Års- och

hållbarhetsredovisning

2022

Läs mer om Swedbank

•

På vår hemsida www.swedbank.com

•

I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir

•

I våra risk- och kapital täckningsrapporter www.swedbank.com/ir

Vi är tillgängliga dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra

kunder kan även träffa oss på någon av våra fysiska mötesplatser.

Digitala kanaler

App och internetbank

•

Vardagsbanktjänster

•

Försäljning

•

Virtuella assistenter

Mötesplatser

Kontor

•

145 kontor i Sverige

•

71 kontor i de

baltiska länderna

Kontaktcenter

•

Telefon, mejl, chat,

social media

Flexibla mötesplatser

•

Videomöten

•

Pop-up kontor

•

Partners

Med sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder

ärSwedbank den ledande banken, för de många hushållen och

före tagen, på våra fyra hemma marknader: Sverige, Estland,

Lettland och Litauen.

miljoner

privatkunder

550

tusen

företagskunder

Vi har ett helhetserbjudande inom följande områden:

Sparande BetalningarLån

Innehåll

Året i korthet 2

Vd-ord 4

Omvärld 7

Värdeskapande

– Strategisk riktning och mål 8

– Strategi och Affärsmodell 13

– Utfall strategiska mål 15

Hållbarhetsåret i korthet 20

Hållbarhet 22

Aktien och ägarna 30

Förvaltningsberättelse

Ekonomisk redogörelse 32

Svensk bankverksamhet 37

Baltisk bankverksamhet 38

Stora företag och Institutioner 39

Koncernfunktioner & övrigt 40

Vinstdisposition 41

Bolagsstyrningsrapport 42

Intern kontroll 55

Styrelse 56

Koncernledning 61

Rapporter och noter, koncernen

Resultaträkning 65

Rapport över totalresultat 66

Balansräkning 67

Förändringar i eget kapital 68

Kassaflödesanalys 69

Noter 70

Rapporter och noter, moderbolaget

Resultaträkning 163

Rapport över totalresultat 163

Balansräkning 164

Förändringar i eget kapital 165

Kassaflödesanalys 166

Noter 167

Alternativa nyckeltal 197

Rapporter och noter, hållbarhet

Styrning och hållbarhet 199

Prioriterade hållbarhetsområden 201

FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet 203

Taxonomi 204

Noter 206

GRI Content Index 229

PRB självutvärdering 234

TCFD-index 238

Styrelsens och vd:s underskrift 240

Revisionsberättelse 241

Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 247

Marknadsandelar 248

Fem år i sammandrag, koncernen 249

Tre år i sammandrag, affärssegment 251

Definitioner 254

Årsstämma 256

Kontaktuppgifter 257

Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF)

och är publicerad på www.swedbank.com.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 1

Året i korthet

Starkt resultat och god kostnadskontroll

•

Positiv inlåningsmarginal ledde till stigande räntenetto och högre intäkter

•

Turbulenta kapitalmarknader påverkade provisionsnettot negativt

•

Kvoten mellan intäkter och kostnader förbättrades under året och uppgick till 0,40

•

Försämrade makroutsikter ledde till högre kreditförluster

•

Stark kapital- och likviditetssituation

•

Avkastning på eget kapital om 13,3 procent – målet är att nå minst 15 procents

uthållig avkastning på eget kapital 2025

•

Föreslagen utdelning i linje med bankens utdelningspolicy – 9,75 kronor per aktie

Finansiell information, mkr 2022 2021

Summa intäkter 53 221 47681

Räntenetto 33 157 27048

Provisionsnetto 14 223 14853

Nettoresultat finansiella poster 1 887 2048

Övriga intäkter

3 954 3732

Summa kostnader 21 415 20847

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 31 806 26834

Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och materiella tillgångar 1 137 56

Kreditförluster 1 479 170

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter

1 831 791

Resultat före skatt 27 358 25817

Skatt 5 478 4945

Årets resultat 21 880 20 872

Resultat per aktie, kr, efter utspädning 19,43 18,56

Räntabilitet på eget kapital, % 13,3 13,2

K/I-tal 0,40 0,44

Kärnprimärkapitalrelation, % 17,8 18,3

Kreditförlustnivå, % 0,08 0,01

1) Presentationen av Resultaträkningen har förändrats, se not K57.

2) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

3) Svensk bankskatt (Riskskatt för kreditinstitut) infördes den 1 januari 2022.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20222

Året i korthet

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina har fått både människor och

marknader att präglas av rädsla och oro.

Banker är en viktig del av den civila infra-

strukturen i samhället. Vi har framförallt i de

baltiska länderna, men också i Sverige, hjälpt

totalt omkring 50 000 ukrainska flyktingar att

komma in i samhället genom att bli kunder

iSwedbank. Kunder kan nu kommunicera

med vår virtuella assistent på både ryska

ochukrainska.

IT-incident

Natten mellan den 28 och 29 april inträffande

en större IT-incident som drabbade Swed-

banks kunder. Kraftfulla åtgärder har vidtagits

för att detta inte ska kunna hända igen.

Finans inspektionen informerade under

oktober att man prövar IT-incidenten för

even tuell sanktion.

Strategiskt partnerskap iNorge

Swedbank har ingått ett strategiskt partner-

skap med Norges största sparbank, Spare-

Bank 1 SR-Bank. Partner skapet möjliggör ett

ökat kundvärde genom förbättrade tjänster

för företagskunder i både Sverige och Norge.

Det godkändes av norska myndigheter

inovember 2022.

Det mest omtyckta varumärket

Swedbank har för fjärde året i rad utsetts

tilldet mest omtyckta varumärket i Estland,

Lettland respektive Litauen. Kundernas för-

troende för Swedbank i Sverige steg.

feb

apr

jun

sep

dec

Swedbanks Investerardag

På investerardagen presenterade Swedbanks

koncernledning bankens affärsprioriteringar

och den finansiella planen för att nå en uthållig

avkastning på eget kapital på 15 procent 2025.

Strategiskt partnerskap i Danmark

Swedbank har ingått ett strategiskt partner-

skap med Sydbank. Partnerskapet möjliggör

ett stärkt erbjudande för Swedbanks företags-

kunder med verksamhet i Danmark. Swed-

banks danska bankverksamhet kommer att

avvecklas för att skapa ett tydligare fokus på

bankens hemmamarknader.

miljarder

digitala

interaktioner

mdkr

hållbar

finansiering

3334

föreläsningar i

privatekonomi

3Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Året i korthet

Möte

med kund

Bästa läsare!

Swedbank har gjort ett starkt

resultat ien turbulent tid. Viär en

trygg och stabil partner och har

under 2022 funnits där förvåra

kunder. Vår etablerade affärsmo-

dell och prisstrategi har levererat,

också under ett år då världen för-

ändrats dramatiskt. Vår lönsam-

het är godoch en hållbar bank är

en lönsam bank.

Vi levererar ett resultat som

gör det möjligt att föreslå en utdelning om 9 kronor och 75 öre

till våra ägare; sparbanker, pensionsfonder, småsparare, inves-

terare och stiftelser.

Ett resultat som också gör det möjligt för oss att fortsätta

utbilda unga i privatekonomi. Under 2022 utbildade Swedbank

och sparbankerna totalt 105 700 barn och unga i Sverige.

Ivåra baltiska marknader var det 300 000. För en bättre

finansiell hälsa och hållbar framtid.

Pandemin klingade av

Starten på året präglades av en försiktig optimism. Samhällen

öppnade upp i takt med att vaccinet mot covid-19 verkade.

Mänskligheten hade visat att svåra utmaningar kunde lösas

med omställning och vetenskap. Det gav hopp om framtiden.

Massiva stödpaket gjorde att de ekonomiska utsikterna

såg positiva ut trots två år av pandemi. Men stödpaketen drev

upp efterfrågan på varor, medan pandeminedstängningarna

iandra länder minskade utbudet. Det blev en kombination som

drev upp priser och skapade inflationstryck. Detta sågs till en

början som tillfälliga störningar och förväntningarna på central-

bankerna var att styrräntorna skulle fortsätta vara låga.

Swedbank gick in i det nya året med en stark kapital- och

likviditets position i kombination med en stark kreditkvalitet.

Vihade under 2021 lyckats återta vår ledande roll på bolån

iSverige. Vi hade förbättrat tillgängligheten i våra system

ochstärkt både regelverksefterlevnad och riskkontroll.

I takt med att samhällen öppnade upp ökade den ekono-

miska aktiviteten. Resor, restauranger och hotell var sektorer

som gynnades och det påverkade vår kortverksamhet positivt.

Det är kriget vi minns

Det spända geopolitiska läget gjorde att vi tidigt såg över vår

beredskap kring lokalisering, cyberförsvar och tillgänglighet.

Vi kan konstatera att vår beredskap är tillfredsställande och

vår uthållighet god. När Ryssland utökade sin invasion av

Ukraina den 24 februari hade Swedbank fullt fokus på kunder

och medarbetare. Estland, Lettland och Litauen hade iflera år

arbetat målmedvetet för att styra om sina ekonomier från

ryska relationer till väst. Och bankens exponering mot

Ryssland var mycket begränsad.

Den globala ekonomin drabbades av invasionen. Vi fick se

störningar i globala energi-, transport-, mat- och produktions-

system. Priserna rusade. Den skrämmande insikten om att ett

krig utkämpades i Europa blev påtaglig.

I Sverige väckte kriget också frågan om hållbarhet kopplat

till försvarsindustrin. Vi behöver en försvarsindustri och har

stöd för det i FN stadgans första paragraf, som säger att vi ska

skapa de villkor som är nödvändiga för att upprätthålla den

internationella rätten och kunna avskräcka från anfall.

Aktiemarknaderna sjönk kraftigt och företagens finansie-

ringskostnader steg. Kunder som hade sparande i Rysslands-

fonder drabbades särskilt hårt. Swedbanks expertis fanns där

för kunderna. Vi gav råd till både företag och privatpersoner

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20224

Vd har ordet

Nationella och

internationella

möten

med vägledning för att hantera den nya situationen. Och när

de ukrainska flyktingarna anlände till våra hemmamarknader,

kunde vi med stöd av EU:s massflyktsdirektiv i rask takt

ansluta dem som kunder. Vi har nu nära 50 000 ukrainska

flyktingar som har ett bankkonto hos oss. Vi gör det möjligt

attbo och leva i Sverige, Estland, Lettland eller Litauen.

Näringslivet agerade snabbt och beslutsamt på invasionen

och lämnade Ryssland på bred front. Det internationella sam-

fundet införde många och breda sanktioner gentemot

Ryssland. Sanktioner som Swedbank löpande implementerar

och efterlever.

Kriget drabbar Ukraina hårdast men det har fått konsekven-

ser även på våra hemmamarknader. Energipriserna har stigit

kraftigt och det har drivit upp inflationen till nivåer vi inte sett

sedan 80-talet, i alla våra hemmamarknader.

Inflationen driver räntor

Priset på pengar påverkar bankens affär. Dåvarande riks banks-

chefen Stefan Ingves gick ut imitten av mars och aviserade

framtida räntehöjningar. Det blev starten för att anpassa inlå-

ningen och återigen ge ränta på kundernas sparande ibanken.

Riksbanken och ECB följde amerikanska centralbanken

Federal Reserve och höjde sina räntor. Signalen var att fler höj-

ningar skulle behövas för att bekämpa inflationen. Efter många

år med mycket låga, eller negativa räntor, sågvi en historiskt

mer normal räntemiljö växa fram.

Den svenska bostadsmarknaden saktade in och priserna

började falla när högre kostnader blev ett faktum för hushållen.

Kunder behövde hjälp och råd om hur de skulle hantera situa-

tionen och se över både sparande, lån och försäkringar. På de

baltiska marknaderna såg vi hur inflationen steg snabbare än

på den svenska drivet av högre energipriser. Swedbank beslu-

tade därför att ge flertalet av medarbetarna i Estland, Lettland

och Litauen en tillfällig vinterersättning för att möta kostnaden.

Swedbanks affärsmodell bygger på sparbanksidén där

man sparar innan man lånar och vår inlåning har vuxit kraftigt

de senaste åren. När räntorna var låga eller negativa förlorade

vi pengar på inlåningen, eftersom vi höll småsparare skade-

lösa. De behövde inte betala negativa räntor. Inlåningen som

har varit en dålig affär, blev istället en styrka när vi med vår

starka balansräkning kunde dra fördel av inlåningen, i en miljö

där räntorna stiger.

Den kraftiga inflationen pressade hushåll och många före-

tag. Konsumtionen sjönk under året tillsammans med real-

lönerna. Vi har stöttat företag med råd och finansiering när

deanpassat sin verksamhet till en ny verklighet. Fastighets-

sektorn har aktivt stärkt sin balansräkning och säkrat likviditet.

Och fler sektorer har drivit efterfrågan på kort finansiering,

givet högre priser. Kapitalmarknaderna var avvaktande men

öppnade upp i slutet på året.

Klimatförändringen påverkar

Energiförsörjning hamnade i blickfånget och samhällsde-

batten skiftade fokus från klimatfrågan till att också handla

om energi säkerhet. I Sverige lanserades ett elstöd till hushåll

och Swedbank vann upphandlingen för utbetalningarna som

sker under 2023.

Swedbank har en tydlig klimatposition. Vi ser att ett

minskat beroende av fossil energi ökar självbestämmandet

imånga frågor. Vi har under lång tid varit en del i samhällets

omställning och ser stora möjligheter att spela en aktiv roll

förbättre energieffektivitet. Med rådande energipriser går

detsnabbt att räkna hem investeringar i minskad förbrukning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 5

Vd har ordet

Möte med

medarbetare

Vi är en stor fastighetsbank. Därför tog vi under året fram flera

förslag på hur Swedbank kan ta en central roll för rådgivning

och finansiering av grön energiomställning av fastigheter.

Dethär kommer vi att presentera under 2023.

När de baltiska länderna behövde ställa om var Swedbank

med och finansierade de europeiska gaslagren som behövde

fyllas på. Det gjordes bland annat stora investeringar i infra-

struktur föratt ta emot flytande gas, via fartyg i bland annat

Estland och Lettland. Beroendet av Ryssland byggs bort

stegför steg.

Jag ser att näringslivet är ledande i klimatarbetet och

Swedbank utvecklade under året klimatmål till 2030 i enlighet

med vårt åtagande till Net-Zero Banking Alliance. Klimatmålen

omfattar utsläpp både i vår egen verksamhet och kundernas

verksamhet, så kallade finansierade utsläpp. Krig och höga

energi priser visar på vikten av att arbetet för att nå klimat-

målen fortsätter. Swedbank stöttar FN:s Global Compacts

tioprinciper för hållbar utveckling och bidrar positivt i

omställningen genom rådgivning, produkter och tjänster.

Swedbank står starkt

Vi sammanfattar ett 2022 där Swedbank har levererat till våra

ägare, kunder och medarbetare. Vår affärsmodell med fokus

på både sparande och utlåning levererar när räntan stiger.

Vihar funnits där för våra kunder med råd och finansiering,

under ett år som präglats av krig och osäkerhet. Swedbank

står starkt.

I detta bibehåller Swedbank en stark kreditkvalitet. Kredit-

förlusterna under 2022 drevs främst av makro och modell-

förändringar.

Swedbank har fyra hemmamarknader; Sverige, Estland,

Lettland och Litauen. Fyra länder med starka offentliga

finanser, robusta banksystem, välskötta företag och hushåll.

Idessa tider är det av yttersta vikt att vi är en hållbar och

därmed en lönsam bank. Genom att vara lönsamma bidrar

vitill ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. När vi är lön-

samma kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra ägare

samtidigt som vi fortsätter attutveckla banken. Och vi bidrar

till finansiell stabilitet för våra kunder, våra medarbetare och

för samhället i stort.

Vägen framåt heter Swedbank 15/25

I december presenterades Swedbanks plan för att nåen uthål-

lig avkastning på eget kapital om 15 procent år 2025. Vikallar

den Swedbank 15/25 och den ska göra banken snabbare,

enklare och mer tillgänglig. Långt fler kunder än idag ska få

råd givning. Både privatpersoner och företag. Vårexpertis ska

nå fler på ett enklare sätt. Vi ska utveckla våraffär och ge våra

kunder produkter och tjänster som kan gedem en bättre

finansiell hälsa.

Nu ser jag tillbaka på ett 2022 där vi har jobbat hårt. Vi har

funnits där för våra kunder. Det är vi som arbetar i Swedbank

som driver och utvecklar banken. Jag vill rikta ett stort tack till

alla medarbetare. Under 2023 ska vi ta Swedbank framåt i den

strategiska riktning som vi har satt tillsammans.

För kundernas framtid är vårt fokus.

Stockholm i februari 2023

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20226

Vd har ordet

Omvärlden under 2022

Ett mycket osäkert geopolitiskt läge, energikris i Europa, den högsta inflationen på

decennier och stora svängningar på de finansiella marknaderna innebar stora utmaningar

för den globala ekonomin. Samtidigt pågår klimatkrisen. Men år 2022 kommer också för

alltid att förknippas med att Ryssland oprovocerat utökade invasionen av Ukraina.

Volatila marknader överallt

Året kantades av stora svängningar på flera marknader när

tillgångar såsom aktier, räntor, valutor, digitala valutor, energi,

råvaror och bostäder värderades om. Kostnaden för företag

att finansiera sig via kapitalmarknaden steg betydligt, vilket

innebar att fler vände sig till bankerna. Arbetsmarknaden

visade dock motståndskraft. Åtminstone sett till arbetslös-

heten, som fortsatte sjunka under året. På flera håll i världen

uppgav arbetsgivare att det var svårt att hitta rätt kompetens.

Hög inflation fick centralbanker att börja bromsa

År 2022 var också året då inflationen överraskade och steg till

de högsta ökningstakterna på flera decennier. Till en början

steg priserna framför allt på energi och råvaror. På grund av

nedstängningar under pandemin blev utbudet av varor såsom

till exempel fordon och fritidsvaror lägre än vanligt. Det ledde

till att pris erna steg då efterfrågan var hög. De ovanligt höga

energi- ochfraktpriserna ledde i sin tur till att livsmedelspri-

serna steg kraftigt då produktionen av dessa indirekt blev

betydligt dyrare. Efter att restriktionerna lättades, steg även

priserna kraftigt på olika tjänster såsom hotell och restaurang.

När centralbankerna till slut flyttade foten från gas- till

bromspedalen var den höga inflationen redan ett faktum.

Ekonomierna gick på högvarv och efterfrågan på arbetskraft

var hög. En synkroniserad och kraftig global penningpolitisk

åtstramning skedde under året, vilket tillsammans med det för-

sämrade geopolitiska läget förklarar de stora svängningarna

på olika marknader. Det globala aktieindexet MSCI föll nästan

18 procent under året medan Stockholmsbörsen föll nästan

25procent. Den svenska kronan försvagades betydligt framför

allt mot den amerikanska dollarn, från 9 till 10,42 kronor per

dollar respektive från 10,30 till 11,12 kronor per euro.

Motståndskraftiga ekonomier

Den ekonomiska aktiviteten inom såväl industrin som tjänste-

sektorn var god och konsumtion och investeringar hölls uppe.

Under sommaren bromsade den svenska detaljhandeln in

betydligt, medan detaljhandeln i USA och euroområdet fort-

satte att öka under hösten. Med anledning av den starka

utvecklingen under första halvåret växte svensk ekonomi med

2,4 procent under helåret 2022. Men under fjärde kvartalet

bromsade ekonomin in och 2023 väntas ekonomin i stället

krympa. Det förklaras bland annat av att hushållen väntas

hålla hårt i plånboken när den höga inflationen och stigande

räntor försämrar köp kraften. Därtill väntas bostadsinveste-

ringarna falla samtidigt som omvärldens efterfrågan på

svensk export försvagas.

Läget på arbetsmarknaden fortsatte att stärkas under

2022. Men den lägre ekonomiska aktiviteten väntas leda till att

arbetslösheten stiger 2023. När hushållen drar ner på annat än

det nödvändiga väntas framför allt sällanköpshandeln,

konsument nära tjänster och byggsektorn att drabbas hårt.

I de baltiska länderna har löneökningstakterna varit höga,

men trots det försämrades hushållens köpkraft betydligt

under 2022. Det förklaras av att inflationen steg med en bra bit

över 20 procent i alla tre länder. Den ekonomiska aktiviteten

hölls dock uppe relativt väl under året då hushållen ännu inte

hade börjat strama åt konsumtionen. Därtill infördes sank-

tionerna mot Ryssland stegvis vilket innebar att det dröjde

tillandra halvåret 2022 innan bortfallet av efterfrågan från

Ryssland fick full effekt. I år väntas ekonomierna stagnera då

framför allt konsumtionen bromsar in, men stöd lättar bördan

för utsatta hushåll.

Helomvändningen bland centralbankerna ledde till ett

högre ränteläge och den snabbaste ökningen av bolåneräntor

iSverige sedan 1990-talet. Osäkerhet om hur mycket högre

bolåneräntorna skulle bli ledde till att antalet transaktioner

sjönk snabbt med fallande bostadspriser som följd. Samman-

taget föll bostadspriserna med 13 procent från toppen

i februari till slutet av 2022 i Sverige.

Klimatomställning fortsatt i fokus

Vi räknar med att centralbankerna kommer att lyckas få ner

inflationen för att därefter lätta på bromspedalen. Men det blir

tufft för många under en tid. Även om de ekonomiska utsik-

terna försämrats är det viktigt att vi fortsätter att vidta åtgär-

der för att stödja klimatomställningen. Några ljuspunkter att

tafasta på är att den situation vi befinner oss i bör leda till en

ökad förståelse och vilja att bidra till minskad energiförbruk-

ning och ökad energieffektivitet i såväl Sverige som globalt.

Svenska hushåll visade under en stor del av hösten att de är

anpassningsbara när de förbrukade betydligt mindre el än de

gjort i snitt under de senaste sju åren. Vi såg även att länder

iövriga Europa, inklusive de baltiska länderna, visade prov på

det genom minskad gasförbrukning. Det bådar gott inför det

fortsatta klimatarbetet.

Inflationen i Sverige, USA och Tyskland, %

–5

Ty skland

USA

Sverige

202020152010200520001995199019851980

Sverige Tyskland USA

Källor: Swedbank Analys & Macrobond

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 7

Omvärld

Swedbanks strategiska riktning

Vårt syfte är att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa

en bättre framtid genom att erbjuda finansiell rådgivning, service och produkter på

våra fyra hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. På så sätt kan vi

uppnå vår vision om ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

Att göra det möjligt för de många människorna att stärka sin

finansiell hälsa var grunden för Sparbanksrörelsen när den

bildades för över 200 år sedan. Det är i detta syfte som

Swedbank har sina rötter.

Vår vision

Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och håll-

bart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljömässiga, sociala,

finansiella och etiska perspektiv. Vi är övertygade om att

Swedbank tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta

att påverka samhället i positiv riktning och bidra till ett lång

siktigt hållbart samhälle.

Vårt kundlöfte

Våra kunder är grunden till vår framgång och vi finns där för

dem genom hela livet. Vårt kundlöfte är ”tillsammans gör vi

ditt finansiella liv enklare”. Vi ger våra kunder proaktiv råd

givning på deras villkor, stöttar dem i att fatta hållbara beslut

och för enklar det som är svårt.

Våra värderingar

Våra värderingar, ”öppen, enkel, omtänksam” är grunden för

vår företagskultur och identitet. De stödjer vår vision och väg-

leder oss i vårt dagliga agerande och beslutsfattande, liksom

imöten med våra kunder och andra intressenter. Vi är en

öppen och inkluderande bank där medarbetares och kunders

mångfald respekteras och främjas. Vår ambition är att skapa

en enkel och omtänksam bankupplevelse för alla kunder,

utifrån varje kunds unika behov.

Vår grund

De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att

leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi arbetar för att

säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en inklude-

rande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi lägger

stort fokus på att vara en effektiv och lönsam bank samt en

plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar

och regler. Det är också grundläggande att vi har en stan dard

iserad, skalbar och stabil infrastruktur.

Vår grund

Tillsammans

skapar vi

En attraktiv arbetsplats och

inkluderande kultur där med-

arbetare bidrar och tar ansvar

En effektiv och lönsam bank och

plattform för finansiella tjänster som

efterlever gällande lagar och regler

En standardiserad,

skalbar och stabil

infrastruktur

Ett samhälle som

är ekonomiskt sunt

och hållbart

Tillsammans gör vi ditt

finansiella liv enklare

• Genom rådgivning på dina villkor

• Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet

• Genom att alltid finnas där och hjälpa till

• Genom att göra det svåra enkelt

Vi gör det möjligt för de

många människorna och

företagen att skapa en

bättre framtid

Vårt syfte

Vårt kundlöfte

Vår vision

Våra värderingar

Öppen

Enkel

Omtänksam

Strategisk riktning

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 20228

Värdeskapande Strategisk riktning och mål

Våra strategiska mål

Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat ett antal strategiska mål

för att mäta framgång i linje med vår strategiska riktning.

Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart

Vi tar vårt ansvar som stor aktör på finansmarknaden på

mycket stort allvar. Hållbart företagande och att främja en

ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska

genomsyra vår verksamhet. Vi har ett stort ansvar i att möjlig-

göra den gröna omställningen samt minska vår egen klimat

påverkan.

Kundnöjdhet och förtroende

Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder relevanta

produkter och tjänster baserade på kundens behov. Att leve-

rera högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet

och våra kunders nöjdhet, förtroende och val av Swedbank

som finansiell partner.

Tillgänglighet 24/7

Vårt mål är att alltid finnas där och kunna hjälpa våra kunder

när de behöver stöd. Vi arbetar kontinuerligt med att säker-

ställa en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för

att säkerställa att produkter och tjänster är tillgängliga när

debehövs.

Engagerade medarbetare

Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kund-

upplevelse och därmed nöjdare kunder. Vår ambition är att

vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda hälsosamma,

hållbara arbetsvillkor tillsammans med ett inkluderade arbets-

klimat präglat av våra värderingar.

Stabil riskhantering och regelefterlevnad

En sund riskhantering genomsyrar alla delar av vår verksam-

het och bidrar till att vi kan fatta informerade och sunda beslut,

väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknads

situation. Det är viktigt för att upprätthålla vårt förtroende

bland kunder, investerare och regulatorer och fortsätta att vara

en stabil aktör i det finansiella systemet. Då kan vi genom inlå-

ning från allmänheten och upplåning från kapitalmarknaden

fortsätta att låna ut pengar till hushåll och företag till konkur-

renskraftiga priser, även under bistrare ekonomiska tider.

Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital

med marknadsledande kostnadseffektivitet

För oss är en lönsam bank en hållbar bank. Vi skapar värde för

våra aktieägare genom långsiktig lönsam tillväxt och effekti

vitet. Genom fokus på kostnadskontroll, automatisering och

digitalisering kan vi fortsatt generera en hög avkastning på

ägarnas kapital. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb

tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för

såväl våra kunder som våra ägare och samhället i övrigt. Det

gör att vi inte följer med i kortsiktiga marknadstrender utan

prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Kom-

binerat med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det

hjälpt oss att bevara ett starkt finansiellt resultat, som ger oss

utrymme att kontinuerligt investera i produkt och kanalutveck-

ling samt kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser.

Ett samhälle som

är ekonomiskt sunt

och hållbart

Medarbetar-

engagemang

Stabil

riskhantering och

regelefterlevnad

Konkurrenskraftig

avkastning på

investerat kapital –

RoE med marknads-

ledande C/I

Tillgänglighet

24/7

Konkurrenskraftig

kundnöjdhet och

förtroende för

varumärket

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 9

Strategisk riktning och mål Värdeskapande

Våra strategiska fokusområden

Värdeskapande för kunden

Vår verksamhet bygger på kundrelationer och att

alltid ha kundens bästa för ögonen. Vi fokuserar på

att kunna ge proaktiva råd på kundens villkor med

hållbarhet och enkelhet som grund. Vi är en digital

bank med fysiska mötesplatser och med möjlighet

att skapa värde för våra kunder utifrån deras behov.

Våra framgångar bygger på långsiktiga relationer

och ett tjänste och produkterbjudande som ger

kunden möjlighet att ha Swedbank som partner

förolika typer av finansiella behov. Vivill fortsätta

attvara ett attraktivt val för de många och försäkra

oss om att vi lever upp till våra kunders förväntningar

genom att vara en tillförlitlig partner genom

helalivet.

Kärnverksamheten

Vi fokuserar på lönsam tillväxt i vår starka och lön-

samma verksamhet på våra hemmamarknader

Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank är

en bank för de många privatkunderna, de små och

medel stora företagen samt ett urval av stora företag,

avseende produkter och tjänster inom finansiering,

spar ande, försäkring och vardagstjänster. För att till-

godose våra kunders behov ingår vi samarbeten och

partnerskap, där spar bankerna är vår viktigaste

partner. Igrunden för vår kärnverksamhet finns

omställningsarbetet för ett mer hållbart samhälle.

Operationell effektivitet

Vårt fokus är att fortsätta minska komplexitet, stan-

dardisera erbjudanden och produkter samt att öka

effektiviteten i processer och arbetssätt med syfte

att förenkla för våra kunder och realisera värdet av

våra investeringar och resurser. Ny teknik och auto-

matisering är viktiga områden för att kunna bli ännu

mer effektiva och att frigöra kapacitet till de aktivi

teter som skapar mest värde för vår verksamhet.

Detta ger oss möjlig het att kunna erbjuda lönsamma

produkter och tjänster, utnyttja våra skalfördelar och

möta såväl våra kunders förväntningar som

konkurrensen på marknaden.

Grundläggande förutsättningar

För att kunna vara starka, lönsamma och samtidigt

säkerställa värde för aktieägarna på lång sikt är det

nödvändigt att vi står på en stadig grund. Regelefter-

levnad, intern styrning och kontroll, stabilitet och

motståndskraft i den teknologiska infrastrukturen

samt att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur

som baseras på inkludering och ansvarstagande är

kritiskt för oss. Det är avgörande för vår möjlig het

och förmåga att bedriva bankverksamhet, sund risk-

hantering, kundnöjdhet och förtroende, engagerade

medarbetare och kostnadseffektivitet, men det är

också viktigt för att möjliggöra utveckling inom

andra strategiska områden.

Värdeskapande för kundenKärnverksamheten

Operationell effektivitetGrundläggande förutsättningar

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202210

Värdeskapande Strategisk riktning och mål

Vår affärsplan

Den 6 december 2022 höll vi en investerardag där vi presenterade våra affärs-

prioriteringar och vår finansiella plan för att nå 15 procents uthållig avkastning

påeget kapital 2025 – Swedbank 15/25. Vi gör det genom att stärka vårt kund-

erbjudande, arbeta mer effektivt och förbättra vår tillgänglighet.

Fokus på kärnaffären

Under 2022 har vi genomfört en strategisk översyn av vår

internationella närvaro för att göra den skarpare och mer

foku serad, i linje med hur vi samarbetar med sparbankerna

iSverige. Till följd av översynen har vi ingått ett partnerskap

med SpareBank1 SRBank i Norge, som kommunicerades

under årets andra kvartal. Vi kommer att avveckla vår danska

verksamhet och arbeta med Sydbank som partner för våra

företagskunder. Den finska verksamheten bedöms ha rätt stor-

lek för Swedbanks strategiska syften. Våra kontor iShanghai,

Kina, och New York City, USA, kommer att finnas kvar, medan

vistänger representationskontoret i Sydafrika.

Vi har avslutat den strategiska översynen av vår kortinlösens

affär. Marknaden kännetecknas av hög konkurrens och snabb

teknologisk utveckling och vi fortsätter att utveckla den lön-

samma kortinlösensaffären i de baltiska länderna. I Norden

har vi förbättrat kunderbjudandet och fokuserar på att göra

affären mer lönsam.

Affärsprioriteringar

Swedbank strävar efter att ha det bästa helhetserbjudandet.

Viavser förbättra kundupplevelsen genom ökad tillgänglighet,

bredare och bättre rådgivning och snabbare hantering som gör

det lättare att göra affärer med oss. Vi har fyra prioriteringar

för privat och företagsaffären i Sverige, Estland, Lettland och

Litauen, i linje med vår kärnaffär. Våra affärsprioriteringar är

att fortsätta dra nytta av vår beprövade affärsmodell och pris-

strategi, öka vår andel av affären för befintliga kunder, växa

affären i prioriterade segment samt förbättra vår tillgänglighet

och operationell effektivitet.

Dra nytta av vår beprövade affärsmodell och prisstrategi

Vi har runt sju miljoner kunder på våra hemmamarknader.

Tackvare en hög grad av digitalisering kan vi ge individuella

erbjudanden och prissätta volymer automatiskt på ett effektivt

sätt, med en långsiktig balans mellan prissättning, konkurrens

och lönsamhet. I de baltiska länderna, där andelen bolån fort

farande är relativt låg, stöttar vi behovet av att modernisera

fastig hetsbeståndet.

Öka vår andel av affären för befintliga kunder

Vi ska hjälpa våra kunder att hitta rätt erbjudande i vårt stora

utbud av produkter och tjänster. Genom att vara mer proaktiva

och ge bättre och fler råd kan vi förbättra kundupplevelsen och

öka den finansiella hälsan för våra kunder. Vi fortsätter även

att utveckla sparandekulturen i de baltiska länderna genom

attöka tillgången till prisvärda sparformer, utöver vanliga

sparkonton.

Växa affären i prioriterade segment

Genom bättre service och rådgivning kan vi växa affärsvoly-

merna i segment där vi ser att det finns möjlighet att ta mark-

nadsandelar. Våra affärsområden Stora Företag och Institu

tioner och Svensk bankverksamhet kommer att prioritera

medelstora företag genom en gemensam satsning på före-

tagsaffären i Sverige. Viska även växa företagsutlåningen

iLettland och Litauen och stötta den gröna omställningen

isamtliga tre baltiska länder.

Förbättra vår tillgänglighet och operationell effektivitet

Vi ska fortsätta att investera för att öka tillgängligheten och

effektivisera organisationen genom att introducera en ny kom-

munikationsplattform och en ny rådgivningsplattform. Dess-

utom fortsätter vi att ytterligare automatisera processerna för

att bli kund hos oss och för vår utlåning. Det innebär kortade

ledtider, att våra rådgivare behöver lägga mindre tid på admi-

nistration, och att vi därmed ökar tid och resurser för service

och rådgivning.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 11

Strategisk riktning och mål Värdeskapande

Finansiell plan

Swedbanks finansiella plan för att nå målet om 15 procents

uthållig avkastning på eget kapital år 2025 bygger på följande

KPI:er och antaganden:

Stödjande KPI:er

•

K/Ital om 0,40, med strikt kostnadskontroll. Inflationspåver

kan motverkas av effektivitetsvinster från automatisering

avinterna processer och strukturella kostnadsbesparingar.

•

Kärnprimärkapitalbuffert om 1–3 procent över Finans

inspektionens krav, där vi siktar på att nå en buffert om 2

procent 2025 och framåt.

Övriga antaganden

•

Ambition om 3 procentenheter högre genomsnittlig årlig

intäktsökning än genomsnittlig årlig kostnadsökning 2021

–2025, tack vare vår prisstrategi och anpassning till ett

normaliserat ränteläge, högre utlåningsvolymer, provisionsin-

täkter och övriga intäkter, i linje med våra affärsprioriteringar.

•

Kreditförlustnivå om 0,07 procent år 2025, baserat på det

tioåriga genomsnittet, vilket inkluderar nedskrivningar inom

portföljen avseende sjöfart och offshore. Justerat för dessa

är det tioåriga genomsnittet 0,03 procent.

Utdelningspolicy och kapitalplan

•

Vår utdelningspolicy att dela ut 50 procent av årsvinsten

kvarstår.

•

Utöver ordinarie utdelning väntas vi till 2025 generera

omkring 3 procent i överskottskapital utöver den efter

strävade kapitalbufferten på 2 procent.

•

Eventuellt överskottskapital kommer att återföras till

våraaktieägare.

•

Överskottskapitalet som kan återföras under plane rings

perioden, och när detta kan ske, är beroende av större

klarhet i våra kapitalbehov. Detsamma gäller en eventuell

justering av vår utdelningspolicy.

Affärsmål

Mål Område Nivå

Antal rådgivningsmöten Svenska privat segmentet

Totalt ≥1,0m 2025

(0,28m 2021)

Marknadsandelar företag

Svenska medelstora företag

~16% 2025

(~13% 2021)

Företagsutlåning iLettland och Litauen

25–30% 2030

(~20% Q2 2022)

Kunder med långsiktigt sparande Baltiska privat segment Dubblerat antal 2030

Tid ägnad åt råd givning bland

kundmötande personal

Svenskt företagssegment

>50% 2025

(~30% 2021)

Baltisk bankverksamhet

~40% 2025

(~25% 2021)

1) Uppskattad marknadsandel för total affärsvolym inom mellanstora företag (inklusive lån och annan affär).

Finansiell plan

Finansiellt mål Stödjande KPI:er

≥15%

Avkastning på eget kapital 2025

0,40

K/Ital 2023–2025

2 procent

Kärnprimärkapital buffert 2025

(intervall om 1– 3 procent

över Finans inspektionens krav)

Affärsprioriteringar

Dra nytta av beprövad

affärsmodell och

prisstrategi

Växa affärer med

befintliga kunder

Växa i prioriterade

segment

Förbättra tillgäng lig

heten och den opera

tionella effektiviteten

Summering av Swedbank 15/25 – vår affärsplan

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202212

Värdeskapande Strategisk riktning och mål

En digital bank med

fysiska mötesplatser

Genom proaktiv rådgivning på kundens villkor erbjuder vi trygga och effektiva

produkter och tjänster för att förenkla kundernas finansiella liv.

Vi gör våra kunders finansiella liv enklare

Vår vision och vårt syfte är ett ekonomiskt sunt och hållbart

samhälle där vi gör det möjligt för de många männi skorna och

företagen att skapa en bättre framtid. Genom att erbjuda utlå-

ning till hushåll och företag, hållbart sparande samt säkra och

enkla betalningstjänster bidrar vi till våra kunders finansiella

trygghet. Vi är en systemviktig aktör påvåra fyra hemma

marknader.

Närvaro och erbjudande – Med våra runt sju miljoner privat-

kunder och 550 000 företagskunder är vi den ledande banken

för de många hushållen och företagen i Sverige, Estland,

Lettland och Litauen. Vår verksamhet bedrivs i huvudsak inom

våra produktområden lån, betalningar och sparande, och vi

erbjuder även pensions och försäkringslösningar. Vi är till

gängliga dygnet runt och ger service samt rådgivning till våra

kunder genom fysiska möten, telefon och digitala hjälpmedel.

En viktig del av samhället

Som en del av det finansiella systemet och en av de större

skattebetalarna i Sverige, är Swedbank en viktig del av sam-

hällsutvecklingen. Vi påverkas ständigt av omvärldsföränd-

ringar. Det kan till exempel vara regulatoriska, ekonomiska

eller beteendemässiga förändringar.

Kunder – Behovet av rådgivning ökar bland alla våra kunder

och det blir allt viktigare att kunna erbjuda rätt produkter och

tjänster utifrån kundens finansiella livssituation. Allt fler

kunder väljer att göra sina bankärenden digitalt och vår ambi-

tion är att alla dagliga bankärenden ska gå att utföra digitalt,

men med möjlighet till personlig hjälp i samband med mer

kvalifi cerad rådgivning.

Hållbarhet – Vi vill bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle

och hjälpa våra kunder att göra hållbara val. Klimatföränd-

ringar och klimatomställningen i samhället ställer nya och

ökade krav på Swedbank och därför ställer vi om och utvecklar

ständigt vår verksamhet.

Reglering och rapportering – Vi arbetar aktivt med att säker-

ställa efterlevnad av de regleringar och ökade rapporterings-

krav som banksektorn påverkas av. Dessa syftar bland annat

till att öka den finansiella stabiliteten, motverka finansiell

brottslighet, påskynda klimatomställningen och förbättra

bankkundernas position.

Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditionella

banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra kunder

måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande och utveckla mer

skräddarsydda och kvalificerade tjänster. Detta gör vi delvis

påegen hand, men också tillsammans med våra kunder, spar

bankerna och andra samarbetspartners.

Ekonomisk utveckling – Som en integrerad del av samhälls

ekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender och

konjunktursvängningar. För att förbli konkurrenskraftiga och

relevanta behöver vi snabbt anpassa oss till förändrade

omvärldsfaktorer.

Våra intäkter och kostnader

Räntenettot samt intäkter från sparprodukter och betalnings-

tjänster är våra största intäktskällor. Huvuddelen av våra kost-

nader är personal och IT.

Räntenettot – Skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning

ochräntekostnader för in och upplåning utgör räntenettot.

Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privat-

personer samt genom upplåning på kapitalmarknaden. För

attha en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning

korrekt. Vår marginal måste därför vara tillräckligt stor för

atttäcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala.

Mar ginalen ska även täcka våra egna kostnader, avgifter för

att stärka den finansiella stabiliteten och ge avkastning på

aktie ägarnas kapital.

Provisionsnettot – Vår näst största inkomstkälla består av

avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning

och betalningar. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut som

en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utveck-

lingen på de finansiella marknaderna. Intäkterna från betal-

ningar kommer främst från kortavgifter när kunder använder

sig av kort utgivna av oss men också från företag så som

butiker och restauranger, som använder våra kortterminaler.

Intäkterna utgörs av årliga avgifter och avgifter baserade på

transaktionsvolymen.

Kostnader – Våra huvudsakliga kostnader består av personal

och ITkostnader. Efterfrågan på lättillgängliga tjänster med

ettallt större inslag av rådgivning ökar. Mer omfattande

regleringar och ökade rapporteringskrav påverkar också

kostnaderna. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla

myndighetskrav samt öka kostnadseffektiviteten krävs

kontinuerliga investeringar ibåde medarbetare och moderna

tjänster och system.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 13

Strategi och Affärsmodell Värdeskapande

Förenklad resultaträkning, mkr

+ Våra intäkter

Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) 33 157

Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består

av kostnader för inlåning samt bankens upplåning.

Provisionsnetto 14 223

Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kort

användande, betalningar och kapitalförvaltning.

Nettoresultat finansiella poster 1 887

Resultatet uppstår genom handel med finansiella instru-

ment och värderingseffekter på till exempel derivat.

Övriga intäkter 3 954

Andel av resultatet från bland annat intressebolag, tjänster

sålda till sparbanker och försäkringsverksamheten.

Summa intäkter 53 221

– Våra kostnader

– Personalkostnader 13 246

Vi är beroende av att attrahera och utveckla rätt kompe-

tens för att möta kundernas krav, men också för att nå

upp till våra och omgivningens krav på regelefterlevnad

och rapportering.

– Övriga kostnader 7 726

Utvecklings, produktions och distributionskostnader

utgör tillsammans övriga kostnader.

– Konsultkostnader för AML-relaterade utredningar 443

Summa kostnader 21 415

= Vårt resultat före nedskrivningar, svensk

bankskatt och resolutionsavgifter 31 806

– Kreditförluster 1 479

Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär

en risk. Både bortskrivningar och förväntade kreditför

luster ingår.

– Nedskrivningar

Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar.

1 138

– Svensk bankskatt och resolutionsavgifter

2022 infördes en ny skatt för banker i Sverige som

beräknas utifrån balansräkningens storlek. 2023 kommer

skatten att höjas från 0,05 till 0,06 procent.

1 831

– Skatt 5 478

Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i

Sverige och står tillsammans med landets övriga banker

för cirka 10procent av den totala bolagsskatten.

= Vårt resultat hänförligt till aktie ägarna i Swed-

bank AB 21 877

Fördelning av vårt resultat

Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent

avresultatet till aktieägarna som förväntar sig en

konkurrens kraftig avkastning på sitt kapital. Resterande

50procent används för att finansiera tillväxt, investeringar

och klara ekonomiska påfrestningar i svåra tider.

Utdelning Eget kapital

Förenklad balansräkning, mkr

Våra tillgångar

Kassa och obligationer 578 772

Swedbank har en likviditetsbuffert i form av värde-

papper och andra likvida medel för att vi ska kunna

sörja för våra åtaganden även om tillgången till

finansiering skulle stängas av under en period.

Utlåning till allmänheten 1 842 811

Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmän-

heten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av

de största kreditgivarna till privat och företags

kunder på våra fyra hemmamarknader.

Utlåning till kreditinstitut 56 589

Swedbank har även ut och inlåning till andra

banker och kreditinstitut.

Derivat 50 504

För att skydda banken och bankens kunder mot

oönskade effekter från marknadsrörelser använder

sig banken av och erbjuder olika typer av derivat-

kontrakt. Dessa redovisas såväl på tillgångs som

skuldsidan av balansräkningen.

Övriga tillgångar 326 200

Summa tillgångar 2 854 876

Våra skulder och eget kapital

In- och upplåning från allmänheten 1 305 948

Kunders insättningar finansierar en betydande

del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil

inlåningsbas.

Emitterade värdepapper 784 206

Den utlåning som inte finansieras via inlåning

finansieras via upplåning på kapitalmarknaderna.

Swedbanks marknadsfinansiering är till stor del

långfristig och utgörs av säkerställda obligationer.

Derivat 68 679

Se kommentar under våra tillgångar ovan.

Övriga skulder 519 951

Eget kapital 176 092

Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet

fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden.

Summa skulder och eget kapital 2 854 876

För mer detaljerad information om Swedbanks resultat och balans

räkning, se sidan 65 och 67.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202214

Värdeskapande Strategi och Affärsmodell

Varför? En hållbar bank är en lönsam bank. Genom att vara lönsamma bidrar vi till ett finansiellt sunt

och hållbart samhälle. När vi är lönsamma kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare

och fortsätta utveckla banken. En lönsam bank bidrar också till finansiell stabilitet för kunder,

anställda och samhället i stort.

Utfall

Räntabiliteten på eget kapital uppgick under året till

13,3 procent (13,2). År 2020 belastades resultatet

med en sanktionsavgift på 4 000 mkr vilket påverkade

räntabiliteten negativt.

Räntabilitet på eget kapital, %

20222021202020192018

Utfall

Mål

Lönsamhet och kostnadseffektivitet

Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

Varför? Som stöd till vårt finansiella mål om minst 15 procents räntabilitet på eget kapital efter

strävar vi ett K/Ital på 0,40. Swedbank ska vara en av världens mest välskötta banker meden

uthållig avkastning om 15 procent på eget kapital, som säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv

bank med låg operationell risk, samt att vi fortsätter att investera i regel efterlevnad och konkurrens

kraft i tillräcklig utsträckning.

Utfall

Swedbanks K/Ital uppgick under året till 0,40 (0,44).

År 2020 belastades kostnaderna med en sanktions

avgift på 4 000 mkr vilket påverkade K/Italet negativt.

Swedbanks K/I-tal

0,6

20222021202020192018

Stödjande nyckeltal: En kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) på 0,40

Vår strategi ger resultat

Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive

område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med fokus på kärnverksamheten

och operationell effektivitet har vi skapat värde för våra intressenter och nått ett

stabilt utfall under 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 15

Utfall strategiska mål Värdeskapande

Varför? Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för vår

affärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en hållbar och väl

diversifierad utlåning. Kapital och likviditetsposition ska säkerställa att banken klarar sig i svåra

tider samt har tillgång till konkurrenskraftig kapitalmarknadsupplåning.

Utfall

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets

slut till 17,8 procent (18,3). Finansinspektionen

höjde under året kärnprimärkapitalkravet till

14,4 procent (13,7) och bufferten till kapital kravet

uppgick därmed till 3,4 procent. Framöver

kommer bufferten att påverkas av bland annat att

det kontracykliska buffert kravet höjs.

Utfall

Kreditförlusterna ökade till 1 479 mkr (170) främst

tillföljd av förändrade makroekonomiska utsikter

och modellförändringar.

Utfall

Vid årets slut uppgick koncernens likviditets

täckningsgrad (LCR) till 160 procent (154) och

den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR)

till118procent (123), vilket innebär en god

marginal till de regulatoriska kraven.

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

20222021202020192018

Kärnprimärkapitalrelation, %

20222021202020192018

Utfall Krav

Likviditetsposition, %

100

150

200

NSFR

LCR

20222021202020192018

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)

Risk

Mål: God riskhantering

Varför? För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en rimlig

buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätthålla en buffert utöver kapital

kravet på 1–3 procent. Från och med 2025 siktar vi på att hålla en kapitalbuffert på2 procent.

Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procent

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202216

Värdeskapande Utfall strategiska mål

Kundnöjdhet, privatpersoner

100

2022

2021

2020

LitauenLettlandEstlandSverige

2020 2021 2022

Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI).

Varför? Våra kunder är grunden för vår framgång och det som är viktigt för dem är viktigt för oss.

Bank och finansbranschen befinner sig i ständig förändring och många nya företag etablerar sig på

marknaden. Att vi kan leverera ett högt kundvärde är en förutsättning för att våra kunder ska stanna

kvar och nya kunder välja oss. Kundnöjdhet, förtroende och positiv inställning till varumärket förklarar

i vilken omfattning våra befintliga kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Vi följer

kontinuerligt upp hur nöjda våra kunder är, både genom egna och publika undersökningar. Vår egen

kundnöjdhetsmätning visar vilka områden som behöver prioriteras för att öka eller bibehålla en

högkundnöjdhet.

Kund

Mål: Ökad kundnöjdhet

Utfall

Kundnöjdhetsnivåerna Nöjd Kund Index (NKI) är lägre

iSverige jämfört med i de baltiska länderna. Målet är

att förbättra nivåerna i Sverige samt behålla de redan

höga nivåerna i de baltiska länderna. Kundnöjdheten

för både privat och företagskunder ökade något

under 2022 i den svenska verksamheten. I de baltiska

länderna ökade kundnöjdheten för både privat och

företagskunder jämfört med föregående år, bortsett

från kundnöjdheten för privatkunder i Lettland som

varoförändrad.

Varför? Idag är över 99 procent av våra kundinter aktioner digitala och kunderna förväntar sig

att det går att använda de digitala tjänsterna dygnet runt. Våra digitala kanaler måste därför

upprätthålla högsta möjliga tillgänglighet. Vi arbetar ständigt med att förbättra vår tillgänglighet

och förhindra incidenter som kan påverka tillgängligheten.

Utfall

Under 2022 var tillgängligheten i app och internetbank

för Sverige och Baltikum 99,82 procent. I de baltiska

länderna påverkades tillgängligheten av flera kortare

avbrott medan man i Sverige inte upplevde några större

störningar.

Tillgänglighet digitala kanaler, %

99,0

99,2

99,4

99,6

99,8

100,0

202220212020

Utfall

Mål

Tillgänglighet

Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 17

Utfall strategiska mål Värdeskapande

Varför? Hållbara medarbetare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och för en

bättre kundupplevelse. För att vara en attraktiv arbetsgivare, för nuvarande och framtida medarbe

tare, arbetar vi kontinuerligt för hälsosamma och hållbara arbetsvillkor tillsammans med ett inklu

derande arbetsklimat som präglas av samarbete. Våra medarbetarindex mäter hur medarbetarna

mår på arbetet genom att undersöka hur de upplever sin arbetssituation, om de har rätt förutsätt

ningar för att utföra sitt arbete på ett bra sätt, balans mellan arbete och fritid, utvecklingsmöjlig

heter, samarbete samt om man känner sig uppskattad.

Medarbetar e

Mål: Ökat medarbetar engagemang

Engagemangsindex

100

202220212020

Utfall

Viljan att rekommendera Swedbank som arbets

givare, det så kallade eNPSvärdet, är fortsatt högt

även om det har gått ner något under året.

Rekommendationsindex (eNPS)

100

202220212020

–1

100

202220212020

Utfall

Resultaten visar på ett fortsatt högt och stabilt

engagemang bland medarbetarna under året.

Samarbete mellan medarbetare och utveckling

genom arbete är områden som får starka resultat

iundersökningen.

Hållbara medarbetarindex

100

202220212020

Utfall

Resultatet har ökat något under de senaste åren

när medarbetarnas upplevelse av sin arbets

situation undersöks. Vi ser att det härrör till att

våra medarbetare har en bättre balans mellan

arbete och privatliv till följd av en utökad flexi 

bilitet i valet av arbetsplats.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202218

Värdeskapande Utfall strategiska mål

Varför? Klimatet är en av de viktigaste frågorna inom hållbarhetsområdet ochen grundförutsättning

för hållbar utveckling. Samhället behöver ställa om och bankerna har en viktig roll att spela. Under

2022 har Swedbank beslutat omklimat mål för låneportföljen med syfte att bidra till att begränsa den

globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Målen omfattar sektorerna bolån, kommersiella fastig

heter, kraftproduktion, olja och gas samt stål.

Utfall

Under 2022 har Swedbank fortsatt att utveckla

beräkningarna av indirekta utsläpp via finansiering

och fastställt klimatmål på låneportföljen för år

2030. Utfall avmålen kommer att redovisas när

mare från och med år2023. Finansierade utsläpp

för 2020 och 2021 redovisas på sidorna 26, 214

och215.

Klimatmål för låneportföljen

Sektor Enhet

Basår

2019

Mål

2030

Bolån kgCO

e/m

17,0 –39%

Kommersiella

fastigheter kgCO

e/m

27,1 –43%

Olja och gas miljon t CO

e 6,4 –50%

Kraftproduktion t CO

e/MWh 0,18 –59%

Stål t CO

e/ton 0,89 –29%

1) År 2019 har använts som basår. Målen för 2030 utgår från 2019

årsnivåer.

2) Redovisning sker ej för år 2022 då underliggande utsläppsdata

ej är tillgänglig.

Hållbarhet

Mål: Minska bankens klimatpåverkan

Tillväxt i Swedbanks register för hållbara

tillgångar och gröna obligationer, mdkr

Total Green Assets

Total outstanding Green Bonds

202220212020

Utestående gröna obligationer

Hållbara tillgångsregistret

Utfall

Det hållbara tillgångsregistret har ökat med 33 procent,

jämfört med föregående år. Genom finansiering via

bankens gröna obligationer har uppskattningsvis

385000 ton utsläpp undvikits under år 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 19

Utfall strategiska mål Värdeskapande

Hållbarhetsåret i korthet

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Ett urval av våra åtaganden

Swedbank lanserar ett nytt ramverk

förhållbar upplåning och finansiering.

Med ramverket som grund kan vi emittera

gröna, sociala och hållbarhetsobligationer

för att finansiera lån och investeringar

med miljömässiga och/eller sociala

fördelar.

Swedbank antar klimatmål till 2030 för

attminska utsläppen i kreditportföljen.

De nya klimatmålen omfattar fem sektorer:

bolån, kommersiella fastigheter, kraft

produktion, olja och gas samt stål.

Swedbank Litauen genomför en digital

utbildning inom bland annat privat

ekonomi och hållbarhet, Mokonomika,

med över 400 000 besökare.

Swedbank Robur skärper och förtydligar

fondbolagets policy för ansvarsfulla

investeringar ytterligare, bland annat

exkluderas investeringar i kommersiell

spelverksamhet.

Swedbank samarbetar med Ung Före

tagsamhet om ungt entreprenörskap.

Under SM i Ung Företagsamhet deltog

220 företag bestående av 770 elever.

Swedbank Robur antar en strategi för

biologisk mångfald och naturkapital.

Strategin anger övergripande mål och

delmål utifrån fyra områden: skogar, arter

och livsmiljöer, utsläpp och avfall, samt

vatten och hav.

Swedbank medverkar på Järvaveckan

med fokus på ungt entreprenörskap och

utbildning för unga.

Närmare 6 000 medarbetare i Swedbank

och sparbank erna har genomgått en tre

stegsutbildning med inriktning på håll

barhet och förändringar i EU:s regelverk

gällande hållbar finansiering.

Swedbanks koncernfinanschef, Anders

Karlsson, utnämns till Chief Diversity

Officer i Swedbanks koncern ledning.

Detär en ny roll med ett roterande ansvar

som innebär attunder två år sätta fokus

på bankens pro aktiva arbete inom områ

det mångfald och inkludering.

feb

jan

maj

1–5

juni

aug

dec

juni

sep

nov

Globala målen (Sustainable

Development Goals, SDGs)

Vi arbetar med de

Globala målen för hållbar

utveckling som grund för

verksamheten.

Global Reporting

Initiative (GRI)

I Swedbanks Års och håll

barhetsredovisning 2022

rapporterar vi i enlighet med

rapporteringsstandarden

GRI Standards från Global

Reporting Initiative.

Net Zero Banking

Alliance (NZBA)

Genom vårt deltagande

iNZBA förbinder vi oss att

uppnå nettonoll utsläpp

senast år 2050. Detta gäller

både utsläpp från den egna

verksamheten samt utsläpp

relaterade till utlånings och

investeringsportföljer.

Nordic CEOs for a

Sustainable Future

Swedbanks VD deltar i ett

nordiskt initiativ där före

tagsledare byter erfaren

heter och samarbetar i

gemensamma åtaganden

för att bidra till de Globala

målen för hållbar utveckling.

Task-Force on Climate-

related Financial

Disclosures (TCFD)

TCFD är ett ramverk för rap

portering av klimatpåverkan

från lån och investeringar.

Ramverket inkluderar

information om styrning,

strategi, riskhantering samt

mål och mätvärden.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202220 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsåret i korthet

Swedbanks hållbarhetsredo

visning är upprättad ienlig

het med GRI Standards och

om fattar Swedbank AB och

dess dotterbolag (senot K1,

M22 och M23) under

perioden 1januari till och

med 31 december 2022.

Redovisningen har översikt

ligt granskats av PwCenligt

bestyrkande rapporten på

sidan 247. Den lagstadgade

hållbarhetsrapporten enligt

ÅRL finns definierad på

sidan 239. Hållbarhets redo

visningen täcker sidorna

19–29, 107–110 och 198–

239 samt finns publicerad

på www.swedbank.com

Ett urval av våra åtaganden, forts.

Science Based Targets

initiative (SBTi)

Vi har antagit metoden för

utveckling och validering

avvetenskapligt baserade

klimat relaterade mål för

företag i linje med Paris

avtalet.

FN:s Global Compact

Vi har undertecknat FN:s

Global Compact och de

tioprinciper som omfattar

mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor, miljö och

antikorruption.

UN Guiding Principles

onBusiness and

Human Rights

Vi arbetar utifrån FN:s

vägledande principer för

mänskliga rättigheter.

UN Principles for

Responsible Banking(PRB)

Som en del i arbetet med att

integrera hållbarhet i affärs

verksamheten har vi signerat

FN:s principer för ansvars full

bankverksamhet.

I Sverige och de baltiska länderna är Swedbank en viktig del av den finansiella

infrastrukturen och samhällsutvecklingen.

Vårt samhällsengagemang handlar till stor del om att påverka och engagera

oss i sociala frågor som att sprida kunskap om privatekonomi, stödja för

eningslivet och uppmuntra entreprenörskap. Sparbanksgruppen och spar

banksstiftelserna är, som partner och ägare i Swedbank, starkt engagerade

idessa frågor.

En del av Swedbanks vinst går, via ägargrupperingarna, tillbaka i form av

aktieutdelning och investeras i olika samhällsinitiativ, främst lokalt och

regionalt, men också nationellt.

Läs mer om vårt samhällsengagemang på sidan 224.

Samhällsengagemang som en bärande idé sedan 1820

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 21Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsåret i korthet

Hållbarhet med fokus

på omställning

Som en ledande bank i Sverige, Estland, Lettland och Litauen har Swedbank en unik

möjlighet att bidra till positiv utveckling. Tillsammans med våra kunder strävar vi efter

ett samhälle där hållbarhet och ekonomisk trygghet är grundläggande.

Fokusområden

Påverkansanalys och väsentlighetsanalys

Regelverk inkluderat EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi

Ett samhälle som

är ekonomiskt sunt

och hållbart

Frivilliga åtaganden och samarbetspartners

Hjälpa kunder att

ställa om

Läs mer på sidan 23

Hållbarhets-

styrning

Läs mer på sidan 26

Implementera

nya regelverk inom

hållbar finansiering

Läs mer på sidan 27

Hållbarhetsdata

och analys

Läs mer på sidan 29

Medarbetares

kompetensutveckling

Läs mer på sidan 29

Vision

Swedbanks arbete med samhällsfrågor går tillbaka till öpp

nandet av den första sparbanken 1820. Då för att minska

fattig dom och ge alla människor en möjlighet till en bättre

ekonomi, nu med ett bredare perspektiv där hållbarhet integre

ras i allt vi gör. Klimatet är en av de viktigaste frågorna och en

förutsättning för all utveckling. Vi arbetar målmedvetet med

att anpassa verksamheten och skapa förutsättningar för att

nå Parisavtalets mål.

Utgångspunkten är att vi genom vår affär och verksamhet

har möjlighet att påverka samhället till det bättre. Swedbank

har antagit ett koncernövergripande ställningstagande kring

klimat och vår position är tydlig. Vi ska bidra till ett mer hållbart

samhälle och ställa om vår affär så att vi kan möta de krav

som klimat förändringarna och dess effekter innebär.

Swedbanks strategi är att aktivt underlätta för våra kunder

att göra hållbara val och bidra till omställning. Vi har en tydlig

hållbarhetsriktning med fokus på att finansiera omställningen.

Genom frivilliga åtaganden, partnerskap och regelverk arbetar

vi strukturerat med dessa frågor. Med vår väsentlighetsanalys

och påverkans analys som grund kartlägger vi hur Swedbank

påverkar samhället. Det ger oss vägledning kring vilka hållbar

hetsområden vi bör fokusera på.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202222

Hållbarhet

Vi har en kontinuerlig dialog med både interna och externa

intressenter. Det hjälper oss att förstå Swedbanks roll och

påverkan utifrån olika hållbarhetsperspektiv samt vilka områ

den vi ska fokusera på. För att analysera och rapportera vår

påverkan med utgångspunkt i vår affär använder vi en etable

rad metod från FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet.

Vi analyserar vår påverkan utifrån vilka sektorer våra före

tagskunder är verksamma i samt vilka produkter vi erbjuder

våra privatkunder. Utifrån resultatet och vår strategiska rikt

ning har vi valt att prioritera fem fokusområden.

•

Hjälpa kunder att ställa om

•

Hållbarhetsstyrning

•

Implementera nya regelverk inom hållbar finansiering

•

Hållbarhetsdata och analys

•

Medarbetares kompetensutveckling

Mer information om hur vi fångar upp intressenternas

synpunkter och bedömer vår påverkan ur ett hållbarhets

perspektiv finns på sidan 201–202.

Hjälpa kunder att ställa om

Privatkunder

Att bidra till ökad kunskap om privatekonomi och finansiella

tjänster har alltid varit en drivkraft i Swedbank. Vi vill ge

människor den kunskap, de verktyg och råd de behöver för att

kunna göra sunda och hållbara val. Genom att stödja våra

kunder att förstå sin egen privatekonomi och hur de själva kan

påverka den, kan de också ta kontroll över den och öka sin

ekonomiska trygghet och frihet. I förlängningen innebär det att

kunderna blir mer finansiellt hälsosamma, att vår verksamhet

blir mer lönsam och stabil samt bidrar till ett finansiellt sunt

och hållbart samhälle. Med ytterligare investeringar i ökad

kompetens för medarbetarna och bankens räckvidd har vi

möjlighet att göra skillnad. Under året har cirka 6 000 medar

betare i Swedbank och sparbankerna genomgått utbildningar

gällande investeringar och försäkringar med inriktning på håll

barhet och förändringar i EU:s regelverk.

Vi vill även bidra till en ökad finansiell hälsa genom digital

inkludering och ökad kunskap i privatekonomi bland unga.

Våra kunder ska ha möjlighet att kombinera digitala hjälp medel

och analysverktyg med personliga möten med våra rådgivare.

Isamarbete med spar bank erna genomför vi initiativen Ung

Ekonomi och Digital Ekonomi, som är exempel på utbildningar

iprivatekonomi förunga och ifrågor kring digital han tering av

bankärenden. ILitauen är Mokonomika ett liknande initiativ

och i både Lettland och Litauen finns Financial Laboratory.

Sparande är ytterligare ett område som bidrar till

ekonomisk stabilitet, där Swedbank Roburs hållbara fonder

utgör en viktig del. Ett exempel är aktiefonden Climate Impact

som helt fokuserar på att investera i bolag som bidrar till att

uppfylla FN:s globala mål nummer 7 (hållbar energi åt alla)

och13(bekämpa klimatförändringarna).

Bolån utgör en stor del av Swedbanks verksamhet.

I Estland, Lettland och Litauen deltar vi i ett statligt stöd

program för bostadslån med en statlig garanti. Utifrån fast

ställda kriterier ges olika grupper möjlighet attfinansiera en

egen bostad eller förbättra bostadens energi effektivitet.

I Lettland kan till exempel barnfamiljer och medborgare upp

till35 års ålder, med en högre utbildning, söka dessa lån.

Klimat och energi

Swedbank har en tydlig strategi att stötta och rådge våra

kunder i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Allt för

attvåra kunder ska kunna fatta välgrundade och långsiktiga

beslut. Det kan handla om att påbörja ett månadssparande

ien fond med hållbarhetsinriktning, att installera solceller på

sitt hus eller energieffektivisera. Som en följd av vår affärs

strategi och nya krav från EU ökar vi kompetensen och erbju

dandet gällande klimatfrågan i vår rådgivning, med fokus på

transparens, hållbarhetsrisker och kundernas preferenser.

Energieffektivisering har blivit ett av de viktigaste verktygen

i samhället för att minska klimatpåverkan. Den förändrade

geopolitiska situationen i världen gör det ännu viktigare att

vidta åtgärder för minskad energiförbrukning. Vi är marknads

ledande på bolån på våra fyra hemmamarknader och har

därför en viktig roll i att öka kunskapen i dessa frågor. Via råd

givning, produkter och tjänster kan vi stötta de kunder som

villenergieffektivisera sina fastigheter.

Som ett led i detta anslöt sig Swedbank 2021 till det euro

peiska samarbetet Energy Efficient Mortgages, ett initiativ från

EUkommissionen där ett 70tal finansiella institut ingår. Syftet

är att driva utvecklingen för energieffektiva investeringar och

finansieringsmodeller som kan ge mer fördelaktiga villkor för

bolånekunder som förbättrar energi effektiviteten i sina bostä

der. Nordic Energy Efficient Mortgage, som tar utgångspunkt

idet nordiska klimatet och bostadsstandarden, är ytterligare

ett initiativ där vi deltar.

Exempel på produkter och tjänster där klimatet är vägle

dande är våra bolån som ger ett extra avdrag på räntesatsen

om bostaden uppfyller något av våra kriterier som energiklass

A, B eller miljömärkning Svanenmärkt hus. Vi erbjuder också

lägre ränta för privatkunder som vill investera i solcellspaneler

samt för privatkunder som planerar att köpa en bil som upp

fyller särskilda miljökrav.

Företagskunder

En av våra viktigaste upp gifter är att stödja våra företags

kunder i arbetet med att ställa om sin verksamhet och utveckla

hållbara strategier och affärsmodeller. Vi bidrar till omställ

ningen genom att kanalisera kapitalflöden till ansvarsfulla

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 23

Hållbarhet

investeringar. I samarbete med våra kunder ger vi råd och

erbjuder mer hållbara finansieringsprodukter och tjänster.

Påså sätt ser vi också deras konkurrenskraft stärkas.

Ett konkret exempel är hur vi genom att samverka med sex

andra banker tagit initiativ för att bidra till en mer hållbar bygg

bransch i Sverige. Ambitionen är att tillsammans med fastig

hets och byggsektorn uppnå ökad kontroll över vilken arbets

kraft som används i alla leverantörsled, och på så sätt minska

risken för missförhållanden för arbetare och ekonomisk

brottslighet. Tillsammans har vi utvecklat gemensamma rikt

linjer och skärpta krav vid kreditgivningen till bygg och fastig

hetsbolag. Lansering av bankgemensamma avtalsvillkor är

planerad till 2023 men redan under slutet av 2022 har pilot

projekt genomförts.

Under hösten 2022 lanserades ett erbjudande för att stödja

lantbrukares omställning till mer hållbara metoder på de

baltiska hemmamarknaderna. Lantbruket betraktas där som

hållbart om det bidrar väsentligt till begränsningen av klimat

förändringar, inte gör någon betydande skada gällande de

övriga målen i EUtaxonomin och uppfyller minimi kraven för

sociala skyddsåtgärder. I samarbete med det estniska teknik

företaget eAgronom, har vi tagit fram ett verktyg för att

bedöma vilka lantbrukare som uppnår kraven för ”hållbart lant

bruk”. De som uppnår kraven får ett certifikat. Med certifikatet

kan lantbrukaren ansöka om bättre lånevillkor i banken. Lant

bruk ingår i nuläget inte i EUtaxonomin, men så snart det

inkluderas kommer möjligheten att kategorisera denna finan

siering som miljömässigt hållbar att utredas.

Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering

Swedbank lanserade under året ett nytt ramverk för hållbar

finansiering och upplåning, kallat Swedbank Sustain able

Funding Framework, vilket ersätter det tidigare ramverket,

Swedbank Green Bond Framework. Kriterierna för gröna lån

uppdaterades för att vara i linje med marknadspraxis och även

irelativt hög utsträckning i linje med EUtaxonomin. Flera nya

kategorier och kriterier lades till för sociala lån. Det är ett

viktigt första steg att inkludera sociala hållbarhetsfrågor i

bankens hållbara upplåningsramverk, och ilinje med bankens

strategi och historia av starkt samhälls engagemang.

Sedan 2017 har Swedbank gett ut gröna obligationer i eget

namn. Utifrån det nya ramverket kan vi fortsätta att stödja finan

siering av sektorer som bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Produkter med hållbarhetsinriktning

Grönt byggnadskreditiv och grönt fastighetslån är två produkter

som vi erbjuder företagskunderna i Sverige. Grönt byggnads

kreditiv riktar sig till företag som bygger energieffektiva och

hållbarhetscertifierade fastigheter med som lägst energi klass

C. Grönt fastighetslån erbjuds företag som vill finansiera bygg

nader med energiklass A, B eller relevanta miljöcertifieringar.

Vi erbjuder även hållbarhetslänkade lån som bygger på att

företagen ska uppnå specifika hållbarhetsmål överenskomna

mellan banken och respektive kund.

Läs mer om hur Tobii Dynavox AB och Alviksgården

finansierade sina verksamheter på sidorna25 och 28.

Utöver lån erbjuder vi rådgivning till kunder som söker

finansiering på kapitalmarknaden. Kunder har möjlighet att

emittera gröna, sociala, hållbara obligationer eller hållbarhets

länkade obligationer. Det gynnar i sin tur investerare som efter

frågar hållbara investeringar, exempelvis större försäkrings

bolag och pensionsförvaltare. Swedbank är en av de ledande

bankerna iatt arrangera obligationer i svenska kronor. Både

för tradi tionella och ESGobligationer. Vi erbjuder också råd

givning kring gröna aktier. Huvudkriterier för att klassa en aktie

som grön är att mer än 50procent av bolagets intäkter och

investeringar kan klassas som gröna. Konceptet gröna aktier

har utvecklats av Swedbank i samarbete med CICERO Shades

of Green, som är världens största tredjepartsgranskare av

gröna obligationer. Viagerade också rådgivare till Nasdaq

isamband med etableringen av Green Equity Designation

somfinns tillgängligt för noterade bolag i Sverige, Finland

och Danmark.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202224

Hållbarhet

Kommunikationshjälpmedel

för ökad livskvalitet

Vi har en historia av starkt samhällsengagemang och

en viktig milstolpe i Swedbanks sociala hållbarhets

arbete uppnåddes under året när Sustainable Funding

Framework lanserades. Det nya ramverket är ett

betydelse fullt steg i arbetet med social hållbarhet.

En av de första sociala finansieringarna som

tecknades var med företaget Tobii Dynavox AB. Tobii

Dynavox utvecklar kommunikationshjälpmedel för att

förbättra livskvaliteten för personer med funktions

nedsättningar.

– För oss innebär en social finansiering ett viktigt

kvitto på att vi gör en konkret och betydande skillnad

för människor och samhället, säger Linda Tybring,

Finanschef på Tobii Dynavox.

Globalt finns stora utmaningar och cirka 50 miljoner

människor har olika typer av funktionsnedsättningar

som gör att de behöver kommunikationshjälpmedel

för att kunna kommunicera. Tack vare hjälpmedel från

Tobii Dynavox ges hundratusentals människor världen

över möjlighet att leva ett mer självständigt liv. Idag

kan till exempel de med autism, ALS och cerebral

pares få en egen röst genom hjälpmedel.

– Behovet av kommunikationshjälpmedel för att

kunna göra sig förstådd är stort. Endast en bråkdel av

de som är i behov har idag tillgång till hjälpmedel, så

att möjligheten till att kunna hjälpa fler är enorm, säger

Linda Tybring.

Utöver att utveckla hård och mjukvara utbildar

Tobii Dynavox tiotusentals logopeder och arbets

terapeuter årligen för att höja kunskapsnivån inom

kommunikationshjälpmedel.

Om användarna blir mer självständiga kan de

studera eller arbeta i större omfattning och då blir de

även mer integrerade i samhället. Genom en ökad

inkludering finns det även stora samhällsvinster på

både lång och kort sikt, bland annat avlastar det sjuk

vårdssystemen och minskar behovet av assistans.

– Att kunna dela tankar och känna sig inkluderad

isamhället tror vi har starka kopplingar till hur vi mår

och den mentala hälsan. Vi anser att social finansie

ring har ett viktigt samhällsvärde, eftersom det under

lättar företagens arbete att bidra till ett mer hållbart

samhälle, säger Linda Tybring.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 25

Hållbarhet

Hållbarhetsstyrning

Swedbanks hållbarhetsrelaterade mål och utfall

Vi följer kontinuerligt upp arbetet mot ett samhälle som är håll

bart utifrån miljömässiga, sociala och finansiella perspektiv.

Itabellen nedan presenteras ett urval av våra mål och mätetal.

Utfallen av målen redovisas löpande för ledning och styrelse.

Våra hållbarhetsrelaterade mål inkluderas i samma styrnings

struktur som för bankens resterande mål. Läs mer om hur vi

arbetar med målen i hållbarhetsnoterna på sidorna 206–227.

Mål Mätetal

Utfall

2022

Utfall

2021

Utfall

2020

Klimatrelaterade ambitioner och mål

Minska Swedbanks direkta utsläpp av växthusgaser med 60 procent

tillår2030 jämfört med 2019 (25 014 tCO

e).

tCO

e 14 559 9 201 11 646

För fondförvaltning är ett delmål att halvera utsläppen till 2030 jämfört

med 2019 (5,96 tCO

e/mSEK).

tCO

e/mkr 4,25 3,41 6,47

För fondförvaltning är ett delmål att andel av AUM som antagit veten

skapligt baserade klimatmål uppgår till 60 procent år 2030.

procent 49 43 i.u.

För bolån är målet att minska den finansierade utsläpps intensiteten

med39 procent till år 2030, jämfört med 2019.

kgCO

e/m

i.u. 16,8 15,0

För kommersiella fastigheter är målet att minska den finansierade

utsläppsintensiteten med 43 procent till år 2030, jämfört med 2019.

kgCO

e/m

i.u. 27,4 28,1

För kraftproduktion är målet att minska den finansierade utsläpps

intensiteten med 59 procent till år 2030, jämfört med 2019.

tCO

e/MWh i.u. 0,15 0,15

För olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) ärmålet att

minska de absoluta finansierade utsläppen med 50procent till år 2030,

jämfört med 2019.

tCO

e i.u. 4 629 558 5 654 610

För stål är målet att minska den finansierade utsläpps intensiteten

med29procent till år 2030, jämfört med 2019.

tCO

e/ton i.u. 0,80 1,09

Bidrar bland annat till följande av de Globala målen: 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet.

12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser. 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimat

förändringar.

Hjälpa kunder att göra hållbara val

Öka hållbar finansiering isyfte att främja finansiering som driver

hållbar utveckling.

mdkr 73,0 56,0 23,7

Stötta våra företagskunder i omställningen genom

hållbarhets länkade lån.

mdkr 11,5 9,1 4,5

Öka medvetenhet och kunskap om privatekonomi för alla barn, unga

ochvuxna genom att erbjuda olika utbildningsinsatser.

antal före

läsningar

3 334 3 152 2 101

Bidrar bland annat till följande av de Globala målen: 4.4 Öka antalet personer med färdigheter för ekonomisk trygghet.

9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet.

Medarbetare

Ökat medarbetarengagemang. eNPS

39 45 43

Upprätthålla jämställda löner för lika jobb och sträva efter att minska

löneklyftan mellan könen.

lönegap i pro

centenheter

1,8 i.u. i.u.

Bidrar bland annat till följande av de Globala målen: 5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor. 5.5 Säkerställ fullt

del tagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande.

1) Finansierade utsläpp finns inte tillgängliga för 2022 då denna rapport publiceras. Siffror för basåret finns på sidan 19.

2) Hållbarhetslänkade lån ingår även i hållbar finansiering.

3) Benägenhet att rekommendera Swedbank som arbetsgivare.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202226

Hållbarhet

Swedbanks nya klimatmål

En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna.

Samhället behöver ställa om och Swedbank har en viktig roll

att spela.

Under 2022 har vi satt klimatmål för kreditportföljen för år

2030 i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till

1,5 grader Celsius. Målen är ett strategiskt styrmedel som ska

bidra till samhället och våra kunders omställning, öka finansie

ring av hållbara aktiviteter och samtidigt hantera risker och

möjligheter relaterade till klimatförändringar. I de nya målen

konkretiseras minskningen av Swedbanks finansierade

utsläpp, det vill säga de indirekta utsläppen av växthusgaser

som genereras via vår finansiering. Detta är också en del av

Swedbanks åtagande inom Science Based Targets initiative

och NetZero Banking Alliance.

Swedbanks nya klimatmål omfattar fem sektorer: bolån,

kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt

stål. Sektorerna har valts utifrån deras påverkan på klimatet,

bankens portföljexponering och tillgänglig data.

För att uppnå målen kommer det krävas betydande insat

ser och investeringar från hela samhället. Swedbank är en

samhällsaktör och möjligheten att nå målen kommer vara

beroende av omställningstakten i samhället på varje hemma

marknad. Vi kommer att arbeta proaktivt tillsammans med

kunder, partners och samhället i stort för att uppnå målen.

Sedan tidigare har vi även klimatmål för investeringsportföljen

(genom Swedbank Robur) och den interna verksamheten.

Styrmodell

För att säkerställa att vi integrerar hållbarhet i verksamhetens

olika processer har vi en gedigen styrmodell. Styrelsen är

ytterst ansvarig för Swedbanks hållbara affärsstrategi vilket

innefattar hållbarhetsinriktning på en övergripande nivå samt

innehållet i våra policyer. Halvårsvis, eller oftare vid behov, får

styrelsen uppdateringar om hållbarhetsarbetet samt utbild

ning inom hållbarhet. På operativ nivå integreras hållbarhets

aspekter i respektive enhets mandat.

Swedbanks hållbarhetskommitté bidrar med expertis

iimplementeringen av bankens koncernövergripande fokus

områden inom hållbarhet. Samtliga affärsområden och

koncern funktioner har möjlighet att ta hjälp av hållbarhets

kommittén inför ett affärsbeslut.

Specifika styrdokument för hållbarhet inkluderar bankens

hållbarhetsrelaterade policyer, instruktioner, direktiv och rikt

linjer/guider. Hållbarhet är även en del i hela bankens verksam

hetsstyrning genom indikatorer för mål, resultat och riskhan

tering som en integrerad del av den strategiska riktningen,

koncernmål, implementeringsprocesser, uppföljning och

redovisning.

Läs mer om Swedbanks hållbarhetsstyrning på sidorna

42–55 och 199.

Implementera nya regelverk

inom hållbar finansiering

Under 2022 accelererade Swedbanks hållbarhetsarbete och

flera regelverk har implementerats.

Vi har bland annat implementerat de delegerade förord

ningarna till MiFID II och IDD vilket inneburit att vi har integrerat

hållbarhetspreferenser i rådgivningsmötet. För att stötta våra

rådgivare i mötet med kunden har vi tagit fram en utbildning

samt uppdaterat våra digitala rådgivningsflöden, interna rikt

linjer och policyer i linje med lagkraven.

Införandet av de regulatoriska tekniska standarder som

tillkommit till disclosureförordningen (SFDR) har också stått

ifokus. Detta har bland annat inneburit att vi uppdaterat vår

hemsida så att kunder kan läsa hur Swedbank arbetar med

hållbarhetsrisker i investeringsbeslut. Vi har förtydligat infor

mationen om hur hållbara olika finansiella produkter är och

gjort informa tionen mer tillgänglig.

Utvidgade rapporteringskrav från EUtaxonomin har inne

burit en ökad rapportering av bankens exponeringar mot våra

kunders olika verksamheter och aktiviteter som omfattas av

EUtaxonomin. Detta gäller för de företagskunder som lyder

under kravet för hållbarhetsrapportering.

Under hösten lanserades entaxonomi utbildning internt för

våra medarbetare och externt för våra kunder att ta del av på

vår hemsida. Syftet är att ge våra kunder en bättre förståelse

för regelverket och hur det påverkar den egna verksamheten

eller investeringarna.

Vi har under året påbörjat arbetet med att se över de nya

kraven i kommande EUregelverk för hållbarhetsrapportering

(Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) och dir

ektiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

(Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD).

Vikommer att fortsätta arbetet med att implementera de kom

mande och utvidgade rapporteringskraven i EU taxonomin

samt CSRD och CSDDD.

Swedbanks baltiska verksamhet gjorde 2021 en självut

värdering av hur banken hanterar klimatrelaterade och miljö

mässiga risker och har utarbetat en handlingsplan för att följa

Europeiska centralbankens (ECBs) vägledning om klimat och

miljörelaterade risker. ECB genomförde 2022 en fullständig

översyn av banksektorns processer och strategier för att han

tera klimat och miljörisker. Parallellt genomförde Swedbanks

baltiska verksamhet ECB Climate Stress Test som hjälpte

både ECB och banker att lära av varandra (för mer information,

se koncernens Pelare 3rapport). Swedbank kommer fortsätta

att integrera klimat och miljö risker i bankens strategi och

arbetar för att förbättra relaterade processer.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 27

Hållbarhet

Världsunik produktion av

biogödsel på Alviksgården

Swedbank erbjuder och utvecklar finansieringslös

ningar. För att hjälpa våra kunder i den gröna omställ

ningen har vi under året fortsatt att finansiera gröna

investeringar, i både Sverige och i de baltiska länderna.

En av dessa är en världsunik reningsanläggning i norra

Sverige. Anläggningen kan förvandla 30000 ton

gödsel till rent vatten, värme, el och 1 800 ton hög

kvalitativa, kravmärkta gödselpellets.

Alviksgården är moderbolag i koncernen Nyhléns

Hugosons, som säljer charkuterier och färdigmat med

fokus på norrländska råvaror och smaker. På gården

finns bland annat plats för 13000 grisar, ett slakteri, en

biogaspanna, en flispanna och en rötrestanläggning

för biogödsel.

– Mycket av det som driver utvecklingen här bottnar

i att jag vill förädla, jobba långsiktigt och lösa problem,

säger Mikael Hugoson, som äger Nyhléns Hugosons

tillsammans med Magnus Nilsson.

Mikael Hugoson var först i Sverige med att installera

en storskalig biogasanläggning för att han ville göra

något vettigt av restprodukterna från gårdsslakteriet.

– Slaktavfall är energirikt. Det står för 90 procent

avden energi vi får från biogaspannan. Resten

kommer från gödseln. Tillsammans med flispannan,

som drivs med råvaror från min skog, värmer anlägg

ningen hela gården och ger oss cirka 12000 kWh för

nyelsebar el om dagen. Det täcker hela vårt elbehov,

säger Mikael Hugoson.

Den Swedbankfinansierade rötrestanläggningen

ärden senaste satsningen med hållbara och cirkulära

förtecken på Alviksgården. Den tar tillvara rest

produkter från biogasanläggningen och omsätter dem

tillbiogödsel i form av pellets. Det är en investering

påtotalt cirka 80 miljoner, varav ungefär 20 miljoner

utgör stöd från Länsstyrelsen.

I rötrestanläggningen separeras vätska från det

organiska materialet. Vätskan renas sedan i en värme

process och allt näringsinnehåll torkas och pressas till

pellets. Den slutgiltiga pelletsprodukten har både jord

förbättrande egenskaper och innehåller en stor mängd

viktiga näringsämnen.

Detta har stora fördelar avseende resursbesparing

och miljöpåverkan. Tack vare det höga näringsinne

hållet kan den pelletsomvandlade rötresten med fördel

användas som biogödsel på åkermark. Delar av pelletsen

som produceras kommer att användas på gården och

resterande kommer att säljas.

– Nu är jag klar med rötrestanläggningen och håller

på med nästa projekt – solpaneler på dålig jordbruks

mark. Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för om jag

tycker att solpanelerna är fula eller inte, säger Mikael

Hugoson med ett leende.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202228

Hållbarhet

Hållbarhetsdata och analys

Under året har vi tagit fram en plan som beskriver hur vi ska

implementera datadrivna hållbarhetsrelaterade beslut. Färd

planen består av fyra huvudområden som innefattar efter

levnad och transparens kopplat till EU:s regelverk för hållbar

finansiering, intern styrning som exempelvis mål och uppfölj

ning, utveckling av produkter och tjänster samt riskhantering.

Vi har påbörjat integrering av olika hållbarhetsparametrar

till våra nuvarande finansiella rapporteringssystem. Som en

del i detta arbetar vi med att möjliggöra bedömning av hållbar

hetsrelaterade parametrar hos våra kunder. Detta görs genom

att stärka samarbeten med kommersiella dataleverantörer

som exempelvis SMHI kring fysisk klimatrisk för fastigheter.

Vihar även analyserat data från Boverket kring hur vi på ett

enklare sätt ska kunna mäta hur stora växthusgasutsläpp som

vår fastighetsportfölj indirekt ger upphov till. Genom det fort

satta arbetet med datarelaterad hållbarhetsinformation ser vi

en möjlighet att kunna effektivisera vår verksamhet och bidra

till ett mer hållbart samhälle. På så sätt kan vi tillsammans

med våra kunder påverka arbetet i rätt riktning.

Som en del i omvärldsbevakningen och i analysarbetet

kring våra portföljer och specifika kunder använder vi olika

hjälpmedel. I kreditprocessen tar vi till exempel hänsyn till

hållbar hetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbarhets

analys genomförs vid företagsengagemang som överstiger

8mkr i Sverige och 0,8 m EUR i de baltiska länderna. För övriga

kunder görs en allmän bedömning av hållbarhetsrelaterade

faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens art

och komplexitet. Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns

även sektorriktlinjer som ger inblick i olika branschers håll

barhetsfrågor och ger tips på vilka frågor som bör ställas och

vilka områden som är särskilt viktiga i just den branschen.

Under året har arbetet med att utveckla och förbättra håll

barhetsanalysen fortsatt och införts i delar av banken. Syftet

med den utvecklade analysen är att ytterligare förbättra vår

rådgivning och riskhantering. Analysen tar hänsyn till sektor

specifika risker ur följande tre aspekter: miljö, socialt och styr

ning. Verktyget gör det möjligt att på ett automatiserat sätt

identifiera de mest väsentliga hållbarhetsfaktorerna inom en

sektor. Detta ligger sedan till grund för de frågor som tas upp

med företagskunderna. Det ger oss ökad förståelse för hur

dehanterar de hållbarhetsfaktorer som identifierats. I de fall

ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk lyfts

dettillhållbarhetskommittén för en grundligare bedömning

ochvägledning.

Medarbetares kompetensutveckling

Swedbanks vision och affärsstrategi bygger på hållbarhet

ochatt hållbarhet ska finnas med i allt vi gör. Omvärldsföränd

ringar, inte minst klimatförändringar, påverkar banken och

ställer höga krav på våra medarbetare. Det krävs förståelse för

utvecklingen och att ny kompetens och anpassning behövs för

att proaktivt kunna hjälpa våra kunder. Vi ska ge råd, utveckla

produkter, hantera risker samt ta vara på möjligheter på ett

fullgott sätt. Förändringarna ställer även krav på oss som

arbetsgivare, att ge varje med arbetare rätt förutsättningar

attlyckas i sitt arbete.

I de återkommande medarbetarundersökningarna frågar

viom detta uppfylls. Resultaten ger oss nödvändiga insikter

ihur väl vi uppfattar, förstår och levererar på bankens strate

giskt viktiga områden. Vi har även en kontinuerlig process för

att följa medarbetarens personliga utveckling (PD) på ett

struk turerat sätt under året.

Under året har en plan för kompetenslyft införts och flera

utbildningar har genomförts där fokus har legat på klimat

frågan. Under året har 6 000 medarbetare i Swedbank och

sparbank erna genomgått dessa utbildningar. Utöver det,

harvåra medarbetare genom obligatoriska utbildningar, upp

daterat sina kunskaper inom bland annat etik, säkerhet och

våruppförandekod.

Mångfald och inkludering är en naturlig del

Swedbank vill skapa en kultur där jämställdhet och mång

fald är självklara delar av verksamheten och där olikheter

används aktivt för att skapa affärsnytta. Under året har

koncernledningen åtagit sig att öka bankens fokus på

mångfald och inkludering. Swedbank har en historia av

attligga i framkant, sam tidigt som kraven från omvärlden

är höga och utvecklas konstant.

I maj genomförde koncernledningen ett arbete inom

området, vilket bland annat resulterade iden nya rollen

Chief Diversity Officer (CDO). Det är ett roterande ansvar

under två år, som innehas av en medlem i koncernled

ningen. CDO ansvarar för att sätta fokus för bankens

proaktiva arbete inom mångfald och inkludering. Anders

Karlsson, koncernfinanschef, valdes till bankens första

CDO med ansvar att upprätta den långsiktiga mångfalds

och inkluderingsstrategin samt initiera aktiviteter och

granska mål och KPI:er inom området. Mångfalds och

inkluderingsstrategin består utav en 3årig vision som

specificerar vilka huvudområden inom mångfald och

inkludering Swedbank ska fokusera på.

Ett kompetensutvecklingsprogram för mångfald och

inkludering utvecklas för ledningen, bestående av ett

omvänt mentorskapsprogram och kunskapssessioner

med områdes experter. De enskilda koncernlednings

medlemmarna engagerar sig också som sponsorer till

medarbetarnätverk – CIO och chef för Group Channels

and Technologies för Swedbank Women inTech och Chef

för Svensk bankverksamhet för HBTQ+–nätverket GLaS.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 29

Hållbarhet

God relativ avkastning under

ett år med storautmaningar

Stigande räntor och växande utlåning bidrog tillsammans med fortsatt hög kostnads-

effektivitet till ett starkt resultat för 2022. Kreditförlusterna var låga, trots stora

utmaningar i ekonomin. Tillsammans med en stark kapitalisering innebär detta att

banken — i linje med utdelningspolicyn — har möjlighet att dela ut 50 procent av

åretsvinst.

Swedbankaktien

som investering

Stor kundbas skapar förutsättningar

för en hög kostnadseffektivitet

Över 40 procent av befolkningen på våra

hemma marknader är kunder i Swedbank.

Vihar ett stra tegiskt partnerskap med spar

banker som gör att vi når ännu fler kunder

och dessutom delar vi på kostnader för

bland annat IT och produktutveckling. Den

stora kundbasen ger naturliga skalför delar

och skapar förutsättningar för en hög kost

nadseffektivitet. Kundbasen bidrar också

med inlåning, vilken utgör en viktig och kost

nadseffektiv finansieringskälla för banken.

Hög lönsamhet, låg risk och stark kapitali-

sering bidrar till en hög direktavkastning

Under året uppgick räntabiliteten på eget

kapital till 13,3procent, jämfört med vårt mål

påminst 15procent. Kreditkvaliteten är god,

trots ekonomiska påfrestningar för både

företag och hushåll under året. Swedbanks

kapitalisering är stark och överskrider Finans

inspektionens krav med 3,4 procentenheter

– väl över strävan efter en buffert på 1–3

procentenheter. Mot bakgrund av detta före

slår styrelsen årsstämman att besluta om en

utdelning om 9,75 kronor per aktie i enlighet

med bankens utdelningspolicy att dela ut

50procent avårsvinsten. I förhållande till

aktiekursen vid utgången av 2022 motsvarar

den föreslagna utdelningen en direktavkast

ning på 5,5 procent.

Starkare aktiekursutveckling än andra

storbolag på Stockholmsbörsen

Aktiemarknaden utvecklades negativt under

2022 och storbolagsindexet OMX 30 mins

kade med 15,6procent. Swedbanks aktie

kurs sjönk under året med 2,6 procent, att

jämföra med nordiska banker som i genom

snitt steg med 0,7procent. Totalavkast

ningen för Swedbankaktien uppgick till

3,8procent under året. Swedbanks börs

värde var 199 miljarder kronor vid utgången

av 2022.

Handel på flera marknader

Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (Aaktier), som är noterat

pålistan för stora bolag på Nasdaq OMX Stockholm sedan 1995.

Banken har också ett ADRprogram (American Depositary Receipt)

som gör det möjligt för investerare att genom depåbevis investera

iSwedbanks aktie på OTCmarknaden iUSA utan att behöva köpa

den i svenska kronor eller registrera sig hos Euroclear. Swedbanks

aktie handlas på flera marknadsplatser, varav den största omsätt

ningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. I genomsnitt omsattes

Swedbankaktier till ett värde av 495 mkr per handelsdag på Nasdaq

OMX Stockholm under 2022.

Ägande, innehav av egna aktier och konvertibler

Vid årsskiftet 2022/2023 hade Swedbank 1 132 005 722

utfärdade aktier, varav Swedbanks innehav av egna aktier uppgick

till 8934918. Avde 1 123 070 804 utestående aktierna ägdes

39,7procent av utländska ägare och 60,3procent av svenska ägare,

varav 13procent enheter avsåg privatpersoner.

Vid årsstämman 2022 bemyndigades styrelsen att besluta om

återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier för

attkunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov,

reglera aktierelaterade ersättningsprogram och för att kunna bedriva

handel med finansiella instrument för egen räkning. Återköp för

handel med finansiella instrument får inte överstiga 1 procent av

utestående aktier enligt bemyndigandet.

Styrelsen bemyndigandes också att besluta om att emittera

konvertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler

används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav och

banken har tidigare emitterat sådana regelbundet.

Aktierelaterade ersättningsprogram

I Swedbanks prestationsbaserade ersättningsprogram ges ersätt

ning iform av egna aktier med uppskjuten leverans, vilket syftar

tillatt främja medarbetarnas långsiktiga engagemang ibanken.

Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra åtagandet

idet prestationsbaserade ersättningsprogrammet.

Under 2022 överläts totalt 1 636 011 aktier i ersättningsprogrammet.

Överlåtelsen motsvarade en utspädningseffekt på 0,15 procent iför

hållande till antalet utestående aktier vid utgången av 2021.

Årsstämman 2022 fattade beslut om nya prestationsbaserade

ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida över

låtelse av cirka 1,3 miljoner aktier, motsvarande en total utspädnings

effekt på cirka 0,11 procent i förhållande till antalet utestående aktier

vid utgången av 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202230

Aktien och ägarna

Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index

Kurs

100

150

200

OMX Stockholm 30

Nordiska banker

A-aktien

20222021202020192018

Swedbank

Nordiska banker

(inkl.Swedbank)

OMX Stockholm 30

Största aktie ägarna den 31 december 2022

Andel av kapital och röster, % 2022

Sparbanksgruppen

11,86

Folksam 6,98

Norges Bank 4,36

Swedbank Robur Fonder 4,02

Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen

3,62

Vanguard 3,15

BlackRock 2,86

DWS Investments 2,00

T. Rowe Price 1,89

SEB Fonder 1,84

Totalt antal Aktieägare 352 465

1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker,

9 sparbanksaktiebolag, 13 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser.

Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar

intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen.

2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 17 sparbanks

stiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag.

12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt.

Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB

Data per aktie

Kronor 2022 2021 2020 2019 2018

Resultat per aktie före utspädning 19,48 18,62 11,55 17,62 18,96

Resultat per aktie efter utspädning 19,43 18,56 11,51 17,56 18,89

Eget kapital per aktie 156,8 144,16 138,54 123,94 123,04

Utdelning per aktie 11,25 14,55 14,20 13,00

Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 9,75

11,25 5,80 8,75 14,20

varav extra utdelning 2,00

P/Etal 9,1 9,8 12,5 7,9 10,5

Börskurs/eget kapital per aktie 1,13 1,26 1,04 1,13 1,61

1) Styrelsens förslag.

Aktiestatistik A-aktien 2022 2021 2020 2019 2018

Högsta kurs, kr 185,6 196,7 162,7 214,8 221,7

Lägsta kurs, kr 128,9 143,2 99,1 120,8 177,2

Kurs den sista december, kr 177,3 182,1 144,1 139,5 197,8

Genomsnittligt antal avslut per handelsdag

7 638 9193 11420 10 622 6 733

Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr

495 523 632 655 597

Totalt börsvärde per sista december, mdkr 199 204 161 156 221

ISINkod Aaktien: SE0000242455

1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Antal aktie ägare den 31 december 2022

Storleksklasser Antal ägare Andel, %

1—500 290 502 82,4%

501—1 000 31 417 8,9%

1 001—5 000 26 001 7,4%

5 001—10 000 2 452 0,7%

10 001—15 000 675 0,2%

15 001—20 000 322 0,1%

20 001— 1 096 0,3%

Totalt 352 465 100,0%

Källa: Euroclear Sweden AB

Ägarkategorier den 31 december 2022, %

2022 2021

Svenska juridiska personer 47,3 47,6

Svenska privat personer 13,0 12,1

Utländska ägare 39,7 40,3

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 31

Aktien och ägarna

Ekonomisk redogörelse

Utlåning

(privat)

Utlåning

(företag)

Inlåning

(privat)

Inlåning

(företag) Betalningar

Fonder

Sverige

Estland

Lettland

Litauen

1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter i respektive land. Senaste tillgängliga

data tillämpas.

2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen).

Marknadsandelar

, procent

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Bokslutskommuniké 2021

Swedbanks resultat ökade under 2021 jämfört

med föregående år, då Finans inspektionens

sanktionsavgift och högre kreditför luster belas

tade 2020. Räntenettot minskade något medan

provisionsnettot ökade. Utdelning på 11,25

kronor per aktie inklusive extra utdelning på

2kronor aktie föreslogs av styrelsen.

Beslut om utdelning för 2021

På årsstämman beslutades i enlighet med

styrelsens förslag att betala utdelning på

11,25kronor per aktie. Utdelningen inkluderar

en extra utdelning på 2 kronor per aktie, utöver

den ordinarie utdelningen om 50 procent av

netto resultatet för räkenskapsåren 2021.

Delårsrapport första kvartalet 2022

Swedbanks resultat minskade jämfört med

fjärde kvartalet till följd av ett lägre provisions

netto och införandet av den svenska bankskatten.

Räntenettot var stabilt medan kostnaderna

minskade säsongsmässigt.

Delårsrapport andra kvartalet 2022

Swedbanks resultat ökade något jämfört med

första kvartalet, främst till följd av ett högre

räntenetto. Provisionsnettot var stabilt och

kreditförluster minskade.

jul

feb

mar

apr

Delårsrapport tredje kvartalet 2022

Swedbanks resultat ökade jämfört medandra

kvartalet till följd av ett starkt ränte netto

ochhögre netto resultat finansiella poster.

Provisions nettot ökade ocksånågot.

Swedbanks investerardag

På investerardagen presenterades affärs

prioriteringarna och den finansiella planen

föratt nå en uthållig avkastning på eget

kapital på 15procent 2025.

Kostnaderna uppgick till 21,4 mdkr

Exkluderas valutaeffekterna samt kostnad

erna för den extra vinterersättningen till

personalen i Baltikum och avvecklingen av

bankverksamheten i Danmark, klarade vi

därmed det nominella kostnadstaket vi satte

upp för två år sedan.

okt

dec

32 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Ekonomisk redogörelse

Årets resultat, mkr

5 000

10 00

15 00

20 00

25 000

2221201918

Swedbanks resultat uppgick till 21 880 mkr, att jämföra

med20872 mkr föregående år. Ökningen förklaras av

stigande intäkter.

Provisionsnetto, mkr

3 000

6 000

9 000

12 00

15 000

2221201918

Betalningsförmedling Kapital förvaltning Övrigt

Provisionsnettot minskade med 4 procent och uppgick till 14 223

mkr. Intäkter från kapital förvaltning minskade till följd den negativa

utvecklingen på kapitalmarknaderna medan intäkterna från kort

verksamheten då pandemirestriktionerna togs bort under året.

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

2221201918

Kreditförlusterna ökade till 1 479 mkr och förklaras främst av

sämre makroekonomiska scenarier och negativa rating och

stegförändringar. Kreditförlustnivån uppgick till 0,08 procent.

Räntenetto, mkr

5 000

10 00

15 00

20 00

25 00

30 00

35 000

2221201918

Räntenettot ökade med 23 procent, till 33 157 mkr framförallt

tillföljd av högre inlåningsmarginaler och bättre avkastning på

central banksplaceringar. Även högre utlåningsvolymer bidrog.

Kostnader, mkr

5 000

10 00

15 00

20 00

25 000

2221201918

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

Personalkostnader ITkostnader Övriga kostnader

K/Ital

Kostnaderna ökade med 3 procent till 21 415 mkr, främst till följd

av högre personalkostnader och i viss mån även högre ITkostnader.

AMLrelaterade utredningskostnader ökade och uppgick till

443mkr. K/Italet minskade och uppgick till 0,40.

Förändring av kärnkapital 2022, mdkr

100

125

150

2022-12-31

Övrigt

Valuta-

förändringar

Omvärdering

fö

rmånsbestämda

pensioner

Beräknad

utdelning

Resultat (KS)

2021-12-31

Resultat efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade

kärnprimärkapitalet positivt med 11 mdkr under 2022.

Omvärdering förmånsbestämda pensioner ökade kärn

primärkapitalet med ca 1,4 miljarder.

Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värdefull information till läsaren eftersom de används av koncernledningen

för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporterings perioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används

iårsredovisningen finns på sidan 197.

33Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022

Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse

Ekonomisk redogörelse

Högre intäkter och god kostnadskontroll

stärkteresultatet

Swedbanks resultat ökade till 21880mkr (20872) till följd av

högre intäkter. Högre kreditförluster, nedskrivningar av imma

teriella anläggningstillgångar och högre kostnader påverkade

resultatet negativt tillsammans med införandet av den

svenska bankskatten. Valutakursförändringar påverkade

resultatet före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolu

tionsavgifter positivt med cirka 417mkr. Räntabiliteten på

eget kapital uppgick till 13,3procent (13,2) och K/Italet till

0,40 (0,44).

Intäkterna ökade till 53221mkr (47681) och påverkades

positivt av framför allt räntenettot. Provisionsnettot och netto

resultat finansiella poster minskade. Valutakursförändringar

ökade intäkterna med cirka 738mkr.

Räntenettot ökade med 23 procent till 33157mkr (27048).

Det underliggande räntenettot stärktes framför allt av högre

inlåningsmarginaler och bättre avkastning på centralbankspla

ceringar. Även högre utlåningsvolymer bidrog. Lägre utlånings

marginaler under året och en justering av insättningsgarantin

föregående år motverkade ökningen.

Provisionsnettot minskade med 4procent och uppgick till

14223mkr (14853). Intäkter från kapitalförvaltningen mins

kade till följd av den negativa utvecklingen på kapitalmark

naderna, medan intäkter från kortverksamheten ökade då

pandemi restriktionerna togs bort under året.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 1887 mkr

(2048). En positiv värderingseffekt föregående år i samband

med börsnoteringen av Hemnet och ett negativt resultat 2022

till följd av försäljningen av den danska bolåneportföljen

påverkade negativt. Även omvärderingar av handelslagret av

företagsobligationer hade en negativ effekt, medan återköp

avegna obligationer påverkade jämförelsen positivt.

Övriga intäkter ökade med 6procent till 3 954mkr (3732)

till följd av högre intäkter från sparbanker och upplösningar av

försäkringsavsättningar. Resultat från EnterCard minskade.

Kostnaderna ökade med 3 procent till 21 415 mkr (20 847),

framför allt till följd av högre personalkostnader, men även

högre IT och AMLkostnader bidrog. De underliggande kostna

derna var stabila och exklusive valutaeffekter, den extra vinter

ersättningen till personalen i Baltikum och en engångskostnad

i samband med stängningen av den danska bankverksam

heten var kostnaderna i nivå med kostnadstaket på 20,5 mdkr

samt ytterligare 0,5 mdkr för AMLrelaterade utredningar. De

AMLrelaterade utredningskostnaderna uppgick till 443 mkr

(355). Valutakursförändringar ökade kostnaderna med cirka

320 mkr.

Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar upp

gick till 1125mkr (56). Ökningen var i huvudsak hänförlig till

nedskrivning av goodwill avseende PayEx och Swedbanks

norska verksamhet, samt nedskrivning av egenutvecklad

program vara.

Kreditförlusterna uppgick till 1 479 mkr (170) och förklaras

främst av sämre makroekonomiska scenarier och negativa

rating och stegförändringar.

Den svenska bankskatten, vilken infördes första januari

2022, uppgick till 927 mkr (0).

Skattekostnaden uppgick till 5 478 mkr (4 945) och mot

svarar en effektiv skattesats om 20,0 procent (19,2). Den

högre effektiva skattesatsen i år beror huvudsakligen på ej

Resultaträkning, mkr

2022

Helår

2021

Helår

Räntenetto 33 157 27048

Provisionsnetto 14 223 14853

Nettoresultat finansiella poster 1 887 2048

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 738 976

Övriga intäkter

3 216 2756

Summa intäkter 53 221 47681

Summa kostnader 21 415 20847

Kreditförluster, nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgift 4 448 1017

Resultat före skatt 27 358 25817

Skatt 5 478 4945

Årets resultat 21 880 20 872

Räntabilitet på eget kapital, % 13,3 13,2

K/Ital 0,40 0,44

1) Presentationen av Resultaträkningen har förändrats, se not K57.

2) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202234

avdragsgill nedskrivning av goodwill avseende PayEx och

Swedbanks norska verksamhet, samt på ett lägre resultat

frånintresseföretag och joint ventures. Koncernens

effektiva skatte sats på medellång sikt bedöms fortsatt

uppgå till 19–21procent.

Fortsatt positiv utlåningstillväxt

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt

områdena utlåning, inlåning, fondsparande och livförsäkring

samt betalningar.

Lån till kunder ökade med 122mdkr till 1799mdkr (1677)

under året, motsvarande en ökning med 7 procent. Störst

bidrag till ökningen kom från företagsutlåningen som ökade

med 78 mdkr. Tillväxten skedde i flera olika länder och sektorer.

Kommersiella fastigheter stod för den största delen. Bolån

iSverige ökade med 40 mdkr. Valutakursförändringar på 

verkade utlåningsvolymerna positivt med 26 mdkr jämfört

med 2021.

Registret för hållbara tillgångar ökade med 15mdkr till

59mdkr (45) i år och inkluderar för första gången även sociala

tillgångar. Ökningen skedde i huvudsak genom identifiering

avbefintliga tillgångar utifrån de nya ramverkskriterierna som

lanserades under året, men också genom nya gröna och

sociala lån. Registret innehöll vid årets slut 53mdkr gröna

tillgångar och 6 mdkr sociala tillgångar.

Den totala inlåningen inom affärsområdena ökade med

38mdkr till 1 296 mdkr (1 258) under året. Privatinlåningen

inom Svensk och Baltisk bankverksamhet ökade med 48 mdkr,

medan företagsinlåningen sammantaget minskade med

9mdkr. Företagsinlåningen minskade i Sverige, medan den

ökade inom Baltisk Bankverksamhet. Valutakursförändringar

påverkade den totala inlåningsvolymen positivt med cirka

35mdkr jämfört med föregående år.

Swedbank Roburs förvaltade fondkapital minskade med

11procent under året och uppgick till 1 352 mdkr (1 519) vid

kvartalets slut. Av detta är 1 276 mdkr (1 192) hänförligt till

Sverige, 74 mdkr (70) till Baltikum och 2 mdkr (2) till övriga

marknader. Minskningen beror på den negativa marknads

utvecklingen under året, Nettoinflödet under året uppgick

till46 mdkr. Mätt i förvaltat kapital är Swedbank Robur den

största aktören på fondmarknaden i både Sverige och

Baltikum. Vid kvartalets utgång uppgick marknadsandelen

iSverige till 21 procent och i Estland, Lettland och Litauen

till37, 41 respektive 38 procent.

Inom livförsäkring minskade det förvaltade kapitalet i den

svenska verksamheten med 12 procent under året och upp

gick till 284 mdkr (321). I Estland, Lettland och Litauen är

Swedbank det största livförsäkringsbolaget. Marknadsande

larna mätt som inbetalda premier uppgick under årets första

elva månader till 49 procent i Estland, 22 procent i Lettland

och24 procent Litauen.

Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets

slut till 8,3 miljoner, jämfört med 8,2 miljoner föregående år.

Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,5 miljoner och

i Baltikum till 3,8 miljoner.

Swedbanks kreditkvalitet är trots det försämrade

makroekonomiska läget god med i stort sett oförändrade

nivåer på kreditkvalitetsindikatorer som exempelvis sena

betalningar. Hög inflation, stigande räntor och en svagare

konjunktur innebär dock utmaningar för både privatpersoner

och företag och kan komma att påverka kreditkvaliteten fram

över, vilket reflekterats i ökade kreditförlustreserveringar.

Bolåneportföljen som utgör drygt hälften av Swedbanks

totala utlåning är av hög kvalitet och historiskt har kreditför

lusterna varit mycket låga. Utvecklingen under kvartalet var

stabil med fortsatt få kunder med sena betalningar. Kunder

nas långsiktiga återbetalningsförmåga är avgörande vid

kredit givningen, vilket leder till låga risker för såväl kunden

som banken. De genomsnittliga belåningsgraderna i bolåne

portföljen uppgick i Sverige till 55 procent, i Estland 41 pro

cent, i Lettland 68 procent och i Litauen 47 procent.

Swedbanks utlåning till fastighetsförvaltning uppgick till

293 mdkr och utgör 16 procent av den totala låneportföljen.

Avdetta utgörs 45 procent av förvaltning av främst kontor,

29procent av bostadsfastigheter, och resterande del av för

valtning av industri och lagerlokaler samt övrig fastighets

förvaltning. Swedbank lägger stor vikt vid stabila kassaflöden

och långsiktig betalningsförmåga vid kreditgivningen. Den

genomsnittliga belåningsgraden i utlåningen till fastighets

förvaltning var 53 procent, 55 procent för bostadsfastigheter

och 52 procent för övriga fastigheter.

Den totala andelen lån i steg 2 brutto ökade till 7,4 procent.

Andelen privata lån i steg 2 uppgick 5,8 procent och andelen

företagslån till 11,2 procent. Ökningen av lån i steg 2 förklaras

av försämrade makroutsikter och ratingförändringar under

året. Vid utgången av 2021 uppgick totala andelen lån i steg

2brutto till 5,7 procent. Andelen lån i steg 3 brutto var 0,31

procent, jämfört med 0,37 procent vid utgången av 2021.

Minskningen förklaras av minskade exponeringar inom sjöfart

och offshore. Reserveringsgraden för lån i steg 3 uppgick till

37 procent.

Stark likviditetsposition och höjt kreditbetyg

Upplåningsaktiviteten under 2022 var i linje med 2021, men

lägre än tidigare år till följd av att en större del av finansie

ringen skett med hjälp av inlåning. Framför allt har emissioner

av säkerställda obligationer minskat. Fokus har i stället legat

på att emittera icke säkerställda och icke prioriterade skulder

för att uppfylla regulatoriska krav. Under 2022 emitterade

Swedbank 127mdkr i långfristiga skuldinstrument, inklusive

kapitalinstrument i form av supplementärkapital om 13mdkr.

Det totala emissionsbehovet för helåret 2023 förväntas

vara i nivå med emissionsvolymen under 2022, med fortsatt

fokus på icke säkerställda och icke prioriterade seniora obli

gationer. Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande

likviditetssituationen, framtida förfall, samt av förändringar

iin och utlåningsvolymer, och justeras därför löpande. Förfall

under 2023 uppgår till 127 mdkr, varav 52 mdkr förfaller under

första kvartalet.

Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen

( certi fikat) till 316 mdkr (165). Tillgängliga tillgodohavanden

hos central banker samt placeringar hos Riksgälden uppgick

till 370 mdkr (355) och likviditetsreserven uppgick till

561mdkr (546).

Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage

Ratio, LCR) var 160 procent (163) samt 168, 285 respektive

115 procent för USD, EUR och SEK. Den stabila nettofinansie

ringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till

118procent (123).

Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 35

Den 1 juli höjde Fitch Swedbanks långsiktiga kreditbetyg från

A+ till AA– med stabil utsikt. Fitch pekade på att Swedbank

har åtgärdat historiska brister som identifierats i dess estniska

dotterföretag och även i stort sett avslutat en bred omvandling

av företagskulturen, regelefterlevnaden, organisations

strukturen och riskkontrollen.

Stark kapitalisering

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,8 procent vid årets

slut (18,3). Det totala kärnprimärkapitalkravet inklusive pelare

2vägledningen uppgick till 14,4 procent (13,7) av riskexpone

ringsbeloppet (REA), vilket resulterade i att kärnprimärkapital

bufferten uppgick till 3,4 procent (4,6). Kärnprimärkapitalet

ökade till 144,1mdkr (129,6) och påverkades främst av resultat

och beräknad utdelning. Bruttosoliditetsgraden uppgick

till5,6procent (5,4). Bruttosoliditetskravet inklusive pelare

2vägledningen uppgår till 3,45 procent.

Under året ökade REA med 101,6 mdkr till 809,4 mdkr

(707,8). REA för kreditrisk ökade till följd av högre utlåning,

framför allt till följd av högre utlåningsvolymer mot företag,

samt valutakursförändringar. Kalibrering av de baltiska model

lerna enligt den nya fallissemangsdefinitionen bidrog med

10,9 mdkr i ökning av kreditrisk men mot verkades delvis av

förbättrad kreditkvalitet.

REA för marknadsrisk ökade med 1,2 mdkr, framför allt

genom att REA för interna modeller ökade. REA för CVA ökade

med 1,5 mdkr framför allt till följd av ökade exponeringar.

Denårliga uppdateringen av REA för operativ risk ökade med

4,4mdkr till följd av att det rullande treårsgenomsnittet av

total inkomsten ökade, jämfört med förra året

Till följd av nya riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten

(EBA) har Swedbank ansökt om att få nya interna modeller för

riskklassificering godkända. Ansökningsprocessen väntas

pågå till och med 2024. Granskningsprocessen av modellerna

pågår fortlöpande och implementeringen påbörjades under

tredje kvartalet med införande av en ny fallissemangsdefini

tion. Den nya definitionen har medfört att den genomsnittliga

fallissemangsnivån har justerats upp i Baltikum, vilket leder

tillhögre och mer stabila kapitalkrav. Under fjärde kvartalet

beslutade Swedbank om ett Artikel 3påslag med ett belopp

på 35,8mdkr som motsvarar koncernens bedömning av den

kvarvarande effekten av införandet av EBA:s riktlinjer på REA.

Utredningar

Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka bankens

historiska arbete mot penningtvätt och finansiering av terro

rism samt historiska offentliggöranden av information.

Myndig heterna som utreder är Department of Justice (DoJ),

Securities and Exchange Commission (SEC), Office of Foreign

Assets Control (OFAC) och Department of Financial Services

iNew York (DFS). Utredningarna pågår och banken för indivi

duella dialoger med myndigheterna tillsammans med våra

amerikanska juridiska ombud. Utredningarna befinner sig

iolika skeden och banken kan i dagsläget varken bedöma

omfattningen av eventuella finansiella konsekvenser eller

närutredningarna kommer att slutföras.

Under första kvartalet 2022 delgav Åklagarmyndigheten

i Estland Swedbank AS misstanke om brott rörande penning

tvätt under perioden 2014–2016. Brottsutredningen härrör

från den estniska Finansinspektionens tidigare utredning av

Swedbank AS från 2019. Det maximala bötesbeloppet för det

misstänkta brottet är 16 miljoner euro.

Övriga händelser

Den 30 mars valdes på Swedbanks årsstämma Göran

Persson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Annika Creutzer,

Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren,

Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Biörn

Riese och Helena Liljedahl till Swedbanks styrelse. Göran

Persson utsågs av stämman till styrelseordförande.

På årsstämman beslutades att betala utdelning på 11,25

kronor per aktie i enlighet med styrelsens förslag. Utdelningen

inkluderade en extra utdelning på 2 kronor per aktie, utöver den

ordinarie utdelningen om 50 procent av nettoresultatet för

räkenskapsåren 2021.

Den 6 juli inledde Finansinspektionen en undersökning för

att granska om Swedbank har följt relevanta lagar, föreskrifter,

interna rutiner och processer i samband med den ITincident

som skedde mellan den 28 och 29 april 2022. I oktober infor

merade Finansinspektionen om att ITincidenten är föremål

förprövning för eventuell sanktion.

Den 1 juli tog Swedbank emot ett krav från Pensionsmyn

digheten om 4 mdkr relaterat till Swedbanks historiska roll

som förvaringsinstitut för fonden Optimus High Yield under

perioden 2012 till 2015. Kravet har inte föregåtts av någon

skriftväxling eller annan information till banken från Pensions

myndigheten.

Den 1 augusti tillträdde Britta HjorthLarsen sin tjänst

somchef för Group Compliance och tog plats i Swedbanks

koncern ledning.

På Swedbanks investerardag den 6 december presen

terades affärsprioriteringarna och den finansiella planen att

nåen uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent 2025.

För ytterligare information se sidorna 11–12.

Den 19 december meddelades att Pål Bergström, som

leder affärsområdet Stora företag och Institutioner, går

vidare till nytt uppdrag och blir vd för Sjunde APfonden.

Pål Bergström lämnar sin roll den 28 februari 2023.

Händelser efter 31 december 2022

Den 18 januari 2023 meddelades att Bo Bengtsson har utsetts

till chef för Stora företag och Institutioner, samt tar plats

ikoncern ledningen. Bo Bengtsson lämnade Swedbanks sty

relse den 18 januari och tillträder sin tjänst den 1 mars 2023.

Hållbarhetsredovisning

Swedbank har valt att upprätta en, från årsredovisningen,

avskild hållbarhetsrapport i enlighet med Årsredovisnings

lagen 6:e kapitlet 11:e paragrafen. Omfattning definieras på

sidan 239.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202236

Svensk bankverksamhet

Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner

privatkunder och över 300 000 företagskunder. Det gör Swed-

bank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Svensk

bankverksamhet erbjuder privatkunder och små och medel-

stora företag finansiella tjänster och rådgivning genom att till-

handahålla rådgivning och service – anpassad efter kundens

situation och behov. Banken finns med under våra kunders

resa – från liten till stor. Swedbank är en digital bank med

fysiska mötesplatser och tillgodoser kundens behov genom

relevanta samarbetspartners. Vi finns tillgängliga i kundens

digitala enheter, över telefon eller i det fysiska mötet –

beroende på vad man vill ha hjälp med. Banken har ett starkt

samhällsengagemang och investerar i en inkluderande framtid

där vi främjar ekonomiskt hållbart tänkande.

Resultatutveckling 2022

Resultatet ökade till 15 052 mkr (12 992). Ökade intäkter mot-

verkades något av högre kostnader, högre kreditförluster samt

införandet av bankskatt.

Räntenettot ökade med 35 procent till 20 814 mkr (15 472)

främst till följd av högre inlåningsmarginaler beroende på

högre marknadsräntor. Även högre genomsnittliga volymer

bidrog något. Utlåningsmarginalerna var lägre.

Provisionsnettot minskade till 8 727 mkr (9 205) på grund

av lägre kapitalförvaltningsintäkter till följd av den negativa

marknadsutvecklingen. Kortintäkterna var högre.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 372 mkr (586)

till följd av en positiv värderingseffekt föregående år i sam-

band med börsnoteringen av Hemnet och ett negativt resultat

iår till följd av försäljningen av den danska bolåneportföljen.

Övriga intäkter minskade till 1 828 mkr (1 855) främst

drivet av lägre intäkter från EnterCard som motverkades av ett

högre försäkringsnetto.

Kostnaderna ökade med 1 procent till 10 892 mkr (10 779)

främst till följd av ökade lönekostnader, avveckling av den

danska bankverksamheten samt ökade kostnader relaterade

till regelefterlevnad.

Kreditförlusterna uppgick till 1 037 mkr (–42) och förklaras

främst av sämre makroekonomiska scenarier och negativa

rating- och stegförändringar.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2022 2021

Räntenetto 20 814 15 472

Provisionsnetto 8 727 9 205

Nettoresultat finansiella poster 372 586

Övriga intäkter 1 828 1 855

Summa intäkter 31 741 27 118

Personalkostnader 3 319 3 290

Övriga kostnader 7 572 7 489

Summa kostnader 10 892 10 779

Resultat före nedskrivningar,

svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 20 850 16 339

Kreditförluster 1 037 –42

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 1 247 499

Resultat före skatt 18 566 15 882

Skatt 3 514 2 890

Årets resultat 15 052 12 992

Affärsvolymer, mdkr 2022 2021

Lån till kunder 1 275 1252

Inlåning från kunder 725 712

Nyckeltal 2022 2021

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 21,5 20,0

K/I-tal 0,34 0,40

Kreditförlustnivå, % 0,08 0,00

Heltidstjänster 3 996 4046

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 37

Svensk bankverksamhet Förvaltningsberättelse

Baltisk bankverksamhet

Swedbank är största banken, med omkring 3,4 miljoner privat-

kunder och nära 300 000 företagskunder, sett till antalet

kunder i Estland, Lettland och Litauen. Enligt undersökningar

är Swedbank även det mest omtyckta varumärket i Baltikum.

Genom digitala kanaler, kundcenter och kontor är banken alltid

tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala

samhällsengagemanget tar många uttryck, med initiativ för att

främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swed-

bank har 13 kontor i Estland, 18 i Lettland och 40 i Litauen.

Resultatutveckling 2022

Resultatet ökade till 6 229 mkr (4 178). Resultatet i lokal valuta

ökade främst på grund av högre intäkter, delvis motverkat av

högre kostnader och kreditförluster. Valutaeffekter påverkade

resultatet med 305 mkr.

Räntenettot ökade med 48 procent i lokal valuta främst

beroende av stigande inlåningsmarginaler och högre utlå-

ningsvolymer. Valutaeffekter påverkade resultatet med

421mkr.

Utlåningen ökade med 9 procent i lokal valuta. Utlåningen

till privatpersoner ökade med 9 procent medan företags-

utlåningen ökade med 10 procent. Valutaeffekter ökade

utlåningen med 18 mdkr.

Inlåningen ökade med 4 procent i lokal valuta. Inlåningen

från privatpersoner ökade med 4 procent, medan företagsinlå-

ningen ökade med 3 procent. Valutaeffekter ökade inlåningen

med 29 mdkr.

Provisionsnettot ökade med 6 procent i lokal valuta, till stor

del beroende på högre intäkter från kortverksamheten.

Nettoresultat finansiella poster minskade med 12 procent

ilokal valuta till följd av negativa omvärderingseffekter av pla-

ceringar i Swedbanks egna fonder och försäkringsplaceringar.

Övriga intäkter ökade med 7 procent i lokal valuta tack vare

ett bättre resultat i försäkringsverksamheten.

Kostnaderna ökade med 8 procent i lokal valuta, främst

pågrund av högre personal- och energikostnader. Dessutom

ökade kostnaderna för riskhantering och regelefterlevnad.

Detta motverkades delvis av minskningar av antalet kontor.

Kostnader för och investeringar i digitala lösningar fortsatte

att stiga. Valutaeffekter ökade kostnaderna med 216 mkr.

Kreditförlusterna uppgick till 402 mkr (160) och förklaras

främst av sämre makroekonomiska scenarier och negativa

rating- och stegförändringar.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2022 2021

Räntenetto 8 348 5 369

Provisionsnetto 3 073 2 779

Nettoresultat finansiella poster 405 437

Övriga intäkter 857 767

Summa intäkter 12 683 9 352

Personalkostnader 1 908 1 648

Övriga kostnader 2 727 2 450

Summa kostnader 4 635 4 098

Resultat före nedskrivningar,

svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 8 048 5 254

Nedskrivningar 13

Kreditförluster 402 160

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 100 76

Resultat före skatt 7 534 5 018

Skatt 1 305 840

Årets resultat 6 229 4 178

Affärsvolymer, mdkr 2022 2021

Lån till kunder 236 199

Inlåning från kunder 375 334

Nyckeltal 2022 2021

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 22,6 16,9

K/I-tal 0,37 0,44

Kreditförlustnivå, % 0,19 0,09

Heltidstjänster 4 701 4624

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202238

Förvaltningsberättelse Baltisk bankverksamhet

Stora företag och Institutioner

Stora företag och Institutioner ansvarar för Swedbanks erbju-

dande till större kunder med en omsättning på över två miljar-

der kronor, eller kunder med mer komplexa behov exempelvis

till följd av verksamhet i flera länder eller behov av mer avance-

rade finansieringslösningar. Affärsområdet ansvarar också för

erbjudandet av företags- och kapitalmarknadsprodukter i

övriga delar av banken samt till sparbankerna. Stora företag

ochInstitutioner arbetar nära sina kunder, med rådgivning för

att skapa långsiktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Affärsom-

rådet finns representerat i Sverige, Estland, Lettland, Litauen,

Norge, Finland, Kina och USA.

Resultatutveckling 2022

Trots ökade intäkter minskade resultatet till 2 890 mkr (3 102)

till följd av nedskrivning av goodwill samt introduktionen av

bankskatten.

Räntenettot ökade med 24 procent till 4 877 mkr (3 947)

främst till följd av högre genomsnittliga utlåningsvolymer

samt högre inlåningsmarginal.

Provisionsnettot minskade till 2 621 (2 955), delvis till följd

av minskade rådgivningsprovisioner relaterat till aktieemis-

sioner samt lägre intäkter från kapitalförvaltning. En justering

relaterad till Mastercard bidrog negativt.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 822 mkr

(981). Effekter från omvärderingar av handelslagret av före-

tagsobligationer bidrog negativt, men motverkades delvis av

hög kundaktivitet inom ränte- och valutahandel.

Kostnaderna ökade till 4 219 mkr (4 130). Personalkost-

nader minskade något till följd av lägre rörliga ersättningar.

Kostnader för resor och kundaktiviteter har ökat under året.

Kreditförlusterna uppgick till 23 mkr (57). Sämre

makroekonomiska utsikter motverkades av minskade kredit-

förlustreserveringar för individuellt bedömda motparter inom

sjöfart och offshore samt minskade expertjusteringar.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2022 2021

Räntenetto 4 877 3947

Provisionsnetto 2 621 2955

Nettoresultat finansiella poster 822 981

Övriga intäkter 310 315

Summa intäkter 8 630 8198

Personalkostnader 1 653 1674

Övriga kostnader 2 565 2456

Summa kostnader 4 219 4130

Resultat före nedskrivningar,

svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 4 411 4068

Nedskrivningar 181

Kreditförluster 23 57

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 464 201

Resultat före skatt 3 745 3810

Skatt 855 708

Årets resultat 2 890 3102

Affärsvolymer, mdkr 2022 2021

Lån till kunder 287 226

Inlåning från kunder 195 212

Nyckeltal 2022 2021

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 8,4 9,7

K/I-tal 0,49 0,50

Kreditförlustnivå, % 0,01 0,02

Heltidstjänster 1 179 1221

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 39

Stora företag och Institutioner Förvaltningsberättelse

Koncernfunktioner & övrigt

Koncernfunktioner & övrigt består av affärsstödjande centrala

enheter samt kundrådgivningsenheten Group Products &

Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och

administrativt stöd och omfattar Group Finance, Group Brand,

Communication & Sustainability, Group Risk, Group Channels

& Technologies, Group Compliance, Group HR & Infrastructure

och Group Legal. Group Treasury ansvarar för bankens upplå-

ning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prissätter

också alla interna in- och utlåningsflöden i koncernen genom

internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid, ränte-

bindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver.

Resultatutveckling 2022

Resultatet minskade till –2 291 mkr (600) främst till följd av

lägre intäkter, men även av högre kostnader och nedskriv-

ningar av immateriella tillgångar.

Räntenettot minskade till –899 mkr (2 271). Group Trea-

surys räntenetto minskade till –639 mkr (2 441) till följd av

effekter av bankens internprismodell relaterade till högre

marknadsräntor.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 288 mkr (44).

Netto resultat finansiella poster inom Group Treasury ökade till

300 mkr (59) främst på grund av positiva effekter från återköp

av egenemitterade obligationer.

Kostnaderna ökade till 3 051 mkr (2 707) främst till följd av

högre IT- och personalkostnader.

Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar upp-

gick till 944 mkr (56). Ökningen var i huvudsak hänförlig till

nedskrivning av goodwill avseende PayEx och nedskrivning av

egenutvecklad programvara.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2022 2021

Räntenetto −899 2271

Provisionsnetto −213 −89

Nettoresultat finansiella poster 288 44

Övriga intäkter 2 371 1654

Summa intäkter 1 547 3880

Personalkostnader 6 380 6141

Övriga kostnader −3 329 −3434

Summa kostnader 3 051 2707

Resultat före nedskrivningar, svensk

bankskatt och resolutionsavgifter −1 503 1173

Nedskrivningar 944 56

Kreditförluster 18 −5

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter 21 15

Resultat före skatt −2 487 1107

Skatt och minoriteten −196 507

Årets resultat −2 291 600

Nyckeltal 2022 2021

Heltidstjänster 6 927 6674

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202240

Förvaltningsberättelse Koncernfunktioner & Övrigt

Förslag till vinstdisposition

och yttrande från styrelsen

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans-

räkningen i Swedbank AB, med 67 424 mkr.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på

följande sätt:

mkr 2022

9,75 kronor utdelas kontant per stamaktie 10 965

Till ny räkning överförs 56 459

Summa disponerat 67 424

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås

överföras till ny räkning har beräknats på samtliga

1123070804 utestående stamaktier per den 31 december

2022 med tillägg för 1 498 124 utdelningsberättigade stam-

aktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden

den 1 januari till bolagsstämman den 30 mars 2023 till följd av

ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut

samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen

beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per

avstämnings dagen. Beloppen kan därför komma att ändras

på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget

förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orea-

liserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade

till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med

1 437 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 3april

2023. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till

utdelning blir därmed den 30 mars 2023. Beslutar års-

stämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen

komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april

2023. Den konsoliderade situationens totala kapital översteg

vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med

51575 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 89693 mkr.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncer-

nen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan

antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade

med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat

moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom

en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko-

nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig-

heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även

gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger

inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och

koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra

sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att

göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm-

ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före-

slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på

moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker

som är förenade med verksamhetens bedrivande.

Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är

försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och

koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på

storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital

liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings-

behov, likviditet och ställning i övrigt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 41

Vinstdisposition Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrningsrapport 2022

” Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på

att upprätthålla förtroendet för banken,

är av den fasta övertygelsen att för detta

behövs noggranna väl genomtänkta och

avvägda processer för bolagsstyrning.

Det är avgörande för att säkerställa en

effektiv och robust kontroll med tydliga

ansvars om råden. Detta är också grund-

läggande för en företagskultur som bygger

på integritet och en hög grad av etik.

Banken är väl rustad för att hantera de

utmaningar som det geopolitiska- och

makroekonomiska läget medför ochhar

under året tagit ytterligare steg för att

vara enhållbar bank.”

Göran Persson

Styrelseordförande

”

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202242

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2022

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna

Britta Hjorth-Larsen ny chef

för GroupCompliance

Britta Hjorth-Larsen tillträdde tjänsten

som chef för Group Compliance och

ingår i Swedbanks koncernledning.

Strategiskt partnerskap i Norge

Swedbank ingick i ett strategiskt partner-

skap med Norges största sparbank,

SpareBank 1 SR-Bank.

Eva Wilhelmsson utsågs till tillförordnad

chef för Group Compliance

Eva Wilhelmsson utsågs till tillför ordnad

chef för Group Compliance från och med

den 1 april 2022 och var del av koncern-

ledningen till dess att Britta Hjorth-

Larsen tillträdde 1 augusti 2022.

Swedbanks årsstämma 2022

Vid Swedbanks årsstämma beslutades

det i enlighet med samtliga förslag som

styrelsen och valberedningen lagt fram.

Vid årsstämman beslutades att antalet

styrelseledamöter ska vara tolv (12).

Följande ledamöter omvaldes:

BoBengtsson, Göran Bengtsson,

Annika Creutzer, Hans Eckerström,

Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lind-

gren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman,

Biljana Pehrsson, och Göran Persson,

samt följande ledamöter valdes: Helena

Liljedahl och Biörn Riese. Göran Persson

utsågs av årsstämman till styrelseord -

förande. Vid efterföljande konstituerande

samman träde utsågs Biörn Riese

tillviceordförande.

Extra utdelning till

Swedbanks aktieägare

Styrelsen fattade beslut om att till års-

stämman den 30 mars 2022 föreslå en

extra utdelning på 2 kronor per aktie

utöver den ordinarie utdelningen enligt

bankens utdelningspolicy.

Chefen för Stora företag och

Institutioner lämnar Swedbank

Pål Bergström som leder affärsområdet

Stora företag och institutioner i Swed-

bank, aviserade att han går vidare till

nyttuppdrag utanför banken.

mar

feb

dec

aug

jun

dec

Strategiskt partnerskap i Danmark

Swedbank ingick i ett strategiskt partner-

skap med Sydbank A/S. Partner skapet

möjliggör ett stärkt erbjudande för Swed-

banks företags kunder med verksamhet i

Danmark. Swedbank beslutade att

avveckla den danska verksamheten för

att skapa ett tydligare fokus på hemma-

marknaderna.

43Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2022

Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före-

tagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och på våra fyra hemma-

marknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank värnar ett samhälle

som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl för aktieägare som för samhället i stort.

Vianser att en lönsam bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara

samhället. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet

och bankerna upprätthålls där en bolagsstyrningsmodell med tydlig ansvarsfördel-

ning och effektiv intern styrning och kontroll, riskhantering och regelefterlevnad

utgör ett fundament. Det är av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls.

Swedbank arbetar fortlöpande med att säkerställa att banken

har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv

koncernövergripande styrning, kontroll och risk hantering

upprätthålls.

Betydelsen av bolagsstyrning

God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångs-

punkt från Swedbanks strategier, mål och värderingar, styrs så

hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är av vikt

för att upprätthålla förtroendet för Swedbank från aktieägare,

kunder, medarbetare och övriga intressenter samt för att

säkerställa en effektiv och god riskhantering och intern styr-

ning och kontroll. God bolagsstyrning bidrar även till en väl

fungerande och transparent intern och extern informations-

givning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och

med tydliga ansvarsområden. Det ska finnas tydliga regler och

rutiner för hantering av intressekonflikter och effektiva verktyg

för intern styrning, riskhantering och kontroll. Företagskulturen

ska präglas av transparens, integritet, regelefterlevnad och

riskmedvetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund

för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och i med-

arbetarnas dagliga arbete.

Regelverk

Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på

Nasdaq Stockholm och står under tillsyn av Finansinspek-

tionen. Finansinspektionens tillsyn handlar i grunden om risk-

hantering, styrning och kontroll. Därutöver står bankverksam-

heterna på respektive hemmamarknad under tillsyn av lokala

tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken. Regel-

verket för bankverksamhet är omfattande. Swedbank har

inomramen för god bolagsstyrning bland annat att följa:

•

Aktiebolagslagen

•

Lag om bank- och finansieringsrörelse

•

Lag om värdepappersmarknaden

•

Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappers-

marknaden

•

Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag

•

Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism

•

Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm

•

Svensk kod för bolagsstyrning

•

Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk

ochriktlinjer.

Därutöver ska Swedbank även följa ett stort antal regelverk

som beslutas på EU-nivå, bland annat:

•

Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav

förkreditinstitut och värdepappersföretag (CRR)

•

Europaparlamentets och rådets förordning om marknads-

missbruk (MAR)

•

Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd

(GDPR)

•

EBA:s riktlinjer om intern styrning

•

EBA:s riktlinjer om outsourcing

•

ESMA och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighets-

bedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande

befattnings havare.

Lagar och regler utvecklas löpande och blir allt mer omfat-

tande och detaljerade. Sammantaget betyder det att en allt

större insats krävs från bankens sida för att säkerställa att

banken lever upp till samtliga relevanta regelverk. Det regel-

verk som gäller för Swedbank implementeras genom ett eget

internt koncernregelverk. Genom de interna och externa regel-

verken fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kon-

troll samt uppföljning av verksamheten primärt mellan aktie-

ägare, styrelse och vd samt den kontrollfunktion som den

stämmo valde revisorn utövar. I den del av det interna regelver-

ket, som bland annat utgörs av bolagsordningen och de regel-

verk som antas av styrelsen, ingår även bland annat följande

över gripande policyer:

•

Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för

styrelsens utskott

•

VD-instruktion

•

Governancepolicy

•

Koncernens övergripande riskramverk (ERM policy)

ochpolicy för operativa risker

•

Policy för Group Risk

•

Policy för Group Compliance

•

Policy för Group Internal Audit

•

Kreditpolicy

1) https://www.bolagsstyrning.se/koden/gallande-kod

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202244

Bolagsstyrningsrapport

•

Policy och Instruktion om motverkan av penningtvätt

ochfinansiering av terrorism

•

Ersättningspolicy

•

Uppförandekod och policy för hantering

av intresse konflikter

•

Policy för motverkande av mutor och korruption

•

Policy för mångfald och inkludering

•

Hållbarhetspolicy och miljöpolicy

•

Policy för mänskliga rättigheter

•

Policy för finansiell rapportering.

Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)

eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att

rapportera för 2022.

Struktur för bolagsstyrning

Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB

(publ) samt flera dotterbolag, bland annat dotterbankerna ide

baltiska länderna som Swedbank äger genom det helägda

holding bolaget Swedbank Baltics, Swedbank Robur, Swed-

bank Hypotek och Swedbank Försäkring. Tillsättandet och

utvärdering av styrelseledamöter i dotterbolagen sker genom

en intern nomineringsprocess.

Koncernen styrs genom en matrisorganisation som

kompletterar den legala strukturen. Organisationsstrukturen

ska säkerställa att banken löpande kan utöva styrning och

kontroll, ha en god internrapportering samt ha kontroll över

derisker som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad

för. Matrisorganisationen har även till syfte att åstadkomma

ändamåls enlig samverkan inom koncernen och säkerställa

attverk samheten bedrivs effektivt. Bankens bolagsstyrnings-

modell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där

mandat och roll beskrivningar syftar till att skapa en tydlig

ochöverblickbar fördelning av funktioner och ansvars-

områden. De senaste åren har banken aktivt gjort en översyn

av sin bolags styrningsmodell.

Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen.

Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten.

Utser/Godkänner

Rapporterar till/

Informerar/

Rekommenderar

Aktie ägare och bolagsstämma

Vd & koncernchef

Styrelse

Externrevision

Valberedning

Group Internal Audit

Chef för Group

Internal Audit

Group Compliance

Chef för Group

Compliance

Revisionsutskott

Styrelsens revisionsutskott

utvärderar tillförlitligheten,

effektiviteten samt den

interna kontrollen med avse-

ende på den finansiella rap-

porteringen samt tillförsäkra

att de externa revisorerna

utför sitt arbete effektivt

ochopartiskt.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet

stödjer styrelsen i att full-

göra sitt ansvar för den över-

gripande bolagsstyrnings-

strategin ibanken och dess

dotter bolag. Beslut tas

i styrelsen.

Risk- och Kapital utskott

Styrelsens Risk- och Kapital-

utskott stödjer styrelsen i att

säkerställa att det finns ruti-

ner för att identifiera och

definiera riskerna inom verk-

samheten samt att riskta-

gandet mäts och kontroll-

eras samt bedömning av

kapitalbehov. Beslut tas

istyrelsen.

Ersättnings utskott

Styrelsens Ersättnings-

utskott kontrollerar att

ersättningssystemen i

banken generellt stämmer

överens med en effektiv risk-

hantering och att de är utfor-

made för att minska risken

för överdrivet risktagande.

Beslut tas i styrelsen.

Group Risk

Chef för Group Risk

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 45

Bolagsstyrningsrapport

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolags-

stämman. Enligt bankens bolagsordning ska årsstämman

hållas före utgången av april, och om särskilda skäl finns

senast den sista juni. Beslut på stämma fattas genom ackla-

mation eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag,

stam aktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till

vardera en röst.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:

•

Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive

ledamöternas ersättning för utskottsarbete

•

Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd

•

Ändringar i bolagsordningen

•

Val av revisor

•

Fastställande av resultat- och balansräkning

•

Disposition av bankens vinst eller förlust

•

Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande

befattningshavare.

Årsstämma 2022

Årsstämman 2022 hölls den 30 mars i Stockholm. Med anled-

ning av lättnader i coronapandemin fattade styrelsen beslut

om att årsstämman den 30 mars 2022 kunde hållas med

fysisk närvaro. Totalt närvarade aktieägare representerande

561 857 654 aktier.

Vid Swedbanks årsstämma 30 mars 2022 beslutades

ienlighet med samtliga förslag som styrelsen och valbered-

ningen lagt fram.

Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2022 var:

•

Fastställande av resultaträkning och balans räkning samt

koncernresultaträkning och koncernbalans räkning för

räkenskapsåret 2021.

•

Beslut om att en ordinarie utdelning om 9,25kr per aktie

samt extra utdelning om 2,00 kr per aktie skulle ske till aktie-

ägarna. Som avstämningsdag för utdelning fast ställdes

den1april 2022.

•

Beslut om att antalet styrelseledamöter skulle vara tolv (12).

Följande ledamöter omvaldes: Bo Bengtsson, Göran

Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin

Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof

Nyman, Biljana Pehrsson, och Göran Persson, samt följande

ledamöter valdes: Helena Liljedahl och Biörn Riese.

•

Omval av Göran Persson till styrelseord för ande. Vid efter-

följande konstituerande sammanträde utsågs Biörn Riese

till vice ordförande.

•

Ansvarsfrihet beviljades för samtliga styrelseledamöter,

suppleanter, och verkställande direktören.

•

Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om värde-

pappers marknaden.

•

Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om

förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen om

värde pappers marknaden.

•

Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om

emission av konvertibler.

•

Godkännande av prestations- och aktiebaserade ersättnings-

program för år 2022 för Swedbankkoncernen – dels ett

generellt program för 2022, dels ett individuellt program för

2022, samt beslut om överlåtelse av egna aktier m.m. med

anledning av 2022 års program och av tidigare stämmor

beslutade program.

•

Beslut om principer för hur valberedningen ska utses, samt

instruktion för valberedningsarbete.

•

Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare.

Valberedningen

Vid årsstämman 2022 fattades beslut om de principer som

gäller för hur valberedning ska utses inför årsstämman 2023.

Dessa innebär bland annat att valberedningen ska bestå av

sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktie-

ägare som har störst aktieinnehav per den 31 augusti 2022,

och som önskar utse en ledamot, samt styrelsens ordförande.

Valberedningens arbete regleras i instruktion fastställd av

årsstämman 2022. Valberedningens uppdrag är att bereda

och lämna förslag till årsstämman 2023 om val av ordförande

vid årsstämman, ledamöter och ordförande i styrelsen, samt

revisor. Valberedningen ska även lämna förslag till antalet

styrelse ledamöter, arvode till styrelse och revisor, principer för

hur valberedningen inför årsstämman 2024 ska utses, samt

instruktioner för valberedningens arbete inför årsstämman

2024. Av instruktionen framgår vidare att styrelsen ska ha en

vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mång-

sidighet och bredd, avseende de bolagsstämmovalda styrelse-

ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn

könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska tas till ban-

kens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida

inriktning. Det är viktigt att styrelsen har ägarförankring, sam-

tidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken,

bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas

förstyrelsen som helhet.

Valberedningen tar del av och diskuterar styrelseutvär-

dering, samt har personliga samtal med varje styrelseledamot.

Styrelsens ordförande är inte närvarande vid samtal med

övriga styrelseledamöter. Valberedningen genomför vidare

intern lämplighetsbedömning av föreslagna kandidater och

utvärderar bland annat kandidaternas erfarenhet och kompe-

tens, anseende, eventuella intressekonflikter, oberoende, samt

möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Utifrån

styrelseutvärderingen, muntliga redogörelser och övrig infor-

mation diskuterar valberedningen styrelsens storlek och

samman sättning.

Ingen ersättning har utgått till ledamöterna i valberedningen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202246

Bolagsstyrningsrapport

Valberedningens aktuella

sammansättning inför årsstämman 2023

Ledamot Representerar

Lennart Haglund, valbe-

redningens ordförande

Sparbankernas Ägareförening

Ylva Wessén Folksam

Anders Oscarsson AMF

Annette Björkman Ägargruppen Sparbanks-

stiftelserna

Martin Jonasson Andra AP-fonden

Göran Persson, styrelse-

ordförande

Swedbank AB (publ)

Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks orga-

nisation, verksamhet och förvaltning. Verksamheten ska bedri-

vas på ett hållbart sätt med kundernas behov och sunt riskta-

gande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för

banken samt för att upprätthålla förtroendet för banken.

Vid årsstämman 2022 valdes tolv ledamöter in i styrelsen.

Istyrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två

suppleanter. Bankens styrelse uppfyller kraven för svensk kod

för bolagsstyrning (koden) avseende antalet oberoende leda-

möter. Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson och

BoBengtsson, anses oberoende i förhållande till banken och

bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende

iförhållande till bankens större aktieägare. Efter årsstämman

2022 var fördelningen 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Vd, vice vd, koncernfinanschef och styrelsens sekreterare när-

varar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen.

Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna 56–60.

Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstäm-

man och det högsta verkställande organet. Styrelsen ansvarar

för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation

och bolags styrning. I enlighet med styrelsens fastställda

arbetsordning beslutar styrelsen bland annat om mål, strate-

gier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen till-

sätter, entledigar och utvärderar vd, antar policyer för verksam-

heten, och ser till att det finns effektiva system för uppföljning

och kontroll av verksamheten. Styrelsen ansvarar även för att

lagar och regler följs samt säkerställer en öppen och korrekt

informationsgivning.

Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktio-

nen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlev-

nad (Group Compliance) och internrevision (Group Internal

Audit), samt beslutar om ersättning till dessa. Funktionen för

internrevision är direkt underställd styrelsen.

Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med

externa och interna regler, är organiserad så att redovisning,

medelsförvaltning (Treasury), risker i verksamheten, och

bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett

betryggande sätt.

Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen antagna

arbetsordningen vissa angivna ansvarsområden, vilka bland

annat innefattar följande:

•

Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en

öppen och konstruktiv diskussion.

•

Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens

ledamöter erhåller nödvändig utbildning.

•

Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra

stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner

och anvisningar implementeras.

•

Att representera banken och styrelsen gentemot ägare

iägarfrågor, och i andra väsentliga frågor med investerare

och andra intressenter.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen

utser sedan utskott som inför beslut i styrelsen bereder, ut -

värderar och följer upp frågor inom sina respektive områden.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordför-

ande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens

arbetsordning, Governancepolicy och instruktion för vd.

I oktober 2022 genomfördes en årlig intern styrelseutvär-

dering. Av extern part framtaget utvärderingsverktyg användes

vid genomförandet av styrelseutvärderingen. En samman-

ställning av resultatet har presenterats för och diskuterats

istyrelsen och valberedningen.

Styrelsens arbete

Under 2022 har det hållits 16 styrelsesammanträden, varav

0per capsulam. Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen

avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under

året. Eventuella intressekonflikter för styrelsens ledamöter

anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken deltar

i beredning, i diskussioner, eller i beslut gällande den aktuella

frågan.

Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och följer

löpande upp bankens kapitalsituation, kreditrisker, samt

kredit kvalitet. Styrelsen erhåller vidare kvartalsvisa rapporter

från kontrollfunktionerna (Group Internal Audit, Group Risk och

Group Compliance), samt avseende kundklagomål och

informations säkerhet.

Under 2022 har styrelsen haft stort fokus på den geopoli-

tiska och makroekonomiska utvecklingen, inflationsutveckling

och ränteläge liksom på hur detta påverkar, och förväntas

påverka, Sverige och omvärlden, samt bankens kunder.

Policyn för mångfald och inkludering tillämpas för styrelsen,

se not H6 Medarbetare i hållbarhetsredovisningen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 47

Bolagsstyrningsrapport

Under 2022 har styrelsen bland annat behandlat följande frågor:

Styrelsens kompetensutveckling

Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och fördjupa

sina kunskaper om bankens verksamhet och därtill tillämpliga

regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en

utbildningsplan.

Nya styrelseledamöter genomgår även en introduktions-

utbildning som syftar till att få fördjupad information om orga-

nisationen och verksamheten, kontrollfunktionerna, samt

bankens ramverk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta

genomför styrelsen ett årligt styrelseseminarium med för-

djupad genomgång av ett eller flera aktuella områden.

Styrelsens utskott

Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden

och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden.

Styrelse utskotten har ingen materiell beslutanderätt, utan

bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga

utskottsprotokoll och allt material som bereds och presen-

teras i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med att

övervaka , utvärdera och säkerställa att bankens bolagsstyr-

Andra kvartalet

•

Uppföljning av företagsstrategin

•

Uppdatering om bankens hållbarhetsarbete

•

Kreditrisker kopplade till fastighetssektorn

•

Uppdatering av återhämtningsplan

•

Delårsrapport (Q1)

•

Årlig genomgång av potentiella intresse-

konflikter vd, Koncern ledning, och cheferna

förkontrollfunktionerna.

•

Uppföljning koncernens strategi, och aktivitets-

planer, samtstrategiöversyn.

•

Successionsplanering vd och Koncernledning

•

Årlig översyn av policyer, och antagande av

nyPolicy onAnti Tax Evasion and Aggressive

TaxPlanning

•

Hantering av IT-incident

•

Strategisk inriktning avseende bankens verk-

samhet i Norge, samt ny organisation för Stora

Företag och Institutioner

•

Uppföljning av bankens regelefterlevnad, inklusive

bankens arbete med att bekämpa penningtvätt

Första kvartalet

•

Års- och hållbarhetsredovisning 2021,

samt delårsrapport (Q4)

•

Frågor hänförliga till rörlig ersättning,

samt avsättning tillEken

•

Intern kapital- och likviditetsutvärdering

(IKLU)

•

Ersättningar till vd, Koncernledning och

kontrollfunktionerna

•

Rapport från externrevisorn

•

Strategiprocessen, och uppföljning

aktivitetsplan för koncernen

•

Årlig översyn av outsourcing- och leverantörsavtal

•

Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive

förslag till utdelning

•

Konstituerande styrelsemöte

•

Uppföljning av bankens regelefterlevnad, inklusive

bankens arbete med att bekämpa penningtvätt

Fjärde kvartalet

•

Strategidagar, och Swedbanks finansiella plan

– Swedbank 15/25

•

Affärs-, aktivitets, och finansieringsplan 2023

•

Delårsrapport (Q3)

•

Tillsynsmyndigheternas samlade kapital- och

likviditets bedömning (SREP)

•

Årlig översyn riskklassificeringssystem

•

Bankens arbete med mångfald och inkludering,

samt medarbetarundersökning

•

Återhämtningsplan

•

Utvärdering av styrelsen och vd

•

Cybersäkerhet

•

Övning i styrelsens krisberedskap

•

Uppföljning av bankens regelefterlevnad, inklusive

bankens arbete med att bekämpa penningtvätt

Tredje kvartalet

•

Uppföljning koncernstrategi, aktivitetsplaner,

samt affärs- och finansieringsplaner

•

Uppdatering om bankens hållbarhetsarbete

•

Delårsrapport (Q2)

•

Genomgång av kundklagomålsprocessen

•

Kapitaltäckning och finansiell styrning

•

Hållbarhetsutbildning

•

Uppföljning av bankens regelefterlevnad, inklusive

bankens arbete med att bekämpa penningtvätt

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202248

Bolagsstyrningsrapport

ningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga

samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en

effektiv styrning och kontroll kan genomföras för koncernen.

Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara

ochtydliga prin ciper för rapportering, eskalering och ansvars-

fördelning.

” Bolagstyrningsutskottets främsta

uppgift är att biträda styrelsen

i att säkerställa att banken har

enhållbar och tydlig bolags-

styrningsmodell med robusta

processer för bolags styrning

ochintern kontroll.”

Bo Bengtsson, ordförande

Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av

bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande

översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande

principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppfölj-

ning av dotterbolagens implementering av koncernens interna

regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete med pågå-

ende myndighetsutredningar med övergripande påverkan på

koncernens verksamhet.

Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat:

•

Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk

avseende bolagsstyrning är i linje med bästa branschpraxis

samt bankens kärnvärden och att regelverket har implemen-

terats tillfredsställande i koncernen.

•

Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstrukturen, inne-

fattande organisationsstrukturen, medför en väldefinierad

beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning.

•

Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera

styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny

branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommen-

dationer om hur sådana förändringar och ny branschpraxis

ska hanteras.

•

I dialog med representanterna för styrelsens olika utskott

årligen utvärdera styrelsens utskottsstruktur och instruk-

tioner utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv.

•

Övervaka materiella förändringar i koncernens organisa-

tionsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regula-

toriska åligganden samt dess interna regelverk för bolags-

styrning efterlevs.

•

Övervaka att koncernens matrisorganisation kompletterar

den legala strukturen på ett sätt som medför användandet

av expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträf-

fande exempelvis rapportering och eskalering) mellan

dotter bolag och moderbolag, samtidigt som de särskilda

legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas.

Fokus under 2022

Fokus under 2022 har bland annat varit på att säkerställa

tydlighet i styrningsfrågor. Ett annat fokusområde har varit

depågående myndighetsutredningarna om Swedbanks

historiska tillkortakommanden avseende styrning och

kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens baltiska

dotter banker. Ytterligare information finns i Swedbanks

förvaltningsberättelse.

Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet

Sedan årsstämman 2022

Bo Bengtsson, ordförande

Hans Eckerström

Göran Persson

Biörn Riese

Revisionsutskott

Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med

den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och kon-

cernledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och

säkerställa tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella

rapporteringen, identifiera eventuella svagheter i den interna

kontrollen med avseende på finansiell rapportering samt till-

försäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och

opartiskt.

” Revisionsutskottet stödjer

styrelsen i dess arbete med att

säkerställa att banken har en

robust intern kontroll och hög-

kvalitativ finansiell rapportering.

Det är grundförutsättningar för

såväl en väl fungerande bolags-

styrning som en framgångsrik

affärsverksamhet ibanken”

Kerstin Hermansson, ordförande

Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att

säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva

rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncer-

nens finansiella rapportering. Detta är en del av styrelsens

åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband

med den finansiella rapporteringen och att rapporteringen till

styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att säker-

ställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, regel-

efterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de admi-

nistrativa processerna och skydd av bankens tillgångar.

Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av

externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den

finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår

utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister

observeras i den interna kontrollen eller i den finansiella

rapporteringen.

Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även:

•

Genomgång och utvärdering av koncernens finansiella

rapporteringsprocess.

•

Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella

rapportering och att den uppfyller gällande krav.

•

Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts-

kommuniké granskas av den externa revisorn.

•

Avstämning med den externa revisorn vid varje

rapporttillfälle.

•

Granskning och övervakning av den externa revisorns opar-

tiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma

om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 49

Bolagsstyrningsrapport

•

Att bistå bankens valberedning vid upprättande av förslag

tillbolagsstämmans beslut om revisorsval.

•

Att utvärdera chefen för Group Internal Audit.

•

Genomgång av Group Internal Audits budget, policy och

instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen

för godkännande av dessa.

•

Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa avrappor-

tering och förslag på förbättringsåtgärder.

•

Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och strategiska

prioriteringar.

•

Uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera

koordineringen mellan externrevisionen och intern-

revisionen och synen på koncernens risker.

•

Översyn av utskottets ansvarsområden.

Fokus under 2022

Fokus för Revisionsutskottet har under 2022 varit att löpande

övervaka den finansiella rapporteringen och den interna

kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Ut skottet

har särskilt fokuserat på uppföljning av iakttagelser från

intern- och externrevision och förekomsten av en effektiv

kontroll av den finansiella rapporteringen. Därutöver har

Revisions utskottet biträtt Valberedningen i dess arbete med

framtagande av förslag till årsstämman 2023 avseende val

avexternrevisor.

Ledamöter i Revisionsutskottet

Sedan årsstämman 2022

Kerstin Hermansson, ordförande

Annika Creutzer

Anna Mossberg

Per Olof Nyman

Biljana Pehrsson

Risk- och Kapitalutskott

Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbe-

tet med att se till att det finns rutiner för att identifiera och defi-

niera riskerna inom verksamheten samt att risktagandet mäts

och kontrolleras utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Leda-

möterna i utskottet har särskild kompetens och erfarenhet av

risk- och kapitalfrågor samt frågor rörande regelefterlevnad.

” Arbetet i Risk och kapitalutskottet

har under året präglats av det

osäkra geopolitiska läget och den

förändrade makroekonomiska

situationen med den påverkan

som detta haft och kan komma

attfå på banken och dess kunder

samt på bankens riskexponering”.

Per Olof Nyman, ordförande

Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat:

•

Översyn av koncernens övergripande riskramverk (ERM

policy) och policyer inom riskområdet.

•

Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från

Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för kon-

cernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker

finns i not K3.

•

Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartals-

visa rapportering av koncernens compliancerisker och

avvikelser.

•

Uppföljning och hantering av Group Compliance och Group

Risks årsplaner och strategiska prioriteringar.

•

Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor

rörande bankens kapitalisering.

•

Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar.

•

Upplåningsrelaterade frågor och strategier.

Fokus under 2022

Risk- och Kapitalutskottet har under året haft ett fortsatt stort

fokus på frågor inom regelefterlevnadsområdet. Utskottet har

utifrån de ändrade omvärldsförutsättningarna fortsatt att

vidare utveckla bankens hantering av risk- och kapitalfrågor

och följt omvärldsförutsättningarnas påverkan på kreditverk-

samheten.

Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet

Sedan årsstämman 2022

Per Olof Nyman, ordförande

Göran Bengtsson

Kerstin Hermansson

Bengt-Erik Lindgren

Göran Persson

Biörn Riese

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet ska bland annat kontrollera att ersätt-

ningssystemen i banken generellt stämmer överens med en

effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen

måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod

för bolagsstyrning, Finansinspektionens regler och Europeiska

bankmyndighetens riktlinjer för ledande befattningshavare.

Arbetet i Ersättningsutskottet omfattar bland annat:

•

Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för kon-

cernledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för

chefen för Group Internal Audit.

•

Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare.

•

Allokering och utvärdering av bankens prestations- och

aktiebaserade ersättningsprogram och övriga frågor

samman hängande med programmen.

•

Swedbanks ersättningspolicy.

•

Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom ersättnings-

området.

•

Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten

iinstruktionerna för ersättning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202250

Bolagsstyrningsrapport

•

Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning

till konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för

uppdraget överstiger en viss summa.

•

Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa

ärsakliga.

•

Frågor rörande processen för nominering av styrelseleda-

möter i materiella dotterbolag samt instruktionen för

bankens interna nomineringskommitté.

Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolags-

styrningsrapporten samt i not K13.

Ledamöter i Ersättningsutskottet:

Sedan årsstämman 2022

Göran Persson, ordförande

Helena Liljedahl

Anna Mossberg

Biljana Pehrsson

Vd och koncernchef

Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande förvaltning

och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att styrelsens

strategiska riktning och andra beslut fattade av styrelsen

implementeras och följs i affärsområden och dotterbolag,

samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och

processer är tillfredsställande. Vd representerar banken

externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernled-

ningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.

Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underord-

nade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt

hos vd. Kommittéerna har, med några få undantag, i sig ingen

kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden

irespektive kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd.

Styrelsens syn på vd:s särskilda ansvarsområden framgår

bland annat av styrelsens Governancepolicy och Instruktion

för vd. Vd ansvarar för att styrelsens beslut, policyer och

instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen.

Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och

intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett

antal uppföljande koncernfunktioner, främst Group Finance,

Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom

regelbundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljnings-

möten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och

med affärsområdena. Se mer information i Styrelsens rapport

om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på

sidan 55. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi

för kompetensförsörjning.

Koncernledning och andra kommittéer

Koncernledningen består av: vd, vice vd, affärsområdes-

cheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksam-

het, Stora företag och Institutioner, koncernfinanschefen,

koncern kreditchefen, cheferna för Anti Financial Crime, Group

Products and Advice, Group Channels and Technologies,

Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources and

Infrastructure, Group Brand, Communication, and Sustainabi-

lity samt Group Legal. Ett stort antal av medlemmarna är per-

soner med direkt affärsansvar och koncernledningen fyller

därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och

tankeutbyte. Koncernledningen samman träder normalt vecko-

vis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa

en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken

och koncernen. Koncernledningen tar fram förslag på ersätt-

ningssystem och lämnar förslag till rörlig ersättning för med-

arbetarna till styrelsens ersättningsutskott.

Utöver koncernledningen finns bland annat följande kom-

mittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group

Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment

Committee (GIC), Group Financial Crime Committee (GFCC),

Group Product Oversight Committee (GPOC) och Swedbank

Sustainability Committee (SSC).

GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är

bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende

kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor.

GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med

chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland

annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella

risker inklusive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund

riskkultur.

GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och priorite-

rar koncernens strategiska investeringar och säkerställer att

det står i överensstämmelse med bankens strategi.

GFCC leds av koncernens särskilt utsedda befattnings-

havare (SAE). GFCC ska säkerställa lämplig och effektiv han-

tering av koncernens penningtvätts- och finansiella sanktions-

risker samt en fullständig och enhetlig implementering av

koncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt

och terrorfinansiering och finansiella sanktioner.

GPOC leds av chefen för Group Products and Advice, GPA.

GPOC syftar till att säkerställa koncernövergripande översikt

avseende produkt- och tjänsteerbjudandet inom områdena

sparande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt

utgöra stöd för beslut rörande dessa.

SSC leds av chefen för Group Brand, Communication &

Sustainability. SSC ska ge stöd och råd för effektiv ledning och

styrning av hållbarhetsperspektivet i koncernen samt för att

stödja och främja en etisk standard, integritet och bolagets

värderingar inom organisationen.

Några fokusområden för koncernledningen

under2022

Koncernledningen har under 2022 hanterat en mängd frågor

varav följande är ett urval:

•

Hur vi kan bistå bankens kunder i svåra tider av geopolitik,

pandemi, klimatutmaningar, inflation och stigande räntor.

•

Arbete med plan för hur vi ska nå målet om 15 procents

uthållig avkastning på eget kapital år 2025, samt arbete med

att förtydliga vilka våra prioriterande områden är.

•

Fokus på att stärka företagsaffären, bland annat genom en

ny organisation och leveransmodell där vi nyttjar kompetens

och resurser för tillväxt i hela koncernen.

•

Omfattande arbete för att förbättra rutiner, systemstöd och

processer för att förebygga alla olika typer av finansiell

brottslighet. Cybersäkerhet står i fokus då det geopolitiska

läget fortsätter att påverka oss, våra kunder och samhället.

•

Myndighetsutredningar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 51

Bolagsstyrningsrapport

•

Satsningar för ökat förtroende och kundvärde, samt att

leverera på vårt kundlöfte.

•

Stärka intern styrning och kontroll.

•

Kapital- och likviditetsfrågor.

•

Investerarmöten.

•

Stärka hållbarhetsarbetet, bland annat genom att utbilda

3900 kundrådgivare så att de kan hjälpa kunderna att förstå

hur deras val av investeringar påverkar och bidrar till ett håll-

bart samhälle.

•

Fortsatt arbete med IT-utveckling och driftsäkerhet.

•

Följa upp strategi, affärsplaner och kostnadsutveckling.

•

Satsningar på den svenska bolånemarknaden bland annat

genom ett arbete med kortade väntetider.

•

Lanserande av nya digitala verktyg som underlättar arbetet

för våra rådgivare att skräddarsy råd för finansiell hälsa hos

våra kunder.

•

Transparens kring dataintegritet samt att ytterligare

stärka kvaliteten genom bland annat autentisering och

automatisering.

Intern kontroll och riskhantering

Grunden för ett välfungerande riskarbete är en god och

gemensam riskkultur. Bankens funktioner för intern kontroll

och riskhantering bygger på tre försvarslinjer.

Första försvarslinjen

– verksamhetens riskhantering

Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanterings-

ansvaret och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter

sombedrivs av verksamheten inom affärsområden, produkt-

om råden och gruppfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller

utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv risk-

hantering. Verksamheten äger sina risker inom respektive

ansvars område och är också ansvarig för att det finns struk-

turer för interna kontroller och tillförlitliga processer som

säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, över-

vakas, rappor teras och hålls inom ramarna för koncernens

risk aptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första

linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för

att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls.

Andra försvarslinjen

– oberoende kontrollfunktioner

Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kon-

trollfunktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa

funktioner fastställer inom ramen för sitt ansvarsområde ram-

verket för riskhantering som täcker alla materiella risker i kon-

cernen. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts,

hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen

övervakar och bedömer även att effektiva riskhanterings-

processer och kontroller är implementerade av relevanta

risk ägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första

linjens riskhanteringsaktiviteter, kontrollerar och analyserar

koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med

oberoende riskrapportering.

Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från

första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärs-

verksamheten eller den enhet de övervakar och kontrollerar.

Group Risk

Rolf Marquardt,

Koncernriskchef (Group Risk)

I Swedbank finns en oberoende riskkontrollfunktion, Group

Risk, som arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för

Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och

styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande helhetssyn

över alla risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhan-

tering och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhante-

ringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till

risk aptiten styrelsen beslutat. Group Risk stöttar och suppor-

terar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla

en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resur-

serna till de områden där de väsentligaste riskerna finns.

Styrelsens riskpolicy (Policy on Enterprise Risk Manage-

ment, ERM) samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk

samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, risk-

hantering och riskkontroll.

Group Compliance

Britta Hjorth-Larsen,

Chef Group Compliance

I Swedbank finns en oberoende regelefterlevnadsfunktion,

Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering

avregelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är

direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om

koncernens regelefterlevnad.

Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera

minimistandarder inom områden som penningtvätt, finansie-

ring av terrorism, finansiella sanktioner, uppförande på finans-

marknaden, och kundskydd (innefattandes bland annat data-

skyddsområdet) och övervaka hanteringen av

regelefterlevnaden inom koncernen. Huvudsakliga aktiviteter

för Group Compliance är löpande kontroller av koncernens

regelefterlevnad samt råd och stöd till verksamheten för att

säkerställa att beslut är förenliga med styrelsens riskaptit och

toleransnivåer avseende regelefterlevnadsrisker. Group Com-

pliance hanterar också myndighetskontakter gällande tillsyn

av koncernens verksamhet.

Compliancefunktionens arbete, som styrs av Compliance

policy (Policy för Group Compliance) fastställd av styrelsen,

ärriskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av

verksamhetens compliancerisker.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202252

Bolagsstyrningsrapport

Tredje försvarslinjen –

Group Internal Audit

Ana Maria Matei,

Chef Group Internal Audit

I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevision,

Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av

och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i för-

hållande till den verkställande ledningen.

Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbätt-

ringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av ban-

kens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och intern-

kontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under

tillsyn av en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncern-

bolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till

annan omfattas av internrevisionens arbete. Uppdraget grun-

das på en av styrelsen fastställd policy och utförs utifrån en

riskbaserad metodik i enlighet med internationellt accepte-

rade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors).

Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisions-

plan som fastställs av styrelsen, och som vid behov ändras

och uppdateras av styrelsen. Revisionsrapporter tillställs före-

tagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de

åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, samman-

ställs i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i revisions-

utskottet och styrelsen.

Externrevision

Den externa revisorn väljs av årsstämman och är en obero-

ende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om

dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en

rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat.

Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt

gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar

också styrelsens och vd:s förvaltning.

Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och

högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även

registrerat revisionsbolag utses. PwC är sedan årsstämman

2019 intill slutet av årsstämman 2023 utsett till revisionsbolag

och huvudansvarig är den auktoriserade revisorn Anneli

Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn

revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet.

Under 2022 har den externa revisorn löpande avrapporterat

till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också del-

tagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande

rapportering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn

har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group

Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva-

riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även

översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsredovisningen

har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning

till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet

utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes

saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn

bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen.

Koncernstruktur

En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av

banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller,

funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern-

struktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och

koncernfunktioner. Under 2022 har banken genomfört en stra-

tegisk översyn av bankens internationella närvaro för att göra

den skarpare och mer fokuserad. Till följd av denna översyn

beslutades det att avveckla filialen i Danmark, och att stänga

representationskontoret i Sydafrika.

Affärsområden

Affärsverksamheten i banken bedrivs i tre affärsområden:

Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora

företag och Institutioner. Affärsområdescheferna är direkt

underställda vd. Affärsområdescheferna har ett heltäckande

ansvar för affärsområdets verksamhet och rapporterar

löpande till vd.

Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att:

•

Implementera koncernens strategier och sammanställa

affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att

dessa genomförs och rapporteras till vd.

•

Säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner

för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd-

eller styrelsenivå.

•

Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom

affärsområdet.

•

Ansvara för kunderbjudande och produktutveckling.

•

Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut

och arbetssätt.

•

Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärs-

området.

•

Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar,

skulder och lönsamhetsutveckling.

•

Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker-

ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med

bankens riskaptit.

•

Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar

bankens bolagsstyrningsmodell.

Koncernfunktioner

Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens

affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma

arbetssätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i

koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värde-

ringar, och strategi. Ikoncernfunktionernas uppgifter ingår att

ta fram koncern gemen samma policyer och instruktioner för

styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra kon-

cernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för

respektive koncernfunktion. Därutöver är även syftet med de

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 53

Bolagsstyrningsrapport

koncernövergripande reglerna och processerna att minimera

riskerna i verksamheten. Till koncern funktionernas uppgifter

hör också att skapa och följa upp koncerngemensamma

arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt

underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens olika markna-

der. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att samman-

ställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att

ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd

inom sitt respektive område och därmed skapa en effektiv lös-

ning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har

rätt till fullständig insyn iaffärsverksamheten för att kunna

fullgöra sitt åtagande.

Ytterligare information om Swedbanks

bolagsstyrning

På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken

”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor

vilken bland annat innehåller:

•

Swedbanks bolagsordning

•

valberedningens principer och arbete

•

information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011

•

information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering

av riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande

befattningshavare

•

bankens uppförandekod.

Vd & koncernchef

Group Risk

Group Compliance

CFO Office

Group Credit

Anti-Financial Crime

Group Brand, Communi-

cation & Sustainability

Group HR &

Infrastructure

Group Legal

Deputy CEO Office

Stora företag

och Institutioner

Svensk

bankverksamhet

Swedbank Group

Baltisk

bankverksamhet

Group Channels

& Technologies

Group Products

& Advice

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202254

Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens rapport om intern

kontroll avseende årsbokslutet

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens delårsbokslut och årsbokslut

följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell

rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank baseras på det integrerade ramverket

som har tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway

Commission (COSO). Ramverket gör det möjligt för organisationer att på ett effektivt

sätt utveckla och upprätthålla internkontrollsystem som anpassar sig till förändringar

ibåde affärsverksamheten och den operativa verksamheten, begränsar risker till en

acceptabel nivå, och stödjer sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen.

Enligt COSO består intern kontroll av nedan fem integrerade komponenter.

1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger

grunden för den interna kontrollen

För att säkerställa årsrapporteringen tar Swedbanks interna

kontroll sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur,

policyer och instruktioner beslutade av styrelsen.

Utöver detta finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR,

utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef.

Det finns ett koncernövergripande IKFR ramverk som grun-

dar sig på bankens vision, syfte och värderingar (se sidan 8).

IKFR direktivet och ramverket syftar till att ge en rimlig säker-

het om tillförlitligheten i koncernens årsbokslut.

2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet

och komplexitet

Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten.

Iförsta hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering

och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens

årsbokslutsprocess.

Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på koncern-

nivå för att identifiera och skapa förståelse för riskerna i kon-

cernens årsbokslut, både vad gäller väsentlighet och komplex-

itet. Riskbedömningen används även som utgångspunkt för

att bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket.

3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer

För att säkerställa koncernens årsbokslut utförs kontroller på

flera nivåer i banken. Dessa är uppdelade enligt IKFR-ram-

verkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncernöver-

gripande kontroller, kontroller på process- eller transaktions-

nivå samt generella IT kontroller.

4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering

Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller som ingår

i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering.

Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att

övervaka tillförlitligheten i koncernens årsbokslut.

5. Kommunikation – analys och rapportering

Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras

av Group Finance för att identifiera materiella risker för fel-

aktigheter i koncernens årsbokslut. Resultatet från analysen

rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef, koncern-

ledningen och Gruppens revisionsutskott på kvartalsbasis.

IKFR

Efterlevnad

Kommunikation

Riskanalys

Kontroll-

aktiviteter

Kontrollmiljö

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 55

Intern kontroll Bolagsstyrningsrapport

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2022.

Göran Persson Biörn Riese

Befattning Styrelse ordförande Vicestyrelseordförande

Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022.

I Swedbank

som

Styrelsen, ordförande

● Ersättningsutskottet, ordförande

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Styrelsen, vice ordförande

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro

16/16 ● 9/9 ● 10/12 ● 6/6

12/12 ● 9/9 ● 4/4

Totalt års-

arvode

, kronor

2 982000 ● 118 000

● 282 000 ● 270 000

1 000 000 ● 282 000

● 270 000

Bakgrund Göran Persson har en gedigen

erfarenhet av att leda styrelsearbetet

ibåde statligt ägda och privata bolag.

Han bidrar med sitt samhällsengage-

mang och stora nätverk samt har en

bred erfarenhet av nationella och

interna tionella ekonomiska frågor

och hållbar utveckling.

Biörn Riese bidrar med djup kunskap

inom bland annat bolagsstyrning och

juridik i allmänhet. Han driver egen

advokatbyrå där han specialiserat sig

på att ge råd och stöd till bolag

ibolagsstyrning, hållbarhet med

särskilt fokus på antikorruption

ochriskhantering.

Utbildning Högskolestudier i Sociologi och

Statsvetenskap

Jur.kand., Stockholms Universitet

MBA, Ekonomi/Företagsekonomi,

Stockholms Universitet

Bankspecifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 8 år (2015) Bankstyrelse: 1 år (2022)

Arbetslivs-

erfarenhet

Sveriges Statsminister • Sveriges

Finansminister • JKL Group, Råd

givare • Scandinavian Biogas Fuels,

ordförande • Ålandsbanken, ledamot •

Sveaskog, ordförande • Scandi navian

Air Ambulance, ord för ande • Wiklöf

Holding AB, ledamot

Advokat, Jurie Advokat AB •

Mann heimer Swartling Advokatbyrå

ordförande och partner • Åbjörnsson

& Rausing Advokatbyrå • Domstols-

tjänstgöring • Styrelseuppdrag

Andra

väsentliga

uppdrag

LKAB, ordförande • Greengold Group

AB, ordförande • Lumo Advise AB,

senior rådgivare

Egen verksamhet, Jurie Advokat AB •

Arvid Nordquist H. AB, ledamot •

Heloos AB, ordförande • Institutet mot

mutor, ledamot • Stiftelsen Min Stora

Dag, ordförande • Advokatsam

fundets disciplinnämnd, ledamot •

Swedish Private Equity & Venture

Capital Association Tillsynsnämnd,

ordförande

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 45000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 4 650

Styrelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202256

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2022.

3) Bo Bengtsson lämnade Swedbanks styrelse 18 januari 2023 och tillträder rollen som chef för Stora företag och Institutioner och tar plats i Swedbanks koncernledning från 1 mars 2023.

Bo Bengtsson

Göran Bengtsson Annika Creutzer

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född/Invald Född 1966. Invald 2020. Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet,

ordförande

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro

16/16 ● 6/6 16/16 ● 12/12 16/16 ● 11/11

Totalt års-

arvode

, kronor

686 000 ● 445 000 686 000 ● 282 000 686 000 ● 270000

Bakgrund Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med

lång erfarenhet av bank och finans-

branschen och har innehaft flertal

höga chefsbefattningar i Spar banks-

rörelsen varav många år som vd.

Hanär idag styrelseordförande

iSparbanken Skåne.

Göran Bengtsson bidrar till styrelsen

med sin långa erfarenhet från bank

och finansbranschen. Han har haft

flertal chefspositioner i Swedbank

och är idag vd i Falkenbergs Sparbank.

Annika Creutzer bidrar med lång

erfarenhet från finans och media-

branschen, med särskild inriktning på

ekonomijournalistik och folk bildning.

Utbildning Högskolestudier i sakrevision (god-

känd revisor), Strategisk företags-

ledning på Handelshögskolan i

Stockholm, Ledarskaps utbildning

EFL, medmera

Ekonomie kandidat, Högskolan

iBorås

Ekonomexamen nationalekonomi vid

Stockholms Universitet

Bankspecifik

erfarenhet

Operativ: 32 år

Bankstyrelse: 3 år (2020)

Operativ: 33 år

Bankstyrelse: 3 år (2020)

Operativ: 5 år

Bankstyrelse: 2 år (2021)

Arbetslivs-

erfarenhet

Sparbanken Skåne, vd • Sparbanken

1826, vd • Kristianstads Sparbank, vd

• Kristianstads Sparbank, Marknads-

chef • Ikanobanken, stf Bankchef och

ansvar för marknad och produkt-

utveckling

Regionkreditchef Swedbank AB, Före-

tagschef Sparbanken Sjuhärad AB

Pensionsmyndigheten, ledamot •

Startupföretaget Påmind, ledamot •

Pengar24, chef redaktör • Privata

Affärer, chefredaktör • Konsument-

föreningen Stockholm, ledamot •

Poppius journalistskola, ledamot •

Skandiabanken, Privatekonom

Andra väsentliga

uppdrag

Sparbanken Skåne, ordförande Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på

ekonomijournalistik och folk bildning,

Creutzer & Co AB

Ledamotens

oberoende

Beroende i förhållande till banken

och bankledning men oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Beroende i förhållande till banken

och bankledning men oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 4500

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 2 500

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 600

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 57

Styrelse Bolagsstyrningsrapport

Hans Eckerström Kerstin Hermansson Helena Liljedahl

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019. Född 1969. Invald 2022.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Ersättningsutskottet, ledamot

(till30 mars 2022)

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ordförande

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

(till 30 mars 2022)

Styrelsen, ledamot

● Ersättningsutskottet, ledamot

Närvaro

15/16 ● 4/4 ● 4/4 16/16 ● 9/9 ● 11/11 ● 2/2 12/12 ● 5/5

Totalt års-

arvode

, kronor

686 000 ● 113 400 ● 270 000 686 000 ● 282000 ● 445000

● 259 200

686 000 ● 118 000

Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet

från private equitybranschen med

bland annat bakgrund som partner

och anställd i Nordic Capital och

styrelseuppdrag inom bland annat

investeringsföretag. Han bidrar till

styrelsen med sin affärskompetens

och erfarenhet från finansverksamhet.

Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen

främst med sin kompetens inom

frågor som rör värdepappers

marknaden, reglering av och regel-

efterlevnad i finansmarknaden. Hon

har mångårig erfarenhet från den

europeiska värdepappers marknaden.

Helena Liljedahl har en gedigen kun-

skap och erfarenhet från utveckling

och förvaltning inom fastighets-

sektorn och företag som riktar sig

mot konsument. Hon bidrar även

mederfarenhet av arbete med fram

tagande och genomförande av före-

tagsstrategier, samt erfarenhet av

kapitalförvaltning (fastighetsportfölj)

och försäkringsbranschen.

Utbildning Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola Civilekonom,

Handels högskolan vidGöteborgs

universitet

Jur. kand., Lunds universitet Civilekonom, Högskolan i Örebro

Bankspecifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 3 år (2020) Operativ: 9 år

Bankstyrelse: 4 år (2019)

Bankstyrelse: 3 år (2020)

Arbetslivs-

erfarenhet

Henri-Lloyd Group AB, ordförande •

Nobia AB, ordförande • Nordstjernan

AB, ledamot • Anställd och Partner,

NC Advisory AB, Nordic Capital •

Manager, Arthur D. Little

Svenska Fondhandlareföreningen, vd

• Enskilda Securities AB, Global Head

of Legal & Compliance • SEB,

Värdepappers jurist • Jacobsson

& Ponsbach Fondkommission AB,

Notariatsjurist • Medlem av den euro-

peiska värde pappers- och marknads-

myndighetens (ESMA) samrådsgrupp

Medmera Bank, ledamot • Coeli

Fastig het II, ordförande • Technopolis

Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia,

Head of Commercial Development •

Centrumutveckling, vice vd • Alecta,

Asset manager

Andra väsentliga

uppdrag

Aligro Partners Acquisition Company

AB (publ), Chief Investment Officer •

Profoto Holding AB, ordförande •

Profoto Invest AB, ordförande • Thule

Group AB, ordförande

Linnéuniversitetet, ordförande • Swed-

sec Licensiering AB, vice ordförande •

Swedish Financial Benchmark Facility

AB, ledamot

KF Fastigheter AB, vd • Folksam

ömsesidig sakförsäkring, ledamot

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 75 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 5 500

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202258

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Bengt Erik Lindgren Roger Ljung Anna Mossberg

Befattning Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Styrelseledamot

Född/Invald Född 1950. Invald 2020. Född 1967. Invald 2015. Född 1972. Invald 2018.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot,

arbetstagar representant

Styrelsen, ledamot

● Ersättningsutskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro

16/16 ● 12/12 11/16 ● 7/9 ● 8/11

Totalt års-

arvode

, kronor

686 000 ● 282 000

Inget arvode

686 000 ● 118 000

● 270 000

Bakgrund Bengt Erik Lindgren har många års

erfarenhet av styrelsearbete inom

bankverksamhet och fastighets-

sektorn. Han har också haft många

ledande chefsbefattningar inom

Swedbank, Föreningsspar banken

ochSparbanksrörelsen.

Roger Ljung är arbetstagarrepresen-

tant och har bred erfarenhet inom

bank, både från privat och företags-

sektorn.

Anna Mossberg bidrar med erfaren-

heter och kunnande inom digitalt

förändrings arbete. Hon har ett långt

förflutet inom internet och telekom-

branschen, bland annat som affärs-

områdes chef på Google, och många

år i olika ledande roller inom Telia

koncernen och Deutsche Telecom AG.

Utbildning Uppsala universitet, 2årig kombina-

tionsutbildning (Företags ekonomi,

Sociologi, Personal administration)

Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien •

Executive MBA, Stanford University,

USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi,

Luleå Tekniska Universitet, Sverige

Bankspecifik

erfarenhet

Operativ: 35 år

Bankstyrelse: 11 år (2012)

Operativ: 36 år Bankstyrelse: 5 år (2018)

Arbetslivs-

erfarenhet

Humlegården Fastigheter AB, leda-

mot • Prevas AB, ordförande • Lansa

Fastig heter AB och Lansa Bostads-

fastigheter AB, ledamot • Länsför-

säkringar Bergslagen ömsesidigt, ord-

förande • Länsförsäkringar Bank AB,

ledamot • Swedbank AB, vice vd,

region chef Stockholm samt Mellan-

sverige, och chef Storkundsenheten, •

Spintab AB, vd, samt flera ledande

befattningar inom Förenings spar-

banken och Sparbanksrörelsen

Swedbank AB, privatrådgivare,

kontors chef, företagsrådgivare

Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta

Group Nordic AB, ledamot • Google

Sverige AB, Affärsområdeschef •

Deutsche Telekom AG, Senior Vice

President, Strategy & Port folio Mgmt •

Bahnhof AB, vd • Telia International

Carrier AB, Vice President • Telia AB,

Director Internet Services • Silo AI, MD

Andra väsentliga

uppdrag

Företagsrådgivare, Swedbank AB •

Finansförbundets koncernklubb

Swedbank, förste vice ordförande •

Finansförbundets förbundsstyrelse,

ledamot • Finans- och Försäkrings-

branschens A-kassa, ledamot • SPK,

vice ordförande

Swisscom AG, ledamot • Orkla ASA,

ledamot • Volvo Cars AB, ledamot

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Ej tillämpligt. Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 10 500

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 141

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 1 800

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 59

Styrelse Bolagsstyrningsrapport

Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Åke Skoglund

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Född/Invald Född 1956. Invald 2021. Född 1970. Invald 2020. Född 1959. Invald 2020 och suppleant

mellan 2018–2020.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ordförande

● Revisionsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Ersättningsutskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot,

arbetstagarrepresentant

Närvaro

16/16 ● 9/9 ● 9/11 15/16 ● 9/9 ● 7/7

Totalt års-

arvode

, kronor

686 000 ● 485 000

● 270 000

686 000 ● 118 000

● 270 000

Inget arvode

Bakgrund Per Olof Nyman har varit vd och

Koncern chef för Lantmännen, Norra

Europas ledande aktör inom lantbruk,

maskin, bioenergi och livsmedel.

Hanbidrar också med en gedigen

kunskap inom bland annat jord-

ochskogsbruks sektorn samt lång

operativ erfarenhet från livsmedels

och vitvaru sektorerna.

Biljana Pehrsson har en lång och

gedigen erfarenhet från ledande

positioner och styrelseuppdrag inom

fastigheter och private equity. Hon

bidrar istyrelsen med kompetens och

erfarenhet inom strategi och affärer,

ledarskap och förändring samt fastig-

hets och finansbranschen.

Åke Skoglund är arbetstagarrepresen-

tant och har mångårig bred erfarenhet

från olika positioner inom Swedbank.

Utbildning Civilingenjör Industriell Ekonomi

(Investerings och Finansierings teori),

Linköpings universitet • IFL Handels-

högskolan, Redovisning & Finansie-

ring • IT och Handelsrätt, Örebro

universitet

Civilingenjör, Kungliga Tekniska

hög skolan

Högskoleexamen i företags ekonomi,

Stockholms universitet

Bankspecifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 2 år (2021) Bankstyrelse: 3 år (2020) Operativ: 33 år

Arbetslivs-

erfarenhet

Intercoop Europe, ordförande •

Lantmännen, vd och koncernchef •

Lantmännen, vice vd och CFO •

Whirlpool Europe, Vice President

& CFO • Whirlpool Europe, olika

ledande roller inom företaget

Kungsleden AB, vd • East Capital

Baltic Property Fund (ECBPF I & II &

III), ledamot • Einar Mattsson AB/

Fastighets AB Stadshus, ledamot •

East Capital Private Equity, vice vd

och Head of Real Estate • Centrum-

utveckling, vd

Affärsutveckling • redovisning/

bokslut • myndighetsrapportering

Andra väsentliga

uppdrag

HKScan Oyj, ledamot Nordr Sverige AB, vd • Kungliga

Dramatiska Teatern AB, ledamot

Swedbank AB, Business Analyst •

Finansförbundets koncernklubb

iSwedbank, ledamot • Finansför

bundets Lokala Klubb Centrala

Enheter, ordförande • Swedbank AB,

Sam ordnande arbetsmiljöombud

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Ej tillämpligt.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 7000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 21 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 906

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2022.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202260

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Anders Karlsson

Koncernfinanschef

Född: 1966. Anställd 1999–2008

och sedan 2010

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

30 500

Utbildning: Civilekonom

Jon Lidefelt

Chef för Baltisk bank verksamhet

Född 1973. Anställd sedan 2013

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

5 135

Utbildning: Civilingenjör

Mikael Björknert

Chef för Svensk bankverk samhet

Född 1966. Anställd sedan 2010

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

4 118

Utbildning: Civilekonom

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Född 1967. Anställd sedan 2019

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

40 000

Utbildning: Civilekonom, Civil-

ingenjör och Fil.lic. i national-

ekonomi

Lars-Erik Danielsson

Koncernkreditchef och chef för

Group Credit

Född 1962. Anställd sedan 1990

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

7 352

Utbildning: Studier iekonomi

Anders Ekedahl

Chef för Anti-Financial Crime

Född 1960. Anställd sedan 1987

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

25 887

Utbildning:Civilekonom

Britta Hjorth-Larsen

Chef för Group Compliance

Född 1965. Anställd sedan 2022

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

Utbildning:M.Sc. Business Law

and Economics.

Koncernledning

1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2022.

2) Den 19 december 2022 aviserades att Pål Bergström lämnar Swedbank under första halvåret 2023. Bo Bengtsson tillträder rollen

1 mars 2023 som chef för Stora företag och Institutioner och lämnade därmed Swedbanks styrelse 18 januari 2023.

3) Ingrid Harbo var under 2022 chef för Group Compliance och Eva Wilhelmsson var under 2022 tillförordnad chef för Group Compliance.

Tomas Hedberg

Vice vd och vice koncernchef

Född 1963. Anställd sedan 2000

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

6 953

Utbildning:Studier i national-

ekonomi

Pål Bergström

Chef för Stora företag

och Institutioner

Född 1967. Anställd sedan 2021

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

Utbildning:Fil.dr. i national-

ekonomi

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022 61

Koncernledning Bolagsstyrningsrapport

Carina Strand

Chef för Group HR & Infra-

structure

Född 1964. Anställd sedan 2017

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

Utbildning:Ekonom

Kerstin Winlöf

Chef för Group

Products & Advice

Född 1966. Anställd sedan 2019

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

2 000

Utbildning:Civilekonom

Rolf Marquardt

Koncernriskchef och chef för

Group Risk

Född 1964. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

2 000

Utbildning:Fil. dr i företags-

ekonomi

Charlotte Rydin

Chefsjurist och chef för

Group Legal

Född 1968. Anställd sedan 2021

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

Utbildning:Jur.kand.

1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2022.

Lotta Lovén

CIO och chef för Group Channels

& Technologies

Född 1967. Anställd 1986–1999

och sedan 2004

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

3 645

Utbildning: Marknadsekonom

Erik Ljungberg

Kommunikations- och håll-

barhetsdirektör och chef för

Group Brand, Communication

&Sustainability

Född 1971. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie-

innehaviSwedbank:

850

Utbildning:Civilekonom

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202262

Bolagsstyrningsrapport Koncernledning

63Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2022

64 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Koncernen

Koncernen

65 Resultaträkning

66 Rapport över totalresultat

67 Balansräkning

68 Förändringar i eget kapital

69 Kassaflödesanalys

Inledande noter

70 Not K1 Företagsinformation

70 Not K2 Redovisningsprinciper

80 Not K3 Risker

81 3.1 Kreditrisk

98 3.2 Likviditetsrisk

103 3.3 Marknadsrisk

106 3.4 Operativ risk

106 3.5 Risk i försäkringsrörelsen

107 3.6 ESG-risk

110 3.7 Övriga risktyper

111 Not K4 Kapital

111 4.1 Intern kapitalutvärdering

113 4.2 Kapitaltäckningsanalys

115 Not K5 Rörelsesegment

119 Not K6 Produkt

120 Not K7 Geografisk fördelning

Resultaträkning

122 Not K8 Räntenetto

123 Not K9 Provisionsnetto

124 Not K10 Nettoresultat finansiella poster

124 Not K11 Försäkringsnetto

124 Not K12 Övriga intäkter

125 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

129 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader

129 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar

129 Not K16 Nedskrivning av materiella tillgångar

129 Not K17 Kreditförluster

129 Not K18 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter

130 Not K19 Skatt

132 Not K20 Resultat per aktie

Totalresultat

132 Not K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Balansräkning

133 Not K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

133 Not K23 Utlåning till kreditinstitut

133 Not K24 Utlåning till allmänheten

134 Not K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

134 Not K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

134 Not K27 Aktier och andelar

135 Not K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

137 Not K29 Derivat

138 Not K30 Säkringsredovisning

142 Not K31 Immateriella anläggningstillgångar

145 Not K32 Materiella tillgångar

146 Not K33 Övriga tillgångar

146 Not K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

146 Not K35 Skulder till kreditinstitut

146 Not K36 In- och upplåning från allmänheten

146 Not K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

146 Not K38 Emitterade värdepapper

146 Not K39 Korta positioner värdepapper

147 Not K40 Pensioner

149 Not K41 Försäkringsavsättningar

149 Not K42 Övriga skulder och avsättningar

149 Not K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

150 Not K44 Efterställda skulder

150 Not K45 Eget kapital

151 Not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument

154 Not K47 Verkligt värde för finansiella instrument

156 Not K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

157 Not K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår

i kassaflödet i den löpande verksamheten

157 Not K50 Kassaflödesanalys, händelser under året

Övriga noter

157 Not K51 Utbetald och föreslagen utdelning

158 Not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

158 Not K53 Överförda finansiella tillgångar

159 Not K54 Närstående och andra betydande relationer

160 Not K55 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag

160 Not K56 Känslighetsanalys

161 Not K57 Ändrad presentation avseende resolutionsavgifter

161 Not K58 Händelser efter 31 december 2022

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 65

Koncernen Rapporter och noter

Resultaträkning, koncernen

mkr	Not	2022	2021
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		45 003	29 912
Övriga ränteintäkter		295	452
Ränteintäkter		45 298	30 364
Räntekostnader		–12 141	–3 316
Räntenetto	K8, K57	33 157	27 048
Provisionsintäkter		22 383	22 407
Provisionskostnader		–8 160	–7 554
Provisionsnetto	K9	14 223	14 853
Nettoresultat finansiella poster	K10	1 887	2 048
Försäkringsnetto	K11	1 655	1 457
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	K28	738	976
Övriga intäkter	K12	1 561	1 299
Summa intäkter		53 221	47 681
Personalkostnader	K13	13 246	12 739
Övriga allmänna administrationskostnader	K14	6 474	6 477
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	K15	1 695	1 631
Summa kostnader		21 415	20 847
Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter		31 806	26 834
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	K31	1 125	56
Nedskrivning av materiella tillgångar	K16	13
Kreditförluster	K17	1 479	170
Svensk bankskatt och resolutionsavgifter	K18, K57	1 831	791
Resultat före skatt		27 358	25 817
Skatt	K19	5 478	4 945
Årets resultat		21 880	20 872
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		21 877	20 871
Minoriteten		3	1
Resultat per aktie, kr	K20	19,48	18,62
Resultat per aktie efter utspädning, kr	K20	19,43	18,56
1) Presentationen har förändrats, se not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202266

Rapporter och noter Koncernen

Rapport över totalresultat, koncernen

mkr	Not	2022	2021
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		21 880	20 872
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K40	3 938	1 686
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		152	21
Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder
identifierade till verkligt värde via resultaträkningen	K47	0	0
Skatt	K21	–811	–347
Summa		3 279	1 360
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året		4 319	848
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter:	K30
Vinster/förluster uppkomna under året		–3 421	–729
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
Kassaflödessäkringar:	K30
Vinster/förluster uppkomna under året		626	145
Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster		–615	–143
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året		63	5
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		31	91
Skatt:	K21
Vinst/förlust uppkomna under året		563	119
Omfört till resultaträkningen, skatt		127	29
Summa		1 693	365
Årets övrigt totalresultat, efter skatt		4 972	1 725
Årets totalresultat		26 852	22 597
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		26 849	22 596
Minoriteten		3	1

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 67

Koncernen Rapporter och noter

Balansräkning, koncernen

mkr	Not	2022	2021	1/1/2021
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		365 992	360 153	293 811
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K22	151 483	163 590	137 191
Utlåning till kreditinstitut	K23	56 589	39 504	47 954
Utlåning till allmänheten	K24	1 842 811	1 703 206	1 680 987
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar		–20 369	–1 753	1 774
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K25	61 298	58 093	59 975
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K26	290 678	328 512	252 411
Aktier och andelar	K27	8 184	13 416	17 215
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	K28	7 830	7 705	7 287
Derivat	K29	50 504	40 531	52 177
Immateriella anläggningstillgångar	K31	19 886	19 488	18 361
Materiella tillgångar	K32	5 449	5 523	5 421
Aktuella skattefordringar		1 449	1 372	1 554
Uppskjutna skattefordringar	K19	159	113	124
Pensionstillgångar	K40	2 431
Övriga tillgångar	K33	8 474	9 194	16 483
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	K34	2 028	1 970	1 917
Summa tillgångar		2 854 876	2 750 617	2 594 642
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut	K35	72 826	92 812	150 313
In- och upplåning från allmänheten	K36	1 305 948	1 265 783	1 148 240
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K37	291 993	329 667	253 229
Emitterade värdepapper	K38	784 206	735 917	732 814
Korta positioner värdepapper	K39	27 134	28 613	23 300
Derivat	K29	68 679	28 106	54 380
Aktuella skatteskulder		1 811	672	424
Uppskjutna skatteskulder	K19	3 599	3 398	2 784
Pensionsavsättningar	K40	168	1 801	3 665
Försäkringsavsättningar	K41	2 041	1 970	1 859
Övriga skulder och avsättningar	K42	26 944	28 933	30 610
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K43	4 664	4 813	4 038
Seniora icke prioriterade skulder		57 439	37 832	10 359
Efterställda skulder	K44	31 331	28 604	23 434
Summa skulder		2 678 784	2 588 921	2 439 449
Eget kapital
Minoritetskapital		29	26	25
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		176 064	161 670	155 168
Summa eget kapital	K45	176 092	161 696	155 193
Summa skulder och eget kapital		2 854 876	2 750 617	2 594 642

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202268

Rapporter och noter Koncernen

Förändring i eget kapital, koncernen

			Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
			Omräknings-	Säkring av
			differens	nettoinve-
		Övrigt till-	dotter- och	steringar i	Kassa-	Valuta-
	Aktie-	skjutet	intresse-	utlandsverk-	flödes-	basis-	Balanserad		Minoritets-	Totalt eget
mkr	kapital	kapital	företag	samheter	säkringar	spreadar	vinst	Totalt	kapital	kapital
Ingående balans 1 januari 2022	24 904	17 275	5 294	–3 248	2	–58	117 501	161 670	26	161 696
Utdelningar							–12 632	–12 632		–12 632
Aktierelaterade ersättningar till
anställda							174	174		174
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							4	4		4
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							–1	–1		–1
Årets totalresultat			4 350	–2 716	9	50	25 156	26 849	3	26 852
varav redovisat över resultat- räkningen							21 877	21 877	3	21 880
varav redovisat över övrigt
totalresultat före skatt			4 350	–3 421	11	63	4 090	5 093		5 093
varav skatt redovisat över övrigt
totalresultat				705	–2	–13	–811	–121		–121
Utgående balans 31 december 2022	24 904	17 275	9 644	–5 964	11	–8	130 202	176 064	29	176 092
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

			Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
			Omräknings-	Säkring av
			differens	nettoinve-
		Övrigt till-	dotter- och	steringar i	Kassa-	Valuta-
	Aktie-	skjutet	intresse-	utlandsverk-	flödes-	basis-	Balanserad		Minoritets-	Totalt eget
mkr	kapital	kapital	företag	samheter	säkringar	spreadar	vinst	Totalt	kapital	kapital
Ingående balans 1 januari 2021	24 904	17 275	4 355	–2 669	1	–62	111 364	155 168	25	155 193
Utdelningar							–16 310	–16 310		–16 310
Aktierelaterade ersättningar till
anställda							195	195		195
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							20	20		20
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							1	1		1
Årets totalresultat			939	–579	1	4	22 231	22 596	1	22 597
varav redovisat över resultat- räkningen							20 871	20 871	1	20 872
varav redovisat över övrigt
totalresultat före skatt			939	–729	2	5	1 707	1 924		1 924
varav skatt redovisat över övrigt
totalresultat				150	–1	–1	–347	–199		–199
Utgående balans 31 december 2021	24 904	17 275	5 294	–3 248	2	–58	117 501	161 670	26	161 696

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 69

Koncernen Rapporter och noter

Kassaflödesanalys, koncernen

mkr	Not	2022	2021
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		27 358	25 817
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten	K49	2 800	–2 863
Betalda inkomstskatter		–4 537	–4 478
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut		–16 637	8 733
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten		–123 486	–18 746
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel		16 856	–20 742
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar		–6 593	19 618
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut		–25 043	–58 471
Ökning (+) / minskning (–) av in- och upplåning från allmänheten		11 707	112 568
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper		22 722	–6 447
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder		76 233	–5 580
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–18 620	49 409
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till joint ventures		–135	–51
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures		1 020	587
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–363	–253
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		169	345
Kassaflöde från investeringsverksamheten		691	628
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder	K3.2.8	–802	–751
Emission av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8	22 993	27 501
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8	–257
Emission av efterställda skulder	K3.2.8	13 374	4 328
Återbetalning av efterställda skulder	K3.2.8	–12 661	–617
Utbetald utdelning		–12 632	–16 310
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		10 015	14 151
Årets kassaflöde		–7 914	64 188
Likvida medel vid årets början		360 153	293 811
Årets kassaflöde		–7 914	64 188
Valutakursdifferenser i likvida medel		13 753	2 154
Likvida medel vid årets slut		365 992	360 153

Händelser under året beskrivs ytterligare i not K50.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202270

Rapporter och noter Koncernen

Namn Swedbank AB (publ)

Säte Sverige

Rättslig form Aktiebolag (publ)

Rättslig hemvist Sverige

Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg

Organisationsnummer 502017-7753

LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685

Huvudsakligt verksamhetsställe Sverige

Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter Bank och försäkring

Namn på moderbolaget Swedbank AB (publ)

Namn på yttersta moderföretaget i koncernen Swedbank AB (publ)

Hemsida www.swedbank.com

Redovisningsprinciper

Innehåll

1 Grunder för redovisningen 70

2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 70

3 Betydande redovisningsprinciper 70

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 70

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) 70

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 70

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 70

3.5 Leasingavtal (IFRS 16) 75

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) 75

3,7 Immateriella tillgångar (IAS 38) 75

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) 75

3.9 Avsättningar (IAS 37) 75

3.10 Pensioner (IAS 19) 75

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) 76

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) 76

3.13 Övriga intäkter 76

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 76

3.15 Nedskrivningar (IAS 36) 76

3.16 Skatt (IAS 12) 76

3.17 Likvida medel (IAS 7) 76

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) 76

4 Betydande bedömningar och uppskattningar 77

5 Nya standarder och tolkningar 78

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 78

5.2

Betydande redovisningsprinciper tillämpliga från och med

1 januari 2023

1 Grunder för redovisningen

De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU

antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting

Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International

Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations

Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks

koncern redovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella

rapporter avses:

• rapport över balansräkning per periodens slut,

• rapport över totalresultat för perioden,

• rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

• rapport över kassaflöden för perioden, samt

• noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper

och annan förklarande information.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande

redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, utta

landen från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspek

tionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.

Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar

och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella till

gångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade

värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning

av verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den

säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaff-

nings värden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet

av framtida pensionsåtaganden.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till

miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej,

varför summeringsdifferenser kan uppstå .

Noter

Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå .

Siffror inom parantes avser föregående år.

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps

året 2022 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den

22 februari 2023. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige.

Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet

Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på

Företagsinformation

hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga

produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt

handel och kapital marknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6.

Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder-

bolagets årsstämma den 30 mars 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 71

Koncernen Rapporter och noter

2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation

I de finansiella rapporterna för 2022 tillämpas följande nya redovisningsstandarder

och ändringar.

Ändringar i IFRS och svenska regelverk

Ändrade IFRS och IFRS-tolkningar samt ändringar i svenska regelverk som antagits

under 2022 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställ

ning, resultat, kassaflöde eller upplysningar

Definition av fallissemang och osäkra fordringar

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 över

ensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang eftersom

den används vid kreditriskhanteringen. Under Q3 2022 implementerade koncernen

den nya regulatoriska definitionen av fallissemang enligt EBA:s riktlinjer för tillämp

ningsregler avseende fallissemang under artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013.

Enligt den nya definitionen utlöses fallissemang för stater och finansiella institut

inte längre enbart baserat på individuella bedömningar. Följaktligen är instrument

med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar fallerade eller osäkra för dessa

låntagare. Denna följdändring genomförs framåtriktat och påverkar inte place

ringen i de olika stegen för dessa låntagare.

Ny svensk bankskatt och ändrad presentation av resolutionsavgifter

1 januari 2022 infördes en ny svensk bankskatt (Riskskatt för kreditinstitut) som

presenteras på en ny rad i resultaträkningen. Från och med 2022 presenterar kon

cernen även resolutionsavgifter på denna rad, vilken benämns Svensk bankskatt

och resolutionsavgifter. Tidigare har resolutionsavgifterna inkluderats i Räntekost

nader inom Räntenettot. Jämförelsetal har räknats om, se not K57.

3 Betydande redovisningsprinciper

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella

ställning, finansiella resultat och kassaflöden med syfte att ge information som är

användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också

resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem.

Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresul

tat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter.

Swedbank presenterar rapporten över total resultat i form av två rapporter. En

separat resultaträkning redovisas som inne håller alla intäkts- och kostnadsposter

såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och

kostnadsposter redovisas i övrigt total resultat. Rapporten över totalresultatet

innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående

komponenter i övrigt totalresultat.

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukture

rade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har

bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt infly

tande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för

rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka

avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har konsoliderats i koncernredovis

ningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande

uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytan

det upphört.

Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och

ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas

till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för

rörelseförvärvet, det vill säga lämnad ersättning (köpeskilling) värderad till verkligt

värde vid förvärvstidpunkten och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av

de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindelserna

redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade

företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen

som vinst vid förvärv till lågt pris inom Övriga intäkter. I den lämnade ersättningen

ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekom

mande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller

skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. För

värvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje

förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det för

värvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella

andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar . Ett dotterföretags bidrag

till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och

avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster

elimineras.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som trans

aktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv

av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skill naden

mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovi

sade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i Eget kapital hänförligt till aktie-

ägarna i moderbolaget som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för

innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar för

ändringarna i deras relativa innehav.

Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan

bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. Vid försäljning av andelar som

innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas

varje kvar varande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i

resultat räkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den

fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget.

Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt total

resultat redo visas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna

eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt total

resultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag mins-

kar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell

andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola

gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktio-

nella valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen gene-

rerar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom

koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transak

tioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till

valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt

värde omvärderas per balans dagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vin

ster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-mone-

tära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som

valuta kursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i

dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor

omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultat-

räkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i

regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovi

sas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hän-

förliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt total-

resultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven

för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträk

ningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag

avyttras redovisas ackumulerade omräknings differenser och valutakursdifferenser

i resultat räkningen.

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)

3.4.1 Allmänt

Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen.

Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell till

gång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan

part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella till

gångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan

finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt

instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen av

en specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som

ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida

tidpunkt .

Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende

på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella

instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det

som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre

prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder.

Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara

skulder (MREL) presenteras på separat rad.

Redovisning och bortbokning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs

dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassifice-

rade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassa-

flöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i

stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202272

Rapporter och noter Koncernen

I nbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också

omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det

sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflö

dena för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive

finansiella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel

leasingfordringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras

som separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade

med värdkontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats

som värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom

tillämpningsområdet för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat

utan istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive

eventuella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering .

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit

överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva

rande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt

värde papper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid

är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som

finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålda värdepapper

redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så

kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är

exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi

sas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som

tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda

värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så

kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga

värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

Kvittning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans

räkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksam-

heten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett

nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt .

Räntenetto

Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder

redovisas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta

samt periodiseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och

beloppet på förfallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instru

mentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som dis-

konterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång

eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen

inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna

avgifter som är en integrerad del av avkastningen.

Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovi

sat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovis

ningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att app-

licera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde

minskat med reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella

tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras

på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaf f

ningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten

genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till

dess den finansiella tillgången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjuste

rade effektivräntan beräknas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för

redovisat bruttovärde och införlivar effekten av förväntade framtida kreditförluster

på uppskattade framtida kassaflöden.

Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet

anskaffningsvärde på den finansiella skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i

handels syfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Stora företag

och Institutioner exklu deras från räntenettot och rapporteras inom Nettoresultat

finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.

Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder med

negativa räntor som redovisas i not K8 .

3.4.2 Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaff

ningsvärde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmo-

dell för förvaltningen av tillgången och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen

innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att

erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas).

Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till

gångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av

finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur

kassa flöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rappor

teras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad

till prestation.

Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera

huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapital

belopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga

villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapital-

belopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första

redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde,

kredit risk, andra grundläggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är för-

enlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren

introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grund

läggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte upp-

fyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaff

ningsvärde eller verkligt värde över resultatet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till

upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars

mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden

och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassa-

flöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående

kapitalbeloppet.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till

verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaf

fandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföl-

jande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av

utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvär

det är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redo-

visningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus acku

mulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell

skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat

med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering

för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.4.3.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finan

siella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över

resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar:

• Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att inne

has enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som

innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt

värde

• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar

av kapitalbelopp och ränta

• Egetkapitalinstrument

• Derivat som inte säkringsredovisas

När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulte

rar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor

och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga

avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknadsför

hållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är rela-

terade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från

balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs

upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett

befintligt avtal modifieras väsentligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella

svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses

inte vara väsentliga på egen hand.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom

att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 73

Koncernen Rapporter och noter

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte

värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på

affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive trans

aktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande

värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden.

Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas

för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlust-

reserveringar.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar:

• Finansiella skulder som innehas för handel

• Derivat som inte säkringsredovisas

• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt

värde över resultatet vid första redovisningstillfället.

Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till

verkligt värde över resultatet för:

• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken

och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestå

ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande

finansiella tillgångar.

• Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföl

jens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till

verkligt värde över resultatet.

Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid för

sta redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verk-

ligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förlus-

ter vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat-

räkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i

verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana för

ändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till

resultaträkningen.

Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen

för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket

ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om .

3.4.3 Kreditförluster

Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument:

finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford

ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit-

förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett

sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall

med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på

rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserve

ringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken

jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken

inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av

koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning

som motsvarar investeringsgrad.

Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den

diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering

vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolik

heten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexpo-

nering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtals-

enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och

lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kredit-

exponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och

produkttyp.

Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för

varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en

kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlev

nadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit för-

skottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga

förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsda

gen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av

de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förvän

tade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid

och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de

förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre

scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta

makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpa

rametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effek-

terna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas

en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhets

vägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall

effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig

av expertjusteringar.

Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan

att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit

exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta

hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar

hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika)

scenarier .

Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller

ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinst

hemtagningar.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas

både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt

värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller

anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resulta

tet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs

utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt

accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden.

Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade

priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för iden

tiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första

redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderings-

modell, så kallade dag 1 vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast

i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata.

Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen

inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade

valuta kurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost .

• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk

inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället

saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.

• Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats

för att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den

kredit förlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instru

ment i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra

fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det

finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna repre

senterar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finan-

siella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som för-

väntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som

beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och

är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella

instrumentets återstående löptid .

Definition på fallissemang och osäkra fordringar

Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsent

ligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella

tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9

överensstämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallis

semang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande

inträffar utlöses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna

obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i

lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att lån-

tagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedöm

ningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförplik-

telser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive,

men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförplik

telser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs

eller brott mot lånevillkor.

Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre

uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande

månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har

lämnats, har längre prövotid.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202274

Rapporter och noter Koncernen

Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället

Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av

individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på

individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första

redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som

används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den

framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan

första redovisningstillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang

under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska

händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncer

nens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att

användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kom

mer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovis-

ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första

hand för att bedöma instrument vars första redovisningstillfälle var före 1 januari

2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallisse

mang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstill-

fällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att

använda i efterhand erhållen information.

Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen,

till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett

instrument och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lätt

nader i lånevillkoren.

Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporterings

dagen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen till-

lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella

institut.

Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk

när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.

Förväntad löptid

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kredit-

risk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstå

ende löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstå-

ende löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperio d

som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer

med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs,

inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande

för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på hi s

toriskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid.

Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där

förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad

för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåt-

gärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande a v

produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Modifieringar

När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvi s

en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga

kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en

minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer

att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i

resultaträkningen inom kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de

ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprung

liga effektivräntan.

När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då

modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte

att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i

kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället

klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kredit-

förluster för tillgångens återstående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt

eller avskrivet.

Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade

eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar vär

deras alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens

återstående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redo

visningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar

den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade

kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redo vis nings till-

fället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstå

ende löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större

än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust.

Presentation av kreditförluster

För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras

reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat

bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovi

sas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar.

I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låne-

åtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen

reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till

gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presente-

ras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses

beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och repre

senterar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetal-

ningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas

inom kreditförluster .

3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39)

Säkringar av verkligt värde

Ett till ett säkringar (IFRS 9):

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte-

exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med

derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten

också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell

finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen

som det finansiella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumen

tet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultat-

räkningen inom Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att

uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband

mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk

ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som

den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av

säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Portföljsäkringar (IAS 39):

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa

fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkrings-

redovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också

omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade port-

följen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på ränte

säkrade poster i portföljsäkringar. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till

allmänheten. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och

värde förändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom

Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat

och retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 75

Koncernen Rapporter och noter

Kassaflödessäkringar (IFRS 9)

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida

kassa flöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som

kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen

på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där deri

vatet, säkringsinstrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen kompo-

nenten för valutabasisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt

värde på valutabasisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som

avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valuta-

basisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring

respektive reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respek

tive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade

framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resul-

tatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat

finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det

skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstru

mentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkrings-

kvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade

posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9)

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda

koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i

annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder

som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valuta-

kursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet

som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i

resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en

utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkrings-

instrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att

motverka värdeförändringa r .

3.5 Leasingavtal (IFRS 16)

Leasetagare

Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar

nyttjande rätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräk

ningen. Nyttjanderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskul-

derna inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader

för leasing skulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovi

sas betalningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansierings-

verksamheten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten.

Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea

singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost-

nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten

redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga

värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller

före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden.

Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tilläm

par de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och lea-

singavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingav-

tal redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas

leasing skulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet.

Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förlus

ter hänförliga till ändringar som resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal

redovisas i resultaträkningen .

Leasegivare

Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finan

siella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekono-

miska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt

överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska

riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.

Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing

och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av

framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar,

bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt.

Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som

Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella

intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen.

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)

Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande

inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestäm

mande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden

innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaff

ningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets

netto tillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår

i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redo

visade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget eller

i ett joint venture för att fastställa eventuellt nedskrivningsbehov. Ägd andel av

intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt företagets resultaträkning

tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på en egen rad, Andel av

intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar intresseföretags

skatter. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och

joint venture överensstämmer med koncernens.

3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38)

Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter

värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskriv

ningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser

eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörel

seförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassa-

genererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad

kassa genererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken good-

willen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet

är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fast

ställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten

som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade

värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte .

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och där

efter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och acku-

mulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstill-

gångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten.

Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen

bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar

nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om

ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprö

vas och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle.

Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt,

där koncernen kontrollerar tillgången och det är sanno likt att framtida ekonomiska

fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balans

räkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkomme r .

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)

För skyddande av fordran

Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redo

visas som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och

nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp,

kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras

aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms

realiseras vid en försäljning .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202276

Rapporter och noter Koncernen

För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redo-

visas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag

för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar .

3.10 Pensioner (IAS 19)

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka

utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda pla

ner eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncer-

nen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram

till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga

ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktel

ser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd

plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbe

stämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som

avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av

praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit

Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättning

arna fördelas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet

på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktel

serna. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgö-

ringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltnings-

tillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella

antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utveck

lingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och räntein-

täkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så

kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster

redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt total

resultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad

ränteintäkt på förvaltningstillgånga r.

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4)

Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk

överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens

försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal

istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finan

siella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande

försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa

förpliktelserna. I resultat räkningen redovisas premieintäkter och kostnader för

avsättningar på raden Försäkringsnetto .

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15)

Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda

tjänste uppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid

den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjäns

ten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestations-

åtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt.

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i

takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter,

redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet

kommer ske.

Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs,

dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt

med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas

som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och

vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar

provisions intäkter, redovisas som provisionskostnader .

3.13 Övriga intäkter

IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas i

Övriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto.

Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för

övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när

åtagandet fullgörs.

Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av

ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en

självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geo

grafiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring

av materiella tillgångar.

3.15 Nedskrivningar (IAS 36)

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer

koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall

sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens

återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet

av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess

nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till

återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade

framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar mark

nadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med

den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle

om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat

eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinnings-

värdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i

de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av

goodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för

materiella respektive immateriella anläggningstillgångar .

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)

Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera

transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det

som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som

berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som

kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en mot-

svarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.

För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna

egetkapital instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de till

delade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapital-

instrumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten,

värderings tidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts

och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid till

delningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då

de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss

tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket med

för att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela

intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt

anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru

ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer-

nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på

de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot

ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk

ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget

kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela-

terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men

beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning

av sociala avgifter.

3.9 Avsättningar (IAS 37)

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell

förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas.

Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de

motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses

genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får

avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en

avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och till

kännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av

att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för

omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstrukture

ringen och som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostna-

der för avgångsvederlag .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 77

Koncernen Rapporter och noter

3.16 Skatt (IAS 12)

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder

värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter.

Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skatte-

mässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.

Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skill

nader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för

samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är

hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillna

der på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en

reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader,

skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag.

Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den

utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det

medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det

bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i

framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med

respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skatte-

fordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har

skatte mässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i

resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats

övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital .

3.17 Likvida medel (IAS 7)

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då central

banken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodo-

havande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga

likvida medel är användbara omgående.

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8)

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och

avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmen

ten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkstäl-

lande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste

verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av vd för

att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för

den information som presenteras.

Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci

perna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Mark-

nadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kost-

nader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via

självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskost-

nader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt

OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktie-

ägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäcknings-

reglerna och bedömt ianspråktaget kapital.

Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag

för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget

kapital.

4 Betydande bedömningar och uppskattningar

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med

IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskatt

ningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar

om eventualtillgångar, eventualförpliktelser och åtaganden per balansdagen samt

rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen

utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör

verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar,

nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensions

avsättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina

bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra

faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Faktiskt utfall kan avvika

ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

I nvesteringsfonder

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov.

Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i

enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas

avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för

de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i

vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts.

Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestäm

melserna.

Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har

koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna.

Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa

investerings fonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även

koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot

kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig

exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang

mot en investeringsfond överstiger 35 procent, eller 22 procent för en alternativ

investeringsfond, bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för

egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden

konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investerings fonden utan då bedöms

koncernen agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonden.

Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fond

försäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig

avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm

mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av

fondförsäkringsavtal om 228 mdkr (254) redovisades som Finansiella tillgångar

där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäk

ringsavtalen om 228 mdkr (254) redovisades som Finansiella skulder där kunder

bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit

en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande

inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 126 mdkr (111) i finansiella till

gångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning .

Finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktivi

teten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader.

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark

nadsrisker som motverkar varandra används ett genomsnitt av köp- och säljkurser

som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar var

andra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad

som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta

positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknads

risker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas note-

rade priser på aktiva marknader använder koncernen istället olika värderings-

modeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då

noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodeller behö

ver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade

priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en

bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym

och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses

marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken

värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda

instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepte

rade och är föremål för oberoende riskkontroll.

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller

bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel

lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär-

dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller

komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna

antaganden. I not K47 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde

fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med

observerbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är

betydande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument värderade med

egna antaganden som är betydande till 1 402 mkr (1 291). Dessa innehav avsåg

onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär placeringsrisken.

Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett

finansiellt instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet i

möjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och

uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att

de ekonomiskt säkrar varandra .

Skatt

För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning

endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdel

ning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel

före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinst-

medel före 2017 uppgick till 15 145 mkr (13 963). Den ej redovisade uppskjutna

skatte skulden uppgick till 3 029 mkr (2 793).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202278

Rapporter och noter Koncernen

5 Nya standarder och tolkningar

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas

International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Commit

tee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som

ska tillämpas för 2023 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För

att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om

ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tilläm

pat nedanstående i årsredovisningen 2022 .

Reserveringar för kreditförluster

De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller

införlivar indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av

företagsledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kredit-

risken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scena

rier kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att inför-

liva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller

vilka scenarier som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant fram

åtblickande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kredit-

förluster.

Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På

grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av

kredit reserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information finns på

sidan 86. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till

antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sidan 85 och i relation till

framåtblickande makroekonomiska scenarier finns på sidan 84.

Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps

beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda

indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar

fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två

möjliga scenarier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten

tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspeci

fika) scenarier. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd

relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på

låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot

övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försälj

ning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt

för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga

samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållan

den. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på

reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir till-

gänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. Reser veringen för kredit

förluster redovisad i resultaträkningen för individuellt bedömda lån ökade med

191 mkr (824).

Nedskrivningsprövning av goodwill

Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att

återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljnings

värde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning

till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde

eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av

kapital basen.

Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräk

ningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande

enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena erhålls. De för

sta tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fast-

ställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva

uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhets nivåer. Koncernen

bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar

av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna.

Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tids

värde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfak-

torer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor

och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är

trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden.

Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för koncernens

resultat och finansiella ställning.

Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 774 mkr (13 501), varav

11 257 mkr (10 378) avser investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsled-

ningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till

några nedskrivningar. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet

eller om antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget ned

skrivningsbehov uppkomma för investeringarna i den baltiska verksamheten .

Förmånsbestämda pensioner

För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer före

tagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassa-

flöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle.

Förändringar av antaganden beskrivs i not K40. Viktiga uppskattningar görs avse

ende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek

då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalnings-

period och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdes-

beräknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda

antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller för-

luster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster.

För året redovisades ett positivt resultat i övrigt totalresultat om 3 938 mkr

(1 686) avseende omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Per årsskif-

tet uppgick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående

pensionsskulden, till 4,25 procent jämfört med 2,10 procent vid föregående års

skifte. Inflationsförväntningarna uppgick till 2,11 procent jämfört med 2,30 procent

vid före gående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 8 631 mkr

(–561) av det positiva resultatet i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvalt

ningstillgångarna ändrades under året med –3 892 mkr (1 225). Sammantaget vid

årsskiftet översteg förvaltningstillgångarnas marknads värde skulden för fonde

rade förmånsbestämda pensionsplaner med 2 431 mkr (–1 801) .

Eventualförpliktelser

Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks

historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget

belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella

böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att

till förlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp.

Försäkringsavtal (IFRS 17)

IFRS 17 ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal och fastställer principerna för redovis

ning, presentation, värdering och upplysningar om utfärdade försäkringsavtal samt

återförsäkringsavtal. Standarden godkändes av EU i november 2021 och skall till

lämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2023, med övergångsdag den 1

januari 2022. De områden som påverkas samt de uppskattade effekter som upp

står vid tillämpning av IFRS 17 summeras nedan, inklusive val av tillämpad över-

gångsmetod. De väsentliga redovisningsprinciper som kommer att tillämpas av

koncernen från och med januari 2023 beskrivs även i avsnitt 5.2.

De viktigaste skillnaderna mellan IFRS 17 och IFRS 4 avser intäktsredovisning

och skuldvärdering. Enligt IFRS 4 är företag fria att härleda sina egna tolkningar av

intäktsredovisning och beräkning av reserver, medan IFRS 17 inför en värderings

modell med konsistenta definitioner för kassaflöden inom avtalets gränser, diskon-

teringsräntor, riskjustering för icke-finansiella risker samt avtalsenlig marginal.

Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget kommer att

redovisa när försäkringsavtalets tjänster tillhandahålls i framtiden. Tre olika värde

ringsmetoder förekommer: den generella modellen utan eller med direkt resultat-

andel samt premiefördelningsmetoden. Med direkt resultatandel avses försäk

ringsavtal där försäkringstagaren har en resultatandel i en tydligt identifierad grupp

av underliggande poster och där det belopp som ska betalas till försäkringsta

garna är en betydande andel i underliggande posters förändringar i verkligt värde.

Premiefördelningsmetoden är en förenklad metod som kan användas för försäk

ringsavtal när försäkringsskyddets löptid är högst ett år.

Koncernen kommer att tillämpa alla tre metoderna utifrån typ av försäkringsav

tal. Koncernens riskförsäkring kommer att redovisas enligt premiefördelningsme-

toden medan traditionell livförsäkring kommer att redovisas enligt den generella

metoden, både utan och med direkt resultatandel.

IFRS 17 tillåter inte den uppdelning av traditionell livförsäkring som görs enligt

IFRS 4 mellan investeringsavtal, redovisade enligt IFRS 9 Finansiella instrument,

och försäkringsavtal. Istället kommer traditionell livförsäkring i sin helhet redovi

sas som försäkringsavsättning. Följaktligen kommer per den 31 december 2022

23 mdkr att omklassificeras i balansräkningen från Skulder där kunder bär place

ringsrisken till Försäkringsavsättningar. Relaterade tillgångar till traditionell livför-

säkring uppgående per den 31 december 2022 till 22 mdkr kommer också att

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 79

Koncernen Rapporter och noter

5.2 Betydande redovisningsprinciper tillämpliga från och med 1 januari 2023

Swedbank har valt att presentera väsentliga redovisningsprinciper för den nya

standarden IFRS 17 Försäkringsavtal som kommer att tillämpas av koncernen från

och med den 1 januari 2023. Dessa redovisningsprinciper kommer endast vara till

lämpliga för koncernen efter det datumet.

Försäkringsavtal (IFRS 17)

Med ett försäkringsavtal som redovisas i enlighet med standarden avses ett avtal

där en part, utfärdaren, påtar sig en betydande försäkringsrisk genom att accep

tera att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse, den

försäkrade händelsen, har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Med försäk

ringsrisk avses andra risker än finansiella risker. Merparten av avtal utfärdade av

koncernens försäkringsföretag överför inte betydande försäkringsrisk, varför

sådana avtal klassas som investeringsavtal och istället redovisas som finansiella

instrument enligt IFRS 9.

Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräkningen

till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kassaflöden

inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke-finansiell risk samt den avtalsenliga

marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som skadeersättningar,

skadeanspråks- och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostna

der för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida bedömda kassaflödena till-

sammans med riskjustering för icke-finansiell risk utgör kassaflödena för åtag-

anden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget

kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster tillhandahålls i framtiden. I de

fall den avtalsenliga marginalen är negativ, så kallade förlustavtal, redovisas för

lusten omgående i resultaträkningen.

Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsavsättning som är summan

av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador.

Skulden för återstående försäkringsskydd innehåller kassaflöden för åtaganden

som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga marginalen som

ännu inte intäktsredovisats. Skulden för inträffade skador avser kassaflöden för

åtaganden som avser tidigare tjänster.

Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i

underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i

kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de

belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk

ringsavtalstjänster under perioden.

Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk

ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre-

mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyddets

löptid istället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. Kassaflöden

avseende anskaffningskostnader för försäkringsavtalen redovisas som kostnader

när de uppkommer.

I koncernens resultaträkning redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar

raderna Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostna

der, finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda

återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till

försäkringsavtal med resultatandel.

Försäkringsintäkter motsvarar minskningen av det redovisade värdet av skulden

för återstående försäkringsskydd till följd av att tjänster tillhandahållits under peri

oden, inklusive upplösning av avtalsenlig marginal. Försäkringskostnader motsva-

rar ökningen av det redovisade värdet för skulden för uppkomna skador och kost-

nader under perioden samt eventuella förluster för förlustkontrakt. Effekter av

pengars tidsvärde och finansiella risker redovisas som finansiella intäkter eller

kostnader från försäkringsavtal.

omklassificeras i balansräkningen från Finansiella tillgångar där kunder bär place

ringsrisken till Aktier och andelar.

Borttagandet av möjligheten till uppdelning i IFRS 4 medför att den redovisnings

mässiga bedömningen om ett försäkringsavtal överför betydande försäkringsrisk

eller inte blir viktigare. Per den 31 december 2022, efter införandet av IFRS 17, upp

gick det redovisade värdet för investeringsavtal till 269 mdkr, vilket huvudsakligen

avser unit-linked avtal. Även om delar av det redovisade värdet skulle omklassifice

ras och presenteras som försäkringsavtal, så är det koncernens bedömning att det

inte skulle ge en betydande effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat

till följd av dess korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har

enligt den redovisningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan

prisjusteras i princip kontinuerligt

Resultatet för försäkringsavtal kommer att i resultaträkningen redovisas som

Försäkringsresultat. I not fördelas försäkringsresultatet på försäkringsintäkter och

försäkringskostnader (resultat från försäkringstjänster), finansiella intäkter eller

kostnader från försäkringsavtal samt resultat av innehavda återförsäkringsavtal.

Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal med

resultatandel presenteras i resultaträkningen på egen rad. Resultatraderna Försäk

ringsresultat och Avkastning på bakomliggande finansiella tillgångar till försäk-

ringsavtal med resultatandel summeras till Försäkringsnetto.

Definitionen i IFRS 17 av kassaflöden inom avtalets gränser inkluderar inte bara

premier, skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministrationskost

nader utan även andra omkostnader, såväl fasta som rörliga, som är hänförliga till

fullföljandet av försäkringsavtal. Den nya definitionen innebär att omkostnader i

resultaträkningen för 2022 om 0,6 mdkr kommer att omklassificeras till raden För

säkringsnetto. Försäkringsnettot, omräknat för 2022 inklusive omvärderingseffekt,

förväntas bli 1,1 mdr lägre än tidigare rapporterat.

Till följd av att IFRS 17 inte tillåter den uppdelning som gjordes mellan investe

ringsavtal och försäkringsavtal enligt IFRS 4 kommer ytterligare mindre omklassifi-

ceringar att ske mellan resultaträkningsraderna Räntenetto, Provisionsnetto, Netto -

resultat finansiella poster och Försäkringsnetto.

Övergången till IFRS 17 kan ske enligt tre olika metoder: den fullständigt retroak

tiva metoden, den modifierade retroaktiva metoden samt verkligt värde-metoden.

Koncernen kommer att tillämpa alla metoder. I huvudsak kommer den fullständigt

retroaktiva metoden tillämpas för riskförsäkring samt återförsäkringsavtal. Verk

ligt värde-metoden kommer i huvudsak att tillämpas på försäkringsavtal med

direkt resultatandel.

Per övergångsdagen den 1 januari 2022 förväntas koncernens eget kapital öka

med 0,5 mdkr. Per den 31 december 2022 förväntas koncernens eget kapital i prin

cip vara opåverkat, eftersom förväntat omräknat resultat för 2022 blir lägre än tidi-

gare rapporterat. Kärnprimärkapitalrelationen påverkas inte.

Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk

Inga andra utgivna eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar som ännu ej till

lämpas förväntas ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning,

resultat, kassaflöde eller upplysningar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202280

Rapporter och noter Koncernen

Risker

Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde

som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa

händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse

inträffar, och den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat,

eget kapital eller värde.

Koncernens policy för Enterprise Risk Management (ERM Policy) beskriver kon

cernens övergripande ramverk för riskhantering. Det innefattar koncernens risk-

strategi och riskaptit, grundläggande principer för riskhantering så som riskkultur

och riskmedvetenhet, samt ansvarsfördelning inom riskhanteringsprocessen.

Genom ramverket integreras riskhantering i befintliga strukturer och processer

inom koncernen.

Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom

koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall mäts, hanteras, övervakas och

rapporteras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedömning

av Swedbanks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna pro

cess för kapitalutvärdering.

För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har

styrelsen genom antagande av koncernens Risk Appetite Statement Policy fast

ställt en övergripande låg riskaptit. Koncernens riskaptit implementeras av vd

genom interna regler samt ett ramverk bestående av risklimiter som beslutas av

vd, företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå eller inom dotterföretag.

Ramverket innefattar även riskindikatorer där behov finns utifrån ett riskperspektiv.

Limiter och riskindikatorer är verktyg för att kontrollera och monitorera risk-

exponering, riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet med dessa verktyg

är att säkerställa att risker håller sig inom fastställd riskaptit.

I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt

i Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en

effektiv kapital användning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsför

hållanden, uppfyller det legala minimikapitalkravet, har fortsatt tillgång till inhem-

ska och internationella kapitalmarknader och förmåga att stödja sina kunder.

Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2022

För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant

inom ett antal områden, med fokus på:

Geopolitisk situation

De geopolitiska spänningarna eskalerade påtagligt i februari 2022 när Ryssland

invaderade Ukraina. De globala makroekonomiska effekterna av kriget blev snabbt

betydande under året och summeras nedan gällande inflation och energipriser.

Dessutom har antalet IT-attacker mot finansindustrin generellt ökat under 2022 i

spåren av den dramatiska geopolitiska utvecklingen. Swedbanks externa hotbild

bedöms vara förhöjd, men koncernens förmåga att hantera dessa risker är god.

Globala inflationstrender

Under 2022 steg inflationen kraftigt från låga nivåer i många länder globalt. Kraf-

tigt stimulerande finans- och penningpolitiska åtgärder under pandemin, flask-

halsar i produktion och transportsystem, ökad global efterfrågan, kraftigt stigande

energi- och livsmedelspriser till följd av kriget i Ukraina var alla faktorer som bidrog

till den snabba ökningen av inflationen. Centralbankerna avvaktade först med sina

reaktioner men en bit in under året påbörjades snabbt en serie kraftiga räntehöj

ningar hos centralbanker världen över.

Europeiska energipriser

Energipriserna steg kraftigt under året, inte minst i Europa, till stor del till följd av

kriget i Ukraina och de förändrade leveransmönster av gas till Europa detta med

fört. Omfattande initiativ för att säkra energileveranser från andra källor inleddes

men dessa hann inte få någon märkbar effekt på priserna under 2022.

Utvecklingen av kreditrisk

Året inleddes med en stark global ekonomisk utveckling i spåren av att stora delar

av världen gradvis öppnade upp efter en lång tid av nedstängningar. Marknadslä

get försämrades dock snabbt under våren efter den ryska invasionen av Ukraina.

Hushållens förtroendeindikatorer sjönk ned till låga nivåer och i Sverige sjönk

bostadspriserna efter en lång och kraftig uppgång, inte minst under pandemiåren.

Bilden är dock inte entydig – arbetslösheten är fortsatt låg på koncernens hemma

marknader och många företag upplever fortfarande hög efterfrågan samt brist på

arbetskraft. Samtidigt finns en mängd företag som pressas hårt av bland annat

höga elpriser och i Sverige har antalet konkurser ökat från låga nivåer under senare

delen av året. Sammantaget är koncernens kreditportfölj fortfarande stabil och

kreditkvaliteten hög. De faktiska fallissemangsfrekvenserna i Swedbanks kredit-

portfölj är fortfarande kvar på historiskt låga nivåer.

Klimatförändring

Det gångna året medförde återigen extrema väderhändelser, inte minst på den

europeiska kontinenten med värmeböljor och torka. De uppsatta klimatmålen gäl

lande global uppvärmning bedöms generellt bli allt svårare att uppnå i tid. Sam-

tidigt vidtar företag och det globala finansiella systemet åtgärder och sätter upp

ambitiösa och mer detaljerade mål för att minska utsläppen av växthusgaser.

Swedbank har under året kommunicerat utsläppsmål för växthusgaser relaterade

till kreditportföljen. Den pågående omvandlingen till klimatneutrala och hållbara

samhällen kommer att skapa nya möjligheter för banken, men också nya risker,

och riskhanteringen i banken anpassas for närvarande för att hantera detta.

Utmaningar och risker i digitalisering

Swedbank är en fullservicebank på samtliga fyra hemmamarknader. Våra kunder

förväntar sig att kunna möta oss säkert, tillgängligt och bekvämt oavsett mötes

plats. Det kräver att Swedbank förmår att upprätthålla en effektiv, stabil, säker och

motståndskraftig IT-miljö, inklusive de tjänster som är outsourcade.

Informationssäkerhetshot, inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk, ökar i

takt med digitaliseringen vilket kräver nya sätt att skydda oss och våra kunder på.

IT- och informations säkerhetsrisker identifieras och hanteras därför i alla typer av

utveckling, upp handling och förändringshantering.

Åtgärder på grund av IT-incident från april

I april drabbades Swedbank av en allvarlig IT-incident i samband med en system-

uppdatering. lncidenten orsakade felaktiga saldon på kunders konton med påföl-

jande betalningsproblem och påverkade även tillgängligheten av bankens tjänster.

Swedbank ser allvarligt på det som inträffat och har vidtagit omfattande åtgärder

för att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Finansinspektionen informe-

rade under oktober att man prövar IT-incidenten för eventuell sanktion.

Därutöver har Swedbank flera pågående initiativ för att fortsätta förbättra vår

ope rativa motståndskraft och för att säkerställa en hög tillgänglighet för kunderna.

Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering

Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till

privata kunder såväl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att

koncernen riskerar att utsättas för potentiella brott relaterade till penningtvätt och

finansiering av terrorism.

De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av

Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kon-

troll för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och

förstärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initie-

rades ett antal strategiska program; AML/CTF-programmet, företagskulturprojek

tet, bolagsstyrningsinitia tivet samt complianceprogrammet. Dessa program har

sedermera övergått till en pågående genomförandefas och har till största delen

åtgärdat tidigare identifierade brister och där fortsatt fokus nu ligger på att nå

målet att ligga i framkant i bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Vidare har ett

externt konsultföretag fått i uppgift att under tre år genomföra en årlig mognads

bedömning av Swedbanks arbete mot penningtvätt. Den första bedömningen slog

2020 fast att Swedbank håller ett högt tempo i arbetet för att åtgärda historiska

tillkortakommanden. Framskridandet i åtgärdsarbetet har även bekräftats inom

ramen för utvärderingarna som genomförts 2021 och 2022.

Koncernens enhet för Anti-Financial Crime (AFC) fortsätter att samla koncer

nens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga finansiell

brottslighet. Swedbank fortsätter därutöver göra omfattande investeringar i ytterli

gare resurser och infrastruktur för processerna kring kundkännedom (KYC), risk-

klassificering, transaktionsmonitorering och sanktionsscreening. Swedbank fort-

sätter vidare att uppdatera befintliga AML/CTF-ramverk för att säkerställa robust

och konsekvent AML/CTF-arbete i hela koncernen. Genom dessa ramverk

uttrycker också Swedbank sin riskaptit för penningtvätt.

Åtgärder på grund av finansiella sanktioner

Omfattande sanktioner, både finansiella och sektoriella, från olika regimer, har

införts mot Ryssland och Belarus som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina.

Detta har lett till en förhöjd risk för brott mot sanktioner. En särskild arbetsgrupp

har aktiverats som i kombination med aktiv resursallokering och proaktiva styr

ningsbeslut skall säkerställa att snabba och nödvändiga åtgärder genomförs för

att hantera potentiell förhöjd risk.

Övriga compliancerisker

Swedbank identiferade under 2021 förhöjda compliancerisker inom kundskydds

området och marknadsövervakningsområdet. De identifierade bristerna inom

kundskyddsområdet har omhändertagits under 2022. Arbete pågår med att

åtgärda de identifierade bristerna inom marknadsövervakningsområdet .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 81

Koncernen Rapporter och noter

3.1 Kreditrisk

3.1.1 Definition

Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot

koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna.

Kreditrisk omfattar även koncentrationsrisk, landrisk, motpartsrisk i trading-

transaktioner och avvecklingsrisk.

3.1.2 Riskhantering

En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen

har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen

och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med

Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur

kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av

system stöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga

ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den

interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom

koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och

i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är

integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.

Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredit-

uppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att

kredit tagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen.

Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter.

En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter

att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär

att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och

global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären

och dess risk. Hållbarhet, inkluderande miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik

är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning.

I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är

en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur risker relaterade

till dessa områden påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför

måga och säkerheters värde, om de skulle inträffa. Även kundernas och i förläng-

ningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obliga-

torisk för samtliga kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total

koncern kreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0.8 m EUR i de baltiska länderna

efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostad.

Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklass utvärderas och

fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på

omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker.

Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kredit

process. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga

indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredit-

uppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk respektive större

exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst årligen. Detta

görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekonomiska

situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass,

samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen.

Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll

av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificerings-

system. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditport-

följens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en

del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och för

höjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas nog-

grant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av

utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sektorer identifieras och

analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och

kredit strategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställnings-

risker som fysiska risker beaktas.

3.1.3 Riskmätning

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat:

• riskbedömning och kreditbeslut

• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering

• beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC)

• beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster

• övervakning och hantering av kreditrisker

• rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning

• utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter.

Andra faktorer

Skatt

Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte -

områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retro-

aktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar

beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att

påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Swedbanks risktaxonomi

Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att orga

nisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin

benämns risktyper.

Risktyper Beskrivning

Kreditrisk

(3.1)

Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot

koncernen, samt risken för att den ställda säkerheten inte

täcker fordringarna.

Likviditetsrisk

(3.2)

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när

de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra

kostnader för att erhålla finansiering eller utan att undvika

förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.

Marknadsrisk

(3.3)

Risken att värde, resultat, eget kapital eller exponering påver

kas negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan-

siella marknaderna.

Operativ risk

(3.4)

Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ

ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck

liga interna processer, mänskliga fel och systemfel, eller

externa händelser.

Risk i försäkrings

rörelsen

(3.5)

Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk,

marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de

helägda försäkringsföretagen i koncernen.

ESG risk

(3.6)

Risken som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera

och hantera miljö relaterade (inklusive klimatförändring),

sociala eller styrningsrelaterade aspekter.

Övriga risker

(3.7)

Övriga risker inom Swedbanks risktaxonomi är Kapitalrisk,

Strategisk risk och Compliancerisk.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202282

Rapporter och noter Koncernen

De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regula toriska kapitalkrav för kredit-

exponeringar är:

PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt

kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånadersperiod,

LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas

gå förlorad vid fallissemang, och

EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en

motpart hamnar i fallissemang.

I PD-modellerna uttrycks riskklasserna på en skala med 22 riskklasser, där 0 repre

senterar högst risk och 21 lägst risk. Därutöver finns en klass för lån som fallerat.

Tabellen nedan beskriver riskskalan och hur den relaterar till den teoretiskt beräk

nade sannolikheten för fallissemang (PD) inom tolv månader, samt till indikativ

rating enligt ratinginstitutet Standard & Poor’s.

Riskklasser i PD-modeller (IRK)

Intern riskklass PD, % Indikativ rating Standard & Poor’s

18–21 <0,1 A– till AAA

13–17 0,1–0,5 BBB– till BBB+

9–12 >0,5–2,0 BB till BB+

6–8 >2,0–5,7 B+ till BB–

0–5 >5,7–99,9 C till B

Fallerade 100 D

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen

och Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för

att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera

olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Model

lerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vil-

ket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt

mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på

expertbedömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att

tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna.

Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större föränd

ringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att

respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontrolleras

att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten.

I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9,

vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräk

ningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregel-

verket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört

med reglerande kapitalramverk.

3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar

Reservering av förväntade kreditförluster

Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången

är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande

ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserve

ras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa

inom tolv månader.

För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg

2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar

de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid.

Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom

individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda

innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som

används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den

gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade riskegenskaper.

Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till

exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp.

De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten

för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallisse

mang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både

historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot-

svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommand e

tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstå

ende löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt

framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.

Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD-

modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att

skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är

baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta

gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv

månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex

prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier.

För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan

PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande upp-

skattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller

en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD

för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de

förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten fö r

och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när

i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande.

LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel

land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono

miska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticera de

säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida för

väntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fa l-

lande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belånings -

grad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallis s-

emang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på

balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande

avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat

utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåter-

kalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptid

Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för

falliss emang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till

den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en

längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsy n

till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och över

föringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar

koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att

en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under

återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning).

För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp

av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 83

Koncernen Rapporter och noter

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper,

avsnitt 3.4.3 Kreditförluster. Tabellerna nedan visar kvantitativa tröskel värden, nämligen:

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv månaderna samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portföljen av lån som

utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 enhet från det

första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8

enheter från det första redovisningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för

kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som

en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en

ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågrisk

del och en högre känslighet på skalans högriskdel.

Koncernen har genomfört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka

antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Tabellerna nedan visar

effekterna av denna känslighetsanalys för kreditförlustreserveringarna vid årsskiftet .

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018

2022 2021

Påverkan på kredit-

förlustreserveringar vid

Påverkan på kredit-

förlustreserveringar vid

Intern riskklass

vid första

redovisningstillfället

12 månaders

PD intervall vid

första redovisnings-

tillfället, %

Tröskelvärde,

nedgradering

i riskklass

1,2,3

Ökning i

tröskel värde

med 1 enhet,

Minskning i

tröskelvärde

med 1 enhet,

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

total portfölj i

brutto belopp, %

Ökning i

tröskel värde

med 1 enhet,

Minskning i

tröskelvärde

med 1 enhet,

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

total portfölj i

brutto belopp, %

18–21 <0,1 5–8 enheter –5,6 5,4 60 12 –6,4 14,9 43 15

13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –5,7 7,4 277 12 –5,5 6,8 214 15

9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –12,9 13,4 216 5 –21,8 16,0 159 5

6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –6,1 5,1 100 2 –7,9 4,9 60 2

0–5 >5,7–99,9 1 enhet –1,2 0,0 72 1 –2,2 0,0 38 1

–7,6 8,1 726 31 –11,2 9,5 514 38

Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 3 1 1 9

Finansiella instrument i steg 3 653 0 961 0

Expertjustering efter modellberäkningen

401 595

Summa

1 783 33 2 071 47

1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader.

2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.

4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 217 mkr (284).

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018

2022 2021

Påverkan på

kreditförlustreserveringar vid

Påverkan på

kreditförlustreserveringar vid

Intern riskklass

vid första

redovisningstillfället

Tröskelvärde, ökning

i PD för återstående

löptid

, %

Ökning i

tröskelvärde

med 100%, %

Minskning i

tröskelvärde

med 50%, %

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

total portfölj i

bruttobelopp, %

Ökning i

tröskelvärde

med 100%, %

Minskning i

tröskelvärde

med 50%, %

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

total portfölj i

bruttobelopp, %

18–21 200–300 –14,3 24,1 86 20 –15,7 22,8 24 18

13–17 100–250 –2,3 10,0 706 22 –1,1 5,8 287 20

9–12 100–200 –1,5 8,0 873 11 –5,8 1,0 293 9

6–8 50–150 –2,0 6,8 285 3 –0,6 2,4 140 3

0–5 50 –1,2 1,3 166 1 0,1 0,7 94 1

–2,3 8,6 2 116 58 –3,0 3,5 838 51

Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 26 9 7 2

Finansiella instrument i steg 3 1 503 0 1 551 0

Expertjustering efter modellberäkningen

1 335 1 199

Summa

4 981 67 3 595 53

1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

2) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

3) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 497 mkr (360).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202284

Rapporter och noter Koncernen

Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av

kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av histo

riska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekono-

miska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer.

Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrele

rade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepri-

ser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen

med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att

definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment

och översätta dem till makroekonomiska prognoser.

De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research

och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att

återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt

i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska

prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer

med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekono

misk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre scenarier vid upp-

skattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för

modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot baseras på antagan

den som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alter-

nativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ

framtids utsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och

både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på

16,7 procent.

Scenarier

Det har varit ett turbulent år. Kriget i Ukraina och den europeiska energikrisen

påverkar världsekonomin och BNP-tillväxten har reviderats ner. Inflationen har varit

mycket högre jämfört med förväntningarna för ett år sedan samtidigt som rän

torna har stigit mycket snabbare än på länge. Konsumtionen har börjat att falla när

hushållens köpkraft har försämrats. På bostadsmarknaden har aktiviteten bromsat

in betydligt. I Sverige har bostadspriserna minskat sedan toppen i början på året

medan bostadspriserna i Baltikum har varit relativt stabila.

Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbets

löshet som används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för

säsongsvariationer.

2022 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario

2022

2023 2024 2025 2022

2023 2024 2025

2022

2023 2024 2025

Sverige

BNP, årlig % tillväxt 3,0 0,1 0,8 2,1 2,9 –1,0 0,9 2,4 2,1 –8,0 –0,7 3,3

Arbetslöshet, %

7,3 7,4 8,0 8,0 7,3 7,6 8,3 8,1 7,4 9,7 11,6 10,8

Husprisutveckling, årlig % utveckling 4,7 –10,8 –5,2 2,0 4,7 –11,5 –5,6 2,0 4,4 –18,4 –14,5 –0,5

Stibor 3m, % 1,22 2,88 2,67 2,66 1,26 3,00 2,72 2,69 1,36 2,73 0,50 0,50

Estland

BNP, årlig % tillväxt –0,2 0,5 2,5 2,6 –0,3 –0,9 2,5 2,8 –0,6 –9,8 –3,1 6,2

Arbetslöshet, % 6,0 7,2 5,9 5,3 6,0 7,3 6,0 5,4 5,8 9,5 13,6 13,0

Husprisutveckling, årlig % utveckling 20,6 –8,6 2,3 4,9 20,4 –9,6 2,1 4,9 20,3 –24,0 –6,4 4,1

Lettland

BNP, årlig % tillväxt 1,8 0,8 3,0 2,3 1,7 –0,1 3,0 2,4 1,4 –8,6 –1,3 4,9

Arbetslöshet, % 7,0 6,8 6,0 5,8 7,0 7,1 6,3 6,0 6,9 10,5 13,5 12,7

Husprisutveckling, årlig % utveckling 14,2 –3,5 0,3 4,3 13,8 –5,4 0,5 5,2 13,1 –22,6 –7,7 4,9

Litauen

BNP, årlig % tillväxt 2,5 0,4 2,1 2,2 2,4 –0,4 2,1 2,3 2,0 –9,4 –2,1 4,7

Arbetslöshet, % 5,7 6,5 5,8 5,4 5,7 6,6 6,0 5,6 5,8 9,9 14,1 14,1

Husprisutveckling, årlig % utveckling 16,8 –8,6 –3,6 4,7 16,7 –9,3 –4,3 4,3 16,3 –26,2 –6,5 8,8

Globala indikatorer

US BNP, årlig % tillväxt 2,1 2,0 1,5 1,5 1,9 0,3 1,5 1,9 1,7 –3,7 –0,6 2,3

EU BNP, årlig % tillväxt 3,3 1,1 1,4 1,5 3,2 0,2 1,4 1,6 2,8 –6,4 –1,1 3,8

Brent oljepris, USD/fat 98,4 77,9 76,3 74,0 98,6 79,2 76,5 74,0 109,0 113,4 63,2 65,7

Euribor 6m, % 0,67 2,60 2,10 2,04 0,71 2,77 2,12 2,04 0,85 1,51 –0,33 –0,42

1) Prognosticerade värden för 2022, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Variablerna för basscenariot avseende 2025 är extrapoleringar baserade på modeller.

3) Arbetslöshet, 16–64 år.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 85

Koncernen Rapporter och noter

2021 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario

2021

2022 2023 2024 2021

2022 2023 2024

2021

2022 2023 2024

Sverige

BNP, årlig % tillväxt 4,7 4,3 2,3 1,7 4,7 3,4 2,2 2,0 4,7 –5,7 1,5 3,3

Arbetslöshet, %

8,9 7,4 6,9 6,8 8,9 7,6 7,2 7,0 8,9 9,4 10,6 9,5

Husprisutveckling, årlig % utveckling 15,6 8,5 4,9 3,2 15,6 7,5 3,9 2,8 15,6 –2,1 –2,9 –0,8

Stibor 3m, % –0,02 0,08 0,17 0,71 –0,02 0,08 0,13 0,58 –0,02 0,26 0,14 0,12

Estland

BNP, årlig % tillväxt 8,3 5,6 3,4 3,0 8,3 4,0 3,2 3,0 8,3 –4,1 3,5 3,2

Arbetslöshet, % 6,4 5,5 4,8 4,9 6,4 5,8 5,4 5,2 6,4 7,8 8,5 7,9

Husprisutveckling, årlig % utveckling 10,1 9,0 6,0 5,3 10,1 8,0 5,0 5,0 10,1 –8,8 1,5 6,8

Lettland

BNP, årlig % tillväxt 4,7 5,8 3,5 2,9 4,7 4,6 3,5 3,0 4,7 –4,3 3,6 3,8

Arbetslöshet, % 7,5 6,4 5,8 5,6 7,5 6,7 6,0 5,9 7,5 9,0 9,5 8,9

Husprisutveckling, årlig % utveckling 6,0 9,7 6,3 5,0 6,0 8,1 6,0 5,5 6,0 –10,4 –0,4 7,6

Litauen

BNP, årlig % tillväxt 5,0 4,3 3,4 2,8 5,0 3,3 3,3 2,9 5,0 –5,4 3,1 3,1

Arbetslöshet, % 7,0 5,9 5,5 5,3 7,0 6,5 6,3 6,0 7,0 8,6 9,2 8,5

Husprisutveckling, årlig % utveckling 9,4 5,4 5,8 5,7 9,4 4,7 4,9 5,0 9,4 –11,3 3,6 7,1

Globala indikatorer

US BNP, årlig % tillväxt 5,5 4,9 3,1 1,4 5,5 4,1 3,2 1,9 5,5 –1,3 –1,0 1,8

EU BNP, årlig % tillväxt 5,0 5,1 2,7 1,6 5,0 4,2 2,3 1,7 5,0 –2,0 0,3 2,8

Brent oljepris, USD/fat 71,5 79,0 75,8 73,0 71,5 77,5 72,6 69,6 71,5 44,4 32,8 43,0

Euribor 6m, % –0,52 –0,46 –0,06 0,50 –0,52 –0,47 –0,45 –0,32 –0,52 –0,04 –0,43 –0,44

1) Prognosticerade värden för 2021, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Basscenariot för 2021, 2022 och 2023 baseras på den publicerade Swedbank Economic Outlook. Variablerna för basscenariot avseende 2024 är extrapoleringar

baserade på modeller.

3) Arbetslöshet, 16–64 år.

2022 2021

Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar

Rörelsesegment

Kreditförlust-

reserveringar

(sannolikhets-

viktade)

Varav expert-

justering av

kreditförlust-

reserveringarna

Negativt

scenario

Positivt

scenario

Kreditförlust-

reserveringar

(sannolikhets-

viktade)

Varav expert-

justering av

kreditförlust-

reserveringarna

Negativt

scenario

Positivt

scenario

Svensk bankverksamhet 2 451 450 2 654 2 286 1 558 447 1 632 1 530

Baltisk bankverksamhet 1 400 363 1 692 1 254 895 389 982 819

Stora företag & Institutioner 2 890 925 3 384 2 665 3 206 960 3 615 2 858

Koncernen

6 764 1 738 7 753 6 228 5 666 1 796 6 235 5 212

1) Inkluderar rörelsesegmentet Koncernfunktioner & Övrigt.

Känslighetsanalys

I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer

eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att

både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlust-

reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna,

baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sanno

likheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt.

Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha

uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva sce

nariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expertjuste-

ringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202286

Rapporter och noter Koncernen

Expertjustering av kreditförlustreserveringarna

Hög inflation, energipriser och stigande räntor samt geopolitisk instabilitet tynger

privatpersoner och företag, vilket resulterar i hög osäkerhet om den ekonomiska

tillväxten framöver. Eftersom de kvantitativa riskmodellerna ännu inte fångat alla

potentiella försämringar av kreditkvaliteten, bedöms en expertjustering som ökar

kreditförlustreserveringarna vara fortsatt nödvändig.

Expertjusteringarna av kreditförlustreserveringarna minskade med 58 mkr och

uppgick till 1 738 mkr (1 796) och är fördelade med 935 mkr i steg 1, 802 mkr i

steg 2 och 1 mkr i steg 3.

Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situatio

nen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Vid årsskiftet var de väsentligaste föränd-

ringarna att expertjusteringar för sjöfart och offshore samt hotell och restauranger

minskade och att ökningar gjordes i sektorerna för fastighetsförvaltning och till

verkningsindustri. De största expertjusteringarna återfinns i branscherna fastig-

hetsförvaltning, tillverkningsindustri, detalj- och partihandel, sjötransport och

offshore, byggnadsverksamhet samt transport.

Individuella bedömningar på betydande osäkra fordringar

Kriterierna för osäkra fordringar redovisas i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt

3.4.3 Kreditförluster, under rubriken Definition på fallissemang och osäkra ford

ringar. Koncernen beräknar uppskattade kreditförluster på betydande osäkra

kredit exponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med

betydande avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncernkreditlimit är

50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar

fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst

två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario.

De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makro-

ekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med

hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung,

låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens

ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kost-

nader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida

eko nomiska förhållanden.

3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket

Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade

kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som

används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör

grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller

för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är samman

ställda i tabellen nedan.

Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9

PD • Fast tolv månaders horisont

för fallissemang

• Över en konjunkturcykel,

baserat på ett långsiktigt

genomsnitt

• Konservativ kalibrering baserad

på historisk information som

inkluderar data från låg-

konjunkturer

• Tolv månaders PD för steg 1

och PD för återstående löptid

för steg 2 och 3

• Per balansdagen, baseras

på nuvarande position

i kon junkturcykeln

• Införlivar framåtblickande

information

• Inga konservativa påslag

LGD • Värdet på säkerheter justerat

för lågkonjunkturer och kalibre

ring baserat på ett långsiktigt

genomsnitt

• Alla kostnader för indrivning

av fordran och försäljning av

tillgångar inkluderas

• Per balansdagen, baseras

på nuvarande position

i konjunkturcykeln

• Justerad för att införliva fram

åtblickande information

• Interna kostnader för indrivning

av fordran och försäljning av

tillgångar exkluderade

• Återvinningar diskonterade

med det specifika instru-

mentets effektivränta

EAD • Tolv månaders utfalls period

• Kredit-konverteringsfaktor, med

justering för lågkonjunktur, till

lämpad på finansiella instru-

ment utanför balansräkningen

• EAD för instrumentets åter-

stående löptid

• Kredit-konverteringsfaktor per

balansdagen tillämpad på

finansiella instrument utanför

balansräkningen

• Förskottsbetalningar beaktas

Förväntad

löptid

• Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas

när förväntad löptid fastställs

för portföljer med lång löptid

och framträdande förskotts-

betalningar, till exempel bolån

• Löptider estimeras for vissa

revolverande krediter som

kredit kort

Diskontering • I ngen diskontering (förutom

i LGD modeller)

• Förväntade kreditförluster dis

konterade till balansdagen med

det instrumentets effektivränta

Betydande

ökning av

kreditrisk

• Ej tillämplig • Relativbedömning för

betydande ökning av kreditrisk

sedan första redovisnings-

tillfället

• Identifiering av nivåer för

ökning av kreditrisk som

bedöms vara betydande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 87

Koncernen Rapporter och noter

3.1.6 Swedbanks kreditriskexponering

Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning

Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balans-

räkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovisade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det inne

bär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre.

Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det

maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet.

2022

Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Total t

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

164 399 31 587 27 852 91 239 1 994 1 344 18 846 28 717 14 365 992

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22

143 663 6 3 173 3 584 243 814 151 483

Stater

141 392 6 3 173 3 584 243 814 149 212

Kommuner

2 271 2 27 1

Utlåning till kreditinstitut K23

32 797 910 156 248 3 287 1 673 3 129 2 962 11 427 56 589

Banker

8 343 9 16 121 330 1 479 2 962 5 205 18 46 5

Övriga kreditinstitut

24 439 901 140 127 3 287 1 343 1 650 6 222 38 110

Återköpsavtal, banker

Återköpsavtal, övriga kreditinstitut

15 1 5

Utlåning till allmänheten K24

1 514 820 106 817 44 185 85 407 65 787 247 21 432 2 382 1 734 1 842 811

Riksgälden

10 004 10 004

Återköpsavtal, Riksgälden

6 952 6 95 2

Återköpsavtal, övriga allmänheten

6 397 17 237 23 63 4

Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter

1 094 578 48 262 18 352 48 073 2 305 69 1 278 1 212 918

Övriga fastigheter

187 563 20 531 7 223 11 656 11 304 158 2 238 43 8

Garantier

39 548 2 485 1 681 3 179 3 536 1 630 52 059

Erhållna kontanter

8 646 147 241 898 9 93 2

Övriga säkerheter

50 719 11 125 8 037 14 552 3 963 11 149 88 556

Blanco

110 412 24 267 8 650 7 049 30 978 8 16 467 2 382 105 200 318

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper K25

41 871 61 18 342 8 828 1 610 2 340 3 232 2 996 61 298

Bostadsinstitut

31 471 31 471

Banker

5 036 45 2 708 179 1 912 3 128 2 558 15 565

Andra finansiella företag

3 734 9 6 048 1 399 169 34 20 11 413

Icke finansiella företag

1 630 17 18 333 72 32 259 70 419 2 84 9

Derivat K29

11 640 19 21 30 6 102 4 238 2 204 4 26 245 50 504

Övriga finansiella tillgångar K33

5 286 1 071 270 565 894 8 164 3 184 8 44 5

Eventualförpliktelser och åtaganden

Garantier

29 202 3 381 1 002 1 563 5 249 57 247 4 837 94 45 632

Löften

184 380 10 812 8 768 12 096 23 016 25 705 299 265 076

Summa

2 128 058 154 664 85 445 195 074 115 400 9 177 74 067 42 137 43 807 2 847 83 0

% av total

75 5 3 7 4 0 3 1 2 10 0

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Derivat, nettning och erhållna säkerheter

2022

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Total t

Positiva marknadsvärden, balansräkning

11 640 19 21 30 6 102 4 238 2 204 4 26 245 50 504

Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen

5 509 1 448 2 228 1 454 4 16 635 27 27 8

Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal

6 130 19 21 30 4 654 2 010 751 9 610 23 226

Erhållna säkerheter

1 363 19 7 9 1 102 413 80 5 899 8 89 2

Netto kreditriskexponering

4 767 14 21 3 553 1 597 671 3 711 14 334

1) Säkerheter består till 96,2 procent av kontanta medel, till 3,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat

vid årsskiftet är 3 551 mkr.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202288

Rapporter och noter Koncernen

2021

Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 170 452 41 365 36 274 88 161 1 976 428 2 072 19 370 55 360 153

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 153 955 2 500 1 140 3 643 1 439 913 163 590

Stater 150 826 2 500 1 140 3 643 1 439 913 160 461

Kommuner 3 129 3 129

Utlåning till kreditinstitut K23 32 168 1 024 3 132 1 300 33 44 6 34 1 763 39 504

Banker 9 474 1 024 3 132 1 300 33 44 6 34 389 15 436

Övriga kreditinstitut 21 311 1 374 22 685

Återköpsavtal, banker

736 736

Återköpsavtal, övriga kreditinstitut

647 647

Utlåning till allmänheten K24 1 426 068 92 980 37 886 68 352 55 410 1 653 16 814 2 273 1 770 1 703 206

Riksgälden 3 3

Återköpsavtal, Riksgälden

3 021 3 021

Återköpsavtal, övriga allmänheten

4 519 17 022 21 541

Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 059 492 41 307 16 994 40 253 1 616 1 357 917 1 161 936

Övriga fastigheter 177 680 18 952 7 129 9 981 8 232 163 75 222 212

Garantier 28 903 2 857 492 1 523 3 204 1 753 38 732

Erhållna kontanter 5 874 22 263 739 6 898

Övriga säkerheter 52 241 8 968 6 588 11 369 4 165 124 149 83 604

Blanco

94 335 20 874 6 420 4 487 24 375 9 12 469 2 273 17 165 259

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper K25 37 226 45 42 190 7 519 1 812 3 998 2 697 4 564 58 093

Bostadsinstitut 29 135 29 135

Banker 2 260 29 1 818 219 2 339 2 533 4 101 13 299

Andra finansiella företag 3 942 12 4 768 1 578 116 18 60 10 494

Icke finansiella företag 1 889 16 42 178 933 15 1 543 146 403 5 165

Derivat K29 13 376 25 27 163 3 714 2 297 1 890 19 039 40 531

Övriga finansiella tillgångar K33

5 587 562 394 488 1 464 17 529 125 9 166

Eventualförpliktelser och åtaganden

Garantier 38 045 2 927 759 1 214 5 210 174 247 5 045 48 53 669

Löften 202 889 9 269 4 952 8 367 25 428 17 779 300 268 984

Summa 2 079 766 150 697 84 606 171 878 102 193 6 425 43 335 29 419 28 577 2 696 896

% av total 77 6 3 6 4 0 2 1 1 100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Derivat, nettning och erhållna säkerheter

2021

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Positiva marknadsvärden, balansräkning 13 376 25 27 163 3 714 2 297 1 890 19 039 40 531

Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 2 793 856 1 142 962 9 579 15 332

Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 10 584 25 27 163 2 858 1 155 928 9 460 25 199

Erhållna säkerheter

5 669 752 1 155 463 7 378 15 416

Netto kreditriskexponering 4 915 25 27 163 2 107 465 2 082 9 783

1) Säkerheter består till 89,8 procent av kontanta medel, till 10,2 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat

vid årsskiftet är 3 069 mkr.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 89

Koncernen Rapporter och noter

Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp

2022

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa

Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 601 112 100 263 1 076

Övriga fastigheter 350 361 14 20 746

Garantier 95 11 1 1 109

Erhållna kontanter 8 1 2 12

Övriga säkerheter 231 45 6 22 462 766

Blanco

314 39 15 10 530 1 908

Summa 1 599 568 137 318 992 1 3 617

1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

2021

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa

Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 592 73 91 277 1 033

Övriga fastigheter 223 220 19 25 73 560

Garantier 77 9 1 1 88

Erhållna kontanter 3 2 6 1 1

Övriga säkerheter 180 33 195 16 731 2 1 15 7

Blanco

299 31 28 18 709 1 1 086

Summa 1 374 366 336 343 1 440 2 74 3 935

1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade

värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna

säkerheter uppgick per årsskiftet till 1 806 mkr (2 543). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.

Fördelat enligt intern kreditriskbedömning

Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar

eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg.

Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9

2022

Intern riskklass

PD, %

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,

redovisat värde före reserveringar

Lånelöften och garantier, nominellt belopp

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

18–21 <0,1 1 335 487 8 104 1 343 591 110 049 1 359 111 408

13–17 0,1–0,5 582 801 23 716 3 606 519 131 304 8 336 139 640

9–12 >0,5–2,0 231 954 52 370 15 284 339 36 463 6 947 43 409

6–8 >2,0–5,7 41 056 31 240 15 72 310 5 070 2 602 7 672

0–5 >5,7–99,9 6 077 22 658 38 28 773 1 251 2 657 3 908

Fallerade 100 5 675 5 675 131 131

Icke riskklassificerade 40 047 509 0 40 556 2 485 2 055 4 540

Summa 2 237 421 138 596 5 746 2 381 763 286 621 23 956 131 310 708

1) Inklusive förvärvade eller utgivna.

2021

Intern riskklass

PD, %

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,

redovisat värde före reserveringar

Lånelöften och garantier, nominellt belopp

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

18–21 <0,1 1 295 574 959 10 1 296 543 87 024 119 1 87 144

13–17 0,1–0,5 562 681 13 558 27 576 266 165 635 404 0 166 039

9–12 >0,5–2,0 192 853 41 070 58 233 981 31 319 8 884 4 40 207

6–8 >2,0–5,7 34 466 26 764 60 61 290 5 423 2 514 0 7 937

0–5 >5,7–99,9 5 279 15 753 255 21 287 1 034 1 569 14 2 617

Fallerade 100 5 953 5 953 201 201

Icke riskklassificerade 23 502 598 11 24 111 15 863 2 644 1 18 508

Summa 2 114 355 98 702 6 374 2 219 431 306 298 16 134 221 322 653

1) Inklusive förvärvade eller utgivna.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202290

Rapporter och noter Koncernen

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar

2022

Intern riskklass

Kassa och till-

godohavande hos

central banker

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser m.m.

Utlåning till

kreditinstitut

Utlåning

till allmänheten

Övriga

finansiella

tillgångar Summa

18–21 365 992 132 741 13 118 831 740 0 1 343 591

13–17 18 133 588 383 3 606 519

9–12 545 283 779 14 284 339

6–8 92 72 206 13 72 310

0–5 0 28 760 12 28 773

Fallerade 5 672 3 5 675

Icke riskklassificerade 24 712 7 445 8 400 40 556

Summa 365 992 132 741 56 600 1 817 985 8 445 2 381 763

2021

Intern riskklass

Kassa och till-

godohavande hos

central banker

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser m.m.

Utlåning till

kreditinstitut

Utlåning

till allmänheten

Övriga

finansiella

tillgångar Summa

18–21 360 153 128 523 12 557 795 291 19 1 296 543

13–17 17 651 558 603 12 576 266

9–12 558 233 411 12 233 981

6–8 152 61 126 12 61 290

0–5 1 21 278 8 21 287

Fallerade 5 951 2 5 953

Icke riskklassificerade 7 210 7 800 9 101 24 111

Summa 360 153 128 523 38 129 1 683 460 9 166 2 219 431

Utlåni ng till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi.

2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Rörelsesegment

Svensk bankverksamhet 1 188 382 412 1 187 970 86 087 1 084 85 003 2 351 754 1 597 1 274 570

Baltisk bankverksamhet 204 942 304 204 639 31 345 692 30 653 1 379 351 1 027 236 319

Stora företag & Institutioner 265 983 782 265 201 21 016 628 20 388 2 009 1 016 992 286 581

Koncernfunktioner & Övrigt 881 881 881

Summa 1 660 189 1 498 1 658 691 138 449 2 404 136 044 5 738 2 121 3 617 1 798 352

Geografisk fördelning

Sverige 1 384 283 930 1 383 353 104 196 1 459 102 737 2 364 767 1 598 1 487 688

Estland 93 313 97 93 216 13 240 297 12 943 774 205 568 106 727

Lettland 37 660 105 37 555 6 607 117 6 491 184 45 139 44 185

Litauen 73 969 101 73 867 11 498 278 11 219 421 101 320 85 407

Norge 45 568 170 45 399 2 279 119 2 160 1 881 890 991 48 550

Danmark 246 246 3 2 1 247

Finland 21 003 65 20 938 628 135 494 21 432

USA 2 382 2 382 111 111 2 382

Övriga 1 764 30 1 734 1 734

Summa 1 660 189 1 498 1 658 691 138 449 2 404 136 044 5 738 2 121 3 617 1 798 352

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 91

Koncernen Rapporter och noter

2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Rörelsesegment

Svensk bankverksamhet 1 194 296 194 1 194 102 56 605 710 55 895 1 888 513 1 375 1 251 372

Baltisk bankverksamhet 174 582 108 174 474 24 181 482 23 699 1 315 270 1 045 199 218

Stora företag & Institutioner 207 507 496 207 011 17 820 597 17 223 3 159 1 644 1 515 225 749

Koncernfunktioner & Övrigt 272 272 272

Summa 1 576 657 798 1 575 859 98 606 1 789 96 817 6 362 2 427 3 935 1 676 611

Geografisk fördelning

Sverige 1 349 151 418 1 348 733 67 349 962 66 387 1 895 520 1 375 1 416 495

Estland 83 858 35 83 823 9 021 230 8 791 490 124 366 92 980

Lettland 31 513 36 31 477 6 208 136 6 072 383 46 337 37 886

Litauen 59 212 38 59 174 8 952 116 8 836 442 100 342 68 352

Norge 32 092 224 31 868 5 370 290 5 080 2 966 1 526 1 440 38 388

Danmark 1 652 1 652 3 2 1 1 653

Finland 15 107 18 15 089 1 706 55 1 651 86 12 74 16 814

USA 2 273 2 273 97 97 2 273

Övriga 1 799 29 1 770 1 770

Summa 1 576 657 798 1 575 859 98 606 1 789 96 817 6 362 2 427 3 935 1 676 611

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för

förväntade kreditförluster.

2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Sum ma

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Sektor/bransch

Privatpersoner 1 107 994 168 1 107 827 68 617 546 68 071 2 043 676 1 367 1 177 2 66

Hypoteksutlåning, privat 973 876 68 973 809 56 758 243 56 514 1 219 229 990 1 031 3 13

Bostadsrättsföreningar 90 170 7 90 163 3 468 12 3 456 4 0 4 93 6 23

Övrigt, privat 43 948 93 43 855 8 392 291 8 101 820 446 374 52 3 30

Företagsutlåning 552 194 1 330 550 864 69 831 1 858 67 973 3 695 1 445 2 250 621 08 7

Jordbruk, skogsbruk och fiske 55 387 88 55 299 7 609 130 7 479 241 39 203 62 9 81

Tillverkningsindustri 43 283 279 43 004 5 670 295 5 375 264 104 161 48 54 0

Offentliga tjänster och samhällsservice 35 435 58 35 378 2 048 38 2 011 17 2 15 37 4 03

Byggnadsverksamhet 15 502 64 15 438 4 318 91 4 228 107 54 52 19 7 18

Detalj- och partihandel 36 568 246 36 322 4 043 188 3 856 137 51 87 40 2 65

Transport 12 747 78 12 669 1 936 120 1 816 48 10 38 14 5 22

Sjötransport och offshore 8 454 39 8 415 1 150 177 973 1 881 890 991 10 3 80

Hotell och restaurang 3 003 29 2 975 3 946 129 3 817 285 62 223 7 01 5

Informations- och kommunikations-

verksamhet

19 536 53 19 483 1 508 15 1 493 5 1 4 20 97 9

Finans och försäkring 23 247 21 23 226 885 11 874 22 7 15 24 1 15

Fastighetsförvaltning 260 973 320 260 652 32 954 576 32 379 466 178 288 293 31 9

Bostadsfastigheter 69 573 56 69 518 16 167 253 15 914 103 16 87 85 51 9

Kommersiella fastigheter 123 507 170 123 337 7 925 207 7 717 208 127 81 131 13 4

Industri och lagerlokaler 40 805 47 40 758 5 142 59 5 083 16 3 13 45 85 3

Övrig fastighetsförvaltning 27 087 47 27 040 3 722 56 3 665 140 33 107 30 81 3

Företagstjänster 23 514 31 23 483 2 251 51 2 201 65 13 52 25 73 5

Övrig företagsutlåning 14 546 24 14 522 1 511 39 1 472 156 35 122 16 1 16

Lån till kunder 1 660 189 1 498 1 658 691 138 449 2 404 136 044 5 738 2 121 3 617 1 798 3 52

Ställda kontantsäkerheter 3 605 3 605 3 6 05

Utlåning till Riksgälden 10 004 10 004 10 0 04

Utlåning till kreditinstitut 56 453 26 56 427 147 0 146 56 5 73

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

värderat till upplupet anskaffningsvärde

1 730 251 1 524 1 728 727 138 596 2 404 136 191 5 738 2 121 3 617 1 868 5 35

Andel lån, % 92,30 7,39 0,31 10 0

Reserveringsgrad för lån, % 0,09 1,73 36,96 0, 32

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202292

Rapporter och noter Koncernen

2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde brutto

Reser-

veringar Netto

Sektor/bransch

Privatpersoner 1 090 376 98 1 090 278 42 148 259 41 889 1 844 480 1 364 1 133 531

Hypoteksutlåning, privat 954 265 31 954 234 35 629 140 35 489 1 254 220 1 034 990 757

Bostadsrättsföreningar 90 670 2 90 668 1 015 3 1 012 91 680

Övrigt, privat 45 441 65 45 376 5 504 116 5 388 590 260 330 51 094

Företagsutlåning 486 281 700 485 581 56 458 1 530 54 928 4 518 1 947 2 571 543 080

Jordbruk, skogsbruk och fiske 56 741 7 56 734 6 646 50 6 596 195 27 168 63 498

Tillverkningsindustri 33 379 108 33 271 3 715 181 3 534 161 82 79 36 884

Offentliga tjänster och samhällsservice 28 922 10 28 912 2 398 29 2 369 15 2 13 31 294

Byggnadsverksamhet 17 143 14 17 129 2 753 51 2 702 180 35 145 19 976

Detalj- och partihandel 26 470 76 26 394 3 527 178 3 349 134 40 94 29 837

Transport 11 187 8 11 179 2 079 36 2 043 29 7 22 13 244

Sjötransport och offshore 7 983 264 7 719 2 353 364 1 989 2 966 1 526 1 440 11 148

Hotell och restaurang 3 480 66 3 414 3 801 309 3 492 390 53 337 7 243

Informations- och kommunikations-

verksamhet

14 576 14 14 562 1 199 11 1 188 2 2 15 752

Finans och försäkring 18 021 8 18 013 569 3 566 14 3 11 18 590

Fastighetsförvaltning 239 228 105 239 123 21 827 213 21 614 267 125 142 260 879

Bostadsfastigheter 76 842 27 76 815 6 884 65 6 819 64 12 52 83 686

Kommersiella fastigheter 98 300 49 98 251 9 355 80 9 275 166 108 58 107 584

Industri och lagerlokaler 40 619 13 40 606 2 950 14 2 936 23 2 21 43 563

Övrig fastighetsförvaltning 23 467 16 23 451 2 638 54 2 584 14 3 11 26 046

Företagstjänster 17 053 8 17 045 2 514 42 2 472 86 25 61 19 578

Övrig företagsutlåning 12 098 12 12 086 3 077 63 3 014 79 22 57 15 157

Lån till kunder 1 576 657 798 1 575 859 98 606 1 789 96 817 6 362 2 427 3 935 1 676 611

Ställda kontantsäkerheter 1 832 1 832 1 832

Utlåning till Riksgälden 3 3 3

Utlåning till kreditinstitut 38 102 8 38 094 27 27 38 121

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

värderat till upplupet anskaffningsvärde

1 616 594 806 1 615 788 98 633 1 789 96 844 6 362 2 427 3 935 1 716 567

Andel lån, % 93,90 5,73 0,37 100

Reserveringsgrad för lån, % 0,05 1,81 38,15 0,29

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Koncentrationsrisk, kundexponering

Koncern hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till

upplupet anskaffningsvärde och åtaganden och garantier. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet av året.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 93

Koncernen Rapporter och noter

Utlåning till kreditinstitut 2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 38 102 27 38 129 46 367 33 46 400

Utgående balans 56 453 147 56 600 38 102 27 38 129

Reserveringar

Ingående balans 8 8 28 28

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 14 –1 13 2 2

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –14 0 –13 –19 –19

Förändringar i makroekonomiska scenarion 18 0 19 –2 –2

Förändringar av modeller 0 0

Expertjusteringar av kreditreserveringarna 2 0 2 –2 –2

Överföringar mellan steg –1 1

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 20 0 20 –21 –21

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser –2 0 –2 1 1

Utgående balans 26 0 26 8 8

Redovisat värde

Ingående balans 38 094 27 38 121 46 339 33 46 372

Utgående balans 56 427 146 56 574 38 094 27 38 121

Utlåning till allmänheten 2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 1 578 492 98 606 6 362 1 683 460 1 530 290 108 260 10 530 1 649 080

Utgående balans 1 673 798 138 449 5 738 1 817 985 1 578 492 98 606 6 362 1 683 460

Reserveringar

Ingående balans 798 1 789 2 427 5 014 827 2 316 4 998 8 141

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 407 54 26 487 149 96 46 291

Borttagna finansiella tillgångar –147 –180 –508 –835 –90 –371 –217 –678

Bortskrivningar –653 –653 –121 –3 683 –3 804

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 18 –188 107 –64 37 –266 5 –224

Förändringar i makroekonomiska scenarion 369 488 21 878 –108 –157 –1 –266

Förändringar av modeller 38 58 0 97

Expertjusteringar av kreditreserveringarna 161 –269 3 –105 88 78 –12 154

Individuella bedömningar 191 191 826 826

Överföringar mellan steg –219 561 350 692 –127 145 232 250

från 1 till 2 –285 980 694 –138 316 178

från 1 till 3 –3 76 74 –1 62 61

från 2 till 1 67 –321 –254 12 –90 –78

från 2 till 3 –140 490 350 –89 228 139

från 3 till 2 43 –182 –139 8 –48 –40

från 3 till 1 2 –35 –33 0 –10 –10

Övriga –82 –82 1 0 –82 –81

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 627 523 –544 607 –50 –596 –2 886 –3 532

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta 82 82 82 82

Valutakursdifferenser 73 92 158 322 21 69 233 323

Utgående balans 1 498 2 404 2 121 6 023 798 1 789 2 427 5 014

Redovisat värde

Ingående balans 1 577 694 96 817 3 935 1 678 446 1 529 463 105 944 5 532 1 640 939

Utgående balans 1 672 300 136 045 3 617 1 811 962 1 577 694 96 817 3 935 1 678 446

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202294

Rapporter och noter Koncernen

Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3¹ Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3¹ Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 1 090 376 42 148 1 844 1 134 368 1 036 489 42 251 2 152 1 080 892

Utgående balans 1 107 994 68 617 2 043 1 178 655 1 090 376 42 148 1 844 1 134 368

Reserveringar

Ingående balans 98 259 480 837 118 291 505 914

Nya finansiella tillgångar 80 7 17 104 32 25 22 79

Borttagna finansiella tillgångar –14 –41 –94 –150 –11 –31 –56 –98

Bortskrivningar –58 –58 –71 –71

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 27 –59 115 82 20 –67 5 –42

Förändringar i makroekonomiska scenarion 71 159 16 246 –6 –7 –1 –14

Förändringar av modeller –8 0 0 –8

Expertjusteringar av kreditreserveringarna –11 –14 3 –22 –22 –17 –12 –51

Individuella bedömningar 0 0 2 2

Överföringar mellan steg 51 –12 –39 –16 29 –13

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg –128 236 228 336 –18 33 96 111

Valutakursdifferenser och övrigt 2 12 8 22 1 3 3 7

Utgående balans 168 546 676 1 390 98 259 480 837

Redovisat värde

Ingående balans 1 090 278 41 889 1 364 1 133 531 1 036 371 41 960 1 647 1 079 978

Utgående balans 1 107 827 68 071 1 367 1 177 266 1 090 278 41 889 1 364 1 133 531

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 488 116 56 458 4 518 549 092 493 801 66 009 8 378 568 188

Utgående balans 565 803 69 831 3 695 639 329 488 116 56 458 4 518 549 092

Reserveringar

Ingående balans 700 1 530 1 947 4 177 709 2 025 4 493 7 227

Nya finansiella tillgångar 327 46 10 383 117 71 24 212

Borttagna finansiella tillgångar –132 –139 –414 –685 –79 –340 –161 –580

Bortskrivningar –595 –595 –121 –3 612 –3 733

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –9 –129 –8 –146 17 –199 0 –182

Förändringar i makroekonomiska scenarion 297 329 5 631 –102 –150 0 –252

Förändringar av modeller 47 58 0 104

Expertjusteringar av kreditreserveringarna 172 –254 –1 –83 110 95 0 205

Individuella bedömningar 191 191 824 824

Överföringar mellan steg 17 48 –65 –22 –23 45

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg –159 289 226 356 –71 106 104 139

Valutakursdifferenser och övrigt 71 79 150 300 21 66 230 317

Utgående balans 1 330 1 858 1 445 4 634 700 1 530 1 947 4 177

Redovisat värde

Ingående balans 487 416 54 928 2 571 544 915 493 092 63 984 3 885 560 961

Utgående balans 564 473 67 973 2 250 634 696 487 416 54 928 2 571 544 915

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 95

Koncernen Rapporter och noter

Lånelöften och finansiella garantier 2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Nominellt belopp

Ingående balans 306 298 16 134 221 322 653 358 988 17 341 542 376 871

Utgående balans 286 621 23 956 131 310 708 306 298 16 134 221 322 653

Reserveringar

Ingående balans 286 273 85 644 249 396 161 806

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 59 –8 –25 26 –1 –21 –91 –113

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –39 –54 14 –80 –20 –57 6 –71

Förändringar i makroekonomiska scenarion 92 55 0 147 –36 –45 0 –81

Förändringar av modeller 12 7 –15 4

Expertjusteringar av kreditreserveringarna –19 –54 0 –73 86 –17 0 69

Individuella bedömningar –3 –3

Överföringar mellan steg –27 66 –37 3 –3 1 0 –2

från 1 till 2 –49 140 91 –5 15 10

från 1 till 3 –1 10 9 0 1 1

från 2 till 1 23 –74 –51 3 –14 –11

från 2 till 3 –2 8 6 0 2 2

från 3 till 2 2 –54 –52 0 –3 –3

från 3 till 1 0 –1 –1 –1 0 –1

Övriga 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 78 13 –63 28 26 –139 –88 –201

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta

Valutakursdifferenser 21 9 12 42 11 16 12 39

Utgående balans 384 295 34 714 286 273 85 644

1) Inklusive förvärvade eller utgivna.

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffnings

värde uppdelat per rörelsesegment. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på året. Kreditförlustreserveringar uppgående till 12 mkr (1) som hänför

sig till koncernfunktioner och övrigt presenteras inte i tabellerna nedan.

Svensk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 1 194 612 56 605 1 888 1 253 105 1 147 308 63 618 2 208 1 213 134

Utgående balans 1 188 746 86 087 2 351 1 277 185 1 194 612 56 605 1 888 1 253 105

Reserveringar

Ingående balans 194 710 513 1 417 214 846 555 1 615

Nya finansiella tillgångar 105 26 10 141 38 41 26 105

Borttagna finansiella tillgångar –38 –94 –109 –241 –15 –84 –71 –170

Bortskrivningar –80 –80 –96 –96

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 68 –103 117 82 5 –118 2 –111

Förändringar i makroekonomiska scenarion 120 275 11 406 –27 –61 0 –88

Förändringar av modeller –4 2 1 –2

Expertjusteringar av kreditreserveringarna 87 –86 3 4 17 –10 0 7

Individuella bedömningar 0 0 2 2

Överföringar mellan steg 47 35 –82 31 –7 –24

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg –170 336 368 534 –62 105 118 161

Valutakursdifferenser och övrigt 2 –16 1 –12 –7 –2 1 –8

Utgående balans 413 1 084 753 2 250 194 710 513 1 417

Redovisat värde

Ingående balans 1 194 418 55 895 1 375 1 251 688 1 147 094 62 772 1 653 1 211 519

Utgående balans 1 188 333 85 003 1 598 1 274 935 1 194 418 55 895 1 375 1 251 688

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202296

Rapporter och noter Koncernen

Baltisk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 174 582 24 181 1 315 200 078 157 249 23 951 1 580 182 780

Utgående balans 205 033 31 345 1 379 237 757 174 582 24 181 1 315 200 078

Reserveringar

Ingående balans 108 482 270 860 83 335 318 736

Nya finansiella tillgångar 71 13 17 100 50 23 20 93

Borttagna finansiella tillgångar –6 –21 –51 –79 –5 –36 –62 –103

Bortskrivningar –17 –17 –63 –63

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 2 31 –15 18 45 –30 –12 3

Förändringar i makroekonomiska scenarion 37 108 10 156 –5 –9 –1 –15

Förändringar av modeller 16 68 84

Expertjusteringar av kreditreserveringarna 120 –176 –55 24 114 –12 126

Individuella bedömningar 50 50 –2 –2

Överföringar mellan steg –2 24 –22 –75 68 7

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg

–57 121 85 149 –11 11 71 71

Valutakursdifferenser och övrigt 16 43 24 83 2 6 6 14

Utgående balans 305 693 351 1 349 108 482 270 860

Redovisat värde

Ingående balans 174 474 23 699 1 045 199 218 157 166 23 616 1 262 182 044

Utgående balans 204 728 30 652 1 028 236 408 174 474 23 699 1 045 199 218

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar .

Stora företag och Institutioner

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

2022 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 228 989 17 832 3 159 249 980 228 389 20 724 6 742 255 855

Utgående balans 306 229 21 026 2 009 329 264 228 989 17 832 3 159 249 980

Reserveringar

Ingående balans 498 597 1 644 2 739 546 1 135 4 125 5 806

Nya finansiella tillgångar 238 15 0 253 67 32 99

Borttagna finansiella tillgångar –105 –66 –351 –522 –74 –251 –84 –409

Bortskrivningar –556 –556 –121 –3 524 –3 645

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –57 –116 6 –166 –26 –118 15 –129

Förändringar i makroekonomiska scenarion 215 105 320 –78 –87 –165

Förändringar av modeller 27 –12 0 15

Expertjusteringar av kreditreserveringarna –46 –7 –53 45 –26 19

Individuella bedömningar 139 139 826 826

Överföringar mellan steg 22 –22 0 5 –54 49

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar

mellan steg –60 68 1 9 –15 22 11 18

Valutakursdifferenser och övrigt 53 65 135 252 28 65 226 319

Utgående balans 785 627 1 018 2 431 498 597 1 644 2 739

Redovisat värde

Ingående balans 228 491 17 235 1 515 247 241 227 843 19 589 2 617 250 049

Utgående balans 305 443 20 399 991 326 833 228 491 17 235 1 515 247 241

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 97

Koncernen Rapporter och noter

Lån med lättnader i villkor

Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kun

ders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren

att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta

inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Änd

ring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amor-

teringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar

av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på

när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån

med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fal

lissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lättnader i villkor.

Bortskrivningar

Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte

finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående

delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med

lätt nader i villkor. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda

reserveringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförval

tare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då ford-

ringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att

fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför nor

malt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs

som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk per

son upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då

fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skrivits

bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder uppgår till

163 mkr (198) .

Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor

2022

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa

Ej i fallissemang 1 695 1 965 1 211 1 097 18 357 6 344

I fallissemang 515 499 134 251 1 886 111 3 397

Summa 2 211 2 464 1 345 1 348 1 904 468 9 741

2021

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa

Ej i fallissemang 1 427 2 318 1 193 551 336 349 6 174

I fallissemang 456 462 214 285 2 874 183 4 474

Summa 1 883 2 780 1 407 836 3 210 532 10 648

3.1.7 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säkerheter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för

att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motparten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller

återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kredit-

förluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de

övertagna säkerheterna. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde,

en värderings modell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden.

2022 2021

Antal

Redovisat

värde,

övertaget

under året

Redovisat

värde

Verkligt

värde Antal

Redovisat

värde,

övertaget

under året

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Byggnader och mark 5 16 17 15 1 24 28

Aktier och andelar 1 20 20 20

Övrigt 24 2 29 30 18 1 28 30

Summa 29 2 45 47 34 22 72 78

3.1.8 Kapitalkrav för kreditrisker

Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 37 040 mkr (27 111). För ytterligare information se not K4 Kapital.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202298

Rapporter och noter Koncernen

3.2 Likviditetsrisk

3.2.1 Definition

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till

betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering

eller utan att åsamkas av förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.

3.2.2 Riskhantering

Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditetsrisk, inklude

rande kvantitativa limiter för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig

för att implementera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärs

verksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd har dele-

gerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likviditetshantering och

för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktionen Group Treasury.

Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen och ansvarar för att

säkerställa att likviditets risker är identifierade och korrekt hanterade. Group Risk

har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna

metoder för mätning av likviditetsrisk.

Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med

riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern-

prissättning samt kontinuitets planering, är exempel på viktiga beståndsdelar

i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet.

3.2.3 Riskmätning

Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likviditets-

och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för

både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är definierade

antingen internt eller genom externa likviditetskrav.

Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival horizon.

Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde, med

hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt mått

i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad tillgång

till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från

koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall

i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen.

Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått;

Likviditets täckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinansie

ringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, bevakas

samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säker

ställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke-pantsatta tillgångar av

hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situatio

ner under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil

finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering.

Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfreds-

ställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering.

Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium

kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker.

3.2.4 Finansieringsstrategi

Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och samman

sättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och lång-

siktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligationer, icke

säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat samt andra

inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka

till stor del är finansierade med säkerställda obligationer.

Swedbank är marknadsledande på inlåning på sina hemmamarknader. Inlå

ningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt aktiekapital täcker

nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett

begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering.

Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar

med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke-säkerställd

finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder

(MREL).

För mer information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade till

gångar hänvisas till koncernens Pelare 3-rapport.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 99

Koncernen Rapporter och noter

3.2.5 Likviditetsreserv

Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditetsrisk.

Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras på så vis

att limiter för riskaptit kan skyddas – även under omständigheter med allvarlig stress.

Likviditetsreserv¹ 2022 2021

Nivå 1 tillgångar 554 631 541 428

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker² 369 529 354 991

Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 148 195 148 839

Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 2 076 5 581

Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 34 831 32 017

Nivå 2 tillgångar 6 598 4 724

Nivå 2A tillgångar 6 323 4 126

Säkerställda obligationer med hög kvalitet 6 321 4 123

Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–) 2 3

Nivå 2B tillgångar 275 598

Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–) 140 598

Aktier (större aktieindex) 135

Summa 561 229 546 152

1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61).

2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022100

Rapporter och noter Koncernen

3.2.6 Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån

återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas

lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig

het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal-

ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt

betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång

siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat

värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonterings effekt

i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotid

punkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts.

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2022

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonteringseffekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 365 992 365 992

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 134 684 4 263 8 432 3 336 1 170 –402 151 483

Utlåning till kreditinstitut 4 844 33 287 4 063 12 187 727 1 481 56 589

Utlåning till allmänheten 605 94 330 174 963 434 060 155 722 990 408 –7 277 1 842 811

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring –20 369 –20 369

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 193 12 117 35 518 12 971 114 –3 615 61 298

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 7 355 85 927 3 686 25 690 44 901 123 119 290 678

Aktier och andelar 16 014 16 014

Derivat 55 296 214 425 738 516 301 702 46 504 –1 305 939 50 504

Immateriella anläggningstillgångar 19 886 19 886

Materiella tillgångar 5 449 5 449

Övriga tillgångar 10 521 1 665 304 380 1 671 14 541

Summa 378 796 418 238 415 182 1 254 707 519 739 1 164 467 –1 296 253 2 854 876

Skulder

Skulder till kreditinstitut 34 823 21 057 5 925 11 021 72 826

In- och upplåning från allmänheten 1 200 632 48 734 52 113 4 436 32 1 1 305 948

Emitterade värdepapper 183 297 256 252 348 681 13 760 17 412 –35 196 784 206

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 3 434 84 203 4 080 27 039 46 961 126 276 291 993

Derivat 61 285 217 747 747 086 304 326 47 356 –1 309 121 68 679

Övriga skulder 54 548 3 146 6 145 1 984 739 –200 66 362

varav leasingskulder 217 600 1 965 937 112 –200 3 631

Seniora icke prioriterade skulder 50 157 14 403 –7 121 57 439

Efterställda skulder 8 246 19 079 5 590 –1 584 31 331

Eget kapital 176 092 176 092

Summa 1 238 889 453 124 547 509 1 213 644 387 056 191 784 –1 177 130 2 854 876

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2021

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonteringseffekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 360 153 360 153

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 136 042 9 086 13 526 3 721 860 355 163 590

Utlåning till kreditinstitut 2 861 19 269 4 448 11 452 108 1 366 39 504

Utlåning till allmänheten 312 63 478 143 400 387 857 149 017 961 324 –2 182 1 703 206

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring –1 753 –1 753

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 550 10 054 36 476 6 894 258 –1 139 58 093

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 7 550 104 728 4 438 28 450 47 400 135 946 328 512

Aktier och andelar 21 121 21 121

Derivat 12 775 4 116 80 457 65 391 16 008 –138 216 40 531

Immateriella anläggningstillgångar 19 488 19 488

Materiella tillgångar 5 523 5 523

Övriga tillgångar 11 163 1 486 12 649

Summa 370 876 353 005 177 028 558 218 272 531 1 115 762 –96 803 2 750 617

Skulder

Skulder till kreditinstitut 30 834 34 995 187 26 796 92 812

In- och upplåning från allmänheten 1 219 163 25 913 19 509 1 154 40 4 1 265 783

Emitterade värdepapper 109 939 216 063 374 284 24 076 16 602 –5 047 735 917

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 3 633 102 537 4 789 29 787 49 635 139 286 329 667

Derivat 7 725 2 326 83 449 65 227 14 808 –145 429 28 106

Övriga skulder 58 096 1 956 6 120 2 284 1 948 –204 70 200

varav leasingskulder 200 589 1 950 1 011 213 –204 3 759

Seniora icke prioriterade skulder 23 433 15 187 –788 37 832

Efterställda skulder 4 516 6 651 12 323 4 894 220 28 604

Eget kapital 161 696 161 696

Summa 1 253 630 343 721 251 481 557 346 161 343 172 648 10 448 2 750 617

Bevilj ade lånelöften uppgående till

265 076 mkr (268 984) kan utnyttjas när som

helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser upp

gående till 45 632 mkr (53 668) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om

specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 714 mkr

(644), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsför

delningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder

utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan

att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovis

ningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 101

Koncernen Rapporter och noter

Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter

Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40%

Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1 111 280 1 102 622 1 094 336 1 082 819 1 067 404 1 047 730 1 023 304 993 896 958 676

Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 359 723 359 723 359 723 359 723 359 723 359 723 359 723 359 723 359 723

Övervärde i säkerhetspoolen (OC), % 208,9 206,5 204,2 201,0 196,7 191,3 184,5 176,3 166,5

Likviditetstäckningskvot¹ 2022 2021

Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr

Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1 552 192 530 878

Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2 5 511 3 806

Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt 557 704 534 684

Kassautflöden, mkr

Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder 57 122 53 306

Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 255 776 234 399

Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 5 329 5 341

Ytterligare krav 97 451 65 863

Andra kassautflöden 23 491 6 698

Summa kassautflöden 439 168 365 608

Kassainflöden, mkr

Utlåning mot säkerhet 9 543 6 439

Inflöden från fullt presterande exponeringar 23 726 19 154

Andra kassainflöden 57 218 11 395

Summa kassainflöden 90 487 36 989

Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, % 160 163

Likviditetstäckningskvot, EUR, % 285 419

Likviditetstäckningskvot, USD, % 168 152

Likviditetstäckningskvot, SEK², % 115 113

1) LCR - beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620.

2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%.

NSFR och NSFR-komponenter 2022 2021

NSFR, % 118 123

Tillgänglig stabil finansiering (ASF) 1 663 231 1 644 050

Behov av stabil finansiering (RSF) 1 404 092 1 331 522

3.2.7 Stresstester

Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella

störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank

specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper

även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga störningar

skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till

osanno lika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora

uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på

ställda säkerheter för olika ändamål.

Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att

de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen

minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att

emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks

finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapitalmark-

naden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera

likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säkerhetspoolen

såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks

övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022102

Rapporter och noter Koncernen

3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder

Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 44 mkr (42).

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2022 Certifikat¹

Säkerställda

obligationer

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukture-

rade privat

obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder

Leasing

skulder Summa

Ingående balans 165 067 436 989 129 809 4 052 735 917 37 832 28 604 3 759 806 112

Emitterat/Nya kontrakt 881 747 56 346 33 873 971 966 22 993 13 375 175 1 008 509

Återköpt –33 927 –1 140 –35 067 –35 067

Återbetalt –757 217 –106 150 –50 812 –914 179 –257 –12 660 –846 –927 942

Modifieringar och övrigt 445 445

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk

rad post i säkringsredovisning till verkligt värde

och valutakursförändringar 26 517 –9 974 9 689 –663 25 569 –3 129 2 012 98 24 550

Utgående balans 316 114 343 284 122 559 2 249 784 206 57 439 31 331 3 631 876 607

1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år.

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2021 Certifikat¹

Säkerställda

obligationer

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukture-

rade privat

obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder

Leasing

skulder Summa

Ingående balans 127 209 471 491 128 437 5 677 732 814 10 359 23 434 3 611 770 218

Emitterat/Nya kontrakt 653 596 74 334 31 503 759 433 27 501 4 328 519 791 781

Återköpt –23 901 –1 972 –25 873 –25 873

Återbetalt –619 612 –85 021 –35 374 –740 007 –617 –793 –741 417

Modifieringar och övrigt 367 367

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk

rad post i säkringsredovisning till verkligt värde

och valutakursförändringar 3 874 86 5 243 347 9 550 –28 1 459 55 11 036

Utgående balans 165 067 436 989 129 809 4 052 735 917 37 832 28 604 3 759 806 112

1) C ertifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 103

Koncernen Rapporter och noter

3.3 Marknadsrisk

3.3.1 Definition

Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expone

ring som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde

avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar

såsom CVA samt DVA.

3.3.2 Riskhantering

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som

begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart risktagande enheter,

det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta risk, tillåts ta mark

nadsrisk. Limitramverket inkluderar limiter såväl som escalation triggers (ET) och

key risk indicators (KRI). Vd allokerar limiter till koncernens finanschef för vidare

allokering. För att komplettera limiterna uppsatta av vd, sätts ytterligare limiter av

verkställande ledning för att undvika uppbyggandet av riskkoncentrationer. Kon

cernfinanschef allokerar limiter till respektive affärsområdeschef för Stora företag

och Institutioner (LC&I) och Baltisk bankverksamhet samt till Group Treasury. Limi

ter allokeras därefter vidare inom respektive affärsområde. Ytterligare limiter kan

tilldelas till specifika värdepappersdeskar, dotterföretag eller organisatoriska enhe

ter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka

och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank.

Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår härrö

rande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess hel-

het till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda mandat

avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter, ET eller

KRI.

Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur

och hanteras i huvudsak av Group Treasury.

Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar

in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och ränte-

bindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom

att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider

antingen direkt eller via användandet av olika derivat, till exempel ränteswappar.

Ränterisker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker

utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en

följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter.

Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat .

3.3.3 Riskmätning

Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-

statistiska, med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för regel-

efterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad

Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och

används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav.

Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple

ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de

marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tyd-

ligare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man

inte kan utläsa i exempelvis VaR.

Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en

omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan

delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress

scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för

testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller

förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar.

3.3.4 Riskexponering

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet

som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverksam

heten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom

affärsområdet LC&I och Baltisk bankverksamhet .

3.3.5 Value-at-Risk (VaR)

VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i

olika marknadsriskfaktorer (till exempel marknadsräntor och aktiekurser), beräknar

en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräk

ningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över

en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall

på 99 procent och en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att

förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är

ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värde-

papper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra

risk nivåer exempelvis mellan de olika tillgångsslagen.

”Ordinarie” VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den

stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress.

Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids -

period präglad av den dåvarande finanskrisen.

Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena LC&I samt Baltisk

bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att

göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande i tradingboken

sker endast i begränsad omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid

beräkning av Swedbanks kapitalkrav.

Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och

hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading

verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR-modellens precision,

medan man i det i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens

värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det

beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket

testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade

under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under

2022 översteg VaR- nivån vid 11 tillfällen till följd av exceptionellt hög marknads-

volatilitet under året .

VaR trading för kapitalkrav Jan–dec 2022 (2021) 2022 2021

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

Value-at-Risk 53 (35) 19 (14) 36 (21) 33 24

Stressad Value-at-Risk 104 (127) 52 (71) 78 (96) 56 86

Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav

använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna

riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2022 ett

medelvärde på 36 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2021 som var

24 mkr .

VaR trading för

riskberäkning

Jan–dec 2022 (2021) 2022 2021

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

Kreditspreadrisk 22 (24) 5 (4) 10 (9) 7 6

Aktiekursrisk 14 (16) 2 (2) 4 (5) 3 6

Valutakursrisk 8 (10) 1 (1) 3 (3) 2 5

Ränterisk 57 (33) 19 (15) 38 (21) 30 24

Diversifiering –19 (–14) –7 –17

Total 52 (42) 19 (16) 36 (24) 35 24

Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR-modell som

koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de

värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022104

Rapporter och noter Koncernen

3.3.8 Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses ri sken för att värdet av koncernens tillgångar och skul

der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra

relevanta riskfaktorer.

Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella

anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutaposi

tioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i

valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar

resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den

baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valuta-

positionen till 11 257 mkr (10 378).

Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverk

samheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även

inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner.

Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karak

tär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det sam-

lade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till

önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valuta-

terminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hante

ras genom användning av valutaderivat.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga

exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till-

hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den

svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på

koncernens redovisade resultat på 38 mkr (19), varav 6 mkr (9) relaterar till euron.

Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan

om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens

redovisade resultat om –17 mkr (46), varav 7 mkr (48) relaterar till euron. En kurs

rörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avse-

ende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär

en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 956 mkr efter skatt (+/– 950), varav

946 mkr (947) relaterar till euron.

Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning

av valutabasisspreaden (d.v.s. priset för att byta kassaflöden i en valuta mot en

annan) med en baspunkt skulle för dessa derivat, per årsskiftet, ha medfört en

positiv effekt i övrigt totalresultat på 5 mkr (6) efter skatt.

Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 46 145 mkr

(38 214) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i

utlandsverksamheter.

3.3.6 Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt

ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller

andra relevanta riskfaktorer.

Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens

bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive

derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kund

lån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att

de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika

typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till

exempel kundrelaterade aktiviteter.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års-

skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat,

med –986 mkr (–257). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått

till –1 681 mkr (–1 290) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats

med 695 mkr (1 033). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt

värde skulle ha påverkats med –114 mkr (74).

Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av

marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat

med 12 mkr (16) .

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet

2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –675 57 –191 –921 –196 504 –1 –251 –7 –1 681

Utländsk valuta –108 –128 409 541 28 488 –483 –69 17 695

Summa –783 –71 218 –380 –168 992 –484 –320 10 –986

2021

Svenska kronor –623 19 –130 –246 –477 475 491 –1 020 221 –1 290

Utländsk valuta 22 94 27 129 553 –350 282 191 85 1 033

Summa –601 113 –103 –117 76 125 773 –829 306 –257

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med

en procentenhet

2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor 323 34 280 –512 –191 680 87 –249 –7 445

Utländsk valuta –187 –198 –127 153 –329 607 –473 –34 29 –559

Summa 136 –164 153 –359 –520 1 287 –386 –283 22 –114

2021

Svenska kronor –20 20 –59 –262 –118 130 670 –220 84 225

Utländsk valuta –311 31 –171 –102 560 –851 439 246 8 –151

Summa –331 51 –230 –364 442 –721 1 109 26 92 74

Marknadsriskmätningen anpassar sig successivt till de förändringar s om sker i

samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Över

gången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att fortgå under ett antal år.

Då flera stora valutor redan har gått över till att använda nya referensräntor så

kommer de resterande anpassningarna med stor sannolikhet endast ha en mindre

påverkan på riskmått som Value -at-risk.

3.3.7 Kreditspreadrisk

För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens

tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat.

Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder

påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skill-

naden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med mot

svarande löptid.

En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent-

enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa

räntebärande tillgångar och derivat med –5 mkr (–5).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 105

Koncernen Rapporter och noter

Nedanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position

redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens .

Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant

derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor.

Valutafördelning

2022 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 169 524 28 717 1 344 714 14 200 313 165 679 365 992

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 7 574 2 244 7 820 143 663 151 483

Utlåning till kreditinstitut 22 138 4 508 386 1 249 3 108 1 039 32 428 24 161 56 589

Utlåning till allmänheten 292 390 27 154 1 915 4 179 51 981 1 538 379 157 1 463 654 1 842 811

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 885 2 021 375 8 186 15 467 45 831 61 298

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 376 703 376 703

Summa 496 511 62 402 2 301 7 147 64 233 2 591 635 185 2 219 691 2 854 876

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31 474 4 361 141 1 562 1 328 2 052 40 918 31 908 72 826

In- och upplåning från allmänheten 382 507 45 573 3 206 2 621 5 485 5 179 444 571 861 377 1 305 948

Emitterade värdepapper 190 283 315 142 5 620 2 641 5 982 519 668 264 538 784 206

Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439

Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 427 034 427 034

Eget kapital 176 092 176 092

Summa 649 063 384 760 18 063 4 183 18 038 17 250 1 091 357 1 763 519 2 854 876

Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och

skulder 164 302 322 284 15 676 –2 967 –45 957 14 584 467 922

Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750

2021

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 167 873 19 370 428 293 55 188 019 172 134 360 153

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 7 585 836 1 486 9 907 153 683 163 590

Utlåning till kreditinstitut 15 786 3 157 232 1 558 4 946 244 25 923 13 581 39 504

Utlåning till allmänheten 237 627 22 899 2 799 5 090 41 453 2 187 312 055 1 391 151 1 703 206

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 806 1 959 348 7 712 15 825 42 268 58 093

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 426 071 426 071

Summa 434 677 48 221 3 031 7 424 55 890 2 486 551 729 2 198 888 2 750 617

Skulde r

Skulder till kreditinstitut 51 012 2 868 10 225 921 55 036 37 776 92 812

In- och upplåning från allmänheten 345 349 36 786 1 946 3 052 5 014 3 273 395 420 870 363 1 265 783

Emitterade värdepapper 187 417 164 049 26 263 7 952 13 105 398 786 337 131 735 917

Seniora icke prioriterade skulder 25 997 4 261 5 292 1 331 36 881 951 37 832

Efterställda skulder 11 870 13 625 1 891 27 386 1 218 28 604

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 427 973 427 973

Eget kapital 161 696 161 696

Summa 621 645 217 328 32 480 3 277 19 179 19 600 913 509 1 837 108 2 750 617

Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och

skulder 198 113 169 009 29 392 –4 127 –36 493 17 097 372 991

Nettopositioner i valuta 11 145 –98 –57 20 218 –17 11 211

3.3.9 Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och

aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller

andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.

Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Inom

koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta

utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatili

tet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den

implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombina

tionerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet är limiterat.

Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på

trading verksamhetens positioner med –20 mkr (–21).

3.3.10 Råvarurisk

Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate

rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot

råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kund-

relaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med

annan part så att ingen öppen exponering kvarstår.

3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet

till 1 717 mkr (1 625).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022106

Rapporter och noter Koncernen

3.5 Risk i försäkringsrörelsen

3.5.1 Definition

Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk,

kredit risk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncer

nen. Företagen är även exponerade för operativ risk. Försäkringsteckningsrisk

definieras som risken för en ändring i värde, intjäning, eller kapital på grund av av -

vikelse mellan faktiska och förväntade försäkringskostnader (skade- och drifts

kostnader). Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förväntat, exempelvis

avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Här inkluderas även

kostnadsrisk, det vill säga risken att kostnader, såväl administrativa som kostna

der i form av provisioner avseende försäljning, överstiger de kostnadsantaganden

som ligger till grund för premierna.

De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB,

Swedbank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS.

Dessutom äger Swedbank ett så kallat captive-försäkringsföretag, Sparia Group

Försäkrings AB, som endast försäkrar risker i Swedbankkoncernen.

3.5.2 Swedbank Försäkring AB

Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar

främst med unit-linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten

leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de

största riskerna.

En relativt liten, cirka 6 procent, och över tid minskande, del av Swedbank För

säkring sparandeförsäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där

Swedbank Försäkring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovan

nämnda riskerna kan dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring

tvingas göra kapitalinjektioner för att infria garantierna om tillgångarnas avkast

ning inte skulle vara tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffer-

tar som mitigerar garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida

avkastningar kan reducera tillgångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla

garantiaffären i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad

sårbarhet för lägre räntor.

Långlevnadsrisk är också en risk som kan vara viktig för sparandeaffären.

Förluster från långlevnad uppkommer om durationen hos pensionsutbetalningar

är längre än förväntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att moni

torera utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade. Baserat på fördefinierade

triggers justeras riskpremier (arvsvinster) som adderas till kontrakt med lång-

levnadsskydd.

Riskprofilen för Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar (netto efter återför-

säkring) består huvudsakligen av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäk

ringar kopplade till bolån samt den privata trygga-affären, följt av risk relaterat till

invaliditet och sjuklighet. Riskerna i trygghetsförsäkringar hanteras genom indivi

duella riskbedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp,

hälsoundersökningar.

Försäkringskontrakt och prissättning av framtida premier kan anpassas till

exempel med anledning av en förändrad hälsosituation i samhället. De mest skad

liga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvar-

lig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjuk-

domsfrekvens i försäkringsbeståndet. Tabellen nedan visar solvenskapitalkravet

för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktkategori och risktyp. Det visar

att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper.

Risktyp i procent

Sparförsäkring

(fond- och depå-

försäkring samt

garantiprodukter)

Riskförsäkring Total

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Marknadsrisk 45 51 0 0 45 51

Livförsäkringsrisk

(exkl kostnads- och

annullationsrisk) 2 1 5 3 6 5

Kostnadsrisk 8 7 0 0 8 8

Annullationsrisk 33 30 1 1 34 31

Sjukförsäkringsrisk

(exkl kostnads- och

annullationsrisk) 0 0 2 2 2 2

Övriga risker 3 4

Totalt 100 100

3.4 Operativ risk

3.4.1 Definition

Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och

negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna

processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser. I operativ risk ingår

även externa händelser som inte täcks av något annat riskslag. Operativ risk är

indelad i underrisktyper.

3.4.2 Riskhantering

Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning

och rapportering av operativa risker. En bedömning av koncernens risker sker

i samband med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande

och vid behov till lokal ledning samt till styrelse, vd och övrig koncernledning.

3.4.3 Utvärderingar av risker

Alla affärsområden använder koncerngemensamma metoder för utvärdering av

operativa risker, till exempel vid riskbedömning. Dessa används löpande för att

täcka bland annat samtliga väsentliga processer inom koncernen. Metoderna

inkluderar identifiering av väsentliga risker samt åtgärdsplanering och uppföljning

för att hantera eventuella risker.

3.4.4 Godkännande av nya produkter

Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och änd-

rade produkter, tjänster, marknader, processer och IT-system samt större verksam

hets eller organisationsförändringar inklusive utkontraktering. Syftet är att säker-

ställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker, att

accepterade risker hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras i processen samt

att koncernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya eller förändrade produkter

och tjänster. Processen är utformad för att betona affärsområdenas ansvar och

skyldighet för kontinuerlig riskidentifiering, analys och hantering vid förändrings-

arbete. Group Risk och Group Compliance bidrar med en expertutvärdering av risk-

analysprocessen och de kvarstående riskerna, och både Group Risk och Group

Compliance har mandat att avvisa förändringar där riskerna överstiger riskaptiten

och de underliggande gränserna.

3.4.5 Incident, kontinuitets- och krishantering

Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och förbättra förmågan att han

tera alla typer av händelser såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oro-

ligheter på den finansiella marknaden och pandemi som kan påverka koncernens

förmåga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden på en acceptabel

nivå. Principerna för incident-, kontinuitets- och krishantering definieras i ett kon

cerngemensamt regelverk såväl som system för incidenter och förluster. En kon-

cernövergripande krishanteringsgrupp ansvarar för hantering, koordinering och

kommunikation i samverkan med lokala krishanteringsgrupper. Kontinuitetsplaner

för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster har etablerats.

Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar.

Swedbanks modeller för kontinuitets- och krishantering baseras på internationella

och nationella standarder.

Incidentrapportering

Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och

uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rappor-

tering, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker

identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operativa

förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys.

3.4.6 Process- och kontrollhantering

Ett internt regelverk för hantering av processer och processkontroller är infört. Det

inkluderar ett processuniversum, innehållande uppgifter om processägarskap för

väsentliga processer som ett stöd vid riskhanteringsaktiviteter samt ett specifikt

regelverk för intern kontroll av finansiell rapportering.

3.4.7 Informationssäkerhetsrisk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka

detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till

att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäker

het. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt

leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt.

3.4.8 Kapitalkrav för operativa risker

Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa

risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till

6 400 mkr (6 049).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 107

Koncernen Rapporter och noter

3.5.3 Swedbank Life Insurance SE

Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland

och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparandeförsäk-

ring. De produkter som erbjuds för närvarande är avsedda för massmarknads

segmentet och är designade för att vara enkla.

Företagets primära fokus är term life-försäkring. Som ett resultat är anullations-

risken den dominerande risken i företagets profil. Risken för höjda räntor och död-

lighetsrisk hör också till de större riskerna. Ränterisk är signifikant på grund av

långa kontraktsgränser.

Sparandeförsäkring inkluderar både produkter med garanterad ränta och unit-

linked försäkring. Portföljen med garanterad ränta omfattar runt 8 procent av spa

randeaffären, och minskar, då denna typ av produkter inte säljs längre. Vissa av

unit-linked produkterna innehåller premium- eller kapitalgaranti och därför är aktie

kursrisk en annan större risk för företaget. Premiumgarantiprodukter står för 57

procent av den totala unit-linked-affären medan kapitalgarantiprodukter endast

står för 2 procent och fortsätter minska.

3.5.4 Swedbank P&C Insurance AS

Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Estland,

Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms-, motor-,

rese- och betalskyddsförsäkring för privatpersoner. Portföljen har sin tyngdpunkt i

Estland (54 procent) följt av Litauen (27 procent) och Lettland (19 procent). Företa

gets fokus är på enkla och korta försäkringsprodukter för massmarknaden. De

största produkterna är egendomsförsäkring och motorförsäkring (eget fordon)

vilka tillsammans utgör nästan 76 procent av portföljen. De största riskerna är

teckningsrisk, vilket mitigeras med en noggrann teckningspolicy, samt kata

strofrisk (naturliga och framkallade). Återförsäkringsprogram används för att ytter-

ligare mitigera dessa risker.

3.5.5 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen

Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet

är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden

gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För-

säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol-

venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own

Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre -

tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement,

SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som

OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i

Swedbank uppgick till 10 262 mkr (11 100). Detta ska ställas i relation till Solvency

Capital Requirement som uppgick till 6 683 mkr (8 778). Solvenskvoten uppgick

till 1,56 (1,26). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick

till 2 182 mkr (1 891). Solvenskvoten uppgick till 1,78 (1,50). Kapitalbasen i den

baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick till 625 mkr (501). Solvenskvoten

uppgick till 1,50 (1,58).

3.6 ESG-risk

3.6.1 Definition

Risken som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera och hantera klimat- och

miljörelaterade, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter, som kan få en

betydande negativ finansiell påverkan eller en betydande negativ påverkan på kon

cernens varumärke och rykte.

3.6.2 Riskhantering

ESG-risk härrör från direkt eller indirekt exponering mot ESG-faktorer. Swedbank är

i första hand indirekt exponerad genom sina kunders och motparter exponering

mot ESG-faktorer, men också direkt genom den egna verksamheten. ESG-risk

materialiserar genom befintliga risktyper enligt definitionen i Swedbanks risktaxo

nomi, exempelvis som kreditrisk genom Swedbanks kunders finansiella ställning

eller som strategisk risk om banken inte lyckas ta vara på affärsmöjligheter som

uppstår under omställningen till en mer hållbar ekonomi.

Även om alla ESG-faktorer i princip kan vara materiella, ligger tyngdpunkten för

närvarande på miljöfaktorer och i synnerhet på klimatförändring. Klimat- och miljö

risker har särdrag som kräver särskilda hänsyn, inklusive en potentiellt stor påver-

kan, en osäker och långsiktig tidshorisont under vilken de skulle kunna uppstå, och

beroendet av åtgärder i närtid. Alltså, trots att vissa risker mer sannolikt materali

seras på längre sikt krävs att de hanteras idag.

Metoder för att bedöma den finansiella materialiteten för enskilda institut, det

vill säga upprätta en tydlig och mätbar koppling mellan ESG-risk och kreditrisk, är

fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Den europeiska bankmyndigheten (EBA)

har fått i uppdrag att utveckla gemensamma metoder för ESG-riskbedömning. I

rapporten om hantering och tillsyn av ESG-risker presenteras en uppsättning risk

bedömningsmetoder. Dessa är: (i) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på

hur anpassad en banks låneportfölj är till globala hållbarhetsmål (ii) exponerings

metoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG-faktorer, och

(iii) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur hållbarhetsrelaterade risker påver

kar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer. Metoden omfattar

scenario analys och stresstester. Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre

kategorier. Några exempel beskrivs i följande avsnitt.

3.6.2.1 Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och

har satt klimatmål för kreditportföljen

Det primära syftet med klimatmålen är att bidra till att bekämpa klimatförändring

arna genom att stödja kunderna i sin omställning till mer miljömässigt hållbara

affärsmodeller, men möjliggör också för koncernen att hantera exponeringen mot

ESG-risk genom att kreditportföljen styrs mot aktiviteter som är i linje med att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚C. Läs mer om Swedbanks klimatmål

på sidan 27.

3.6.2.2 Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder

I kreditgivningsprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv för

säkerställa att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verk

samhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. Denna bedömning kom-

pletteras nu med ett ESG-analysverktyg som använder en kvantifierbar metodik för

att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje sektor. Genom att till

handahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng kommer det nya verktyget att

göra det möjligt för Swedbank att hantera ESG risker i utlåningsverksamheten

både på kund- och portföljnivå.

ESG-poängen är ett resultat av (i) identifieringen av exponeringar mot ESG-faktore r

(t.ex. växthusgasutsläpp, energieffektivitet, anställdas hälsa och säkerhet) i varje

sektor baserat på kundens primära ekonomiska aktivitet, och (ii) bedömningen av

kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer baserat på ett fråge

formulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassificering av företags-

kunder till hög, medel och låg ESG-exponering.

ESG-analysverktyget lanserades för stora företag 2022 och införande för övriga

segment planeras under 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022108

Rapporter och noter Koncernen

Redovisat värde före reserveringar Redovisat värde före reserveringar

Betydande grupper enligt TCFD 2022 2021

Sektor enligt TCFD 2022 2021

Finans 75 868 53 349 Kreditinstitut 56 600 38 129

Försäkring 55 127

Finans och fondförvaltning 19 213 15 093

Energi 25 270 23 274 Olja och gas 3 902 6 002

Kol 0 0

Kraft 21 368 17 272

Transport 38 654 33 802 Flygtransporter 292 665

Sjötransporter 11 651 11 577

Järnvägstransporter 991 359

Tunga fordon 17 481 15 461

Personbilar 8 239 5 740

Jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogspro

dukter

68 074 64 134 Jordbruk 37 579 37 637

Drycker, förpackad mat och kött 6 260 3 933

Skogsbruk 18 245 18 232

Papper och skogsprodukter 5 990 4 332

Material och byggnader 427 222 391 633 Metaller och gruvverksamhet 2 520 2 884

Kemikalier 12 945 6 759

Byggmaterial (ej träprodukter) 3 301 3 024

Kapitalvaror 4 842 4 517

Fastighetsförvaltning och byggnads-

verksamhet 403 614 374 449

Summa 635 088 566 192 Summa 635 088 566 192

3.6.2.3 Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning

Klimatförändringar, inklusive den omställning som görs för att möta hotet om kli

matförändringar kan ger upphov till kreditrisk, särskilt inom vissa sektorer. Tabel-

len nedan visar de delar av utlåningen till allmänheten och till kreditinstitut som är

särskilt utsatt för klimatrelaterade risker. Grupperna och sektorerna är anpassade

till rekommendationerna från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD).

TCFD har identifierat branscher som mer sannolikt kommer att påverkas finansiellt

än andra på grund av sin exponering mot klimatrelaterade risker, inklusive utsläpp

av växthusgaser, energianvändning och vattenanvändning. Branscherna grupperas

som: energi, transport, material och byggnaders, samt jordbruk, mat och skogspro

dukter. Swedbank redovisar också en fjärde grupp, finans, som huvudsakligen är

exponerad indirekt genom innehav av tillgångar i de andra grupperna.

TCFD-grupperna är baserade på ett värdekedjeperspektiv, vilket skiljer sig

väsentligt mot Swedbanks traditionella sektorindelning som är baserad på primär

ekonomisk aktivitet. Koncernens sektorer finns i tabellen Lån till allmänheten och

kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde, i avsnitt 3.1.6. Utlå

ning till materiella TCFD-grupper uppgår till SEKm 635 088 (566 192), eller 22 (21)

procent av Swedbanks maximala kreditriskexponering som redovisas på sidorna

87-88.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 109

Koncernen Rapporter och noter

Att förstå exponeringarna mot TCFD-grupperna är en utgångspunkt. För att förstå

hur den potentiella framtida utvecklingen inom olika sektorer kan påverka Swed

banks utlåningsportföljer har Swedbank genomfört scenarioanalyser i syfte att

identifiera både risker och möjligheter inom de olika branscherna.

Två olika scenarier har analyserats; (i) det hållbara utvecklingsscenariot (Sustai

nable Development Scenario, SDS <2°C temperaturökning) och (ii) scenariot med

redan uttalad politik (Stated Policy Scenario SPS ~ 3°C temperaturökning), båda

från International Energy Association (IEA). IEA:s globala scenarier användes som

grund och utvecklades sedan av koncernen för att ta hänsyn till regionala och

branschspecifika förhållanden.

Nedan följer en summering av de risker som identifierats på kort, medellång och

lång sikt.

Kort sikt (1–5 år) Medellång sikt (>5–15 år) Lång sikt (>15–25 år)

Risker

•

Tillgångsvärden inom olja och gas minskar till följd

av minskad riskaptit hos investerare, vilket ökar

kreditrisken i energisektorn.

•

Kostsamma investeringar för elektrifiering, särskilt

inom transport, energi och material. Tillsammans

med osäkerhet kring olika tekniker ökar omställ

ningsrisken.

•

Den planerade omfördelningen av EU-subventioner

kan bli en ekonomisk utmaning för jord- och

skogsbruket. Arealstödet minskar samtidigt som

hållbara jordbruksmetoder ges ökade anslag.

•

En våg av nya lagar och politiska initiativ inom

EU:s gröna giv driver på omställning inom samtliga

sektorer.

•

Snabba förändringar i konsumtionsmönster, exem-

pelvis ökad efterfråga på hållbara produkter leder

till utmaningar för de flesta sektorer, i synnerhet

tillverkning och detaljhandel.

•

Stor omvandling av jord- och skogsbruket med ny

teknik för resurseffektivisering, exempelvis preci

sionsjordbruk och nya grödor. Nya politiska initia-

tiv kommer att kräva mindre skogsavverkning för

att bevara den biologiska mångfalden och öka kol

sänkan, vilket påverkar kassaflödena negativt.

•

Åtgärder för att begränsa skador från akuta och

kroniska väderhändelser, såsom stormar, över

svämningar och temperaturökningar, särskilt inom

jord- och skogsbruket.

•

Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheter

kan leda till prisnedgång/värdeminskning inom

fastighetssektorn.

•

Investerares riskaptit minskar generellt för till-

gångar utsatta för klimatrelaterade risker. Refinan-

sieringsrisk och kreditrisk ökar.

•

Ryktesrisk kan uppstå om koncernens hantering

av klimatrisker uppfattas som otillräcklig.

•

Fler extremväder som värmeböljor, ökad frekvens av

skogsbränder och kraftig nederbörd kan leda till

obrukbar mark och fler skadedjur inom jordbruks

och skogsbrukssektorn.

•

Havsnivåhöjning i riskområden för översvämning

kan leda till prisnedgångar, svårigheter att försäkra

fastigheter, och ett ökat behov av underhåll och

reparationer av skador på byggnader inom fastig

hetssektorn.

•

Äldre byggnader med låg energieffektivitet i områ-

den med svag markefterfrågan riskerar att bli stran-

dade tillgångar.

•

Globala effekter på grund av klimatförändringar med

påverkan på den globala ekonomin kan medföra

ökade systemrisker inom den finansiella sektorn.

•

Investerings- och holdingbolag som har litet fokus

på klimatförändringar riskerar att få sina affärsmo

deller och tillgångar strandade.

Finans

Merparten av utlåningen i denna grupp utgörs av lån till kreditinstitut, vilka huvud

sakligen är kortfristiga och kopplade till koncernens likviditetshantering. Kredit-

risken är och bedöms förbli låg i båda scenarierna, även om det på lång sikt i

scenariot med redan uttalad politik finns ökad risk för störningar i det finansiella

systemet.

Utlåningen till finans och fondförvaltare, såsom investmentbolag och finansbo

lag inom stora industrier, är måttlig. Dessa företag spelar en viktig roll i samhället

och att de hanterar klimatriskerna i sina investeringar professionellt är viktigt. Ris

ken är väl diversifierad och banken har inte identifierat några betydande risker till

följd av klimatförändringar i scenarierna.

Energi

Kreditrisken i TCFD-sektorn olja och gas ökar på kort sikt i det hållbara utvecklings

scenariot. Swedbanks utlåning till sektorn har minskat avsevärt sedan 2015, och är

idag begränsad. Ställningstagandet om klimatförändringar slår fast att banken inte

kommer att direktfinansiera prospektering av nya olje- och gasfält. Swedbank har

inga exponeringar i kolindustrin.

Den största utlåningen i energigruppen finns inom kraftsektorn. Portföljen består

främst av utlåning till stora, ofta statligt ägda eller kontrollerade, företag som leve

rerar el och värme till hemmamarknaderna. I det hållbara utvecklingsscenariot

identifierades ett brett och långtgående investeringsbehov relaterat till elektrifie

ring. Produktion, lagring och överföring av el kräver stora investeringar under de

kommande decennierna för att möta en ökande efterfrågan, inte minst från trans

porter och industri. I de baltiska ekonomierna identifierades i samma scenario en

del utmaningar med att gå över från fossilbränslebaserad elproduktion till grön

elproduktion. I scenariot med redan uttalad politik väntas kostnaderna för elöverfö

ring att öka till följd av mer frekventa akuta väderhändelser. Omvandlingen i energi-

sektorn rymmer osäkerhet och ökade risker, men det finns en ökande efterfrågan

som starka ägare och Swedbanks rådgivning kan utveckla till finansiell tillväxt.

Transport

På kort sikt innebär SDS-scenariot en snabb tillväxt inom elektrifiering, där trans

portsektorn är i framkant med ökad omställningsrisk som följd. Merparten av utlå-

ningen gäller vägtransporter (tunga fordon och personbilar). Omställningen i denna

sektor kräver omfattande investeringar. För att kunna ställa om fordonsflottan från

fossilbränsle till el och vätgas är det viktigt att företagen har en stabil finansiell

ställning. Detta ägnas särskild uppmärksamhet i koncernens strategi, som går ut

på att stötta sektorn under omställningen.

Sjötransportsektorn är exponerad för både omställningsrisk och fysisk risk, men

utlåningsvolymerna är måttliga och diversifierade över flera segment. Det kommer

att finnas behov av att investera i ny teknik för att minska utsläppen, särskilt i det

hållbara utvecklingsscenariot. Dessutom stiger försäkringspremierna på grund av

att extrema väderhändelser förekommer allt oftare, särskilt i scenariot med redan

uttalad politik. Koncernens strategi för sektorn är att hjälpa kunderna ställa om i

enlighet med klimatmålen och rådgivningen anpassas till varje kund.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022110

Rapporter och noter Koncernen

Jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogsprodukter

Jord- och skogsbruket står för en stor del av utlåningsportföljen och påverkas i

båda scenarierna. På kort och medellång sikt i det hållbara utvecklingsscenariot

finns det betydande omställningsrisk, och långsiktigt i scenariot med redan uttalad

politik finns det betydande fysisk risk i form av både akuta och kroniska händelser.

Den förväntade ökningen i kreditrisk är måttlig då detta är en sektor med relativt

låg finansiell risk och stabil efterfrågan. Koncernen arbetar nära sina kunder och

den klimatrelaterade rådgivningen, bland annat med hjälp av det nya ESG-analys-

verktyget, är viktigt för att säkerställa en omställning där riskerna hålls låga givet

lokala och individuella förutsättningar.

Material och byggnader

Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet är Swedbanks största TCFD-sek

tor. Den är utsatt både för omställningsrisk och fysisk risk. Den totala påverkan på

kreditrisken bedöms vara låg till måttlig i båda scenarierna. Omställningsrisken i

det hållbara utvecklingsscenariot är främst relaterad till trycket från beslutsfattare

och från marknaden att förbättra energieffektiviteten. Det innebär ökade investe

ringskostnader, men också minskad känslighet mot stigande energikostnader. Så

länge fastigheter har hög efterfrågan kan kostnaderna helt eller delvis överföras till

hyresgästerna, vilket ofta tillåts enligt hyreskontrakten. Detta innebär att kassaflö

den endast skulle påverkas måttligt. För fastigheter med låg underliggande efter-

frågan kanske detta inte är fallet och skulle i så fall påverka fastighetens värde

negativt. I scenariot med redan uttalad politik identifieras ökande fysiska risker,

särskilt för översvämningar till följd av kraftig nederbörd. Utsatta fastigheter kan

behöva investera för att mildra dessa risker och det finns också en risk för högre

försäkringspremier eller att försäkringsavtal inte kan förlängas. Detta skulle

påverka kassaflöden och i förlängningen värdet på fastigheterna. En viktig del av

Koncernens riskhanteringsstrategi är att ge kundspecifik klimatrådgivning och

stötta kunderna i sin omställning.

Kemikaliesektorn, vilket omfattar plast- och gummiproducerande företag, och

företag inom växthusgasintensiv tillverkning av byggmaterial som stål och cement

är kraftigt utsatta för omställningrisk, särskilt i det hållbara utvecklingsscenariot.

Drivkrafterna är policy, tekniska förändringar och förändrat marknadsbeteende.

Samtidigt behövs produkterna och den underliggande efterfrågan bedöms vara

relativt stabil, vilket gynnar de företag som lyckas ställa om. Lån till företag i kemi

kaliesektorn är måttliga, och lån till företag inom byggmaterial är begränsade, och

kunderna är mestadels stora enheter med starkt ägande. Strategin för båda sekto

rerna är att tillhandahålla proaktiv klimatrelaterad rådgivning och att stötta kun-

derna i deras omställning till mer hållbara produktionsmetoder.

Slutsatser av scenarioarbetet

De klimatrelaterade riskerna ökar i båda scenarierna, men kommer sannolikt att

kunna begränsas förutsatt att de hanteras noggrant. Det hållbara utvecklingssce

nariot innebär främst omställningsrisker på kort till medellång sikt, medan scena-

riot med redan uttalad politik främst innebär långsiktiga fysiska risker. Swedbank

kommer att noggrant hantera dessa risker tillsammans med sina kunder och sam

tidigt stötta dem i sin omställning, och på så sätt bygga en hållbar låneportfölj. Ett

omfattande utvecklingsarbete pågår nu hos både företag och hos finansiella aktö

rer för att öka förmågan att hantera klimatrelaterade risker. Verktyget för ESG ana-

lys av företagskunder är ett viktigt steg på den vägen både för koncernen och för

dess kunder.

Bevakning av klimatrelaterade risker i kreditportföljen

Swedbank har implementerat Key Risk Indicators (KRI) för att övervaka expone

ringen mot segment där betydande omställningsrisk har identifierats. Riskidentifie-

ringen och materialitetsbedömningen har huvudsakligen gjorts genom scenario-

övningar i enlighet med TCFD-rekommendationerna och stöds av data gällande

växthusgasutsläpp. Följaktligen omfattas energi, transport och material och bygg

nader av denna KRI.

3.7 Övriga risktyper

Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1–3.6, ingår även Kapitalrisk, Strate-

gisk risk och Compliancerisk i Swedbanks risktaxonomi.

3.7.1 Kapitalrisk

Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå

eller en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav

och stödja affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska

förhållanden.

3.7.2 Strategisk risk

Strategisk risk definieras som risk som uppstår till följd av förändringar i affärsmil

jön (ibland även benämnd affärsrisk) och till följd av affärsbeslut, felaktigt genom-

förande av beslut eller bristande lyhördhet för förändringar i affärsmiljön och som

kan leda till att koncernen inte uppnår sina strategiska mål.

3.7.3 Compliancerisk

Compliancerisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de externa och

interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet.

Compliancerisk omfattar tre riskområden (med ytterligare underliggande risk

områden). Dessa är: uppföranderisk (marknadsuppförande, dataskydd och kund-

skydd), risk för ekonomisk brottslighet (penningtvätt och finansiering av terrorism,

mutor och korruption, ekonomiska sanktioner samt underlättande av skatteflykt

för kunds räkning) samt regelefterlevnadsrisk.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 111

Koncernen Rapporter och noter

Kapital

4.1 Intern kapitalutvärdering

4.1.1 Syfte

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) utvärderar Swedbanks motståndskraft i

tider av stress. Den syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad

för att klara större förluster genom en framåtblickande kapitalutvärdering. Swed

banks kapitalbehov utvärderas utifrån dess aggregerade risknivå, mål och affärs-

strategi.

Interna kapitalstresstester används för att säkerställa effektiv kapitalanvändning

och samtidigt, även under ogynnsamma scenarier, säkerställa att Swedbank möter

legala minimkrav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och inter

nationella kapitalmarknader. Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder

och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov.

Resultaten av stresstesterna beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibre

ring av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur

påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resultatuppföljning av affärs

områden. Om utfallet av ett visst stresstestscenario visar att Swedbank hamnar

under de internt beslutade målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att

emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitige

rande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsområden,

och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi.

4.1.2 Risktäckning

Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas alla relevanta risker som

uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risk

typer. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital även om de

fortfarande övervakas noggrant såsom för likviditetsrisk och strategisk risk.

Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar:

Risktyper i IKU processen

Risktyp Pelare 1 Pelare 2

Kapital

allokeras?

Bidrar till det beräknade

kapitalbehovet?

Kreditrisk Ja Ja

Koncentrationsrisk Nej Ja

Marknadsrisk Ja Ja

Marknadsrisk ränterisk i bankboken Nej Ja

Operativ risk Ja Ja

Risk i försäkringsrörelsen Ja

Pensionsrisk Nej Ja

Kapital allokeras ej

Identifierade och

mitigrerade?

Ryktesrisk Nej Ja

Likviditetsrisk Nej ILU

Strategisk risk Nej Ja

1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag.

2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk- och solvensbe

dömning (ORSA, eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syf-

tar till att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över

en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av

risk erna under ett basscenario och ett antal stress- scenarier. Beroende på utfal

let av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekono-

miska kapital.

3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parame

trarna för scenariosimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk

4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU).

5) Strategiska risker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och

täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med

ogynnsamma scenarier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv.

4.1.3 IKU 2022

Swedbank använder scenariobaserade makroekonomiska stresstester i IKU för att

prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att analy

sera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk utveck-

ling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsituation och

riskprofil.

Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie

ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha en

negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna omvand

las till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att skapa

makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swedbanks fyra

hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå och för dotter

företagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska modeller som

omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer för relevanta

balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter och provisio

ner stressas även i scenariot. Efter att förändringar i REA har redovisats uppskat-

tas den totala effekten på kapitaltäckningen. Slutligen utvärderas och diskuteras

stresstestresultat och metod av Swedbanks experter och ledning för att säker

ställa tillförlitlighet. Scenarierna presenteras för styrelsen för godkännande till-

sammans med en bedömning av effekterna på de väsentliga risktyperna.

Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2022 visar att koncernen

har motståndskraft och kan motstå en omfattande makroekonomisk stress. Swed

banks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckelfakto-

rerna bakom denna slutsats .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022112

Rapporter och noter Koncernen

4.1.5 Modeller för ekonomiskt kapital

Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad

på samma teoretiska grund som Basel IRK-ramverket, men IRK-ramverket är

begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapital

använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga port

följuppsättningen användas, och både koncentration och diversifieringseffekter

beaktas.

Den operativa förlustmodellen är en statistisk och matematisk modell baserad

på extremvärdesteorin där historisk data för operativa förluster används. Modellen

har tagits fram huvudsakligen genom att använda intern förlustdata och komplet

teras sedan med scenarioinformation för att fånga områden där det finns behov av

mer än förlustdata.

Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken

där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading

verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker i

pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat sätt

att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används i ramver

ket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och tradingboken

tar den ekonomiska kapitalbedömning också hänsyn till CVA risk.

Pensionsrisk är det sista riskslaget som beaktas inom ramverket för ekonomiskt

kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga förmånds

bestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsriskfaktorerna stres-

sats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade förhållanden.

Vid årsskiftet 2022 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks

konsoliderade situation till 41,5 mdkr. Det kapital som möter det interna

kapitalbehovet, d.v.s. kärnprimärkapitalet, uppgick till 144,1 mdkr.

4.1.4 Internt kapitalkrav

Scenariobaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt

perspektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder

för ekonomiskt kapital.

Inom ramverket för ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, opera

tiv risk och pensionsrisk, medan försäkringsrisk och affärsrisk utvärderas separat.

Affärsrisk bedöms genom stresstester som utförs i IKU. Om resultatet av stresstest

tyder på ytterligare kapitalbehov skulle ekonomiskt kapital kunna ökas i enlighet

därmed. Försäkringsföretagen inom koncernen genomför en egen årlig risk- och

solvensbedömning (ORSA). ORSA-processen bedömer risker och solvenspositio

nen genom att beräkna riskmått under ett basscenario och ett antal stress-scena-

rier. I likhet med affärsrisk, om resultatet av ORSA visar på ett solvensbehov för för-

säkringsbolagen, skulle ekonomiskt kapital kunna avsättas.

Value-at-Risk (VaR)-baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på

99,9% och används för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna.

Konfidensnivån, motsvarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av

Basel IRK-ramverket, använder ett års tidshorisont.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 113

Koncernen Rapporter och noter

4.2 Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt

kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet

tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i kon

cernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europaparla-

mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut.

I den konsoliderade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag enligt

kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. Joint venture

bolagen EnterCard Group AB, Invidem AB och P27 Nordic Payments Platform AB

konsolideras genom klyvningsmetod istället för genom kapital andelsmetod. I övrigt

tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen.

Konsoliderad situation 2022 2021

Tillgänglig kapitalbas

Kärnprimärkapital 144 107 129 644

Primärkapital 153 320 143 022

Totalt kapital 176 331 158 552

Riskvägda exponeringsbelopp

Totalt riskvägt exponeringsbelopp 809 438 707 753

Kapitalrelationer som en procentandel av

det riskvägda exponeringsbeloppet

Kärnprimärkapitalrelation 17,8 18,3

Primärkapitalrelation 18,9 20,2

Total kapitalrelation 21,8 22,4

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker

än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent-

andel av det riskvägda exponeringsbeloppet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker

än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,3 1,7

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 1,5 1,2

varav: ska utgöras av primärkapital 1,8 1,3

Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderings

processen 10,3 9,7

Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en

procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet

Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker

eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 0,9 0,0

Systemriskbuffert 3,0 3,0

Buffert för globalt systemviktigt institut

Buffert för andra systemviktiga institut 1,0 1,0

Kombinerat buffertkrav 7,4 6,5

Samlade kapitalkrav 17,7 16,2

Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de

totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderings

processen

11,2 12,6

1) Beräkningen granskades och korrigerades från och med Q3 2022, varför den

historiska siffran för 2021 ändrades i enlighet.

Konsoliderad situation 2022 2021

Bruttosoliditetsgrad

Totalt exponeringsmått 2 735 019 2 626 642

Bruttosoliditetsgrad, % 5,6 5,4

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för

alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det

totala exponeringsmåttet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för

alltför låg bruttosoliditet

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital

Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns-

och utvärderingsprocessen 3,0 3,0

Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav

som en procentandel av det totala exponeringsmåttet

Krav på bruttosoliditetsbuffert

Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0

Likviditetstäckningskvot

Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt

viktat värde 716 743 717 469

Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 578 133 528 742

Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 80 684 53 820

Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 497 449 474 922

Likviditetstäckningskvot, % 145,4 151,8

Stabil nettofinansieringskvot

Total tillgänglig stabil finansiering 1 663 231 1 644 050

Totalt behov av stabil finansiering 1 404 092 1 331 522

Stabil nettofinansieringskvot, % 118,5 123,0

Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finans-

inspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information

enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav

för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr

1423/2013 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/

investor-relations/ rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022114

Rapporter och noter Koncernen

Kärnprimärkapital 2022 2021

Eget kapital enligt koncernbalansräkning 176 064 161 670

Beräknad utdelning –10 967 –12 632

Förändringar i värdet på egna skulder –339 –91

Kassaflödessäkringar –13 –2

Ytterligare värdejusteringar –576 –1 037

Goodwill –13 863 –13 590

Uppskjuten skattefordran –106 –68

Immateriella tillgångar –4 005 –4 427

Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –11 –1

Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR –106 –137

Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –40 –41

Förmånsbestämda pensionsplaner –1 930 0

Summa 144 107 129 644

Totalt riskexponeringsbelopp 2022 2021

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden 54 992 51 273

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 336 516 287 328

Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 149 281

Riskexponeringbelopp avvecklingsrisker 0 2

Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 21 461 20 306

Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 3 809 2 338

Riskexponeringsbelopp operativ risk 79 995 75 618

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR 71 411 29 302

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR 241 106 241 305

Summa 809 438 707 753

mkr %

Kapitalkrav

2022 2021 2022 2021

Kapitalkrav Pelare 1 124 756 102 624 15,4 14,5

varav buffertkrav

60 001 46 004 7,4 6,5

Kapitalkrav Pelare

18 374 12 032 2,3 1,7

Pelare 2-vägledning

8 094 10 616 1,0 1,5

Totalt kapitalkrav inklusive Pelare 2-vägledning 151 225 125 272 18,7 17,7

Kapitalbas 176 331 158 552

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2-krav och Pelare 2-vägledning.

2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut.

3) Individuellt Pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2022.

4) Från och med Q3 2021 omfattas Swedbank konsoliderad situation av pelare 2-vägledning.

mkr %

Bruttosoliditetskrav

2022 2021 2022 2021

Bruttosoliditetskrav Pelare 1

82 051 78 799 3,0 3,0

Pelare 2-vägledning 12 308 11 820 0,5 0,5

Totalt bruttosoliditetskrav inklusive Pelare 2-vägledning 94 358 90 619 3,5 3,5

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive Pelare 2-krav och Pelare 2-vägledning.

Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglo merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan.

Finansiella konglomeratet

Kapitaltäckning finansiella konglomeratet

2022 2021

Kapitalbas efter justeringar och avdrag 187 456 167 589

Kapitalkrav 158 531 135 156

Överskott 28 924 32 433

Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %

118,2 124,0

1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsoliderings

metoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Pillar 2 vägled-

ning (P2G) ingår i beräkningarna från 2021, som har uppdaterats i denna tabell. Siffrorna från

2021 skiljer sig åt från föregående årsrapport pga att P2G inte togs med i beräkningarna.

2) Beräknas som det finansiella konglomeratets kapitalbas efter justeringar och avdrag dividerat

med det finansiella konglomeratets kapitalkrav.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 115

Koncernen Rapporter och noter

Rörelsesegment

2022

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 20 814 8 348 4 877 –899 17 33 157

Provisionsnetto 8 727 3 073 2 621 –213 13 14 223

Nettoresultat finansiella poster 372 405 822 288 0 1 887

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 780 –5 –37 738

Övriga intäkter 1 047 857 316 2 408 –1 412 3 216

Summa intäkter 31 741 12 683 8 630 1 547 –1 381 53 221

varav interna intäkter 62 3 1 316 –1 381

Personalkostnader 3 277 1 846 1 546 6 244 –14 12 900

Rörliga personalkostnader 42 62 107 136 –0 347

Övriga allmänna administrationskostnader 7 545 2 548 2 446 –4 699 –1 367 6 474

Avskrivningar av materiella tillgångar och

immateriella anläggningstillgångar 27 179 119 1 370 1 695

Summa kostnader 10 892 4 635 4 219 3 051 –1 381 21 415

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt

och resolutionsavgifter 20 850 8 048 4 411 –1 503 31 806

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 181 944 1 125

Nedskrivning av materiella tillgångar 13 13

Kreditförluster 1 037 402 23 18 1 479

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 1 247 100 464 21 1 831

Resultat före skatt 18 566 7 534 3 745 –2 487 27 358

Skatt 3 514 1 305 855 –196 5 478

Årets resultat 15 052 6 229 2 890 –2 291 21 880

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 15 050 6 229 2 890 –2 291 21 877

Minoriteten 3 3

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 772 659 505 261 –18 2 179

Kort 2 523 2 003 2 559 –441 –0 6 644

Kundkoncept 903 209 356 –19 1 450

Kapitalförvaltning och depå 6 863 534 1 606 –15 –291 8 698

Livförsäkring 412 97 1 0 510

Värdepapper 276 45 298 22 –8 633

Corporate Finance 3 72 74

Utlåning 185 206 875 4 –7 1 263

Garantier 32 75 80 1 189

Inlåning 15 136 4 –0 155

Fastighetsförmedling 188 188

Skadeförsäkring 70 1 –0 2 0 73

Övrigt 175 26 122 3 327

Summa provisionsintäkter 12 413 3 994 6 479 –180 –323 22 383

Provisionskostnader 3 686 921 3 857 33 –337 8 160

Provisionsnetto 8 727 3 073 2 621 –213 13 14 223

Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, orga

nisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan

rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber

överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. För gräns-

överskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning.

Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelseseg

ment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital

baserat på koncernens interna kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat

eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktie-

ägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget

kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelse

segmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för

stora företag och finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom

det egna kontorsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers

distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk

bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs

genom det egna kontors nätet, kundcenter och digitala kanaler.

I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i

verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig good

will samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades

vid förvärvet 2005. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag,

finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapital marknads-

produkter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt

trading- och kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Kon

cernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt

och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Products &

Advice, Group Channels & Technologies, CFO Office (inklusive Group Treasury),

Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Brand, Communication & Sus

tainability, Group HR & Infrastructure, Group Legal, koncernledningen och intern-

revision.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022116

Rapporter och noter Koncernen

2022

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Elimineringar TotaltBalansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 705 3 714 221 360 631 –1 281 365 992

Utlåning till kreditinstitut 4 758 267 113 029 313 270 –374 735 56 589

Utlåning till allmänheten 1 274 802 236 410 321 397 10 891 –689 1 842 811

Räntebärande värdepapper 236 1 644 46 531 165 155 –785 212 780

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 283 323 7 355 290 678

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5 615 2 215 7 830

Derivat 0 533 180 058 137 949 –268 036 50 504

Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 048 12 521 627 10 139 0 25 335

Övriga tillgångar 5 178 152 160 8 758 287 872 –451 611 2 357

Summa tillgångar 1 578 665 414 604 670 621 1 288 121 –1 097 136 2 854 876

Skulder till kreditinstitut 29 933 193 282 698 79 699 –319 697 72 826

In- och upplåning från allmänheten 725 639 375 684 211 415 2 126 –8 915 1 305 948

Emitterade värdepapper –4 2 053 2 996 780 733 –1 572 784 206

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 284 347 7 646 291 993

Derivat 550 191 379 144 676 –267 926 68 679

Övriga skulder 466 843 0 –53 698 152 271 –499 026 66 390

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439

Efterställda skulder –0 31 331 –0 31 331

Summa skulder 1 506 757 386 126 634 790 1 248 275 –1 097 136 2 678 812

Allokerat eget kapital 71 908 28 478 35 831 39 846 176 064

Summa skulder och eget kapital 1 578 665 414 604 670 621 1 288 121 –1 097 136 2 854 876

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 21,5 22,6 8,4 –7,0 13,3

K/I-tal 0,34 0,37 0,49 1,97 0,40

Kreditförlustnivå

, % 0,08 0,19 0,01 0,10 0,08

Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 176 63 147 35 139

Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 2 1 2 6

Lån till kunder, total, mdkr 1 275 236 287 1 1 799

Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 2 1 2 6

Inlåning från kunder, mdkr 725 375 195 3 1 298

Riskexponeringsbelopp, mdkr 414 155 213 27 809

Heltidstjänster 3 996 4 701 1 179 6 927 16 803

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 70 28 34 33 165

1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 117

Koncernen Rapporter och noter

2021

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto

15 472 5 369 3 947 2 271 –11 27 048

Provisionsnetto 9 205 2 779 2 955 –89 3 14 853

Nettoresultat finansiella poster 586 437 981 44 2 048

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 920 56 976

Övriga intäkter 935 767 315 1 598 –859 2 756

Summa intäkter 27 118 9 352 8 198 3 880 –867 47 681

varav interna intäkter 1 57 27 782 –867

Personalkostnader 3 229 1 585 1 536 5 981 –14 12 317

Rörliga personalkostnader 61 63 138 160 422

Övriga allmänna administrationskostnader 7 451 2 279 2 324 –4 724 –853 6 477

Avskrivningar av materiella tillgångar och

immateriella anläggningstillgångar 38 171 132 1 290 1 631

Summa kostnader 10 779 4 098 4 130 2 707 –867 20 847

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt

och resolutionsavgifter 16 339 5 254 4 068 1 173 26 834

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 56 56

Nedskrivning av materiella tillgångar

Kreditförluster –42 160 57 –5 170

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 499 76 201 15 791

Resultat före skatt 15 882 5 018 3 810 1 107 25 817

Skatt 2 890 840 708 507 4 945

Årets resultat 12 992 4 178 3 102 600 20 872

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 12 991 4 178 3 102 600 20 871

Minoriteten 1 1

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 730 687 430 301 –30 2 118

Kort 2 096 1 618 2 410 –446 5 678

Kundkoncept 806 169 324 –19 1 280

Kapitalförvaltning och depå 7 595 521 1 737 –18 –289 9 546

Livförsäkring 525 88 2 615

Värdepapper 297 68 459 42 –7 859

Corporate Finance 13 76 89

Utlåning 210 163 840 7 –7 1 213

Garantier 34 73 124 231

Inlåning 15 118 4 –1 136

Fastighetsförmedling 224 224

Skadeförsäkring 68 1 69

Övrigt 173 32 142 2 349

Summa provisionsintäkter 12 773 3 551 6 546 –130 –333 22 407

Provisionskostnader 3 568 772 3 591 –41 –336 7 554

Provisionsnetto 9 205 2 779 2 955 –89 3 14 853

1) Presentation har förändrats, se not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022118

Rapporter och noter Koncernen

2021

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Elimineringar TotaltBalansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 196 3 257 –37 356 913 –2 176 360 153

Utlåning till kreditinstitut 5 631 311 128 638 188 998 –284 074 39 504

Utlåning till allmänheten 1 251 556 199 412 252 743 286 –791 1 703 206

Räntebärande värdepapper 348 1 565 55 115 166 911 –2 256 221 683

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 320 963 7 549 328 512

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5 640 2 065 7 705

Derivat 285 59 670 37 840 –57 264 40 531

Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 036 11 639 845 10 467 24 25 011

Övriga tillgångar 3 729 144 179 15 605 356 677 –495 878 24 312

Summa tillgångar 1 592 099 368 197 512 579 1 120 157 –842 415 2 750 617

Skulder till kreditinstitut 26 985 228 537 88 245 –250 955 92 812

In- och upplåning från allmänheten 711 842 334 432 229 534 395 –10 420 1 265 783

Emitterade värdepapper 710 5 136 733 123 –3 052 735 917

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 321 846 7 821 329 667

Derivat 263 57 292 27 815 –57 264 28 106

Övriga skulder 466 338 441 –38 310 162 481 –520 724 70 226

Seniora icke prioriterade skulder –49 37 881 37 832

Efterställda skulder –15 28 619 28 604

Summa skulder 1 527 011 343 667 482 125 1 078 559 –842 415 2 588 947

Allokerat eget kapital 65 088 24 530 30 454 41 598 161 670

Summa skulder och eget kapital 1 592 099 368 197 512 579 1 120 157 –842 415 2 750 617

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 20,0 16,9 9,7 1,6 13,2

K/I-tal 0,40 0,44 0,50 0,70 0,44

Kreditförlustnivå

, % 0,00 0,09 0,02 –0,01 0,01

Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 176 60 107 29 133

Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 2 1 3 6

Lån till kunder, total, mdkr 1 252 199 226 1 677

Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 1 1 3 5

Inlåning från kunder, mdkr 712 334 212 1 1 259

Riskexponeringsbelopp, mdkr 405 107 168 28 708

Heltidstjänster 4 046 4 624 1 221 6 674 16 565

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 65 25 32 37 159

1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 41.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 119

Koncernen Rapporter och noter

Produkt

2022 Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 22 883 4 604 6 890 –1 –1 219 33 157

Provisionsnetto 1 207 6 525 5 737 546 208 14 223

Nettoresultat finansiella poster 18 –51 –19 1 242 696 1 887

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 378 360 738

Övriga intäkter 19 1 754 –51 40 1 454 3 216

Summa intäkter 24 128 12 831 12 935 1 826 1 501 53 221

2021 Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 22 636 685 1 449 –127 2 405 27 048

Provisionsnetto 1 229 7 337 5 087 756 444 14 853

Nettoresultat finansiella poster –30 5 –22 1 439 658 2 048

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 511 465 976

Övriga intäkter 31 1 533 –345 36 1 502 2 756

Summa intäkter 23 866 9 560 6 679 2 103 5 474 47 681

I produktredovisningen har intäkter från Sverige, Baltikum och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i posten

Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter.

Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter

boendefinansiering aktiehandel

konsumentkrediter strukturerade produkter

företagsfinansiering corporate finance

leasing förvaringstjänster

övriga finansieringsprodukter räntehandel

trade finance valutahandel

factoring övriga kapitalmarknadsprodukter

Sparande & Placeringar Övrigt

sparkonton administrativa tjänster

fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning

pensionssparande fastighetsmäkleri

institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning

övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster

Betalningar & Kort bankfack

transaktionskonton övrigt

kontanthantering

nationella betalningar

internationella betalningar

mobilbetalningar

dokumentbetalningar

bankkort

kreditkort (inklusive EnterCard)

kortinlösen

andra betalningsprodukter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022120

Rapporter och noter Koncernen

Geografisk fördelning

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel-

ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår

verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landfördelning lämnas på Swedbanks webbplats.

2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 24 874 2 993 1 486 2 322 895 154 405 28 33 157

Provisionsnetto 10 477 860 924 1 246 428 41 269 –22 14 223

Nettoresultat finansiella poster 1 747 47 15 88 48 –10 –48 1 887

Andel av intresseföretags och

joint ventures resultat 580 3 107 48 738

Övriga intäkter 3 308 1 047 441 726 145 0 35 –2 485 3 216

Summa intäkter 40 986 4 949 2 866 4 382 1 623 185 708 –2 480 53 221

Personalkostnader 9 307 1 310 762 1 002 335 36 148 12 900

Rörliga personalkostnader 232 37 23 28 10 1 16 347

Övriga allmänna administrationskostnader 5 953 880 691 970 276 –8 191 –2 480 6 474

Avskrivningar av materiella tillgångar och

immateriella anläggningstillgångar 1 328 106 49 93 86 5 27 1 695

Summa kostnader 16 820 2 334 1 525 2 093 707 33 381 –2 480 21 415

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt

och resolutionsavgifter 24 166 2 616 1 340 2 289 916 152 327 31 806

Nedskrivning av immateriella

anläggningstillgångar 944 181 1 125

Nedskrivning av materiella tillgångar 9 3 13

Kreditförluster 1 527 178 27 200 –579 127 1 479

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 1 677 42 44 44 20 0 5 1 831

Resultat före skatt 20 019 2 387 1 266 2 045 1 294 152 195 27 358

Skatt 4 071 353 252 390 335 34 43 5 478

varav aktuell skatt 4 979 349 32 403 337 39 28 6 167

varav betald skatt 3 938 315 28 168 1 87 4 537

Årets resultat 15 948 2 034 1 014 1 655 959 117 152 21 880

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 15 945 2 034 1 014 1 655 959 117 152 21 877

Minoriteten 3 3

2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 164 399 31 587 27 852 91 239 1 994 28 717 20 204 365 992

Utlåning till kreditinstitut 227 950 11 658 23 009 5 890 29 889 82 208 3 638 –327 653 56 589

Utlåning till allmänheten 1 515 209 107 033 44 376 85 574 65 787 2 382 24 623 –2 172 1 842 811

Värdeförändring på räntebärande poster i

portföljsäkringar –20 369 0 –20 369

Räntebärande värdepapper 198 672 2 823 2 261 13 894 3 546 1 973 266 –10 654 212 780

Finansiella tillgångar där kunder bär

placeringsrisken 283 323 1 858 1 559 3 938 290 678

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures 7 050 22 545 213 7 830

Derivat 50 439 317 67 265 472 5 –1 061 50 504

Materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar 11 969 5 115 2 808 4 986 360 31 66 25 335

Övriga tillgångar 19 019 1 133 388 1 038 1 027 954 4 847 –5 679 22 726

Summa tillgångar 2 457 660 161 547 102 320 206 824 103 618 116 265 53 861 –347 219 2 854 876

Skulder till kreditinstitut 206 807 254 24 11 036 93 373 29 120 45 556 –313 345 72 826

In- och upplåning från allmänheten 927 501 129 161 79 905 166 422 3 315 3 299 –3 656 1 305 948

Emitterade värdepapper 708 993 2 85 864 –10 654 784 206

Finansiella skulder där kunder bär

placeringsrisken 284 347 2 025 1 602 4 019 291 993

Derivat 68 478 326 79 279 472 20 –975 68 679

Övriga skulder 35 594 18 457 13 488 10 178 546 185 1 862 –13 920 66 390

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439

Efterställda skulder 31 331 4 670 –4 670 31 331

Summa skulder 2 320 490 150 226 95 098 196 603 97 706 115 170 50 738 –347 219 2 678 812

Allokerat eget kapital 137 170 11 321 7 222 10 221 5 912 1 095 3 124 176 064

Summa skulder och eget kapital 2 457 660 161 547 102 320 206 824 103 618 116 265 53 861 –347 219 2 854 876

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 121

Koncernen Rapporter och noter

2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto

21 230 2 260 990 1 242 785 123 407 11 27 048

Provisionsnetto 11 423 881 808 1 066 382 38 304 –49 14 853

Nettoresultat finansiella poster 1 484 110 112 158 177 –6 13 2 048

Andel av intresseföretags och

joint ventures resultat 821 4 93 58 976

Övriga intäkter 2 577 756 293 548 186 53 –1 657 2 756

Summa intäkter 37 535 4 011 2 203 3 014 1 624 155 834 –1 695 47 681

Personalkostnader 9 176 1 105 653 872 347 31 133 12 317

Rörliga personalkostnader 301 37 23 27 28 6 422

Övriga allmänna administrationskostnader 5 796 582 601 723 299 –1 172 –1 695 6 477

Avskrivningar av materiella tillgångar och

immateriella anläggningstillgångar 1 274 102 52 83 90 4 26 1 631

Summa kostnader 16 547 1 826 1 329 1 705 764 34 337 –1 695 20 847

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt

och resolutionsavgifter 20 988 2 185 874 1 309 860 121 497 26 834

Nedskrivning av immateriella

anläggningstillgångar 56 56

Kreditförluster –456 117 25 18 569 65 –168 170

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 679 26 28 36 15 1 6 791

Resultat före skatt 20 709 2 042 820 1 255 277 55 659 25 817

Skatt 4 139 311 165 219 –34 12 133

4 945

varav aktuell skatt 3 950 304 22 200 35 14 120 4 645

varav betald skatt 3 740 306 32 185 –78 –2 48 4 231

Årets resultat 16 570 1 731 655 1 036 310 43 527 20 872

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 16 569 1 731 655 1 036 310 43 527 20 871

Minoriteten 1 1

2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 170 452 41 365 36 274 88 161 1 976 19 370 2 555 360 153

Utlåning till kreditinstitut 153 871 846 2 782 925 14 059 36 137 4 146 –173 262 39 504

Utlåning till allmänheten 1 425 769 93 278 37 970 68 469 55 409 2 272 21 383 –1 344 1 703 206

Värdeförändring på räntebärande poster i

portföljsäkringar –1 755 2 –1 753

Räntebärande värdepapper 204 331 23 932 1 086 12 830 5 085 1 942 1 633 –29 156 221 683

Finansiella tillgångar där kunder bär

placeringsrisken 320 963 2 063 1 551 3 935 328 512

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures 6 730 18 702 255 7 705

Derivat 30 844 154 75 180 11 816 7 –2 545 40 531

Materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar 12 363 4 683 2 617 4 645 579 36 88 25 011

Övriga tillgångar 21 683 628 497 1 027 9 291 753 4 306 –12 120 26 065

Summa tillgångar 2 345 251 166 969 82 852 180 172 98 916 60 510 34 374 –218 427 2 750 617

Skulder till kreditinstitut 120 011 16 932 18 10 263 70 198 18 726 25 628 –168 964 92 812

In- och upplåning från allmänheten 921 145 123 796 65 817 144 378 6 349 334 3 963 1 1 265 783

Emitterade värdepapper 724 558 3 40 512 –29 156 735 917

Finansiella skulder där kunder bär

placeringsrisken 321 846 2 231 1 594 3 996 329 667

Derivat 18 340 155 65 155 12 621 12 –3 242 28 106

Övriga skulder 45 067 14 454 9 153 7 963 3 937 147 2 273 –12 768 70 226

Seniora icke prioriterade skulder 37 832 37 832

Efterställda skulder 28 604 4 298 –4 298 28 604

Summa skulder 2 217 403 157 571 76 647 171 053 93 105 59 719 31 876 –218 427 2 588 947

Allokerat eget kapital 127 848 9 398 6 205 9 119 5 811 791 2 498 161 670

Summa skulder och eget kapital 2 345 251 166 969 82 852 180 172 98 916 60 510 34 374 –218 427 2 750 617

1) Presentationen av Resultaträkningen har förändrats, se not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022122

Rapporter och noter Koncernen

Räntenetto

2022 2021¹

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 272 3 272 –1 129 –1 129

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 852 325 1 177 4 82 86

Utlåning till kreditinstitut 705 65 770 192 –3 189

Utlåning till allmänheten 40 168 718 40 886 30 773 –149 30 624

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 935 935 11 166 177

Summa räntebärande instrument 44 999 2 042 47 041 29 851 96 29 947

Derivat

463 463 292 292

Övriga tillgångar 4 2 6 61 2 63

Summa 45 003 2 506 47 509 29 912 390 30 302

Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade inom Nettoresultat

finansiella poster –2 211 –62

Ränteintäkter 45 298 30 364

Skulder

Skulder till kreditinstitut 1 109 139 1 248 –217 9 –208

In- och upplåning från allmänheten 4 726 355 5 081 398 –44 354

varav insättningsgarantiavgifter 496 496 461 461

Emitterade värdepapper 10 591 11 10 602 4 612 21 4 633

Seniora icke prioriterade skulder 659 659 213 213

Efterställda skulder 911 911 764 764

Summa räntebärande instrument 17 996 505 18 501 5 770 –14 5 756

Derivat

–5 306 –5 306 –2 879 –2 879

Övriga skulder 58 58 80 80

varav leasingsskulder 44 44 42 42

Summa 18 052 –4 799 13 253 5 850 –2 893 2 957

Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat

finansiella poster –1 112 359

Räntekostnader 12 141 3 316

Summa räntenetto 33 157 27 048

Ränteintäkter från lån i steg 3 142 117

Negativ ränta på finansiella tillgångar 830 1 405

Negativ ränta på finansiella skulder 728 1 072

1) Presentationen har förändrats, se not 57.

2) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på

ränteintäkter och räntekostnader.

Räntor på utvalda balansposter

Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo

2022 2021 2022 2021

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,62 –0,21 529 037 529 765

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 0,81 0,06 144 794 140 694

Utlåning till kreditinstitut 1,19 0,36 64 496 52 981

Utlåning till allmänheten 2,27 1,82 1 799 150 1 683 510

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1,24 0,27 75 467 66 681

Summa räntebärande instrument 1,80 1,21 2 612 944 2 473 632

Derivat 56 018 40 589

Övriga tillgångar 351 665 374 649

Summa 1,57 1,05 3 020 628 2 888 870

Skulder

Skulder till kreditinstitut 0,80 –0,13 155 527 158 702

In- och upplåning från allmänheten 0,38 0,03 1 353 980 1 280 661

Emitterade värdepapper 1,27 0,56 836 869 831 480

Seniora icke prioriterade skulder 1,34 0,74 49 208 28 681

Efterställda skulder 3,17 3,00 28 731 25 429

Summa räntebärande instrument 0,76 0,25 2 424 315 2 324 953

Derivat 51 927 31 985

Övriga skulder 379 612 373 424

Summa 0,46 0,14 2 855 854 2 730 362

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor 1,13 0,95

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 123

Koncernen Rapporter och noter

Provisionsnetto

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2022 över tid

vid en

viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 422 1 757 2 179 –1 363 816

Kort 665 5 979 6 644 –3 332 3 312

Kundkoncept 1 450 1 450 –178 1 272

Kapitalförvaltning och depå 8 632 66 8 698 –2 168 6 530

Livförsäkringar 504 6 510 –340 170

Värdepapper 45 588 633 –354 279

Corporate finance 74 74 74

Utlåning 886 377 1 263 –159 1 104

Garantier 180 9 189 189

Inlåning 130 25 155 155

Fastighetsförmedling 188 188 188

Skadeförsäkring 73 73 73

Övrigt 247 80 327 –266 61

Summa 13 234 9 149 22 383 –8 160 14 223

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2021 över tid

vid en

viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 442 1 676 2 118 –1 309 809

Kort 639 5 039 5 678 –2 713 2 965

Kundkoncept 1 280 0 1 280 –157 1 123

Kapitalförvaltning och depå 9 398 148 9 546 –2 308 7 238

Livförsäkringar 608 7 615 –335 280

Värdepapper 50 809 859 –344 515

Corporate finance 2 87 89 89

Utlåning 926 287 1 213 –157 1 056

Garantier 189 42 231 231

Inlåning 113 23 136 136

Fastighetsförmedling 224 224 224

Skadeförsäkring 69 69 –1 68

Övrigt 268 81 349 –230 119

Summa 13 984 8 423 22 407 –7 554 14 853

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022124

Rapporter och noter Koncernen

K1 0

Nettoresultat finansiella poster

2022 2021

Verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier och aktierelaterade derivat 527 256

varav utdelning 107 150

Räntebärande värdepapper och

ränterelaterade derivat –1 090 70

Andra finansiella instrument –1 3

Summa –564 329

Övrigt

Aktier 184 163

varav utdelning 17 117

Räntebärande värdepapper –780 –139

Summa –596 24

Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via

resultaträkningen 20 11

Summa verkligt värde via resultaträkningen –1 139 364

Säkringsredovisning

Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 24 54

varav säkringsinstrument –33 836 –8 333

varav säkrade poster 33 859 8 387

Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar –54 1

varav säkringsinstrument 18 561 3 527

varav säkrade poster –18 615 –3 526

Ineffektivitet, kassaflödessäkringar –1 1

Summa säkringsredovisning –31 56

Upplupet anskaffningsvärde

Vinster och förluster vid bortbokning av

finansiella tillgångar 18 208

Vinster och förluster vid bortbokning av

finansiella skulder 572 –32

Summa upplupet anskaffningsvärde 590 176

Handelsrelaterade räntor

Ränteintäkter 2 211 –62

Räntekostnader –1 112 359

Summa handelsrelaterade räntor 1 099 297

Valutakursförändringar 1 368 1 155

Summa 1 887 2 048

K11

Försäkringsnetto

2022 202 1

Försäkringspremier

Livförsäkring 1 893 1 81 8

Skadeförsäkring 1 371 1 134

Summa 3 265 2 95 2

Försäkringsavsättningar

Livförsäkring –663 –79 7

Skadeförsäkring –947 –69 8

Summa –1 610 –1 49 5

Försäkringsnetto

Livförsäkring 1 230 1 02 1

Skadeförsäkring 425 43 6

Summa 1 655 1 457

K12

Övriga intäkter

2022 2021

Fastighetsintäkter 9 11

Sålda tillgångar värderade som varulager 6 1 3

varav försäljningsintäkt 117 174

varav kostnader för sålda varor –110 –161

IT-tjänster 888 60 2

Övriga rörelseintäkter 658 673

Summa 1 561 1 29 9

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 125

Koncernen Rapporter och noter

13.1 Ersättningar inom Swedbank

Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som till-

sammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersätt-

ning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund

balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter

(FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats .

Totala personalkostnader 2022 2021

Löner och arvoden 8 651 8 161

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 174 195

Sociala avgifter 2 415 2 348

Pensionskostnader

1 465 1 493

Utbildningskostnader 88 74

Övriga personalkostnader 453 468

Summa 13 246 12 739

varav rörliga personalkostnader 347 422

varav kostnader för personalomställning 20 103

1) Pensionskostnader specificeras i not K40.

13.2 Rörlig ersättning

Swedbank har sex pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017, Program

2018, Program 2019, Program 2020, Program 2021 och Program 2022. Under

2022 har aktier tillhörande Program 2018 och 2020 överlåtits.

13.2.1 Program 2022

Program 2022 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt pro

gram (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM).

Eken omfattar majoriteten av de anställda i koncernen och består av aktierelaterad

ersättning som är uppskjuten i 3 år. IP omfattar cirka 350 deltagare. För IP-delta

gare som har identifierats som materiella risktagare består IP till hälften av aktie-

relaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga

ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod till

lämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen

av kontanter. IPAM omfattar cirka 65 deltagare och består till hälften av fondrela

terad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga

ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga program sker slutlig överlåtelse

efter gälllande uppskjutandeperioder endast om vissa villkor är uppfyllda vid leve

ranstidpunkten.

Mer information om Program 2022 samt Program 2017–2021 finns i Swed

banks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade doku-

ment som utgör grund till beslut för årsstämman.

13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning

Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida

aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid.

Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning

antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskju

tandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat

resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar.

Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii)

tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år innan iii) villkorad slutgiltig

överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden.

Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett

monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal presta

tionsrätter fram till överlåtelsestidpunkten.

Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktie

kurs per värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses det datum när före-

taget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive pro-

gram. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten

av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna

inte berättigat till under programmets löptid.

Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram

till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till

följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive soci

ala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna

förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknads

värdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten .

Rörliga ersättningsprogram 2022 2021

Program 2020 och tidigare

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 63 113

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 15 46

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 6 27

Redovisad kostnad avseende fondandel –7 12

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar –1 9

Program 2021

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 22 81

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 3 18

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 32 45

Redovisad kostnad avseende fondandel 4 9

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 9 15

Program 2022

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 88

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 16

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 47

Redovisad kostnad avseende fondandel 8

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 15

Total redovisad kostnad 318 375

Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad

redovisad kostnad, miljoner st 2022 2021

Utestående vid årets början 5,8 5,7

Tilldelade 1,8 1,6

Förverkade 0,3 0,2

Inlösta 1,7 1,3

Utestående vid årets slut 5,6 5,8

Inlösningsbara vid periodens slut 0 0

Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt

vid värderingstidpunkten, kr 161 163

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 14 23

Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, k r 0 0

K13

Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022126

Rapporter och noter Koncernen

13.3 Ersättning till verställande direktör

13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef

Jens Henrikssons fasta årslön uppgår till 13 500 tkr. Anställningsvillkoren för den

verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en

premie till pensionsförsäkring om 4,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp

och 30 procent på lön över 7,5 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den

maximala pensionsmedförande lönen är fastställd till 15 000 tkr av styrelsen.

Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen

under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag

motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och

avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete.

Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och

avgångsvederlag utgår inte.

tkr 2022 2021

Jens Henriksson

Fast ersättning, lön 13 500 13 234

Övriga ersättningar/förmåner 245 230

Summa 13 745 13 464

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 3 973 3 897

13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef

Tomas Hedberg tillträdde den 1 juli 2021 som vice verkställande direktör och vice

koncernchef. Tomas Hedbergs fasta årslön uppgår till 5 580 tkr. Anställningsvill-

koren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar förmåns

baserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålderspension

med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomst-

basbelopp.

Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid

som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår

ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 månader.

Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhåller nytt

arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 månader

och avgångsvederlag utgår inte .

tkr 2022 2021

Tomas Hedberg

Fast ersättning, lön 5 580 2 790

Övriga ersättningar/förmåner 280 125

Summa 5 860 2 915

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 2 137 1 004

13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare

13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare

Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verkstäl

lande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattnings-

havare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar

som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska,

och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befatt

ningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya

rörliga ersättningar.

Sammanlagt var 13 personer medlemmar i koncernledningen vid årets slut:

Pål Bergström, Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson, Anders Ekedahl, Britta

Hjorth-Larsen, Anders Karlsson, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf

Marquardt, Charlotte Rydin, Carina Strand och Kerstin Winlöf. 12 personer har varit

aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 3 personer har varit

aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Ingrid Harbo, Britta Hjorth-

Larsen och Eva Wilhelmsson .

Övriga ledande befattningshavare 2022 2021

Fast ersättning, lön 63 61

Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1

Övriga ersättningar/förmåner

2 1

Ersättning vid uppsägning

Summa 66 72

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 24 24

Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad

ersättning som ligger till grund för årets kostnad 2 597 2 827

Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktie-

relaterad ersättning 14 602 13 505

Antal personer vid årsskiftet 13 13

1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån

för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt.

2) Inkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader

samt eventuella förmåner.

13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare

Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga

ersättningar. Innan 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken, med

undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterligare tre

ledande befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för

berättigade anställda i respektive pågående Eken program .

År

Räntabilitet på

eget kapital

Andel månadslön,

generellt

Andel månadslön,

övriga ledande

befattningshavare

Eken 2018 16,1 0,6 0,6

Eken 2019 14,7 0,4 –1

Eken 2020 8,9 0,1 0,1

Eken 2021 13,2 0,3 0,3

Eken 2022 13,3 0,3 –

1) Ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningshavare för

prestationsåret 2019.

13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare

Pension

Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad

pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige.

BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak

förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från

1 februari 2013.

Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss

procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att

arbets givaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen.

Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp

(inkomstbas beloppet 2022 var 71 000 kr).

Sex ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och sju ledande befattnings

havare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en individuell premiebestämd ålders-

pension på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för samtliga ledande

befattningshavare.

Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för

samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

Andra avtalsvillkor

Uppsägningstid vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Avgångsvederlag vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Uppsägningstid vid

uppsägning från

medarbetarens sida

3 personer 12 månader 12 månader 6 månader

10 personer 12 månader 6 månader 6 månader

Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:

• Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.

• Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag.

• Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den

period då avgångsvederlaget utgår .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 127

Koncernen Rapporter och noter

13.5 Ersättning till styrelsen

13.5.1 Allmänt

Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2022 till årsstämman 2023. Ersättningar till styrelsen

består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet,

Ersättningsutskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för

styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan.

2022 2021

Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa

Göran Persson, styrelsens ordförande 2 982 670 3 652 2 840 643 3 483

Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande 1 000 552 1 552

Bo Bengtsson, styrelseledamot 686 445 1 131 653 322 975

Göran Bengtsson, styrelseledamot 686 282 968 653 270 923

Annika Creutzer, styrelseledamot 686 270 956 653 259 912

Hans Eckerström, styrelseledamot 686 270 956 653 113 766

Kerstin Hermansson, styrelseledamot 686 727 1 413 653 686 1 339

Helena Liljedahl, styrelseledamot 686 118 804

Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot 686 282 968 653 270 923

Josefin Lindstrand, styrelseledamot t.o.m. 2021-10-25 381 406 787

Bo Magnusson, styrelseledamot, vice ordförande t.o.m. 2022-03-30 956 1 096 2 052

Anna Mossberg, styrelseledamot 686 388 1 074 653 373 1 026

Per Olof Nyman, styrelseledamot 686 755 1 441 653 259 912

Biljana Phersson, styrelseledamot 686 388 1 074 653 113 766

Summa 10 842 5 147 15 989 10 054 4 810 14 864

13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast

ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller

andra förmåner.

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden, tkr 2022 2021

Göran Persson 3 610 3 418

Summa 3 610 3 418

13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef

och övriga i koncernledningen

Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice kon-

cernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter

och löneskatt.

2022 2021

Kortfristiga ersättningar 100 93

Ersättningar efter avslutad anställning,

pensionskostnader 30 29

Ersättningar vid uppsägning, avgångsvederlag 0 9

Aktierelaterade ersättningar 1 1

Summa 131 132

Lämnade lån 68 73

13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och

motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar,

vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag. Kostna

derna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

2022 2021

Årets kostnader avseende pensioner och liknande

förmåner 33 49

Antal personer 19 47

Lämnade lån, mkr 238 219

Antal personer 68 81

Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom

försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser upp

gick till 211 mkr (255). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått

ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befatt

ningshavare .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022128

Rapporter och noter Koncernen

13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda.

Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter

och löneskatt.

2022 2021

Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt

motsvarande befattningshavare

Övriga

anställda

Samtliga

anställda

Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt

motsvarande befattningshavare

Övriga

anställda

Samtliga

anställda

Land Antal personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar

Löner och

rörliga

ersättningar Summa Antal personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar

Löner och

rörliga

ersättningar Summa

Sverige 99 127 2 5 762 5 890 93 132 1 5 644 5 777

Estland 25 17 0 952 970 27 9 0 818 827

Lettland 28 14 2 583 599 9 13 2 503 518

Litauen 16 21 2 944 967 15 23 2 811 835

Norge 5 0 0 247 247 1 4 0 266 270

USA 0 0 0 28 28 0 0 0 23 23

Övriga länder 0 0 0 125 125 0 0 0 105 105

Summa 173 179 5 8 640 8 825 145 180 5 8 170 8 356

13.9 Nyckeltal

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar

per anställd 2022 2021

Sverige 10 177 10 074

Estland 2 928 2 819

Lettland 2 167 2 125

Litauen 2 887 2 862

Norge 252 321

USA 14 14

Övriga länder 113 113

Summa 18 538 18 328

Antal arbetade timmar (tusental) 29 382 29 050

Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. lång

tidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i

heltidstjänster 16 803 16 565

Personalomsättning inklusive pensionsavgångar

, % 2022 2021

Svensk bankverksamhet 13,4 11,6

Stora företag & Institutioner 12,0 9,4

Baltisk bankverksamhet 13,2 10,1

Koncernfunktioner 11,9 9,8

Totalt 12,7 10,3

Personalomsättning exklusive pensionsavgångar

, % 2022 2021

Svensk bankverksamhet 11,6 11,2

Stora företag & Institutioner 10,8 8,5

Baltisk bankverksamhet 13,1 8,9

Koncernfunktioner 10,2 7,6

Totalt 11,5 9,2

1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin

anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året.

Övriga nyckeltal 2022 2021

Antal anställda, medeltal 18 538 18 328

Antal anställda vid årets slut 17 886 17 700

Antal heltidstjänster 16 803 16 565

Sjukfrånvaro, % 2022 2021

Sjukfrånvaro Sverige 3,9 3,6

Sjukfrånvaro Estland 2,8 2,7

Sjukfrånvaro Lettland 3,9 3,2

Sjukfrånvaro Litauen 1,8 1,6

Sjukfrånvaro koncernen 3,4 3,2

Långtidsfriska, %

63,9 67,5

1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt

5 arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod.

Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2022 2021

Sverige 73,1/26,9 72,3/27,7

Estland 98,2/1,8 96,9/3,1

Lettland 98,9/1,1 98,4/1,6

Litauen 98,5/1,5 97,3/2,7

2022 2021

Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Sverige 54 46 55 45

Estland 73 27 74 26

Lettland 75 25 75 25

Litauen 70 30 70 30

Norge 33 67 29 71

USA 31 69 23 77

Övriga länder 54 46 55 45

2022 2021

Könsfördelning för samtliga anställda,

koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 62 38 62 38

Swedbanks styrelse 42 58 36 64

Koncernledning inkl. vd 33 67 33 67

Koncernledning och respektive

ledningsgrupp 46 54 48 52

Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 42 58 39 61

Ledande befattningshavare i hela

koncernen inkl. dotterföretag 34 66 51 49

2022 2021

Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Chefspositioner, totalt

56 44 56 44

Chefspositioner, Sverige 50 50 50 50

Chefspositioner, Estland 71 29 68 32

Chefspositioner, Lettland 71 29 69 31

Chefspositioner, Litauen 57 43 58 42

1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 129

Koncernen Rapporter och noter

K17

Kreditförluster

2022 2021

Lån till upplupet anskaffningsvärde

Kreditförlustreserveringar – steg 1 646 –71

Kreditförlustreserveringar – steg 2 523 –596

Kreditförlustreserveringar – steg 3 –545 –2 884

Kreditförlustreserveringar – förvärvade eller utgivna

osäkra fordringar 1 –3

Summa 626 –3 554

Bortskrivningar 982 4 157

Återvinningar –157 –225

Summa 826 3 932

Summa – lån till upplupet anskaffningsvärde 1 451 378

Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde –7

Lånelöften och garantiavtal

Kreditförlustreserveringar – steg 1 77 26

Kreditförlustreserveringar – steg 2 13 –139

Kreditförlustreserveringar – steg 3 –63 –88

Summa – lånelöften och garantier 28 –201

Summa kreditförluster 1 479 170

Kreditförluster fördelade på låntagarkategori

Kreditinstitut 25 –22

Allmänheten 1 454 192

Summa 1 479 170

Koncernen minskade under 2021 sin bruttoexponering inom sjöfart och offshore

genom försäljningar och omstruktureringar vilket resulterade i bortskrivning av

bruttoexponeringarna. Merparten av de bortskrivna exponeringarna i steg 3 var

sedan tidigare reserverade.

K14

Övriga allmänna

administrationskostnader

2022 2021

Fastighets- och lokalkostnader 469 454

IT-kostnader 2 665 2 550

Tele, porto 108 126

Konsulter 804 933

Ersättning till sparbanker 225 228

Övriga köpta tjänster 1 081 939

Resor 86 18

Representation 28 22

Materialkostnader 70 79

Reklam, PR, marknadsföring 246 301

Värdetransport, larm 71 71

Reparation och underhåll 119 126

Övriga administrationskostnader 441 498

Övriga rörelsekostnader 62 132

Summa 6 474 6 477

Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade

i raderna

Fastighets- och lokalkostnader samt IT- kostnader:

Korttidsleasingavtal 15 11

Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 7 8

Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas

i leasingskulder 53 42

2022 2021

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC

Revisionsuppdraget 56 59

Annan revisionsverksamhet 12 9

Skatterådgivning 0 0

Övriga tjänster 0 16

Summa ersättning till revisorer 69 84

Internrevision 92 90

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som

det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde

som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av

sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig

granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till

intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra

beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor,

tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell

effektivitet och bedömning av intern kontroll.

K15

Avskrivningar av materiella tillgångar

och immateriella anläggningstillgångar

2022 2021

Inventarier 276 299

Rörelsefastigheter 36 36

Nyttjanderätter för hyrda lokaler 724 705

Övrigt 134 93

Summa 1 170 1 133

Immateriella anläggningstillgångar 525 498

Summa 1 695 1 631

K1 8

Svensk bankskatt och

resolutionsavgifter

2022 2021

Svensk bankskatt 927

Resolutionsavgifter 904 791

Summa 1 831 791

Svensk bankskatt avser Riskskatt för kreditinstitut som infördes 1 januari 2022.

Den tillämpas på kreditinstitut med ett skatteunderlag som överstiger 150 mdkr.

Skattesatsen är 0,05 procent av skatteunderlaget för 2022 och 0,06 procent

för 2023.

K16

Nedskrivning av materiella tillgångar

2022 2021

Rörelsefastigheter 3 0

Nyttjanderätter 10

Summa 13 0

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022130

Rapporter och noter Koncernen

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

2022 2021

% %

Utfall 5 478 20,0 4 945 19,2

Aktuell skattesats på resultat före skatt 5 636 20,6 5 318 20,6

Skillnad –158 –0,6 –373 –1,4

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år 49 0,2 28 0,1

Uppskjuten skatt avseende skatt tidigare år –57 –0,2

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 50 0,2 36 0,2

Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 188 0,7 159 0,6

Ej avdragsgill nedskrivning goodwill 125 0,4

Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –11 0,0 –31 –0,1

Annan skattebas i försäkringsrörelsen –165 –0,6 –200 –0,8

Skatt i intresseföretag och joint ventures –151 –0,6 –200 –0,8

Avvikande skattesatser i andra länder –184 –0,7 –163 –0,6

Övrigt, netto –2 0,0 –2 0,0

Summa –158 –0,6 –373 –1,4

2022

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat Eget kapital

Valutakurs-

differenser

Utgående

balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Aktierelaterade ersättningar 1 5 10 16

Leasingskulder 737 –41 696

Nyttjanderätter –726 50 –676

Underskottsavdrag 98 61 12 171

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –88 –5 –97

Övrigt 7 41 –2 3 49

Summa 113 28 8 10 159

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 2 275 –1 163 1 112

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 0 0 0

Pensionsavsättningar –462 49 811 398

Kassaflödessäkringar 3 23 2 28

Immateriella anläggningstillgångar 1 130 76 1 206

Reserveringar för kreditförluster 45 3 48

Valutabasisspreadar –142 139 13 10

Aktierelaterade ersättningar –15 7 6 –1 –3

Rörelsefastigheter 14 14

Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 813 220 75 1 108

Övrigt –263 –61 2 –322

Summa 3 398 –710 826 6 79 3 599

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen

på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 97 mkr (4). Fordran är ej redovisad till följd

av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras.

K19

Skatt

Skattekostnad 2022 2021

Skatt avseende tidigare år 49 28

Aktuell skatt 6 167 4 645

Uppskjuten skatt –738 272

Summa 5 478 4 945

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 131

Koncernen Rapporter och noter

När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas

prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot under

skottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran

redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen för

väntar att cirka 81 procent (82) av de skattemässiga underskott som utgör under-

lag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2025 års utgång, det vill

säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner.

Underskottsavdrag avseende tidigare år för vilka uppskjuten skatt inte redovisats

uppgick till 595 mkr och återfinns i koncernens företag i Litauen med 378 mkr, i

Luxemburg med 196 mkr, i Danmark med 13 mkr och i Finland med 8 mkr. Outnytt

jade skattemässiga underskott finns även lokalt i Swedbank ABs filialer i Danmark

med 79 mkr, i Norge med 1 212 mkr samt i USA med 1 045 mkr. Dessa lokala

underskott har inget värde i koncernen då filialverksamheten beskattas även i

Sverige.

2021

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat Eget kapital

Valutakurs-

differenser

Utgående

balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Aktierelaterade ersättningar 9 –9 1 1

Leasingskulder 658 79 737

Nyttjanderätter –650 –76 –726

Underskottsavdrag 82 11 5 98

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –4

Övrigt 29 –21 –1 7

Summa 124 –16 1 4 113

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 2 286 –11 2 275

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1 0 –1 0

Pensionsavsättningar –833 24 347 –462

Kassaflödessäkringar –1 3 1 3

Immateriella anläggningstillgångar 934 196 1 130

Reserveringar för kreditförluster 44 1 45

Valutabasisspreadar –150 7 1 –142

Aktierelaterade ersättningar 10 –6 –19 –15

Rörelsefastigheter 17 –3 14

Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 647 158 8 813

Övrigt –171 –112 20 –263

Summa 2 784 256 348 –19 29 3 398

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt

inte redovisats

Förfallotidpunkt Litauen

Danmark Norge

Utan förfallotidpunkt 448 375 5 48 20

Summa 448 375 5 48 20

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt

inte redovisats

Förfallotidpunkt Litauen

Danmark Norge

Utan förfallotidpunkt 1 086 482 0 9 595

Summa 1 086 482 0 9 595

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022132

Rapporter och noter Koncernen

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av

stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående

stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets

resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av

antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av

potentiella stamaktier.

Redovisningsmässig

tilldelningstidpunkt

Aktierelaterat

ersättningsprogram:

2017 30 mars

2018 26 mars

2019 28 mars

2020 28 maj

2021 25 mars

2022 30 mars

2022 2021

Genomsnittligt antal aktier

Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning 1 122 834 030 1 121 117 329

Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger

upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 3 046 820 3 676 236

Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning 1 125 880 850 1 124 793 565

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 21 877 20 871

Resultat per aktie före utspädning, kr 19,48 18,62

Resultat per aktie efter utspädning, kr 19,43 18,56

K20

Resultat per aktie

Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella stam-

aktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt per

spektiv har till delats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var

överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas so m

optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.

K21

Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

2022 2021

Belopp före

skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Belopp före

skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Komponenter som inte kommer att omklassificeras till

resultaträkningen

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 3 938 –811 –811 1 686 –347 –347

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures,

omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 152 21

Summa 4 090 –811 –811 1 707 –347 –347

Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras

till resultaträkningen

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 4 319 848

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –3 421 705 705 –729 1 149 150

Kassaflödessäkringar 11 –2 –2 2 –1 –1

Valutabasisspreadar 63 –13 –13 5 –1 –1

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures 31 91

Summa 1 003 –15 705 690 217 –1 149 148

Övrigt totalresultat 5 093 –826 705 –121 1 924 –348 149 –199

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 133

Koncernen Rapporter och noter

K22

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Redovisat värde Nominellt belopp

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021

Stater och Sveriges riksbank 149 212 160 461 134 145 148 933 158 889 133 289

Kommuner 2 271 3 129 3 046 2 370 3 096 2 979

Summa 151 483 163 590 137 191 151 303 161 985 136 268

K23

Utlåning till kreditinstitut

2022 2021 1/1/2021

Lån 33 201 34 362 37 075

Återköpsavtal 15 1 383 1 582

Ställda kontantsäkerheter 23 373 3 759 9 297

Summa 56 589 39 504 47 954

varav efterställda fordringar

Intresseföretag 0 0 120

Övriga företag 0 0 48

Summa 0 0 168

K24

Utlåning till allmänheten

2022 2021 1/1/2021

Lån 1 758 014 1 641 878 1 572 550

Finansiell leasing 40 602 34 932 33 857

Summa lån till kunder 1 798 616 1 676 810 1 606 407

Ställda kontantsäkerheter 3 605 1 832 9 630

Återköpsavtal 23 635 21 541 32 704

Återköpsavtal, Riksgälden 6 952 3 020 7 243

Lån till Riksgälden 10 004 3 25 003

Summa 1 842 812 1 703 206 1 680 987

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2022 2021

< 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa

Bruttoinvesteringar 12 747 26 992 4 933 44 672 10 755 21 945 3 946 36 646

Ej intjänade finansiella intäkter 1 400 2 151 519 4 070 635 896 183 1 714

Nettoinvesteringar 11 347 24 841 4 414 40 602 10 120 21 049 3 763 34 932

Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part.

Leasingintäkterna innehöll inga variabla avgifter.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022134

Rapporter och noter Koncernen

K25

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Redovisat värde Nominellt belopp

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021

Bostadsinstitut 31 471 29 135 25 192 33 185 28 690 24 365

Banker 15 565 13 299 15 445 15 858 13 219 15 182

Övriga finansiella företag 11 413 10 494 13 181 11 917 10 341 12 930

Icke-finansiella företag 2 849 5 165 6 157 3 015 5 117 6 095

Summa 61 298 58 093 59 975 63 975 57 367 58 572

varav efterställda obligationer och

andra ränte bärande värdepapper 117 203 137 125 199 132

varav seniora icke prioriterade obligationer och

andra räntebärande värdepapper 158 719 234 158 713 232

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ .

K26

Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

2022 2021 1/1/2021

Fondandelar 266 335 297 595 231 563

Räntebärande värdepapper 5 324 5 562 4 696

Aktier 19 019 25 355 16 152

Summa 290 678 328 512 252 411

K27

Aktier och andelar

Redovisat värde Anskaffningsvärde

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/202 1

Handelslager aktier 347 6 368 4 644 377 6 131 4 47 4

Handelslager fondandelar 6 539 5 862 11 491 6 374 5 581 11 08 0

Aktier för skyddande av fordran 20 31 20 1 0

Bostadsrätter 11 11 11 11 11 1 1

Övrigt 1 287 1 155 1 038 979 1 189 1 031

Summa 8 184 13 416 17 215 7 741 12 931 16 605

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 135

Koncernen Rapporter och noter

K28

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

2022 2021 1/1/2021

Anläggningstillgångar

Kreditinstitut, intresseföretag 4 415 4 004 3 634

Kreditinstitut, joint ventures 2 719 3 228 3 219

Övriga intresseföretag 515 436 354

Övriga joint ventures 180 37 80

Summa 7 830 7 705 7 287

Ingående balans 7 705 7 287

Under året tillkommande 224 26

Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 921 1 088

Erhållna utdelningar samt återförd reservering –1 020 –696

Utgående balans 7 830 7 705

2022

Intresseföretag

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer

Antal

aktier

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde Kapitalandel, %

Andel av

intresse företags

resultat

Kreditinstitut

Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 745 1 070 22,00 187

Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 661 125 50,00 77

Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 1 592 288 47,50 139

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 109 41 40,00 8

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 308 231 49,00 20

Summa kreditinstitut 4 415 1 755 430

Övriga intresseföretag

Ägda av moderbolaget

BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 351 99 29,36 58

Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 21 24 28,30 –7

Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 21 21 20,00 2

USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 0 20,00 0

Ägda av dotterföretag

Thylling Insight AB, Göteborg 559181-9015 40 000 12 11 40,00 1

Bankomat AB, Stockholm 556817-9716 150 87 66 20,00 9

SK ID Solutions AS, Tallinn 10747013 16 22 10 25,00 3

Summa övriga intresseföretag 515 220 66

Summa intresseföretag 4 930 1 975 496

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag.

Swedbanks del från intresseföretag avseende årets övrigt totalresultat uppgick till 102 mkr (48) och avseende årets totalresultat till 598 mkr (649). Swedbanks del av

intresseföretagens eventualförpliktelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 485 mkr (369) respektive 2 162 mkr (5 180). Under året förvärvades 40% av bolaget

Thylling Insight AB.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022136

Rapporter och noter Koncernen

2022

Joint ventures

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer

Antal

aktier

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde Kapitalandel, %

Andel av joint

ventures resultat

Kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 2 719 420 50,00 311

Övriga joint ventures

Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 26 122 16,67 –31

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10 000 151 277 16,67 –38

Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 3 3 14,29 –1

Summa joint ventures 2 899 822 241

Summa intresseföretag och joint ventures 7 830 2 797 738

Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 49 mkr (25) och P27 Nordic Payments Platform AB om 161 mkr (0). Swedbanks andel från joint ventures

avseende årets övrigt övrigt totalresultat uppgick till 80 mkr (64) och avseende årets totalresultat till 322 mkr (439). Swedbank AB har under året erhållit en utdelning från

EnterCard Group AB om 900 mkr (500).

Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group:

2022 2021

Utlåning till allmänheten 32 457 30 474

Totala tillgångar 39 410 38 224

Skulder till kreditinstitut 33 528 31 204

Totala skulder 33 998 31 707

Totalt eget kapital 5 412 6 517

Rä ntenetto 2 690 2 988

Totala intäkter 3 118 3 376

Totala kostnader 1 412 1 330

Kreditförluster 877 1 002

Resultat före skatt 809 1 044

Skatt 185 156

Årets resultat 623 888

Årets totalresultat 784 1 015

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 137

Koncernen Rapporter och noter

K29

Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker.

Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

Nominellt belopp

Återstående kontraktsenlig löptid

Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not < 1 år 1-5 år > 5 år 2022 2021 2022 2021 1/1 2021 2022 2021 1/1 2021

Derivat i säkringsredovisning

Ett till ett verkligt värde-

säkringar, ränteswappar K30 108 750 363 423 45 583 517 756 517 336 738 8 156 14 953 29 094 1 675 37

Portfölj verkligt värde-

säkringar, ränteswappar K30 140 750 282 925 12 330 436 005 495 274 20 289 1 969 137 23 853 2 412

Kassaflödessäkringar,

valutabasisswappar K30 4 106 4 073 8 179 8 127 603 41 19 130 256

Summa 249 500 650 454 61 986 961 940 1 020 737 21 630 10 166 15 109 29 117 2 658 2 705

Derivat ej i säkringsredovisning 8 664 846 11 766 249 9 148 973 29 580 068 24 945 752 1 223 832 174 838 126 813 1 236 903 170 723 143 547

Bruttobelopp 8 914 346 12 416 704 9 210 959 30 542 008 25 966 489 1 245 462 185 004 141 922 1 266 021 173 381 146 252

Kvittade belopp K48 –1 194 958 –144 473 –89 745 –1 197 341 –91 872

Summa 50 504 40 531 52 177 68 679 28 106 54 380

Derivat ej i säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 563 348 349 351 133 356 1 046 055 960 007 4 702 1 589 2 796 5 364 1 974 3 101

Terminer 4 260 510 545 501 4 806 011 3 706 918 5 112 859 1 058 4 348 881 1 074

Swappar 2 527 262 10 239 057 8 899 478 21 665 797 18 429 914 1 178 203 146 941 94 475 1 189 386 148 943 96 411

Valutarelaterade

Optioner 308 54 872 55 181 19 964 559 78 154 564 77 164

Terminer 876 709 13 615 890 324 935 774 10 694 13 240 9 247 15 995 7 387 20 095

Swappar 318 447 557 756 116 139 992 342 794 285 22 477 9 732 14 804 19 572 9 749 18 560

Aktierelaterade

Optioner 48 847 2 545 51 393 62 064 1 525 1 936 4 171 1 068 959 3 422

Terminer 20 892 20 892 1 691 7 11 26 3 14 29

Swappar 44 086 44 086 29 165 448 311 4 465 544 537

Kreditrelaterade

Swappar 3 551 3 551 3 069 9 74 94

Råvarurelaterade

Terminer 4 436 4 436 2 901 104 141 77 129 121 60

Summa 8 664 846 11 766 249 9 148 973 29 580 068 24 945 752 1 223 832 174 838 126 813 1 236 903 170 723 143 547

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022138

Rapporter och noter Koncernen

K30

Säkringsredovisning

30.1 Säkringar av verkligt värde

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen

mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på

grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce

ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Då

säkringsredovisning tillämpas för fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån)

används portföljsäkringar medan emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade

skulder och efterställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswap

par identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som

Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för att

säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar

komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkrings redovisning tilläm

pas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som

beskrivs i not K2 avsnitt.3.4.4, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncer

nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men till-

lämpar inte säkringsredovisning för dem.

Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto-

resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden

är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte

finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränte-

swappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och

ränteswappar.

Säkringsinstrument och effektivitet i

säkringar

2022 2021

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar, Utlåning till allmän

heten, Portföljsäkringar 436 005 20 289 23 20 368 –54 495 274 1 969 853 1 711 1

Ränteswappar, Emitterade värdepapper 424 261 735 22 399 –22 610 31 456 817 7 926 1 127 5 672 57

Ränteswappar, Seniora icke

prioriterade skulder 60 579 4 947 –4 963 –5 32 120 12 448 –431 –1

Ränteswappar, Efterställda skulder 32 916 3 1 748 –1 801 –3 28 399 218 100 44 –2

Summa 953 761 21 027 29 117 –9 006 –30 1 012 610 10 125 2 527 6 996 55

Säkrade poster

2022 2021

Redovisat värde

Ackumulerat justerings-

belopp på den säkrade

posten

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Redovisat värde

Ackumulerat justerings-

belopp på den säkrade

posten

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Portföljsäkringar

Utlåning till allmänheten 436 005 495 276

Värdeförändring på räntesäkrade

poster i portföljsäkringar –20 369 –20 369 –20 369 –1 753 –1 753 –1 753

Ett till ett säkringar

Emitterade värdepapper 410 119 –22 534 22 534 466 972 5 617 –5 617

Seniora icke prioriterade skulder 60 840 –4 953 4 953 32 114 –429 429

Efterställda skulder 33 131 –1 799 1 799 28 576 44 –44

Summa 415 636 504 091 –20 369 –29 287 8 918 493 523 527 662 –1 753 5 233 –6 986

Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9

Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke

prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms

utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella

instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta,

räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och

säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av

förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte

vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett

eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade belop

pet för det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den

efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jäm

föra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitte-

rade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden

med värdeförändringen för den identifierade ränteswappen.

Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39

Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum.

Varje position i respektive tidsintervall är säkrad med ränteswappar motsvarande

ett nominellt belopp som täcker en del av det totala lånebeloppet. Ett specificerat

lånebelopp i varje tidsintervall är därmed identifierat som den säkrade posten.

Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och

retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kri

tiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen

görs dagligen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värde-

förändringarna på bolånen som beror på förändringar i referensräntan jämförs

med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument

i verkligt värdesäkringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 139

Koncernen Rapporter och noter

Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument

2022 2021

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Portföljsäkringar

Nominellt belopp 140 750 282 925 12 330 135 659 350 300 9 315

Genomsnittlig fast ränta (%) 0,15 0,54 1,26 0,18 0,20 0,64

Ett till ett säkringar

Nominellt belopp 108 750 363 423 45 583 141 732 327 295 48 309

Genomsnittlig fast ränta (%) 1,57 1,79 2,73 0,43 0,31 1,62

2022 2021

Säkrade poster och säkringsinstrument USD USD

Samtliga avtal 39 035 47 475

Förfall före referensräntereformen 20 785 22 581

Direkt hänförlig till referensräntereformen 18 250 24 894

Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen

Koncernen tillämpar ändringarna av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referens

räntereformen– fas 1. Se ytterligare information om reformen samt Swedbanks

bedömningar i not K46. Ändringarna möjliggör vissa temporära lättnader i

säkringsredovisningskraven i samband med reformen.

Syftet är att säkringsrelationer inte ska behöva avbrytas till följd av reformen.

Nedan redovisas information, baserat på de nominella beloppen, om de relationer

som anses omfattas. USD Libor kommer att upphöra 30 juni 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022140

Rapporter och noter Koncernen

30.2 Kassaflödessäkringar

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen

mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering

används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och

amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade

posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk

valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är

valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kro

nor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhål-

landet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Valutabasisswappar

identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att

säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer kon

cernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt

3.4.4. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kredit-

risk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp

fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och

valuta basisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska

villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru-

mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar

i valuta kurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd

ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella belop-

pet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade

exponeringen.

Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd

ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone-

ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen.

Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket

speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhåll-

anden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga

orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen

som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå

i valuta swappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta-

basisswappar.

Tabellerna nedan ger information om koncernens godkända kassaflödessäkringar.

Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkrings-

instrumenten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är

emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR.

Säkringsinstrument 2022 2021

Valutabasisswappar, EUR/SEK

Nominellt belopp 8 179 8 127

Redovisat värde

Tillgångar 603 41

Skulder 130

Säkringens effektivitet

Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet 623 –7

Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:

emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR –619 7

Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen –1 1

Reserv för kassaflödessäkringar

Ingående balans 1 januari 2 1

Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat 626 145

Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –615 –143

Övrigt totalresultat före skatt 11 2

Skatt –2 –1

Utgående balans 31 december 11 2

Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument

2022 2021

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Nominellt belopp 4 106 4 073 512 3 826 3 789

Genomsnittlig valutakurs 10,34 10,21 9,77 10,34 10,21

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 141

Koncernen Rapporter och noter

30.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan

funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som

ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta

fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för netto-

investeringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera

värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade netto-

investeringen i utlandsverksamheten.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa

skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar

för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat istället för

i resultaträkningen.

Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter-

före tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån

att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncernen

säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekono

miska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitte-

rade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska

villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkrings-

instrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av föränd

ringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet

för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinves

teringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovi-

sade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen

bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del

av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post

med förändringen av det redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som upp

kommit till följd av ändrade valuta kurser. Säkringsförhållandet omfördelas månat-

ligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna.

Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar

av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Säkringsinstrument och säkringseffektivitet

2022 2021

Redovisat

värde,

Skulder

Värdeför ändring

som använts

för att redovisa

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i Övrigt

total resultat

före skatt

Säkring av

nettoinvesteringar

i utlands-

verksamheter

efter skatt

Redovisat

värde,

Skulder

Värdeför ändring

som använts

för att redovisa

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i Övrigt

total resultat

före skatt

Säkring av

nettoinvesteringar

i utlands-

verksamheter

efter skatt

Valutarisk

Emitterade värdepapper i EUR 45 377 –3 401 –3 401 –6 051 37 455 –661 –661 –3 352

Emitterade värdepapper i NOK 769 –19 –19 87 760 –68 –68 104

Summa 46 145 –3 421 –3 421 –5 964 38 214 –729 –729 –3 248

Säkrade poster

2022 2021

Värdeförändring som använts för att

redovisa säkringsineffektivitet

Värdeförändring som använts för att

redovisa säkringsineffektivitet

Nettoinvesteringar i EUR 3 401 661

Nettoinvesteringar i NOK 19 68

Summa 3 421 729

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022142

Rapporter och noter Koncernen

K31

Immateriella anläggningstillgångar

Obestämbar period Bestämbar period

2022 Goodwill Varumärke Kundbas

Internt utvecklad

programvara Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 15 700 159 1 893 8 026 1 474 27 252

Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 114 1 114

Nyanskaffningar via separata förvärv 53 53

Avyttringar och utrangeringar –32 –32

Valutakursdifferenser 1 065 1 75 5 16 1 162

Anskaffningsvärde vid årets utgång 16 765 160 1 968 9 145 1 511 29 549

Avskrivningar vid årets ingång –1 405 –1 938 –1 111 –4 454

Årets avskrivningar –42 –393 –90 –525

Avyttringar och utrangeringar 28 28

Valutakursdifferenser –72 –5 –14 –91

Avskrivningar vid årets utgång –1 519 –2 336 –1 187 –5 042

Nedskrivningar vid årets ingång –2 199 –66 –237 –768 –40 –3 310

Årets nedskrivningar –606 –18 –501 –1 125

Valutakursdifferenser –186 –186

Nedskrivningar vid årets utgång –2 991 –84 –237 –1 269 –40 –4 621

Redovisat värde 13 774 76 212 5 540 284 19 886

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod

är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjande period för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för

dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd.I samband med den årliga nedskrivningsprövningen av goodwill konstaterades att lönsamhetsutsikterna för PayEx,

som verkar på en marknad med snabb teknologisk utveckling och tilltagande konkurrens, försämrats. Försämrade framtida finansiella planer resulterade i nedskrivning

av hela goodwillen, 425 mkr, egenutvecklad programvara, 238 mkr, och varumärke, 18 mkr, totalt 681 mkr.

Därutöver gjordes nedskrivning av goodwill hänförlig till den norska verksamheten som vederlagsfritt överförts till Sparebank 1 Markets AS med 181 mkr samt ned

skrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 263 mkr.

Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar .

Obestämbar period Bestämbar period

2021 Goodwill Varumärke Kundbas

Internt utvecklad

programvara Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 15 488 158 1 878 6 593 1 432 25 549

Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 423 1 423

Nyanskaffningar via separata förvärv 88 88

Avyttringar och utrangeringar –50 –50

Valutakursdifferenser 212 1 15 10 4 242

Anskaffningsvärde vid årets utgång 15 700 159 1 893 8 026 1 474 27 252

Avs krivningar vid årets ingång –1 348 –1 562 –1 062 –3 972

Årets avskrivningar –42 –366 –90 –498

Avyttringar och utrangeringar 45 45

Valutakursdifferenser –15 –10 –4 –29

Avskrivningar vid årets utgång –1 405 –1 938 –1 111 –4 454

Nedskrivningar vid årets ingång –2 161 –66 –237 –712 –40 –3 216

Årets nedskrivningar –56 –56

Valutakursdifferenser –38 –38

Nedskrivningar vid årets utgång –2 199 –66 –237 –768 –40 –3 310

Redovisat värde 13 501 93 251 5 320 323 19 488

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 143

Koncernen Rapporter och noter

Redovisat värde

Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2022 2021 1/1/2021

Goodwill

Swedbank Robur AB 1995 328 328 328

Föreningsbanken AB 1997 1 342 1 342 1 342

Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651

Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 159

FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 24

Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 13

PayEx AB 2017 425 429

Sverige 2 517 2 942 2 946

varav bankverksamhet 1 538 1 538 1 538

varav övrigt 979 1 404 1 408

Swedbank AS 1999 1 343 1 238 1 218

Swedbank AS 2000 14 13 12

Swedbank AS 2001 158 146 143

Swedbank AS 2005 9 742 8 981 8 827

Baltikum 11 257 10 378 10 200

varav allokerat till:

bankverksamhet i Estland 4 711 4 344 4 269

bankverksamhet i Lettland 2 426 2 236 2 198

bankverksamhet i Litauen 4 120 3 798 3 733

First Securities ASA 2005 181 181

Norge 0 181 181

Summa 13 774 13 501 13 327

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga

kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på

nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden

nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflö

dena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste

antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklu

sive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt

och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på

lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i plane

ringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter

räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om till

växt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar.

Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde.

Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande

enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några

avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhål

las som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beak-

tande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen

anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (15) är rimlig läg

sta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott

beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller

behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Dis-

konteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkast

ningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktie-

marknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid

behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfaktorn

fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner

sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik dis

konteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad infla-

tion, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i bank-

sektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga

tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning

i marknads andelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa

bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom bank

sektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i för-

hållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och

anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befin

ner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sam-

mansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjli-

gaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet

beskrivs i tabellen på nästa sida.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022144

Rapporter och noter Koncernen

Känslighetsanalys

Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp

komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de

kassa genererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring

av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga

både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av till

växtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns

utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter

utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Bankverksamhet i baltiska länder

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 11 257 mkr (10 378). Prövning för

nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv

ningen för 2022 har i princip samma antaganden använts som vid föregående års-

skifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats, vilket inneburit att initiala till-

växtantaganden efter planeringsperioden reducerats. Diskonteringsfaktorn har

uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg

inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån

respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finansiella

treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real

BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har

gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig årlig

tillväxtom 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen mark

nad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 14 procent (12).

Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 979 mkr (1 585). Något ned

skrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga

kassagenererande enheter har antagits vara 2 procent (3) och lägsta diskonte

ringsfaktor har fastställts till 9 procent (4), eller 11 procent (5) före skatt

Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt %

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Kassagenererande enhet 2023–2025 2022–2024 2026–2048 2025–2048 2026–2048 2025–2048 2049– 2049–

Bankverksamhet

Estland –5,3 6,4 –1,2–3,1 3,2–2,8 3,0 3,0 3,0 3,0

Lettland 2,1 13,1 –0,1–3,0 4,4–1,9 3,0 2,6 3,0 3,0

Litauen –4,4 9,2 0,5–8,5 3,4–1,8 3,0 2,8 3,0 3,0

Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0

Årlig genomsnittlig

diskonteringsfaktor %

Årlig diskonteringsfaktor %

Årlig genomsnittlig

diskonteringsfaktor %

Årlig diskonteringsfaktor %

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Kassagenererande enhet 2023–2025 2022–2024 2026–2048 2025–2048 2026–2048 2025–2048 2049– 2049–

Bankverksamhet

Estland 11,2 8,9 11,2–11,2 8,9 11,2 8,9 11,2 8,9

Lettland 12,0 9,4 12,0–12,0 9,4–9,0 12,0 9,2 12,0 9,0

Litauen 11,4 9,1 11,4–11,4 9,1–9,0 11,4 9,0 11,4 9,0

Sverige 8,4 4,3 8,4 4,3 8,4 4,3 8,4 4,3

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

Nettotillgång inklusive

goodwill, redovisat värde, mkr

Nyttjandevärde,

mkr

Sänkning av antagande om

tillväxt med 1 procentenhet

Höjning av diskonteringsfaktor

med 1 procentenhet

Kassagenererande enhet 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Bankverksamhet

Estland 24 310 22 174 35 479 34 624 –1 800 –1 677 –2 683 –3 378

Lettland 12 933 11 442 18 741 13 935 –995 –587 –1 501 –1 098

Litauen 16 093 14 354 19 936 19 049 –978 –1 445 –1 487 –2 201

Sverige

73 538 66 478 83 373 122 803 –389 –18 087 –5 349 –27 044

1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 145

Koncernen Rapporter och noter

I nventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan tre och tio år. Restvärdena

bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas

linjärt i resultat räkningen under nyttjandeperioden. Någon väsentlig förändring av

nyttjandeperioderna har inte skett under 2022. Någon indikation för nedskrivnings

behov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelse-

fastigheters enskilda byggnads komponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan

12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll .

K32

Materiella tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2022

Fastigheter värderade

som varulager Inventarier

Rörelse

fastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt

Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 36 3 036 1 346 5 462 545 10 425

Nyanskaffningar 0 348 3 58 193 602

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –11 –156 –11 –72 –205 –455

Bedömningar och modifieringar 488 –1 487

Valutakursdifferenser 3 55 103 49 2 212

Anskaffningsvärde vid årets utgång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271

Avskrivningar vid årets ingång –2 357 –517 –1 833 –184 –4 891

Årets avskrivningar –276 –36 –724 –134 –1 170

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 150 5 62 152 369

Valutakursdifferenser –37 –44 –24 0 –105

Avskrivningar vid årets utgång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797

Nedskrivningar vid årets ingång –11 –11

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –1 –1

Årets nedskrivningar –3 –10 –13

Nedskrivningar vid årets utgång –12 –3 –10 –25

Redovisat värde 16 763 846 3 466 358 5 449

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som inte avser lokaler om 178 mkr (207).

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2021

Fastigheter värderade

som varulager Inventarier

Rörelse

fastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt

Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 79 2 975 1 345 4 820 260 9 479

Nyanskaffningar 3 241 7 389 264 904

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –47 –191 –27 –113 –31 –409

Bedömningar och modifieringar 352 52 404

Valutakursdifferenser 1 11 21 14 47

Anskaffningsvärde vid årets utgång 36 3 036 1 346 5 462 545 10 425

Avskrivningar vid årets ingång –2 213 –487 –1 231 –102 –4 033

Årets avskrivningar –299 –36 –705 –93 –1 133

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 161 14 105 11 291

Valutakursdifferenser –6 –8 –2 –16

Avskrivningar vid årets utgång –2 357 –517 –1 833 –184 –4 891

Nedskrivningar vid årets ingång –25 –25

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 14 14

Nedskrivningar vid årets utgång –11 –11

Redovisat värde 25 679 829 3 629 361 5 523

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår Nyttjanderätter om 207 mkr (72).

Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande-

perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasing

perioderna, vilka uppgick till mellan 1 och 12 år. Det avskrivningsbara beloppet

redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om kor

responderande leasingskuld redovisas i not K42 Övriga skulder och avsättningar .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022146

Rapporter och noter Koncernen

K37

Finansiella skulder där kunden

bär placeringsrisken

2022 2021 1/1/2021

Fondförsäkringssparande 274 039 309 289 234 395

Livförsäkringssparande 17 954 20 378 18 834

Summa 291 993 329 667 253 22 9

K33

Övriga tillgångar

2022 2021 1/1/2021

Fondlikvidfordringar 3 770 4 891 8 760

Övriga finansiella tillgångar 4 645 4 275 7 691

Summa finansiella tillgångar 8 415 9 166 16 451

Övertagen egendom för skyddande

av fordran 29 28 32

Övriga icke-finansiella tillgångar 30

Totala icke finansiella tillgångar 59

Summa 8 474 9 194 16 483

K34

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2022 2021 1/1/2021

Förutbetalda kostnader 1 586 1 475 1 369

Ännu ej fakturerade fordringar 443 495 548

Summa 2 028 1 970 1 917

K35

Skulder till kreditinstitut

2022 2021 1/1/2021

Sveriges riksbank 58 22 49 941

Svenska banker 29 376 35 847 32 180

Övriga svenska kreditinstitut 5 099 5 242 6 938

Utländska centralbanker 12 035 28 149 29 774

Utländska banker 25 481 22 507 27 930

Utländska kreditinstitut 119 231 257

Återköpsavtal, svenska banker och kredit

institut 0 814 1 419

Återköpsavtal, utländska banker och kredi

tinstitut 659 0 1 87 4

K36

In och upplåning från a llmänheten

2022 2021 1/1/2021

Privatpersoner 703 935 655 636 588 48 7

Företagsinlåning 594 343 603 085 542 46 6

Summa inlåning från kunder 1 298 278 1 258 721 1 130 95 3

Erhållna kontantsäkerheter 4 754 1 906 39 4

Återköpsavtal 2 815 5 088 16 82 4

Återköpsavtal, Riksgälden 1 0 0

Riksgälden 101 68 6 9

Summa upplåning 7 670 7 063 17 28 7

Summa 1 305 948 1 265 783 1 148 240

K38

Emitterade värdepapper

2022 2021 1/1/2021

Certifikat och kuponginstrument med

ursprunglig löptid kortare än 1 år 316 114 165 067 127 209

Säkerställda obligationer 343 284 436 989 471 49 1

Seniora icke säkerställda obligationer 122 559 129 809 128 43 7

Strukturerade privatobligationer 2 249 4 052 5 67 7

Summa 784 206 735 917 732 81 4

K39

Korta positioner värdepapper

2022 2021 1/1/2021

Aktier 240 249 561

Räntebärande värdepapper 26 894 28 364 22 739

Summa 27 134 28 613 23 300

varav egna emitterade aktier 105 121 155

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 147

Koncernen Rapporter och noter

K40

Pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning

och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall

avsättningen blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av för

månsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i

balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga

värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktel

serna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kost-

nad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån

egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänst-

göringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt.

Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod.

Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av

koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Banker

nas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den för-

månsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång

pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvud

sak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är

olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp

utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad

påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av

förväntat inkomstbasbelopp.

Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från

2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades

dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för

alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen

omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under

avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom

köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension

tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för

pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Koncernen behö

ver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Ande-

len uppgick till 74 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelnings-

nyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna

om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det

erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar.

Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar

för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som

reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna

sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsätt

ning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat.

Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd

pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggs

pension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen

i balans räkningen uppgick vid årsskiftet till 168 mkr (253). Pensionsförpliktelserna

tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen.

För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella

förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till

pensions stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen.

Belopp redovisade i balansräkningen för

förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2022 2021 1/1/2021

Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 18 892 26 438 26 824

Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 168 253 235

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –21 324 –24 890 –23 394

Summa –2 263 1 801 3 665

varav rapporterade som pensionstillgångar 2 431

varav rapporterade som pensionsavsättn ingar 168 1 801 3 665

Förändringar av pensionsförpliktelser,

inklusive löneskatt 2022 2021

Ingående förpliktelser 26 691 27 059

Tjänstgöringskostnad och löneskatt 653 701

Räntekostnad på pensionsförpliktelser 550 375

Pensionsutbetalningar –841 –802

Löneskatteutbetalningar –163 –181

Omvärdering –7 830 –461

Utgående förpliktelser 19 061 26 691

202 2 2021 2022

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal

Aktiva 5 519 9 824 3 601

Vilande 4 099 5 886 9 688

Pensionärer 9 443 10 981 13 526

Summa 19 061 26 691 26 815

Intjänade 18 302 24 223

Ej intjänade 759 2 468

Summa 19 061 26 691

varav belopp som är hänförliga till framtida löne

ökningar 1 118 2 685

Förändringar av förvaltningstillgångar 2022 2021

Ingående verkligt värde 24 890 23 394

Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 521 330

Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 644 743

Pensionsutbetalningar –840 –801

Omvärdering –3 892 1 225

Utgående verkligt värde 21 324 24 890

Förvaltningstillgångarnas

verkliga värden 2022

varav noterat

pris på aktiv

marknad 2021

varav noterat

pris på aktiv

marknad

Likvida medel 403 149

Skuldinstrument, Svenska

staten och kommuner 376 376 375 375

Derivat –2 –33

Investeringsfonder, räntor 8 220 8 220 11 242 11 242

Investeringsfonder, aktier 6 450 6 450 8 045 8 045

Investeringsfonder, övrigt 5 876 1 602 5 112 1 958

Summa 21 324 16 648 24 890 21 619

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022148

Rapporter och noter Koncernen

När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs

att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av

faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskon-

teringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida

utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsräntan för förstklassiga före

tagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid

och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser

att svenska obligationer som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obliga

tioner varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emis-

sioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående

löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för

den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 18 år (21). En sänkning av

diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pen

sionsavsättningen med cirka 652 mkr (1 263) och en ökning av pensionskost-

naden med 49 mkr (52). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida

löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och

löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre

omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett ålders-

baserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande

sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån

noterade priser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider,

där noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riks

bankens mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån

inkomstbasbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbe

loppet bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsupp-

räkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensions-

uppräkningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet

för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder

än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri val

möjlighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. För-

tida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd

bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar.

Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen .

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2022 2021

Tjänstgöringskostnad och löneskatt 653 701

Räntekostnad på pensionsförpliktelser 550 375

Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –521 –330

Pensionskostnad förmånsbestämda planer 682 746

Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner

och löneskatt 783 747

Summa 1 465 1 493

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad

i övrigt totalresultat 2022 2021

Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster –1 011 310

Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade demo

grafiska antaganden –49

Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade

finansiella antaganden 8 890 152

Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt

på förvaltningstillgångar –3 892 1 225

Summa 3 938 1 686

Aktuariella antaganden, procent 2022 2021

Finansiella

Diskonteringsränta 1 januari 2,10 1,41

Diskonteringsränta 31 december 4,25 2,10

Framtida årliga löneökningar 1 januari 3,51 3,01

Framtida årliga löneökningar 31 december 2,69 3,51

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 2,30 1,51

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation

31 december 2,11 2,30

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 4,04 3,17

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp

31 december 3,20 4,04

Demografiska

Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare

pensionsavgång 50,00 50,00

Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50

Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år 22 22

Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år 24 24

Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2022 2021

Finansiella

Förändring av diskonteringsränta - 25 bps 652 1 263

Förändring av löneökningsantagande +25 bps 261 502

Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 698 1 230

Förändring av inkomstbasbelopp -25 bps 115 229

Demografiska

Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare

pensionsavgång maximalt 495 604

Förändring av personalomsättning -25 bps 6 31

Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och

kvinna +2 år 991 2 121

Löptidsöversikt

Odiskonterade kassaflöden

2022 2021

≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år

Utan löp-

tid/dis-

konte-

rings-

effekt Totalt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år

Utan löp-

tid/dis-

konte-

rings-

effekt Totalt

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 943 3 698 4 894 30 817 –21 291 19 061 860 3 491 4 707 31 758 –14 125 26 691

Förvaltningstillgångar 544 182 53 20 544 21 324 288 196 39 24 367 24 890

Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 289 289 680 680

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 149

Koncernen Rapporter och noter

Avsättningar för försäkringsavtal

Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där bety

dande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkrings-

risk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäk-

ringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på

försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäk

ringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet so m

ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rap

porterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av för-

väntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäk-

ringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

K41

Försäkringsavsättningar

Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/202 1

Ingående balans 1 421 1 406 1 416 549 453 478 1 970 1 859 1 89 4

Avsättningar 667 798 701 988 704 625 1 655 1 502 1 32 6

Utbetalningar –831 –794 –684 –851 –617 –633 –1 682 –1 411 –1 31 7

Valutakursdifferenser 52 11 –27 46 9 –17 98 20 –4 4

Utgående balans 1 309 1 421 1 406 732 549 453 2 041 1 970 1 859

K42

Övriga skulder och avsättningar

2022 2021 1/1/2021

Fondlikvidskulder 1 939 4 463 5 047

Leasingskulder 3 631 3 759 3 611

Övriga finansiella skulder 20 593 19 994 21 072

Reserveringar för finansiella

garantier och lånelöften 714 644 806

Summa finansiella skulder 26 877 28 860 30 536

Övriga avsättningar 66 73 74

Summa 26 944 28 933 30 610

Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i lea

singavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden

löptidsfördelas i not K3.2.6. I not K3.2.8 redovisas förändringen av leasing-

skulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31

Materiella tillgångar.

Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av

leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till

4 251 mkr (3 595). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbör

jats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 2 515 mkr (769). Kostnader

avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången

är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna

administrationskostnader.

K43

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2022 2021 1/1/2021

Upplupna kostnader 2 988 3 169 2 842

Avtalsskulder 1 676 1 644 1 196

Summa 4 664 4 813 4 038

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022150

Rapporter och noter Koncernen

K44

Efterställda skulder

2022 2021 1/1/2021

Förlagslån 21 925 14 980 14 900

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 9 406 13 624 8 534

Summa 31 331 28 604 23 434

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %

2018 2033 2028-03-28 JPY 5 000 387 0,90%

2018 2028 2023-04-12 JPY 8 000 631 0,75%

2018 2028 2023-05-08 SEK 1 200 1 202 1,59%

2018 2028 2023-06-29 JPY 11 000 867 0,95%

2018 2028 2023-09-18 EUR 500 5 461 1,50%

2022 2032 2027-11-15 GBP 400 5 032 7,27%

2022 2032 2027-08-23 EUR 750 7 802 3,63%

2022 2032 2027-06-16 JPY 7 000 543 1,45%

Summa 21 925

Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens

primärkapitalrelation understiger 8,0 procent.

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %

2019 Evigt 2024-09-17

USD 500 4 971 5,63%

2021 Evigt 2029-03-17

USD 500 4 435 4,00%

Summa 9 406

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

2022 2021 1/1/2021

Bundet eget kapital

Aktiekapital, stamaktier 24 904 24 904 24 904

Reservfond 10 505 10 399 9 627

Kapitalandelsfond 5 270 5 376 4 995

Fond för utvecklingsutgifter 4 399 4 224 3 430

Övriga fonder 21 201 19 936 17 478

Summa 66 279 64 839 60 434

Fritt eget kapital

Valutaomräkning av utlandsverksamheter 3 680 2 046 1 686

Kassaflödessäkringar 10 2 1

Valutabasisspreadar –8 –57 –62

Egen kreditrisk –18

Överkursfond 13 206 13 206 13 206

Balanserad vinst 92 896 81 634 79 921

Summa 109 784 96 831 94 734

Minoritetskapital 29 26 25

Summa eget kapital 176 092 161 696 155 193

Sta maktier

Ant a l 2022 2021 1/1/2021

Beslutade, emitterade och

fullt betalda 1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722

Egna aktier –8 934 918 –10 570 929 –12 013 947

Utestående 1 123 070 804 1 121 434 793 1 119 991 775

Ingående balans 1 121 434 793 1 119 991 775 1 118 304 389

Överlåtna aktier till anställda

avseende

aktierelaterade ersättningar 1 636 011 1 443 018 1 687 386

Utgående balans 1 123 070 804 1 121 434 793 1 119 991 775

Kvotvärde per aktie är 22 kronor.

Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinst utdelning. Egna innehav ger inte

rätt till vinstutdelning . Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna

aktier uppgick till –3 348 (–3 348) .

K45

Eget kapital

Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens

eget kapital enligt IFRS framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 151

Koncernen Rapporter och noter

K46

Värderingskategorier för finansiella instrument

Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori.

För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K47.

Finansiella tillgångar Not

2022

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat värde

Verkligt

värde

Obligatorisk

Innehas

för handel Övrigt Summa

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 365 992 365 992 365 992

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 132 741 9 903 8 839 18 742 151 483 151 485

Utlåning till kreditinstitut K23 56 574 15 15 56 589 56 589

Utlåning till allmänheten

K24 1 811 962 30 586 264 30 850 1 842 811 1 838 695

Värdeförändring på räntesäkrade poster

i portföljsäkringar –20 369 –20 369 –20 369

Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 37 678 23 620 61 298 61 298 61 298

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 290 678 290 678 290 678 290 678

Aktier och andelar K27 6 738 1 446 8 184 8 184 8 184

Derivat K29 48 980 48 980 1 524 50 504 50 504

Övriga finansiella tillgångar K33 8 415 8 415 8 415

Summa 2 355 314 133 900 324 846 458 746 1 524 2 815 584 2 811 470

Finansiella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat värde

Verkligt

värde

Innehas

för handel Identifierade Summa

Skulder till kreditinstitut K35 72 167 659 659 72 826 72 826

In- och upplåning från allmänheten K36 1 303 133 2 815 2 815 1 305 948 1 305 938

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 291 993 291 993 291 993 291 993

Emitterade värdepapper

K38 781 834 2 249 122 2 371 784 206 785 171

Korta positioner värdepapper K39 27 134 27 134 27 134 27 134

Derivat K29 67 400 67 400 1 280 68 679 68 679

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 57 439 59 361

Efterställda skulder K44 31 331 31 331 31 121

Övriga finansiella skulder K42 26 877 26 877 26 877

Summa 2 272 782 100 257 292 115 392 372 1 280 2 666 433 2 669 100

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade

kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 111 mkr .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022152

Rapporter och noter Koncernen

Finansiella tillgångar Not

2021

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat värde

Verkligt

värde

Obligatorisk

Innehas

för handel Övrigt Summa

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 360 153 360 153 360 153

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 128 523 25 314 9 753 35 067 163 590 163 600

Utlåning till kreditinstitut K23 38 121 1 383 1 383 39 504 39 504

Utlåning till allmänheten

K24 1 678 446 24 561 199 24 760 1 703 206 1 703 553

Värdeförändring på räntesäkrade poster

i portföljsäkringar –1 753 –1 753 –1 753

Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 29 584 28 509 58 093 58 093 58 093

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 328 512 328 512 328 512 328 512

Aktier och andelar K27 12 067 1 349 13 416 13 416 13 416

Derivat K29 30 970 30 970 9 561 40 531 40 531

Övriga finansiella tillgångar (K32) K33 9 166 9 166 9 166

Summa 2 212 656 123 879 368 322 492 201 9 561 2 714 418 2 714 775

Finans iella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat värde

Verkligt

värde

Innehas

för handel Identifierade Summa

Skulder till kreditinstitut K35 91 998 814 814 92 812 92 812

In- och upplåning från allmänheten K36 1 260 695 5 088 5 088 1 265 783 1 265 779

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 329 667 329 667 329 667 329 667

Emitterade värdepapper

K38 731 727 4 053 137 4 190 735 917 740 327

Korta positioner värdepapper K39 28 613 28 613 28 613 28 613

Derivat K29 26 401 26 401 1 705 28 106 28 106

Seniora icke prioriterade skulder 37 832 37 832 38 492

Efterställda skulder K44 28 604 28 604 29 026

Övriga finansiella skulder (K41) K42 28 860 28 860 28 860

Summa 2 179 716 64 969 329 804 394 773 1 705 2 576 194 2 581 682

1) Fi nansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade

kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 102 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 153

Koncernen Rapporter och noter

Referensräntereformen

Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande inter

bankräntor (IBOR) till alternativa referensräntor (ARR). Interbankräntor används

idag som referensräntor i ett stort antal finansiella instrument och är därför av stor

vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i egenskap av stor fullservicebank,

använder interbankräntor i låne-, spar-, investerings- och placeringsprodukter samt

i interna processer. För att hantera och säkerställa en smidig övergång driver

Swedbank ett koncerngemensamt initiativ vars uppgift är att säkerställa att kon

cernen kan utfärda, handla och referera till produkter baserade på alternativa refe-

rensräntor samt att befintliga kontrakt kan skifta referensränta från IBOR till alter-

nativ referensränta. Libor-räntorna (GBP, USD, CHF, EUR, JPY) upphörde per 31

december 2021 och EONIA den 3 januari 2022.

USD Libor 1m, 3m, 6m och 12m kommer att upphöra i juni 2023. Euribor (EUR),

Stibor (SEK), Nibor (NOK) och Cibor (DKK) har genomgått en reformering för att

leva upp till Benchmarkförordningens krav. Euribor och Cibor blev godkända 2019

och Nibor 2020. Stibors administratör The Swedish Financial Benchmark Faci

lity (SFBF) ansökte om auktorisation i slutet av 2021 och förväntningen är att

denna ansökan kommer att godkännas av Finansinspektionen under 2023. De

ovannämnda interbankräntorna förväntas fortsätta att publiceras under överskåd

2022 2021

USD Libor Summa EUR Libor GBP Libor USD Libor Övriga

Summa

Finansiella tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 1 983 1 983 47 1 878 13 1 939

Utlåning till allmänheten 13 589 13 589 1 984 1 959 19 585 79 23 607

Summa 15 572 15 572 1 984 2 007 21 463 93 25 546

Finansiella skulder

Skulder till kreditinstitut 32 32

Emitterade värdepapper 3 170 3 170 20 955 20 955

Summa 3 170 3 170 20 988 20 988

Derivat 1 397 078 1 397 078 1 367 171 1 367 171

1) Övriga inkluderar CHF Libor och JPY Libor.

lig framtid. Om det sker en förflyttning av likviditeten från IBOR till ARR eller om

relevant myndighet meddelar att någon av interbankräntorna kommer att upphöra,

så kommer koncernen att agera efter de nya förutsättningarna.

Swedbank har under 2022 anslutit sig till ”the December 2021 Benchmark

Module of the ISDA 2021 Fallbacks Protocol” vilket hanterar fallback-skrivningar

för Stibor och Nibor. Dessutom har Swedbank uppdaterat sina emissionsprogram

för obligationer med korrekt fallbackskrivning för de referensräntor som förväntas

upphöra.

Swedbank tillämpar det regelverk som finns i IFRS 9

som tillåter en praktisk lös-

ning för de modifieringar som krävs av Referensräntereformen, vilka ska hanteras

som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och

säkringsdokumentation på grund av Referensräntereformen tillåts, utan att

säkrings relationen behöver avslutas.

I tabellen nedan presenteras nominella belopp avseende finansiella tillgångar,

finansiella skulder och derivat som påverkas av referensräntereformen och som

ännu inte har övergått till en alternativ referensränta. Derivat där både betal- och

erhålla-benet är en exponering enligt referensräntereformen, till exempel för valuta

basis-swappar, redovisas det nominella beloppet för båda benen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022154

Rapporter och noter Koncernen

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

2022 2021

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Total t

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15 630 3 112 18 742 27 580 7 487 35 06 7

Utlåning till kreditinstitut 15 15 1 383 1 38 3

Utlåning till allmänheten 30 817 33 30 850 24 746 14 24 76 0

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 42 138 19 160 61 298 29 272 28 821 58 09 3

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 290 534 144 290 678 328 512 328 51 2

Aktier och andelar 7 099 4 1 081 8 184 12 139 1 277 13 41 6

Derivat 179 50 325 50 504 162 40 369 40 53 1

Summa 355 580 103 433 1 258 460 271 397 665 102 806 1 291 501 76 2

Skulder

Skulder till kreditinstitut 659 659 814 81 4

In- och upplåning från allmänheten 2 815 2 815 5 088 5 08 8

Emitterade värdepapper 2 371 2 371 4 190 4 19 0

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 291 849 144 291 993 329 667 329 66 7

Derivat 197 68 482 68 679 123 27 983 28 10 6

Korta positioner värdepapper 27 014 120 27 134 25 738 2 875 28 61 3

Summa 27 211 366 296 144 393 651 25 861 370 617 396 47 8

Fast ställande av verkligt värde för finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen

samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad

eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en

regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analy

sera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad

• Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar

härledda från en aktiv marknad

• Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke

observerbara och därav baseras på interna antaganden

För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för

att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj

justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffnings

värde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde .

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar,

certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det

noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.

Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna

emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten.

Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas

genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har obser-

verats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande

finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av

marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverk

samheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill

säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet).

Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och

känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etable

rade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt

kan härledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet

och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid

maximera användningen av data från en aktiv marknad.

Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obero

ende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta juste-

ringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta

görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella

instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC-

derivat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och

DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats

med marknadsimplicita parametrar.

Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar

hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata

fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det

verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklude

rar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om

någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av

tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner

eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt

tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella

instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara bästa

bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna

uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräknat med

hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina

värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodise

rade skillnader i balansräkningen.

Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under åren

2022 och 2021 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instru

ment mellan värderingsnivå 1 och 2 .

K47

Verkligt värde för finansiella instrument

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 155

Koncernen Rapporter och noter

Förändringar inom nivå 3 2 022 2021

Tillgångar Skulder Tillgångar

Egetkapital-

instrument Lån

Fondandelar där

kunden bär

placeringsrisken Summa

Skulder där

kunden bär

placeringsrisken

Egetkapital-

instrument Lån Summa

Ingående balans 1 277 14 1 291 1 127 1 127

Köp 28 23 51 13 5 18

Erhållna aktier 21 21

Försäljning av tillgångar/erhållna utdelningar –52 –11 –63 –88 –88

Konvertering Visa Inc-aktier –461 –461

Utgivet 8 8

Återbetalning av skulder –11

Överfört från nivå 1 till nivå 3 139 139

Överfört från nivå 2 till nivå 3 139

Vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella

poster 289 –4 16 301 16 204 1 205

varav orealiserade vinster eller förluster för

poster som innehas 127 –4 15 138 15 135 1 136

Utgående balans 1 081 33 144 1 258 144 1 277 14 1 291

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde .

2022 2021

Redovisat

värde

Verkligt värde

Redovisat

värde

Verkligt värde

Nivå 1 Nivå 2 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Total t

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 132 741 50 132 693 132 743 128 523 86 128 447 128 533

Utlåning till kreditinstitut 56 574 56 574 56 574 38 121 38 121 38 121

Utlåning till allmänheten 1 811 962 1 807 845 1 807 845 1 678 446 1 678 794 1 678 794

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Summa 2 001 276 50 1 997 112 1 997 162 1 845 091 86 1 845 362 1 845 448

Skulder

Skulder till kreditinstitut 72 167 72 167 72 167 91 998 91 998 91 998

In- och upplåning från allmänheten 1 303 133 1 303 123 1 303 123 1 260 695 1 260 691 1 260 691

Emitterade värdepapper 781 834 233 914 548 885 782 799 731 727 310 473 425 665 736 138

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 59 361 59 361 37 832 38 493 38 493

Efterställda skulder 31 331 31 121 31 121 28 604 29 026 29 026

Summa 2 245 905 233 914 2 014 657 2 248 571 2 150 857 310 473 1 845 873 2 156 346

Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland dessa

finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni 2028,

vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida note

ringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag

av Swedbanks egna interna antaganden. Under året gjordes en konvertering av

Visa Inc. C-aktier till A-aktier. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per

årsskiftet 2022 till 421 mkr (675). Finansiella instrument överförs till eller från nivå

3 beroende på om betydelsen av ej observerbara indata har ändrat signifikans i

värderingen.

I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att

investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som

finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till verk

ligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad.

Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder där

kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela marknads

värdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2, och då

baserat på tillgångarnas värde.

Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inriktade

mot Ryssland och Östeuropa. Dessa fondandelsinnehav och relaterade skulder till

försäkringsspararna har därför överförts och värderats till verkligt värde enligt nivå

3. Helt stängda fonder har åsatts ett indikativt värde, alternativt om 0 mkr, medan

fonder som tillåtit försäljningar åsatts försäljningsvärdet. Skulderna har värderats

utifrån samma bedömning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022156

Rapporter och noter Koncernen

Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig-

het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende

nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerat för kvittning. De finansiella

instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap

persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument

eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rätts

ligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förplik-

telser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det

redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas

övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presen-

Tillgångar 2022 2021

Derivat

Omvända

återköps-

avtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värde-

papper Summa Derivat

Omvända

återköps-

avtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värde-

papper Summa

Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 1 154 3 517 4 671 1 099 4 891 5 990

Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 49 350 30 601 253 73 80 277 39 433 25 944 65 377

Redovisat värde i balansräkningen 50 504 30 601 3 770 73 84 948 40 531 25 944 4 891 71 366

Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning

eller nettningsavtal

Bruttobelopp 1 244 308 117 476 272 73 1 362 130 183 906 88 507 28 272 441

Kvittade belopp

–1 194

958 –86 875 –19 –1 281 853 –144 473 –62 563 –28

–207

064

Redovisat värde i balansräkningen 49 350 30 601 253 73 80 277 39 433 25 944 65 377

Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal 27 278 978 253 28 509 15 332 3 960 19 292

Finansiella instrument, säkerheter 339 29 526 73 29 938 1 566 21 953 23 519

Kontanter, säkerheter 8 553 26 8 579 13 850 0 13 850

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 36 170 30 530 253 73 67 026 30 748 25 913 56 661

Nettobelopp 13 180 71 13 251 8 685 31 8 716

Skulder

2022 2021

Derivat

Återköps-

avtal

Fondlikvid–

skulder

Utlånade

värde–

papper Summa Derivat

Återköps-

avtal

Fondlik-

vid–

skulder

Utlå-

nade

värde–

papper Summa

Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 2 094 1 939 4 033 480 4 435 4 915

Finansiella skulder som är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 66 585 3 474 0 23 70 082 27 625 5 902 28 28 33 583

Redovisat värde i balansräkningen 68 679 3 474 1 939 23 74 115 28 106 5 902 4 463 28 38 499

Finansiella skulder som är föremål för kvittning

eller nettningsavtal

Bruttobelopp 1 263 926 90 349 20 23 1 354 318 172 900 65 472 3 049 28 241 449

Kvittade belopp

–1 197

341 –86 875 –19 –1 284 235 –145 275 –59 570 –3 021

–207

866

Redovisat värde i balansräkningen 66 585 3 474 0 23 70 083 27 625 5 902 28 28 33 583

Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen

Finansiella instrument, nettingsavtal 27 278 1 231 0 28 509 15 332 3 932 28 19 292

Finansiella instrument, säkerheter 6 945 2 132 23 9 100 7 492 1 949 28 9 469

Kontanter, säkerheter 21 497 21 497 4 801 4 801

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 55 720 3 363 0 23 59 106 27 625 5 881 28 28 33 561

Nettobelopp 10 865 111 10 977 1 21 22

K48

Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av

nettningsavtal eller liknande avtal

teras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar och

skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade

beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 20 830 (1 447)

mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade

beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 23 213 (2 249)

mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 157

Koncernen Rapporter och noter

K50

Kassaflödesanalys, händelser under året

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och

delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten

samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste

ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För-

ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana

poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från

allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller

finansieringsverksamheten.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 43 898 mkr (30 810) samt ränte-

utbetalningar med 11 760 mkr (4 068). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt

andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strate

giska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska

aktieinnehav i andra företag än dotter-, intresseföretag och joint ventures.

2022

Under året lämnades tillskott till joint ventures P27 Nordic Payments Platform AB,

Invidem AB och Tibern AB om 72 mkr, 49 mkr respektive 3 mkr. Under andra kvar

talet förvärvades andelar i intresseföretaget Thylling Insight AB om 11 mkr.

2021

Tillskott till joint ventures P27 Nordic Payments Platform AB om 25 mkr och Invi

dem AB med 25 mkr lämnades. Ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding

AB om 1 mkr förvärvades.

Aktier i Hemnet Group AB avyttrades och Swedbank erhöll en försäljningslikvid

om 110 mkr vilka redovisas under Försäljning/förfall andra anläggningstillgångar

och strategiska finansiella tillgångar i kassaflödesanalysen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket mot

svarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel

i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte

med det som koncernen betraktar som likviditet.

Vad koncernen anser vara likviditet samt koncernens riskhantering av likviditets-

risker beskrivs i not K3.2.

K49

Specifikation av justeringar för poster

som ej ingår i kassaflödet i den löpande

verksamheten

2022 2021

Periodiserade uppläggningsavgifter –869 –764

Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar 107 –2 266

Outdelad kapitalandel intresseföretag –738 –976

Av- och nedskrivningar på materiella anläggnings-

tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt 1 170 1 133

Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga

immateriella anläggningstillgångar 1 650 554

Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 1 636 395

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –58 –54

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –148 –1 078

Aktierelaterad ersättning 174 195

Övrigt –124 –2

Summa 2 800 –2 863

K51

Utbetald och föreslagen utdelning

2022 2021

Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa

Utbetald utdelning, 22 februari 4,35 4 871

Utbetald utdelning, 1 april 2,90 3 252

Utbetald utdelning, 6 april 11,25 12 632

Utbetald utdelning, 4 november 7,30 8 187

Summa 11,25 12 632 14,55 16 310

Föreslagen utdelning till

årsstämma 9,75 10 965 11,25 12 632

Summa 9,75 10 965 11,25 12 632

Styrelsen föreslår att en utdelning på 9,75 kr (11,25) per stamaktie ges 2023 för

räkenskapsåret 2022, vilket motsvar 10 965 mkr (12 632). För mer information,

se moderbolaget not M44.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022158

Rapporter och noter Koncernen

K53

Överförda finansiella tillgångar

Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköps-

avtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner

kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot till

gångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet

även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med åter

köpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventu-

ell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avse-

ende återköptsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2022 Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån

Aktier 217 217 19 19

Räntebärande värdepapper 29 368 29 368 27 530 27 530

Summa 29 584 29 368 217 27 548 27 530 19

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2021 Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån

Aktier 449 449 25 25

Räntebärande värdepapper 35 317 35 317 35 365 35 365

Summa 35 766 35 317 449 35 390 35 365 25

Ställda säkerheter

För egna skulder ställda 2022 2021 1/1/2021

Statspapper och obligationer hos Sveriges

riksbank 236 348 50 725

Statspapper och obligationer hos

utländska centralbanker 31 389 14 981 12 401

Statspapper och obligationer för skulder

till kreditinstitut, återköpsavtal 1 963 2 360 10 986

Statspapper och obligationer för inlåning

från allmänheten, återköpsavtal 27 405 32 957 17 515

Lånefordringar till förmån för säkerställda

obligationer

382 095 473 539 561 209

För försäkringstagares räkning register

förda tillgångar 290 678 328 512 247 632

Kontanter 21 807 5 109 18 464

Summa 755 573 857 807 918 932

1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive

upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhets

massan som utnyttjas vid var tidpunkt.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till

674 263 mkr (856 675).

Övriga ställda säkerheter 2022 2021 1/1/2021

Aktier 217 449 447

Statspapper och obligationer pantsatta

för övriga åtaganden 8 899 7 597 6 256

Kontanter 5 171 482 463

Summa 14 287 8 529 7 166

Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till

gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen-

trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med

liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Transak

tionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vil-

ken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redo-

visas som ställda säkerheter . Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte

är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även

sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda

säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat

för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är

överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka

dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av låne

fordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer

och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana

obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan

medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas helt fritt så

länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på mark

nadsmässiga villkor.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp 2022 2021 1/1/2021

Kreditgarantier 2 994 2 868 5 121

Övriga fullgörandegarantier 38 848 46 031 41 676

Accepterade och endosserade växlar 1 352 1 073 828

Beviljade ej disponerade remburser 2 438 3 697 3 071

Övriga eventualförpliktelser 75 157 172

Summa 45 708 53 825 50 868

Åtaganden

Nominella belopp 2022 2021 1/1/2021

Beviljade ej utnyttjade krediter

202 987 204 812 259 683

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 62 089 64 172 66 492

Summa 265 076 268 984 326 175

Reservering för förväntade kreditförluster

för eventualförpliktelser och åtaganden –714 –644 –806

2) Under 2021 har det gjorts en förändring av vilka engagemang som ingår i posten

beviljade ej utnyttjade krediter.

Pågående AML utredningar

Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska

regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor

såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag

som kan ha varit kunder till Swedbank. Swedbank AS har i mars 2022 av Åklagar

myndigheten i Estland delgivits misstanke om brott rörande penningtvätt under

perioden 2014-2016. Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara

klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en

tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli

materiellt.

IT-Incident

I April drabbades Swedbank av en allvarlig IT-incident i samband med en system

uppdatering. lncidenten orsakade felaktiga saldon på kunders konton med påföl-

jande betalningsproblem och påverkade även tillgängligheten av bankens tjänster.

Finansinspektionen informerade under oktober om att man prövar IT-incidenten

för eventuell sanktion. Det kan inte uteslutas att utredningen kan leda till negativa

finansiella effekter för koncernen.

K52

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers-

lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde-

ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för

värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skill

naden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skul-

dens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella

tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 159

Koncernen Rapporter och noter

Intresseföretag och

joint ventures

Andra närstående

Tillgångar 2022 2021 2022 2021

Utlåning till kreditinstitut 17 437 15 868

Utlåning till allmänheten 7 8

Derivat 16 6

Övriga tillgångar 6

Summa 17 460 15 888

Skulder

Skulder till kreditinstitut 3 336 4 912

In- och upplåning från allmänheten 2 487 250

Emitterade värdepapper 631 632

Derivat 11 12

Övriga skulder 41 49

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 114

Summa 4 019 5 722 487 250

Derivat, nominellt belopp 745 774

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 230 –103

Räntekostnader 21 3

Erhållna utdelningar 1 020 587

Provisionsintäkter 529 595

Provisionskostnader 383 593

Nettoresultat finansiella poster –3 3

Övriga intäkter 596 715

Övriga allmänna administrations

kostnader 1 48

Intresseföretag och joint ventures

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K28.

Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint ven

tures med 213 mkr (51). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventu-

res uppgick till 1 020 mkr (587). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garan-

tier med 593 mkr (575) till förmån för Swedbank.

Koncerns kostnader till och förvärv av tjänster från intresse företag och joint ven

tures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalnings förmedling och kontant-

hantering.

De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhanda

hålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet

mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal

som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i Enter

Card är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och

Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande

andelsinnehavet.

Nyckelpersoner

Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av

not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal.

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening)

tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för

sedvanliga banktjänster.

Andra betydande relationer

Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den

grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen

möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och

omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Ett övergripande

samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till

grund för det unika partnerskapet. Sparbankerna har även ingått distributionsavtal

med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möj

lighet att erbjuda sina kunder en vid distribution av Swedbanks produkter och

tjänster samtidigt som sparbankerna får fortsatt tillgång till Swedbanks infrastruk

tur och produktutbud. Förutom i produkt- och marknadsfrågor har man ett nära

samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för spar

bankerna och tillhandahåller omfattande IT-tjänster vilket även innebär en möjlig-

het att fördela utvecklingskostnader på större affärs volymer. Samarbetet som

sådant vilar på en stark grund av många delade värderingar och garanterar konti

nuitet.

För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbets avtalet tillgänglig

het till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal

närvaro och kännedom.

K54

Närstående och andra betydande relationer

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022160

Rapporter och noter Koncernen

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och

liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har

bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart

förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestäm

melser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konso-

liderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i företagen.

Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

redovisas nedan.

Definition av sponsor

Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen

sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det

strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.

Investeringsfonder

Swedbank är primärt sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som för

valtare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplace-

2022 2021

Investeringsfonder

uppsatta av koncernen

Alternativa

investeringsfonder

uppsatta av koncernen Summa

Investeringsfonder

uppsatta av koncernen Summa

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 17 069 17 069 19 529 19 529

Aktier och andelar 134 11 146 160 160

Summa tillgångar redovisade i balansräkningen 17 204 11 17 215 19 689 19 689

Lånelöften 1 170 1 170

Koncernens maximala exponering för förluster 17 204 11 17 215 20 859 20 859

Resultat från andelar

10 590 2 10 592 11 371 11 371

1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.

Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen

någon avsikt att lämna något sådant.

K55

Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

ringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställ-

das ersättningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar.

Kapitalförvalningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto

tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från

investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat ej

utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finans-

iellt stöd till investeringsfonderna.

Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och

transaktioner där Swedbank skapar, istället för att absorbera, rörlig avkastning

i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av

koncernen uppgick till 1 351 542 mkr (1 519 191).

Alternativa investeringsfonder

Swedbank är också sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar

som förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig

investeringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar fonden

får placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida tillgångar.

K56

Känslighetsanalys

Förändring 2022 2021

Räntenetto, 12 månader

Höjda räntor + 1 %-enhet 7 794 4 578

Sänkta räntor –1 %-enhet –3 274 –2 373

Värdeförändring

Marknadsränta + 1 %-enhet –114 76

–1 %-enhet 173 –114

Aktiekurser +10% 6 14

-10% 23 50

Valutakurser +5% 38 19

-5% –17 46

Övrigt

Börsutveckling

+/– 10 % +/–546 +/–677

Personalförändring +/–100 personer +/–79 +/–78

Löneförändring +/–1 %-enhet +/–123 +/–117

Kreditförlustnivå +/–0,1 %-enhet +/–1 899 +/–1 743

1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och

skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av

effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar

ränte nettokänsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder

med förfall eller räntejustering inom 12-månadsperioden antas omprissättas till

den befintliga avtalsräntan +/-100 räntepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha

samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden.

Kontraktuella referensräntegolv på lån med flytande ränta är inkluderade i käns

lighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 pro-

cent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insätt-

ningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan,

det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insätt

ningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjun-

kande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv

på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är app

licerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för

koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie-

och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med

anledning av icke-linjära produkter.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank

Roburs aktiefonder.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 161

Koncernen Rapporter och noter

K57

Ändrad presentation avseende resolutionsavgifter

1 januari 2022 infördes en ny svensk bankskatt som presenteras på en ny rad i resultaträkningen. Från och med 2022 presenterar koncernen även resolutionsavgifter på

denna rad, vilken benämns Svensk bankskatt och resolutionsavgifter. Tidigare har resolutionsavgifterna inkluderats i Räntekostnader inom Räntenettot.

Resultaträkning, koncernen

2021

mkr Not Tidigare redovisning Förändring Ny redovisning

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 29 912 29 912

Övriga ränteintäkter 452 452

Ränteintäkter 30 364 30 364

Räntekostnader –4 107 791 –3 316

Räntenetto K8 26 257 791 27 048

Provisionsintäkter 22 407 22 407

Provisionskostnader –7 554 –7 554

Provisionsnetto K9 14 853 14 853

Nettoresultat finansiella poster K10 2 048 2 048

Försäkringsnetto K11 1 457 1 457

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K28 976 976

Övriga intäkter K12 1 299 1 299

Summa intäkter 46 890 791 47 681

Personalkostnader K13 12 739 12 739

Övriga allmänna administrationskostnader K14 6 477 6 477

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 1 631 1 631

Summa kostnader 20 847 20 847

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 26 043 791 26 834

Nedskrivning av immateriella tillgångar K31 56 56

Kreditförluster K17 170 170

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter K18 791 791

Resultat före skatt 25 817 25 817

Skatt K19 4 945 4 945

Årets resultat 20 872 20 872

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 20 871 20 871

Minoriteten 1 1

K/I tal 0,44 0,44

K58

Händelser efter 31 december 2022

Den 18 januari meddelades att Bo Bengtsson har utsetts till chef för Stora företag

och Institutioner, samt tar plats i koncernledningen. Bo Bengtsson lämnade

Swedbanks styrelse den 18 januari och tillträder sin tjänst den 1 mars 2023.

Rapporter och noter Moderbolaget

Moderbolaget

163 Resultaträkning

163 Rapport över totalresultat

164 Balansräkning

165 Förändringar i eget kapital

166 Kassaflödesanalys

Inledande noter

167 Not M1 Redovisningsprinciper

168 Not M2 Risker

168 Kreditrisk

170 Likviditetsrisk

171 Marknadsrisk

171 Ränterisk

172 Valutarisk

173 Not M3 Kapitaltäckningsanalys

174 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter

Resultaträkning

174 Not M5 Räntenetto

176 Not M6 Erhållna utdelningar

176 Not M7 Provisionsnetto

177 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

177 Not M9 Övriga intäkter

178 Not M10 Personalkostnader

179 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader

179 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar

179 Not M13 Kreditförluster, netto

179 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

179 Not M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter

179 Not M16 Bokslutsdispositioner

180 Not M17 Skatt

Balansräkning

181 Not M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

181 Not M19 Utlåning till kreditinstitut

181 Not M20 Utlåning till allmänheten

181 Not M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

182 Not M22 Aktier och andelar

182 Not M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

183 Not M24 Aktier och andelar i koncernföretag

184 Not M25 Derivat

184 Not M26 Säkringsredovisning

185 Not M27 Immateriella anläggningstillgångar

186 Not M28 Leasingobjekt

186 Not M29 Materiella tillgångar

187 Not M30 Övriga tillgångar

187 Not M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

187 Not M32 Skulder till kreditinstitut

187 Not M33 In- och upplåning från allmänheten

187 Not M34 Emitterade värdepapper

187 Not M35 Övriga skulder

187 Not M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

187 Not M37 Avsättningar

188 Not M38 Efterställda skulder

188 Not M39 Obeskattade reserver

189 Not M40 Värderingskategorier för finansiella instrument

190 Not M41 Verkligt värde för finansiella instrument

192 Not M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

192 Not M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i

kassaflödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

193 Not M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

193 Not M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

194 Not M46 Överförda finansiella tillgångar

194 Not M47 Operationell leasing

195 Not M48 Närstående och andra betydande relationer

196 Not M49 Förändrad presentation avseende resolutionsavgifter

196 Not M50 Händelser efter 31 december 2022

162 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 163

Moderbolaget Rapporter och noter

Resultaträkning, moderbolaget

Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr Not 2022 2021

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 25176 9872

Övriga ränteintäkter 2367 457

Leasingintäkter 5137 4906

Ränteintäkter 32680 15235

Räntekostnader –12008 –657

Räntenetto M5 20672 14578

Erhållna utdelningar M6 16811 17065

Provisionsintäkter 8548 8660

Provisionskostnader –2193 –2119

Provisionsnetto M7 6355 6541

Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 –1186 920

Övriga intäkter M9 3106 2249

Summa intäkter 45758 41353

Personalkostnader M10 10504 9862

Övriga allmänna administrationskostnader M11 5977 6087

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M12 5047 4956

Summa kostnader 21528 20905

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 24230 20448

Kreditförluster, netto M13 735 78

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 1946

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1089 305

Rörelseresultat 20460 20065

Bokslutsdispositioner M16 –5263 –53

Skatt M17 5187 4031

Årets resultat 20536 16087

mkr Not 2022 2021

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 20 536 16 087

Årets totalresultat 20 536 16 087

1) Presentationen har förändrats, se not M49.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022164

Rapporter och noter Moderbolaget

Balansräkning, moderbolaget

mkr Not 2022 2021 1/1/2021

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215 314 194 353 167 121

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 144 458 155 998 131 857

Utlåning till kreditinstitut M19 830 322 650 948 669 495

Utlåning till allmänheten M20 470 187 391 675 428 997

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 60 484 58 199 60 631

Aktier och andelar M22 5 614 12 815 16 576

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 578 2 365 2 339

Aktier och andelar i koncernföretag M24 62 242 63 744 63 406

Derivat M25 67 764 44 323 59 644

Immateriella anläggningstillgångar M27 268 314 328

Leasingobjekt M28 17 715 16 586 16 135

Materiella tillgångar M29 629 560 580

Aktuella skattefordringar 1 421 1 226 1 275

Övriga tillgångar M30 17 989 22 595 28 586

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 1 772 1 795 1 634

Summa tillgångar 1 898 757 1 617 496 1 648 604

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut M32 162 348 100 610 246 804

In- och upplåning från allmänheten M33 943 777 942 932 869 222

Emitterade värdepapper m.m. M34 435 782 296 918 259 922

Derivat M25 100 346 42 542 74 236

Aktuella skatteskulder 1 264 666 363

Uppskjutna skatteskulder M17 888 239 152

Övriga skulder M35 45 374 49 838 46 327

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 2 629 2 641 2 856

Avsättningar M37 710 623 814

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 37 832 10 359

Efterställda skulder M38 31 331 28 604 23 434

Summa skulder 1 781 888 1 503 445 1 534 489

Obeskattade reserver M39 5 367 10 630 10 682

Eget kapital

Aktiekapital 24 904 24 904 24 904

Andra fonder 19 174 19 174 19 174

Balanserad vinst 67 424 59 343 59 355

Summa eget kapital 111 502 103 421 103 433

Summa skulder och eget kapital 1 898 757 1 617 496 1 648 604

Vid årsstämman 30 mars 2023 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 165

Moderbolaget Rapporter och noter

Förändring i eget kapital, moderbolaget

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

mkr

Aktie-

kapital¹

Reserv-

fond

Överkurs-

fond

Balanserad

vinst Summa

Ingående balans 1 januari 2022 24 904 5 968 13 206 59 343 103 421

Utdelning –12 632 –12 632

Aktierelaterade ersättningar till anställda 174 174

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 4 4

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1

Årets totalresultat 20 536 20 536

varav redovisat över resultaträkningen 20 536 20 536

Utgående balans 31 december 2022 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502

varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348

Ingående balans 1 januari 2021 24 904 5 968 13 206 59 355 103 433

Utdelning –16 310 –16 310

Aktierelaterade ersättningar till anställda 195 195

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 18 18

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –2 –2

Årets totalresultat 16 087 16 087

varav redovisat över resultaträkningen 16 087 16 087

Utgående balans 31 december 2021 24 904 5 968 13 206 59 343 103 421

varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348

1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K45.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022166

Rapporter och noter Moderbolaget

Kassaflödesanalys, moderbolaget

Kommentarer till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och

delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten

samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Juste

ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För-

ändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana

poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från

allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller

finansieringsverksamheten. Ikassaflödet ingår ränteinbetalningar med 31 396 mkr

(15 137) samt ränteutbetalningar med 10 257 mkr (978). Kapitaliserade räntor är

inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska

finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal

ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.

2022

Under året förvärvades andelar i intresseföretaget Tibern AB om 3 mkr. Kontant

kapitaltillskott har under året lämnats direkt till Swedbank PayEx Holding AB:s dot

terföretag PayEx Sverige AB med 119 mkr, Invidem AB med 49 mkr och till P27

Nordic Payment Platform AB med 72 mkr.

2021

Under året förvärvades ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding AB

om 1mkr. Kontant kapitaltillskott har under året lämnats till Invidem AB med 25

mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 25 mkr.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket mot

svarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i

kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte

med det som moderbolaget betraktar som likviditet.

Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av likvidi

tetsrisker beskrivs i not K3.2.

mkr Not 2022 2021

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 20460 20065

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –6958 –11286

Betalda skatter –3894 –3504

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –178800 18520

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –77849 37619

Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel 16852 –18148

Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 291 73709

Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 61564 –146192

Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –1255 33493

Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 106449 28140

Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 61059 –29567

Kassaflöde från den löpande verksamheten –2081 2849

Investeringsverksamheten

Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –243 –52

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –9143 –8142

Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 2682 2865

Utdelningar och koncernbidrag 18927 14809

Kassaflöde från investeringsverksamheten 12223 9480

Finansieringsverksamheten

Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 22993 27501

Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –257

Emission av efterställda skulder M2.2 13375 4328

Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –12660 –616

Utbetald utdelning –12632 –16310

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10819 14903

Årets kassaflöde 20961 27232

Likvida medel vid årets början 194353 167121

Årets kassaflöde 20961 27232

Likvida medel vid årets slut 215314 194353

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 167

Moderbolaget Rapporter och noter

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

Grunder för redovisningen

Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tilläm-

pas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidorna 70-79. Moderbolaget

behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om års

redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redo-

visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moder

bolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt

med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga prin-

cipiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redo-

visnings principer avser redovisning av:

• valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska

dotter- och intresseföretag och joint ventures

• dotterföretag

• intresseföretag och joint ventures

• goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar

• leasingavtal då moderbolaget är leasetagare

• finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare

• pensioner

• obeskattade reserver och koncernbidrag samt

• rörelsesegment

Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter,

varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.

Förändringar i IFRS och svenska regelverk

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska

regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig

effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upp-

lysningar.

Väsentliga skillnader i moderbolagets redovisningsprinciper

jämfört med koncernens redovisningsprinciper

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto-

investeringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget

till anskaffningsvärde.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning

för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet

minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde.

Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Intresseföretag och joint ventures

Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till

anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar

redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod.

Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella

tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster redo

visas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs.

Leasingavtal

Leasetagare

Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget

är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de

ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnads

förs leasing avgiften linjärt över leasingperioden.

Leasegivare

Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal.

Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom

Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyres-

intäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pen

sionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgifts-

bestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när

en anställd har utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidrag

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moder

bolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reser-

verna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och

resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom

Erhållna utdelningar.

Rörelsesegment

Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för

koncernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

Redovisningsprinciper

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022168

Rapporter och noter Moderbolaget

2022 2021

Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 648 877 12 648 889 608 546 27 608 573

Utgående balans 806 404 10 806 414 648 877 12 648 889

Reserveringar

Ingående balans 14 0 14 37 0 37

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 29 –1 28 –2 0 –2

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –14 0 –13 –19 0 –19

Förändringar i makroekonomiska scenarion 20 0 20 –2 0 –2

Förändringar av modeller 0 0 0

Expertjusteringar av kreditreserveringar 2 0 2 –2 0 –2

Överföringar mellan steg –1 1 0

från 1 till 2 –2 2 0

från 2 till 1 1 –1 0

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 36 0 36 –25 0 –25

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser 1 0 1 2 2

Utgående balans 50 0 51 14 0 14

Redovisat värde

Ingående balans 648 863 12 648 875 608 509 27 608 536

Utgående balans 806 354 10 806 363 648 863 12 648 875

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

2.1 Kreditrisk

2022 2021

Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 330543 36002 4027 370572 345263 42560 7935 395758

Utgående balans 389539 46763 3337 439638 330543 36002 4027 370572

Reserveringar

Ingående balans 618 1059 1974 3651 656 1675 4480 6811

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 314 39 9 362 91 57 24 172

Borttagna finansiella tillgångar –132 –104 –405 –642 –80 –290 –116 –486

Bortskrivningar –632 –632 –121 –3616 –3737

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) –2 –188 81 –109 –13 –187 9 –191

Förändringar i makroekonomiska scenarion 285 268 3 556 –89 –130 –219

Förändring av modeller 24 –16 0 8

Expertjustering av kreditreserveringarna –4 –136 3 –138 70 –55 1 16

Individuella bedömningar 142 142 826 826

Överföringar mellan steg –129 240 247 358 –35 47 140 152

från 1 till 2 –177 508 331 –41 139 98

från 1 till 3 –2 34 32 –1 51 50

från 2 till 1 50 –199 –149 7 –37 –30

från 2 till 3 –90 337 246 –59 116 57

från 3 till 2 20 –112 –91 4 –23 –19

från 3 till 1 0 –12 –11 0 –4 –4

Övriga –72 –72 –73 –73

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 356 102 –624 –166 –56 –679 –2805 –3540

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta 72 72 73 73

Valutakursdifferenser 54 48 134 237 18 63 226 307

Utgående balans 1028 1209 1556 3793 618 1059 1974 3651

Redovisat värde

Ingående balans 329925 34943 2053 366921 344607 40885 3455 388947

Utgående balans 388511 45554 1781 435845 329925 34943 2053 366921

Risker

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 169

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021

Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Nominellt belopp

Ingående balans 480294 15104 197 495595 622568 16188 490 639246

Utgående balans 363549 22574 97 386220 480294 15104 197 495595

Reserveringar

Ingående balans 268 271 83 622 244 405 155 804

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 48 –71 –25 –48 –16 –23 –90 –129

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) -28 -15 16 –27 –8 –54 6 –56

Förändringar i makroekonomiska scenarion 88 56 0 144 –36 –46 0 –82

Förändring av modeller 9 6 -15 0

Expertjustering av kreditreserveringarna –25 8 0 –18 75 –23 0 52

Överföringar mellan steg –25 62 –38 –1 –1 –1 –1 –3

från 1 till 2 –47 130 83 –3 12 9

från 1 till 3 –1 10 9 0 1 1

från 2 till 1 22 –68 –46 2 –13 –11

från 2 till 3 –2 7 5 0 1 1

från 3 till 2 2 –54 –52 0 –2 –2

från 3 till 1 0 –1 –1 0 –1 –1

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 66 46 –62 50 14 –147 –85 –218

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser 19 8 11 38 10 13 13 36

Utgående balans 353 325 32 710 268 271 83 622

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor

2022 2021

Ej i fallissemang 1 636 1 857

I fallissemang 2 414 3 456

Summa 4 050 5 313

Koncentrationsrisk, kundexponering

Moderbolaget hade per årsskiftet 2022 två exponeringar emot enskilda motparter

som översteg 10 procent av kapitalbasen.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör

kontraktsenliga villkor

Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan

säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköps avtalens

redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper

som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde

för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 1 806 mkr (2 543). Ingaav

dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022170

Rapporter och noter Moderbolaget

2.2 Likviditetsrisk

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån

återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas

lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig

het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal-

ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt

betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång

siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat

värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/ diskonterings-

effekt. Idenna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där

för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till

253 613 mkr (263 331) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda garantier

och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 132 607 mkr (232 264) kan leda till

ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade

kassautflöden, uppgående till 710 mkr (622), rapporteras i tidsintervallen upp till

ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat

fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett

positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i

redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/

diskonteringseffekt.

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2022

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215 314 215 314

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 134 659 2 560 3 204 3 267 1 170 –402 144 458

Utlåning till kreditinstitut 4 032 36 005 750 240 37 837 727 1 481 830 322

Utlåning till allmänheten 66 186 120 567 253 362 22 691 7 381 470 187

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 087 11 959 35 211 12 802 74 –3 649 60 484

Aktier och andelar 70 434 70 434

Derivat 56 349 220 101 748 000 302 890 47 590 -1 307 166 67 764

Immateriella anläggningstillgångar 268 268

Materiella tillgångar 18 344 18 344

Övriga tillgångar 7 012 1 421 12 749 21 182

Summa 219 346 304 298 1 106 848 1 077 614 342 377 57 696 -1 209 422 1 898 757

Skulder

Skulder till kreditinstitut 99 872 26 558 35 890 28 162 348

In- och upplåning från allmänheten 871 551 41 952 26 137 4 137 943 777

Emitterade värdepapper 132 388 220 224 90 919 1 683 –9 432 435 782

Derivat 63 116 227 467 765 094 305 973 48 849 -1 310 153 100 346

Övriga skulder 47 514 1 413 1 598 5 707 56 232

Seniora icke prioriterade skulder 50 156 14 403 –7 120 57 439

Efterställda skulder 8 246 19 080 5 590 –1 585 31 331

Eget kapital 111 502 111 502

Summa 971 423 311 528 519 377 931 012 327 649 48 849 -1 211 081 1 898 757

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2021

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 194 353 194 353

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 131 830 8 774 10 554 3 639 846 355 155 998

Utlåning till kreditinstitut 2 183 20 370 595 536 31 374 119 1 366 650 948

Utlåning till allmänheten 42 606 96 971 221 063 23 398 7 637 391 675

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 455 10 056 36 047 7 590 178 –1 127 58 199

Aktier och andelar 78 924 78 924

Derivat 12 964 4 604 82 549 65 510 16 123 –137 427 44 323

Immateriella anläggningstillgångar 314 314

Materiella tillgångar 17 146 17 146

Övriga tillgångar 8 832 1 226 15 558 25 616

Summa 196 536 222 057 717 167 381 587 100 256 26 150 –26 257 1 617 496

Skulder

Skulder till kreditinstitut 64 630 35 747 187 46 100 610

In- och upplåning från allmänheten 918 811 16 933 6 538 650 942 932

Emitterade värdepapper 96 327 112 488 86 382 2 319 –598 296 918

Derivat 9 187 4 720 90 921 67 467 16 283 –146 036 42 542

Övriga skulder 52 032 773 861 10 971 64 637

Seniora icke prioriterade skulder 23 432 15 187 –787 37 832

Efterställda skulder 4 516 6 651 12 324 4 894 219 28 604

Eget kapital 103 421 103 421

Summa 983 441 214 742 131 357 214 616 89 867 16 283 –32 810 1 617 496

2.2.1 Löptidsöversikt

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 171

Moderbolaget Rapporter och noter

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2022 Certifikat

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukturerade

privatobligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 165 067 127 801 4 050 296 918 37 832 28 604 363 354

Emitterat 881 747 33 873 915 620 22 993 13 375 951 988

Återköpt –1 141 –1 141 –1 141

Återbetalt –757 217 –50 813 –808 030 –257 –12 660 –820 947

Värdeförändring inklusive ränta 26 517 6 560 –662 32 415 –3 129 2 012 31 298

Utgående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2021 Certifikat

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukturerade

privatobligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 127 212 127 037 5 673 259 922 10 359 23 434 293 715

Emitterat 653 595 31 503 685 098 27 501 4 328 716 927

Återköpt –1 972 –1 972 –1 972

Återbetalt –619 613 –35 374 –654 987 –616 –655 603

Värdeförändring inklusive ränta 3 873 4 635 349 8 857 –28 1 458 10 287

Utgående balans 165 067 127 801 4 050 296 918 37 832 28 604 363 354

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor –1 404 90 446 –24 156 447 39 –177 –5 –432

Utländsk valuta 503 –203 785 726 –1 127 1 745 –2 336 –402 75 –234

Summa –901 –113 1 231 702 –971 2 192 –2 297 –579 70 –666

2021 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor –723 69 186 109 –95 586 551 –1 004 108 –213

Utländsk valuta –28 –20 24 28 –116 145 –130 158 89 150

Summa –751 49 210 137 –211 731 421 –846 197 –63

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en

procentenhet.

2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor 304 34 285 –519 –193 691 89 –253 –7 431

Utländsk valuta –166 –202 –96 185 –300 614 –475 –33 29 –444

Summa 138 –168 189 –334 –493 1 305 –386 –286 22 –13

2021 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor 79 101 47 –128 –148 516 518 –821 74 238

Utländsk valuta –162 63 –188 –87 844 –1 145 662 114 –88 13

Summa –83 164 –141 –215 696 –629 1 180 –707 –14 251

2.3 Marknadsrisk

2.3.1 Ränterisk

2.2.2 Räntebärande värdepapper

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022172

Rapporter och noter Moderbolaget

2.3.2 Valutarisk

Valutafördelning

2022 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Summa

utländsk

valuta SEK Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 18 846 28 717 1 344 714 14 49 635 165 679 215 314

Utlåning till kreditinstitut 32 743 4 454 343 2 229 3 535 1 119 44 423 785 899 830 322

Utlåning till allmänheten 55 917 26 925 1 915 4 144 51 823 1 833 142 557 327 630 470 187

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 561 244 805 143 653 144 458

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 583 2 021 375 8 186 14 165 46 319 60 484

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 177 992 177 992

Summa 111 650 62 117 2 258 8 092 64 502 2 966 251 585 1 647 172 1 898 757

Skulder

Skulder till kreditinstitut 56 316 4 362 139 1 552 1 328 2 367 66 064 96 284 162 348

In- och upplåning från allmänheten 26 506 33 838 1 915 2 450 4 835 4 164 73 708 870 069 943 777

Emitterade värdepapper 94 007 315 081 5 620 2 641 5 982 423 331 12 451 435 782

Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439

Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 156 578 156 578

Eget kapital 111 502 111 502

Summa 221 628 372 965 16 770 4 002 17 388 16 550 649 303 1 249 454 1 898 757

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 121 728 310 774 14 426 –4 093 –46 876 13 509 409 468

Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750

Valutafördelning

2021 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Summa

utländsk

valuta SEK Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 072 19 370 428 294 55 22 219 172 134 194 353

Utlåning till kreditinstitut 20 114 3 059 176 2 094 5 249 257 30 949 619 999 650 948

Utlåning till allmänheten 38 308 22 555 2 799 5 151 41 747 2 206 112 766 278 909 391 675

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 569 270 1 486 2 325 153 673 155 998

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 669 1 959 348 7 713 14 689 43 510 58 199

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 166 323 166 323

Summa 65 732 47 213 2 975 8 021 56 489 2 518 182 948 1 434 548 1 617 496

Skulder

Skulder till kreditinstitut 25 076 2 882 8 221 1 325 1 781 31 293 69 317 100 610

In- och upplåning från allmänheten 25 897 25 423 828 2 920 4 537 2 501 62 106 880 826 942 932

Emitterade värdepapper 78 479 163 992 26 263 2 549 11 584 282 867 14 051 296 918

Seniora icke prioriterade skulder 25 997 4 261 5 292 1 331 36 881 951 37 832

Efterställda skulder 11 870 13 625 1 891 27 386 1 218 28 604

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 107 179 107 179

Eget kapital 103 421 103 421

Summa 167 319 205 922 31 360 3 141 13 703 19 088 440 533 1 176 963 1 617 496

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 112 732 158 611 28 328 –4 860 –42 568 16 553 268 796

Nettopositioner i valuta 11 145 –98 –57 20 218 –17 11 211

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 173

Moderbolaget Rapporter och noter

Kärnprimärkapital 2022 2021

Eget kapital enligt balansräkning 111502 103421

Beräknad utdelning –10967 –12632

Kapitalandel av obeskattade reserver 4187 8290

Förändring i värdet på egna skulder –659 –379

Ytterligare värdejusteringar –513 –924

Goodwill –709 –709

Immateriella tillgångar –267 –311

Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –40 –41

Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –5

Summa 102528 96715

Riskexponeringsbelopp 2022 2021

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt

schablonmetoden 103 867 86 177

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 180 802 167 375

Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 149 281

Riskexponeringbelopp avvecklingsrisker 0 2

Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 21 352 20 987

Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 3 801 2 333

Riskexponeringsbelopp operativ risk 42 408 40 218

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 33 658 26 458

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 8 782 9 584

Summa 394 817 353 415

mkr %

Kapitalkrav¹ 2022 2021 2022 2021

Kapitalkrav Pelare 1 44 870 37 462 11,4 10,6

varav buffertkrav² 13 285 9 189 3,4 2,6

Kapitalkrav Pelare 2³ 8 291 5 301 2,1 1,5

Totalt kapitalkrav inklusive pelare

2-vägledning 53 161 42 763 13,5 12,1

Kapitalbas 134 563 126 056

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapital

baskrav, inklusive Pelare 2 krav och Pelare 2 vägledning.

2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP

2022.

2022 2021

Tillgänglig kapitalbas

Kärnprimärkapital 102 528 96 715

Primärkapital 111 742 110 093

Totalt kapital 134 563 126 056

Riskvägda exponeringsbelopp

Totalt riskvägt exponeringsbelopp 394 817 353 415

Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda

exponeringsbeloppet

Kärnprimärkapitalrelation 26,0 27,4

Primärkapitalrelation 28,3 31,2

Total kapitalrelation 34,1 35,7

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än

risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel

av det riskvägda exponeringsbeloppet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än

risken för alltför låg bruttosoliditet 2,1 1,5

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 1,4 1,1

varav: ska utgöras av primärkapital 1,6 1,2

Totala kapitalbaskrav för översyns- och

utvärderingsprocessen 10,1 9,5

Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en

procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet

Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller

systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 0,9 0,1

Systemriskbuffert 0,0 0,0

Buffert för globalt systemviktigt institut

Buffert för andra systemviktiga institut

Kombinerat buffertkrav 3,4 2,6

Samlade kapitalkrav 13,5 12,1

Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de

totala kapitalbaskraven för översyns- och

utvärderingsprocessen

20,0 21,8

Bruttosoliditetsgrad

Totalt exponeringsmått 1 340 798 1 209 752

Bruttosoliditetsgrad, % 8,3 9,1

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför

låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala

exponeringsmåttet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför

låg bruttosoliditet

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital

Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns-

och utvärderingsprocessen 3,0 3,0

Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav

som en procentandel av det totala exponeringsmåttet

Krav på bruttosoliditetsbuffert

Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0

1) Beräkningen granskades och korrigerades från och med Q3 2022, varför den

historiska siffran för 2021 ändrades i enlighet.

2022 2021

Likviditetstäckningskvot

Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt

viktat värde 560040 569053

Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 607726 555326

Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 81543 62097

Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 526182 493228

Likviditetstäckningskvot, % 106,7 115,7

Stabil nettofinansieringskvot

Total tillgänglig stabil finansiering 1014113 962973

Totalt behov av stabil finansiering 593123 534747

Stabil nettofinansieringskvot, % 171,0 180,1

Kapitaltäckningsanalys

mkr %

Bruttosoliditetskrav¹ 2022 2021 2022 2021

Bruttosoliditetskrav Pelare 1 40 224 36 293 3,0 3,0

Totalt bruttosoliditetskrav inklusive

pelare 2-vägledning 40 224 36 293 3,0 3,0

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto-

soliditetskrav, inklusive Pelare 2 krav och Pelare 2 vägledning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022174

Rapporter och noter Moderbolaget

2022 Sverige Norge Finland Danmark USA Övrigt Summa

Ränteintäkter 22690 2189 456 40 2037 131 27543

Leasingintäkter 5137 5137

Erhållna utdelningar 16811 16811

Provisionsintäkter 8112 249 113 19 51 4 8548

Nettoresultat av finansiella transaktioner -1 032 –97 20 –47 –4 –26 –1186

Övriga intäkter 2501 3 602 3106

Summa 54 219 2344 589 12 2084 711 59959

2021 Sverige Norge Finland Danmark USA Övrigt Summa

Ränteintäkter 8645 1621 –346 47 220 142 10329

Leasingintäkter 4906 4906

Erhållna utdelningar 17065 17065

Provisionsintäkter 8173 244 175 17 47 4 8660

Nettoresultat av finansiella transaktioner –3280 3232 986 5 –3 –20 920

Övriga intäkter 2073 4 6 166 2249

Summa 37582 5101 821 69 264 292 44129

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Kina.

2022 2021¹

Ränteintäkter 27 543 10 329

Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 5 137 4 906

Räntekostnader 12 008 657

Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 20 672 14 578

Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4 672 4 658

Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 16 000 9 920

1) Presentationen av Resultaträkningen har förändrats, se not M49.

Geografisk fördelning av intäkter

Räntenetto

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 175

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021¹

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 149 3 149 –511 –511

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 849 273 1 122 38 38

Utlåning till kreditinstitut 8 006 97 8 103 1 369 –18 1 351

Utlåning till allmänheten 13 167 714 13 881 8 953 –38 8 915

Obligationer och räntebärande värdepapper 860 860 161 161

Summa räntebärande instrument 25 171 1 944 27 115 9 811 143 9 954

Derivat² 423 423 314 314

Övriga tillgångar 5 142 5 142 4 967 4 967

Ränteintäkter 30 313 2 367 32 680 14 778 457 15 235

Skulder

Skulder till kreditinstitut 1 929 139 2 068 183 –13 170

In- och upplåning från allmänheten 4 561 355 4 916 292 –95 197

varav insättningsgarantiavgifter 252 252 251 251

Emitterade värdepapper m.m. 7 256 6 7 262 1 404 16 1 420

Seniora icke prioriterade skulder 659 659 213 213

Efterställda skulder 911 911 764 764

Summa räntebärande instrument 15 316 500 15 816 2 856 –92 2 764

Derivat² –3 815 –3 815 –2 130 –2 130

Övriga skulder 7 7 23 23

Räntekostnader 15 323 –3 315 12 008 2 879 –2 222 657

Räntenetto 14 990 5 682 20 672 14 578

Ränteintäkter från lån i steg 3 98 77

Negativ ränta på finansiella tillgångar 467 784

Negativ ränta på finansiella skulder 444 649

1) Presentationen av Resultaträkningen har förändrats, se not M49.

2) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetton som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på

ränteintäkter och räntekostnader.

Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo

Tillgångar 2022 2021 2022 2021

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,83 –0,13 380 687 385 078

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 0,82 0,03 137 652 134 140

Utlåning till kreditinstitut 1,05 0,20 772 949 667 841

Utlåning till allmänheten 3,04 2,19 456 568 408 002

Obligationer och räntebärande värdepapper 1,89 0,36 45 446 45 202

Summa räntebärande instrument 1,51 0,61 1 793 302 1 640 263

Derivat 66 761 45 928

Övriga tillgångar 120 674 140 265

Summa 1,65 0,83 1 980 737 1 826 456

Skulder

Skulder till kreditinstitut 0,96 0,08 214 932 202 841

In- och upplåning från allmänheten 0,48 0,02 1 024 750 986 613

Emitterade värdepapper m.m. 1,64 0,37 442 178 380 169

Seniora icke prioriterade skulder 1,34 0,74 49 208 28 684

Efterställda skulder 3,17 3,00 28 731 25 429

Summa räntebärande instrument 0,90 0,17 1 759 799 1 623 736

Derivat 76 084 48 548

Övriga skulder 43 254 52 516

Summa 0,64 0,06 1 879 137 1 724 800

Placeringsmarginal 1,04 0,78

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022176

Rapporter och noter Moderbolaget

2022 2021

Aktier och andelar 119 161

Aktier och andelar i intresseföretag 1 020 587

Aktier och andelar i koncernföretag 15 672 16 317

varav genom koncernbidrag 12 749 15 538

Summa 16 811 17 065

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2022 Över tid Vid viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 393 1 146 1 539 –1 147 392

Kort 304 1 293 1 597 –277 1 320

Kundkoncept 789 789 –5 784

Kapitalförvaltning och depå 2 063 28 2 091 –133 1 958

Livförsäkringar 505 1 506 –2 504

Värdepapper 1 595 596 –304 292

Corporate finance 72 72 72

Utlåning 698 223 921 –93 828

Garantier 139 139 139

Inlåning 16 3 19 19

Skadeförsäkring 72 72 72

Övrigt 152 55 207 –232 –25

Summa 5 132 3 416 8 548 –2 193 6 355

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2021 Över tid Vid viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 343 1 114 1 457 –1 119 338

Kort 315 1 098 1 413 –239 1 174

Kundkoncept 702 702 –10 692

Kapitalförvaltning och depå 2 269 27 2 296 –143 2 153

Livförsäkringar 513 2 515 –3 512

Värdepapper 1 796 797 –288 509

Corporate finance 2 75 77 77

Utlåning 722 200 922 –105 817

Garantier 169 169 169

Inlåning 15 3 18 18

Skadeförsäkring 69 69 69

Övrigt 173 52 225 –212 13

Summa 5 293 3 367 8 660 –2 119 6 541

Erhållna utdelningar

Provisionsnetto

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 177

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021

IT-tjänster dotterföretag 83 147

IT-tjänster 980 887

Övrig försäljning dotterföretag 1 408 592

Övriga rörelseintäkter 635 623

Summa 3 106 2 249

2022 2021

Verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier och aktierelaterade derivat 450 52

Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat –1 762 233

Summa –1 312 285

Övrigt

Aktier 176 49

Räntebärande instrument –506 –76

Summa –330 –27

Summa verkligt värde via resultaträkningen –1 642 258

Säkringsredovisning

Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar

Säkringsinstrument –11 948 –2 337

Säkrade poster 11 971 2 334

Summa säkringsredovisning 23 –3

Upplupet anskaffningsvärde

Vinster och förluster vid bortbokning av

finansiella skulder –5 2

Vinster och förluster vid bortbokning av

finansiella tillgångar –55 3

Summa upplupet anskaffningsvärde –60 5

Valutakursförändringar 493 660

Summa –1 186 920

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Övriga intäkter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022178

Rapporter och noter Moderbolaget

Totala personalkostnader 2022 2021

Löner och arvoden 6 572 6 046

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 117 128

Socialförsäkringsavgifter 2 007 1 899

Pensionskostnader 1 381 1 444

Utbildningskostnader 66 53

Övriga personalkostnader 361 292

Summa 10 504 9 862

varav resultatbaserade personalkostnader 235 254

2022

Styrelse, VD samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer, st

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Summa

Sverige 27 96 1 5 427 5 524

Danmark 26 26

Norge 139 139

USA 28 28

Finland 67 67

Kina 13 13

Estland 368 368

Lettland 172 172

Litauen 352 352

Summa 27 96 1 6 592 6 689

2021

Styrelse, VD samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer, st

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Summa

Sverige 26 90 1 5 345 5 436

Danmark 17 17

Norge 172 172

USA 23 23

Finland 51 51

Kina 13 13

Estland 170 170

Lettland 86 86

Litauen 206 206

Summa 26 90 1 6 083 6 174

Rörligt ersättningsprogram 2022 2021

Program 2020 och tidigare

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 39 67

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 15 42

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 3 18

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 2 7

Program 2021

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 10 61

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 2 17

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 24 27

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 14 15

Program 2022

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 67

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 17

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 27

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 15

Summa redovisad kostnad 235 254

Antal prestationsrätter som ligger till grund för

aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st. 2022 2021

Utestående vid årets början 3,4 3,3

Tilldelade 1,3 1,0

Förverkade 0,2 0,1

Inlösta 1,0 0,8

Utestående vid årets slut 3,5 3,4

Inlösningsbara vid periodens slut 0 0

Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt

vid värderingstidpunkten, kr 162 161

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 6 18

Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0

Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare 2022 2021

Årets kostnader avseende pensioner och

liknande förmåner 30 29

Antal personer 17 18

Lämnade lån, mkr 68 73

Antal personer 15 14

2022 2021

Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 54 46 63 37

Styrelseledamöter 42 58 36 64

Övriga ledande befattningshavare

inklusive VD 33 67 33 67

M10

Personalkostnader

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 179

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021

Hyror, övriga lokalkostnader 920 892

IT-kostnader 2 836 2 955

Tele, porto 79 98

Konsulter 744 885

Övriga köpta tjänster 755 558

Resor 64 15

Representation 20 11

Materialkostnader 54 51

Reklam, PR, marknadsföring 122 165

Värdetransport, larm 46 46

Reparation och underhåll 84 93

Övriga administrationskostnader 207 226

Övriga rörelsekostnader 46 92

Summa 5 977 6 087

2022 2021

Lån till upplupet anskaffningsvärde

Kreditförlustreserveringar – steg 1 392 –81

Kreditförlustreserveringar – steg 2 102 –679

Kreditförlustreserveringar – steg 3 –624 –2 805

Summa –130 –3 565

Bortskrivningar 864 3 956

Återvinningar –49 –95

Summa 815 3 861

Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 685 296

Lånelöften och garantier

Kreditförlustreserveringar – steg 1 66 14

Kreditförlustreserveringar – steg 2 46 –147

Kreditförlustreserveringar– steg 3 –62 –85

Summa lånelöften och garantier 50 –218

Summa kreditförluster 735 78

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut 80 25

Allmänheten 655 53

Summa 735 78

2022 2021

Aktier och andelar i dotterföretag

Swedbank PayEx Holding AB 1 940

FR & R Invest AB 6

Summa 1 946

2022 2021

Svensk bankskatt 693

Resolutionsavgifter 396 305

Summa 1 089 305

2022 2021

Avskrivningar

Inventarier 223 230

Immateriella anläggningstillgångar 88 90

Leasingobjekt 4 672 4 658

Summa 4 983 4 978

Nedskrivningar

Leasingobjekt 64 –22

Summa 64 –22

Summa 5 047 4 956

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2022 2021

Revisionsuppdraget 35 36

Annan revisionsverksamhet 11 8

Skatterådgivning 0 0

Övriga tjänster 0 16

Summa 46 60

Internrevision 76 80

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som

det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde

som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av

sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig

granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till

intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra

beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor,

tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell

effektivitet och bedömning av intern kontroll.

M11

Övriga allmänna administrationskostnader

M12

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella anläggningstillgångar

M13

Kreditförluster, netto

M14

Nedskrivningar av finansiella

anläggningstillgångar

M16

Bokslutsdispositioner

2022 2021

Upplösning av periodiseringsfond 2017 –1 862

Upplösning av periodiseringsfond 2018 –3 538

Upplösning av periodiseringsfond 2019 –51

Överavskrivningar inventarier 188 –53

Summa –5 263 –53

M15

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022180

Rapporter och noter Moderbolaget

Skattekostnad 2022 2021

Skatt avseende tidigare år 1 6

Aktuell skatt 4 534 3 935

Uppskjuten skatt 652 90

Summa 5 187 4 031

2022 2021

mkr % mkr %

Utfall 5 187 20,2 4 031 20,0

Aktuell skattesats på resultatet före skatt 5 299 20,6 4 144 20,6

Skillnad –112 –0,4 –113 –0,6

Skillnaden består av följande poster

Skatt tidigare år 1 6

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 45 0,2 3

Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 188 0,7 159 0,8

Ej skattepliktiga utdelningar –814 –3,2 –283 –1,4

Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –11 –10

Upplösning periodiseringsfond 67 0,3

Schablonintäkt periodiseringsfond 6 6

Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 401 1,6

Avvikande skattesats i andra länder 5 6

Summa –112 –0,4 –113 –0,6

2022

Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 413 645 1 058

Pensionsavsättningar –143 14 –129

Aktierelaterade ersättningar –7 –4 –11

Immateriella anläggningstillgångar 3 –2 1

Övrigt –27 –5 1 –31

Summa 239 652 –4 1 888

2021

Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 288 125 413

Pensionsavsättningar –127 –16 –143

Aktierelaterade ersättningar 11 –18 –7

Immateriella anläggningstillgångar 5 –2 3

Övrigt –25 –17 15 –27

Summa 152 90 –18 15 239

M17

Skatt

Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 181

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021 1/1/2021

Svenska banker 7508 1610 5336

Övriga svenska kreditinstitut 785233 625571 623895

Utländska kreditinstitut 36996 21694 30973

Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 571 1337 8449

Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 14 736 842

Summa 830322 650948 669495

varav efterställda fordringar

Intresseföretag 120

Övriga företag 48

Summa 168

varav seniora icke prioriterade fordringar

Koncernföretag 25627 19303 22240

M18

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

M19

Utlåning till kreditinstitut

M20

Utlåning till allmänheten

Redovisat värde Nominellt belopp

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021

Svenska staten 8 690 22 369 13 991 8 100 20 881 13 233

Svenska kommuner 2 271 3 129 2 666 2 370 3 096 2 608

Sveriges riksbank 132 693 128 447 114 743 132 730 128 447 114 743

Utländska stater 716 638 76 819 592 71

Utländska kommuner 88 1 415 381 88 1 416 371

Summa 144 458 155 998 131 857 144 107 154 432 131 026

2022 2021 1/1/2021

Svensk allmänhet 338 093 297 022 284 355

Utländsk allmänhet 87 989 68 250 70 063

Lån till kunder 426 082 365 272 354 418

Ställda kontantsäkerheter, svensk

allmänhet 3 054 1 304 8 656

Ställda kontantsäkerheter, utländsk

allmänhet 461 535 973

Återköpsavtal, svensk allmänhet 1 478 3 938 74

Återköpavtal, Riksgälden 6 952 3 021 7 243

Återköpsavtal, utländsk allmänhet 22 156 17 602 32 630

Lån till Riksgälden 10 004 3 25 003

Summa 470 187 391 675 428 997

M21

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Redovisat värde Nominellt belopp

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021

Svenska bostadsinstitut 32013 30437 27357 33714 30021 26569

Svenska finansiella företag 8731 6140 12519 9175 6072 12219

Svenska icke-finansiella företag 1569 1841 3318 1649 1812 3275

Utländska kreditinstitut 10056 10628 9523 10107 10583 9437

Utländska finansiella företag 7616 6483 5574 7883 6367 5456

Utländska icke-finansiella företag 499 2670 2340 537 2661 2336

Summa 60484 58199 60631 63065 57516 59292

varav efterställda obligationer och andra

räntebärande värdepapper 117 203 137 125 199 132

varav seniora icke prioriterade obligationer och andra

räntebärande värdepapper 158 719 234 158 713 232

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022182

Rapporter och noter Moderbolaget

Redovisat värde Anskaffningsvärde

2022 2021 1/1/2021 2022 2021 1/1/2021

Handelslager aktier 329 6 345 4 627 358 6 112 4 459

Handelslager fondandelar 3 995 5 293 10 918 3 991 5 188 10 700

Aktier för skydd av fordran 20 20

Bostadsrätter 11 11 11 11 11 11

Övrigt 1 279 1 146 1 020 951 1 167 1 357

Summa 5 614 12 815 16 576 5 311 12 498 16 527

Anläggningstillgångar 2022 2021 1/1/2021

Kreditinstitut 2 054 2 054 2 054

Övriga intresseföretag 524 311 285

Summa 2 578 2 365 2 339

Ingående balans 2 365 2 339 2 315

Under året tillkommande 213 26 24

Utgående balans 2 578 2 365 2 339

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade.

Under 2022 lämnades kapitaltillskott till Invidem AB om 49 mkr (25) och till P27 Nordic Payments Platform AB om 161 mkr. Under 2022 förvärvades andelar i joint

venturet Tibern AB om 3 mkr. 2021 förvärvades ytterligare andelar i intresseföretaget BGC Holding AB om 1 mkr.

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture 556673-0585 3 000 420 420 50,00

Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 50,00

Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22,00

Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 288 288 47,50

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 41 41 40,00

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 110 110 49,00

Summa 2 054 2 054

Övriga

BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 99 99 29,36

Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 4 24 28,30

Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 19 21 20,00

Invidem AB, Stockholm, joint venture 559210-0779 10 000 122 122 16,67

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture 559198-9610 10 000 277 277 16,67

USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 0 20,00

Tibern AB, Stockholm, joint venture 559384-3542 4 000 3 3 14,00

Summa 524 546

Summa 2 578 2 600

M23

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

M22

Aktier och andelar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 183

Moderbolaget Rapporter och noter

Anläggningstillgångar 2022 2021 1/1/2021

Svenska kreditinstitut 24 073 24 073 24 073

Utländska kreditinstitut 19 19 29 371

Övriga företag 38 150 39 652 9 962

Summa 62 242 63 744 63 406

Ingående balans 63 744 63 406 63 082

Under året tillkommande 444 29 736 398

Under året nedskrivet –1 946

Under året avgående –29 398 –74

Utgående balans 62 242 63 744 63 406

Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

Under 2022 lämnades kapitaltillskott i form av koncernbidrag direkt till Swedbank PayEx Holding AB:s dotterföretag PayEx Sverige AB om 389 mkr. Under 2021 lämna

des kapitaltillskott till Ektornet AB om 0,2 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 262 mkr samt till FR & R Invest AB om 9 mkr. I mars 2021 bildades det lettiska holdingfö-

retaget Swedbank Baltics AS. Den 1 oktober 2021 genomfördes en förändring i styrning och kontroll av den baltiska verksamheten. Swedbank Baltics AS blev i och med

förändringen ägare till aktierna i Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland) och Swedbank AB (Litauen), vilka tidigare ägdes av Swedbank AB.

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23 000 000 24 073 24 073 100

Summa 24 073 24 073

Utländska kreditinstitut

Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300 000 15 143 100

Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250 000 4 42 100

Summa 19 185

Övriga

ATM Holding AB, Stockholm 556886-6692 350 40 47 70

Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5 000 000 165 1 978 100

FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 10 000 000 36 70 100

Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45 000 5 5 100

Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70 000 146 146 100

Swedbank Baltics AS, Riga 40203295309 3 882 550 000 29 457 29 457 100

Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1 000 284 284 100

Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150 000 3 367 3 367 100

Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500 000 1 322 2 937 100

Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10 000 000 3 328 3 328 100

Övriga företag 1 100 0 0

Summa 38 150 41 619

Summa 62 242 65 877

M24

Aktier och andelar i koncernföretag

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022184

Rapporter och noter Moderbolaget

Nominellt belopp

Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not < 1 år 1-5 år > 5 år 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Derivat i säkringsredovisning M26 38269 148488 20205 206962 168834 4 776 13023 974

Derivat ej i säkringsredovisning 9114074 12877906 9253111 31245091 26808276 1262718 188020 1284664 186842

Bruttobelopp 9152343 13026394 9273316 31452053 26977110 1262722 188796 1297687 187816

Kvittade belopp M42 –1194958 –144473 –1197341 –145274

Summa 9152343 13026394 9273316 31452053 26977110 67764 44323 100346 42542

Derivat ej i säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 563348 349351 134799 1047498 961265 4793 2129 5362 1974

Terminer 4260418 545501 4805919 3706870 5108 858 4348 881

Swappar 2951610 11235967 8975449 23163026 20139895 1215302 157993 1226440 160632

Valutarelaterade

Optioner 239 54872 55111 19964 558 78 564 77

Terminer 895152 13648 908800 948642 10776 13263 16030 7439

Swappar 329733 672474 142863 1145070 935880 24203 11443 30385 14259

Aktierelaterade

Optioner 48623 2542 51165 61837 1524 1934 1058 948

Terminer 20865 20865 1688 6 11 3 14

Swappar 44086 44086 29166 448 311 465 544

Kreditrelaterade

Swappar 3551 3551 3069 9 74

Summa 9114074 12877906 9253111 31245091 26808276 1262718 188020 1284664 186842

Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K30. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller och avser ett

till ett verkligt värdesäkringar.

M25

Derivat

M26

Säkringsredovisning

2022 2021

Säkringsinstrument och effektivitet

i säkringar

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningenTillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar, Emitterade

värdepapper 113467 1 6328 –6250 31 108315 546 426 –69 0

Ränteswappar, Seniora icke

prioriterade skulder 60579 0 4947 –4963 –5 32120 12 448 –431 –1

Ränteswappar, Efterställda

skulder 32916 3 1748 –1801 –3 28399 218 100 44 –2

Summa 206962 4 13023 –13014 23 168834 776 974 –456 –3

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 185

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021

Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa

Anskaffningsvärde vid årets ingång 3 429 130 1 175 4 734 3 429 130 1 124 4 683

Nyanskaffningar via separata förvärv 45 45 81 81

Avyttringar och utrangeringar –25 –25 –30 –30

Anskaffningsvärde vid årets utgång 3 429 130 1 195 4 754 3 429 130 1 175 4 734

Avskrivningar vid årets ingång –3 429 –73 –638 –4 140 –3 429 –73 –573 –4 075

Årets avskrivningar –88 –88 –90 –90

Avyttringar och utrangeringar 22 22 25 25

Avskrivningar vid årets utgång –3 429 –73 –704 –4 206 –3 429 –73 –638 –4 140

Nedskrivningar vid årets ingång och utgång –57 –223 –280 –57 –223 –280

Redovisat värde 268 268 314 314

Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivnings

bara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

2022 2021

Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten

Säkrade poster Skulder Skulder

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkringsi-

neffektivitet Skulder Skulder

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkringsi-

neffektivitet

Emitterade värdepapper 113 770 –6 271 6 271 108 518 –65 65

Seniora icke prioriterade skulder 60 840 –4 953 4 953 32 114 –428 428

Efterställda skulder 33 131 –1 799 1 799 28 576 44 –44

Summa 207 741 –13 023 13 023 169 208 –449 449

2022 2021

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Löptidsprofil och genomsnittspris,

säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Nominellt belopp 38 269 148 488 20 205 47 518 103 744 17 572

Genomsnittlig fast ränta (%) 3,64 3,27 3,28 0,65 0,03 0,34

M27

Immateriella anläggningstillgångar

Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen

Nominellt belopp

2022 2021

Säkrade poster och säkringsinstrument USD USD

Samtliga avtal 38 973 47 475

Förfall före referensräntereformen 20 785 22 581

Direkt hänförlig till

referensräntereformen 18 187 24 894

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022186

Rapporter och noter Moderbolaget

Anläggningstillgångar 2022 2021

Anskaffningsvärde vid årets ingång 28 000 27 018

Nyanskaffningar 8 706 7 903

Avyttringar och utrangeringar –6 904 –6 921

Anskaffningsvärde vid årets utgång 29 802 28 000

Avskrivningar vid årets ingång –11 372 –10 819

Årets avskrivningar –4 672 –4 658

Avyttringar och utrangeringar 4 062 4 105

Avskrivningar vid årets utgång –11 982 –11 372

Nedskrivningar vid årets ingång –42 –64

Årets nedskrivningar –64 22

Avyttringar och utrangeringar 1 0

Nedskrivningar vid årets utgång –105 –42

Redovisat värde 17 715 16 586

2022

< 1 år 1-5 år > 5 år Summa

Framtida minimileaseavgifter 5 321 9 892 4 618 19 831

Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod.

Leasing objekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter.

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara

noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns

inte per balansdagen.

Anläggningstillgångar 2022 2021

Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 529 2 377

Nyanskaffningar 295 234

Avyttringar och utrangeringar –73 –82

Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 751 2 529

Avskrivningar vid årets ingång –1 969 –1 797

Årets avskrivningar –223 –230

Avyttringar och utrangeringar 70 58

Avskrivningar vid årets utgång –2 122 –1 969

Redovisat värde 629 560

M28

Leasingobjekt

M29

Materiella tillgångar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 187

Moderbolaget Rapporter och noter

2022 2021 1/1/2021

Fondlikvidfordringar 3 365 4 888 8 627

Koncernbidrag 12 749 15 557 13 954

Övriga finansiella tillgångar 1 849 2 122 5 977

Summa finansiella tillgångar 17 963 22 567 28 558

Övertagen egendom för skyddande av

fordran och återtagna leasingobjekt 26 28 28

Summa 17 989 22 595 28 586

2022 2021 1/1/2021

Förutbetalda kostnader 1 394 1 441 1 337

Ännu ej fakturerad fordran 378 354 297

Summa 1 772 1 795 1 634

2022 2021 1/1/2021

Fondlikvidskulder 1 735 4 320 4 910

Koncernbidrag 340 341 413

Korta positioner aktier 299 248 561

varav egna emitterade aktier 105 121 155

Korta positioner räntebärande

värdepapper 26 894 28 364 22 740

Olikviderade betalningar 9 763 10 085 9 200

Övriga finansiella skulder 6 343 6 480 8 503

Summa finansiella skulder 45 374 49 838 46 327

M30

Övriga tillgångar

M34

Emitterade värdepapper

M35

Övriga skulder

M32

Skulder till kreditinstitut

M33

In- och upplåning från allmänheten

M31

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2022 2021 1/1/2021

Reserveringar för garantier och andra

åtaganden 710 622 804

Övrigt 1 10

Summa 710 623 814

M37

Avsättningar

M36

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2022 2021 1/1/2021

Upplupna kostnader 2 584 2 611 2 823

Avtalsskulder 45 30 33

Summa 2 629 2 641 2 856

2022 2021 1/1/2021

Certifikat 316 114 165 067 127 211

Seniora icke säkerställda obligationer 117 421 127 801 127 037

Strukturerade privatobligationer 2 247 4 050 5 674

Summa 435 782 296 918 259 922

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisker.

2022 2021 1/1/2021

Sveriges riksbank 60 22 50 004

Svenska banker 29 371 35 848 32 179

Övriga svenska kreditinstitut 69 480 36 171 113 452

Utländska centralbanker 1 039 1 400 5 739

Utländska kreditinstitut 61 739 26 355 42 136

Återköpsavtal, svenska banker 167 4

Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 647 1 416

Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 659 1 874

Summa 162 348 100 610 246 804

2022 2021 1/1/2021

Svensk allmänhet 915 790 918 994 840 058

Utländsk allmänhet 20 317 16 876 11 877

Summa inlåning från kunder 936 107 935 870 851 935

Erhållna kontantsäkerheter, svensk

allmänhet 4 344 1 802 193

Erhållna kontantsäkerheter, utländsk

allmänhet 338 104 201

Återköpsavtal, svensk allmänhet 4 141 15 061

Återköpsavtal, utländsk allmänhet 2 811 4 947 1 763

Riksgälden 173 68 69

Summa upplåning 7 670 7 062 17 287

Summa 943 777 942 932 869 222

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022188

Rapporter och noter Moderbolaget

2022 2021 1/1/2021

Förlagslån 21 925 14 980 14 900

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 9 406 13 624 8 534

Summa 31 331 28 604 23 434

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

M38

Efterställda skulder

M39

Obeskattade reserver

Ackumulerade

överavskrivningar

Periodiserings-

fond Summa

Ingående balans 2021 5 232 5 451 10 682

Avsättning/Upplösning –53 –53

Utgående balans 2021 5 179 5 451 10 630

Avsättning/Upplösning 188 –5 451 –5 263

Utgående balans 2022 5 367 5 367

Skattemässigt

värde enligt

räkenskapsenlig

avskrivning

Tillgångar utanför

räkenskapsenlig

avskrivning Summa

Immateriella

anläggningstillgångar 119 149 268

Leasingobjekt 17 715 17 715

Materiella tillgångar 443 186 629

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 291 1 481 1 772

Överavskrivningar –5 367 –5 367

Redovisat värde, netto 13 201 1 816 15 017

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken

skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader.

Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och prelimi

närt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och

andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskap

senlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 335 mkr.

Periodiseringsfond 2022 2021 1/1/2021

Avsättning 2017 1 862 1 862

Avsättning 2018 3 538 3 538

Avsättning 2019 51 51

Summa 5 451 5 451

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår Löptid

Första möjliga datum

för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

värde Kupongränta, %

2018 2033 2028-03-28 JPY 5000 387 0,90%

2018 2028 2023-04-12 JPY 8000 631 0,75%

2018 2028 2023-05-08 SEK 1200 1202 1,59%

2018 2028 2023-06-29 JPY 11000 867 0,95%

2018 2028 2023-09-18 EUR 500 5461 1,50%

2022 2032 2027-11-15 GBP 400 5032 7,27%

2022 2032 2027-08-23 EUR 750 7802 3,63%

2022 2032 2027-06-16 JPY 7000 543 1,45%

Summa 21925

Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens

primärkapitalrelation understiger 8,0 procent.

Emissionsår Löptid

Första möjliga datum

för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

värde, mkr Kupongränta, %

2019 Evigt 2024-09-17¹ USD 500 4971 5,63%

2021 Evigt 2029-03-17² USD 500 4435 4,00%

Summa 9406

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 189

Moderbolaget Rapporter och noter

M40

Värderingskategorier för finansiella instrument

2022

Verkligt värde via resultaträkningen

Obligatorisk

Finansiella tillgångar Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Övrigt Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215314 215314 215314

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 132692 9502 2264 11766 144458 144458

Utlåning till kreditinstitut M19 829737 585 585 830322 830322

Utlåning till allmänheten M20 439360 30586 241 30827 470187 470187

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 37031 23453 60484 60484 60484

Aktier och andelar M22 4324 1290 5614 5614 5614

Derivat M25 67764 67764 67764 67764

Övriga finansiella tillgångar M30 17963 17963 17963

Summa 1635066 149792 27248 177040 1812106 1812106

Verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut M32 161689 659 659 162348 162348

In- och upplåning från allmänheten M33 940962 2815 2815 943777 943777

Emitterade värdepapper M34 433535 2247 2247 435782 438623

Seniora icke prioriterade skulder 57439 57439 59361

Efterställda skulder M38 31331 31331 31121

Derivat M25 100186 100186 160 100346 100346

Skulder inlånade värdepapper M35 27193 27193 27193 27193

Övriga finansiella skulder M35 18181 18181 18181

Summa 1643137 133100 133100 160 1776397 1780950

2021

Verkligt värde via resultaträkningen

Obligatorisk

Finansiella tillgångar Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Övrigt Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 194353 194353 194353

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 128447 24901 2650 27551 155998 155998

Utlåning till kreditinstitut M19 648875 2073 2073 650948 650948

Utlåning till allmänheten M20 366929 24561 185 24746 391675 391675

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 29814 28385 58199 58199 58199

Aktier och andelar M22 11638 1177 12815 12815 12815

Derivat M25 44153 44153 170 44323 44323

Övriga finansiella tillgångar M30 22567 22567 22567

Summa 1361171 137140 32397 169537 170 1530878 1530878

Verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut M32 99796 814 814 100610 100610

In- och upplåning från allmänheten M33 937844 5088 5088 942932 942932

Emitterade värdepapper M34 292868 4050 4050 296918 299529

Seniora icke prioriterade skulder 37832 37832 38493

Efterställda skulder M38 28604 28604 29026

Derivat M25 42521 42521 21 42542 42542

Skulder inlånade värdepapper M35 28612 28612 28612 28612

Övriga finansiella skulder M35 21226 21226 21226

Summa 1418170 81085 81085 21 1499276 1502970

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022190

Rapporter och noter Moderbolaget

Referensräntereformen

Referensräntereformen beskrivs i not K46.

M41

Verkligt värde för finansiella instrument

Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K47.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Under åren 2022 och 2021 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1och 2. Efterföljande tabeller redovisar belopps

mässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

2022 2021

USD Libor GBP Libor USD Libor Övriga¹ Summa

Finansiella tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 1 983 47 1878 13 1938

Utlåning till allmänheten 13 485 1959 19406 71 21436

Summa 15 468 2006 21284 84 23374

Finansiella skulder

Skulder till kreditinstitut 32 32

Emitterade värdepapper 3 170 20955 20955

Summa 3 170 20987 20987

Derivat 1 397 202 1367279 1367279

1) Övriga inkluderar CHF Libor och JPY Libor.

2022 2021

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 8 653 3 113 11 766 22 564 4 987 27 551

Utlåning till kreditinstitut 585 585 2 073 2 073

Utlåning till allmänheten 30 817 10 30 827 24 737 9 24 746

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 41 316 19 168 60 484 29 269 28 930 58 199

Aktier och andelar 4 647 967 5 614 11 637 1 178 12 815

Derivat 70 67 694 67 764 26 44 297 44 323

Summa 54 686 121 377 977 177 040 63 496 105 024 1 187 169 707

Skulder

Skulder till kreditinstitut 659 659 814 814

In- och upplåning från allmänheten 2 815 2 815 5 088 5 088

Emitterade värdepapper 2 247 2 247 4 050 4 050

Derivat 68 100 278 100 346 8 42 534 42 542

Skulder inlånade värdepapper 27 073 120 27 193 25 737 2 875 28 612

Summa 27 141 106 119 133 260 25 745 55 361 81 106

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 191

Moderbolaget Rapporter och noter

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Förändringar inom nivå 3 2022 2021

Tillgångar Tillgångar

Egetkapital-

instrument Lån Summa

Egetkapital-

instrument Lån Summa

Ingående balans 1178 9 1187 1032 1032

Köp 12 12

Erhållna aktier 21 21

Konvertering till Visa Inc. A-aktier –461 –461

Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –44 –44 –1 –1

Utgivet 8 8

Vinst eller förlust 282 1 283 126 1 127

varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas

per balansdagen 113 1 114 126 1 127

Utgående balans 967 10 977 1178 9 1187

2022 2021

Verkligt värde Verkligt värde

Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 132 692 132 692 128 447 128 447

Utlåning till kreditinstitut 829 737 829 737 648 875 648 875

Utlåning till allmänheten 439 360 439 360 366 929 366 929

Summa 1 401 789 1 401 789 1 144 251 1 144 251

Skulder

Skulder till kreditinstitut 161 689 161 689 99 796 99 796

In- och upplåning från allmänheten 940 962 940 962 937 844 937 844

Emitterade värdepapper 433 535 436 376 292 868 295 479

Seniora icke prioriterade skulder 57 439 59 361 37 832 38 493

Efterställda skulder 31 331 31 121 28 604 29 026

Summa 1 624 956 1 629 509 1 396 944 1 400 638

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022192

Rapporter och noter Moderbolaget

Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då

deinte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal

(inklusive omvända) och värdepapperslån.

M42

Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av

nettningsavtal eller liknande avtal

M43

Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande

verksamheten

2022 2021

Tillgångar Derivat

Omvända

återköpsavtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värdepapper Summa Derivat

Omvända

återköpsavtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värdepapper Summa

Finansiella tillgångar som inte är föremål för

kvittning eller nettningsavtal 1265 3 112 4 377 1188 4 888 6 076

Finansiella tillgångar som är föremål för

kvittning eller nettningsavtal 66499 31171 253 73 97 996 43135 26634 69 769

Redovisat värde i balansräkningen 67764 31171 3 365 73 102 373 44323 26634 4 888 75 845

Finansiella tillgångar som är föremål för

kvittning, nettningsavtal

Bruttobelopp 1261457 118046 272 73 1379848 187608 89197 28 276833

Kvittade belopp –1194958 –86875 –19 –1281852 –144473 –62563 –28 –207064

Redovisat värde i balansräkningen 66499 31171 253 73 97996 43135 26634 69769

Relaterade belopp som inte kvittats i

balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal 44604 978 253 45835 19250 3960 23210

Finansiella instrument, säkerheter 339 30096 73 30508 1566 22643 24209

Kontanter, säkerheter 8553 26 8579 13850 13850

Summa av belopp som inte har kvittats i

balansräkningen 53496 31100 253 73 84922 34666 26603 61269

Nettobelopp 13003 71 13074 8469 31 8500

Skulder Derivat

Återköps-

avtal

Fondlikvid-

skulder

Utlånade

värdepapper Summa Derivat

Återköps-

avtal

Fondlikvid-

skulder

Utlånade

värdepapper Summa

Finansiella skulder som inte är föremål för

kvittning, nettningsavtal 2529 1 734 4 263 561 4 292 4 853

Finansiella skulder som är föremål för

kvittning, nettningsavtal 97817 3474 1 23 101 314 41980 5902 28 28 47 938

Redovisat värde i balansräkningen 100346 3474 1 735 23 105 578 42541 5902 4 320 28 52 791

Finansiella skulder som är föremål för

kvittning, nettningsavtal

Bruttobelopp 1295158 90349 20 23 1385550 187255 65472 3049 28 255804

Kvittade belopp –1197341 –86875 –19 –1284235 –145275 –59570 –3021 –207866

Redovisat värde i balansräkningen 97817 3474 1 23 101315 41980 5902 28 28 47938

Relaterade belopp som inte kvittats i

balansräkningen

Finansiella instrument, nettingsavtal 44604 1 231 0 45 835 19250 3932 28 23210

Finansiella instrument, säkerheter 6945 2132 23 9100 7492 1950 28 9470

Kontanter, säkerheter 21497 21497 10158 10158

Summa av belopp som inte har kvittats i

balansräkningen 73046 3 363 0 23 76 432 36900 5882 28 28 42838

Nettobelopp 24771 111 1 24 884 5080 20 5100

2022 2021

Periodiserade uppläggningsavgifter –716 –615

Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser 2 256 1 348

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 4 983 4 978

Återföring av tidigare nedskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 64 –22

Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 1 946

Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 734 392

Utdelning koncernföretag –16 610 –16 825

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –1 263 –250

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 733 –218

Aktierelaterade ersättningar till anställda 117 128

Reavinst finansiella tillgångar –276 0

Övrigt 74 –202

Summa –6 958 –11 286

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 193

Moderbolaget Rapporter och noter

Styrelsen föreslår att en utdelning på 9,75 kr per stamaktie ges 2023 för räken-

skapsåret 2022, vilket motsvarar 10 965 mkr.

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 67 424 mkr. Styrelsen föreslår

att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny

räkning har beräknats på samtliga 1 123 070 804 utestående stamaktier per den

31december 2022 med tillägg för 1 498 124 utdelningsberättigade stamaktier

som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstäm

man den 30 mars 2023 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som

föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen

beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen

kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att

aktier ieget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade

värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påver

kat det egna kapitalet negativt med 1 437 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 3 april 2023. Sista dag för han

del med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2023.

Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att

utbetalas genom Euroclears försorg den 6 april 2023. Den konsoliderade situatio

nens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffert-

krav med 51 575 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 89 693 mkr.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker

utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker

som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat

moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedöm

ning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets

och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har

även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan

bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och

förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra

de investeringar som är nödvändiga.

Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föresla

gen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och kon-

cernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedri-

vande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med

hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital

liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt.

Ställda säkerheter

För egna skulder ställda säkerheter 2022 2021 1/1/2021

Statspapper och obligationer hos Sveriges

riksbank 50 726

Statspapper och obligationer hos

utländska centralbanker 31 389 14 981 12 401

Statspapper och obligationer för skulder

till kreditinstitut, återköpsavtal 1 963 2 360 10 986

Statspapper och obligationer för inlåning

från allmänheten, återköpsavtal 27 405 32 957 17 515

Kontanter 21 716 5 109 18 464

Summa 82 473 55 407 110 092

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att

transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter

köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar

att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i

balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant.

Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också

atttillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moder-

bolaget skulle hamna på obestånd.

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not

M25 Derivat.

Pågående AML utredningar

Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska

regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor

såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag

som kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredning

arna väntas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det

inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp

som skulle kunna bli materiellt.

IT-incident

I april drabbades Swedbank av en allvarlig IT-incident i samband med en system

uppdatering. lncidenten orsakade felaktiga saldon på kunders konton med påföl-

jande betalningsproblem och påverkade även tillgängligheten av bankens tjänster.

Finansinspektionen informerade under oktober om att man prövar IT-incidenten för

eventuell sanktion. Det kan inte uteslutas att utredningen kan leda till negativa

finansiella effekter för moderbolaget.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2022 till

81 410 mkr (52 664).

Övriga ställda säkerheter 2022 2021 1/1/2021

Aktier 217 449 447

Statspapper och obligationer för övriga

åtaganden 8 899 7 597 6 256

Kontanter 5 171 483 446

Summa 14 287 8 529 7 149

Eventualförpliktelser

Nominella belopp 2022 2021 1/1/2021

Kreditgarantier 90 847 184 089 272 397

Övriga fullgörandegarantier 38 038 43 437 38 948

Accepterade och endosserade växlar 1 352 1 073 828

Beviljade ej disponerade remburser 2 370 3 665 3 022

Övriga eventualförpliktelser 1 12 11

Summa 132 608 232 276 315 206

Åtaganden

Nominella belopp 2022 2021 1/1/2021

Beviljade ej utnyttjade krediter 186 815 194 554 253 934

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 66 798 68 777 70 118

Summa 253 613 263 331 324 052

Reservering för befarade kreditförluster

för eventualförpliktelser och åtaganden –710 –622 –804

M44

Utbetald utdelning samt förslag till

vinstdisposition

M45

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser

och åtaganden

2022 2021

Stamaktier

Kr per

aktie Summa

Kr per

aktie Summa

Utbetald utdelning, 22 februari 4,35 4871

Utbetald utdelning, 1 april 2,90 3252

Utbetald utdelning, 6 april 11,25 12632

Utbetald utdelning, 4 november 7,30 8187

Summa 11,25 12632 14,55 16310

Föreslagen utdelning

Årsstämma 9,75 10965 11,25 12632

Summa 9,75 10965 11,25 12632

2022 2021

Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 10965 12632

Till ny räkning överförs 56459 46711

Summa disponerat 67424 59343

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022194

Rapporter och noter Moderbolaget

Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter-

köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak-

tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad

emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över

förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband

med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före

eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder

avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin

verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers

lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde-

ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för

värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker

skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade

skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang

ifinansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt.

Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

M46

Överförda finansiella tillgångar

M47

Operationell leasing

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2022 Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier 217 217 19 19

Räntebärande värdepapper 29368 29368 27530 27530

Summa 29585 29368 217 27549 27530 19

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2021 Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier 449 449 25 25

Räntebärande värdepapper 35317 35317 35365 35365

Summa 35766 35317 449 35390 35365 25

2022 Kostnader

Intäkter

vidareuthyrning Summa 2021 Kostnader

Intäkter

vidareuthyrning Summa

2023 767 36 731 2022 794 33 761

2024 624 36 588 2023 676 33 643

2025 545 35 510 2024 526 32 494

2026 429 34 395 2025 471 32 439

2027 491 34 457 2026 441 32 409

2028 489 34 455 2027 410 32 378

2029 413 18 395 2028 367 32 335

2030 390 18 372 2029 297 10 287

2031 373 18 355 2030 278 10 268

2032 eller senare 2 537 205 2 332 2031 eller senare 1 046 71 975

Summa 7 058 468 6 590 Summa 5 306 317 4 989

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022 195

Moderbolaget Rapporter och noter

M48

Närstående och andra betydande relationer

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga

banktjänster.

Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 774 637 612 258 17 437 15 868

Utlåning till allmänheten 689 791

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 785 1 657

Derivat 17 410 4 025 16 6

Övriga tillgångar 12 772 15 678

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 264 297

Summa 806 557 634 706 17 453 15 874

Skulder

Skulder till kreditinstitut 100 658 34 705 3 336 4 912

In- och upplåning från allmänheten 13 763 11 596 487 250

Derivat 32 184 14 624 11 12

Övriga skulder 426 380

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 382 344

Summa 147 413 61 649 3 347 4 924 487 250

Garantier 93 019 183 661

Åtaganden 29 680 27 627

Derivat, nominellt belopp 926 321 1 021 888 745 774

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 6 644 471 227 86

Räntekostnader 1 576 32 19 3

Erhållna utdelningar 15 672 16 317 1 020 587

Provisionsintäkter 2 548 2 836 103 122

Provisionskostnader 81 87 2 179

Nettoresultat finansiella poster -3 3

Övriga intäkter 1 491 739 596 715

Övriga allmänna administrationskostnader 146 101 1 1 628 687

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022196

Rapporter och noter Moderbolaget

Se koncernens not K58.

M50

Händelser efter 31 december 2022

M49

Förändrad presentation avseende resolutionsavgifter

2021

mkr Not Tidigare redovisning Förändring Ny redovisning

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 9872 9872

Övriga ränteintäkter 457 457

Leasingintäkter 4906 4906

Ränteintäkter 15235 15235

Räntekostnader –962 305 –657

Räntenetto M5 14273 305 14578

Erhållna utdelningar 17065 17065

Provisionsintäkter 8660 8660

Provisionskostnader –2119 –2119

Provisionsnetto 6541 6541

Nettoresultat av finansiella transaktioner 920 920

Övriga intäkter 2249 2249

Summa intäkter 41048 305 41353

Personalkostnader 9862 9862

Övriga allmänna administrationskostnader 6087 6087

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 4956 4956

Summa kostnader 20905 20905

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 20143 305 20448

Kreditförluster, netto 78 78

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 0 305 305

Rörelseresultat 20065 20065

Bokslutsdispositioner –53 –53

Skatt 4031 4031

Årets resultat 16087 16087

1 januari 2022 infördes en ny svensk bankskatt som presenteras på en ny rad i resultaträkningen. Från och med 2022 presenterar moderbolaget även resolutionsavgifter

på denna rad, vilken benämns Svensk bankskatt och resolutionsavgifter. Tidigare har resolutionsavgifterna inkluderats i Räntekostnader inom Räntenettot.

197Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Alternativa nyckeltal

Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella

redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller

ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen

anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksam

heten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan

de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal

ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren.

Nyckeltal och definitioner Syfte

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genom snittliga

totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut

, inklusive

föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto.

Avstämningar redovisas i not K8.

Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett var

iresultat räkningen dessa presenteras.

Allokerat eget kapital

Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten

och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie-

ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäcknings reglerna och

bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (”IKU”).

Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna

kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.

Används av koncernledningen i den interna styrningen och

upp följningen av de olika rörelsesegmenten.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genom

snittligt allokerat eget kapital för rörelse segmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet

vid varje månadsbokslut

, inklusive föregående årsbokslut.

Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna

kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.

Används av koncernledningen i den interna styrningen och

uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.

Övriga alternativa nyckeltal

Dessa nyckeltal definieras på sidan 255 och beräknas från rapporter och noter utan någon

justering.

• Andel lån i steg 1, brutto

• Andel lån i steg 2, brutto

• Andel lån i steg 3, brutto

• Avkastning på totalt kapital

• Eget kapital per aktie

• K/I-tal

• Kreditförlustnivå

• Lån till kunder/inlåning från kunder

• Placeringsmarginal

• Reserveringsgrad för lån i steg 1

• Reserveringsgrad för lån i steg 2

• Reserveringsgrad för lån i steg 3

• Räntabilitet på eget kapital

• Total reserveringsgrad för lån

Används av koncernledningen i den interna styrningen och

uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.

1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas påsidan 68 i fakta boken.

Hållbarhet

199 Styrning och hållbarhet

201 Prioriterade hållbarhetsområden

202 Intressentengagemang

203 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet

204–205 Swedbanks implementering av taxonomiförordningen

Hållbarhetsnoter

206–207 H1 – Tillgängliga banktjänster

207–209 H2 – Ansvarsfulla investeringar

210–212 H3 – Hållbar finansiering

212–213 H4 – Upphandla

213–217 H5 – Miljö och klimat

218–221 H6 – Medarbetare

222–223 H7 – Affärsetik och informationssäkerhet

224–225 H8 – Samhällsengagemang

225–226 H9 – Mänskliga rättigheter

226–227 H10 – Skatt

228 Om hållbarhetsredovisningen

229–233 GRI-Index 2022

234–237 PRB självutvärdering

238 TCFD-index

238 SASB-index

239 Hållbarhetsrapport enligt

Årsredovisningslagens krav

247 Bestyrkanderapport

198 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

Styrning och hållbarhet

Swedbank har en väletablerad modell för styrning av verksamheten för att leverera i enlighet

med bankens syfte – att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa

en bättre framtid.

Swedbank har styrdokument för hållbarhet vilka utgörs av policyer, instruktioner,

direktiv och riktlinjer/guider som har sin bas i FN:s Global Compacts tio principer.

Som en övergripande del av koncernens verksamhetsstyrning finns även Swed

banks strategiska riktning, koncernmål, implementering, uppföljning och redovis-

ning som syftar till att integrera hållbarhetsperspektivet i bankens kärnprocesser.

Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet och fattar beslut kring bankens

övergripande hållbarhetsinriktning, innehåll i Swedbanks policyer samt fastställer

årligen hållbarhetsrapporten som en del av koncernens Års- och hållbarhetsredo

visning. Dessutom har styrelsen ansvar för att alla relevanta risker, inklusive

ESG-risker, identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, internt rapporteras och

kontrolleras. Styrelsens utskott, till exempel Revisionsutskottet och Risk- och

Kapital utskottet, har en viktig funktion gällande dessa frågor. För mer information

om hur banken arbetar med styrning av ESG-risker, se sidan 107–110.

Styrelsen får löpande uppdateringar och uppföljning kring bankens hållbarhets

arbete. Några exempel på områden som tagits upp i styrelsen under året är

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), specifika hållbarhetsfrågor

från olika affärsområden, antikorruption, finansierade utsläpp samt bankens

klimat mål. Styrelsen har även vid utbildningstill fällen bjudit in externa experter

ochtillsynsmyndigheter för att få fördjupning i vissa frågor.

Styrelsen ansvarar för Swedbanks samtliga policyer, se sidorna 44–45. Policyer

relevanta för hållbarhetsarbetet finns tillgängliga på https://www.swedbank.com/

hallbarhet.

Styrelsens arbete utvärderas årligen liksom vd:s arbete, se sidan 45 för mer

information.

Vd och koncernchef ansvarar för att Swedbank arbetar i enlighet med den strate

giska riktningen. För att följa upp det finns bland annat hållbarhetsrelaterade KPI:er

för vd som rapporteras halvårsvis till styrelsen. Motsvarande KPI:er för affärsområ

den och koncernfunktioner rapporteras till vd på kvartalsbasis. Koncernledningens

prestationer bedöms utifrån utfall som säkerställer långsiktiga och hållbara resul

tat för banken och är en parameter som påverkar deras ersättningar över tid.

Vd ansvarar även för koncern övergripande ställningstaganden avseende

försvars industri och klimat samt instruktioner för att stödja implementeringen

avbankens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar detaljer kring

hurhållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än policyer.

Kommittéer: Swedbanks hållbarhetskommitté hanterar hållbarhetsrelaterade

frågor inom exempelvis mänskliga rättigheter, skattefrågor, miljömässiga utma

ningar och hållbarhetsstyrning på koncernnivå. Hållbarhetskommittén leds av

Kommunikations- och hållbarhetsdirektör med mandat från vd. Medlemmarna

inkluderar bland annat representanter från koncern ledningen, bankens olika affärs

områden och koncernfunktioner. Kommittén utfärdar rekommendationer samt tar

beslut utifrån varje medlems respektive mandat. Frågor kan även eskaleras till vd.

Samtliga affärsområden och koncernfunktioner har möjlighet att använda

kommitténs kompetens. Ärenden följs upp och distribueras till styrelse, vd och

koncernledning.

Även lokala hållbarhetskommittéer, som följer samma arbetsstruktur som

hållbarhets kommittén på koncernnivå, finns i de baltiska länderna.

Hållbarhetsrelaterade frågor lyfts också i beredningsforum såsom ”Group Risk and

Compliance Committee” och ”Group Credit Committe”. Under inköpsenheten finns

”Procurement Sustainability Council” som hanterar inköps relaterade hållbarhets

frågor där även hållbarhetschefen deltar. Vid affärs beslut därramverk inte ger till-

räcklig vägledning kan frågorna eskaleras till Swedbanks hållbarhetskommitté.

Koncernfunktionen Group Brand, Communication and Sustainability ansvarar för

integration av hållbarhet i bankens strategi och affärsplan under ledning av Kom

munikations- och hållbarhetsdirektör. Hållbarhetsenheten som är en del av denna

enhet, leds av hållbarhetschefen och stödjer övriga delar av banken i hållbarhets-

relaterade frågor inom strategi, mål och uppföljning. Enheten arbetar exempelvis

med att stötta integrering av hållbarhet i respektive affärsenhet. Inkluderat

i enheten finns även Swedbanks programkontor för att koordinera och samordna

implementeringen av regelverken inom EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi.

Hållbarhetschefen rapporterar till Kommunikations- och hållbarhetsdirektör.

Swedbanks ISO 14001-certifierade miljöledningssystem är styrande för miljö-

arbetet i banken och ger en struktur för uppföljning av mål och resultat, se sidan

213 för mer information.

För att säkerställa att hållbarhet är integrerat i hela banken har koncern funktioner

och affärsområden ansvar för integreringen av ramverk, policyer och styrning

kopplat till hållbarhet. De ansvarar för hållbarhetsfrågor inom sitt verksamhets-

område och för att hantera dess påverkan. Koncernledningen delegerar det

operativa ansvaret för mål och aktiviteter till chefer inom koncernens enheter

ochdotter bolag.

Affärsområden: Swedbanks affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk

bankverksamhet och Stora företag och Institutioner arbetar med att säkerställa att

banken lever upp till de ökade förväntningarna från kunder inom hållbarhet. För att

möta detta behov finns dedikerad hållbarhetskompetens inom respektive affärs

område. De ansvarar för att implementera koncernens hållbarhetsramverk, priori-

terade utvecklingsaktiviteter och säkerställa att det finns resurser och kom petens

för att möta kundernas förväntningar.

Produktområden: Group Products & Advice integrerar hållbarhet i olika delar av

verksamheten så som inom utlåning, spar ande, försäkringsprodukter, betalningar,

kort och rådgivningsprocesser, samt inom dotterbolagen Swedbank Försäkring,

Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och PayEx. Inom enheten finns dedikerade

hållbarhetsteam och/eller hållbarhetsan svarig som tillsammans med andra avdel

ningar säkerställer att olika intressenters krav kopplat till hållbarhet uppfylls.

Extern revision av hållbarhetsarbetet utförs av tredje part för olika syften som

exempelvis för att förbättra processer och säkra en hög kvalitet. Swedbanks

Års- och hållbarhetsredovisning granskas utifrån kriterierna iGRI Standards,

Swedbanks hållbara obligationer revideras som en del av den årliga effektredo-

visningen ochextern revision görs mot kraven i ISO 14001 årsvis.

För mer information se Swedbanks bolagsstyrningsrapport på sidorna 42–55.

199Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

Hållbarhetsindex

Swedbank följer noga de krav och rekommendationer som ställs i olika

hållbarhets undersökningar och index vilket hjälper banken att säkerställa att

hållbarhets arbetet är välutvecklat och håller en god standard. Uppföljningen

görsbland annat genom dialog med olika intressentgrupper kring resultaten.

Under året har Swedbanks resultat i flertalet hållbarhetsundersökningar varit

stabilt. Betyget från Sustainalytics har förbättrats de senaste åren, medan resul-

tatet försämrades något under 2022 i utvärderingarna kopplade till CDP och

DowJones Sustainability Index.

Hållbarhetsindex/ranking 2022 2021 2020

Bloomberg Gender Equality Index

75 69 77

CDP (tidigare Carbon Disclosure Project)

C B B

Dow Jones Sustainability Index

76 84 81

EY SHE Index Sweden

82 82

Fair Finance Guide

70 68 68

FTSE4Good ESG rating

4,0 4,3 4,5

ISS Corporate Rating

C (Prime) C (Prime) C (Prime)

MSCI ESG rating

AA AA AA

S&P ESG rating

76 75

Sustainalytics

21,7 24,8 27,6

1) Betygsskala 0–100 (max 100)

2) Betygsskala A–D– (max A), B är genomsnitts-

betyget för finanssektorn 2022

3) Betygsskala 0–100 (max 100). Swedbank inklu-

derades i Dow Jones Sustainability World Index

2020 och 2021 samt i Dow Jones Sustainability

Europe Index 2022.

4) Betygsskala 0–100 (max 100)

5) Betygsskala 0–100 procent (max 100%)

6) Betygsskala 0–5 (max 5), Swedbank

är kvalificerad för FTSE4Good Index

7) Betygsskala A+ – D– (max A+)

8) Betygsskala AAA – CCC (max AAA)

9) Betygsskala 0-100 (max 100)

10) Betygsskala 0–10 försumbar risk,

10–20 låg risk, 20–30 medel risk,

30–40 hög risk, 40+ allvarlig risk

Åtaganden

•

PRB, Principerna för ansvarsfull bankverksamhet

•

SBTi, Science Based Targets initiative

•

TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures

•

UN Women’s Empowerment Principles

•

FN:s Global Compact

•

UN Guiding Principles on Business and Human Rights

•

Climate Action 100+ (Swedbank Robur)

•

Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur)

•

ICGN, International Corporate Governance Network

(Swedbank Robur)

•

PRI, Principerna för ansvarsfulla investeringar (Swedbank Robur)

Ovanstående är ett urval av åtaganden. Dessa åtaganden utgör även ramverket för

flera av Swedbanks hållbarhetsrelaterade policyer samt för implementering av håll

barhet i banken.

Medlemskap och nätverk

•

Bankföreningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen

•

EEFIG, Energy Efficiency Financial Institutions Group

•

Diversity Charter i Estland, Lettland, Litauen och Sverige

•

European Savings and Retail Banking Group Sustainable Finance Committee

•

Hagainitiativet i Sverige

•

ICC Sveriges Hållbarhetskommitté

•

Institute for Sustainability and Corporate Social Responsibility i Lettland

•

Lithuanian Association of Responsible Business

•

Nordic CEOs for a Sustainable Future

•

NMC, Nätverket för hållbart näringsliv

•

Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee

•

BAO & Finansförbundet, Svenska Banksektorns Centrala Jämställdhets-

och mångfaldskommitté

•

NAB, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing

•

UNEP-FI, UN Environmental Programme for the Financial Sector

•

FN:s Global Compact’s Nasjonal havplattform for bærekraftig næringsliv

iNorge

Ovanstående är ett urval av medlemskap och nätverk.

200 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

Prioriterade hållbarhetsområden

Swedbank utvärderar och prioriterar kontinuerligt vilka hållbarhetsområden som

arbetet ska fokuseras kring. Detta sker baserat på diskussioner och feedback från

olika intressenter så som interna och externa experter, medarbetare, kunder,

investerare, branschorganisationer, leverantörer och ideella organisationer.

I tillägg utvärderas och analyseras bankens positiva och negativa påverkan

inom hållbarhet genom värdekedjan. Metoden för påverkansanalysen är framtagen

av FN:s miljöprogram för finansiella sektorn som en del av Principerna för ansvars

full bankverksamhet. Resultatet används som stöd i utvecklingen av bankens

affärsstrategi och prioriterade områden inom hållbarhetsområdet.

Årets prioritering bygger på resultatet av en så kallad väsentlighetsanalys

somgenomfördes 2020 samt en påverkansanalys som genomfördes 2021. Swed

banks bedömning är att utfallet från dessa fortfarande är giltigt och att redovis-

ningen för 2022 utgår från tidigare identifierade områden. Detta har även säker-

ställts med hjälp av interna experter inom banken. I denna process har faktisk och

potentiell påverkan bedömts men redovisas inte explicit.

För att kunna identifiera faktisk och potentiell positiv och negativ påverkan

genomför Swedbank regelbundet riskbedömningar och scenarioanalyser inom olika

områden. Områden som bedöms är exempelvis hur klimatförändringarna påverkar

bankens verksamhet idag och potentiellt framöver. Detta finns beskrivet inoten

ESG-risk på sidan 107-110, liksom i noten Miljö och Klimat på sidan 213–214.

Banken har ett flertal processer för att säkerställa att både nuvarande och fram

tida risker identifieras och hanteras. Förutom att riskidentifiering är en naturlig del

av den dagliga verksamheten har banken implementerat en årlig process med led

ningen där syftet är att identifiera och hantera de största hoten för banken. Identi-

fieringen sker utifrån ett holistiskt perspektiv och ämnar agera som input till ban-

kens årliga strategiöversyn. Resultatet av bedömningen rapporteras till bankens

styrelse. Banken har även en årlig intern kapital- och likviditetsutvärdering där

nuvarande och framtida risker beaktas för att säkerställa att banken har tillräckligt

med kapital och likviditet, både i en normal och stressad situation.

Dessa bedömningar kan kopplas till prioriterade hållbarhetsområden som

Främjar hållbara investeringar, Främjar hållbar finansiering, Verkar för klimatom

ställningen, Hög tillgänglighet, Säkra och stabila IT-system, Motverkar finansiell

brottslighet och Ekonomiskt stabil bank.

I väsentlighetsanalysen utvärderades vad våra intressenter ansåg vara de vikti

gaste frågorna för oss inom hållbarhet. För att också utvärdera vår faktiska och

potentiella påverkan för vår specifika verksamhet genomfördes påverkansanlysen

utifrån utmaningar och möjligheter på sektor- och landsnivå.

Swedbank utför en större uppdatering av väsentlighetsanalysen med några års

mellanrum för att identifiera de aktuella hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga

för banken att arbeta med. I och med uppdateringar som skett i rapporterings-

ramverket GRI Standards samt kommande rapporteringsstandard på EU-nivå pla

neras ett större omtag av analyserna under nästa år. Då med ett större fokus på

hur Swedbank påverkar samhället samt hur bankens verksamhet påverkas, så

kallad dubbel materialitet.

Sammanställning av Swedbanks prioriterade hållbarhetsområden

Prioriterade områden från väsentlighetsanalysen Påverkan genom Swedbanks kunder* Läs mer i not

Hög tillgänglighet Inkluderande & hälsosamma ekonomier H1

Främjar hållbara investeringar Klimat H2 H9

Biologisk mångfald & ekosystem

Avfall

Resurseffektivitet

Inkluderande & hälsosamma ekonomier

Främjar hållbar finansiering Klimat H3 H9

Biologisk mångfald & ekosystem

Avfall

Resurseffektivitet

Inkluderande & hälsosamma ekonomier

Verkar för klimatomställningen Klimat H2 H3 H4 H5

Attraktiv arbetsgivare Sysselsättning H6

Affärsetik Inkluderande & hälsosamma ekonomier H7 H10

Ansvarsfull bolagsstyrning Inkluderande & hälsosamma ekonomier H7 H10

Rättvisa

Säkra och stabila IT-system Rättvisa H7

Motverkar finansiell brottslighet Rättvisa H7

Ekonomiskt stabil bank Inkluderande & hälsosamma ekonomier H8

Samhällsengagemang Inkluderande & hälsosamma ekonomier H8

* Områdena är fördefinierade av FN och kan inkludera både

positiv och negativ påverkan.

I ovan tabell redovisas resultatet från Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys. Resultatet från påverkansanalysen har linjerats med

vikiga områden som identifierats i väsentlighetsanalysen.

201Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

Intressentengagemang

Det är viktigt att Swedbank för en kontinuerlig dialog med olika intressenter om

aktuella hållbarhetsfrågor för att få en indikation på vilka frågor som är viktiga för

Swedbank och samhället. Swedbank för djupare dialoger med huvudintressent

grupper som kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och

omvärld. De primära intressentgrupperna har valts ut baserat på vilka intressenter

som väsentligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Utöver

dessa interagerar Swedbank med ett stort antal andra grupper. Ett urval listas

nedan.

•

myndigheter

•

kommuner och landsting

•

reglerare

•

pensionsförvaltare

•

kapitalförvaltare

•

analytiker

•

journalister

•

fackförbund

•

studenter

•

stiftelser

•

ideella organisationer

•

intresseorganisationer

•

branschorganisationer

•

föreningar

•

grundskolor och gymnasium

•

universitet och högskolor

•

leverantörer

•

dotterbolag

•

sparbankerna

•

konkurrenter

•

ratinginstitut och index

•

revisorer

Kunder

Kunddialoger utförs framförallt via möten i bankens digitala kanaler samt på

bankens kontor och vid olika kundevent. Swedbank medverkar även på seminarier

med olika hållbarhetsrelaterade teman. Årliga kundundersökningar fångar upp

kundernas tankar och förslag. Viktiga frågor som uppmärksammats under året

harvarit:

•

Fortsatt efterfrågan på spar- och investeringsprodukter med hållbarhetstema

samtrådgivning kring hållbar omställning.

•

Frågor om bankens arbete med cybersäkerhet kopplat till geopolitiska

för ändringar.

•

Hur hållbarhetsfrågor integreras i bankens styrningsmodell samt hur det

påverkar kunderna idag och framöver, till exempel hur företagskunder ska

finansiera sin omställningsresa och hur det kan påverka framtida finansiering.

•

Ökat intresse för hållbarhetsrelaterade regelverk och dess påverkan.

•

Diskussion rörande bedrägerier och hur Swedbank arbetar för att motverka

dessa.

•

Frågor om privatekonomi med tanke på det ekonomiska läget med bland annat

stigande priser och höjda räntor.

•

Ökat intresse för hur företag kan minska sin klimatpåverkan (inklusive veten-

skapsbaserade- och nettonollmål) samt hur det påverkar kundens sektor och

verksamhet.

•

Energisäkerhet och energiprisernas inverkan på hållbar omställning.

Medarbetare

En god arbetsmiljö är viktig för medarbetares prestation, engagemang och väl-

befinnande. För att mäta och följa upp vad medarbetare tycker om sin arbetsmiljö

genomförs kontinuerligt undersökningar. Resultaten av undersökningarna och

medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp inom respektive enhet. Viktiga

frågor som uppmärksammats under året har varit:

•

Verkställande av den strategiska riktningen.

•

Uppmuntran av en öppen feedbackkultur som möjliggör framgångsrika

prestationer av medarbetare och organisation.

•

Stärka förväntningarna på bankens ledare samt kontinuerligt stöd och

kompetens utveckling inom nyckelområden genom specialiserad utbildning.

•

Utveckling av arbetssätt med fokus på fysiskt till digitalt för att skapaett mer

flexibelt arbetssätt.

•

Fortsatt arbete med syfte att skapa en trygg och säker arbetsplats och

begränsa spridningen av coronaviruset.

•

Kontinuerligt stöd och kompetensutveckling inom nyckelområden genom

utbildning.

•

Vidareutveckling av konceptet för medarbetare ”Swedbank at Work”.

Ägare och investerare

Dialog med befintliga och potentiella ägare och investerare förs kontinuerligt

genom kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningen, möten, telefonkonfe

renser, Swedbanks webbplats och pressmeddelanden. Under året har flera viktiga

frågor lyfts:

•

Hur höjda räntor påverkar svenska hushåll och bostadsmarknaden.

•

Hur amerikanska myndigheternas utredningar om historiska brister utvecklas.

•

Diskussioner rörande det nya ramverket, Swedbank Sustainable Funding Frame-

work, som gör det möjligt för banken att emittera gröna, sociala och hållbarhets

obligationer.

•

Kreditkvaliteten i utlåningen till kommersiella fastighetsbolag och vilka möjlig-

heter banken ser att växa.

Samhälle och omvärld

Swedbank samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare

ifrågor kring den aktuella hållbarhetsagendan. Dialogerna förs både direkt med

myndigheterna och gemensamt med andra banker i olika branschorganisationer.

Till exempel är Swedbank medlem i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och

hållbarhetskommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustain-

able Finance Committee och Corporate Social Responsibility Committee samt

European Banking Federation (EBF) ESG Financial Markets Task Force. De flesta

myndighetsdialogerna förs med Finansdepartementet, Finansinspektionen och

andra relevanta svenska myndigheter, men också med Europeiska kommissionen,

Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten.

För att stötta samhällsutveckling är banken involverad i olika initiativ på hemma-

marknaderna där hållbarhetsfrågor diskuteras. Något som uppmärksammats

under året hos myndigheter, beslutsfattare och välgörenhetsorganisation har varit:

•

Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis EU-taxonomin, SFDR, CSRD

ochDeforestation Regulation). Till exempel har utmaningen med att inkludera

finansiella institut i Deforestation Regulation diskuterats liksom olika tolknings

frågor gällande EU-taxonomin. Fokus har även legat på redovisning avseende

hantering av hållbarhetsrisker.

•

Tillsammans med sparbankerna och sparbanksstiftelserna har fler initiativ så

som Ung ekonomi, Digital ekonomi och Ung Företagsamhet genomförts under

året. Swedbank deltog även på Järvaveckan samt Stockholm Pride, Riga Pride

och Baltic Pride i Vilnius, där fokus var mångfald och inkludering.

•

Omvärldshändelser kopplade till kriget i Ukraina samt den ekonomiska

situationen i världen med bland annat stigande räntor och inflation.

202 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

FN:s Principer för ansvarsfull

bankverksamhet

Tillsammans med över 300 banker runt om i världen arbetar Swedbank genom FN:s principer

för ansvarsfull bankverksamhet för att påskynda en global omställning som är positiv för både

människor och planeten.

Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) utgör ett hållbarhetsramverk

som är vägledande för Swedbanks verksamhet och en anpassning har gjorts för

att bankens strategiska riktning ska vara i linje med Parisavtalet och de Globala

målen för hållbar utveckling.

PRB består av sex principer;

1) anpassning,

2) påverkan och målsättning,

3) kunder,

4) intressenter,

5) styrning och fastställande av mål samt

6) öppenhet och ansvar.

Under året har Swedbank genomfört aktiviteter inom respektive princip med fokus

på att fortsätta implementeringen i bankens strategiska riktning, med den över-

gripande visionen att uppnå ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

Bankens självutvärdering av PRB redovisas på sidorna 234–237 och på

www.swedbank.com.

Analys av bankens påverkan

Den portföljövergripande påverkansanalysen uppdaterades under 2021 med fokus

på princip 2, påverkan och målsättning. Påverkansanalysen visar hur Swedbank,

genom bankens produkter och tjänster, påverkar olika hållbarhetsområden från UN

Impact Radar, som PRB använder för att definiera hållbarhetsområden. Analysen

inkluderar både positiv och negativ påverkan. Resultatet ger en möjlighet att förstå

och analysera hur Swedbank påverkar och skapar värde för bankens intressenter

och samhället i stort och används vidare för att komplettera Swedbanks väsentlig

hetsanalys. Se resultatet från analysen på sidan 201.

Metod

Analysen av bankens påverkan genomfördes med hjälp av ett verktyg som är fram

taget av FN:s miljöprogram för den finansiella sektorn (UNEP-FI). Metoden och verk-

tyget som användes förfinas och revideras kontinuerligt. Resultatets kvalitet bygger

på hur väl under liggande information stämmer överens med verktygets struktur och

uppbyggnad. Avsikten är att analysen ska ge Swedbank enholistisk bild över ban

kens påverkan och genomfördes på koncernnivå i Sverige, Estland, Lettland, Litauen

och Norge baserat på information från respektive affärsområde; Svensk bankverk

samhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och Institu tioner.

Till grund för analysen var Swedbanks utlåning till företagskunder samt produk

ter till privat kunder. Inmatningsdata för privatmarknaden bestod av antalet aktiva

kunder per produkt medan data för företagsmarknaden bestod av utlåning indelad

på geografi och sektor per sista december 2020. Alla länder har skilda förutsätt

ningar och därmed olika behov av åtgärder när det kommer till områden som

påverkas av hållbarhetsaspekter, till exempel biologisk mångfald, infrastruktur eller

matförsörjning. Analys verktyget tar hänsyn till detta genom en viktning för respek

tive land. Viktningen utgår från olika områden, baserat på sociala, ekonomiska och

miljömässiga aspekter som syftar till att påvisa behovet i relation till hur väl landet

presterar inom varje område i respektive land. Kapitalförvaltning, försäkring och

kapitalmarknads produkter omfattades inte av analysen.

Resultat av analysen

Resultatet från analysen visar att Swedbank, genom sin affär, har en viktig roll

isamhället och dess utveckling. PRB har definierat områden för bankers påverkan

och det är främst inom områdena boende, inkluderande och hälsosamma ekono

mier samt sysselsättning som Swedbank har störst positiv påverkan. I synnerhet

isektorer som fastighetssektorn och tillverkningssektorn. Bankens positiva på -

verkan inom området boende grundar sig på ökad tillgång till boendemöjligheter

exempelvis i form av finansiering till privatpersoner och bygg- och fastighetsbolag.

Banken bidrar även positivt till inkluderande och hälsosamma ekonomier genom

att öka tillgängligheten av säkra finansiella tjänster. Detta genererar i sin tur en

positiv påverkan på de Globala målen för hållbar utveckling, mål 8 Anständiga

arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11 Hållbara städer och samhällen.

Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär har ett viktigt åtagande att

begränsa bankens egen negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områ

den, så som klimat, biologisk mångfald, avfall och resurseffektivisering. Inom

dessa om råden har banken även en egen positiv påverkan utifrån till exempel olika

för sörj ningsmöjlig heter men samtidigt för bätt rings potential inom sektorerna fast

ighetsförvaltning, tillverkningsindustrin, jord- och skogsbruk, fiske samt inom vissa

delar av energisektorn. Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga

områden som påverkar de Globala målen för hållbar utveckling, mål 12 Hållbar

konsumtion och produktion och mål 13 Bekämpa klimatförändringar.

Mål

I linje med PRBs sex principer har Swedbank tagit fram två övergripande mål som

ska stödja banken att bidra positivt till de Globala målen för hållbar utveckling

samt Paris avtalet.

•

Swedbank har tagit fram mål för bankens indirekta utsläpp från låneportföljen

förår2030. Se sidorna 19 och 26 för mer information om målen.

•

Under 2023, öka Swedbanks hållbara finansiering. Total volym hållbar

finansiering uppgick till 73 mdkr vid årets slut 2022.

För att implementera de koncernövergripande målen inkluderas de i bankens

ordinarie aktivitets- och affärsplanering. Målen utvärderas löpande som en del av

denna process. Håll barhetsenheten ansvarar för att öka förståelsen för bankens

identifierade på verkansområden i nära dialog med ansvariga inom respektive

affärsområde.

203Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

Implementering av taxonomiförordningen

Swedbank har under året utvecklat arbetet med att implementera taxonomiförordningen.

Rapporteringen av bankens exponering mot ekonomiska verksamheter som omfattas

avtaxonomi förordningen (EU-taxonomin) har främst utökats med information om bankens

kunder och motparter. Dessutom har Swedbank fortsatt integrera EU-taxonomin iutveck-

lingen avbankens produkter och tjänster.

EU har skapat ett enhetligt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekono-

miska verksamheter, kallad EU-taxonomin. Syftet är att hjälpa investerare att identi-

fiera miljömässigt hållbara investeringar. För att en ekonomisk verksamhet ska

kunna definieras som miljömässigt hållbar under EU-taxonomin, och därmed

klassas som taxonomiförenlig, behöver verksamheten uppfylla samtliga kriterier;

•

väsentligt bidra till ett eller flera av de sex fastställda miljömålen

•

inte orsaka någon betydande skada på resterande miljömål

•

uppfylla vissa sociala minimiskyddsåtgärder

•

uppfylla de tekniska granskningskriterierna

Om en verksamhet inte är inkluderad i de tekniska granskningskriterierna, kan inte

verksamheten bedömas under EU-taxonomin och omfattas därför inte av regel-

verket.

Det finns tekniska granskningskriterier för två av de sex fastställda miljömålen,

nämligen 1) begränsningar av klimatförändringar (CCM) och 2) anpassning till

klimat förändringar (CCA). För de resterande fyra miljömålen finns ännu inte några

färdigställda tekniska granskningskriterier.

EU-taxonomin i Swedbanks affärsstrategi

Swedbanks vision, Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, grundar sig i

en övertygelse om att banken, tillsammans med bankens kunder, kan fortsätta ha

en positiv påverkan på samhället. EU-taxonomin kan hjälpa Swedbank att leverera

ienlighet med bankens vision genom att vägleda kunderna att göra välinformerade

och hållbara val. Swedbank ser EU-taxonomin som ett medel för att såväl bedöma

miljömässig hållbarhet som att öka transparensen i finansbranschen.

Banken har under året publicerat mål för minskning av finansierade utsläpp

fram till 2030 inom ett flertal sektorer. Målen är vetenskapsbaserade och i linje

med Parisavtalets 1,5 graders-mål. EU-taxonomin kan framåt användas som ett av

flera verktyg för att definiera de aktiviteter hos bankens kunder som är i linje med

Parisavtalet och som därmed även kan bidra till att banken når sina klimatmål.

Swedbank har drivit arbetet med att samordna och underlätta implementering

av EU:s regler för hållbar finansiering, inklusive EU-taxonomin, i ett koncern över-

gripande koordineringsprogram. Ordföranden för styrgruppen är Kommunikations -

och hållbarhetsdirektör. Programmet koordineras av Hållbarhets enheten.

EU-taxonomins påverkan på bankens produkter och kunder

Swedbank har under året tagit fram och lanserat utbildningar om EU-taxonomin

förbåde bankens medarbetare och kunder, vilket kan användas i till exempel råd

givningsstöd. Kundprocesser som påverkas av regelverket har även anpassats

tillEU-taxonomin.

I och med att regelverket fortfarande är under utveckling analyserar Swedbank

dess påverkan på bankens produkter och kunder. På Swedbanks hemsida (swed

bank.se) finns information samt länkar till tre filmer som kunder kan ta del av.

Syftet är att kunden ska få en bättre förståelse för regelverket och hur det påverkar

kundens investeringar.

Swedbank har även lanserat ett nytt ramverk för hållbar upplåning och finansie

ring, Swedbank Sustainable Funding Framework. Kriterierna för de gröna katego-

rierna i ramverket är i stor utsträckning i linje med kriterierna i EU-taxonomin för

motsvarande ekonomiska aktiviteter.

EU-taxonomin påverkar hållbarhetsinformationen som Swedbank behöver uppge

om fonder, försäkringar och portföljförvaltning under disclosureförordningen

(SFDR). Banken kommer i förköpsinformationen och i den periodiska rapporte

ringen behöva inkludera information om produktens ambition att investera

itaxonomi förenliga investeringar. Det innebär att EU-taxonomin kommer användas

som ett verktyg för att jämföra dessa produkter ur ett hållbarhetsperspektiv.

För att Swedbank ska kunna identifiera hur taxonomiförenliga bankens till

gångar är, främst lån, behöver kompletterande hållbarhetsrelaterad information

omkunderna samlas in. EU-taxonomin kan användas som ett verktyg i Swedbanks

samtal med kunder och därmed underlätta omställningsresan för kund erna. Även

bankens produktutbud kan på sikt komma att påverkas för att i större utsträckning

linjeras med kraven i EU-taxonomin. Swedbank följer noga utvecklingen av EU:s

regler för hållbar finansiering och ser positivt på att EU-taxonomin vidareutvecklas

till att omfatta fler hållbarhetsområden.

EU-taxonomirapportering 2022 och information om de kvantitativa nyckeltalen

Företag som omfattas av EU-direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD),

detvill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda (NFRD-

företag), behöver rapportera i enlighet med EU-taxonomin i sin hållbarhetsredo-

visning. Swedbank definieras som ett NFRD-företag och faller in under de krav

somtillämpas på kreditinstitut.

Bankens EU-taxonomirapportering har upprättats baserat på Swedbanks tolkning

av rapporteringskraven och banken följer löpande utvecklingen av EU-taxonomin.

Täckta tillgångar

Övergångsreglerna för 2022 innebär att banker rapporterar andelen av tillgångarna

på balansomslutningen som omfattas av EU-taxonomin, samt de tillgångar som

inte omfattas av EU-taxonomin. Från och med räkenskapsåret 2023 kommer

Swedbank rapportera hur miljömässigt hållbara tillgångarna på balansomslut

ningen är enligt EU-taxonomin. Detta kommer rapporteras via nyckeltalet Green

Asset Ratio (GAR) som på svenska definieras som andelen gröna tillgångar. GAR

räknas ut som tillgångar vilka är förenliga med EU-taxonomin (täljaren) delat med

de totala täckta tillgångarna (nämnaren). Vissa exponeringar är enligt rapporte

ringskraven exkluderade från täljaren, oberoende av om de skulle kunna möta

kraven under taxonomin eller inte. Exempel på sådana exponeringar är de mot

icke-NFRD företag och derivat. Dessa tillgångar ska inkluderas i nämnaren av GAR

och är därmed en del av täckta tillgångar och har en påverkan på ett framtida GAR.

Vissa andra exponeringar är helt exkluderade från GAR, till exempel exponeringar

mot stater, central banker, överstatliga emittenter och bankens handelsportfölj.

Banken presenterar EU-taxonomirapporteringen baserad på den konsoliderade

situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen avviker

från den IFRS baserade koncernredovisningen när det gäller konsolidering av för

säkringsföretag och joint ventures. I den konsoliderade situationen konsolideras

försäkringsföretagen enligt kapitalandelsmetod istället för genom förvärvsmetod

som tillämpas i koncernredovisningen baserad på IFRS (se Betydande redovis

ningsprinciper, Koncernredovisning 3.2). Joint venture bolagen EnterCard Group

AB, Invidem AB och P27 Nordic Payments Platform AB konsolideras enligt klyv

ningsmetod i den konsoliderade situationen medan kapitalandelsmetoden tilläm-

pas i koncernredovisningen baserad på IFRS (se Betydande redovisningsprinciper,

Intresseföretag och Joint ventures 3.6). I övrigt tillämpas samma principer.

204 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

Förtydligande av tabellen för EU-taxonomin

För att öka transparensen om vilka tillgångar som inkluderas i tabellen förtydligas

detta nedan.

Tillgångar som omfattas av EU-taxonomin

EU-taxonomin begränsar vilka motparter och produkter banken får inkludera i sin

rapportering. Andelen av bankens tillgångar som omfattas av EU-taxonomin ger

därför ingen information om hur miljömässigt hållbara bankens tillgångar är.

Ettexempel som illustrerar detta är att alla bolån till hushåll omfattas, oberoende

av hur energi effektiva fastigheterna är. Banker ska även rapportera hur dessa

exponeringar bidrar till klimatmålet 1) begränsningar av klimatförändringar eller

2)anpassning till klimatförändringar. I år har denna uppdelning dock inte kunnat

tillämpas, då inte alla NFRD-företag har rapporterat enligt detta krav.

Finansiella och icke finansiella NFRD-företag

Som finansiellt företag ska Swedbank basera informationen för redovisat brutto

värde och nyckeltal påbankens företagskunder och motparters rapporterade nyck-

eltal. Swedbanks kunder och motparter som definieras som NFRD-företag rappor-

terade hur stor del av deras verksamhet som omfattas av EU-taxonomin första

gången för räkenskapsåret 2021. Det innebär att begränsningar kan finnas i kun

ders och motparters rapporterade information, vilket kan medföra en risk för att

viss information för NFRD-företag saknas.

Vid identifieringen av NFRD-företag har Swedbank utgått från extern data,

inhämtat genom tredje part. Informationen har kompletterats med data som

Swedbank inhämtat direkt från kunders och motparters årsredovisningar.

För NFRD-företag somär finansiella företag rapporterar Swedbank sina till

gångar gentemot deras nyckeltal för exponeringar mot ekonomisk verksamhet

som omfattas av EU-taxonomin.Det finns fortfarande otydligheter från EU hur

finansiella och icke-finansiella företags nyckeltal ska rapporteras för finansiella

företag. Swedbank har valt att använda icke -finansiella företags och motparters

rapporterade nyckeltal för omsättning på grund av bristfällig metodförklaring huru

vida nyckeltalen omsättning och kapitalutgifter ska viktas eller rapporteras separat.

Hushåll

Ägande av fastighet ses som en verksamhet som omfattas av EU-taxonomin.

Låntill hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet (bolån) omfattas därför

i sin helhet. Majoriteten av Swedbanks tillgångar som omfattas av EU-taxonomin

är bolån till hushåll, vilket innebär att dessa lån kommer ha störst påverkan på

Swedbanks rapportering av taxonomiförenliga tillgångar för räkenskapsåret 2023.

Lån till hushåll omfattar även billån som utgivits under 2022 samt renoveringslån.

Lokala och regionala myndigheter

Det finns en del otydligheter runt tolkningen av rapporteringskraven, exempelvis

hur exponeringar mot regionala och lokala myndigheter ska behandlas. Swedbank

har gjort tolkningen att exponeringar mot regionala och lokala myndigheter inklu

deras på separata rader.

Företag som inte omfattas av NFRD

Swedbank behöver rapportera hur stor del av bankens tillgångar som exponeras

mot företag som inte omfattas av NFRD (icke-NFRD företag), det vill säga inte upp

fyller samtliga kriterier för NFRD-företag. Exponeringar mot icke-NFRD företag ska

exkluderas från rapportering som taxonomiförenlig och kan heller inte inkluderas

som tillgångar som omfattas av EU-taxonomin.

Tillgångar mot företag som inte omfattas av NFRD består av finansiella och

icke-finansiella företag. Finansiella företag inkluderas på denna rad till dess att

mer information delas från EU. Detta på grund av att det inte finns en rad i EU:s

standardmall som inkluderar dessa exponeringar.

De flesta av Swedbanks företagskunder definieras som icke-NFRD företag.

Exponeringar mot ekonomisk verksamhet inom gas och kärnkraft

Swedbank som finansiellt företag ska basera sin rapportering på bankens före

tagskunders och motparters rapporterade data. Den delegerade akten för gas och

kärnkraft (EU) 2022/1214 började tillämpas 1 januari 2023 varför rapporterad data

för dessa inte finns med i motparternas rapporter från 2021.

2022 2021

mkr

Redovisat

bruttovärde

Tillgångar mot

ekonomisk verk-

samhet som

omfattas av

EU-taxonomin

Andel av

summa täckta

tillgångar, %

Andel av

summa

tillgångar, %

Redovisat

brutto värde

Tillgångar mot

ekonomisk verk-

samhet som

omfattas av

EU-taxonomin

Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 259 557 1 058 735 55,0 41,2 1 138 143 988 734

Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument

som inte innehas för handel 1 259 529 1 058 707 55,0 41,2 1 138 143 988 734

Finansiella företag, NFRD 20 304 6 167 0,3 0,2

varav kreditinstitut, NFRD 5 146 1 181

varav övriga finansiella företag, NFRD 15 158 4 986

Icke-finansiella företag, NFRD 54 921 18 932 1,0 0,7

Hushåll 1 177 610 1 033 608 53,6 40,2 1136122 988698

varav lån som är säkrade genom bostadsfastigheter 1 029 407 1 029 407 988698 988698

varav lån för byggnadsrenovering 790 790

varav lån till motorfordon 3 411 3 411

Lokala myndigheter 5 770

Regionala myndigheter samt socialförsäkringsfonder 925

Säkerhet erhållen genom övertag av bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter 28 28 0,0 0,0 36 36

Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen

av andelen täckta tillgångar (täcks i nämnaren) 667 099 34,6 25,9

Företag och motparter inom EU som inte omfattas av NFRD 567 455

Företag och motparter från länder utanför EU som inte

omfattas av NFRD 67 027

Derivat, säkringsredovisning 1 524

Interbanklån betalbara vid anfordran 5 678

Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 3 794

Övriga tillgångar (tex goodwill) 21 622

Summa täckta tillgångar 1 926 656 1 058 735 988 734

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen täckta

tillgångar 644 679 25,1

Statspapper 18 656

Centralbanker 494 981

Handelsportfölj 131 042

Summa tillgångar 2 571 335 1 058 735 2429773 988 734

Tillgångar mot ekonomiska verksamheter som inte omfattas

av EU-taxonomin 200 822 10,4 7,8

205Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

Tillgängliga banktjänster

Väsentlig fråga:

Hög tillgänglighet

Andel försäljning i digitala kanaler, %

Sverige

Estland, Lettland och

Litauen

Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser. Service och rådgivning till

kund sker såväl genom fysiska möten, telefon som digitalt. Kundbesöken på kontoren

minskar stadigt vilket beror på att allt fler väljer de digitala kanalerna. Antalet

kontor anpassas därefter.

Det finansiella systemet är en förutsättning för att det moderna sam hället ska

fungera. För en bank är tillgänglighet och stabilitet därför avgörande faktorer för

verksamheten och kundnöjdheten. När Swedbanks mer än sju miljoner kunder

iallt större utsträckning utför sina ärenden digitalt är det nödvändigt att tjänsterna

fungerar på ett enkelt, säkert och smidigt sätt.

Swedbank och sparbankerna träffar varje dag kunderna i drygt 8 miljoner

digitala interaktioner. För att tillgodose efterfrågan på digitala tjänster och fram

tidssäkra bankens IT-plattformar pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Arbetet sker

både utifrån långsiktiga planer för att möta krav på stabilitet och tillgänglighet

liksom här och nu för att minimera och hantera incidenter. Måltalen för tillgäng-

lighet i de digitala kanalerna, så kallad upptid, är 99,81 procent för Sverige och

99,73procent för de baltiska länderna.

En inkluderande bank

Arbetet med att skapa tjänster och innehåll i de digitala kanalerna är viktigt. Syftet

är att så många människor som möjligt, oavsett förmåga, ska kunna använda

dessa tjänster. För att bidra till att fler äldre och människor utan digital vana känner

sig inkluderade iden digitala utvecklingen arrangeras därför utbildningsträffar.

Initiativet ”Digital ekonomi” är ett samarbete med sparbankerna och sparbanks-

stiftelserna med syfte att hjälpa människor att bli tryggare med att använda digi

tala banktjänster. Stor vikt läggs på säkerhet och hur man undviker bedrägerier.

Under året har 3894 gått denna utbildning.

På swedbank.se finns information om banken, banktjänster och säkerhets-

information på nio olika språk. På hemsidan finns även tjänster som kan underlätta

för personer med syn- eller hörselnedsättning. Dessutom finns säkerhetsdosan

tillmobil- och internetbanken med större knappar och högre ljud samt en talande

version. I de baltiska länderna finns möjligheten att logga in i internetbanken

medbiometrisk inloggning, det vill säga med finger avtryck, eller med ansikts-

igenkänning.

ISverige är samtliga kontor tillgängliga för personer med funktionsnedsättning

och ide baltiska länderna är den siffran 84 procent.

Partnerskap

För att utveckla Swedbanks verksamhet, öka tillgängligheten samt tillföra ny kom

petens, nya produkter och tjänster ingår banken partnerskap och samarbeten med

andra företag och organisationer. Samarbetet med sparbankerna är det viktigaste

och mest långt gående, där även kunskapsspridning om privatekonomi är en bety

dande del. Fintech är ett annat område där vi etablerat betydande partnerskap. Där

ligger fokus på teknik, kundupplevelse och gränssnitt med syfte att kontinuerligt

kunna erbjuda nya funktioner, tjänster och produkter med kunden i fokus. För

kontant hanteringen är Bankomat AB en viktig partner iSverige som därmed ger

kunderna tillgång till 1 105 uttagsautomater på fler än 500 orter. I samarbete med

detaljhandeln och olika tjänsteleverantörer kan Swedbank även erbjuda bank-

tjänster utöver bankens ordinarie mötesplatser på de fyra hemmamarknaderna.

Partnerskap inom området fintech

•

Minna Technologies – Abonnemangshjälpen, tjänst i mobilappen för automatisk

kontroll av återkommande betalningar

•

Meniga – Utgiftskollen, tjänst i mobilappen för bättre ekonomisk översikt

•

Asteria – Företagskollen, ett digitalt kassaflöde och beslutsverktyg för små

ochmedelstora företag

•

Yabie – Molnbaserat, mobilt och enkelt kassasystem för företag

•

BankID – Sveriges största e-legitimationstjänst

Partnerskap inom området betala

•

Getswish – mobil betalningstjänst

•

Bankgirot – gemensam underliggande clearing i realtid

•

EnterCard – kreditkortsutgivare

•

P27 – gränsöverskridande betalningssystem

Svensk bankverksamhet 2022 2021 2020

Antal kortköp (milj) 1 428 1 319 1 271

Kontor 145 153 159

Antal aktiva kunder idigitala kanaler

(milj)

3,5 3,4 3,2

Tillgänglighet i digitala kanaler,

Internetbank (%)

100 99,80 99,74

Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%)

100 99,79 99,71

Andel försäljning idigitala kanaler, (%)

57,7 58,2

– varav dagliga bankprodukter

51 46

– varav spara & pension 86 88

– varav privatlån 35 24

– varav försäkring 25 19

– varav företag 9,6 7,5

Swishbetalningar inkl. sparbanker (milj) 416 350 282

Förladdat kort (antal)

16 282 15 661 13 642

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat,

under föregående månad, inklusive sparbanker.

2) Avser så kallad upptid i systemen.

3) Från och med 2022 har antalet aktietransaktioner exkluderats vid beräkning av antalet

köpekontrakt. De historiska siffrorna har ändrats i enlighet med detta.

4) Avser kort och betalningar.

5) Antal aktiverade kort. Förladdade kort används för utbetalning av försörjningsstöd och

ersättning till personer som saknar personnummer eller bankkonto, eller som ett kollektivt

betalkort för medarbetare vid skolor, offentliga bostäder, sociala tjänster etc. Kortet kan

ersätta kontanthantering och används i alla butiker samt uttagsautomater. Korten erbjuds

kommuner, regioner, myndigheter och offentliga företag.

206 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Baltisk bankverksamhet 2022 2021 2020

Antal kortköp (milj) 844 710 652

Kontor 86 80 82

Funktionsanpassade kontor och

representationspunkter 84 95 100

Insättnings- och uttagsautomater 1 141 1 142 1 148

Antal aktiva kunder idigitala kanaler

(milj)

2,3 2,2 2,0

Tillgänglighet i digitala kanaler,

Internetbank (%)

99,60 99,82 99,77

Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%)

99,70 99,76 99,55

Andel försäljning idigitala kanaler, (%) 76 78 78

– varav dagliga bankprodukter

69 72 74

– varav spara & pension 88 86 80

– varav privatlån 90 86 85

– varav företag 65 65 58

– varav försäkring 80 74 72

1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat,

under föregående månad.

2) Avser så kallad upptid i systemen.

3) Avser kort och betalningar.

Ansvarsfulla investeringar

Väsentlig fråga:

Främja hållbara investeringar

Deltagande

i bolagsstämmor

852

Dialoger om bolags-

styrnings- och

hållbarhetsfrågor

1163

Swedbank menar att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar

utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Swed

banks dotterbolag Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder, antingen i fonder

eller i diskretionära mandat. Hållbarhet är en självklar och integrerad del inom

kapital förvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på sparprodukter för håll

bar utveckling. Samtidigt har europeisk lagstiftning skärpts och förtydligats, både

för hållbarhet i finansiella produkter och för den information som ges till kunder.

Swedbank Robur erbjuder därför, enligt den europiska disclosureförordningen

(SFDR), både fonder som främjar miljö och sociala aspekter (artikel 8-fonder)

ochfonder som har hållbara investeringar som mål (artikel 9-fonder).

Hållbarhet iSwedbank Roburs fonder

Swedbank Roburs vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Strate

gin för att nå dit är att erbjuda hållbara, enkla och innovativa produkter som bidrar

till hållbar utveckling och skapar värde för kunderna. Swedbank Roburs policy för

ansvarsfulla investeringar utgör grunden i hållbarhetsarbetet som omfattar fond

bolagets alla fonder och är integrerad i förvaltningen. Policyn revideras årligen.

Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och

utanför Sverige har Swedbank Robur både ett ansvar och en möjlighet att påverka.

Fondbolagets dialoger och övriga arbete med aktivt ägande bidrar till att utveckla

bolagens arbete inom hållbarhet och bolagsstyrning. Swedbank Robur har under

året fortsatt ta en aktiv roll i olika branschforum för att förbättra kundinformatio

nen om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta EU:s handlingsplan för en håll-

bar ekonomi. I arbetet med produkter och utveckling av strategier och mål var

klimat frågan alltjämt central men kompletterades med angränsande områden.

Naturrelaterade risker och möjligheter har till exempel ökat i betydelse, inte minst

för att uppnå Swedbank Roburs klimatstrategi. I augusti antogs en strategi för

Biologisk mångfald & investeringar med positiv inverkan på naturen.

207Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Hållbar kapitalförvaltning 2022 2021 2020

Totalt förvaltat kapital (mdkr)

1 726 1 966 1 632

– varav i fonder (mdkr) 1 352 1 519 1 220

Investeringar i hållbara obligationer

(mdkr) 37 38 29

Förvaltat kapital med Science Based

Targets (%)

33 30 –

Klimatavtryck aktiefonder, viktat genom

snitt (ton CO

e/mkr)

5,0 3,8 6,5

Totala koldioxidutsläpp aktiefonder

(M.ton CO

2,6 1,7 2,4

Förvaltat kapital med koppling till SDG-

intäktsströmmar (%)

13 10,4 12

Avsättning till ideella organisationer från

Swedbank Robur Humanfond

(mkr) 50 55 43

1) 2022-12-31, avser Swedbanks fondbolag i Sverige, Estland, Lettland samt Litauen.

Övriga mätetal i tabellen avser svenska fonder. År 2021 och 2020 har räknats om.

2) Andel av totalt förvaltat kapital i aktier och företagsobligationer i innehav med mål

ienlighet med Science Based Targets initiative.

3) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Genomsnittlig koldioxidintensitet

”Weighted average carbon intensity Scope 1+2”, ton CO

e/mkr. Portföljbolagets koldioxid-

utsläpp fördelat efter portföljvikt d.v.s. värdet på bolagsinvesteringen i förhållande till

portföljvärdet.

4) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Totala CO

e-utsläpp från aktiefonder

baserat på ägarandel i portföljbolagen.

5) Andel av totalt förvaltat kapital. Baserat på innehav i aktier och företagsobligationer.

Siffran avser bolags intäktsströmmar kopplade till SDG:er.

6) Antalet anslutna organisationer var 73 st. Total utdelning sedan fondstart är 1,3 mdkr.

Hållbar förvaltning

Hållbarhet ingår i investeringsfilosofin i all förvaltning och hållbarhetskriterier är en

del av investeringsanalysen inom samtliga tillgångsslag. Under året har Swedbank

Roburs förvaltare, hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsspecialister fortsatt att

träffa bolag, utvärdera deras risker och möjligheter samt ge konkreta utvecklings

förslag i syfte att utveckla och stödja dem i hållbarhetsarbetet. Swedbank Roburs

fonder investerar aktivt i bolag som arbetar målinriktat med miljö och klimat,

mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. Hållbara obligationer har fort

satt fungerat som ett viktigt omställningsverktyg och Swedbank Robur är en stor

aktör på denna marknad. Andelen hållbara obligationer i Swedbank Roburs ränte-

och kreditfonder minskade något, bland annat på grund av inflation och oro på

ränte- och kreditmarknaderna, men ligger kvar på en hög nivå. Samtliga förvaltare

presenterar årligen fondernas hållbarhetsprocess och kontinuerliga ESG-förflytt

ning för fondbolagets vd, chef för kapitalförvaltningen och chef för hållbarhet

ochägarstyrning.

Påverkan som ägare

Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och led

ning, framförallt i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värdeska-

pande är en genomtänkt strategi och god kontroll över verksamheten. Det omfattar

hantering av både möjligheter och risker inom bolagsstyrning och hållbarhet samt

ärtill nytta för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag

över hela världen – dels genom egna kontakter, dels i samarbete med andra aktörer,

tillexempel i det FN stödda investerarnätverket Principles for Responsible Invest

ments (PRI), i investerargrupper och med hjälp av leverantörer av dialogtjänster.

I årets bolagsdialoger har frågor om strategier för klimatomställning, klimat-

rapportering och att bolag antar vetenskapligt förankrade klimatmål, varit viktiga.

Swedbank Roburs samarbete inom initiativet Net Zero Asset Manager har präglat

dialoger om klimat. Bolag med särskilt höga utsläpp isektorer med stor klimatpå

verkan har kontaktats direkt för att öka takten i sin omställning. Bolagen har varit

öppna för dialog och ett drygt år efter första kontakten hade över en femtedel av

bolagen antingen utvecklat strategier eller satt konkreta mål. Frågor om barns

rättig heter och biologisk mångfald i verksamheter och leverantörskedjor har också

ingått iårets bolagsdialoger.

Swedbank Robur ingår sedan två år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity

Pledge. Finance for Biodiversity har som mål att bromsa förlusten av arter globalt

och stärka biologisk mångfald. Fondbolaget var en av fem medförfattare till en

guide för investerare om bolagsdialoger med inriktning mot biologisk mångfald.

Gruppen har också bedrivit påverkan gentemot beslutsfattare vid FN-mötet

Stockholm +50 under våren. I december skickade fond bolaget brev till de svenska

finans- och klimatministrarna, med uppmaningen att stödja finansrelaterade texter

i Global Biodiversity Framework vid CBD COP15 iMontreal.

Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och före

mål för ständig utveckling och förbättring. Swedbank Robur redovisar utförligt

röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande i val

beredningar. Till grund för Swedbank Roburs ägararbete finns fondbolagets prin-

ciper för aktieägarengagemang. Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsernas

sammansättning, ledningarnas ersättningar inklusive aktierelaterade incitaments-

program, kapitalstruktur, hållbarhet samt att bolagen har bra system för styrning,

kontroll och informationsgivning.

Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende

kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en

balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelserna ska aktivt driva de

hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget. För de bolag Swedbank Robur

medverkat i valberedningen har i genomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med

utgångsläget (se not 2 nedan) och är även detta år högre än för de svenska

börsbolagen som helhet. Fondbolaget röstade på ca 35 marknader, bland annat

iStorbritannien, USA, Taiwan och Japan.

Påverkansarbete fonder 2022 2021 2020

Deltagande ibolagsstämmor 852 786 593

– varav bolag noterade i Sverige 282 298 261

– varav bolag noterade i utlandet 570 488 332

Deltagande ivalberedningar

110 111 96

– andel kvinnor i bolagsstyrelser

( Sverige) (%)

38 38 38

Dialoger om bolagsstyrnings- och

hållbarhetsfrågor

1 163 1155 948

– varav kombinerade dialoger om

E, S, G (%) 36 48 61

– varav dialoger om i huvudsak miljö (%) 33 24 13

– varav dialoger om i huvudsak

sociala frågor (%) 16 12 3

– varav dialoger om i huvudsak

bolagsstyrning (%) 15 16 23

1) Varav 106 (109) i bolag noterade i Sverige och 4 (2) i bolag noterade i Finland.

2) Inklusive VD om bolagsstämmovald. Avser styrelser där Swedbank Robur deltagit i valbe-

redningen. Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive

år 2020–2022 var i genomsnitt 35,3%, 36,4% och 36,0%, vilket innebär en ökning med:

3(2020), 1 (2021) och 2 (2022) procentenheter.

3) Avser antal unika bolag. Swedbank Roburs hållbarhetsanalytiker, fondförvaltare och ägar-

styrningsspecialister hade 1 163 dialoger med 786 bolag. Leverantörer hade 257 dialoger

med 233 bolag och inom ramen för investerarsamarbeten kontaktades 271 bolag vid

286tillfällen.

Exkluderingar

Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, person-

minor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort

bolag med viss omsättning från tobak, cannabis, kommersiell spelverksamhet,

porno grafi och fossila bränslen. Som huvudregel får inte mer än fem procent av

bolagets omsättning komma från dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning

som uppfyller särskilda kriterier och bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål om

koldioxidneutralitet 2050 eller som har satt andra relevanta omställningsmål, kan

isärskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida på Gröna

Listan. Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa all-

varligt kränkt internationella standarder eller konventioner till skydd för människa

och miljö, utan att visa förändringsvilja. För mer information se Swedbank Roburs

strategi för att välja bort, www.swedbankrobur.se.

208 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Klimatpåverkan ifonderna

Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara

ilinje med Parisavtalet år 2025 och placerat koldioxidneutralt år 2040. Koldioxidut

släpp från aktiefonder ökade, främst på grund av att täckningsgraden för koldioxid-

relaterad information om fondinnehav ökade från cirka 70 procent till drygt 95 pro-

cent jämfört med föregående år. Fondbolaget utvecklade under året en metod för

att mäta koldioxidavtryck för säkerställda obligationer. Dessautgör en stor del av

kapitalet i traditionella räntefonder men etablerade metoder för att mäta koldioxid-

avtryck har saknats. Beräkningarna bygger på bransch standarder för uppskattning

av koldioxidavtryck i tillgångsklasser framtagna av Partner ship for Carbon Accoun

ting Financials (PCAF).

Målen för att nå netto-noll klimatutsläpp som Swedbank Robur antog 2021

inom initiativet Net Zero Asset Manager (NZAM), har fortsatt att implementeras

ifondförvaltningen. Initiativet samlar kapitalförvaltare världen över som tillsam

mans ska sätta netto noll mål för sina investeringar och Swedbank Robur var en

avde första undertecknarna av NZAM.

Extern rapportering om klimatarbetet har integrerats i Swedbankkoncernens

års redovisning. Fondbolaget redovisar ytterligare information i årsrapporter för

fonder, röstningsöversikt, kundrapporter, samt i publikationer om fokusfrågor som

klimat, natur och påverkansarbete. Swedbank Robur publicerade i mars sin åter

kommande klimatrapport med resultat för utsläpp, påverkansarbete och investe-

ringar för klimatarbetet i fonderna. Rapporten beskriver hur klimatrisker hanteras

iinvesteringsportföljen i enlighet med rekommendationerna från Taskforce on

Climate -related Financial Disclosure (TCFD). Mer information om hantering av

ESG- risker, inklusive klimat, finns i dokumenten Instruktion för integrering av håll

barhetsrisker; Swedbank Robur Sustainable Risk Policy och Process för hantering

av negativa konsekvenser, samtliga tillgängliga på Swedbank Roburs hemsida.

Swedbank Försäkring

Swedbank Försäkring AB (SFAB), ett helägt dotterbolag till Swedbank, erbjuder

pensions-, kapital- och person/riskförsäkringar för både privatkunder och före

tagskunder.

Swedbank Försäkring strävar efter att öka informationen om hållbarhet inom

investeringar för att göra det möjligt för kunderna att fatta hållbara investeringsbe

slut. Försäkringsbolaget erbjuder produkter där de ingående fonderna utvärderats

utifrån hållbarhetskriterier. Även en screening av fondbolagens totala erbjudande

genomförs. Det innebär att Swedbank Försäkring i sitt utbud har fonder som tar

hänsyn till finansiell, social och miljömässig hållbarhet iförvaltningen. Försäkrings

bolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kundinformationen om håll-

barhet i finansiella försäkringsprodukter och för att möta existerande och kom-

mande EU-lagstiftning om hållbara finanser.

Alla Swedbank Försäkrings fondförsäkringar är klassificerade som artikel 8-pro

dukter enligt SFDR. Swedbank Försäkrings traditionella försäkringar omfattas dock

inte då dessa försäkringar inte är öppna för nyteckning, däremot är alla underlig

gande fonder klassificerade som ljusgröna eller mörkgröna. Den tredje produkt-

gruppen, depåförsäkringar, omfattas inte heller eftersom dessa kan innehålla

enskilda värdepapper som aktier och obligationer, som inte omfattas av regel-

verket (SFDR).

Under 2022 trädde flera modifieringar av regelverket IDD i kraft (Insurance

Distribution Directive) och gäller nu för distributionen av försäkringsprodukter. Vid

rådgivningen måste nu kundens hållbarhetspreferenser fångas upp och matchas

mot aktörens utbud av hållbara produkter. Även om Swedbank Försäkring i sig inte

är en distributör av finansiella produkter så har försäkringsbolaget deltagit aktivt

iimplementeringen av ändringarna i IDD.

Under året uppdaterades hållbarhetspolicyn och policyn för ansvarsfulla inves

teringar. Swedbank Försäkrings policyer utgör grunden i hållbarhetsarbetet och

omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring, fond- och depåförsäkring.

Under året hade försäkringbolaget fortsatta kontakter med externa fondförvaltare

isyfte att följa upp klassificering enligt SFDR och diskutera möjliga nya fonder med

ett hållbarhetsfokus eller fondbolagens generella hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsnivån i fonderbjudandet är ett prioriterat område och Swedbank

Försäkring har under året fortsatt att ta bort fonder där fondernas hållbarhetsnivå

inte överensstämmer med försäkringsbolagets håll barhetskrav.

Swedbank Försäkring ställer krav på aktivt klimatarbete i de fonder spararna

erbjuds att investera i. Swedbank Försäkring publicerar årligen en hållbarhetsrap

port om hur hållbarhet är integrerat i placeringserbjudandet för kundens sparande

inom traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring. Koldioxidavtryck mäts och

redovisas för investeringsportföljerna i enlighet med Svensk Försäkrings rekom

mendation. Hållbarhetsbetyg mäts och redovisas för fonderna i investeringsport-

följerna i Morningstars glober. Under året genomförde Swedbank Försäkring också

en klimatanalys för innehav i aktier och företagsobligationer i de sektorer som

mest påverkas av omställningen till ett lågfossilt samhälle. Analysen utfördes med

hjälp av analysverktyget PACTA. Den övergripande slutsatsen visar att försäkrings

bolagets andel investeringar med hög exponering för klimat risker är låg jämfört

med den globala marknaden.

Biologisk mångfald är en viktig pusselbit för att nå klimatmålet i Paris avtalet.

Swedbank Försäkring deltar aktivt inom bland annat Mistra BIOPATH, ett

forskningssam arbete för att kartlägga och förstå de finansiella systemens roll när

det gäller biologisk mångfald och är även delaktiga i Task-force on nature related

financial disclosures (se mer information på sidan 217).

Swedbank skadeförsäkring och livförsäkring i de baltiska länderna

Swedbank skadeförsäkring och Swedbank livförsäkring är två helägda dotter bolag

tillSwedbank Estonia med filialer i Lettland och Litauen. Swedbank skadeför-

säkring erbjuder försäkringslösningar såsom egendoms-, motor-, rese- och

betalskyddsförsäkring. Swedbank livförsäkring erbjuder livförsäkringar och

tillhandahåller försäkringsbaserade investeringsprodukter till privat kunder.

Under 2022 uppdaterades policyn för ansvarsfulla investeringar som säker-

ställer ett heltäckande ramverk för hur hållbarhet integreras i investeringsbeslut

och investeringsfonders urvalsprocess. Ramverket ställer vissa minimikrav på

investeringsfondförvaltare, på lägsta andel tillgångar under förvaltning investerade

i artikel 8och 9-fonder enligt SFDR och även en lägsta ESG-riskklassificering per

produkt.

Swedbank livförsäkringar har också specificerat kriterier för företag som är

exkluderade från direktinvesteringar samt maximigränser för sina sparprodukter

ienlighet med Swedbankkoncernens ställningstaganden om klimatförändringar

och försvarsmateriel. Den uppdaterade policyn för Swedbank skadeförsäkringar

säkerställer att de direkta investeringarna som består av kundernas premier är

bundna av ett liknande ramverk.

Parallellt har Swedbank livförsäkring infört nya investeringsfonder som en del av

sina kapitalförsäkringsprodukter (så kallade Ibips) i enlighet med den nya policyn.

209Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Hållbar finansiering

Väsentlig fråga:

Främjar hållbar finansiering

Hållbar finansiering 2020–2022 (mdkr)

202220212020

23,7

73,0

56,0

Ansvarsfull och långsiktig utlåning är en del av Swedbanks kärnverksamhet.

För Swedbank innebär en hållbar finansiering en långsiktig utlåning där kundens

ekonomiska situation utvärderas och hållbarhetsrisker identifieras och hanteras.

Hållbarhetsanalys i kreditgivningen

I kreditprocessen tar vi hänsyn till hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad

hållbarhetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 8 mkr

i Sverige och 0,8 meur i de baltiska länderna. För övriga kunder görs en allmän

bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer beroende på vilken typ av verksamhet

det är och dess komplexitet. Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns sektorrikt

linjer som ger inblick i olika branschers hållbarhetsfrågor och ger vägledning kring

vilka frågor som bör ställas och vilka områden som är särskilt viktiga i just den

branschen.

Under året har arbetet med att utveckla och förbättra hållbarhetsanalysen fort

satt och implementerats i delar av banken. Syftet med den utvecklade analysen är

att ytterligare förbättra bankens rådgivning och riskhantering. Analysen beaktar

sektorspecifika risker ur tre aspekter: miljö, socialt och bolagsstyrning. Detta gör

det möjligt att på ett automatiserat sätt identifiera de mest väsentliga hållbarhets

riskerna inom en specifik sektor, vilket i sin tur ligger till grund för kundspecifik

analys och dialog. Det ger banken ökad förståelse för hur kunderna hanterar de

hållbarhetsfaktorer som identifierats.

Om ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till

hållbarhetskommittén för vidare diskussion och vägledning. De ärenden som kom

in till kommittén under 2022 rörde främst frågor kopplade till Swedbanks uteslut

ningslista och Swedbanks två ställningstaganden om försvars materiel och klimat-

förändringar.

Swedbanks ställningstaganden

Swedbank har två ställningstaganden, ett om klimatförändringar och ett om för

svarsmateriel.

I ställningstagandet om klimatförändringar tydliggörs bland annat att Swedbank

avstår från direktfinansiering av kolkraftproduktion eller etablering av nya kolkraft

verk, okonventionell produktion av fossila bränslen, prospektering av nya olje- och

gasfält, nya oljetankers eller nya eller expanderande råraffinaderier för transport

bränsle (med undantag för raffinering av biobränsle). Swedbank avstår också från

att investera i bolag som genererar mer än fem procent av sina intäkter från utvin

ning av kol, olja eller gas (med möjlighet till undantag under vissa förutsättningar

för bolag som definieras som omställningsbolag med en strategi i linje med Paris-

avtalet).

I ställningstagandet om försvarsmateriel förtydligas bland annat att Swedbank

bara tillhandahåller finansiella tjänster till sektorn för försvarsmateriel som över

ensstämmer med nationella bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s

säkerhetsråd, Europeiska unionen eller USA. Swedbank har nolltolerans mot kon

troversiella vapen (inklusive kärnvapen), vilket innebär att banken inte tillhanda-

håller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med

denna typ av vapen.

Swedbanks ställningstaganden ligger sedan till grund för eventuella uteslut

ningar av bolag. Bakgrunden till uteslutningen kan vara att de kränkt olika interna-

tionella normer kring mänskliga rättigheter och miljö. Swedbank övervakar årligen

bankens ställningstaganden och uppdaterar dem vid behov.

Hållbarhetsanalys utlåning företag 2022 2021 2020

Svensk bankverksamhet

(antal beviljade kredit ärenden) 30 573 36 399 36 484

Baltisk bankverksamhet (antal analyser) 3 014 2 678 2 655

Stora företag och Institutioner

(antal beviljade krediter) 1 388 1 465 1 647

Totalt antal ärenden som eskalerats till

Swedbanks hållbarhetskommitté (antal) 16 13 8

– varav kundrelaterade ärenden 3 4 3

– varav policy och styrningsrelaterade

ärenden 13 9 5

Hypotekslån, Svensk bankverksamhet,

Energiklass (mkr)

2022 2021 2020

Energiklass A 2 579 2 040 1 629

Energiklass B 22 316 18 106 12 802

Energiklass C 51 244 45 882 33 783

Energiklass D 78 223 70 094 63 009

Energiklass E 92 853 82 362 87 219

Energiklass F 46 662 43 396 43 224

Energiklass G 20 307 17 972 15 381

Ej klassificerat 800 979 813 518 796 441

1) Volymer per 2022-12-31, energiklasser per december 2022.

Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering

Ramverket bygger på bankens Green Bond Framework från 2017 och har under

året utökats med sociala områden. Ramverket sätter definitioner för finansiering av

gröna och sociala projekt och tillgångar och är i linje med The International Capital

Markets Association (ICMA) Green Bond Principles 2021, Social Bond Principles

2021 och Sustainability Bond Guidelines 2021. De gröna kategorierna har i stor

utsträckning anpassats till de tekniska granskningskriterierna i EU-taxonomin.

Medramverket som grund kan Swedbank ställa ut gröna, sociala och hållbarhets-

obli gationer som stödjer FN:s Globala mål för hållbar utveckling.

Varje år publiceras rapporten Swedbank Sustainable Bond Impact Report.

Iden redogörs för volym och förväntad påverkan för lån som är inkluderade

i tillgångsregistret, Swedbank Sustainable asset register.

Nuvarande finansiering består främst av hållbara investeringar i fastigheter,

förnybara energikällor, gröna transporter, skog och avfallshantering.

Inkluderas i hållbar finansiering:

•

Hållbara tillgångsregistret

•

Hållbarhetslänkade lån

•

Övrig grön utlåning till privat-

personer och företag

210 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Hållbara registret och obligationer 2022 2021 2020

Hållbara tillgångsregistret, total (mkr)

59 297 44 655 18 344

Förnybar energi (mkr) 2 296 2 401 2 730

Gröna byggnader (mkr)

45 064 40 277 13 632

Åtgärder för att förebygga och begränsa

föroreningar (mkr) 1 200 1 130 1 154

Hållbara transporter (mkr) 3 648 252 265

Miljömässigt hållbar förvaltning av

levande naturresurser (mkr) 812 595 563

Hållbar hantering av vatten och

avloppsvatten (mkr) 24

Gröna tillgångar, total (mkr) 53 044

Skapande av sysselsättning (mkr) 3 670

Socioekonomisk utveckling och själv-

bestämmande (mkr) 2 583

Sociala tillgångar, total (mkr) 6 253

Utestående gröna obligationer (mkr)

27 872 30 526 7 028

Ett urval av miljömässiga effekter

Undvikande av utsläpp (tCO

e) 385 398 595 029 589 547

Gröna byggnader –

energibesparingar (GWh)

78 21 19

Förnybar energi –

energiproduktion (GWh) 1 154 1 805 1 831

Avfallshantering – hanterat avfall (ton)

150 000 150 000 150 000

Skog – FSC/PEFC certifierad skogsarea

(ha)

52 496 26 740 26 740

1) Kvalificerade lån, enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, även

redovisade per affärsområde i tabellerna Hållbar finansiering Svensk bankverksamhet,

Hållbar finansiering, Baltisk bankverksamhet och Hållbar finansiering, Stora företag

ochInstitutioner.

2) I föregående års rapportering (utifrån tidigare ramverk) tillhörde gröna byggnader

kategorin Energieffektivitet.

3) Swedbank AB emittent.

4) Från 2022 inkluderas även energibesparingen från gröna bolån.

5) Ingen förändring av underliggande tillgångar. Avfallshantering är en underkategori till

Åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

6) Skog är en underkategori till Miljömässigt hållbar förvaltning av levande naturresurser.

Produkter och erbjudanden med hållbarhetsinriktning, privatpersoner

•

Gröna bolån/hypotekslån – Swedbank vill främja ett hållbart val av boende.

Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad

bolåneränta. (se tabell hållbar finansiering)

•

Billån/billeasing med miljökriterier – Fungerar som ett vanligt billån men med

en förmånlig ränta vid köp av en bil som uppfyller vissa miljökriterier. (se tabell

hållbar finansiering)

•

Energilån och sollån – Lån för att installera solceller eller genomföra energi-

effektiviserande åtgärder som till exempel installering av en värmepump med

förmånligare ränta. (se tabell hållbar finansiering)

•

Bostadslån med statlig garanti – I de tre baltiska länderna deltar Swedbank

istatligt garanterade stödprogram för bostäder som ger subventioner eller

garantiinstrument för lägre amorteringar. (se tabell stödprogram för bostadslån

med statlig garanti)

•

Gröna fonder och grönt sparande – Swedbank erbjuder fonder som tar hänsyn

till hållbarhetsfrågor för att hjälpa kunder investera i omställningen till en mer

hållbar värld (läs mer på sidorna 207–209).

Stödprogram för bostadslån

med statlig garanti

2022 2021 2020

Estland

– antal beviljade lån under året 771 1 158 1 062

– portföljens volym (mkr) 3 139 4 107 2 583

Lettland

– antal beviljade lån under året 1 759 2 120 1 581

– portföljens volym (mkr) 6 817 10 258 4 119

Litauen

– antal beviljade lån under året 755 957 726

– portföljens volym (mkr) 4 818 1 595 1 118

1) Swedbank deltar i ett statligt garanterat hypotekslåneprogram för att hjälpa olika grupper

att finansiera ett hem, baserat på fastställda kriterier som gäller exempelvis familjer med

låg inkomst, hushåll som behöver funktionsanpassa boendet, familjer med unga föräldrar,

unga med hög utbildning eller hushåll som vill förbättra boendets energiprestanda.

Produkter och erbjudanden med hållbarhetsinriktning, företag

•

Gröna lån – Ett lån som finansierar något som är miljömässigt mer hållbart

som till exempel att minska klimatpåverkan eller bidra till övergången mot ett

grönare samhälle genom att stödja miljövänlig teknik.

•

Hållbarhetslänkade lån – Skiljer sig från gröna lån i den meningen att de kan

användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte.

Lånekostnaden kopplar till låntagarens prestation till dess hållbarhetsmål och

följs upp genom återkommande prestationsrapportering under lånets löptid.

(setabell hållbar finansiering Stora företag och Institutioner)

•

Företagslån – förnyelsebar energi – Inom den Baltiska bankverksamheten

erbjuds små företag att finansiera installation av solpaneler, vindkraftsverk och/

eller geotermisk energi genom specifika företagslån till förnybar energiproduktion.

(se tabell hållbar finansiering Baltisk bankverksamhet)

•

Energieffektivisering för bostadsrättsföreningar – Inom den Baltiska bankverk-

samheten erbjuds finansiering för energieffektiviseringsåtgärder i bostadsrätts-

föreningar.

•

ESG-relaterade obligationer – Inom Stora företag och Institutioner, erbjuds

kunder möjligheten att få hjälp att emittera gröna, sociala och hållbarhetsobliga

tioner. Sedan 2019 erbjuder Swedbank även hållbarhetslänkade obliga tioner på

kapitalmarknaden. Strukturen skiljer sig från traditionella gröna, sociala och

hållbarhetsobligationer då denna typ av skuld instrument används för generella

företagsändamål, och kupongräntan länkas tilluppfyllandet av specifika hållbar

hetsmål vid en överenskommen tidpunkt.

•

Gröna aktier – Inom Stora företag och Institutioner, erbjuds kunder möjligheten

att klassificera sina aktier som gröna. För att kunna göra det behöver majoriteten

(> 50%) av företagets intäkter och investeringar klassificeras som gröna. Gröna

aktier kan göras i samband med en IPO, ny aktieemission eller som ett offentligt

tillkännagivande av att alla utstående aktier är gröna (utan specifik transaktion).

•

Hållbarhetsrelaterad rådgivning – Inom Stora företag och Institutioner, erbjuds

kunder hållbarhetsrelaterad rådgivning. Exempelvis erbjuds rådgivning kring

ESG Rating, guidning avseende EU-taxonomin och veckovisa nyhetsbrev.

Hållbar finansiering,

Svensk bank verksamhet

2022 2021 2020

Privat

Gröna bolån (mkr)

1 786 1 106 479

Billån med miljökriterier (mkr) 269 177 105

Solcellslån (mkr) 275 170 136

Energilån (mkr)

8 18 22

Företag

Hållbara lån, portföljens volym (mkr)

38 645 24 933 2 098

– varav förnyelsebar energi 215 265 276

– varav gröna byggnader

36 427 24 668 1 822

– varav hållbara transporter 1 050

– varav hållbar hantering av vatten

ochavloppsvatten 24

– varav socioekonomisk utveckling

ochsjälvbestämmande 929

1) Total utlåning privat 2022: 1 039 000 mkr, total utlåning företag 236 000 mkr.

2) Avser produkten Gröna bolån, vars definition avviker från kvalifikationskraven för bolån

inom det hållbara registret.

3) Finansiering av energieffektiviseringar i byggnader. Inkluderar ej sparbankerna.

4) Kvalificerade hållbara lån enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering.

5) Inkluderar även bolån 2021 och 2022.

211Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Ansvarsfull utlåning, Svensk

bank verksamhet privat (%) 2022 2021 2020

Hushåll med belåningsgrad över 70%

avbostadens värde 16 10 14

Hållbar finansiering,

Baltisk bank verksamhet

2022 2021 2020

Privat

Hållbara bolån (mkr) 210 153 9

Billån med miljökriterier (mkr) 1 097 544 134

Solcellslån (mkr) 247 30 31

Företag

Lån förnyelsebar energi – små företag

(mkr) 94 10 6

Hållbara lån, portföljens volym (mkr)

11 456 6 127 3 022

– varav förnyelsebar energi 1 323 1 168 1 140

– varav gröna fastigheter 2 797 3 234 165

– varav miljömässigt hållbar förvaltning

av levande naturresurser 812 595 563

– varav åtgärder för att förebygga och

begränsa föroreningar 1 200 1 130 1 154

– varav skapande av sysselsättning 3 670

– varav socioekonomisk utveckling och

självbestämmande 1 654

1) Total utlåning privat 2022: 136 000 mkr, total utlåning företag 100 000 mkr

2) Kvalificerade hållbara lån enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering.

Hållbar finansiering, Stora företag

och Institutioner

2022 2021 2020

Företag

Gröna lån, portföljens volym (mkr)

9 196 13 595 13 224

– varav förnyelsebar energi 758 968 1 314

– varav gröna byggnader 5 840 12 375 11 645

– varav hållbara transporter 2 598 252 265

Hållbarhetslänkade lån,

portföljens volym (mkr) 11 460 9 146 4 481

Kapitalmarknad

Transaktioner där Swedbank agerat som

arrangör under året (antal) 70 99 63

Total volym där Swedbank agerat som

arrangör under året (mdkr) 33,6 49,9 36,6

Andel i relation till total volym där Swed

bank agerat som arrangör under året (%) 21,4 23,7 23,8

Total volym där Swedbank agerat som

arrangör från start (mdkr) 174,7 141,1 91,2

1) Total företagsutlåning 2022: 284 000 mkr.

2) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering.

3) Swedbank emissionsinstitut för ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets-

och hållbarhetslänkade obligationer).

Upphandla

Väsentlig fråga:

Verkar för klimat omställningen

Antal aktiva

leverantörer

3653

Total inköpsvolym

(mkr)

9473

Swedbank har nästan 3 700 leverantörer och en årlig inköpskostnad på ungefär

9,5 miljarder kronor fördelat på IT och digitala banktjänster, gemensamma interna

tjänster, finansiella produkter och tjänster för privat och företagskunder.

Inköpsfunktionen har som ambition att ligga i framkant gällande hållbara inköp.

För att uppnå detta ligger fokus på att minska risker i leverantörsledet, öka positiv

påverkan och innovation.

Reducera risk

Vid inköp utvärderas alla leverantörer inom flera områden så som miljö, mänskliga

rättigheter, affärsetik och styrning. Under året har antalet kriterier som utvärderas

utökats inom hållbarhet för att lägga större vikt vid högriskländer och vara i linje

med bankens strategi. Samtidigt har inköpssystemet utvecklats med fortsatt digi

talisering för att möjliggöra ett ökat fokus på efterlevnad av inköpsprocessen och

uppföljning av eventuella högriskleveran törer vid tecknade av nya kontrakt. Swed

banks leverantörer finns främst i Europa och över 99 procent av leverantörerna

finns på marknader som bedöms ha en låg risk. För leverantörer med produktion

krävs ytterligare riskbedömning. Varumärkes- och hållbarhetsrisker analyseras

med hjälp av en oberoende extern part. Syftet är att ha god kännedom om väsent

liga risker och upprätta en plan för hur de kan minskas innan kontrakt tecknas.

Under 2022 har arbetet foku serats kring att öka processefterlevnad samt att

minska risk i leverantörsleden genom ett effektivare arbetssätt och ökad styrning

för hur potentiella leverantörer utvärderas. Risk för eventuella avsteg ska utvärde

ras inom ramen för bankens inköpsprocess. Resultatet från utvärderingen registre-

ras för att kunna bevakas och följas upp. Bankens uppförandekod för leverantörer

uppdaterades för att förstärka de krav som ställs på leverantörer gällande bland

annat minskad klimatpåverkan och hållbara arbetsvillkor. Leverantörerna ska for

mellt intyga att de efterlever uppförandekoden och den ska signeras innan kontrakt

ingås. Avvikelser gentemot uppförandekoden hanteras löpande för att reducera

risker i leverantörsledet. Avvikelser ska eskaleras till Procurement Sustainability

Committee för godkännande/avslag av avvikelsen. Under 2022 eskalerades ett

20-tal fall.

Positiv påverkan och innovation

Utöver hållbarhetsutvärderingen, bedöms leverantörernas hållbarhetsarbete även

genom löpande leverantörsdialoger. För strategiska leverantörer utvärderar banken

leverantörernas målsättningar inom relevanta hållbarhetsområden. Under 2022 har

fokus varit på klimat och mänskliga rättigheter. Målsättningarna följs upp årsvis

för att utvärdera måluppfyllelse och driva positiv utveckling. Swedbank genomför

en utökad utvärdering gällande mångfald- och inkluderingsfrågor, framför allt inom

konsultupphandlingar. För att minimera onödigt resande genomförs leverantörs-

dialogerna främst digitalt.

212 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Arbetet har bidragit till att leverantörer initierat aktiviteter inom deras organisa-

tioner för att förbättra hållbarhetsarbetet. Swedbank vill samarbeta med leveran-

törer som har en stark hållbarhetsprofil och har även aktivt valt andra leverantörer

till förmån för de leverantörer som kommit längre inom hållbarhets området. En av

leverantörerna i USA eskalerade implementering av hållbarhet till styrelsenivå där

de fick ett godkännande att starta ett hållbarhetsprogram med vdsom sponsor.

För att öka kunskapen internt har inköpsfunktionen tillsammans med två av

Swedbanks leverantörer genomfört seminarium i syfte att bidra till ökad kunskap

inom inköp och hållbarhetsfrågor.

Swedbank uppmanar bankens leverantörer att utveckla cirkulära tjänster och

produkter, till exempel återanvändning av bankens IT-utrustning. I Sverige, där den

största delen av användningen sker, återanvänds ungefär 97 procent av alla

datorer och skärmar. I tillägg till detta fraktas minst 50 procent av bankens inköp

av datorer med tåg istället för flyg.

Swedbank premierar leverantörer som erbjuder produkter och tjänster där håll

barhetsaspekter mäts och utvärderas för att motivera förbättringar och möjliggöra

innovation. Vid upphandling undersöks leverantörens arbetssätt kopplat till den

efterfrågade produkten/tjänsten i syfte att jämföra och öka medvetenheten

iurvalsprocessen.

I årets upphandling av eventtjänster, utvärderades fyra leverantörers erbjudande

utifrån deras klimatarbete. Upphandlingen resulterade i att banken valde att arbeta

med leverantören som erbjöd möjligheten att genomföra klimatneutrala event.

Utvärdering av leverantörer 2022 2021 2020

Inköpt värde (mkr) 9 473 9 593 14 219

Antal aktiva leverantörer 3 653 3 785 4 107

Andel leverantörer registrerade i länder

med låg risk utifrån miljö (%)

99 99

Andel leverantörer registrerade i länder

med låg risk utifrån sociala frågor (%)

99 99

Antal leverantörsdialoger

43 46

Antal genomförda hållbarhets-

utvärderingar

289 129

1) Baserat på Envrionmental performance index. Samtliga leverantörer med riskpoäng

över 50 bedöms vara låg risk.

2) Baserat på Amfori BSCI index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 60 bedöms

vara låg risk.

3) Leverantörsdialoger omfattar dialoger med hållbarhetsagenda styrd av Swedbank.

4) Hållbarhetsutvärdering genomförd av kontrakterade leverantörer.

Miljö och klimat

Väsentlig fråga:

Verkar för klimatomställningen

Utsläpp från Swedbanks direkta verksamhet,

ton CO

202220212020

11 646

9 201

14 559

Inkluderar utsläpp från bankens kontor, affärsresor, säkerhetstransporter,

pappersanvändning och medarbetares IT-utrustning.

Swedbanks interna miljöarbete under året

Swedbanks miljöarbete grundar sig i bankens hållbarhetspolicy som årligen antas

av styrelsen. Policyn baseras bland annat på bankens miljöpolicy och på FN:s

Global Compact som inkluderar försiktighetsprincipen. Miljöarbetet är strukturerat

efter miljöledningssystemet som är certifierat enligt ISO 14001. Banken arbetar

kontinuerligt med att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan och varje

enhet har en ansvarig för enhetens miljöarbete. Swedbanks dotterbolag Swedbank

Robur, Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå

och PayEx AB omfattas också av Swedbanks certifiering. I tillägg finns ett nätverk

av runt 50 hållbarhetsambassadörer som koordinerar mål och uppföljningsarbetet

samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet.

Avdelningen för fastighetsförvaltning arbetar med att säkerställa energi- och

yteffektiva lokaler samt med att påverka fastighetsägarna för att energieffekti-

visera lokalerna. Swedbank har antagit intensitetsbaserade mål för att minska

energi användningen i bankens kontorslokaler med 15 procent minskning mellan

2017–2025.

Under 2022 ökade bankens direkta utsläpp. Den större ökningen ligger i scope

3på grund av ökat resande i och med att covid-19 restriktioner hävts samt att

banken utvecklat sin mätmetod av scope 3. Mätmetoden för scope 3 inkluderar

nuäven utsläpp från medarbetares IT-utrustning 2022.

Banken arbetar aktivt med att minska miljöpåverkan från affärsresor. Interna

mål har satts för både koncernen och enheter med fokus på att öka andelen möten

via digitala plattformar som kan ersätta resande. För 2022 var målet att minska

resandet med 27 procent från 2019 vilket uppfylldes. Efter pandemin har Swed

bank fortsatt prioritera virtuella möten framför möten som kräver långt resande.

Klimatredovisning i enlighet med TCFD

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av

Financial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag ska kartlägga

den finansiella påverkan som klimatförändringarna får på verksamheten. Att rap

portera enligt rekommendationerna ger intressenter insyn i hur klimatrelaterade

risker och möjligheter hanteras i verksamheten.

Swedbank har utfört scenarioanalyser för att förstå hur olika globala temperatur-

ökningar kan påverka olika sektorer. Arbetet och utfallet av dessa finns beskrivet

inoten ESG-riskpå sidan 107–110. Där beskrivs också riskhantering och styrning

av klimat risker. Scenarioanalyserna har även visat på de möjligheter som omställ

ningen innebär för Swedbank i form av nya affärsvolymer. Resultatet listas enligt

nedan.

213Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Möjligheter

Möjligheter på kort sikt (1–5 år)

•

Ökat finansieringsbehov för investeringar i teknik och distribution för

övergången i energisystemet inom energi sektorn.

•

Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi-

och fastighetssektorn.

•

Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastig hetssektorn.

•

Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimat anpassnings-

åtgärder möjliga inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

•

Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimat-

aspekter, relaterat produkt utbud och emission av skuld- och kapital-

instrument inom den finansiella sektorn.

Möjligheter på medellång sikt (6–15 år)

•

Ökat investeringsbehov av klimatanpassning isyfte att reducera fysiska

klimat risker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet.

•

Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra

kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn.

•

Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhetsprofil inom

samtliga sektorer.

•

Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering,

digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer.

Möjligheter på lång sikt (16–25 år)

•

Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och

längre varma perioder kan resultera iökad mat- och virkesproduktion,

tillfördel för jordbruk- och skogsbrukssektorn.

•

En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och

kundsegment till följd av ökad efter frågan på bioenergi som förnybar

råvara inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

•

Utlåning till kunder som har omfattande insikter iklimat förändringarnas

effekter och dess sektor specifika omställningsbehov inom den finansiella

sektorn.

Som bank och finansiell aktör har Swedbank både ett ansvar och en möjlighet att

bidra till klimatomställningen. Hållbarhet är en integrerad del i bankens strategi.

Swedbank arbetar konti nuerligt med att utveckla rådgivning och produkter som

möter omställningsbehovet hos kunderna, se sidan 209. Dessutom läggs stor vikt

vid utbildning av medarbetare inom klimatområdet, samt vid att utveckla klimat-

rappor teringen på ett transparant sätt. Under 2022 har Swedbank exempelvis

utvidgat redovisningen av bankens finansierade utsläpp till att omfatta en större

del av låneportföljen.

Mål och mätetal

Swedbank har under året fastställt mål för utsläppsreduktion fram till 2030 för

bankens finansierade utsläpp för utvalda sektorer. Dessa och övriga klimatmål

finns redovisade på sidan 19 och 26.

Finansierade utsläpp

De första beräkningarna av finansierade utsläpp för delar av låneportföljen av

bolån och kommersiella fastigheter publicerades i Års- och hållbarhetsredovis

ningen 2021. Under året har metoden utvecklas och beräkningarna utvidgats till att

omfatta hela portföljen för sektorerna bolån och kommersiella fastigheter. Därmed

är siffrorna inte direkt jämförbara med de siffror som publicerades 2021. Vidare

har beräkningar genomförts för sektorerna kraftproduktion, olja och gas, samt stål.

Swedbank har använt en standardiserad metod från Partnership for Carbon

Accounting Financials (PCAF) för att mäta och beräkna finansierade utsläpp.

Beräkningarna baseras på följande formel:

Finansierade utsläpp = Utsläpp x Attributionsfaktor

Utsläpp = utsläppen från det underliggande företaget eller tillgången

Attributionsfaktor = bankens finansierade andel av det totala värdet av företaget

eller tillgången

Bolån och kommersiella fastigheter

Bolån definieras som lån till privatpersoner för köp av bostadsfastighet. Swedbank

inkluderar alla lån till privatpersoner med fastighet som säkerhet i beräkningarna.

Kommersiella fastigheter omfattar lån för köp av kommersiella fastigheter. Swed

bank inkluderar alla fastigheter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom

detaljhandel, kontorslokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus.

Beräkningsmetod

Beräkningarna av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar; attribu-

tionsfaktorn och fastighetens utsläpp. Attributionsfaktorn är fastighetens belå-

ningsgrad. Fastighetens utsläpp uttrycks som mängden kgCO

e per år som fastig-

hetens energiförbrukning resulterar i. För att beräkna fastighetens utsläpp behövs

information om fastighetens uppvärmda yta, energikonsumtion, uppvärmnings

källa och en utsläppsfaktor för varje energislag. Swedbank har använt data från

energi deklarationer för att beräkna fastighetens utsläpp, i de fall energideklara-

tioner funnits tillgängliga. När sådan data, liksom annan information som används

iberäkningarna, har saknats eller varit ofullständig har uppskattade siffror som

tillhanda hålls av PCAF använts. Andel tillgängliga energideklarationer för fastig

hetsbeståndet samt datakvalitet skiljer sig åt mellan Sverige och de tre baltiska

länderna.

Tillgångsklass Finansierade utsläpp (tCO

Utsläppsintensitet

2021 2020 2021 2020

Bolån (Sverige) 230 677 253 858 5,9 6,0

Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 540 291 472 203 81,5 83,1

Kommersiella fastigheter (Sverige) 139 303 155 182 10,7 12,1

Kommersiella fastigheter (Estland, Lettland och Litauen) 278 268 269 417 123,3 119,8

Olja och gas 4 629 558 5 654 610 i.u. i.u.

Kraftproduktion 771 077 983 233 0,15 0,15

Stål 167 952 300 415 0,80 1,09

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp för bolån och kommersiella fastigheter. Scope 1, 2 och 3 finansierade utsläpp för olja och gas, scope 1 finansierade utsläpp för kraftproduktion,

scope 1och 2 för stål. Redovisning sker för åren 2020 och 2021, då underliggande utsläppsdata ej ännu är tillgänglig för 2022.

2) Redovisning sker för åren 2020 och 2021, då underliggande utsläppsdata ej ännu är tillgänglig för 2022. Bolån och kommersiella fastigheter – finansierade utsläpp per finansierad area

(kgCO

e/m

). Kraftproduktion och stål – finansierade utsläpp per finansierad aktivitet (tCO

e/MWh för kraftproduktion, tCO

e/ton producerad stål). För olja och gas redovisas absoluta

värden.

214 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Finansierade utsläpp per fastighetstyp

Bolån

Redovisat

värde brutto (mkr)

Finansierade utsläpp

(tCO

Finansierad area

(1000m

)

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2021 2021 2021 2021 2021

Bolån (Sverige) 980 362 230 677 39 192 5,9 3,8

Flerbostadshus 340 010 40 072 11 450 3,5 3,7

varav bostadsrätter 250 488 30 791 6 412 4,8 3,8

varav bostadsrättsföreningar 88 596 8 708 4 963 1,8 3,4

varav övriga flerbostadshus 926 573 75 7,6 3,8

Småhus 631 370 159 183 24 000 6,6 3,8

Övrigt 8 982 31 423 3 743 8,4 4,3

Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 91 789 540 291 6 631 81,5 3,5

Flerbostadshus 55 966 207 516 3 157 65,7 3,5

Småhus 35 823 332 774 3 474 95,8 3,6

Total 1 072 151 770 968 45 823 16,8 3,7

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp.

2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO

e/m

3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5.

Kommersiella fastigheter

Redovisat

värde brutto (mkr)

Finansierade utsläpp

(tCO

Finansierad area

(1000m

)

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2021 2021 2021 2021 2021

Kommersiella fastigheter (Sverige) 215 726 139 303 12 983 10,7 3,9

Kommersiella fastigheter

(Estland, Lettland och Litauen) 19 880 278 268 2 257 123,3 4,0

Total 235 607 417 571 15 240 27,4 3,9

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp.

2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO

e/m

3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5

Övriga sektorer, företagsutlåning

Total

exponering (mkr)

Total

exponering (%)

Finansierade utsläpp

(tCO

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2021 2021 2021 2021 2021

Olja och gas 5 887 92% 4 629 558 i.u. 3,1

Kraftproduktion 20 181 81% 771 077 0,15 2,0

Stål 4 992 84% 167 952 0,80 2,0

1) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.

2) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden.

3) Procent av total exponering för sektorn.

4) Scope 1 för kraftproduktion, Scope 1 och 2 för stål, Scope 1, 2, och 3 för olja och gas.

5) Finansierade utsläpp per finansierad aktivitet (tCO

e/MWh för kraftproduktion, tCO

e/ton producerad stål, absolut värde för olja och gas).

6) Viktad per total exponering. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5

Övriga sektorer, företagsutlåning

För sektorerna kraftproduktion, olja och gas samt stål har finansierade utsläpp

beräknats genom att multiplicera företagets totala utsläpp med en attributions-

faktor.

Beräkningsmetod

Attributionsfaktorn är Swedbanks utlåning till företaget delat med företagets totala

tillgångar. Företagets utsläpp är företagets rapporterade utsläppsdata. I de fall

rapporterad data har varit bristfällig har uppskattade siffror på sektor/portföljnivå

använts. Uppskattade siffror har baserats på värdet av företagets tillgångar eller

omsättning.

Nästa steg

Swedbank fortsätter att utveckla beräkning och rapportering av finansierade

utsläpp, genom att förbättra datakvaliteten och utvidga beräkningarna till att

omfatta fler sektorer. I takt med att mer primärdata blir tillgänglig kommer den vik

tade datakvalitetspoängen enligt PCAF:s metod att för bättras. Swedbank vill fort-

sätta att bidra till transparens och jämförbarhet inom området genom att redovisa

beräkningsmetoder och uträkningar.

Genom att beräkna finansierade utsläpp för en betydande del av låneportföljen

har banken kunnat definiera en startpunkt som i sin tur möjliggjort beräkning av

mål för utsläppsreduktion per sektor. Att besluta om mål för utsläppsreduktion

fram till år 2030 är en del av bankens åtagande till Net Zero Banking Alliance och

Science Based Targets initiative, se sidan 27.

215Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Utsläpp växthusgaser

, ton CO

e 2022 2021 2020

Totala utsläpp 14 559 9 201 11 646

Reduktionsmål 2030, 60%

15 008 15 008 15 008

Klimatkompensering

0 9 201 11 646

Utsläpp per scope enligt GHG protocol

Utsläpp scope 1

622 466 632

Utsläpp scope 2

5 065 4 787 5 331

Utsläpp scope 3

8 872 3 948 5 683

Utsläpp per land

Utsläpp, Sverige 7 670 3 842 5 847

Utsläpp, Estland 2 782 2 146 2 394

Utsläpp, Lettland 1 713 1 594 1 735

Utsläpp, Litauen 2 039 1 482 1 366

Utsläpp, Övriga länder

355 137 304

Energirelaterade utsläpp enligt scope 2

Marknadsbaserade 5 065 4 787 5 331

Platsbaserade 13 999 14 805 16 444

1) Inkluderade växthusgaser; koldioxid, metan, kväveoxid och hydroflourkarboner (köld-

medium). Swedbankhar isamtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt

beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We,

vilka årligen reviderar sina emissionsfaktorer. Utsläppen rapporteras ienlighet med

Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute).

2) Basåret är 2019, då redovisade Swedbank25 014 ton totala växthusgasutsläpp (scope 1:

1 020, scope 2: 1 667 och scope 3; 17 927 ton co2e). 2019 valdes som basår för att

spegla ett år utan påverkan från covid-restriktioner.

3) Efter reducering av utsläppen i den operativa verksamheten under 2020–2021 genomför-

des klimatkompensation via ViSkogen för de återstående utsläppen. Mätmetoden är certi-

fierad av Verified Carbon Standard (VCS). För att ytterligare förbättra arbetet har banken

under 2022 skiftat mer fokus mot att undvika utsläpp genom användning av Sustainable

Aviation Fuel i de flygresor som görs. Utvecklingen av detta fortsätter under 2023 och

innebär därmed att ingen klimatkompensation gjorts för 2022.

4) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning iföretagsägda bilar samt

läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom drifts-

kontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på ikylanläggningen). Utsläpp från

Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över

fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena.

5) Swedbanks indirekta utsläpp iform av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp beräknas

baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader.

6) Swedbanks övriga indirekta utsläpp, från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappersför-

brukning, vatten förbrukning och avfall. Inga av Swedbanks Scope 3 utsläpp är biogena.

Utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, så som datorer, skärmar, surf-

plattor och telefoner, inkluderas år 2022.

7) Norge, Finland, Danmark, USA, Sydafrika och Kina.

Utsläpp per kategori, ton CO

e 2022 2021 2020

Sverige

Kontorslokaler 2 252 1 890 2 229

Tjänsteresor 2 566 1 838 3 435

Övriga utsläpp

2 852 114 183

Estland

Kontorslokaler 1 860 2 028 1 897

Tjänsteresor 547 112 466

Övriga utsläpp

375 6 31

Lettland

Kontorslokaler 1 192 1 245 1 156

Tjänsteresor 334 336 517

Övriga utsläpp

187 13 62

Litauen

Kontorslokaler 900 1 057 785

Tjänsteresor 487 84 468

Övriga utsläpp

1, 2

652 341 113

Övriga länder

Kontorslokaler 310 112 181

Tjänsteresor 45 24 122

Övriga utsläpp

0 1 1

1) Säkerhetstransporter, pappersförbrukning, datorer, skärmar, surfplattor och telefoner.

2) Byte av bolag för säkerhetstransporter och beräkningsmetod under 2021.

Övrig miljödata 2022 2021 2020

Energiförbrukning ibankens kontors-

lokaler (MWh) 80 555 79 213 78 767

– varav Sverige 43 731 39 183 41 307

– varav Estland 15 964 16 993 15 654

– varav Lettland 9 631 10 316 10 391

– varav Litauen 10 002 11 875 10 469

– varav Övriga 1 227 846 946

Elförbrukning ibankens kontorslokaler

(MWh) 43 173 40 790 40 447

Andel förnybar el av total elförbrukning

(%)

99,9 99,9 98

Pappersförbrukning (ton) 647 714 1 137

Andel miljömärkt papper (%) 100 100 98

Vattenförbrukning (m

/FTE) 7,5 4 5

Avfall till återvinning (ton)

653 529 440

Avfall till förbränning (ton)

391 461 328

Avfall till deponi(ton)

161 183 297

Farligt avfall(ton)

3,6 2,2 1,7

Komposterbart avfall (ton)

57 47 11

Antal digitala konferenser(milj)

2 1,9 1,5

Antal deltagare i digitala konferenser

(milj)

3 3,60 4

1) Förnybar energiavser sol, vind, biomassa och vattenkraft.

2) Avfall från kontorsverksamhet.

3) Avser en liten mängd elskrot, batterier och lampor.

4) Digitala möten via Skype/Teams.

216 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Energianvändning

2022 2021 2020

Totala utsläpp från energianvändning

(tonCO

e/MWh) 0,063 0,066 0,07

Energianvändning per anställd (MWh/FTE) 5,0 5,0 5,0

Energianvändning per kvm (MWh/kvm) 0,211 0,208 0,200

Reduktionsmål minska energianvändning

med 15% per kvm 2017–2025

(MWh/kvm) 0,213 0,213 0,213

1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas.

Jämförelsetal, ton CO

e 2022 2021 2020

Utsläpp per anställd (ton/FTE) 0,91 0,59 0,74

Scope 1 och 2 utsläpp per anställd

(ton/FTE) 0,36 0,33 0,38

Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m

) 0,038 0,024 0,030

Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta

(ton/m

) 0,015 0,014 0,015

Utsläpp per intjänad miljon krona

(ton/mkr) 0,27 0,20 0,25

Scope 1 och 2 utsläpp per intjänad miljon

krona (ton/mkr) 0,11 0,11 0,13

AutoPlan

Genom AutoPlan erbjuder Swedbank vagnparksadministration för företag. Auto-

Plan arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att

hjälpa kunder ta fram miljöanpassade bilpolicyer, stötta kunder i hållbarhetsfrågor

samt mäta och följa upp klimatpåverkan. Under 2022 var drygt 71 procent av alla

nyinköpta fordon elektrifierade, 25 procent elbilar och 46 procent plug-in hybrider.

Av det totala antalet administrerade fordon utgör elbilar 9,2 procent jämfört med

totalmarknaden där elbilar utgör 3,2 procent. AutoPlan arbetar vidare för att öka

andelen elektrifierade fordon i allmänhet och rena elbilar i synnerhet under erbju

dandet AutoPlan Green Fleet.

Swedbank tillämpar ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så kallade

personalbilar. Sedan 2006 då programmet infördes har Swedbank och sparbank-

erna via olika insatser nått över 1 000 bilar i vagnparken. Genom programmet kan

Swedbank via olika former av styrmedel säkerställa att bankens medarbetare kör

fler bilar med mindre skadlig påverkan på miljön. I stort sett alla nya personalbilar

är elektrifierade.

Utöver AutoPlan och egen vagnpark finansierar Swedbank bilar för många

privat personer och företag. Även här arbetar Swedbank aktivt för att öka andelen

bilar med mindre skadlig påverkan på miljön. Ett exempel är att lägre ränta erbjuds

vid val av en bil som släpper ut mindre än 50 g CO

/km. Green Leasing erbjuds

även iEstland, Lettland och Litauen, med en lägre räntesats för miljö klassade bilar.

Leasing av bilar via AutoPlan 2022 2021 2020

Leasing av fordon (ton CO

162 333 169 158 175 777

Totalt antal leasade bilar 42 204 42 082 43 780

Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO

(g/km)

46 71,18 87,07

Genomsnittligt utsläpp, totalt CO

(g/km)

86 98,71 108,8

Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar

iSwedbank CO

(g/km) 23 43 54

1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år.

2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan.

Swedbank påbörjar arbetet med att stärka biologisk mångfald

och ekosystemtjänster

De verksamheter som Swedbank finansierar, investerar i och försäkrar är beroende

av naturen för sina produktionsbehov och värdekedjor. Därför har banken under

året börjat arbeta strukturerat med biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

I Swedbanks nya ramverk, Sustainable Funding Framework, som lanserades

iseptember 2022, syftar en av de nya kategorierna till att finansiera projekt som

säkerställer och stödjer att olika ekosystem inte överutnyttjas både på land och till

havs. En ytterligare ny kategori iramverket är klimatanpassning, där målet är att

erbjuda finansiering till olika åtgärder för att motverka effekten av klimatföränd

ringarna. Tillsammans med kund erna kan banken spela en nyckelroll för att vända

förlusten av biologisk mångfald och bekämpa klimatförändringarna.

En förstudie har genomförts för att ge en bättre förståelse för hur Swedbank

ska hantera frågor kring samt inkludera arbetet med att minska förlusten av bio-

logisk mångfald på samtliga hemmamarknader. Studien resulterade ien omvärlds

analys som ligger till grund för nästa steg inom området, där exempelvis medver-

kan i en pilot av Task-force on nature related financial disclosures (TNFD) ingick.

TNFD är ett internationellt erkänt ramverk för att hjälpa organisa tioner att hantera

naturrelaterade risker. TNFD har utvecklat en första version av rekommendationer

inom ramverket som Swedbank följt under 2022. Genom att vara en del av piloten

har Swedbank fått en bättre förståelse för hur banken ska hantera sina naturrelate

rade risker inom sektorerna skog och lantbruk.

För att få ännu bättre förståelse för hur finanssektorn ska hantera frågor inom

biologisk mångfald gick banken med i det fleråriga forskningsprojektet Mistra BIO

PATH. Syftet med projektet är att kartlägga, bedöma, samutveckla och testa befint-

liga och nya tillvägagångssätt för integrering av biologisk mångfald i finansiellt

beslutsfattande.

217Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Medarbetare

Väsentlig fråga:

Attraktiv arbets givare

Andel kvinnor och män

*Arbetstagarrepresentanter ingår inte i beräkningen av styrelsemedlemmar.

På Swedbank är varje medarbetare viktig för bankens utveckling och framgång.

För att följa upp bankens arbete finns ett antal medarbetarmål som presenteras

nedan.

Medarbetarmål 2022 2021 2020

Index för hållbara medarbetare >=80 85 85 82

Sjuktal under 2,8 procent 3,4 3,2 3,2

Engagemangsindex >=80 84 85 81

Rekommendationsindex (eNPS) >=43 39 45 43

Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60,

ide högsta chefsskikten 42/58 40/60 40/60

Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60, på

de högre nivåerna i banken, med fokus på

efterträdare till högsta chefsskiktet 57/43 56/44 55/45

Upprätthålla jämställda löner för lika jobb

och sträva efter att minska löneklyftan

mellan könen (lönegap i procentenheter) 1,8 i.u. i.u.

Ledarskap och självledarskap

Som ledare i Swedbank är det viktigt att kunna anpassa sig till förändringar, möjlig

heter och utmaningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt och hur affären

utvecklas och drivs framåt. Det är också viktigt att vara en förebild för bankens

kultur och värderingar, liksom att bygga förtroende, inspirera och visa mod. I ledar

rollen ingår även ett ansvar att vägleda team och medarbetare i arbetet med att

förverkliga bankens strategiska riktning.

Medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med för

ändringar i omvärlden och uppmuntras att ta ansvar för och driva sin egen utveck-

ling. En viktig del i att utvecklas är självledarskap. Självledarskapet bygger på för-

mågan att vara flexibel liksom viljan att anpassa sig till förändring i den snabba,

föränderliga och komplexa miljö som banken verkar i. Detta främjar nytänkande

och en lärandekultur som utvecklar banken.

Hållbara medarbetare

I Swedbank är hållbara medarbetare ett begrepp. Det innebär medarbetare som

mår bra och trivs på sitt arbete. Arbetsmiljö och hälsa är centrala områden för att

skapa förutsättningar för hållbara medarbetare och genom systematiskt arbets-

miljö arbete finns ett tydligt fokus på att upptäcka tidiga signaler vid ohälsa och

upprepad korttidsfrånvaro. Ett omfattande arbete görs också i fall av långtids-

sjukdom, konflikter eller samarbetssvårigheter.

Utvecklingen och implementeringen av arbetssättet som kallas Swedbank

atWork har fortsatt på bankens samtliga hemmamarknader och omfattar både

fysisk och digital arbetsmiljö samt utformningen av arbetsplatser och kontorsytor.

Syftet med arbetssättet är att skapa hälsosamma och funktionella arbetsplatser

för att bland annat underlätta och uppmuntra till rörelse och variation under

arbetsdagen.

Mångfald och inkludering

Swedbank strävar efter en mångsidig och inkluderande arbetsplats där människors

olikheter ses som en styrka och en möjlighet för banken. För att säkerställa en

kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt

attmångfald och inkludering integreras i alla delar av verksamheten.

Policyn för jämställdhet och mångfald tillämpas för styrelsen och styrelsens

arbete. Målet är att genom mångfald och inkludering uppmuntra självständigt

tänkande och bidra till sund bolagsstyrning. En jämn könsfördelning eftersträvas

över tid och under 2022 uppnådde banken målet om 40/60.

För att uppnå jämn fördelning mellan könen finns fastställda nyckeltal för kon

cernledning. Nyckeltalen mäter löneklyftor och könsbalans mellan chefer på olika

nivåer, med fokus på efterträdare till högsta chefsskiktet. Målet är en jämn köns

fördelning om40/60.

För att accelerera arbetet att nå uppsatta mål inom mångfald och inkludering

skapade koncernledningen rollen Chief Diversity Officer som ska rotera mellan

medlemmarna. Läs mer om arbetet på sidan 29.

Arbetet med jämställdhet i rekrytering, successionsplanering och prestations-

utveckling har fortsatt under året. I ledarnas rekryteringsprocess ingår nu en analys

kring mångfald och i det årliga prestationsutvärderingsformuläret finns en kontroll

fråga rörande så kallade omedvetna fördomar.

Resultatet från medarbetarundersökningarna, som utförs flera gånger per år,

bekräftar att medarbetarna upplever Swedbank som en inkluderande arbetsplats.

Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier prioriteras och det råder

nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier. Kommunikation

och work shops för chefer har genomförts under året i förebyggande och utbil

dande syfte. Vissel blåsning och en process för hantering av rapporterade fall av

diskriminering och trakasserier är etablerat och genomförs av utbildade utredare

ibanken.

För att öka andelen kvinnor på områden där de är tydligt underrepresenterade

bildades islutet av 2021 Swedbank Women in Tech. Under 2022 genomfördes en

rad aktiviteter och nätverket växte till 730 medlemmar inomSwedbankkoncernen.

Nätverket ska inspirera kvinnor att överväga en framtid inom teknik området, men

är även till för kvinnor redan verksamma inom området.

Swedbank deltog under året i Stockholm Pride, Riga Pride och Baltic Pride

i Vilnius. Juni månad ägnades åt HBTQ+ för att öka medvetenheten i hela koncer

nen. HBTQ+nätverket GLaS firade 2-årsjubileum iapril och fortsätter att driva inklu-

deringen av HBTQ+ämnen i banken genom evenemang, webbseminarier, firande av

Pride, Coming Out Day och Transgender Awareness Day. Under 2022 gavs möjlig

heten att självidentifiera kön ianonyma medarbetarundersökningar med ett tredje

alternativ och skyltar i bankens lokaler är nu könsneutrala.

Även andra aspekter av mångfald, som funktionsvariationer, är också i bankens

fokus. För att öka med vetenheten bland bankens medarbetare har föreläsningar

genomförts och ett samarbete har inletts med teknikkonsultföretaget Unicus, som

ute slutande anlitar konsulter med autism.

Flexibilitet är en viktig faktor i jämställdhets- och mångfaldsarbetet och är

sedan tidigare en naturlig del av bankens arbetssätt. Medarbetare som återvänder

från föräldraledighet erbjuds flexibelt upplägg och kan arbeta deltid.

Swedbank lägger stor vikt vid lika lön för kvinnor och män med samma eller

liknande arbete och arbetar kontinuerligt för att uppnå detta. Se mer information

på sidorna 219–220.

Swedbank deltar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt

utvärdera mångfalds- och inkluderingsarbetet, till exempel Bloomberg Gender

Equality Index 2022 och Financial Times Diversity Leaders in Europe. Banken har

undertecknat UN Women’s Empowerment Principles och är en av grundarna till

EU:s mångfaldsstadgor på bankens hemmamarknader.

Styrelse*

1821

Chefspositioner

17 793

Anställda

42% 58%

57% 43%

62% 38%

218 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Åtgärder för att minska löneklyftor

Löneskillnader mellan kvinnor och män Lika lön

Löneskillnader mellan kvinnor och män mäts i bruttolön per arbetad timme.

ISwedbank har skillnaderna minskat stadigt varje år, från38 procent i slutet

av 2019 till 31 procent i slutet av 2022. Swedbanks löneskillnader mellan

kvinnor och män redovisas på sidan 220–221.

Lika lön för kvinnor och män, som utför samma arbete, är ett annat sätt att

mäta löneskillnader. I slutet av 2022 var lönegapet för Swedbankkoncernen

1,8 procentenheter. Se Swedbanks lika lön mellan kvinnor och män på

sidan221.

Aktiviteter under 2022 för att minska löneskillnaderna Aktiviteter under 2022 för att bibehålla lika lön

•

Mål om jämn könsfördelning 40/60 följs upp på nivåerna koncernledning,

ledningsgrupper för affärsområde/koncernfunktion, ledning i dotterbolagen,

samtliga chefer samt vissa högre befattningar som inte har ett chefs-

ansvar.

•

Långsiktigt arbete genomförs via rekrytering, successionsplanering,

jämställd kompetensutveckling och riktade utvecklingsprogram inom

områden där det ena könet är underrepresenterat.

•

Chefsutbildningar med fokus på jämställdhet och omedvetna fördomar

•

Ständig översyn av alla personalprocesser för att säkerställa könsneutralitet

och uppmärksamma potentiell könsdiskriminering där det är relevant,

tillexempel prestationsutvecklingsprocessen.

•

Fokus på kön i alla ersättningsprocesser.

•

Öppna lönespann i hemmamarknaderna för att öka transparensen

och medvetenheten.

•

Särskilda initiativ för att främja karriärer inom teknik bland kvinnor.

•

Göra chefer medvetna om lika lön i alla ersättningsprocesser.

•

Kontinuerlig uppföljning genom månatliga beräkningar som fungerar

somunderlag till i enheterna om åtgärder behöver vidtas.

•

Jämställd lön inom lönesättning vid externa och interna rekryteringar.

•

Potentiella löneskillnader följs upp under den årliga löneöversyns-

processen för att förhindra att gap uppstår.

•

Löner ses över för föräldralediga medarbetare i Sverige och för de som

återvänder från föräldraledighet i Estland, Lettland och Litauen.

•

Där skillnader identifieras ska skälen dokumenteras. Om skillnaden beror

på kön, ska lämpliga åtgärder vidtas.

Medarbetarundersökningar och medarbetarengagemang

Engagerade och stolta medarbetare är avgörande för bankens framgång och bidrar

till en bättre kundupplevelse, nöjdare kunder och fler affärer.

Medarbetarundersökningen People Pulse genomfördes tre gånger under 2022.

Syftet med undersökningen är att förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur

väl de uppfattar, förstår och agerar i förhållande till bankens strategiskt viktiga

områden. Undersökningen syftar till att spåra och driva förändrat beteende i det

vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feedback

kultur i alla enheter. Frågorna har relaterats till nio områden: engagemang, lojalitet/

intresse, riktning, kompensation, arbetskultur, prestationsutveckling, ledarskap,

hållbara medarbetare och ojämlik behandling.

Resultaten visar på ett stabilt engagemang och att medarbetare mår bra på

jobbet. Ungefär hälften av alla medarbetare arbetar fortfarande hemifrån. Under

sökningarna som genomfördes under året hade höga svarsfrekvenser och visade

ett fortsatt starkt resultat.

Medarbetarundersökningar, index 2022 2021 2020

Resultat, hållbara medarbetarindex

85 85 82

Mål för hållbara medarbetarindex

80 80 85

Engagemangsindex

84 85 81

— Sverige 81 82 78

— Estland 88 89 85

— Lettland 87 88 84

— Litauen 90 89 84

Rekommendationsindex (eNPS)

1,3

39 45 43

Mål för rekommendationsindex 43 40 33

Ledarskapsindex

86 86

1) Undersökningen skickades till samtliga medarbetare.

2) Hållbara medarbetarindex har tidigare år mätts enligt trafikljusmodellen, dvs enligt; grön,

gul och röd nivå. Grön nivå motsvarar målnivå och har även tidigare varit från 80 och uppåt

men med ett ”strechmål” på 85. Efter önskemål från verksamheterna om att förenkla mät-

metoden för hållbara medarbetarindex satte banken samma målnivå för hela koncernen,

det vill säga från 80 och uppåt, år 2021.

3) Visar sannolikheten för att en medarbetare skulle rekommendera Swedbank som arbets-

givare (eNPS). Svar ges på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) subtra-

heras från andelen positiva svar (9–10). Poängen kan variera mellan –100 och 100.

4) Mättes ej 2020.

Internutbildningar 2022 2021 2020

Antal utbildningstimmar

452 216 497 490 363 315

Utbildningskostnader per FTE (kr) 5 461 4 784 4 700

– varav obligatorisk 1 243 1 149 1 200

– varav ej obligatorisk 4 218 3 635 3 500

– varav kvinnor 6 214 5 498 3 400

– varav män 4 293 3 660 1 300

Utbildningstimmar per FTE

29 32 24

– varav män 23 24 18

– varav kvinnor 33 38 28

– varav chefer 34 44 28

– varav specialister 28 30 24

Genomförda utbildningar

– etik (antal)

16 650 16 593 16 797

– hållbarhet inklusive klimat (antal) 4 647 7 636 16 149

– motverka penningtvätt och

finans iering av terrorism (antal) 17 039 17 625 17 153

Antal rådgivare med Swedsec licens

3 952 3 976 4 031

Antal kunskapsuppdateringar (ÅKU:er)

som medarbetare genomfört under året

5 934 6 298 6 254

1) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som

sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar

även sparbanker.

2) Andel obligatorisk utbildning 2022: 20 procent. Hållbarhetsrelaterade obligatoriska utbild-

ningar för alla bankens medarbetare inkluderar utbildningar inom hållbarhet, säkerhet,

antikorruption, motverkande av penningtvätt och terrorism, finansiella sanktioner, arbets-

miljö, brandsäkerhet, integritetsfrågor samt klimat.

3) Innehåller ett avsnitt om bankens antikorruptions-policy och rutiner.

4) Avser Sverige.

Medarbetare som har fått utbildning i att

motverka penning tvätt och finansiering

av terrorism, per region (%) 2022 2021 2020

Sverige 96 96 98

Estland 96 99 99

Lettland 96 99 99

Litauen 96 99 99

Totalt koncernen 96 98 98

219Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Medarbetare som har fått utbildning i att

motverka penning tvätt och finansiering

av terrorism, per kategori (%) 2022 2021 2020

Chefer 99 99 99

Specialister 95 97 98

Medarbetare som har fått utbildning i antikorruption

Antal medarbetare Procentandel av totalen

2022 2021 2022 2021

Estland 2 545 2 303 92 90

Chefer 255 249 93 92

Specialister 2 290 2 054 91 90

Lettland 1 932 1 678 91 88

Chefer 211 195 95 88

Specialister 1 721 1483 90 88

Litauen 2 705 2 268 96 89

Chefer 266 256 100 92

Specialister 2 439 2 012 95 89

Sverige 9 102 8 437 91 85

Chefer 988 942 93 92

Specialister 8 114 7 495 90 85

Total 16 284 14 686 92 87

Antal medarbetare 2022 uppdelat på kön

och typ av anställning

Kvinnor Män Total

Heltid 9 948 6 170 16 118

Deltid 1 156 519 1 675

Tillfällig anställning med timlön 327 253 580

Permanent 10 382 6 315 16 697

Temporär 722 374 1 096

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antal medarbetare 2022

uppdelat på region och

typ av anställning

Sverige Estland Lettland Litauen Total

Heltid 8 568 2 669 2 104 2 777 16 118

Deltid 1 480 111 28 56 1 675

Tillfällig anställning

medtimlön

Permanent 9 401 2 616 2 004 2 676 16 697

Temporär 647 164 128 157 1 096

1) Andelen medarbetare som inte är medarbetare av banken är mycket liten. Variationen av

antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antal

och andel nyanställda uppdelat

på kön, åldersgrupp och land, % 2022 2021 2020

Kvinnor 59 58 55

Män 41 42 45

Under 30 år 48 52 45

30–50 47 43 49

50– 5 5 6

Sverige 47 48 57

Estland 19 14 13

Lettland 14 17 13

Litauen 20 21 17

1) Antal nyanställda var: 2022: 2 499, 2021: 2 178 och 2020: 2 043.

Antal

och andel av personalomsättning

upp delat på kön, åldersgrupp och land, % 2022 2021 2020

Kvinnor 12 9,7 6,4

Män 13 11,5 7,3

Under 30 år 20 16,6 9,0

30–50 11 8,4 5,5

50+ 11 8,9 7,6

Sverige 12 8,8 6,0

Estland 14 10,4 6,5

Lettland 14 11,2 7,3

Litauen 14 14,9 9,3

Totalt koncernen 14,0 10,3 6,8

1) Antal medarbetare som avslutat deras anställning under året var: 2 269.

Antal medarbetare som inte är anställda

av Swedbank

2022 2021 2020

Sverige 797

Estland 1

Lettland 4

Litauen 0

Totalt 802

1) Innefattar medarbetare som arbetar som konsulter och utför arbetsuppgifter inom

exempel vis administration, IT, organisation och juridik.

Löneskillnad vd jämfört med

medarbetare

, % 2022 2021 2020

Swedbank Sverige 22,65

Swedbank Group 27,77

1) Beräknad på medianlönen för Swedbanks medarbetare.

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

chefer

per land, % 2022 2021 2020

Sverige –21 –20 –20

Estland –25 –27 –30

Lettland –29 –35 –35

Litauen –28 –29 –29

Totalt –30 –29 –30

1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för

denna kategori.

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

chefer nivå 1–3 per land, % 2022 2021 2020

Sverige –23 –26

Estland –37 –35

Lettland –11 –17

Litauen –33 –27

Totalt –26 –27

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

specialister per land, % 2022 2021 2020

Sverige –18 –20 –20

Estland –31 –33 –34

Lettland –29 –28 –28

Litauen –32 –33 –33

Totalt –30 –31 –32

220 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Löneskillnad kvinnor jämfört med män,

alla medarbetare per land, % 2022 2021 2020

Sverige –20 –21

Estland –30 –33

Lettland –30 –32

Litauen –34 –36

Totalt –31 –32

Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap), %

Totalt Sverige Estland Lettland Litauen

1,8 2,2 1,6 1,1 0,4

Utbildningsnivå, % 2022 2021 2020

Sverige

Universitetsexamen 41 41 40

Annan universitetsutbildning 10 10 11

Gymnasieutbildning 49 48 47

Annan utbildning 0 1 2

Estland

Universitetsexamen 65 64 64

Annan universitetsutbildning 10 11 11

Gymnasieutbildning 19 19 19

Annan utbildning 6 6 6

Lettland

Universitetsexamen 66 66 74

Annan universitetsutbildning 17 17 16

Gymnasieutbildning 17 17 10

Annan utbildning 0 0 0

Litauen

Universitetsexamen 85 84 84

Annan universitetsutbildning 5 6 5

Gymnasieutbildning 5 5 5

Annan utbildning 5 5 6

Antal medarbetare som erhållit

prestationsutvärdering

Antal medarbetare som godkänt

prestationsutvärdering

Procentandel medarbetare som

erhållit prestations utvärdering

Procentandel medarbetare som

godkänt prestationsutvärdering

2022 2021 2020 2022 2021 2020 2022 2021 2020 2022 2021 2020

Män 6 070 5 987 3 486 5 163 91 100 95 86

Chefer 778 799 326 641 99 100 89 80

Specialister 5 292 5 188 3 160 4 522 90 100 95 87

Kvinnor 9 808 9 185 5 825 8 594 88 100 96 94

Chefer 1 014 984 479 867 98 100 91 88

Specialister 8 794 8 201 5 346 7 727 87 100 97 94

Total 15 878 15 172 9 311 13 757 89 100 95 91

1) Prestationsutvärdering syftar till att chef och medarbetare utvärderar årets prestation utifrån måluppfyllelse. Utvärdering och bedömning av total prestation dokumenteras av chef

och godkänns av medarbetaren.

Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2022 2021 2020

Andel av medarbetare med kollektivavtal

eller lokala överenskommelser eller som

omfattas av arbetsrätten – Sverige

100 100 100

Andel av medarbetare som omfattas av

oberoende fackförbund eller kollektiv avtal

2, 3

72 73 72

1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal och lagen

omanställningsskydd.

2) 100 procent i Sverige och i Litauen.

3) Ett koncernövergripande europeiskt företagsråd är etablerat i Swedbank, där deltar

med arbetare från olika länder där Swedbank är verksam.

Åldersfördelning ledning och styrelse, % 2022 2021 2020

Koncernledningen

Under 30 år 0 0 0

30–50 13 13 21

50+ 87 87 79

Styrelsen

Under 30 år 0 0 0

30–50 15 18 40

50+ 85 82 60

1) Exklusive arbetstagarrepresentanter.

Åldersfördelning per land, % 2022 2021 2020

Sverige

Under 30 år 21 21 21

30–50 52 51 50

50+ 27 28 29

Estland

Under 30 år 19 19 19

30–50 65 66 68

50+ 16 15 13

Lettland

Under 30 år 20 22 22

30–50 72 71 71

50+ 8 7 7

Litauen

Under 30 år 25 27 29

30–50 61 60 59

50+ 14 13 12

221Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Affärsetik och informationssäkerhet

Väsentliga frågor:

Säkra och stabila IT-system

Ansvarsfull bolagsstyrning

Affärsetik

Motverka finansiell brottslighet

Medarbetare som har fått utbild-

ning i att motverka penningtvätt

och finansiering av terrorism

Antal genomförda utbildningar 17 039

Antal genomförda utbildningar 17 625

2022

96%

2021

98%

I Swedbank råder nolltolerans mot alla former av korruption. Swedbanks antikor-

ruptionsarbete utgår från bankens ”Anti-Bribery and Corruption (ABC) Framework”

som inkluderar Swedbanks policy för motverkande av mutor och korruption (ABC

policy) samt koncernövergripande instruktioner som ger vägledning i frågor om hur

enheter och medarbetare ska arbeta förebyggande mot korruption. Varje enhet och

dotterbolag ansvarar för att identifiera, utvärdera och implementera åtgärder för att

hantera och minska de faktiska och potentiella risker de står inför. För att säker

ställa att såväl medarbetare som konsulter har rätt kompetens för att hantera kor-

ruptionsrisker genomgår de en obligatorisk antikorruptionsutbildning när de börjar

på Swedbank. Utbildningen genomförs därefter årligen för att säkerställa att kom

petensen upprätthålls. Funktioner som bedöms ha en högre risk att utsättas för

korruption gör även anpassade antikorruptionsutbildningar, mer frekvent.

Strategi och styrning för informationssäkerhet

Under 2022 har den geopolitiska situationen resulterat i en förhöjd hotbild kopplad

till informationssäkerhetsområdet. Swedbank arbetar kontinuerligt med hotbilds

bedömningar för att säkerställa ett anpassat säkerhetsskydd. Ökad digitali sering

och ökad risk för cyber-attacker har bidragit till ny EU-lagstiftning på området (the

Digital Operational Resilience Act). Lagstiftningen syftar till att säkerställa att

finansiella aktörer vidtar nödvändiga skyddsåtgärder för att motverka cyber-

attacker och hantera IT-relaterade risker. Vikten av att bedriva ett proaktivt och

strukturerat arbete inom informationssäkerhetsområdet ökar även till följd av

höjda förväntningar från tillsynsmyndigheter, partners och samhället istort.

Informationssäkerhetsarbetet är prioriterat och bankens ledning och styr else

ärinvolverad i arbetet med risk- och hotbildsbedömningar.

Swedbanks strategi för informationssäkerhet beskriver strategiska mål och

visionen om att vara ”Ett steg före”, vilket innebär att vi ska ha god kunskap om

hotför att minska risken för framgångsrika attacker mot oss och våra kunder.

Denuppdateras årligen för att säkerställa att den är förenlig med strategisk rikt

ning, ett förändrat hot- och risklandskap samt nya krav. I syfte att kontinuerligt för-

bättra förmågan att nå verksamhetsmål, hantera informations säkerhetsrisker och

stärka styrning samt regelefterlevnad finns uttalade mål kring modernisering och

informationssäkerhet i bankens strategiska riktning och stödjande strategier. Pla

nerade åtgärder syftar till att stärka bankens digitala och operativa motståndskraft,

inte minst kopplade till cyberattacker mot banken och dess tredjeparter. Swedbank

följer konti nuerligt teknikutvecklingen och nyttjar nya möjligheter så som till exem

pel artificiell intelligens för att stärka bankens förmågor att hitta avvikelser som

kan tyda på eventuella informationssäkerhetshändelser.

Arbetet med informationssäkerhet i Swedbank leds av bankens Chief Information

Security Officer (CISO). CISO stödjs av en centralt etablerad funktion med ansvar

för att leda och koordinera utveckling och implementation av bankens lednings-

system för informationssäkerhet, baserat på den internationella standarden ISO

27001. Ledningssystemet utgörs av processer, verktyg och regler nödvändiga för

att styra, övervaka, utvärdera och förbättra organisationens informationssäkerhets

arbete. Framtagna styrdokument, vägledningar och kontrollramverk är baserade på

ISF Standard of Good Practice och dessa används för att skydda organisationens

och kundernas information. Under 2022 har CISO inrättat en ny funktion för att

förbättra förmågan att säkerställa ”information security assurance” genom

utvecklade metoder för uppföljning och rapportering av informationssäkerhet

förhela banken.

Flera andra funktioner inom banken, till exempel Group Channels & Technology,

ansvarar för viktiga funktioner kopplade till Informationssäkerhet. Samtliga affärs

områden och relevanta gruppfunktioner har information security managers som

ger stöd till organisationen.

Bankens funktioner för kontinuerlig säkerhetstestning av IT-system och hante

ring av säkerhetsincidenter är organisatoriskt placerade hos CISO. Testning sker

iform av intrångstester för kritiska och nya IT-system. Vidare genomförs så kallade

”red-teaming”-tester som innebär att avancerade cyber-attacker simuleras mot

bankens medarbetare, processer och IT-system. En förändrad hotbild har också

bidragit till att ökade resurser avsatts för proaktiv testning av informationssäker

hetsförmågor och motståndskraft. Testning sker även årligen med hjälp av externa

revisorer och tredje parts attestering. Brister som identifieras i samband med tes

terna analyseras och åtgärdas. Banken har även utvecklade processer för löpande

genom sökning av IT-miljön i syfte att identifiera sårbarheter.

Swedbanks funktion för incidenthantering, SIRT, är en ackrediterad SIRT-orga-

nisation och är sedan 2010 medlem av Trusted Introducer Network TF-CSIRT.

Banken har ett försäkringsskydd som täcker vissa av bankens kostnader som

kan uppstå i samband med en cyberincident. Swedbank har även ett omfattande

ramverk för hantering av informationssäkerhetsrisker i samband med outsourcing

av verksamhet och uppdrag. Leverantörers förmåga att leva upp till bankens

informations säkerhetskrav utvärderas i samband med upphandling och följs upp

kontinuerligt. Det är av stor vikt att skapa en säkerhetsmedveten kultur bland orga

nisationens medarbetare. Informationssäkerhetsutbildningen, som inkluderar data-

skyddsförordningens krav, ärobligatorisk för samtliga medarbetare och specifika

medarbetarroller får fördjupad målgrupps anpassad informationssäkerhetsutbild

ning. Samtliga med arbetare påminns frekvent om vikten av att rapportera miss-

tänkta händelser.

Personuppgifter och dataskyddsförordningen

Swedbanks kunder ska känna sig trygga med hur banken hanterar personuppgifter.

Swedbank använder personuppgifter för att tillhandahålla tjänster, genomföra

betalningar, kredit- och riskbedömningar, men också för att förbättra produkter och

kvalitet genom att göra kundundersökningar och marknadsanalyser. Personupp-

gifter är också en del i arbetet att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism,

förebygga och utreda brott.

Swedbank har processer på plats för behandling av personuppgifter som säker

ställer att dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Swedbanks Dataskyddsombud

övervakar att banken följer reglerna om dataskydd.

Visselblåsning säkerställer efterlevnad

Bankens koncernövergripande process för visselblåsning upp manar alla med-

arbetare och externa intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller

faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis kränkningar, bristande

efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks koncernpolicyer.

Bankens visselblåsartjänst är tillgänglig på samtliga språk i bankens hemma-

marknader och på engelska, och gör det möjligt för rapportören att anonymt skicka

in rapporter samt vara fortsatt anonym i dialogen med banken då alla rapporter

ärkrypterade.

Under 2022 har banken mottagit 110 rapporter varav en rapport avser verksam

heten i Estland, fyra rapporter avser Lettland, sju Litauen och 83 Sverige (reste-

rande rapporter är odefinierade). Av dessa rapporter har 38 rapporter bedömts

som visselblåsning i enlighet med Swedbanks definition.

Bekämpa finansiell brottslighet

Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organise

rade brottsligheten och varje år drabbas många individer. Den stora omfattningen

av bedrägeribrott tär på förtroendet för de finansiella systemen. Swedbank arbetar

konse kvent för att bekämpa finansiell brottslighet, att förhindra bedrägerier och att

banken används för att genomföra olagliga transaktioner med pengar från krimi

nell verksamhet samt överföringar som syftar till att finansiera terrorism.

222 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Under 2022 har telefonbedrägerier som utförs genom social manipulation, så

kallat vishing, ökat markant och drabbar allt fler. Swedbank investerar och för-

bättrar löpande bankens motståndskraft och kapacitet att upptäcka, förhindra

ochutreda dessa brott.

För att minska risken att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism

har Swedbank etablerat koncernövergripande processer för att identifiera och han

tera dessa risker på alla marknader där banken har verksamhet. Som övergripande

regelverk finns en koncernövergripande policy för att motverka penningtvätt och

terroristfinansiering. Bankens enhet Anti-Financial Crime (AFC) ansvarar för att

stärka arbetet mot penningtvätt och bekämpa finansiell brottslighet. Swedbank

strävar efter att nå ledande internationell bästa praxis i arbetet mot penningtvätt

och finansiering av terrorism. Sedan 2021 har Swedbank etablerat ett program,

AML/CTF & Sanctions Transformation Program, för att driva den långsiktiga

utvecklingen och hantera de brister som identifierats i utredningarna som gjorts

avden svenska Finansinspektionen (SFSA) och den estniska finansinspektionen

(EFSA). Detta är ett långsiktigt arbete som kontinuerligt förbättrar bankens arbete

mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Under 2022 har banken fortsatt att uppgradera transaktionsmonitorerings-

systemen för att få högre träffsäkerhet mot kundernas riskprofiler. I den svenska

bankverksamheten har arbetet fokuserat på risker kring kundkännedom (KYC) och

att förbättra kvaliteten på risk-klassificeringen av kunder. Detta görs genom tydli

gare kopplingar till bankens generella ramverk för riskbedömning. Under året har

banken lanserat en lösning för att företagskunder i Swedbank och sparbankerna

själva kan hantera KYC-information i de digitala kanalerna. Det har inneburit en

merkundvänlig och effektiv process för att uppnå god kund känne dom.

Swedbank investerar i teknisk utveckling för att skydda och hjälpa bankens

kunder, samtidigt som det försvårar för brottslingar. Under året har också sam-

arbetet mellan polis, myndigheter och banker utvecklats genom informationsut

byte som bidrar till att begränsa bedrägerier och de brottsvinster som är motorn

iden kriminella ekonomin. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT i Sverige, ett sam-

arbetsorgan mellan Polismyndigheten och bankerna. Inom SAMLIT identifieras

nyaförhållningssätt, typer av brott och andra mönster i den kriminella ekonomin.

Tillsammans med Bankföreningen planerar banken en uppmärksamhetskampanj

om risken att utsättas för bedrägerier. Under året har också effektiviteten i sam-

verkan mot penningtvätt ökat genom ett digitaliserat verktyg. Med en uppkoppling

till en automatisk funktion hos Skatteverket, kan myndigheter nu hämta ut informa

tion av Swedbank och sparbankerna.

Rysslands invasion av Ukraina gör att EU:s användning av sanktionsinstrument

ökat. Detta har satt bankens tekniska system och processer på prov. Banker är

skyldiga att följa sanktionsregelverken och fyller därav en viktig funktion i sam-

hället när det kommer till implementering och genomförande av finansiella sank

tioner. Swedbank har under de senaste åren arbetat med att utveckla bankens

program för att motverka brott mot finansiella sanktioner, både genom juridisk

kompetens och nya tekniska lösningar för screening avtransaktioner och kund-

relationer.

Höjt kreditbetyg

Den 1 juli 2022 uppgraderade ratinginstitutet Fitch bankens kreditbetyg till

AA–. De höjde kreditbetyget till AA– sedan de konstaterat att Swedbank har

adresserat sina historiska tillkortakommanden genom övergripande förändringar

iföretagskulturen, regelefterlevnaden, organisationen och i riskkontrollen.

Informationssäkerhet, dataskydd och

motverkande av brott 2022 2021 2020

Antal misstänkta ordrar och

transaktioner (MAR)

rapporterade 57 63 76

– varav Sverige 17 38 46

– varav Estland 14 3 0

– varav Lettland 9 11 10

– varav Litauen 17 11 20

Antal misstänkta transaktioner avseende

penning tvätt/finansiering av terrorism

(SAR)

rapporterade 11 000 8 598 5 501

– varav Sverige 8 478 6 851 3 480

– varav Estland 1 003 608 973

– varav Lettland 1 053 748 591

– varav Litauen 466 391 457

Visselblåsning, rapporter 110 122 61

Behandling av personuppgifter

Antal förfrågningar/klagomål från regist

rerad part till dataskydds ombud, totalt

40 8 13

– varav Sverige 17 0 7

– varav Estland 4 1 1

– varav Lettland 18 4

– varav Litauen 1 3 5

Antal förfrågningar/klagomål från tillsyns

myndighet, totalt 11 19 6

– varav Sverige 0 6 0

– varav Estland 2 1 0

– varav Lettland 5 3 1

– varav Litauen 4 9 5

1) Market abuse regulation (MAR) och Suspicious Activity Report (SAR). Banker är skyldiga

att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmani-

pulation och olovligt röjande av insider information (MAR). Enligt Penningtvättslagen är

Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terrorist-

finansiering (SAR) till Finansinspektionen inom Polismyndigheten.

2) Registrerad part som framfört förfrågning eller klagomål genom korrespondens

till dataskyddsombud viamail- eller postbox.

Regelefterlevnad

2022 2021 2020

Antal fall 0 1

Betalt vite (mkr) 0 46,6 4000

1) Avser de fall där Swedbank erhållit en sanktion till följd av bristande regelefterlevnad, som

har meddelats inom ramen för koncernens delårsrapportering.

2) I maj beslutade disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm att utdöma ett vite om tolv års-

avgifter till Swedbank, totalt 46,6 mkr. Banken bröt mot Nasdaqs regelverk under perioden

december 2016 till februari 2019. Enligt Nasdaq har banken inte följt marknadsmissbruks-

förordningen vad gäller offentliggörande av information relaterad till bankens historiska

brister kopplade till penningtvätt och inte fullt ut uppfyllt Nasdaqs krav på informations-

givning.

3) Den svenska Finansinspektionen utfärdade sanktionsavgift på fyra miljarder kronor. Den

estniska Finansinspektionen utfärdade ett föreläggande som innebär att banken måste

vidta ett antal åtgärder för att stärka upp processer och rutiner. Båda fallen gällde bankens

allvarliga brister i arbetet med att motverka och hantera risker för penningtvätt.

223Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Samhällsengagemang

Väsentlig fråga:

Samhälls engagemang

Samhälls investeringar,

Mkr

111

Antal föreläsningar

3 334

Privatekonomisk utbildning

Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om

privatekonomi och om hur olika livsval påverkar framtiden. Swedbank träffar

många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att väcka intresse och

dela kunskap om privatekonomi. Detta görs framför allt via skolan och föreningar.

Sedan 1926 har tidningen Lyckoslanten funnits i Sverige med syfte att lära barn

om pengar och sparande. Idag är upplagan 325000 exemplar och Swedbank och

spar bankerna ger ut tidningen utan kostnad till årskurs 4–6 fyra gånger per år.

ISverige finns även initiativet Ung ekonomi, ett samarbete med sparbankerna och

sparbanksstiftelserna, där Swedbank utbildade 82 700 barn och unga under 2022

(105700 inklusive sparbankerna). Målsättningen var 110000 för året. På så sätt

nås tusentals barn och unga, oavsett bakgrund och förkunskaper. Utbildningarna

genomförs både på plats och digitalt. Ung ekonomi-föreläsningar sker även i sam

arbete med Ekonomiska museet iett gemensamt skolprogram där privatekono-

misk utbildning kombineras med museets egna visningar.

Swedbank i Sverige har också spridit kunskap digitalt mot den unga målgruppen

med hjälp av en känd influenser. Tre korta utbildningsfilmer på olika teman; fylla

18, låna till bostad samt spara, visades totalt 182 148 gånger under perioden

28november till 31 december. I Lettland genomförde Swedbank 440 digitala före

läsningar för gymnasieelever genom Swedbanks skolprogram Ready for Life.

Programmet gav också utbildnings material till klasser som användes av mer än

1200 lärare och nådde 31 000 elever. I de baltiska länderna har Swedbank tagit

fram boken Startanu: En finansiell guide för ungdomar.

Initiativet Financial Laboratory i Lettland och Litauen ger barn och ungdomar till

gång till digitala presentationer, virtuella rundturer och annat utbildningsmaterial.

Swedbanks medarbetare i Estland har möjlighet att under arbetstid gästföreläsa,

online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattformen Building Your Future (tidi

gare Back to School). Under 2022 hölls över 80 gästföreläsningar av Swedbank

Estlands anställda och över 2 000 studenter deltog i klasserna.

Swedbank organiserade under året Litauens största satsning på online-utbild

ning, känd som Mokonomika. Över 400 000 deltagare introducerades till 24 korta

lektioner om privat ekonomi, hållbarhet, samhällsfrågor och andra viktiga ämnen.

Två nya initiativ för att öka kunskapen om privatekonomi är Money Day

i Lettland som i skolor utbildade mer än 27 000 barn om privatekonomi och

Swedbank Savings Diary’s financial literacy summer festival i Tartu, Estland.

Folkbildning bedrivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärk

samma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar

seminarier med privatekonomiska teman och andra aktuella ämnen kopplade till

bankens samhällsengagemang.

Ett initiativ för att bidra till ökad digital inkludering i samhället är Digital ekonomi

i Sverige. Genom lokala föreläsningar, såväl fysiska som digitala, informerar och

guidar bankens medarbetare de som behöver hjälp att bli säkrare på att använda

digitala tjänster. Under 2022 genomfördes Digital ekonomi-utbildningar för

3894 personer.

Samarbete för entreprenörskap och innovation

För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med

flera organisationer i olika projekt. Ett exempel är att redan i skolan ge ungdomar

kunskap om entreprenörskap, vilket uppmuntrar till att starta företag och skapa

fler arbetstillfällen.

Ung Företagsamhet (UF) i Sverige och Lettland och Alla Kan i Litauen är olika

typer av samarbeten med inriktning på entreprenörskap för barn och ungdomar.

I Sverige erbjuds UF-företag kostnadsfria banktjänster under UF-året. Per sista april

2022 var 3 289 UF-företag kunder i Swedbank och under samma läsår ställde fler

talet medarbetare i banken upp som mentorer (rådgivare) åt UF-företag. I Estland

ärSwedbank en av medarrangörerna till en av de största företagsfestivalerna i de

baltiska länderna, sTARTUp Day, som samlar mer än 4 000 deltagare. I Litauen

organiserade Swedbank även initiativet Alla kan – Small Business Academy

meduppdraget att stödja hållbar tillväxt i småföretag.

Swedbank i Lettland anordnar årligen en tävling i affärsplanering, Business

Sketches, för unga, som i år involverar över 450 ungdomar och tusentals givare till

ungas crowdfunding-kampanjer. I Lettland är Swedbank även den viktigaste natio

nella partnern för Global Entrepreneurship Network där fokus är att främja och

lyfta fram innovation och entreprenörer samt ge dem en chans att visa upp sitt

arbete och fåvärdefull erfarenhet och kontakter.

Under hösten lanserades även ett nytt entreprenörskapsprogram tillsammans

med Estonian Refugee Council och Garage48 för att hjälpa ukrainska kvinnliga

flykt ingar att få entreprenörskunskaper och starta nya företag för att bygga upp

sitt liv i Estland.

Genom att stödja entreprenörskap och innovation bidrar banken till att sam-

hället utvecklas, blir mer hållbart och effektivare samt ger ungdomar en bättre

självkänsla och hopp om framtiden.

Fokus på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa

Swedbank i Sverige samarbetar sedan 20 år med organisationen Friends för att

förebygga mobbning i skolor, inom idrotten och på nätet. Som en del i detta sam-

arbete ingår ett mobbningsskydd i den hemförsäkring som banken erbjuder, som

ger stöd och ersättning till den som drabbas. På liknande sätt finns ett skydd vid

mobbning för kunder med liv- och barnförsäkringsprodukter i de baltiska länderna.

Som huvudpartner till Friends har Swedbank bidragit med 6 miljoner kronor per år

sedan 2002.

Idrott och hälsa för barn och ungdomar är också en prioriterad fråga som Swed

bank bidrar till genom bland annat sponsring till det lokala föreningslivet. Banken

är även sponsor till Svenska Fotbollförbundet där fokus är Skolbollen och Fotbolls

skolan Lira Blågult som detta år engagerade över 27 000 barn över hela Sverige.

Banken stöttade även projektet Fotbollsskolan i idrottssvaga områden där

27 föreningar kunde erbjuda 2 700 barn kostnadsfri fotbollsskola i områden där

idrottande inte är en självklarhet. Skolbollen är ett projekt där syftet är att skapa

rörelseglädje i Sveriges skolor och samtidigt inspirera till en inkluderande miljö

iskolidrotten och på skolgården under rasterna. Just nu engagerar initiativet

160000 barn runt om på Sveriges skolgårdar.

I Estland är Swedbank en av grundarna av Estonian Health Tracks, som under

hela året erbjuder fri tillgång till 120 motionsspår över hela landet. I Lettland stödjer

Swedbank den nationella olympiska kommittén som arbetar med skolor och ung

domar för att inspirera och uppmuntra dem att utöva idrott. År 2022 hade initiativet

mer än 148 000 deltagare.

Andra sociala engagemang under året

Swedbank deltar varje år vid de årliga politikerveckorna i Almedalen och Järva,

iSverige, och motsvarande evenemang i Lettland, Estland och Litauen, för att

främja dialog mellan politiker, företag och andra delar av samhället. I Lettland

deltog banken och var medarrangör av den årliga demokratifestivalen LAMPA

iCēsis, som samlade mer än 19 000 deltagare på plats och mer än 250 000

digitalt. Swedbank var också värd för festivalens hållbarhetsprogram för ungdomar.

Swedbank samarbetade med Food Bank i Litauen där hållbarhet, ansvarsfull

konsumtion och miljöskydd lyftes fram.

Donationer och volontärarbete

Redan år 2008 etablerade Swedbank tillsammans med Good Deed Foundation

donationsportalen I love to help. Det är den största webbplatsen i Estland som

samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att bistå till posi

tiv samhällsutveckling i utsatta områden. Under 2022 donerades ett rekordbelopp

på 688 011 euro via plattformen. Alla medarbetare på Swedbank i Estland har

möjlig het att arbeta som volontärer. Sammanlagt 1 128 medarbetare deltog som

volontärer i initiativet Summer of Good Deeds. I Lettland driver Swedbank ett

program för medarbetarengagemang som heter Let’s Do It Together och

iLitauen We Care.

224 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Stöd till Ukraina

För att lindra de humanitära kriser som kriget i Ukraina orsakat stödjer Swedbank

olika lokala organisationer som hjälpt ukrainska flyktingar, bland annat genom att

finansiera bärbara datorer och skolmaterial till ukrainska barn. En separat sida för

donationsprojekt öppnades till stöd för Ukraina i Swedbank Estlands donations

plattform ”I Love to Help”. Mer än 300 000 euro har redan donerats till de organi-

sationer som stöder Ukraina. I Sverige har Swedbanks och sparbankernas kunder

skänkt 239 miljoner kronor via Swish till hjälporganisationer i Ukraina.

För att bidra till integrationen av ukrainska flyktingar på bankens hemmamark

nader har fokus legat på att rekrytera medborgare från Ukraina utifrån bankens

behov av talanger tillsammans med hjälp av hemmamarknadens statliga stöd-

program. I Estland inrättades ett särskilt traineeprogram i bankens kundcenter

föratt stödja det ökade kundflödet av ukrainska medborgare, vilket gav arbete

till26 ukrainska kvinnor.

Samhällsinvesteringar, mkr 2022 2021 2020

Samhällsinvesteringar totalt

111 117 101

– varav Sverige 88 83 75

– varav Estland 12 14 14

– varav Lettland 6 13 7

– varav Litauen 5 7 5

1) Varav 50 mkr i Sverige utgörs av avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur

Humanfond och 1,3 mkr i Litauen utgörs av donationer till Ukraina från kunder via internet-

banken.

Samhällsinvesteringar per

engagemang 2022, % Sverige Estland Lettland Litauen

Sponsring av samhällsaktiviteter 34 63 61 57

Betald arbetstid som

medarbetare engagerat sig

isamhällsengagemang 2 20 3 3

Administrativa kostnader

7 17 17 17

Värde av gåvor i form av

service eller lös egendom 0 0 19 0

Gåvor från kunder via bankens

produkter och tjänster 57 0 0 24

1) Avser tryck, distribution, forskning och utveckling, projektledning, kommunikation m.m.

Antal föreläsningar 2022 2021 2020

Sverige

2 296 2 318 1 498

Estland 84 60 67

Lettland 440 134 218

Litauen 514 640 318

Totalt 3 334 3 152 2 101

1) Avser initiativet Ung ekonomi i samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna.

2022

Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, % mkr %

Totala intäkter 53 221

Räntor betalda till allmänheten (inlåning) 5 081 10

Räntor betalda för övrig upplåning/finansiering 13 420 25

Insättningsgarantiavgifter 496 1

Resolutionsavgifter 904 2

Årets aktuella skatt 6 167 12

Ej avdragsgill moms 1 813 3

Sociala avgifter och pensioner 3 880 7

Löner och arvoden inkl. aktier iSwedbank 8 825 17

Leverantörsbetalningar, hemmamarknader 9 473 18

Föreslagen utdelning till aktieägarna 10 965 21

Årets vinst som återinvesteras ibanken 10 912 21

1) Fördelning av ekonomiskt värdeskapande i relation till totala intäkter.

Mänskliga rättigheter

Väsentliga frågor:

Främjar hållbar kredit givning

Främjar hållbara investeringar

Mänskliga rättigheter ingick

isamtalen med 79 bolag som

Swedbank Robur kontaktade

under året.

Till grund för Swedbanks arbete inom mänskliga rättigheter ligger bankens

koncernövergripanden policy för mänskliga rättigheter. Den grundar sig på

FN:svägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt FN:s Global

Compact som inkluderar information om att Swedbank måste agera med skälig

aktsamhet. Policyn uppdateras årligen och är antagen av styrelsen.

Swedbank arbetar utefter premissen att banken, bankens leverantörer, finansie

ring till kunder och bolag Swedbank investerar i respekterar universella mänskliga

rättigheter och ska arbeta med att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga kränk

ningar av mänskliga rättigheter. Policyn inom mänskliga rättigheter tydliggör att

utsatta grupper som exempelvis barn, seniorer, personer med funktionsnedsätt

ning och minoriteter måste särskillt beaktas.

Genom Swedbanks uppförandekod säkerställs medarbetares och chefers

ansvar. Den tydliggör bankens värdegrund och beskriver hur Swedbanks med-

arbetare bör uppträda med fokus på respekt för allas lika värde.

Inom kärnprocesserna investeringar, kreditgivning och inköp utförs hållbarhets

analyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund för

bedömningen. Dessa kärnprocesser definieras som betydelsefulla och är därmed

centrala för bedömning om människorättsrisker. Följande delar av noten beskriver

hur dessa kärnprocesser, inklusive det interna arbetet, beaktar skälig aktsamhet

ibankens operativa verksamhet.

Hänsyn till mänskliga rättigheter i finansiering och investering

Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänskliga rättig

heter är ett av huvudområdena. När analysen genomförs kan exempelvis risker

inom mänskliga rättigheter diskuteras med kunden kopplat till företagets produk

tionskedja och hur kunden hanterar dessa risker. Banken har även sektorriktlinjer

som rådgivare kan använda som adresserar materiella hållbarhetsrisker för att

underlätta dialogen och riskbedömningen. Om ett företag bedöms ha hög hållbar

hetsrisk går ärendet vidare till hållbarhetskommittén för utlåtande innan beslut

isjälva kreditärendet. Alla företagsengagemang överstigande SEK 8m (EUR 0.8m)

genomgår årlig omprövning och i samband med det genomförs också en uppdate

ring av hållbarhetsanalysen. Läs mer om Swedbanks hållbarhetsanalys vid kredit-

givning på sidan 210.

Swedbank Roburs investeringsprocess innehåller analys av samtliga innehav

avseende hur de lever upp till internationella konventioner och deklarationer om

mänskliga rättigheter. Analysen omfattar bland annat OECD:s riktlinjer för multina

tionella bolag, ILO:s kärnkonventioner samt UN Guiding Principles on Business and

Human Rights. Innan en investering görs sker även riskbedömningar där mänskliga

rättig heter ingår, som utgår från risk kopplad till exempelvis bransch, geografisk

placering eller bolagens mognadsgrad i fråga om att identifiera, förebygga och

hantera sociala, miljörelaterade och bolagsstyrningsfrågor.

För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga rättig-

heter har Swedbank Robur dialoger med bolag som har särskilt höga risker och

som finns på Swedbank Roburs bevakningslista. Dialoger kan gälla uppföljning av

en incident, utvärdering av bolagets hållbarhetsarbete där mänskliga rättigheter

ingår eller vara specifikt inriktad på en eller flera frågor kopplade till mänskliga

225Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

rättig heter. Swedbank Robur har även intressentdialoger med företag där fonderna

är stora ägare. Barn är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utvecklat

en ståndpunkt som tydlig gör barns rättigheter, vilken bland annat används i arbetet

med att påverka bolag. Ett samarbete har etablerats med Global Child Fourm, efter

att nätverket bett att få ta del av Swedbank Roburs erfarenheter från sitt arbete

med barnrättsfrågor. Nätverket tog särskilt intryck av förslag från hållbarhets-

specialister på Swedbank Robur om hur de skulle kunna utveckla samarbetet

medföretag för att nå längre och få en större spridning.

För att beakta risker inom mänskliga rättigheter i försvarsindustrin har Swed

bank ett koncernövergripande ställningstagande för sektorn. Det sätter upp vill-

koren för bankens finansiella tjänster till sektorn, och är ett skydd för brott mot

mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen och

kontroversiella vapen, vilket innebär att Swedbank inte tillhandahåller finansiella

tjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med dessa vapen.

Jämställdhet och mångfald i bankens verksamhet

Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatorisk utbildning inom håll-

barhet som bland annat berör jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter.

Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen

på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika

bakgrund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens interna och

externa kommunikation samt marknadsföring. För att stärka medarbetares arbets

förhållande ytterligare arbetar Swedbank med, förutom grundläggande utbildning,

fort löpande dialog mellan chefer och medarbetare. Koncernledningen verkar för

enutveckling på området vilket innebär ett tydligare fokus på att integrera pers-

pektiven i affärer. För mer information om Swedbanks arbete om jämställdhet och

mångfald, se sidorna 218–221.

Swedbanks interna arbete som berör frågor om mänskliga rättigheter utvärde

ras kontinuerligt. Indikationer på brister men också arbetssätt och aktiviteter dis-

kuteras och analyseras för att öka bankens förståelse om vad som kan förorsaka

eventuell skada. Utvärderingen ger Swedbank möjlighet att arbeta proaktivt och

vidta lämpliga åtgärder. Detta kan leda till förändring i exempelvis arbetsprocesser,

intern utbildning och integrering av specifika aktiviteter och projekt.

Utvärdering i leverantörskedjan

Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps-

process. Riskbedömningens omfattning beror på var leverantören är geografiskt

placerad, vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög

risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Där

till ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet

signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer där respekt för mänskliga

rättig heter är central. Befintliga leverantörer följs upp, främst via dialog, för att

undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks arbete se

sidan 212–213. Uppföljningen säkerställer också Swedbanks möjlighet att beakta

eventuell förändring hos leverantörerna.

Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet

av mänskliga rättigheter. Om oegentligheter uppdagas tar banken fram anpassade

åtgärder tillsammans med leverantören. Det kan exempelvis handla om krav på

åtgärder av operativ process utan dröjsmål.

H10

Skatt

Väsentliga frågor:

Ansvarsfull bolagsstyrning

Affärsetik

Rapportering i enlighet med GRI- standarden

avseende skatt (GRI 207: TAX 2019) som inkluderar

upplysningar om skattestrategi, styrning och risk-

hantering.

Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver verk-

samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med

Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett

ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som

gäller banken och bankens kunder.

Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008

en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy till

gänglig på swedbank.com/hallbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska

följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta

standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte.

Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skatte-

kostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar trans

parent i all kommunikation med skattemyndigheter i samtliga av dessa länder och

verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndigheterna

som byggs på öppenhet och förtroende. I de situationer där det kan finnas alterna

tiva tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller

extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov

ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna.

Swedbank som skattebetalare

Swedbank har för 2022 kostnader för bolagsskatt om cirka 6 mdkr. Swedbank

bidrar till den sociala tryggheten genom att ge sysselsättning och betala cirka

2mdkr i sociala avgifter för ungefär 16 800 medarbetare. Som finansiellt företag

harSwedbank kostnader för ej avdragsgill moms om cirka 2 mdkr. Sedan 1 januari

2022 betalar Swedbank därutöver som en av knappt tio skattebetalare en särskild

bankskatt (riskskatt för kreditinstitut) om cirka 1 mdkr. På liknande sätt har ett

utökat skatteuttag på den finansiella sektorn införts i flera andra länder där

Swedbank bedriver verksamhet. Swedbanks sammantagna kostnad för skatt

ochsociala avgifter var över 11 mdkr för 2022.

Skatt i verksamheten

Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat

ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank

harinterna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas

för skatteundandragande.

Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang

som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element

som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra

bedömningar kan transaktioner lyftas till hållbarhetskommittén för prövning.

Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privat kunder

är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av sparande.

Inom Swedbankkoncernen finns utöver skattepolicyn ytterligare ställnings-

taganden vad gäller skattefrågor i till exempel Swedbanks sektorriktlinjer samt

iSwedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning.

226 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Intern styrning av skattehantering

Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen.

Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att rätt resurser och kom

petens tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelningarna

Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevnaden

inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncern-

bolagens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan dotterbolagens

effektiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens

skatte mässiga internprissättning. Vidare granskar bankens kontrollfunktioner risk

baserat regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för

kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyndigheter på

bankens hemmamarknader och amerikanska skattemyndigheten gällande efter-

levnaden av specifika amerikanska krav. Swedbanks externa revisorer granskar

skatte posten samt hållbarhetsredovisningen.

All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där varje affär,

relation och aktivitet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållnings

sätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att

minska skattekostnader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och

andra intressenter ska kunna rapportera misstankar om förhållanden som inte

ligger i linje med bankens värderingar, policyer eller etiska normer inklusive

Swedbanks skattepolicy (s.k. whistleblowing-rutin).

Skattefrågor som innebär en betydande finansiell risk och/eller ryktesrisk för

Swedbank-koncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en

årlig väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporte

ringen av Swedbanks intressenter.

Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur

ärremissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning.

2022 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Totalt

Verksamhet

RB, WB, AM,

Övrigt

RB, WB, AM,

Övrigt

RB, WB, AM RB, WB, AM WB, Övrigt WB,

Övrigt

WB Under

avveckling

Under

avveckling

WB Övrigt

Antal medarbetare

9 414 2 541 1 952 2 575 205 13 53 31 18 16 803

Externa intäkter, mkr

40 079 4 247 2 475 3 865 2 533 –794 633 98 2 71 11 53 221

Koncerninterna

intäkter, mkr

907 703 391 517 –910 980 –77 23 –53 2 480

Rörelseresultat, mkr

20 019 2 387 1 266 2 045 1 294 152 232 –25 –1 –15 4 27 358

Materiella tillgångar,

mkr 3 607 340 336 852 242 31 32 8 1 5 449

Betald bolagsskatt,

mkr 3 938 315 28 168 1 63 3 21 4 537

Bokförd aktuell

bolagsskatt, mkr 4 979 349 32 403 337 39 47 –16 –4 1 6 167

Ej avdragsgill moms,

mkr 1 421 146 59 175 12 1 813

Sociala avgifter, mkr 1 878 321 136 17 51 2 2 4 4 2 414

Bankskatt, mkr 927 927

Effektiv skattesats

exkl. uppskjuten skatt/

skatt tidigare år (%) 24,9 14,6 2,5 19,7 26,0 25,9 20,0 64,1 –20,5 24,4 25,0 22,5

Landets standard-

skattesats (%) 20,6 14,0 20,0 20,0 25,0 25,0 20,0 22,0 25,0 25,0 25,0

Avvikelse aktuell/

standard skattesats (%) 4,3 0,6 –17,5 –0,3 1,0 0,9 0,0 42,1 –45,5 –0,6 0,0

Avvikelse aktuell/

standard skatt 855 15 –221 –6 13 1 0 –11 1 0 0 647

Förklaring avvikelse aktuell/ standardskatt (mkr)

Annan skattesats

försäkrings rörelse

–165 –165

Andel i intresseföretag

redovisas efter skatt

–117 –24 –11 –151

Ej avdragsgill ränta på

efterställda skulder

188 188

Temporära skillnader

(skatte pliktigt vid

annan tidpunkt)

902 53 9 2 1 1 –9 959

Lettland beskattas vid

utdelning ( temporär

skillnad)

–220 –220

Differentierad skatte

sats inom landet

–6 –4 –10

Övrigt 48 –38 –1 –9 39 9 1 48

1) RB-Retail banking, WB-Wholesales banking, AM-Asset management

2) Antal medarbetare i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

3) Beloppen är baserade på koncernredovisningen. Koncerninterna transaktioner inom en jurisdiktion är eliminerade.

Lista över enheter i respektive jurisdiktion finns på swedbank.com/sv/investor-relations/risk-och-kapitaltackning.html

227Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsnoter

Om hållbarhetsredovisningen

År 2022 är det fjortonde året i rad som Swedbanks redo visning följer Global Reporting

Initiative Standards för håll barhetsrapportering (se sidorna 229–233). GRI-redovisningens

avgränsning kopplas till de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna som definierats utifrån

bankens väsentlighetsanalys och påverkansanalys. Hållbarhetsredovisningen följer även

rapporteringsramverken från årsredovisningslagen (se sidan 239), Principerna för ansvarsfull

bankverksamhet (se sidorna 234–237) och Taskforce on climate-related financial disclosures

(sesidan 238). Redo visningen refererar också till SASB (se sidan 238). De kommande EU regel-

verken som exempelvis Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) kommer att ställa

nya krav påhållbarhetsredovisningen. Swedbank har påbörjat arbetet med att se över de nya

kraven och förbereda för implementering.

Års- och hållbarhetsredovisningen publiceras årligen och avser perioden 1 januari

till och med 31 december 2022. Den publiceras 24 februari 2023. Hållbarhetsredo

visningen har översiktligt granskats av oberoende revisorer från PwC enligt

bestyrkande rapporten på sidan 247.

Datainsamling och beräkningsmetoder

Ett stort antal interna och externa system har använts för datainsamlingen till

rapporten. Den data som förekommer i hållbarhetsredovisningen rapporteras in

avbankens datalämnare via Swedbanks digitala hållbarhetsplattform.

De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data

och statistik som presenteras för respektive hållbarhetsnot, redovisas nedan:

H1 Tillgängliga banktjänster: informationen i avsnittet samlas främst in via

bankens finansiella redovisning, antalet betalningar erhålls genom en plattform

gemensamt ägd av svenska banker för att underlätta Swish-betalningar i realtid.

H2 Hållbara investeringar: informationen avseende fondförmögenhet per fond

hämtas från bankens system för finansiell rapportering. Klimatberäkningar görs

internt baserat på data från externa leverantörer, hållbarhetsanalys och loggning

avdialoger genomförs i en intern applikation på Swedbank Robur med underlag

från flera ESG-dataleverantörer.

H3 Hållbar finansiering: informationen avseende företagsutlåning hämtas från

bankens finansiella redovisning, volym över hållbarhets relaterade produkter

samlas in från interna och externa system och informationen rörande hållbarhets-

analyser som genomförts hämtas från flera olika kundhanteringssystem.

H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier

Risk & Contract Management och en extern digital plattform.

H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en

extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säker

hetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från bankens leveran törer.

Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en extern

leverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrations-

system. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än

ordinarie hållbarhetsredovisning.

H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildnings

data från den interna utbildningsportalen. HR-data anges i antal anställda (head-

count) och gäller för den 31 december 2022.

H7 Affärsetik och informationssäkerhet: data över misstänkta ordrar och trans-

aktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/

finansiering av terrorism (SAR) hämtas från särskilda system för ändamålet.

Ärenden för visselblåsning registreras via bankens visselblåsarprocess med

fem olika rapporteringskanaler. Processen hanteras av Group Compliance och

Group Internal Audit. Swedbanks svenska dotterbolag Swedbank Försäkring AB,

Swedbank Robur Fonder AB och Swedbank PayEx AB har egna separata processer,

medan Swedbank Hypotek AB har outsourcat ärendehanteringen till moderbolaget.

H8 Samhällsengagemang: informationen samlas in via flera olika interna

system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för

Swedbank.

H9 Mänskliga rättigheter: hållbarhetsanalys inom Swedbank Robur baseras på

data från flera stora ESG-data leverantörer och information rörande hållbarhets-

analyser inom kreditgivningen hämtas från flera olika kundhanteringssytem.

H10 Skatt: informationen hämtas från bankens finansiella noter, interna redo-

visningssystem samt HR-system.

Förändringar, omräkningar och avsteg

Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att informa

tionen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten.

228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

GRI-index 2022

Swedbank redovisar enligt GRIStandards (GRI 1: Foundation 2021). Nedan redo-

visas GRI-upplysningar kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån

bankens väsentlighetsanalys och påverkansanalys. För varje väsentligt hållbar

hetsområde redovisas en eller flera av GRI:s relevanta upplysningar som presente-

ras itabellen nedan med GRI:s beteckningar. Förväsentliga frågor där GRI-upplys-

ningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning.

För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en generell eller

ämnesspecifik upplysning ienlighet med GRIStandards. Swedbanks hållbarhets-

redovisning följer GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende rapportens innehåll;

principen om intressent involvering, principen om väsentlighet, principen om håll-

barhetssammanhang och principen om fullständighet.

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Referensnummer till

GRI sektor standard

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning och förklaring

Generella upplysningar

GRI 2:

Generella

upplysningar 2021

2-1 Organisationens detaljer 2, 70

2-2 Enheter som inkluderas

ihållbarhetsredovisningen

182-183

2-3 Redovisningsperiod,

redovisningsfrekvens och

kontaktuppgifter

70, 228, 257

2-4 Justeringar av informa

tion lämnad i föregående

redovisning

208, 211, 216, 228

2-5 Extern granskning 21, 228, 247

2-6 Aktiviteter, värdekedja

och andra afförsförbindelser

0, 8–13, 91–92,

182–183, 212

2-7 Medarbetare 218–221, 228

2-8 Arbetskraft som inte är

anställd

220

2-9 Koncernens styrning och

sammansättning

44–62, 199 Information saknas - Underrepresenterade

grupper är ett nyckeltal som Swedbank inte

tillämpar idag. Banken kommer att analysera

inkludering av detta nyckeltal inom kom

mande år.

2-10 Val och utnämningar till

högsta beslutande organ

46–48, 218

2-11 Ordförande i styrelsen 56, 61

2-12 Styrelsens och före

tagsledningens roll i att iden-

tifiera och styra hållbarhets-

arbete

44–62, 199, 225–226

2-13 Delegering av ansvar

för hållbarhetsarbete

44–62, 199

2-14 Styrelsens roll i hållbar

hetsrapportering

199

2-15 Intressekonflikter 46-47, 56–60

2-16 Kommunikation

av kritiska ärenden till

styrelse

27, 199, 210 Inte tillämpbar/Information saknas:

Eskalerade hållbarhetsfrågor hanteras av

Swedbank Sustainability Committée som

leds av Kommunikations och hållbarhets-

direktör med mandat från vd.

2-17 Kollektiv kunskap om

hållbarhet i styrelsen

2-18 Utvärdering av styrel

sens hållbarhetsarbe

47, 199

2-19 Ersättningspolicy för

styrelse och företagsledning

50–51, 125–128, 199

2-20 Process för att fast

ställa ersättning till styrelse

och företagsledning

30, 46, 50–51, 125–

128, 237

2-21 Kompensationsratio 220

2-22 Uttalande om strategi

för hållbarhet

4–6

2-23 Policyåtaganden för

ansvarsfullt företagande

44–45, 199, 200, 213,

225

En grå cell indikerar att skäl för utelämnande inte är tillåtna eller att ett

referens nummer för GRI sektor standard inte är tillgängligt.

229Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Referensnummer till

GRI sektor standard

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning och förklaring

GRI 2:

Generella

upplysningar 2021

2-24 Implementering och

integrering av policy-åtag

anden för ansvarsfullt före-

tagande

44–45, 199, 219, 226

2-25 Processer för att åter

ställa negativ påverkan som

koncernen orsakat

199, 222, 225–226

2-26 Mekanismer för rådgiv

ning och att lyfta kritiska

ärenden

199, 222

2-27 Efterlevnad av lagar

ochregleringar

223

2-28 Medlemskap och

samarbeten

20–21, 200

2-29 Förhållningssätt till

intressentinvolvering

201-202

2-30 Kollektivavtal 221

Väsentliga frågor

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-1 Process för att fastställa

väsentliga frågor

22–23, 201–202,

236–237

3-2 Förteckning över

väsentliga frågor

23, 201

Ekonomiskt stabil bank

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

2, 7, 8–19, 30–33,

44–55, 80–110, 202

GRI 201:

Ekonomiskt resultat

2016

201-1 Skapat och levererat

direkt ekonomiskt värde

2, 30–31, 65–67,

111–114, 107, 225

201-2 Finansiell påverkan

och andra risker och möjlig

heter kopplat till klimat-

förändringar

107–110, 213-214

Affärsetik

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

15–16, 42-55, 110,

199, 202, 222–223,

226-227

GRI 201:

Ekonomiskt resultat

2016

201-1 Skapat och levererat

direkt ekonomiskt värde

2, 30–31, 65–67, 107,

111–114, 225

Säkra och stabila IT system

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

17, 48, 55, 80, 106,

201–202, 222–223

Egen indikator Antal klagomål från

registrerad part till

dataskyddsombud

223

Egen indikator Antal klagomål från

Datainspektionen

223

230 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Referensnummer till

GRI sektor standard

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning och förklaring

Hög tillgänglighet

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

17, 48, 55, 80, 106,

201, 202, 206–207,

235

Egen indikator Tillgänglighet i digitala

kanaler

206–207

Ansvarsfull bolagsstyrning

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

44–54, 199, 202,

222–223

GRI 201:

Ekonomiskt resultat

2016

201-3 Omfattning av organi

sationens förmånsbestämda

åtaganden

125 not k13, 147

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

44–54, 199, 202,

227–228

GRI 207:

Skatt 2019

207-1 Bolagets inställning

tillskatt

227–228

207-2 Skattestyrning,

kontroll ramverk och risk-

hantering

227–228

207-3 Intressentdialog och

hantering av skatteange-

lägenheter

227–228

207-4 Land-för-land-

rapportering

227–228

Verka för klimatomställning

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

19, 26, 27, 107–110,

199–200, 213–214

GRI 302:

Energi 2016

302-3 Energiintensitet 217

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

19, 26, 27, 107–110,

199–200, 213–217

GRI 305:

Utsläppp 2016

305-1 Direkta växthusgas-

utsläpp (Scope 1)

216

305-2 Energirelaterade

indirekta utsläpp av växthus

gaser (Scope 2)

216

305-3 Övriga indirekta

utsläpp av växthusgaser

(Scope 3)

213–217

305-4 Utsläppsintensitet

avväxthusgaser

213–217

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

27, 107–110, 199–

200, 213–217

GRI 306:

Avfall 2020

306-3 Genererat avfall 216

231Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Referensnummer till

GRI sektor standard

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning och förklaring

Attraktiv arbetsgivare

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

18, 26–27, 29, 125–

128, 199–200, 218–

221, 225–226, 237

Information ej tillgänglig – Banken planerar

att utföra en ny materialitetsanalys enligt

GRIStandards 2021.

GRI 401:

Anställning 2016

401-1 Nyanställning och

personal omsättning

220

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

18, 26–27, 29, 125–

128, 199–200, 218–

221, 225–226, 237

GRI 404:

Utbildning och kom-

petensutveckling

2016

404-1 Genomsnittligt antal

utbildningstimmar per år per

anställd

219

404-3 Andel anställda som

får regelbunden prestations

utvärdering

221

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av väsentliga

frågor

18, 26–27, 29, 125–

128, 199–200, 218–

221, 225–226, 237

GRI 405:

Mångfald och lika

möjligheter 2016

405-1 Mångfald hos styrelse,

ledning och medarbetare

42-55, 125 not k13,

218-221

Information ej tillgänglig – Åldersgrupper för

delat per anställningsavtal är ett nyckeltal

som Swedbank inte tillämpar i sin uppfölj

ning idag. Banken kommer att verka för en

inkludering av dessa nyckeltal inom kom

mande åren.

405-2 Förhållande mellan

grundlön och ersättning för

kvinnor och män

218–221

Motverkar finansiell brottslighet

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Management of

material topics

42–55, 199–200, 80,

222–223

GRI 205:

Antikorruption 2016

205-1 Andel av verksam

heten som granskats med

avseende på korruptions-

risker

222–223 205-1 Information ej tillgänglig – Den procentuella

andelen, typ av korruptionsrisk som identifie

ras genom risk utvärderingen i respektive

kärnprocess, och totalt antal som analyse

rats utifrån korruptionsrisker mäts endast för

vissa delar av verksamheten och nyckeltal

för koncernen som helhet kan därför inte pre

senteras. Swedbank arbetar aktivt för att

utveckla bankens riskutvärderingar. Banken

kommer att verka för en inkludering av dessa

nyckeltal inom kommande åren.

205-2 Kommunikation och

utbildning om antikorrup

tionspolicyer och tillväga-

gångssätt

199, 207–208, 210,

212–213, 219, 220,

222–223

Egen indikator Andel av leverantörer risk-

utvärderade utifrån affärs-

etiska aspekter

212

Egen indikator Andel av innehav i fondport

följerna riskutvärderade uti-

från affärsetiska aspekter

208

Egen indikator Antal företagskunder risk-

utvärderade utifrån affärs-

etiska aspekter

210

Egen indikator Antal misstänkta ordrar och

transaktioner rapporterade

223

Antal misstänkta transaktio

ner avseende penningtvätt/

finansiering av terrorism

rapporterade

223

232 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Referensnummer till

GRI sektor standard

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning och förklaring

Hållbara investeringar

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Management of

material topics

26–27, 199, 201–

202, 207–209

G4-FS10 Procentuell andel och antal

bolag i portföljen som den

rapporterande organisatio

nen har samverkat med

imiljö- och/eller sociala

frågor

208 G4 Sektor standard:

Finansiella tjänster

Hållbar kreditgivning

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Management of

material topics

26–27, 80, 107–110,

199, 201–202, 210–

212

G4-FS6 Andel av företagsportföljen

per region, storlek och sektor

88, 91-92 G4 Sektor standard:

Finansiella tjänster

G4-FS7 Monetärt värde av produkter

och tjänster som har positiva

sociala effekter angett per

affärsområde och syfte

211-212, 213–214 G4 Sektor standard:

Finansiella tjänster

G4-FS8 Monetärt värde av produkter

och tjänster som har positiva

miljöeffekter per affärs-

område och syfte

211-212, 213–214 G4 Sektor standard:

Finansiella tjänster

Samhällsengagemang

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Management of

material topics

199, 202, 224–225

GRI 201:

Ekonomiskt resultat

2016

201-1 Skapat och levererat

direkt ekonomiskt värde

2, 30–31, 66–67,

111–114, 225

233Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

PRB Självutvärdering

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och hållbarhets redovisning

Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bank verksamhet (PRB) finns

rapporterad. Rapporteringen följer PRB:s uppsatta krav. Områdena 2.1, 2.2, 2.3 samt 5.1 har

översiktligt granskats av oberoende revisorer från PwC i enlighet med bestyrkande rapporten

på sidan 247.

Princip 1: Inriktning

Swedbank anpassar affärsstrategin så att den överensstämmer med

och bidrar till de Globala målen för hållbar utveckling, Paris avtalet

och andra relevanta nationella och regionala ramverk, både utifrån

individens och samhällets perspektiv.

1.1 Beskrivning av affärsmodell

Med runt sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank en

av deledande bankerna för de många hushållen och företagen på våra fyra hem

mamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Bankens huvudsakliga

kundsegment är privatkunder, företags kunder, bostadsrättsföreningar, offentlig

sektor och finansiella institutioner. Swedbanks företagsutlåning utifrån störst

sektor exponering är fastighetsförvaltning, jordbruk, skogsbruk och fiske samt

tillverknings industri.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 8–13

Factbook 2022, sidan 2

1.2 Strategiöverenstämmelse

I er affärsstrategi, är hållbarhet en integrerad del och en strategisk

prioritering för er bank?

Ja Nej

Refererar er bank till något av följande ramverk, eller till krav på

hållbarhetsrapportering, i era strategiska prioriteringar och policyer

förattimplementera dessa?

UN Guiding Principles on Business and Human Rights

International Labour Organization fundamental conventions

FN:s Global Compact

UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples

Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende hantering av miljörisker:

Task Force on Climate-realted Financial Disclosures, TCFD, Finance for

Biodiversity Pledge (Swedbank Robur), Principerna för ansvarsfulla investe

ringar, PRI (Swedbank Robur), EU-taxonomin, Europeiska centralbankens

guide om klimat- och miljörisker, Pelare 3

Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende sociala frågor

None of the above

Swedbank har åtagit sig att anpassa sig till Parisavtalet och målen för hållbar

utveckling samt bidra till deras framgång.

Under 2022 har Swedbank satt reduktionsmål på delar av låneportföljen med

syfte att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius.

Swedbank Robur har satt som mål att det samlade fondkapitalet ska vara ilinje

med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år

2040 vara placerat koldioxidneutralt.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19, 20–21, 26

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/miljo-och-klimat/mal-och-fokus-

omraden/klimatmal.html

https://www.swedbankrobur.se/

Princip 2: Påverkan och målsättning

Swedbank kommer kontinuerligt att öka bankens positiva påverkan

och samtidigt minska den negativa påverkan samt hantera riskerna

kopplat till människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, pro-

dukter och tjänster. För att möta detta kommer Swedbank att anta

och publicera mål inom de områden där bankens påverkan har

störsteffekt.

2.1 Påverkansanalys (Steg 1)

a) Omfattning

Påverkansanalysen genomfördes i UNEP-FI:s Portfolio Impact Analysis Tool v.2

under 2021. Produkter och tjänster analyserades för privat- och företagsaffären

iSverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och

kapitalmarknadsprodukter omfattades inte av analysen.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidan 201

b) Portföljens sammansättning

Swedbank beaktade sammansättningen av portföljen i procent under påverkans

analysen. Produkter och tjänster samt företagssektorn analyserades i Sverige,

Estland, Lettland, Litauen och Norge. Företagsportföljen delades upp på

NACE-sektornivå två. Se bankens nuvarande sammansättning på sektornivå på

sidan 91-92. För mer information om detaljer från analysen kontakta sustain-

ability@swedbank.com.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 91–92

c) Bankens portföljpåverkan i förhållande till samhällets behov

Enligt verktyget för påverkansanalys från UNEP FI finns exempelvis följande

utmaningar per land: Sverige – energiförbrukning per capita, Estland – bostäder

till överkomliga priser, Lettland – klimatrisk och i Litauen – återvinningsgrad.

Dessa utmaningar på landsnivå beaktades genom den metod som användes

iverktyget för påverkansanalys. Resultaten av analysen kontrollerades även

motlandets nuvarande utmaningar för att säkerställa att korrekt prioritering

tillämpades. Information om landets utmaningar inhämtades från intressenter

som icke-statliga och statliga organisationer genom offentliga rapporter.

Enligt påverkansanalysen är några av Swedbanks viktigaste prioriterade om rå

den utifrån en positiv påverkan följande: inkluderande och sunda ekonomier samt

sysselsättning. Swedbank har en hög negativ påverkan inom områdena klimat och

resurseffektivitet. För Swedbanks målsättning har områdena mitigering av klimat

förändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs effektivitet, inkluderande

sunda ekonomier och sysselsättning prioriterats. Områdena är definierade av FN.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 91–92, 201

234 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

d) Resultat:

Resultatet från analysen visar att Swedbank, genom sin affär, har en viktig roll

isamhället och för dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inklu

derande sunda ekonomier och sysselsättning där Swedbank har störst påverkan

i en positiv riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och tillverk

ningssektorn. Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig på

ökad ti llgång till boendemöjligheter exempelvis i form av finansiering till privat

personer samt bygg- och fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till inklude-

rande sunda ekonomier genom ökad tillgänglighet av säkra finansiella tjänster.

Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar

utveckling, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11

Hållbara städer och samhällen.

Resultatet visar även att Swedbank, genom sin affär, har ett viktigt åtagande

att begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områ

den, så som klimat, biologisk mångfald, avfall och resurseffektivisering. Inom

dessa områden har banken även en positiv påverkan utifrån till exempel matför

sörjning och försörjningsmöjligheter, samtidigt med förbättringspotential inom

sektorerna fastighetsförvaltning, tillverkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk och

fiske samt inom vissa delar av energisektorn.

Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som

exempelvis påverkar de Globala målen för hållbar utveckling, mål 12 Hållbar

konsumtion och produktion och mål 13 Bekämpa klimatförändringar.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidan 201

Vilken av följande delar i påverkansanalysen har din bank genomfört

för att identifiera de områden där din bank har sina mest betydande

(potentiella) positiva och negativa effekter?

Omfattning: Ja Pågående Nej

Portföljsammansättning:

Ja Pågående Nej

Kontext:

Ja Pågående Nej

Resultat:

Ja Pågående Nej

Vilka områden har du identifierat som viktigast för din bank, som

ett resultat av påverkansanalysen?

Mitigering av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs-

effektivitet, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning.

Hur gamla är uppgifterna som används i påverkansanalysen?

Äldre än 18 månader före publicering

2.2 Målsättning (Steg 2)

a) Överensstämmelse

Swedbanks klimatmål är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till

1,5 grader Celsius och har tagits fram som en del av Swedbanks åtaganden till

Net Zero Banking Alliance och Science Based Targets initiative. Swedbanks mål

inom hållbar finansiering inkluderar bland annat tillgångar som kvalificerar för

bankens nya ramverk för gröna, sociala och hållbarhetsobligationer.

Ramverket baseras på Swedbanks Green Bond Framework från 2017 och har

utökats med sociala områden. Ramverket sätter definitioner för finansiering av

gröna och sociala projekt och tillgångar och är i linje med ICMA Green Bond

Principles 2021, Social Bond Principles 2021 och Sustainability Bond Guidelines

2021. I stor utsträckning har de gröna kriterierna även anpassats till de tekniska

gransknings kriterierna i EU taxonomin.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19, 26, 210–211

b) Basår:

Klimatmål för kreditportföljen till 2030 har satts med basår 2019. Basåret för

bankens mål inom hållbar finansiering är 2022.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19, 26

c) “SMARTa” mål:

Mål 1

För att motverka klimatförändringarna har Swedbank antagit klimatmål för

kredit portföljen för år 2030. Målen är i linje med det globala 1,5-graders målet

och omfattar sektorerna: bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja

och gas samt stål.

•

För bolån är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

(kgCO

e/m

) med 39 procent.

•

För kommersiella fastigheter är målet att minska den finansierade utsläpps-

intensiteten (kgCO

e/m

) med 43 procent.

•

För kraftproduktion är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

till (tCO

e/MWh) med 59 procent.

•

För olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) är målet att

minska de absoluta finansierade utsläppen (tCO

e) med 50 procent.

•

För stålsektorn är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

(tCO

e/ton) med 29 procent.

Mål 2

Det andra målet är att under 2023 öka Swedbanks hållbara finansiering.

Det innefattar såväl grön som social och hållbarhetsrelaterad finansiering.

Bankens strävan är att utveckla målet enligt definitionen av SMART.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19, 26

d) Plan för att uppnå målen:

Swedbank kommer att fortsätta utveckla produkter och rådgivningstjänster som

underlättar klimatomställningen mot uppsatta 2030-mål. Swedbank arbetar

också med att förbättra interna system för att lagra och komma åt relevant data

för att möjliggöra effektiv styrning. Datakvalitet och beräkningar ska förbättras

itakt med att såväl målsättningsmetod som forskning inom området utvecklas

över tid. Liknande gäller för mål 2 där banken planerar att fortsätta stödja kunder

och bidra till omställningen genom att kanalisera kapitalflöden till ansvarsfulla

investeringar. Båda målen är integrerade i bankens styrningsstruktur med

relevant uppföljning.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19, 26

Första området för

störst påverkan:

Mitigering av klimatför

ändringar, anpassning

till klimatförändringar

Andra området för

störst påverkan:

Resurs effektivitet,

inkluderande sunda

ekonomier och syssel

sättning

Överensstämmelse:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

Basår:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

SMART:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

Plan för att uppnå målen:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

235Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

2.3 Implementering och uppföljning av mål (Steg 2)

Swedbank har under året utvecklat utsläppsreduktionsmål för låneportföljen

vilket var bankens tidigare PRB mål. Målen är ett strategiskt styrmedel som ska

bidra till samhället och våra kunders omställning, öka finansiering av hållbara

aktiviteter och samtidigt hantera risker och möjligheter relaterade till klimat-

förändringar.

Swedbank lanserade under året ett nytt ramverk för hållbar finansiering och

upplåning, kallat Swedbank Sustainable Funding Framework, vilket ersätter det

tidigare ramverket, Swedbank Green Bond Framework. Kriterierna för gröna lån

uppdaterades och flera nya kategorier och kriterier lades till för sociala lån. Läs

mer om det nya ramverket på sidan 210. Det innebär att fler kategorier inkluderas

i Swedbanks mål för hållbar finansiering. Swedbank har nått sitt mål inom hållbar

finansiering både 2021 och 2022. Under 2022 var den totala volymen för hållbar

finansiering 73 mdkr vid årets slut.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 210–211

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/strategi-och-ramverk/sustainable-

funding-framework.html

Princip 3: Kunder

Swedbank åtar sig att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder

föratt uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska

aktiviteter som skapar gemensamt välstånd för nuvarande och

framtida generationer.

3.1 Kundinteraktion

Har er bank en etablerad policy eller en process för engagemang

medkunder för att främja hållbarhet?

Ja Pågående Nej

Har din bank en policy för sektorer där du har identifierat den största

(potentiella) negativa påverkan?

Ja Pågående Nej

Swedbank har under året arbetat med att utveckla och stärka pro dukter och

tjänster med hållbarhetsprofil för att stötta kunderna att bli mer hållbara. Swed

banks styrande hållbarhetsramverk appliceras även på våra kunder via policyer

(antagna av styrelsen), instruktioner/ställningstaganden (antagna av vd) och

sektorriktlinjer.

De regler som antagits på EU-nivå kopplade till EU:s gröna giv och EU:s hand

lingsplan för finansiering av hållbar tillväxt ger stöd för Swedbanks strävan att

uppmuntra hållbara val i kundinteraktion. Swedbank har bland annat implemen-

terat de delegerade förordningarna till MiFID II och IDD vilket har inneburit att

banken har integrerat hållbarhetspreferenser i rådgivningsmötet.

Swedbank har lanserat en ny ESG-analys för stora företag som ett första steg

att använda som en del av kreditprocessen. Under 2023 kommer omfattningen

av företagskunder att utökas. Banken har även sektorriktlinjer som används för

att analysera företagskunders hållbarhetsrisker.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 207–212.

3.2 Affärsmöjligheter

Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att

främja en hållbar tillväxt är det centralt för Swedbank att allokera kapital till verk

samheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställningen. Engage-

manget och intresset kring hållbarhet ökar i snabb takt. Swedbank har därför

under året intensifierat arbetet med att utveckla och stärka våra produkter och

tjänster med hållbarhetsprofil. Swedbank Robur har utvecklat fler fonder med

hållbarhetsprofil.

Andra produkter är gröna, sociala och hållbara obligationer, produkter och

tjänster i samband med energiomställning, hållbarhetslänkade lån, gröna lån,

gröna bolån och solcellslån.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 207–217

Princip 4: Intressenter

Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt

konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter

föratt bidra till de Globala målen.

4.1 Identifiera och interagera med intressenter

Har er bank en process för att identifiera och på regelbunden basis

konsultera, engagera, samarbeta med och inleda partnerskap med

relevanta intressenter som ni har identifierat som relevanta med

hänsyn till påverkansanalys och målsättningsprocessen?

Ja Pågående Nej

En löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvud

sakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Frågor

som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under

året redogörs för på sidorna 201-202.

•

En koncernövergripande väsentlighetsanalys genomfördes 2020 där närmare

2000 respondenter besvarade en enkät kring hur Swedbank bör prioritera

olika hållbarhetsfrågor.

•

Swedbank har etablerade partnerskap med målet att utveckla och leverera

lösningar för hållbar produktion och konsumtion.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 201–202

236 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

Princip 5: Styrning och fastställelse av mål

Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa prin-

ciper genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur

avansvarsfull bankverksamhet.

5.1 Styrningsstruktur för implementering av principerna

Har er bank en etablerad process för styrning som inkluderar PRB?

Ja Pågående Nej

Swedbank implementerar PRBs principler genom effektiv styrning och en kultur

av ansvarsfull bankverksamhet. Bankens styrningsstruktur inkluderar hållbarhet

och möjliggör långsiktigt värdeskapande för bankens ägare och andra intressen

ter. Se mer info om styrning av hållbarhet på sidan 199. Bankens specifika mål

inom PRB är en del av bankens övergripande styrningsstruktur.

Swedbank integrerar hållbarhet i affärsbeslut, verksamheter och affärsutveck

ling. Inom Swedbanks Performance Development-process sätts individuella

prestations kriterier i syfte att bidra till och stödja Swedbanks övergripande stra

tegiska riktning, där hållbarhet är en viktig del. Vidare så integreras hållbarhets-

risker i Swedbanks ersättningspraxis genom att inkludera kvalitativa och indivi-

duella prestationskriterier som grund för tilldelning av rörlig ersättning för alla

anställda, som till exempel efterlevnad av Swedbanks värderingar, samt tillämp

ning av uppskjutande perioder och utbetalning av rörlig ersättning i form av

finansiella instrument för majoriteten av de anställda. Inga externa konsulter

gällande ersättningsfrågor har anlitats.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 42–55 samt 199

5.2 Främja en kultur av ansvarsfull bankverksamhet

Swedbank har implementerat ett flertal initiativ och åtgärder för att följa upp och

stödja integrationen av hållbarhet i verksamheten. Exempelvis har banken utfört

kompetensutveckling inom hållbarhetsområdet både för styrelse, chefer och

medarbetare.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 199 samt 222–223

5.3 Policyer och processer för skälig aktsamhet

Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur.

Swedbanks policyer, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden

för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Swedbank har även en hållbar

hetskommitté som har som syfte att stödja en effektiv hantering och styrning

inom hållbarhet. Hållbarhetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen

för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för

banken. Det finns även ett system för visselblåsning, både internt och externt.

För bankens anställda finns processer på plats som säkerställer en kultur som

ständigt arbetar för att minimera trakasserier på arbetsplatsen. Läs mer om

bankens styrningsstruktur samt hur banken arbetar med skälig aksamhet på

sidorna 42–55 samt 199.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 42–55, 199 samt

218–221

Har vd och eller ledningsgruppen regelbunden översyn i

implementeringen av Principerna genom bankens styrning?

Ja Pågående Nej

Innehåller styrningen en struktur för översyn av implementeringen

avPRB?

Ja Pågående Nej

Har banken etablerade initiativ för att främja en hållbarhetskultur

blandmedarbetare?

Ja Pågående Nej

Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet

Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella

och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring

bankens bidrag till de Globala målen, och även ta ansvar för bankens

positiva och negativa effekter kring dessa.

6.1 Granskning

Har denna publika rapportering av åtagandet att följa PRB reviderats

aven oberoende revisor?

Ja Delvis Nej

PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har genomfört en översiktlig granskning

avSwedbank ABs Hållbarhetsredovisning och områdena 2.1, 2.2, 2.3 och 5.1

iSwedbank ABs självutvärdering av PRB för 2022.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidan 247

6.2 Rapportering via andra ramverk

Rapporterar Swedbank hållbarhetsinformation i enlighet med

nedanstående standarder och ramverk?

GRI

SASB

CDP

IFRS Sustainability Disclosure Standards

TCFD

Andra: SBTi, Net Zero Banking Alliance, FN:s Global Compact

Swedbank rapporterar I enlighet med standarder och ramverk markerade ovan

och med hänvisning till SASBs ramverk.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 229–233 samt 238–239

6.3 Framtidsutsikt

Vilka är nästa steg som Swedbank kommer att genomföra inom den

närmaste tolvmånadersperioden (särskilt när det gäller påverkans-

analys, fastställande av mål och styrningsstruktur för genomförandet

av PRB)?

Swedbank har antagit ett koncernövergripande ställningstagande kring klimat

och bankens position är tydlig. Swedbank vill aktivt bidra till ett mer hållbart

samhälle och fokuserar på att ställa om verksamheten så att banken kan möta

de krav som klimatförändringarna och dess effekter innebär. Som en led i detta

har Swedbank antagit klimatmål för kreditportföljen i linje med den senaste

klimat vetenskapen. Nu går banken in i en fas av planering och implementering

avåtgärder för att nå dessa mål.

Banken planerar även att uppdatera påverkansanalysen under 2023.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 19 samt 22–29

237Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

SASB-index

Tabellen nedan tillhandahåller referenser till var informationen i Swedbanks hållbarhetsrapportering finns relaterat till de indikatorer som tillämpas

i Sustainability Accounting Standards Boards (SASB) branschspecifika standard för kommersiella banker.

Område Redovisningsvärde Kod Hänvisning

IT- och informationssäkerhet (1) Antal databreaches (2) andel som involverar personuppgifter (PII), (3) antal berörda

kontoinnehavare.

Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker

FN-CB-230a.1

FN-CB-230a.2

222–223

Finansiell inkludering (1) Antal och (2) utestående lån som är kvalificerade för program som syftar till att

främja småföretag och samhällsutveckling

(1) Antal och (2) volymen förfallna och icke upplupna lån som är kvalificerade för

program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling

Antal avgiftsfria bankkonton som tillhandahållits kunder som tidigare haft begränsad

eller ingen tillgång till banktjänster

Antal deltagare i samhällsinitiativ för ökad kunskap i privatekonomi riktade mot kunder

med begränsad tillgång till banktjänster

FN-CB-240a.1

FN-CB-240a.2

FN-CB-240a.3

FN-CB-240a.4

21, 23, 224–225

Integrering av miljö, sociala och

styrningsrelaterade faktorer

ikredit analysen

Kommersiell och industriell kreditexponering, indelat på sektor

Beskrivning av tillvägagångssätt för integrering av miljömässiga, sociala och styrnings-

relaterade faktorer (ESG) i kreditanalysen

FN-CB-410a.1

FN-CB-410a.2

91-92, 107–110, 210

Affärsetik Totalt belopp av monetära förluster till följd av rättsliga förfaranden i samband med

bedrägeri, insiderhandel, antitrust, konkurrensbegränsande beteende, marknadspå-

verkan, felbehandling eller andra relaterade finansiella branschregleringar eller lagar

Beskrivning av policy och processer rörande visselblåsning

FN-CB-510a.1

FN-CB-510a.2

115, not K5, 222–223

Systematisk riskhantering Global Systemically Important Bank (G-SIB) indikatorer, efter kategori

Beskrivning av tillvägagångssätt för införlivande av resultat från obligatoriska och fri-

villiga stress tester i kapitaltäckningsberäkning, långsiktig företagsstrategi och i annan

affärsverksamhet

FN-CB-550a.1

FN-CB-550a.2

107–110, 111 not K4

Aktivitetsmått Kod

(1) Antal och (2) värde på transaktions- och sparkonton efter segment: (a) privat och (b) småföretag FN-CB-000.A

(1) Antal och (2) värde på lån efter segment: (a) privat, (b) små företag och (c) företag FN-CB-000.B

TCFD-index

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning TCFD-rapportering finns presenterad.

Referens Sida

Styrning

a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter.

26–27, 45, 55, 80-81, 199

b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.

26–27, 51–52, 80-81,

199

Strategi

a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt.

23, 107–110, 213–214

b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering.

23, 26–27, 80-81, 107–

110, 213–217

c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi, med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 2 ° C eller lägre scenario.

107–110, 213–217

Riskhantering

a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker.

80-81, 107–110, 213–

217

b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker.

80-81, 107–110, 213–

217

c) Beskriv hur processer för att identifiera, utvärdera och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering.

55, 80–81, 107–110

Mål och mätvärden

a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi

och riskhanteringsprocess.

26–27, 107–110,

213–217

b) Rapportera utsläpp från Scope 1, Scope 2, och om tillämpligt Scope 3 utsläpp av växthusgaser och dess sammankopplade risker.

107–110, 213–217

c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad.

19, 26–27, 213–217

238 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Rapporter och noter Hållbarhet

Hållbarhetsrapport enligt

Årsredovisningslagens krav

Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering iÅrsredovisnings lagen

(6:ekapitlet 12:e paragrafen). De nya kraven fastslår att hållbarhetsrapporteringen

ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets

utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland

upplysningar ifrågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för

mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Isyfte att tydliggöra hur

Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvis ningar

tillredo visningens olika sidor. Swedbanks taxonomi-rapportering finns på

sidorna204–205.

Sidhänvisning per område Miljö

Medarbetare och

Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption

Affärsmodell

13–14 13–14 13–14 13–14

Väsentliga risker

22–29, 107–110, 201,

213–217

22–29, 107–110, 201,

218–221

22–29, 107–110, 201,

225–226

22–29, 107–110, 201,

222–223

Policy, resultat och indikatorer

107–110, 199–202,

213–217

•

Miljöpolicy

•

Miljöledningssystem

certifierat enligt ISO 14001

•

Ställningstagande klimat

•

Hållbarhetspolicy

•

Swedbanks uppförandekod

•

Uppförandekod för

leverantörer

•

Policy för ansvarsfulla

investeringar

199–202, 218–221

•

Hälsa och arbetsmiljöpolicy

•

Policy för mångfald och inklu-

dering

•

Policy för mänskliga

rättig heter

•

Hållbarhetspolicy

•

Swedbanks uppförandekod

199–202, 207–212, 212-213,

225–226

•

Policy för mänskliga

rättig heter

•

Policy för mångfald och inklu-

dering

•

Ställningstagande försvars-

industrin

•

Hållbarhetspolicy

•

Swedbanks uppförandekod

•

Uppförandekod för

leverantörer

•

Policy för ansvarsfulla

investeringar

199–202, 222–223

•

Antikorruptionspolicy

•

Policy för att motverka

penning tvätt och terrorist-

finansiering

•

Policy för finansiell

rapportering

•

Hållbarhetspolicy

•

Swedbanks uppförandekod

•

Uppförandekod för

leverantörer

•

Policy för hantering av skatt

•

Rutin för visselblåsning

Hantering av risker

22–29, 107–110, 199, 201,

213–217, Pelare 3- rapporten,

tillgänglig på swedbank.com

22–29, 107–110, 199, 201,

218–221, Pelare 3- rapporten, till-

gänglig på swedbank.com

22–29, 107–110, 199, 201,

225–226, Pelare 3- rapporten, till-

gänglig på swedbank.com

22–29, 107–110, 199, 201,

222–223, Pelare 3- rapporten, till-

gänglig på swedbank.com

1) Alla policyer finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability

239Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhet Rapporter och noter

Styrelsens och vd:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att

årsredo visningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning

ikreditinstitutochvärdepappersbolag(ÅRKL),Finansinspektio-

nensföreskrifterochallmännaråd(FFFS2008:25)samtRFR2

Redovisningförjuridiskapersonerochgerenrättvisandebild

avmoderbolagetsställningochresultatochattförvaltnings

berättelsengerenrättvisandeöversiktöverutvecklingenavbola-

getsverksamhet,ställningochresultatsamtbeskriverväsent-

liga risker och osäkerhetsfaktorer som före taget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon-

cernredovisningenharupprättatsenligtInternationalFinancial

ReportingStandards(IFRS),såsomdeantagitsavEU,ochger

enrättvisandebildavkoncernensställningochresultatochatt

förvaltningsberättelsenförkoncernengerenrättvisandeöver-

siktöverutvecklingenavkoncernensverksamhet,ställning

ochresultatsamtbeskriverväsentligariskerochosäkerhets-

faktorersomdeföretagsomingårikoncernenstårinför.

Stockholm den 22februari2023

Göran Persson

Ordförande

 BiörnRiese GöranBengtsson AnnikaCreutzer

Vice ordförande Ledamot Ledamot

HansEckerström KerstinHermansson HelenaLiljedahl BengtErikLindgren

Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot

 AnnaMossberg PerOlofNyman BiljanaPehrsson

Ledamot Ledamot Ledamot

 RogerLjung ÅkeSkoglund

 Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Jens Henriksson

Verkställande direktör och koncernchef

  Vårrevisionsberättelseharavgivitsden23februari2023

PricewaterhouseCoopersAB

 AnneliGranqvist MartinBy

 Auktoriseradrevisor Auktoriseradrevisor

Huvudansvarig revisor

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022240

Styrelsens och vd:s underskrift

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningenförSwedbankAB(publ)förår2022medundantag

förbolagstyrningsrapportenpåsidorna42–62.Bolagetsårs

redovisningochkoncernredovisningingårpåsidorna32–197

idettadokument.

Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättats

ienlighetmedlagenomårsredovisningikreditinstitutoch

värdepappersbolagochgereniallaväsentligaavseenden

rättvisandebildavmoderbolagetsfinansiellaställningperden

31december2022ochavdessfinansiellaresultatochkassa-

flödeföråretenligtlagenomårsredovisningikreditinstitut

ochvärdepappersbolag.Koncernredovisningenharupprättats

i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolagochgereniallaväsentligaavseenden

rättvisandebildavkoncernensfinansiellaställningperden

31december2022ochavdessfinansiellaresultatochkassa-

flödeföråretenligtInternationalFinancialReportingStan-

dards(IFRS),såsomdeantagitsavEU,ochlagenomårs

redovisningikreditinstitutochvärdepappersbolag.Våra

uttalandenomfattarintebolagsstyrningsrapportenpåsidorna

42–62.Förvaltningsberättelsenärförenligmedårsredovis-

ningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vitillstyrkerdärförattbolagsstämmanfastställerresultat

räkningenochbalansräkningenförmoderbolagetochkoncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kom-

pletteranderapportsomharöverlämnatstillmoderbolagets

och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsför-

ordningens(537/2014)artikel11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on

Auditing(ISA)ochgodrevisionssediSverige.

Vårtansvarenligtdessastandarderbeskrivsnärmare

iavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoendeiförhållandetill

moderbolagetochkoncernenenligtgodrevisorssediSverige

ochhariövrigtfullgjortvårtyrkesetiskaansvarenligtdessa

krav.Dettainnefattaratt,baseratpåvårbästakunskapoch

övertygelse,ingaförbjudnatjänstersomavsesirevisorsför-

ordningens(537/2014)artikel5.1hartillhandahållitsdetgran-

skadebolageteller,iförekommandefall,dessmoderföretag

ellerdesskontrolleradeföretaginomEU.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets-

nivåochbedömariskenförväsentligafelaktigheteridefinan-

siellarapporterna.Vibeaktadesärskiltdeområdendärverk-

ställandedirektörenochstyrelsengjortsubjektiva

bedömningar,tillexempelviktigaredovisningsmässigaupp-

skattningarsomhargjortsmedutgångspunktfrånantagan-

denochprognoseromframtidahändelser,vilkatillsinnaturär

osäkra.Liksomvidallarevisionerharviocksåbeaktatrisken

för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den

internakontrollen,ochblandannatövervägtomdetfinns

beläggförsystematiskaavvikelsersomgivitupphovtillrisk

förväsentligafelaktighetertillföljdavoegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig

granskningisyfteattkunnauttalaossomdefinansiellarap-

porternasomhelhet,medhänsyntagentillkoncernensstruk-

tur,redovisningsprocesserochkontrollersamtdenbransch

ivilkenkoncernenverkar.

Swedbanksbankverksamhetisamtligaländerrevideras

avlokalarevisionsteamfrånPwC.Swedbankkoncernenhar

centraliseradeservicecenter,systemochprocesserförett

antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt cen-

trala revisions team testar samtliga centraliserade system och

processer. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning

baseratpåvårainstruktioner.

Enhetermedstorbetydelseellerriskförkoncernenärföre-

mål för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer.

RevisionenutförsienlighetmedISAochlokalarevisionsstan-

darder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning

avinternakontrollerförnyckelprocesser,analytiskgranskning

avspecifikakonton,granskningavbokföringspostergenom

inspektion,observationellerbekräftelsesamtinhämtandeav

revisionsbevisförattstyrkavåraförfrågningar.

Förvissaenheterärdeturettkoncernperspektivnödvän-

digtattgranskaspecifikaposteriredovisningen,trotsattdessa

enheterintebedömsvaraväsentligaellerhahögrisk.Idessa

fallinstrueraslokalateamattutföraspecifikagransknings

åtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss.

Specifikagranskningsåtgärderinkluderarvanligtvisendetal

jeradanalytiskgranskning,avstämningavredovisningmot

underliggandesystem,substansgranskningförspecifikapro-

cesser,områdenochkonton,diskussionermedföretagsled-

ninggällandebokföring,skattochinternakontrollersåvälsom

uppföljningavfrågeställningarkändafråntidigareperioder.

Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll

överaffärsprocesser,applikationer/systemochhänförliga

plattformarsomstödjerSwedbanksredovisningochfinan-

siella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för

attsäkerställaattsystemochprocesserärutformade,under-

hållna,drivsochskyddaspåettsättsomsäkerställeratt

risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder inne-

fattargenomgångaravprocesser,utvärderingavdesignav

ochtestaveffektivitetikontroller.Ävensubstansgransknings-

åtgärder har utförts.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 241

Revisionsberättelse

Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på

kvartalsbokslut.IsambandmedattSwedbankkoncernen

lämnatkvartalsrapporterharvirapporteratvåraobservationer

tillstyrelsensrevisionsutskottochavlämnatexternadelårs-

granskningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även

vårahuvudsakligaobservationertillstyrelsen.

Väsentlighet

Revisionensomfattningochinriktningpåverkadesavvår

bedömningavväsentlighet.Enrevisionutformasförattuppnå

enrimliggradavsäkerhetomhuruvidadefinansiellarappor-

ternainnehållernågraväsentligafelaktigheter.Felaktigheter

kanuppståtillföljdavoegentligheterellermisstag.Debetrak-

tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntaspåverkadeekonomiskabeslutsomanvändarna

fattarmedgrundidefinansiellarapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvanti-

tativaväsentlighetstal,däriblandfördenfinansiellarapporte-

ringensomhelhet.Medhjälpavdessaochkvalitativaöver

väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning

ochvåragranskningsåtgärderskaraktär,tidpunktochomfatt-

ning,samtattbedömaeffektenavenskildaochsammantagna

felaktigheterpådefinansiellarapporternasomhelhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskiltbetydelsefullaområdenförrevisionenärdeområden

somenligtvårprofessionellabedömningvardemestbetydelse

fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-

ningenfördenaktuellaperioden.Dessaområdenbehandla-

desinomramenförrevisionenav,ochivårtställningstagande

till,årsredovisningenochkoncernredovisningensomhelhet,

men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Reservering av kreditförluster för lånefordringar

Redovisningavseendenedskrivningavlånefordringarkräversubjek-

tivbedömningavsåvältidpunktförsomstorlekpåettsådantned-

skrivningsbehov.

Swedbankreserverarförförväntadekreditförlusterienlighetmed

IFRS9därlånefordringarkategoriserasitreolikastegberoendeav

nivånpåellerförändringinivåavseendekreditriskförvarjeenskilt

lån.Steg1motsvararförväntadkreditförlustinom12månaderoch

avsersamtligalånefordringarsommöterursprungligförväntan.För

lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo-

visningstillfället,steg2,ellerlånefordringarifallissemang,steg3,

beräknasutifrånförväntadkreditförlustpåhelalånetslivslängd.För-

väntadkreditförlustberäknassomenfunktionavsannolikhetför

fallissemang,exponeringvidfallissemang,förlustvidfallissemang

samttidpunktförfallissemang.IFRS9tillåterävenattreserveringav

förväntadekreditförlusterjusterasmedbeaktandeavprofessionella

bedömningar.

Deväsentligaområdendärviharidentifieratenhögregradavled-

ningensbedömningar,ochdärmedmedförtettstörrerevisionsfokus

vidgranskningenavkoncernensuppskattningaravkreditförlusterär:

Modelluppskattningar–Viduppskattningavförväntadekreditför-

lusteranvändsmodellerinnehållandeolikaantagandenochbedöm-

ningar,inklusivefastställandeavsannolikhetenförfallissemang

(”PD”),förlustvidfallissemang(”LGD”),ochexponeringvidfallisse-

mang(”EAD”).Modellerförberäkningavsannolikhetenförfallisse-

mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster

och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till

dettabedömsmodellernaförsannolikhetförfallissemangvaraden

viktigaste uppskattningen vid koncernens användande av modeller

vidberäkningavförväntadekreditförluster.

Makroekonomiskafaktorer–IFRS9kräverattKoncernensupp-

skattningavförväntadekreditförlusterbaseraspåenopartiskfram-

åtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden.

Expertjusteringavkreditförlustreserveringarna–Ledningenjuste-

rarresultatetavberäkningarmedkvantitativamodellerförattbeakta

kändabegränsningarikreditförlustmodellernasamtejbeaktade

framtidatrender.Sådanajusteringarhareninneboendeosäkerhet

ochuppskattningenavdessabeloppbaserastillenhöggradpå

ledningensbedömning.

SeårsredovisningennotK2ochM1Redovisningsprinciperför

betydandebedömningarochuppskattningar,notK3ochM2Risker

förupplysningaromkreditriskochnotK17ochM13Kreditförluster.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster.

Granskningavkontroller:Viharutförtprocessgenomgångarför

attidentifieraväsentligasystem,applikationerochkontrollersom

används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat IT

miljönförväsentligasystemochapplikationersomanvändsvid

reservering av förväntade kreditförluster.

Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av

kontroller över indata. Vi har även utvärderat kontroller modeller

samtberäkningarochgodkännandeavexpertjusteringavkreditför-

lustreserveringar.

Uppskattningarmedmodeller:Vihargranskatväsentligaanta-

gandenochbedömningarsamtutförtkontrollberäkningarförett

urvalavlånefordringarförattviskafårevisionsbevisförattberäk-

ningen av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår

förväntan.Dessaberäkningarutfördesfördemestväsentliga

modellernailåneportföljen.

Makroekonomiskafaktorer:Viharbedömtrimlighetenideanta-

gandensomSwedbankanvänderförattfastställamakroekono-

miskafaktorer.DettainkluderadeanalysavBNP,fastighetsprishöj-

ningocharbetslöshetsprognosermotandraoberoendekälloroch

vårt eget professionella omdöme.

Testavdetaljer:Vihartestatdetaljerinomfleraområden,inklu-

sivetestningavindividuelltbedömdakrediteserveringarochberäk-

ningavexpertjusteringavkreditreserveringar.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningariårsredo-

visningen är lämpliga och tillräckliga.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022242

Revisionsberättelse

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Vidvärderingenavfinansiellainstrumenttillverkligtvärdedelas

instrumentenuppitrenivåer,ienlighetmedIFRS9.Nivå1innehåller

instrumentdärpriserfinnspåenaktivmarknad.Nivå2avserinstru-

mentdärvärdetberäknasmedhjälpavenmodellochdärindatakan

härledastillenaktivmarknadsplats,somvalutakurserellerränteni-

våer.Nivå3avserinstrumentdärvärdetberäknasmedhjälpaven

modellsomihöggradärberoendeavuppskattningarochbedöm-

ningargjordaavSwedbank.

Värderingavnivå2ochnivå3finansiellainstrumentvarettfokus-

områdeunderrevisionenpågrundavdenkomplexitetsomfinnsvid

värdering,debedömningarochuppskattningarsomutförsavled-

ningensamtderasbetydelsefördenfinansiellaställningenoch

resultatet.

Attfastställaverkligtvärdeförfinansiellainstrumentinivå2och

nivå3ärtillsinnaturkompliceratpågrundavettantalfaktorer,bland

annatinstrumentetsegenskaper.Värdetpånivå3instrumentär

ocksåbaseratpåindatasominteärobserverbarapåenaktivmark-

nadochanvändandetavvärderingsmodellerförattberäknaverkligt

värde.Pågrundavdessafaktorerärvärderingenavnivå3instru-

mentföremålförbetydandeosäkerhetiuppskattningarochihög

gradberoendeavledningensuppskattningarochbedömningar.

SeårsredovisningennotK2ochM1Redovisningsprinciperför

betydandebedömningarochuppskattningar,notK3ochM2Risker

förupplysningaromkreditrisk,notK46Värderingskategorierför

finansiellainstrumentochnotK47ochM41Verkligtvärdeförfinan-

siella instrument.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen

avfinansiellainstrumenttillverkligtvärde.

Granskningavkontroller:Viharutförtprocessgenomgångarför

attidentifieraväsentligasystem,applikationerochkontrollersom

användsvidvärderingsprocessen.VihartestatITmiljönförväsent-

ligasystemochapplikationersomanvändsvidvärderingavfinan-

siella instrument till verkligt värde.

Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkon-

trollersomstödjeridentifiering,mätningochkontrollavvärderingav

finansiellainstrument.

Testavdetaljer:Viharutförttestavdetaljerförallatrenivåerav

finansiellainstrument.Förvärderingarsombaseradespåejobser-

verbaraindataellermodeller,sominneharenhöggradavbedöm-

ningar,användevivärderingsexperterförattgenomföraenobero-

endevärderingavettstickprovavfinansiellainstrument.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningariårsredo-

visningen är lämpliga och tillräckliga.

Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt

Somdetbeskrivsiförvaltningsberättelsen,fortsättermyndigheter-

nasutredningaravseendepenningtvättochbekämpningavfinansie-

ringavterrorism(AML/CTF).Undersökningarnakanpotentielltleda

tillväsentligakonsekvenseriformavböter,indragnatillstånd,

begränsningarivalutahandelellerannat(”sanktionerna”).

MedanledningavpågåendeutredningarharSwedbankövervägt

ombefaradesanktionsavgifterskaredovisassomenavsättning

ellereneventualförpliktelser.Dekriteriersombeaktasär:

•

omdetärmersannoliktäninteattettekonomisktutflödetillföljd

avpågåendeutredningarkommerinträffa,och

•

omsanktionensbeloppkanuppskattastillförlitligt.

InulägetanserSwedbankattdetännuinteärmöjligtatttillförlitligt

uppskattatidpunktellerbeloppaveventuellasanktioner,somskulle

kunnamedföraenväsentligfinansielleffekt.

Seårsredovisningensförvaltningsberättelse,notK2ochM1

Redovisningsprinciperförbetydandebedömningarochuppskatt-

ningarochK52ochM45Ställdapanter,eventualförpliktelseroch

åtaganden.

Viharutförtettantalolikarevisionsåtgärderavseendefinansiella

effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt.

Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning myn-

digheters utredningar kan komma att påverka årsredovisningens

finansiellarapporter.Detinkluderarredovisningochupplysningar

avseende reserver och eventualförpliktelser. Vi har tagit del av Swed-

banksbedömningariredovisningenochtagitställningtilldessa.

Vihargjortdettagenomföljandeaktiviteter:

•

TagitdelavSwedbanksdokumentationavkorrespondensoch

juridiskabedömningarirelationtillmyndighetersutredningar.

•

FörfrågningarochmötenmedansvarigaparterinklusiveSwed-

banksjuridiskaombud.

•

GranskningavjuridiskabedömningarfrånSwedbanksinterna

ochexternaombud.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningariårsredovis-

ningen är lämpliga och tillräckliga.

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än års redo-

visningenochkoncernredovisningenochåterfinnspåsidorna

1–31,198–237,and243–253.Denandrainformationen

bestårävenavErsättningsrapportensomviinhämtadeföre

datumetfördennarevisionsberättelse.Detärstyrelsenoch

verkställande direktören som har ansvaret för denna andra

information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-

redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget

uttalandemedbestyrkandeavseendedennaandrainformation.

Isambandmedvårrevisionavårsredovisningenochkon-

cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information

somidentifierasovanochövervägaominformationeniväsent-

lig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-

redovisningen.Viddennagenomgångbeaktarviävendenkun-

skapviiövrigtinhämtatunderrevisionensamtbedömerom

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Omvi,baseratpådetarbetesomharutförtsavseende

dennainformation,drarslutsatsenattdenandrainformationen

innehållerenväsentligfelaktighet,ärviskyldigaattrapportera

detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas

ochattdegerenrättvisandebildenligtårsredovisningslagen

och,vadgällerkoncernredovisningen,enligtIFRS,såsomde

antagitsavEU,ochlagenomårsredovisningikreditinstitut

ochvärdepappersbolag.Styrelsenochverkställandedirek

törenansvararävenfördeninternakontrollsomdebedömer

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 243

Revisionsberättelse

redovisningsominteinnehållernågraväsentligafelaktigheter,

varesigdessaberorpåoegentligheterellermisstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för

bedömningenavbolagetsochkoncernensförmågaattfort-

sättaverksamheten.Deupplyser,närsåärtillämpligt,om

förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verk-

samhetenochattanvändaantagandetomfortsattdrift.Anta-

gandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och

verkställandedirektörenavserattlikviderabolaget,upphöra

med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ

tillattgöranågotavdetta.

Styrelsensrevisionsutskottska,utanattdetpåverkar

styrelsensansvarochuppgifteriövrigt,blandannatöver

vakabolagetsfinansiellarapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte

innehållernågraväsentligafelaktigheter,varesigdessaberor

påoegentligheterellermisstag,ochattlämnaenrevisionsbe-

rättelsesominnehållervårauttalanden.Rimligsäkerhetären

höggradavsäkerhet,menäringengarantiförattenrevision

somutförsenligtISAochgodrevisionssediSverigealltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan

finns.Felaktigheterkanuppståpågrundavoegentligheter

eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller

tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska

beslutsomanvändarefattarmedgrundiårsredovisningen

och koncernredovisningen.

Enytterligarebeskrivningavvårtansvarförrevisionenav

årsredovisningenochkoncernredovisningenfinnspåRevisors-

inspektionenswebbplats:www.revisorsinspektionen.se/revi-

sornsansvar.Dennabeskrivningärendelavrevisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR

OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utövervårrevisionavårsredovisningenochkoncernredovis-

ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verk-

ställandedirektörensförvaltningförSwedbankAB(publ)förår

2022samtavförslagettilldispositionerbeträffandebolagets

vinst eller förlust.

Vitillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinstenenligt

förslagetiförvaltningsberättelsenochbeviljarstyrelsensleda-

möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken-

skapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt

ansvarenligtdennabeskrivsnärmareiavsnittetRevisorns

ansvar.Viäroberoendeiförhållandetillmoderbolagetoch

koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjortvårtyrkesetiskaansvarenligtdessakrav.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-

tionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust.Vidförslagtill

utdelninginnefattardettablandannatenbedömningavom

utdelningenärförsvarligmedhänsyntilldekravsombolagets

ochkoncernensverksamhetsart,omfattningochriskerställer

påstorlekenavmoderbolagetsochkoncernensegnakapital,

konsolideringsbehov,likviditetochställningiövrigt.

Styrelsenansvararförbolagetsorganisationochförvalt-

ningenavbolagetsangelägenheter.Dettainnefattarbland

annatattfortlöpandebedömabolagetsochkoncernenseko-

nomiskasituation,ochatttillseattbolagetsorganisationär

utformadsåattbokföringen,medelsförvaltningenochbola-

gets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett

betryggandesätt.Denverkställandedirektörenskaskötaden

löpandeförvaltningenenligtstyrelsensriktlinjerochanvis-

ningarochblandannatvidtadeåtgärdersomärnödvändiga

förattbolagetsbokföringskafullgörasiöverensstämmelse

med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett

betryggandesätt.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022244

Revisionsberättelse

Revisorns ansvar

Vårtmålbeträffanderevisionenavförvaltningen,ochdärmed

vårtuttalandeomansvarsfrihet,ärattinhämtarevisionsbevis

förattmedenrimliggradavsäkerhetkunnabedömaom

någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något

väsentligtavseende:

•

företagitnågonåtgärdellergjortsigskyldigtillnågonför-

summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot

bolaget

•

pånågotannatsätthandlatistridmedaktiebolagslagen,

lagenombankochfinansieringsrörelse,lagenomårsredo-

visningikreditinstitutochvärdepappersbolagellerbolags-

ordningen.

Vårtmålbeträffanderevisionenavförslagettilldispositioner

avbolagetsvinstellerförlust,ochdärmedvårtuttalandeom

detta,ärattmedrimliggradavsäkerhetbedömaomförslaget

ärförenligtmedaktiebolagslagen.

Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,meningen

garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed

iSverigealltidkommerattupptäckaåtgärderellerförsummel-

sersomkanföranledaersättningsskyldighetmotbolaget,eller

attettförslagtilldispositioneravbolagetsvinstellerförlust

inteärförenligtmedaktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige

använder vi professionellt omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av

förvaltningenochförslagettilldispositioneravbolagetsvinst

eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenska-

perna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs

baseraspåvårprofessionellabedömningmedutgångspunkt

iriskochväsentlighet.Detinnebärattvifokuserargransk-

ningenpåsådanaåtgärder,områdenochförhållandensomär

väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser

skullehasärskildbetydelseförbolagetssituation.Vigår

igenomochprövarfattadebeslut,beslutsunderlag,vidtagna

åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt utta-

lande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om

styrelsensförslagtilldispositionerbeträffandebolagetsvinst

eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande

samtetturvalavunderlagenfördettaförattkunnabedöma

omförslagetärförenligtmedaktiebolagslagen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalanden

Utövervårrevisionavårsredovisningenochkoncernredovis-

ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och

verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningeniettformatsommöjliggörenhetlig

elektroniskrapportering(Esefrapporten)enligt16kap.4a§

lagen(2007:528)omvärdepappersmarknadenförSwedbank

AB(publ)förår2022.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det

lagstadgade kravet.

EnligtvåruppfattningharEsefrapportenupprättatsiett

formatsomialltväsentligtmöjliggörenhetligelektronisk

rapportering.

Grund för uttalanden

ViharutförtgranskningenenligtFARsrekommendation

RevR18RevisornsgranskningavEsefrapporten.Vårtansvar

enligtdennarekommendationbeskrivsnärmareiavsnittet

Revisornsansvar.ViäroberoendeiförhållandetillSwedbank

AB(publ)enligtgodrevisorssediSverigeochhariövrigt

fullgjortvårtyrkesetiskaansvarenligtdessakrav.

Vianserattdebevisviharinhämtatärtillräckligaoch

ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

förattEsefrapportenharupprättatsienlighetmed16kap.

4a§lagen(2007:528)omvärdepappersmarknaden,ochför

attdetfinnsensådaninternkontrollsomstyrelsenochverk-

ställandedirektörenbedömernödvändigförattupprättaEsef

rapportenutanväsentligafelaktigheter,varesigdessaberor

på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

VåruppgiftärattuttalaossmedrimligsäkerhetomEsef

rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som upp-

fyllerkraveni16kap.4a§lagen(2007:528)omvärde

pappersmarknaden,pågrundvalavvårgranskning.

RevR18kräverattviplanerarochgenomförvåragransk-

ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att

Esefrapportenärupprättadiettformatsomuppfyller

dessa krav.

Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,menäringen

garantiförattengranskningsomutförsenligtRevR18och

god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en

väsentligfelaktighetomensådanfinns.Felaktigheterkan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntaspåverkadeekonomiskabeslutsomanvändare

fattarmedgrundiEsefrapporten.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 245

Revisionsberättelse

RevisionsföretagettillämparISQC1Kvalitetskontrollförrevi-

sionsföretag som utför revision och översiktlig granskning

avfinansiellarapportersamtandrabestyrkandeuppdragoch

näraliggandetjänsterochhardärmedettallsidigtsystemför

kvalitetskontrollvilketinnefattardokumenteraderiktlinjeroch

rutineravseendeefterlevnadavyrkesetiskakrav,standarder

för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta

bevisomattEsefrapportenharupprättatsiettformatsom

möjliggörenhetligelektroniskrapporteringavårsredovis-

ningenochkoncernredovisning.Revisornväljervilkaåtgärder

somskautföras,blandannatgenomattbedömariskernaför

väsentligafelaktigheterirapporteringenvaresigdessaberor

påoegentligheterellermisstag.Viddennariskbedömning

beaktarrevisorndedelaravdeninternakontrollensomärrele-

vanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram

underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är

ändamålsenligamedhänsyntillomständigheterna,meninte

isyfteattgöraettuttalandeomeffektivitetenideninterna

kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av

ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verk-

ställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk

valideringavEsefrapporten,dvs.omfilensominnehåller

Esefrapportenuppfyllerdentekniskaspecifikationsomanges

ikommissionensdelegeradeförordning(EU)2019/815ochen

avstämningavattEsefrapportenöverensstämmermedden

granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidareomfattargranskningenävenenbedömningavhuru-

vidaEsefrapportenharmärktsmediXBRLsommöjliggören

rättvisandeochfullständigmaskinläsbarversionavkoncer-

nensresultat,balansochegetkapitalräkningarsamtkassa-

flödesanalysen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Detärstyrelsensomharansvaretförbolagsstyrningsrapporten

påsidorna42–62ochförattdenärupprättadienlighetmed

årsredovisningslagen.

VårgranskningharskettenligtFAR:suttalandeRevR16

Revisornsgranskningavbolagsstyrningsrapporten.Detta

innebärattvårgranskningavbolagsstyrningsrapportenharen

annaninriktningochenväsentligtmindreomfattningjämfört

med den inriktning och omfattning som en revision enligt

InternationalStandardsonAuditingochgodrevisionssed

iSverigehar.Vianserattdennagranskninggerosstillräcklig

grund för våra uttalanden.

Enbolagsstyrningsrapportharupprättats.Upplysningar

ienlighetmed6kap.6§andrastycketpunkterna2–6årsredo-

visningslagensamt7kap.31§andrastycketsammalagär

förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om

årsredovisningikreditinstitutochvärdepappersbolag.

PricewaterhouseCoopersAB,utsågstillSwedbankAB

(publ)srevisoravbolagsstämmanden30mars2022och

harvaritbolagetsrevisorsedan2019.

Stockholmden23februari2023

PricewaterhouseCoopersAB

AnneliGranqvist MartinBy

Auktoriseradrevisor Auktoriseradrevisor

Huvudansvarig revisor

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022246

Sidor utan färg i innehållsförteckning Undervinjett

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s

hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för

Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den

lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören

iSwedbankABattöversiktligtgranskaSwedbankAB:shållbar-

hetsredovisningochSwedbankAB:ssjälvutvärderingattde

uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna

förAnsvarsfullBankverksamhetförår2022.Företagethar

definierathållbarhetsredovisningensomfattningpåsidan

21samtsjälvutvärderingenavPrincipernaförAnsvarsfull

Bankverksamhetpåsidan234idettadokumentvaravden

lagstadgadehållbarhetsrapportendefinieraspåsidan239.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för

attupprättahållbarhetsredovisningen,självutvärderingav

PrincipernaförAnsvarsfullBankverksamhetsamtdenlag-

stadgadehållbarhetsrapportenienlighetmedtillämpligakri

terierrespektiveårsredovisningslagen.Kriteriernaframgårpå

sidan21ihållbarhetsredovisningen,ochutgörsavdedelarav

ramverketförhållbarhetsredovisningutgivetavGRI(Global

ReportingInitiative)somärtillämpligaförhållbarhetsredovis-

ningen,samtavföretagetsegnaframtagnaredovisningsoch

beräkningsprinciper.KriteriernaförSwedbankAB:ssjälvut

värdering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av

PrincipernaförAnsvarsfullBankverksamhetbeskrivspåsidan

234ochtäckerPrincipenförAnsvarsfullaBankverksamhets

områdeninklusive2.1Konsekvensanalys,2.2Målsättning,

2.3Målimplementeringochövervakningsamt5.1Styrning

och struktur för implementering av principerna. Detta ansvar

innefattarävendeninternakontrollsombedömsnödvändig

förattupprättaenhållbarhetsredovisningsominteinnehåller

väsentligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentlig

heter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattuttalaenslutsatsomhållbarhetsredovis-

ningensamtsjälvutvärderingavPrincipernaförAnsvarsfull

Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och

lämnaettyttrandeavseendedenlagstadgadehållbarhets

rapporten.Vårtuppdragärbegränsattilldenhistoriskainfor-

mation som redovisas och omfattar således inte framtids-

orienterade uppgifter.

ViharutförtvåröversiktligagranskningienlighetmedISAE

3000(omarbetad)Andrabestyrkandeuppdragänrevisioner

ochöversiktligagranskningaravhistoriskfinansiellinforma-

tion.Enöversiktliggranskningbeståravattgöraförfrågningar,

i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av

hållbarhetsredovisningen,attutföraanalytiskgranskningoch

att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört

vårgranskningavseendedenlagstadgadehållbarhetsrapporten

ienlighetmedFARsrekommendationRevR12Revisornsytt-

randeomdenlagstadgadehållbarhetsrapporten.Enöversikt-

liggranskningochengranskningenligtRevR12harenannan

inriktningochenbetydligtmindreomfattningjämförtmedden

inriktning och omfattning som en revision enligt International

StandardsonAuditingochgodrevisionssediövrigthar.

RevisionsföretagettillämparISQM1(InternationalStandard

onQualityManagement)ochhardärmedettallsidigtsystem

förkvalitetskontrollvilketinnefattardokumenteraderiktlinjer

ochrutineravseendeefterlevnadavyrkesetiskakrav,standarder

för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för-

fattningar.ViäroberoendeiförhållandetillSwedbankAB

enligtgodrevisorssediSverigeochhariövrigtfullgjortvårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig

granskningochengranskningenligtRevR12gördetinte

möjligtförossattskaffaossensådansäkerhetattviblir

medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna

hablivitidentifieradeomenrevisionutförts.Denuttaladeslut-

satsen grundad på en översiktlig granskning och en gransk-

ningenligtRevR12hardärförintedensäkerhetsomenuttalad

slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled-

ningenvaldakriterier,somdefinierasovan.Vianserattdessa

kriterierärlämpligaförupprättandeavhållbarhetsredovis-

ningenochsjälvutvärderingavPrincipernaförAnsvarsfull

Bankverksamhet.

Vianserattdebevissomviskaffatundervårgranskningär

tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt

uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit

fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att

hållbarhetsredovisningenochsjälvutvärderingavPrinciperna

förAnsvarsfullBankverksamhetinte,ialltväsentligt,är

upp rättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företags-

ledningen angivna kriterierna.

Enlagstadgadhållbarhetsrapportharupprättats.

Stockholmden23februari2023

PricewaterhouseCoopersAB

AnneliGranqvist KarinJuslin

Auktoriseradrevisor Hållbarhetsspecialist

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 247

Hållbarhetsredovisning Bestyrkanderapport

Marknadsandelar

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

Sverige 2022 2021 2020 2019 2018 2022 2021 2020 2019 2018

Privatmarknaden

Inlåning

18 19 19 19 20 476 454 420 384 381

Utlåning 20 21 21 22 23 1012 992 950 921 904

varavbostadslån

22 23 23 24 24 919 895 851 820 800

Bankkort(antaltusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4465 4413 4384 4345 4291

Företagsmarknaden

Inlåning

15 16 16 16 18 260 273 241 190 186

Utlåning

15 16 16 17 18 452 408 403 418 415

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

Baltikum 2022 2021 2020 2019 2018 2022 2021 2020 2019 2018

Privatmarknaden

Estland

Inlåning(2022.11) 48 51 51 50 55 67 62 52 47 45

Utlåning(2022.11) 42 43 43 44 47 55 48 45 45 41

varavbostadslån(2022.11)

42 44 45 45 46 47 41 38 37 34

Bankkort(antaltusen)(2022.09) 58 59 61 61 62 931 917 922 957 965

Lettland(2022.09)

Inlåning 38 37 34 32 34 48 42 35 31 30

Utlåning 35 34 35 34 33 23 20 19 19 18

varavbostadslån

40 40 40 38 37 21 18 17 17 15

Bankkort(antaltusen) u.s 50 48 48 46 u.s 1013 1011 1017 1013

Litauen(2022.09)

Inlåning 45 45 44 43 43 100 94 79 67 59

Utlåning 39 39 40 39 35 56 47 42 40 34

varavbostadslån

39 39 39 38 35 49 42 38 36 31

Bankkort(antaltusen) 54 54 53 52 51 1735 1693 1685 1668 1657

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

Baltikum 2022 2021 2020 2019 2018 2022 2021 2020 2019 2018

Företagsmarknaden

Estland(2022.11)

Inlåning 39 43 44 45 45 55 54 51 43 38

Utlåning 34 37 37 38 37 49 45 41 41 39

Lettland(2022.09)

Inlåning 28 27 28 24 25 28 24 24 20 21

Utlåning 19 19 22 21 20 20 17 17 18 17

Litauen(2022.09)

Inlåning 30 35 31 30 29 45 46 41 29 24

Utlåning 22 21 22 23 20 30 22 19 43 21

1)SwedbankharuppdateratdefinitionernaavföretagsutlåningochinlåningavseendeSverigefrånkv22018.Företagsutlåninginkluderarutlåningtillickefinansiella

företag.Företagsinlåninginkluderarinlåningfrånickefinansiellaföretag.Tidigareperioderharräknatsom.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022248

Marknadsandelar

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018

Lönsamhet

Räntabilitetpåegetkapital,% 13,3 13,2 8,9 14,7 16,1

Avkastningpåtotaltkapital,% 0,72 0,72 0,48 0,79 0,84

K/Ital

0,40 0,44 0,53 0,42 0,37

Placeringsmarginalföreavdragförhandelsrelateraderäntor,%

1,13 0,95 1,04 1,10 1,09

Kapitaltäckning

Kärnprimärkapitalrelation,% 17,8 18,3 17,5 17,0 16,3

Primärkapitalrelation,% 18,9 20,2 18,7 19,4 18,0

Totalkapitalrelation,% 21,8 22,4 21,0 21,8 21,5

Kärnprimärkapital 144107 129644 120496 110073 103812

Primärkapital 153320 143022 128848 126226 114761

Kapitalbas 176331 158552 144737 141554 136993

Riskexponeringsbelopp 809438 707753 689594 649237 637882

Kreditkvalitet

Kreditförlustnivå,% 0,08 0,01 0,26 0,09 0,03

Totalreserveringsgradförlån,% 0,32 0,29 0,48 0,40 0,37

Andellånisteg3,brutto,% 0,31 0,37 0,62 0,82 0,69

Antalsuppgifter 2022 2021 2020 2019 2018

Privatkunder,miljoner 7 7 7 7 7,3

Företagskunder,tusen 620 620 616 618 620

Heltidstjänster 16803 16565 16213 15218 14865

Kontor

400 423 431 464 521

Insättnings- och uttagsautomater

1141 1142 1148 1162 1166

1)Nyckeltalenharräknatsomienlighetmedförändradpresentationavresultaträkningen.

2)Inklusivesparbankerochdelägdabanker.

Kommentarer till fem år i sammandrag

2022 – Åretsresultatökadetill21880mkr,jämförtmed20872mkr

2021,tillföljdavhögreintäkter.Intäkternaökadetill53221mkr

(47681)ochharpåverkatspositivtavframförallträntenettot.Kost

nadernaökadetill21415mkr(20847)framförallttillföljdavhögre

personalkostnaderochivissmånävenhögreITkostnader.Kredit

förlusternauppgicktill1479mkr(170)ochförklarasfrämstavsämre

makroekonomiska scenarier och negativa rating- och stegförändringar.

2021 – Åretsresultatökadetill20872mkr,jämförtmed12929mkr

2020,tillföljdavhögreintäkterochlägrekreditförlustersamtFinans

inspektionenssanktionsavgiftsombelastade2020.Intäkternaökade

till47681mkr(46539)ochharpåverkatspositivtiförstahandavett

högreprovisionsnetto.Kostnadernaminskadetill20847mkr(24560)

dåkostnadenförFinansinspektionenssanktionsavgiftpå4000mkr

påverkadeföregåendeår.Kreditförlusternaminskadetill170mkr

(4334)dåkreditförlusterna2020varstarktpåverkadeavpandemi

utbrottet.

2020–Åretsresultatminskadetill12929mkr,jämförtmed19697

mkr2019,tillföljdavhögrekostnaderinklusiveFinansinspektionens

sanktionsavgift,högrekreditförlusterochettlägrenettoresultatfinan-

siellaposter.Intäkternaminskadetill46539mkr(47077).Kostnaderna

ökadetill24560mkr(19984),främsttillföljdavkostnadenförFinans

inspektionens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader.

Kreditförlusternaökadetill4334mkr(1469),främstökadereserve-

ringarförettfåtaloljerelaterademotparter,negativariskklassföränd-

ringaripandemidrabbadebranscher,samtexpertjusteringartillföljd

avosäkerhetenkringframtidaekonomiskaeffekteravcovid19.

2019 – Åretsresultatminskademed7procenttill19697mkr,jäm-

förtmed21162mkr2018.Högreintäktermotverkadesavhögrekost-

naderochkreditförlusterunder2019.Intäkternaökademed3procent,

till47077mkr(45878).Kostnadernaökadetill19984mkr(16835),

främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader

koppladetillpenningtvätt.Kreditförlusternaökadetill1469mkr(521)

påverkatsfrämstavettfåtaloljerelateradeproblemengagemang.

2018–Åretsresultatökademed9procenttill21162mkr,jämfört

med19350mkr2017.Ökningenförklarasavetthögreränteochprovi-

sionsnettosamtökadeövrigaintäkter.Ävenlägrekreditförlusterbidrog

positivttillutvecklingen.Intäkternaökademed6procent,till45878

mkr(43408).Kostnadernaökadetill16835mkr(16415),tillstordel

tillföljdavökadepersonalkostnaderefterförvärvetavPayEx.Kredit

förlusterna,enligtIFRS9,uppgicktill521mkr.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 249

Koncernen Fem år i sammandrag

Resultaträkning, mkr 2022 2021

2020

2019

2018

Räntenetto 33157 27048 27716 27106 26884

Provisionsnetto 14223 14853 12770 12984 12836

Nettoresultatfinansiellaposter 1887 2048 2655 3629 2112

Försäkringsnetto 1655 1457 1518 1465 1192

Andelavintresseföretagsresultatochjointventures 738 976 582 822 1028

Övrigaintäkter 1561 1299 1298 1071 1826

Summa intäkter 53 221 47681 46539 47 077 45878

Personalkostnader 13246 12739 11873 11119 10284

Övrigaallmännaadministrationskostnader 6474 6477 7107 7314 5865

Avskrivningaravmateriellatillgångarochimmateriella

anläggningstillgångar 1695 1631 1580 1551 686

Sanktionsavgift 4000

Summa kostnader 21 415 20847 24560 19 984 16835

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 31 806 26834 21979 27 093 29043

Nedskrivningavimmateriellatillgångar 1125 56 79 306

Nedskrivningavmateriellatillgångar 13 2 8 8

Kreditförluster 1479 170 4334 1469 521

Svenskbankskattochresolutionsavgifter 1831 791 863 1117 1656

Resultat före skatt 27 358 25817 16780 24 420 26552

Skatt 5478 4945 3851 4711 5374

Årets resultat 21880 20872 12929 19709 21178

Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 21 877 20871 12929 19 697 21162

Minoriteten 3 1 0 12 16

1)Presentationenavresultaträkningenharändrats,förmerinformationsenotK57.

Balansräkning, mkr 2022 2021 2020 2019 2018

Utlåningtillkreditinstitut 56589 39504 47954 45452 36268

Utlåningtillallmänheten 1842811 1703206 1680987 1652296 1627368

Räntebärandevärdepapper

Belåningsbarastatsskuldsförbindelser 151483 163590 137191 137094 99579

Obligationerochandraräntebärandevärdepapper 61298 58093 59975 57367 53312

Aktierochandelar

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 290678 328512 252411 224893 177868

Aktierochandelar 8184 13416 17215 6568 4921

Aktierochandelariintresseföretag 7830 7705 7287 6679 6088

Derivat 50504 40531 52177 44424 39665

Övrigt 385499 396060 339445 233455 201023

Summa tillgångar 2 854 876 2750617 2594642 2 408 228 2246092

Skulder till kreditinstitut 72826 92812 150313 69686 57218

Inlåning och upplåning från allmänheten 1305948 1265783 1148240 954013 920750

Emitteradevärdepapper 784206 735917 732814 855754 804360

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 291993 329667 253229 225792 178662

Derivat 68679 28106 54380 40977 31316

Övrigaskulderochavsättningar 66362 70200 66680 80634 81993

Seniora icke prioriterade skulder 57439 37832 10359 10805

Efterställdaskulder 31331 28604 23434 31934 34184

Egetkapital 176092 161696 155193 138633 137609

Summa skulder och eget kapital 2 854 876 2750617 2594642 2 408 228 2246092

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022250

Fem år i sammandrag Koncernen

Tre år i sammandrag

Svensk bankverksamhet

mkr 2022 2021 2020

Resultaträkning

Räntenetto 20814 15472 16826

Provisionsnetto 8727 9205 7922

Nettoresultatfinansiellaposter 372 586 351

Andelavintresseföretagsresultatochjointventures 780 920 642

Övrigaintäkter 1047 935 951

Summa intäkter 31 741 27118 26692

Personalkostnader 3277 3229 3049

Rörligapersonalkostnader 42 61 47

Övrigakostnader 7545 7451 6875

Avskrivningar 27 38 53

Summa kostnader 10 892 10779 10024

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 20 850 16339 16668

Kreditförluster,netto 1037 −42 664

Svenskbankskattochresolutionsavgifter 1247 499 549

Resultat före skatt 18 566 15882 15455

Skatt 3514 2890 3008

Årets resultat 15 052 12992 12447

Balansräkning, mdkr

Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 3 2 1

Utlåningtillkreditinstitut 5 6 7

Utlåningtillallmänheten 1275 1252 1211

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 283 321 246

Övrigatillgångar 13 11 11

Summa tillgångar 1 579 1592 1476

Skulder till kreditinstitut 30 27 27

In- och upplåning från allmänheten 726 712 646

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 284 322 247

Övrigaskulder 467 466 489

Summa skulder 1 507 1527 1409

Allokerategetkapital 72 65 67

Summa skulder och eget kapital 1 579 1592 1476

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 31712 27072 26637

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 21,5 20,0 18,6

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 176 176 187

Låntillkunder,mdkr 1275 1252 1211

Inlåningfrånkunder,mdkr 725 712 646

Kreditförlustnivå

,% 0,08 0,00 0,06

K/Ital 0,34 0,40 0,38

Riskexponeringsbelopp,mdkr 414 405 391

Heltidstjänster 3996 4046 3969

Genomsnittligtallokerategetkapital,mdkr 70 65 67

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 251

Affärssegment Tre år i sammandrag

Tre år i sammandrag

Baltisk bankverksamhet

mkr 2022 2021 2020

Resultaträkning

Räntenetto 8348 5369 5444

Provisionsnetto 3073 2779 2585

Nettoresultatfinansiellaposter 405 437 369

Övrigaintäkter 857 767 903

Summa intäkter 12 683 9352 9301

Personalkostnader 1846 1585 1540

Rörligapersonalkostnader 62 63 54

Övrigakostnader 2548 2279 1957

Avskrivningar 179 171 176

Summa kostnader 4 635 4098 3727

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 8 048 5254 5574

Nedskrivningavmateriellatillgångar 13 2

Kreditförluster,netto 402 160 237

Svenskbankskattochresolutionsavgifter 100 76 86

Resultat före skatt 7 534 5018 5249

Skatt 1305 840 879

Årets resultat 6 229 4178 4370

Balansräkning, mdkr

Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 4 3 3

Utlåningtillallmänheten 236 199 182

Räntebärandevärdepapper 2 2 1

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 7 8 6

Övrigatillgångar 165 156 127

Summa tillgångar 415 368 319

In- och upplåning från allmänheten 376 334 288

Emitteradevärdepapper 2 1 1

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 8 8 6

Summa skulder 386 343 295

Allokerategetkapital 28 25 24

Summa skulder och eget kapital 415 368 319

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 12683 9352 9298

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 22,6 16,9 17,6

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 63 60 63

Låntillkunder,mdkr 236 199 182

Inlåningfrånkunder,mdkr 375 334 288

Kreditförlustnivå

,% 0,19 0,09 0,12

K/Ital 0,37 0,44 0,40

Riskexponeringsbelopp,mdkr 155 107 92

Heltidstjänster 4701 4624 4638

Genomsnittligtallokerategetkapital,mdkr 28 25 25

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022252

Tre år i sammandrag Affärssegment

Tre år i sammandrag

Stora företag och Institutioner

mkr 2022 2021 2020

Resultaträkning

Räntenetto 4877 3947 4022

Provisionsnetto 2621 2955 2345

Nettoresultatfinansiellaposter 822 981 1868

Övrigaintäkter 316 315 322

Summa intäkter 8 630 8198 8557

Personalkostnader 1546 1536 1455

Rörligapersonalkostnader 107 138 73

Övrigakostnader 2446 2324 2205

Avskrivningar 119 132 122

Summa kostnader 4 219 4130 3855

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 4 411 4068 4702

Kreditförluster,netto 23 57 3423

Svenskbankskattochresolutionsavgifter 464 201 205

Resultat före skatt 3 745 3810 1074

Skatt 855 708 −197

Årets resultat 2 890 3102 1271

Balansräkning, mdkr

Utlåningtillkreditinstitut 113 129 176

Utlåningtillallmänheten 321 253 264

Räntebärandevärdepapper 47 55 51

Derivat 180 60 66

Övrigatillgångar 9 16 26

Summa tillgångar 671 513 583

Skulder till kreditinstitut 283 229 322

In- och upplåning från allmänheten 211 230 222

Emitteradevärdepapper 3 5 7

Derivat 191 57 67

Övrigaskulder −54 −38 −68

Summa skulder 635 483 550

Allokerategetkapital 36 30 33

Summa skulder och eget kapital 671 513 583

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 8488 7964 8342

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 8,4 9,7 4,1

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 147 106 113

Låntillkunder,mdkr 287 226 213

Inlåningfrånkunder,mdkr 195 212 196

Kreditförlustnivå

,% 0,01 0,02 1,16

K/Ital 0,49 0,50 0,45

Riskexponeringsbelopp,mdkr 213 168 167

Heltidstjänster 1179 1221 1209

Genomsnittligtallokerategetkapital,mdkr 34 32 31

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 253

Affärssegment Tre år i sammandrag

Definitioner

Capital Requirement Regulations, CRR, stated in EU Regulation No 575/2013 Requirement

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapitalirelationtilldettotalaexponeringsmåttet,där

exponeringsmåttetinkluderarbådetillgångarochposterutanför

balansräkningen.

Exponeringar ifallissemang (Exposure at default – EAD)

Exponeringvidfallissemang(EAD)uppskattardeutnyttjadeexpone-

ringarvidfallissemang.Förexponeringarutanförbalansräkningen,

beräknasEADgenomanvändningavenkreditkonverteringsfaktor

(CCF)somberäknardetförväntadeutnyttjandetiframtidenavidag

outnyttjatbelopp.

Exponeringsbelopp, IRK

Exponeringefterhänsyntillkreditriskreduceringmedsubstitutions

effekterochkonverteringsfaktorer,exponeringsbeloppetärdetbelopp

sommultiplicerasmedenriskviktförattberäknadetriskvägda

exponeringsbeloppet.

Fallissemang

Kreditexponeringaransesvaraifallissemangnärbedömninghargjorts

somindikerarattmotpartensannoliktintekommerattbetalasina

kredit åtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad

medbetalningimerän90dagar.

Förväntade förluster

FörväntadeförlusterskaindikerahurstorakreditförlusterSwedbank

förväntasådrasig.Förväntadeförlusterärenproduktavparametrarna

förlustvidfallissemang,riskförfallissemangochexponeringsbeloppet.

Förlust vid fallissemang (Loss given default – LGD)

Förlustvidfallissemangmäterhurstordelavexponeringsbeloppet

som förväntas förloras i händelse av fallissemang.

Genomsnittlig riskvikt

Dettotalariskvägdaexponeringsbeloppetirelationtilldettotala

exponeringsbeloppetförettantalexponeringar.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapital

Kapitalsombeståravkapitalinstrument,relateradeöverkursfonder,

balanseradevinstmedel,ochackumuleratövrigttotalresultatefter

avdrag.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapitalirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

LCRanvändsförattdefinieraettkvantitativtregelverkskravföreuropeiska

bankerslikviditetsrisk.EttLCRöver100procentantyderattbanken

hartillräckligtmedlikvidatillgångarföratttäckasinlikviditetöveren

30kalenderdagarsperiodunderenallvarligtstressatlikviditetsscenario.

Minimikapitalkrav

Denminstamängdkapitalenbankmåstehållaföratttäckasinakredit,

marknads,kreditvärdighetsjusterings,avvecklingsochoperativarisker

ienlighetmedPelareIdetvillsäga8procentavdettotalariskexpone-

ringsbeloppet.

Primärkapital

Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital enligt artikel

25iCRR.

Primärkapitalrelation

Primärkapitalirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet.

Riskexponeringsbelopp

Riskvägtexponeringsbelopp,dvsexponeringsbeloppetefterhänsyn

tagentilldeninneboenderiskenitillgången.

Risk för fallissemang (Probability of Default – PD)

Riskenförfallissemangindikerarriskenattenmotpartellerettkontrakt

fallerarinomen12månadersperiod.

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)

Stabilnettofinansieringskvotmäterettinstitutsbeloppstabilfinansie-

ringirelationtillfinansieringsbehovetinomettårshorisont.Måletmed

regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor

andellångsiktigstabilfinansieringiförhållandetilllångsiktigastabila

tillgångar.

Supplementärt kapital

Kapitalinstrumentochefterställdalånsamtrelateradeöverkursfonder

som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Totalt exponeringsmått

Totaltexponeringsmåttsomanvändsförbruttosoliditets

gradberäkning.

Total kapitalrelation

Kapitalbasirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet.

Övrigt primärkapital

Kapitalinstrumentsamtrelateradeöverkursfondersomuppfyller

vissakravefteravdrag.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022254

Definitioner

Övriga

Allokerat eget kapital

Allokerategetkapitalärettmåttförallokeringavegetkapitaltillde

olikarörelsesegmentenochärinteettmåttsomärdirektregleratiIFRS.

Koncernensegetkapitaltillhörandeaktieägarnaallokerastillrespektive

rörelsesegmentmedhänsyntillkapitaltäckningsreglernaochbedömt

ianspråktagetkapitalbaseratpåbankensinternakapitalutvärdering

(IKU).

Andel lån i steg 1, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg2,brutto,iförhållandetillredovisatvärde

förutlåningtillkreditinstitutochallmänhetenexklusivereserveringar.

Andel lån i steg 2, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg2,brutto,iförhållandetillredovisatvärde

förutlåningtillkreditinstitutochallmänhetenexklusivereserveringar.

Andel lån i steg 3, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg3,brutto,iförhållandetillredovisatvärde

förutlåningtillkreditinstitutochallmänhetenexklusivereserveringar.

Antal anställda

Antalanställdavidåretsutgång,exklusivelångtidsfrånvarande,

irelationtilltjänstgöringsgraduttrycktiheltidstjänster.

Avkastning på totalt kapital

Beräknasutifrånåretsresultatirelationtillgenomsnittligbalans

omslutning.Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarjemånads-

bokslutinklusiveföregåendeårsbokslut.

Börskurs/eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

Eget kapital per aktie

Egetkapitalirelationtillantaletuteståendeaktier.

Förfall

Tiden som kvarstår till att en tillgång- eller skuldvillkor förändras eller

tills dess förfallodag.

K/I-tal

Summa kostnader i relation till summa intäkter.

Kreditförluster

Konstateradeochreserveringarförkreditförlustermedavdragför

återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för

garantierochandraansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster,iförhållandetillingåendebalansförutlåningtillkredit

institutochallmänhetenefterreserveringar.Merinformationsefakta-

bokensidan41.

Lån med lättnader i villkor

Ettlåndärvillkorenharförändratstillmerfördelaktigaförgäldenären,

tillföljdavgäldenärensfinansiellasvårigheter.

Lån till kunder/inlåning från kunder

Lån till kunder i relation till inlåning från kunder.

P/E-tal

Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hänförligt

tillaktieägarna.

Placeringsmarginal

Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar.

Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,

inklusiveföregåendeårsbokslut.

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation

tillgenomsnittligatotalatillgångar.Genomsnittetärberäknatutifrån

värdetvidvarjemånadsbokslut,inklusiveföregåendeårsbokslut.

Reserveringsgrad för lån i steg 1

Reserveringarförlånisteg1irelationtilllånisteg1brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 2

Reserveringarförlånisteg2irelationtilllånisteg2brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 3

Reserveringarförlånisteg3irelationtilllånisteg3brutto.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt

avantaletunderåretuteståendeaktierjusteratförutspädningseffekten

av potentiella aktier.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt

av antalet under året utestående aktier.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation

till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genom-

snittetärberäknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,inklusive

föregåendeårbokslut.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt

egetkapitalhänförligttillaktieägarna.Genomsnittetärberäknatutifrån

värdetvidvarjemånadsbokslut,inklusiveföregåendeårbokslut.

Räntebindningstid

Avtaladtidundervilkenräntanpåentillgångellerskuldärbunden.

Totalavkastning

Aktienskursutvecklingundertolvmånadersperiodeninklusiveverk-

ställdutdelningperaktie,divideratmedbörskursvidperiodensbörjan.

Total reserveringsgrad för lån

Samtligareserveringarirelationtilllån,brutto.

VaR

ValueatRisk(VaR)ärettstatistisktmåttsomanvändsförattkvan

tifieramarknadsrisk.VaRdefinierassomdenförväntademaximala

värdeminskningenavenportföljgivetenvisssannolikhetöveren

visstidsperiod.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022 255

Definitioner

Årsstämma

ÅrsstämmanägerrumpåOscarsteatern,Kungsgatan63,

Stockholm,torsdagenden30mars2023kl11.00.Densom

önskarutövasinrösträttvidårsstämmanska:

•

varainfördidenavEuroclearSwedenAB(Euroclear)förda

aktiebokenperden22mars2023,och

•

anmälasinavsiktattdeltavidårsstämmantillbolagetenligt

anvisningarnaikallelsensenastden24mars2023.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägaresomharsinaaktierförvaltarregistreradegenom

bankellerannanförvaltare,exempelvisharsinaaktierien

depå,måste–utöverattanmälasigelleravgepoströst–

begäraattaktiernatillfälligtomregistrerasiegetnamnsåatt

aktieägarenärregistreradidenavEuroclearfördaaktieboken

perAvstämningsdagenden22mars2023.Sådanregistrering

kanvaratillfällig(såkalladrösträttsregistrering)ochbegärs

hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg

somförvaltarenbestämmer.Rösträttsregistreringsomav

aktieägareharbegärtsisådantidattregistreringenhargjorts

avförvaltarensenastden24mars2023kommerattbeaktas

vidframställningenavaktieboken.

Kallelse och ärenden

Föredragningslistameduppgiftomvidårsstämmanföre

kommandeärendenangesikallelsentillårsstämman.Kallelsen

publicerasden22februari2023påbankenswebbplats

www.swedbank.se/arsstammaochden24februari2023

iPostochInrikesTidningar.Ävenannonser,iblandannat

DagensNyheter,omattkallelseharskettkommerattpubliceras.

Utdelning

Swedbanksstyrelseföreslårårsstämmanattbeslutaomen

ordinarieutdelningom9,75krperaktie.Somavstämningsdag

förutdelningföreslåsden3april2023.Sistadagförhandel

medSwedbankaktiermedrätttillutdelningblirdärmedden

30mars2023.Beslutarårsstämmanenligtstyrelsensförslag

beräknasutdelningkommaattutbetalasgenomEuroclears

försorgden6april2023.

Finansiell information 2023

DelårsrapportKv1 27april

DelårsrapportKv2 18juli

DelårsrapportKv3 26oktober

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2022256

Årsstämma

Produktion: Springtime-Intellecta. Foto: UlfBerglundvdbildsidan4,StefanTellsidorna4och6,

SingleResolutionBoardsidan5,TobiiDynavoxsidan25,JoakimZetterströmsidan28,JennyHallgren

sidorna56–62(styrelse&ledning)ochSwedbanksbilder:omslaget,sidan5,21och63.Tryck:BrandFactory,Stockholm.

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Org.nr502017–7753

Besöksadress:

Landsvägen40

17263Sundbyberg

Postadress:

10534Stockholm

Telefon:0858590000

E-post:info@swedbank.se

www.swedbank.com

Kontaktpersoner

Erik Ljungberg

Kommunikationsoch

hållbarhetsdirektör

Telefon:+46739883557

E-post:erik.ljungberg@

swedbank.com

Annie Ho

ChefInvesterarrelationer

Telefon:+46703437815

E-post: annie.ho@

swedbank.se

Fredrik Nilzén

Hållbarhetschef

Telefon:+46767731926

E-post:fredrik.nilzen@

swedbank.se

SWW82272SWW- 92505