iso4217:EURiso4217:EURxbrli:shares743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31743700GC62JLHFBUND162025-12-31743700GC62JLHFBUND162024-12-31743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162025-01-012025-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162025-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember

             

2025

Årsredovisning

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	2

Innehåll

Årsberättelse

Aktia 2025	4

Finansiell rapport

Styrelsens verksamhetsberättelse	18
Hållbarhetsrapport	44
Bokslut	104

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport för Aktia Bank Abp	218

Ersättningsrapport

Ersättningsrapport 2025 för Aktia Bank Abp:s ledande organ	228

2025

Årsberättelse

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	4

Aktia 2025

Kort om Aktia	4
Nyckeltal	5
Verkställande direktörens hälsning	6
Höjdpunkter 2025	7
Aktias strategi	8
Aktia som placeringsobjekt	10
Affärsområden och rapporterande segment	11
Hållbarhet i Aktia	13
Hållbarhetsstrategi 2026–2029	14

Kort om Aktia

Aktia är en finländsk kapitalförvaltare, bank

och livförsäkrare som har skapat välstånd och

välfärd generation efter generation redan

under 200 års tid. Vi tillhandahåller våra

kunder digitala tjänster i ett flertal kanaler och

ger personlig service på våra verksamhets­

ställen i huvudstadsregionen samt i Åbo-,

Tammerfors-, Vasa- och Uleåborgsregionerna.

Våra belönade kapitalförvaltnings fonder säljs

även internationellt.

Vår vision	Ledande förmögenhetsförvaltare med starka rötter i bankverksamhet
Vår mission	Demokratisera privatbanksservicen och skapa välstånd för våra kunder och samhället
Våra värderingar	Modigt Kunnigt Tillsammans

Affärsområden

Kapitalförvaltning

Bankverksamhet

Livförsäkring

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	5

Nyckeltal

258 000

24 000

825

Privatkunder

Företags- och institutionskunder

Medarbetare

106,0 mn euro

16,6 md euro

12,0 md euro

Jämförbart rörelseresultat

Förvaltat kapital, brutto

Balansomslutning

910 mn euro

44 000

12,8 %

Marknadsvärde

Aktieägare

Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE)

Läs mer i den finansiella rapporten

-53,3 %

Aktie- och företagsobligationsportföljernas

relativa koldioxidförändring jämfört med 2019

(ton av CO2e / miljon euro investerat)

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	6

Verkställande direktörens hälsning

Aktia inledde året 2025 med att lansera en uppdatering av vår strategiska plan och våra finansiella mål. Vi fortsätter att bygga vidare

på vår starka, diversifierade affärsmodell med målet att bli en unik, ledande förmögenhetsförvaltare. Under året gjorde vi tydliga prioriteringar

och drev dem systematiskt och målmedvetet framåt, med fokus på att skapa bästa möjliga kundupplevelse och lönsam tillväxt.

Vår diversifierade affärsmodell med tre kompletterande

affärsområden visade sin styrka i praktiken och gav oss

både stabilitet och goda förutsättningar att utveckla de

områden där vi ser största potential. Vår verksamhets­

omgivning präglades av fortsatt oro bland

konsumenterna, låg investeringsnivå och av

marknadsräntor som stabiliserade sig på en lägre nivå än

året innan. Samtidigt identifierade vi ljuspunkter, som att

förtroendet ökade inom den inhemska industrin och att

läget på arbetsmarknaden var något starkare än den bild

som förmedlades i den offentliga debatten.

Utvecklingen av förmögenhetsförvaltningen fortsatte och

efterfrågan på våra lösningar, särskilt i försäkringsskal,

var god. Samtidigt fortsatte bankverksamheten att bidra

med finansiell styrka. Vi kunde också välkomna både

många nya kunder och nya aktieägare under året, vilket

visar att förtroendet för oss är brett förankrat.

Implementeringen av vår uppdaterade strategi och

våra långsiktiga finansiella mål präglade naturligtvis vår

verksamhet under året. Det var glädjande att se att de valda

prioriteringarna togs väl emot bland våra intressenter.

Vi genomförde framgångsrikt vårt accelerationsprogram

Momentum, som hade skapats för att ge strategiperioden

en god start. Programmet nådde de operativa mål som hade

satts upp, vilket skapar en god grund för nästa fas av

strategins genomförande. Bankverksamhetens

grundläggande styrkor, robust riskhantering, god

kreditkvalitet och hög operativ tillförlitlighet, fortsatte

att fungera som koncernens ryggrad.

Kundupplevelsen var år 2025 ett av våra fokusområden

och undersökningar visade att vi stärkte relationerna med

våra kunder. För oss är kundupplevelsen inte ett separat

projekt, utan ett sätt att leda: vi följde upp förtroende,

processernas smidighet och vår problemlösningsförmåga.

Insikterna omsatte vi i förbättringar i vardagens

processer. Vårt koncept Aktia Experience handlar om att

erbjuda kunden service av högsta möjliga kvalitet, vilket

i sin tur utgår ifrån engagerade och kunniga medarbetare.

Bland annat fortsatte vi att satsa på den digitala

kundupplevelsen och AI som ett led i att skapa en ännu

smidigare kundupplevelse.

Även vårt hållbarhetsarbete fick en förnyad inriktning

med ett tydligt fokus på människan. Vi vill bidra till ett

hållbart välstånd för våra kunder, våra medarbetare och

vårt samhälle. Detta är en integrerad del av våra beslut

och vår dagliga verksamhet.

Vi har nu ett utmärkt läge för tillväxt inom våra kapital-

lätta affärsområden, det vill säga förmögenhets­

förvaltning stödd av livförsäkringstjänster. Vi kommer

att fortsätta utveckla vår position bland Private Banking-

och Premiumkunder, samtidigt som vi stärker vår

närvaro bland internationella institutionella placerare.

Bankverksamheten kommer även framöver att utgöra

den stabila grund som möjliggör stabil tillväxt.

För oss är kundupplevelsen

inte ett separat projekt,

utan ett sätt att leda.

När vi nu har gått in i 2026 fortsätter vi att genomföra

strategin med samma principer: vi stärker våra kapital-

lätta intäkter, fördjupar relationerna inom Private Banking

och Premium samt bland små och medelstora företag och 

institutionella placerare. Vi har inlett vårt 200-

årsjubileumsår med stolthet över våra rötter och med

blicken stadigt riktad framåt. Med våra styrkor som grund

fortsätter vi att utvecklas och skapa värde. Ett varmt tack

till våra kunder, medarbetare och investerare – vi ser fram

emot att tillsammans med er ta steget in i nästa sekel av

Aktias historia.

Anssi Huhta

Verkställande direktör

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	7

Höjdpunkter 2025

Q1

Q2

Q3

Q4

Lansering av Aktia Mikrospararen Aktia lanserade tjänsten Aktia Mikrospararen och nådde över 1 000 användare redan under det första kvartalet. En stor del av dem som använder tjänsten är helt nya fondsparare, och således främjar Aktia finländarnas sparande i ännu högre grad.

Den största utdelningen i Aktias historia Aktia betalade 0,82 euro per aktie i vinstutdelning för räkenskapsperioden 2024, vilket motsvarade 79 procent av räkenskaps­ periodens vinst och 60 procent av räkenskapsperiodens jämförbara vinst, totalt 60 miljoner euro.

Stärkt anseende bland privatplacerare Aktias övergripande anseende bland privatplacerare utvecklades positivt och nådde en god nivå (3,51) i T-medias Luottamus&Maine- undersökning 2025. Den mest betydande kvalitativa förbättringen av anseendet skedde inom delområdet hållbarhet.

Anssi Huhta ny verkställande direktör för Aktia Aktias styrelse utnämnde Anssi Huhta till ny verkställande direktör för bolaget. Huhta har varit medlem i Aktias ledningsgrupp sedan 2020, först som direktör för företagskund­ verksamheten och från och med 2021 som direktör för bankverksamheten. Dessutom var han ställföreträdare för Aktias verkställande direktör och tillförordnad verkställande direktör.

Strategiuppdatering Aktia uppdaterade sin strategi och sina långsiktiga finansiella målsättningar samt sin utdelnings- och kapitalpolicy. Kärnan i Aktias tillväxtstrategi är att accelerera vår väg mot att bli en unik, ledande förmögenhetsförvaltare med starka rötter i bankverksamhet.

Lansering av ett nytt Premium-servicekoncept I enlighet med sin uppdaterade strategi lanserade Aktia ett nytt Premium-koncept. Förnyelsen av servicemodellen är ett konkret steg mot att demokratisera Private Banking- tjänsterna.

Aktias första intradagsemission av en säkerställd obligation Aktia emitterade en säkerställd obligation (Covered Bond) på 500 miljoner euro med en löptid på 5 år. Emissionen övertecknades mer än dubbelt och prissattes konkurrenskraftigt.

Aktia Emerging Market Local Currency Frontier Bond+ 10 år som föregångare på frontier-marknaden Aktia Emerging Market Local Currency Frontier Bond+, världens första fond specialiserad på statsobligationer i lokal valuta i frontier- länderna, fyllde 10 år. Både Finlands största institutioner och internationella investerare har placerat i fonden, som också har prisbelönats flera gånger.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	8

Aktias strategi

Efter den positiva responsen på vårt accelerationsprogram

är vi redo att ta nästa steg. Vi går in i 2026 med ett

starkare fokus på att utöka vår kapitalförvaltnings- och

livförsäkringsverksamhet. Vi kommer att fortsätta bygga

på vår stabila bankverksamhet för att säkra en stark och

lönsam grund för vår framtida väg mot tillväxt och

värdeskapande.

Vår resa under 2025 präglades av accelerationsprogrammet. Vårt mål

var att nå framgång där den gör störst skillnad – att bygga vidare på vår

stabila och starka grund samt fokusera på våra styrkor för att uppnå

en högkvalitativ tillväxt av vår verksamhet. Vi överträffade vårt mål för

jämförbara rörelseresultatets run-rate för 2025, vilket understryker våra

utmärkta framsteg.

Vi har goda förutsättningar inför 2026. Vi har en stark grund för tillväxt

inom vår kapitallätta kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet.

Samtidigt som vi fortsätter den positiva utvecklingen i nettoförsäljningen

till våra Private och Premium Banking-kunder, kommer vi att stärka vår

position inom försäljningen till internationella institutioner. Vi har lagt

grunden för tillväxt inom livförsäkringsverksamheten. Tillväxten har varit

stabil både inom risklivförsäkringar och fondanknutna försäkringar.

Vi kommer att bygga vidare på detta positiva momentum under 2026.

Vår bankverksamhet är stommen i vår verksamhet och kommer att

fortsätta leverera stabila resultat, god riskhantering och finansiell styrka.

Vårt fokus är att säkerställa stabiliteten och öka lönsamheten för att

möjliggöra tillväxt inom vår kapitalförvaltnings- och

livförsäkringsverksamhet.

Vi går in i 2026 – vårt 200-årsjubileum – med driv och beslutsamhet

att bygga vidare på våra styrkor. Vi vill i framtiden vara en ledande

förmögenhetsförvaltare med starka rötter i bankverksamhet.

Långsiktiga finansiella mål för 2029

Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE) >15 % före utgången av 2029

Förvaltat kapital* >25 md € före utgången av 2029 genom organisk tillväxt

Organisk      tillväxt av provisionsnetto >5 % årligen**

Kapital- och utdelningspolitik

~60 %

2–4 %-enh.

av räkenskapsperiodens vinst delas ut Därutöver kan överskottskapital delas ut till aktieägarna genom exempelvis extra utdelningar eller aktieåterköp

Kärnprimärkapitalrelation (CET1) ovanför myndighetskravet

*Detta belopp motsvarar bruttovärdet av det förvaltade kapitalet, inklusive allt förvaltat kapital för vilket Aktia erhåller provisionsintäkter **Den organiska tillväxten kan kompletteras med värdeskapande företagsförvärv

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	9

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	10

Aktia som placeringsobjekt

Aktia är en prisbelönt kapitalförvaltare med spetskompetens inom räntefondförvaltning,

fondval, alternativa investeringar och allokering.

Aktia har en mycket stark kundkrets inom de valda

kärnsegmenten: till exempel inom Premium- och Private

Banking-segmenten har Aktia en mer än dubbelt så stor

marknadsandel som sin andel av hela bolånemarknaden.

En stark kundbas och hög kundnöjdhet visar kvaliteten

på Aktias individuella rådgivningstjänster och lösningar.

Aktia är en solvent och kapitaleffektiv aktör med

en stabil ekonomisk situation. Fördelningen av

avkastningen är väl diversifierad, eftersom

provisionsintäkterna och livförsäkringsintäkterna utgör

en stor andel – till och med större än räntenettot. De nya

och moderna basbanksystemen möjliggör kontinuerlig

utveckling av databaserade operationer.

01

Unik

marknadsposition

och finansiellt

robust aktör

02

Värdeskapande

genom strategiska

prioriteringar

03

Accelererad

implementering

av strategin

04

Ambitiösa

långsiktiga

finansiella mål

för 2029

05

Kapital- och

utdelningspolitik

möjliggör

aktieåterköp och

extra utdelningar

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	11

Affärsområden och

rapporterande segment

Aktia tillhandahåller privatpersoner, företagskunder samt institutioner, kundorienterade

banktjänster och finansiella tjänster baserade på en nära rådgivning via olika kanaler.

Vår verksamhet utgår från kundernas individuella behov.

Kapitalförvaltning

Vi erbjuder högklassiga, prisbelönta

kapitalförvaltningstjänster och placeringsprodukter

till institutioner och privatkunder i Finland och

internationellt. Hörnstenarna i vår verksamhet är

kundorientering, stark kompetens, hållbarhet och initiativ.

Vårt mål är att vara en ledande förmögenhetsförvaltare

med starka rötter i bankverksamhet.

Bankverksamhet

Vi strävar efter att hjälpa och stödja våra kunder att öka

sin förmögenhet. Vi vill underlätta våra kunders vardag

genom att se till att deras bankärenden hanteras på ett

smidigt sätt. Vi erbjuder privatkunder omfattande bank-

och finansieringstjänster, försäkringar samt placerings­

Affärsområden Aktia har tre affärsområden
Kapital­ förvaltning Kapitalförvaltnings- och Private Banking -tjänster			Bank­ verksamhet Bankverksamhetens privat- och företagskunder samt institutionella kunder			Livförsäkring Personliga riskförsäkrings- produkter och placerings- och ersättnings­ lösningar.			Koncern­ funktioner Koncernens centraliserade funktioner inkl. finansiering och likviditetshantering
Rapporterande segment Aktia har fyra rapporterande segment

produkter och rådgivningstjänster via olika kanaler. Vi är

en finansiell rådgivningspartner till våra företagskunder,

och strävar efter att öka företagens möjligheter till

framgång och ägarnas ekonomiska välstånd.

Livförsäkring

Vi är en pålitlig tillhandahållare av livförsäkrings­

produkter. Vårt produktutbud omfattar placerings- och

ersättningslösningar, som kombinerar effektiviteten

i försäkringssparande med Aktias prisbelönta

kapitalförvaltning. Dessutom omfattar våra tjänster

personliga riskförsäkringsprodukter för privat- och

företagskunder, såsom livförsäkringar, försäkringar vid

arbetsoförmåga och skydd vid allvarlig sjukdom.

Läs mer i segmentöversikten

295,6

mn euro

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	12

Allt för kunden

Ett meningsfullt partnerskap uppstår inte över en natt.

Det är en resa där varje samtal och val stärker förtroendet

och den gemensamma riktningen. För Christer Boström är

bankir Johan Broman en partner och rådgivare som förenar

kapitalförvaltning, bankverksamhet och försäkringslösningar

till en och samma helhet.

I Aktias modell

finns allt kunnande 

under samma tak.

Johan Broman

Christer Boström från Esbo är Aktiakund i andra

generationen, och hans erfarenheter av banken sträcker

sig ända till 70-talet. Boström blev imponerad av

dåvarande Sjundeå Sparbanks chef Frey Karlssons motto

”Allt för kunden”, och han förväntar sig fortfarande

samma sak.

”Jag fick också utmärkt service på kontoret i Dickursby.

De hjälpte mig som företagare på 90-talet med

finansieringen av utrikeshandel och skötte

pappersarbetet för husköp och placeringsbostäder”,

berömmer han.

Bankiren är en bro till alla tjänster

Numera är Boström kund hos Aktias privatbank.

Johan Broman blev hans bankir för fem år sedan.

”Våra tankar möttes genast, och naturligtvis har också

det gemensamma språket betydelse. Det viktigaste är

ändå den resa som vi gör tillsammans, och som kund

hos privatbanken får jag 110-procentig service.”

En egen bankir är en bro till specialister. Det viktigaste

för Boström är att han inte skickas från en disk till

en annan. Via Aktia sköts också låneärenden och

juridiska handlingar.

”Vårt motto är ”Håll papperen i skick”. Ett testamente

och en intressebevakningsfullmakt är viktiga dokument,

oavsett hur gammal man är. Dem har jag också fått

hjälp med.”

Resultaten talar för sig själva

Boström använder sig av kapitalförvaltningens

portföljlösningar och försäkringsskal. Han följer

marknaden aktivt och fattar själv en del av

placeringsbesluten. Samtalen med bankiren skapar

ramarna för beslut, och när marknaden fluktuerar

lugnar bankiren honom.

Boström beskriver sig själv som en konservativ placerare.

”Resan har varit jämn och allting har utvecklats i den takt

jag väntat mig. Jag är nöjd med det resultat som vi har

uppnått under dessa år”, säger Boström.

För närvarande har han inga stora mål.

”När det gäller bankärenden fortsätter vi som förut.

Som pensionär koncentrerar jag mig på mina hobbyer,

resor till Italien, studier i italienska och musikproduktion

i min studio.” 

Ett genuint intresse för kunden avgör

Banktjänster, målinriktad förmögenhetsförvaltning och

försäkringslösningar överlappar i privatbankirens arbete.

När de förenas med kundens behov blir helheten mer

än summan av delarna.

Christer Boström

”Vi bygger upp en strategi som inte bara optimerar

avkastningen utan också beaktar kundens riskprofil,

livssituation och långsiktiga mål”, poängterar Broman.

Han jämför sig själv med en dirigent. Till orkestern hör

vanligen en kapitalförvaltare, en jurist, en finansierings­

specialist, skattespecialister i Wealth Planning-teamet

och Back Office-teamet.

”Styrkorna hos Aktias modell är en helhetsvision, en nära

kundrelation, lättillgängliga specialister och ett stort

kapitalförvaltningsteam. Allt kunnande finns under

samma tak.”

Broman säger att hans samarbete med Boström har

utvecklats till ett partnerskap. Han beskriver sig själv

som någon man kan lita på.

”Allt bygger på tillit: jag finns nära, reagerar, lyssnar och

håller den röda tråden. Samarbetet utvecklas utifrån

detta. Allt för kunden.”

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	13

Hållbarhet i Aktia

Hållbarhetens höjdpunkter 2025

Q1

Q2

Q3

Q4

Aktias första hållbarhetsrapport Aktia publicerade sin första hållbarhetsrapport enligt CSRD som baserar sig på en dubbel väsentlighetsanalys som beaktar såväl riskerna som möjligheterna för Aktia som Aktias inverkan på omvärlden.

Lansering av fonden Aktia Prosperity Aktia lanserade en ny aktiefond enligt artikel 9 i SFDR med målet att skapa en hållbar värld och ekonomiskt välstånd. Aktia Prosperity gör hållbara investeringar och placerar i föregångare som förändrar världen. Kärnan i fondens placerings­ verksamhet utgörs av utvalda hållbarhetsteman och megatrender som stöder dem.

Lansering av ett fordonslån Aktia lanserade ett fordonslån, där utsläppen från det fordon som anskaffas uppfyller kriterierna för en produkt som väsentligt bidrar till det miljömål i EU-taxonomin, EU:s klassificeringssystem för hållbar finansiering, som syftar till att begränsa klimatförändringarna.

Referensram för grön finansiering Aktia utvecklade en referensram för grön finansiering i enlighet med ICMA:s principer för gröna obligationer (GBP) samt APLMA:s, LMA:s och LSA:s principer för gröna lån (GLP). Enligt referensramen kan Aktia emittera gröna finansieringsinstrument, såsom gröna obligationer, gröna lån och gröna företagscertifikat.

Utveckling av utbudet av gröna låne- och placeringsprodukter i fokus I enlighet med den uppdaterade strategin fokuserade Aktia på att utveckla och utvidga utbudet av gröna låne- och placeringsprodukter.

Principer för ansvarsfullt investerande uppdaterades Aktia uppdaterade sina principer för ansvarsfullt investerande, som beskriver metoder för ansvarsfullt investerande genom alla tillgångsslag. Som en del av uppdateringen har till exempel uteslutningskriterierna preciserats i fråga om vapenindustrin och beskrivningen av placeringsprocessen har preciserats vad gäller alternativa investeringar.

Nya ESG-rapporter om räntefonder på tillväxtmarknaderna Aktia publicerade nya ESG-rapporter som beskriver hållbarheten hos räntefonder som placerar på tillväxtmarknaderna genom hållbarhetsindikatorer och FN:s mål för hållbar utveckling.

Aktias nya hållbarhetsstrategi godkändes Aktias nya hållbarhetsstrategi för 2026–2029 godkändes av styrelsen. Hållbarhetsstrategin baserar sig på uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen och Aktias uppdaterade strategi. Den nya hållbarhetsstrategin publicerades i januari 2026.

Läs mer i hållbarhetsrapporten

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	14

Hållbarhetsstrategi 2026–2029

Aktias hållbarhetsstrategi fokuserar på människan, både våra kunder och våra egna medarbetare.

Vi vill främja välfärd och stabilitet i samhället, eftersom ett stabilt samhälle är grunden för att individer, företag och organisationer ska kunna växa och nå framgång.

HÅLLBARHETSMÅL 2029

Människa

God förvaltningssed

Vår kund- och medarbetarupplevelse är en av de bästa i branschen.

Miljö

Vi har en transparent och stabil förvaltning samt stark affärsetik.

Kunder Intressentgruppernas uppfattning och förtroende ligger på en hög nivå1 och vi stärker dem kontinuerligt.

Vi stöder övergången till en koldioxidsnål framtid och tar hand om biologisk mångfald och ekosystem.

•

•

• Det interna förtroendet för god förvaltning är utmärkt.1

• Våra vetenskapsbaserade klimatmål (SBTi) har fastställts och vi har uppdaterat våra klimatmål på medellång sikt.3 • Vi har en systematisk strategi för biologisk mångfald och ekosystem vid kreditgivning och placeringar.

Våra medarbetare • eNPS 40 (utmärkt) • AktiaExperience-index över 4 (utmärkt)

Våra produkter • Förbättra placeringsfondernas nettopåverkan2

Vårt mål är också att mäta hur artificiell intelligens stöder medarbetarupplevelsen.

1 År 2026 använder vi T-medias Luottamus&Maine-undersökning som indikator. Över 4 = utmärkt, över 3,5 = hög.

2 År 2026 använder vi Upright Projects nettopåverkan som indikator. Målet för 2026 är att öka placeringsfondernas positiva nettopåverkan med 2 procentenheter.

3 Vi ställer upp vetenskapsbaserade (SBTi) klimatmål och uppdaterar samtidigt våra klimatmål på medellång sikt under H1/2026. 

2025

Finansiell rapport

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	16
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp

Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 1.1–31.12.2025

Namn eller annan identifierare för den rapporterande enheten	Aktiakoncernen
En beskrivning av ändringen i den rapporterande enhetens namn eller annan identifierare sedan slutet av föregående rapporteringsperiod	0
Stat	Finland
Enhets rättsliga from	Abp
Hemstat	Finland
Enhetens registrerade adress	Arkadiagatan 4-6, 00100 Helsingfors
Huvudkontor	Helsingfors
Beskrivning av enhets natur och huvudsakliga verksamhet	Bankverksamhet
Moderbolagets namn	Aktia Bank Abp
Namnet på moderbolaget i hela koncernen	Aktia Bank Abp
FO-nummer	2181702-8

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	17
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Innehåll

Styrelsens verksamhetsberättelse

Styrelsens verksamhetsberättelse	18

Hållbarhetsrapport*

Allmän information	45
Miljöinformation	62
Samhällsansvarsinformation	89
Bolagsstyrningsinformation	100

*Hållbarhetsrapporten är en del av styrelsens verksamhetsberättelse.

Bokslut

Aktia Bank Abp – Koncernens bokslut	105
Aktia Bank Abp – Moderbolagets bokslut	179
Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2025	208
Revisionsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp	209
Hållbarhetsgranskningsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp	214

Detta är en frivilligt publicerad pdf-rapport och uppfyller därför inte upplysningsskyldigheten enligt kapitel 7:5§ i värdepappersmarknadslagen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	18
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Styrelsens verksamhetsberättelse

Resultat och balans	19
Segmentöversikt	22
Kapitaltäckning och solvens	25
Koncernens risker	27
Strategiskt accelerationsprogram och finansiella målsättningar	31
Övrig information	32
Bolagsstyrning	33
Utsikter	34
Koncernens utveckling per kvartal	35
Koncernens totalresultat per kvartal	36

Segmentens utveckling per kvartal	37
Femårsöversikt	39
Nyckeltal	41
Beräkningsgrunder	43
Hållbarhetsrapport	44
Allmän information	45
Miljöinformation	62
Samhällsansvarsinformation	89
Bolagsstyrningsinformation	100

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	19
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Resultat och balans

Rörelseintäkter 2025 (mn euro)

295,8

(308,8)

Rörelsekostnader 2025 (mn euro)

Resultat 2025

(mn euro)	2025	2024	∆%
Rapporterat rörelseresultat	24,9	94,6	-74 %
Jämförelsestörande poster	81,1	29,8	172 %
Jämförbart rörelseresultat	106,0	124,5	-15 %

Rörelseintäkter

(mn euro)	2025	2024	∆%
Räntenetto	138,8	152,0	-9 %
Utdelningar	0,2	0,3	-48 %
Provisionsnetto	124,6	124,3	0 %
Livförsäkringsnetto	30,6	30,2	1 %
Nettoresultat från finansiella transaktioner	0,9	1,3	-27 %
Övriga rörelseintäkter	0,7	0,6	10 %
Rörelseintäkter totalt	295,8	308,8	-4 %

Räntenettot minskade med 13,2 miljoner euro främst på

grund av en lägre räntenivå. Kreditstocken ökade med 1 %

185,2

(178,6)   

medan depositionsstocken var 3 % lägre än föregående

år.

Provisionsnettot var på samma nivå som föregående år.

Intäkter från strukturerade produkter minskade något

medan intäkterna från betalningsförmedling ökade något.

Livförsäkringsnettot var stabilt främst tack vare en bra

försäljning av fondanknutna försäkringar och en växande

försäkringsstock med lönsamma riskförsäkringar.

Rörelsekostnader

(mn euro)	2025	2024	∆%
Personalkostnader	82,5	80,5	3 %
IT-kostnader	53,7	51,5	4 %
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	17,3	23,7	-27 %
Övriga rörelsekostnader	31,7	22,8	39 %
Rörelsekostnader totalt	185,2	178,6	4 %

Jämförbara personalkostnader ökade med 1,4 miljoner

euro till 79,8 (78,4) miljoner euro. Ökningen beror främst

på kollektivavtalsenliga löneökningar och ett något högre

genomsnittligt personalantal (FTE).

Jämförbara IT-kostnader ökade med 3,9 miljoner euro

till 53,7 (49,8) miljoner euro främst på grund av de

fortsatta satsningarna på IT-infrastrukturen och effekten

av inflation.

Avskrivningarna minskade med 6,5 miljoner euro till följd

av de nedskrivningar som gjordes 2024.

Jämförbara övriga rörelsekostnader ökade med 1,3

miljoner euro till 23,1 (21,8) miljoner euro. Ökningen beror

främst på ökade kostnader för köpta tjänster. Periodens

jämförelsestörande poster är främst relaterade till

strategiarbetet.

Jämförbart rörelseresultat 2021–2025 (mn euro)

Q4

Q4

Q3

Q3

Q2

Q2

Q1

Q1

*Omräknad enligt redovisningsstandarden IFRS 17

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	20
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Övriga poster

(mn euro)	2025	2024	∆%
Nedskrivning av immateriella tillgångar	-22,3	-25,0	-11 %
Nedskrivning av goodwill	-47,7	—	—
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-15,8	-10,6	48 %
Andel av intresseföretagens resultat	0,1	0,1	26 %
Totalt	-85,7	-35,6	141 %

Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill

uppgick till 70,1 miljoner euro till följd av en ny värdering

av immateriella tillgångar och goodwill relaterade till

förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet. För

mer information, se not 11. Fjolåret inkluderar

nedskrivningar av IT-system, främst banksystem, om 25,0

miljoner euro.

Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden ökade

med 5,1 miljoner euro jämfört med föregående år.

Ökningen hänför sig till ett fåtal enskilda företagslån.

Kreditportföljens kvalitet är fortfarande god.

Balans och åtaganden utanför

balansräkningen

Balansomslutningen ökade till 11 980 (11 904) miljoner

euro.

Koncernens finansiering är väl balanserad mellan privata

och institutionella finansieringskällor och andelarna

presenteras nedan enligt nominella värden.

Koncernens finansieringsstruktur 31.12.2025

(31.12.2024), mn euro

9 375

(9 087)

Inlåning

Depositioner från allmänheten och offentliga samfund

var på samma nivå som föregående år och uppgick till

4 078 (4 084) miljoner euro. Depositioner från

företagskunder har ökat medan depositioner från

privatkunder minskat.

Ett säkerställt masskuldebrevslån (Covered Bond) om

500 miljoner euro med en löptid på 5 år emitterades i

september 2025. Emissionen övertecknades mer än

dubbelt och prissattes konkurrenskraftigt trots den

konkurrensutsatta marknadssituationen.

Nya långfristiga seniorskulder (senior preferred) om 412

miljoner euro emitterades under året för att ersätta

återbetalade seniorlån om 573 miljoner euro.

Utlåning

Utlåning till allmänheten och offentliga samfund ökade

med 1 % till 7 882 (7 777) miljoner euro. Utlåning till

företagskunder ökade medan privatkundernas utlåning

minskade något. Nyutlåningen till företagskunder ökade

med 51 % till 895 (592) miljoner euro och privatkundernas

nyutlåning med 12 % till 1 019 (913) miljoner euro.

Bolånestocken minskade något under året till 5 149

(5 200) miljoner euro, varav hushållens andel var 3 958

(4 009) miljoner euro.

Kreditstockens sektorfördelning

(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	∆	Andel, %
Hushåll	5 038	5 080	-42	63,9 %
Företag	1 639	1 461	178	20,8 %
Bostadssamfund	1 162	1 159	3	14,7 %
Icke vinstsyftande samfund	31	67	-36	0,4 %
Offentliga samfund	12	10	1	0,1 %
Totalt	7 882	7 777	105	100,0 %

Eget kapital

Eget kapital minskade till 706 (742) miljoner euro.

Fonden för verkligt värde ökade till -17 (-29) miljoner euro

och årets vinst uppgick till 10 miljoner euro. I april 2025

betalades utdelning till aktieägarna om 60 miljoner euro.

En riktad vederlagsfri aktieemission om 180 000 aktier,

som användes för utbetalning av ersättningar enligt

bolagets aktiebaserade belöningsprogram, gjordes i

februari. I maj emitterades 105 676 aktier och i november

105 070 aktier för aktiesparprogrammet AktiaUna. Värdet

på de emitterade aktierna bokfördes till fonden för fritt

eget kapital.

Fond för verkligt värde

(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	∆
Räntebärande värdepapper, Aktia Bank	-10,6	-20,5	9,9
Räntebärande värdepapper, Aktia Livförsäkring	-7,3	-9,2	1,8
Säkring av kassaflöde, Aktia Bank	0,8	0,9	-0,1
Totalt	-17,1	-28,8	11,7

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	21
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Förvaltat kapital

Förvaltat kapital (AuM) inkluderar förvaltade och

förmedlade fonder som banken aktivt förvaltar åt sina

kunder. Förvaltat kapital, brutto inkluderar alla tillgångar

för vilka Aktia erhåller provisioner.

Det förvaltade kapitalet, brutto var 2,8 % högre än

föregående år.

(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	∆%
Förvaltat kapital, brutto	16 628	16 181	3 %
Förvaltat kapital, netto	13 911	13 474	3 %

AuM-utveckling (md euro)

AuM per tillgångsslag 31.12.2025 (31.12.2024)

(mn euro)

16 628

(16 181)

Från och med 1.1.2025 rapporterar Aktia både brutto och

netto förvaltat kapital (AuM) i enlighet med den

uppdaterade strategin. Jämförelsesiffrorna har

omräknats att motsvara den uppdaterade definitionen av

förvaltat kapital från och med 31.12.2023.

Fördelningen av förvaltat kapital per tillgångsslag

rapporteras från och med 1.1.2025 som bruttotillgångar.

De tidigare kategorierna räntebärande, aktier,

kapitalfonder och övrigt har ersatts med diskretionär och

konsultativ förvaltning, förvaltat fondkapital och övrigt.

Diskretionär och konsultativ förvaltning inkluderar

mandat och försäkringsverksamhetens placeringsskal.

Förvaltat fondkapital inkluderar Aktiafonder, UI-fonder

och kapitalfonder. Övrigt inkluderar tredjepartsfonder

och strukturerade produkter.

Förvaltat kapital, brutto och netto, definieras i

beräkningsgrunderna.

Åtaganden utanför balansräkningen

Åtaganden utanför balansräkningen som består av

kreditlimiter, övriga lånelöften samt bankgarantier ökade

med 8 % till 675 (627) miljoner euro.

Aktia innehar centrala immateriella resurser som inte

redovisas som immateriella tillgångar eller åtaganden

utanför balansräkningen. De främsta immateriella

resurserna inkluderar Aktias varumärke och rykte, som

byggts upp under flera år, de professionella

medarbetarna och deras specifika kompetenser samt

strategiska partnerskap. Dessa resurser möjliggör

konkurrensfördelar för Aktia och utgör en central del av

den långsiktiga tillväxtstrategin.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	22
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Segmentöversikt

Koncernens verksamhet är indelad i fyra rapporterande

affärssegment: Kapitalförvaltning, Bankverksamhet,

Livförsäkring och Koncernfunktioner.

Kapitalförvaltning

Segmentet omfattar kapitalförvaltningsverksamhet

inklusive Private Banking och erbjuder kapitalförvaltning

till institutionella investerare samt ett brett utbud av

placeringsprodukter för distribution i Aktias och externa

samarbetspartners försäljningskanaler.

• Koncernens förvaltade kapital ökade med drygt 400

miljoner euro jämfört med föregående år. Inom den

internationella försäljningen utvecklades

nettoteckningarna särskilt starkt under 2025.

• I april lanserade Aktia en ny artikel 9-aktiefond, Aktia

Prosperity, som en del av utvecklingen av ansvarsfullt

investerande. Fondens placeringsverksamhet fokuserar

på noggrant utvalda hållbarhetsteman och

megatrender som stöder dem.

• Arbetet med att tydliggöra och fokusera

produkterbjudandet inom kapitalförvaltningen fortsatte

i enlighet med strategin. Fonden Aktia Emerging

Market Corporate Bond fusionerades in i fonden Aktia

Emerging Market Bond+ och fonderna Aktia Rhein

Value, Aktia Micro Rhein och Aktia Europe Small Cap in

i fonden Aktia European Smaller Companies.

• Aktia har utvecklat sin internationella affärsverksamhet

genom att stärka partnernätverket – senast

tillsammans med Oceanside Capital Partners, som

representerar UI-Aktias fondprodukter i

Nederländerna.

Resultat för segment Kapitalförvaltning

(mn euro)	2025	2024	∆%
Räntenetto	10,7	13,4	-20 %
Provisionsnetto	66,6	67,9	-2 %
Övriga rörelseintäkter	0,3	0,2	82 %
Rörelseintäkter	77,6	81,6	-5 %
Rörelsekostnader	-56,1	-53,9	4 %
Nedskrivningar	-70,2	—	—
Rörelseresultat	-48,7	27,7	—
Jämförbart rörelseresultat	22,9	29,0	-21 %

Räntenettot minskade med 20 %, främst på grund av en

lägre räntenivå. Kreditstocken ökade till 454 (352)

miljoner euro och inlåningen från allmänheten och

offentliga samfund minskade till 335 (402) miljoner euro.

Provisionsnettot minskade med 2 %, vilket framför allt

beror på exceptionellt höga transaktionsbaserade

arvoden under jämförelseåret.

Jämförbara rörelsekostnader ökade med 4 %. Ökningen

hänför sig främst till övriga rörelsekostnader av

engångsnatur samt ökade IT-kostnader.

Nedskrivningar om 70,1 miljoner euro har gjorts till följd

av värderingen av immateriella tillgångar och prövning av

goodwill hänförlig till förvärvet av Taaleris

kapitalförvaltningsverksamhet. Nedskrivningarna

redovisas som jämförelsestörande poster.

Bankverksamhet

Segmentet omfattar bankverksamhetens privat- och

företagskunder exklusive Private Banking.

Privatkunderna erbjuds ett brett utbud av finansierings-,

försäkrings- och placeringstjänster via olika kanaler.

Företagsverksamheten betjänar företag och samfund

samt institutionella kunder med övriga banktjänster än

kapitalförvaltning.

• Aktia satsade i betydande utsträckning på förbättrad

kundupplevelse, tillgänglighet och smidigare

serviceprocesser. Satsningarna bar frukt och

återspeglades i EPSI-undersökningarna som mäter

kundupplevelsen. Aktia placerade sig betydligt över

branschens genomsnittsnivå, i synnerhet inom

servicekvalitet. Aktias telefonkundservice bedömdes

också som den bästa inom branschen bland

placerarkunder.

• Den totala kreditstocken för Aktias bankverksamhet

var på samma nivå som föregående år och

kreditstockens totalmarginal fortsatte öka.

Utvecklingen på bolånemarknaden var fortsatt

dämpad. Inom företagskundsverksamheten var

efterfrågan på avbetalnings-, factoring- och

leasingfinansiering fortsatt stark.

• Försäljningen av placeringsprodukter ökade betydligt

under året. Nettoförsäljningen inom bankverksamheten

ökade till 123 (104) miljoner euro.

Resultat för segment Bankverksamhet

(mn euro)	2025	2024	∆%
Räntenetto	143,8	154,1	-7 %
Provisionsnetto	59,4	58,3	2 %
Övriga rörelseintäkter	0,3	0,3	3 %
Rörelseintäkter	203,5	212,7	-4 %
Rörelsekostnader	-102,7	-105,8	-3 %
Nedskrivningar	-15,6	-10,6	47 %
Rörelseresultat	85,2	96,3	-11 %
Jämförbart rörelseresultat	86,9	98,1	-11 %

Totala rörelseintäkter minskade med 4 %, vilket hänför

sig till ett lägre räntenetto än föregående år.

Kundmarginalerna för hela kreditstocken fortsatte att

stiga. Förändringen förklaras främst av att bolånestocken

är bunden till 12 månaders Euribor, vars notering var

2,24 % i slutet av året, vilket var 0,22 procentenheter

lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Även

räntekostnader för depositioner minskade. 

Kreditstocken var på samma nivå som föregående år och

uppgick till 7 430 (7 432) miljoner euro.

Företagskundernas kreditstock ökade till 2 797 (2 658)

miljoner euro medan privatkundernas kreditstock

minskade till 4 633 (4 774) miljoner euro.

Inlåningen från allmänheten och offentliga samfund

ökade med 2 % från föregående år till 3 781 (3 698)

miljoner euro.

Provisionsnettot var 2 % högre än föregående år.

Provisionsnetto från kort, betalningsförmedling och

inlåning ökade med 3 % och provisionsintäkter från

utlåning med 6 %. De förvaltade kundtillgångarna (brutto)

ökade med 9 % från föregående år till 3 245 miljoner euro.

Jämförbara rörelsekostnader minskade till 101,0 (104,0)

miljoner euro främst på grund av lägre avskrivningar.

Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden ökade

till -15,6 (-10,6) miljoner euro, varav förändringen av

modellbaserade kreditförluster (ECL) uppgick till -3,8

(-2,1) miljoner euro och övriga individuella nedskrivningar

till -11,8 (-8,6) miljoner euro.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	23
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Livförsäkring

Segmentet omfattar affärsområdet Livförsäkring som är

verksamt inom risklivförsäkring samt handhar och säljer

ett omfattande sortiment av fondanknutna försäkringar i

Aktias och externa samarbetspartners

försäljningskanaler. Som säkerhet för sina kundansvar

besitter Aktia Livförsäkring Ab en

placeringsförmögenhet.

• Den totala premieinkomsten på 234,3 miljoner euro för

försäkringsavtal och investeringsavtal var den högsta i

bolagets historia.

• Den fondanknutna försäkringsstocken steg till över 1,5

miljarder euro.

• Resultatutvecklingen var stabil och

försäkringsverksamheten utvecklades väl.

• Under året fortsatte projektet med att byta ut bolagets

försäkringssystem.

Resultat för segment Livförsäkring

(mn euro)	2025	2024	∆%
Resultat från försäkringsservice	12,5	19,7	-37 %
Resultat från investeringsavtal	9,6	9,3	3 %
Resultat från placeringsverksamheten	11,3	4,5	150 %
Livförsäkringsnetto	33,4	33,5	—
Rörelsekostnader	-11,9	-10,8	10 %
Rörelseresultat	21,5	22,7	-5 %
Jämförbart rörelseresultat	21,5	22,9	-6 %

Försäljningen av investeringsavtal och försäkringsavtal

var fortsatt bra och bidrog till ett mycket gott resultat.

Den placeringsanknutna försäkringsstocken ökade under

året med 193 miljoner euro (15 %).

Resultatet från försäkringsservice var på en bra nivå

men lägre än 2024, vilket förklaras av ökade

förlustkomponenter samt engångsposter under 2024.

Placeringsverksamhetens avkastning var stabil tack

vare en gynnsam marknadsutveckling.

Den avtalsenliga marginalen (CSM) som representerar

den framtida vinst som bolaget förväntar sig att tjäna på

försäkringsavtalen minskade under året med 5,7 miljoner

euro. Under året upplöstes 7,2 miljoner euro av den

avtalsenliga marginalen via resultaträkningen för

tillhandahållna försäkringstjänster medan nya sålda

försäkringar ökade marginalen med 11,2 miljoner euro.

Övriga effekter, främst ändrade försäkringstekniska

antaganden samt kostnadsantaganden, minskade

marginalen med 9,6 miljoner euro.

Solvensgraden minskade till 178,9 (184,6) %. Minskningen

hänför sig främst till övergångsregelns planenliga

avtagande samt vissa andra aktuariella antaganden.

Koncernfunktioner

Koncernfunktioner består av koncernens centraliserade

funktioner. Enheterna sköter koncernens finansiering och

likviditetshantering samt bistår de övriga

affärssegmenten med försäljnings-, IT- och produktstöd

samt -utveckling. Koncernfunktioner ansvarar även för

risk- och finansiell uppföljning och -kontroll.

Resultat för segment Koncernfunktioner

(mn euro)	2025	2024	∆%
Rörelseintäkter	-7,3	-7,9	-8 %
Rörelsekostnader	-26,0	-19,4	34 %
Nedskrivningar	—	-25,0	—
Rörelseresultat	-33,2	-52,4	-37 %
Jämförbart rörelseresultat	-25,3	-25,9	-2 %

Rörelseintäkterna ökade, främst på grund av lägre

provisionskostnader relaterade till emitterade

värdepapper.

Rörelsekostnaderna visas netto efter allokerade

kostnader till de affärsdrivande segmenten. De

jämförbara bruttokostnaderna ökade med 1 % till 104,9

(103,5) miljoner euro, främst på grund av ökade IT-

kostnader. Personalkostnaderna är oförändrade, medan

de övriga rörelsekostnaderna minskade något. Under året

redovisades jämförelsestörande bruttokostnader om 10,7

(3,8) miljoner euro.

Nedskrivningar av IT-system om 25,0 miljoner euro

gjordes under jämförelseperioden. Nedskrivningen

redovisades som en jämförelsestörande post.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	24
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Koncernens segmentrapportering

(mn euro)	Kapitalförvaltning		Bankverksamhet		Livförsäkring		Koncernfunktioner		Övrigt & elimineringar		Koncernen totalt
Resultaträkning	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Räntenetto	10,7	13,4	143,8	154,1	—	—	-15,9	-16,2	0,2	0,7	138,8	152,0
Provisionsnetto	66,6	67,9	59,4	58,3	—	—	7,3	6,3	-8,6	-8,2	124,6	124,3
Livförsäkringsnetto	—	—	—	—	33,4	33,5	—	—	-2,8	-3,3	30,6	30,2
Övriga intäkter	0,3	0,2	0,3	0,3	—	—	1,4	2,1	-0,3	-0,3	1,8	2,2
Rörelseintäkter totalt	77,6	81,6	203,5	212,7	33,4	33,5	-7,3	-7,9	-11,5	-11,1	295,8	308,8
Personalkostnader	-19,4	-19,5	-17,0	-15,8	-2,7	-2,8	-43,5	-42,4	—	—	-82,5	-80,5
Övriga kostnader 1	-36,7	-34,3	-85,7	-90,0	-9,2	-8,0	17,5	22,9	11,4	11,4	-102,7	-98,1
Rörelsekostnader totalt	-56,1	-53,9	-102,7	-105,8	-11,9	-10,8	-26,0	-19,4	11,4	11,4	-185,2	-178,6
Nedskrivning av immateriella tillgångar och goodwill	-70,1	—	—	—	—	—	—	-25,0	—	—	-70,1	-25,0
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-0,2	—	-15,6	-10,6	—	—	0,0	0,0	—	—	-15,8	-10,6
Andel av intresseföretagens resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	0,1	0,1	0,1	0,1
Rörelseresultat	-48,7	27,7	85,2	96,3	21,5	22,7	-33,2	-52,4	0,0	0,3	24,9	94,6
Jämförbart rörelseresultat	22,9	29,0	86,9	98,1	21,5	22,9	-25,3	-25,9	0,0	0,3	106,0	124,5

(mn euro)	Kapitalförvaltning		Bankverksamhet		Livförsäkring		Koncernfunktioner		Övrigt & elimineringar		Koncernen totalt
Balansräkning	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde	0,0	0,0	—	—	1 864,2	1 695,8	865,9	906,3	—	—	2 730,1	2 602,1
Kontanta medel	—	—	0,5	0,5	—	—	76,2	64,9	—	—	76,6	65,3
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	—	—	—	—	36,4	37,5	367,8	388,5	—	—	404,3	425,9
Lån och övriga fordringar	479,1	404,1	7 430,1	7 431,5	19,9	12,6	473,8	520,8	-32,9	-10,8	8 370,0	8 358,2
Övriga tillgångar	-17,1	51,4	92,3	64,4	111,5	110,1	282,5	324,3	-70,0	-97,5	399,2	452,7
Tillgångar totalt	462,0	455,5	7 522,8	7 496,4	2 032,0	1 856,0	2 066,2	2 204,6	-102,9	-108,3	11 980,2	11 904,3
Depositioner	335,1	402,1	3 971,3	3 865,4	—	—	250,7	415,4	-32,9	-10,8	4 524,2	4 672,2
Emitterade skuldebrev	—	—	—	—	—	—	4 302,4	3 979,2	—	—	4 302,4	3 979,2
Övriga finansiella skulder 2	—	—	—	—	54,9	53,6	176,8	374,9	—	—	231,6	428,5
Skulder från försäkringsverksamhet	—	—	—	—	1 845,3	1 691,4	—	—	—	—	1 845,3	1 691,4
Övriga skulder	34,0	67,2	59,4	57,7	28,5	26,7	272,4	290,4	-23,3	-50,8	371,0	391,1
Skulder totalt	369,1	469,3	4 030,7	3 923,1	1 928,7	1 771,7	5 002,3	5 059,9	-56,2	-61,6	11 274,5	11 162,4

1 Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Kapitalförvaltning,  Bankverksamhet och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.

2 Inkluderar skulder till centralbanker, efterställda skulder, övriga skulder till kreditinstitut och övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund.

Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	25
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Kapitaltäckning och solvens

Kapitaltäckning

Aktia bankkoncernens kapitaltäckning inkluderar Aktia Bank Abp och alla dess dotterbolag förutom Aktia Livförsäkring

Ab.

Bankkoncernens kärnprimärkapitalrelation ökade till 12,6 (12,0) %, vilket är 4,0 procentenheter över minimikravet.

Förbättringen förklaras av ökat kärnprimärkapital och minskade riskvägda tillgångar (RWA).

Kärnprimärkapitalet (CET1) ökade under året främst till följd av ökningen av fonden för verkligt värde och fonden för

fritt eget kapital. Nedskrivningen i december minskade CET1-avdraget relaterat till immateriella tillgångar och goodwill,

vilket medförde att bankkoncernens negativa resultat endast hade en marginell inverkan på CET1-kapitalet.

Under fjärde kvartalet 2025 fördes en aktiv dialog med Finansinspektionen gällande Aktias ansökan om ibruktagande av

nya interna kreditriskmodeller (IRB-modeller). Aktia förväntar sig att diskussionerna kan slutföras under första halvåret

2026. Bolagets förväntning är att riskvikterna kommer att öka, vilket skulle minska kärnprimärkapitalrelationen (CET1).

Nivån på kärnprimärkapitalrelationen hålls dock inom Aktias målsättningar, dvs. 2–4 procentenheter ovanför det

minimikrav som fastställts av myndigheterna.

De riskvägda tillgångarna minskade när CRR3 trädde i kraft i början av 2025. Minskningen hänförde sig främst till

företags- och privatkundernas lånestock samt till de operativa riskerna. Under tredje kvartal 2025 ändrades

riskvägningsmetoden för företagslånestocken i stor utsträckning från F-IRB-metoden till schablonmetoden, vilket i sin

tur ökade de riskvägda tillgångarna.

Kapitaltäckning, %	31.12.2025	31.12.2024
Kärnprimärkapitalrelation	12,6	12,0
Sammanlagd kapitaltäckning	17,3	16,6

Bruttosoliditetsgraden (LR) ökade något på grund av en ökning av primärkapitalet.

Bruttosoliditetsgrad (mn euro)	31.12.2025	31.12.2024
Primärkapital	484,2	465,6
Exponeringar totalt	10 015,5	10 020,3
Bruttosoliditetsgrad	4,8 %	4,6 %

Kapitalbasen och nedskrivningsbara skulder (MREL) översteg klart minimikraven. MREL-kravet var 7,83 %

(7,90 %) i förhållande till bruttosoliditetsgradens exponeringar och 20,50 % (21,00 %) i förhållande till det totala riskvägda

exponeringsbeloppet. Verket för finansiell stabilitet informerade 25.3.2025 att Aktias MREL-krav sänkts något på grund

av att Finansinspektionen sänkte sitt buffertkrav enligt prövning (pelare 2) för Aktia under tredje kvartalet 2024.

MREL-krav (mn euro)	31.12.2025	31.12.2024
Totala riskvägda exponeringar (TREA)	3 378,9	3 413,3
varav MREL-krav	692,7	688,7
Bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE)	10 015,5	10 020,3
varav MREL-krav	784,2	791,6
MREL-krav	784,2	791,6
Kärnprimärkapital (CET1)	426,6	407,9
AT1-instrument	57,7	57,7
Tier 2-instrument	101,8	99,9
Övriga skulder	1 327,9	1 411,9
Totalt	1 913,9	1 977,4

Sammanlagt kapitalkrav

			Tilläggsbuffertkrav
31.12.2025 (%)	Pelare 1-krav	Pelare 2-krav	Kapital- konservering	Kontra- cykliska	Systemrisk	Totalt
Kärnprimärkapital (CET1)	4,50 %	0,56 %	2,50 %	0,04 %	1,00 %	8,60 %
Primärkapitaltillskott (AT1)	1,50 %	0,19 %				1,69 %
Supplementärkapital (T2)	2,00 %	0,25 %				2,25 %
Totalt	8,00 %	1,00 %	2,50 %	0,04 %	1,00 %	12,54 %

Aktias kapitalbuffert i förhållande till det lagstadgade minimikravet på kärnprimärkapital ökade betydligt under året på

grund av att CET1-kapitalet ökade. Bufferten ökade med 21,9 miljoner euro, från 3,31 % till 4,02 % av RWA.

Finansinspektionen har gett Aktia en indikativ kapitalrekommendation (Pelare 2-vägledningen, P2G) på 1 % av RWA. P2G

trädde i kraft 23.10.2023.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	26
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Solvens

Livförsäkringsverksamheten följer Solvens II-direktivet, i vilket beräkningarna för försäkringsskulden värderas till

marknadsvärde. I Solvens II beräknar bolaget SCR (Solvency Capital Requirement) och MCR (Minimum Capital

Requirement) samt identifierar sitt tillgängliga solvenskapital. Aktia Livförsäkring Ab använder standardformeln för SCR

och beaktar i beräkningen av solvenskapitalet direktivets övergångsregel för försäkringsskulden i enlighet med

Finansinspektionens tillstånd.

Solvensgradens officiella mätetal (med övergångsregler) minskade med 5,7 procentenheter från föregående år, medan

solvensgraden utan övergångsregler bibehölls på ungefär samma nivå.

Kapitalkravet ökade från föregående års nivå, liksom nivån på det medräkningsbara kapitalet. Av kapitalkravets

delkomponenter steg marknadsriskkomponenten, medan livförsäkringskomponenten minskade.

Den fondanknutna portföljen ökade till följd av både god nyförsäljning och en gynnsam marknadsutveckling.

Solvens II	Med övergångsregler		Utan övergångsregler
(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024
MCR	24,5	24,6	25,9	25,5
SCR	97,8	94,2	103,7	101,0
Medräkningsbart kapital	175,0	174,0	154,3	150,3
Solvensgrad, %	178,9 %	184,6 %	148,7 %	148,8 %

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	27
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Koncernens risker

Koncernens väsentliga riskområden utgörs av kredit-,

ränte- och likviditetsrisker inom bankverksamheten samt

av ränterisk, övriga marknadsrisker och

försäkringstekniska risker inom

livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter

påverkas av såväl affärs- som operativa risker.

Definitioner och principer för kapital- och riskhantering

finns i not K2 Koncernens riskhantering och i Aktia Bank

Abp:s Pillar III Report, som är publicerad på engelska på

www.aktia.com.

Bank- och

kapitalförvaltningsverksamhet

Kreditrisker

Aktias kreditportfölj är diversifierad mellan privatkunder

och företagsmotparter. Privatkunders kreditportfölj

består till största delen av krediter med bostads- eller

fastighetssäkerhet. Företagsportföljen består av små och

medelstora företag, varav en betydande andel har

fastighetssäkerheter. Tillväxten i portföljen kommer

främst från leasingansvar.

Fallissemangen inom privatkunder har ökat måttligt

under året, fallissemangen ökade under första halvåret

men stabiliserades och minskade under andra halvåret.

Företagsmotparters ökning i fallissemang orsakas av ett

begränsat antal fallerade motparter, vilkas säkerheter

begränsar ökningen av förväntade kreditförluster (ECL).

Säkerheterna i banken är på en betryggande nivå. Utöver

god betalningsförmåga är användningen av adekvata

säkerheter en central del av bankens utlåning.

Betryggande säkerheter minskar potentiella förluster vid

fallissemang. Största andelen av utlåning till privatkunder

görs med fullgoda säkerheter, medan vissa företagslån

beviljas utan fulla säkerheter till motparter med hög

kreditvärdighet.

Återbetalningsförmågan är fortsatt försvagad för vissa

privatkunder. Nivån av både amorteringsfriheter och

låneanstånd hölls stabil. Exponeringar med förfallodagar

under 90 dagar är inom sin historiska utveckling, medan

exponeringar med förfallodagar över 90 dagar har ökat

något. Det utmanande makroläget består, men räntorna

som sjunkit förväntas gradvis stärka kundernas

återbetalningsförmåga.

Fördelning av lån med fastighetssäkerhet enligt belåningsgrad (LTV) 31.12.2025
Under 50 %	83 %
50–70 %	13 %
70–90 %	2 %
Över 90 %	1 %

Procentandelarna beskriver den relevanta exponeringsmängden för

LTV beräkning, inte hela exponeringsmängden.

Förfallna krediter brutto, fördelade enligt dröjsmål

och ECL-stadier

(mn euro)	31.12.2025
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	16,6	29,3	11,3	57,3
varav hushåll	13,1	26,2	10,1	49,5
> 30 ≤ 90	—	11,9	15,6	27,5
varav hushåll	—	8,7	13,6	22,3
> 90	—	11,9	82,0	93,9
varav hushåll	—	0,3	64,3	64,6

(mn euro)	31.12.2024
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	33,1	33,4	10,5	76,9
varav hushåll	20,5	28,3	9,1	57,9
> 30 ≤ 90	—	11,2	11,3	22,5
varav hushåll	—	10,4	9,7	20,1
> 90	0,2	1,3	70,1	71,6
varav hushåll	0,1	1,2	59,7	61,0

Dröjsmål rapporteras enligt längsta dröjsmålet, inte dröjsmål räknat

enligt kapitalkravsberäkningen. Samtliga ansvar med över 90-dagars

dröjsmål enligt kapitalkravsberäkningen är fallerade och rapporteras i

stadie 3.

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför

balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang

(PD)

(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024
Privatkunder
PD-klasser A	4 247,7	4 306,5
PD-klasser B	927,1	834,5
PD-klasser C	147,4	184,9
Fallerade	150,4	144,8
Bokfört värde före ECL nedskrivning	5 472,6	5 470,7
ECL nedskrivning	-27,0	-24,0
Bokfört värde	5 445,6	5 446,7
Företagsmotparter och övriga
PD-klasser A	2 973,2	2 795,5
PD-klasser B	116,3	94,2
PD-klasser C	19,5	15,8
Fallerade	39,3	23,5
Bokfört värde före ECL nedskrivning	3 148,2	2 929,0
ECL nedskrivning	-23,3	-14,8
Bokfört värde	3 124,9	2 914,3

Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt bankens

modeller för kreditklassificering. Fallerade exponeringar har en PD om

100 %.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	28
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Operativa risker

Operativa risker finns i samtliga verksamhetsområden.

Aktia har under året haft störningar i sina tjänster. 

Största delen av dessa störningar löstes snabbt och

endast en handfull av störningarna påverkade kunderna,

till exempel genom att digitala tjänstekanaler inte var

tillgängliga. Under fjärde kvartalet 2025 mottog Aktia av

dataombudsmannen en påföljdsavgift på 865 000 euro

för datasäkerhetsbrister i tjänsten för stark autentisering.

Aktia har besvärat sig gällande beslutet. Cyberhot och

finansiell brottslighet (AML/CFT) motverkas aktivt och

de direkta ekonomiska förlusterna för banken förblev på

en låg nivå.

Marknadsrisker

Marknadsrisker omfattar ränte-, kreditmarginal-, valuta-,

aktie- och fastighetsrisker. I likviditetsportföljen

dominerar kreditmarginalrisken, medan ränterisken är

störst i den finansiella balansen. Kreditmarginalrisk är den

mest betydelsefulla riskkomponenten i bankens interna

marknadsriskmodell, som mäter marknadsrisken för

likviditetsportföljens värdepapper värderade till verkligt

värde via totalresultatet. Portföljen är räntesäkrad, vilket

håller dess ränterisk klart under den fastställda limiten.

Bankverksamhet
(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	∆
Marknadsvärde	865,1	894,7	-29,6
Ränterisk uppåt	5,0	3,7	1,3
Ränterisk neråt	-6,0	-6,8	0,8
Kreditmarginalrisk	6,2	9,2	-3,0
Valutarisk	1,5	1,6	-0,1
Aktierisk	5,5	6,6	-1,1
Direkt risksumma	18,2	21,2	-2,9
Diversifiering	-5,6	-5,3	-0,3
Internt jämförelsetal	12,7	15,9	-3,2
Intern limit	22,0	18,0	4,0

Ratingfördelning för bankverksamhetens

likviditetsportfölj 31.12.2025

1 225

mn euro

Aktie- och fastighetsexponering; banken idkar inte

handel med aktier i tradingsyfte. De till verksamheten

nödvändiga aktieinnehaven uppgick till 10 (10) miljoner

euro och valutaexponeringarna till 7 (7) miljoner euro.

Bankverksamheten har inga fastighetsinnehav.

Likviditetsrisker

Likviditetsreserven var fortsättningsvis på en god nivå

och alla masskuldebrevslån uppfyllde kriterierna för

belåning i centralbanken.

Likviditetsreserv, marknadsvärde (mn euro)	31.12.2025	31.12.2024
Kontanta medel och tillgodohavande på centralbanker	658	520
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker	198	197
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn	19	20
Covered Bonds	450	593
Skuldebrev emitterade av finansiella institut	50	—
Skuldebrev emitterade av företag (företagscertifikat)	30	—
Total	1 404	1 330
varav LCR-dugliga	1 324	1 330
Andra likviditetsskapande åtgärder
Intradagskreditlimit i centralbanken (outnyttjad)	200	100
Summa likviditetsreserv och andra likviditetsskapande åtgärder	1 604	1 430

Likviditetsriskens viktigaste mätare är

likviditetstäckningsgraden (LCR), som mäter den

kortfristiga likviditetsrisken och den stabila

nettofinansieringskvoten (NSFR), som mäter den

långfristiga likviditetsrisken.

Likviditetsriskmätare	31.12.2025	31.12.2024
LCR %	212 %	214 %
NSFR %	117 %	124 %

Livförsäkringsverksamhet

Marknadsvärdet för livförsäkringsverksamhetens

placeringsportfölj har minskat med 26 miljoner euro

jämfört med föregående år. Portföljen är avsedd att täcka

den räntebundna försäkringsstockens försäkringsskuld,

och består i huvudsak av ränteinstrument. Portföljen

inkluderar även aktier och alternativa investeringar samt

fastigheter, vilket är ett av de större tillgångsslagen.

Portföljens fastigheter finns i huvudstadsregionen och i

andra tillväxtområden i södra Finland och är i huvudsak

uthyrda med långa hyreskontrakt.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	29
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Aktia Livförsäkring, placeringsportföljens allokering

(mn euro)	31.12.2025		31.12.2024
Aktieplaceringar	12,3	2,7 %	11,8	2,5 %
Europa	1,5	0,3 %	1,4	0,3 %
Finland	0,6	0,1 %	0,5	0,1 %
Förenta staterna	8,6	1,9 %	8,5	1,8 %
Japan	0,7	0,2 %	0,7	0,1 %
Tillväxtmarknader	0,8	0,2 %	0,7	0,1 %
Ränteplaceringar	287,7	63,4 %	306,2	63,9 %
Statsobligationer	76,2	16,8 %	87,1	18,2 %
Masskuldebrev,  bank och finans	20,7	4,6 %	26,3	5,5 %
Masskuldebrev, övriga företag 1	136,9	30,2 %	133,9	27,9 %
Tillväxtmarknader (fonder)	33,3	7,3 %	36,0	7,5 %
High yield (fonder)	19,0	4,2 %	22,2	4,6 %
Övriga fonder	1,6	0,4 %	0,7	0,2 %
Alternativa investeringar	24,3	5,4 %	28,5	5,9 %
Private Equity etc.	19,4	4,3 %	23,1	4,8 %
Infrastrukturfonder	4,9	1,1 %	5,5	1,1 %
Fastigheter	93,3	20,6 %	95,4	19,9 %
Direkt ägda	75,3	16,6 %	78,0	16,3 %
Fastighetsfonder	17,9	3,9 %	17,4	3,6 %
Penningmarknad	30,5	6,7 %	33,8	7,0 %
Derivat	-14,4	-3,2 %	-9,0	-1,9 %
Kassamedel	19,8	4,4 %	12,5	2,6 %
Totalt	453,4	100,0 %	479,2	100,0 %

1 Inkluderar kapitallån till Alandia

Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens

direkta ränteplaceringar 31.12.2025

(exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och alternativa

placeringar)

Marknadsrisken för skulder från försäkringsavtal

domineras av ränterisk, övriga marknadsrisker är

marginella. Livförsäkringsverksamhetens

placeringsportfölj är dessutom exponerad för

kreditmarginal-, aktie-, fastighets-, valuta- och

koncentrationsrisk.

Inom den interna kapitalberäkningen är aktierisken

störst, och den uppstår dels genom en potentiell

värdeminskning av Aktia Livförsäkrings aktieinnehav,

dels genom bolagets riskandel i kundernas fondanknutna

223

mn euro

försäkringar. Fastighetsrisken som uppstår till följd av

fastighetsinnehavens värdeminskning är också

betydande.

Riskkänsligheten för livförsäkringsverksamhetens

placeringsportfölj beräknas genom en differens under ett

stresscenario som beskriver en historisk 99,5-percentil av

de olika riskfaktorerna. Effekten på portföljen och på

skulderna från försäkringsverksamheten presenteras

separat i tabellen nedan. Efter summering av riskerna och

diversifieringseffekt uppgår det interna jämförelsetalet till

87,2 (80,6) miljoner euro, vilket är klart under limiten om

100 (100) miljoner euro. Limiten 31.12.2025 var återigen

100 miljoner euro, efter att ha varit 120 miljoner euro

under vissa perioder 2025.

Operativa risker i livförsäkringsverksamheten hanteras

enligt koncernens allmänna modell.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	30
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Livförsäkringsverksamhet	Placeringsportfölj			Skulder från försäkringsverksamhet			Totalt
(mn euro)	31.12.2025	31.12.2024	∆	31.12.2025	31.12.2024	∆	31.12.2025	31.12.2024	∆
Marknadsvärde	1 971,9	1 792,3	179,6	-1 792,3	-1 619,2	-173,1	179,6	161,1	18,5
Ränterisk uppåt	99,0	94,2	4,8	-82,3	-84,0	1,7	16,6	10,1	6,5
Ränterisk neråt	-94,7	-123,8	29,1	88,6	119,7	-31,1	-6,1	-4,1	-2,0
Kreditmarginalrisk	57,4	60,3	-2,9	-41,9	-40,2	-1,6	15,6	20,1	-4,5
Valutarisk	151,9	174,7	-22,8	-134,4	-155,3	20,9	17,4	19,4	-1,9
Aktierisk	427,7	468,0	-40,3	-387,8	-422,7	34,9	39,9	45,3	-5,4
Fastighetsrisk	31,2	32,9	-1,7	-5,0	-6,2	1,2	26,2	26,7	-0,6
Direkt risksumma	767,1	830,1	-62,9	-651,4	-708,5	57,1	115,7	121,6	-5,8
Diversifiering							-28,6	-20,8	-7,8
Korrelerad risksumma							87,2	100,8	-13,6
Internt jämförelsetal							87,2	80,6	6,5
Intern limit							100,0	100,0	—

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	31
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Strategiskt accelerationsprogram

och finansiella målsättningar

Kärnan i Aktias tillväxtstrategi är att accelerera sin väg

mot att bli en unik, ledande förmögenhetsförvaltare med

starka rötter i bankverksamhet. För att påskynda

genomförandet lanserades accelerationsprogrammet

Momentum med tonvikt på organisk tillväxt inom

förmögenhetsförvaltning. Aktia har en stark kundbas och

hög kundnöjdhet i kärnsegmenten Premium och Private

Banking, vilket bekräftar värdet av personlig rådgivning

och högklassiga produkter.

Under strategiperioden 2025–2029 prioriteras segmenten

Premium, Private Banking, små och medelstora företag

samt institutionella kunder, särskilt internationella. Målet

är tillväxt och en kundupplevelse i toppklass, stödd av

effektiva processer och fortsatta digitala investeringar.

Momentum-programmet ska generera en årligen

återkommande positiv inverkan på rörelseresultatet (run-

rate) om cirka 7 miljoner euro fram till slutet av 2025 och

kumulativt cirka 20 miljoner euro till slutet av 2026. Vid

utgången av 2025 uppgår den förväntade årliga effekten

till cirka 12 miljoner euro, och programmet fortskrider

enligt plan med synliga resultat i form av nya kunder, ökat

förvaltat kapital och förbättrad effektivitet.

Enligt Aktias långsiktiga finansiella mål, vilka definierats

för perioden till och med 2029, eftersträvas jämförbart

avkastning på eget kapital (ROE) på över 15 %, förvaltat

kapital (brutto) över 25 miljarder euro genom organisk

tillväxt samt organisk ökning av provisionsnetto på över

5 % per år.

Kapital- och utdelningspolitik:

Enligt Aktias kapitalpolitik är målet en

kärnprimärkapitalrelation (CET1) 2–4 procentenheter

över det minimikrav som fastställts av myndigheterna.

Aktia har för avsikt att betala en utdelning på cirka 60 %

av räkenskapsperiodens vinst till sina aktieägare.

Därutöver kan överskottskapital delas ut till aktieägarna

genom exempelvis extra utdelningar eller aktieåterköp.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	32
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Övrig information

Rating

Moody’s Ratings bekräftade 24.9.2025 Aktia Bank Abp:s

kreditbetyg för långfristig upplåning till A2 och kortfristig

upplåning till P-1. Samtidigt ändrade Moody’s utsikterna

för Aktia från stabila till negativa. Moody's kreditbetyg för

Aktias säkerställda obligationer (Covered Bonds) är Aaa.

S&P Global Ratings bekräftade 18.9.2025 Aktia Bank

Abp:s kreditbetyg för långfristig upplåning till A- och

kortfristig upplåning till A-2. Samtidigt ändrade S&P

utsikterna för Aktia från stabila till negativa.

	Långfristig upplåning	Kortfristig upplåning	Utsikter	Covered Bonds
Moody's	A2	P-1	negativa	Aaa
S&P Global	A-	A-2	negativa	—

Mellanhavanden med närstående

Närstående omfattar Aktias dotterbolag och

intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och

nyckelpersoner i ledande ställning och nära

familjemedlemmar samt företag som står under

bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande

ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i

styrelsen samt verkställande direktör, verkställande

direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i

ledningsgruppen.

Mellanhavanden med närstående har närmare beskrivits i

not K43 och not M42.

Personal

Antal heltidsanställda uppgick vid utgången av

december till 825 (31.12.2024, 847). Det genomsnittliga

antalet heltidsanställda uppgick till 853 (1.1–31.12.2024,

846).

Aktiekapital och antal aktier

Aktia Bank Abp:s aktiekapital uppgick till 170 miljoner

euro. Antalet aktier i Aktia uppgick i slutet av december

2025 till 73 372 442 (31.12.2024, 72 981 696).

Totala antalet registrerade ägare uppgick till

44 318 (31.12.2024, 41 964). 7,98 % av aktierna var i

utländsk ägo. Koncernens innehav av egna aktier

uppgick 31.12.2025 till 48 876 (31.12.2024, 70 690).

Börsvärdet i slutet av periodens sista handelsdag

30.12.2025 uppgick till ca 910 miljoner euro. Aktiens

slutkurs per 30.12.2025 var 12,40 euro. Som högst

handlades aktien under perioden till ett pris om 12,40

euro och som lägst till 8,69 euro. Den genomsnittliga

dagliga omsättningen med aktien under januari–

december 2025 var 941 757 euro eller 91 731 aktier.

(mn euro)	Antal aktier	Aktie- kapital	Fonden för fritt eget kapital
1.1.2024	72 644 887	169,7	144,2
Aktieemission 15.2.2024	152 000	—	1,4
Aktieemission 16.5.2024	79 642	—	0,7
Aktieemission 20.11.2024	105 167	—	0,9
Övriga förändringar	—	—	0,9
31.12.2024	72 981 696	169,7	148,0
Aktieemission 20.2.2025	180 000	—	1,8
Aktieemission 20.5.2025	105 676	—	0,9
Aktieemission 20.11.2025	105 070	—	1,0
Övriga förändringar	—	—	0,2
31.12.2025	73 372 442	169,7	151,9

Aktia Bank Abp:s incitamentsprogram 2025

Aktia Bank Abp:s styrelse beslutade att fortsätta

aktiesparprogrammet AktiaUna som inleddes 2018 samt

att inrätta ett nytt långsiktigt aktiebaserat

incitamentsprogram och ett så kallat bridge-program. Ett

börsmeddelande om incitamentsprogrammen

publicerades 26.2.2025.

Aktiesparprogrammet AktiaUna syftar till att uppmuntra

medarbetarna att placera i Aktias aktier och stärka

engagemanget i bolaget. De cirka 850 medarbetarna i

Aktia har möjlighet att spara 2–6 % av sin lön för att köpa

aktier. Ledningsgruppen kan spara högst 12 % och valda

nyckelpersoner högst 7 %. Med sparsumman förvärvas

aktier med en rabatt på 10 %. Dessutom delas

kostnadsfria tilläggsaktier ut efter två år på basen av de

förvärvade aktierna.

Det långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammet

2025–2027 syftar till att förenhetliga aktieägarnas och

nyckelpersonernas intressen för att öka Aktias värde på

lång sikt, engagera nyckelpersonerna att genomföra

strategin och de finansiella målen samt uppnå långsiktig

framgång. Programmet omfattar en treårsperiod (2025–

2027) och aktier intjänas på prestationsbasis.

Resultatindikatorerna hänför sig till totalavkastningen för

aktieägare (TSR), avkastningen på eget kapital (ROE) och

ESG-kriterier samt, för vissa nyckelpersoner, på

avkastningen på förvaltat kapital. Målgruppen består av

högst 50 nyckelpersoner. Ersättningen betalas ut i fem

rater inom cirka fyra år efter utgången av

prestationsperioden. Före utbetalning kan ersättningen

reduceras till följd av riskjusteringar. Verkställande

direktören och ledningsgruppen måste behålla 50 % av

aktierna tills innehavet motsvarar deras grundlön för

föregående år.

Bridge-programmet syftar till att underlätta övergången

från det tidigare incitamentsprogrammet med en

prestationsperiod på ett år till det nya

incitamentsprogrammet med en prestationsperiod på tre

år. Målet är att stödja genomförandet av bolagets strategi

och uppnåendet av de finansiella och strategiska målen. I

programmet ingår en prestationsperiod på ett år (2025),

under vilken ersättningen baserar sig på mål som hänför

sig till det jämförbara rörelseresultatet och till det så

kallade run-rate-målet för rörelseresultatet samt

individuella mål. Av den kontanta ersättningen omvandlas

50 % till aktier och betalas ut i fem rater under åren

2026–2030. Målgruppen omfattar cirka 20

nyckelpersoner.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	33
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Bolagsstyrning

Beslut vid ordinarie bolagsstämman 2025

Aktia Bank Abp höll 3.4.2025 ordinarie bolagsstämma

som fastställde moderbolagets och koncernens bokslut

samt beviljade ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna,

verkställande direktören och dennes ställföreträdare.

Därtill beslöts följande:

Utdelning: 0,82 euro per aktie för räkenskapsperioden

1.1–31.12.2024.

Styrelseledamöter: Joakim Frimodig, Carl Haglund, Maria

Jerhamre Engström, Harri Lauslahti och Matts Rosenberg

återvaldes. Hanne Katrama och Sari Somerkallio valdes

till nya styrelseledamöter. Ersättningarna till

styrelseledamöterna fastställdes.

Ersättningsrapport: Ersättningsrapporten för Aktia Bank

Abp:s ledande organ godkändes.

Revisor och granskare av hållbarhetsrapportering: Som

bolagets revisor valdes KPMG Oy Ab med CGR Tiia

Kataja som huvudansvarig revisor. KPMG Oy Ab valdes

även som granskare av hållbarhetsrapporteringen, med

HBR Tiia Kataja som huvudansvarig granskare av

hållbarhetsrapporteringen.

Bemyndiganden: Styrelsen bemyndigades att fatta

beslut om emission av högst 7 316 000 aktier eller i 10

kapitlet aktiebolagslagen avsedda särskilda rättigheter,

att fatta beslut om förvärv av högst 500 000 egna aktier

för att användas till bolagets aktiebaserade

incitamentsprogram och/eller arvodering av

styrelseledamöter, att överlåtas vidare, behållas i bolaget

eller makuleras, samt att fatta beslut om avyttring av

högst 500 000 egna aktier.

Alla stämmans beslut har i sin helhet publicerats på

www.aktia.com > Investerarrelationer > Bolagsstyrning >

Bolagsstämma > Bolagsstämma 2025.

Beslut vid styrelsens konstituerande möte

Styrelsen höll sitt konstituerande möte omedelbart efter

bolagsstämman. Matts Rosenberg valdes till styrelsens

ordförande och Joakim Frimodig till vice ordförande.

Därtill utsågs medlemmar till styrelsens utskott:

Revisionsutskott: Sari Somerkallio (ordförande), Hanne

Katrama och Matts Rosenberg.

Riskutskott: Maria Jerhamre Engström (ordförande),

Joakim Frimodig och Harri Lauslahti.

Kompensations- och corporate governance-utskott:

Carl Haglund (ordförande), Joakim Frimodig och Matts

Rosenberg.

Beslut vid den extra bolagsstämman 2025

Aktia Bank Abp:s styrelse beslöt att sammankalla till en

extra bolagsstämma 2.10.2025. Aktieägarnas

nomineringskommitté föreslog att styrelsen kompletteras

så att Juha Hammarén väljs till ny styrelseledamot. Den

tidigare styrelseordföranden Matts Rosenberg hade

meddelat till nomineringskommittén att han kommer att

avgå från styrelsen.

Vid den extra bolagsstämman beslutades följande:

Antalet styrelseledamöter: Fastställdes till sex.

Styrelseledamöter: Juha Hammarén valdes till ny

styrelseledamot. Joakim Frimodig, Maria Jerhamre

Engström, Hanne Katrama, Harri Lauslahti och Sari

Somerkallio fortsätter i sina uppdrag enligt beslutet från

den ordinarie bolagsstämman 3.4.2025. Samtliga

styrelseledamöter har valts för en mandatperiod som

sträcker sig till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

Ersättning: Juha Hammarén erhåller det årliga

styrelsearvodet enligt beslutet från den ordinarie

bolagsstämman 3.4.2025, proportionerat till längden på

hans mandatperiod, dock så att arvodet utbetalas i sin

helhet i pengar.

Alla stämmans beslut har i sin helhet publicerats på

www.aktia.com > Investerare > Bolagsstyrning >

Bolagsstämma > Extra bolagsstämma 2025.

Beslut vid styrelsens konstituerande möte

Styrelsen höll sitt konstituerande möte omedelbart efter

bolagsstämman. Juha Hammarén valdes till styrelsens

ordförande. Joakim Frimodig fortsätter som vice

ordförande.

Juha Hammarén valdes till ledamot i styrelsens

revisionsutskott samt kompensations- och corporate

governance-utskott där han ersätter Matts Rosenberg.

Inga andra förändringar gjordes i utskottens

sammansättning.

Styrelsens utskott har därmed följande sammansättning:

Revisionsutskott: Sari Somerkallio (ordförande), Juha

Hammarén och Hanne Katrama.

Riskutskott: Maria Jerhamre Engström (ordförande),

Joakim Frimodig och Harri Lauslahti.

Kompensations- och corporate governance-utskott:

Joakim Frimodig (ordförande), Juha Hammarén och

Harri Lauslahti.

Ledningsgruppen

Aktias ledningsgrupp bestod 31.12.2025 av följande

personer: Anssi Huhta, verkställande direktör; Sakari

Järvelä, ekonomi- och finansdirektör; Eva-Maria Broman-

Rimpi, Chief Risk Officer (CRO);  Sini Kivekäs, direktör,

koncerntjänster; Oskari Kurki, dataförvaltningsdirektör;

Ville Niiranen, Aktia Livförsäkring Ab:s verkställande

direktör; och Pasi Vuorinen, direktör, kapitalförvaltning.

Ändringar i ledningsgruppen under 2025

Sakari Järvelä, som 20.12.2024 utnämnts till Aktias

ekonomi- och finansdirektör, tillträdde sin tjänst 13.1.2025.

Aktias styrelse och tidigare verkställande direktör Aleksi

Lehtonen kom gemensamt överens om att Lehtonen

lämnar sin befattning 12.6.2025.

Kati Eriksson, direktör för Aktias kapitalförvaltning, beslöt

att lämna bolaget och sin roll i dess ledningsgrupp. Pasi

Vuorinen utnämndes till Aktias tf direktör för

kapitalförvaltning från och med 5.8.2025.

Aktias styrelse beslöt 15.9.2025 att Carl Haglund, som

12.6.2025 utnämnts till Aktia Bank Abp:s tillträdande

verkställande direktör, lämnar sitt uppdrag och bolaget.

Anssi Huhta fortsatte i sin roll som Aktias tillförordnade

verkställande direktör.

Aktias styrelse utnämnde 21.10.2025 Anssi Huhta till ny

verkställande direktör för bolaget. Huhta tillträdde

tjänsten omedelbart.

Pasi Vuorinen utnämndes 27.10.2025 till direktör med

ansvar för kapitalförvaltningsverksamheten och fortsatte

som medlem av ledningsgruppen. Samtidigt utsågs Chief

Risk Officer (CRO) Eva-Maria Broman-Rimpi och

verkställande direktören för Aktia Livförsäkring Ab Ville

Niiranen till nya medlemmar i ledningsgruppen.

Aktieägarnas nomineringskommitté

Enligt Aktia Bank Abp:s bolagsordning ska

nomineringskommittén, som utnämns årligen, bereda

förslag om styrelseledamöter och deras arvoden till den

ordinarie bolagsstämman.

Nomineringskommitténs sammansättning fr.o.m.

12.11.2025: Gisela Knuts, utsedd av de bolag som

kontrolleras av Erkki Etola samt

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas; Lasse Svens,

utsedd av Stiftelsen för Åbo Akademi; Hanna Kaskela,

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	34
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

utsedd av Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget

Varma; och Marcus Rantala, utsedd av Stiftelsen Tre

Smeder. Gisela Knuts fungerar som

nomineringskommitténs ordförande. Därtill deltar Aktia

Bank Abp:s styrelses ordförande Juha Hammarén i

nomineringskommitténs arbete som sakkunnig.

Föreslagen utdelning

Aktias styrelse föreslår en utdelning för 2025 om 0,80

euro per aktie i enlighet med kapital- och

utdelningspolitiken.

Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 2026

Enligt styrelsens beslut hålls Aktia Bank Abp:s ordinarie

bolagsstämma onsdagen 1.4.2026. Kallelse till

bolagsstämman publiceras separat.

Utsikter

Aktias jämförbara rörelseresultat 2026 förväntas vara

ungefär på samma nivå som det jämförbara

rörelseresultatet 2025 som uppgick till 106,0 miljoner

euro.

Utsikterna baserar sig på följande antaganden:

• Förmögenhetsförvaltnings- och

livförsäkringsverksamheten förväntas utvecklas

positivt.

• Provisionsintäkter från fonder, kapitalförvaltning

och värdepappersförmedling förväntas vara något

högre än 2025. Eventuell osäkerhet på marknaden

kan dock inverka negativt på provisionsnettot.

• Inom livförsäkringsverksamheten förväntas

resultat från investeringsavtal och från

försäkringsservice vara högre än 2025.

Livförsäkringsverksamhetens totala resultat

påverkas dock av försäkringstekniska antaganden

som uppdateras regelbundet samt av förändringar

i marknadsvärden, vilket är typiskt för branschen.

• Bankverksamhetens resultat förväntas vara lägre än

2025. Bankverksamhetens räntenetto förväntas minska

till följd av marknadsräntornas låga nivå, medan

provisionsnettot förväntas vara något högre.

• Rörelsekostnaderna förväntas öka, med beaktande av

fortsatta satsningar inom IT samt den allmänna

kostnadsnivåns utveckling.

• Kreditförlusterna förväntas vara lägre än 2025.

Osäkerheten inom den finska fastighetssektorn kan

dock påverka utvecklingen av nedskrivningar och

förväntade kreditförluster.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	35
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Koncernens utveckling per kvartal

(1 000 euro)	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Räntenetto	34 927	33 979	34 742	35 169	38 073	36 056	38 836	39 072	138 816	152 037
Utdelningar	76	17	68	19	18	120	40	166	180	344
Provisionsintäkter	36 523	35 390	35 112	35 310	37 045	34 323	35 139	34 532	142 335	141 039
Provisionskostnader	-4 233	-4 156	-4 820	-4 487	-4 562	-3 472	-4 322	-4 391	-17 697	-16 747
Provisionsnetto	32 290	31 234	30 292	30 823	32 483	30 851	30 817	30 141	124 638	124 292
Livförsäkringsnetto	7 835	8 178	8 049	6 521	6 296	8 901	7 369	7 663	30 584	30 229
Nettoresultat från finansiella transaktioner	329	-193	52	747	1 783	-109	-501	116	935	1 290
Övriga rörelseintäkter	97	250	127	184	75	237	151	132	657	596
Rörelseintäkter totalt	75 553	73 464	73 330	73 462	78 728	76 056	76 713	77 291	295 809	308 788
Personalkostnader	-20 558	-20 267	-21 135	-20 577	-21 648	-19 411	-20 108	-19 316	-82 536	-80 482
IT-kostnader	-14 424	-13 372	-13 175	-12 759	-15 834	-12 047	-12 711	-10 956	-53 730	-51 548
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-4 651	-4 572	-4 081	-3 974	-5 537	-6 114	-6 072	-6 013	-17 279	-23 736
Övriga rörelsekostnader	-10 311	-6 204	-8 474	-6 702	-6 277	-5 532	-5 932	-5 071	-31 692	-22 811
Rörelsekostnader totalt	-49 945	-44 415	-46 865	-44 012	-49 296	-43 104	-44 822	-41 355	-185 237	-178 577
Nedskrivning av immateriella tillgångar och goodwill	-70 062	—	—	—	-25 028	—	—	—	-70 062	-25 028
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-5 896	-3 781	-3 210	-2 884	-4 339	-1 753	-1 807	-2 727	-15 771	-10 626
Andel av intresseföretagens resultat	32	5	24	51	31	-7	20	45	112	89
Rörelseresultat	-50 318	25 272	23 280	26 618	95	31 193	30 103	33 254	24 852	94 646
Skatter	245	-5 199	-4 779	-4 852	-262	-6 444	-6 038	-6 006	-14 584	-18 750
Periodens vinst	-50 073	20 074	18 501	21 766	-167	24 749	24 066	27 248	10 267	75 896
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	-50 073	20 074	18 501	21 766	-167	24 749	24 066	27 248	10 267	75 896
Totalt	-50 073	20 074	18 501	21 766	-167	24 749	24 066	27 248	10 267	75 896
Resultat per aktie (EPS), euro	-0,68	0,27	0,25	0,30	0,00	0,34	0,33	0,38	0,14	1,04
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro	0,25	0,30	0,29	0,32	0,31	0,34	0,34	0,38	1,16	1,37
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster:	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Rapporterat rörelseresultat	-50 318	25 272	23 280	26 618	95	31 193	30 103	33 254	24 852	94 646
Rörelseintäkter:
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc	—	—	-240	—	—	—	—	—	-240	—
Rörelsekostnader:
Omstruktureringskostnader	3 944	2 099	3 185	2 072	1 736	292	721	610	11 301	3 359
IT-relaterade omvärderingar	—	—	—	—	26 449	—	—	—	—	26 449
Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar relaterade till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet	70 062	—	—	—	—	—	—	—	70 062	—
Jämförbart rörelseresultat	23 688	27 372	26 225	28 690	28 280	31 485	30 825	33 864	105 974	124 454

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	36
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Koncernens totalresultat per kvartal

(1 000 euro)	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Periodens vinst	-50 073	20 074	18 501	21 766	-167	24 749	24 066	27 248	10 267	75 896
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar	2 543	2 804	2 843	3 382	-87	3 616	2 701	2 126	11 573	8 357
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring	-180	548	-1 106	681	-733	-225	1 859	675	-57	1 576
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar	88	19	89	—	144	61	49	36	196	290
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen	2 451	3 370	1 826	4 063	-676	3 452	4 609	2 837	11 711	10 222
Förmånsbestämda pensionsplaner	-76	—	—	—	242	—	—	—	-76	242
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen	-76	—	—	—	242	—	—	—	-76	242
Periodens totalresultat	-47 698	23 444	20 327	25 829	-600	28 201	28 674	30 085	21 902	86 360
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	-47 698	23 444	20 327	25 829	-600	28 201	28 674	30 085	21 902	86 360
Totalt	-47 698	23 444	20 327	25 829	-600	28 201	28 674	30 085	21 902	86 360
Totalresultat per aktie, euro	-0,65	0,32	0,28	0,35	-0,01	0,39	0,39	0,41	0,30	1,19
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro	-0,65	0,32	0,28	0,35	-0,01	0,39	0,39	0,41	0,30	1,19
Totalresultat exklusive jämförelsestörande poster:	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Rapporterat totalresultat	-47 698	23 444	20 327	25 829	-600	28 201	28 674	30 085	21 902	86 360
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc	—	—	-192	—	—	—	—	—	-192	—
Omstruktureringskostnader	3 155	1 679	2 548	1 658	1 389	234	577	488	9 041	2 687
IT-relaterade omvärderingar	—	—	—	—	21 159	—	—	—	—	21 159
Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar relaterade till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet	65 589	—	—	—	—	—	—	—	65 589	—
Jämförbart totalresultat	21 046	25 123	22 683	27 487	21 948	28 435	29 251	30 573	96 339	110 207

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	37
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Segmentens utveckling per kvartal

(1 000 euro)	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Kapitalförvaltning
Räntenetto	2 252	2 749	2 725	2 974	3 015	2 908	3 661	3 861	10 700	13 444
Provisionsnetto	17 204	16 575	16 162	16 611	18 050	16 476	16 558	16 843	66 552	67 928
Övriga intäkter	54	169	43	66	12	38	90	43	331	182
Rörelseintäkter totalt	19 509	19 493	18 930	19 651	21 077	19 422	20 310	20 746	77 583	81 554
Personalkostnader	-4 958	-4 941	-4 679	-4 790	-4 915	-4 981	-4 157	-5 483	-19 368	-19 535
Övriga kostnader 1	-9 457	-8 444	-10 344	-8 437	-9 479	-8 485	-8 440	-7 946	-36 682	-34 350
Rörelsekostnader totalt	-14 414	-13 385	-15 023	-13 228	-14 394	-13 466	-12 597	-13 429	-56 050	-53 885
Nedskrivning av immateriella tillgångar och goodwill	-70 062	—	—	—	—	—	—	—	-70 062	—
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	12	—	-168	—	—	—	—	—	-156	—
Rörelseresultat	-64 955	6 108	3 739	6 424	6 683	5 956	7 713	7 318	-48 685	27 670
Jämförbart rörelseresultat	5 417	6 510	4 335	6 643	7 084	6 248	7 901	7 783	22 906	29 016
Bankverksamhet
Räntenetto	36 734	35 309	35 252	36 508	36 607	34 743	37 890	44 849	143 803	154 089
Provisionsnetto	15 280	14 958	14 666	14 498	14 724	14 746	15 243	13 594	59 402	58 306
Övriga intäkter	48	69	79	135	9	161	85	67	331	322
Rörelseintäkter totalt	52 062	50 336	49 996	51 142	51 340	49 650	53 217	58 509	203 536	212 716
Personalkostnader	-4 596	-4 136	-3 925	-4 302	-4 859	-4 159	-4 380	-2 405	-16 959	-15 803
Övriga kostnader 1	-23 142	-20 808	-21 331	-20 419	-24 356	-21 415	-22 628	-21 612	-85 700	-90 010
Rörelsekostnader totalt	-27 739	-24 944	-25 255	-24 721	-29 215	-25 574	-27 008	-24 017	-102 659	-105 813
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-5 927	-3 781	-3 053	-2 884	-4 340	-1 753	-1 807	-2 727	-15 645	-10 627
Rörelseresultat	18 397	21 611	21 688	23 537	17 785	22 323	24 403	31 765	85 232	96 276
Jämförbart rörelseresultat	18 679	21 755	22 535	23 889	19 073	22 323	24 823	31 870	86 857	98 089

1 Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	38
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

(1 000 euro)	Q4/2025	Q3/2025	Q2/2025	Q1/2025	Q4/2024	Q3/2024	Q2/2024	Q1/2024	1–12/2025	1–12/2024
Livförsäkring
Resultat från försäkringsservice	1 977	5 674	1 703	3 099	4 385	5 512	5 605	4 170	12 453	19 672
Resultat från investeringsavtal	2 508	2 386	2 402	2 349	2 375	2 345	2 282	2 334	9 645	9 336
Resultat från placeringsverksamheten	4 105	843	4 635	1 730	198	2 417	122	1 783	11 314	4 520
Livförsäkringsnetto	8 591	8 902	8 740	7 179	6 957	10 274	8 009	8 287	33 412	33 528
Personalkostnader	-858	-585	-521	-713	-862	-595	-732	-572	-2 677	-2 762
Övriga kostnader 1	-2 345	-2 235	-2 290	-2 340	-2 087	-1 962	-1 961	-2 033	-9 210	-8 044
Rörelsekostnader totalt	-3 203	-2 821	-2 811	-3 052	-2 949	-2 558	-2 694	-2 606	-11 887	-10 806
Rörelseresultat	5 388	6 082	5 929	4 127	4 008	7 717	5 315	5 682	21 525	22 722
Jämförbart rörelseresultat	5 388	6 082	5 929	4 127	4 215	7 717	5 315	5 682	21 525	22 928
Koncernfunktioner
Räntenetto	-4 115	-4 133	-3 311	-4 362	-1 559	-2 328	-2 715	-9 637	-15 921	-16 239
Provisionsnetto	1 819	1 860	1 654	1 964	1 850	1 670	1 046	1 734	7 297	6 300
Övriga intäkter	437	-127	164	897	1 893	87	-447	532	1 372	2 065
Rörelseintäkter totalt	-1 859	-2 400	-1 493	-1 501	2 183	-571	-2 116	-7 372	-7 253	-7 875
Personalkostnader	-10 146	-10 605	-12 010	-10 772	-11 013	-9 675	-10 839	-10 855	-43 533	-42 383
Övriga kostnader 1	2 807	4 472	5 392	4 863	5 446	5 451	5 176	6 861	17 534	22 933
Rörelsekostnader totalt	-7 339	-6 133	-6 618	-5 908	-5 568	-4 225	-5 663	-3 995	-25 998	-19 450
Nedskrivning av immateriella tillgångar	—	—	—	—	-25 028	—	—	—	—	-25 028
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	18	—	12	—	1	—	—	—	30	1
Rörelseresultat	-9 180	-8 533	-8 100	-7 409	-28 411	-4 796	-7 778	-11 367	-33 221	-52 352
Jämförbart rörelseresultat	-5 828	-6 980	-6 598	-5 909	-2 122	-4 796	-7 666	-11 327	-25 314	-25 911

1 Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	39
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Femårsöversikt

(1 000 euro)	2025	2024	2023	2022	2021
Resultaträkning
Räntenetto	138 816	152 037	140 432	99 180	96 249
Provisionsnetto	124 638	124 292	120 371	121 992	123 992
Livförsäkringsnetto	30 584	30 229	24 061	79 182	37 657
Nettoresultat från finansiella transaktioner	935	1 290	1 711	638	4 684
Övriga rörelseintäkter	837	940	867	1 955	1 202
Rörelseintäkter totalt	295 809	308 788	287 442	302 947	263 784
Personalkostnader	-82 536	-80 482	-84 521	-80 393	-83 723
IT-kostnader	-53 730	-51 548	-41 102	-32 719	-30 655
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-17 279	-23 736	-23 487	-23 292	-21 504
Övriga rörelsekostnader	-31 692	-22 811	-27 493	-33 026	-38 523
Rörelsekostnader totalt	-185 237	-178 577	-176 603	-169 430	-174 404
Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar	-70 062	-25 028	-1 301	-40	—
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-15 771	-10 626	-6 967	-10 224	-4 494
Nedskrivning av övriga fordringar	—	—	-105	—	—
Andel av intresseföretagens resultat	112	89	147	249	-265
Rörelseresultat	24 852	94 646	102 613	123 502	84 621
Skatter	-14 584	-18 750	-21 272	-25 174	-17 265
Räkenskapsperiodens vinst	10 267	75 896	81 342	98 329	67 356
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	10 267	75 896	81 342	97 789	66 816
Innehavare av övrigt primärkapital	—	—		540	540
Totalt	10 267	75 896	81 342	98 329	67 356
Totalresultat
Räkenskapsperiodens vinst	10 267	75 896	81 342	98 329	67 356
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen	11 711	10 222	10 898	-56 116	-15 066
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen	-76	242	-47	455	-131
Räkenskapsperiodens totalresultat	21 902	86 360	92 192	42 668	52 159
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	21 902	86 360	92 192	42 128	51 619
Innehavare av övrigt primärkapital	—	—	—	540	540
Totalt	21 902	86 360	92 192	42 668	52 159

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	40
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

(1 000 euro)	2025	2024	2023	2022	2021
Balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	1 746 353	1 579 815	1 369 716	1 249 457	1 451 815
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	983 714	1 022 251	1 049 031	997 056	1 106 966
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	404 289	425 933	488 448	529 409	386 464
Lån och övriga fordringar	8 369 973	8 358 233	8 562 071	8 984 948	7 551 691
Kontanta medel	76 640	65 342	91 752	165 794	732 829
Derivatinstrument	46 579	68 797	81 916	54 711	39 553
Övriga tillgångar	352 639	383 887	394 790	430 934	405 409
Tillgångar totalt	11 980 185	11 904 257	12 037 724	12 412 309	11 674 728
Skulder till centralbanker	—	200 000	250 000	800 000	800 000
Depositioner 1	4 524 193	4 672 153	5 403 638	5 245 668	4 625 806
Derivatinstrument	148 923	181 200	223 659	294 049	20 484
Övriga finansiella skulder 1	4 534 056	4 207 731	3 698 636	3 861 793	3 730 391
Skulder från försäkringsverksamhet	1 845 280	1 691 378	1 528 964	1 419 981	1 698 718
Avsättningar	1 562	944	1 233	1 270	987
Övriga skulder	220 511	208 998	226 745	149 706	164 348
Skulder totalt	11 274 526	11 162 405	11 332 875	11 772 466	11 040 734
Eget kapital	705 659	741 853	704 849	639 843	633 994
Skulder och eget kapital totalt	11 980 185	11 904 257	12 037 724	12 412 309	11 674 728

1 Grupperingen av depositioner och övriga finansiella skulder har förändrats från och med 1.1.2025. Skulder till centralbanker presenteras som en separat rad i balansräkningen. Skulder till samfund och kreditinstitut, som tidigare ingick i övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund inom övriga

finansiella skulder, ingår från och med 1.1.2025 i depositionerna. Jämförelseåren motsvarar den nya grupperingen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	41
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Nyckeltal

(1 000 euro om inte annat anges)	2025	2024	2023	2022	2021
Resultat per aktie (EPS), euro	0,14	1,04	1,12	1,37	0,95
Totalresultat per aktie, euro	0,30	1,19	1,27	0,59	0,73
Utdelning per aktie, euro *) **)	0,80	0,82	0,70	0,43	0,56
Eget kapital per aktie (NAV), euro 1	8,81	9,36	8,90	8,04	8,00
Genomsnittligt antal aktier (exklusive egna aktier)	73 156 012	72 740 704	72 347 806	72 013 512	70 460 062
Antal aktier vid periodens utgång (exklusive egna aktier)	73 323 566	72 911 006	72 485 349	72 156 950	71 817 540
Avkastning på eget kapital (ROE), % 1	1,5	11,4	13,3	17,0	10,9
Avkastning på totalt kapital (ROA), % 1	0,09	0,63	0,67	0,82	0,61
K/I-tal 1	0,63	0,58	0,61	0,56	0,66
Kärnprimärkapitalrelation, CET1  (bankkoncernen), %	12,6	12,0	11,3	10,8	11,2
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %	14,3	13,6	13,0	12,7	13,2
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %	17,3	16,6	15,0	14,9	15,6
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)	3 378 856	3 413 335	3 411 193	3 130 631	2 940 550
Kapitaltäckningsgrad (finans- och försäkringskonglomeratet), %	137,8	133,0	135,9	141,5	145,0
Soliditet, % 1	5,9	6,2	5,8	5,3	5,7
Förvaltat kapital, brutto ***	16 628 247	16 181 181	15 986 136	—	—
Förvaltat kapital, netto ***	13 910 931	13 473 828	13 267 651	13 729 000	15 450 954
Inlåning från allmänheten	4 077 720	4 083 767	4 564 191	5 213 777	4 503 297
Utlåning till allmänheten	7 881 880	7 776 920	7 865 883	7 791 700	7 486 371

*) Utdelningsförslag om 0,80 euro per aktie för räkenskapsåret 2025.

**) Utdelning för 2019 betalades i januari 2021.

***) Definitionen av förvaltat kapital, netto har uppdaterats från och med 1.1.2025. Jämförelsesiffrorna har omräknats att motsvara den nya definitionen från och med 31.12.2023. Jämförelsesiffrorna för 2022 och 2021 har inte räknats om, utan presenteras enligt den tidigare definitionen av förvaltat

kapital, netto. För mer information se förvaltat kapital under 'Resultat och balans'. Definitionen på förvaltat kapital, brutto och netto, beskrivs under beräkningsgrunder på följande sida.

1 Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte definierats i

regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de

finansiella rapporternas användare.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	42
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Nyckeltal

(1 000 euro om inte annat anges)	2025	2024	2023	2022	2021
Premieinkomst före återförsäkrarens andel (Aktia Livförsäkring Ab) 1	235 798	211 432	149 903	142 189	152 696
Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab) 1	126,8	139,9	111,3	108,0	98,9
Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %	178,9	184,6	191,7	243,5	224,7
Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)	174 980	174 000	180 070	183 180	244 690
Placeringar till verkligt värde (Aktia Livförsäkring Ab) 1	1 960 477	1 795 084	1 597 132	1 474 397	1 693 406
Skulder från försäkringsavtal 1	407 727	446 027	475 325	491 554	650 850
Skulder från investeringsavtal 1	1 437 553	1 245 351	1 053 639	928 426	1 047 868
Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal	853	846	855	911	862
Koncernens personal (heltidsresurser), vid räkenskapsperiodens utgång	825	847	833	891	854
Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster:
Jämförbart K/I -tal 2	0,59	0,56	0,61	0,56	0,65
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro 2	1,16	1,37	1,15	1,38	0,99
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), % 2	12,8	15,0	13,6	17,2	11,2

1 Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte definierats i

regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de

finansiella rapporternas användare.

2 Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den

löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. De jämförelsestörande posterna räknas upp i tabellen under koncernens resultaträkning och totalresultat.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	43
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Beräkningsgrunder

Resultat per aktie (EPS), euro

Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Totalresultat per aktie, euro

Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Eget kapital per aktie (NAV), euro

Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid räkenskapsperiodens utgång

Avkastning på eget kapital (ROE), %

Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i genomsnitt x 100

Avkastning på totalt kapital (ROA), %

Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100

Utdelning per aktie, euro

Utdelning / antal utdelningsberättigade aktier

K/I-tal

Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter

Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Kärnprimärkapital / Riskvägda tillgångar x 100

Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Primärkapital / Riskvägda tillgångar x 100

Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %

Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda tillgångar x 100

Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning.

Riskvägda tillgångar (bankkoncernen)

Summa tillgångar i balansräkningen jämte åtaganden utanför balansen inklusive derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravsförordning.

Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s kapitalkravförordning.

Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet)

Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel (kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100

Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning.

Soliditet, %

Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i genomsnitt x 100

Förvaltat kapital

Förvaltat kapital inkluderar förvaltade och förmedlade fonder som banken aktivt förvaltar åt sina kunder. Förvaltat kapital, brutto inkluderar alla tillgångar för vilka Aktia erhåller provisioner.

Bruttotillgångar inkluderar flera led av tillgångar i egna produkter (t.ex. en Aktia fondandelsfond eller ett mandat, med underliggande placeringar i Aktias egna produkter).

I nettotillgångarna räknas varje kundplacering endast en gång.

Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab)

(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x 100

Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas provisioner.

Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %

Medräkningsbart kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100

Medräkningsbart kapital (Aktia Livförsäkring Ab)

Differensen mellan tillgångar och skulder (Tier II kapitallånet beaktas endast till högst 50 % av SCR)

Alternativa nyckeltal (APM)

Aktia följer europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer gällande alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM). De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare. Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	44
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Hållbarhetsrapport

Allmän information	45
ESRS 2 Allmänna upplysningar	46
Miljöinformation	62
EU-taxonomi-rapportering	63
EU taxonomitabeller	64
E1 Klimatförändringar	78
E4 Biologisk mångfald och ekosystem	86
Samhällsansvarsinformation	89
S1 Den egna arbetskraften	90
S4 Konsumenter och slutanvändare	96
Bolagsstyrningsinformation	100
G1 Ansvarsfullt företagande	101

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	45
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Allmän information

ESRS 2 Allmänna upplysningar	46
BP-1 Allmän grund för utarbetande av hållbarhetsredovisningar	46
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	46
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	46
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	48
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	48
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet	49
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	49
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	50
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter	53
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	54
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter	57
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar	60

Aktias vision är att vara en

ledande förmögenhetsförvaltare

med starka rötter i

bankverksamhet, och dess

mission är att demokratisera

privatbanksservicen och skapa

välstånd för kunderna och för

samhället. Aktias verksamhet

baserar sig på värderingarna

modigt, kunnigt och tillsammans.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	46
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

ESRS 2 Allmänna

upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetande av

hållbarhetsredovisningar

Hållbarhetsrapporten omfattar hela Aktiakoncernen

(Aktia) och redovisningsperioden är densamma som för

den finansiella rapporteringen, 1 januari–31 december om

inte annat anges. Hållbarhetsrapporten omfattar Aktias

hela värdekedja enligt den dubbla väsentlighetsanalysens

resultat. Aktia har inte använt sig av alternativet att

utelämna viss information som gäller immateriella

rättigheter, know-how eller resultat av innovation och har

inte heller lämnat bort förestående utveckling eller frågor

som är under förhandling.

Aktia Bank Abp är Aktias finländska moderbolag och är

noterat på Nasdaq Helsinki. Aktias huvudkontor ligger i

Helsingfors, Finland. Aktias viktigaste dotterbolag är de

helägda dotterbolagen Aktia Livförsäkring Ab och Aktia

Fondbolag Ab.

Aktias hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet med

bokföringslagen, de europeiska

hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS) som är

relevanta för Aktia och EU-taxonomin. Tidsramarna som

tillämpats är förenliga med ESRS 1-standarden, om inget

annat anges.

BP-2 Upplysningar med avseende på

särskilda omständigheter

Aktias hållbarhetsrapport följer även relevanta krav enligt

Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) och

The GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting

Standard (GHG-protokollet). Aktias utsläpp har beräknats

enligt GHG-protokollet. Scope 3-utsläppen i kategori 15

enligt standarden E1 Klimatförändringar har redovisats

enligt PCAF-metodiken.

Uppskattningar och källor till uppskattningar är

relaterade till utsläppsdata och beräkningar avseende

den egna verksamheten och de behandlas separat i

avsnittet E1 Klimatförändringar.

Vid uppdateringen av Aktias dubbla väsentlighetsanalys

under 2025 identifierades följande ESRS-standarder som

väsentliga:

• E1 Klimatförändringar

• E4 Biologisk mångfald och ekosystem

• S1 Den egna arbetskraften

• S4 Konsumenter och slutanvändare

• G1 Ansvarsfullt företagande

Jämfört med den tidigare dubbla väsentlighetsanalysen,

som genomfördes 2024, bedömdes nu standarderna E2

Förorening, E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

samt S2 Arbetstagare i värdekedjan icke-väsentliga. Mer

information finns i avsnittet IRO-1 Beskrivning av

arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter.

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och

tillsynsorganens roll

Aktia Bank Abp:s styrelse övervakar att Aktia leds

effektivt och följer god affärssed i enlighet med

bestämmelserna i gällande lagstiftning och Aktias

bolagsordning. Styrelsen godkänner Aktias affärsstrategi,

strategiska mål, riskstrategi och system för ledning och

styrning samt övervakar och kontrollerar dem. Styrelsen

godkänner nya eller uppdaterade hållbarhetsrelaterade

policyer och hållbarhetsprogram samt

klimatstrategiuppdateringar. Styrelsen utser även Aktia

Bank Abp:s verkställande direktör.

Styrelsens sammansättning och mångfald

I enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen

omfattar Aktias styrelse minst fem (5) och högst tolv (12)

ordinarie ledamöter.

Styrelsen är sammansatt på ett sätt som tar hänsyn till

bolagets affärsverksamhet, utvecklingsskede och övriga

omständigheter; mångfald och bredd är nyckeln till

ledamöternas expertisområden, erfarenhet och bakgrund

i allmänhet samt regional och språklig förankring.

Dessutom ska en jämn könsfördelning eftersträvas.

Styrelsen har erfarenhet inom bankverksamhet och

riskhantering, vilka inkluderar relevanta konsekvenser,

risker och möjligheter relaterade till väsentliga

hållbarhetsfrågor. Styrelsens expertis och erfarenhet

bedöms kollektivt. Beredningen av styrelsenomineringar

grundar sig på en övergripande bedömning av styrelsens

kompetensprofil. 

Styrelsen har godkänt riktlinjer för mångfald i syfte att

säkerställa att styrelsen som helhet har den expertis och

den mångfald som krävs för att säkerställa en sund

styrelsekultur, att bibehålla aktieägarvärdet genom

effektiv kontroll av verksamheten och att öka

aktieägarvärdet genom insikter och strategiskt tänkande.

Styrelsen består av sex (6) ledamöter vid

rapporteringsperiodens slut. Aktias principer för

mångfald i styrelsen har beaktats vid sammansättningen

av styrelsen. Andelen kvinnor bland styrelsens ledamöter

är 50 procent.

Styrelseledamöternas oberoende

Enligt styrelsens utvärdering var samtliga

styrelseledamöter i Aktia i slutet av 2025 på det sätt som

avses i Bolagsstyrningskod 2025, oberoende i förhållande

till betydande aktieägare i bolaget (innehav minst tio

procent av det totala antalet aktier eller röster). Enligt

styrelsens utvärdering var och är samtliga

styrelseledamöter, med undantag av Juha Hammarén,

oberoende i förhållande till Aktia. Juha Hammarén är icke

Aktia Bank Abp:s förvaltningsstruktur

Aktieägarnas nomineringskommitté

Bolagsstämman

Extern revision

Styrelsen

Riskutskottet

Kompensations- och corp. governanceutskottet

Revisionsutskottet

Risk- kontroll

Compliance

Verkställande direktör Ledningsgruppen

Intern revision

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	47
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

oberoende av bolaget eftersom han har innehaft olika

ledningsuppdrag i bolaget sedan 2014, bland annat som

verkställande direktör mellan februari 2023 och slutet av

maj 2024.

Styrelsens arbetsuppgifter och

styrelseutskottens ansvar 

Styrelsen har den högsta verkställande makten gällande

hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsfrågor presenteras

regelbundet för styrelsen och de viktigaste besluten

fattas av styrelsen. Genom regelbundna rapporter från

Aktias verkställande direktör, hållbarhetsdirektören och

ESG-teamet håller styrelsen sig medveten om

konsekvenserna, riskerna och möjligheterna som

definieras i den dubbla väsentlighetsanalysen och deras

betydelse för Aktias strategi. Även hållbarhetsrapportens

granskare har diskuterat kraven på

hållbarhetsrapportering med styrelsen.

Utöver vissa uppgifter som styrelsen ger sina ledamöter i

specifika fall har styrelseledamöterna inga personliga

uppdrag relaterade till Aktias förvaltning. Styrelsen har

inrättat tre separata utskott som behandlar frågor

relaterade till riskhantering, revision och hållbarhet samt

ersättningar och bolagsstyrning. Arbetsordningen som

styrelsen tagit i bruk definierar närmare styrelsens och

dess utskotts allmänna uppgifter, mötesordningar,

mötesprotokoll, ordinarie mötesverksamhet, förberedelse

och presentation av ärenden som ska behandlas vid

styrelsemöten samt rutiner för den operativa ledningens

rapportering till styrelsen.

På styrelsenivå övervakar revisionsutskottet ESG-

utvecklingen, hållbarhetsprogrammets framsteg samt

konsekvenser, risker och möjligheter. 

Revisionsutskottets medlemmar är:

• Sari Somerkallio (ordförande)

• Hanne Katrama

• Juha Hammarén

Revisionsutskottet säkerställer att den finansiella

rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt den

interna kontrollen och revisionen är ändamålsenliga.

Revisionsutskottet förbereder ärenden som ska beslutas

av styrelsen för de finansiella rapporterna,

hållbarhetsrapporten och delårsrapporterna.  Utskottet

upprättar principerna för internrevision och

revisionsplanen. Utskottet får rapporterna som

upprättats av den externa revisorn samt av den interna

revisionsfunktionen och bedömer tillräckligheten i den

övriga interna rapporteringen. Revisionsutskottet

bedömer revisorns eller revisionssamfundets oberoende

och särskilt tillhandahållandet av icke-revisionstjänster.

Riskutskottet förbereder frågor gällande risktagande och

riskhantering inklusive hållbarhetsrelaterade risker.

Dessutom hanterar utskottet de viktigaste riskrelaterade

processerna för kapital och likviditet, den interna

kapitalutvärderingsprocessen (ICAAP) och den interna

likviditetsutvärderingsprocessen (ILAAP) samt

förbereder riskrelaterade frågor för styrelsen att besluta

om. Utskottet förbereder beslut för årsplanen och

processerna för riskkontroll och compliance för att

fastställas av styrelsen och får rapporterna från

riskkontrollen och compliance.

Kompensations- och corporate governance-utskottet

förbereder och lägger fram förslag för styrelsebeslut

gällande koncernens ersättningspolicy och -rapport, samt

mer specifikt gällande ledningsgruppens ersättningar och

ersättningsprogram och deras utvärdering. Utskottet

förbereder och behandlar också ärenden gällande

utvecklingen av styrnings- och kontrollsystem.

Verkställande direktören och ledningsgruppen

Verkställande direktören ansvarar för den dagliga

ledningen av Aktia i enlighet med styrelsens instruktioner

och är enligt direktörsavtalet ett av Aktias organ.

Verkställande direktören förbereder ärenden för styrelsen

och verkställer styrelsens beslut.

Ledningsgruppen arbetar tillsammans med den

verkställande direktören i det dagliga operativa arbetet.

Ledningsgruppen diskuterar och övervakar

genomförandet av Aktias strategi och dess

resultatutveckling, följer upp resultatet för betydande

projekt och hur fastställda mål uppnås. Ledningsgruppen

har ingen formell bolagsrättslig ställning.

Ledningsgruppen består av den verkställande direktören

som ordförande och direktörerna för affärssegmenten

och övriga koncernfunktioner enligt styrelsens beslut.

Medlemmarna i ledningsgruppen är anställda av Aktia

och rapporterar till verkställande direktören.

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt

hanteringen, kontrollen och uppföljningen av dem är

fördelade mellan ledningsgruppsmedlemmarna enligt

deras respektive ansvarsområden. 

Förtroendevalda deltar som personalrepresentanter

i Aktias Operations‑kommitté, som är ett centralt

styrnings‑ och tillsynsorgan inom Aktia och bland annat

fastställer interna regler och riktlinjer.

Intern kontroll och riskhantering

Intern kontroll har i uppgift att säkerställa att Aktias

verksamhet uppfyller tillämpliga regleringskrav och de

operativa riktlinjer som styrelsen fastställt. Aktia följer

principen om tre försvarslinjer inom den interna

kontrollen och riskhanteringen. Den interna kontrollen

implementeras på alla nivåer i organisationen. Styrelsens

uppgifter omfattar en ändamålsenlig organisering av den

interna kontrollen och säkerställande av dess

verksamhet, och medarbetarna inom

internkontrollfunktionerna är anställda av Aktia.

Den första försvarslinjen, det vill säga

affärsverksamheterna samt deras stödfunktioner, äger

alla risker i sin verksamhet och ansvarar för den interna

kontrollen och riskhanteringen. Utöver de finansiella

rapporteringsprocesserna säkerställs en fungerande

intern kontroll inom Aktia av riskkontrollfunktionen,

compliancefunktionen och inom Aktia Livförsäkring Ab

av den oberoende aktuariefunktionen samt inom Aktia

Fondbolag Ab av en oberoende riskhanteringsfunktion

i den andra försvarslinjen och av den interna revisionen

i den tredje försvarslinjen. Dessa funktioner är

självständiga och oberoende av affärsverksamheten.

Riskkontrollfunktionen, compliancefunktionen samt

intern revision rapporterar direkt till koncernens styrelse

och styrelserna i koncernens dotterbolag. Dessutom

rapporterar den oberoende aktuariefunktionen till Aktia

Livförsäkring Ab:s styrelse och den oberoende

riskhanteringsfunktionen rapporterar till Aktia Fondbolag

Ab:s styrelse. 

Styrelsen fastställer Aktias principer, instruktioner,

riskstrategier och riskaptit samt gränserna för

riskhanteringen. Styrelsen ansvarar för att säkerställa att

risker hanteras på ett lämpligt, effektivt och ansvarsfullt

sätt samt att Aktias arbetssätt garanterar att Aktias

affärsverksamhet följer lagen. 

Riskkontrollfunktionen

Aktia har en riskkontrollfunktion som är oberoende av

den operativa verksamheten och som följer upp och

bedömer riskhanteringen samt rapporterar risker till

ledningen och styrelsen.  Funktionen övervakar att

riskerna i alla verksamheter mäts, analyseras och följs

upp på ett lämpligt sätt och gör en bedömning av den

övergripande riskpositionen i förhållande till strategierna

och riskaptiten som styrelsen har fastställt.

Dotterbolagens riskkontroll tar hänsyn till de särskilda

egenskaperna hos deras verksamheter och de särskilda

regler som gäller för den. Riskkontrollfunktionen styrs av

principer samt av en årsplan som fastställs årligen

av styrelsen.

Compliancefunktionen

Aktias compliancefunktion är en från affärsverksamheten

oberoende enhet. Compliancefunktionen utför

rådgivnings-, tillsyns- och rapporteringsuppgifter med

syfte att säkerställa regelefterlevnad med tillämpligt

kundskydd, dataskydd, marknadsbeteende, tillstånd och

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	48
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

tillsyn samt bestämmelser om penningtvätt.

Compliancefunktionen stöder Aktias operativa

verksamhet och ansvarar för övervakningen av att

verksamheten utförs i enlighet med tillämplig lagstiftning.

Compliancefunktionen styrs av principer samt av en

årsplan för funktionen, som fastställs årligen av styrelsen.

Intern revision

Aktias funktion för intern revision är en från

affärsverksamheten oberoende enhet. Den granskar

tillräckligheten och effektiviteten hos det interna

kontrollsystemet samt kvaliteten på utfört arbete genom

att lyfta fram observerade brister och

utvecklingsområden.

Koncernstyrelsen fastställer årligen principerna för den

interna revisionens verksamhet och

internrevisionsplanen. Den interna revisionen rapporterar

sina viktigaste observationer, uppföljningen av åtgärder

samt genomförandet av revisionsplanen direkt till Aktias

styrelse och dess revisionsutskott.

Den interna revisionen bedriver sin verksamhet i enlighet

med det internationella ramverket för utövande av

internrevisionsyrket, inklusive definitionen av intern

revision, den yrkesetiska koden och riktlinjer för

yrkesmässig intern revision.  Därtill följs övrig lagstiftning

och andra myndighetsdirektiv gällande branschen.

Styrelse			Revisionsutskottet
			Verkställande direktör
			Ledningsgruppsmedlem, koncerntjänster
			Hållbarhetsdirektör
			ESG-kommittén
			ESG-teamet

GOV-2 Information som lämnas till

och hållbarhetsfrågor som behandlas

av företagets förvaltnings-, lednings-

och tillsynsorgan

Hållbarhet beaktas i all verksamhet inom Aktia och

hållbarhetsfrågor tas regelbundet upp på 

ledningsgruppens och styrelsens dagordning. På

styrelsenivå övervakar revisionsutskottet ESG-

utvecklingen och hållbarhetsprogrammets framsteg samt

konsekvenser, risker och möjligheter som har definierats i

den dubbla väsentlighetsanalysen.

På Aktia ansvarar hållbarhetsdirektören för utvecklingen

av hållbarhetsarbetet och måluppställningen i enlighet

med Aktias strategi, och tillsammans med ESG-teamet

hanterar hållbarhetsdirektören de konsekvenser, risker

och möjligheter som identifieras i den dubbla

väsentlighetsanalysen. Hållbarhetsarbetet styrs av

hållbarhetsprogrammet 2022–2025, Aktias klimatstrategi

och den dubbla väsentlighetsanalysen som uppdaterades

2025 och som låg till grund för den nya

hållbarhetsstrategin 2026–2029.

Hållbarhetsdirektören rapporterar till ledningsgruppens

medlem med ansvar för koncernfunktioner.

Ledningsgruppen och styrelsen granskar regelbundet

hållbarhetsarbetets styrning, strategier, policyer, mål och

resultat i schemalagda uppdateringar. År 2025 granskade

och godkände ledningsgruppen och revisionsutskottet:

• Hållbarhetsrapporten för 2024 enligt CSRD

• Resultaten av den uppdaterade dubbla

väsentlighetsanalysen

• Aktias ramverk för grön finansiering

• Utkastet till hållbarhetsrapporten för 2025

• Den nya hållbarhetsstrategin för 2026–2029

Aktias ESG-kommitté samordnar genomförandet av

ansvarsfulla investeringar, principerna för ägarstyrning,

åtgärder och initiativ. ESG-kommittén leds av

hållbarhetsdirektören och består av specialister inom

hållbart investerande som representerar olika

tillgångsslag och funktioner.

Ansvarsfull utlåning utvecklas i samarbete med

bankverksamheten och ESG-teamet.

GOV-3 Integration av

hållbarhetsrelaterade resultat

i incitamentssystem

Aktias ersättningsprinciper utgår från Aktias strategi,

mål, värderingar och långsiktiga intressen, inklusive

Aktias hållbarhetsprogram och klimatstrategi. Styrelsen

har fastställt ersättningsprinciperna, som också stödjer

Aktias riskaptit.

Aktias ersättningsprinciper definieras enligt följande:

• Stödja Aktias möjligheter att attrahera, rekrytera,

utveckla och behålla engagerade, kompetenta och

resultatinriktade medarbetare samt stöda mångsidigt

kunnande, samarbete och ledarskap.

• Stödja belöning för utmärkt prestation och styra mot

utveckling av arbetet utgående från strategi, mål,

värderingar och långsiktiga intressen.

• Säkerställa en konkurrenskraftig och rättvis

ersättningshelhet för medarbetarna.

• Stödja en god och effektiv riskhantering enligt

riskpolicyn och riskaptiten, så att överdriven

risktagning inte belönas samt motarbeta

intressekonflikter.

• Ersättningen stödjer etiskt uppförande och tar alltid

hänsyn till kundernas bästa.

• Belöningen är jämlik, transparent och rättvis.

• Följa gällande lagar och regleringskrav. Extern

reglering som är bindande för Aktia har företräde

framför ersättningsprinciperna i händelse av en

konflikt.

• Beakta hållbarhetsrisker och uppmuntra till ansvarsfullt

beteende genom att inkludera mål relaterade till

hållbarhet, beaktande och hantering av

hållbarhetsrisker i ersättningstagarnas mål.

Hållbarhetsrelaterade indikatorer vägleder

medarbetarna att handla på ett sätt som är gynnsamt

för Aktia, kunderna, miljön, samarbetspartnerna och för

medarbetarna själva.

• Definiera hållbarhetsmål utifrån medarbetarens roll,

vilka kan vara kopplade till Aktias klimatstrategi eller

hållbarhetsprogram. Hållbarhetsöverväganden

tillämpas främst på ersättningen till ledningen och

individer vars roller kräver uppmärksamhet på

hållbarhetsrisker, såsom portföljförvaltningspositioner.

Som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet för

nyckelpersoner finns ett mål i linje med Aktias

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	49
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

klimatstrategi angående minskning av koldioxidutsläpp

från bank- och placeringsverksamheten.

HR ser årligen över ersättningspolicyn och dess rutiner.

Översynen omfattar en analys för att se om

ersättningsprogrammet är jämlikt. Helhets-

kompensationen måste vara konkurrenskraftig och

motiverande, vilket innebär att åtminstone

koncernledningsgruppens kompensation jämförs

vartannat år med andra bolag i samma storlek och bolag

inom finanssektorn. Aktias ersättningspolicy godkänns

årligen av styrelsen.

GOV-4 Förklaring om tillbörlig

aktsamhet i fråga om hållbarhet

De viktigaste aspekterna och stegen i processen för

tillbörlig aktsamhet är inbyggda bedömningar av hållbara

investeringar, kreditbeslutsprocesser inom

bankverksamheten och i risk- och efterlevnadsprocesser

samt i internrevisionen. Dessutom anlitar Aktia externa

partners vid behov för att bedöma specifika

affärsområden eller bolag när det gäller eventuell

finansiering eller placerande.

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet	Avsnitt i hållbarhetsrapport
1. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell	• GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll • GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan • GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering • SBM-1 Marknadsställning, strategi, affärsmodell och värdekedja
2. Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet	• SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter • E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer • E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem • S1-2  Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser • S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser
3. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser	• SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell • IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
4. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser	• S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem • S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet • S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem • S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet • E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer • E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem
5. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det	• E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna • E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem • S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras • S4-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

över hållbarhetsrapportering

Aktias styrelse fungerar som det högsta beslutsfattande

organet som övervakar hållbarhetsrapporteringen.

Revisionsutskottet säkerställer att den finansiella

rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt den

interna kontrollen och revisionen är ändamålsenliga. År

2025 godkände ledningsgruppen och revisionsutskottet

den första hållbarhetsrapporten som upprättats i enlighet

med CSRD och de uppdaterade resultaten från den

dubbla väsentlighetsanalysen.

Hållbarhetsdirektören ansvarar för

hållbarhetsrapporteringen på Aktia och rapporterar till

ledningsgruppsmedlemmen med ansvar för

koncernfunktioner. Ledningsgruppen och styrelsen

bedömer regelbundet hållbarhetsarbetets styrning,

strategier, policyer, mål och resultat. Dessutom

rapporterar hållbarhetsdirektören framsteg inom

hållbarhetsarbetet vid revisionsutskottets möten.

Noggrannheten i hållbarhetsrapporteringen och

regelefterlevnaden säkerställs i enlighet med Aktias

riskhanteringsmodell med tre försvarslinjer. Cheferna för

respektive funktion utgör den första försvarslinjen och

ansvarar för lämplig riskhantering inom sina områden. Den

andra försvarslinjen utgörs av de oberoende compliance-

och riskkontrollfunktionerna, vars primära uppgift är att

utveckla, underhålla och följa upp de allmänna principerna

och riskhanteringsramen samt att följa upp utvecklingen

av väsentliga risker. Den tredje försvarslinjen,

internrevisionen, är en separat och oberoende enhet som

har till uppgift att säkerställa att intern kontroll och

riskhantering är organiserade på ett lämpligt sätt.

Riskutskottet bereder ärenden relaterade till risktagande

och riskhantering, inklusive hållbarhetsrisker, för

styrelsen. Riskkontrollen och internrevisionen arbetar i

enlighet med en årsplan som godkänts av styrelsen och

rapporterar kvartalsvis till styrelsens riskutskott.

Rapporteringen omfattar alla observationer relaterade till

hållbarhetsrisker inom olika riskområden.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	50
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

SBM-1 Strategi, affärsmodell

och värdekedja

Affärsmodell

Aktias vision är att vara en ledande

förmögenhetsförvaltare med starka rötter i

bankverksamhet, och dess mission är att demokratisera

privatbanksservicen och skapa välstånd för kunderna och

för samhället. Aktia är en finländsk koncern som är

verksam och skattskyldig i Finland. Aktia har cirka 880

anställda med arbetsavtal runt om i Finland.

Aktia är en finländsk kapitalförvaltare, bank och

livförsäkrare som har skapat välstånd och välfärd

generation efter generation redan under 200 års tid.

Aktia betjänar sina kunder via digitala kanaler och på

verksamhetsställen i Helsingfors-, Åbo-, Tammerfors-,

Vasa-, Uleåborg-, och Kuopioregionerna. Aktias

kapitalförvaltningsverksamhet säljer placeringsfonder

internationellt.

Aktia erbjuder privatpersoner, företagskunder och

institutioner kundorienterade bank- och

finansieringslösningar som bygger på nära rådgivning via

olika kanaler. Utgångspunkten för all verksamhet är

kundernas individuella behov.

Privatkunder erbjuds heltäckande bank- och

finansieringstjänster, placeringsrådgivning samt

diskretionär kapitalförvaltning. Aktia betjänar företag och

organisationer från mikroföretag och föreningar till stora,

börsnoterade bolag. Aktia är en finansiell

rådgivningspartner till företagskunder, och strävar efter

att förbättra företagens möjligheter till framgång och

ägarnas ekonomiska välstånd.

Aktias verksamhet fokuserar på kapitalförvaltning. Aktia

erbjuder kapitalförvaltningstjänster och

placeringsprodukter till institutioner och privatkunder i

Finland och internationellt. Utöver livförsäkringar,

försäkringar vid arbetsoförmåga och skydd vid allvarlig

sjukdom erbjuder Aktia privatpersoner och företag

långsiktiga sparlösningar.

Detaljerade resultatuppgifter efter affärsenhet

presenteras i affärsenheternas rapporter i bokslutet.

Aktia bedriver ingen verksamhet inom följande sektorer

och har inte heller direkta intäkter från följande sektorer:

kol, olja, gas, kemikalieproduktion, kontroversiella vapen

samt odling och produktion av tobak. 

Strategi

Aktias strategi, som sträcker sig till 2029, stärker Aktias

tillväxt som en ledande förmögenhetsförvaltare med

starka rötter i bankverksamhet.

Aktias strategiska prioriteringar är:

1. Aktiv förmögenhetsförvaltning

Då förmögenhet överförs över generationer behöver

kunderna tillgängliga och hållbara finansiella lösningar.

Aktia hjälper kunderna att öka och överföra förmögenhet

med hjälp av tydliga, långsiktiga planer och heltäckande

lösningar.

2. Vinna inom strategiska segment

Finlands tillväxt bygger på djärva investeringar,

generationsöverskridande arv och livskraftiga samhällen.

Aktia tar en aktiv roll i att främja tillväxten genom att

driva framgång inom segmenten Premium, Private

Banking, små och medelstora företag (SME) och

institutioner.

3. The Aktia Experience

Aktia särskiljer sig genom att fokusera på personlig och

uppmärksam service och erbjuder kunderna “the Aktia

Experience”. Kunniga och engagerade medarbetare

arbetar tillsammans på ett unikt sätt för att leverera

helhetslösningar samt svara mot kundernas finansiella

behov och mål.

Dessutom är data och teknik nyckelfaktorer för strategin

och Aktias IT-upplägg kommer att förbättras för att

möjliggöra en skalbar och effektiv tillväxt.

Hållbarhetsarbetet styrs av Aktias hållbarhetsprogram

och klimatstrategi som stöder FN:s mål för hållbar

utveckling. Klimatstrategins fokus ligger på långsiktiga

klimatmässiga mål och åtgärder medan

hållbarhetsprogrammet är den kortsiktiga

handlingsplanen för att främja hållbarhet mer allmänt.

Aktias hållbarhetsprogram är i linje med Aktias strategi

och styr Aktias hållbarhetsarbete under åren 2022–2025.

Hållbarhetsprogrammet är indelat i fyra teman:

styrningsprinciper, förmögenhet, planeten och människor.

Den nya hållbarhetsstrategin för åren 2026–2029

utvecklades under år 2025 och godkändes av

ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen. Den

publicerades i början av år 2026.

Aktia följer upp och utvecklar verksamheten med hänsyn

till hållbarhetsaspekter. Aktia arbetar för att minska

miljöavtrycket från sin egen verksamhet och vidtar

åtgärder för att upprätthålla och förbättra välbefinnandet

på arbetsplatsen. Aktia betonar aktivt ägarskap inom

kapitalförvaltning. 

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	51
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktias hållbarhetsprogram 2022–2025

Välstånd

Medarbetare

Förvaltning

Miljö

Kundupplevelse

Ansvarsfullt placerande

Ansvarsfull långivning

Övergripande förståelse av kundens behov

Gott ledarskap

Medarbetarupplevelse

DEI (mångfald, jämställdhet och inkludering)

Transparens (i verksamheten

och rapporteringen)

Affärsetik

Informationssäkerhet

Klimatstrategi

Minimering av det egna miljöavtrycket

• Långsiktigt arbete med ansvarsfullt placerande och aktivt ägarskap

• Utveckling av kriterierna för ansvarsfull långivning

• Samarbete mellan funktioner

• Övergripande kartläggning av kundens behov

• Att lyssna på medarbetarna (personalenkäten)

• Utbildningsplan för chefsarbetet

• Årliga 1-on-1-samtal

• Förverkligande av mångfaldspolicyn och jämställdhetsplanen

samt främjande av lika möjligheter

• En utvecklingsplan utarbetas för varje medarbetare 2025

• Ökad transparens och utökad rapportering

• Iakttagande av internationella principer och standarder

• Att i rollerna som ledande placerare och föregångare uppmuntra

företag att engagera sig i hållbarhetsinitiativ

• Deltagande i klimatinitiativ

• Genomförande av klimatanalyser inom portföljförvaltningen

• Aktivt ägarskap

• Förhandlingar med hyresvärdar om övergång till grön energi

• Utveckling av gröna låneprodukter

3,56

Nivå i T-medias

Luottamus&Maine

undersökning minst

3,50 

• Öka andelen kundtillgångar som klassificerats

enligt Artikel 8/9

• Öka andelen ansvarsfulla lån

• En förmögenhetsplan har gjorts upp för 90% av

de kunder som beviljats bostadslån

+28

eNPS (Employee

Net Promoter Score)

minst 20

• Siqni Flame -Index minst 80

• SHE Index minst 85

+21 %

Aktia Banks

nettopåverkan positiv

(enligt Upright-

modellen)

• Uppnå minst branschgenomsnittet inom olika

ESG klassificeringar:  MSCI, Sustainalytics, ISS

• Informationssäkerhet:

– Inreach-program (allmän medvetenhet hos

medarbetarna): poäng över 3

– Outreach-program (antal leverantörsutvärderingar

och möten med intressentgrupper): minst 25 gjorda

-53,3 %

Aktie- och

företagsobligations­

portföljernas

koldioxidavtryck -30 %

• Delmål i klimatstrategin:

– Andelen gröna obligationer

i företagsobligationsfonderna 35 %

– Utarbetande av Green Bond Framework

– Nettokoldioxidneutralitet i energiförbrukning

på Aktias huvudkontor

Fokusområde	Åtgärder	Mål

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	52
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Värdekedja

Tidigare led i värdekedjan

Egen verksamhet

Senare led i värdekedjan

Koncernfunktioner och annan egen verksamhet

Bankverksamhet

Kapitalförvaltning

Livförsäkring

Intressentgrupper som påverkas och de hållbarhetsfrågor som är kopplade till dem

• Leverantörer och partners för Aktias produktionsinsatser (IT, fastigheter, fordon m.m.) med sina logistikkedjor – verksamheten medför olika typer av miljöpåverkan samt sociala konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan • Finlands stat och myndigheter • Aktias finansiärer och investerare

Ett strategiskt samriskföretag med CGI. • Aktia har bestämmanderätt i samriskföretaget • Underhålls- och uppdateringsåtgärder för IT‑system • Ett grundläggande banksystem som även nätbanken är kopplad till

• Sociala hållbarhetsfrågor som rör Aktia-medarbetares anställningsförhållanden och -villkor samt likabehandling • En företagskultur som främjar etisk affärsverksamhet (Code of Conduct) • Miljöpåverkan från Aktias egen konsumtion (fordon, el, vatten)

De sociala konsekvenserna kopplade till Aktias kundarbete: kundernas dataskydd, icke- diskriminering, rättvis marknadsföring och tillgång till tjänster

Privatkunder: • Energi- och annan konsumtion i fastigheter som fungerar som säkerhet för bostadslånestocken Företagskunder: • Växthusgasutsläpp från finansierad företagsverksamhet • Objekt för avbetalning, factoring och leasingtjänster

Placeringsverksamhet: • Genom den placerings­ verksamhet som är kopplad till alla Aktias tjänster är Aktia delvis ansvarig för de klimat-, miljö- och sociala konsekvenser som orsakas av olika sektorer. (Fonder som förvaltas och förmedlas av Aktia)

Geografiskt läge och intressentgruppens omfattning

• Leverantörer och partners är globala aktörer med komplexa värdekedjor • Totalt 44 000 aktieägare – de 20 största aktieägarna är registrerade i Finland (sammanlagt 58 % av aktierna)

• Ett hundratal IT‑specialister i CGIs team (Indien), som ur Aktias perspektiv är arbetstagare i värdekedjan

• Verksamhetsställen i huvudstadsregionen, Åbo, Tammerfors, Vasa och Uleåborg • Totalt 878 anställda

• 258 000 privatkunder • 24 000 företags- och institutionskunder • 76 000 försäkringsavtal • Kreditstock: Hushåll (64 %), Företag (21 %), Bostadssammanslutningar (15 %) • Placeringsverksamhet: Väsentligheten av hållbarhetsfrågor har bedömts baserat på hållbarhetsdata från de fonder som förvaltas av Aktia (cirka 26 % av AuM)

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	53
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

SBM-2 Intressenters intressen

och synpunkter

Samarbete med olika intressenter bidrar till att bedöma

förväntningarna på Aktia och vägleder produkt- och

tjänsteutvecklingen därefter. Betydande förändringar och

utvecklingar kommuniceras separat till relevanta interna

och externa målgrupper. De viktigaste intressenterna är

kunder, medarbetare, aktieägare och finansiärer samt

samhällsaktörer såsom myndigheter, utbildningspartner,

icke-statliga organisationer och media.

Aktia för en kontinuerlig dialog via flera kanaler med

intressenter för att utveckla verksamheten. De öppna och

transparenta samarbetsverktygen är företagets

webbplats, sociala medier, börs- och pressmeddelanden,

kundbrev samt regelbunden kommunikation med utvalda

intressentgrupper. Aktia träffar och lyssnar på

intressenter vid seminarier, webbinarier, lokala

evenemang och genom att delta i projekt och initiativ.

Aktia deltar i flera olika branschforum för att diskutera

trender, utmaningar och möjligheter.  Aktia följer upp och

bedömer den offentliga debatten kring branschen. Ett

öppet och transparent samarbete med myndigheter,

samarbetspartner samt med nationella och lokala medier

är viktigt. Aktia strävar också efter att vara en betydande

samhällsaktör på lokal nivå genom samarbete med skolor

och universitet, till exempel genom att bevilja stipendier,

delta i skolevenemang och stöda studerande med deras

examensarbeten. Dessutom håller Aktia kontakt med de

regionala Aktiastiftelserna som finansierar flera lokala

samhällsaktiviteter delvis genom dividender från innehav

i Aktia.

Intressenter	Metod för inkludering	Syfte och teman	Påverkan på verksamhet och strategi
Egen arbetskraft	Personalundersökningar	Arbetsförhållanden och säkerhet	Principer för mångfald- och jämlikhet
	eNPS-mätare	Hälsa och välmående på jobbet	Kompetensutveckling och utbildningsprogram
	A-talk utvecklingsdiskussioner	Utveckling av kompetens och ledning	Personalriktlinjer och föreskrifter
	Arbetarskyddsverksamhet	Mångfald och jämställdhet	Ersättningspolicy
	Whistleblowing – rapporteringskanal	Riskhantering	Program och riktlinjer för arbetsmiljö och säkerhet
	Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten	Engagemang och belöning	Karriär- och kontinuitetsplanering
			Aktia Experience – kulturprogram
Kunder och slutanvändare	Kundupplevelseundersökningar	Produkter och tjänster	Utveckling av kundservice och kanaler
	NPS - undersökning	Kundnöjdhet och utveckling	Aktia Experience – kulturprogram
	Evenemang, webbseminarier och intervjuer	Regelbundenhet	Produkt- och tjänsteutveckling
	Kundmöten	Verksamhet och strategi	Aktias riktlinjer och föreskrifter
	Formulär för kundfeedback	Riskhantering	Tydlighet i kommunikation och produktinformation
	Whistleblowing – rapporteringskanal		Informationssäkerhet
Leverantörer	Whistleblowing – rapporteringskanal	Regelbundenhet	Praxis för ansvarsfull upphandling
	Leverantörsmöten	Förmåga att implementera framtida reglering	Effektivitet och flexibilitet i verksamheten
	Leverantörsinspektioner	Riskhantering	Aktias riktlinjer och föreskrifter
			Leveranssäkerhet och kvalitet
Samarbetspartners, distributörer och intressebolag	Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten	Strategiskt partnerskap	IT-strategi och utveckling
	Dagligt samarbete	Affärsmål	Effektivitet och flexibilitet i IT-verksamheten
			Systemsäkerhet och tjänstekvalitet inom IT
Investerare och ägare	Officiell rapportering	Verksamhet och strategi	Aktias strategi och prioriteringar
	Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten	Värdeskapande och mål	Långsiktiga finansiella mål
		Riskhantering	Utveckling av kommunikation och kundservice
Investeringsobjekt	Deltagande i bolagens nomineringskommittéer	Verksamhet och strategi	Aktias strategi och prioriteringar
	Deltagande i bolagens styrelse	Värdeskapande och mål	Aktivt ägarskap och påverkan
	Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten	Förmåga att implementera framtida reglering	Normbaserad screening
		Riskhantering	Impact-investeringar
Organisations- och studentverksamhet	Medlemskap i nämnder och styrelser	Regelbundenhet	Aktias strategi och prioriteringar
	Förtroendeuppdrag	Förmåga att implementera framtida reglering	IT-strategi och utveckling
	Samarbetsevenemang	Produkter och tjänster	Aktias riktlinjer och föreskrifter
	Samarbetsprojekt	Verksamhet och strategi	Forsknings- och utvecklingsprojekt
	Rekryteringsevenemang	Riskhantering	Sommarjobb
	Examensarbeten och praktik
Myndigheter, klassificerare och inspektörer	Revision	Revision och granskning av verksamheten	Aktias strategi och prioriteringar
	Officiella bedömningar	Regelbundenhet	IT-strategi och utveckling
	Officiell rapportering	Förmåga att implementera framtida reglering	Aktias riktlinjer och föreskrifter
	Undersökningar	Riskhantering
		Kreditbetyg

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	54
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker

och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Aktias strategi uppdaterades i början av år 2025 och

beaktades vid uppdateringen av den dubbla

väsentlighetsanalysen. En av prioriteringarna i Aktias

strategi är The Aktia Experience, en utmärkt kund- och

medarbetarupplevelse, där Aktia särskiljer sig genom att

erbjuda personliga och tillgängliga tjänster. Aktia

Experience avser Aktias gemensamma insatser och

bygger på idén om att verklig förändring kräver konkreta

handlingar och vardagliga val som leder mot

gemensamma mål. De möjligheter som Aktia Experience

erbjuder har beaktats i uppdateringen av Aktias dubbla

väsentlighetsanalys, och Aktia har identifierat teman

relaterade till frågan som väsentliga i bedömningen.

Aktias strategi stödjer begränsning av klimatförändringar

och innovativa energilösningar genom ansvarsfulla

investeringar inom kapitalförvaltningen och hållbara

finansieringsmodeller inom bankverksamheten. Aktias

hållbarhetsprogram 2022–2025 och klimatstrategin

fastställer hållbarhetsmålen för verksamheten. De

väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som

identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen är

anpassade till Aktias hållbarhetsprogram. En ny

hållbarhetsstrategi för åren 2026–2029 godkändes av

styrelsen under 2025 och publicerades i början av 2026.

Hållbarhetsfrågor som identifierats som

väsentliga för Aktia

Som ett resultat av uppdateringen av den dubbla

väsentlighetsanalysen som genomfördes under 2025 har

Aktia identifierat nio hållbarhetsfrågor som väsentliga,

jämfört med 16 i 2024 års hållbarhetsrapport. I den dubbla

väsentlighetsanalysen för 2024 betonades mer

dataproducerade resultat, medan uppdateringen i

synnerhet beaktade de av de interna intressenterna

validerade viktningarna av påverkan. De konsekvenser,

risker och möjligheter som identifierats i den dubbla

väsentlighetsanalysen och deras beskrivningar

presenteras tillsammans med informationen om

respektive väsentlig tematisk standard.

Aktias väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter rör

den egna verksamheten och slutkunder i värdekedjan

inom kapitalförvaltning och bankverksamhet. I Aktias

egen verksamhet omfattar väsentliga hållbarhetsfrågor

medarbetarnas erfarenheter av arbetsförhållanden,

likabehandling och lika möjligheter för alla, och särskilt de

möjligheter som Aktia Experience-företagskulturmodellen

medför. För kapitalförvaltning och bankverksamhet

identifierades hållbarhetsfrågor relaterade till

begränsning av klimatförändringar och energi som

väsentliga. Dessutom har Aktia identifierat väsentliga

hållbarhetsfrågor som rör konsumenter och

slutanvändare, såsom effekten av Aktia Experience-

modellen på kundupplevelsen och risker relaterade till

potentiella datasäkerhets- och personuppgiftsincidenter.

Väsentliga ämnen omfattar också aspekter relaterade till

företagskultur samt korruption och mutor. Resultaten

från den dubbla väsentlighetsanalysen som genomfördes

2025 utgör grunden för uppdateringen av den

hållbarhetsstrategi som publicerades år 2026.

Aktia har inte identifierat finansiella konsekvenser av

väsentliga risker och möjligheter för sin finansiella

position, finansiella prestation eller kassaflöden. Aktia har

inte heller identifierat väsentliga risker och möjligheter

som innebär en betydande risk för en väsentlig justering

av de bokförda beloppen av tillgångar och skulder som

redovisas i den finansiella rapporten under nästa

räkenskapsår. Aktia har inte separat bedömt resiliensen i

sin strategi och affärsmodell i enlighet med ESRS.

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	55
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

E1 Klimatförändringar

Begränsning av klimatförändringar / Energi

Fondplaceringar: Växthusgasutsläpp finansierade av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Kapitalförvaltning

Kreditstock: Växthusgasutsläpp finansierade av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Bankverksamhet

Kreditstock: Utlåning enligt Aktias hållbarhetsrisker

Positiv konsekvens

Senare led i värdekedjan: Bankverksamhet

E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Biologisk mångfald och ekosystem

Fondplaceringar: Negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem av verksamhet som finansieras av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Kapitalförvaltning

S1 Den egna arbetskraften

Arbetsvillkor

Hälso-, psykosociala och ekonomiska konsekvenser för medarbetarna från arbetsvillkor som uppfattas som ogynnsamma

Negativ konsekvens

Egen verksamhet

Frånvaro och rekryteringssvårigheter på grund av ogynnsamma arbetsvillkor för medarbetare

Finansiell risk

Egen verksamhet

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Frånvaro och rekryteringssvårigheter på grund av eventuell diskriminering och ojämlik arbetsmiljö

Finansiell risk

Egen verksamhet

S4 Konsumenter och slutanvändare

Social inkludering för konsumenter och/ eller slutanvändare

Positiva ekonomiska och kundnöjdhetskonsekvenser från omfattande service i linje med Aktia Experience-strategin

Positiv konsekvens

Senare led i värdekedjan

Aktias roll i att överföra förmögenhet över generationer skapar kommersiella möjligheter

Finansiell möjlighet

Senare led i värdekedjan

Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare

Finansiella risker för Aktia i form av potentiella informationssäkerhets- eller dataskyddsincidenter

Finansiell risk

Senare led i värdekedjan/den egna verksamheten

G1 Ansvarsfullt företagande

Företagskultur

Finansiella möjligheter i den strategiska Aktia Experience- företagskulturmodellen

Finansiell möjlighet

Egen verksamhet

Korruption och mutor

Operativa risker relaterade till eventuella överträdelser av uppförandekoden, såsom bedrägeri, korruption eller mutor

Finansiell risk

Egen verksamhet

Förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism för att undvika negativa konsekvenser

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	56
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Sammanfattning: 5 av 10 ämnesstandarder

är väsentliga

Baserat på Aktias affärsmodell och den tillgängliga informationen om värdekedjan samt

identifierad och bedömd påverkan samt identifierade risker och möjligheter:

	ESRS-tematisk standard				Påverkans väsentlighet för intressenter				Finansiell väsentlighet för Aktia
	E1 Klimatförändringar
	E2 Förorening				Inte väsentlig för Aktia
	E3 Vatten och marina resurser				Inte väsentlig för Aktia
	E4 Biologisk mångfald och ekosystem
	E5 Cirkulär ekonomi				Inte väsentlig för Aktia
	S1 Den egna arbetskraften
	S2 Arbetstagare i värdekedjan				Inte väsentlig för Aktia
	S3 Påverkade samhällen				Inte väsentlig för Aktia
	S4 Konsumenter och slutanvändare
	G1 Ansvarsfullt företagande

De bedömda påverkningarna på miljön och människor

Bedömd finansiell väsentlighet för verksamheten

E1 Klimatförändringar

E4 Biologisk mångfald och

ekosystem

S1 Den egna

arbetskraften

G1 Ansvarsfullt

företagande

S4 Konsumenter

och slutanvändare

S2 Arbetstagare i värdekedjan

E3 Vatten och marina resurser

S3 Påverkade samhällen

E5 Cirkulär ekonomi

E2 Förorening

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	57
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för

att fastställa och bedöma väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter

Under räkenskapsåret 2025 genomförde Aktia en process

i enlighet med CSRD för att fastställa och bedöma

väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IRO:er) i

anslutning till Aktias verksamhet. Processen omfattade

alla ESRS-standarder och hela värdekedjan. Processen

var en uppdatering av den tidigare dubbla

väsentlighetsanalysen, och syftet var särskilt att granska

de konsekvenser, risker och möjligheter som följer av

Aktias affärsmodell, värdekedja och strategiperiod 2025–

2029.

Bedömningen genomfördes under ledning av Aktias ESG-

specialister med stöd av externa sakkunniga.

Utgångspunkterna var Aktias tidigare

hållbarhetsrapportering, resultaten av

väsentlighetsanalyser, interna riskhanteringsdokument

samt principerna för ansvarsfullt investerande och

ansvarsfull kreditgivning. Vid bedömningarna utnyttjades

intern och offentlig dokumentation, anvisningar och

direktiv. Dessutom genomfördes en databaserad ESG-

analys av konsekvenser, risker och möjligheter hos de

fonder som förvaltas av Aktia. En förbättring jämfört med

den tidigare processen var att interna intressenter

involverades i högre grad i granskningen av de

preliminära resultaten och slutresultatet. De slutliga

resultaten av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och

möjligheterna godkändes av Aktias verkställande direktör

och ledningsgrupp och presenterades också för Aktias

styrelse.

Aktia ser årligen över behovet av att uppdatera

processen för dubbel väsentlighetsanalys så att den

korrekt återspeglar Aktias affärsmodell, värdekedja,

strategi och den nyaste tillgängliga

hållbarhetsinformationen.

Översikt över processen

Den dubbla väsentlighetsanalysen grundade sig på

Aktias befintliga interna processer i anslutning till

hållbarhetsrapportering, riskhantering och tillbörlig

aktsamhet (due diligence) i fråga om fastställande,

bedömning, hantering och uppföljning av faktiska och

möjliga negativa konsekvenser i den egna verksamheten

och värdekedjan.

Processen delades in i fyra moment:

1. En kontextanalys som omfattade Aktias strategi,

affärsmodell, värdekedja och intressentgrupper.

2. Fastställande av konsekvenser, risker och möjligheter

(IRO:er) i Aktias värdekedja på kort, medellång och

lång sikt.

3. Bedömning och fastställande av väsentligheten hos

identifierade IRO:er i enlighet med CSRD.

4. Dokumentation av processen för verifieringsändamål.

Kontextanalys

Bedömningen inleddes med en granskning av

prioriteringarna för Aktias strategiperiod 2025–2029,

branschens offentliga hållbarhetsuppgifter, särdragen i

affärsmodellen samt delområden i värdekedjan.

En del av kontextanalysen var att definiera, avgränsa och

kategorisera värdekedjan för att särskilja de indirekta

konsekvenserna av investeringar och finansiering från de

direkta konsekvenserna av Aktias verksamhetsställen.

Som en del av bedömningen av värdekedjans

konsekvenser, risker och möjligheter genomfördes en

databaserad ESG-analys som beaktar de

företagsobligations- och aktiefonder som förvaltas av

Aktia. I analysen uteslöts placeringsobjekt för vilka det

inte fanns tillförlitliga ESG-uppgifter, som blandfonder,

statsobligationsfonder, valutaplaceringar i

tillväxtekonomier, tredjepartsfonder, kapitalfonder och

utkontrakterade kapitalförvaltningslösningar. Analysen

av värdekedjan kompletterades med interna intervjuer

som fokuserade på interaktionen mellan Aktia och viktiga

intressentgrupper, som kunder och medarbetare.

Alla observationer jämfördes med EU:s standardiserade

tabell över hållbarhetsfrågor (ESRS 1 AR 16) för att

identifiera potentiellt väsentliga hållbarhetsfrågor för

vidare behandling.

Identifiering av konsekvenser, risker och

möjligheter (IRO) 

De identifierade hållbarhetsfrågorna formulerades som en

grupp av faktiska och potentiella negativa och positiva

konsekvenser, risker och möjligheter (IRO) för att göra

det möjligt att bedöma dem sinsemellan. Alla IRO:er

kategoriserades efter delar av värdekedjan utifrån den

antagna tidsramen (kort, medellång och lång sikt) och var

de bedöms mest sannolikt uppstå. De viktigaste

miljökonsekvenserna bedömdes vara indirekta och i

synnerhet relaterade till placering och finansiering i

senare led i värdekedjan. EU:s gällande bestämmelser om

hållbara investeringar, som SFDR-förordningen och EU-

taxonomin, tillämpades vid definitionen av de IRO:er som

hänför sig till Aktias placerings- och

finansieringsverksamhet.

Större delen av konsekvenserna, riskerna och

möjligheterna bedömdes uppstå på grund av beroendet

av naturresurser eller kritiska resurser (t.ex. kompetenta

medarbetare), på externa faktorer (t.ex. försämrat

arbetsgivaranseende på grund av eventuellt

ofördelaktiga anställningsvillkor) eller alternativt på

framtida fysiska klimatriskers inverkan på fastigheter

(t.ex. översvämningar eller andra extrema

väderförhållanden) i form av sänkta säkerhetsvärden för

kreditstocken.

Bedömning och fastställande av väsentlighet i

fråga om konsekvenser, risker och möjligheter

Alla identifierade konsekvenser har bedömts på en

femgradig skala. De negativa konsekvenserna har

bedömts utifrån deras relativa allvarlighetsgrad,

sannolikhet och återställbarhet så att allvarliga, sannolika

och oåterkalleliga konsekvenser får fem poäng

(konsekvensen har redan realiserats) på en skala från 1

till 5. De positiva konsekvenserna har bedömts utifrån

deras omfattning, skala och sannolikhet så att när

konsekvensen redan är realiserad får den fem poäng på

en skala från 1 till 5.

När det gäller konsekvenserna av fonder som förvaltas av

Aktia genomförde utomstående specialister en

databaserad ESG-analys av fonderna. Vid bedömningen

användes tillgängliga portföljvägda PAI-indikatorer och

uppgifter om EU-taxonomiförenliga aktie- och

obligationsplaceringar. Dessa användes som indikatorer

för att bedöma den viktade allvarlighetsgraden och som

slutresultat integrerades placeringsverksamhetens

konsekvenser för hållbarheten som en del av den dubbla

väsentlighetsanalysen. Alla identifierade risker och

möjligheter har bedömts och prioriterats på motsvarande

sätt på femgradiga skalor.

Bankverksamheten bedömdes primärt vara förknippad

med kreditrisker som kan påverka Aktias solvens.

Kapitalförvaltningen var förknippad med icke-

diversifierbara marknadsrisker som kan påverka de

förvaltade tillgångarnas framtida marknadsvärde. Aktias

interna processer och medarbetare förknippades med

operativa risker som kan påverka avkastningen på eget

kapital.

Utifrån tillgänglig information bedömdes hur de

identifierade hållbarhetsriskerna –  till exempel fordringar

relaterade till beviljade lån, marknadsvärdet på förvaltade

tillgångar och de interna processernas tillförlitlighet –

förhåller sig till Aktias övriga risker och riskerna

prioriterades. I synnerhet kapitalförvaltningens och

bankverksamhetens hållbarhetsrisker ansågs vara

tillräckligt diversifierade, och därför översteg deras

uppskattade ekonomiska konsekvenser i de flesta fall inte

de fastställda kvalitativa eller kvantitativa

väsentlighetströsklarna. 

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	58
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Klimatförändringar

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktia identifierat klimatförändringar som väsentliga.

Konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i anslutning

till ämnet har bedömts både i den egna verksamheten

och i värdekedjan. Bedömningen utfördes av Aktias ESG-

specialister, interna intressentgrupper och externa

sakkunniga. Av Aktias utsläppsrapportering framgår att

större delen av växthusgasutsläppen indirekt uppstår via

placerings- och finansieringsverksamheten och

klassificeras i GHG-protokollets Scope 3-kategori 15

(investeringar). Se avsnitt E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp

inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp för mer

information om rapporteringsmetoderna, gränserna och

	Möjlig påverkan	Kontroll och styrning
Fysisk klimatrisk
Extrem väderhändelse	Ökade extrema väderhändelser, såsom stormar, översvämningar eller slagregn, som kan orsaka skador på fastigheter. För Aktia anses översvämningar och deras påverkan på fastighetens skick och säkerhetsvärde samt mer allmänt på verksamheten och leveranskedjor i översvämningsriskområden vara mest betydande.	• Bankverksamhet: Inkludering av relevanta miljörisker i ramverket för riskhantering och kontroller • Kapitalförvaltning: Regional, sektorspecifik och affärsanalys samt due diligence, övervakning och utveckling av ESG-risker
Förändringar i väderförhållanden	Konsekvenserna av permanenta förändringar i väderförhållanden kan leda till högre försäkringspremier och påskynda försämringen av fastigheternas skick samt påverka fastighetens värde och säkerhetsvärde.
Klimatrelaterad övergångsrisk
Lagstiftning	Verksamheternas regelbundenhet i förhållande till exempelvis klimat- och energireglering på nationell nivå och EU-nivå samt eventuella förändringar i reglering och rapporteringskrav.	• Aktia: Inkludering av relevanta ESG-risker i alla ramverk för riskhantering och kontroller • Bankverksamhet: Branschscreeningar och exkluderingar, energilösningar samt minskning av koldioxidintensitet • Kapitalförvaltning: Regional, sektorspecifik och affärsanalys samt due diligence, övervakning av alla risker
Teknologi	Relaterat till exempelvis Aktias leveranskedja eller fonder som investerar i teknologi och företag inom branschen.
Marknad	Relaterat till förändringar i kundernas val av mer hållbara produkter och tjänster med lägre koldioxidavtryck.
Anseende	Hur externa bedömare beaktar hållbarhetsaspekter i sina bedömningsprocesser kan eventuellt sänka värderingen, vilket i sin tur kan öka risken för anseendeskada. Informationssäkerhet är också en betydande faktor i samband med anseenderisk.

resultaten.

Fysiska klimatrisker

Inom bankverksamheten bedöms de fysiska

klimatriskerna särskilt i fråga om bostäder, fastigheter

och säkerheter som Aktia finansierar. Med hjälp av ett

riskbedömningsverktyg kan man identifiera om objektet

till exempel är beläget i ett högriskområde för

översvämningar. Bedömningen omfattar dock ingen

separat känslighetsanalys där riskernas sannolikhet,

omfattning eller varaktighet granskas.

När det gäller företagskunder gör Aktias ESG-specialister

en kvalitativ bedömning av de fysiska klimatriskerna och

-konsekvenserna, där faktorer som företagets bransch,

verksamhetens art och efterlevnad av lagstadgade

skyldigheter utvärderas.  Kreditgivningsprocessen

beaktar tillgångarnas livscykel i förhållande till lånets

maturitet (kort, medellång eller lång) och

kreditgivningens totala konsekvenser inkluderas i Aktias

strategiska planer.

Inom placeringsverksamheten bedöms de fysiska

klimatriskerna med hjälp av ett externt analysverktyg

som använder den senaste vetenskapliga kunskapen och

företagsspecifika informationen i sina scenarier. 

Analysverktyget tar fram en fondspecifik ESG-rapport

med en bedömning av potentiella värdeförluster som kan

orsakas av extrema väderförhållanden och

naturkatastrofer enligt placeringarnas geografiska och

branschvisa exponering. När det gäller placeringar i

Aktias egen balansräkning används dessutom ett verktyg

för bedömning av klimatrisker som tagits fram internt,

som beaktar sannolikheten, omfattningen och

allvarlighetsgraden av konsekvenser relaterade till olika

hållbarhetsfaktorer.

När det gäller Aktias egen verksamhet bedöms de fysiska

klimatriskerna vara begränsade eftersom alla Aktias

lokaler ligger i Finland och affärskontinuiteten inte är

platsberoende.  Av denna anledning bedöms

konsekvenserna av klimatriskerna inte separat för Aktias

lokaler eller leveranskedja. Aktias tillgångar,

egendomsposter och affärsverksamhet har ingen

betydande exponering för fysiska klimatrisker.

Klimatrelaterade omställningsrisker och

möjligheter

Inom bankverksamheten bedöms omställningsriskerna i

enlighet med den interna processen kvalitativt i fråga om

nya kundrelationer inom branscher där det kan

förekomma en förhöjd ESG-risk. Aktias ESG-specialister

genomför en ESG-riskbedömning som fogas till

lånedokumentationen.

Inom placeringsverksamheten bedöms klimatrelaterade

omställningsrisker i ESG-rapporten, vars scenarier

omfattar den senaste vetenskapliga och företagsspecifika

informationen. ESG-rapporten används för att analysera

portföljens position i förhållande till olika globala

uppvärmningsscenarier. Med hjälp av scenarioanalysen

fastställs det år då portföljen förbrukar den

koldioxidbudget som tilldelats den, och från och med

vilket portföljen inte längre är i linje med 1,5-

gradersscenariot.

ESG-rapporten används också för att bedöma

placeringsobjektens exponering för fossila bränslen,

ambitionsnivån för utsläppsminskningsmålen samt hur

väl objekten hanterar utsläppsriskerna och utnyttjar

möjligheterna relaterade till dem.

De omställningsrisker som hänför sig till Aktias egen

verksamhet har bedömts vara begränsade.

Resiliensanalys

Aktia bedömer de möjliga ekonomiska konsekvenserna

av klimatrisker med hjälp av både interna och externa

analysverktyg, med beaktande av olika klimatscenarier i

enlighet med Internationella energiorganets (IEA)

definitioner. Utöver 1,5-gradersscenariot för global

uppvärmning har man också beaktat scenarier med hög

utsläppsnivå – kvantitativt i placeringsverksamheten och

kvalitativt i kreditgivningen.

De väsentliga risker och möjligheter som identifierats

inom kapitalförvaltning och bankverksamhet presenteras

i en tabell i avsnittet SBM-3 Väsentliga konsekvenser,

risker och möjligheter och deras förhållande till strategi

och affärsmodell.

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	59
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Resultaten av den utförda resiliensanalysen bedöms inte

ha någon direkt inverkan på Aktias strategi eller

affärsmodeller.

Aktia fastställer tidsramarna för klimatriskerna på

följande sätt:

1. Kort sikt: innevarande räkenskapsår

2. Medellång sikt: upp till fem år från

räkenskapsperiodens utgång

3. Lång sikt: över fem år

Förorening

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktias verksamhetsställen, affärsverksamheter och

funktioner i värdekedjan bedömts för att fastställa

konsekvenser, risker och möjligheter i anslutning till

förorening.  Väsentlighetsanalysen har beaktat luft-,

vatten- och markföroreningar, mikroplast, farliga ämnen

samt beroenden av ekosystemtjänster. Bedömningen

utfördes av Aktias ESG-specialister, interna

intressentgrupper och externa sakkunniga. Externa

intressentgrupper konsulterades inte som en del av

bedömningen.

Den förorening som hänför sig till den egna

verksamheten och finansieringsverksamheten har

bedömts vara liten eftersom verksamheten är

koncentrerad till Finland och finansieringen är brett

diversifierad. Placeringsverksamheten inom Aktias

kapitalförvaltning är global och omfattar flera

tillgångsklasser med placeringar i olika branscher. De

negativa konsekvenserna relaterade till förorening

beaktas i portföljförvaltningen, bland annat genom en

analys av ESG-rapporter och uppföljning av

investeringsbeslutens huvudsakliga negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (PAI-indikatorer).

Syftet med normbaserad screening är att följa upp och

minimera eventuella negativa konsekvenser för

människor och miljön samt att identifiera eventuella

miljööverträdelser.

Vatten och marina resurser

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktias verksamhetsställen, affärsverksamheter och

funktioner i värdekedjan bedömts för att fastställa

konsekvenser, risker och möjligheter i anslutning till

vatten och marina resurser. Väsentlighetsanalysen

beaktar vattenförbrukning och vattenuttag, liksom

införande och användning av marina resurser och

relaterade ekonomiska aktiviteter. Bedömningen utfördes

av Aktias ESG-specialister, interna intressentgrupper och

externa sakkunniga. Externa intressentgrupper

konsulterades inte som en del av bedömningen.

Aktias verksamhetsställen har bedömts ha en liten direkt

inverkan på vatten och marina resurser.

Placeringsverksamheten i senare led i värdekedjan

medför indirekta konsekvenser, risker och möjligheter

som årligen rapporteras med hjälp av PAI-indikatorer och

publiceras på Aktias webbplats.

Biologisk mångfald och ekosystem

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktias verksamhetsställen, affärsverksamheter och

funktioner i värdekedjan bedömts för att fastställa

konsekvenser i anslutning till biologisk mångfald och

ekosystem. Väsentlighetsanalysen beaktar de direkta

påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk

mångfald, konsekvenserna för arters tillstånd,

konsekvenserna för ekosystemens omfattning och

tillstånd samt konsekvenserna för och beroendena av

ekosystemtjänster. Bedömningen utfördes av Aktias ESG-

specialister, interna intressentgrupper och externa

sakkunniga. Externa intressentgrupper konsulterades

inte som en del av bedömningen.

Aktias egna verksamhetsställen och finansiering har inte

bedömts medföra några direkta, väsentliga negativa

konsekvenser i form av markförstöring, ökenspridning,

erosion eller påverkan på hotade arter.  Aktia har inte

heller några anläggningar i eller nära områden med

känslig biologisk mångfald och bedriver inte verksamhet i

sådana anläggningar som har en negativ påverkan på

dessa områden genom att leda till en försämring av

arternas livsmiljöer eller störning av arter i skyddade

områden. Det har därför inte ansetts nödvändigt att vidta

särskilda åtgärder när det gäller biologisk mångfald.

Aktia har identifierat biologisk mångfald och ekosystem

som ett väsentligt ämne, indirekt kopplat till

placeringsverksamheten. Aktia rapporterar årligen om de

indirekta negativa konsekvenserna relaterade till ämnet

genom PAI-indikatorer. Informationen publiceras på

Aktias webbplats.

Aktia har analyserat de förvaltade fondernas beroende

av naturkapital med hjälp av ESG‑rapporter genom att

undersöka i vilka sektorer respektive fond placerar, hur

beroende dessa sektorer är av naturkapital, vilka

ekosystemtjänster sektorerna tillhandahåller och vilka

konsekvenser verksamheten inom dessa sektorer har för

förlusten av biologisk mångfald. Följande sektorer har

bedömts ha störst beroende av naturkapital:

skogsindustri, fiske, textilier, kläder och lyxvaror,

livsmedel, drycker och tobak samt elproduktion

(IPBES, 2019).

Aktia har ännu inte gjort någon noggrannare bedömning 

av omställningsrisker, fysiska risker eller systemiska

risker  relaterade till biologisk mångfald och ekosystem,

eftersom de identifierade konsekvenserna är begränsade

som helhet betraktat. 

Cirkulär ekonomi

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktias verksamhetsställen, affärsverksamheter och

funktioner i värdekedjan bedömts för att fastställa

konsekvenser, risker och möjligheter i anslutning till

cirkulär ekonomi. Väsentlighetsanalysen beaktar

resursinflöden och -utflöden samt avfall. Bedömningen

utfördes av Aktias ESG-specialister, interna

intressentgrupper och externa sakkunniga. Externa

intressentgrupper konsulterades inte som en del av

bedömningen.

Den resursanvändning som hänför sig till den egna

verksamheten och finansieringen har bedömts vara liten.

Placeringsverksamheten inom Aktias kapitalförvaltning är

global och omfattar flera tillgångsklasser med placeringar

i olika branscher. De negativa konsekvenserna relaterade

till cirkulär ekonomi beaktas i portföljförvaltningen, bland

annat genom en analys av ESG-rapporter och uppföljning

av investeringsbeslutens huvudsakliga negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (PAI-indikatorer).

Aktia rapporterar årligen om dessa indikatorer i form av

investeringsbeslutens betydande negativa konsekvenser

för hållbarhetsfaktorer, och informationen offentliggörs

på bolagets webbplats.

Ansvarsfullt företagande

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har

Aktia identifierat ansvarsfullt företagande som väsentligt.

De konsekvenser, risker och möjligheter som hänför sig

till ämnet har bedömts i den egna verksamheten.

Därutöver har interna processer samt dokument med

anvisningar som syftar till att säkerställa etisk

affärsverksamhet granskats. Bedömningen utfördes av

Aktias ESG-specialister, interna intressentgrupper och

externa sakkunniga. Externa intressentgrupper

konsulterades inte som en del av bedömningen.

Väsentliga delämnen är företagskulturen och främjandet

av den i enlighet med Aktia Experience, samt att

säkerställa att Aktia inte deltar i olaglig verksamhet

såsom bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism

eller överträdelser av finansiella sanktioner. Därutöver är

delämnena korruption och mutor samt skydd av

visselblåsare väsentliga för Aktia.

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	60
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt		SFDR	Pillar 3	Benchmark regulation	EU Climate Law	Sida
ESRS 2 GOV-1	21 (d)	Jämnare könsfördelning i styrelsen	X		X		46
ESRS 2 GOV-1	21 (e)	Procentandel oberoende styrelseledamöter			X		46
ESRS 2 GOV-4	30	Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)	X				49
ESRS 2 SBM-1	40 (d) i	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	X	X	X		50
ESRS 2 SBM-1	40 (d) ii	Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion	X		X		50
ESRS 2 SBM-1	40 (d) iii	Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen	X		X		50
ESRS 2 SBM-1	40 (d) iv	Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak			X		50
ESRS E1-1	14	Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050				X	78
ESRS E1-1	16 (g)	Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet		X	X	X	78
ESRS E1-4	34	Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser	X	X	X		80
ESRS E1-5	38	Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan)	X				81
ESRS E1-5	37	Energiförbrukning och energimix	X				81
ESRS E1-5	40-43	Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	X				Oväsentlig
ESRS E1-6	44	Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3	X	X	X		82
ESRS E1-6	53-55	Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp	X	X	X		82
ESRS E1-7	56	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter				X	85
ESRS E1-9	66	Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker			X		Oväsentlig
ESRS E1-9	66 (a)	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk		X			Oväsentlig
ESRS E1-9	66 (c)	Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk					Oväsentlig
ESRS E1-9	67 (c)	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser		X			Oväsentlig
ESRS E1-9	69	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter			X		Oväsentlig
ESRS E2-4	Bilaga II 28	Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28	X				Oväsentlig
ESRS E3-1	9	Vattenresurser och marina resurser	X				Oväsentlig
ESRS E3-1	13	Särskild strategi	X				Oväsentlig
ESRS E3-1	14	Hållbara oceaner och hav	X				Oväsentlig
ESRS E3-4	28 (c)	Totalt återvunnet och återanvänt vatten	X				Oväsentlig
ESRS E3-4	29	Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet	X				Oväsentlig
ESRS 2 –SBM-3 – E4	16 (a)		X				86
ESRS 2 –SBM-3 – E4	16 (b)		X				86
ESRS 2 –SBM-3 – E4	16 (c)		X				86
ESRS E4-2	24 (b)	Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer	X				Oväsentlig
ESRS E4-2	24 (c)	Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven	X				Oväsentlig
ESRS E4-2	24 (d)	Policyer för att behandla avskogning	X				90
ESRS E5-5	37 (d)	Icke-återvunnet avfall	X				90
ESRS E5-5	39	Farligt avfall och radioaktivt avfall	X				90

Årsöversikt	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	61
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Upplysningskrav	Relaterad datapunkt		SFDR	Pillar 3	Benchmark regulation	EU Climate Law	Sida
ESRS 2 – SBM-3 – S1	14 (f)	Risk att utsättas för tvångsarbete	X				Oväsentlig
ESRS 2 – SBM-3 – S1	14 (g)	Risk att utsättas för barnarbete	X				Oväsentlig
ESRS S1-1	20	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	X				90
ESRS S1-1	21	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8			X		90
ESRS S1-1	22	Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	X				90
ESRS S1-1	23	Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana	X				Oväsentlig
ESRS S1-3	32 (c)	Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor	X				92
ESRS S1-14	88 (b) ja 88 (c)	Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor	X		X		94
ESRS S1-14	88 (e)	Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	X				94
ESRS S1-16	97 (a)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	X		X		95
ESRS S1-16	97 (b)	Överdrivet hög VD-lön	X				95
ESRS S1-17	103 (a)	Fall av diskriminering	X				95
ESRS S1-17	104 (a)	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	X		X		95
ESRS 2 – SBM-3 – S2	11 (b)	Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	X				Oväsentlig
ESRS S2-1	17	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	X				Oväsentlig
ESRS S2-1	18	Policyer för medarbetare i värdekedjan	X				Oväsentlig
ESRS S2-1	19	Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	X		X		Oväsentlig
ESRS S2-1	19	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8			X		Oväsentlig
ESRS S2-4	36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led	X				Oväsentlig
ESRS S3-1	16	Människorättsåtaganden	X				Oväsentlig
ESRS S3-1	17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer	X		X		Oväsentlig
ESRS S3-4	36	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	X				Oväsentlig
ESRS S4-1	16	Policyer för konsumenter och slutanvändare	X				97
ESRS S4-1	17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	X		X		Oväsentlig
ESRS S4-4	35	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	X				98
ESRS G1-1	10 (b)	FN:s konvention mot korruption	X				Oväsentlig
ESRS G1-1	10 (d)	Skydd för visselblåsare	X				101
ESRS G1-4	24 (a)	Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor	X		X		103
ESRS G1-4	24 (b)	Standarder för bekämpning av korruption och mutor	X				103

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	62
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Miljöinformation

Utfallet av målen i hållbarhetsprogrammet
98,3 %						-53,3 %
Andelen kundtillgångar klassificerade enligt artikel 8/9 (Målet är att öka andelen årligen, baslinje 2022: 96,6 %)						Förändring i de relativa koldioxidavtrycken för aktie- och företagsobligationsportföljerna (Mål –30 % från 2019)
			36,7 %
			Andelen gröna företagsobligationer i företagsobligationsfonderna (Mål 35 %, baslinje 2022: 24,3 %)

EU-taxonomi-rapportering	63
E1 Klimatförändringar	78
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	78
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	78
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	78
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	79
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	80
E1-5 Energianvändning och energimix	81
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	82
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter	85
E4 Biologisk mångfald och ekosystem	86
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	86
E4-1 Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell	86
E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem	86
E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem	87
E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem	88
E4-6 Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem	88

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	63
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

EU-taxonomi-rapportering

Kvalitativa uppgifter

EU:s taxonomiförordning fastställer en ram som definierar

kriterierna för klassificering av miljömässigt hållbar

ekonomisk verksamhet. Klassificeringen omfattar de

tekniska granskningskriterier som används för att

fastställa om en ekonomisk verksamhet kan anses bidra

väsentligt till de miljömål som anges i EU‑taxonomin.

Taxonomin innehåller även ett krav på att en ekonomisk

verksamhet som ger ett betydande bidrag till ett miljömål

inte får orsaka betydande skada för andra miljömål.

Dessutom omfattar regleringen krav på

minimiskyddsåtgärder, vilket avser mål relaterade till

sociala frågor samt efterlevnad av FN:s, OECD:s och ILO:s

principer för företagens samhällsansvar. Europeiska

kommissionen har godkänt en delegerad förordning (EU)

2026/73 som förenklar EU‑taxonomirapporteringen bland

annat genom införandet av väsentlighetskonceptet och

nya rapporteringstabeller. Aktia tillämpar den nya

delegerade förordningen i taxonomirapporteringen för år

2025. Jämförelsetalen har inte ändrats.

År 2025 fortsatte Aktia att utveckla rapporteringen enligt

taxonomiförordningen. I rapporteringen för 2025 har ett

nytt system tagits i bruk. Rapporteringen återspeglar

Aktias tolkning av regleringen.

Aktias taxonomirapportering för

finansieringsverksamheten baseras på uppgifter som

banken samlar in om privatkunders bostads- och

renoveringslån med säkerhet i bostadsfastigheter,

fordonsfinansiering samt taxonomiuppgifter som

rapporteras av företag som omfattas av rapporterings­

skyldigheten. Dessutom använder Aktia uppgifter från

ARA:s energicertifikatregister och en extern

tjänsteleverantör för att samla in energidata för

bostadslån beviljade till hushåll. I Aktias

taxonomirapportering används i regel företagens

rapporterade siffror för år 2024, eftersom företagen vid

beräkningstidpunkten ännu inte i någon större

utsträckning hade publicerat siffror för 2025.

Rapporteringen utnyttjar även data som samlats in av

en extern tjänsteleverantör. I företagsrapporteringen

beaktas taxonomiuppgifter som rapporteras på

koncernnivå om företagets struktur innebär att

rapporteringen sker på koncernnivå. Eftersom det är

utmanande att samla in den data som krävs för

bedömningen av betydande skada särskilt för

konsumentexponeringar och fordonsfinansiering,

rapporterar Aktia för närvarande inte om fordons

taxonomianpassning. Inte heller rapporteras

taxonomianpassningen för konsumtionslån, eftersom

användningsändamålet för dessa lån inte kan verifieras

med säkerhet. För konsumentexponeringar har

taxonomiberättigande och taxonomianpassning

identifierats särskilt i ekonomiska verksamheter som

väsentligt bidrar till begränsning av klimatförändringar,

framför allt aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av

byggnader.

Aktia erbjuder sina kunder gröna låneprodukter, vilka

framöver kan påverka taxonomiberättigandet inom

finansieringsverksamheten. Utöver gröna låneprodukter

för privatkunder erbjuder Aktia även skräddarsydda

gröna lån för företagskunder. Genom gröna lån där

taxonomins kriterier för betydande bidrag utgör ett krav

kan man även öka medvetenheten om taxonomins

rapporteringskrav hos företagskunder som inte själva

omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Aktias taxonomirapportering för placeringsverksamheten

baseras på analys som utförs av en extern

tjänsteleverantör avseende företagens rapporterade

taxonomiberättigande och taxonomianpassning i aktie-

och ränteplaceringar. Samma externa data används även i

Aktias taxonomirapportering som helhet.

Aktia rapporterar taxonomin på konsoliderad nivå.

Rapporteringen enligt bestämmelserna för kreditinstitut

omfattar uppgifter från Aktia Bank Abp och Aktia

Livförsäkring Ab, medan Aktia Fondbolag Ab rapporteras

på egen blankett. Koncernen har ingen handelsportfölj.

Den har inte heller en affärsmodell som i huvudsak

baseras på finansiering av offentlig bostadsproduktion.

De förvaltade tillgångar som ingår i rapporteringen för

kreditinstitut omfattar tillgångar som förvaltas av företag

med rapporteringsskyldighet.

Taxonomiförordningen är relevant för Aktia både i

utvecklingen av låneprodukter och i verksamheten inom

kapitalförvaltning samt produktutveckling. Inom

kapitalförvaltningen beaktas bedömningen av om

placeringsobjekten omfattas av taxonomin som en del av

den kvalitativa analysen. Taxonomin är även kopplad till

utvecklingen av fonder vars mål är att göra hållbara

investeringar i enlighet med EU:s förordning om

hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR artikel

9‑fonder).

Endast en begränsad del av alla ekonomiska

verksamheter omfattas för närvarande av taxonomin.

Eftersom en stor del av Aktias företagskunder är små och

medelstora företag som inte omfattas av

rapporteringsskyldigheten förblir taxonomirelaterade

rapporteringssiffror fortsatt låga i Aktias rapportering.

Aktia tillämpar försiktighetsprincipen i sin

taxonomirapportering.

Förändringar i taxonomirapporteringen förväntas

under de kommande åren. Ändringar väntas både i

storleksklasserna för företag som omfattas av

rapporteringsskyldigheten och i kriterierna för

bedömning av taxonomianpassning. Om antalet

rapporterande företag minskar avsevärt kommer detta

framöver att påverka de rapporterade siffrorna.

Det vägda medelvärdet av centrala resultatindikatorer för gruppers verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
			Central resultatindikator per affärssegment
	Intäkter      mn €	Andel av gruppens totala intäkter (A)	Omsättningsbaserad central resultatindikator (B)	Kapitalutgiftsbaserad central resultatindikator (C)	Viktad omsättningsbaserad central resultatindikator (A*B)	Viktad kapitalutgiftsbaserad central resultatindikator (A*C)
Kapitalförvaltning	31,6	10,7 %	0,6 %	1,3 %	0,1 %	0,1 %
Bank- och försäkringsverksamhet	264,2	89,3 %	2,2 %	2,2 %	2,0 %	2,0 %
Totalt	295,8	100,0 %
Medelvärde för den centrala resultatindikatorn					2,1 %	2,1 %

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	64
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

EU taxonomitabeller

Mall 0: Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t		31.12.2025
		Total exponering för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (valuta)		Central resultatindikator2 (%)	Central resultatindikator3 (%)	% omfattning (i förhållande till alla tillgångar)4 (%)	Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar)5 (%)	Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar)5 (%)
		Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad	Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad		Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad
Huvudsaklig central resultatindikator	Andelen gröna tillgångar i stocken	120 939 390,0 €	120 710 181,3 €	2,2 %	2,2 %	45,6 %
		Total exponering för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (valuta)		Central resultatindikator2 (%)	Central resultatindikator3 (%)	% omfattning (i förhållande till alla tillgångar)4 (%)	Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar)5 (%)	Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar)5 (%)
		Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad	Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad		Omsättnings­baserad	Kapitalutgifts-baserad
Andra centrala resultatindikatorer	Andelen gröna tillgångar (flödet)	17 530 854,6 €	19 648 067,6 €	2,1 %	2,3 %	27,1 %
	Handelslager
	Finansiella garantier	–	–	–	–	–
	Tillgångar under förvaltning	1 381 234,4 €	4 104 172,2 €	1,1 %	3,3 %	100,0 %
	Avgifts- och provisionsintäkter1
1 Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och tillgångar under förvaltning. 2 På grundval av motpartens omsättningsindikator. 3 Baserat på motpartens indikator för kapitalutgifter. 4 % av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar. 5 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	65
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 1: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättning

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

31.12.2025

Stock/flöde Miljoner euro

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

n

o

p

Totalt redovisat [brutto]värde

som omfattas av taxonomin

som är förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings-    verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter4

varav exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9

varav icke-bedömda som kreditinstitutet anser vara icke-väsentliga5

Begränsning av klimatför- ändringar (CCM)

Anpassning till klimatför- ändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

5 447,8

4 568,8

120,9

120,9

–

–

–

–

–

–

0,6

1,3

–

–

–

–

3

Finansiella företag

249,6

0,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

0,3

0,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

249,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

94,5

35,6

6,7

6,7

–

–

–

–

–

–

0,6

1,3

–

–

–

8

Lån och förskott

74,4

34,5

6,3

6,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

20,1

1,1

0,4

0,4

–

–

–

–

–

–

0,6

1,3

–

–

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

5 103,7

4 533,0

114,2

114,2

–

–

–

–

–

–

–

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

4 540,8

4 531,4

113,3

113,3

–

–

–

–

–

–

–

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

44,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

11,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

2,7

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (6)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andel gröna tillgångar totalt

5 450,4

–

–

–

–

21

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar

6 511,5

22

Nationella regeringar och överstatliga emittenter

247,0

23

Exponeringar mot centralbanker

455,2

24

Handelslager

–

25

Företag och enheter som inte är föremål för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

3 840,1

26

SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

3 582,8

27

Lån och förskott

2 727,2

28

varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter

678,3

29

varav lån för byggnadsrenovering

–

30

Räntebärande värdepapper

690,9

31

Egetkapitalinstrument

164,7

32

Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

257,3

33

Lån och förskott

–

34

Räntebärande värdepapper

250,7

35

Egetkapitalinstrument

6,6

36

Derivat

46,6

37

Interbanklån på anfordran

12,3

38

Kontanter och kontantrelaterade tillgångar

0,5

39

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)

1 909,8

40

Totala tillgångar

11 961,9

Exponeringar utanför balansräkningen (stock) mot företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och mot lokala myndigheter

41

Finansiella garantier

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

42

Tillgångar under förvaltning

125,4

8,5

1,4

1,3

–

–

0,1

–

–

–

0,2

0,6

–

–

–

–

43

varav räntebärande värdepapper

122,7

8,3

1,3

1,2

–

–

–

–

–

–

0,2

0,5

–

–

–

–

44

varav egetkapitalinstrument

2,7

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

0,1

–

–

–

–

1 Följande redovisningskategorier bör beaktas när det gäller finansiella tillgångar: Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav i dotterbolag, gemensamma företag och intressebolag, finansiella tillgångar  som  identifierats  som  värderade  till  verkligt  värde  via  resultatet  och  finansiella  tillgångar  som  inte  är  förenade  med  handel  och  som obligatoriskt  värderas  till  verkligt  värde  via  resultatet  samt  säkerheter  i  form  av  fastigheter  som  kreditinstitut  erhållits  genom  att  de  övertagit äganderätten i utbyte mot skuldavskrivning. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för rapportering av stockar för beräkning av andelen gröna tillgångar och rapportering om nya tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar i flödet. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 a och b i denna förordning. 5 I enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning. 6 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	66
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 1: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, kapitalutgifter

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

31.12.2025

Stock/flöde Miljoner euro

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

n

o

p

Totalt redovisat [brutto]värde

som omfattas av taxonomin

som är förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings-  verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter4

varav exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9

varav icke-bedömda som kreditinstitutet anser vara icke-väsentliga5

Begränsning av klimatför- ändringar (CCM)

Anpassning till klimatför-      ändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöför-oreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

5 447,8

4 576,6

120,7

119,4

1,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

3

Finansiella företag

249,6

0,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

0,3

0,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

249,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

94,5

43,3

6,5

5,2

1,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

8

Lån och förskott

74,4

34,8

1,6

1,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

20,1

8,6

5,0

3,6

1,3

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

5 103,7

4 533,0

114,2

114,2

–

–

–

–

–

–

–

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

4 540,8

4 531,4

113,3

113,3

–

–

–

–

–

–

–

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

44,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

11,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

2,7

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (6)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andel gröna tillgångar totalt

5 450,4

–

–

–

–

21

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar

6 511,5

22

Nationella regeringar och överstatliga emittenter

247,0

23

Exponeringar mot centralbanker

455,2

24

Handelslager

–

25

Företag och enheter som inte är föremål för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

3 840,1

26

SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

3 582,8

27

Lån och förskott

2 727,2

28

varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter

678,3

29

varav lån för byggnadsrenovering

–

30

Räntebärande värdepapper

690,9

31

Egetkapitalinstrument

164,7

32

Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

257,3

33

Lån och förskott

–

34

Räntebärande värdepapper

250,7

35

Egetkapitalinstrument

6,6

36

Derivat

46,6

37

Interbanklån på anfordran

12,3

38

Kontanter och kontantrelaterade tillgångar

0,5

39

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)

1 909,8

40

Totala tillgångar

11 961,9

Exponeringar utanför balansräkningen (stock) mot företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och mot lokala myndigheter

41

Finansiella garantier

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

42

Tillgångar under förvaltning

125,4

8,2

4,1

2,6

1,4

–

–

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

43

varav räntebärande värdepapper

122,7

7,8

3,8

2,3

1,4

–

–

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

44

varav egetkapitalinstrument

2,7

0,4

0,3

0,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

1 Följande redovisningskategorier bör beaktas när det gäller finansiella tillgångar: Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav i dotterbolag, gemensamma företag och intressebolag, finansiella tillgångar  som  identifierats  som  värderade  till  verkligt  värde  via  resultatet  och  finansiella  tillgångar  som  inte  är  förenade  med  handel  och  som obligatoriskt  värderas  till  verkligt  värde  via  resultatet  samt  säkerheter  i  form  av  fastigheter  som  kreditinstitut  erhållits  genom  att  de  övertagit äganderätten i utbyte mot skuldavskrivning. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för rapportering av stockar för beräkning av andelen gröna tillgångar och rapportering om nya tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar i flödet. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 a och b i denna förordning. 5 I enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning. 6 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	67
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 1: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättning flödet

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

1.1–31.12.2025

Stock/flöde Miljoner euro

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

n

o

p

Totalt redovisat [brutto]värde

som omfattas av taxonomin

som är förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter4

varav exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9

varav icke-bedömda som kreditinstitutet anser vara icke-väsentliga5

Begränsning av klimatför- ändringar (CCM)

Anpassning till klimatför- ändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

850,7

642,0

17,5

17,5

–

–

–

–

–

–

0,4

0,9

–

–

–

–

3

Finansiella företag

66,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

66,0

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

61,1

7,7

0,1

0,1

–

–

–

–

–

–

0,4

0,9

–

–

–

8

Lån och förskott

37,8

7,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23,4

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

0,4

0,9

–

–

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

723,5

634,2

17,5

17,5

–

–

–

–

–

–

–

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

637,3

633,3

17,1

17,1

–

–

–

–

–

–

–

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

5,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

4,9

–

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (6)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andel gröna tillgångar totalt

850,7

–

–

–

–

21

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar

2 284,7

22

Nationella regeringar och överstatliga emittenter

–

23

Exponeringar mot centralbanker

830,5

24

Handelslager

–

25

Företag och enheter som inte är föremål för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

1 093,0

26

SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

1 087,3

27

Lån och förskott

839,2

28

varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter

309,7

29

varav lån för byggnadsrenovering

–

30

Räntebärande värdepapper

248,0

31

Egetkapitalinstrument

0,1

32

Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

5,7

33

Lån och förskott

–

34

Räntebärande värdepapper

5,7

35

Egetkapitalinstrument

–

36

Derivat

23,0

37

Interbanklån på anfordran

32,4

38

Kontanter och kontantrelaterade tillgångar

0,3

39

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)

305,5

40

Totala tillgångar

3 135,5

Exponeringar utanför balansräkningen (stock) mot företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och mot lokala myndigheter

41

Finansiella garantier

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

42

Tillgångar under förvaltning

37,0

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

43

varav räntebärande värdepapper

36,7

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

44

varav egetkapitalinstrument

0,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

1 Följande redovisningskategorier bör beaktas när det gäller finansiella tillgångar: Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav i dotterbolag, gemensamma företag och intressebolag, finansiella tillgångar  som  identifierats  som  värderade  till  verkligt  värde  via  resultatet  och  finansiella  tillgångar  som  inte  är  förenade  med  handel  och  som obligatoriskt  värderas  till  verkligt  värde  via  resultatet  samt  säkerheter  i  form  av  fastigheter  som  kreditinstitut  erhållits  genom  att  de  övertagit äganderätten i utbyte mot skuldavskrivning. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för rapportering av stockar för beräkning av andelen gröna tillgångar och rapportering om nya tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar i flödet. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 a och b i denna förordning. 5 I enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning. 6 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	68
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 1: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, kapitalutgifter flödet

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

1.1–31.12.2025

Stock/flöde Miljoner euro

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

n

o

p

Totalt redovisat [brutto]värde

som omfattas av taxonomin

som är förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings-  verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter4

varav exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9

varav icke-bedömda som kreditinstitutet anser vara icke-väsentliga5

Begränsnin g av klimatför- ändringar (CCM)

Anpassning till klimatför- ändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

850,7

646,7

19,6

19,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

3

Finansiella företag

66,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

66,0

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

61,1

12,4

2,2

2,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

8

Lån och förskott

37,8

7,8

0,1

0,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

23,4

4,7

2,1

2,1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

723,5

634,2

17,5

17,5

–

–

–

–

–

–

–

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

637,3

633,3

17,1

17,1

–

–

–

–

–

–

–

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

5,2

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

4,9

–

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (6)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andel gröna tillgångar totalt

850,7

–

–

–

–

21

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar

2 284,7

22

Nationella regeringar och överstatliga emittenter

–

23

Exponeringar mot centralbanker

830,5

24

Handelslager

–

25

Företag och enheter som inte är föremål för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

1 093,0

26

SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

1 087,3

27

Lån och förskott

839,2

28

varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter

309,7

29

varav lån för byggnadsrenovering

–

30

Räntebärande värdepapper

248,0

31

Egetkapitalinstrument

0,1

32

Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offentliggöra information enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

5,7

33

Lån och förskott

–

34

Räntebärande värdepapper

5,7

35

Egetkapitalinstrument

–

36

Derivat

23,0

37

Interbanklån på anfordran

32,4

38

Kontanter och kontantrelaterade tillgångar

0,3

39

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)

305,5

40

Totala tillgångar

3 135,5

Exponeringar utanför balansräkningen (stock) mot företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och mot lokala myndigheter

41

Finansiella garantier

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

42

Tillgångar under förvaltning

37,0

–

0,1

0,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

43

varav räntebärande värdepapper

36,7

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

44

varav egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

1 Följande redovisningskategorier bör beaktas när det gäller finansiella tillgångar: Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav i dotterbolag, gemensamma företag och intressebolag, finansiella tillgångar  som  identifierats  som  värderade  till  verkligt  värde  via  resultatet  och  finansiella  tillgångar  som  inte  är  förenade  med  handel  och  som obligatoriskt  värderas  till  verkligt  värde  via  resultatet  samt  säkerheter  i  form  av  fastigheter  som  kreditinstitut  erhållits  genom  att  de  övertagit äganderätten i utbyte mot skuldavskrivning. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för rapportering av stockar för beräkning av andelen gröna tillgångar och rapportering om nya tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar i flödet. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 a och b i denna förordning. 5 I enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning. 6 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	69
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 2: Andelen gröna tillgångar – Sektorsinformation,  omsättning
	Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t	31.12.2025
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j
	Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig-nivå (kod och namn) (miljoner euro)	Totalt redovisat (brutto)värde	som omfattas av taxonomin	som är förenligt med taxonomin	Begränsning av klimat- förändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Vattenresurser och marina resurser (WTR)	Den cirkulära ekonomin (CE)	Miljö-föroreningar (PPC)	Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
1	6820 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter	40,8	38,4	6,1	6,1	–	–	–	–	–
2	6419 Annan monetär finansförmedling	249,3	–	–	–	–	–	–	–	–
3	6430 Fonder och liknande finansiella institut	–	–	–	–	–	–	–	–	–
4	6492 Annan kreditgivning	2,0	0,1	–	–	–	–	–	–	–
5	6630 Fondförvaltning	–	–	–	–	–	–	–	–	–
6	6499 Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsverksamhet	–	–	–	–	–	–	–	–	–
7	6619 Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	0,3	0,3	–	–	–	–	–	–	–
8	6512 Annan försäkring	–	–	–	–	–	–	–	–	–
9	7022 Konsultverksamhet avseende företags organisation	1,3	0,3	–	–	–	–	–	–	–
10	4312 Mark- och grundarbeten	1,2	0,3	–	–	–	–	–	–	–
11	Kärnteknisk verksamhet4	3,5	0,2	0,2
12	Fossilgasverksamhet5	2,0	–	–
13	varav icke-bedömda exponeringar6	–
1 Kreditinstitut ska i denna mall lämna upplysningar om de tio främsta exponeringarna utanför handelslagret mot de tio främsta sektorerna som omfattas av taxonomin (Nace-sektorer på fyrsiffrig nivå) och då använda relevanta Nace-koder på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet. 2 Indelningen efter Nace-sektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificeringen av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. Uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar per Nace-kod ska styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären. Institut ska lämna upplysningar per Nace-kod på den uppdelningsnivå som krävs enligt mallen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 Som avses i avsnitten 4.26, 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139. 5 Som avses i avsnitten 4.29, 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139. 6 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	70
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 2: Andelen gröna tillgångar – Sektorsinformation,  kapitalutgifter
	Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t	31.12.2025
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j
	Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig-nivå (kod och namn) (miljoner euro)	Totalt redovisat (brutto)värde	som omfattas av taxonomin	som är förenligt med taxonomin	Begränsning av klimat- förändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Vattenresurser och marina resurser (WTR)	Den cirkulära ekonomin (CE)	Miljö-föroreningar (PPC)	Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
1	6820 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter	40,8	38,4	1,4	1,4	–	–	–	–	–
2	6419 Annan monetär finansförmedling	249,3	–	–	–	–	–	–	–	–
3	6430 Fonder och liknande finansiella institut	–	–	–	–	–	–	–	–	–
4	6492 Annan kreditgivning	2,0	1,7	1,3	1,3	–	–	–	–	–
5	6630 Fondförvaltning	–	–	–	–	–	–	–	–	–
6	6499 Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsverksamhet	–	–	–	–	–	–	–	–	–
7	6619 Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	0,3	0,3	–	–	–	–	–	–	–
8	6512 Annan försäkring	–	–	–	–	–	–	–	–	–
9	7022 Konsultverksamhet avseende företags organisation	1,3	0,3	–	–	–	–	–	–	–
10	4312 Mark- och grundarbeten	1,2	0,3	–	–	–	–	–	–	–
11	Kärnteknisk verksamhet4	–	–	–
12	Fossilgasverksamhet5	–	–	–
13	varav icke-bedömda exponeringar6	–
1 Kreditinstitut ska i denna mall lämna upplysningar om de tio främsta exponeringarna utanför handelslagret mot de tio främsta sektorerna som omfattas av taxonomin (Nace-sektorer på fyrsiffrig nivå) och då använda relevanta Nace-koder på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet. 2 Indelningen efter Nace-sektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificeringen av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. Uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar per Nace-kod ska styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären. Institut ska lämna upplysningar per Nace-kod på den uppdelningsnivå som krävs enligt mallen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 Som avses i avsnitten 4.26, 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139. 5 Som avses i avsnitten 4.29, 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139. 6 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	71
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 3: Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, omsättning

Referensdatum för offentliggörande t

31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av

Icke-bedömda exponeringar 3

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital­instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

83,9 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

–

–

–

2,7 %

–

3

Finansiella företag

0,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18,0 %

–

4

Lån och förskott

77,0 %

13,9 %

13,9 %

–

–

–

–

–

–

–

–

18,0 %

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

37,7 %

7,1 %

7,1 %

–

–

–

–

–

–

0,6 %

1,3 %

18,9 %

–

8

Lån och förskott

46,3 %

8,5 %

8,4 %

–

–

–

–

–

–

–

–

18,2 %

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

5,5 %

2,2 %

2,0 %

–

–

0,1 %

–

–

–

2,9 %

6,2 %

38,8 %

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

88,8 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

2,5 %

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

99,8 %

2,5 %

2,5 %

–

–

–

–

–

2,5 %

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (4)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt

83,8 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

–

–

–

2,7 %

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för andelen gröna tillgångar i exponeringsstocken beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 3 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. 4 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	72
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 3: Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, kapitalutgifter

Referensdatum för offentliggörande t

31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av

Icke-bedömda exponeringar 3

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamhet er

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital­instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

84,0 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

–

–

–

2,6 %

–

3

Finansiella företag

0,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4,0 %

–

4

Lån och förskott

77,0 %

3,1 %

3,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

4,0 %

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

45,9 %

6,9 %

5,5 %

1,4 %

–

–

–

–

–

–

–

15,1 %

–

8

Lån och förskott

46,7 %

2,1 %

2,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

4,5 %

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

42,6 %

24,8 %

18,1 %

6,6 %

–

–

–

–

–

–

–

58,1 %

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

88,8 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

2,5 %

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

99,8 %

2,5 %

2,5 %

–

–

–

–

–

2,5 %

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis (4)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt

84,0 %

2,2 %

2,2 %

–

–

–

–

–

–

–

–

2,6 %

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för andelen gröna tillgångar i exponeringsstocken beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 3 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. 4 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	73
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 4: Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet, omsättning

Referensperiod för offentliggörande t

1.1–31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av

Icke-bedömda exponeringar 3

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

75,5 %

2,1 %

2,1 %

–

–

–

–

–

–

0,1 %

0,1 %

2,7 %

–

3

Finansiella företag

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

12,6 %

0,1 %

0,1 %

–

–

–

–

–

–

0,6 %

1,4 %

0,8 %

–

8

Lån och förskott

20,1 %

0,1 %

0,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

0,5 %

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

0,6 %

0,1 %

0,1 %

–

–

–

–

–

–

1,7 %

3,7 %

17,7 %

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

87,7 %

2,4 %

2,4 %

–

–

–

–

–

2,8 %

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

99,4 %

2,7 %

2,7 %

–

–

–

–

–

2,7 %

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis4

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt

75,5 %

2,1 %

2,1 %

–

–

–

–

–

–

0,1 %

0,1 %

2,7 %

–

1 Institut ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för andelen gröna tillgångar avseende flödet av nya lån och förskott, räntebärande värdepapper, egetkapitalinstrument och återtagna säkerheter under det räkenskapsår som föregår referensdatumet för offentliggörande, beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1, om täckta tillgångar. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 3 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. 4 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	74
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 4: Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet, kapitalutgifter

Referensperiod för offentliggörande t

1.1–31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av

Icke-bedömda exponeringar 3

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställningsv erksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare

2

Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar

76,0 %

2,3 %

2,3 %

–

–

–

–

–

–

–

–

3,0 %

–

3

Finansiella företag

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

Lån och förskott

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

6

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

Icke-finansiella företag

20,3 %

3,6 %

3,6 %

–

–

–

–

–

–

–

–

17,5 %

–

8

Lån och förskott

20,5 %

0,2 %

0,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

0,8 %

–

9

Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)

20,0 %

9,1 %

9,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

45,4 %

–

10

Egetkapitalinstrument

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

11

Hushåll

87,7 %

2,4 %

2,4 %

–

–

–

–

–

2,8 %

–

12

varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter

99,4 %

2,7 %

2,7 %

–

–

–

–

–

2,7 %

–

13

varav lån för byggnadsrenovering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

varav lån till motorfordon

–

–

–

–

–

–

–

–

15

Finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

16

Bostadsfinansiering

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17

Annan finansiering av lokala myndigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

18

Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

19

Exponeringar som inkluderats på frivillig basis4

–

–

–

–

–

–

–

–

–

20

Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt

76,0 %

2,3 %

2,3 %

–

–

–

–

–

–

–

–

3,0 %

–

1 Institut ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för andelen gröna tillgångar avseende flödet av nya lån och förskott, räntebärande värdepapper, egetkapitalinstrument och återtagna säkerheter under det räkenskapsår som föregår referensdatumet för offentliggörande, beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1, om täckta tillgångar. 2 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 3 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. 4 I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	75
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 5: Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, omsättning

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar 4

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

2

Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)

6,8 %

1,1 %

1,0 %

–

–

0,1 %

–

–

–

0,2 %

0,5 %

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för exponeringar utanför balansräkningen (finansiella garantier och tillgångar under förvaltning) beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Instituten ska kopiera denna mall för att offentliggöra centrala resultatindikatorer för stockar och flöden för exponeringar utanför balansräkningen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Mall 5: Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, kapitalutgifter

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar 4

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

2

Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)

6,6 %

3,3 %

2,0 %

1,2 %

–

–

0,1 %

–

–

–

–

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för exponeringar utanför balansräkningen (finansiella garantier och tillgångar under förvaltning) beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Instituten ska kopiera denna mall för att offentliggöra centrala resultatindikatorer för stockar och flöden för exponeringar utanför balansräkningen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	76
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall 5: Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, omsättning flödet

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

1.1–31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar 4

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

2

Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)

0,1 %

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för exponeringar utanför balansräkningen (finansiella garantier och tillgångar under förvaltning) beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Instituten ska kopiera denna mall för att offentliggöra centrala resultatindikatorer för stockar och flöden för exponeringar utanför balansräkningen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Mall 5: Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, kapitaltutgifter flödet

Referensdatum/referensperiod för offentliggörande t

1.1.-31.12.2025

% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen)

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

Omfattas av taxonomin

Förenlig med taxonomin

Icke-bedömda exponeringar 4

Uppdelning efter miljömål

varav användning av intäkter

varav omställnings- verksamheter

varav möjliggörande verksamheter

Begränsning av klimatförändringar (CCM)

Anpassning till klimatförändringar (CCA)

Vattenresurser och marina resurser (WTR)

Den cirkulära ekonomin (CE)

Miljöföroreningar (PPC)

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)

1

Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

2

Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)

0,1 %

0,2 %

0,2 %

–

–

–

–

–

–

–

–

–

1 Institutet ska i denna mall lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorerna för exponeringar utanför balansräkningen (finansiella garantier och tillgångar under förvaltning) beräknade på grundval av de uppgifter som lämnas ut i mall 1 om täckta tillgångar. 2 Instituten ska kopiera denna mall för att offentliggöra centrala resultatindikatorer för stockar och flöden för exponeringar utanför balansräkningen. 3 Kreditinstitut ska kopiera denna mall för omsättningsbaserade och kapitalutgiftsbaserade upplysningar. 4 I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	77
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mall för den centrala resultatindikatorn för kapitalförvaltare
	Referensdatum för offentliggörande			31.12.2025
	Exponeringar			%	miljoner euro
1	Total andel tillgångar under förvaltning			100 %	5 059,41
2	Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn			34,3 %	1 736,70
	% omfattade tillgångar			% omsättningsbaserade	% kapitalutgiftsbaserade
3	Omfattas av taxonomin			1,4 %	3,0 %
4		Kärnteknisk verksamhet		0,1 %	–
5		Fossilgasverksamhet		–	–
6	Förenliga med taxonomin			0,6 %	1,3 %
7		Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU		0,6 %	1,3 %
8			varav icke-finansiella företag	0,6 %	1,2 %
9			varav finansiella företag	–	–
10		Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar		–	–
11		Exponeringar som inkluderats på frivillig basis		–	–
12		Omställningsverksamhet		0,1 %	–
13		Möjliggörande verksamheter		0,4 %	–
14		Kärnteknisk verksamhet		0,1 %	–
15		Fossilgasverksamhet		–	–
	Taxonomiförenlighet per mål			% omsättningsbaserad	% kapitalutgiftsbaserad
16		Begränsning av klimatförändringar (CCM)		0,2 %	1,0 %
17		Anpassning till klimatförändringar (CCA)		–	0,2 %
18		Vattenresurser och marina resurser (WTR)		–	–
19		Den cirkulära ekonomin (CE)		0,3 %	–
20		Miljöföroreningar (PPC)		0,1 %	–
21		Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)		–	–
22	Icke-bedömda exponeringar
23		Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga		–	–
24		Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten		–	–
25		Exponeringar mot motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning		–	–
	Uppdelning på omfattade tillgångar			%	Miljoner euro
26	Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU			17,0 %	861,2
27		varav icke-finansiella företag		8,5 %	429,6
28		varav finansiella företag		8,5 %	431,6
29	Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar			–	–
30	Exponeringar som inkluderats på frivillig basis			0,3 %	14,4

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	78
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

E1 Klimatförändringar

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

E1 Klimatförändringar

Begränsning av klimatförändringar/ Energi

Fondplaceringar: Växthusgasutsläpp finansierade av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Kapitalförvaltning

Kreditstock: Växthusgasutsläpp finansierade av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Bankverksamhet

Kreditstock: Utlåning enligt Aktias hållbarhetsrisker

Positiv konsekvens

Senare led i värdekedjan: Bankverksamhet

Aktia har utifrån den dubbla

väsentlighetsanalysen identifierat frågan om

klimatförändringar som väsentlig genom

kapitalförvaltning och bankverksamhet.

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker

och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Aktia lanserade sin klimatstrategi år 2021 med klimatmål

satta för Aktias placeringar, utlåning och den egna

verksamheten. Genom dessa mål främjar Aktia

övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom sina

olika affärsverksamheter och den egna verksamheten

samt minskar klimatriskerna.

De fysiska klimatrelaterade riskerna och

omställningsriskerna bedömdes som en del av den dubbla

väsentlighetsanalysen, där det konstaterades att de inte

är väsentliga. Bedömningen av riskerna samt

resiliensanalysen beskrivs i avsnittet ESRS 2 Allmänna

upplysningar IRO‑1 Beskrivning av processen för

identifiering och bedömning av väsentliga konsekvenser,

risker och möjligheter.

E1-1 Omställningsplan för begränsning

av klimatförändringarna

Under 2026 kommer Aktia att sätta kortsiktiga klimatmål

i linje med Science Based Targets-initiativet (SBTi). År

2024 undertecknade och publicerade Aktia SBTi-

åtagandet 2024, enligt vilket klimatmålen bedöms och

anpassas till initiativet under de kommande två åren.

Aktia har förbundit sig till Parisavtalet som syftar till att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.  Aktia är

uteslutet från EU:s Paris-anpassade referensvärden

(Paris-Aligned Benchmarks, PAB).

Aktia har ingen omställningsplan enligt ESRS-standarden.

I Aktias klimatstrategi anges delmål för begränsning av

klimatförändringar för 2025 och 2030 för olika

affärsverksamheter och den egna verksamheten.

E1-2 Policyer för begränsning av och

anpassning till klimatförändringarna

Aktia har en klimatstrategi samt interna direktiv och

instruktioner som styr dess verksamhet mot att begränsa

klimatförändringarna, anpassa sig till

klimatförändringarnas konsekvenser, förbättra

energieffektiviteten och använda förnybar energi.

Framstegen för klimatstrategins mål följs upp och

policyer uppdateras årligen.

Aktias klimatstrategi styr alla verksamheter som är

relaterade till klimatförändringar. I september 2021

lanserade Aktia sin klimatstrategi och offentliggjorde

delmålen år 2022. Klimatmålen sträcker sig fram till 2050.

Aktias klimatstrategi har godkänts av ledningsgruppen,

och hållbarhetsdirektören ansvarar för dess

genomförande. 

Miljöpolicy

Aktias miljöpolicy styr all verksamhet som rör väsentliga

miljöaspekter och är i linje med den dubbla

väsentlighetsanalysen. Aktia har förbundit sig att beakta

miljöaspekterna vid utvecklingen av nya produkter och

tjänster för kunder. Som en del av

hållbarhetsrapporteringen rapporterar Aktia om

verksamhetens miljöaspekter, till exempel positiva och

negativa konsekvenser. Aktias hållbarhetsdirektör

ansvarar för att implementera och uppdatera miljöpolicyn.

Principer för ansvarsfullt investerande

Aktias principer för ansvarsfullt investerande styr all

placeringsverksamhet. Metoderna för ansvarsfullt

investerande beaktar risker och möjligheter relaterade till

klimatförändringar. Metoderna används också för att

identifiera väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter relaterade till klimatförändringar. Aktia

tillämpar uteslutning av branscher, beaktande av

hållbarhetsfaktorer, normbaserad screening i enlighet

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	79
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

med FN:s Global Compact-principer, aktivt ägarskap och

påverkan samt påverkansinvesterande. Principerna för

ansvarsfullt investerande godkänns av

ledningsgruppsmedlemmen med ansvar för

kapitalförvaltning och hållbarhetsdirektören ansvarar för

att genomföra och uppdatera principerna.

Principer för ansvarsfull kreditgivning

Aktias principer för ansvarsfull kreditgivning styr all

kreditgivning. I enlighet med principerna för ansvarsfull

kreditgivning följer Aktia lagstiftningskrav och god

kreditgivningspraxis. All kreditgivning ska basera sig på

tillräcklig betalningsförmåga hos kunden och krediten

kan inte beviljas, om det inte med fog kan visas att

kunden kan fullgöra sina skyldigheter. Aktia medverkar

inte i arrangemang för att kringgå lagstiftning eller

reglering eller i arrangemang som kan medföra en

anseenderisk. Aktias interna regler och de processer som

stöder dem säkerställer att kundernas rättigheter

tillgodoses i Aktias kreditgivningsprocess. Aktia har

uteslutit vissa sektorer och verksamheter från sina

finansiella tjänster. Aktia har också infört begränsningar

för vissa sektorer och bolag som har kopplingar till dem.

Principerna för ansvarsfull kreditgivning godkänns av

ledningsgruppsmedlemmen med ansvar för

bankverksamhet och hållbarhetsdirektören ansvarar för

att genomföra och uppdatera principerna.

E1-3 Åtgärder och resurser med

avseende på klimatförändringspolicyer

Aktia begränsar klimatförändringarna genom olika

åtgärder inom kapitalförvaltning och bankverksamhet.

Under 2026 kommer Aktia att sätta kortsiktiga klimatmål

i linje med de vetenskapsbaserade kraven i Science

Based Targets-initiativet (SBTi). Aktia har tillräcklig

kapacitet och expertis för att genomföra åtgärder

relaterade till klimatförändringar.

Kapitalförvaltning:

Principerna för ansvarsfullt investerande grundar sig på

en syn om att placeringsobjekt som agerar ansvarsfullt

och enligt hållbara normer på lång sikt är lönsammare och

har en bättre riskprofil än placeringsobjekt som inte

agerar ansvarsfullt. Ansvarsfullt investerande avser alla

åtgärder med vilka man tar i beaktande faktorer

relaterade till miljön, samhället och god förvaltning. ESG-

kommittén och hållbarhetsdirektören ansvarar för

hållbarhetsarbetet, påverkan och åtgärder på Aktia.

Aktia deltar i placerarinitiativ och påverkanskampanjer

tillsammans med andra aktörer inom branschen.  Aktia

har förbundit sig till det internationella initiativet Climate

Action 100+, som syftar till att påverka världens största

företag som orsakar klimatutsläpp.

Aktia har förbundit sig till att sätta klimatmål i linje med

Science Based Targets-initiativet under 2026. Aktia

rapporterar till CDP (f.d. Carbon Disclosure Project) om

verksamhetens klimatpåverkan och är en offentlig

stödjare av rapporteringsrekommendationen Transition

Pathway Initiative (TPI).

I sitt fondurval har Aktia sex fonder som är förenliga med

artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar (SFDR). Dessa är Aktia Prosperity, UI-Aktia

Sustainable Corporate Bond, Aktia Sustainable

Government Bond, Aktia Impact, Aktia Solvind III och

Aktia Bioindustri I. Av det kapital som placerats i Aktias

fonder vid utgången av 2025 är 98,3 % placerat i artikel 8-

och artikel 9-fonder. Andelen har ökat med 0,2

procentenheter jämfört med föregående år.

Aktia har mångsidiga metoder för aktivt ägarskap och

aktiv påverkan. Dessa omfattar direkta påverkanssamtal

med bolagen, antingen självständigt eller tillsammans

med andra placerare (pooled engagement), deltagande i

placerarinitiativ tillsammans med andra placerare,

deltagande i bolagsstämmor och utövande av rösträtt vid

bolagsstämmor (proxy voting) samt deltagande i

bolagens nomineringskommittéer.

Normbaserad screening genomförs enligt kriterier som

grundar sig på FN:s Global Compact-principer och med

hjälp av den identifieras bolag som inte iakttar Global

Compact-principerna. När en överträdelse av normer

upptäcks hos ett bolag följer Aktia den eskaleringsmetod

som beskrivs i Aktias principer för ansvarsfullt

investerande, till exempel genom att inleda en

påverkansprocess.

Bankverksamhet:

Aktia erbjuder gröna låneprodukter till sina företags- och

privatkunder. Åtgärder som stöder den gröna

omställningen skapar nya affärsmöjligheter och stöder

samtidigt målen i Aktias klimatstrategi. Aktia kommer att

fortsätta utöka sitt utbud av gröna låneprodukter för

både privat- och företagskunder.

Det gröna bostadslånet för privatkunder är avsett för

bostäder i byggnader som uppfyller kraven på

energieffektivitet. Det gröna fordonslånet är en

engångskredit för att köpa ett fordon som uppfyller

utsläppskraven. Generellt är kraven för gröna

låneprodukter baserade på EU-taxonomins kriterier för

betydande bidrag till begränsningen av

klimatförändringar när det gäller ägande och förvärv av

den vara som ska finansieras.

Aktia erbjuder gröna och hållbarhetslänkade företagslån

vars kriterier kan vara bundna till begränsningen av

klimatförändringarna. Kriterierna fastställs från fall till fall.

Aktia har en referensram för gröna och

hållbarhetslänkade lån, och genomförandet påskyndas

bl.a. med hjälp av Sustainability Guarantee som

Europeiska investeringsfonden beviljade Aktia och samt

genom ett sjuårigt låneavtal på 75 miljoner euro med

Nordiska investeringsbanken (NIB), som sträcker sig till

2027 och som delvis är öronmärkt för stöd till

miljöprojekt.

Under 2025 har Aktia utvecklat en referensram för grön

finansiering för att göra det möjligt att emittera gröna

finansiella instrument, som gröna obligationer, gröna lån

och gröna företagscertifikat. Nettointäkterna från

emitterade gröna finansiella instrument kan användas för

nya hållbara tillgångar och projekt som uppfyller kraven

samt för refinansiering av befintliga tillgångar och projekt

som uppfyller kraven. Aktias referensram för grön

finansiering har utvecklats i enlighet med ICMA Green

Bond Principles (GBP) samt APLMA, LMA och LSTA

Green Loan Principles (GLP).

Aktia har förbundit sig att följa principerna för ansvarsfull

bankverksamhet (Principles for Responsible Banking,

PRB) som medlem i FN:s miljöprograms

finansieringsinitiativ (UNEP FI).

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	80
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

E1-4 Mål för begränsning av och

anpassning till klimatförändringarna

Aktias klimatstrategi integrerar klimatsynpunkter i

affärsverksamheten och främjar att målen enligt

Parisavtalet uppnås. Aktia har satt klimatmål för

kapitalförvaltningen, bankverksamheten och den egna

verksamheten. Dessa mål främjar övergången till en

koldioxidsnål ekonomi genom olika affärsverksamheter

och den egna verksamheten. Delmål i klimatstrategin för

2025 och 2030 fastställdes år 2022 och är en del av

målen i Aktias hållbarhetsprogram, vilka har godkänts av

Aktias ledningsgrupp och styrelse. Målsättningen

baserades på förändringen i växthusgasutsläppen mellan

jämförelseåret och 2021, samt en marknadsanalys av

målnivåerna. Målen tar hänsyn till scope 2- och scope 3-

utsläpp från Aktias egen verksamhet, samt scope 3-

utsläpp från kapitalförvaltning och bankverksamhet.

Intressentgrupper har inte involverats vid målsättningen.

Under 2026 kommer Aktia att specificera sin väg mot

koldioxidneutralitet i fråga om placeringar, utlåning och

den egna verksamheten, uppdatera sin klimatstrategi och

sätta SBTi-mål. De nuvarande utsläppsminskningsmålen

har fastställts separat för kort, medellång och lång sikt,

men inte för de olika GHG‑scopen, och följs upp som en

del av uppföljningen av klimatstrategins framsteg. De

nuvarande målen är inte vetenskapsbaserade och tar inte

hänsyn till olika metoder för att minska

koldioxidutsläppen, införandet av ny teknik eller olika

klimatscenarier.

Kapitalförvaltning:

Inom kapitalförvaltning är Aktias mål koldioxidneutralitet

i placeringsportföljerna före 2050 om verksamhetsmiljön

tillåter det. Målen kommer att uppnås till exempel genom

att välja mer ansvarsfulla placeringsobjekt, genom att

minska koldioxidavtrycket från fonder och genom aktivt

ägande. Delmål för kapitalförvaltningen enligt

klimatstrategin fram till 2025:

• aktie- och företagsobligationsportföljernas

koldioxidavtryck -30 %

• andelen gröna obligationer av

företagsobligationsfonderna 35 %

• Aktie- och företagsobligationsportföljernas

koldioxidavtryck -50 % senast 2030

• koldioxidneutralitet i fastighetsplaceringar senast 2030

Som jämförelseår används 2019 utifrån tillgängliga data

och med beaktande av bästa möjliga jämförbarhet i den

normala verksamhetsmiljön, dvs. tiden före pandemin

med dess begränsningar.

Bankverksamhet:

Inom bankverksamheten är Aktias mål att minska

koldioxidutsläppen och exponeringen för hela

kreditstocken. År 2025 uppnådde Aktia delmålet att

skapa ett ramverk för gröna obligationer. Delmålet för

2030 är en minskning av koldioxidavtrycket med -30 %

för företagslån och bostadslån (baslinje 2020:  971 425

tCO2e). Målet kommer att uppnås till exempel genom att

utöka erbjudandet av grön finansiering, rikta finansiering

mot mer hållbara projekt och utesluta sektorer med stora

utsläpp.  Som jämförelseår används år 2020 på grund av

färdigställandet av data, vilket innebär att jämförelseåret

är ett år senare än för kapitalförvaltningen och de egna

placeringarna. Dessutom är Aktias mål att öka andelen

ansvarsfulla lån. År 2025 var andelen 3,46 % (2024: 2,82

%).

Aktias egen verksamhet:

Aktias mål är att den egna verksamheten ska vara

koldioxidneutral före 2050.  Ett delmål är bland annat

koldioxidneutralitet gällande energiförbrukningen i hyrda

lokaler före 2030, vilket kommer att uppnås genom att

förnybar energi tas i bruk för alla lokaler. Under 2025

använde Aktia el som produceras med förnybar energi på

huvudkontoret och på alla verksamhetsställen där Aktia

har ett eget elavtal.

AKTIAS KLIMATMÅL

Koldioxidneutral placeringsportfölj 2050

Hållbar finansiering, lägre koldioxidutsläpp och minskad koldioxidexponering

Nettokoldioxidneutral energiförbrukning i Aktias hyreslokaler 2030

Etappmål för 2025: koldioxidavtrycket av aktie- och företags- obligationsportföljerna –30 % (2025: -53,3 %), andelen gröna obligationer av företagsobligationsfonderna 35 % (2025: 36,7 %).

Etappmål för 2030: koldioxidavtrycket av aktie- och företagsobligationsportföljerna –50 % (2025: -53,3%), koldioxidavtrycket med -30 % för företagslån och bostadslån (2025: -32 %).

SBTi-initiativet

Aktia har bundit sig att sätta upp klimatmål enligt

de vetenskapsbaserade kraven av Science Based

Targets-initiativet.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	81
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

E1-5 Energianvändning och energimix

Aktia har identifierat energi som ett väsentligt tema via

kapitalförvaltningen vid placeringar i bolag inom sektorer

med hög klimatpåverkan. På grund av denna indirekta

exponering berör inte energikonsumtionen i dessa bolag

Aktias egen verksamhet och Aktia utövar inte heller

bestämmande inflytande i dessa bolag. 

Rapporteringen av energiförbrukning omfattar Aktias

lokaler och består av energiförbrukningen i hyrda lokaler

och baseras på data från hyresvärdar eller elleverantörer.

Beräkningen baseras på den genomsnittliga

energiförbrukningen för andra lokaler, om faktiska

förbrukningsdata inte finns tillgängliga. Aktias

rapportering av energiförbrukning har säkerställts som en

del av processen för att säkerställa

hållbarhetsrapporteringen, och inga andra externa parter

har anlitats.

Aktia har vanligtvis egna elavtal för sina lokaler, centralt

från en enda leverantör. Aktias huvudkontor använder

100 % förnybar energi. 70 % av energin som förbrukas i

Aktias övriga lokaler är förnybar.

Energianvändning och energimix	2025	2024
Icke‑förnybara energikällor
Total energianvändning från fossila källor (MWh)	639	834
Andelen fossila energikällor av den totala energiförbrukningen (%)	30 %	33 %
Total energianvändning från kärnenergikällor (MWh)	4	81
Andelen kärnkraftbaserade energikällor av den totala energiförbrukningen (%)	0,2 %	3 %
Förnybara energikällor
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor (MWh)	n/a	n/a
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från icke-förnybara källor (MWh)	1 488	1 648
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh)	0	0
Total förbrukning av förnybar energi (MWh)	1 488	1 648
Andelen förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen (%)	70 %	64 %
Total energianvändning  (MWh)	2 127	2 563

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	82
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

Aktia har granskat sin verksamhet och sina planer i enlighet med GHG-protokollet och PCAF-standarderna för att identifiera faktiska och potentiella utsläppskällor.  Aktia har inte identifierat några scope 1-utsläpp.  När det gäller scope 2-utsläpp

samlar Aktia in behövliga förbrukningsuppgifter från sina leverantörer och utför själv utsläppsberäkningen utifrån de erhållna uppgifterna med hjälp av nationellt godkända utsläppsfaktorer.  Scope 3-utsläppen omfattar utsläpp utifrån

leverantörernas rapportering och externa utvärderares analyser, och inkluderar kategorierna 1, 3, 5, 6, 7, 9 och 15.  Aktia rapporterar växthusgasutsläppen konsoliderat.

	Basår 2019/20201	2025	2024	Förändring i växthusgasutsläpp 2025/ basår (tCO2e)	Förändring i växthusgasutsläpp 2025/ basår (%)	År för delmål och mål
						2025	2030	2050
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2 e)	0	0	0	0	0
Andel av scope 1 utsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%)	0	0	0	0	0
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e)	881	214	281	-667	-76 %	Koldioxid­ neutralitet i energiförbruk­ ningen i Aktias huvudkontor	Koldioxid­ neutralitet i energiförbruk­ ningen i alla Aktia lokaler
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e)	n/a	91	171	n/a	n/a
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e)	1 012	176 147	152 640	n/a	n/a			Koldioxid­ neutralitet i egen verksamhet och i alla placerings­ portföljer
1  Inköpta varor och tjänster	482	91	20	-391	-81 %
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2)	31	2	2	-29	-95 %
5 Avfall genererat i verksamheter	n/a	2	2	n/a	n/a
6 Tjänsteresor	164	179	168	15	9 %
7 Anställdas pendling	283	262	279	-21	-7 %
9 Transport i senare led	52	50	40	-2	-5 %
15 Investeringar	n/a²	175 562³	152 130³	n/a	n/a
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e)	1 893	176 361	152 921	n/a	n/a
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e)	n/a	176 238	152 811	n/a	n/a

1 Placeringsverksamhet basår 2019 och kreditgivning basår 2020

2 Scope 3 -kategori 15 består av växthusgasutsläppen i scope 1 och scope 2 från Aktias placeringsverksamhet och kreditgivning, där basårets täckning inte är jämförbar med nuläget

3 Scope 3, kategori 15 innehåller scope 1 och 2 växthusgasutsläpp för Aktias placeringsverksamhet (för de fonder och portföljer där data är tillgängligt) och scope 1 och 2 växthusgasutsläpp för låneportföljen (på grund av datatillgänglighet har följande lånetyper beaktats i beräkningen:

bostadsfastigheter och motorfordonslån)

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	83
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Finansierade utsläpp för placeringsverksamhet och kreditgivning

	Basår 2019/2020	2025	2024	Förändring i växthusgasutsläpp 2025/basår (tCO2e)	Förändring i växthusgasutsläpp 2025/basår (%)	Andelen av scope 3 växthusgasutsläpp som baserar sig på primärt data
Placeringsverksamhet
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och 2 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2e)	194 417	114 109	90 328	-80 308	-41 %	n/a
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2 e)	n/a	2 302 048	2 240 247	n/a	n/a	n/a
Placeringsverksamhet totalt	n/a	2 416 157	2 330 575	n/a	n/a	n/a
Kreditgivning
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och 2 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2e)	n/a	61 453¹	61 802¹	n/a	n/a	n/a
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2 e)	2	2	2	n/a	n/a	n/a
Kreditgivning totalt	n/a	662 498³	596 655³	n/a	n/a	n/a
Totalt		3 078 655	2 927 230

1 På grund av otillräckliga data inkluderar siffran inte Scope 1- och Scope 2‑utsläppen för alla lån

2 På grund av otillräckliga data rapporterar Aktia inte Scope 3‑utsläppen separat

3 De totala växthusgasutsläppen från utlåningen inkluderar även konsumtionskrediter samt utsläpp från andra beviljade lån som inte kan fördelas på scope 1-, scope 2- eller scope 3-kategorier

Specificering av finansierade utsläpp i utlåningsportföljen

Tillgångsslag	M€	Scope 1, 2 & 3 tCO 2 e 2025	Scope 1, 2 & 3 tCO2 e 2024	Förändring 2025 vs 2024 %	Utsläppsintensitet (tCO2e / M€)	PCAF:s datakvalitetsbetyg, medelvärde
Företagslån1	1 336	414 497	404 994	2 %	310	5
Bostadsfastigheter	4 080	24 190	42 465	-43 %	6	4
Kommersiella fastigheter	1 055	14 033	3 387	314 %	13
Noterade aktier och företagsobligationer	4 435	2 302 048	2 240 247	3 %	519	1

1 Företagslån inkluderar motorfordonslån som beviljas företag

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	84
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Utsläpp från företagslån per sektor

Sektor1		M€	Scope 1, 2 & 3 tCO 2e 2025	Scope 1, 2 & 3 tCO2 e 2024	Förändring 2025 vs 2024 %	Utsläppsintensitet (tCO2e / M€)	PCAF:s datakvalitetsbetyg, medelvärde
A	Jordbruk, skogsbruk och fiske	4	3 461	5 081	-32 %	809	5
B	Gruvdrift och kringverksamheter	8	5 914	5 815	2 %	713	5
C	Tillverkningsindustri	55	27 296	20 071	36 %	492	5
D	El-, värme- och vattenförsörjning samt avfallshantering	19	172 604	174 641	-1 %	9 266	5
E	Vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering samt annan saneringsverksamhet	5	11 348	11 538	-2 %	2 306	5
F	Byggverksamhet	40	9 558	15 720	-39 %	238	5
G	Parti- och detaljhandel; reparation av motorfordon och motorcyklar	32	4 985	0	n/a	157	5
H	Transport och magasinering	15	3 901	6 068	-36 %	255	5
I	Hotell- och restaurangverksamhet	25	4 258	3 988	7 %	172	5
J	Informations‑ och kommunikationsverksamhet	6	761	792	-4 %	131	5
K	Finans- och försäkringsverksamhet	329	82 958	65 773	26 %	253	5
L	Fastighetsverksamhet	696	74 168	77 313	-4 %	107	5
M	Professionell, vetenskaplig och teknisk verksamhet	36	4 214	5 208	-19 %	118	5
N	Administrativ serviceverksamhet och stödtjänster	22	2 995	3 328	-10 %	138	5
O	Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring	1	81	413	-80 %	158	5
P	Utbildning	2	189	112	69 %	88	5
Q	Hälso- och sjukvård samt sociala tjänster	9	1 049	2 957	-65 %	116	5
R	Konst, nöje och rekreation	13	1 710	0	n/a	131	5
S	Annan serviceverksamhet	20	3 045	6 175	-51 %	155	5
T	Hushållens verksamhet som arbetsgivare	0	0	0	n/a	n/a	n/a
U	Internationella organisationers och institutioners verksamhet	0	0	0	n/a	n/a	n/a
X	Okänd bransch	0	0	0	n/a	n/a	n/a
Totalt		1 336	414 497	404 994	n/a	310	n/a

1 Företagslån inkluderar motorfordonslån som beviljas företag

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	85
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Växthusgasintensitet i förhållande till omsättningen	2025	2024
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/ mn eur)	596	495
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/ mn eur)	596	495

Aktia har beräknat växthusgasintensiteten med hjälp av

omsättningen som rapporteras i bolagets finansiella

rapport i enlighet med IFRS-redovisningsstandarderna.

Aktias egen verksamhet ger inte upphov till biogena

koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). I andra delar av

värdekedjan (scope 3), såsom i investeringsobjekt inom

kategori 15, uppstår sannolikt biogena utsläpp, men dessa

uppgifter är inte tillgängliga.

E1-7 Växthusgasupptag och

begränsningsprojekt för växthusgaser

som finansieras genom

koldioxidkrediter

Under rapporteringsperioden har Aktia inte deltagit i

åtgärder för att uppta eller lagra utsläpp av växthusgaser.

Rapporteringsprinciper: 

Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala

växthusgasutsläpp

Beräkningarna av växthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3

baseras på GHG Protocols riktlinjer.

Scope 2: vid beräkning av scope 2-utsläpp för

elförbrukning används uppgifter om elförbrukning.

De platsbaserade utsläppen har beräknats med hjälp av

Motivas genomsnittliga CO2-utsläppsfaktor för

elproduktionen i Finland, beräknad som genomsnittet för

de tre senaste statistikåren (2021–2023), där kraftvärme

divideras med energimetoden.

De marknadsbaserade utsläppen har beräknats med noll

som utsläppsfaktor för all förbrukad el som producerats

med förnybar energi, för vilken Aktia har erhållit

ursprungsgarantier. Utsläppen från förbrukad el

producerad med icke-förnybar energi har beräknats med

hjälp av Fortums residualmix för Finland 2024.

Utsläppen från fjärrvärme har beräknats med de verkliga

förbrukningsuppgifterna som tillhandahållits av

hyresvärdarna. För en av lokalerna har ingen faktisk

uppgift om värmeförbrukningen erhållits, och

beräkningen baseras därför på en uppskattning enligt

lokalens yta. Som förbrukningsfaktor har medelvärdet för

den väderkorrigerade specifika förbrukningen i kWh/m²

använts, baserat på en studie från Helsingfors stad

(2018). Vid beräkningen av de platsbaserade scope

2‑utsläppen har Motivas genomsnittliga utsläppsfaktor

för koldioxid för den genomsnittliga

fjärrvärmeproduktionen i Finland använts (medelvärdet

för de tre senaste statistikåren 2021–2023).

Scope 3: i beräkningarna av scope 3-utsläpp används

direkta utsläppsdata från tredje parter, uppmätta data

och uppskattningar. Aktia har bedömt relevansen för

scope 3-växthusgasutsläpp för Aktias affärsverksamhet

under 2025. Utifrån bedömningen rapporterar vi följande

scope 3-kategorier:

• kategori 1 För inköpta varor och tjänster har uppgifter

om pappersförbrukning och annan kontorsteknik

inkluderats. Utsläppen för dessa nyttigheter har

beräknats enligt WWF Green Office 2024 ‑utsläpps­

faktorerna.

• kategori 3 Överförings- och distributionsförluster har

beräknats genom att använda

elförbrukningsuppgifterna från scope 2 och de senaste

finska statistiken från IEA (OECD/IEA).

• kategori 5 Avfallskategorin omfattar det insamlade

pappersavfallet från huvudkontoret.

• kategori 6 Affärsresor; består av utsläppsdata för flyg-

och tågresor som erhållits från resebyrån. Utsläppen

rapporteras enligt Thrust Carbons metodologi, som

beaktar strålningsforceringsindexet (1,9×).

• kategori 7 För anställdas arbetsresor har en

uppskattning av distansarbetets andel använts.

Beräkningen baseras på personalstyrkan år 2025,

beräknade arbetsdagar och den genomsnittliga

arbetsresan enligt Traficoms statistik. Beräkningen

utgår från antagandet att 50 % är distansarbete och 50

% arbete på plats, samt att 50 % av de anställda

använder egen bil och resterande 50 % kollektivtrafik. I

beräkningarna har genomsnittliga utsläpp för

leasingbilar samt WWF Green Office 2024

‑utsläppsfaktorn för kollektivtrafik använts.

• kategori 9 Denna kategori omfattar mängden skickade

brev, och utsläppen har beräknats med Postens

utsläppsfaktor.

• kategori 15 Investeringar; Utsläppsdata för

investeringar har beräknats enligt standarden Global

GHG Accounting & Reporting for the Financial Industry

(PCAF 2022). Uppgifterna för Aktias fonder har

erhållits från en extern aktörs ESG‑rapporter. De

rapporterade utsläppen från placeringsverksamheten

utgör 26 % av Aktias nettotillgångar under förvaltning.

Dessutom rapporteras i placeringsverksamhetens

utsläpp även de utsläpp som härrör från de investerade

koncerntillgångarna. De rapporterade utsläppen från

låneportföljen utgör 73 % av Aktias totala utlåning.

Utsläppen från låneportföljen har beräknats av en

extern aktör och följer standarden Global GHG

Accounting & Reporting for the Financial Industry

(PCAF 2022) genom att använda den

kostnadsbaserade metoden. Basåret för delmålen och

målåren var 2019 för kapitalförvaltningen och 2020 för

utlåningen.

För Aktia är följande kategorier icke‑väsentliga:

investeringsvaror (kategori 2), leverantörernas

transporter (kategori 4), uthyrda tillgångar uppströms i

värdekedjan (kategori 8), vidareförädling av sålda

produkter (kategori 10), användning av sålda produkter

(kategori 11), behandling av sålda produkter i slutet av

livscykeln (kategori 12), uthyrda tillgångar nedströms

(kategori 13) samt franchising (kategori 14). Eftersom

Aktias verksamhet inte omfattar tillverkningsindustri är

kategorierna 2, 4, 10, 11 och 12 inte väsentliga. Aktia har

inte heller hyrda tillgångar i värdekedjans början eller slut

(kategori 8 och 13) och bedriver inte

franchisingverksamhet (kategori 14).

Aktias utsläppsrapportering har inte validerats separat av

någon extern part.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	86
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

E4 Biologisk mångfald

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Biologisk mångfald och ekosystem

Fondplaceringar: Negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem av verksamhet som finansieras av Aktia

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan: Kapitalförvaltning

och ekosystem

Aktia har utifrån den dubbla

väsentlighetsanalysen identifierat frågan om

biologisk mångfald och ekosystem som

väsentlig genom kapitalförvaltning.

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker

och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Ur kapitalförvaltningens synvinkel är biologisk mångfald

ett av de viktigaste miljöteman tillsammans med klimatet.

Minskad biologisk mångfald kan innebära risker för

placerare på systemnivå. Aktia har inte direkt integrerat

biologisk mångfald och ekosystem i sin strategi och

affärsmodell eller bedömt deras motståndskraft i

förhållande till biologisk mångfald och ekosystem. Aktia

utvecklar dock tillvägagångssätt för biologisk mångfald

och ekosystem.

Aktias egen verksamhet har inga direkta väsentliga

negativa konsekvenser när det gäller markförstöring,

ökenspridning eller hårdgörning av mark eller verksamhet

som påverkar hotade arter. Aktia har inga lokaler belägna

i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och

verksamheten i anslutning till dessa lokaler påverkar inte

dessa områden negativt.

E4-1 Övergångsplan och beaktande av

biologisk mångfald och ekosystem i

strategi och affärsmodell

Aktia har inte utarbetat en övergångsplan för

kapitalförvaltning när det gäller biologisk mångfald och

ekosystem. I detta skede har ingen bedömning gjorts av

den nuvarande affärsmodellens och strategins tålighet

mot fysiska, övergångs- och systemrisker relaterade till

biologisk mångfald och ekosystem eller av omfattningen

av resiliensanalysen i förhållande till företagets egen

verksamhet eller tidigare eller senare led i värdekedjan.

E4-2 Policyer för biologisk mångfald

och ekosystem

Aktia har interna direktiv och instruktioner som tar upp

biologisk mångfald och ekosystem. Principerna beaktar

inte de sociala effekterna av konsekvenser relaterade till

biologisk mångfald och ekosystem. Aktia har inga lokaler

belägna i eller nära områden med känslig biologisk

mångfald, och har inte heller policyer gällande sådana

områden.

Miljöpolicy

Aktias miljöpolicy styr all verksamhet som rör väsentliga

miljöaspekter och är i linje med den dubbla

väsentlighetsanalysen. Aktia har även förbundit sig att

beakta miljöaspekterna vid utvecklingen av nya

produkter och tjänster för kunder. Som en del av

hållbarhetsrapporteringen rapporterar Aktia om

verksamhetens miljöaspekter, till exempel positiva och

negativa konsekvenser. Aktias hållbarhetsdirektör

ansvarar för att implementera, följa upp och uppdatera

miljöpolicyn.

Principer för ansvarsfullt investerande

Aktias principer för ansvarsfullt investerande styr all

placeringsverksamhet. Metoderna för ansvarsfullt

investerande beaktar också risker och möjligheter

relaterade till biologisk mångfald och ekosystem. Aktia

tillämpar uteslutning av branscher, beaktande av

hållbarhetsfaktorer, normbaserad screening i enlighet

med FN:s Global Compact-principer, aktivt ägarskap och

påverkan samt påverkansinvesterande. Aktia har

analyserat sina fonders beroende av naturkapital och

rapporterat om konsekvenserna av sin verksamhet för

biologisk mångfald. Principerna för ansvarsfullt

investerande godkänns av ledningsgruppsmedlemmen

med ansvar för kapitalförvaltning och

hållbarhetsdirektören ansvarar för att genomföra, följa

upp och uppdatera principerna.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	87
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktias principer för ägarstyrning

Aktias principer för ägarstyrning definierar de metoder

och praxis genom vilka Aktia strävar efter att påverka

styrningen och principerna hos emittenter av aktie- och

företagsobligationsplaceringar på ett sätt som stödjer

den långsiktiga värdeutvecklingen av förvaltade fonder

och portföljer. Ägarstyrningen stödjer alla Aktias

placeringsstrategier i rollen som kapitalförvaltare och i

den egna placeringsverksamheten. Genom ägarstyrning

kan Aktia bland annat främja god styrning i

placeringsobjekten, klimatåtgärder och omständigheter

som möjliggör en stark långsiktig avkastning i

placeringarna eller portföljerna. Ägarstyrning är också en

av de metoder med vilka Aktia strävar efter att främja de

koldioxidneutralitetsmål som anges i klimatstrategin.

Principerna för ägarstyrning godkänns av den

ledningsgruppsmedlem som ansvarar för

kapitalförvaltning, och hållbarhetsdirektören följer upp

genomförandet, uppföljningen och uppdateringarna av

principerna.

E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk

mångfald och ekosystem

Som en del av arbetet med biologisk mångfald har Aktia

under 2025 fortsatt analysera aktie- och

företagsobligationsfondernas beroende av naturkapital

och konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Aktia använder externa verktyg för att granska beroende

av naturen. Verktygen modellerar företagens

nettopåverkan som grundar sig på en

kvantifieringsmodell. Modellen använder

maskininlärningsteknik och en omfattande databas med

vetenskapliga artiklar för att mäta företagens

övergripande påverkan på bland annat miljö och biologisk

mångfald. Analysen beaktar bland annat följande faktorer

relaterade till biologisk mångfald och ekosystem: förlust

av livsmiljöer, hotade arter, främmande arter, djurens

lidande, markanvändning, markförstöring, ökenspridning,

markkompaktering och ekosystemtjänster. I analysen

utreddes de negativa och positiva konsekvenserna av

aktie- och företagsobligationsfonderna för den biologiska

mångfalden och ekosystemen samt för knappa

naturresurser.

Med hjälp av data från ett annat externt verktyg

genomförs en analys för att fastställa i vilken

utsträckning de sektorer som ingår i fonden är beroende

av naturkapital och de ekosystemtjänster som naturen

tillhandahåller, samt vilka konsekvenser dessa sektorer

har på den biologiska mångfalden och ekosystemen.

Under 2025 fortsatte Aktia sin analys av fondernas

beroende av naturkapital. Utifrån analysen drogs

slutsatsen att de höga och mycket höga beroendena i

fondernas placeringar rör vattenförsörjning, reglering av

vattenflöde och vattenrening. Sektorer som identifierats i

analysen inkluderar restaurang- och livsmedelssektorn,

läkemedelsbranschen och hälso- och sjukvårdssektorn,

vattendistribution och vattenbruk, energiindustrin samt

järn- och stålframställning. Områden med mindre vikt i

analysen är mark- och sedimentretention, genetiskt

material, reglering av nederbördsmönster,

landskapstjänster samt utbildnings-, vetenskaps- och

forskningstjänster. Måttliga beroenden är särskilt

förknippade med att förebygga konsekvenser av

översvämningar och stormar. Sektorer som är beroende

av dessa är till exempel vattenbruk, byggandet av andra

väg- och vattenbyggnadsprojekt, väg- och

järnvägsbyggen, utvinning av råolja samt sjö- och

kustvattentransport.

Utöver beroenden undersökte analysen placeringarnas

tryck på den biologiska mångfalden och ekosystem.

Analysen visade att fondernas placeringar har en hög

eller mycket hög påverkan på den biologiska mångfalden

och ekosystem, till exempel genom utsläpp av icke-

växthusgasföroreningar och genom utsläpp av giftiga

jord- och vattenföroreningar. Sektorer med stor påverkan

är bland annat tung industri och energirelaterade

sektorer såsom järn- och stålframställning, kemisk och

plastproduktion, utvinning och raffinering av olja och gas,

tillverkning av medicintekniska produkter samt sjö- och

kustvattentransport. Måttlig påverkan på biologisk

mångfald och ekosystem orsakas, utöver av de ovan

nämnda faktorerna, av buller- och ljusföroreningar,

produktion av fast avfall, markanvändning och

vattenförbrukning. Sektorer som orsakar måttlig

påverkan är till exempel vattenbruk, råoljeproduktion,

järn- och stålframställning, byggverksamhet,

infrastrukturutveckling, sjö- och kustvattentransport

samt kemisk produktion.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	88
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia analyserar också biologisk mångfald och ekosystem

genom data om huvudsakliga negativa konsekvenser för

hållbarhetsfaktorer (Principal Adverse Impacts, PAI)

enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar (SFDR). Aktia använder externa data både

på fond- och målbolagsnivå, till exempel för att identifiera

negativa konsekvenser för biologisk mångfald. De

huvudsakliga negativa konsekvenserna för

hållbarhetsfaktorer fastställs enligt EU:s förordning om

hållbarhetsrelaterade upplysningar i anslutning till

hållbara investeringar (SFDR) och används för att mäta

placeringarnas negativa konsekvenser för

hållbarhetsfaktorerna. PAI-indikatorerna för biologisk

mångfald är följande: verksamhet som negativt påverkar

områden med känslig biologisk mångfald, utsläpp till

vatten, farligt avfall och radioaktivt avfall samt

klimatrelaterade indikatorer som indirekt också påverkar

den biologiska mångfalden. I fråga om Aktias finansiella

produkter beaktas de huvudsakliga negativa

konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som en

integrerad del av placeringsprocessen för produkter som

följer upplysningsskyldigheterna i enlighet med artikel 8

och artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar. I regel beaktas de huvudsakliga negativa

konsekvenserna för hållbarhetsfaktorerna också i fråga

om de finansiella produkter som är förenliga med artikel 6

och som Aktia tillhandahåller.

Aktia beaktar hållbarhetsteman vid planeringen av nya

finansiella produkter och utvecklingen av interna

placeringsprocesser. Aktia har flera fonder som endast

gör hållbara investeringar, där investeringsprocessen

utöver Aktias principer för ansvarsfullt investerande

också använder metoder för att verifiera och genomföra

hållbara investeringar. Metoderna är skalbara och

används också för andra fonder och

investeringsprocesser, och även andra fonder kan

omfatta hållbara investeringar även om de inte har

förbundit sig till att göra det. I fråga om ränteplaceringar

används gröna obligationer, dvs. green bonds, för att

finansiera miljöprojekt som också kan anknyta till

hållbarhetsteman som gäller biologisk mångfald och

ekosystem.

Biologisk mångfald och ekosystem är en integrerad del av

aktivt ägarskap och påverkan. Aktia deltar i

placerarinitiativet Spring som startats av de FN-stödda

principerna för ansvarsfullt investerande (PRI) och som

syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald

senast år 2030. Spring är ett världsomfattande initiativ

som stöds av över 200 placerare. Aktia har en aktiv roll i

dialogen mellan vissa företag. Dessutom medverkar Aktia

i initiativet Nature Action 100. Det är det första

internationella placerarinitiativet som söker en lösning på

den akuta krisen som gäller förlusten av biologisk

mångfald och natur.

Aktia har inte utnyttjat kompensering för biologisk

mångfald i sina åtgärdsplaner. I verksamhet som gäller

biologisk mångfald har kunskapen hos lokala samhällen

eller ursprungsbefolkningar inte använts.

Aktia kommer att ta fram en övergångsplan som en del av

SBTi:s målsättningsprocess under 2026, och samtidigt

kommer mål och en tidsplan relaterade till biologisk

mångfald och ekosystem att specificeras.

E4-4 Mål för biologisk mångfald och

ekosystem

Aktia har inte satt upp mål för biologisk mångfald och

ekosystem i enlighet med ESRS. Målen kommer att

bedömas på nytt i samband med uppdateringen av

hållbarhetsprogrammet 2026. Som en del av SBTi:s

målsättningsprocess och förberedelsen av

övergångsplanen kommer Aktia att utvärdera målen och

uppföljningen gällande biologisk mångfald och ekosystem

under 2026.

Aktia följer upp effektiviteten i åtgärderna vad gäller

väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för

hållbarhetsfaktorer som en del av den årliga dubbla

väsentlighetsanalysen och den kvartalsvisa ESG-

rapporteringen för placeringsverksamheten.

E4-6 Mått på konsekvenser relaterade

till förändringar i biologisk mångfald

och ekosystem

Aktia har inte bedömt de förväntade finansiella effekterna

av risker och möjligheter som har att göra med biologisk

mångfald och ekosystem.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	89
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Samhällsansvarsinformation

S1 Den egna arbetskraften	90
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	90
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	90
S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser	91
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem	92
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	92
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	93
S1-6 Uppgifter om företagets anställda	93
S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda	94
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog	94
S1-9 Mångfaldsindikatorer	94
S1-10 Tillräckliga löner	94
S1-11 Socialt skydd	94
S1-12 Personer med funktionsnedsättning	94
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling	94
S1-14 Mått för arbetsmiljö	94

Utfallet av målen i hållbarhetsprogrammet
+28
eNPS (Mål: +20, baslinje 2022: -13)
3,56
	Nivå i T-medias Luottamus & maine undersökning (Mål: minst 3,50, baslinje 2022: 3,45)

S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid	95
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)	95
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	95
S4 Konsumenter och slutanvändare	96
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	96
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare	97
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser	97
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem	98
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	98
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	99

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	90
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

S1 Den egna

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

S1 Den egna arbetskraften

Arbetsvillkor

Hälso-, psykosociala och ekonomiska konsekvenser för medarbetarna från arbetsvillkor som uppfattas som ogynnsamma

Negativ konsekvens

Egen verksamhet

Frånvaro och rekryteringssvårigheter på grund av ogynnsamma arbetsvillkor för medarbetare

Finansiell risk

Egen verksamhet

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Frånvaro och rekryteringssvårigheter på grund av eventuell diskriminering och ojämlik arbetsmiljö

Finansiell risk

Egen verksamhet

arbetskraften

Aktia har utifrån den dubbla

väsentlighetsanalysen identifierat frågan om

den egna arbetskraften som väsentlig genom

den egna verksamheten.

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker

och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

En av de tre prioriteringarna i Aktias strategi är The Aktia

Experience, en utmärkt kund- och medarbetarupplevelse.

Kunniga och engagerade medarbetare arbetar

tillsammans på ett unikt sätt för att leverera

helhetslösningar och uppfylla kundernas finansiella behov

och mål.

I enlighet med strategin utvecklar Aktia även

kontinuerligt interna arbetsmetoder, verktyg och digitala

tjänster för att förbättra medarbetarnas arbete och

arbetsvillkor. Aktia har flera direktiv och rutiner för att

säkerställa likabehandling och lika möjligheter för alla, till

exempel gällande rekrytering.

Vid bedömning av konsekvenserna, riskerna och

möjligheterna för den egna arbetskraften har

bedömningen fokuserat på personer anställda hos Aktia.

Med den egna arbetskraften avses i denna

hållbarhetsrapport Aktias egna medarbetare som har ett

giltigt anställningsavtal vid rapportperiodens slut.

Externa tjänsteleverantörer ingår inte i Aktias egna

arbetskraft. De identifierade konsekvenserna gäller alla

Aktia-medarbetare, utan specifikation av en viss grupp.

Aktias strategi och affärsmodell har inte konstaterats

medföra risker med tanke på den egna arbetskraften.

Aktia är verksamt i Finland och den nationella

arbetslagstiftningen tillämpas på hela den egna

arbetskraften.

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften

Aktia iakttar allmänt bindande kollektivavtal inom bank-

och försäkringsbranschen samt Finlands

arbetslagstiftning, som fastställer standarder för till

exempel arbetstid och arbetsvillkor. Aktia följer

arbetslagstiftningen i fråga om genomförandet av

organisationsförändringar och tidsfristen för

förhandsanmälan om organisationsförändringar samt den

nationella lagstiftningen som garanterar föreningsfrihet

och rätt att organisera sig för anställda. Aktia har ingen

separat policy för mänskliga rättigheter eftersom hela

den egna arbetskraften arbetar i Finland, där

lagstiftningen säkerställer att de mänskliga rättigheterna

tillgodoses. Finska staten har förbundit sig att iaktta FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga

rättigheter, och följaktligen har Aktia inte separat

analyserat hur kraven på mänskliga rättigheter uppfylls

med tanke på den egna arbetskraften. 

Alla Aktia-medarbetare omfattas av direktiv och

instruktioner som gäller Aktias egen verksamhet.

Styrelsen är det ansvariga organet för direktiven,

fastställer dem och övervakar deras genomförande

årligen. Verkställande direktör, medlemmar i

ledningsgruppen och direktörer för olika funktioner kan

ge interna instruktioner avseende medarbetare och

organisering av den egna verksamheten. HR leder och

koordinerar åtgärder relaterade till medarbetare och

rapporterar dem till styrelsen, verkställande direktören

och direktören för koncernfunktioner i ledningsgruppen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	91
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktias uppförandekod (Code of Conduct)

Aktias uppförandekod omfattar principer för arbete,

informationssäkerhet och integritet.  Efterlevnaden av

uppförandekoden är en förutsättning för ett säkert arbete

och en säkerställd informationssäkerhet och dataskydd.

Aktia har genom sin uppförandekod förbundit sig att följa

nationell lagstiftning och viktiga internationella

konventioner och normer, såsom FN:s allmänna förklaring

om de mänskliga rättigheterna och andra FN-

konventioner, FN:s mål för hållbar utveckling, ILO:s

konventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella

företag.

Aktias uppförandekod publiceras på koncernens

webbplats och på intranätet. Uppförandekoden utgör

grunden för likabehandling och jämställdhet. Aktias

compliancefunktion ansvarar för uppförandekoden och

den uppdateras årligen. Medarbetarna förbinder sig att

följa uppförandekoden redan i samband med

rekryteringen.

Arbetsvillkor

Alla Aktia-medarbetare har möjlighet till flexibla

arbetstider som stöder balansen mellan arbete och

privatliv samt medarbetarnas välbefinnande.

Kombinerandet av arbete och privatliv stöds också så att

hybridarbete är möjligt inom största delen av befattnin­

garna på Aktia. Hybridarbete har begränsats endast inom

sådana befattningar som kräver närvaro i Aktias lokaler.

Sådana befattningar har till exempel personer som

arbetar med kundservice vid serviceställen. Genom

flexibel arbetstid och hybridarbete eftersträvar vi att

befrämja medarbetarnas välbefinnande samt minska

negativa konsekvenser som oönskad personalomsättning. 

De anvisningar som publicerats på Aktias intranät anger

regler för hur medarbetarna ska gå till väga i lokalerna.

Genom att följa dessa regler säkerställer man en prydlig,

säker och trivsam arbetsmiljö för medarbetarna.

Integriteten och arbetsron i lokalerna säkerställs genom

att olika utrymmen används för de ändamål som

reserverats för dem. Till exempel hålls möten och längre

samtal i utrymmen som är reserverade för ändamålet. 

Riskerna i anslutning till medarbetarnas hälsa hanteras

också i samarbete med företagshälsovården.

Medarbetarna erbjuds en mer omfattande

företagshälsovård än vad som föreskrivs i lagen. Ett

välbefinnandeprogram har tagits fram med Aktias

företagshälsovårdsleverantör, som utöver vårdtjänster

också omfattar tjänster som stödjer arbetsförmåga och

välbefinnande. Programmet inkluderar till exempel

möjlighet till samtal med en egen utsedd

företagshälsovårdare, digitala coachningar och vid behov

riktade åtgärder som stöder den psykiska hälsan.  En

indikator för arbetsförmågan som ingår i konceptet följs

upp regelbundet och med hjälp av den strävar man

proaktivt efter att identifiera eventuella risker i anslutning

till arbetsförmågan och ingripa proaktivt i dem.

Aktias ersättningspolicy fastställer principer och praxis

för ersättning. Ersättningspolicyn är könsneutral och ett

av dess mål är att garantera lika lön för likvärdiga

uppgifter. Löneskillnader mellan könen följs upp

regelbundet och ses över årligen med

personalrepresentanter. 

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Finlands nationella lagstiftning förutsätter likabehandling

av den egna arbetskraften och Aktia iakttar

lagstiftningen. Man strävar också efter att säkerställa

likabehandling och lika möjligheter genom att följa upp

efterlevnaden av direktiv och instruktioner.

Aktias jämställdhetsplan är förenlig med

diskrimineringslagen.  I planen fastställs målen för

främjande av likabehandling samt åtgärder för

uppföljningen av målen. Genom att genomföra och följa

upp Aktias principer för mångfald och jämlikhet strävar

man efter att minska riskerna för ojämlik behandling.

Aktias principer för mångfald och jämlikhet publiceras på

intranätet och fastställer principer för hur mångfald ska

uppnås och främjas. Principerna baserar sig på Aktias

värderingar, uppförandekoden och arbetet mot

diskriminering. I enlighet med principer har Aktia

förbundit sig att garantera lika möjligheter för alla

medarbetare och jämlik behandling i hela arbetsge­

menskapen. Principer syftar till att hantera negativa

konsekvenser som har att göra med ojämlikhet och

mångfald och undvika potentiella risker.

Aktia har rekryteringsprinciper som styr processen för

lediganslagning och tillsättande av befattningar. I

enlighet med principerna är rekryteringen på Aktia

transparent, rättvis, icke-diskriminerande och

mångfaldsstödjande. Aktias värderingar styr

rekryteringsprocessen. Alla lediga befattningar kan sökas

internt och det primära målet är att hitta en intern

kandidat för att tillsätta dem. Detta syftar till att

möjliggöra medarbetarutveckling och utöka kompetensen

samt att skapa sätt att stödja karriärutveckling.

Direktivet om personalens kompetenskrav beskriver den

kunskap och erfarenhet som medarbetarna ska ha för att

utföra olika uppgifter. Direktivet beskriver

kompetensbehoven separat för de roller som hänför sig

till beviljande av krediter samt tillhandahållande av

placeringstjänster och försäkringsprodukter och

produkthantering. Direktivet beskriver också hur

kompetensen utvecklas och en tillräcklig nivå av

kompetens garanteras. Kompetensen kan utvecklas

genom interna och externa utbildningar och genom

lärande i arbetslivet. Syftet med kompetenskravet är att

främja positiva konsekvenser relaterade till

medarbetarnas kontinuerliga lärande och

karriärutveckling. Direktivet om personalens

kompetenskrav finns på Aktias intranät.

Utvecklingsplaner utarbetas för medarbetarna och

genomförandet av planerna följs upp regelbundet i

samband med utvecklingssamtal. Varje medarbetare

bekräftar att utvecklingsplanen har gjorts upp i Aktias

webbutbildningsmiljö. Grunden för säkerställandet och

utvecklandet av kompetens utgörs av Aktia Way-

studierna som är obligatoriska för alla Aktia-medarbetare

och som genomförs som webbutbildningar.  Aktia Way-

studierna grundar sig på principerna i Aktias

uppförandekod och syftet med utbildningarna är att

säkerställa att medarbetarna kan agera i enlighet med

uppförandekoden.

Aktia har nolltolerans mot all form av trakasserier och

osakligt bemötande på arbetsplatsen. Anvisningen om

hantering av trakasserier och olämplig behandling på

Aktia publiceras på Aktias intranät. Anvisningen

beskriver hur man upptäcker och anmäler misstänkta

trakasserier eller olämpligt beteende samt hur man på

Aktia ingriper i sådana fall. Förutom att avvikelser kan

rapporteras direkt till den egna chefen eller HR-

funktionen har alla medarbetare tillgång till en

visselblåsarkanal. HR-funktionen har en central roll i att

ingripa i avvikelser.

S1-2 Rutiner för kontakter med

medarbetare och deras företrädare

angående konsekvenser

Aktia kommunicerar regelbundet med medarbetarna via

interna kommunikationskanaler, som månatliga

evenemang, webbinarier och veckovisa nyheter på

intranätet. Medarbetarnas synpunkter och åsikter samlas

också in genom medarbetar- och andra undersökningar,

utvecklingssamtal och samarbete med

företagshälsovården. HR leder och koordinerar åtgärder

relaterade till medarbetare och rapporterar dem till

styrelsen, verkställande direktören och direktören för

koncernfunktioner i ledningsgruppen.

Varje Aktia-medarbetare för en kontinuerlig dialog med

sin chef och nära kollegor. Två gånger om året förs A-

talk-samtal som är en viktig del av Aktias

prestationsledningsmodell.  I de samtal som förs vid

årsskiftet betonas uppställandet av mål, uppnåendet av

föregående års mål och personens arbetsprestation.  I de

samtal som förs på sommaren betonas välbefinnande i

arbetet och kompetensutveckling.  Utöver de

regelbundna A-talk-samtalen för varje Aktia-medarbetare

regelbundet ett 1-on-1- samtal med sin chef med

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	92
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

möjlighet att diskutera aktuella frågor relaterade till

exempelvis arbetet eller välbefinnandet.  De regelbundna

1-on-1- samtalen är en viktig del av Aktias

ledarskapsmodell och har en nyckelroll när det gäller att

säkerställa en öppen och fortlöpande diskussion med

medarbetarna. Syftet med dessa samtal är att i förväg

identifiera potentiella negativa konsekvenser hos

medarbetarna.

Två gånger om året genomför Aktia en mer omfattande

medarbetarenkät som syftar till att utreda de frågor som

är viktigast för våra medarbetare samt att få respons och

utvecklingsobjekt av våra medarbetare. Enkätresultaten

gås igenom för hela Aktias del tillsammans med perso­

nalrepresentanter och varje chef går igenom resultaten

inom sitt eget team. Utifrån resultaten kommer arbets­

gemenskaperna överens om utvecklingsåtgärder, vars

genomförande följs upp i arbetsgemenskaperna.

Dessutom genomförs en kortare pulsundersökning

kvartalsvis.

Aktia för en regelbunden, fortlöpande dialog med

medarbetarna enligt samarbetslagen. Dialogen förs i

samarbetsdelegationen som sammanträder fyra gånger

om året och som består av förtroendevalda och

arbetarskyddsfullmäktige samt icke-permanenta

arbetsgivarrepresentanter. Utöver samarbetsdelega­

tionens möten för olika affärsfunktioner regelbundet

diskussioner om aktuella frågor med de förtroendevalda.

Delegationen behandlar ärenden som gäller

medarbetarna i enlighet med det årsschema som finns

på Aktias intranät.

S1-3 Rutiner för att gottgöra för

negativa konsekvenser och kanaler

genom vilka de egna medarbetarna kan

uppmärksamma problem

Medarbetarna har flera kanaler genom vilka de kan

uppmärksamma problem. Problem kan omedelbart tas

upp med ens egen chef, HR, personalrepresentanter eller

arbetarskyddsfullmäktige. Alla medarbetare har

regelbundna 1-on-1-samtal med sina egna chefer, och i

samband med dem kan medarbetarna uppmärksamma

den egna chefen på problem. Om medarbetaren upplever

att hen inte vill uppmärksamma sin egen chef på problem

kan hen direkt kontakta HR-funktionen, en

förtroendevald eller en arbetarskyddsfullmäktig.

Kontaktuppgifterna finns på intranätet. Det är HR:s

ansvar att utreda och ta itu med eventuella problem som

uppmärksammats samt vidta åtgärder från fall till fall och

säkerställa att ärendet löses inom rimlig tid. Om det är

fråga om problem som beror på en annan medarbetares

verksamhet eller beteende (t.ex. trakasserier eller

olämpligt beteende) behandlas ärendet i enlighet med

anvisningen om påföljdsförfarande på Aktias intranät.

Frågor som gäller arbetarskyddet, arbetsvillkoren och

välbefinnandet i arbetet behandlas också kvartalsvis i

samarbetsdelegationen, där förtroendevalda och

regionala arbetarskyddsfullmäktige kan uppmärksamma

aktuella problem om sina ansvarsområden till

arbetsgivarrepresentanterna. 

På Aktia genomförs regelbundet arbetsplatsutredningar

där man utreder hur hälsosamt och säkert arbetet är och

identifierar arbetsplatsens behov gällande företags­

hälsovård. Arbetsplatsutredningen görs i samarbete med

parter på arbetsplatsen och specialister inom

företagshälsovården. I arbetsplatsutredningen kartlägger

man i samarbete arbetsplatsens behov utifrån vilka man

utarbetar slutsatser och åtgärdsförslag.   

Aktia använder en visselblåsarkanal för interna och

externa intressenter. Mer information om Aktias

visselblåsarkanal finns i avsnitt G1 Ansvarsfullt

företagande.

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga

konsekvenser för den egna

arbetskraften och strategier för att

minska de väsentliga riskerna och

utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller den egna arbetskraften, och

dessa åtgärders ändamålsenlighet

Arbetsvillkor

Under de senaste åren har Aktia investerat i

chefsutbildning och -utveckling för att upptäcka

medarbetarnas individuella behov och ge olika slags stöd

vid planering av verksamheten. Åtgärder för att förbättra

arbetsvillkoren och öka välbefinnandet avtalas från fall till

fall mellan chefen och medarbetaren. Vid behov inbjuds

HR, arbetarskyddsfullmäktig, personalrepresentanter

eller andra relevanta parter. Chefer och medarbetare

diskuterar regelbundet de överenskomna åtgärderna och

deras utveckling. 

Aktia har flexibla arbetstider och en hybridarbetsmodell

som ökar välbefinnandet. Det är enkelt att följa upp och

rapportera arbetstider med Aktias

arbetstidshanteringssystem, som också möjliggör snabb

upptäckt av eventuellt övertidsarbete. Allt övertidsarbete

kräver chefens godkännande för att undvika överdriven

arbetsbelastning. Detta stödjer också balansen mellan

arbete och privatliv samt hållbara arbetsvillkor.

Aktia betonar intern rekrytering och jobbrotation, som

syftar till att erbjuda medarbetarna möjligheter till

kompetensutveckling och karriärutveckling. Alla

befattningar som blir lediga på Aktia lediganslås först

internt så att de egna medarbetarna först kan söka till

dem. Job shadowing-konceptet ger också möjlighet att

enkelt lära sig mer om andra uppgifter inom Aktia. Den

stödjer också samarbete över organisationsgränserna.

Aktia har ett nära samarbete med företagshälsovården

genom välfärdsprogrammet som proaktivt stödjer

medarbetarnas välmående. Syftet med programmet är att

öka medvetenheten om hälso- och säkerhetsfrågor,

främja välbefinnande i allmänhet och minska negativa

konsekvenser, som frånvaro och oönskad

personalomsättning. I programmet ingår flera verktyg

som stödjer välbefinnande, till exempel en indikator för

arbetsförmåga som underlättar tidigt ingripande vid

hälsorisker. Verktygen har använts för att identifiera

medarbetarnas behov som gäller exempelvis coachning

och stöd för psykiskt välbefinnande. Utifrån detta har

individuella åtgärder vidtagits för att öka välbefinnandet. 

Likabehandling och lika möjligheter för alla

På Aktia lediganslås öppna befattningar i enlighet med

rekryteringsprinciperna. När befattningar tillsätts är

kompetens, erfarenhet och utvecklingsförmåga

avgörande.  Interna sökande har förtur om de har de ovan

nämnda egenskaperna. De ovan nämnda egenskaperna

betonas primärt även vid extern rekrytering. I

anställningsintervjuer och motsvarande får

diskriminerande frågor och påståenden inte förekomma. 

Vid rekryteringar ska alltså kompetens, erfarenhet och

villighet att utvecklas vara avgörande, inte personens

kön. Om det finns två lika starka kandidater ska man med

beaktande av bestämmelserna i jämställdhetslagen välja

den person som representerar en minoritet. För att stödja

en mångfaldig arbetsgemenskap strävar man efter att

olika kön ska vara representerade bland de tre sista

kandidaterna. Detta beaktas särskilt vid rekrytering av

chefer och ledare.

Aktia tillämpar nolltolerans mot alla former av

trakasserier och olämpligt bemötande på arbetsplatsen.

Om trakasserier eller osakligt bemötande upptäcks eller

misstänks, kan medarbetarna ta upp detta med sin chef,

sin HR partner eller till exempel personalrepresentanter.

Ingripande i eventuella trakasserier och osakligt

bemötande görs i enlighet med en intern anvisning. De

fall som uppdagats följs också upp i riskrapporter så att

ledningen har en klar bild av situationen och möjlighet att

vidta korrigerande åtgärder om problem uppstår.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	93
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

De viktigaste prioriteringarna för kompetensutvecklingen är digitala Aktia

Way-studier, rollspecifika utbildningar samt ledarskapsutveckling. Cheferna

har en central roll i den kontinuerliga kompetensutvecklingen. Ett viktigt tema

i de regelbundna A-talk- och 1-on-1-samtalen är personens kompetens och i

samband med samtalen utarbetas en personlig utvecklingsplan där man

kommer överens om de viktigaste åtgärderna för kompetensutveckling.

Planerna främjar kontinuerligt lärande och karriärutveckling.

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska

hanteras, positiva konsekvenser stärkas och

väsentliga risker och möjligheter hanteras

En av prioriteringarna i Aktias uppdaterade strategi är the Aktia Experience,

som fokuserar på att förbättra kund- och medarbetarupplevelsen.

Medarbetarnas välmående är en förutsättning för Aktias framgång, och därför

är frågan viktig. På Aktia styrs utvecklingen och ledningen av

medarbetarupplevelsen av HR, vars mål är att stödja genomförandet av Aktias

strategi.  Aktias HR-prioriteringar är:

• Effektfull medarbetarupplevelse: jag kan växa tillsammans med Aktia

• Ledarskap som bygger starkt på värderingar och strategi: vi leder

människor, mål och välfärd 

• Gemensam kultur och enhetliga arbetssätt: på Aktia lever vi enligt våra

värderingar varje dag

Som en del av hållbarhetsprogrammet 2022–2025 har Aktias styrelse och

ledning satt mål och mått för medarbetarupplevelse och mångfald. Aktia mäter

medarbetarupplevelse och välbefinnande med hjälp av personalens

rekommendationsindex, eNPS, samt genom medarbetarundersökningar. Vid

utgången av år 2025 var eNPS +28 (2024: +19). Mångfald, jämlikhet och lika

möjligheter för alla mäts av Aktia med SHE-indexet samt med

könsfördelningar och indikatorer för lönejämställdhet. SHE-indexet för år 2025

var 70 (2024: 82). Aktia har inte satt mål för den egna arbetskraften i enlighet

med ESRS-standarden.

S1-6 Uppgifter om företagets anställda

Antalet anställda avser personer med ett giltigt anställningsavtal den sista

dagen i rapporteringsperioden. Det inkluderar aktiva och icke-aktiva

medarbetare. De anställda är uppdelade efter kön och ålder. Kön enligt vad

som anges av de anställda själva.

Könstillhörighet	2025	2024
Män	404	411
Kvinnor	474	509
Övriga	0	0
Ej angivet	0	1
Totalt anställda	878	921

Personalomsättningen baseras på det totala antalet av anställda som frivilligt

har lämnat inom året dividerat med antalet anställda vid rapportperiodens slut.

Personalomsättning	2025	2024
Personalomsättning totalt %	7 %	10 %
Kvinnor	75	47
Män	67	45
Ej angivet	1	0
Antal rekryterade personer	102	194
Kvinnor	40	97
Män	62	96
Ej angivet	0	1

Anställningsavtalen är indelade i tillsvidareanställningar och

visstidsanställningar. Anställningsformen är indelad i heltid, deltid och

behovsanställda, vilket avser personer vars arbetsbörda varierar efter behov.

Anställda efter avtalstyp	Kvinna	Man	Övriga	Uppgift saknas	Totalt personer
2025
Antal anställda	474	404	0	0	878
Antal tillsvidareanställda	441	368	0	0	809
Antal tillfälligt anställda	33	36	0	0	69
Antal behovsanställda	23	28	0	0	51
Antal heltidsanställda	412	371	0	0	783
Antal deltidsanställda	39	5	0	0	44
2024
Antal anställda	509	411	0	1	921
Antal tillsvidareanställda	461	370	0	0	831
Antal tillfälligt anställda	48	41	0	1	90
Antal behovsanställda	41	40	0	1	82
Antal heltidsanställda	433	366	0	0	799
Antal deltidsanställda	35	5	0	0	40

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	94
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna

arbetskraften som inte är anställda

Aktias egen arbetskraft består uteslutande av anställda i anställningsavtal.

S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog

År 2025 omfattades 95 procent av Aktias medarbetare av ett kollektivavtal.

Endast medarbetare som ingått ett direktörsavtal omfattas inte av kollek­

tivavtal.

S1-9 Mångfaldsindikatorer

Mångfaldsindikatorerna visar könsfördelningen av Aktias ledningsgrupp och

åldersfördelningen bland alla medarbetare.

Mångfaldsindikatorer	Antal	Procentandel
2025
Företagsledningsnivå
Kvinnor	2	29 %
Män	5	71 %
Åldersfördelning bland anställda
Under 30 år	163	19 %
30–50 år	443	50 %
Över 50 år	272	31 %
2024
Företagsledningsnivå
Kvinnor	3	38 %
Män	5	62 %
Åldersfördelning bland anställda
Under 30 år	196	21 %
30–50 år	457	50 %
Över 50 år	268	29 %

S1-10 Tillräckliga löner

Andelen arbetstagare i anställningsförhållande som inte erhåller en tillräcklig löner	2025	2024
Finland	0 %	0 %

S1-11 Socialt skydd

Alla Aktias medarbetare som har ett anställningsavtal omfattas av socialt

skydd, antingen genom offentliga program eller förmåner som tillhandahålls av

Aktia, mot utebliven utkomst till följd av följande betydande händelser:

sjukdom, arbetslöshet, olycksfall i arbetet och invaliditet, föräldraledighet och

pension.

S1-12 Personer med funktionsnedsättning

I Finland förbjuder lagen arbetsgivare att samla in och behandla

personuppgifter om en medarbetares funktionsnedsättning.

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling

Information om prestations- och karriärutvecklingssamtal och utbildningar

gäller Aktias samtliga medarbetare, med undantag för medlemmar i Aktias

ledningsgrupp. Under 2025 har mängden utbildning för chefer samt utbildning

inom affärsverksamhet och AI ökats, vilket har lett till att antalet

utbildningstimmar har stigit jämfört med föregående år.

Mått för utbildning och kompetensutveckling	2025	2024
Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner, %	89 %	98 %
Kvinnor	92 %	98 %
Män	85 %	98 %
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	38 h	9  h
Kvinnor	43 h	10 h
Män	33 h	7  h

S1-14 Mått för arbetsmiljö

Alla anställda omfattas av Aktias företagshälsovård och arbetsmiljösystem.

Antalet incidenter i samband med arbetsrelaterade skador, sjukdom och

dödsfall är de som rapporteras till vår företagshälsovård eller direkt till HR av

de anställda eller chefer.

Mått för arbetsmiljö	2025	2024
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer	100 %	100 %
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa	0	0
Antal dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa bland andra medarbetare som arbetar på företagets anläggningar	0	0
Antal arbetsrelaterade olyckor bland företagets anställda	7	2
Frekvens för arbetsrelaterade olyckor bland företagets anställda	0,8 %	0,2 %
Antalet fall av dokumenterad arbetsrelaterad ohälsa bland företagets anställda	0	0
Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa bland företagets anställda	0	12

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	95
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid

Aktias samtliga anställda har rätt till föräldraledighet enligt kollektivavtal och

finsk lagstiftning.

Procentandelen baseras på det totala antalet av anställda som tagit ut

familjeledighet inom året dividerat med antalet anställda vid

rapporteringsperiodens slut. De anställda är uppdelade efter kön.

Balans mellan arbete och fritid	2025	2024
Procentandel av de anställda som har rätt till ledighet av familjeskäl	100 %	100 %
Procentandel av anställda som tagit ut familjeledighet	3 %	2 %
Uppdelning efter könstillhörighet	Kvinnor 59 % Män 41 %	Kvinnor 58 % Män 42 %

S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och

total ersättning)

Förhållandet mellan mäns och kvinnors totala löner beräknas utifrån den

utbetalda totalersättningen.

Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och

medianersättningen till företagets övriga anställda beräknas utifrån

totalersättningen. Totalersättningen till den högst betalda medarbetaren

divideras med medianen för totalersättningen till de övriga anställda.

Ersättningmått (löneskillnader och total ersättning)	2025	2024
Löneklyftan mellan könen (%) 1	17,5 %	19,5 %
Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda	9	8

1 Löneklyftan mellan könens totala löner är ojusterad och beaktar inte kvinnors och mäns olika

befattningar.

S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga

konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

Antalet arbetsrelaterade incidenter avser alla fall av diskriminering, mobbning,

sexuella trakasserier och andra typer av trakasserier som kan förekomma på

arbetsplatsen. Ärenden anmäls till HR av de anställda, ledare, fackförbund eller

personalrepresentanter, eller via visselblåsarkanalen.

Avstämning av böter, viten och ersättningar som en följd av incidenterna är

baserade på den ekonomiska redovisningen.

Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	2025	2024
Antal fall av diskriminering	3	2
Antal klagomål som lämnats in genom kanaler för personer i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem	0	0
Antal klagomål som lämnats in till de nationella kontaktpunkterna för multinationella företag inom OECD	0	0
Sammanlagd mängd böter, viten och ersättningar för diskrimineringsfall, inklusive trakasserier och klagomål	0	0
Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna	0	0

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	96
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

S4 Konsumenter och

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

S4 Konsumenter och slutanvändare

Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare

Positiva ekonomiska och kundnöjdhetskonsekvenser från omfattande service i linje med Aktia Experience-strategin

Positiv konsekvens

Senare led i värdekedjan

Aktias roll i att överföra förmögenhet över generationer skapar kommersiella möjligheter

Finansiell möjlighet

Senare led i värdekedjan

Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/ eller slutanvändare

Finansiella risker för Aktia i form av potentiella informationssäkerhets- eller dataskyddsincidenter

Finansiell risk

Senare led i värdekedjan/den egna verksamheten

slutanvändare

Aktia har utifrån den dubbla

väsentlighetsanalysen identifierat de positiva

konsekvenserna för konsumenter och

slutanvändare samt finansiella möjligheter

som väsentliga genom kapitalförvaltning och

bankverksamhet.  Dessutom har

informationssäkerhet identifierats som en

finansiell risk med tanke på Aktias egen

verksamhet.

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker

och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Aktia tillhandahåller bank-, kapitalförvaltnings- och

försäkringstjänster till privat-, företags-, samfunds- och

institutionella kunder. En kund är någon som har ett

gällande avtal om en produkt eller tjänst med Aktia.

Enligt finsk lag måste alla banker identifiera och känna

sina kunder. Utöver kunduppgifter relaterade till tillbörlig

aktsamhet måste banken ha tillräcklig kunskap om

kundens verksamhet, ekonomiska situation, bankärenden

och syftet med tjänsterna. Aktia följer och uppfyller dessa

krav. Verksamheten innebär insamling av

personuppgifter, vilket kan ha negativa konsekvenser för

skyddet av konsumenters personuppgifter i händelse av

missbruk. Inom bankverksamheten har Aktia också tagit

hänsyn till personer som behöver särskild hjälp vid

användning av digitala tjänster med avseende på möjliga

negativa konsekvenser. Sårbara intressenter har inte

identifierats separat bland berörda konsumenter och

slutanvändare i Aktias placeringsverksamhet.

De väsentliga konsekvenserna, riskerna och

möjligheterna som Aktia identifierar är relaterade till alla

konsumenter och slutanvändare och kopplade till Aktias

strategi och affärsmodell. En väsentlig positiv

konsekvens och finansiell möjlighet som Aktia identifierat

uppstår genom att erbjuda kunder bank-, placerings- och

försäkringstjänster samt genom att utveckla tjänster för

att bättre tillgodose kundernas behov.

En av de tre prioriteringarna i Aktias strategi är Aktia

Experience, en utmärkt kund- och medarbetarupplevelse,

där Aktia särskiljer sig  genom att erbjuda personlig och

tillgänglig service för en växande kundgrupp – Aktia

Experience. Aktia har identifierat en positiv konsekvens

som uppstår genom att hantera kundernas ekonomi på

ett personligt, långsiktigt och professionellt sätt, samt

kopplingen mellan dessa tillvägagångssätt och

kundnöjdhet. Dessutom har överföringen av förmögenhet

mellan generationer identifierats som en finansiell

möjlighet i Aktias strategi och aktiva kapitalförvaltning.

Kundfokus är mer än ett strategiskt val för Aktia – det är

ett kulturellt beslut som finns närvarande i

vardagstänkande, verksamhet och samarbete. Olika

kundgruppers behov har identifierats i Aktias verksamhet

och kundservice. Behoven har tillgodosetts med riktade

tjänster och stöd, som särskilda servicekanaler och

informationsevenemang.

Att säkerställa informationssäkerhet, dataskydd och

digital resiliens på Aktia är särskilt viktigt eftersom

finanssektorn är en del av samhällets kritiska

infrastruktur för försörjningstrygghet. I den dagliga

verksamheten hanteras dessutom två saker som

cyberbrottslingar vill ha: pengar och personuppgifter. En

väl implementerad informationssäkerhet stärker

kundernas förtroende, vilket är grunden för

affärsverksamheten. Det visar också Aktias förmåga att

följa kraven på bank- och försäkringssekretess. Aktia har

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	97
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

identifierat informationssäkerhet som en möjlig finansiell

risk, eftersom informationssäkerhets- och

dataskyddsincidenter relaterade till kunduppgifter och

förvaltade tillgångar kan skada Aktias anseende och leda

till skadeståndsanspråk eller administrativa sanktioner,

som böter och affärsbegränsningar. Pålitliga digitala

tjänster är en allt viktigare del av kundupplevelsen och

Aktia kan infria detta löfte genom att satsa på

informationssäkerhetsarbete. 

S4-1 Policyer för konsumenter

och slutanvändare

Kundrelationerna och kundförtroendet är det mest

värdefulla i Aktias verksamhet, och Aktias uppförandekod

innehåller de viktigaste bestämmelserna om

informationssäkerhet, behandling av personuppgifter,

behandling av kundklagomål och Aktias etiska principer

för ansvarsfullt kundarbete. Aktias samtliga medarbetare

ska följa uppförandekoden. Dessutom regleras Aktias

verksamhet av ett antal skyldigheter för finanssektorn.

Aktia lyder under Finansinspektionen (FIVA) och

Försäkrings- och finansrådgivningen (FINE). Andra

interna regler och anvisningar om identifierade väsentliga

konsekvenser, risker eller möjligheter för konsumenter

och slutanvändare beskrivs också nedan. På Aktia har

direktören för koncerntjänster det högsta operativa

ansvaret för kundkommunikation och kundkontakt. 

Aktias uppförandekod (Code of Conduct)

Aktia har i sin uppförandekod förbundit sig att följa

nationell lagstiftning och viktiga internationella

konventioner och normer, som FN:s allmänna förklaring

om de mänskliga rättigheterna och andra FN-

konventioner, FN:s mål för hållbar utveckling, ILO:s

konventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella

företag. Aktia förväntar sig också samma sak av sina

partners och tjänsteleverantörer. Aktia vidtar

korrigerande åtgärder om dess verksamhet har orsakat

negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna

eller bidragit till deras uppkomst. Aktia har inte orsakat

några allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna

genom sin verksamhet under 2025. I uppförandekoden

har Aktia förbundit sig till att säkerställa adekvat

informationssäkerhet i nätverk, informationssystem och

tjänster samt till att behandla personuppgifter

konfidentiellt för att genomföra  dataskyddet. Aktias

uppförandekod beskrivs mer utförligt i avsnitt S1 Den

egna arbetskraften och G1 Ansvarsfullt företagande.

Behandling av kundklagomål

I direktivet om behandling av kundklagomål instrueras

Aktias medarbetare att lösa frågor relativt snabbt och i

enlighet med myndighetskrav. Aktias Chief Compliance

Officer ansvarar för direktivet, och det revideras årligen.

För att undvika intressekonflikter i händelse av klagomål

mot en medarbetare får denna medarbetare inte delta i

behandlingen av klagomålet. Istället måste klagomålet

behandlas av en oberoende kollega eller chef.

Informationssäkerhet och dataskydd

Syftet med informationssäkerheten på Aktia är att

säkerställa kontinuiteten i verksamheten och

implementeringen av digital resiliens samt att säkerställa

att konfidentiell information om Aktia och kunderna

skyddas och att tjänsterna fungerar pålitligt både under

normala och undantagsförhållanden.

Målen, rollerna och ansvarsområdena relaterade till

informationssäkerhet samt de viktigaste metoderna för

ledning av informationssäkerheten fastställs i Aktias

informationssäkerhetsdirektiv, som preciseras med

informationssäkerhetsinstruktioner och -anvisningar.

Aktias operativa riskhanteringschef är ägare till

informationssäkerhetsdirektivet och det uppdateras

årligen tillsammans med centrala intressentgrupper.

Dataskydd kan inte uppnås utan välfungerande

informationssäkerhetsrutiner, som gör det möjligt för

Aktia att behandla personuppgifter i den dagliga

verksamheten i egenskap av personuppgiftsansvarig. På

Aktia styrs behandlingen av personuppgifter av

dataskyddsdirektivet, där också roller och

ansvarsområden i anslutning till dataskydd definieras.

Dataskyddsdirektivet preciseras genom

dataskyddsanvisningar och instruktioner för behandling

av personuppgifter. Dataskyddsdirektivet ägs av Aktias

dataskyddsombud och det uppdateras årligen

tillsammans med centrala intressentgrupper.

Informationssäkerhetsdirektivet och

dataskyddsdirektivet grundar sig på styrelsens

instruktion om principer för hantering av operativa risker

och rapportering. Alla Aktia-medarbetare och personer

som arbetar för Aktias räkning (inklusive tredje parter) är

skyldiga att följa Aktias informationssäkerhets- och

dataskyddsdirektiv och kompletterande anvisningar.

Icke-diskriminering och tillgång till varor

och tjänster

Konsumenter har lagstadgad rätt till basbanktjänster som

tillhandahålls av insättningsbanker. Till de tjänster som

räknas som basbanktjänster hör ett betalkonto, ett

kontoanvändningsmedel (t.ex. ett debit-kort), en

nätbanktjänst och ett starkt elektroniskt

identifieringsverktyg. Aktia har ett av verkställande

direktören fastställt internt direktiv om skyldigheten att

tillhandahålla basbanktjänster och kontobytestjänster till

privatkunder. 

Bankerna har en lagstadgad skyldighet att känna sina

kunder och se till att kunderna har en korrekt uppfattning

av den finansiering de söker och förmåga att fullgöra de

skyldigheter som finansieringen medför. Aktia följer

kraven i lagstiftningen och god kreditgivningssed. All

kreditgivning ska basera sig på tillräcklig

betalningsförmåga hos kunden och krediten kan inte

beviljas, om det inte med fog kan visas att kunden kan

fullgöra sina skyldigheter. Aktia medverkar inte i

arrangemang för att kringgå lagstiftning eller reglering

eller i arrangemang som kan medföra en anseenderisk.

Aktias interna regler och de processer som stöder dem

säkerställer att kundernas rättigheter tillgodoses i Aktias

kreditgivningsprocess. Aktia säkerställer att

finansieringsåtgärderna inte bryter mot FN:s, EU:s,

Storbritanniens och USA:s eller de lokala tillsynsmyndig­

heternas sanktioner, både i samband med processen för

att bli kund och genom kontinuerlig övervakning.

Kundkategoriseringen, lämplighetsbedömningen samt

målmarknaden för den produkt eller tjänst som tillhanda­

hålls påverkar vilka produkter som erbjuds en viss kund. 

Aktias strategi 2025–2029

Överföringen av förmögenhet mellan generationer har

identifierats som en viktig finansiell möjlighet i Aktias

strategi och aktiva förmögenhetsförvaltning. Detta syns

särskilt i det ökade antalet kunder inom Aktias

målgrupper. Aktias servicemodell fokuserar på

heltäckande, aktiv förmögenhetsförvaltning i stället för

enbart fondförvaltning, genom att kombinera Aktias

placeringskompetens och -lösningar med högkvalitativa

externa partners erbjudanden, vilket skapar en skalbar

och segmentspecifik helhet för förmögenhetsförvaltning.

Aktia särskiljer sig dessutom genom att erbjuda personlig

och tillgänglig service för en växande kundgrupp – Aktia

Experience. Aktias kunniga och engagerade medarbetare

arbetar tillsammans på ett unikt sätt för att leverera

helhetslösningar och uppfylla kundernas finansiella behov

och mål. Kundförståelsen byggs till exempel genom en

förmögenhetsplan, där man går igenom kundens

ekonomiska situation, behov och mål för de kommande

åren mer utförligt.

S4-2 Rutiner för kontakter med

konsumenter och slutanvändare

angående konsekvenser

Aktia håller regelbunden kontakt med kunder via sina

kommunikations- och servicekanaler, inklusive personlig

service på kontor, per telefon, brev, chatt, mobilbanken

och nätbanken samt genom allmän information på sin

webbplats, sociala medier, kommunikationsmaterial och

kundevenemang. Direktören för koncerntjänster och

direktörerna med ansvar för kundservice inom varje

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	98
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

affärsområde ansvarar för kundupplevelsen och

kommunikationen.

Aktia har aktivt kontakt med kunder i frågor som gäller

informationssäkerhet och dataskydd. Kunderna

informeras omedelbart om det förekommer störningar i

Aktias tjänster, om nätfiskekampanjer genomförs i Aktias

namn eller om andra hotfulla aktörers aktiviteter

upptäcks. Om en dataläcka, dataintrång eller annan

informationssäkerhetsincident inträffar på Aktia rörande

kundernas tillgångar eller personuppgifter, informeras

kunderna omedelbart och ges instruktioner. Aktias

kommunikationsavdelning ansvarar för att informera

kunderna vid omfattande störningar eller

undantagssituationer och bistås av den övriga

krisgruppen. När det gäller enskilda kunder är

kundservicen i direkt kontakt med kunderna. Dessutom

informeras Aktias kunder regelbundet om frågor som

gäller informationssäkerhet och dataskydd och utbildas i

trygga digitala tjänster.

Aktia kommunicerar om frågor som gäller

informationssäkerhet och dataskydd med hjälp av Aktias

samtliga kommunikationskanaler. Aktias kundservice

utbildas kontinuerligt inom informationssäkerhet och

dataskydd för att hjälpa kunder i dessa frågor. Kunderna

hänvisas i första hand att kontakta kundservicen när de

har bekymmer eller frågor relaterade till

informationssäkerhet eller dataskydd. Respons från

kunder samlas in efter utbildningstillfällen, och dessutom

kan respons på trygga bankärenden ges direkt till Aktia

t.ex. via kundservicen.  Med hjälp av responsen utvecklas

verksamheten så att den motsvarar Aktias kunders

önskemål.

S4-3 Rutiner för att gottgöra för

negativa konsekvenser och kanaler

genom vilka konsumenter och

slutanvändare kan uppmärksamma

problem

Aktia har olika kanaler där kunder kan lämna respons och

klagomål samt processer för behandling av klagomål.

Konsumenter och slutanvändare kan lämna in klagomål

via Aktias webbplats, direkt till en Aktia-medarbetare

eller till ett tvistlösningsorgan utanför domstol

(Försäkrings- och finansrådgivningen/

Finansinspektionen). Ett klagomål som lämnas via Aktias

webbplats eller en medarbetare registreras i

kundresponssystemet. Försäkrings- och

finansrådgivningen/Finansinspektionen behandlar och

avgör klagomål som riktas direkt till dem i enlighet med

sina processer. Aktias kunder kan också rapportera

missbruk eller oetisk verksamhet via den digitala

visselblåsarkanalen som drivs av en tredje part.

Anvisningar för anmälan finns på Aktias webbplats. Aktia

har inte bedömt huruvida kunder och intressentgrupper

är medvetna om rapporteringskanalerna eller huruvida de

litar på kanalernas effektivitet för behandling av respons.

Visselblåsarkanalen och interna instruktioner för

rapporteringsprocessen vid överträdelser och skyddet av

visselblåsare beskrivs mer utförligt i avsnitt G1

Ansvarsfullt företagande.

Informationssäkerhet och dataskydd

På Aktias webbplats finns ett avsnitt om trygg skötsel av

ärenden och tydliga anvisningar för hur man ska agera i

situationer där bankkoderna eller bankkortet har hamnat i

fel händer.  Kunder hänvisas att kontakta Aktias

kundservice, nätbanken eller spärrtjänsten för kort om de

misstänker att deras uppgifter har hamnat i fel händer.

Chattboten på Aktias webbplats kan också ge råd till

kunder i liknande situationer. Dessutom kan kunder och

andra intressentgrupper anmäla nätfiskemeddelanden

som de upptäckt direkt till den e-postadress som anges

på webbplatsen. 

Verktyget Enterprise Information Tool (EIT) på Aktias

intranät används som en rapporteringskanal för

informationssäkerhetsincidenter som medarbetare

upptäckt. Informationssäkerhetsincidenter klassificeras

enligt Aktias direktiv om anmälning, hantering av

operativa incidenter och rapportering till myndigheter. En

informationssäkerhetsincident är en händelse som

äventyrar konfidentialiteten, integriteten eller

tillgängligheten i fråga om Aktias informationstillgångar,

till exempel att en utomstående part försöker få eller har

fått tillgång till en medarbetares användarbehörighet, att

en överbelastningsattack har riktats mot Aktia eller att

någon har fått obehörig åtkomst till Aktias information.

S4-4 Åtgärder avseende väsentliga

konsekvenser för konsumenter och

slutanvändare och strategier för att

hantera de väsentliga riskerna och

utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller konsumenter och

slutanvändare, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Informationssäkerhet och dataskydd

Dataskyddet syftar till att skydda allas grundläggande

rättigheter genom att säkerställa korrekt behandling av

personuppgifter. Informationssäkerhet är ett sätt att

genomföra dataskydd med syftet att skydda

datamängder och informationssystem.

På Aktia ansvarar dataskyddsombudet (DPO) för

dataskyddet. Dessutom stödjer

informationssäkerhetsdirektören (Chief Information

Security Officer, CISO) koncernen i praktiska frågor

gällande dataskydd.

Informationssäkerhetsdirektören ansvarar tillsammans

med CISO-teamet för Aktias

informationssäkerhetsstrategi och åtgärder tillsammans

med affärsverksamheten och andra intressentgrupper. De

praktiska åtgärderna inkluderar teknisk, lednings- och

medarbetarkompetens samt organisationskulturfrågor

som gäller informationssäkerhet.

Informationssäkerhetsdirektören ansvarar för

övervakningen av informationssäkerheten på Aktia och

rapporterar regelbundet om informationssäkerhet till

ledningen, riskhanteringen, Aktias och dotterbolagens

styrelser samt vid behov till myndigheter och andra

intressentgrupper.

Roller och ansvar inom informationssäkerhet

Aktias riskhanteringsmetoder säkerställer

informationssäkerheten och omfattar hantering av

informationssäkerheten genom tillämpning av kraven i

ISO 27001:

• hantering av informationssäkerhetsrisker,

informationssäkerhetsincidenter och

informationssäkerhetens kontinuitet,

• personalsäkerhet och fysiska skyddsarrangemang,

• tryggande av tjänster och informationssystem, till

exempel genom behörighetshantering och kryptering,

• hantering av leverantörer och bedömning av nya

leverantörers informationssäkerhet

• samt regelbunden utbildning av medarbetare och

kunder

Dessutom behandlas personuppgifter i enlighet med

lagstiftningen och när nya processer som inkluderar

behandling av personuppgifter skapas eller behandlingen

av personuppgifter ändras görs alltid vid behov en

konsekvensbedömning av dataskyddet, DPIA (Data

Protection Impact Assessment), samt andra

dataskyddsbedömningar, till exempel ett jämviktstest för

berättigat intresse och en riskbedömning av

internationella dataöverföringar.

Aktia utbildar regelbundet sina medarbetare och kunder i

frågor som gäller informationssäkerhet och dataskydd.

Varje medarbetare ska årligen genomgå obligatoriska

webbutbildningar om informationssäkerhet och

dataskydd. Dessutom anordnar Aktia många

informationsevenemang och utbildningar med fokus på

aktuella teman. Information om olika

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	99
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

informationssäkerhets- och dataskyddsfrågor ges nästan

varje vecka via olika kanaler. Genom Aktias program för

informationssäkerhetsmedvetenhet insamlas respons in

för att utveckla utbildning inom informationssäkerhet och

dataskydd och göra det till en viktig del av Aktias

företagskultur.

Utöver att utveckla den interna

informationssäkerhetsmedvetenheten utbildar Aktia

också sina kunder och informerar om aktuella frågor som

gäller informationssäkerhet och dataskydd. Aktia

anordnar årligen webbinarier och evenemang gällande

trygga digitala banktjänster. Utöver evenemangen

informerar Aktia regelbundet om till exempel aktuella hot

mot informationssäkerheten och nätfiskekampanjer samt

deltar i olika informationssäkerhetskampanjer. På Aktias

webbplats finns tydliga anvisningar för kunderna om hur

de kan sköta ärenden tryggt och handla i

undantagssituationer. Aktia deltar aktivt i delning av

information och underrättelser om cyberhot mellan

aktörer i finansbranschen i enlighet med artikel 45 i

DORA-förordningen. Syftet är att identifiera hot i tid,

förebygga informationssäkerhetsincidenter och minimera

deras påverkan på kundupplevelsen.

Inga allvarliga människorättsproblem eller kränkningar av

de mänskliga rättigheterna relaterade till kunderna har

rapporterats under rapporteringsperioden. Aktia har inte

vidtagit några specifika åtgärder som syftar till att skapa

betydande ytterligare konsekvenser.

Aktia Experience

I enlighet med Aktia Experience ingår förbättring av

kund- och medarbetarupplevelsen som ökar kundvärdet i

varje medarbetares individuella årliga mål och ersättning.

Aktia förbättrar kontinuerligt interna arbetssätt, verktyg

och digitala tjänster för kunder. Aktia utvecklar också

systematiskt kundservicens och de personliga

rådgivarnas förmåga att betjäna kunder på ett

heltäckande sätt.

S4-5 Mål för hur väsentliga negativa

konsekvenser ska hanteras, positiva

konsekvenser stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

Aktia har satt upp mål för att mäta Aktias förtroende och

anseende samt informationssäkerhet med intressenter

internt och som en del av sitt hållbarhetsprogram (2022–

2025). Hållbarhetsprogrammet har godkänts av Aktias

ledningsgrupp. Aktia har inte satt upp mål relaterade till

konsumenter och slutanvändare i enlighet med ESRS,

utan som en del av hållbarhetsprogrammet som

godkändes 2022.

För att kartlägga kundens övergripande situation

upprättar Aktia en förmögenhetsplan med privatkunder,

där kundens ekonomiska situation, behov och mål gås

igenom. Aktia har satt som mål att upprätta en

förmögenhetsplan för 90 % av kunderna och utfallet år

2025 var 69 % (2024: 68 %) av de kunder som har

beviljats bostadslån. Förmögenhetsplanen är en väsentlig

del av Aktia Experience-strategin och har en nyckelroll

när det gäller att förstå kundernas behov och mål. Syftet

med Aktia Experience är att skapa positiva ekonomiska

effekter för kunderna och öka kundnöjdheten.

Förtroendet och anseendet mäts genom T-Medias

Luottamus&Maine-undersökning, där

intressentgruppernas åsikter om organisationer mäts

utifrån åtta olika aspekter: Administration, ekonomi,

ledning, innovation, interaktion, produkter och tjänster,

arbetsplats och hållbarhet. Intressentgrupperna i

undersökningen är Aktias kunder, personal och

privatplacerare. I undersökningen består anseendet av

direkta kundmöten samt bolagets egen och tredje parters

kommunikation. Undersökningsresultaten visar hur Aktia

har lyckats med sitt mål att skapa positiva ekonomiska

effekter och förbättra kundnöjdheten. Målnivån är över

3,50 och år 2025 var resultatet 3,56 (2024: 3,52).

Informationssäkerhetskompetensen bland medarbetarna

mäts med Inreach-programmet, som grundar sig på en

informationssäkerhetsenkät och en bedömning av

medarbetarnas informationssäkerhetskompetens och -

medvetenhet. Dessa används för att mäta

informationssäkerhetsmedvetenhet och den

övergripande nivån av informationssäkerhet på Aktia,

vilket utgör grunden för utveckling av utbildning och

tjänster. Målet är över 3 och utfallet år 2025 var 3,41

(2024: 3,43). Dessutom följs

informationssäkerhetsrelaterade leverantörsrevisioner

och möten med intressentgrupper upp genom Outreach-

programmet. Programmets mål baseras på kvalitativa

bedömningar och behovsbedömningar som tar hänsyn till

tillgängliga resurser samt antalet betydande leverantörer

och intressenter. Målet är minst 25

leverantörsutvärderingar och intressentmöten per år och

utfallet år 2025 var 47 (2024: 28).

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	100
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Bolagsstyrningsinformation

G1 Ansvarsfullt företagande	101
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur	101
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	102
G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor	103

Utfallet av målen i hållbarhetsprogrammet
+21 %
	Aktia Banks nettopåverkan positiv (enligt Upright-modellen)

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	101
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

G1 Ansvarsfullt

Väsentliga hållbarhetsfrågor

ESRS-tematisk standard

ESRS-hållbarhetsfråga

Väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet (IRO)

Typ

Plats i värdekedjan

G1 Ansvarsfullt företagande

Företagskultur

Finansiella möjligheter i den strategiska Aktia Experience-företagskulturmodellen

Finansiell möjlighet

Egen verksamhet

Korruption och mutor

Operativa risker relaterade till eventuella överträdelser av uppförandekoden, såsom bedrägeri, korruption eller mutor

Finansiell risk

Egen verksamhet

Förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism för att undvika negativa konsekvenser

Negativ konsekvens

Senare led i värdekedjan

företagande

Baserat på den dubbla väsentlighetsanalysen

har Aktia identifierat temat Ansvarsfullt

företagande som väsentligt genom den egna

verksamheten samt Förebyggande arbete

mot, och upptäckt av, korruption och mutor

som väsentligt genom den egna

verksamheten och i senare led i värdekedjan. 

G1-1 Affärsetiska policyer

och företagskultur

För Aktia, som aktör på finansmarknaden, är etiska

verksamhetsprinciper och det att vi följer bindande

reglering av största vikt. Aktia upprätthåller och utvecklar

kontinuerligt interna regler, förfarandesätt och processer.

Det är viktigt att både Aktias operativa ledning, inklusive

verkställande direktören, och övriga medarbetare känner

till och följer de regler som gäller dem för att upprätthålla

förtroendet för Aktia bland kunderna, marknaden och

myndigheterna. Nedan beskrivs de viktigaste reglerna

och verksamhetsprinciperna som rör Aktias affärsetiska

policyer och företagskultur samt identifierade väsentliga

konsekvenser, risker och möjligheter. 

Aktia Experience

En av de tre prioriteringarna i Aktias strategi är Aktia

Experience, ett kulturprogram som syftar till en utmärkt

kund- och medarbetarupplevelse. Aktia särskiljer sig

genom att erbjuda personlig och tillgänglig service för en

växande kundgrupp – The Aktia Experience. Kundfokus

är mer än ett strategiskt val för Aktia – det är ett

kulturellt beslut som är närvarande i vardagstänkande,

verksamhet och samarbete. Aktias kunniga och

engagerade medarbetare arbetar tillsammans i hela Aktia

för att leverera helhetslösningar och uppfylla kundernas

finansiella behov och mål genom en förmögenhetsplan.

Uppförandekod

För att stöda och vägleda ledning och medarbetare har

Aktia i sin uppförandekod sammanställt de mest centrala

reglerna och etiska principerna som ska iakttas när den

operativa ledningen och medarbetarna utför sina

arbetsuppgifter. Aktias uppförandekod omfattar bland

annat ledningens och medarbetarens roll som företrädare

för Aktia, handläggning av egna och närståendes

angelägenheter i Aktia, antikorruption, bisysslor och

förtroendeuppdrag samt om skydd av Aktias

företagshemligheter. Även regler gällande

insiderreglering och regler om förhindrande av

penningtvätt och finansiering av terrorism samt regler om

efterlevnad av finansiella sanktioner omfattas av

uppförandekoden.  Kundförhållandena är det mest

värdefulla i Aktias verksamhet och uppförandekoden

innehåller även de mest centrala reglerna om

sekretessplikt och hantering av eventuella kundklagomål.

Aktias uppförandekod uppdateras årligen av

compliancefunktionen, som samordnar nödvändiga

innehållsuppdateringar med interna intressenter.

Utbildning i Aktias uppförandekod är obligatorisk för alla

medarbetare och den operativa ledningen. Utbildningen

utförs årligen på en intern digital utbildningsplattform

och under året slutfördes utbildningen av 97,7 % av

Aktias medarbetare. HR följer upp att utbildningen

slutförs. Beroende på medarbetarens arbetsuppgifter

finns även krav på att utföra andra interna utbildningar

på den digitala plattformen. Överträdelser av Aktias

uppförandekod kan leda till påföljder i enlighet med

Aktias påföljdsförfarande.

Korruption och mutor

Aktias direktiv om gåvor och representation beskriver

Aktias vägledande principer om öppenhet och måttfullhet

samt hur Aktias medarbetare ska förhålla sig till

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	102
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

mottagande och givande av gåvor samt representation.

Direktivet är en del av Aktias arbete med att förebygga

och upptäcka mutor och korruption och beskriver även

hur Aktia utreder och vidtar åtgärder vid anmälningar

eller incidenter rörande mutor och korruption liksom även

den utbildning som sker på området. Direktivet omfattar

alla medarbetare och den operativa ledningen i Aktia

samt konsulter som arbetar för Aktia.

Syftet med direktivet är att förebygga och upptäcka

mutor och korruption och på så sätt säkerställa att Aktia

upprätthåller en hög etisk standard, inte ägnar sig åt

otillbörliga affärsmetoder, upprätthåller relationer med

sina kunder som bygger på förtroende, att

intressekonflikter hanteras effektivt och att tillämpliga

lagar och förordningar avseende bl.a.

korruptionsbekämpning efterföljs. Aktias

visselblåsarkanal fungerar som ett verktyg för att anmäla

misstanke om mutor och korruption. Särskild

uppmärksamhet ägnas åt sådana funktioner där Aktia

bedömt att det finns en förhöjd risk för mutor och

korruption på grund av de arbetsuppgifter som utförs och

ansvaret som ålagts funktionen. Medarbetare som har

direktkontakt med kunder, de som kan påverka inköp

eller upphandlingar samt de med beslutsmandat som rör

kunder har av Aktia bedömts vara särskilt utsatta för

risker kopplade till mutor och korruption.

Operativ risk

Enligt direktivet om anmälning, hantering av operativa

incidenter och rapportering till myndigheter ska Aktia

aktivt hantera risker som är inneboende i verksamheten

inom ramarna för riskaptiten. Rapporteringen av

operativa riskhändelser och hanteringen av rapporterade

incidenter är en viktig del av koncernens riskhantering

och analys. Verktyget Enterprise Information Tool (EIT)

på Aktias intranät används som en rapporteringskanal för

informationssäkerhetsincidenter som medarbetare

upptäckt. Den operativa riskfunktionen inom

riskkontrollen ansvarar för verktyget. De rapporterade

operativa riskerna måste hanteras aktivt, och alla

medarbetare är skyldiga att rapportera upptäckta

riskhändelser utan ogrundat dröjsmål enligt

instruktionerna. I synnerhet när det gäller

informationssäkerhet, dataskydd och riskhändelser som

involverar bedrägerier eller andra missbruksförsök, är det

ytterst viktigt att incidenten rapporteras omedelbart efter

att den upptäcks.

Förhindrande av penningtvätt

och finansiering av terrorism

Styrelsens instruktion om principer för att förhindra

penningtvätt och finansiering av terrorism beskriver de

allmänna principerna samt de interna rollerna och

ansvarsområdena inom organisationen för förhindrande

av finansiell brottslighet. Syftet med instruktionen är att

definiera tydliga principer och krav, baserade på Aktias

riskaptit, för att på så sätt säkerställa efterlevnaden av

regleringskrav som gäller Aktia samt att hantera och

begränsa risker relaterade till penningtvätt och

finansiering av terrorism.

Aktias arbete för att förhindra finansiell brottslighet utgör

grunden för en pålitlig och ansvarsfull finansiell

verksamhet. Aktia har en skyldighet att skydda sina

kunder och aktieägare samt integriteten och stabiliteten i

det finansiella systemet. Förhindrande av penningtvätt

och finansiering av terrorism är av största vikt för Aktia

för att kunna förhindra att Aktia används för penningtvätt

eller finansiering av terrorism. Det är också viktigt för

Aktia att säkerställa efterlevnad av finansiella sanktioner,

dvs. att Aktia uppfyller sin lagstadgade skyldighet att

iaktta finansiella sanktioner både i sin egen verksamhet

och att förhindra att Aktia direkt eller indirekt används

för brott mot, kringgående eller försök till kringgående av

finansiella sanktioner.

Aktias direktiv om kundkännedom, förhindrande av

penningtvätt och finansiering av terrorism samt

efterlevnad av finansiella sanktioner fastställer tydliga

krav gällande efterlevnad av regleringskrav relaterade till

finansiella sanktioner på Aktia samt en effektiv hantering

och begränsning av risker som uppstår vid bristande

efterlevnad av finansiella sanktioner. Syftet med

direktivet är dessutom att fastställa tydliga krav för

kundkännedom, som utgör grunden för förebyggande av

finansiell brottslighet.

Visselblåsning

Aktia använder en visselblåsarkanal som drivs av en

tredje part för att rapportera eventuella överträdelser.

Aktia har en etablerad process för att rapportera

misstänkta överträdelser, som också definieras i det

interna direktivet om hantering av misstänkta

överträdelser. Medarbetare kan anmäla misstänkta

överträdelser av bindande direktiv och regler via

visselblåsarkanalen konfidentiellt och vid behov även

anonymt. Detta omfattar överträdelser av regleringskrav,

Aktias interna regler och/eller uppförandekod. Externa

parter, även andra än kunder, kan rapportera misstänkta

eller upptäckta överträdelser via kanalen.

Visselblåsarkanalen finns på Aktias webbplats och på

intranätet. Det slutliga ansvaret för processen har

compliancefunktionen och intern revision.

Mer information om Aktias process för rapportering av

överträdelser finns i Aktias interna direktiv om hantering

av misstänkta överträdelser, och visselblåsarprocessen

beskrivs i Aktias uppförandekod. Aktia har en

organisationsstruktur för hantering av rapporter och har

utsett mottagare för rapporter om misstänkta eller

upptäckta överträdelser. Anmälda överträdelser

behandlas av Chief Compliance Officer och Chief Audit

Executive eller av dem utnämnda personer. De ansvarar

även för att hantera rapporterade överträdelser och

bedömningen av anmälda överträdelsers riktighet. 

Anmälningarna rapporteras efter ämne i

compliancefunktionens rapporter till den operativa

ledningen och styrelsen.

Utöver den årliga utbildningen i Aktias uppförandekod

som sker via den interna digitala utbildningsplattformen

kan compliancefunktionen vid behov anordna annan

utbildning.  Medarbetarna och den operativa ledningen

måste delta i utbildningen.  Den årliga utbildningen

omfattar vikten av och processen för anmälan av

misstänkta eller upptäckta överträdelser. De personer

som mottar överträdelserapporterna deltar också

regelbundet i annan utbildning inom området.

Aktias direktiv om hantering av misstänkta överträdelser 

omfattar skydd för visselblåsare. Enligt lag får Aktia inte

vidta repressalier mot visselblåsare. Dessutom förbinder

sig Aktia till att inte använda förfaranden som syftar till

att förhindra rapportering av överträdelser. Skyddet

gäller även personer som rapporterar överträdelser direkt

till Europeiska unionens behöriga institutioner eller organ.

G1-3 Förebyggande arbete mot, och

upptäckt av, korruption och mutor

Aktia arbetar proaktivt med att upptäcka och förebygga

överträdelser av Aktias uppförandekod samt interna och

externa regler. Aktias medarbetare uppmanas att

diskutera frågor kring regelefterlevnad med sin chef,

chefens chef eller en annan chef. Medarbetarna

uppmanas även att anmäla om misstänkta överträdelser

av regler i uppförandekoden och eventuella oetiska

affärsmetoder eller misstankar om sådana (s.k.

whistleblowing). 

Antikorruption

I Aktia råder nolltolerans för korruption, mutor och annan

otillbörlig påverkan. Aktia strävar efter ansvarsfullhet och

en hög affärsetisk nivå för att upprätthålla kundernas

förtroende för Aktia och finansmarknaden. Medarbetarna

och den operativa ledningen ska även alltid undvika

situationer där en förmån kan påverka mottagaren på ett

otillbörligt sätt. Aktias direktiv om gåvor och

representation (åtgärder för antikorruption och

bekämpning av mutor) fastställs av verkställande

direktören och gäller samtliga medarbetare och den

operativa ledningen samt konsulter som arbetar för Aktia.

Vägledande principer om antikorruption ingår även i

uppförandekoden, som innehåller principer om

förebyggande av intressekonflikter och givande och

mottagande av gåvor och representation.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	103
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia ska försäkra sig om att ombud och andra

samarbetspartners har effektiva rutiner och praxis för att

motverka korruption och mutor samt undvika samarbete

med entreprenörer och underleverantörer för vilka det

finns en högre risk för mutor och korruption. I enlighet

med uppförandekoden stöder Aktia varken direkt eller

indirekt politiska partier, enskilda politiker eller

kandidater i politiska val.

Samtliga medarbetare ska i samband med anställningen

genomföra en antikorruptionsutbildning. Utbildningen ska

därtill årligen genomföras via den interna digitala

utbildningsplattformen för att säkerställa att den

operativa ledningen och medarbetarna känner till

förfarandesätten inom området. Den årliga utbildningen

innehåller riktlinjer som medarbetarna och den operativa

ledningen ska förhålla sig till vid mottagande och givande

av olika förmåner samt om antikorruption.

Förmåner vars värde överskrider en viss gräns ska

anmälas i Aktias interna incidenthanteringssystem.

Anmälningarna är synliga för anmälarens chef,

riskkontrollfunktionen och compliancefunktionen. Aktias

visselblåsarkanal fungerar även som ett verktyg för att

anmäla misstanke om mutor och korruption. Anmälningar

avseende mutor och korruption behandlas av Chief

Compliance Officer och Chief Audit Executive, som är

oberoende av dem som är delaktiga i fallet.

Compliancefunktionen ansvarar för att rapportera

eventuella anmälningar avseende mutor och korruption i

sin kvartalsrapport till den operativa ledningen och

styrelsen.

Alla Aktias medarbetare, både den operativa ledningen

och medarbetarna, ska utföra utbildningen i

uppförandekoden på Aktias digitala utbildnings­

plattform. Utbildningen består av åtta (8) moduler och

omfattar områdena kundklagomål, sekretess, hantering

av intressekonflikter, anmälan av misstänkta

handelsorder och transaktioner med finansiella

instrument, gåvor och representation, rapportering om

överträdelse, insider- och handelsregler samt bisysslor

och förtroendeuppdrag. Den operativa riskfunktionen

följer upp slutförandeprocenten och rapporterar den i

riskkontrollfunktionens rapportering till den operativa

ledningen och styrelsen.

Utförande av den obligatoriska utbildningen i Aktias uppförandekod	2025	2024
Antal personer som deltagit i utbildningen	818	887
Deltagandeprocent	97,7 %	99,7 %

I Aktia kan fall avseende mutor och korruption anmälas

via olika kanaler, till exempel via Aktias interna

incidenthanteringssystem. Systemet administreras av

riskkontrollfunktionen, som är oberoende av andra

verksamheter och rapporterar om gjorda anmälningar till

compliancefunktionen. Visselblåsarkanalen kan också

användas för att anmäla misstanke om mutor och

korruption. Anmälningar avseende mutor och korruption

behandlas av Chief Compliance Officer och Chief Audit

Executive. Compliancefunktionen ansvarar för att

rapportera eventuella anmälningar avseende mutor och

korruption i sin kvartalsrapport. Aktia har under

rapporteringsperioden inga anmälda fall avseende

korruption eller mutor.

Förhindrande av penningtvätt och

finansiering av terrorism

Globala konflikter har ytterligare ökat de inneboende

riskerna för att finansiella tjänster utnyttjas för

penningtvätt, finansiering av terrorism eller kringgående

av finansiella sanktioner (nedan ”finansiell brottslighet”).

Aktia inser allvaret som dessa risker utgör för

finansbranschen och är engagerad i arbetet med att

förebygga dessa. Aktias arbete för att begränsa och

hantera riskerna för finansiell brottslighet bygger på

principen om de tre försvarslinjerna. Aktia har fortsatt

investera i sitt förebyggande arbete avseende

penningtvätt och finansiering av terrorism och allokerat

resurser för att stärka sina rutiner inom detta område.

Därutöver förmedlar Aktia fortsättningsvis inte

betalningar till och från Ryssland och Belarus.

Aktia och dess dotterbolag, som aktörer på

finansmarknaden, följer lagstiftningen om förebyggande

av penningtvätt och finansiering av terrorism, nationella

frysningsbeslut och annan relevant reglering, som EU:s

sanktionsförordningar. Aktia har höga affärsetiska

standarder och effektiva interna kontroller för att

förebygga missbruk och finansiell brottslighet. I detta

ingår även att följa med negativa trender på området,

såsom digitala bedrägerier, som ökat i snabb takt även i

Finland. Aktia följer situationen noggrant och arbetar för

att öka medvetenheten hos sina kunder och för att

säkerställa säker användning av Aktias tjänster. 

Aktia tillämpar ett riskbaserat tillvägagångssätt för att

förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det

riskbaserade tillvägagångssättet innebär en kontinuerlig

bedömning och förståelse av riskerna förknippade med

Aktias olika verksamheter. Det riskbaserade

tillvägagångssättet inkluderar regelbundna

uppdateringar av Aktias och dess dotterbolags

riskbedömningar. Riskbedömningarna omfattar de

inneboende riskerna förknippade med kunder, bransch,

produkter, tjänster, transaktioner, distributionskanaler,

länder, geografiska områden och tekniker samt

införandet av proportionerliga och robusta

kundkännedomsprocesser.

Riskbedömningen har en viktig roll i arbetet med att

identifiera de centrala utvecklingsområdena för att kunna

begränsa kvarstående risker för att Aktia eller dess

produkter och tjänster används för brottsliga syften.

Genom att känna sina kunder, förstå arten av deras

verksamhet och genom att följa upp kundförhållandet

och transaktioner, begränsar och kontrollerar Aktia risken

för att de tjänster som Aktia tillhandahåller används för

brottsliga syften. Ovanliga transaktioner och åtgärder

undersöks och tvivelaktiga transaktioner och åtgärder

rapporteras till Centralen för utredning av penningtvätt.

Aktias interna regler, förfarandesätt, processer,

systemstöd och regelbunden utbildning, t.ex. årlig

koncernomfattande obligatorisk utbildning på Aktias

digitala utbildningsplattform kompletterad av

skräddarsydda utbildningar anordnade av Aktias FCP-

funktion (funktionen för bekämpning av finansiell

brottslighet), stöder medarbetarna i arbetet och

säkerställer att Aktia och dess tjänster inte utnyttjas för

brottsliga syften. Aktia samarbetar med

tillsynsmyndigheter, behöriga myndigheter och andra

aktörer inom den privata sektorn för att utbyta

information för att på så sätt stärka de gemensamma

samhälleliga insatserna för att förebygga finansiell

brottslighet. 

G1-4 Bekräftade fall av korruption

och mutor

Fall av korruption och mutor	2025	2024
Antalet fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor	0	0
Antalet bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och mutor	0	0

År 2025 mottogs inga anmälningar om korruption eller

mutor och inga operativa riskhändelser förknippade med

dessa upptäcktes. Inga fällande domar har utdömts, och

inga böter har betalats för brott mot lagar mot korruption

och mutor.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	104
Styrelsens verksamhetsberättelse |  Hållbarhetsrapport  | Bokslut

Bokslut

Aktia Bank Abp – Koncernens bokslut	105
Aktia Bank Abp – Moderbolagets bokslut	179
Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2025	208
Revisionsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp	209
Hållbarhetsgranskningsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp	214

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	105
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp – Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning	106
Koncernens totalresultat	106
Koncernens balansräkning	107
Förändring av koncernens eget kapital	108
Koncernens kassaflödesanalys	109
K1 Koncernens redovisningsprinciper	110
K2 Koncernens riskhantering	119
K3 Koncernens segmentrapportering	135
K4 Räntenetto	136
K5 Utdelning	136
K6 Provisionsnetto	136
K7 Livförsäkringsnetto	137
K8 Nettoresultat från finansiella transaktioner	139
K9 Övriga rörelseintäkter	140
K10 Personal	140
K11 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	141
K12 Övriga rörelsekostnader	141
K13 Skatter	142
K14 Resultat per aktie	142
K15 Klassificering av tillgångar och skulder	143

K16 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	145
K17 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	145
K18 Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	145
K19 Lån och övriga fordringar	146
K20 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie	146
K21 Kontanta medel	147
K22 Derivatinstrument och säkringsredovisning	147
K23 Placeringar i intresseföretag och joint ventures	151
K24 Immateriella tillgångar och goodwill	151
K25 Nyttjanderättstillgångar	152
K26 Förvaltningsfastigheter	152
K27 Övriga materiella tillgångar	153
K28 Övriga tillgångar	153
K29 Latenta skattefordringar och -skulder	153
K30 Skulder till centralbanker	154
K31 Depositioner	154
K32 Emitterade skuldebrev	155
K33 Efterställda skulder	156

K34 Övriga skulder till kreditinstitut	156
K35 Skulder från försäkringsverksamhet	156
K36 Övriga skulder	162
K37 Eget kapital	163
K38 Finansiella tillgångar och skulder	165
K39 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost	169
K40 Ställda och erhållna säkerheter	170
K41 Åtaganden utanför balansräkningen	170
K42 Dotterbolag och intresseföretag som ingår i koncernbokslutet	171
K43 Transaktioner med närstående	172
K44 Förmånsbestämda pensionsplaner	174
K45 Aktiebaserade incitamentsprogram	175

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	106
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Koncernens resultaträkning

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Ränteintäkter		317 471	424 981
Räntekostnader		-178 655	-272 944
Räntenetto	K4	138 816	152 037
Utdelningar	K5	180	344
Provisionsintäkter		142 335	141 039
Provisionskostnader		-17 697	-16 747
Provisionsnetto	K6	124 638	124 292
Resultat från försäkringsservice		12 453	19 672
Resultat från investeringsavtal		9 645	9 336
Resultat från placeringsverksamheten		8 486	1 221
Livförsäkringsnetto	K7	30 584	30 229
Nettoresultat från finansiella transaktioner	K8	935	1 290
Övriga rörelseintäkter	K9	657	596
Rörelseintäkter totalt		295 809	308 788
Personalkostnader	K10	-82 536	-80 482
IT-kostnader		-53 730	-51 548
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	K11	-17 279	-23 736
Övriga rörelsekostnader	K12	-31 692	-22 811
Rörelsekostnader totalt		-185 237	-178 577
Nedskrivning av goodwill	K24	-47 719	—
Nedskrivning av immateriella tillgångar	K24	-22 343	-25 028
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	K20	-15 771	-10 626
Andel av intresseföretagens resultat		112	89
Rörelseresultat		24 852	94 646
Skatter	K13	-14 584	-18 750
Räkenskapsperiodens vinst		10 267	75 896

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp		10 267	75 896
Totalt		10 267	75 896
Resultat per aktie (EPS), euro	K14	0,14	1,04
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro	K14	0,14	1,04

Koncernens totalresultat

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Räkenskapsperiodens vinst		10 267	75 896
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		11 573	8 357
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		-57	1 576
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		196	290
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		11 711	10 222
Förmånsbestämda pensionsplaner		-76	242
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen		-76	242
Räkenskapsperiodens totalresultat		21 902	86 360
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp		21 902	86 360
Totalt		21 902	86 360

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	107
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Koncernens balansräkning

(1 000 euro)	Not	31.12.2025	31.12.2024
Tillgångar
Räntebärande värdepapper		56 672	74 294
Aktier och andelar		171 250	180 002
Placeringar för fondanknutna försäkringar		1 518 431	1 325 519
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	1 746 353	1 579 815
Räntebärande värdepapper		983 714	1 022 251
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	983 714	1 022 251
Räntebärande värdepapper	K18	404 289	425 933
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	488 092	581 313
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 881 880	7 776 920
Kontanta medel	K21	76 640	65 342
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde		8 850 901	8 849 508
Derivatinstrument	K22	46 579	68 797
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23	2 800	2 748
Goodwill	K24	32 676	80 395
Immateriella tillgångar 1	K24	65 546	70 690
Nyttjanderättstillgångar	K25	21 263	20 154
Förvaltningsfastigheter	K26	59 592	61 808
Övriga materiella tillgångar	K27	7 696	7 755
Materiella och immateriella tillgångar 1		186 772	240 803
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1		76 317	70 142
Övriga tillgångar		73 632	50 002
Övriga tillgångar totalt	K28	149 949	120 144
Inkomstskattefordringar		335	1 198
Latenta skattefordringar	K29	12 783	18 994
Skattefordringar		13 118	20 191
Tillgångar totalt		11 980 185	11 904 257

1 Implementeringskostnader för molntjänster om 3,8 miljoner euro för 2024 som inte är distinkta har omklassificerats från immateriella tillgångar till 

förutbetalda kostnader. För mer information, se noterna K24 och K28.

(1 000 euro)	Not	31.12.2025	31.12.2024
Skulder
Skulder till centralbanker	K30	—	200 000
Depositioner från kreditinstitut		76 473	128 386
Depositioner från allmänheten och offentliga samfund		4 077 720	4 083 767
Övriga depositioner		370 000	460 000
Depositioner 2	K31	4 524 193	4 672 153
Derivatinstrument	K22	148 923	181 200
Emitterade skuldebrev	K32	4 302 419	3 979 237
Efterställda skulder	K33	156 637	153 494
Övriga skulder till kreditinstitut	K34	75 000	75 000
Övriga finansiella skulder 2		4 534 056	4 207 731
Skulder från försäkringsavtal		403 724	441 521
Skulder från investeringsavtal		1 437 553	1 245 351
Skulder från återförsäkringsavtal		4 003	4 506
Skulder från försäkringsverksamhet	K35	1 845 280	1 691 378
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		119 616	117 182
Övriga skulder		55 454	40 283
Övriga skulder totalt	K36	175 070	157 465
Avsättningar	K20	1 562	944
Inkomstskatteskulder		8 038	334
Latenta skatteskulder	K29	37 403	51 199
Skatteskulder		45 441	51 533
Skulder totalt		11 274 526	11 162 405
Eget kapital
Bundet eget kapital		152 649	140 938
Fritt eget kapital		493 550	541 455
Aktieägarnas andel av eget kapital		646 199	682 393
Innehavare av övrigt primärkapital		59 460	59 460
Eget kapital	K37	705 659	741 853
Skulder och eget kapital totalt		11 980 185	11 904 257

2) Grupperingen av depositioner och övriga finansiella skulder har förändrats från och med 1.1.2025. Skulder till centralbanker presenteras som en

separat rad i balansräkningen. Skulder till samfund och kreditinstitut, som tidigare ingick i övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund

inom övriga finansiella skulder, ingår från och med 1.1.2025 i depositionerna. Jämförelseåret motsvarar den nya grupperingen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	108
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Förändring av koncernens eget kapital

(1 000 euro)	Aktiekapital	Fond för verkligt värde	Fond för aktierelaterade ersättningar	Fond för fritt eget kapital	Balanserade vinstmedel	Aktieägarnas andel av eget kapital	Innehavare av övrigt primärkapital	Totalt eget kapital
Eget kapital 1.1.2024	169 732	-39 017	7 743	144 189	362 741	645 389	59 460	704 849
Aktieemission				2 916		2 916		2 916
Förvärv av egna aktier					-1 363	-1 363		-1 363
Avyttring av egna aktier				922	1 363	2 285		2 285
Utdelning till aktieägare					-50 873	-50 873		-50 873
Räkenskapsperiodens vinst					75 896	75 896		75 896
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		8 357				8 357		8 357
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		1 576				1 576		1 576
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		290				290		290
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		10 222				10 222		10 222
Förmånsbestämda pensionsplaner					242	242		242
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen					242	242		242
Räkenskapsperiodens totalresultat		10 222			76 138	86 360		86 360
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt					-1 860	-1 860		-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)			-462		—	-462		-462
Eget kapital 31.12.2024	169 732	-28 794	7 281	148 028	386 146	682 393	59 460	741 853
Eget kapital 1.1.2025	169 732	-28 794	7 281	148 028	386 146	682 393	59 460	741 853
Aktieemission				3 718		3 718		3 718
Förvärv av egna aktier					-1 840	-1 840		-1 840
Avyttring av egna aktier				162	1 840	2 001		2 001
Utdelning till aktieägare					-59 948	-59 948		-59 948
Räkenskapsperiodens vinst					10 267	10 267		10 267
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		11 573				11 573		11 573
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		-57				-57		-57
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		196				196		196
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		11 711				11 711		11 711
Förmånsbestämda pensionsplaner					-76	-76		-76
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen					-76	-76		-76
Räkenskapsperiodens totalresultat		11 711			10 191	21 902		21 902
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt					-1 860	-1 860		-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)			-181			-181		-181
Återföring av utdelningsskuld för makulerade aktier					13	13		13
Eget kapital 31.12.2025	169 732	-17 083	7 100	151 908	334 543	646 199	59 460	705 659

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	109
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Koncernens kassaflödesanalys

(1 000 euro)	2025	2024
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat	24 852	94 646
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	107 794	66 624
Avvecklad verkligt värde säkring	—	-13 959
Betalda inkomstskatter	-16 046	-22 080
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i fordringar och skulder	116 599	125 231
Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet	-196 998	125 176
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	14 711	-5 347
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	49 267	49 468
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning	—	-25 000
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning	21 000	87 700
Lån och övriga fordringar 1	-59 482	212 073
Placeringar för fondanknutna försäkringar	-192 912	-191 929
Övriga tillgångar	-29 583	-1 789
Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet	148 210	-217 705
Depositioner	-348 333	-467 756
Emitterade skuldebrev	327 727	345 264
Övriga finansiella skulder	—	-246 000
Skulder från försäkringsverksamhet	153 902	162 414
Övriga skulder	14 914	-11 626
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt	67 811	32 702
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i förvaltningsfastigheter	-143	—
Investering i materiella och immateriella tillgångar	-32 893	-30 460
Försäljning av materiella och immateriella tillgångar	—	35
Kapitallån till intresseföretag	56	56
Förvärv av ägarintresseföretag	-106	—
Utdelning från intresseföretag	112	189
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt	-32 975	-30 180

(1 000 euro)	2025	2024
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, ökning	—	101 250
Efterställda skulder, minskning	—	-70 000
Betald ränta på primärkapital (AT1)	-2 325	-2 325
Avyttring av egna aktier	2 001	2 285
Betald utdelning	-59 948	-50 873
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt	-60 271	-19 662
Förändring i likvida medel	-25 435	-17 140
Likvida medel vid årets början	76 552	93 692
Likvida medel vid årets slut	51 116	76 552
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa	471	478
Finlands Banks checkräkning exkl. minimireservdeposition i Finlands Bank	28 938	14 668
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	21 707	61 406
Totalt	51 116	76 552
Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivning av räntebärande värdepapper	-373	262
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	11 663	-12 823
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	15 771	10 626
Förändring i verkligt värde	-9 384	21 283
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar	84 532	45 199
Avvecklad verkligt värde säkring	4 906	2 813
Förändring i förvaltningsfastigheternas verkliga värden	1 084	-122
Förändring av aktierelaterade ersättningar	-390	-634
Övriga justeringar	-15	21
Totalt	107 794	66 624

1 Inkluderar förändring av depositioner i Finlands Bank om -42 (-128) miljoner euro.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	110
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K1 Koncernens redovisningsprinciper

Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut för

räkenskapsåret 1.1– 31.12.2025 har godkänts av styrelsen

26.2.2026 och fastställs av bolagsstämman 1.4.2026.

Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort i

Helsingfors. Aktia Bank Abp:s bokslut och

delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor

www.aktia.com

Grund för upprättande

Aktia Bank Abp:s koncernbokslut är upprättat i enlighet

med de internationella bokslutsstandarderna IFRS

(International Financial Reporting Standards) utgivna av

IASB (International Accounting Standards Board) sådana

som de antagits av EU. Vid upprättande av noterna till

koncernredovisningen har även gällande finsk

bokförings- och aktiebolagslagstiftning, lagen om

hypoteksbanksverksamhet, lagen om hypoteksbanker

och säkerställda obligationer jämte

myndighetsbestämmelser beaktats. Bokslutets siffror

presenteras i tusen euro, om inte annat anges.

Koncernredovisningen har upprättats enligt upplupet

anskaffningsvärde, förutom där annat är angivet i

redovisningsprinciperna.

Koncernen bedömer att nya eller reviderade IFRS-

standarder utgivna av IASB eller tolkningsuttalanden från

IFRIC (International Financial Reporting Interpretations

Committee) som trädde i kraft 1.1.2025 inte har någon

väsentlig inverkan på koncernens framtida resultat,

finansiella ställning eller upplysningar. Nya och

reviderade standarder utgivna av IASB som ännu inte har

trätt i kraft förväntas inte heller ha någon väsentlig

inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Följande nya och ändrade IFRS-standarder kommer

att påverka redovisning av framtida transaktioner

och affärshändelser

IFRS 18 (Presentation and Disclosure in Financial

Statements) publicerades av IASB i april 2024 och har

antagits av EU 13.2.2026. IFRS 18 fastställer kraven för

presentation och upplysningar i finansiella rapporter och

ersätter IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Den

nya standarden träder i kraft för räkenskapsperioder som

börjar 1.1.2027 eller senare, med möjlighet till tidigare

tillämpning. Standarden behöver tillämpas retroaktivt för

jämförelseperioderna och fokuserar främst på

presentation och upplysningar i de finansiella

rapporterna, med särskild betoning på resultaträkningen

och rapporteringen av finansiell prestation. Aktia

utvärderar effekten av IFRS 18 på sin koncernredovisning,

men eftersom den inte ändrar redovisnings- och

värderingsprinciperna förväntas den inte ha någon

väsentlig inverkan förutom för presentationen av

finansiell information.

Förändringar i redovisningsprinciper

och presentation

Presentation av leasingfordringar och finansiella

tillgångar

I bokslutet för 2025 presenteras leasingfordringar

hänförliga till 'sale-and-leaseback'-transaktioner som

lånefordringar i stället för som leasingfordringar.

Jämförelsesiffrorna presenteras på motsvarande sätt.

Presentation av depositioner och övriga

finansiella skulder

Grupperingen av depositioner och övriga finansiella

skulder har förändrats från och med 1.1.2025. Skulder till

centralbanker har separerats från depositioner och

presenteras som en separat rad i balansräkningen.

Skulder till samfund och kreditinstitut, som tidigare ingick

i övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund

inom övriga finansiella skulder, ingår från och med

1.1.2025 i depositionerna. Jämförelseåren motsvarar den

nya grupperingen.

Redovisningsprinciper som kräver

uppskattningar och ledningens

bedömning

Vid upprättande av redovisning i enlighet med IFRS-

standarderna krävs att ledningen gör vissa

uppskattningar och bedömningar som påverkar intäkter

och kostnader samt tillgångars och skulders

eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen.

Koncernens centrala antaganden gäller framtiden och

viktiga osäkerhetsfaktorer i anslutning till balansdagens

uppskattningar och berör bland annat uppskattning och

bedömning av verkligt värde, nedskrivning av finansiella

tillgångar, nedskrivning av lån och övriga fordringar,

nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar

samt antaganden gjorda i aktuariella beräkningar.

Finansiella tillgångar

Ledningens bedömning behövs vid uppskattning av

belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden vid

utvärdering av nedskrivning av finansiella tillgångar.

Estimaten är baserade på antaganden gällande olika

faktorer som kan påverka de förväntade kreditförlusterna

(ECL). Det verkliga utfallet kan variera i förhållande till

dessa antaganden, vilket inverkar på kommande

förändringar i reserveringar för nedskrivningar.

Principerna beskrivs under rubriken Nedskrivning av

finansiella tillgångar.

Beräkningen av ECL innehåller väsentliga bedömningar.

Till stöd för koncernens ECL-beräkningar finns en

expertpanel som bland annat består av ledningen för risk-

och ekonomifunktionen samt koncernens chefsekonom.

För modellbaserad ECL beaktar expertpanelen bland

annat olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer.

För individuella ECL nedskrivningar beaktas bland annat

gäldenärens betalningsförmåga och

nettoförsäljningsvärde för eventuella säkerheter.

Bedömningarna görs utgående från den information som

finns tillgänglig vid rapporteringstidpunkten.

Uppskattning och bedömning av verkligt värde

Värderingen av onoterade finansiella tillgångar eller

andra finansiella tillgångar där tillgången till

marknadsprisinformation är begränsad kräver ledningens

bedömning. Principerna för värdering till verkligt värde

beskrivs under rubriken Värdering till verkligt värde för

finansiella instrument. Verkliga värden för finansiella

tillgångar som innehas till förfall i syfte att erhålla

avtalsenliga kassaflöden är känsliga både för räntenivåns

förändringar och för instrumentens likviditet och

riskpremier.

Leasingavtal

Vissa leasingavtal innehåller förlängningsoptioner

respektive uppsägningsoptioner. En bedömning av

huruvida det är rimligt säkert att en förlängningsoption

kommer att utnyttjas görs vid leasingavtalets början.

Koncernen omprövar leasingperioden vid inträffande av

viktig händelse eller betydande omständigheter som ligger

inom koncernens kontroll och som påverkar huruvida det

är rimligt säkert att koncernen kommer att utnyttja, eller

inte utnyttja, en option i det ursprungliga avtalet.

Aktuariella beräkningar

Beräkningen av skulder från försäkringsavtal baserar sig

på aktuariella antaganden och medför alltid osäkerhet.

Beräkningarna baserar sig på antaganden om bland annat

kommande ränteläge, dödlighet, sjuklighet och framtida

kostnadsnivå. Detta beskrivs närmare i not K35 Skulder

från försäkringsverksamhet. Aktia strävar efter att i så

stor grad som möjligt använda samma antaganden som i

Solvens II regelverket.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har ett incitamentprogram för nyckelpersoner

i ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela

personalen och koncernen gör löpande en värdering av

det sannolika utfallet av programmen. Principerna

beskrivs ovan under rubriken Ersättningar till anställda

och Aktierelaterade ersättningar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	111
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Konsolideringsprinciper

Koncernen bedömer för respektive transaktion om ett

rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv föreligger. Ett

rörelseförvärv föreligger om företaget erhåller

bestämmande inflytande över en rörelse. En rörelse

består av aktiviteter och tillgångar och utgörs av

processer som kan producera varor eller tjänster till

kunder för att ge avkastning i den ordinära

verksamheten. Transaktioner, där i allt väsentligt det

verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av

en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar, redovisas

genom en förenklad bedömning som ett tillgångsförvärv.

Valet att använda den förenklade bedömningen tillämpas

transaktion för transaktion.

Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Aktia Bank Abp

och dess dotterbolag över vilka moderbolaget har

bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande

föreligger om koncernen har inflytande över

investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till

rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda

sitt inflytande över investeringen till att påverka

avkastningen. Vid bedömningen om huruvida ett

bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella

röstberättigande aktier samt om faktisk kontroll

föreligger. Konsolideringen av dotterbolag sker från och

med förvärvstidpunkten till och med den tidpunkt då det

bestämmande inflytandet upphör.

Koncernbokslutet omfattar dotterbolag där moderbolaget

har bestämmande inflytande i investeringsobjektet.

Bestämmande inflytande innebär även att moderbolaget

ska ha rätt till rörlig avkastning och möjlighet att använda

sitt inflytande för att påverka avkastningen från

investeringsobjektet. Vid eliminering av koncerninterna

aktieinnehav har förvärvsmetoden använts.

Förvärvsmetoden innebär att det förvärvade företagets

identifierbara tillgångar, skulder, eventualtillgångar och

eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten värderas till

verkligt värde. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning,

eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och

verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv),

överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar

och skulder redovisas skillnaden som goodwill.

Transaktionsutgifter, med undantag av utgifter hänförliga

till emission av egetkapitalinstrument eller

skuldinstrument, som uppkommer i samband med ett

förvärv redovisas direkt i resultaträkningen. Överförd

ersättning i samband med förvärv inkluderar inte

betalningar som avser reglering av tidigare

affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i

resultaträkningen. Villkorade köpeskillingar redovisas till

verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den

villkorade köpeskillingen är klassificerad som

egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och

reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade

köpeskillingar omvärderas dessa vid varje

rapporteringstidpunkt och förändringen redovisas i

periodens resultat.

Koncernbokslutet omfattar intresseföretag över vilka

koncernen har ett betydande, men inte bestämmande,

inflytande över den driftsmässiga och finansiella

styrningen. Ett betydande inflytande erhålls vanligtvis

genom innehav där koncernen innehar mellan 20 och

50 % av de röstberättigade aktierna. Vid konsolidering av

intresseföretagen har kapitalandelsmetoden använts.

Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av

intresseföretagets eget kapital och resultat ökar eller

minskar de bokförda aktiernas värde vid

bokslutstidpunkten. Koncernens andel av

intresseföretagens övriga totalresultat redovisas på en

separat rad i koncernens övriga totalresultat.

I koncernbokslutet elimineras alla interna

affärstransaktioner, fordringar, skulder, utdelningar,

vinster och förluster. Orealiserade vinster som

uppkommer från transaktioner med intresseföretag och

joint ventures elimineras enligt koncernens ägarandel i

företaget. Orealiserade förluster elimineras på

motsvarande sätt som orealiserade vinster, men endast i

den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess

proportionella andel av nettotillgångarna och redovisas

separat i konsoliderat eget kapital. I samband med

förvärv identifieras eventuella innehav utan

bestämmande inflytande vid förvärvstidpunkten i det

förvärvade företaget. I samband med stegvisa förvärv

fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande

uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde

och värdeförändringen redovisas i periodens resultat.

Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och

värdeförändringen redovisas i periodens resultat när

avyttringar leder till att bestämmande inflytande upphör.

Segmentrapportering

Segmentrapportering presenteras på ett sätt som

överensstämmer med den interna rapportering som

lämnas till högsta verkställande beslutsfattare. Högsta

verkställande beslutsfattare är den funktion som ansvarar

för tilldelning av resurser och bedömning av

rörelsesegmentens resultat. Koncernens ledningsgrupp,

som utses av styrelsen, har identifierats som företagets

högsta verkställande beslutsfattare.

Centraliserade funktioners kostnader allokeras till

segmenten enligt resursanvändning, definierade projekt

och olika fördelningsnycklar. Aktia Bank Abp allokerar

inte det egna kapitalet till de olika segmenten.

Koncerninterna transaktioner elimineras i respektive

segment om enheterna tillhör samma segment.

Koncerninterna transaktioner mellan enheter i olika

segment ingår i elimineringar.

Prissättningen mellan segmenten baserar sig på

marknadspriser.

Segment Bankverksamhet omfattar bankverksamhetens

privat- och företagskunder (exklusive Private Banking-

kunder).

Segment Kapitalförvaltning omfattar

kapitalförvaltningsverksamhet inklusive Private Banking-

verksamheten.

Segment Livförsäkring omfattar

livförsäkringsverksamhet, vilket inkluderar dotterbolaget

Aktia Livförsäkring Ab och dess fastighetsbolag.

Segment Koncernfunktioner omfattar koncernens

treasury-verksamhet samt övriga centraliserade

funktioner i Aktia Bank Abp.

Valutaomräkning

Aktia Bank Abp:s funktionella valuta är euro, vilken även

utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och

koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära

ekonomiska miljöer där bolaget bedriver sin verksamhet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den

funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas

om till den funktionella valutan enligt balansdagens

valutakurs. Tillgångar och skulder bundna till utländska

valutor som inte hör till euroområdet har omräknats till

euro enligt Europeiska centralbankens medelkurs på

bokslutsdagen. De kursdifferenser som uppstått vid

värderingen har i resultaträkningen redovisats som

Nettointäkter från valutaverksamhet. De kursdifferenser

som uppkommer från livförsäkringsverksamheten

redovisas i Nettointäkter från placeringsverksamheten

och ingår i Livförsäkringsnettot.

Intäkts- och kostnadsföringsprinciper

Räntor och utdelningar

Ränteintäkter och -kostnader periodiseras över avtalets

löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod

redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i

förhållande till utestående belopp över perioden fram till

förfallodagen. Ränteintäkter och -kostnader hänförliga till

livförsäkringsverksamhetens Finansiella tillgångar

redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat

från placeringsverksamheten och ingår i

Livförsäkringsnettot.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	112
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av

värdeminskning används vid beräkning av ränteintäkten

den ursprungliga effektiva räntesatsen.

Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter

för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla

betalning konstaterats.

Provisioner

Provisionsintäkter består främst av provisioner från fond-

och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling, kort- och

betalningsförmedling, in- och utlåning, valuta- och

utlandsverksamhet samt förmedling av försäkringar.

Provisionskostnader består av kostnader som är direkt

relaterade till tjänster vars intäkter redovisats som

provisionsintäkter. Provisionsintäkter och -kostnader

redovisas enligt prestationsprincipen, vilket beroende på

tjänstens natur antingen är linjärt över tid i takt med att

tjänsten levereras eller vid en viss tidpunkt då tjänsten

utförs.

Kostnaden för förvärv av nya försäkringar eller förnyade

försäkringar behandlas inom försäkringsverksamheten

som provisionskostnader och ingår i övriga

rörelsekostnader.

Försäkringsavtal

Försäkringar som klassificeras som försäkringsavtal

redovisas som resultat från försäkringsservice inom

Livförsäkringsnettot. Resultatet från försäkringsservice

innehåller de intäkter och kostnader som hänför sig till

försäkringsverksamheten samt förändringar av vissa

antaganden relaterade till framtida kassaflöden. Som

försäkringsavtal klassificeras avtal där utfärdaren påtar

sig en betydande försäkringsrisk och avtalen måste

inkludera minst en försäkringskomponent (riskförsäkring,

försäkringsavtal med dödsfallsersättning som är något

annat än 100 % av besparingen eller försäkringar med

möjlighet till betydande kundgottgörelse).

Investeringsavtal

För investeringsavtal redovisas erhållna

försäkringspremier och ersättningar som premieinkomst

eller utbetalda försäkringsersättningar i

resultaträkningen och ingår i Livförsäkringsnettot.

Investeringsavtal är avtal som inte klassificeras som

försäkringsavtal.

Övriga intäkter och kostnader

Övriga intäkter och kostnader redovisas enligt

prestationsprincipen.

Avskrivningar

För materiella och immateriella tillgångar görs linjära

planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet

med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas

restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna

vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De

uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag

är följande:

Byggnader	40 år
Grundreparationer av byggnader	5–10 år
Övriga materiella tillgångar	2–5 år
Immateriella tillgångar (IT-anskaffningar)	3–10 år

Koncernen fortsätter investera i och uppgradera sitt

basbanks- och försäkringssystem och har i samband med

systemutvecklingsarbetet gjort en ny bedömning av de

befintliga IT-systemens tillgångsvärden och

avskrivningstider. Från och med 31.12.2024 har

avskrivningstiderna på de befintliga tillgångarna

uppdaterats till maximalt fem år.

Om anläggningstillgången klassificeras i enlighet med

IFRS 5, Tillgångar som innehas till försäljning och

avvecklade verksamheter, upphör avskrivningen.

Ersättningar till anställda

Pensionsplaner

Koncernen redovisar pensionsplaner som

avgiftsbestämda eller som förmånsbestämda. För

avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen fasta

avgifter till externa pensionsförsäkringsbolag. Koncernen

har efter detta ingen juridisk eller faktisk förpliktelse att

betala ytterligare avgifter, ifall

pensionsförsäkringsbolagen inte har tillräckliga tillgångar

att betala de anställdas pension för innevarande eller

tidigare perioder. Den mest betydande avgiftsbestämda

pensionsplanen är basförsäkringen enligt lagen om

pension för arbetstagare (ArPL). Utomstående

pensionsförsäkringsbolag ansvarar för pensionsskyddet i

koncernens bolag. Pensionsförsäkringspremierna för de

arrangemang som klassificerats som avgiftsbestämda har

periodiserats att motsvara prestationslönerna i bokslutet.

Koncernen har även frivilliga förmånsbestämda

pensionsplaner. I de förmånsbestämda pensionsplanerna

har koncernen förpliktelser kvar efter inbetalningarna för

räkenskapsperioden och bär den aktuariella risken och/

eller placeringsrisken. Koncernens förmånsbestämda

pensionsplaner redovisas i enlighet med IAS 19

Ersättningar till anställda. Beräkningen utförs av en

kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade

”Projected Unit Credit”-metoden. För förmånsbestämda

pensionsansvar har en skuld upptagits i bokslutet.

Omvärderingseffekterna från pensionsansvaret redovisas

i övrigt totalresultat.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har ett incitamentprogram för nyckelpersoner

i ledande ställning och ett aktiesparprogram för hela

personalen. Koncernen gör löpande en värdering av det

sannolika utfallet av incitamentprogrammen.

Incitamentprogrammens intjänade förmåner värderas till

verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs linjärt

under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen

genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant.

För den del av programmet som betalas med

egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring

i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.

För den del av programmet som betalas kontant bokförs

en skuld vid bokslutstidpunkten. Kostnaden periodiseras

linjärt under året och ingår i personalkostnader.

Skatter

Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare

års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden

redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster

som redovisas direkt mot eget kapital, varvid

skatteeffekten redovisas som en del av det egna

kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad

beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs

gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda

värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent

skattefordran redovisas i den utsträckning det är

sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer

att uppkomma, mot vilken den temporära skillnaden kan

utnyttjas.

Finansiella tillgångar och skulder

Aktia tillämpar IFRS 9 där finansiella tillgångar redovisas i

tre värderingskategorier. Klassificering och värdering av

finansiella tillgångar sker utgående från vilken

affärsmodell instrumentet förvaltas och instrumentets

egenskaper gällande de avtalsenliga kassaflödena.

Klassificering av finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande

kategorier:

• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)

• Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

(FVOCI)

• Värderas till verkligt värde via resultaträkningen

(FVTPL)

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	113
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde ingår:

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar

• kontanta medel

Finansiella tillgångar redovisas till upplupet

anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en

affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall

i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De

avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av

kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på

en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL)

och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av

finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt

försäljningsvinster och -förluster redovisas i

resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat ingår:

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt

totalresultat om:

• tillgången är ett räntebärande värdepapper

(skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell

där värdepappren innehas både i syfte att erhålla

avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast

betalning av kapital och ränta på utestående kapital)

och som vid behov kan säljas.

• tillgången är aktier och andelar (egetkapitalinstrument)

som inte innehas för handelsändamål och som vid

första redovisningstillfället valts att klassificeras i

denna kategori.

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

verkligt värde via övrigt totalresultat.

Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande

värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för

förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare

under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.

Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar redovisas i

resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i

övrigt totalresultat. Motposten till nedskrivningar som

hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade

kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde (övrigt

totalresultat) och påverkar således inte tillgångens

verkliga värde i balansräkningen. I samband med

försäljning av räntebärande värdepapper

(skuldinstrument) överförs den ackumulerade

orealiserade vinsten eller förlusten från fonden för

verkligt värde till resultaträkningen.

För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen

ECL och värdeförändringar redovisas löpande i övrigt

totalresultat med avdrag för latent skatt. För en

investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas

för handel kan koncernen vid det första

redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att

redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i

övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje enskild

investering. Valet att redovisa ett egetkapitalinstrument i

denna kategori medför att även framtida

försäljningsvinster och -förluster redovisas i övrigt

totalresultat. Endast utdelningar från dessa instrument

redovisas i resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via resultaträkningen ingår:

• derivatinstrument

• livförsäkringsverksamhetens placeringar som utgör

täckning för fondanknutna försäkringsavtal

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om

SPPI-kravet inte uppfylls)

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument,

tillgången innehas för handelsändamål eller är ett

skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga

kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om

de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att

vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i

kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt

värde via övrigt totalresultat inte har utnyttjats.

Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är

tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte

och där avsikten är att aktivt handla med dessa

instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid

ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt

värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader

bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter,

utdelningar, värdeförändringar samt försäljningsvinster

och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen.

Finansiella skulder

I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till

centralbanker, skulder till kreditinstitut, skulder till

allmänheten och offentliga samfund, derivatinstrument, 

emitterade skuldebrev samt efterställda skulder. I

balansräkningen upptas derivatinstrument till verkligt

värde medan övriga finansiella skulder upptas till

anskaffningsvärde vid ingång av avtal, därefter med

effektivräntemetoden till upplupet anskaffningsvärde. För

de skulder där säkringsredovisning tillämpas justeras

skuldens upplupna anskaffningsvärde med den säkrade

riskens verkliga värde. Till den del de finansiella

skulderna sammanhänger med förbindelser att förvärva

finansiella instrument av egetkapitalkaraktär redovisas

skulden till verkligt värde via resultaträkningen.

I kassaflödesanalysen anses emitterade skuldebrev

tillhöra koncernens löpande verksamhet medan de

efterställda skulderna anses tillhöra

finansieringsverksamheten.

Omklassificering

I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras

tillgången i någon av de tre värderingskategorierna.

Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan

endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna

förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också

ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier

som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella

skulder kan inte omklassificeras.

Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med

förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från

dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster

och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och

-förluster) omräknas inte retroaktivt.

Omklassificering mellan olika värderingskategorier

redovisas enligt följande:

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via

resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt

värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det

upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller

förlust i resultaträkningen.

• Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet

anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på

omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs

en förväntad kreditförlust enligt den nya

värderingskategorins regler och en effektiv ränta för

instrumentet fastställs.

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via

övrigt totalresultat: Tillgången värderas till verkligt

värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det

upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller

förlust i övrigt totalresultat. De förväntade

kreditförlusterna ändras inte till följd av

omklassificeringen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	114
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till upplupet

anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på

omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och

förlusterna som tidigare redovisats i övrigt totalresultat

flyttas från eget kapital och justerar tillgångens

bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas

som om den alltid redovisats till upplupet

anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna

ändras inte till följd av omklassificeringen.

• Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt

värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas

fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med

omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i

verkligt värde via övrigt totalresultat och en förväntad

kreditförlust ska på omklassificeringsdagen bokföras

enligt den nya värderingskategorins regler.

• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till verkligt

värde via resultaträkningen: Tillgången värderas

fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med

omklassificeringsdagen ombokas kumulativa vinster

och förluster, som tidigare redovisats i övrigt

totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen.

Effekten av omklassificeringen syns i resultaträkningen

och i övrigt totalresultat, men totalresultatet från

omklassificeringen är noll.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa

(repurchase agreement), avses ett avtal där parter

kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett

efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett

bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett

sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen

likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper

redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för

förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den

säljande parten.

Kontanta medel

Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks

checkräkning och kortfristiga depositioner under tre

månader. På anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida

medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel

exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och

på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut.

Derivatinstrument

Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen

och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva

verkliga värden redovisas som tillgångar under posten

Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden

redovisas som skulder under posten Derivatinstrument.

Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via

resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt

värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i

resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till

verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans

med realiserade vinster och förluster redovisas i

resultaträkningen och ingår i posten Nettoresultat från

finansiella transaktioner.

Säkringsredovisning

Enligt Aktias säkringsredovisningspolicy definieras

säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt

värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation och

fastställande av säkringsförhållandet mellan det säkrande

instrumentet, den säkrade posten, riskhanteringssyftet

och strategin sker i samband med att säkringen ingås. När

en hög negativ korrelation föreligger mellan säkrings­

instrumentets värdeförändring och värdeförändringen för

den säkrade posten eller kassaflödet anses säkringen vara

effektiv. Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas

kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande

effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om

säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte

matchar till 100 % redovisas den ineffektiva delen i

resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning

enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för

portföljsäkring av ränterisk där koncernen valt att utnyttja

möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39.

Värdering till verkligt värde av

finansiella instrument

Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella

instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på

aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett

finansiellt instrument inte representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller

om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det

verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.

Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av

diskonterade kassaflöden till komplexa

optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har

utformats så att observerbara marknadspriser och kurser

används som indata i förekommande fall, men även inte

observerbara modellparametrar kan användas.

Det verkliga värdet för finansiella instrument har

uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp

av noterade kurser på en aktiv marknad för samma

instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder

observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som

inte använder observerbara data (nivå 3).

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna

förväntade kreditförluster (ECL ’Expected Credit Loss’)

för följande finansiella tillgångar som inte värderas till

verkligt värde via resultaträkningen:

• skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån

och övriga fordringar) som värderas till upplupet

anskaffningsvärde

• skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som

värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

• lånelöften

• finansiella garantiavtal

Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för

egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier

baserat på förändring i kreditrisk från det första

redovisningstillfället:

• Stadie 1: 12 månaders ECL

– Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas

för ej fallerade exponeringar där kreditrisken inte har

ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället.

Den effektiva räntan beräknas på

bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade

exponeringar

– Förväntade kreditförluster för instrumentets

återstående löptid enligt lånekontraktet beräknas för

icke fallerade exponeringar där kreditrisken har ökat

väsentligt sedan det första redovisningstillfället. Den

effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade

exponeringar

– För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas förväntade

kreditförluster för instrumentets återstående löptid,

medan den effektiva räntan beräknas på det

nedskrivna bokförda värdet.

Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en

väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att

jämföra risken för fallissemang vid

rapporteringstidpunkten mot situationen vid det första

redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all

relevant och tillgänglig information som utan orimlig

kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta

omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt

ekonomisk information som beskriver framtiden. En

exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då

kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar

exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till ECL

12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en

tidigare bedömning av en väsentlig ökning av

kreditrisken revideras. Exponeringar vars kreditkvalitet

inte väsentligt försämrats sedan det första

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	115
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk. När en

fallerad tillgång inte längre är indrivningsbar bokförs en

konstaterad kreditförlust mot

nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En

konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga

indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga

förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar

bokförs i resultaträkningen som en återföring av

kreditförlusten.

De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som

ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande

förluster. Beräkningen omfattar:

• vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

nuvärdet av de förväntade kreditförlusterna under den

finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de

följande 12 månaderna diskonterade med den effektiva

räntan. De uppskattade betalningsinställelserna är

skillnaden mellan tillgångens kontraktuella kassaflöden

och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.

• vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller fallerade

finansiella tillgångar. ECL beräknas som skillnaden

mellan det upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet

av den finansiella tillgångens beräknade framtida

kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan.

• beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som

skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden och de

kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.

• finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden

mellan förväntade utbetalningar och beloppet

koncernen förväntar sig återfå.

Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):

Koncernen har internt utvecklade modeller för

utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används vid

bedömning av risk för fallissemang vid utlåning och andra

finansiella exponeringar till motparter och kunder.

Koncernen har på förhand definierat sannolikheter för

motpartsrisker gällande koncernens alla privat- och

företagslån och övriga fordringar. För krediter och övriga

fordringar beräknas ECL utgående från exponeringens

riskparametrar PD (Probability of Default), LGD (Loss

Given Default) och EAD (Exposure At Default). Dessa

parameterestimat baserar sig på en så kallad ”Point-in-

Time” kalibrering som återspeglar det rådande eller

förväntade konjunkturläget under räkenskapshorisonten.

För krediter i Stadie 1 är ECL lika med produkten av PD,

LGD och EAD, det vill säga 12-månaders ECL. För krediter

i Stadie 2 och 3 beräknas ECL över fordringens livstid

justerad för sannolikheten att exponeringen fallerat under

en tidigare tidsperiod. Livstids ECL beaktar även den

kontraktsmässiga amorteringsplanen som reflekteras i

både EAD- och LGD-estimatet. För räntebärande

värdepapper beräknas livstids ECL utgående från

räntepapprets kontraktsenliga kalender. Livstids ECL

beräknas som LGD multiplicerat med summan av alla

förväntade och diskonterade kassaflöden gånger

sannolikheten för en kredithändelse (PD). PD beräknas

skilt för varje värdepapper genom att allokera en lämplig

riskkurva samt genom att beakta likviditets- och

skatteeffekter. 12-månaders ECL beräknas därefter

genom att skala ner livstids ECL med en

värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som

utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och

kreditrisk under det närmaste året.

Väsentlig ökning av kreditrisken

Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk

har inträffat sedan det första redovisningstillfället

använder sig koncernen av både kvantitativ och kvalitativ

information och analys. Informationen och analysen

baserar sig på historiska data och expertbedömning av

kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information

som beskriver framtiden.

För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i

kreditrisk ha skett:

• utgående från en absolut och relativ förändring i PD för

den återstående löptiden.

• senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en

kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid

förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad kreditrisk

under en tvåårsperiod från och med det datum då

åtgärder påbörjats. Dessa kriterier definierar en absolut

bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat

när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer,

vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa

analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig av en

expertbedömning och relevant historisk information.

• om en expert bedömer att kundens ekonomiska

situation har försämrats, på grund av till exempel

minskade inkomster eller ökad skuldsättning utanför

banken, utan att förmildrande åtgärder tillämpats.

Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3. För

återföring av krediter och fordringar till ej fallerade har

banken implementerat en tre månaders prövotid, där

ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens

betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade

krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år

för att återföras till ej fallerad.

För räntebärande värdepapper bedöms ökningen i

kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för

ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern

kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets

värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet

beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under

instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier

används vid behov även en expertbedömning.

Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens

interna rating.

Utvärdering av nedskrivningsbehov (definition

av fallissemang)

I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL)

har koncernen definierat fallissemang (default) såsom

beskrivet i koncernens kreditreglemente och processer

vid bedömning av nedskrivningsbehov. Fallissemang

definieras som motpartens oförmåga eller sannolika

oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina

förpliktelser mot banken.

En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande

kriterier uppfylls:

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är

försenad 90 dagar eller mer.

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är

försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande

kriterier uppfylls:

– banken har ansökt om eller motparten har försatts i

konkurs

– motparten är i skuldsanering

– enligt bankens bedömning är det osannolikt att

kunden till fullo kommer att betala sina

låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas

vidta åtgärder som t.ex. realisering av eventuella

säkerheter

För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs

inte upplupen ränta.

Räntebärande värdepapper anses fallerade om den

ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen

gjorts, uppfyller något av följande kriterier:

• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto

insolvent och betalningsoförmöget

• Företaget har ingått avtal om företagssanering eller

sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en

omfattande rekonstruktion som påverkar

fordringsägare

• Företaget har missat en betalning på ett

kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats

inom 30 dagar

Förutom för fallissemang granskas räntebärande

värdepapper individuellt för bedömning av

nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under

nivån 50 %.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	116
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Information som beskriver framtiden

Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar

olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att

definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL-

beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av

ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens

chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika

justeringar görs för att fånga avvikelser från generella

makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar

bästa antagande om framtida makroekonomiska

förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-

beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas

inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads-

och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna

över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras

regelbundet.

För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)

justeras riskparametrarna enligt antaganden i det

relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL.

PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk

modell som beaktar utvecklingen av arbetslösheten. Ifall

arbetslösheten antas stiga ökar PD-estimaten. LGD-

estimatet beaktar den antagna utvecklingen av bostads-

och fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden

sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-

estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte

överskrider nedgången i säkerheternas värde.

ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper

(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av

direkt observerbara marknadsvariabler och behöver

därför inga stokastiska eller konstruerade framtida

estimat. Då modellerna använder sig av

marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns

marknadens förväntning på den framtida utvecklingen

implicit representerad i modellen.

Materiella och immateriella tillgångar

Koncernens fastigheter och aktier i

fastighetssammanslutningar har utgående från

användningssyftet indelats i rörelsefastigheter och

förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter är fastigheter

som är i koncernens eget bruk. Förvaltningsfastigheter är

fastigheter som innehas för att generera hyresinkomster

och värdestegring på kapital. Om en del av fastigheten är

i koncernens eget bruk har uppdelningen gjorts enligt

kvadratmeter för respektive ändamål.

Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella

nedskrivningar, medan förvaltningsfastigheter redovisas

till verkligt värde. Som grund för verkligt värde har vid

värderingen använts utlåtande av oberoende

värderingsmän samt egna värderingsmodeller gällande

framtida hyresbetalningar. Förändringar i

förvaltningsfastigheternas verkliga värden redovisas i

resultaträkningen.

I samband med företagsförvärv och rörelseförvärv

värderas det förvärvade företagets nettotillgångar till

verkligt värde. Skillnaden mellan överförd ersättning och

det verkliga värdet på det förvärvade företagets

nettotillgångar redovisas som goodwill eller negativ

goodwill. Goodwill redovisas i balansräkningen på en

separat rad medan negativ goodwill intäktsförs direkt.

Goodwill avskrivs inte. Nedskrivningsbehov för goodwill

prövas en gång per år och då en indikation om

nedskrivningsbehov uppkommer. Prövningen görs genom

att uppskatta framtida kassaflöden för den minsta

kassagenererande enheten, diskontera dessa kassaflöden

och jämföra återvinningsvärdet (nuvärdet av framtida

nettokassaflöden) mot enhetens redovisade värde

inklusive goodwill. Om det redovisade värdet är högre än

återvinningsvärdet medför det en nedskrivning av

goodwill. De parametrar som används i beräkningen

beskrivs i not K24 Immateriella tillgångar och goodwill.

Övriga materiella och immateriella tillgångar har i

balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet

minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar och

nedskrivningar. Planenliga avskrivningar görs på grundval

av tillgångarnas ekonomiska livslängd.

IFRS kommittén för tolkningar (IFRIC) utgav i april 2021

ett slutligt agendabeslut gällande behandlingen av

utvecklingskostnader som sammanhänger med

anskaffade molntjänster (IAS 38 immateriella tillgångar).

Molntjänster redovisas som en tillgång om koncernen

erhåller kontroll över en mjukvara och uppfyller

kriterierna för redovisning av en tillgång. För serviceavtal,

som enbart ger koncernen åtkomst till

molntjänstleverantörens mjukvara under avtalsperioden,

redovisas implementeringsutgifter inklusive mjukvarans

konfigurering som rörelsekostnad vid mottagande av

tjänsten. Om en leverantör av molntjänster erbjuder både

konfigurerings- och anpassningstjänster görs en

bedömning av om tjänsten är distinkt från molntjänsten

eller inte. Konfigurerings- och anpassningskostnader som

är distinkta i förhållande till molntjänsten redovisas som

kostnad vid mottagande av tjänsten. Om konfigurerings-

och anpassningskostnaderna inte är distinkta från

molntjänsten redovisas kostnaderna som

förskottsbetalning, vilken kostnadsförs som IT-kostnader

under avtalsperioden.

Koncernen som leasegivare

Leasingavtal där samtliga risker och förmåner som är

förknippade med ägandet av den underliggande

tillgången överförs från koncernen till leasetagaren

klassificeras som finansiella leasingavtal. I sådana fall

avförs den leasade tillgången från balansräkningen och

vid leasingperiodens början redovisar koncernen en

leasingfordran på leasetagaren motsvarande

nettoinvesteringen i leasingavtalet, det vill säga nuvärdet

av framtida leasingbetalningar och det garanterade

restvärdet. Leasingfordran redovisas som en finansiell

tillgång och värderas initialt till verkligt värde med tillägg

för direkt hänförbara transaktionskostnader och därefter

till upplupet anskaffningsvärde.

Under leasingperioden fördelas varje leasingbetalning

mellan finansiella intäkter och amortering av

leasingfordran, så att fordran minskar med den del av

leasingbetalningen som motsvarar återbetalning av

kapitalbeloppet. Finansiella intäkter redovisas över

leasingperioden enligt effektivräntemetoden så att en

konstant periodvis avkastning på den utestående

nettoinvesteringen i leasingavtalet erhålls för varje

rapporteringsperiod.

Sale-and-leaseback-transaktioner

Vid 'sale-and-leaseback'-transaktioner där koncernen

agerar som köpare-leasegivare bedömer koncernen, i

enlighet med IFRS 15, om överföringen av den

underliggande tillgången uppfyller kriterierna för en

försäljning. Om överföringen inte uppfyller kriterierna för

en försäljning, eller om kontrollen över den underliggande

tillgången inte överförs till koncernen, redovisas

transaktionen som ett finansieringsarrangemang i

enlighet med IFRS 9 och den relaterade fordran

presenteras som en lånefordran i stället för som en

leasingfordran.

Baserat på de avtalsvillkor som gäller för koncernens

nuvarande arrangemang redovisas koncernens 'sale-and-

leaseback'-transaktioner som lånefordringar.

Koncernen som leasetagare

Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och en

leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till

anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens

initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter

som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga

initiala direkta kostnader, justerat för eventuella erhållna

leasingincitament. Om leasingavtalet medför en

skyldighet att återställa den underliggande tillgången,

inkluderas en uppskattning av dessa kostnader i

nyttjanderättstillgångens anskaffningsvärde. 

Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under

leasingperioden. Om koncernen är rimligt säker på att

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	117
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

utnyttja en köpoption avskrivs tillgången linjärt över den

underliggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av

återstående leasingavgifter för den bedömda

leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period

som inte kan sägas upp samt eventuella

förlängningsperioder som koncernen med rimlig säkerhet

kommer att utnyttja. Leasingperioden inkluderar även

perioder efter en uppsägningsoption om koncernen med

rimlig säkerhet inte kommer att säga upp avtalet.

Leasingavgifterna diskonteras med leasingavtalets

implicita ränta. Om avtalets implicita ränta inte kan

fastställas används den marginella upplåningsräntan för

diskontering av leasingavgifterna. Leasingskulden

inkluderar nuvärdet av fasta leasingavgifter, variabla

leasingavgifter kopplade till index, eventuella

restvärdesgarantier som förväntas betalas, inlösningspris

för köpoption som koncernen är rimligt säker på att

utnyttja samt straffavgift för uppsägning om det bedöms

att avtalet kommer att sägas upp i förtid. Leasingskulden

beräknas enligt bedömning av återstående leasingperiod

samt enligt den hyra som gäller vid slutet av varje

rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med

räntekostnaderna för respektive period och minskar med

leasingbetalningarna.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa

leasingavtal redovisas under leasingperioden som

hyreskostnader i resultaträkningen.

Tillgångar som innehas till försäljning

En anläggningstillgång, eller en avyttringsgrupp,

klassificeras som Tillgångar som innehas till försäljning

om tillgången är tillgänglig för omedelbar försäljning

enligt sådana villkor som är normala och sedvanliga vid

försäljning av denna tillgång. Det måste också vara

mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. För att

en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste

beslut om en plan för försäljning av tillgången ha fattats

av styrelsen och ett aktivt arbete måste ha påbörjats för

att finna en köpare och fullborda planen. Tillgångar som

innehas till försäljning värderas till verkligt värde med

avdrag för försäljningskostnader. En avvecklad

verksamhet är en del av ett företags verksamhet som

representerar en självständig rörelsegren, en väsentlig

verksamhet inom ett geografiskt område eller ett

dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas

vidare. Klassificering till en avvecklad verksamhet sker

vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då

verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras

som innehav för försäljning.

Avsättningar

En avsättning redovisas när koncernen på grund av en

inträffad händelse har en befintlig legal eller informell

förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer

att realiseras samt att koncernen på ett tillförlitligt sätt

kan uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns

möjlighet att få ersättning av en tredje part för en del av

en förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat

tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen

fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras

om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det

belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.

Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför

balansräkningen redovisas som avsättningar.

Försäkrings- och investeringsavtal

Klassificering av försäkrings- och investeringsavtal

Livförsäkringsverksamhetens försäkringar klassificeras

antingen som försäkringsavtal eller som

investeringsavtal. Försäkringsavtal är avtal där en

betydande försäkringsrisk överförs från

försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Motsvarande

gäller även för de återförsäkringsavtal som företaget

utfärdar eller innehar. Försäkringar med rätt till

diskretionära förmåner (kundgottgörelser) redovisas som

försäkringsavtal.

I Aktia räknas försäkringar som innehåller minst en av

följande försäkringskomponenter till försäkringsavtal:

• Riskkomponent

• Ett livförsäkringsskydd som inte är 100 % av

besparingen

• Möjlighet till betydande kundgottgörelse

Övriga försäkringar klassificeras som investeringsavtal.

Fondanknutna avtal utan betydande försäkringsrisk och

kapitaliseringsavtal klassificeras som investeringsavtal.

Försäkringsavtal

Skulder från försäkringsavtal delas upp i nuvärde av

framtida kassaflöden, avtalsenlig marginal och

riskjustering.

Aktia utgår från det juridiska försäkringsavtalet för

redovisningen enligt IFRS 17. Grupperingen av avtal i

portföljer sker enligt samma gruppering som används i

övrig rapportering, däremot har vissa bestånd som

befinner sig i run-off sammanslagits. Portföljerna består

av försäkringsavtal som innehåller liknande risker och

delas in i årliga kohorter enligt beviljningsår, undantaget

de försäkringar som vid ibruktagningen av IFRS 17

överförts enligt verkligt värde-metoden där kohorten kan

innehålla försäkringsavtal beviljade olika år. Lönsamheten

för avtalen bedöms på gruppnivå. De grupper som vid

första redovisningstillfället skulle få en negativ

avtalsenlig marginal klassas som förlustavtal.

Återförsäkringsavtal som innehas redovisas separat från

de underliggande avtalen.

Avtal som överförts till IFRS 17 med verkligt värde-

metoden har värderats enligt förväntade diskonterade

kassaflöden. Som diskonteringsränta används samma

metod som beskrivs nedan. Kassaflödena har justerats

med marginaler för att återspegla det vinstkrav och

risktillägg som en eventuell köpare skulle kräva för att ta

över avtalen (se tabell nedan).

Aktia redovisar en grupp av utfärdade försäkringsavtal

från och med den av följande tidpunkter som infaller

först:

• Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen

av avtal

• Dagen då den första inbetalningen från en

försäkringstagare i gruppen förfaller till betalning

• För en grupp av förlustavtal, tidpunkten då gruppen

blir förlustavtal

Ett avtal avlägsnas från balansräkningen när det upphör,

dvs. när den skyldighet som är angiven i

försäkringsavtalet löper ut, fullgörs eller annulleras, eller

när avtalet ändras så att ett nytt avtal med nya villkor

redovisas.

För avtal kortare än ett år kan premiefördelningsmetoden

användas. För övriga avtal används den generella

värderingsmetoden om inte villkoren för den rörliga

avgiftsmetoden uppfylls. För en grupp av försäkringsavtal

uppskattas framtida kassaflöden vid det första

redovisningstillfället. För en grupp av försäkringsavtal

med ett positivt nettokassaflöde tas den förväntade

vinsten (den avtalsenliga marginalen) upp som en skuld i

balansräkningen. Den avtalsenliga marginalen ska

återspegla värdet på de försäkringstjänster som

förväntas utföras under avtalets löptid och påverkar

framtida resultat. För en grupp av försäkringsavtal med

förväntade negativa nettokassaflöden tas den framtida

förväntade förlusten upp som en förlustkomponent i

resultaträkningen vid det första redovisningstillfället.

Finansiella intäkter och kostnader redovisas i

resultaträkningen.

De framtida kassaflödena består av uppskattningar

gällande belopp, tidpunkt och osäkerhet som företaget

gör på basen av rimliga och verifierbara uppgifter som

kan fås fram utan onödiga kostnader och insatser.

Avtalens kassaflöden uppskattas huvudsakligen på basis

av de enskilda avtalens skyddsnivå. Kassaflöden från

avtal som definieras som försäkringsavtal består av

premier, ersättningar, kostnader som företaget har för att

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	118
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

kunna fullfölja sina förpliktelser mot försäkringstagaren

samt övriga kassaflöden som är direkt kopplade till

avtalet.

Framtida kassaflöden justeras så att uppskattningen av

nuvärdet återspeglar den ersättning som bolaget kräver

för att bära den osäkerhet avseende storleken på och

tidpunkten för kassaflöden som uppkommer från icke-

finansiell risk. För att beräkna justeringen används en

”cost-of-capital” metod som återspeglar kostnaden för

det kapital som binds upp av kassaflödenas osäkerhet

baserat på ägarnas avkastningskrav. Kostnaden är

beräknad med en fast ränta på 6 % per år.

För att fördela den avtalsenliga marginalen under en

avtalsgrupps löptid används försäkringsskyddsenheter

som återspeglar volymen av de försäkringsavtalstjänster

som tillhandahålls. För riskförsäkringar baserar sig

försäkringsskyddsenheterna på försäkringsbeloppet och

om ersättning kan betalas ut flera gånger baseras

försäkringsskyddsenheterna på den maximala

kvarvarande ersättningen. För spar- och

pensionsförsäkringar baserar sig

försäkringsskyddsenheterna på besparingen.

De uppskattade framtida kassaflödena justeras för att

återspegla pengarnas tidsvärde och de finansiella risker

som är förknippade med dessa kassaflöden. Som

diskonteringsränta används en riskfri räntekurva baserad

på SWAP-räntor korrigerad med en likviditetspremie som

varierar enligt osäkerheten på portföljernas kassaflöden.

Koncernen har definierat sin riskfria ränta utifrån det s.k.

”bottom up”-tillvägagångssättet. Den riskfria räntan är

räntan på ränteswappar i euro med likvida löptider på upp

till 50 år. Den riskfria räntan interpoleras mellan likvida

löptider och extrapoleras för löptider över 50 år med den

numeriska s.k. Smith-Wilson-metoden. I förhållande till

nivån på diskonteringsräntor över 50 år antas det att

terminsräntor kommer att konvergera mot den

jämviktsnivå som definieras av maximivärdet för den

senaste likvida 40y10y terminsräntan och Europeiska

centralbankens medelfristiga inflationsmål om 2 %.

Diskonteringsränta

	31.12.2025		31.12.2024
	ILP 25 %	ILP 50 %	ILP 25 %	ILP 50 %
1 år	2,3 %	2,3 %	3,5 %	3,5 %
5 år	2,3 %	2,3 %	2,5 %	2,5 %
10 år	2,4 %	2,5 %	2,5 %	2,6 %
15 år	2,5 %	2,6 %	2,6 %	2,7 %
20 år	2,4 %	2,5 %	2,6 %	2,7 %
25 år	2,3 %	2,4 %	2,5 %	2,5 %
30 år	2,2 %	2,3 %	2,4 %	2,5 %
50 år	1,8 %	1,9 %	2,0 %	2,1 %

För skulder från försäkringsavtal tillämpas en

likviditetspremie. För pensionsförsäkringar är premien

50 % och för andra försäkringar är premien 25 % av

skillnaden mellan riskpremierna för euro-denominerade

obligationer utgivna av finanssektorn och

kreditriskswappar från samma emittent.

Likviditetspremien mäter den kreditmarginal som mer

illikvida obligationer har i förhållande till

kreditriskswappar i kvalitetsstandardiserade sampel

gällande kreditvärdighet, emissionsstorlek och löptid.

Beträffande försäkring i enlighet med 13 kapitlet 3 § i

lagen om försäkringsbolag efterföljs den så kallade

skälighetsprincipen för sådana försäkringar, som enligt

försäkringsavtalet har rätt till tilläggsförmåner. För spar

och pensionsförsäkringar strävas efter att summan av

beräkningsräntan och de årligen fastställda

kundgottgörelserna på de räntebundna

pensionsförsäkringarnas besparingar är högre än

avkastningen på finska statens 10-åriga

masskuldebrevslån, samt på de räntebundna spar- och

placeringsförsäkringarnas besparingar på samma nivå

som avkastningen på finska statens 5-åriga

masskuldebrevslån. Dessutom ska solvensgraden för

Aktia Livförsäkring Ab hållas på en nivå som möjliggör

utdelning av kundgottgörelser och vinster till aktieägarna.

Styrelsen för Aktia Livförsäkring Ab beslutar årligen om

kundgottgörelserna.

Investeringsavtal

Skulder från investeringsavtal värderas på basen av

marknadsvärdet för de placeringar som är anknutna till

försäkringen. Skulder från investeringsavtal består av

premieansvar och ersättningsansvar. Skulden ingår i

premieansvaret fram till den tidpunkt då ett

försäkringsfall inträffar. För pensionsförsäkringar flyttas

skulden till ersättningsansvaret då

pensionsutbetalningen inleds. I ersättningsansvaret ingår

även avsättningar för inträffade skador som fortfarande

är obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador).

Återförsäkring

Med återförsäkringsavtal avses försäkringsavtal enligt

vilka försäkringsverksamheten kan erhålla ersättningar

från ett annat försäkringsbolag, om man själv blir

ersättningsskyldig utgående från försäkringsavtal man

ingått. Erlagda premier till återförsäkrare redovisas under

premieinkomst och kostnader hänförliga till ersättningar

under utbetalda ersättningar. Ersättningar som kommer

att erhållas med stöd av återförsäkringsavtal redovisas i

balansräkningen under tillgångar. Obetalda premier till

återförsäkrare redovisas i balansräkningen under skulder.

Eget kapital

Utdelningar till aktieägare avdras i eget kapital när

bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.

Villkor för AT1-instrument (Additional Tier 1 capital)

innefattar ingen avtalad maturitet och betalning av

ränta kan annulleras av emittenten. AT1-instrumentets

kapital och dess ränta redovisas inom eget kapital i

enlighet med IAS 32.16. Den ansamlade räntan beaktas

som en eventualförpliktelse. Kapitalet får räknas som

primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i

kapitaltäckningen.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande omfattar

minoritetens andel och redovisas inom eget kapital.

lnnehav utan bestämmande inflytande värderas till

verkligt värde på rapporteringsdagen.

Innehav av övrigt primärkapital

Innehav av övrigt primärkapital omfattar bankens AT1-lån

som uppfyller tillsynsmyndighetens krav för att stärka

bankens kapitalbas.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	119
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K2 Koncernens riskhantering

Koncernen bedriver i huvudsak bank-,

kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet. Risker

och riskhantering är därmed en central del av Aktias

verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De viktigaste

riskområdena är kredit-, ränte- och likviditetsrisker inom

bankkoncernen samt ränte- och övriga marknadsrisker

och försäkringstekniska risker inom

livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter är

utsatta för affärs- och operativa risker.

Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp.

Myndighetsrapportering, kapitaltäckningskalkyler samt

interna risk- och kapitalallokeringsbedömningar omfattar

bankkoncernen, där Aktia Bank Abp och samtliga

dotterbolag förutom Aktia Livförsäkring Ab ingår.

Intern kontroll, risker och riskhantering inklusive

informationskraven enligt CRR kapitel 8 (Pelare III)

beskrivs mer ingående i koncernens Pillar III Report som

publiceras på engelska samtidigt som denna rapport.

Allmänt

Intern kontroll och riskhantering

Vid tillhandahållande av finansiella tjänster exponeras

Aktia för olika risker, vilka hanteras genom identifiering,

mätning, kontroll och uppföljning. Affärsenheterna har

det primära ansvaret för intern kontroll och den dagliga

riskhanteringen i sin verksamhet.

De oberoende kontrollfunktionerna i andra linjen består

av Riskkontrollfunktionen, Compliancefunktionen samt

den oberoende aktuariefunktionen i Aktia Livförsäkring

Ab. Riskkontrollfunktionen övervakar och utvärderar

koncernens riskhantering och rapporterar om risker till

ledningen och styrelsen. Funktionen säkerställer att

väsentliga risker identifieras, bedöms, mäts, övervakas,

hanteras, minskas och rapporteras för koncernens

verksamhetsområden, samt att en bedömning över

koncernens helhetsriskposition görs.

Compliancefunktionen kontrollerar och utvärderar

hanteringen av risker relaterade till bristande

regelefterlevnad och rapporterar om väsentliga

iakttagelser och regelverksförändringar till ledningen och

styrelsen. Compliancefunktionen ska med rådgivning och

övervakning säkerställa att regelefterlevnaden inom

koncernens verksamhet är tillräcklig och effektiv och

stödja affärsverksamheten i att känna till och

implementera tillämpliga regelverk. Koncernens

dataskyddsombud (DPO) är en del av

Compliancefunktionen.

Koncernens Internrevision gör oberoende bedömningar

och utvärderingar av tillräckligheten och kvaliteten i den

interna kontrollen, riskhanteringen samt i

kontrollfunktionerna. Även externa parter, såsom

revisorer, utvärderar den interna kontrollen och dess

tillräcklighet.

Koncernens kapitalhantering

Kapitalhanteringens syfte är att bedöma koncernens

kapitalisering i förhållande till verksamhetens risker,

stödja Aktias affärsstrategier och säkerställa tillgången

på kapital även i svagare konjunkturlägen. Målet är att

balansera aktieägarnas avkastningskrav mot kraven på

ekonomisk stabilitet från myndigheter,

skuldinstrumentplacerare, motparter i

affärsverksamheten och ratinginstitut.

Kapitalhanteringen strävar efter att identifiera alla

väsentliga risker, bedöma deras omfattning och

uppskatta de kapitalkrav som riskerna medför.

Koncernledningen ansvarar för beredningen av

koncernens styrelses årliga strategiska process samt

därtill hörande kapitalplanering och allokering. Styrelsens

riskutskott deltar i arbetet och bereder förslag medan

beslut fattas av koncernens styrelse. Koncernens interna

revision utvärderar årligen kapitalhanteringsprocessen. I

arbetsordningen för styrelsen och dess riskutskott

fastställs närmare riktlinjer för beredning och

beslutsfattandet inom kapitalhanteringen. Koncernens

riskkontrollfunktion ansvarar för underlag och

beräkningar för bedömning av internt kapitalkrav och

kapitaltäckningsmålsättningar.

Kapitalplaneringen utgår från en framåtblickande

verksamhetsplan med förändringar i volymer och

riskaptit. Utifrån planerna skapas prognoser för hur

koncernens och de enskilda företagens kapitaltäckning

utvecklas. Utöver grundscenarier genomförs stresstest

för att bedöma hur svagare konjunkturer påverkar

kapitaltäckningen.

Minimimålsättningen för bankkoncernens

kärnprimärkapitalrelation (CET1) är 1,5 procentenheter

över myndighetskravet och för den sammanlagda

kapitaltäckningen 2,0 procentenheter över

myndighetskravet. Minimimålsättningen för

bankkoncernens bruttosoliditetsgrad är 3,8 %. För finans-

och försäkringskonglomeratet är målsättningen att

kapitaltäckningen ska överstiga 115 %.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för förlust på grund av

bristfälliga, otydliga eller misslyckade interna processer

eller rutiner, bristfälliga eller otydliga interna regler,

otillräckliga eller opålitliga system, bristfällig eller icke

tillförlitlig information eller av felaktiga modeller som

används till exempel för att stödja beslutsfattande (s.k.

modellrisker) såväl som förlust på grund av medarbetare,

såsom mänskliga misstag, eller externa faktorer. Operativ

risk indelas i fyra riskkategorier, dvs. operativ risk inom

operativ verksamhet, regelefterlevnadsrisk, risk för

finansiell brottslighet och IKT-risk. Verksamheten

ansvarar för att identifiera, bedöma och hantera riskerna i

linje med den riskaptit som styrelsen årligen fastställer.

Den andra försvarslinjen, Operativa risker-teamet inom

Riskkontroll, tillhandahåller det övergripande ramverket

om hantering av operativa risker, övervakar och

kontrollerar riskhanteringen i verksamheten och

rapporterar väsentliga risker till ledning och styrelse.

Aktia följer kontinuerligt förändringar i hotbilden, särskilt

inom informations- och cybersäkerhet. Cyberhot och

finansiell brottslighet (AML/CFT) motverkas aktivt och

de direkta ekonomiska förlusterna för Aktia har förblivit

på låg nivå.

Hantering av operativa risker

Aktia har olika metoder, processer och förfaranden för att

identifiera, bedöma sannolikhet och potentiell påverkan

av samt hantera operativa risker, bland annat

regelbundna riskkartläggningar, incidenthantering,

uppföljning av reglering, interna regler och utbildning,

godkännandeprocess för ny eller väsentligen ändrad

produkt eller process (senare ”NPP-process”),

kontinuitets- och beredskapsplanering,

visselblåsningsprocess, kundklagomålsprocess och

tillräckligt försäkringsskydd.

Vissa av dessa metoder, processer och förfaranden

beskrivs nedan och mer information finns i Aktias Pillar

III-rapport för 2025.

Aktias hantering av operativa risker baseras på ett

koncernövergripande ramverk enligt ISO 31000 och

omfattar de allmänna stegen om identifiering, bedömning

av sannolikhet och potentiell påverkan, mitigering,

regelbunden monitorering och övervakning, kontinuerlig

förbättring samt en tydlig eskaleringsprocess och

rapportering av risker.

Riskhantering vid förändringar (NPP-processen)

Riskhantering vid förändringar säkerställs genom

NPP‑processen, där risker i nya eller väsentligt

förändrade produkter, tjänster, system eller

utläggningslösningar identifieras och bedöms innan

ibruktagande. Riskägaren fattar beslut om ibruktagande

baserat på genomförd riskbedömning.

Incidenthantering

Alla incidenter, inklusive nära‑ögat‑händelser,

rapporteras omedelbart och bedöms avseende

allvarlighetsgrad. Allvarliga incidenter eskaleras enligt

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	120
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

eskaleringsprocessen och rapporteras vid behov till

myndigheter. Incidenthanteringsprocessen syftar till att

minimera påverkan, förebygga återkommande incidenter

och stärka organisationens operativa motståndskraft.

Kontinuitets- och krishantering

Kontinuitets- och krishantering baseras på ett ramverk i

vilket fastställts principerna för hur Aktia riskbaserat

säkerställer förmågan att hantera störningar och

återställa kritiska funktioner. Kritiska

verksamhetsområden har kontinuitets- och

katastrofåterställningsplaner, som uppdateras årligen.

Hantering av tredjepartsrisker

Risker relaterade till Aktias användning av tredje parter

vid utläggning eller annat samarbete bedöms regelbundet

och riskbaserat, bland annat med

informationssäkerhetsbedömningar av relevanta IKT-

leverantörer.

Hantering av risker i informations- och

kommunikationsteknik (IKT‑risker)

Aktia har ett ramverk för hantering av IKT-risker för att

både säkerställa och upprätthålla motståndskraften i sin

digitala verksamhet och på så sätt bland annat

säkerställa en hög störningstolerans för Aktias egen IKT-

infrastruktur. Aktias hantering av

informationssäkerhetsrisker baseras på ett

koncernövergripande ramverk enligt ISO 27001.

Finansiell brottslighet

Aktia har ett ramverk för att säkerställa efterlevnaden av

regulatoriska krav och därmed att hantera och mitigera

risker relaterade till penningtvätt och finansiering av

terrorism och icke-efterlevnad av finansiella sanktioner

(finansiell brottslighet). Att bekämpa finansiell

brottslighet är en prioritet för Aktia för att kunna

förhindra att Aktias produkter och tjänster utnyttjas för

olagliga syften och Aktia tar sitt ansvar gentemot

samhälle, sina kunder och aktieägare på stort allvar.

Visselblåsning

Aktia tillhandahåller en visselblåsarkanal som gör det

möjligt för alla intressenter såsom medarbetare och

kunder att anonymt rapportera misstänkta överträdelser

av interna regler eller externa regelverk.

Försäkringar

Aktia har ett försäkringsskydd som är utformat för att

begränsa de ekonomiska konsekvenserna av operativa

riskhändelser.

Bank- och

kapitalförvaltningsverksamhet

Kredit- och motpartsrisker

Kreditrisk definieras som risk för förlust när en gäldenär

inte fullföljer sina åtaganden gentemot Aktia, medan

motpartsrisk avser risken för förlust eller negativ

värdeförändring när motpartens kreditvärdighet

försämrats. Kreditrisker uppstår i bankverksamheten

medan motpartsrisker finns i både bank- och

försäkringsverksamheten. Kredit- och motpartsriskerna

mäts genom bedömning av förväntade kreditförluster,

samt beräkning av oförväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförluster estimeras med hjälp av

Expected Credit Loss-modeller (ECL). ECL-modellerna är

statistiska modeller som estimerar sannolikhet för

fallissemang (PD) och förlust vid fallissemang (LGD) för

olika framtida makroekonomiska scenarier. För

oförväntade kreditförluster beräknas riskvikterna, och

därmed kapitalkravet, enligt interna modeller och

standardmetoden beskrivet nedan.

Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering enligt

den avancerade metoden (Advanced IRB) vid

beräkningen av kapitaltäckningskrav för kreditrisk för

privat- och hushållskunder samt för företag med små

exponeringar och standardmetoden för andra

företagsexponeringar. Under 2025 flyttades

företagsexponeringars kapitalberäkning från

internmetoden (FIRB) till standardmetoden. Totalt

omfattas 45 % av bankkoncernens exponeringar av IRB-

metoden.  Kreditriskmodeller används även för

kreditriskuppföljning, intern riskrapportering samt för

estimering av förväntade kreditförluster (ECL).

Beräkningen av riskvägda tillgångar inom internmetoden

påverkas av ett risktillägg som fastställts av

Finansinspektionen.

Koncernens styrelse fastställer årligen koncernens

kreditpolicy samt reviderar kreditriskstrategin och

beslutsdelegeringen. På motsvarande sätt fastställs de

interna regelverken gällande motpartsrisker. Koncernens

styrelse fastställer även de centrala principerna gällande

interna kreditriskmodeller efter beredning i styrelsens

riskutskott samt i koncernens balanshanteringsutskott

ALCO (Asset and Liability Committee). ALCO ansvarar

för operativa beslut gällande de interna

kreditriskmodellerna och utvecklingen av dessa.

Limitstrukturen begränsar kredit- och motpartsriskerna

inom såväl bank- som försäkringsverksamheten var för

sig samt på konglomeratnivå genom att sätta gränser för

total exponering samt för enskilda motparter.

Tabellen nedan presenterar bankkoncernens

exponeringar vid fallissemang (EAD) och deras riskvägda

belopp, inklusive upplupna räntor, uppdelade per

exponeringsgrupp. Koncerninterna fordringar är

eliminerade och säkerheter som är godtagbara i

kapitaltäckningen har beaktats.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	121
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Bankkoncernens exponeringar vid fallissemang och deras riskvägda belopp enligt exponeringsgrupp

(1 000 euro)	31.12.2025
Bankkoncernens kreditrisk	Brutto- exponering	Exponering vid fallissemang	Riskvägt belopp
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag i allmänhet	—	—	—
Hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet	4 329 539	4 303 116	706 741
Övriga hushållsexponeringar	409 286	386 877	94 575
Övriga motpartslösa tillgångar	—	—	—
Totala exponeringar	4 738 825	4 689 993	801 316
Kreditrisk enligt schablonmetod
Nationella regeringar och centralbanker	600 484	638 572	—
Regionala och lokala myndigheter	54 253	72 418	244
Offentliga organ	101	18 217	20
Multilaterala utvecklingsbanker	9 134	28 581	—
Internationella organisationer	33 038	33 038	—
Exponeringar mot institut	227 143	197 842	60 136
Exponeringar mot företag	651 316	506 663	433 975
Hushållsexponeringar	796 061	387 207	257 866
Exponeringar som är säkrade genom fastighet och ADC-exponeringar	2 221 374	2 079 930	914 729
Fallerande exponeringar	47 318	28 784	24 019
Säkerställda obligationer	816 343	816 324	83 031
Aktieexponeringar	51 374	51 374	128 435
Övriga poster	330 319	330 319	225 511
Summa exponeringar enligt schablonmetod	5 838 258	5 189 270	2 127 966
Totalt riskexponeringsbelopp	10 577 083	9 879 263	2 929 282

(1 000 euro)	31.12.2024
Bankkoncernens totala riskexponeringar	Brutto- exponering	Exponering vid fallissemang	Riskvägt belopp
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag - Små och medelstora företag	1 162 262	1 015 788	638 383
Företag - övriga företag	635 532	609 662	474 341
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet	4 521 379	4 507 817	717 222
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet	97 380	96 823	14 428
Retail - övriga hushåll	219 797	207 861	46 156
Retail - övriga små och medelstora företag	14 746	13 453	5 239
Aktieexponeringar	49 814	49 814	134 465
Övriga motpartslösa tillgångar	87 549	—	46 340
Totala exponeringar enligt internmetod	6 788 459	6 501 219	2 076 574
Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker	632 067	668 205	—
Regionala och lokala myndigheter	58 665	78 976	275
Offentliga samfund	0	16 430	0
Multinationella utvecklingsbanker	9 249	39 529	—
Internationella organisationer	32 847	32 847	—
Kreditinstitut	294 266	211 340	44 098
Företag	136 804	111 813	100 442
Hushåll	654 195	316 811	223 385
Fastighetssäkerhet	851 648	828 718	237 590
Oreglerade poster	13 473	9 586	10 118
Säkerställda obligationer	942 184	942 137	94 894
Övriga poster	166 960	166 960	117 135
Totala exponeringar enligt schablonmetod	3 792 360	3 423 353	827 936
Totalt riskexponeringsbelopp	10 580 818	9 924 572	2 904 510

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	122
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Problemkrediter

Problemkrediter följs regelbundet upp på kreditnivå, samt analyseras och rapporteras på stocknivå av bankens

riskhanteringsavdelning i första försvarslinjen samt i koncernens riskkontroll. Interna regler och verktyg har utarbetats

för att i ett tidigt skede identifiera kunder vars betalningsförmåga inte längre motsvarar skuldsättningen. Tabellen visar

förfallodagar enligt IFRS 9-standarden, varvid de rapporterade förfallodagarna inte motsvarar förfallodagar enligt

kapitalkravsberäkningen (CRR).

Enligt koncernens redovisningsprinciper bedöms vid varje rapporttillfälle om en kredit har haft en väsentlig ökning av

kreditrisken. Bedömningen baseras på förändringen i sannolikheten för fallissemang (PD) sedan det första

redovisningstillfället och på huruvida kunden har en försenad lånebetalning (över 30 dagar), en ökad PD såväl relativt

som absolut, omfattas av förmildrande åtgärder eller anses av övriga orsaker ha en förhöjd kreditrisknivå. För icke

fallerade krediter vars kreditrisk inte har ökat väsentligt (ECL Stadie 1) beräknas de förväntade kreditförlusterna för de

närmaste 12 månaderna. För icke fallerade krediter vars kreditrisk har ökat väsentligt (ECL Stadie 2) och för fallerade

krediter (ECL Stadie 3) beräknas de förväntade kreditförlusterna för exponeringens återstående löptid.

Exponeringen anses vara fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls:

• Försenad lånebetalning (90 dagar eller mera på en väsentlig summa såväl relativt som absolut)

• Upplupen ränta på kreditförpliktelsen intäktförs inte längre

• Motparten har försatts i konkurs eller i skuldsanering

• Det anses vara osannolikt att kunden kommer att betala sina låneförpliktelser till fullo

• En nedskrivning har gjorts på exponeringen eller kundhelheten

Förfallna krediter fördelade enligt dröjsmål och ECL stadier

(1 000 euro)	31.12.2025
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	16 614	29 317	11 320	57 251
varav hushåll	13 137	26 232	10 142	49 512
> 30 ≤ 90	2	11 891	15 610	27 503
varav hushåll	2	8 712	13 587	22 301
> 90	28	11 929	81 962	93 919
varav hushåll	18	316	64 302	64 636
(1 000 euro)	31.12.2024
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	33 127	33 355	10 463	76 945
varav hushåll	20 465	28 325	9 060	57 851
> 30 ≤ 90	—	11 163	11 311	22 474
varav hushåll	—	10 379	9 708	20 087
> 90	185	1 291	70 127	71 603
varav hushåll	112	1 235	59 655	61 001

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	123
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang (PD)

	31.12.2025				31.12.2024
(1 000 euro)	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt
Företagsmotparter och övriga
PD-klasser A	2 954 635	18 515	—	2 973 150	2 737 508	57 947	—	2 795 455
PD-klasser B	83 789	32 475	—	116 264	71 326	22 909	—	94 235
PD-klasser C	13 971	5 532	—	19 503	8 402	7 415	—	15 817
Fallerade	—	—	39 289	39 289	—	—	23 526	23 526
	3 052 395	56 522	39 289	3 148 206	2 817 236	88 271	23 526	2 929 033
Reservering för förluster (ECL)	-4 220	-1 802	-17 325	-23 347	-3 795	-3 257	-7 699	-14 751
Bokföringsvärde	3 048 175	54 720	21 964	3 124 859	2 813 441	85 014	15 827	2 914 282
Privatkunder
PD-klasser A	4 093 036	154 621	—	4 247 657	4 151 019	155 448	—	4 306 467
PD-klasser B	842 843	84 297	—	927 140	748 937	85 612	—	834 549
PD-klasser C	47 443	99 990	—	147 433	90 571	94 315	—	184 886
Fallerade	—	—	150 398	150 398	—	—	144 805	144 805
	4 983 322	338 908	150 398	5 472 628	4 990 527	335 375	144 805	5 470 708
Reservering för förluster (ECL)	-2 296	-4 654	-20 030	-26 981	-2 236	-4 741	-17 065	-24 042
Bokföringsvärde	4 981 026	334 254	130 368	5 445 647	4 988 291	330 634	127 740	5 446 666

Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt bankens modeller för kreditklassificering. Fallerade exponeringar har en PD om 100 %.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	124
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per förlust vid fallissemang (LGD)

	31.12.2025				31.12.2024
(1 000 euro)	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt
Företagsmotparter och övriga
LGD-klass 1 (låg)	—	—	6 896	6 896	413	—	1 697	2 110
LGD-klass 2	101 405	—	953	102 357	101 382	9 379	195	110 956
LGD-klass 3	1 915 079	23 337	12 372	1 950 788	1 845 247	57 635	5 662	1 908 545
LGD-klass 4	702 563	21 274	7 287	731 123	577 243	18 757	3 918	599 918
LGD-klass 5 (hög)	333 349	11 911	11 781	357 042	292 951	2 499	12 054	307 503
	3 052 395	56 522	39 289	3 148 206	2 817 236	88 270	23 526	2 929 032
Reservering för förluster (ECL)	-4 220	-1 802	-17 325	-23 347	-3 795	-3 257	-7 699	-14 751
Bokföringsvärde	3 048 175	54 720	21 964	3 124 859	2 813 441	85 013	15 827	2 914 281
Privatkunder
LGD-klass 1 (låg)	144 574	15 164	31	159 770	144 202	11 654	5 752	161 607
LGD-klass 2	3 075 114	182 960	9 849	3 267 923	3 001 713	165 004	6 437	3 173 154
LGD-klass 3	1 166 211	128 836	22 679	1 317 726	1 279 501	151 588	43 316	1 474 406
LGD-klass 4	50 739	1 528	61 050	113 316	50 303	1 907	36 456	88 666
LGD-klass 5 (hög)	546 684	10 420	56 789	613 893	514 809	5 222	52 844	572 876
	4 983 322	338 908	150 398	5 472 628	4 990 527	335 375	144 805	5 470 708
Reservering för förluster (ECL)	-2 296	-4 654	-20 030	-26 981	-2 236	-4 741	-17 065	-24 042
Bokföringsvärde	4 981 026	334 254	130 368	5 445 647	4 988 291	330 634	127 740	5 446 666

LGD-klassernas gruppering. LGD-klasserna för 2024 är uppdaterade för att vara jämförbara med 2025 klasserna efter omgruppering av vissa ansvar.

Klass 1 Riskfri, till exempel statsgaranti

Klass 2 Låg risk, till exempel fastighetssäkerheter med låg LTV

Klass 3 Medel risk, till exempel övriga fastighetssäkerheter

Klass 4 Förhöjd risk, till exempel övriga garantier

Klass 5 Hög risk, till exempel lån utan säkerhet

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	125
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Hantering av finansierings- och likviditetsrisker

Finansierings- och likviditetsrisk innebär risk att

koncernen inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden

eller endast kan göra det till höga kostnader. Den

definieras som tillgången på och kostnaden för

återfinansiering samt differenser i maturiteten mellan

tillgångar och skulder. Finansieringsrisk uppstår även ifall

placeringarna i hög grad koncentrerats till enskilda

motparter, instrument eller marknader. Genom hantering

av återfinansieringsrisker säkerställs att koncernen kan

svara för sina finansiella åtaganden.

Finansierings- och likviditetsriskerna hanteras i de

juridiska bolagen och det finns inga explicita

finansieringsförbindelser mellan Aktia Bank Abp och

Aktia Livförsäkring Ab.

Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken

Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög kvalitet

för att möta likviditetsbehov i stressade situationer. 

Likviditetsreserven består av likviditetsportföljens icke-

pantsatta finansiella tillgångar och kontanta medel.

Likviditetsreserven uppgick till 1 404 (1 330) miljoner

euro.

Likviditetsreserv, marknadsvärde

(1 000 euro)	31.12.2025	31.12.2024
Kontanta medel och tillgodohavande på centralbanker	658 033	520 373
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker	197 752	196 662
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn	18 611	20 043
Covered Bonds	449 551	592 536
Skuldebrev emitterade av finansiella institut	49 831	—
Skuldebrev emitterade av företag (företagscertifikat)	29 947	—
Total	1 403 725	1 329 614
varav LCR-dugliga	1 323 947	1 329 614
Andra likviditetsskapande åtgärder
Intradagskreditlimit i centralbanken (outnyttjad)	200 000	100 000
Summa likviditetsreserv och andra likviditetsskapande åtgärder	1 603 725	1 429 614

Likviditetsriskens viktigaste mätare är

likviditetstäckningsgraden (LCR), som mäter den

kortfristiga likviditetsrisken och den stabila

nettofinansieringskvoten (NSFR), som mäter den

långfristiga likviditetsrisken.

LCR och NSFR

%	31.12. 2025	30.9. 2025	30.6. 2025	31.3. 2025	31.12. 2024
LCR, %	212 %	235 %	311 %	173 %	214 %
NSFR, %	117 %	117 %	121 %	119 %	124 %

Hantering av marknads-, balans- och

motpartsrisker

Marknads- och balansrisker inom bankkoncernen

Efter beredning i koncernens balanshanteringsutskott

ALCO (Asset and Liability Committee) och styrelsens

riskutskott, fastställer koncernens styrelse årligen

strategin och limiter för hantering av marknadsrisker

relaterade till räntenettots utveckling och volatilitet.

Styrelsen fastställer även principerna för den operativa

förvaltningen av koncernens interna placeringstillgångar

inom givna ramar och limiter.

Ränterisk

Med ränterisk avses både räntenettorisk och

nuvärdesrisk (ekonomiskt värde) vid förändring av

marknadsräntorna. Båda ränteriskmätarna mäts i enlighet

med EBAs regelverk och följs upp månatligen.

Strukturell räntenettorisk (resultatrisk) uppstår till följd

av obalans mellan räntebindningar och återprissättning

för fordringar och skulder. Förutom matchning av

räntebindningen i ut- och inlåningen genom

affärsstyrning utnyttjas även skyddande

räntederivatinstrument och fastränteplaceringar inom

likviditetsportföljen med målsättningen att upprätthålla

räntenettot på en stabil nivå.

Den strukturella räntenettorisken simuleras med hjälp av

en dynamisk balansriskhanteringsmodell. Modellen

beaktar effekterna på balansräkningens struktur

utgående från planerad tillväxt och simulerat

kundbeteende. Dessutom tillämpas olika räntescenarier

för att undersöka effekterna av både dynamisk och

parallell ränteförändring.

Nuvärdesrisken (förändring av ekonomiskt värde) mäts

som känsligheten i det beräknade nuvärdet för samtliga

befintliga räntebärande poster. Tabellen nedan visar

utfallet av en parallellförskjutning av räntekurvan både

för räntenettorisken och nuvärdesrisken.

	31.12.2025		31.12.2024
Parallellförskjutning av räntekurvan	Räntepunkter		Räntepunkter
(1 000 euro)	-200	+200	-200	+200
Räntenettorisk
Förändring under kommande 12 månader	-10 616	2 584	-13 141	8 868
Förändring under 13–24 månader	-48 144	31 929	-45 724	39 617
Nuvärdesrisk (Förändring av ekonomiskt värde)	27 312	-32 247	89 959	-29 316

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	126
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Mätning av riskkänslighet

För placeringar är ränte- och kreditmarginalrisken de

mest centrala riskerna. Tabellen "Känslighetsanalys för

marknadsrisker i bankens likviditetsportfölj" visar en

sammanställning av marknadsvärdeskänsligheten för

bankkoncernens finansiella tillgångar som kan säljas vid

olika marknadsriskscenarier. De chocker som används

baserar sig på historisk räntevolatilitet och återspeglar

både ett högränte- och ett lågräntescenario. Samma

räntescenarier ligger till grund för koncernens styrelses

limiter för kapitalbindning. De presenterade

riskkomponenterna är definierade enligt följande:

Ränterisk uppåt:

• Förändringen tillämpas på en riskfri räntekurva som är

härledd från Euribor och Euroswapräntor.

Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys

och förändringarna har valts så att de representerar en

99,5%-percentil (det 995:e högsta av 1 000 fall) för de

möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras

årligen, och en minimichock på 1 % tillämpas.

Ränterisk neråt:

• Förändring som tillämpas på en riskfri räntekurva är

härledd utifrån Euribor och Euroswapräntor.

Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys

och förändringarna har valts så att de representerar en

0,5 %-percentil (det 5:e lägsta av 1 000 fall) för de

möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras

årligen, och en minimichock på -0,5 % tillämpas.

Kreditmarginalrisk:

• Beskriver risken för att kreditmarginalerna, det vill säga

de motpartsspecifika riskpremierna, stiger.

Förändringens storlek är ett årligen reviderat belopp

som grundar sig på avkastningskurvor för

ränteinstrument med given rating och placeringstyp.

Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys

utgående från en 99,5 %-percentil från vilken

räntekomponenten exkluderats. För statskurvor

beaktas även landets kreditriskrating som en faktor i

modelleringen. Faktorerna revideras årligen.

Valutarisk:

• Beskriver risken för hur olika valutakurser ändras i

förhållande till euron. Varje valuta testas skilt för en

chock uppåt och en chock neråt, och det sämre utfallet

för varje valuta väljs, varefter effekten summeras över

alla valutor. Stressfaktorerna har bestämts ur en

historisk analys och förändringarna har valts så att

chocken uppåt representerar en 99,5 %-percentil och

chocken neråt en 0,5 %-percentil för de möjliga utfallen

på ett års sikt. Faktorerna revideras årligen.

Aktie- och fastighetsrisk:

• Beskriver risken för att marknadsvärdet på aktier och

fastigheter sjunker. Chockens storlek för aktier är -48

% och har bestämts genom en historisk analys av en

aktieindexkorg så att chocken neråt motsvarar en 0,5

%-percentil för de möjliga utfallen av den procentuella

förändringen i indexets värde på ett års sikt. För

onoterade aktier används -66 % och för fastigheter -25

%, vilka grundar sig på expertutlåtanden.

Känslighetsanalys för marknadsrisker i bankens

likviditetsportfölj

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
	2025		2024
Bankkoncernen	(1 000 euro)	%	(1 000 euro)	%
Marknadsvärde 31.12	865 149	100,0 %	894 706	100,0 %
Ränterisk uppåt (normalmetod)	5 018	0,6 %	3 732	0,4 %
Ränterisk neråt (normalmetod)	-5 987	-0,7 %	-6 812	-0,8 %
Kreditmarginalrisk	6 219	0,7 %	9 229	1,0 %
Aktierisk	5 661	0,7 %	6 341	0,7 %

Banken har skyddat sin likviditetsportfölj mot stigande

räntor, vilket gör att ränterisken för närvarande är mycket

låg. Marknadsvärdet inkluderar räntebärande

värdepapper, ränteswappar och aktier.

Bankkoncernens likviditetsportfölj och övriga

räntebärande värdepapper

Bankkoncernens likviditetsportfölj, som utgörs av

räntebärande värdepapper, uppgick 31.12.2025 till 1 225

(1 283) miljoner euro. 

Samtliga masskuldebrevslån i likviditetsportföljen

uppfyllde kriterierna för belåning i centralbanken vid

räkenskapsperiodens slut.

De motpartsrisker som uppstår i samband med

likviditetsförvaltning och ingående av derivatkontrakt

hanteras genom krav på att motparterna har en

tillräckligt hög extern rating. Motpartsrisker i

derivathandeln hanteras dessutom genom dagligt krav på

utbyte av säkerheter (ISDA VM Credit Support Annex-

avtal). Enskilda placeringsbeslut fattas i enlighet med en

fastställd placeringsplan och grundar sig på noggrann

motpartsbedömning. Koncernens styrelse fastställer

årligen limiter för motpartsrisker. Positionerna

marknadsvärderas och följs upp dagligen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	127
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Ratingfördelning för bankverksamhetens likviditetsportfölj och övriga direkta räntebärande placeringar

31.12.2025

1 225

mn euro

Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses den negativa

värdeförändringen i bankkoncernens valutapositioner

som uppstår på grund av fluktuationer i valutakurserna,

speciellt gentemot euron.

Inom bankkoncernen utgår valutahandeln från kundernas

behov, varför handeln i första hand avser de nordiska

valutorna och den amerikanska dollarn. Huvudprincipen i

valutariskhanteringen är matchning. Den totala

valutaexponeringen för bankkoncernen uppgick vid

räkenskapsperiodens slut till 6,9 (6,9) miljoner euro.

31.12.2024

1 283

mn euro

Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för värdeförändringar till

följd av aktiekursfluktuationer. Inom bankkoncernen

idkas inte aktiehandel i tradingsyfte. De aktieplaceringar

som är hänförliga till strategiska innehav uppgick till 10,1

(10,3) miljoner euro.

Livförsäkringsverksamhet

Marknads- och balansrisker (ALM) inom

försäkringsverksamheten

Efter beredning i koncernens styrelses riskutskott

fastställer Aktia Livförsäkring Ab:s styrelse årligen

placeringsstrategier och planer samt limiter för hantering

av marknadsrisker inom placeringsportföljen.

Moderbolaget Aktia Bank Abp:s kapitalförvaltning har

mandat att förvalta Aktia Livförsäkrings ränte- och

aktieplaceringar och en namngiven portföljförvaltare

ansvarar för den operativa förvaltningen. Styrelsen i Aktia

Livförsäkring ansvarar för strategiska placeringar och

fastighetsplaceringar. Helhetsplaneringen av portföljen

och risktagningen sköts av Aktia Livförsäkrings

placeringschef i koncernens ALM-team. Koncernens

oberoende riskkontroll övervakar riskpositionerna och

uppföljningen av limiterna.

Försäkringstagaren bär själv placeringsrisken för de

placeringar som utgör täckning för de fondanknutna

försäkringsavtalen. Aktia Livförsäkring bär risken för

övriga placeringar som görs för att täcka den

räntebundna försäkringsskulden och därför finns en viss

risktagning i livförsäkringsverksamhetens

placeringsverksamhet.

Aktia Livförsäkring eftersträvar att portföljen av

tillgångar som utgör täckning för skulder från

försäkringsverksamhet är uppbyggd med hänsyn till

försäkringsverksamhetens riskhanteringsförmåga,

avkastningskrav och möjlighet att omvandla tillgångarna

till kontanta medel. De största riskerna som hänför sig till

placeringsverksamheten är en nedgång i marknadsvärdet

på tillgångarna på grund av fluktuationer i räntor,

kreditmarginaler (spread), aktiekurser, fastighetspriser

och valutakurser samt risken att illikvida tillgångar inte

kan avyttras i den takt som maturiteten för skulderna

från försäkringsverksamheten förutsätter.

Ränterisken är den mest betydande marknadsrisken för

skulder från försäkringsverksamhet och påverkar

lönsamheten genom avkastningskrav på garanterad

kundränta, samt kapitaltäckningen genom

marknadsvärdering av tillgångar och skulder. Portföljens

ränteinstrument har i regel en motsatt risk än skulder

från försäkringsverksamhet. Aktia Livförsäkring har

skyddande räntederivatavtal, vilket medfört att den totala

ränterisken kunnat minskas. Ränterisken hör i dag till

företagets mindre marknadsrisker både inom Solvens II-

kapitalkravet och inom det interna kapitalkravet.

Ränteriskens hantering kräver en aktiv uppföljning av

skulder från försäkringsverksamhet och portföljens

utveckling. Ränteswaps har använts som skyddande

derivat, dels för att skydda försäkringsskulden som helhet,

dels för att skydda vissa enskilda innehav av räntebärande

värdepapper, till exempel Tier 2-kapitallånet.

Ränterörelsen var tydligt i riktning mot en brantare kurva

under 2025. Euribor-räntorna påverkar

livförsäkringsbolaget främst genom ränteskyddens och

Tier 2-kapitallånets kassaflöden, och den korta ändan av

kurvan (< 12M) sjönk i genomsnitt med 86 bp

(baspunkter) under året. Ändå var skillnaden mellan

ESTER (- 99 bp) och 12 mån Euribor (- 22 bp) redan stor.

Faktum är att differenskurvan över året var strängt

växande avseende maturitetsstrukturen. De medellånga

swapräntorna (2–10 år) steg i medeltal 26 bp (7 bp vid 2

år, 57 bp vid 10 år), och de långa (12–50 år) med 97 bp (64

bp vid 12 år och 128 bp vid 50 år).

Förutom balansräkningen påverkar ränterörelsen också

kapitalkravet. Kravets ränteriskkomponent beräknas i

Solvens II genom en procentuell räntechock, vilket

betyder att chockens storlek ökar med stigande räntor

och minskar med sjunkande räntor. Ett flertal

förändringar för de antaganden som ligger till grund för

ansvarsskuldens beräkning har gjorts under året.

Förändringarna påverkar ansvarets kassaflöden och

därmed också ränterisken. Vissa av förändringarna är

direkta önskemål från finansinspektionen medan andra är

resultat av förändrade ekonomiska förhållanden och

modellförbättringar.

Nettoeffekten på solvenskapitalkravets (SCR)

ränteriskkomponent steg, då siffran vid årets slut uppgick

till 13,3 (9,1) miljoner euro. Den interna chocken har en

annan modell, en fast additiv chock som kalibreras

årligen, och också inom denna modell var ränterisken

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	128
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

stigande. Vid årets slut var risktalet 16,6 (10,1) miljoner

euro.

Kreditmarginalriskens storlek beror på utsikterna för den

aktuella motparten, placeringens förmånsrätt och

huruvida placeringen har säkerheter. Beträffande

kontrakt med en aktiv marknad värderar marknaden

kontinuerligt risken, vilket medför att kreditmarginalen

blir en komponent i instrumentets marknadsvärde och en

del av marknadsrisken.

Ränteplaceringarnas andel i försäkringsverksamhetens

placeringsportfölj var fortsättningsvis dominerande och

andelen var ungefär densamma som föregående år. Den

långsiktiga trenden är ändå att andelen minskar i takt

med att den räntebundna försäkringsskulden minskar och

att avyttringar för likviditetsbehov främst kan göras från

ränteportföljen. Penningmarknadsinstrumentens andel

sjönk till 30,5 (33,8) miljoner euro. Sammanlagda

ränteplaceringar uppgick till 318,2 (339,9) miljoner euro,

vilket utgör 70 (71) % av hela portföljen.

Kreditriskmätarna rörde sig åt olika håll beroende på

vilken modell som används. I SCR-beräkningen ökade

risken till 17,3 (16,7) miljoner euro och i den interna

minskade risken modellen till 15,6 (20,0) miljoner euro. I

SCR-beräkningen grundar sig riskfaktorerna på externa

ratings, medan den interna modellen är en direkt

sensitivitetsanalys utgående från avkastningskurvor. Från

början av 2025 togs nya noggrannare avkastningskurvor i

bruk, vilket avsevärt sänkte risken i den interna modellen.

Aktierisk uppstår genom att marknadspriserna på aktier

och andra jämförbara instrument sjunker. Innehavet av

börsaktier i den egna portföljen har ökat till 12,3 (11,8)

miljoner euro. Samtliga börsaktieinnehav är i form av

placeringsfonder. Innehaven i alternativa placeringar har

minskat till 24,3 (28,5) miljoner euro. I kategorin ingår

även Pohjantähti Ömsesidiga Försäkringsbolags

garantikapitalandelar och infrastrukturfonder.

Majoriteten av aktierisken hänför sig till de fondanknutna

försäkringsavtalen som fortsatt öka, och vid årsskiftet

uppgick till 1 518,4 miljoner euro. Trots att risken endast till

en mycket liten del bärs av Aktia Livförsäkring gör den

stora volymen att denna risk ändå är betydande.

Aktieriskkomponenten i SCR-kravet uppgick till 33,4 (27,9)

miljoner euro och i den interna modellen till 39,9 (45,3)

miljoner euro. Även här rörde sig de olika modellerna i

olika riktningar, vilket förklaras av att den interna

modellens parameter kalibrerades nedåt, meden den

symmetriska justeringstermen i SCR-kravet varit stigande

under hela året.

Fastighetsrisken uppstår genom att prisnivån på

fastighetsmarknaden eller hyresnivån sjunker och

därmed ger en lägre avkastning för

fastighetsplaceringarna.

Fastighetsrisken i Aktia Livförsäkring uppstår genom

placeringar i indirekta fastighetsinstrument, såsom

onoterade fastighetsfonder samt aktier i fastighetsbolag

eller i direkta fastigheter. De totala fastighetsplaceringarna

(nettomässigt) uppgick till 93,3 (95,4) miljoner euro.

Fastighetsrisken har samma modell för SCR-kapitalkravet

och för det interna kapitalkravet och uppgick till 26,2

(26,7) miljoner euro.

Valutarisk uppstår genom förändringar i valutakursernas

nivåer gentemot varandra och speciellt genom

främmande valutakurser mot euro. Skulder från

försäkringsverksamhet består endast av ansvar i euro

och valutarisk tas endast i placeringssyfte.

Valutarisken i Aktia Livförsäkring hänför sig till innehav i

fonder som placerar i räntebärande värdepapper eller i

aktier där de underliggande placeringarna är emitterade i

andra valutor. Denna risk finns både i den räntebundna

portföljen och i de fondanknutna försäkringsavtalens

portföljer. Valutariskkomponenten i SCR-kravet uppgick

till 19,6 (17,5) miljoner euro och i den interna modellen till

17,4 (19,3) miljoner euro.

För beräkning av riskkänsligheten används samma

parametrar som för bankens riskkänslighetsberäkning.

Dessa beskrivs i kapitlet Mätning av riskkänslighet. För

Aktia Livförsäkring beaktas stressen också för skulder

från försäkringsverksamhet.

Ratingfördelning för

livförsäkringsverksamhetens direkta

ränteplaceringar

(exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och

alternativa medel)

31.12.2025

31.12.2024

223

mn euro

240

mn euro

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	129
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Hantering av försäkringstekniska risker

Försäkringsrisken delas in i risker som hänför sig till val

av ansvarsförbindelser (underwriting risk eller

beviljanderisk) och risker som hänför sig till

försäkringsskuldens tillräcklighet, vilka brukar benämnas

försäkringstekniska risker. Med försäkringsteknisk risk

avses risken för att ersättningarna som betalas ut åt

försäkringstagarna och övriga kostnader för

försäkringsskulden är högre än beräknat eller att de

förväntade intäkterna är lägre än de förutsedda. Riskerna

som hänför sig till val av ansvar beror på förluster som

uppstår till följd av exempelvis felaktig prissättning,

riskkoncentrationer, otillräcklig återförsäkring eller

oväntat hög skadefrekvens.

Till livförsäkringsverksamhetens produktsortiment hör

liv- och sjukförsäkringar, frivilliga pensionsförsäkringar,

spar- och placeringsförsäkringar samt

kapitaliseringsavtal. På grund av bestämmelser i lagen om

försäkringsavtal har företaget mycket begränsade

möjligheter att påverka premier och villkor för gamla

ikraftvarande försäkringar. Premiernas tillräcklighet följs

upp årligen. För nya försäkringar kan företaget fritt

bestämma premienivån som beslutas av styrelsen på

förslag av chefsaktuarien. Återförsäkring används för att

begränsa ersättningsansvaret för egen räkning så att

solvenskapitalet är tillräckligt och resultatet inte

fluktuerar alltför mycket. Styrelsen i Aktia Livförsäkring

fastställer gränser för de risker som företaget själv kan

bära utan att teckna återförsäkring.

Känslighetsanalys för livförsäkringsverksamhetens

marknadsrisker

	Placeringsportfölj		Försäkringsskuld*		Totalt
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Livförsäkringsbolaget	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	%**	%**
Räntebundet
Marknadsvärde 31.12	453 430	466 710	-292 500	-308 550	160 930	158 160	89,6 %	91,4 %
Ränterisk uppåt	-58 300	-58 360	38 360	44 700	-19 940	-13 660	-11,1 %	-7,9 %
Ränterisk neråt	55 580	78 770	-44 680	-68 120	10 900	10 650	6,1 %	6,2 %
Kreditmarginalrisk	-13 500	-18 030	100	110	-13 400	-17 920	-7,5 %	-10,4 %
Valutarisk	-10 700	-11 330	200	420	-10 500	-10 910	-5,8 %	-6,3 %
Aktierisk	-20 430	-23 270	580	1 160	-19 850	-22 110	-11,1 %	-12,8 %
Fastighetsrisk	-25 900	-26 400	—	10	-25 900	-26 390	-14,4 %	-15,2 %
Fondanknutna
Marknadsvärde 31.12	1 518 430	1 325 540	-1 499 790	-1 310 630	18 640	14 910	10,4 %	8,6 %
Ränterisk uppåt	-40 660	-35 820	43 980	39 340	3 320	3 520	1,8 %	2,0 %
Ränterisk neråt	39 110	45 040	-43 940	-51 630	-4 830	-6 590	-2,7 %	-3,8 %
Kreditmarginalrisk	-43 920	-42 260	41 760	40 130	-2 160	-2 130	-1,2 %	-1,2 %
Valutarisk	-141 150	-163 350	134 210	154 900	-6 940	-8 450	-3,9 %	-4,9 %
Aktierisk	-407 290	-444 710	387 200	421 540	-20 090	-23 170	-11,2 %	-13,4 %
Totalt
Marknadsvärde 31.12	1 971 860	1 792 250	-1 792 290	-1 619 180	179 570	173 070	100,0 %	100,0 %
Ränterisk uppåt	-98 960	-94 180	82 340	84 040	-16 620	-10 140	-9,3 %	-5,9 %
Ränterisk neråt	94 690	123 810	-88 620	-119 750	6 070	4 060	3,4 %	2,3 %
Kreditmarginalrisk	-57 420	-60 290	41 860	40 240	-15 560	-20 050	-8,7 %	-11,6 %
Valutarisk	-151 850	-174 680	134 410	155 320	-17 440	-19 360	-9,7 %	-11,2 %
Aktierisk	-427 720	-467 980	387 780	422 700	-39 940	-45 280	-22,2 %	-26,2 %
Fastighetsrisk	-31 190	-32 930	5 030	6 200	-26 160	-26 730	-14,6 %	-15,4 %
*) Försäkringsskuldens marknadsvärde är ett riskneutralt värde som erhållits genom diskontering av simulerade kassaflöden enligt marknadsränta och motsvarar inte försäkringsskuldens bokförda värde. **) Procenten anger andel av det totala marknadsvärdet.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	130
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Försäkringsriskernas distribution

enligt Solvens II kategorier

De väsentligaste riskerna förknippade med

riskförsäkringar är biometriska risker i anslutning till

dödlighet, sjukkostnadsersättningar, bestående

arbetsoförmåga och dagsersättningar vid sjukdom. De

viktigaste metoderna för att hantera risker förknippade

med riskförsäkringar är riskurval, prissättning,

återförsäkring av risker samt uppföljning av

ersättningskostnader. Gällande sjukförsäkringar kan

företaget med vissa begränsningar höja

försäkringspremierna för att täcka ökade

sjukersättningar.

Aktia Livförsäkring tillämpar i solvensberäkningen

regelverkets standardformel för beräkning av

solvenskapitalkravet och dess delrisker. En stor del av de

försäkringstekniska riskerna i den beräkningen hänför sig

till livförsäkringsförpliktelserna, eftersom de till sin natur

ofta är långvariga. Livförsäkringsförpliktelsernas

försäkringstekniska risker enligt solvensberäkningen

uppgick till 56,1 (59,4) miljoner euro, med

massannulleringsrisken som den mest betydande

enskilda försäkringstekniska delrisken. Motsvarande

försäkringstekniska risker för sjukförpliktelserna uppgick

till 1,8 (1,7) miljoner euro.

31.12.2025

31.12.2024

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	131
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Koncernens kapitaltäckning och exponeringar

Bankkoncernens kapitaltäckning – I bankkoncernen ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag exklusive Aktia Livförsäkring Ab. Bankkoncernen utgör en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningsreglerna.

	31.12.2025		30.9.2025		30.6.2025		31.3.2025		31.12.2024
(1 000 euro)	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen
Kalkyl över bankkoncernens kapitalbas
Tillgångar totalt	11 979 457	10 013 512	12 327 489	10 402 106	12 173 772	10 333 646	12 001 146	10 206 560	11 904 257	10 106 715
varav immateriella tillgångar	98 222	89 020	165 054	151 283	162 743	150 404	157 468	147 127	154 907	145 816
Skulder totalt	11 273 832	9 365 088	11 575 561	9 722 790	11 446 190	9 653 481	11 234 091	9 481 218	11 162 405	9 402 996
varav efterställda skulder	156 637	101 759	155 646	101 055	155 246	100 863	155 551	101 628	153 494	99 895
Aktiekapital	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732
Fond för verkligt värde	-17 083	-9 748	-19 535	-11 859	-22 905	-14 948	-24 731	-15 879	-28 794	-19 627
Bundet eget kapital	152 649	159 984	150 197	157 873	146 827	154 784	145 001	153 853	140 938	150 105
Fond för fritt eget kapital och andra fonder	159 007	158 831	157 577	157 431	156 689	156 569	154 682	154 590	155 309	155 140
Balanserade vinstmedel	324 276	277 143	324 352	277 220	324 339	277 206	386 146	339 014	310 251	280 296
Räkenskapsperiodens vinst	10 234	-6 995	60 340	47 346	40 267	32 146	21 766	18 424	75 896	58 719
Fritt eget kapital	493 517	428 979	542 270	481 997	521 295	465 921	562 594	512 029	541 455	494 154
Aktieägarnas andel av eget kapital	646 165	588 963	692 467	639 870	668 122	620 705	707 595	665 882	682 393	644 259
Innehavare av övrigt primärkapital	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460
Eget kapital	705 625	648 423	751 927	699 330	727 582	680 165	767 055	725 342	741 853	703 719
Skulder och eget kapital totalt	11 979 457	10 013 512	12 327 489	10 422 120	12 173 772	10 333 646	12 001 146	10 206 560	11 904 257	10 106 715
Åtaganden utanför balansräkningen	674 815	670 566	722 442	718 194	778 303	774 055	684 358	680 109	626 550	622 302
Eget kapital i bankkoncernen		648 423		699 330		680 165		725 342		703 719
Dividendreservering 1		-58 659		—		—		—		-59 787
Räkenskapsperiodens vinst för vilken ej ansökts om lov från Finansinspektionen		—		-47 346		-32 146		-18 424		—
Immateriella tillgångar		-70 086		-131 676		-138 420		-136 290		-133 320
Debenturer		101 759		101 055		100 863		101 628		99 895
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda		-23 572		-23 627		-37 346		-36 599		-26 605
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen		-4 964		-5 054		-7 644		-7 787		-6 652
Övrigt inkl. obetald utdelning		-6 912		-7 817		-8 384		-70 847		-11 767
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2)		585 990		584 865		557 088		557 024		565 483

1 Baserat på CRR-regelverket

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	132
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Bankkoncernens kapitaltäckning
Kärnprimärkapital före avdrag	526 390	587 334	581 576	578 462	576 049
Justeringar till kärnprimärkapitalet	-99 834	-161 785	-184 198	-182 493	-168 132
Kärnprimärkapital (CET1)	426 556	425 549	397 378	395 969	407 917
Primärkapitaltillskott före avdrag	57 675	58 261	58 847	59 427	57 671
Primärkapitaltillskott (AT1)	57 675	58 261	58 847	59 427	57 671
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1)	484 231	483 810	456 225	455 396	465 588
Supplementärkapital före avdrag	101 759	101 055	100 863	101 628	99 895
Supplementärkapital (T2)	101 759	101 055	100 863	101 628	99 895
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2)	585 990	584 865	557 088	557 024	565 483

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Totala riskvägda förbindelser	3 378 856	3 279 551	3 092 637	3 045 874	3 413 335
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden	2 127 966	2 062 265	967 051	970 730	827 961
varav andelen kreditrisk, internmetoden	801 316	796 861	1 707 010	1 644 159	2 076 574
varav andelen CVA risk	17 939	13 232	11 383	23 792	12 846
varav andelen operativ risk	431 634	407 193	407 193	407 193	495 953
Kapitalkrav för egna medel (8 %)	270 308	262 364	247 411	243 670	273 067
Överstigande andel (buffert)	315 682	322 501	309 677	313 354	292 416
Kärnprimärkapitalrelation	12,6 %	13,0 %	12,8 %	13,0 %	12,0 %
Primärkapitalrelation	14,3 %	14,8 %	14,8 %	15,0 %	13,6 %
Sammanlagd kapitaltäckning	17,3 %	17,8 %	18,0 %	18,3 %	16,6 %

Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service och Standard & Poor’s Ratings

Services klassificeringar. Aktia har övergått från FIRB-metoden till schablonmetoden under tredje kvartalet 2025.

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Kapitalkrav för operativ risk	34 531	32 575	32 575	32 575	39 676
Riskvägt belopp	431 634	407 193	407 193	407 193	495 953

Kapitalkravet för operativ risk enligt CRR3 uppgår till 12 % av resultat- och balansräkningskomponenterna, beräknade som ett treårigt genomsnitt.

Riskvägt belopp för operativa risker har beräknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	133
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

	31.12.2025
(1 000 euro)	Brutto- exponering	Exponering vid fallissemang	Riskvikt, %	Riskvägt belopp	Kapitalkrav 8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag i allmänhet	—	—	— %	—	—
Hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet	4 329 539	4 303 116	16 %	706 741	56 539
Övriga hushållsexponeringar	409 286	386 877	24 %	94 575	7 566
Övriga motpartslösa tillgångar	—	—	— %	—	—
Totala exponeringar	4 738 825	4 689 993	17 %	801 316	64 105
Kreditrisk enligt schablonmetod
Nationella regeringar och centralbanker	600 484	638 572	— %	—	—
Regionala och lokala myndigheter	54 253	72 418	0 %	244	20
Offentliga organ	101	18 217	0 %	20	2
Multilaterala utvecklingsbanker	9 134	28 581	— %	—	—
Internationella organisationer	33 038	33 038	— %	—	—
Exponeringar mot institut	227 143	197 842	30 %	60 136	4 811
Exponeringar mot företag	651 316	506 663	86 %	433 975	34 718
Hushållsexponeringar	796 061	387 207	67 %	257 866	20 629
Exponeringar som är säkrade genom fastighet och ADC-exponeringar	2 221 374	2 079 930	44 %	914 729	73 178
Fallerande exponeringar	47 318	28 784	83 %	24 019	1 922
Säkerställda obligationer	816 343	816 324	10 %	83 031	6 642
Aktieexponeringar	51 374	51 374	250 %	128 435	10 275
Övriga poster	330 319	330 319	68 %	225 511	18 041
Summa exponeringar enligt schablonmetod	5 838 258	5 189 270	41 %	2 127 966	170 237
Totalt riskexponeringsbelopp	10 577 083	9 879 263	30 %	2 929 282	234 343

	31.12.2024
(1 000 euro)	Brutto- exponering	Exponering vid fallissemang	Riskvikt, %	Riskvägt belopp	Kapitalkrav 8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag - Små och medelstora företag	1 162 262	1 015 788	63 %	638 383	51 071
Företag - övriga företag	635 532	609 662	78 %	474 341	37 947
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet	4 521 379	4 507 817	16 %	717 222	57 378
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet	97 380	96 823	15 %	14 428	1 154
Retail - övriga hushåll	219 797	207 861	22 %	46 156	3 693
Retail - övriga små och medelstora företag	14 746	13 453	39 %	5 239	419
Aktieexponeringar	49 814	49 814	270 %	134 465	10 757
Övriga motpartslösa tillgångar	87 549	—	— %	46 340	3 707
Totala exponeringar enligt internmetod	6 788 459	6 501 219	32 %	2 076 574	166 126
Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker	632 067	668 205	— %	—	—
Regionala och lokala myndigheter	58 665	78 976	— %	275	22
Offentliga samfund	—	16 430	— %	—	—
Multinationella utvecklingsbanker	9 249	39 529	— %	—	—
Internationella organisationer	32 847	32 847	— %	—	—
Kreditinstitut	294 266	211 340	21 %	44 098	3 528
Företag	136 804	111 813	90 %	100 442	8 035
Hushåll	654 195	316 811	71 %	223 385	17 871
Fastighetssäkerhet	851 648	828 718	29 %	237 590	19 007
Oreglerade poster	13 473	9 586	106 %	10 118	809
Säkerställda obligationer	942 184	942 137	10 %	94 894	7 592
Övriga poster	166 960	166 960	70 %	117 135	9 371
Totala exponeringar enligt schablonmetod	3 792 360	3 423 353	24 %	827 936	66 235
Totalt riskexponeringsbelopp	10 580 818	9 924 572	29 %	2 904 510	232 361

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	134
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Bankkoncernens bruttosoliditetsgrad
Primärkapital	484 231	483 810	456 225	455 396	465 588
Exponeringar totalt	10 015 451	10 405 088	10 298 557	10 134 190	10 020 318
Bruttosoliditetsgrad, %	4,83	4,65	4,43	4,49	4,65

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning
Sammandrag
Eget kapital i koncernen	705 659	751 927	727 582	767 055	741 853
Branschspecifika tillgångar	156 637	155 646	155 246	155 551	153 494
Immateriella tillgångar och övriga avdragsposter	-161 520	-228 335	-235 800	-276 291	-215 425
Konglomeratets totala kapitalbas	700 775	679 239	647 027	646 315	679 922
Bankkoncernens kapitalkrav	410 801	398 088	377 113	371 408	416 833
Försäkringsverksamhetens kapitalkrav 1	97 814	99 485	95 958	92 708	94 238
Minimibelopp för kapitalbasen	508 615	497 572	473 071	464 116	511 070
Konglomeratets kapitaltäckning	192 161	181 666	173 956	182 199	168 852
Kapitaltäckningsgrad, %	137,8 %	136,5 %	136,8 %	139,3 %	133,0 %

1 Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning är uppgjord enligt konsolideringsmetoden och baserar sig på gällande FICO (Financial and

Insurance Conglomerate) -lagstiftning samt Finansinspektionens anvisningar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	135
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K3 Koncernens segmentrapportering

	Kapitalförvaltning		Bankverksamhet		Livförsäkring		Koncernfunktioner		Elimineringar		Koncernen totalt
(1 000 euro)	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Resultaträkning
Räntenetto	10 700	13 444	143 803	154 089	—	—	-15 921	-16 239	234	744	138 816	152 037
Provisionsnetto	66 552	67 928	59 402	58 306	—	—	7 297	6 300	-8 613	-8 241	124 638	124 292
Livförsäkringsnetto	—	—	—	—	33 412	33 528	—	—	-2 828	-3 299	30 584	30 229
Övriga rörelseintäkter	331	182	331	322	—	—	1 372	2 065	-262	-339	1 772	2 230
Rörelseintäkter totalt	77 583	81 554	203 536	212 716	33 412	33 528	-7 253	-7 875	-11 469	-11 135	295 809	308 788
Personalkostnader	-19 368	-19 535	-16 959	-15 803	-2 677	-2 762	-43 533	-42 383	—	—	-82 536	-80 482
Övriga rörelsekostnader 1	-36 682	-34 350	-85 700	-90 010	-9 210	-8 044	17 534	22 933	11 357	11 377	-102 700	-98 095
Rörelsekostnader totalt	-56 050	-53 885	-102 659	-105 813	-11 887	-10 806	-25 998	-19 450	11 357	11 377	-185 237	-178 577
Nedskrivning av immateriella tillgångar och goodwill	-70 062	—	—	—	—	—	—	-25 028	—	—	-70 062	-25 028
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-156	—	-15 645	-10 627	—	—	30	1	—	—	-15 771	-10 626
Andel av intresseföretagens resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	112	89	112	89
Rörelseresultat	-48 685	27 670	85 232	96 276	21 525	22 722	-33 221	-52 352	0	331	24 852	94 646
Jämförbart rörelseresultat	22 906	29 016	86 857	98 089	21 525	22 928	-25 314	-25 911	0	331	105 974	124 454

(1 000 euro)	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024	31.12.2025	31.12.2024
Balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde	1	1	—	—	1 864 160	1 695 799	865 906	906 267	—	—	2 730 067	2 602 067
Kontanta medel	—	—	471	478	—	—	76 168	64 864	—	—	76 640	65 342
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	—	—	—	—	36 440	37 477	367 848	388 455	—	—	404 289	425 933
Lån och övriga fordringar	479 146	404 071	7 430 062	7 431 523	19 882	12 624	473 781	520 784	-32 898	-10 770	8 369 973	8 358 233
Övriga tillgångar	-17 140	51 399	92 304	64 433	111 518	110 089	282 534	324 276	-69 999	-97 514	399 217	452 683
Tillgångar totalt	462 007	455 472	7 522 837	7 496 434	2 032 000	1 855 989	2 066 238	2 204 646	-102 897	-108 283	11 980 185	11 904 257
Depositioner	335 081	402 132	3 971 337	3 865 426	—	—	250 673	415 364	-32 898	-10 770	4 524 193	4 672 153
Emitterade skuldebrev	—	—	—	—	—	—	4 302 419	3 979 237	—	—	4 302 419	3 979 237
Skulder från försäkringsverksamhet	—	—	—	—	1 845 280	1 691 378	—	—	—	—	1 845 280	1 691 378
Övriga finansiella skulder 2	—	—	—	—	54 878	53 600	176 759	374 895	—	—	231 637	428 494
Övriga skulder	34 001	67 215	59 351	57 661	28 500	26 687	272 414	290 363	-23 270	-50 784	370 997	391 142
Skulder totalt	369 082	469 347	4 030 689	3 923 087	1 928 658	1 771 665	5 002 265	5 059 859	-56 167	-61 554	11 274 526	11 162 405

1 Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga rörelsekostnader.

Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten.

2 Inkluderar skulder till centralbanker, efterställda skulder, övriga skulder till kreditinstitut och övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	136
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K4 Räntenetto

(1 000 euro)	2025	2024
Ränteintäkter
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	5 689	24 858
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	14 129	12 842
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken	240	221
Fordringar på kreditinstitut och centralbanker	14 116	27 607
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 1	263 517	342 960
Finansiella leasingavtal 1	13 638	9 756
Lån och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	291 271	380 322
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	6 019	6 654
Övriga externa ränteintäkter	122	84
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	297 413	387 061
Totalt	317 471	424 981
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3	2 229	541
Räntekostnader
Depositioner, kreditinstitut	-21 762	-33 282
Depositioner, andra än offentliga samfund	-27 065	-48 909
Depositioner	-48 827	-82 191
Skuldebrev emitterade till allmänheten	-100 149	-118 142
Efterställda skulder	-5 201	-4 087
Emitterade värdepapper och efterställda skulder	-105 350	-122 229
Derivatkontrakt gjorda i säkringssyfte	-22 854	-65 652
Räntekostnader för leasingskulder	-1 109	-1 117
Övriga räntekostnader, externa	-515	-1 754
Totalt	-178 655	-272 944
Räntenetto	138 816	152 037
Utlåning	281 115	362 597
Depositioner	-44 123	-81 278
Covered bonds	-56 404	-76 418
Seniorfinansiering	-63 189	-99 244
Likviditetsportföljen	21 676	34 390
Övrigt	-260	11 991
varav skulder till centralbanker	-4 412	-6 717
varav riskdebenturlån	-5 201	-4 087
varav depositioner i Finlands Bank	11 290	22 472
Totalt	138 816	152 037

In- och utlåning inkluderar hypoteksverksamhetens emitterade covered bonds samt de ränteskydd som är gjorda i samband med emissioner.

1 Koncernen har omklassificerat saldon hänförliga till sale-and-leaseback-transaktioner på 1,0 miljoner euro från leasingfordringar till finansiella

tillgångar för räkenskapsperioden 2024. Till följd av detta presenteras ränteintäkter på dessa transaktioner inom fordringar på allmänheten och

offentliga samfund i stället för under finansiella leasingavtal.

K5 Utdelning

(1 000 euro)	2025	2024
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	180	344
Totalt	180	344

Livförsäkringsverksamhetens erhållna utdelning ingår i nettointäkter från placeringsverksamheten inom livförsäkringsnettot och uppgår till 0,1 (0,1)

miljoner euro. För mer information se not 7.

K6 Provisionsnetto

(1 000 euro)	2025	2024
Provisionsintäkter
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling	83 966	85 448
Kort- och betalningsförmedling	35 941	33 520
Inlåning	4 285	4 078
Utlåning	9 967	9 443
Valuta- och utlandsverksamhet	4 946	4 710
Förmedling av försäkringar	1 265	1 644
Juridiska tjänster	947	884
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen	698	982
Övriga provisionsintäkter	321	330
Totalt	142 335	141 039
Provisionskostnader
Penninghantering	-1 619	-1 601
Kort- och betalningsförmedling	-11 669	-10 032
Värdepappers- och placeringsverksamhet	-3 457	-3 740
Övriga provisionskostnader	-952	-1 374
Totalt	-17 697	-16 747
Provisionsnetto	124 638	124 292

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	137
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K7 Livförsäkringsnetto

(1 000 euro)	2025	2024
Intäkter från beviljade (åter)försäkringskontrakt	44 759	48 067
Kostnader för försäkringsservice	-31 391	-27 857
Nettointäkter (kostnader) från återförsäkringsavtal	-916	-538
Resultat från försäkringsservice	12 453	19 672
Premieinkomst	205 950	182 931
Utbetalda försäkringsersättningar	-101 250	-70 947
Värdeförändring i fondanknutna (Unit Link) placeringar, netto	97 147	89 063
Förändring i ersättningsansvar	-6 742	278
Förändring i premieansvar	-185 460	-191 990
Resultat från investeringsavtal	9 645	9 336
Försäkringstekniskt resultat	22 098	29 008
Nettointäkter från placeringsverksamheten 1	3 367	22 049
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 1	5 119	-20 828
Resultat från placeringsverksamheten	8 486	1 221
Livförsäkringsnetto	30 584	30 229

1 Värdeförändringar av Unit Link-placeringar hänförliga till försäkringsavtal har omklassificerats från finansiella intäkter och kostnader från

försäkringsavtal till nettointäkter från placeringsverksamheten.

	Verkligt värde		Fullständigt retroaktiv		Totalt
(1 000 euro)	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Försäkringsavtal
Förändring av avtalsenlig marginal (CSM)	2 002	2 886	5 193	4 524	7 195	7 410
Förändring av riskjustering	1 501	1 384	2 162	1 795	3 663	3 179
Förväntade ersättningar och övriga kostnader efter allokerad förlustkomponent	24 784	29 985	11 798	10 317	36 582	40 302
Återföring av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	—	—	19	9	19	9
Aktuariella vinster (-) / förluster (+)	-685	-1 219	-2 015	-1 613	-2 700	-2 833
Intäkter från beviljade (åter)försäkringskontrakt	27 602	33 035	17 158	15 032	44 759	48 067

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	138
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	2025	2024
Investeringsavtal
Premieinkomst från investeringsavtal
Fördelning av premieinkomst från investeringsavtal
Sparförsäkring	195 765	172 653
Individuell pensionsförsäkring	2 407	2 816
Gruppensionsförsäkring	7 778	7 462
Totalt	205 950	182 931
Fortlöpande och engångspremier från direktförsäkring
Fortlöpande premier från investeringsavtal	205 950	77 631
Engångspremier från investeringsavtal	—	105 300
Premieinkomst totalt	205 950	182 931
Utbetalda försäkringsersättningar från investeringsavtal
Sparförsäkring
Återbetalning av sparsumma	—	—
Dödsfallsersättningar	-21 259	-18 883
Återköp	-74 309	-47 447
Totalt	-95 568	-66 330
Individuell pensionsförsäkring
Pensioner	-4 646	-3 530
Dödsfallsersättningar	-231	-252
Återköp	-533	-565
Totalt	-5 410	-4 348
Gruppensionsförsäkring
Pensioner	-150	-105
Dödsfallsersättningar	-7	-44
Återköp	-114	-120
Totalt	-271	-270
Utbetalda ersättningar totalt	-101 250	-70 947

(1 000 euro)	2025	2024
Resultat från placeringsverksamheten
Nettointäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vinster och förluster	387	166
Orealiserade värdeförändringar	-9 283	3 852
Derivatkontrakt	-8 896	4 018
Ränteintäkter	-2 302	-4 080
Försäljningsvinster och -förluster	-16	—
Orealiserade värdeförändringar	-2 691	1 241
Övriga intäkter och kostnader	23	-4
Räntebärande värdepapper	-4 986	-2 843
Utdelningar	143	138
Försäljningsvinster och -förluster	3 210	1 356
Orealiserade värdeförändringar	477	6 373
Övriga intäkter och kostnader	8	657
Aktier och andelar	3 838	8 525
Totalt	-10 044	9 700
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Ränteintäkter	2 385	2 417
Försäljningsvinster och -förluster	150	391
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde	-148	-163
Övriga intäkter och kostnader	1	1
Räntebärande värdepapper	2 387	2 646
Totalt	2 387	2 646

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	139
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	2025	2024
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Ränteintäkter	1 568	1 569
Räntebärande värdepapper	1 568	1 569
Nettointäkter från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter	5 318	4 621
Värdering till verkligt värde	-2 812	-267
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, som har genererat hyresintäkter under räkenskapsperioden	-1 892	-2 106
Totalt	615	2 248
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar	-82	-39
Avkastning från placeringar som täcker skulder för försäkringsavtal 1	8 923	5 925
Försäkringsverksamhetens nettointäkter från placeringsverksamheten totalt	3 367	22 049
Påförd ränta	-8 358	-12 385
Effekt från ändringar av ränta och övriga finansiella antaganden	-12 818	-39 653
Effekt av ändringar i värderingsestimat med aktuella diskonteringsräntor och ändring av avtalsenlig marginal till låst ränta 1	26 296	31 210
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal totalt	5 119	-20 828
Resultat från placeringsverksamheten	8 486	1 221

1 Värdeförändringar av Unit Link-placeringar hänförliga till försäkringsavtal har omklassificerats från finansiella intäkter och kostnader från

försäkringsavtal till nettointäkter från placeringsverksamheten.

K8 Nettoresultat från finansiella transaktioner

(1 000 euro)	2025	2024
Nettointäkter från derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar	65	-16
Totalt	65	-16
Värderingsvinster och -förluster från aktier och andelar	-166	1 357
Totalt	-166	1 357
Totalt	-102	1 340

(1 000 euro)	2025	2024
Nettointäkter från valutaverksamhet	132	94
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar	240	—
Totalt	240	—
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	202	-199
Totalt	202	-199
Totalt	442	-199
Nettointäkter från räntebärande värdepapper som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	60	-27
Totalt	60	-27
Totalt	60	-27
Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter	-4 041	18 452
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten	-4 188	-9 870
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev	-2 950	45 472
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto	-11 179	54 055
På anfordran betalbara skuldposter	4 533	-18 418
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	4 144	9 881
Emitterade skuldebrev	2 906	-45 436
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto	11 583	-53 973
Nettoresultat från säkringsredovisning	403	82
Nettoresultat från finansiella transaktioner	935	1 290

Vid avyttring av finansiella instrument överförs den orealiserade värdeförändringen, som ingått i fonden för verkligt värde vid ingången av året, från

fonden för verkligt värde till resultaträkningen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	140
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K9 Övriga rörelseintäkter

(1 000 euro)	2025	2024
Försäljningsvinster från materiella och immateriella tillgångar	147	154
Övriga rörelseintäkter	510	442
Totalt	657	596

K10 Personal

(1 000 euro)	2025	2024
Löner och arvoden	-65 987	-64 650
Aktierelaterade ersättningar	-3 203	-2 925
Pensionskostnader
Avgiftsbestämda pensionsplaner	-11 498	-11 357
Förmånsbestämda pensionsplaner	-41	-68
Övriga lönebikostnader	-1 808	-1 482
Lönebikostnader	-13 346	-12 907
Totalt	-82 536	-80 482
Antal anställda 31.12
Heltidsanställda	783	788
Deltidsanställda	95	112
Totalt	878	964
varav visstidsanställda	69	79
Antal anställda omräknat till heltidsresurser	825	847
Genomsnittligt antal heltidsresurser för räkenskapsperioden	853	846

Ledningens löner och arvoden presenteras i not K43 Transaktioner med närstående.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	141
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K11 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-4 491	-4 595
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar	-1 984	-2 052
Avskrivningar av immateriella tillgångar	-11 211	-17 485
Avskrivningar som ingår i resultat från försäkringsservice enligt IFRS 17	408	396
Avskrivningar totalt	-17 279	-23 736

(1 000 euro)	2025	2024
Nedskrivningar av goodwill	-47 719	—
Nedskrivningar av immateriella tillgångar	-22 343	-25 028
Nedskrivningar totalt	-70 062	-25 028

K12 Övriga rörelsekostnader

(1 000 euro)	2025	2024
Övriga personalkostnader	-3 507	-3 204
Kontorskostnader	-980	-946
Kommunikationskostnader	-2 954	-2 822
Marknadsförings- och representationskostnader	-3 594	-3 184
Köpta tjänster	-14 384	-6 312
Hyreskostnader 1	-1 262	-1 505
Kostnader från fastigheter i eget bruk	-453	-568
Försäkrings- och säkerhetskostnader	-1 535	-1 556
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter	-2 051	-1 963
Övriga rörelsekostnader	-971	-751
Totalt	-31 692	-22 811
1 Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,4 (0,4) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde om 0,9 (0,8) miljoner euro.
Arvoden till revisorerna
Lagstadgad revision	706	566
Revisors uppdrag enligt annan reglering	310	85
Revisionsrelaterade tjänster	20	58
Skatterådgivning	1	18
Övriga tjänster	33	—
Totalt	1 070	727
Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande avgifter:
Avgift till Insättningsgarantifonden	-422	-3 383
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)	-422	-3 383

Aktias insättningsgarantiavgift för 2025 uppgick till 0,4 (3,4) miljoner euro och täcktes i sin helhet ur VTS-fonden. Medlemskreditinstitut i VTS-

fonden har rätt att helt eller delvis täcka sina insättningsgarantiavgifter till Verket för finansiell stabilitet (RVV) med medel ur VTS-fonden.

Som medlem i VTS-fonden har Aktia rätt att täcka insättningsavgifter till RVV om 27,0 (26,7) miljoner euro ur VTS-fonden.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	142
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K13 Skatter

(1 000 euro)	2025	2024
Inkomstskatter	-24 630	-16 587
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	17	-45
Förändring av latenta skatter	10 029	-2 118
Totalt	-14 584	-18 750
Mer information om latenta skatter presenteras i not K29. Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska värde som skulle uppstå vid användning av skattesats för moderbolaget som följer:
Resultat före skatt	24 852	94 646
Skatt beräknad enligt 20,0 % skattesats	-4 970	-18 929
Ej avdragsgilla kostnader	-9 691	-84
Skattefria intäkter	102	290
Intresseföretag och förvaltningsfastigheter	-41	19
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	17	-45
Övrigt	0	-1
Skatter totalt	-14 584	-18 750
Genomsnittlig effektiv skattesats	58,7 %	19,8 %
Latenta skatter i totalresultatet
Latenta skatter för finansiella tillgångar	-2 942	-2 162
Latenta skatter för kassaflödessäkring	14	-394
Latenta skatter för förmånsbestämda pensionsplaner	19	-61
Totalt	-2 909	-2 616

K14 Resultat per aktie

(1 000 euro)	2025	2024
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp	10 267	75 896
Genomsnittligt antal aktier	73 156 012	72 740 704
Resultat per aktie (EPS), euro (exklusive egna aktier)	0,14	1,04
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)	0,14	1,04
Räkenskapsperiodens totalresultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp	21 902	86 360
Totalresultat per aktie, euro (exklusive egna aktier)	0,30	1,19
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)	0,30	1,19

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	143
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K15 Klassificering av tillgångar och skulder

(1 000 euro)	Not	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde via resultaträkningen	Verkligt värde via övrigt totalresultat	Icke finansiella tillgångar	Totalt
Tillgångar 31.12.2025
Räntebärande värdepapper	K16, K17, K18	404 289	56 672	983 714		1 444 675
Aktier och andelar	K16		171 250			171 250
Placeringar för fondanknutna försäkringar	K16		1 518 431			1 518 431
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	488 092				488 092
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 881 880				7 881 880
varav lånefordringar		7 517 755				7 517 755
varav leasingfordringar		364 125				364 125
Kontanta medel	K21	76 640				76 640
Derivatinstrument	K22		46 579			46 579
Finansiella instrument totalt		8 850 901	1 792 931	983 714	—	11 627 546
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23				2 800	2 800
Immateriella tillgångar och goodwill	K24				98 222	98 222
Nyttjanderättstillgångar	K25				21 263	21 263
Förvaltningsfastigheter	K26				59 592	59 592
Övriga materiella tillgångar	K27				7 696	7 696
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	K28				76 317	76 317
Övriga tillgångar	K28				73 632	73 632
Inkomstskattefordringar					335	335
Latenta skattefordringar	K29				12 783	12 783
Totalt		8 850 901	1 792 931	983 714	352 639	11 980 185

(1 000 euro)	Not	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde via resultaträkningen	Verkligt värde via övrigt totalresultat	Icke finansiella tillgångar	Totalt
Tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper	K16, K17, K18	425 933	74 294	1 022 251		1 522 478
Aktier och andelar	K16		180 002			180 002
Placeringar för fondanknutna försäkringar	K16		1 325 519			1 325 519
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	581 313				581 313
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 776 920				7 776 920
varav lånefordringar		7 492 455				7 492 455
varav leasingfordringar		284 465				284 465
Kontanta medel	K21	65 342				65 342
Derivatinstrument	K22		68 797			68 797
Finansiella instrument totalt		8 849 508	1 648 612	1 022 251	—	11 520 371
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23				2 748	2 748
Immateriella tillgångar och goodwill	K24				151 086	151 086
Nyttjanderättstillgångar	K25				20 154	20 154
Förvaltningsfastigheter	K26				61 808	61 808
Övriga materiella tillgångar	K27				7 755	7 755
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	K28				70 142	70 142
Övriga tillgångar	K28				50 002	50 002
Inkomstskattefordringar					1 198	1 198
Latenta skattefordringar	K29				18 994	18 994
Totalt		8 849 508	1 648 612	1 022 251	383 887	11 904 257

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	144
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	Not	Skyddande derivatinstrument	Övriga finansiella skulder	Icke finansiella skulder	Totalt
Skulder 31.12.2025
Skuld till centralbanker	K30		—		—
Depositioner från kreditinstitut	K31		76 473		76 473
Depositioner från allmänheten och offentliga samfund	K31		4 077 720		4 077 720
Övriga depositioner	K31		370 000		370 000
Derivatinstrument	K22	148 923			148 923
Emitterade skuldebrev	K32		4 302 419		4 302 419
Efterställda skulder	K33		156 637		156 637
Övriga skulder till kreditinstitut	K34		75 000		75 000
Skulder från försäkringsavtal	K35			403 724	403 724
Skulder från investeringsavtal	K35			1 437 553	1 437 553
Skulder från återförsäkringsavtal	K35			4 003	4 003
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K36			119 616	119 616
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K36		23 786		23 786
Övriga skulder	K36			31 668	31 668
Avsättningar	K20		1 562		1 562
Inkomstskatteskulder				8 038	8 038
Latenta skatteskulder	K29			37 403	37 403
Totalt		148 923	9 083 597	2 042 006	11 274 526

(1 000 euro)	Not	Skyddande derivatinstrument	Övriga finansiella skulder	Icke finansiella skulder	Totalt
Skulder 31.12.2024
Skuld till centralbanker 1	K30		200 000		200 000
Depositioner från kreditinstitut 1	K31		128 386		128 386
Depositioner från allmänheten och offentliga samfund	K31		4 083 767		4 083 767
Övriga depositioner 1	K31		460 000		460 000
Derivatinstrument	K22	181 200			181 200
Emitterade skuldebrev	K31		3 979 237		3 979 237
Efterställda skulder	K32		153 494		153 494
Övriga skulder till kreditinstitut	K33		75 000		75 000
Skulder från försäkringsavtal	K35			441 521	441 521
Skulder från investeringsavtal	K35			1 245 351	1 245 351
Skulder från återförsäkringsavtal	K35			4 506	4 506
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K36			117 182	117 182
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K36		22 580		22 580
Övriga skulder	K36			17 703	17 703
Avsättningar	K20		944		944
Inkomstskatteskulder				334	334
Latenta skatteskulder	K29			51 199	51 199
Totalt		181 200	9 103 408	1 877 796	11 162 405

1 Grupperingen av depositioner och övriga finansiella skulder har förändrats från och med 1.1.2025. Skulder till centralbanker presenteras som en

separat rad i balansräkningen. Skulder till samfund och kreditinstitut, som tidigare ingick i övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund

inom övriga finansiella skulder, ingår från och med 1.1.2025 i depositionerna. Jämförelseåret motsvarar den nya grupperingen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	145
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K16 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

(1 000 euro)	2025	2024
Räntebärande värdepapper, övriga	0	0
Räntebärande värdepapper, bankverksamhet	0	0
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	7 496	7 337
Räntebärande värdepapper, övriga	49 176	66 957
Räntebärande värdepapper, livförsäkringsverksamhet	56 672	74 294
Räntebärande värdepapper totalt	56 672	74 294
Offentligt noterade aktier och andelar	6 580	6 745
Andra än offentligt noterade aktier och andelar	767	781
Aktier och andelar, Bankverksamhet	7 347	7 526
Offentligt noterade aktier och andelar	114 598	120 504
Andra än offentligt noterade aktier och andelar	49 304	51 971
Aktier och andelar, Livförsäkring	163 903	172 475
Aktier och andelar totalt	171 250	180 002
Placeringar för fondanknutna försäkringar
Offentligt noterade aktier och andelar	1 518 431	1 325 519
Aktier och andelar totalt	1 518 431	1 325 519
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen totalt	1 746 353	1 579 815

K17 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

(1 000 euro)	2025	2024
Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund	67 471	69 424
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	761 141	829 317
Räntebärande värdepapper, övriga	29 947	—
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet	858 560	898 741
Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund	36 458	46 177
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	13 051	18 850
Räntebärande värdepapper, övriga	75 646	58 483
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring	125 154	123 510
Räntebärande värdepapper totalt	983 714	1 022 251
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat totalt	983 714	1 022 251

K18 Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	varav ECL	Bokfört värde	varav ECL
Räntebärande värdepapper, stater	94 886	-32	94 855	-57
Räntebärande värdepapper, andra offentliga samfund	84 414	-25	84 320	-30
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	188 549	-18	209 281	-48
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet	367 848	-75	388 455	-135
Räntebärande värdepapper, stater	36 440	-11	37 477	-25
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring	36 440	-11	37 477	-25
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde totalt	404 289	-86	425 933	-160

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	146
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K19 Lån och övriga fordringar

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	varav ECL	Bokfört värde	varav ECL
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	21 707	—	61 406	—
Andra än på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	466 386	—	519 907	—
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	488 092	—	581 313	—
Dagligkontokrediter, allmänhet och företag	422 065	-4 309	398 807	-4 347
Skuldebrevslån	7 077 910	-42 154	7 078 997	-32 070
Förändring i verkligt värde för lån	-2 005	—	-6 149	—
Fordringar från finansiella leasingavtal	364 125	-1 981	284 465	-1 210
Lån	7 862 095	-48 445	7 756 120	-37 627
Bankgarantifordringar	44	-26	14	—
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	7 862 139	-48 471	7 756 134	-37 627
Totalt	8 350 232	-48 471	8 337 447	-37 627

(1 000 euro)	2025	2024
Finansiella leasingavtal 1
Finansiella intäkter från nettoinvesteringen	13 638	9 756
Maturitetsfördelning av fordringar från finansiella leasingavtal 1
1 år	135 124	87 046
2 år	115 384	100 000
3 år	85 587	76 473
4 år	40 443	31 805
5 år	12 361	10 705
Över 5 år	1 918	1 429
Bruttoinvestering	390 817	307 458
Framtida finansiella intäkter	-26 692	-22 993
Nettoinvestering	364 125	284 465
Nuvärde av fordringar från finansiella leasingavtal
Inom 12 månader	120 893	76 322
Efter 12 månader	243 232	208 143
Totalt	364 125	284 465

1 Finansiella intäkter från nettoinvesteringen och fordringar från finansiella leasingavtal har justerats så att fordringar hänförliga till sale-and-

leaseback-avtal på 19,7 (20,5) miljoner euro har exkluderats. För mer information, se not 1.

De leasade objekten utgörs huvudsakligen av fordon och maskiner till företagskunder. Samtliga avtal innehåller garanterade restvärden, följaktligen

bär Koncernen ingen restvärdesrisk. Under perioden ökade de totala leasingfordringarna till följd av ökad efterfrågan på finansiell leasing.

Restvärdesrisken för leasingobjekten är inte väsentlig, vilket stöds av en fungerande andrahandsmarknad. Koncernen är inte exponerad för

valutakursrisk i den finansiella leasingverksamheten, eftersom samtliga leasingavtal är i euro (EUR).

K20 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie

(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2025
Räntebärande värdepapper	1 442 698	1 976	—	1 444 675
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	7 348 797	385 017	148 066	7 881 880
Åtaganden utanför balansräkning	667 986	2 241	4 588	674 815
Totalt	9 459 481	389 234	152 654	10 001 369
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper	1 520 097	2 381	—	1 522 478
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	7 224 094	416 235	136 591	7 776 920
Åtaganden utanför balansräkning	618 465	2 763	5 322	626 550
Totalt	9 362 655	421 380	141 913	9 925 948
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden 1.1.2025	6 031	7 998	24 764	38 793
Överförd från stadie 1 till stadie 2	-293	2 058	—	1 764
Överförd från stadie 1 till stadie 3	-81	—	2 352	2 271
Överförd från stadie 2 till stadie 1	85	-674	—	-589
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	-1 358	5 794	4 436
Överförd från stadie 3 till stadie 1	6	—	-249	-244
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	234	-1 793	-1 559
Ökning till följd av utgivning och förvärv	3 839	361	103	4 303
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-2 146	-1 002	-3 203	-6 350
Förändringar som beror på uppdaterad beräkningsmetod	-166	324	—	159
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	-4 277	-4 277
Övriga förändringar *	-758	-1 485	13 865	11 622
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden 31.12.2025 *	6 516	6 456	37 355	50 328
varav avsättningar	933	70	559	1 562

*) Modellbaserade ECL-nedskrivningar (stadie 2) inkluderade i slutet av 2024  en förväntad kreditförlust om 1,7 miljoner euro baserat på ledningens

bedömning gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter på grund av osäkerheten på fastighetsmarknaden. Under 2025 har förväntade

kreditförluster (ECL) gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter gjorts på individuell nivå och därmed har kreditförlustreserveringen enligt

ledningens bedömning upplösts.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	147
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga åtaganden
Hushåll	2 296	4 654	20 030	26 981
Företag	3 716	1 739	10 976	16 431
Bostadssamfund	424	62	9	495
Offentliga samfund	51	—	—	51
Icke vinstsyftande samfund	29	—	6 340	6 369
Totalt	6 516	6 456	37 355	50 328
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2025	705	114	—	819
Överförd från stadie 1 till stadie 2	—	—	—	—
Överförd från stadie 1 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	—	—	—
Ökning till följd av utgivning och förvärv	58	—	—	58
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-89	—	—	-89
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	—	—
Övriga förändringar	-347	6	0	-341
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2025	327	119	0	447
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande värdepapper
Företag	251	—	—	251
Offentliga samfund	76	119	—	196
Totalt	327	119	—	447

K21 Kontanta medel

(1 000 euro)	2025	2024
Kassa	471	478
Finlands Banks checkräkning	76 168	64 864
Totalt	76 640	65 342

K22 Derivatinstrument och säkringsredovisning

Derivatinstrument, bokfört värde

	2025		2024
(1 000 euro)	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Räntederivat	40 163	130 974	66 124	149 152
Säkring av verkligt värde	40 163	130 974	66 124	149 152
Räntederivat	6 406	17 924	2 667	31 921
Säkring av kassaflöde	6 406	17 924	2 667	31 921
Valutaderivat	10	25	6	127
Övriga derivatinstrument	10	25	6	127
Totalt	46 579	148 923	68 797	181 200

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	148
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden

31.12.2025
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1–5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar	1 262 000	3 768 570	734 124	5 764 695	36 425	130 969
Ränteoptioner	258 925	282 193	46 765	587 883	3 738	5
Köpta	158 925	132 193	46 765	337 883	3 738	—
Utfärdade	100 000	150 000	—	250 000	—	5
Säkring av verkligt värde totalt	1 520 925	4 050 763	780 889	6 352 578	40 163	130 974
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	72 245	490 775	—	563 020	6 406	17 924
Säkring av kassaflöde totalt	72 245	490 775	—	563 020	6 406	17 924
Räntederivat totalt	1 593 170	4 541 539	780 889	6 915 598	46 569	148 898
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer	3 764	—	—	3 764	10	25
Valutaderivat totalt	3 764	—	—	3 764	10	25
Derivatinstrument totalt	1 596 933	4 541 539	780 889	6 919 361	46 579	148 923

31.12.2024
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1–5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar	879 625	3 682 600	971 695	5 533 919	58 530	149 120
Ränteoptioner	134 000	538 005	74 755	746 760	7 594	31
Köpta	34 000	288 005	74 755	396 760	7 594	—
Utfärdade	100 000	250 000	—	350 000	—	31
Säkring av verkligt värde totalt	1 013 625	4 220 605	1 046 450	6 280 679	66 124	149 152
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	254 350	341 446	34 182	629 979	2 667	31 921
Säkring av kassaflöde totalt	254 350	341 446	34 182	629 979	2 667	31 921
Räntederivat totalt	1 267 975	4 562 051	1 080 632	6 910 658	68 791	181 073
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer	4 392	—	—	4 392	6	127
Valutaderivat totalt	4 392	—	—	4 392	6	127
Derivatinstrument totalt	1 272 367	4 562 051	1 080 632	6 915 050	68 797	181 200

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	149
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Säkring av verkligt värde

Aktia tillämpar säkring av verkligt värde för att skydda sig mot förändringar i det verkliga värdet på redovisade

tillgångar eller skulder som är hänförliga till ränterisk. Syftet med säkringar av verkligt värde är att skydda banken mot

icke önskvärda resultateffekter som uppkommer till följd av exponeringar för förändringar i ränterisk avseende

redovisade tillgångar eller skulder.

Säkring av verkligt värde tillämpas både på mikronivå (ett-till-ett säkringar) och på makronivå (portföljsäkringar).

Portföljsäkringsredovisning tillämpas för utlåning till allmänheten med räntetak eller -golv samt för inlåning med fast

ränta (inlåning med avista-villkor) för vilka säkringsredovisning enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 tillämpas.

Emitterade värdepapper med fast ränta är säkrade enligt ett-till-ett säkringar. Aktia tillämpar också säkring av verkligt

värde för fastränteobligationer i likviditetsportföljen som klassificeras i värderingskategorin verkligt värde via övrigt

totalresultat både på portföljnivå och enskilda placeringar. Som säkringsinstrument används ränteswappar, ränte- och

valutaswappar samt ränteoptioner.

Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade

posten med avseende på den säkrade risken under Nettoresultat från finansiella transaktioner. Om säkringen är effektiv

tar förändringen i verkligt värde på den säkrade posten respektive säkringsinstrumentet ut varandra.

Verkliga värden för derivat som ingått i avslutad säkringsredovisning periodiseras över den ursprungliga löptiden.

Vid tidpunkten då säkringsredovisningen inleds dokumenteras säkringsrelationen mellan den säkrade posten och det

säkrande derivatet, liksom riskhanteringsmålen och strategin för att genomföra säkringen. Säkringsrelationens

effektivitet bedöms regelbundet, dock alltid minst vid varje rapporteringstillfälle.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar.

(1 000 euro)	2025		2024
Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar	Nominella värden	Värdeförändring som använts för att redovisa säkringens ineffektivitet	Nominella värden	Värdeförändring som använts för att redovisa säkringens ineffektivitet
Ränterisk
Ränteswappar, Säkrade tillgångar portföljsäkring	460 000	190	600 000	3 026
Ränteoptioner, Säkrade tillgångar portföljsäkring	587 883	1 951	746 760	6 139
Ränteswappar, Säkrade skulder portföljsäkring	944 000	1 569	1 031 000	5 611
Ränteswappar, Räntebärande värdepapper	317 200	-3 927	314 800	-7 892
Ränteswappar, Emitterade värdepapper	3 148 095	-72 166	2 642 719	-68 087
Totalt	5 457 178	-72 383	5 335 279	-61 204

(1 000 euro)	2025			2024
	Redovisat värde		Ackumulerade justerings- belopp på den säkrade posten	Redovisat värde		Ackumulerade justerings- belopp på den säkrade posten
Säkrade poster	Tillgångar	Skulder		Tillgångar	Skulder
Portföljsäkringar
Utlåning till allmänheten	587 883		-2 005	746 760		-6 149
Fastränteobligationer i likviditetsportföljen	460 000		-24	600 000		-2 506
In- och upplåning från allmänheten		944 000	-1 179		1 031 000	-5 711
Ett-till-ett säkringar
Fastränteobligationer i likviditetsportföljen	317 200		3 938	314 800		8 059
Emitterade värdepapper		3 148 095	71 460		2 642 719	66 916
Totalt	1 365 083	4 092 095	72 192	1 661 560	3 673 719	60 609

(1 000 euro)	2025	2024
Säkringens ineffektivitet under perioden
Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsinstrumentets ineffektivitet	-11 179	54 055
Värdeförändring som använts för att redovisa säkrade posters ineffektivitet	11 583	-53 973
Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen	403	82

Kassaflödessäkringar

Aktia tillämpar kassaflödessäkring vid säkring av ränte- och valutarisk i upplåning till rörliga räntor.

Säkringsinstrumenten är ränte- och valutaswappar i SEK/EUR och NOK/EUR och de säkrade posterna är emitterade

värdepapper i valutorna SEK och NOK.

Aktia säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan den

säkrade posten och säkringsinstrumentet bedöms genom att jämföra att kritiska villkor matchas. Säkringskvoten är ett

till ett eftersom det nominella beloppet på säkringsinstrumentet matchar den säkrade postens nominella belopp.

Vid bedömning av säkringens effektivitet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att

värdeförändringen i den hypotetiska swappen motsvarar värdeförändringen i den säkrade posten. Förändringar i

värderingen av säkringsinstrumentet som ingår i effektiva säkringsförhållanden redovisas ackumulerat i reserven för

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	150
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

kassaflödessäkringar under eget kapital via övrigt totalresultat. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i

resultaträkningen inom Nettoresultat från finansiella poster.

Tabellerna nedan ger information om Aktias kassaflödessäkringar.

(1 000 euro)	2025	2024
Säkringsinstrument
Ränte- och valutaswappar, SEK/EUR och NOK/EUR
Nominellt belopp	563 020	629 979
Redovisat värde
Skulder	-11 518	-29 255
Säkringens effektivitet
Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet	-72	1 970
Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:	—	—
Emitterade värdepapper i SEK och NOK	-72	1 970
Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen	—	—

(1 000 euro)	2025	2024
Reserv för kassaflödessäkringar
Ingående balans	887	-689
Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat, före skatt	-72	1 970
Latent skatt	14	-394
Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat, efter skatt	-57	1 576
Utgående balans	830	887

(1 000 euro)	2025	2024
Perioder under vilka de säkrade kassaflöden förväntas påverka resultaträkningen
Ränte- och valutaswappar
Under 1 år	52	186
1-5 år	778	595
Över 5 år	—	106
Totalt	830	887

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	151
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K23 Placeringar i intresseföretag och joint ventures

(1 000 euro)	2025	2024
Bokfört värde 1.1	3 787	3 843
Anskaffningar	—	—
Ökningar	106	—
Minskningar	-56	-56
Bokfört värde 31.12	3 838	3 787
Kapitalandelsjusteringar 1.1	-1 039	-939
Andel av intresseföretagens resultat	112	89
Erhållna utdelningar under räkenskapsperioden	-112	-189
Kapitalandelsjusteringar 31.12	-1 038	-1 039
Bokfört värde 31.12 efter kapitalandelsjusteringar	2 800	2 748
Intresseföretag:
Figure Taloushallinto Oy
Andel av aktier och röster	25 %	25 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	178	178
Andel av Figure Taloushallinto Oy:s resultat	41	-41
Finlands Företagarskydd Ab
Andel av aktier och röster	45 %	45 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	720	720
Andel av Finlands Företagarskydd Ab:s resultat	46	20
Aktia Alexander Corporate Finance Oy
Andel av aktier och röster	21 %	20 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	2 106	2 000
Andel av Aktia Alexander Corporate Finance Oy:s resultat	25	111
AktiaDuetto Ab
Andel av aktier	60 %	60 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	334	389
Andel av AktiaDuetto Ab:s resultat	—	—
Intresseföretagen är upprättade i enlighet med koncernens redovisningsprinciper enligt IFRS.
Transaktioner med intresseföretag presenteras i not K43, transaktioner med närstående.

K24 Immateriella tillgångar och goodwill

(1 000 euro)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleriförvärvet	Aktiverade personal-kostnader för utvecklings- projekt	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
2025
Anskaffningsvärde 1.1	80 395	43 074	24 433	163 274	311 175
Ökningar	—	—	3 219	27 749	30 968
Överföring till förskottsbetalningar 1	—	—	—	-2 558	-2 558
Anskaffningsvärde 31.12	80 395	43 074	27 652	188 464	339 584
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	-16 125	-17 723	-126 242	-160 089
Planenliga avskrivningar	—	-4 399	-1 465	-5 348	-11 211
Nedskrivningar	-47 719	-22 343	—	—	-70 062
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-47 719	-42 867	-19 187	-131 589	-241 363
Bokfört värde 31.12	32 676	207	8 464	56 874	98 222

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	152
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleriförvärvet	Aktiverade personal-kostnader för utvecklings- projekt	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1	80 395	43 074	21 111	141 184	285 764
Ökningar	—	—	3 321	25 944	29 266
Minskningar	—	—	—	-33	-33
Överföring till förskottsbetalningar 1	—	—	—	-3 822	-3 822
Anskaffningsvärde 31.12	80 395	43 074	24 433	163 274	311 175
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	-11 731	-10 820	-95 026	-117 577
Planenliga avskrivningar	—	-4 394	-2 740	-10 350	-17 485
Nedskrivningar	—	—	-4 163	-20 865	-25 028
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	-16 125	-17 723	-126 242	-160 089
Bokfört värde 31.12	80 395	26 949	6 710	37 032	151 086

1 Under året har Aktia omklassificerat leverantörens implementeringskostnader hänförliga till vissa molntjänster från immateriella tillgångar till

förutbetalda kostnader, då avtalen bedömts utgöra serviceavtal som endast ger åtkomst till leverantörens mjukvara under avtalsperioden.  Där

konfigurerings- och anpassningstjänster inte är distinkta, dvs. inte går att separera från molntjänsten, redovisas utgifterna som förutbetalda

kostnader i balansräkningen och kostnadsförs över avtalsperioden som IT-kostnader.

Till följd av förtydligade strategiska prioriteringar och lägre förväntad intjäning från den förvärvade Taaleri-kundgruppen samt avslutat

samarbetsavtal med Taaleri har Aktia Bank Abp skrivit ner Taaleri-relaterade immateriella tillgångar och goodwill om sammanlagt 70,1 miljoner euro

i fjärde kvartalet 2025. Aktias strategiska val och tillväxtambitioner inom kapitalförvaltning baserar sig främst på utveckling av Aktias långtida

styrkeområden så som heltäckande allokeringslösningar och spetskompetens inom ränteplaceringar, framför allt genom att öka den internationella

försäljningen av räntefonder på tillväxtmarknader. Efterfrågan minskar på vissa produkter såsom stängda private equity‑lösningar och

transaktionsbaserade placeringar, vilket påverkar intäktsförväntningarna.

De förtydligade strategiska prioriteringarna och därmed lägre avkastningsförväntningar från den förvärvade Taaleri-kundgruppen samt det

avslutade samarbetsavtalet med Taaleri medförde en nedskrivning av immateriella tillgångar med 22,3 miljoner euro.

I samband med förändringar i den interna styrningen omprövade Aktia i december 2025 sin struktur för kassaflödesgenererande enheter (CGU).

Den förvärvade Taaleri‑kundgruppen utgör en egen separat CGU som genererar kassaflöden som till stor del är oberoende av andra tillgångar. Den

tidigare CGU-strukturen utgick från den integrerade kapitalförvaltningsverksamheten i enlighet med då gällande strategi. All goodwill är hänförlig

till Taaleri-kundgruppen som är en del av segment Kapitalförvaltning.

Nedskrivningsprövningen i slutet av 2025 visade att det återvinningsbara beloppet 45,6 miljoner euro var lägre än det redovisade värdet, vilket

medförde en nedskrivning om 47,7 miljoner euro. Återvinningsvärdet har fastställts genom nyttjandevärde. Nedskrivningen är i sin helhet hänförlig

till segmentet Kapitalförvaltning. Prövningen baserades på ledningens antaganden, med en årlig tillväxt om 2,0 % i linje med ECB:s inflationsmål och

en WACC på 12,2 %. Känslighetsanalysen visar att ogynnsamma förändringar för WACC eller tillväxt kan ge upphov till ytterligare

nedskrivningsbehov. Tillväxtantagandet är specifikt för CGU:n och behöver inte överensstämma med segmentet i övrigt.

Känslighetsparameter	Basscenario	Förändring	Känslighets- scenario	Inverkan på återvinningsvärdet (1 000 euro)
WACC %	12,2 %	+100 bp	13,2 %	-4 057
Tillväxt %	2,0 %	-100 bp	1,0 %	-4 422

K25 Nyttjanderättstillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Bokfört värde 1.1	20 154	21 349
Nettoförändring	5 600	3 401
Planenliga avskrivningar	-4 491	-4 595
Bokfört värde 31.12	21 263	20 154
varav fastigheter	20 817	19 698
varav bilar	446	456

K26 Förvaltningsfastigheter

(1 000 euro)	Mark- och vattenområden	Byggnader	Aktier och andelar i fastighetssamman- slutningar	Totalt
2025
Anskaffningsvärde 1.1	2 053	17 047	44 424	63 524
Värdering till verkligt värde	—	-543	-541	-1 084
Ökningar	—	143	—	143
Anskaffningsvärde 31.12	2 053	16 647	43 883	62 583
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	—	-1 716	-1 716
Nedskrivningar	—	—	-1 275	-1 275
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	—	-2 991	-2 991
Bokfört värde 31.12	2 053	16 647	40 892	59 592
2024
Anskaffningsvärde 1.1	2 053	16 897	44 452	63 402
Värdering till verkligt värde	—	150	-28	122
Anskaffningsvärde 31.12	2 053	17 047	44 424	63 524
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	—	-1 083	-1 083
Nedskrivningar	—	—	-633	-633
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	—	-1 716	-1 716
Bokfört värde 31.12	2 053	17 047	42 708	61 808

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	153
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K27 Övriga materiella tillgångar

(1 000 euro)	Maskiner och inventarier	Kontors- reparationer	Övriga materiella tillgångar	Övriga materiella tillgångar totalt
2025
Anskaffningsvärde 1.1	22 000	12 909	3 124	38 033
Ökningar	1 207	657	61	1 925
Anskaffningsvärde 31.12	23 207	13 566	3 185	39 958
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-20 476	-9 578	-223	-30 278
Planenliga avskrivningar	-1 092	-893	—	-1 984
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-21 568	-10 471	-223	-32 262
Bokfört värde 31.12	1 639	3 095	2 962	7 696
2024
Anskaffningsvärde 1.1	21 928	12 856	2 058	36 842
Ökningar	73	53	1 069	1 194
Minskningar	—	—	-3	-3
Anskaffningsvärde 31.12	22 000	12 909	3 124	38 033
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-19 325	-8 677	-223	-28 225
Planenliga avskrivningar	-1 151	-901	—	-2 052
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-20 476	-9 578	-223	-30 278
Bokfört värde 31.12	1 524	3 331	2 901	7 755

K28 Övriga tillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Upplupna och förutbetalda räntor	34 943	36 343
Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1	41 374	33 798
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader totalt 1	76 317	70 142
Betalningsförmedlingsfordringar	539	7 498
Kortenhetens brukskapital	31 990	13 433
Övriga fordringar	41 103	29 072
Övriga tillgångar	73 632	50 002
Totalt 1	149 949	120 144

1 Implementeringskostnader för molntjänster om 3,8 miljoner euro för 2024 som inte är distinkta har omklassificerats från immateriella tillgångar till 

förutbetalda kostnader.

K29 Latenta skattefordringar och -skulder

(1 000 euro)	2025	2024
Latent skatteskuld, netto
Latent skatteskuld / fordran, netto 1.1	32 205	27 936
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkning	-10 029	2 118
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital	2 991	2 234
Överfört till resultaträkningen	-49	-72
Kassaflödessäkringar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital	-14	394
Förmånsbestämda pensionsplaner via totalresultatet	-19	61
AT1-lån via balanserade vinstmedel	-465	-465
Latent skatteskuld, netto 31.12	24 620	32 205

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	154
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	2025	2024
Latent skatteskuld
Bokslutsdispositioner	33 051	40 034
Förväntade kreditförluster (ECL)	-1 530	-1 530
Finansiella tillgångar	2 121	4 526
Skulder från försäkringsverksamhet	694	—
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde	1 057	1 164
Aktiverade utvecklingskostnader	1 687	1 334
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar	41	5 390
Övrigt	280	280
Totalt	37 403	51 199
Latent skattefordran
Förväntade kreditförluster (ECL)	5 231	3 353
Finansiella tillgångar	2 899	5 359
Skulder från försäkringsverksamhet	—	4 589
Tier2-lån	142	416
Förmånsbestämda pensionsplaner	40	33
Negativt resultat	4 098	4 709
Övrigt	372	534
Totalt	12 783	18 994
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkning
Bokslutsdispositioner	6 983	2 968
Förväntade kreditförluster (ECL)	1 902	459
Finansiella tillgångar	2 878	-2 425
Skulder från försäkringsverksamhet	-5 250	-9 151
Tier2-lån	-274	-349
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde	106	-34
Förmånsbestämda pensionsplaner	-12	-3
Aktiverade utvecklingskostnader	-353	724
Livförsäkringsverksamhetens utjämningsansvar	—	240
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar	5 348	879
Negativt resultat	-644	4 709
Övrigt	-656	-135
Totalt	10 029	-2 118

(1 000 euro)	2025	2024
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via övrigt totalresultat
Förväntade kreditförluster (ECL)	60	-46
Finansiella tillgångar	-2 987	-2 510
Förmånsbaserade pensionsplaner	19	-61
Totalt	-2 909	-2 616
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via balanserade vinstmedel
Tier2-lån	465	465
Totalt	465	465
Förändring i latent skatt totalt	7 585	-4 269

K30 Skulder till centralbanker

(1 000 euro)	2025	2024
Skulder till centralbanker	—	200 000
Totalt	—	200 000

Jämförelseåret består av LTRO lån från centralbanken.

K31 Depositioner

(1 000 euro)	2025	2024
På anfordran betalbara depositioner	51 943	30 650
Andra än på anfordran betalbara depositioner	24 530	97 736
Depositioner från kreditinstitut	76 473	128 386
På anfordran betalbara depositioner	3 297 551	3 197 266
Andra än på anfordran betalbara depositioner	780 170	886 501
Depositioner från allmänheten och offentliga samfund	4 077 720	4 083 767
Övriga depositioner	370 000	460 000
Totalt 1	4 524 193	4 672 153

1 Grupperingen av depositioner och övriga finansiella skulder har förändrats från och med 1.1.2025. Skulder till centralbanker har separerats från

depositioner och presenteras som en separat rad i balansräkningen. Skulder till samfund och kreditinstitut, som tidigare ingick i övriga skulder till

allmänheten och offentliga samfund inom övriga finansiella skulder, ingår från och med 1.1.2025 i depositionerna. Jämförelseåret motsvarar den nya

grupperingen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	155
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K32 Emitterade skuldebrev

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	Nominellt värde	Bokfört värde	Nominellt värde
Bankcertifikat	80 467	81 000	108 908	110 000
Masskuldebrevslån	4 221 952	4 329 865	3 870 329	3 990 448
Totalt	4 302 419	4 410 865	3 979 237	4 100 448

	2025			2024
(1 000 euro)	Under 1 år	Över 1 år	Totalt	Under 1 år	Över 1 år	Totalt
Emitterade masskuldebrevslån (säkerställda)
Masskuldebrevslån med bostadssäkerhet	498 506	1 974 416	2 472 922	—	1 968 828	1 968 828
Totalt	498 506	1 974 416	2 472 922	—	1 968 828	1 968 828
Emitterade masskuldebrevslån (utan säkerhet)
Emitterade seniorskulder, senior preferred	434 006	1 226 591	1 660 597	561 932	1 250 603	1 812 535
Emitterade seniorskulder, senior non- preferred	25 105	63 329	88 433	—	88 966	88 966
Totalt	459 111	1 289 919	1 749 030	561 932	1 339 570	1 901 501

(1 000 euro)	Under 3 mån.	3–12 mån.	1–5 år	5–10 år	Över 10 år	Totalt
31.12.2025
Bankcertifikat med fast ränta	8 000	73 000	—	—	—	81 000
Aktias EMTCN program, fast ränta	500 000	—	2 000 000	—	—	2 500 000
Aktias EMTN program senior preferred, fast ränta	20 000	70 000	209 770	210 324	203 000	713 095
Aktias EMTN program senior preferred, rörlig ränta	321 992	25 253	672 721	—	—	1 019 965
Aktias EMTN program senior non-preferred, fast ränta	—	25 000	—	—	—	25 000
Aktias EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta	—	—	71 804	—	—	71 804
Totalt	849 992	193 253	2 954 296	210 324	203 000	4 410 865
31.12.2024
Bankcertifikat med fast ränta	8 000	102 000	—	—	—	110 000
Aktias EMTCN program, fast ränta	—	—	2 000 000	—	—	2 000 000
Aktias EMTN program senior preferred, fast ränta	—	84 625	200 000	225 095	213 000	722 719
Aktias EMTN program senior preferred, rörlig ränta	134 000	354 350	648 392	34 182	—	1 170 924
Aktias EMTN program senior non-preferred, fast ränta	—	—	25 000	—	—	25 000
Aktias EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta	—	—	71 804	—	—	71 804
Totalt	142 000	540 975	2 945 196	259 277	213 000	4 100 448

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	156
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K33 Efterställda skulder

(1 000 euro)	2025	2024
Debenturlån	156 637	153 494
Totalt	156 637	153 494
Nominellt värde	157 250	157 250
Belopp som inräknas i supplementärt kapital	101 759	99 895

Debenturlån emitterade av Aktia Bank Abp

Ett debenturlån om 70 miljoner euro är ett 10,25-årigt non-call 5,25-lån som kan sägas upp till återbetalning 11.12.2029,

förfaller 11.12.2034. Lånet löper med fast ränta på 5,0 % per år fram till 11.12.2029 varefter räntan ändras till fast 5-årig

mid swap +2,423 %.

Ett debenturlån om 31,25 miljoner euro emitterat till ett belopp av 350 miljoner svenska kronor (SEK) är ett 10,25-årigt

non-call 5,25-lån som kan sägas upp till återbetalning under perioden 14.3.2029–14.6.2029, förfaller 14.6.2034. Lånet

löper med rörlig ränta om 3M Stibor +3,0%.

Debenturlån emitterade av Aktia Livförsäkring Ab

Ett debenturlån om 56 miljoner euro är ett 10-årigt non-call 5-lån som kan sägas upp till återbetalning 26.11.2026,

förfaller 26.11.2031. Lånet löper med fast ränta på 3,0 % per år fram till 26.11.2026 varefter räntan ändras till rörlig ränta

på 6 mån Euribor +3,138 %.

K34 Övriga skulder till kreditinstitut

(1 000 euro)	2025	2024
Övriga skulder till kreditinstitut, med säkerhet	—	—
Övriga skulder till kreditinstitut, utan säkerhet	75 000	75 000
Totalt	75 000	75 000

K35 Skulder från försäkringsverksamhet

(1 000 euro)	2025	2024
Skulder från försäkrings- och återförsäkringsavtal
Skulder från försäkrings- och återförsäkringsavtal 1.1	446 027	475 325
Erhållna premier	29 938	28 900
Ersättningar och utgifter	-50 060	-58 802
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal	-606	-553
Försäkringsintäkter	-44 759	-48 067
Kostnader för försäkringsservice	32 306	28 395
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal	-5 119	20 828
Skulder från försäkringsavtal 31.12	407 727	446 027

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	157
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K35 Skulder från försäkringsverksamhet

Analys av skulden för återstående försäkringsskydd och inträffade skador	2025				2024
(1 000 euro)	Skulder för återstående perioder				Skulder för återstående perioder
	Utan förlust- komponent	Förlust- komponent	Skulder för inträffade skador	Totalt	Utan förlust- komponent	Förlust- komponent	Skulder för inträffade skador	Totalt
Försäkringsavtal
Skulder från försäkringsavtal 1.1	461 782	19 368	985	482 135	473 622	24 194	2 655	500 471
Tillgångar från försäkringsavtal 1.1	-42 039	—	1 425	-40 614	-31 381	—	1 410	-29 970
Skulder från försäkringsavtal, netto 1.1	419 743	19 368	2 409	441 521	442 241	24 194	4 065	470 500
Försäkringsintäkter
Avtal värderade enligt verkligt värde-metoden vid övergången till IFRS 17	-27 602	—	—	-27 602	-33 035	—	—	-33 035
Nya avtal och avtal värderade enligt den fullt retrospektiva metoden vid övergången till IFRS 17	-17 158	—	—	-17 158	-15 032	—	—	-15 032
Försäkringsintäkter totalt	-44 759	—	—	-44 759	-48 067	—	—	-48 067
Kostnader för försäkringsservice
Ersättningar och övriga kostnader för försäkringsservice	9 750	-693	20 598	29 655	9 601	-766	25 001	33 836
Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	19	—	—	19	9	—	—	9
Förluster och återföring av förluster för förlustavtal	—	3 046	—	3 046	—	-4 113	—	-4 113
Justering av skulder för inträffade skador	—	—	-1 329	-1 329	—	—	-1 875	-1 875
Kostnader för försäkringsservice totalt	9 769	2 353	19 269	31 391	9 610	-4 879	23 126	27 857
Resultat från försäkringsservice	-34 991	2 353	19 269	-13 369	-38 457	-4 879	23 126	-20 210
Finansiella nettokostnader från utgivna försäkringsavtal som redovisas via resultaträkningen	-5 189	62	6	-5 121	20 508	53	31	20 593
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	-40 179	2 415	19 275	-18 489	-17 949	-4 826	23 158	383
Investeringskomponenter	-19 246	—	19 246	—	-21 328	—	21 328	—
Kassaflöden
Erhållna premier	29 848	—	—	29 848	28 501	—	—	28 501
Ersättningar och övriga utbetalda försäkringskostnader, inklusive investeringskomponenter	-9 750	—	-38 800	-48 549	-11 169	—	-46 141	-57 311
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal	-606	—	—	-606	-553	—	—	-553
Kassaflöden totalt	19 492	—	-38 800	-19 307	16 779	—	-46 141	-29 363
Skulder från försäkringsavtal, netto 31.12	379 809	21 784	2 131	403 724	419 743	19 368	2 409	441 521

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	158
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Analys av skulden för återstående försäkringsskydd och inträffade skador	2025				2024
(1 000 euro)	Skulder för återstående perioder				Skulder för återstående perioder
	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt
Återförsäkringsavtal
Skulder från återförsäkringsavtal 1.1	-7	—	—	-7	—	—	—	—
Tillgångar från återförsäkringsavtal 1.1	4 513	—	—	4 513	4 824	—	—	4 824
Nettoskulder från återförsäkringsavtal 1.1	4 506	—	—	4 506	4 824	—	—	4 824
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Fördelning av betalda återförsäkringspremier	1 005	—	—	1 005	936	—	—	936
Återvinning av inträffade skador och övriga kostnader för försäkringsservice	—	—	-90	-90	—	—	-399	-399
Effekt av risk för utebliven fullgörelse för återförsäkrare	1	—	—	1	1	—	—	1
Nettokostnader från återförsäkringskontrakt	1 006	—	-90	916	937	—	-399	538
Finansiella nettointäkter från återförsäkringskontrakt	2	—	—	2	236	—	—	236
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	1 007	—	-90	918	1 173	—	-399	774
Kassaflöden
Betalda premier	-1 510	—	—	-1 510	-1 491	—	—	-1 491
Mottagna belopp	—	—	90	90	—	—	399	399
Totala kassaflöden	-1 510	—	90	-1 420	-1 491	—	399	-1 092
Nettoskulder från återförsäkringsavtal 31.12	4 003	—	—	4 003	4 506	—	—	4 506
varav skulder 31.12	4 068	—	—	4 068	4 513	—	—	4 513
varav tillgångar 31.12	-65	—	—	-65	-7	—	—	-7

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	159
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Analys enligt balanskomponent	2025					2024
(1 000 euro)	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt
Försäkringsavtal
Skulder 1.1	463 662	10 493	7 980	—	482 135	472 325	14 055	5 180	8 911	500 471
Tillgångar 1.1	-124 491	31 000	13 503	39 374	-40 614	-117 091	29 407	30 471	27 243	-29 970
Skulder, netto 1.1	339 171	41 493	21 483	39 374	441 521	355 234	43 462	35 650	36 154	470 500
Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Redovisad avtalsenlig marginal för försäkringsservice	—	—	-2 002	-5 193	-7 195	—	—	-2 886	-4 524	-7 410
Förändring av riskjusteringen för icke-finansiell risk för förfallen risk	—	-3 685	—	—	-3 685	—	-3 204	—	—	-3 204
Förändring av riskjusteringen för icke-finansiell risk som inte hänför sig till framtida eller tidigare tjänster	—	18	—	—	18	—	21	—	—	21
Erfarenhetsbaserade justeringar	-4 224	—	—	—	-4 224	-3 629	—	—	—	-3 629
Förändringar som avser tjänster under innevarande räkenskapsperiod	-4 224	-3 667	-2 002	-5 193	-15 086	-3 629	-3 183	-2 886	-4 524	-14 221
Avtal som redovisats för första gången under året	-15 975	4 802	—	11 174	—	-25 372	7 346	—	18 027	—
Förändringar i antaganden som påverkar den avtalsenliga marginalen	18 634	-8 098	-2 628	-7 908	—	30 399	-7 458	-11 350	-11 592	—
Förändringar i uppskattningar som resulterar i förluster eller i återföring av förluster för förlustbringande kontrakt	4 116	-1 070	—	—	3 046	-3 967	-146	—	—	-4 113
Förändringar som hänför sig till framtida tjänster	6 774	-4 366	-2 628	3 266	3 046	1 060	-258	-11 350	6 435	-4 113
Justering av skulder för inträffade skador	-1 308	-21	—	—	-1 329	-1 836	-39	—	—	-1 875
Resultat från försäkringsservice	1 243	-8 055	-4 629	-1 927	-13 369	-4 405	-3 480	-14 236	1 911	-20 210
Finansiella nettointäkter eller kostnader från utfärdade försäkringsavtal	-5 148	-1 124	62	1 090	-5 121	17 704	1 511	68	1 309	20 593
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	-3 906	-9 179	-4 567	-837	-18 489	13 299	-1 969	-14 167	3 220	383
Kassaflöden
Erhållna premier	29 848	—	—	—	29 848	28 501	—	—	—	28 501
Ersättningar och kostnader för försäkringsservice inklusive investeringskomponent	-48 549	—	—	—	-48 549	-57 311	—	—	—	-57 311
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal	-606	—	—	—	-606	-553	—	—	—	-553
Totala kassaflöden	-19 307	—	—	—	-19 307	-29 363	—	—	—	-29 363
Försäkringsskuld 31.12	315 958	32 314	16 916	38 537	403 724	339 171	41 493	21 483	39 374	441 521
varav skulder 31.12	-110 289	24 165	9 797	38 537	-37 790	-124 491	31 000	13 503	39 374	-40 614
varav tillgångar 31.12	426 247	8 149	7 119	—	441 514	463 662	10 493	7 980	—	482 135

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	160
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Analys enligt balanskomponent	2025					2024
(1 000 euro)	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt
Återförsäkringsavtal
Skulder 1.1	2 944	-482	2 051	—	4 513	3 381	-797	1 688	552	4 824
Tillgångar 1.1	-437	-128	—	558	-7	—	—	—	—	—
Skulder från återförsäkringsavtal, netto 1.1	2 507	-610	2 051	558	4 506	3 381	-797	1 688	552	4 824
Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Redovisad avtalsenlig marginal  för försäkringsservice	—	—	-242	-262	-504	—	—	-246	-237	-484
Förändringar i riskjustering för icke-finansiell risk för förfallen risk	—	85	—	—	85	—	87	—	—	87
Erfarenhetsbaserade justeringar	1 333	—	—	—	1 333	933	—	—	—	933
Förändringar som avser service för innevarande period	1 333	85	-242	-262	915	933	87	-246	-237	537
Avtal som redovisats för första gången under året	-42	-13	—	55	—	-232	-37	—	269	—
Förändringar av återförda förluster för underliggande förlustavtal som påverkar den avtalsenliga marginalen	-241	69	183	-11	—	-720	158	606	-44	—
Effekt av risk för utebliven fullgörelse	1	—	—	—	1	1	—	—	—	1
Förändringar som hänför sig till framtida service	-283	57	183	44	1	-950	121	606	225	1
Nettokostnader för återförsäkringskontrakt	1 051	142	-60	-217	916	-17	208	359	-12	538
Finansiella nettointäkter eller kostnader från återförsäkringsavtal	-33	11	6	17	2	234	-20	3	19	236
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	1 018	153	-54	-200	918	217	187	363	7	774
Kassaflöden	-1 420	—	—	—	-1 420	-1 092	—	—	—	-1 092
Skulder från återförsäkringsavtal, netto 31.12	2 104	-456	1 997	358	4 003	2 507	-610	2 051	558	4 506
varav skulder 31.12	2 444	-373	1 997	—	4 068	2 944	-482	2 051	—	4 513
varav tillgångar 31.12	-340	-84	—	358	-65	-437	-128	—	558	-7

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	161
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Effekt från avtal som redovisats för första gången under året	2025			2024
(1 000 euro)	Avtal som inte är förlustavtal	Återförsäkringsavtal	Totalt	Avtal som inte är förlustavtal	Återförsäkringsavtal	Totalt
Ersättningar och övriga kostnader för försäkringsservice	22 021		22 021	31 424		31 424
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal	417		417	513		513
Återförsäkringsåterbäring		-313	-313		-915	-915
Uppskattningar av nuvärdet av kassautflöden	22 438	-313	22 125	31 938	-915	31 023
Uppskattningar av nuvärdet av kassainflöden	-38 413	271	-38 142	-50 394	1 023	-49 371
Netto kassaflöden	-15 975	-42	-16 018	-18 456	108	-18 348
Riskjustering för icke finansiell risk	4 802	-13	4 789	4 824	-51	4 772
Avtalsenlig marginal	11 174	55	11 229	16 510	313	16 823
Totalt	0	0	0	2 878	370	3 248
Återstående avtalsenlig marginal (CSM) från försäkringskontrakt	2025			2024
< 1 år	5 906	402	6 308	6 392	444	6 836
1–2 år	4 972	365	5 337	5 508	367	5 875
2–3 år	4 263	178	4 441	4 759	341	5 100
3–4 år	3 744	162	3 906	4 193	167	4 360
4–5 år	3 337	149	3 487	3 759	152	3 911
5–10 år	12 544	534	13 078	14 095	574	14 669
> 10 år	20 687	564	21 251	22 151	564	22 715

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	162
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

(1 000 euro)	2025	2024
Skulder från investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal 1.1	1 245 351	1 053 639
Överföring mellan kategorier på grund av ändrade försäkringsvillkor	—	—
Premieinkomst	205 205	180 260
Utbetalda ersättningar	-101 250	-70 947
Överföring av besparing från/till fondförsäkring	745	2 671
Gottgjord ränta till besparingen	4	1
Gottgjord kundgottgörelse till besparingen	9	1
Belastningsinkomst	-9 575	-9 177
Värdeförändring och övriga poster	97 064	88 903
Skulder från investeringsavtal 31.12	1 437 553	1 245 351
varav skuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar	8 928	4 943
varav skuld för fondanknutna försäkringar	1 428 625	1 240 409
Skulder från investeringsavtal per försäkringsgren
Sparförsäkring	1 288 655	1 111 618
Individuell pensionsförsäkring	118 170	112 468
Gruppensionsförsäkring	30 728	21 266
Förändring av skulder från investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal 1.1	1 245 351	1 053 639
Årets förändring	192 202	191 712
Skulder från investeringsavtal 31.12	1 437 553	1 245 351
Genomsnittlig beräkningsränta
Gruppensionsförsäkring	1,0 %	1,0 %

K36 Övriga skulder

(1 000 euro)	2025	2024
Ränteskulder	48 011	56 201
Erhållna ränteförskott	-386	-1 276
Upplupna räntekostnader och förutbetalda ränteintäkter	47 625	54 926
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	71 991	62 257
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	119 616	117 182
Betalningsförmedlingsskulder	24 056	8 547
Leasingskuld	23 786	22 580
Förmånsbestämda pensionsplaner	201	166
Övriga skulder	7 411	8 989
Övriga skulder totalt	55 454	40 283
Totalt	175 070	157 465

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	163
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K37 Eget kapital

(1 000 euro)	2025	2024
Aktiekapital	169 732	169 732
Fond för verkligt värde	-17 083	-28 794
Bundet eget kapital	152 649	140 938
Fond för aktierelaterade ersättningar	7 100	7 281
Fonden för fritt inbetalt eget kapital	151 908	148 028
Balanserad vinst 1.1	386 146	362 741
Utdelning till aktieägare	-59 948	-50 873
Övrig förändring i balanserad vinst	-1 847	-1 860
Förvärv av egna aktier	-1 840	-1 363
Avyttring av egna aktier	1 840	1 363
Förmånsbaserade tilläggspensioner, OCI	-76	242
Räkenskapsperiodens vinst	10 267	75 896
Fritt eget kapital	493 550	541 455
Aktieägarnas andel av eget kapital	646 199	682 393
Innehavare av övrigt primärkapital	59 460	59 460
Eget kapital	705 659	741 853

Aktiekapital och aktier

Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret

antecknade aktiekapital till 169 731 963,93 (169 731 963,93) euro, motsvarande 73 372 442 (72 981 696) aktier. Antalet

registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 44 318 (41 964). Aktierna har inte något nominellt värde.

Egna aktier

Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 48 876 (70 690). Aktia Bank Abp har under året emitterat 180 000 (152 000)

egna aktier. Under året har bolaget använt 201 814 (240 848) egna aktier i bolagets besittning för utbetalning av

uppskjutna rater från aktiebaserade incitamentsprogram. Bolagsstämman 3.4.2025 bemyndigade styrelsen förvärv av

högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid bokslutstidpunkten återstår av

bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 298 186 egna aktier.

Fond för verkligt värde

Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som redovisas till

verkligt värde via övrigt totalresultat samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring. De finansiella

tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna avyttras eller då en

nedskrivning görs.

Fond för aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser överföring av egetkapitalinstrument som betalas till anställda i enlighet med olika

långsiktiga aktieincitamentprogram. Inom koncernen finns ett sparprogram för hela personalen samt ett

incitamentprogram för nyckelpersoner i ledande ställning där vissa målsättningar måste uppfyllas för att full utdelning

ska utfalla. Koncernen gör löpande en värdering av det sannolika utfallet för incitamentprogrammen och bokar upp en

periodiserad ökning i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.

Fonden för fritt inbetalt eget kapital

Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med

nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 3.4.2025 bemyndigade styrelsen emission av högst

7 316 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av högst 6 925 254

aktier.

Balanserad vinst

Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.

(1 000 euro)	2025	2024
Specifikation av förändringen i fonden för verkligt värde
Fond för verkligt värde 1.1	-28 794	-39 017
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde, räntebärande värdepapper	14 764	10 446
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde	-2 953	-2 089
Överfört till resultaträkningen, räntebärande värdepapper, och inkluderad i:
Nettoresultat från finansiella transaktioner	-202	199
Livförsäkringsnetto	148	163
Latent skatt	11	-72
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde för kassaflödessäkrande derivatkontrakt	-72	1 970
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde	14	-394
Fond för verkligt värde 31.12	-17 083	-28 794

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	164
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktiekapital och fonden för fritt inbetalt eget kapital

(1 000 euro)	Antal aktier	Aktiekapital	Fonden för fritt eget kapital
1.1.2024	72 644 887	169 732	144 189
Aktieemission 15.2.2024	152 000		1 363
Aktieemission 16.5.2024	79 642		674
Aktieemission 20.11.2024	105 167		879
Övriga förändringar			922
31.12.2024	72 981 696	169 732	148 028
Aktieemission 20.2.2025	180 000		1 840
Aktieemission 20.5.2025	105 676		915
Aktieemission 20.11.2025	105 070		963
Övriga förändringar			162
31.12.2025	73 372 442	169 732	151 908

Koncernens fria egna kapital

(1 000 euro)	2025	2024
Koncernens fria egna kapital som inte är utdelningsbart
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 1.1	160 138	172 012
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 1.1	5 338	8 233
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 1.1	165 476	180 245
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst	-27 933	-11 874
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst	1 411	-2 895
Totala icke utdelningsbara medel som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst	-26 522	-14 769
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 31.12	132 205	160 138
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 31.12	6 749	5 338
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 31.12	138 954	165 476

Utdelning till aktieägare

Utdelning för 2024 om 0,82 per aktie utbetalades i april 2025.

Styrelsen föreslår för Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 1.4.2026 att utgående från moderbolagets

utdelningsbara balanserade vinstmedel om totalt 178 850 056,98 euro som utdelning utbetala 0,80 euro per aktie.

Utdelningen beräknas uppgå till sammanlagt 58 658 852,80 euro.

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets

likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna utdelningen inte bolagets betalningsförmåga.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	165
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K38 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	1 746 353	1 746 353	1 579 815	1 579 815
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	983 714	983 714	1 022 251	1 022 251
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	404 289	394 266	425 933	412 268
Lån och övriga fordringar	8 369 973	8 430 972	8 358 233	8 424 077
Kontanta medel	76 640	76 640	65 342	65 342
Derivatinstrument	46 579	46 579	68 797	68 797
Totalt	11 627 546	11 678 523	11 520 371	11 572 550
Finansiella skulder
Skulder till centralbanker	—	—	200 000	200 211
Depositioner	4 524 193	4 533 648	4 672 153	4 688 587
Derivatinstrument	148 923	148 923	181 200	181 200
Emitterade skuldebrev	4 302 419	4 331 342	3 979 237	4 000 355
Efterställda skulder	156 637	157 129	153 494	154 821
Övriga skulder till kreditinstitut	75 000	77 704	75 000	78 490
Leasingskuld	23 786	23 786	22 580	22 580
Totalt	9 230 958	9 272 532	9 283 664	9 326 243

Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden per balanspost. Verkliga

värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är beräknade utan upplupen ränta

och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till balansposten.

De verkliga värdena för placeringstillgångar bestäms i första hand med hjälp av noteringar på fungerande marknader.

Om marknadsnotering inte finns att tillgå har balansposterna främst värderats genom att diskontera kommande

kassaflöden med hjälp av marknadsräntorna på bokslutsdagen. Vid beräkning av verkligt värde för lån har man i

diskonteringsräntan förutom kreditriskprofilen för den befintliga stocken beaktat även en återfinansieringskostnad. För

kontanta medel har nominellt värde använts som verkligt värde.

Det nominella värdet för på anfordran betalbara depositioner har antagits motsvara det verkliga värdet. Depositioner

med förfallodag har värderats genom diskontering av kommande kassaflöden med marknadsräntorna vid

bokslutstidpunkten. Det verkliga värdet för emitterade skulder har i första hand bestämts på basis av

marknadsnoteringar. I diskonteringsräntan för onoterade emitterade skuldebrev samt efterställda skulder har en

marginal enligt instrumentets förmånsrätt beaktats.

Derivat har värderats till verkligt värde enligt marknadsnoteringar.

Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument

Nivå 1 består av finansiella instrument vars värdering baserar sig på noterade priser på en aktiv marknad. Som aktiv

betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Kategorin inkluderar

noterade obligationer och andra värdepapper, noterade aktier samt derivat för vilka noteras offentliga prisuppgifter.

Nivå 2 består av finansiella instrument som inte har noterade marknadspriser direkt tillgängliga från en effektiv

marknad. Det verkliga värdet har fastställts med hjälp av värderingstekniker, som är baserade på antaganden som stöds

av observerbara marknadspriser. Marknadsinformationen kan exempelvis vara noterade räntor eller priser för

närbesläktade instrument. Kategorin inkluderar merparten av OTC-derivatinstrument samt ett flertal andra instrument

som inte handlas på en aktiv marknad. Därutöver gör banken en fristående värderingsjustering av marknadsvärdet för

de utestående OTC derivatinstrumenten gällande såväl motpartens som den egna kreditriskkomponenten.

Nivå 3 består av de finansiella instrument vars verkliga värde inte kan fastställas med publicerade prisnoteringar eller

genom en värderingsteknik baserad på observerbara marknadsdata. I denna kategori ingår huvudsakligen onoterade

aktieinstrument och fonder samt övriga onoterade fonder och värdepapper för vilka det för närvarande inte finns

bindande prisnoteringar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	166
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Finansiella instrument värderade till verkligt värde

		31.12.2025				31.12.2024
	Marknadsvärdering grupperad enligt				Marknadsvärdering grupperad enligt
(1 000 euro)	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Placeringar för fondanknutna försäkringar	1 518 431	—	—	1 518 431	1 325 519	—	—	1 325 519
Räntebärande värdepapper	11 366	45 306	0	56 672	15 962	58 332	—	74 294
Aktier och andelar	114 598	—	56 651	171 250	120 504	—	59 497	180 002
Totalt	1 644 395	45 306	56 651	1 746 353	1 461 986	58 332	59 497	1 579 815
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Räntebärande värdepapper	899 943	83 771	—	983 714	1 012 796	9 455	—	1 022 251
Totalt	899 943	83 771	—	983 714	1 012 796	9 455	—	1 022 251
Derivatinstrument, netto	3 717	-106 062	—	-102 345	-121	-112 282	—	-112 403
Totalt	3 717	-106 062	—	-102 345	-121	-112 282	—	-112 403
Totalt	2 548 056	23 015	56 651	2 627 722	2 474 661	-44 495	59 497	2 489 663

Överföringar mellan nivå 1 och 2

Överföringar mellan nivåer kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis då instrumenten upphör att handlas aktivt på marknaden. Under perioden har inga överföringar mellan nivå 1 och 2 skett.

Koncernens Riskkontroll ansvarar för klassificeringen av finansiella instrument i nivå 1, 2 och 3. Värderingsprocessen, som görs fortlöpande, är densamma för finansiella instrument på alla nivåer. I processen bestäms till vilken värderingskategori

de finansiella instrumenten kategoriseras. I de fall de interna antagandena har en betydande inverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet på nivå 3. Processen inkluderar även en bedömning, utifrån kvalitén på

värderingsdata, om en typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

Förändringar inom nivå 3

Följande tabeller specificerar årets förändring gällande finansiella tillgångar bokförda till verkligt värde i nivå 3.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	167
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet			Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat			Totalt
(1 000 euro)	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt
Avstämning av förändringar som skett för de finansiella instrument som ingår i nivå 3
Redovisat värde 1.1.2025	0	59 497	59 497	—	—	—	0	59 497	59 497
Nyanskaffningar	—	578	578	—	—	—	—	578	578
Försäljningar	—	-594	-594	—	—	—	—	-594	-594
Förfallet under året	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Realiserad värdeförändring i resultatet	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen	—	-2 830	-2 830	—	—	—	—	-2 830	-2 830
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Redovisat värde 31.12.2025	0	56 651	56 651	—	—	—	0	56 651	56 651

Känslighetsanalys inom nivå 3 för finansiella instrument

I värdet på finansiella instrument redovisade till verkligt värde i balansräkningen ingår de instrument som helt eller

delvis har värderats med hjälp av tekniker som bygger på antaganden utan stöd av observerbara marknadspriser.

Tabellen nedan visar vilken effekt den relativa osäkerheten kan ha på det verkliga värdet på finansiella instrument vars

värdering är beroende av icke observerbara parametrar. Upplysningarna ska inte ses som förutsägelser eller en

indikation om framtida förändringar i verkligt värde. Tabellen visar känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid

eventuella marknadsförändringar. Räntebärande värdepapper har testats med en parallellförskjutning av räntenivån

med 2 procentenheter i samtliga maturiteter och marknadspriserna för aktier och fondandelar antas ha förändrats med

20 %.

Känslighetsanalys för de finansiella instrument som ingår i nivå 3	31.12.2025			31.12.2024
	Effekten på eget kapital vid en antagen förändring			Effekten på eget kapital vid en antagen förändring
(1 000 euro)	Redovisat värde	Positiva	Negativa	Redovisat värde	Positiva	Negativa
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Räntebärande värdepapper	0	—	—	0	—	—
Aktier och andelar	56 651	11 330	-11 330	59 497	11 899	-11 899
Totalt	56 651	11 330	-11 330	59 497	11 899	-11 899

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	168
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

	31.12.2025		31.12.2024
(1 000 euro)	Derivat	Omvända återköpsavtal	Derivat	Omvända återköpsavtal
Tillgångar
Finansiella tillgångar som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal	46 579	—	68 797	—
Bokfört i balansräkningen	46 579	—	68 797	—
Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande	18 949	—	27 545	—
Erhållna säkerheter	24 530	—	36 336	—
Belopp som inte kvittats i balansräkningen	43 479	—	63 880	—
Nettobelopp	3 099	—	4 916	—
(1 000 euro)	Derivat	Återköpsavtal	Derivat	Återköpsavtal
Skulder
Finansiella skulder som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal	148 923	—	181 200	61 401
Bokfört i balansräkningen	148 923	—	181 200	61 401
Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande	18 949	—	27 545	—
Givna säkerheter	107 137	—	112 996	61 731
Belopp som inte kvittats i balansräkningen	126 086	—	140 541	61 731
Nettobelopp	22 837	—	40 659	-330

Tabellen visar redovisade finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal, till exempel så kallade ISDA-avtal tillsammans med relaterade säkerheter.

Nettobeloppet visar exponeringen under normala affärsförhållanden och i händelse av betalningsinställelse eller insolvens.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	169
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K39 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost

(1 000 euro)	Not	Under 3 mån.	3–12 mån.	1–5 år	5–10 år	Över 10 år	Totalt
Tillgångar 31.12.2025
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	1 518 431	1 518 431
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	171 250	171 250
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	3 489	5 856	11 138	10 452	25 736	56 672
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	120 219	283 261	460 131	109 540	10 563	983 714
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	K18	19 504	44 975	259 695	75 273	4 842	404 289
Lån och övriga fordringar	K19	1 044 324	864 440	2 421 792	1 479 318	2 560 099	8 369 973
Kontanta medel	K21	76 640	—	—	—	—	76 640
Derivatinstrument	K22	467	5 246	37 103	983	2 780	46 579
Totalt		1 264 643	1 203 777	3 189 859	1 675 566	4 293 701	11 627 546
Skulder 31.12.2025
Depositioner	K31	3 839 597	605 705	66 855	12 036	—	4 524 193
Derivatinstrument	K22	7 483	3 927	70 586	28 658	38 269	148 923
Emitterade skuldebrev	K32	843 621	194 463	2 908 346	184 178	171 812	4 302 419
Efterställda skulder	K33	—	—	—	156 637	—	156 637
Övriga skulder till kreditinstitut	K34	—	—	66 667	8 333	—	75 000
Leasingskuld	K36	1 173	3 519	15 542	3 552	—	23 786
Totalt		4 691 874	807 615	3 127 995	393 394	210 081	9 230 958
Tillgångar 31.12.2024
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	1 325 519	1 325 519
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	180 002	180 002
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	791	13 188	11 168	10 266	38 881	74 294
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	48 888	137 442	693 557	122 898	19 466	1 022 251
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	K18	20 998	—	260 470	139 336	5 129	425 933
Lån och övriga fordringar	K19	1 175 051	934 348	3 107 238	1 553 398	1 588 198	8 358 233
Kontanta medel	K21	65 342	—	—	—	—	65 342
Derivatinstrument	K22	500	4 248	53 035	5 687	5 326	68 797
Totalt		1 311 570	1 089 226	4 125 468	1 831 585	3 162 521	11 520 371
Skulder 31.12.2024
Depositioner	K31	4 102 690	736 093	—	33 370	—	4 872 153
Derivatinstrument	K22	499	13 832	95 221	35 291	36 356	181 200
Emitterade skuldebrev	K32	142 021	528 819	2 892 039	231 305	185 054	3 979 237
Efterställda skulder	K33	—	—	—	153 494	—	153 494
Leasingskuld	K36	1 166	3 497	14 112	3 804	—	22 580
Totalt		4 246 376	1 282 241	3 043 039	490 598	221 410	9 283 664

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	170
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K40 Ställda och erhållna säkerheter

(1 000 euro)	2025	2024
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper	278 703	373 407
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds)	2 933 005	2 425 653
Totalt	3 211 707	2 799 059
Övriga ställda säkerheter
Pantsatta värdepapper 1	200 308	100 309
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal	107 137	112 996
Totalt	307 445	213 305
Ställda säkerheter totalt	3 519 152	3 012 364
Ovanstående säkerheter avser följande skulder
Skulder till kreditinstitut 2	—	261 401
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds)	2 493 977	1 993 569
Derivat	107 137	112 996
Totalt	2 601 113	2 367 966

1 Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten. Den 31.12.2025 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 249,6 (84,2) miljoner euro.

2 Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master

Repurchase Agreement) villkor ingåtts

(1 000 euro)	2025	2024
Erhållna säkerheter
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1	24 530	36 336
Totalt	24 530	36 336

1 Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal.

K41 Åtaganden utanför balansräkningen

(1 000 euro)	2025	2024
Garantiansvar	37 882	35 866
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	553	1 492
Outnyttjade kreditarrangemang	632 131	584 944
Övriga oåterkalleliga åtaganden	4 249	4 249
Totalt	674 815	626 550

Åtaganden utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden

(1 000 euro)	Under 3 mån.	3-12 mån.	1-5 år	5-10 år	Över 10 år	Totalt
31.12.2025
Garantiansvar	4 437	21 437	8 073	3 918	17	37 882
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	—	153	—	250	150	553
Outnyttjade kreditarrangemang	497 934	52 259	65 028	—	16 911	632 131
Övriga oåterkalleliga åtaganden	—	3 937	311	—	—	4 249
Totalt	502 371	77 786	73 412	4 168	17 078	674 815
31.12.2024
Garantiansvar	3 350	24 987	6 153	1 377	—	35 866
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	196	475	421	250	150	1 492
Outnyttjade kreditarrangemang	458 308	33 430	72 256	—	20 949	584 944
Övriga oåterkalleliga åtaganden	—	3 937	311	—	—	4 249
Totalt	461 853	62 829	79 142	1 627	21 099	626 550

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	171
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K42 Dotterbolag och intresseföretag som ingår i koncernbokslutet

	2025		2024
	Andel aktier	Andel röster	Andel aktier	Andel röster
Dotterbolag och intresseföretag
Placeringsfondverksamhet
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Försäkringsverksamhet
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo	100 %	100 %	100 %	100 %
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141, Åbo	100 %	100 %	100 %	100 %
Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja, Helsingfors	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Skanssinkatu, Åbo	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie, Helsingfors	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi, Helsingfors	33 %	33 %	33 %	33 %
Övrig verksamhet
Aktia Housing GP Oy, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Evervest Ab, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
AV Partner Oy, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Alternatiivi I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Private Equity I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Velkarahastot II GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Nordic Real Estate Opportunities GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Infra I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Asuntorahasto VIII GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Bioteollisuus GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Aurinkotuuli III GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
AktiaDuetto Ab	60 %	60 %	60 %	60 %
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors	45 %	45 %	45 %	45 %
Figure Taloushallinto Oy, Esbo	25 %	25 %	25 %	25 %
Aktia Alexander Corporate Finance Oy, Helsingfors	21 %	21 %	20 %	20 %

Koncernbolagens innehav i Aktias förvaltade placeringsfonder om 16 628 (16 181) miljoner euro har beaktats vid konsolidering.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	172
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K43 Transaktioner med närstående

Närstående omfattar Aktias dotterbolag och intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson i

ledande ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen.

Ersättningar till ledande befattningshavare

(1 000 euro)	2025	2024
Kortfristiga ersättningar till anställda	3 511	3 871
Ersättningar efter avslutad anställning	608	714
Ersättningar vid uppsägning	859	475
Aktierelaterade ersättningar	766	806
Totalt	5 744	5 865

Ledande befattningshavare inkluderar medlemmar i koncernens ledningsgrupp och styrelse. Ersättningarna inkluderar även socialskyddsavgifter.

Transaktioner med närstående

	2025		2024
(1 000 euro)	Intresseföretag	Övriga närstående	Intresseföretag	Övriga närstående
Krediter och ställda garantier	—	29 351	203	7 111
Depositioner	824	18 855	599	17 104
Köpta tjänster	541	—	516	—

Kreditgivning åt närstående sker på normala kundvillkor, med normal bedömning av gäldenärsrisk och mot samma

säkerhetskrav och med samma avkastningskrav som är gällande för bankens kunder i allmänhet.

Utbetalda ersättningar till personer i ledande ställning

(1 000 euro)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Resultatlön **)	Aktierelaterad ersättning	Lön och arvoden totalt	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskostnader (IFRS)
2025
Anssi Huhta, verkställande direktör fr.o.m. 12.6.2025	268	4	1	273	19	—
Aleksi Lehtonen, verkställande direktör fram till 11.6.2025	1 178	201	69	1 448	52	80
Anssi Huhta, verkställande direktörens ställföreträdare fram till 11.6.2025	159	161	134	454	29	55
Ledningsgrupp exklusive vd, vd:s ställföreträdare och tidigare vd	1 176	290	166	1 632	114	123
Totalt	2 781	655	371	3 807	214	258
2024
Aleksi Lehtonen, verkställande direktör fr.o.m. 1.6.2024	310	—	500	810	20	—
Anssi Huhta, verkställande direktörens ställföreträdare	302	123	123	548	36	48
Juha Hammarén, verkställande direktör fram till 31.5.2024	328	168	125	621	30	52
Ledningsgrupp exklusive vd, vd:s ställföreträdare och tidigare vd	761	229	88	1 077	76	80
Totalt	1 701	520	835	3 056	162	180

*) Innehåller löner och övriga naturaförmåner såsom bil och telefon (fast ersättning)

**) Under redovisningsåret erlagda ersättningar i enlighet med ledningens långfristiga incitamentprogram (rörlig ersättning)

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	173
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Utbetalda ersättningar till styrelsemedlemmar

	2025			2024
(1 000 euro)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskostnader (IFRS)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskostnader (IFRS)
Juha Hammarén, ordförande (2.10.2025– )	37	—	—	—	—	—
Joakim Frimodig, vice ordförande	81	1	—	68	5	—
Maria Jerhamre Engström	73	1	—	77	7	—
Hanne Katrama	47	—	—	—	—	—
Harri Lauslahti	59	1	—	58	5	—
Sari Somerkallio	55	—	—	—	—	—
Tidigare styrelsemedlemmar
Lasse Svens, ordförande (10.4.2018–2.4.2025)	13	1	—	97	8	—
Matts Rosenberg, ordförande (3.4.2025–1.10.2025)	97	1	—	49	4	—
Ann Grevelius	13	1	—	65	6	—
Carl Haglund	8	1	—	60	4	—
Sari Pohjonen	8	1	—	68	6	—
Johannes Schulman	8	1	—	55	5	—
Timo Vättö	—	—	—	13	1	—
Totalt	500	8	—	610	50	—
(1 000 euro)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskostnader (IFRS)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskostnader (IFRS)
Ersättningar till personer i ledande ställning	3 807	214	258	3 056	162	180
Ersättningar till styrelsemedlemmar	500	8	—	610	50	—
Ersättningar totalt till personer i ledande ställning och styrelse	4 307	222	258	3 666	212	180

Av styrelsens årsarvode erlades cirka 40 (40) % i form av Aktia-aktier.

Uppsägningstiden för verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare är sex (6) månader. Om uppsägningen sker på Aktias initiativ ska verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare utöver lönen

för uppsägningstiden få ett penningbelopp (avgångsvederlag) som motsvarar tolv (12) månaders lön. Detta är emellertid inte fallet ifall uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha berättigat till hävning av avtalet.

Aktieinnehav

Vid utgången av 2025 innehar koncernens samtliga närstående sammanlagt 210 488 (264 661) Aktia-aktier i Aktia Bank Abp, vilket representerar 0,3 (0,4) % av totala antalet aktier.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	174
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K44 Förmånsbestämda pensionsplaner

Utöver det lagstadgade pensionsskyddet har Aktia förmånsbestämda pensionsarrangemang för ett antal medarbetare

som hört till pensionskassan vid den tidpunkt då pensionskassan stängdes. Vid uppnådd pensionsålder (63 år) erhålls

60 % av den pensionsgrundande lönen.

Tillgångarna i försäkringsarrangemanget visar den del av åtagandet som är försäkringsbolagets ansvar, och de räknas

ut med hjälp av samma diskonteringsränta som åtagandet.

Försäkringsarrangemanget regleras av nationella lagar och övriga bestämmelser. Bolagets ansvar omfattar således

endast effekten av förändringar i diskonteringsräntan och löneförhöjningar på nettoskulden. Risken för

pensionshöjningar bärs i sin helhet av försäkringsbolaget.

Tillgångarna omfattar till 100 % godtagbara försäkringar (Qualifying insurance policies).

Under året har 10 (0) medlemmar lämnat programmet.

(1 000 euro)	2025	2024
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	-37	-51
Räntenetto	-4	-17
Kostnader i resultaträkningen	-41	-68
Omvärderingar i totalresultatet	-95	303
Totalresultat före skatt	-136	235
Åtagandets nuvärde 1.1	1 250	1 327
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	37	51
Räntekostnader	31	47
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från erfarenhetsbaserade justeringar	-8	-279
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från ändringar i finansiella antaganden	-79	104
Utbetalda förmåner	-555	—
Åtagandets nuvärde 31.12	676	1 250
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 1.1	1 084	840
Ränteintäkter	27	31
Aktuariella vinster (+) / förluster (-) på förvaltningstillgångar	-182	128
Utbetalda förmåner	-555	—
Avgifter från arbetsgivaren	102	85
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31.12	475	1 084

(1 000 euro)	2025	2024
Åtagandets nuvärde	676	1 250
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-475	-1 084
Skuld i balansräkningen 31.12	201	166
Nettoskuld i balansräkningen 1.1	166	486
Kostnader i resultaträkningen	41	68
Avgifter från arbetsgivaren	-102	-85
Ytterligare kostnad (+) till FAS	-61	-17
Omvärderingar i totalresultatet	95	-303
Nettoskuld i balansräkningen 31.12	201	166
Tillämpade aktuariella antaganden
Diskonteringsränta, %	3,90 %	3,20 %
Löneutveckling, %	3,10 %	3,00 %
Förmånernas tillväxt, %	0,00 %	0,00 %
Känslighetsanalys
Tabellen nedan visar hur ändringar i antagandena påverkar det förmansbestämda åtagandet (i euro)
Diskonteringsränta 3,9 % (3,2 %)	676	1 250
Förändringen i diskonteringsränta +0,50 %	-52	-89
Förändringen i diskonteringsränta -0,50 %	58	100
Löneutveckling 3,1 % (3,0 %)	676	1 250
Förändringen i löneutveckling +0,50 %	16	21
Förändringen i löneutveckling -0,50 %	-16	-21

Den vägda genomsnittliga durationen för det förmånsbestämda åtagandet är 17 (16) år.

Koncernen förväntas betala cirka 0,1 miljoner euro till de förmånsbestämda pensionsplanerna under 2026.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	175
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

K45 Aktiebaserade incitamentsprogram

AktiaUna

Med aktiesparprogrammet AktiaUna erbjuds ca 850

medarbetare möjlighet att spara 2–6 % av sin lön (utvalda

nyckelpersoner 7 % och ledningsgruppen upp till 12 %)

och med sparsumman regelbundet förvärva Aktia-aktier

till ett 10 % reducerat pris. Deltagandet i

aktiesparprogrammet uppmuntras ytterligare genom att

förvärvade aktier matchas med vederlagsfria

tilläggsaktier efter ca två år.

Det totala sparbeloppet och således också

tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på

basen av sparperioden 2023–2024 uppgår vid

lanseringen av programmet till högst 2 600 000 euro,

vilket motsvarar värdet på

240 000 Aktia-aktier.

Det totala sparbeloppet och således också

tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på

basen av sparperioden 2024–2025 uppgår vid

lanseringen av programmet till högst

3 300 000 euro, vilket motsvarar värdet på 345 000

Aktia-aktier.

Det totala sparbeloppet och därmed värdet av de

matchningsaktier som ska betalas ut på basen av

sparperioden 2025-2026 uppgår vid lanseringen av

programmet till högst 3 350 000 euro, vilket motsvarar

värdet på 345 000 Aktia-aktier.

De uppskattade totala sparbeloppen för andra halvan av

sparperioden 2025–2026 (oktober 2025–mars 2026)

uppgår till högst 964 000 euro. Det slutliga antalet

matchningsaktier som ska betalas ut under sparperioden

2025–2026 beror på antalet deltagare och aktier som

förvärvats i programmet av de anställda.

Under 2025 överfördes totalt 72 550 aktier till deltagarna

i AktiaUna 2023–2024. Därutöver betalades en

kontantandel som motsvarade ett värde om 75 961 aktier.

Aktia Bank Abp:s styrelse beslutar årligen om lanseringen

av ett nytt aktiesparprogram för Aktias anställda.

Prestationsbaserat incitamentsprogram för

affärsområdena

Inget nytt prestationsbaserat incitamentsprogram har

lanserats efter 2023 för affärsområdenas nyckelpersoner.

Målet med programmet är att stödja bolagets strategi

genom att motivera nyckelpersonerna att uppnå de

finansiella och strategiska mål som satts upp för

respektive affärsområde. För att delta i programmet krävs

deltagande i aktiesparprogrammet AktiaUna.

Programmet 2022-2023 omfattar en prestationsperiod på

ett år, kalenderåret 2022. Under prestationsperioden

2022 baserar sig belöningen enligt programmet på varje

affärsområdes jämförbara rörelseresultat och kriterier för

strategiska målsättningar. Den kontanta belöningen som

förtjänats baserat på prestationsperioden omräknas till

aktier i Aktia efter prestationsperioden och betalas ut i

fem rater i slutet av varje restriktionsperiod för åren 2024,

2025, 2026, 2027 och 2028. På målnivån är det maximala

värdet av belöningen baserad på prestationsperioden

sammanlagt 1 500 000 euro när programmet lanseras.

Med en aktiekurs på 11,52 euro motsvarar detta belopp

värdet av cirka 130 000 aktier i Aktia. Under

prestationsperioden 2022 tillhör cirka 50 nyckelpersoner

programmets målgrupp.

Programmet 2023-2024 omfattar en prestationsperiod på

ett år, kalenderåret 2023. Under prestationsperioden

2023 baserar sig belöningen enligt programmet på varje

affärsområdes jämförbara rörelseresultat. Den kontanta

belöningen som förtjänats baserat på

prestationsperioden omräknas till aktier i Aktia efter

prestationsperioden och betalas ut i fem rater i slutet av

varje restriktionsperiod för åren 2025, 2026, 2027, 2028

och 2029. På målnivån är det maximala värdet av

belöningen baserad på prestationsperioden sammanlagt 1

100 000 euro när programmet lanseras. Med en aktiekurs

på 10,84 euro motsvarar detta belopp värdet av cirka

103 000 aktier i Aktia. Under prestationsperioden 2023

tillhör cirka 45 nyckelpersoner programmets målgrupp.

De prestationsbaserade incitamentsprogrammens

prestationsperiod följs av en cirka 14 månader lång

restriktionsperiod. Belöningen betalas ut dels i Aktia-

aktier och dels i kontanter. Kontantdelen av belöningen är

avsedd att täcka skatter och lagstadgade

socialförsäkringsavgifter som uppstår till följd av

nyckelpersonens belöning. Aktier som erhållits som

belöning kan inte överföras inom ett år efter att

belöningen betalats ut. Den slutliga kostnaden för

programmen beror på i vilken utsträckning målen för

prestationskriterierna uppnås under prestationsperioden

och på aktiens omräkningskurs i slutet av

prestationsperioden.

Aktia Bank Abp:s styrelse beslutar årligen om lanseringen

av ett nytt prestationsbaserat incitamentsprogram för

affärsområdena.

Incitamentsprogram för ledande

befattningshavare och nyckelpersoner

Inget nytt incitamentsprogram för ledande

befattningshavare och nyckelpersoner har lanserats efter

2024. Programmet inkluderar även koncernens

verkställande direktör och ledningsgrupp.

Incitamentsprogrammet ersatte Aktias tidigare PSP-

program och separata STI-program. Målet med

programmet var att stödja bolagets strategi genom att

motivera nyckelpersoner att uppnå koncernens

finansiella och strategiska mål. För att delta i programmet

krävs deltagande i aktiesparprogrammet AktiaUna.

Programmet för 2023 omfattar en prestationsperiod på

ett år, kalenderåret 2023. Under prestationsperioden

2023 baserar sig programmets belöning på koncernens

jämförbara rörelseresultat, strategiska mål som beslutas

av styrelsen och deltagarnas individuella målsättningar.

Hälften av den kontanta belöningen som förtjänats

baserat på prestationsperioden omräknas till aktier i

Aktia efter prestationsperioden och betalas ut i fem rater

under åren 2024, 2025, 2026, 2027 och 2028, delvis i

aktier i Aktia och delvis i kontanter. Aktier som erhållits

som belöning kan inte överföras inom ett år efter att

belöningen betalats ut. På målnivån är det maximala

värdet av belöningen baserad på prestationsperioden

sammanlagt 2 560 000 euro när programmet lanseras.

Den slutliga kostnaden för programmet beror på i vilken

utsträckning målen för prestationskriterierna uppnås

under prestationsperioden och på aktiens

konverteringspris vid slutet av prestationsperioden.

Under prestationsperioden 2023 tillhör cirka 25

nyckelpersoner programmets målgrupp.

Programmet för 2024 omfattar en prestationsperiod på

ett år, kalenderåret 2024. Under prestationsperioden

2024 baserar sig programmets belöning på koncernens

jämförbara rörelseresultat, kostnads-intäktsrelation och

strategiska mål som beslutas av styrelsen samt på

deltagarnas individuella prestation. Hälften av den

kontanta belöningen som förtjänats baserat på

prestationsperioden omräknas till aktier i Aktia efter

prestationsperioden och betalas ut i fem rater under åren

2025, 2026, 2027, 2028 och 2029, delvis i aktier i Aktia

och delvis i kontanter. Aktier som erhållits som belöning

kan inte överföras inom ett år efter att belöningen

betalats ut. På målnivån är det maximala värdet av

belöningen baserad på prestationsperioden sammanlagt

2 330 000 euro när programmet lanseras. Den slutliga

kostnaden för programmet beror på i vilken utsträckning

målen för prestationskriterierna uppnås under

prestationsperioden och på aktiens konverteringspris vid

slutet av prestationsperioden. Under prestationsperioden

2024 tillhör cirka 25 nyckelpersoner programmets

målgrupp.

Aktia Bank Abp:s styrelse beslutar årligen om lanseringen

av nya prestationsperioder för incitamentsprogrammet

för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	176
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram

(prestationsbaserat aktieprogram, PSP)

Aktia Bank Abp:s styrelse har beslutat att inrätta ett nytt

långfristigt aktiebaserat incitamentsprogram för utvalda

nyckelpersoner i koncernen, inklusive verkställande

direktören och medlemmarna i ledningsgruppen. Syftet

med programmet är att förena bolagets aktieägares och

nyckelpersoners intressen för att öka bolagets värde på

lång sikt, engagera nyckelpersoner att genomföra

bolagets strategi, mål och långsiktiga intressen samt

erbjuda dem ett konkurrenskraftigt incitamentsprogram

baserat på intjäning av bolagets aktier.

Programmet 2025-2027 omfattar en prestationsperiod på

tre år, kalenderåren 2025-2027. Prestationskriterierna för

programmet är absolut och relativ totalavkastning (TSR),

avkastning på eget kapital (ROE) och ESG-kriterier. För

vissa personer inom kapitalförvaltningen baseras en del

av belöningen på intäkter från förvaltat kapital (AuM).

Målgruppen får bestå av maximalt 50 nyckelpersoner.

Potentiell belöning från programmet kommer efter

prestationsperiodens slut att betalas ut i fem rater inom

en tidsperiod om cirka fyra år, i enlighet med

finanssektorns lagstiftning. Den potentiella belöningen

betalas ut dels i Aktia-aktier och dels i kontanter.

Kontantdelen av belöningen är avsedd att täcka skatter

och lagstadgade socialförsäkringsavgifter. Aktier som

erhållits som belöning kan inte överföras inom ett år efter

att belöningen betalats ut.

Värdet av de belöningar som ska betalas ut i programmet

motsvarar högst 500 000 Aktia-aktier, inklusive den del

som ska betalas kontant. Riskjusteringar kan minska

belöningarnas värde före utbetalning. I regel betalas

ingen belöning ut om nyckelpersonens

anställningskontrakt eller direktörsavtal upphör före

utgången av prestationsperioden.

VD:n och medlemmarna i ledningsgruppen måste inneha

50 % av de erhållna aktierna tills värdet av deras totala

aktieinnehav i bolaget motsvarar deras årliga grundlön

för föregående kalenderår. Detta antal aktier måste

innehas så länge medlemskapet i ledningsgruppen

fortsätter.

Aktia Bank Abp:s styrelse beslutar årligen om lanseringen

av nya prestationsperioder för det långsiktiga

aktiebaserade incitamentsprogrammet.

Bridge-program

Aktia Bank Abp:s styrelse har beslutat att inrätta ett

Bridge-program för koncernens nyckelpersoner, inklusive

koncernens VD och ledningsgrupp. Målet med

programmet är att stödja bolagets strategi genom att

motivera nyckelpersonerna att uppnå de finansiella och

strategiska mål som satts upp för koncernen. Dessutom

är syftet med programmet att överbrygga övergången

från det tidigare incitamentsprogrammet med ettåriga

prestationsperioder till programmet med treåriga

prestationsperioder.

Programmet 2025 omfattar en prestationsperiod på ett

år, kalenderåret 2025. Under prestationsperioden 2025

baseras ersättningen från programmet på koncernens

målsättningar gällande jämförbart rörelseresultat och

löpande rörelseresultat (run-rate) som beslutats av

styrelsen, samt individuella målsättningar relaterade till

varje deltagares eget ansvarsområde och genomförandet

av strategin inom deltagarens eget ansvarsområde.

Hälften av den kontanta belöningen som intjänats,

baserat på prestationsperioden, kommer att konverteras

till Aktia-aktier efter prestationsperioden och betalas ut i

fem rater under åren 2026, 2027, 2028, 2029 och 2030.

Aktier som erhållits som belöning kan inte överföras inom

ett år efter att belöningen betalats ut.

På målnivån är det maximala värdet av belöningen

baserad på prestationsperioden sammanlagt 2 000 000

euro när programmet lanseras. Den slutliga kostnaden för

programmet beror på i vilken utsträckning målen för

prestationskriterierna uppnås under prestationsperioden

och på aktiens konverteringspris vid slutet av

prestationsperioden. Under prestationsperioden 2025

tillhör cirka 20 nyckelpersoner programmets målgrupp.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	177
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

	AktiaUna 2023– 2024	AktiaUna 2024– 2025	AktiaUna 2025– 2026	PSP 2022–2023	Executive 2023	Executive 2024	PSP 2025–2027	Bridge plan 2025	BALTI 2022–2023	BALTI 2023–2024	Totalt
Estimerad mängd bruttoaktier vid tidpunkten för inrättandet av programmet	240 000	345 000	345 000	340 000			500 000		130 000	103 000	2 003 000
Uppskattat maximalt värde för belöningen vid uppnådd målsättning, euro *					2 560 000	2 330 000		2 000 000			6 890 000
Första allokeringsdagen	1.4.2023	1.4.2024	1.4.2025	1.4.2022	1.4.2023	1.4.2024	1.1.2025	1.1.2025	1.4.2022	1.4.2023
Prestationsperioden börjar				1.1.2022	1.1.2023	1.1.2024	1.1.2025	1.1.2025	1.1.2022	1.1.2023
Prestationsperioden slutar				31.12.2023	31.12.2023	31.12.2024	31.12.2027	31.12.2025	31.12.2022	31.12.2023
				31.3.2024	31.3.2024	31.3.2025	31.12.2027	31.12.2026	31.3.2024	31.3.2025
				31.3.2025	31.3.2025	31.3.2026		31.12.2027	31.3.2025	31.3.2026
				31.3.2026	31.3.2026	31.3.2027		31.12.2028	31.3.2026	31.3.2027
				31.3.2027	31.3.2027	31.3.2028		31.12.2029	31.3.2027	31.3.2028
Intjäningsdatum	28.2.2025	28.2.2026	28.2.2027	31.3.2028	31.3.2028	31.3.2029		31.12.2030	31.3.2028	31.3.2029
Intjäningskrav	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, koncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestations- perioden, anställning	Koncernens jämförbara rörelseresultat, kriterier för strategiska målsättningar, individuella målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning	Koncernens jämförbara rörelseresultat och K/I-tal, kriterier för strategiska målsättningar, individuella målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning	Absolut TSR, relativ TSR, ROE, ESG-kriterier samt förvaltat kapital (AuM) för vissa personer inom kapital- förvaltningen, anställning	Koncernens jämförbara rörelseresultat, rörelseresultat run-rate, individuella målsättningar, anställning	Affärsområdenas jämförbara rörelseresultat, kriterier för strategiska målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning	Affärsområdenas jämförbara rörelseresultat, kriterier för strategiska målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning
Längsta löptid, år	1,9	1,9	1,9	6,0	5,0	5,0	3,0	5,2	6,0	6,0
Löptid kvar, år	0,0	0,2	1,2	2,2	2,2	3,2	2,0	4,2	2,2	3,2
Antal personer i slutet av perioden	473	520	595	20	19	18	34	16	4	13
Betalningsmetod	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier

AktiaUna är ett aktiesparprogram där alla Aktias anställda har möjlighet att delta.

PSP är ett långfristigt aktiebaserat incitamentsprogram för utvalda nyckelpersoner i koncernen, inklusive verkställande direktören och medlemmarna i ledningsgruppen.

Executive-programmet är ett prestationsbaserat  incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Bridge-programmet syftar till att överbrygga övergången från det tidigare incitamentsprogrammet med ettåriga prestationsperioder till det långsiktiga programmet med treåriga prestationsperioder.

BALTI är ett långsiktigt prestationsbaserat belöningsprogram för affärsområdena.

*) Hälften av den kontanta belöningen som intjänats baserat på prestationsperioden kommer att konverteras till Aktia-aktier efter prestationsperioden. Det redovisade beloppet i tabellen inkluderar den del som inte ska konverteras till Aktia aktier.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	178
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Fastställande av verkligt värde

Det verkliga värdet för de aktiebaserade incitamentsprogrammen har fastställts vid tilldelningstidpunkten och det verkliga värdet kostnadsförs fram till intjänande. Prissättningen för de aktiebaserade incitamenten som tilldelats under perioden

visas i tabellen nedan.

Förändring under räkenskapsperioden (antal aktier)	AktiaUna 2023– 2024	AktiaUna 2024– 2025	AktiaUna 2025-2026 *	Executive 2023	Executive 2024	PSP 2025–2027	BALTI 2022–2023	BALTI 2023–2024	Totalt
Utestående vid räkenskapsperiodens början	150 623	101 596	—	88 772	—	—	9 131	62 590	412 712
Förändringar under räkenskapsperioden
Tilldelade under räkenskapsperioden	—	105 676	105 070	—	142 284	495 612	—	—	848 642
Förverkade under räkenskapsperioden	2 112	16 930	4 527	—	5 960	108 389	—	—	137 918
Inlösta under perioden	148 511	—	—	22 193	59 528	—	2 283	33 103	265 618
Förfallit under perioden	—	—	—	—	—		—	—	—
Utestående vid utgången av räkenskapsperioden	—	190 342	100 543	66 579	76 796	387 223	6 848	29 487	857 818

*) Siffrorna är baserade på aktier som förvärvats med sparmedel mellan april 2025 och september 2025. Sparperioden 2025–2026 fortsätter till mars 2026.

Värderingsparametrar för instrument som tilldelats under räkenskapsperioden	AktiaUna 2024– 2025	AktiaUna 2025– 2026	Executive 2024	PSP 2025–2027
Aktiepris vid köpedatum, euro *	9,57	10,60	9,55	10,95
Aktiepris vid slutet av rapporteringsperioden, euro	12,40	12,40	12,40	12,40
Maturitet, år	0,80	1,30	1,55	2,80
Förväntad årlig utdelningsavkastning	— %	7,7 %	7,0 %	7,5 %
Verkliga värdet för en aktie, euro	9,57	9,58	9,00	8,65

*) För incitamentsprogrammet för ledande befattningshavare och nyckelpersoner (Executive) redovisas konverteringspriset i denna tabell.

De aktierelaterade ersättningarnas inverkan på bolagets resultat och finansiella ställning  (1 000 euro)	2025	2024
Räkenskapsperiodens kostnad, aktierelaterade ersättningar, betalningsmetod aktier	3 243	2 513
varav aktiereglerade	3 223	2 439
Skulder som uppkommer vid aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden	—	108
Estimat av kontanter för betalning av framtida aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden	4 652	3 100

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	179
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp – Moderbolagets bokslut

Aktia Bank Abp – resultaträkning	180
Aktia Bank Abp – balansräkning	181
Aktia Bank Abp – åtaganden utanför balansräkningen	181
Aktia Bank Abp – kassaflödesanalys	182
M1 Moderbolagets redovisningsprinciper	183
M2 Räntenetto	188
M3 Intäkter från egetkapitalinstrument	189
M4 Provisionsnetto	189
M5 Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen	189
M6 Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	190
M7 Övriga rörelseintäkter	190
M8 Personal	190
M9 Övriga administrationskostnader	190
M10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	190
M11 Övriga rörelsekostnader	191
M12 Slutliga och förväntade kreditförluster	191
M13 Skatter	191
M14 Skuldebrev enligt finansiella instrument	192

M15 Fordringar på kreditinstitut	192
M16 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	192
M17 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie	193
M18 Leasingtillgångar	194
M19 Aktier och andelar	194
M20 Derivatinstrument	195
M21 Immateriella tillgångar	196
M22 Materiella tillgångar	196
M23 Övriga tillgångar	197
M24 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	197
M25 Latenta skattefordringar	197
M26 Skulder till kreditinstitut och centralbanker	197
M27 Skulder till allmänheten och offentliga samfund	197
M28 Skuldebrev emitterade till allmänheten	198
M29 Övriga skulder	198
M30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	198
M31 Efterställda skulder	198
M32 Latenta skatteskulder	198
M33 Eget kapital	199
M34 Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden	200

M35 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost	201
M36 Egendomsposter och skuldposter i inhemsk och utländsk valuta	202
M37 Ställda och erhållna säkerheter	203
M38 Åtaganden utanför balansräkningen	203
M39 Moderbolagets kapitaltäckning	204
M40 Innehav i andra företag	205
M41 Aktieägarnas innehav	206
M42 Upplysningar om närstående	207
Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2025	208

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	180
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp – resultaträkning

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Ränteintäkter		301 794	412 513
Nettointäkter från leasingverksamhet		15 184	11 971
Räntekostnader		-181 229	-276 076
Räntenetto	M2	135 748	148 408
Intäkter från egetkapitalinstrument	M3	16 792	19 034
Provisionsintäkter		121 822	119 453
Provisionskostnader		-14 960	-13 744
Provisionsnetto	M4	106 862	105 709
Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen	M5	433	1 516
Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	M6	442	-199
Övriga rörelseintäkter	M7	614	529
Personalkostnader	M8	-82 028	-79 241
Övriga administrationskostnader	M9	-65 952	-63 783
Personal- och administrationskostnader		-147 980	-143 024
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt aktier och andelar	M10, M21, M22	-37 901	-40 522
Övriga rörelsekostnader	M11	-18 424	-11 218
Slutliga och förväntade kreditförluster	M12	-15 712	-10 653
Rörelseresultat		40 875	69 580
Bokslutsdispositioner		35 000	15 000
Skatter	M13	-12 040	-13 165
Räkenskapsperiodens vinst		63 834	71 415

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	181
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp – balansräkning

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Tillgångar
Kontanta medel		76 640	65 342
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker	M14	1 226 408	1 287 197
Fordringar på kreditinstitut	M15	475 823	526 938
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	M16	7 498 014	7 471 669
Leasingtillgångar	M18	383 866	305 669
Aktier och andelar	M19	136 479	136 607
Derivatinstrument	M20	44 326	63 468
Immateriella tillgångar	M21	51 294	61 366
Nyttjanderättstillgångar		20 479	19 804
Övriga materiella tillgångar		1 430	1 728
Övrig egendom		2 668	2 607
Materiella tillgångar	M22	24 577	24 139
Övriga tillgångar	M23	53 281	35 127
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	M24	80 736	105 721
Latenta skattefordringar	M25	10 018	10 687
Tillgångar totalt		10 061 461	10 093 930
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	M26	151 473	403 386
Inlåning		4 110 618	4 094 537
Övriga skulder		370 000	460 000
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	M27	4 480 618	4 554 537
Skuldebrev emitterade till allmänheten	M28	4 302 419	3 979 237
Derivatinstrument	M20	132 222	166 892
Avsättningar	M17	1 562	944
Övriga skulder	M29	50 485	35 797
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	M30	123 683	112 806
Efterställda skulder	M31	161 759	159 895
Latenta skatteskulder	M32	1 497	7 841
Skulder totalt		9 405 719	9 421 335
Ackumulerade bokslutsdispositioner		165 000	200 000

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Eget kapital
Aktiekapital		169 732	169 732
Fond för verkligt värde		-9 748	-19 627
Bundet eget kapital		159 984	150 105
Fonden för fritt inbetalt eget kapital		151 908	148 028
Balanserad vinst 1.1		174 462	154 078
Utdelning till aktieägare		-59 948	-50 873
Förändring av aktierelaterade ersättningar		488	-158
Återföring av utdelningsskuld för makulerade aktier		13	—
Räkenskapsperiodens vinst		63 834	71 415
Fritt eget kapital		330 758	322 489
Eget kapital totalt	M33	490 742	472 595
Skulder och eget kapital totalt		10 061 461	10 093 930

Aktia Bank Abp – åtaganden utanför balansräkningen

(1 000 euro)	Not	2025	2024
Åtaganden utanför balansräkningen	M38
Garantier och panter		37 882	35 866
Övriga		553	1 492
Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part		38 435	37 358
Outnyttjade kreditarrangemang		632 131	584 944
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder		632 131	584 944
Totalt		670 566	622 302

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	182
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Aktia Bank Abp – kassaflödesanalys

(1 000 euro)	2025	2024
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat	40 875	69 580
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	94 559	103 417
Avvecklad verkligt värde säkring	—	-13 959
Betalda inkomstskatter	-11 785	-16 293
Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet	98 276	370 344
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	51 166	36 962
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning	—	-25 000
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning	21 000	87 700
Fordringar på Finlands Bank och kreditinstitut 1	56 488	124 144
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	-5 812	170 872
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	13	-20
Övriga tillgångar	-24 578	-24 314
Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet	28 706	-374 468
Skulder till kreditinstitut	-341 913	94 939
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	86 854	-761 602
Skuldebrev emitterade till allmänheten	267 727	285 264
Övriga skulder	16 038	6 931
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt	250 631	138 622
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av och kapitallån till dotterbolag och intresseföretag	-51	56
Investering i materiella och immateriella tillgångar	-173 638	-154 162
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt	-173 688	-154 106

(1 000 euro)	2025	2024
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, ökning	—	101 250
Efterställda skulder, minskning	—	-70 000
Betald ränta på primärkapital (AT1)	-2 325	-2 325
Avyttring av egna aktier	2 001	2 285
Betald utdelning	-59 948	-50 873
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt	-60 271	-19 662
Förändring i likvida medel	16 671	-35 147
Likvida medel vid årets början	22 176	56 739
Likvida medel vid årets slut	38 847	22 176
Likvida medel överförda i samband med fusion	—	583
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa	471	478
Finlands Banks checkräkning	28 938	14 668
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	9 438	7 031
Totalt	38 847	22 176
Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivningar (ECL) av räntebärande värdepapper	262	226
Nedskrivningar (ECL) av krediter och övriga åtaganden	-15 771	10 626
Orealiserade värdeförändringar på aktier och andelar	166	-1 357
Förändring i verkligt värde	9 847	3 260
Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	105 750	87 473
Resultateffekt från förändring av nyttjanderättstillgångar	57	104
Avvecklad verkligt värde säkring	-6 240	2 813
Förändring av aktierelaterade ersättningar	488	-158
Fusionsvinst	—	430
Totalt	94 559	103 417

1  Inkluderar förändring av depositioner i Finlands Bank om  -42 (-128) miljoner euro, vilket har en positiv inverkan på kassaflödet.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	183
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M1 Moderbolagets

redovisningsprinciper

Moderbolaget Aktia Bank Abp:s bokslut är upprättat i

enlighet med finsk redovisningsstandard (FAS),

stadgandena i bokföringslagen och kreditinstitutslagen,

finansministeriets förordning om bokslut, koncernbokslut

och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och

värdepappersföretag samt Finansinspektionens

föreskrifter och anvisningar 2/2016 Bokföring, bokslut

och verksamhetsberättelse inom finanssektorn.

Upplysningar om rörelsegrenar i moderbolaget är inte

väsentliga. Koncernens segmentrapportering presenteras

i not K3.

Aktia Bank Abp med hemort i Helsingfors är moderbolag i

Aktia Bank Abp-koncernen. Aktia Bank Abp:s bokslut,

bokslutskommuniké och delårsrapporter kan läsas på

Aktias hemsidor www.aktia.com.

Valutaomräkning

Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även

utgör rapporteringsvalutan. Funktionell valuta är valutan i

de primära ekonomiska miljöer där bolaget bedriver sin

verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till

den funktionella valutan enligt transaktionsdagens

valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan enligt

balansdagens valutakurs. Tillgångar och skulder bundna

till utländska valutor som inte hör till euroområdet har

omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens

medelkurs på bokslutsdagen. De kursdifferenser som

uppstått vid värderingen har i resultaträkningen

redovisats som Nettointäkter från valutaverksamhet.

Intäkts- och kostnadsföringsprinciper

Räntor och utdelningar

Ränteintäkter och -kostnader periodiseras över avtalets

löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod

redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i

förhållande till utestående belopp över perioden fram till

förfallodagen.

När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av

värdeminskning används vid beräkning av ränteintäkten

den ursprungliga effektiva räntesatsen.

Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter

för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla

betalning konstaterats.

Provisioner

Provisionsintäkter består främst av provisioner från fond-

och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling, kort- och

betalningsförmedling, in- och utlåning, valuta- och

utlandsverksamhet samt förmedling av försäkringar.

Provisionskostnader består av kostnader som är direkt

relaterade till tjänster vars intäkter redovisats som

provisionsintäkter. Provisionsintäkter och -kostnader

redovisas enligt prestationsprincipen, vilket beroende på

tjänstens natur antingen är linjärt över tid i takt med att

tjänsten levereras eller vid en viss tidpunkt då tjänsten

utförs.

Övriga intäkter och kostnader

Övriga intäkter och kostnader redovisas enligt

prestationsprincipen.

Avskrivningar

För materiella och immateriella tillgångar görs linjära

planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet

med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas

restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna

vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De

uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag

är följande:

Byggnader	40 år
Grundreparationer av byggnader	5–10 år
Övriga materiella tillgångar	2–5 år
Immateriella tillgångar (IT-anskaffningar)	3–10 år

Banken fortsätter investera i och uppgradera sitt

basbankssystem och har i samband med

systemutvecklingsarbetet gjort en ny bedömning av de

befintliga IT-systemens tillgångsvärden och

avskrivningstider. Från och med 31.12.2024 har

avskrivningstiderna på de befintliga tillgångarna

uppdaterats till maximalt fem år.

Aktierelaterade ersättningar

Banken har ett incitamentprogram för nyckelpersoner i

ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela

personalen. Banken gör löpande en värdering av det

sannolika utfallet av incitamentprogrammen.

Incitamentprogrammens intjänade förmåner värderas till

verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs linjärt

under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen

genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant.

För den del av programmet som betalas med

egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring

i eget kapital under Balanserade vinstmedel. För den del

av programmet som betalas kontant bokförs en skuld vid

bokslutstidpunkten. Kostnaden periodiseras linjärt under

året och ingår i personalkostnader.

Skatter

Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare

års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden

redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster

som redovisas direkt mot eget kapital, varvid

skatteeffekten redovisas som en del av det egna

kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad

beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs

gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda

värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent

skattefordran redovisas i den utsträckning det är

sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer

att uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan

utnyttjas.

Finansiella tillgångar och skulder

Aktia tillämpar IFRS 9 enligt finansinspektionens

föreskrifter och anvisningar 2/2016 där finansiella

tillgångar redovisas i tre värderingskategorier.

Klassificering och värdering av finansiella tillgångar sker

utgående från vilken affärsmodell instrumentet förvaltas

och instrumentets egenskaper gällande de avtalsenliga

kassaflödena.

Klassificering av finansiella tillgångar

Banken klassificerar finansiella tillgångar i följande

kategorier:

• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)

• Värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde

• Värderas till verkligt värde via resultaträkningen

I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde, ingår:

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar

• kontanta medel

Finansiella tillgångar redovisas till upplupet

anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en

affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall

i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De

avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av

kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	184
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL)

och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av

finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt

försäljningsvinster och -förluster redovisas i

resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via fonden för verkligt värde, ingår:

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

fonden för verkligt värde om:

• tillgången är ett räntebärande värdepapper

(skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell

där värdepappren innehas både i syfte att erhålla

avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast

betalning av kapital och ränta på utestående kapital)

och som vid behov kan säljas.

• tillgången är aktier och andelar (egetkapitalinstrument)

som inte innehas för handelsändamål och som vid

första redovisningstillfället valts att klassificeras i

denna kategori.

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

verkligt värde via fonden för verkligt värde.

Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande

värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för

förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare

under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.

Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar redovisas i

resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i

fonden för verkligt värde. Motposten till nedskrivningar

som hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade

kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde och

påverkar således inte tillgångens verkliga värde i

balansräkningen. I samband med försäljning av

räntebärande värdepapper (skuldinstrument) överförs

den ackumulerade orealiserade vinsten eller förlusten

från fonden för verkligt värde till resultaträkningen.

För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen

ECL och värdeförändringar redovisas löpande i fonden

för verkligt värde med avdrag för latent skatt. För en

investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas

för handel kan banken vid det första redovisningstillfället

göra ett oåterkalleligt val att redovisa efterföljande

förändringar i verkligt värde i fonden för verkligt värde.

Valet att redovisa egetkapitalinstrument i denna kategori

medför att även framtida försäljningsvinster och -

förluster redovisas i fonden för verkligt värde. Endast

utdelningar från dessa instrument redovisas i

resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via resultaträkningen ingår:

• derivatinstrument

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om

SPPI-kravet inte uppfylls)

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument,

tillgången innehas för handelsändamål eller är ett

skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga

kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om

de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att

vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i

kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt

värde via fonden för verkligt värde inte har utnyttjats.

Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är

tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte

och där avsikten är att aktivt handla med dessa

instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid

ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt

värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader

bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter,

utdelningar, värdeförändringar samt försäljningsvinster

och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen.

Finansiella skulder

I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till

kreditinstitut och centralbanker, skulder till allmänheten

och offentliga samfund, derivatinstrument samt

skuldebrev emitterade till allmänheten. I balansräkningen

upptas derivatinstrument till verkligt värde medan övriga

finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid

ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden till

upplupet anskaffningsvärde. För de skulder där

säkringsredovisning tillämpas justeras skuldens upplupna

anskaffningsvärde med den säkrade riskens verkliga

värde. Till den del de finansiella skulderna sammanhänger

med förbindelser att förvärva finansiella instrument av

egetkapitalkaraktär redovisas skulden till verkligt värde

via resultaträkningen.

I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder tillhöra

bankens löpande verksamhet medan de efterställda

skulderna anses tillhöra finansieringsverksamheten.

Omklassificering

I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras

tillgången i någon av de tre värderingskategorierna.

Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan

endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna

förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också

ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier

som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella

skulder kan inte omklassificeras.

Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med

förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från

dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster

och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och

-förluster) omräknas inte retroaktivt.

Omklassificering mellan olika värderingskategorier

redovisas enligt följande:

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via

resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt

värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det

upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller

förlust i resultaträkningen.

• Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet

anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på

omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs

en förväntad kreditförlust enligt den nya

värderingskategorins regler och en effektiv ränta för

instrumentet fastställs.

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via

fonden för verkligt värde: Tillgången värderas till

verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga värdet

och det upplupna anskaffningsvärdet redovisas som

vinst eller förlust i fonden för verkligt värde. De

förväntade kreditförlusterna ändras inte till följd av

omklassificeringen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	185
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

• Från verkligt värde via fonden för verkligt värde till

upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde

på omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och

förlusterna som tidigare redovisats i fonden för verkligt

värde flyttas från eget kapital och justerar tillgångens

bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas

som om den alltid redovisats till upplupet

anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna

ändras inte till följd av omklassificeringen.

• Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt

värde via fonden för verkligt värde: Tillgången värderas

fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med

omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i

verkligt värde via fonden för verkligt värde och en

förväntad kreditförlust ska på omklassificeringsdagen

bokföras enligt den nya värderingskategorins regler.

• Från verkligt värde via fonden för verkligt värde till

verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången

värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från och

med omklassificeringsdagen ombokas kumulativa

vinster och förluster, som tidigare redovisats i fonden

för verkligt värde, från eget kapital till

resultaträkningen. Effekten av omklassificeringen syns

i resultaträkningen och i fonden för verkligt värde, men

totalresultatet från omklassificeringen är noll.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa

(repurchase agreement), avses ett avtal där parter

kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett

efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett

bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett

sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen

likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper

redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för

förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den

säljande parten.

Kontanta medel

Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks

checkräkning och kortfristiga depositioner under tre

månader. På anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut ingår i Fordringar på kreditinstitut. Likvida

medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel

exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och

på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut.

Derivatinstrument

Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen

och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva

verkliga värden redovisas som tillgångar under posten

Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden

redovisas som skulder under posten Derivatinstrument.

Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via

resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt

värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i

resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till

verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans

med realiserade vinster och förluster redovisas i

resultaträkningen i Nettointäkter från

värdepappershandel som ingår i kategorin Nettointäkter

från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Enligt Aktias säkringsredovisningspolicy definieras

säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt

värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation

och fastställande av säkringsförhållandet mellan det

säkrande instrumentet, den säkrade posten,

riskhanteringssyftet och strategin sker i samband med

att säkringen ingås. När en hög negativ korrelation

föreligger mellan säkringsinstrumentets värdeförändring

och värdeförändringen för den säkrade posten eller

kassaflödet anses säkringen vara effektiv.

Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas

kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande

effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om

säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte

matchar till 100 % redovisas den ineffektiva delen i

resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning

enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för

portföljsäkring av ränterisk där banken valt att utnyttja

möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39.

Värdering till verkligt värde av

finansiella instrument

Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella

instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på

aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett

finansiellt instrument inte representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller

om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det

verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.

Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av

diskonterade kassaflöden till komplexa

optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har

utformats så att observerbara marknadspriser och kurser

används som indata i förekommande fall, men även inte

observerbara modellparametrar kan användas.

Det verkliga värdet för finansiella instrument har

uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp

av noterade kurser på en aktiv marknad för samma

instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder

observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som

inte använder observerbara data (nivå 3).

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Banken tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna

förväntade kreditförluster (ECL ’Expected Credit Loss’)

för följande finansiella tillgångar som inte värderas till

verkligt värde via resultaträkningen:

• skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån

och övriga fordringar) som värderas till upplupet

anskaffningsvärde

• skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som

värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde

• lånelöften

• finansiella garantiavtal

Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för

egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier

baserat på förändring i kreditrisk från det första

redovisningstillfället:

• Stadie 1: 12 månaders ECL

– Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas

för ej fallerade exponeringar där kreditrisken inte har

ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället.

Den effektiva räntan beräknas på

bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade

exponeringar

– Förväntade kreditförluster för instrumentets

återstående löptid enligt lånekontraktet beräknas för

icke fallerade exponeringar där kreditrisken har ökat

väsentligt sedan det första redovisningstillfället. Den

effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade

exponeringar

– För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas förväntade

kreditförluster för instrumentets återstående löptid,

medan den effektiva räntan beräknas på det

nedskrivna bokförda värdet.

Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en

väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att

jämföra risken för fallissemang vid

rapporteringstidpunkten mot situationen vid det första

redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all

relevant och tillgänglig information som utan orimlig

kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta

omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt

ekonomisk information som beskriver framtiden. En

exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då

kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar

exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till ECL

12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	186
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

tidigare bedömning av en väsentlig ökning av

kreditrisken revideras. Exponeringar vars kreditkvalitet

inte väsentligt försämrats sedan det första

redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk. När en

fallerad tillgång inte längre är indrivningsbar bokförs en

konstaterad kreditförlust mot

nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En

konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga

indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga

förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar

bokförs i resultaträkningen som en återföring av

kreditförlusten.

De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som

ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande

förluster. Beräkningen omfattar:

• vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

nuvärdet av de förväntade kreditförlusterna under den

finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de

följande 12 månaderna diskonterade med den effektiva

räntan. De uppskattade betalningsinställelserna är

skillnaden mellan tillgångens kontraktuella kassaflöden

och de kassaflöden banken förväntar sig erhålla.

• vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller fallerade

finansiella tillgångar. ECL beräknas som skillnaden

mellan det upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet

av den finansiella tillgångens beräknade framtida

kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan.

• beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som

skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden och de

kassaflöden banken förväntar sig erhålla.

• finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden

mellan förväntade utbetalningar och beloppet banken

förväntar sig återfå.

Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):

Banken har internt utvecklade modeller för utvärdering

av kreditvärdighet. Modellerna används vid bedömning av

risk för fallissemang vid utlåning och andra finansiella

exponeringar till motparter och kunder. Banken har på

förhand definierat sannolikheter för motpartsrisker

gällande bankens alla privat- och företagslån och övriga

fordringar. För krediter och övriga fordringar beräknas

ECL utgående från exponeringens riskparametrar PD

(Probability of Default), LGD (Loss Given Default) och

EAD (Exposure At Default). Dessa parameterestimat

baserar sig på en så kallad ”Point-in-Time” kalibrering

som återspeglar det rådande eller förväntade

konjunkturläget under räkenskapshorisonten. För krediter

i Stadie 1 är ECL lika med produkten av PD, LGD och EAD,

det vill säga 12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och

3 beräknas ECL över fordringens livstid justerad för

sannolikheten att exponeringen fallerat under en tidigare

tidsperiod. Livstids ECL beaktar även den

kontraktsmässiga amorteringsplanen som reflekteras i

både EAD- och LGD-estimatet. För räntebärande

värdepapper beräknas livstids ECL utgående från

räntepapprets kontraktsenliga kalender. Livstids ECL

beräknas som LGD multiplicerat med summan av alla

förväntade och diskonterade kassaflöden gånger

sannolikheten för en kredithändelse (PD). PD beräknas

skilt för varje värdepapper genom att allokera en lämplig

riskkurva samt genom att beakta likviditets- och

skatteeffekter. 12-månaders ECL beräknas därefter

genom att skala ner livstids ECL med en

värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som

utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och

kreditrisk under det närmaste året.

Väsentlig ökning av kreditrisken

Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk

har inträffat sedan det första redovisningstillfället

använder sig banken av både kvantitativ och kvalitativ

information och analys. Informationen och analysen

baserar sig på historiska data och expertbedömning av

kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information

som beskriver framtiden.

För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i

kreditrisk ha skett:

• utgående från en absolut och relativ förändring i PD för

den återstående löptiden.

• senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en

kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid

förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad kreditrisk

under en tvåårsperiod från och med det datum då

åtgärder påbörjats. Dessa kriterier definierar en absolut

bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat

när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer,

vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa

analyser. I sådana fall kan banken använda sig av en

expertbedömning och relevant historisk information.

• om en expert bedömer att kundens ekonomiska

situation har försämrats, på grund av till exempel

minskade inkomster eller ökad skuldsättning utanför

banken, utan att förmildrande åtgärder tillämpats.

Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3. För

återföring av krediter och fordringar till ej fallerade har

banken implementerat en tre månaders prövotid, där

ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens

betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade

krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år

för att återföras till ej fallerad.

För räntebärande värdepapper bedöms ökningen

kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för

ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern

kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets

värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet

beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under

instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier

används vid behov även en expertbedömning.

Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens

interna rating.

Utvärdering av nedskrivningsbehov (definition

av fallissemang)

I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL)

har banken definierat fallissemang (default) såsom

beskrivet i bankens kreditreglemente och processer vid

bedömning av nedskrivningsbehov. Fallissemang

definieras som motpartens oförmåga eller sannolika

oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina

förpliktelser mot banken.

En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande

kriterier uppfylls:

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är

försenad 90 dagar eller mer.

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är

försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande

kriterier uppfylls:

– banken har ansökt om eller motparten har försatts i

konkurs

– motparten är i skuldsanering

– enligt bankens bedömning är det osannolikt att

kunden till fullo kommer att betala sina

låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas

vidta åtgärder som t.ex. realisering av eventuella

säkerheter

För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs

inte upplupen ränta.

Räntebärande värdepapper anses fallerade om den

ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen

gjorts, uppfyller något av följande kriterier:

• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto

insolvent och betalningsoförmöget

• Företaget har ingått avtal om företagssanering eller

sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en

omfattande rekonstruktion som påverkar

fordringsägare

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	187
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

• Företaget har missat en betalning på ett

kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats

inom 30 dagar

Förutom för fallissemang granskas räntebärande

värdepapper individuellt för bedömning av

nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under

nivån 50 %.

Information som beskriver framtiden

Banken har etablerat en expertpanel som beaktar olika

relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att

definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL-

beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av

ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens

chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika

justeringar görs för att fånga avvikelser från generella

makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar

bästa antagande om framtida makroekonomiska

förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-

beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas

inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads-

och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna

över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras

regelbundet.

För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)

justeras riskparametrarna enligt antaganden i det

relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL.

PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk

modell som beaktar utvecklingen av arbetslösheten. Ifall

arbetslösheten antas stiga ökar PD-estimaten. LGD-

estimatet beaktar den antagna utvecklingen av bostads-

och fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden

sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-

estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte

överskrider nedgången i säkerheternas värde.

ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper

(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av

direkt observerbara ­marknadsvariabler och behöver

därför inga stokastiska eller konstruerade framtida

estimat. Då modellerna använder sig av

marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns

marknadens förväntning på den framtida utvecklingen

implicit representerad i modellen.

Materiella och immateriella tillgångar

Tillgångar som förvärvats genom finansiella leasingavtal

redovisas från och med 1.1.2019 enligt bokföringslagens 5

kap. 5 b § och bokföringsnämndens utlåtande 1988/2018

(27.6.2018), vilket innebär att IFRS 16 tillämpas för

redovisning av dessa tillgångar i moderbolagets bokslut.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa

leasingavtal redovisas under leasingperioden som

hyreskostnader i resultaträkningen.

Övriga materiella och immateriella tillgångar har i

balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet

minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar och

nedskrivningar. Planenliga avskrivningar görs på grundval

av tillgångarnas ekonomiska livslängd.

Banken som leasegivare

Banken är leasegivare avseende leasingkontrakt där

leasingobjektet ägs av banken. Leasingobjekten

redovisas som leasingtillgångar och värderas till

anskaffningsutgift med avdrag för avskrivningar och

eventuella nedskrivningar. Intäkterna från

leasingkontrakten periodiseras i resultaträkningen över

leasingkontraktets längd.

Banken som leasetagare

Banken redovisar en nyttjanderättstillgång och en

leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till

anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens

initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter

som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga

initiala direkta kostnader, justerat för eventuella erhållna

leasingincitament. Om leasingavtalet medför en

skyldighet att återställa den underliggande tillgången,

inkluderas en uppskattning av dessa kostnader i

nyttjanderättstillgångens anskaffningsvärde. 

Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under

leasingperioden. Om koncernen är rimligt säker på att

utnyttja en köpoption avskrivs tillgången linjärt över den

underliggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av

återstående leasingavgifter för den bedömda

leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period

som inte kan sägas upp samt eventuella

förlängningsperioder som koncernen med rimlig säkerhet

kommer att utnyttja. Leasingperioden inkluderar även

perioder efter en uppsägningsoption om koncernen med

rimlig säkerhet inte kommer att säga upp avtalet.

Leasingavgifterna diskonteras med leasingavtalets

implicita ränta. Om avtalets implicita ränta inte kan

fastställas används den marginella upplåningsräntan för

diskontering av leasingavgifterna. Leasingskulden

inkluderar nuvärdet av fasta leasingavgifter, variabla

leasingavgifter kopplade till index, eventuella

restvärdesgarantier som förväntas betalas, inlösningspris

för köpoption som koncernen är rimligt säker på att

utnyttja samt straffavgift för uppsägning om det bedöms

att avtalet kommer att sägas upp i förtid. Leasingskulden

beräknas enligt bedömning av återstående leasingperiod

samt enligt den hyra som gäller vid slutet av varje

rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med

räntekostnaderna för respektive period och minskar med

leasingbetalningarna.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa

leasingavtal redovisas under leasingperioden som

hyreskostnader i resultaträkningen.

Avsättningar

En avsättning redovisas när banken på grund av en

inträffad händelse har en befintlig legal eller informell

förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer

att realiseras samt att banken på ett tillförlitligt sätt kan

uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns möjlighet

att få ersättning av en tredje part för en del av en

förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat

tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen

fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras

om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det

belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.

Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför

balansräkningen redovisas som avsättningar.

Eget kapital

Utdelningar till aktieägare avdras i eget kapital när

bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	188
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M2 Räntenetto

(1 000 euro)	2025	2024
Ränteintäkter
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken	240	221
Fordringar på kreditinstitut	13 168	26 239
Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn	262 426	341 616
Skuldebrev	20 149	19 496
Derivatinstrument	5 689	24 858
Övriga ränteintäkter	122	84
Totalt	301 794	412 513
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3	2 229	541
Nettointäkter från leasingverksamhet
Hyresintäkter	86 570	62 618
Avskrivningar enligt plan	-72 121	-51 190
Försäljningsvinster	147	154
Provisionsintäkter	588	389
Totalt	15 184	11 971
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut	-8 305	-10 625
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	-27 314	-49 713
Skuldebrev emitterade till allmänheten	-113 606	-140 800
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel	-22 854	-65 652
Efterställda skulder	-7 526	-6 416
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar	-1 109	-1 117
Övriga räntekostnader	-515	-1 754
Totalt	-181 229	-276 076
Räntenetto	135 748	148 408

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	189
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M3 Intäkter från egetkapitalinstrument

(1 000 euro)	2025	2024
Företag inom samma koncern	16 500	18 500
Intresseföretag	112	189
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	180	344
Totalt	16 792	19 034

M4 Provisionsnetto

(1 000 euro)	2025	2024
Provisionsintäkter
Kort- och betalningsförmedling	36 015	33 607
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling	52 349	52 758
Förmedling av försäkringar	6 364	6 717
Utlåning	9 241	9 090
Inlåning	4 285	4 078
Valutaverksamhet	4 206	3 860
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen	698	982
Övriga provisionsintäkter	8 663	8 360
Totalt	121 822	119 453
Provisionskostnader
Kort- och betalningsförmedling	-11 666	-10 028
Värdepappers- och placeringsverksamhet	-1 674	-2 111
Penninghantering	-1 619	-1 601
Övriga provisionskostnader	-1	-3
Totalt	-14 960	-13 744
Provisionsnetto	106 862	105 709

M5 Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via

resultaträkningen

(1 000 euro)	2025	2024
Aktier och andelar
Realisationsvinster och -förluster	65	-16
Värderingsvinster och -förluster	-166	1 357
Totalt	-102	1 340
Derivatinstrument
Realisationsvinster och -förluster	—	—
Totalt	—	—
Totalt
Realisationsvinster och -förluster	65	-16
Värderingsvinster och -förluster	-166	1 357
Nettointäkter från värdepappershandel	-102	1 340
Nettointäkter från valutaverksamhet	132	94
Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter	-4 041	18 452
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten	-4 188	-9 870
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev	-2 950	45 472
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto	-11 179	54 055
På anfordran betalbara skuldposter	4 533	-18 418
Utlåning till allmänheten	4 144	9 881
Emitterade skuldebrev	2 906	-45 436
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto	11 583	-53 973
Totalt	403	82
Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen	433	1 516

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	190
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M6 Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via

fonden för verkligt värde

(1 000 euro)	2025	2024
Skuldebrev
Realisationsvinster och -förluster	240	—
Förändring av ECL nedskrivningar på räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	202	-199
Totalt	442	-199

M7 Övriga rörelseintäkter

(1 000 euro)	2025	2024
Koncerninterna ersättningar	105	87
Övriga rörelseintäkter	510	442
Totalt	614	529

M8 Personal

(1 000 euro)	2025	2024
Löner och arvoden	-68 822	-66 590
Pensionskostnader	-11 403	-11 136
Övriga lönebikostnader	-1 803	-1 516
Lönebikostnader	-13 206	-12 652
Totalt	-82 028	-79 241
Antal anställda 31.12
Heltidsanställda	713	718
Deltidsanställda	76	90
Totalt	789	808
varav visstidsanställda	58	66

Pensionsåtaganden

Personalens pensionsskydd är ordnad via Pensionsförsäkringsbolaget Veritas och det finns inga pensionsåtaganden

som saknar täckning.

M9 Övriga administrationskostnader

(1 000 euro)	2025	2024
IT-kostnader	-52 023	-50 496
Övriga personalkostnader	-3 274	-2 977
Kontorskostnader	-934	-903
Kommunikationskostnader	-2 812	-2 706
Marknadsförings- och representationskostnader	-3 591	-3 175
Övriga administrationskostnader	-3 318	-3 526
Totalt	-65 952	-63 783

M10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-4 272	-4 238
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar	-1 038	-1 121
Avskrivningar av immateriella tillgångar	-10 249	-15 508
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-22 343	-19 654
Totalt	-37 901	-40 522

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	191
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M11 Övriga rörelsekostnader

(1 000 euro)	2025	2024
Hyreskostnader 1	-1 125	-1 360
Kostnader från fastigheter i eget bruk	-433	-548
Försäkrings- och säkerhetskostnader	-1 535	-1 555
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter	-1 706	-1 652
Konsultarvoden	-10 265	-2 272
Kostnader för nätfiske	-8	—
Övriga rörelsekostnader	-3 352	-3 831
Totalt	-18 424	-11 218
1 Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,4 (0,4) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde 0,8 (0,9) miljoner euro. Övriga leasingavtal redovisas enligt IFRS 16.
Arvoden till revisorerna
Lagstadgad revision	296	393
Revisionsrelaterade tjänster	89	85
Skatterådgivning	1	58
Övriga tjänster	53	18
Totalt	439	555
Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande avgifter:
Avgift till Insättningsgarantifonden	-422	-3 383
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)	-422	-3 383
Stabilitetsavgift till Resolutionsfonden	—	—

M12 Slutliga och förväntade kreditförluster

(1 000 euro)	2025	2024
Slutliga och förväntade kreditförluster och nedskrivning av krediter och övriga åtaganden	-15 771	-10 626
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av räntebärande värdepapper samt aktier och andelar	60	-27
Totalt	-15 712	-10 653

M13 Skatter

(1 000 euro)	2025	2024
Inkomstskatter på ordinarie verksamhet	-20 180	-11 782
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	-5	5
Förändring i latent skatt	8 145	-1 388
Totalt	-12 040	-13 165

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	192
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M14 Skuldebrev enligt finansiella instrument

	2025		2024
(1 000 euro)	Totalt	varav ECL	Totalt	varav ECL
Masskuldebrev emitterade av staten	135 246	-32	135 288	-57
Övriga	1 091 161	-43	1 151 909	-78
Totalt	1 226 408	-75	1 287 197	-135
varav belåningsbara i centralbanker	1 146 630	—	1 287 197	—

(1 000 euro)	Offentligt noterade	Övriga	Totalt	varav ECL
31.12.2025
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	778 782	79 778	858 560	—
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde	367 848	—	367 848	-75
Totalt	1 146 630	79 778	1 226 408	-75
31.12.2024
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	895 255	3 486	898 741	—
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde	388 455	—	388 455	-135
Totalt	1 283 710	3 486	1 287 197	-135

M15 Fordringar på kreditinstitut

(1 000 euro)	På anfordran betalbara	Andra än på anfordran betalbara	Totalt	varav ECL
31.12.2025
Inhemska kreditinstitut	37	383 990	384 027	0
Utländska kreditinstitut	9 400	82 396	91 796	—
Totalt	9 438	466 386	475 823	0
31.12.2024
Inhemska kreditinstitut	913	428 780	429 693	—
Utländska kreditinstitut	6 118	91 127	97 245	—
Totalt	7 031	519 907	526 938	—

M16 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund

(1 000 euro)	2025	2024
Sektorvis fördelning på fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn
Hushåll	5 038 354	5 079 788
Företag	1 271 494	1 169 876
Bostadssamfund	1 160 366	1 157 998
Offentliga samfund	517	785
Icke vinstsyftande samfund	27 284	63 222
Totalt	7 498 014	7 471 669

Banken har i gruppen fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn endast andra än på anfordran betalbara

fordringar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	193
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M17 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie

(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2025
Räntebärande värdepapper	1 226 408	—	—	1 226 408
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	6 964 931	385 017	148 066	7 498 014
Åtaganden utanför balansräkning	663 737	2 241	4 588	670 566
Totalt	8 855 076	387 258	152 654	9 394 988
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper	1 287 197	—	—	1 287 197
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	6 918 843	416 235	136 591	7 471 669
Åtaganden utanför balansräkning	614 216	2 763	5 322	622 302
Totalt	8 820 256	418 998	141 913	9 381 168
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden 1.1.2025	6 031	7 998	24 764	38 793
Överförd från stadie 1 till stadie 2	-293	2 058	—	1 764
Överförd från stadie 1 till stadie 3	-81	—	2 352	2 271
Överförd från stadie 2 till stadie 1	85	-674	—	-589
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	-1 358	5 794	4 436
Överförd från stadie 3 till stadie 1	6	—	-249	-244
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	234	-1 793	-1 559
Ökning till följd av utgivning och förvärv	3 839	361	103	4 303
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-2 146	-1 002	-3 203	-6 350
Förändringar som beror på uppdaterad beräkningsmetod	-166	324	—	159
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	-4 277	-4 277
Övriga förändringar *	-758	-1 485	13 865	11 622
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden 31.12.2025 *	6 516	6 456	37 355	50 328
varav avsättningar	933	70	559	1 562

* Modellbaserade ECL-nedskrivningar (stadie 2) inkluderade i slutet av 2024 en förväntad kreditförlust om 1,7 miljoner euro baserat på ledningens

bedömning gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter på grund av osäkerheten på fastighetsmarknaden. Under 2025 har förväntade

kreditförluster (ECL) gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter gjorts på individuell nivå och därmed har kreditförlustreserveringen enligt

ledningens bedömning upplösts.

(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga åtaganden
Hushåll	2 296	4 654	20 030	26 981
Företag	3 716	1 739	10 976	16 431
Bostadssamfund	424	62	9	495
Offentliga samfund	51	—	—	51
Icke vinstsyftande samfund	29	—	6 340	6 369
Totalt	6 516	6 456	37 355	50 328
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2025	457	—	—	457
Överförd från stadie 1 till stadie 2	—	—	—	—
Överförd från stadie 1 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	—	—	—
Ökning till följd av utgivning och förvärv	4	—	—	4
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-32	—	—	-32
Övriga förändringar	-234	—	—	-234
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2025	195	—	—	195
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande värdepapper
Företag	139	—	—	139
Offentliga samfund	56	—	—	56
Totalt	195	—	—	195

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	194
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M18 Leasingtillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Bokfört värde 1.1	305 669	222 361
Ökningar	150 317	134 498
Avskrivningar	-72 121	-51 190
Bokfört värde 31.12	383 866	305 669

M19 Aktier och andelar

(1 000 euro)	Offentligt noterade	Kreditinstitut	Övriga	Totalt
31.12.2025
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	—	6 580	767	7 347
Aktier och andelar i intresseföretag	—	—	3 004	3 004
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	—	—	126 127	126 127
Totalt	—	6 580	129 898	136 479
31.12.2024
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	—	—	7 526	7 526
Aktier och andelar i intresseföretag	—	—	2 898	2 898
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	—	—	126 183	126 183
Totalt	—	—	136 607	136 607

Innehaven i intresseföretag och företag inom samma koncern har värderats till anskaffningsvärde.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	195
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M20 Derivatinstrument

Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden

31.12.2025
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1–5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar	1 023 000	3 403 770	442 524	4 869 295	34 173	114 268
Ränteoptioner	258 925	282 193	46 765	587 883	3 738	5
Köpta	158 925	132 193	46 765	337 883	3 738	—
Utfärdade	100 000	150 000	—	250 000	—	5
Totalt	1 281 925	3 685 963	489 289	5 457 178	37 910	114 273
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	72 245	490 775	—	563 020	6 406	17 924
Totalt	72 245	490 775	—	563 020	6 406	17 924
Räntederivat totalt	1 354 170	4 176 739	489 289	6 020 198	44 316	132 197
Skyddande derivatinstrument totalt	1 354 170	4 176 739	489 289	6 020 198	44 316	132 197
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer	3 764	—	—	3 764	10	25
Valutaderivat totalt	3 764	—	—	3 764	10	25
Övriga derivatinstrument totalt	3 764	—	—	3 764	10	25
Derivatinstrument totalt	1 357 933	4 176 739	489 289	6 023 961	44 326	132 222

31.12.2024
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1–5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar	829 625	3 279 800	479 095	4 588 519	53 201	134 813
Ränteoptioner	134 000	538 005	74 755	746 760	7 594	31
Köpta	34 000	288 005	74 755	396 760	7 594	—
Utfärdade	100 000	250 000	—	350 000	—	31
Totalt	963 625	3 817 805	553 850	5 335 279	60 795	134 844
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	254 350	341 446	34 182	629 979	2 667	31 921
Totalt	254 350	341 446	34 182	629 979	2 667	31 921
Räntederivat totalt	1 217 975	4 159 251	588 032	5 965 258	63 462	166 765
Skyddande derivatinstrument totalt	1 217 975	4 159 251	588 032	5 965 258	63 462	166 765
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer	4 392	—	—	4 392	6	127
Valutaderivat totalt	4 392	—	—	4 392	6	127
Övriga derivatinstrument totalt	4 392	—	—	4 392	6	127
Derivatinstrument totalt	1 222 367	4 159 251	588 032	5 969 650	63 468	166 892

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	196
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M21 Immateriella tillgångar

(1 000 euro)	Immateriella rättigheter (IT- kostnader)	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleri- förvärvet	Aktiverade utvecklings- utgifter	Andra utgifter med lång verkningstid	Totalt
2025
Anskaffningsvärde 1.1	150 234	43 074	6 542	12 909	212 758
Ökningar	21 862	—	—	657	22 520
Anskaffningsvärde 31.12	172 096	43 074	6 542	13 566	235 278
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-119 185	-16 125	-6 504	-9 578	-151 392
Planenliga avskrivningar	-4 948	-4 399	-9	-893	-10 249
Nedskrivningar	-22 343	—	—	—	-22 343
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-146 476	-20 524	-6 514	-10 471	-183 984
Bokfört värde 31.12	25 620	22 550	28	3 095	51 294
2024
Anskaffningsvärde 1.1	131 792	43 074	6 504	12 856	194 226
Ökningar	18 442	—	38	53	18 532
Anskaffningsvärde 31.12	150 234	43 074	6 542	12 909	212 758
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-89 318	-11 731	-6 504	-8 677	-116 230
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	—	—	—	—	—
Planenliga avskrivningar	-10 213	-4 394	—	-901	-15 508
Nedskrivningar	-19 654	—	—	—	-19 654
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-119 185	-16 125	-6 504	-9 578	-151 392
Bokfört värde 31.12	31 049	26 949	38	3 331	61 366

M22 Materiella tillgångar

(1 000 euro)	Nyttjanderätts- tillgångar	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Materiella tillgångar totalt
2025
Anskaffningsvärde 1.1	36 037	20 831	3 118	59 986
Ökningar	5 283	740	61	6 083
Minskningar	-1 001	—	—	-1 001
Anskaffningsvärde 31.12	40 318	21 571	3 179	65 068
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-16 233	-19 392	-223	-35 847
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	666	—	—	666
Planenliga avskrivningar	-4 272	-1 038	—	-5 310
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-19 839	-20 429	-223	-40 491
Bokfört värde 31.12	20 479	1 142	2 956	24 577
varav fastigheter	20 066
varav bilar	413
(1 000 euro)	Nyttjanderätts- tillgångar	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Materiella tillgångar totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1	33 900	20 768	2 050	56 718
Ökningar	4 417	63	1 069	5 548
Minskningar	-2 280	—	—	-2 280
Anskaffningsvärde 31.12	36 037	20 831	3 118	59 986
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-13 301	-18 271	-223	-31 795
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	1 307	—	—	1 307
Planenliga avskrivningar	-4 238	-1 121	—	-5 359
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-16 233	-19 392	-223	-35 847
Bokfört värde 31.12	19 804	1 439	2 895	24 139
varav fastigheter	19 348
varav bilar	456

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	197
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M23 Övriga tillgångar

(1 000 euro)	2025	2024
Betalningsförmedlingsfordringar	539	7 498
Kortenhetens brukskapital	31 990	13 433
Övriga tillgångar	20 752	14 196
Totalt	53 281	35 127

M24 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

(1 000 euro)	2025	2024
Räntefordringar	31 745	33 272
Övriga	48 990	72 449
Totalt	80 736	105 721

M25 Latenta skattefordringar

(1 000 euro)	2025	2024
Latent skattefordran 1.1	10 687	12 842
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen	1 816	-38
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde	-2 484	-1 945
Säkring av kassaflöde	—	-172
Latent skattefordran 31.12	10 018	10 687

Latenta skattefordringar hänför sig till avvecklade skyddande räntederivat samt till förväntade kreditförluster (ECL) för

krediter och övriga åtaganden.

M26 Skulder till kreditinstitut och centralbanker

(1 000 euro)	2025	2024
Skulder till centralbanker	—	200 000
På anfordran betalbara skulder till kreditinstitut	51 943	30 650
Andra än på anfordran betalbara depositioner till kreditinstitut	99 530	172 736
Skulder till kreditinstitut	151 473	203 386
Totalt	151 473	403 386

M27 Skulder till allmänheten och offentliga samfund

(1 000 euro)	På anfordran betalbara	Andra än på anfordran betalbara	Totalt
31.12.2025
Inlåning	3 330 448	780 170	4 110 618
Övriga skulder	—	370 000	370 000
Totalt	3 330 448	1 150 170	4 480 618
31.12.2024
Inlåning	3 208 036	886 501	4 094 537
Övriga skulder	—	460 000	460 000
Totalt	3 208 036	1 346 501	4 554 537

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	198
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M28 Skuldebrev emitterade till allmänheten

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	Nominellt värde	Bokfört värde	Nominellt värde
Bankcertifikat	80 467	81 000	108 908	110 000
Masskuldebrevslån	4 221 952	4 329 865	3 870 329	3 990 448
Totalt	4 302 419	4 410 865	3 979 237	4 100 448

M29 Övriga skulder

(1 000 euro)	2025	2024
Betalningsförmedlingsskulder	22 180	6 749
Leasingskuld	22 932	22 200
Övriga skulder	5 373	6 848
Totalt	50 485	35 797

M30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(1 000 euro)	2025	2024
Ränteskulder	49 247	57 437
Övriga	74 437	55 369
Totalt	123 683	112 806

M31 Efterställda skulder

(1 000 euro)	2025	2024
Riskdebenturlån	101 759	99 895
Primärkapitallån	60 000	60 000
Totalt	161 759	159 895
Nominellt värde	161 250	161 250
Belopp som inräknas i supplementärt kapital	101 759	99 895

Debenturlån

Ett debenturlån om 70 miljoner euro är ett 10,25-årigt non-call 5,25-lån som kan sägas upp till återbetalning 11.12.2029,

förfaller 11.12.2034. Lånet löper med fast ränta på 5,0 % per år fram till 11.12.2029 varefter räntan ändras till fast 5-årig

mid swap +2,423 %.

Ett debenturlån om 31,25 miljoner euro emitterat till ett belopp av 350 miljoner svenska kronor (SEK) är ett 10,25-årigt

non-call 5,25-lån som kan sägas upp till återbetalning under perioden 14.3.2029-14.6.2029, förfaller 14.6.2034. Lånet löper

med rörlig ränta om 3M Stibor +3,0%.

Primärkapitallån (AT1 lån)

Lånet är ett perpetuallån som kan sägas upp till återbetalning första gången 26.5.2026. Lånet löper med fast ränta på

3,875 % per år fram till 26.5.2026, varefter räntan ändras till fast 5-årig mid swap +4,088 %.

M32 Latenta skatteskulder

(1 000 euro)	2025	2024
Latent skatteskuld 1.1	7 841	6 269
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen	-6 329	1 350
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde	26	182
Överfört till resultaträkningen	-40	40
Latent skatteskuld  31.12	1 497	7 841

Latenta skatteskulder hänför sig till värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde. I koncernen uppstår en latent

skatteskuld om 40 (43) miljoner euro från de ackumulerade bokslutsdispositioner som innefattar

kreditförlustreserveringar enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46§.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	199
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M33 Eget kapital

(1 000 euro)	Vid räkenskaps- periodens början	Ökning/Minskning	Vid räkenskaps- periodens slut
Aktiekapital	169 732	—	169 732
Värdering till verkligt värde	-20 514	9 936	-10 578
Kassaflödesäkring	887	-57	830
Fond för verkligt värde	-19 627	9 879	-9 748
Bundet eget kapital	150 105	9 879	159 984
Fonden för fritt inbetalt eget kapital	148 028	3 880	151 908
Balanserad vinst 1.1	174 462	—	174 462
Utdelning till aktieägare		-59 948	-59 948
Förändring av aktierelaterade ersättningar		488	488
Återföring av dividenskuld för makulerade aktier		13	13
Räkenskapsperiodens vinst		63 834	63 834
Fritt eget kapital 1	322 489	8 268	330 758
Eget kapital	472 595	18 147	490 742
1 Fritt eget kapital innehåller endast utdelningsbara tillgångar. Inga personalkostnader för utvecklingsprojekt har aktiverats.
(1 000 euro)		2025	2024
Fond för verkligt värde 1.1		-19 627	-28 984
Värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden		12 551	11 497
Latent skatt på värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden		-2 510	-2 299
Överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden		-202	199
Latent skatt på överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden		40	-40
Fond för verkligt värde 31.12 2		-9 748	-19 627
Utdelningsbara tillgångar i fritt eget kapital
Balanserad vinst		174 963	149 565
Utdelning till aktieägare		-59 948	-50 873
Räkenskapsperiodens vinst		63 834	71 415
Fonden för fritt inbetalt eget kapital		151 908	148 028
Aktierelaterade ersättningar			4 354
Totalt		330 758	322 489
2 Till fonden för verkligt värde har bokförts verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde.

Aktiekapital och aktier

Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret

antecknade aktiekapital till 169 731 963,93 (169 731 963,93) euro, motsvarande 73 372 442 (72 981 696) aktier. Antalet

registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 44 318 (41 964). Aktierna har inte något nominellt värde.

Egna aktier

Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 48 876 (70 690). Aktia Bank Abp har under året emitterat 180 000 (152 000)

egna aktier. Under året har bolaget använt 201 814 (240 848) egna aktier i bolagets besittning för utbetalning av

uppskjutna rater från aktiebaserade incitamentsprogram. Bolagsstämman 3.4.2025 bemyndigade styrelsen förvärv av

högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid bokslutstidpunkten återstår av

bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 298 186 egna aktier.

Fond för verkligt värde

Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som redovisas till

verkligt värde via fonden för verkligt värde samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring. De finansiella

tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna avyttras eller då en

nedskrivning görs.

Fonden för fritt inbetalt eget kapital

Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med

nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 3.4.2025 bemyndigade styrelsen emission av högst

7 316 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av högst 6 925 254

aktier.

Balanserad vinst

Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	200
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M34 Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden

	2025		2024
(1 000 euro)	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Kontanta medel	76 640	76 640	65 342	65 342
Skuldebrev	1 226 408	1 214 550	1 287 197	1 271 707
Fordringar på kreditinstitut	475 823	475 824	526 938	526 939
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	7 498 014	7 559 013	7 471 669	7 537 513
Aktier och andelar	7 347	7 347	7 526	7 526
Aktier och andelar i intresseföretag	3 004	3 004	2 953	2 898
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	126 127	126 127	126 127	126 183
Derivatinstrument	44 326	44 326	63 468	63 468
Totalt	9 457 689	9 506 831	9 551 221	9 601 575
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	151 473	154 177	403 386	407 086
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	4 480 618	4 490 073	4 554 537	4 570 971
Skuldebrev emitterade till allmänheten	4 302 419	4 331 342	3 979 237	4 000 355
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel	132 222	132 222	166 892	166 892
Efterställda skulder	161 759	161 417	159 895	158 785
Skulder för nyttjanderättstillgångar	22 932	22 932	22 200	22 200
Totalt	9 251 424	9 292 163	9 286 147	9 326 290

Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden per balanspost. Verkliga

värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är beräknade utan upplupen ränta

och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till balansposten.

De verkliga värdena för placeringstillgångar bestäms i första hand med hjälp av noteringar på fungerande marknader.

Om marknadsnotering inte finns att tillgå har balansposterna främst värderats genom att diskontera kommande

kassaflöden med hjälp av marknadsräntorna på bokslutsdagen. Vid beräkning av verkligt värde för lån har man i

diskonteringsräntan förutom kreditriskprofilen för den befintliga stocken beaktat även en återfinansieringskostnad. För

kontanta medel har nominellt värde använts som verkligt värde.

Det nominella värdet för på anfordran betalbara depositioner har antagits motsvara det verkliga värdet. Depositioner

med förfallodag har värderats genom diskontering av kommande kassaflöden med marknadsräntorna vid

bokslutstidpunkten. Det verkliga värdet för emitterade skulder har i första hand bestämts på basis av

marknadsnoteringar. I diskonteringsräntan för onoterade emitterade skuldebrev samt efterställda skulder har en

marginal enligt instrumentets förmånsrätt beaktats.

Derivat har värderats till verkligt värde enligt marknadsnoteringar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	201
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M35 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost

(1 000 euro)	Not	Under 3 mån.	3–12 mån.	1–5 år	5–10 år	Över 10 år	Totalt
Tillgångar 31.12.2025
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker	M14	124 237	319 391	649 306	133 474	—	1 226 408
Fordringar på kreditinstitut	M15	475 823	—	—	—	—	475 823
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	M16	483 467	739 735	2 237 323	1 477 390	2 560 099	7 498 014
Totalt		1 083 528	1 059 126	2 886 629	1 610 863	2 560 099	9 200 245
Skulder 31.12.2025
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	M26	76 473	—	66 667	8 333	—	151 473
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	M27	3 796 022	605 705	66 855	12 036	—	4 480 618
Skuldebrev emitterade till allmänheten	M28	843 621	194 463	2 908 346	184 178	171 812	4 302 419
Efterställda skulder	M31	—	—	—	101 759	60 000	161 759
Leasingskulder	M29	1 131	3 393	14 984	3 425	—	22 932
Totalt		4 717 246	803 561	3 056 852	309 731	231 812	9 119 202
Tillgångar 31.12.2024
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker	M14	62 502	109 629	882 358	232 707	—	1 287 197
Fordringar på kreditinstitut	M15	526 938	—	—	—	—	526 938
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	M16	535 798	817 530	2 981 400	1 548 743	1 588 198	7 471 669
Totalt		1 125 238	927 159	3 863 758	1 781 450	1 588 198	9 285 804
Skulder 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	M26	328 386	—	41 667	33 333	—	403 386
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	M27	3 785 074	736 093	—	33 370	—	4 554 537
Skuldebrev emitterade till allmänheten	M28	142 021	528 819	2 892 039	231 305	185 054	3 979 237
Efterställda skulder	M31	—	—	—	99 895	60 000	159 895
Leasingskulder	M29	1 079	3 237	14 087	3 798	—	22 200
Totalt		4 256 560	1 268 148	2 947 793	401 700	245 054	9 119 255

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	202
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M36 Egendomsposter och skuldposter i inhemsk och utländsk valuta

(1 000 euro)	Inhemsk valuta	Utländsk valuta	Totalt	varav från koncernbolag	varav från intresseföretag
Tillgångar 31.12.2025
Skuldebrev	1 226 408	—	1 226 408	—	—
Fordringar på kreditinstitut	467 236	8 587	475 823	—	—
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	7 498 014	—	7 498 014	—	—
Leasingtillgångar	383 866	—	383 866	—	—
Aktier och andelar	136 479	—	136 479	—	—
Derivatinstrument	44 326	—	44 326	—	—
Övriga tillgångar	296 545	—	296 545	24 586	—
Totalt	10 052 874	8 587	10 061 461	24 586	—
Skulder 31.12.2025
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	151 353	120	151 473	—	—
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	4 473 939	6 680	4 480 618	46 334	—
Skuldebrev emitterade till allmänheten	4 362 419	—	4 362 419	—	—
Derivatinstrument	132 222	—	132 222	—	—
Efterställda skulder	101 759	—	101 759	—	—
Avsättningar	1 562	—	1 562	—	—
Övriga skulder	175 666	—	175 666	70	—
Totalt	9 398 919	6 800	9 405 719	46 404	—

(1 000 euro)	Inhemsk valuta	Utländsk valuta	Totalt	varav från koncernbolag	varav från intresseföretag
Tillgångar 31.12.2024
Skuldebrev	1 287 197	—	1 287 197	—	—
Fordringar på kreditinstitut	521 089	5 849	526 938	—	—
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	7 471 669	—	7 471 669	—	—
Leasingtillgångar	305 669	—	305 669	—	—
Aktier och andelar	136 607	—	136 607	—	—
Derivatinstrument	63 468	—	63 468	—	—
Övriga tillgångar	302 381	—	302 381	51 980	—
Totalt	10 088 080	5 849	10 093 930	51 980	—
Skulder 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	401 419	1 967	403 386	—	—
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	4 549 337	5 201	4 554 537	17 964	—
Skuldebrev emitterade till allmänheten	4 039 237	—	4 039 237	—	—
Derivatinstrument	166 892	—	166 892	—	—
Efterställda skulder	99 895	—	99 895	—	—
Avsättningar	944	—	944	—	—
Övriga skulder	156 444	—	156 444	108	—
Totalt	9 414 167	7 167	9 421 335	18 072	—

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	203
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M37 Ställda och erhållna säkerheter

(1 000 euro)	2025	2024
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper	278 703	373 407
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds)	2 933 005	2 425 653
Totalt	3 211 707	2 799 059
Övriga ställda säkerheter
Pantsatta värdepapper 1	200 308	100 309
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal	87 386	98 799
Totalt	287 694	199 108
Ställda säkerheter totalt	3 499 401	2 998 167
Ovanstående säkerheter avser följande skulder
Skulder till kreditinstitut 2	—	261 401
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds)	2 493 977	1 993 569
Derivat	87 386	98 799
Totalt	2 581 362	2 353 769

1 Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten.  31.12.2025 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 249,6 (84,2) miljoner euro.

2 Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master

Repurchase Agreement) villkor ingåtts.

(1 000 euro)	2025	2024
Erhållna säkerheter
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1	24 530	36 336
Totalt	24 530	36 336

1  Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal.

M38 Åtaganden utanför balansräkningen

(1 000 euro)	2025	2024
Garantiansvar	37 882	35 866
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	553	1 492
Outnyttjade kreditarrangemang	632 131	584 944
Totalt	670 566	622 302

Åtaganden utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	204
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M39 Moderbolagets kapitaltäckning

(1 000 euro)	2025	2024
Kalkyl över moderbolagets kapitalbas
Tillgångar totalt	10 061 461	10 093 930
varav immateriella tillgångar	51 294	61 366
Skulder totalt	9 570 719	9 621 335
varav efterställda skulder	161 759	159 895
Aktiekapital	169 732	169 732
Fond för verkligt värde	-9 748	-19 627
Bundet eget kapital	159 984	150 105
Fond för fritt eget kapital och andra fonder	151 908	148 028
Balanserade vinstmedel	115 016	103 046
Räkenskapsperiodens vinst	63 834	71 415
Fritt eget kapital	330 758	322 489
Eget kapital	490 742	472 595
Skulder och eget kapital totalt	10 061 461	10 093 930
Åtaganden utanför balansräkningen	670 566	622 302
Eget kapital i Aktia Bank Abp	490 742	472 595
Utdelningsreservering	-58 659	-59 787
Immateriella tillgångar	-35 825	-51 947
Debenturer	101 759	99 895
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda	-23 572	-28 528
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen	—	-213
AT1 instrument	60 000	60 000
Övrigt	123 308	146 625
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2)	657 752	638 639

(1 000 euro)	2025	2024
Moderbolagets kapitaltäckning
Kärnprimärkapital före avdrag	557 844	562 056
Avdrag från kärnprimärkapitalet	-61 850	-83 312
Kärnprimärkapital (CET1)	495 993	478 744
Primärkapitaltillskott före avdrag	60 000	60 000
Primärkapitaltillskott (AT1)	60 000	60 000
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1)	555 993	538 744
Supplementärkapital före avdrag	101 759	99 895
Supplementärkapital (T2)	101 759	99 895
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2)	657 752	638 639
Summa riskvägda poster	3 502 077	3 741 796
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden	2 349 594	856 923
varav andelen kreditrisk, internmetoden	801 316	2 389 194
varav CVA risk	17 939	12 846
varav andelen operativ risk	333 228	482 832
Kärnprimärkapitalrelation	14,2 %	12,8 %
Primärkapitalrelation	15,9 %	14,4 %
Sammanlagd kapitaltäckning	18,8 %	17,1 %

Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service och

Standard & Poor's Ratings Services klassificeringar. Aktia har övergått från FIRB-metoden till schablonmetoden under

2025.

(1 000 euro)	31.12.2025	30.9.2025	30.6.2025	31.3.2025	31.12.2024
Kapitalkrav för operativ risk	26 658	26 045	26 045	26 045	38 627
Riskvägt belopp	333 228	325 560	325 560	325 560	482 832

Kapitalkravet för operativ risk enligt CRR3 uppgår till 12 % av resultat- och balansräkningskomponenterna, beräknade

som ett treårigt genomsnitt.

Riskvägt belopp för operativa risker har räknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	205
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M40 Innehav i andra företag

	2025		2024
(1 000 euro)	Andel aktier	Bokfört värde	Andel aktier	Bokfört värde
Dotterbolag
Placeringsfondverksamhet
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors	100 %	75 978	100 %	75 978
Försäkringsverksamhet
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo	100 %	46 191	100 %	46 191
Övrig verksamhet
Evervest Ab, Helsingfors	100 %	3 625	100 %	3 625
AktiaDuetto Ab, Helsingfors	60 %	334	60 %	389
Totalt		126 127		126 183
Intresseföretag och joint ventures
Övrigt
Figure Taloushallinto Oy, Esbo	25 %	178	25 %	178
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors	45 %	720	45 %	720
Aktia Alexander Corporate Finance Oy	21 %	2 106	20 %	2 000
Totalt		3 004		2 898

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	206
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M41 Aktieägarnas innehav

	Innehav per 31.12.2025		Innehav per 31.12.2024
	Antal aktier	Andel av aktierna, %	Antal aktier	Andel av aktierna, %
De 20 största aktieägarna:
Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag 1	14 625 000	19,9	7 250 000	9,9
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas	6 040 391	8,2	6 040 391	8,3
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma	3 425 000	4,7	1 175 000	1,6
Stiftelsen för Åbo Akademi	2 993 569	4,1	2 993 569	4,1
Mandatum Livförsäkringsaktiebolag	2 178 796	3,0	2 290 185	3,1
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Helsingforsfilialen 2	2 261 365	3,1	1 363 534	1,9
Nordea Livförsäkring Finland Ab	2 007 703	2,7	2 005 950	2,7
Stiftelsen Tre Smeder	1 713 545	2,3	1 713 545	2,3
Citibank Europe Plc 2	1 647 080	2,2	1 692 055	2,3
Aktiastiftelsen i Borgå	1 547 404	2,1	1 547 404	2,1
Aktiastiftelsen i Vasa	1 221 457	1,7	1 421 457	1,9
Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo	945 266	1,3	945 266	1,3
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen	897 401	1,2	897 401	1,2
Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo	762 000	1,0	780 000	1,1
Sparbanksstiftelsen i Hangö	672 000	0,9	672 000	0,9
Vörå Sparbanks Aktiastiftelse	627 220	0,9	627 220	0,9
Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f.	562 906	0,8	562 906	0,8
OP-Livförsäkrings Ab	520 964	0,7	487 488	0,7
Aktia Sparbanksstiftelsen i Malax	510 050	0,7	520 050	0,7
Aktiastiftelsen i Korsholm	498 729	0,7	508 729	0,7
20 största ägarna	45 657 846	62,2	35 494 150	48,6
Övriga	27 714 596	37,8	37 487 546	51,4
Totalt	73 372 442	100,0	72 981 696	100,0

1  Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag; Etola Group Oy, Oy Etra Invest Ab och Etola Oy

2  Förvaltarregistrerade

	Antal ägare	%	Antal aktier	%
Aktieägarna per sektor 2025
Företag och bostadssamfund	2 061	4,7	14 194 770	19,3
Finansiella företag och försäkringsföretag	48	0,1	9 324 012	12,7
Offentlig sektor	31	0,1	11 233 340	15,3
Hushåll	41 607	93,9	19 630 965	26,8
Icke-vinstsyftande samfund	401	0,9	14 861 690	20,3
Förvaltarregistrerade och utländska ägare	170	0,4	4 127 665	5,6
Totalt per sektor	44 318	100,0	73 372 442	100,0
Aktieägarna per sektor 2024
Företag och bostadssamfund	2 055	4,9	20 080 018	27,5
Finansiella företag och försäkringsföretag	49	0,1	6 590 722	9,0
Offentlig sektor	31	0,1	8 992 417	12,3
Hushåll	39 246	93,5	18 839 620	25,8
Icke-vinstsyftande samfund	412	1,0	15 222 455	20,9
Förvaltarregistrerade och utländska ägare	171	0,4	3 256 464	4,5
Totalt per sektor	41 964	100,0	72 981 696	100,0

	Antal ägare	%	Antal aktier	%
Aktiestockens fördelning 2025
Antal aktier
1–100	22 179	50,0	927 382	1,3
101–1 000	17 779	40,1	6 400 306	8,7
1 001–10 000	4 069	9,2	10 515 149	14,3
10 001–100 000	247	0,6	5 946 757	8,1
100 001–	44	0,1	49 582 848	67,6
Totalt	44 318	100,0	73 372 442	100,0
Aktiestockens fördelning 2024
Antal aktier
1–100	21 069	50,2	890 843	1,2
101–1 000	16 763	39,9	5 965 586	8,2
1 001–10 000	3 832	9,1	10 005 802	13,7
10 001–100 000	251	0,6	5 872 134	8,0
100 001–	49	0,1	50 247 331	68,8
Totalt	41 964	100,0	72 981 696	100,0

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	207
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

M42 Upplysningar om närstående

Närstående omfattar Aktias dotterbolag och intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i

ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson

i ledande ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör,

verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen.

För ersättningar till personer i ledande ställning, se not K43 Transaktioner med närstående.

(1 000 euro)	2025	2024
Transaktioner med dotterbolag
Depositioner	32 898	10 769
Fordringar	3 524	3 033
Sålda tjänster	6 657	6 299
Från övriga koncernbolag erhållna finansieringsintäkter samt till dem erlagda finansieringskostnader
Utdelningar	16 500	18 500
Finansieringsintäkter, netto	16 500	18 500

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	208
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2025

Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort Helsingfors. En kopia av verksamhetsberättelse och bokslut finns att tillgå i Aktia Bank Abp, Arkadiagatan 4–6, 00100 Helsingfors och på Aktias hemsidor www.aktia.com.

Moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel inkluderande räkenskapsperiodens vinst uppgår till 178 850 056,98 euro och fonden för fritt eget kapital uppgår till 151 907 603,80 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att medlen

disponeras på följande sätt: En utdelning om 0,80 euro per aktie föreslås för räkenskapsåret 2025 och beräknas uppgå till sammanlagt 58 658 852,80 euro exklusive utdelning för eget innehav. Utdelningen görs från balanserade vinstmedel och är

beräknad enligt utestående antal aktier 31.12.2025. Efter utdelning uppgår moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel till 120 191 204,18 euro.

Styrelsens och verkställande direktörens yttrande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att:

• Koncernbokslutet som har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och moderbolagets bokslut som uppgjorts i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut,

ger en rättvisande bild av tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt vinsterna och förlusterna både i fråga om företaget självt och i fråga om den helhet som utgörs av de företag som omfattas av företagets koncernbokslut

• Det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten i företaget å ena sidan och i den helhet av företag som omfattas av koncernbokslutet å andra sidan samt

en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna och företagets ställning i övrigt

• Den hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen är upprättad med iakttagande av de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i bokföringslagens kapitel 7 och med iakttagande av artikel 8 i taxonomiförordningen.

Helsingfors den 26 februari 2026

Aktia Bank Abp:s styrelse

Juha Hammarén

Joakim Frimodig

Maria Jerhamre Engström

Hanne Katrama

Harri Lauslahti

Sari Somerkallio

ordförande

vice ordförande

Anssi Huhta

verkställande direktör

Över verkställd revision har idag avgivits berättelse.

Helsingfors den 26 februari 2026

KPMG Oy Ab

Tiia Kataja

CGR

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	209
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Revisionsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp

Revision av bokslutet

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Aktia Bank Abp

(FO-nummer 2181702-8) för räkenskapsperioden 1.1–

31.12.2025. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning,

resultaträkning, rapport över totalresultatet, rapport över

förändringarna i eget kapital, rapport över kassaflöden

och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om

redovisningsprinciper samt moderbolagets

balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och

noter till bokslutet.

Enligt vår uppfattning

• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av

koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av

dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet

med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så

som de antagits av EU,

• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets

ekonomiska ställning samt av resultatet av dess

verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande

bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det

uppfyller de lagstadgade kraven.

Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet

i den kompletterande rapport som överlämnats till

revisionsutskottet.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i

Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av

bokslutet.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som

gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.

Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits

moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa

kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna

för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit

förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens

537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster

som vi tillhandahållit framgår ur not K12 till

koncernbokslutet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Materialitet

Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av

revisionen. Materialiteten har bestämts på basen

professionellt omdöme och styr valet av

revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av

revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i

förhållandet till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss

bestämda materialiteten baserar sig på vår bedömning av

storleken av felaktigheter som ensamma eller tillsammans

rimligen kan anses inverka på ekonomiska beslut som

användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i

betraktande felaktigheter och/eller potentiella

felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt

vår uppfattning är materiella för användarna av bokslutet.

För revisionen särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de

områden som enligt vår professionella bedömning var de

mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision.

Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen

av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet,

men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.

De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga

felaktigheter som avses i EU-förordningens 537/2014

artikel 10 punkt 2c är inkluderade i beskrivningarna av för

revisionen särskilt betydelsefulla områden nedan.

Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen

förbigår kontroller. Detta har omfattat en bedömning av

om det finns indikationer på ledningens medvetna

förhållande till dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk

för felaktigheter till följd av oegentligheter.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	210
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

FÖR REVISIONEN SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN		HUR IFRÅGAVARANDE OMRÅDEN BEAKTATS I REVISIONEN
Värdering av utlåning till allmänheten och offentliga samfund (redovisningsprinciper och noter K19, K20, M16, M17)
• Utlåning till allmänheten och offentliga samfund uppgår till 7,9 miljarder euro. Detta motsvarar ungefär 66 % av koncernens balansomslutning. • IFRS 9 Finansiella instrument -standarden tillämpas vid beräkning av förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade kreditförluster inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och beloppet av förväntade kreditförluster och till definitionen av betydande ökning i kreditrisk. • På grund av det väsentliga balansvärdet, kalkylmodellernas komplexitet samt de bedömningar som krävs av företagsledningen gällande värderingen av fordringar är utlåning till allmänheten och offentliga samfund ett område av särskild betydelse för revisionen.		• Vi har utvärderat kontroller hänförliga till godkännande, redovisning och övervakning av lånekrediter samt gjort en bedömning av principerna som ligger till grund för riskbedömning och fastställande av nedskrivningar av lån och övriga fordringar. • Vi har utvärderat metoderna och de centrala antagandena för kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster. Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de under räkenskapsåret gjorda mest väsentliga enskilda nedskrivningarna. • IFRS- och finansierings-specialister från KPMG har deltagit i revisionen. • Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Aktiakoncernens bokslutsnoter gällande utlåning samt nedskrivningar.

Skulder från försäkringsavtal (redovisningsprinciper och noter K35)
• Skulder från försäkringsavtal i Aktiakoncernens balansräkning uppgår till 0,4 miljarder euro och är en post i koncernens balansräkning där försäkringsmatematiska antaganden, beräkningsmetoder samt -modeller tillämpas. • Fastställandet av skulder från försäkringsavtal i enlighet med IFRS 17 standarden förutsätter ledningens bedömningar gällande fastställande av bl.a. diskonteringsränta, beräkning av riskjustering samt gällande förväntade kassaströmmar. • Då försäkringsskuldens värde i balansräkningen är betydande och beräkningen baserar sig på försäkringsmatematiska modeller vilka innehåller ledningens bedömningar är skulder från försäkringsavtal ett område av särskild betydelse för revisionen.		• Våra granskningsåtgärder har innefattat bedömning av de tillämpade beräknings- och redovisningsprinciperna för skulder från försäkringsavtal i jämförelse med IFRS 17 standardens stadganden. • Vi har utvärderat och testat interna processer och kontroller hänförliga till skulder från försäkringsavtal. • Gällande beräkningen av den försäkringsmatematiska skulden har vi bedömt de centrala försäkringsmatematiska metoderna och rimligheten av de centrala antagandena samt bedömt av ledningen gjorda beslut gällande tillämpandet av IFRS 17 standarden. • KPMG:s aktuarie har deltagit i revisionen. • Vi har därutöver bedömt framförandet och notuppgifterna i bokslutet.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	211
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Provisionsintäkter från fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling (redovisningsprinciper och noter K6 och M4)
• De förvaltade tillgångarna inom Aktiakoncernen berättigar till provisionsintäkter baserat på avtal med kunder och samarbetspartners. Provisionsintäkterna totalt 84,0 miljoner euro utgör en betydande post i koncernens resultaträkning. • Redovisningen och intäktsföringen av fond- och kapitalförvaltningsprovisioner inbegriper manuella arbetsskeden och kan även innefatta bedömningar av företagsledningen. • På basen av intäkternas storlek och till dem relaterade ledningens bedömningar gällande redovisningen, är provisionsintäkterna ett område av särskild betydelse för revisionen.		• Vi har utvärderat metoderna som Aktiakoncernen använder sig av för att beräkna och intäktsförda fond- och kapitalförvaltningsarvoden. • Vi har i vår granskning av redovisningen av fond- och förvaltningsprovisioner fokuserat på kontrollerna inom fakturerings- och kalkyleringsprocesserna. Vi har granskat att kontrollerna är ändamålsenligt utformade och effektiviteten av kontrollerna. • Våra revisionsåtgärder har omfattat testning av arvodesberäkningar genom urval samt genomgång av principer använda vid beräkningen av arvoden har jämförts mot avtal och fondernas stadgar.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	212
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för

upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet

ger en rättvisande bild enligt internationella IFRS-

redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och för

att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i

Finland ikraftvarande bestämmelser gällande

upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade

kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar

även för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och

verkställande direktören för bedömningen av

moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta

verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om

förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om fortsatt

drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om

man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen,

upphöra med verksamheten eller inte har något annat

realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om

huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som

innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad

av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka

en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter

kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och

anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut

som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder

vi professionellt omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga

felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker

och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och

ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra

uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig

felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en

väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom

oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna

kontrollen som har betydelse för vår revision för att

utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala

oss om effektiviteten i den interna kontrollen för

moderbolagets eller koncernens del.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper

som används och rimligheten i ledningens

uppskattningar i redovisningen och tillhörande

upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och

verkställande direktören använder antagandet om

fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar

också en slutsats, med grund i de inhämtade

revisionsbevisen, om huruvida det finns någon

väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser

eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om

moderbolagets eller koncernens förmåga att fortsätta

verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en

väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i

revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på

upplysningarna i bokslutet om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är

otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra

slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas

fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan

framtida händelser eller förhållanden göra att ett

moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta

verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande presentationen,

strukturen och innehållet i bokslutet, däribland

upplysningarna, och om bokslutet återger de

underliggande transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

• Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta

tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende

den finansiella informationen för företag eller

affärsenheter inom koncernen som grund för att lämna

ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar

för styrning, övervakning och genomgång av det

revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens

syfte. Vi är ensamt ansvariga för vårt

revisionsuttalande.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets

styrning avseende, bland annat, revisionens planerade

omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt

betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland

eventuella betydande brister i den interna kontrollen som

vi identifierat under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning

med en bekräftelse om att vi har följt relevanta

yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar

alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan

påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande

motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem som har

ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som

varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens

revision och som därför utgör de för revisionen särskilt

betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i

revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra

författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i

ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska

kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de

negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle

väntas vara större än allmänintresset av denna

kommunikation.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från

och med 2011 oavbrutet i 15 år.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den

övriga informationen. Den övriga informationen omfattar

verksamhetsberättelsen och informationen i

årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår

revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till

verksamhetsberättelsen före datumet för denna

revisionsberättelse och förväntar oss att få tillgång till

årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om

bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga

informationen i samband med revisionen av bokslutet och

i samband med detta göra en bedömning av om det finns

väsentliga motstridigheter mellan den övriga

informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har

inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter. För

verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår

skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har

upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid

upprättande av verksamhetsberättelser, med undantag

för de uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det

finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i

hållbarhetsrapporteringsstandarderna.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	213
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i

verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och

verksamhets­berättelsen har upprättats enligt de

bestämmelser som ska följas vid upprättande av

verksamhetsberättelser. Vårt uttalande täcker inte de

uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns

bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i

hållbarhetsrapporteringsstandarderna.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga

informationen som vi fick tillgång till före datumet för

denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det

förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga

informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting

att rapportera gällande detta.

Helsingfors den 26 februari 2026

KPMG OY AB

Revisionssammanslutning

Tiia Kataja

CGR

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	214
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Hållbarhetsgranskningsberättelse till bolagsstämman i Aktia

Bank Abp

Till bolagsstämman i Aktia Bank Abp

Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet

lämnas med begränsad säkerhet gällande den i

bokföringslagens 7 kap. avsedda

koncernhållbarhetsrapporten för Aktia Bank Abp (FO-

nummer 2181702-8) som ingår i verksamhetsberättelsen

för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2025.

Uttalande

Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat

har vi inte fått kännedom om ett förhållande som får oss

att tro att det i koncernhållbarhetsrapporten inte i alla

väsentliga avseenden följts

1) de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och

standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), samt

2) de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en

ram för att underlätta hållbara investeringar och om

ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi).

Punkt 1 ovan omfattar även processen där Aktia Bank

Abp har identifierat informationen för rapporteringen i

enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering

(dubbel väsentlighetsanalys).

Vårt uttalande täcker inte märkningen av

koncernhållbarhetsrapporten med digital XBRL-

hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom.

2 punkten i bokföringslagen, eftersom

hållbarhetsrapporterande företag inte har haft

möjligheten att följa detta krav på grund av avsaknaden

av krav på märkningen av hållbarhetsinformation i ESEF-

förordningen eller någon annan EU-lagstiftning.

Grund för uttalandet

Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett

uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet

med iakttagande av god granskningssed i Finland och av

den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag

ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än

revisioner och översiktliga granskningar av historisk

finansiell information”.

Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i

avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar.

Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga

bevis som grund för vårt uttalande.

Koncernhållbarhetsrevisorns

oberoende och kvalitetsstyrning

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernföretagen enligt de etiska krav i Finland som

gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa.

Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella

standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken

hållbarhetsrevisionssammanslutningen ska utforma,

implementera och upprätthålla ett system för

kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och

föreskrifter.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören för Aktia Bank

Abp ansvarar för

• koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och

framläggandet av koncernhållbarhetsrapporten i

enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. i

bokföringslagen, inklusive den process som har

definierats i standarderna för hållbarhetsrapportering

och där informationen för rapporteringen i enlighet

med standarderna för hållbarhetsrapportering har

identifierats,

• att de krav som föreskrivs i artikel 8 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta

hållbara investeringar och om ändring av förordning

(EU) 2019/2088 har följts i

koncernhållbarhetsrapporten, samt för

• en sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer är nödvändig för att

upprätta en koncernhållbarhetsrapport som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller på misstag.

Inneboende begränsningar vid upprättandet av

hållbarhetsrapporten

Upprättandet av koncernhållbarhetsrapporten förutsätter

att bolaget uppgör en väsentlighetsbedömning med

avsikt att identifiera för hållbarhetsrapporten relevant

information. I detta ingår till en betydande del

bedömningar och val gjorda av ledningen.

Kännetecknande för hållbarhetsrapporten är att

rapporteringen av denna typs information är förknippad

med estimat och antaganden samt osäkerhet i mätningar

och utvärderingar.

Det finns en inneboende osäkerhet i fastställandet av

växthusgaser, eftersom den vetenskapliga kunskap som

används för att fastställa utsläppsfaktorer och de

numeriska värden som behövs för att kombinera utsläpp

av olika gaser är ofullständig.

Vid rapportering av framtida information i enlighet med

ESRS-standarderna bör bolagets ledning presentera

antaganden gällande möjliga framtida händelser,

informera om bolagets möjliga framtida åtgärder gällande

dessa, och utarbeta den framåtblickande informationen

baserat på dessa antaganden. Det verkliga slutresultatet

kommer sannolikt att avvika eftersom förutspådda

händelser ofta inte förverkligas såsom tänkts.

Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar

Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för

att uppnå en begränsad säkerhet om att

koncernhållbarhetsrapporten inte innehåller väsentliga

felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag

samt att lämna en sådan granskningsberättelse som

innehåller vårt uttalande och där uttalandet lämnas med

begränsad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund

av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas

påverka de beslut som användare fattar med grund i

koncernhållbarhetsrapporten.

Att följa den internationella standarden för

bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att

vi använder professionellt omdöme och har en

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	215
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget.

Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga

felaktigheter i koncernhållbarhetsrapporten, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och

skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna

kontrollen som har betydelse för vårt uppdrag för att

utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala

oss om effektiviteten i den interna kontrollen för

moderbolagets eller koncernens del.

• Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat

utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är

tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund

för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en

väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre

än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag,

eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i

maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

Beskrivning av de utförda åtgärderna

De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet

lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om

karaktär och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för

ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet.

Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de

valda granskningsåtgärderna är en fråga om

professionellt omdöme, inklusive bedömningen av risken

för väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter

eller misstag. Följden är att graden av säkerhet som

uppnås i ett uppdrag där uttalandet lämnas med

begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet

som skulle uppnås om ett uppdrag där uttalandet lämnas

med rimlig säkerhet hade utförts.

Våra åtgärder omfattade bl.a. följande:

• Vi intervjuade bolagets ledning samt personer

ansvariga för upprättandet och sammanställningen av

koncernens hållbarhetsrapport.

• Gällande processen för dubbel väsentlighetsanalys har

vi utvärderat implementeringen av processen i bolaget

och informationen som presenterats gällande den

dubbla väsentlighetsanalysen i förhållande till kraven i

ESRS-standarderna.

• Genom intervjuer har vi bildat oss en uppfattning om

viktigaste processer, kontroller och informationssystem

relaterade till insamling och konsolidering av

hållbarhetsdata.

• Vi har bekantat oss med interna direktiv och policyn

som är väsentliga för den information som presenteras

i koncernens hållbarhetsrapport.

• Vi har till lämpliga delar bekantat oss med den

bakgrundsdokumentation och dokument som bolaget

uppgjort och utvärderat om de stöder den information

som ingår i koncernens hållbarhetsrapport.

• Vi har utvärderat presentationen av information om

väsentliga hållbarhetsfrågor i koncernens

hållbarhetsredovisning i förhållande till kraven i ESRS-

standarderna.

• Gällande EU-taxonomi informationen har vi skaffat oss

en uppfattning om hur processen hur bolaget har

identifierat ekonomiska aktiviteter som omfattas av

och är förenliga med kraven i EU:s taxonomiförordning,

och utvärderat om den information som presenterats

överensstämmer med regelverket.

Helsingfors den 26 februari 2026

KPMG OY AB

Hållbarhetsrevisionssammanslutning

Tiia Kataja

Hållbarhetsrevisor

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	216
Styrelsens verksamhetsberättelse | Hållbarhetsrapport | Bokslut

Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för

Aktia Bank Abp

Till Aktia Bank Abp:s styrelse

Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet

görs med rimlig säkerhet gällande det bokslutet

743700GC62JLHFBUND16-2025-12-31-1-sv.zip för Aktia

Bank Abp (FO-nummer 2181702-8) som har upprättats i

enlighet med kommissionens tekniska tillsynsstandard

för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2025.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för

upprättandet av bolagets verksamhetsberättelse och

bokslut (ESEF-bokslut) så att de uppfyller kraven i

kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta ansvar

ingår att

• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet

med artikel 3 i kommissionens tekniska

tillsynsstandard

• märka de primära rapporterna, noterna och

identifieringsuppgifterna av bolaget i det

koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet med iXBRL

i enlighet med artikel 4 i kommissionens tekniska

tillsynsstandard och

• säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet

och det reviderade bokslutet.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för

den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att

upprätta ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i

kommissionens tekniska tillsynsstandard.

Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning

Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som

tillämpas i Finland och som gäller vårt uppdrag och vi har

uppfyllt våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.

Revisorn tillämpar den internationella standarden för

kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken

revisionssammanslutningen ska utforma, implementera

och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning inklusive

riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska

krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav

i författningar och föreskrifter.

Revisorns skydligheter

Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i

värdepappersmarknadslagen bestyrka ett bokslut

upprättat enligt kommissionens tekniska tillsynsstandard.

Vi ger ett uttalande om huruvida det koncernbokslut som

ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts i

enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska

tillsynsstandard.

Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken

omfattning bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett

uppdrag där uttalande görs med rimlig säkerhet i enlighet

med den internationella standarden för

bestyrkandeuppdrag ISAE 3000.

Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av

bevis gällande

• huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut

som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar

märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i

kommissionens tekniska tillsynsstandard och

• huruvida noterna och identifieringsuppgifterna av

bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-

bokslutet till väsentliga delar har märkts med iXBRL i

enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens

tekniska tillsynsstandard och

• huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-

bokslutet och det reviderade bokslutet.

Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av valda

granskningsåtgärder beror på revisorns bedömning.

Detta omfattar övervägandet av risken om huruvida det

finns en väsentlig avvikelse beroende på oegentligheter

eller misstag från kraven i kommissionens tekniska

tillsynsstandard.

Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga

granskningsbevis som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i

värdepappersmarknadslagen anser vi att de primära

rapporterna och noterna och identifieringsuppgifterna av

bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet

för Aktia Bank Abp

743700GC62JLHFBUND16-2025-12-31-1-sv.zip för

räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2025 till väsentliga delar

har märkts i enlighet med kraven i kommissionens

tekniska tillsynsstandard.

Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för

Aktia Bank Abp för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2025

har getts i vår revisionsberättelse daterad den 26.2.2026.

Med denna rapport ger vi inte ett uttalande om revisionen

av koncernbokslutet och drar inte någon annan slutsats.

Helsingfors den 10 mars 2026

KPMG OY AB

Revisionssammanslutning

Tiia Kataja

CGR

2025

Bolagsstyrningsrapport

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	218

Bolagsstyrningsrapport för Aktia Bank Abp

Denna redogörelse har godkänts av Aktia Bank Abp:s (Aktia) styrelse

26.2.2026. Redogörelsen har upprättats separat från styrelsens

verksamhetsberättelse och har behandlats av styrelsens revisionsutskott.

Denna redogörelse över bolagsstyrningen har uppgjorts i enlighet med

Bolagsstyrningskod 2025. Denna redogörelse och övriga uppgifter som

förutsätts av bolagsstyrningskoden, bolagets bokslut, styrelsens

verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för 2025 finns tillgängliga på

bolagets webbplats www.aktia.com.

Rekommendationer om bolagsstyrning

Utöver den gällande lagstiftningen och bolagsordningen har Aktia Bank Abp

följt Värdepappersmarknadsföreningen r.f.:s kod för noterade bolags

bolagsstyrning från 2025 (Bolagsstyrningskod 2025). Koden finns offentligt

tillgänglig på Värdepappersmarknadsföreningens webbplats www.cgfinland.fi.

Aktia är understödsmedlem i Värdepappersmarknadsföreningen r.f.

Aktia Bank Abp:s förvaltningsstruktur

Aktieägarnas nomineringskommitté

Bolagsstämman

Extern revision

Styrelsen

Riskutskottet

Kompensations- och corporate governance- utskottet

Revisionsutskottet

Risk- kontroll

Compliance

Verkställande direktör Ledningsgruppen

Intern revision

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	219

Styrelse 31.12.2025

Juha Hammarén			Joakim Frimodig			Maria Jerhamre Engström			Hanne Katrama
man, f. 1960, finsk medborgare			man, f. 1978, finsk medborgare			kvinna, f. 1969, svensk medborgare			kvinna, f. 1959, finsk medborgare
Icke-oberoende av bolaget, oberoende av bolagets betydande aktieägare Styrelsens ordförande, medlem av styrelsens revisionsutskott samt medlem av styrelsens kompensations- och corporate governance -utskott I styrelsen sedan 2025			Oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare Styrelsens vice ordförande och ordförande för styrelsens kompensations- och corporate governance-utskott samt medlem av styrelsens riskutskott I styrelsen sedan 2024			Oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare Styrelseledamot och ordförande för styrelsens riskutskott I styrelsen sedan 2018			Oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare Styrelseledamot och medlem av styrelsens revisionsutskott I styrelsen sedan 2025
Utbildning	Vicehäradshövding, eMBA		Utbildning	Bachelor of Arts (Oxford)		Utbildning	eMBA		Utbildning	Ekonomie magister
Nuvarande position	Styrelseproffs		Nuvarande position	Styrelseproffs		Nuvarande position	Senior konsult & Partner, Mindstreet Group AB		Nuvarande position	Styrelseproffs
Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	69 061		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	32 776		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	13 305		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	1 689

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	220

Harri Lauslahti			Sari Somerkallio
man, f. 1961, finsk medborgare			kvinna, f. 1972, finsk medborgare
Oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare Styrelseledamot, medlem av styrelsens riskutskott samt medlem av styrelsens kompensations- och corporate governance -utskott I styrelsen sedan 2020			Oberoende av bolaget och dess betydande aktieägare Styrelseledamot och ordförande för styrelsens revisionsutskott I styrelsen sedan 2025
Utbildning	Ekonomie magister		Utbildning	FM (matematik), ekonomie magister
Nuvarande position	Styrelseproffs		Nuvarande position	CFO, F-Secure Oyj
Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	9 112		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	2 027

Information om erlagda ersättningar till styrelseledamöterna finns i noterna K43 och K45 i bokslutet.

Även följande personer var ledamöter av Aktia Banks styrelse under år 2025:

Lasse Svens			Ann Grevelius			Carl Haglund
man, f. 1962, finsk medborgare			kvinna, f. 1966, svensk medborgare			man, f. 1979, finsk medborgare
Styrelsens ordförande, medlem av styrelsens kompensations- och corporate governance-utskott samt medlem av styrelsens riskutskott fram till 3.4.2025 I styrelsen 2016–2025			Styrelseledamot och medlem av styrelsens revisionsutskott fram till 3.4.2025 I styrelsen 2023–2025			Styrelseledamot och medlem av styrelsens kompensations- och corporate governance-utskott fram till 12.6.2025 I styrelsen 2023–2025
Utbildning	Ekonomie magister		Utbildning	Civilekonom		Utbildning	Ekonomie magister
Sari Pohjonen			Matts Rosenberg			Johannes Schulman
kvinna, f. 1966, finsk medborgare			man, f. 1977, finsk medborgare			man, f. 1970, finsk medborgare
Styrelseledamot och ordförande för styrelsens revisionsutskott fram till 27.2.2025 I styrelsen 2022–2025			Styrelsens ordförande, medlem av styrelsens kompensations- och corporate governance-utskott samt medlem av styrelsens revisionsutskott fram till 2.10.2025 I styrelsen 2024–2025			Styrelseledamot och medlem av styrelsens revisionsutskott fram till 3.4.2025 I styrelsen 2018–2025
Utbildning	Ekonomie magister		Utbildning	Ekonomie doktor		Utbildning	Ekonomie magister

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	221

Utnämning av styrelsen

Enligt bolagsordningen hör till Aktias styrelse minst fem

(5) och högst tolv (12) ordinarie ledamöter.

Bolagsstämman fastställer antalet styrelseledamöter,

väljer styrelseledamöter och fastställer styrelsens

arvoden på förslag av aktieägarnas nominerings-

kommitté. Aktias ordinarie bolagsstämma 2025

fastställde antalet styrelseledamöter till sju (7), och

Aktias extra bolagsstämma i oktober 2025 fastställde

antalet till sex (6). Styrelseledamöternas mandattid börjar

vid utgången av ordinarie bolagsstämma och fortgår fram

till utgången av följande ordinarie bolagsstämma.

Styrelsen väljer inom sig styrelsens ordförande och vice

ordförande. Inga styrelseledamöter tillsätts genom någon

särskild tillsättningsordning.

Enligt Aktias bolagsordning består nominerings-

kommittén av representanter för de fem största

aktieägarna sett till antal aktier. Styrelsens ordförande

fungerar som sammankallare och deltar i nominerings-

kommitténs möten som sakkunnig. Rätt att utnämna en

representant till nomineringskommittén har de fem

aktieägare, vilkas andel av samtliga aktier i Aktia Bank

Abp är störst den första dagen i juni (1.6) kalenderåret

före stämman. Om en aktieägare inte önskar utnyttja sin

nomineringsrätt, övergår rätten till den näst största

aktieägaren som annars inte skulle ha nomineringsrätten.

En av aktieägarna utsedd representant ska avgå från

nomineringskommittén om den berörda aktieägaren

avyttrar mer än hälften av de aktier som grundade

utnämningsrätten och inte längre hör till bolagets fem

största aktieägare.

Nomineringskommitténs sammansättning fr.o.m.

12.11.2025 är:

• Gisela Knuts, utsedd av de bolag som kontrolleras

av Erkki Etola samt Pensionsförsäkrings­

aktiebolaget Veritas

• Lasse Svens, utsedd av Stiftelsen för Åbo Akademi

• Hanna Kaskela, utsedd av Ömsesidiga

arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma

• Marcus Rantala, utsedd av Stiftelsen Tre Smeder.

Gisela Knuts valdes till nomineringskommitténs

ordförande. Därtill deltar styrelsens ordförande Juha

Hammarén i nomineringskommitténs arbete som

sakkunnig.

Inför ordinarie bolagsstämma ska nominerings­

kommittén meddela Aktia Bank Abp:s styrelse sitt förslag

till styrelseledamöter och arvoden före utgången av

januari månad. Beträffande en extra bolagsstämma ska

nomineringskommittén på motsvarande sätt meddela

ifrågavarande förslag i god tid före bolagsstämman med

beaktande av tillämplig reglering.

Styrelseledamöternas oberoende

och mångfald

Enligt styrelsens utvärdering var samtliga

styrelseledamöter i Aktia i slutet av 2025 på det sätt som

avses i Bolagsstyrningskod 2025, oberoende i förhållande

till betydande aktieägare i bolaget (innehav minst tio

procent av det totala antalet aktier eller röster). Enligt

styrelsens utvärdering var och är samtliga

styrelseledamöter, med undantag av Juha Hammarén,

oberoende i förhållande till Aktia. Juha Hammarén är icke

oberoende av bolaget eftersom han har innehaft olika

ledningsuppdrag i bolaget från och med 2014 till slutet av

2024, bland annat som verkställande direktör mellan

februari 2023 och slutet av maj 2024.

Styrelsen har godkänt principer för mångfald med

målsättningen att säkerställa att styrelsen som helhet har

den kompetens och den mångfald som krävs för att ha en

sund styrelsekultur, bevara ägarvärdet via en effektiv

övervakning av verksamheten och öka ägarvärdet genom

insikt och strategiskt tänkande. Principerna finns

tillgängliga på bolagets webbplats www.aktia.com/sv/

investerare/bolagsstyrning/styrelse-och-kommitteer.

Enligt Aktias principer när det gäller kön ska en jämn

könsfördelning i styrelsen eftersträvas. I slutet av året

2025 var andelen av båda könen 50 % av styrelseleda­

möterna. Nomineringskommittén har i sitt arbete beaktat

målsättningen att uppnå en jämn könsfördelning i

styrelsen samt aktiebolagslagens krav om könsfördelning

bland styrelseledamöter. Förslaget till ordinarie

bolagsstämman 2026 gällande styrelsens

sammansättning uppfyller de krav som kommer

att träda i kraft 2026.

Styrelsens uppgifter och möten

Styrelsen företräder Aktia samt ansvarar för ledningen

av bolaget enligt lag och bolagsordning. Frånsett uppdrag

som styrelsen i enskilda fall ger styrelseledamöterna har

dessa inte individuella uppgifter i anslutning till bolagets

förvaltning.

Styrelsen har fastslagit en skriftlig arbetsordning för sin

verksamhet. Styrelsens möten hålls i regel i Aktias

utrymmen i Helsingfors. Styrelsen kan vid behov även ha

distansmöten och fatta beslut utan att sammanträda.

Under 2025 har styrelsens mötesform varit mestadels

fysiska möten. Styrelsen sammanträder i regel varje

månad samt vid behov. Under ett längre möte per år

behandlas huvudsakligen koncernens strategi.

Styrelsen är beslutsför då mer än hälften av dess

ledamöter, inbegripen ordförande eller vice ordförande,

är närvarande. Styrelsens arbetsordning innehåller en

närmare reglering av styrelsens allmänna uppgifter,

mötesrutiner, mötesprotokoll, ordinarie mötes­

angelägenheter, beredning och föredragning av de

ärenden som behandlas vid styrelsemötena samt om

rapporteringsrutiner.

Under 2025 höll styrelsen 17 möten. Därtill fattade

styrelsen vid 6 tillfällen separat beslut i angelägenheter

som ankommer på styrelsen. Utöver de regelbundna

ärendena samt de fokusärenden som behandlats av

utskotten, fokuserade styrelsen på bolagets strategi­

uppdatering och uppföljning av dess genomförande,

samt förändringar i bolagets högsta ledning. 

Styrelseledamöternas närvaro i

styrelsemöten under 2025:

		Närvaro
Hammarén Juha, ordförande	fr.o.m. 2.10.2025	5/5
Frimodig Joakim		17/17
Jerhamre Engström Maria		16/17
Katrama Hanne	fr.o.m. 3.4.2025	13/13
Lauslahti Harri		17/17
Somerkallio Sari	fr.o.m. 3.4.2025	13/13
Svens Lasse, ordförande	t.o.m. 3.4.2025	4/4
Rosenberg Matts, ordförande	t.o.m. 2.10.2025	12/12
Grevelius Ann	t.o.m. 3.4.2025	4/4
Haglund Carl	t.o.m. 12.6.2025	6/6
Pohjonen Sari	t.o.m. 27.2.2025	3/3
Schulman Johannes	t.o.m. 3.4.2025	4/4

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	222

Styrelseutskottens sammansättning

och uppgifter

För att bereda frågor för beslut av styrelsen samt för

att besluta om vissa definierade angelägenheter har

styrelsen inrättat tre utskott. Utskottens arbetsordningar

utgör en del av styrelsens arbetsordning. Enligt den ska

utskotten ha minst tre och högst fyra medlemmar. Därtill

definierar arbetsordningen vilka angelägenheter

utskotten bereder och vilka angelägenheter de tar del av.

Riskutskott

Riskutskottet bereder ärenden om risktagning och

riskhantering. Utskottet behandlar även de centrala

riskrelaterade processerna för kapital och likviditet,

interna kapitalbedömningen (ICAAP) och

likviditetsbedömningen (ILAAP) samt bereder de

riskärenden som styrelsen ska fatta beslut om. Utskottet

bereder beslut om årsplaner samt principer för

Riskkontrollfunktionen och Compliancefunktionen för

fastställande av styrelsen samt tar del av regelbundna

rapporter från Riskkontrollfunktionen, Compliance­

funktionen och Financial Crime Prevention

-enheten. Under 2025 höll utskottet 10 möten och utöver

de regelbundna ärendena fokuserade man särskilt på

närmare uppföljning av kreditriskrapportering samt

utveckling av Aktias kreditriskmodellering. 

Medlemmar i riskutskottet och mötesnärvaro 2025:

Jerhamre Engström Maria, ordförande	10/10
Lauslahti Harri	10/10
Frimodig Joakim	10/10
Svens Lasse, t.o.m. 3.4.2025	3/3

Revisionsutskott

Revisionsutskottet säkerställer den finansiella

rapporteringen och ett ändamålsenligt system för intern

kontroll och intern revision. Revisionsutskottet bereder

styrelsens beslut gällande bokslut och delårsrapporter.

Utskottet bereder principerna för den interna revisionen

och koncernens interna revisionsplan. Utskottet tar del av

den externa revisorns och den interna revisionens

rapporter och utvärderar tillräckligheten i den övriga

interna rapporteringen. Revisionsutskottet utvärderar

revisorns eller revisionssamfundets oberoende och i

synnerhet tillhandahållandet av tilläggstjänster. Under

2025 höll revisionsutskottet 6 möten och utöver de

regelbundna ärendena fokuserade särskilt på uppföljning

av strategiimplementering samt Aktias

hållbarhetsrapportering.

Medlemmar i revisionsutskottet och mötesnärvaro 2025:

Somerkallio Sari, ordförande fr.o.m. 3.4.2025	4/4
Hammarén Juha, fr.o.m. 2.10.2025	2/2
Katrama Hanne, fr.o.m. 3.4.2025	4/4
Pohjonen Sari, ordförande, t.o.m. 27.2.2025	2/2
Grevelius Ann, t.o.m. 3.4.2025	2/2
Rosenberg Matts, t.o.m. 2.10.2025	4/4
Schulman Johannes, t.o.m. 3.4.2025	2/2

Kompensations- och corporate

governance-utskott

Kompensations- och corporate governance-utskottet

bereder och framlägger beslutsförslag till styrelsen om

koncernens ersättningspolicy- och rapport samt närmare

gällande ledningsgruppens avlöning och belönings­

program och utvärderar desamma. Utskottet bereder och

handhar även angelägenheter som hänför sig till

utvecklingen av koncernens förvaltnings- och

styrningssystem. Under 2025 höll utskottet 8 möten och

utöver de regelbundna ärendena fokuserade särskilt på

förberedning av rörliga belöningssystem samt

strategiarbetet.

Medlemmar i kompensations- och corporate

governance-utskottet och mötesnärvaro 2025:

Frimodig Joakim, ordförande	8/8
Hammarén Juha, fr.o.m. 2.10.2025	2/2
Lauslahti Harri, fr.o.m. 17.6.2025	3/3
Haglund Carl, t.o.m. 12.6.2025	5/5
Rosenberg Matts, t.o.m. 2.10.2025	6/6
Svens Lasse, t.o.m. 3.4.2025	3/3

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	223

Ledningsgrupp 31.12.2025

Anssi Huhta			Eva-Maria Broman-Rimpi			Sakari Järvelä			Sini Kivekäs
man, f. 1977			kvinna, f. 1981			man, f. 1977			kvinna, f. 1974
Verkställande direktör I Aktia och ledningsgruppen sedan 2020			Chief Risk Officer (CRO) I Aktia sedan 2021, i ledningsgruppen sedan 2025			Ekonomi- och finansdirektör (CFO)* I Aktia och ledningsgruppen sedan 2025			Direktör, koncerntjänster I Aktia och ledningsgruppen sedan 2022
Utbildning	eMBA		Utbildning	Juris magister (vicehäradshövding), ekonomie magister		Utbildning	Ekonomie magister		Utbildning	Juris magister (vicehäradshövding)
Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	47 807		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	6 502		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	1 688		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	16 847

* Karri Varis fungerade som tf. ekonomi- och finansdirektör fram till januari 2025, då Sakari Järvelä började i sin roll.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	224

Oskari Kurki			Ville Niiranen			Pasi Vuorinen
man, f. 1974			man, f. 1977			man, f. 1971
Dataförvaltningsdirektör I Aktia och ledningsgruppen sedan 2024			Aktia Livförsäkring Ab, Verkställande direktör I Aktia Livförsäkring sedan 2021, i ledningsgruppen sedan 2025			Direktör, Kapitalförvaltning I Aktia sedan 2024, i ledningsgruppen sedan 2025
Utbildning	Diplomingenjör, MBA		Utbildning	Juris licentiat		Utbildning	Politices magister
Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	4 235		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	4 085		Aktieinnehav i Aktia Bank Abp per 31.12.2025	1 354

*Carl Haglund utsågs till Aktias verkställande direktör i juni 2025, men han tillträdde inte tjänsten och var inte medlem i ledningsgruppen.

Information om erlagda ersättningar till ledningsgruppen finns i noterna K43 och K45 i bokslutet.

Även följande personer var

ledningsgruppsmedlemmar

under 2025*

Aleksi Lehtonen
man, f. 1975
Verkställande direktör I Aktia 2024–2025
Utbildning	Politices magister
Kati Eriksson
kvinna, f. 1977
Direktör, Kapitalförvaltning I Aktia 2024–2025
Utbildning	Ekonomie magister

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	225

Verkställande direktören

och hans uppgifter

Aktias verkställande direktör är eMBA Anssi Huhta, född

1977.

Verkställande direktören svarar för den löpande

förvaltningen av Aktiakoncernen. Verkställande

direktören ska sköta den löpande förvaltningen i enlighet

med styrelsens anvisningar. Verkställande direktören

förbereder de ärenden som styrelsen ska besluta om och

verkställer styrelsens beslut. Verkställande direktören

bistås i den löpande förvaltningen av en ledningsgrupp.

Ledningsgrupp och dess uppgifter

Koncernens ledningsgrupp har som uppgift att bistå

verkställande direktören. Ledningsgruppen behandlar

och följer upp utfallet av koncernens strategi och

resultatutveckling samt utfallet av betydande projekt och

uppnåendet av ställda mål.

Ledningsgruppen har ingen formell bolagsrättslig

ställning. Ledningsgruppen består av verkställande

direktören, som fungerar som ordförande, segmentan­

svariga samt funktionsansvariga enligt vad som

fastslagits av styrelsen. Medlemmarna i ledningsgruppen

rapporterar till verkställande direktören. Lednings­

gruppen sammanträdde i regel varannan vecka under

2025. Under 2025 utsågs Chief Risk Officer samt

livförsäkringsbolagets verkställande direktör till nya

medlemmar av ledningsgruppen.

Intern kontroll och riskhantering

i Aktiakoncernen

Den interna kontrollen ska säkerställa att Aktiakoncernen

i sin verksamhet efterlever de krav som ställs av

regleringen och de riktlinjer som styrelsen fastslagit för

verksamheten. I Aktia tillämpas för intern kontroll och

riskhantering principen som kallas ”Tre försvarslinjer".

Intern kontroll implementeras således inom

organisationens alla nivåer. Vederbörlig organisering av

intern kontroll och säkerställande av dess funktion ingår

i styrelsens uppgifter i Aktia Bank Abp.

Den första försvarslinjen, d.v.s. affärsverksamheten jämte

dess stödfunktioner äger alla risker i sin verksamhet och

ansvarar därigenom för den interna kontrollen och

riskhanteringen. Utöver ekonomiska rapporterings­

processer säkerställs en fungerande intern kontroll i

Aktiakoncernen av riskkontrollfunktionen,

compliancefunktionen och därtill i Aktia Livförsäkring Ab

av den oberoende aktuariefunktionen och i Aktia

Fondbolag Ab av den oberoende riskhanterings­

funktionen i den andra försvarslinjen, samt av intern

revision i den tredje försvarslinjen. Alla dessa funktioner

arbetar självständigt och oberoende av affärs­

verksamheten. Riskkontrollfunktionen, compliance­

funktionen och intern revision rapporterar direkt till

koncernens styrelse och styrelserna i koncernens

reglerade dotterbolag. Därtill rapporterar den oberoende

aktuariefunktionen samt Aktia Livförsäkringens egen

chef för riskkontroll till Aktia Livförsäkring Ab:s styrelse

och den oberoende riskhanteringsfunktionen till Aktia

Fondbolag Ab:s styrelse.

Styrelsen fastställer principer, instruktioner, riskstrategier

och riskaptiten för koncernen och säkerställer således

gränserna för riskhantering inom koncernen. Styrelsen

ansvarar för att riskhanteringen verkställs ändamåls­

enligt, effektivt och ansvarsfullt och för att Aktia har

arbetssätt som garanterar att Aktiakoncernens

affärsverksamhet är lagenlig.

Huvudprinciperna för riskhanteringen i Aktiakoncernen

och processerna samt intern kontroll framgår i detalj av

Pillar III-rapporten 2025 som finns på webbplats

www.aktia.com/sv/investerare/rapporter-och-

presentationer/year/2025.

Riskkontrollfunktion

Aktiakoncernen har en riskkontrollfunktion, som är

oberoende av affärsverksamheten och övervakar och

utvärderar riskhanteringen inom koncernen och dess

dotterbolag samt rapporterar om risker till ledningen och

styrelsen. Funktionen övervakar att ändamålsenlig

mätning, analys och uppföljning av risker existerar inom

koncernens alla verksamhetsområden och gör en

bedömning av koncernens helhetsriskposition i relation

till strategier och riskaptit, som är fastställd av styrelsen.

I dotterbolagens riskkontroll beaktas särdragen och den

specifika regleringen i deras affärsverksamhet.

Riskkontrollfunktionen styrs av principer samt av en

årsplan för funktionen, vilka fastställs årligen av styrelsen.

Compliancefunktion

Aktiakoncernen har en compliancefunktion, som är

oberoende av affärsverksamheten. Koncernens

compliancefunktion ansvarar för rådgivnings-,

övervaknings- och rapporteringsuppgifter gällande

regelefterlevnad av regelverk om kundskydd, dataskydd,

marknadsuppförande, tillstånd och tillsyn samt

penningtvättsreglering. Compliancefunktionen stöder

Aktias affärsverksamhet och ska övervaka att

koncernens verksamhet till denna del följer lagstiftningen.

Compliancefunktionen styrs av principer samt av en

årsplan för funktionen, vilka fastställs årligen av styrelsen.

Intern revision

Aktiakoncernen har en funktion för intern revision som

är en från affärsverksamheten oberoende enhet. Den

granskar tillräckligheten och effektiviteten hos det

interna övervakningssystemet samt kvaliteten på utförda

uppgifter och därigenom (genom att ta upp observerade

brister och utvecklingsområden) främjar förändringar

som behövs. Koncernstyrelsen fastställer årligen

principerna för den interna revisionens verksamhet samt

den interna revisionens årsplan. Den interna revisionen

rapporterar om sina observationer, uppföljningen av

åtgärder samt genomförandet av revisionsplanen direkt

till Aktiakoncernens styrelse och dess revisionsutskott.

Den interna revisionen bedriver sin verksamhet i enlighet

med det internationella ramverket för utövande av

internrevisionsyrket, inklusive definitionen av intern

revision, den yrkesetiska koden och riktlinjer för

yrkesmässig intern revision. Därtill följs övrig lagstiftning

och andra myndighetsdirektiv för branschen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	226

Ekonomisk rapportering

De grundläggande principerna för internkontrollen inom

den ekonomiska rapporteringsprocessen bygger på

tydliga roller, klar ansvarsfördelning och tillräcklig

förståelse för verksamheten inom berörda delar av

organisationen samt omfattande och regelbundna

rapporteringsrutiner i Aktiakoncernen. För att säkerställa

riktigheten av den ekonomiska rapporteringen har man

byggt in både systembaserad intern kontroll samt

dualitet och avstämning i alla väsentliga processer där

information registreras. Internkontrollen stöds av

iakttagelser av koncernens interna revision som

utvärderar informationsflödenas riktighet och

kontrollnivåns tillräcklighet genom riskbaserade

revisioner.

Aktiakoncernens operativa organisation för ekonomisk

rapportering består av en ekonomienhet på koncernnivå

med ansvar för såväl extern som intern redovisning.

Enheten har ansvar för bland annat koncernkonsolidering,

budgetering, intern resultatuppföljning, uppdatering av

redovisningsprinciper samt interna rapporterings­

anvisningar och -instruktioner. För varje affärssegment

och enskilda väsentliga dotterbolag har segment­

controllers med ansvar för ekonomisk uppföljning och

analys utsetts. Koncernens rapportering sammanställs

centralt och bygger på ett gemensamt system för

finansiell rapportering omfattande både extern och intern

rapportering, vilket bidrar till en enhetlig hantering av den

löpande ekonomiska rapporteringen.

Betydande delar av den löpande bokföringen i bolagen

inom Aktiakoncernen har utlokaliserats till ett externt

bolag som tillhandahåller bokföringstjänster.

Bokföringstjänsterna omfattar även upprätthållande av

värdepappers-, inköps- och anläggningsreskontra samt

uppgörande av bokslut i enlighet med nationella

redovisningsprinciper. Tjänsterna produceras i enlighet

med avtal mellan parterna och följer de föreskrifter och

anvisningar som utfärdats av Finansinspektionen och

övriga myndigheter. I syfte att utveckla och utvärdera

samarbetet ordnas regelbundna möten med

tjänsteleverantörerna. Aktiakoncernen har ett

ägarintresse och är representerad i styrelsen för Figure

Taloushallinto Oy, som ansvarar för Aktiakoncernens

utlokaliserade bokföringstjänster.

Inom Aktiakoncernen har arbetsuppgifterna och ansvaren

fördelats så att personer som deltar i den ekonomiska

rapporteringsprocessen endast har mycket begränsade

användarrättigheter till respektive affärsområdes olika

produktionssystem och affärstillämpningar.

Aktiakoncernens ekonomichef som ansvarar för den

interna och externa löpande ekonomiförvaltningen

medverkar inte i direkta affärsbeslut och hens incitament

är i huvudsak oberoende av affärsdrivande faktorer.

Ekonomichefen rapporterar till Aktiakoncernens

ekonomi- och finansdirektör, som är medlem av

ledningsgruppen.

Aktiakoncernens interna rapportering och månadsbokslut

följer samma struktur och uppgörs enligt motsvarande

principer som för dess officiella del och årsbokslut.

Månadsrapportering, kompletterad med avvikelse­

analyser mot tidigare perioder, budget och planerade

projekt samt centrala nyckeltal för analytisk uppföljning

av respektive affärssegment, distribueras löpande till

Aktiakoncernens styrelse och ledning, utvalda

nyckelpersoner samt revisorer.

Aktiakoncernens ekonomiska utveckling och resultat

behandlas månatligen i koncernens ledningsgrupp och

rapporteras till styrelsen. Detaljerad genomgång sker på

kvartalsnivå i koncernens styrelse och dess

revisionsutskott i form av delårsrapporter och

årsredovisning. Årsredovisningen revideras och

delårsrapporterna granskas översiktligt av koncernens

externa revisorer, som rapporterar sina iakttagelser till

revisionsutskottet. Nya eller förändrade redovisnings­

principer ska behandlas och godkännas av koncernens

styrelse och dess revisionsutskott.

Insiderförvaltning

Som börsbolag och emittent följer Aktia Bank Abp

marknadsmissbruksförordningen (MAR), enligt vilken

bolagen upprättar insiderförteckningar och förteckningar

över personer i ledande ställning och deras närstående­

krets, och Nasdaq Helsinki Oy:s (Helsingforsbörsens)

insideranvisning. Närmare information om

insiderförvaltning finns på Aktias webbplats

www.aktia.com/sv/investerare/bolagsstyrning/

insiderforvaltning.

Närståendetransaktioner

För att säkerställa att eventuella intressekonflikter

beaktas på behörigt sätt i beslutsfattandet bedöms och

följs de transaktioner som görs med bolagets

närståendekrets upp. Aktia Bank har definierat sin

närståendekrets och gör regelbundet affärstransaktioner

med dessa. Affärstransaktionerna utgör en del av

bolagets sedvanliga affärsverksamhet enär personer i

närståendekretsen i många fall även är kunder i Aktia

Bank. Med undantag för personalförmåner för personer i

närståendekretsen som är anställda på Aktia, görs dessa

affärstransaktioner med normala kundvillkor i enlighet

med fastställd beslutsgång. Styrelsens revisionsutskotts

uppgift är att utvärdera hur avtal och övriga

rättshandlingar mellan bolaget och dess närståendekrets

uppfyller kraven på normal affärsverksamhet samt

marknadsvillkor.

För Aktia betydande affärstransaktioner med närstående,

affärstransaktioner med närstående som avviker från

bankens sedvanliga affärstransaktioner eller som i övrigt

görs med från det normala avvikande villkor ska

godkännas av bankens styrelse. Särskild vikt ska fästas

vid att närstående inte drar nytta av sin position som

närstående. Aktias ekonomienhet följer upp och

rapporterar närståendetransaktioner som en del av

de normala rapporterings- och kontrollrutinerna.

Närståendetransaktioner rapporteras i Aktia Banks

årsredovisning (not K43).

Revision och granskning av

hållbarhetsrapportering

Revisorn och granskare av hållbarhetsrapportering väljs

av bolagsstämman. Revisor och granskare av

hållbarhetsrapportering valdes för en mandatperiod som

har börjat då ordinarie bolagsstämman för 2025 avslutats

och fortgår till slutet av ordinarie bolagsstämman för år

2026.

Revisionssamfundet KPMG Oy Ab har fungerat som

Aktias revisor och granskare av hållbarhetsrapportering

2025. Marcus Tötterman, CGR, HBR, fungerade som

huvudansvarig revisor och huvudansvarig

hållbarhetsrevisor till och med ordinarie bolagsstämman

2025. Från och med ordinarie bolagsstämman 2025 har

huvudansvarig revisor samt huvudansvarig

hållbarhetsrevisor varit CGR, HBR Tiia Kataja.

Information om erlagda arvoden för revision och

hållbarhetsrevision samt arvoden för tjänster som inte

hänför sig till revisionen finns i not K12 i bokslutet.

2025

Ersättningsrapport

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	228

Ersättningsrapport 2025 för Aktia Bank Abp:s ledande organ

Denna ersättningsrapport beskriver hur policyerna och

riktlinjerna för ersättning till ledande organ i Aktia Bank

Abp (nedan Aktia) tillämpades under 2025 och avser den

ersättning som betalades till styrelseledamöterna (nedan

styrelsen) samt verkställande direktören och

verkställande direktörens ställföreträdare i Aktia under

tiden 1.1.2025–31.12.2025. Rapporten baserar sig på

rekommendationerna i Värdepappersmarknads­

föreningen rf:s Finsk kod för bolagsstyrning

(Bolagsstyrningskod 2025) och bestämmelserna i

värdepappersmarknadslagen (746/2012),

aktiebolagslagen (624/2006) samt finansministeriets

förordning (608/2019). Aktia följer även bestämmelserna

om ersättningsprogram i kreditinstitutslagen (610/2014).

Rapporten har granskats av kompensations- och

corporate governance-utskottet (nedan utskottet) i Aktia

och har godkänts av styrelsen. Rapporten kommer att

presenteras för Aktias bolagsstämma 1.4.2026, under

vilken aktieägarna kommer att fatta ett rådgivande beslut

om dess innehåll.

Översikt över Aktias ersättningar 2025

Ersättningen till Aktias ledande organ baserar sig på

ersättningspolicyn som presenterades för

bolagsstämman 3.4.2024 för rådgivande beslutsfattande.

Ersättningspolicyn tillämpas till och med bolagsstämman

2028. Beslutsprocessen gällande ersättning, såsom den

definieras i riktlinjerna för ersättningar, har följts i

beslutsfattandet gällande ersättningar 2025. Det förekom

inga tillfälliga avvikelser från ersättningspolicyn under

2025. Styrelsen noterade inte heller några

omständigheter eller aktiviteter under 2025 som skulle ha

resulterat i ett behov av att tillämpa

återbetalningsklausulen som gäller verkställande

direktörens och verkställande direktörens

ställföreträdares rörliga ersättning. Styrelsen kommer

under alla omständigheter säkerställa att riktlinjerna för

ersättningar och ersättningen fortsätter stödja

koncernens strategi framöver.

Aktias ersättningsprinciper

Aktia har förbundit sig till att utveckla en stark

prestationsbaserad ersättningskultur i hela koncernen.

Aktias ersättningspolicy baseras på Aktias koncernens

strategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen. För

att stödja, vägleda och uppnå Aktias vision är det viktigt

att Aktia kan attrahera, behålla, utveckla och belöna rätt

kompetens. Ersättningspolicyn utgör ett ramverk för

hållbart och långsiktigt värdeskapande i enlighet med

aktieägarnas intressen. Aktias ersättningsprinciper är

utformade för att stödja och belöna prestationer som är i

linje med bolagets strategi, långsiktiga finansiella resultat

och individens personliga prestation. Ersättningarna i

Aktia bör inriktas på effektiv och lämplig riskhantering,

begränsa överdrivet risktagande och undvika

intressekonflikter.

Utskottet har bedömt den totala ersättningsnivån och

strukturen för verkställande direktören och verkställande

direktörens ställföreträdare för att säkerställa att de är i

linje med prestationen och konkurrenskraftig jämfört med

andra aktörer i branschen. Verkställande direktörens och

verkställande direktörens ställföreträdares rörliga

ersättning för räkenskapsåret 2025 baserar sig på det

bridge-program som lanserades av styrelsen 2025 i

samband med lanseringen av det nya långsiktiga

aktiebaserade incitamentsprogrammet. Programmet

omfattar både kortsiktiga och långsiktiga element.

Styrelsen fastställde programmets intjäningsmöjligheter

och prestationsmål i början av räkenskapsåret.

Verkställande direktören och verkställande direktörens

ställföreträdare förväntas skapa och upprätthålla ett

betydelsefullt aktieinnehav i bolaget för att ledningens

intressen ska vara förenliga med aktieägarnas intressen.

Aktias ledningsgrupp (inkl. verkställande direktören och

verkställande direktörens ställföreträdare) är föremål för

en ägarskyldighet, enligt vilken 50 % av de aktier som

intjänats via incitamentsprogrammet måste behållas tills

värdet på aktieinnehavet i Aktia motsvarar personens

årliga grundlön.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	229

Utveckling av Aktias finansiella resultat och ersättning

År 2025 var utmanande men stabilt för Aktia. Det jämförbara rörelseresultatet var 106,0 miljoner euro, jämfört med 124,5

miljoner euro föregående år. Det jämförbara rörelseresultatet minskade främst på grund av ett lägre räntenetto. God

kostnadskontroll medförde att kostnaderna var på samma nivå som föregående år.

Verkställande direktörens och verkställande direktörens ställföreträdares rörliga ersättning baserar sig på finansiella

och strategiska indikatorer. Utfallet av indikatorerna för rörlig ersättning var lägre än 2024. Verkställande direktörens

totala ersättning i euro ökade jämfört med året innan på grund av utbetalningar relaterade till bytet av verkställande

direktör. Följande grafer visar utvecklingen av ersättningen till Aktias verkställande direktörer, verkställande direktörens

ställföreträdare och till en genomsnittlig medarbetare under en femårsperiod.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	230

Ersättning till Aktias styrelse 2025

På Aktias ordinarie bolagsstämma 2025 fastställdes det årliga arvodet för styrelseledamöterna till 75 000 euro (2024:

75 000) för ordföranden, 50 000 euro (2024: 50 000) för vice ordföranden och 40 000 euro (2024: 40 000) för

ledamöterna. Ledamöterna fick också ett mötesarvode på 700 euro för varje möte de deltog i. Dessutom beslutade

bolagsstämman att om deltagande i ett möte kräver att en styrelseledamot reser utanför sitt hemland, ska mötesarvodet

vara 1 400 euro. Ordförandena för de utskott som styrelsen utsett ska därutöver erhålla ett ytterligare årligt arvode om

8 000 euro. Arvodena gäller för perioden från den ordinarie bolagsstämman 2025 till den ordinarie bolagsstämman 2026.

De ersättningar som betalats till Aktias styrelseledamöter 2025 framgår av tabellen till höger.

Cirka 40 procent av styrelseledamöternas årsarvode betalades ut i form av aktier i Aktia. Styrelseledamöterna

uppmuntras att behålla dessa aktier under hela sina mandatperioder i Aktias styrelse.

I enlighet med Skatteförvaltningens riktlinjer gällande resor ersätts styrelseledamöterna för rese- och boendekostnader

när det gäller resor som är direkt relaterade till styrelsearbetet. Aktias bolagsstämma 2025 beslutade att avstå från den

frivilliga pensionsförsäkringen för arbetsgivare (ArPL) för styrelseledamöterna.

Utvecklingen av styrelsens ersättning
Styrelse, EUR	2021	2022	2023	2024	2025
Ordförande, årsersättning	64 300	64 300	64 300	75 000	75 000
Vice ordförande, årsersättning	36 400	43 000	43 000	50 000	50 000
Styrelsemedlem, årsersättning	28 500	35 000	35 000	40 000	40 000
Mötesersättning	500	500	700	700	700
Mötesersättning, ordförande	1 000	500	700	700	700
Utskottets ordförande, årsersättning	—	8 000	8 000	8 000	8 000

Styrelsens ersättning 2025
EUR		Styrelsens årliga ersättning, brutto	Ersättning för styrelse- och utskottsmöten	Sammanlagd ersättning
Juha Hammarén	Styrelsens ordförande (2.10.2025–), medlem av revisionsutskottet samt kompensations- och corporate governance- utskottet	37 250	—	37 250
Joakim Frimodig	Styrelsens vice ordförande, ordförande för kompensations- och corporate governance-utskottet samt medlem av riskutskottet	57 000	23 800	80 800
Maria Jerhamre Engström	Styrelseledamot, ordförande för riskutskottet	48 000	24 500	72 500
Hanne Katrama	Styrelseledamot, medlem av revisionsutskottet	40 000	7 000	47 000
Harri Lauslahti	Styrelseledamot, medlem av riskutskottet samt kompensations- och corporate governance- utskottet	40 000	18 900	58 900
Sari Somerkallio	Styrelseledamot, ordförande för revisionsutskottet	48 000	7 000	55 000
Tidigare styrelsemedlemmar
Lasse Svens	Styrelsens ordförande (10.4.2018–2.4.2025), medlem av kompensations- och corporate governance-utskottet och riskutskottet	—	13 300	13 300
Matts Rosenberg	Styrelsens ordförande (3.4.2025–1.10.2025), medlem av kompensations- och corporate governance-utskottet samt revisionsutskottet	75 500	21 000	96 500
Ann Grevelius	Styrelseledamot, medlem av revisionsutskottet	—	12 600	12 600
Carl Haglund	Styrelseledamot, medlem av kompensations- och corporate governance-utskottet	8 050	13 300	21 350
Sari Pohjonen	Styrelseledamot, ordförande för revisionsutskottet	—	8 400	8 400
Johannes Schulman	Styrelseledamot, medlem av revisionsutskottet	—	8 400	8 400
Totalt		353 800	158 200	512 000

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	231

Utvecklingen av verkställande direktörens och vice verkställande direktörens ersättning (intjänad)
Verkställande direktör, EUR	2021	2022	2023	2024	2025
Grundlön	335 400	360 600	304 468	447 031	515 028
Kortsiktig rörlig ersättning	120 120	—	535 018	459 076	349 050
Långsiktig rörlig ersättning	269 948	134 077	34 179	43 322	—
Tilläggspension	52 000	57 200	52 078	52 078	80 000
Tilläggsaktier / signeringsbonus	31 195	—	—	500 000	183 174
Avgångsvederlag					720 000
Total fast ersättning	387 400	417 800	356 546	499 109	1 315 028
Total intjänad rörlig ersättning	421 263	134 077	569 197	1 002 398	532 224
Sammanlagd ersättning	808 663	551 877	925 743	1 501 507	1 847 252
2021–2022 omfattar tidigare vd Mikko Ayubs ersättning. 2023 omfattar tidigare vd Juha Hammaréns ersättning. 2024 omfattar tidigare vd Juha Hammaréns ersättning för perioden 1.1–31.5.2024 och tidigare vd Aleksi Lehtonens ersättning för perioden 1.6–31.12.2024. 2025 omfattar tidigare vd Aleksi Lehtonens ersättning för perioden 1.1–12.6.2025 och vd Anssi Huhtas ersättning för perioden 12.6–31.12.2025.

Verkställande direktörens ställföreträdare, EUR	2021	2022	2023	2024	2025
Grundlön	264 468	288 911	272 000	302 400	186 640
Kortsiktig rörlig ersättning	92 564	33 059	316 000	355 740	349 050
Långsiktig rörlig ersättning	175 683	86 851	34 114	36 604	36 604
Tilläggspension	44 068	44 078	44 000	48 000	55 400
Total fast ersättning	308 536	332 989	316 000	350 400	242 040
Total intjänad rörlig ersättning	268 247	119 910	350 114	392 344	385 654
Sammanlagd ersättning	576 783	452 899	666 114	742 744	627 694
2021–2022 omfattar vd:s ställföreträdare Juha Hammaréns ersättning. År 2023 utsågs Anssi Huhta till vd:s ställföreträdare. 2023, 2024 och 1.1– 11.6.2025 omfattar Anssi Huhtas ersättning. Aktia har inte utsett en ställföreträdare för verkställande direktör efter att Anssi Huhta blev verkställande direktör.

Verkställande direktörens

och verkställande direktörens

ställföreträdares ersättning 2025

Fast lön och naturaförmåner

I slutet av året var verkställande direktörens (Anssi

Huhta) grundlön 40 000 euro per månad. När Anssi

Huhta fungerade som verkställande direktörens

ställföreträdare (fram till 11.6.2025) var grundlönen

27 700 euro per månad. Aktia har inte utsett en

ställföreträdare för verkställande direktören efter att

Anssi Huhta blev tillförordnad verkställande direktör

12.6.2025. Både verkställande direktören och

verkställande direktörens ställföreträdare är berättigade

till personalförmåner enligt Aktias gällande principer.

Verkställande direktören och verkställande direktörens

ställföreträdare är berättigade till ett

tilläggspensionsskydd i enlighet med den

premiebaserade frivilliga gruppensionsförsäkring som

Aktia tecknat för ledningsgruppen. Verkställande

direktören och verkställande direktörens ställföreträdare

har rätt till ett fribrev om anställningen varat i minst fem

(5) år. Den årliga avgiften för tilläggspensionen motsvarar

två månaders grundlön per person. Kostnaden för

programmet var 55 400 euro under 2025 för

verkställande direktören.

Rörlig ersättning

År 2025 omfattades verkställande direktören av ett

prestationsbaserat kortfristigt incitamentsprogram

(bridge-program) och ett prestationsbaserat långsiktigt

aktiebaserat incitamentsprogram (PSP) som lanserades

2025 och vars förtjänstperiod omfattar åren 2025–2027.

Styrelsen fastställde intjäningsmöjligheterna och

kriterierna för programmen i början av räkenskapsåret.

När Anssi Huhta utnämndes till verkställande direktör

uppdaterades hans intjäningsmöjligheter och -kriterier i

enlighet därmed. Ett villkor för deltagande i

incitamentsprogrammen var deltagande i AktiaUna,

aktiesparprogrammet för Aktias personal.

Aktia följer finanssektorns regler för rörlig ersättning,

vilket innebär att minst hälften av den rörliga

ersättningen ska utbetalas i form av aktier. En betydande

del av den intjänade rörliga ersättningen skjuts upp i fyra

(4) år, följt av en väntetid på ett (1) år för aktierelaterade

ersättningar. Utöver detta kräver varje utbetalning av

rörlig ersättning att styrelsen beaktar den bedömning

som utförts av koncernens riskkontrollfunktion om att det

inte föreligger några hinder för utbetalningen med

beaktande av koncernens kapitalbas, likviditet och

nyckelpersonens prestation i sin roll i enlighet med

tvingande reglering, koncernens strategi, regler och

god praxis.

Baserat på beslutet som fattades på ordinarie

bolagsstämman 2020 får förhållandet mellan den rörliga

och den fasta delen av den totala ersättningen till

verkställande direktören och verkställande direktörens

ställföreträdare inte överstiga 200 %.

Kortfristigt incitamentsprogram 2025

Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 fick

motsvara högst 200 % av verkställande direktörens och

cirka 110 % av verkställande direktörens ställföreträdares

fasta grundlön vid årets början. Intjäningsmöjligheten för

det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 beaktade

den strukturella förändringen i incitamentsprogrammen

för verkställande direktören och verkställande

direktörens ställföreträdare. År 2025 lanserade styrelsen

ett nytt långsiktigt incitamentsprogram och ett

kortfristigt bridge-incitamentsprogram i syfte att

underlätta övergången från det tidigare

incitamentsprogrammet med en prestationsperiod på ett

år till det nya programmet med en prestationsperiod på

tre år.

Målen baserades på koncernens jämförbara

rörelseresultat (30 %), det jämförbara run-rate-

rörelseresultatet (20 %), strategiska mått för

kundupplevelsen (10 %), riskhanterings- och

compliancemått (15 %) samt personliga kvantitativa och

kvalitativa mål för att mäta strategins framsteg (25 %),

vilka syftar till att uppmuntra och mäta utvecklingen av

genomförandet av strategin för att uppnå Aktias

långsiktiga finansiella mål. Det jämförbara

rörelseresultatet var mellan miniminivån och målnivån,

det jämförbara run-rate-rörelseresultatet översteg

maximinivån för målet och resultatet för måtten för

kundupplevelsen låg över miniminivån för målet.

Verkställande direktören uppnådde målnivån för

riskhanterings- och compliancemåtten samt för de

personliga måtten.

I det kortsiktiga incitamentsprogrammet uppnådde

verkställande direktören 55 % av den maximinivån för

2025. Verkställande direktörens prestation bedömdes

med beaktande av hans tidigare roll som verkställande

direktörens ställföreträdare och direktör med ansvar för

bankverksamheten samt som verkställande direktör från

och med juni 2025. Efter att Anssi Huhta utnämndes till tf.

verkställande direktör och senare till verkställande

direktör har befattningen som verkställande direktörens

¹ Carl Haglund utsågs till Aktias verkställande direktör i juni 2025, men han tillträdde inte tjänsten och var inte medlem i ledningsgruppen. Av denna orsak inkluderas inte ersättningen under anställningstiden i ersättningsrapporten.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	232

ställföreträdare varit vakant. Den intjänade totala

ersättningen för verkställande direktören inom ramen för

programmet uppgick till 455 186 euro. Hälften av

ersättningen som intjänats under prestationsperioden

kommer att konverteras till aktier i Aktia efter

prestationsperioden och betalas ut i fem rater åren 2026,

2027, 2028, 2029 och 2030. Högst 60 % av den totala

intjänade ersättningen betalas ut våren 2026 och minst

40 % skjuts upp för betalning åren 2027–2030, i enlighet

med villkoren i incitamentsprogrammet och tillämplig

reglering.

Långsiktigt incitamentsprogram 2025

Aktias långsiktiga ersättningsstruktur baseras på

aktiebaserade ersättningsprogram. År 2025 var

verkställande direktören med i aktiesparprogrammet

AktiaUna, vilket erbjuder deltagarna en möjlighet att

placera i aktier i Aktia och därmed rätten att erhålla

ytterligare aktier i Aktia (matchingsaktier). Aktierna

intjänas som ersättning genom aktiesparprogrammet

AktiaUna som är riktat till alla medarbetare. Genom

AktiaUna har verkställande direktören och verkställande

direktörens ställföreträdare erbjudits möjligheten att

spara upp till 12 % av sin årslön för att förvärva aktier i

Aktia till ett rabatterat pris (-10 %). I gengäld får

deltagarna rätt till en matchingsaktie (brutto) i Aktia för

varje aktie som förvärvats inom programmet.

Matchingsaktier tilldelas efter en väntetid på cirka två (2)

år från början av sparperioden, förutsatt att

anställningsförhållandet eller tjänsteavtalet inte har

upphört och att deltagaren inte har sålt de aktier som

förvärvats inom programmet.

Prestationsbaserat långsiktigt aktiebaserat

incitamentsprogram 2025–2027

År 2025 lanserade styrelsen ett nytt aktiebaserat långsiktigt

incitamentsprogram för koncernens nyckelpersoner. Syftet

med programmet är att förena aktieägarnas och

nyckelpersonernas intressen i syfte att öka bolagets värde

på lång sikt samt engagera nyckelpersonerna att

Sammanfattning av pågående LTI-program
VERKSTÄL- LANDE DIREKTÖR	Program	Förvärvade aktier, genom AktiaUna	Matching- aktier, AktiaUna- programmet	Maximiantal -aktier	Utfalls %	Antal förtjänade aktier	Tidtabell för utbetalning av ersättning
	LTI 2020–2021	680	680	4 908	73 %	4 943	2022–2026
	LTI 2021–2022	1 520	1 520	5 336	45 %	5 441	2023–2027
	LTI 2022–2023	3 700	3 700	—	—	3 700	2024
	LTI 2025–2027			79 818			2028–2032
Anssi Huhta utsågs till bolagets tillförordnade verkställande direktör 12.6.2025 och till verkställande direktör 21.10.2025. Aktia har inte utsett en ny ställföreträdare för verkställande direktören efter att Anssi Huhta blev tillförordnad verkställande direktör. Tabellen visar Anssi Huhtas pågående LTI-program.

genomföra bolagets strategi och finansiella mål och uppnå

långsiktig framgång. Programmets första intjäningsperiod

omfattar åren 2025–2027. Eventuell ersättning betalas ut

inom cirka fyra (4) år efter utgången av prestationsperioden

i fem (5) rater åren 2028–2032 i enlighet med

finansbranschens reglering. Prestationsmåtten för

intjäningsperioden 2025–2027 hänför sig till den absoluta

och relativa totalavkastningen för aktieägare (TSR),

avkastningen på eget kapital (ROE) och ESG-kriterier.

Ersättningarna kan justeras nedåt baserat på

riskjusteringar före utbetalning. Varje utbetalning följs av

en väntetid på (1) år, under vilken deltagaren inte får

avyttra de aktier som erhållits som ersättning.

Verkställande direktören och verkställande direktörens

ställföreträdare måste behålla 50 % av de intjänade

aktierna tills värdet av deras aktieinnehav i bolaget

motsvarar deras grundlön för föregående kalenderår.

Detta antal aktier ska innehas så länge medlemskapet i

ledningsgruppen varar.

Utbetald ersättning till tidigare

verkställande direktör 2025 1

Aleksi Lehtonen var verkställande direktör för Aktia fram

till 12.6.2025. Den tidigare verkställande direktören hade

en grundlön på 40 000 euro och rätt till

personalförmåner enligt Aktias gällande principer. Under

anställningen var Aleksi Lehtonen berättigad till ett

tilläggspensionsskydd i enlighet med den

avgiftsbestämda frivilliga gruppensionsförsäkring som

Aktia tecknat för ledningsgruppen. Den tidigare

verkställande direktören är berättigad till fribrev enligt

villkoren i gruppensionsförsäkringen. Den årliga avgiften

för tilläggspensionsskyddet motsvarar två månaders

grundlön per person. Den tidigare verkställande

direktörens kostnader för programmet uppgick till

80 000 euro för år 2025.

Den tidigare verkställande direktören Aleksi Lehtonen

ingick i det prestationsbaserade kortfristiga

incitamentsprogrammet (bridge-programmet) och i det

prestationsbaserade långsiktiga aktiebaserade

incitamentsprogrammet (PSP) som lanserades 2025 och

vars intjäningsperiod omfattar åren 2025–2027.

Deltagande i incitamentsprogrammen var villkorat av

deltagande i AktiaUna, aktiesparprogrammet för Aktias

personal. Den tidigare verkställande direktörens

intjäningsmöjlighet i bridge-programmet motsvarade

högst 200 % av den tidigare verkställande direktörens

fasta grundlön vid årets början. Målen baserades på

koncernens jämförbara rörelseresultat (30 %), det

jämförbara run-rate-rörelseresultatet (20 %), strategiska

mått för kundupplevelsen (10 %), riskhanterings- och

compliancemått (15 %) samt personliga kvantitativa och

kvalitativa mål som mäter strategins framsteg (25 %),

vilka är avsedda att uppmuntra och mäta utvecklingen av

genomförandet av strategin för att uppnå Aktias

långsiktiga finansiella mål.

Den tidigare verkställande direktören Aleksi Lehtonens

intjäningsmöjlighet inom ramen för bridge-programmet

beräknades proportionellt i förhållande till

anställningsförhållandets längd enligt pro rata-principen

år 2025. Den tidigare verkställande direktören nådde 30

% av den viktade maximinivån år 2025. Prestationen

baserades på koncernens gemensamma mål. Den

intjänade totala ersättningen inom ramen för programmet

uppgick till 121 457 euro. Hälften av den belöning som

intjänats under prestationsperioden konverteras till

Aktias aktier efter prestationsperioden och betalas ut i

fem rater åren 2026, 2027, 2028, 2029 och 2030. Högst

60 % av den totala ersättningen betalas ut våren 2026

och minst 40 % skjuts upp till betalning åren 2027–2030, i

enlighet med villkoren i incitamentsprogrammet och

tillämplig reglering.

Vid anställningsavtalets upphörande var

intjäningsmöjligheten för det prestationsbaserade

långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammet i

proportion till anställningsförhållandets längd enligt pro

rata-principen.

Årsberättelse	Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport		Aktia Årsredovisning 2025	≡	233

Utbetald ersättning till verkställande

direktören 2025

Den totala ersättningen för år 2025 uppgick till

sammanlagt 782 249 euro för verkställande direktören

Anssi Huhta. Ersättningen betalades baserat på hans roll

som verkställande direktörens ställföreträdare fram till

11.6.2025 och hans roll som verkställande direktör från och

med 12.6.2025. Ersättning som intjänats 2025 har skjutits

upp i enlighet med programvillkoren och gällande reglering

inom finanssektorn.

Diagrammet 'Utbetald ersättning VD 2025 (euro)' visar

fördelningen av de ersättningar som betalades ut till

verkställande direktör Anssi Huhta år 2025. De långsiktiga

incitament (LTI) och kortsiktiga incitament (STI) som

presenteras är de faktiska betalningar som har gjorts under

rapporteringsåret 2025. Det kortsiktiga incitament som

betalats ut under 2025 inkluderar en delbetalning som

intjänades åren 2021–2022 och som betalades ut år 2025.

Den resterande delen av de aktuella incitamenten har

skjutits upp till betalning under de följande åren i enlighet

med regleringen.

Det långsiktiga incitament som betalats ut år 2025

inkluderar delar av ersättningar som intjänats under

perioderna 2020–2021 och 2021–2022 och som betalats ut

år 2025 samt den andel av incitamentsprogrammet för

ledning och nyckelpersoner som intjänats åren 2023 och

2024 och som betalades ut 2025 samt den andel av det

villkorade aktieincitamentsprogrammet som allokerats år

2022 och betalats ut 2025. Betald semesterpremie har

beaktats i den utbetalda grundlönen för år 2025.

Utbetald lön och ersättning till den tidigare

verkställande direktören 2025

Aleksi Lehtonen var verkställande direktör för Aktia fram

till 12.6.2025. År 2025 betalades sammanlagt 1 448 002

euro i ersättning till den tidigare verkställande direktören.

Diagrammet 'Ersättning till tidigare VD 2025 (euro)' visar

fördelningen av de ersättningar som betalades ut till den

tidigare verkställande direktören Aleksi Lehtonen år

2025. De långsiktiga incitament (LTI) och kortsiktiga

incitament (STI) som presenteras är de faktiska

betalningar som har gjorts under rapporteringsåret 2025.

Till den tidigare verkställande direktören Aleksi

Lehtonen betalades under 2025 den andra delen av den

underteckningsbonus som avtalades om i början av

anställningsförhållandet, 183 174 euro, och

avgångsvederlag om 720 000 euro baserat på det

gemensamma uppsägningsavtalet i samband med byte

av verkställande direktör.

Det kortfristiga incitamentet betalades ut 2025. Den

återstående delen av incitamentet som intjänades 2024

har skjutits upp för betalning under de kommande åren i

enlighet med regleringen.

Det långsiktiga incitament som betalades ut 2025

inkluderar de aktier som intjänats från

incitamentsprogrammet för ledning och nyckelpersoner

2024 och som betalades ut 2025. Det långsiktiga

incitamentet betalades ut delvis i aktier och delvis i

kontanter för att täcka skatten som uppstår från

aktieutbetalningen. Semesterpremien har beaktats i den

utbetalda grundlönen för 2025.

Uppsägningsvillkor

Uppsägningstiden för verkställande direktören och

verkställande direktörens ställföreträdare är sex (6)

månader. Om uppsägningen sker på Aktias initiativ ska

verkställande direktören och verkställande direktörens

ställföreträdare utöver lönen för uppsägningstiden få ett

penningbelopp (avgångsvederlag) som motsvarar tolv

(12) månaders lön. Detta gäller dock inte om

uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha

berättigat till hävning av avtalet.

Kontaktuppgifter

Aktia Bank Abp, PB 207

Arkadiagatan 4–6, 00100 Helsingfors

Tfn 010 247 5000

Koncern- och investerarnätsidor: www.aktia.com

Nättjänster: www.aktia.fi

Kontakt: ir@aktia.fi

E-post: förnamn.efternamn@aktia.fi

FO-nummer: 2181702-8

BIC/S.W.I.F.T: HELSFIHH