-s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning. Den helt dominerande delen av de pantsatta tillg\u00e5ngarna utg\u00f6rs av Stadshypoteks cover pooler, vilka best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som st\u00e4lls som s\u00e4kerhet f\u00f6r utest\u00e5ende s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer. Dessutom har banken ett frivilligt s\u00e5 kallat OC (over-collateralisation), det vill s\u00e4ga extra tillg\u00e5ngar ut\u00f6ver de som beh\u00f6vs f\u00f6r att t\u00e4cka de emitterade obligationerna och ut\u00f6ver de 2% som lagstiftningen kr\u00e4ver, p\u00e5 8% som ing\u00e5r i poolen. Dessa extra tillg\u00e5ngar finns i poolen i h\u00e4ndelse av att v\u00e4rdet p\u00e5 hypoteks- l\u00e5nen skulle sjunka till en s\u00e5dan niv\u00e5 att ytterli- gare tillg\u00e5ngar beh\u00f6vs f\u00f6r att matcha volymen utest\u00e5ende obligationer. Vid en bed\u00f6mning av risken f\u00f6r att ytterligare tillg\u00e5ngar blir n\u00f6dv\u00e4ndiga att skjuta till, \u00e4r bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen i cover poolen central. Ju l\u00e4gre bel\u00e5ningsgrad, desto mindre risk f\u00f6r att ytterligare hypoteksl\u00e5n kr\u00e4vs i poolen vid prisfall p\u00e5 fastighetsmarknaden. Handelsbankens genomsnittliga volymviktade bel\u00e5nings grad, LTV-max, uppgick i den svenska poolen till 51,0% (49,4) och i den norska poolen till 55,8% (50,0). Detta visar att banken klarar betydande prisfall p\u00e5 under- liggande fastighetstillg\u00e5ngar innan ytterligare hypoteksl\u00e5n m\u00e5ste tillf\u00f6ras poolerna. De till- g\u00e5ngar som banken valt att h\u00e5lla utanf\u00f6r cover poolerna \u00e5terfinns i tabell \u00c5R:40 och kan anv\u00e4ndas f\u00f6r emissioner av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer om s\u00e5 skulle vara n\u00f6dv\u00e4ndigt . Tabell \u00c5R:40 Tillg\u00e5ngar som ej \u00e4r intecknade/pantsatta Tillg\u00e5ngar som ej \u00e4r intecknade/pantsatta mdkr 2022 2021 IPT (NEA)1 Ackumulerad andel av icke s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning, %2 IPT (NEA)1 Ackumulerad andel av icke s\u00e4kerst\u00e4lld uppl\u00e5ning, % 2 Kontanter samt beh\u00e5llning hos centralbanken 505 56 439 50 Likvida obligationer i likviditetsportf\u00f6ljen 3 171 75 157 68 Utl\u00e5ning till hush\u00e5ll inklusive derivat 524 598 varav hypoteksl\u00e5n 369 116 406 114 varav utl\u00e5ning med s\u00e4kerhet i fastighet 3 116 4 114 varav \u00f6vrig hush\u00e5llsutl\u00e5ning 152 133 188 136 Utl\u00e5ning till f\u00f6retag inklusive derivat 1 200 1 103 varav hypoteksl\u00e5n 433 181 386 180 varav utl\u00e5ning till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar exkl hypoteksl\u00e5n 84 190 58 186 varav utl\u00e5ning till fastighetsbolag exkl hypoteksl\u00e5n - riskklass 1\u20133 311 225 298 220 - riskklass 4\u20135 152 241 149 237 - varav riskklass > 5 8 242 9 238 varav \u00f6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning - riskklass 1\u20133 136 257 122 252 - riskklass 4\u20135 70 265 73 260 - riskklass > 5 6 266 8 261 Utl\u00e5ning till kreditinstitut inklusive derivat 4 29 - riskklass 1\u20133 4 266 28 264 - riskklass > 3 0 266 1 264 \u00d6vrig utl\u00e5ning 55 272 36 268 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 0 272 0 268 Summa 2 459 272 2 362 268 Pantsatta tillg\u00e5ngar utan underliggande skuld4 75 65 Pantsatta tillg\u00e5ngar med underliggande skuld 920 920 Summa tillg\u00e5ngar, koncernen 3 454 3 347 Tabell \u00c5R:41 Cover pool-data Cover pool-data mkr Sverige Norge 2022 2021 2022 2021 Stadshypotek summa utl\u00e5ning, allm\u00e4nheten 1 376 478 1 301 712 127 264 115 928 Tillg\u00e4ngliga tillg\u00e5ngar f\u00f6r cover pool 1 264 436 1 205 881 121 596 110 019 Ianspr\u00e5ktagna tillg\u00e5ngar i cover pool 651 915 617 417 76 747 56 746 Fyllnadss\u00e4kerheter, sp\u00e4rrat konto 100 5 000 - - Max-bel\u00e5ningsgrad %, v\u00e4gt genomsnitt enligt ASCB:s definition 1 51,03 49,38 55,85 50,03 Bel\u00e5ningsgrad, f\u00f6rdelning 0\u201310% 24,2 24,6 22,6 27,1 10\u201320% 20,9 21,7 20,3 20,9 20\u201330% 17,7 18,5 17,5 16,3 30\u201340% 14,4 14,6 14,5 13,5 40\u201350% 10,6 10,2 11,3 10,3 50\u201360% 6,9 6,1 7,8 7,1 60\u201370% 4,1 3,3 4,6 3,8 70\u201375% 1,3 0,9 1,4 1,0 L\u00e5nestorlek, v\u00e4gt genomsnitt, kronor 780 900 717 800 2 883 595 4 443 666 L\u00e5nelivsl\u00e4ngd, v\u00e4gt genomsnitt, antal m\u00e5nader 2 73,0 71 28,0 28 R\u00e4ntebindningstider, f\u00f6rdelning R\u00f6rlig r\u00e4nta, % 44,4 36,0 95,8 96,7 Bunden r\u00e4nta, % 55,6 64,0 4,2 3,3 1 Association of Swedish Covered Bond issuers. 2 Ber\u00e4knat fr\u00e5n l\u00e5nets beviljandedatum LIKVIDITETSRISK Banken hanterar en stor m\u00e4ngd in- och utg\u00e5ende kassafl\u00f6den i sin verksamhet. F\u00f6r att begr\u00e4nsa risken i likviditetshanteringen har banken ett robust risktoleransramverk med b\u00e5de limiter och kvalitativt uttryckta m\u00e5l f\u00f6r likviditetsrisk. Group Risk Control ansvarar f\u00f6r riskm\u00e4tningen och rapporterar riskutnyttjandet dagligen till CFO, veckovis till VD och l\u00f6pande till styrelsen. Likviditetsplaneringen bygger p\u00e5 en analys av kassafl\u00f6den f\u00f6r respektive valuta. Generellt g\u00e4ller att exponeringen till\u00e5ts vara st\u00f6rre i valutor med h\u00f6g likviditet \u00e4n i valutor d\u00e4r likviditeten \u00e4r l\u00e5g. Finansieringsstrategin bygger p\u00e5 att illikvida tillg\u00e5ngar finansieras stabilt och l\u00e5ngsiktigt och att en positiv likviditetsposition (kassafl\u00f6den till- sammans med likvida tillg\u00e5ngar) ska uppr\u00e4tt- h\u00e5llas \u00e4ven under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Styrningen av bankens likviditetssituation baseras d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 stresstester vilka utf\u00f6rs p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l aggregerad niv\u00e5 som enskilt i de f\u00f6r banken v\u00e4sentliga valutorna. Stresstesterna s\u00e4kerst\u00e4ller att banken har tillr\u00e4cklig likviditet i b\u00e5de det korta och l\u00e5nga perspektivet givet olika stressade scenarier och likviditetsska- pande \u00e5tg\u00e4rder. Stresstesterna utf\u00f6rs med s\u00e5v\u00e4l marknadsvid som idiosynkratisk stress p\u00e5 en regelbunden basis samt ad hoc. De komplet- teras \u00e4ven med scenarioanalyser som tar kraf- tiga bostadsprisfall i beaktande. I stresstesterna antas att banken inte har tillg\u00e5ng till marknads- finansiering samtidigt som delar av inl\u00e5ningen fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag successivt f\u00f6rsvinner under den f\u00f6rsta m\u00e5naden. Vidare antas att banken forts\u00e4tter att bedriva sin k\u00e4rnverksam- het genom att utl\u00e5ningen till hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6rl\u00e4ngs vid f\u00f6rfall och att kunderna delvis nyttjar utst\u00e4llda l\u00f6ften och kreditfaciliteter. Figur \u00c5R:42 Stresstest av likviditeten inklusive likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder \u2013 ackumulerad likviditetsposition 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 mdkr 2023-01-03 2023-01-16 2023-01-30 2023-02-13 2023-02-27 2023-03-14 2023-03-30 2023-06-29 2023-11-02 2024-08-09 2026-01-15 Stresstesterna utg\u00e5r fr\u00e5n att likviditetsreservens kassatillg\u00e5ngar anv\u00e4nds och att v\u00e4rdepapper omedelbart kan ge likviditet genom bel\u00e5ning, i f\u00f6rsta hand via marknaden och som sista utv\u00e4g i centralbanker. D\u00e4rut\u00f6ver kan banken skapa likviditet genom att nyttja emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer samt aktivera \u00f6vriga likviditets- skapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att successivt ge likviditet till banken. Volymen och kvaliteten p\u00e5 outnytt- jade s\u00e4kerheter ska vara s\u00e5dan att de vid en krissituation kan ge banken den likviditet som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Under dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r banken likvid i mer \u00e4n tre \u00e5r. Banken har s\u00e5ledes en stor motst\u00e5ndskraft mot omfattande och l\u00e5ngvarig stress. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att banken ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla en stor motst\u00e5ndskraft mot st\u00f6r- ningar p\u00e5 de finansiella marknaderna \u00e4r en v\u00e4lmatchad balansr\u00e4kning. Figur \u00c5R:33 Balans- r\u00e4kningens sammans\u00e4ttning ur ett l\u00f6ptidsper- spektiv visar att volymen kortfristiga tillg\u00e5ngar v\u00e4sentligt \u00f6verstiger volymen kortfristiga skulder i ett stressat scenario d\u00e4r 20% av inl\u00e5ningen antas f\u00f6rsvinna inom ett \u00e5r. I tabell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar och skulder redovisas kassafl\u00f6den f\u00f6r de kontrakterade betalnings\u00e5taganden inklusive r\u00e4ntefl\u00f6den som ska erl\u00e4ggas senast inom de angivna tidsintervallen. I tabellen redovisas innehav i obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i det tidsintervall i vilket de kan oms\u00e4ttas till likviditet vid en eventuell bel\u00e5ning eller f\u00f6rs\u00e4ljning. Vidare redovisas tillg\u00e5ngar, skulder och r\u00e4ntefl\u00f6den som f\u00f6rfaller i de tids- intervall som motsvarar kontraktsenliga f\u00f6rfallo- datum. som finansierat utl\u00e5ningen. Finansiella garantier, l\u00e5nel\u00f6ften och outnyttjade r\u00e4kningskrediter redovisas i sin helhet i tidsintervallet upp till 30 dagar. Totalt utest\u00e5ende belopp f\u00f6r dessa \u00e5taganden representerar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis framtida finansieringsbehov. F\u00f6r derivatinstru- ment redovisas kassafl\u00f6den netto f\u00f6r r\u00e4nte- swappar och brutto f\u00f6r instrument f\u00f6r vilka bruttokassafl\u00f6den erl\u00e4ggs respektive erh\u00e5lls, som exempelvis valutaswappar. Likviditetst\u00e4ckningskvoten LCR (Liquidity Coverage Ratio) \u00e4r genom Europeiska kommis- sionens delegerade f\u00f6rordning ett bindande krav f\u00f6r banker inom EU. M\u00e5ttet uttrycker kvoten mellan bankens likviditetsbuffert och nettokassa\ufb02\u00f6den i ett mycket stressat scenario under en 30-dagarsperiod. Kravet g\u00e4ller p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst 100%. Finansinspektionen st\u00e4ller \u00e4ven krav p\u00e5 LCR i enskilda valutor inom ramen f\u00f6r \u00f6versyn Tabell \u00c5R:43 Liquidity coverage ratio (LCR) \u2013 delkomponenter Liquidity coverage ratio (LCR) \u2013 delkomponenter mkr 2022 2021 H\u00f6gkvalitativa likviditetstillg\u00e5ngar 673 796 592 122 Kassautfl\u00f6den 490 448 431 300 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten och sm\u00e5f\u00f6retag 65 380 66 550 Os\u00e4krad kapitalmarknadsfinansiering 293 008 289 879 S\u00e4krad kapitalmarknadsfinansiering 7 351 11 305 \u00d6vriga kassautfl\u00f6den 124 709 63 566 Kassainfl\u00f6den 77 502 41 849 Infl\u00f6den fr\u00e5n fullt presterande exponeringar 27 209 22 375 \u00d6vriga kassainfl\u00f6den 50 293 19 474 Liquidity coverage ratio (LCR), % 163% 152% Delkomponenterna definieras i enlighet med Kommissionens delegerade f\u00f6rordning (EU) 2015/61. Tabell \u00c5R:44 Net stable funding ratio (NSFR) \u2013 delkomponenter Net stable funding ratio (NSFR) \u2013 delkomponenter mkr 2022 2021 Tillg\u00e4nglig stabil finansiering 2 036 932 2 026 413 Kapitalposter och kapitalinstrument 214 134 202 877 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 724 112 704 382 Kapitalmarknadsfinansiering 1 092 732 1 113 915 \u00d6vriga skulder 5 954 5 239 Behov av stabil finansiering 1 793 937 1 774 542 Summa av h\u00f6gkvalitativa likvida tillg\u00e5ngar 4 918 7 927 Tillg\u00e5ngar som \u00e4r intecknade f\u00f6r en \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid p\u00e5 ett \u00e5r eller mer i en s\u00e4kerhetsmassa 483 554 449 323 Icke n\u00f6dlidande l\u00e5n och v\u00e4rdepapper 1 232 720 1 223 354 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 48 935 69 258 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 23 811 24 680 Net stable funding ratio (NSFR), % 114% 114% T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 . K2 Forts F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 LIKVIDITETSRESERVEN F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken har tillr\u00e4ckligt med likviditet f\u00f6r att st\u00f6dja k\u00e4rnverksamheten \u00e4ven under stressade \ufb01nansiella f\u00f6rh\u00e5llanden h\u00e5ller banken betydande likviditetsreserver i alla f\u00f6r banken relevanta valutor. Likviditetsreserven som \u00e4r oberoende av \ufb01nansierings- och valuta- v\u00e4xlingsmarknaderna kan vid var tid ge likviditet till banken. Tabell \u00c5R:46 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2022 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 237 836 175 150 138 355 123 897 675 238 Kassa samt centralbanksreserver 99 540 168 032 129 603 108 164 505 339 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 117 817 7 019 8 752 1 903 135 491 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 447 - - - 447 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 20 032 99 - 13 831 33 962 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 230 307 512 90 1 139 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 230 215 512 90 1 047 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 36 36 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 230 215 512 54 1 011 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B - 91 - - 91 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) - 91 - - 91 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 238 066 175 457 138 867 123 987 676 377 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2021 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 210 882 157 572 65 123 159 399 592 976 Kassa samt centralbanksreserver 92 645 149 369 63 000 133 654 438 668 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 95 122 8 013 2 123 5 068 110 326 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 616 - - - 616 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 22 499 190 - 20 677 43 366 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 569 587 473 1 020 2 649 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 568 388 473 1 020 2 449 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 617 617 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 568 388 473 403 1 832 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B 1 199 - - 200 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) 1 199 - - 200 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 211 451 158 159 65 596 160 419 595 625 och utv\u00e4rderingsprocessen i Pelare 2. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick koncernens aggregerade LCR till 163% (152), vilket visar att banken har stor motst\u00e5ndskraft mot kortsiktiga st\u00f6rningar p\u00e5 \ufb01nansieringsmarknaden. Minimikravet f\u00f6r det strukturella likviditets- m\u00e5ttet Net Stable Funding Ratio (NSFR), relatio- nen mellan tillg\u00e4nglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering, inneb\u00e4r att banken ska ha tillr\u00e4cklig stabil finansiering f\u00f6r att t\u00e4cka sina finansieringsbehov \u00f6ver en l\u00e4ngre tidsperiod, under b\u00e5de normala och stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Minimikravet g\u00e4ller p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 och kvoten ska uppg\u00e5 till minst 100%. Vid utg\u00e5ngen av 2022 uppgick NSFR till 114% (114) p\u00e5 koncernniv\u00e5. PRISS\u00c4TTNING AV LIKVIDITETSRISK En viktig del av likviditetsriskhanteringen \u00e4r att inl\u00e5ning och utl\u00e5ning internt priss\u00e4tts med h\u00e4nsyn till de likviditetsrisker de ger upphov till. N\u00e4r banken tillhandah\u00e5ller ett l\u00e5n med l\u00e5ng l\u00f6p- tid skapas ett behov av att inf\u00f6rskaffa ytterligare l\u00e5ngfristig finansiering, vilket normalt \u00e4r dyrare \u00e4n kortfristig finansiering. Detta \u00e4r till f\u00f6ljd av att investeraren som k\u00f6per bankens l\u00e5ngfristiga obligationer normalt kr\u00e4ver en h\u00f6gre kompensa- tion f\u00f6r l\u00f6ptiden. Detta beaktas i bankens interna priss\u00e4ttning, vilket sker genom att det pris som interna enheter i banken f\u00e5r betala f\u00f6r den finan- siering de erh\u00e5ller fr\u00e5n Group Treasury tar h\u00e4n- syn till, bland annat, l\u00f6ptiden. Den interna pris- s\u00e4ttningen \u00e4r viktig f\u00f6r att skapa r\u00e4tt incitament och undvika att ett osunt risktagande uppst\u00e5r. Banken har under l\u00e5ng tid arbetat med l\u00f6ptids- baserade internr\u00e4ntor som s\u00e4kerst\u00e4ller att priset p\u00e5 kontraktsniv\u00e5 tar h\u00f6jd f\u00f6r den finansierings- kostnad och likviditetsrisk avtalet gett upphov till. Likviditetsreserven best\u00e5r av flera olika delar. Kassa, tillgodohavanden och \u00f6vrig utl\u00e5ning till centralbanker \u00e4r delar som omedelbart kan ge likviditet till banken. Vidare best\u00e5r reserven av likvida v\u00e4rdepapper som statsobligationer, s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och andra v\u00e4rdepap- per av mycket god kreditkvalitet som \u00e4r likvida och bel\u00e5ningsbara i centralbanker. \u00c4ven dessa kan ge banken likviditet omedelbart. Reste- rande delar av likviditetsreserven best\u00e5r av outnyttjat emissionsutrymme av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och \u00f6vriga likviditetsskapande \u00e5tg\u00e4rder. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfLiquidityRiskExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-462": {
"value": "KREDITRISK Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk f\u00f6rlust som f\u00f6ljd av att bankens motparter inte kan fullf\u00f6lja sina kontrakts- enliga f\u00f6rpliktelser. KREDITRISKSTRATEGI Kreditprocessen i Handelsbanken utg\u00e5r fr\u00e5n \u00f6vertygelsen att en decentraliserad organisation med lokal f\u00f6rankring ger h\u00f6g kvalitet i kreditbeslu- ten. Banken \u00e4r en relationsbank d\u00e4r kontoren h\u00e5ller l\u00f6pande kontakt med kunden, vilket ger en djup kunskap om varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av kundens eko- nomiska situation. Handelsbanken \u00e4r inte en massmarknads- bank utan \u00e4r selektiv i kundurvalet, vilket inneb\u00e4r att kunderna ska ha en h\u00f6g kreditkvalitet. Kvali- tetskravet \u00e5sidos\u00e4tts aldrig till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r h\u00f6gre kreditvolymer eller f\u00f6r att erh\u00e5lla h\u00f6gre avkast- ning. Banken undviker \u00e4ven att delta i finansie- ring d\u00e4r det f\u00f6rekommer komplicerade kund- konstellationer, komplexa och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5eliga aff\u00e4rsuppl\u00e4gg eller h\u00f6ga ESG-risker. N\u00e4r banken bed\u00f6mer kreditrisken hos en viss kund bed\u00f6ms i f\u00f6rsta hand kredittagarens \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga. I bed\u00f6mningen analy- seras dels kundens finansiella st\u00e4llning samt dels de risker som kunden \u00e4r utsatt f\u00f6r och som kan komma att p\u00e5verka stabiliteten i kundens finansiella st\u00e4llning \u00f6ver tid. En del av riskanalysen best\u00e5r i att banken bed\u00f6mer hur kunden p\u00e5verkas av ESG-risker, inklusive klimat risker, s\u00e5v\u00e4l fysiska som omst\u00e4llnings- risker. Ett av de f\u00f6rsta stegen i bed\u00f6mning av \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r att analysera vilken bransch kunden tillh\u00f6r. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 vilka utmaningar och risker som branschen st\u00e5r inf\u00f6r innan vi b\u00f6rjar att analysera v\u00e5r enskilda kund. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kom- penseras med att banken erbjuds goda s\u00e4ker- heter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan fullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Krediter ska d\u00e4rf\u00f6r normalt vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. Kontorets lokala f\u00f6rankring och n\u00e4ra relation med kunden inneb\u00e4r att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Detta medf\u00f6r att banken i m\u00e5nga fall kan agera snabbare \u00e4n vad som hade varit m\u00f6jligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har ocks\u00e5 det fulla ekonomiska ansvaret f\u00f6r kreditgivningen. Kontoret hanterar s\u00e5ledes de problem som uppst\u00e5r n\u00e4r en kund brister i betalningsf\u00f6rm\u00e5ga och kontoret b\u00e4r eventuella kreditf\u00f6rluster. Vid behov f\u00e5r det lokala kontoret st\u00f6d fr\u00e5n lokal kreditavdelning och fr\u00e5n centrala avdelningar. Bankens arbets- s\u00e4tt leder till att alla som g\u00f6r aff\u00e4rer f\u00f6rknippade med kreditrisk till\u00e4gnar sig ett v\u00e4l etablerat syn- s\u00e4tt f\u00f6r denna typ av risk. Detta syns\u00e4tt utg\u00f6r en viktig del av bankens kultur. De beskrivna arbets- och syns\u00e4tten \u00e4r viktiga anledningar till att banken \u00f6ver en l\u00e5ng tid redovisat mycket l\u00e5ga kreditf\u00f6rluster. KREDITORGANISATIONEN I Handelsbankens decentraliserade organi- sation b\u00e4r varje kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger p\u00e5 kontorschefen eller de medarbetare som kontorschefen utser p\u00e5 det lokala kontoret. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion ing\u00e5r ocks\u00e5 att underlaget f\u00f6r kreditbeslu t alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas p\u00e5 kontoret, p\u00e5 l\u00e4ns- eller landsniv\u00e5, i styrelsens kreditkommitt\u00e9 eller av styrelsen. Underlaget f\u00f6r kreditbeslut inneh\u00e5ller bland annat allm\u00e4n och ekonomisk information om kredittagaren, en bed\u00f6mning av dennes \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga, krediter och kreditvillkor samt v\u00e4rdering av s\u00e4kerheter. F\u00f6r landstyrelse, styrelsens kreditkommitt\u00e9 och styrelsen avser beslutet kreditlimitens total- belopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blanko- krediter. F\u00f6r kredittagare vars sammanlagda krediter \u00f6verstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i form av kreditlimit. Vid krediter till privatpersoner mot s\u00e4kerhet i bostad intr\u00e4der limitplikten f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Krediter till bostadsr\u00e4tts- f\u00f6reningar mot s\u00e4kerhet i bostadsfastighet blir limitpliktiga f\u00f6r belopp \u00f6ver 12 mkr. Beviljade kreditlimiter g\u00e4ller i normalfallet ett \u00e5r. Under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan kreditlimiter till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar g\u00e4lla maximalt tre \u00e5r. Vid f\u00f6rl\u00e4ngning av kreditlimiter \u00e4r kravet p\u00e5 besluts- ordning detsamma som f\u00f6r en ny kreditlimit. Kontorschefer och de flesta medarbetare p\u00e5 kontor har personliga beslutandelimiter som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att besluta om krediter till de kunder som de ansvarar f\u00f6r. Vid beslut om st\u00f6rre kreditlimiter finns \u00e4ven beslutsinstanser p\u00e5 l\u00e4ns- och landsniv\u00e5 samt central niv\u00e5. Varje h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5 tillf\u00f6r ytterligare kreditkompetens. P\u00e5 varje beslutande- niv\u00e5 finns r\u00e4tt att avstyrka kreditlimiter inom Figur \u00c5R:5 Kreditprocessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken F\u00f6rdelning av fattade kreditlimitbeslut 3 Andel av antal limiter 70% 28% 2% Andel av limitbelopp 13% 33% 54% KONTORSNIV\u00c5 LANDS-/L\u00c4NSNIV\u00c5 CENTRAL NIV\u00c5 Prop\u00e5 Kund- ansvarig Kontors- chef Lokal kredit- avdelning, kreditexpert Lands-/ l\u00e4nskredit kommitt\u00e9 Land- styrelse 1 Group Credits Styrelsens kredit- kommitt\u00e9 1 Styrelsen 1, 2 Beslut 1 Beslutet avser kreditlimitens totalbelopp och eventuellt utrymme f\u00f6r blankokrediter. 2 Beslutar endast om \u00e4rendet bed\u00f6ms vara av s\u00e4rskilt eller allm\u00e4nt intresse samt krediter till styrelseledam\u00f6ter och vissa ledande befattningshavare. 3 Exklusive stat- och banklimiter som beslutas p\u00e5 central niv\u00e5. s\u00e5v\u00e4l den egna beslutandeniv\u00e5n som kredit- limiter som annars skulle beslutats p\u00e5 h\u00f6gre beslutande niv\u00e5er. Samtliga kreditbeviljare i hela besluts processen, oavsett niv\u00e5, m\u00e5ste vara eniga f\u00f6r att ett positivt kreditlimitbeslut ska komma till st\u00e5nd. Finns minsta tveksamhet hos n\u00e5gon kreditbeviljare avsl\u00e5s kredit ans\u00f6kan. De st\u00f6rsta krediterna har beretts av Group Credits och beslutas av styrelsen eller den kreditkom- mitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Utan tillstyrkan av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen kredit ans\u00f6kan processas vidare i banken, f\u00f6rutom de kreditbeslut som fattas genom maskinella modeller. S\u00e5dana maskinella modeller ska godk\u00e4nnas av verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren. Beslutsg\u00e5ngen n\u00e4r det g\u00e4ller krediter och kreditlimiter illustreras av figur \u00c5R:5 Kreditpro- cessen och beslutandeniv\u00e5er i Handelsbanken. I figuren visas \u00e4ven procentuell andel av antal kreditlimitbeslut och beslutade belopp f\u00f6rdelade p\u00e5 olika beslutandeniv\u00e5er. I Handelsbankens decentraliserade organisa- tion, d\u00e4r en stor andel av antalet kredit- och kreditlimitbeslut fattas p\u00e5 de enskilda kontoren, \u00e4r det viktigt att det finns en v\u00e4l fungerande eftergranskningsprocess som s\u00e4kerst\u00e4ller att besluten h\u00e5ller en h\u00f6g kvalitet. Kontorschefen kvalitetsgranskar medarbetarnas beslut och lokala kreditavdelningen kvalitetsgranskar beslut fattade av kontorschefer. Syftet med kvalitetsgranskningen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att bankens kreditpolicy och interna instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp- r\u00e4tth\u00e5lls och att kredit- och kreditlimitbeslut vittnar om gott kreditomd\u00f6me och sund aff\u00e4rs- m\u00e4ssighet. En motsvarande granskning av kva- liteten utf\u00f6rs \u00e4ven av kreditlimitbeslut som fattas av h\u00f6gre beslutandeniv\u00e5er i banken. Kredit- limiter som beviljas av l\u00e4ns- eller landskredit- kommitt\u00e9er och landstyrelser granskas av Group Credits, som \u00e4ven bereder och granskar kredit limiter som beslutas av styrelsen eller den kredit kommitt\u00e9 som styrelsen inr\u00e4ttat. Ecster Dotterbolaget Ecster AB arbetar med att erbjuda betall\u00f6sningar till utvalda s\u00e4ljf\u00f6retag \u00f6ver hela Sverige. Finansieringstypens karakt\u00e4r kr\u00e4ver att snabba och korrekta kreditbesked kan levereras \u00e5rets alla dagar, dygnet runt, vilket inneb\u00e4r att merparten av besluten fattas av maskinella modeller. F\u00f6r de beslut som inte kan hanteras genom de maskinella modellerna g\u00f6rs manuella beslut d\u00e4r medarbetarna har personliga beslutslimiter. Vid beslut om st\u00f6rre kredit limiter fattas besluten i Ecsters kredit- kommitt\u00e9 eller i styrelsen. Vid prop\u00e5er om st\u00f6rre engagemang och kunden \u00e4r en befintlig Handels banken kund fattas beslut p\u00e5 det ansva- riga kontoret eller i ber\u00f6rd instans som g\u00e4ller i banken. KREDITPORTF\u00d6LJEN Bankens kreditportf\u00f6lj presenteras i detta avsnitt med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n sammanst\u00e4llda K2 Forts NOTER | KONCERNEN 114 HANDELSBANKEN | \u00c5 RS- OCH H\u00c5LLBARHETSREDOVISNING 2022 S\u00e4kerheter I bankens kreditpolicy framg\u00e5r att krediter normalt ska vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda s\u00e4kerheter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan f ullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. Tabell \u00c5R:9 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2022 mkr Sverige Stor- britannien Norge Finland Neder - l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 937 527 72 598 119 177 44 116 28 567 6 637 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 906 953 - 92 486 18 666 - - 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 4 955 68 733 24 711 18 885 28 224 6 236 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 25 619 3 865 1 980 6 565 343 401 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 213 411 - 28 818 47 022 - - 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 204 791 - 27 855 30 426 - - 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 323 824 147 982 142 876 51 322 66 665 1 029 733 698 Tillverkningsindustri 27 147 1 560 2 896 3 219 3 2 045 36 870 Handel 32 960 2 730 4 033 427 8 374 40 532 Hotell- och restaurangverksamhet 2 331 3 566 320 29 5 - 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 305 7 152 268 - - 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 6 035 439 1 941 672 549 1 9 637 Byggnadsverksamhet 8 346 1 955 9 588 650 31 5 20 575 Elektricitet, gas och vatten 9 407 310 2 945 3 520 111 - 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 303 1 394 274 158 - 17 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 13 737 4 193 2 795 795 64 43 21 627 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 34 799 2 350 605 644 153 4 38 555 Stat och kommun 1 249 - 295 3 010 - 49 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 15 940 124 1 527 129 52 160 17 932 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 119 -311 -347 -609 -19 -49 -2 454 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 650 440 239 519 318 589 156 590 96 227 10 413 2 471 778 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 915 223 75 951 112 312 62 773 42 983 22 780 6 430 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 881 747 - 86 240 49 801 18 608 - - 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 5 974 72 264 23 949 9 119 18 046 22 426 5 812 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 27 502 3 687 2 123 3 853 6 329 354 618 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 201 084 - 25 635 906 39 775 - - 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 195 336 - 25 028 - 25 545 - - 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 278 288 149 495 127 276 23 834 46 112 51 460 856 677 321 Tillverkningsindustri 8 885 1 689 1 435 8 347 1 372 3 1 111 22 842 Handel 22 514 3 358 3 637 844 709 12 5 31 079 Hotell- och restaurangverksamhet 2 986 3 783 290 1 723 43 6 - 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 1 613 15 1 206 3 864 - - 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 4 459 1 281 968 321 592 565 1 8 187 Byggnadsverksamhet 6 943 2 146 7 204 1 869 570 16 - 18 748 Elektricitet, gas och vatten 5 543 290 3 946 48 2 638 103 - 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 884 1 469 274 229 150 8 12 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 8 113 4 682 2 676 1 508 715 68 2 17 764 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 47 702 2 058 1 320 8 527 881 547 493 61 528 Stat och kommun 3 446 - 286 0 3 661 - - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 13 080 253 610 448 365 38 195 14 989 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 231 -274 -675 -321 -621 -17 -39 -3 178 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 541 994 246 744 289 750 111 701 142 051 75 623 9 144 2 417 007 hur mycket som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e5na med fastighet som s\u00e4kerhet. S\u00e4kerheternas v\u00e4rde kontrolleras \u00e5rligen och baseras p\u00e5 ett uppskattat mark- nadsv\u00e4rde. Om marknadsv\u00e4rdet bed\u00f6ms ha sjunkit och v\u00e4rdet p\u00e5 panten har f\u00f6rs\u00e4mrats sker kontroll oftare. Bankens instruktioner avse- ende s\u00e4kerheter har inte f\u00f6r\u00e4ndrats efter inf\u00f6- randet av IFRS 9. D\u00e5 det som regel blir aktuellt att ta s\u00e4kerheter i anspr\u00e5k f\u00f6rst sedan kredit- tagaren drabbats av allvarliga betalningssv\u00e5rig- heter inriktas v\u00e4rderingen av s\u00e4kerheter p\u00e5 det v\u00e4rde s\u00e4kerheterna f\u00f6rv\u00e4ntas ha vid en f\u00f6rs\u00e4lj- Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r Tabell \u00c5R:15 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2022 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775 2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752 3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716 4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911 5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803 6 5 653 284 4 855 378 18 118 7 707 244 408 7 35 13 8 172 70 101 - - 1 9 111 37 56 - 7 11 Fallissemang 777 145 247 342 13 30 Schablonmetoden 1 216 966 129 540 85 129 9 824 1 464 Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 594 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2021 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 29 184 8 013 3 039 17 089 262 781 2 124 364 58 878 46 589 12 634 1 223 5 040 3 199 577 86 467 95 579 7 231 744 9 556 4 78 614 30 676 41 304 4 294 219 2 121 5 33 893 9 320 20 671 1 374 622 1 906 6 6 368 489 5 442 351 17 69 7 1 356 455 864 7 6 24 8 156 41 113 - 0 2 9 137 38 68 - 7 24 Fallissemang 966 229 364 321 15 37 Schablonmetoden 1 203 246 122 339 78 609 10 902 1 386 Summa 677 861 316 945 292 642 43 311 4 017 20 946 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta BER\u00c4KNING AV F\u00d6RV\u00c4NTADE KREDITF\u00d6RLUSTER Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rde- rade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat samt finansiella garantier och o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften. I detta avsnitt redog\u00f6rs huvudsakligen f\u00f6r de processer och metoder som till\u00e4mpas i Handelsbankens modellbaserade ber\u00e4kningar av reserver f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Bed\u00f6mningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs p\u00e5 avtalsniv\u00e5 d\u00e4r avtalets och motpartens egenskaper styr klassificering och kvantifiering av reserveringsbehovet. Bed\u00f6mningen baseras antingen p\u00e5 en modellber\u00e4kning eller en manuell ber\u00e4kning d\u00e4r val av metod fr\u00e4mst beror p\u00e5 om avtalet anses vara kreditf\u00f6rs\u00e4mrat. F\u00f6r redovisning och v\u00e4rdering av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster samt definitioner, se not K1 avsnitt 10 Kreditf\u00f6rluster. Modellbaserade ber\u00e4kningar f\u00f6r avtal i Steg 1 och Steg 2 Handelsbankens koncerngemensamma cen- trala process f\u00f6r modellbaserade ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster best\u00e5r av ett antal olika processer och metoder som st\u00f6djer kvan- tifiering av reserveringsbehovet i Steg 1 och Steg 2. I de modellbaserade ber\u00e4kningarna tas h\u00e4nsyn till historisk, aktuell och fram\u00e5tblickande data. Historisk data ligger till grund f\u00f6r modell och parameterkonstruktion, aktuell data \u00e4r rapporteringstillf\u00e4llets aktuella balanser (som omfattas av ber\u00e4kningskraven) och fram\u00e5tblick- ande data \u00e4r de makroekonomiska scenarier som till\u00e4mpas f\u00f6r att ber\u00e4kna framtida riskpara- metrar och exponeringar. Modellerna baseras p\u00e5 samma historiska riskdata som i IRK-modellerna och s\u00e5ledes utg\u00e5r redovisningen och kapitalkravsber\u00e4kning- arna fr\u00e5n samma grundl\u00e4ggande f\u00f6rlusthistorik. I likhet med hur riskklassificeringssystemet p\u00e5verkar kapitalt\u00e4ckningsber\u00e4kningarna s\u00e5 utg\u00f6r den interna ratingen (fr\u00e5n vilken riskklassi- ficeringen h\u00e4rleds) en v\u00e4sentlig del i modellerna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Ber\u00e4kningarna p\u00e5verkas i f\u00f6rsta hand av risk- parametrarna sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten i en framtida period erh\u00e5lls genom att multiplicera nuv\u00e4rdet av expone- ringen vid fallissemang (EAD) med sannolik- heten f\u00f6r fallissemang (PD) och med f\u00f6rlust- andel vid fallissemang (LGD). Till skillnad fr\u00e5n kapitalt\u00e4ckningsregelverkets kreditf\u00f6rlustber\u00e4k- ning, som \u00e4ven den anv\u00e4nder riskparametrarna PD, EAD och LGD, utg\u00e5r kreditf\u00f6rlustskatt- ningen i IFRS 9 fr\u00e5n fram\u00e5tblickande aktuella bed\u00f6mningar. D\u00e5 regelverken har olika syften skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion. F\u00f6r presentation av huvudsakliga skillnader mel- lan IFRS 9 och IRK, se tabell \u00c5R:20 Skillnader mellan IFRS 9 och IRK. Makroekonomisk information Ber\u00e4kningarna avseende modellbaserad bed\u00f6mning av betydande \u00f6kning av kreditrisk och f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster utf\u00f6rs med modeller f\u00f6r de respektive riskparametrarna (PD, EAD och LGD). F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att ber\u00e4kningarna tar h\u00e4nsyn till icke-linj\u00e4ra aspek- ter anv\u00e4nds f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r Stor- britannien tre fram\u00e5tblickande makroekono- miska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett positivt) i modellerna. F\u00f6r exponeringar i Sto r- britannien anv\u00e4nds fr\u00e5n och med fj\u00e4rde kvartalet 2022 fyra scenarier (ett neutralt, tv\u00e5 negativa och ett positivt). Respektive scenario inkluderar v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfaktorer som arbetsl\u00f6shet, BNP, fastighetspriser, styr-/ centralbanks r\u00e4ntor och inflation, uppdelade per land. De v\u00e4sentliga makroekonomiska riskfakto- rerna har identifierats fr\u00e5n bankens historik och relationen till riskparametrarna \u00e4r skattade p\u00e5 samma historiska material. De olika scenarierna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella riskparame- trarna. Varje makroekonomiskt scenario repre- senterar en av banken beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsf\u00f6rdelningar \u00e4r i nul\u00e4get 60 (70)% f\u00f6r det neutrala scenariot och 20 (15)% f\u00f6r det positiva samt 20 (15)% f\u00f6r det negativa scenariot. F\u00f6r exponeringar i Storbritannien \u00e4r vikterna 60% f\u00f6r det neutrala scenariot, 5% f\u00f6r det positiva och 20% f\u00f6r det negativa scenariot samt 15% f\u00f6r det kraftigare negativa scenariot. Som f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisas ett sannolikhetsv\u00e4gt genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r respektive scenario. Alla makroscenarier tas fram av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys som ansvarar f\u00f6r all ekonomisk analys som levereras av Handels- banken, b\u00e5de f\u00f6r internt och externt bruk. Dessa makroekonomiska scenarier avser regi- onspecifika 30-\u00e5riga prognoser f\u00f6r Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Euro- omr\u00e5det, USA och v\u00e4rlden. En f\u00f6r\u00e4ndring i de makro- ekonomiska scenarierna, eller i de vikter som till\u00e4mpas, p\u00e5verkar b\u00e5de bed\u00f6mningen av bety- dande \u00f6kning av kreditrisk och uppskattningen av den f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten. Scenarierna uppdateras kvartalsvis av bankens enhet f\u00f6r ekonomisk analys och presenteras f\u00f6r besluts- fattarna innan de till\u00e4mpas i ber\u00e4kningarna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Portf\u00f6ljsegmentering I den modellbaserade bed\u00f6mningen anv\u00e4nds statistiska modeller. Dessa \u00e4r framtagna f\u00f6r olika segment i portf\u00f6ljen d\u00e4r respektive seg- ment avser riskm\u00e4ssigt likartade exponeringar och riskparametrarna kan skattas baserat p\u00e5 en gemensam upps\u00e4ttning riskfaktorer. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar \u00e4r portf\u00f6ljsegmenteringen baserad p\u00e5 produkttyp och f\u00f6r \u00f6vriga expone- ringar \u00e4r den baserad p\u00e5 motpartstyp. Segmen- ten har identifierats genom statistisk analys och expertbed\u00f6mningar. F\u00f6r hush\u00e5llsexponeringar finns f\u00f6ljande nio portf\u00f6ljsegment; exponeringar med s\u00e4kerhet i bostadsfastighet f\u00f6r privatperso- ner, revolverande krediter inklusive kreditkorts- exponeringar f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, \u00f6vriga exponeringar f\u00f6r privat personer respektive sm\u00e5 f\u00f6retag, kortkrediter avseende s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive Tabell \u00c5R:21 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden Exponeringsbeloppet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser internmetoden Institutsexponeringar 10 799 4 930 9 895 4 618 F\u00f6retagsexponeringar 12 177 3 724 16 586 4 612 Statsexponeringar 5 607 139 7 084 177 Summa internmetoden 28 583 8 793 33 565 9 407 Tabell \u00c5R:22 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden Exponeringsv\u00e4rdet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser schablonmetoden Institutsexponeringar 2 342 90 3 160 73 varav Centrala motparter (CCP) 2 105 42 3 105 62 \u00d6vriga exponeringar 46 18 48 21 Summa schablonmetoden 2 388 107 3 208 94 Summa intern- och schablonmetoden 31 004 8 933 36 773 9 501 Tabell \u00c5R:23 Exponeringar i derivatkontrakt Exponeringar i derivatkontrakt mkr 2022 2021 Positivt bruttomarknadsv\u00e4rde f\u00f6r derivatkontrakt 117 373 48 543 Nettningsvinster -91 094 -26 014 Aktuell kvittad exponering 26 279 22 529 S\u00e4kerheter 1 -23 021 -16 637 Nettokreditexponering f\u00f6r derivat 3 258 5 892 1 Inkluderar s\u00e4kerheter som kvittats med marknadsv\u00e4rden i balansr\u00e4kningen. Tabell \u00c5R:24 Motpartsrisker i derivatkontrakt Motpartsrisker i derivatkontrakt 2022 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 1 599 3 596 139 11 Institutsexponeringar 20 537 9 990 4 723 378 F\u00f6retagsexponeringar 4 134 13 311 3 538 283 \u00d6vriga 9 29 15 1 Summa 26 279 26 926 8 414 673 varav verksamhet i handelslagret 20 284 19 789 5 712 457 Motpartsrisker i derivatkontrakt 2021 1 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 3 644 5 028 177 14 Institutsexponeringar 9 033 8 593 4 320 346 F\u00f6retagsexponeringar 9 843 17 934 4 480 358 \u00d6vriga 9 24 15 1 Summa 22 529 31 579 8 992 719 varav verksamhet i handelslagret Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:7 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 592 592 55 507 2 341 -212 -362 -545 1 649 321 Storbritannien 222 246 16 063 1 210 -117 -144 -50 239 208 Norge 306 286 11 715 587 -71 -125 -150 318 242 Finland 147 996 7 093 1 502 -62 -77 -471 155 981 Nederl\u00e4nderna 95 390 825 12 -11 -4 -4 96 208 \u00d6vriga l\u00e4nder 10 203 146 64 -2 -10 -37 10 364 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 509 172 30 491 2 331 -173 -297 -761 1 540 763 Storbritannien 232 774 12 717 1 253 -60 -117 -97 246 470 Norge 275 208 12 975 1 567 -47 -109 -519 289 075 Danmark 108 295 2 982 424 -39 -95 -187 111 380 Finland 135 685 4 601 1 765 -65 -67 -489 141 430 Nederl\u00e4nderna 75 056 556 11 -10 -4 -3 75 606 \u00d6vriga l\u00e4nder 9 006 68 70 -1 -1 -37 9 105 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 82 9 ditrisker presenteras kreditportf\u00f6ljen med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n CRR. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n koncernbalans- r\u00e4kningen kategoriseras krediter i utl\u00e5ning till allm\u00e4nhet respektive utl\u00e5ning till kreditinstitut samt poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelade p\u00e5 produkttyp. N\u00e4r begreppet exponering anv\u00e4nds avses summan av poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten \u00e4r den dominerande posten. Se tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6r delning. Handelsbanken efterstr\u00e4var att dess histo- riskt l\u00e5ga kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till andra banker ska best\u00e5 och d\u00e4rmed bidra till Handels bankens l\u00f6nsamhetsm\u00e5l samt till att bibeh\u00e5lla en god finansiell st\u00e4llning. Handels- banken granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens kvalitet i syfte att identifiera och begr\u00e4nsa ned- skrivningsbehov. Banken str\u00e4var vid kredit- givningen aldrig efter att uppn\u00e5 best\u00e4mda volymer eller marknadsandelar inom olika branscher eller dylikt, utan banken ska vara selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska vara av h\u00f6g kvalitet. Kvalitetskravet f\u00e5r aldrig \u00e5sidos\u00e4ttas f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6g kreditvolym. Det h\u00e4r framg\u00e5r av bankens kreditpolicy som \u00e5rligen fastst\u00e4lls av styrelsen. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och det f\u00f6rs\u00e4mrade makroekonomiska l\u00e4ge som det har lett till, har det under \u00e5ret gjorts djupare analyser av p\u00e5verkan p\u00e5 kreditportf\u00f6l- jen. Analyserna visar inte p\u00e5 n\u00e5gon signifikant omedelbar \u00f6kning av kreditrisken men dock generellt en \u00f6kad os\u00e4kerhet vilket \u00e5terspeglas i en \u00f6kning av de modellbaserade reservering- arna i steg 1 och steg 2. Banken har utifr\u00e5n olika klimatscenarier gjort analyser av fysiska klimatrisker i kreditportf\u00f6lj- ens fastighetsexponeringar i Sverige. Dessa har indikerat en mycket begr\u00e4nsad p\u00e5verkan Tabell \u00c5R:8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870 Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532 Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637 Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575 Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555 Stat och kommun 4 520 84 - 0 -1 - 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 219 581 16 838 3 057 -159 -107 -758 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 1 022 645 12 832 1 021 -30 -20 -52 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 154 163 2 677 911 -10 -7 -144 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 42 773 1 329 1 125 -119 -80 -562 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 266 467 931 22 -7 -2 -11 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 245 393 515 11 -3 0 -7 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tillverkningsindustri 21 106 1 735 65 -12 -13 -39 22 842 Handel 30 086 760 387 -19 -41 -94 31 079 Hotell- och resturangverksamhet 3 933 4 986 59 -5 -137 -5 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 369 604 1 205 -1 -8 -468 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 7 864 325 85 -10 -14 -63 8 187 Byggnadsverksamhet 17 873 852 135 -23 -16 -73 18 748 Elektricitet, gas och vatten 11 375 1 204 5 -4 -9 -3 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 029 979 73 -13 -11 -31 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 16 296 1 501 116 -20 -38 -91 17 764 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 60 868 634 177 -16 -10 -125 61 528 Stat och kommun 7 305 89 - - -1 - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 14 621 248 301 -10 -76 -95 14 989 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 829 balansr\u00e4kningsposter. I avsnittet Kapitalkrav f\u00f6r kre T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. starka och stabila kassafl\u00f6den och d\u00e4rigenom mycket h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. En stor del av utl\u00e5- ningen till fastig hetssektorn \u00e4r s\u00e5ledes till bolag med mycket l\u00e5g sannolikhet f\u00f6r finansiella sv\u00e5righeter. Bankens exponering mot fastig- hetssektorn finns specificerad i tabeller nedan. Andelen exponeringar h\u00e4nf\u00f6rliga till fastighets- motparter (fastighetsbolag och bostadsr\u00e4tts- f\u00f6reningar) som har en s\u00e4mre rating \u00e4n bankens riskklass 5 (normal risk) \u00e4r mycket l\u00e5g. 98,2% (97,8) av total fastighetsutl\u00e5ning i Sverige \u00e5ter- Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta Tabell \u00c5R:17 Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 908 545 9 099 - -6 -4 - 2 653 136 10 055 - -27 -8 - 3 581 934 9 743 - -65 -19 - 4 213 053 14 719 - -103 -36 - 5 60 120 12 758 - -64 -196 - 6 10 569 6 839 - -18 -88 - 7 18 482 6 060 - -11 -102 - 8 304 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 453 832 17 099 1 725 -176 -173 -196 Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 853 060 1 897 - -4 -3 - 2 660 621 5 649 - -24 -9 - 3 569 652 3 816 - -44 -11 - 4 215 350 5 141 - -71 -21 - 5 53 929 17 807 - -78 -186 - 6 12 530 5 643 - -26 -61 - 7 17 647 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 430 817 14 452 1 780 -122 -159 -266 Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta. att fullf\u00f6lja sina \u00e5taganden mot banken. PD- v\u00e4rdet uttrycks som ett procenttal, d\u00e4r exem- pelvis ett PD-v\u00e4rde p\u00e5 0,5% inneb\u00e4r att en kredittagare av 200 med samma PD-v\u00e4rde v\u00e4ntas fallera inom ett \u00e5r. F\u00f6retagsexponeringarna delas in i fyra Tabell \u00c5R:18 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 541 537 9 099 - -6 -4 - 2 611 641 10 055 - -24 -8 - 3 573 128 9 743 - -65 -19 - 4 211 608 14 719 - -103 -36 - 5 58 884 12 757 - -63 -195 - 6 10 538 6 839 - -18 -88 - 7 18 473 6 060 - -11 -102 - 8 303 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 345 890 17 099 1 725 -175 -173 -196 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 545 888 1 897 - -4 -3 - 2 617 255 5 649 - -22 -9 - 3 559 761 3 816 - -43 -11 - 4 213 518 5 141 - -71 -21 - 5 53 419 17 807 - -78 -185 - 6 12 481 5 643 - -26 -61 - 7 17 641 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 320 979 14 442 1 780 -121 -157 -266 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Tabell \u00c5R:19 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 32 621 878 - 0 0 - 2 85 928 891 - -5 -1 - 3 82 742 987 - -12 -1 - 4 27 190 1 690 - -29 -7 - 5 12 760 2 533 - -13 -51 - 6 3 883 747 - -3 -25 - 7 3 821 1 627 - -4 -33 - 8 2 741 157 - -2 -9 - 9 1 950 145 - -2 -8 - Fallissemang - - 223 - - -82 Schablonmetoden 1 60 950 2 878 51 -33 -34 0 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 44 810 387 - -1 -1 - 2 103 835 544 - -5 -1 - 3 111 041 290 - -9 -1 - 4 41 445 1 629 - -16 -6 - 5 22 903 2 133 - -29 -29 - 6 5 575 330 - -5 -9 - 7 4 880 768 - -5 -22 - 8 3 756 964 - -3 -34 - 9 2 318 170 - -4 -11 - Fallissemang - - 268 - - -89 Schablonmetoden 1 65 746 2 262 68 -32 -30 -2 Summa 406 310 9 477 336 -109 -144 -91 1 Schablonmetoden har f\u00f6reskrivna riskvikter riskklasserna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ej relevanta . sm\u00e5 f\u00f6retag, samt avbetalningsl\u00e5n avseende s\u00e4ljfinansiering f\u00f6r privatpersoner respektive sm\u00e5 f\u00f6retag. F\u00f6r \u00f6vriga exponeringar finns f\u00f6ljande sex segment; fastighetsbolag, bostads- r\u00e4ttsf\u00f6reningar, \u00f6vriga stora icke- finansiella f\u00f6retag, \u00f6vriga icke-finansiella f\u00f6retag, stater, finansiella f\u00f6retag och banker. Inom respektive portf\u00f6ljsegment klassificeras avtalen ytterligare till s\u00e5 kallade tillst\u00e5ndsklasser baserat p\u00e5 riskfaktorer som intern rating, betal- ningshistorik, landtillh\u00f6righet, s\u00e4kerhetstyp och bel\u00e5ningsgrad. Tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r framtagna baserat p\u00e5 statistisk analys av historiska utfall. F\u00f6r varje tillst\u00e5ndklass anv\u00e4nds statistiska modeller f\u00f6r migration mellan tillst\u00e5nden f\u00f6r att ber\u00e4kna fram\u00e5tblickande sannolikheter f\u00f6r riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig riskfaktor f\u00f6r tillst\u00e5ndsklasserna \u00e4r motpartens interna rating som s\u00e4tts vid kreditbeslutstillf\u00e4llet och uppdateras minst \u00e5rligen eller om det finns tecken p\u00e5 att motpartens \u00e5terbetalningsf\u00f6r- m\u00e5ga har \u00e4ndrats. Klimatrelaterade och vissa andra milj\u00f6relaterade risker bed\u00f6ms i kredit- processen och p\u00e5verkar den interna ratingen p\u00e5 motpartsniv\u00e5. Det finns tillst\u00e5ndsklasser f\u00f6r icke-fallerade, fallerade och f\u00f6rtidsl\u00f6sta expone- ringar. Exponeringar mot hush\u00e5ll klassas i nio tillst\u00e5ndsklasser och \u00f6vriga exponeringar i tolv tillst\u00e5ndsklasser. Betydande \u00f6kning av kreditrisk Betydande \u00f6kning av kreditrisk avspeglar risken f\u00f6r fallissemang och \u00e4r ett m\u00e5tt som m\u00e4ter avta- lets relativa f\u00f6r\u00e4ndring av kreditrisk sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. F\u00f6r ber\u00e4kning av betydande \u00f6kning av kreditrisk anv\u00e4nds inom Handels- banken samma underliggande modeller som vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster och h\u00e4nsyn tas till historisk, nuvarande och fram- \u00e5tblickande information. I bed\u00f6mningen beak- tas inte s\u00e4kerheter. Vid varje rapporteringstillf\u00e4lle inleds den koncerngemensamma centrala modell baserade processen med att samtliga avtal bed\u00f6ms med avseende p\u00e5 om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet (avtalets ing\u00e5ende). Denna bed\u00f6mning avg\u00f6r sedan huruvida avtalet f\u00e5r en f\u00f6rv\u00e4ntad kreditf\u00f6rlust ber\u00e4knad p\u00e5 tolv m\u00e5naders horisont (Steg 1) eller f\u00f6r avtalets hela \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (Steg 2). En viktig del som p\u00e5verkar kreditf\u00f6rlustreservens storlek \u00e4r s\u00e5le- des vilka faktorer och tr\u00f6sklar som definieras som utl\u00f6sande f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av bety- dande \u00f6kning av kreditrisk som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rflytta avtalen till Steg 2 grundar sig p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l kvalitativa som kvantitativa faktorer. Den kvantitativa indikator som i f\u00f6rsta hand anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisken \u00e4r den relativa f\u00f6r\u00e4ndringen mellan instrumentets f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle och aktuell rapporte- ringstidpunkt i sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) under avtalets \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. I de fall det har kr\u00e4vts orimlig kostnad och anstr\u00e4ngning f\u00f6r att kunna fastsl\u00e5 PD vid ett instruments f\u00f6r- exempel kreditkort, och bol\u00e5n med r\u00e4nte- oms\u00e4ttningsperiod p\u00e5 h\u00f6gst tre m\u00e5nader till\u00e4m- pas en 30-\u00e5rig l\u00f6ptid fr\u00e5n rapporteringstillf\u00e4llet, vilket inneb\u00e4r att den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden i praktiken definieras av den beteendebaserade statistiska modellen. F\u00f6rlustandel vid fallissemang (LGD) LGD speglar den ekonomiska f\u00f6rlustandel som banken f\u00f6rv\u00e4ntar sig vid ett fallissemang. De viktigaste riskfaktorerna vid ber\u00e4kning av LGD \u00e4r s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet, s\u00e4kerhetstypen och motpar- tens egenskaper. Fram\u00e5tblickande makroekono- miska riskfaktorer \u00e5terspeglas i LGD-ber\u00e4kning- arna genom deras inverkan p\u00e5 s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet och bel\u00e5ningsgraden. Kvanti fieringen av f\u00f6rlusten delas in i en sannolikhet f\u00f6r att motparten tillfrisk- nar utan att orsaka banken n\u00e5gra ekonomiska f\u00f6rluster, och en \u00e5tervinningsgrad d\u00e5 motparten inte tillfrisknar. \u00c5ter vinningsgraden p\u00e5verkas av bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att h\u00f6gre bel\u00e5nings- grader \u00e4r associerade med l\u00e4gre \u00e5tervinningsgra- der. S\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rdering ing\u00e5r i de flesta LGD-modeller. S\u00e4kerhetsv\u00e4rdet f\u00f6r fastig- heter, och d\u00e4rmed bel\u00e5ningsgraden och \u00e5tervin- ningsgraden, p\u00e5verkas av prisutvecklingen p\u00e5 fastigheten s\u00e5 att ett f\u00f6rv\u00e4ntat framtida prisfall p\u00e5 fastigheter driver upp bel\u00e5ningsgraden och den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlustandelen vid fallissemang. Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Handelsbankens IFRS 9-modeller bygger p\u00e5 samma historiska data och samma \u00f6vergri- pande modellansats som bankens IRK-model- ler d\u00e4r riskparametrarna PD, LGD och EAD modelleras. D\u00e5 regelverken har olika syften skiljer sig ber\u00e4kningsmodellerna \u00e5t b\u00e5de vad g\u00e4ller riskparameters\u00e4ttning och konstruktion och i vissa fall anv\u00e4nds separata modeller f\u00f6r att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK presenteras i tabellen ovan. Validering av IFRS 9 modeller och modellbaserade ber\u00e4kningar Validering av modellerna och av dess ing\u00e5ende riskparametrar utf\u00f6rs \u00e5rligen och s\u00e4kerst\u00e4ller att de modellbaserade ber\u00e4kningarna uppvisar god prognosf\u00f6rm\u00e5ga och identifierar ov\u00e4ntade avvi- kelser mellan prognoser och senast tillg\u00e4ngliga utfall. Valideringen sker p\u00e5 flera aggregeringsni- v\u00e5er och omfattar alla v\u00e4sentliga riskparametrar samt den sammanv\u00e4gda ber\u00e4knade f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusten p\u00e5 individuell och aggregerad niv\u00e5. Valideringen rapporteras till chefen f\u00f6r Group Credits, CRO och CFO. Principerna f\u00f6r utv\u00e4rdering och validering av modellerna \u00e4r fastst\u00e4llda av Group Risk Control och valideringen utf\u00f6rs eller granskas av oberoende part fr\u00e5n modellutvecklingen. Inga betydande avvikelser med signifikant effekt p\u00e5 bankens reserveringar har identifie- rats i valideringen. MANUELL BER\u00c4KNING F\u00d6R AVTAL I STEG 3 Tillg\u00e5ngar i Steg 3 pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning p\u00e5 individuell niv\u00e5 och ber\u00e4kningen \u00e4r manuell (med undantag f\u00f6r mindre portf\u00f6lj av homogena fordringar som har modellber\u00e4knad reservering i Steg 3). Denna pr\u00f6vning genomf\u00f6rs l\u00f6pande och vid varje rapporteringstillf\u00e4lle av aff\u00e4rsan- svarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av l\u00e4ns- eller landskredit- kommitt\u00e9 eller Group Credits. Nedskrivningspr\u00f6vning utf\u00f6rs n\u00e4r det finns objektiva omst\u00e4ndigheter som tyder p\u00e5 att motparten inte kommer att kunna fullf\u00f6lja sina kontraktsenliga \u00e5taganden i enlighet med definitionen p\u00e5 fallissemang. S\u00e5dana objektiva omst\u00e4ndigheter kan exempelvis vara f\u00f6rsenad eller utebliven betalning, \u00e4ndrad intern rating eller om kredittagaren f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs. I nedskrivningspr\u00f6vningen uppskattas de framtida kassafl\u00f6dena och s\u00e4kerhetens v\u00e4rde (inklusive garantier). H\u00e4nsyn tas till normalt minst tv\u00e5 m\u00f6jliga fram\u00e5tblickande scenarier med f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den baserade b\u00e5de p\u00e5 mot - inneh\u00e5ller \u00e4ven CSA. \u00c4ven derivat som clearas via s\u00e5 kallade centrala motparter ger upphov till kapitalkrav. Centrala motparter \u00e4r clearinghus som g\u00e5r in som motpart till b\u00e5de k\u00f6pare och s\u00e4ljare i olika transaktioner och som d\u00e4rmed \u00f6vertar ansvaret f\u00f6r att fullf\u00f6lja parternas f\u00f6rpliktelser. Alla som anv\u00e4nder en central motpart m\u00e5ste l\u00e4mna s\u00e4kerheter f\u00f6r alla transaktioner. I de Kreditriskkoncentrationer Handelsbankens kontor \u00e4r starkt fokuserade p\u00e5 att etablera l\u00e5ngsiktiga relationer med kun- der som har h\u00f6g kreditv\u00e4rdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna g\u00f6ra aff\u00e4rer med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Som en konsekvens av det har banken relativt stora koncentrationer i enskilda sektorer. Banken f\u00f6ljer dock kreditportf\u00f6ljens utveckling och kvalitet och ber\u00e4knar koncentrationer mot olika typer av branscher och geografiska omr\u00e5den. Banken m\u00e4ter och f\u00f6ljer ocks\u00e5 exponeringar mot st\u00f6rre enskilda motparter. S\u00e4rskilda limiter till\u00e4mpas f\u00f6r att begr\u00e4nsa den maximala kredit- exponeringen mot enskilda motparter som ett komplement till kreditriskbed\u00f6mningen. Om en koncentration i kreditportf\u00f6ljen avseende sek- tor eller motpart kan antas utg\u00f6ra en f\u00f6rh\u00f6jd risk, f\u00f6ljs denna koncentration upp. Koncentra- tionsrisker f\u00e5ngas upp i bankens ber\u00e4kning av ekonomiskt kapital f\u00f6r kreditrisker och i de stresstester som g\u00f6rs i den interna kapital- utv\u00e4rderingen och som en del av uppf\u00f6ljningen av bankens risktolerans. Finansinspektionen ber\u00e4knar ocks\u00e5 ett s\u00e4rskilt kapitalkravsp\u00e5slag i Pelare 2 f\u00f6r koncentrationsrisker i kreditport- f\u00f6ljen. D\u00e4rigenom s\u00e4kerst\u00e4lls att banken \u00e4r v\u00e4l kapitaliserad med h\u00e4nsyn ocks\u00e5 till koncentra- tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bed\u00f6mas vara f\u00f6r stora har banken b\u00e5de m\u00f6j- lighet och f\u00f6rm\u00e5ga att vidta olika riskreduce- rande \u00e5tg\u00e4rder. Handelsbanken har, ut\u00f6ver bol\u00e5n och utl\u00e5ning till bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar, en betydande utl\u00e5ning till fastighetsf\u00f6rvaltning om 734 mdkr (677). Med fastighetsf\u00f6rvaltning avses h\u00e4r alla f\u00f6retag som riskklassificeras som fastighetsbolag. Det \u00e4r van- ligt f\u00f6rekommande att koncerner verksamma i andra branscher har dotterbolag som f\u00f6rvaltar de fastigheter som koncernen bedriver verksamhet i, och \u00e4ven s\u00e5dana fastighetsbolag anses h\u00e4r till- h\u00f6ra fastighetsf\u00f6rvaltning. Den underliggande kreditrisken i s\u00e5dana fall \u00e4r dock inte enbart fast- ighetsrelaterad eftersom motpartens \u00e5terbetal- ningsf\u00f6rm\u00e5ga best\u00e4ms av annan verksamhet \u00e4n fastighetsf\u00f6rvaltningen. D\u00e4rut\u00f6ver riskklassifice- ras privatpersoner med st\u00f6rre fastighetsinnehav som fastighetsbolag. En mycket stor del av fastighetsutl\u00e5ningen \u00e4r s\u00e4kerst\u00e4lld i fastigheter med l\u00e5g bel\u00e5ningsgrad vilket minskar bankens risk f\u00f6r kreditf\u00f6rluster. En stor del av fastighetsutl\u00e5ningen sker dess- utom till statliga fastighetsbolag, kommunala bostads bolag och annan bostadsrelaterad verksamhet d\u00e4r l\u00e5ntagarna genomg\u00e5ende har Tabell \u00c5R:12 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, Fastighetsf\u00f6rvaltning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 11 198 - - 0 - - 11 198 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 212 - - 0 - - 8 212 Bostadsfastighetsbolag 148 992 3 851 22 -6 -5 -8 152 846 varav hypoteksl\u00e5n 137 576 3 661 18 -5 -5 -4 141 241 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 145 098 6 376 171 -15 -15 -47 151 568 varav hypoteksl\u00e5n 77 194 1 656 32 -3 -4 0 78 875 Summa 313 500 10 227 193 -21 -20 -55 323 824 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 138 506 8 972 647 -51 -60 -32 147 982 Norge 138 171 4 684 62 -22 -10 -9 142 876 Finland 48 458 2 383 521 -5 -12 -23 51 322 Nederl\u00e4nderna 65 913 765 - -10 -3 - 66 665 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 019 4 11 0 0 -5 1 029 Summa 392 067 16 808 1 241 -88 -85 -69 409 874 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 7 894 14 - 0 0 - 7 908 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 174 160 - 0 0 - 8 334 Bostadsfastighetsbolag 128 135 1 713 43 -5 -5 -7 129 874 varav hypoteksl\u00e5n 115 843 1 613 18 -4 -4 -4 117 462 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 119 415 12 676 250 -11 -57 -101 132 172 varav hypoteksl\u00e5n 63 522 3 130 21 -3 -8 -3 66 659 Summa 263 618 14 563 293 -16 -62 -108 278 288 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 141 682 7 216 758 -38 -57 -66 149 495 Norge 120 215 7 101 41 -21 -57 -3 127 276 Danmark 23 186 594 99 -7 -13 -25 23 834 Finland 42 929 2 700 532 -5 -14 -30 46 112 Nederl\u00e4nderna 50 956 516 - -9 -3 - 51 460 \u00d6vriga l\u00e4nder 837 14 11 0 -1 -5 856 Summa 379 805 18 141 1 441 -80 -145 -129 399 033 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Banken begr\u00e4nsar kreditrisken genom att bland annat ta in s\u00e4kerheter fr\u00e5n kunderna. De fr\u00e4msta s\u00e4tten att reducera kreditrisk i banken \u00e4r pants\u00e4ttning av fast egendom s\u00e5som bostadsfastigheter och \u00f6vriga fastig- heter, f \u00f6retagshypotek, garantier (inklusive borgen) och anv\u00e4ndning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering \u00e4r att krediter ska vara s\u00e4kerst\u00e4llda med pant i fastig- heter. F\u00f6r exponeringar med fastigheter som s\u00e4kerhet ber\u00e4knas en bel\u00e5ningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpone- ringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Banken f\u00f6ljer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begr\u00e4nsar ning under ogynnsamma omst\u00e4ndigheter i samband med en obest\u00e5ndssituation. Vid l\u00e5ngfristiga kredit\u00e5taganden utan s\u00e4ker- het till f\u00f6retag avtalar banken ofta med kunden om s\u00e4rskilda kreditvillkor som ger r\u00e4tt till omf\u00f6r- handling eller upps\u00e4gning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omst\u00e4ndigheter kan banken k\u00f6pa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd f\u00f6r fordringar. Detta f\u00f6rekom- mer dock inte inom bankens ordinarie kredit- givning. En mindre del av utl\u00e5ningen till kreditinstitut \u00e4r omv\u00e4nda repor. En omv\u00e4nd repa \u00e4r en \u00e5ter- k\u00f6pstransaktion som inneb\u00e4r att banken repar in (k\u00f6per) r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper eller aktier med s\u00e4rskild \u00f6verenskommelse att v\u00e4rdepapp- ret ska s\u00e4ljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omv\u00e4nda repor betraktas av banken som s\u00e4kerst\u00e4lld utl\u00e5ning. S\u00e4kerheterna specificerade i tabellerna nedan \u00e4r endast s\u00e5dana som anv\u00e4nds i kapital- kravsber\u00e4kningen f\u00f6r kreditrisker. sta redovisningstillf\u00e4lle, har f\u00f6r\u00e4ndringar i mot- partens eller avtalets interna rating eller risk- klassificering sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet anv\u00e4nts f\u00f6r att bed\u00f6ma betydande \u00f6kning av kredit risken. F\u00f6r avtal som redovisas f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 1 januari 2018 eller senare baseras prognoserna av fallissemangsrisken p\u00e5 tre sce- narier. F\u00f6r avtal som redovisats f\u00f6re den 1 janu- ari 2018 till\u00e4mpas samma kriterier men baseras p\u00e5 ett scenario som utg\u00e5r fr\u00e5n bankens senast publicerade ekonomiska analys vid tidpunkten f\u00f6r det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Det huvudsakliga kriteriet f\u00f6r att ett avtal bed\u00f6ms ha f\u00e5tt en betydande \u00f6kning av kredit- risk och f\u00f6rflyttas till Steg 2 enligt Handels- bankens definition \u00e4r att den ber\u00e4knade \u00e5ter st\u00e5ende fallissemangsrisken (PD) vid rap- porteringstillf\u00e4llet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n 2,5 g\u00e5nger mot- svarande fallissemangsrisk vid f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet. Gr\u00e4nsv\u00e4rdet om 2,5 \u00e4r baserat p\u00e5 statistisk analys av bankens historiska data och j\u00e4mf\u00f6r \u00f6kningen i den \u00e5terst\u00e5ende risken att motparten fallerar relativt motsvarande f\u00f6r- v\u00e4ntade risk vid avtalets f\u00f6rsta redovisningstill- f\u00e4lle. D\u00e4rut\u00f6ver finns det andra kvalitativa fakto- rer som banken bed\u00f6mt medf\u00f6r en betydande \u00f6kning av kreditrisk, till exempel att motparten har betalningar som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar f\u00f6r- senade eller att motparten har erh\u00e5llit eftergifter till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4mrad kreditv\u00e4rdighet. Om det f\u00f6religger en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas en reserv motsvarande f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster f\u00f6r hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden och det finansiella instrumentet flyttas till Steg 2. Modellen \u00e4r symmetrisk, vilket inneb\u00e4r att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det d\u00e4rmed inte l\u00e4ngre f\u00f6religger en bety- dande f\u00f6rs\u00e4mring i kreditrisk sedan f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet flyttas den finansiella tillg\u00e5ngen tillbaka till Steg 1. Modeller f\u00f6r riskparametrar och f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid Riskparametrarna PD, LGD och EAD ber\u00e4knas f\u00f6r varje avtal och framtida tidpunkt, baserat p\u00e5 statistiska modeller. Dessa modeller bygger s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt p\u00e5 de relationer mellan de v\u00e4sentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall som kan identifieras i bankens egen f\u00f6rlust- historik. De flesta riskparametrar som kvantifie- ras baseras p\u00e5 cirka tio \u00e5rs intern data. I de fall banken saknar tillr\u00e4ckligt med information, till exempel p\u00e5 grund av f\u00e5 fallissemang, sker kom- plettering med hj\u00e4lp av extern information. De historiska utfallen analyseras med avseende p\u00e5 samvariation med avtals-, motparts- och regionspecifika riskfaktorer, som till exempel produkttyp, intern rating, \u00e5lder som kund, s\u00e4kerhetstyp, bel\u00e5ningsgrad, arbetsl\u00f6shet och BNP-tillv\u00e4xt. De riskfaktorer som identifieras som v\u00e4sentliga f\u00f6r en viss riskparameter inklu- deras i modellen och det historiska sambandet kvantifieras. Sannolikhet f\u00f6r fallissemang (PD) PD motsvarar sannolikheten f\u00f6r att en kund eller ett avtal kommer att hamna i fallissemang vid en given tidpunkt under den tillg\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptid. PD f\u00f6r tolv m\u00e5nader motsvarar san- nolikheten f\u00f6r fallissemang under de kommande tolv m\u00e5naderna. PD f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid mot- svarar sannolikheten f\u00f6r fallissemang under till- g\u00e5ngens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid (maximalt 30 \u00e5r). Vid rapporteringstillf\u00e4llet prognostiseras framtida PD baserat p\u00e5 fram\u00e5tblickande makroscenarier och aktuell avtals- och motpartsinformation. Den prognostiserade fallissemangsrisken tar h\u00e4nsyn till utvecklingen av scenarier och sanno- likheten f\u00f6r migration mellan olika tillst\u00e5nds- klasser \u00f6ver tid. Modellerna ber\u00e4knar \u00e5rsvisa migrations- och fallissemangssannolikheter d\u00e4r migrationsmodellen ger sannolikheten att avtalet befinner sig i en given tillst\u00e5ndsklass med en given fallissemangsrisk fram\u00e5t i tiden. Avtalets f\u00f6rv\u00e4ntade PD f\u00f6r ett givet \u00e5r ber\u00e4knas av sannolikhetsv\u00e4gda PD \u00f6ver alla t\u00e4nkbara till- st\u00e5ndsklasser och scenarier. F\u00f6rv\u00e4ntat PD f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid baseras p\u00e5 de \u00e5rsvisa f\u00f6rv\u00e4n- tade fallissemangsprognoserna och sannolik- heten f\u00f6r att avtalet f\u00f6rtidsl\u00f6ses. En f\u00f6rs\u00e4mring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad p\u00e5 prognostiserade makroekonomiska riskfaktorer f\u00f6r varje scenario, eller en \u00f6kning i att sannolik- heten f\u00f6r att det negativa scenariot ska intr\u00e4ffa, resulterar i ett h\u00f6gre PD. Exponering vid fallissemang (EAD) EAD avser f\u00f6rv\u00e4ntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten. Vid rapporterings- tillf\u00e4llet prognostiseras framtida exponeringar vid fallissemang baserat p\u00e5 nuvarande amorte- ringsplaner, sannolikhet f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen och f\u00f6rv\u00e4ntat utnyttjande av exempelvis kredit- utrymmen, finansiella garantier och l\u00e5nel\u00f6ften. EAD prognostiseras p\u00e5 \u00e5rsbasis och utg\u00f6r det belopp p\u00e5 vilket f\u00f6rluster och \u00e5tervinningar sker vid framtida fallissemang. F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid Ett instruments f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid \u00e4r relevant f\u00f6r b\u00e5de bed\u00f6mningen av betydande \u00f6kning av kreditrisk, vilken tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndringar i PD under f\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid, s\u00e5v\u00e4l som f\u00f6r v\u00e4rderingen av f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rluster f\u00f6r tillg\u00e5ngens f\u00f6rv\u00e4ntade \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptid. Den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden beaktas i ber\u00e4kningen av \u00e5terst\u00e5ende PD genom att v\u00e4ga de prognosticerade \u00e5rsvisa PD-v\u00e4rdena under avtalets kontraktuella l\u00f6ptid med sanno- likheten att avtalet inte f\u00f6rtidsl\u00f6ses innan fallisse- mang intr\u00e4ffar. Sannolikheten f\u00f6r f\u00f6rtidsl\u00f6sen av avtalet baseras p\u00e5 en statistisk analys och p\u00e5 bankens interna historik cirka tio \u00e5r bak\u00e5t och ing\u00e5r som en komponent i modellen f\u00f6r EAD. I analysen har potentiella riskfaktorer i form av avtals-, motparts- och makroekonomiska riskfaktorer analyserats. De riskfaktorer som identifieras som v\u00e4sentliga inkluderas i modellen. finns i riskklass 5 eller b\u00e4ttre. Motsvarande upp- gift avseende fastighetsutl\u00e5ningen i Norge upp- g\u00e5r till 99,6% (99,0), och i Finland 97,8% (97,2). Storbritanniens och Nederl\u00e4ndernas kapitalkrav ber\u00e4knas med schablonmetoden som har f\u00f6re- skrivna riskvikter, vilket inneb\u00e4r att riskklasserna inte \u00e4r relevanta f\u00f6r kapitalkravsber\u00e4kningen. Av de motparter som \u00e5terfinns i s\u00e4mre riskklasser \u00e4n normalt \u00e5terfinns huvuddelen i riskklasserna 6\u20137 och endast sm\u00e5 volymer i de h\u00f6gre riskklasserna 8\u20139. F\u00f6r information om Handelsbankens risk- klassificering, se not K2 avsnitt Ber\u00e4kning av kapitalkrav f\u00f6r kreditrisker. Handelsbankens utl\u00e5ning till fastighetsbolag har under det senaste \u00e5ret vuxit trots att fastig- hetsportf\u00f6ljen i Danmark har avyttrats. I lokal valuta har tillv\u00e4xten varit stark i Sverige, Norge och Nederl\u00e4nderna, medan portf\u00f6ljerna i Finland och Storbritannien i stort sett \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade. Handelsbanken har samma strikta krav p\u00e5 \u00e5ter- betalningsf\u00f6rm\u00e5ga, bel\u00e5ningsgrader och s\u00e4ker- hetskvalitet p\u00e5 samtliga marknader . Tabell \u00c5R:13 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land (Brutto) Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostadsfastig- heter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Sverige 323 920 20 052 175 283 116 708 11 877 278 474 17 310 150 555 98 134 12 475 Storbritannien 148 125 9 84 065 63 567 484 149 656 10 85 934 63 287 425 Norge 142 917 25 26 365 107 793 8 734 127 357 25 22 599 97 482 7 251 Danmark 23 879 - 14 731 8 843 305 Finland 51 362 30 041 7 225 13 830 266 46 161 25 966 6 722 13 244 229 Nederl\u00e4nderna 66 678 - 44 914 21 544 220 51 472 - 35 925 15 317 230 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 034 - 562 459 13 862 - 479 352 31 Summa 734 036 50 127 338 414 323 901 21 594 677 861 43 311 316 945 296 659 20 946 1 Bolag \u00e4gda av stat och kommun/fastighetsutl\u00e5ning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Tabell \u00c5R:14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2022 mkr Riskklass Sverige Storbritannien Norge Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 17 831 - 807 13 062 - - 31 700 4,32 2 94 409 - 35 509 5 837 - - 135 755 18,49 3 136 834 - 62 647 18 846 - - 218 327 29,74 4 47 862 - 31 834 8 151 - - 87 847 11,97 5 20 273 - 11 503 4 245 - - 36 021 4,91 6 4 972 - 216 465 - - 5 653 0,77 7 315 - 279 113 - - 707 0,10 8 131 - - 41 - - 172 0,02 9 73 - 32 6 - - 111 0,02 Fallissemang 194 - 62 521 - - 777 0,11 Schablonmetoden 1 1 026 148 125 28 75 66 678 1 034 216 966 29,56 Summa 323 920 148 125 142 917 51 362 66 678 1 034 734 036 100 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2021 mkr Riskklass Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 15 300 - 818 22 13 044 - - 29 184 4.31 2 86 418 - 29 492 1 026 7 428 - - 124 364 18.35 3 114 156 - 61 254 10 740 13 427 - - 199 577 29.44 4 36 186 - 25 665 9 534 7 229 - - 78 614 11.60 5 19 278 - 8 892 2 085 3 638 - - 33 893 5.00 6 5 010 - 797 96 465 - - 6 368 0.94 7 533 - 353 239 231 - - 1 356 0.20 8 96 - 7 12 41 - - 156 0.02 9 71 - 36 18 12 - - 137 0.02 Fallissemang 294 - 41 99 532 - - 966 0.14 Schablonmetoden 1 1 132 149 656 2 8 114 51 472 862 203 246 29.98 Summa 278 474 149 656 127 357 23 879 46 161 51 472 862 677 861 100 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCreditRiskExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-463": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier Inkluderar ej statsgarantie r T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K16 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning i svenska kronor Banker 379 903 \u00d6vriga kreditinstitut 103 171 Summa 482 1 074 Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Banker 6 002 14 292 \u00d6vriga kreditinstitut 2 929 6 384 Summa 8 931 20 676 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 -5 Summa utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 411 21 745 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 34 12 varav omv\u00e4nda repor - 12 127 Medelvolymer mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i svenska kronor 2 317 2 998 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 36 637 46 539 Summa 38 954 49 537 varav omv\u00e4nda repor 14 433 16 061 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen . St\u00e4llda s\u00e4kerheter St\u00e4llda s\u00e4kerheter \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper best\u00e5r i huvudsak av v\u00e4rdepapper som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet i cen- tralbanker och andra kreditinstitut, f\u00f6r betalnings- system, v\u00e4rdepappershandel och clearing samt v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5ter- k\u00f6psavtal (repor). St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av aktier best\u00e5r av utl\u00e5nade aktier och aktier i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av den registre- rade s\u00e4kerhetsmassan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r innehavare av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek. S\u00e4kerhetsmassan best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som l\u00e4mnats mot pant i huvud- sakligen sm\u00e5hus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsr\u00e4tter med bel\u00e5ningsgrad inom 75% av marknadsv\u00e4rdet. I h\u00e4ndelse av bolagets obe- st\u00e5nd har innehavarna av de s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt enligt lagen om s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer och f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4ttslagen i de pantf\u00f6rskrivna tillg\u00e5ngarna. Om tillg\u00e5ngarna i s\u00e4kerhetsmassan vid tiden f\u00f6r ett konkurs beslut uppfyller de villkor som uppst\u00e4llts i lagen, ska de h\u00e5llas \u00e5tskilda fr\u00e5n konkursboets \u00f6vriga till- g\u00e5ngar och skulder. Innehavarna av obligatio- nerna erh\u00e5ller d\u00e5 fortsatt kontraktsenliga betal- ningar enligt obligationsvillkoren fram till f\u00f6rfall. Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar under fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka f\u00f6rs\u00e4kringstagarna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt. Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen, men f\u00f6r dessa har r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den direkt eller indirekt \u00f6verf\u00f6rts till en extern motpart. Mer- parten av de \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen best\u00e5r av r\u00e4nte - b\u00e4rande v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5nade aktier. I normalfallet regleras villkoren f\u00f6r bindande \u00e5terk\u00f6p och aktiel\u00e5n i ramavtal som ing\u00e5tts mellan banken och respektive motpart. Bindande \u00e5terk\u00f6psavtal inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning av ett v\u00e4rdepapper med f\u00f6rbindelse om \u00e5terk\u00f6p till ett fastst\u00e4llt pris vid en f\u00f6rutbest\u00e4md framtida tidpunkt. S\u00e4ljaren av v\u00e4rdepappret \u00e4r d\u00e4rmed fortsatt exponerad f\u00f6r risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar under avtalets l\u00f6ptid. S\u00e5lda v\u00e4rdepapper under \u00e5terk\u00f6psavtal kvarst\u00e5r till marknadsv\u00e4rde i balansr\u00e4kningen under avtalets l\u00f6ptid. Mot tagen k\u00f6peskilling redovisas som skuld till mot- parten. Enligt standardvillkoren i \u00e5terk\u00f6psavtal \u00f6verg\u00e5r \u00e4gander\u00e4tten till det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret helt fr\u00e5n s\u00e4ljare till k\u00f6pare, vilket inneb\u00e4r att k\u00f6paren har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de k\u00f6pta v\u00e4rde- pappren. Enligt standardavtalen f\u00f6r aktiel\u00e5n kvarst\u00e5r exponeringen f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i den utl\u00e5nade aktien hos l\u00e5ngivaren. Utl\u00e5nade aktier kvarst\u00e5r d\u00e4rmed i balansr\u00e4kningen under l\u00e5nets l\u00f6ptid. S\u00e4kerheter f\u00f6r utl\u00e5nade aktier utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rdepapper. Mottagen kontants\u00e4kerhet redovisas som skuld i balans- r\u00e4kningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r \u00e5terk\u00f6ps- avtal inneb\u00e4r det standardavtal som anv\u00e4nds f\u00f6r aktiel\u00e5n att l\u00e5ntagaren under l\u00e5nets l\u00f6ptid har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de l\u00e5nade aktierna. Som \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas statspapper, obligationer och aktier som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e4rdepappershan- del, clearing med mera och d\u00e4r f\u00f6rfogander\u00e4t- ten \u00f6ver v\u00e4rdepappret \u00f6verg\u00e5tt till mottagaren. Som \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas \u00e4ven vissa tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Dessa tillg\u00e5ngar best\u00e5r av portf\u00f6ljer av finansiella instrument till vilka banken har formell \u00e4gander\u00e4tt, men d\u00e4r de risker som \u00e4r f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngarna liksom r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den \u00f6verf\u00f6rts till en tredje part. V\u00e4rderingen av dessa tillg\u00e5ngar speglar v\u00e4rde- ringen av den motsvarande skuldposten . K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfLoansAndAdvancesToBanksExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-464": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:7 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 592 592 55 507 2 341 -212 -362 -545 1 649 321 Storbritannien 222 246 16 063 1 210 -117 -144 -50 239 208 Norge 306 286 11 715 587 -71 -125 -150 318 242 Finland 147 996 7 093 1 502 -62 -77 -471 155 981 Nederl\u00e4nderna 95 390 825 12 -11 -4 -4 96 208 \u00d6vriga l\u00e4nder 10 203 146 64 -2 -10 -37 10 364 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 509 172 30 491 2 331 -173 -297 -761 1 540 763 Storbritannien 232 774 12 717 1 253 -60 -117 -97 246 470 Norge 275 208 12 975 1 567 -47 -109 -519 289 075 Danmark 108 295 2 982 424 -39 -95 -187 111 380 Finland 135 685 4 601 1 765 -65 -67 -489 141 430 Nederl\u00e4nderna 75 056 556 11 -10 -4 -3 75 606 \u00d6vriga l\u00e4nder 9 006 68 70 -1 -1 -37 9 105 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 82 9 Tabell \u00c5R:8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per sektor och bransch
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto
Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622
varav hypoteksl\u00e5n 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105
varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744
varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773
Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251
varav hypoteksl\u00e5n 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072
Fastighetsf\u00f6rvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698
Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870
Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532
Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251
Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732
\u00d6vrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637
Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575
Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293
Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146
\u00d6vrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627
Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555
Stat och kommun 4 520 84 - 0 -1 - 4 603
varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566
\u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932
Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 .
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 219 581 16 838 3 057 -159 -107 -758 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 1 022 645 12 832 1 021 -30 -20 -52 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 154 163 2 677 911 -10 -7 -144 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 42 773 1 329 1 125 -119 -80 -562 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 266 467 931 22 -7 -2 -11 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 245 393 515 11 -3 0 -7 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tillverkningsindustri 21 106 1 735 65 -12 -13 -39 22 842 Handel 30 086 760 387 -19 -41 -94 31 079 Hotell- och resturangverksamhet 3 933 4 986 59 -5 -137 -5 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 369 604 1 205 -1 -8 -468 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 7 864 325 85 -10 -14 -63 8 187 Byggnadsverksamhet 17 873 852 135 -23 -16 -73 18 748 Elektricitet, gas och vatten 11 375 1 204 5 -4 -9 -3 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 029 979 73 -13 -11 -31 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 16 296 1 501 116 -20 -38 -91 17 764 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 60 868 634 177 -16 -10 -125 61 528 Stat och kommun 7 305 89 - - -1 - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 14 621 248 301 -10 -76 -95 14 989 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 829 balansr\u00e4kningsposter. I avsnittet Kapitalkrav f\u00f6r kre Tabell \u00c5R:9 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2022 mkr Sverige Stor- britannien Norge Finland Neder - l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 937 527 72 598 119 177 44 116 28 567 6 637 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 906 953 - 92 486 18 666 - - 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 4 955 68 733 24 711 18 885 28 224 6 236 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 25 619 3 865 1 980 6 565 343 401 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 213 411 - 28 818 47 022 - - 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 204 791 - 27 855 30 426 - - 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 323 824 147 982 142 876 51 322 66 665 1 029 733 698 Tillverkningsindustri 27 147 1 560 2 896 3 219 3 2 045 36 870 Handel 32 960 2 730 4 033 427 8 374 40 532 Hotell- och restaurangverksamhet 2 331 3 566 320 29 5 - 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 305 7 152 268 - - 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 6 035 439 1 941 672 549 1 9 637 Byggnadsverksamhet 8 346 1 955 9 588 650 31 5 20 575 Elektricitet, gas och vatten 9 407 310 2 945 3 520 111 - 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 303 1 394 274 158 - 17 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 13 737 4 193 2 795 795 64 43 21 627 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 34 799 2 350 605 644 153 4 38 555 Stat och kommun 1 249 - 295 3 010 - 49 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 15 940 124 1 527 129 52 160 17 932 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 119 -311 -347 -609 -19 -49 -2 454 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 650 440 239 519 318 589 156 590 96 227 10 413 2 471 778 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2021
mkr Sverige
Stor-
britannien Norge Danmark Finland
Neder-
l\u00e4nderna
\u00d6vriga
l\u00e4nder Summa
Privatpersoner 915 223 75 951 112 312 62 773 42 983 22 780 6 430 1 238 452
varav hypoteksl\u00e5n 881 747 - 86 240 49 801 18 608 - - 1 036 396
varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 5 974 72 264 23 949 9 119 18 046 22 426 5 812 157 590
varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 27 502 3 687 2 123 3 853 6 329 354 618 44 466
Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 201 084 - 25 635 906 39 775 - - 267 400
varav hypoteksl\u00e5n 195 336 - 25 028 - 25 545 - - 245 909
Fastighetsf\u00f6rvaltning 278 288 149 495 127 276 23 834 46 112 51 460 856 677 321
Tillverkningsindustri 8 885 1 689 1 435 8 347 1 372 3 1 111 22 842
Handel 22 514 3 358 3 637 844 709 12 5 31 079
Hotell- och restaurangverksamhet 2 986 3 783 290 1 723 43 6 - 8 831
Person- och godstransport till sj\u00f6ss 1 613 15 1 206 3 864 - - 3 701
\u00d6vrig transport och kommunikation 4 459 1 281 968 321 592 565 1 8 187
Byggnadsverksamhet 6 943 2 146 7 204 1 869 570 16 - 18 748
Elektricitet, gas och vatten 5 543 290 3 946 48 2 638 103 - 12 568
Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 884 1 469 274 229 150 8 12 23 026
\u00d6vrig serviceverksamhet 8 113 4 682 2 676 1 508 715 68 2 17 764
Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 47 702 2 058 1 320 8 527 881 547 493 61 528
Stat och kommun 3 446 - 286 0 3 661 - - 7 393
varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - - 2 173
\u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 13 080 253 610 448 365 38 195 14 989
Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829
varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133)
-1 231 -274 -675 -321 -621 -17 -39 -3 178
Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
1 541 994 246 744 289 750 111 701 142 051 75 623 9 144 2 417 007
Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet
Kreditriskexponeringar
F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022
mkr
Bostads-
fastigheter
1
\u00d6vriga
fastigheter
Stat,
kommun och
landsting
2
Borgen
3
Finansiella
s\u00e4kerheter
Objekt
s\u00e4kerheter
\u00d6vriga
s\u00e4kerheter Blanko Summa
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker
Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut
Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m
Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697
Derivatinstrument
Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261
Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser
Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975
varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114
Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089
Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 .
Kreditriskexponeringar
F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021
mkr
Bostads-
fastigheter
1
\u00d6vriga
fastigheter
Stat,
kommun och
landsting
2
Borgen
3
Finansiella
s\u00e4kerheter
Objekt
s\u00e4kerheter
\u00d6vriga
s\u00e4kerheter Blanko Summa
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker
Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut
Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m
Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334
Derivatinstrument
Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518
Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser
Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756
varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517
Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273
Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780
1
Inklusive bostadsr\u00e4tter.
2
Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier .
3
Inkluderar ej statsgarantie r .
T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet
Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022
2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - -
Stat, kommun och landsting
2
475 853 - - 0 - -
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - -
Stat, kommun och landsting
2
32 620 - - 0 - -
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 -
Stat, kommun och landsting
2
- - - - - -
Borgen
3
- - - - - -
Blanko 9 418 1 - -2 -1 -
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257
Bostadsfastigheter
1
1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200
\u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134
Stat, kommun och landsting
2
45 921 1 936 360 -4 -6 -
Borgen
3
12 311 243 1 -3 -16 -
Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 -
Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231
Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - -
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - -
Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19
Bostadsfastigheter
1
695 43 5 0 0 -1
\u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 -
Stat, kommun och landsting
2
2 096 47 5 0 0 0
Borgen
3
1 030 326 - 0 -1 -
Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0
Objekt - - - - - -
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5
Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13
varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63
Bostadsfastigheter
1
74 461 2 597 34 -21 -12 -20
\u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0
Stat, kommun och landsting
2
26 591 16 - 0 -1 -
Borgen
3
3 538 103 - -1 -4 -
Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 -
Objekt 710 22 - -2 -3 -
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2
Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41
Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82
Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339
1
Inklusive bostadsr\u00e4tter.
2
Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier.
3
Inkluderar ej statsgarantier.
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 .
Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021
2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Poster i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - -
Stat, kommun och landsting
2
439 932 - - 0 - -
\u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - -
Stat, kommun och landsting
2
1 462 - - - - -
Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 -
Stat, kommun och landsting
2
15 - -
Borgen
3
- - - - - -
Blanko 21 818 10 - -2 -3 -
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093
Bostadsfastigheter
2
1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320
\u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251
Stat, kommun och landsting
2
45 980 1 674 334 -3 -7 0
Borgen
3
8 952 953 6 -3 -7 -
Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0
Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272
Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235
Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - -
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - -
Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91
varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39
Bostadsfastigheter
1
4 242 87 8 -5 -1 -3
\u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 -
Stat, kommun och landsting
2
1 831 69 10 0 0 -
Borgen
3
1 778 90 0 0 0 -
Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 -
Objekt - - - - - -
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17
Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19
varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52
Bostadsfastigheter
1
95 531 937 31 -15 -5 -13
\u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 -
Stat, kommun och landsting
2
31 967 392 - 0 0 -
Borgen
3
4 522 187 0 -1 -1 -
Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 -
Objekt 668 6 - -1 0 -
\u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3
Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36
Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91
Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184
Tabell \u00c5R:12 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, Fastighetsf\u00f6rvaltning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 11 198 - - 0 - - 11 198 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 212 - - 0 - - 8 212 Bostadsfastighetsbolag 148 992 3 851 22 -6 -5 -8 152 846 varav hypoteksl\u00e5n 137 576 3 661 18 -5 -5 -4 141 241 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 145 098 6 376 171 -15 -15 -47 151 568 varav hypoteksl\u00e5n 77 194 1 656 32 -3 -4 0 78 875 Summa 313 500 10 227 193 -21 -20 -55 323 824 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 138 506 8 972 647 -51 -60 -32 147 982 Norge 138 171 4 684 62 -22 -10 -9 142 876 Finland 48 458 2 383 521 -5 -12 -23 51 322 Nederl\u00e4nderna 65 913 765 - -10 -3 - 66 665 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 019 4 11 0 0 -5 1 029 Summa 392 067 16 808 1 241 -88 -85 -69 409 874 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utl\u00e5ning i Sverige Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 7 894 14 - 0 0 - 7 908 Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 174 160 - 0 0 - 8 334 Bostadsfastighetsbolag 128 135 1 713 43 -5 -5 -7 129 874 varav hypoteksl\u00e5n 115 843 1 613 18 -4 -4 -4 117 462 \u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 119 415 12 676 250 -11 -57 -101 132 172 varav hypoteksl\u00e5n 63 522 3 130 21 -3 -8 -3 66 659 Summa 263 618 14 563 293 -16 -62 -108 278 288 Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige Storbritannien 141 682 7 216 758 -38 -57 -66 149 495 Norge 120 215 7 101 41 -21 -57 -3 127 276 Danmark 23 186 594 99 -7 -13 -25 23 834 Finland 42 929 2 700 532 -5 -14 -30 46 112 Nederl\u00e4nderna 50 956 516 - -9 -3 - 51 460 \u00d6vriga l\u00e4nder 837 14 11 0 -1 -5 856 Summa 379 805 18 141 1 441 -80 -145 -129 399 033 Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tabell \u00c5R:13 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land (Brutto) Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostadsfastig- heter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Sverige 323 920 20 052 175 283 116 708 11 877 278 474 17 310 150 555 98 134 12 475 Storbritannien 148 125 9 84 065 63 567 484 149 656 10 85 934 63 287 425 Norge 142 917 25 26 365 107 793 8 734 127 357 25 22 599 97 482 7 251 Danmark 23 879 - 14 731 8 843 305 Finland 51 362 30 041 7 225 13 830 266 46 161 25 966 6 722 13 244 229 Nederl\u00e4nderna 66 678 - 44 914 21 544 220 51 472 - 35 925 15 317 230 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 034 - 562 459 13 862 - 479 352 31 Summa 734 036 50 127 338 414 323 901 21 594 677 861 43 311 316 945 296 659 20 946 1 Bolag \u00e4gda av stat och kommun/fastighetsutl\u00e5ning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Tabell \u00c5R:14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2022 mkr Riskklass Sverige Storbritannien Norge Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 17 831 - 807 13 062 - - 31 700 4,32 2 94 409 - 35 509 5 837 - - 135 755 18,49 3 136 834 - 62 647 18 846 - - 218 327 29,74 4 47 862 - 31 834 8 151 - - 87 847 11,97 5 20 273 - 11 503 4 245 - - 36 021 4,91 6 4 972 - 216 465 - - 5 653 0,77 7 315 - 279 113 - - 707 0,10 8 131 - - 41 - - 172 0,02 9 73 - 32 6 - - 111 0,02 Fallissemang 194 - 62 521 - - 777 0,11 Schablonmetoden 1 1 026 148 125 28 75 66 678 1 034 216 966 29,56 Summa 323 920 148 125 142 917 51 362 66 678 1 034 734 036 100 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och land 2021 mkr Riskklass Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa % 1 15 300 - 818 22 13 044 - - 29 184 4.31 2 86 418 - 29 492 1 026 7 428 - - 124 364 18.35 3 114 156 - 61 254 10 740 13 427 - - 199 577 29.44 4 36 186 - 25 665 9 534 7 229 - - 78 614 11.60 5 19 278 - 8 892 2 085 3 638 - - 33 893 5.00 6 5 010 - 797 96 465 - - 6 368 0.94 7 533 - 353 239 231 - - 1 356 0.20 8 96 - 7 12 41 - - 156 0.02 9 71 - 36 18 12 - - 137 0.02 Fallissemang 294 - 41 99 532 - - 966 0.14 Schablonmetoden 1 1 132 149 656 2 8 114 51 472 862 203 246 29.98 Summa 278 474 149 656 127 357 23 879 46 161 51 472 862 677 861 100 Tabell \u00c5R:15 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2022
mkr
Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet
Riskklass
Bostads-
fastigheter
Kommersiella
fastigheter
Stat och
kommun
1
\u00d6vriga
s\u00e4kerheter Blanko
1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775
2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752
3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716
4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911
5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803
6 5 653 284 4 855 378 18 118
7 707 244 408 7 35 13
8 172 70 101 - - 1
9 111 37 56 - 7 11
Fallissemang 777 145 247 342 13 30
Schablonmetoden
1
216 966 129 540 85 129 9 824 1 464
Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 594
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2021
mkr
Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet
Riskklass
Bostads-
fastigheter
Kommersiella
fastigheter
Stat och
kommun
1
\u00d6vriga
s\u00e4kerheter Blanko
1 29 184 8 013 3 039 17 089 262 781
2 124 364 58 878 46 589 12 634 1 223 5 040
3 199 577 86 467 95 579 7 231 744 9 556
4 78 614 30 676 41 304 4 294 219 2 121
5 33 893 9 320 20 671 1 374 622 1 906
6 6 368 489 5 442 351 17 69
7 1 356 455 864 7 6 24
8 156 41 113 - 0 2
9 137 38 68 - 7 24
Fallissemang 966 229 364 321 15 37
Schablonmetoden
1
203 246 122 339 78 609 10 902 1 386
Summa 677 861 316 945 292 642 43 311 4 017 20 946
Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass
Kreditexponeringar per riskklass 2022
mkr Poster i balansr\u00e4kningen
Poster utanf\u00f6r
balansr\u00e4kningen
SummaRiskklass
Utl\u00e5ning till
allm\u00e4nheten
Utl\u00e5ning
till \u00f6vriga
kreditinstitut
Kassa och
tillgodo-
havanden hos
centralbanker
\u00d6vrig
utl\u00e5ning till
centralbanker
Derivat
instrument
R\u00e4nte-
b\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
Ansvars-
f\u00f6rbindelser \u00c5taganden
1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184
2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932
3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364
4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497
5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253
6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933
7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878
8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668
9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213
Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154
Schablonmetoden
1
364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990
Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Kreditexponeringar per riskklass 2021
mkr Poster i balansr\u00e4kningen
Poster utanf\u00f6r
balansr\u00e4kningen
SummaRiskklass
Utl\u00e5ning till
allm\u00e4nheten
Utl\u00e5ning
till \u00f6vriga
kreditinstitut
Kassa och
tillgodo-
havanden hos
centralbanker
\u00d6vrig
utl\u00e5ning till
centralbanker
Derivat
instrument
R\u00e4nte-
b\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
Ansvars-
f\u00f6rbindelser \u00c5taganden
1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225
2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265
3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329
4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897
5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982
6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028
7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987
8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005
9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607
Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091
Schablonmetoden
1
336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364
Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780
Tabell \u00c5R:18 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 541 537 9 099 - -6 -4 - 2 611 641 10 055 - -24 -8 - 3 573 128 9 743 - -65 -19 - 4 211 608 14 719 - -103 -36 - 5 58 884 12 757 - -63 -195 - 6 10 538 6 839 - -18 -88 - 7 18 473 6 060 - -11 -102 - 8 303 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 345 890 17 099 1 725 -175 -173 -196 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 545 888 1 897 - -4 -3 - 2 617 255 5 649 - -22 -9 - 3 559 761 3 816 - -43 -11 - 4 213 518 5 141 - -71 -21 - 5 53 419 17 807 - -78 -185 - 6 12 481 5 643 - -26 -61 - 7 17 641 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 320 979 14 442 1 780 -121 -157 -266 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Tabell \u00c5R:19 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 32 621 878 - 0 0 - 2 85 928 891 - -5 -1 - 3 82 742 987 - -12 -1 - 4 27 Tabell \u00c5R:21 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden Exponeringsbeloppet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser internmetoden Institutsexponeringar 10 799 4 930 9 895 4 618 F\u00f6retagsexponeringar 12 177 3 724 16 586 4 612 Statsexponeringar 5 607 139 7 084 177 Summa internmetoden 28 583 8 793 33 565 9 407 Tabell \u00c5R:22 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden Exponeringsv\u00e4rdet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser schablonmetoden Institutsexponeringar 2 342 90 3 160 73 varav Centrala motparter (CCP) 2 105 42 3 105 62 \u00d6vriga exponeringar 46 18 48 21 Summa schablonmetoden 2 388 107 3 208 94 Summa intern- och schablonmetoden 31 004 8 933 36 773 9 501 Tabell \u00c5R:23 Exponeringar i derivatkontrakt Exponeringar i derivatkontrakt mkr 2022 2021 Positivt bruttomarknadsv\u00e4rde f\u00f6r derivatkontrakt 117 373 48 543 Nettningsvinster -91 094 -26 014 Aktuell kvittad exponering 26 279 22 529 S\u00e4kerheter 1 -23 021 -16 637 Nettokreditexponering f\u00f6r derivat 3 258 5 892 1 Inkluderar s\u00e4kerheter som kvittats med marknadsv\u00e4rden i balansr\u00e4kningen. Tabell \u00c5R:24 Motpartsrisker i derivatkontrakt Motpartsrisker i derivatkontrakt 2022 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 1 599 3 596 139 11 Institutsexponeringar 20 537 9 990 4 723 378 F\u00f6retagsexponeringar 4 134 13 311 3 538 283 \u00d6vriga 9 29 15 1 Summa 26 279 26 926 8 414 673 varav verksamhet i handelslagret 20 284 19 789 5 712 457 Motpartsrisker i derivatkontrakt 2021 1 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 3 644 5 028 177 14 Institutsexponeringar 9 033 8 593 4 320 346 F\u00f6retagsexponeringar 9 843 17 934 4 480 358 \u00d6vriga 9 24 15 1 Summa 22 529 31 579 8 992 719 varav verksamhet i handelslagret 20 368 24 417 6 352 508 1 Tabellen har \u00e4ndrats fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r att anpassas till nytt regelverk f\u00f6r ber\u00e4kning av exponeringsbelopp f\u00f6r \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 301 000 301 000
Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716
Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422
Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206
\u00d6vriga skulder 471 716 471 716
Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957
Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022.
R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021
mkr
Upp till
3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971
Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612
Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641
Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764
Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650
Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062
\u00d6vriga skulder 481 431 481 431
Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427
nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte-
f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av
r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en
generell \u00f6k n ing av marknadsr\u00e4ntorna med en
T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 . F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K15 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 4 604 1 255 Summa 4 604 1 255 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster - - Summa \u00f6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 4 604 1 255 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter - - varav omv\u00e4nda repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - 5 894 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 5 579 5 872 Summa 5 579 11 766 varav omv\u00e4nda repor - - K16 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning i svenska kronor Banker 379 903 \u00d6vriga kreditinstitut 103 171 Summa 482 1 074 Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Banker 6 002 14 292 \u00d6vriga kreditinstitut 2 929 6 384 Summa 8 931 20 676 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 -5 Summa utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 411 21 745 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 34 12 varav omv\u00e4nda repor - 12 127 Medelvolymer mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i svenska kronor 2 317 2 998 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 36 637 46 539 Summa 38 954 49 537 varav omv\u00e4nda repor 14 433 16 061 K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - 2 K17 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning i svenska kronor Hush\u00e5ll 984 397 959 910 F\u00f6retag 601 605 535 531 Riksg\u00e4lden 1 566 2 173 Summa 1 587 568 1 497 614 Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Hush\u00e5ll 257 706 244 391 F\u00f6retag 472 559 423 569 Summa 730 265 667 960 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 015 -2 439 Summa utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 315 818 2 163 135 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 5 177 2 429 varav omv\u00e4nda repor 12 917 13 649 varav efterst\u00e4llda - - Medelvolymer, exkl Riksg\u00e4lden mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i svenska kronor 1 555 159 1 470 257 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 708 177 812 840 Summa 2 263 336 2 283 097 varav omv\u00e4nda repor 21 300 19 69 0 Medelvolymer mkr 2022 202 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 Summa 182 934 155 42 K19 Aktier och andelar mkr 2022 202 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 12 269 19 01 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 45 Summa aktier och andelar 12 813 19 47 Innehav klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat mkr 2022 202 Visa Inc 274 17 VIPPS A/S 57 6 \u00d6vriga innehav 213 22 Summa 544 45 Handelsbanken klassificerar ovanst\u00e5ende aktieinnehav till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat d\u00e5 dessa inte innehas i handelssyfte. Under \u00e5ret erh\u00f6ll Handelsbanken endast utdelningar f\u00f6r aktier som fortfarande \u00e4gs vid rapporteringsperiodens slut. Utdelningarna uppg\u00e5r till 17 mkr (2) och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Under \u00e5ret har Banken avyttrat innehav i ett antal bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar om totalt 32 mkr (1). Sk\u00e4let till avyttringarna var i huvudsak kontorsnedl\u00e4ggningar. F\u00f6r information om orealiserat och realiserat resultat f\u00f6r egetkapitalinstrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat se F\u00f6r\u00e4ndring av eget kapital Koncernen. K21 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 202 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 212 363 235 20 \u00d6vriga fondtillg\u00e5ngar 603 55 Summa 212 966 235 76 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/l\u00f6ptid Nominellt belopp Positiva marknadsv\u00e4rden Negativa marknadsv\u00e4rden mkr upp till 1 \u00e5r mer \u00e4n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r mer \u00e4n 5 \u00e5r 2022 2021 2022 2021 2022 202 Derivat f\u00f6r handel R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner 10 433 13 810 556 24 799 22 350 403 50 351 5 FRA/terminer 635 033 46 088 334 681 455 542 060 928 76 1 181 6 Swappar 609 284 1 330 700 270 724 2 210 708 2 081 987 62 139 15 902 61 594 16 30 Valutarelaterade kontrakt Optioner 35 069 50 17 35 136 20 672 292 69 249 13 Terminer 84 486 9 455 92 94 033 82 874 1 418 907 1 112 66 Swappar 637 106 59 896 4 628 701 630 632 062 9 146 10 576 12 780 5 13 Aktierelaterade kontrakt Optioner 1 637 386 30 2 053 3 770 182 375 95 18 Terminer 184 - - 184 580 6 9 5 1 Swappar 5 968 574 1 720 8 262 14 683 185 341 663 72 R\u00e5varurelaterade kontrakt Optioner - - 25 25 355 2 41 27 5 Terminer 339 28 - 367 935 32 111 52 23 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 499 3 409 - 3 908 4 853 68 294 90 16 Summa 2 020 038 1 464 396 278 126 3 762 560 3 407 181 74 801 28 751 78 199 23 72 Derivat f\u00f6r marknadsv\u00e4rdes\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner - 41 323 364 1 061 7 1 - Swappar 87 656 362 513 125 865 576 034 458 459 16 888 3 406 27 349 2 42 Valutarelaterade kontrakt Swappar 633 - 1 003 1 636 1 462 77 156 - Summa 88 289 362 554 127 191 578 034 460 982 16 972 3 563 27 349 2 42 Derivat f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Swappar 111 004 112 197 24 956 248 157 318 242 4 499 5 625 4 865 1 02 Valutarelaterade kontrakt Swappar 130 549 121 263 63 030 314 842 269 827 21 101 10 604 1 185 3 66 Summa 241 553 233 460 87 986 562 999 588 069 25 600 16 229 6 050 4 68 Summa derivatinstrument 2 349 880 2 060 410 493 303 4 903 593 4 456 232 117 373 48 543 111 598 30 84 Varav b\u00f6rshandlade derivat 201 815 182 857 260 130 274 80 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 315 242 2 982 431 82 375 18 731 83 957 15 86 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 386 536 1 290 944 34 738 29 682 27 367 14 16 Kvittade belopp totalt -2 826 362 -2 691 986 -81 112 -20 035 -82 558 -17 05 Nettobelopp 2 077 231 1 764 246 36 261 28 508 29 040 13 78 Valutaf\u00f6rdelning av marknadsv\u00e4rden SEK -231 111 -242 957 74 796 51 USD 187 752 299 987 -244 777 -19 29 EUR 282 564 115 908 211 143 -94 25 \u00d6vriga -121 832 -124 395 70 436 143 87 Summa 117 373 48 543 111 598 30 84 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp best\u00e5r av det kvittade marknadsv\u00e4rdet och tillh\u00f6rande nominella belopp p\u00e5 kontrakt f\u00f6r vilka det finns en legal r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassafl\u00f6den netto (d\u00e4ribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansr\u00e4kningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick s\u00e5dana \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489) . K23 S\u00e4kringsredovisning och Benchmarkreformen
Koncernens \u00f6vergripande m\u00e5l f\u00f6r riskhantering och s\u00e4kringsredovisning \u00e4r att s\u00e4kra risken f\u00f6r variationer i framtida kassafl\u00f6den respektive verkliga v\u00e4rden h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning med avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntor och valuta kurser. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta anv\u00e4nder koncernen derivat. S\u00e4kringsredovisning till\u00e4m- pas f\u00f6r att koncernens riskhanteringsstrategi ska avspeglas i de finansiella rapporterna. F\u00f6r information om koncernens hantering av mark- nadsrisker, se not K2. Nedan beskrivs koncer- nens s\u00e4kringsstrategier samt de olika typer av s\u00e4kringsredovisning som till\u00e4mpas uppdelat per riskkategori. F\u00f6r en beskrivning av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K1. KASSAFL\u00d6DESS\u00c4KRING R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska os\u00e4kerheten i framtida in- och utbetalningar av r\u00e4ntor till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rliga r\u00e4ntor, och ist\u00e4llet erh\u00e5lla respektive betala en fast r\u00e4nta som \u00e4r k\u00e4nd vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika framtida in- och utbetalningar avseende r\u00e4nte- r\u00f6rlig utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten respektive emitte- rade v\u00e4rdepapper med r\u00f6rlig r\u00e4nta. Den s\u00e4krade risken definieras som en r\u00f6rlig referensr\u00e4nta i r espektive valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar komponent i r\u00e4ntan. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls och r\u00f6rlig r\u00e4nta betalas respektive fast r\u00e4nta betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls Valutakursrisk i uppl\u00e5ning S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska os\u00e4ker- heten i framtida r\u00e4ntebetalningar till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i valutakurser och ist\u00e4llet betala en r\u00e4nta i den funktionella valutan, som \u00e4r k\u00e4nd vid tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den s\u00e4k- rade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika fram- tida r\u00e4ntebetalningar och \u00e5terbetalningar av nominella belopp h\u00e4nf\u00f6rliga till emitterade v\u00e4rde- papper i en annan valuta \u00e4n den funktionella valutan. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa framtida betalningar till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakurser mellan upp- l\u00e5ningsvalutan och den funktionella valutan. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valutarelate- rade derivat. Valutakursrisk i internl\u00e5n till eller fr\u00e5n utlandsverksamhet Intentionen med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r volatilitet h\u00e4nf\u00f6rlig till valuta- kursr\u00f6relser avseende ett internl\u00e5n, till eller fr\u00e5n en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av det nominella beloppet avseende ett internl\u00e5n mellan koncernens finansavdelning och en utl\u00e4ndsk verksamhet, utgiven i den funk- tionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4ndska verksamheten. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4ntebetal- ningar samt \u00e5terbetalningar av nominellt belopp, till f\u00f6ljd av skillnader i valutakurser mellan intern- l\u00e5nets valuta och moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valutarelaterade derivat Effektivitetsm\u00e4tning Effektiviteten testas vid ing\u00e5ngen av s\u00e4krings- relationen samt l\u00f6pande kvartalsvis. S\u00e4kringar- nas effektivitet testas s\u00e5v\u00e4l prospektivt som retrospektivt. Prospektivt genom att skifta r\u00e4nte- och diskonteringskurvor. Retrospektivt, i de fall villkoren avseende den s\u00e4krade risken och s\u00e4kringsinstrumentet inte \u00f6verensst\u00e4mmer fullst\u00e4ndigt, genom regressionsanalys. Med full- st\u00e4ndigt menas att kassafl\u00f6den och diskonte- ringsfaktorer i var tid \u00e4r identiska. Vid m\u00e4tning av effekti vitet representeras den s\u00e4krade risken av ett s\u00e5 kallat hypotetiskt derivat (PEH), vilket ska matcha de kritiska villkoren i den s\u00e4krade posten. Det verkliga v\u00e4rdet avseende det hypo- tetiska derivatet (PEH) \u00e4r noll vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen. Vid effektivitetsm\u00e4tning j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende det hypotetiska derivatet (PEH) med derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde. Kriterier vid effektivitetsm\u00e4tning F\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning ska kvoten mellan f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avse- ende den s\u00e4krade risken i den s\u00e4krade posten, vilken representeras av det hypotetiska deri- vatet (PEH), och derivatet vara inom intervallet 80\u2013125%. I de fall detta kontrolleras genom regressionsanalys ska f\u00f6ljande kriterier vara uppfyllda f\u00f6r att best\u00e4mma ett effektivt s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande: \u2022 Linjens lutning ska vara inom intervallet 0,8 <b <1,25 och \u2022 R2 ska vara > 0,96 S\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021 mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta Nominellt belopp 32 599 27 759 11 499 21 876 55 029 13 677 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 0,49 0,47 0,76 0,57 0,47 0,76 R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 78 405 84 438 13 458 80 679 133 749 13 232 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,53 1,52 2,12 2,06 1,28 2,10 Valutakursrisk Valutarelaterade derivat EUR/SEK Nominellt belopp 12 891 40 323 12 052 14 725 51 011 1 028 Genomsnittlig valutakurs EUR/SEK 0,1054 0,0964 0,0928 0,1066 0,0986 0,0970 Valutarelaterade derivat EUR/NOK Nominellt belopp 21 271 33 098 45 105 10 899 30 223 35 027 Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,1045 0,1021 0,0975 0,1187 0,1038 0,0964 Valutarelaterade derivat GBP/SEK Nominellt belopp 7 669 - - - 7 553 - Genomsnittlig valutakurs GBP/SEK 0,0907 - - - 0,0907 - Valutarelaterade derivat USD/GBP Nominellt belopp 7 560 - 1 000 - 6 942 918 Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,2930 - 1,3157 - 1,2930 1,3157 Valutarelaterade derivat USD/NOK Nominellt belopp 14 163 26 897 - 14 409 22 140 - Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,1083 0,1114 - 0,1178 0,1137 - Valutarelaterade derivat USD/SEK Nominellt belopp 60 393 8 421 4 872 35 654 2 264 9 057 Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,1000 0,1068 0,1105 0,1169 0,1105 0,1105 Valutarelaterade derivat AUD/USD Nominellt belopp 6 602 - - - 5 923 - Genomsnittlig valutakurs AUD/USD 1,3770 - - - 1,3770 - Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar Nominellt belopp - 12 524 - 9 003 11 000 2 051 Summa 241 553 233 460 87 986 187 245 325 834 74 99 neffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r- \u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den s\u00e4k- rade risken i den s\u00e4krade posten, vilken repre- senteras av det hypotetiska derivatet (PEH), med derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde. Ineff ktivitet f\u00f6religger om derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde \u00f6verstiger v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r det hypotetiska derivatet (PEH) i absoluta belopp. De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffekti- vitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i marknadsr\u00e4ntor och valutakurser mellan tid- punkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen och aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet. Ineffektiviteten f\u00f6rklaras ocks\u00e5 av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rligt till vissa r\u00e4ntekomponenter i derivatet som inte ing\u00e5r i den s\u00e4krade risken. S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 mkr Nominellt belopp s\u00e4krings- instrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring avseende s\u00e4krings- instrumenten som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen Omklassificerat fr\u00e5n s\u00e4krings- reserven till resultatr\u00e4kningen Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 71 857 4 428 11 4 921 4 975 -54 - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 176 300 71 4 854 -8 646 -8 643 -3 154 Valutakursrisk 1 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 65 266 5 161 - 307 307 - - Valutarelaterade derivat EUR/DKK - - - -3 -3 - - Valutarelaterade derivat EUR/GBP - - - 20 20 - - Valutarelaterade derivat EUR/NOK 99 475 5 744 246 347 347 0 - Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 669 1 027 - 18 18 - - Valutarelaterade derivat USD/DKK - - - 70 70 0 - Valutarelaterade derivat USD/GBP 8 560 633 - 19 19 - - Valutarelaterade derivat USD/NOK 41 060 3 432 - 16 12 4 - Valutarelaterade derivat USD/SEK 73 686 4 728 281 366 364 2 - Valutarelaterade derivat AUD/USD 6 602 - 442 -56 -56 - 2 Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 12 524 376 216 90 90 0 4 Summa 562 999 25 600 6 050 -2 531 -2 480 -51 160 S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2021 mkr Nominellt belopp s\u00e4krings- instrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring avseende s\u00e4krings- instrumenten som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen Omklassificerat fr\u00e5n s\u00e4krings- reserven till resultatr\u00e4kningen Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 90 582 248 1 019 1 946 1 952 -6 - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 227 660 5 377 4 -4 272 -4 272 - 175 Valutakursrisk 1 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 66 764 2 333 997 190 190 - - Valutarelaterade derivat EUR/DKK 2 051 3 - 8 8 - - Valutarelaterade derivat EUR/GBP 6 514 606 - 34 32 2 - Valutarelaterade derivat EUR/NOK 76 150 2 750 1 429 -14 -11 -3 - Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 553 758 - -8 -8 - - Valutarelaterade derivat USD/DKK 6 918 330 87 60 60 - - Valutarelaterade derivat USD/GBP 7 859 - 339 8 8 - - Valutarelaterade derivat USD/NOK 36 549 1 303 721 47 47 - - Valutarelaterade derivat USD/SEK 46 976 2 041 - 295 295 - - Valutarelaterade derivat AUD/USD 5 923 50 - -77 -77 - 3 Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 6 570 430 87 -15 -15 - 1 Summa 588 069 16 229 4 683 -1 798 -1 791 -7 179 1 Vid analys utifr\u00e5n ett s\u00e4kringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i s\u00e4kringsrelationerna. De imputerade derivatbenen \u00e4r inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan. Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen. Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassafl\u00f6dess\u00e4kring som \u00e4r avslutad i f\u00f6rtid. S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021 mkr F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet S\u00e4krings- reserv Belopp som kvarst\u00e5r i s\u00e4kringsreserven fr\u00e5n s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet S\u00e4krings- reserv Belopp som kvarst\u00e5r i s\u00e4kringsreserven fr\u00e5n s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas R\u00e4nterisk Emitterade v\u00e4rdepapper till r\u00f6rlig r\u00e4nta -4 975 4 370 - -1 952 -600 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till r\u00f6rlig r\u00e4nta 8 643 -5 323 1 000 4 272 3 468 1 153 Valutakursrisk Emitterade v\u00e4rdepapper EUR samt internl\u00e5n DKK, GBP och NOK -671 -31 - -218 -553 - Emitterade v\u00e4rdepapper USD samt internl\u00e5n DKK, EUR, GBP och NOK -464 455 89 -410 -16 88 Emitterade v\u00e4rdepapper samt internl\u00e5n \u00f6vriga valutor -53 142 3 99 -46 10 Summa 2 480 -387 1 092 1 791 2 253 1 251 S\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken definieras som referensr\u00e4ntan i respektive valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar komponent i r\u00e4ntan. De s\u00e4krade posterna utg\u00f6rs av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta och emitterade v\u00e4rdepapper till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumen- ten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls respektive r\u00e4nteswappar i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls och r\u00f6rlig r\u00e4nta betalas. Effektivitetsm\u00e4tning S\u00e4kringarnas effektivitet m\u00e4ts genom att j\u00e4m- f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den s\u00e4krade risken i ut- och uppl\u00e5ning med r\u00e4nte- swapparnas v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring. Effektivitets- m\u00e4tningen utf\u00f6rs s\u00e5v\u00e4l prospektivt som retro- spektivt. Prospektivt genom att skifta r\u00e4nte- och diskonteringskurvor och retrospektivt till\u00e4mpas regressionsanalys. Effektiviteten testas vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen samt l\u00f6pande kvartalsvis. De kriterier som ska vara uppfyllda f\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning \u00e4r desamma som beskrivs ovan i avsnittet om kassa fl\u00f6dess\u00e4kring Ineffektivitet Ineffektivitet ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r- \u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4nteswappen med verkligt v\u00e4rde f\u00f6r den s\u00e4krade risken i ut- respek tive uppl\u00e5ning fr\u00e5n ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen till periodens utg\u00e5ng. Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i verk- ligt v\u00e4rde med avseende p\u00e5 den r\u00f6rliga r\u00e4ntan i r\u00e4nteswappen, vilken ej motsvaras av en v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring avseende den s\u00e4krade risken i ut- eller uppl\u00e5ningen. PORTF\u00d6LJS\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE MED AVSEENDE P\u00c5 R\u00c4NTERISK R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende utl\u00e5- ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken defi- nieras som f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende en del av en utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta, med avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i en r eferensr\u00e4nta i res- pektive valuta. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av ett belopp i valuta som \u00e4r best\u00e4mt utifr\u00e5n en utl\u00e5- ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta. Utl\u00e5ningsportf\u00f6ljen delas in i r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperioder. Det s\u00e4krade beloppet fastst\u00e4lls baserat p\u00e5 den r\u00e4nterisk som banken \u00f6nskar s\u00e4kra i de utvalda r\u00e4nteoms\u00e4tt- ningsperioderna. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls och fast r\u00e4nta betalas. Ett eller flera s\u00e4kringsinstrument definieras i respektive r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperiod. F\u00f6r en beskrivning av effektivitetsm\u00e4tning och ineffektivitet h\u00e4nvisas till avsnittet om S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde ovan. R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till r\u00f6rlig r\u00e4nta med r\u00e4ntetak Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer med tre m\u00e5naders r\u00e4ntebind- ning, d\u00e4r l\u00e5ntagaren har ett r\u00e4ntetak. Den s\u00e4k- rade risken definieras som referensr\u00e4ntan i det avtalade r\u00e4ntetaket. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteoptioner (cappar). Den nominella utl\u00e5ningsvolymen som s\u00e4kras f\u00f6r en viss period fastst\u00e4lls kvartalsvis. Vid ber\u00e4kning av effektivitet j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde under perioden avseende r\u00e4nt- etak med r\u00e4nteoptionernas (capparnas) f\u00f6r\u00e4nd- ring i verkligt v\u00e4rde. Kvoten ska vara inom inter- vallet 80\u2013125% f\u00f6r att s\u00e4kringen ska kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffektivi- tet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r avvikelser i l\u00f6p- tid och r\u00e4nta mellan r\u00e4ntetak i utl\u00e5ning och cappar, eftersom volymen f\u00f6r respektive cap fastst\u00e4lls f\u00f6r en portf\u00f6lj av utl\u00e5ning med r\u00e4ntetak och inte f\u00f6r respektive l\u00e5n. S\u00e4kringsinstrument i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 2021 mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta Nominellt belopp - - - - - - Genomsnittlig fast r\u00e4nta % - - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 23 501 225 252 93 086 904 111 407 74 265 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,34 1,82 1,37 0,22 0,76 0,94 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 633 - 1 003 - 566 896 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 3,26 - 3,69 - 3,26 3,69 S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Nominellt belopp s\u00e4kringsinstrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningenTillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 341 839 79 27 337 -26 463 -80 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 636 77 - -171 -4 Summa 343 475 156 27 337 -26 634 -84 Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 234 195 16 809 12 14 762 55 R\u00e4nteoptioner (cap) 364 7 - 9 - Summa 234 559 16 816 12 14 771 55 K23 Forts S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Nominellt belopp s\u00e4kringsinstrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningenTillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 186 576 1 406 2 271 -3 891 -38 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 462 156 - -54 5 Summa 188 038 1 562 2 271 -3 945 -33 Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 271 883 2 000 157 2 285 40 R\u00e4nteoptioner (cap) 1 061 1 - 8 - Summa 272 944 2 001 157 2 293 40 Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen. Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Redovisat v\u00e4rde s\u00e4krad post Ackumulerad justering till verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar- st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rdeTillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - - Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 314 575 -29 127 26 550 - Summa - 314 575 - -29 127 26 550 - Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 1 R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -16 610 -16 610 -14 707 - R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta -6 -6 -9 - Summa -16 616 -16 616 -14 716 - S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Redovisat v\u00e4rde s\u00e4krad post Ackumulerad justering till verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar- st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rdeTillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - - Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 188 536 -2 656 3 912 - Summa - 188 536 - -2 656 3 912 - Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 1 R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -1 904 -2 245 - R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta 4 -8 - Summa -1 900 -2 253 - 1 Den underliggande utl\u00e5ningsportf\u00f6ljens nominella volym uppgick per 2022-12-31 till 234 547 mkr (272 277). S\u00c4KRING AV VALUTAKURSRISK I NETTO- INVESTERING I UTLANDSVERKSAMHET Syftet med s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att reducera valuta kursexponeringen avseende en nettoin- vestering i en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av det nominella beloppet avse- ende intern l\u00e5ngfristig utl\u00e5ning mellan koncer- nens finansavdelning och en utlandsverksamhet utgiven i den funktionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4nd- ska verksamheten. F\u00f6r att utg\u00f6ra en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet kr\u00e4vs att en \u00e5terbetalning av den interna utl\u00e5ningen varken \u00e4r planerad eller trolig under en \u00f6ver- sk\u00e5dlig framtid. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken avseende en netto- investering i en utlandsverksamhet, till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakursen mellan den utl\u00e4nd- ska verksamhetens funktionella valuta och moder bolagets funktionella valuta, svenska kronor. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valuta- relaterade derivat. Det f\u00f6religger endast \u00e4ldre s\u00e4kringsrelationer, och banken ing\u00e5r inga nya s\u00e4kringsrelationer i denna s\u00e4kringsstrategi, varf\u00f6r n\u00e5gon information i tabellform ej heller l\u00e4mnas avseende denna s\u00e4kringsstrategi. Effektivitetsm\u00e4tning Vid effektivitetsm\u00e4tning avseende s\u00e4kring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet till\u00e4m- pas motsvarande rutiner som vid effektivitets- m\u00e4tning f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilka beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6dess\u00e4kringar. Ineffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilket beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6des s\u00e4kringar. Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i valuta- kurser mellan tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4krings - relationen och aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet. F\u00f6r en specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringen av s\u00e4k- ringsreserven respektive omr\u00e4kningsreserven, se not K40. BENCHMARKREFORMEN \u00c4ndringar i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och v\u00e4rdering Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2020 till\u00e4mpades \u00e4ndringar i IAS 39 som inneb\u00e4r tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till\u00e4mpa vissa specifika krav avseende s\u00e4kringsredovisning f\u00f6r s\u00e4kringsrela- tioner som direkt p\u00e5verkas av benchmarkrefor- men. Banken valde, i enlighet med IAS 39, att till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i f\u00f6rtid i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2019. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till at t s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre- formen. Se not K1 punkt 12. Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2021 till\u00e4mpa- des \u00e4ndringar i IFRS 9 vid modifieringar av finan- siella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, vilka genomf\u00f6rs som en direkt f\u00f6ljd av implemente- ringen av benchmarkreformen. Modifieringen utg\u00f6r en \u00e4ndring av effektivr\u00e4ntan och n\u00e5gon modifieringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5le- des ej. D\u00e4rut\u00f6ver genomf\u00f6rdes \u00e4ndringar i IAS 39 som inneb\u00e4r undantag fr\u00e5n vissa krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa refe- rensr\u00e4ntor. \u00c4ndringarna syftar till att s\u00e4kringsre- lationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. Se not K1 punkt 12. Anpassningar till benchmarkreformen Under de senaste \u00e5ren har ett omfattande arbete utf\u00f6rts internationellt med framtagande av alternativa referensr\u00e4ntor, vilka utg\u00f6rs av n\u00e4stan riskfria r\u00e4ntor, s\u00e5 kallade RFR (Nearly Risk-free Rates). Inom EU p\u00e5g\u00e5r s\u00e5v\u00e4l en anpassning av nuvarande interbankr\u00e4ntor till att uppfylla kraven enligt Benchmarkf\u00f6rordningen ((EU) 2016/1011) som framtagande av alterna- tiva RFR. Inom banken har ett omfattande anpass- ningsarbete f\u00f6r en omst\u00e4llning till RFR genom- f\u00f6rts under de senaste \u00e5ren, s\u00e5v\u00e4l med avse- ende p\u00e5 centrala anpassningar i IT-system f\u00f6r derivat och IBOR-l\u00e5n som lokala anpassningar i IT-system f\u00f6r l\u00e5neprodukter i de olika l\u00e4nderna. Det centrala projektet omfattar \u00e4ven uppdate- ring av avtal, exempelvis ISDA och ramavtal, samt framtagande av kommunikationsplaner till kunder och motparter. Vidare omfattas bland annat p\u00e5verkan p\u00e5 redovisning, v\u00e4rdering av finansiella instrument och riskm\u00e4tning vid en \u00f6verg\u00e5ng till RFR Bankens arbete med att anpassa processer och rutiner samt IT-system f\u00f6r att hantera RFR slutf\u00f6rdes i allt v\u00e4sentligt under 2021. Under 2022 har de flesta Liborr\u00e4ntorna ersatts med RFR. Aff\u00e4rer i finansiella instrument som \u00e5terst\u00e5r att konvertera f\u00f6r banken utg\u00f6rs endast av finansiella instrument med referens till USD Liborr\u00e4ntor, vilka upph\u00f6r att publiceras 2023-06-30. Bed\u00f6mning av benchmarkreformens p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor och s\u00e4kringsrelationer Interbankr\u00e4ntor i bankens hemmamarknader samt i USA bed\u00f6ms vara v\u00e4sentliga f\u00f6r banken, vilka utg\u00f6rs av Stibor, USD Libor, Euribor och Nibor. GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average). Det finns inget beslut om att Stibor ska upp- h\u00f6ra som referensr\u00e4nta. Riksbanken ber\u00e4knar och publicerar en RFR i SEK f\u00f6r T/N, Swestr (Swedish krona Short Term Rate), vilken sedan den 1 september 2021 kan anv\u00e4ndas som refe- rensr\u00e4nta i finansiella kontrakt. Stibor m\u00e5ste uppfylla de krav som st\u00e4lls enligt Benchmark- f\u00f6rordningen och godk\u00e4nnas av Finansinspek- tionen. Stibor \u00e4r en kritisk referensr\u00e4nta enligt Benchmarkf\u00f6rordningen och Swedish Financial Benchmark Facility l\u00e4mnade den 27 december 2021 en ans\u00f6kan till Finansinspektionen om godk\u00e4nnande av Stibor enligt Benchmarkf\u00f6r- ordningen. Ans\u00f6kan behandlas f\u00f6r n\u00e4rvarande av Finansinspektionen. I nul\u00e4get \u00e4r bankens bed\u00f6mning att Stibor f\u00f6rv\u00e4ntas godk\u00e4nnas enligt Benchmarkf\u00f6rordningen och kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Financial Conduct Authority (FCA) bekr\u00e4ftade i mars 2021 att samtliga LIBOR f\u00f6r GBP, EUR, CHF och JPY samt 1 veckas och 2 m\u00e5naders USD antingen upph\u00f6r att tillhandah\u00e5llas av n\u00e5gon administrat\u00f6r, eller inte l\u00e4ngre \u00e4r repre- sentativa, fr\u00e5n 2021-12-31. F\u00f6r resterande USD LIBOR g\u00e4ller att de upph\u00f6r direkt efter den 30 juni 2023. GBP Libor ers\u00e4tts med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average) och USD Libor ers\u00e4tts med SOFR (Secured Overnight Financing Rate). En reformerad Euribor \u00e4r framtagen och god- k\u00e4nd som referensr\u00e4nta enligt Benchmarkf\u00f6r- ordningen. ESTER (Euro Short Term Rate) \u00e4r beslutad att utg\u00f6ra RFR i euro. Fr\u00e5n och med den 3 januari 2022 upph\u00f6rde EONIA. En refor- merad Euribor \u00e4r godk\u00e4nd och kommer forts\u00e4tt- ningsvis att publiceras. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r att Euribor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Interbankr\u00e4ntan Nibor i Norge \u00e4r godk\u00e4nd enligt Benchmarkf\u00f6rordningen av den norska tillsynsmyndigheten. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r att Nibor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Vid bed\u00f6mning av om det f\u00f6religger os\u00e4ker- het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen \u00e4r bankens utg\u00e5ngspunkt att os\u00e4kerhet uppkommer f\u00f6rst n\u00e4r en beh\u00f6rig myndighet har fattat beslut om att en interbankr\u00e4nta ska upph\u00f6ra vid en speci- fik tidpunkt. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r d\u00e4rmed att det f\u00f6religger en os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre- formen p\u00e5 s\u00e4kringsrelationer som f\u00f6rfaller efter 2023-06-30, i vilka USD Libor har en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 s\u00e4krad post eller s\u00e4kringsinstru- ment. Den s\u00e4krade risken, som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen, \u00e4r s\u00e5ledes den r\u00f6rliga referensr\u00e4ntan i ut- och uppl\u00e5ning i USD. Vidare p\u00e5verkas kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning samt derivatin- strument som \u00e4r baserade p\u00e5 USD Libor. Os\u00e4- kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen upph\u00f6r f\u00f6r de s\u00e4krade posterna respektive s\u00e4kringsin- strumenten n\u00e4r den nya r\u00e4ntan \u00e4r fastst\u00e4lld och har inf\u00f6rts i de enskilda kontrakten. S\u00e4kringsinstrument och s\u00e4krade poster som refererat till GBP Libor \u00f6vergick till den alterna- tiva referensr\u00e4ntan vid utg\u00e5ngen av 2021, alter- nativt under det f\u00f6rsta kvartalet 2022, och p\u00e5verkas ej l\u00e4ngre av os\u00e4kerheten fr\u00e5n bench- markreformen. Det f\u00f6religger ej n\u00e5got beslut fat- tat av beh\u00f6rig myndighet om att \u00f6vriga f\u00f6r ban- ken v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor ska upph\u00f6ra, varf\u00f6r det i nul\u00e4get ej bed\u00f6ms f\u00f6religga os\u00e4ker- het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen avseende dessa interbankr\u00e4ntor. S\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i s \u00e4kringsrelationer som p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark reformen mkr Nominella belopp 2022-12-31 Nominella belopp 2021-12-31 R\u00e4nteswappar USD 55 588 48 268 Valutar\u00e4nteswappar AUD/USD 6 602 5 923 Valutar\u00e4nteswappar USD/DKK - 6 188 Valutar\u00e4nteswappar USD/EUR - 896 Valutar\u00e4nteswappar USD/GBP 8 560 7 859 Valutar\u00e4nteswappar USD/NOK 13 899 12 712 Valutar\u00e4nteswappar USD/SEK 12 181 11 321 Summa 96 831 93 167 Finansiella instrument som ej har \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per 2022-12-31 I tabellen nedan specificeras finansiella instrument vilka refererar till en v\u00e4sentlig referensr\u00e4nta som ska \u00f6verg\u00e5 till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR), men som vid utg\u00e5ngen av r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00e4nnu ej \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR). Risker som koncernen \u00e4r exponerade f\u00f6r till f\u00f6ljd av \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa referensr\u00e4ntor (RFR) \u00d6verg\u00e5ngen p\u00e5verkar stora delar av bankens verksamhet, b\u00e5de genom att flera aff\u00e4rsomr\u00e5- den inom olika geografiska enheter och flera funktioner ber\u00f6rs. Ett antal IT- system har anpassats f\u00f6r att m\u00f6ta de nya kraven liksom fall- back-skrivningar och andra avtalsfr\u00e5gor, ber\u00e4k- ningar f\u00f6r v\u00e4rdering och riskanalys, redovisning och rapportering, kundkommunikation etc. Utvecklingen \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klar och arbete p\u00e5g\u00e5r med att uppn\u00e5 fullst\u00e4ndig t\u00e4ckning av de nya avtalen med kunder. I takt med kommande f\u00f6r\u00e4ndringar avseende referensr\u00e4ntor genom- \u00f6rs ytterligare utveckling och anpassningar. Den stora m\u00e4ngden f\u00f6r\u00e4ndringspunkter leder till ett behov av samordning. Banken har en kon- cern\u00f6vergripande Benchmark-kommitt\u00e9 som \u00e4r sammanh\u00e5llande f\u00f6r samtliga fr\u00e5gest\u00e4llningar relaterade till \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa referens- r\u00e4ntor. Operativa risker F\u00f6r\u00e4ndringar i processer, avtal och IT-system enligt ovan kan medf\u00f6ra operativa risker. Mark- naden \u00e4r fortfarande i f\u00f6r\u00e4ndring med avseende p\u00e5 olika parametrar inom flera referensr\u00e4ntor, vilket g\u00f6r att IT-systemen beh\u00f6ver vara anpass- ningsbara p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att varken aff\u00e4rsris- ker eller operativa risker ska uppst\u00e5. Aff\u00e4rsrisker uppkommer exempelvis om banken kan tvingas avst\u00e5 fr\u00e5n transaktioner p\u00e5 grund av tekniska begr\u00e4nsningar. De avtal och transaktioner som har en h\u00e4n- visning till en referensr\u00e4nta som kommer, eller kan komma, att upph\u00f6ra har identifierats. Arbe- tet med att uppdatera och \u00e4ndra dessa till nya alternativa referensr\u00e4ntor, alternativt att imple- mentera fallback-skrivningar f\u00f6r de avtal d\u00e4r det bed\u00f6mts som relevant, \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende och f\u00f6rv\u00e4ntas i all v\u00e4sentlighet f\u00e4rdigst\u00e4llas i ti d till respektive byte av referensr\u00e4nta. De operativa riskerna relaterade till \u00f6ve r- g\u00e5ngen till alternativa referensr\u00e4ntor hant eras i enlighet med bankens sedvanliga rutiner f\u00f6r att identifiera, bed\u00f6ma och hantera opera tiva risker (se not K2 Risk- och kapitalhanterin g, Operativ risk). Marknadsrisker R\u00e4nterisken f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e5got och basisris ker uppst\u00e5r n\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till nya alternativ a refe- rensr\u00e4ntor genomf\u00f6rs vid olika tidpunkter f \u00f6r olika finansiella instrument och produkter. Risk erna hanteras inom bankens risktolerans allteft ersom f\u00f6r\u00e4ndringarna sker. Motpartsrisker Exponeringarna f\u00f6r\u00e4ndras inte i n\u00e5gon v\u00e4 sentlig utstr\u00e4ckning och motpartsriskerna hanter as inom bankens risktolerans. inansiella instrument som refererar till en v\u00e4sentlig interbankr\u00e4nta, vilka ej har \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per balansdagen. Interbankr\u00e4ntor 2022 Finansiella tillg\u00e5ngar, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Finansiella skulder, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Derivatinstrument, nominella belopp mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s wappar USD Libor USD Libor 3m 8 200 - 77 208 - USD Libor \u00f6vriga 443 - 376 - USD Libor 3m/EUR Euribor 3m 5 839 USD Libor 3m/NOK Nibor 3m 18 974 USD Libor 3m/SEK Stibor 3m 19 494 USD Libor 3m/GBP Libor 3m 13 625 USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor 1 159 \u00d6vriga valutor/USD Libor 3m 7 513 GBP Libor 1 GBP Libor 3m 1 673 - 189 - Summa 9 316 - 77 773 - 66 604 1 GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average). Det kvarst\u00e5r ett f\u00e5tal kundkontrakt som refererar till en syntetisk GBP Libor, vilken endast f \u00e5r till\u00e4mpas f\u00f6r avtal med kunder som utg\u00f6r s\u00e5 kallade \u201dtough legacy contracts\u201d. Interbankr\u00e4ntor 2021 Finansiella tillg\u00e5ngar, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Finansiella skulder, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Derivatinstrument, nominella belopp mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s wappar USD Libor USD Libor 3m 6 641 - 66 886 - USD Libor \u00f6vriga 733 - 326 - USD Libor 3m/EUR Euribor 3m 5 469 USD Libor 3m/NOK Nibor 3m 17 701 USD Libor 3m/SEK Stibor 3m 18 891 USD Libor 3m/GBP Libor 3m 12 511 USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor 7 294 \u00d6vriga valutor/USD Libor 3m 6 741 GBP Libor GBP Libor 3m 88 364 - 10 498 4 632 GBP Libor \u00f6vriga 2 008 - - - EUR Libor 3m/GBP Libor 3m 6 514 GBP Libor 3m/USD Libor 3m 1 370 \u00d6vriga valutor/GBP Libor 3m 332 Summa 97 746 - 77 710 4 632 76 823 I tabellerna ovan ing\u00e5r inte finansiella tillg\u00e5ngar och skulder samt derivatinstrument som f\u00f6rfaller innan interbankr\u00e4ntan upph\u00f6r. K24 Kvittning av finansiella instrument 2022 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 117 373 18 416 135 789 Kvittade belopp -81 112 -4 833 -85 945 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 36 261 13 583 49 844 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -21 972 -13 568 -35 540 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -33 003 -13 568 -46 571 Nettobelopp 3 258 15 3 273 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 111 598 4 838 116 436 Kvittade belopp -82 558 -4 833 -87 391 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 29 040 5 29 045 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -5 897 -5 -5 902 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -16 928 -5 -16 933 Nettobelopp 12 112 0 12 112 2021 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 48 543 33 836 82 379 Kvittade belopp -20 035 -7 110 -27 145 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 28 508 26 726 55 234 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -13 322 -26 700 -40 022 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -22 616 -26 700 -49 316 Nettobelopp 5 892 26 5 918 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 30 840 7 323 38 163 Kvittade belopp -17 056 -7 110 -24 166 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 13 784 213 13 997 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -1 467 -213 -1 680 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -10 761 -213 -10 974 Nettobelopp 3 023 - 3 023 Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- ion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. K27 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar
mkr 2022 2021
Fondlikvidfordringar 10 825 2 629
\u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 19 20
\u00d6vrigt 3 876 3 136
Summa 14 720 5 785
K29 Skulder till kreditinstitut
mkr 2022 2021
Skulder i svenska kronor
Banker 9 080 4 409
\u00d6vriga kreditinstitut 8 681 8 485
Summa 17 761 12 894
Skulder i utl\u00e4ndsk valuta
Banker 63 777 69 982
\u00d6vriga kreditinstitut 155 158
Summa 63 932 70 140
Summa skulder till kreditinstitut 81 693 83 034
varav upplupna r\u00e4ntekostnader 185 -29
varav repor - -
Medelvolymer
mkr 2022 2021
Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 24 643 48 286
Skulder till kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 145 739 118 074
Summa 170 382 166 360
varav repor 125 371
K30 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
mkr 2022 2021
Inl\u00e5ning i svenska kronor
Hush\u00e5ll 430 128 445 736
F\u00f6retag 336 594 366 155
Riksg\u00e4lden 1 1
Summa 766 723 811 892
Inl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta
Hush\u00e5ll 117 317 115 329
F\u00f6retag 294 915 310 530
Summa 412 232 425 859
Summa inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 178 955 1 237 751
Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
mkr 2022 2021
Uppl\u00e5ning i svenska kronor 87 427 29 335
Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 58 679 19 551
Summa uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 146 106 48 886
Summa in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 325 061 1 286 637
varav upplupna r\u00e4ntekostnader 854 95
varav repor 5 213
varav inom f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 253 6 623
Medelvolymer
mkr 2022 2021
Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i svenska kronor 804 420 745 860
Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 446 694 490 229
Summa 1 251 114 1 236 089
Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Uppl\u00e5ning i svenska kronor 70 508 54 673
Uppl\u00e5ning i svenska kronor, f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 150 6 739
Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 210 655 153 982
Summa 287 313 215 394
varav repor 16 971 19 209
K31 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken
mkr 2022 2021
Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 212 363 235 209
\u00d6vriga fondskulder 603 552
Summa 212 966 235 761
K32 Emitterade v\u00e4rdepapper
mkr
2022 2021
Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp
Certifikat
Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489
varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489
Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441
varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332
varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906
varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109
Summa 624 336 625 296 514 264 513 930
Obligationsl\u00e5n
Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761
varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761
varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200
Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801
varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801
varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498
Summa 850 465 871 441 839 504 827 562
Summa emitterade v\u00e4rdepapper
1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492
varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194
mkr 2022 2021
Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737
Emitterade 1 064 019 1 015 801
\u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381
F\u00f6rfallna -926 079 -939 884
Valutaeffekter m m 40 852 21 495
Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768
Medelvolymer
mkr 2022 2021
Svenska kronor 514 455 491 228
Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947
Summa 1 464 645 1 374 175
K33 Korta positioner
mkr 2022 2021
Korta positioner v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde
Aktier 362 835
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 1 577 3 270
Summa 1 939 4 105
varav upplupna r\u00e4ntekostnader 8 21
Medelvolymer
mkr 2022 2021
Svenska kronor 16 865 21 824
Utl\u00e4ndsk valuta 142 229
Summa 17 007 22 053
K39 Efterst\u00e4llda skulder
mkr 2022 2021
F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor - 3 003
F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 42 404 29 254
Summa 42 404 32 257
varav upplupna r\u00e4ntekostnader 1 078 769
Medelvolymer
mkr 2022 2021
F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor 945 2 898
F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 37 131 30 125
Summa 38 076 33 023
Specifikation, f\u00f6rlagsl\u00e5n
Emissions\u00e5r F\u00f6rfall Valuta
Ursprungligt
nominellt
belopp i
respektive valuta R\u00e4nte sats, %
Utest\u00e5ende
belopp
I utl\u00e4ndsk valuta
2018 Tidsbunden EUR 750 1,630% 8 458
2018 Tidsbunden EUR 750 1,250% 8 438
2019 Evigt USD 500 6,250% 5 332
2020 Evigt USD 500 4,380% 4 647
2020 Evigt USD 500 4,750% 4 228
2022 Tidsbunden EUR 500 3,250% 5 371
2022 Tidsbunden GBP 500 4,630% 5 930
Summa efterst\u00e4llda skulder 42 404
F\u00f6r ytterligare information avseende f\u00f6rlagsl\u00e5nen, se Pelare 3-rapporten.
F\u00f6r\u00e4ndring av efterst\u00e4llda skulder
mkr 2022 2021
F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets ing\u00e5ng 32 257 41 082
Emitterade 11 445 -
\u00c5terk\u00f6pta - -
F\u00f6rfallna -2 994 -9 711
Valutaeffekter m m 1 696 886
F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets utg\u00e5ng 42 404 32 257
K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-465": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r . Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 MOTPARTSRISKER Motpartsrisker uppkommer n\u00e4r banken har ing\u00e5tt derivatkontrakt eller kontrakt f\u00f6r l\u00e5n av v\u00e4rdepapper med en motpart. Kapitalt\u00e4ck- ningsreglerna behandlar s\u00e5ledes f\u00f6rutom deri- vat ocks\u00e5 repor och aktiel\u00e5n som motpartsrisker. Vid ber\u00e4kningen av s\u00e5v\u00e4l kapitalkrav som ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) beaktas motpartsexponeringarna utifr\u00e5n de exponeringsbelopp som kapitalt\u00e4cknings- reglerna st\u00e4ller upp. Handelsbanken till\u00e4mpar Tabell \u00c5R:21 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden Exponeringsbeloppet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsbelopp och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, internmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser internmetoden Institutsexponeringar 10 799 4 930 9 895 4 618 F\u00f6retagsexponeringar 12 177 3 724 16 586 4 612 Statsexponeringar 5 607 139 7 084 177 Summa internmetoden 28 583 8 793 33 565 9 407 Tabell \u00c5R:22 Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden Exponeringsv\u00e4rdet best\u00e5r av derivat, repor och aktiel\u00e5n. Motpartsrisk uppdelat p\u00e5 exponeringsklasser, exponeringsv\u00e4rden och riskv\u00e4gda exponeringsbelopp, schablonmetoden mkr 2022 2021 Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Exponeringsklasser schablonmetoden Institutsexponeringar 2 342 90 3 160 73 varav Centrala motparter (CCP) 2 105 42 3 105 62 \u00d6vriga exponeringar 46 18 48 21 Summa schablonmetoden 2 388 107 3 208 94 Summa intern- och schablonmetoden 31 004 8 933 36 773 9 501 Tabell \u00c5R:23 Exponeringar i derivatkontrakt Exponeringar i derivatkontrakt mkr 2022 2021 Positivt bruttomarknadsv\u00e4rde f\u00f6r derivatkontrakt 117 373 48 543 Nettningsvinster -91 094 -26 014 Aktuell kvittad exponering 26 279 22 529 S\u00e4kerheter 1 -23 021 -16 637 Nettokreditexponering f\u00f6r derivat 3 258 5 892 1 Inkluderar s\u00e4kerheter som kvittats med marknadsv\u00e4rden i balansr\u00e4kningen. Tabell \u00c5R:24 Motpartsrisker i derivatkontrakt Motpartsrisker i derivatkontrakt 2022 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 1 599 3 596 139 11 Institutsexponeringar 20 537 9 990 4 723 378 F\u00f6retagsexponeringar 4 134 13 311 3 538 283 \u00d6vriga 9 29 15 1 Summa 26 279 26 926 8 414 673 varav verksamhet i handelslagret 20 284 19 789 5 712 457 Motpartsrisker i derivatkontrakt 2021 1 Aktuell kvittad exponering Exponerings- belopp Riskv\u00e4gt exponerings- belopp Kapitalkravmkr Statsexponeringar 3 644 5 028 177 14 Institutsexponeringar 9 033 8 593 4 320 346 F\u00f6retagsexponeringar 9 843 17 934 4 480 358 \u00d6vriga 9 24 15 1 Summa 22 529 31 579 8 992 719 varav verksamhet i handelslagret 20 368 24 417 6 352 508 1 Tabellen har \u00e4ndrats fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r att anpassas till nytt regelverk f\u00f6r ber\u00e4kning av exponeringsbelopp f\u00f6r schablonmetoden f\u00f6r motpartsrisk (SA_CCR) vid ber\u00e4kning av exponeringsbelopp p\u00e5 derivat- kontrakt f\u00f6r kapitalt\u00e4cknings\u00e4ndam\u00e5l. Motparts- risken \u00e4r att betrakta som en kredit risk, d\u00e4r exponeringens storlek styrs av marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 kontraktet. I det fall det finns ett positivt v\u00e4rde p\u00e5 kontraktet betyder ett fallissemang hos mot- parten en potentiell f\u00f6rlust f\u00f6r banken. Reducering av motpartsrisk Motpartsrisk f\u00f6rekommer fr\u00e5n aff\u00e4rsdag fram till leverans och inneb\u00e4r att banken kan drabbas av en avvecklingskostnad om motparten inte kan fullf\u00f6lja sitt \u00e5tagande. Denna risk finns i alla deri- vattransaktioner och i v\u00e4rdepappersaff\u00e4rer d\u00e4r banken inte p\u00e5 f\u00f6rhand har s\u00e4krat betalning. Storleken p\u00e5 motpartsexponeringarna begr\u00e4nsas genom kreditlimitering i den ordinarie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisf\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 den underliggande tillg\u00e5ngen. F\u00f6r att beakta risken att exponeringen kan \u00f6ka, g\u00f6rs vid kreditlimiteringen till\u00e4gg till v\u00e4rdet p\u00e5 den aktuella exponeringen. Exponeringarna ber\u00e4k- nas och f\u00f6ljs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om s\u00e5 kallad close-out nettning, det vill s\u00e4ga kvittning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r netto- exponeringen (Credit Support Annex, CSA), vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvud- sak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet f\u00f6r dessa transaktioner, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekom- mer. Till f\u00f6ljd av den h\u00f6ga andelen kontanter \u00e4r koncentrationsriskerna i s\u00e4kerhetsmassan begr\u00e4nsade. Majoriteten av Handelsbankens avtal inneh\u00e5ller close-out nettning och avtalen med de st\u00f6rsta exponeringarna, vilket \u00e4r till finansiella institut, inneh\u00e5ller \u00e4ven CSA. \u00c4ven derivat som clearas via s\u00e5 kallade centrala motparter ger upphov till kapitalkrav. Centrala motparter \u00e4r clearinghus som g\u00e5r in som motpart till b\u00e5de k\u00f6pare och s\u00e4ljare i olika transaktioner och som d\u00e4rmed \u00f6vertar ansvaret f\u00f6r att fullf\u00f6lja parternas f\u00f6rpliktelser. Alla som anv\u00e4nder en central motpart m\u00e5ste l\u00e4mna s\u00e4kerheter f\u00f6r alla transaktioner. I de flesta fall \u00e4r riskvikten f\u00f6r centralt clearade derivat betyd- ligt l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r andra typer av derivat. 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/l\u00f6ptid Nominellt belopp Positiva marknadsv\u00e4rden Negativa marknadsv\u00e4rden mkr upp till 1 \u00e5r mer \u00e4n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r mer \u00e4n 5 \u00e5r 2022 2021 2022 2021 2022 202 Derivat f\u00f6r handel R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner 10 433 13 810 556 24 799 22 350 403 50 351 5 FRA/terminer 635 033 46 088 334 681 455 542 060 928 76 1 181 6 Swappar 609 284 1 330 700 270 724 2 210 708 2 081 987 62 139 15 902 61 594 16 30 Valutarelaterade kontrakt Optioner 35 069 50 17 35 136 20 672 292 69 249 13 Terminer 84 486 9 455 92 94 033 82 874 1 418 907 1 112 66 Swappar 637 106 59 896 4 628 701 630 632 062 9 146 10 576 12 780 5 13 Aktierelaterade kontrakt Optioner 1 637 386 30 2 053 3 770 182 375 95 18 Terminer 184 - - 184 580 6 9 5 1 Swappar 5 968 574 1 720 8 262 14 683 185 341 663 72 R\u00e5varurelaterade kontrakt Optioner - - 25 25 355 2 41 27 5 Terminer 339 28 - 367 935 32 111 52 23 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 499 3 409 - 3 908 4 853 68 294 90 16 Summa 2 020 038 1 464 396 278 126 3 762 560 3 407 181 74 801 28 751 78 199 23 72 Derivat f\u00f6r marknadsv\u00e4rdes\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner - 41 323 364 1 061 7 1 - Swappar 87 656 362 513 125 865 576 034 458 459 16 888 3 406 27 349 2 42 Valutarelaterade kontrakt Swappar 633 - 1 003 1 636 1 462 77 156 - Summa 88 289 362 554 127 191 578 034 460 982 16 972 3 563 27 349 2 42 Derivat f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Swappar 111 004 112 197 24 956 248 157 318 242 4 499 5 625 4 865 1 02 Valutarelaterade kontrakt Swappar 130 549 121 263 63 030 314 842 269 827 21 101 10 604 1 185 3 66 Summa 241 553 233 460 87 986 562 999 588 069 25 600 16 229 6 050 4 68 Summa derivatinstrument 2 349 880 2 060 410 493 303 4 903 593 4 456 232 117 373 48 543 111 598 30 84 Varav b\u00f6rshandlade derivat 201 815 182 857 260 130 274 80 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 315 242 2 982 431 82 375 18 731 83 957 15 86 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 386 536 1 290 944 34 738 29 682 27 367 14 16 Kvittade belopp totalt -2 826 362 -2 691 986 -81 112 -20 035 -82 558 -17 05 Nettobelopp 2 077 231 1 764 246 36 261 28 508 29 040 13 78 Valutaf\u00f6rdelning av marknadsv\u00e4rden SEK -231 111 -242 957 74 796 51 USD 187 752 299 987 -244 777 -19 29 EUR 282 564 115 908 211 143 -94 25 \u00d6vriga -121 832 -124 395 70 436 143 87 Summa 117 373 48 543 111 598 30 84 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp best\u00e5r av det kvittade marknadsv\u00e4rdet och tillh\u00f6rande nominella belopp p\u00e5 kontrakt f\u00f6r vilka det finns en legal r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassafl\u00f6den netto (d\u00e4ribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansr\u00e4kningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick s\u00e5dana \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489) . K23 S\u00e4kringsredovisning och Benchmarkreformen S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 mkr Nominellt belopp s\u00e4krings- instrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring avseende s\u00e4krings- instrumenten som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen Omklassificerat fr\u00e5n s\u00e4krings- reserven till Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 71 857 4 428 11 4 921 4 975 -54 - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 176 300 71 4 854 -8 646 -8 643 -3 154 Valutakursrisk 1 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 65 266 5 161 - 307 307 - - Valutarelaterade derivat EUR/DKK - - - -3 -3 - - Valutarelaterade derivat EUR/GBP - - - 20 20 - - Valutarelaterade derivat EUR/NOK 99 475 5 744 246 347 347 0 - Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 669 1 027 - 18 18 - - Valutarelaterade derivat USD/DKK - - - 70 70 0 - Valutarelaterade derivat USD/GBP 8 560 633 - 19 19 - - Valutarelaterade derivat USD/NOK 41 060 3 432 - 16 12 4 - Valutarelaterade derivat USD/SEK 73 686 4 728 281 366 364 2 - Valutarelaterade derivat AUD/USD 6 602 - 442 -56 -56 - 2 Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 12 524 376 216 90 90 0 4 Summa 562 999 25 600 6 050 -2 531 -2 480 -51 160 S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2021 mkr Nominellt belopp s\u00e4krings- instrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring avseende s\u00e4krings- instrumenten som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen Omklassificerat fr\u00e5n s\u00e4krings- reserven till Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 90 582 248 1 019 1 946 1 952 -6 - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 227 660 5 377 4 -4 272 -4 272 - 175 Valutakursrisk 1 Valutarelaterade derivat EUR/SEK 66 764 2 333 997 190 190 - - Valutarelaterade derivat EUR/DKK 2 051 3 - 8 8 - - Valutarelaterade derivat EUR/GBP 6 514 606 - 34 32 2 - Valutarelaterade derivat EUR/NOK 76 150 2 750 1 429 -14 -11 -3 - Valutarelaterade derivat GBP/SEK 7 553 758 - -8 -8 - - Valutarelaterade derivat USD/DKK 6 918 330 87 60 60 - - Valutarelaterade derivat USD/GBP 7 859 - 339 8 8 - - Valutarelaterade derivat USD/NOK 36 549 1 303 721 47 47 - - Valutarelaterade derivat USD/SEK 46 976 2 041 - 295 295 - - Valutarelaterade derivat AUD/USD 5 923 50 - -77 -77 - 3 Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar 6 570 430 87 -15 -15 - 1 Summa 588 069 16 229 4 683 -1 798 -1 791 -7 179 1 Vid analys utifr\u00e5n ett s\u00e4kringsredovisningssyfte beaktas omvandlingen till moderbolagets funktionella valuta, svenska kronor, genom att nominella derivatben imputeras i s\u00e4kringsrelationerna. De imputerade derivatbenen \u00e4r inte inkluderade i de nominella volymerna i tabellerna ovan. Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen. Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner och avser kassafl\u00f6dess\u00e4kring som \u00e4r avslutad i f\u00f6rtid. S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021 mkr F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet S\u00e4krings- reserv Belopp som kvarst\u00e5r i s\u00e4kringsreserven fr\u00e5n s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet S\u00e4krings- reserv Belopp som kvarst\u00e5r i s\u00e4kringsreserven fr\u00e5n s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas R\u00e4nterisk Emitterade v\u00e4rdepapper till r\u00f6rlig r\u00e4nta -4 975 4 370 - -1 952 -600 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till r\u00f6rlig r\u00e4nta 8 643 -5 323 1 000 4 272 3 468 1 153 Valutakursrisk Emitterade v\u00e4rdepapper EUR samt internl\u00e5n DKK, GBP och NOK -671 -31 - -218 -553 - Emitterade v\u00e4rdepapper USD samt internl\u00e5n DKK, EUR, GBP och NOK -464 455 89 -410 -16 88 Emitterade v\u00e4rdepapper samt internl\u00e5n \u00f6vriga valutor -53 142 3 99 -46 10 Summa 2 480 -387 1 092 1 791 2 253 1 251 I neffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r- \u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den s\u00e4k- rade risken i den s\u00e4krade posten, vilken repre- senteras av det hypotetiska derivatet (PEH), med derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde. Ineff e ktivitet f\u00f6religger om derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde \u00f6verstiger v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r det hypotetiska derivatet (PEH) i absoluta belopp. De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffekti- vitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i marknadsr\u00e4ntor och valutakurser mellan tid- punkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen och aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet. Ineffektiviteten f\u00f6rklaras ocks\u00e5 av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rligt till vissa r\u00e4ntekomponenter i derivatet som inte ing\u00e5r i den s\u00e4krade risken. S\u00e4kringsinstrument i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 2021 mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta Nominellt belopp - - - - - - Genomsnittlig fast r\u00e4nta % - - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 23 501 225 252 93 086 904 111 407 74 265 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,34 1,82 1,37 0,22 0,76 0,94 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta Nominellt belopp 633 - 1 003 - 566 896 Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 3,26 - 3,69 - 3,26 3,69 S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Nominellt belopp s\u00e4kringsinstrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 341 839 79 27 337 -26 463 -80 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 636 77 - -171 -4 Summa 343 475 156 27 337 -26 634 -84 Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 234 195 16 809 12 14 762 55 R\u00e4nteoptioner (cap) 364 7 - 9 - Summa 234 559 16 816 12 14 771 55 S\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende ut- och uppl\u00e5ning till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken definieras som referensr\u00e4ntan i respektive valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar komponent i r\u00e4ntan. De s\u00e4krade posterna utg\u00f6rs av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta och emitterade v\u00e4rdepapper till fast r\u00e4nta. S\u00e4kringsinstrumen- ten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls respektive r\u00e4nteswappar i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls och r\u00f6rlig r\u00e4nta betalas. Effektivitetsm\u00e4tning S\u00e4kringarnas effektivitet m\u00e4ts genom att j\u00e4m- f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende den s\u00e4krade risken i ut- och uppl\u00e5ning med r\u00e4nte- swapparnas v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring. Effektivitets- m\u00e4tningen utf\u00f6rs s\u00e5v\u00e4l prospektivt som retro- spektivt. Prospektivt genom att skifta r\u00e4nte- och diskonteringskurvor och retrospektivt till\u00e4mpas regressionsanalys. Effektiviteten testas vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen samt l\u00f6pande kvartalsvis. De kriterier som ska vara uppfyllda f\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning \u00e4r desamma som beskrivs ovan i avsnittet om kassa fl\u00f6dess\u00e4kring . Ineffektivitet Ineffektivitet ber\u00e4knas genom att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r- \u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4nteswappen med verkligt v\u00e4rde f\u00f6r den s\u00e4krade risken i ut- respek tive uppl\u00e5ning fr\u00e5n ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen till periodens utg\u00e5ng. Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i verk- ligt v\u00e4rde med avseende p\u00e5 den r\u00f6rliga r\u00e4ntan i r\u00e4nteswappen, vilken ej motsvaras av en v\u00e4r- def\u00f6r\u00e4ndring avseende den s\u00e4krade risken i ut- eller uppl\u00e5ningen. PORTF\u00d6LJS\u00c4KRING AV VERKLIGT V\u00c4RDE MED AVSEENDE P\u00c5 R\u00c4NTERISK R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende utl\u00e5- ningsportf\u00f6ljer till fast r\u00e4nta, till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i marknadsr\u00e4ntor. Den s\u00e4krade risken defi- nieras som f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde avseende en del av en utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta, med avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i en r eferensr\u00e4nta i res- pektive valuta. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av ett belopp i valuta som \u00e4r best\u00e4mt utifr\u00e5n en utl\u00e5- ningsportf\u00f6lj till fast r\u00e4nta. Utl\u00e5ningsportf\u00f6ljen delas in i r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperioder. Det s\u00e4krade beloppet fastst\u00e4lls baserat p\u00e5 den r\u00e4nterisk som banken \u00f6nskar s\u00e4kra i de utvalda r\u00e4nteoms\u00e4tt- ningsperioderna. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls och fast r\u00e4nta betalas. Ett eller flera s\u00e4kringsinstrument definieras i respektive r\u00e4nteoms\u00e4ttningsperiod. F\u00f6r en beskrivning av effektivitetsm\u00e4tning och ineffektivitet h\u00e4nvisas till avsnittet om S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde ovan. R\u00e4nterisk i utl\u00e5ningsportf\u00f6lj till r\u00f6rlig r\u00e4nta med r\u00e4ntetak Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende utl\u00e5ningsportf\u00f6ljer med tre m\u00e5naders r\u00e4ntebind- ning, d\u00e4r l\u00e5ntagaren har ett r\u00e4ntetak. Den s\u00e4k- rade risken definieras som referensr\u00e4ntan i det avtalade r\u00e4ntetaket. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteoptioner (cappar). Den nominella utl\u00e5ningsvolymen som s\u00e4kras f\u00f6r en viss period fastst\u00e4lls kvartalsvis. Vid ber\u00e4kning av effektivitet j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde under perioden avseende r\u00e4nt- etak med r\u00e4nteoptionernas (capparnas) f\u00f6r\u00e4nd- ring i verkligt v\u00e4rde. Kvoten ska vara inom inter- vallet 80\u2013125% f\u00f6r att s\u00e4kringen ska kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De huvudsakliga f\u00f6rklaringarna till ineffektivi- tet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r avvikelser i l\u00f6p- tid och r\u00e4nta mellan r\u00e4ntetak i utl\u00e5ning och cappar, eftersom volymen f\u00f6r respektive cap fastst\u00e4lls f\u00f6r en portf\u00f6lj av utl\u00e5ning med r\u00e4ntetak och inte f\u00f6r respektive l\u00e5n. S\u00c4KRING AV VALUTAKURSRISK I NETTO- INVESTERING I UTLANDSVERKSAMHET Syftet med s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att reducera valuta kursexponeringen avseende en nettoin- vestering i en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av det nominella beloppet avse- ende intern l\u00e5ngfristig utl\u00e5ning mellan koncer- nens finansavdelning och en utlandsverksamhet utgiven i den funktionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4nd- ska verksamheten. F\u00f6r att utg\u00f6ra en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet kr\u00e4vs att en \u00e5terbetalning av den interna utl\u00e5ningen varken \u00e4r planerad eller trolig under en \u00f6ver- sk\u00e5dlig framtid. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken avseende en netto- investering i en utlandsverksamhet, till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakursen mellan den utl\u00e4nd- ska verksamhetens funktionella valuta och moder bolagets funktionella valuta, svenska kronor. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valuta- relaterade derivat. Det f\u00f6religger endast \u00e4ldre s\u00e4kringsrelationer, och banken ing\u00e5r inga nya s\u00e4kringsrelationer i denna s\u00e4kringsstrategi, varf\u00f6r n\u00e5gon information i tabellform ej heller l\u00e4mnas avseende denna s\u00e4kringsstrategi. Effektivitetsm\u00e4tning Vid effektivitetsm\u00e4tning avseende s\u00e4kring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet till\u00e4m- pas motsvarande rutiner som vid effektivitets- m\u00e4tning f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilka beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6dess\u00e4kringar. Ineffektivitet Ineffektiviteten ber\u00e4knas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, vilket beskrivs ovan i avsnittet om kassafl\u00f6des s\u00e4kringar. Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till ineffektivitet i dessa s\u00e4kringsrelationer \u00e4r skillnader i valuta- kurser mellan tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4krings relationen och aff\u00e4rstidpunkten f\u00f6r derivatet. F\u00f6r en specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringen av s\u00e4k- ringsreserven respektive omr\u00e4kningsreserven, se not K40. BENCHMARKREFORMEN \u00c4ndringar i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och v\u00e4rdering Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2020 till\u00e4mpades \u00e4ndringar i IAS 39 som inneb\u00e4r tempor\u00e4ra undantag fr\u00e5n att till\u00e4mpa vissa specifika krav avseende s\u00e4kringsredovisning f\u00f6r s\u00e4kringsrela- tioner som direkt p\u00e5verkas av benchmarkrefor- men. Banken valde, i enlighet med IAS 39, att till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i f\u00f6rtid i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2019. De tempor\u00e4ra undantagen syftar till at S\u00e4kringsinstrument samt ineffektivitet i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Nominellt belopp s\u00e4kringsinstrument Redovisat v\u00e4rde s\u00e4kringsinstrument F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Ineffektivitet som redovisas Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta - - - - - R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 186 576 1 406 2 271 -3 891 -38 Valutar\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta 1 462 156 - -54 5 Summa 188 038 1 562 2 271 -3 945 -33 Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta 271 883 2 000 157 2 285 40 R\u00e4nteoptioner (cap) 1 061 1 - 8 - Summa 272 944 2 001 157 2 293 40 Redovisat v\u00e4rde avseende s\u00e4kringsinstrument ing\u00e5r i posten Derivatinstrument i balansr\u00e4kningen. Ineffektivitet som redovisas i resultatr\u00e4kningen ing\u00e5r i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Redovisat v\u00e4rde s\u00e4krad post Ackumulerad justering till verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar- st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r Tillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - - Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 314 575 -29 127 26 550 - Summa - 314 575 - -29 127 26 550 - Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 1 R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -16 610 -16 610 -14 707 - R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta -6 -6 -9 - Summa -16 616 -16 616 -14 716 - S\u00e4krade poster i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Redovisat v\u00e4rde s\u00e4krad post Ackumulerad justering till verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r den s\u00e4krade posten F\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rde som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna ineffektivitet Det upplupna beloppet f\u00f6r justeringar av s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde som kvar- st\u00e5r i balansr\u00e4kningen f\u00f6r s\u00e4krade poster som inte l\u00e4ngre justeras f\u00f6r Tillg\u00e5ngar Skulder Tillg\u00e5ngar Skulder R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta - - - - Emitterade v\u00e4rdepapper och efterst\u00e4llda skulder till fast r\u00e4nta 188 536 -2 656 3 912 - Summa - 188 536 - -2 656 3 912 - Portf\u00f6ljs\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 1 R\u00e4nterisk Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten till fast r\u00e4nta -1 904 -2 245 - R\u00e4ntetak i utl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta 4 -8 - Summa -1 900 -2 253 - 1 Den underliggande utl\u00e5ningsportf\u00f6ljens nominella volym uppgick per 2022-12-31 till 234 547 mkr (272 277). s\u00e4kringsrelationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre- formen. Se not K1 punkt 12. Fr\u00e5n och med r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2021 till\u00e4mpa- des \u00e4ndringar i IFRS 9 vid modifieringar av finan- siella tillg\u00e5ngar och finansiella skulder, vilka genomf\u00f6rs som en direkt f\u00f6ljd av implemente- ringen av benchmarkreformen. Modifieringen utg\u00f6r en \u00e4ndring av effektivr\u00e4ntan och n\u00e5gon modifieringsvinst eller \u2013 f\u00f6rlust redovisas s\u00e5le- des ej. D\u00e4rut\u00f6ver genomf\u00f6rdes \u00e4ndringar i IAS 39 som inneb\u00e4r undantag fr\u00e5n vissa krav f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning n\u00e4r befintliga referensr\u00e4ntor i s\u00e4kringsrelationer ers\u00e4tts med alternativa refe- rensr\u00e4ntor. \u00c4ndringarna syftar till att s\u00e4kringsre- lationer inte ska beh\u00f6va avbrytas endast till f\u00f6ljd av implementeringen av benchmarkreformen. Se not K1 punkt 12. Anpassningar till benchmarkreformen Under de senaste \u00e5ren har ett omfattande arbete utf\u00f6rts internationellt med framtagande av alternativa referensr\u00e4ntor, vilka utg\u00f6rs av n\u00e4stan riskfria r\u00e4ntor, s\u00e5 kallade RFR (Nearly Risk-free Rates). Inom EU p\u00e5g\u00e5r s\u00e5v\u00e4l en anpassning av nuvarande interbankr\u00e4ntor till att uppfylla kraven enligt Benchmarkf\u00f6rordningen ((EU) 2016/1011) som framtagande av alterna- tiva RFR. Inom banken har ett omfattande anpass- ningsarbete f\u00f6r en omst\u00e4llning till RFR genom- f\u00f6rts under de senaste \u00e5ren, s\u00e5v\u00e4l med avse- ende p\u00e5 centrala anpassningar i IT-system f\u00f6r derivat och IBOR-l\u00e5n som lokala anpassningar i IT-system f\u00f6r l\u00e5neprodukter i de olika l\u00e4nderna. Det centrala projektet omfattar \u00e4ven uppdate- ring av avtal, exempelvis ISDA och ramavtal, samt framtagande av kommunikationsplaner till kunder och motparter. Vidare omfattas bland annat p\u00e5verkan p\u00e5 redovisning, v\u00e4rdering av finansiella instrument och riskm\u00e4tning vid en \u00f6verg\u00e5ng till RFR . Bankens arbete med att anpassa processer och rutiner samt IT-system f\u00f6r att hantera RFR slutf\u00f6rdes i allt v\u00e4sentligt under 2021. Under 2022 har de flesta Liborr\u00e4ntorna ersatts med RFR. Aff\u00e4rer i finansiella instrument som \u00e5terst\u00e5r att konvertera f\u00f6r banken utg\u00f6rs endast av finansiella instrument med referens till USD Liborr\u00e4ntor, vilka upph\u00f6r att publiceras 2023-06-30. Bed\u00f6mning av benchmarkreformens p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor och s\u00e4kringsrelationer Interbankr\u00e4ntor i bankens hemmamarknader samt i USA bed\u00f6ms vara v\u00e4sentliga f\u00f6r banken, vilka utg\u00f6rs av Stibor, USD Libor, Euribor och Nibor. GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average). Det finns inget beslut om att Stibor ska upp- h\u00f6ra som referensr\u00e4nta. Riksbanken ber\u00e4knar och publicerar en RFR i SEK f\u00f6r T/N, Swestr (Swedish krona Short Term Rate), vilken sedan den 1 september 2021 kan anv\u00e4ndas som refe- rensr\u00e4nta i finansiella kontrakt. Stibor m\u00e5ste uppfylla de krav som st\u00e4lls enligt Benchmark- f\u00f6rordningen och godk\u00e4nnas av Finansinspek- tionen. Stibor \u00e4r en kritisk referensr\u00e4nta enligt Benchmarkf\u00f6rordningen och Swedish Financial Benchmark Facility l\u00e4mnade den 27 december 2021 en ans\u00f6kan till Finansinspektionen om godk\u00e4nnande av Stibor enligt Benchmarkf\u00f6r- ordningen. Ans\u00f6kan behandlas f\u00f6r n\u00e4rvarande av Finansinspektionen. I nul\u00e4get \u00e4r bankens bed\u00f6mning att Stibor f\u00f6rv\u00e4ntas godk\u00e4nnas enligt Benchmarkf\u00f6rordningen och kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Financial Conduct Authority (FCA) bekr\u00e4ftade i mars 2021 att samtliga LIBOR f\u00f6r GBP, EUR, CHF och JPY samt 1 veckas och 2 m\u00e5naders USD antingen upph\u00f6r att tillhandah\u00e5llas av n\u00e5gon administrat\u00f6r, eller inte l\u00e4ngre \u00e4r repre- sentativa, fr\u00e5n 2021-12-31. F\u00f6r resterande USD LIBOR g\u00e4ller att de upph\u00f6r direkt efter den 30 juni 2023. GBP Libor ers\u00e4tts med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average) och USD Libor ers\u00e4tts med SOFR (Secured Overnight Financing Rate). En reformerad Euribor \u00e4r framtagen och god- k\u00e4nd som referensr\u00e4nta enligt Benchmarkf\u00f6r- ordningen. ESTER (Euro Short Term Rate) \u00e4r beslutad att utg\u00f6ra RFR i euro. Fr\u00e5n och med den 3 januari 2022 upph\u00f6rde EONIA. En refor- merad Euribor \u00e4r godk\u00e4nd och kommer forts\u00e4tt- ningsvis att publiceras. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r att Euribor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Interbankr\u00e4ntan Nibor i Norge \u00e4r godk\u00e4nd enligt Benchmarkf\u00f6rordningen av den norska tillsynsmyndigheten. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r att Nibor f\u00f6rv\u00e4ntas kvarst\u00e5 som referensr\u00e4nta. Vid bed\u00f6mning av om det f\u00f6religger os\u00e4ker- het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen \u00e4r bankens utg\u00e5ngspunkt att os\u00e4kerhet uppkommer f\u00f6rst n\u00e4r en beh\u00f6rig myndighet har fattat beslut om att en interbankr\u00e4nta ska upph\u00f6ra vid en speci- fik tidpunkt. Bankens bed\u00f6mning \u00e4r d\u00e4rmed att det f\u00f6religger en os\u00e4kerhet fr\u00e5n benchmarkre- formen p\u00e5 s\u00e4kringsrelationer som f\u00f6rfaller efter 2023-06-30, i vilka USD Libor har en direkt p\u00e5verkan p\u00e5 s\u00e4krad post eller s\u00e4kringsinstru- ment. Den s\u00e4krade risken, som direkt p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen, \u00e4r s\u00e5ledes den r\u00f6rliga referensr\u00e4ntan i ut- och uppl\u00e5ning i USD. Vidare p\u00e5verkas kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning samt derivatin- strument som \u00e4r baserade p\u00e5 USD Libor. Os\u00e4- kerheten till f\u00f6ljd av benchmarkreformen upph\u00f6r f\u00f6r de s\u00e4krade posterna respektive s\u00e4kringsin- strumenten n\u00e4r den nya r\u00e4ntan \u00e4r fastst\u00e4lld och har inf\u00f6rts i de enskilda kontrakten. S\u00e4kringsinstrument och s\u00e4krade poster som refererat till GBP Libor \u00f6vergick till den alterna- tiva referensr\u00e4ntan vid utg\u00e5ngen av 2021, alter- nativt under det f\u00f6rsta kvartalet 2022, och p\u00e5verkas ej l\u00e4ngre av os\u00e4kerheten fr\u00e5n bench- markreformen. Det f\u00f6religger ej n\u00e5got beslut fat- tat av beh\u00f6rig myndighet om att \u00f6vriga f\u00f6r ban- ken v\u00e4sentliga interbankr\u00e4ntor ska upph\u00f6ra, varf\u00f6r det i nul\u00e4get ej bed\u00f6ms f\u00f6religga os\u00e4ker- het till f\u00f6ljd av benchmarkreformen avseende dessa interbankr\u00e4ntor. S\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i s \u00e4kringsrelationer som p\u00e5verkas av os\u00e4kerheten fr\u00e5n benchmark reformen mkr Nominella belopp 2022-12-31 Nominella belopp 2021-12-31 R\u00e4nteswappar USD 55 588 48 268 Valutar\u00e4nteswappar AUD/USD 6 602 5 923 Valutar\u00e4nteswappar USD/DKK - 6 188 Valutar\u00e4nteswappar USD/EUR - 896 Valutar\u00e4nteswappar USD/GBP 8 560 7 859 Valutar\u00e4nteswappar USD/NOK 13 899 12 712 Valutar\u00e4nteswappar USD/SEK 12 181 11 321 Summa 96 831 93 167 F inansiella instrument som refererar till en v\u00e4sentlig interbankr\u00e4nta, vilka ej har \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per balansdagen. Interbankr\u00e4ntor 2022 Finansiella tillg\u00e5ngar, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Finansiella skulder, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Derivatinstrument, nominella belopp mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s USD Libor USD Libor 3m 8 200 - 77 208 - USD Libor \u00f6vriga 443 - 376 - USD Libor 3m/EUR Euribor 3m USD Libor 3m/NOK Nibor 3m USD Libor 3m/SEK Stibor 3m USD Libor 3m/GBP Libor 3m USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor \u00d6vriga valutor/USD Libor 3m GBP Libor 1 GBP Libor 3m 1 673 - 189 - Summa 9 316 - 77 773 - 1 GBP Libor ersattes fr\u00e5n 2021-12-31 med SONIA (Reformed Sterling Overnight Index Average). Det kvarst\u00e5r ett f\u00e5tal kundkontrakt som refererar till en syntetisk GBP Libor, vilken endast f till\u00e4mpas f\u00f6r avtal med kunder som utg\u00f6r s\u00e5 kallade \u201dtough legacy contracts\u201d. Interbankr\u00e4ntor 2021 Finansiella tillg\u00e5ngar, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Finansiella skulder, som inte \u00e4r derivat, redovisat v\u00e4rde Derivatinstrument, nominella belopp mkr R\u00e4nteswappar R\u00e4nteoptioner Valutar\u00e4nte s USD Libor USD Libor 3m 6 641 - 66 886 - USD Libor \u00f6vriga 733 - 326 - USD Libor 3m/EUR Euribor 3m USD Libor 3m/NOK Nibor 3m USD Libor 3m/SEK Stibor 3m USD Libor 3m/GBP Libor 3m USD Libor 3m/\u00f6vriga valutor \u00d6vriga valutor/USD Libor 3m GBP Libor GBP Libor 3m 88 364 - 10 498 4 632 GBP Libor \u00f6vriga 2 008 - - - EUR Libor 3m/GBP Libor 3m GBP Libor 3m/USD Libor 3m \u00d6vriga valutor/GBP Libor 3m Summa 97 746 - 77 710 4 632 I tabellerna ovan ing\u00e5r inte finansiella tillg\u00e5ngar och skulder samt derivatinstrument som f\u00f6rfaller innan interbankr\u00e4ntan upph\u00f6r. Finansiella instrument som ej har \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR) per 2022-12-31 I tabellen nedan specificeras finansiella instrument vilka refererar till en v\u00e4sentlig referensr\u00e4nta som ska \u00f6verg\u00e5 till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR), men som vid utg\u00e5ngen av r\u00e4kenskaps\u00e5ret \u00e4nnu ej \u00f6verg\u00e5tt till en alternativ referensr\u00e4nta (RFR). Risker som koncernen \u00e4r exponerade f\u00f6r till f\u00f6ljd av \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa referensr\u00e4ntor (RFR) \u00d6verg\u00e5ngen p\u00e5verkar stora delar av bankens verksamhet, b\u00e5de genom att flera aff\u00e4rsomr\u00e5- den inom olika geografiska enheter och flera funktioner ber\u00f6rs. Ett antal IT- system har anpassats f\u00f6r att m\u00f6ta de nya kraven liksom fall- back-skrivningar och andra avtalsfr\u00e5gor, ber\u00e4k- ningar f\u00f6r v\u00e4rdering och riskanalys, redovisning och rapportering, kundkommunikation etc. Utvecklingen \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klar och arbete p\u00e5g\u00e5r med att uppn\u00e5 fullst\u00e4ndig t\u00e4ckning av de nya avtalen med kunder. I takt med kommande f\u00f6r\u00e4ndringar avseende referensr\u00e4ntor genom- f \u00f6rs ytterligare utveckling och anpassningar. Den stora m\u00e4ngden f\u00f6r\u00e4ndringspunkter leder till ett behov av samordning. Banken har en kon- cern\u00f6vergripande Benchmark-kommitt\u00e9 som \u00e4r sammanh\u00e5llande f\u00f6r samtliga fr\u00e5gest\u00e4llningar relaterade till \u00f6verg\u00e5ngen till alternativa referens- r\u00e4ntor. Operativa risker F\u00f6r\u00e4ndringar i processer, avtal och IT-system enligt ovan kan medf\u00f6ra operativa risker. Mark- naden \u00e4r fortfarande i f\u00f6r\u00e4ndring med avseende p\u00e5 olika parametrar inom flera referensr\u00e4ntor, vilket g\u00f6r att IT-systemen beh\u00f6ver vara anpass- ningsbara p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att varken aff\u00e4rsris- ker eller operativa risker ska uppst\u00e5. Aff\u00e4rsrisker uppkommer exempelvis om banken kan tvingas avst\u00e5 fr\u00e5n transaktioner p\u00e5 grund av tekniska begr\u00e4nsningar. De avtal och transaktioner som har en h\u00e4n- visning till en referensr\u00e4nta som kommer, eller kan komma, att upph\u00f6ra har identifierats. Arbe- tet med att uppdatera och \u00e4ndra dessa till nya alternativa referensr\u00e4ntor, alternativt att imple- mentera fallback-skrivningar f\u00f6r de avtal det bed\u00f6mts som relevant, \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntas i all v\u00e4sentlighet f\u00e4rdigst\u00e4llas i ti respektive byte av referensr\u00e4nta. De operativa riskerna relaterade till \u00f6ve g\u00e5ngen till alternativa referensr\u00e4ntor hant i enlighet med bankens sedvanliga rutiner att identifiera, bed\u00f6ma och hantera opera risker (se not K2 Risk- och kapitalhanterin Operativ risk). Marknadsrisker R\u00e4nterisken f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e5got och basisris uppst\u00e5r n\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till nya alternativ rensr\u00e4ntor genomf\u00f6rs vid olika tidpunkter f finansiella instrument och produkter. Risk hanteras inom bankens risktolerans allteft f\u00f6r\u00e4ndringarna sker. Motpartsrisker Exponeringarna f\u00f6r\u00e4ndras inte i n\u00e5gon v\u00e4 utstr\u00e4ckning och motpartsriskerna hanter inom bankens risktolerans. Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- tion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. K24 Kvittning av finansiella instrument 2022 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 117 373 18 416 135 789 Kvittade belopp -81 112 -4 833 -85 945 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 36 261 13 583 49 844 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -21 972 -13 568 -35 540 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -33 003 -13 568 -46 571 Nettobelopp 3 258 15 3 273 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 111 598 4 838 116 436 Kvittade belopp -82 558 -4 833 -87 391 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 29 040 5 29 045 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -5 897 -5 -5 902 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -16 928 -5 -16 933 Nettobelopp 12 112 0 12 112 2021 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 48 543 33 836 82 379 Kvittade belopp -20 035 -7 110 -27 145 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 28 508 26 726 55 234 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -13 322 -26 700 -40 022 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -22 616 -26 700 -49 316 Nettobelopp 5 892 26 5 918 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 30 840 7 323 38 163 Kvittade belopp -17 056 -7 110 -24 166 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 13 784 213 13 997 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -1 467 -213 -1 680 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -10 761 -213 -10 974 Nettobelopp 3 023 - 3 023 Koncernens \u00f6vergripande m\u00e5l f\u00f6r riskhantering och s\u00e4kringsredovisning \u00e4r att s\u00e4kra risken f\u00f6r variationer i framtida kassafl\u00f6den respektive verkliga v\u00e4rden h\u00e4nf\u00f6rliga till ut- och uppl\u00e5ning med avseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntor och valuta kurser. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta anv\u00e4nder koncernen derivat. S\u00e4kringsredovisning till\u00e4m- pas f\u00f6r att koncernens riskhanteringsstrategi ska avspeglas i de finansiella rapporterna. F\u00f6r information om koncernens hantering av mark- nadsrisker, se not K2. Nedan beskrivs koncer- nens s\u00e4kringsstrategier samt de olika typer av s\u00e4kringsredovisning som till\u00e4mpas uppdelat per riskkategori. F\u00f6r en beskrivning av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K1. KASSAFL\u00d6DESS\u00c4KRING R\u00e4nterisk i ut- och uppl\u00e5ning till r\u00f6rlig r\u00e4nta Syftet med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att minska os\u00e4kerheten i framtida in- och utbetalningar av r\u00e4ntor till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00f6rliga r\u00e4ntor, och ist\u00e4llet erh\u00e5lla respektive betala en fast r\u00e4nta som \u00e4r k\u00e4nd vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den s\u00e4krade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika framtida in- och utbetalningar avseende r\u00e4nte- r\u00f6rlig utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten respektive emitte- rade v\u00e4rdepapper med r\u00f6rlig r\u00e4nta. Den s\u00e4krade risken definieras som en r\u00f6rlig referensr\u00e4nta i r espektive valuta, vilken utg\u00f6r en observerbar komponent i r\u00e4ntan. S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av r\u00e4nteswappar, i vilka fast r\u00e4nta erh\u00e5lls och r\u00f6rlig r\u00e4nta betalas respektive fast r\u00e4nta betalas och r\u00f6rlig r\u00e4nta erh\u00e5lls Valutakursrisk i uppl\u00e5ning
S\u00e4kringsstrategin syftar till att minska os\u00e4ker-
heten i framtida r\u00e4ntebetalningar till f\u00f6ljd av f\u00f6r-
\u00e4ndringar i valutakurser och ist\u00e4llet betala en
r\u00e4nta i den funktionella valutan, som \u00e4r k\u00e4nd vid
tidpunkten f\u00f6r ing\u00e5ngen av s\u00e4kringen. Den s\u00e4k-
rade posten utg\u00f6rs av mycket sannolika fram-
tida r\u00e4ntebetalningar och \u00e5terbetalningar av
nominella belopp h\u00e4nf\u00f6rliga till emitterade v\u00e4rde-
papper i en annan valuta \u00e4n den funktionella
valutan. Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken
f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa framtida betalningar till
f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakurser mellan upp-
l\u00e5ningsvalutan och den funktionella valutan.
S\u00e4kringsinstrumenten utg\u00f6rs av valutarelate-
rade derivat.
Valutakursrisk i internl\u00e5n till eller fr\u00e5n
utlandsverksamhet
Intentionen med denna s\u00e4kringsstrategi \u00e4r att
minska risken f\u00f6r volatilitet h\u00e4nf\u00f6rlig till valuta-
kursr\u00f6relser avseende ett internl\u00e5n, till eller fr\u00e5n
en utlandsverksamhet. Den s\u00e4krade posten
utg\u00f6rs av det nominella beloppet avseende ett
internl\u00e5n mellan koncernens finansavdelning
och en utl\u00e4ndsk verksamhet, utgiven i den funk-
tionella valutan f\u00f6r den utl\u00e4ndska verksamheten.
Den s\u00e4krade risken utg\u00f6rs av risken f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i kassafl\u00f6den h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4ntebetal-
ningar samt \u00e5terbetalningar av nominellt belopp,
till f\u00f6ljd av skillnader i valutakurser mellan intern-
l\u00e5nets valuta och moderbolagets funktionella
valuta, svenska kronor. S\u00e4kringsinstrumenten
utg\u00f6rs av valutarelaterade derivat .
Effektivitetsm\u00e4tning Effektiviteten testas vid ing\u00e5ngen av s\u00e4krings- relationen samt l\u00f6pande kvartalsvis. S\u00e4kringar- nas effektivitet testas s\u00e5v\u00e4l prospektivt som retrospektivt. Prospektivt genom att skifta r\u00e4nte- och diskonteringskurvor. Retrospektivt, i de fall villkoren avseende den s\u00e4krade risken och s\u00e4kringsinstrumentet inte \u00f6verensst\u00e4mmer fullst\u00e4ndigt, genom regressionsanalys. Med full- st\u00e4ndigt menas att kassafl\u00f6den och diskonte- ringsfaktorer i var tid \u00e4r identiska. Vid m\u00e4tning av effekti vitet representeras den s\u00e4krade risken av ett s\u00e5 kallat hypotetiskt derivat (PEH), vilket ska matcha de kritiska villkoren i den s\u00e4krade posten. Det verkliga v\u00e4rdet avseende det hypo- tetiska derivatet (PEH) \u00e4r noll vid ing\u00e5ngen av s\u00e4kringsrelationen. Vid effektivitetsm\u00e4tning j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avseende det hypotetiska derivatet (PEH) med derivatets f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde. Kriterier vid effektivitetsm\u00e4tning F\u00f6r att kvalificera f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning ska kvoten mellan f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde avse- ende den s\u00e4krade risken i den s\u00e4krade posten, vilken representeras av det hypotetiska deri- vatet (PEH), och derivatet vara inom intervallet 80\u2013125%. I de fall detta kontrolleras genom regressionsanalys ska f\u00f6ljande kriterier vara uppfyllda f\u00f6r att best\u00e4mma ett effektivt s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande: \u2022 Linjens lutning ska vara inom intervallet 0,8 <b <1,25 och \u2022 R2 ska vara > 0,96 . S\u00e4kringsinstrument i kassafl\u00f6dess\u00e4kring 2022 2021
mkr Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Upp till 1 \u00e5r 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r
R\u00e4nterisk
R\u00e4nteswappar betalar fast r\u00e4nta och erh\u00e5ller r\u00f6rlig r\u00e4nta
Nominellt belopp 32 599 27 759 11 499 21 876 55 029 13 677
Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 0,49 0,47 0,76 0,57 0,47 0,76
R\u00e4nteswappar betalar r\u00f6rlig r\u00e4nta och erh\u00e5ller fast r\u00e4nta
Nominellt belopp 78 405 84 438 13 458 80 679 133 749 13 232
Genomsnittlig fast r\u00e4nta % 1,53 1,52 2,12 2,06 1,28 2,10
Valutakursrisk
Valutarelaterade derivat EUR/SEK
Nominellt belopp 12 891 40 323 12 052 14 725 51 011 1 028
Genomsnittlig valutakurs EUR/SEK 0,1054 0,0964 0,0928 0,1066 0,0986 0,0970
Valutarelaterade derivat EUR/NOK
Nominellt belopp 21 271 33 098 45 105 10 899 30 223 35 027
Genomsnittlig valutakurs EUR/NOK 0,1045 0,1021 0,0975 0,1187 0,1038 0,0964
Valutarelaterade derivat GBP/SEK
Nominellt belopp 7 669 - - - 7 553 -
Genomsnittlig valutakurs GBP/SEK 0,0907 - - - 0,0907 -
Valutarelaterade derivat USD/GBP
Nominellt belopp 7 560 - 1 000 - 6 942 918
Genomsnittlig valutakurs USD/GBP 1,2930 - 1,3157 - 1,2930 1,3157
Valutarelaterade derivat USD/NOK
Nominellt belopp 14 163 26 897 - 14 409 22 140 -
Genomsnittlig valutakurs USD/NOK 0,1083 0,1114 - 0,1178 0,1137 -
Valutarelaterade derivat USD/SEK
Nominellt belopp 60 393 8 421 4 872 35 654 2 264 9 057
Genomsnittlig valutakurs USD/SEK 0,1000 0,1068 0,1105 0,1169 0,1105 0,1105
Valutarelaterade derivat AUD/USD
Nominellt belopp 6 602 - - - 5 923 -
Genomsnittlig valutakurs AUD/USD 1,3770 - - - 1,3770 -
Valutarelaterade derivat \u00f6vriga valutapar
Nominellt belopp - 12 524 - 9 003 11 000 2 051
Summa 241 553 233 460 87 986 187 245 325 834 74 99 0
K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDerivativeFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-466": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r . abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 Tabell \u00c5R:46 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2022 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 237 836 175 150 138 355 123 897 675 238 Kassa samt centralbanksreserver 99 540 168 032 129 603 108 164 505 339 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 117 817 7 019 8 752 1 903 135 491 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 447 - - - 447 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 20 032 99 - 13 831 33 962 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 230 307 512 90 1 139 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 230 215 512 90 1 047 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 36 36 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 230 215 512 54 1 011 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B - 91 - - 91 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) - 91 - - 91 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 238 066 175 457 138 867 123 987 676 377 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2021 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 210 882 157 572 65 123 159 399 592 976 Kassa samt centralbanksreserver 92 645 149 369 63 000 133 654 438 668 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 95 122 8 013 2 123 5 068 110 326 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 616 - - - 616 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 22 499 190 - 20 677 43 366 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 569 587 473 1 020 2 649 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 568 388 473 1 020 2 449 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 617 617 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 568 388 473 403 1 832 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B 1 199 - - 200 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) 1 199 - - 200 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 211 451 158 159 65 596 160 419 595 625K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - Medelvolymer mkr 2022 202 1 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 7 Summa 182 934 155 42 7 K32 Emitterade v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489 Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109 Summa 624 336 625 296 514 264 513 930 Obligationsl\u00e5n Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200 Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498 Summa 850 465 871 441 839 504 827 562 Summa emitterade v\u00e4rdepapper 1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194 mkr 2022 2021 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737 Emitterade 1 064 019 1 015 801 \u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381 F\u00f6rfallna -926 079 -939 884 Valutaeffekter m m 40 852 21 495 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 514 455 491 228 Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947 Summa 1 464 645 1 374 175 K39 Efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor - 3 003 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 42 404 29 254 Summa 42 404 32 257 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 1 078 769 Medelvolymer mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor 945 2 898 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 37 131 30 125 Summa 38 076 33 023 Specifikation, f\u00f6rlagsl\u00e5n Emissions\u00e5r F\u00f6rfall Valuta Ursprungligt nominellt belopp i respektive valuta R\u00e4nte sats, % Utest\u00e5ende belopp I utl\u00e4ndsk valuta 2018 Tidsbunden EUR 750 1,630% 8 458 2018 Tidsbunden EUR 750 1,250% 8 438 2019 Evigt USD 500 6,250% 5 332 2020 Evigt USD 500 4,380% 4 647 2020 Evigt USD 500 4,750% 4 228 2022 Tidsbunden EUR 500 3,250% 5 371 2022 Tidsbunden GBP 500 4,630% 5 930 Summa efterst\u00e4llda skulder 42 404 F\u00f6r ytterligare information avseende f\u00f6rlagsl\u00e5nen, se Pelare 3-rapporten. F\u00f6r\u00e4ndring av efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets ing\u00e5ng 32 257 41 082 Emitterade 11 445 - \u00c5terk\u00f6pta - - F\u00f6rfallna -2 994 -9 711 Valutaeffekter m m 1 696 886 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets utg\u00e5ng 42 404 32 257 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 . K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen . St\u00e4llda s\u00e4kerheter St\u00e4llda s\u00e4kerheter \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper best\u00e5r i huvudsak av v\u00e4rdepapper som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet i cen- tralbanker och andra kreditinstitut, f\u00f6r betalnings- system, v\u00e4rdepappershandel och clearing samt v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5ter- k\u00f6psavtal (repor). St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av aktier best\u00e5r av utl\u00e5nade aktier och aktier i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av den registre- rade s\u00e4kerhetsmassan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r innehavare av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek. S\u00e4kerhetsmassan best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som l\u00e4mnats mot pant i huvud- sakligen sm\u00e5hus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsr\u00e4tter med bel\u00e5ningsgrad inom 75% av marknadsv\u00e4rdet. I h\u00e4ndelse av bolagets obe- st\u00e5nd har innehavarna av de s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt enligt lagen om s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer och f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4ttslagen i de pantf\u00f6rskrivna tillg\u00e5ngarna. Om tillg\u00e5ngarna i s\u00e4kerhetsmassan vid tiden f\u00f6r ett konkurs beslut uppfyller de villkor som uppst\u00e4llts i lagen, ska de h\u00e5llas \u00e5tskilda fr\u00e5n konkursboets \u00f6vriga till- g\u00e5ngar och skulder. Innehavarna av obligatio- nerna erh\u00e5ller d\u00e5 fortsatt kontraktsenliga betal- ningar enligt obligationsvillkoren fram till f\u00f6rfall. Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar under fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka f\u00f6rs\u00e4kringstagarna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt. Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen, men f\u00f6r dessa har r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den direkt eller indirekt \u00f6verf\u00f6rts till en extern motpart. Mer- parten av de \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen best\u00e5r av r\u00e4nte - b\u00e4rande v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5nade aktier. I normalfallet regleras villkoren f\u00f6r bindande \u00e5terk\u00f6p och aktiel\u00e5n i ramavtal som ing\u00e5tts mellan banken och respektive motpart. Bindande \u00e5terk\u00f6psavtal inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning av ett v\u00e4rdepapper med f\u00f6rbindelse om \u00e5terk\u00f6p till ett fastst\u00e4llt pris vid en f\u00f6rutbest\u00e4md framtida tidpunkt. S\u00e4ljaren av v\u00e4rdepappret \u00e4r d\u00e4rmed fortsatt exponerad f\u00f6r risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar under avtalets l\u00f6ptid. S\u00e5lda v\u00e4rdepapper under \u00e5terk\u00f6psavtal kvarst\u00e5r till marknadsv\u00e4rde i balansr\u00e4kningen under avtalets l\u00f6ptid. Mot - tagen k\u00f6peskilling redovisas som skuld till mot- parten. Enligt standardvillkoren i \u00e5terk\u00f6psavtal \u00f6verg\u00e5r \u00e4gander\u00e4tten till det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret helt fr\u00e5n s\u00e4ljare till k\u00f6pare, vilket inneb\u00e4r att k\u00f6paren har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de k\u00f6pta v\u00e4rde- pappren. Enligt standardavtalen f\u00f6r aktiel\u00e5n kvarst\u00e5r exponeringen f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i den utl\u00e5nade aktien hos l\u00e5ngivaren. Utl\u00e5nade aktier kvarst\u00e5r d\u00e4rmed i balansr\u00e4kningen under l\u00e5nets l\u00f6ptid. S\u00e4kerheter f\u00f6r utl\u00e5nade aktier utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rdepapper. Mottagen kontants\u00e4kerhet redovisas som skuld i balans- r\u00e4kningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r \u00e5terk\u00f6ps- avtal inneb\u00e4r det standardavtal som anv\u00e4nds f\u00f6r aktiel\u00e5n att l\u00e5ntagaren under l\u00e5nets l\u00f6ptid har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de l\u00e5nade aktierna. Som \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas statspapper, obligationer och aktier som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e4rdepappershan- del, clearing med mera och d\u00e4r f\u00f6rfogander\u00e4t- ten \u00f6ver v\u00e4rdepappret \u00f6verg\u00e5tt till mottagaren. Som \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas \u00e4ven vissa tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Dessa tillg\u00e5ngar best\u00e5r av portf\u00f6ljer av finansiella instrument till vilka banken har formell \u00e4gander\u00e4tt, men d\u00e4r de risker som \u00e4r f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngarna liksom r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den \u00f6verf\u00f6rts till en tredje part. V\u00e4rderingen av dessa tillg\u00e5ngar speglar v\u00e4rde- ringen av den motsvarande skuldposten . kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDebtSecuritiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-467": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 Ansvarsf\u00f6rbindelser Ansvarsf\u00f6rbindelserna best\u00e5r i huvudsak av olika typer av garantif\u00f6rbindelser. Kreditgarantier ges till kunder f\u00f6r att garantera \u00e5taganden i andra kredit- och pensionsinstitut. \u00d6vriga garantier utg\u00f6rs fr\u00e4mst av kommersiella garantier s\u00e5som anbudsgarantier, garantier avseende f\u00f6rskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Ansvarsf\u00f6rbindelser omfattar ocks\u00e5 outnyttjade o\u00e5terkalleliga importremburser och bekr\u00e4ftade exportremburser. Dessa transaktioner ing\u00e5r i bankens tj\u00e4nster och \u00e4r till st\u00f6d f\u00f6r bankens kunder. I tabellen anges garantiernas nominella belopp. Tvister Bolag inom koncernen \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r krav i ett antal tvistem\u00e5l som drivs i allm\u00e4n domstol. Bed\u00f6mningen \u00e4r att tvistem\u00e5len i allt v\u00e4sentligt kommer att utfalla till bankens f\u00f6rdel. Tvistebeloppen bed\u00f6ms inte kunna f\u00e5 en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 koncernens st\u00e4llning eller resultat. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCommitmentsAndContingentLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-468": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 . Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 Tabell \u00c5R:46 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2022 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 237 836 175 150 138 355 123 897 675 238 Kassa samt centralbanksreserver 99 540 168 032 129 603 108 164 505 339 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 117 817 7 019 8 752 1 903 135 491 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 447 - - - 447 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 20 032 99 - 13 831 33 962 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 230 307 512 90 1 139 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 230 215 512 90 1 047 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 36 36 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 230 215 512 54 1 011 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B - 91 - - 91 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) - 91 - - 91 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 238 066 175 457 138 867 123 987 676 377 Tillgodohavanden i centralbanker samt v\u00e4rdepappersinnehav i likviditetsreserven, marknadsv\u00e4rde 2021 mkr SEK EUR USD \u00d6vrigt Summa Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 1 210 882 157 572 65 123 159 399 592 976 Kassa samt centralbanksreserver 92 645 149 369 63 000 133 654 438 668 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 95 122 8 013 2 123 5 068 110 326 V\u00e4rdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 616 - - - 616 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med extremt h\u00f6g kvalitet 22 499 190 - 20 677 43 366 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2 569 587 473 1 020 2 649 Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2A 568 388 473 1 020 2 449 V\u00e4rdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn - - - 617 617 S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet 568 388 473 403 1 832 F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (l\u00e4gsta rating AA-) - - - - - Tillg\u00e5ngar niv\u00e5 2B 1 199 - - 200 V\u00e4rdepapper med bakomliggande tillg\u00e5ngar - - - - - S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer med h\u00f6g kvalitet - - - - - F\u00f6retagsv\u00e4rdepapper (rating A+ till BBB-) 1 199 - - 200 Aktier (st\u00f6rre aktieindex) - - - - - Summa likvida tillg\u00e5ngar 211 451 158 159 65 596 160 419 595 625K15 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 4 604 1 255 Summa 4 604 1 255 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster - - Summa \u00f6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 4 604 1 255 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter - - varav omv\u00e4nda repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i svenska kronor - 5 894 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker i utl\u00e4ndsk valuta 5 579 5 872 Summa 5 579 11 766 varav omv\u00e4nda repor - - ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCashAndBankBalancesAtCentralBanksExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-469": {
"value": "Tabell \u00c5R:6 Kreditexponeringar, geografisk f\u00f6rdelning Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Sverige Stor - britannien Norge Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 100 413 99 872 8 962 14 136 749 129 873 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 3 348 1 256 - 28 015 - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 7 550 810 81 5 295 675 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 132 778 - - - - - 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 32 697 - - - - 0 32 697 Derivatinstrument Not K22 36 112 - - - 50 99 36 261 Summa 1 962 219 341 145 327 285 184 015 233 302 141 011 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 29 091 6 104 4 727 4 780 97 16 176 60 975 varav \u00e5taganden 309 659 42 407 61 451 29 839 2 596 13 160 459 114 Summa 338 750 48 511 66 178 34 619 2 694 29 337 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 300 969 389 656 393 463 218 634 235 996 170 348 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditexponeringar Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 93 293 101 195 4 579 28 282 120 098 27 315 65 202 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - 1 255 - 207 - - 0 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 19 684 1 043 170 36 57 168 680 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 100 538 - - 24 - - 0 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 33 317 - - 17 - - 0 33 334 Derivatinstrument Not K22 28 416 - - 37 - 7 58 28 518 Summa 1 816 011 349 963 293 824 139 983 261 585 103 096 75 045 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 33 440 5 680 4 821 7 838 4 707 77 15 193 71 756 varav \u00e5taganden 317 533 43 242 55 111 24 100 28 926 5 742 11 863 486 517 Summa 350 973 48 922 59 932 31 938 33 633 5 819 27 056 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 2 166 984 398 885 353 756 171 921 295 218 108 915 102 101 3 597 780 Med geografisk f\u00f6rdelning avses det land d\u00e4r exponeringarna \u00e4r redovisad e . Tabell \u00c5R:7 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 592 592 55 507 2 341 -212 -362 -545 1 649 321 Storbritannien 222 246 16 063 1 210 -117 -144 -50 239 208 Norge 306 286 11 715 587 -71 -125 -150 318 242 Finland 147 996 7 093 1 502 -62 -77 -471 155 981 Nederl\u00e4nderna 95 390 825 12 -11 -4 -4 96 208 \u00d6vriga l\u00e4nder 10 203 146 64 -2 -10 -37 10 364 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 509 172 30 491 2 331 -173 -297 -761 1 540 763 Storbritannien 232 774 12 717 1 253 -60 -117 -97 246 470 Norge 275 208 12 975 1 567 -47 -109 -519 289 075 Danmark 108 295 2 982 424 -39 -95 -187 111 380 Finland 135 685 4 601 1 765 -65 -67 -489 141 430 Nederl\u00e4nderna 75 056 556 11 -10 -4 -3 75 606 \u00d6vriga l\u00e4nder 9 006 68 70 -1 -1 -37 9 105 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 82 Tabell \u00c5R:8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870 Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532 Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637 Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575 Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555 Stat och kommun 4 520 84 - 0 -1 - 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 219 581 16 838 3 057 -159 -107 -758 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 1 022 645 12 832 1 021 -30 -20 -52 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 154 163 2 677 911 -10 -7 -144 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 42 773 1 329 1 125 -119 -80 -562 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 266 467 931 22 -7 -2 -11 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 245 393 515 11 -3 0 -7 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tillverkningsindustri 21 106 1 735 65 -12 -13 -39 22 842 Handel 30 086 760 387 -19 -41 -94 31 079 Hotell- och resturangverksamhet 3 933 4 986 59 -5 -137 -5 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 369 604 1 205 -1 -8 -468 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 7 864 325 85 -10 -14 -63 8 187 Byggnadsverksamhet 17 873 852 135 -23 -16 -73 18 748 Elektricitet, gas och vatten 11 375 1 204 5 -4 -9 -3 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 029 979 73 -13 -11 -31 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 16 296 1 501 116 -20 -38 -91 17 764 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 60 868 634 177 -16 -10 -125 61 528 Stat och kommun 7 305 89 - - -1 - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 14 621 248 301 -10 -76 -95 14 989 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 829 balansr\u00e4kningsposter. I avsnittet Kapitalkrav f\u00f6r kre ditrisker presenteras kreditportf\u00f6ljen Tabell \u00c5R:9 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2022 mkr Sverige Stor- britannien Norge Finland Neder - l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 937 527 72 598 119 177 44 116 28 567 6 637 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 906 953 - 92 486 18 666 - - 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 4 955 68 733 24 711 18 885 28 224 6 236 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 25 619 3 865 1 980 6 565 343 401 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 213 411 - 28 818 47 022 - - 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 204 791 - 27 855 30 426 - - 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 323 824 147 982 142 876 51 322 66 665 1 029 733 698 Tillverkningsindustri 27 147 1 560 2 896 3 219 3 2 045 36 870 Handel 32 960 2 730 4 033 427 8 374 40 532 Hotell- och restaurangverksamhet 2 331 3 566 320 29 5 - 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 305 7 152 268 - - 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 6 035 439 1 941 672 549 1 9 637 Byggnadsverksamhet 8 346 1 955 9 588 650 31 5 20 575 Elektricitet, gas och vatten 9 407 310 2 945 3 520 111 - 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 303 1 394 274 158 - 17 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 13 737 4 193 2 795 795 64 43 21 627 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 34 799 2 350 605 644 153 4 38 555 Stat och kommun 1 249 - 295 3 010 - 49 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 15 940 124 1 527 129 52 160 17 932 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 119 -311 -347 -609 -19 -49 -2 454 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 650 440 239 519 318 589 156 590 96 227 10 413 2 471 778 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 915 223 75 951 112 312 62 773 42 983 22 780 6 430 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 881 747 - 86 240 49 801 18 608 - - 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 5 974 72 264 23 949 9 119 18 046 22 426 5 812 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 27 502 3 687 2 123 3 853 6 329 354 618 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 201 084 - 25 635 906 39 775 - - 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 195 336 - 25 028 - 25 545 - - 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 278 288 149 495 127 276 23 834 46 112 51 460 856 677 321 Tillverkningsindustri 8 885 1 689 1 435 8 347 1 372 3 1 111 22 842 Handel 22 514 3 358 3 637 844 709 12 5 31 079 Hotell- och restaurangverksamhet 2 986 3 783 290 1 723 43 6 - 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 1 613 15 1 206 3 864 - - 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 4 459 1 281 968 321 592 565 1 8 187 Byggnadsverksamhet 6 943 2 146 7 204 1 869 570 16 - 18 748 Elektricitet, gas och vatten 5 543 290 3 946 48 2 638 103 - 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 884 1 469 274 229 150 8 12 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 8 113 4 682 2 676 1 508 715 68 2 17 764 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 47 702 2 058 1 320 8 527 881 547 493 61 528 Stat och kommun 3 446 - 286 0 3 661 - - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 13 080 253 610 448 365 38 195 14 989 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 231 -274 -675 -321 -621 -17 -39 -3 178 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 541 994 246 744 289 750 111 701 142 051 75 623 9 144 2 417 007 Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie r T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 . Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:15 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2022 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775 2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752 3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716 4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911 5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803 6 5 653 284 4 855 378 18 118 7 707 244 408 7 35 13 8 172 70 101 - - 1 9 111 37 56 - 7 11 Fallissemang 777 145 247 342 13 30 Schablonmetoden 1 216 966 129 540 85 129 9 824 1 464 Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 594 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2021 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 29 184 8 013 3 039 17 089 262 781 2 124 364 58 878 46 589 12 634 1 223 5 040 3 199 577 86 467 95 579 7 231 744 9 556 4 78 614 30 676 41 304 4 294 219 2 121 5 33 893 9 320 20 671 1 374 622 1 906 6 6 368 489 5 442 351 17 69 7 1 356 455 864 7 6 24 8 156 41 113 - 0 2 9 137 38 68 - 7 24 Fallissemang 966 229 364 321 15 37 Schablonmetoden 1 203 246 122 339 78 609 10 902 1 386 Summa 677 861 316 945 292 642 43 311 4 017 20 946 Tabell \u00c5R:16 Kreditexponeringar per riskklass Kreditexponeringar per riskklass 2022 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 550 626 127 378 321 29 020 11 812 133 759 5 010 52 509 1 161 184 2 621 664 4 470 - - 14 179 26 544 23 626 134 449 824 932 3 582 787 3 852 34 - 6 252 1 616 20 677 131 146 746 364 4 226 188 4 - - 1 397 42 7 861 41 005 276 497 5 71 383 7 - - 186 50 1 680 22 947 96 253 6 17 271 1 - - 30 - 304 4 327 21 933 7 24 420 - - - 9 - 158 5 291 29 878 8 768 - - - 1 - 43 2 856 3 668 9 7 117 - - - - - 13 2 083 9 213 Fallissemang 2 930 - - - - - 39 185 3 154 Schablonmetoden 1 364 170 954 97 527 3 600 2 395 3 464 1 564 62 316 535 990 Summa 2 469 324 9 415 475 882 32 620 36 261 165 475 60 975 459 114 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Kreditexponeringar per riskklass 2021 mkr Poster i balansr\u00e4kningen Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen SummaRiskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Kassa och tillgodo- havanden hos centralbanker \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Derivat instrument R\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper Ansvars- f\u00f6rbindelser \u00c5taganden 1 547 778 61 439 904 1 462 8 636 101 489 5 547 56 348 1 161 225 2 622 873 17 553 - - 9 599 27 788 25 869 126 583 830 265 3 563 523 1 221 60 - 4 718 2 194 16 030 148 583 736 329 4 218 567 15 - - 1 818 - 17 259 41 238 278 897 5 70 963 1 - - 508 - 3 818 29 692 104 982 6 18 037 29 - - 20 - 198 5 744 24 028 7 22 310 - - - 6 - 251 5 420 27 987 8 2 223 - - - - - 37 4 745 7 005 9 7 084 - - - - - 36 2 487 9 607 Fallissemang 3 814 - - - - - 62 215 4 091 Schablonmetoden 1 336 657 2 958 - - 3 213 2 425 2 649 65 462 413 364 Summa 2 413 829 21 838 439 964 1 462 28 518 133 896 71 756 486 517 3 597 780 Tabell \u00c5R:18 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 541 537 9 099 - -6 -4 - 2 611 641 10 055 - -24 -8 - 3 573 128 9 743 - -65 -19 - 4 211 608 14 719 - -103 -36 - 5 58 884 12 757 - -63 -195 - 6 10 538 6 839 - -18 -88 - 7 18 473 6 060 - -11 -102 - 8 303 504 - -1 -38 - 9 2 711 4 474 - -9 -59 - Fallissemang - - 3 991 - - -1 061 Schablonmetoden 1 345 890 17 099 1 725 -175 -173 -196 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning F\u00f6rdelad per riskklass 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 545 888 1 897 - -4 -3 - 2 617 255 5 649 - -22 -9 - 3 559 761 3 816 - -43 -11 - 4 213 518 5 141 - -71 -21 - 5 53 419 17 807 - -78 -185 - 6 12 481 5 643 - -26 -61 - 7 17 641 4 776 - -10 -97 - 8 400 1 919 - -2 -94 - 9 3 854 3 300 - -18 -52 - Fallissemang - - 5 641 - - -1 827 Schablonmetoden 1 320 979 14 442 1 780 -121 -157 -266 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Tabell \u00c5R:301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K17 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning i svenska kronor Hush\u00e5ll 984 397 959 910 F\u00f6retag 601 605 535 531 Riksg\u00e4lden 1 566 2 173 Summa 1 587 568 1 497 614 Utl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Hush\u00e5ll 257 706 244 391 F\u00f6retag 472 559 423 569 Summa 730 265 667 960 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -2 015 -2 439 Summa utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 315 818 2 163 135 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 5 177 2 429 varav omv\u00e4nda repor 12 917 13 649 varav efterst\u00e4llda - - Medelvolymer, exkl Riksg\u00e4lden mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i svenska kronor 1 555 159 1 470 257 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 708 177 812 840 Summa 2 263 336 2 283 097 varav omv\u00e4nda repor 21 300 19 69 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen . K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfLoansAndAdvancesToCustomersExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-470": {
"value": "Tabell \u00c5R:7 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Geografisk f\u00f6rdelning 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto
Sverige 1 592 592 55 507 2 341 -212 -362 -545 1 649 321
Storbritannien 222 246 16 063 1 210 -117 -144 -50 239 208
Norge 306 286 11 715 587 -71 -125 -150 318 242
Finland 147 996 7 093 1 502 -62 -77 -471 155 981
Nederl\u00e4nderna 95 390 825 12 -11 -4 -4 96 208
\u00d6vriga l\u00e4nder 10 203 146 64 -2 -10 -37 10 364
Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Geografisk f\u00f6rdelning 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto
Sverige 1 509 172 30 491 2 331 -173 -297 -761 1 540 763
Storbritannien 232 774 12 717 1 253 -60 -117 -97 246 470
Norge 275 208 12 975 1 567 -47 -109 -519 289 075
Danmark 108 295 2 982 424 -39 -95 -187 111 380
Finland 135 685 4 601 1 765 -65 -67 -489 141 430
Nederl\u00e4nderna 75 056 556 11 -10 -4 -3 75 606
\u00d6vriga l\u00e4nder 9 006 68 70 -1 -1 -37 9 105
Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 82 9
Tabell \u00c5R:8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 163 864 42 542 3 078 -161 -133 -568 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 983 183 33 865 1 162 -35 -32 -38 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 144 073 6 931 912 -38 -44 -90 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 36 608 1 746 1 004 -88 -57 -440 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 287 299 1 933 38 -9 -2 -8 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 262 117 955 11 -5 0 -6 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698 Tillverkningsindustri 34 186 2 807 49 -30 -116 -26 36 870 Handel 39 858 649 104 -13 -10 -56 40 532 Hotell- och resturangverksamhet 4 296 1 978 19 -5 -30 -7 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 581 11 221 -2 -2 -77 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 8 599 1 088 36 -17 -36 -33 9 637 Byggnadsverksamhet 17 219 3 549 119 -65 -175 -72 20 575 Elektricitet, gas och vatten 15 331 968 4 -5 -2 -3 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 997 2 223 40 -25 -75 -14 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 21 030 577 180 -14 -7 -139 21 627 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 32 820 5 748 34 -9 -14 -24 38 555 Stat och kommun 4 520 84 - 0 -1 - 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 17 546 157 360 -11 -14 -106 17 932 Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 2 469 324 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten F\u00f6rdelad per sektor och bransch 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 219 581 16 838 3 057 -159 -107 -758 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 1 022 645 12 832 1 021 -30 -20 -52 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 154 163 2 677 911 -10 -7 -144 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n till privatpersoner 42 773 1 329 1 125 -119 -80 -562 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 266 467 931 22 -7 -2 -11 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 245 393 515 11 -3 0 -7 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321 Tillverkningsindustri 21 106 1 735 65 -12 -13 -39 22 842 Handel 30 086 760 387 -19 -41 -94 31 079 Hotell- och resturangverksamhet 3 933 4 986 59 -5 -137 -5 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 369 604 1 205 -1 -8 -468 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 7 864 325 85 -10 -14 -63 8 187 Byggnadsverksamhet 17 873 852 135 -23 -16 -73 18 748 Elektricitet, gas och vatten 11 375 1 204 5 -4 -9 -3 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 22 029 979 73 -13 -11 -31 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 16 296 1 501 116 -20 -38 -91 17 764 Holding-, investment- och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m.m. 60 868 634 177 -16 -10 -125 61 528 Stat och kommun 7 305 89 - - -1 - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 14 621 248 301 -10 -76 -95 14 989 Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 2 413 829 balansr\u00e4kningsposter. I avsnittet Kapitalkrav f\u00f6r kre Tabell \u00c5R:9 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2022 mkr Sverige Stor- britannien Norge Finland Neder - l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 937 527 72 598 119 177 44 116 28 567 6 637 1 208 622 varav hypoteksl\u00e5n 906 953 - 92 486 18 666 - - 1 018 105 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 4 955 68 733 24 711 18 885 28 224 6 236 151 744 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 25 619 3 865 1 980 6 565 343 401 38 773 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 213 411 - 28 818 47 022 - - 289 251 varav hypoteksl\u00e5n 204 791 - 27 855 30 426 - - 263 072 Fastighetsf\u00f6rvaltning 323 824 147 982 142 876 51 322 66 665 1 029 733 698 Tillverkningsindustri 27 147 1 560 2 896 3 219 3 2 045 36 870 Handel 32 960 2 730 4 033 427 8 374 40 532 Hotell- och restaurangverksamhet 2 331 3 566 320 29 5 - 6 251 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 2 305 7 152 268 - - 2 732 \u00d6vrig transport och kommunikation 6 035 439 1 941 672 549 1 9 637 Byggnadsverksamhet 8 346 1 955 9 588 650 31 5 20 575 Elektricitet, gas och vatten 9 407 310 2 945 3 520 111 - 16 293 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 303 1 394 274 158 - 17 22 146 \u00d6vrig serviceverksamhet 13 737 4 193 2 795 795 64 43 21 627 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 34 799 2 350 605 644 153 4 38 555 Stat och kommun 1 249 - 295 3 010 - 49 4 603 varav Riksg\u00e4lden 1 566 - - - - - 1 566 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 15 940 124 1 527 129 52 160 17 932 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 649 321 239 208 318 242 155 981 96 208 10 364 2 469 324 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 119 -311 -347 -609 -19 -49 -2 454 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 650 440 239 519 318 589 156 590 96 227 10 413 2 471 778 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Geografisk f\u00f6rdelning per sektor och bransch 2021 mkr Sverige Stor- britannien Norge Danmark Finland Neder- l\u00e4nderna \u00d6vriga l\u00e4nder Summa Privatpersoner 915 223 75 951 112 312 62 773 42 983 22 780 6 430 1 238 452 varav hypoteksl\u00e5n 881 747 - 86 240 49 801 18 608 - - 1 036 396 varav \u00f6vriga l\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda i bostad 5 974 72 264 23 949 9 119 18 046 22 426 5 812 157 590 varav \u00f6vriga l\u00e5n privatpersoner 27 502 3 687 2 123 3 853 6 329 354 618 44 466 Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar 201 084 - 25 635 906 39 775 - - 267 400 varav hypoteksl\u00e5n 195 336 - 25 028 - 25 545 - - 245 909 Fastighetsf\u00f6rvaltning 278 288 149 495 127 276 23 834 46 112 51 460 856 677 321 Tillverkningsindustri 8 885 1 689 1 435 8 347 1 372 3 1 111 22 842 Handel 22 514 3 358 3 637 844 709 12 5 31 079 Hotell- och restaurangverksamhet 2 986 3 783 290 1 723 43 6 - 8 831 Person- och godstransport till sj\u00f6ss 1 613 15 1 206 3 864 - - 3 701 \u00d6vrig transport och kommunikation 4 459 1 281 968 321 592 565 1 8 187 Byggnadsverksamhet 6 943 2 146 7 204 1 869 570 16 - 18 748 Elektricitet, gas och vatten 5 543 290 3 946 48 2 638 103 - 12 568 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 884 1 469 274 229 150 8 12 23 026 \u00d6vrig serviceverksamhet 8 113 4 682 2 676 1 508 715 68 2 17 764 Holding-, investment-, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, fonder m m 47 702 2 058 1 320 8 527 881 547 493 61 528 Stat och kommun 3 446 - 286 0 3 661 - - 7 393 varav Riksg\u00e4lden 2 173 - - - - - - 2 173 \u00d6vrig f\u00f6retagsutl\u00e5ning 13 080 253 610 448 365 38 195 14 989 Netto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 540 763 246 470 289 075 111 380 141 430 75 606 9 105 2 413 829 varav total reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster (Steg 1\u20133) -1 231 -274 -675 -321 -621 -17 -39 -3 178 Brutto utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 541 994 246 744 289 750 111 701 142 051 75 623 9 144 2 417 007 T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 . Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:12 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, Fastighetsf\u00f6rvaltning
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Fastighetsf\u00f6rvaltning 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto
Utl\u00e5ning i Sverige
Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 11 198 - - 0 - - 11 198
Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 212 - - 0 - - 8 212
Bostadsfastighetsbolag 148 992 3 851 22 -6 -5 -8 152 846
varav hypoteksl\u00e5n 137 576 3 661 18 -5 -5 -4 141 241
\u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 145 098 6 376 171 -15 -15 -47 151 568
varav hypoteksl\u00e5n 77 194 1 656 32 -3 -4 0 78 875
Summa 313 500 10 227 193 -21 -20 -55 323 824
Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige
Storbritannien 138 506 8 972 647 -51 -60 -32 147 982
Norge 138 171 4 684 62 -22 -10 -9 142 876
Finland 48 458 2 383 521 -5 -12 -23 51 322
Nederl\u00e4nderna 65 913 765 - -10 -3 - 66 665
\u00d6vriga l\u00e4nder 1 019 4 11 0 0 -5 1 029
Summa 392 067 16 808 1 241 -88 -85 -69 409 874
Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 705 567 27 035 1 434 -109 -105 -124 733 698
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
Fastighetsf\u00f6rvaltning 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto
Utl\u00e5ning i Sverige
Statligt \u00e4gda fastighetsbolag 7 894 14 - 0 0 - 7 908
Kommunalt \u00e4gda fastighetsbolag 8 174 160 - 0 0 - 8 334
Bostadsfastighetsbolag 128 135 1 713 43 -5 -5 -7 129 874
varav hypoteksl\u00e5n 115 843 1 613 18 -4 -4 -4 117 462
\u00d6vrig fastighetsf\u00f6rvaltning 119 415 12 676 250 -11 -57 -101 132 172
varav hypoteksl\u00e5n 63 522 3 130 21 -3 -8 -3 66 659
Summa 263 618 14 563 293 -16 -62 -108 278 288
Utl\u00e5ning utanf\u00f6r Sverige
Storbritannien 141 682 7 216 758 -38 -57 -66 149 495
Norge 120 215 7 101 41 -21 -57 -3 127 276
Danmark 23 186 594 99 -7 -13 -25 23 834
Finland 42 929 2 700 532 -5 -14 -30 46 112
Nederl\u00e4nderna 50 956 516 - -9 -3 - 51 460
\u00d6vriga l\u00e4nder 837 14 11 0 -1 -5 856
Summa 379 805 18 141 1 441 -80 -145 -129 399 033
Summa fastighetsf\u00f6rvaltning inom utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 643 423 32 704 1 734 -96 -207 -237 677 321
Tabell \u00c5R:17 Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass
Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 908 545 9 099 - -6 -4 -
2 653 136 10 055 - -27 -8 -
3 581 934 9 743 - -65 -19 -
4 213 053 14 719 - -103 -36 -
5 60 120 12 758 - -64 -196 -
6 10 569 6 839 - -18 -88 -
7 18 482 6 060 - -11 -102 -
8 304 504 - -1 -38 -
9 2 711 4 474 - -9 -59 -
Fallissemang - - 3 991 - - -1 061
Schablonmetoden
1
453 832 17 099 1 725 -176 -173 -196
Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 853 060 1 897 - -4 -3 -
2 660 621 5 649 - -24 -9 -
3 569 652 3 816 - -44 -11 -
4 215 350 5 141 - -71 -21 -
5 53 929 17 807 - -78 -186 -
6 12 530 5 643 - -26 -61 -
7 17 647 4 776 - -10 -97 -
8 400 1 919 - -2 -94 -
9 3 854 3 300 - -18 -52 -
Fallissemang - - 5 641 - - -1 827
Schablonmetoden
1
430 817 14 452 1 780 -122 -159 -266
Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093
Tabell \u00c5R:18 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 541 537 9 099 - -6 -4 -
2 611 641 10 055 - -24 -8 -
3 573 128 9 743 - -65 -19 -
4 211 608 14 719 - -103 -36 -
5 58 884 12 757 - -63 -195 -
6 10 538 6 839 - -18 -88 -
7 18 473 6 060 - -11 -102 -
8 303 504 - -1 -38 -
9 2 711 4 474 - -9 -59 -
Fallissemang - - 3 991 - - -1 061
Schablonmetoden
1
345 890 17 099 1 725 -175 -173 -196
Summa 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 545 888 1 897 - -4 -3 -
2 617 255 5 649 - -22 -9 -
3 559 761 3 816 - -43 -11 -
4 213 518 5 141 - -71 -21 -
5 53 419 17 807 - -78 -185 -
6 12 481 5 643 - -26 -61 -
7 17 641 4 776 - -10 -97 -
8 400 1 919 - -2 -94 -
9 3 854 3 300 - -18 -52 -
Fallissemang - - 5 641 - - -1 827
Schablonmetoden
1
320 979 14 442 1 780 -121 -157 -266
Summa 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093
Tabell \u00c5R:19 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelat per riskklass
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2022
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 32 621 878 - 0 0 -
2 85 928 891 - -5 -1 -
3 82 742 987 - -12 -1 -
4 27 190 1 690 - -29 -7 -
5 12 760 2 533 - -13 -51 -
6 3 883 747 - -3 -25 -
7 3 821 1 627 - -4 -33 -
8 2 741 157 - -2 -9 -
9 1 950 145 - -2 -8 -
Fallissemang - - 223 - - -82
Schablonmetoden
1
60 950 2 878 51 -33 -34 0
Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82
Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14.
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning
F\u00f6rdelad per riskklass 2021
mkr
Brutto Reserver
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3
Riskklass
1 44 810 387 - -1 -1 -
2 103 835 544 - -5 -1 -
3 111 041 290 - -9 -1 -
4 41 445 1 629 - -16 -6 -
5 22 903 2 133 - -29 -29 -
6 5 575 330 - -5 -9 -
7 4 880 768 - -5 -22 -
8 3 756 964 - -3 -34 -
9 2 318 170 - -4 -11 -
Fallissemang - - 268 - - -89
Schablonmetoden
1
65 746 2 262 68 -32 -30 -2
Summa 406 310 9 477 336 -109 -144 -91
F\u00d6R\u00c4NDRINGSANALYSER F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, poster i balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2022 2021 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -399 -693 -2 093 -3 185 -389 -840 -2 238 -3 467 Bortbokningar 71 165 301 536 43 86 143 272 Bortskrivningar 0 1 671 672 0 2 391 393 Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -228 201 -21 -47 -123 151 -72 -44 F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - - Valutaeffekt m m -11 -8 -24 -43 -13 -23 -60 -96 Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -53 -52 -9 -114 -61 -22 -21 -104 F\u00f6rflyttning till Steg 1 -38 44 8 14 -29 45 2 18 F\u00f6rflyttning till Steg 2 70 -470 16 -384 59 -234 7 -168 F\u00f6rflyttning till Steg 3 108 89 -106 92 114 142 -245 11 Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -480 -723 -1 257 -2 459 -399 -693 -2 093 -3 18 F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2022 2021 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -395 -690 -2 093 -3 178 -385 -834 -2 238 -3 457 Bortbokningar 70 165 301 535 43 86 143 272 Bortskrivningar 0 1 671 672 0 2 391 393 Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -227 199 -21 -49 -124 148 -72 -48 F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - - Valutaeffekt m m -11 -8 -24 -43 -13 -23 -60 -96 Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -52 -52 -9 -113 -60 -22 -21 -103 F\u00f6rflyttning till Steg 1 -38 44 8 14 -29 45 2 18 F\u00f6rflyttning till Steg 2 70 -470 16 -384 59 -234 7 -168 F\u00f6rflyttning till Steg 3 108 89 -106 92 114 142 -245 11 Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -475 -722 -1 257 -2 454 -395 -690 -2 093 -3 17 Reserver f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i tabellerna ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2022 2021 mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Reserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng -109 -144 -91 -344 -90 -157 -119 -366 Bortbokningar 30 24 - 54 14 27 - 41 Bortskrivningar 0 0 1 1 - - - - Omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk -11 43 9 41 0 23 28 51 F\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar - - - - - - - - Valutaeffekt m m 3 22 - 24 -7 -25 - -32 Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar -21 -16 - -37 -28 -6 - -34 F\u00f6rflyttning till Steg 1 -5 8 - 3 -9 19 - 10 F\u00f6rflyttning till Steg 2 8 -107 - -99 5 -33 - -28 F\u00f6rflyttning till Steg 3 3 2 - 4 6 8 - 14 Reserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -103 -169 -82 -353 -109 -144 -91 -344 F\u00f6r\u00e4ndringsanalysen visar nettoeffekten p\u00e5 reserven i angivet steg per f\u00f6rklaringspost under perioden. Effekten av bortbokningar och bortskrivningar ber\u00e4knas p\u00e5 ing\u00e5ende balans. Effekten av omv\u00e4rdering till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i modell/riskparametrar samt valutaeffekt m m ber\u00e4knas innan eventuell f\u00f6rflyttning av nettobeloppet mellan steg. Nyutgivna eller f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar och f \u00f6rflyttade belopp mellan stegen redovisas efter att effekten av \u00f6vriga f\u00f6rklaringsposter beaktats. F\u00f6rflyttningsraderna anger effekten p\u00e5 reserven i angivet steg. Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 0 - - Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 200 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Informationen i denna not inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt utg\u00f6r avvecklad verksamhet. Verksamheterna Danmark \u00e4r avyttrade under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och ing\u00e5r i j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna, se not K14. Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - - - - Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 421 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 833 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 1 Bruttovolym i Steg 3 d\u00e4r ingen reservering gjorts p\u00e5 grund av s\u00e4kerheter uppg\u00e5r till 3 270 mkr (3 259). Nyckeltal kreditf\u00f6rluster Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 2022 2021 Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 ack, total verksamhet, % 0,00 0,00 Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5 ack, kvarvarande verksamhet, % 0,00 0,00 Total reserveringsgrad, % 0,10 0,13 Reserveringsgrad Steg 1, % 0,02 0,02 Reserveringsgrad Steg 2, % 0,79 1,07 Reserveringsgrad Steg 3, % 21,99 28,20 Andel utl\u00e5ning i Steg 3, % 0,18 0,22 2 Inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen 2021-12-31 omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. K\u00e4nslighetsanalys betydande \u00f6kning av kreditrisk Tabellen nedan visar hur reserven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 per den 31 december p\u00e5verkas om det gr\u00e4nsv\u00e4rde som till\u00e4mpas f\u00f6r kvoten mellan \u00e5terst\u00e5ende kreditrisk ber\u00e4k- nat vid rapportering och f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet var satt till 0,5 enheter l\u00e4gre respektive h\u00f6gre \u00e4n det till\u00e4mpade gr\u00e4nsv\u00e4rdet 2,5. En minskning av gr\u00e4nsv\u00e4rdet med 0,5 enheter skulle \u00f6ka antalet l\u00e5n som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2 och ocks\u00e5 \u00f6ka reserven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. En \u00f6kning av gr\u00e4nsv\u00e4rdet med 0,5 enheter skulle ha motsatt effekt. Banken anv\u00e4nder b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa indikatorer f\u00f6r att bed\u00f6ma betydande \u00f6kning av kreditrisk. F\u00f6r utf\u00f6rligare information, se not K2 avsnitt Kreditrisk. F\u00f6r\u00e4ndring av den totala reserven f\u00f6r Steg 1 och Steg 2, % Tr\u00f6skelv\u00e4rde 2022 2021 2 3,78% 3,28% 2,5 0,00% 0,00% 3 -2,16% -1,92% KREDITEXPONERINGAR SOM \u00c4R F\u00d6REM\u00c5L F\u00d6R NEDSKRIVNINGSPR\u00d6VNING PER PD-INTERVALL Poster i balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-v\u00e4rde 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 2 565 832 33 734 - 2 515 847 12 508 - 0,15 till <0,25 83 251 7 159 - 201 420 4 445 - 0,25 till <0,50 186 429 10 793 - 53 792 6 616 - 0,50 till <0,75 26 834 5 512 - 15 502 2 778 - 0,75 till <2,50 32 219 16 582 - 22 142 22 002 - 2,50 till <10,00 7 234 13 902 - 8 618 14 371 - 10,00 till <100 887 3 667 - 539 1 680 - 100 (fallissemang) - - 5 716 - - 7 421 Summa 2 902 686 91 350 5 716 2 817 860 64 400 7 421 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-v\u00e4rde 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 2 099 130 33 734 - 2 093 842 12 506 - 0,15 till <0,25 68 108 7 159 - 167 635 4 444 - 0,25 till <0,50 152 519 10 793 - 44 769 6 615 - 0,50 till <0,75 21 953 5 512 - 12 902 2 777 - 0,75 till <2,50 26 358 16 582 - 18 428 21 999 - 2,50 till <10,00 5 918 13 902 - 7 172 14 369 - 10,00 till <100 726 3 667 - 448 1 680 - 100 (fallissemang) - - 5 716 - - 7 421 Summa 2 374 713 91 349 5 716 2 345 196 64 390 7 421 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6rdelat p\u00e5 pd-intervaller 2022 2021 Bruttovolym, mkr Bruttovolym, mkr pd-v\u00e4rde 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 0,00 till <0,15 262 559 4 799 - 357 043 4 073 - 0,15 till <0,25 22 592 1 082 - 17 621 799 - 0,25 till <0,50 15 241 633 - 15 381 401 - 0,50 till <0,75 5 386 716 - 6 973 1 081 - 0,75 till <2,50 7 529 3 451 - 7 563 1 175 - 2,50 till <10,00 1 119 1 657 - 1 275 1 694 - 10,00 till <100 160 195 - 168 254 - 100 (fallissemang) - - 274 - - 336 Summa 314 586 12 533 274 406 024 9 477 336 1 Avser tolvm\u00e5naders pd-v\u00e4rde vid rapporteringstillf\u00e4llet. nu bed\u00f6ms \u00e5terspeglas i den individuella reser- veringsniv\u00e5n i enlighet med bankens interna riskklassificering. Banken har under \u00e5ret till\u00e4mpat en expertba- serad reservering baserad p\u00e5 \u00f6kade kreditrisker kopplade till os\u00e4kerheter som ej bed\u00f6ms fullt ut f\u00e5ngas av bankens riskmodeller. Dessa os\u00e4ker- hetsfaktorer \u00e4r fr\u00e4mst kopplade till det instabila omv\u00e4rldsl\u00e4get, delvis p\u00e5 grund av kriget i Ukraina, vilket skapat omfattande st\u00f6rningar i leverant\u00f6rs- kedjor och brist p\u00e5 insatsvaror, energif\u00f6rs\u00f6rjning och tillg\u00e5ng till arbetskraft inom specifika bran- scher. Med anledning av utmaningarna att vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppskatta hur ovan n\u00e4mnda os\u00e4kerhetsfaktorer p\u00e5verkar kreditrisken p\u00e5 individuell f\u00f6retagsniv\u00e5 och den stora os\u00e4kerhe- ten i utvecklingen av dessa faktorer har banken applicerat en expertbaserad stress p\u00e5 bran- scher med risk f\u00f6r extra k\u00e4nslighet f\u00f6r utbuds- och tillg\u00e5ngsst\u00f6rningar. Denna stress har gjorts i till\u00e4gg till de modellbaserade ber\u00e4kningarna och har resulterat i ett tillkommande reserve- ringsbehov om 621 mkr (499) i kvarvarande verksamhet och 646 mkr (577)inklusive avveck- lad verksamhet. Processen f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning f\u00f6r avtal i Steg 3 har inte \u00e4ndrats utan f\u00f6ljer sedvanlig rutin med individuell bed\u00f6mning. Reserveringsbehovet har \u00f6kat under 2022. Detta f\u00f6rklaras fr\u00e4mst av uppdaterade v\u00e4rden p\u00e5 de fram\u00e5tblickande makroekonomiska risk- faktorerna, d\u00e4r BNP har minskat medan inflation och r\u00e4ntor har \u00f6kat j\u00e4mf\u00f6rt med prognosen f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rsskifte. Ut\u00f6ver detta har ett antal faktorer sammantaget bidragit till en viss ytterli- gare \u00f6kning av reserveringsbehovet under \u00e5ret. Under 2020\u20132021 till\u00e4mpade banken en expertbaserad reservering avseende risker kopplade till covid-19 pandemin som ej fullt ut bed\u00f6mdes f\u00e5ngas i bankens riskmodeller. Under \u00e5ret har denna reservering l\u00f6sts upp d\u00e5 de \u00e5ter- st\u00e5ende effekter som pandemin trots allt kan ha p\u00e5 \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan hos bankens kundermkr 2022 2021
1) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 3 i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 52 -204
F\u00f6r\u00e4ndring i modellbaserad reservering f\u00f6r Steg 1 och Steg 2:
Uppdatering av makroekonomiska scenarier och riskfaktorer -104 45
Flytt av exponeringar i utsatta branscher fr\u00e5n Steg 1 till Steg 2
1
10 2
F\u00f6r\u00e4ndring i fallissemangsrisk i ing\u00e5ende portf\u00f6lj (netto ratingf\u00f6r\u00e4ndringar) -1 -36
Effekt av exponeringsf\u00f6r\u00e4ndring (befintliga, nya och avslutade exponeringar) 40 49
\u00d6vrigt i Steg 1 och Steg 2 -69 128
Avg\u00e5r avvecklad verksamhet 4 -13
Modellbaserade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 -120 175
Expertbaserad reservering
Expertbaserad reservering -646 -577
Avg\u00e5r till avvecklad verksamhet 25 78
Expertbaserad reservering i kvarvarande verksamhet -621 -499
Expertbaserade kreditf\u00f6rluster Steg 1 och Steg 2 (f\u00f6r\u00e4ndring i reservering j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r) -122 -3
2) F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -242 172
3) Bortskrivningar -102 -82
4) \u00c5tervinningar 245 71
Kreditf\u00f6rluster, netto (1+2+3+4) -47 -43
1
Expertbaserad bed\u00f6mning av signifikant \u00f6kning av kreditrisk.
K10 Kreditf\u00f6rluster mkr 2022 2021 F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen \u00c5rets reservering Steg 3 -182 -403 Steg 3 reservering tidigare \u00e5r som \u00e5terf\u00f6rts 223 173 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 3 41 -230 \u00c5rets nettoreservering Steg 2 -99 188 \u00c5rets nettoreservering Steg 1 -109 -9 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 -207 179 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen -166 -51 F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen \u00c5rets nettoreservering Steg 3 11 26 \u00c5rets nettoreservering Steg 2 -31 11 \u00c5rets nettoreservering Steg 1 -4 -18 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -25 19 Bortskrivningar \u00c5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster 1 -738 -363 Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 636 281 Summa bortskrivningar -102 -82 \u00c5tervinningar 245 71 Kreditf\u00f6rluster, netto -47 -43 varav utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten -26 -65 1 Av \u00e5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster omfattas 222 mkr (105) av efterbevakning . K36 Avs\u00e4ttningar Avs\u00e4ttningar 2022 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 250 617 159 1 026 Avsatt under \u00e5ret - 129 129 Ianspr\u00e5ktaget -520 0 -520 \u00c5terf\u00f6rt - -62 -62 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -11 - -11 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster 29 29 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 280 87 225 591 Avs\u00e4ttningar 2021 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 366 1 829 107 2 302 Avsatt under \u00e5ret - 53 53 Ianspr\u00e5ktaget -1 171 0 -1 171 \u00c5terf\u00f6rt - -1 -1 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -94 -41 - -135 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -22 -22 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 250 617 159 1 026 1 F\u00f6r ytterligare information, se not K10 och K44. 2 Avs\u00e4ttningen f\u00f6r omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omst\u00e4llning. Merparten av avs\u00e4ttningsbeloppet \u00e4r reglerat under \u00e5ren 2021\u20132022. Resterande f\u00f6rv\u00e4ntas vara reglerat vid utg\u00e5ngen av 2023. 3 Under \u00d6vriga avs\u00e4ttningar redovisas de belopp som avsatts f\u00f6r reglering av de anspr\u00e5k som riktats mot banken mkr 2022 2021 Ansvarsf\u00f6rbindelser Garantif\u00f6rbindelser, krediter 6 709 7 839 Garantif\u00f6rbindelser, \u00f6vriga 52 052 61 579 O\u00e5terkalleliga remburser 313 1 035 \u00d6vrigt 1 901 1 303 Summa 60 975 71 756 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 60 975 71 756 \u00c5taganden Kreditl\u00f6ften 336 974 346 556 Outnyttjad del av beviljade r\u00e4kningskrediter 108 456 116 839 \u00d6vrigt 13 684 23 122 Summa 459 114 486 517 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 266 418 344 081 Summa eventualf\u00f6rpliktelser 519 866 558 273 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad som avs\u00e4ttning, se not K36 353 344 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfAllowanceForCreditLossesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-472": {
"value": "S\u00e4kerheter I bankens kreditpolicy framg\u00e5r att krediter normalt ska vara betryggande s\u00e4kerst\u00e4llda. En svag \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda s\u00e4kerheter. S\u00e4kerheter kan dock reducera bankens f\u00f6rlust v\u00e4sentligt om kredittagaren inte kan f ullf\u00f6lja sina f\u00f6rpliktelser. hur mycket som \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e5na med fastighet som s\u00e4kerhet. S\u00e4kerheternas v\u00e4rde kontrolleras \u00e5rligen och baseras p\u00e5 ett uppskattat mark- nadsv\u00e4rde. Om marknadsv\u00e4rdet bed\u00f6ms ha sjunkit och v\u00e4rdet p\u00e5 panten har f\u00f6rs\u00e4mrats sker kontroll oftare. Bankens instruktioner avse- ende s\u00e4kerheter har inte f\u00f6r\u00e4ndrats efter inf\u00f6- randet av IFRS 9. D\u00e5 det som regel blir aktuellt att ta s\u00e4kerheter i anspr\u00e5k f\u00f6rst sedan kredit- tagaren drabbats av allvarliga betalningssv\u00e5rig- heter inriktas v\u00e4rderingen av s\u00e4kerheter p\u00e5 det v\u00e4rde s\u00e4kerheterna f\u00f6rv\u00e4ntas ha vid en f\u00f6rs\u00e4lj- Tabell \u00c5R:10 Kreditexponeringar, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 475 882 - - - - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 32 620 - - - - - 32 620 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - - - - - - 9 415 9 415 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 811 762 381 614 48 207 12 536 14 056 21 446 9 787 169 916 2 469 324 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 130 416 - - - - 2 362 132 778 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 6 461 815 - - - 30 032 32 697 Derivatinstrument Not K22 189 354 3 361 223 86 - - 32 048 36 261 Summa 1 811 951 381 968 696 947 13 574 14 142 21 446 9 787 243 773 3 188 977 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 743 1 223 2 148 1 357 935 - 866 53 703 60 975 varav \u00e5taganden 77 092 54 154 26 608 3 641 10 870 733 7 598 278 418 459 114 Summa 77 835 55 377 28 756 4 998 11 805 733 8 464 332 121 520 089 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 889 786 437 345 725 703 18 572 25 947 22 179 18 251 575 894 3 709 066 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14 . Kreditriskexponeringar F\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 mkr Bostads- fastigheter 1 \u00d6vriga fastigheter Stat, kommun och landsting 2 Borgen 3 Finansiella s\u00e4kerheter Objekt s\u00e4kerheter \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko Summa Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - 439 964 - - - - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 - - 1 462 - - - - - 1 462 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 - - 15 - - - - 21 823 21 838 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 1 794 921 352 383 47 978 9 901 20 025 22 312 8 919 157 390 2 413 829 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 - - 99 252 - - - - 1 310 100 562 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 - - 117 818 - - - 32 399 33 334 Derivatinstrument Not K22 833 1 541 1 947 65 150 - - 23 982 28 518 Summa 1 795 754 353 924 590 735 10 784 20 175 22 312 8 919 236 904 3 039 507 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 4 337 1 284 1 910 1 868 1 046 - 910 60 401 71 756 varav \u00e5taganden 96 499 58 160 32 359 4 709 14 445 674 8 480 271 191 486 517 Summa 100 836 59 444 34 269 6 577 15 491 674 9 390 331 592 558 273 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 896 590 413 368 625 004 17 361 35 666 22 986 18 309 568 496 3 597 780 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier . 3 Inkluderar ej statsgarantie T abell \u00c5R:11 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning, f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2022 2022 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 853 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 475 853 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 32 620 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 32 620 - - 0 - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 9 418 1 - -2 -1 - Stat, kommun och landsting 2 - - - - - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 9 418 1 - -2 -1 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 374 713 91 349 5 716 -475 -722 -1 257 Bostadsfastigheter 1 1 754 173 55 422 2 708 -153 -188 -200 \u00d6vriga fastigheter 360 572 20 728 769 -113 -208 -134 Stat, kommun och landsting 2 45 921 1 936 360 -4 -6 - Borgen 3 12 311 243 1 -3 -16 - Finansiella s\u00e4kerheter 13 804 258 1 -4 -3 - Objekt 19 719 1 836 45 -45 -94 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 8 937 875 310 -22 -82 -231 Blanko 159 276 10 051 1 522 -131 -125 -677 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 200 - - 0 - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 882 - - -2 - - Summa 2 902 686 91 350 5 716 -480 -723 -1 257 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 58 973 1 935 67 -6 -11 -19 Bostadsfastigheter 1 695 43 5 0 0 -1 \u00d6vriga fastigheter 970 252 - 0 -3 - Stat, kommun och landsting 2 2 096 47 5 0 0 0 Borgen 3 1 030 326 - 0 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 840 91 3 0 -1 0 Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 711 139 17 -1 -2 -5 Blanko 52 631 1 037 37 -5 -4 -13 varav \u00e5taganden 255 613 10 598 207 -97 -158 -63 Bostadsfastigheter 1 74 461 2 597 34 -21 -12 -20 \u00d6vriga fastigheter 53 086 1 064 4 -10 -18 0 Stat, kommun och landsting 2 26 591 16 - 0 -1 - Borgen 3 3 538 103 - -1 -4 - Finansiella s\u00e4kerheter 10 842 28 - 0 0 - Objekt 710 22 - -2 -3 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 6 719 863 16 -10 -48 -2 Blanko 79 666 5 905 153 -53 -72 -41 Summa 314 586 12 533 274 -103 -169 -82 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 217 272 103 883 5 990 -583 -892 -1 339 1 Inklusive bostadsr\u00e4tter. 2 Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3 Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K1 4 Poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivning f\u00f6rdelad per s\u00e4kerhet 2021 2021 mkr Brutto Reserver Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansr\u00e4kningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 932 - - 0 - - Stat, kommun och landsting 2 439 932 - - 0 - - \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker Not K15 1 462 - - - - - Stat, kommun och landsting 2 1 462 - - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut Not K16 21 833 10 - -2 -3 - Stat, kommun och landsting 2 15 - - Borgen 3 - - - - - - Blanko 21 818 10 - -2 -3 - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Not K17 2 345 196 64 390 7 421 -395 -690 -2 093 Bostadsfastigheter 2 1 768 368 24 534 2 533 -101 -93 -320 \u00d6vriga fastigheter 323 470 28 049 1 447 -85 -247 -251 Stat, kommun och landsting 2 45 980 1 674 334 -3 -7 0 Borgen 3 8 952 953 6 -3 -7 - Finansiella s\u00e4kerheter 19 474 566 1 -5 -11 0 Objekt 21 294 1 087 49 -44 -59 -15 \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 779 1 126 363 -23 -54 -272 Blanko 149 879 6 401 2 688 -131 -212 -1 235 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not K18 421 - - - - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not K18 9 016 - - -2 - - Summa 2 817 860 64 400 7 421 -399 -693 -2 093 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Eventualf\u00f6rpliktelser Not K44 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 varav ansvarsf\u00f6rbindelser 70 375 1 265 116 -9 -10 -39 Bostadsfastigheter 1 4 242 87 8 -5 -1 -3 \u00d6vriga fastigheter 1 216 66 3 -1 -1 - Stat, kommun och landsting 2 1 831 69 10 0 0 - Borgen 3 1 778 90 0 0 0 - Finansiella s\u00e4kerheter 959 83 5 0 -1 - Objekt - - - - - - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 805 77 28 0 -2 -17 Blanko 59 544 793 62 -3 -5 -19 varav \u00e5taganden 335 649 8 212 220 -100 -134 -52 Bostadsfastigheter 1 95 531 937 31 -15 -5 -13 \u00d6vriga fastigheter 56 618 1 527 15 -7 -14 - Stat, kommun och landsting 2 31 967 392 - 0 0 - Borgen 3 4 522 187 0 -1 -1 - Finansiella s\u00e4kerheter 14 079 366 - -1 -4 - Objekt 668 6 - -1 0 - \u00d6vriga s\u00e4kerheter 7 647 814 19 -11 -31 -3 Blanko 124 617 3 983 155 -64 -79 -36 Summa 406 024 9 477 336 -109 -144 -91 Summa poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 3 223 884 73 877 7 757 -508 -837 -2 184 Tabell \u00c5R:13 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land (Brutto) Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten Fastighetsf\u00f6rvaltning, typ av s\u00e4kerhet och land mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostadsfastig- heter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Utl\u00e5ning Stat och kommun 1 Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter och \u00f6vriga s\u00e4kerheter Blanko Sverige 323 920 20 052 175 283 116 708 11 877 278 474 17 310 150 555 98 134 12 475 Storbritannien 148 125 9 84 065 63 567 484 149 656 10 85 934 63 287 425 Norge 142 917 25 26 365 107 793 8 734 127 357 25 22 599 97 482 7 251 Danmark 23 879 - 14 731 8 843 305 Finland 51 362 30 041 7 225 13 830 266 46 161 25 966 6 722 13 244 229 Nederl\u00e4nderna 66 678 - 44 914 21 544 220 51 472 - 35 925 15 317 230 \u00d6vriga l\u00e4nder 1 034 - 562 459 13 862 - 479 352 31 Summa 734 036 50 127 338 414 323 901 21 594 677 861 43 311 316 945 296 659 20 946 1 Bolag \u00e4gda av stat och kommun/fastighetsutl\u00e5ning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Tabell \u00c5R:15 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2022 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 31 700 8 322 4 811 16 698 1 094 775 2 135 755 62 315 51 154 15 876 658 5 752 3 218 327 89 223 109 973 9 855 560 8 716 4 87 847 39 326 40 008 5 334 268 2 911 5 36 021 8 908 22 977 1 628 705 1 803 6 5 653 284 4 855 378 18 118 7 707 244 408 7 35 13 8 172 70 101 - - 1 9 111 37 56 - 7 11 Fallissemang 777 145 247 342 13 30 Schablonmetoden 1 216 966 129 540 85 129 9 824 1 464 Summa 734 036 338 414 319 719 50 127 4 182 21 594 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark, se not K14. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, Fastighetsf\u00f6rvaltning, riskklass och s\u00e4kerhet 2021 mkr Utl\u00e5ning S\u00e4kerhet Riskklass Bostads- fastigheter Kommersiella fastigheter Stat och kommun 1 \u00d6vriga s\u00e4kerheter Blanko 1 29 184 8 013 3 039 17 089 262 781 2 124 364 58 878 46 589 12 634 1 223 5 040 3 199 577 86 467 95 579 7 231 744 9 556 4 78 614 30 676 41 304 4 294 219 2 121 5 33 893 9 320 20 671 1 374 622 1 906 6 6 368 489 5 442 351 17 69 7 1 356 455 864 7 6 24 8 156 41 113 - 0 2 9 137 38 68 - 7 24 Fallissemang 966 229 364 321 15 37 Schablonmetoden 1 203 246 122 339 78 609 10 902 1 386 Summa 677 861 316 945 292 642 43 311 4 017 20 946 Banken begr\u00e4nsar kreditrisken genom att bland annat ta in s\u00e4kerheter fr\u00e5n kunderna. De fr\u00e4msta s\u00e4tten att reducera kreditrisk i banken \u00e4r pants\u00e4ttning av fast egendom s\u00e5som bostadsfastigheter och \u00f6vriga fastig- heter, f \u00f6retagshypotek, garantier (inklusive borgen) och anv\u00e4ndning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering \u00e4r att krediter ska vara s\u00e4kerst\u00e4llda med pant i fastig- heter. F\u00f6r exponeringar med fastigheter som s\u00e4kerhet ber\u00e4knas en bel\u00e5ningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpone- ringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Banken f\u00f6ljer interna rekommendationer och externa regelverk som bland annat begr\u00e4nsar ning under ogynnsamma omst\u00e4ndigheter i samband med en obest\u00e5ndssituation. Vid l\u00e5ngfristiga kredit\u00e5taganden utan s\u00e4ker- het till f\u00f6retag avtalar banken ofta med kunden om s\u00e4rskilda kreditvillkor som ger r\u00e4tt till omf\u00f6r- handling eller upps\u00e4gning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omst\u00e4ndigheter kan banken k\u00f6pa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd f\u00f6r fordringar. Detta f\u00f6rekom- mer dock inte inom bankens ordinarie kredit- givning. En mindre del av utl\u00e5ningen till kreditinstitut \u00e4r omv\u00e4nda repor. En omv\u00e4nd repa \u00e4r en \u00e5ter- k\u00f6pstransaktion som inneb\u00e4r att banken repar in (k\u00f6per) r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper eller aktier med s\u00e4rskild \u00f6verenskommelse att v\u00e4rdepapp- ret ska s\u00e4ljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omv\u00e4nda repor betraktas av banken som s\u00e4kerst\u00e4lld utl\u00e5ning. S\u00e4kerheterna specificerade i tabellerna nedan \u00e4r endast s\u00e5dana som anv\u00e4nds i kapital- kravsber\u00e4kningen f\u00f6r kreditrisker. tion. Banken har som policy att teckna nett- ningsavtal med alla bankmotparter. Nettnings- avtalen kompletteras med avtal om st\u00e4llande av s\u00e4kerheter f\u00f6r nettoexponeringen. I huvudsak anv\u00e4nds kontanter som s\u00e4kerhet, men \u00e4ven statspapper f\u00f6rekommer. S\u00e4kerheter f\u00f6r \u00e5ter- k\u00f6psavtal samt in- och utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rde papper. K24 Kvittning av finansiella instrument 2022 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 117 373 18 416 135 789 Kvittade belopp -81 112 -4 833 -85 945 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 36 261 13 583 49 844 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -21 972 -13 568 -35 540 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -33 003 -13 568 -46 571 Nettobelopp 3 258 15 3 273 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 111 598 4 838 116 436 Kvittade belopp -82 558 -4 833 -87 391 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 29 040 5 29 045 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -11 031 - -11 031 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -5 897 -5 -5 902 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -16 928 -5 -16 933 Nettobelopp 12 112 0 12 112 2021 mkr Derivat \u00c5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper Totalt Finansiella tillg\u00e5ngar som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 48 543 33 836 82 379 Kvittade belopp -20 035 -7 110 -27 145 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 28 508 26 726 55 234 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 Mottagna finansiella s\u00e4kerheter -13 322 -26 700 -40 022 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -22 616 -26 700 -49 316 Nettobelopp 5 892 26 5 918 Finansiella skulder som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 30 840 7 323 38 163 Kvittade belopp -17 056 -7 110 -24 166 Redovisat v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen 13 784 213 13 997 Relaterade belopp som inte kvittas i balansr\u00e4kningen Finansiella instrument, nettningsavtal -9 294 - -9 294 St\u00e4llda finansiella s\u00e4kerheter -1 467 -213 -1 680 Summa av belopp som inte har kvittats i balansr\u00e4kningen -10 761 -213 -10 974 Nettobelopp 3 023 - 3 023 Derivatinstrument kvittas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassa- fl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. \u00c5terk\u00f6psavtal och omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal mot centrala clearingmotparter kvittas i balansr\u00e4k- ningen n\u00e4r det \u00e5terspeglar bankens f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den vid regleringen av tv\u00e5 eller flera avtal. Det intr\u00e4ffar n\u00e4r banken har b\u00e5de en avtalsm\u00e4s- sig r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassa- fl\u00f6den netto. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivat- tillg\u00e5ngar ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 11 346 mkr (3 315) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningsposten In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten. I det kvittade beloppet f\u00f6r derivatskulder ing\u00e5r kvittade kontants\u00e4kerheter om 12 791 mkr (335) vilka h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n balansr\u00e4kningsposten Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten. Den kvarvarande motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning vid betal- ningsinst\u00e4llelse, det vill s\u00e4ga nettning av positiva och negativa v\u00e4rden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart i en konkurssitua- K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen . St\u00e4llda s\u00e4kerheter St\u00e4llda s\u00e4kerheter \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper best\u00e5r i huvudsak av v\u00e4rdepapper som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet i cen- tralbanker och andra kreditinstitut, f\u00f6r betalnings- system, v\u00e4rdepappershandel och clearing samt v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5ter- k\u00f6psavtal (repor). St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av aktier best\u00e5r av utl\u00e5nade aktier och aktier i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av den registre- rade s\u00e4kerhetsmassan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r innehavare av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek. S\u00e4kerhetsmassan best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som l\u00e4mnats mot pant i huvud- sakligen sm\u00e5hus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsr\u00e4tter med bel\u00e5ningsgrad inom 75% av marknadsv\u00e4rdet. I h\u00e4ndelse av bolagets obe- st\u00e5nd har innehavarna av de s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt enligt lagen om s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer och f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4ttslagen i de pantf\u00f6rskrivna tillg\u00e5ngarna. Om tillg\u00e5ngarna i s\u00e4kerhetsmassan vid tiden f\u00f6r ett konkurs beslut uppfyller de villkor som uppst\u00e4llts i lagen, ska de h\u00e5llas \u00e5tskilda fr\u00e5n konkursboets \u00f6vriga till- g\u00e5ngar och skulder. Innehavarna av obligatio- nerna erh\u00e5ller d\u00e5 fortsatt kontraktsenliga betal- ningar enligt obligationsvillkoren fram till f\u00f6rfall. Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar under fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka f\u00f6rs\u00e4kringstagarna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt. Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen, men f\u00f6r dessa har r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den direkt eller indirekt \u00f6verf\u00f6rts till en extern motpart. Mer- parten av de \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen best\u00e5r av r\u00e4nte - b\u00e4rande v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5nade aktier. I normalfallet regleras villkoren f\u00f6r bindande \u00e5terk\u00f6p och aktiel\u00e5n i ramavtal som ing\u00e5tts mellan banken och respektive motpart. Bindande \u00e5terk\u00f6psavtal inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning av ett v\u00e4rdepapper med f\u00f6rbindelse om \u00e5terk\u00f6p till ett fastst\u00e4llt pris vid en f\u00f6rutbest\u00e4md framtida tidpunkt. S\u00e4ljaren av v\u00e4rdepappret \u00e4r d\u00e4rmed fortsatt exponerad f\u00f6r risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar under avtalets l\u00f6ptid. S\u00e5lda v\u00e4rdepapper under \u00e5terk\u00f6psavtal kvarst\u00e5r till marknadsv\u00e4rde i balansr\u00e4kningen under avtalets l\u00f6ptid. Mot - tagen k\u00f6peskilling redovisas som skuld till mot- parten. Enligt standardvillkoren i \u00e5terk\u00f6psavtal \u00f6verg\u00e5r \u00e4gander\u00e4tten till det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret helt fr\u00e5n s\u00e4ljare till k\u00f6pare, vilket inneb\u00e4r att k\u00f6paren har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de k\u00f6pta v\u00e4rde- pappren. Enligt standardavtalen f\u00f6r aktiel\u00e5n kvarst\u00e5r exponeringen f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i den utl\u00e5nade aktien hos l\u00e5ngivaren. Utl\u00e5nade aktier kvarst\u00e5r d\u00e4rmed i balansr\u00e4kningen under l\u00e5nets l\u00f6ptid. S\u00e4kerheter f\u00f6r utl\u00e5nade aktier utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rdepapper. Mottagen kontants\u00e4kerhet redovisas som skuld i balans- r\u00e4kningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r \u00e5terk\u00f6ps- avtal inneb\u00e4r det standardavtal som anv\u00e4nds f\u00f6r aktiel\u00e5n att l\u00e5ntagaren under l\u00e5nets l\u00f6ptid har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de l\u00e5nade aktierna. Som \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas statspapper, obligationer och aktier som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e4rdepappershan- del, clearing med mera och d\u00e4r f\u00f6rfogander\u00e4t- ten \u00f6ver v\u00e4rdepappret \u00f6verg\u00e5tt till mottagaren. Som \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas \u00e4ven vissa tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Dessa tillg\u00e5ngar best\u00e5r av portf\u00f6ljer av finansiella instrument till vilka banken har formell \u00e4gander\u00e4tt, men d\u00e4r de risker som \u00e4r f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngarna liksom r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den \u00f6verf\u00f6rts till en tredje part. V\u00e4rderingen av dessa tillg\u00e5ngar speglar v\u00e4rde- ringen av den motsvarande skuldposten \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde motsvarande skuld Redovisat v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde motsvarande skuld Aktier, v\u00e4rdepappersutl\u00e5ning 4 039 208 1 7 349 284 1 Statspapper och obligationer, repor 3 350 2 4 142 67 Statspapper och obligationer, \u00f6vrigt 43 - 1 946 - Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 603 603 552 552 Summa 8 036 813 13 989 903 1 Mottagen kontants\u00e4kerhet",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCollateralExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-475": {
"value": "cernens likviditets-, valutakurs- och r\u00e4nterisker i bankverksamheten. Limiterna f\u00f6r r\u00e4nte-, valuta- och likviditetsrisk f\u00f6rdelas av VD och CFO till Head of Group Treasury, som i sin tur f\u00f6rdelar dessa till de aff\u00e4rsdrivande enheterna. Limiter f\u00f6r aktiekursrisk och r\u00e5varuprisrisk f\u00f6r- delas av CFO till Capital Markets. VD och CFO beslutar \u00e4ven om komplette Tabell \u00c5R:26 VaR f\u00f6r handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury 1 VaR f\u00f6r handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury 1 Totalt Aktier R\u00e4ntor Valuta R\u00e5varor mkr 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Genomsnitt 11 11 1 1 11 13 2 3 0 1 Maximum 23 26 6 3 23 25 7 8 2 12 Minimum 5 5 0 0 5 4 1 1 0 0 \u00c5rsskifte 11 6 4 0 11 5 2 2 0 0 1 Handelslagerklassificerade portf\u00f6ljer omg\u00e4rdas av s\u00e4rskilda instruktioner och riktlinjer. Tabell \u00c5R:27 V\u00e4rsta utfall i stresstest av handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury V\u00e4rsta utfall i stresstest av handelslagret \u2013 Handelsbanken Capital Markets och Group Treasury mkr 2022 2021 Genomsnitt 175 99 Maximum 588 369 Minimum 54 36 \u00c5rsskifte 54 67 nansieringen. R\u00e4nterisk hanteras till stor del genom r\u00e4nte swappar. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r \u00e4ven i Group Treasurys likviditetsportf\u00f6lj och hanteras genom obligationsterminer och r\u00e4nteswappar. Generellt g\u00e4ller att r\u00e4nterisken i allt v\u00e4sentligt tas i marknader som k\u00e4nnetecknas av god likviditet. Den generella r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet uppgick till abell \u00c5R:28 Generell r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet Generell r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet (f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde vid v\u00e4rsta utfallet av parallellskift av samtliga r\u00e4ntor med en procentenhet) mkr 2022 2021 SEK 3 482 DKK 20 133 EUR 3 188 NOK 74 70 USD 366 281 GBP 101 231 \u00d6vriga valutor 3 6 Summa 570 1 391 kronor de f\u00f6rluster som kan uppst\u00e5 i riskpositio- ner p\u00e5 grund av r\u00f6relser i underliggande mark- nader \u00f6ver en spe 301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n ing av marknadsr\u00e4ntorna med en procentenhet. Denna effekt speglar de skillnader som \ufb01nns i r\u00e4ntebindningstider och volymsam- mans\u00e4ttning mellan tillg\u00e5ngar, skulder och deri- vat utanf\u00f6r handelslagret med antagandet att balansr\u00e4kningens storlek \u00e4r konstant. I ber\u00e4k- ningen fastst\u00e4lls r\u00e4ntebindningstid f\u00f6r inl\u00e5ning som saknar kontraktuell l\u00f6ptid med internmetod. Detta g\u00f6rs p\u00e5 basis av historiska observationer och endast den del som \u00e4r s\u00e5v\u00e4l stabil som inte r\u00e4ntek\u00e4nslig justeras. R\u00e4ntenetto effekten upp- gick vid \u00e5rsskiftet till 1 634 mkr (1 359). Aktiekursrisk Bankens aktiekursrisk uppst\u00e5r fr\u00e4mst i Handels- banken Capital Markets genom kundhandel och i bankens egna aktieinnehav. Risken m\u00e4ts som marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen i bankens totala aktiepositioner vid momentan f\u00f6r\u00e4ndring i aktiepriser och volatiliteter med +/-10 respektive +/-25%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick det v\u00e4rsta utfallet av denna risk till 38 mkr (71). Den st\u00f6rsta exponeringen i aktier kommer fr\u00e5n den brittiska marknaden. Aktiekursrisk i handelslagret Aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets uppkommer vid kundgenererade aff\u00e4rer. Vidare \u00e4r Handelsbanken Capital Markets market maker f\u00f6r strukturerade produkter, vilket ger upphov till aktiekursrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r. Den icke-linj\u00e4ra aktiekursrisken uppkommer via inslag av optioner som finns fr\u00e4mst i de strukturerade produkterna. Banken limiterar och m\u00e4ter aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets med matriser. F\u00f6rdelen med metoden \u00e4r att den f\u00e5ngar upp aktiekursrisken inklusive den icke-linj\u00e4ra risken p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt. S\u00e5v\u00e4l VaR som andra riskm\u00e5tt och stresscenarier anv\u00e4nds som komplement i m\u00e4tningen av aktiekurs- risken. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR f\u00f6r aktiekurs- risk i handelslagret till 4 miljon kronor (0). Aktiekursrisk utanf\u00f6r handelslagret Koncernens aktieinnehav utanf\u00f6r handelslagret utg\u00f6rs bland annat av Niv\u00e5 3-aktier som i huvud- sak best\u00e5r av olika typer av bankgemensam verksamhet med anknytning till bankens aff\u00e4r. Innehaven \u00e4r klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. V\u00e4rdering sker som regel till bankens andel av substansv\u00e4rdet i bola- get, alternativt till det pris den senaste transak- tionen genomf\u00f6rdes. Aktiekursrisken \u00e4r liten. Tabell \u00c5R:30 Aktiekursrisk Aktiekursrisk mkr F\u00f6r\u00e4ndring i volatilitet 2022 2021 F\u00f6r\u00e4ndring i aktiepris -25% 0% 25% -25% 0% 25% 10% 45 46 48 81 81 81 -10% -38 -37 -35 -71 -69 -67 Tabell \u00c5R:31 Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret mkr 2022 2021 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav Niv\u00e5 1 och 2 392 300 varav Niv\u00e5 3 152 154 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav n\u00e4ringsbetingade 252 254 varav \u00f6vrigt innehav 292 200 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 199 140 Orealiserad marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring under \u00e5ret f\u00f6r kvarvarande samt nya innehav 54 60 Realiserat till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4ljningar och avvecklingar under perioden -32 -1 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 221 199 Inbegripet i supplement\u00e4rt kapital 0 0 Valutakursrisk D\u00e5 banken har verksamhet i ett antal l\u00e4nder utanf\u00f6r Sverige uppkommer en valutaexpone- ring av strukturell natur d\u00e5 koncernens r\u00e4ken- skaper \u00e4r uttryckta i svenska kronor. Denna strukturella risk hanteras genom en avv\u00e4gning mellan att antingen reducera valutakursf\u00f6r\u00e4nd- ringars p\u00e5verkan p\u00e5 kapitalrelationerna eller eget kapital. Styrelsen har fastst\u00e4llt den maxi- mala p\u00e5verkan p\u00e5 eget kapital som den struktu- rella valutapositionen f\u00e5r ge upphov till i s\u00e4k- ringen av k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen. De \u00f6vriga valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar bankens egna kapital framg\u00e5r av tabellen F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital Koncernen p\u00e5 sidan 96. Bankens direkta valutakursexponering upp- st\u00e5r till f\u00f6ljd av kunddriven intradaghandel p\u00e5 de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. F\u00f6r denna valutakursrisk har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppst\u00e5r \u00e4ven i den vanliga bankverksamheten som ett led i hante- ring av kundfl\u00f6den och inom finansieringsverk- samheten i Group Treasury. F\u00f6r dessa risker har styrelsen, VD och CFO fastst\u00e4llt positionslimiter. Vid \u00e5rsskiftet uppgick den aggregerade netto- positionen till 199 mkr (344), exklusive struktu- rella valutapositioner. Denna valutakursrisk \u00e4r inte beroende av trendutvecklingen av en enskild valuta eller grupp av valutor, d\u00e5 positio- nerna \u00e4r mycket korta och uppkommer i hante- ringen av kunddrivna fl\u00f6den. Den samlade valu- takursrisken i handelslagret och \u00f6vrig verksamhet var 3 mkr (13), m\u00e4tt som en p\u00e5ver- kan p\u00e5 banken vid en momentan f\u00f6r\u00e4ndring av den svenska kronan med 5%. Tabell \u00c5R:32 Valutak\u00e4nslighet Valutak\u00e4nslighet (v\u00e4rsta utfall +/-5% f\u00f6r\u00e4ndring av SEK mot respektive valuta) mkr 2022 2021 EUR 1 3 NOK 5 8 DKK 1 0 USD 4 0 GBP 1 5 \u00d6vriga valutor 4 5 R\u00e5varuprisrisk Handeln med r\u00e5varor bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Capital Markets. Exponering i r\u00e5varurelaterade instrument uppkommer endast till f\u00f6ljd av kunddriven handel p\u00e5 de internationella r\u00e5varumarknaderna. R\u00e5varu- prisrisk, s\u00e5v\u00e4l linj\u00e4r som icke-linj\u00e4r, m\u00e4ts som absolutsumman av risken f\u00f6r alla r\u00e5varor d\u00e4r banken har exponering. R\u00e5varuprisrisken var vid \u00e5rsskiftet 1 mkr (1), m\u00e4tt som den maximala f\u00f6rlusten vid prisf\u00f6r\u00e4ndringar upp till 20% i underliggande r\u00e5varor och volatilitetsf\u00f6r\u00e4nd- ringar upp till 35%. Vid \u00e5rsskiftet uppgick VaR f\u00f6r r\u00e5varuprisrisk till 0 mkr (0). \u00d6vriga marknadsrisker Marknadsrisk uppkommer \u00e4ven inom bankens pensionssystem (pensionsrisk). Risken best\u00e5r av risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 pensionstill- g\u00e5ngarna som tryggar bankens pensions- \u00e5taganden, samt av f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonterings - r\u00e4ntor. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfMarketRiskExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-477": {
"value": "301 000 301 000 Summa tillg\u00e5ngar 2 418 969 185 944 178 216 597 714 72 874 3 453 716 Skulder till kreditinstitut 77 442 805 2 497 314 1 314 82 372 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 130 136 32 516 44 975 174 750 44 1 382 422 Emitterade v\u00e4rdepapper 581 174 120 555 105 575 573 537 136 364 1 517 206 \u00d6vriga skulder 471 716 471 716 Summa skulder 2 260 469 153 876 153 047 748 601 137 722 3 453 716 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -172 317 -1 601 -49 408 194 102 55 181 25 957 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022. R\u00e4ntebindningstider f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 3 m\u00e5nader 3\u20136 m\u00e5n 6\u201312 m\u00e5n 1\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 971 0 0 0 0 439 971 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 94 553 5 310 1 520 22 009 10 220 133 612 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 22 394 894 0 0 0 23 288 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 352 796 164 121 182 379 644 475 67 481 2 411 252 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 338 641 338 641 Summa tillg\u00e5ngar 2 248 355 170 325 183 899 666 484 77 701 3 346 764 Skulder till kreditinstitut 55 453 19 674 6 391 367 1 735 83 621 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 255 043 9 612 1 539 134 405 51 1 400 650 Emitterade v\u00e4rdepapper 339 597 176 987 216 164 519 803 128 511 1 381 062 \u00d6vriga skulder 481 431 481 431 Summa skulder 2 131 525 206 274 224 094 654 574 130 297 3 346 764 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 652 711 -25 792 40 472 -29 398 56 434 1 694 427 nettoeffekten. R\u00e4ntenettoeffekten vid r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4ts som f\u00f6r\u00e4ndringen av r\u00e4ntenettot \u00f6ver en tolvm\u00e5nadersperiod vid en generell \u00f6k n T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 . F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K29 Skulder till kreditinstitut mkr 2022 2021 Skulder i svenska kronor Banker 9 080 4 409 \u00d6vriga kreditinstitut 8 681 8 485 Summa 17 761 12 894 Skulder i utl\u00e4ndsk valuta Banker 63 777 69 982 \u00d6vriga kreditinstitut 155 158 Summa 63 932 70 140 Summa skulder till kreditinstitut 81 693 83 034 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 185 -29 varav repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 24 643 48 286 Skulder till kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 145 739 118 074 Summa 170 382 166 360 varav repor 125 371 K30 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning i svenska kronor Hush\u00e5ll 430 128 445 736 F\u00f6retag 336 594 366 155 Riksg\u00e4lden 1 1 Summa 766 723 811 892 Inl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Hush\u00e5ll 117 317 115 329 F\u00f6retag 294 915 310 530 Summa 412 232 425 859 Summa inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 178 955 1 237 751 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Uppl\u00e5ning i svenska kronor 87 427 29 335 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 58 679 19 551 Summa uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 146 106 48 886 Summa in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 325 061 1 286 637 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 854 95 varav repor 5 213 varav inom f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 253 6 623 Medelvolymer mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i svenska kronor 804 420 745 860 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 446 694 490 229 Summa 1 251 114 1 236 089 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Uppl\u00e5ning i svenska kronor 70 508 54 673 Uppl\u00e5ning i svenska kronor, f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 150 6 739 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 210 655 153 982 Summa 287 313 215 394 varav repor 16 971 19 209 K39 Efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor - 3 003 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 42 404 29 254 Summa 42 404 32 257 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 1 078 769 Medelvolymer mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor 945 2 898 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 37 131 30 125 Summa 38 076 33 023 Specifikation, f\u00f6rlagsl\u00e5n Emissions\u00e5r F\u00f6rfall Valuta Ursprungligt nominellt belopp i respektive valuta R\u00e4nte sats, % Utest\u00e5ende belopp I utl\u00e4ndsk valuta 2018 Tidsbunden EUR 750 1,630% 8 458 2018 Tidsbunden EUR 750 1,250% 8 438 2019 Evigt USD 500 6,250% 5 332 2020 Evigt USD 500 4,380% 4 647 2020 Evigt USD 500 4,750% 4 228 2022 Tidsbunden EUR 500 3,250% 5 371 2022 Tidsbunden GBP 500 4,630% 5 930 Summa efterst\u00e4llda skulder 42 404 F\u00f6r ytterligare information avseende f\u00f6rlagsl\u00e5nen, se Pelare 3-rapporten. F\u00f6r\u00e4ndring av efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets ing\u00e5ng 32 257 41 082 Emitterade 11 445 - \u00c5terk\u00f6pta - - F\u00f6rfallna -2 994 -9 711 Valutaeffekter m m 1 696 886 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets utg\u00e5ng 42 404 32 257 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 K32 Emitterade v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489 Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109 Summa 624 336 625 296 514 264 513 930 Obligationsl\u00e5n Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200 Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498 Summa 850 465 871 441 839 504 827 562 Summa emitterade v\u00e4rdepapper 1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194 mkr 2022 2021 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737 Emitterade 1 064 019 1 015 801 \u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381 F\u00f6rfallna -926 079 -939 884 Valutaeffekter m m 40 852 21 495 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 514 455 491 228 Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947 Summa 1 464 645 1 374 175 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfBorrowingsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-483": {
"value": "Tabell \u00c5R:31 Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret Aktieexponeringar utanf\u00f6r handelslagret mkr 2022 2021 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav Niv\u00e5 1 och 2 392 300 varav Niv\u00e5 3 152 154 Innehav klassificerade som verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 454 varav n\u00e4ringsbetingade 252 254 varav \u00f6vrigt innehav 292 200 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 199 140 Orealiserad marknadsv\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring under \u00e5ret f\u00f6r kvarvarande samt nya innehav 54 60 Realiserat till f\u00f6ljd av f\u00f6rs\u00e4ljningar och avvecklingar under perioden -32 -1 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 221 199 Inbegripet i supplement\u00e4rt kapital 0 0 K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - 2 Medelvolymer mkr 2022 202 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 Summa 182 934 155 42 K19 Aktier och andelar mkr 2022 202 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 12 269 19 01 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 45 Summa aktier och andelar 12 813 19 47 Innehav klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat mkr 2022 202 Visa Inc 274 17 VIPPS A/S 57 6 \u00d6vriga innehav 213 22 Summa 544 45 Handelsbanken klassificerar ovanst\u00e5ende aktieinnehav till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat d\u00e5 dessa inte innehas i handelssyfte. Under \u00e5ret erh\u00f6ll Handelsbanken endast utdelningar f\u00f6r aktier som fortfarande \u00e4gs vid rapporteringsperiodens slut. Utdelningarna uppg\u00e5r till 17 mkr (2) och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Under \u00e5ret har Banken avyttrat innehav i ett antal bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar om totalt 32 mkr (1). Sk\u00e4let till avyttringarna var i huvudsak kontorsnedl\u00e4ggningar. F\u00f6r information om orealiserat och realiserat resultat f\u00f6r egetkapitalinstrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat se F\u00f6r\u00e4ndring av eget kapital Koncernen. K21 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 202 1 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 212 363 235 20 9 \u00d6vriga fondtillg\u00e5ngar 603 55 2 Summa 212 966 235 76 1 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/l\u00f6ptid Nominellt belopp Positiva marknadsv\u00e4rden Negativa marknadsv\u00e4rden mkr upp till 1 \u00e5r mer \u00e4n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r mer \u00e4n 5 \u00e5r 2022 2021 2022 2021 2022 202 1 Derivat f\u00f6r handel R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner 10 433 13 810 556 24 799 22 350 403 50 351 5 1 FRA/terminer 635 033 46 088 334 681 455 542 060 928 76 1 181 6 4 Swappar 609 284 1 330 700 270 724 2 210 708 2 081 987 62 139 15 902 61 594 16 30 7 Valutarelaterade kontrakt Optioner 35 069 50 17 35 136 20 672 292 69 249 13 1 Terminer 84 486 9 455 92 94 033 82 874 1 418 907 1 112 66 1 Swappar 637 106 59 896 4 628 701 630 632 062 9 146 10 576 12 780 5 13 1 Aktierelaterade kontrakt Optioner 1 637 386 30 2 053 3 770 182 375 95 18 9 Terminer 184 - - 184 580 6 9 5 1 1 Swappar 5 968 574 1 720 8 262 14 683 185 341 663 72 3 R\u00e5varurelaterade kontrakt Optioner - - 25 25 355 2 41 27 5 5 Terminer 339 28 - 367 935 32 111 52 23 7 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 499 3 409 - 3 908 4 853 68 294 90 16 9 Summa 2 020 038 1 464 396 278 126 3 762 560 3 407 181 74 801 28 751 78 199 23 72 9 Derivat f\u00f6r marknadsv\u00e4rdes\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner - 41 323 364 1 061 7 1 - - Swappar 87 656 362 513 125 865 576 034 458 459 16 888 3 406 27 349 2 42 8 Valutarelaterade kontrakt Swappar 633 - 1 003 1 636 1 462 77 156 - - Summa 88 289 362 554 127 191 578 034 460 982 16 972 3 563 27 349 2 42 8 Derivat f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Swappar 111 004 112 197 24 956 248 157 318 242 4 499 5 625 4 865 1 02 3 Valutarelaterade kontrakt Swappar 130 549 121 263 63 030 314 842 269 827 21 101 10 604 1 185 3 66 0 Summa 241 553 233 460 87 986 562 999 588 069 25 600 16 229 6 050 4 68 3 Summa derivatinstrument 2 349 880 2 060 410 493 303 4 903 593 4 456 232 117 373 48 543 111 598 30 84 0 Varav b\u00f6rshandlade derivat 201 815 182 857 260 130 274 80 4 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 315 242 2 982 431 82 375 18 731 83 957 15 86 7 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 386 536 1 290 944 34 738 29 682 27 367 14 16 9 Kvittade belopp totalt -2 826 362 -2 691 986 -81 112 -20 035 -82 558 -17 05 6 Nettobelopp 2 077 231 1 764 246 36 261 28 508 29 040 13 78 4 Valutaf\u00f6rdelning av marknadsv\u00e4rden SEK -231 111 -242 957 74 796 51 7 USD 187 752 299 987 -244 777 -19 29 7 EUR 282 564 115 908 211 143 -94 25 0 \u00d6vriga -121 832 -124 395 70 436 143 87 0 Summa 117 373 48 543 111 598 30 84 0 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp best\u00e5r av det kvittade marknadsv\u00e4rdet och tillh\u00f6rande nominella belopp p\u00e5 kontrakt f\u00f6r vilka det finns en legal r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassafl\u00f6den netto (d\u00e4ribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansr\u00e4kningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick s\u00e5dana \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489) . K31 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 2021 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 212 363 235 209 \u00d6vriga fondskulder 603 552 Summa 212 966 235 761 K32 Emitterade v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489 Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109 Summa 624 336 625 296 514 264 513 930 Obligationsl\u00e5n Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200 Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498 Summa 850 465 871 441 839 504 827 562 Summa emitterade v\u00e4rdepapper 1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194 mkr 2022 2021 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737 Emitterade 1 064 019 1 015 801 \u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381 F\u00f6rfallna -926 079 -939 884 Valutaeffekter m m 40 852 21 495 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 514 455 491 228 Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947 Summa 1 464 645 1 374 175 K33 Korta positioner mkr 2022 2021 Korta positioner v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde Aktier 362 835 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 1 577 3 270 Summa 1 939 4 105 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 8 21 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 16 865 21 824 Utl\u00e4ndsk valuta 142 229 Summa 17 007 22 053 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFairValueOfFinancialInstrumentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-485": {
"value": "T abell \u00c5R:45 F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder F\u00f6r inl\u00e5ningsvolymer avser kolumn \u201dOspecificerad l\u00f6ptid\u201d inl\u00e5ning som \u00e4r betalbar p\u00e5 anfordran. Tabellen inneh\u00e5ller r\u00e4ntefl\u00f6den vilket inneb\u00e4r att balansraderna inte \u00e4r avst\u00e4mningsbara mot koncernens balansr\u00e4kning. L\u00f6ptidstabeller utan r\u00e4ntefl\u00f6den inklusive l\u00f6ptidstabeller i valuta \u00e5terfinns i Faktaboken p\u00e5 handelsbanken.com/irsv. F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 508 723 - - - - - - 508 723 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 132 989 - - - - - - 132 989 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 32 846 - - - - - - 32 846 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 6 346 180 328 584 1 872 2 382 - 11 691 varav omv\u00e4nda repor - - - - - - - - Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 65 944 301 126 242 443 280 925 510 950 1 245 526 2 646 914 varav omv\u00e4nda repor 12 912 - - - - - - 12 912 \u00d6vrigt 23 717 - - - - - 277 283 301 000 varav aktier och andelar 12 815 - - - - - - 12 815 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 10 902 - - - - - - 10 902 Summa tillg\u00e5ngar 770 564 301 306 242 771 281 510 512 822 1 247 908 277 283 3 634 163 Skulder till kreditinstitut 38 283 27 232 3 622 1 010 477 1 551 10 809 82 983 varav repor - - - - - - - - varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 14 212 20 009 2 652 114 - - 3 36 989 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 27 400 75 911 36 517 10 017 2 085 5 849 1 224 903 1 382 682 varav repor 4 - - - - - - 4 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 92 544 510 171 185 168 187 428 423 003 127 585 - 1 525 899 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 7 914 76 552 11 011 157 739 323 167 75 500 - 651 884 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 35 096 195 836 58 078 - - - - 289 009 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 49 419 207 869 73 242 - - - - 330 530 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 9 6 549 8 973 553 - - - 16 084 varav Senior Non-preffered-obligationer - 283 140 423 25 585 25 027 - 51 458 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 105 23 082 33 724 28 713 74 251 27 058 - 186 933 Efterst\u00e4llda skulder - 9 614 145 14 496 13 511 11 476 - 49 240 \u00d6vrigt 5 047 375 378 716 1 456 653 463 099 471 724 varav korta positioner 1 947 - - - - - - 1 947 varav fondlikvidskulder 3 087 - - - - - - 3 087 Summa skulder 163 273 623 302 225 830 213 666 440 533 147 114 1 698 810 3 512 529 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 459 114 Derivat 2022 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 182 101 590 120 150 293 121 954 213 073 117 024 1 374 565 Summa derivat utfl\u00f6de 180 101 589 221 149 097 120 987 211 934 111 955 1 363 295 Netto 2 000 899 1 196 967 1 139 5 069 11 270 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under fj\u00e4rde kvartalet 2022 . F\u00f6rfalloanalys f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Ospecificerad l\u00f6ptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 439 983 - - - - - - 439 983 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser 1 100 563 - - - - - - 100 563 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 2 33 333 - - - - - - 33 333 Utl\u00e5ning till kreditinstitut 19 246 176 200 615 1 497 2 371 - 24 105 varav omv\u00e4nda repor 12 126 - - - - - - 12 126 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 52 107 274 819 218 002 252 736 469 331 1 236 095 - 2 503 090 varav omv\u00e4nda repor 13 648 - - - - - - 13 648 \u00d6vrigt 22 701 - - - - - 315 940 338 641 varav aktier och andelar 19 934 - - - - - - 19 934 varav fordringar p\u00e5 fondlikvider 2 767 - - - - - - 2 767 Summa tillg\u00e5ngar 667 933 274 995 218 202 253 351 470 828 1 238 466 315 940 3 439 715 Skulder till kreditinstitut 34 370 36 257 4 077 1 276 359 1 176 6 541 84 056 varav repor - - - - - - - 0 varav inl\u00e5ning fr\u00e5n centralbanker 21 832 28 676 - - - - 344 50 852 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 18 300 35 306 1 781 483 371 6 263 1 338 153 1 400 657 varav repor 213 - - - - - - 213 Emitterade v\u00e4rdepapper 3 58 526 368 375 263 962 155 320 412 914 122 439 - 1 381 536 varav s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer 26 40 329 73 743 104 740 339 886 89 447 - 648 171 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 22 077 137 708 51 998 - - - - 211 783 varav f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid understigande ett \u00e5r 27 128 166 516 106 409 - - - - 300 053 varav bankcertifikat (CD:s) och f\u00f6retagscertifikat (CP:s) med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r 4 184 2 550 931 - - - - 7 665 varav Senior Non-preffered-obligationer - 115 69 184 17 568 15 887 - 33 823 varav seniora obligationer och \u00f6vriga v\u00e4rdepapper med ursprunglig l\u00f6ptid \u00f6ver ett \u00e5r 5 111 21 157 30 812 50 396 55 460 17 105 - 180 041 Efterst\u00e4llda skulder - 926 2 960 8 507 13 698 10 195 - 36 286 \u00d6vrigt 7 064 365 369 700 1 514 841 470 599 481 452 varav korta positioner 4 126 - - - - - - 4 126 varav fondlikvidskulder 2 927 - - - - - - 2 927 Summa skulder 118 260 441 229 273 149 166 286 428 856 140 914 1 815 293 3 383 987 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen Finansiella garantier och ej utnyttjade l\u00e5nel\u00f6ften 486 517 Derivat 2021 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar\u2013 6 m\u00e5nader 6\u201312 m\u00e5nader 1\u20132 \u00e5r 2\u20135 \u00e5r \u00d6ver 5 \u00e5r Summa Summa derivat infl\u00f6de 220 594 487 565 83 775 99 046 145 200 78 969 1 115 149 Summa derivat utfl\u00f6de 218 965 483 166 80 840 97 391 147 217 80 891 1 108 470 Netto 1 629 4 399 2 935 1 655 -2 017 -1 922 6 679 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 K39 Efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor - 3 003 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 42 404 29 254 Summa 42 404 32 257 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 1 078 769 Medelvolymer mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n i svenska kronor 945 2 898 F\u00f6rlagsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 37 131 30 125 Summa 38 076 33 023 Specifikation, f\u00f6rlagsl\u00e5n Emissions\u00e5r F\u00f6rfall Valuta Ursprungligt nominellt belopp i respektive valuta R\u00e4nte sats, % Utest\u00e5ende belopp I utl\u00e4ndsk valuta 2018 Tidsbunden EUR 750 1,630% 8 458 2018 Tidsbunden EUR 750 1,250% 8 438 2019 Evigt USD 500 6,250% 5 332 2020 Evigt USD 500 4,380% 4 647 2020 Evigt USD 500 4,750% 4 228 2022 Tidsbunden EUR 500 3,250% 5 371 2022 Tidsbunden GBP 500 4,630% 5 930 Summa efterst\u00e4llda skulder 42 404 F\u00f6r ytterligare information avseende f\u00f6rlagsl\u00e5nen, se Pelare 3-rapporten. F\u00f6r\u00e4ndring av efterst\u00e4llda skulder mkr 2022 2021 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets ing\u00e5ng 32 257 41 082 Emitterade 11 445 - \u00c5terk\u00f6pta - - F\u00f6rfallna -2 994 -9 711 Valutaeffekter m m 1 696 886 F\u00f6rlagsl\u00e5n vid \u00e5rets utg\u00e5ng 42 404 32 257 F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfSubordinatedLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-487": {
"value": "K3 R\u00e4ntenetto mkr 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 R\u00e4ntenetto 36 610 30 321 P\u00e5 raderna Derivatinstrument ing\u00e5r r\u00e4ntenetto som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rligt till tillg\u00e5ngar och skulder som s\u00e4kras. Dessa kan ha b\u00e5de positiv och negativ inverkan p\u00e5 r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. \u00c4ndrad presentation av resolutionsavgiften i Resultatr\u00e4kningen mkr Redovisat v\u00e4rde 2021 \u00c4ndrad presentation resolutionsavgift Tidigare publicerat 2021 R\u00e4ntekostnader -5 511 930 -6 441 Riskskatt och resolutionsavgift -930 -930 Summa -6 441 - -6 441 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 redovisas resolutionsavgiften ej l\u00e4ngre som r\u00e4ntekostnad, utan ist\u00e4llet p\u00e5 ny rad inom r\u00f6relseresultatet. P\u00e5 samma resultatrad redovisas \u00e4ven riskskatten. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r de i ovan angivna resultatraderna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceIncomeExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-488": {
"value": "K3 R\u00e4ntenetto mkr 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 R\u00e4ntenetto 36 610 30 321 P\u00e5 raderna Derivatinstrument ing\u00e5r r\u00e4ntenetto som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rligt till tillg\u00e5ngar och skulder som s\u00e4kras. Dessa kan ha b\u00e5de positiv och negativ inverkan p\u00e5 r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. \u00c4ndrad presentation av resolutionsavgiften i Resultatr\u00e4kningen mkr Redovisat v\u00e4rde 2021 \u00c4ndrad presentation resolutionsavgift Tidigare publicerat 2021 R\u00e4ntekostnader -5 511 930 -6 441 Riskskatt och resolutionsavgift -930 -930 Summa -6 441 - -6 441 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 redovisas resolutionsavgiften ej l\u00e4ngre som r\u00e4ntekostnad, utan ist\u00e4llet p\u00e5 ny rad inom r\u00f6relseresultatet. P\u00e5 samma resultatrad redovisas \u00e4ven riskskatten. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r de i ovan angivna resultatraderna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestIncomeExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-489": {
"value": "K3 R\u00e4ntenetto mkr 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 R\u00e4ntenetto 36 610 30 321 P\u00e5 raderna Derivatinstrument ing\u00e5r r\u00e4ntenetto som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rligt till tillg\u00e5ngar och skulder som s\u00e4kras. Dessa kan ha b\u00e5de positiv och negativ inverkan p\u00e5 r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. \u00c4ndrad presentation av resolutionsavgiften i Resultatr\u00e4kningen mkr Redovisat v\u00e4rde 2021 \u00c4ndrad presentation resolutionsavgift Tidigare publicerat 2021 R\u00e4ntekostnader -5 511 930 -6 441 Riskskatt och resolutionsavgift -930 -930 Summa -6 441 - -6 441 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 redovisas resolutionsavgiften ej l\u00e4ngre som r\u00e4ntekostnad, utan ist\u00e4llet p\u00e5 ny rad inom r\u00f6relseresultatet. P\u00e5 samma resultatrad redovisas \u00e4ven riskskatten. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r de i ovan angivna resultatraderna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats. K4 Provisionsnetto mkr 2022 2021 Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 455 555 Fonder 5 469 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 911 905 R\u00e5dgivning 196 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 794 803 Betalningar 2 680 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 1 146 1 155 Garantier 202 207 \u00d6vrigt 546 560 Summa provisionsint\u00e4kter 12 399 12 904 V\u00e4rdepapper -218 -211 Betalningar -969 -1 168 \u00d6vrigt -108 -67 Summa provisionskostnader -1 296 -1 446 Provisionsnetto 11 103 11 458 Provisionsint\u00e4kter per segment 2022 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 179 3 17 10 242 16 -12 455 Fonder 4 715 338 244 61 10 191 -90 5 469 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 654 31 115 79 41 1 -11 911 R\u00e5dgivning 0 48 1 - 194 -38 -8 196 F\u00f6rs\u00e4kringar 777 0 17 - - 1 -1 794 Betalningar 2 089 310 275 1 14 -10 0 2 680 Ut- och inl\u00e5ning 764 123 96 10 34 119 -1 1 146 Garantier 102 15 46 1 40 1 -3 202 \u00d6vrigt 525 6 5 1 323 5 -319 546 Summa provisionsint\u00e4kter 9 805 874 815 163 898 287 -444 12 399 Provisionsint\u00e4kter per segment 2021 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 258 7 21 7 280 -4 -14 555 Fonder 5 008 317 259 135 14 209 -100 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 658 33 108 73 44 3 -14 905 R\u00e5dgivning 2 46 0 - 215 -7 -26 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 779 0 24 - 0 0 0 803 Betalningar 2 128 270 239 2 16 -8 0 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 752 122 89 18 47 127 0 1 155 Garantier 100 16 42 1 51 - -3 207 \u00d6vrigt 540 5 4 0 259 2 -250 560 Summa provisionsint\u00e4kter 10 225 816 786 236 926 322 -407 12 904 Provisionsint\u00e4kter avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder. Int\u00e4kter fr\u00e5n Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner, R\u00e5dgivning, Betalningar samt Ut- och Inl\u00e5ning redovisas huvudsakligen n\u00e4r tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga vid en viss tidpunkt. I Betalningar ing\u00e5r kortutgivning och kortinl\u00f6sen. Int\u00e4kter fr\u00e5n Fonder, Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning, F\u00f6rs\u00e4kringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga linj\u00e4rt \u00f6ver tid. F\u00f6rvaltat kapital mdkr 2022 2021 Fonder, exkl PPM och fondf\u00f6rs\u00e4kring 602 718 PPM 67 74 Fondf\u00f6rs\u00e4kring 178 197 avg\u00e5r externa fonder -2 -2 Summa fonder 845 987 Strukturerade produkter 2 3 Dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kring 45 50 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -24 -25 Traditionell f\u00f6rs\u00e4kring 6 7 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -6 -6 Diskretion\u00e4rt och Institutionellt kapital, exkl f\u00f6rs\u00e4kring 317 360 avg\u00e5r bankens fonder och strukturerade produkter -270 -301 Summa f\u00f6rvaltat kapital, exkl v\u00e4rdepapper i dep\u00e5 915 1 075 V\u00e4rdepapper i dep\u00e5, exklusive fonder 614 908 V\u00e4rdepapper i dep\u00e5, exklusive fonder, avseende Handelsbankens n\u00e4rst\u00e5ende stiftelser m m 37 50K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . K6 Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring mkr 2022 2021 Premieinkomst 489 498 Utbetalda f\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningar -341 -332 F\u00f6r\u00e4ndring avs\u00e4ttningar oreglerade skador 9 -8 \u00d6vrigt 19 2 1 Summa 176 179 K7 \u00d6vriga int\u00e4kter mkr 2022 2021 Hyresint\u00e4kter 19 34 Andra r\u00f6relseint\u00e4kter 1 1 227 521 Summa 1 246 555 1 Svenska Handelsbanken AB avyttrade under f\u00f6rsta kvartalet 2022 dotterbolag \u00e4gandes fastigheter, vilket p\u00e5verkar andra r\u00f6relseint\u00e4kter med 1 059 mkr under 2022. Under fj\u00e4rde kvartalet 2021 s\u00e5lde Svenska Handelsbanken AB kortinl\u00f6senverksamheten vilket p\u00e5verkade andra r\u00f6relseint\u00e4kter med 408 mkr under 2021 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfRevenueExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-491": {
"value": "R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestIncomeExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-492": {
"value": "R\u00e4nteint\u00e4kter Utl\u00e5ning till kreditinstitut och centralbanker 8 873 284 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 48 567 35 094 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 289 306 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 876 279 Derivatinstrument 7 452 -1 245 \u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter 1 164 1 111 Summa 68 221 35 829 Avg\u00e5r r\u00e4nteint\u00e4kter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 814 -3 Summa r\u00e4nteint\u00e4kter 67 407 35 832 varav r\u00e4nteint\u00e4kter enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning 59 702 34 483 K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceIncomeExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-493": {
"value": "R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceCostExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-494": {
"value": "R\u00e4ntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker -1 567 -112 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten -8 032 -371 Emitterade v\u00e4rdepapper -16 595 -6 569 Derivatinstrument -3 454 3 073 Efterst\u00e4llda skulder -1 368 -1 097 Avgift ins\u00e4ttningsgaranti -332 -241 \u00d6vriga r\u00e4ntekostnader -379 -232 Summa -31 727 -5 549 Avg\u00e5r r\u00e4ntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner -930 -38 Summa r\u00e4ntekostnader -30 797 -5 511 varav r\u00e4ntekostnader enligt effektivr\u00e4ntemetoden samt r\u00e4ntor p\u00e5 derivat i s\u00e4kringsredovisning -28 276 -5 010 R\u00e4ntenetto 36 610 30 321 P\u00e5 raderna Derivatinstrument ing\u00e5r r\u00e4ntenetto som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rligt till tillg\u00e5ngar och skulder som s\u00e4kras. Dessa kan ha b\u00e5de positiv och negativ inverkan p\u00e5 r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. \u00c4ndrad presentation av resolutionsavgiften i Resultatr\u00e4kningen mkr Redovisat v\u00e4rde 2021 \u00c4ndrad presentation resolutionsavgift Tidigare publicerat 2021 R\u00e4ntekostnader -5 511 930 -6 441 Riskskatt och resolutionsavgift -930 -930 Summa -6 441 - -6 441 Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 redovisas resolutionsavgiften ej l\u00e4ngre som r\u00e4ntekostnad, utan ist\u00e4llet p\u00e5 ny rad inom r\u00f6relseresultatet. P\u00e5 samma resultatrad redovisas \u00e4ven riskskatten. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r de i ovan angivna resultatraderna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-495": {
"value": "K4 Provisionsnetto mkr 2022 2021 Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 455 555 Fonder 5 469 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 911 905 R\u00e5dgivning 196 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 794 803 Betalningar 2 680 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 1 146 1 155 Garantier 202 207 \u00d6vrigt 546 560 Summa provisionsint\u00e4kter 12 399 12 904 V\u00e4rdepapper -218 -211 Betalningar -969 -1 168 \u00d6vrigt -108 -67 Summa provisionskostnader -1 296 -1 446 Provisionsnetto 11 103 11 458 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFeeAndCommissionIncomeExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-496": {
"value": "Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 455 555 Fonder 5 469 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 911 905 R\u00e5dgivning 196 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 794 803 Betalningar 2 680 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 1 146 1 155 Garantier 202 207 \u00d6vrigt 546 560 Summa provisionsint\u00e4kter 12 399 12 904 Provisionsint\u00e4kter per segment 2022 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 179 3 17 10 242 16 -12 455 Fonder 4 715 338 244 61 10 191 -90 5 469 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 654 31 115 79 41 1 -11 911 R\u00e5dgivning 0 48 1 - 194 -38 -8 196 F\u00f6rs\u00e4kringar 777 0 17 - - 1 -1 794 Betalningar 2 089 310 275 1 14 -10 0 2 680 Ut- och inl\u00e5ning 764 123 96 10 34 119 -1 1 146 Garantier 102 15 46 1 40 1 -3 202 \u00d6vrigt 525 6 5 1 323 5 -319 546 Summa provisionsint\u00e4kter 9 805 874 815 163 898 287 -444 12 399 Provisionsint\u00e4kter per segment 2021 mkr Capital Markets \u00d6vrigt Justeringar och elimineringar TotaltSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 258 7 21 7 280 -4 -14 555 Fonder 5 008 317 259 135 14 209 -100 5 842 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 658 33 108 73 44 3 -14 905 R\u00e5dgivning 2 46 0 - 215 -7 -26 230 F\u00f6rs\u00e4kringar 779 0 24 - 0 0 0 803 Betalningar 2 128 270 239 2 16 -8 0 2 647 Ut- och inl\u00e5ning 752 122 89 18 47 127 0 1 155 Garantier 100 16 42 1 51 - -3 207 \u00d6vrigt 540 5 4 0 259 2 -250 560 Summa provisionsint\u00e4kter 10 225 816 786 236 926 322 -407 12 904 Provisionsint\u00e4kter avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder. Int\u00e4kter fr\u00e5n Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner, R\u00e5dgivning, Betalningar samt Ut- och Inl\u00e5ning redovisas huvudsakligen n\u00e4r tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga vid en viss tidpunkt. I Betalningar ing\u00e5r kortutgivning och kortinl\u00f6sen. Int\u00e4kter fr\u00e5n Fonder, Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning, F\u00f6rs\u00e4kringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tj\u00e4nster utf\u00f6rs, det vill s\u00e4ga linj\u00e4rt \u00f6ver tid",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfRevenueFromContractsWithCustomersExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-497": {
"value": "K8 Personalkostnader
mkr 2022 2021
L\u00f6ner och arvoden -8 527 -8 196
Socialavgifter -2 240 -2 049
Pensionskostnader
1
-1 698 -1 849
Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -196 -69
Andra personalkostnader -442 -289
Summa -13 103 -12 452
1
Komponenterna i redovisade pensionskostnader framg\u00e5r av tabellen Pensionskostnader.
L\u00f6ner och arvoden
mkr 2022 2021
Ledande befattningshavare
2
-161 -113
\u00d6vriga -8 366 -8 083
Summa -8 527 -8 196
K9 \u00d6vriga kostnader mkr 2022 2021 Fastigheter och lokaler -599 -545 Externa datakostnader -2 963 -2 188 Kommunikation -255 -257 Resor och marknadsf\u00f6ring -236 -128 K\u00f6pta tj\u00e4nster -1 836 -1 884 Materialanskaffning -170 -140 Andra omkostnader -484 -435 Summa -6 543 -5 577 Ers\u00e4ttning till revisorer och revisionsbolag mkr PricewaterhouseCoopers AB Ernst & Young AB 2022 2021 2022 2021 Revisionsuppdraget -34 -4 -10 -26 Revisionsverksamhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget -6 0 -1 -2 Skatter\u00e5dgivning - - 0 0 \u00d6vriga tj\u00e4nster - - K10 Kreditf\u00f6rluster mkr 2022 2021 F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen \u00c5rets reservering Steg 3 -182 -403 Steg 3 reservering tidigare \u00e5r som \u00e5terf\u00f6rts 223 173 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 3 41 -230 \u00c5rets nettoreservering Steg 2 -99 188 \u00c5rets nettoreservering Steg 1 -109 -9 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i Steg 1 och Steg 2 -207 179 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster i balansr\u00e4kningen -166 -51 F\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen \u00c5rets nettoreservering Steg 3 11 26 \u00c5rets nettoreservering Steg 2 -31 11 \u00c5rets nettoreservering Steg 1 -4 -18 Summa f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen -25 19 Bortskrivningar \u00c5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster 1 -738 -363 Utnyttjad andel av tidigare reserverat i Steg 3 636 281 Summa bortskrivningar -102 -82 \u00c5tervinningar 245 71 Kreditf\u00f6rluster, netto -47 -43 varav utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten -26 -65 1 Av \u00e5rets konstaterade kreditf\u00f6rluster omfattas 222 mkr (105) av efterbevakning K12 Riskskatt och resolutionsavgift
mkr 2022 2021
Riskskatt -1 316 -
Resolutionsavgift -995 -930
Summa -2 311 -930
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -1 287 -1 325
\u00c5rets avskrivningar enligt plan -311 -315
Avyttringar och utrangeringar 355 329
Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 57
\u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
1
- 14
Valutaeffekt -57 -47
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -1 300 -1 287
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -518 -1 084 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -32 -38 Avyttringar och utrangeringar 2 476 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 127 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 2 Valutaeffekt -3 -1 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -551 -518 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfExpensesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-498": {
"value": "K8 Personalkostnader mkr 2022 2021 L\u00f6ner och arvoden -8 527 -8 196 Socialavgifter -2 240 -2 049 Pensionskostnader1 -1 698 -1 849 Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -196 -69 Andra personalkostnader -442 -289 Summa -13 103 -12 452 1 Komponenterna i redovisade pensionskostnader framg\u00e5r av tabellen Pensionskostnader. L\u00f6ner och arvoden mkr 2022 2021 Ledande befattningshavare 2 -161 -113 \u00d6vriga -8 366 -8 083 Summa -8 527 -8 196 2 Ledande befattningshavare i moderbolaget samt vd:ar, vice vd:ar och styrelser i dotterbolag (i genomsnitt 57 personer). Personalkostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet i Danmark och Finland framg\u00e5r av not K14 PENSIONER Pensionsf\u00f6rpliktelser, netto mkr 2022 2021 Pensionsf\u00f6rpliktelser 26 419 34 841 F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde 39 294 43 607 Pensionsnetto 12 875 8 766 Ut\u00f6ver pensionsf\u00f6rpliktelserna och f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna i tabellen ovan finns inom Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avs\u00e4ttningar som gjorts under \u00e5ren 1989\u20132004 till en s\u00e4rskild kom- pletterande pension (SKP). I den ing\u00e5r f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar vars marknadsv\u00e4rde uppg\u00e5r till 7 847 mkr (8 948). SKP:n medf\u00f6r en utf\u00e4stelse f\u00f6r banken uppg\u00e5ende till samma belopp som f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. En del av denna utf\u00e4stelse, 5 871 mkr (6 694), \u00e4r villkorad. Pensionskostnader mkr 2022 2021 Pensioner intj\u00e4nade under \u00e5ret -708 -947 Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r 0 0 R\u00e4nta p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelserna -721 -563 R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597 Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0 Socialavgifter, f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer 1 -152 0 Pensionskostnader, f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer -668 -913 Pensionskostnader, premiebest\u00e4mda planer 2 -747 -674 Socialavgifter, premiebest\u00e4mda planer 2 -283 -262 Summa pensionskostnader -1 698 -1 849 1 Till f\u00f6ljd av att banken avst\u00e5tt fr\u00e5n att ta gottg\u00f6relse 2022 har s\u00e4rskild l\u00f6neskatt p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner kostnadsf\u00f6rts med 152 mnkr, se vidare not M40. 2 Pensionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet i Danmark och Finland framg\u00e5r av not K14. Pensionsf\u00f6rpliktelser mkr 2022 2021 Ing\u00e5ende balans 34 841 37 761 Pensioner intj\u00e4nade under \u00e5ret 776 988 Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r 0 0 R\u00e4nta p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelserna 721 563 Betalda f\u00f6rm\u00e5ner -1 051 -1 062 Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0 Aktuariella vinster (-)/f\u00f6rluster (+) -8 950 -3 725 Valutaeffekt 82 316 Utg\u00e5ende balans 3 26 419 34 841 3 I utg\u00e5ende balans per den 31 december 2022 har 2023 \u00e5rs v\u00e4rdes\u00e4kring om 10,84% medr\u00e4knats f\u00f6r den svenska pensionsf\u00f6rpliktelsen. Effekten av att inkludera beslutad v\u00e4rdes\u00e4kring har \u00f6kat pensionsskulden med 2 335 mkr per den 31 december 2022. F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Ing\u00e5ende balans 43 607 39 766 Pensioner intj\u00e4nade under tidigare \u00e5r - - R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597 Tillskjutna medel fr\u00e5n arbetsgivaren 974 871 Ers\u00e4ttning till arbetsgivaren -57 -674 Vinster och f\u00f6rluster fr\u00e5n regleringar och reduceringar 0 0 Utbetalda medel direkt till anst\u00e4lld -343 -329 Aktuariella vinster (+)/f\u00f6rluster (-) -5 901 3 095 Valutaeffekt 101 281 Utg\u00e5ende balans 39 294 43 60 F\u00f6rdelning av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Noterade aktier och fondandelar 4 28 690 33 269 Icke-noterade aktier och andelar 2 163 1 709 Noterade r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 6 518 7 595 \u00d6vriga f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 1 923 1 034 Summa 39 294 43 607 4 Fondandelarna uppg\u00e5r till 21 649 mkr (21 299) varav r\u00e4ntefonder 17 093 mkr (16 287). I f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) med ett marknads- v\u00e4rde om - mkr (-) p\u00e5 balansdagen den 31 december 2022. Inga obligationer utgivna av Svenska Handelsbanken AB (publ) ing\u00e5r i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. I \u00f6vriga f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar ing\u00e5r per den 31 december 2022 likvida medel. Per den 31 december 2021 ing\u00e5r b\u00e5de likvida medel och en skuld avseende \u00e4nnu ej utbetald gottg\u00f6relse Avkastning p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 R\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar 913 597 Aktuariella vinster (+)/f\u00f6rluster (-) -5 901 3 095 Verklig avkastning -4 988 3 692 Aktuariella vinster (-)/f\u00f6rluster (+), pensionsf\u00f6rpliktelser mkr 2022 2021 \u00c4ndringar i demografiska antaganden -459 219 \u00c4ndringar i finansiella antaganden -11 006 -3 873 Erfarenhetsbaserade justeringar 2 515 -71 Summa -8 950 -3 725 Framtida kassafl\u00f6den mkr Utfall 2022 Prognos 2023 Betalda f\u00f6rm\u00e5ner -1 051 -1 134 Tillskjutna medel fr\u00e5n arbetsgivaren 974 1 014 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension intj\u00e4nas huvudsakligen av anst\u00e4llda i Sverige. Av den totala pensionsf\u00f6rpliktelsen avser 24 488 mkr (31 681) den svenska planen och 1 864 mkr (3 089) den f\u00f6r nyintj\u00e4ning st\u00e4ngda planen i Storbritannien. D\u00e4rut\u00f6ver finns f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer av mindre omfattning kvar i Norge. Dessa \u00e4r med h\u00e4nsyn till sin storlek ov\u00e4sentliga och redog\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6r n\u00e4rmare. Av de totala f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna avser 37 339 mkr (40 437) den svenska planen och 1 955 mkr (3 170) den st\u00e4ngda planen i Storbritannien. I Sverige utg\u00e5r \u00e5lderspension fr\u00e5n och med 65 \u00e5rs \u00e5lder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansf\u00f6rbundet/SACO-f\u00f6rbunden med 10% av \u00e5rsl\u00f6nen, upp till 7,5 inkomstbasbelopp. P\u00e5 l\u00f6nedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5\u201320 utg\u00e5r \u00e5lderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20\u201330 med 32,5% av \u00e5rsl\u00f6nen. P\u00e5 l\u00f6nedel \u00f6verstigande 30 inkomstbasbelopp utg\u00e5r ingen \u00e5lderspension. Fr\u00e5n och med den 1 mars 2020, tj\u00e4nar alla nyanst\u00e4llda och anst\u00e4llda yngre \u00e4n 25 \u00e5r in pension i en premiebest\u00e4md pensionsplan. Anst\u00e4llda f\u00f6re den 1 mars 2020 p\u00e5verkas inte utan \u00e4r fortsatt medlemmar i den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanen. Pensionsplanerna \u00e4r externt fonderade, d\u00e4r f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna innehas av pensionskassa, stiftelser eller liknande juridiska personer. Dessa verksamheter regleras av nationella best\u00e4mmelser och praxis, vilka \u00e4ven reglerar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan koncernen och f\u00f6rvaltaren (eller motsvarande) av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar, samt s\u00e4tter ramar f\u00f6r hur f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar f\u00e5r placeras. I Sverige \u00e4r det fr\u00e4mst tryggandelagen och lagen om tj\u00e4nstepensionsf\u00f6retag som \u00e4r till\u00e4mplig. I Storbritannien till\u00e4mpas nationell lagstiftning avseende pension och skatt. V\u00e4sentliga antaganden Sverige Storbritannien 2022 2021 2022 2021 Diskonteringsr\u00e4nta, % 4,2 2,1 4,9 1,8 F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ne\u00f6kning, % 3,5 3,5 Pensionsuppr\u00e4kning, % 2,0 2,0 3,0 3,3 Inkomstbasbelopp, % 3,0 3,0 Inflation, % 2,0 2,0 3,2 3,5 Personaloms\u00e4ttning, % 5,0 4,0 F\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende livsl\u00e4ngd vid pension, \u00e5r 23,1 23,1 24,0 24,0 Genomsnittlig duration (Macaulay), \u00e5r 14,1 17,3 15,0 19,0 Antaganden om framtida l\u00f6ne\u00f6kningar, inflation med flera bygger p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utvecklingen. Bankens svenska pensions\u00e5tagande har en duration p\u00e5 cirka 17 \u00e5r och antagandena har beslutats med detta i \u00e5tanke. Antagandena \u00e4r satta f\u00f6r att p\u00e5 l\u00e5ng sikt \u00e5terspegla de ekonomiska utsikterna samt f\u00f6r att vara sinsemellan konsistenta. K\u00e4nslighetsanalys P\u00e5verkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen \u00c4ndring i antagande \u00d6kad pensionsf\u00f6rpliktelse, mkr Minskad pensionsf\u00f6rpliktelse, mkr 2022 2021 2022 2021 Diskonteringsr\u00e4nta, % 0,5 2 021 3 201 -1 801 -2 998 F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ne\u00f6kning, % 1,0 433 1 638 -1 080 -1 369 Pensionsuppr\u00e4kning, % 0,5 1 273 1 875 -1 187 -1 742 F\u00f6rv\u00e4ntad \u00e5terst\u00e5ende livsl\u00e4ngd vid pension, \u00e5r 1,0 793 1 238 -800 -1 232 K\u00e4nslighetsanalysen ovan baseras p\u00e5 att ett antagande f\u00f6r\u00e4ndras och \u00f6vriga antaganden \u00e4r konstanta. I praktiken \u00e4r det osannolikt att detta intr\u00e4ffar och f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa antaganden kan vara korrelerade. Vid ber\u00e4kningen av k\u00e4nsligheten i pensionsf\u00f6rpliktelsen f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4sentliga antaganden, har samma metod anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna pensionsf\u00f6rpliktelsen som den som anv\u00e4nts f\u00f6r den redovisade pensionsf\u00f6rpliktelsen. Metoden beskrivs n\u00e4rmare i bankens redovisningsprinciper (se not K1, avsnitt 20). J\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5rsredovisningen 2021 har det inte skett n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4nd- ringar i de metoder som anv\u00e4nts vid uppr\u00e4ttandet av k\u00e4nslighetsanalysen. Genom sina f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner \u00e4r banken exponerad f\u00f6r ett antal risker. De viktigaste riskerna beskrivs nedan: Tillg\u00e5ngsvolatilitet: Pensionsf\u00f6rpliktelsen ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en diskonteringsr\u00e4nta som baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. Om f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar genererar s\u00e4mre avkastning \u00e4n diskonterings- r\u00e4ntan \u00e4r risken f\u00f6r att underskott uppst\u00e5r l\u00e5g eftersom f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna har ett \u00f6verv\u00e4rde. I f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r aktier och aktiefonder, vilket f\u00f6rv\u00e4ntas ge h\u00f6gre avkastning \u00e4n f\u00f6retagso- bligationer p\u00e5 l\u00e5ng sikt, samtidigt som det ger h\u00f6gre volatilitet och risk p\u00e5 kort sikt. Med anledning av pensionsf\u00f6rpliktelsens l\u00e5ngsiktiga karakt\u00e4r anser banken att en betydande andel aktier \u00e4r l\u00e4mplig f\u00f6r att hantera planerna effektivt. F\u00f6r\u00e4ndringar i obligationsr\u00e4ntor: Om f\u00f6retagsobligationsr\u00e4ntorna sjunker s\u00e5 kommer pensionsf\u00f6rpliktelsen att \u00f6ka. Detta kommer dock delvis att kompenseras genom att v\u00e4rdet av de obligationer som ing\u00e5r i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna kommer att \u00f6ka. Inflationsrisk: Pensionsf\u00f6rpliktelserna \u00e4r kopplade till inflationen. H\u00f6gre inflation kommer att leda till att pensionsf\u00f6rpliktelsen \u00f6kar. V\u00e4rderingen av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna p\u00e5verkas inte direkt av inflationen i n\u00e5gon v\u00e4sentlig utstr\u00e4ckning. Om inflationen \u00f6kar s\u00e5 kommer det sannolikt att leda till ett \u00f6kat underskott i pensionsplanerna. F\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd: Syftet med pensionsplanerna \u00e4r att generera en pension som str\u00e4cker sig \u00f6ver den anst\u00e4lldas livstid. Detta inneb\u00e4r att om den f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngden \u00f6kar s\u00e5 kommer pensions- f\u00f6rpliktelsen att \u00f6ka. Matchning av tillg\u00e5ngar och skulder: Placering av tillg\u00e5ngar utg\u00e5r ifr\u00e5n utf\u00e4stelsernas sammans\u00e4ttning och f\u00f6rv\u00e4ntade utveckling. Den \u00f6vergripande m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att placeringstillg\u00e5ngarnas avkastning p\u00e5 medell\u00e5ng och l\u00e5ng sikt minst ska motsvara pensionsf\u00f6rpliktelsens utveckling. En andel av tillg\u00e5ngarna har investerats i aktier, men investeringar har \u00e4ven gjorts i r\u00e4nteb\u00e4rande instrument och likvida medel. En betydande andel aktier anses l\u00e4mplig f\u00f6r att hantera planerna effektivt. Fondering: L\u00e4gsta fonderingskrav skiljer sig \u00e5t mellan planer, men d\u00e4r s\u00e5dana krav \u00e4r baserade p\u00e5 kollektivavtal eller internt fastst\u00e4lld policy s\u00e5 \u00e4r fonderingskravet normalt att pensionsf\u00f6rpliktelsen v\u00e4rderad till lokala krav ska t\u00e4ckas fullt ut. Fonderingsniv\u00e5n \u00f6vervakas l\u00f6pande. Banken anser att den nuvarande avgiftsniv\u00e5n \u00e4r l\u00e4mplig",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfEmployeeBenefitsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-499": {
"value": "K\u00f6nsf\u00f6rdelning 2022 2021 % M\u00e4n Kvinnor M\u00e4n Kvinnor Ledande befattningshavare exklusive styrelser 66 34 71 29 varav i moderbolaget 60 40 70 30 varav i dotterbolag 70 30 71 29 Styrelser 60 40 65 35 varav i moderbolaget 46 54 50 50 varav i dotterbolag 62 38 68 32 2022 2021 Medelantal anst\u00e4llda Totalt M\u00e4n Kvinnor Totalt M\u00e4n Kvinnor Sverige 6 911 3 350 3 561 6 984 3 372 3 612 Storbritannien 2 658 1 490 1 168 2 667 1 512 1 155 Norge 819 424 395 801 414 387 Nederl\u00e4nderna 382 243 139 361 231 130 USA 53 31 22 55 34 21 Kina 0 0 0 16 8 8 Luxemburg 50 24 26 47 25 22 Singapore 1 1 0 5 1 4 Tyskland 2 1 1 21 9 12 Polen 15 4 11 16 4 12 \u00d6vriga l\u00e4nder 63 27 36 66 28 38 Summa 10 954 5 595 5 359 11 039 5 638 5 401 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInformationAboutEmployeesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-500": {
"value": "K6 Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring mkr 2022 2021 Premieinkomst 489 498 Utbetalda f\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningar -341 -332 F\u00f6r\u00e4ndring avs\u00e4ttningar oreglerade skador 9 -8 \u00d6vrigt 19 2 Summa 176 179 K34 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder mkr 2022 2021 Skuld f\u00f6r sjukr\u00e4ntor 144 162 Skuld f\u00f6r livsfall 160 199 Skuld f\u00f6r andra oreglerade skador 101 131 Skuld f\u00f6r f\u00f6rinbetalda premier - 40 Summa 405 532 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInsuranceContractsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-502": {
"value": "K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfTradingIncomeExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-505": {
"value": "K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2022 2021 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 65 300 varav l\u00e5n 35 396 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper - - varav emitterade v\u00e4rdepapper 30 -96 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat -1 0 varav f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -1 0 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen -4 710 -900 varav r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper -4 710 -900 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 6 292 2 347 S\u00e4kringsredovisning -80 0 varav nettoresultat s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde -29 7 varav ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar -51 -7 Resultat fr\u00e5n den finansiella komponenten i f\u00f6rs\u00e4kringskontrakt -455 -48 Summa 1 111 1 699 Den ackumulerade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring som beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av kreditrisk fr\u00e5n det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen, uppg\u00e5r till -158 mkr (-166) . F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsreserv mkr 2022 2021 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 585 -806 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till filialer 1 166 1 220 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till dotterbolag 1 697 2 247 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 4 -501 -9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5 -615 -67 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 4 332 2 585 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfEffectOfChangesInForeignExchangeRatesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-508": {
"value": "Ers\u00e4ttning till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och koncernledning samt chefer f\u00f6r kontrollfunktioner mkr Fast ers\u00e4ttning R\u00f6rlig ers\u00e4ttning Pensionskostnader F\u00f6rm\u00e5ns- och pre- miebest\u00e4mda planer Fast och r\u00f6rlig ers\u00e4ttning inklusive pensionskostnader Andel fast ers\u00e4tt- ning/total ers\u00e4ttning Grundl\u00f6n F\u00f6rm\u00e5ner 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carina \u00c5kerstr\u00f6m 1 14,0 13,3 0,6 0,5 0,0 0,0 4,9 4,6 19,5 18,4 100% 100% Vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carl Cederschi\u00f6ld 2, 3 7,3 6,4 0,2 0,1 0,0 0,0 2,1 2,1 9,6 8,6 100% 100% Per Beckman 4 6,3 6,2 0,3 0,3 0,0 0,0 3,6 4,3 10,2 10,8 100% 100% \u00d6vrig koncernledning samt kontrollfunktioner 5 53,9 25,7 4,0 1,5 0,1 0,1 12,5 8,2 70,5 35,5 100% 100% Genomsnittligt antal personer; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Antal personer per december; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Pensionskostnaden avser pensionsintj\u00e4ning i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner. Intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller f\u00f6rs\u00e4kras i bankens pensionskassa. Vid avg\u00e5ng ur tj\u00e4nst f\u00f6re pensions\u00e5lder erh\u00e5lls fribrev p\u00e5 intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5ns- och/eller premie best\u00e4md pension. Utbetalning av r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2022. F\u00f6re lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 10 965 kronor (16 742) per anst\u00e4lld. 1 Premiebest\u00e4md pension om 35% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med tilltr\u00e4det som vd. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r. Tidigare intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r lagd i fribrev. 2 Tilltr\u00e4dde som vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r 2021-02-02. 3 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till 30% av l\u00f6nen \u00f6ver 30 inkomstbasbelopp. Pensions\u00e5ldern \u00e4r 65 \u00e5r och den f\u00f6rm\u00e5ns- best\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. 4 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension med 65% av l\u00f6nen vid 60 \u00e5rs \u00e5lder samt en pensionspremie uppg\u00e5ende till 2% av l\u00f6nen. Den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad. Premiebest\u00e4md pension om 30% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med november 2022. 5 \u00d6vriga ledande befattningshavare, anst\u00e4llda i banken, erh\u00e5ller en f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md eller en premiebest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till som mest 35% av l\u00f6nen, med undantag f\u00f6r en ledande befattningshavare vars pension som mest \u00e4r 35% av hela l\u00f6nen samt en ledande befattningshavare som saknar pensionsintj\u00e4ning. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r (en ledande befattningshavare har pensions\u00e5lder 67 \u00e5r) och den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. Belopp f\u00f6r grundl\u00f6n och pension anges f\u00f6re eventuell l\u00f6nev\u00e4xling. Bland \u00f6vrig koncernledning och kontrollfunktioner har tv\u00e5 anst\u00e4llda v\u00e4xlat 2,1 mkr fr\u00e5n l\u00f6n till pensionERS\u00c4TTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare i Handelsbanken \u00e4r ledam\u00f6ter i styrelsen, verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer, cheferna f\u00f6r Group Risk Control och Group Compliance samt \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, se \u00e4ven Bolags- styrningsrapporten sidorna 88\u201391. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i moderbolaget f\u00f6ljer av \u00e5rsst\u00e4mman 2022 fastst\u00e4llda ers\u00e4tt- ningsriktlinjer, se \u00e4ven sidan 86. Upplysningar om ers\u00e4ttningar, pensions- f\u00f6rpliktelser samt om krediter till och inl\u00e5ning fr\u00e5n ledande befattningshavare i Handels banken l\u00e4mnas p\u00e5 dessa sidor. Det g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r dotter- bolagens verkst\u00e4llande direk t\u00f6rer, vice verk- st\u00e4llande direkt\u00f6rer och styrelse ledam\u00f6ter. Ers\u00e4ttning till ledande befattningshavare i Handelsbankenkoncernen utg\u00e5r endast i form av fast l\u00f6n och avs\u00e4ttning till pension samt sedvanliga f\u00f6rm\u00e5ner som till exempel tj\u00e4nstebil. Som en del av ers\u00e4ttningen kan banken \u00e4ven tillhandah\u00e5lla en tj\u00e4nstebostad efter s\u00e4rskilt styrelsebeslut. De ledande befattningshavarna omfattas, p\u00e5 samma villkor som alla anst\u00e4llda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning f\u00f6rekom- mer inte. Ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4lld i banken har r\u00e4tt att v\u00e4xla l\u00f6n till pension p\u00e5 samma villkor som g\u00e4ller f\u00f6r alla med arbetare. Styrelseledam\u00f6ter som inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller i bankens dotterbolag har endast erh\u00e5llit arvode enligt \u00e5rsst\u00e4mmans beslut. Styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller bankens dotterbolag erh\u00e5ller ers\u00e4ttning och pensionsf\u00f6rm\u00e5ner med anledning av sin anst\u00e4llning. Inga ytterligare ers\u00e4ttningar eller pensionsf\u00f6rm\u00e5ner utg\u00e5r p\u00e5 grund av styrelse- uppdraget. Information om arvode till styrelse- ledam\u00f6ter i moderbolaget finns p\u00e5 sidorna 88\u201391 i Bolagsstyrningsrapporten. Den pensionskostnad som banken anger i nedanst\u00e5ende ers\u00e4ttningsupplysningar f\u00f6r ledande befattningshavare utg\u00f6rs av service cost enligt IAS19 avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner, avtalad premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensioner och eventuell pensionspremie som v\u00e4xlats fr\u00e5n l\u00f6n. Arvoden fr\u00e5n externa styrelseuppdrag f\u00f6r ban- kens r\u00e4kning har levererats in till banken. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i dotterbolag Arvode till styrelseledam\u00f6ter i dotterbolag, 19 personer (16), vilka inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller dess dotterbolag uppg\u00e5r till 11,1 mkr (8,0). Verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer1 och vice verkst\u00e4l- lande direkt\u00f6rer i dotterbolag, 17 personer (14), har \u00e5r 2022 erh\u00e5llit fasta l\u00f6ner efter v\u00e4xling till pension om 57,9 mkr (46,5). \u00d6vriga l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5- ner utg\u00f6r 3,9 mkr (3,3) och pensionskostnaden uppgick till 6,2 mkr (6,2). F\u00f6re v\u00e4xling till pension uppgick pensionskostnaden till 4,9 mkr (5,6), vilket motsvarar 8,3% (12,0) av l\u00f6nen. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen uppgick till 0,1 mkr (0,2). Ers\u00e4ttning utges inte till verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer i dotterbolag vilka har en annan huvudsaklig arbetsuppgift i Handelsbanken. PENSIONSF\u00d6RPLIKTELSER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Pensionsf\u00f6rpliktelsen2 f\u00f6r verkst\u00e4llande direk- t\u00f6ren, Carina \u00c5kerstr\u00f6m, intj\u00e4nad f\u00f6re tilltr\u00e4det som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och nu lagd i s\u00e5 kallat fribrev uppgick till 76,5 mkr (92,3) per den 31 december 2022. Pensionsf\u00f6rpliktelsen f\u00f6r vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, Per Beckman, uppgick till 89,0 mkr (114,7) per den 31 decem- ber 2022 och f\u00f6r \u00f6vriga ledande befattnings- 1 Verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i Handelsbanken plc ing\u00e5r \u00e4ven i i moder bolaget, 13 personer (8), till 107,4 mkr (72,2). Pensionsf\u00f6rpliktelserna i Handelsbanken- koncernen f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare uppgick till 2 485 mkr (2 722) per den 31 december 2022 varav pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattnings havare i moder- bolaget uppgick till 2 332 mkr (2 544) per den 31 december 2022. Antal personer som omfat- tas av dessa f\u00f6rpliktelser \u00e4r i koncernen 91 (89), varav 68 \u00e4r pension\u00e4rer (71). Motsvarande antal f\u00f6r moderbolaget \u00e4r 76 (74), varav 61 \u00e4r pensio- n\u00e4rer (64). KREDITER TILL OCH INL\u00c5NING FR\u00c5N LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Krediter till ledande befattningshavare i moder- bolaget uppgick per den 31 december 2022 till 16,8 mkr (1,3) i moderbolaget och till 136,5 mkr (98,4) i dotterbolagen. Inl\u00e5ning till moderbolaget fr\u00e5n dessa personer uppgick till 664,7 mkr (263,1). Bankens r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n dessa per- soner f\u00f6r krediter i moderbolaget uppgick f\u00f6r 2022 till 0,0 mkr (0,0) och i dotterbolagen till 1,8 mkr (1,2). Erlagd r\u00e4nta till dessa personer f\u00f6r inl\u00e5ning i moderbolaget uppgick till 3,7 mkr (0,9). Krediter till ledande befattningshavare i dotter bolagen uppgick per den 31 december 2022 i Handelsbankenkoncernen till 149,4 mkr (104,8). Villkor f\u00f6r krediter och inl\u00e5ning f\u00f6r ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4llda i Handels- bankenkoncernen \u00e4r i enlighet med samma principer som f\u00f6r alla andra medarbetare i koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit- pr\u00f6vning. p\u00e5 koncernledningen. 2 Pensionsf\u00f6rpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19 reserverar f\u00f6r utbetalning av framtida f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner. Storlek p\u00e5 f\u00f6rpliktelsen beror p\u00e5 finansiella och demografiska antaganden vilka kan \u00e4ndras mellan \u00e5ren",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInformationAboutKeyManagementPersonnelExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-509": {
"value": "Aktierelaterade ers\u00e4ttningar Samtliga anst\u00e4llda i Handelsbanken plc omfat- tas av ett program f\u00f6r aktierelaterad ers\u00e4ttning Share Incentive Plan (SIP), vilken f\u00f6ljer lagstift- ningen i Storbritannien. Ers\u00e4ttningen regleras med aktier i moderbolaget Handelsbanken AB. En SIP erfordrar att en brittisk stiftelse anv\u00e4nds f\u00f6r att hantera programmet f\u00f6r den aktierelate- rade ers\u00e4ttningen f\u00f6r f\u00f6retagets r\u00e4kning. En stif- telse har d\u00e4rf\u00f6r etablerats och stiftelsen admi- nistreras av en f\u00f6rvaltare. Stiftelsen f\u00f6rv\u00e4rvar och allokerar aktier till de anst\u00e4llda samt innehar de tilldelade aktierna f\u00f6r de anst\u00e4lldas r\u00e4kning. De anst\u00e4llda m\u00e5ste beh\u00e5lla sina tilldelade aktier i stiftelsen i minst fem \u00e5r, annars kan det uppst\u00e5 skattem\u00e4ssiga konsekvenser f\u00f6r de anst\u00e4llda. Utdelning som erh\u00e5lls under perioden som akti- erna kvarst\u00e5r i stiftelsen tillfaller de anst\u00e4llda. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r avs\u00e4ttning till SIP och intj\u00e4nandevillkoren \u00e4r desamma som f\u00f6r avs\u00e4tt- ning till resultatandelssystemet Oktogonen. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r s\u00e5ledes f\u00f6reg\u00e5ende r\u00e4kenskaps\u00e5r. Se avsnitt Ers\u00e4ttningsprinciper i Handelsbanken. Styrelsen i Handelsbanken plc fattar beslut om den slutliga avs\u00e4ttningen till incitamentsprogrammet SIP. Under verksamhets\u00e5ret 2022 har aktierelate- rade ers\u00e4ttningar om 25,0 mkr (37,5) kostnads- f\u00f6rts avseende intj\u00e4nande\u00e5ret 2021, vilka redo- visats som en \u00f6kning av det egna kapitalet. Bankens kostnad f\u00f6r den aktierelaterade ers\u00e4tt- ningen kan d\u00e4refter inte f\u00f6r\u00e4ndras. Ers\u00e4ttning- arna har reglerats genom att stiftelsen f\u00f6rv\u00e4rvat 282 108 aktier (395 865) i Handelsbanken AB p\u00e5 marknaden till ett genomsnittligt marknads- pris om 88,8 kr per aktie (97,3), vilka tilldelats de anst\u00e4llda. I koncernen utg\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rv av aktier i Handelsbanken AB \u00e5terk\u00f6p av egna aktier, vilka har minskat det egna kapitalet. Se F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfSharebasedPaymentArrangementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-510": {
"value": "p\u00e5 marknaden till ett genomsnittligt marknads- pris om 88,8 kr per aktie (97,3), vilka tilldelats de anst\u00e4llda. I koncernen utg\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rv av aktier i Handelsbanken AB \u00e5terk\u00f6p av egna aktier, vilka har minskat det egna kapitalet. Se F\u00f6r\u00e4ndring i eget kapital. ERS\u00c4TTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare i Handelsbanken \u00e4r ledam\u00f6ter i styrelsen, verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer, cheferna f\u00f6r Group Risk Control och Group Compliance samt \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, se \u00e4ven Bolags- styrningsrapporten sidorna 88\u201391. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i moderbolaget f\u00f6ljer av \u00e5rsst\u00e4mman 2022 fastst\u00e4llda ers\u00e4tt- ningsriktlinjer, se \u00e4ven sidan 86. Upplysningar om ers\u00e4ttningar, pensions- f\u00f6rpliktelser samt om krediter till och inl\u00e5ning fr\u00e5n ledande befattningshavare i Handels banken l\u00e4mnas p\u00e5 dessa sidor. Det g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r dotter- bolagens verkst\u00e4llande direk t\u00f6rer, vice verk- st\u00e4llande direkt\u00f6rer och styrelse ledam\u00f6ter. Ers\u00e4ttning till ledande befattningshavare i Handelsbankenkoncernen utg\u00e5r endast i form av fast l\u00f6n och avs\u00e4ttning till pension samt sedvanliga f\u00f6rm\u00e5ner som till exempel tj\u00e4nstebil. Som en del av ers\u00e4ttningen kan banken \u00e4ven tillhandah\u00e5lla en tj\u00e4nstebostad efter s\u00e4rskilt styrelsebeslut. De ledande befattningshavarna omfattas, p\u00e5 samma villkor som alla anst\u00e4llda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. Prestationsbaserad r\u00f6rlig ers\u00e4ttning f\u00f6rekom- mer inte. Ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4lld i banken har r\u00e4tt att v\u00e4xla l\u00f6n till pension p\u00e5 samma villkor som g\u00e4ller f\u00f6r alla med arbetare. Styrelseledam\u00f6ter som inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller i bankens dotterbolag har endast erh\u00e5llit arvode enligt \u00e5rsst\u00e4mmans beslut. Styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller bankens dotterbolag erh\u00e5ller ers\u00e4ttning och pensionsf\u00f6rm\u00e5ner med anledning av sin havare i moder bolaget, 13 personer (8), till 107,4 mkr (72,2). Pensionsf\u00f6rpliktelserna i Handelsbanken- koncernen f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare uppgick till 2 485 mkr (2 722) per den 31 december 2022 varav pensionsf\u00f6rpliktelserna f\u00f6r samtliga nuvarande och tidigare ledande befattnings havare i moder- bolaget uppgick till 2 332 mkr (2 544) per den 31 december 2022. Antal personer som omfat- tas av dessa f\u00f6rpliktelser \u00e4r i koncernen 91 (89), varav 68 \u00e4r pension\u00e4rer (71). Motsvarande antal f\u00f6r moderbolaget \u00e4r 76 (74), varav 61 \u00e4r pensio- n\u00e4rer (64). KREDITER TILL OCH INL\u00c5NING FR\u00c5N LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Krediter till ledande befattningshavare i moder- bolaget uppgick per den 31 december 2022 till 16,8 mkr (1,3) i moderbolaget och till 136,5 mkr (98,4) i dotterbolagen. Inl\u00e5ning till moderbolaget fr\u00e5n dessa personer uppgick till 664,7 mkr (263,1). Bankens r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n dessa per- soner f\u00f6r krediter i moderbolaget uppgick f\u00f6r 2022 till 0,0 mkr (0,0) och i dotterbolagen till 1,8 mkr (1,2). Erlagd r\u00e4nta till dessa personer f\u00f6r inl\u00e5ning i moderbolaget uppgick till 3,7 mkr (0,9). Krediter till ledande befattningshavare i dotter bolagen uppgick per den 31 december 2022 i Handelsbankenkoncernen till 149,4 mkr (104,8). Villkor f\u00f6r krediter och inl\u00e5ning f\u00f6r ledande befattningshavare som \u00e4r anst\u00e4llda i Handels- bankenkoncernen \u00e4r i enlighet med samma principer som f\u00f6r alla andra medarbetare i koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit- pr\u00f6vning. Ers\u00e4ttning till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och koncernledning samt chefer f\u00f6r kontrollfunktioner mkr Fast ers\u00e4ttning R\u00f6rlig ers\u00e4ttning Pensionskostnader F\u00f6rm\u00e5ns- och pre- miebest\u00e4mda planer Fast och r\u00f6rlig ers\u00e4ttning inklusive pensionskostnader Andel fast ers\u00e4tt- ning/total ers\u00e4ttning Grundl\u00f6n F\u00f6rm\u00e5ner 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 Verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carina \u00c5kerstr\u00f6m 1 14,0 13,3 0,6 0,5 0,0 0,0 4,9 4,6 19,5 18,4 100% 100% Vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r Carl Cederschi\u00f6ld 2, 3 7,3 6,4 0,2 0,1 0,0 0,0 2,1 2,1 9,6 8,6 100% 100% Per Beckman 4 6,3 6,2 0,3 0,3 0,0 0,0 3,6 4,3 10,2 10,8 100% 100% \u00d6vrig koncernledning samt kontrollfunktioner 5 53,9 25,7 4,0 1,5 0,1 0,1 12,5 8,2 70,5 35,5 100% 100% Genomsnittligt antal personer; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Antal personer per december; vd, vvd, koncernledning och kontrollfunktioner 15 10 Pensionskostnaden avser pensionsintj\u00e4ning i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner. Intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller f\u00f6rs\u00e4kras i bankens pensionskassa. Vid avg\u00e5ng ur tj\u00e4nst f\u00f6re pensions\u00e5lder erh\u00e5lls fribrev p\u00e5 intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5ns- och/eller premie best\u00e4md pension. Utbetalning av r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2022. F\u00f6re lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 10 965 kronor (16 742) per anst\u00e4lld. 1 Premiebest\u00e4md pension om 35% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med tilltr\u00e4det som vd. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r. Tidigare intj\u00e4nad f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension \u00e4r lagd i fribrev. 2 Tilltr\u00e4dde som vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r 2021-02-02. 3 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till 30% av l\u00f6nen \u00f6ver 30 inkomstbasbelopp. Pensions\u00e5ldern \u00e4r 65 \u00e5r och den f\u00f6rm\u00e5ns- best\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. 4 F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension med 65% av l\u00f6nen vid 60 \u00e5rs \u00e5lder samt en pensionspremie uppg\u00e5ende till 2% av l\u00f6nen. Den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad. Premiebest\u00e4md pension om 30% av l\u00f6nen fr\u00e5n och med november 2022. 5 \u00d6vriga ledande befattningshavare, anst\u00e4llda i banken, erh\u00e5ller en f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md eller en premiebest\u00e4md pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebest\u00e4md pension som uppg\u00e5r till som mest 35% av l\u00f6nen, med undantag f\u00f6r en ledande befattningshavare vars pension som mest \u00e4r 35% av hela l\u00f6nen samt en ledande befattningshavare som saknar pensionsintj\u00e4ning. Pensions\u00e5lder \u00e4r 65 \u00e5r (en ledande befattningshavare har pensions\u00e5lder 67 \u00e5r) och den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda \u00e5lderspensionen \u00e4r fullt intj\u00e4nad vid pensions\u00e5ldern. Belopp f\u00f6r grundl\u00f6n och pension anges f\u00f6re eventuell l\u00f6nev\u00e4xling. Bland \u00f6vrig koncernledning och kontrollfunktioner har tv\u00e5 anst\u00e4llda v\u00e4xlat 2,1 mkr fr\u00e5n l\u00f6n till pension. anst\u00e4llning. Inga ytterligare ers\u00e4ttningar eller pensionsf\u00f6rm\u00e5ner utg\u00e5r p\u00e5 grund av styrelse- uppdraget. Information om arvode till styrelse- ledam\u00f6ter i moderbolaget finns p\u00e5 sidorna 88\u201391 i Bolagsstyrningsrapporten. Den pensionskostnad som banken anger i nedanst\u00e5ende ers\u00e4ttningsupplysningar f\u00f6r ledande befattningshavare utg\u00f6rs av service cost enligt IAS19 avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner, avtalad premie f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensioner och eventuell pensionspremie som v\u00e4xlats fr\u00e5n l\u00f6n. Arvoden fr\u00e5n externa styrelseuppdrag f\u00f6r ban- kens r\u00e4kning har levererats in till banken. Ers\u00e4ttningar till ledande befattningshavare i dotterbolag Arvode till styrelseledam\u00f6ter i dotterbolag, 19 personer (16), vilka inte \u00e4r anst\u00e4llda i banken eller dess dotterbolag uppg\u00e5r till 11,1 mkr (8,0). Verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer1 och vice verkst\u00e4l- lande direkt\u00f6rer i dotterbolag, 17 personer (14), har \u00e5r 2022 erh\u00e5llit fasta l\u00f6ner efter v\u00e4xling till pension om 57,9 mkr (46,5). \u00d6vriga l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5- ner utg\u00f6r 3,9 mkr (3,3) och pensionskostnaden uppgick till 6,2 mkr (6,2). F\u00f6re v\u00e4xling till pension uppgick pensionskostnaden till 4,9 mkr (5,6), vilket motsvarar 8,3% (12,0) av l\u00f6nen. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av resultatandelssystemet Oktogonen uppgick till 0,1 mkr (0,2). Ers\u00e4ttning utges inte till verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer i dotterbolag vilka har en annan huvudsaklig arbetsuppgift i Handelsbanken. PENSIONSF\u00d6RPLIKTELSER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Pensionsf\u00f6rpliktelsen2 f\u00f6r verkst\u00e4llande direk- t\u00f6ren, Carina \u00c5kerstr\u00f6m, intj\u00e4nad f\u00f6re tilltr\u00e4det som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och nu lagd i s\u00e5 kallat fribrev uppgick till 76,5 mkr (92,3) per den 31 december 2022. Pensionsf\u00f6rpliktelsen f\u00f6r vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren, Per Beckman, uppgick till 89,0 mkr (114,7) per den 31 decem- ber 2022 och f\u00f6r \u00f6vriga ledande befattnings- Verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i Handelsbanken plc ing\u00e5r \u00e4ven i koncernledningen. 2 Pensionsf\u00f6rpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19 reserverar f\u00f6r utbetalning av framtida f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner. Storlek p\u00e5 f\u00f6rpliktelsen beror p\u00e5 finansiella och demografiska antaganden vilka kan \u00e4ndras mellan \u00e5ren. K50 Upplysningar om n\u00e4rst\u00e5ende Fordringar p\u00e5 och skulder till n\u00e4rst\u00e5ende mkr Intressef\u00f6retag och joint ventures \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende 2022 2021 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 289 439 - - \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 28 29 16 572 Summa 1 317 468 16 572 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 127 113 1 528 1 058 Efterst\u00e4llda skulder - - - - \u00d6vriga skulder - - - - Summa 127 113 1 528 1 058 N\u00e4rst\u00e5ende \u2013 int\u00e4kter och kostnader mkr Intressef\u00f6retag och joint ventures \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende 2022 2021 2022 2021 R\u00e4nteint\u00e4kter 8 25 - - R\u00e4ntekostnader - 0 -6 - Provisionsint\u00e4kter - - - - Provisionskostnader -229 -237 - - Nettoresultat av finansiella poster v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde - 0 - - \u00d6vriga int\u00e4kter - - 19 17 \u00d6vriga kostnader -102 -73 -178 -102 Summa -323 -285 -165 -85 Siffrorna ovan omfattar total verksamhet. Specifikation \u00f6ver intressef\u00f6retagen och joint ventures samt information om aktie\u00e4gartillskott till intressef\u00f6retag finns i not K20. Intressef\u00f6retagens och joint ventures verksamhet best\u00e5r i att utf\u00f6ra olika typer av tj\u00e4nster som har anknytning till bankens verksamhet. I gruppen \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende ing\u00e5r f\u00f6ljande f\u00f6retag: Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Per- sonalstiftelse och Pensionskassan SHB Tj\u00e4nstepensionsf\u00f6rening (Pensionskassan). F\u00f6retagen anlitar Svenska Handelsbanken AB f\u00f6r sedvanliga bank- och redovisningstj\u00e4nster. Den 21 oktober 2021 f\u00f6rv\u00e4rvade Svenska Handelsbanken AB 30 461 977 A-aktier i AB Industriv\u00e4rden till ett v\u00e4rde av 8 548 mkr fr\u00e5n Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse. Aktierna delades d\u00e4refter ut till bankens aktie\u00e4gare som extrautdelning. Alla aff\u00e4rstransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende bolag sker p\u00e5 marknadsm\u00e4ssiga villkor. Moderbolagets svenska dotterbolag har betalat pensionspremier avseende f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner till Pensionskassan uppg\u00e5ende till 85 mkr (104). Pensionskassans utf\u00e4stelser till anst\u00e4llda i dotterbolag garanteras av moderbolaget, det vill s\u00e4ga om Pensionskassan inte skulle kunna betala sina \u00e5taganden s\u00e5 \u00e4r moderbolaget skyldigt att ta \u00f6ver och betala \u00e5tagandet. Pensionskassans f\u00f6rpliktelser uppg\u00e5r till 6 136 mkr (7 281). Svenska Handelsbanken AB har beg\u00e4rt ers\u00e4ttning av Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse uppg\u00e5ende till - mkr (568) avseende pensionskostnader och - mkr (-) avseende s\u00e4rskild kompletterande pension samt av Svenska Handelsbankens Personalstiftelse uppg\u00e5ende till 47 mkr (63) f\u00f6r personalfr\u00e4mjande \u00e5tg\u00e4rder. Information om krediter till ledande befattningshavare samt om ledande befattningshavares villkor och ers\u00e4ttningar i \u00f6vrigt framg\u00e5r av not K8",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfRelatedPartyExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-513": {
"value": "Ers\u00e4ttning till revisorer och revisionsbolag mkr PricewaterhouseCoopers AB Ernst & Young AB 2022 2021 2022 2021 Revisionsuppdraget -34 -4 -10 -26 Revisionsverksamhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget -6 0 -1 -2 Skatter\u00e5dgivning - - 0 0 \u00d6vriga tj\u00e4nster - - - - ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfAuditorsRemunerationExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-515": {
"value": "K13 Resultat per aktie 2022 2021 \u00c5rets resultat, mkr 21 470 19 543 Genomsnittligt antal under \u00e5ret konverterade aktier, miljoner - - Genomsnittligt innehav av egna aktier i handelslager, miljoner - - Genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier, miljoner 1 980,0 1 980,0 Genomsnittlig utsp\u00e4dningseffekt antal aktier, miljoner - 0,0 Genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier efter utsp\u00e4dning, miljoner 1 980,0 1 980,0 Resultat per aktie, total verksamhet, kr 10,84 9,86 efter utsp\u00e4dning 10,84 9,86 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 10,7 9,51 efter utsp\u00e4dning 10,7 9,51 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr 0,14 0,35 efter utsp\u00e4dning 0,14 0,35 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfEarningsPerShareExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-517": {
"value": "Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning ber\u00e4knas genom att ta h\u00e4nsyn till effekterna av en konvertering av utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev. Det inneb\u00e4r att genomsnittligt antal aktier justeras med potentiella stamaktier och att \u00e5rets resultat justeras med \u00e5rets r\u00e4ntekostnad p\u00e5 utest\u00e5ende konvertibla skuldebrev efter skatt",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForEarningsPerShareExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-518": {
"value": "Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2022 mkr Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 1 4 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 28 015 28 01 5 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 0 0 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 5 5 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 153 506 310 153 81 6 varav hush\u00e5ll 43 922 43 92 2 varav f\u00f6retag 109 584 310 109 89 4 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 0 0 Aktier och andelar 1 3 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Immateriella tillg\u00e5ngar 123 123 Fastigheter och inventarier 407 407 \u00d6vrigt 388 388 Summa 191 606 310 191 91 6 Skulder Skulder till kreditinstitut 679 679 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 57 361 57 36 1 varav hush\u00e5ll 20 297 20 29 7 varav f\u00f6retag 37 064 37 06 4 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Avs\u00e4ttningar 210 210 \u00d6vrigt 1 543 1 543 Summa 68 938 0 68 938 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2021 mkr Danmark Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 28 282 120 098 148 38 0 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 207 0 207 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 24 0 2 4 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 36 57 93 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 111 380 139 314 302 250 99 6 varav hush\u00e5ll 64 292 43 253 1 107 546 varav f\u00f6retag 47 088 96 061 301 143 450 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 17 0 1 7 Aktier och andelar 1 462 1 46 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Immateriella tillg\u00e5ngar 2 628 113 2 741 Fastigheter och inventarier 241 336 62 63 9 \u00d6vrigt 313 317 63 0 Summa 150 360 270 693 364 421 41 7 Skulder Skulder till kreditinstitut 230 344 57 4 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 54 135 59 984 114 119 varav hush\u00e5ll 23 662 19 699 43 361 varav f\u00f6retag 30 473 40 285 70 75 7 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Avs\u00e4ttningar 57 78 135 \u00d6vrigt 514 1 353 1 867 Summa 61 706 72 216 133 922 1 Ett belopp uppg\u00e5ende till ackumulerat - mkr (47) h\u00e4nf\u00f6rligt till dessa tillg\u00e5ngar har redovisats i \u00f6vrigt totalresultat och i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-519": {
"value": "Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2022 mkr Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 1 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 28 015 28 01 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 0 0 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 5 5 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 153 506 310 153 81 varav hush\u00e5ll 43 922 43 92 varav f\u00f6retag 109 584 310 109 89 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 0 0 Aktier och andelar 1 3 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 Immateriella tillg\u00e5ngar 123 123 Fastigheter och inventarier 407 407 \u00d6vrigt 388 388 Summa 191 606 310 191 91 Skulder Skulder till kreditinstitut 679 679 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 57 361 57 36 varav hush\u00e5ll 20 297 20 29 varav f\u00f6retag 37 064 37 06 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 Avs\u00e4ttningar 210 210 \u00d6vrigt 1 543 1 543 Summa 68 938 0 68 938 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2021 mkr Danmark Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 28 282 120 098 148 38 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 207 0 207 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 24 0 2 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 36 57 93 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 111 380 139 314 302 250 99 varav hush\u00e5ll 64 292 43 253 1 107 546 varav f\u00f6retag 47 088 96 061 301 143 450 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 17 0 1 Aktier och andelar 1 462 1 46 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Immateriella tillg\u00e5ngar 2 628 113 2 741 Fastigheter och inventarier 241 336 62 63 \u00d6vrigt 313 317 63 Summa 150 360 270 693 364 421 41 Skulder Skulder till kreditinstitut 230 344 57 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 54 135 59 984 114 119 varav hush\u00e5ll 23 662 19 699 43 361 varav f\u00f6retag 30 473 40 285 70 75 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Avs\u00e4ttningar 57 78 135 \u00d6vrigt 514 1 353 1 867 Summa 61 706 72 216 133 922 1 Ett belopp uppg\u00e5ende till ackumulerat - mkr (47) h\u00e4nf\u00f6rligt till dessa tillg\u00e5ngar har redovisats i \u00f6vrigt totalresultat och i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. Tillg\u00e5ngar och skulder i bankens verksamhet i Finland utg\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e4r avyttringsgrupper i en- lighet med IFRS 5 Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avvecklade verksam- heter. Verksamheten i Danmark har avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och processen f\u00f6r avyttring av verksamheten i Finland fortg\u00e5r enligt plan. Verksamheterna i Danmark och Finland utg\u00f6r avvecklad verksamhet. F\u00f6r en be- skrivning av redovisningsprinciperna, se not K1. Avvecklad verksamhet i Danmark utg\u00f6rs av nedanst\u00e5ende enheter: \u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Danmark \u2022 Ejendomsselskabet af 1. maj 2009 A/S \u2022 Lokalbolig A/S \u2022 Handelsbanken Kredit (Stadshypotek AB (publ) filial i Danmark) \u2022 Handelsinvest Investeringsforvaltning A/S \u2022 Handelsbanken Forsikringsformidling A/S. Avyttringsgrupp och avvecklad verksamhet i Finland utg\u00f6rs av nedanst\u00e5ende enheter: \u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Finland \u2022 Handelsbanken Asuntoluottopankki (Stadshypotek AB (publ) filial i Finland) \u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB filial i Finland \u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB i Finland . K14 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verksamhet Int\u00e4kter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 3 434 2 606 Provisionsnetto 1 107 1 190 Nettoresultat av finansiella transaktioner -12 225 Riskresultat 3 8 \u00d6vriga int\u00e4kter 68 180 Summa int\u00e4kter 4 600 4 209 Personalkostnader -1 681 -1 427 \u00d6vriga kostnader -1 543 -1 184 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -304 Summa kostnader -3 226 -2 915 Kreditf\u00f6rluster, netto 29 64 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -160 -151 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 1 245 1 205 Skatter -617 -510 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 629 695 \u00d6vriga kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet 1 -27 - Skatter 6 - \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt f\u00f6re realisationsresultat 608 695 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 280 695 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -287 452 Kostnader -202 -225 Danmark mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 1 712 1 602 Provisionsnetto 701 757 Nettoresultat av finansiella transaktioner -49 171 Riskresultat 1 1 \u00d6vriga int\u00e4kter 49 40 Summa int\u00e4kter 2 413 2 571 Personalkostnader -1 035 -885 \u00d6vriga kostnader -768 -554 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 -44 Summa kostnader -1 803 -1 483 Kreditf\u00f6rluster, netto 38 23 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -58 -62 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 593 1 047 Skatter -57 -193 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 536 854 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 210 854 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -176 -142 Kostnader -89 -88 1 Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till f\u00f6ljd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka h\u00e4nf\u00f6rs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader. 2 Skattekostnaden p\u00e5verkas negativt av en ej avdragsgill uppl\u00f6sning av goodwill, vilken redovisas i realisationsresultatet. 3 Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n- heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i r\u00e4ntenettot ovan. Finland mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 1 722 1 004 Provisionsnetto 406 433 Nettoresultat av finansiella transaktioner 37 54 Riskresultat 2 7 \u00d6vriga int\u00e4kter 19 140 Summa int\u00e4kter 2 186 1 638 Personalkostnader -647 -542 \u00d6vriga kostnader -775 -630 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -260 Summa kostnader -1 423 -1 432 Kreditf\u00f6rluster, netto -10 41 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 0 Riskskatt och resolutionsavgift -102 -89 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 652 158 Skatter -560 -317 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 91 -159 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 1 : Int\u00e4kter -111 594 Kostnader -113 -137 1 Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n- heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i r\u00e4ntenettot ovan. Provisionsint\u00e4kter per produkt avvecklad verksamhet mkr 2022 2021 Danmark Finland Danmark Finland Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 41 8 60 27 Fonder 147 8 173 7 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 148 44 179 48 R\u00e5dgivning 22 - 19 4 F\u00f6rs\u00e4kringar 22 84 24 87 Betalningar 205 203 171 297 Ut- och inl\u00e5ning 55 79 61 90 Garantier 65 20 72 20 \u00d6vrigt 64 13 83 15 Summa provisionsint\u00e4kter 768 458 842 595 Personalkostnader avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 L\u00f6ner och arvoden 2 -1 273 -1 082 Socialavgifter -132 -108 Pensionskostnader -135 -146 Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -16 -19 Andra personalkostnader -125 -72 Summa -1 681 -1 427 2 Varav 6,0 mkr (7,0) till ledande befattningshavare (verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och styrelse i dotterbolag). 2022 2021 Medelantal anst\u00e4llda Totalt M\u00e4n Kvinnor Totalt M\u00e4n Kvinnor Danmark 546 277 269 632 325 307 Finland 530 242 288 569 256 313 Summa 1 076 519 557 1 201 581 620 Kassafl\u00f6desanalys avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n l\u00f6pande verksamhet -123 159 28 015 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet -11 -189 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n finansieringsverksamhet 0 -45 \u00c5rets kassafl\u00f6de fr\u00e5n avvecklad verksamhet -123 171 27 781 Verksamheten i Danmark har avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet. Kassafl\u00f6desanalysen f\u00f6r avvecklad verksamhet 2022 omfattar d\u00e4rmed endast verksamheten i Finland. Kassafl\u00f6den fr\u00e5n avyttring av verksamheten i Danmark ing\u00e5r i kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet i rapporten Kassafl\u00f6desanalys Koncernen, se sidan 97. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfNoncurrentAssetsHeldForSaleAndDiscontinuedOperationsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-520": {
"value": "K14 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning samt avvecklad verksamhet Tillg\u00e5ngar och skulder i bankens verksamhet i Finland utg\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder som inne- has f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e4r avyttringsgrupper i en- lighet med IFRS 5 Anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och avvecklade verksam- heter. Verksamheten i Danmark har avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022 och processen f\u00f6r avyttring av verksamheten i Finland fortg\u00e5r enligt plan. Verksamheterna i Danmark och Finland utg\u00f6r avvecklad verksamhet. F\u00f6r en be- skrivning av redovisningsprinciperna, se not K1. Avvecklad verksamhet i Danmark utg\u00f6rs av nedanst\u00e5ende enheter: \u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Danmark \u2022 Ejendomsselskabet af 1. maj 2009 A/S \u2022 Lokalbolig A/S \u2022 Handelsbanken Kredit (Stadshypotek AB (publ) filial i Danmark) \u2022 Handelsinvest Investeringsforvaltning A/S \u2022 Handelsbanken Forsikringsformidling A/S. Avyttringsgrupp och avvecklad verksamhet i Finland utg\u00f6rs av nedanst\u00e5ende enheter: \u2022 Handelsbanken AB (publ) filial i Finland \u2022 Handelsbanken Asuntoluottopankki (Stadshypotek AB (publ) filial i Finland) \u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB filial i Finland \u2022 Handelsbanken Liv F\u00f6rs\u00e4krings AB i Finland Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2022 mkr Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14 1 4 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 28 015 28 01 5 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 0 0 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 5 5 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 153 506 310 153 81 6 varav hush\u00e5ll 43 922 43 92 2 varav f\u00f6retag 109 584 310 109 89 4 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 0 0 Aktier och andelar 1 3 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Immateriella tillg\u00e5ngar 123 123 Fastigheter och inventarier 407 407 \u00d6vrigt 388 388 Summa 191 606 310 191 91 6 Skulder Skulder till kreditinstitut 679 679 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 57 361 57 36 1 varav hush\u00e5ll 20 297 20 29 7 varav f\u00f6retag 37 064 37 06 4 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 9 145 9 14 5 Avs\u00e4ttningar 210 210 \u00d6vrigt 1 543 1 543 Summa 68 938 0 68 938 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 2021 mkr Danmark Finland Andra tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 28 282 120 098 148 38 0 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 207 0 207 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 24 0 2 4 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 36 57 93 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 111 380 139 314 302 250 99 6 varav hush\u00e5ll 64 292 43 253 1 107 546 varav f\u00f6retag 47 088 96 061 301 143 450 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 17 0 1 7 Aktier och andelar 1 462 1 46 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Immateriella tillg\u00e5ngar 2 628 113 2 741 Fastigheter och inventarier 241 336 62 63 9 \u00d6vrigt 313 317 63 0 Summa 150 360 270 693 364 421 41 7 Skulder Skulder till kreditinstitut 230 344 57 4 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 54 135 59 984 114 119 varav hush\u00e5ll 23 662 19 699 43 361 varav f\u00f6retag 30 473 40 285 70 75 7 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 6 770 10 457 17 227 Avs\u00e4ttningar 57 78 135 \u00d6vrigt 514 1 353 1 867 Summa 61 706 72 216 133 922 1 Ett belopp uppg\u00e5ende till ackumulerat - mkr (47) h\u00e4nf\u00f6rligt till dessa tillg\u00e5ngar har redovisats i \u00f6vrigt totalresultat och i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapitalInt\u00e4kter, kostnader och resultat avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 3 434 2 606 Provisionsnetto 1 107 1 190 Nettoresultat av finansiella transaktioner -12 225 Riskresultat 3 8 \u00d6vriga int\u00e4kter 68 180 Summa int\u00e4kter 4 600 4 209 Personalkostnader -1 681 -1 427 \u00d6vriga kostnader -1 543 -1 184 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -304 Summa kostnader -3 226 -2 915 Kreditf\u00f6rluster, netto 29 64 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -160 -151 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 1 245 1 205 Skatter -617 -510 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 629 695 \u00d6vriga kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till avvecklad verksamhet 1 -27 - Skatter 6 - \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt f\u00f6re realisationsresultat 608 695 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 280 695 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -287 452 Kostnader -202 -225 Danmark mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 1 712 1 602 Provisionsnetto 701 757 Nettoresultat av finansiella transaktioner -49 171 Riskresultat 1 1 \u00d6vriga int\u00e4kter 49 40 Summa int\u00e4kter 2 413 2 571 Personalkostnader -1 035 -885 \u00d6vriga kostnader -768 -554 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 -44 Summa kostnader -1 803 -1 483 Kreditf\u00f6rluster, netto 38 23 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 2 -2 Riskskatt och resolutionsavgift -58 -62 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 593 1 047 Skatter -57 -193 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 536 854 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 235 Skatter 2 -561 Realisationsresultat vid f\u00f6rs\u00e4ljning av avyttringsgrupper som utg\u00f6r avvecklad verksamhet efter skatt -326 Summa \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 210 854 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 3 : Int\u00e4kter -176 -142 Kostnader -89 -88 1 Det tillkommer vissa kostnader i Sverige till f\u00f6ljd av att den avvecklade verksamheten ska avyttras, vilka h\u00e4nf\u00f6rs till avvecklad verksamhet. Exempelvis konsult- och juristkostnader. 2 Skattekostnaden p\u00e5verkas negativt av en ej avdragsgill uppl\u00f6sning av goodwill, vilken redovisas i realisationsresultatet. 3 Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n- heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i r\u00e4ntenettot ovan. Finland mkr 2022 2021 R\u00e4ntenetto 1 722 1 004 Provisionsnetto 406 433 Nettoresultat av finansiella transaktioner 37 54 Riskresultat 2 7 \u00d6vriga int\u00e4kter 19 140 Summa int\u00e4kter 2 186 1 638 Personalkostnader -647 -542 \u00d6vriga kostnader -775 -630 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -2 -260 Summa kostnader -1 423 -1 432 Kreditf\u00f6rluster, netto -10 41 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 0 0 Riskskatt och resolutionsavgift -102 -89 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet f\u00f6re skatt 652 158 Skatter -560 -317 \u00c5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt 91 -159 V\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka \u00e4r eliminerade och inte ing\u00e5r i ovanst\u00e5ende resultatposter 1 : Int\u00e4kter -111 594 Kostnader -113 -137 1 Endast externa int\u00e4kter och kostnader ing\u00e5r i resultatet fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kvarvarande som avvecklad verksamhet. Den avvecklade verksamheten har v\u00e4sentliga interna transaktioner med kvarvarande verksamhet, vilka s\u00e5ledes \u00e4r eliminerade i redovisningen. Exempelvis \u00e4r all finansiering och likviditetshantering centraliserad till den centrala enheten Group Treasury i Sverige. Utl\u00e5ning till allm\u00e4n- heten i Danmark och Finland \u00e4r s\u00e5ledes finansierad genom intern uppl\u00e5ning fr\u00e5n Group Treasury. R\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till intern uppl\u00e5ning \u00e4r eliminerade i redovisningen och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i r\u00e4ntenettot ovan. Provisionsint\u00e4kter per produkt avvecklad verksamhet mkr 2022 2021 Danmark Finland Danmark Finland Courtage och \u00f6vriga v\u00e4rdepappersprovisioner 41 8 60 27 Fonder 147 8 173 7 Dep\u00e5 och \u00f6vrig kapitalf\u00f6rvaltning 148 44 179 48 R\u00e5dgivning 22 - 19 4 F\u00f6rs\u00e4kringar 22 84 24 87 Betalningar 205 203 171 297 Ut- och inl\u00e5ning 55 79 61 90 Garantier 65 20 72 20 \u00d6vrigt 64 13 83 15 Summa provisionsint\u00e4kter 768 458 842 595 Personalkostnader avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 L\u00f6ner och arvoden 2 -1 273 -1 082 Socialavgifter -132 -108 Pensionskostnader -135 -146 Avs\u00e4ttning till resultatandelssystem -16 -19 Andra personalkostnader -125 -72 Summa -1 681 -1 427 2 Varav 6,0 mkr (7,0) till ledande befattningshavare (verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och styrelse i dotterbolag). 2022 2021 Medelantal anst\u00e4llda Totalt M\u00e4n Kvinnor Totalt M\u00e4n Kvinnor Danmark 546 277 269 632 325 307 Finland 530 242 288 569 256 313 Summa 1 076 519 557 1 201 581 620 Kassafl\u00f6desanalys avvecklad verksamhet Danmark och Finland mkr 2022 2021 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n l\u00f6pande verksamhet -123 159 28 015 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet -11 -189 Kassafl\u00f6de fr\u00e5n finansieringsverksamhet 0 -45 \u00c5rets kassafl\u00f6de fr\u00e5n avvecklad verksamhet -123 171 27 781 Verksamheten i Danmark har avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet. Kassafl\u00f6desanalysen f\u00f6r avvecklad verksamhet 2022 omfattar d\u00e4rmed endast verksamheten i Finland. Kassafl\u00f6den fr\u00e5n avyttring av verksamheten i Danmark ing\u00e5r i kassafl\u00f6de fr\u00e5n investeringsverksamhet i rapporten Kassafl\u00f6desanalys Koncernen, se sidan 97",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDiscontinuedOperationsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-524": {
"value": "K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - 2 Medelvolymer mkr 2022 202 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 Summa 182 934 155 42 K19 Aktier och andelar mkr 2022 202 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 12 269 19 01 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 45 Summa aktier och andelar 12 813 19 47 Innehav klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat mkr 2022 202 Visa Inc 274 17 VIPPS A/S 57 6 \u00d6vriga innehav 213 22 Summa 544 45 Handelsbanken klassificerar ovanst\u00e5ende aktieinnehav till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat d\u00e5 dessa inte innehas i handelssyfte. Under \u00e5ret erh\u00f6ll Handelsbanken endast utdelningar f\u00f6r aktier som fortfarande \u00e4gs vid rapporteringsperiodens slut. Utdelningarna uppg\u00e5r till 17 mkr (2) och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Under \u00e5ret har Banken avyttrat innehav i ett antal bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar om totalt 32 mkr (1). Sk\u00e4let till avyttringarna var i huvudsak kontorsnedl\u00e4ggningar. F\u00f6r information om orealiserat och realiserat resultat f\u00f6r egetkapitalinstrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat se F\u00f6r\u00e4ndring av eget kapital Koncernen. K21 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 202 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 212 363 235 20 \u00d6vriga fondtillg\u00e5ngar 603 55 Summa 212 966 235 76 K22 Derivatinstrument Nominellt belopp/l\u00f6ptid Nominellt belopp Positiva marknadsv\u00e4rden Negativa marknadsv\u00e4rden mkr upp till 1 \u00e5r mer \u00e4n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r mer \u00e4n 5 \u00e5r 2022 2021 2022 2021 2022 202 Derivat f\u00f6r handel R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner 10 433 13 810 556 24 799 22 350 403 50 351 5 FRA/terminer 635 033 46 088 334 681 455 542 060 928 76 1 181 6 Swappar 609 284 1 330 700 270 724 2 210 708 2 081 987 62 139 15 902 61 594 16 30 Valutarelaterade kontrakt Optioner 35 069 50 17 35 136 20 672 292 69 249 13 Terminer 84 486 9 455 92 94 033 82 874 1 418 907 1 112 66 Swappar 637 106 59 896 4 628 701 630 632 062 9 146 10 576 12 780 5 13 Aktierelaterade kontrakt Optioner 1 637 386 30 2 053 3 770 182 375 95 18 Terminer 184 - - 184 580 6 9 5 1 Swappar 5 968 574 1 720 8 262 14 683 185 341 663 72 R\u00e5varurelaterade kontrakt Optioner - - 25 25 355 2 41 27 5 Terminer 339 28 - 367 935 32 111 52 23 Kreditrelaterade kontrakt Swappar 499 3 409 - 3 908 4 853 68 294 90 16 Summa 2 020 038 1 464 396 278 126 3 762 560 3 407 181 74 801 28 751 78 199 23 72 Derivat f\u00f6r marknadsv\u00e4rdes\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Optioner - 41 323 364 1 061 7 1 - Swappar 87 656 362 513 125 865 576 034 458 459 16 888 3 406 27 349 2 42 Valutarelaterade kontrakt Swappar 633 - 1 003 1 636 1 462 77 156 - Summa 88 289 362 554 127 191 578 034 460 982 16 972 3 563 27 349 2 42 Derivat f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterelaterade kontrakt Swappar 111 004 112 197 24 956 248 157 318 242 4 499 5 625 4 865 1 02 Valutarelaterade kontrakt Swappar 130 549 121 263 63 030 314 842 269 827 21 101 10 604 1 185 3 66 Summa 241 553 233 460 87 986 562 999 588 069 25 600 16 229 6 050 4 68 Summa derivatinstrument 2 349 880 2 060 410 493 303 4 903 593 4 456 232 117 373 48 543 111 598 30 84 Varav b\u00f6rshandlade derivat 201 815 182 857 260 130 274 80 Varav OTC-derivat clearade via CCP 3 315 242 2 982 431 82 375 18 731 83 957 15 86 Varav OTC-derivat ej clearade via CCP 1 386 536 1 290 944 34 738 29 682 27 367 14 16 Kvittade belopp totalt -2 826 362 -2 691 986 -81 112 -20 035 -82 558 -17 05 Nettobelopp 2 077 231 1 764 246 36 261 28 508 29 040 13 78 Valutaf\u00f6rdelning av marknadsv\u00e4rden SEK -231 111 -242 957 74 796 51 USD 187 752 299 987 -244 777 -19 29 EUR 282 564 115 908 211 143 -94 25 \u00d6vriga -121 832 -124 395 70 436 143 87 Summa 117 373 48 543 111 598 30 84 I noten presenteras derivatkontrakt brutto. Kvittade belopp best\u00e5r av det kvittade marknadsv\u00e4rdet och tillh\u00f6rande nominella belopp p\u00e5 kontrakt f\u00f6r vilka det finns en legal r\u00e4tt och avsikt att reglera avtalade kassafl\u00f6den netto (d\u00e4ribland clearade kontrakt). Dessa kontrakt nettoredovisas i balansr\u00e4kningen per motpart och valuta. Positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram med en v\u00e4rderingsmodell vid det f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (dag 1-resultat) periodiseras \u00f6ver derivatets l\u00f6ptid. Vid \u00e5rs- skiftet uppgick s\u00e5dana \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489) . K32 Emitterade v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Redovisat v\u00e4rde Nominellt belopp Certifikat Certifikat i svenska kronor 908 861 567 489 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 908 861 567 489 Certifikat i utl\u00e4ndsk valuta 623 429 624 435 513 697 513 441 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 622 702 623 745 512 583 512 332 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 6 507 6 681 905 906 varav verkligt v\u00e4rde obligatoriskt 727 690 1 114 1 109 Summa 624 336 625 296 514 264 513 930 Obligationsl\u00e5n Obligationsl\u00e5n i svenska kronor 510 343 518 021 500 296 487 761 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 510 343 518 021 500 296 487 761 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 95 126 102 300 40 225 39 200 Obligationsl\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta 340 122 353 420 339 208 339 801 varav upplupet anskaffningsv\u00e4rde 340 122 353 420 339 208 339 801 varav ing\u00e5r i s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde 190 268 210 421 134 588 135 498 Summa 850 465 871 441 839 504 827 562 Summa emitterade v\u00e4rdepapper 1 474 801 1 496 737 1 353 768 1 341 492 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 5 886 4 194 mkr 2022 2021 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 353 768 1 310 737 Emitterade 1 064 019 1 015 801 \u00c5terk\u00f6pta -57 759 -54 381 F\u00f6rfallna -926 079 -939 884 Valutaeffekter m m 40 852 21 495 Emitterade v\u00e4rdepapper vid \u00e5rets utg\u00e5ng 1 474 801 1 353 768 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 514 455 491 228 Utl\u00e4ndsk valuta 950 189 882 947 Summa 1 464 645 1 374 175 K33 Korta positioner mkr 2022 2021 Korta positioner v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde Aktier 362 835 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 1 577 3 270 Summa 1 939 4 105 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 8 21 Medelvolymer mkr 2022 2021 Svenska kronor 16 865 21 824 Utl\u00e4ndsk valuta 142 229 Summa 17 007 22 053 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 . kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-526": {
"value": "K18 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Not 39 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 211 160 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Not 39 32 697 32 697 30 898 33 317 33 317 29 611 varav upplupna r\u00e4nteint\u00e4kter 149 124 Summa 165 475 165 475 164 624 133 855 133 855 133 492 varav efterst\u00e4llda - - - - R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6rdelade p\u00e5 emittent mkr 2022 2021 Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rde Nominellt v\u00e4rde Stat 132 778 132 778 133 726 100 538 100 538 103 881 Kreditinstitut 8 864 8 864 7 655 6 590 6 590 6 118 Bostadsinstitut 17 464 17 464 18 041 20 516 20 516 19 147 \u00d6vrigt 6 369 6 369 5 202 6 211 6 211 4 346 Summa 165 475 165 474 164 624 133 855 133 855 133 491 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning mkr 2022 2021 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 397 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa bruttovolymer 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster avseende instrument v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde - - Summa redovisat v\u00e4rde 200 397 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital - - Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 882 9 016 Summa redovisat v\u00e4rde 9 882 9 016 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad i verkligt v\u00e4rdereserven i eget kapital. -2 - Medelvolymer mkr 2022 202 1 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 182 934 155 42 7 Summa 182 934 155 42 K31 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 2021 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 212 363 235 209 \u00d6vriga fondskulder 603 552 Summa 212 966 235 761 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rdemkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt v\u00e4rdemkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsDesignatedAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-529": {
"value": "7 K20 Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Handelsbanken har inga enskilda v\u00e4sentliga innehav i intressef\u00f6retag eller joint ventures. Det finns vissa f\u00f6retag som anses strategiska f\u00f6r bankverksamheten i koncernen d\u00e5 de utf\u00f6r st\u00f6djande verksamheter, s\u00e5som exempelvis betalningstj\u00e4nster. Samtliga innehav \u00e4r onoterade. Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan 478 38 6 Andel av \u00e5rets resultat -13 6 3 Skatt -13 -2 2 Aktie\u00e4gartillskott 123 5 1 Utdelning -14 - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut 561 47 8 Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 \u00c5rets resultat -13 6 3 \u00d6vrigt totalresultat - - \u00c5rets totalresultat -13 6 3 Intressef\u00f6retag Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 1 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 95 8 8 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 327 27 8 Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 333 672 24,01 17 3 1 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 21 3 0 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 21 1 9 USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0 Summa 481 44 6 Joint ventures Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 1 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 10 000 16,67 55 2 5 Invidem AB 559210-0779 Stockholm 10 000 16,67 23 7 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 3 Summa 80 3",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-530": {
"value": "7 K20 Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Handelsbanken har inga enskilda v\u00e4sentliga innehav i intressef\u00f6retag eller joint ventures. Det finns vissa f\u00f6retag som anses strategiska f\u00f6r bankverksamheten i koncernen d\u00e5 de utf\u00f6r st\u00f6djande verksamheter, s\u00e5som exempelvis betalningstj\u00e4nster. Samtliga innehav \u00e4r onoterade. Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan 478 38 6 Andel av \u00e5rets resultat -13 6 3 Skatt -13 -2 2 Aktie\u00e4gartillskott 123 5 1 Utdelning -14 - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut 561 47 8 Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 \u00c5rets resultat -13 6 3 \u00d6vrigt totalresultat - - \u00c5rets totalresultat -13 6 Joint ventures Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 1 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 10 000 16,67 55 2 5 Invidem AB 559210-0779 Stockholm 10 000 16,67 23 7 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 3 Summa 80 3",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfJointVenturesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-531": {
"value": "7 K20 Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Handelsbanken har inga enskilda v\u00e4sentliga innehav i intressef\u00f6retag eller joint ventures. Det finns vissa f\u00f6retag som anses strategiska f\u00f6r bankverksamheten i koncernen d\u00e5 de utf\u00f6r st\u00f6djande verksamheter, s\u00e5som exempelvis betalningstj\u00e4nster. Samtliga innehav \u00e4r onoterade. Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan 478 38 6 Andel av \u00e5rets resultat -13 6 3 Skatt -13 -2 2 Aktie\u00e4gartillskott 123 5 1 Utdelning -14 - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut 561 47 8 Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 1 \u00c5rets resultat -13 6 3 \u00d6vrigt totalresultat - - \u00c5rets totalresultat -13 6 3 Intressef\u00f6retag Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 1 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 95 8 8 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 327 27 8 Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 333 672 24,01 17 3 1 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 21 3 0 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 21 1 9 USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0 Summa 481 44 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfSignificantInvestmentsInAssociatesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-532": {
"value": "K20 Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Handelsbanken har inga enskilda v\u00e4sentliga innehav i intressef\u00f6retag eller joint ventures. Det finns vissa f\u00f6retag som anses strategiska f\u00f6r bankverksamheten i koncernen d\u00e5 de utf\u00f6r st\u00f6djande verksamheter, s\u00e5som exempelvis betalningstj\u00e4nster. Samtliga innehav \u00e4r onoterade. Andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan 478 38 Andel av \u00e5rets resultat -13 6 Skatt -13 -2 Aktie\u00e4gartillskott 123 5 Utdelning -14 Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut 561 47 Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag och joint ventures mkr 2022 202 \u00c5rets resultat -13 6 \u00d6vrigt totalresultat - \u00c5rets totalresultat -13 6 Intressef\u00f6retag Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 150 20,00 95 8 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 542 25,54 327 27 Dyson Group plc 00163096 Sheffield 74 333 672 24,01 17 3 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,30 21 3 Getswish AB 556913-7382 Stockholm 10 000 20,00 21 1 USE Intressenter AB 559161-9464 Stockholm 2 448 24,48 0 0 Summa 481 44 Joint ventures Organistions- nummer S\u00e4te Antal aktier R\u00f6standel, % Redovisat v\u00e4rde, mkr 2022 202 P27 Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 10 000 16,67 55 2 Invidem AB 559210-0779 Stockholm 10 000 16,67 23 7 Tibern AB 559384-3542 Stockholm 4 000 14,29 3 Summa 80 3",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestsInOtherEntitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-533": {
"value": "K19 Aktier och andelar mkr 2022 202 1 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 12 269 19 01 7 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 544 45 4 Summa aktier och andelar 12 813 19 47 1 Innehav klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat mkr 2022 202 1 Visa Inc 274 17 0 VIPPS A/S 57 6 2 \u00d6vriga innehav 213 22 2 Summa 544 45 4 Handelsbanken klassificerar ovanst\u00e5ende aktieinnehav till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat d\u00e5 dessa inte innehas i handelssyfte. Under \u00e5ret erh\u00f6ll Handelsbanken endast utdelningar f\u00f6r aktier som fortfarande \u00e4gs vid rapporteringsperiodens slut. Utdelningarna uppg\u00e5r till 17 mkr (2) och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u00d6vriga utdelningsint\u00e4kter. Under \u00e5ret har Banken avyttrat innehav i ett antal bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar om totalt 32 mkr (1). Sk\u00e4let till avyttringarna var i huvudsak kontorsnedl\u00e4ggningar. F\u00f6r information om orealiserat och realiserat resultat f\u00f6r egetkapitalinstrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat se F\u00f6r\u00e4ndring av eget kapital Koncernen. K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-537": {
"value": "K25 Immateriella tillg\u00e5ngar 2022 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2022 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 703 - 703 Avyttringar och utrangeringar -18 -206 - -325 - -549 Valutaeffekt 40 13 43 17 - 113 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Redovisat v\u00e4rde 4 397 3 442 3 493 66 8 402 Under \u00e5ret har utvecklingskostnader uppg\u00e5ende till 2 723 mkr (2 144) kostnadsf\u00f6rts. 2021 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 6 822 188 801 5 530 164 13 505 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 539 - 539 Avyttringar och utrangeringar - - - -176 - -176 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -2 569 - -165 -341 - -3 075 Valutaeffekt 122 8 35 53 - 218 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Redovisat v\u00e4rde 4 357 3 448 3 396 98 8 302 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -1 287 -1 325 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -311 -315 Avyttringar och utrangeringar 355 329 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 57 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 14 Valutaeffekt -57 -47 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -1 300 -1 287 Nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Redovisad koncerngoodwill h\u00e4rr\u00f6r till \u00f6ver- v\u00e4gande del fr\u00e5n traditionell bankverksamhet p\u00e5 Handelsbankens hemmamarknader. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning \u00e5rligen i samband med \u00e5rsbokslutet. Vid nedskriv- ningspr\u00f6vningen ber\u00e4knas nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r de enheter till vilka goodwill f\u00f6rdelats ut genom diskontering av estimerade framtida kassa- fl\u00f6den samt slutv\u00e4rde. I tabellen har goodwill f\u00f6rdelats ut p\u00e5 r\u00f6relsesegment. Estimerade framtida kassafl\u00f6den bygger de f\u00f6rsta fem \u00e5ren p\u00e5 prognoser f\u00f6r riskv\u00e4gda volymer, int\u00e4kter, kostnader samt kreditf\u00f6rluster. Prognoserna baseras fr\u00e4mst p\u00e5 en intern bed\u00f6mning av den framtida int\u00e4kts- och kost- nadsutvecklingen, konjunkturl\u00e4ge, f\u00f6rv\u00e4ntad r\u00e4nteutveckling samt f\u00f6rv\u00e4ntade effekter av kommande regelverk. Efter den f\u00f6rsta fem\u00e5rs- perioden g\u00f6rs en prognos baserad p\u00e5 ett anta- gande om l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt. Antagandet om kassafl\u00f6destillv\u00e4xt baseras p\u00e5 historisk real BNP-utveckling samt Riksbankens l\u00e5ngsiktiga inflationsm\u00e5l. \u00c5rets nedskrivningspr\u00f6vning byg- ger p\u00e5 ett antagande om en l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt p\u00e5 2% (2). Den totala prognosperioden \u00e4r 20 \u00e5r. Som slutv\u00e4rde anv\u00e4nds det prognostiserade substansv\u00e4rdet f\u00f6r den pr\u00f6vade enheten. Esti- merade kassafl\u00f6den har diskonterats med en r\u00e4nta som baseras p\u00e5 riskfri r\u00e4nta samt riskjus- tering motsvarande marknadens genomsnittliga avkastningskrav. Diskonteringsr\u00e4ntan uppgick vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning till 7,6% (6,4) efter skatt. Motsvarande r\u00e4nta f\u00f6re skatt upp- gick till 10,5% (9,1). Vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning bed\u00f6mdes skillnaden mellan \u00e5tervinningsv\u00e4rde och bokf\u00f6rt v\u00e4rde p\u00e5 goodwill vara betryggande. Det ber\u00e4k- nade nyttjandev\u00e4rdet p\u00e5 goodwill \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r ett antal olika variabler som har betydelse f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den samt diskonterings- r\u00e4ntan. De variabler som har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r ber\u00e4kningen \u00e4r antaganden om r\u00e4nte- och konjunkturutveckling, framtida marginaler och kostnadseffektivitet. Ingen rimlig m\u00f6jlig f\u00f6r\u00e4nd- ring av viktiga antaganden skulle p\u00e5verka det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 goodwill. Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -518 -1 084 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -32 -38 Avyttringar och utrangeringar 2 476 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 127 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 2 Valutaeffekt -3 -1 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -551 -518 Handelsbanken som leasetagare Poster i resultatr\u00e4kningen mkr 2022 2021 R\u00e4ntekostnader leasingskulder -53 -64 Summa 1 -53 -64 Av- och nedskrivning nyttjander\u00e4tter Fastigheter -624 -668 Inventarier -22 -16 Summa 2 -646 -684 Kostnader f\u00f6r korttidsleasing -33 -31 Kostnader f\u00f6r leasingavtal i vilka den underliggande tillg\u00e5ngen \u00e4r av l\u00e5gt v\u00e4rde -17 -15 Variabla leasingavgifter som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av leasingskulder -125 -100 Summa 3 -175 -146 Totala kostnader f\u00f6r leasingavtal -874 -894 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfImpairmentOfAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-538": {
"value": "K25 Immateriella tillg\u00e5ngar 2022 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2022 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 703 - 703 Avyttringar och utrangeringar -18 -206 - -325 - -549 Valutaeffekt 40 13 43 17 - 113 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Redovisat v\u00e4rde 4 397 3 442 3 493 66 8 402 Under \u00e5ret har utvecklingskostnader uppg\u00e5ende till 2 723 mkr (2 144) kostnadsf\u00f6rts. 2021 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 6 822 188 801 5 530 164 13 505 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 539 - 539 Avyttringar och utrangeringar - - - -176 - -176 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -2 569 - -165 -341 - -3 075 Valutaeffekt 122 8 35 53 - 218 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Redovisat v\u00e4rde 4 357 3 448 3 396 98 8 302 mkr Goodwill Immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod 2022 2021 2022 2021 Handelsbanken Sverige 3 331 3 331 - Handelsbanken Storbritannien 180 175 - Handelsbanken Norge 699 678 - Handelsbanken Nederl\u00e4nderna 177 163 - Handelsbanken Capital Markets 10 10 3 3 Summa 4 397 4 357 3 3 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfIntangibleAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-539": {
"value": "K25 Immateriella tillg\u00e5ngar 2022 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2022 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 703 - 703 Avyttringar och utrangeringar -18 -206 - -325 - -549 Valutaeffekt 40 13 43 17 - 113 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Redovisat v\u00e4rde 4 397 3 442 3 493 66 8 402 Under \u00e5ret har utvecklingskostnader uppg\u00e5ende till 2 723 mkr (2 144) kostnadsf\u00f6rts. 2021 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 6 822 188 801 5 530 164 13 505 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 539 - 539 Avyttringar och utrangeringar - - - -176 - -176 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -2 569 - -165 -341 - -3 075 Valutaeffekt 122 8 35 53 - 218 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Redovisat v\u00e4rde 4 357 3 448 3 396 98 8 302 mkr Goodwill Immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod 2022 2021 2022 2021 Handelsbanken Sverige 3 331 3 331 - Handelsbanken Storbritannien 180 175 - Handelsbanken Norge 699 678 - Handelsbanken Nederl\u00e4nderna 177 163 - Handelsbanken Capital Markets 10 10 3 3 Summa 4 397 4 357 3 3 Nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Redovisad koncerngoodwill h\u00e4rr\u00f6r till \u00f6ver- v\u00e4gande del fr\u00e5n traditionell bankverksamhet p\u00e5 Handelsbankens hemmamarknader. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning \u00e5rligen i samband med \u00e5rsbokslutet. Vid nedskriv- ningspr\u00f6vningen ber\u00e4knas nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r de enheter till vilka goodwill f\u00f6rdelats ut genom diskontering av estimerade framtida kassa- fl\u00f6den samt slutv\u00e4rde. I tabellen har goodwill f\u00f6rdelats ut p\u00e5 r\u00f6relsesegment. Estimerade framtida kassafl\u00f6den bygger de f\u00f6rsta fem \u00e5ren p\u00e5 prognoser f\u00f6r riskv\u00e4gda volymer, int\u00e4kter, kostnader samt kreditf\u00f6rluster. Prognoserna baseras fr\u00e4mst p\u00e5 en intern bed\u00f6mning av den framtida int\u00e4kts- och kost- nadsutvecklingen, konjunkturl\u00e4ge, f\u00f6rv\u00e4ntad r\u00e4nteutveckling samt f\u00f6rv\u00e4ntade effekter av kommande regelverk. Efter den f\u00f6rsta fem\u00e5rs- perioden g\u00f6rs en prognos baserad p\u00e5 ett anta- gande om l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt. Antagandet om kassafl\u00f6destillv\u00e4xt baseras p\u00e5 historisk real BNP-utveckling samt Riksbankens l\u00e5ngsiktiga inflationsm\u00e5l. \u00c5rets nedskrivningspr\u00f6vning byg- ger p\u00e5 ett antagande om en l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt p\u00e5 2% (2). Den totala prognosperioden \u00e4r 20 \u00e5r. Som slutv\u00e4rde anv\u00e4nds det prognostiserade substansv\u00e4rdet f\u00f6r den pr\u00f6vade enheten. Esti- merade kassafl\u00f6den har diskonterats med en r\u00e4nta som baseras p\u00e5 riskfri r\u00e4nta samt riskjus- tering motsvarande marknadens genomsnittliga avkastningskrav. Diskonteringsr\u00e4ntan uppgick vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning till 7,6% (6,4) efter skatt. Motsvarande r\u00e4nta f\u00f6re skatt upp- gick till 10,5% (9,1). Vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning bed\u00f6mdes skillnaden mellan \u00e5tervinningsv\u00e4rde och bokf\u00f6rt v\u00e4rde p\u00e5 goodwill vara betryggande. Det ber\u00e4k- nade nyttjandev\u00e4rdet p\u00e5 goodwill \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r ett antal olika variabler som har betydelse f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den samt diskonterings- r\u00e4ntan. De variabler som har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r ber\u00e4kningen \u00e4r antaganden om r\u00e4nte- och konjunkturutveckling, framtida marginaler och kostnadseffektivitet. Ingen rimlig m\u00f6jlig f\u00f6r\u00e4nd- ring av viktiga antaganden skulle p\u00e5verka det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 goodwill. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-540": {
"value": "K25 Immateriella tillg\u00e5ngar 2022 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2022 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 703 - 703 Avyttringar och utrangeringar -18 -206 - -325 - -549 Valutaeffekt 40 13 43 17 - 113 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 397 3 714 6 000 164 11 278 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Redovisat v\u00e4rde 4 397 3 442 3 493 66 8 402 Under \u00e5ret har utvecklingskostnader uppg\u00e5ende till 2 723 mkr (2 144) kostnadsf\u00f6rts. 2021 mkr Goodwill Varum\u00e4rken och andra r\u00e4ttigheter Kund - kontrakt Internt utvecklad programvara \u00d6vrigt Totalt 2021 Anskaffningsv\u00e4rde vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret 6 822 188 801 5 530 164 13 505 Anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 tillkommande immateriella tillg\u00e5ngar - - - 539 - 539 Avyttringar och utrangeringar - - - -176 - -176 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -2 569 - -165 -341 - -3 075 Valutaeffekt 122 8 35 53 - 218 Anskaffningsv\u00e4rde vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 4 375 196 671 5 605 164 11 011 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Redovisat v\u00e4rde 4 357 3 448 3 396 98 8 302 mkr Goodwill Immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod 2022 2021 2022 2021 Handelsbanken Sverige 3 331 3 331 - Handelsbanken Storbritannien 180 175 - Handelsbanken Norge 699 678 - Handelsbanken Nederl\u00e4nderna 177 163 - Handelsbanken Capital Markets 10 10 3 3 Summa 4 397 4 357 3 3 Nedskrivningspr\u00f6vning av goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod Redovisad koncerngoodwill h\u00e4rr\u00f6r till \u00f6ver- v\u00e4gande del fr\u00e5n traditionell bankverksamhet p\u00e5 Handelsbankens hemmamarknader. Goodwill och immateriella tillg\u00e5ngar med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivning \u00e5rligen i samband med \u00e5rsbokslutet. Vid nedskriv- ningspr\u00f6vningen ber\u00e4knas nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r de enheter till vilka goodwill f\u00f6rdelats ut genom diskontering av estimerade framtida kassa- fl\u00f6den samt slutv\u00e4rde. I tabellen har goodwill f\u00f6rdelats ut p\u00e5 r\u00f6relsesegment. Estimerade framtida kassafl\u00f6den bygger de f\u00f6rsta fem \u00e5ren p\u00e5 prognoser f\u00f6r riskv\u00e4gda volymer, int\u00e4kter, kostnader samt kreditf\u00f6rluster. Prognoserna baseras fr\u00e4mst p\u00e5 en intern bed\u00f6mning av den framtida int\u00e4kts- och kost- nadsutvecklingen, konjunkturl\u00e4ge, f\u00f6rv\u00e4ntad r\u00e4nteutveckling samt f\u00f6rv\u00e4ntade effekter av kommande regelverk. Efter den f\u00f6rsta fem\u00e5rs- perioden g\u00f6rs en prognos baserad p\u00e5 ett anta- gande om l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt. Antagandet om kassafl\u00f6destillv\u00e4xt baseras p\u00e5 historisk real BNP-utveckling samt Riksbankens l\u00e5ngsiktiga inflationsm\u00e5l. \u00c5rets nedskrivningspr\u00f6vning byg- ger p\u00e5 ett antagande om en l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt p\u00e5 2% (2). Den totala prognosperioden \u00e4r 20 \u00e5r. Som slutv\u00e4rde anv\u00e4nds det prognostiserade substansv\u00e4rdet f\u00f6r den pr\u00f6vade enheten. Esti- merade kassafl\u00f6den har diskonterats med en r\u00e4nta som baseras p\u00e5 riskfri r\u00e4nta samt riskjus- tering motsvarande marknadens genomsnittliga avkastningskrav. Diskonteringsr\u00e4ntan uppgick vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning till 7,6% (6,4) efter skatt. Motsvarande r\u00e4nta f\u00f6re skatt upp- gick till 10,5% (9,1). Vid \u00e5rets nedskrivningspr\u00f6vning bed\u00f6mdes skillnaden mellan \u00e5tervinningsv\u00e4rde och bokf\u00f6rt v\u00e4rde p\u00e5 goodwill vara betryggande. Det ber\u00e4k- nade nyttjandev\u00e4rdet p\u00e5 goodwill \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r ett antal olika variabler som har betydelse f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den samt diskonterings- r\u00e4ntan. De variabler som har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r ber\u00e4kningen \u00e4r antaganden om r\u00e4nte- och konjunkturutveckling, framtida marginaler och kostnadseffektivitet. Ingen rimlig m\u00f6jlig f\u00f6r\u00e4nd- ring av viktiga antaganden skulle p\u00e5verka det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 goodwill. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfIntangibleAssetsAndGoodwillExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-541": {
"value": "Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2709 Avyttringar och utrangeringar 18 206 - 325 - 549 \u00c5rets avskrivningar - -34 -594 -33 -661 \u00c5rets nedskrivningar - - - -21 - -21 Valutaeffekt - -13 -14 -8 - -3 5 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 0 0 -271 -2 507 -99 -2 877 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret - -168 -277 -1 697 -33 -2 175 Avyttringar och utrangeringar 0 - - 176 - 176 \u00c5rets avskrivningar -17 -33 -576 -33 -659 \u00c5rets nedskrivningar -18 - - -100 - -118 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - 107 227 - 334 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - - -6 -217 - -223 Valutaeffekt - -8 -14 -22 - -44 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -18 -193 -223 -2 209 -66 -2 709 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -1 287 -1 325 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -311 -315 Avyttringar och utrangeringar 355 329 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 57 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 14 Valutaeffekt -57 -47 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -1 300 -1 287 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ing\u00e5ngen av \u00e5ret -518 -1 084 \u00c5rets avskrivningar enligt plan -32 -38 Avyttringar och utrangeringar 2 476 Omklassificerat till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning - 127 \u00c5rets av- och nedskrivningar avseende tillg\u00e5ngar som omklassificerats till tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning 1 - 2 Valutaeffekt -3 -1 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret -551 -518 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepreciationAndAmortisationExpenseExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-542": {
"value": "K26 Fastigheter och inventarier Fastigheter och inventarier mkr 2022 2021 Inventarier 760 715 Fastigheter 4 154 4 557 Egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran 0 0 Summa 4 914 5 272 I posten Egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran ing\u00e5r l\u00f6s egendom samt fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med koncernens redovisningsprinciper f\u00f6r till- g\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skydd av fordran, se not K1. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde uppg\u00e5r till 0 mkr (2). Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa fastigheter har p\u00e5verkat \u00e5rets resultat med 0 mkr (0). V\u00e4rdering av privatbost\u00e4der bygger i allt v\u00e4sentligt p\u00e5 marknadsobservationer av j\u00e4mf\u00f6rbara fastighetsk\u00f6p p\u00e5 den aktuella orten. V\u00e4rde- ring av kommersiella fastigheter bygger p\u00e5 diskontering av framtida kassafl\u00f6den och baseras p\u00e5 antaganden om bland annat hyresniv\u00e5, vakansgrad, drift- och underh\u00e5llskostnader, direktavkast- ningskrav och kalkylr\u00e4nta. I v\u00e4rderingen tas \u00e4ven h\u00e4nsyn till fastighetens skick, l\u00e4ge samt alternativanv\u00e4ndning. Banken har som princip att alltid anv\u00e4nda en oberoende, godk\u00e4nd v\u00e4rderingsman vid v\u00e4rdering av aff\u00e4rs- och kontorsfastigheter samt industrifastigheter. V\u00e4rdering som enbart bygger p\u00e5 marknadsobservationer 0 mkr (2) klassificeras som niv\u00e5 2 i den v\u00e4rderingshierarki som beskrivs i not K1. V\u00e4rdering som har ett v\u00e4sentligt inslag av egna antaganden 0 mkr (0) klassificeras som niv\u00e5 3 i v\u00e4rderingshierarkin. Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 avseende fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde har p\u00e5verkat \u00e5rets resultat med 0 mkr (0). \u00c5rets f\u00f6rs\u00e4ljning av fastigheter som \u00e5terkommande v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde uppg\u00e5r till 2 mkr (1) varav 0 mkr (0) var klassade som niv\u00e5 3 innan f\u00f6rs\u00e4ljningen. Nya fastigheter har tillkommit under \u00e5ret med 0 mkr (0) varav 0 mkr (0) klassats som niv\u00e5 3. Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran mkr 2022 2021 L\u00f6s egendom 0 0 Aktier och andelar 0 0 Redovisat v\u00e4rde 0 0 L\u00f6s egendom best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av \u00e5tertagna leasingobjekt. V\u00e4rderingsprinciper f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skulder som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran beskrivs i not K1",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentPropertyExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-544": {
"value": "K27 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Fondlikvidfordringar 10 825 2 629 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 19 20 \u00d6vrigt 3 876 3 136 Summa 14 720 5 785 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-545": {
"value": "K27 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar mkr 2022 2021 Fondlikvidfordringar 10 825 2 629 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringstillg\u00e5ngar 19 20 \u00d6vrigt 3 876 3 136 Summa 14 720 5 785 K37 \u00d6vriga skulder mkr 2022 2021 Fondlikvidskulder 3 010 2 789 Leasingskuld 3 018 3 414 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringsskulder 107 83 \u00d6vrigt 4 316 5 018 Summa 10 451 11 304 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfReinsuranceExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-548": {
"value": "K29 Skulder till kreditinstitut mkr 2022 2021 Skulder i svenska kronor Banker 9 080 4 409 \u00d6vriga kreditinstitut 8 681 8 485 Summa 17 761 12 894 Skulder i utl\u00e4ndsk valuta Banker 63 777 69 982 \u00d6vriga kreditinstitut 155 158 Summa 63 932 70 140 Summa skulder till kreditinstitut 81 693 83 034 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 185 -29 varav repor - - Medelvolymer mkr 2022 2021 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 24 643 48 286 Skulder till kreditinstitut i utl\u00e4ndsk valuta 145 739 118 074 Summa 170 382 166 360 varav repor 125 371 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepositsFromBanksExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-549": {
"value": "K28 F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter mkr 2022 2021 Upplupna int\u00e4kter 1 187 1 280 F\u00f6rutbetalda kostnader 792 736 Summa 1 979 2 016 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfPrepaymentsAndOtherAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-550": {
"value": "K30 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning i svenska kronor Hush\u00e5ll 430 128 445 736 F\u00f6retag 336 594 366 155 Riksg\u00e4lden 1 1 Summa 766 723 811 892 Inl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta Hush\u00e5ll 117 317 115 329 F\u00f6retag 294 915 310 530 Summa 412 232 425 859 Summa inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 178 955 1 237 751 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten mkr 2022 2021 Uppl\u00e5ning i svenska kronor 87 427 29 335 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 58 679 19 551 Summa uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 146 106 48 886 Summa in- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 325 061 1 286 637 varav upplupna r\u00e4ntekostnader 854 95 varav repor 5 213 varav inom f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 253 6 623 Medelvolymer mkr 2022 2021 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i svenska kronor 804 420 745 860 Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten i utl\u00e4ndsk valuta 446 694 490 229 Summa 1 251 114 1 236 089 Uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Uppl\u00e5ning i svenska kronor 70 508 54 673 Uppl\u00e5ning i svenska kronor, f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen 6 150 6 739 Uppl\u00e5ning i utl\u00e4ndsk valuta 210 655 153 982 Summa 287 313 215 394 varav repor 16 971 19 209 K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 K41 Klassificering av finansiella tillg\u00e5ngar och skulder 2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 475 882 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 32 620 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 1 465 131 113 200 132 778 132 778 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 9 415 9 415 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 469 324 2 469 324 2 422 795 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -16 616 -16 616 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 328 17 487 9 882 32 697 32 697 Aktier och andelar 12 272 544 12 815 12 815 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Derivatinstrument 14 912 21 349 36 261 36 261 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 14 14 796 14 810 14 810 Summa 256 028 148 600 21 349 10 626 2 985 493 3 422 096 3 392 179 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 561 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 31 058 Summa tillg\u00e5ngar 3 453 716 Skulder Skulder till kreditinstitut 82 372 82 372 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 382 422 1 382 422 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 222 038 73 222 111 222 111 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 635 1 473 167 1 474 801 1 431 925 Derivatinstrument 16 648 12 392 29 040 29 040 Korta positioner 1 939 1 939 1 939 \u00d6vriga skulder 11 11 224 11 235 11 235 Efterst\u00e4llda skulder 42 404 42 404 42 430 Summa 20 233 222 038 12 392 2 991 662 3 246 325 3 202 715 Icke finansiella skulder 11 361 Summa skulder 3 257 686 Tillg\u00e5ngar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. 2021 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Upplupet anskaffnings- v\u00e4rde Summa redovisat v\u00e4rde Verkligt mkr Obligatoriskt Verkligt v\u00e4rde- optionen Derivat identifierat som s\u00e4kringsinstrument Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 439 964 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 1 462 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m 2 513 97 628 397 24 100 562 100 562 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 21 838 21 838 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 2 413 829 2 413 829 2 416 796 V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krad post i portf\u00f6ljs\u00e4kring -1 900 -1 900 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper 5 310 19 008 9 016 33 334 33 334 Aktier och andelar 19 026 908 19 934 19 934 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Derivatinstrument 17 300 11 218 28 518 28 518 \u00d6vriga tillg\u00e5ngar 18 6 147 6 165 6 165 Summa 297 091 116 636 11 218 10 321 2 881 428 3 316 694 3 321 562 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures 478 Icke finansiella tillg\u00e5ngar 29 592 Summa tillg\u00e5ngar 3 346 764 Skulder Skulder till kreditinstitut 83 608 83 608 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 400 757 1 400 757 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 252 924 64 252 988 252 988 Emitterade v\u00e4rdepapper 1 681 1 352 087 1 353 768 1 359 934 Derivatinstrument 8 843 4 966 13 809 13 809 Korta positioner 4 105 4 105 4 105 \u00d6vriga skulder 7 12 405 12 412 12 412 Efterst\u00e4llda skulder 32 257 32 257 33 645 Summa 14 636 252 924 4 966 2 881 178 3 153 704 3 161 606 Icke finansiella skulder 11 329 Summa skulder 3 165 033 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepositsFromCustomersExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-552": {
"value": "K31 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken mkr 2022 2021 Fond- och dep\u00e5f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 212 363 235 209 \u00d6vriga fondskulder 603 552 Summa 212 966 235 761 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentContractsLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-557": {
"value": "Uppskjutna skattefordringar mkr 2022 2021 S\u00e4kringsinstrument 996 - Immateriella tillg\u00e5ngar - - Fastigheter och inventarier 19 18 Pensioner 370 295 \u00d6vrigt 204 532 Summa 1 589 845 Uppskjutna skatteskulder mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 207 2 759 S\u00e4kringsinstrument 764 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 78 74 Fastigheter och inventarier 95 93 Pensioner 2 466 1 754 \u00d6vrigt 4 227 Summa 5 614 5 276 Netto uppskjutna skatteskulder -4 025 4 431 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2022 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 759 -552 - - 2 207 S\u00e4kringsinstrument 369 - -601 - -232 Immateriella tillg\u00e5ngar 74 4 - - 78 Fastigheter och inventarier 75 -1 - 2 76 Pensioner 1 459 15 622 - 2 096 \u00d6vrigt -305 312 -193 -14 -200 Summa 4 431 -222 -172 -12 4 025 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2021 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Omklassficierat till tillg\u00e5ngar och skulder som inne- has till f\u00f6rs\u00e4ljning Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 3 212 -453 - - - 2 759 S\u00e4kringsinstrument 965 - -596 - - 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 70 4 - - - 74 Fastigheter och inventarier 97 -22 - - - 75 Pensioner 146 -72 1 398 - -13 1 459 \u00d6vrigt -355 -139 195 -4 -2 -305 Summa 4 135 -682 997 -4 -15 4 431 1 Varav leasing 2 207 mkr (2 759) ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDeferredTaxesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-558": {
"value": "K37 \u00d6vriga skulder mkr 2022 2021 Fondlikvidskulder 3 010 2 789 Leasingskuld 3 018 3 414 \u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringsskulder 107 83 \u00d6vrigt 4 316 5 018 Summa 10 451 11 304 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-559": {
"value": "K36 Avs\u00e4ttningar Avs\u00e4ttningar 2022 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 250 617 159 1 026 Avsatt under \u00e5ret - 129 129 Ianspr\u00e5ktaget -520 0 -520 \u00c5terf\u00f6rt - -62 -62 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -11 - -11 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster 29 29 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 280 87 225 591 Avs\u00e4ttningar 2021 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 366 1 829 107 2 302 Avsatt under \u00e5ret - 53 53 Ianspr\u00e5ktaget -1 171 0 -1 171 \u00c5terf\u00f6rt - -1 -1 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -94 -41 - -135 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -22 -22 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 250 617 159 1 026 1 F\u00f6r ytterligare information, se not K10 och K44. 2 Avs\u00e4ttningen f\u00f6r omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omst\u00e4llning. Merparten av avs\u00e4ttningsbeloppet \u00e4r reglerat under \u00e5ren 2021\u20132022. Resterande f\u00f6rv\u00e4ntas vara reglerat vid utg\u00e5ngen av 2023. 3 Under \u00d6vriga avs\u00e4ttningar redovisas de belopp som avsatts f\u00f6r reglering av de anspr\u00e5k som riktats mot banken ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfProvisionsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-560": {
"value": "K36 Avs\u00e4ttningar Avs\u00e4ttningar 2022 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 250 617 159 1 026 Avsatt under \u00e5ret - 129 129 Ianspr\u00e5ktaget -520 0 -520 \u00c5terf\u00f6rt - -62 -62 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -11 - -11 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster 29 29 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 280 87 225 591 Avs\u00e4ttningar 2021 mkr Avs\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster p\u00e5 poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen 1 Omstrukturerings- reserv 2 \u00d6vriga avs\u00e4ttningar 3 Summa Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets ing\u00e5ng 366 1 829 107 2 302 Avsatt under \u00e5ret - 53 53 Ianspr\u00e5ktaget -1 171 0 -1 171 \u00c5terf\u00f6rt - -1 -1 Omklassificerat till skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning -94 -41 - -135 Nettof\u00f6r\u00e4ndring av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster -22 -22 Avs\u00e4ttningar vid \u00e5rets utg\u00e5ng 250 617 159 1 026 1 F\u00f6r ytterligare information, se not K10 och K44. 2 Avs\u00e4ttningen f\u00f6r omstruktureringskostnader avser kostnader relaterade till bankens omst\u00e4llning. Merparten av avs\u00e4ttningsbeloppet \u00e4r reglerat under \u00e5ren 2021\u20132022. Resterande f\u00f6rv\u00e4ntas vara reglerat vid utg\u00e5ngen av 2023. 3 Under \u00d6vriga avs\u00e4ttningar redovisas de belopp som avsatts f\u00f6r reglering av de anspr\u00e5k som riktats mot banken K44 Eventualf\u00f6rpliktelser mkr 2022 2021 Ansvarsf\u00f6rbindelser Garantif\u00f6rbindelser, krediter 6 709 7 839 Garantif\u00f6rbindelser, \u00f6vriga 52 052 61 579 O\u00e5terkalleliga remburser 313 1 035 \u00d6vrigt 1 901 1 303 Summa 60 975 71 756 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 60 975 71 756 \u00c5taganden Kreditl\u00f6ften 336 974 346 556 Outnyttjad del av beviljade r\u00e4kningskrediter 108 456 116 839 \u00d6vrigt 13 684 23 122 Summa 459 114 486 517 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 266 418 344 081 Summa eventualf\u00f6rpliktelser 519 866 558 273 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad som avs\u00e4ttning, se not K36 353 344 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherProvisionsContingentLiabilitiesAndContingentAssetsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-562": {
"value": "Skatt ber\u00e4knat som 20,6% (20,6) p\u00e5 \u00e5rets resultat kvarvarande verksamhet f\u00f6re skatt -5 484 -4 836 Uppskjutna skattefordringar mkr 2022 2021 S\u00e4kringsinstrument 996 - Immateriella tillg\u00e5ngar - - Fastigheter och inventarier 19 18 Pensioner 370 295 \u00d6vrigt 204 532 Summa 1 589 845 Uppskjutna skatteskulder mkr 2022 2021 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 207 2 759 S\u00e4kringsinstrument 764 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 78 74 Fastigheter och inventarier 95 93 Pensioner 2 466 1 754 \u00d6vrigt 4 227 Summa 5 614 5 276 Netto uppskjutna skatteskulder -4 025 4 431 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2022 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 2 759 -552 - - 2 207 S\u00e4kringsinstrument 369 - -601 - -232 Immateriella tillg\u00e5ngar 74 4 - - 78 Fastigheter och inventarier 75 -1 - 2 76 Pensioner 1 459 15 622 - 2 096 \u00d6vrigt -305 312 -193 -14 -200 Summa 4 431 -222 -172 -12 4 025 F\u00f6r\u00e4ndring av uppskjutna skatter 2021 mkr Ing\u00e5ende balans Redovisat \u00f6ver resultat- r\u00e4kningen Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat Omklassficierat till tillg\u00e5ngar och skulder som inne- has till f\u00f6rs\u00e4ljning Valutaeffekt Utg\u00e5ende balans Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 1 3 212 -453 - - - 2 759 S\u00e4kringsinstrument 965 - -596 - - 369 Immateriella tillg\u00e5ngar 70 4 - - - 74 Fastigheter och inventarier 97 -22 - - - 75 Pensioner 146 -72 1 398 - -13 1 459 \u00d6vrigt -355 -139 195 -4 -2 -305 Summa 4 135 -682 997 -4 -15 4 431 1 Varav leasing 2 207 mkr (2 759) .",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfIncomeTaxExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-563": {
"value": "K38 Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter mkr 2022 2021 Upplupna kostnader 2 446 2 198 F\u00f6rutbetalda int\u00e4kter 1 120 1 321 Summa 3 565 3 519 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfAccruedExpensesAndOtherLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-564": {
"value": "K38 Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter mkr 2022 2021 Upplupna kostnader 2 446 2 198 F\u00f6rutbetalda int\u00e4kter 1 120 1 321 Summa 3 565 3 519 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfDeferredIncomeExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-565": {
"value": "K40 Specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital F\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringsreserv mkr 2022 2021 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 789 3 353 Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Effektiv del av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk -3 668 -2 319 Valutakursrisk 1 189 528 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar - - Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 1 -160 -179 Skatt 544 406 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -307 1 789 F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rdereserv mkr 2022 2021 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 158 94 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 22 59 Realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 91 0 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 skuldinstrument -54 5 F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u2013 skuldinstrument 0 0 Omklassificerat till balanserade vinstmedel \u2013 egetkapitalinstrument 2 -91 0 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen \u2013 skuldinstrument 3 - - Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 126 158 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsreserv mkr 2022 2021 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 585 -806 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till filialer 1 166 1 220 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till dotterbolag 1 697 2 247 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 4 -501 -9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5 -615 -67 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 4 332 2 585 1 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 33 mkr (37). 2 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (0). 3 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (-). 4 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 18 mkr (2). 5 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 38 mkr (17). ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfReservesAndOtherEquityInterestExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-566": {
"value": "K40 Specifikation av f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital F\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringsreserv mkr 2022 2021 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 1 789 3 353 Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Effektiv del av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk -3 668 -2 319 Valutakursrisk 1 189 528 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar - - Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 1 -160 -179 Skatt 544 406 S\u00e4kringsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng -307 1 789 F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rdereserv mkr 2022 2021 Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 158 94 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 22 59 Realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 egetkapitalinstrument 91 0 Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 skuldinstrument -54 5 F\u00f6r\u00e4ndring av reserv f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster \u2013 skuldinstrument 0 0 Omklassificerat till balanserade vinstmedel \u2013 egetkapitalinstrument 2 -91 0 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen \u2013 skuldinstrument 3 - - Verkligt v\u00e4rdereserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 126 158 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsreserv mkr 2022 2021 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets ing\u00e5ng 2 585 -806 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till filialer 1 166 1 220 F\u00f6r\u00e4ndring av omr\u00e4kningsdifferens h\u00e4nf\u00f6rlig till dotterbolag 1 697 2 247 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 4 -501 -9 Omklassificerat till balanserade vinstmedel 5 -615 -67 Omr\u00e4kningsreserv vid \u00e5rets utg\u00e5ng 4 332 2 585 1 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 33 mkr (37). 2 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (0). 3 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post - mkr (-). 4 Skatt som omklassificerats till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 18 mkr (2). 5 Skatt som omklassificerats till balanserade vinstmedel h\u00e4nf\u00f6rlig till denna post 38 mkr (17)",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfShareCapitalReservesAndOtherEquityInterestExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-571": {
"value": "K42 V\u00e4rdering av finansiella instrument till verkligt v\u00e4rde Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 1 465 - - 1 465 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 131 113 - - 131 113 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 200 - - 200 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 5 328 - - 5 328 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 17 487 - - 17 487 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 9 124 758 - 9 882 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 11 866 384 21 12 27 1 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 274 117 152 54 3 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 038 Derivatinstrument 49 36 173 39 36 261 Summa 397 673 38 179 737 436 589 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 220 766 747 525 222 03 8 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 635 - 1 635 Derivatinstrument 54 28 947 39 29 040 Korta positioner 1 858 81 - 1 939 Summa 222 678 31 410 564 254 652 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 2 188 325 - 2 513 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 97 628 - - 97 628 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 397 - - 397 Obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 4 262 1 048 - 5 310 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, verkligt v\u00e4rdeoptionen 19 008 - - 19 008 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 2 291 6 725 - 9 016 Aktier och andelar Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, obligatoriskt 18 286 709 31 19 02 6 Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat 100 200 608 90 8 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 924 Derivatinstrument 22 28 453 43 28 518 Summa 396 159 37 923 1 166 435 248 Skulder Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 251 977 463 484 252 92 4 Emitterade v\u00e4rdepapper - 1 681 - 1 681 Derivatinstrument 46 13 720 43 13 809 Korta positioner 3 903 202 - 4 105 Summa 255 926 16 066 527 272 519 F \u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2022 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 Nyanskaffningar - 34 -39 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -472 -43 41 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 6 -32 39 41 -41 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat - - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 29 -29 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 8 -8 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 173 39 -39 525 -525 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. F\u00f6r\u00e4ndring av innehav i finansiella instrument i niv\u00e5 3 2021 mkr Aktier och andelar Derivat- tillg\u00e5ngar Derivat- skulder Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets ing\u00e5ng 550 80 -80 474 -474 Nyanskaffningar 33 1 -2 - - \u00c5terk\u00f6p/avyttrat -3 9 -7 - - F\u00f6rfallet - - - - - Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen 51 -131 130 10 -10 Orealiserad v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i \u00f6vrigt totalresultat 8 - - - - F\u00f6rflyttning fr\u00e5n niv\u00e5 1 eller 2 - 10 -10 - - F\u00f6rflyttning till niv\u00e5 1 eller 2 - 74 -74 - - Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets utg\u00e5ng 639 43 -43 484 -484 V\u00e4rderingshierarkin Finansiella instrument v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde har i tabellerna kategoriserats med avse- ende p\u00e5 hur de v\u00e4rderats och graden av transpa- rens kring marknadsdata som anv\u00e4nts vid v\u00e4r- deringen. Kategoriseringen framg\u00e5r som niv\u00e5 1\u20133 i tabellerna. Finansiella instrument som v\u00e4rderas till ett direkt och likvitt marknadspris kategoriseras som niv\u00e5 1. Dessa finansiella instrument best\u00e5r fr\u00e4mst av statspapper och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som handlas aktivt, noterade aktier samt korta positioner i motsvarande tillg\u00e5ngar. I niv\u00e5 1 ing\u00e5r \u00e4ven mer- parten av de fondandelar och andra tillg\u00e5ngar som \u00e4r kopplade till fondf\u00f6rs\u00e4kringskontrakt och liknande avtal samt motsvarande skulder. Finansiella instrument som v\u00e4rderas med v\u00e4rde- ringsmodeller som i allt v\u00e4sentligt bygger p\u00e5 marknadsdata kategoriseras som niv\u00e5 2. I niv\u00e5 2 ing\u00e5r fr\u00e4mst r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper samt r\u00e4nte- och valutarelaterade derivat. Finansiella instrument vars v\u00e4rdering i v\u00e4sentlig utstr\u00e4ck- ning p\u00e5verkas av indata som inte g\u00e5r att veri- fiera med externa marknadsuppgifter kategori- seras som niv\u00e5 3. I niv\u00e5 3 ing\u00e5r onoterade aktier, vissa innehav i riskkapitalfonder samt vissa derivat. Som grund f\u00f6r indelningen ligger den v\u00e4rde- ringsmetod som anv\u00e4nts p\u00e5 balansdagen. Om kategorin f\u00f6r ett specifikt instrument har f\u00f6r\u00e4nd- rats i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende balansdag (2021-12-31) har instrumentet flyttats mellan niv\u00e5erna i tabellen. Under \u00e5ret har 4,7 mdkr avseende innehav i obligationer och andra r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Derivatskulder uppg\u00e5ende till 16 mkr har flyttats fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2. \u00d6verf\u00f6ring mellan niv\u00e5erna har genomf\u00f6rts till f\u00f6ljd av en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning av marknadsaktiviteten. \u00c5rets f\u00f6r- \u00e4ndringar av innehav i niv\u00e5 3 redovisas i en separat tabell, se nedan. Innehav i niv\u00e5 3 best\u00e5r fr\u00e4mst av onoterade aktier. Koncernens innehav av onoterade aktier best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av andelar i f\u00f6retag som utf\u00f6r st\u00f6djande verksamhet f\u00f6r banken. Det kan exempelvis r\u00f6ra sig om andelar i clearingorganisationer och infrastruktursam- arbeten p\u00e5 Handelsbankens hemmamarkna- der. S\u00e5dana innehav v\u00e4rderas i regel till ban- kens andel av substansv\u00e4rdet i bolaget, alternativt till det pris till vilket den senaste transaktionen genomf\u00f6rdes. Onoterade aktier \u00e4r i allt v\u00e4sentligt klassificerade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa innehav redovisas d\u00e4rmed i \u00f6vrigt total- resultat. Vissa innehav i riskkapitalfonder kategorise- ras som niv\u00e5 3. De v\u00e4rderas med v\u00e4rderingsmo- deller som huvudsakligen bygger p\u00e5 relativv\u00e4r- dering av j\u00e4mf\u00f6rbara noterade f\u00f6retag i samma bransch. Det resultatm\u00e5tt som j\u00e4mf\u00f6relsen byg- ger p\u00e5 justeras f\u00f6r faktorer som st\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan investeringen och j\u00e4mf\u00f6relsebolaget. D\u00e4refter ber\u00e4knas v\u00e4rdet p\u00e5 basis av vinstmulti- plar, exempelvis P/E-tal och EV/EBITA. Merpar- ten av dessa innehav utg\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar i koncernens f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relse. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar p\u00e5 placeringstillg\u00e5ngarna ing\u00e5r i underla- get f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastningsdelning i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen och redovisas d\u00e4rmed inte direkt i resultatr\u00e4kningen. Vidare kategoriseras derivatkomponenten i vissa av bankens emitterade strukturerade obli- gationer och dess tillh\u00f6rande s\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3. F\u00f6r dessa derivat har interna antaganden v\u00e4sentlig p\u00e5verkan f\u00f6r ber\u00e4kningen av det verk- liga v\u00e4rdet. S\u00e4krande derivat i niv\u00e5 3 \u00e4r hand- lade under CSA-avtal, d\u00e4r marknadsv\u00e4rdena st\u00e4ms av och s\u00e4kerst\u00e4lls p\u00e5 daglig basis med bankens motparter. \u00c5rets realiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 finan- siella instrument i niv\u00e5 3 som redovisas i resul- tatr\u00e4kningen uppg\u00e5r till 2 mkr (2). Hela beloppet ing\u00e5r i underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av avkastnings- delning i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmodell Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna i not K1 periodiseras v\u00e4sentliga positiva skillnader mellan det v\u00e4rde som r\u00e4knats fram vid det f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet och transaktionspriset (s\u00e5 kallat dag 1-resultat) vid modellv\u00e4rdering av derivat. Orealiserade resultat p\u00e5 grund av posi- tiva skillnader mellan transaktionspris och det v\u00e4rde som r\u00e4knas fram med hj\u00e4lp av en v\u00e4rde- ringsmodell (s\u00e5 kallade dag 1-resultat) utg\u00f6rs av bankens vinstmarginal och ers\u00e4ttning f\u00f6r att t\u00e4cka exempelvis kapital- och administrativa kostnader. Principen inneb\u00e4r att en periodise- ringseffekt om 158 mkr (172) redovisats i netto- resultat av finansiella transaktioner under \u00e5ret. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret uppgick sammanlagda \u00e4nnu ej resultatf\u00f6rda dag 1-resultat till 447 mkr (489). Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2022 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 475 882 - - 475 882 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 32 620 - - 32 620 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - - - - Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 4 924 4 083 403 9 410 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 22 499 9 604 2 390 693 2 422 795 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Summa 535 998 13 687 2 391 096 2 940 780 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 593 59 802 - 82 395 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 355 990 25 650 - 1 381 640 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 73 - - 73 Emitterade v\u00e4rdepapper 869 926 560 365 - 1 430 291 Efterst\u00e4llda skulder - 42 430 - 42 430 Summa 2 248 582 688 247 - 2 936 829 Finansiella instrument i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen Finland som i balansr\u00e4kningen omklassificerats till Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning respektive Skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning, se not K14. I j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna ing\u00e5r \u00e4ven Danmark som avyttrats under det fj\u00e4rde kvartalet 2022. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde 2021 mkr Niv\u00e5 1 Niv\u00e5 2 Niv\u00e5 3 Totalt Tillg\u00e5ngar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 439 964 - - 439 964 \u00d6vrig utl\u00e5ning till centralbanker 1 462 - - 1 462 Bel\u00e5ningsbara statsskuldf\u00f6rbindelser m m - 24 - 24 Utl\u00e5ning till \u00f6vriga kreditinstitut 3 689 17 757 393 21 839 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 12 192 6 781 2 397 823 2 416 796 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Summa 457 371 24 562 2 398 216 2 880 149 Skulder Skulder till kreditinstitut 9 507 74 485 - 83 992 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten 1 385 232 15 489 - 1 400 721 Skulder d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 64 - - 64 Emitterade v\u00e4rdepapper 763 594 594 659 - 1 358 253 Efterst\u00e4llda skulder - 33 645 - 33 645 Summa 2 158 397 718 278 - 2 876 675 Principer f\u00f6r upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde Upplysningar om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde l\u00e4mnas i not K41 och i tabellen nedan. Dessa instrument best\u00e5r i allt v\u00e4sentligt av utl\u00e5ning samt in- och uppl\u00e5ning. F\u00f6r betal- ningsmedel samt kortfristiga fordringar och skulder har det redovisade v\u00e4rdet bed\u00f6mts vara en godtagbar estimering av det verkliga v\u00e4rdet. Fordringar och skulder med f\u00f6rfallodag alterna- tivt tidpunkt f\u00f6r n\u00e4stkommande r\u00e4nteoms\u00e4tt- ning som infaller inom 30 dagar, har definierats som kortfristiga. V\u00e4rderingen av utl\u00e5ning till fast r\u00e4nta baseras p\u00e5 aktuell marknadsr\u00e4nta med justering f\u00f6r anta- gande om marknadsm\u00e4ssig kredit- och likvidi- tets riskpremie. Premien har antagits vara lika med genomsnittlig marginal f\u00f6r nyutl\u00e5ning vid m\u00e4ttidpunkten. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper har v\u00e4rderats till aktuellt marknadspris i den m\u00e5n ett s\u00e5dant funnits tillg\u00e4ngligt. Uppl\u00e5ning samt r\u00e4nte- b\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r vilka marknadsprisin- formation inte funnits har v\u00e4rderats med en v\u00e4r- deringsmodell som bygger p\u00e5 marknadsdata i form av priser eller r\u00e4ntor f\u00f6r liknande instrument. I tabellen har den v\u00e4rdering som ligger till grund f\u00f6r uppgifterna om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde kategoriserats i den v\u00e4rde- ringshierarki som beskrivits ovan. Betalningsme- del samt inl\u00e5ning har likst\u00e4llts med kontanter och kategoriserats som niv\u00e5 1. I niv\u00e5 1 redo visas \u00e4ven r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (tillg\u00e5ngar och skul- der) f\u00f6r vilka det finns ett aktuellt marknadspris. Utl\u00e5ning f\u00f6r vilken antagandet om kredit- och lik- viditetspremie v\u00e4sentligt p\u00e5verkat upplysningen om verkligt v\u00e4rde har kategori serats som niv\u00e5 3. \u00d6vriga instrument \u00e4r kategoriserade som niv\u00e5 2 . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfFairValueMeasurementExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-578": {
"value": "K43 St\u00e4llda och mottagna s\u00e4kerheter samt \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 14 754 14 600 Statspapper och obligationer 3 767 6 460 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 728 662 692 211 Aktier 5 752 6 597 Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringsrisken 224 009 248 066 \u00d6vrigt 2 434 3 499 Summa 979 378 971 433 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 22 25 \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter mkr 2022 2021 Kontanter 1 432 1 456 Statspapper och obligationer 10 692 5 767 Aktier 3 726 7 007 \u00d6vrigt - 0 Summa 15 850 14 230 varav panter som fritt kan \u00e5terkallas av banken 2 196 3 563 Med \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avses s\u00e4kerheter som st\u00e4llts f\u00f6r f\u00f6rpliktelser som ej redovisas i balansr\u00e4kningen . St\u00e4llda s\u00e4kerheter St\u00e4llda s\u00e4kerheter \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper best\u00e5r i huvudsak av v\u00e4rdepapper som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet i cen- tralbanker och andra kreditinstitut, f\u00f6r betalnings- system, v\u00e4rdepappershandel och clearing samt v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5ter- k\u00f6psavtal (repor). St\u00e4llda s\u00e4kerheter i form av aktier best\u00e5r av utl\u00e5nade aktier och aktier i f\u00f6r- s\u00e4kringsr\u00f6relsen. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet utg\u00f6rs till st\u00f6rsta delen av den registre- rade s\u00e4kerhetsmassan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r innehavare av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer emitterade av Stadshypotek. S\u00e4kerhetsmassan best\u00e5r av hypoteksl\u00e5n som l\u00e4mnats mot pant i huvud- sakligen sm\u00e5hus, fritidshus, flerbostadshus och bostadsr\u00e4tter med bel\u00e5ningsgrad inom 75% av marknadsv\u00e4rdet. I h\u00e4ndelse av bolagets obe- st\u00e5nd har innehavarna av de s\u00e4kerst\u00e4llda obli- gationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt enligt lagen om s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer och f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4ttslagen i de pantf\u00f6rskrivna tillg\u00e5ngarna. Om tillg\u00e5ngarna i s\u00e4kerhetsmassan vid tiden f\u00f6r ett konkurs beslut uppfyller de villkor som uppst\u00e4llts i lagen, ska de h\u00e5llas \u00e5tskilda fr\u00e5n konkursboets \u00f6vriga till- g\u00e5ngar och skulder. Innehavarna av obligatio- nerna erh\u00e5ller d\u00e5 fortsatt kontraktsenliga betal- ningar enligt obligationsvillkoren fram till f\u00f6rfall. Tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndrings- risken best\u00e5r i huvudsak av fondandelar under fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Handelsbanken Liv i vilka f\u00f6rs\u00e4kringstagarna har f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt. Mottagna s\u00e4kerheter Mottagna s\u00e4kerheter redovisas inte i balans- r\u00e4kningen. Vid omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och aktiel\u00e5n mottas v\u00e4rdepapper som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas vidare till tredje part. Det verkliga v\u00e4rdet av mottagna v\u00e4rdepapper under omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om aktiel\u00e5n uppgick till 35 395 mkr (63 709) vid r\u00e4kenskaps\u00e5rets slut, varav s\u00e4kerheter till ett v\u00e4rde av 16 970 mkr (26 632) s\u00e5lts eller pantsatts vidare. Information om mottagna panter f\u00f6r utl\u00e5ning och andra mottagna s\u00e4kerheter framg\u00e5r av not K2 . \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisade i balansr\u00e4kningen \u00d6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar \u00e4r redovisade som tillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen, men f\u00f6r dessa har r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den direkt eller indirekt \u00f6verf\u00f6rts till en extern motpart. Mer- parten av de \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen best\u00e5r av r\u00e4nte - b\u00e4rande v\u00e4rdepapper som s\u00e5lts under bindande \u00e5terk\u00f6psavtal samt utl\u00e5nade aktier. I normalfallet regleras villkoren f\u00f6r bindande \u00e5terk\u00f6p och aktiel\u00e5n i ramavtal som ing\u00e5tts mellan banken och respektive motpart. Bindande \u00e5terk\u00f6psavtal inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljning av ett v\u00e4rdepapper med f\u00f6rbindelse om \u00e5terk\u00f6p till ett fastst\u00e4llt pris vid en f\u00f6rutbest\u00e4md framtida tidpunkt. S\u00e4ljaren av v\u00e4rdepappret \u00e4r d\u00e4rmed fortsatt exponerad f\u00f6r risken f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4nd- ringar under avtalets l\u00f6ptid. S\u00e5lda v\u00e4rdepapper under \u00e5terk\u00f6psavtal kvarst\u00e5r till marknadsv\u00e4rde i balansr\u00e4kningen under avtalets l\u00f6ptid. Mot - tagen k\u00f6peskilling redovisas som skuld till mot- parten. Enligt standardvillkoren i \u00e5terk\u00f6psavtal \u00f6verg\u00e5r \u00e4gander\u00e4tten till det s\u00e5lda v\u00e4rdepappret helt fr\u00e5n s\u00e4ljare till k\u00f6pare, vilket inneb\u00e4r att k\u00f6paren har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de k\u00f6pta v\u00e4rde- pappren. Enligt standardavtalen f\u00f6r aktiel\u00e5n kvarst\u00e5r exponeringen f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndring i den utl\u00e5nade aktien hos l\u00e5ngivaren. Utl\u00e5nade aktier kvarst\u00e5r d\u00e4rmed i balansr\u00e4kningen under l\u00e5nets l\u00f6ptid. S\u00e4kerheter f\u00f6r utl\u00e5nade aktier utg\u00e5r i regel i form av kontanter eller andra v\u00e4rdepapper. Mottagen kontants\u00e4kerhet redovisas som skuld i balans- r\u00e4kningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r \u00e5terk\u00f6ps- avtal inneb\u00e4r det standardavtal som anv\u00e4nds f\u00f6r aktiel\u00e5n att l\u00e5ntagaren under l\u00e5nets l\u00f6ptid har r\u00e4tt att vidares\u00e4lja, \u00e5terpants\u00e4tta eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rfoga \u00f6ver de l\u00e5nade aktierna. Som \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas statspapper, obligationer och aktier som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r v\u00e4rdepappershan- del, clearing med mera och d\u00e4r f\u00f6rfogander\u00e4t- ten \u00f6ver v\u00e4rdepappret \u00f6verg\u00e5tt till mottagaren. Som \u00f6verf\u00f6rda finansiella tillg\u00e5ngar redovisas \u00e4ven vissa tillg\u00e5ngar d\u00e4r kunden st\u00e5r v\u00e4rde- f\u00f6r\u00e4ndringsrisken. Dessa tillg\u00e5ngar best\u00e5r av portf\u00f6ljer av finansiella instrument till vilka banken har formell \u00e4gander\u00e4tt, men d\u00e4r de risker som \u00e4r f\u00f6rknippade med tillg\u00e5ngarna liksom r\u00e4tten till framtida kassafl\u00f6den \u00f6verf\u00f6rts till en tredje part. V\u00e4rderingen av dessa tillg\u00e5ngar speglar v\u00e4rde- ringen av den motsvarande skuldposten . ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfRepurchaseAndReverseRepurchaseAgreementsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-580": {
"value": "K44 Eventualf\u00f6rpliktelser mkr 2022 2021 Ansvarsf\u00f6rbindelser Garantif\u00f6rbindelser, krediter 6 709 7 839 Garantif\u00f6rbindelser, \u00f6vriga 52 052 61 579 O\u00e5terkalleliga remburser 313 1 035 \u00d6vrigt 1 901 1 303 Summa 60 975 71 756 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 60 975 71 756 \u00c5taganden Kreditl\u00f6ften 336 974 346 556 Outnyttjad del av beviljade r\u00e4kningskrediter 108 456 116 839 \u00d6vrigt 13 684 23 122 Summa 459 114 486 517 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 266 418 344 081 Summa eventualf\u00f6rpliktelser 519 866 558 273 Reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster redovisad som avs\u00e4ttning, se not K36 353 344 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfContingentLiabilitiesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-581": {
"value": "\u00c5taganden Kreditl\u00f6ften 336 974 346 556 Outnyttjad del av beviljade r\u00e4kningskrediter 108 456 116 839 \u00d6vrigt 13 684 23 122 Summa 459 114 486 517 varav f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning 266 418 344 081 ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfCommitmentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-583": {
"value": "K45 Leasing Handelsbanken som leasegivare Finansiella leasingavtal mkr 2022 2021 Finansiella int\u00e4kter fr\u00e5n nettoinvesteringen 300 218 Variabla leasingavgifter 213 113 F\u00f6rdelning av odiskonterade leasingfordringar p\u00e5 f\u00f6rfallotidpunkter samt nettoinvestering mkr 2022 2021 Upp till 1 \u00e5r 2 212 3 426 1 \u00e5r till 2 \u00e5r 4 133 3 931 2 \u00e5r till 3 \u00e5r 3 107 4 204 3 \u00e5r till 4 \u00e5r 1 262 2 084 4 \u00e5r till 5 \u00e5r 1 572 1 098 \u00d6ver 5 \u00e5r 4 444 4 717 Summa odiskonterade leasingfordringar 16 730 19 460 Ej intj\u00e4nade finansiella int\u00e4kter -900 -351 Nettoinvestering 15 830 19 109 Samtliga avtal d\u00e4r koncernen \u00e4r leasegivare har definierats som finansiella leasingavtal. S\u00e5dana leasingavtal redovisas som utl\u00e5ning i balansr\u00e4kningen, initialt till ett belopp som motsvarar netto- investeringen. F\u00f6r\u00e4ndringen mellan \u00e5ren beror fr\u00e4mst p\u00e5 minskade leasingvolymer (-3 mdkr), avseende avveckling av verksamhet. Leasingobjekten best\u00e5r huvudsakligen av fordon och maskiner. Samtliga leasingavtal har garanterade restv\u00e4rden. Vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret fanns i koncernen tre leasingengagemang som vart och ett enskilt hade ett redovisat v\u00e4rde \u00f6verstigande 1 mdkr. Handelsbanken som leasetagare Poster i resultatr\u00e4kningen mkr 2022 2021 R\u00e4ntekostnader leasingskulder -53 -64 Summa 1 -53 -64 Av- och nedskrivning nyttjander\u00e4tter Fastigheter -624 -668 Inventarier -22 -16 Summa 2 -646 -684 Kostnader f\u00f6r korttidsleasing -33 -31 Kostnader f\u00f6r leasingavtal i vilka den underliggande tillg\u00e5ngen \u00e4r av l\u00e5gt v\u00e4rde -17 -15 Variabla leasingavgifter som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av leasingskulder -125 -100 Summa 3 -175 -146 Totala kostnader f\u00f6r leasingavtal -874 -894 Poster i balansr\u00e4kningen mkr 2022 2021 Nyttjander\u00e4tter 4 Fastigheter 2 952 3 300 Inventarier 64 48 Summa 3 016 3 348 Tillkommande nyttjander\u00e4tter 5 323 97 Leasingskulder 6 3 018 3 412 Totala kassautfl\u00f6den f\u00f6r leasingavtal -854 -807 1 Ing\u00e5r i resultatposten R\u00e4ntekostnader. 2 Ing\u00e5r i resultatposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar, varav 11 mkr (-55) avser nedskrivning. 3 Ing\u00e5r i resultatposten \u00d6vriga kostnader. 4 Nyttjander\u00e4tter ing\u00e5r i balansposten Fastigheter och inventarier. 5 Under \u00e5ret nya leasingkontrakt som ing\u00e5r i nyttjander\u00e4tter. 6 Leasingskulder ing\u00e5r i balansposten \u00d6vriga skulder \u00c5terst\u00e5ende l\u00f6ptider avseende leasingskulder mkr 2022 2021 Upp till 6 m\u00e5nader 364 338 6 m\u00e5nader till 1 \u00e5r 355 333 1 \u00e5r till 2 \u00e5r 672 633 2 \u00e5r till 5 \u00e5r 1 342 1 401 \u00d6ver 5 \u00e5r 512 689 Summa 3 245 3 394 Bankens leasingavtal utg\u00f6rs huvudsakligen av hyreskontrakt avseende lokaler. D\u00e4rut\u00f6ver omfattar leasingavtalen fr\u00e4mst multifunktionsskrivare, persondatorer och diverse \u00f6vriga kontorsinventarier. Huvuddelen av hyreskontrakten avseende lokaler har en avtalstid mellan tre \u00e5r till tio \u00e5r. Vissa av bankens hyreskontrakt f\u00f6r lokaler inneh\u00e5ller en m\u00f6jlighet till f\u00f6rl\u00e4ngning av avtalstiden, vilken inneb\u00e4r att hyreskontraktet f\u00f6rl\u00e4ngs f\u00f6r en angiven period om kontraktet inte s\u00e4gs upp vid en specifik tidpunkt. Det f\u00f6rekommer \u00e4ven hyreskontrakt avseende lokaler som inneh\u00e5ller en m\u00f6jlighet f\u00f6r banken att s\u00e4ga upp hyreskontraktet i f\u00f6rtid. Vid fastst\u00e4llande av leasingperiodens l\u00e4ngd f\u00f6r hyreskontrakt inkluderas m\u00f6jligheter att f\u00f6rl\u00e4nga ett leasingkontrakt, eller avsluta ett leasing kontrakt i f\u00f6rtid, endast vid mycket h\u00f6g grad av sannolikhet att dessa kommer att utnyttjas. Banken har ing\u00e5tt leasingavtal som \u00e4r kortare \u00e4n tolv m\u00e5nader och leasingavtal i vilka den underliggande tillg\u00e5ngen \u00e4r av l\u00e5gt v\u00e4rde, vilka kostnadsf\u00f6rs i enlighet med undantaget i IFRS 16 Leasing- avtal, och d\u00e4rmed inte ing\u00e5r i leasingskulder och nyttjander\u00e4tter. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfLeasesExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-585": {
"value": "K46 Segmentinformation Segmentinformation 2022 mkr Justeringar och elimineringarSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Capital Markets \u00d6vrigt Totalt R\u00e4ntenetto 23 078 7 580 4 264 1 354 301 32 36 610 Provisionsnetto 8 471 807 695 147 771 213 11 103 Nettoresultat av finansiella transaktioner 78 248 91 21 1 131 -457 1 111 Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring 155 21 176 Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat -13 -13 \u00d6vriga int\u00e4kter 103 14 25 1 9 1 111 1 263 Summa int\u00e4kter 31 884 8 649 5 096 1 523 2 212 885 50 249 Personalkostnader -4 041 -2 693 -1 028 -442 -1 143 -3 778 22 -13 103 \u00d6vriga kostnader -1 515 -789 -295 -94 -326 -3 525 -6 543 Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster -4 630 -1 076 -667 -241 -344 6 959 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -420 -313 -92 -54 -147 -601 -23 -1 650 Summa kostnader -10 607 -4 872 -2 082 -832 -1 959 -944 -1 -21 296 Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster, riskskatt och resolutionsavgift 21 278 3 778 3 014 691 253 -60 -1 28 953 Kreditf\u00f6rluster, netto 135 -55 -152 0 -13 38 -47 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 10 10 6 - 0 -2 24 Riskskatt och resolutionsavgift -1 659 -359 -81 -33 -180 -2 311 R\u00f6relseresultat 19 764 3 733 2 509 610 206 -203 -1 26 619 Resultatutdelning 374 49 69 0 -531 39 R\u00f6relseresultat efter resultatutdelning 20 138 3 781 2 578 610 -324 -164 -1 26 619 Interna int\u00e4kter 1 1 727 52 -3 838 -453 615 1 897 K/I-tal, % 32,9 56,0 40,3 54,6 116,5 42,4 Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5, % -0,01 0,01 0,04 0,00 0,06 0,00 Tillg\u00e5ngar 2 711 810 505 113 321 450 128 633 48 680 2 688 331 -2 950 301 3 453 716 Skulder 2 603 652 484 408 301 089 124 999 46 607 2 673 717 -2 976 786 3 257 686 Allokerat kapital 108 158 20 705 20 361 3 634 2 073 14 614 26 485 196 030 R\u00e4ntabilitet p\u00e5 allokerat kapital, % 15,5 14,9 10,4 14,4 -11,5 12,3 \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar 277 137 111 6 21 662 1 214 \u00c5rets investeringar i intressef\u00f6retag och joint ventures 123 123 Medelantal anst\u00e4llda 3 907 2 481 763 357 585 2 861 10 954 \u00d6vrigt i tabellen ovan inkluderar Tillg\u00e5ngar, Skulder, Allokerat kapital samt \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till avyttringsgruppen Finland Segmentinformation 2021 mkr Justeringar och elimineringarSverige Stor- britannien Norge Neder- l\u00e4nderna Capital Markets \u00d6vrigt Totalt R\u00e4ntenetto 18 880 5 452 3 867 1 076 245 801 30 321 Provisionsnetto 8 800 751 656 224 786 241 11 458 Nettoresultat av finansiella transaktioner 480 189 55 32 1 185 -242 1 699 Riskresultat f\u00f6rs\u00e4kring 168 11 179 Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat 63 63 \u00d6vriga int\u00e4kter 471 0 26 0 9 51 557 Summa int\u00e4kter 28 799 6 392 4 615 1 332 2 225 914 44 277 Personalkostnader -4 035 -2 467 -908 -395 -1 211 -3 267 -169 -12 452 \u00d6vriga kostnader -1 216 -1 045 -195 -76 -361 -2 684 -5 577 Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster -4 289 -912 -510 -176 -317 6 204 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar -358 -316 -84 -50 -233 -726 -47 -1 814 Summa kostnader -9 898 -4 740 -1 697 -697 -2 122 -473 -216 -19 843 Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster, riskskatt och resolutionsavgift 18 901 1 652 2 918 635 103 441 -216 24 434 Kreditf\u00f6rluster, netto 15 95 -150 -5 11 -9 -43 Vinster/f\u00f6rluster vid avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar 9 9 6 - -10 0 14 Riskskatt och resolutionsavgift -696 -167 -31 -22 -14 -930 R\u00f6relseresultat 18 229 1 756 2 607 599 82 418 -216 23 475 Resultatutdelning 296 46 54 1 -434 37 R\u00f6relseresultat efter resultatutdelning 18 525 1 802 2 661 600 -352 455 -216 23 475 Interna int\u00e4kter 1 -345 -961 -1 447 -401 -362 3 516 K/I-tal, % 34,0 73,6 36,3 52,3 118,5 44,8 Kreditf\u00f6rlustniv\u00e5, % 0,00 -0,04 0,06 0,01 -0,01 0,00 Tillg\u00e5ngar 2 598 396 488 025 294 510 111 145 94 050 2 535 178 -2 774 540 3 346 764 Skulder 2 493 982 467 478 276 517 108 132 91 475 2 520 023 -2 792 574 3 165 033 Allokerat kapital 104 414 20 547 17 993 3 013 2 575 15 155 18 034 181 731 R\u00e4ntabilitet p\u00e5 allokerat kapital, % 14,8 7,0 11,4 16,7 -11,8 11,4 \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar -77 77 29 2 138 528 697 \u00c5rets investeringar i intressef\u00f6retag och joint ventures 51 51 Medelantal anst\u00e4llda 3 899 2 509 742 337 647 2 905 11 039 1 Interna int\u00e4kter som ing\u00e5r i Summa int\u00e4kter best\u00e5r av int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment och \u00d6vrigt. Eftersom r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader redovisas netto som en int\u00e4kt inneb\u00e4r det att interna int\u00e4kter bland annat inneh\u00e5ller nettot av intern finansieringskostnad mellan segmenten och \u00d6vrigt. Kolumnen \u00f6vrigt i tabellen ovan inkluderar Tillg\u00e5ngar, Skulder, Allokerat kapital samt \u00c5rets investeringar i icke-finansiella anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till avyttringsgrupperna Danmark och Finland. Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 genomf\u00f6rdes en omorganisation f\u00f6r att skapa en \u00e4nnu mer fokuserad och kundn\u00e4ra organisation. Den st\u00f6rsta redovisningsm\u00e4ssiga effekten uppstod d\u00e5 Savings & Pension flyttades fr\u00e5n Capital Markets till Sverige, med undantag f\u00f6r de respektive lokala enheterna i Savings & Pension som flyttades till Norge, Finland och Danmark. D\u00e4rut\u00f6ver flyttades vissa centrala funktioner som idag arbetar n\u00e4ra Sverige fr\u00e5n \u00d6vriga enheter till Sverige. De i tabellen redovisade j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats nt\u00e4kter per produktomr\u00e5de mkr 2022 2021 In- och utl\u00e5ning privat 17 376 15 127 In- och utl\u00e5ning f\u00f6retag 20 167 15 485 Betalningar netto 1 711 1 479 Kapitalf\u00f6rvaltning fonder 6 380 6 747 Pension och F\u00f6rs\u00e4kring 515 934 Investmentbankstj\u00e4nster 6 746 2 937 \u00d6vrigt -2 645 1 568 Summa 50 249 44 277 K47 Geografisk information
Geografisk information 2022
mkr Int\u00e4kter R\u00f6relseresultat Skatt
\u00c5rets resultat
h\u00e4nf\u00f6rligt till
avvecklad
verksamhet
efter skatt Tillg\u00e5ngar
Sverige 32 069 17 315 -3 497 3 027 754
Storbritannien 9 142 4 317 -1 164 411 364
Norge 4 884 2 548 -643 352 830
Nederl\u00e4nderna 1 484 603 -170 234 582
USA 521 392 -10 422 166
Luxemburg 226 103 -25 18 114
Kina 0 1 -
Tyskland 0 26 -
Frankrike 13 -9 0 2
Polen -19 -73 - 384
Danmark 189 2 711
Finland 91 195 480
Elimineringar 1 930 1 395 80 -1 211 672
Summa 50 249 26 619 -5 429 280 3 453 716
Int\u00e4kter, r\u00f6relseresultat, \u00e5rets resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till avvecklad verksamhet efter skatt samt tillg\u00e5ngar som presenteras i den geografiska informationen best\u00e5r av interna och externa int\u00e4kter, kostna-
der och tillg\u00e5ngar i respektive land. Den geografiska f\u00f6rdelningen av int\u00e4kter och kostnader \u00e4r baserad p\u00e5 det land d\u00e4r transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd och \u00e4r inte j\u00e4mf\u00f6rbar med redovisningen av seg-
mentinformationen. Med skatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Ytterligare geografisk information l\u00e4mnas i not M17 avseende koncernf\u00f6retag och deras s\u00e4te samt i not K8 avseende medelantal
anst\u00e4llda per land.
Geografisk information 2021
mkr Int\u00e4kter R\u00f6relseresultat Skatt
\u00c5rets resultat
h\u00e4nf\u00f6rligt till
avvecklad
verksamhet
efter skatt Tillg\u00e5ngar
Sverige 31 154 18 803 -3 445 2 865 613
Storbritannien 6 287 1 543 -415 398 272
Norge 4 321 2 296 -606 331 696
Nederl\u00e4nderna 1 359 622 -151 105 022
USA 260 167 -4 273 070
Luxemburg 156 47 -12 34 550
Kina 9 -34 0 1
Tyskland 4 -33 - 64
Frankrike 54 12 -2 3 251
Singapore 0 -2 0 -
Polen -12 -78 - 459
Danmark 854 149 950
Finland -159 274 415
Elimineringar 685 132 8 -1 089 599
Summa 44 277 23 475 -4 627 695 3 346 764
Fr\u00e5n och med f\u00f6rsta kvartalet 2022 ing\u00e5r resolutionsavgiften och riskskatten inte i r\u00e4ntenettot, utan redovisas p\u00e5 en separat rad inom r\u00f6relseresultatet. De i tabellen redovisade j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna
f\u00f6r Int\u00e4kter har d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e4knats.
R\u00f6relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 R\u00f6relsesegment, vilket inneb\u00e4r att segmentinformationen presenteras p\u00e5 motsva- rande s\u00e4tt som till\u00e4mpas internt i styrningssyfte. Handelsbankens verksamhet presenteras upp- delat p\u00e5 segmenten Sverige, Storbritannien, Norge, Nederl\u00e4nderna samt Capital Markets. Kontorsr\u00f6relsen i Handelsbanken tillhanda- h\u00e5ller ett fokuserat erbjudande inom finansie- ring, betalning, finansiella r\u00e5dgivningstj\u00e4nster samt sparande och pension. I landsegmenten ing\u00e5r f\u00f6rutom kontorsr\u00f6relsen \u00e4ven kapitalf\u00f6r- valtning- och f\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten. Varje land f\u00f6ljs upp som en frist\u00e5ende resultatenhet och styrs av en landchef. I Sverige och Stor- britannien \u00e4r kontorsr\u00f6relsen under landchefen organiserad i l\u00e4n respektive distrikt. Segmentet Capital Markets \u00e4r bankens investmentbank, vilket bland annat inbegriper v\u00e4rdepappers- handel och investeringsr\u00e5dgivning. I verksam- heten ing\u00e5r \u00e4ven bankens internationella verk- samhet utanf\u00f6r hemmamarknaderna. Segmentens resultat visas f\u00f6re och efter intern resultatutdelning. Den interna resultat- utdelningen inneb\u00e4r att kundansvarig enhet tilldelas allt resultat som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n dess kun- ders transaktioner med banken, oavsett inom vilket segment transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd. Dessutom redovisas int\u00e4kter och kostnader f\u00f6r internt utf\u00f6rda tj\u00e4nster netto p\u00e5 raden Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster. Transaktioner mellan segmenten redovisas huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kolumnerna \u00d6vrigt samt Justeringar och elimineringar visas poster som inte h\u00f6r till n\u00e5got specifikt segment eller eli- mineras p\u00e5 koncernniv\u00e5. I kolumnen \u00d6vrigt ing\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del finansf\u00f6rvaltning och cen- trala stabsavdelningar samt transaktioner h\u00e4n- f\u00f6rliga till reserveringen f\u00f6r resultatandelssyste- met Oktogonen. I kolumnen Justeringar och elimineringar redovisas bland annat justeringar f\u00f6r personalkostnader. I justeringar f\u00f6r personal- kostnader ing\u00e5r skillnaden mellan koncernens pensionskostnader ber\u00e4knade enligt IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda och lokalt ber\u00e4knade pensions kostnader. Interna int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av interna r\u00e4ntor och provisioner. I segmentens resultatr\u00e4kningar ing\u00e5r dessutom interna poster i form av ers\u00e4tt- ningar f\u00f6r interna tj\u00e4nster. Interndebitering sker huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kontorsr\u00f6relsen best\u00e5r tillg\u00e5ngarna till st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten och skulderna av inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt intern uppl\u00e5- ning. Tillg\u00e5ngarna i kolumnen \u00d6vrigt best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av internutl\u00e5ning till de olika segmenten, medan skulderna fram f\u00f6rallt best\u00e5r av extern upp l\u00e5ning. Det allokerade kapitalet f\u00f6r segmenten \u00f6verensst\u00e4mmer med kapitalf\u00f6rdel- ningen enligt den interna styrmodellen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfEntitysReportableSegmentsExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-586": {
"value": "R\u00f6relsesegmenten redovisas i enlighet med IFRS 8 R\u00f6relsesegment, vilket inneb\u00e4r att segmentinformationen presenteras p\u00e5 motsva- rande s\u00e4tt som till\u00e4mpas internt i styrningssyfte. Handelsbankens verksamhet presenteras upp- delat p\u00e5 segmenten Sverige, Storbritannien, Norge, Nederl\u00e4nderna samt Capital Markets. Kontorsr\u00f6relsen i Handelsbanken tillhanda- h\u00e5ller ett fokuserat erbjudande inom finansie- ring, betalning, finansiella r\u00e5dgivningstj\u00e4nster samt sparande och pension. I landsegmenten ing\u00e5r f\u00f6rutom kontorsr\u00f6relsen \u00e4ven kapitalf\u00f6r- valtning- och f\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten. Varje land f\u00f6ljs upp som en frist\u00e5ende resultatenhet och styrs av en landchef. I Sverige och Stor- britannien \u00e4r kontorsr\u00f6relsen under landchefen organiserad i l\u00e4n respektive distrikt. Segmentet Capital Markets \u00e4r bankens investmentbank, vilket bland annat inbegriper v\u00e4rdepappers- handel och investeringsr\u00e5dgivning. I verksam- heten ing\u00e5r \u00e4ven bankens internationella verk- samhet utanf\u00f6r hemmamarknaderna. Segmentens resultat visas f\u00f6re och efter intern resultatutdelning. Den interna resultat- utdelningen inneb\u00e4r att kundansvarig enhet tilldelas allt resultat som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n dess kun- ders transaktioner med banken, oavsett inom vilket segment transaktionen \u00e4r genomf\u00f6rd. Dessutom redovisas int\u00e4kter och kostnader f\u00f6r internt utf\u00f6rda tj\u00e4nster netto p\u00e5 raden Internt k\u00f6pta och s\u00e5lda tj\u00e4nster. Transaktioner mellan segmenten redovisas huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kolumnerna \u00d6vrigt samt Justeringar och elimineringar visas poster som inte h\u00f6r till n\u00e5got specifikt segment eller eli- mineras p\u00e5 koncernniv\u00e5. I kolumnen \u00d6vrigt ing\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del finansf\u00f6rvaltning och cen- trala stabsavdelningar samt transaktioner h\u00e4n- f\u00f6rliga till reserveringen f\u00f6r resultatandelssyste- met Oktogonen. I kolumnen Justeringar och elimineringar redovisas bland annat justeringar f\u00f6r personalkostnader. I justeringar f\u00f6r personal- kostnader ing\u00e5r skillnaden mellan koncernens pensionskostnader ber\u00e4knade enligt IAS 19 Ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda och lokalt ber\u00e4knade pensions kostnader. Interna int\u00e4kter best\u00e5r fr\u00e4mst av interna r\u00e4ntor och provisioner. I segmentens resultatr\u00e4kningar ing\u00e5r dessutom interna poster i form av ers\u00e4tt- ningar f\u00f6r interna tj\u00e4nster. Interndebitering sker huvudsakligen enligt sj\u00e4lvkostnadsprincipen. I kontorsr\u00f6relsen best\u00e5r tillg\u00e5ngarna till st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten och skulderna av inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten samt intern uppl\u00e5- ning. Tillg\u00e5ngarna i kolumnen \u00d6vrigt best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande del av internutl\u00e5ning till de olika segmenten, medan skulderna fram f\u00f6rallt best\u00e5r av extern upp l\u00e5ning. Det allokerade kapitalet f\u00f6r segmenten \u00f6verensst\u00e4mmer med kapitalf\u00f6rdel- ningen enligt den interna styrmodellen",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForSegmentReportingExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
},
"fact-587": {
"value": "K51 H\u00e4ndelser efter balansdagen Inga v\u00e4sentliga h\u00e4ndelser har intr\u00e4ffat efter balansdagen. ",
"dimensions": {
"concept": "ifrs-full:DisclosureOfEventsAfterReportingPeriodExplanatory",
"language": "sv",
"entity": "scheme:NHBDILHZTYCNBV5UYZ31",
"period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00"
}
}
}
}