2025

Årsredovisning

och hållbarhetsrapport

Det här är SKF ....................................................................................................... 3

VD har ordet ............................................................................................................ 4

SKF-koncernen efter separationen

av fordonsverksamheten .......................................................................... 12

Fordon ........................................................................................................................... 13

RISKER OCH AKTIEN ............................................................................... 14

Riskhantering ........................................................................................................ 15

SKF-aktien ............................................................................................................... 17

Innehåll

HÅLLBARHETSRAPPORT ................................................................... 31

Allmänna upplysningar ............................................................................... 32

Miljö ................................................................................................................................. 41

Socialt ansvar ....................................................................................................... 69

Bolagsstyrning .................................................................................................... 86

Bilaga ............................................................................................................................. 92

Revisorns granskningsberättelse av AB SKF (publ):s

lagstadgade hållbarhetsrapport ...................................................... 96

Vad har hänt med

årsredo visningens

inledande del?

Vi har förenklat den inledande delen i vår

års redovisning 2025. I stället för en allmän

introduktion och beskrivning av företaget

finns nu ett utökat VD-ord som avhandlar

bolagets finansiella utveckling, strategi och

värde skapande. Mer information om SKF

och vår verksamhet finns på vår webbplats.

www.skf.com/se/investors

FINANSIELLA RAPPORTER, MODERBOLAGET ..... 135

Moderbolaget, AB SKF ................................................................................ 135

Moderbolagets resultaträkningar ................................................... 135

Moderbolagets rapporter över totalresultat ........................ 135

Moderbolagets balansräkningar ...................................................... 136

Moderbolagets kassaflödesanalyser .......................................... 137

Moderbolagets förändringar av eget kapital ....................... 137

Noter till moderbolagets finansiella rapporter ................. 138

Förslag till vinstdisposition ................................................................... 144

Revisionsberättelse ....................................................................................... 145

ÖVRIG INFORMATION ............................................................................. 147

Kapitalstruktur, finansiering, kreditbetyg

och utdelningspolicy .................................................................................... 148

Utnämnande av styrelseledamöter

och kallelse till årsstämma .................................................................... 148

Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare ............................. 149

Sjuårsöversikt ...................................................................................................... 151

Treårsöversikt ....................................................................................................... 152

Alternativa nyckeltal ....................................................................................... 152

Definitioner ............................................................................................................. 154

Övrig information .............................................................................................. 155

ERSÄTTNINGSRAPPORT .................................................................... 156

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT .................................................. 19

Styrelsen .................................................................................................................... 24

Koncernledningen ............................................................................................ 27

Revisorns yttrande om

bolagsstyrningsrapporten ...................................................................... 30

19 98

FINANSIELLA RAPPORTER ............................................................. 98

Koncernens resultaträkningar ............................................................ 99

Koncernens rapporter

över totalresultat ............................................................................................... 99

Koncernens balansräkningar ............................................................... 101

Koncernens kassaflödesanalyser ................................................... 103

Koncernens förändringar av eget kapital ................................ 106

Noter till koncernens finansiella rapporter ........................... 107

SKF-koncernens formella årsredovisning återfinns på

sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150. Den har

reviderats av SKFs externa revisorer, se Revisions -

berättelsen på sidorna 145–146.

Förvaltningsberättelsen återfinns på sidorna 14–18,

31–95 och 148–150.

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Större

framSteg

mIndre

frIktIon

SKF är ett betrott och ledande globalt industriellt

varumärke med närvaro i omkring 130 länder.

Vi är verksamma i fyra regioner för att kunna

agera snabbt och lyhört för våra kunder.

SKF bedriver verksamheterna Industri och Fordon,

där Industri är det större av dem. Under 2026 plane-

rar vi att separera Fordon och skapa två vassare

och oberoende verksamheter. Detta ger möjlighet

för båda att fokusera på sina marknader och till-

växtmöjligheter samtidigt som det skapar ytter-

ligare värde för aktieägarna.

Nettoomsättning per

geografiskt område – totalt

Kina och

Nordostasien, 19%

Indien och

Sydostasien, 11%

Nord- och

Sydamerika, 29%

Europa, Mellanöstern

och Afrika, 41%

Andel av koncernens

försäljning

Vad vi gör

Var vi verkar

Hur vi är organiserade

Med praktisk erfarenhet inom mer än 20 indu-

strier erbjuder vi ett omfattande produktutbud

och kunskap inom våra tekniska kärnområden:

lager, tätningar, smörjsystem, intelligenta lös-

ningar (till exempel tillståndsövervakning) och

tjänster. Genom att integrera dessa plattformar

levererar vi kundanpassade lösningar som

upp fyller varje kunds unika behov.

Omkring 20% av all global energi går

för lorad på grund av friktion. På SKF tar vi

uppkampen mot friktion för att spara energi

och resurser genom att tillhandahålla

skräddar sydda tekniska lösningar genom

kundernas hela produktlivscykel. Med mer

än hundra års expertkunskap och pålitlig

global närvaro hjälper vi industrin att för-

bättra prestanda, effektivitet och hållbarhet.

SKF är verksamma inom ett stort antal industrier

med starkt fokus på sektorer där tillför litlighet

och effektivitet är avgörande. Viktiga industrier är

bland annat flyg, järnväg, fordon, höghastighets-

maskiner, elektriska drivsystem, tung industri,

jordbruk och livsmedel.

>20

Fordon, 28%

Industri, 72%

Fordon, 28%

Industri, 72%

Andel av koncernens

försäljning

Läs mer om separationen

på sidorna 12–13.

3SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

”VI fortSätter

att frIgöra

långSIktIgt

Värde”

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 4

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Vi skapar två ännu vassare

verksamheter

I mer än hundra år har SKF byggt sitt anseende

som en global ledare inom teknik och lösningar

för lager baserat på djup teknisk expertkunskap,

ett betrott varumärke och starka kundrelationer.

Under 2025 fortsatte vi att stärka den här grunden

för att skapa tydligare kundfokus och för bättrat

långsiktigt värdeskapande.

Trots utmanande marknadsförhållanden och

fortsatt geopolitisk osäkerhet är jag glad att

kunna konstatera att vi levererade ett motstånds-

kraftigt resultat. Vi har också fortsatt att genom-

föra vår strategi, bland annat med den pågående

separationen av vår fordonsverksamhet, och vi

skapar nu två oberoende och ännu starkare,

ändamålsenliga verksamheter. Genom att ställa

om SKF till en mer fokuserad organisation får vi

goda förutsättningar för ökad lönsam tillväxt.

Utmanande marknadsförhållanden

För helåret minskade vår organiska försäljning

med –0,4% jämfört med 2024 vilket speglar

de utmanande marknadsförhållandena, inte

minst inom fordonsverksamheten i Europa och

Nord- och Sydamerika. Vår industriverksamhet

växte med 1,2% medan den organiska försälj-

ningen för vår fordonsverksamhet minskade

med –4,3%. Sammantaget rådde oförändrade

marknads förhållanden 2025 jämfört med före-

gående år med generellt svag efterfrågan

i många industrier.

Om vi tittar på våra huvudregioner var efter-

frågan i Europa fortsatt utmanande under hela

året vilket ledde till minskad organisk för sälj-

ning. Våra verksamheter inom det ny etablerade

Speci alized Industrial Solutions, till exempel flyg,

visade dock goda resultat. I Kina var den organiska

tillväxten positiv, i huvudsak tack vare något

bättre affärsklimat och timing effekter i vindkrafts-

industrin. Efterfrågan inom elfordon var fortsatt

god. I Nord- och Sydamerika och Indien var den

organiska försäljningen relativt oförändrad för

hel året. I Nord- och Sydamerika har vi varit kom-

mersiellt aktiva med bland annat tullrelaterade

prisökningar vilket nästan kom penserade för

svagare efterfrågan. Järnvägs industrin, livsmedels-

kedjan och kommersiella fordon var de industrier

som bidrog mest i Indien.

Motståndskraftiga och förbättrade

marginaler

Det är glädjande att vi ännu en gång levererade

motståndskraftig lönsamhet i rådande läge

med svag efterfrågan, särskilt med tanke på de

betydande negativa valutaeffekterna under året.

Den justerade rörelsemarginalen på 12,7%

var en förbätt ring jämfört med föregående år.

Den j usterade rörelsemarginalen för vår industri-

verksamhet var stark och ökade till 16,1%, medan

fordonsverksamhetens marginal var 4,1% vilket

var ett relativt gott resultat med tanke på de

utmanande marknadsförhållandena.

Marknadsutveckling

Långsiktiga mål

VD HAR ORDET

Världsmarknaden för lager värderas till

cirka 500 miljarder kronor och är ett

mycket viktigt segment för maskin-

industrin. Geografiskt är Asien och Stilla-

havsområdet den största och snabbast

växande regionen.

SKF är ledande på marknaden tillsam-

mans med andra stora internationella

aktörer som Schaeffler, Timken, NSK, NTN

och JTEKT. De här sex största tillverkarna

står för mer än hälften av den totala världs-

marknaden för rullningslager. Med tanke

på konsolideringen på marknaden är ett

globalt erkänt varumärke och hög kvalitet

viktiga särskiljande faktorer. Världs-

marknaden för lager uppvisar stabil lång-

siktig tillväxt driven av megatrender, vilket

kräver mer avancerade tekniska expert-

kunskaper, produkter och lösningar. Mark-

naden uppskattas ha vuxit något under

2025 på grund av en växande marknad för

industrilager, i första hand i Kina. Fordons-

marknaden var relativt oförändrad jämfört

med föregående år, med tillväxt i Kina.

Läs mer på www.skf.com/se/investors

Nettoomsättning och

Omsättnings tillväxt

Justerat rörelseresultat

och justerad rörelsemarginal

1) Målen ska uppnås under en konjunkturcykel.

2) Försäljning exklusive valutaeffekter och avyttrade verksamheter.

–5

% 15

60 000

30 000

90 000

120 000 Mkr

Nettoomsättning, Mkr

Omsättningstillväxt, %

Mål 5%

% 20

8 000

4 000

12 000

16 000 Mkr

Justerat rörelseresultat, Mkr

Justerad rörelsemarginal, 12 månader rullande, %

Mål 14%

5SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Vårt fokus på affärsmässig spetskompetens

gav starka resultat. Jag vill lyfta fram vårt arbete

med prissättning där vi har skapat större förmåga

att tillvarata hela kundvärdet i våra erbjudanden.

Prisjusteringar har också varit en viktig åtgärd för

att minska effekterna av USAs tullar. Ett annat

område värt att framhålla är portföljhantering där

vårt fokus på industrier med den mest attraktiva

lönsamma tillväxten har bidragit till vårt resultat.

I vår företagskultur finns en inneboende menta-

litet att ständigt bli bättre. Det säkerställer en

motstånds- och konkurrenskraft som sträcker sig

långt längre än enbart tillverkning. Ett exempel är

att vi lyckades konstruera om befintliga produkter

med hjälp av ny teknik i syfte att förbättra effekti-

viteten vilket ledde till lägre materialanvändning.

Den här inställningen var en bidragande orsak till

den stabila kostnadskontrollen under året. Vårt

World Class Manufacturing-program, som fokuse-

rar på automation och regionalisering av vår till-

verkningskapacitet, slutfördes i tid och levere-

rade den avsedda affärsnyttan på 5 mdkr under

2025 jämfört med 2019.

För att ytterligare förbättra konkurrenskraften

efter separationen av fordonsverksamheten,

påbörjade vi en anpassning av vår industriverk-

samhet under 2025, vilket i första hand påver-

kade tjänster i Europa. Vi förväntar oss att den

uppskattade besparingen på cirka 2 mdkr mer än

väl kompenserar de negativa synergierna kopp-

lade till separationen av fordonsverksamheten.

Kostnaderna förenade med anpassningen och

separationen, till exempel avseende IT, tillverk-

ning och upprättandet av nya juridiska enheter,

förklarar den avsevärda ökningen av jämförelse-

störande poster jämfört med föregående år. Vi är

dock helt övertygade om att separationen med

två fokuserade verksamheter kommer att göra

oss ännu mer relevanta för kunderna och för-

bättra det långsiktiga värdeskapandet i båda

verksamheterna.

Stark finansiell ställning

Jag är glad att kunna säga att vi har en stark

kapital struktur och balansräkning som har gjort

att vi har kunnat återbetala lån. Det har lett till en

lägre nettoskuldsättningsgrad

på 10,2% under

2025. Det är också glädjande att vi har fortsatt

stark likviditet.

Vi har haft en stabil justerad avkastning på

sysselsatt kapital på cirka 14% under 2025. För

att förbättra oss fortsätter vi att fokusera på en

effektivare hantering av rörelsekapitalet genom

en mer digitaliserad och regionaliserad värde-

kedja.

Femårsgenomsnittet för vår utdelningsandel är

59% vilket är högre än vårt mål. Styrelsen föreslår

årsstämman en utdelning om 7,75 kr per aktie.

Går i täten för hållbarhet

Hållbarhet är en integrerad del av vår strategi och

en prioritet för långsiktig, lönsam tillväxt. Vi har

som mål att kraftigt minska utsläppen till 2030

och uppnå nettonollutsläpp av växt husgaser i vår

leveranskedja till 2050. Båda målen har godkänts

av Science Based Targets Initiative. Vi fortsätter

också att stödja FNs Global Compact, dess prin-

ciper och de globala målen för 2030.

Vårt mål är att ha en verksamhet med mini-

merade koldioxidutsläpp till 2030. Under 2025

Nettoskuldsättningsgrad

Utdelningsandel Verksamhet med minimerade

koldioxidutsläpp

till 2030

Justerad avkastning på

sysselsatt kapital

200

100

300

400

23222119

BASE YEAR

24 25

500 tusen ton CO

1) Målen ska uppnås under en konjunkturcykel.

2) Exklusive pensionsskulder.

3) Enligt styrelsens förslag för år 2025.

4) Mål 95% minskning av scope 1- och 2-utsläpp till 2030 jämfört med 2019.

Långsiktiga mål forts.

50 %

24232221 25

Mål <40%

80 %

232221 24 25

Mål 50%

20 %

24232221 25

Mål 16%

Mål –95%

till 2030

6SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

uppnådde vi en minskning på 79% jämfört med

basåret 2019. Detta ligger med god marginal över

målkurvan för 2030 vilket visar att vårt fokus ger

resultat. Jag är också mycket glad över att ytter-

ligare sex fabriker har uppnått kraven för mini-

merade koldioxidutsläpp 2025. Vi har också tagit

stora steg när det gäller att öka vår användning

av elektricitet från förnybara källor, som under

2025 uppgick till 91%. Vi har dessutom fortsatt

att förbättra vår energieffektivitet.

Vi har under hela året fortsatt att oförtröttligt

arbeta med vår målsättning att skapa säkra och

hälsosamma arbetsplatser i hela SKFs verksam-

het. Vårt orubbliga engagemang för att uppnå noll

olyckor är en hörnsten i vårt strategiska arbete för

medarbetarnas välbefinnande och en verksamhet

av högsta klass. Jag är glad att kunna rapportera

en förbättring under 2025 jämfört med förra året.

På samma sätt har vi stått stadigt i främjandet

av en inkluderande och respektfull arbetsmiljö

för att garantera lika möjligheter för alla. De här

principerna är djupt förankrade i vår kultur och

styr vårt dagliga arbete.

Vi arbetar aktivt för ansvarsfulla inköp genom

att säkerställa att alla leverantörer och under-

leverantörer upprätthåller rättvisa arbetsvillkor,

förebygger arbetsrelaterade skador samt respek-

terar mänskliga rättigheter i hela SKFs värdekedja

uppströms.

Under 2025 fick vi även betyg A från CDP för

vårt klimatarbete, inklusive det högsta betyget

för leverantörsengagemang. Vi tillhör därmed de

bästa tre procenten av alla utvärderade företag.

Det här erkännandet återspeglar vårt helhjärtade

engagemang för att uppnå minimerade koldioxid-

utsläpp inte bara i vår egen verksamhet, utan

också i den mer övergripande värdekedjan.

Vår strategi för värdeskapande

Om jag lyfter blicken bortom vårt finansiella

resultat, är det hur vi skapar långsiktigt värde

som verkligen gör mig förvissad om SKFs framtid.

I över hundra år har vi kombinerat ingenjörskonst

i världsklass med starka kundrelationer och ett

betrott globalt varumärke. Den här kombinationen

har gjort det möjligt för oss att anpassa oss

genom många industriella omvandlingar, och det

är samma filosofi som är vår ledstjärna idag.

Vår strategi utgår från dessa styrkor där vi

fokuserar på att skapa betydande kundvärde på

utvalda marknader för att driva såväl försäljnings-

tillväxt som högre marginaler. Det får stöd av vår

ledande innovativa förmåga och stärkta operativa

och kommersiella spetskompetens. Med en tydlig

strategisk inriktning och robust balansräkning

banar vi väg för hållbart och långsiktigt värde-

skapande.

Fokuserar på attraktiva

marknader

SKF levererar till mer än 20 industrier över hela

världen. Vi riktar alltmer in oss på de industrier

där vår kunskap och teknik skapar högst värde

och där långsiktiga megatrender visar på struk-

turell tillväxt. Genom att fokusera våra resurser

kan vi bygga upp en stark ställning och utveckla

lösningar som uppfyller specifika kundbehov.

Flyg är ett tydligt exempel där vi under året

har vässat vårt fokus mot erbjudanden som till-

hör kärnverksamheten inom flygmotorer och

flygplansstrukturer samtidigt som vi avyttrar

Lägga grunden

till långsiktigt värdeskapande

Finansiella mål

Innovation

Ökat fokus på teknik-

utveckling för varaktigt

innovativt ledarskap

Utvalda marknader

Ökat fokus och ändrad inriktning

mot attraktiva marknader genom

utnyttjande av megatrender

De finansiella målen för

SKF-koncernen, inklusive

fordonsverksamheten,

ska uppnås under en

konjunkturcykel.

Kommersiell och

operativ effektivitet

Avgörande för att lyckas

i våra utvalda segment

14%

Justerad

rörelse-

marginal

Omsättnings-

tillväxt exklusive

valutaeffekter

och avyttringar

Vår strategi är i korthet utformad för att uppfylla våra

finansiella mål och driva långsiktig lönsam tillväxt.

7SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

icke-kärnverksamheter. Det gör att vi kan öka

vår lönsamhet, stärka våra kärnapplikationer

och förbättra vår förmåga att växa inom en av

världens mest krävande industrier.

Tillvaratar de globala megatrendernas

möjligheter

En av anledningarna till att SKF fortsätter att vara

relevanta efter mer än 100 år är att vi ligger i fas

med de genomgripande förändringar som formar

industrier och samhällen. Idag uppstår stora affärs-

möjligheter för oss genom megatrender som digi-

talisering och automation, minimerade koldioxid-

utsläpp, elektrifiering och urbanisering samt ett

allt större fokus på infrastruktur och försvar.

Elektrifieringen förändrar transportsektorn

och många andra branscher. Våra avancerade

keramiska hybridlager hjälper redan idag tåg-

tillverkare att minska driftstoppen och energi-

användningen vilket sänker både kostnader och

utsläpp. I elfordon hanterar våra lösningar utma-

ningar som elektrisk isolering och livslängd vid

höga varvtal, områden där SKF har en konkurrens-

och skalfördel. Den globala omställningen mot en

grönare ekonomi gör också att våra styrkor kom-

mer till sin rätt. Energieffektiva system för upp-

värmning, kylning och förnybar energi kräver

alla högpresterande lager. Efterfrågan ökar på

de råvaror som är en förutsättning för förnybar

energi och batteritillverkning. Detta ökar ytter-

ligare behoven av hållbar och effektiv utrustning.

SKFs lösningar är centrala för dessa krävande

verksamheter.

Demografiska förändringar och urbanisering

är drivande för tillväxt inom infrastruktur, logi-

stik, transporter och livsmedelsförsörjning.

SKF hjälper livsnödvändiga industrier att för-

bättra effektiviteten. Det handlar om alltifrån

att stödja jordbruksmaskiner till att säkerställa

att trans portörsystem fungerar till förlitligt i livs-

medelsfabrikerna.

I och med att tillverkningen blir mer automati-

serad och datadriven är våra intelligenta lösningar

och superprecisionslager centrala i verktygs-

maskiner. De ger den noggrannhet och de varvtal

som moderna fabriker är beroende av. Här gör

vår förmåga att kombinera teknik, applikations-

kunskap och kundsamarbeten att SKF blir det

naturliga valet.

Ökande geopolitiska spänningar gör att infra-

struktur och försvar prioriteras allt högre i många

länder. Detta är en drivkraft för efterfrågan på

tillförlitliga, högpresterande roterande lösningar,

alltifrån försvarsplattformar till tunga maskiner

som används i moderniseringsprojekt. Med vår

stora tekniska expertkunskap och starka globala

närvaro har SKF goda förutsättningar att till godose

detta ökande behov och stärka motståndskraften

för kritiska system.

Genom att förstå och främja de här mega-

trenderna försäkrar vi oss om att vara relevanta,

och vi positionerar SKF för att kunna leverera

lönsam tillväxt på de marknader som formar de

kommande decennierna.

Stärker vårt eftermarknads-

och tjänsteerbjudande

En viktig styrka hos SKF är vår förmåga att stödja

våra kunder från den allra första konstruktionen

genom utrustningarnas hela livscykel. Genom

att vi har stärkt våra eftermarknads- och tjänste-

erbjudanden bidrar de i hög grad till vårt värde-

skapande.

Alla maskiner behöver så småningom under-

hållas, repareras eller optimeras. Det är här vårt

globala nätverk med cirka 17 000 distributörer

Megatrender som driver tillväxt

Genom att kombinera djupgående expertkunskap inom teknik och applikationer,

ett betrott globalt varumärke och stärkt operativ och kommersiell spetskompetens,

har SKF goda förutsättningar att ta tillvara möjligheterna i de megatrender som

stöper om våra industrier.

Minimerade koldioxidutsläpp

och elektrifiering

Förändrar efterfrågan mot energieffektiva

lösningar för industrier och mobilitet.

Infrastruktur och försvar

Ökar behovet av hållbara, högpresterande

lösningar med lång livslängd.

Urbanisering

Drivkraft för tillväxt inom transporter

och livsmedelsförsörjning.

Digitalisering och automation

Skapar efterfrågan på uppkopplade,

effektiva lösningar som förbättrar drift-

säkerheten.

8SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

spelar en avgörande roll. Många av dessa

sam arbetspartner har arbetat med oss under

flera decennier vilket ger en oöverträffad lokal

tillgång till SKFs produkter. För en lantbrukare

som behöver utbyteslager, tätningar eller andra

livsviktiga delar under skördesäsongen, eller en

fabrik som vill minimera driftstoppen, är det

livsviktigt att ha den här snabba och pålitliga

tillgången till äkta komponenter och expert-

kunskap från SKF.

Idag är vi dock så mycket mer än en leverantör

av delar. Vårt tjänsteerbjudande omfattar förut-

sägbart underhåll, driftsäkerhetslösningar, till-

ståndsövervakning och rekonditionering. Ett bra

exempel är vårt långsiktiga samarbete med LKAB

i norra Sverige där vi tillhandahåller avancerad

tillståndsövervakning i livsviktig utrustning som

kvarnar, transportörer, pumpar och fläktar. När

jag besöker kunder som LKAB kan jag från första

parkett se hur vår teknik och kunskap gör verklig

skillnad och håller livsviktiga industrier igång mer

tillförlitligt och hållbart.

Den här typen av tjänster skapar enastående

kundvärde och stärker vår återkommande intäkts-

bas. Det gör SKF mindre beroende av konjunktur-

cyklerna och vi integreras närmare i kundernas

dagliga verksamhet. Kort sagt är eftermarknaden

både en stabiliserande kraft och en tillväxtmotor

för SK F.

Innovation är själva kärnan

i vår strategi

Om det finns något oföränderligt i SKFs historia

så är det innovation. Från allra första början har

nya idéer och ny teknik varit motorn i våra fram-

gångar. Idag för vi den traditionen vidare genom

att investera i innovation som driver vår tillväxt

och sätter nya standarder för vår industri.

Vår strategiska innovation omfattar tre områden.

För det första är vi ledande inom forskning och

teknik där vi drar nytta av djupgående expert-

kunskap inom materialvetenskap, tribologi och

digitala verktyg. Den här kompetensen tar år -

tionden att utveckla och är svår att kopiera vilket

ger oss en unik fördel. För det andra omsätter vi

denna forskning i nya produkter och lösningar

som förbättrar prestanda, ökar livslängden och

sänker kostnaderna för våra kunder. För det tredje

har vi omkring 600 applikationsingenjörer med

djupgående industriexpertis. De arbetar direkt

med kunderna för att konstruera mer tillförlitlig

och effektiv utrustning.

Digitaliseringen ökar takten i den här resan.

Genom att integrera sensorer, AI och uppkopplad

teknik i våra produkter möjliggör vi förutsägbart

underhåll och hjälper kunderna att undvika kost-

samma driftstopp. Digitala tvillingar gör det möj-

ligt att simulera våra produkters prestanda innan

de går i produktion vilket ger kortare ledtider och

högre driftsäkerhet.

Samarbete ger innovation nya dimensioner.

Vi samarbetar bland annat med universitet och

uppstartsbolag för att få tillgång till expertis

utöver vår egen. Det här öppna synsättet gör att

vi kan utforska närliggande områden som AI,

utveckling med snabbspår samt leverera lös-

ningar snabbare på marknaden.

Projekt som levererar resultat

Mer än 90% av våra FoU-projekt riktar sig nu mot

våra viktigaste industrier, just de industrier där

megatrender som elektrifiering, urbanisering och

digitalisering skapar efterfrågan på lång sikt.

Innovation i metallindustrin

Metallindustrin är en krävande bransch med

höga belastningar och temperaturer på över

1 000 °C. SKF arbetar nära tillsammans med

stålverken för att minska driftstoppen och

förbättra driftsäkerheten. Nya lagerkonstruk-

tioner tillsammans med avancerade material

och värmebehandlingar förlänger livslängden

och förbättrar prestanda i dessa krävande för-

hållanden. Med högre dynamiskt bärighetstal

och robusthet sänker dessa lösningar kost-

naderna, ökar driftsäkerheten och stärker

kundernas lojalitet.

En stabil grund för forskning

och utveckling

Vi tar ett helhetsgrepp över värde-

kedjan genom tre grund pelare:

Forskning och teknik, produkt-

och lösningsutveckling samt

applikationskunskap. De drivs

av digitalisering och AI för

att öka innovationstakten.

Vi ut nyttjar dessutom externa

inno vations- och samverkans-

miljöer tillsammans med sam-

arbets partner för att maximera

kundvärdet.

Digitalisering

& AI

Externt

innovations-

samarbete

Forskning

& teknik

Applikations-

kunskap

Produkt-&

lösningsutveckling

Kundfokuserad

innovation

9SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Vart och ett av dessa projekt har som mål att

klart överträffa koncernens marginalmål på 14%.

Det innebär att innovation inte bara handlar

om tekniskt ledarskap, utan också bidrar till

lönsam tillväxt.

Under 2025 har vårt innovationsarbete om -

satts i användbara lösningar för kunder i ett fler-

tal industrier. Vi lanserade ett nytt sortiment

med toppmoderna lagerlösningar och intelligenta

servicemodeller. De har utvecklats för tung

industri och energi- och tillverkningsapplikationer.

Lösningarna ger lägre friktion, sparar energi,

sänker koldioxidutsläppen och förlänger utrust-

ningarnas livscykel. Det hjälper kunderna att

hålla verksamheten igång mer tillförlitligt och

hållbart. Inom järnvägsindustrin har våra nya

lösningar med lågfriktionslager visat upp till 14%

lägre energiförbrukning vilket ger operatörerna

konkreta besparingar. För livsmedelsindustrin

lanserade vi en lagerenhet som inte kräver någon

eftersmörjning. Det förbättrar säkerheten och

sparar samtidigt vatten, energi och underhålls-

resurser.

Det jag tycker är mest spännande är att dessa

framsteg inte ska ses som abstrakta idéer, utan

som verkliga lösningar prövade i fält som hjälper

kunderna till framgång samtidigt som det skapar

lönsam tillväxt för oss själva.

Superprecision

från Italien

Under 2025 öppnade SKF sitt nya kompe-

tenscenter för superprecisionslager i

Airasca, Italien, som är koncernens globala

nav för högpresterande lager. Genom att

kombinera till verkning, FoU, teknik och

affärsstöd i en automatiserad, digitalt upp-

kopplad anläggning har SKF ökat kapacite-

ten med 30% samt minskat personalstyr-

kan och genomloppstiden med 30%

vardera. Resultatet är snabbare innovation,

högre precision och mer tillförlitliga lös-

ningar för krävande industrier.

Driver ett mer flexibelt och

effektivt SKF

Enbart innovation är inte tillräckligt. För att

maximera det värde vi skapar måste vi driva verk-

samheten snabbare och effektivare i hela värde-

kedjan. Det är därför vi förändrar vår organisation

i syfte att bli snabbare, enklare och komma

närmare våra kunder.

En mer decentraliserad organisation ger våra

team större ansvar och gör att vi kan agera

snabbare på kundernas behov. Investeringar

i automation och regionalisering betyder att vi

har tillverkningen närmare kunderna, förkortar

ledtiderna och förbättrar vår kundservice. I Kina

har exempelvis regionaliseringen redan förkortat

ledtiderna med 20% och sänkt tillverknings-

kostnaderna. Vårt nya globala superprecisions-

center visar hur vi kombinerar avancerad auto-

mation och digitala verktyg för att förbättra

effektiviteten och leverera högre kundvärde.

Stärker genomförandet och

effektiviserar verksamheten

Parallellt förbättrar vi hur vi arbetar kommersiellt

och operativt för att stödja långsiktig tillväxt.

Vi förenklar vår produktportfölj och minskar

komplexiteten. Genom att fokusera på kärnverk-

samheten riktar vi resurserna där de gör mest

nytta. Den tidigare nämnda avyttringen av de

delar av vår flygverksamhet som inte tillhör kärn-

verksamheten är ett bra exempel på detta. Vi

effektiviserar också leveranskedjor och inköp

vilket stärker vår motståndskraft samtidigt som

kostnaderna sänks.

Prissättning är ett annat viktigt område. Genom

avancerad analys och digitala verktyg skaffar vi

oss större förmåga att tillvarata hela kundvärdet

i våra produkter och tjänster. Det hjälper oss att

ta tillvara hela potentialen i vårt erbjudande.

Att bli mer flexibla och effektiva handlar om att

ge våra medarbetare rätt verktyg och befogen-

heter för att bättre kunna bistå våra kunder.

En stabil grund för framtiden

De senaste åren har vi stöpt om SKF till ett

starkare och mer fokuserat företag. Vi har

vässat vår produktportfölj, avslutat kontrakt

som inte uppfyllde våra lönsamhetskrav, ökat

takten i region aliseringen och automatiseringen

av vår till verk nings kapacitet samt inriktat vårt

innovations arbete på de viktiga industrier där

vi ser den starkaste strukturella tillväxten. Vi har

också gått över från en centraliserad till en

regional funktions modell vilket gör att beslut

fattas närmare kunderna, och verksamheten får

kortare beslutsvägar och tydligare ansvar.

De här förändringarna har genomförts under

en längre period av svag marknadsefterfrågan.

De har ändå stärkt vår konkurrenskraft och för-

bättrat vår underliggande lönsamhet. Framför allt

har förändringarna gjort företaget mer motstånds-

kraftigt och skapat en stabil grund för nästa stora

steg i SKFs utveckling.

Två fokuserade verksamheter

Vi är nu i färd med att separera vår fordons-

verksamhet med syftet att skapa två starka och

oberoende verksamheter – Fordon och Industri.

Var och en har sin tydliga affärslogik, med sin

egen kunddynamik och sina egna teknikcykler

10SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

1) Mål under en konjunkturcykel

2) SKF-koncernen efter separationen av fordonsverksamheten

3) Definieras som 1 procentenhet tillväxt högre än marknaden över

en konjunkturcykel, exklusive kontraktstillverkning för fordon

4) Definieras som justerat rörelseresultat plus ränteintäkter,

i procent av tolv månaders rullande genomsnittliga balans-

omslutning exklusive icke-räntebärande skulder.

”Högre än marknaden över

en konjunkturcykel”

Organisk tillväxt

Meddelas vid fordonsverksam hetens

kapitalmarknadsdag

Justerad avkastning på sysselsatt kapital

Justerad rörelsemarginal

”Högt ensiffrigt tal”

Genomsnitt för SKF-koncernen

2020–2025

Organisk tillväxt

1,4%

Organisk tillväxt

20%

Justerad avkastning

på sysselsatt kapital

14,0%

Justerad avkastning

på sysselsatt kapital

Justerad rörelsemarginalJusterad rörelsemarginal

>17%

12,3%

medellång sikt

>19%

lång sikt

En separation av fordonsverksamheten

skapar två mer fokuserade verksamheter

med tydligare strategier. Genom att respek-

tive verksamhet kan följa sin egen marknads -

logik och sina drivkrafter för värde, stärker

separationen dessutom långsiktigt värde-

skapande. Detta av speglas i de nya lång-

siktiga och indikativa målen som gäller efter

separationen för industri- respektive fordons -

verksamheten. 2025 kunde industri- och

fordons segmenten rapportera en försäljning

på 65,6 mdkr respektive 26,0 mdkr med jus-

terade rörelsemarginaler på 16,1% och 4,1%.

En separation som skapar

långsiktigt värde

Långsiktiga finansiella mål efter separationen

och drivkrafter för långsiktigt värde. Tydliga befo-

genheter och tydlig bolagsstyrning gör det möjligt

för båda verksamheterna att arbeta självständigt

med anpassade strategier, resultatmått och prio-

riteringar för kapitalallokering.

För industriverksamheten stärker oberoendet

vår konkurrenskraft och ställning som den globala

ledaren inom industrilager. Vi kan koncentrera

våra resurser på attraktiva industrier som indu-

striell mobilitet, försvar, höghastighetsmaskiner,

elektriska system och tung industri. En mycket

viktig prioritet är att få en stor eftermarknads-

och tjänsteaffär att växa vilket ger återkommande

intäkter och tätare kundrelationer.

For fordonsverksamheten innebär självständig-

heten en mer resurssnål organisation och en

värde kedja utformad för fordonskunderna. Detta

möjliggör snabbare beslut, tätare samarbeten

med OEM-tillverkare och ett tydligare fokus på

elfordon, kommersiella fordon och eftermarkna-

den där vi ser attraktiva möjligheter till lönsam

tillväxt.

Separationen är ett komplext program som

påverkar strukturer, system, styrning och pro-

duktflöden. Vi planerar att börsnotera fordons-

verksamheten på Nasdaq Stockholm under det

fjärde kvartalet 2026. Noteringen förutsätter att

styrelsen föreslår notering och att aktieägarna

ger sitt godkännande. Jag hyser inga tvivel om

att detta är rätt steg att ta för SKF. Det kommer

att leda till tydligare strategier, snabbare beslut-

fattande och affärsmodeller som bättre avspeglar

respektive marknad.

Industri

Fordon

När jag blickar framåt är jag övertygad om att

de åtgärder vi vidtar idag kommer att trygga lång-

siktigt värdeskapande och stärka SKFs roll i att

forma morgondagens industri och säkerställa att

vi förblir en betrodd samarbetspartner de kom-

mande hundra åren, precis som vi har varit under

de gångna hundra.

Rickard Gustafson

VD och koncernchef

11SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

SKF-koncernen efter separationen

av fordonsverksamheten

Industriverksamheten går in i nästa fas från en

stark utgångsposition som den globala ledaren

inom industrilager med stöd från djupgående

expertkunskap inom en rad olika industrier. En

global tillverkningskapacitet, ett distributionsnät

i världsklass samt en stor, återkommande efter-

marknad som står för mer än hälften av intäkterna

ger stabilitet och långsiktig potential.

Verksamheten är väl anpassad till långsiktiga

megatrender som digitalisering, automation, mini-

merade koldioxidutsläpp, strängare krav på energi-

effektivitet samt stora investeringar i viktig infra-

struktur. Den här dynamiken ger stöd till en stabil

efterfrågan på tillförlitlig roterande utrustning,

och SKF växer redan snabbt inom flera attrak tiva

industrier som järnväg, försvar och datacenter.

För att tillvarata dessa möjligheter kommer

industriverksamheten att fokusera på två seg-

ment: Bearing Solutions som står för cirka 75%

av försäljningen samt Specialized Industrial

Solutions som står för cirka 25% och som bland

annat innefattar flyg samt smörj-, tätnings- och

magnetiska mekatroniklösningar. Industriverk-

samhetens strategi, som bygger på tre grund-

pelare och sju drivkrafter, kombinerar riktad till-

växt, innovativt ledarskap samt en effektivare,

affärsdriven värdekedja.

Värdeskapande drivs genom riktad expansion

i industrier och regioner med hög tillväxt, ett

växande utbud av tjänster och intelligenta lös-

ningar, bättre prestanda inom specialiserade

industri lösningar samt utvalda tilläggsförvärv.

Innovation fortsätter att vara centralt med tätare

kund sam arbeten i syfte att leverera smartare och

effektivare lösningar med lägre utsläpp. Operativ

spetskompetens, moderniserade leverans kedjor

och regionalisering stärker flexibiliteten, effek-

tiviteten och motståndskraften i hela verksam-

heten. För att bli ett ännu effektivare företag

optimerar vi vår tillverkningskapacitet genom

regionalisering och automation. Det kommer att

leda till högre investeringar och engångskostnader

de närmaste åren.

Industriverksamhetens långsiktiga ambitioner

är tydliga: att växa snabbare än marknaden för

industrilager, förbättra marginalerna och minska

rörelsekapitalet, vilket i slutänden kommer att

ge stark kapitalavkastning. Med en enklare, mer

fokuserad verksamhetsmodell och exponering

mot marknader i strukturell medvind, har industri-

verksamheten goda förutsättningar att leverera

hållbar tillväxt och stärka sitt tekniska ledarskap.

Tre grundpelare och sju drivkrafter för ytterligare framsteg

Få fart på

tillväxten

1 Utnyttja attraktiva

industrier och regioner

med hög tillväxt

2 Öka affärerna för åter-

kommande tjänster och

intelligenta lösningar

3 Påskynda specialiserade

industrilösningar

4 Undersöka värde höjande

tilläggsförvärv

5 Differentiera genom

kundfokuserad

innovation och AI

6 Slutför pågående

regionalisering och

optimering av till-

verknings kapaciteten

7 Optimera leverans-

kedjan för en renodlad

industriverksamhet

Affärsdriven

värdekedja

Innovativt

ledarskap

Marknads- och affärsdynamik

• Diversifierad marknadsexponering,

fokus på tillgänglighet och snabbhet

• Tillverkning i mindre partier, fler varianter,

flexibilitet och snabbhet till marknaden

• Diversifierad kundbas med många

lokala/regionala OEM-tillverkare,

slutanvändare och distributörer

• Dynamiska och kortare säljcykler

och lägre volymer

12SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Fordon

Fordonsverksamheten förbereder sig för att

verka som en självständig verksamhet med det

fokus och den flexibilitet som krävs i en industri

i snabb förändring. Elektrifiering, nya drivlinor

och förändrade mobilitetsmönster förändrar

kundkraven, höjer ribban för innovation, varvtal,

kommersiellt agerande och samarbete med

globala OEM-tillverkare.

Verksamheten vilar på en stabil grund. Här

finns global kompetens inom tillverkning, FoU

och teknik samt en produktportfölj anpassad

till omställningen mot elektriska och energi-

effektiva fordonsplattformar. Fordonsverksam-

heten drar också nytta av en stark ställning

på eftermarknaden vilket ger återkommande

intäkter. Under senare år har eftermarknads-

erbjudandet breddats i Europa och ambitionen

är att göra detsamma i andra regioner.

Strategin fokuserar på att öka tillväxten inom

områden med stor potential där SKF redan idag

har en ledande ställning, exempelvis elektriska

och kommersiella fordon tillsammans med den

återkommande och gynnsamma eftermarknads-

affären. Detta stöds av en resurssnål, fordons-

anpassad värdekedja som ökar snabbheten och

effektiviteten. Innovation fortsätter att vara cen-

tralt med speciellt avdelade team som arbetar

tillsammans med kunderna för att utveckla nästa

generations lager som klarar framväxande krav

på prestanda och hållbarhet.

Som fristående kommer fordonsverksamheten

att vara en effektivare, snabbare och mer foku-

serad organisation som kan fatta beslut närmare

kunderna och reagera snabbare på förändringar

på marknaden. Den långsiktiga ambitionen är

att växa snabbare än fordonsmarknaden i stort

och förbättra lönsamheten när värdepotentialen

i teknik, kundrelationer och global kompetens

utnyttjas.

Fem strategiska drivkrafter

1 2 3 4 5

Fortsätta att

vinna affärer

i ledande

segment

Behålla

och stärka

innovativt

ledarskap

Expandera

den tillgängliga

marknaden

En resurssnål

företags-

struktur

Hela värde-

kedjan

anpassad

till fordons-

verksamheten

Öka tillväxttakten Snabbare och effektivare

Marknads- och affärsdynamik

• Snabbt föränderlig industri driven

av elektrifiering

• Tillverkning av större partier,

få varianter, kostnadseffektivitet

• Kundbas med begränsat antal

• Globala OEM-tillverkare

• Längre säljcykler med långa

kontrakt och höga volymer

13SKF ÅRSREDOVISNING 2025

risker och

aktien

14SKF ÅRSREDOVISNING 2025 14SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Bedömningarna görs av

de sex affärsområdena,

teknik utvecklings-

organisationen och övriga

koncernfunktioner.

Bedömningar

av risker

Riskhantering

SKF-koncernen anser att riskhantering är absolut

nödvändigt och vi har ett integrerat tillväga-

gångssätt för att begränsa riskerna genom att

riskhanteringen ingår i strategigenomförandet,

affärsplaneringen och vår operativa verksamhet.

SKF verkar i många olika industri segment och

geografiska om råden. Det innebär att koncernen

är utsatt för olika typer av risker.

SKF är fullt medvetna om att det finns risker

förknippade med makromiljön, till exempel det

geo politiska landskapet, situationen på globala

marknader samt viktiga industriella och tekniska

förändringar. Det finns också affärsrisker,

Resultatet delas årligen med koncern-

ledningen och revisions- och hållbarhets-

utskottet. Det görs också en intern bedömning

halvårsvis för att följa förändringarna och

säkerställa att de begränsande åtgärderna

finns på plats och ger önskade resultat. Detta

presenteras för koncernledningen.

Revisions- och

hållbarhets-

utskottet

Utveckling och

genomförande av

SKFs strategi

Riskägare

Årsredovisning

Den konsoliderade risk-

bedömningen delas med

Revisions- och hållbarhets-

utskottet.

Affärsområdenas risk-

bedömningar används som

indata till utvecklingen och

genomförandet av strategin.

Riskägarna hanterar

begränsande åtgärder

och uppföljning.

En översikt på hög

nivå delas externt

i årsredo visningen.

SKF-koncernens ERM-process

exempel vis störningar i leveranskedjan, hot mot

informations- och cyber säkerheten samt utma-

ningar att attrahera talanger på en konkurren s-

utsatt arbetsmarknad. Det finns också risker

rörande regelefterlevnad på grund av strängare

lagkrav, intern styrning och samordning inom

kon cernen samt pågående rättsliga utredningar

och processer.

SKF har infört en enterprise risk management-

process (ERM) som omfattar koncernens alla

delar. Se figuren nedan. Riskernas påverkan

omfattar på verkan på såväl strategi och lång-

siktiga ekonomiska resultat som varumärke och

anseende. För att säkerställa en effektiv och

integrerad riskhantering är verksamheterna

ansvariga för att identifiera, bedöma och hantera

sina respektive risker, medan koncernfunktionerna

underlättar riskprocessen och övervakar dess

genomförande. Group Risk Manager

, som tillhör

de centrala koncern funktionerna och rapporterar

till CFO och revisions- och håll barhets utskottet,

har det övergripande ansvaret för ERM- processen

och konsoliderar riskerna och de begränsande

åtgärderna. De risker som visas på nästa sida är

de största riskerna som identifierades under

koncernens ERM- process 2025.

De största möjlig heterna beskrivs i föregående

avsnitt på sidorna 5–13. För information om

finansiella risker inklusive valuta-, ränte-,

likviditets- och kredit risker, se not 26 på sidorna

132–134. Information om på gående utredningar

rörande regel efterlevnad finns i not 19 på

sidorna 124–125.

Som med övriga risker har SKF ett integrerat

tillvägagångssätt för att identifiera och hantera

risker avseende hållbarhet. Hållbarhetsriskerna

har identifierats genom den dubbla väsentlighets-

analysen (DMA). Mer information om DMA finns

på sidorna 37, 39 och 40.

1) Group Chief Accountant

Affärsområdenas

representanter konsoliderar

riskerna. Diskussionerna

leds av utsedd Group Risk

Manager

Konsolidering

av risker

Koncernledningen granskar

den konsoliderade bedöm-

ningen.

Koncernledningens

granskning

15SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Risk Trend Begränsande åtgärder

Geopolitiska spänningar

Globala konflikter och politiska spänningar som

leder till sanktioner, tullar, exportkontroller och

handelsbarriärer. Denna utveckling ökar osäker-

heten och utgör en risk för leverans kedjor och

globala handelsflöden.

Öka takten i regionaliseringen och bygga mer

flexibla, motståndskraftiga leveranskedjor.

Kontinuerlig övervakning av hot och relevanta

risker mot SKFs försäljning, tillverkning och

leveranskedjor.

Informations- och cybersäkerhet

Avancerade informations- och cybersäkerhetsbrott

samt hot drivna av finansiella och politiska motiv

med stöd av AI. Ökade regu latoriska krav relaterade

till cybersäkerhet såsom NIST och TISAX.

Utbildning och medvetenhet. Implementering av ett

globalt ISMS baserat på ISO27001 och implemente-

ring av nödvändiga tekniska och organisatoriska

mot åtgärder. Förbättra cyberförsvar och motstånds-

kraft på SKFs siter, kritiska digitala lösningar inklu-

sive leveranser från leverantörer och tredje part.

Konkurrenskraft och prispress

Intensifierad priskonkurrens, i takt med att eko-

nomisk lågkonjunktur fortsätter att påverka den

globala marknaden, utgör en risk för marknads-

andel, tillväxtmål och rörelsemarginal.

Försvara marknadspriser genom förbättrade inköps-

strategier och kostnadseffektivitet genom hela

leverantörs kedjan. Accelerera lokalisering och initiativ

för kost optimering. Stärka kommersiella färdigheter,

säkerställa differentiering och värdeadderande pro-

dukter och lösningar för att säkerställa marginalen.

Effektiv och konkurrenskraftig

leveranskedja

Risk för störningar, kostnadspåverkan eller

ökade ledtider på grund av leverantör relaterade

beroenden, komplexa flöden och tullar. Ineffektivitet

i lager, styrning och prognoser kan dessutom

uppstå på grund av osäkerheter i efterfrågan

på marknaden.

Fortsatt översyn av kommersiella avtal, leverantörs-

lokalisering, ökad parallell försörjning samt konsoli-

dering av leverantörskedjor. Främja lageroptimering

och digitaliseringsansatser, stöttat av förbättrad

planeringsöversyn och tvärfunktionellt samarbete.

Separationen av Fordonsverksamheten

Separationen av Fordonsverksamheten och

relaterade organisatoriska förändringar kan

leda till störningar i och distraktion från

affärsverksamheten.

Säkerställ en öppen kommunikation och strukturerat

förändringsarbete. Säkerställ en balanserad insats

mellan de huvudsakliga affärsprioriteringarna och

separationen.

Risk Trend Begränsande åtgärder

Digitaliseringstakt och införande av AI

Ökade möjligheter för en helt uppkopplad värde-

kedja och digital kundupplevelse samt operationell

effektivitet ställer ökade krav på digitalisering och

införande av AI för att upprätthålla konkurrens-

kraft.

Driva standardisering och modernisering av digitala

lösningar, data och AI genom hela organisationen.

Medarbetare och ledarskap

Företagens framgång beror mer och mer på

förmågan att attrahera, utveckla och behålla

viktiga kompetenser och förmågor.

Stärka ledarskapsförmågan och talangpipeline

för att säkerställa kritiska kompetenser och stödja

en långsiktigt framgångsrik affär. Dessutom

betonar vi vikten av mångfald, inkludering och

en konkurrens kraftig ersättning för att attrahera

en bredare rekryteringsbas och skapa en mer

dynamisk arbetsstyrka.

Regelefterlevnad

Lagkrav rörande efterlevnad av handels regler,

exportkontroll och internationella sanktioner.

Konkurensrättsliga riskerr i relation med distri-

butörer. Efterlevnad av legala, regula toriska och

kundkrav på informations- och cybersäkerhet.

Säkerställa ägarskap och ansvar för regelefterlevnad

i verksamheterna. Kontinuerlig övervakning, utbild-

ning och medvetenhet inom viktiga riskområden.

Genomförande av årliga riskbedömningar inom

området samt besiktning och bevakning av tredje-

partsrisk.

Innovationstakt

Missa införandet av omvälvande och snabbt

föränderlig teknik, vilket leder till missade

affärsmöjligheter och försenad respons till

marknaden.

Nära övervaka teknologiska trender och regel-

bunden översyn av investeringsplaner i förhållande

till skiften på marknaden. Stärka innovations-

förmågan genom kundinsikter, hållbar integration

och mål inriktad utbildning. Förstärka engagemang

med våra intressenter och främja externa sam-

arbeten för att accelerera utveckling och skalning.

Makroekonomisk osäkerhet

Instabila makroekonomiska förhållanden – inklu-

sive inflation, valutadevalvering, räntevolatilitet

och långvarig svag efterfrågan. Plötsliga marknads -

skiften ökar ytterligare osäkerheten i såväl finan-

siell planering som planering av verksamheten.

Inför flexibla kostnadsstrukturer och prissättnings-

strategier för att hantera finansiell exponering.

Reducera beroendet av import på känsliga

marknader och regelbunden översyn av affärs-

resultat I ekonomiskt instabila regioner.

Största risker

16SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

SKF-aktien

SKFs A- och B-aktier är noterade på Nasdaq

Stockholm, Large Cap, och ingår i flera index.

Under 2025 steg aktiekursen för SKFs A-aktie

med 19,0% och SKFs B-aktie med 18,4%. Antalet

omsatta SKF-aktier på Nasdaq Stockholm var

330 331 914. SKFs B-aktier handlas också på

andra marknader utanför Nasdaq Stockholm.

Det totala antalet aktier som omsattes på dessa

marknader under 2025 uppgick till 859 709 180

(Källa: Modular Finance AB). SKFs ADR ( American

Depositary Receipts) handlas på OTC-marknaden.

Per den 31 december 2025 uppgick bolagets

aktiekapital till 1 138 377 670 kronor och det

totala antalet aktier uppgick till 28 930 824 aktier

av serie A och 426 420 244 aktier av serie B.

Antalet röster uppgick till 71 572 848.

Mer information om de rättigheter som tillkommer

de olika aktieslagen finns i Bolagsstyrnings-

rapporten på sid 19–29.

Omvandling av aktier

Ägare av A-aktier har rätt att omvandla dem

till B-aktier. Under 2025 konverterades 53 175

aktier. A-aktier utgjorde per den 31 december

2025 6,4% (6,4) av det totala antalet aktier.

Utdelning och totalavkastning

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning

på 7,75 kronor per aktie ska betalas ut för 2025.

För mer information se sidan 155. Totalavkast-

ningen för en investering i SKFs A-aktie var under

de senaste tre åren 72,4% och i SKFs B-aktie

71,9% (Källa: Modular Finance AB).

150

225

202520232023

B-aktie

Nasdaq Stockholm (OMXSPI)

(normaliserat mot B-aktien)

A-aktie

(normaliserat mot B-aktien)

Miljoner 100

300 Kr

Omsatt antal B-aktier

Nasdaq Stockholm, miljoner

Aktiens utveckling 2023–2025

Fördelning efter aktieinnehav

Aktieinnehav Antal aktieägare % Antal aktier %

1–1 000 80 898 89,82 16 055 423 3,53

1 001–10 000 8 328 9,25 21 891 565 4,81

10 001– 843 0,94 387 050 717 85,00

Anonymt ägande e/t e/t 30 353 6,67

Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025.

Ägarstruktur

SKF hade 90 069 aktieägare den 31 december

2025. Av det totala aktiekapitalet ägdes cirka

33,3% av utländska placerare, cirka 48,3% av

svenska bolag, institutioner och aktiefonder

samt cirka 9,2% av svenska privatpersoner

(källa: Modular Finance AB). Flertalet av de

utländska aktierna är förvaltarregistrerade,

vilket innebär att de verkliga innehavarna inte

finns officiellt registrerade.

FAM AB, helägt av Wallenberg Investments AB,

i sin tur helägt av de tre största Wallenberg-

s tiftelserna, är enda aktieägare med aktie-

innehav som motsvarar minst 10% av röstetalet

i SKF. Per den 31 december 2025 innehade

bolaget inga egna aktier.

Information till aktieägare

Finansiella rapporter och ytterligare information

om aktien finns på www.skf.com/se/investors.

På webb platsen finns också en lista över

ana lytiker som täcker SKF och möjligheten

att prenumerera på information från SKF.

Hållbarhetsindex

Baserat på 2025 års rapportering har SKF fått

betyget A i en utvärdering genomförd av orga -

nisationen CDP, vilket innebär att företaget

vidtar ko ordinerade åtgärder i klimatfrågor.

SKF har också fått betyget Guld (i den översta

3% av företag i samma sektor) av Eco Vadis-

plattformen som många av koncernens globala

kunder använder för att bedöma leverantörers

hållbarhets prestanda.

17SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Geografisk ägarfördelning 2025

Övriga, 1,9%

Okänt land, 6,7%

Europa exkl. Sverige, 15,8%

USA, 16,4%

Sverige, 59,2%

Jan

2023

Jan

2024

Jan

2025

Dec

2025

80 %

Totalavkastning 2023−2025

Avkastning SKF B

Totalavkastning SKF B (inklusive utdelningar)

YTTERLIGARE INFORMATION

Det finns inga bestämmelser i svensk lag eller i bolags-

ordningen som begränsar överlåtbarheten av SKF-aktier.

Såvitt SKF känner till finns det inga avtal mellan aktie-

ägare som begränsar rätten att överlåta SKF-aktier (till

exempel hembudsförbehåll eller förköpsförbehåll). Det

finns inga begränsningar i fråga om hur många röster

varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Det

finns inga avtal mellan SKF och styrelseleda möter eller

anställda som föreskriver särskilda ersättningar om dessa

säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras

anställning upphör som följd av ett offentligt uppköps-

erbjudande avseende aktierna i AB SKF.

Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025.

Data per aktie 1)
Kronor per aktie om ej annat anges	2025	2024
Resultat per aktie	8,62	14,22
Utdelning per A- och B-aktie	7,75 2)	7,75
Utdelning totalt, Mkr	3 529 2)	3 529
Köpkurs för B-aktien den 31 december på Nasdaq Stockholm	245,8	207,6
Eget kapital per aktie	118	131
Direktavkastning (B), %	3,2 2)	3,7
P/E-tal, B (börskurs/resultat per aktie)	28,5	14,6
Kassaflöde från operativa aktiviteter, per aktie	18,43	23,7
Kassaflöde efter investeringar och före finansiella poster, per aktie	15,14	11,4
1) Se sidan 154 för definitioner av nyckeltal.
2) Enligt styrelsens förslag för år 2025.

De tio största aktieägarna sorterat efter röstandel

Antal aktier Aktie kapital, % Röst andel, %

FAM AB 69 227 539 15,20 29,23

Cevian Capital 37 049 148 8,14 5,18

AFA Försäkring 4 137 038 0,91 4,01

Livförsäkringsbolaget Skandia 4 381 077 0,96 2,61

BlackRock 15 563 878 3,42 2,17

Vanguard 15 024 328 3,30 2,10

SEB Funds 14 596 906 3,21 2,04

SEB-Stiftelsen 1 450 000 0,32 1,77

Alecta Tjänstepension 11 295 048 2,48 1,58

Nordea Funds 10 205 024 2,24 1,43

Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025.

18SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Bolags-

styrnings-

rapport

19SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Inledning

SKF tillämpar principerna för god bolagsstyrning

som ett instrument för ökad k onkurrenskraft och för

att främja förtroendet för SKF bland alla intressenter.

Det innebär bland annat att verksamheten organi seras

på ett effektivt sätt med klara och tydliga ansvars-

områden med tydliga regler för delegering och besluts-

fattande tillsammans med ett ansvarsramverk, att

den finansiella rapporteringen och hållbarhets-

rapporteringen präglas av öppenhet samt att sådan

rapportering är omgärdad av ett robust risk hanterings-

och revisionsramverk och att bolaget i alla avseenden

uppträder som ett ansvarsfullt företag.

SKF arbetar målmedvetet för att tillse hållbarhet,

etik och regelefterlevnad för att uppnå en positiv

utveckling på kort, meddellång och lång sikt. Mer

information finns på sidorna 32–34 i koncernens

hållbarhetsrapport i Årsredovisningen 2025.

De principer för bolagsstyrning som tillämpas

av SKF utgår från svensk lagstiftning, främst aktie-

bolags lagen och årsredovisnings lagen. SKF följer

även Nasdaq Stockholms regelverk samt den svenska

koden för bolagsstyrning (”Koden”) utfärdad av

Kollegiet för svensk bolags styrning. Därtill tillämpas

bestämmelserna i AB SKFs bolagsordning.

Uppgifter enligt årsredovisningslagens 6 kapitel,

§ 6, punkterna 3–4, återfinns på sidorna 17–18

i koncernens förvaltningsberättelse i Årsredovis-

ningen 2025.

Svensk kod för bolagsstyrning

Koden introducerades ursprungligen den 1 juli 2005

av Kollegiet för Svensk bolagsstyrning. Koden har

reviderats vid flera till fällen efter att den introdu-

cerades och den gällande Koden finns tillgänglig

på Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings hemsida,

www.bolagsstyrning.se.

Det utgör god sed på aktiemarknaden för svenska

bolag vars aktier är upptagna till handel på en

reglerad marknad i Sverige att tillämpa Koden.

SKF tillämpar Koden och bolagsstyrningsrapporten

har upp rättats i enlighet med dess principer samt

i enlighet med årsredovisnings lagen. Vidare har

SKF tillhandahållit information på bolagets webb-

plats i enlighet med Kodens krav. Årsstämman

2025 genomfördes också i enlighet med Kodens

föreskrifter. Bolagets revisor har tagit del av och

genomfört en lagstadgad granskning av denna

bolagsstyrnings rapport.

Allmänt om bolagets ledning

Bolagsstämman är SKFs högsta beslutande organ.

Årsstämma ska hållas årligen och inom sex månader

från räkenskapsårets slut. Vid bolagsstämman kan

aktieägarna utöva sin rösträtt för att delta i bolagets

beslutsfattande. SKF har två aktieslag: A-aktier och

B-aktier. Vid omröstning på bolagsstämma berättigar

varje aktie av serie A till en röst och varje aktie av

serie B till en tiondels röst. I alla andra avseenden

innehar SKFs A- och B-aktier samma rättigheter.

Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisa-

tion och för valtningen av bolagets angelägen heter

samt definierar och över vakar löpande tillsammans

med den verkställande direktören och koncern-

ledningen SKFs syfte, strategi, driv krafter och värde-

ringar. Styrelsen utvärderar också löpande SKF-

koncernens prestation utifrån ekonomiska, miljö-

mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade

aspekter. Styrelseordföranden leder styrelsens

arbete och ser till att styrelsen fullgör sina uppgifter.

Styrelsen fast ställer varje år en arbetsordning och

instruktioner för sitt interna arbete. För mer infor-

mation om arbetsordningen och instruktionerna,

se ”Styrelsens arbete”.

Bolagets verkställande direktör och tillika koncern-

chef utses av styrelsen och sköter den löpande för-

valtningen av bolagets verksamhet, i enlighet med

styrelsens riktlinjer och anvisningar. Bland annat

förut sätter investeringar och förvärv över vissa

belopps nivåer, liksom utnämningar av vissa ledande

befattnings havare, styrelsens godkännande. Till sitt

förfogande har verkställande direktören en koncern-

ledning, se sidorna 27–28 i Årsredovisningen 2025.

SKF är strukturerat i två rapporteringssegment,

industri- och fordonsverksamheten. Fordonsverk-

samheten är en global organisation medan industri-

verksamheten är organiserad i fyra industri regioner:

(1) Nord- & Sydamerika & Australien, (2) Europa &

Afrika, (3) Indien, Sydostasien & Mellanöstern och

(4) Kina & Nordostasien. Industriverksam heten inklu-

derar även fyra självständiga globala affärs områden

tillsammans benämnda Specialized Industrial Solu-

tions. Samtliga ovan nämnda regioner och affärs-

områden bär det operativa och finansiella ansvaret

inom sitt respektive område. Det ﬁnns vidare fem

centrala huvudkontorsfunktioner: Commercial

& Operations Development, Group Technology

Development, Group Finance & Sustain ability,

Group Legal & Compliance och Group People

Experience & Com munication. De tre sistnämnda

utgör Lean Corporate Centre vilket även omfattar

forskning och strategi. SKFs orga nisations struktur är

baserad på en decentraliserad verksamhets modell

för att åstadkomma besluts fattande nära kunden

och med målet att bistå våra kunder med förbättrad

snabbhet och lyhördhet, dock inom en uppsättning

ansvarsramverk som säker ställer regel efter levnad,

riskhantering och synergier tvärs över SKF- koncernen.

Huvudkontorsfunktionerna styr dessa ramverk som

utgör fundamentala krav för ledningen av SKF-

koncernen. Inom dessa ramverk finns bestämda

processer, policy-dokument och instruk tioner för

att hantera risk, frågor av väsentlig betydelse och

säkerställa regelefterlevnad. Vidare underställs

frågor av väsentlig betydelse eller av seende höga

värden relevant beslutsfattande organ och ytterst

den verk ställande direktören och/eller styrelsen.

Centrala huvudkontors-

funktioner

Affärsområden

Aktieägarna genom

bolagsstämman

Styrelsen

VD och koncernchef

Koncernledning

Risk-

och internkontroll

Revisions-

och hållbarhetsutskottet

Externa revisorer

Personalutskottet

Valberedning

2.1

Utskottet för

styrelsearbete i SKFs

fordonsverksamhetsbolag

2.3

2.2

20SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Valberedning

AB SKFs årsstämma har beslutat att bolaget

ska ha en val beredning bestående av en representant

för envar av de fyra till röstetalet största aktieägarna

jämte styrelseordföranden. Vid sammansättningen av

valberedningen ska ägarför hållandena per den sista

bankdagen i augusti varje år avgöra vilka som är de

till röstetalet största aktieägarna. Namnen på de fyra

ägarrepresentanterna ska offentliggöras så snart de

utsetts, dock senast sex månader före den följande

årsstämman. Val beredningens mandatperiod sträcker

sig fram till dess att ny valberedning utsetts.

I ett pressmeddelande den 9 september 2025 med-

delades att en valberedning bestående av följande

medlemmar jämte styrelseordföranden hade utsetts

inför årsstämman 2026:

• Marcus Wallenberg, utsedd av FAM

• Henning Elmberger, utsedd av Cevian Capital

• Anders Algotsson, utsedd av AFA Försäkring

• Anders Jonsson, utsedd av Skandia

Valberedningens uppgifter är att arbeta fram förslag

i följande frågor, vilka ska föreläggas årsstämman

2026 för beslut:

• förslag till stämmoordförande

• förslag till styrelse

• förslag till styrelseordförande

• förslag till styrelsearvoden

• förslag till revisor

• förslag till revisorsarvode

• i den mån så anses erforderligt, förslag

till ändringar i nuvarande instruktion för

val beredningen.

Valberedningens förslag till styrelse offentligjordes

i ett pressmeddelande daterat 30 januari 2026. Val-

beredningens övriga förslag offentliggörs i samband

med kallelsen till årsstämman 2026.

Årsstämmovalda

ledamotens namn

Oberoende i

för hållande till

bolaget/bolags-

ledningen

Oberoende

i förhållande

till bolagets

större ägare

Verkställande

direktör

Kvinnliga

styrelseledamöter

Hans Stråberg (ordförande)

Håkan Buskhe (vice ordförande)

Mats Rahmström (vice ordförande)

Hock Goh

Geert Follens

Susanna Schneeberger

Rickard Gustafson

Beth Ferreira

Therese Friberg

Richard Nilsson

Niko Pakalén

Totalt 10/11 (91%) 8/11 (73%) 1/11 (9%) 3/11 (27%)

1) Med större aktieägare avses ägare som kontrollerar 10% eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning och arvode

Förutom de särskilt tillsatta ledamöterna och supp-

leanterna ska, enligt SKFs bolagsordning, styrelsen

bestå av lägst fem och högst tolv ledamöter utan

suppleanter. Styrelseleda möterna väljs årligen på

årsstämman för perioden till och med följande

årsstämma.

Valberedningen föreslår beslut till årsstämman

om val- och ersättningsfrågor, inklusive förslag till

styrelsens sammansättning och ersättning. Som

framgår av valberedningens motiverade yttrande

avseende den föreslagna styrelsens sammansättning

och den föreslagna ersättningen till årsstämman

2025 har val beredningen tillämpat bestämmelserna

i Koden som mångfalds policy. Målet med mångfalds-

policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till

bolagets verksamhet, utvecklingsskede och för-

hållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning,

präglad av mångsidighet och bredd avseende de

bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompe-

tens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn

könsfördelning ska eftersträvas. Inför årsstämman

2025 föreslogs samtliga sittande styrelseledamöter

för omval eftersom de, enligt valberedningen, bedömts

representera en bred kunskap och erforderlig mång-

fald samt besitta gedigna erfarenheter såväl från

de segment och marknader där SKF är verksamt som

i digitaliserings- och hållbarhetsfrågor. För att stärka

styrelsen ytterligare föreslog valberedningen även

Mats Rahmström till ny styrelseledamot, baserat

på hans erfarenhet av bland annat internationell

industriverksamhet, hållbarhetsfrågor, separations-

arbete och särnotering. Årsstämman 2025 beslutade

att utse styrelseledamöter i enlighet med valbered-

ningens förslag.

AB SKFs årsstämma, som hölls våren 2025, valde

elva styrelse ledamöter samt bland dem styrelsens

ordförande. Därutöver har två styrelseleda möter och

två suppleanter utsetts av de fackliga organisa tionerna

vid SKF. Med undantag för verkställande direktören

in går ingen av styrelsens ledamöter i bolagets ledning.

Information om styrelsens sammansättning och

ersättning, enligt beslut av årsstämman 2025, ﬁnns

i Årsredovisningen 2025, not 23 i Noter till koncernens

ﬁnansiella rapporter.

Krav på oberoende

Valberedningen är ansvarig för att ta oberoende

i beaktande i sitt förslag till styrelse. Styrelsen

har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende.

Av tabellen nedan framgår styrelseledamöternas

oberoende bedömt utifrån Koden i förhållande

till bolaget och dess större aktieägare

Styrelsens arbete

Styrelsen höll sju möten under 2025. Styrelsens

ledamöter deltog i mötena enligt uppgifter i tabellen

på nästa sida.

Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för

sitt interna arbete. Denna arbetsordning före skriver

bland annat:

• antal styrelsemöten och när dessa ska hållas,

• frågor som normalt ska ingå i styrelsens dagordning,

och

• vilka externa revisionsrapporter som läggs fram

för styrelsen.

Styrelsen har också utfärdat skriftliga instruktioner

gällande:

• när och hur information som krävs för styrelsens

utvärdering av bolagets och koncernens ﬁnansiella

ställning ska sammanställas och rapporteras till

styrelsen, och

• fördelning av arbetsuppgifter mellan styrelsen och

verkställande direktören.

21SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Frågor som styrelsen handlagt under 2025 om fattar

bland annat implementation av SKFs strategi,

marknads utsikter, den geopolitiska situationen,

kassaflöde och investerings analys, ﬁnansiell och

hållbarhetsrapportering, kapital struktur, förvärv

och avyttringar av företag och den fortsatta imple-

menteringen av den decentraliserade operativa

modellen, inklusive väsentliga organisatoriska för-

ändringar inom koncernen och ledningsfrågor som

inkluderar separationen och förberedelser inför

börsnotering av fordonsverksamheten.

Styrelsen utvärderar löpande ﬁnansiella, miljö-

mässiga, sociala och styrningsaspekter kring kon-

cernens verksamhet och granskar speciﬁka frågor

gällande till exempel utsläpp av växthusgaser och

efterlevnad av SKFs etiska riktlinjer.

Varje ny styrelseledamot måste genomgå en

introduktions kurs om SKF-koncernen och styrelsen

be söker dessutom regelbundet olika SKF-enheter

för att öka sin kunskap om SKF- koncernen.

Arbete i styrelsens utskott

Vissa strategiskt viktiga frågor för företaget har,

genom styrelsens skriftliga arbetsordning och styrel-

sens utskottsstadgar, tilldelats styrelseutskotten för

att beredas och ge rekommendationer till styrelsen

innan beslut fattas, till exempel i frågor som rör

ersättning till VD och koncernchefen, principer för

ersättning till koncernledningen, hållbarhetsstrategi

och hantering av väsentliga hållbarhetskonsekvenser,

risker och möjligheter, samt finansiell och hållbarhets-

rapportering och etik och regelefterlevnad.

VD och koncernchefen stöds av koncernledningen

och ämnesexperter vid förberedelse av material och

rapporter till styrelsen i specifika frågor.

2.1

Personalutskottet

AB SKFs styrelse har i enlighet med principerna

i Koden tillsatt ett personalutskott som består av sty-

relsens ordförande Hans Stråberg som ord förande,

styrelsens vice ordförande Håkan Buskhe samt

styrelse ledamöterna Susanna Schneeberger och

Niko Pakalén.

Personalutskottet övervakar personalrelaterade

frågor inom SKF-koncernen såsom talanghantering,

successionsplanering och medarbetarnas välbefin-

nande, samt fungerar som ett ersättningsutskott

som bereder styrelsens beslut i frågor om ersättnings-

riktlinjer, ersättningar och andra anställningsvillkor

för VD och koncernledningen, samt följer och utvär-

derar program för rörliga ersättningar och bolagets

tillämpning av principerna för ersättning som fast-

Närvaro vid styrelse- och utskottsmöten

Styrelseledamotens namn

Närvaro styrelsemöten/totalt

antal möten

Närvaro revisions- och

hållbarhetsutskottets möten/

totalt antal möten

Närvaro personal-

utskottets möten/

totalt antal möten

Närvaro utskottets för styrelse-

arbete i SKFs fordons-

verksamhetsbolag möten/

totalt antal möten

Hans Stråberg (ordförande) 7/7 6/6 (Ordförande) 3/3 —

Håkan Buskhe (vice ordförande) 7/7 6/6 3/3 (Ordförande) 2/2

Mats Rahmström (vice ordförande) 5/5 — — —

Hock Goh 7/7 — — 2/2

Geert Follens 7/7 6/6 — —

Susanna Schneeberger 7/7 — 3/3 —

Rickard Gustafson 7/7 6/6 3/3 2/2

Beth Ferreira 7/7 — — —

Therese Friberg 7/7 — — 2/2

Richard Nilsson 7/7 (Ordförande) 6/6 — —

Niko Pakalén 7/7 5/6 3/3 —

Jonny Hilbert (arbetstagarrepresentant) 5/7 — — —

Zarko Djurovic (arbetstagarrepresentant) 6/7 — — —

Total närvaro för styrelseledamöter, % 96,7% 97,2% 100% 100%

Thomas Eliasson (vice arbetstagarrepresentant) 2/7 — — —

Steve Norrman (vice arbetstagarrepresentant) 1/7 — — —

1) Totalt antal möten visas för varje styrelseledamot, baserat på antalet styrelsemöten som hölls under den tid de var valda under året.

ställts av årsstämman. Rikt linjer för ersättning ska

till ställas styrelsen som ska lämna förslag på sådana

ersättnings riktlinjer till årsstämman för godkännande

minst vart fjärde år. Anställnings villkoren för verk-

ställande direktören ska god kännas av styrelsen.

Personalutskottet följer och utvärderar löpande

SKF- koncernens ersättningspaket till koncern-

ledningen. På bolagets hemsida lämnar styrelsen

senast tre veckor före årsstämman, i enlighet med

aktiebolagslagen och principerna i Koden, en

ersättnings rapport, bilagd denna årsredovisning

på sidorna 156–162.

Personalutskottet har under 2025 sammanträtt tre

gånger. Utskottsledamöterna har varit närvarande

vid mötena enligt tabellen nedan.

2.2

Revisions- och hållbarhetsutskottet

AB SKFs styrelse har i enlighet med principerna

i aktiebolags lagen och Koden tillsatt ett revisions-

och hållbarhetsutskott. Revisions- och hållbarhets-

utskottet består av styrelseleda moten Richard

Nilsson som ordförande, styrelsens ordförande

Hans Stråberg, styrelsens vice ordförande Håkan

Buskhe, samt styrelse ledamöterna Geert Follens

och Niko Pakalén.

Revisions- och hållbarhetsutskottet övervakar den

finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor-

teringen samt den finansiella revisionen och gransk-

ningen av hållbarhets rapporteringen inom SKF-

koncernen, övervakar effektiviteten i koncernens

kontroller för efterlevnad av lagar och förordningar,

22SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

och granskar koncernens hållbarhets position och

informationssäkerhet.

Revisions- och hållbarhetsutskottet har under 2025

sammanträtt sex gånger. Utskottsledamöterna har

varit när varande vid mötena enligt tabellen på före-

gående sida.

2.3

Utskottet för styrelsearbete i SKFs

fordonsverksamhetsbolag

Som en förberedelse för den planerade separatio-

nen och särnoteringen av SKFs fordonsverksamhet

tillsatte AB SKFs styrelse ett särskilt utskott för

styrelsearbete i SKFs fordonsverksamhetsbolag.

Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverk-

samhetsbolag består av styrelsens vice ord förande

Håkan Buskhe som ordförande samt styrelseleda-

möterna Hock Goh och Therese Friberg.

Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverk-

samhetsbolag leder, för AB SKFs räkning, skapandet

av en ny styrelse för SKFs fordons verksamhetsbolag,

inklusive styrelsens arbets struktur, styrdokument och

inrättandet av dess utskott, allt i förberedelse inför

den planerade noteringen av fordonsverksamheten

på Nasdaq Stockholm, i enlighet med vad som

tidigare kommunicerats.

Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonverksam-

hetsbolag har under 2025 sammanträtt två gånger.

Utskottsledamöterna har varit närvarande vid mötena

enligt tabellen på föregående sida.

Utvärdering

Styrelseledamöterna utvärderar årligen representa-

tionen av relevanta kompetenser bland styrelse-

medlemmarna såväl som kvaliteten på styrelsens

arbete genom en självutvärdering och efterföljande

intervjuer. Resultatet sammanställs i en utvärderings-

rapport som därefter presenteras och diskuteras

på ett styrelsemöte. Valberedningen har tagit del

av resultatet av ut värderingen.

VD och koncernchef

Styrelsen har delegerat den löpande förvalt-

ningen av AB SKF och SKF-koncernens verksamhet

till VD och koncernchefen, inklusive behörighet att

ta beslut och styra över frågor som inte ute slutande

ska behandlas av styrelsen.

Det är VD och koncernchefens ansvar att imple-

mentera och säkerställa att SKFs syfte, strategi,

långsiktiga finansiella och operativa mål fastställda

av styrelsen genomförs samt att effektiv styrning

och kontroll bibehålls.

VD och koncernchefen är även ansvarig för att för-

bereda och tillhandahålla material till styrelsen inför

styrelsemöten samt att hålla styrelsen uppdaterad

angående SKFs finansiella postion, utveckling, risker

och möjligheter.

VD och koncernchefens roll, ansvarsområden och

behörigheter finns beskrivet mer detaljerat i VD-

instruktionen som varje år antas av styrelsen. Mer

information om SKFs VD och koncernchef finns

på sidan 27 i årsredovisningen.

Bolagets revisor

Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas

vägnar granska bolagets årsredovisning inklusive

SKFs finansiella rapportering och hållbarhets-

rapportering, rapporterings processer samt styrel-

sens och verkställande direk törens förvaltning.

SKFs bolagsordning anger att revisorn utses av

årsstämman varje år. AB SKFs årsstämma 2025

beslutade att välja Deloitte AB (Deloitte) som revisor

till och med årsstämman 2026. Hans Warén är

huvudansvarig revisor.

Hans Warén har många års erfarenhet som revisor

i ett antal andra noterade bolag och är för när varande

huvudansvarig för revisionen i Industri värden, Möln-

lycke Healthcare och Atrium Ljungberg.

Revisorn ska, enligt årsstämmans beslut, ersättas

för utfört arbete, enligt godkänd räkning. SKF har en

process där samtliga uppdrag som avses utföras

av de valda revisorerna utvärderas mot oberoende-

reglerna och godkänns eller i före kommande fall

avstyrks av revisions- och hållbarhetsutskottet.

Deloitte har en motsvarande process och avger

dessutom varje år en skriftlig försäkran till revisions-

och hållbarhetsutskottet att revisions bolaget är

oberoende i för hållandet till SKF.

Deloitte har under 2025 haft andra uppdrag ut över

revisions uppdraget. Dessa uppdrag har främst av -

sett skatte- och hållbarhetsfrågor samt förberedelser

inför börsnoteringen av fordonsverksamheten. Det

sammanlagda arvodet för Deloittes tjänster utöver

revision har under 2025 uppgått till 6 mi ljoner kronor.

Finansiell och hållbarhetsrapportering

Styrelsen ansvarar för att dokumentera hur

kvaliteten i bolagets finansiella rapportering och

hållbarhets rapportering säkerställs och hur bolaget

kommu nicerar med bolagets revisor.

Revisions- och hållbarhetsutskottet bistår styrelsen

genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra

bolagets ﬁnansiella rapportering och hållbarhets-

rapportering. Det görs bland annat genom att

revisions- och hållbarhetsutskottet granskar den

finansiella och hållbarhetsinformationen och

bolagets interna finansiella kontroller.

Styrelsen har sammanträffat med bolagets

revisor en gång under 2025 och har tagit del

av revisionen och dess resultat. Vidare har revisions-

och hållbarhetsutskottet, inom ramen för sitt arbete

med att bland annat granska omfattningen av och

utvärdera de externa revisorernas arbete, träffat

revisorerna i samband med sex revisions- och håll-

barhetsutskottsmöten. Här utöver har r evisorerna till-

ställt både styrelsen och revisions- och hållbarhets-

utskottet skriftlig information om bland annat

revisionens planering och genomförande samt

bedömning av bolagets risk situation.

23SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Styrelsen

Uppdrag och aktieinnehav som redovisas nedan avser förhållandena per den 31 december 2025.

Hans Stråberg

Ordförande

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1957

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska

högskola, Göteborg, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

VD och koncernchef för Electrolux AB

2002–2010. Flera ledande befattningar

inom Electrolux -koncernen i Sverige och

USA sedan 1983. Tidigare EU Co-Chair

Trans- Atlantic Business Dialogue.

Uppdrag

Styrelseordförande i Atlas Copco AB,

Roxtec AB och Anocca AB. Styrelse-

ledamot i Investor AB. Ledamot i Kung-

liga Ingenjörsvetenskaps akademien.

Aktieinnehav

73 000 SKF B-aktier och

4 786 syntetiska SKF B-aktier.

Håkan Buskhe

Vice ordförande

Styrelseledamot sedan 2020

Född 1963

Utbildning

Civilingenjör, teknologie licentiat,

Chalmers tekniska högskola, Göteborg,

Sverige.

Arbetslivserfarenhet

VD för FAM AB, ägt av Wallenberg Invest-

ments AB. VD för Saab AB 2010–2019.

VD för E.ON Nordic AB 2008–2010.

Uppdrag

Styrelseordförande i IPCO AB och SKF

Automotive. Vice styrelse ordförande i

Stora Enso Oyj. Styrelseledamot i FAM

AB, The Grand Group, Navigare Ventures

AB, Försvarshögskolan, Industrikraft AB,

FAM Invest AB och Verkan AB.

Aktieinnehav

5 000 SKF B-aktier och

2 397 syntetiska SKF B-aktier.

Mats Rahmström

Vice ordförande

Styrelseledamot sedan 2025

Född 1965

Utbildning

Master of Business Administration,

Henley Management College,

Henley-on-Thames, Storbritannien.

Marketing and Economics, IHM Business

School, Stockholm, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Flertalet ledande befattningar inom

Atlas Copco, inklusive verkställande

direktör 2017–2024, Senior Executive

Vice President Industrial Technique

2008–2017, President General Industry

2006–2008 och flera General

Manager-roller 1998–2006.

Uppdrag

Styrelseordförande i Piab Group.

Styrelseledamot i Investor AB, ABB Ltd,

R12 Distribution AB, Qvantum Industries

AB och Rahmström Invest.

Aktieinnehav

24 500 SKF B-aktier och

2 397 syntetiska SKF B-aktier.

Hock Goh

Styrelseledamot sedan 2014

Född 1955

Utbildning

Kandidatexamen (honours) i maskin-

teknik Monash University, Melbourne,

Australien. Advanced Management

Program vid INSEAD, Fontainebleau,

Frankrike.

Arbetslivserfarenhet

Operating Partner i Baird Capital

Partners Asia 2005–2012. Flertalet

ledande befattningar inom Schlum-

berger Limited 1995–2005, VD för

Network and Infrastructure Solutions

division i London, VD för Asien och

vice VD och General Manager för Kina.

Uppdrag

Styrelseledamot i SKF Automotive.

Aktieinnehav

1 000 SKF B-aktier och

1 566 syntetiska SKF B-aktier.

Geert Follens

Styrelseledamot sedan 2019

Född 1959

Utbildning

Civilingenjörsexamen i elektromekanik

och en högre examen i företags ekonomi

från universitetet i Leuven, Leuven,

Belgien.

Arbetslivserfarenhet

Pensionerad chef för affärsområdet

Vakuumteknik på Atlas Copco AB. Fler-

talet ledande positioner inom Atlas

Copco-koncernen i Sverige, Belgien och

Stor britannien sedan 1995, inklusive

chef för Atlas Copco Technique customer

center, Portable Energy Division och

Industrial Air.

Uppdrag

Styrelseledamot i AB Electrolux.

Förvaltare i Cooperative Health

Community.

Aktieinnehav

1 500 SKF B-aktier och

1 566 syntetiska SKF B-aktier.

Susanna Schneeberger

Styrelseledamot sedan 2020

Född 1973

Utbildning

Civilekonom i internationell ekonomi

och Master of Business Administration,

Lunds universitet, Lund, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Senior advisor och flera ledande befatt-

ningar däribland som Chief Digital

Officer och medlem i koncern ledningen

för KION- gruppen 2018–2020. VD för

Demag Cranes & Components 2015–

2018. Flera olika positioner inom

Trelleborg- gruppen 2007–2014.

Uppdrag

Styrelseordförande i Yunex GmbH.

Styrelse ledamot i Modulaire Group

och Sandvik AB.

Aktieinnehav

1 000 SKF B-aktier och

1 566 syntetiska SKF B-aktier.

1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående”

vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga.

24SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Rickard Gustafson

VD och koncernchef

Anställd sedan 2021

Styrelseledamot sedan 2021

Född 1964

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Linköpings

univer sitet, Linköping, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

VD och koncern chef för SAS-koncernen

2011–2021. VD för försäkringsbolaget

Codan/Trygg-Hansa. Ett flertal befatt-

ningar inom General Electric.

Uppdrag

Styrelseledamot i Telia Company och

Svenskt Näringsliv.

Aktieinnehav

30 037 SKF B-aktier

Beth Ferreira

Styrelseledamot sedan 2023

Född 1973

Utbildning

Filosofie kandidatexamen i inter-

nationella studier, Emory University,

Atlanta, USA.

Arbetslivserfarenhet

President, Diversified Industrials på

DuPont de Nemours från 2025. VD för

Life Technology och divisionschef för

Precision Engineering på IMI plc 2020–

2025. Ledande befattningar inom global

industriverksamhet på Illinois Tool Works

2014–2020 och Belden 2008–2014.

Kommersiellt ledarskap på Ingersoll

Rand 1997–2008.

Aktieinnehav

2 500 SKF B-aktier och

1 566 syntetiska SKF B-aktier

Therese Friberg

Styrelseledamot sedan 2023

Född 1975

Utbildning

Civilekonom, Stockholms universitet,

Stockholm, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Ekonomi- och finansdirektör på

Electrolux. Flera ledande befattningar

inom Electrolux sedan 1999, såsom

CFO för Vitvaror EMEA och chefs-

controller och controller för affärs-

området Hemmiljö och småapparater.

Uppdrag

Styrelseledamot i SKF Automotive.

Aktieinnehav

1 566 syntetiska SKF B-aktier

Richard Nilsson

Styrelseledamot sedan 2023

Född 1970

Utbildning

Civilekonom, Lunds universitet, Lund,

Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Investment Director på FAM AB. Anställd

på FAM sedan 2008. Aktieanalytiker

på SEB Enskilda 2000–2008, Alfred

Berg 1995–2000 och Handels banken

1994–1995.

Uppdrag

Styrelseledamot i Stora Enso Oyj,

IPCO Holding AB med koncernbolag,

GROPYUS AG, Cinder Invest AB och

TBox Sweden AB.

Aktieinnehav

15 000 SKF B-aktier och

1 566 syntetiska SKF B-aktier

Niko Pakalén

Styrelseledamot sedan 2023

Född 1986

Utbildning

Civilekonom, Helsingfors handels-

högskola (idag Aalto University).

Helsingfors, Finland.

Arbetslivserfarenhet

Partner i Cevian Capital sedan 2017.

Ett antal ledande befattningar inom

Cevian Capital 2011–2016. Associate

på Danske Bank Corporate Finance

2009–2011.

Uppdrag

Styrelseordförande i insamlings-

stiftelsen Human Practice Foundation

Sverige. Styrelse ledamot i Metso

Corporation.

Aktieinnehav

1 566 syntetiska SKF B-aktier

1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående”

vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga.

25SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Arbetstagarrepresentanter

Jonny Hilbert

Anställd sedan 2005

Styrelseledamot sedan 2015

Född 1981

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Anställd i SKF-koncernen sedan 2005.

Uppdrag

Ordförande i Unionen vid

SKF i Göteborg, Sverige.

Aktieinnehav

—

Zarko Djurovic

Anställd sedan 2006

Styrelseledamot sedan 2015

Född 1977

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Anställd i SKF-koncernen sedan 2006.

Uppdrag

Ordförande i Verkstads klubben

vid SKF i Göteborg, Sverige.

Aktieinnehav

—

Thomas Eliasson

Anställd sedan 1984

Styrelsesuppleant sedan 2021

Född 1965

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Anställd i SKF-koncernen sedan 1984.

Uppdrag

Huvudarbetsmiljöombud och

styrelse ledamot i Unionen

vid SKF i Göteborg, Sverige.

Aktieinnehav

—

Steve Norrman

Anställd sedan 1994

Styrelsesuppleant sedan 2021

Född 1965

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Anställd i SKF-koncernen sedan 1994.

Uppdrag

Vice ordförande och huvudskydds-

ombud i Verkstads klubben

vid SKF i Göteborg, Sverige.

Aktieinnehav

—

1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående”

vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga.

26SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Koncernledningen

Uppdrag och aktieinnehav som redovisas nedan avser förhållandena per den 31 december 2025.

Rickard Gustafson

VD och koncernchef

Anställd sedan 2021

Född 1964

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Linköpings

univer sitet, Linköping, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

VD och koncernchef för SAS- koncernen

2011–2021. VD för Codan/Trygg Hansa.

Flertal befattningar inom General

Electric.

Uppdrag

Styrelseledamot i Telia Company

och Svenskt Näringsliv.

Aktieinnehav

30 037 SKF B-aktier

Manish Bhatnagar

President Industrial Region

Americas & Australia

Anställd sedan 2018

Född 1969

Utbildning

Master of Business Administration från

Indian Institute of Management Calcutta,

Kolkata, Indien. B.E. in Electronics

Engineering, Birla Institute of Techno-

logy & Science, Pilani, Indien.

Arbetslivserfarenhet

President Industrial Region India and

Southeast Asia hos SKF. Ledande

befattningar hos General Electric

och Danaher.

Aktieinnehav

7 459 SKF B-aktier

David Johansson

President Industrial Region

Europe & Africa

Anställd sedan 2005

Född 1980

Utbildning

Civilingenjörsexamen i Industrial

Marketing, Electrial Engineering,

Chalmers tekniska högskola,

Göteborg, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

President Automotive, Director Global

Railway and China Mobility business,

Director China Automotive, Aerospace

and Railway business samt flera andra

befattningar inom SKF.

Aktieinnehav

6 946 SKF B-aktier

Henry Wang

President Industrial Region

China & Northeast Asia

Anställd sedan 2022 och 1997–2019

Född 1968

Utbildning

Master of Business Administration,

University of Calgary, Calgary,

Kanada. Bachelor of Engineering,

Shanghai Jiao Tong University,

Shanghai, Kina.

Arbetslivserfarenhet

President of Alstoms verksamhet i Kina.

VD för KUKA i Kina. Head of SKF Indu-

strial Sales i Kina samt flera andra

befattningar inom SKF.

Aktieinnehav

—

Mukund Vasudevan

President Industrial Region India,

Southeast Asia & Middle East

Anställd sedan 2024

Född 1969

Utbildning

Master of Business Administration,

University of Chicago, Booth School

of Business, Chicago, USA. Bachelor

of Technology, Indian Institute of Tech-

nology, Mumbai, Indien.

Arbetslivserfarenhet

Managing Director för Moglix. Mana-

ging Director för Ecolab-South Asia.

Vice President för Pentair-India.

Engagement Manager vid McKinsey

& Company.

Aktieinnehav

—

Kerstin Enochsson

President Automotive

Anställd sedan 2023

Född 1975

Utbildning

Master’s Degree in Law, Freie Universität,

Berlin, Tyskland. Master of Business

Administration, ESCP-EAP European

School of Management, Paris, Frankrike.

Arbetslivserfarenhet

Head of Procurement and Supply Chain

och Vice President Corporate Strategy

& Project Office hos Volvo Car Group.

Global Director Parts hos Volvo Con-

struction Equipment samt flera andra

seniora befattningar.

Uppdrag

Styrelseledamot i SSAB.

Aktieinnehav

—

27SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Joakim Landholm

Senior Vice President Commercial

& Operations Development

Anställd sedan 2022

Född 1969

Utbildning

Master of Science, Stockholm School

of Economics, Stockholm, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

VD för Hector Rail. Chief Commercial

Officer hos SAS. Seniora befattningar

vid Codan/Trygg Hansa och GE Capital.

Uppdrag

Styrelseledamot i Sdiptech AB

Aktieinnehav

6 774 SKF B-aktier

Annika Ölme

Chief Technology Officer and Senior

Vice President Group Technology

Development

Anställd sedan 2022 och 2002–2017

Född 1973

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska

högskola, Göteborg, Sverige. Master of

Business Administration, Waikato

University, Hamilton, Nya Zeeland.

Arbetslivserfarenhet

CTO and Head of Engineering på

SAAB Radar Solutions, Managing

Director på Arcam, dotterbolag till

General Electric och ett flertal andra

befattningar inom SKF.

Uppdrag

Styrelseordförande i Jacob Wallenbergs

Stiftelse. Styrelseledamot i Grundfors

Holding.

Aktieinnehav

45 SKF B-aktier

Hans Landin

President Specialized Industrial

Solutions

Anställd sedan 2023

Född 1972

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Chalmers

tekniska högskola, Göteborg, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Group Vice President and Officer samt

flera andra ledande befattningar hos

The Timken Company.

Uppdrag

Styrelseledamot i Beijer Alma AB.

Aktieinnehav

600 SKF B-aktier

Susanne Larsson

Chief Financial & Sustainability Officer

and Senior Vice President Group Finance

& Sustainability

Anställd sedan 2025 och 1991–2015

Född 1968

Utbildning

Master of Science in Business and

Economics, Karlstads universitet,

Karlstad, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

Group CFO & EVP IT, Digital Enablement,

Global Business Services, Indirect pro-

curement på Mölnlycke Healthcare.

Group CFO, inklusive strategy office,

IT och Legal på Gunnebo Securities.

Ett flertal andra ledande befattningar

inom SKF inom finans och strategisk

förändringsledning.

Uppdrag

Styrelseledamot i Ambu A/S och ledamot

i Handelshögskolans råd, Göteborgs

Universitet.

Aktieinnehav

5 300 SKF B-aktier

Mathias Lyon

General Counsel and Senior Vice

President Group Legal & Compliance

Anställd sedan 2012

Född 1975

Utbildning

Juristexamen, Lunds universitet,

Lund, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

SKF Deputy General Counsel och flera

andra befattningar hos Volvo, Astra-

Zeneca, Mannheimer Swartling och

Rosengrens.

Aktieinnehav

10 889 SKF B-aktier

Ann-Sofie Zaks

Senior Vice President Group People

Experience & Communication

Anställd sedan 2001

Född 1976

Utbildning

Kandidatexamen i inno vations teknik

med inriktning beteendevetenskap från

Mälardalens Högskola, Västerås, Sverige.

Arbetslivserfarenhet

HR Director & People Trans formation

Leader, HR Business Partner & Com-

petens Development och flera andra

befattningar inom SKF.

Uppdrag

Styrelseledamot i Näringslivets

Internationella Råd (NIR).

Aktieinnehav

14 688 SKF B-aktier

Förändringar i koncernledningen under 2025

Thomas Fröst, President Independent & Emerging Business lämnade

koncern ledningen den 24 september.

28SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Risk- och internkontroll

SKF använder det etablerade ramverket

utvecklat av the Committee of Sponsoring Organiza-

tions of the Treadway Com mission (COSO) som bas.

SKF har implementerat kraven under ramverket som

en koncernstandard, SKF Internal Control Standard

(SICS) tillämplig för alla koncernbolag. SKF har

genom policy-dokument, instruktioner och organisa-

tionsstruktur dokumenterat uppdelningen av ansvar

inom hela SKF-organisationen. Detta reﬂekteras

i att policyer och instruktioner, när så är tillämpligt,

är baserade på internationellt accepterade stan-

darder och/eller bästa arbetssätt. Policydokument

och instruktioner ut värderas av ansvariga grupp-

funktioner baserat på behovet att justera på grund

av ändrade krav och lagstiftning.

SKF är ett processorienterat bolag och har inte-

grerat risk bedömningen med affärsprocesserna,

till exempel affärsplanering. Inom området kontroll-

strukturer har SKF dokumenterat alla kritiska ﬁnan-

siella processer och kontroller för moder bolaget

och dotterföretag.

Dokumentationsstandarden kräver att relevanta

kontroller i affärsprocesserna enligt deﬁnitioner

i SICS beskrivs och genomförs. När brister i de indi-

viduella kontrollerna identi ﬁeras utformas åtgärds-

planer för att stänga kontrollbristerna. Ett urval av

deﬁnierade kontroll aktiviteter testas årligen. SKF

har ett risk baserat förhållningssätt till kontroller,

kontrolltester och aktiviteter för att stänga kontroll-

brister. Under 2025 har självskattning och kontroll-

test aktiviter utförts i affärsprocesserna i de olika

regionerna, inklusive inom mindre enheter som inte

täcks av extern revision.

SKF har informations- och kommunikations system

och processer i syfte att säkerställa en komplett och

korrekt finansiell rappor tering. Redovisnings- och

rapporteringsinstruktioner uppdateras vid behov.

Dessa instruktioner har gjorts tillgängliga för alla

berörda anställda samt kompletterats med utbild-

ning. Uppdateringar av redovisnings- och rappor-

teringsinstruktionerna kommuniceras kontinuerligt.

Detaljerad dokumentation av finansiella processer

och kontroller lagras centralt och/eller lokalt. Detta

möjliggör en tillgänglighet till individuell kontroll-

dokumentation och god möjlighet till analysarbete

av utfall från genomförd granskning avseende den

ﬁnansiella rapporteringen.

SKF har en intern kontrollfunktion vars huvud-

sakliga ansvar är att supportera affärs funktionerna

i implementering och upprätthållande av god intern-

kontroll samt att utföra kontrolltestning för att ut -

värdera upp fyllnad av regelverket och identifiera

kontroll svagheter. Den interna revisions funktionen

genomför över gripande risk orienterade revisioner

inom prioriterade områden. Internrevisionsfunktionen

och de interna kontrollfunktionerna rapporterar

till koncernens Group Chief Accountant som regel-

bundet tillhandahåller rapporter till styrelsens

revisions- och hållbarhetsutskott. Styrelsen erhåller

regelbundna finansiella rapporter och koncernens

finansiella ställning och utveckling diskuteras på

varje styrelsemöte. Styrelsens revisions- och håll-

barhetsutskott granskar alla kvartals- och årsbokslut

samt hållbarhets rapporter innan dessa publiceras

externt.

Göteborg den 2 mars 2026

Styrelsen

Committee of Sponsoring Organizations of the

Treadway Commission (COSO). Med ensamrätt.

Används med tillåtelse.

Operations

Control Environment

Risk Assessment

Control Activities

Information & Communications

Monitoring activities

Entity Level

Division

Operating Unit

Function

Reporting

Compliance

29SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten

Till bolagstämman i AB SKF (publ), org.nr 556007-3495

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrnings-

rapporten för räkenskapsåret 2025-01-01–2025-12-31

på sidorna 19–29 och för att den är upprättad i enlig-

het med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation

RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrnings-

rapporten. Detta innebär att vår granskning av bolags-

styrningsrapporten har en annan inriktning och en

väsentligt mindre omfattning jämfört med den

inriktning och omfattning som en revision enligt

Inter national Standards on Auditing och god revisions-

sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upp-

lysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket

punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 §

andra stycket samma lag är förenliga med års -

redovisningen och koncernredovisningen samt är

i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Göteborg den 6 mars 2026

Deloitte AB

Hans Warén

Auktoriserad revisor

30SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

HållbarHets-

rapport

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

Grund för utarbetandet ......................................................................... 32

Bolagsstyrning ................................................................................................. 32

Strategi ................................................................................................................ 34

Konsekvenser, risker och möjligheter .................................. 39

MILJÖ

Upplysningar om EU-taxonomin ................................................. 41

Klimatförändringar ..................................................................................... 45

Resursanvändning och cirkulär ekonomi ......................... 63

SOCIALT ANSVAR

Den egna arbetskraften ........................................................................ 69

Arbetstagare i värdekedjan ............................................................... 81

BOLAGSSTYRNING

Ansvarsfullt företagande ..................................................................... 86

BILAGA

Förklaring om tillbörlig aktsamhet ........................................... 92

Upplysningskrav ............................................................................................ 93

Innehållsförteckning ................................................................................ 95

31SKF ÅRSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Allmänna upplysningar

BolagsstyrningGrund för utarbetandet

BP-1

Allmän grund för utarbetandet av

hållbarhetsrapporten

SKF har upprättat denna hållbarhetsrapport på konsoli-

derad basis och i enlighet med europeiska standarder för

hållbarhetsrapportering (ESRS). Omfattningen av konsoli-

deringen är densamma som för företagets finansiella

rapporter. Hållbarhetsrapporten omfattar SKF-koncernens

värdekedja som åskådliggörs under SBM-1, inklusive SKFs

egen verksamhet och de viktigaste delarna av företagets

värdekedja uppströms och nedströms med avseende på

konsekvenser, risker och möjligheter. All data och informa-

tion som rapporteras i avsnitten om miljö, samhällsansvar

och bolagsstyrning har bedömts som väsentlig i SKFs

dubbla väsentlighetsbedömning (DMA). Resultatet från

SKFs DMA redovisas under SBM-3. Ingen relevant infor-

mation har uteslutits på grund av skäl som rör sekretess-

belagda eller känsliga uppgifter och immateriella rättigheter.

Hållbarhetsrapporten har genomgått en översiktlig

granskning av SKFs revisorer enligt RevR19. Se Revisorns

rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten

samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets-

rapporten för mer information.

GOV-1

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller

Modell för hållbarhetsstyrning

[GOV-1_22, G1 GOV-1_5a]

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på SKF består

av styrelsen och VD. Styrelsen har det slutgiltiga ansvaret

för koncernens organisation och förvaltningen av kon-

cernens angelägenheter samt definierar och övervakar

löpande tillsammans med VD och koncernchef och koncern-

ledningen SKFs syfte, strategi, drivkrafter och värderingar.

Styrelsen utvärderar också kontinuerligt aspekter av SKF-

koncernens resultat som rör ekonomi, miljö, samhälls-

ansvar och styrning.

SKFs styrelse har tillsatt ett revisions- och hållbarhets-

utskott för att säkerställa ett ökat fokus på hållbarhets-

frågor, däribland övervakning av effekter, risker och

möjligheter. Revisions- och hållbarhetsutskottets ansvars-

områden framgår av revisions- och hållbarhetsutskottets

instruktioner. Dessa ansvarsområden omfattar främst

att övervaka koncernens finansiella rapportering och

håll barhetsrapportering samt processerna för finansiell

revision och granskning av hållbarhetsrapporteringen,

att övervaka att koncernens kontrollmekanismer för efter-

levnad av lagar och regler är adekvata samt att granska

koncernens hållbarhetsarbete och informationssäkerhet.

Revisions- och hållbarhetsutskottet sammanträdde

sex gånger under 2025. Styrelsen har också inrättat ett

personalutskott som ska övervaka personalrelaterade

frågor såsom talangutveckling, successionsplanering

BP-2

Upplysningar med avseende på särskilda

omständigheter

SKF har tillämpat tidshorisonterna i enlighet med ESRS:

• Kort sikt innebär upp till ett år.

• Medellång sikt innebär ett till fem år.

• Lång sikt innebär mer än fem år.

Indirekta data relaterade till SKFs värdekedja, till exempel

scope 3-utsläpp, har en högre osäkerhetsgrad än data från

egen verksamhet. Metoder, uppskattningar och osäkerhet

kring resultatet behandlas i redovisningsprinciperna för

mätetal i relevanta avsnitt av hållbarhetsrapporten.

Det har skett förändringar i rapporteringen av köns-

fördel ning för egen arbetskraft och scope 3-utsläpp

kategori 1 och kategori 4. För mer information, se av -

snitten S1 och E1.

Hållbarhetsrapporten innehåller ingen information som

härrör från annan lagstiftning eller allmänt vedertagna

standarder och ramverk för hållbarhetsrapporter.

Följande information har införlivats genom hänvisning:

• GOV-3 Godkännande och uppdateringar av incitaments-

program – Not 23 i finansiella rapporter.

• SBM-1 Omsättning – Not 2 i finansiella rapporter.

• SBM-1 Medarbetare i geografiska regioner

– Not 23 i finansiella rapporter.

och medarbetarnas välbefinnande. Personalutskottet

förbereder styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer

för ersättning, faktisk ersättning och andra anställnings-

villkor för ledningen samt övervakar och utvärderar pro-

gram för rörlig ersättning och tillämpningen av riktlinjerna

för ersättning.

Koncernens VD, som också är koncernchef, utses av

styrelsen och sköter den löpande förvaltningen av kon-

cernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer och an vis-

ningar. Till sitt förfogande har VDn en koncernledning.

VDns och koncernchefens ansvar är att implementera

och säkerställa att SKFs strategi och syfte, samt de lång-

siktiga finansiella och operativa mål som har fastställts av

styrelsen, genomförs och att effektiv styrning och kontroll

upprätthålls. VDn och koncernchefen är även ansvarig för

att för bereda och tillhandahålla material till styrelsen

inför styrelsemöten samt att hålla styrelsen uppdaterad

angående SKFs finansiella position, utveckling, risker och

möjligheter. Här ingår att informera styrelsen om ny utveck-

ling, krav och regler som rör hållbarhet och etik samt hur

SKF arbetar för hållbar utveckling utifrån SKFs etiska rikt-

linjer och SKF Care, vilka beskrivs under SBM-3. VDns

och koncern chefens roll, ansvarsområden och behörig-

heter finns beskrivet mer detaljerat i den VD-instruktion

som varje år antas av styrelsen.

SKF har en styrgrupp för hållbarhet bestående av VD,

Chief Financial & Sustainability Officer, Chief Tech nology

Officer, Senior Vice President People Experience & Commu-

nication, General Counsel och Director Group Sustain ability.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 32

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Bolagsstyrning, forts.

GOV-2

Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som

behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och

tillsynsorgan

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter fastställ-

des genom en DMA, som beskrivs närmare under SBM-3

och IRO -1. Styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott får

årliga uppdateringar om väsentliga hållbarhetsrelaterade

konsekvenser, risker och möjligheter som underlag för

strategiarbetet och koncernens ambition att skapa lång-

siktigt värde för intressenterna och planeten. Hållbarhets-

risker ingår Enterprise Risk Management-processen (ERM).

Baserat på väsentliga konsekvenser, risker och möjlig-

heter samt annan strategisk återkoppling drev koncernen

under 2025 det strategiska programmet för klimat-

omställning. Koncernen har också behållit sitt starka

fokus på målet om nollvisionen för olyckor och andra

initiativ som rör medarbetare och sociala konsekvenser,

såsom mångfald, rättvisa och inkludering samt lika och

adekvat ersättning, vilket omfattar levnadslöner. Kon-

cernen har fortsatt att arbeta med programmet för regel-

efterlevnad med särskilt fokus på mänskliga rättigheter,

exportkontroll, informationssäkerhet och integritet, rätt-

vis konkurrens och antikorruption samt visselblåsning.

Medlemmar av koncernledningen och relevanta funktions-

ansvariga deltar aktivt i programstyrningen. Status-

uppdateringar delges programmens styrgrupper samt

styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. För mer

information om hur väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter samverkar med strategi och affärsmodeller,

se SBM-1 och SBM-3. Följande frågor hanterades av

styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott samt personal-

utskott under 2025:

• Klimatomställning, inklusive åtgärder för att fasa ut

fossila bränslen fram till 2030, klimatanpassning och

SKFs deltagande i COP30.

• Aspekter av cirkulär ekonomi, såsom produktdesign,

användning av sekundära råvaror, avfall och

rekonditionering.

• Företagskultur, korruption och mutor, efterlevnad av

sanktioner, visselblåsning, medvetenhet om och för-

troende för visselblåsningsprocessen, riskhantering

från tredje part samt en uppdaterad intern styrnings-

modell och företags policyer.

Styrgruppen för hållbarhet övervakar nya håll barhets-

åtgärder, mål, händelser och förväntningar för att främja

en proaktiv och ledande hållbarhetsstrategi.

SKFs hållbarhetsarbete leds operativt av Chief Sus tain-

ability Officer som rapporterar direkt till VD och ingår

i SKFs koncernledning. Director Group Sustainability

ansvarar för att alla relevanta aspekter av hållbarhet

hanteras och integreras i samtliga av SKF-koncernens

verksamheter och aktiviteter på det sätt som anges i

antagna policydokument, strategier och mål kopplade

till SKFs övergripande hållbarhetsarbete. Dessa i sin tur

driver och stöder integreringen av hållbarhet i affärer,

processer, verksamheter och stabsfunktioner. Dessutom

driver koncernfunktionerna och utskotten utvecklingen

inom sina respektive områden.

Ansvaret för hållbarhetsarbetet ligger på företagets linje-

organisation och ska genomföras enligt den strategiska

inriktningen, affärsplanen och det ansvar som har fast-

ställts inom SKF-koncernen. Implementeringen av håll-

barhetsinitiativ i linjeorganisationen sköts av varje affärs-

område, deras affärsenheter eller av landsorganisationer.

Information om kontroller och rutiner som tillämpas för

att hantera konsekvenser, risker och möjligheter finns

under GOV-5.

Styrelsens sammansättning och expertis

[GOV-1_21; 23, G1 GOV-1_5b]

SKFs styrelse har en bred geografisk erfarenhet, vilket åter-

speglar SKFs globala närvaro. Flera styrelseledamöter har

erfarenhet av industriellt ledarskap inom sektorer som

energi, tillverkning, skogsbruk och flyg, där fokus ligger på

klimat, cirkularitet, samhällsfrågor och ansvarsfullt före-

tagande. Styrelsen har tillgång till expertfunktioner inom

ESG och hålls regelbundet uppdaterad om hållbarhets-

frågor, inklusive väsentliga konsekvenser, risker och möjlig-

heter, via forum som revisions- och hållbarhetsutskottet.

För mer information om frågor som behandlats av revisions-

och hållbarhetsutskottet under 2025, se GOV-2.

SKF har 13 ordinarie styrelseledamöter, varav en är verk-

ställande ledamot och två är arbetstagarrepresentanter.

Styrelsens könsfördelning är 23% kvinnor, och 58% av

de icke-verkställande styrelseledamöterna är oberoende.

Nyckeltalet inkluderar arbetstagarrepresentanter i styrelsen

och avviker därför från Bolagsstyrningsrapporten.

• Mångfald, rättvisa och inkludering, lika och adekvat

ersättning, inklusive levnadslöner och lönetransparens,

kompetensdrivna personalprocesser och medarbetarnas

välbefinnande.

• Ansvarsfullt företagande och kommersialisering av

hållbarhet.

GOV-3

Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat

i incitamentssystem

Inom ramen för SKFs hållbarhetsarbete har hållbarhets-

relaterade prestationer integrerats i incitamentsprogrammen

för koncernens långsiktiga och kortsiktiga rörliga löne-

program. Incitamentsprogrammen sammanlänkar delta-

garnas och aktieägarnas intressen och stärker därmed

SKFs förmåga att attrahera och behålla de främsta talang-

erna och bidrar till affärsstrategin, långsiktiga intressen

och hållbarhet, inklusive klimatet. Information om god-

kännande och uppdateringar av incitamentsprogram finns

i Not 23 i de finansiella rapporterna.

Det långsiktiga incitamentsprogrammet, även kallat

SKFs prestationsbaserade aktieprogram, omfattar ledande

befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen, inklu-

sive koncernledningen och VD, med möjlighet till veder-

lagsfri tilldelning av SKF B-aktier, dock med förbehåll för

lokala skatteregler. Tilldelningen av aktier ska vara rela-

terad till graden av uppfyllnad av det mål för Total Value

Added (TVA) som styrelsen fastställt, och till hållbarhets-

målet som är kopplat till SKFs betyg i CDPs klimatföränd-

ringsutvärdering. Uppfyllnad av TVA-målet är viktat till

80% och hållbarhetsmålet är viktat till 20%. CDP-betyget är

ett välkänt och enkelt jämförbart mått på framsteg i klimat-

arbetet, vilket är ett transparent och objektivt sätt att jäm-

föra SKFs framsteg med andra företag. CDP-betyget täcker

alla aspekter av SKFs strategi för klimatförändringar och

innebär att varje funktion inom SKF kan bidra till hållbarhets-

målen, vilket stärker koncernens åtagande för att begränsa

klimatförändringarna. CDP-betyget som fastställs av en

utomstående part är en dynamisk bedömning där ribban

höjs varje år för att spegla intressenternas ökande förvänt-

ningar, vilket kräver kontinuerliga för bättringar för att

uppnå goda resultat.

SKF-medarbetare, inklusive arbetstagarrepresentanter

i styrelsen, kan vara berättigade till det kortsiktiga rörliga

löneprogrammet, vilket erbjuder en bonus baserad på lön.

Lokala förhållanden avgör vilka anställda som är berättigade

att delta i programmet. Bonusen har en klimat relaterad

komponent som utgör 10% av det totala beloppet och är

kopplad till SKFs mål för minskade koldioxidutsläpp fram

till 2030. Full utbetalning av dessa 10% sker om målet upp-

nås eller överträffas. Om målet inte uppnås utgår ingen

betalning av dessa 10%.

Styrelseledamöter, med undantag för VDn och arbets-

tagarrepresentanterna, har inga incitamentsprogram

relaterade till hållbarhet.

GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Datapunkterna beskrivs i bilaga ”Förklaring om tillbörlig

aktsamhet” till SKFs förvaltningsberättelse.

GOV-5

Riskhantering och intern kontroll

över hållbarhetsrapportering

För att möta de ökande regulatoriska kraven på trans-

parens och ansvarstagande i hållbarhetsrapporteringen

arbetar SKF proaktivt för att förbättra kvaliteten och till-

förlitligheten i data genom att etablera ett robust system

för intern kontroll. SKF inser vikten av detta mål och har

påbörjat denna resa genom att lägga grunden för sitt

ramverk för intern kontroll. Ramverket baseras på det

etablerade system som har utvecklats av Committee of

Sponsoring Organizations (COSO) för intern kontroll över

hållbarhetsrapportering (ICSR). ICSR bygger på samma

principer som SKF Internal Control Standard (SICS).

Kontrollmiljö [GOV-5_36a]

SKFs kontrollmiljö är tongivande i organisationen och fast-

ställs och kommuniceras genom organisationsstruktur,

etiska värderingar och integritet, policyer, direktiv, och pro-

cesser samt instruktioner och rutiner. Roller och ansvars-

områden för olika frågor har definierats för att säkerställa

ansvarsskyldighet och effektiv övervakning av hållbarhets-

frågor, vilket säkerställer att arbetet inom dessa områden

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 33

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Bolagsstyrning, forts.

såsom fyra ögon-principen, för att upptäcka fel och säker-

ställa att uppgifterna är korrekta och fullständiga innan de

offentliggörs. Under 2025 stärkte SKF sitt ramverk för håll-

barhetsrapportering genom att utveckla processkartor och

interna kontroller som täcker majoriteten av de flesta

väsentliga upplysningskraven. Ett omfattande ramverk för

intern kontroll har upprättats, med definierade roller och

ansvarsområden samt styrdokument. För att omsätta kon-

trollramverket i praktiken utvecklades en strukturerad

implementeringsstrategi och metod och ett pilotprojekt

genomfördes för att testa implementeringstrategin och

utvärdera kontrollramverkets utformning, vilket är en

f örutsättning för konsekvent och tillförlitlig rapportering

framöver.

Information och kommunikation [GOV-5_36e]

SKF har genomfört ett omfattande program för hållbarhets-

rapportering för att understryka organisationens åtagande

när det gäller hållbarhetsrapportering och regelefterlevnad.

Regelbundna uppdateringar lämnas till styrelsens revisions-

och hållbarhetsutskott för att hålla dem informerade om

framstegen och aktiviteterna i programmet för hållbarhets-

rapportering och andra frågor som gäller hållbarhets-

rapportering.

Övervakning [GOV-5_36a]

SKF strävar efter att vara branschledande inom hållbarhet

och har satt upp ambitiösa hållbarhetsmål tillsammans

med relevanta strategier. För att följa upp dessa strategier

har SKF fastställt nyckeltal (KPIer) för att övervaka utveck-

lingen. Kvalitetsansvaret för informationen har fördelats på

de personer som ansvarar för hållbarhetsfrågor. I fortsätt-

ningen kommer SKF att använda det digitala verktyget och

den process för ICSR som nyligen implementerades för att

kontinuerligt övervaka och förbättra det interna kontroll-

systemet relaterat till hållbarhetsrapportering.

utförs på ett ändamålsenligt sätt. Styrdokument som

interna policyer, direktiv, riktlinjer och manualer fortsätter

att utvecklas för att skapa konsekventa och etiska rappor-

teringsrutiner och ge medarbetarna tydlig vägledning om

SKFs verksamhet. Dessutom utvärderas verktyg, mallar

skapas och interna kontroller utformas och implementeras

för alla väsentliga ämnen, vilket innefattar både kvantita-

tiva och kvalitativa upplysningskrav.

Riskbedömning [GOV-5_36b-c]

SKF använder DMA för att identifiera väsentliga ämnen

för vilka processkartor och robusta interna kontroller

utvecklas och förbättras, vilket säkerställer att SKF

kan uppfylla de ökande kraven från myndigheter och

intres senter. För mer information om hur DMA genom-

förs, se Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

under IRO-1. Därefter görs en riskanalys för varje process

inom de väsentliga ämnena, vilket omfattar en utvärde-

ring av risker som bedrägerier, oegentligheter samt upp-

gifternas riktighet och fullständighet. Interna kontroller

utvecklas på enhetsnivå och skräddarsys för att hantera

specifika operativa risker och frågor om dataintegritet,

vilket garanterar att källinformationen är korrekt och till-

förlitlig. Interna kontroller på koncernnivå är avsedda

att övervaka sammanställningen av data från alla

anläggningar, vilket ger en heltäckande och enhetlig

bild av hållbarhetsprestandan i hela organisationen.

Kontrollverksamhet [GOV-5_36d]

SKFs kontrollverksamhet består av policyer, direktiv, rikt-

linjer, rutiner, organisationsstrukturer och kontroller på

processnivå. Kontrollverksamheten är integrerad i SKFs

affärsprocesser för att förhindra fel och säkerställa att den

rapporterade informationen är tillförlitlig. SKF har vid data-

insamling och granskning infört förebyggande åtgärder,

SBM-1

Strategi, affärsmodell och värdekedja

SKF är ett ledande globalt industriellt varumärke med mer

än 37 000 anställda fördelade på fyra geografiska regioner:

Nord- och Sydamerika; Europa, Mellanöstern och Afrika;

Indien och Sydostasien; samt Kina och Nordostasien.

Genomsnittligt antal anställda per geografisk region redo-

visas i Not 25 i de finansiella rapporterna. I mer än 20

branscher tillhandahåller SKF ett omfattande produkt-

utbud och kunskap som bygger på koncernens tekniska

kärnområden: lager, tätningar, smörjsystem, intelligenta

lösningar (till exempel tillståndsövervakning) samt tjänster.

Genom att integrera dessa plattformar levererar SKF kund-

anpassade lösningar för att tillgodose kundernas behov.

SKF bedriver verksamhet inom Industri och Fordon.

Industriverksamheten förser kunder över hela världen med

produkter och tjänster, både direkt och indirekt genom ett

nätverk av mer än 7 000 distributörer och står för 72% av

SKFs försäljning. Fordonsverksamheten levererar lager,

tätningar och relaterade produkter, både direkt och indirekt

genom ett nätverk av mer än 10 000 distributörer och står

för 28% av SKFs försäljning.

För mer information om omsättning och ekonomiskt

resultat, se Not 2 i de finansiella rapporterna. SKFs strategi

bygger på två viktiga begrepp: ”intelligent” och ”clean”.

”Intelligent” avspeglar åtagandet att förse kunderna med

uppkopplade och skräddarsydda lösningar och att utnyttja

teknik för att effektivisera verksamheten. ”Clean” betonar

SKFs roll i att arbeta för en mer hållbar industri och att

bedriva verksamheten på ett transparent och ansvars-

fullt sätt.

Värdekedja [SBM-1_42]

SKF har kartlagt konsekvenser, risker och möjligheter

i hela värdekedjan. Den högsta nivån av påverkan ligger i

kon cernens egen verksamhet, men SKF tar också ansvar

både uppströms och nedströms i värdekedjan.

Uppströms [SBM-1_40; 42]

De huvudsakliga miljökonsekvenserna uppströms kommer

från utvinning och bearbetning av råvaror samt tillverkning

av metallkomponenter med tillhörande energianvändning

och utsläpp av växthusgaser. SKF kan påverka detta

genom att fokusera på materialeffektivitet i tillverknings-

processerna, förlänga livslängden för både SKFs och kun-

dernas produkter, och genom att arbeta med leverantörer

som kan minska dessa konsekvenser uppströms med en

blandning av kort- och långsiktiga åtgärder.

Baserat på genomförda livscykelanalyser har SKF kom-

mit fram till att råvaror har betydande miljökonsekvenser.

För att minska dessa konsekvenser har SKF genomfört

ett cirkularitetsprogram, och arbetet fortsätter genom

utnämningen av en Group Circularity Manager inom Group

Sustainability samt genom initiativ och aktiviteter som

genomförs inom affärsområdena och stabsfunktionerna.

Dessa in satser bidrar till förbättrad cirkularitet i värde-

kedjan, mer effektiva driftsmetoder, optimerad material-

användning och minskat avfall samtidigt som det främjar

hållbara resurscykler. Sociala konsekvenser och risker upp-

ströms i värdekedjan, inklusive människorättsrisker upp-

märk sammade i visselblåsarprogrammet, hanteras syste-

matiskt i programmet för ansvarsfulla inköp. Pro grammet

omfattar samtliga av SKFs leverantörer och innehåller en

riskbaserad metod där revisioner främst inriktas på leve-

rantörer i första ledet, men i vissa fall även i andra eller

tredje ledet. SKF har också en funktion för uppföljning av

incidenter i leverantörernas verksamheter. Den sam ordnas

av SKFs kommitté för ansvarsfulla inköp och redovisas

i en samlad översikt över avvikelser vid revisioner hos

leverantörer.

Strategi

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 34

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Strategi, forts.

ningen till 100% förnybar el, systematisk för bättring av

energieffektiviteten och nästintill eliminering av använd-

ningen av fossil gas på de SKF-enheter som för brukar

> 2 GWh energi årligen. Genom att minska materialavfall

på SKF minskar även förluster kopplat till inbäddad energi

och utsläpp uppströms. SKF strävar också efter att öka

användningen av förnybara, koldioxidsnåla eller återvunna

material.

Efterlevnaden av SKFs etiska riktlinjer granskas regel-

bundet och en visselblåsarprocess finns tillgänglig på

lokal och global nivå, för att säkerställa att mänskliga

rättigheter respekteras både för SKF-anställda och

anställda i värdekedjan. SKF arbetar också för att inte-

grera jämställdhet i olika processer, såsom utbildning

och utveckling, successionsplanering och rekrytering.

Egen verksamhet [SBM-1_40; 42]

SKF har direkt operativ kontroll över sina egna verksam-

heter och har därför möjlighet och ansvar att direkt driva

fram förbättringar i frågor som rör miljö och samhällsansvar.

Säkerheten kommer alltid först, och på SKF är man av den

bestämda uppfattningen att alla arbetsrelaterade olyckor

kan förebyggas. Koncernen har ett globalt ledningssystem

med fokus på riskeliminering och att främja säkra arbets-

rutiner i all verksamhet. Koncernens nollvision för olyckor

baseras på proaktiv rapportering av tillbud och syftar till

att undvika alla arbetsplatsolyckor och främja en kultur av

kontinuerliga förbättringar inom hälsa och säkerhet.

Genom att öka energieffektiviteten och andelen förnybar

energi i verksamheten kan SKF minska sin miljö påverkan.

En plan har tagits fram som ligger till grund för omställ-

Nedströms [SBM-1_40; 42]

SKF arbetar kontinuerligt med att förebygga negativa

konsekvenser av sin verksamhet nedströms. Arbetet börjar

med att se till att lagar och regler följs och att material

och ämnen som är farliga för miljö och människor undviks.

Syftet med SKFs produkter och lösningar är att få saker

och ting att fungera bättre och gå snabbare, längre, renare

och säkrare.

SKF anser att koncernens verksamhet kan skapa väl-

stånd och tillväxt som på sikt kan bidra positivt till sam-

hället. Arbetet relaterat till mänskliga rättigheter nedströms

består i att följa reglerna för exportkontroll och se till att

SKFs återförsäljare följer de etiska riktlinjerna.

I produktutvecklingsfasen ligger ökat fokus på kon-

struktion som främjar cirkularitet genom att möjliggöra

åter användning, rekonditionering och renovering. Produk-

terna utformas för att kunna demonteras, byggas i moduler,

repareras eller återvinnas. De ska konstrueras med hög

materialeffektivitet för att minska materialåtgången och

med optimerade tillverknings- och leveranskedjor som

minskar avfallsmängden.

SKF medverkar till förbättringar i kundernas hållbarhets-

prestanda genom produkter, tjänster, affärsmodeller och

värdeerbjudanden. Dessa förbättringar består bland annat

av ökad energieffektivitet, minskade utsläpp av växthus-

gaser och förbättrad säkerhet. Koncernen utvecklar också

nya cleantech-lösningar genom partnerskap, affärsutveck-

ling och förvärv. Fokus ligger på teknik som bidrar till att

möjliggöra cleantech inom områden som förnybar energi,

elfordon och järnvägsapplikationer, vilket kommer att bidra

till att förbättra prestandan hos nuvarande cleantech-

lösningar samt möjliggöra nya innovationer.

Koncernen har som mål att stödja utvecklingen av

dessa tekniker och industrier, vilket i sin tur bidrar till att

avsevärt minska miljöpåverkan. Dessutom utökar SKF sina

cirkulära lösningar, såsom rekonditionering av lager, ett

system för att återanvända olja (RecondOil) och Laser Metal

Deposition (LMD). Tack vare rekonditionering behöver inte

lagret bytas ut mot ett nytt vilket minskar materialanvänd-

ningen och växthusgasutsläppen från lagertillverkningen.

Förutom att utsläpp och energianvändning kopplat till

material undviks innebär det också att kunderna får lägre

kostnader och i många fall ökad tillgänglighet jämfört med

nytillverkade produkter. SKF RecondOil är en lösning som

innebär att fullt ut återvinna och återanvända industriolja.

Här används en teknik som kallas DST (Double Separation

Technology) för att avlägsna föroreningar i oljan så att den

kan återanvändas flera gånger. Detta minskar miljöpåverkan

från användningen av industriolja och kan spara in på

underhållskostnader.

Logistik uppströms och nedströms [SBM-1_40; 42]

SKFs krav på global logistik och nätverk uppströms och

nedströms är omfattande och komplexa. SKF strävar efter

att minska utsläppen och samtidigt förbättra kostnads-

effektiviteten. Detta görs genom att minska transport-

efterfrågan, optimera transporteffektiviteten och ut -

nyttja möjligheterna att minska koldioxidutsläppen

från transporter.

Material-

bearbetning

Slutfasen

Tillverkning

av produkter

Skapande av

serviceerbjudanden

FoU, försäljning, marknadsföring, administration

Investerare och analytiker

Civilsamhället

Affärspartners

Kunder

Återtillverkning av SKF

Återvinning

Utvinning

av natur-

resurser

Förädling av

råmaterial

Användning av SKFs

produkter och tjänster

i kundindustrier

Direkt eller indirekt

användande av

SKFs produkter

och tjänster

i samhället

Leverantörer av indirekt material

och tjänster genom värdekedjan

Anställda och

fackliga organisationer

Leverantörer av direktmaterial

genom värdekedjan

Konsumenter

Inkommande transporter

Utgående transporter

SKFs verksamhetUppströms Nedströms

VERKSAMHETINTRESSENTER

SKFs värdekedja

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 35

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Strategi, forts.

Intressenternas inställning till och syn på SKFs hållbarhetsrelaterade aktiviteter och initiativ

Intressenter Hur dialogen organiseras och syftet med den Sammanfattning av slutsatser från dialogen

Exempel på hur resultaten av dialogerna

beaktas av SKF

Kunder SKF söker och tar emot återkoppling från sina kunder via aktiviteter som koncernens sälj- och

marknads organisation genomför. Det kan vara allt från diskussioner med kundansvariga på global

nivå till dagliga samtal mellan kunder och SKFs kundansvariga lokalt. SKF samlar också in viktig

information via kundenkäter och kundanalyser.

Kunderna förväntar sig att SKF ska vara en affärspartner med

höga etiska värderingar och teknisk expertis som tillhanda-

håller innovativa och tillförlitliga produkter som bidrar till

kundernas klimatmål och energieffektivitet.

Utveckling av nya innovativa produkter och tjänster

samt förbättringar av den befintliga portföljen.

Investerare och

analytiker

SKF kommunicerar aktivt koncernens strategi och resultat till befintliga och potentiella investerare,

analytiker och media. Informationen lämnas via olika kanaler, såsom finansiella kvartalsrapporter,

möten med investerare, ESG-betyg, företagets webbplats och pressmeddelanden. Kapitalmarknads-

dagar hålls för att presentera koncernens strategi, mål och verksamheter mer detaljerat. SKF får

återkoppling från investerare vid diskussioner i samband med investerarmöten.

För att SKF ska vara en långsiktigt lönsam investering

för väntar sig investerarna att koncernen levererar enligt

sina hållbarhetsmål, bidrar till klimatomställningen och

framtidssäkrar sin verksamhet och produktportfölj.

Förbättringsplaner för ESG-betyg och integrering av

hållbarhetsaktiviteter och framsteg i den finansiella

kvartalsrapporteringen.

Medarbetare

och fackliga

organisationer

SKF håller årligen ett fackligt världsråd där arbetstagarrepresentanter träffar företagsledningen. Detta

är en form av social dialog för att se till att ramverket som bygger på SKFs etiska riktlinjer följs i hela

koncernen. Arbetstagarrepresentanter ingår också i SKFs styrelse, se Bolagsstyrningsrapporten på

sidan 20. SKF genomför också återkommande medarbetarundersökningar för att skapa ständiga

förbättringar i arbetsklimatet.

Medarbetare och fackliga organisationer förväntar sig att

SKF ska vara ansvarsfullt som företag och arbetsgivare

med tydligt fokus på medarbetarnas hälsa och säkerhet,

utbildning och utveckling samt mångfald och inkludering,

och att SKF ska vara branschledande inom hållbarhet.

Globala och lokala initiativ för utbildning och utveckling

samt allmänna förbättringar och handlingsplaner.

Civilsamhället De samhällen där SKF bedriver verksamhet är viktiga intressenter för företaget och denna samverkan

formar SKFs lokala verksamheter. Lokala SKF-organisationer samverkar med samhället genom olika

aktiviteter och initiativ, med allt från affärsrelaterade frågor till volontärinsatser, välgörenhetsarbete

och sponsring samt samarbeten med olika lokala nätverk. Lokala medier anses också representera

civilsamhället. Formella och informella nätverk används för att utbyta erfarenheter och idéer med

andra företag, ämnesexperter och icke-statliga organisationer.

Civilsamhället förväntar sig att SKF är en ansvarsfull

samhällsmedborgare och att koncernen bidrar positivt

till de samhällen där den är verksam.

Anpassning av affärsmodell och strategi till lagkrav

och engagemang i lokala och globala initiativ.

Leverantörer Synpunkter från leverantörer i väsentliga ämnen hanteras via SKFs program för ansvarsfulla inköp.

Tack vare lokala inköpskontor möjliggörs en tät kommunikation i den dagliga verksamheten.

Utbildningar och revisioner på plats ger SKF återkoppling om leverantörernas kvalitets- och håll-

barhets resultat och ingår i helhetsbedömningen av leverantörens utveckling. SKFs etiska riktlinjer

för l everantörer och underleverantörer är den standard som används för revisioner och kontroller.

Leverantörerna förväntar sig att SKF ska vara en transparent

affärspartner som samarbetar kring hållbarhetsfrågor som

att minska växthusgasutsläppen i leveranskedjan och upp-

rätthålla stränga rutiner för tillbörlig aktsamhet.

Samarbeten för att utveckla koldioxidsnåla produkter

och material samt uppdaterade hållbarhetsstandarder

för leverantörer.

SBM-2

Intressenters engagemang och synpunkter

SKF har som mål att anpassa sina affärsmetoder efter

intressenternas behov och förväntningar. Intressent-

grupper definieras som organisationer eller individer

som kan både påverka och påverkas av SKFs verksamhet.

De olika intressenterna har specifika intressen när det

gäller hållbarhetsrelaterade frågor. Genom löpande

dialoger strävar SKF efter att förstå intressentgruppernas

synpunkter, farhågor och förväntningar. Den kontinuerliga

dialogen ger underlag för koncernens hållbarhetsarbete,

projekt och processer och gör det lättare att tillgodose

de intressen och synpunkter som intressenterna ger

uttryck för.

SKFs intressentdialog följer principen om att vara ett

ansvarsfullt företag och följer internationella normer och

koder, däribland FNs vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och OECDs riktlinjer för multi-

nationella företag om ansvarsfullt företagande. Synpunkter

på SKFs hållbarhetsaktiviteter hämtas in från kunder,

investerare och analytiker, anställda, fackföreningar och

representanter från civilsamhället via intervjuer, enkäter,

konferenser, möten och dataanalyser. Arbetet med att

engagera intressentgrupper genomförs av respektive

funktion inom koncernen. Resultaten används som under-

lag för både tillbörlig aktsamhetsprocesserna och den

dubbla väsentlighetsbedömningen. SKF ser också till att

intressenternas synpunkter kommuniceras till styrelsens

revisions- och hållbarhetsutskott.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 36

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Strategi, forts.

SBM-3

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

SKF har under många år genomfört årliga väsentlighets-

bedömningar för att identifiera konsekvenser för miljö

och samhälle samt hållbarhetsrelaterade risker och

möjlighe ter. Under 2025 uppdaterade SKF den dubbla

väsentlighetsbedömningen som omfattade såväl konse-

kventiell som finansiell väsentlighet och den använda

metoden beskrivs under IRO-1. Resultatet av bedömningen

sammanställs på ESRS-ämnesnivå och redovisas i dia-

grammet ”Resultat av den dubbla väsentlighetsbedöm-

ningen”. Som diagrammet visar är klimatförändringar,

resursanvändning och cirkularitet, egen arbetskraft,

arbetstagare i värdekedjan och affärsetik koncernens

väsentliga hållbarhetsfrågor.

När det gäller miljöfrågor är koncernens väsentliga

negativa konsekvenser relaterade till användningen

av energi och material vid utveckling och tillverkning

av produkter, samt tillhörande utsläpp av växthusgaser.

Både omställningsrisker och fysiska klimatrisker är

väsentliga för SKF. SKFs arbete med cirkularitet och

minskade växthusgasutsläpp syftar till att begränsa

negativa konsekvenser samt att utöver det även bidra

med positiva konsekvenser. Här har SKF väsentliga

möjligheter genom att öka energieffektiviteten för sina

kunder och tillhandahålla produkter med förbättrad

cirkulär prestanda, till exempel rekondi tionerade lager

och återanvändning av olja (RecondOil).

För SKFs egen arbetskraft är de väsentliga konse-

kvenserna främst relaterade till hälsa och säkerhet samt

mångfald och inkludering. Nämnvärt är att konsekvenser

relaterade till mänskliga rättigheter ansågs också vara

väsentliga på grund av deras potentiella allvarlighetsgrad

(om de inträffade), vilket vägde tyngre än den låga sanno-

likheten att de skulle inträffa. Detta synsätt återspeglar

SKFs ambition att värna om grundläggande rättigheter

oavsett sannolikhet.

SKF är ett globalt företag med komplexa leveranskedjor

som tillhandahåller lösningar och bedriver verksamhet

inom alla industrier. Det innebär att SKF automatiskt är

utsatt för potentiella risker relaterade till ansvarsfullt

företagande och för potentiella negativa konsekvenser för

arbetstagare i värdekedjan. Riskbedömningar som utförts

beskrivs under G1-1, G1-3 och S2-4. För att minska potenti-

ella negativa konsekvenser och risker vidtar SKF kontinu-

erligt åtgärder för att begränsa dem, exempelvis genom

att vara en ansvarsfull affärspartner gentemot leverantörer

och kunder. På så sätt kan SKF bidra med positiva konse-

kvenser och ta vara på möjligheter. Dessutom finns en

tydlig koppling från de väsentliga konsekvenserna, riskerna

och möjligheterna till koncernens strategiska hållbarhets-

arbete, mål och ambitioner för omsorg om människor

genom att säkerställa hälsa och säkerhet för den egna

arbetskraften (S1) och arbetstagare i värdekedjan (S2),

uppnå netto nollutsläpp fram till 2050 för att begränsa

klimatförändringar (E1), göra affärer på ett etiskt sätt

för ansvarsfullt företagande (G1) samt att sträva efter

cirkularitet (E5).

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen

följer tydligt SKFs syfte ”Together, we re-imagine rotation

for a better tomorrow” och koncernens långsiktiga håll-

barhetsramverk SKF Care.

• Affärsomsorg Ett tydligt fokus på kunder, finansiella

resultat och avkastning till aktieägarna – kombinerat

med de högsta standarderna för hållbarhet och etiskt

beteende.

• Medarbetaromsorg Upprätthålla en säker arbets-

miljö, personlig utveckling, hälsa och välbefinnande

för alla anställda på SKF, men också för personer

i leverantörs kedjan.

• Miljöomsorg Kontinuerligt minska miljöpåverkan

från SKFs verksamhet och, leverantörers och

kunders verksamhet.

• Samhällsomsorg Bidra positivt till de lokalsamhällen

där SKF verkar.

I denna rapport presenteras endast de ämnen i sin helhet

som nådde tröskelvärdena. Den detaljerade beskrivningen

av IROer i förhållande till SKF beskrivs under varje ämne.

Tabellerna över väsentliga konsekvenser, risker och möjlig-

heter på följande sidor ger en översiktlig beskrivning av de

IROer som ansågs vara väsentliga.

Konsekventiell väsentlighet

Finansiell väsentlighet

Utsläpp

Vatten och resurser i havet

Biologisk mångfald och ekosystem

Berörda samhällen

Konsumenter och slutanvändare

Arbetstagare i värdekedjan Klimatförändringar

Resursanvändning och Cirkularitet

Egen arbetskraft

Affärsetik

Icke väsentlig Väsentlig

Icke väsentlig VäsentligLåg

Hög

Resultat av den dubbla väsentlighetsbedömningen

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 37

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Strategi, forts.

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E1 – Begränsning av klimatförändringar

1 Innovationer och att tillhandahålla produkter och lösningar för

klimatomställningen

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

2 Utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan

(scope 1, 2 och 3)

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

3 Vinna affärer genom att tillhandahålla produkter och tjänster

som bidrar till klimatomställningen

Möjlighet Långsiktig

4 Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk

osäkerhet som undergräver investeringar i minskade växthusgasutsläpp

och hållbar innovation

Risk Långsiktig

5 Kostnad för minskade växthusgasutsläpp (hela värdekedjan) Risk Långsiktig

6 Ökade kostnader till följd av strängare klimatregleringar och påtryckningar

från intressenter att använda koldioxidsnåla material

Risk Långsiktig

E1 – Anpassning till klimatförändringar

7 Fysiska klimatrisker (kroniska och akuta) Risk Medellång

sikt

E1 – Energi

8 Minska friktion och förbättra energieffektivitet Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

9 Användning av fossil energi Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

10 Vinna affärer genom att tillhandahålla energieffektiva lösningar Möjlighet Kortsiktig

11 Fluktuationer i energipriser Risk Kortsiktig

E5 – Resursinflöden

12 Ökad efterfrågan på produkter och affärsmodeller med

förbättrad cirkulär prestanda

Faktisk

positiv kon-

sekvens

Medellång

sikt

13 Beroende av nyutvunna råvaror inköpta för produktion Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E5 – Resursutflöden, forts

14 Utforma, utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar

för cirkularitet

Faktisk

positiv

konsekvens

Långsiktig

15 Begränsade materialflöden i slutna kretslopp Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

16 Vinna affärer i en cirkulär ekonomi Möjlighet Kortsiktig

E5 – Avfall

17 Avfall som genereras i den egna verksamheten Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S1 – Arbetsförhållanden

18 Arbetsrelaterad stress hos den egna arbetskraften Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

19 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos den egna arbetskraften Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S1 – Lika behandling och möjligheter för alla

20 Skapa en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

21 Utbildning och kompetensutveckling Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

22 Potentiell diskriminering och ojämlik behandling av

den egna arbetskraften

Potentiell

negativ

konsekvens

Medellång

sikt

23 Möjliga löneskillnader mellan könen och brist på adekvata löner Faktisk/

potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

24 Mångfald och inkludering ökar innovation och affärsresultat Möjlighet Medellång

sikt

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms 1) Löneklyfta mellan könen: Faktisk negativ konsekvens. Adekvata löner: Potentiell negativ konsekvens.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 38

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Strategi, forts. Konsekvenser, risker och möjligheter

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

S1 – Andra arbetsrelaterade rättigheter

25 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter hos

den egna arbetskraften

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S2 – Arbetsförhållanden samt lika behandling och möjligheter för alla

26 Förbättra arbetsvillkoren tillsammans med leverantörerna Faktisk

positiv

konsekvens

Långsiktig

27 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos arbetstagare i värdekedjan Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

28 Potentiellt undermånliga arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S2 – Andra arbetsrelaterade rättigheter

29 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter uppströms

och nedströms i värdekedjan

Potentiell

negativ

konsekvens

Medellång

sikt

G1 – Företagskultur

30 Främja en stark företagskultur för en bättre morgondag Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

31 Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

G1 – Skydd för visselblåsare

32 Skydd för visselblåsare Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

33 Brist på lämpligt skydd för visselblåsare Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

G1 – Korruption och mutor

34 Potentiell korruption och mutor som leder till böter och/eller skadat

anseende inklusive uteblivna affärer

Risk Kortsiktig

B. Identifiera SKFs faktiska och potentiella konsekvenser,

risker och möjligheter

I detta steg använde SKF listan över ämnen som presen-

teras i ESRS 1 AR16 som en grund för att identifiera konse-

kvenser, risker och möjligheter inom olika hållbarhetsfrågor

som är relevanta för koncernens egen verksamhet och

dess värdekedja. Den övergripande listan över IROer sam-

manställdes genom en strukturerad metod baserad på

flera källor. Den initiala identifieringen genomfördes med

hjälp av en kombination av vetenskaplig litteratur, öppna

plattformar för hållbarhetsriskbedömningar, såsom CSR

Risk Check, WWF Risk Filter, verktyget Aqueduct från WRI,

MSCI ESG, Sustainalytics etc., men också riktmärken från

industrin och jämförelser med liknande företag. På så sätt

säkerställdes bredd och relevans inom SKFs operativa och

sektoriella sammanhang.

Därefter gjordes en omfattande intern granskning av

den preliminära listan över IROer där viktiga intressenter

på områdena miljö, samhällsansvar och styrning deltog.

I en stegvis process utvärderade affärsområdena och

affärsenheterna först tillämpligheten av de preliminära

IROerna utifrån deras specifika operativa sammanhang

och bidrog med ytterligare IROer som inte hade tagits upp

av arbetsgruppen. Dessutom validerade ämnesansvariga

och ämnesexperter relevansen av IROer på koncernnivå

och kom med ytterligare synpunkter för att säkerställa full-

ständighet och överensstämmelse med strategiska och

hållbarhetsrelaterade prioriteringar. Denna bottom-up-

metod ledde till identifiering av 115 IROer, vilka dokumen-

terades i en omfattande lista.

Vid identifieringen av risker och möjligheter utvärderades

huruvida de identifierade konsekvenserna för människor

och miljö var kopplade till några risker eller möjligheter för

koncernen. Detta gjordes genom att bedöma olika scenarier

och möjliga ekonomiska effekter genom samverkan med

intressentgrupper. Bedömningen visade att de identifie-

rade möjligheterna oftast är förknippade med positiva

konsekvenser, medan de faktiska eller potentiella negativa

konsekvenserna och beroendena tenderar att ge upphov

till risker. Även om majoriteten av de identifierade håll-

barhets riskerna inte är direkt kopplade till SKFs egna nega-

tiva konsekvenser för planeten och samhället finns det

generella hållbarhetsrisker som är relevanta för branschen

och sammanhanget. SKF är medveten om dessa risker och

arbetar proaktivt för att hantera dem.

IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter

Dubbel väsentlighetsbedömning [IRO-1_53h]

Bedömningen för 2025 bygger på den grund som fast-

ställdes i SKFs DMA-process för 2024. SKF fortsätter att

tillämpa principen om dubbel väsentlighet och bedömer

både konsekventiell väsentlighet, det vill säga hur SKF

påverkar samhället och miljön, samt finansiell väsentlighet,

det vill säga hur hållbarhetsfrågor påverkar SKFs finan-

siella resultat. Tack vare det dubbla perspektivet kan kon-

cernen identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna,

fördela resurser effektivt och ta strategiska beslut. År 2025

stärktes DMA-processen ytterligare genom förbättrade

dokumentations- och kalibreringsåtgärder, som syftade

till att förbättra fullständigheten, jämförbarheten och till

att ge en mer rättvisande bild av konsekvenser, risker och

möjligheter (IRO) i alla aktuella ESRS-standarder.

Metoder och antaganden [IRO-1_53a-g]

SKFs DMA följer kraven i den europeiska standarden för

hållbarhetsrapportering (ESRS) 1. Processen för 2025

omfattade följande steg:

A. Förstå SKFs affärsmässiga sammanhang

I detta inledande steg genomförde SKF en omfattande

analys av historiska väsentlighetsbedömningar, strategiska

affärsplaner, finansiella rapporter och övergripande stra-

tegi. I linje med tillbörlig aktsamhetsprocessen genomför-

des en detaljerad kartläggning av värdekedjan, som inte

endast omfattade SKFs egen verksamhet utan även de

v iktigaste leverantörernas och kundernas geografiska

platser. På så sätt kunde de intressentgrupper som mest

sannolikt skulle påverkas identifieras och bedömningen

sedan inriktas på de områden där konsekvenser, risker

och möjligheter mest sannolikt skulle förekomma. För att

ytterligare kontextualisera SKFs exponering och inflytande

gick en arbetsgrupp igenom lagstiftning och regelverk,

sektors specifika referensvärden, mediebevakning, globala

plattformar för be dömning av hållbarhetsrisker samt veten-

skapliga artiklar. I granskningen ingick både SKFs beroende-

faktorer, såsom tillgång till naturresurser, mänskliga resurser

och sociala resurser av lämplig kvalitet och till rimlig kost-

nad, men också de potentiella konsekvenserna för dessa

resurser.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 39

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Konsekvenser, risker och möjligheter, forts.

C. Bedömning av konsekvenser, risker och möjligheter

samt fastställande av tröskelvärden

Alla identifierade IROer bedömdes utifrån kriterierna i

ESRS 1 och EFRAGs IG 1 – Riktlinjer för genomförandet av

väsentlighetsbedömning. Följande kriterier tillämpades:

• Konsekvensens skala: Hur allvarlig den negativa kon-

sekvensen är eller hur fördelaktig den positiva konse-

kvensen är för människor eller miljön. Skalan sträcker

sig från ingen till betydande på en skala från 0 till 5.

• Konsekvensens omfattning: Hur utbredda de negativa

eller positiva konsekvenserna är. När det gäller miljö-

konsekvenser kan omfattningen ses som omfattningen

av en miljöskada eller geografisk utbredning. När det

gäller konsekvenser för människor kan omfattningen

ses som antalet personer som påverkas negativt.

Omfattningen sträcker sig från minimal till global på

en skala mellan 0 och 5.

• Återställbarhet: Huruvida och i hur hög grad de nega-

tiva konsekvenserna kan åtgärdas, dvs. att miljön eller

de påverkade personerna återgår till sitt föregående till-

stånd. Återställbarhet sträcker sig från mycket enkla att

avhjälpa till oåterkalleliga på en skala mellan 0 och 5.

• Sannolikhet: Konsekvenser, risker och möjligheter har

identifierats som faktiska eller potentiella. Sannolik-

heten för potentiella konsekvenser sträcker sig från

osanno lik till hög sannolikhet på en skala från 0 till 0,9

och faktiska konsekvenser har en sannolikhet på 1.

• Finansiella risker och möjligheter: Tar hänsyn till hur

en hållbarhetsfråga påverkar bland annat nuvarande

och framtida priser/kostnader, tillgänglighet, tillgång

och efterfrågan på resurser, hantering av resurser och

policy-/regelverksbegränsningar, vilket kan påverka

företagets ekonomiska värde och marknadsandel.

Bedömningen omfattar även den framtida förmågan

till fortsatta relationer och utbyten med bland annat

finansinstitut, leverantörer, entreprenörer, kunder och

samhället i stort.

Varje identifierad faktisk eller potentiell konsekvens

be dömdes utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet.

De kriterier som används för att bedöma allvarlighetsgraden

i en faktisk negativ konsekvens är skala, omfattning och

återställbarhet. För faktiska positiva konsekvenser utgörs

kriterierna av skala och omfattning. Samtliga bedömnings-

kriterier kan göra en konsekvens väsentlig. För potentiella

positiva och negativa konsekvenser görs även en bedöm-

ning av sannolikheten för att de ska inträffa på kort, medel-

lång och/eller lång sikt. I SKFs DMA definierars kort sikt

som inom ett år, medellång sikt som mellan ett och fem år

och lång sikt som mer än fem år. De angivna tidshorison-

terna motsvarar den tidigaste tidpunkt då varje IRO kan

inträffa. När det gäller en potentiell negativ konsekvens för

de mänskliga rättigheterna har konsekvensens allvarlig-

hetsgrad företräde framför sannolikheten.

Baserat på kriterierna kan en positiv eller negativ konse-

kvens bedömas som minimal, informativ, viktig, betydande

eller avgörande. SKFs tröskelvärde för konsekventiell

väsentlighet ligger på ”viktig” och uppåt, vilket innebär

att en konsekvens anses vara väsentlig om den är viktig,

betydande eller avgörande. Även om de tröskelvärden som

användes vid bedömningen överensstämde med de som

fastställts för DMA för räkenskapsåret 2024, förbättrades

beskrivningarna av bedömningskriterierna avseende skala,

omfattning och oåterkallelighet för att ge en tydligare väg-

ledning för bedömningsprocessen, med hänsyn till SKFs

specifika perspektiv och sammanhang.

Varje identifierad faktisk eller potentiell hållbarhets-

relaterad risk och möjlighet har bedömts utifrån dess

sanno likhet och dess konsekvenser för SKFs finansiella

resultat och utveckling. Tröskelvärdet för finansiell väsent-

lighet följer tröskelvärdena i SKFs ERM-process för påver-

kan gällande koncernens finansiella resultat. Hållbarhets-

risker ingår i ERM-processen och möjligheterna bedöms

och hanteras genom ett program för kommersialisering av

hållbarhet, där representanter för Group Sustainability,

affärsområdena och affärsenheterna medverkar.

DMA-arbetsgruppen genomförde bedömningen

med hjälp av synpunkter från SKFs ämnesexperter och

ämnesansvariga samt hållbarhetsteamen inom affärs-

områdena och affärsenheterna. I fall där vissa IROer låg

nära väsentlighetströskeln, i synnerhet de som rör föro-

reningar, vatten och biologisk mångfald, hölls ytterligare

målinriktade sessioner. Dessa sessioner bidrog till djupare

överläggningar och konsensusbyggande bland berörda

intressenter, vilket gjorde att de slutliga slutsatserna blev

både robusta och samtidigt återspeglade SKFs operativa

och hållbarhetsmässiga sammanhang.

en strategisk prioritering som är integrerad i SKFs styrning

och beslutsprocesser och ligger i linje med koncernens

ambition att skapa långsiktigt värde för intressenterna

och planeten.

De sammanfattade resultaten för SKFs DMA redo-

visas under SBM-3. För mer information om intressenters

intressen och synpunkter, se SBM-2.

IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas

av företagets hållbarhetsrapport

Efter att ha slutfört den dubbla väsentlighetsbedömningen

har SKF listat de identifierade väsentliga upplysningarna

som är relevanta för konsekvenser, risker och möjligheter

(IROer) till de upplysningskrav och datapunkter som beskrivs

i bilagan ”Upplysningskrav”.

D. Sammanfattning och validering av väsentliga

ESRS-underämnen

SKFs DMA följer en godkännandeprocess i tre steg.

Resultaten av konsekventiell och finansiell väsentlighet

presenteras först för Sustainability Board som består av

Head of Sustainability Reporting, Director Group Sustain-

ability, Manager Quality Operations (även ansvarig för

Group EHS), ESG Compliance and Human Rights Officer

samt affärsområdenas och affärsenheternas Sustainability

Directors. Sustainability Board har i uppdrag att granska

DMA-resultatet i detalj och förhandsgodkänna det innan

det går vidare i godkännandeprocessen. Därefter granskas

och godkänns DMA av SKFs styrgrupp för hållbarhet, enligt

beskrivningen under GOV-1. Först i det sista steget infor-

meras SKFs styrelse om DMA-resultaten. Styrelsen är inte

direkt involverad i det operativa godkännandet, men har

en avgörande roll när det gäller att styra företagets lång-

siktiga hållbarhetsarbete. De ser till att hållbarhet förblir

B C

Samman-

fattning och

validering av

väsentliga

hållbarhets-

ämnen

Sammanhang,

affärsmodell,

värdekedja,

affärsrelationer

Konsekvensiell

väsentlighet

Identifiera SKFs

faktiska och potentiella

positiva och negativa

konsekvenser inom

hållbarhetsämnen

Bedömning av

konsekventiell

väsentlighet och

fastställande av

tröskelvärden

Finansiell

väsentlighet

Identifiera SKFs

faktiska och potentiella

hållbarhetsrisker och

-möjligheter

Bedömning av

risker och

möjligheter

och fastställande

av finansiella

tröskelvärden

Intressenters synpunkter och intressen

Arbetsgången för att fastställa och bedöma

väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 40

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Sammanfattning

SKF har sex ekonomiska verksamheter som omfattas

av taxonomin: tillverkning av komponenter för fordons-

industrin och järnvägsindustrin, magnetlager, produkter

och tjänster för tillståndsövervakning, ägande samt

leasing av företagsbilar och byggnader.

I januari 2026 publicerades den delegerade förord-

ningen (EU) 2026/73. Baserat på väsentlighetströskeln

som ingår i denna förordning anses tillverkning av

magnetlager och leasing av företagsbilar inte vara väsent-

liga för SKFs taxonomirapportering. Detta kan påverka

jämförbarheten med tidigare års rapporter.

SKF har analyserat taxonomiförenligheten för de

eko nomiska verksamheter som omfattas.

EU-taxonomin är en del av EUs gröna giv och en viktig förut-

sättning för att EU ska uppnå sina miljömål fram till 2050.

Det är ett klassificeringssystem som definierar miljömässigt

hållbara ekonomiska verksamheter.

SKF bedriver verksamheter som omfattas av EUs

taxonomirapportering och har utvärderat verksamheternas

överensstämmelse med definitionerna av hållbar verksam-

het. De miljöområden som omfattas av bedömningen är

begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, håll-

bar användning och skydd av vatten och marina resurser,

omställning till en cirkulär ekonomi, före byggande och

begränsning av föroreningar samt skydd och återställande

av biologisk mångfald och ekosystem.

Ekonomiska verksamheter anses som taxonomiförenliga

om de:

1. Bidrar väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen

2. Inte orsakar någon betydande skada (DNSH) för något

av de andra miljömålen, och

3. Uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder som rör

mänskliga rättigheter och affärsetik.

Bedömningen av det första kravet visar att SKFs produkter

och tjänster för helt elektriska fordon och elektriska järn-

vägar bidrar väsentligt till begränsning av klimatföränd-

ringar. Dessutom bidrar SKFs tjänster för tillstånds-

övervakning väsentligt till cirkulär ekonomi genom att

de hjälper kunderna att övervaka den roterande axelns

prestanda och möjliggör därigenom åtgärder för att för-

länga komponenternas livslängd. Det krävs dock fler

åtgärder för att verifiera konstruktionsaspekter och avfalls-

hantering för hårdvaran.

Bedömningen av det andra kravet visar att SKF inte kan

visa fullständig taxonomiförenlighet för alla SKF-produkter

som omfattas av taxonomin, eftersom DNSH-kraven inte

uppfylls fullt ut. Någon plan för kapitalutgifter har inte

fastställts, men förbättringsåtgärder har identifierats.

Bedömningen av det tredje kravet visar att SKF upp-

fyller minimikraven för skyddsåtgärder som rör mänsk-

liga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter),

mutor/korruption, beskattning och rättvis konkurrens.

Det sammanfattande resultatet av dessa bedömningar

är att SKF kan visa taxonomiförenlighet för tillstånds-

övervakningstjänster, med undantag för hårdvaran som

omfattas av ytterligare krav som inte uppfylls fullt ut.

Väsentligt bidrag till begränsning av

klimatförändringar

SKFs produkter som är tillverkade för fordonsindustrin

omfattas av taxonomin under CCM 3.18 Tillverkning av

fordons- och rörlighetskomponenter. Genom att tillverka

komponenter som är konstruerade för utsläppsfria fordon

i kategorierna M, N och L bidrar SKF på ett betydande sätt

till att begränsa klimatförändringarna.

SKFs produkter som är tillverkade för järnvägsindustrin

omfattas av taxonomin under CCM 3.19 Tillverkning av

komponenter till rullande järnvägsmateriel. De kompo-

nenter som levereras till elektriska tåg och som uppfyller

de tekniska granskningskriterierna bidrar väsentligt till att

begränsa klimatförändringarna.

SKFs förvärv och ägande av byggnader, såsom kontors-

lokaler, omfattas av taxonomin under CCM 7.7 Förvärv

och ägande av byggnader. SKF har ett direktiv för hållbara

byggnader som ställer krav på att nya större byggnader

som ska ägas eller leasas av SKF minst har guldcertifiering

inom LEED (Leadership in Energy and Environmental

Design). Detta inkluderar även betydande renoveringar.

Direktivet anger också att taxonomiförenlighet ska ut -

värderas. Taxonomiförenlighet är dock inte obligatorisk

men kan vara ett komplement till LEED-certifieringen.

Väsentligt bidrag till en cirkulär ekonomi

SKFs lösningar för tillståndsövervakning, inklusive service

och hårdvara, redovisas under CE 4.1 Tillhandahållande

av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster. Lösningarna för

tillståndsövervakning möjliggör fjärrövervakning och före-

byggande underhåll och används för att upptäcka och

diagnostisera potentiella problem eller avvikelser innan

de leder till fel på utrustningen, driftstopp eller säkerhets-

risker, vilket i sin tur bidrar väsentligt till den cirkulära

ekonomin.

Lösningarna för tillståndsövervakning övervakar med

olika metoder maskiner under drift. Tekniker som vibrations-

analys, akustisk emission, termografi och smörjanalys

används för att förutse underhållsbehov och upptäcka

avvikelser. Dessa tekniker säkerställer optimal prestanda

och förlänger utrustningens livslängd.

SKFs verksamhet som omfattas av EU-taxonomin och nyckeltal

Verksamheter som omfattas

av EU-taxonomin för SKF SKF-verksamhet Omsättning

Kapital-

utgifter

Drifts-

utgifter

CCM 3.6 Tillverkning av

annan koldioxidsnål teknik

Tillverkning av magnetlager Icke

väsentlig

Icke

väsentlig

Icke

väsentlig

CCM 3.18 Tillverkning av

fordons- och rörlighets-

komponenter

Tillverkning av komponenter till utvalda

fordonskategorier inom industrisegmentet

för fordon

Omfattas Omfattas Omfattas

CCM 3.19 Tillverkning av

komponenter till rullande

järnvägs materiel

Tillverkning av rullande järnvägsmateriel

ingår i industrisegmentet för järnväg

Omfattas Omfattas Omfattas

CE 4.1 Tillhandahållande

av datadrivna lösningar för

IT/OT-tjänster

Lösningar för tillståndsövervakning,

inklusive både hårdvara och tjänster

Omfattas Omfattas Omfattas

CCM 6.5 Transport med

motor cyklar, personbilar och

lätta motorfordon

Leasade och förvärvade tjänstebilar Icke

väsentlig

CCM 7.7 Förvärv och ägande

av byggnader

Leasade och förvärvade byggnader Omfattas

Miljö

EU-taxonomin

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 41

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

EU-taxonomin

skattepolicy enligt internationellt erkända standarder,

inklusive OECDs riktlinjer. Genom att upprätthålla dessa

skyddsåtgärder säkerställer SKF transparens, ansvarsta-

gande och etisk praxis i all verksamhet, vilket stärker SKFs

åtagande för ett hållbart och ansvarsfullt företagande.

DNSH Anpassning till klimatförändringar

SKF har bedömt att tillverkningsanläggningar och fastig-

heter delvis uppfyller DNSH-kriterierna (Do No Significant

Harm) för anpassning till klimatförändringar. Det finns en

process på plats för att förebygga förluster som relaterar

till befintliga fysiska klimatrisker. Ett projekt adresserar

framtida fysiska klimatrisker och potentiella anpassnings-

planer relaterat till detta. För att bedöma framtida fysiska

klimatrisker, använder SKF ett system som visar klimatrisker

för olika scenarier fram till år 2100. Regionala företags-

representanter genomför dessutom utökade analyser för

strategiska platser. Bedömning av fysiska klimatrisker

ingår också i investeringsprocessen för nya byggnader.

DNSH Vatten och marina resurser

Enligt detta års bedömning uppfyller SKFs tillverkningsan-

läggningar DNSH-kriteriet för vatten och marina resurser.

SKFs verksamhet anses inte vara vattenintensiv, även om

vatten är relevant på vissa anläggningar. Vattnet kommer

främst från kommunala anläggningar och andra källor som

brunnar och ytvatten, och följer regionala bestämmelser.

Prestanda bevakas för anläggningar som ligger i områden

med faktisk och potentiell vattenstress. SKF använder

verktyget Aqueduct Water Risk Atlas (World Resources

Institute) för bedömningar av vattenstress och vattenbrist,

och har identifierat 18 anläggningar som ligger i områden

med vattenstress. Dessa anläggningar är skyldiga att upp-

rätta planer för att minimera vattenanvändningen. I SKFs

MHS-ledningssystem ingår en process för utsläpp av

avloppsvatten och dagvatten för att undvika utsläpp av

förorenat vatten och för att minimera vattenanvändningen.

Efter användning renas vattnet och släpps ut i ytvatten-

eller avloppssystem som uppfyller lokala kvalitets-

standarder för att minska miljöpåverkan. Dessa åtgärder

förväntas också säkerställa att SKFs tillverkningsanlägg-

ningar inte påverkar havsvatten. SKF arbetar också

med vattenanvändare uppströms, såsom stål- och

energi leverantörer, för att minska vattenanvändningen,

Lösningar för tillståndsövervakning består vanligtvis av

två komponenter: en hårdvarukomponent, t.ex. en data-

insamlingsenhet med sensorer och en servicekomponent,

t.ex. dataanalys. Hårdvaran är konstruerad för att hålla

länge och uppfyller därmed kundernas krav på livslängd.

Förutom märkningen för avfall från elektriska och elektro-

niska produkter finns också instruktioner om hur hårdvaran

ska avfallshanteras när den är uttjänt. Ytterligare åtgärder

för att verifiera konstruktionsaspekter och avfallshantering

av hårdvaran behöver dock vidtas för att SKF fullt ut ska

uppfylla de tekniska granskningskriterierna.

Minimiskyddsåtgärder

Minimiskyddsåtgärderna säkerställer att företag uppfyller

vissa standarder när det gäller mänskliga rättigheter,

såsom arbetstagares rättigheter, beskattning, rättvis

konkurrens och förebyggande av mutor.

SKF har utvärderat kriterierna för minimiskyddsåtgärder

och dragit slutsatsen att SKF uppfyller kriterierna. SKF

har åtagit sig att bedriva sin verksamhet enligt tillämpliga

lagar och regler och följer internationella standarder och

riktlinjer, såsom OECDs riktlinjer för multinationella före-

tag, FNs vägledande principer för företag och mänskliga

rättigheter, det internationella regelverket för mänskliga

rättigheter, Global Compacts tio principer, ILOs deklaration

om grundläggande principer och rättigheter i arbetet och

internationella handelskammarens (ICC) stadga. De lagar

och regler som rör mänskliga rättigheter återspeglas i SKFs

etiska riktlinjer, som finns tillgängliga på skf.se.

Inom ramen för tillbörlig aktsamhets-processen har SKF

undersökt konsekvenser för mänskliga rättigheter genom

en konsekvensbedömning som genomfördes under 2023.

I analysen ingick utvärdering och fastställande av dessa

konsekvenser. En uppdatering av konsekvensbedömningen

avseende mänskliga rättigheter planeras för att säkerställa

kontinuerlig förbättring och ytterligare stärka tillbörlig

aktsamhetsarbetet.

När det gäller antikorruption har SKF robusta åtgärder

och processer för att bekämpa mutor och korruption,

vilka beskrivs närmare under avsnittet G1-3. SKFs affärs-

verksamhet bedrivs enligt gällande konkurrenslagstiftning

och utbildning i detta ämne är obligatorisk för alla

anställda. När det gäller beskattning tillämpar SKF alla

relevanta skatteregler och följer en offentligt tillgänglig

till exempel genom att kräva att leverantörerna tillämpar

ISO 14001-standarden och SKFs etiska riktlinjer för

leverantörer. Eftersom SKFs verksamhet har låg vatten-

intensitet och följer standarder för rening av avloppsvatten

är koncernens påverkan på tillgången och kvaliteten på

vatten i lokalsamhället låg.

DNSH Biologisk mångfald

SKFs verksamhet bedöms inte utgöra någon betydande

risk som kan påverka den biologiska mångfalden. Till-

verkningsanläggningarna ligger i industriområden som

normalt sett har en låg nivå av biologisk mångfald. Alla

SKFs tillverkningsanläggningar är dessutom certifierade

enligt ISO 14001 för miljöledningssystem. MHS-lednings-

systemet innehåller processer för att identifiera miljörisker

och möjligheter, men någon specifik hantering av bio-

logisk mångfald förekommer inte. Baserat på detta är SKFs

nu varande bedömning att EU-taxonomins DNSH-kriterier

för biologisk mångfald delvis är uppfyllda.

DNSH Cirkulär ekonomi

Bedömningar från 2025 visar att SKF har flera rutiner på

plats som stöder övergången till en cirkulär ekonomi. Inom

tillverkningen innebär detta att tillämpa avfallshierarkin

och upprätthålla målen för avfallsminskning. I produkt-

utvecklingen fastställs hållbarhetsaspekter för att säker-

ställa hållbarhet, återvinningsbarhet, materialval, och

vägledning till kunder för återvining av produkterna.

SKF säkerställer spårbarheten för särskilt farliga ämnen

fram till produktleveransen genom att tillhandahålla infor-

mation som REACH- och RoHS-certifikat. Utöver detta har

SKF en policy för farliga ämnen som omfattar spårbarhet

genom hela värdekedjan. Rekonditioneringstjänster

erbjuds för utvalda produkter.

Sammantaget är SKFs nuvarande bedömning att

DNSH-kriterierna för cirkulär ekonomi (CCM 3.18/3.19)

i EU-taxonomin delvis är uppfyllda. Fler åtgärder finns

beskrivna i E5.

DNSH Föroreningar

SKF följer alla tillämpliga lagkrav för begränsade och

deklarationspliktiga ämnen i produkter och har regel-

bunden dialog med leverantörer om förekomsten av

ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC),

ämnen som inger betänkligheter och andra reglerade

ämnen. Data hanteras systematiskt i en databas för

regelefterlevnad och verksamheten är certifierad enligt

ISO 9001 och 14001, vilket säkerställer validerade stöd-

processer. SKF har också en lista över ämnen som om -

fattas av begränsningar (Restricted Substances List)

som ska hjälpa till vid bedömning av alternativ när nya

begränsningar tillkommer i lagkraven. När det är tekniskt

möjligt försöker SKF undvika SVHC-ämnen och istället

hitta alternativa ofarliga ämnen. SKF uppfyller därmed

delvis kriterierna för föroreningar när det gäller tillverkade

produkter.

Redovisningsprinciper

Den totala omsättningen motsvarar nettoförsäljningen

i koncernens resultaträkningar. Omsättning som omfattas

av taxonomin för CCM 3.18, CCM 3.19 och CE 4.1 mot-

svarar netto försäljningen av specifika sålda produkter

och tjänster.

De totala kapitalutgifterna inkluderar investeringar i

materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar

och nyttjanderättstillgångar före avskrivningar och

alla slags omvärderingar och motsvarar investeringarna

i Not 10, 11 och 12 i koncernens årsredovisning. Kapital-

utgifter som härrör från rörelseförvärv och fusioner ingår

också och är en del av det redovisade beloppet för sålda/

förvärvade verksamheter i Not 10 och 11.

Det totala driftsutgifterna motsvarar kostnader för forsk-

ning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och

reparation samt byggnadsrenovering och allt annat som

rör dagligt underhåll av materiella anläggningstillgångar.

Kapitalutgifter och driftsutgifter är för delade baserat på

nettoförsäljningen för omsättnings genererande verksam-

heter, eftersom merparten av SKFs fabriker både tillverkar

produkter som omfattas av taxo nomin och produkter som

inte omfattas av taxonomin.

Möjligheten att separera tjänster och produkter för till-

ståndsövervakning påverkar rapporteringen av taxonomi-

förenlig omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter.

Intäktsströmmar som innehåller både tjänster och hård-

vara har exkluderats när det inte har gått att särskilja dem.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 42

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

EU-taxonomin

Räkenskapsåret 2025

Nyckeltal (1) Totalt (2)

Andel

verksamheter

som omfattas av

taxonomin (3)

Taxonomi-

förenliga

verksamheter (4)

Andel taxonomi-

förenliga

verksamheter (5)

Fördelning efter miljömål för taxonomiförenliga verksamheter

Andel möjlig-

görande verk-

samheter (12)

Andel

övergångs-

verksamheter

(13)

Icke bedömda

aktiviteter

som anses vara

icke-väsentliga

(14)

Taxonomi-

förenliga verk-

samheter under

föregående

räkenskapsår

(N-1) (15)

Andel taxonomi-

förenliga verk-

samheter under

föregående

räkenskapsår

(N-1) (16)

Begränsning

av klimat-

förändringar (6)

Anpassning

till klimat-

förändringar (7)

Vatten (8)

Cirkulär

ekonomi (9)

Förorening (10)

Biologisk

mångfald (11)

Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Valuta %

Omsättning 91 583 36% 180 0% 0% 36% 1% 212 0%

Kapitalutgifter 4 421 39% 14 0% 0% 39% 1% 14 0%

Driftsutgifter 5 073 28% 3 0% 0% 28% 3% 9 0%

Redovisade nyckeltal (omsättning) Omsättning

Räkenskapsåret 2025

Ekonomiska

verksamheter (1) Kod (2)

Nyckeltal som

omfattas

av taxonomin

(Andel

omsättning

som omfattas av

taxonomin) (3)

Taxonomi-

förenligt nyckel-

tal (värdet av

omsättning) (4)

Taxonomi-

förenligt nyckeltal

(Andel taxonomi-

förenlig

omsättning) (5)

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter

Möjliggörande

verksamhet (12)

Omställnings-

verksamhet (13)

Andel taxonomi-

förenliga i del

som omfattas av

taxonomin (14)

Begränsning

av klimat-

förändringar (6)

Anpassning

till klimat-

förändringar (7)

Vatten (8)

Cirkulär

ekonomi (9)

Förorening (10)

Biologisk

mångfald (11)

% Mkr % % % % % % %

(E i tillämpliga

fall)

(T i tillämpliga

fall) %

Tillverkning av fordons-

och rörlighetskomponenter

CCM 3.18 28%

Tillverkning av komponenter till

rullande järnvägsmateriel

CCM 3.19 5%

Tillhandahållande av datadrivna

lösningar för IT/OT-tjänster

CE 4.1 2% 180 0% 0% E 8%

Summa av förenlighet per mål 0%

Totala nyckeltal (omsättning) 36% 180 0% 0% 36% 1%

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 43

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

EU-taxonomin

Redovisade nyckeltal (kapitalutgifter) Kapitalutgifter

Räkenskapsåret 2025

Ekonomiska

verksamheter (1) Kod (2)

Nyckeltal som

omfattas

av taxonomin

(andel kapital-

utgifter

som omfattas av

taxonomin) (3)

Taxonomi-

förenligt nyckel-

tal (värdet av

kapitalutgifter)

(4)

Taxonomi-

förenligt nyckeltal

(Andel taxonomi-

förenliga kapital-

utgifter) (5)

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter

Möjliggörande

verksamhet (12)

Omställnings-

verksamhet (13)

Andel taxonomi-

förenliga i del

som omfattas av

taxonomin (14)

Begränsning

av klimat-

förändringar (6)

Anpassning

till klimat-

förändringar (7)

Vatten (8)

Cirkulär

ekonomi (9)

Förorening (10)

Biologisk

mångfald (11)

% Mkr % % % % % % %

(E i tillämpliga

fall)

(T i tillämpliga

fall) %

Tillverkning av fordons-

och rörlighetskomponenter

CCM 3.18 31%

Tillverkning av komponenter

till rullande järnvägsmateriel

CCM 3.19 5%

Tillhandahållande av datadrivna

lösningar för IT/OT-tjänster

CE 4.1 3% 14 0% 0% E 11%

Förvärv och ägande av

byggnader

CCM 7.7 0%

Summa av förenlighet per mål 0%

Totalt nyckeltal (kapitalutgifter) 39% 14 0% 0% 39% 1%

Redovisade nyckeltal (driftsutgifter) Driftsutgifter

Räkenskapsåret 2025

Ekonomiska

verksamheter (1) Kod (2)

Nyckeltal som

omfattas

av taxonomin

(andel drifts-

utgifter

som omfattas av

taxonomin) (3)

Taxonomi-

förenligt nyckel-

tal (värdet av

driftsutgifter) (4)

Taxonomi-

förenligt nyckeltal

(Andel taxonomi-

förenliga drifts-

utgifter (5)

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter

Möjliggörande

verksamhet (12)

Omställnings-

verksamhet (13)

Andel taxonomi-

förenliga i del

som omfattas av

taxonomin (14)

Begränsning av

klimatföränd-

ringar (6)

Anpassning till

klimatföränd-

ringar (7)

Vatten (8)

Cirkulär

ekonomi (9)

Förorening (10)

Biologisk mång-

fald (11)

% Mkr % % % % % % %

(E i tillämpliga

fall)

(T i tillämpliga

fall) %

Tillverkning av fordons-

och rörlighetskomponenter

CCM 3.18 19%

Tillverkning av komponenter till

rullande järnvägsmateriel

CCM 3.19 5%

Tillhandahållande av datadrivna

lösningar för IT/OT-tjänster

CE 4.1 4% 3 0% 0% E 0%

Summa av förenlighet per mål 0%

Totala nyckeltal (driftsutgifter) 28% 0% 0% 28% 0%

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 44

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Klimatförändringarna är en strategisk prioritering

för SKF, som ingår i bolagets åtagande att minska

miljöpåverkan i hela värdekedjan. Med vetenskap-

ligt baserade mål som riktlinje fokuserar SKF

på att minska utsläppen av växthusgaser samt

prio ritera energieffektivitet och övergången till

förnybara energikällor. Genom att integrera klimat -

aspekter i produkter, processer och partner skap

strävar SKF efter att skapa lång siktigt värde för

sig själv och sina kunder. Detta återspeglar SKFs

engagemang för hållbarhet och dess roll att

möjliggöra en koldioxidsnål framtid.

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E1 – Begränsning av klimatförändringar

1 Innovationer och tillhandahållande av produkter och lösningar för

klimatomställningen

SKF har en portfölj av produkter och tjänster som minskar kundernas negativa

konsekvenser. SKFs mest betydande positiva konsekvens ligger i för mågan att

vara innovativ och tillhandahålla produkter som möjliggör omställningen till en

ekonomi med låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller lösningar som möjlig-

gör tillväxt inom cleantech-industrin, elektrifiering och förnybar energi samt

ökar efterfrågan på cirkulära produkter som har betydligt lägre livscykelutsläpp.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

2 Utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan

(scope 1, 2 och 3)

SKFs verksamhet och värdekedja genererar utsläpp av växthusgaser.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

3 Vinna affärer genom att tillhandahålla produkter och tjänster som

möjliggör klimatomställningen och bidrar till begränsning av

klimatförändringarna

Med sitt tydliga fokus på innovativa och energieffektiva produkter och tjänster

med låga koldioxidutsläpp har SKF möjligheten att vara en affärspartner

som kunderna föredrar. Att förse kunderna med produkter som i mindre ut -

sträckning bidrar till klimatförändringarna är en betydande finansiell möjlig-

het för SKF. Genom att tillhandahålla innovativa produkter kommer SKF

sannolikt att gynnas av tillväxten inom elektrifiering och förnybar energi

samt andra nya tekniker som energilagring, vätgas och koldioxidavskiljning.

Möjlighet Långsiktig

4 Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk

osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp

och hållbar innovation

SKFs investeringar i initiativ och teknik för utsläppsminskning (t.ex. införande

av förnybar energi, grön FoU, hållbara leveranskedjor) utsätts för finansiella och

operativa risker om den politiska inriktningen inte överensstämmer med SKFs

strategier för minimerade koldioxidutsläpp. Sådana investeringar förutsätter ofta

att framtida regelverk kommer att premiera tidiga användare genom mekanismer

som koldioxidprissättning, subventioner eller marknadsfördelar. En plötslig

politisk omsvängning, såsom försvagade klimatmål, försenade regleringar

eller minskade incitament, kan dock göra dessa investeringar överflödiga.

Risk Långsiktig

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E1 – Begränsning av klimatförändringar, forts.

5 Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp

Kostnader i samband med att begränsa klimatförändringar, såsom

investeringar som krävs för att minska utsläppen inom scope 1, 2 och 3

(hela värdekedjan).

Risk Långsiktig

6 Ökade kostnader till följd av strängare klimatregleringar och

påtryckningar från intressenter att använda koldioxidsnåla material

SKF står inför ökande ekonomiska och operativa utmaningar på grund av

strängare klimatregleringar som koldioxidprissättning och importskatter på

utsläpp som är inbäddade i vissa varor (CBAM), men också ökade förvänt-

ningar från intressenterna att använda material med låga utsläpp. Samman-

taget kan dessa lagstadgade och marknadsdrivna krav leda till betydande

kostnadsökningar, kräva förändringar i inköps- och produktionsprocesser

och påverka konkurrenskraften om de inte hanteras proaktivt.

Risk Långsiktig

E1 – Anpassning till klimatförändringar

7 Fysiska klimatrisker (kroniska och akuta)

I takt med att den globala uppvärmningen tilltar ökar sannolikheten för

att fysiska klimatrelaterade risker ska störa både SKFs verksamhet och

leverantörs kedja, vilket leder till ökade kostnader för både drift och material.

Extrema klimatrelaterade händelser blir allt vanligare och utgör potentiella

ekonomiska risker för SKF. Särskilt värmestress, kraftig nederbörd och över-

svämningar är exempel på fysiska risker som enligt platsspecifika analyser

kan orsaka störningar i SKFs tillverkningsprocesser.

Risk Medellång

sikt

E1 – Energi

8 Minska friktion och förbättra energieffektiviteten

SKFs produkter syftar till att minska friktionen, vilket leder till ökad energi-

effektivitet för kunderna och minskar de utsläpp av växthusgaser som

annars skulle ha uppstått.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

9 Användning av fossil energi

SKF är fortfarande beroende av fossil energi i sin egen verksamhet

samt uppströms och nedströms i värdekedjan.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

10 Vinna affärer genom att tillhandahålla energieffektiva lösningar

Energieffektivitet är en betydande finansiell möjlighet för SKF. SKF kan

exempelvis möjliggöra energieffektiviseringar för sina kunder inom olika

sektorer, såsom kompressorer, kylmaskiner, värmepumpar, fordon och

industriella drivsystem genom att tillhandahålla innovativa produkter

och lösningar som magnetlager, hybridlager och produkter med låga

koldioxid utsläpp.

Möjlighet Kortsiktig

11 Fluktuationer i energipriser

Fluktuationer i energipriserna utgör en väsentlig finansiell risk för SKF.

Geo politik kan till exempel orsaka energikriser som kan påverka energi-

kostnaderna både i SKFs egen verksamhet och i leveranskedjan, särskilt

när det handlar om energiintensiva material som stål.

Risk Kortsiktig

E1 Klimatförändringar

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 45

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

SKFs största bidrag till omställningen till en framtid

med netto nollutsläpp av växthusgaser är det som kan

åstadkommas tillsammans med och för kunderna. Med ett

strategiskt fokus på cleantech-industrier i alla stadier av

industrialisering utvecklar SKF produkter, lösningar och

tjänster som gör att dessa tekniker kan utvecklas, vilket

gör dem konkurrenskraftiga och stödjer behovet av snabb

tillväxt under de kommande åren. SKF kan medverka till

avsevärda energi- och koldioxidbesparingar för kunder i

samtliga branscher genom att optimera konstruktionen av

företagets produkter (t.ex. göra dem lättare, effektivare,

mer slitstarka och möjliga att reparera), men också bidra

till förbättrad prestanda i kundernas produkter genom att

optimera systemdesignen med hjälp av avancerad model-

lering och simulering. Exempel: SKFs serviceerbjudande,

såsom tillståndsövervakning, driftsäkerhetstjänster och

anläggningsoptimering, är i huvudsak inriktat på att elimi-

nera avfall från kundernas processer och värdekedjor.

STRATEGI

E1-1

Övergångsplan för begränsning av

klimatförändringarna

[E1-1_14; 15; 16 a-g]

SKF baserar sin ståndpunkt och strategi i klimatfrågan på

vetenskap och har åtagit sig att uppfylla Parisavtalets mål

om 1,5 °C. Sedan början av 2000-talet har SKF rapporterat

och minskat utsläppen av växthusgaser (GHG) och konse-

kvent visat att intäktsökningen inte är kopplad till scope 1-

och 2-utsläppen. SKFs klimatmål (både på kort och lång

sikt) har godkänts av initiativet Science Based Target (SBTi)

och är i linje med Parisavtalets mest ambitiösa mål att

minska klimatförändringarnas skadliga effekter. Detta inne-

bär att de globala utsläppen ska vara netto noll senast

2050 för att begränsa den globala uppvärmningen till

1,5 °C (IEAs Netto Zero-scenario).

Dessa erbjudanden syftar till att minska slöseri med

energi, material och transporter och minskar därmed

utsläppen. Genom en kombination av dessa metoder har

SKF potential att på ett avgörande sätt bidra till omställ-

ningen till en värld med netto nollutsläpp av koldioxid och

samtidigt driva innovation och tillväxt för SKF och dess

kunder.

Samtidigt hanterar SKF koldioxidutsläppen, inte bara från

sina egna verksamheter och aktiviteter, utan också från den

utökade värdekedjan. Genom att ta itu med dem föregår

SKF med gott exempel för kunder, leverantörer och andra

intressenter och skapar långsiktiga konkurrensfördelar

genom att minska kostnader och risker. Koncernen har

rapporterat och minskat koldioxidutsläppen från sin egen

verksamhet sedan början av 2000-talet och har under flera

år arbetat för att förstå och minska koldioxidpåverkan från

sina leverantörer, samt andra verksamheter som logistik

och affärsresor. År 2023 godkändes SKFs kort- och lång-

siktiga mål för utsläppsminskning av SBTi, vilket innebär

att SKFs mål baseras på den senaste klimatforskningen

och kräver snabba, betydande utsläppsminskningar i linje

med målsättningar som, med litet eller inget överskridande,

begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C. Genom

att uppfylla dessa mål bidrar SKF till de globala in satserna

för att undvika allvarliga konsekvenser av klimatförändring-

arna, enligt IPCCs riktlinjer och kraven i artikel 2.1(a)

i Parisavtalet (läs mer om SKFs klimatmål i E1-4).

De relativa CO

e-effekterna enligt GHG-protokollets

definition för 2019 sammanfattas i diagrammet som

visar de uppskattade växthusgasutsläppen (ton) med

basåret 2019.

SKF har definierat flera strategiska drivkrafter och rela-

terade åtgärder och mål som vid kombinerad tillämpning

syftar till att nå koncernens klimatmål. Drivkrafterna

är främst inriktade på de mest betydande konsekvens-

kategorierna (som illustreras i tabellen för drivkrafter

Slutbehandling av sålda produkter

Avfall som genererats av verksamheter

Affärsresor

Användning av sålda produkter

Anställdas pendling

Nedströms transport och distribution

Bränsle- och energirelaterade aktiviteter

Uppströms transport och distribution

Köpta varor och tjänster

Kapitalvaror

Uppskattade växthusgasutsläpp (ton), basår 2019

4 000 000

5 000 000

3 000 000

1 000 000

Scope 1

Scope 2

Scope 3

Strategiska åtgärder Beskrivning

Drivkrafter för minimering av koldioxidutsläppen

Scope 1 Scope 2

Scope 3,

kategori 3

Scope 3,

kategori 1

Scope 3,

kategori 11

Scope 3,

kategori 4

Scope 3,

kategori 6

Direkta utsläpp som

genereras vid SKFs

anläggningar, t.ex.

förbränning av fossila

bränslen, utsläpp av

andra växthusgaser.

Indirekta utsläpp från

el- och fjärrvärme-

användning i SKFs

verksamheter.

Bränsle- och

energirelaterade

aktiviteter.

Inköpta varor

och tjänster.

Användning

av sålda

produkter.

Transport och

distribution.

Tjänsteresor.

• Ökad energieffektivitet för tillverkning,

uppvärmning, ventilation och luft-

konditionering.

• Förbättrad

material- och

energi effektivitet

hos leverantörer.

• Ökad användning

av sekundära

material.

• Användning

av innovativa

teknologier.

• Regionalisering

(fabriker närmare

leverantörer och

kunder).

• Undvika

flygfrakt.

• Byte av bränsle

och lösningar

med elfordon.

• Optimering

(t.ex. fyllnads-

grader).

• Uppmuntra

till virtuella

möten.

• Uppmuntra

transportsätt

med lägre

koldioxid-

utsläpp.

• Fasa ut användningen

av fossila bränslen

genom elektrifiering

eller användning av

alternativa bränslen.

• Minimerade

kol dioxidutsläpp

i lokala fjärrvärme-

system.

• Ökad användning av förnybar el.

• Förespråka ökad användning av förnybara energikällor.

• Utveckla och leverera produkter och lösningar som möjliggör

förnybar energiproduktion.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 46

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

utsätta företaget för omställningsrisker, såsom ökad

koldioxidpris sättning och förändrad kundefterfrågan på

koldioxidsnåla produkter.

SKF har ett antal ekonomiska verksamheter som om -

fattas av taxonomiförordningen. Till exempel bidrar SKFs

produkter och tjänster för helt elektriska fordon och

elektriska järnvägar avsevärt till att begränsa klimat-

förändringarna. Nyckeltalen för SKFs taxonomiförenliga

kapitalutgifter och driftsutgifter finns i upplysningarna

om EU-taxonomin. SKF har för närvarande inga planer

(kapitalutgifter eller driftsutgifter) för att anpassa sina

ekonomiska verksam heter som omfattas av taxonomin

(omsättning, kapital utgifter, driftsutgifter) till de kriterier

som fastställs i kommissionens delegerade förordning

2021/2139. SKF omfattas av EU-referensvärden för

anpassning till Paris avtalet.

Anpassning av omställningsplanen till affärsstrategin

[E1-1_16h]

Strategin bakom SKFs klimatomställningsplan är inte-

grerad med koncernens övergripande affärsstrategi och

finansiella planering. Kortsiktiga klimatrisker hanteras

i årliga planer, medan risker på medellång och lång sikt

styr den strategiska inriktningen. Investeringar och resur-

ser för minimering av koldioxidutsläppen ingår i planerna

för affärsområden och affärsenheter och stöds av gröna

finansieringsmekanismer. Scenarioanalys och tvärfunktio-

nell styrning ser till att planen utvecklas i takt med föränd-

rade risker och möjligheter (mer information finns i E1-3).

En omställningsplan har tagits fram och den fortsätter att

utvecklas med en tvärfunktionell strategi. Arbetet samord-

nas av Group Sustainability med målsättningen att säker-

ställa ett effektivt ägarskap och integration av relevanta

aspekter i affärsområdena och affärsenheterna, regionerna

och olika koncernfunktioner. Omställningsplanen har gran-

skats och godkänts av koncernledningen och styrelsen,

och regelbundna uppdateringar lämnas via olika styrnings-

forum, vilket beskrivs under Allmänna upplysningar i

avsnittet Bolagsstyrning.

för minimering av koldioxidutsläppen), i synnerhet scope 1

och 2 samt scope 3, kategorierna 1, 3, 4 och 11, men om -

fattar även scope 3, kategori 6. De förklaras närmare och

kvantifieras i avsnitt E1-3, ”Drivkrafter och åtgärder”.

Investeringar för att stödja omställningsplanen

Genomförandet av de strategiska åtgärder som beskrivs

ovan kräver olika former av investeringar, till exempel

kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska resurser

och kompetens.

Dessa investeringar genomförs med hjälp av två

huvudsakliga mekanismer:

1. SKFs interna fördelning av klimatspecifika

investeringsramar:

• Investeringsram för minskade koldioxidutsläpp

(3 000 Mkr)

2. Målinriktad finansiering av investeringar med fokus

på hållbarhet:

• Grön finansiering (emission och användning

av obligationer) (MEUR 700)

• EIBs kreditfacilitet (MEUR 430)

Läs om hur dessa mekanismer används i E1-3.

Inlåsta växthusgasutsläpp

SKF utvärderar potentiella inlåsta växthusgasutsläpp

från sina tillgångar och produkter och identifierar råvaru-

produktion (stål) som en betydande risk uppströms på

grund av dess koldioxidintensitet. Strategiska inköps-

planer, inklusive övergången till mindre koldioxidintensiv

stålproduktion (t.ex. ökat skrotinnehåll och användning av

elektriska ljusbågsugnar) och användningen av skuggpris-

sättning för koldioxid, är sätt att mildra detta. SKF har ett

direktiv för utfasning av fossila bränslen där nya investe-

ringar i fossila bränslen förbjuds och befintliga tillgångar

ska fasas ut senast 2030 för att effektivt minska de in -

låsta utsläppen i verksamheten. Utan dessa begränsnings-

planer skulle de inlåsta utsläppen från stålproduktion och

användning av fossila bränslen på plats äventyra att SKFs

mål för minskning av växthusgaser uppfylls och kan

Framsteg i implementeringen av omställningsplanen

[E1-1_16j]

SKF har arbetat med viktiga aspekter av den nuvarande

omställningsplanen sedan början av 2000-talet. Koncernen

har till exempel mätt och vidtagit åtgärder mot koldioxid-

utsläppen från sin egen produktion i mer än 20 år och har

minskat utsläppen i realiteten samtidigt som en uthållig

ekonomisk tillväxt har uppnåtts. Sedan SKF presenterade

sina netto noll-ambitioner 2021 har goda framsteg upp-

nåtts. Koncernen är på god väg att uppnå sina mål för

2030 inom scope 1 och 2.

Framstegen utvärderas utifrån faktiska resultat och

strategiska åtgärder som stödjer framtida insatser.

Vissa områden, som minskningar inom scope 1 och 2, är

väl etablerade, medan andra, som mätning av utsläpp inom

scope 3, kategori 1, är mer nyetablerat. Även om det finns

skillnader i mognadsgrad är den övergripande implemente-

ringen positiv. Från och med 2025 sammanfattas statusen

för fokuserade mål – sådana som SKF direkt kan påverka

– nedan:

Scope 1 och 2 (SKFs verksamhet)

SKF fortsatte att genomföra strategiska åtgärder för att

fasa ut fossila bränslen under 2025, i linje med sitt lång-

siktiga åtagande att minska utsläppen inom scope 1 och 2.

Roadmaps på anläggningsnivå samt för affärsområden

och affärsenheter finjusterades och följdes upp genom

styrningsforum, samtidigt som MHS- och netto noll-

granskningar genomfördes.

Scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster)

Under 2025 utvecklade SKF sin strategi för att minska

utsläpp av scope 3, kategori 1 från inköpta varor och

tjänster. Affärsområden och affärsenheter har med hjälp

av de strategiska verktyg som beskrivs i avsnitt E1-3 tagit

fram roadmaps för att uppnå målet fram till 2030 om en

minskning med 32% av utsläppen i scope 3, kategori 1,

jämfört med 2019. Dessa roadmaps följs nu upp var sjätte

månad i MHS- och netto noll-granskningarna.

SKF fortsätter att engagera leverantörer och vidare-

utveckla sina inköpsrutiner för att minska utsläppen

i hela värdekedjan.

Scope 3, kategori 4 (logistik)

År 2025 utvecklade SKF sin strategi för att fasa ut fossilt

bränsle inom logistiken genom regionalisering och trans-

portoptimering. Koncernen fortsatte att genomföra sin

strategi för regionalisering och minskning av transport-

avstånden genom att fokusera på en ökad regional kopp-

ling mellan tillverkningsanläggningarna och dess kunder

och leverantörer.

Arbetet med det globala införandet av ett direktiv för

att undvika flygfrakt fortsatte. Direktivet syftar till att mini-

mera användningen av flygtransporter på grund av deras

oproportionerligt höga utsläpp. Den gäller all inkommande

och utgående logistik. Planerad flygfrakt måste utvärderas

mot alternativ, och oplanerad flygfrakt är begränsad

till endast brådskande fall. Alla sådana fall loggas och

analyseras för att förhindra att de upprepas.

År 2025 implementerade SKF ett tredjepartssystem

för att beräkna logistikutsläpp med hjälp av en bottom-

up-metod (mer information finns i E1-6, Redovisnings-

principer, scope 3, kategori 4). Detta tillvägagångssätt

syftar till att avsevärt förbättra kvalitet och noggrannhet

i utsläppsdata och möjliggör en mer detaljerad och nog-

grann uppföljning av förbättringsåtgärder, vilket stödjer

riktade initiativ för minimering av koldioxidutsläppen

i SKFs logistiknätverk.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 47

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

resiliensanalyser av klimatfrågor genom att använda

externt publicerade scenarier. Med hjälp av globalt

erkända externa scenarier säkerställer SKF att analyserna

är trovärdiga och i linje med internationella standarder.

De olika klimatscenarier som använts för att identifiera

och bedöma både fysiska risker och omställningsrisker

beskrivs i detalj under ” Scenarioanalys” i E1 IRO-1_21.

Tvärfunktionella team använder scenarierna för att

identifiera och kvantifiera risker som är specifika för SKF,

och dessa hanteras sedan inom relevanta strategier,

organisationer och processer. De tvärfunktionella teamens

sammansättning beror på ämnet, men kan till exempel

omfatta Sales and Marketing, Business Development,

Manufacturing Operations, Group Loss Prevention & Risk,

Group Purchasing, Group Legal & Compliance, Group Real

Estate and Facility Management och Group Sustainability.

På så sätt säkerställs att klimatresiliens är en central del

Reciliensanalysens omfattning och tillvägagångssätt

[E1 SBM-3_19]

SKF genomför på olika sätt resiliensanalyser av sin egen

verksamhet, strategi, affärsmodell och värdekedja. Det

innefattar en analys av resiliens avseende risker till följd

av aktiviteter för begränsning av klimatförändringar som

genomförs i hela värdekedjan, inklusive leverantörskedjan

uppströms, SKFs direkta verksamhet och kunder nedströms.

Resiliensanalysen för fysiska klimatrisker och anpassning

är främst inriktad på SKFs verksamhet och i ökande grad

även på leverantörskedjan uppströms. Fysiska risker ned-

ströms ingår ännu inte i resiliensanalysen, främst på grund

av att SKFs kundbas är mycket bred (både regionalt och

branschmässigt) och global – vilket i praktiken minskar

många av de relevanta fysiska riskerna. Resiliensen ut -

värderas baserat på scenarier på kort (0–1 år), medellång

(1–5 år) och lång sikt (över 5+ år). SKF genomför generellt

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

SKF har identifierat följande väsentliga klimatrelaterade risker i sin dubbla väsentlighetsanalys för 2025.

[E1 SBM-3_18]

Beskrivning av risken Typ av risk Tidshorisont

Fluktuationer i energipriser. Omställnings-

relaterad

Kortsiktig

Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp. Omställnings-

relaterad

Långsiktig

Ökade kostnader till följd av strängare klimat regleringar och på tryckningar

från intressenter att använda koldioxidsnåla material.

Omställnings-

relaterad

Långsiktig

Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk

osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp

och hållbar innovation.

Omställnings-

relaterad

Långsiktig

Fysiska klimatrisker som värmestress, kraftig nederbörd och över-

svämningar kan orsaka störningar i SKFs produktionsprocesser,

enligt platsspecifika analyser.

Fysisk Medellång sikt

av SKFs affärsstrategi och verksamhet. Att involvera olika

funktioner främjar ansvarstagandet inom hela organisa-

tionen och integrerar klimat aspekter i det dagliga besluts-

fattandet. Dessutom stärker det inte bara riskhanteringen

och den strategiska planeringen utan stödjer också det

långsiktiga värdeskapandet genom att skydda tillgångar,

leveranskedjor och kund relationer.

Resultat av resiliensanalysen

[E1 SBM-3_19c; E1 IRO-1_20 b-c]

Kortsiktiga klimatrelaterade risker och möjligheter inte-

greras i den årliga operativa verksamhetsplaneringen och

uppföljningen. Klimatrelaterade risker och möjligheter på

medellång sikt integreras i den strategiska verksamhets-

planeringen. Koncernens klimatmål sträcker sig vanligtvis

över en längre tidsperiod, till exempel målet att SKFs verk-

samhet ska minimera koldioxidutsläpp till år 2030 och nå

netto nollutsläpp av växthusgaser fram till 2050. Syftet är

att säkerställa att långsiktiga klimatrelaterade risker och

möjligheter identifieras på ett proaktivt sätt. I vissa fall

genomförs enskilda strategiska initiativ för att undersöka

specifika risker, möjligheter och konsekvenser och hitta

sätt att hantera dem i befintliga strategier och affärs-

modeller. Eftersom resiliensanalysen är framtidsinriktad

innebär det naturligtvis att osäkerhetsfaktorer föreligger.

Till exempel så är hastigheten och omfattningen av genom-

förandet av många aspekter i den industriella minimeringen

av koldioxidutsläpp i de industrier och regioner som SKF

verkar inom starkt beroende av statliga åtgärder, såsom

stimulansåtgärder och skatter. Om sådan politik inte genom-

förs, eller om den utvecklas långsammare eller snabbare

än förutsett, kan det påverka förutsättningarna för SKFs

tillväxt. Det råder också osäkerhet kring vilka tek niska

utvecklingsvägar som kommer att följas. Det är till exempel

osäkert hur snabbt och i vilken omfattning av skiljning och

lagring av koldioxid (CCS) kommer att bli en avgörande

teknik för att tillåta fortsatt användning av fossila bränslen.

SKF försöker hantera dessa typer av osäkerheter genom

att använda en rad olika klimatscenarier när koncernens

strategi utarbetas. SKF är också i sig motståndskraftig mot

dessa och andra typer av osäkerheter tack vare sin mycket

diversifierade och globaliserade kundbas.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER

OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter

Den fullständiga listan över klimatrelaterade konsekvenser,

risker och möjligheter (IRO) har sammanställts genom den

dubbla väsentlighetsbedömning (DMA) som genomfördes

2025. Den dubbla väsentlighetsbedömningen baserades

på redan befintliga SKF-processer för att identifiera och

hantera IROer som rör begränsning av och anpassning

till klimatförändringarna och energianvändning. För att

få ett heltäckande perspektiv togs vid identifieringen av

IROer hänsyn till SKFs viktigaste intressenters synpunkter

och intressen för att fånga upp olika förväntningar och

prio riteringar. De synpunkter som samlats in via olika

kommunikationskanaler hjälpte till att validera relevansen

av identifierade IROer och på så sätt se till att de överens-

stämmer med både affärsmål och samhällsbehov. Listan

över väsentliga klimatrelaterade IROer presenteras i början

av avsnittet E1 Klimatförändringar.

Konsekvenser [E1 IRO-1_20a]

SKFs negativa påverkan på klimatet orsakas främst av de

växthusgasutsläpp som genereras i den egna verksam-

heten och i hela värdekedjan uppströms och nedströms.

För att identifiera och bedöma dessa konsekvenser

granskar SKF systematiskt sina aktiviteter och strategiska

planer för att kartlägga faktiska och potentiella framtida

källor till växthusgasutsläpp samt andra klimatrelaterade

faktorer. Denna granskning ingår i företagets DMA, som

integrerar information från befintliga interna processer,

leverantörsdata och intressentdialoger. Bedömningen

om fattar utsläpp från råvaruutvinning, tillverkning, logistik

och produktanvändningsfasen och stöds av livscykel-

analyser (LCA), ramverk för insamling av leverantörsdata

och scenario analyser. SKF har en lång historia av rappor-

tering om sina växthusgasutsläpp (se tabell E1-6 för mer

information) och har satt upp netto nollmål (se E1-4 för mer

information) för att hantera dem. Den relativa omfattningen

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 48

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

kort-, medel- och långsiktiga horisonter och integreras

i ERM-processen (Enterprise Risk Management) för att

informera om strategisk planering och resiliensåtgärder.

Omställningsscenarierna inkluderar IEAs Net Zero

Emissions by 2050 (NZE, motsvarande IPCC SSP1-1.9),

som representerar en ambitiös väg som syftar till att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C genom

snabba politiska förändringar, koldioxidprissättning och

omfattande elektrifiering. På så sätt kan SKF bedöma

konsekvenserna av en global ekonomi med låga koldioxid-

utsläpp, som ökande kostnader för energi och råvaror, sam-

tidigt som man identifierar marknadens tillväxtpotential

inom cleantech-sektorer – såsom elfordon, förnybar energi

och vätgasteknik – för att ge informationsunderlag till

prioriteringar inom forskning och utveckling samt strate-

gier för kundengagemang.

SKF har dessutom utvecklat ett skräddarsytt om -

ställningsscenario tillsammans med externa konsulter,

där man utgår från en uppvärmning på 2,0–2,4 °C.

Detta scenario överensstämmer i stort sett med

IPCC SSP2-4.5 (”middle of the road”) och IEAs Stated

Policies Scenario (STEPS), vilket återspeglar aktuella

av dessa konsekvenser illustreras också i diagrammet

i E1-1, som sammanfattar de beräknade växthusgas-

utsläppen (ton) med basåret 2019.

SKFs potential för positiv klimatpåverkan ligger i för-

mågan att vara innovativ och tillhandahålla produkter och

lösningar som bidrar till omställningen till en ekonomi med

låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller till exempel pro-

dukter och lösningar som bidrar till att möjliggöra clean-

tech såsom transport och industriell elektrifiering samt

förnybar energiproduktion och energilagring. SKF har

också ett antal lösningar som möjliggör ökad cirkularitet

– vilket minskar behovet av utvinning och bearbetning av

råvaror och de tillhörande utsläppen. Företaget tillhanda-

håller även produkter och lösningar till kunder inom flera

branscher globalt som avsevärt ökar material- och energi-

effektiviteten och i sin tur leder till minskade utsläpp.

Scenarioanalysens omfattning och tillvägagångssätt

[E1 IRO-1_21; AR13]

SKF använder en metod med flera scenarier för att

bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter, vilket är

i linje med CDP- och TCFD-ramverken. Analysen omfattar

politiska trender och måttliga globala klimatambitioner.

Detta mellanliggande scenario ger ytterligare inblick i de

omställningsrisker och möjligheter som kan uppstå om

världen följer befintliga politiska riktlinjer.

För fysisk riskbedömning använder SKF IPCCs SSP5-

8.5-scenario, som simulerar allvarlig fysisk klimatpåverkan

i samband med höga växthusgasutsläpp och en upp-

värmning på mer än 4 °C fram till 2100. Här ingår ökad

frekvens och intensitet av översvämningar, stormar och

vattenstress. Bedömningen beskrivs närmare i avsnittet

”Klimatrelaterade fysiska risker”.

Genom att integrera scenarier för både omställnings-

risker och fysiska risker kan SKF bättre hantera klimat-

relaterade risker, ta tillvara nya möjligheter inom cirkulär

ekonomi och koldioxidsnåla produkter samt anpassa sin

FoU-inriktning och sitt kunderbjudande i linje med globala

klimatåtgärder på olika nivåer.

Klimatrelaterade fysiska risker [E1 IRO-1_20b]

SKF har tagit fram bottom-up- och top-down-metoder för

analys av fysiska riskscenarier. Bottom-up-metoden har

funnits länge och bygger på koncernens MHS-lednings-

system och processer för att förebygga förluster. De ope ra-

tiva enheterna ska identifiera fysiska risker, däribland

risker kopplade till klimatförändringar och vidta åtgärder

för att minska dem. Top-down-metoden baseras på det

fossila bränslets utveckling i scenariot Shared Socio-

economic Pathway 5 (SSP5-8.5) som publicerats av IPCC.

Ett tvärfunktionellt team genomförde kvantitativa och

kvalitativa bedömningar av potentiella risker och effek-

tivitet i de befintliga åtgärderna. Under 2025 utsågs i varje

region en person som samarbetar med det övergripande

tvär funktionella teamet i denna fråga.

Ytterligare utveckling av både bottom-up- och top-down-

processerna pågår. Ett exempel på detta är kart läggningen

av cirka 300 stora globala leverantörer, som uppmanas

att vidta åtgärder mot fysiska risker i sin verksamhet och

kartlägga de delar av sin leveranskedja som är relevanta

för SKF när det gäller fysiska risker. SSP5-8.5-scenariot

används för att tillämpa för siktighets principen när

begränsningsåtgärder fastställs.

Klimatrelaterade risker [E1 IRO-1_AR10a]

Temperaturrelaterade Vindkraft Vatten Fast massa

Kroniska

Temperaturförändringar Förändringar i vindmönster Förändringar i nederbördsmönster

och nederbördstyper

Kusterosion

Värmestress Variationer i nederbörd och hydrologi Markförstöring

Temperaturvariationer Försurning av hav Markerosion

Tinande permafrost Inträngning av saltvatten Jordflytning

Stigande havsnivåer

Vattenstress

Akuta

Värmebölja

Cykloner, orkaner, tyfoner

Torka

Lavin

Köldvåg/frost

Stormar

Kraftig nederbörd

Jordskred

Okontrollerad yttäckande brand

Tornado

Översvämning

Marksjunkning

Översvämning av glaciärsjö

De markerade har tagits med i SKFs bedömning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 49

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

Exempel på klimatrelaterade omställningshändelser (baserat på TCFDs klassificering) [E1 IRO-1_AR12]

Kategori Beskrivning Potentiell risk Begränsningsåtgärder Möjligheter Kapitaliseringsåtgärder

Lagar och policyer Förändringar i lagar och förordningar

relaterade till klimatförändringar.

Ökade kostnader för energi och råvaror. Fokus på energi- och koldioxideffektivitet

i SKFs verksamhet och leveranskedja.

Ökad efterfrågan på lösningar, förbättrad

energieffektivitet, cirkularitet.

Fokus på utveckling av energieffektiva,

cirkulära erbjudanden.

Lagar och policyer

Fördröjning eller tillbakagång av föränd-

ringar i lagar och förordningar relaterade

till begränsning av klimatförändringar.

Långsammare utveckling av marknaden

för cleantech och andra lösningar.

Diversifierad global kundbas, flexibel

och anpassningsbar strategi.

Ej tillämplig. Ej tillämplig.

Marknad

Förändringar i marknadens efterfrågan

på produkter och tjänster med låga

koldioxidutsläpp.

Förlust av marknadsandelar, minskade

intäkter i sektorer med oförminskad

användning av fossila bränslen.

De riskutsatta sektorerna är en liten del av

den totala verksamheten. Pågående arbete

för att utveckla cleantech-verksamheten.

Tillväxt inom cleantech, industrier med

låga koldioxidutsläpp – förnybar energi,

vätgas etc.

Fokus på cleantech-industrier.

Teknik

Teknikutveckling som kan ersätta nu -

varande teknik, t.ex. förbränningsmotorer.

SKF missar möjligheter att växa genom att

möjliggöra ny grön teknik. SKF är bundet

till tekniker med inbäddad koldioxid.

Fokus på cleantech-industrier i hela TRL-

intervallet. Proaktiv strategi, till exempel

utveckling av lösningar för eldrift inom

fordonsindustrin.

Tillväxt inom cleantech, industrier med

låga koldioxidutsläpp – elektrifiering,

förnybar energi, vätgas etc.

Strategiskt fokus på cleantech-industrier.

Anseende

Negativ uppfattning bland allmänheten

på grund av otillräckliga klimatåtgärder.

Förlust av varumärkesvärde och

kund förtroende.

Ökad öppenhet, proaktiva kommunikations-

strategier.

Förbättrad varumärkeslojalitet lockar

miljömedvetna kunder.

Tydligt fokus på att främja SKFs klimat-

lösningar och strategi med öppenhet och

trovärdig kommunikation.

SKF använder ett verktyg från en tredje part som utgår

från geokoordinater för SKFs anläggningar och kritiska

leverantörer och lämnar information om relevanta fysiska

risker i form av förväntad allvarlighetsgrad, frekvens osv.

Under 2025 utvärderades alla SKFs produktionsanlägg-

ningar och lagerfaciliteter med hjälp av detta verktyg och

utbildning i verktyget som används samt hur rapporterna

tolkas har getts till vissa anställda. Utvärderingen visade

att vissa anläggningar ligger i högriskområden och dessa

anläggningars resiliens är under utveckling och kommer

vid behov hanteras enligt den top-down-strategi för han-

tering av fysiska klimatrisker som beskrivits tidigare.

I relevanta fall används resultaten från dessa fysiska

riskrapporter för att förstå konsekvenserna av aspekter

som potentiell framtida intäktstillväxt, risk för störningar

i leveranskedjan etc. Förutom den datadrivna metod

som beskrivs ovan tillämpas även faktorer baserat på

affärs betydelse. Detta innebär att anläggningar som anses

affärskritiska får extra uppmärksamhet när det gäller deras

resiliens mot klimatrisker.

Verktyget tar hänsyn till de viktigaste klimatrelaterade

riskerna enligt definitionen i EUs delegerade förordning

EU 2021/2139 och ger platsbaserade indikationer på

risker på kort, medellång och lång sikt. Tabellen om klimat-

relaterade risker sammanfattar vilka risker som har vägts

in i bedömningen.

Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter

[E1 IRO-1_20c]

Identifiering och hantering av risker och möjligheter

i samband med klimatförändringarna är en integrerad del

av SKFs övergripande affärsstrategi. Företaget identifierar

systematiskt klimatrelaterade omställningshändelser på

kort, medellång och lång sikt, bland annat ökade priser

på växthusgasutsläpp, förändrade regelverk som leder till

incitament eller sanktioner, teknikskiften och förändrade

kundbeteenden. Baserat på sådana händelser granskar

företaget tillgångar, affärsverksamhet samt nuvarande

och framtida intäktsströmmar för att upptäcka potentiella

risker och möjligheter. SKF tar hänsyn till sannolikheten,

omfattningen och varaktigheten av omställningsrisker,

särskilt sådana som är relaterade till politiska och juri-

diska förändringar, tekniska framsteg, marknadsdynamik

och faktorer som påverkar anseendet. Baserat på scenario-

analysen har SKF identifierat vissa tillgångar och aktivi-

teter som inte är förenliga med ett Net-zero-scenario och

vidtar åtgärder för att hantera dem. Genom att in föra sitt

direktiv för utfasning av fossila bränslen han terar koncernen

till exempel tillgångar som kan medföra inbäddade växt-

husgasutsläpp i verksamheten. Koncernen arbetar också

med att åtgärda eventuella brister i följ samhet relaterat till

nya taxonomiregler och relaterade EU-krav (se avsnittet

EU-taxonomi för mer information).

En sammanfattning av identifierade omställnings-

relaterade risker och möjligheter finns i tabellen nedan,

tillsammans med åtgärder för att begränsa och kapitali-

sera dem.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 50

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

Direktiv för

utfasning

av fossila

bränslen

För att påskynda minimeringen av koldioxidutsläpp

i SKFs verksamhet och för att nå koncernens mål

till 2030 (95% minskning av växthusgas utsläppen

i scope 1 och 2 fram till 2030 jämfört med 2019)

och därigenom stödja målet för 2050 i hela

värdekedjan.

Följande regler gäller för alla SKFs tillverknings-, lager-, FoU- och större försäljnings-

anläggningar:

• Inga investeringar ska göras i nya tillgångar som använder fossila bränslen.

Eventuella avvikelser från detta direktiv måste granskas av SKFs Net-zero-team

och godkännas av koncernens investeringskommitté.

• Användningen av fossila bränslen och fossilbaserad fjärrvärme (i befintliga anlägg-

ningar och tillgångar) måste upphöra senast 2029. Direkt användning av fossilgas

kan ersättas med elektrifiering (användning av förnybar el) eller godkända icke-

fossila bränslen. När processer i tillverkningskedjan läggs ut på underleverantörer

skall en utvärdering göras av om detta innebär en ökning av uppströms användning

av fossila bränslen. För beslut där detta är fallet bör dessa godkännas av affärs-

områdets och affärsenhetens hållbarhets- och inköpsansvariga.

• En särskild investeringsram – ”Investeringsramen för minskade koldioxidutsläpp”

– ska i tillämpliga fall användas för att finansiera de investeringar som krävs för

att uppnå målet.

Omfattning

SKFs verksamhet globalt.

Berörda intressenter

SKFs chefer som är involverade i investeringsbeslut.

Intressenter som är delaktiga

i uvecklingen av direktivet

Interna tekniska specialister, högre chefer

i verksam heten.

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

2, 9, 6

Direktiv om

skuggpris på

koldioxid

Detta direktiv syftar till att internalisera miljö-

kostnaden för stål och stålkomponenter inom

SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris

på koldioxid.

Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och användas till-

sammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid alla större beslut

om inköp av direkt material avseende stänger, rör och tråd av stål. Stänger, rör och

tråd av stål ingår i den initiala omfattningen på grund av deras stora konsekvenser för

växthusgasutsläppen och det är relativt enkelt att beräkna skuggpriset på koldioxid.

Andra komponenter och material kommer att läggas till senare.

Omfattning

Inköp av lagerstål för SKFs verksamheter globalt.

Berörda intressenter

SKFs chefer som är involverade i inköp av direkt

material.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av direktivet

Interna tekniska specialister, högre chefer

med ansvar för inköp.

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

2, 6

Direktiv för

att undvika

flygfrakt

Detta direktiv syftar till att i så stor utsträckning

som möjligt minimera användningen av flygfrakt

för både inkommande (SKF tar emot varor) och

utgående (SKF skickar varor) transporter på grund

av att flygfrakt är koldioxidintensiv jämfört med

andra alternativ.

I direktivet fastställs SKFs strategi för att uppnå

detta mål.

Planerad flygfrakt (rutinmässig, regelbunden användning av flygfrakt) bör hållas på ett

minimum. Leveranskedjorna bör som standard baseras på väg- och sjötransporter.

Avvikelser måste godkännas av affärsområdeschefen. Ledtider för kundleveranser

bör inte baseras på flygfrakt.

Oplanerad flygfrakt (användning av flygfrakt för akuta/nödvändiga behov och oförut-

sedda omständigheter) bör endast övervägas i fall där det är den enda lösningen för

att kunna leverera till kunderna i tid eller undvika större störningar i SKFs produktions-

planer. I sådana fall bör den kvantitet som transporteras med flyg hållas på ett mini-

mum (om möjligt genom att dela upp ordern så att andra transportsätt kan användas).

Omfattning

Inkommande och utgående transporter för SKFs

verksamheter globalt.

Berörda intressenter

SKFs chefer som är involverade i val av transportsätt.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av direktivet

Interna tekniska specialister, högre chefer

i SKFs logistikfunktioner globalt.

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

E1 Klimatförändringar, forts.

E1-2

Policyer för begränsning av och anpassning till

klimatförändringarna [E1-2_MDR-P_22-25a-d]

SKF har utarbetat och implementerat ett antal policyer,

direktiv, ledningssystem, rutiner och instruktioner som syftar

till att hantera begränsning av och anpassning till klimat-

förändringarna, men också till att öka energieffektiviteten.

Som del av SKFs bredare initiativ för att effektivisera och

harmonisera sitt styrningsramverk har Group Legal & Com-

pliance genomfört en omfattande uppdatering av bolagets

policyer och direktiv. Här ingår omvandlingen av flera håll-

barhetsrelaterade policyer till direktiv, där ändringarna är

strukturella och inte påverkar dokumentens ursprungliga

innehåll, tilldelade ansvarsområden eller omfattning.

Omvandlingen till direktiv är avsedd att öka tydligheten,

enhetligheten och genomförbarheten inom hela orga-

nisationen, och ligger i linje med SKFs åtagande om

transparent och robust styrning. Dessa sammanfattas

i tabellen nedan.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 51

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

SKFs koncern-

policy för miljö,

energi, hälsa

och säkerhet

SKF arbetar systematiskt för att förstå och hantera

hållbarhetskonsekvenser från verksamheten och

leverantörskedjan samt från sina kunder, så att

hållbarhet fullt integreras i sättet att göra affärer.

Genom policyn åtar sig SKF att proaktivt bedöma hälso-, miljö- och energikonse-

kvenser samt att systematiskt definiera, dokumentera och genomföra förbättrings-

planer som syftar till att eliminera faror, minska risker och undvika eller minska

konsekvenser. Energiprestandan bör kontinuerligt förbättras genom att tillämpa

eller främja tekniska och organisatoriska åtgärder längs hela värdekedjan.

SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 50001:2018.

Energiledningssystemet omfattar de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka

står för över 80% av koncernens totala energianvändning och bidrar till kontinuerlig

förbättring av energiprestandan genom att tillämpa cykeln planera –utföra – kon-

trollera – agera.

SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 14001:2015.

Certifieringen omfattar all betydande SKF-verksamhet inom tillverkning, lager

samt forskning och utveckling och bidrar till en kontinuerlig förbättring av miljö-

prestandan genom att tillämpa cykeln planera – utföra – kontrollera – agera.

Omfattning

SKFs verksamheter globalt och leveranskedjan

uppströms.

Berörda intressenter

Chefer och anställda på SKF och i leveranskedjan

som kan påverka MHS-resultatet.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av policyn

Interna tekniska specialister, högre chefer

från verksamheten, tredjepartsrevisorer

(för att bekräfta efterlevnad av ISO-standarderna

14K, 45K och 50K).

Senior Vice

President Commer-

cial and Operations

Development &

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

2, 7

Direktiv för

hållbara

byggnader

I direktivet anges vilka hållbarhetskrav som ska till-

lämpas vid design och konstruktion av nya, större

anläggningar som ska ägas eller hyras av SKF.

Alla nybyggnationer (inklusive betydande renoveringar) med en total bruttoarea

> 2500 m

som ägs eller hyrs av SKF, ska vara koldioxidfria och certifierade enligt

LEED v4.1 på guldnivå eller högre. Avvikelser från detta krav måste alltid godkännas

av koncernens investeringskommitté.

Omfattning

SKFs verksamhet globalt.

Berörda intressenter

Chefer som driver eller gör investeringar

i nya byggnader, större renoveringar etc.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av direktivet

Interna tekniska specialister, högre chefer

i verk samheten.

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

SKFs koncern-

policy för

affärsresor

I denna policy fastställs de krav som alla

SKFs medarbetare ska följa vid affärsresor.

Miljöpåverkan ska vara begränsad. Virtuella möten bör vara förstahandsvalet för

både externa och interna möten. Alla resenärer bör sträva efter att välja det mest

miljövänliga resealternativet när möjlighet ges.

Omfattning

SKF-anställdas affärsresor.

Berörda intressenter

Chefer och anställda som gör affärsresor.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av policyn

Interna tekniska specialister.

Group Purchasing. 2

Koncernens

kommitté för

inköp av

energi

Kommittén för inköp av energi är ett forum som

har den yttersta befogenheten att besluta om

kommersiella och miljömässiga frågor som rör

energianskaffning inom SKF. Målet är att minska

kostnaderna och koldioxidintensiteten i SKF-

koncernens energiförsörjning.

Denna kommitté och relaterade anvisningar styr implementeringen av förnybar

energi hos SKF. Representanterna från relevanta SKF-funktioner träffas regelbundet

(minst en gång per kvartal).

Miljöaspekterna relaterade till inköp förnybar energi, för elektricitet, ska vara förenliga

med RE100-kriterierna.

Omfattning

Energianskaffning i den globala verksamheten.

Berörda intressenter

Chefer som är involverade i upphandlingen

av energi.

Intressenter som är delaktiga

i utvecklingen av policyn

Interna tekniska specialister, högre chefer

i verk samheten.

Senior Vice Presi-

dent Commercial

and Operations

Development.

2, 9

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 52

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

investeringar och förväntade förbättringar beskrivs. Under

2025 har betydande framsteg gjorts när det gäller att öka

detaljnivån i dessa handlingsplaner, som nu rutinmässigt

följs upp på affärsområdes-, affärsenhets- och koncern-

nivå för att säkerställa att de planerade åtgärderna och

investeringarna genomförs i tid och att målen för 2030

uppnås. Under 2025 uppnådde ytterligare sex fabriker i

SKFs globala tillverkning kraven för minimerade koldioxid-

utsläpp, vilket är ett viktigt steg mot koncernens koldioxid-

mål fram till 2030. De anläggningar som uppfyllde kraven

är Nilai i Malaysia, Puebla i Mexiko, Haridwar och Pune i

Indien, Massa i Italien samt Ladson i USA. För att kvalifi-

cera sig som en fabrik med minimerade koldioxidutsläpp

måste anläggningen uppvisa en minskning av utsläppen

inom scope 1 och 2 som motsvarar 95% jämfört med bas-

linjen för 2019, samt presentera en tydlig plan för att han-

tera eventuella återstående växthusgasutsläpp. De ska

också uppvisa ständiga förbättringar i energiprestanda.

De sex fabrikerna ansluter sig till de sedan tidigare god-

kända anläggningarna i Steyr i Österrike, Tudela i Spanien

och Göteborg i Sverige. Dessa nio fabriker som mött kraven

för fabriker med minimerade koldioxidutsläpp står för

nästan 20% av SKFs baslinjeutsläpp från tillverkning.

E1-3

Åtgärder och resurser med avseende på

klimatförändringspolicyer

Drivkrafter och åtgärder – SKFs egen verksamhet, scope

1 och 2 [E1-3_MDR-A_26-29]

SKFs mål att minimera koldioxidutsläppen i verksamheten

kräver en minskning med 95% av scope 1- och 2-utsläppen

till 2030 jämfört med 2019, vilket också har verifierats av

SBTi. De viktigaste strategiska åtgärderna för att uppnå

målet inkluderar fokus på energieffektivitet, inköp och

produktion av förnybar energi samt utfasning av direkt

användning av fossila bränslen genom elektrifiering eller

biobränslen.

Under 2025 har betydande framsteg gjorts i den fort-

satta utvecklingen och genomförandet av planerna för

minimerade koldioxidutsläpp. Under 2024 tog varje fabrik

fram en roadmap för minimering av koldioxidutsläppen

som fastställer anläggningens väg mot utsläppsminskning

och vilka investeringar som krävs för att uppnå målen fram

till 2030, genom att ta hänsyn till de tre beskrivna strate-

giska åtgärderna. För energieffektivitet och utfasning av

fossila bränslen definieras dessa planer ytterligare i en

koncernomfattande databas där detaljerade åtgärder,

Energieffektivitet

SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat

enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet omfattar

de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står

för mer än 80% av koncernens totala energianvändning.

SKF har ett koncernomfattande mål för förbättrad energi -

effektivitet för alla enheter som omfattas av ISO 50001-

standarden som ligger på 5% jämfört med fabrikens,

affärsområdets, affärsenhetens eller koncernens baslinje

för energi enligt beskrivningen nedan.

Baslinjen har beräknats med linjär regression av de

senaste två årens månatliga energianvändning i förhållande

till det totala förädlingsvärde (ett mått på produktions-

verksamheten). För vissa fabriker användes andra drivande

parametrar än förädlingsvärdet, utifrån en statistisk analys,

om förädlingsvärdet inte uppfyllde fastställda krav. Med

detta nyckeltal kan sådant som påverkar mer förenklade

mätningar av energiprestanda (som variationer i produk-

tionsaktiviteten) minimeras, vilket gör det möjligt att foku-

sera på den faktiska energiprestandan. Resultatet för 2025

blev 3,7% jämfört med målet på 5,0% vilket indikerar en

underliggande energieffektiviseringsbesparing på 34 GWh.

Här omfattas alla typer av energi utom energi som används

för uppvärmning och kylning av byggnader.

För energi som används för uppvärmning och kylning av

byggnader har en separat resultatindikator fastställts, som

dock inte används som en formell resultatindikator inte-

grerad i energihanteringen eller ledningens uppföljning.

Eftersom energi för uppvärmning bidrar väsentligt till kon-

cernens scope 1-utsläpp är det utöver energieffektivitets-

skäl mycket viktigt att minska uppvärmningsbehovet för

att minska utsläppen och möjliggöra elektrifiering. Energi-

prestandan beräknas genom att jämföra den faktiska

energianvändningen med en baslinje som fastställts med

hjälp av linjär regression och antal graddagar för upp-

värmning som beräknats med hjälp av lokala väderdata

från en väderdatabas. År 2025 var prestandaförbättringen

1,9%, vilket motsvarar en underliggande energieffektivitets-

besparing på 3,2 GWh.

För att driva på utvecklingen och planeringen av energi-

besparingsåtgärder används den koncerngemensamma

databasen som innehåller detaljerade uppgifter om åtgär-

der för att visa om fabriker, affärsområden, affärsenheter

och koncernen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att

uppfylla målen för kommande perioder. Roadmapen för

minimering av koldioxidutsläppen kräver också, relaterat

till tidshorisonten 2030, att anläggningarna planerar för

att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten.

Hur fabriker, affärsområden, affärsenheter och koncernen

presterar relaterat till målet för energieffektivitet följs upp

månadsvis med hjälp av nyckeltal för energieffektivitet och

databasen på koncernnivå. Chief Sustainability Officer går

igenom resultat och planer halvårsvis tillsammans med

varje affärsområdes- och affärsenhetschef.

Förnybar energi

SKF har en centraliserad funktion som ansvarar för inköps-

strategi och upphandling av energi, i första hand elektrici-

tet. Denna funktion har tagit fram en roadmap för omställ-

ningen till 100% förnybar el för alla SKF-enheter och planen

håller nu på att implementeras och följas upp. Koncernen

är ansluten till RE100-initiativet och följer deras tekniska

kriterier vid inköp av förnybar el. I arbetet med att fastställa

och implementera roadmapen för förnybar el tar SKF också

hjälp av en tredjepartsleverantör av energitjänster.

Olika metoder används för att köpa in förnybar el, bland

annat genom att använda energiköpsavtal (PPA), virtuella

energiköpsavtal, kombinerade eller fristående miljöcertifikat

(EAC) samt långsiktiga avtal om certifikat för förnybar

energi (REC). Även om koncernens strategi för inköp av för-

nybar el står för det mest väsentliga bidraget utökar SKF

också användningen av solcellsanläggningar på plats för

egenproduktion av förnybar el. Vissa SKF-anläggningar

använder fjärrvärme för att värma upp byggnader. Efter-

som fjärrvärmesystemen är mycket specifika och skiljer sig

åt lokalt sker arbetet med att minska koldioxidutsläppen

från fjärrvärmeförsörjningen på anläggningsnivå. De för-

väntade resultaten, åtgärderna och investeringarna ingår

därför i den specifika anläggningens roadmap för mini-

merade koldioxidutsläpp.

Utfasning av fossila bränslen (scope 1-utsläpp)

SKF har i viss utsträckning direkt användning av fossila

bränslen på majoriteten av sina anläggningar runt om

i världen, främst fossil naturgas, som används för upp-

värmning av både byggnader och processer. Dessa

utsläpp måste minskas från cirka 53 000 ton per år 2019

till betydligt lägre än 20 000 ton 2030 för att SKF ska

uppnå sina mål om minimerade scope 1- och 2-utsläpp.

Scope 1 och 2 – Uppnådd och förväntad reduktion av koldioxidutsläpp

150 000

200 000

250 000

50 000

100 000

450 000 Ton CO₂e

400 000

350 000

300 000

Ökning i aktivitet

Rapporteringens omfattning

Effektivitet el

Minskningar till 2025

Baslinje 2019

Förnybar fjärrvärme

Processändringar

i värmebehandling

Elektrifiering av värmebehandlings-

ugnar och förbättringar i användning

Elektrifiering av uppvärmning

Effektivitet VVS

(ventilation, värme och sanitet)

Förnybar el

Resterande utsläpp

SBTi-åtagande

Minskningar scope 1

flyktiga och diffusa

Förnybara bränslen

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 53

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

scope 1 och 2 – Uppnådd och Förväntad reduktion av

koldioxidutsläpp [E1-3_29b].

Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs egen

verksamhet – scope 1 och 2

Viktiga aktiviteter och resultat 2025:

• Scope 1 och 2 utsläpp minskade med 87 403 ton

jämfört med 2024.

• Den resulterande minskningen på 79% jämfört med

2019 års basnivå innebär att SKF ligger väl före den

planerade reduktionstakten mot 2030.

Huvudsakliga orsaker till denna utveckling:

• Energieffektiviteten förbättrades med 3,7%, med stöd

av investeringar på 3 miljarder kronor inom investerings-

ramen för energieffektivisering och mini merade koldioxid-

utsläpp (2023–2028).

• Användningen av förnybar el ökade till 91%, med stöd

av både ökade inköp och ingågna PPA-avtal (inklusive

leasing av tillgångar för lokal elproduktion. En betydande

minskning av utsläpp från elförbrukning uppnåddes

genom ökad användning av förnybar el i Indien, Kina,

Bulgarien och Malaysia, framför allt genom nyttjande

av olika typer av Environmental Attribute Certificates.

• De totala utsläppen från direkt användning av bränslen

och fjärrvärme minskade med –3% tack vare riktade

åtgärder för att minimera koldioxidutsläppen.

• Totalt 28 GWh el egenproducerades från icke förnybara

bränslekällor.

• Produktionsaktiviteten minskade något jämfört med

2024, med begränsad inverkan på den totala energi-

efterfrågan.

Drivkrafter och åtgärder – SKFs leverantörer scope 3,

kategori 1 [E1-3_MDR-A_26-29]

SKFs mål är att minska utsläppen uppströms, scope 3,

kategori 1 med 32% till 2030 jämfört med 2019 och att

uppnå netto nollutsläpp till 2050 eller tidigare, vilket kräver

90% minskning av scope 3-utsläppen fram till 2050.

SKF använder flera strategiska verktyg för att uppnå

dessa mål och fokus ligger på förbättrad material-

effektivitet, ökad cirkularitet, ökad användning av sekundära

material, ökad användning av förnybar energi i leverans-

kedjan och användning av nya tekniker för att tillverka pro-

dukter med mycket låga koldioxidutsläpp. Under 2025 var

De viktigaste strategiska åtgärderna är ett förbud mot nya

investeringar i anläggningar eller utrustning som drivs med

fossila bränslen och att införa en särskild investeringsram

för att finansiera elektrifiering av tillgångar som drivs med

fossila bränslen eller övergå till hållbara icke-fossila alter-

nativ, t.ex. biometan.

Koncernens direktiv för utfasning av fossila bränslen

omfattar förbud mot alla nya investeringar i utrustning som

ska användas av SKF och som är beroende av fossila

bränslen samt att all återstående användning av fossila

bränslen ska fasas ut före 2030. En investeringsram på

3 miljarder kronor fastställdes 2023 och ska användas

senast 2028 uteslutande för investeringar som krävs för

att genomföra planen för minimerade koldioxidutsläpp i

allmänhet, och utfasningen av fossila bränslen i synnerhet.

Efter systematisk uppföljning av godkända investerings-

ansökningar som utnyttjade investeringsramen för mini-

merade koldioxidutsläpp konstaterades under 2025 att

resultaten inte motsvarade förväntningarna. Den vikti-

gaste åtgärden som vidtogs för att hantera detta var att

införa ”Investment Ready Concept for Decarbonization”.

Detta innebär att SKFs anläggningar måste ha en konkret,

genomförbar och tidsenlig plan för att uppnå anläggnings-

specifika mål för utsläppsminskningar senast i slutet av

2025. Om kriterierna inte uppfylls stoppas alla andra nya

investeringar för anläggningen tills en sådan plan kan

presenteras.

SKF har också ett direktiv för hållbara byggnader som

ställer krav på att nya byggnader ska ha minimerade kol-

dioxidutsläpp och att USGBCs LEED 4.1-standard ska

tillämpas. På samma sätt som för energieffektivitet görs

varje månad en uppföljning av hur koncernen närmar sig

målet att fasa ut fossila bränsle, och varje halvår går Chief

Sustainability Officer igenom utveckling och planer till-

sammans med varje affärsområdes- och affärsenhetschef.

För att driva på utvecklingen och planeringen av aktiviteter

för utfasning av fossila bränslen används den koncern-

gemensamma databasen som innehåller detaljerade upp-

gifter som visar vilka åtgärder fabriker, affärsområden,

affärsenheter och koncernen har fastställt och planerat

och om de är tillräckliga för att uppfylla målen för kom-

mande perioder.

De relativa bidragen från dessa strategiska åtgärder

för att nå målet om minimerade koldioxidutsläpp fram

till 2030 beskrivs i diagrammet på föregående sida för

SKFs inköpsstrategi fortfarande starkt inriktad på lagerstål

och relaterade komponenter, vilka utgör den största voly-

men av inköpt material, både vad gäller vikt och värde.

Under denna period använde SKF cirka 490 000 ton lager-

stål och relaterade komponenter. Som jämförelse kan näm-

nas att koncernen köpte in cirka 5 848 ton gummi, vilket

förutom stål är ett av de viktigaste materialen för SKF och

som används i färdiga tätningar eller som råvara vid till-

verkning av tätningar. Studier av produkters koldioxid-

avtryck för material och komponenter till lager har visat

att den inbäddade koldioxiden i de stålmaterial och kom-

ponenter som SKF köper in står för cirka 70% av de totala

utsläppen som genereras i hela värdekedjan, från utvin-

ning av råvaror till leverans av färdiga produkter till kun-

derna. SKF har prioriterat att minimera koldioxidutsläppen

från stål i sin värdekedja uppströms och hittills har majori-

teten av åtgärderna fokuserats på detta område. Alltefter-

som framsteg görs när det gäller att minimera koldioxid-

utsläppen från stål planerar SKF att utöka sina insatser till

andra viktiga inköpta material och komponenter. En mer

detaljerad beskrivning av var och en av de strategiska

åtgärderna följer nedan.

Förbättrad materialeffektivitet

SKF har under många år arbetat med olika aspekter av

materialeffektivitet i sin verksamhet och leveranskedja.

Arbetet bedrivs både av miljöskäl och av behovet av kost-

nadseffektivitet på en konkurrensutsatt marknad. Här in -

går aspekter som förbättrad processkontroll och kvalitet,

vilket leder till att skrot undviks. Det handlar också om att

optimera komponentdesign och toleranser för att minimera

mängden material som behöver avlägsnas innan den fär-

diga produkten är klar. Även alternativa processer som ger

möjlighet att tillverka komponenter i nära slutgiltig form

används där så är möjligt.

Ökad cirkularitet

SKFs fokus på att utveckla lösningar för en cirkulär ekonomi

leder på flera sätt till en minskning av utsläppen från direkta

material uppströms. Ett exempel är den ökade använd-

ningen av rekonditionerade, begagnade lager. Det innebär

att lager som potentiellt skulle ha skrotats och ersatts med

nya kan återanvändas, vilket gör att utsläpp undviks både

i värdekedjan uppströms och hos SKF som annars skulle

ha genererats vid tillverkningen av ett nytt lager.

Ökad användning av sekundära material

Att producera nytt stål, dvs. stål som huvudsakligen fram-

ställs av reducerad järnmalm är mycket mer koldioxid-

intensivt än att producera stål genom omsmältning av

skrot. Därför är ökad användning av skrotbaserad stål-

produktion viktigt för att minska utsläppen från direkta

material (scope 3, kategori 1). SKFs affärsområden och

affärsenheter tar hänsyn till denna aspekt när de planerar

stålinköpen. För närvarande kommer cirka 51% den totala

volymen av lagerstål som SKF köper in från skrotbaserat

stål och man räknar med en avsevärd ökning under de

kommande åren. SKF inser att ökad användning av skrot

är nödvändigt för att åstadkomma en övergripande global

omställning till stål med låg halt av inbäddad koldioxid,

men också att fler åtgärder krävs eftersom tillgången på

skrot i förhållande till efterfrågan är begränsad.

Ökad användning av förnybar energi i leveranskedjan

SKF uppmuntrar sina leverantörer att använda förnybar

energi för att minska koldioxidintensiteten i sina produk-

tionsprocesser och i de produkter som de levererar. I SKFs

hållbarhetsstandard för leverantörer sammanfattas kon-

cernens förväntningar på leverantörer när det gäller att

utvärdera och använda förnybar el. Genom utbildningar

och andra åtgärder hjälper SKF också sina leverantörer

att ta fram metoder för inköp av förnybar energi.

Användning av ny och framväxande teknik

Eftersom järn- och stålproduktion spelar en dominerande

roll för SKFs totala utsläpp av växthusgaser uppströms

läggs fokus på ny teknik, ofta kallad grön stålteknik, som

leder till en drastisk minskning av dessa utsläpp. SKF

deltar aktivt i utvecklingen och utvärderingen av sådana

lösningar med utvalda partners som Voestalpine (vätgas-

reducerat järn) och Ovako (elektrisk ljusbågsugn med

97% återvunnet innehåll, som drivs med förnybar el).

Kommunikation av SKFs krav och förväntningar

på leverantörerna

SKF arbetar proaktivt med sina leverantörer och upp-

daterade sin hållbarhetsstandard för leverantörer 2025.

Standarden beskriver i detalj koncernens förväntningar

och krav i dessa frågor. Leverantörer måste förse SKF med

utsläppsdata för scope 1, 2 och 3 (uppströms) i CO

e för de

material och produkter som levereras. Denna data måste

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 54

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

av stålinköp. Denna interna prissättningsmekanism syftar

till att styra upphandlingsbeslut mot alternativ med lägre

koldioxidutsläpp och öka medvetenheten om framtida kol-

dioxidkostnader bland leverantörer och interna intressen-

ter.

• Fler åtgärder vidtogs för att öka fullständigheten i SKFs

rapporterade uppgifter om scope 3, kategori 1 data.

Kategorier som tidigare inte hade rapporterats på grund

av bristande data från leverantörer uppskattades med

hjälp av en utgiftsbaserad metod (mer information finns

i redovisningsprinciperna för E1-6).

• Scope 3, kategori 1-utsläppen från direkta materialinköp

uppgick till totalt 2 354 700 ton, vilket motsvarar en

minskning med 73 800 ton jämfört med 2024.

De huvudsakliga orsakerna till denna minskning:

• Utsläppen minskade med 1% under 2025 jämfört med

2024, huvudsakligen till följd av en minskning i produk-

tionsvolym på 7%. Minskningen av utsläpp var mindre än

volymminskningen eftersom utsläppsintensiteten ökade

till följd av sammansatta effekter.

Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från logistik – scope 3,

kategori 4 [E1-3_MDR-A_26-29]

Koncernen fokuserar på att minska utsläppen av

växthus gaser från transporter på fyra huvudområden.

Scope 3, kategori 1

Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp

Övergång till skrot

H2 DRI (vätebaserad direkt-

reduktion av järnmalm)

Inkl. användning av

förnybar energi

2030-mål

Leverantörs-

effektivitet

Baselinje 2019

700 000

1 400 000

3 500 000

2 800 000

2 100 000

rapporteras enligt SKFs riktlinjer för rapportering av växt-

husgaser som ska följa Greenhouse Gas (GHG) Protocol.

Leverantörer uppmuntras att köpa förnybar el och måste

följa GHG-protokollet för sina scope 2-rapporteringskrav.

SKF tillåter inte köp av koldioxid- eller klimatkompensation

som ett sätt att minska leverantörers scope 1-, 2- och

3-utsläpp. Dessutom måste utvalda leverantörer av lager-

stål till 2030 ha fått specifika certifieringar eller uppnått

vissa mål, till exempel Responsible Steel-certifiering,

SBTi-godkända mål eller leverans av koldioxidsnålt stål

enligt SteelZero-definitionen. Alla leverantörer förväntas

fastställa minskningsmål som är i linje med SKFs mål, prio-

ritera energi- och materialeffektivitet och använda förnybar

energi eller energi med låga koldioxidutsläpp. De måste

också på SKFs begäran redovisa planerade och genom-

förda åtgärder för att uppnå dessa mål. Energi ledning är

ett annat viktigt krav, där leverantörerna måste övervaka

och hantera sin energiprestanda, sätta upp mål för för-

bättrad energieffektivitet och på begäran lämna relevanta

uppgifter till SKF.

För att öka fullständigheten och noggrannheten har

SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläppsdata för de

återstående utgifterna (närmare information finns i E1-6

Redovisningsprinciper, scope 3, kategori 1). Det resulterade

i att rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för-

dubblades. Denna omräkning återspeglar en utökning av

täckningen snarare än en förändring i det faktiska resul-

tatet. SKF fortsätter att prioritera samarbetet med leve-

rantörer där primärdata finns tillgängliga och inflytande

är möjligt. Samtidigt överförs successivt leveran törer

med stor påverkan, som identifierats genom den utgifts-

baserade metoden, till programmet för primärdata.

Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för

att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs

i diagrammet Scope 3 kategori 1 Förväntad reduktion av

koldioxidutsläpp [E1-3_29b].

Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs leverantörer,

scope 3, kategori 1

Viktiga aktiviteter och resultat 2025:

• Obligatorisk skuggprissättning på koldioxid infördes i

juli 2024 och tillämpades 2025 för utvalda kategorier

Minska transportbehovet (regionalisering)

SKF strävar efter att påskynda interregional verksamhet

och därmed minska behovet av globala transporter, vilket

i sin tur leder till en avsevärd minskning av relaterade kol-

dioxidutsläpp.

Undvika flygfrakt

SKF införde under 2024 en global policy för att undvika

flygfrakt med målet att minska flygtransporter och främja

transportsätt som är mindre koldioxidintensiva (t.ex. sjö-

fart, järnväg). Koncernen har också ett nära samarbete

med kunder och leverantörer för att övergå från flygfrakt

till sjö- och järnvägstransporter.

Minska koldioxidutsläppen från transporter

Förutom att minska flygfrakt genom att övergå till andra

mindre koldioxidintensiva transportsätt, arbetar SKF också

med att i samarbete med leverantörer införa lösningar för

elfordon. En annan åtgärd är att använda mindre koldioxid-

intensiva bränsletyper, t.ex. HVO100 istället för diesel.

Optimering av transporter

Här ingår att förbättra fyllnadsgraden, välja transportsätt

med lägre utsläpp samt förbättra ruttplaneringen och

fordons utnyttjandet. Initiativ som införandet av vätgas-

drivna lastbilar i Kina och logistikrutter för elfordon i

Europa har visat på potentialen för betydande utsläpps-

minskningar – upp till 60% i vissa fall – samtidigt som

kostnads effektiviteten och den operativa motstånds-

kraften för bättras. Genom ett nära samarbete med logistik-

partner och smartare transportval bidrar SKF aktivt till

att minimera koldioxidutsläppen i sin leveranskedja och

stödjer en bredare omställning inom branschen.

Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för

att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs i

diagrammet Scope 3, kategori 4– Förväntad reduktion av

koldioxidutsläpp [E1-3_29b].

Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för utsläpp från

logistik – scope 3, kategori 4

Viktiga åtgärder och resultat under 2025:

• År 2025 var logistikrelaterade utsläpp 18% lägre än 2019

års basnivå, främst till följd av en minskning av den totala

fraktvikten samt en mer koldioxideffktiv mix av transport-

val, särskilt genom en minskad användning av flygfrakt.

Dessa förbättringar återspeglar SKFs pågående regio-

nalisering av försörjningskedjan uppströms och ökad

lokalisering av produktionen närmare slutmarknaderna,

vilket tillsammans minskar beroendet av långväga flyg-

och sjötransporter.

• Jämfört med 2024 ökade dock utsläppen under 2025

med 1%, trots en liten minskning i fraktvikt. Denna

ökning från år till år berodde på en högre andel flygfrakt

och expressleveranser, vilket i stor utsträckning var

en reaktion på volatila marknadsförhållanden och

störningar i försörjningskedjan som krävde snabbare

transportlösningar.

Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från användning

av sålda produkter – scope 3, kategori 11

[E1-3_MDR-A_26-29]

SKF rapporterar växthusgasutsläpp nedströms i samband

med användningen av vissa direktdrivna system, i linje

med sitt SBTi-godkända netto nollmål. Dessa utsläpp faller

under scope 3, kategori 11 och avser specifikt elektriska

system som magnetlager, elmotorsystem och smörjsystem

som levereras till kunder. Även om denna kategori utgör

en relativt liten del av SKFs totala verksamhet är den

betydelsefull på grund av den direkta energiförbrukning

som den innebär.

Viktigt är att många av dessa lösningar bidrar till för-

bättrad energieffektivitet för kunderna, antingen direkt

eller genom att möjliggöra energieffektiva tekniker.

Till exempel installerades på en anläggning i Kina

Undvikande av flygfrakt

Optimering

Bränslebyte och

elfordonslösningar

2030-mål

Regionalisering

Baslinje 2019

30 000

60 000

150 000

120 000

90 000

Scope 3, kategori 4

Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 55

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

För det tredje deltar SKF aktivt i initiativ med flera

intressenter, såsom RE100, som förespråkar ökad tillgäng-

lighet och användning av förnybar el globalt. Trots att före-

taget inte direkt kan påverka alla intressenters energival,

använder det sitt inflytande och sina partnerskap för att

främja systemförändringar på energimarknaderna genom

att stödja övergången till koldioxidsnål energi och bidra till

att minska utsläppen i hela värdekedjan.

Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för bränsle- och

energirelaterad verksamhet uppströms scope 3, kategori 3

Viktiga åtgärder och resultat 2025:

• Efter en betydande ökning av andelen förnybar, inköpt el

har utsläppen i denna kategori minskat med 22 478 ton

eller 37% jämfört med 2024.

• Biobränslen kan ha en negativ inverkan i denna kategori,

samtidigt som de avsevärt bidrar till en minskning av

scope 1-utsläppen. Inga betydande effekter av detta slag

har förekommit under 2025 jämfört med 2024.

Drivkrafter och åtgärder– utsläpp från affärsresor

– scope 3, kategori 6 [E1-3_MDR-A_26-29]

För att minska utsläppen från affärsresor tillämpar SKF två

huvudsakliga metoder. För det första uppmuntras virtuella

möten som ett alternativ till fysiska möten. SKF har gjort stora

investeringar i den IT-infrastruktur som krävs för virtuella

möten. För det andra uppmuntrar SKF, via koncernens rese-

policy och lösningar för onlinebokning av resor, de anställda

att använda mer koldioxidsnåla transportsätt där så är möjligt.

Investeringar för att stödja omställningsplanen [E1-3_29c]

För att genomföra de olika strategiska åtgärder som

beskrivs ovan krävs olika former av investeringar, till

exempel kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska

resurser och kompetens. Dessa investeringar genomförs

med hjälp av två huvudsakliga mekanismer:

kyl maskiner med SKFs magnetlagerteknik, vilket möjlig-

gjorde en övergång till mer effektiv teknik som resulterade

i energi besparingar på mer än 60 000 MWh under deras

livslängd – motsvarande över 35 000 ton undvikna CO₂-

utsläpp baserat på Kinas nuvarande elmix. Även om dessa

utsläpp tydligt bidrar till den globala minskningen av

koldioxid utsläpp finns för närvarande inget allmänt veder-

taget ramverk inom GHG-protokollet för rapportering av

sådana utsläpp som undviks.

SKF uppskattar att de direkta utsläppen från dessa sys-

tem under användningsfasen uppgår till cirka 1 miljon ton

CO₂e per år, baserat på globala genomsnittliga utsläpps-

faktorer för elektricitet. Även om SKF fortsätter att förbättra

energieffektiviteten i sina produkter är den mest effektiva

åtgärden för att minska dessa utsläpp ändå kundernas val

att använda koldioxidsnål eller förnybar el. Trots att detta

ligger utanför SKFs direkta kontroll arbetar företaget aktivt

för ökad tillgång till förnybar energi genom initiativ som

RE100 och bredare industrisammanslutningar och stödjer

därmed den systemomställning som krävs för att minska

koldioxidutsläppen från kraftproduktionen globalt.

Drivkrafter och åtgärder – bränsle- och energirelaterad

verksamhet uppströms, scope 3, kategori 3

[E1-3_MDR-A_26-29]

Scope 3, kategori 3 avser växthusgasutsläpp som gene-

reras uppströms från energianvändningen – specifikt från

utvinning, förädling och transport av bränslen som används

för elproduktion samt utsläpp från överföring och distribution

av el. År 2025 stod dessa aktiviteter för cirka 38 000 ton

CO₂-e i SKFs verksamhet.

SKF hanterar dessa utsläpp genom tre strategiska åtgär-

der. För det första minskar koncernen inom ramen för sitt

program för koldioxidminskning det totala energi behovet

genom att förbättra energieffektiviteten i alla sina anlägg-

ningar. Samtidigt övergår SKF från fossila bränslen och ökar

sin användning av förnybar el, vilket eliminerar de utsläpp

uppströms som är förknippade med utvinning och förädling

av fossila bränslen, vilket för närvarande är den största

bidragande faktorn i denna kategori.

För det andra utvecklar och levererar SKF lösningar som

möjliggör förnybar elproduktion, till exempel komponenter

för vindkraftssystem. Dessa tekniker stöder den mer om -

fattande energiomställningen och är förknippade med

betydligt lägre utsläpp av scope 3, kategori 3, jämfört

med konventionella fossila kraftsystem.

SKF-intern allokering av klimatspecifika investeringsramar:

• Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp

Riktad finansiering av hållbarhetsfokuserade investeringar:

• Grön finansiering (emission och användning av

obligationer)

• Kreditfacilitet från EIB

Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp

Att nästintill eliminera den direkta användningen av fossila

bränslen inom SKF (scope 1-utsläpp) är en särskilt utma-

nande del av den övergripande omställningsplanen. Scope

2-utsläpp (som främst avser elanvändning) kan undvikas

relativt enkelt och kostnadseffektivt genom att köpa in för-

nybar el, medan minskning av scope 1-utsläpp ofta kräver

betydande investeringar på anläggningarna. Exempel på

investeringar som krävs är elektrifiering av byggnadsupp-

värmning med hjälp av värmepumpar samt elektrifiering av

processvärme, men också tillhörande systemförbättringar

som är nödvändiga för att öka genomförbarheten. I många

fall tar det längre tid än normalt för dessa typer av investe-

ringar att återbetala sig och därför krävs insatser från SKF-

koncernen för att se till att investeringarna genomförs. Uti-

från en detaljerad bild av situationen vid SKFs fabriker runt

om i världen gjordes bedömningen att det under perioden

mellan 2023 och 2028 kommer att behövas cirka 3 000 Mkr

för att uppnå SKFs mål om att minska scope 1-utsläppen

fram till 2030, däribland ambitioner om energieffektivitet.

SKF fastställde därefter en investeringsram och en process

för fördelning och uppföljning av användningen av dessa

medel. Under 2023 och 2024 har totalt 429 Mkr av denna

ram fördelats, och under 2025 fördelades ytterligare 224

Mkr. Resten planeras preliminärt att fördelas under 2026

och fram till 2028.

Grön finansiering

SKFs gröna obligationer är viktiga finansiella instrument

som ligger i linje med företagets hållbarhetsåtagande och

klimatmål. Två sådana obligationer har emitterats, den

första på MEUR 300 i november 2019 och den andra på

MEUR 400 i september 2022. Dessa används för att finan-

siera stödberättigade projekt enligt SKFs ramverk för grön

finansiering. Här ingår investeringar i anläggningar och

utrustning samt forskning och utveckling av produkter inom

cleantech-området. Dessa ingår i Noterna 5 och 11 i SKFs

finansiella rapporter. De gröna obligationerna spelar en

avgörande roll i finansieringen av SKFs omställningsplan för

begränsning av klimatförändringarna. Vid utgången av 2024

hade SKF finansierat 220 projekt till ett värde av MEUR 700.

Dessa projekt sträcker sig över olika regioner och sektorer.

I slutet av 2024 hade alla intäkter från båda obligationerna

fördelats på 220 projekt till ett sammanlagt värde av MEUR

700, vilket stödjer SKFs strategi för klimatomställning. Efter-

som allokeringsfasen är avslutad och inga förändringar

skedde för 2025 publicerade vare sig separat investerarbrev

eller konsekvensrapport.

Kreditfacilitet från EIB

Den 22 november 2024 tecknade SKF en kreditfacilitet på

MEUR 430 med Europeiska investeringsbanken (EIB) för

att finansiera FoU-satsningar med fokus på hållbar teknik,

vilken var outnyttjad vid utgången av 2025. Finansieringen

innebär att SKF kan påskynda utformning och utveckling av

teknik som bidrar till hållbarhet och grön omställning. EIB

betraktas som Europeiska unionens klimatbank och deras

finansiering stöder den europeiska gröna given, EUs plan

för att uppnå netto nollutsläpp senast 2050.

Kategorier Valuta

Totalt värde

miljoner

Användning

2019–2024

Användning

2025

Planerad

användning

2026–2028

Finansiellt

instrument

Investeringsram

för minimerade

koldioxid utsläpp

Elektrifiering och relaterade frågor. SEK 3 000 429 224 1 500 SKF intern

allokering/

användning

Grön obligation SKFs tillverkning i världsklass, investeringar och förvärv i produktionskapacitet, teknik,

testning och verktyg för cleantech, gröna byggnader, förnybar energi, förbättring av

processers/anläggningars energi- eller resurseffektivitet, FoU i cleantech, produkt-

och processrelaterad FoU.

EUR 700 700 0 TBD Användning

av avkastning

Grön finansiering

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 56

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

MÄTETAL OCH MÅL

E1-4

Mål för begränsning och anpassning till

klimatförändringarna [E1-4_34a-f; AR 31; MDR-T]

SKF har satt upp mål för minimerade koldioxidutsläpp för

alla väsentliga utsläppsrelaterade effekter, och dessa har

godkänts av SBTi både på kort sikt (2030) och på lång sikt

(2050). Målen fastställs med hjälp av 1,5 °C-anpassad

reduktionsbana från SBTi som är anpassad till IEAs NZE-

scenario (netto nollutsläpp).

Målen fastställs genom dialoger med utvalda externa

intressenter, till exempel SBTi, i kombination med bidrag

från interna experter som representerar intressenternas

synpunkter genom befintliga kommunikationskanaler.

Målen har fastställts utifrån en välgrundad bedömning av

potentiella framtida förändringar i försäljning och produk-

tionsvolym samt konsekvenserna av tekniska, operativa

och marknadsrelaterade förändringar. För att bedöma

m öjligheten att uppnå 2030-målen för scope 3, kategori 1

(direkta material) har man till exempel räknat med konse-

kvenserna av att övergå till stålproduktionstekniker med

lägre koldioxidintensitet (skrotbaserat stål i kombination

med användning av förnybar energi). På samma sätt ut -

värderades möjligheten att uppnå 2030-målet för scope 3,

kategori 4 mot bakgrund av förväntade effekter av SKFs

planer för regionalisering och tillverkningskapacitet,

som går ut på att SKFs produktionsanläggningar flyttas

närmare kunder och leverantörer. Målen är förenliga med

gränserna för rapportering av växthusgaser med följande

undantag:

• Scope 3, kategorierna 2, 5, 10 och 12 anses inte

väsentliga och därför har för närvarande endast mål

för 2050 fastställts.

• Även om scope 3, kategori 3 (bränsle- och energirelate-

rade verksamheter som inte ingår i scope 1 eller 2) och 7

(anställdas pendling) anses ha väsentlig påverkan, har

SKF ännu inte fastställt några mål på medellång sikt

(2030–2040) för dessa kategorier. För kategori 3 bidrar

visserligen SKFs insatser för att främja förnybar energi

positivt, men eftersom konsekvenserna är indirekta är

det svårt att kvantifiera resultaten på ett till förlitligt och

konsekvent sätt. Därför är det fortfarande en utmaning

att sätta upp meningsfulla mål. När det gäller kategori 7

saknar SKF just nu en robust metod för att mäta utsläppen

från anställdas pendling inom våra globala verksam-

heter. Arbetet med att förbättra data kvaliteten och ta

fram lämpliga mätetal pågår, och kommer ligga till grund

för framtida målsättningar.

Läs mer i detalj om hur SKF följer upp den övergripande

utvecklingen mot de fastställda målen över tid i E1-1.

Klimatmål

Scope 1, 2 och 3

Hela värdekedjan

Scope 1 och 2

Egen verksamhet

Scope 3, kategori 1

uppströms

Scope 3, kategori 4

uppströms/nedströms

Scope 3, kategori 11

nedströms

Framsteg mot netto noll-målet

Milstolpar 2025 40% minskning av CO

e-utsläpp från

tillverkning av lager och enheter per ton

sålda lager, basår 2015

15% absolut minskning av utsläpp från

leverantörer av smide och ringar jämfört

med 2019

2030 95% absolut minskning 32% absolut minskning från inköpta varor

och tjänster jämfört med 2019

35% absolut minskning jämfört med 2019 28% absolut minskning jämfört med 2019

2035 Upprätthåller 95% 43% absolut minskning av utsläppen

från direkt material jämfört med 2019

55% absolut minskning jämfört med 2019

2040 Upprätthåller 95% 60% absolut minskning av utsläppen

från direkt material jämfört med 2019

77% absolut minskning jämfört med 2019

2050 Netto nollutsläpp genom 95% minskning av scope 1 och 2, och 90% minskning av scope 3 jämfört med 2019.

Återstående utsläpp hanteras via koldioxidborttagning.

Väsentliga addresserade

IRO(er)

Alla, förutom fysiska klimatrisker 2, 5, 6, 9 2, 6 2 2, 3

Policyer/ direktiv Samtliga policyer och direktiv (se E1-2) • Utfasning av fossila bränslen

• Koncernens policy för miljö, energi,

hälsa, och säkerhet

• Hållbara byggnader

• Skuggpris på koldioxid

• SKFs hållbarhetsstandarder för

leverantörer

• Undvika flygfrakt

Relaterade åtgärder Alla strategiska aktiviteter för utfasning av

fossila bränslen (se E1-3)

Strategiska aktiviteter för minimering av

koldioxid utsläppen scope 1 och 2

Strategiska aktiviteter för minimering av

koldioxid utsläppen scope 3, kategori 1

Strategiska aktiviteter för minimering av

koldioxid utsläppen scope 3, kategori 4

Baslinje och år 2019 (3 528 869 t/CO

e marknadsbaserade) 2019 (425 493 tCO

e) 2019 (3 299 300 tCO

e) 2019 (136 699 tCO

e) 2019 (1 012 016 tCO

Resultat för

redovisnings period

4 933 834 tCO

e 90 254 tCO

e 2 743 246 tCO

e 111 465 tCO

e 1 803 859 tCO

1) Primära data.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 57

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

Andra delmål

Förutom dessa mål har SKF fastställt ett antal delmål för

att driva och följa upp strategiska åtgärder som energi-

effektivitet och användning av förnybar el, och dessa sam-

manfattas i tabellen nedan som presenterar delmålen.

• Scope 1- och 2-utsläpp per ton sålda lager, minskning

med 40%, uppnåddes redan 2021 och 2025 har SKF

uppnått 87%. Minskningen har uppstått genom en

kombination av ökad användning av förnybar el, energi-

effektivitet, utfasning av fossila bränslen och förbättrad

produktivitet.

• Målet för utsläpp inom scope 3, kategori 1 från leveran-

törer av smide och ringar uppnåddes under 2024, och

2025 har SKF uppnått en minskning med 18,2%.

Se policymatrisen i E1-2 för att förstå hur målen är

sammankopplade med respektive policy.

Redovisningsprinciper E1 -4

SKF fastställde absoluta klimatmål, mätt i tusen ton CO

både för det kortsiktiga målet 2030 och det långsiktiga

målet 2050, och har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp

i hela värdekedjan senast 2050.

Målen och den tillämpade metoden har validerats av

SBTi enligt en sektorsövergripande reduktionsbana för att

minimera koldioxidutsläppen med 1,5 °C. Denna baseras

på IEAs scenario för netto nollutsläpp till 2050 (NZE mot-

svarande IPCC SSP1-1.9) och förutsätter en gradvis minsk-

ning av koldioxidutsläppen inom energisektorn, förbättrad

energi effektivitet och användning av koldioxidsnål teknik.

Metoden följer SBTis kriterier och rekommendationer för

fastställande av mål för scope 1, 2 och 3. Metoden för att

kvantifiera företagens växthusgasinventering följer GHG-

protokollet. Utsläppsfaktorer och datakällor omfattar mät-

ningar på plats (t.ex. energianvändning), leverantörsunder-

sökningar och interna LCA-studier. SKF valde 2019 som

basår för sina SBTi-godkända mål eftersom det speglar ett

typiskt år när det gäller efterfrågan, produktionsvolym och

behov av uppvärmning och kylning av byggnader, och är

året före de driftstörningar som orsakades av

covid-19-pandemin.

Enligt SBTis kriterier för omräkning av mål granskar

och uppdaterar SKF sina utsläppsmål vart femte år.

Efter tillkännagivandet av separationen av fordons-

verksverksamheten har SKF inlett en intern process för

att se över separationens inverkan på utsläppsinven-

teringen och klimatmålen. Efter denna översyn kommer

SKF att ompröva sina befintliga klimatmål. Det har inte

gjorts några ändringar i metoden sedan den ursprungligen

fastställdes. Alla framtida uppdateringar kommer att till-

kännages.

Mål relaterade till scope 1- och 2-utsläpp av växthusgaser

SKF har åtagit sig att minska sina scope 1- och 2-utsläpp

med 95% fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Målen

omfattar scope 1- och 2-utsläpp från alla anläggningar

enligt GHG-protokollets rapporteringsavgränsningar.

För scope 2-utsläpp används marknadsbaserade utsläpp

som referens, men SKF rapporterar både platsbaserade

och marknadsbaserade scope 2-utsläpp.

Viktiga förutsättningar är fortsatt tillgång till förnybar

energi, teknisk utveckling (t.ex. elektrifiering, biogas-

system) och ökade investeringar. Handlingsplanerna

Delmål

Beskrivning Mål Tidsram Syfte 2025 2024 2023 2022 2021

Förbättrad energieffektivitet för

tillverkningsindustrin

5% förbättring Jämfört med

föregående år

Öka fokus på energieffektivitet på

enhets- och affärsområdesnivå

3,7% 3,5% 4,7% 3,8% 1,7%

100% förnybar elanvändning 100% 2030 Driva på ökningen av användningen a

v förnybar el enligt RE 100-kraven

91% 72% 64% 54% 49%

Minskning av scope 1 och 2 95% minskning 2030

(basår 2019)

Öka fokus på utfasning av fossila

bränslen relaterade till energi i SKFs

verksamhet

79% 59% 39% 26% 12%

Scope 1- och 2-minskning

perton sålda lager

40% minskning 2025

(basår 2015)

Tidigare mål

(sattes före SBTi-målen)

87% 76% 66% 60% 51%

Minskning av scope 3, kategori

1-utsläpp från leverantörer

smide och ringar

15% minskning 2025

(basår 2019)

Driva på målinriktade minskningar

av leverantörers utsläpp

18,2% 15,6% 6,2% +15,7% +36,3%

1) Primära data.

anpassas efter anläggningens specifika förhållanden

och kostnadsnyttoanalyser. Den tillämpade metoden följer

SBTi:s kriterier och rekommendationer för fastställande av

scope 1- och 2-mål. På grund av den utökade omfattningen

för rapportering av utsläpp inom Scope 1 (se E1 6 Redo-

visningsprinciper, Scope 1) överskreds tröskelvärdet för

väsentlighet i SKFs SBTi ansökan. Detta resulterade i ett

behov av att omformulera det nuvarande basåret och målet.

Kravet hanteras som en del av den nya SBTi ansökan för

fordonsverksamheten som kommer att separeras samt den

relaterade förnyade ansökan för industriverksamheten.

Mål relaterade till scope 3-utsläpp

SKF har åtagit sig att minska sina scope 3-utsläpp med

31% fram till 2030 jämfört med basåret 2019 och att

minska scope 3-utsläppen med 90% fram till 2050 jämfört

med samma basår. Målet för scope 3-utsläpp omfattar

scope 3-kategorier som bidrar mest till den totala växthus-

gasinventeringen. Målet är inriktat på områden med stor

påverkan från kategori 1 (inköpta varor och tjänster),

kategori 3 (energirelaterade scope 3-utsläpp), kategori 4

( distribution och transporter uppströms) och kategori 11

(utsläpp från sålda produkter). Avgränsningarna för växt-

husgas inventeringen överensstämmer med rappor terings-

avgränsningarna enligt GHG-protokollet.

Viktiga förutsättningar är minimering av koldioxid-

utsläppen inom stålsektorn, ökad tillgång till hållbara

material, logistikoptimering, ökad tillgång till förnybara

bränslen och minimering av koldioxidutsläppen inom

energisektorn. Den tillämpade metoden följer SBTis

kriterier och rekommendationer för fastställande av

scope 3-mål.

Mål relaterade till netto nollutsläpp

SKF har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp senast 2050

för sina scope 1-, 2- och 3-utsläpp genom att neutralisera

återstående 15% av utsläppen med hjälp av högkvalitativ

och certifierad koldioxidborttagning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 58

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1-5

Energianvändning och energimix [E1-5_AR 34]

Energianvändning och energimix (GWh) 2025 2024 Förändring

(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0,0 0,0

(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 4,6 5,1 –10%

(3) Bränsleförbrukning från naturgas 215,9 222,7 –3%

(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor 13,9 16,6 –16%

varav bränsleförbrukning från gasol 13,9 16,6 –16%

(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning

från icke-förnybara källor

105,4 278,2 –62%

varav inköpt elektricitet (fossila källor) 55,0 223,3 –75%

varav inköpt värme och kyla (fossila källor) 50,5 54,9 –8%

(6) Total energikonsumtion från fossila källor 339,8 523,0 –35%

Andel fossila källor i total energikonsumtion 24% 35%

(7) Konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77%

varav inköpt elektricitet (kärnenergi) 16,1 70,0 –77%

Total konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77%

Andel från kärnenergikällor i total energikonsumtion 1% 5%

(8) Bränslekonsumtion för förnybara källor, inklusive biomassa 25,7 28,2 –9%

varav bränslekonsumtion från biometan och biogas (förnybara) 17,3 17,3 0%

varav bränslekonsumtion från biomassa (förnybara) 8,4 10,9 –23%

(9) Användning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning

från förnybara källor

1 045,1 838,3 25%

varav inköpt elektricitet (förnybar) 998,8 790,8 26%

varav inköpt värme och kyla (förnybar) 46,3 47,4 –2%

(10) Användning av egenproducerad förnybar energi som ej är bränslebaserad 15,8 35,3 –55%

varav egenproducerad elektricitet (förnybar, ej bränslebaserad) 15,8 35,3 –55%

(11) Total energianvändning från förnybar energi 1 086,6 902,0 20%

Andel förnybara källor i total energianvändning 75% 60%

Total energianvändning 1 442,5 1 494,0 –3%

Redovisningsprinciper E1-5 [E1-5_MDR-M]

Den totala volymen inköpt el och naturgas (inklusive förny-

bara källor) baseras främst på fakturor som har validerats

på koncernnivå. Luckor fylls med hjälp av volymer som

rapporterats av anläggningen, vilka kan komma från

mätare eller lokalt insamlade fakturor. För andra energi-

källor samlas aktivitetsdata in från anläggningarna genom

det gemensamma redovisningssystemet. Även här är den

primära datakällan fakturor, men fakturorna skickas inte

för validering på koncernnivå.

Energiförbrukning från fossila källor, kärnenergikällor

och förnybara källor

När det gäller elektricitet har förnybar energi endast redo-

visats i de fall där leverantörsspecifika uppgifter finns till-

gängliga. Det innebär att SKF vid användning av elnätets

genomsnitt tillämpar en konservativ metod, och att den

förnybara delen av sådana elnätsmixer redovisas som

E1 Klimatförändringar, forts.

fossila källor. Eftersom SKF köper in sin elenergi enligt

RE100-kriterierna redovisas kärnenergi endast i samband

med redovisningen av energimixen i elnätet. Förnybar el

som inte är bränslebaserad samlas in från anläggningarna

i samband med den månatliga energirapporteringen. En

del av de solcellsanläggningar som installerats på SKFs

anläggningar är leasade tillgångar och redovisas därför

som PPA.

För fjärrvärme används leverantörsspecifika data för att

skilja mellan fossila och förnybara källor. Om sådana data

inte går att få fram antas denna energi komma från fossila

källor.

För den återstående energianvändningen baserad på

bränsle redovisas det endast som förnybart om separat

dokumentation finns tillgänglig och kan verifieras. Bio-

metan som matas in i gasnätet betraktas också som

f örnybar om den uppfyller de internt fastställda kraven

för sådan användning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 59

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

E1-6

Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (Ton CO

e) [E1-6_AR 48]

Mål

Basår 2019 2025

Förändring i %

2025 jämfört

med 2024 2030 (2050)

Årlig % mål/

basår

Scope 1

Brutto, scope 1 64 620 51 199 –1,8%



8,6%

från ETS 8,2%

Scope 2

Brutto platsbaserade 518 500 338 562 –14%

Brutto marknadsbaserade 360 873 39 055 –69%



8,6%

Betydande växthusgasutsläpp

inom scope 3

1. Inköpta varor

och tjänster

3 299 269 2 743 246 –1%



2,9%

2. Kapitalvaror 16 500 19 105 –25%

3. Bränsle- och energi-

relaterade | verksamheter

(ingår inte i scope 1 eller 2)

97 527 37 894 –37,2%

4. Transport och distribution

i tidigare led

136 669 111 465 1,4%



3,2%

5. Avfall genererat

i verksamheter

38 378 20 772 –41%

6. Tjänsteresor 12 954 12 565 8%

7. Anställdas pendling 56 132 46 292 –4,4%

8. Tillgångar som leasas

i tidigare led

ej t. ej t. ej t.

9. Transport och distribution

i senare led

21 867 17 834 1,4%

10. Bearbetning av sålda

produkter

8 390 8 667 –2%

11. Användning av sålda

produkter

1 012 016 1 803 859 48%



2,5%

12. Slutbehandling av sålda

produkter

21 713 21 881 –1,1%

13. Tillgångar som leasas

i senare led

ej t. ej t. ej t.

14. Franchiseavtal ej t. ej t. ej t.

15. Investeringar ej t. ej t. ej t.

Totala utsläpp av

växthusgaser

Totala, platsbaserade 5 304 535 5 233 341

Totala, marknadsbaserade 5 146 908 4 933 834

Utsläppskällor

Ton CO

2025 2024 2023

Direkta (scope 1)

Gasol (inkl. förnybar)

3 040 3 638 4 197

Eldningsolja (inkl. förnybar) 1 360 1 477 1 639

Naturgas (inkl. förnybar) 39 939 40 615 43 880

Biomassa 97 117 ej t.

Metanol 2 222 1 764

1 922

Kylmedel 4 542 4 542

4 542

Levererad (scope 2), marknadsbaserad

Elektricitet 31 484 117 817 195 978

Fjärrvärme och kyla 7 571 7 688 8 046

e-utsläpp, totalt, marknadsbaserade 90 254 177 657 260 203

1) Uppskattat efter justering av baslinjen.

Biogena utsläpp

Ton CO

2025 2024

Fast biomassa 2 969 3 853

Biometan 3 242 3 456

Scope 1 totalt 6 211 7 309

Scope 2 totalt

Scope 3 totalt

1) Data har ännu inte kunnat imhämtas.

Avtalsinstrument för inköp av

förnybar energi

Typ av instrument

Andel av total mängd inköpt

elektricitet (förnybar)

Energiköpsavtal på plats (a) 3,3%

Energiköpsavtal fysiskt

nätanslutet (a)

5,3%

Energiköpsavtal finansiellt

( virtuell) PPA (b)

15,9%

Projektspecifikt avtal (b) 13,4%

Avtal om leverans av grön el

till slutkund (a)

54,2%

Fristående miljöcertifikat (b) 7,9%

a) Kombinerade; b) Fristående

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 60

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

Scope 2 – marknadsbaserade

Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, värme

och ånga, indelade i elektricitet och fjärrvärme. För elektri-

citet används främst primärdata, vilket innebär att avtals-

enliga utsläppsfaktorer från elleverantörer eller leveran-

törer av instrument för förnybar el har använts. Om sådana

data inte har kunnat inhämtas används elnäts mixer från

IEA (om möjligt används residual mixer). För fjärrvärme

används främst specifika utsläppsfaktorer från lokala fjärr-

värmeleverantörer, och i vissa fall där sådana uppgifter

inte har kunnat hämtas används utsläppsfaktorer från

DEFRA baserade på uppgifter om vilka bränslen som

används.

Scope 2 – platsbaserade

Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt el, värme och ånga.

Utsläppsfaktorer från elektricitet har tillhandahållits av IEA,

DEFRA och andra erkända datakällor. Utsläppsfaktorer

från DEFRA används för fjärrvärme utom för vissa enheter i

Tyskland, Sverige och Polen där särskilda utsläpps faktorer

från leverantörer tillhandahålls av den lokala fjärrvärme-

leverantören.

Scope 3, kategori 1

Primärdata från leverantörer föredras, med hjälp av växt-

husgasintensitet (kg CO

e/kg produkt) multiplicerat med

levererad vikt. Sekundärdata används endast när primär-

data inte är tillgänglig.

Under 2025 utökade SKF sin rapportering av växthus-

gasutsläpp inom scope 3, kategori 1 till att omfatta data

som tidigare uteslutits från inköpta varor och tjänster.

Historiskt sett har rapporteringen fokuserat på ett begrän-

sat antal stora leverantörer av direkta material med hjälp

av primärdata baserade på leverantörsspecifika utsläpps-

faktorer och inköpt vikt. Denna metod gav värdefulla

insikter om leverantörernas resultat och innebar att SKF

aktivt kunde driva på minskningar.

För att förbättra fullständigheten och noggrannheten

har SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläpp för de åter-

stående av utgifterna. För dessa beräkningar användes

generiska utsläppsfaktorer från en erkänd tredjepartsdata-

bas – Comprehensive Environmental Data Archive (CEDA),

som uppfyller GHG-protokollet – för utgiftskategorier där

primärdata inte finns tillgängliga. Det resulterade i att

rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för-

dubblades. Denna ökning återspeglar en större täckning

Redovisningsprinciper E1 -6

Det skedde inga väsentliga förändringar i koncernens

definition av vad som utgör det rapporterande företaget

och dess värdekedja uppströms och nedströms.

Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala

växthusgasutsläpp rapporteras enligt Greenhouse Gas

(GHG) Protocol Corporate Reporting Standard. SKF prio-

riterar primärdata framför sekundärdata, medan mass-

allokering prioriteras framför ekonomisk allokering. De

växthusgaser som ingår är koldioxid, metan, dikväveoxid,

fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och

kvävetrifluorid. I tabell E1-6 sammanfattas SKFs scope 1-,

scope 2- och relevanta scope 3-utsläpp. Detta utgör

grunden för den beräkningsmetod som beskrivs nedan och

mer detaljerat i SKF Methodology for ”Corporate Carbon

Footprint”.

Direkta växthusgasutsläpp (scope 1)

Utsläppsfaktorer för bränsleanvändning har hämtats från

DEFRA. För verifierad användning av förnybara bränslen

används motsvarande DEFRA-utsläppsfaktorer för direkta

utsläpp, vilket täcker lokala läckageutsläpp. Detta gäller

för närvarande för Göteborg (RED-Cert biometan). I icke-

energirelaterade scope 1-utsläpp ingår metanol, där en

utsläppsfaktor baserad på specifika egenskaper i SKFs

processer används. För kylmedel används olika offentligt

tillgängliga källor för ut släppsfaktorer för att täcka det

breda utbudet av typer. Den underliggande kylmedels-

volymen för utsläppsberäkningen baseras på den mängd

som behövs för påfyllning för att kompensera för läckage.

Vissa anläggningar använder data från 2024 för 2025 års

rapportering för att uppfylla lokala rapporteringskrav.

De utsläpp som ingår i rapporteringens omfattning ökade

med 15% under 2025 till följd av att metanol och köld-

medier inkluderades. Ökningen resulterade i ytterligare

6 764 ton CO₂e inom Scope 1.

Biogena utsläpp

Biogena utsläpp redovisas endast i scope 1, eftersom det

inte anses vara möjligt att hämta meningsfulla data för

andra scope. De biogena utsläppen inom scope 1 beräknas

med hjälp av DEFRA-utsläppsfaktorer baserade på de

bränslen som rapporteras som förnybara i E1-5.

Logistikutsläppen för scope 3, kategori 4 har justerats

för basåret 2019 genom att tillämpa den uppdaterade

beräkningsmetoden för transportutsläpp. Enligt denna

metod fastställde företaget först genomsnittlig vikt CO₂e

per ton transporterad last för varje transportsätt utifrån

data från första halvåret 2025. Därefter beräknades bas-

linjen för 2019 om genom att multiplicera dessa utsläpps-

faktorer som är specifika för varje transportsätt med

motsvarande produktvikt som transporterats med varje

transportsätt under 2019.

Det första steget (med hjälp av den metod som beskrivs

ovan) är att säkerställa att rapporteringsomfattningen,

såsom rutter och regioner, förblir konsekvent med den

tidigare beräkningsmetoden. Under detta steg använde

SKF de standardiserade antagandena för beräkning av

energi och växthusgasutsläpp som ingår i det nya beräk-

ningsverktyget.

Scope 3, övriga kategorier

• Kategori 2: Utsläpp från tillverkningsutrustning

beräknas utifrån utsläppsfaktorer baserade på repre-

sentativa produktionsmaskiner för kapitalutgifter.

• Kategori 5: Utsläppen beräknas med hjälp av avfalls-

data på anläggningsnivå tillsammans med kommersiella

utsläppsfaktorer.

• Kategori 6: Primärdata för flygresor från resebyråer.

• Kategori 7: Metod med genomsnittsdata används.

Utsläpp baserat på antal anställda, region och

pendlingsmönster.

• Kategori 9: Utsläppen har uppskattats utifrån över-

gripande antaganden på grund av brist på detaljerade

data. Baserat på SKFs erfarenheter av logistik antas

cirka 20% av utgående logistik vara kundupphämtning,

vilket faller under kategori 9. CO

e-utsläppen beräknas

genom att extrapolera utsläppen som beräknats enligt

scope 3, kategori 4 med hjälp av antagandet på 20%.

För ytterligare förklaringar om metoden, se redo-

visningsprinciperna för scope 3, kategori 4.

• Kategorier 10 & 12: Baserat på produktvikter och

antaganden om montering och hantering vid slutet

av livscykeln.

• Kategori 11: Uppskattad direkt energianvändning

multiplicerad med global genomsnittlig utsläppsfaktor

för elektricitet.

snarare än en förändring i det faktiska resultatet. SKF fort-

sätter att prioritera samarbetet med leverantörer där primär-

data finns tillgängliga och inflytande är möjligt, samtidigt

som man successivt överför leverantörer med stor påverkan,

som identifierats genom den utgiftsbaserade metoden, till

sitt program för primärdata. Utsläppen har justerats för

basåret 2019 genom att lägga till utgiftsbaserade utsläpp

beräknade utifrån historiska utgiftsdata från SKFs interna

system.

Scope 3, kategori 3

För elkraft där elnätsmix används tillämpas generiska

utsläppsfaktorer för scope 3. När det gäller förnybar el

anses utsläppen från bränsle och produktion vara noll.

Utsläpp från överföring och distribution (T&D) sätts också

till noll, men endast för el som inte är bränsle och som

genereras på plats samt el via energiköpssavtal (PPA).

För all annan inköpt el används nationella genomsnittliga

utsläppsfaktorer för överföring och distribution.

För bränslen tillämpas generiska utsläppsfaktorer från

DEFRA. När det gäller biobränslen används leverantörs-

specifika data där sådana finns tillgängliga. I annat fall

används DEFRAs generiska utsläppsfaktorer.

Scope 3, kategori 4

Under 2025 införde SKF en ny rapporteringsmetod för

logistikutsläpp, som baseras på användningen av ett

externt verktyg och syftar till att förbättra kvaliteten och

detaljnivån för detta mätetal. I utsläppen från transport-

och distributionstjänster som köps in av SKF ingår inkom-

mande logistik från nivå 1-leverantörer, utgående logistik

för sålda produkter och transport mellan SKF-anläggningar

med fordon och infrastruktur som inte ägs eller kontrolleras

av SKF.

Uppgifter om transportaktiviteter samlas in varje månad

för alla större transportsätt som SKF använder. Transport-

sätten är flyg, sjöfart, järnväg och väg. Utsläppsfaktorerna

kommer från vetenskapligt validerade datauppsättningar

som har utvecklats av oberoende forskningsinstitut såsom

ifeu, INFRAS och Fraunhofer IML. Dessa faktorer baseras

på detaljerade livscykelanalyser av transportsätt och

energi källor, där faktiska data om bränsleförbrukning,

fordons teknik och infrastruktur har tagits hänsyn till.

De följer internationella standarder som ISO 14083,

GLEC Framework och GHG-protokollet, vilket garanterar

konsekvens och tillförlitlighet.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 61

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E1 Klimatförändringar, forts.

Intern koldioxidprissättning [E1-8_AR 66]

Typer av interna koldioxidpriser Omfattning

Tillämpade koldioxidpriser

(euro per ton CO

Aktuell volym

(ton CO

Andel av totala växthusgas-

utsläpp (%)

Skuggpris för kapitalutgifter Scope 1 och 2 154 69 700 1%

Skuggpris relaterat till direkt

materialinköp

Scope 3 C1 100 400 000 8%

SKF rapporterar inte scope 3, kategorierna 8, 13, 14 och 15

eftersom dessa kategorier inte är relevanta för koncernens

affärsmodell. De verksamheter som ingår i dessa katego-

rier förekommer inte i SKFs verksamhet eller värdekedja.

Energi- och växthusgasintensitet baserad på

nettoomsättning [E1-5_AR 37-38, E1-6_AR 54-55]

Energi- och växthusgas-

intensitet per nettoomsättning 2025 2024

förändring

Nettoomsättning (Mkr) 91 583 98 722 –7%

Total energianvändning

(GWh)

1 443 1 494 –3%

Växthusgasintensitet,

marknadsbaserade

(T/Mkr)

53,87 45,78 18%

Växthusgasintensitet,

platsbaserade (T/Mkr)

57,14 48,48 18%

Energiintensitet

(MWh/Mkr)

15,75 15,13 4%

Redovisningsprinciper

All inkomstgenererande verksamhet avser NACE-klass

28.15 ”tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för

kraftöverföring” eller relaterade stödåtgärder. Den beteck-

nas som en sektor med stor klimatpåverkan i kommissio-

nens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Eftersom

koncernen inte är verksam inom andra sektorer kommer

alla aktiviteter och intäkter från verksamheter inom

sek torer med stor klimatpåverkan. Den använda netto-

omsättningen överensstämmer med den omsättning

som redovisas i koncernens resultaträkningar.

E1-7

Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för

v äxthusgaser som finansieras genom koldioxid-

krediter

SKF använder sig inte av koldioxidkrediter och har

inte utvecklat några projekt för upptag och lagring av

växthus gaser.

E1-8

Intern koldioxidprissättning

SKF tillämpar ett skuggpris på koldioxid som en del av sina

interna beslutsprocesser för att stödja omställningen till

material och energikällor med lägre koldioxidutsläpp. Detta

tillvägagångssätt återspeglas ännu inte i redovisningen av

standardkostnader utan används för att påverka beslut om

upphandling, investeringar och strategisk planering.

Tillämpning vid inköp av direkta material

Utsläpp av scope 3, kategori 1 från direkta materialinköp

står för cirka 2,35 miljoner ton CO

e per år, vilket motsvarar

76% SKFs totala växthusgasutsläpp från råvara till kund-

leverans. En betydande del – 70% kommer från inköp av

stål och stålkomponenter. För att hantera dessa utsläpp

har SKF infört ett direktiv om skuggpris på koldioxid som

riktar sig inköp av material, i synnerhet stål. Direktivet

syftar till att:

• Öka medvetenheten bland inköps-, produktlinje-

och säljteam.

• Uppmuntra till att överväga alternativ med lägre

koldioxidutsläpp.

• Förbereda för framtida lagstadgade och

marknadsdrivna koldioxidkostnader.

Skuggpriset på koldioxid är för närvarande fastställt till 100

euro per ton CO₂e enligt förväntade priser i EUs utsläpps-

handelssystem och den förväntade effekten av mekanismen

för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) och utfasningen

av gratis tilldelningar inom EUs utsläppshandelssystem i

slutet av 2020-talet.

Detta pris tillämpas på inköpsbeslut som rör stänger, rör

och tråd, vilka tillsammans står för 24% av SKFs utsläpp

uppströms relaterade till stål. Utsläppsmängden som

omfattas av skuggprissättning i denna kategori uppskattas

till 400 000 ton CO₂e per år. I direktivet föreskrivs följande:

• Ett skuggpris på koldioxid beräknas för alla inköpsbeslut

som överstiger 10 Mkr per år.

• Koldioxidpriset diskuteras med kunden när så är möjligt.

• Manuella beräkningar görs av utsedda medarbetare

inom affärsområdena och affärsenheterna.

Tillämpning inom energirelaterade investeringar

SKF tillämpar även skuggpris på koldioxid i sina investe-

ringar där energianvändningen påverkas. I dessa fall ingår

den förväntade framtida kostnaden för förnybar energi i

det finansiella scenariot. Detta omfattar energicertifikat

(EAC) som krävs för att uppfylla RE100-anpassade mål för

förnybar el samt förväntade framtida merkostnader för

biometan för naturgasanvändning, eftersom detta skulle

krävas om inte nuvarande användning av fossilgas elektri-

fieras. Denna strategi:

• Återspeglar förväntade prisökningar för energicertifikat

och premier för förnybara bränslen.

• Förbättrar lönsamhetsprofilen för energibesparande och

växthusgasreducerande investeringar.

• Ökar sannolikheten för att projektet godkänns.

Alla sådana projekt spåras i FTJ Energy and Carbon

Savings Tracker och övervakas på affärsområdes- och

affärsenhetsnivå och med stickprovskontroller på koncern-

nivå. Detaljerade vägledningar ges för att se till att skugg-

priset för energicertifikat används konsekvent i ekono-

miska modeller.

Styrning och översyn

Direktivet om skuggpris på koldioxid regleras av SKFs

hållbarhets- och finansfunktioner. Inköpsteamet ansvarar

för att beräkna inbäddad koldioxid och tillämpa skugg-

priset i upphandlingsbeslut. Group Sustainability ser över

pris nivån årligen och gör justeringar utifrån förändringar

i regelverk och marknadssignaler.

Att följa direktivet om skuggpris på koldioxid har varit

obligatorisk sedan den 1 juli 2024.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 62

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Omställningen från linjär till cirkulär ekonomi är

avgörande för att minska miljöpåverkan och bygga

motståndskraft i en värld med begränsade resurser.

För SKF handlar cirkularitet inte bara om att mini-

mera avfall, utan också om att ompröva hur mate-

rial, produkter och tjänster rör sig genom vår värde-

kedja. Från inköp av råvaror till produkt design,

tillverkning och strategier för slutbehandling strävar

SKF efter att maximera resurseffektiviteten och

minska beroendet av primära råvaror. Cirkularitet

är en strategisk drivkraft för SKFs långsiktiga

konkurrens kraft och våra klimatmål. Genom att

öka mängden cirkulära erbjudanden, lösningar

och tjänster skapar SKF gemensamt värde och

påskyndar marknadens omställning mot cirkulära

affärsmodeller.

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E5 – Resursinflöden

12 Ökad efterfrågan på produkter och affärsmodeller med förbättrad

cirkulär prestanda

Genom att erbjuda mer cirkulära lösningar som rekonditionerade lager,

RecondOil och andra tjänster bidrar SKF till minskad efterfrågan på nya rå -

varor och har därmed en positiv miljöpåverkan. Även om dessa erbjudanden

med förbättrad cirkulär prestanda fortfarande utgör en mindre del av verk-

samheten, anser SKF att de är strategiskt viktiga genom att de påskyndar

den cirkulära omställningen på marknaden. SKF samarbetar dessutom med

leverantörer och kunder samt deltar i branschöverskridande samarbeten som

ResponsibleSteel och SteelZero för att uppmuntra användningen av mer

miljömässigt ansvarsfulla material, främja hållbara resurscykler samt verka

för en mer omfattande systemförändring.

Faktisk

positiv

konsekvens

Medellång

sikt

13 Beroende av nya råvaror inköpta för produktion

SKFs inköp av råvaror har betydande negativa miljökonsekvenser ur ett livs-

cykelperspektiv. Utvinningen och bearbetningen av dessa material innebär

hög energianvändning, höga utsläpp och utarmning av resurser. Stål är fort-

farande den dominerande insatsvaran, men material som används för smörj-

medel och tätningar kommer också till stor del från icke-förnybara källor.

Dessa material kommer troligen även fortsatt att vara centrala för SKFs

verksamhet.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

E5 – Resursutflöden

14 Utforma, utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar

för cirkularitet

SKF utvecklar produkter och tjänster som har viktig positiv påverkan för

omställningen till cirkularitet och för planeten. Under produktutvecklings-

fasen fokuserar SKF dessutom på design för cirkularitet i syfte att möjlig-

göra återanvändning, rekonditionering och renovering. Produkter utformas

för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras eller återvinnas.

Konstruktionen ska också öka materialeffektiviteten genom att minska

material åtgången och optimera tillverknings- och leveranskedjorna för

att minska avfallsmängden.

Faktisk

positiv

konsekvens

Långsiktig

15 Begränsade slutna materialflöden

Även om SKF strävar efter mer cirkulära produkter ingår merparten av de

produkter och material som lämnar verksamheten inte ett slutet kretslopp.

Stål återvinns vanligtvis när det är uttjänt, men det får ofta en lägre kvalitet

när det smälts om och kan inte återanvändas som lagerstål av SKF. Dess-

utom återvinns vanligtvis inte tätningar och smörjmedel. SKF anser därför

att de negativa konsekvenserna inom detta område är väsentliga.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

16 Vinna affärer i en cirkulär ekonomi

Den accelererande omställningen till en cirkulär ekonomi innebär en kommer-

siell möjlighet för SKF. I takt med ökade förväntningar från kunder och att

cirku laritet blir en viktigare faktor vid anskaffningsbeslut kan SKF positionera

sig som en pionjär med cirkulära erbjudanden, till exempel rekonditionerade

lager och RecondOil. Dessa lösningar ger kunderna möjlighet att uppfylla sina

egna hållbarhets- och klimatmål vilket förbättrar SKFs värdeerbjudande.

Förutom att skapa nya möjligheter på marknaden hjälper cirkulära affärs-

modeller SKF att minska sitt beroende av nya råvaror. Detta bidrar till att mini-

mera riskexponeringen kopplad till knappa resurser, fluktuerande inköpspriser

och geopolitiska störningar i leveranskedjan, något som gör företaget mer

motståndskraftigt på lång sikt. Skärpning av lagstiftning och marknadsdyna-

mik, särskilt inom EU, gör att cirkularitet blir ännu mer relevant som en strate-

gisk drivkraft för konkurrenskraft och tillväxt.

Möjlighet Kortsiktig

E5 – Avfall

17 Avfall som genereras i den egna verksamheten

SKF genererar både farligt och icke-farligt avfall i sin egen verksamhet,

vilket har en väsentlig negativ miljökonsekvens för planeten. Vissa centrala

material är i sig svåra att återvinna.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 63

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.

arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter. För ESRS E5 gran-

skades alla tillgångar och aktiviteter för att fastställa

IROer avseende resursinflöden, resursutflöden och avfall.

Bland annat fördes en intressentdialog i hela SKFs hela

verk samhet och värdekedja – uppströms och nedströms

– som innefattade kunder, medarbetare, leverantörer och

civilsamhället. Kunderna tryckte särskilt på minimering

av koldioxidutsläpp och energieffektivitet vilket ligger

i linje med SKFs hållbarhetsambitioner. Leverantörerna

framhöll behovet av transparent hållbarhetsarbete, och

civilsamhället förväntade sig att SKF ska minska miljö-

konsekvenser och stödja målen för cirkulär ekonomi.

KONSEKVENSER, RISKER OCH

MÖJLIGHETER

E5 - ESRS 2 IRO 1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och be -

döma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

Som en del av sin DMA har SKF utvärderat hela sin värde-

kedja – från utvinning av råvaror till hantering av uttjänta

produkter – för att identifiera faktiska och potentiella kon-

sekvenser, risker och möjligheter. Den detaljerade meto-

diken för DMA, inklusive använda verktyg, antaganden

och processer, beskrivs i avsnittet IRO-1 Beskrivning av

Dialog förs också med lokalsamhällen i närheten av

SKFs anläggningar. Till dags dato har inga samhällen iden-

tifierats som påverkas markant i samband med resurs-

användningen. Ytterligare information om dialoger med

intressenter beskrivs i avsnittet SBM-2 Intressenters

intressen och synpunkter.

E5-1

Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

SKF har tagit fram en uppsättning policyer som direkt

stödjer identifiering och begränsning av väsentliga IROer

under ESRS E5 enligt principerna för cirkulär ekonomi.

Alla policyer godkänns av respektive SVP och styrande

organ. De ägs av respektive ledande befattningshavare

med bidrag från relevanta ämnesexperter och gäller i alla

SKFs affärsområden och affärsenheter. De granskas och

upp dateras regelbundet av SKF-koncernens utsedda

styrande organ, minst en gång per år för att återspegla de

kommande risker och möjligheter som identifierats i SKFs

väsentlighetsbedömning. De mest relevanta policyerna

för ESRS E5 beskrivs nedan. Dessa policyer styr införandet

av cirkulära strategier, till exempel återvinning, avfalls-

hantering och resurseffektivitet, genom att de uppmuntrar

till minskat beroende av nya råvaror, ökad användning av

återvunnet innehåll samt en omställning till mer hållbar

och förnybar resursanvändning.

Policyer och direktiv relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

SKFs etiska riktlinjer

för leverantörer och

underleverantörer

SKF är engagerat i att bedriva verksamheten

eko nomiskt, socialt och etiskt ansvarsfullt i hela

värdekedjan. SKF förväntar sig att leverantörer

och underleverantör följer alla tillämpliga lagar

och regelverk.

Tydliga förväntningar på leverantörer att de ska bedöma, hantera och

rapportera sin miljöpåverkan, bland annat materialanvändning, utsläpp

och avfall. Det uppmuntrar till förbättringar av cirkulariteten i produkter och

processer, exempelvis användning av återvinningsbara material, design för

reparerbarhet eller demontering samt att material med inskränkningar eller

konfliktmaterial undviks. Detta stödjer efterlevnaden av lagkrav och stärker

ansvarsfulla inköp genom hela värdekedjan.

Omfattning

Leveranskedjan uppströms.

Berörda intressenter

Gäller alla leverantörer och underleverantörer globalt,

inklusive deras egna leverantörskedjor.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Group Sustainability, Group Legal & Compliance

och lokala inköpsteam.

SKFs affärs-

verksamhet,

med stöd av

SKF Group Legal

& Compliance

ansvarig för policy-

skapande, styrning

och tillsyn.

13, 15

Policy för skuggpris-

sättning på koldioxid

Denna policy syftar till att internalisera miljö-

kostnaden för stål och stålkomponenter inom

SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris

på koldioxid.

Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och använ-

das tillsammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid

alla större beslut om inköp av direkt material som rör stänger, rör och tråd

av stål. Dessa material ingår i den initiala omfattningen på grund av deras

stora påverkan på växthusgasutsläppen och att det är relativt enkelt att

beräkna ett skuggpris på koldioxid. Policyn uppmuntrar till inköp av material

med lägre inbäddade koldioxidutsläpp, vilket ofta uppnås genom att

använda stål som tillverkats med hög skrotandel.

Omfattning

Inköp av lagerstål för SKFs globala verksamhet.

Berörda intressenter

Chefer på SKF delaktiga i direkta materialinköp.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Interna teknikspecialister, högre inköpschefer.

Chief Financial/

Sustainability

Officer.

13, 15

SKF-koncernens policy

för miljö, energi, hälsa

och säkerhet.

SKF arbetar aktivt för att vara ledande inom

hållbarhet. I policyn anges den proaktiva metod

som används för att hantera miljö-, energi-,

hälso- och säkerhetsaspekter i värdekedjan.

I policyn ingår bland annat miljöskydd genom att proaktivt ta sig an klimat-

förändringarna med hjälp av strategier för både begränsning och anpass-

ning, förhindrande av föroreningar, minimerad användning av farliga ämnen

samt främjande av hållbar resursanvändning genom minskat avfall och

ökad cirkularitet. SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat

enligt ISO 14001:2015. Certifieringen omfattar all väsentlig SKF-verksamhet

inom tillverkning, lagerhållning samt forskning och utveckling och bidrar till

en kontinuerlig förbättring av miljöprestanda genom tillämpning av cykeln

planera–utföra–kontrollera–agera.

Omfattning

SKFs verksamhet globalt samt leveranskedjan

uppströms.

Berörda intressenter

Chefer och medarbetare på SKF och i leverans kedjan

som kan påverka miljö, hälsa och säkerhet.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Interna teknikspecialister, högre operativa chefer,

oberoende granskare (för att kontrollera efter-

levnaden av ISO 14001:2015-standarden).

Senior Vice Presi-

dent Group Com-

mercial and Opera-

tions Development

& Chief Financial/

Sustainability

Officer.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 64

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.

E5-2

Åtgärder och resurser för resursanvändning

och cirkulär ekonomi

Under 2024 utvecklade SKF en cirkularitetsöversikt som

visar hur cirkularitet berör hela verksamheten och alla

typer av resursinflöden, resursutflöden och avfall. Denna

översikt stödjer visualiseringen och kommunikationen av

SKFs koncernomfattande omställning och de pågående

aktiviteter som bidrar till mer cirkulära metoder, se bild

till höger.

Cirkularitet kommer fortsätta påverka SKFs strategi

avseende material, produktion, leveranskedjor och affärs-

modeller. I det tidigare cirkularitetsprogrammet identifie-

rades över hundra initiativ i hela verksamheten, vilka i sin

tur bidrar till cirkulära arbetssätt. När programmet nu har

avslutats fortsätter SKFs cirkularitetsarbete genom Group

Sustainability och genom initiativ som integreras i befint-

liga affärsområdesverksamheter och verksamhetsstrukturer.

I följande avsnitt presenteras exempel på viktiga pågående

initiativ. Resurser fördelas efter behov för att stödja ett

effektivt genomförande. Alla aktiviteter pågår året runt

och omfattar och har deltagande från SKFs verksamhet,

leverantörer och kunder.

Inköp av grönt stål

SKF prioriterar användning av sekundära råvaror där det är

genomförbart, med starkt fokus på stål vilket är bolagets

största materialinflöde. För att minska beroendet av ny

järnmalm och sänka produkternas koldioxidavtryck arbetar

SKF aktivt för att öka andelen återvunnet stål och stål

med låga utsläpp i sin leveranskedja. Här ingår bland

annat strategisk samverkan med leverantörer av stål från

elektriska ljusbågsugnar och pågående utvärderingar av

leverantörernas förmågor och utsläppsprofiler.

Cirkulära lösningar/

Affärsmodeller

Återtillverkning

som en service

Förlänger lagerhus- och

lagerlivslängd genom

professionell rekonditionering

RecondOil

Ett system som möjliggör

återanvändning av olja

”för en livstid”

Förebyggande underhåll

Data-driven planering av

underhåll för att maximera

lagerlivslängd

Laserpåsvetsning (LMD)

Additiv tillverkningsprocess

för att producera och reparera

lagerkomponenter

Eliminera avfall och utsläpp

SKFs verksamhet SKFs erbjudande

Materialeffektivitet

• Öka effektivitet

i direktmaterial

• Standardisera

materialinköp

• Minska mängden

inköpt material

Utrustningens livscykel

• Renovering och

återanvändning

av utrustning

• Reparation och

underhåll av utrustning

• Återvinning av

utrustning

Tekniska framsteg och

produktutveckling

• Design för återtillverkning

• Standardisering av

design och teknologi

• Databehandling och

analyser med stöd

av AI

Juridik – säkerställer efterlevnad av lagar och förordningar, skyddar immateriella

rättigheter och skapar tydliga ramar för cirkulära affärsmodeller.

Data och AI – optimerar processen. Inkluderar förebyggande underhåll, optimering

av återtillverkningsprocesser och förbättring av materialflödeseffektiviteten.

Kompetensutveckling – utrustar arbetskraften med de nödvändiga färdigheterna för en

cirkulär ekonomi, såsom expertis inom återtillverkning, dataanalys och hållbara metoder.

Gröna och effektiva inköp

• Inkludera cirkularitet i leverantörs-

relationer och öka avkastningen

på stål

• Börja med sekundära material

• Återvinningsbara/

bio-baserade material

Cirkulera material

• Återvinning och återanvändning

av slipmull

• Cirkulera komponenter

• Återvinning och återanvändning

av olja och smörjmedel

• Återvinn (t. ex. papper

och förpackningar)

Re-imagine

circularity

for a better

tomorrow

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 65

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.

Avfallsinitiativ

SKF är engagerade i att minimera avfallsgenereringen och

att främja cirkularitet i hela värdekedjan som en del av

SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säker-

het. Här ingår insatser uppströms, bland annat användning

av produktionstekniken near net shape, till exempel kall-

valsning som minimerar den mängd material som måste

avlägsnas i efterföljande bearbetningsprocesser. I SKFs

verksamhet bidrar optimerade processer till att skrot och

överdriven materialanvändning undviks vilket bidrar till

effektivare resursutnyttjande. SKF återvinner också smörj-

olja på plats på utvalda anläggningar med hjälp av sin

egen RecondOil-teknik. Även om det här initiativet inte

rapporteras separat, utgör det en strategisk innovation

inom avfallsminskning och resursåtervinning. Nedströms

förlänger SKF livslängden för sina produkter och system

där de används genom rekonditionering och förebygger

på så sätt avfall och stödjer ett mer cirkulärt arbetssätt.

Dessutom upprättas lokala mål för att förbättra prestanda

uppåt i avfallshierarkin med prioritet på förebyggande,

återanvändning och återvinning. Företaget utökar sitt

interna ramverk för avfallsrapportering så att det omfattar

mer detaljerade avfallstyper och tätare rapportering, från

halvårs- till kvartalsvis. Mer information om våra framsteg

med att mäta och förbättra vår avfallshantering finns i

E5-3 och E5-5.

MÄTETAL OCH MÅL

E5-3

Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

SKF har satt upp två mål på koncernnivå i syfte att främja

mer hållbara resursinflöden och förbättrad avfallshantering.

Målen avspeglar SKFs proaktiva strategi för hållbarhet och

de är inriktade på viktiga IROer enligt ESRS E5. De intres-

senter som var delaktiga i att sätta upp målen var främst

interna ämnesexperter som tog hänsyn till interna för-

hållanden och externa faktorer.

SKF har ännu inte fastställt formella mål för resurs-

utflöden eller cirkulär produktdesign. Flera interna initiativ

pågår dock, och SKF arbetar aktivt med att fastställa

Biobaserade material

SKF undersöker biobaserade alternativ för att minska bero-

endet av fossila vätskor. Pågående utvecklingsarbeten är

bland annat biobaserade slipemulsioner som process-

vätska som för närvarande genomgår omfattande tester.

De här försöken utökas nu globalt som en del av SKFs

engagemang för hållbar tillverkning.

Rekonditionering

SKF främjar cirkularitet genom att förlänga livslängden för

produkter i olika branscher, exempelvis inom järnvägs-,

metall- och flygindustrin. Rekonditionering förlänger lag-

rens livslängd, minskar miljöpåverkan, förbättrar utrust-

ningarnas driftsäkerhet och sänker kostnaderna.

Dessutom gör rekonditionering att högkvalitativt stål

stannar kvar i återvinningskretsloppet, antingen genom

att det återanvänds i lager eller att det återvinns till hög-

kvalitativt stål för nya produkter. Rekonditionering hanterar

direkt riskerna med knappa resurser och ökade kostnader

genom att produkternas livscykler förlängs.

RecondOil

SKFs teknik för dubbelseparation förbättrar cirkulariteten

för industriolja genom att den regenereras till en åter-

användbar tillgång vilket förhindrar att den åldras och

eliminerar behovet av nya oljeinköp. Genom att avlägsna

till och med de minsta föroreningarna möjliggör tekniken

att samma olja kan användas i all oändlighet vilket minskar

avfallet och koldioxidavtrycket i flertal industrier samtidigt

som maskinernas driftsäkerhet och effektivitet förbättras.

Laserpåsvetsning (LMD)

SKFs Infiniumlager, som tillverkas med additiv tillverk-

ningsteknik, förbättrar lagrens cirkularitet genom att svårt

skadade lager kan renoveras och därmed användas

upp repade gånger i applikationerna. I rekonditionerings-

processen byts svårt skadade ytor ut (cirka 15% av vikten)

vilket bara genererar maximalt 25% koldioxidutsläpp jäm-

fört med nya lager. SKFs Infiniumlager verifieras internt

och valideras i fält. De har hög seghet, hållbarhet och

korrosionsbeständighet samt litet slitage. Produkt- och

tillverkningsoptimering pågår och storskalig industriali-

sering påbörjas.

mätbara och rapporterbara mål inom dessa områden.

Ytter ligare uppdateringar kan förväntas under de närmaste

åren. De nuvarande målen anges nedan.

Köpa och använda 100% netto nollstål senast 2050

Stål är i särklass SKFs största materialinflöde. Koncernen

har satt upp målet att köpa in 100% netto nollstål senast

2050. Det ska jämföras med baslinjen 2019 när inget netto

nollstål användes på grund av att tekniken inte fanns till-

gänglig.

Målet ligger i linje med SteelZero-initiativet, ett globalt

samarbete med syfte att påskynda omställningen till en

stålindustri med netto nollutsläpp. Genom att sätta upp

detta mål hanterar SKF väsentliga konsekvenser kopplade

till stålproduktion. Den långsiktiga omställningen till

netto nollstål förväntas minska koncernens totala miljö-

avtryck samtidigt som hållbara produktionsmetoder stöds.

Detta åtagande gäller i hela SKFs globala leveranskedja

för att säkra den framtida tillgången på netto nollstål i alla

geografiska områden där SKF verkar. En kritisk del för att

uppnå målet är att maximera användningen av skrotbase-

rat stål (sekundär råvara), vilket vanligtvis tillverkas i elek-

triska ljusbågsugnar. Genom att andelen skrotbaserat stål

ökar sänks också samtidigt de inbäddade utsläppen, och

cirkulariteten förbättras genom en ökad andel sekundära

råvaror i SKFs materialinflöden. Under 2025 tillverkades

uppskattningsvis 51% av SKFs stålinflöden med skrot.

SKF fortsätter att öka denna andel vilket utgör en viktig

milstolpe på vägen mot netto nollstål. Metoden är ett kom-

plement till mer omfattande åtgärder för cirkularitet, till

exempel rekonditionering och design för cirkularitet som

gör att material används under längre tid och att behovet

av nya resurser minskar.

SKF är medvetna om systembegränsningar – exempel-

vis begränsad global tillgång till skrot och nuvarande brist

på primärstål med netto nollutsläpp – och kombinerar där-

för ökad skrotanvändning med samverkan med leveran-

törer för produktion av primärstål med låga eller nästan

inga utsläpp. Deltagande i initiativ som SteelZero and

ResponsibleSteel sänder en tydlig signal om behovet och

stödjer trovärdiga definitioner och verifieringsmetoder.

SKF har satt upp ett delmål för 2030, som kräver att

utvalda leverantörer av lagerstål uppfyller minst ett

av följande kriterier:

• stål som produceras på en anläggning där stål-

producenten har infört ett vetenskapligt baserat

mål för utsläppsminskning, eller

• stål klassificerat som ”lågutsläppande”, enligt

ResponsibleSteel Decarbonisation Progress Level 2.

För att bidra till denna omställning tillämpar SKF sin håll-

barhetsstandard för leverantörer och ingår i målinriktade

samarbeten för att öka tillgången på kvalificerat återvun-

net stål med låga utsläpp. Här ingår att främja processer

med elektriska ljusbågsugnar där en hög andel återvunnet

stål används och som drivs med förnybar el, vilket avsevärt

minskar koldioxidintensiteten jämfört med konventionella

produktionsmetoder.

Årliga granskningar av hur arbetet mot målet och

milstolparna framskrider ingår som en del av SKFs

hållbarhetsrapportering.

En återvinningsgrad på över 80% för slipmull

Slipmull, en blandning av små metallpartiklar, slipmedel

och emulsion, är ett viktigt fokusområde för SKF eftersom

det klassas som farligt avfall. Om det inte hanteras på

rätt sätt kan det utgöra en miljörisk. Det ger dock en värde-

full möjlighet att återvinna metallinnehåll som kan åter-

användas i andra applikationer. SKF ser både risker och

möjligheter och har satt upp ett koncerngemensamt mål

att uppnå och bibehålla en återvinningsgrad på över 80%

för alla anläggningar som genererar slipmull. Hur arbetet

mot detta mål framskrider följs noga upp via styrnings-

forum, till exempel MHS-genomgångar som utförs med

affärsområdena och affärsenheterna varje halvår.

SKF har historiskt uppnått detta mål, men det har visat

sig vara en utmaning att hålla det konsekvent i alla regio-

ner. Faktorer som skillnader i lokal lagstiftning, olika till-

gång på infrastruktur för hantering samt varierande mark-

nadspriser på skrot har påverkat resultaten. Parallellt med

detta arbetar företaget aktivt med att hitta samarbets-

partner som kan utnyttja slipmull som insatsvara i sina

tillverknings processer, direkt såväl som indirekt.

Under 2025 fortsatte SKF att investera i teknik för

brikettering och att stärka strategiska samarbeten inom

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 66

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.

metaller som används av SKF tillämpas denna procentsats

på den totala mängden använda metaller 2025, vilket mot-

svarar cirka 212 tusen ton sekundärt återvunnet material.

Andra tekniska, icke-förnybara materialinflöden är bland

annat gummi (för användning i till exempel tätningar), oljor

och fetter (för smörjsystem och lagerprestanda) samt

diverse material som aluminium och gjutjärn för lagerhus

och konstruktionsdelar. Sällsynta jordartsmetaller används

i speciella mekatroniksystem och teknik för tillståndsöver-

vakning. Vatten används i tillverkningen för kylning, ren-

göring och testning.

Den totala vikten för produkter och tekniska och bio-

logiska material som användes under 2025 uppgick till

430 035 ton. Biologiska material utgör bara en försumbar

del av den totala mängden och rapporteras därför inte

separat. Nedbrytningen efter material nedan understryker

hur dominerande metallerna är i SKFs verksamhet och

belyser den strategiska betydelsen av att öka andelen

grönt stål eller netto nollstål.

Redovisningsprinciper E5-4

Använda tekniska material

SKFs resursinflödesdata för tekniska material omfattar

bland annat stål, gummi, oljor och fetter som används i

tillverkningsprocesserna. Data på anläggningsnivå samlas

in varje kvartal i alla SKFs anläggningar globalt. Alla av -

vikelser större än 10% från föregående rapporteringsperiod

måste förklaras och granskas vilket säkerställer enhetlig-

het. De rapporterade volymerna avspeglar faktisk använd-

ning inom produktionen under rapporteringsåret.

Sekundära återanvända eller återvunna komponenter

Det huvudsakliga återvunna inflödet på SKF är skrot-

baserat stål, primärt anskaffat från produktion i elektriska

ljusbågsugnar. SKF utvärderade 87% av sina leverantörer

av lagerstål och relaterade komponenter baserat på

avfallshantering och därmed lägga grunden till förbättrad

återvinning. Dessa insatser väntas öka den totala åter-

vinningsgraden under kommande år. Viktiga utmaningar

återstår i vissa regioner, men riktade lösningar utvecklas

för att övervinna dem. Innovation, infrastrukturutveckling

och samarbete över organisationsgränserna blir avgörande

för att minska deponiberoendet och uppfylla långsiktiga

miljömål. Under 2025 ökade återvinnings- eller återanvänd-

ningsgraden av slipmull till 66% jämfört med 65% före-

gående år.

För att blicka framåt utreder SKF ett realistiskt och

meningsfullt målår för att uppnå enhetliga resultat för åter-

vinning av slipmull i alla relevanta anläggningar. Det fram-

tida målet baseras på teknisk genomförbarhet, hur redo

regionerna är samt förmågan hos samarbetspartners.

Målet kommer att offentliggöras när det har fastställts.

Ambitionen är att inte bara upprätthålla utan också för-

bättra återvinningsgraden till över 80% och på så sätt

säkerställa att slipmull blir en resurs snarare än en

be lastning i SKFs miljöstrategi.

E5-4

Resursinflöden

SKF använder många olika material i sin verksamhet,

bland annat metaller, plast, gummi, hydraulolja, fett och

vatten. Stål är det överlägset viktigaste materialinflödet.

Det används i första hand för lager och rullkroppar vilket

gör det till ett mycket viktigt fokus i insatserna för cirku-

laritet och minimering av koldioxidutsläppen.

För att förbättra materialinflödenas transparens och håll-

barhet samverkar SKF med leverantörer för att få tillgång

till data avseende produkternas sammansättning, typ av

energikällor som används samt andelen återvunnet inne-

håll. Alternativen med lägre utsläpp prioriteras. Framför allt

stål är ett material med stora konsekvenser på grund av sin

koldioxidintensitet och de höga volymerna i SKFs verksam-

het. När skrotbaserat stål tillverkas med hjälp av elektriska

ljusbågsugnar kan det avsevärt minska utsläppen av växt-

husgaser och beroendet av nytt stål jämfört med traditio-

nella metoder med masugn/syrgas konverter.

Under 2025 uppskattas 51% av SKFs inflöden av lager-

stål ha sitt ursprung i skrotbaserade källor, vilket klassas

som sekundärt återvunnet material. Motsvarande andel

2024 var 54%. Eftersom lagerstål utgör merparten av de

utgiftsdata. En begränsad extrapolering användes för att

uppskatta andelen återvunnet innehåll i SKFs globala

inflöden av stål. Denna procentandel tillämpas på den

redovisade mängden använt metal för att beräkna den

absoluta vikten av sekundära material, med antagandet

att den inköpta lagerstålblandningen motsvarar den metal

som använts.

E5-5

Resursutflöden

Produkter och material [E5-5_35-36]

SKF förbättrar cirkulariteten genom att öka andelen pro-

dukter och material utformade för återanvändning, demon-

tering, rekonditionering, renovering och återvinning sam-

tidigt som cirkulära affärsmodeller främjas. SKFs globala

rekonditioneringscenter reparerar och renoverar redan

idag lager som uppfyller tekniska kriterier för återanvänd-

ning, vilket förlänger produkternas livslängd och minskar

materialbehoven.

Även om en standardiserad metod för mätning av repa-

rerbarhet i hela produktportföljen ännu inte finns på plats,

har SKF utvärderat möjligheterna till rekonditionering för

nästan alla sina produktfamiljer av rullager och utvalda

kullager med hjälp av klassificeringen DIN SPEC 91472.

Även om det inte är ett direkt mått på reparerbarhet ger

den här bedömningen insikter om i vilken grad en produkt

kan återanvändas och fungerar som ett proxymått för cirku-

lär potential. Resultaten visar en hög rekonditionerings-

baserad cirkularitet för de flesta bedömda produktfamiljerna.

Under 2025 rekonditionerade eller renoverade SKF över 6

000 ton lager och fortsätter att utöka dessa insatser i

flera industrier och bidrar därmed till minskad material-

användning och förlängning av produkternas livscykel.

För att ytterligare stärka reparerbarheten på lång sikt

inkorporerar SKF principer för cirkulär design i sin produkt-

utvecklingsprocess. Dessa principer bygger på befintliga

Resursinflöden (nyckelmaterial), ton 2025 2024 2023

% förändring jäm-

fört med tidigare år

Metall som råvara från externa leverantörer 414 893 410 182 475 268 1,15%

Gummi som råvara från externa leverantörer 5 848 4 829 4 956 21,10%

Oljor 7 053 7 203 8 054 –2,08%

Fetter 2 241 2 137 2 322 4,87%

miljöriktlinjer och innebär att produkter ska utformas för

enklare reparation och återanvändning av komponenter

och på så sätt förlänga materialens livslängd och stödja

framtida cirkularitetsmål.

Livslängd

Datapunkten för förväntad livslängd anses vara icke-

väsentlig för SKF eftersom det inte finns något menings-

fullt eller jämförbart referensvärde i industrin. SKFs pro-

dukter, i synnerhet lager, är utformade för mycket specifika

kundkrav och driftsförhållanden vilket gör att deras livs-

längd beror på den maskin eller det system där de används.

Med tanke på det stora antalet olika lagertyper inom

industrin – från spindlar för höga varvtal till tunga maskiner

– är det varken genomförbart eller meningsfullt att rappor-

tera ett enda medelvärde för livslängd. Livslängd är i stället

inbyggd i designprocessen.

Även om ett universellt mått på livslängd inte är repre-

sentativt, använder SKF väletablerade modeller för att

uppskatta lagerprestanda under specifika förhållanden

– till exempel nominell livslängd (L10). I dessa modeller

beaktas faktorer som belastning, varvtal, smörjning,

föroreningar och materialutmattning. Det hjälper till att

optimera lagerval och underhållsplanering.

Återvinningsbarhet

SKF har uppskattat att cirka 96% av företagets produkter

och 98% av förpackningarna är återvinningsbara.

Redovisningsprinciper E5-5 (produkter och material)

Reparerbarhet

SKF använde ramverket DIN SPEC 91472 för att bedöma

möjligheten till rekonditionering för 11 lagerkategorier, vilka

utgör den största delen av företagets produktportfölj.

Poängen enligt DIN går från 0 (endast nytt material) till 1

(helt cirkulärt). SKF anpassade metoden för att uppskatta

hur mycket av ett lager som kan återanvändas vid rekondi-

tionering. Nästan två tredjedelar av produktfamiljerna fick

en poäng över 0,8 vilket betyder att det finns stora möjlig-

heter till rekonditionering. Detta gäller de större lagren

inom dessa produktfamiljer, för vilka rekonditionering är

ett ekonomiskt lönsamt alternativ. Bedömningen gjordes

2024 och sågs över 2025. Inga väsentliga uppdateringar

krävdes.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 67

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.

Återvinningsbart innehåll i produkter

Återvinningsbarheten för SKFs produkter beräknas med en

förenklad, materialbaserad metod. Metoden bygger på

konsoliderade data över materialinflöden och speglar möj-

ligheten för materialen att ingå i etablerade återvinnings-

processer vid produktens slutskede. Bedömningen om -

fattar de fyra materialkategorier som ingår i ESRS E5

Resource Inflows, och dessa materialinflöden antas mot-

svara sammansättningen av de produkter som såldes

under räkenskapsåret. Metaller tilldelas en återvinnings-

grad på 100%, vilket återspeglar att det finns väl etable-

rade återvinningsmöjligheter. Gummi, oljor och fetter till-

delas en återvinningsgrad på 0% eftersom det saknas

etablerad storskalig återvinning för dessa material i SKFs

tillämpningar. Den övergripande återvinningsgraden beräk-

nas genom att multiplicera varje materialkategoris åter-

vinningsgrad med dess materialvikt och därefter dividera

summan med det totala materialinflödet. Bedömningen

baseras på materialegenskaper och kapacitet i befintliga

återvinningssystem, inte på möjligheten att demontera

produkter på detaljnivå, och återvinningsgraderna tar

inte hänsyn till utbyte eller andra förluster i återvinnings-

processerna. Den resulterande återvinningsgraden är ett

indikativt värde och bör tolkas mot bakgrund av dessa

metodologiska förenklingar.

Återvinningsbart innehåll i förpackningar

Utgående förpackningar är utformade för att vara åter-

vinningsbara och består i huvudsak av kartong och trä.

En mindre del, till exempel plastfilm, kan bli icke-åter-

vinningsbart på grund av föroreningar. Eftersom det inte

finns några exakta vikter uppskattar SKF att det icke-

återvinningsbara innehållet uppgår till 2% av den totala

mängden. Denna justering baseras på förpackningarnas

specifikationer, expertutlåtanden och EUs definitioner

av förpackningsavfall för att säkerställa att inte för hög

återvinningsgrad anges.

Avfall [E5-5_37-39]

SKF genererar flera olika avfallsflöden i sin globala verk-

samhet, där de största volymerna kommer från metall-

bearbetningsprocesser. Här finns både farligt och icke-

farligt avfall. Farligt avfall utgörs primärt av slipmull och

andra bearbetningsrester, medan icke-farligt avfall bland

annat är förpackningsmaterial, metallskrot och allmänt

industriavfall. SKF bekräftar att inget radioaktivt avfall

genereras i verksamheten.

Avfallshanteringen utförs i samarbete med externa part-

ners, bland annat stålverk och specialiserade avfallshante-

ringsföretag. Dessa partners avkrävs efterlevnad av SKFs

etiska riktlinjer och alla tillämpliga lokala föreskrifter, vilket

säkerställer ansvarsfull och etisk hantering av restmaterial.

Metoder för bortskaffande kategoriseras i förberedda för

återanvändning, återvinning, förbränning (med och utan

energiåtervinning) och deponering. Lokala mål fastställs

för att förbättra resultaten uppåt i avfallshierarkin med

prioritet på förebyggande, återanvändning och återvinning

enligt principerna för cirkulär ekonomi.

Slipmull som utgör den största delen av farligt avfall är

ett strategiskt fokusområde. Det rapporteras separat för

att ge bättre transparens och göra det möjligt att följa har

arbetet framskrider mot SKF-koncernens mål att återvinna

80% av all slipmull.

Investeringar i briketteringsteknik och strategiska sam-

arbeten bidrar till högre återvinningsgrad. Eftersom det

återstår regionala utmaningar införs riktade lösningar.

Fortsatt innovation, infrastrukturutveckling och samarbete

är avgörande för att minska beroendet av deponering.

SKF förbättrar sin strategi för avfallshantering genom

bättre datakvalitet och uppföljning av resultat. Vid regel-

bundna interna granskningar identifieras möjligheter till

mindre avfall och rapporterade data valideras. För att

säkerställa enhetlighet och efterlevnad tillhandahåller SKF

speciell utbildning, handböcker för miljörapportering samt

vägledande dokument för medarbetare med ansvar för rap-

portering av avfallsdata. Pågående insatser för att minska

andelen deponering och öka cirkulär materialanvändning

bidrar till mer omfattande miljömål och illustrerar SKFs

åtagande för ansvarsfull resurshantering.

Redovisningsprinciper E5-5 (avfall)

Avfallsdata samlas in och övervakas på varje anläggning.

Avfallsvolymerna mäts baserat på officiella vägnings-

kvitton, fakturor eller bekräftelser från externa avfalls-

hanterare och rapporteras en gång i kvartalet. Alla

av vikelser större än 10% jämfört med föregående rappor-

teringsperiod kräver motivering och intern validering för

att säkerställa enhetlighet.

Avfall

Avfall, ton 2025 2024 % förändring

Farligt avfall (annat än slipmull)

Till återvinning och återanvändning:

Förberett för återanvändning 192 ej t. ej t.

Återvunnet 7 939 ej t. ej t.

Andra återvinningsförfaranden

6 082 ej t. ej t.

Till förbränning och deponering:

Förbränt utan energiåtervinning 697 ej t. ej t.

Deponerat 5 366 ej t. ej t.

Slipmull

Till återvinning och återanvändning:

Förberett för återanvändning 261 ej t. ej t.

Återvunnet 12 420 12 826 –3%

Andra återvinningsförfaranden

2 344 619 279%

Till förbränning och deponering:

Förbränt utan energiåtervinning 1 391 3 198 –57%

Deponerat 2 728 3 190 –14%

Icke-farligt avfall

Till återvinning och återanvändning:

Förberett för återanvändning 4 629 ej t. ej t.

Återvunnet (inklusive metallskrot från produktion) 62 108 82 897 –25%

Andra återvinningsförfaranden

4 979 7 604 –35%

Till förbränning och deponering:

Förbränt utan energiåtervinning 562 1 861 –70%

Deponerat 7 787 14 518 –46%

Totalt avfall 119 485 126 713 –6%

Till återvinning och återanvändning, % 84 82

Till förbränning och deponering, % 16 18

Total mängd icke-återvunnet avfall

I absoluta tal 31 936 30 990 3%

I procent, % 27 24

1) Förbränning med energiåtervinning.

2) Inkluderar de kategorier under till förbränning och förbränning med energiåtervinning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 68

MILJÖ

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Socialt ansvar

SKFs egna arbetskraft utgör grunden för företagets

framgång och omfattar ett brett spektrum av roller

och kompetenser i den globala verksamheten. SKF

strävar efter att främja en säker, inkluderande och

engagerande miljö som uppmuntrar personlig och

professionell utveckling för alla. Denna strävan

tar sin utgångspunkt i policyer, direktiv och

rutiner som syftar till att främja lika möjligheter

för alla, hälsa och säkerhet samt till att bygga en

kultur präglad av respekt och ansvarstagande.

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

S1 – Arbetsförhållanden

18 Arbetsrelaterad stress hos den egna arbetskraften

Arbetsrelaterad stress är en negativ faktor som påverkar medarbetarnas

välbefinnande, eftersom den kan orsaka ångest, depression och utbrändhet.

Bidragande faktorer är bland annat hög arbetsbelastning, korta deadlines

och otillräckliga supportsystem, särskilt i riskfyllda miljöer. Stress kan

påverka enskilda medarbetare och skapa en utmanande arbetsmiljömiljö,

vilket kan försämra teamdynamiken och samarbetet. Medarbetarna kan

uppleva minskad arbetsglädje och motivation, vilket kan leda till lägre

produktivitet och engagemang. Långvarig stress kan bidra till ökad frånvaro

om med arbetare behöver tid för återhämtning.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

19 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos den egna arbetskraften

SKF är medvetna om att arbetsrelaterade skador och ohälsa förekommer

på arbetsplatserna även om det i SKFs koncernpolicy för miljö, energi, hälsa

och säkerhet tydligt fastställs att hälsa och säkerhet för medarbetare, entre-

prenörer, inhyrd personal och besökare har högsta prioritet. Säkerheten

måste alltid komma i första hand och SKF är övertygat om att alla arbets-

relaterade skador och ohälsa kan förebyggas genom att proaktivt bedöma

hälso- och säkerhetsrisker för att eliminera faror och minska risker som i

slutändan förbättrar arbetsmiljön. SKF har ett koncernledningssystem för

miljö, hälsa och säkerhet som stödjer detta synsätt. Tillsammans med noll-

visionen för olyckor och proaktiv rapportering av tillbud och riskfyllda för-

hållanden syftar ledningssystemet till att förhindra alla arbetsplatsolyckor.

Faktisk

negativ

konsekvens

Kortsiktig

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

S1 – Lika behandling och möjligheter för alla

20 Skapa en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering

SKF åtar sig att erbjuda lika möjligheter oavsett hudfärg, etnicitet, kön, sexuell

läggning, ålder, civilstånd eller social ställning, nationellt ursprung eller natio-

nalitet, funktionshinder eller funktionsvariationer, medicinska tillstånd (inklu-

sive graviditet), genetisk information, kast, religion, fack förenings medlemskap,

politisk tillhörighet eller andra unika eller vanliga personlighetsdrag. Kon-

cernen vill att alla medarbetare ska känna sig välkomna som de är. Viktiga

faktorer som påverkar detta område är företagets syfte, kultur, med arbetar-

engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt. Genom att fokusera på

dessa faktorer, begränsar SKF inte bara de negativa konse kvenserna ut bidrar

också med en positiv, faktisk påverkan.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

21 Utbildning och kompetensutveckling

SKF lägger stor vikt på att erbjuda sina medarbetare fortlöpande utbildnings-

möjligheter som förbättrar deras kompetens, så att de kan utföra sina arbets-

uppgifter mer effektivt och anpassa sig till branschens föränderliga krav.

Denna investering ökar inte bara den individuella kompetensen utan främjar

också en kultur av ständig förbättring och innovation bland medarbetarna.

Ett starkt fokus på utbildning och utveckling leder dessutom till ökat engage-

mang och högre arbetstillfredsställelse hos medarbetarna, vilket har en positiv

inverkan på deras allmänna välbefinnande och karriärutveckling. I slut ändan

bidrar detta till en mer förbättrad medarbetarupplevelse.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

22 Potentiell diskriminering och ojämlik behandling av den

egna arbetskraften

Stora företag som SKF med många anställda står inför en reell risk för diskri-

minering och ojämlik behandling, vilket kan leda till stress, ångest och andra

psykiska problem hos de drabbade medarbetarna. Det kan ha negativ påver-

kan på deras allmänna välbefinnande och livskvalitet. De potentiella nega-

tiva konsekvenserna är betydande, med tanke på hur allvarliga de kan vara

för den enskildes hälsa. SKF verkar i flera länder där risken för diskriminering

är högre. SKFs närvaro i dessa regioner ökar farhågorna över de potentiella

negativa konsekvenserna för medarbetarna, och understryker vikten av att

säkerställa rättvis behandling i olika miljöer.

Potentiell

negativ

konsekvens

Medellång

sikt

S1 Den egna arbetskraften

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 69

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

STRATEGI

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

SKFs väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

(IROer) relaterade till den egna arbetskraften identifierades

genom koncernens dubbla väsentlighetsbedömning (DMA),

enligt beskrivningen i ESRS 2 IRO-1. Dessa IROer presen-

teras i tabell SBM-3 och återspeglar både konsekventiell

och finansiell väsentlighet.

Strategisk integration av arbetskraftsrelaterade IROer

[S1 SBM-3_13a–b]

SKFs förmåga att uppfylla sina strategiska ambitioner är

nära kopplad till hur företaget hanterar konsekvenser, ris-

ker och möjligheter relaterade till egen arbetskraft. SKFs

People Agenda för 2030 beskriver de viktigaste priorite-

ringarna – kultur och ledarskap, framtidens arbetskraft och

medarbetarupplevelser – som direkt påverkar väsentliga

IROer såsom arbetsvillkor, likabehandling och välbefin-

nande.

Dessa prioriteringar är integrerade i SKFs arbete med

att bygga upp och upprätthålla en motståndskraftig,

mångfaldig, inkluderande, kompetent och högpresterande

organisation. De ger stöd åt affärsmodellen genom att

säkerställa att SKF kan attrahera, behålla och utveckla den

kompetens som behövs för att driva innovation, optimering

av verksamheten och kundvärde.

Operativa sammanhang och process for uppföljning

[S1 SBM-3_13b;14b]

Arbetskraftsrelaterade IROer uppstår till följd av SKFs

verksamhetsmodell, som omfattar tillverkning, teknik, FoU,

digitala tjänster och inköp globalt. Dessa konsekvenser

finns på alla anläggningar, inom alla affärsområden,

affärsenheter och funktioner. De hanteras genom styrnings-

strukturer, policyer (G1-1, S1-1) och åtgärder (S1-4) som

säkerställer att de är i linje med de strategiska målen.

Resultat från medarbetarundersökningar, trender inom

personalomsättning och rapportering av missförhållanden

ligger till grund för kontinuerliga förbättringar av ledar-

skapsutveckling, introduktionsprogram och inkluderings-

initiativ. Denna återkopplingsloop ser till att SKF har en

strategi som tar hänsyn till medarbetarnas behov och för-

väntningar på hållbarhet, och stöder koncernens förmåga

att uppnå sina strategiska mål.

Väsentliga negativa konsekvenser [S1 SBM-3_14b;14d]

I bedömningen av arbetskraftsrelaterade IROer har SKF

identifierat faktiska väsentliga negativa konsekvenser för

sin egen arbetskraft, inklusive arbetsrelaterad stress,

arbetsskador och ohälsa. Dessa konsekvenser är kopplade

till särskilda egenskaper i industriella verksamheter, såsom

exponering för tunga maskiner och fysiskt ansträngande

arbete. Dessutom är SKF medveten om risken för potentiell

diskriminering och ojämlik behandling. Även om dessa

konsekvenser inte är systematiska i SKFs verksamhet som

helhet, anses de vara väsentliga på grund av deras potenti-

ella allvarlighetsgrad och relevans för SKF som ett globalt

tillverkningsföretag. Alla identifierade konsekvenser kan

påverka verksamhetens resiliens, medarbetarnas engage-

mang och den långsiktiga hållbarheten. Därför har SKF

infört lämpliga policyer, direktiv, riktlinjer och åtgärder för

att minska dessa risker och potentiella negativa konse-

kvenser. (se S1-1, S1-3, S1-4).

Väsentliga positiva konsekvenser [S1 SBM-3_14c]

SKF hanterar och mildrar aktivt väsentliga negativa kon-

sekvenser på den egna arbetskraften, men koncernen

erkänner också de betydande positiva faktorer som den

egna arbetskraften bidrar med för ett långsiktigt värde-

skapande och resiliens. De positiva konsekvenserna är

integrerade i utformningen och förverkligandet av SKFs

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

S1 – Lika behandling och möjligheter för alla, forts

23 Potentiella lönegap mellan könen och brist på adekvata löner

Det är inte ovanligt att tillverkningsföretag kämpar med löneklyftor och brist

på adekvata löner, vilket bottnar i traditionell branschpraxis och invanda

mönster samt bredare strukturella och kulturella orsaker. Oftast orsakas

problemen av att flera viktiga faktorer påverkar varandra. Sådana faktorer

kan vara bristande jämställdhet och yrkesmässig segregering, undervärderat

arbete i kvinnodominerade roller, kvinnlig underrepresentation i ledande

befattningar och högre betalda chefstjänster samt otillräckliga flexibla

arbets former, vilket kan leda till avbrott i karriären för kvinnor som oftast tar

större ansvar för omvårdnad, etc.

Potentiella lönegap och brist på adekvata löner kan ha negativ påverkan

på medarbetarnas engagemang, produktivitet och lojalitet, vilket i sin tur

kan begränsa förmågan för ett företag som SKF att utveckla talanger, vara

innovativa, möta kundernas krav och få verksamheten att växa.

Löneskillna-

der mellan

män och

kvinnor:

Faktisk

negativ

konsekvens

Adekvata

löner:

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

24 Mångfald och inkludering ökar innovation och affärsresultat

Forskning visar att arbetsteam som präglas av mångfald och inkludering är

mer produktiva, ökar sina marknadsandelar och är mer benägna att expan-

dera till nya marknader. Det är också viktigt för att attrahera och behålla

talanger. Genom att uppmuntra mångfald i arbetsteamen och ha ett inklu-

derande ledarskap kan SKF skapa en innovativ miljö som bidrar till viktiga

ekonomiska möjligheter för koncernen. SKF tar ett helhetsgrepp för att stärka

mångfalden. Viktiga faktorer på detta område är syfte, kultur, medarbetar-

engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt.

Möjlighet Medellång

sikt

S1 – Andra arbetsrelaterade rättigheter

25 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter hos den

egna arbetskraften

Andra arbetsrelaterade rättigheter är mänskliga rättigheter, såsom noll-

tolerans mot barnarbete och tvångsarbete. Vissa länder där SKF är verksamt

har högre risk för potentiellt barnarbete och tvångsarbete. Dessa risker är

särskilt relevanta för SKFs verksamhet, eftersom de kan äventyra företagets

åtagande att följa etiska principer och respektera mänskliga rättigheter.

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S1 Den egna arbetskraften, forts.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 70

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

strategi och affärsmodell, som främjar rättvisa och säkra

arbets förhållanden, likabehandling och lika möjligheter,

vilket återspeglas i policyer och direktiv (S1-1) och åtgärder

( S1-4). Dessa initiativ inriktar sig direkt mot väsentliga

IROer som arbetsvillkor, icke-diskriminering och med-

arbetarnas välbefinnande. Positiva konsekvenser som

initiativ till utbildning, inkludering och välbefinnande

bidrar till stabilitet samt medarbetares engagemang och

prestation. Genom att främja mångfald i teamen och ett

inkluderande ledarskap skapar SKF en miljö som stödjer

innovation, samarbete och optimering av verksamheten.

Faktorer som företagets syfte, kultur, medarbetar-

engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt är

grundläggande för att upprätthålla en positiv utveckling

och driva på konti nuerlig förbättring. Denna utveckling

följs upp genom medarbetarundersökningar, mätningar

av mångfald, hälsa och välbefinnande, feedback om om -

vandling och förändring samt personalomsättning, vilket

ligger till grund för löpande förbättringar av SKFs personal-

strategi som stödjer koncernens långsiktiga resiliens.

Väsentliga konsekvenser till följd av omställningsplaner

[S1 SBM-3_14e]

SKF förväntar sig för närvarande inga väsentliga negativa

konsekvenser av omställningsplanerna, men potentiella

effekter som omstrukturering av arbetsuppgifter, om -

skolning och omplacering övervakas.

Intressenters engagemang och styrning [S1 SBM-2]

SKFs strategi för att hantera personalrelaterade konse-

kvenser, risker och möjligheter baseras på strukturerade

synpunkter från viktiga interna intressenter. Synpunkter

från People Experience (PX), arbetstagarrepresentanter,

Human Rights Officer, DEI and Wellbeing-ledare, Ethics

& Compliance, MHS- och kvalitetschefer samt affärs-

områden och affärsenheter bidrar till att identifiera

väsentliga ämnen och utforma lämpliga åtgärder. Denna

tvär funktionella samverkan ser till att den egna arbets-

kraftens perspektiv återspeglas i SKFs hållbarhetsstrategi

och operativa beslutsfattande, enligt ESRS 2 SBM-2.

Omfattning av medarbetare [S1 SBM-3_14]

De berörda personerna omfattar främst tillsvidareanställda

på hel- och deltid inom SKFs verksamhet. I vissa fall ingår

även konsulter som är arbetar i SKFs verksamhet och

omfattas av arbetskraftsrelaterade IROer, särskilt om de är

exponerade för liknande arbetsförhållanden eller operativa

risker. Konsulter ingår dock inte i IROer relaterade till

ersättning, såsom adekvata löner, eftersom de inte är

anställda av SKF utan får ersättning från sina respektive

arbetsgivare.

Utsatta grupper [S1 SBM-3_14a; 15; 16]

SKF delar för närvarande inte in sin egen arbetskraft i spe-

cifika utsatta undergrupper. Därför kan SKF inte avgöra om

specifika IROer påverkar dessa grupper oproportionerligt

eller om de är anpassade för att tillgodose deras särskilda

behov. De IROer som identifierats i SKFs DMA gäller i stort

sett hela den egna arbetskraften. SKF är dock medvetna

om att vissa personer, såsom migrerande arbetstagare,

kvinnor eller medarbetare med funktionsnedsättning, kan

utsättas för oproportionerligt stora risker. Även om IROer

inte är skräddarsydda för dessa grupper, ligger tonvikten i

SKFs ledningsstrategi på inkludering, icke-diskriminering

och rättvis behandling, vilket säkerställer att policyer,

direktiv och åtgärder tillgodoser olika behov.

Mänskliga rättigheter och risker för tvångsarbete

[S1 SBM-3_14f-g]

Inga sådana risker har identifierats i SKFs egen verksam-

het under utvärderingsperioden. SKF är dock medveten om

att vissa länder och regioner i leveranskedjan uppströms

kan ha ökad risk på grund av bristfälliga arbetsskydds-

bestämmelser eller begränsad efterlevnad. Även om

sannolikheten för incidenter i SKFs direkta verksamhet

anses vara låg, innebär den potentiella allvarlighets-

graden av brott mot mänskliga rättigheter, tvångsarbete

och barn arbete att dessa frågor är väsentliga ur ett

konsekvens perspektiv. SKF hanterar dessa risker genom

sina globala etiska riktlinjer, etiska riktlinjer för leveran-

törer, revisioner och visselblåsningsmekanismer med

skydd mot repres salier.

S1 Den egna arbetskraften, forts.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER

OCH MÖJLIGHETER

S1-1

Policyer och direktiv relaterade till den egna arbets-

kraften [S1-1_19-20a; 22; 23; 24a-d; MDR-P_65a-f]

SKF följer alla tillämpliga lokala lagar och förordningar

där sådana finns. Förutom att följa lagstiftningen har SKF

satt upp högre interna standarder genom en rad globala

policyer och direktiv (se tabellen över policyer och direktiv

relaterade till den egna arbetskraften på nästa sida) som

behandlar väsentliga IROer som har fastställts för SKFs

egen arbetskraft. Under 2025 införde SKF en ny personal-

policy för koncernen som sätter tydliga standarder för

arbetsförhållanden och praxis.

Koncernens personalpolicy beskriver SKFs åtagande

när det gäller medarbetarnas välbefinnande och affärs-

etiskt beteende. Den stöds av flera direktiv som omfattar

områden som arbetsvillkor, mångfald och inkludering,

utbildning och utveckling samt arbetstagares rättigheter

(se tabellen över policyer och direktiv som rör den egna

arbetskraften på nästa sida). Tillsammans med SKF-

koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet

regleras dessa av SKFs etiska riktlinjer som uttryckligen

förbjuder människohandel, tvångsarbete och barnarbete.

Åtgärder mot kränkningar av mänskliga rättigheter

[S1-1_20a-c;21, S1 SBM-2]

SKFs åtagande att respektera mänskliga rättigheter

omsätts i praktiken genom företagets globala policyer och

direktiv, som beskrivs i avsnittet S1-1 i tabellen med poli-

cyer. Dessutom styrs SKFs praxis, policyer och direktiv

av viktiga internationella ramverk, inklusive ILOs kärn-

konventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag

om ansvarsfullt företagande, FNs vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter, ICCs näringslivsprogram

för hållbar utveckling samt FN:s Global Compact och

dess tio principer. Policyer och direktiv gäller för alla med-

arbetare och konsulter inom SKFs egen arbetskraft. För att

säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och att

åtgärder kan vidtas vid eventuell påverkan har SKF infört

följande mekanismer:

• Rapporteringskanaler för missförhållanden: Medarbetare

och intressenter kan rapportera missförhållanden via

Ethics and Compliance rapporteringskanal (se S1-3).

• Korrigerande och avhjälpande åtgärder: När brott mot

mänskliga rättigheter eller olämpligt beteende upptäcks

vidtar SKF korrigerande och avhjälpande åtgärder.

• Riskbedömningar: Risker för mänskliga rättigheter

bedöms genom internrevisioner, leverantörs-

utvärderingar och granskningar av incidenter.

Dessa åtgärder kompletterar de åtaganden som beskrivs

i tabellen i avsnittet S1-1 i tabellen med policyer och i SKFs

etiska riktlinjer (se G1-1).

Förebyggande av arbetsplatsolyckor [S1-1_23]

Att förebygga hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen

är en central del av SKFs åtagande att uppnå nollvisionen

för olyckor. Detta åtagande är en del av koncernens stra-

tegiska syn på medarbetarnas välbefinnande och säker-

heten i verksamheten. Mer information finns i tabellen

S1-1 över policyer och direktiv med referenser till SKF-

koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet,

som fastställer förväntningar på säkra arbetsförhållanden

i SKF samtliga verksamheter.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 71

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

SKF-koncernens policy

för miljö, energi, hälsa

och säkerhet

Hanterar arbetsrelaterade skador,

ohälsa och relaterade risker för stress.

Målet är att säkerställa säkra och hälso-

samma arbetsplatser i SKFs samtliga

verksam heter.

Fokuserar på hälsa, säkerhet och

väl befinnande på arbetsplatsen:

före byggande av incidenter genom

proaktiv riskbedömning och

MHS-ledning.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller hela SKFs arbetskraft – medarbetare, entreprenörer

och besökare globalt i alla verksamheter.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Group Quality & EHS och Group Sustainability är viktiga

intressenter i utformningen av policyn, tillsammans med

synpunkter från affärsområden, affärsenheter och MHS-

chefer. Koncernens hälso- och säkerhetskommitté, där

arbetstagar representanter ingår, granskar och lämnar

synpunkter innan policyn slutgiltigt godkänns.

MHS-chefer utses i regionerna, affärsområdena, affärs-

enheterna och lokala ledningsgrupper över hela SKF.

De operativa ledningsgrupper ser till att uppmärksamhet,

resurser och investeringar läggs på till hälsa och säker-

het i deras respektive enheter. Ansvaret för policyn

ligger hos SKFs SVP för commercials and operations

development och Chief Financial/ Sustainability Officer.

Ansvaret för policyn ligger hos VD och koncernchef.

18, 19, 21

SKF-koncernens direktiv

för DEI, välbefinnande,

feedback och flexibelt

arbete

Hanterar diskriminering

, ojämlik

behandling, arbetsrelaterad stress och

behovet av inkluderande, hälsosamma

arbets miljöer.

Främjar en inkluderande och respektfull

arbetsmiljö genom att förebygga diskrimi-

nering och säkerställa lika möjligheter,

samtidigt som direktivet fastställer prin-

ciper för att förbättra medarbetarnas

allmänna välbefinnande och ha en bra

balans mellan arbete och privatliv genom

flexibla arbetsformer och regelbunden

feedback från medarbetarna.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna

arbetskraften globalt.

Intressenter som deltagit i utarbetandet av direktivet

SKF-koncernens chefer inom People Experience, DEI & Well-

being, Culture, Leadership & People Development är viktiga

intressenter som är involverade i utarbetandet av direktivet.

Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group

People Experience, med genomförandeansvar till-

delat People Experience-chefer och alla medarbetare.

Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef.

18, 20, 22,

SKF-koncernens direktiv

för ersättningar och

förmåner

Syftar till att säkerställa att SKF-kon-

cernens filosofi för ersättningar tillämpas

konsekvent inom hela SKF- koncernen för

alla medarbetare. Den utgör ett enhetligt

ramverk för att utforma, genomföra och

styra rutiner för ersättningar så de stödjer

affärsmål och medarbetarengagemang.

Dessutom möjliggör den lokal anpass-

ning i en globalt sammanhängande

struktur, vilket garanterar efterlevnad av

lagkrav och typiska ersättningsrutiner på

varje marknad. Direktivet syftar också till

att främja en kultur av öppenhet och öka

med arbetarnas förståelse för hur deras

lön bestäms och hur de kan påverka den.

Ger ett enhetligt ramverk för att utforma,

genomföra och styra rutiner för ersätt-

ningar som stödjer affärsmål och

med arbetarengagemang. Den främjar

adekvata, jämlika och transparenta

ersättningsrutiner som följer gällande

lagar och regler i de länder där SKF

bedriver verksamhet. Den högsta

stan darden, som fastställs antingen

i direk tivet eller i tillämpliga lokala

lagar och förordningar, ska tillämpas

och ha företräde.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna

arbetskraften globalt.

Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet

Group People Experience, Group Total Reward.

Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group

People Experience, med implementationsansvar till -

delat lokala People Experience-organisationer, lednings-

grupper och alla chefer med direkt underställda.

Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef.

20, 22, 23

1) SKFs åtaganden om icke-diskriminering, som beskrivs i SKFs etiska riktlinjer, är i linje med ESRS S1-1 §24(b) och omfattar alla skyddade grunder enligt EU-förordningar, samt ytterligare grunder som definieras i SKFs

etiska riktlinjer (se G1-1). Dessa inkluderar hudfärg, etniskt ursprung eller tillhörighet, kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, civilstånd eller social status, nationalitet, funktionsnedsättning, medicinska tillstånd

(inklusive graviditet), genetisk information, kast tillhörighet, religion, politisk tillhörighet, facklig anslutning samt andra unika eller vanliga egenskaper.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 72

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

SKF-koncernens direktiv

för föreningsfrihet och

kollektivavtalsförhand-

lingar

Syftar till att skydda och främja med-

arbetarnas rätt till föreningsfrihet och

kollektivavtal enligt inter nationella

arbetsnormer.

Garanterar medarbetarnas rätt att fritt

ansluta sig till eller bilda fackföreningar

och delta i kollektivförhandlingar. Syftar

till att förbjuda diskriminering, hot eller

repressalier i samband med facklig verk-

samhet. Syftar till att säkerställa tillgång

till formella företrädare och konstruktiv

social dialog mellan ledning och arbets-

tagarrepresentanter. Direktivet främjar

integrering av fackliga representanter i

relevanta arbetsplatskommittéer, inklusive

SKFs hälso- och säkerhetskommitté.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla medarbetare och deras valda representanter

inom alla SKF-koncernens företag, inklusive tillverknings-

anläggningar, försäljnings- och huvudkontor, dotterbolag

och i vissa fall strategiska leverantörer.

Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet

Group People Experience, Group Labour Affairs

upp daterar direktivet. Group Legal & Compliance

ansvarar för imple mentering.

Ansvaret ligger hos Senior Vice president för Group

People Experience, med implementationsansvar

till delat affärsområden, affärsenheter, Country Labour

Affairs och lokala People Business Enablers. Ansvaret

för direktivet ligger hos VD och koncernchef.

18, 20, 22,

SKF-koncernens direktiv

för talangutveckling

Skapar ett strukturerat, inkluderande

ramverk för kontinuerlig kompetens- och

ledarskapsutveckling som säkerställer att

alla medarbetare har lika möjligheter att

växa, utveckla viktiga färdigheter och

bidra till SKFs långsiktiga affärsresultat.

Direktivet främjar strukturerad utbildning,

ledarskapsutveckling och karriärutveck-

ling med lika möjligheter för alla med-

arbetare.

Skapar ett strukturerat, inkluderande ram

för kontinuerlig kompetens- och ledar-

skapsutveckling. Direktivet syftar till att:

Förebygga, mildra och åtgärda faktiska

och potentiella konsekvenser genom att

se till att alla medarbetare har lika tillgång

till utvecklingsmöjligheter, minska kom-

petensbrister och stödja successions-

planering för kritiska roller.

Hantera risker som brist på efterträdare,

kompetensbrist och minskad konkurrens-

kraft genom att erbjuda strukturerad

utbildning, ledarskapsutveckling och

karriärutveckling.

Sträva efter möjligheter till innovation,

rörlighet inom företaget och strategisk

kompetensutveckling, som stödjer både

medarbetarnas professionella utveckling

och långsiktig affärsframgång.

Övervaka effektiviteten genom globala

KPIer, rapportering av PX-styrkort, årlig

kalibrering och obligatorisk rapportering

om lärande och utveckling.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla SKFs medarbetare globalt.

Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet

Group People Experience, företagsledare, PX-chefer

och medarbetare via medarbetarfeedback.

Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group

People Experience, med implementationsansvar tilldelat

affärsenheterna och People Experience-chefer. Ansvaret

för direktivet ligger hos VD och koncernchef.

20, 21, 22

S1 Den egna arbetskraften, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 73

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

S1-2

Rutiner för dialog med medarbetare och deras före-

trädare angående konsekvenser [S1-2_27a-e; 28]

SKF samverkar med sina egna medarbetare genom regel-

bundna direkta och indirekta metoder som fångar upp med-

arbetarnas insikter och informerar om hur väsentliga kon-

sekvenser, risker och möjligheter identifieras och hanteras.

Direkt samverkan med medarbetare

[S1-2_27a-e, AR 18; AR19]

Direkt engagemang möjliggörs genom regelbundna town-

hall möten och teamdialoger, som hålls inom olika affärs-

områden, affärsenheter, regioner och funktioner. Dessa

forum ger medarbetarna möjlighet att interagera med

ledningen, inklusive SKF-koncernens VD, och ställa frågor

eller diskutera problem. Dessutom genomför SKF varje

kvartal globala medarbetarundersökningar som syftar till

att anonymt utvärdera medarbetarengagemang och få en

bild av medarbetarnas inställning och välbefinnande.

För att säkerställa återkoppling är lokala chefer ansva-

riga för att gå igenom resultaten tillsammans med sina

team, tolka resultaten utifrån engagemangsdrivande

fak torer och gemensamt ta fram handlingsplaner. Fram-

stegen följs upp centralt och resultaten vidarebefordras

till personalutskottet för strategisk uppföljning. Resultaten

från undersökningarna delas under kvartalsuppdateringar

som leds av VDn och är öppna för alla medarbetare

globalt. Medarbetarna kan ställa frågor under mötet eller

via e-postadressen ask@skf.com.

Samverkan med arbetstagarrepresentanter

[S1-2_27a-e, AR22]

SKF samarbetar med arbetstagarrepresentanter genom

formella samråd och dialoger enligt nationell och europe-

isk lagstiftning samt det globala ramavtalet. Europeiska

företagsrådet (EWC) och det globala fackliga världsrådet

(WUC) fungerar som plattformar för samarbete mellan

arbetstagarrepresentanter och ledningen (se S1-8). Det

globala fackliga världsrådet sammanträder årligen för att

diskutera arbetsmarknadsfrågor och utbyta information

om koncernens prioriteringar. Parallellt hålls ett särskilt

möte för europeiska representanter i europeiska företags-

rådet. Andra samarbetsformer, såsom fackliga dialoger,

är anpassade till specifika medarbetarsegment eller

ämnen. Hur ofta och i vilken utsträckning varierar bero-

ende på ämnet. Övervakningen av hela processen för

arbetstagarrepresentanters engagemang sköts av Labour

Affair Director i Global People Experience ledningsgrupp.

Insikt i utsatta eller marginaliserade gruppers

perspektiv [S1-2_28]

SKF kategoriserar inte formellt sin arbetsstyrka i specifika

utsatta undergrupper, men företaget arbetar aktivt för att

lyfta fram perspektiv från potentiellt marginaliserade med-

arbetare genom riktade initiativ och inkluderande sam-

verkansformer. Program för kvinnligt ledarskap, såsom ”SHE

Leads”, som stöder jämställdhet i ledande befattningar,

medan workshops för mångfald, jämlikhet och inklude-

rande, tillgänglighetsgranskningar och regionala utvärde-

ringar av välbefinnande hjälper till att identifiera och

hantera eventuella hinder som medarbetarna kan möta.

Frågor som rör inkludering behandlas systematiskt genom

enkäter och teammöten. För att få mer djupgående inblick

främjar SKF ett nära samarbete mellan People Experience

(PX), DEI and Wellbeing Leads samt regionala PX-team.

S1-3

Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser

och kanaler genom vilka den egna arbetskraften

kan uppmärksamma missförhållanden

Rapporteringsförfarande för missförhållanden och pro-

cesser för att få upprättelse [S1-3_32a-d, AR28; AR30]

SKF åtar sig att säkerställa att alla medarbetare har till-

gång till säkra, pålitliga och effektiva kanaler för att kunna

framföra missförhållanden och söka hjälp när de drabbas

av negativa konsekvenser. SKF upprätthåller ett struktu-

rerat rapporteringsförfarande för missförhållanden och

flera mekanismer som stödjer medarbetarna att framföre

att framföra missförhållanden och få lämplig uppföljning.

Medarbetare uppmuntras och förväntas rapportera alla

beteenden som bryter mot SKFs etiska riktlinjer. Miss-

förhållande kan framföras via olika kanaler, exempelvis

via informella samtal med lokala chefer, People Experience-

team, anonymt via enkäter eller genom den primära formella

rapporteringskanalen. Dessa kanaler är avsedda att han-

tera ett brett spektrum av missförhållanden, från olämpligt

beteende på arbetsplatsen till potentiella överträdelser av

de etiska riktlinjerna. Rapporteringskanalen finns på en

extern webbsida som är tillgänglig via SKFs intranät, de

etiska riktlinjerna och skf.com, och kommunikationen kan

ske både skriftligt och muntligt. Andra kontaktsätt är via

e-post, telefon, fysiska möten eller direkt dialog med en

chef. Lokala och regionala chefer ansvarar för den dagliga

hanteringen av ärenden, medan Group Compliance

granskar alla inkomna ärenden och fördelar dem till lämplig

utredare. Möjliga åtgärder klassificeras utifrån över träd-

elsens allvarlighetsgrad och resultatet av eventuella tidigare

korrigerande åtgärder. Åtgärder kan vara coaching, process-

förändringar eller disciplinära åtgärder.

Kanalernas effektivitet [S1-3_32e, AR32]

Tendenser när det gäller rapporterade ärenden och lös-

ningar övervakas av Group Compliance. Medvetenheten

förstärks genom e-lärande, information på intranätet och

kommunikation från ledningen. Feedback används för att

kontinuerligt förbättra kanalens effektivitet.

Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot

repressalier [S1-3_33, AR31]

SKF tillåter inga repressalier mot personer som i god

tro framför sina synpunkter, vilket är i linje med SKF-

koncernens policy för visselblåsning, se G1-1. SKF strävar

efter att hantera alla ärenden på ett professionellt och

konfidentiellt sätt enligt fastställda interna utrednings-

rutiner. Mer information om styrning och övervakning

finns i avsnitt G1-1.

S1-4

Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den

egna arbetskraften och strategier för att minska

de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga

möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften,

samt dessa åtgärders ändamålsenlighet

SKF har genomfört en rad åtgärder för att hantera väsent-

liga konsekvenser, risker och möjligheter (IROer) som iden-

tifierats för den egna arbetsstyrkan. Tillsammans syftar

dessa åtgärder till att förebygga och åtgärda negativa

konsekvenser, stärka riskhanteringen och ta tillvara möjlig-

heter som förbättrar säkerheten, rättvisan och kompetens-

uppbyggnaden inom hela organisationen. Resultaten av

dessa åtgärder återspeglas i S1-5-mått, liksom i observe-

rade förändringar inom styrningsprocesser, personalpraxis

och kvalitativa feedbackmekanismer. Till stöd finns policyer,

direktiv och övervakning som beskrivs i S1-1.

Säkerställa hälsa och säkerhet i alla verksamheter

[S1-4_36a;38d;40a-b;43, MDR-A_68b-c]

För att mildra de negativa konsekvenserna av arbets-

relaterade skador och ohälsa har SKF ett ledningssystem

för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som är certifierat

enligt ISO 45001:2018. Systemet säkerställer att lagar och

koncernkrav efterlevs, stöder kundernas och intressen t-

ernas förväntningar och ger ett strukturerat ramverk för

systematiska och kontinuerliga förbättringar. Övergripande

principer definieras i SKF-koncernens policy för miljö,

energi, hälsa och säkerhet, medan detaljerade rutiner

införs genom MHS-ledningssystemet på koncern-, lands-

och anläggningsnivå för att säkerställa att det är enhetligt

och ändamålsenligt i alla verksamheter. Ledningssystemet

stöds av SKFs etiska riktlinjer och är anpassat till stan darden

ISO 45001, vilket garanterar en robust och ansvarsfull

strategi för hälsa och säkerhet. SKF kräver också att entre-

prenörer och andra tredje parter som arbetar på SKFs

anläggningar eller på uppdrag av SKF omfattas av samma

hälso- och säkerhetsstandarder som SKFs medarbetare.

Innan arbetet påbörjas genomgår entreprenörerna risk-

bedömningar och säkerhetsintroduktioner. Vid arbete hos

kunder eller leverantörer utvärderar SKF potentiella risker

och kommer överens om kontrollåtgärder innan arbetet

på börjas, vilket garanterar en säker arbetsmiljö för alla

parter. Ledningssystemet omfattar både fysisk och psyko-

logisk hälsa och syftar till att skapa en säkrare arbetsmiljö

och främja det allmänna välbefinnandet, ett långsiktigt

åtagande för att uppnå visionen om noll arbetsplats-

olyckor. Den gäller för medarbetare på SKFs anläggningar,

personer som reser eller arbetar externt för SKFs räkning

(såsom underhållstekniker ute hos kunder), entreprenörer

och besökare.

SKF använder systematiska arbetssätt för att identi-

fiera faror och bedöma risker i alla verksamheter. Risk-

bedömningar genomförs regelbundet och granskas

efter olyckor och allvarliga tillbud. Korrigerande och

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 74

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

förebyggande åtgärder genomförs utifrån åtgärdstrappan,

där eliminering av faror prioriteras.

Tydliga roller och ansvarsområden för hälsa och säkerhet

är fastställda på alla nivåer inom organisationen. MHS-

koordinatorer bistår cheferna att implementera kraven.

Alla medarbetare och inhyrd personal får utbildning i hälsa

och säkerhet under introduktionen samt rollspecifk utbild-

ning för högriskarbeten som elarbeten, arbete på höga

höjder och heta arbeten. Utbildningen sker under arbetstid

och är anpassad efter lagstadgade krav och koncernkrav

för att säkerställa kompetens och efterlevnad.

SKF främjar en kultur av öppenhet och proaktiv riskhan-

tering. Alla medarbetare är skyldiga att anmäla incidenter,

och proaktivt rapportering av tillbud och riskfyllda arbets-

förhållanden krävs för att identifiera risker i ett tidigt skede

och förebygga skador. Registrerbara olyckor utreds med

hjälp av en strukturerad process, vilket leder till korrige-

rande och före byggande åtgärder. I relevanta fall delas

resultaten och lärdomarna inom hela koncernen för att

förhindra att liknande situationer uppstår. Dessa åtgärder

genomförs löpande med månatliga hälso- och säkerhets-

utvärderingar. Framstegen utvärderas utifrån antalet

olyckor och deras allvarlighetsgrad, vilka förväntas minska

över tid. För effektiviteten av dessa åtgärder kan hänvisas

till avsnittet om mått för arbetsmiljö (S1-14) som inkluderar

en graf över proaktivitet och olyckor.

År 2025 införde SKF en global IT-applikation för att

standardisera rapportering, utredning och uppföljning av

incidenter på alla anläggningar.

För att stärka maskinsäkerheten tillämpade SKF under

2025 en ”investeringsredo” strategi med krav på risk-

bedömningar och utbildning av chefer innan kapital-

investeringar i nya maskiner gjordes. På så sätt integreras

säkerhetsaspekter i utrustningens konstruktion, upp-

handling och installation, vilket minskar långsiktiga risker

och förbättrar efterlevnaden av koncernens standarder.

Skapa en inkluderande och rättvis arbetsplats

[S1-4_36a-b; 39, MDR-A_68a-c]

För att hantera IROer relaterade till potentiell diskrimine-

ring, ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen

och potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter för

den egna arbetsstyrkan, driver SKF sitt globala mål för

mångfald och inkludering fram till 2030, med stöd av SKFs

etiska riktlinjer och direktiv för DEI, välbefinnande, feed-

back och flexibelt arbete (se S1-1 för detaljerad informa-

tion). Denna ambition tillämpas inom alla viktiga kontakt-

punkter med medarbetarna, rekrytering och kompetens-

utveckling, successionsplanering, rörlighet inom företaget,

resultatuppföljning och tillhörande pro cesser som regel-

bundet granskas för att identifiera och undanröja fördomar

eller hinder, så att alla behandlas lika och får lika möjlig-

heter. Ramverket är anpassat efter de specifika behoven

inom varje affärsområde, affärsenhet och region och base-

ras på SKFs syfte och kärnvärden Collaboration, Curiosity,

Courage och Care. Under 2025 erbjöd SKF utbildnings-

möjligheter via olika plattformar och gav tillgång till utbild-

ning om psykosocial säkerhet, mångfald och inkludering

samt att motverka trakasserier och omedvetna fördomar.

SKF interagerar med verksamheten genom halvårsvisa

People Business Reviews och granskningar av ”PX-styrkort”,

där affärsområden, affärsenheter och koncernledningen

deltar i diskussioner om könsrelaterade KPIer, högre chefers

erfarenheter, successionsplanering och mång falds initiativ.

Dessa ”styrkort” mäter också effektiviteten, till exempel

genom resultaten för mångfald och inkludering från SKF

Team Pulse-undersökning. Mål kopplade till åtgärder

i 2030-planen om mångfald, jämlikhet och inkludering

omfattar resultat från pulsundersökningar som inkluderar

ledarskap och resultat i mångfald, jäm likhet och inklude-

ring i Team Pulse-undersökningar. För detaljerad informa-

tion, inklusive mål för jäm ställdhet och uppföljning av

framsteg enligt planen för 2024–2030, se S1-5.

Främja jämnlikhet mellan könen och lika lön för

likvärdigt arbete [S1-4_36a-b, MDR-A_68a-c]

SKF är medvetet om att traditionell branschpraxis, invanda

mönster och strukturella faktorer inom tillverkningsindu-

strin kan bidra till lönegap och ojämlikheter mellan könen.

Som respons på IROer om faktiska negativa konsekvenser

på lönegapet mellan könen och de potentiella negativa

konsekvenserna på adekvata löner och, mer generellt,

risken för ojämlik behandling, har SKF vidtagit riktade

åtgärder för att minska dessa risker och verka för adekvat

ersättning. Strategin för detta arbete bygger på fem pelare:

opinionsbildning, utbildning, verktyg och analys, processer

och styrning. Bland de viktigaste åtgärderna ingick att

lansera ett initiativ för jobbarkitektur, vitalisera och för-

bättra SKFs befintliga rollkatalog för att stärka grunden för

adekvat ersättning. Dessutom fick cheferna tillgång till

e-utbildningar om lönesättning, som omfattade likvärdiga

löner, lönegapet mellan kvinnor och män samt lönetran-

sparens, medan rekryteringscheferna fick specialutbild-

ning för att säkerställa opartiska anställningsrutiner. Med-

arbetarna fick också tillgång till dessa resurser på flera

lokala språk. SKF fortsatte sina årliga analyser av lika lön,

övervakade ersättningserbjudanden och befordringar och

lanserade ett nytt analysverktyg som möjliggör regres-

sionsanalys för att stödja proaktiva åtgärder för jämlika

löner. Verktyget ger insyn i situationen om likvärdiga löner

och kan föreslå löneökningar på en individuell basis.

Lokala People Experience-experter som arbetar med

övervakning av likvärdiga löner fick utbildning i verktyget.

Under året har SKF också vidtagit åtgärder för att förbättra

medarbetarnas tillgång till en tydlig och omfattande över-

sikt över deras totala ersättning. För att öka lönetran-

sparensen publicerades informativa artiklar på det globala

intranätet och medarbetare fick mer detaljerad information

om vilka kriterier som används för att fastställa och höja

löner. Åtgärderna får ytterligare stöd av SKFs etiska rikt-

linjer, SKFs personal policy och SKF-koncernens direktiv

för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete samt

koncernens direktiv för ersättningar och förmåner, se S1-1.

Förbättra utbildning och kompetensutveckling för

framtiden [S1-4_36a-b, MDR-A_68a-c; 68e]

Under 2025 fortsatte SKF att stärka sin kultur av kontinu-

erligt lärande genom att säkerställa att medarbetare

utvecklar kompetenser i linje med SKFs strategi. Ett sådant

initiativ är de kvartalsvisa SKF ”Learning Weeks”, som

erbjuder korta och fokuserade lärmoduler samt faciliterar

teamreflektioner som integreras i det dagliga arbetet.

Varje SKF ’Learning Week’ är kopplad till ett aktuellt strate-

giskt tema eller en prioriterad utmaning, såsom varumärkes-

uppdatering, innovation eller strategiarbete. Del tagandet

under varje ’Learning Week’ varierar mellan cirka 10–20%

av medarbetarna globalt. Återkoppling från del tagarna

samlas in löpande och används för att utforma och priori-

tera kommande SKF ’Learning Weeks’.

Lärande- och utvecklingsinsatserna omfattar hela SKFs

egen arbetskraft och genomförs löpande, med årliga och

periodiska uppföljningar för att säkerställa fortsatt rele-

vans och effekt.

En annan central insats inom utbildning och kompe-

tensutveckling är starten på ett strukturerat arbete med

jobbarkitektur. Detta arbete bygger vidare på implemen-

teringen av kompetensbaserade medarbetarprocesser

som initierades 2024. Syftet är att skapa en tydlig ram

för karriärvägar och kompetensutveckling samt stödja

transparens, intern rörlighet och riktat lärande.

SKFs arbete för att uppnå positiva effekter inom utbild-

ning och kompetensutveckling stöds av ett antal policyer

och direktiv, däribland SKF-koncernens direktiv för DEI,

välbefinnande, feedback och flexibelt arbete; samt

SKF-koncernens direktiv för talangutveckling, se S1-1. Det

önskade resultatet är att medarbetarna ska uppleva en

stark känsla av professionell utveckling, med tydliga vägar

för karriär- och kompetensutveckling, stödd av uppmuntran

och vägledning från chefer och mentorer.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 75

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

MÄTETAL OCH MÅL

S1-5

Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser

ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och

väsentliga risker och möjligheter hanteras

Mål för IROn lika behandling och möjligheter

för alla [MDR-T_79b, MDR-T_80; 80b]

Trots att anställningsbeslut alltid baseras på kandida-

ternas meriter, färdigheter och kvalifikationer, strävar

SKF efter att främja en mer balanserad och inkluderande

arbetsplats. För att uppnå detta vidtar SKF ytterligare

åtgärder för att förbättra könsfördelningen på alla nivåer

inom organisationen genom att sätta upp tydliga, mätbara

mål. Senast 2030 strävar SKF efter att ha minst 30% rep re-

sentation av historiskt underrepresenterade kön i hela

organisationen, minst 30% i ledande befattningar och

minst 35% i högre ledande befattningar. Detta initiativ

ingår i det övergripande målet att skapa en mångfaldig

och inkluderande arbetsplats och är kopplat till personal-

policyn, i synnerhet SKF-koncernens direktiv för DEI,

väl befinnande, feedback och flexibelt arbete.

Processen för att fastställa mål

[S1-5_47a-c; MDR-T_80a; 80h]

Målen för den globala mångfalds- och inkluderings-

ambitionen 2030 fastställdes i samråd med gruppen

för People Experience, affärsområden, affärsenheter och

koncern ledningen. Målet var att SKF skulle ha realistiska

och uppnåbara mål, men samtidigt vara tillräckligt ambi-

tiösa för att synligt påverka utvecklingen mot en mer

balanserad könsfördelning senast 2030. Framstegen

övervakas genom ”PX-styrkort” och målen för mångfald

och inkludering ses över årligen för att säkerställa att de

fortfarande är relevanta och överensstämmer med gäl-

lande lagstiftning. Resultaten övervakas kvartalsvis, och

lärdomarna används för att justera initiativ och processer.

Målets omfattning

[MDR-T_ 80c, MDR-M, MDR-T (i), BP_2]

Målet gäller SKFs globala arbetskraft, med undantag för

anställda baserade i USA, som exkluderas från de globala

målen för jämställdhet, mångfald, rättvisa och inkludering.

För mer information, se redovisningsprinciperna för S1-9

om mätningar av mångfald.

Stödjande initiativ [MDR-T_80j]

För att uppnå detta mål har SKF fastställt mätbara KPIer

och initiativ. Ett exempel är Elevate, ett globalt virtuellt

program för kvinnors ledarskap och karriärutveckling, som

genomfördes för sjätte året i rad. Från och med nu kommer

Elevate vara öppet för alla kön, vilket garanterar lika tillgång

till möjligheter till ledarskapsutveckling. Dessutom har

SKFs globala ledarskapsprogram och graduate-program

en ambition om jämn köns fördelning i varje årskull.

Baslinjemått för mål [MDR-T_80d]

Baslinjevärde för basår 2023:

• Högre chefer (globalt): 22,2% representation

av det underrepresenterade könet.

• Chefer (globalt): 20,2% representation

av det underrepresenterade könet.

• Medarbetare (globalt): 21,5% representation

av det underrepresenterade könet.

Övervakning och styrning

[MDR-T_79a;80e, S1-5_44;47]

Framstegen kopplat till dessa mål övervakas genom kvar-

talsvisa ”PX-styrkort” och årliga genomgångar. Samverkan

är en integrerad del av denna process, och denna involve-

rar funktionen ’Group People Experience’, ’DEI and Well-

being Manager’ samt lokala People Experience-team, med

stöd av ’People Business Enablers’. Dessa insatser är i linje

med de åtgärder som beskrivs i S1-4 under den globala

mångfalds- och inkluderingsambitionen 2030. Specifika

KPIer fastställs också av affärsområden, affärsenheter

och regioner, med tidshorisonten för att uppnå dessa mål

senast 2030, medan lokala mål kan variera beroende på

lokala affärsbehov och sammanhang.

För väsentliga IROer om arbetsrelaterad stress, att

skapa en mångfaldig och inkluderande arbetsplats, utbild-

ning och kompetensutveckling, potentiell diskriminering

och ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen

och brist på likvärdiga löner samt potentiella kränkningar

av de egna arbetskraftens mänskliga rättigheter har SKF i

detta skede ännu inte fastställt mätbara, tidsbundna mål.

Framstegen övervakas genom kvalitativa mått och nyckel-

indikatorer och SKF utvärderar införandet av formella mål

i takt med att metoder och datakapacitet utvecklas.

SKF har ett långsiktigt åtagande om noll olyckor som

fastställdes år 2000, baserat på övertygelsen att arbets-

relaterade skador och ohälsa kan förebyggas. Idag sätter

SKF inte upp några kvantitativa eller tidsbundna mål

förutom det övergripande åtagandet om noll olyckor.

Detta återspeglar övertygelsen att alla former av skada

är oacceptabla och att kontinuerlig förbättring bör drivas

av detta orubbliga åtagande. Se informationen under S1-4

om hur SKF arbetar proaktivt med hälsa och säkerhet.

Framöver har SKF en ambition om att definiera och för-

bättra en uppsättning av indikatorer för att kunna övervaka

insatserna ännu bättre för att uppnå åtagandet om noll

olyckor.

Mål Baslinje (baslinjens år) Status 2024 Status 2025

Högre chefer (globalt): 35% representation

av det underrepresenterade könet senast år 2030

22,2% (2023) 23,1% 25,5%

Chefer (globalt): 30% representation av det

underrepresenterade könet senast år 2030

20,2% (2023) 20,7% 21,2%

Medarbetare (globalt): 30% representation

av det underrepresenterade könet senast år 2030

21,5% (2023) 22,5% 23,3%

Mål [MDR-T, S1-5_80d; 80j]

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 76

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

Anställda per kön och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55]

Kvinnor Män Övrigt Redovisas inte Totalt

Antal anställda 8 735 28 536 0 0 37 271

Antal tillvidareanställda 8 079 27 601 0 0 35 680

Antal tillfälligt anställda 656 935 0 0 1 591

Antal timanställda utan garanterade

arbetstimmar

ej t. ej t. ej t. ej t. ej t.

Antal heltidsanställda 8 219 28 076 0 0 36 286

Antal deltidsanställda 516 469 0 0 985

Anställda per region och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55]

EMEA

Nord- och

Sydamerika

Kina och

Nordostasien

Indien och

Sydostasien

Antal anställda 19 765 7 518 5 968 4 020

Antal tillvidareanställda 18 754 7 301 5 954 3 671

Antal tillfälligt anställda 1 011 217 14 349

Antal timanställda utan garanterade arbetstimmar ej t. ej t. ej t. ej t.

Antal heltidsanställda 18 902 7 407 5 966 4 011

Antal deltidsanställda 863 111 2 9

[S1-6_50f] Den mest representativa siffran i den finansiella rapporten finns i Not 25. Denna siffra skiljer sig mot den som

rapporteras i S1-6 på grund av skilda mätmetoder. Tabellerna i S1-6 redovisar det faktiska antalet anställda vid räkenskaps-

årets slut. Detta antal baseras på registrerade medarbetare per balansdagen, oberoende av arbetstidsarrangemang eller

uppsägningstid. Not 25 i de finansiella rapporterna redovisar däremot ’medeltal antal anställda’, beräknat som total arbetad

tid dividerat med den normala arbetstiden för perioden.

[S1-6_50c] Under rapporteringsperioden uppgick den totala personalomsättningen till 13,84%.

Redovisningsprinciper S1-6 [MDR-M]

Alla SKF-medarbetare registreras i ett centralt masterdata-

system hos SKF. Samtliga uppgifter som anges i dessa

hållbarhetsrapporter baseras på denna databas. I siffrorna

för 2025 ingår även medarbetare från de förvärv som har

gjorts under året. Uppgifter om kön i denna rapport base-

ras på kön som registrerats i masterdatasystemet och

representerar inte fullt ut mångfalden av könsidentiteter.

När det gäller anställningsform skiljer SKF mellan tills-

vidareanställning och visstidsanställning samt deltid och

heltid. SKF delar dock inte upp uppgifterna i timanställda

utan garanterade arbetstimmar, eftersom SKF i regel inte

använder denna typ av osäkra anställningsavtal för någon

av sina medarbetare världen över. Dessa uppgifter är där-

för inte tillämpliga. Globala definitioner för dessa avtals-

typer gäller på alla SKF-anläggningar för att säkerställa

konsekvens och jämförbarhet. Nationella definitioner har

inte använts och siffrorna på landsnivå har sammanställts

till totala värden enligt detta standardiserade tillväga-

gångssätt.

Antalet medarbetare beräknas utifrån antalet personer

i arbetskraften redovisade vid räkenskapsårets slut (FY25).

SKF fastställer antalet medarbetare utifrån deras sista

arbetsdag, oavsett om de fortfarande har ett giltigt anställ-

ningsavtal (t.ex. under uppsägningstiden). Därför tas inte

medarbetare som har blivit uppsagda med i beräkningen

efter deras sista arbetsdag, även om deras uppsägningstid

sträcker sig bortom detta datum. Representation baserad

på kön hämtas från SKFs masterdatasystem, där sådana

personuppgifter lagras och kopplas till personalakter.

Dessa uppgifter samlas in och behandlas i enlighet med

gällande dataskyddsbestämmelser.

S1-6

Uppgifter om företagets anställda

Anställda per kön [S1-6_50a; AR 55]

Kön Antal anställda

Män 28 536

Kvinnor 8 735

Övrigt 0

Redovisas inte 0

Totalt antal

anställda

37 271

Anställda per land

[S1-6_50a; AR 55]

Land Antal anställda

Kina 5 725

Tyskland 4 908

1) I enlighet med ESRS S1-6 redovisas endast de länder som

passerar det obligatoriska tröskelvärdet: fler än 50 anställda

och minst 10 % av den totala arbetsstyrkan. Under 2025 nådde

Kina och Tyskland dessa nivåer och presenteras separat.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 77

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Redovisningsprinciper S1-8 [S1-8_63b, AR_66, MDR-M]

Kollektivavtal definieras som samråds- och förhandlings-

processen mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresen-

tanter för att fastställa arbetsvillkor. SKFs definition av

kollektivavtalsförhandlingar och social dialog överens-

stämmer med ESRS-standarderna.

I de flesta länder där SKF är verksamt har kollektivavtal

ingåtts med lokala och/eller nationella fackföreningar.

Med representanter från 21 länder finns SKF represen-

terat i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

För mer information, se sektionen om arbetstagar-

representation i S1-2.

I vissa länder utanför EES finns inga kollektivavtal på

grund av begränsad facklig närvaro, lokal lagstiftning eller

sociopolitiska faktorer vilka kan också begränsa eller mot-

verka införande av kollektivavtal. Trots detta är det fort-

farande av högsta prioritet för SKF att säkerställa rättvisa

arbetsvillkor för alla medarbetare. Inom ramen för SKFs

globala fackliga världsråd omfattas medarbetarna i dessa

länder av avtal på koncern- och regionnivå som följer

samma höga arbetsnormer över hela världen.

S1 Den egna arbetskraften, forts.

Omfattning av kollektivavtal

Omfattningsgrad

Medarbetare

EES-länder

Medarbetare

regioner utanför EES

Företrädare på arbetsplatsen

endast EES

0–19% Asien

20–39% Nord- och Sydamerika

40–59%

60–79%

80–100% Tyskland Tyskland

1) >50 medarbetare som representerar >10% av den totala arbetskraften

S1-8

Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger

[S1-8_60a-c; 63a, AR70]

Att medarbetarna omfattas av kollektivavtal anses vara

en viktig indikator på kvaliteten i den sociala dialogen.

I Europa täcks SKFs arbetsstyrka fullt ut av kollektivavtal

(100%) i 9 länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien,

Nederländerna, Rumänien, Spanien och Sverige och

Österrike. I andra länder där SKF har verksamhet omfattas

medarbetarna av kollektivavtal till 90% i Tyskland, 85% i

Tjeckien, 77% i Bulgarien och 75% i Polen, vilket bekräftar

ett utbrett engagemang för strukturerade och inkluderande

arbetsmarknadsrelationer. Globalt omfattas 61% av SKFs

totala arbetskraft av kollektivavtal.

Under 2025 infördes koncerngemensamma direktiv för

föreningsfrihet och kollektivavtalsförhandlingar (mer infor-

mation finns under S1-1). Direktivet går bortom lokal lag-

stiftning och visar SKFs engagemang för internationella

arbetsnormer och respektfulla sociala dialoger på arbets-

platsen.

Mångfald i arbetskraften uppdelad på kön och ålder [S1-9_66a-b]

Kön Ålder

Män Kvinnor <30 30-50 >50

Styrelsen 12 3 0 4 11

Koncernledning 8 4 0 4 8

Högsta ledningen 291 99 0 198 192

Chefer 3 551 948 85 3 106 1 308

Totalt antal anställda 28 536 8 735 5 089 21 192 10 990

S1-9

Mångfaldsindikatorer

SKFs åldersfördelning visar att majoriteten av de anställda

är i åldern 30–50 år och att det finns en betydande andel

anställda över 50 år i ledande befattningar, vilket åter-

speglar den förväntade karriärutvecklingen och bidrar till

kontinuitet i ledarskap. Den lägre andelen anställda under

30 år understryker hur viktiga SKFs initiativ och åtgärder

enligt S1-4 är för att attrahera och utveckla talanger i början

av karriären, vilket säkerställer framtida kapacitet och resi-

liens. Dessa insatser stöder också SKFs mål (se S1-5) och

bidrar till att göra SKF till en attraktiv arbetsplats. De över-

ensstämmer också med principerna och relaterade direktiv

om mångfald (för mer information se S1-1), jämlikhet och

inkludering, medarbetarnas välbefinnande, feedback och

flexibelt arbete. Dessutom syftar SKFs utvecklade strategi

för kompetensbaserad rekrytering och utveckling, som

beskrivs i (S1-1), till att lägga större vikt vid färdigheter och

kompetenser än antal års erfarenhet, vilket bidrar till en

mer inkluderande och framtidssäkrad arbetskraft.

Redovisningsprinciper S1-9 [MDR-M]

SKF använder sig av rådata för sina bedömningar. Beräk-

ningarna görs utifrån antalet medarbetare, med data upp-

delade efter kön, ålder och roll. Omfattningen av mång-

falds mätvärden som visar rådata inkluderar alla anställda

i SKFs egen arbetskraft, för att få övergripande enhetlighet

i hela denna rapport.

Med styrelsen avses SKFs styrelse som är det högsta

ledningsorganet för organisationen. Det absoluta antalet

som nämns avser styrelseledamöter som har valts av

årsstämman. Koncernledningen definieras som SKF-

koncernens högsta ledningsgrupp för den operativa verk-

samheten. Med högsta ledningen avses de 390 högsta

cheferna inom SKF-koncernen, där det faktiska antalet

i denna kategori kan komma att förändras över tid.

Totalt antal anställda avser det totala antalet anställda

på SKF i slutet av 2025 enligt vad som anges i S1-6. Chefer

definieras som medarbetare som har minst en medarbetare

som direkt underställd.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 78

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

Andel medarbetare med regelbundna utvecklingssamtal uppdelat på kön [S1-13_83a;84]

År Kategori Totalt antal anställda Kvinnor Män

2025 Totalt antal anställda 37 271 (33%) 8 735 (38%) 28 536 (30%)

Berättigade anställda 12 256 (97%) 3 358 (97%) 8 563 (98%)

2024 Totalt antal anställda 38 743 (35%) 8 830 (44%) 29 913 (33%)

Berättigade anställda 12 471 (97%) 3 444 (97%) 9 027 (97%)

Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd uppdelat på kön och kategori [S1-13_83b;84]

År Kategori

Totalt

Genomsnittligt

antal timmar

Kvinnor

Genomsnittligt

antal timmar

Män

Genomsnittligt

antal timmar

2025 Tjänstemän 8,5 8,4 8,5

Verkstadsanställda 1,7 2,2 1,6

2024 Tjänstemän 14,2 14,4 14,1

Verkstadsanställda 3,5 4,3 3,4

S1-10

Adekvata löner

SKF betalar adekvata löner till alla anställda i den egna

arbetsstyrkan och ser till att löner och andra förmåner inte

understiger skälig lön enligt referensvärden för adekvata

löner och att de betalas ut i full överensstämmelse med

lagar och kollektivavtal. SKF genomför en central revision

varje år.

S1-13

Mått för utbildning och kompetensutveckling

[S1-13_82; 83b]

I en tid av ständig förändring har SKF byggt upp en kultur

av kontinuerligt lärande för att upprätthålla konkurrens-

kraften. Med tanke på de risker som är förknippade med

kompetensbrist, personalomsättning och ett försvagat

arbetsgivar varumärke har SKF prioriterat initiativ som ska-

par rätt förutsättningar och uppmuntrar självdrivet lärande

och utveckling. Detta åtagande är viktigt för att SKF ska

kunna uppfattas som en framåtblickande arbetsgivare som

erbjuder personlig och professionell utveckling.

SKF betonar vikten av medarbetarstyrt lärande för att

upprätthålla aktuell kompetens. Under 2025 redovisades

för tjänstemän ett genomsnitt på 8,5 timmar formellt

lärande och för verkstadsanställda 1,7 timmar, baserat

på registreringar i Learning Management System (LMS).

SKF understryker samtidigt betydelsen av det om fattande

informella lärandet som uppstår genom kunskapsdelning,

samarbete och vardagliga arbets moment.

Redovisningsprinciper S1-13 [AR77 a-b, MDR-M]

SKF redovisar registrerade timmar av formellt lärande i sitt

globala Learning Management System (LMS). Beräkningen

enligt ESRS har använts: det totala antalet utbildnings-

timmar som erbjudits och genomförts av anställda, upp-

delat efter kön och anställningskategori, dividerat med

det totala antalet anställda i respektive kategori. Anta let

anställda baseras på uppgifter från S1 -6. Måttet omfat tar

alla personer som har ett anställningsförhållande med SKF,

heltids eller deltidsanställda, tillsvidareanställda eller till-

fälligt anställda i enlighet med ESRS definitioner av egen

arbetskraft och exkluderar konsulter och inhyrd personal.

Informellt och socialt lärande, liksom formell utbildning

som genomförts externt, ingår inte i de registre rade

timmarna av formellt lärande.

Prestationsbedömningar genomförs årligen och

definitionen överensstämmer med ESRS definition.

S1-14

Mått för hälsa och säkerhet

SKF har högsta prioritet när det gäller hälsa och säkerhet

på arbetsplatsen genom att arbeta systematiskt för att

förebygga olyckor och minska hälsorisker. Detta åtagande

är en hörnsten i bygget av ett hållbart företag. Proaktivt

arbete är avgörande för MHS-hanteringen, som har ett

starkt fokus på förebyggande åtgärder och kontinuerlig

f örbättring för att undvika framtida incidenter. Se S1-4

för pågående åtgärder inom detta område.

Ledningssystem för hälsa och säkerhet

[S1-14_88a;AR]

På SKF omfattas cirka 79% av företagets medarbetare

och inhyrda arbetstagare (motsvarande omkring 33 000

per soner) av ett certifierat ledningssystem för hälsa och

säkerhet. Systemet omfattar i huvudsak produktions-

anläggningar, verkstäder, logistikcenter och tekniska

center. Bland SKFs egna anställda omfattas 78% (mot-

svarande omkring 29 000 personer). Därutöver omfattas

även 84% av de personer som inte är anställda av SKF

men som arbetar under SKFs ledningsprotokoll (mot-

svarande omkring 3 800 personer) av det certifierade

ledningssystemet för hälsa och säkerhet. Inga specifika

arbetstagargrupper är exkluderade.

Proaktiv rapportering av incidenter [S1-14_88b-c:88e]

Under rapporteringsåret registrerade SKF totalt 137 fall

av arbetsrelaterade olyckor och fall av arbetsrelaterad

ohälsa, vilket är en minskning från 207 fall föregående år.

Under samma period fortsatte den proaktiva incident-

rappor teringen att öka, vilket tyder på förbättrade in -

satser för att identifiera risker och vidta förebyggande

åtgärder inom hela organisationen. Inga arbetsrelaterade

dödsfall in träffade under rapporteringsåret. Olycks-

frekvensen förbättrades till 2,01 under 2025, jämfört

100

150

200

250

300

20232022 2021 2024 2025

20 000

80 000

60 000

40 000

Proaktiv rapportering vs olyckor

Antal tillbud samt riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden

Antal registrerbara olyckor

Allvarliga

registrerbara olyckor

Registrerbara

olyckor

Första hjälpen-

incidenter

Tillbud

Riskfyllda

arbetsförhållanden

och beteenden

135

1 494

2 002

81 841

1) I årsredovisningen för 2024 var olycksfrekvensen 0,59 eftersom beräkningen då baserades på OSHAs-rekommendationen att

använda 200 000 arbetade timmar. I år följer beräkningen i stället riktlinjerna för ESRS, där 1 000 000 timmar används.

med 2,97 under 2024

(1)

, vilket återspeglar en positiv

utveckling i SKFs övergripande arbetsmiljöarbete.

SKF bekräftar att det under rapporteringsperioden

inte heller inträffade några dödsfall på grund av arbets-

relaterade skador eller ohälsa bland andra arbetstagare

(t.ex. arbetstagare i värdekedjan) som arbetade på SKFs

anläggningar.

Redovisningsprinciper S1-14 [MDR-M]

Alla hälso- och säkerhetsincidenter inom SKF hanteras

lokalt på den plats där incidenten inträffade eller identi-

fierades, med stöd från andra delar av organisationen

vid behov.

Arbetsrelaterade registrerbara olyckor rapporteras inom

tre arbetsdagar. SKF uppmuntrar att alla andra typer av

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 79

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S1 Den egna arbetskraften, forts.

gapet beskrivs under S1-4 (Skapa en inkluderande och

rättvis arbetsplats och ersättningsmått) och omfattar

bland annat uppföljning av KPIer för jämställdhet i PX-

styrkort och utbildning av chefer och PX-specialister i

frågor som rör lönegapet mellan kvinnor och män.

Det är viktigt att skilja mellan det så kallade ojusterade

lönegapet mellan kvinnor och män och principen om lik-

värdig lön. Medan det ojusterade lönegapet mellan kvinnor

och män är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen

per kön för alla roller över hela världen, oavsett nivå eller

typ av arbete, handlar likvärdiga löner om att arbetsgivare

erbjuder lika lön för lika eller likvärdigt arbete. SKF åtar sig

att säkerställa att medarbetare erhåller lika lön för likvärdigt

arbete. Detta åtagande är inskrivet i SKF-koncernens

direktiv för ersättningar och förmåner (se S1-1) och för-

stärks genom årliga lönekartläggningar där korrigerande

åtgärder vidtas om så behövs.

Redovisningsprinciper S1-16 [MDR-M]

Det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män

Beräkningen av det ojusterade lönegapet mellan könen

S1-17

Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

[S1-17_103a-c;104a-b]

Typ av incident Antal

Missförhållanden via SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad 368

Anmälda incidenter av diskriminering, inklusive trakasserier 36

Missförhållanden som rapporterats via andra kanaler än SKFs rapporteringskanal 0

Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid klagomål eller fall av diskriminering 0

Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0

Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0

incidenter rapporteras så nära tidpunkten för händelsen

som möjligt för att stödja snabb respons och kontinuerlig

förbättring, men tillåter rapportering på månadsbasis.

Dödsfall ingår i kategorin allvarliga registrerbara olyckor,

vilka definieras som arbetsrelaterade skador och ohälsa

som leder till dödsfall, förlust av en kroppsdel eller irrever-

sibel skada eller ohälsa.

Registrerbara olyckor omfattar alla arbetsrelaterade

skador och ohälsa som leder till medvetslöshet, mer än en

dags frånvaro från arbetet, begränsningar i arbetsuppgifter

eller omplacering, eller som kräver medicinsk behandling

utöver första hjälpen. Första hjälpen-incidenter avser

engångsbehandling och efterföljande observation av

mindre skador, såsom skrubbsår, skärsår, brännskador

och flisor, som vanligtvis inte kräver medicinsk vård. Till-

bud definieras som händelser där ingen skada, ohälsa eller

dödsfall inträffar. Olycksfallsfrekvensen beräknas i enlighet

med ESRS: Antalet allvarliga registrerbara olyckor och

registrerbara olyckor multipliceras med 1 000 000 arbetade

timmar och divideras med faktiskt arbetade timmar. Detta

indikerar antalet arbetsrelaterade skador per 500 heltids-

anställda i arbetsstyrkan under ett års tid.

Fram till och med 2025 har de definitioner som används

av SKF för rapportering av skador och ohälsa inte varit

fullt ut anpassade till ESRS-definitionerna. Särskilt har

upp delningen mellan olyckor och ohälsainte tillämpats

konsekvent, och i vissa fall kan ohälsaha rapporterats

som olyckor i EHS-rapporteringssystemet.

Ettriskfyllt arbetsförhållande är ett sådant som kan orsaka

skada, ohälsa eller dödsfall, medan riskfyllt beteendeavser

utförandet av en uppgift eller aktivitet på ett sätt som kan

leda till motsvarande konsekvenser.

Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa

uppstår till följd av exponering för risker i arbetet; andra

typer av incidenter kan dock inträffa som inte är kopplade

till arbetet i sig. Under sitt första rapporteringsår enligt

ESRS har SKF tillämpat möjligheten till införande i etapper

för upplysningar relaterade till ohälsa. SKF kan för närva-

rande inte rapportera det totala eller kombinerade antalet

förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och

arbetsrelaterad ohälsa. SKF har tidigare rapporterat för-

lorade dagar på grund av skador och dödsfall som separata

nyckeltal och granskar nu hur förlorade dagar för arbets-

relaterad ohälsa, i enlighet med ESRS-definitionen av

ohälsa, kan samlas in globalt för att säkerställa inkludering

av detta mått till nästa år.

Alla uppgifter om hälsa och säkerhetsprestanda samt

incidenter på SKF samlas in i SKF:s incidenthanterings-

system, medan uppgifter om antal anställda har hämtats

från SKF:s finansiella rapporteringssystem för de anlägg-

ningar och enheter som ingår i koncernens ISO

45001:2018-certifiering.

Nyförvärvade företag och anläggningar omfattas av

SKFs certifierade ledningssystem först efter en viss tids-

period. Samtliga certifierade anläggningar genomgår

internrevisioner varje till var tredje år.

Ett antal SKF-medarbetare är kvalificerade som interna

koncernrevisorer, och dessa individer genomför även revi-

sioner på anläggningar för att säkerställa efterlevnad av

standarderna, koncernens miljö-, energi-, hälso- och säker-

hetspolicy samt relaterade koncerninstruktioner och krav.

Utöver interna revisioner anlitar SKF ett extern certifie-

ringsorgan för att genomföra revisioner av efterlevnaden

av denna standard både på koncern- och anläggningsnivå.

S1-16

Ersättningsmått [S1-16_97a-c]

Lönegap mellan kvinnor och män och skillnad mellan

VD:ns ersättning och anställdas medianersättning

[S1-16_95;97a-b]

2025 2024

Lönegap mellan könen 19% 19%

Skillnad mellan VD:ns

ersättning och anställdas

medianersättning

69:1 75:1

Det globala ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män

är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen per kön

för alla roller inom SKF, oavsett nivå eller typ av arbete.

En av de främsta enskilda faktorerna som förklarar löne-

gapet mellan könen på SKF är att kvinnor är underrepre-

senterade i ledande och högavlönade befattningar, och

överrepresenterade i lägre, lågavlönade befattningar. För

SKF är det viktigt att eliminera det ojusterade lönegapet

mellan kvinnor och män. Åtgärder för att motverka löne-

Redovisningsprinciper S1-17 [S1-17_103d, MDR-M]

I beräkningarna ingår samtliga medarbetare i SKFs egna

arbetsstyrka, och företaget använder sig av rådata utan

några uppskattningar. Rapporterings perioden för dessa

uppgifter sträcker sig från 1 januari till 31 december. Alla

ekonomiska siffror är omräknade till SEK.

SKF har inrättat en rapporteringslinje för etik och efter-

levnad som överensstämmer med ESRS standarddefinition

för mekanismer för rapportering av klagomål. SKF införde

år 2021 en process för att se till att anmälningar om trakas-

serier och diskriminering som rapporteras lokalt, antingen

via e-post eller personligen till People Experience-teamet,

även ska dokumenteras och rapporteras centralt.

baseras på samtliga anställdas totala ersättning per

avtalad timme som betalats ut under 2025, se omfattning

av anställda i S1-6. Beräkningen följer den metod som fast-

ställts i ESRS. Den breda definitionen av lön som tillämpas

återspeglar ESRS upplysningskrav och omfattar alla typer

av ersättning, däribland fast och rörlig lön samt förmåner

(kontant eller i annan form) med ett monetärt värde. SKF

samlar in ersättningsdata om ersättning från lokala löne-

system, som konsolideras på koncernnivå med valuta-

omräkningar utförda med relevanta växelkurser. Alla siffror

är omräknade till svenska kronor (SEK) för att säkerställa

jämförbarhet mellan olika marknader. Anställda från förvärv

som slutfördes under fjärde kvartalet 2025 ingår inte i data-

uppsättningen.

Årliga total ersättning

Skillnaden mellan koncernens VDs ersättning och median -

ersättningen bland anställda fastställs med hjälp av samma

data som används för att beräkna det ojusterade lönegapet

mellan könen. Dataunderlaget påverkas av valutafluktationer,

vilket kan ha en effekt på jämförbarheten mellan åren.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 80

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

SKF har en omfattande global värdekedja med

medarbetare inom olika branscher och regioner.

SKF inser vikten av dessa relationer och sam-

arbetar aktivt med leverantörer och kunder för

att främja ett ansvarsfullt företagande genom

hela värdekedjan. Här ingår att förbättra arbets-

förhållandena, främja etiska metoder och säker-

ställa respekten för mänskliga rättigheter både

uppströms och nedströms. SKFs åtagande stöds

av en uppsättning policyer som ställer tydliga krav

på leverantörer, distributörer och andra partners.

För att upprätthålla dessa standarder tillämpar SKF

riskbaserad övervakning genom sitt program för

ansvarsfulla inköp och samarbetar med leverantö-

rer nedströms för att uppmuntra transparens och

hållbarhet i produktanvändning och distribution.

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

S2 – Arbetsförhållanden samt lika behandling och möjligheter för alla

26 Förbättra arbetsvillkoren tillsammans med leverantörerna

I SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer föreskrivs rättvisa

arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet. Inom ramen för SKFs

program för ansvarsfulla inköp samarbetar koncernen aktivt med leverantörer

för att förbättra arbetsvillkoren i riskregioner- och sektorer, vilket har faktiska

positiva konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan.

Faktisk

positiv

konsekvens

Långsiktig

27 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos arbetstagare i värdekedjan

SKF inser att arbetsrelaterade skador och hälsoproblem kan förekomma både i

segment uppströms och nedströms i dess värdekedja, trots pågående insatser

för att minska dessa risker. Arbetstagare i hela värdekedjan kan utsättas för

förhållanden som kan leda till skador eller dödsfall. Som ett globalt verksamt

företag köper SKF in material och säljer produkter i olika länder, där det finns en

inneboende risk för potentiella negativa konsekvenser för arbetstagare i värde-

kedjan som befinner sig i regioner med mindre stränga arbetsrättsliga regler.

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

28 Potentiellt undermånliga arbetsförhållanden för arbetstagare i värdekedjan

SKFs värdekedja uppströms och nedströms för både direkta och indirekta

material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa regioner

och sektorer kan ha potentiella risker relaterade till arbetsförhållanden (brist på

kollektivavtal och föreningsfrihet) och ojämlik behandling (möjliga trakasserier

och diskriminering) av anställda.

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

S2 – Andra arbetsrelaterade rättigheter

29 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter uppströms och nedströms

i värdekedjan

SKFs globala och omfattande värdekedja uppströms och nedströms medför en

inneboende risk för negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, däribland

tvångsarbete och barnarbete. Dessa risker bedöms som allvarliga, eftersom

vissa regioner och sektorer kan vara mer utsatta för brott mot rättigheter.

Förekomsten av sådana risker visar på potentialen för allvarliga negativa

konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan, särskilt i regioner där arbets-

skydds bestämmelser är otillräckliga.

Potentiell

negativ

konsekvens

Medellång

sikt

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

S2 Arbetstagare i värdekedjan

engagemang och synpunkter (se ESRS 2 SBM-2) lyfter fram

bidrag från regionala inköpsteam, revisorer för ansvarsfulla

inköp, Group Sustainability, Group Legal & Compliance och

externa branschinitiativ (såsom Responsible Minerals Initi-

ative och NIR) för att identifiera dessa IROer.

Omfattning av arbetstagare i värdekedjan

[S2 SBM-3_11a i-v; 11b; 11d-e; 12; 13]

SKFs upplysningar enligt ESRS 2 omfattar arbetstagare i

värdekedjan som sannolikt kommer att påverkas väsentligt

av företagets verksamhet uppströms och/eller nedströms.

Här omfattas arbetstagare som är anställda av enheter i

SKFs värdekedja uppströms, till exempel de som arbetar

med utvinning, bearbetning och tillverkning av råvaror

och komponenter. Här ingår nivå 1-leverantörer och uppåt.

Operativa revisioner inkluderar även arbetstagare på SKFs

anläggningar som inte ingår i företagets egen arbetskraft,

till exempel personer som är anställda av externa tjänste-

leverantörer för städning, catering, säkerhet och inspektion.

I värdekedjan nedströms samarbetar SKF med logistik-

leverantörer, distributörer och agenter.

Utsatta grupper [S2 SBM-3_11a v]

SKF inser att vissa grupper av arbetstagare i värdekedjan

kan vara mer utsatta för negativa konsekvenser på grund

av sina egenskaper eller sin situation. SKF har genomfört

en strukturerad utvärdering för att förstå var utsatta arbets-

tagare kan finnas i värdekedjan uppströms. I utvärderingen

tillämpas ett negativt konsekvensbaserat perspektiv, med

fokus på potentiell förekomst på grund av förhållanden i de

geografiska regioner och industrisektorer som är relevanta

för SKF.

Migrerande arbetstagare

Migrerande arbetare anses vara utsatta på grund av

begränsad tillgång till rättsligt skydd och utsatthet för

dåliga rekryteringsmetoder. Det finns en ökad potential

för förekomst av migrerande arbetskraft i regioner som

Sydostasien och Mellanöstern inom sektorer såsom

metall- och lager industrier.

STRATEGI

S2 – ESRS 2 SBM 3

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

[ESRS 2, SBM-3_43]

De väsentliga IROer som rör arbetstagare i värdekedjan

identifierades genom SKFs dubbla väsentlighetsbedöm-

ning (DMA) enligt kraven i ESRS 2 IRO-1. Vissa IROer

ansågs vara väsentliga på grund av att allvarlighetsgraden

av konsekvenserna vägde tyngre än sannolikheten för

att de skulle inträffa, särskilt när det gällde barnarbete,

tvångs arbete, diskriminering och begränsningar av

förenings friheten, se tabell SBM-3.

Strategisk integration av IROer som rör arbetstagare

i värdekedjan [ESRS 2, SBM-2_43, ESRS 2 SBM-3_48b,

S2 SBM-3_10a;11d]

SKFs värdekedja omfattar tiotusentals leverantörer, distri-

butörer och agenter över hela världen, som sträcker sig

över flera branscher, geografiska områden och riskprofiler.

Dessa partnerskap är viktiga för att kunna leverera produk-

ter och tjänster, men också för att stödja lokala ekonomier

och skapa arbetstillfällen. SKFs globala räckvidd medför

möjligheter, men också ett tydligt ansvar att respektera

mänskliga rättigheter och främja rättvisa, säkra och inklu-

derande arbetsförhållanden i alla delar av värdekedjan.

Detta ansvar är djupt förankrat i SKFs affärsmodell och

strategi samt i hur SKF hanterar hållbarhet och risk.

Operativt sammanhang och intressenters engagemang

och synpunkter [S2 SBM-2, S2 SBM-3_10]

Alla identifierade IROer gäller för SKFs värdekedja upp-

ströms och/eller nedströms och hanteras genom en

kombination av policyer (S2-1), leverantörsgranskningar,

revisioner, utbildningar (S2-4), mekanismer för rapporte-

ring av issförhållanden och eskaleringsförfaranden (S2-3).

Dessa åtgärder genomförs främst genom programmet för

ansvarsfulla inköp och regleras av SKFs etiska riktlinjer

(S2-1). SKFs upplysningar enligt ESRS 2 om intressenters

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 81

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Arbetstagare i låglöne-, manuella eller arbetsintensiva roller

Lågkvalificerade arbetstagare anses vara utsatta på grund

av sin svaga förhandlingsposition, låga lönemässiga kon-

kurrenskraft och sin högre sannolikhet att få utföra fysiskt

arbete under riskfyllda arbetsförhållanden. Olika geo-

grafiska områden och sektorer har större tendens att

använda lågkvalificerad arbetskraft.

Tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare

Tillfälligt anställda och säsongsarbetare anses vara ut satta

på grund av begränsad tillgång till rättsliga mekanismer,

lägre förhandlingsförmåga och alltför mycket övertid.

Geografiska områden i Östeuropa och Sydamerika, inom

sektorer som förpackning och tillverkning, har ofta ett stort

behov av tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare.

Kvinnliga arbetstagare

Kvinnliga arbetstagare anses vara utsatta på grund av

ekonomiska och strukturella faktorer såsom yrkesmässig

segregering. Kvinnliga arbetstagare arbetar ofta inom till-

verknings- och förpackningsindustrin i Sydostasien och

Centralamerika.

Barn och unga arbetstagare

Barn och yngre arbetstagare anses vara utsatta på grund

av maktobalansen och deras inneboende sårbarhet för

negativa riskfaktorer. Regioner som Syd- och Central-

amerika samt Sydostasien inom tillverknings- och metall-

bearbetningsindustrin anses ha en högre sannolikhet. SKF

bevakar förekomsten av barnarbete och bekräftar att inget

barnarbete har identifierats inom SKFs leverantörskedja.

Beroenden och sårbarhet i värdekedjan uppströms

Samtidigt som SKF undersökte förekomsten av utsatta

arbetstagare utvärderades också det ömsesidiga beroendet

mellan företaget och dess leverantörer. Genom denna

utvärdering fastställdes att SKF har en hög koncentration

av utgifter hos en relativt liten grupp av leverantörer, varav

vissa tillhandahåller komponenter av strategisk betydelse

med begränsade möjligheter att ersätta. SKF konstaterade

också att leverantörerna i vissa fall är mycket beroende av

SKF som kund, vilket tyder på ett omvänt beroende.

S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.

S2-2

Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan

angående konsekvenser

[S2-2_20; 22a-c; 22e, S2-2_23, AR 18; AR20]

SKF samarbetar med ett brett spektrum av intressent-

grupper, däribland arbetstagare i hela värdekedjan, för

att förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa

konsekvenser. Detta samarbete främjar också transparens,

stärker SKFs rutiner för tillbörlig aktsamhet och bidrar

till kontinuerlig förbättring inom inköp, drift och produkt-

ansvar.

Direkt medarbetarengagemang [S2-2_22a-b]

Arbetstagarintervjuer genomförs inom ramen för revisioner

på plats, vilket ger möjlighet att fånga upp arbetstagarnas

synpunkter när det gäller mänskliga rättigheter, arbets-

villkor, hälsa och säkerhet samt tillgång till kanaler för att

kunna framföra missförhållanden. Intervjuerna genomförs

efter en standardiserad checklista med specifika frågor om

arbetsförhållanden och kännedom om rättigheter. Utöver

intervjuer har SKF en öppen och konfidentiell mekanism

för rapportering av missförhållanden, SKFs rapporterings-

kanal för etik och regelefterlevnad (se S2-3). Hur ofta detta

görs beror på revisionsscheman och vilken typ av problem

som har rapporterats. Revisionerna genomförs utifrån risk-

prioriteringar, men rapporteringslinjen är alltid tillgänglig

så att medarbetarna kan kontakta SKF vid behov.

Indirekt medarbetarengagemang med tredje part

[S2-2_22a-b; 22d; 23]

SKF samarbetar indirekt med arbetstagare i värdekedjan

genom att delta i plattformar med flera intressenter och

initiativ från tredje part som fungerar som pålitliga före-

trädare för arbetstagarnas perspektiv. Här ingår globalt

erkända nätverk som FNs Global Compact, Responsible

Steel Initiative (RSI) och Responsible Minerals Initiative

(RMI). Genom dessa initiativ håller sig SKF informerat om

nya risker och trender relaterade till mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor och ansvarsfulla inköp i sektorer och geogra-

fiska områden med höga risker. Dessa plattformar hjälper

SKF att förstå det bredare sammanhanget i vilket dessa

arbetstagare verkar och ligger till grund för företagets

strategi för riskhantering.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER

OCH MÖJLIGHETER

S2-1

Policyer för medarbetare i värdekedjan

[S2-1_16; 17a-c; 18-19, MDR-P_65a]

SKFs etiska riktlinjer gäller för alla SKFs leverantörer,

underleverantörer, distributörer, agenter och mellanhänder

över hela världen. Dessa policyer förbjuder uttryckligen

människohandel, tvångsarbete och barnarbete, och är inte

förhandlingsbara. Kraven förmedlas genom de policyer

som anges i tabellen S2-1 på nästa sida och i SKFs inköps-

avtal, vilka alla gäller för relevanta branschnormer, inter-

nationella standarder och riktlinjer, inklusive den inter-

nationella stadgan om de mänskliga rättigheterna, ILOs

kärnkonventioner och FNs vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter.

SKF kommunicerar sina policyer till affärsförbindelserna

i värdekedjan på olika sätt, bland annat vid leverantörs-

konferenser, via leverantörernas webbportal, under risk-

baserade revisioner av de etiska riktlinjerna, vid utbild-

ningar om de etiska riktlinjerna och som en pågående del

av leverantörernas utvecklingsprocess. Leverantörerna

f örbinder sig att följa CoC4S-principerna genom att som

bevis på godkännande och åtagande underteckna de all-

männa villkoren. SKFs inköpsteam väljer vilka leverantörer

de ska arbeta med samtidigt som de har en central roll för

att uppnå SKFs mål för ansvarsfulla inköp. Inköpsteamens

agerande styrs av policyer som anges i tabellen S2-1 på

nästa sida. Inköpsrutinerna granskas kontinuerligt för att

säkerställa att de överensstämmer med SKFs etiska rikt-

linjer för leverantörer, underleverantörer, distributörer,

agenter och andra mellanhänder och för att undvika

eventuella konflikter med SKFs policyer.

Under rapporteringsperioden har SKF inte några

specifika fall av bristande efterlevnad av dessa inter-

nationella standarder i sin värdekedja uppströms eller

nedströms. Utöver riktlinjerna i S2-1 måste SKFs leve-

rantörer och entreprenörer följa de principer som fast-

ställs i SKFs koncernpolicy för miljö, energi, hälsa och

säkerhet (se S1-1).

I målgruppen för båda formerna av engagemang ingår

alla arbetstagare i värdekedjan, med särskild uppmärk-

samhet på dem som arbetar i högrisksektorer och -regioner,

samt utsatta grupper som kvinnor, migrerande arbets-

tagare och unga arbetstagare. Hänsyn tas till dessa grupper

när revisionsprotokoll och revisionsstrategier tas fram,

även om SKF för närvarande inte följer upp revisions-

resultaten per demografisk kategori.

Direkt och indirekt engagemang övervakas av kommittén

för ansvarsfulla inköp, Group Compliance och regionala

inköpsavdelningar, som ser till att feedbacken eskaleras

på rätt sätt och ligger till grund för beslutsfattande. Hur

effektivt SKFs engagemang är bedöms utifrån kvaliteten

på den feedback som tas emot via engagemangsforum.

Synpunkter från det direkta engagemanget har lett till

uppdateringar i checklistan för leverantörsrevisioner.

Synpunkter från vårt engagemang har lett till program-

uppdateringar som den uppdaterade checklistan.

S2-3

Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser

och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan

kan uppmärksamma problem

Process för genomförande av korrigerande åtgärder

[ S2-3_25; 27a, S2-4_33c, AR 21, S2 SBM-3_11c]

SKF hanterar potentiella och faktiska negativa konsekven-

ser för arbetstagare i värdekedjan genom sitt program för

ansvarsfulla inköp, som omfattar strukturerade riskbedöm-

ningar, leverantörsrevisioner och eskaleringsförfaranden.

När väsentliga negativa konsekvenser identifieras skiljer

SKF mellan systemrisker, såsom tvångsarbete i specifika

råvarukedjor, och enskilda incidenter som brister som upp-

täcks vid revisioner. Korrigerande åtgärder vidtas när bris-

tande efterlevnad upptäcks i revisioner eller rapporteras

via mekanismer för rapportering av missförhållanden. Vid

alla avvikelser, oavsett revisionsresultat, krävs det att leve-

rantörerna lämnar in en rapport om korrigerande åtgärder

där de redogör för orsaker, korrigerande åtgärder och tids-

planer. Uppföljningsrevisioner och kontroller genomförs för

att se till att åtgärderna har genomförts på ett ändamåls-

enligt sätt. Vid allvarliga eller upprepade överträdelser

kan avtalen ses över med avseende på upphävande eller

uppsägning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 82

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.

Policyer och direktiv relaterade till arbetstagare i värdekedjan

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

SKF etiska riktlinjer för leverantörer

och underleverantörer (CoC4S)

Syftar till att säkerställa att alla

leverantörer och underleverantörer

har rättvisa arbetsvillkor, före-

bygger arbetsrelaterade skador

och ohälsa samt respekterar

mänskliga rättigheter i hela

SKFs värdekedja.

Kräver efterlevnad av internationella människo-

rätts- och arbetsnormer (t.ex. ILOs kärnkonven-

tioner, FNs vägledande principer), förbjuder barn-

arbete och tvångsarbete, diskriminering och hård

behandling, kräver adekvata löner, arbetstider,

föreningsfrihet, säkra arbetsplatser, mekanismer

för rapportering av missförhållanden och efter-

levnad av alla tillämpliga lagar. Omfattar även

miljöansvar, antikorruption och kontinuerlig

förbättring.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla leverantörer och underleverantörer

globalt, inklusive deras egna leverantörskedjor.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Group Sustainability, Legal & Compliance,

och lokala inköpsteam.

Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business

Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance

som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn.

26, 27, 29

SKFs etiska riktlinjer för distributörer Syftar till att säkerställa att distri-

butörer upprätthåller höga etiska

standarder, förhindrar undermåliga

arbetsförhållanden och respekterar

mänskliga rättigheter i SKFs värde-

kedja nedströms.

Förbjuder barnarbete och tvångsarbete, diskrimi-

nering och korruption; kräver rättvis behandling,

föreningsfrihet, säkra och hälsosamma arbets-

platser, adekvata löner och efterlevnad av alla

tillämpliga lagar. Lägger vikt vid miljöhänsyn

och regelbunden övervakning av efterlevnaden.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla distributörer som hanterar

SKFs produkter och tjänster över hela världen.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Lokal försäljnings- och distributionsledning.

Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business

Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance

som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn.

27, 28, 29

SKF etiska riktlinjer för agenter

och andra mellanhänder

Syftar till att förebygga oetiska

metoder och risker för mänskliga

rättigheter bland agenter och

mellanhänder som agerar på

SKFs uppdrag, samt att säker-

ställa integritet och rättvis

behandling för alla berörda

arbetstagare.

Kräver ärlighet, integritet och efterlevnad av alla

lagar; förbjuder barnarbete och tvångsarbete, dis-

kriminering och korruption; kräver adekvata löner,

arbetstider, föreningsfrihet, säkra arbetsplatser

och miljöansvar. Förutsätter transparent ägarskap

och att efterlevnaden kontrolleras regelbundet.

Omfattning och berörda intressenter

Gäller alla agenter och mellanhänder som är

involverade i SKFs kommersiella verksamhet

globalt.

Intressenter delaktiga i att utveckla policyn

Group Legal, lokal ledning och affärspartner.

Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business

Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance

som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn.

28, 29

Vid behov kan externa partner bidra till kapacitets-

uppbyggnad och effektiva avhjälpande åtgärder, särskilt

i högriskregioner. Dessa rutiner återspeglar SKFs bredare

åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och ansvars-

fullt företagande, så som anges i SKFs etiska riktlinjer.

Visselblåsarpolicy och kanaler för att framföra

missförhållanden [S2-3_27b-d; 28, AR22; AR26; AR 28]

SKF inser vikten av att ha effektiva mekanismer för rappor-

tering av missförhållanden för alla arbetstagare i värde-

kedjan. Detta förstärks av SKF-koncernens visselblåsar-

policy, som ligger i linje med EUs visselblåsardirektiv.

Policyn garanterar anmälarens anonymitet, förbjuder

repressalier och skyddar personuppgifter (se G1-1 för

mer detaljerad information).

SKF ger alla externa intressenter tillgång till sin rappor-

teringskanal för etik och regelefterlevnad så att de kan

framföra sina missförhållanden direkt till SKF. Det går att få

tillgång till kanalen konfidentiellt via telefon, e-post, post

eller en onlineportal, och anmälarna kan välja att vara

anonyma. Information om rapporteringskanalen lämnas

under leverantörsrevisioner, via checklistan för revision av

de etiska riktlinjerna samt via introduktionsprogram för

distributörer, agenter och mellanhänder. På så sätt säker-

ställs att arbetstagare i hela värdekedjan har tillgång till

kanaler för att framföra sina missförhållanden och få hjälp

vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Mer informa-

tion om hur rapporteringskanalen styrs och hanteras finns

i avsnitt G1-1. Arbetstagare i värdekedjan kan också ha

tillgång till klagomålsmekanismer som tillhandahålls av

deras arbetsgivare eller genom lokala tredjepartssystem.

SKF stöder användningen av dessa mekanismer och upp-

muntrar leverantörer att se till att de finns tillgängliga och

skyddar alla som vill framföra sina synpunkter.

Under 2025 ökade SKF medvetenheten om och tillgäng-

ligheten till kanalen bland leverantörer och deras anställda

genom att dela med sig av specialmaterial under revisioner

av de etiska riktlinjerna, vilka också gjordes tillgängliga för

nedladdning från SKFs webbsida om ansvarsfulla inköp (se

åtgärd S2-4).

Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot

repressalier [S2-3_28; 27d; AR26]

Alla personer som påverkas av SKFs affärsverksamhet,

däribland leverantörer, deras anställda, agenter, mellan-

händer, distributörer och entreprenörer, uppmuntras och

förväntas rapportera faktiska eller misstänkta överträdelser.

När det gäller frågor som rör arbetstagare i värde kedjan

samarbetar SKF med relevanta affärspartner för att utreda

och vidta lämpliga åtgärder. Det kan handla om korrige-

rande åtgärdsplaner, uppföljningsrevisioner eller, i allvar-

liga fall, eskalering till kommittén för ansvarsfulla inköp.

Kanalernas effektivitet [S2-3_27d; AR27]

Insatser för att öka medvetenheten och tillgängligheten

pågår och SKF undersöker sätt att övervaka trovärdighet,

användning och resultat på ett mer systematiskt sätt. SKFs

missförhållandeprocesser styrs av FNs vägledande prin-

ciper för företag och mänskliga rättigheter och prioriterar

en respektfull dialog och rättvis lösning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 83

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.

törer som uppfyller de grundläggande kraven som är

kvalificerade att ingå i och hanteras enligt SKFs program

för ansvarsfulla inköp. Granskning är utgångspunkten

och det första tillfället att identifiera hållbarhetsrisker

i leverantörskedjan.

När leverantörerna har anslutit sig till programmet

utvärderas och övervakas de genom en kombination av

riskklassificering, revisioner och kontinuerligt engage-

mang. SKF har en lista över högriskregioner som omfattar

40 länder i Asien, 18 i Nord- och Sydamerika, 45 i Afrika,

1 i Oceanien och 5 i Europa. Listan uppdateras kontinuer-

ligt och godkänns av kommittén för ansvarsfulla inköp.

SKF tillämpar också en flexibel eskaleringsmodell: om

varnings signaler identifieras under andra leverantörs-

aktiviteter, såsom kvalitetsgranskningar eller vid besök

från köpare, kan leverantören eskaleras för en fullständig

granskning av de etiska riktlinjerna, även om det ursprung-

ligen inte hade flaggats i riskmodellen. Förutom eskalering

från fall till fall genomför SKF systematiska granskningar

av processen för ansvarsfulla inköp för att hitta systema-

tiska risker eller återkommande mönster.

Programmet för ansvarsfulla inköp styrs av kommittén

för ansvarsfullt inköp, som förvaltas av Supplier Sustain-

ability som en del av Group Sustainability, och genomförs

i nära samarbete med regionala inköpsteam och SKF-

revisorer som är verksamma i fem viktiga länder. Kommittén

för ansvarsfulla inköp utvärderar om de åtgärder som vid-

tagits för drabbade arbetstagare är tillräckliga eller om

ytterligare åtgärder som avstängning eller uppsägning av

kontrakt är motiverade.

I fall där affärsmässiga påtryckningar står i konflikt med

åtgärder för att mildra konsekvenser säkerställer SKFs styr-

ningsstruktur att hänsyn till mänskliga rättigheter priorite-

ras och vid behov eskaleras till kommittén för ansvarsfulla

inköp. Med denna styrningsstruktur kan SKF säkerställa

att alla åtgärder, vare sig de är korrigerande, förebyggande

eller strategiska, är lämpliga i sammanhanget och på ett

meningsfullt sätt bidrar till att skydda och stärka arbets-

tagarna i värdekedjan.

SKF strävar också efter att skapa väsentliga möjligheter

för värdekedjan uppströms genom att införa ansvarsfulla

S2-4

Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den

egna arbetskraften och strategier för att minska

de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga

möjligheterna

Process för att identifiera åtgärdernas lämplighet

[ S2-4_31; 32a-b; 32d; 33a-b; 34a-b, AR 29, S2-4_38]

Vid rapportperiodens slut hade SKF ännu inte infört några

särskilda program för att fullt ut uppfylla kraven på till-

börlig aktsamhet i förhållande till arbetstagare nedströms

i värdekedjan. SKF inser vikten av ansvarsfullt företagande

i hela värdekedjan, är medveten om denna brist och under-

söker aktivt olika sätt att förbättra sina rutiner för tillbörlig

aktsamhet. Här ingår att utvärdera expansionen av revisions-

omfattningen för de etiska riktlinjerna och att stärka sam-

arbetet med distributörer och agenter för att bedöma och

minska potentiella risker för mänskliga rättigheter och

arbetstagares rättigheter i verksamheten nedströms. SKFs

åtgärder fokuserar på leverantörer uppströms på grund av

vårt etablerade inflytande och våra pågående relationer

med dessa leverantörer. Åtgärderna nedan avser inte några

partners nedströms i värdekedjan.

SKF identifierar och prioriterar åtgärder för att hantera

konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konse-

kvenser och beroenden hos arbetstagare i värdekedjan

genom en strukturerad process som ingår i programmet

för ansvarsfulla inköp.

Denna process inleds med leverantörsgranskning och

fortsätter med revisioner, olika aktiviteter för engagemang

och mekanismer för att eskalera styrningen. Åtgärdernas

lämplighet bedöms genom ett nivåindelat ramverk för

eskalering. I upphandlingar påverkar den ansvarsfulla

inköps processen direkt interna inköpsbeslut, inklusive

köp, samt strategier för leverantörsengagemang.

Alla potentiella leverantörer granskas inledningsvis mot

en uppsättning minimikrav för hållbarhet och efterlevnad

som är anpassade till SKFs etiska riktlinjer för leverantörer

(se S2-1), där förväntningar relaterade till produkt- och

tjänstekategorier ingår. Leverantörer måste lämna doku-

mentation som visar att de uppfyller minimikraven, vilka

granskas av SKFs interna revisorer. Det är bara leveran-

arbetsmetoder i upphandlingsprocesserna och kapacitets-

uppbyggnad för att hjälpa leverantörer att få bättre

förståelse för arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljö-

standarder.

Riskbedömningar och revisioner av leverantörer

[S2-4_31; 32d, MDR-A_68a-e, AR 22; AR33-35]

SKF tillämpar en riskbaserad metod för leverantörsbedöm-

ningar, med ökat revisionsfokus på länder som klassifi-

ceras som högriskländer enligt internationellt erkända

instrument och SKFs interna riskbedömning. Leverantörer

i dessa regioner granskas regelbundet enligt SKFs etiska

riktlinjer för leverantörer och underleverantörer som om -

fattar standarder för hälsa och säkerhet, arbetstagares

rättigheter, etik och miljöpraxis. Dessa revisioner utgör ett

direkt stöd för hanteringen av väsentliga IROer som arbets-

förhållanden och arbetsrelaterade skador och ohälsa.

Leverantörer kan också väljas ut för revisioner av de etiska

riktlinjerna om potentiella problem upptäcks under kvalitets-

granskningar eller platsbesök av SKFs tjänstemän.

De förbättringar som gjordes 2025 utvecklades genom

särskilda arbetsmöten där Group Sustainability, Group

Compliance och regionala inköpsteam deltog. Under

dessa möten låg fokus på att integrera indikatorer för

utsatta arbetstagargrupper, däribland kvinnor, migrerande

arbetstagare och personer med funktionsnedsättning, för

att se till att checklistan återspeglar intressenternas för-

väntningar och regelkrav. Den uppdaterade checklistan

infördes under andra halvåret 2025 och används nu vid

alla revisioner av de etiska riktlinjerna. Checklistan hjälper

SKF att identifiera, bedöma och hantera väsentliga konse-

kvenser på arbetstagare i värdekedjan, samtidigt som den

gör att det går att jämföra och säkerställa konsekvens i

revisionsresultaten.

Revisioner genomförs på plats, ibland utan förvarning,

av SKFs interna revisorer för ansvarsfulla inköp eller

externa tredje parter. Leverantörer måste lämna fullständig

tillgång till dokumentation och tillåta konfidentiella inter-

vjuer med arbetstagare. Varje revision resulterar i ett

betyg, från ”Fullt godkänd” till ”Ej godkänd”. Vid alla av -

vikelser, oavsett betyg, krävs att en CAR lämnas in (se

S2-3). Omrevisioner och uppföljningar på plats används

för att verifiera att åtgärder har vidtagits. Om allvarliga

problem inte löses kan SKF avsluta leverantörsrelationen.

Under året fortsatte SKF med riktade åtgärder för att

förbättra leverantörsrevisionerna, tack vare ett förbättrat

samarbete mellan inköpsteamen och leverantörerna kring

förväntningarna i de etiska riktlinjerna. Tack vare dessa

insatser förbättrade 40 leverantörer sina betyg efter korri-

gerande åtgärder som verifierades genom uppföljande ut -

värderingar. Revisionsvolymerna var stabila under perioden,

vilket tyder på en förbättring snarare än en försvagning av

revisionen. Effektiviteten av denna åtgärd följs upp genom

trender i revisionsresultat, andel avslutade korrigerande

åtgärder och resultat av uppföljningsrevisioner. Indikato-

rerna granskas kvartalsvis för att ligga till grund för fram-

tida revisionsfokus och inköpsbeslut. Det finns inget

specifikt numeriskt mål som är formellt kopplat till denna

åtgärd, men ambitionen är att öka andelen leverantörer

som får betyget ”Fullt godkänd” eller ”Godkänd” över tid.

Detta är ett kontinuerligt program med revisions- och om -

revisionscykler som planeras med intervaller på 6 månader,

12 månader eller 3 till 5 år, beroende på leve rantörs risk,

resultat och allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser.

Programmet tillhandahålls av Group Sustainability, Group

Compliance och regionala inköpsteam. Kost naderna täcks

av SKFs ESG- och inköps budgetar. När så behövs anlitas

externa revisorer för att utöka den interna kapaciteten.

Nord- och

Sydamerika

Indien och

Sydostasien

Kina och

Nordostasien

Europa, Mellan-

östern och Afrika

Antal revisioner

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 84

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Utbildning och kommunikation

[S2-4_31, MDR-A_68a-e, AR22]

För att underlätta identifieringen av åtgärder och hante-

ringen av väsentliga IROer för arbetstagare i värdekedjan

(se S2-4 Hantera risker, utnyttja möjligheter och förebygga

negativa konsekvenser) har fortlöpande utbildningsinsatser

genomförts som viktiga åtgärder inför 2025. SKFs interna

revisorer erbjuder fortlöpande utbildning och stöd till regi-

onala inköpsteam, vilket hjälper dem att anpassa inköps-

beslut till programmets förväntningar. Inköpsteamen

ansvarar för kontakten med leverantörerna, övervakningen

av förbättringsplaner och att bistå leverantörerna med

deras korrigerande åtgärder. Denna åtgärd bidrar till flera

väsentliga IROer, bland annat arbetsvillkor, undermåliga

förhållanden och arbetsmiljörisker, diskriminering och

trakasserier, likabehandling och lika möjligheter samt

tvångsarbete och barnarbete.

Under 2025 genomförde SKF leverantörsutbildningar

som omfattade cirka 218 leverantörer i Kina, Indien och

Nord- och Sydamerika. Utbildningarna fokuserade på SKFs

etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer,

revisionsprocessen samt SKFs förväntningar avseende

arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöprestanda.

Vanliga teman inkluderade maskinsäkerhet, hantering av

kemikalier, anställningspraxis och arbetstider. Utbildnings-

materialet omfattade även missförhållandehantering,

frågor kopplade till mångfald, jämlikhet och inkludering

samt SKFs process för leverantörseskalering och åtgärds-

program. Parallellt bedrivs även regelbundna interna

utbildningsinsatser, särskilt riktade till inköpsteam och

revisorer inom ansvarsfullt inköp. I Kina utbildades 85

regionala inköpare i ansvarsfulla inköpsmetoder, i Indien

utbildades en ny revisor för att stärka revisionskapaciteten

i Indien och Sydostasien, och i Nord- och Sydamerika

utbildades tre medarbetare för att stödja revisionsteamet.

Syftet med dessa utbildningar är att öka medvetenheten

om risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbets-

villkor samt att stärka förmågan att stödja leverantörers

förbättringsarbete och säkerställa efterlevnad av de etiska

riktlinjerna.

Sedan 2020 har totalt 807 leverantörer deltagit i klass-

rumsbaserad utbildning. Genom åren har dessa insatser

bidragit till långsiktiga förbättringar i leverantörernas

S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.

samarbetar SKF med leverantören för att verifiera ur -

sprunget och påbörjar vid en omställningsplan för etiska

inköp. Om det inte finns någon genomförbar åtgärd för att

åtgärda situationen kan SKF gå vidare med att avbryta

relationen, bland annat genom att avsluta affärsrelationen

som ett resultat av eskaleringsåtgärderna. Dessa steg

ingår i SKFs process för tillbörlig aktsamhet av leverantörs-

kedjan, i tillägg till årlig granskning och kontinuerlig för-

bättring genom dialoger och övervakning.

SKF är en aktiv medlem i Responsible Minerals Initiative

(RMI), som tillhandahåller verktyg, revisionsprotokoll och

spårbarhetsdata på smältverksnivå. Medlemskapet i RMI

stärker SKFs förmåga att bedöma risker uppströms, fatta

välgrundade inköpsbeslut och anpassa sig till internatio-

nella förväntningar. (Se S2-2 för mer information om enga-

gemang från tredje part.)

Effektiviteten övervakas genom upplysningar från

leverantörer och spårbarhetsdeklarationer, genom upp-

följningsåtgärder av flaggade källor, verifiering av smält-

verk och raffinaderiernas efterlevnad genom RMI-verktyg

och bedömningar. Framstegen utvärderas årligen genom

leverantörsgranskning och den fortlöpande utvecklingen

av SKFs protokoll för ansvarsfulla inköp. Se S2-1 för mer

information om översyn av policyer och styrning av leve-

rantörsetik, affärsetik och efterlevnad. SKF har som mål

att minimera beroendet av icke-kompatibla källor och

kontinuerligt förbättra synligheten uppströms.

SKFs åtgärder som rör hantering av konsekvenser

för arbetstagare i värdekedjan finansieras genom SKFs

befintliga budgetar för hållbarhet och upphandling. Dessa

resurser omfattar aktiviteter som leverantörsrevisioner

och utbildning. Kostnaderna är integrerade i bredare håll-

barhets- och inköpsallokeringar snarare än att spåras som

ett fristående program.

Framtida finansiering för dessa åtgärder fortsätter att

fördelas genom samma interna budgetprocess, främst

inom kostnadsställen för hållbarhet och upphandling. SKF

förväntar sig att resurserna ligger kvar på en nivå som är

förenlig med nuvarande åtaganden, med flexibiliteten att

kunna anpassa den utifrån utvecklingen av regelverket och

riskbedömningar. Ingen separat särskild budget planeras

i detta skede.

prestationer, vilket återspeglas i en successiv ökning

av antalet leverantörer som uppnår betygen ”Godkänd”

eller ”Fullt godkänd”. Detta visar på en positiv korrelation

mellan deltagande i utbildningar och förbättrade revisions-

resultat.

Effektiviteten mäts med hjälp av både kvalitativa och

kvantitativa metoder. Leverantörerna ombeds att efter

varje tillfälle skicka in sina tre viktigaste slutsatser, vilket

är till hjälp för att anpassa innehållet efter lokala behov.

Trender i revisionsresultat, antalet korrigerande åtgärder

och förbättringar över tid granskas av Group Sustainability

och kommittén för ansvarsfulla inköp samt regionala team.

Deltagandet i utbildningar övervakas internt genom närva-

rokontroll och återkopplingssessioner. Utbildningarna pla-

neras på årsbasis och anpassas utifrån revisionsresultat

och regionala risker. De hålls av en blandning av interna

experter och externa handledare. Kostnaderna ingår i SKFs

budgetar för hållbarhet och inköp.

Ansvarsfulla inköp av råvaror från konfliktdrabbade

områden och högriskområden

[S2-4_31; 32a-b; 32d; 34a-b; 35, MDR-A_68a-e;, AR22]

SKF har åtagit sig att främja etiska metoder i leverans-

kedjan när det gäller mineraler som utvinns i konflikt-

drabbade regioner och högriskområden (CAHRA), t.ex.

östra delen av Demokratiska republiken Kongo (DRK) och

när liggande länder, för att säkerställa att SKFs inköps-

metoder inte bidrar till brott mot de mänskliga rättig-

heterna, väpnade konflikter eller miljöförstöring.

SKF kräver att leverantörer som tillhandahåller produkter

som innehåller tenn, tantal, volfram, guld och derivat av

kassiterit, columbit-tantalit och wolframit (”konflikt-

mineraler”), och vars material används i SKFs produkter

som säljs på marknaden, antar en policy för ansvarsfulla

inköp av dessa material. Dessa krav baseras på OECDs

riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörj-

ningskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden

och högriskområden och är en viktig del av SKFs mer

omfattande program för ansvarsfulla inköp.

SKF har ett strukturerat tillvägagångssätt för att

minska dessa risker. När konfliktmineraler upptäcks

genom leverantörsdeklarationer eller spårbarhetskontroller

Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna

[S2-4_36]

Under rapporteringsperioden inkom 11 missförhållanden

via visselblåsarkanalen för Ethics & Compliance från

arbetstagare i SKFs uppströms- eller nedströmsvärde-

kedja. Inget av dessa var relaterat till kränkningar av

mänskliga rättigheter. Inga ytterligare missförhållanden

rapporterades genom andra kanaler.

MÄTETAL OCH MÅL

S2-5

Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare

i värdekedjan [S2-5_41, MDR-T_81a]

Även om inga numeriska mål har fastställts för de identi-

fierade IROerna, har SKF en tydlig ambition att stärka

transparensen och ansvarsskyldigheten i hela sin värde-

kedja genom att införa nya åtgärder och följa upp deras

effektivitet.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 85

SOCIALT ANSVAR

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Bolagsstyrning

G1 Affärsetik

Affärsetik är en hörnsten i SKFs företagskultur

och handlar om att göra det rätta, tillsammans.

SKF tar ansvar gentemot anställda, aktieägare,

kunder, leverantörer, samhället i stort och de

lokala samhällen där SKF verkar. Affärsetik styrs

av SKFs etiska riktlinjer, som fungerar som grund

för etisk, ansvarsfull och hållbar verksamhet inom

hela den globala organisationen. Kärnvärdena

är Collaboration, Curiosity, Courage och Care för

att främja integritet, förtroende och innovation

i hela företaget.

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

G1 – Företagskultur

30 Främja en stark företagskultur för en bättre morgondag

SKFs företagskultur genomsyras av koncernens syfte, värderingar och policyer,

vilka bygger på SKFs etiska riktlinjer. En stark företagskultur leder till ökad

effektivitet och ett mer positivt inflytande på den egna arbetskraften. SKFs

företagskultur vägleder det ansvarsfulla företagandet och ser till att alla beslut

som fattas ligger i linje med koncernens kärnvärden och principer. Att följa

ett starkt etiskt ramverk, däribland program mot korruption och mutor, leder

till bättre beslutsfattande i hela företaget och bidrar till positiva konsekvenser

inte bara för den egna verksamheten och värdekedjan, utan även för

samhället i stort.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

31 Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer

Alla potentiella överträdelser av SKFs etiska riktlinjer skulle ha betydande

negativa konsekvenser för koncernen.

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont

G1 – Skydd för visselblåsare

32 Skydd för visselblåsare

SKF tillhandahåller en globalt tillgänglig externt tillhandahållen visselblåsar-

tjänst, SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad, som också är

tillgänglig externt för leverantörer och kunder. SKFs koncernpolicy för vissel-

blåsning förbjuder alla repressalier mot personer som rapporterar misstänkta

överträdelser i god tro. SKF går längre än vad lagstiftningen kräver, eftersom

koncernen är övertygad om att skyddet av visselblåsare är viktigt för att främja

en kultur av öppenhet och tillit inom företaget.

Faktisk

positiv

konsekvens

Kortsiktig

33 Bristande skydd för visselblåsare

Den potentiella bristen på tillräckligt skydd för visselblåsare innebär en inne-

boende risk för SKF, med tanke på företagets storlek och globala närvaro. Med-

arbetare som rapporterar oetiskt beteende eller tjänstefel kan känna rädsla för

repressalier, vilket kan avskräcka dem från att lämna viktig information. En

sådan miljö kan leda till en tystnadskultur där viktiga frågor förblir olösta, vilket

i slutändan undergräver företagets åtagande om etiska rutiner och ansvars-

skyldighet. Att säkerställa ett robust skydd för visselblåsare är viktigt för att

främja en transparent arbetsplats där medarbetarna känner sig trygga att säga

ifrån utan rädsla för repressalier.

Potentiell

negativ

konsekvens

Kortsiktig

G1 – Korruption och mutor

34 Potentiell korruption och mutor som leder till böter och/eller skadat

anseende inklusive uteblivna affärer

SKF är medvetet om den betydande finansiella risk som är förknippad med

möjlig förekomst av korruption och mutor. Även om SKF under många år har

haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och fortsätter att införliva

dessa värderingar i företagskulturen i alla regioner (genom utbildning och med-

vetenhet, riskbedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller), har

vissa länder där SKF bedriver verksamhet generella problem med korruption.

Risk Kortsiktig

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 86

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

G1 Affärsetik, forts.

haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och

fortsätter att införliva dessa värderingar i företags kulturen

i alla regioner (genom utbildning och medvetenhet, risk-

bedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller),

har SKF verksamhet i vissa länder där dessa problem är

mer påtagliga. Denna IRO blir väsentlig på grund av att den

har betydande potentiella konsekvenser på EBIT, även om

sannolikheten anses minimal.

SKFs policyer och åtgärder för att hantera dessa IROer

genom utbildning och medvetandehöjande insatser

beskrivs under G1-1.

G1-1

Affärsetiska policyer och företagskultur

SKFs etiska riktlinjer är en del av koncernens DNA och

beskriver principerna för SKFs företagskultur och därmed

det grundläggande ansvaret och förväntningar på ansvars-

fullt företagande. SKFs etiska riktlinjer anger inte bara de

förväntningar som gäller efterlevnad av lagar och regler,

utan beskriver också de färdigheter, den attityd och det

tankesätt som förväntas av SKFs medarbetare för hur de

ska uppträda och interagera med affärspartners och med

varandra. Högsta ledningen anger tonen uppifrån och ser

till att SKFs etiska riktlinjer följs i verksamheten. Det finns

flera underordnade policyer, direktiv och standarder rela-

terade till de etiska riktlinjerna som mer detaljerat beskriver

åtagandena i riktlinjerna. SKFs etiska riktlinjer och dess

underordnade policyer, direktiv och standarder gäller för

alla SKFs enheter och medarbetare över hela världen. Den

är tillgänglig online både internt och externt. För hantering

av tredje part finns i koncernen SKFs etiska riktlinjer för

leverantörer och underleverantörer, samt för distributörer,

agenter och mellanhänder, offentligt tillgänglig på skf.com.

Under 2025 påbörjade SKF implementeringen av de nya

etiska riktlinjerna, som uppdaterades i slutet av 2024 för

att anpassas till företagets nya syfte, värderingar och

ett föränderligt regelverk och tekniklandskap. SKFs kärn-

åtaganden är oförändrade, men SKF ansåg ändå att rikt-

linjerna behövde uppdateras för att anpassa dem till både

extern och intern utveckling och säkerställa att de fortsatt

är relevanta och effektiva.

I processen med att revidera SKFs etiska riktlinjer förde

SKF en inkluderande dialog med medarbetare som repre-

senterade olika funktioner i koncernen genom enkäter och

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER

OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och

möjlig heter

SKF har identifierat och bedömt konsekvenser, risker och

möjligheter för affärsetik, baserat på dialoger med intres-

senter. Här ingår både interna och externa intressenter,

såsom kunder, leverantörer, civilsamhället och investerare.

Intressenternas engagemang och synpunkter beskrivs

under SBM-2.

Företagskultur

SKFs insatser för att främja en stark företagskultur för en

bättre morgondag anses ha en positiv effekt. I kombination

med en hög skala och en om fattande konsekvens är den

en väsentlig IRO. Samtidigt skulle eventuella överträdelser

av SKFs etiska riktlinjer ha väsentliga negativa konse-

kvenser för koncernen.

Skydd för visselblåsare

SKF anser sig ha en faktiskt positiv konsekvens för skyddet

av visselblåsare. Detta påverkar hela värdekedjan, efter-

som visselblåsartjänsten inte bara är tillgänglig för egna

medarbetare, utan även externt för leverantörer och kun-

der. SKF anser att det är en faktisk positiv konsekvens

eftersom det redan pågår och går utöver de lagstadgade

kraven. Konsekvensernas omfattning är stor och sprid-

ningen av dem är medelstor, enligt den metod som

beskrivs i IRO-1.

Även om SKF anses ha en faktisk positiv konsekvens

när det gäller skyddet av visselblåsare, finns det också en

inneboende risk att skyddet inte är tillräckligt. Även om

sannolikheten för bristande skydd av visselblåsare anses

vara låg blir denna IRO väsentlig, eftersom allvarlighets-

graden anses ha större vikt än sannolikheten.

Korruption och mutor

Att hantera risker för korruption och mutor är avgörande för

SKF, eftersom det medför betydande finansiella risker och

risker för företagets anseende, däribland potentiella böter

och uteblivna affärer. Även om SKF under många år har

intervjuer för att identifiera deras behov och förväntningar,

samtidigt som omfattande forskning och jämförelser med

externa standarder genomfördes. Representanter för SKFs

globala fackliga världsråd ingick i styrgruppen för upp-

dateringen av SKFs etiska riktlinjer och representerade

intressentgruppen medarbetare. Den uppdaterade versio-

nen har godkänts av SKFs styrelse, koncernledning och

fackliga representanter.

2025 inledde SKF en omfattande översyn av sin styr-

ningsstruktur och koncernens policyer för att ytterligare

stärka sitt interna ramverk för styrning. Detta initiativ är en

viktig milstolpe i genomförandet av en förnyad styrnings-

modell som återspeglar organisatoriska förändringar och

säkerställer anpassning till det föränderliga regelverket.

Granskningsprocessen utformades för att vara inklude-

rande och transparent. SKF involverade relevanta stabs-

funktioner och interna intressenter i strukturerade dialoger

för att säkerställa att de uppdaterade policyerna uppfyller

alla väsentliga interna och externa krav.

För att förbättra ramverkets robusthet och relevans

gjorde SKF även en preliminär jämförelse med andra

aktörer i branschen och bästa praxis inom regelverket.

Detta säkerställer att styrningsmodellen inte bara uppfyller

efterlevnadskraven utan också stödjer långsiktigt värde-

skapande och ansvarsfullt företagande.

SKFs etiska riktlinjer är utgångspunkter för SKFs

företagsansvar och affärsmässiga och etiska beteende

och utgör grunden för efterlevnadsdokument inom SKF.

Förutom de etiska riktlinjerna kompletterar policyer,

direktiv, standarder och andra kompletterande dokument

strukturen för styrdokument på SKF. De etiska riktlinjerna

publiceras även externt som ett uttryck för vår strävan

efter öppenhet.

Viktigt innehåll i SKFs etiska riktlinjer

[G1-1_MDR-P_65a]

I SKFs etiska riktlinjer framhåller SKF ett omfattande

ansvar för människor, affärspartners, samhället i stort och

de lokalsamhällen där SKF bedriver verksamhet, men

också för miljön och klimatet. SKFs etiska riktlinjer

beskriver SKFs övergripande åtaganden och ansvar på

områdena styrning, samhällsansvar och miljö.

Avsnittet om bolagsstyrning omfattar ämnen som rör

bolagsstyrning, etik och regelefterlevnad, rättvisa affärs-

metoder och konkurrens, antikorruption och etiskt bete-

ende, efterlevnad av internationella handelsregler, säker

användning av företagsinformation, tillgångar och resurser

samt innovation och ansvarsfull teknikanvändning.

Avsnittet om samhällsansvar omfattar medarbetare,

samhällsansvar och frågor som rör mänskliga rättigheter,

omsorg om människor och respekt för mänskliga rättig-

heter, mångfald, rättvisa och inkludering, hälsa och säker-

het samt sekretess, integritet och säkerhet.

I avsnittet om miljö behandlas miljö-, klimat- och resurs-

relaterade frågor, framför allt miljömässig hållbarhet och

integritet, cirkularitet och miljö samt resursanvändning.

Utifrån SKFs etiska riktlinjer tillämpar koncernen starka

styrningsrutiner för att se till att gällande lagar och regler

efterlevs på alla ovannämnda områden.

Dessa policyer ingår alla i SKFs program för regel-

efterlevnad och kompletteras av mer detaljerade koncern-

direktiv och standarder där så är lämpligt. Både koncer-

nens direktiv och standarder finns tillgängliga internt

online, medan alla koncernpolicyer tillgängliga online

internt på intranätet och externt på företagets webbplats.

Standarder och initiativ från tredje part

[G1-1_MDR-P_65d]

I koncernens policyer för affärsetik åtar sig SKF att följa

följande internationellt erkända principer, riktlinjer och

initiativ som främjar hållbara och etiska affärsmetoder:

• FNs Global Compact och FNs vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter.

• Kärnkonventionerna från Internationella arbets-

organisationen (ILO).

• OECDs riktlinjer för multinationella företag om

ansvarsfullt företagande.

Implementering, utbildning och medvetenhet

[G1-1_10g; MDR-A]

SKF har implementerat ett koncernövergripande program

för att förebygga, upptäcka och korrigera bristande efter-

levnad av lagstiftning och policyer samt för att säkerställa

en företagskultur som bygger på etiskt företagande och

god affärssed. Programmet följer internationella riktlinjer

från myndigheter i EU, USA och Storbritannien (t.ex.

Department of Justice, UK Bribery Act och EU ICP) och

omfattar följande: ledningens engagemang, riskbedömning,

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 87

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

G1 Affärsetik, forts.

utbildning och medvetenhet, policyer, rutiner samt vissel-

blåsning, utredningar och revisioner.

SKF tillämpar en decentraliserad verksamhetsmodell,

där ansvar och åtagande att följa SKFs etiska riktlinjer och

företagskulturen ligger hos affärsområdena och affärs-

enheterna. Det koncernövergripande programmet för regel-

efterlevnad, i kombination med gemensamma processer

och verktyg som styrs av respektive koncernfunktion, fung-

erar som ramverk för respektive affärsområde och affärs-

enhet och säkerställer regelefterlevnad, riskhantering och

synergier inom hela koncernen. De respektive juridiska

enheterna ansvarar för efterlevnaden av lokala lagar.

SKFs större anläggningar har interna jurister som över-

vakar och stödjer bolagen i efterlevnaden av lokala krav

som sträcker sig längre än kraven i koncernens program

för regel efterlevnad.

Enligt den decentraliserade verksamhetsmodellen

ansvarar chefer för affärsområden och affärsenheter för

en effektiv implementering av SKFs etiska riktlinjer och

programmet för etik och efterlevnad inom sina respektive

affärsområden och affärsenheter. Chief Compliance Officer

följer upp affärsområdenas och affärsenheternas imple-

mentering av riktlinjerna tillsammans med cheferna för

affärsområdena och affärsenheterna. Chief Compliance

Officer är dessutom ordförande i SKF Compliance Leader-

ship Team, som består av representanter från ledningen

i alla affärsområden och affärsenheter. Teamet ska säker-

ställa att prioriteringar och aktiviteter anpassas mellan

affärsområdena och affärsenheterna, samt genomföra

riskbedömningar, delta i utredningar och säkerställa ett

operativt ansvarstagande för regelefterlevnad i verk-

samheten.

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

Koncernpolicy för

antikorruption

SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet

enligt tillämpliga lagar och regler och därmed

delta i den globala kampen mot korruption.

Nolltolerans mot korrupta aktiviteter,

såsom olämpliga gåvor eller gäst-

frihet, mutor, underlättande betal-

ningar och intressekonflikter samt

SKFs policy att inte ge politiska

donationer.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31, 34

Koncernens policy för

rättvis konkurrens

Eliminera metoder som hindrar rättvis

konkurrens och aktivt främja och bevara

en sund, konkurrenskraftig ekonomi.

Nolltolerans för engagemang

i aktiviteter som beskrivs i policyn

som kan utgöra brott mot gällande

anti trustlagar och förordningar.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31, 34

Koncernens

k ommunikationspolicy

Kommunikation är avgörande för SKFs verk-

samhet och syftar till att bygga förtroende,

stärka relationerna med intressenter, säker-

ställa en rättvis värdering av SKFs finansiella

instrument och attrahera talanger genom att

leva upp till SKFs kärnvärden.

Information om krav och skyldig-

heter i samband med förbudet

mot insiderhandel.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31, 34

Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P]

Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer:

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 88

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

För att öka medarbetarnas medvetenhet och säkerställa

en effektiv kommunikation av koncernens policyer och

åtgärder anordnar SKF regelbundet globala kampanjer,

till exempel ”Global Compliance Week”, och tillhandahåller

samtliga policyer lättillgängligt online. Det finns också ett

koncernövergripande program med onlineutbildningar för

att öka medvetenheten om regelefterlevnad och affärsetik.

Dessa utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare

som har en e-postadress hos SKF. Utbildningarna omfattar

ett brett urval av ämnen och ger allmän kännedom om poli-

cyerna för god affärssed, såsom antitrust-risker i förhål-

lande till konkurrenter 93% (94%), korruption på SKF 95%

(96%), hur man undviker antitrustrisker i försäljningskanalen

98% (99%), etiskt ledarskap 86% (85%), rapportering av

etiska betänkligheter 87% (96%), efterlevnad av export-

kontroll 78% (92%), medvetenhet om informationssäkerhet

81% (ej tillgängl.) och skyddande av personuppgifter 95%

(96%). Siffrorna anger procentandelen av det totala antalet

anställda som har slutfört utbildningen per januari 2026,

med förra årets resultat inom parentes. Alla anställda som

har en SKF-e-postadress tilldelas ett introduktionspaket

med utbildningar när de börjar på SKF. För att säkerställa

kontinuerlig medvetenhet och att eventuella förändringar i

krav eller förväntningar tas hänsyn till sker uppdateringar

av alla utbildningar med ett till tre års mellanrum beroende

på utbildningens ämne. Dessutom måste alla medarbetare

som har en SKF-e-postadress varje år förbinda sig att följa

SKFs etiska riktlinjer. Utbildningarna finns också tillgäng-

liga på begäran online för medarbetare som har tillgång till

den interna utbildningsportalen.

G1 Affärsetik, forts.

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer

Koncernens policy för

internationell handel

SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet

enligt gällande lagar och förordningar.

Kräver fullständig efterlevnad av

tillämpliga handelsregler, regler

för exportkontroll, tull- och import-

lagstiftning samt internationella

sanktioner och embargon.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31, 34

Koncernens informa-

tionssäkerhets- och

integritetpolicy

SKF är medvetet om att sekretess, integritet

och tillgång till information är avgörande för

innovation, optimering av affärsverksamheten

och för att skapa värde för våra intressenter.

Minimikrav på hur SKF ska samla

in, behandla och skydda person-

uppgifter och annan typ av

information.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31

Koncernens vissel-

blåsarpolicy

SKF åtar sig att följa de höga etiska standarder

som anges i SKFs etiska riktlinjer. Trots detta

kan situationer uppstå som ger anledning till

oro, och det är viktigt att SKF informeras om

sådana ärenden. SKF ska främja en miljö där

individer känner sig trygga att uttrycka sina

tankar och ta upp frågor utan rädsla för att bli

kritiserade eller utsatta för repressalier.

Information på SKFs rutiner för att

rapportera missförhållanden, bland

annat visselblåsarkanalen, samt

SKFs policy om förbudet att utsätta

någon för repressalier.

Omfattning

Alla SKFs enheter.

Viktiga intressenter

Samtliga medarbetare världen över.

Intressenter delaktiga i att utveckla

policyn

Group Compliance tillsammans med

företagsfunktioner.

Beskrivet under

implementering,

utbildning och

medvetenhet.

30, 31,

32, 33

Forts. Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P]

Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer:

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 89

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

G1 Affärsetik, forts.

Identifiering, rapportering och utredning

av rapporterade missförhållanden

[G1-1_10a;10c;10e, G1-3_18b-c]

SKF har flera mekanismer för att upptäcka missförhållanden

som strider mot SKFs etiska riktlinjer och underliggande

policyer, till exempel ledningsgruppens översyn, interna

kontroller, internrevisioner och revisioner av de etiska

rikt linjerna (programmet för ansvarsfulla inköp).

Om SKFs medarbetare upplever eller märker beteenden

som inte är i linje med de etiska riktlinjerna upp manas

de att rapportera det till sin chef, den lokala People

Experience-funktionen eller till andra högre chefer.

Med arbetare kan också rapportera missförhållanden

eller söka råd via SKFs rapporteringskanal för etik och

regel efterlevnad, en visselblåsarlinje som har inrättats

enligt de rättsliga kraven i EUs direktiv om visselblås-

ning. Rapporteringskanalen är ett externt system som

han teras av en tredje part. Rapporter kan göras anonymt

i den mån det är tillåtet enligt lokal lagstiftning.

SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad är

också tillgänglig på skf.com för externa parter, såsom leve-

rantörer och distributörer. SKF-anställda och utomstående

kan rapportera betänkligheter på sitt eget språk via en

särskild webbportal eller genom att ringa ett lokalsamtal.

SKF har åtagit sig att utreda incidenter som strider mot

ansvarsfullt företagande, däribland korruption och mutor,

på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt. Alla missför-

hållanden som rapporteras till SKFs rapporteringskanal för

etik och regelefterlevnad via andra kanaler eller på annat

sätt upptäcks av de centrala funktionerna genom andra

mekanismer granskas och bedöms av Group Compliance,

för att sedan överlämnas till en oberoende utredare. De

missförhållanden som anses särskilt allvarliga lämnas i

enskilda fall till General Counsel och SVP Legal & Compli-

ance samt till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott.

Utöver regelbundna möten (enligt beskrivningen i GOV-1)

G1-3

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av,

korruption och mutor

SKFs arbete mot korruption och mutor hanteras av koncer-

nens program för regelefterlevnad. I SKFs etiska riktlinjer

anges det övergripande förbudet mot korrupta metoder,

däribland mutor, vilket kompletteras av koncernens pro-

gram för regelefterlevnad avseende antikorruption som

innehåller olika element i syfte att förebygga och upptäcka

korruption och mutor, till exempel policyer, instruktioner

och riktlinjer samt utbildningar. Förbudet mot korruption

och mutor finns också med i SKFs etiska riktlinjer för leve-

rantörer och underleverantörer, SKFs etiska riktlinjer för

distributörer och SKFs etiska riktlinjer för agenter och

andra mellanhänder.

Koncernens policy mot korruption, som beskrivs under

G1-1, kompletteras av direktiv för att ge mer detaljerade

krav relaterade till det övergripande förbudet mot korrupta

metoder. Dessa är:

• Koncerndirektiv för gåvor, gästfrihet och resekostnader

för tredje part.

• Koncerndirektiv för undvikande av intressekonflikter.

• Koncerndirektiv för riskhantering med tredje part.

Koncernen har också riktlinjer för intressekonflikter samt

en tillbörlig aktsamhet-checklista som ska användas när

distributörer och agenter tillsätts och anlitas.

Alla policyer, direktiv och standarder finns lättillgängliga

internt online för alla medarbetare, och SKFs etiska rikt-

linjer finns tillgängliga online både internt och externt.

Etiska riktlinjer för tredje part lämnas till tredje part eller

hänvisas till på annat sätt i samband med introduktionen

och därefter vid behov. När en leverantör genomgår en

revision som rör de etiska riktlinjerna granskas dels efter-

levnaden av SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och

underleverantörer, dels delar som rör förbud mot korruption

och mutor.

rapporterar Chief Compliance Officer direkt till styrelsens

revisions- och hållbarhetsutskott om väsentliga efter-

levnadsfrågor, risker, iakttagelser och grundorsaker, samt

vid behov åtgärdsplaner.

Antalet missförhållanden som rapporteras och utreds är

ett viktigt nyckeltal för att få veta hur effektivt SKFs pro-

gram för regelefterlevnad är. Målet är att öka medvetenhe-

ten om att SKFs etiska riktlinjer måste följas, till exempel

genom fler e-utbildningar, för att gradvis minska antalet

allvarliga missförhållanden som rapporteras och utreds.

Information som gäller intern kontroll, hur många som slut-

fört utbildningen och antalet rapporterade och bekräftade

etiska betänkligheter ger SKF indikationer om behovet att

förbättra programmet för regelefterlevnad.

I SKFs program för regelefterlevnad som syftar till att

förebygga eller begränsa risker ligger fokus på de huvud-

sakliga risker som har fastställts i koncernens årliga risk-

bedömning av regelefterlevnad. Under 2025 deltog cirka

500 chefer från samtliga affärsområden och affärsenheter,

regioner och företagsfunktioner i en självbedömning av

framträdande risker relaterade till regelefterlevnad. Antalet

deltagande enheter är ett nyckeltal för riskbedömningens

kvalitet. Slutsatserna av riskbedömningen ligger till grund

för riskreducerande planer för varje affärsområde, affärs-

enhet och för koncernen. För funktioner som löper störst

risk för korruption och mutor, se G1-3.

SKF har särskilda Legal & Compliance Officers inom

alla affärsområden och affärsenheter. Tillsammans med

Chief Ethics & Compliance Officer tar affärsområdena och

affärsenheterna fram en plan baserad på identifierade

risker och incidenter. Planen godkänns sedan av revisions-

och hållbarhetsutskottet på årlig basis. Inom koncernens

Com pliance Core Team delas goda exempel på aktiviteter

för att få anställda och affärspartner engagerade i regel-

efterlevnad.

För att öka medvetenheten om antikorruption och mutor

inom koncernen erbjuder SKF koncernomfattande e-utbild-

ningar, till exempel ”Korruption på SKF” och ”Rapportering

av etiska betänkligheter” enligt beskrivningen under G1-1.

Dessa globala utbildningar är obligatoriska för alla med-

arbetare, inklusive VD och arbetstagarrepresentanter i

styrelsen, och hålls regelbundet och vid behov. Utbild-

ningarna ingår också i introduktionsprogrammet för ny -

anställda. Dessutom genomgår samtliga medarbetare

varje år en utbildning i intressekonflikter för allmän känne-

dom. I utbildningen ingår ett moment där den anställde

ska bekräfta att eventuella intressekonflikter kommer att

rapporteras enligt SKFs policy.

Som beskrivs under G1-1 är cheferna för affärsområdena

och affärsenheterna ansvariga för att implementera anti-

korruptionsprogrammet i sina respektive affärsområden

och affärsenheter, och är därmed också ansvariga för att

erbjuda ytterligare utbildning för att hantera risker som är

specifika för affärsområdet och affärsenheten och genom-

föra tillbörlig aktsamhet när så krävs.

Anklagelser och fall av korruption och mutbrott, inklu-

sive förfaranden, utredningar och rapportering av resultat,

beskrivs under G1-1.

SKF arbetar kontinuerligt med att öka sina insatser för

att bekämpa korruption. Under 2025 har koncernen sett

över sitt program för efterlevnad av antikorruptionregler,

bland annat uppdaterat policyn och direktiven samt de

globala utbildningar som koncernen tillhandahåller om

antikorruption. Dessutom har processen för tillbörlig akt-

samhet av tredje part förstärkts genom att uppdatera mini-

mikraven och processen för tillbörlig aktsamhet av tredje

part i det nya koncernriktlinjen om tillbörlig aktsamhet av

tredje parts risker.

Den obligatoriska e-utbildningen om korruptions-

bekämpning på SKF har uppdaterats och tilldelats alla

anställda, inklusive de som arbetar i högriskfunktioner

där koncernen också planerar att erbjuda specialiserad

utbildning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 90

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Verksamheter bedömda utifrån riskerna för korruption

[G1-1_10h, G1-3_21b]

SKFs riskbedömning för regelefterlevnad 2025 visar att

risken för korruption i allmänhet är låg, men är något högre

i regioner med hög korruptionsnivå. Den främsta korrup-

tionsrisken är intressekonflikter, särskilt i högriskregioner.

Dessutom har SKF konstaterat att inköps- och försäljnings-

funktionerna medför förhöjda risker för korruption. Med-

arbetare med inköpsroller arbetar med leverantörsval och

avtalsförhandlingar. Dessa arbetsuppgifter medför i sig en

ökad risk för oetiskt beteende och viktiga riskfaktorer är

bland annat intressekonflikter och mutor. Säljare har ofta

kontakt med statligt ägda verksamheter, distributörer och

lokala agenter, särskilt på marknader med hög korruptions-

risk. Viktiga riskfaktorer i dessa relationer är bristande

transparens i provisionsavtal, kickbacks och möjligheter

till bestickning i samband med affärsuppgörelser.

Tillsammans med Group Compliance sammanställer

varje affärsområde och affärsenhet resultaten och fast-

ställer en handlingsplan utifrån resultaten från den över-

gripande riskbedömningen. På SKFs tillverkningsenheter

görs riskbaserade granskningar av etik och regelefter-

levnad i samband med koncernens miljö-, hälso- och

säkerhetsrevisioner. Syftet är att bistå enheterna i deras

arbete med att identifiera och hantera risker relaterade till

etik, regelefterlevnad och korruption. Under 2025 genom-

fördes 13 sådana granskningar.

100% av de funktioner som konstaterades vara utsatta

för risk omfattas av utbildningsprogrammet för regel-

efterlevnad, som innehåller både obligatoriska och

valfria utbildningsuppgifter som syftar till att öka med-

vetenheten och förståelsen för viktiga etiska frågor

och regel efterlevnad.

G1 Affärsetik, forts.

MÄTETAL OCH MÅL

Mål

SKF har inga officiella mål för affärsetik för 2025, men har

följande ambitioner:

• Ge alla medarbetare särskilda e-learningmoduler om

regelefterlevnad, säkerställa att relevanta ämnen inom

regelefterlevnad omfattas på ett heltäckande sätt

och främja medvetenhet och vägledning inom hela

organisationen.

• Genomföra grundliga riskbedömningar inom alla affärs-

områden och affärsenheter för att identifiera viktiga

frågor och genomföra riktade åtgärder som stöder en

proaktiv kultur av efterlevnad.

SKFs övergripande ambition är att uppnå 100% efterlevnad

av de etiska riktlinjerna. Dessa ambitioner stöds av interna

KPIer för att följa upp framsteg och säkerställa kontinuerlig

förbättring.

G1-4

Fall av korruption och mutor

Under 2025 bekräftade SKF tre fall av korruption eller

mutor. Baserat på grundorsakerna till överträdelser av

rutiner och standarder har de lokala enheterna vidtagit

lämpliga åtgärder, som att stärka interna kontroller och

uppdatera rutiner. SKF blev varken dömt eller skyldigt att

betala några böter för brott mot antikorruptions- eller

mutbrottslagar.

Redovisningsprinciper G1-4 [MDR-M]

Incidenter med korruption och mutor baseras på faktiska

rapporterade fall, och här syftar regelbundna informations-

kampanjer till att öka rapporteringen av sådana incidenter.

SKF utreder kontinuerligt samtliga fall av korruption och

mutbrott som involverar SKF-anställda, och i vissa fall

konsulteras externa advokatbyråer. En mer detaljerad

beskrivning finns under “Identifiering, rapportering och

utredning av rapporterade missförhållanden” i G1-1.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 91

BOLAGSSTYRNING

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten

a. Att bygga in tillbörlig

aktsamhet i styrning,

strategi och affärsmodell

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av

företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar

företagets strategi och affärsmodell

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur

S1 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

S2 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodel

E1 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell

E1-1 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna

b. Att samarbeta med

berörda intressenter

i alla huvudstegen i till-

börlig aktsamhet

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas

av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

SBM-2 Intressenters engagemang och synpunkter

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar

företagets strategi och affärsmodell

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter

S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser

S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den

egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden

S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser

S2-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka

medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma missförhållanden

c. Att identifiera och

bedöma negativa

konsekvenser

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar

företagets strategi och affärsmodell

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten

c. Att identifiera och

bedöma negativa

konsekvenser, forts.

G1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

E1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

d. Att vidta åtgärder för

att behandla dessa

negativa konsekvenser

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur

de påverkar företagets strategi och affärsmodell

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka

den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och

strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller den egna arbetskraften, samt dessa åtgärders ändamålsenlighet

S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och

strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna

E1-1 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna

E1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

e. Att följa upp hur

ändamålsenliga

dessa insatser är

och kommunicera det

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas

av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva

konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

S2-5 Mål

E1-1 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna

E1-4 Mål för begränsning och anpassning till klimatförändringarna

Bilaga

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 92

BILAGA

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Upplysningskrav Datapunkt

Referens

i förord-

ningen om

hållbarhets-

upplysningar

(SFDR)

Referens

i tredje

pelaren

Referens

i referens-

värdes-

förordningen

Referens

i EU:s

klimatlag

Sida/

relevans

ESRS 2, GOV-1 21(d) Styrelsens könsfördelning x x Sida 33

21(e) Procentandel oberoende

styrelseledamöter

x Sida 33

ESRS 2, GOV-4 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet x Sida 33

ESRS 2, SBM-1 40(d)(i) Inblandning i verksamheter

kopplade till fossila bränslen

x x x Inte relevant

40(d)(ii) Inblandning i verksamheter

kopplade till kemikalieproduktion

x x Inte relevant

40(d)(iii) Deltagande i verksamhet med

anknytning till kontroversiella vapen

x x Inte relevant

40(d)(iv) Inblandning i verksamheter

kopplade till odling och produktion

av tobak

x Inte relevant

ESRS E-1 14 Omställningsplan för att uppnå

klimatneutralitet senast 2050

x Sida 46–47

16(g) Företag som är uteslutna från

EU-referensvärdena för anpassning

till Parisavtalet

x x Inte relevant

ESRS E1-4 34 Mål för utsläppsminskning av

växthusgaser

x x x Sida 57–58

ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor

uppdelad efter källor (endast sektorer

med hög klimatpåverkan)

x Sida 59

37 Energianvändning och energimix x Sida 59

40–43 Energiintensitet förknippad

med verksamheter i sektorer med hög

klimatpåverkan

x Sida 62

ESRS E1-6 44 Bruttoväxthusgasutsläpp inom

scope 1, 2, 3 och totala växthusgas-

utsläpp

x x x Sida 60

53–55 Bruttoutsläppsintensitet för

växthusgasutsläp

x x x Sida 62

ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och

koldioxidkrediter

x Sida 62

IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar

ESRS-datapunkter från annan EU-lagstiftning (IRO-2)

Upplysningskrav Datapunkt

Referens

i förord-

ningen om

hållbarhets-

upplysningar

(SFDR)

Referens

i tredje

pelaren

Referens

i referens-

värdes-

förordningen

Referens

i EU:s

klimatlag

Sida/

relevans

ESRS E1-9 66 Referensportföljens exponering mot

klimatrelaterade fysiska risker

x Inte angivet

(infasning)

66(a), 66(c) Uppdelning av monetära

belopp efter akut och kronisk fysisk

risk, plats för betydande tillgångar

utsatta för väsentlig fysisk risk

x Inte angivet

(infasning)

67 (c) Uppdelning av det redovisade

värdet på sina fastighetstillgångar efter

energieffektivitetsklasser

x Inte angivet

(infasning)

69 Portföljens grad av exponering mot

klimatrelaterade möjligheter

x Inte angivet

(infasning)

ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som

förtecknas i bilaga II till förordningen

om ett europeiskt register över utsläpp

och överföringar som släpps ut i luft,

vatten och mark

x Inte väsentlig

ESRS E3-1 9 Vattenresurser och marina resurser x Inte väsentlig

13 Särskild strategi x Inte väsentlig

14 Hållbara oceaner och hav x Inte väsentlig

ESRS E3-4 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt

vatten

x Inte väsentlig

29 Total vattenförbrukning i m

per

nettoinkomst av egen verksamhet

x Inte väsentlig

ESRS 2, SBM3 – E4 16 (a) (i) Verksamhet som har negativa

konsekvenser för områden med känslig

biologisk mångfald

x Inte väsentlig

16 (b) Väsentliga negativa konsekven-

ser när det gäller markförstöring, öken-

spridning eller hårdgörning av mark

x Inte väsentlig

16 (c) Huruvida verksamhet påverkar

hotade arter

x Inte väsentlig

Upplysningskrav

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 93

BILAGA

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Upplysningskrav Datapunkt

Referens

i förord-

ningen om

hållbarhets-

upplysningar

(SFDR)

Referens

i tredje

pelaren

Referens

i referens-

värdes-

förordningen

Referens

i EU:s

klimatlag

Sida/

relevans

ESRS E4-2 24 (b) Hållbara mark-/

jordbruksmetoder/-policyer

x Inte väsentlig

24 (c) Hållbara metoder/policyer för

hållbarhet i haven

x Inte väsentlig

24 (d) Policyer för att behandla

avskogning

x Inte väsentlig

ESRS E5-5 37(d) Icke-återvunnet avfall x Sida 64

39 Farligt avfall och radioaktivt avfall x Sida 68

ESRS 2, SBM3 - S1

14(f) Risk att utsättas för tvångsarbete x Sida 71

14(g) Risk att utsättas för barnarbete x Sida 71

71ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga

rättigheter

x Sida 71–73

21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i

frågor som behandlas i Internationella

arbetsorganisationens (ILO) grund-

läggande konventioner 1–8

x Sida 71–73

22 Processer och åtgärder för att

förhindra människohandel

x Sida 71–73

23 Strategi för förebyggande av arbets-

platsolyckor eller ett system för att

hantera sådana

x Sida 71–73

ESRS S1-3 32(c) Mekanismer för klagomåls-

hantering

x Sida 74

ESRS S1-14 88(b)-(c) Antal dödsfall och antal och

andel arbetsrelaterade olyckor

x x Sida 79

88 (e) Antal dagar förlorade på grund

av skador, olyckor, dödsfall eller

sjukdom

x Sida 79

ESRS S1-16 97(a) Ojusterat lönegap mellan könen x x Sida 80

97(b) Överdrivet hög VD-lön x Sida 80

ESRS S1-17 103 (a) Fall av diskriminering x Sida 80

104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s

vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer

x x Sida 80

ESRS 2, SBM3 – S2 11(b) Betydande risk för barnarbete

eller tvångsarbete i värdekedjan

x Sida 81–82

Upplysningskrav Datapunkt

Referens

i förord-

ningen om

hållbarhets-

upplysningar

(SFDR)

Referens

i tredje

pelaren

Referens

i referens-

värdes-

förordningen

Referens

i EU:s

klimatlag

Sida/

relevans

ESRS S2 -1 17 Åtaganden i policy för mänskliga

rättigheter

x Sida 82

18 Policyer för medarbetare

i värde kedjan

x Sida 82–83

19 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg-

ledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer

x x Sida 82

19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i

frågor som behandlas i Internationella

arbetsorganisationens (ILO) grund-

läggande konventioner 1–8

x Sida 82

ESRS S2 -4 36 Människorättsfrågor och människo-

rättsfall kopplade till företagets värde-

kedja i tidigare och senare led

x Sida 84–85

ESRS S3-1 16 Policyer för konsumenter och

slut användare

x Inte väsentlig

17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg-

ledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer

x x Inte väsentlig

ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och

människorättsincidenter

x Inte väsentlig

ESRS S4-1 16 Policyer för konsumenter och

slut användare

x Inte väsentlig

17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg-

ledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer

x x Inte väsentlig

ESRS S4-4 35 Människorättsfrågor och

människorättsincidenter

x Inte väsentlig

ESRS G1-1 10(b) FN:s konvention mot korruption x Sida 87–88

10(d) Skydd för visselblåsare x Sida 87–88

ESRS G1-4 24(a) Böter för brott mot lagar mot

korruption och mutor

x x Sida 91

24(b) Standarder för bekämpning

av korruption och mutor

x Sida 91

Upplysningskrav, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 94

BILAGA

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

ESRS Upplysningskrav Sida

ESRS 2 Allmänna upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten Sida 32

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Sida 32

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller Sida 32–33

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets

förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

Sida 33

GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sida 33

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Sida 33

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Sida 33–34

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Sida 34–35

SBM-2 Intressenters engagemang och synpunkter Sida 36

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets

strategi och affärsmodell

Sida 37–39

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser,

risker och möjligheter

Sida 39–40

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Sida 40

E1 Klimatförändringar

E1-1 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna Sida 46–47

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 51–52

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sida 53–56

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 57–58

E1-5 Energianvändning och energimix Sida 59

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Sida 60–62

E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras

genom koldioxidkrediter

Sida 62

E1-8 Intern koldioxidprissättning Sida 62

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 64

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 65–66

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 66–67

E5-4 Resursinflöden Sida 67

E5-5 Resursutflöden Sida 67–68

Innehållsförteckning (IRO-2)

ESRS Upplysningskrav Sida

S1 Egen arbetskraft

S1-1 Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften Sida 71–73

S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser Sida 74

S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna

arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden

Sida 74

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier

för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller

den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Sida 74–75

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser

stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Sida 76

S1-6 Uppgifter om företagets anställda Sida 77

S1-8 Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger Sida 78

S1-9 Mångfaldsindikatorer Sida 78

S1-10 Adekvata löner Sida 79

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Sida 79

S1-14 Mått för hälsa och säkerhet Sida 79–80

S1-16 Ersättningsindikationer Sida 80

S1-17 Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till

mänskliga rättigheter

Sida 80

S2 Arbetstagare i värdekedjan

S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Sida 82

S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser Sida 82

S2-3 Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka

medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

Sida 82–83

S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier

för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna

Sida 84–85

S2-5 Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan Sida 85

G1 Affärsetik

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Sida 87–90

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Sida 90–91

G1-4 Fall av korruption och mutor Sida 91

Innehållsförteckning

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 95

BILAGA

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Revisorns granskningsberättelse av AB SKF (publ):s

lagstadgade hållbarhetsrapport

Till bolagstämman i AB SKF

(publ), org.-nr 556007- 3495

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhets-

rapporten för AB SKF (public) för räkenskapsåret 2025.

Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 31–95 i detta

dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i

avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några

omständigheter som ger oss anledning att anse att håll-

barhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i

enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

• om den process som företaget har genomfört för att

identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har

utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten,

och efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s

gröna taxonomiförordning artikel 8 (EU-taxonomin).

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation

RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lag-

stadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än

hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–29,

98–144 och 147–162. Det är styrelsen och verkställande

direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar

inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbar-

hetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information

som identifieras ovan och överväga om informationen i

väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrappor-

ten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi

i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt

bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende

denna information, drar slutsatsen att den andra informa-

tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att

rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i

enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och

för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer nödvändig för att upp-

rätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Övriga upplysningar

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte

varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekom-

mendation RevR 19 och någon granskning av jämförelse-

talen i hållbarhetsrapporten för år 2024 har därmed inte

utförts enligt den rekommendationen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säker-

het om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap.

12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår

granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom-

mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av

den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommen-

dation kräver att vi planerar och utför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhets-

rapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta

bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet

görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har upp-

nåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs

med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för

oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna

om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit

identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med

rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International

Standard on Quality Management), som kräver att före-

taget utformar, implementerar och hanterar ett system för

kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv-

ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till AB SKF (publ) enligt

god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkes etiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhets-

rapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss-

tag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar

av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten

i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-

enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte

att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen består av att göra för frågningar,

i första hand till personer som är ansvariga för upp-

rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk

granskning och att vidta andra översiktliga gransknings-

åtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som

företaget har genomfört för att identifiera hållbarhets-

information att rapportera inkluderade, men var inte

begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen genom att:

• Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den

information som används av företagsledningen, och

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 96

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

• Granska företagets interna dokumentation av sin

process

• Utvärdera om den information som erhållits från våra

åtgärder om den process som implementerats av

företaget överensstämmer med beskrivningen av

processen på sidorna 39–40 i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för

den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna,

och informationssystemen som är relevanta för upp-

rättandet av informationen i hållbarhetsrapporten

• Utvärdera om information som identifierats som väsent-

lig genom den process som företaget genomfört för att

identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår

i hållbarhetsrapporten

• Utvärdera om strukturen och presentationen av

håll barhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS

• Genomföra förfrågningar till relevant personal och

analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten

• Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stick-

prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten

• Genom förfrågningar och analytisk granskning ut -

värdera metoder, data och betydelsefulla antaganden

soom har använts för att göra uppskattningar i håll-

barhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konekvent.

Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin

inkluderade men var inte begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen för att identifiera

ekonomiska verksamheter som omfattas av och är

förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande

upplysningarna i hållbarhetsrapporten

• Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin

stämmer överens med de finansiella rapporterna

och tillhörande noter

• Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar

av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktivi-

teter och tekniska granskningskriterier inom ramen för

EU-taxonomin

• Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven

i EU-taxonomin.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet

med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören

för AB SKF (publ) förbereda framåtblickande information

utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa

i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget.

Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda efter-

som förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Göteborg den 6 mars 2026

Deloitte AB

Hans Warén

Auktoriserad revisor

Revisorns granskningsberättelse, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 97

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

FINANSIELLA

RAPPORTER

Finansiella

rapporter

Koncernens resultaträkningar och koncernens

rapporter över totalresultat ................................................................. 99

Kommentarer till koncernens resultaträkningar ........................100

Koncernens balansräkningar .............................................................. 101

Kommentarer till koncernens balansräkningar ..........................102

Koncernens kassaflödesanalyser ......................................................103

Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser ..................104

Koncernens förändringar av eget kapital

samt kommentarer ....................................................................................106

NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 Redovisningsprinciper ................................................... 107

Not 2 Segmentinformation .........................................................108

Not 3 Förvärv av verksamheter .................................................110

Not 4 Avyttringar av verksamheter .........................................110

Not 5 Forskning och utveckling ................................................ 110

Not 6 Kostnader per kostnadsslag .......................................... 111

Not 7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ..........111

Not 8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader ...... 111

Not 9 Skatter .................................................................................... 112

Not 10 Immateriella tillgångar .................................................... 113

Not 11 Materiella anläggningstillgångar................................. 115

Not 12 Nyttjanderättstillgångar ...................................................117

Not 13 Varulager ................................................................................ 118

Not 14 Finansiella tillgångar ....................................................... 119

Not 15 Övriga kortfristiga fordringar ....................................... 120

Not 16 Aktiekapital ......................................................................... 121

Not 17 Resultat per aktie ............................................................... 121

Not 18 Avsättningar för ersättningar till anställda

efter avslutad anställning .............................................. 121

Not 19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser ......124

Not 20 Finansiella skulder .............................................................126

Not 21 Övriga kortfristiga skulder .............................................. 127

Not 22 Närstående inklusive intresseföretag .......................127

Not 23 Ersättningar till ledande befattningshavare ..........127

Not 24 Ersättningar till revisorer ............................................... 131

Not 25 Medelantal anställda ........................................................131

Not 26 Finansiell riskhantering ................................................. 132

Not 27 Innehav utan bestämmande inflytande .................. 134

Not 28 Tillgångar och skulder som innehas

för försäljning ....................................................................... 134

Not 29 Händelser efter balansdagen ..................................... 134

MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets resultaträkningar och

rapporter över totalresultat ............................................................... 135

Moderbolagets balansräkningar ...................................................... 136

Moderbolagets kassaflödesanalyser .............................................. 137

Moderbolagets förändringar av eget kapital .............................. 137

NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 Redovisningsprinciper .................................................... 138

Not 2 Intäkter och rörelsekostnader ..................................... 138

Not 3 Finansiella intäkter och finansiella kostnader .... 138

Not 4 Bokslutsdispositioner .................................................... 139

Not 5 Skatter .................................................................................... 139

Not 6 Immateriella tillgångar .................................................... 139

Not 7 Materiella anläggningstillgångar .............................. 140

Not 8 Andelar i koncernföretag ............................................... 140

Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav ............... 142

Not 10 Avsättningar för ersättningar till anställda

efter avslutad anställning ............................................ 143

Not 11 Lån .......................................................................................... 143

Not 12 Löner, ersättningar, medelantal anställda

samt könsfördelning bland ledande

befattningshavare ............................................................ 143

Not 13 Eventualförpliktelser ....................................................... 143

Belopp i Mkr där annat ej anges. Belopp inom parentes

visar motsvarande värden 2024.

SKF-koncernens formella årsredovisning återfinns på

sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150. Den har

reviderats av SKFs externa revisorer, se Revisions-

berättelsen på sidorna 145–146.

98SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Koncernens resultaträkningar
		Januari–december
Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	2	91 583	98 722
Kostnad för sålda varor	6	–67 058	–71 349
Bruttoresultat		24 525	27 373
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	–3 409	–3 326
Försäljningskostnader	6	–12 657	–12 763
Administrationskostnader	6	–961	–601
Övriga rörelseintäkter	7	3 480	1 263
Övriga rörelsekostnader	7	–3 284	–1 645
Resultat från intresseföretag		61	38
Rörelseresultat		7 755	10 339
Finansiella intäkter	8	289	479
Finansiella kostnader	8	–1 619	–1 729
Resultat före skatt		6 425	9 089
Inkomstskatter	9	–2 176	–2 202
Årets resultat		4 249	6 887
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägare i AB SKF		3 927	6 474
Innehav utan bestämmande inflytande		322	413
Resultat i kronor per aktie, före och efter utspädning	17	8,62	14,22

Koncernens rapporter över totalresultat
		Januari–december
Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		4 249	6 887
Poster som ej kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	18	623	731
Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat	14	–307	80
Skatter	9	–241	–150
		75	661
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutaomräkningsdifferenser		–7 243	2 914
Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat	14	—	—
Skatter	9	—	—
		–7 243	2 914
Övrigt totalresultat, netto		–7 168	3 575
Periodens totalresultat		–2 919	10 462
Periodens totalresultat hänförligt till
Aktieägare i AB SKF		–2 819	9 938
Innehav utan bestämmande inflytande		–100	524

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 99

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Kommentarer till

koncernens resultaträkningar

Allmänt

Koncernens resultaträkning för 2025 inkluderade

resultat från den avyttrade ring- och tätnings-

verksamhet i Hanover, Pennsylvania, USA för

perioden 1 januari–30 april.

Försäljning

Under 2025 uppgick försäljningen till 91 583 Mkr

(98 722), vilket innebar en minskning med –7,2%

jämfört med 2024. Förändringen av den svenska

kronan i förhållande till andra valutor hade en

negativ effekt med –6,6% under 2025. Struktur-

förändringar stod för –0,2%. Försäljning i lokala

valutor minskade med –0,4%.

Försäljnings förändring

år-över-år % Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår

Organisk –3,5 –0,2 2,0 0,0 –0,4

Struktur 0,5 –0,4 –0,2 –0,5 –0,2

Valuta 0,0 –9,0 –6,9 –10,6 –6,6

Totalt –3,0 –9,6 –5,1 –11,1 –7,2

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till 7 755 Mkr (10 339).

I rörelseresultatet ingick jämförelsestörande poster

på –3 918 Mkr (–1 844), varav –2 946 Mkr (–1 364)

rela terade till pågående omstruktureringsåtgärder

och kostnadsbesparande aktiviteter och inkluderade

hela kostnaden för anpassning av industriverksam-

heten. Jämförelsestörande poster inkluderade även

–1 356 Mkr (–133) relaterade till separationen

av fordonsverksamheten, –584 Mkr (–347)

huvud sakligen relaterade till nedskrivningar av

anläggningstillgångar, +224 Mkr avseende vinst

från försäljning av tillgångar i fabriken i Luton,

Storbritannien, samt +744 Mkr i vinst relaterad till

försäljningen av flygverksamheten i Hanover, USA.

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansiella intäkter och kostnader, netto, uppgick

till –1 330 Mkr (–1 250). Valutaeffekter hade en mer

negativ påverkan under 2025 jämfört med 2024

medan räntekostnader var högre under 2024. För mer

information gällande förändringar år över år, se not 8.

Skatter

Den effektiva skattesatsen för året var 33,9% (24,2).

Skattesatsen påverkades negativt av separationen

av fordonsverksamheten samt av justeringar till följd

av skillnader mellan lokal valuta och funktionell

valuta. Exklusive dessa poster var den effektiva

skattesatsen 26,8% för 2025. För mer information

se not 9.

Värden per kvartal,

Mkr Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår

Försäljning 23 966 23 166 22 482 21 969 91 583

Rörelseresultat 2 885 1 300 2 007 1 563 7 755

Resultat före

skatt 2 595 859 1 687 1 284 6 425

Resultat i kronor

per aktie 3,95 1,13 2,30 1,25 8,62

2024 2025

Utveckling av rörelseresultat, år-över-år

Organisk försäljnings-

och tillverkningsvolymer

Kostnadsutveckling

Valutapåverkan

Jämförelsestörande poster

Avyttrade verksamheter

5 000

10 000

15 000

20 000 Mkr

7 755

10 339

–1 549

613 389

–2 074

202320222021 20252024

Rörelseresultat

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5 Mdkr

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 100

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Koncernens balansräkningar
		Per 31 december
Mkr	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	10	10 925	12 574
Övriga immateriella tillgångar	10	3 487	4 671
Materiella anläggningstillgångar	11	27 785	30 470
Nyttjanderättstillgångar	12	2 900	3 564
Långfristiga finansiella tillgångar	14	1 238	1 424
Uppskjutna skattefordringar	9	4 095	3 369
Andelar i joint ventures och intressebolag	22	553	565
Övriga långfristiga tillgångar		902	982
		51 885	57 619
Omsättningstillgångar
Varulager	13	23 677	26 182
Kundfordringar	14	15 408	16 600
Övriga kortfristiga fordringar	15	5 780	6 057
Övriga kortfristiga finansiella tillgångar	14	482	330
Likvida medel	14	8 984	11 031
		54 331	60 200
Tillgångar som innehas för försäljning	28	206	1 594
Summa tillgångar		106 422	119 413
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF		53 558	59 649
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	27	2 110	2 320
		55 668	61 969
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	20	12 001	12 685
Långfristiga leasingskulder	12, 20	2 167	2 714
Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning	18	7 004	8 502
Uppskjutna skatteskulder	9	1 955	1 905
Övriga långfristiga avsättningar	19	1 731	1 424
Övriga långfristiga skulder		139	80
		24 997	27 310
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	20	11 207	12 553
Kortfristiga avsättningar	19	2 035	1 157
Kortfristiga leasingskulder	12, 20	728	802
Övriga kortfristiga finansiella skulder	20	444	4 559
Övriga kortfristiga skulder	21	11 327	10 930
		25 741	30 001
Skulder som innehas för försäljning	28	16	133
Summa eget kapital och skulder		106 422	119 413

20 %

202520242023

Avkastning på sysselsatt kapital

50 %

202520242023

Solidit et

50 %

202520242023

Skuldsättningsgrad

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 101

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Kommentarer till

koncernens balansräkningar

Nettorörelsekapital

Per 31 december 2025 uppgick nettorörelsekapital

i procent av årets försäljning till 30,4% (30,6) och

bestod av följande komponenter:

• Varulagret uppgick till 23 677 Mkr (26 182) vilket

motsvarade 25,9% (26,5) av årsförsäljningen.

Minskning i varulagret var på grund av volymer

med +144 Mkr, netto, efter avyttringar och förvärv

av verksamheter, och av valutaeffekter med

–2 649 Mkr.

• Kundfordringar uppgick till 15 408 Mkr (16 600)

vilket motsvarade 16,8% (16,8) av årsförsäljningen.

Förändringen av kundfordringar berodde på

volymökning om +667 Mkr, netto efter avyttringar

och förvärv av verksamheter, och valutaeffekter

med –1 859 Mkr. Den genomsnittliga kredittiden

var 65 dagar (67).

• Leverantörsskulder uppgick till 11 207 Mkr (12 553)

vilket motsvarade 12,2% (12,7) av årsförsälj-

ningen. Förändringen var hänförlig till volymer

–313 Mkr, netto efter avyttringar och förvärv av

verksam heter, och resterande till valutaeffekter

på –1 033 Mkr.

Materiella anläggningstillgångar

Per 31 december 2025 uppgick materiella anlägg-

ningstillgångar till 27 785 Mkr (30 470) och mot-

svarade 30,3% (30,9) av årsförsäljningen. Förändring

hänförlig till valuta uppgick till –3 174 Mkr.

Nettoskuldsättning

Vid 2025 års slut uppgick nettoskuldsättningen

till 12 052 Mkr (16 472). Avsättningen för ersättning

till anställda efter avslutad anställning uppgick

vid årets slut 6 372 Mkr (7 729), vilket innebar en

nettominskning med 1 357 Mkr (nettominskning 848),

hänförlig till:

• Utbetalningar på –924 Mkr (–1 411)

• Aktuariella vinster och förluster på –623 Mkr (–731)

• Utgifter på 759 Mkr (945)

• Förvärvade/avyttrade verksamheter 0 Mkr (0)

• Resterande del utgjordes av valutaeffekter.

Lån vid 2025 års slut uppgick till totalt 12 089 Mkr

(16 526) vilket innebar en minskning på 4 437 Mkr.

Förändringen berodde huvudsakligen på åter-

betalning av förfallna obligationer på –3 483 Mkr.

Eget kapital

Under året minskade det egna kapitalet från

61 969 Mkr till 55 668 Mkr. Årets resultat uppgick

till 4 249 Mkr (6 887) och utdelningar uppgick till

3 613 Mkr (3 833). Valutaomräkningar hade en

negativ effekt om –7 243 Mkr (2 914). Omräknings-

differenser efter skatt hade en positiv effekt om

623 Mkr (731). Kapitalstrukturmålet är en nettoskuld-

sättningsgrad, exkl usive pensionsskulder, under 40%.

Detta till sammans med självfinansieringsprincipen i

det nya strategiska ramverket, operativt kassaflöde

för att finansiera investeringar och utdelning till aktie-

ägare, underbygger koncernens finansiella flexibilitet

och dess förmåga att genomföra strategin, samtidigt

som det bibehåller en stark kreditvärdighet. Den

31 december 2025 var nettoskuldsättnings graden,

exklusive pensions skulder 10,2% (14,1).

40%

Nettorörelsekapital i % av årets försäljning

Leverantörsskulder

Kundfordringar

Varulager

Mål

Nettorörelsekapital

Kv1

2023

Kv2 Kv3 Kv4 Kv1

2024

Kv2 Kv3 Kv4 Kv1

2025

Kv2 Kv3 Kv4

% 60

2021 20252022 2023 2024

Materiella anläggningstillgångar i % av försäljning

Materiella

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

i % av försäljningen

30 Mdkr

120

% 160

2021 2022 2023 2024 2025

Nettoskuldsättningsgrad

40 Mdkr

Nettoskuldsättning

Nettoskuldsättningsgrad

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 102

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Koncernens kassaflödesanalyser
		Januari–december
Mkr	Not	2025	2024
Operativa aktiviteter
Rörelseresultat		7 755	10 339
Justering för
Avskrivningar och nedskrivningar	6	4 624	4 432
Nettovinst/förlust vid försäljning av verksamheter och materiella
anläggningstillgångar		–1 029	–15
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		1 780	961
Betald skatt		–2 490	–2 357
Tillskjutna medel till fonderade planer och betald ersättning
till anställda efter avslutad anställning	18	–724	–1 206
Intresseföretag		–8	–23
Förändring av rörelsekapital
Varulager		–549	–2 224
Kundfordringar		–805	872
Leverantörsskulder		–284	850
Övriga rörelserelaterade tillgångar och skulder, netto		743	–302
Ränta och övriga finansiella poster		–621	–535
Nettokassaflöde från operativa aktiviteter		8 392	10 792
Investeringsaktiviteter
Investeringar i immateriella tillgångar	10	–4	–14
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	11	–3 821	–5 077
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
och immateriella tillgångar	10, 11	347	80
Förvärv av verksamheter, netto av likvida medel	3	—	–587
Avyttring av verksamheter, netto av likvida medel	4	2 188	—
Betald inkomstskatt i samband med försäljning av verksamhet		–210	—
Köp/försäljning av aktier		—	–4
Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteter		–1 500	–5 602
Nettokassaflöde efter investeringar före finansiering		6 892	5 190

Januari–december

Mkr	Not	2025	2024
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av medel- och långfristiga lån		246	464
Återbetalning av medel- och långfristiga lån		–3 729	–3 153
Leasingbetalningar		–901	–885
Utdelning till aktieägare i AB SKF och minoritet		–3 613	–3 832
Tillskott till ersättning till anställda efter avslutad anställning		–200	–210
Övriga finansieringsposter		26	—
Investering i finansiella tillgångar		–234	–30
Försäljning av finansiella tillgångar		116	73
Nettokassaflöde använt för/från finansieringsaktiviteter		–8 289	–7 573
Nettokassaflöde		–1 397	–2 383
Likvida medel per 1 januari		11 031	13 311
Kassaflödeseffekt exklusive förvärvade/sålda verksamheter		–3 585	–2 493
Kassaflödeseffekt hänförlig till förvärvade/sålda verksamheter		2 188	110
Valutaomräkningseffekter		–650	103
Likvida medel per 31 december		8 984	11 031

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 103

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Kommentarer till

koncernens kassaflödesanalyser

Kassaflödesanalysen har justerats för omräknings-

effekter som uppstått när utländska dotterföretags

balansräkningar har omräknats till kronor, då dessa

inte utgör kassaflöden. Likvida medel består av

kassa, tillgodohavanden hos banker, kortfristiga

placeringar samt andra likvida tillgångar med

en återstående löptid kortare än tre månader

vid investerings tillfället.

Kassaflöde från operativa aktiviteter

Kassaflöde från operativa aktiveter, som är det

främsta kassaflödesmåttet för koncernen, upp-

gick 2025 till 8 392 Mkr (10 792). Övriga ej kassa-

flödes påverkande poster inkluderar kostnader där

kassaflödet ännu inte har uppstått. Det lägre kassa-

flödet är främst drivet av ett lägre rörelseresultat

under 2025 på grund av höga jämförelsestörande

poster medan förändringar i rörelsekapitalet var på

samma nivåer som föregående år. Kassautflöde från

jämförelse störande poster under 2025 uppskattas

till cirka 3 Mdkr. Räntor och andra finansiella poster

inkluderar ränteutbetalningar på –567 Mkr (–786),

ränte inbetalningar på 318 Mkr (443) och återstående

del hänförde sig främst till realiserade derivat på

kommersiella flöden mellan bolag i koncernen.

Kassaflöde efter investeringar,

före finansiering

Kassaflöde efter investeringar före finansiering upp-

gick 2025 till 6 892 Mkr (5 190). Justerat för avyttring

av verksamheter uppgick kassaflödet till 4 914 Mkr

(5 777). Koncernen har under året avyttrat ring- och

tätningsverksamheten i Hanover, Pennsylvania, USA

vilket genererat ett nettoflöde om 1 978 Mkr.

Kassaflöde använt för finansieringsaktiviteter

Kassaflöde som använts för finansieringsaktiviteter

inkluderade en betalning efter skatt på –200 Mkr

(–210) hänförlig till den förmånsbestämda pensions-

planen i USA.

20242023 2025

Kassaflöde från

operativa aktiviteter

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000 Mkr

202520242023

Investeringar i materiella

anläggningstillgångar

1 500

3 000

4 500

6 000 Mkr

202520242023

Kassaflöde från operativa aktiviteter

1 000

2 000

3 000

4 000 Mkr

0 0

4 000

12 000

8 000

Mkr 16 000

Kvartal

12 månaders rullande

Kv4Kv3 Kv4 Kv2 Kv3 Kv4Kv2Kv1 Kv3Kv2 Kv1Kv1

100

300

400

200

500 MEUR

2027

2028

2029

2031

Skuldstruktur

20242023 2025

Utbetald utdelning

per A- och B-aktie

8 Kronor

Styrelsens förslag till vinstdisposition

för år 2025, vilket är föremål för

god kännande på årsstämman i april

2026, inkluderar en ordinarie utdelning

om 7,75 kronor per aktie, se not 16.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 104

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser, forts.

Förändring av nettoskuld

Mkr

2025

Utgående balans

Kassa påverkande

förändringar

Sålda/ förvärvade

verksamheter

Icke kassa-

påverkande

förändringar

Valutakurs-

effekter

2025

Ingående balans

Lån

12 089 –3 483 — 31 –985 16 526

Ersättningar till anställda efter

avslutad anställning, netto

6 372 –924 — 44 –477 7 729

Leasingskulder 2 895 –901 — 664 –384 3 516

Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar

–320 –92 — –4 44 –268

Likvida medel –8 984 3 585 –2 188 — 650 –11 031

Nettoskuldsättning 12 052 –1 815 –2 188 735 –1 152 16 472

Derivat

inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — —

Mkr

2024

Utgående balans

Kassa påverkande

förändringar

Sålda/ förvärvade

verksamheter

Icke kassa-

påverkande

förändringar

Valutakurs-

effekter

2024

Ingående balans

Lån

16 526 –2 689 5 23 691 18 496

Ersättningar till anställda efter

avslutad anställning, netto

7 729 –1 416 — 237 330 8 578

Leasingskulder 3 516 –885 26 1 355 184 2 836

Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar

–268 8 — 152 –20 –408

Likvida medel –11 031 2 493 –110 — –103 –13 311

Nettoskuldsättning 16 472 –2 489 –79 1 767 1 082 16 191

Derivat

inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — —

1) Inkluderar inte derivat, se not 20.

2) Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar inkluderar omvärderingar samt kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner, se not 18.

3) Övriga kortfristiga finansiella tillgångar inkluderar inte derivat, se not 14. Kassaflödesförändringar om –92 Mkr (8) består av investeringar

i finansiella tillgångar om –186 Mkr (–7) och försäljningar av finansiella tillgångar om 94 Mkr (15).

4) Finansieringsaktiviteter med syfte att säkra kort- och långfristiga lån. Övriga finansieringsaktiviteter i kassaflödet inkluderar kassaflöde från

derivat såsom visas i tabellen samt räntepremier för återbetalning av lån.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 105

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Koncernens förändringar av eget kapital
				Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF
			Reserv tillgångar
			värderade till
	Aktie-	Över kurs-	verkligt värde via	Omräk nings-	Balanserade		Minoritets-
Mkr	kapital	fond	övrigt total resultat	reserv	vinstmedel	Del summa	intressen 1)	Totalt
Ingående balans 1 januari 2024	1 138	564	89	2 119	48 833	52 743	2 213	54 956
Årets resultat	—	—	—	—	6 474	6 474	413	6 887
Justering höginflation 3)	—	—	—	—	389	389	—	389
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	—	—	—	2 803	—	2 803	111	2 914
Förändring av verkligt värde för tillgångar
som värderas via övrigt totalresultat	—	—	80	—	—	80	—	80
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	—	—	—	—	731	731	—	731
Inkomstskatter	—	—	—	—	–150	–150	—	–150
Transaktioner med aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande	—	—	—	—	—	—	—	—
Kostnad för Prestationsbaserade
Aktieprogram, netto 2)	—	—	—	—	–20	–20	—	–20
Utdelningar	—	—	—	—	–3 416	–3 416	–417	–3 833
Övrigt	—	—	—	—	15	15	—	15
Utgående balans 31 december 2024	1 138	564	169	4 922	52 856	59 649	2 320	61 969
Årets resultat	—	—	—	—	3 927	3 927	322	4 249
Justering höginflation 3)	—	—	—	—	222	222	—	222
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	—	—	—	–6 806	—	–6 806	–437	–7 243
Förändring av verkligt värde för tillgångar
som värderas via övrigt totalresultat	—	—	–307	—	—	–307	—	–307
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	—	—	—	—	608	608	15	623
Inkomstskatter	—	—	—	—	–241	–241	—	–241
Transaktioner med aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande	—	—	—	—	16	16	–16	—
Kostnad för Prestationsbaserade
Aktieprogram, netto 2)	—	—	—	—	9	9	—	9
Utdelningar	—	—	—	—	–3 529	–3 529	–84	–3 613
Övrigt	—	—	—	—	10	10	–10	—
Utgående balans 31 december 2025	1 138	564	–138	–1 884	53 878	53 558	2 110	55 668

1) Se not 27 för detaljer.

2) Se not 23 för detaljer.

3) Se not 1 för detaljer.

Reserv för finansiella tillgångar som värderas

till verkligt värde via övrigt totalresultat

Reserven för verkligt värde via övrigt totalresultat

ackumulerar förändringar i det verkliga värdet

på tillgångar som redovisas direkt i övrigt total-

resultat, netto efter skatt, med undantag för

utdelningar och eventuella nedksrivningsförluster.

Se not 14 för mer information om finansiella till-

gångar som värderas till verkligt värde via övrigt

totalresultat.

Omräkningsreserv

Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av

koncernens utländska dotterföretags funktionella

valutor till kronor ackumuleras i omräknings reserven.

Vid försäljning av en utländsk verk sam het redo visas

den ackumulerade omräknade valuta effekten i

resultaträkningen och inkluderas i vinsten eller

förlusten vid försäljningen. Även vinster och för-

luster i säkringsinstrument som uppfyller kraven

för säkring av nettoinvesteringar i utländska

verksamheter redovisas mot omräknings reserven

netto efter skatt. Se not 26 för detaljer.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 106

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Noter till koncernens finansiella rapporter

1 Redovisningsprinciper

Presentationsgrund

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med Inter-

national Financial Reporting Standards (IFRS) så som de

antagits av Euro peiska Unionen (EU). Koncernen följer

även Rådet för ﬁnansiell rapporterings RFR 1 Komplette-

rande redovisningsregler för koncerner samt tillämpliga

uttalanden (UFR).

Moderbolaget AB SKFs årsredovisning undertecknades

av styrelsen den 6 mars 2026. Resultat- och balansräkning

samt koncernens konsoliderade resultat- och balansräkning

ska fastställas av årsstämman som hålls den 21 april 2026.

Koncernens ﬁnansiella rapporter är baserade på an -

skaff nings kostnad om inte annat anges i redo visnings-

principerna nedan eller i respektive not.

Konsolideringsgrund

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, AB SKF,

och de företag i vilka AB SKF direkt eller indirekt har

ett bestämmande inﬂytande. AB SKF och dess dotter-

företag benämns hädanefter ”SKF-koncernen”, ”SKF” eller

”koncernen”. Bestämmande inﬂytande ﬁnns när koncernen

har rätten att styra företagets aktiviteter, har möjlighet att

erhålla avkastning och kan utnyttja sin rätt att påverka en

sådan avkastning. För den största andelen av koncernens

dotterföretag existerar kontroll genom 100% ägarskap.

Det ﬁnns också ett fåtal dotterföretag som kontrolleras

av SKF där ägarskapet uppgår till mellan 50% och 100%.

De största av dessa företag är SKF India Ltd. och SKF India

(Industrial) Ltd., vilka är börsnoterade bolag i Indien där

koncernen har kontroll genom innehav på 52,6% av

rösterna i bolagen. För dotterföretag där koncernen äger

mindre än 100% visas minoritetsintresset separat inom

eget kapital.

Omräkning av utlandsverksamheter och poster

i utländsk valuta

AB SKFs funktionella valuta är svenska kronor, vilket även

är rapporteringsvaluta för koncernen.

Alla utländska dotterföretag rapporterar i sin funktio-

nella valuta, vilken är den valuta som används i företagets

primära ekonomiska omgivning. Vid konsolideringen har

alla balansposter omräknats till svenska kronor med

balansdagskurser. Resultat poster har omräknats med

genomsnittskurser, med undantag för de som nämns

nedan under höginflationsredovisning. Ackumulerade

omräkningsdifferenser som är ett resultat av denna

omräkning redo visas via övrigt totalresultat i omräknings-

reserven i eget kapital. Sådana omräkningsdifferenser

redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring

av den utländska verksamheten.

Transaktioner i utländsk valuta under året räknas om

enligt gällande valutakurser per transaktionsdag.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta, främst kund-

fordringar och leverantörsskulder samt lån, har omräknats

med balansdagens kurs. Rörelserelaterade kursdifferenser

från kundfordringar, leverantörsskulder och övriga till-

gångar och skulder ingår i övriga rörelseintäkter och övriga

rörelsekostnader. Rörelserelaterade kursdifferenser från

övriga ﬁnansiella tillgångar och skulder ingår i ﬁnansiella

intäkter och ﬁnansiella kostnader.

Valutakurser

De valutakurser som redovisas för respektive land i

nedanstående tabell har tillämpats vid omräkning av

de utländska dotterföretagens finansiella rapporter till

svenska kronor.

Höginflationsredovisning

Argentina är klassificerad som en höginflationsekonomi

sedan 2018 och sedan 2022 är även Turkiet klassificerad

som en höginflationsekonomi. Eftersom SKF har verksam-

het i de här länderna har koncernen tillämpat standarden

IAS 29 Redovisning i höginflationsländer och därför räknat

om de finansiella rapporterna. De argentinska index som

använts vid omräkningen är Konsumentprisindex för

Argentina som publicerats av det argentinska statistiska

institutet och uppgick till 10 121,4 (7 694,0) per 31 decem-

ber 2025. Det turkiska index som använts vid omräkningen

är Konsumentprisindex som publiceras av det turkiska

statistiska institutet och uppgick till 3 513,9 (2 684,6) per

31 december 2025.

Intäkter

Intäkterna i den ordinarie verksamheten består av försälj-

ning av varor eller tjänster till såväl slutkunder och distri-

butörer. Serviceintäkter definieras som fakturerade affärs-

aktiviteter som inte inkluderar fysiska produkter eller där

den fysiska produkten har en under ordnad betydelse i

avtalet vid jäm förelse med servicen. Produkter som om -

fattas av serviceavtal redovisas som separata prestations-

åtaganden och klassificeras som intäkter från produkter.

Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till köparen.

Försäljningen redovisas netto av volym rabatter, returer

och annan rörlig ersättning om det är mycket sannolikt att

sådana kommer att uppstå.

Intäkter från produkter redovisas vid ett tillfälle. Intäkter

från service- och/eller underhållsavtal redovisas antingen

vid ett tillfälle eller över tid. I de avtal där tjänsten levereras

till kunden över tid, redovisas intäkten över avtalets löptid

med antingen indata- eller utdatametoder. Det är olika

metoder för att mäta förlopp mot fullständigt uppfyllande

av prestations åtaganden. Intäkter från övriga service avtal

redo visas vid ett tillfälle. Intäkter som redovisas över tid

bedöms inte vara väsentliga.

Eventuella förväntade förluster på avtal redovisas i sin

helhet i den period då förlusten blir trolig och kan upp-

skattas.

Se not 2 för en fördelning av intäkterna per kundindustri,

segment och geografiskt område.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen anser att följande områden innefattar

de mest kritiska uppskattningarna och bedömningarna

som utförs i samband med upprättande av de ﬁnansiella

rapporterna, där en annan bedömning kan medföra väsent-

liga förändringar i de ﬁnansiella rapporterna under det

kommande året.

• Bedömningar av sannolikheten för att uppskjutna

skatte tillgångar kan realiseras (not 9).

• Bedömningar av nedskrivningsbehov av det redovisade

värdet av internt utvecklad programvara (not 10).

• Uppskattningar och väsentliga antaganden vid

nedskrivnings tester av immateriella tillgångar (not 10).

• Bedömningar som används för att fastställa

förlängnings optioner för nyttjanderättstillgångar

(not 12).

• Väsentliga antaganden vid beräkningar av avsättningar

för ersättningar till anställda efter avslutad anställning

(not 18).

• Bedömningar vid fastställande av och upplysning om

avsättningar och eventualförpliktelser (not 19).

• Klimatrisker beaktas vid investeringsbeslut och vid

nedskrivningar.

			Genomsnittskurs		Balansdagskurs
Land	Enhet	Valuta	2025	2024	2025	2024
Argentina	1	ARS	0,01	0,01	0,01	0,01
Kina	1	CNY	1,37	1,47	1,31	1,51
EMU-länderna	1	EUR	11,06	11,44	10,81	11,46
Indien	100	INR	11,31	12,63	10,23	12,87
Brasilien	1	BRL	1,76	1,97	1,65	1,78
Storbritannien	1	GBP	12,95	13,53	12,41	13,83
USA	1	USD	9,85	10,57	9,19	11,01

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 107

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

1 Redovisningsprinciper, forts.

Klimatriskbedömning

SKF ser både risker och möjligheter relaterade till klimatet,

men inga kända väsentliga klimatrelaterade risker som

påverkar de finansiella rapporterna för 2025 för SKF-

koncernen har identifierats. SKFs kärnverksamhet är

baserad på väletablerad teknologi och koncernen är

diversifierad när det gäller produkter, kunder, geografiska

marknader och industrier. Baserat på denna diversifiering

för utser inte SKF att klimatrelaterade affärsrisker kommer

att ha väsentlig finansiell eller strategisk inverkan på

koncern nivå. Vissa specifika marknadssektorer kommer

att påverkas negativt, såsom efterfrågan på SKFs produkter

till diesel- och bensin motorer. Andra sektorer kommer dock

att påverkas positivt, såsom marknadens efterfrågan på

SKFs produkter till el motorer. Sammantaget anser SKF att

de klimatrelaterade möjligheterna överväger riskerna.

Nya redovisningsprinciper

Nya redovisningsprinciper 2025

IASB har utfärdat ﬂera ändrade redovisningsstan darder,

vilka har godkänts av EU och träder i kraft 1 januari 2025.

Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig effekt på

SKF- koncernens finansiella rapporter.

Nya redovisningsprinciper 2026

IASB har utfärdat ﬂera ändrade redovisningsstan darder,

vilka har godkänts av EU och träder i kraft 1 januari 2026.

Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig effekt på

SKF- koncernens finansiella rapporter.

2 Segmentsinformation

Varje rörelsesegment definieras som affärsverksamheter

som kan ge upphov till intäkter eller kostnader och vars

rörelseresultat regelbundet följs upp av koncernens högste

beslutsfattare (CODM) och för vilken fristående finansiell

information finns tillgänglig. I SKFs fall definieras CODM

som koncernledningen som beslutar hur resurserna ska

fördelas mellan de olika segmenten och som även regel-

bundet bedömer resultatet. Koncernens interna rapporte-

ring omfattar två segment, Industri och Fordon.

Denna segmentsinformation omfattar försäljning och

rörelse resultat för alla kunder av betydelse inom industri-

och fordonssegmenten. Segmentsresultatet representerar

det resultat segmentets sysselsatta kapital genererar

och det inkluderar centralt allokerade kostnader och

elimineringar.

Segmentstillgångar inkluderar alla rörelsetillgångar

som används och styrs av ett segment och består huvud-

sakligen av materiella anläggnings tillgångar och immate-

riella tillgångar, externa kundfordringar och varulager.

Segments skulder inkluderar alla rörelseskulder som

används och styrs av ett segment och består huvudsak-

ligen av externa leverantörs skulder och övriga avsättningar,

upplupna kost nader och förutbetalda intäkter. Avstämnings-

poster till koncernens redovisade tillgångar och skulder

2 Segmentsinformation, forts.

Nettoomsättning per kundindustri – totalt

Nettoomsättning per kundindustri

– Industri

Industriell distribution, 41%

Flygindustri, 9%

Höghastighetsmaskiner

och elektriska motorer, 8%

Övrig industri, 6%

Tung industri, 7%

Järnvägsindustri, 7%

Jordbruks- och livs-

medelsindustri, 5%

Förnybar energi, 4%

Off-highway, 3%

Marin industri, 3%

Traditionell energi, 3%

Materialhantering, 2%

Automation, 2%

Nettoomsättning per kundindustri

– Fordon

Lätta fordon, 52%

Fordons eftermarknaden, 33%

Kommersiella fordon, 15%

Industriell distribution, 30%

Flygindustri, 7%

Höghastighetsmaskiner

och elektriska motorer, 5%

Övrig industri, 4%

Tung industri, 5%

Järnvägsindustri, 5%

Jordbruks- och livs-

medelsindustri, 3%

Förnybar energi, 3%

Marin industri, 3%

Off-highway, 2%

Traditionell energi, 2%

Materialhantering, 2%

Automation, 1%

Lätta fordon, 15%

Fordons eftermarknaden, 9%

Kommersiella fordon, 4%

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 108

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

2 Segmentsinformation, forts.

inkluderar elimineringar vid konsolidering, samtliga skatte-

poster liksom poster av finansiell karaktär såsom tillgångar

och avsättningar relaterade till ersättningar till anställda

efter avslutad anställning.

Asymmetriska fördelningar som påverkar segmenten

är främst hänförliga till avsättningar för ersättningar till

anställda efter avslutad anställning. Dessa avsättningar

fördelas inte till segmenten trots att de icke-finansiella

kostnaderna hänförliga till dessa avsättningar fördelas.

Därtill fördelas inte fordringar och skulder som uppstår

vid intern försäljning mellan segmenten då dessa överlåtits

via factoring till SKF Treasury Centre, koncernens intern-

bank, och därigenom blir av finansiell karaktär.

Industri struktureras utifrån en geografisk upp delning

och styrs som ett segment med fyra olika regioner: Europa,

Mellanöstern och Afrika, Nord- och Syd amerika, Kina och

Nordostasien, Indien och Sydostasien.

Industriverksamheten säljer till kunder på den globala

industriella marknaden. Det sker direkt eller indirekt via

SKFs globala återförsäljarnätverk. Nyckelkunder är företag

inom industriella drivsystem, tung industri (som exempel-

vis metall -, gruv-, cement-, massa- och pappers industri),

övrig industri (t.ex. automation och verktygsmaskiner),

järnvägsindustri, marin industri, energi industri (t.ex. vind-

och solenergi) och flygindustri. Försäljningen sker såväl

direkt till OEM-företag och slutanvändare som indirekt

genom SKFs nätverk av återförsäljare.

Fordonsverksamheten säljer till kunder på den globala

fordons marknaden. Det sker direkt eller indirekt via SKFs

åter försäljarnät. Nyckelkunderna är tillverkare av bilar,

lätta och tunga lastbilar, släp, bussar och två hjulingar

samt fordons eftermarknaden.

För mer information om segmenten och dess produkter,

se sidan 12.

Försäljningen har fördelats utifrån kundens geografiska

läge. Av koncernens totala försäljning baserat på kundens

geografiska läge var 19% (19) hänförligt till USA, 16% (15)

hänförligt till Kina och 8% (8) till Tyskland.

Koncernens anläggningstillgångar exkluderar finansiella

tillgångar, uppskjutna skattefordringar och tillgångar rela-

terade till ersättning till anställda efter avslutad anställning.

Anläggningstillgångarna fördelades efter var dotter-

företagen är belägna geografiskt. Av koncernens totala

anläggningstillgångar, definierade enligt ovan, var 24%

(27) belägna i USA, 12% (12) i Tyskland och 19% (19) i Kina.

	Nettoomsättning
	per kund industri			Bidrag till resultat före skatt
Mkr	2025	2024	2025	2024
Industri	65 614	69 475	7 975	9 285
Fordon	25 969	29 247	–220	1 054
Delsumma rörelsesegment	91 583	98 722	7 755	10 339
Finansnetto	—	—	–1 330	–1 250
Totalt	91 583	98 722	6 425	9 089

						Investeringar i materiella- och
						immateriella tillgångar och
	Avskrivningar		Nedskrivningar			nyttjanderättstillgångar
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Industri	3 514	3 580	490	310	3 574	5 039
Fordon	561	506	59	36	847	987
Totalt	4 075	4 086	549	346	4 421	6 026

	Tillgångar		Skulder
Mkr	2025	2024	2025	2024
Industri	62 489	70 089	14 772	15 427
Fordon	20 019	22 719	6 530	6 568
Delsumma rörelsesegment	82 508	92 808	21 302	21 995
Finansiella poster och skatteposter	16 355	17 710	24 057	30 113
Elimineringar och övriga
icke-fördelade poster	7 559	8 895	5 395	5 337
Totalt	106 422	119 413	50 754	57 445

		Nettoomsättning enligt
Geografiska upplysningar		kundens geografiska läge	Anläggningstillgångar
Mkr	2025	2024	2025	2024
Sverige	2 160	2 248	3 484	3 354
Europa, Mellanöstern och Afrika exkl. Sverige	35 413	37 528	16 927	18 262
Nord- och Sydamerika	26 843	30 758	14 118	17 826
Kina och Nordostasien	17 463	18 158	8 788	10 316
Indien och Sydostasien	9 704	10 030	2 399	2 491
Elimineringar	—	—	204	–196
Totalt	91 583	98 722	45 920	52 053

Nettoomsättning per

geografiskt område – totalt

Kina och

Nordostasien, 19%

Indien och

Sydostasien, 11%

Nord- och

Sydamerika, 29%

Europa, Mellanöstern

och Afrika, 41%

Nettoomsättning per

geografiskt område – Industri

Kina och

Nordostasien, 20%

Indien och

Sydostasien, 10%

Nord- och

Sydamerika, 28%

Europa, Mellanöstern

och Afrika, 42%

Nettoomsättning per

geografiskt område – Fordon

Kina och

Nordostasien, 17%

Indien och

Sydostasien, 11%

Nord- och

Sydamerika, 32%

Europa, Mellanöstern

och Afrika, 40%

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 109

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

3 Förvärv av verksamheter

Redovisningsprincip

Alla rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden.

Vid förvärvstidpunkten, när kontroll erhålls, värderas

förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser

(identifierbara nettotillgångar) till verkligt värde.

Det övervärde som uppstår när anskaffningsvärdet

överstiger det verkliga värdet netto av identifierbara

tillgångar, redovisas som goodwill.

Företag som förvärvats under räkenskapsåret inklu-

deras i de finansiella rapporterna per förvärvsdatum.

Under 2025, gjordes en justering på den goodwill hän-

förlig till förvärvet av John Sample Groups verksamheter

inom smörjning och flödeshantering om 9 Mkr till följd av

en omräkning av uppskjutna skatteskulder.

Under 2024 hade SKF ett kassautflöde på 565 Mkr för

förvärvet av John Sample Groups verksamheter inom

smörjning och flödeshantering. Se tabell nedan. Detta

förvärv stärker SKFs regionala kapacitet i Sydostasien

med särskilt fokus på kunder inom tekniska lösningar,

tung industri och mobil utrustning. 2024 hade SKF även

ett kassa utflöde på 22 Mkr för förvärvet av två mindre

verksam heter inom magnetlagerverksamheten i Europa.

Mkr	2025	2024
Totalt verkligt värde av förvärvade nettotillgångar
Immateriella tillgångar, utöver goodwill	—	239
Materiella anläggningstillgångar	—	5
Nyttjanderättstillgångar	—	26
Övriga långfristiga tillgångar	—	14
Omsättningstillgångar	—	327
Långfristiga skulder	9	–78
Kortfristiga skulder	—	–105
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	9	428
Goodwill	–9	240
Köpeskilling	—	668
Förvärvade likvida medel	—	–103
Kassaflödeseffekt	—	565

4 Avyttring av verksamheter

Under 2025 avyttrade koncernen sin ring- och tätnings-

verksamhet i Hanover, Pennsylvania, USA. Avyttringen,

som ingår i flygverksamheten, resulterade i ett totalt

kassaflöde om 2 188 Mkr och en nettovinst om 745 Mkr.

Vinsten ingår i rörelseresultatet för Industriverksamheten

som en övrig rörelseintäkt och jämförelsestörande post.

Under 2024 avyttrade koncernen inga verksamheter.

Mkr	2025	2024
Goodwill	467	—
Övriga immateriella tillgångar	206	—
Materiella anläggningstillgångar	183	—
Uppskjutna skattefordringar	—	—
Övriga långfristiga tillgångar	—	—
Omsättningstillgångar	618	—
Uppskjutna skatteskulder	—	—
Långfristiga skulder	—	—
Kortfristiga skulder	–31	—
Minoritetsintressen	—	—
Avyttrade nettotillgångar	1 443	—
Vinst/förlust	745	—
Total köpeskilling	2 188	—
Avyttrade likvida medel	—	—
Utflöde av likvida medel för justering av tidigare års avyttringar	—	—
Totalt kassaflöde	2 188	—

5 Forskning och utveckling

% 7

20232022 2021 2024 2025

Forskning och utveckling i % av försäljning

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling i % av försäljning

500

1 000

1 500

3 500 Mkr

3 000

2 500

2 000

Utgifterna för forskning och utveckling, exklusive investe-

ringar i IT-lösningar, uppgick till 3 409 Mkr (3 326), vilket

var 3,7% (3,4) av den årliga försäljningen.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 110

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

6 Kostnader per kostnadsslag

Mkr	2025	2024
Ersättningar till anställda inklusive sociala avgifter	26 907	28 023
Förbrukat råmaterial och komponenter inklusive köpta produkter	28 754	32 972
Förändring i produkter i arbete och färdiga varor	22 821	–1 347
Avskrivningar och nedskrivningar	4 624	4 432
Övriga kostnader, främst köpta tjänster, förbrukningsvaror och förnödenheter	979	23 959
Totala rörelsekostnader	84 085	88 039

		2025				2024
	Avskrivningar				Avskrivningar
	av materiella	Avskriv-			av materiella	Avskriv-
Avskrivningar och	anläggnings-	ningar av			anläggnings-	ningar av
nedskrivningar	och nyttjande-	immateriella	Ned-		och nyttjande-	immateriella	Ned-
redovisas som (Mkr)	rättstillgångar	tillgångar	skrivningar	Totalt	rättstillgångar	tillgångar	skrivningar	Totalt
Kostnad för sålda varor	3 042	77	549	3 668	3 014	84	196	3 294
Försäljnings kostnader	440	516	—	956	432	556	150	1 138
Totalt	3 482	593	549	4 624	3 446	640	346	4 432

7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Mkr	2025	2024
Övriga rörelseintäkter
Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär	2 292	1 042
Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	309	81
Vinst vid avyttring av verksamheter	744	—
Övrigt	135	140
Totalt	3 480	1 263
Övriga rörelsekostnader
Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär	–2 470	–1 316
Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	–60	–59
Övrigt	–754	–271
Totalt	–3 284	–1 645
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto	196	–382

8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader

Mkr	2025	2024
Ränteintäkter	249	436
Räntekostnader	–611	–816
Nettovinster/förluster:
Räntenetto hänförligt till ersättningar för anställda efter avslutad anställning	–291	–273
Kursvinster och förluster, netto	–722	–396
Övriga finansiella intäkter inklusive utdelningar	216	66
Övriga finansiella kostnader 1)	–171	–267
Finansnetto	–1 330	–1 250

1) Inkluderar kostnader för Treasuryfunktion.

Övriga finansiella kostnader inkluderade förändringar av

nuvärdesberäkning av övriga avsättningar, bankkostnader

och andra transaktions relaterade kostnader.

Nedan tabell specificerar vilken typ av finansiella

instrument som ger upphov till finansiella intäkter

och kostnader enligt ovan. För specifikationer över under-

liggande finansiella tillgångar och skulder för dessa kate-

gorier, se not 14 och not 20.

		2025			2024
			Netto-			Netto-
	Ränte-	Ränte-	vinster/	Ränte-	Ränte-	vinster/
Finansnetto per kategori av finansiella instrument (Mkr)	intäkter	kostnader	förluster	intäkter	kostnader	förluster
Finansiella tillgångar/skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen:
Finansiella tillgångar som initialt
värderats till verkligt värde	139	—	—	264	—	—
Derivat som används för handel	1	–119	451	—	–274	–50
Finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde	109	—	–335	172	—	–264
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat	—	—	12	—	—	1
Övriga finansiella skulder, främst lån	—	–492	–634	—	–542	–17
Övriga skulder inklusive ersättningar till
anställda efter avslutad anställning	—	—	–462	—	—	–541
Totalt	249	–611	–968	436	–816	–870

Derivat som används för handel avser framförallt derivat

för ekonomiska säkringar, som mildrar effekten av vissa

poster i kategorierna lån, fordringar och övriga skulder.

Netto vinster/förluster är huvudsak ligen relaterade till

valutaomräknings differenser och förändringar i verkligt

värde förutom kategorin övriga skulder som huvudsakligen

inkluderar ränte nettot hänförligt till ersättningar för

anställda efter avslutad anställning och övriga finansiella

kostnader.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 111

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

9 Skatter

Redovisningsprincip

Skatter består av aktuell skatt beräknad på det skatte-

pliktiga resultatet, uppskjuten skatt och andra skatter

såsom förmögenhets skatt, faktisk och möjlig innehållen

skatt på årets utdelningar och förväntade utdelningar från

koncernens dotterföretag samt justering av aktuell skatt

avseende tidigare år. Inkomstskatt redovisas i resultat-

räkningen om den inte kan hänföras till en transaktion som

redovisats direkt mot övrigt totalresultat eller eget kapital,

i vilka fall den redovisas mot övrigt totalresultat eller eget

kapital.

Alla företag inom koncernen beräknar inkomst skatter

i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller

i de länder där vinsten beskattas.

Koncernen använder balansräkningsmetoden för att

beräkna uppskjutna skatter som innebär att uppskjutna

skattefordringar och skatteskulder ska värderas efter de

på balansdagen beslutade eller aviserade skattesatser

som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras

eller skulden regleras. Skattesatserna appliceras på de

existerande skill naderna mellan en tillgångs eller en skulds

redo visningsmässiga respektive skattemässiga värde,

samt på underskottsavdrag. Dessa underskotts avdrag

kan utnyttjas för att minska framtida beskattningsbara

inkomster.

Pelare 2 regelverket om tilläggsskatt gäller från och med

den 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen kommer moder-

bolaget att vara skyldigt att i Sverige betala tilläggsskatt

på vinster i sina dotterbolag vilka beskattas med en

effektiv skattesats lägre än 15%. Någon tilläggsskatt har

ej inklu derats i det finansiella resultatet för helåret 2025.

Koncernen har analyserat de finansiella siffrorna och

kommit fram till att koncernen inte förväntars sig någon

ytterligare väsentlig tilläggsskatt under 2025. Koncernen

fortsätter att utvärdera effekten av Pelare 2 inkomstskatte-

lagstiftning på dess framtida finansiella resultat.

Uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning

av skatte skulder och skattefordringar och för uppskjuten

skatt för avsättningar och fordringar. Processen innebär

bedömning av koncernens skatte exponering av aktuell

skatt och att fastställa temporära skillnader som skapas av

olika skatte- och redovisningsregler. Processen inkluderar

även bedömning av osäkra skatte positioner.

Ledningen bedömer särskilt sannolikheten att upp-

skjutna skatte fordringar kan avräknas mot överskott vid

en framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar är

redovisade i den mån ledningen anser det sannolikt att

tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas

som medger redovisning av sådana fordringar.

Ledningen utvärderar regelbundet möjligheterna att

utnyttja uppskjutna skattetillgångar utifrån historiska och

förväntade skattepliktiga vinster, beaktande förfallodatum

för underskottavdragen för respektive koncernföretag.

I bedömning avseende möjligheten att utnyttja uppskjutna

skattetillgångar hänförliga till underskottsavdrag, har hän-

syn även tagits till klimatrelaterade risker och dess på -

verkan på framtida förväntade skattepliktiga vinster.

SKF-koncernen hade totalt ej redovisade outnyttjade

uppskjutna skatte fordringar om 89 Mkr (108), varav 26 Mkr

(60) hänförliga till underskottsavdrag och 63 Mkr (48)

hänförliga till andra temporära skillnader. Dessa har inte

redovisats på grund av osäkerhet om framtida vinster.

Outnyttjade uppskjutna skattefordringar om 20 Mkr (50)

huvudsakligen hän förliga till underskottsavdrag kommer

att förfalla mellan 2026 och 2030. Resterande del av

de outnyttjade uppskjutna skattefordringarna kommer

att förfalla efter 2030 och/eller kan nyttjas under en

obegränsad tid.

Förändringen av oredovisade uppskjutna skatte-

fordringar, som reducerade aktuell skattekostnad, uppgick

till 25 Mkr (8) och var relaterade till nyttjande av under-

skotts avdrag. Förändringen av oredovisade uppskjutna

skattefordringar som påverkade uppskjuten skatt i resultat -

räkningen var –6 Mkr (–28), som en följd av en ändrad

bedömning av framtida nyttjandemöjligheter av skatte-

fordringar.

Underskottsavdrag

Koncernen hade den 31 december 2025 redovisade

underskotts avdrag som uppgick till 6 778 Mkr (4 052), vilka

kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbara

inkomster. Dessa underskottsavdrag förfaller enligt

följande:

2026–2030 899

2031 och därefter 126

Aldrig 5 753

		2025			2024
	Resultat-	Övrigt	Totalt	Resultat-	Övrigt	Totalt
Skattekostnader (Mkr)	räkningen	total resultat	skatt	räkningen	total resultat	skatt
Aktuell skattekostnad	–3 018	—	–3 018	–2 077	—	–2 077
Uppskjuten skatt	842	–241	601	–125	–150	–275
Totalt	–2 176	–241	–2 417	–2 202	–150	–2 352

Skatt redovisad i övrigt totalresultat inkluderade –241 Mkr (–150) hänförliga till omvärdering av avsättningar till anställda efter

avslutad anställning och 0 Mkr (0) hänförliga till säkringar av netto investeringar.

Avstämning mellan lagstadgad skatt i Sverige och skattekostnad i resultaträkningen (Mkr)	2025	2024
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–1 324	–1 872
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterföretag	–287	253
Övriga skatter	–349	–50
Skatteavdrag och liknande poster	17	49
Icke avdragsgilla/skattepliktiga resultatposter	–260	–914
Förändring av skattesats	—	—
Underskottsavdrag	–9	95
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–119	150
Övrigt	155	87
Skattekostnad i resultaträkningen	–2 176	–2 202

Den svenska bolagsskattesatsen uppgick till 20,6% (20,6). Den effektiva skattesatsen uppgick till 33,9% (24,2).

	2025		2024
	Uppskjutna	Uppskjutna	Uppskjutna	Uppskjutna
Uppskjutna skatter per slag, brutto (Mkr)	skatte fordringar	skatteskulder	skatte fordringar	skatteskulder
Immateriella och övriga tillgångar	121	1 228	289	1 365
Materiella anläggningstillgångar	295	1 283	111	1 388
Nyttjanderättstillgångar	90	79	52	239
Varulager	661	533	743	622
Kundfordringar	88	1	109	3
Avsättningar för ersättningar till anställda
efter avslutad anställning	1 258	256	1 559	140
Upplupna kostnader och övriga kostnader	1 167	167	1 324	41
Underskottsavdrag	1 409	—	690	—
Skattekrediter	509	—	339	—
Övrigt	149	60	137	92
Uppskjutna skatter, brutto	5 747	3 607	5 353	3 890
Uppskjutna skatter, netto, redovisat
i koncernens balansräkningar	4 095	1 955	3 369	1 905

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 112

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

10 Immateriella tillgångar

Redovisningsprincip

Immateriella tillgångar är redovisade till ursprunglig

anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade

avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt

och baseras på tillgångarnas nyttjande perioder och

påbörjas när tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioder

baseras på historiska erfarenheter av nyttjande av lik-

artade tillgångar, användnings område och även andra

specifika egenskaper hos tillgången.

Nyttjandeperioderna är:

• Upp till 11 år för patent och liknande rättigheter

• 4–12 år för mjukvara som tagits i bruk

• 10–15 år för kundrelationer

• 3–7 år för aktiverad produktutveckling

• 15–18 år för förvärvad teknologi

• 3–5 år för övriga immateriella tillgångar

• Obestämbar nyttjandeperiod för strategiska

varumärken

• Obestämbar nyttjandeperiod för goodwill.

Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, försäljnings-

eller administrationskostnader beroende på var i verksam-

heten tillgångarna använts.

Internt utvecklade immateriella tillgångar

Koncernens mest väsentliga internt utvecklade immate-

riella tillgångar är hänförliga till mjukvara för internt bruk

och i mindre utsträckning till produktutveckling. Avskriv-

ningsplanen för SKF ERP Programme (SEP) är baserad

på en nyttjandeperiod på över 10 år.

Immateriella tillgångar med begränsade

nyttjandeperioder

Immateriella tillgångar prövas för nedskrivning om någon

händelse inträffar eller omständighet förändras som indi-

kerar att det redo visade värdet inte är möjligt att återvinna.

Prövning görs vanligen på den kassagenererande enhet

som en tillgång tillhör men kan även göras för en indivi-

duell tillgång.

Faktorer som anses vara av betydelse är:

• Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och

budgeterade rörelseresultat

• Väsentligt försämrad industriell eller ekonomisk

utveckling i omvärlden

• Betydande förändringar, där planer finns att avsluta eller

omstrukturera verksamheten, där tillgångarna finns.

När det finns en indikation på att det redovisade värdet inte

är möjligt att återvinna enligt de ovanstående faktorerna,

analyseras lönsamheten inom den kassagenererande

enhet där tillgången används. När en indikation är be -

kräftad redovisas en nedskrivning av den berörda kassa-

genererande enheten eller den individuella tillgången med

det belopp vilket det redovisade värdet överstiger åter-

vinningsvärdet.

Immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod

Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestäm-

bar nyttjandeperiod nedskrivningsprövas årligen och då

det finns en indikation på att nedskrivnings behov före-

ligger. Prövningen utförs på den lägsta kassagenererande

enhetsnivå som ledningen följer upp dessa tillgångar

på. Den lägsta nivån för att nedskrivningspröva en kassa-

genererande enhet är segmentsnivån, Industri och Fordon.

Uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar av ledningen krävs för att fast-

ställa om kostnader under utvecklings fasen ska aktiveras

som immateriella tillgångar. Sådana kostnader aktiveras

när det är sannolikt att de kommer att resultera i framtida

ekonomiska fördelar för koncernen och kostnaderna under

utvecklingsfasen kan mätas på ett tillför litligt sätt. Koncer-

nen tillämpar stringenta kriterier, vilka måste uppfyllas

innan ett utvecklings projekt resulterar i aktivering av en till-

gång. Kriterierna inkluderar förmågan att avsluta projektet,

bevis för att projektet är tekniskt genomförbart och att

en marknad existerar samt att avsikt och möjlighet att

använda eller sälja tillgången föreligger. Vid utvärdering av

mjukvara avsedd för internt bruk betraktar ledningen ny

funktionalitet och/eller höjd prestanda som starka bevis

på att framtida ekonomiska fördelar kommer att uppnås.

Vid utvärderingen av produktutvecklingsprojekt beaktar

ledningen förekomsten av en kundorder som ett signifikant

bevis på teknisk och ekonomisk genom förbarhet. Alla andra

forsknings kostnader såväl som utvecklingskostnader som

inte uppfyller kriterierna för aktivering belastar resultatet

när de uppstår och redo visas som forsknings- och utveck-

lingskostnader i resultat räkningen.

När det finns en indikation på att det redovisade värdet

inte är möjligt att återvinna, jämförs det redovisade värdet

med återanskaffningsvärdet. Återvinningsvärdet är det

högsta av uppskattat verkligt värde minus försäljnings-

kostnader och nyttjandevärdet. För att uppskatta nyttjande-

värdet används en diskonterad kassaflödesmodell. Upp-

skattningen innehåller en viktig källa till osäkerhet då de

uppskattningar och antaganden som används i den dis-

konterade kassaflödesmodellen är förenade med osäker-

het om framtida händelser och marknadsförhållanden, och

därför kan verkligt utfall avvika väsentligt. Uppskattning-

arna och antagandena har dock granskats av ledningen

och överensstämmer med interna prognoser och framtids-

utsikter för verksamheten.

Den diskonterade kassaflödesmodellen innefattar prog-

nostisering av framtida kassaflöden från rörelsen över en

femårsperiod som inkluderar uppskattningar av intäkts-

volymer, produktionskostnader och behov av sysselsatt

kapital. Flera antaganden görs, av vilka de mest väsentliga

är tillväxttakten för intäkter samt diskonteringsräntan.

Prognoserna för framtida rörelse kassaflöden baseras på

budget och strategiska planer motsvarande ledningens

uppskattningar av framtida intäkter och rörelsens kost-

nader med hjälp av tidigare års utfall, allmänna marknads-

förhållanden, bransch utveckling och prognoser inklusive

klimatrelaterade risker och annan tillgänglig information.

Bedömningar är bestämda på individuell kassagenere-

rande enhetsnivå som speglar en kombination av produkt-,

bransch- och landspecifika tillväxt faktorer. Ett slutvärde

beräknas baserat på Gordon Growth-modellen som inklu-

derar en tillväxtfaktor som motsvarar förväntad inflation

i det land där tillgången används.

Prognoser av framtida kassaflöden från rörelsen

är justerade till nuvärde med en lämplig diskonterings-

ränta. Utgångspunkten för diskonteringsräntan är SKF-

koncernens kapitalkostnad, justerad för den långfristiga

statsobligationsräntan, riskpremie för företags obligationer,

marknadsriskpremien, det aktuella landets riskpremie,

om tillämpligt, och den systematiska risken i den kassa-

genererande enheten vid tidpunkten för utvärderingen.

Ledningen baserar diskonteringsräntan på den med följ-

ande risk som finns i den aktuella affären och i liknande

branscher .

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 113

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

10 Immateriella tillgångar, forts.

	2025		Sålda/					2025
	Utgående	Investe-	för värvade	Försäljningar och	Ned-		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ringar	verksam heter	ut rangeringar	skrivningar	Övrigt 1)	effekter	balans
Anskaffningsvärden
Goodwill	11 454	—	–476	—	—	469	–1 687	13 148
Patent, varumärken och
liknande rättigheter	2 895	1	–129	—	—	128	–482	3 377
Internt utvecklad mjukvara	2 701	2	—	—	—	–3	–15	2 717
Kundrelationer	4 450	—	–301	—	—	309	–671	5 113
Hyresrätter	23	—	—	—	—	–61	–9	93
Produktutveckling	209	—	—	—	—	–8	–14	231
Teknologi	1 213	—	–127	—	—	127	–175	1 388
Övriga immateriella
tillgångar	346	1	—	—	—	44	–18	319
Totalt	23 291	4	–1 033	—	—	1 005	–3 071	26 386

	2025		Sålda/					2025
	Utgående	Avskriv-	för värvade	Försäljningar och	Ned-		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ningar	verksam heter	utrangeringar	skrivningar	Övrigt 1)	effekter	balans
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar
Goodwill	529	—	—	—	53	—	–98	574
Patent, varumärken och
liknande rättigheter	580	34	—	—	2	–3	–33	580
Internt utvecklad mjukvara	2 216	167	—	—	14	–2	–12	2 049
Kundrelationer	4 079	282	–229	—		237	–581	4 370
Hyresrätter	15	—	—	—	—	–10	–3	28
Produktutveckling	198	12	—	—	—	–8	–13	207
Teknologi	1 097	81	–122	—	—	122	–160	1 176
Övriga immateriella
tillgångar	166	17	—	—	—	–4	–4	157
Totalt	8 880	593	–351	—	69	332	–904	9 141
Redovisat värde	14 412							17 245

1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag samt tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA

( se not 28). Det inkluderar också sålda verksamheter som tidigare klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning (se not 4).

	2024		Sålda/					2024
	Utgående	Investe-	för värvade	Försäljningar och	Ned-		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ringar	verksam heter	ut rangeringar	skrivningar	Övrigt 1)	effekter	balans
Anskaffningsvärden
Goodwill	13 148	—	263	—	—	–694	1 000	12 579
Patent, varumärken och
liknande rättigheter	3 377	1	1	—	—	–189	283	3 281
Internt utvecklad mjukvara	2 717	10	2	—	—	27	–1	2 679
Kundrelationer	5 113	—	80	—	—	–406	400	5 039
Hyresrätter	93	—	2	—	—	–1	7	85
Produktutveckling	231	—	—	—	—	—	8	223
Teknologi	1 388	1	—	—	—	–133	112	1 408
Övriga immateriella
tillgångar	319	2	154	—	—	–29	–8	200
Totalt	26 386	14	502	—	—	–1 425	1 801	25 494

	2024		Sålda/					2024
	Utgående	Avskriv-	för värvade	Försäljningar och	Ned-		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ningar	verksam heter	utrangeringar	skrivningar	Övrigt 1)	effekter	balans
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar
Goodwill	574	—	—	—	—	–106	63	617
Patent, varumärken och
liknande rättigheter	580	26	—	—	—	–45	21	578
Internt utvecklad mjukvara	2 049	171	—	—	127	6	–1	1 746
Kundrelationer	4 370	309	—	—	—	–317	323	4 055
Hyresrätter	28	—	—	—	—	—	2	26
Produktutveckling	207	7	—	—	—	—	7	193
Teknologi	1 176	105	—	—	—	–131	93	1 109
Övriga immateriella
tillgångar	157	22	—	—	—	–25	–3	163
Totalt	9 141	640	—	—	127	–618	505	8 487
Redovisat värde	17 245							17 007

1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag samt tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten

i USA ( se not 28).

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 114

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

10 Immateriella tillgångar, forts.

Nedskrivningsförluster

Nedskrivningar uppgick till –69 Mkr (–127) under 2025.

Immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod

Vissa varumärken anses ha obestämbar nyttjande period

då SKF-koncernen avser att fortsätta marknadsföra varu-

märkena under en överskådlig framtid. Dessa omfattar

varumärkena Lincoln 1 212 Mkr (1 453), Kaydon 588 Mkr

(705), Peer 197 Mkr (237), GBC 209 Mkr (251) och övriga

62 Mkr (81). Delar av Kaydon-varumärken, relaterade till

flygverksamhet i USA, har sålts under 2025. Bokfört värde

uppgick till 129 Mkr.

Väsentliga immateriella tillgångar

Internt utvecklad mjukvara avser huvudsakligen utveck-

lingen av SEP, vilken även inkluderar implementering

av nya och förbättrade processer inom koncernen. Den

aktiverade balansen uppgick till 460 Mkr (634), vilket

inklu derar avskrivningar om –160 Mkr (–163). Återstående

nyttjande period är tre år.

Övriga för SKF-koncernen individuellt väsentliga

immateriella tillgångar är Kaydons kund relationer med

ett värde av 209 Mkr (340) och med en kvar varande

nyttjandeperiod om tre år.

Kassagenererande enheter med väsentliga

immateriella tillgångar

De kassa genererande enheterna följer segment-

rapporteringen. I tabellen visas goodwill och övriga

im materiella tillgångar med obestämbar nyttjande period

som är fördelade till de kassa genererande enheterna

Industri och Fordon samt vissa väsentliga siffror som

användes för beräkningen av diskonterade kassaflöden.

	2025		2024
	Industri	Fordon	Industri	Fordon
Goodwill, Mkr	10 661	264	12 189	385
Varumärken, Mkr	1 998	209	2 406	238
Tillväxttakt, %	2,3	1,6	7,1	3,9
Diskonterings- ränta, före skatt, %	9,4	9,7	10,6	11,1
Slutvärdesfaktor, %	2,5	2,5	2,5	2,5

Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna

har beräknats enligt nyttjandevärdet med hjälp av den

diskonterade kassaflödesmodellen som beskrivs i Redo-

visningsprincipen. De mest väsentliga antagandena vid

beräkning av nyttjandevärdet är diskonteringsränta och

tillväxttakt. Med tillväxttakt avses både den tillväxtfaktor

som används för att beräkna slutvärdet och tillväxttakten

för intäkter. Tillväxt takten för intäkter som visas i tabellen

ovan är den genomsnittliga tillväxttakten under den fem-

åriga beräkningsperioden. Samma diskonteringsränta

appliceras på alla kassa flöden under den femåriga be -

räkningsperioden. Ytterligare information om beräknings-

perioden, diskonteringsräntan, tillväxt takten och hur de

är beräknade finns i Redovisningsprincipen.

Ett antal känslighetsanalyser har gjorts för att utvärdera

om möjliga ofördelaktiga förändringar skulle kunna leda

till ett nedskrivningsbehov. Analyserna fokuserades

på försämring av den genomsnittliga tillväxttakten för

intäkter till noll, på att öka diskonteringsräntan med två

procent enheter samt att minska rörelsemarginalen med

två procentenheter. Detta testades individuellt allt annat

lika och inga indika tioner på nedskrivnings behov förelåg.

11 Materiella anläggningstillgångar

Redovisningsprincip

Maskiner, tekniska anläggningar, mark, byggnader, verktyg,

inventarier och fordon är redovisade till anskaffningsvärde

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskriv-

ningar. Principen för komponentindelad avskrivning av

materiella anläggningstillgångar tillämpas. Det innebär

att varje del av en materiell anläggnings tillgång med ett

anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till till-

gångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av

separat. Avskrivningar sker linjärt och beräknas på till-

gångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Avskrivnings-

satserna baseras på tillgångarnas uppskattade nyttjande-

perioder som omprövas årligen.

Nyttjandeperioderna är:

• 33 år för byggnader och anläggningar

• 10–20 år för maskiner och tekniska anläggningar

• 10 år för styrsystem inom maskiner och tekniska

anläggningar

• 4–5 år för verktyg, inventarier och fordon.

Nedskrivningar och avskrivningar ingår i kostnad för sålda

varor, försäljnings- eller administrationskost nader beroende

på var i verksamheten tillgångarna använts.

Uppskattningar och bedömningar

Nyttjandeperioder baseras på den uppskattade tidsperiod

som tillgången genererar intäkter och är till stor del base-

rad på historiska erfarenheter av nyttjandet av likartade

tillgångar samt teknologisk utveckling. Den uppskattade

nyttjandeperioden inkluderar också uppskattningar relate-

rade till investeringar kopplade till den gröna omställningen

som är en del av SKFs strategi.

Materiella anläggningstillgångar prövas för nedskrivning

om någon händelse inträffar eller omständighet förändras

som indikerar att det redovisade värdet inte är möjligt att

återvinna.

Anläggningstillgångarnas geografiska fördelning 2024–2025

2024

2025

29%

2025

27%

2024

Kina och Nordostasien

7% 7%

20252024

Indien och Sydostasien

17%

2025

16%

2024

Nord- och Sydamerika

2025

50%

2024

47%

Europa, Mellanöstern

och Afrika

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 115

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

11 Materiella anläggningstillgångar, forts.

	2025		Sålda/ förvärvade	Försäljningar och				2025
Mkr	Utgående balans	Investeringar	verksamheter	utrangeringar	Ned skrivningar	Övrigt 1)	Omräknings effekter	Ingående balans
Anskaffningsvärden
Byggnader	12 760	593	–91	–153	—	–36	–1 276	13 723
Mark och markanläggningar	946	203	—	–6	—	1	–84	832
Maskiner och andra tekniska anläggningar	39 400	1 734	–273	–306	—	–1 770	–4 182	44 197
Inventarier, verktyg och installationer	6 194	289	–12	–54	—	551	–559	5 979
Pågående nyanläggningar inkl. förskotts betalningar 2)	6 741	1 002	—	—	—	–779	–721	7 239
Totalt	66 041	3 821	–376	–519	—	–2 033	–6 822	71 970
	2025		Sålda	Försäljningar och				2025
Mkr	Utgående balans	Avskrivningar	verksamheter	utrangeringar	Ned skrivningar	Övrigt	Omräknings effekter	Ingående balans
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Byggnader	6 178	356	–43	–123	213	–132	–527	6 434
Markanläggningar	110	3	—	—	6	–14	–14	129
Maskiner och andra tekniska anläggningar	26 897	2 135	–144	–291	256	–2 420	–2 615	29 976
Inventarier, verktyg och installationer	5 071	190	–6	–41	7	452	–492	4 961
Totalt	38 256	2 684	–193	–455	482	–2 114	–3 648	41 500
Redovisat värde	27 785							30 470

Mkr

	2024		Sålda/ förvärvade	Försäljningar och				2024
	Utgående balans	Investeringar	verksamheter	utrangeringar	Ned skrivningar	Övrigt 1)	Omräknings effekter	Ingående balans
Anskaffningsvärden
Byggnader	13 723	981	—	–43	—	84	540	12 161
Mark och markanläggningar	832	87	—	–3	—	15	28	705
Maskiner och andra tekniska anläggningar	44 197	2 800	—	–577	—	–268	1 981	40 261
Inventarier, verktyg och installationer	5 979	364	6	–191	—	–129	263	5 666
Pågående nyanläggningar inkl. förskotts betalningar 2)	7 239	845	—	—	—	–930	372	6 952
Totalt	71 970	5 077	6	–814	—	–1 228	3 184	65 745
	2024		Sålda	Försäljningar och				2024
Mkr	Utgående balans	Avskrivningar	verksamheter	utrangeringar	Ned skrivningar	Övrigt	Omräknings effekter	Ingående balans
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Byggnader	6 434	352	—	–10	–20	–152	265	5 999
Markanläggningar	129	10	—	—	18	–196	18	279
Maskiner och andra tekniska anläggningar	29 976	1 910	—	–584	207	–1 361	1 341	28 463
Inventarier, verktyg och installationer	4 961	376	—	–155	12	380	164	4 184
Totalt	41 500	2 648	—	–749	217	–1 329	1 788	38 925
Redovisat värde	30 470							26 820

1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag och tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA.

2) Avtalsenliga åtaganden om förvärv av materiella anläggningstillgångar, ännu ej redovisade, uppgick till 0 Mkr (2).

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 116

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

12 Nyttjanderättstillgångar

Redovisningsprincip

Samtliga leasingavtal tas upp i balansräkningen, vid

inlednings datumet, som en nyttjanderättstillgång och en

leasingskuld. Ett avtal är eller innehåller ett leasing avtal

om avtalet överlåter rätten att koncernen under en viss

period får bestämma över användningen av en identifierad

tillgång i utbyte mot ersättning. En nyttjanderättstillgång

och en leasingskuld redovisas för samtliga leasing avtal

med en leasing period på mer än 12 månader, med undan-

tag för tillgångar av lågt värde. Efter inlednings datumet

värderas nyttjanderättstillgången i enlighet med bestäm-

melserna för materiella anläggningstillgångar.

En leasingskuld diskonteras genom att använda den

implicita räntan i leasingavtalet, om denna ränte sats lätt

kan fastställas. Om räntesatsen inte lätt kan fastställas

ska den marginella låneräntan användas. Den marginella

låneräntan fastställs av SKF Treasury Centre baserat på

valuta och längd på leasing avtalet. Leasing perioden fast-

ställs som den icke uppsägningsbara perioden tillsammans

med både perioder som omfattas av en möjlighet att för-

länga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på

att utnyttja det alternativet, och perioder som omfattas av

en möjlighet att säga upp leasingavtalet om leasetagaren

är rimligt säker på att inte utnyttja det alternativet. Kon-

cernen har också applicerat förenklingsregeln för fasta

icke-leasingkomponenter och redovisar istället dem till-

sammans med leasingkomponenten i kontraktet.

Ett framtida modifierat leasingavtal redovisas inte som

ett separat leasingavtal, utan redovisas som en omvärde-

ring av leasingskulden och en justering av nyttjanderätten.

För mer information kring leasingskulder, se not 20.

Uppskattningar och bedömningar

Ledningens väsentliga bedömningar och antaganden

krävs för att fastställa värdet av nyttjanderätts tillgången

och nuvärdet av leasings kulden. Sådana bedömningar och

antaganden innefattar att identifiera ett leasingavtal, att

fastställa leasingperioden och att identifiera diskonterings-

räntan.

Kostnader för korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt

värde samt variabla hyresbetalningar uppgick till 369 Mkr

(395). Leasing kostnaderna motsvarar i allt väsentligt

kassaflödet för dessa leasing avtal.

Under 2025 uppgick det totala kassautflödet för

leasingavtal till 901 Mkr (885), varav räntekostnader

för leasingavtal uppgick till 156 Mkr (163).

Mkr	2025	2024
Kostnader för korttidsleasingavtal	272	310
Kostnader för leasingavtal för leasingtillgångar av lågt värde	75	66
Variabla hyresbetalningar som inte är inkluderade i leaseskulden	22	14
Övrigt	—	5
Totalt	369	395

	2025						2025
	Utgående	Investe-		Ned-			Ingående
Mkr	balans	ringar	Justeringar	skrivningar	Omklassi ficering 1)	Omräknings effekter	balans
Anskaffnings värden
Byggnader	4 537	308	3	—	–282	–578	5 086
Fordon	900	198	–115	—	–150	–73	1 040
Truckar	342	85	–8	—	–59	–21	345
Maskiner	30	2	—	—	–6	–2	36
Kontorsutrustning	8	2	—	—	—	–1	7
Övrigt	318	1	—	—	–9	–49	375
Totalt	6 135	596	–120	—	–506	–724	6 889

	2025						2025
	Utgående	Avskriv-		Ned-			Ingående
Mkr	balans	ningar	Justeringar	skrivningar	Omklassi ficering	Omräknings effekter	balans
Ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar
Byggnader	2 264	533	65	–2	–284	–258	2 210
Fordon	597	188	–108	—	–148	–49	714
Truckar	249	63	—	—	–51	–16	253
Maskiner	28	1	1	—	–15	–2	43
Kontorsutrustning	12	1	—	—	—	–1	12
Övrigt	85	12	—	—	–9	–11	93
Totalt	3 235	798	–42	–2	–507	–337	3 325
Redovisat värde	2 900						3 564

1) Inkluderar omklassificeringar för tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 117

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

12 Nyttjanderättstillgångar, forts.

	2024						2024
	Utgående	Investe-		Ned-	Omklassi-	Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ringar	Justeringar	skrivningar	ficering 1)	effekter	balans
Anskaffnings värden
Byggnader	5 086	703	246	—	–253	263	4 127
Fordon	1 040	189	41	—	–37	28	819
Truckar	345	41	13	—	–16	8	299
Maskiner	36	1	—	—	5	—	30
Kontorsutrustning	7	—	—	—	—	—	7
Övrigt	375	1	–7	—	–16	25	372
Totalt	6 889	935	293	—	–317	324	5 654

								13 Varulager
	2024						2024
	Utgående	Avskriv-		Ned-	Omklassi-	Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	ningar	Justeringar	skrivningar	ficering	effekter	balans
Ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar
Byggnader	2 210	536	11	2	–223	110	1 774
Fordon	714	187	1	—	–59	17	568
Truckar	253	59	—	—	–15	6	203
Maskiner	43	4	1	—	–6	1	43
Kontorsutrustning	12	1	—	—	–1	—	12
Övrigt	93	11	–5	—	–10	4	93
Totalt	3 325	798	8	2	–314	138	2 693
Redovisat värde	3 564						2 961
1) Inkluderar omklassificeringar för tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA.

Redovisningsprincip

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings-

värde och nettoförsäljningsvärde där anskaffningsvärde

beräknas i enlighet med FIFU-metoden (först in, först ut).

Initialt värderas råmaterial och inköpta färdiga produkter

till anskaffningskostnad och pro dukter i arbete och egen-

tillverkade färdiga produkter värderas till tillverknings-

kostnad. I tillverknings kostnaden inräknas direkt hänförliga

kostnader såsom material och lön såväl som relevanta

tillverknings omkostnader.

Uppskattningar och bedömningar

Varulagrets anskaffningsvärde kan behöva justeras då

anskaffnings värdet överstiger nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris

reducerat för kostnader för färdigställande samt försälj-

ningskostnader. De bedömningar som ligger till grund för

fastställandet av varulagrets nettoförsäljningsvärde kan

utgöra en osäkerhetsfaktor. Då verkliga försäljnings priser

och försäljningskostnader inte är kända vid tidpunkten för

bedömningen, används ledningens bedömning baserad

på aktuella priser och kostnadsnivåer. Justering till netto-

försäljningsvärdet inkluderar bedömningar av teknisk och

kommersiell inkurans som görs individuellt i respektive

dotter företag. Vid bedömning av kommersiell inkurans är

omsättningshastighet och ålder riskfaktorer.

Mkr	2025	2024
Färdiga varor	12 134	14 573
Råvaror och förnödenheter	9 754	9 294
Produkter i arbete	1 789	2 315
Totalt	23 677	26 182

Värdet på varulagret är nedskrivet till nettoförsäljnings-

värde med 1 637 Mkr (1 849). Förändringen av nedskriv-

ningen till netto försäljningsvärde påverkade årets resultat

med 103 Mkr (252). Återföring av tidigare nedskrivning till

nettoförsäljningsvärde har gjorts med 38 Mkr (26).

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 118

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

14 Finansiella tillgångar

Redovisningsprincip

Finansiella tillgångar är klassificerade i tre kategorier

vilka baseras på koncernens affärsmodell och till gångens

kontrakts enliga kassaflöden. Tillgången kan värderas till

upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt total -

resultat eller verkligt värde via resultat räkningen.

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när

koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde

vilket vanligtvis motsvarar anskaffningskostnad. Köp och

försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likvid-

dagen.

Finansiella tillgångar i kategorin upplupet anskaffnings-

värde beräknas enligt effektivräntemetoden. Verkligt värde

har lämnats som upp lysning för finansiella instrument

och värdena har beräknats med hjälp av värderings teknik,

främst genom diskonterade kassaflödesmodeller baserade

på observerbar marknadsinformation. För omsättnings-

tillgångar, såsom kundfordringar, anses redovisat värde

vara samma som verkligt värde.

Strategiska investeringar i aktier är värderade till verkligt

värde. Koncernen har valt att klassificera aktier till verkligt

värde via övrigt totalresultat då dessa investeringar ses

som långfristiga strategiska tillgångar. Ingen om klassi -

ficering av vinst eller förlust sker när tillgången tas bort

från balansräkningen och utdelningsintäkter från dessa

investeringar går via resultaträkningen när koncernen har

rätt att erhålla utdelningen.

Obligationer värderas till verkligt värde baserat på

marknads värde och kan klassas antingen enligt verkligt

värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultat-

räkningen beroende på koncernens affärsmodell och de

kontraktsenliga kassa flödena.

Derivat är kategoriserade som innehav för handel om

de inte är avsedda för säkringsredovisning. Derivat som

innehas för handel är huvudsakligen derivat för ekonomisk

säkring och förändring av verkligt värde tas direkt i resultat-

räkningen.

Kreditförluster för finansiella tillgångar och osäkra kund-

fordringar beräknas utifrån en nedskrivningsmodell av -

seende för väntade framtida kreditförluster. I modellen

ska även förväntade förändringar i kundernas marknader

tas med.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när

de avtals enliga rättigheterna till kassaflödena upphört

eller överförts samt när i allt väsentligt även de risker och

fördelar som är förknippade med ägandet av den finan-

siella tillgången överförts.

Uppskattningar och bedömningar

Ledningen upprätthåller en reserv för osäkra fordringar

avseende befarade förluster som uppstår i de fall kunder

inte kan reglera sina skulder. Då ledningen utvärderar

behovet av en reservering baseras bedömningen på

åldersanalys av fordringarna och nedskrivningshistorik

av kunder med liknande egenskaper. Ledningen gör också

en uppskattning utifrån rådande marknadsvillkor.

I de fall diskonterade kassaflödestekniker används,

fastställs framtida kassaflöden (om de inte uttryck ligen

finns i kontraktet) baserat på ledningens bedömningar.

Diskonteringsräntan som används är marknadsräntan för

liknande instrument.

Finansiella tillgångar per kategori 2025

				Tillgångar värderade
				till verkligt värde via
				resultat räkningen
	Tillgångar värderade	Tillgångar värderade
	till upplupet	till verkligt värde via	Identifierade	Innehas		Varav
Mkr	anskaffningsvärde	övrigt totalresultat	initialt	för handel	Totalt	kortfristiga
Kundfordringar	15 408	—	—	—	15 408	15 408
Likvida medel	5 374	—	3 610	—	8 984	8 984
Aktier	—	89	—	—	89	—
Övriga värdepapper	—	—	—	839	839	—
Derivat som innehas för handel	—	—	—	162	162	162
Obligationer	—	30	—	—	30	—
Lånefordringar och övriga
finansiella fordringar	600	—	—	—	600	319
Redovisat värde	21 382	119	3 610	1 001	26 112	24 873
Verkligt värde	21 382	119	3 610	1 001

Finansiella tillgångar per kategori 2024				Tillgångar värderade
				till verkligt värde via
				resultat räkningen
	Tillgångar värderade	Tillgångar värderade
	till upplupet	till verkligt värde via	Identifierade	Innehas		Varav
Mkr	anskaffningsvärde	övrigt totalresultat	initialt	för handel	Totalt	kortfristiga
Kundfordringar	16 600	—	—	—	16 600	16 600
Likvida medel	6 619	—	4 412	—	11 031	11 031
Aktier	—	400	—	—	400	—
Övriga värdepapper	—	—	—	918	918	—
Derivat som innehas för handel	—	—	—	62	62	62
Obligationer	—	26	—	—	26	—
Lånefordringar och övriga
finansiella fordringar	348	—	—	—	348	268
Redovisat värde	23 567	426	4 412	980	29 385	27 961
Verkligt värde	23 567	426	4 412	980

Finansiella tillgångar kategoriserade som upplupet

anskaffningsvärde är tillgångar som innehas för att samla

in avtalsenliga kassaflöden. I kategorin inkluderas place-

ringar för vilka koncernen för väntar sig att återfå huvudsak-

ligen hela den initiala investeringen, såsom kundfordringar,

lånefordringar, bankmedel samt medel som deponerats

hos hyresvärdar och andra leverantörer av tjänster.

Obligationer samt strategiska investeringar i aktier kate-

goriseras som verkligt värde via övrigt total resultat.

Undantaget är finansiella instrument som innehas av SKF

Treasury Centre vilka kategoriseras som tillgångar värde-

rade till verkligt värde via resultat räkningen.

Finansiella instrument värderas till verkligt värde via

resultaträkningen om koncernen styr och förvaltar dessa

tillgångar baserat på verkligt värde. Derivat är kategorise-

rade som innehav för handel om de inte är avsedda för

säkringsredovisning.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 119

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

14 Finansiella tillgångar, forts.

Verkligt värde hierarki för finansiella
tillgångar till verkligt värde (Mkr)	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	2025	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	2024
Tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat
Aktier	89	—	—	89	400	—	—	400
Obligationer	30	—	—	30	26	—	—	26
Tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Värdepapper som innehas
för handel	—	—	839	839	—	—	918	918
Likvida medel	3 610	—	—	3 610	4 412	—	—	4 412
Derivat som innehas för
säkrings redovisning	—	162	—	162	—	62	—	62
Derivat som innehas för handel	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt	3 729	162	839	4 730	4 838	62	918	5 818

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde, vilka

inkluderar kolumnerna Tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat och Tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen är specificerade ovan

utifrån hierarkin som visar relevansen av de indata som

använts i beräkningen av verkligt värde i enlighet med

IFRS 13. Det redo visade värdet är en rimlig uppskattning av

verkligt värde. Nivå 1 inkluderar finansiella instrument med

ett känt marknads värde. Nivå 2 baserar verkligt värde på

modeller som använder andra observerbara data för till-

gången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1.

Dessa andra data är antingen direkt (det vill säga som

priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser)

observerbara. Sådana observerbara data kan vara

marknads räntor och avkastningskurvor. Nivå 3 baserar

verkligt värde på en värderingsmodell, där betydande

indata bygger på icke observerbara marknadsdata.

Likvida medel inkluderar fria kontanter och kontanta

insättningar på banker samt tillgodohavanden hos banker

som förfaller inom tre månader från investeringstillfället.

Likvida medel värderas till upplupet anskaffningsvärde och

verkligt värde via resultaträkningen.

Likvida medel (Mkr)	2025	2024
Kassa och bank	6 516	6 434
Kortfristiga likvida placeringar	2 468	4 597
	8 984	11 031

			Förfallit till betalning, netto efter reservering
	Redovisat		1–30	31–60	61–90
Kundfordringar enligt förfall (Mkr)	värde	Ej förfallit	dagar	dagar	dagar	> 91 dagar
2025	15 408	13 405	1 319	433	157	94
2024	16 600	14 448	1 528	371	150	103

Den genomsnittliga kredittiden under 2025 var 65 dagar

(67). Kundfordringar i procent av årsförsäljningen uppgick

till 16,8% (16,8). Kundfordringar inkluderar fordringar sålda

med regressrätt, vilka uppgick till 21 Mkr (49). Risken för

utebliven betalning för dessa fordringar har ej överförts på

sådant sätt att de finansiella tillgångarna uppfyller kraven

för bort tagande från balans räkningen. Tabellen visar hur

reserverna för kreditförluster avseende kundfordringar har

utvecklats under året.

Specifikation av reserv
för kreditförluster (Mkr)	2025	2024
Ingående balans 1 januari	445	403
Avsättningar	637	474
Återföringar	–601	–382
Resultatpåverkan	36	92
Nyttjade reserver	–19	–69
Förvärvade/Avyttrade
verksamheter	2	3
Omräkningsdifferenser	–39	15
Utgående balans 31 december	425	445

15 Övriga kortfristiga fordringar

Mkr	2025	2024
Fordringar mervärdesskatt, netto	1 907	2 364
Aktuella skattefordringar	1 556	1 555
Förutbetalda kostnader	1 151	897
Upplupna intäkter	205	231
Förskott till leverantörer	154	316
Övriga kortfristiga fordringar	807	694
Totalt	5 780	6 057

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 120

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

16 Aktiekapital

		Antal utestående aktier
	A-aktier	B-aktier	Totalt	Aktiekapital (Mkr)
Ingående balans 1 januari 2024	29 306 933	426 044 135	455 351 068	1 138
Omvandlade A-aktier till B-aktier	–322 934	322 934	—	—
Utgående balans 31 december 2024	28 983 999	426 367 069	455 351 068	1 138
Omvandlade A-aktier till B-aktier	–53 175	53 175	—	—
Utgående balans 31 december 2025	28 930 824	426 420 244	455 351 068	1 138

En A-aktie har en röst och en B-aktie har en tiondels röst.

Årsstämman den 18 april 2002 beslutade att införa ett

omvandlingsförbehåll i bolagsordningen som innebär att

ägare av A-aktier har rätt att omvandla dessa till B-aktier.

Sedan dess har 198 005 923 A-aktier omvandlats till

B-aktier. Kvotvärdet för alla aktier är 2,50 kr.

Utdelningspolitik

SKF-koncernens utdelningspolitik är baserad på principen

att den totala utdelningen ska anpassas till resultat- och

kassaflödes utveckling med beaktande av koncernens

utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Det är

styrelsens uppfattning att den ordinarie utdelningen ska

uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga

nettovinst över en konjunktur cykel.

Om SKF-koncernens finansiella ställning över träffar

målen för kapitalstrukturen, beskrivna i not 26, kan en

extra utdelning utöver den ordinarie genomföras. Detta kan

göras i form av en högre utdelning, ett inlösenprogram eller

ett återköp av företagets egna aktier. En lägre utdelnings-

nivå kan däremot anses mer lämplig under perioder av

större osäkerhet.

Utdelning

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 25 967 Mkr

(22 839), se sidan 144. Styrelsen har beslutat att föreslå

till årsstämman, som hålls den 21 april 2026, en utdelning

på 7,75 kronor per aktie att utbetalas till aktie ägarna

vid två tillfällen. Den föreslagna utdelningen för 2025

ut betalas till alla aktieägare registrerade i Euroclear

Sweden ABs aktiebok och förvaltningsförteckning per

den 23 april 2026 med 4,00 kronor och per den 15 oktober

2026 med 3,75 kronor. Den totala föreslagna utdelningen

att betala ut uppgår till 3 529 Mkr (3 529). Utdelningen

måste godkännas av aktie ägarna vid års stämman och har

inte tagits upp som en skuld i balansräkningen. Den 3 april

2025 betalades en utdelning på 7,75 kronor per aktie till

aktie ägarna.

17 Resultat per aktie

	2025	2024
Årets resultat hänförligt till aktie ägare i AB SKF (Mkr)	3 927	6 474
Genomsnittligt antal ordinarie utestående aktier	455 351 068	455 351 068
Resultat i kronor per aktie	8,62	14,22
Utspädande aktier från Prestations baserade aktieprogram	—	—
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	455 351 068	455 351 068
Resultat i kronor per aktie efter utspädning	8,62	14,22

Resultat per aktie beräknas genom att årets resultat

hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med

det genomsnittliga antalet utestående ordinära aktier

under perioden.

Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning

justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier

under perioden för samtliga potentiella utspädande

ordinarie aktier. Prestationsaktier anses utspädande om

intjäningsvillkoren är uppfyllda per balansdagen.

Aktier från det Prestationsbaserade aktie programmet

anses inte vara utspädande.

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Redovisningsprincip

Avsättningar för förpliktelser hänförliga till ersättningar

till anställda efter avslutad anställning samt eventuella

tillgångar under förmåns bestämda planer uppkommer

när förpliktelserna är förmåns bestämda och antingen

ofonderade eller externt fonderade. För de planer som är

ofon derade betalas förmånerna ur tillgångarna från det

bolag som har ingått i planen. Avsättningen i balans-

räkningen utgörs av nuvärdet av de förmånsbestämda

förpliktelserna. För de planer som är fonderade hålls de

tillgångar som hör till planerna avskilda från koncernens

tillgångar i externt förvaltade fonder. Skuld eller tillgång

som redo visas i balans räkningen, som hänför sig till fonde-

rade planer, representerar det belopp varmed det verkliga

värdet på förvaltningstillgångar över- eller understiger de

förmåns bestämda förpliktelsernas nuvärde. Emellertid

redovisas en nettotillgång endast i den utsträckning den

represen terar framtida ekonomiska fördelar som är möjliga

för koncernen att utnyttja, till exempel i form av reducerade

framtida avgifter eller åter betalning av i planen ansamlade

medel. När sådana överskott inte är möjliga att utnyttja

redovisas de inte, utan upplyses om i noten som begräns-

ningar av tillgångsvärdet.

En så kallad ”Projected unit credit method” används

för att beräkna nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser

och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande

period. Beräkningar sker kvartalsvis för koncernens största

planer och sker årligen för övriga planer. Externa aktuarier

används för dessa beräkningar och uppskattningen av

förpliktelserna och kostnaderna involverar antaganden.

Omvärderingar uppkommer huvudsakligen vid förändringar

av aktuariella antaganden samt erfarenhetsbaserad

justering, som är skillnaden mellan aktuariella antaganden

och faktiskt utfall. De redovisas direkt i övrigt totalresultat

och omklassificeras aldrig till resultaträkningen.

För alla förmånsbestämda planer består den aktuariella

kostnaden, som belastar resultatet, av kostnad avseende

tjänstgöring under innevarande period, ränte kostnad

netto, och, då tillämpligt, kostnad avseende tjänstgöring

under tidigare perioder, reduceringar samt regleringar.

Eventuell kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder

redovisas omedelbart. Räntekostnader netto, klassificeras

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 121

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts.

som finansiella kostnader. Övriga kostnader fördelas

ut till verksam heterna baserat på den anställdes plats

i organisationen, inom tillverkning, försäljning eller

administration.

Tidigare nämnda redovisningsprincip för förmåns-

bestämda planer tillämpas endast i koncernredovisningen.

Moder bolaget och dotterföretag fortsätter att använda en

lokal beräkning för pensions avsättningar och pensions-

kostnader i sina respektive lokala bokslut samt även där

lokala fonderings krav uppstår.

Vissa pensionsplaner är avgiftsbestämda planer som

avser ersättningar till anställda efter avslutad anställning

där koncernen inte har några förpliktelser att betala ut

förmåner efter att premier inbetalats till den tredje part

som ansvarar för planen. Sådana planer redovisas som

en kostnad när premieinbetalning sker.

Uppskattningar och bedömningar

De betydande antaganden som används för att beräkna

förpliktelser och kostnader varierar med de ekonomiska

faktorer som speglar förhållandena i de länder där de

förmåns bestämda planerna är belägna och justeras för

att reflektera marknadsförhållandena vid beräknings-

tidpunkten. Till följd av förändrade marknads mässiga

och ekonomiska förhållanden kan emellertid de verkliga

kostnaderna och förpliktelserna som planen ger upphov

till väsentligt avvika från uppskattningarna.

Vid uppskattning av förpliktelser och kostnader görs

antaganden och de mest känsliga antagandena kan variera

mellan planerna men avser i huvudsak diskonteringsränta,

pensionsindexering, framtida löneökningar och antagande

om livslängd. Dessa antaganden bestäms för varje plan

separat. Diskonteringsräntan för varje plan baseras på

av kastningen på högkvalitativa företags obligationer (AA-

klassificerade företagsobligationer såväl som bostads-

obliga tioner för planerna i Sverige) vilka har förfallotider

som överensstämmer med löptiden på förpliktelsen.

Pensions indexering är främst relevant för pensionerade

medlemmar i planen och är hänförligt till förändringar

kopplat primärt till inflation. Antaganden om löne ökning

är relevant för aktiva medlemmar i planen och speglar

tidigare erfarenheter av långsiktiga förändringar, prognoser

för kommande villkorsförändringar och för väntad inflation.

Antagande om livslängd speglar den förväntade livs-

längden för medlemmar i planen och bestäms baserat

på dödlighetstabell applicerbar för varje plan.

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner

i ett antal dotter företag. De mest väsentliga planerna är

pensions planerna i USA, Tyskland, Storbritannien och

Sverige, som utgör ett tillägg till respektive lands social-

försäkringssystem.

USA

De större pensionsplanerna i USA motsvarar ca 89% av

den totala pensionsförpliktelsen i USA och erbjuder för-

måner baserat på antal tjänstgöringsår och genomsnittlig

slutlön, eller en faktor kopplad till antal tjänstgöringsår.

Alla dessa planer är stängda för ny inträde och istället

erbjuds en premiebestämd pensions lösning. De förmåns-

bestämda och ”non-Union” pensionsplanerna har frysts

från och med december 2016 och under 2021 har de

återstående aktiva planerna frysts. Därmed har inga ytter-

ligare tjänstgörings kostnader periodiserats för dessa

planer.

Övergripande ansvar för planerna ligger hos en pensions-

kommitté vars medlemmar utses av styrelsen för dotter-

företaget i USA. Planerna omfattas av statliga fonderings-

krav baserat på en lokalt anpassad värdering. Vid under-

skott kan därför ytterligare finansiering krävas för att upp-

nå full fondering inom sju år.

Dotterföretag i USA har även sjukvårdsplaner som är

stängda för nyinträde. Genom dessa planer tillhanda hålls

vissa hälsovårds - och livförsäkrings förmåner för berättigad

pensionerad personal. Bolaget har rätt till en subvention

enligt den amerikanska Medicare Program Part D, för

kostnader avseende recept belagda läkemedel för vissa

del tagare inom programmet. Per 31 december 2025 upp-

gick denna ersättningsrätt till 1 Mkr (1).

Tyskland

De större pensionsplanerna i Tyskland motsvarar ca 87%

av den totala pensionsförpliktelsen i Tyskland och erbjuder

förmåner baserat på antal tjänstgöringsår och slutlön,

som indexjusteras vid utbetalning. Merparten av berätti-

gade för måner beslutas i enlighet med den tyska statliga

pensions lagen. Per den 1 januari 2018 inträffade en änd-

ring i pensions planen som på verkar ca 75% av de anställda

i den större pensions planen i Tyskland. För dessa deltagare

görs definierade bidrag, och värdet av bidragen garanteras

deltagarna enligt tysk lag. Således kvalificerar även denna

plan som en förmåns bestämd plan även om förmånen för

deltagarna är lika med inbetalningarna till planen.

2025

	USA	USA	Tyskland	Storbritannien	Sverige
Belopp redovisat i koncernens balansräkning (Mkr)	pension	sjukvård	pension	pension	pension	Övrigt	Totalt
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	285	417	564	—	232	661	2 159
Nuvärde av fonderade förpliktelser	5 821	—	8 556	2 655	2 355	1 517	20 904
Avgår: Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–5 421	—	–5 791	–3 187	–902	–1 430	–16 731
Effekt av tillgångstak	—	—	—	—	—	40	40
Totalt	685	417	3 329	-532	1 685	788	6 372
Belopp som redovisas i balansräkningen:
Övriga långfristiga tillgångar	—	—	—	—	—	–632	–632
Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning	685	417	3 329	–532	1 685	1 420	7 004
Totalt	685	417	3 329	-532	1 685	788	6 372

				2024
	USA	USA	Tyskland	Storbritannien	Sverige
Belopp redovisat i koncernens balansräkning (Mkr)	pension	sjukvård	pension	pension	pension	Övrigt	Totalt
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	315	519	633	—	280	793	2 540
Nuvärde av fonderade förpliktelser	7 007	—	9 608	2 984	2 403	1 750	23 752
Avgår: Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–6 479	—	–5 927	–3 677	–884	–1 601	–18 568
Effekt av tillgångstak	—	—	—	—	—	5	5
Totalt	843	519	4 314	–693	1 799	947	7 729
Belopp som redovisas i balansräkningen:
Övriga långfristiga tillgångar	—	—	—	—	—	–773	–773
Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning	843	519	4 314	–693	1 799	1 720	8 502
Totalt	843	519	4 314	–693	1 799	947	7 729

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 122

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts.

Storbritannien

De största planerna i Storbritannien motsvarar ca 92% av

den totala förpliktelsen i Storbritannien och erbjuder för-

måner baserat på antal tjänstgöringsår och slutlön enligt

en ”career average re valued earnings” basis. Detta index

justeras vid utbetalning. Från och med april 2012 är planen

stängd för nyinträde och istället erbjuds en premiebestämd

pensions lösning. Övergripande ansvar för planen ligger,

i enlighet med planens regelverk, gemensamt hos dotter-

företaget och förtroendevalda vilka representeras av

arbetsgivar- och arbetstagar representanter. Planen om -

fattas av statliga fonderings krav baserat på en lokalt

anpassad värdering. Vid underskott upprättas en

fonderings plan för att uppnå full fondering inom tio år.

Sverige

Den största planen i Sverige är ITP-planen och motsvarar

ca 91% av den totala förplikt elsen i Sverige och erbjuder

förmåner baserat på slutlig lön, som index justeras vid

utbetalning. Förmåner i planen är överenskommelser

mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Planen

är stängd för anställda födda efter 1978, vilka istället

erbjuds en premiebestämd pensions lösning. De svenska

dotterföre tagen är ålagda att ha kreditförsäkring som

täcker alla pensionsförpliktelser i händelse av obestånd.

Den andel av ITP-planerna i de svenska dotterföretagen

som finansieras genom försäkringspremier till Alecta

avser familjepension, sjukförsäkring samt TGL och är

därav ej av materiell karaktär. Det finns inga statliga

fonderingskrav, dock har frivillig fondering skett för planen

genom en stiftelse för vilken ansvaret ligger gemensamt

hos de svenska bolagen samt arbets tagarrepresentanter.

Stiftelsen är ålagd att följa statlig reglering.

Övriga

De mest väsentliga planerna är de fonderade pensions-

planerna i Schweiz, Kanada och Belgien. Utöver dessa

finns planer i Frankrike och i Italien där ett engångs belopp

utbetalas vid pensionering respektive avslutad anställning.

		2025			2024
	Nuvärdet av	Verkligt värde på		Nuvärdet av	Verkligt värde på
Mkr	förpliktelser	förvaltnings tillgångar	Totalt	förpliktelser	förvaltnings tillgångar	Totalt
Ingående balans 1 januari	26 292	–18 563	7 729	25 713	–17 135	8 578
Räntekostnader/(intäkter)	1 016	–725	291	980	–707	273
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	265	—	265	492	—	492
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–46	—	–46	2	—	2
Kostnader avseende uppgörelser	–12	3	–9	–3	2	–1
Övriga	244	14	258	160	19	179
Delsumma kostnader	1 467	–708	759	1 631	–686	945
Avkastning från förvaltningstillgångar
exklusive räntekostnader/(intäkter)	—	42	42	—	–897	–897
Aktuariella (vinster)/förluster – demografiska antaganden	37	—	37	70	—	70
Aktuariella (vinster)/förluster – finansiella antaganden	–858	—	–858	28	—	28
Erfarenhetsmässiga (vinster)/förluster	121	—	121	89	—	89
Förändring av tillgångstak	—	35	35	—	–21	–21
Delsumma omvärderingar i övrigt totalresultat	–700	77	–623	187	–918	–731
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	—	–209	–209	—	–686	–686
Tillskjutna medel från deltagare i planen	29	–5	24	42	–6	36
Utbetalda ersättningar	–1 647	908	–739	–1 676	910	–766
Delsumma kassaflöde 1)	–1 618	694	-924	–1 634	218	–1 416
Övriga	8	–100	–92	61	–25	36
Valutaomräkningsdifferenser	–2 386	1 909	–477	334	–17	317
Utgående balans 31 december	23 063	–16 691	6 372	26 292	–18 563	7 729

1) Kassautflödet för 2026 förväntas uppgå till cirka 741 Mkr, vilket inkluderar såväl tillskjutna medel till fonderade planer som ersättningar under ofonderade och delvis fonderade planer.

Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning (Mkr)	2025	2024
Kostnader avseende förmånsbestämda planer	759	945
Kostnader för avgiftsbestämda planer	634	693
Totala kostnader	1 393	1 638
Varav belopp som belastar:
Kostnad för sålda varor	530	736
Försäljningskostnader	470	498
Administrationskostnader	102	131
Finansiella kostnader	291	273
Totalt	1 393	1 638

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 123

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts.

		2025			2024
	Marknads-	Ej marknads-		Marknads-	Ej marknads-
Specifikation av förvaltningstillgångar (Mkr)	noterade	noterade	Totalt	noterade	noterade	Totalt
Statsobligationer	3 804	40	3 844	4 600	—	4 600
Företagsobligationer	5 269	—	5 269	6 356	—	6 356
Aktier	3 400	1 900	5 300	3 237	1 837	5 074
Fastigheter	57	593	650	260	827	1 087
Övrigt, i huvudsak kontanter och
andra finansiella fordringar	281	1 388	1 669	373	1 078	1 451
Totalt	12 811	3 921	16 732	14 826	3 742	18 568

För att ha en långsiktig, proaktiv och effektiv hantering av

pensioner samt förmåner till anställda efter avslutad anställ-

ning som är i linje med koncernens strategi och värderingar

har SKF en ”Global Pension Committee”. Kommittén ansvarar

för att pensioner samt förmåner till anställda efter avslutad

anställning följer ”SKF Global Pension Policy”. ”SKF Global

Pension Policy” innehåller de principer som används för att

hantera SKFs pensioner och övriga långfristiga ersättningar

till anställda, globalt inom koncernen.

SKF-koncernen strävar efter att balansera riskerna i inves-

tering i förvaltningstillgångar genom att ha som målsättning

att 30–50% ska utgöras av aktier och resterande del av

investeringar med lägre risk, såsom företags certifikat och

statsobligationer.

Investerings besluten för de större pensionsplanerna för-

valtas i enlighet med ett ramverk avseende matchning av

tillgångar samt skulder. Inom detta ramverk är koncernens

målsättning att matcha förvaltningstillgångar med pensions-

förpliktelser. Detta sker genom investeringar i värdepapper

med förfallotider som motsvarar förväntad tidpunkt för

pensionsutbetalningarna samt i lämplig valuta. SKF Trea-

sury Centre bevakar regelbundet hur durationen och den

förväntade avkastningen på tillgångarna matchar de för-

väntade kassaflödena kopplade till pensions förpliktelsen.

Slutligt investerings beslut tas av dotter företagen till-

sammans med SKF Treasury Centre.

Känslighetsanalys av signifikanta antaganden	Förändring av antagande	Påverkan på förpliktelsen, Mkr
Diskonteringsränta	+1%	–1 082
	–1%	2 576
Årlig löneökning	+0,5%	168
	–0,5%	–168
Pensionsindexering	+0,5%	725
	–0,5%	–697
Förväntad livslängd	+ 1år	676
	–1 år	–706

Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande

medan alla andra antaganden är konstanta, se kommentarer

till föregående tabell. I praktiken är detta osannolikt, och för-

ändringar i vissa av antagandena kan vara korrelerade. Vid

beräkningar av pensions förpliktelsens påverkan i känslighets-

analysen har samma metoder använts som vid beräkning

av pensionsskulden inom pensionsförpliktelsen.

Känslighetsanalysen har utförts för de mest väsentliga

planerna i USA, Tyskland, Storbritannien samt Sverige och

har utförts på samma sätt som tidigare år.

2025

Väsentliga vägda genomsnittliga	USA	USA	Tyskland	Storbritannien	Sverige
antaganden vid årets slut	pension	sjukvård	pension	pension	pension	Övriga
Diskonteringsränta	5,2	5,1	4,0	5,7	3,7	3,1
Pensionsindexering 1)	n/a	n/a	1,9	2,9	2,0	n/a
Årlig löneökning 2)	n/a	n/a	2,2	2,9	3,4	3,4
Förväntad livslängd män/kvinnor 3)	20,9/22,8	20,8/22,8	21,0/24,3	21,8/24,1	20,0/20,1	19,0/21,8
Vägt genomsnitt av planens
duration (år) 4)	8,4	7,1	14,1	13,1	16,2	9,0

				2024
Väsentliga vägda genomsnittliga	USA	USA	Tyskland	Storbritannien	Sverige
antaganden vid årets slut	pension	sjukvård	pension	pension	pension	Övriga
Diskonteringsränta	5,4	5,4	3,4	5,7	3,5	3,1
Pensionsindexering 1)	e/t	e/t	2,0	3,2	2,0	e/t
Årlig löneökning 2)	e/t	e/t	2,2	3,2	3,4	4,4
Förväntad livslängd män/kvinnor 3)	20,8/22,5	20,7/22,7	20,8/24,2	21,5/23,4	20,0/24,3	19,7/23,1
Vägt genomsnitt av planens
duration (år) 4)	8,2	7,1	14,6	13,5	17,5	8,5

1) Pensionsindexering avser förändringar orsakade av indexering främst kopplat till inflation.

2) Årlig löneökning för pensioner i USA är e/t då inga ytterligare tjänstgöringskostnader periodiserats för dessa planer.

3) Förväntad livslängd avser den förväntade livslängden för en idag 65 år gammal person uttryckt i år.

4) Avser det genomsnittliga antal år som kvarstår fram tills skulden är slutreglerad.

e/t = antagandet är ej tillämpligt eller inte väsentligt för planen .

19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser

Redovisningsprincip

Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åta-

gande till följd av en inträffad händelse, där det är troligt

att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera

åtagandet samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den

bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den

befintliga förpliktelsen på balansdagen, och tidpunkten

för regleringen är osäker.

Ersättningsanspråk omfattar både avsättningar för tvister

och garantier och representerar ledningens bästa uppskatt-

ning av framtida kassaflöden nödvändiga för att reglera

förpliktelserna. Ersättningsanspråk som, enligt ledningens

bästa uppskattning, är osäkra eller inte anses ge upphov

till framtida kassautflöden är inte inkluderade i beloppen

som redovisas nedan även om sådana ersättningsanspråk

kan vara betydande. Andra långfristiga ersättningar till

anställda avser intjänade för måner och förväntas bli reg-

lerade innan anställning upphör. Dessa uppdrag beräknas

med hjälp av “Projected unit credit method” och om -

värderingar (aktuariella vinster och förluster) redovisas

direkt i resultat räkningen.

Omstruktureringsåtgärder definieras som aktiviteter

som väsentligt ändrar det sätt som en enhet gör affärer.

Eventuella avsättningar relaterade till omstruktureringar

redovisas när en detaljerad formell plan har fastställts

och ett offentligt tillkänna givande av planen har skett och

därmed skapat en välgrundad förväntan på att planen

kommer att genomföras .

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 124

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser, forts.

Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas

i balans räkningen kan den betraktas som en eventual-

förpliktelse att upplysa om. Dessa förpliktelser härrör från

inträffade händelser och deras förekomst kommer att

bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida

händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll,

inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar

även befintliga förpliktelser där ett utflöde av resurser

inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning

av beloppet inte kan göras.

Uppskattningar och bedömningar

I den löpande verksamheten är SKF involverad i rättsliga

processer. Dessa processer kan avse ett antal olika om -

råden, inklusive men inte begränsat till garantianspråk,

kommersiella tvister, immaterialrättsliga krav, skatte- eller

arbetsrättsliga tvister samt tillsynsärenden och utredningar.

SKF granskar regelbundet utestående tvister för att bedöma

behovet av avsättningar och ansvarsförbindelser i de finan-

siella rapporterna. Eftersom dessa olika ärenden ofta är av

svår och juridiskt komplex natur krävs väsentliga bedöm-

ningar av ledningen vid fastställandet av förekomsten

och beloppet för avsättningar. Då det ﬁnns en osäkerhet

i uppskattningarna avseende kommande händelser som är

utanför koncernens kontroll kan det verkliga utfallet avvika

väsen ligt, vilket kan påverka de finansiella rapporterna.

Ersättningsanspråk omfattar både avsättningar för tvister

och garantier och baseras på ledningens bästa bedömning

av de framtida kassaﬂöden som krävs för att reglera för-

pliktelser även om tidpunkten för regleringen är osäker.

Avsättningar för tvister baseras på typ av tvist, den juri-

diska processen i respektive land samt processens ut -

veckling. Vidare beaktas åsikter från interna och externa

juridiska och andra råd givare avseende utgången av

processen samt erfaren heter från liknande fall. Skatte-

anspråk i olika länder och i olika delar av anspråksprocessen

som inte möter deﬁnitionen för en avsättning har tagits

upp som eventual för pliktelse.

SKF är föremål för utredning av möjlig överträdelse av

regler för konkurrensbegränsande samarbete, civilrättsliga

stämningar (s.k. class actions) och domstols processer.

SKF är föremål för en utredning i Brasilien av Super-

intendência-Geral do Conselho Administrativo de Defesa

Econômica (SG/Cade) angående ett påstått brott mot

antitrustreglerna som rör flera företag aktiva på fordons-

eftermarknaden i Brasilien. Enligt ledningens bedömning

klassifi cerade sig inte dessa utredningar för att redovisas

som övriga avsättningar eller tas upp som eventual-

förpliktelser. SKF är även involverat i ett antal rättsliga pro-

cesser utöver de beskrivna ovan. SKFs bedömning är att

sådana andra rättsliga processer sammantaget inte san-

nolikt innebär någon risk för att ha en väsentlig påverkan

på SKFs finansiella ställning.

Garantiavsättningar innefattar uppskattningar om

utfallet av krav från koncernens kunder som upp kommer

på grund av defekta produkter, vilket inkluderar uppskatt-

ningar av möjliga anspråk för skador hos koncernens

kunder orsakade av sådana defekter. Antaganden görs

avseende förväntade returer och kostnad för att ersätta

defekta produkter och/eller kompensation till kunder

för skador orsakade av koncernens produkter. Dessa

antaganden tar hänsyn till historisk statistik över ersätt-

ningsanspråk, förväntade kostnader för åtgärder samt

det genomsnittliga tidsgapet från det att felet uppstår

och att kravet inkommer till koncernen.

Avsättningar för omstruktureringar innefattar uppskatt-

ningar om tidpunkten och kostnaden för de planerade,

framtida aktiv iteterna, där de mest betydande uppskatt-

ningarna avser de kostnader som krävs för avgångs-

vederlag/förpliktelser vid uppsägning liksom kostnader för

uppsägning av avtal och andra kostnader för ut trädande.

Dessa uppskattningar baseras på historisk erfarenhet och

aktuellt läge i förhandlingar med berörda parter och/eller

deras representanter.

Ersättningsanspråken ökade under 2025 med 20 Mkr,

vilket avser garantiavsättningar.

Under 2025 uppgick de totala omstrukturerings -

kostnaderna till 4 302 Mkr (1 497), varav 3 350 Mkr (1 363)

avser av sätt ningar, och inkluderar kostnader hänförliga till

nedstängning och sam man slagning av fabriker såväl som

en allmän minskning av antal anställda givet nya sätt att

arbeta och för enklade organisationsstrukturer. Kostnaderna

omfattade avgångsvederlag för frivillig och ofrivillig upp-

sägning och är för delade över flertalet länder. Merparten

av de återstående avsättningarna relaterade till omstruktu-

reringsåtgärder förväntas bli reglerade under 2026.

De största posterna i övriga långfristiga ersättningar

till anställda avser pensionsavsättningar i Italien, arbets-

skadeförsäkringar i USA samt särskild löneskatt i Sverige.

Övriga avsättningar hänför sig främst till för säkringar

samt kontrakts- och miljö åtaganden.

	2025			Återföring			2025
	Utgående	Årets	Ianspråk taget	outnyttjade		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	avsättningar	under året	belopp	Övrigt	effekter	balans
Ersättningsanspråk	287	118	–52	–27	—	–19	267
Övriga ersättningar
till anställda	616	84	–79	–7	–33	–36	687
Omstruktureringsåtgärder	2 247	3 350	–1 875	–25	–80	–160	1 037
Övrigt	616	117	–58	–55	62	–40	590
Totalt	3 766	3 669	–2 064	–114	–51	–255	2 581

	2024			Återföring			2024
	Utgående	Årets	Ianspråk taget	outnyttjade		Omräknings-	Ingående
Mkr	balans	avsättningar	under året	belopp	Övrigt	effekter	balans
Ersättningsanspråk	267	164	–103	–56	1	8	253
Övriga ersättningar
till anställda	687	138	–203	–3	–33	32	756
Omstruktureringsåtgärder	1 037	1 363	–1 376	–23	–31	47	1 057
Övrigt	590	242	–86	–110	8	18	518
Totalt	2 581	1 907	–1 768	–192	–55	105	2 584

	2025
Mkr	Varav kortfristiga
Ersättningsanspråk	227
Övriga långfristiga ersättningar
till anställda	55
Omstruktureringsåtgärder	1 476
Övrigt	277
Totalt	2 035

Mkr

2024

	Varav kortfristiga
Ersättningsanspråk	204
Övriga långfristiga ersättningar
till anställda	55
Omstruktureringsåtgärder	622
Övrigt	276
Totalt	1 157

Eventualförpliktelser
till nominellt värde (Mkr)	2025	2024
Garantier	8	45
Skatteanspråk	1 572	2 203
Övriga eventualförpliktelser	132	52
Totalt	1 712	2 300

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 125

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

20 Finansiella skulder

Redovisningsprincip

Finansiella skulder redovisas i balansräkningen när

koncernen blir part i det finansiella instrumentets avtals-

mässiga villkor. Finansiella skulder redovisas initialt till

verkligt värde vilket vanligtvis motsvarar anskaffnings-

kostnad. Transaktionskostnader ingår i den initiala

värderingen för finansiella skulder som inte värderas

till verkligt värde via resultat räkningen. Derivat redo-

visas på handelsdagen.

Lån och övriga finansiella skulder, förutom derivat,

klassificeras som Övriga finansiella skulder och värderats

till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings-

värde beräknas med effektiv räntemetoden. För finan-

siella skulder som är säkrings instrument och används

för säkringsredovisning justeras det bokförda värdet för

vinster eller förluster hänförliga till de säkrade riskerna.

Derivat klassificeras i kate gorin Verkligt värde via resultat-

räkningen. Finansiella skulder tas bort från balans-

räkningen när de har reglerats.

Uppskattningar och bedömningar

Verkligt värde har lämnats som upplysning för finansiella

skulder och har beräknats med hjälp av värderings teknik

och då främst genom diskonterade kassaflöden baserade

på observerbar marknads information.

Derivat är värderade till verkligt värde och faller inom

nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. Se not 14 för en beskriv-

ning av verkligt värde-hierarkin.

För samtliga lån i tabellen nedan anges det datum då

koncernen tidigast är förpliktigad att återbetala lånen.

Ett lån är föremål för säkring av verkligt värde. Lånet

om 400 MEUR, förfalloår 2028, med fast euroränta har

swappats till rörlig euro ränta.

Ytterligare upplysningar gällande finansiell riskhantering

och säkringsredovisning lämnas i not 26. De metoder som

använts för fastställande av verkligt värde beskrivs i not 14.

Upplysningar om räntor för lånen lämnas i moderbolagets

not 11.

Koncernen har inga ställda säkerheter för finansiella

skulder.

Leverantörsfinansieringsarrangemang

SKF har ett leverantörsfinansieringsarrangemang med en

bank som möjliggör för leverantörer att erhålla betalningar

tidigare. Syftet med arrangemanget är att främja en effektiv

betalningsprocess och möjliggöra för leverantörer att

erhålla betalningar från banken före förfallodatum.

Förfallotid för leverantörsskulder som omfattas av

arrangemanget är 60–150 dagar efter faktureringsdatum.

Leverantörsskulder som ej omfattas av arrangemanget har

en förfallotid på 30–180 dagar efter faktureringsdatum.

Per den 31 december 2025 uppgick leverantörsskulder

som omfattades av arrangemanget till 984 Mkr (1 546)

varav 670 Mkr (1 089) redan har erhållits av leverantörer.

Det finns inga väsentliga rörelseförvärv eller valutakurs-

differenser eller andra icke-kontanta överföringar relate-

rade till det redovisade värdet av skulder som omfattas

av leverantörsfinansieringsarrangemanget.

			2025		2024
Mkr		Förfalloår	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga finansiella skulder
100	MUSD	2027	918	950	1 101	1 128
400	MEUR	2028	4 294	4 344	4 557	4 617
300	MEUR	2029	3 235	3 057	3 429	3 224
300	MEUR	2031	3 212	2 890	3 307	3 048
Långfristiga leasingskulder		2027 och därefter	2 167	2 167	2 714	2 714
Övriga långfristiga lån		2027–2030	171	171	200	200
Derivat som används för säkringsredovisning			23	23	91	91
Derivat som används för handel			148	148	—	—
Delsumma långfristiga finansiella skulder			14 168	13 750	15 399	15 022
Kortfristiga finansiella skulder
3 MUSD		2025	—	—	3	3
300	MEUR	2025	—	—	3 444	3 400
Leverantörsskulder		2026	11 207	11 207	12 553	12 553
Varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang			984	984	1 546	1 546
Kortfristiga leasingskulder		2026	728	728	802	802
Kortfristiga lån		2026	259	259	485	485
Derivat som används för säkringsredovisning		2026	—	—	—	—
Derivat som används för handel		2026	185	185	627	627
Delsumma kortfristiga finansiella skulder			12 379	12 379	17 914	17 870
Totalt			26 547	26 129	33 313	32 892

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 126

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

21 Övriga kortfristiga skulder

Mkr	2025	2024
Upplupna kostnader personal	3 725	3 700
Upplupna rabatter	1 591	1 728
Aktuella skatteskulder	1 368	949
Förutbetalda intäkter	369	449
Förskottsbetalningar från kunder	427	415
Skulder mervärdesskatt, netto	647	659
Övriga kortfristiga skulder	1 027	925
Övriga upplupna kostnader	2 173	2 105
Totalt	11 327	10 930

22 Närstående inklusive intresseföretag

FAM är ett privat ägarbolag som förvaltar sina tillgångar

genom att agera som en aktiv ägare med en långsiktig

horisont. FAM ägs av Wallenberg Investments AB, som ägs

av de tre största Wallenberg stiftelserna Knut och Alice

Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs

Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs

Minnesfond (”stiftelserna”). Stiftelserna har, sedan 1917,

finansierat excellenta forskare och forsknings projekt samt

utbildning med landsgagneligt fokus, primärt till svenska

universitet.

SKF-koncernen har inga indikationer på att FAM har

anskaffat ägarskapet i koncernen i annat syfte än investe-

ringssyfte. Inga signi fikanta transaktioner har identifierats

utöver aktieutdelning som betalats ut till FAM under året.

Vid utgången av 2025 är FAM den största aktieägaren i

moderbolaget och innehar 29,2% (29,0) av rösterna och

15,2% (15,0) av aktiekapitalet.

Innehav i intresseföretag består av en 27% ägarandel

i Sunstrength Renewables Pvt. Ltd. i Indien, en 26% ägar-

andel i Clean Max Taiyo Pvt. Ltd. i Indien, en 42% ägar-

andel i Ningbo Hyatt Roller Co. Ltd. i Kina, en 30% ägar-

andel i Sinoma Precision Bearings Co. Ltd. i Kina, en 20%

ägar andel i Colinx, LLC. i USA, en 5% ägar andelen i Hunan

SUND Technolgies Co. Ltd. i Kina samt en 25% ägarandel i

Schwarz GmbH Technischer Großhandel i Tyskland.

Transaktioner med närstående (Mkr)	2025	2024
Försäljning av varor och tjänster	35	41
Inköp av varor och tjänster	510	528
Fordringar per 31 december	—	92
Skulder per 31 december	9	17

Övriga närstående transaktioner inkluderar ersättningar

till ledande befattningshavare såsom beskrivna i not 23.

För en lista över signifikanta dotterföretag, se not 8 till

moderbolagets finansiella rapporter. Inga andra väsent-

liga transaktioner med närstående har förekommit.

23 Ersättningar till ledande befattningshavare

Löner och andra ersättningar till SKFs styrelse,

verkställande direktör och koncernledning

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen

AB SKFs årsstämma fastställde i mars 2022 styrelsens

förslag till riktlinjer för ersättning till koncernledningen,

vilka sammanfattas nedan.

Med koncernledningen avses VD och övriga medlemmar

av ledningsgruppen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt-

ningar som avtalas, och förändringar som görs i redan

avtalade ersättningar, efter riktlinjernas antagande av års-

stämman 2022 och i övrigt i den mån ingångna avtal så

medger.

Riktlinjerna avser att säkerställa att SKF- koncernen

kan attrahera och behålla marknadens bästa arbetskraft

för att därigenom bidra till SKF- koncernens affärsidé och

strategi, dess långsiktiga intressen och hållbarhet. Ersätt-

ning till medlem i koncern ledningen ska utformas efter

marknadsmässiga villkor och sam tidigt stödja aktieägar-

intresset.

Den totala ersättningen till medlem i koncern ledningen

ska bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig lön,

pensions förmåner, villkor för uppsägning och avgångs-

vederlag samt övriga förmåner såsom tjänstebil. Dessa

komponenter ska skapa en balanserad ersättning som

återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som

SKF- koncernens över gripande resultat.

På årsstämman 2025 beslutades därtill, oberoende

av rikt linjerna för ersättning till koncernledningen, om

SKFs Prestationsbaserade Aktie program 2025 för ledande

befattningshavare och nyckelpersoner i SKF-koncernen,

där koncernledningen ingår. För mer information om SKFs

prestationsbaserade aktie program 2025, se sidan 129.

Fast lön

Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska

grundas på marknadsmässiga förutsättningar. Den ska

fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde,

erfarenhet och prestation. SKF-koncernen ska använda

ett inter nationellt välkänt utvärderings system för att

fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå.

Marknads undersökningar av löne nivåer ska ske årligen.

Koncernledningsmedlemmens prestation ska utvärde-

ras regelbundet under året och resultatet ska användas

som utgångspunkt vid den årliga löne revisionen.

Rörlig lön

Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen ska base-

ras på ett prestationsrelaterat program. Programmet ska

syfta till att motivera och belöna värdeskapande insatser

för att stödja operationella-, finansiella- och hållbarhets-

mål och därmed främja bolagets affärsstrategi, hållbarhet

och långsiktiga intressen.

Det prestationsrelaterade programmet ska ha

förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara både

finansiella och icke-finansiella och som bidrar till bolagets

långsiktiga och hållbara utveckling. Kriterierna ska

huvudsakligen vara baserade på SKF-koncernens årliga

finansiella resultat, såsom rörelseresultat, tillväxt och

kapitaleffektivitet och ska främja SKF-koncernens håll-

barhetsmål.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska

kunna mätas under en period om ett år.

Den maximala rörliga lönen ska variera mellan 50% och

70% av den ackumulerade fasta årslönen för medlemmarna

i koncern ledningen.

Övriga förmåner

SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till med-

lem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Övriga

förmåner kan vara till exempel tjänstebil, sjuk försäkring

och sjukvårdsförsäkring. Premier och andra kostnader i

anledning av sådana förmåner beror på lokala förutsätt-

ningar och ska följa lokal praxis men ska som regel utgöra

ett begränsat värde och inte överstiga 10% av den fasta

lönen för medlemmarna i koncernledningen.

Pension

SKF-koncernen ska eftersträva att så långt som möjligt

utforma pensionsplaner med avgiftsbaserade lösningar,

vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss

procent av den anställdes årslön. Åtagandet begränsas

i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkrings-

bolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 127

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts.

Medlem i koncernledningen ska i normalfallet utöver en

grundpension – som för svenskar i normalfallet utgör ITP-

pension – få en premiebaserad tilläggspensionsplan.

I denna tilläggsplan tillförsäkras medlemmar i koncern-

ledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del

av den fasta årslönen som överstiger nivån för grund-

pensionen. Pensionsåldern för medlem i koncernled-

ningen ska i normalfallet vara 65 år.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under

andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske

för att följa tvingande sådana regler, varvid dessa riktlinjers

övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

För svenska anställningsförhållanden ska pensionspremien

för den premiebaserade tilläggsplanen vara åldersrela terad

och uppgå till högst 40% av den ackumulerade fasta års-

lönen som inte täcks av annat pensionslöfte.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Medlem i koncernledningen kan avsluta sin anställning

med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör

på bolagets initiativ ska anställningen upphöra omgående.

Den anställde ska dock erhålla avgångsvederlag i relation

till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till ersättnings -

riktlinjer har beaktats lön och anställningsvillkor för

bolagets anställda genom att upp gifter om anställdas

totalersättning, ersättningens komponenter samt ersätt-

ningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en

del av ersättningsutskottets och styrelsens besluts-

underlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna

och de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och

genomföra riktlinjerna

Styrelsen har tillsatt ett personalsutskott. I utskottet ingår

maximalt fyra styrelseledamöter. Personal utskottet bere-

der alla ärenden gällande dels rikt linjer för ersättning till

koncern ledningen, dels anställnings villkor för verkstäl-

lande direktören.

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen presenteras

av personalutskottet för styrelsen som åtminstone vart

fjärde år förelägger årsstämman förslag till sådana rikt-

linjer för godkännande. Riktlinjerna ska gälla till dess att

nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Verkställande

direktörens anställnings villkor ska godkännas av styrelsen.

Personalutskottet ska även följa och utvärdera program för

rörliga ersättningar för koncernledningen, tillämpningen av

riktlinjer för ersättning till koncern ledningen samt gällande

ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Personalutskottets ledamöter är oberoende i för håll ande

till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behand-

ling av och beslut i ersättnings relaterade frågor närvarar

inte verkställande direktören eller koncern ledningen i den

mån de berörs av frågorna.

Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för

ersättning

Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade rikt-

linjerna för ersättning helt eller delvis, om det i ett enskilt

fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nöd vändigt

för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och håll-

barhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bär-

kraft. Som angivits ovan ingår det i personal utskottets

uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättnings frågor,

vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

Under 2025 har styrelsen inte fattat några beslut om

avvikelse från princpierna för ersättning. Däremot löper

det incitamentsprogram som initierades 2024 och som

är kopplat till etableringen av två robusta och högpreste-

rande verksamheter, fortsatt på enligt plan under 2025

och 2026. Se not 23 i SKFs årsrapport 2024, s. 62, för

information om beslutet att initiera programmet samt

stycket ”Incitamentsprogram i samband med etablering

av två robusta och högpresterande verksamheter” längre

ner på denna sida för detaljer kring programmet.

Verkställande direktören och koncernchefen

Rickard Gustafson, verkställande direktör och koncernchef

för AB SKF, erhöll under 2025 lön och andra ersättningar

från bolaget enligt de ersättningsrikt linjer som beslutades

vid årsstämman; lön och andra ersättningar uppgick sam-

manlagt till 21 552 909 kronor, varav 16 971 409 kronor

utgjorde fast årlig lön och övriga förmåner.

Pensionslösningen för Rickard Gustafson är en kombi-

nation av ITP-planen och en avgiftsbestämd del som upp-

går till 40% av den fasta lönen över 30 inkomstbasbelopp.

Rickard Gustafsons aktieinnehav (eget och/eller när-

ståendes) i SKF redovisas i bolagsstyrningsrapporten.

Koncernledningen

SKFs koncernledning (exklusive verkställande direktören),

vid årets slut 11 personer, erhöll under 2025 lön och

andra ersättningar motsvarande sammanlagt 76 059 551

kronor, varav 64 300 549 kronor utgjorde fast årlig lön,

11 759 002 kronor rörlig lön baserad på 2024 års resultat

och 6 460 455 kronor avser 2022 års prestations baserade

aktie program.

Den rörliga lönen för koncernledningen baserades

på ett kortsiktigt prestationsbaserat program och

be räknades i huvudsak utifrån SKF-koncernens resultat

med kriterier som rörelseresultat och kassaflöde.

SKFs prestationsbaserade aktieprogram finns beskrivna

på sidan 129.

För medlemmar i koncernledningen har styrelsen

beslutat om en premiebaserad avgiftsbestämd tilläggs-

pensionsplan. Planen berättigar berörda medlemmar i

koncernledningen till ytterligare en pensions plan (för

svenskar innebär det den ålderspension som följer av ITP-

planen) utöver den grundläggande pensionen. Premier

baserade på respektive individs pensions berättigande

lön (dvs. i normalfallet den fasta månadslönen exklusive

semestertillägg, omräknad till årslön) överstigande den

grundläggande pensionen (30 inkomstbasbelopp för

svenskar) betalas för de chefer som omfattas av den

premiebaserade planen. Koncernlednings medlemmar

omfattas aldrig av både förmåns baserad pension och

premiebaserad pension för samma del av deras pen-

sionslöfte.

Incitamentsprogram i samband med etablering av

två robusta och högpresterande verksamheter

Som meddelades i SKFs ersättningsrapport 2024 beslu-

tade styrelsen under 2024 att införa ett separat incita-

mentsprogram för kocernledningen efter tillkännagivandet

om att inleda en separation av fordonsverksamheten med

målet att notera den separat på Nasdaq Stockholm. Syftet

var att främja varaktigt engagemang, fokus och åtagande

från koncernledningen i att uppnå de ambitiösa målen

att effektivt, framgångsrikt och enligt tidplan skapa två

robusta och högpresterande verksamheter, och samtidigt

arbeta för affärsresultat och tillväxt.

Genom att investera i detta program skapar SKF en

stark drivkraft för att så långt det är möjligt säkerställa ett

lyckat genomförande av separationen och noteringen, och

också skapa största möjliga engagemang från koncern-

ledningen för att uppnå de ambitiösa och kritiska mål som

är avgörande för koncernens långsiktiga framgång.

Incitamentsprogrammet ger en möjlighet att erhålla kon-

tant ersättning i form av en multipel av den fasta månads-

lönen. Programmet löper från den 17 september 2024 till

dess att en framgångsrik notering av fordonsverksamheten

på Nasdaq Stockholm har genomförts. Notering på Nas-

daq Stockholm ska godkännas av aktieägarna på en

bolagsstämma. Utbetalning kommer att ske, efter beslut av

styrelsen, under de följande månaderna efter noteringen

på Nasdaq Stockholm. Uppfyllnadsgraden och således

utbetalningens storlek för programmet mäts mot särskilda

förutbestämda prestationskriterier. Under förutsättning

att kriterierna är helt uppfyllda kan var och en i koncern-

ledningen tilldelas en maximal kontant ersättning mot-

svarande ett belopp fastställt till mellan sex och tolv måna-

ders fast lön. Prestationskriterierna är Tidplan: målet att

följa tidplanen för noteringen inklusive att fordonsverksam-

heten noteras på Nasdaq Stockholm med lyckat resultat;

Måluppfyllelse: en bedömning av hur nyckelleveranser i

projektet har uppfyllts samt Kostnadssänkning: mål för att

identifiera och begränsa icke-återvinningsbara kostnader

och negativa synergieffekter. De tre prestationskriterierna

är viktade enligt följande: Tidplan 50%, Måluppfyllelse

25% och Kostnadssänkning 25%. En förutsättning för att

utbetalning från programmet ska ske är att deltagarnas

anställningar inte har avslutats. Den tilldelade kontanta

utbetalningen är inte pensionsgrundande. Styrelsen kan

förändra eller avsluta programmet.

Innan den slutliga utbetalningen bestäms kommer

styrelsen också att pröva om utbetalningen är rimlig med

hänsyn till koncernens finansiella resultat och ställning,

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 128

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts.

förhållandena på aktiemarknaden och andra omständig-

heter. Om bedömningen är att så inte är fallet ska styrelsen

reducera den kontanta ersättningen till ett lägre belopp

som den bedömer som lämpligt.

Uppskattad maximal kostnad för incitaments-

programmet, inkluderande sociala avgifter, är 67 Mkr.

Kostnaden kommer att tas upp som en rörelsekostnad

över prestationsperioden, justerad i förhållande till den

prognostiserade graden av uppfyllnad.

SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram

Prestationsaktier

Årsstämman 2025 beslutade om SKFs prestations baserade

aktieprogram 2025. Programmet omfattar ledande befatt-

ningshavare och nyckelpersoner i SKF-koncernen, inklusive

koncern ledningen, med möjlighet till vederlagsfri till delning

av SKF B-aktier. Under programmet kan sammanlagt högst

1 000 000 SKF B-aktier tilldelas.

Tilldelningen av aktier ska vara relaterad till graden

av uppfyllnad av det Total Value Added (TVA)-mål som

styrelsen fastställt, och till hållbarhetsmålet som är kopplat

till SKFs betyg i CDPs klimatförändringsutvärdering. Upp-

fyllnad av TVA-målet är viktat till 80% och hållbarhets målet

är viktat till 20%. Programperioden är tre år. Under den

tre åriga programperioden sätter styrelsen ett årligt TVA-

mål som baseras på det föregående årets faktiska TVA.

För att tilldelning ska ske krävs en genomsnittlig ökning

av TVA över en viss lägstanivå (tröskel nivån). Utöver tröskel-

nivån fastställs en målnivå. Maximal tilldelning erhålls om

målnivån uppnås eller överskrids.

Den totala graden av uppfyllnad av hållbarhetsmålet

utgör genomsnittet av SKFs årliga betyg i CDPs klimat-

förändrings utvärdering, enligt tabellen.

CDP Klimatförändringsbetyg	Uppfyllnadsgrad
A	100%
A–	75%
B	50%
<B	0%

Förutsatt att programmets prestationsmål helt uppnås,

kan deltagarna i programmet komma att erhålla följande

maximala tilldelning av aktier per person inom de olika

nyckelgrupperna:

• Koncernchef och verkställande direktör:

aktier till ett värde motsvarande 75% av den fasta

baslönen

• Övriga medlemmar i koncernledningen:

aktier till ett värde motsvarande 55% av den fasta

baslönen eller 13 000 aktier, vilket som är högre

• Chefer för större affärsenheter och liknande:

4 500 aktier

• Övriga seniora chefer: 3 000 aktier

• Övriga nyckelpersoner: 1 250 aktier

Innan antalet aktier slutligen bestäms ska styrelsen pröva

om tilldelningen är rimlig i förhållande till SKFs finansiella

resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och

i övrigt samt, om styrelsen bedömer att så inte är fallet,

reducera antalet till delade aktier till det lägre antal aktier

som styrelsen bedömer som lämpligt.

Om det totala utfallet av programmet överstiger tröskel-

nivån för tilldelning av aktier men den slutliga tilldelningen

under stiger 5% av målnivån kommer tilldelningen att ske

i kontanter istället för i aktier, varvid kontantersättningen

ska motsvara värdet av aktierna beräknat enligt stängnings -

kursen för SKFs B-aktie dagen före tilldelning.

Koncernens aktierelaterade ersättningsprogram regleras

främst med eget kapitalinstrument genom koncernens

Prestations baserade Aktieprogram.

Det verkliga värdet av SKF B-aktien vid utfärdande datum

är beräknat som marknadsvärdet minskat med nuvärdet av

för väntade utdelningar tre år framåt i tiden.

Den beräknade kostnaden för programmen, vilken är

baserad på SKF B-aktiens verkliga värde vid datumet

för tilldelningen och förväntat antal aktier som kommer

att tilldelas, redovisas som en operativ kostnad med en

motsvarande bokning i eget kapital. Verkliga värdet av

SKF B-aktien vid tilldelningen har fastställts till 180 kronor

för SKFs Prestations baserade Aktieprogram 2025.

Kompensationen för utdelningar är redovisad som

ersättning till anställda skilt från den aktiebaserade ersätt-

ningen. Kostnaden för programmen justeras årligen för

att överensstämma med det antal aktier som förväntas

bli intjänade och för deltagare som inte längre uppfyller

programmens villkor. Avsättningar för sociala kostnader

som koncernen ska erlägga för de aktierelaterade

ersättnings programmen baseras på marknadspriset för

SKFs B-aktie vid varje rapporteringstillfälle och kostnads-

förs under intjänande perioden.

Tilldelning av aktier enligt SKFs Prestationsbaserade

Aktie program 2025 förutsätter att anställningen för de

personer som omfattas av programmet inte avslutas före

mät periodens slut.

SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2022

Till delning av aktier genomfördes i februari 2025. Totalt

tilldelades 263 877 SKF B-aktier enligt villkoren för pro-

grammet, baserat på graden av uppfyllnad av TVA under

treårsperioden 2022–2024.

SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2023

Till delning av aktier genomfördes i februari 2026. Totalt till-

delades 440 713 SKF B-aktier enligt villkoren för program-

met, baserat på graden av uppfyllnad av TVA under treårs-

perioden 2023–2025.

SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2024

Tilldelning av aktier kan komma att ske efter den treåriga

beräkningsperioden (under 2027) om alla kriterier för

programmet har uppnåtts och till delningen godkänns

av styrelsen.

SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2025

Tilldelning av aktier kan komma att ske efter den treåriga

beräkningsperioden (under 2028) om alla kriterier för

programmet har uppnåtts och till delningen godkänns

av styrelsen.

Den totala kostnaden 2025 för samtliga program

uppgick till 104 Mkr (34) exklusive sociala avgifter.

Styrelsen

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode

i enlighet med årsstämmans beslut. Vid AB SKFs års-

stämma 2025 beslutades om ett arvode till styrelsen enligt

följande: – ett arvode om 3 025 000 kronor till styrelse-

ordföranden, 1 515 000 kronor till vice ordförandena och

990 000 kronor till envar av övriga styrelseledamöter, samt

– ett arvode för utskottsarbetet om 385 000 kronor till

revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande och

275 000 kronor till envar av övriga ledamöter i revisions-

och hållbarhetsutskottet, samt 220 000 kronor till ord-

förande i övriga utskott och 165 000 kronor till envar av

ledamöterna i övriga utskott.

Vidare utgår ett särskilt mötesarvode till styrelseleda-

möter bosatta utanför Sverige vid resor till ett fysiskt

styrelsemöte i Sverige med 2 000 EUR vid resor inom

Europa, respektive 5 000 EUR vid interkontinentala resor,

samt motsvarande mötesarvoden för styrelseledamöter

bosatta i Sverige vid resor till fysiska styrelsemöten utan-

för Sverige.

En förutsättning för att arvode ska utgå till ledamot är

att ledamoten dels är vald av bolagsstämman, dels inte är

anställd i bolaget.

30% av styrelsearvodet (exklusive utskottsarvode och

särskilt mötesarvode) omvandlas och utgörs av rörligt

styrelsearvode, så kallade syntetiska aktier. Antalet synte-

tiska aktier som tilldelas styrelseledamot baseras på den

genomsnittliga kursen för B-aktien i AB SKF under de fem

handelsdagar som följer närmast efter den dag då bolagets

kvartalsrapport för första kvartalet 2025 offentliggörs

(startkursen). Styrelseledamotens rätt att erhålla utbetal-

ning inträder efter offentliggörandet av kvartalsrapporten

för det första kvartalet 2029. Utbetalningsbeloppet ska

fastställas baserat på den genomsnittliga kursen för

B-aktien under de fem handelsdagar som följer närmast

efter offentliggörandet av nämnda kvartalsrapport (slut-

kursen). Om en styrelseledamot avgår som styrelseledamot

innan utbetalningsdag inträffat enligt ovan eller inte

omvalts på årsstämma får styrelseledamoten begära att

utbetalningstidpunkten inträder efter offentliggörandet

av nästföljande bokslutskommuniké. Rätten att ta del av

ut fallet av de syntetiska aktierna är beroende av om

styrelse ledamoten kvarstår som styrelseledamot under

hela eller endast delar av den av årsstämman beslutade

mandat perioden. Kvalificering sker pro rata räknat från

dagen efter årsstämman 2025 till dagen för årsstämman

2026. Utdelningsbelopp som betalas ut på AB SKFs

B-aktier under perioden styrelseledamoten innehar synte-

tiska aktier ska föranleda uppräkning och tilldelning av

ytterligare syntetiska aktier.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 129

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts.

	Fast lön och övriga förmåner 1) /					Kortsiktig			Prestationsbaserade			Ersättningar för	Brutto pensions-
	fasta styrelsearvoden					rörlig lön			Aktieprogram			kommittéarbete	kostnad 2)
		Fast		Effekt av föränd-
	Utbetalat	styrelse arvode/	Värdet av synte-	ring i verkligt värde	Antal syntetiska	Utbetalat	Kostnads-	Utbetalat belopp	Kostnads-		Utbetalat	Kostnads-	Kostnads-	Total	Total
	belopp	Kostnadsfört	tiska aktier vid till-	på 2025 år synte-	aktier tilldelade	belopp 2025	fört belopp	2025 avseende	fört belopp		belopp	fört belopp	fört belopp	kostnad	kostnad
Belopp i SEK	2025 3)	belopp 2025 3)	delningstillfället	tiska aktier	2025 6)	avseende 2024 3)	2025 3)	tidigare år 3)	2025 3)		2025 3)	2025 3)	2025 3)	2025	2024
Styrelse för AB SKF
Hans Stråberg	2 887 500	2 117 500	907 500	269 145	4 786	—	—	—	—		495 000	495 000	—	3 789 145	3 200 000
Håkan Buskhe	1 445 000	1 060 500	454 500	134 928	2 397	—	—	—	—		440 000	440 000	—	2 089 928	1 975 000
Mats Rahmström	757 500	1 060 500	454 500	134 928	2 397	—	—	—	—		—	—	—	1 649 928	—
Hock Goh	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		—	—	—	1 078 169	1 050 000
Geert Follens	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		275 000	275 000	—	1 353 169	1 300 000
Susanna Schneeberger	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		165 000	165 000	—	1 243 169	1 050 000
Beth Ferreira	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		—	—	—	1 078 169	1 050 000
Therese Friberg	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		—	—	—	1 078 169	1 150 000
Richard Nilsson	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		385 000	385 000	—	1 463 169	1 250 000
Niko Pakalén	945 000	693 000	297 000	88 169	1 566	—	—	—	—		440 000	440 000	—	1 518 169	1 200 000
Koncernchef	16 971 409	16 815 994	—	—	—	4 581 500	6 134 520	3 627 639	8 195 784		—	—	6 236 252	37 382 549	31 272 565
Koncern ledning 5)	64 300 549	63 356 016	—	—	—	11 759 002	11 846 836	6 460 455	19 910 759		—	—	13 864 433 4)	108 978 045	113 320 462
varav AB SKF	39 613 232	38 668 699	—	—	—	5 965 084	5 872 479	6 460 455	14 677 260		—	—	12 740 095	71 958 534	69 414 748
Totalt 2025	92 976 958	89 261 510	—	—	—	16 340 502	17 981 356	10 088 094	28 106 543		2 200 000	2 200 000	20 100 685	162 701 776	—
varav AB SKF	68 289 641	64 574 193	—	—	—	10 546 584	12 006 999	10 088 094	22 873 043		2 200 000	2 200 000	18 976 347	125 682 682	—
Totalt 2024	94 027 294	97 389 907	—	—	—	36 311 858	26 722 130	17 861 178	10 072 187		2 800 000	2 800 000	20 833 804	—	157 818 027
varav AB SKF	64 686 928	68 049 541	—	—	—	24 331 015	13 967 524	17	9 991 171	861,178	2 800 000	2 800 000	19 104 078	—	113 912 314

1) Övriga förmåner inkluderar t.ex. tjänstebil och sjukförsäkring.

2) Avser betalda premier under premiebaserade planer samt bruttokostnad under förmånsbestämda planer.

3) Utbetalat belopp är hänförligt till kassautflödet och är de belopp som en person erhåller under ett specifikt kalender år. Beloppen inkluderar ersättningar för tjänstgöring under det angivna kalenderåret, såsom lön, men kan också inkludera ersättningar för

tjänstgöring ett tidigare år då utbetalningen skett efter årets slut, t.ex. programmen för rörlig lön. Kostnads fört belopp är primärt hänförligt till koncernens kostnader för tjänster utförda av en person under ett specifikt kalenderår, men kan också inkludera

justeringar eller återföringar avseende tidigare år. Följaktligen kan skillnader uppstå mellan utbetalda belopp och kostnads förda belopp då kostnaden kan uppkomma under ett annat kalender år än det kalender år då utbetalningen sker till personen.

4) Total pensionsskuld, för SKF-koncernen, hänförlig till koncern ledningen (inklusive koncernchef) uppgick till 63 Mkr.

5) Exklusive koncernchefen.

6) Baserat på vägd genomsnittligt aktiekurs för SKF B-aktie under perioden 28 april till 5 maj 2025: 189,59 kronor.

		2025	2024
Könsfördelning i styrelse och koncernledning	Antal personer	Varav män	Antal personer	Varav män
Moderbolagets styrelse vald av årsstämman inklusive koncernchef	11	73%	10	70%
Moderbolagets styrelse inklusive koncernchef	13	77%	12	75%
Koncernledning inklusive koncernchef	12	67%	13	77%

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 130

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

24 Ersättningar till revisorer

Ersättningar till koncernens revisorer uppgår till följande (Mkr)	2025	2024
Deloitte
Revisionsuppdraget	69	66
Varav Deloitte AB	14	13
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	2
Varav Deloitte AB	2	2
Skatterådgivning	1	2
Varav Deloitte AB	—	—
Övriga tjänster	5	1
Varav Deloitte AB	4	1
	77	71

Moderbolagets andel (Mkr)	2025	2024
Deloitte
Revisionsuppdraget	11	11
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	2
Skatterådgivning	—	—
Övriga tjänster	4	1
	17	14

Revisionsarvoden avser granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning liksom andra arbetsuppgifter som ankommer bolagets revisor.

Arvoden som avser revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innebär framförallt granskning av SKFs

håll barhetsrapport. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet.

Uppdrag utöver dessa har klassificerats som övriga tjänster.

25 Medelantal anställda

	2025		2024
	Antal anställda	Varav män,%	Antal anställda	Varav män,%
Moderbolaget i Sverige	590	61	652	62
Dotterföretag i Sverige	1 589	79	1 854	80
Dotterföretag utomlands	34 319	74	35 225	77
	36 498	74	37 731	77

Geografisk fördelning av medelantal anställda	2025		2024
i utländska dotterföretag	Antal anställda	Varav män,%	Antal anställda	Varav män,%
Frankrike	2 508	80	2 386	80
Italien	3 096	76	2 723	77
Tyskland	4 405	86	4 889	87
Övriga Västeuropa exklusive Sverige	2 740	82	3 145	81
Central- och Östeuropa	2 727	58	2 760	62
USA	2 762	75	3 201	74
Kanada	188	77	184	76
Mexiko	2 196	66	1 955	66
Latinamerika	2 328	33	2 673	88
Kina	6 525	73	7 046	70
Indien	2 752	90	2 148	91
Övriga asiatiska länder/Stillahavsområdet	1 796	79	1 758	79
Mellanöstern och Afrika	296	74	357	72
	34 319	74	35 225	77

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 131

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

26 Finansiell riskhantering

Koncernens övergripande finansiella mål är att skapa

värde för sina aktieägare. Avkastningen på aktieägarnas

investering i SKF-koncernen bör långsiktigt överstiga den

riskfria räntan med runt sex procentenheter. Detta utgör

grunden för koncernens långfristiga finansiella mål och

finansiella styrmodell.

SKF-koncernen definierar sitt förvaltade kapital som

sysselsatt kapital. Ett av koncernens långfristiga finan-

siella mål är att uppnå en avkastning på sysselsatt kapital

på 16%.

Målet för koncernens kapitalstruktur är en nettoskuld-

sättningsgrad, exklusive förmåner efter avslutad anställ-

ning, under 40%.

yckeltal 1)	2025	2024
Totalt eget kapital, Mkr	55 668	61 969
Skuldsättningsgrad, %	27,7	30,9
Soliditet, %	52,3	51,9
Nettoskuldsättningsgrad, exkl. förmåner efter avslutad
anställning, %	10,2	14,1
Justerad avkastning på
sysselsatt kapital 2) , %	14,3	14,2

1) En definition av nyckeltalen ovan återfinns på sidan 154.

2) Justerad för jämförelsestörande poster.

Detta mål tillsammans med den självfinansierande princi-

pen i SKFs strategiska ramverk, operativt kassaflöde för att

finansiera investeringar och aktieutdelning, bidrar till kon-

cernens finansiella flexibilitet vilket möjlig gör verk-

ställandet av strategin med bibehållet starkt kreditbetyg.

Koncernens policy och struktur för lånefinansiering

beskrivs längre fram i noten.

SKF-koncernens verksamhet är utsatt för olika slags

finansiella risker; marknadsrisker (valuta-, ränte- och

övriga prisrisker), likviditets risker och kreditrisker, som

alla diskuteras nedan.

Koncernen har en finanspolicy som definierar valuta-,

ränte-, kredit- och likviditetsrisker samt fastställer ansvar

och befogen heter för hanteringen av dessa risker. Finans-

policyn uttrycker syftet att eliminera eller minimera risker

och att bidra till en förbättrad avkastning genom aktiv han-

tering av riskerna. Hanteringen av riskerna och ansvaret

för den totala finansverksamheten är till största delen

centraliserad till SKF Treasury Centre, koncernens intern-

bank. Ansvaret inkluderar att säkerställa lämplig finansie-

ringsnivå genom lån och säkrade kreditfaciliteter samtidigt

som man övervakar och säkerställer likviditetsnivån för

gruppen.

Finanspolicyn fastställer de finansiella riskmandat samt

de instrument som är tillåtna i hantering av finansiella

risker. Derivat instrument används i huvudsak för att minska

koncernens expo nering mot fluk tuationer i valutakurser

och räntor.

Marknadsrisk – valutarisk

Koncernen är utsatt för valutakursförändringar i framtida

betalningsflöden hänförliga till såväl kontrakterade som

förväntade kommersiella åtaganden samt lån och place-

ringar i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering.

Koncernens bokslut påverkas också av omräkningseffekter

vid omräkning av utländska dotter företags resultat och

nettotillgångar till svenska kronor, så kallad omräknings-

exponering. SKF tillämpar naturlig valutasäkring som

princip för strategisk valutahantering. Detta hanteras

organiskt inom verksamheten utan finansiella instrument

genom att dra nytta av befintliga affärsaktiviteter och

genom att beakta valutarisker i alla strategiska inves-

teringsbeslut.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppstår främst vid koncern-

interna transaktioner mellan tillverkande SKF- företag

och koncernens försäljningsföretag belägna i andra länder

vilka i sin tur säljer produkterna till sina kunder på den

lokala marknaden vanligtvis i lokal valuta. I några länder

kan det förekomma transaktions exponering på grund

av att försäljning till externa kunder sker i annan valuta

än den lokala. Koncernens huvudsakliga kommersiella

valutaflöden hänför sig främst till export från Europa till

Nordamerika och Asien samt till flöden inom Europa.

De valutakurser och betalningsvillkor som tillämpas för

internhandeln mellan koncernbolagen fastställs av SKF

Treasury Centre. Valutaexponeringen och risken minskas

väsentligt genom att de interna transaktionerna kan nettas

mot varandra. Koncernens externa exponering reduceras

genom matchning av in- och utflöde av samma valuta.

De betalningsflöden som hanteras av SKF Treasury Centre

kunde genom nettning reduceras från 69 747 Mkr (76 375)

till 3 782 Mkr (6 332). Detta belopp utgjorde koncernens

huvudsakliga transaktionsexponering exkluderat valuta-

säkringar. SKF Treasury Centre tillämpar finansiella instru-

ment såsom forwards, optioner och ränteswapar för att

matcha det underliggande prognotiserande kassaflödet

för att säkra transaktionsexponeringen.

Nettovalutaflöden (Mkr)	2025	2024
CAD	768	1 049
CNY	1 638	1 523
DKK	346	461
EUR	–9 438	–8 009
AUD	415	598
THB	518	594
TRY	1 257	1 564
USD	5 618	6 345
Övrigt 1)	2 660	2 207
SEK	–3 782	–6 332

1) Övrigt består av 9 olika valutor.

Baserat på att nettovalutaflödena under 2025 är likadana

fram över så visar nedanstående graf en känslighetsanalys

över effekten på rörelseresultatet av en 5% svagare SEK

gentemot övriga valutor.

Effekten i eget kapital är resultatet efter skatt vilket

framgår i föregående graf. Effekterna på dotter företagens

finansiella rapporter till koncernens presentationsvaluta

av ändringar i valutakurser har inte beaktats.

Omräkningsexponering

Koncernens bokslut påverkas också av omräknings effekter

vid omräkningen av utländska dotterföretags resultat och

netto tillgångar till SEK. SKF reducerar risken för omräk-

ningseffekter genom optimering av den interna kapital -

strukturen, vilken inkluderar allokering av utdelningsbara

medel i bokslutet till moderbolaget. Baserad på 2025 års

rörelseresultat i lokal valuta, visar nedstående graf en

känslighetsanalys över effekten på omräkningen av rörelse-

resultatet av en 5% svagare SEK gentemot alla övriga

valutor .

INR GBP USD CNY EUR

150

120

Effekt av omräkningen på rörelseresultatet

till SEK av en 5% svagare SEK

Övrigt

1) Övrigt består av 41 olika valutor.

180 Mkr

Ränterisk

Koncernen definierar ränterisk som koncernens risk för

ofördel aktiga fluktuationer i kassaflödet då räntenivån

ändras och inkluderar inte kreditspreadar.

Vid årsskiftet uppgick de totala räntebärande

skulderna till 21 355 Mkr (27 770) och de totala ränte-

bärande tillgångarna till 10 453 Mkr (12 324). Hantering

av överskottslikviditet och upp låning är koncentrerad

till SKF Treasury Centre .

−600

−450

−

300

−

150

300

150

THBAUDEUR USDTRYCAD DKKCNY

Effekt av transaktionsexponering på

rörelseresultatet av en 5% svagare SEK

450

Mkr

Övrigt

1) Övrigt består av 9 olika valutor.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 132

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

Exponeringen för valuta- och ränterisk vid upp låning

i utländsk valuta har hanterats med valuta- och ränte-

swappar för lån i EUR med fast ränta som swappats till rör-

lig euro.

Baserat på den räntebärande nettoskulden per balans-

dagen skulle en ofördelaktig förändring av räntenivån med

1% minska resultatet före skatt med –3 Mkr (33), inkluderat

effekten av derivat. För detaljer över räntenivåer för indivi-

duella lån, se not 11 i moderbolagets finansiella rapporter.

Marknadsrisk – prisrisk

Marknadsrisker inkluderar också andra prisrisker och för

koncernen är risken för fluktuationer i aktiekurser och

index på börsen den mest relevanta risken.

Per den 31 december hade koncernen innehav i noterade

aktier, kategoriserade som finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde via övrigt totalresultat till ett värde av

89 Mkr (400). Om aktiekursen hade varit 5% högre/lägre

per balansdagen skulle reserven för finansiella tillgångar

som värderas till verkligt värde via övrigt total resultat

i eget kapital ha varit 4 Mkr (20) högre/lägre .

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk, även kallad finansieringsrisk, utgörs av risk

för att koncernen skulle få problem att anskaffa medel för

att möta åtaganden. Enligt koncernens policy ska kon-

cernen, utöver befintlig lånefinansiering, ha en betalnings-

beredskap i form av tillgänglig likviditet och/eller lång-

siktiga kreditlöften. Per balansdagen hade koncernen,

utöver egen likviditet, ett tillgängligt outnyttjat kreditlöfte

om 800 MEUR, syndikerat till tio banker, som löper till 2030.

I tillägg har SKF tecknat en långfristig kreditfacilitet på

430 MEUR med Europeiska investeringsbanken (EIB), som

i slutet av året var outnyttjad.

Ett gott kreditbetyg är viktigt för hantering av likviditets-

risk. Per den 31 december 2025 har koncernen ett kredit-

betyg för långa krediter om Baa1 från Moody’s Investors

Service och BBB+ från Fitch Ratings, båda med stabil

utsikt.

Nedanstående tabell visar koncernens kontraktsenliga

och odiskonterade räntebetalningar och återbetalningar av

finansiella skulder. Dessutom inkluderas derivat med rela-

terade betalnings flöden. Alla finansiella instrument med

avtalade betalningar per den 31 december 2025 är inklu-

derade i analysen. Planerade framtida skulder är inte inklu-

derade. Belopp i utländsk valuta har omräknats till svenska

kronor med balansdagens kurs. Finansiella instrument

med rörlig ränta har beräknats med den senaste räntenivån

som förelåg den 31 december 2025. Skulder har inkluderats

i den period när återbetalning tidigast kan krävas.

			2025 kassaflöden
			2028–	2031 och
Mkr	2026	2027	2030	senare
Lån	–551	–238	–8 714	–3 214
Leverantörs- skulder	–11 207	—	—	—
Derivat, netto	22	—	–23	—
Leasingskulder	–796	–611	–1 200	–684
Totalt	–12 532	–849	–9 937	–3 898

Kreditrisk

Kreditrisk innebär exponering för förluster i det fall en mot-

part till ett finansiellt instrument inte kan möta sina åta-

ganden. SKF-koncernen är exponerad för kreditrisk genom

sina operativa verksamheter och vissa av sina finansiella

verksamheter.

Koncernens maximala exponering för kreditrisk uppgick

till 26 023 Mkr (28 985) per balansdagen. Exponeringen

baserades på bokfört värde för alla finansiella tillgångar

med undantag för koncernens aktieinnehav. SKF-koncernen

har inga signifikanta utestående finansiella garantier som

kan öka kreditrisken eller något innehav av ställda säker-

heter som kan reducera kreditrisken per balans dagen.

Kreditrisk (Mkr)	2025	2024
Kundfordringar	15 408	16 600
Övriga fordringar	1 469	1 292
Derivat	162	62
Likvida medel	8 984	11 031
Totalt	26 023	28 985

På operativ nivå analyseras kundfordringar löpande

lokalt inom koncernen. Koncernens risker avseende kund-

fordringar är begränsad, i huvudsak beroende på dess

geo grafiskt och industriellt diversifierade kunder. Kund-

fordringar är föremål för kreditkontroll och rutiner för god-

kännande finns i alla koncernbolag.

I enlighet med koncernens policy avseende kreditrisken

för finansiella verksamheter handlar koncernen endast

med väl etablerade finansiella institutioner. Transaktioner

görs inom fastställda gränser och kreditexponering per

motpart analyseras kontinuerligt. Gällande derivat har

SKF-koncernen tecknat ISDA-avtal (International Swaps

and Derivatives Association, Inc.) med i stort sett samtliga

av dessa finansiella institutioner. ISDA klassificeras som

ett så kallat verkställbart netting arrangemang. En funktion

med ISDA-avtal är att det möjliggör för SKF-koncernen

att beräkna kreditexponering på nettobasis, det vill säga

skillnaden mellan vad koncernen fordrar och är skyldig,

per motpart. Avtalet mellan koncernen och motparten

möjliggör nettobetalning av derivat när båda parterna

väljer denna metod. Vid en betalnings inställelse av endera

parten har motparten möjlighet att välja att betala netto.

Per balansdagen hade koncernen derivat tillgångar på cirka

165 Mkr (59) och derivatskulder på cirka 207 Mkr (646)

som ingår i verkställbara nettingarrange mang.

Säkringsredovisning

Koncernen tillämpar säkringar för att minska risker hänför-

liga till volatilitet i balansposter och framtida kassaflöden,

vilka annars skulle påverka resultat räkningen. Skillnad

görs mellan säkring av kassaflöde, säkring av verkligt värde

och säkring av netto investeringar i utlandsverksamhet

baserat på karaktären av den säkrade posten.

Derivat som utgör effektiva ekonomiska säkringar, men

som koncernen väljer att inte tillämpa säkringsredovisning

för, redo visas på samma sätt som instrument som innehas

för handel. Förändringar i verkligt värde av ekonomiska

säkringar redovisas omgående i resultaträkningen som

en finansiell intäkt eller kostnad eller i rörelseresultatet

beroende på den säkrade postens natur.

Säkringar av verkligt värde

Säkringsredovisning har tillämpats med derivat-

instrument som effektivt motverkar exponeringen för för-

ändringar i verkligt värde vid upplåning i utländsk valuta.

Förändringar i verkligt värde av dessa derivatinstrument

som identifierats som säkringsinstrument och uppfyller

kraven för säkringar av verkligt värde redovisas som en

finansiell post i resultaträkningen. Det redovisade värdet

av den säkrade posten (finansiella skulden) justeras för

den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade

risken. Vinsten eller förlusten redovisas inom finansiella

poster i resultat räkningen. Om säkringsförhållandet upphör

amorteras justeringen till det redovisade värdet av under

återstoden av lånets löptid.

SKF-koncernen säkrar risken för förändringar i verkligt

värde avseende finansiella skulder per december 2025

genom valuta- och ränteswappar.

Lånet om 400 MEUR, med löptid till 2028, med fast

ränta har swappats till rörlig EUR-ränta. Förfalloår och

redovisat värde beskrivs i not 20. Effek tiviteten i säkrings-

förhållandet mätt vid ingången av säkrings förhållandet

och framåtriktat för att säkerställa att det ekonomiska för-

hållandet mellan säkringsobjekt och säkringsinstrument

kvarstår. Vid effektivitets mätningen var inte ändringar i

kredit värdighet beaktade vid beräkning av förändring av

verkligt värde. Tabellen över derivat (i derivatavsnittet

nedan) visar att koncernen hade ränte derivat för säkringar

av verkligt värde till ett netto belopp om –23 Mkr (–456)

per den 31 december 2025.

Följande tabell visar förändringar i verkligt värde av

säkringarna som redovisats som räntekostnad under året.

	Finansiell	Finansiell
Mkr	kostnad 2025	kostnad 2024
Finansiella skulder
(säkrade poster)	–45	–118
Valuta- och ränteswappar
(säkringsinstrument)	45	128
Skillnad (ineffektivitet)	—	10

26 Finansiell riskhantering, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 133

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

26 Finansiell riskhantering, forts

Derivat

Nedanstående tabell visar det verkliga värdet för derivat

per balansdagen redovisade som tillgångar per den

31 december 2025 i not 14 och skulder i not 20. Dessa

derivat är uppdelade på derivat som ingår i säkrings-

relation och övriga derivat.

Derivat netto (Mkr)	Kategori	2025	2024
Ränte- och valutaswappar
Säkringar av verkligt värde	Säkrings redovisning	–23	–456
Ekonomiska säkringar	Innehas för handel	—	—
Valutaterminer och valutaoptioner
Ekonomiska säkringar	Innehas för handel	–172	–202
Aktieswappar
Ekonomiska säkringar	Innehas för handel	1	1
		–194	–657

27 Innehav utan bestämmande inflytande

Redovisningsprincip

Dotterföretag som koncernen kontrollerar, men äger

mindre än 100% av, konsolideras in i koncernens finan-

siella rapporter. Kategorin ”Innehav utan bestämmande

inflytande” i rapporten över eget kapital ackumulerar den

andel av dotterföretags egna kapital som ej är hänförligt

till ägarna av AB SKF.

Väsentliga innehav utan bestämmande inflytande

Det har varit ett tillägg av signifikanta minoritets intressen

under 2025. De största minoritetsinnehaven avser nu

SKF India Ltd samt SKF India (Industrial) Ltd. Minorite-

tens andel i båda bolagen uppgår till 47,4% (47,4). Detta

motsvarar 2,4% (2,3) av koncernens totala egna kapital.

I tabellen presenteras den summerade finansiella infor-

mationen för SKF India Ltd och SKF India (Industrial) Ltd .

		Januari–december
Summerad resultaträkning (Mkr)	2025	2024
Nettoomsättning	5 948	6 106
Rörelseresultat	953	947
Årets resultat	468	656
Övrigt totalresultat	–646	167
Periodens totalresultat	–178	824
Resultat allokerat till
innehav utan bestämmande
inflytande	222	311
Utdelningar betalda till
innehav utan bestämmande
inflytande	–37	–369

	Per 31 december
Summerad balansräkning (Mkr)	2025	2024
Anläggningstillgångar	1 092	994
Omsättningstillgångar	4 360	3 610
Summa tillgångar	5 452	4 604
Eget kapital hänförligt till
aktieägare i AB SKF	1 462	1 607
Eget kapital hänförligt till innehav
utan bestämmande inflytande	1 317	1 449
Långfristiga skulder	51	16
Kortfristiga skulder	2 622	1 532
Summa eget kapital och skulder	5 452	4 604

28 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

29 Händelser efter balansdagen

Redovisningsprincip

SKF klassificerar om tillgångar och skulder som innehas

till försäljning till separata rader i de fall som kriterierna

för klassificering är uppfyllda. Tillgången, eller gruppen av

tillgångar som hålls till försäljning värderas till det lägsta

av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för

kost nader kopplade till försäljning.

Avyttringen av flygverksamheten i Elgin, Illinois, USA, slut-

fördes i januari 2026. Avyttringen förväntas ha en positiv

kassaflödeseffekt motsvarande köpeskillingen på 691 Mkr.

Avyttringen kommer att resultera i en realisationsvinst på

cirka 0,4 Mdkr under första kvar talet 2026 och kommer att

redovisas som en jämförelse störande post.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Per den 31 december 2025 redovisas tillgångar och skulder

som innehas för försäljning till ett netto om 190 Mkr ( 1 461).

Beloppen är hänförliga till flygverksamheten i Elgin i Illinois,

USA som avyttrades i januari 2026.

Per den 31 december 2024 ingick även den avyttrade

flygverksamheten i Hanover, Pennsylvania, USA. Se not 4.

Tillgångar som	Per 31 december
innehas för försäljning Mkr	2025	2024
Anläggningstillgångar
Goodwill	51	583
Övriga immateriella tillgångar	—	240
Materiella anläggningstillgångar	18	58
Omsättningstillgångar
Varulager	109	536
Kundfordringar	28	175
Övriga kortfristiga fordringar	—	1
Tillgångar som innehas
för försäljning	206	1 594

Skulder som	Per 31 december
innehas för försäljning Mkr	2025	2024
Långfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder
och avsättningar	—	3
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	12	61
Kortfristiga avsättningar	—	28
Övriga kortfristiga skulder	4	40
Skulder som innehas
för försäljning	16	133

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 134

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

NOTER

AB SKF, organisationsnummer 556007-3495, som är

moderbolag i SKF-koncernen, är ett registrerat svenskt

aktiebolag med säte i Göteborg. Huvud kon torets adress

är AB SKF, 415 50 Göteborg, Sverige.

AB SKF är det bolag inom koncernen som fattar de

strate giska besluten och bär kostnaderna för forskning och

utveckling. AB SKF äger och kontrollerar därigenom de

intellektuella rättigheterna inom koncernen. Dotterbolagen

utför de tjänster och uppgifter som AB SKF bestämt och

har därmed ett begränsat kommersiellt ansvar.

Utdelningar från dotterföretag uppgick till 7 135 Mkr

(3 187), varav 4 077 Mkr avser utdelningar av ägarandelar

i dotterbolag.

Investeringar i dotterföretag ökade med 5 217 Mkr

(–1 634 ), varav –212 Mkr (–500) avser ned skrivningar,

5 429 Mkr (125) avser förvärv och kapitaltillskott. Aktier

i dotterbolag till ett bokfört värde av 0 (–1 259) har sålts

under året.

Risker och osäkerheter i koncernens verksamhet finns

beskrivna i koncernens förvaltningsberättelse. Moder-

bolagets finansiella ställning är beroende av dotter före-

tagens finansiella ställning och utveckling. En allmän ned-

gång i efterfrågan på koncernens produkter och tjänster

kan innebära lägre ”resterande vinst” och lägre vinst-

utdelningar till moderbolaget liksom behov av nedskriv-

ningar av bokförda värden av dotterföretagsaktier. Genom

att dotter företagen verkar på många olika marknader, såväl

geografiskt som verksamhetsmässigt, bedöms risken vara

liten för att moderbolagets ställning ska påverkas negativt.

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 25 967 Mkr

(22 839).

Moderbolaget, AB SKF Moderbolagets resultaträkningar

Moderbolagets rapporter

över totalresultat

Januari–december

Mkr Not 2025 2024

Intäkter 2 4 389 7 362

Kostnad för intäkter 2 –5 703 –5 528

Övriga förvaltnings- och administrationskostnader 2 –1 880 –1 639

Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto 2 72 17

Rörelseresultat –3 122 212

Finansiella intäkter och finansiella kostnader, netto 3 6 701 2 499

Resultat efter finansiella poster 3 579 2 711

Bokslutsdispositioner 4 3 359 400

Resultat före skatt 6 938 3 111

Inkomstskatter 5 –7 –86

Årets resultat 6 931 3 025

Januari–december

Mkr Not 2025 2024

Årets resultat 6 931 3 025

Poster som ej kommer att omklassificeras till resultaträkningen

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 9 –309 78

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 9 — —

Övrigt totalresultat, netto –309 78

Övrigt totalresultat 6 622 3 103

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 135

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Moderbolagets balansräkningar

Per 31 december

Mkr Not 2025 2024

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar 6 531 712

Materiella anläggningstillgångar 7 76 63

Andelar i koncernföretag 8 26 014 20 797

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 11 668 12 483

Andelar i intresseföretag 2 2

Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 22 331

Andra långfristiga fordringar 31 17

Uppskjutna skattefordringar 5 622 524

38 966 34 929

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 5 015 8 207

Övriga kortfristiga fordringar 96 217

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 412 328

Likvida medel 3 12

5 526 8 764

Summa tilllgångar 44 492 43 693

Per 31 december

Mkr Not 2025 2024

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 138 1 138

Bundna reserver 918 918

2 056 2 056

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

—

140

Balanserade vinstmedel 19 036 19 674

Årets resultat 6 931 3 025

25 967 22 839

28 023 24 895

Obeskattade reserver 4 — —

Avsättningar

Avsättningar för ersättningar till

anställda efter avslutad anställning 10 757 727

Övriga avsättningar 60 4

817 731

Långfristiga skulder

Långfristiga lån 11 11 666 12 480

11 666 12 480

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån 11

—

3 446

Leverantörsskulder 729 531

Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 151 781

Övriga kortfristiga skulder 248 239

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 858 590

3 986 5 587

Summa eget kapital och skulder 44 492 43 693

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 136

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Moderbolagets

förändringar av eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Mkr

Aktie-

kapital

Bundna reserver

Fond för verkligt

värde

Balanserade

vinstmedel Totalt

Ingående balans 1 januari 2024 1 138 918 63 23 135 25 254

Årets resultat — — — 3 025 3 025

Övrigt totalresultat

Förändring av verkligt värde

för tillgångar som värderas

via övrigt totalresultat — — 77 — 77

Transaktioner med aktieägare

Kostnader för Prestationsbaserade

Aktieprogram

— — — –46 –46

Utdelningar — — — –3 415 –3 415

Utgående balans 31 december 2024 1 138 918 140 22 699 24 895

Årets resultat — — — 6 931 6 931

Övrigt totalresultat

Förändring av verkligt värde

för tillgångar som värderas

via övrigt totalresultat — — –140 –169 –309

Transaktioner med aktieägare

Kostnader för Prestationsbaserade

Aktieprogram

— — — 35 35

Utdelningar — — — –3 529 –3 529

Utgående balans 31 december 2025 1 138 918 — 25 967 28 023

1) Aktiekapitalets fördelning på olika aktietyper samt aktiernas kvotvärde framgår av not 16 till koncernens finansiella rapporter.

2) Se not 23 i koncernens finansiella rapporter för information om Prestationsbaserade Aktieprogram.

Bundet eget kapital inkluderar aktiekapital och reservfond

som inte kan utdelas till aktieägarna.

Fritt eget kapital inkluderar balanserade vinstmedel som

kan utdelas till aktieägarna, samt fond för verkligt värde

vilket ackumulerar förändringarna av verkligt värde av till-

gångar som kan säljas.

Moderbolagets

kassaflödesanalyser

Januari–december

Mkr Not 2025 2024

Operativa aktiviteter

Rörelseresultat –3 122 212

Justering för

Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 189 324

Övriga ej kassaflödespåverkande poster 193 170

Betald ersättning till anställda efter avslutad anställning 10 –52 –58

Betald skatt 100 41

Förändring av rörelsekapital

Leverantörsskulder 198 65

Övriga rörelserelaterade tillgångar och skulder, netto 7 911 1 633

Ränteinbetalningar 267 343

Ränteutbetalningar –320 –428

Övriga finansiella intäkter/kostnader –205 –181

Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 5 159 2 121

Investeringsaktiviteter

Investeringar i immateriella tillgångar 6 — —

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 7 –21 –5

Utdelningar erhållna från dotterföretag 3 3 058 3 187

Investeringar i dotterföretag 8 –1 352 –125

Försäljning av aktier i dotterföretag 8 — 1 259

Kapitalnedsättningar i dotterföretag 8 — —

Investeringar i aktier — –2

Nettokassaflöde från investeringsaktiviteter 1 685 4 314

Nettokassaflöde efter investeringar före finansiering 6 844 6 435

Finansieringsaktiviteter

Återbetalning av medel- och långfristiga lån –3 324 –3 010

Utdelning till aktieägarna –3 529 –3 415

Nettokassaflöde från finansieringsaktiviteter –6 853 –6 425

Ökning (+)/minskning (–) av likvida medel –9 10

Likvida medel per 1 januari 12 2

Likvida medel per 31 december 3 12

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 137

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Noter till moderbolagets

finansiella rapporter

Redovisning

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet

med Års redovisningslagen och Rådet för finansiell rappor-

terings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk

person samt uttalanden från Rådet för finansiell rapporte-

ring (UFR). Rekommendationen från Redovisningsrådet för

finansiell rapportering RFR 2 innebär att årsredovisningen

så långt som det är möjligt överensstämmer med IFRS.

Lokal svensk lagstiftning möjliggör inte att IFRS kan följas

helt. Nedan beskrivs skillnaderna mellan moderbolagets

och koncernens redovisningsprinciper. För beskrivning av

koncernens redovisningsprinciper, se not 1 till koncernens

finansiella rapporter.

Avsättningar till anställda efter avslutad anställning

AB SKF redovisar pensioner i de finansiella rapporterna

i enlighet med RFR 2. Enligt RFR 2 skall IAS 19 gällande

tilläggsuppgifter tillämpas när gällande.

Investeringar i koncernföretag

Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde

efter avdrag för nedskrivningar.

Obeskattade reserver

Skattelagstiftningen i Sverige medger avsättning till

obeskattade reserver. Härigenom kan företagen inom

vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade

vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas.

De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning

först då de upplöses. För den händelse att verksam-

heten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade

reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan

att någon beskattning blir aktuell.

Immateriella tillgångar

Goodwill bedöms ha en bestämd nyttjandeperiod i enlig-

het med svensk lagstiftning. Nyttjandeperioden uppgår

till åtta år och avskrivning sker linjärt.

Leasing

RFR 2 tillåter undantag från IFRS 16 vilket moder bolaget

har tillämpat. Leasingavtal rapporteras som operationell

leasing.

AB SKF är det bolag inom koncernen som fattar de strate-

giska besluten och bär kostnaderna för forskning och

utveckling med rätt till den resterande vinsten efter det att

dotterföretagen har ersatts för sina tjänster. Som en kon-

sekvens består intäkterna av överskott från dotterföretag

Mkr 2025 2024

Resultat från andelar i koncernföretag

Utdelningar från dotterföretag 7 135 3 187

Övriga finansiella intäkter från dotterföretag 7 –8

Nedskrivning av investeringar i dotterföretag –212 –500

Totalt 6 930 2 679

Finansiella intäkter

Ränteintäkter hänförliga till dotterföretag 267 343

Ränteintäkter hänförliga till externa parter 4 2

Övriga finansiella intäkter 11 —

Totalt 282 345

Finansiella kostnader

Räntekostnader hänförliga till dotterföretag –57 –99

Räntekostnader hänförliga till externa parter –285 –355

Övriga finansiella kostnader –169 –71

Totalt –511 –525

samt royalties. Kostnaderna för intäkterna består av forsk-

nings- och utvecklingskostnader och uppgick till 3 046 Mkr

(2 950).

Av de totala rörelsekostnaderna var 4 494 Mkr (4 395)

fakturerade från dotterföretag.

1 Redovisningsprinciper 2 Intäkter och rörelsekostnader

3 Finansiella intäkter och finansiella kostnader

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 138

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Bokslutsdispositioner (Mkr) 2025 2024

Erhållna/betalda koncernbidrag 3 359 400

Obeskattade reserver

Förändring avskrivningar utöver plan — —

3 359 400

Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan — —

Skatt hänförlig till resultat före skatt (Mkr) 2025 2024

Aktuell skatt — —

Källskatter –105 –144

Uppskjutna skatter 98 58

–7 –86

Uppskjutna skatter per slag, netto (Mkr) 2025 2024

Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 124 131

Skattefordringar relaterade till källskatter 498 393

Skattefordringar relaterade till förlustavdrag — —

Uppskjutna skattefordringar 622 524

Avstämning mellan lagstadgad skatt i Sverige och verklig skatt (Mkr) 2025 2024

Skatt beräknad efter svensk skattesats –1 429 –641

Ej skattepliktiga utdelningar och andra finansiella intäkter 1 472 655

Justeringar för skatt avseende tidigare år –2 –9

Övriga icke avdragsgilla och icke skattepliktiga resultatposter, netto –48 –91

Verklig skatt –7 –86

Den svenska skattesatsen uppgick till 20,6% (20,6).

Mkr

2025

Utgående balans Investeringar Nedskrivningar Utrangeringar

2025

Ingående balans

Anskaffningsvärden

Goodwill 42 — — — 42

Teknologi, immateriella rättigheter

och liknande poster 1 058 — — — 1 058

Internt utvecklad mjukvara 2 308 — — — 2 308

3 408 — — — 3 408

Mkr

2025

Utgående balans Avskrivningar Nedskrivningar Utrangeringar

2025

Ingående balans

Ackumulerade avskrivningar

Goodwill 39 1 — — 38

Teknologi, immateriella rättigheter

och liknande poster 1 004 20 — — 984

Internt utvecklad mjukvara 1 834 160 — — 1 674

2 877 181 — — 2 696

Redovisat värde 531 712

Mkr

2024

Utgående balans Investeringar Nedskrivningar Utrangeringar

2024

Ingående balans

Anskaffningsvärden

Goodwill 42 — — — 42

Teknologi, immateriella rättigheter

och liknande poster 1 058 — — — 1 058

Internt utvecklad mjukvara 2 308 — — — 2 308

3 408 — — — 3 408

Mkr

2024

Utgående balans Avskrivningar Nedskrivningar Utrangeringar

2024

Ingående balans

Ackumulerade avskrivningar

Goodwill 38 1 — — 37

Teknologi, immateriella rättigheter

och liknande poster 984 19 — — 965

Internt utvecklad mjukvara 1 674 162 127 — 1 385

2 696 182 127 — 2 387

Redovisat värde 712 1 021

Se not 10 till koncernens finansiella rapporter för information om den internt utvecklade mjukvaran inklusive nedskrivning.

Teknologi och liknande poster skrivs av över åtta år.

4 Bokslutsdispositioner 6 Immateriella tillgångar

5 Skatter

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 139

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Mkr

2025

Utgående balans Investeringar

Avyttringar/

Nedskrivningar Övrigt

2025

Ingående balans

Anskaffningsvärden

Byggnader 6 1 — — 5

Inventarier, verktyg och installationer 106 — — 1 105

Pågående nyanläggningar

inkl. förskottsbetalningar 29 20 — –1 10

141 21 — — 120

Mkr

2025

Utgående balans Avskrivningar

Avyttringar/

Nedskrivningar Övrigt

2025

Ingående balans

Ackumulerade avskrivningar

Byggnader 4 1 — — 3

Inventarier, verktyg och installationer 61 7 — — 54

65 8 — — 57

Redovisat värde 76 63

Mkr

2024

Utgående balans Investeringar

Avyttringar/

Nedskrivningar Övrigt

2024

Ingående balans

Anskaffningsvärden

Byggnader 5 — — — 5

Inventarier, verktyg och installationer 105 — –27 11 121

Pågående nyanläggningar

inkl. förskottsbetalningar 10 5 — –11 16

120 5 –27 — 142

Mkr

2024

Utgående balans Avskrivningar

Avyttringar/

Nedskrivningar Övrigt

2024

Ingående balans

Ackumulerade avskrivningar

Byggnader 3 — — — 3

Inventarier, verktyg och installationer 54 12 –24 — 66

57 12 –24 — 69

Redovisat värde 63 73

Andelar i koncernföretag

den 31 december (Mkr) 2025

Investe-

ringar

Nedskriv-

ningar

Avyttringar

och kapital-

nedsättningar 2024

Investe-

ringar

Nedskriv-

ningar

Avyttringar

och kapital-

nedsättningar 2023

Investeringar

i koncernföretag 26 014 5 429 –212 — 20 797 125 –500 –1 259 22 431

Koncernen består av 187 legala enheter (dotterföretag) där

AB SKF som moderbolag är ägaren, direkt eller indirekt via

holding bolag. Den största andelen av koncernens dotter-

företag är till verknings- och försäljningsbolag. Endast ett

begränsat antal är involverade i centrala koncernaktivi-

teter såsom Treasury, Åter försäkring, eller som tidigare

nämndes, mellan liggande holding företag. Den legala struk-

turen är utformad för att effektivt hantera legala krav,

administration, finansiering och skatter i de länder där

koncernen är verksam.

Under 2025 har ett flertal koncerninterna transaktioner

av andelar i koncernföretag skett till följd av bildandet av

koncernen för fordonsverksamheten där det nuvarande

dotterbolaget SKF Interim AB kommer bli moderbolag.

I tabellerna på kommande sidor redovisas först dotter-

företagen som innehas direkt av moderbolaget. Därefter

presenteras de mest betydande dotterföretagen som ägs

indirekt inom koncernen. Tillsammans utgör dessa dotter-

företag mer än 90% av koncernens försäljning och mer än

90% av koncernens tillverknings anläggningar.

8 Andelar i koncernföretag7 Materiella anläggningstillgångar

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 140

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Bokfört värde (Mkr)

Namn direktägda koncernföretag Land/region

Organisations-

nummer Antal andelar

innehav 2025 2024

Huvudsaklig

verksamhet

SKF Argentina S.A. Argentina — 14 677 299 86,25

94 94 T, F

SKF Australia Pty. Ltd. Australien — 96 500 100 — — F

SKF Österreich AG Österrike — 200 100 176 176 T, F

SKF Belgium NV/SA Belgien — 1 778 642 99,9

109 109 F

SKF Logistics Services

Belgium NV/SA Belgien — 29 907 952 99,9

28 28 Ö

SKF Automotive Belgium I NV Belgien — 1 100 1 — Ö

SKF Automotive Belgium II

NV Belgien — 1 100 1 — F

SKF do Brasil Ltda. Brasilien — 517 294 748 100 626 626 T, F

SKF Industrial Brasil Ltda.

Brasilien 100 100 2

—

T, F

SKF Bearings Bulgaria EAD Bulgarien — 24 664 309 100 202 202 T, F

SKF Canada Ltd. Kanada — 130 000 100 58 58 T, F

SKF Automotive Canada Inc. Kanada — 1 100 — — T, F

SKF Chilena S.A.I.C. Chile — 88 191 99,9

— — F

SKF (China) Co. Ltd. Kina — 133 400 100 1 135 1 135 Ö

SKF China Ltd. Kina — 11 000 000 100 15 15 F

SKF CZ, a.s. Tjeckien — 430 100 10 10 F

SKF Danmark A/S Danmark — 5 100 7 7 F

OY SKF AB Finland — 48 400 100 12 12 T, F

SKF Holding France S.A.S Frankrike — 1 100 3 371 3 371 Ö

SKF GmbH Tyskland — 200 20

227 315 T, F

SKF Holding Deutschland

GmbH Tyskland — 2 500 100 27 27 Ö

SKF Lubrication Systems

Germany GmbH Tyskland — 2 574 10,1

223 223 T, F

SKF Hellas S.A. Grekland — 2 000 100 — — F

SKF Svéd Golyóscsapágy Zrt Ungern — 20 100 — — F

SKF Engineering and

Lubrication India Private Ltd. Indien — 1 196 450 52,8

314 314 T, F

SKF India Ltd Indien — — — 87 T, F

SKF India (Industrial) Ltd. Indien — 25 992 059 52,6 868 — T, F

PT. SKF Indonesia Indonesien — 53 411 60 26 26 T, F

PT. SKF Industrial Indonesia Indonesien — 2 455 96,3

5 5 F

SKF AI Ltd. Israel — 2 413 322 100 220 220 F

SKF Industrie S.p.A. Italien — 465 000 100 653 912 T, F

SKF Japan Ltd. Japan — 32 400 100 153 174 T, F

SKF Malaysia Sdn. Bhd. Malaysia — 1 000 000 100 57 57 F

SKF de México, S.A. de C.V. Mexiko — 375 670 256 99,9

101 101 T, F

SKF Industrial Mexico S.A

de C.V. Mexiko — 50 000 100 — — T, F

Bokfört värde (Mkr)

Namn direktägda koncernföretag Land/region

Organisations-

nummer Antal andelar

innehav 2025 2024

Huvudsaklig

verksamhet

SKF New Zealand Ltd. Nya Zeeland — 375 000 100 — — F

SKF Norge AS Norge — 50 000 100 — — F

SKF del Peru S.A. Peru — 2 564 903 99,9

— — F

SKF Philippines Inc. Filippinerna — 8 395 100 20 20 F

SKF Business Center Sp. z o.o. Polen — 100 100 32 37 Ö

SKF Polska Sp. z o.o. Polen — 3 701 466 100 156 156 T, F

SKF Portugal-Rolamentos, Lda. Portugal — 64 843 100 5 5 F

SKF Korea Ltd. Republiken

Korea — 128 667 100 74 74 T, F

SKF Sealing Solutions

Korea Co. Ltd.

Republiken

Korea — 153 320 51 15 15 T, F

SKF Asia Pacific Pte. Ltd. Singapore — 1 000 000 100 97 97 F

Barseco (PTY) Ltd. Sydafrika — 1 422 480 100 157 157 Ö

SKF Espanola S.A Spanien — — — — 383 T, F

SKF Industrial Spain S.L.U Spanien — 3 650 000 100 105 — T, F

SKF Förvaltning AB Sverige 556350-4140 124 500 99,6

5 438 4 144 Ö

SKF International AB Sverige 556036-8671 20 000 100 1 320 1 320 Ö

SKF Interim AB Sverige 559505-9022 30 140 196 100 3 317 — Ö

ThePatentBay AB

Sverige 559548-5854 25 000 100 — — Ö

Återförsäkringsaktiebolaget

SKF Sverige 516401-7658 30 000 100 125 125 Ö

Bagaregården 16:7 KB Sverige 916622-8529 — 99,9

106 98 Ö

SKF Eurotrade AB Sverige 556206-7610 83 500 100 12 12 F

SKF Verwaltungs AG Schweiz — 500 100 502 502 Ö

SKF Taiwan Co. Ltd. Taiwan — 169 475 000 100 102 102 F

SKF (Thailand) Ltd. Thailand — 1 847 000 92,4

37 37 F

SKF B.V Neder-

länderna — 1 450 100 304 304 F

SKF Holding Maatschappij

Holland B.V

Neder-

länderna — 60 002 100 423 423 Ö

SKF (U.K) Ltd Stor-

britannien — 37 100 000 100 644 — T, F

Trelanoak Ltd. Stor-

britannien — 6 965 000 100 7 120 Ö

PSC SKF Ukraine Ukraina — 1 267 495 630 100 140 207 T, F

SKF USA Inc. USA — 1 000 100 4 155 4 155 T, F

SKF Venezolana S.A Venezuela — 20 014 892 100 — — Ö

26 014 20 797

1) T=Tillverkning, F=Försäljning, Ö=Övriga inkl. treasury-, återförsäkrings-, holding- och/eller vilande aktiviteter.

2) Moderbolaget och koncernföretag äger tillsammans 100%.

8 Andelar i koncernföretag, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 141

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Namn indirekt ägda koncernföretag Land/region % innehav

Ägt av

koncernföretag i

Huvudsaklig

verksamhet

Alemite LLC USA 100 USA T, F

Beijing Nankou SKF Railway Bearings Co. Ltd. Kina 51 Kina T, F

Kaydon Corporation USA 100 USA T, F

Lincoln Industrial Corporation USA 100 USA T, F

M3M S.A.S Frankrike 100 Frankrike T, F

Ningbo General Bearing Ltd. Kina 100 Barbados T, F

Nya Gamlestaden 2:9 AB Sverige 100 Sverige Ö

Orsco Inc USA 100 USA F

PEER Bearing Company, Changshan (CPZ1) Kina 100 Kina T

Pilgrim International Ltd. Storbritannien 100 Storbritannien T, F

PT SKF Lubrication Indonesia Indonesia 100 Singapore T

SKF (China) Sales Co. Ltd. Kina 100 Kina F

SKF (Dalian) Bearings and Precision Technologies Co. Ltd. Kina 100 Kina T

SKF (Jinan) Bearings & Precision Technology Co. Ltd. Kina 100 Kina T

SKF (Schweiz) A.G. Schweiz 100 Schweiz F

SKF (Shanghai) Automotive Technologies Co. Ltd. Kina 100 Kina T

SKF (Xinchang) Bearings and Precision Technologies Kina 100 Kina T

SKF Aeroengine France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F

SKF Aerospace France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F

SKF Automotive Germany GmbH Tyskland 100 Sverige T, F

SKF Automotive Italy S.r.l. Italien 100 Sverige T, F

SKF Automotive Sweden AB Sverige 100 Sverige T, F

SKF Automotive USA Inc USA 100 Sverige T, F

SKF Bearing Industries (Malaysia) Sdn. Bhd. Malaysia 100 Neder länderna T

SKF Distribution (Shanghai) Co. Ltd. Kina 100 Kina F

SKF Economos Deutschland GmbH Tyskland 100 Österrike F

SKF Espanola S.A Spanien 100 Sverige T, F

SKF France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F

SKF India Limited Indien 53 Sverige T, F

SKF Latin Trade S.A.S Colombia 100 Chile F

SKF Lubrication PTY LTD Australien 100 Australien T

SKF Lubrication Systems CZ s.r.o Tjeckien 100 Tyskland T

SKF Magnetic Mechatronics S.A.S. Frankrike 99 Frankrike T, F

SKF Marine GmbH Tyskland 100 Tyskland T, F

Namn indirekt ägda koncernföretag Land/region % innehav

Ägt av

koncernföretag i

Huvudsaklig

verksamhet

SKF Marine Singapore Pte Ltd. Singapore 100 Tyskland F

SKF Mekan AB Sverige 100 Sverige T

SKF Metal Stamping S.R.L Italien 100 Italien T, F

SKF Sealing Solutions Austria GmbH Österike 100 Österike T, F

SKF Sealing Solutions GmbH Tyskland 100 Tyskland T, F

SKF Sealing Solutions S.A. de C.V. Mexiko 100 USA T, F

SKF Seals Italy S.p.A. Italien 100 Italien T, F

SKF Slovensko, spol. S.r.o. Slovakien 70 Sverige F

SKF South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 100 Sydafrika F

SKF Steyr Liegenschaftsvermietungs GmbH Österrike 100 Österrike Ö

SKF Sverige AB Sverige 100 Sverige T, F

SKF Türk Sanayi ve Ticaret Limited Sirketi Turkiet 100 Belgien F

SKF Uruguay S.A Uruguay 100 Argentina F

SKF Vietnam Co. Ltd. Vietnam 100 Singapore F

Venture Aerobearings LLC. USA 51 USA T, F

Vesta Si Sweden AB Sverige 100 Sverige T

1) T=Tillverkning, F=Försäljning, Ö=Övriga inkl. Treasury-, Återförsäkrings- och/eller holding-aktiviteter.

Namn och säte (Mkr)

Procentuellt

innehav Antal aktier Valuta

2025

Bokfört värde

2024

Bokfört värde

Wafangdian Bearing Company Limited, Kina HKD — 309

Övrigt SEK 22 22

Totalt 22 331

I februari 2025 överfördes aktierna i Wafangdian Bearing Company Limited, Kina, till en icke-statlig

ideell organisation (NGO) vilket resulterade i en förlust på –309 Mkr.

8 Andelar i koncernföretag, forts.

9 Andra långfristiga värdepappersinnehav

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 142

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Belopp redovisat i balansräkningen (Mkr) 2025 2024

Nuvärde av fonderade förpliktelser 954 907

Verkligt värde på förvaltningstillgångar –355 –344

Nettoförpliktelse 599 563

Nuvärde av ofonderade förpliktelser 158 164

Nettoskuld 757 727

Förändring av pensionsåtaganden för året (Mkr) 2025 2024

Ingående balans 1 januari 727 721

Kostnader för förmånsbestämda planer 82 64

Pensionsutbetalningar –52 –58

Utgående balans 31 december 757 727

Specifikation av periodens kostnader (Mkr) 2025 2024

Pensionskostnad 71 89

Räntekostnader 22 22

Avkastning på förvaltningstillgångar –11 –47

Kostnader för förmånsbestämda planer 82 64

Kostnader för avgiftsbestämda planer 111 103

Totala kostnader 193 167

Alla tjänstemän anställda i bolaget omfattas av den

kollektiv avtals reglerade ITP-planen. Dessutom har bolaget

en kompletterande avgiftsbestämd plan för en begränsad

grupp av chefer. Denna avgiftsbestämda plan ersätter den

tidigare supplementära förmåns bestämda plan som från

2003 är stängd för nya deltagare.

Beräkningen av ofonderade pensionsplaner har skett i enlig-

het med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:24 och

FFFS 2007:31.

Diskonteringsräntan för ITP-planen uppgick till 2,85%

(2,85) och för andra förmånsbestämda planer till 1,6% (6,48).

Nästa års förväntade utbetal ningar avseende pensioner

i egen regi beräknas uppgå till 186 Mkr.

2025 2024

Mkr Förfalloår Ränta

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Obligationer

3 MUSD 2025 0,00 — — 3 3

300 MEUR 2025 1,25 — — 3 443 3 399

100 MUSD 2027 4,06 918 950 1 101 1 128

400 MEUR 2028 3,13 4 300 4 344 4 549 4 617

300 MEUR 2029 0,88 3 236 3 057 3 429 3 224

300 MEUR 2031 0,25 3 212 2 890 3 401 3 048

Totalt 11 666 11 241 15 926 15 419

Mkr 2025 2024

Löner och andra ersättningar 907 768

Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 523 (193) 396 (167)

För uppgift om ersättningar till ledande befattnings havare

samt könsfördelning bland ledande befattningshavare, se

not 23 till koncernens finansiella rapporter. Se not 25 till

koncernens finansiella rapporter för uppgift om medel-

antal anställda och not 24 till koncernens finansiella

rapporter för ersättningar till revisorer.

Mkr 2025 2024

Komplementäransvar

2 1

Övriga eventualförpliktelser 38 37

Totalt 40 38

Komplementäransvar avser skulder i kommanditbolaget Bagaregården 16:7. Övriga eventualförpliktelser avser

borgens ansvar för dotterföretagens PRI-skulder.

10 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 11 Lån

12 Löner, ersättningar, medelantal anställda samt

könsfördelning bland ledande befattningshavare

13 Eventualförpliktelser

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 143

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Förslag till vinstdisposition

Fond för verkligt värde SEK 0

Balanserade vinstmedel SEK 19 036 231 442

Årets resultat SEK 6 930 677 423

Fritt eget kapital SEK 25 966 908 865

Styrelsen föreslår,

att till aktieägare utdelas kr 7,75 per aktie

SEK 3 528 970 777

att som kvarstående vinstmedel balanseras SEK 22 437 938 088

SEK 25 966 908 865

1) Föreslås att betalas vid två tillfällen. Den första utbetalningen föreslås till 4,00 kronor med avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026

och den andra utbetalningen till 3,75 kronor med avstämningsdag torsdagen den 15 oktober 2026.

2) Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning

och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Resultatet av moderbolagets, AB SKFs, och koncernens verksamhet under 2025 och ställningen vid

samma års utgång framgår av resultaträkningarna och balansräkningarna med noter.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med

god redovisningssed i Sverige, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de

internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets fö rordning (EG)

nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger

en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltnings-

berättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen

av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga

risker och osäkerhets faktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet

med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de antagits av EU.

Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår

granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 6 mars 2026.

Deloitte AB

Hans Warén

Auktoriserad revisor

Hans Stråberg, Ordförande

Håkan Buskhe, Vice ordförande

Mats Rahmström, Vice ordförande

Hock Goh, Styrelseledamot

Geert Follens, Styrelseledamot

Susanna Schneeberger, Styrelseledamot

Rickard Gustafson, VD och koncernchef, styrelseledamot

Beth Ferreira, Styrelseledamot

Therese Friberg, Styrelseledamot

Richard Nilsson, Styrelseledamot

Niko Pakalén, Styrelseledamot

Jonny Hilbert, Styrelseledamot

Zarko Djurovic, Styrelseledamot

Årsredovisningen är daterad den 2 mars 2026

Göteborg, 2 mars 2026

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 144

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

MODERBOLAGET

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i AB SKF (publ)

organisationsnummer 556007-3495

Rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och kon -

cernredovisningen för AB SKF (publ) för räkenskapsåret

2025-01-01–2025-12-31, med undantag för bolags-

styrningsrapporten på sidorna 19–29 och hållbarhets-

rapporten på sidorna 31–95. Bolagets årsredovisning

och koncern redovisning ingår på sidorna 14–29, 31–95,

98–144 och 148–150 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats

i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets

finansiella ställning per den 31 december 2025 och av

dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upp-

rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en

i alla väsent liga avseenden rättvisande bild av koncernens

finansiella ställning per den 31 december 2025 och av

dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU,

och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är för-

enlig med årsredovisningens och koncern redovis ningens

övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat-

räkningen och balansräkningen för moderbolaget och

koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen

och koncernredovisningen är förenliga med innehållet

i den kompletterande rapport som har överlämnats till

moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisors-

förordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on

Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder-

bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa

kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som

avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1

har till handahållits det granskade bolaget eller, i före-

kommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områ-

den som enligt vår professionella bedömning var de mest

betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa

områden behandlades inom ramen för revisionen av, och

i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncern-

redovisningen som helhet, men vi gör inga separata ut -

talanden om dessa områden.

Värdering av goodwill

AB SKF (publ) redovisar i koncernens balansräkning per

den 31 december 2025 goodwill om 10 925 Mkr. Värdet

på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida av -

kastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter

goodwillen avser och prövas minst årligen. Företags-

ledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal

antaganden och bedömningar såsom omsättnings tillväxt,

rörelsemarginal utveckling och kapitalkostnad (WACC)

samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga be -

dömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan

på koncernens resultat och finansiella ställning. Företags-

ledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov

för någon kassa genererande enhet inom koncernen.

För ytterligare information hänvisas till not 1 om kritiska

uppskattningar och bedömningar och not 10 om immate-

riella tillgångar.

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men

var inte begränsad till dessa:

• Granskning och bedömning av SKFs rutiner och modell

för nedskrivningsprövning av goodwill och utvärdering

av att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är

konse kvent tillämpade och att integritet finns i gjorda

beräkningar;

• Verifiering av indata i beräkningar bland annat mot

affärsplaner för prognosperioden;

• Bedömning av säkerhetsmarginaler för respektive

kassagenererande enhet genom utförande av

känslighetsanalyser; och

• Granskning av fullständighet i relevanta noter till

de finansiella rapporterna.

Vid genomförandet av granskningsåtgärderna har våra

värderings specialister medverkat.

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än års-

redovisningen och koncernredovisningen och återfinns

på sidorna 1–13, 31–95 och 151–162. Det är styrelsen och

verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra

information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-

redovisningen omfattar inte denna information och vi gör

inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra

information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den infor-

mation som identifieras ovan och överväga om informa-

tionen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovis-

ningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång

beaktar vi även den kunskap vi i övrigt in hämtat under

revisionen samt bedömer om informa tionen i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende

denna information, drar slutsatsen att den andra informa-

tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att

rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovis-

ningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt

årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovis-

ningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen

och verkställande direktören ansvarar även för den interna

kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en

årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern-

redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direk-

tören för bedömningen av bolagets och koncernens för-

måga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är

tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att

fortsätta verksamheten och att använda antagandet om

fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock

inte om styrelsen och verkställande direktören avser att lik-

videra bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar

styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat över-

vaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru-

vida årsredovisningen och koncernredovisningen som

helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och

att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra ut -

talanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA

och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka

en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Fel aktigheter

kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och

anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rim ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut

som användare fattar med grund i årsredovisningen och

koncern redovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen finns

på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna

beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 145

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Rapport om andra krav enligt lagar och

andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen har vi även utfört en revision av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning för AB SKF (publ) för

år 2025-01-01–2025-12-31 samt av förslaget till disposi-

tioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt

förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder-

bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-

liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-

tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag

till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av

om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som

bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och

risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-

nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt-

ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland

annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens

ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisa-

tion är utformad så att bokföringen, medels förvaltningen

och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrol-

leras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska

sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer

och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är

nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i över-

ensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen

ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och där-

med vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revi-

sionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna

bedöma om någon styrelseledamot eller verk ställande

direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon

försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet

mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolags-

lagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till disposi-

tioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt utta-

lande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma

om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen

garanti för att en revision som utförs enligt god revisions-

sed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller för-

summelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot

bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust inte är förenligt med aktie bolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen

av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webb-

plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar.

Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern-

redovisningen har vi även utfört en granskning av att

styrelsen och verkställande direktören har upprättat

årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format

som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-

rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde -

pappersmarknaden för AB SKF (publ) för räkenskaps året

2025-01-01–2025-12-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det

lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats

i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation

RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt

ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare

i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till AB SKF (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet

med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-

marknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll

som styrelsen och verkställande direktören bedömer nöd-

vändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga

felaktig heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-

rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som

uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde-

pappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR

18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten

är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och

god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en

väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i Esef- rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on

Quality Management 1, som kräver att företaget utformar,

implementerar och hanterar ett system för kvalitets styrning

inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av

yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och till-

lämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett

format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av

årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte-

ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den

interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och

verkställande direktören tar fram under laget i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra

ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls-

enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen

validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt

XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten

överensstämmer med den granskade årsredovisningen

och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av

huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapital-

räkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten

har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av

Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till AB SKF (publ)s revisor av bolags-

stämman den 1 april 2025 och har varit bolagets revisor

sedan den 25 mars 2021.

Göteborg den 6 mars 2026

Deloitte AB

Hans Warén

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse, forts.

SKF ÅRSREDOVISNING 2025 146

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Övrig

information

147SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Kapitalstruktur, finansiering,

kreditbetyg och utdelningspolicy

Utnämnande av styrelseledamöter

och kallelse till årsstämma

Kapitalstruktur

SKFs mål för kapitalstruktur är en nettoskuldsättnings-

grad, exklusive pensionsskulder, på under 40%. Detta

mål tillsammans med den själv finansierande principen

i det strategiska ramverket, operativt kassa flöde för att

finansiera investeringar och aktie utdelning bidrar till

koncernens finansiella flexibilitet vilket möjliggör verk-

ställandet av strategin med bi behållet starkt kreditbetyg.

Den 31 december 2025 var netto skuld sättnings graden

exklusive pensions skulder 10,2% (14,1).

Finansiering

SKFs policy är att koncernens verksamheter ska vara lång-

siktigt finansierade.

Den 31 december 2025 var den genomsnittliga löptiden

på SKFs lån cirka fyra år. SKF har tre utfärdade lån på den

europeiska obligationsmarknaden. Ett på 400 MEUR med

löptid till 2028, ett på 300 MEUR med löptid till 2029 och

ett på 300 MEUR med löptid till 2031. Obligationerna med

löptid till 2028 och 2029 är båda emitterade under SKFs

ramverk för grön finansiering. Även om allokeringsfasen

har avslutats, förblir båda obligationerna utestående

fram till förfall. Då inga förändringar i allokeringen har

skett under 2025 kommer varken något separat Investor

Letter and Impact Report att publiceras för räkenskaps-

året 2025.

Enligt villkoren för dessa lån kan räntan öka med 5% vid

förändring av kontroll över bolaget om denna förändring

samtidigt medför att kredit betyget sänks till en icke kredit-

vänlig nivå. Förändring av kontroll betyder att en part

eller flera parter förvärvar mer än 50% av aktie kapitalet

i SKF eller SKF-aktier som berättigar till mer än 50% av

röstetalet.

Utöver de tidigare nämnda obligationerna har SKF ett

bilateralt lån på 100 MUSD med löptid till 2027. Dessutom

har SKF tecknat en långfristig kredit facilitet på 430 MEUR

med Europeiska investeringsbanken, som vid årets slut

var outnyttjad. Utöver egen likviditet, har AB SKF ett till-

gängligt outnyttjat kreditlöfte om 800 MEUR syndi kerat

till tio banker, som löper till 2030.

Kreditbetyg

Den 31 december 2025 hade koncernen kredit betyget

Baa1 av Moody’s Investors Service och BBB+ av Fitch

Ratings med stabil utsikt för långsiktiga krediter. SKFs

avsikt är att behålla ett starkt kreditbetyg, vilket av speglas

i företagets mål för kapitalstruktur.

Utdelning

SKFs utdelningspolicy bygger på principen att den totala

utdelningen ska anpassas till resultatutveckling och

kassa flödesutveckling med beaktande av koncernens

utvecklings möjligheter och finansiella ställning. Styrelsens

uppfattning är att utdelnings andelen ska uppgå till cirka

hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en

konjunk tur cykel, vilket avspeglas i SKFs långsiktiga finan-

siella mål. Om SKFs finansiella ställning är starkare än de

ovan beskrivna målen, kan en extra utdelning utöver den

ordinarie komma att göras i form av en högre utdelning, ett

inlösenprogram eller ett återköp av företagets egna aktier.

Under perioder med större osäkerhet kan å andra sidan en

lägre utdelning komma i fråga.

Mot bakgrund av företagets rörelseresultat, kassaflöde

och marknadsutsikter har styrelsen beslutat att föreslå en

utdelning om 7,75 kronor per aktie uppdelat på två utbetal-

ningstillfällen. Den första utbetalningen föreslås till 4,00

kronor med avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026,

och den andra utbetalningen till 3,75 kronor med avstäm-

ningsdag torsdagen den 15 oktober 2026. Om årsstämman

beslutar enligt detta förslag, beräknas utdelning avseende

det första utbetalningstillfället komma att utsändas från

Euroclear tisdagen den 28 april 2026, och utdelning avse-

ende det andra utbetalningstillfället komma att utsändas

från Euroclear tisdagen den 20 oktober 2026, se sidan 144,

Förslag till vinstdisposition.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjerna för ersättning till koncernledningen antogs vid

årsstämman 2020 och reviderades vid årsstämman 2022

och sammanfattas i not 23, Noter till koncernens finan-

siella rapporter i års redovisningen 2025. Styrelsen har

föreslagit nya riktlinjer för ersättning till årsstämman 2026.

Förslaget i sin helhet finns att läsa på sidorna 149–150.

Förutom ledamöter och suppleanter utsedda i särskild ord-

ning ska bolagets styrelse, enligt bolags ordningen, bestå

av lägst fem och högst tolv leda möter utan suppleanter.

På årsstämman ska bland annat antalet styrelse ledamöter

bestämmas, samt val genomföras av styrelse ledamöter.

Kallelse till årsstämma samt kallelse till extra bolags-

stämma där fråga om ändring av bolags ordningen kommer

att behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast

fyra veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma

för andra frågor ska utfärdas tidigast sex veckor och

senast tre veckor före stämman.

148SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare

Styrelsen för AB SKF (”SKF”) har beslutat att föreslå

följande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare till årsstämman 2026.

Omfattning

Riktlinjerna är tillämpliga på ersättning till SKFs verk-

ställande direktör och övriga medlemmar i lednings-

gruppen (tillsammans ”Koncernledningen”). Riktlinjerna

ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter det att

riktlinjerna antagits av årsstämman 2026 och på änd-

ringar i redan avtalade ersättningar som görs därefter.

Dessa riktlinjer gäller inte för eventuella ersättningar

som beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av SKFs affärsstrategi och

långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet

En framgångsrik implementering av SKFs affärs strategi

och tillvaratagandet av dess långsiktiga intressen, inklu-

sive dess hållbarhet, förutsätter att SKF kan rekrytera och

behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att SKF

kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer

gör det möjligt för SKF att erbjuda Koncernledningen en

konkurrens kraftig totalersättning och samtidigt tillvarata

aktie ägarnas bästa intressen. Rörlig lön som omfattas av

dessa riktlinjer ska vara kopplad till förutbestämda och

mätbara kriterier, som syftar till att främja SKF-koncernens

affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess

hållbarhet. För ytterligare information om SKF-koncernens

strategi hänvisas till www.skf.com och årsredovisningen.

Sedan 2008 har SKFs årsstämmor varje år beslutat

om ett prestationsbaserat aktieprogram för ledande

befattningshavare och nyckelpersoner, inklusive Koncern-

ledningen. Eftersom de prestationsbaserade aktiepro-

grammen har beslutats av bolagsstämman omfattas de

inte av dessa riktlinjer. SKFs prestationsbaserade aktie-

program ska ha som mål att sammanlänka deltagarnas

och aktieägarnas långsiktiga intressen. De prestationskrav

som används för att bedöma utfallet av de prestations-

baserade aktie programmen ska ha en koppling till affärs-

strategin och därmed till SKF-koncernens långsiktiga

värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. För ytterligare

information om SKFs prestationsbaserade aktie program,

innefattande de kriterier som utfallet är beroende av,

hänvisas till styrelsens förslag till respektive årsstämma.

Form av ersättning m.m.

Den totala ersättningen till medlem i Koncernledningen

ska bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig lön,

pensionsförmåner samt övriga förmåner såsom tjänstebil.

Dessa komponenter ska skapa en välbalanserad ersättning

som återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som

SKF-koncernens övergripande resultat. Bolags stämman

kan därutöver – och oberoende av dessa rikt linjer – besluta

om andra ersättningskomponenter, exempelvis SKFs

prestationsbaserade aktieprogram.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under

andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar av

ersättningar göras för att följa tvingande regler eller fast

lokal praxis, varvid dessa rikt linjers övergripande ändamål

så långt som möjligt ska tillgodoses.

Utöver den ersättning som anges ovan kan medlemmar

i Koncernledningen som är utlands stationerade, eller som

arbetar i flera länder, erhålla ytterligare ersättning och

andra förmåner i den utsträckning som är rimlig med

hänsyn till de särskilda omständigheter som är förknip-

pade med det gränsöverskridande arrangemanget, med

beaktande av, i möjligaste mån, det övergripande ända-

målet med dessa riktlinjer och SKF-koncernens allmänna

policyer och praxis för gränsöverskridande arbete.

Fast lön

Den fasta lönen för en medlem i Koncernledningen ska

grundas på marknadsmässiga förutsättningar. Den ska

fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde,

erfarenhet och prestation. SKF- koncernen ska använda

ett internationellt välkänt utvärderingssystem för att

fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå.

Marknadsundersökningar av lönenivåer ska ske årligen.

Koncern ledningsmedlemmarnas prestation ska utvärderas

fortlöpande under året och resultatet ska användas som

utgångspunkt vid den årliga revisionen av fasta löner.

Rörlig lön

Den rörliga lönen för en medlem i Koncernledningen ska

baseras på ett prestationsrelaterat program. Programmet

ska syfta till att motivera och belöna värdeskapande in -

satser för att stödja operationella mål, finansiella mål och

hållbarhetsmål och därmed främja bolagets affärsstrategi

och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

Det prestationsrelaterade programmet ska ha förut-

bestämda och mätbara kriterier som kan vara både finan-

siella och icke-finansiella och som bidrar till SKFs långsik-

tiga och hållbara utveckling. Kriterierna ska huvudsakligen

vara baserade på SKF-koncernens årliga finansiella resultat,

såsom rörelseresultat, tillväxt och kapitaleffektivitet, eller

ska främja SKF-koncernens hållbarhetsmål.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska

mätas under en period om ett år. När mät perioden för upp-

fyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön avslutats

ska det bedömas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts.

Styrelsen ansvarar för sådan bedömning beträffande verk-

ställande direktörens rörliga lön. Såvitt avser rörlig lön till

övriga medlemmar i Koncernledningen ansvarar verkstäl-

lande direktören för bedömningen. Vad gäller de finansiella

målen ska bedömningen baseras på finansiell information

som har offentliggjorts av SKF. Den maximala rörliga lönen

får inte uppgå till mer än 70% av den fasta årslönen.

Ytterligare rörlig lön kan utgå vid extraordinära om -

ständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrange-

mang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå,

antingen i syfte att rekrytera eller behålla medlemmar i

Koncernledningen, eller som ersättning för extraordinära

prestationer utöver individens ordinarie arbetsuppgifter.

Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande

100% av den fasta årslönen och får inte utgå mer än en

gång per år och individ. Beslut om sådan ersättning till

verkställande direktören ska fattas av styrelsen på förslag

av personalutskottet, och beslut om sådan ersättning till

övriga medlemmar i Koncernledningen ska fattas av styrel-

sens ordförande på förslag av verkställande direktören.

Styrelsen ska ha möjlighet att, i enlighet med tillämplig

lag eller avtalsbestämmelser och med för behåll för de be -

gränsningar som kan gälla enligt lag eller avtal, besluta att:

(i) helt eller delvis reducera utbetalningen av rörlig

ersättning om en anställd har begått en väsentlig över-

trädelse av SKFs uppförandekod (eller något annat väsent-

ligt policydokument) (s.k. malus); eller

(ii) helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som beta-

lats ut på felaktiga grunder eller om en anställd har begått

en väsentlig överträdelse av SKFs upp förandekod (eller

något annat väsentligt policy dokument) (s.k. claw-back).

Övriga förmåner

SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till med-

lem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Övriga

förmåner kan vara till exempel tjänstebil och sjukvårds-

försäkring. Premier och andra kostnader med anledning av

sådana förmåner beror på och ska följa lokal praxis men

ska utgöra ett begränsat värde och inte överstiga 10% av

den fasta årslönen.

Pension

Pensionsplaner, inklusive sjukförsäkring, ska baseras

på premiebestämda lösningar om inte förmåns bestämd

pensionsplan krävs enligt tvingande lag eller kollektiv-

avtalsbestämmelser. Rörlig lön ska vara pensions-

grundande i den utsträckning som följer av tvingande

lag eller kollektivavtalsbestämmelser.

Utöver grundpensionsplanen – som för svenskar

i normalfallet utgörs av ITP-pension – ska en medlem

i Koncernledningen i allmänhet omfattas av en premie-

bestämd tilläggspensionsplan. Genom att erbjuda

149SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

sådan premiebestämd tilläggspensionsplan tillförsäkras

medlemmar i Koncernledningen möjlighet att intjäna

pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som över-

stiger nivån för grundpensionen.

Den totala kostnaden för premierna för en Koncern-

ledningsmedlems premiebestämda grund pensionsplan

(inklusive sjukförsäkring) och kom pletterande pensions-

plan får inte uppgå till mer än 40% av den fasta årslönen.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Vid uppsägning från SKFs sida får uppsägningstiden vara

högst sex månader. Fast lön under uppsägningstiden och

avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett

belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Vid upp-

sägning från medlem i Koncernledningen får uppsägnings-

tiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångs-

vederlag.

Ersättning för åtagande om konkurrensbegränsning kan

utgå för att täcka inkomstbortfall, men inte under en tids-

period då avgångsvederlag utgår. Om inte annat följer

av tvingande lag eller kollektivavtal får sådan ersättning

inte överstiga 60% av den fasta månadslönen vid anställ-

ningens upphörande och är begränsad till 18 månader för

verkställande direk tören och 12 månader för övriga med-

lemmar i Koncernledningen.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av dessa ersättningsriktlinjer har styrel-

sen beaktat lön och anställningsvillkor för SKFs anställda.

Uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens

komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt

över tid har utgjort en del av styrelsens och personal-

utskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skälig-

heten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av

dessa. Styrelsen har även beaktat SKFs People Policy.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över

och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har tillsatt ett personalutskott. Personal utskottet

bereder alla ärenden gällande dels riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare, dels anställningsvillkor för

verkställande direktören. Verkställande direktörens anställ-

ningsvillkor ska god kännas av styrelsen.

Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare

presenteras av personalutskottet för styrelsen som,

åtminstone vart fjärde år, förelägger årsstämman förslag

till sådana riktlinjer för godkännande. Riktlinjerna ska

gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Personalutskottet ska även följa och utvärdera program

för rörliga ersättningar för Koncernledningen, tillämpningen

av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer

i SKF-koncernen.

Personalutskottets ledamöter är oberoende i för hållande

till SKF-koncernen och Koncernledningen. Den verkställande

direktören och övriga medlemmar i Koncernledningen ska

inte närvara vid styrelsens behandling av och beslut i

ersättningsrelaterade ärenden i den mån de berörs av

frågorna.

Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för ersättning

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt

eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för

det och ett avsteg är nödvändigt för att till godose SKFs

långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för

att säkerställa SKFs ekonomiska bärkraft. Som angivits

ovan ingår det i personal utskottets uppgifter att bereda

styrelsens beslut i ersättningsfrågor. Detta innefattar

beslut om avsteg från riktlinjerna.

Beskrivning av betydande förändringar

av riktlinjerna

I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av

årsstämman 2022 har de föreslagna riktlinjerna

uppdaterats i syfte att:

• Möjliggöra tilldelning av ytterligare rörlig lön vid extra-

ordinära omständigheter, förutsatt att sådana extra-

ordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast

görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera

eller behålla medlemmar i Koncern ledningen, eller

som ersättning för extraordinära prestationer utöver

individens ordinarie arbets uppgifter.

• Utvidga möjligheten att göra justeringar för anställ-

ningar som lyder under andra regler än svenska för

att följa tvingande regler eller fast lokal praxis.

• Möjliggöra att ytterligare ersättning och förmåner kan

beviljas personer som är utlandsstationerade, för att

öka flexibiliteten och förbättra möjligheten att behålla

och attrahera nyckelmedarbetare.

• Förtydliga att styrelsen under vissa omständig heter

kan reducera eller återkräva rörlig ersättning, helt eller

delvis, för att stärka ansvarstagandet och skydda

aktieägarnas intressen.

• Förtydliga pensionsbestämmelserna och ta bort

bestämmelsen om pensionsålder.

• Ändra bestämmelserna om uppsägning och därtill

hörande ersättning, inklusive att tillåta ersättning

för åtaganden om konkurrensbegränsning.

Slutligen har vissa redaktionella ändringar och förtyd-

liganden gjorts för ökad tydlighet och förbättrad struktur.

Styrelsen anser att ändringarna återspeglar aktie-

ägarnas allmänna intressen.

Styrelsens förslag, forts.

150SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Sjuårsöversikt

Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019

Nettoomsättning

Nettoomsättning 91 583 98 722 103 881 96 993 81 732 74 852 86 013

Rörelseintäkter/kostnader

inkl. intresseföretag. –83 828 –88 383 –92 797 –88 401 –70 974 –67 783 –76 618

Rörelseresultat 7 755 10 339 11 084 8 532 10 758 7 069 9 395

Finansiella intäkter och

ﬁnansiella kostnader, netto –1 330 –1 250 –1 903 –1 239 –695 –769 –926

Resultat före skatt 6 425 9 089 9 181 7 293 10 063 6 300 8 469

Skatter –2 176 –2 202 –2 404 –2 438 –2 484 –1 826 –2 677

Årets resultat 4 249 6 887 6 777 4 855 7 579 4 474 5 792

Balansinformation

Immateriella tillgångar 14 412 17 245 17 007 18 193 16 942 16 242 18 397

Uppskjutna skattefordringar 4 095 3 369 3 107 3 173 3 839 4 800 4 437

Materiella anläggningstillgångar 27 785 30 470 26 820 24 897 20 723 18 161 18 420

Nyttjanderättstillgångar 2 900 3 564 2 961 3 084 2 661 2 517 2 991

Finansiella och övriga långfristiga tillgångar 2 693 2 971 2 091 1 781 1 674 1 939 2 019

Varulager 23 677 26 182 23 194 26 052 20 997 15 733 18 051

Kundfordringar 15 408 16 600 16 811 16 905 13 972 12 286 14 006

Övriga kortfristiga tillgångar 15 452 19 012 19 912 16 838 18 820 18 879 15 787

Summa tillgångar 106 422 119 413 111 903 110 923 99 628 90 557 94 108

Eget kapital 55 668 61 969 54 956 54 043 45 365 35 712 37 366

Avsättningar för ersättningar till anställda

efter avslutad anställning 7 004 8 502 8 797 8 748 11 781 15 170 15 366

Uppskjutna skatteskulder 1 955 1 905 1 220 1 365 1 040 792 960

Övriga avsättningar 3 766 2 582 2 584 2 305 2 517 3 482 2 474

Finansiella skulder 15 340 20 760 21 954 22 135 19 336 18 349 19 017

Leverantörsskulder 11 207 12 553 11 236 11 594 9 881 8 459 8 266

Övriga skulder 11 482 11 142 11 156 10 733 9 709 8 593 10 659

Summa eget kapital och skulder 106 422 119 413 111 903 110 923 99 628 90 557 94 108

Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019

Nyckeltal

Rörelsemarginal, % 8,5 10,5 10,7 8,8 13,2 9,4 10,9

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 8 347 10 971 11 741 9 173 11 340 7 681 10 008

Rörelseresultat före av- och

nedskrivningar (EBITDA) 12 380 14 771 15 381 12 316 14 064 10 470 12 892

Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,6 12,1 13,3 10,6 14,8 9,8 13,2

Avkastning på eget kapital, % 7,4 11,7 12,0 9,5 18,8 12,1 15,7

Nettorörelsekapital i % av försäljningen 30,4 30,6 27,7 32,4 30,7 26,1 27,7

Nettoskuldsättning/eget kapital, % 21,6 26,6 29,5 35,2 38,3 51,7 59,3

Nettoskuldsättning/EBITDA 1,0 1,1 1,1 1,5 1,2 1,8 1,7

Kapitalomsättning, ggr 0,82 0,85 0,90 0,90 0,85 0,79 0,90

Skuldsättningsgrad, % 27,7 30,9 35,2 35,6 40,5 48,0 47,1

Soliditet, % 52,3 51,9 49,1 48,7 45,5 39,4 39,7

Nettokassaﬂöde efter investeringar,

före ﬁnansiering 6 892 5 190 7 916 295 2 100 5 259 4 953

Investeringar och anställda

Investeringar i materiella

anläggningstillgångar 3 821 5 078 5 749 5 030 3 822 3 332 3 461

Forsknings- och utvecklingskostnader 3 409 3 326 3 303 3 177 2 751 2 515 2 691

Patent – antal förstagångsansökningar 213 261 245 240 241 200 201

Medelantal anställda 36 498 37 731 39 672 40 773 40 861 38 385 41 559

Registrerat antal anställda

den 31 december 37 271 38 743 40 396 42 641 42 602 40 963 43 360

1) Se sidan 154 för deﬁnitioner.

151SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Treårsöversikt

Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023

Industri

Nettoomsättning 65 614 69 475 73 393

Rörelseresultat 7 975 9 285 9 735

Rörelsemarginal, % 12,2 13,4 13,3

Tillgångar och skulder, netto 47 718 54 662 50 420

Registrerat antal anställda 30 639 32 465 34 017

Fordon

Nettoomsättning 25 969 29 247 30 488

Rörelseresultat –220 1 054 1 349

Rörelsemarginal, % –0,8 3,6 4,4

Tillgångar och skulder, netto 13 489 16 151 14 611

Registrerat antal anställda 3 962 3 879 4 089

Alternativa nyckeltal

Mkr där ej annat anges 2025 2024

EBITA och EBITDA

Årets resultat 4 249 6 887

Skatt 2 176 2 202

Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 330 1 250

Rörelseresultat 7 755 10 339

Avskrivning på immateriella tillgångar 593 632

EBITA 8 348 10 971

Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar 4 031 3 800

EBITDA 12 379 14 771

Justerad EBITA och Justerad EBITDA

Årets resultat 4 249 6 887

Skatt 2 176 2 202

Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 330 1 250

Jämförelsestörande poster 3 918 1 844

Justerat rörelseresultat 11 673 12 183

Avskrivning på immateriella tillgångar 593 632

Justerad EBITA 12 266 12 815

Avskrivningar av immateriella tillgångar 3 482 3 455

Justerad EBITDA 15 748 16 270

Rörelseresultat 7 755 10 339

Jämförelsestörande poster

3 918 1 844

Justerat rörelseresultat 11 673 12 183

Total försäljning 91 583 98 722

Varulager 23 677 26 182

Kundfordringar 15 408 16 600

Leverantörsskulder –11 207 –12 553

Nettorörelsekapital 27 878 30 229

Nettorörelsekapital, % av tolv månaders rullande försäljning 30,4 30,6

1) För mer information, se sidan 100.

152SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Mkr där ej annat anges 2025 2024

Årets resultat 4 249 6 887

Eget kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 57 223 58 852

Avkastning på eget kapital, % 7,4 11,7

Summa tillgångar 111 158 116 558

Avsättningar 4 998 4 158

Övriga långfristiga skulder 85 90

Leverantörsskulder 11 364 11 777

Övriga kortfristiga skulder 11 415 11 612

Icke räntebärande skulder 27 862 27 636

Sysselsatt kapital 83 297 88 922

Rörelseresultat 7 755 10 339

Ränteintäkter 249 436

Rörelseresultat inkl. ränteintäkter 8 004 10 775

Sysselsatt kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 83 297 88 922

Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,6 12,1

Justerat rörelseresultat 11 673 12 183

Ränteintäkter 249 436

Justerat rörelseresultat inkl. ränteintäkter 11 922 12 619

Sysselsatt kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 83 297 88 922

Justerad avkastning på sysselsatt kapital, % 14,3 14,2

Mkr där ej annat anges 2025 2024

Skuldsättning och Nettoskuldsättning

Långfristiga lån – totalt 11 830 12 594

Kortfristiga finansiella skulder 1 172 5 361

Kortfristiga derivatskulder –186 –627

Ersättning till anställda efter avslutad anställning – övrigt 667 810

Ersättning till anställda efter avslutad anställning – pensioner 6 337 7 692

Förmånsbestämda tillgångar –632 –773

Långfristiga leasingskulder 2 167 2 714

Skuldsättning 21 355 27 771

Kortfristiga finansiella tillgångar –9 466 –11 361

Kortfristiga derivattillgångar 162 62

Nettoskuldsättning 12 052 16 472

Eget kapital 55 668 61 969

Skuldsättning 21 355 27 771

Skuldsättningsgrad, % 27,7 30,9

Eget kapital 55 668 61 969

Balansomslutning 106 422 119 413

Soliditet, % 52,3 51,9

Eget kapital 55 668 61 969

Nettoskuldsättning 12 052 16 472

Nettoskuldsättningsgrad, % 21,6 26,6

Eget kapital 55 668 61 969

Nettoskuldsättning, exkl avsättningar till anställda efter avslutad anställning 5 680 8 743

Nettoskuldsättningsgrad, exkl avsättningar till anställda efter avslutad anställning, % 10,2 14,1

Nettoskuldsättning 12 052 16 472

Justerad EBITDA 15 748 16 270

Nettoskuldsättning/Justerad EBITDA 0,8 1,0

Nettoskuldsättning 12 052 16 472

EBITDA 12 379 14 771

Nettoskuldsättning/EBITDA 1,0 1,1

Alternativa nyckeltal, forts.

153SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

SKF har tillämpat riktlinjerna utgivna av ESMA (European

Securities and Markets Authority) för alternativa nyckeltal.

Dessa nyckeltal är inte definierade eller specificerade

i IFRS men ger kompletterande information till investerare

och andra intressenter avseende före tagets resultat.

Dessa mått används internt av ledningen, som ett kom-

plement till IFRS- nyckeltal, för beslut avseende verksam-

heten. De alternativa nyckeltalen, definierade av SKF-

koncernen, är inte alltid jämförbara med liknande

nyckel tal som presenteras av andra koncerner.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat, i procent av tolv månaders rullande

genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av tolv

månaders rullande genomsnittliga balans omslutning

exklusive icke-ränte bärande skulder.

Bruttomarginal

Bruttoresultat, i procent av försäljningen.

EBITA

(Earnings before interest, taxes and amortization)

Rörelseresultat före avskrivningar på immateriella

tillgångar.

EBITDA

(Earnings before interest, taxes, depreciation

and amortization)

Rörelseresultat före av- och ned skrivningar.

Eget kapital per aktie

Eget kapital exklusive minoritetsintressen

dividerat med ordinarie antal aktier.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital exklusive jämförelse-

störande poster.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat exklusive jämförelse störande poster,

i procent av försäljningen.

Justerat resultat i kronor per aktie

Resultat i kronor per aktie exklusive

jämförelsestörande poster.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat exklusive jämförelse störande poster.

Jämförelsestörande poster

Väsentliga intäkter/kostnader som påverka jämförbar heten

mellan redovisnings perioderna. Dessa poster inkluderar,

men begränsas inte till, omstrukturerings kostnader, ned-

skrivningar och avskrivningar, valutaeffekter till följd av

devalveringar samt vinster och förluster i samband med

avyttringar av verksamheter.

Kapitalomsättning, ggr

Försäljning i förhållande till tolv månaders rullande

genomsnitt av totala tillgångar.

Medelantal anställda

Totalt antal utförda arbetstimmar av regi strerade anställda

dividerat med normal full arbetstid under perioden.

Nettorörelsekapital

Kundfordringar plus varulager minus leverantörsskulder

Nettorörelsekapital, % av tolv månaders försäljning

Kundfordringar plus varulager minus leverantörs skulder

som procentandel av tolv månaders rullande försäljning.

Definitioner

Nettoskuldsättning

Skuldsättning minskad med kortfristiga ﬁnansiella

tillgångar exklusive derivat.

Nettoskuldsättning/EBITDA

Nettoskuldsättning i relation till tolv månaders

rullande EBITDA.

Nettoskuldsättning/Justerad EBITDA

Nettoskuldsättning i relation till tolv månaders

rullande EBITDA exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuldsättning, i procent av eget kapital.

Omsättningstillväxt

Försäljning exklusive effekter av valuta och

avyttrade verksamheter.

Organisk tillväxt

Försäljning exklusive effekter av valuta samt

förvärvade och avyttrade verksamheter.

P/E-tal

Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Eget kapital, i procent av balans omslutningen vid

årets slut.

Registrerat antal anställda

Totalt antal anställda som är inkluderade i

SKFs lönelista vid periodens slut.

Resultat i kronor per aktie (i enlighet med IFRS)

Årets resultat exklusive minoritets intressen

dividerat med ordinarie antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat, i procent av försäljningen.

Scope 1, 2 och 3

Scope 1 är utsläpp som SKF har direkt kontroll över,

till exempel utrustning som använder fossila bränslen.

Scope 2 är utsläpp som SKF orsakar indirekt, till exempel

från elinköp. Scope 3 är utsläpp som SKF är indirekt

ansvarig för uppåt i värdekedjan, till exempel.

Skuldsättning

Lån plus avsättningar för ersättningar till anställda

efter avslutad anställning, netto.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättning i procent av summan av skuldsättning

och eget kapital.

Soliditet

Eget kapital, i procent av balans omslutningen.

Sysselsatt kapital

Tolv månaders rullande genomsnittliga balans-

omslutning exklusive icke-räntebärande skulder.

Total value added (TVA)

TVA är lika med rörelseresultatet minus kapitalkostnaden

före skatt. Kapitalkostnaden före skatt är baserad på en

vägd kapitalkostnad med en riskpremie på 6% över den

riskfria räntan.

Utdelningsgrad

Utdelning i förhållande till nettoresultatet för det år

som utdelningen avser.

Valutapåverkan på rörelseresultatet

Valutakurser, omräkningseffekter och effekter

från transaktionsﬂöden baserat på nuvarande

antaganden och valutakurser jämfört med

samma period föregående år.

154SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Övrig information

Kontaktinformation

Sophie Arnius

Head of Investor Relations

www.skf.com/se/investors

Carl Bjernstam

Head of Media Relations

SKF-koncernens huvudkontor

415 50 Göteborg

Telefon: 031-337 10 00

www.skf.com/se

Organisationsnummer 556007-3495

Framtidsinriktad information

Denna rapport innehåller framtidsinriktad infor mation

som baseras på SKF-ledningens nuvarande förvänt-

ningar. Även om ledningen bedömer att förväntning-

arna som framgår av sådan framtids inriktad informa-

tion är rimliga, kan ingen garanti lämnas på att dessa

för väntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följ-

akt ligen kan framtida utfall variera väsentligt jämfört

med vad som framgår i den framtids inriktade informa-

tionen beroende på bland annat förändrade förutsätt-

ningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens,

förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder,

variationer i valuta kurser och andra faktorer som

omnämns i förvaltnings berättelsen i denna års-

redovisning.

AB SKF är skyldigt att offentliggöra denna årsredo-

visning enligt lag om värde pappersmarknaden. Års-

redovisningen lämnades, genom ovanstående kontakt-

personer, för offentliggörande den 6 mars 2026

kl. 13.00.

® SKF, ALEMITE, DST, GBC, KAYDON, Lincoln, PEER

och Recond Oil är registrerade varu märken som ägs

av AB SKF (publ).

Denna trycksak får inte tryckas om eller distribueras i sin

helhet eller utdrag såvida man inte erhållit SKFs skriftliga

godkännande.

Uppgifterna i denna trycksak har kontrollerats med största

noggrannhet, men SKF kan inte påta sig något ansvar för

eventuell förlust eller skada, direkt, indirekt eller som en kon-

sekvens av användningen av informationen i denna trycksak.

PUB GCR/R1 20309 SV · Mars 2026

SKFs Årsredovisning 2025 publicerades den

6 mars 2026.

Producerad av AB SKF och Solberg Kommunikation.

Foto: SKF-koncernen, Robin Aron, STARK, John Hagby,

Magnus Fond. Vissa bilder används under licens från

Shutterstock.com.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen föreslår en vinstutdelning om 7,75 kronor

per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den

första utbetalningen föreslås till 4,00 kronor med

avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026, och

den andra utbetalningen till 3,75 kronor med

avstämningsdag torsdagen den 15 oktober 2026.

Om årsstämman beslutar enligt detta förslag,

beräknas utdelning avseende det första utbetal-

ningstillfället komma att utsändas från Euroclear

tisdagen den 28 april 2026, och utdelning avseende

det andra utbetalningstillfället komma att utsändas

från Euroclear tisdagen den 20 oktober 2026.

Mer information om årsstämman samt förut-

sättningar för deltagande och instruktioner för

post röstning offentliggörs i samband med kallelsen

till årsstämman 2026.

Årsstämma

Årsstämman för AB SKF kommer att hållas

tis dagen den 21 april 2026 kl. 14.00 på Elite Park

Avenue, Kungsportsavenyn 36–38, Göteborg.

Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna

utöva sin rösträtt på årsstämman även genom post-

röstning i enlighet med föreskrifterna i Aktiebolaget

SKFs bolagsordning.

Finansiell information och rapportering

Publiceringsdatum för finansiella rapporter 2026:

Årsredovisning 2025 6 mars

Rapport kv 1 21 april

Rapport kv 2 17 juli

Rapport kv 3 21 oktober

Rapport kv 4 27 januari 2027

Rapporterna ﬁnns på svenska och engelska på

skf.com/se/investors. Pressmeddelanden och

delårs rapporter kan erhållas som e-post via en

prenumerations service på webbplatsen.

155SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

ersättnings-

rapport

156SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning

till koncernledningen, antagna av årsstämman 2020

och reviderade 2022, tillämpades under 2025. Rappor-

ten har upprättats i enlighet med aktiebolags lagen

och Aktiemarknadens Självregleringskommittees

regler om ersättningar.

SKFs syn på ersättningar

Ersättningar är en viktig del av SKFs totala erbjudande

till sina anställda. Riktlinjerna avser att säkerställa

att SKF-koncernen kan attrahera och behålla mark-

nadens bästa arbetskraft för att därigenom stödja

SKF-koncernens affärsidé, långsiktiga intressen och

affärsstrategi. Ersättning till medlemmar i koncern-

ledningen, inklusive VD och koncernchef, ska utformas

efter marknadsmässiga villkor och sam tidigt stödja

aktieägarintresset.

Nära koppling till långsiktiga ambitioner,

mål och strategier

SKFs strategi har byggt på två viktiga begrepp:

”Intelligent and clean”. ”Intelligent” avspeglar vårt

åtagande att förse kunder med uppkopplade och

skräddarsydda lösningar och på samma gång ut -

nyttja teknik för att effektivisera vår verksamhet.

”Clean” betonar SKFs roll i att arbeta för en mer

hållbar industri och att bedriva vår verksamhet trans-

parent och ansvarsfullt. SKF bygger fortsatt vidare

på denna plattform genom var och en av de planer

för långsiktigt värdeskapande som har tagits fram

för industri- och fordonsverksamheten, som under

2026 blir två fristående verksamheter.

För att skapa långsiktigt värde kommer SKFs

industri verksamhet att fokusera på tre strategiska

pelare: få fart på tillväxten, innovativt ledarskap och

skapa en värdekedja som drivs av affärsresultat.

För att få fart på tillväxten ska SKF fortsätta satsa

på attraktiva branscher och geografiska områden

med hög tillväxt, skala upp den löpande verksam-

heten med service och intelligenta lösningar, acce-

lerera verksamheten inom Specialized Industrial

Solutions och genomföra värdeskapande kom-

pletterande förvärv. För att uppnå innovativt ledar-

skap krävs en tydlig differentiering genom kund-

anpassad innovation och AI. Viktiga faktorer för att

skapa en värdekedja som drivs av affärsresultat är

att slutföra pågående regionaliseringsinitiativ och

optimera leveranskedjan. I fordonsverksamheten

läggs fokus på fem strategiska drivkrafter för att

accelerera lönsam tillväxt och bli snabbare och

mereffektiva. Dessa är att fortsätta vinna affärer

i ledande segment genom att fokusera på kärn-

områden och kontinuerligt förbättra den befintliga

portföljen, behålla och stärka innovativt ledarskap,

expandera den tillgängliga marknaden, säkerställa

en resurssnål företagsstruktur och utveckla en

värde kedja som är skräddarsydd för fordons-

industrins behov.

Mer detaljerad information om SKFs strategiska

inriktning för industri- och fordonsverksamheten

finns i materialet från SKFs kapitalmarknadsdag

den 11 november 2025, som är tillgängligt på

www. skf.com/se.

SKFs program för rörlig lön bidrar effektivt till de

strategiska målen genom att incitamenten ligger i linje

med viktiga fokusområden. Både de ettåriga och

fler åriga programmen för rörlig lön är förutbestämda

och mätbara och balanserar tillväxt, lönsamhet,

operativ effektivitet och bidrar till en mer hållbar

industri, t.ex. genom att minska växthusgasutsläpp,

som därmed främjar både finansiella resultat och

hållbarhet. Läs mer om de strategiska målen i VD-

ordet i SKFs årsredovisning 2025.

Transparens och jämförbarhet

Ifråga om löner och ersättningar är SKFs mål att vara

transparenta och öppna både vad gäller principer och

faktiska utfall. Detta innefattar också prestations-

kriterier och kriterier avseende rörliga delar.

Intressentdialog är viktig för SKF och i den här

rapporten har synpunkter, åsikter och återkoppling

från aktieägarna beaktats.

Viktiga händelser 2025

För information om viktiga händelser, se VD-ordet

i SKFs årsredovisning 2025.

Styrningen av ersättningar till koncernledningen,

inklusive VD och koncernchef, sker genom de rikt-

linjer för ersättning till koncernledningen som har

antagits av aktieägarna vid årsstämman. Rikt-

linjerna för ersättning till koncernledningen skall

antas av aktieägarna åtminstone vart fjärde år. Nu

gällande riktlinjer antogs första gången 2020 och

reviderades 2022. Riktlinjerna finns på kon cernens

webbplats, www.skf.se, och beskrivs närmare i not

23 i koncernens årsredovisning för 2025 som också

innehåller uppgifter om kostnadsförda utbetalningar

under året i enlighet med 5 kap. 40–44 §§ i års-

redovisningslagen (1995:1554).

SKFs styrelse har tillsatt ett personalutskott med

ansvar för att bereda ärenden gällande ersättning

till koncernledningen. I personalutskottet finns inga

ledande befattningshavare, det vill säga ingen från

koncernledningen ingår i personal utskottet. Infor-

mation om personalutskottets arbete under 2025

finns i bolagsstyrningsrapporten i årsredovisningen

2025. Styrelse arvode omfattas inte av ersättnings-

rapporten. Sådant arvode beslutas årligen av års-

stämman och redovisas i not 23 i årsredo visningen

2025.

Personalutskottet utvärderar varje år det totala

ersättningssystemet till koncernledningen och före-

slår för styrelsen nivå, ingående delar och utform-

ning av ersättnings- och incitamentsprogrammen

till koncernledningen i enlighet med riktlinjerna för

ersättning till koncernledningen, till exempel den

fasta lönen och det kortsiktiga programmet för rörlig

lön. Styrelsen fattar sedan beslut om detta för det

kommande året. Utöver de ersättningar som om -

fattas av rikt linjerna för ersättning har bolagets års-

stämma beslutat att införa ett prestationsbaserat

aktie program för ledande befattningshavare och

nyckelpersoner. Ytterligare information om det

prestationsbaserade aktieprogrammet finns på

sida 161.

Som meddelades i september 2024 har styrelsen

beslutat att inleda en separation av koncernens

fordonsverksamhet med målsättningen att notera

den separat på Nasdaq Stockholm.

I syfte att främja varaktigt engagemang, fokus

och ett starkt åtagande från koncernledningen i att

uppnå de ambitiösa målen att effektivt, framgångs-

rikt och enligt tidplan skapa två robusta och hög-

presterande verksam heter, och samtidigt arbeta

för affärs resultat och tillväxt, beslutade styrelsen

under 2024 att upprätta ett separat incitaments-

program. Som redogjorts för i SKFs ersättnings-

rapport för 2024; att genomföra förändringsprojektet

som beskrivs ovan och samtidigt arbeta för affärs-

resultat, har av styrelsen bedömts utgöra särskilda

skäl för att motivera ett avsteg från rikt linjerna för

ersättning till koncern ledningen och införa en extra

ersättning för att SKFs långsiktiga intressen ska

tillvaratas. Eftersom programmet fortsatte att vara

aktivt under hela 2025 (även om inga utbetalningar

planerades eller gjordes), finns ytterligare informa-

tion om detta program på sida 162.

Utöver det som beskrivs ovan har rikt linjerna för

ersättning efterlevts i sin helhet, och inga avvikelser

har skett från rutinerna med att följa riktlinjerna.

Revisorns yttrande över koncernens efterlevnad av

riktlinjerna finns på www.skf.se. Ingen ersättning

har krävts tillbaka.

Denna ersättningsrapport har upprättats i enlig-

het med 8 kap. 53a och 53b §§ aktiebolagslagen

samt Regler om ersättningar till ledande befattnings-

havare och om incitamentsprogram från Aktie-

marknadens Självregleringskommittee.

Styrning av ersättningar

157SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Ersättningsstruktur

I enlighet med riktlinjerna, antagna av årsstämman

2020 och reviderade 2022, ska den totala ersätt-

ningen till medlemmar i koncernledningen, inklusive

VD och koncernchef, bestå av fast lön, rörlig lön,

pensionsförmåner, villkor för uppsägning och

Komponenter Beskrivning i korthet

Fast lön Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska grundas på marknadsmässiga förutsättningar.

Den ska fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde, erfarenhet och prestation.

SKF-koncernen använder ett internationellt vedertaget utvärderingssystem för att fastställa

befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknadsundersökningar av lönenivåer ska ske årligen.

Koncernledningsmedlemmarnas prestationer ska utvärderas regelbundet under året och resultatet

ska användas som utgångspunkt vid den årliga lönerevisionen.

Ettårig rörlig lön Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen ska baseras på ett prestationsrelaterat program.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska mätas under en period om ett år. Den maxi-

mala rörliga lönen sätts till mellan 50% och 70% av den ackumulerade fasta årslönen för

medlemmarna i koncernledningen.

Programmets syfte

Syftet med programmet är att motivera och belöna värdeskapande insatser för att stödja operatio-

nella, finansiella och hållbarhetsrelaterade mål och därmed främja SKF-koncernens affärsstrategi,

hållbarhet och långsiktiga intressen. Det prestationsrelaterade programmet ska ha förutbestämda

och mätbara kriterier som kan vara både finansiella och icke-finansiella.

Beskrivning av och syfte med prestationskriterierna

SKFs program för rörlig lön ligger väl i linje med strategin i och med att det direkt främjar viktiga

prestationer som bidrar till de långsiktiga ambitionerna. Nedan ges en förklaring av hur varje

prestationskriterium överensstämmer med strategin.

1. Justerad rörelsemarginal: Det här måttet främjar lönsamhet och ligger i linje med SKFs fokus

på att optimera värdeskapande och åstadkomma lönsam tillväxt. Lönsamma förbättringar

av rörelsemarginalen bidrar till högre effektivitet och bättre kostnadshantering och stödjer

också översynen av produktportföljen så att fokus ligger på mer lönsamma segment, kunder

och produkter.

2. Nettorörelsekapital: Hantering av nettorörelsekapitalet säkerställer verkningsfullt både

lik viditet och operativ effektivitet vilket är avgörande för möjligheterna till investeringar och

varaktig tillväxt. Detta är en avgörande förutsättning för att kunna genomföra en tillväxtstrategi

genom förvärv.

3. Organisk omsättningstillväxt: Genom att främja organisk tillväxt uppmuntrar SKF till innovation

och marknadstillväxt. Det ansluter till strategin att fokusera på värdeskapande för kunderna,

segment med hög tillväxt och ny teknik för att därigenom driva hållbar och lönsam tillväxt.

4. Minskade utsläpp av växthusgaser: Den här komponenten bidrar direkt till SKFs åtagande för

hållbarhet och att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2050 med

avsevärda minskningar av scope 1- och 2-utsläpp redan till 2030. Genom att koppla den rörliga

lönen till utsläppsminskningar säkerställer SKF att åtgärder avsedda att minska utsläppen av

växthusgaser integreras i den dagliga verksamheten, vilket stärker strategin att möjliggöra en

mer hållbar industri.

Komponenter Beskrivning i korthet

Flerårig

rörlig ersättning

Den fleråriga rörliga ersättningen för koncernledningen består av aktier erhållna under SKFs

prestationsbaserade aktieprogram.

Programmens syfte

Syftet är att motivera ledande befattningshavare utöver deras kontanta ersättning och att

få deras intressen att sammanfalla med aktieägarnas.

Beskrivning av och syfte med prestationskriterierna

Programmen har förutbestämda och mätbara prestationskriterier med tydlig koppling till affärs-

strategin och därmed till SKF-koncernens långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet.

1. Total Value Added (TVA): Detta är ett förenklat mått på tillfört ekonomiskt värde som

stödjer SKFs fokus på rörelseresultat, effektiv kapitalhantering och lönsam tillväxt.

2. CDP Climate Change-betyg: Med den här komponenten mäts och främjas SKFs presta-

tioner avseende klimatförändringar och miljöpåverkan och stärker strategin att möjliggöra

en mer hållbar industri.

Övriga förmåner SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med

lokal praxis. Premier och andra kostnader avseende sådana förmåner beror på lokala förutsättningar

och lokal praxis men ska som regel utgöra ett begränsat värde och inte överstiga 10% av den totala

fasta årslönen för medlemmarna i koncernledningen. Övriga förmåner kan exempelvis vara tjänste-

bil, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring.

Pension SKF-koncernen ska eftersträva att så långt som möjligt utforma pensionsplaner med avgifts-

baserade lösningar, vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss procent av den

anställdes årslön. Åtagandet begränsas i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkrings-

bolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring. Medlem i koncernledningen ska i normalfallet

utöver en grundpension få en premiebaserad tilläggspensionsplan. I denna tilläggsplan till-

försäkras medlemmar i koncernledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den

fasta årslönen som överstiger nivån för grundpensionen. Pensionsåldern för medlem i koncern-

ledningen ska i normalfallet vara 65 år.

Avgångsvederlag Om anställningen upphör på bolagets initiativ, ska medlem av koncernledningen erhålla ett

avgångsvederlag i relation till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner.

avgångsvederlag samt övriga förmåner. Dessa kompo-

nenter ska skapa en balanserad ersättning som åter-

speglar såväl individuell prestation och ansvar som

SKF-koncernens övergripande resultat.

158SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Förändringar i ersättning till VD och koncernchef samt bolagets resultat under de senaste rapporterade räkenskapsåren (tkr)

2025 2025 jämfört med 2024 2024 jämfört med 2023 2023 jämfört med 2022 2022 jämfört med 2021 2021 jämfört med 2020

Ersättning 37 940 +7 739 (+26%) –5 789 (–16%) +11 223 (+45%)

+868 (+3,6%) + 2 506 (+11,7%)

Justerat rörelseresultat

11 673 000 –510 000 (–4%) –794 000 (–6%) +2 773 000 (+27%) –635 000 (–5,9%) +1 645 000 (+17,9%)

Kassaflöde

8 392 000 –2 400 000 (–22%) –2 991 000 (–22%) +8 142 000 (+144%) +393 000 (+7,5%) –3 017 000 (–36,5%)

Förändring i genomsnittlig ersättning baserat

på antalet heltidsekvivalenter i AB SKF 1 163 +76 (+7%) –50 (–4%) +86 (+8%) +3 (+0,3%) +18 (+1,7%)

1) Utvecklingen av ersättningen till VD och koncernchef mellan 2022 och 2023 avser en ökning med 2% av den fasta lönen, en ökning med 18% för förbättrade resultat för den årliga rörliga lönen samt

en ökning med 25% för den fleråriga rörliga lönen (SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2021). SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2021 var det första fleråriga incitaments program där VD och

koncernchef deltog och har tilldelats aktier.

2) Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

3) Nettokassaflöde från operativa aktiviteter.

Total ersättning 2025 (Tkr)

Fast ersättning Rörlig ersättning

År

Fast lön (inklusive

semesterersättning)

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Ettårig

rörlig lön

Flerårig

rörlig lön

Extraordinära

poster Totalt

Andelen fast respektive

rörlig ersättning, %

Rickard Gustafson,

VD och koncernchef

2025 16 682 289 6 236 6 135 8 598

— 37 940 61/39

2024 15 712 266 6 013 4 582 3 628

— 30 201 73/27

1) Den fleråriga rörliga ersättningen utgörs av det prestationsbaserade aktieprogrammet 2023 där tilldelning skedde den 6 februari 2026. Aktiekursen vid tilldelning var 247,90.

2) Den fleråriga rörliga ersättningen utgörs av det prestationsbaserade aktieprogrammet 2022 där tilldelning skedde den 7 februari 2025. Aktiekursen vid tilldelning var 221,40.

Total ersättning till VD och koncernchef 2025

I nedanstående tabell visas total intjänad ersättning till SKFs VD och koncernchef.

variable

Andel av fast och rörlig ersättning

Rörlig ersättning, 39%

Fast ersättning, 61%

2025

2024

40 Mkr

Total ersättning VD och koncernchef

Pensionskostnad

Flerårig rörlig lön

Ettårig rörlig lön

Fast lön

Kommentar avseende utvecklingen 2025

I tabellen ovan visas ersättningen för VD och genom-

snittlig ersättning för anställda tillsammans med hur

koncernens ekonomiska resultat utvecklats från 2020

till 2025. Som framgår varierar ersättningen till VD

mer jämfört med den genomsnittliga ersättningen för

anställda. Orsaken är att den påverkas mer av rörliga

delar som beror på SKFs ekonomiska resultat.

Under 2025 var SKFs finansiella resultat fortsatt

stabilt med en förbättrad justerad rörelsemarginal

jämfört med föregående år, trots betydande negativa

valutaeffekter och svaga marknadsförhållanden som

orsakade lägre volymer och påverkade det justerade

rörelseresultatet negativt.

Ersättningen till VD och koncernchef ökade jämfört

med föregående år, främst beroende på den fleråriga

variabla komponenten. År 2023 tilldelades VD och

koncernchef fler prestationsbaserade aktierätter i

det prestationsbaserade aktieprogrammet jämfört

med 2022, vilket var det första året han medverkade.

I 2023 års prestationsbaserade aktieprogram inför-

des också ett nytt klimatrelaterat prestationskrite-

rium, en högre viktning av detta klimatrelaterade

mätetal som uppfylldes helt samt en högre målupp-

fyllnad av de finansiella kriterierna, vilket samman-

taget bidrog till en högre utdelning än föregående år.

Dessutom fick VD och koncernchef en positiv jus-

tering av den fasta lönen baserat på stark individuell

prestation under 2024. Resultatet för det ettåriga

rörliga ersättningsprogrammet förbättrades också,

med en utdelning på 53,6% (jämfört med 42,5% före-

gående år), främst beroende på en större vikt vid

organisk tillväxt inom ramen för 2025 års plan. Även

om den absoluta organiska tillväxten var relativt

oförändrad förbättrades resultatet jämfört med före-

gående år (–0,4% jämfört med –5,4%).

159SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Ettårig rörlig ersättning

Efter beredning i personalutskottet beslutar styrelsen

varje år om prestationskriterierna för det ettåriga

rörliga ersättningsprogrammet. Prestationskriterierna

för den rörliga ersättningen till VD och koncernchef

har valts för att SKF-koncernens strategi ska genom-

föras och för att uppmuntra agerande som ligger

Prestationskriterier

Relativ vikt för prestationskriteriet Faktiskt resultat 2025 Uppfyllnadsgrad 2025 Erhållen ersättning 2025, Tkr

Rickard Gustafson, VD

och koncernchef

Justerad rörelsemarginal 40% 12,7% 25,0%

Nettorörelsekapital 20% 33,0% 0,0%

Organisk tillväxt 30% –0,4% 18,6%

Minskade utsläpp av

växthusgaser

10% 76 000 ton

minskning av CO

10,0%

100% 53,6% 6 135

Resultat för det ettåriga ersättningsprogrammet 2025 samt ersättning till VD och koncernchef

Prestationskriterier

Relativ vikt för prestationskriteriet

Rickard Gustafson, VD

och koncernchef

Justerad rörelsemarginal 40%

Nettorörelsekapital 20%

Organisk tillväxt 30%

Minskade utsläpp av

växthusgaser

10%

100%

1) Kriterierna för justerad rörelsemarginal, nettorörelsekapital och organisk tillväxt kan ge ett resultat på mellan

0 och 120%. Utbetalningen är linjär mellan minimum och mål samt mellan mål och maximum. Kriteriet för

minskade utsläpp av växthusgaser kan bara ge en utbetalning på 0% om målet inte uppnås eller en utbetalning

på 100% om målet uppnås eller överträffas. Det totala resultatet för den ettåriga rörliga ersättningen har dock

ett tak och kan inte medföra en större utbetalning än 100%.

2) Ytterligare information om uppnådd koldioxidminskning finns i hållbarhetsrapporten.

Prestationskriterier och viktning för det ettåriga rörliga

ersättningsprogrammet 2026

i SKF-koncernens långsiktiga intresse. Vid valet av

prestationskriterier har de strategiska målen, håll-

barhet samt kort- och långsiktiga affärsprioriteringar

för 2024 beaktats.

Den första tabellen visar hur prestationskriterierna

för den ettåriga rörliga ersättningen tillämpades

under året.

För 2026 års program har styrelsen beslutat om

samma prestationskriterier och samma relativa

viktning av kriterierna som för 2025. I den andra

tabellen anges prestationskriterierna för 2026.

160SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Prestationsbaserat aktieprogram som avslutats under 2025

SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2023 avslutades i slutet av 2025.

Pågående prestationsbaserat aktieprogram

Program Programperiod

Tidpunkt för

tilldelning Prestationskriterier Villkor

Relativ vikt för

prestationskriteriet Möjligt resultat

Maximalt antal tilldelade

aktier till VD Faktiskt resultat Uppfyllnadsgrad

Antal tilldelade

aktier

Prestations-

baserat aktie-

program 2023

1 jan. 2023–

31 dec. 2025

Februari

2026

Total Value Added

(TVA)

Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål

som baseras på föregående års faktiska TVA.

Den totala uppfyllnaden för programmets TVA -

prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden

av de årliga TVA-målen.

80% 0%–100% 43 923 6 070 Mkr

43,17%

CDP Climate

Change-betyg

Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för

programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP-

betyg) ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt

betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0%.

20% 0%–100 % 10 981 A/A/A 20%

100% 54 904

63,17% 34 683

Program Programperiod Prestationskriterier Villkor

Relativ vikt för

prestationskriteriet Möjligt resultat

Maximalt antal tilldelade

aktier till VD

Prestations-

baserat aktie-

program 2024

1 jan. 2024–

31 dec. 2026

Total Value Added (TVA) Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål som baseras på föregående års faktiska TVA.

Den totala uppfyllnaden för programmets TVA-prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden

av de årliga TVA-målen.

80% 0%–100%

CDP Climate Change-betyg Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP-betyg)

ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0%.

20% 0%–100%

100% 54 386

Program Programperiod Prestationskriterier Villkor

Relativ vikt för

prestationskriteriet Möjligt resultat

Maximalt antal tilldelade

aktier till VD

Prestations-

baserat aktie-

program 2025

1 jan. 2025–

31 dec. 2027

Total Value Added (TVA) Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål som baseras på föregående års faktiska TVA.

Den totala uppfyllnaden för programmets TVA-prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden

av de årliga TVA-målen.

80% 0%–100%

CDP Climate Change-betyg Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP-betyg)

ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0%

20% 0%–100%

100% 52 660

1) Genomsnittligt TVA under programperioden. Observera att TVA-målen fastställs årligen och att programmets totala TVA-resultat återspeglar det genomsnittliga resultatet för de årliga målen. Denna metod, som infördes i det prestationsbaserade aktieprogrammet för 2023

för att förbättra relevansen och stabiliteten, skiljer sig åt från tidigare program där ett enda mål gällde för hela perioden. Det innebär att liknande absoluta TVA-resultat i programmen för 2023 och 2022 kan leda till olika uppfyllnadsgrader.

2) Från och med SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2023 har ett prestationskriterium avseende CDP Climate Change-betyg lagts till i programmet. Det ersätter det tidigare hållbarhetskriteriet (koldioxidutsläpp) som användes i 2022 års program.

3) Aktier motsvarande ett värde av 75% av den fasta lönen vid den första dagen av respektive programs löpperiod.

Aktiebaserade aktieprogram, programperioder

20242023

PSP 2023

PSP 2025

PSP 2024

2025

2026

2027

Flerårig rörlig ersättning

(prestationsbaserat aktieprogram)

Sedan 2008 har årsstämman varje år beslutat om ett

flerårigt rörligt ersättningsprogram, SKFs prestations-

baserade aktieprogram, för ledande befattnings-

havare och nyckelpersoner. De prestationskriterier

som används för att bedöma resul tatet för vart och

ett av de pågående programmen har en tydlig koppling

till affärsstrategin och därmed till SKF-koncernens

långsiktiga värde skapande, inklusive dess håll-

barhet.

Ytterligare information om alla pågående

prestationsbaserade aktieprogram återfinns

nedan.

161SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

Etablering av två robusta och

högpresterande verksamheter

Som meddelades i SKFs ersättningsrapport 2024

beslutade styrelsen under 2024 att införa ett separat

incitamentsprogram för koncernledningen efter till-

kännagivandet om att inleda en separation av for-

donsverksamheten med målet att notera den separat

på Nasdaq Stockholm. Syftet var att främja varaktigt

engagemang, fokus och åtagande från koncernled-

ningen i att uppnå de ambitiösa målen att effektivt,

framgångsrikt och enligt tidplan skapa två robusta

och högpresterande verksamheter, och samtidigt

arbeta för affärsresultat och tillväxt.

Genom att investera i detta program skapar SKF

en stark drivkraft för att så långt det är möjligt säker-

ställa ett lyckat genomförande av separationen

och noteringen, och också skapa största möjliga

engagemang från koncernledningen för att uppnå

de ambi tiösa och kritiska mål som är avgörande för

koncernens långsiktiga framgång.

Incitamentsprogrammet ger en möjlighet att

erhålla kontant ersättning i form av en multipel av

den fasta månadslönen. Programmet löper från den

17 september 2024 till dess att en framgångsrik note-

ring av fordonsverksamheten på Nasdaq Stockholm

har genomförts. Notering på Nasdaq Stockholm ska

godkännas av aktieägarna på en bolagsstämma.

Utbetalning kommer att ske, efter beslut av styrelsen,

under de följande månaderna efter noteringen på

Nasdaq Stockholm. Uppfyllnadsgraden och således

utbetalningens storlek för programmet mäts mot

särskilda förutbestämda prestationskriterier. Under

förutsättning att kriterierna är helt uppfyllda kan

VD och koncernchef tilldelas en kontant ersättning

motsvarande tolv månaders fast lön. Prestations-

kriterierna är Tidplan: målet att följa tidplanen för

noteringen inklusive att fordonsverksamheten note-

ras på Nasdaq Stockholm med lyckat resultat; Mål-

uppfyllelse: en bedömning av hur nyckelleveranser

i projektet har uppfyllts samt Kostnadssänkning:

mål för att identifiera och begränsa icke-återvinnings-

bara kostnader och negativa synergieffekter. De tre

prestations kriterierna är viktade enligt följande:

Tidplan 50%, Måluppfyllelse 25% och Kostnads-

sänkning 25%.

En förutsättning för att utbetalning från program-

met ska ske är att deltagarnas anställningar inte har

avslutats. Den tilldelade kontanta utbetalningen är

inte pensionsgrundande. Styrelsen kan förändra eller

avsluta programmet.

Innan den slutliga utbetalningen bestäms kommer

styrelsen också att pröva om utbetalningen är rimlig

med hänsyn till koncernens finansiella resultat och

ställning, förhållandena på aktiemarknaden och

andra omständigheter. Om bedömningen är att så

inte är fallet ska styrelsen reducera den kontanta

ersättningen till ett lägre belopp som den bedömer

som lämpligt.

162SKF ÅRSREDOVISNING 2025

VD HAR

ORDET

RISKER OCH

AKTIEN

HÅLLBARHETS-

RAPPORT

BOLAGS-

STYRNING

ÖVRIG

INFORMATION

ERSÄTTNINGS-

RAPPORT

FINANSIELLA

RAPPORTER

AB SKF

415 50 Göteborg

Telefon 031 337 10 00