iso4217:EURiso4217:EURxbrli:shares743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31743700GC62JLHFBUND162024-12-31743700GC62JLHFBUND162023-12-31743700GC62JLHFBUND162022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162022-12-31743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162023-01-012023-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162023-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162024-01-012024-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:AccumulatedOtherComprehensiveIncomeMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:ReserveOfSharebasedPaymentsMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31akt:ReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember743700GC62JLHFBUND162024-12-31akt:AdditionalTier1CapitalMember
Aktia_AR24_elements_10.svg
Finansiell
rapport 2024
Aktia Bank Abp
Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 1.1–31.12.2024
Namn eller annan identifierare för den rapporterande enheten
Aktiakoncernen
En beskrivning av ändringen i den rapporterande enhetens namn eller annan identifierare sedan slutet av föregående rapporteringsperiod
0
Stat
Finland
Enhets rättsliga from
Abp
Hemstat
Finland
Enhetens registrerade adress
Arkadiagatan 4-6, 00100 Helsingfors
Huvudkontor
Helsingfors
Beskrivning av enhets natur och huvudsakliga verksamhet
Bankverksamhet
Moderbolagets namn
Aktia Bank Abp
Namnet på moderbolaget i hela koncernen
Aktia Bank Abp
FO-nummer
2181702-8
Innehåll
Aktia_AR24_images_PNG15.png
Styrelsens verksamhetsberättelse
Styrelsens verksamhetsberättelse
Aktia_AR24_images_PNG17.png
Hållbarhetsrapport
Hållbarhetsrapport *
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Övriga lagstadgade rapporteringsskyldigheter
EU taxonomitabeller
76
*Hållbarhetsrapporten är en del av styrelsens verksamhetsberättelse.
Aktia_AR24_images_PNG19.png
Bokslut
Detta är en frivilligt publicerad pdf-rapport och uppfyller därför inte upplysningsskyldigheten enligt kapitel 7:5§ i värdepappersmarknadslagen.
Styrelsens
verksamhetsberättelse
Styrelsens verksamhetsberättelse
Rörelseintäkter 2024 (mn euro)
308,8
(287,4)
13743895541228
Rörelsekostnader 2024 (mn euro)
13743895541365
178,6
(176,6)  
Resultat 2024
(mn euro)
2024
2023
∆%
Rapporterat
rörelseresultat
94,6
102,6
-8 %
Jämförelsestörande
poster
29,8
2,1
Jämförbart
rörelseresultat
124,5
104,8
19 %
Rörelseintäkter
(mn euro)
2024
2023
∆%
Räntenetto
152,0
140,4
8 %
Utdelningar
0,3
0,1
145 %
Provisionsnetto
124,3
120,4
3 %
Livförsäkringsnetto
30,2
24,1
26 %
Nettoresultat från
finansiella transaktioner
1,3
1,7
-25 %
Övriga rörelseintäkter
0,6
0,7
-18 %
Rörelseintäkter totalt
308,8
287,4
7 %
Räntenettots förbättring hänför sig främst till
ränteintäkter från utlåning som ökade med 20 % tack
vare att lånestockens genomsnittliga referensräntor var
högre än ifjol samt förbättrade kundmarginaler.
Ränteintäkter från likviditetsportföljen ökade med 51 %
tack vare högre referensräntor och skyddsåtgärder. De
totala finansieringskostnaderna ökade med 33 % jämfört
med ifjol.
Provisionsnettots ökning hänför sig främst till högre
intäkter från fonder och kortverksamhet. Genomsnittliga
kundtillgångar ökade med 2 % jämfört med föregående år.
Livförsäkringsnettot var betydligt högre än ifjol tack
vare både ett bra resultat från försäkringsverksamheten
och från placeringsverksamheten.
Försäkringsverksamhetens positiva utveckling förklaras
främst av en växande försäkringsstock och en lägre
skadekvot än ifjol.
Rörelsekostnader
(mn euro)
2024
2023
∆%
Personalkostnader
80,5
84,5
-5 %
IT-kostnader
51,5
41,1
25 %
Avskrivningar av
materiella och
immateriella tillgångar
23,7
23,5
1 %
Övriga rörelsekostnader
22,8
27,5
-17 %
Rörelsekostnader totalt
178,6
176,6
1 %
Jämförbara personalkostnader minskade med 5 % tack
vare ett minskat personalantal (FTE), lägre löpande
kostnader, lägre kostnader av engångsnatur samt högre
aktiverade personalkostnader för utvecklingsprojekt.
Jämförbara IT-kostnader ökade med 21 % till följd av
fortsatta satsningar på banksystemens funktion och
kapitalförvaltningens IT-infrastruktur samt till följd av
inflation.
Jämförbara övriga rörelsekostnader minskade med 20
%, främst tack vare att ingen stabilitetsavgift uppbars för
2024 medan avgiften för 2023 var 4,3 miljoner euro.
Marknadsföringskostnader och köpta tjänster var också
lägre än ifjol.
Jämförbart rörelseresultat 20192024 (mn euro)
13194139733812
Picture2.jpg
*) Omräknad enligt redovisningsstandarden IFRS 17
Övriga poster
(mn euro)
2024
2023
∆%
Nedskrivning av
materiella och
immateriella tillgångar
-25,0
-1,3
Nedskrivning av krediter
och övriga åtaganden
-10,6
-7,0
53 %
Nedskrivning av övriga
fordringar
-0,1
-100 %
Andel av
intresseföretagens
resultat
0,1
0,1
-39 %
Totalt
-35,6
-8,2
332 %
Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar
ökade med 23,7 miljoner euro till följd av en ny
bedömning av de befintliga IT-systemens tillgångsvärden
och avskrivningstider.
Nedskrivning av krediter och övriga åtaganden förblev
måttliga tack vare god kvalitet i lånestocken. De
individuella nedskrivningarna har ökat med 3,4 miljoner
euro jämfört med ifjol.
Balans och åtaganden utanför
balansräkningen
Balansomslutningen minskade till 11 904 (12 038)
miljoner euro.
Koncernens finansiering är väl balanserad mellan privata
och institutionella finansieringskällor och andelarna
presenteras nedan enligt nominella värden.
Koncernens finansieringsstruktur 31.12.2024
13743895542137
9 087
mn euro
Inlåning
Inlåning från allmänheten och offentliga samfund
(depositioner) minskade med 11 % till 4 084 (4 564)
miljoner euro. Minskningen hänför sig till Private Banking-
kunder och företagskunder.
Ett säkerställt masskuldebrevslån (Covered Bond) om
500 miljoner euro med en löptid på 5,4 år emitterades i
maj. Emissionen övertecknades cirka fyra gånger och
prissattes konkurrenskraftigt trots den
konkurrensutsatta marknadssituationen.
Nya långfristiga seniorskulder (senior preferred) om
329 miljoner euro emitterades under perioden, vilka
verkställts för att återbetala förfallna seniorlån om 447
miljoner euro.
Det för eget bruk emitterade covered bond-lånet om
300 miljoner euro och TLTRO III-lån om 250 miljoner euro
återbetalades under perioden.
Aktia Bank emitterade nya Tier 2-lån om 101 miljoner
euro i syfte att både stärka kapitalbasen och ersätta ett
Tier 2-lån om 70 miljoner euro som återbetalades på dess
”call dag” i slutet av september.
Utlåning
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
minskade marginellt från ifjol. Nyutlåning till privatkunder
ökade till 913 (797) miljoner euro medan nyutlåningen till
företagskunder minskade till 592 (824) miljoner euro.
Bolånestocken minskade till 5 200 (5 346) miljoner euro,
varav hushållens andel var 4 009 (4 094) miljoner euro.
Kreditstockens sektorfördelning
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Andel, %
Hushåll
5 080
5 154
-74
65,3 %
Företag
1 461
1 416
45
18,8 %
Bostadssamfund
1 159
1 230
-71
14,9 %
Icke vinstsyftande
samfund
67
59
8
0,9 %
Offentliga
samfund
10
7
4
0,1 %
Totalt
7 777
7 866
-89
100,0 %
Eget kapital
Eget kapital ökade till 742 (705) miljoner euro. Fonden
för verkligt värde ökade till -29 (-39) miljoner euro och
periodens vinst uppgick till 76 miljoner euro. I april
betalades utdelning till aktieägarna om 51 miljoner euro.
En riktad vederlagsfri aktieemission om 152 000 aktier,
som används för utbetalning av ersättningar för bolagets
aktiebaserade belöningsprogram, gjordes i februari 2024.
I maj och november emitterades sammanlagt 184 809
aktier för aktiesparprogrammet AktiaUna. Värdet på de
emitterade aktierna bokfördes till fonden för fritt eget
kapital.
Fond för verkligt värde
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Räntebärande
värdepapper, Aktia
Bank
-20,5
-28,3
7,8
Räntebärande
värdepapper, Aktia
Livförsäkring
-9,2
-10,0
0,9
Säkring av kassaflöde,
Aktia Bank
0,9
-0,7
1,6
Totalt
-28,8
-39,0
10,2
Förvaltade tillgångar
Kundtillgångar inkluderar förvaltade och förmedlade
fonder samt förvaltat kapital.
Koncerntillgångar inkluderar bankkoncernens
likviditetsportfölj och livförsäkringsverksamhetens
placeringsportfölj.
Kund- och koncerntillgångar
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
∆%
Kundtillgångar (AuM)*
13 982
13 903
1 %
Koncerntillgångar
2 187
2 397
-9 %
Totalt
16 170
16 300
-1 %
*) Exklusive fond i fonder
Förvaltade kundtillgångar (AuM) utan aktieförvar
20192024 (md euro)*
13194139732387
*) Förvaltade tillgångar i tabellen återspeglar nettovolymer och
kundtillgångar som ingår i flera bolag eller fonder har eliminerats.
Kundtillgångar (AuM) har fr.o.m. 2024 utvidgats med några produkter.
Jämförelsesiffrorna har omräknats att motsvara förändringen fr.o.m.
2022
Kundtillgångar (AuM) per tillgångsslag (mn euro)
13194139733207
13 982
mn euro
Åtaganden utanför balansräkningen
Åtaganden utanför balansräkningen som består av
kreditlimiter, övriga lånelöften samt bankgarantier ökade
marginellt till 627 (617) miljoner euro.
Aktia innehar centrala immateriella resurser som inte
redovisas som immateriella tillgångar eller åtaganden
utanför balansräkningen. De främsta immateriella
resurserna inkluderar vårt varumärke och rykte, som
byggts upp under flera år, våra professionella
medarbetare och deras specifika kompetenser samt
strategiska partnerskap. Dessa resurser gör det möjligt
för oss att bibehålla vår konkurrensfördel och utgör en
central del av vår långsiktiga tillväxtstrategi.
Segmentöversikt
Koncernens verksamhet är indelad i fyra rapporterande
affärssegment: Bankverksamhet, Kapitalförvaltning,
Livförsäkring och Koncernfunktioner.
Bankverksamhet
Segmentet omfattar bankverksamhetens privat- och
företagskunder exklusive Private Banking. Aktias
privatkunder erbjuds ett brett utbud av finansierings-,
försäkrings-, spar- och placeringsprodukter och
-tjänster via olika kanaler. Aktias företagsverksamhet
betjänar företag och samfund, från mikroföretag och
föreningar till börsbolag, samt institutionella kunder med
övriga banktjänster än kapitalförvaltning.
Aktia har satsat betydligt på att förbättra
kundupplevelsen och göra det smidigare att sköta
bankärenden. De betydande satsningarna har burit
frukt och syns i EPSI-undersökningarna som mäter
kundupplevelsen, där Aktia höjde sin nivå mest jämfört
med konkurrenterna. Aktia placerade sig tydligt över
branschens genomsnittsnivå, i synnerhet inom
produkt- och servicekvalitet. Aktias telefonkundservice
bedömdes också som den bästa inom branschen bland
placerarkunder.
Den totala kreditstocken för Aktias bankverksamhet
minskade något under året, men kreditstockens
totalmarginal fortsatte öka. Den dämpade
bolånemarknaden inverkade negativt på utvecklingen
av privatkundernas lånestock. Inom
företagskundsverksamheten var efterfrågan på
avbetalnings-, factoring- och leasingfinansiering
fortsatt stark.
Försäljningen av placeringsprodukter ökade betydligt
under året. Nettoförsäljningen inom bankverksamheten
ökade till över 100 miljoner euro. 
Resultat för segment Bankverksamhet
(mn euro)
2024
2023
∆%
Räntenetto
154,1
148,2
4 %
Provisionsnetto
58,3
58,2
0 %
Övriga rörelseintäkter
0,3
0,5
-29 %
Rörelseintäkter
212,7
206,8
3 %
Rörelsekostnader
-105,8
-105,0
1 %
Nedskrivningar
-10,6
-7,9
34 %
Rörelseresultat
96,3
93,8
3 %
Jämförbart
rörelseresultat
98,1
94,4
4 %
Totala rörelseintäkter ökade med 3 %, vilket hänför sig
till ett högre räntenetto än ifjol. Kundmarginalerna för
hela kreditstocken fortsatte att stiga under året och
referensräntornas utveckling inverkade positivt på
ränteintäkter från utlåning samtidigt som
räntekostnaderna har ökat. En stor del av kreditstocken
är bunden till 12 månaders Euribor, vars notering uppgick
till 2,46 % i slutet av året, vilket var 1,05 procentenheter
lägre än ifjol.
Kreditstocken minskade med 3 % från föregående år till
7 432 (7 631) miljoner euro. Företagskundernas
kreditstock minskade till 2 658 (2 688) miljoner euro
medan privatkundernas kreditstock minskade till 4 774
(4 943) miljoner euro.
Inlåningen från allmänheten och offentliga samfund
minskade med 5 % från föregående år till 3 698 (3 890)
miljoner euro.
Provisionsnettot var på samma nivå som ifjol.
Provisionsnetto från kort, betalningsförmedling och
inlåning ökade med 6 % medan provisionsnettot från
placeringsverksamheten minskade med 14 % främst på
grund av förändring av interna intäktsallokeringar. De
förvaltade kundtillgångarna ökade med 11 % från
föregående år till 2 251 miljoner euro.
Jämförbara rörelsekostnader var på samma nivå som
ifjol och uppgick till 104,0 (104,5) miljoner euro.
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden ökade
till -10,6 (-7,0) miljoner euro, varav förändringen av
modellbaserade kreditförluster (ECL) uppgick till -2,1
(-1,8) miljoner euro och övriga individuella nedskrivningar
till -8,5 (-5,1) miljoner euro.
Kapitalförvaltning
Segmentet omfattar kapitalförvaltningsverksamhet
inklusive Private Banking och erbjuder kapitalförvaltning
till institutionella investerare samt ett brett utbud av
placeringsprodukter för distribution i Aktias och externa
samarbetspartners försäljningskanaler.
Koncernens förvaltade kundmedel låg kvar på samma
nivå som året innan. Kapitalförvaltningssegmentets
nettoprovisionsintäkter utvecklades starkt och var över
6 % högre än under jämförelseperioden. Utvecklingen
av provisionsintäkterna drevs i synnerhet av Aktias
egna fonder, där tillväxten var över 12 % jämfört med
året innan. Dessutom inverkade ändringarna i
servicemodellen för Private Banking-kunder positivt på
ökningen av nettoprovisionsintäkterna.
Institutionernas nettoinlösen berodde huvudsakligen
på allokeringsändringar hos enskilda stora kunder.
Aktia Skuldfond II, som lanserades i juni, samlade in
totalt 37,9 miljoner euro i placeringsförbindelser under
teckningsperioden. Under det sista kvartalet
lanserades dessutom en ny diskretionär produktfamilj
för Private Banking- och institutionella kunder, där de
viktigaste elementen är ETF-aktiefonder, Aktias aktiva
aktieräntefonder och professionell
allokeringskompetens.
Vi har målmedvetet stärkt servicemodellen för Private
Banking- och institutionella kunder och utvecklat den
internationella affärsverksamheten bland annat genom
att stärka distributionsnätverket.
Resultat för segment Kapitalförvaltning
(mn euro)
2024
2023
∆%
Räntenetto
13,4
18,2
-26 %
Provisionsnetto
67,9
64,0
6 %
Övriga rörelseintäkter
0,2
0,1
148 %
Rörelseintäkter
81,6
82,3
-1 %
Rörelsekostnader
-53,9
-54,6
-1 %
Nedskrivningar
-0,2
-100 %
Rörelseresultat
27,7
27,5
1 %
Jämförbart
rörelseresultat
29,0
29,2
-1 %
Förvaltade kundtillgångar
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
∆%
Förvaltade
kundtillgångar*
11 731
11 876
-1%
varav institutionella
tillgångar
6 908
7 136
-3%
*) Exklusive fond i fonder
Rörelseintäkterna minskade på grund av räntenettot,
som påverkades negativt av en lägre depositionsstock
och en lägre räntenivå än under jämförelseperioden.
Provisionsnettot var högre än ifjol tack vare högre
intäkter från placeringsfonder. Aktie- och räntefonder
stod för de största ökningarna, även intäkterna för
blandfonder ökade. Interna intäktsallokeringar hade
också en positiv effekt på segmentets provisionsnetto.
Segmentets förvaltade kundtillgångar minskade med
145 miljoner euro från föregående år. Årets
nettoteckningar var -894 miljoner euro, vilket främst
förklaras av allokeringsförändringar av institutionella
placerare.
Jämförbara rörelsekostnader minskade något till 52,5
(52,9) miljoner euro. Personalkostnaderna minskade till
följd av färre antal anställda, medan IT-kostnaderna
ökade till följd av IT-satsningarna.
Livförsäkring
Segmentet omfattar affärsområdet Livförsäkring som är
verksamt inom risklivförsäkring samt handhar och säljer
ett omfattande sortiment av placeringsanknutna
försäkringar i Aktias och externa samarbetspartners
försäljningskanaler. Som säkerhet för sina kundansvar
besitter Aktia Livförsäkring Ab en
placeringsförmögenhet.
Den totala premieinkomsten på 209,9 miljoner euro för
försäkringsavtal och investeringsavtal var den högsta i
företagets historia.
Resultatutvecklingen var positiv på alla delområden
tack vara god nyförsäljning och gynnsam
marknadsutveckling.
Under året fortsatte satsningen på strategiska
försäljningssamarbeten och utvidgning av
distributionsnätet.
Resultat för segment Livförsäkring
(mn euro)
2023
2022
∆%
Resultat från
försäkringsservice
19,7
18,0
9 %
Resultat från
investeringsavtal
9,3
8,4
10 %
Resultat från
placeringsverksamheten
4,5
0,6
702 %
Livförsäkringsnetto
33,5
27,0
24 %
Rörelsekostnader
-10,8
-9,7
12 %
Rörelseresultat
22,7
17,3
31 %
Jämförbart rörelseresultat
22,9
17,3
33 %
Försäljningen av investeringsavtal och försäkringsavtal
var på en rekordnivå och bidrog till ett mycket gott
resultat. Den placeringsanknutna försäkringsstocken
ökade under året med 17 % (193 miljoner euro).
Resultatet från försäkringsservice var bättre än
föregående år, vilket förklaras av minskade
förlustkomponenter samt att skadekvoten fortsatte
sjunka till följd av att Aktia sade upp
sjukkostnadsförsäkringsbeståndet 2023.
Placeringsverksamhetens avkastning var stabil tack
vare en positiv avkastning från alla tillgångsslag och
ränteskydd.
Den avtalsenliga marginalen (CSM), som i skulder från
försäkringsavtal representerar den framtida vinst som
bolaget förväntar sig att tjäna på försäkringsavtalen,
minskade under året med 10,6 miljoner euro. Under året
upplöstes 7,4 miljoner euro av den avtalsenliga
marginalen via resultaträkningen för tillhandahållna
försäkringstjänster medan nya sålda försäkringar ökade
marginalen med 18,0 miljoner euro. Övriga effekter, främst
antaganden om återköp, minskade marginalen med 21,2
miljoner euro.
Solvensgraden minskade till 184,6 (191,7) %. Minskningen
hänför sig främst till övergångsregelns planenliga
avtagande samt ändrade antaganden gällande återköp av
riskförsäkringar.
Koncernfunktioner
Koncernfunktioner består av koncernens centraliserade
funktioner. Enheterna sköter koncernens finansiering och
likviditetshantering samt bistår de övriga
affärssegmenten med försäljnings-, IT- och produktstöd
samt -utveckling. Koncernfunktioner ansvarar även för
risk- och finansiell uppföljning och -kontroll.
Resultat för segment Koncernfunktioner
(mn euro)
2024
2023
∆%
Rörelseintäkter
-7,9
-17,8
-56 %
Rörelsekostnader
-19,4
-17,8
9 %
Nedskrivningar
-25,0
-0,2
Rörelseresultat
-52,4
-35,8
46 %
Jämförbart
rörelseresultat
-25,9
-35,9
-28 %
Rörelseintäkterna ökade tack vare att räntenettot var
högre än jämförelseåret. Förbättringen av räntenettot
förklaras främst av likviditetsportföljens högre
ränteintäkter.
Rörelsekostnaderna visas netto efter allokerade
kostnader till de affärsdrivande segmenten. De
jämförbara bruttokostnaderna ökade med 3 % till 103,5
(100,2) miljoner euro. IT-kostnaderna har ökat, medan
avgiften till stabilitetsfonden minskat.
I samband med pågående systemutvecklingsarbete
gjordes en ny bedömning av IT-systemens
tillgångsvärden och avskrivningstider, främst gällande
banksystem, vilket resulterade i nedskrivning av
immateriella tillgångar om 25,0 miljoner euro.
Nedskrivningen rapporteras som en jämförelsestörande
post.
Koncernens segmentrapportering
(mn euro)
Bankverksamhet
Kapitalförvaltning
Livförsäkring
Koncernfunktioner
Övrigt & elimineringar
Koncernen totalt
Resultaträkning
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
Räntenetto
154,1
148,2
13,4
18,2
-16,2
-26,4
0,7
0,5
152,0
140,4
Provisionsnetto
58,3
58,2
67,9
64,0
6,3
6,1
-8,2
-7,8
124,3
120,4
Livförsäkringsnetto
33,5
27,0
-3,3
-2,9
30,2
24,1
Övriga intäkter
0,3
0,5
0,2
0,1
2,1
2,6
-0,3
-0,5
2,2
2,6
Rörelseintäkter totalt
212,7
206,8
81,6
82,3
33,5
27,0
-7,9
-17,8
-11,1
-10,8
308,8
287,4
Personalkostnader
-15,8
-17,8
-19,5
-22,6
-2,8
-2,4
-42,4
-41,7
-80,5
-84,5
Övriga kostnader 1)
-90,0
-87,2
-34,3
-31,9
-8,0
-7,3
22,9
23,8
11,4
10,5
-98,1
-92,1
Rörelsekostnader totalt
-105,8
-105,0
-53,9
-54,6
-10,8
-9,7
-19,4
-17,8
11,4
10,5
-178,6
-176,6
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-1,0
-0,1
-25,0
-0,2
-25,0
-1,3
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-10,6
-7,0
0,0
-10,6
-7,0
Nedskrivningar av övriga fordringar
-0,1
-0,1
Andel av intresseföretagens resultat
0,1
0,1
0,1
0,1
Rörelseresultat
96,3
93,8
27,7
27,5
22,7
17,3
-52,4
-35,8
0,3
-0,2
94,6
102,6
Jämförbart rörelseresultat
98,1
94,4
29,0
29,2
22,9
17,3
-25,9
-35,9
0,3
-0,2
124,5
104,8
Balansräkning
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde
0,0
0,0
1 695,8
1 497,9
906,3
920,9
2 602,1
2 418,7
Kontanta medel
0,5
0,6
64,9
91,1
65,3
91,8
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
37,5
37,6
388,5
450,9
425,9
488,4
Lån och övriga fordringar
7 431,5
7 639,0
404,1
284,7
12,6
26,9
520,8
635,2
-10,8
-23,7
8 358,2
8 562,1
Övriga tillgångar
64,4
61,9
51,4
53,3
110,1
114,0
324,3
326,4
-97,5
-79,0
452,7
476,7
Tillgångar totalt
7 496,4
7 701,5
455,5
338,0
1 856,0
1 676,5
2 204,6
2 424,5
-108,3
-102,6
11 904,3
12 037,7
Depositioner
3 725,4
3 910,0
402,1
712,4
295,4
274,0
-10,8
-23,7
4 412,2
4 872,6
Emitterade skuldebrev
3 979,2
3 577,3
3 979,2
3 577,3
Skulder från försäkringsskuld
1 691,4
1 529,0
1 691,4
1 529,0
Övriga skulder
197,7
173,0
67,2
51,6
80,3
81,2
785,3
1 080,5
-50,8
-32,3
1 079,6
1 354,0
Skulder totalt
3 923,1
4 083,0
469,3
764,0
1 771,7
1 610,2
5 059,9
4 931,7
-61,6
-56,0
11 162,4
11 332,9
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.
Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten.
Kapitaltäckning och solvens
Aktia bankkoncernen (Aktia Bank Abp och alla dotterbolag förutom Aktia Livförsäkring) tillämpar intern
riskklassificering (IRB) vid beräkningen av kapitaltäckningskrav för hushålls-, aktie- och vissa företagsexponeringar. För
övriga exponeringsgrupper tillämpas schablonmetoden.
Bankkoncernens kärnprimärkapitalrelation ökade till 12,0 (11,3) %, vilket är 3,3 procentenheter över minimikravet.
Ökningen förklaras av ett högre kärnprimärkapital.
Kärnprimärkapitalet (CET1) ökade med 22,4 miljoner euro främst tack vare en minskning av immateriella tillgångar, som
dras av från CET1 vid kapitaltäckningsberäkningen, och en ökning i fonden för verkligt värde.
Riskvägda tillgångar var på samma nivå som föregående år.
Kapitaltäckning, %
31.12.2024
31.12.2023
Kärnprimärkapitalrelation
12,0
11,3
Sammanlagd kapitaltäckning
16,6
15,0
Bruttosoliditetsgraden (LR) förstärktes något tack vare ökat primärkapital och lägre exponeringar än föregående år.
Bruttosoliditetsgrad (mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Primärkapital
465,6
443,1
Exponeringar totalt
10 020,3
10 468,9
Bruttosoliditetsgrad
4,6 %
4,2 %
MREL-krav (mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Totala riskvägda förbindelser (TREA)
3 413,3
3 411,2
varav MREL-krav
716,8
677,5
Bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE)
10 020,3
10 468,9
varav MREL-krav
791,6
618,7
MREL-krav
#N/A
#N/A
Kärnprimärkapital (CET1)
407,9
385,5
AT 1-instrument
57,7
57,7
Tier 2-instrument
99,9
69,6
Övriga skulder
1 411,9
1 654,8
Totalt
1 977,4
2 167,6
Eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL): Kapitalbasen och de MREL-kvalificerade skulderna översteg klart
minimikraven. MREL-kravet är 7,90 % i förhållande till bruttosoliditetsgradens exponeringar och 21,00 % i förhållande till
de totala riskvägda tillgångarna. MREL-kraven har höjts två gånger under året enligt beslut av Verket för finansiell
stabilitet.
Sammanlagt kapitalkrav
Tilläggsbuffertkrav
31.12.2024 (%)
Pelare 1-krav
Pelare 2-krav
Kapital
konservering
Kontra
cykliska
Norska
exponeringar
Systemrisk
Totalt
Kärnprimärkapital (CET1)
4,50 %
0,56 %
2,50 %
0,05 %
0,03 %
1,00 %
8,64 %
Primärkapitaltillskott (AT1)
1,50 %
0,19 %
1,69 %
Supplementärkapital (T2)
2,00 %
0,25 %
2,25 %
Totalt
8,00 %
1,00 %
2,50 %
0,05 %
0,03 %
1,00 %
12,58 %
Under andra halvåret har bufferten till CET1-kravet ökat avsevärt tack vare den stärkta kapitalbasen och att
buffertkravet för Aktia minskade med 0,25 procentenheter till 1,00 % under tredje kvartalet. Bufferten ökade under det
andra halvåret med 18,3 miljoner euro, från 1,27 % till 1,81 % av riskvägda tillgångar (RWA). Bufferten till det regulatoriska
minimikravet för CET1 ökade med 18,1 miljoner euro, från 2,77 % till 3,31 % av RWA.
Solvens
Livförsäkringsverksamheten följer Solvens II-direktivet, i vilket beräkningarna för försäkringsskulden värderas till
marknadsvärde. I Solvens II beräknar bolaget SCR (Solvency Capital Requirement) och MCR (Minimum Capital
Requirement) samt identifierar sitt tillgängliga solvenskapital. Aktia Livförsäkring Ab använder standardformeln för SCR
och beaktar i beräkningen av solvenskapitalet direktivets övergångsregel för försäkringsskulden i enlighet med
Finansinspektionens tillstånd.
Solvensgraden var 7,1 procentenheter lägre än föregående år.
Kapitalkravet har ökat marginellt från föregående år medan det medräkningsbara kapitalet har minskat, vilket
försämrade solvensgraden.
Den placeringsanknutna portföljen fortsatte växa, både på grund av bra nyförsäljning och en stark utveckling av
aktiemarknaden under det andra halvåret.
Solvens II
Med övergångsregler
Utan övergångsregler
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
MCR
24,6
23,5
25,5
23,1
SCR
94,2
93,9
101,0
101,9
Medräkningsbart kapital
174,0
180,1
150,3
152,1
Solvensgrad, %
184,6
191,7
148,8
149,3
Koncernens riskpositioner
Koncernens väsentliga riskområden utgörs av kredit-,
ränte- och likviditetsrisker inom bankverksamheten samt
av ränterisk, övriga marknadsrisker och
försäkringstekniska risker inom
livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter
påverkas av såväl operativa såväl som affärsrisker.
Definitioner och generella principer för kapital- och
riskhantering finns i not K2 Koncernens riskhantering och
i Aktia Bank Abp:s Pillar III Report, som är publicerad på
engelska på koncernens nätsidor www.aktia.com.
Bank- och kapitalförvaltningsverksamhet
Kreditrisker
Aktias kreditportfölj består till största delen av krediter
till hushåll och privatpersoner med bostads- eller
fastighetssäkerhet. Belåningsgraden mätt i loan-to-value
(LTV) är på en betryggande nivå.
Ökningen i fallissemang under 2024 beror till största
delen på krediter markerade med osannolikhet för
betalning. Exponeringar med över 90 dagars försening
ökade under året, men ökningen avtog under fjärde
kvartalet. Det positiva kreditupplysningsregistret har
förbättrat insynen i privatkundernas ekonomiska
situation, varvid banken har markerat krediter med
osannolikhet för betalning i ökad takt under 2024.
Återbetalningsförmågan för vissa privatkunder fortsätter
att vara försvagad. Lån med amorteringsfrihet har
fortsatt minska under året. Lån med anståndsåtgärder
ökade under året, men ökningen avtog under fjärde
kvartalet. Exponeringar med förfallodagar under 90 dagar
är inom sin historiska utveckling och visar inte förhöjda
risknivåer. Det rådande ekonomiska läget förväntas dock
fortsätta vara utmanande för enskilda kunder, vilket
förväntas ha en negativ inverkan på kundernas
återbetalningsförmåga.
Fördelning av lån med säkerhet enligt LTV 31.12.2024
Under 50 %
84 %
50–70 %
13 %
70–90 %
3 %
Över 90 %
1 %
Procentandelarna beskriver den relevanta exponeringsmängden, inte
hela exponeringsmängden.
Förfallna krediter brutto, fördelade enligt dröjsmål
och ECL-stadier
(mn euro)
31.12.2024
Dagar
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
≤ 30
33,1
33,4
10,5
76,9
varav hushåll
20,5
28,3
9,1
57,9
> 30 ≤ 90
11,2
11,3
22,5
varav hushåll
10,4
9,7
20,1
> 90
0,2
1,3
70,1
71,6
varav hushåll
0,1
1,2
59,7
61,0
(mn euro)
31.12.2023
Dagar
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
≤ 30
38,5
24,7
8,2
71,3
varav hushåll
29,6
20,5
7,2
57,2
> 30 ≤ 90
37,9
12,5
50,5
varav hushåll
30,0
12,1
42,1
> 90
54,7
54,7
varav hushåll
45,6
45,6
Kreditexponeringar (inkl. poster utanför
balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang
(PD)
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Företag
PD-klasser A
2 379,9
2 449,4
PD-klasser B
93,2
75,6
PD-klasser C
15,7
15,9
Fallerade
23,5
21,7
Bokfört värde före ECL
nedskrivning
2 512,2
2 562,7
ECL nedskrivning
-14,2
-13,2
Bokfört värde
2 498,0
2 549,5
Hushåll
PD-klasser A
4 306,5
4 208,1
PD-klasser B
834,5
821,1
PD-klasser C
184,9
324,0
Fallerade
144,8
110,0
Bokfört värde före ECL
nedskrivning
5 470,7
5 463,2
ECL nedskrivning
-24,0
-23,4
Bokfört värde
5 446,7
5 439,8
Övriga
PD-klasser A
415,6
489,3
PD-klasser B
1,1
8,4
PD-klasser C
0,1
14,6
Fallerade
1,0
Bokfört värde före ECL
nedskrivning
416,8
513,2
ECL nedskrivning
-0,5
-0,7
Bokfört värde
416,3
512,5
Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt bankens
modeller för kreditklassificering. Företag och hushållsansvar
klassificeras med internmetoden. Fallerade exponeringar har en PD om
100 %.
Operativa risker
Aktias operativa risker översteg fortfarande riskaptiten,
men höll sig inom risktoleransen. Läget är dock bättre än i
tredje kvartalet, men flertalet systemfel och de därav
följande störningarna i verksamheten höjde risknivån.
Incidenterna kunde lösas snabbt och inverkan på
kunderna förblev liten.
Risknivån för informationssäkerheten bedöms fortfarande
vara förhöjd och överstiga riskaptiten på grund av de
internationella cyberhoten som riktats mot
finansbranschen. Risknivån bedöms dock fortfarande
vara inom risktoleransen.
Aktia arbetar aktivt för att bekämpa eventuella cyberhot
och ekonomisk brottslighet (AML/CFT) och
konsekvenserna av dessa har hittills varit obetydliga.
Marknadsrisker
Marknadsrisk omfattar ränterisk, kreditspreadrisk,
valutarisk, aktierisk och fastighetsrisk. Den största
marknadsrisken i likviditetsportföljen är kreditspreadrisk,
medan den största marknadsrisken i den finansiella
balansen är ränterisk.
Kreditspreadrisk är den mest betydelsefulla
riskkomponenten i bankens interna marknadsriskmodell,
som mäter verkligt värderisken för instrument i
likviditetsportföljen som värderas till verkligt värde via
totalresultatet. Banken har räntesäkrat
likviditetsportföljen, vilket fortsättningsvis håller
portföljens ränterisk på en låg nivå i förhållande till den
fastställda limiten.
Inom bankverksamheten idkas ingen aktiehandel i
tradingsyfte och inga fastighetsplaceringar görs i
avkastningssyfte.
De till verksamheten hänförliga aktieplaceringarna
uppgick till 10 (9) miljoner euro och de totala
valutaexponering till 7 (6) miljoner euro.
Bankverksamheten har inga aktieinnehav.
Ratingfördelning för bankverksamhetens
likviditetsportfölj 31.12.2024
54425825598648
1 283
mn euro
Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken
Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög kvalitet
för att möta likviditetsbehov i stressade situationer.
Likviditetsreserven består av likviditetsportföljens icke-
pantsatta finansiella tillgångar och kontanta medel.
Likviditetsreserven var fortsättningsvis på en god nivå
och uppgick till 1 330 (1 817) miljoner euro.
Alla masskuldebrevslån uppfyllde kriterierna för belåning
i centralbanken.
Likviditetsreserv, marknadsvärde (mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Kontanta medel och tillgodohavande på centralbanker
520
597
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala
utvecklingsbanker
197
191
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn
20
72
Säkerställda masskuldebrevslån (Covered Bonds)
593
957
Skuldebrev emitterade av finansiella institut
Total
1 330
1 817
varav LCR-dugliga
1 330
1 817
Andra likviditetsskapande åtgärder
Intradagskreditlimit i centralbanken (outnyttjad)
100
100
Likviditetsreserv och andra likviditetsskapande åtgärder totalt
1 430
1 917
Likviditetsrisken följs bland annat upp genom
likviditetstäckningsgraden (LCR), vilken används för att
mäta den kortfristiga likviditetsrisken, och stabil
nettofinansieringskvot (NSFR), vilken används för att
mäta den långfristiga likviditetsrisken.
Likviditetsriskmått
31.12.2024
31.12.2023
LCR, % (minimikrav: 100 %)
214 %
221 %
NSFR, % (minimikrav: 100 %)
124 %
122 %
Livförsäkringsverksamhet
Livförsäkringsverksamhetens placeringsportfölj
Marknadsvärdet för livförsäkringsverksamhetens totala
placeringsportfölj var på ungefär samma nivå som
föregående år. Fastigheterna i portföljen är belägna i
huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra i södra
Finland och har i huvudsak hyresgäster med långa
hyreskontrakt.
Livförsäkringsverksamhetens marknadsrisk
Den mest betydande marknadsrisken för
livförsäkringsverksamhetens skulder från
försäkringsavtal är ränterisken. Övriga marknadsrisker
har en marginell betydelse. Aktia Livförsäkring är också
genom sin placeringsportfölj exponerad för
kreditmarginalrisk, aktierisk, fastighetsrisk, samt valuta-
och koncentrationsrisk.
I koncernens interna kapitalberäkning är bolagets största
marknadsriskexponering aktierisk som uppstår genom en
potentiell värdesänkning av bolagets aktieinnehav, samt
genom bolagets riskandel i kundernas innehav via
placeringsanknutna försäkringar. Även riskerna som
uppstår genom värdesänkning i fastighetsinnehav och
genom ökning av kreditmarginaler (spreads) är
betydande.
Riskexponeringen i den interna modellen beräknas
genom en differens under ett stresscenario som beskriver
en historisk 99,5 %-percentil av de olika riskfaktorerna.
Riskkänsligheten var den 31.12.2024 10,1 (23,1) miljoner
euro för ränterisk, 45,3 (35,2) miljoner euro för aktierisk,
26,7 (25,9) miljoner euro för fastighetsrisk, 20,1 (23,0)
miljoner euro för kreditmarginalrisk och 19,4 (22,2)
miljoner euro för valutarisk. Efter summering och
diversifieringseffekt är det interna kravet 80,6 (82,1)
miljoner euro, mot den tillåtna limiten om 95 (100)
miljoner euro.
Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens
direkta ränteplaceringar 31.12.2024
(exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och alternativa
placeringar)
54425825612402
240
Mn euro
Aktia Livförsäkring, placeringsportföljens allokering
(mn euro)
31.12.2024
31.12.2023
Aktieplaceringar
11,8
2,5 %
10,1
2,1 %
Europa
1,4
0,3 %
1,5
0,3 %
Finland
0,5
0,1 %
0,5
0,1 %
Förenta staterna
8,5
1,8 %
6,9
1,4 %
Japan
0,7
0,1 %
0,6
0,1 %
Tillväxtmarknader
0,7
0,1 %
0,6
0,1 %
Ränteplaceringar
306,2
63,9 %
316,7
65,1 %
Statsobligationer
87,1
18,2 %
88,7
18,2 %
Masskuldebrev, bank och finans
26,3
5,5 %
29,4
6,0 %
Masskuldebrev, övriga företag 1)
133,9
27,9 %
139,7
28,7 %
Tillväxtmarknader (fonder)
36,0
7,5 %
34,1
7,0 %
High yield (fonder)
22,2
4,6 %
22,8
4,7 %
Övriga fonder
0,7
0,2 %
2,1
0,4 %
Alternativa investeringar
28,5
5,9 %
27,1
5,6 %
Private Equity etc.
23,1
4,8 %
22,6
4,6 %
Infrastrukturfonder
5,5
1,1 %
4,6
0,9 %
Fastigheter
95,4
19,9 %
91,9
18,9 %
Direkt ägda
78,0
16,3 %
72,7
14,9 %
Fastighetsfonder
17,4
3,6 %
19,2
3,9 %
Penningmarknad
33,8
7,0 %
25,8
5,3 %
Derivat
-9,0
-1,9 %
-12,2
-2,5 %
Kassamedel
12,5
2,6 %
26,8
5,5 %
Totalt
479,2
100,0 %
486,3
100,0 %
1) Inkluderar kapitallån till Alandia.
Centrala händelser
Aktia ökade mest i EPSI Ratings undersökning bland
placerare
En undersökning som mäter kundnöjdheten bland
placerare och sparare visade att Aktia hade haft den
största ökningen i kundnöjdhet i finansbranschen sedan
förra året. Aktias totalpoäng var 73,8, vilket är en
imponerande förbättring med 10,2 poäng från föregående
undersökning. Med detta resultat placerade sig Aktia på
fjärde plats i jämförelsen.
Aktia placerade sig långt över branschens genomsnitt,
speciellt inom produktkvalitet. Även servicekvaliteten
rankades högre än branschgenomsnittet. Aktias
telefonservice (kundservice via telefon) fick det bästa
betyget i branschen av placeringskunderna.
Aktia Livförsäkring och POP Banken inledde
samarbete inom försäljning av placeringsförsäkringar
Samarbetet mellan Aktia Livförsäkring och POP Banken
utökades med möjligheten att distribuera Aktia
Livförsäkrings placeringsförsäkringar till POP Bankens
kunder. Utöver Aktia Bank är POP Banken den enda
aktören som distribuerar Aktia Livförsäkrings
placeringsbundna försäkringar i Finland. Samarbetet
inleddes 1.11.2024.
Kunder hos POP Banken fick genom samarbetet tillgång
till Aktias kapitalförvaltnings insikter och starka
hållbarhetskompetens samt de fördelar som en
placeringsförsäkring erbjuder.
SEB inledde bevakning av Aktia och publicerade
initieringsanalys
Aktia ingick avtal med SEB om analys av Aktias aktie och
16.9.2024 publicerade SEB sin initieringsanalys. Detta
betyder att antalet analyshus som bevakar Aktia ökade
till tre. Aktia vinnlägger sig om att tillgodose
investerarnas behov av professionell aktieanalys och
därför har det varit en målsättning att utöka antalet
analytiker som bevakar Aktia. Det här bidrar också till
ökad kännedom om Aktia bland investerare, såväl i
Finland som utomlands.
Aktia korrigerade rapporteringen för 2023 på grund
av tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton
Aktia meddelade 4.7.2024 att det rapporterade
räntenettot för 2023 korrigerades på grund av en
korrigering av krediteringsräntan för ett antal
företagskonton. För mer information, se not K47
Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Aktia och Swedbank ingick strategiskt partnerskap
Aktia och Swedbank undertecknade 23.5.2024 ett avtal
om ett strategiskt partnerskap som etablerar ett
långsiktigt samarbete för att bättre betjäna bägge
bankers företagskunder.
Buffertkrav enligt prövning för Aktia sjönk med 0,25
procentenheter till 1,00 %
Finansinspektionen fastställde 25.4.2024 ett buffertkrav
enligt prövning (pelare 2) på 1,00 % för Aktia Bank Abp-
koncernen. Kravet gäller tills vidare från och med
30.9.2024, men dock högst till 30.9.2027.
Aktia uppdaterade sin utdelningspolitik
Uppdaterad utdelningspolitik (fr.o.m. 28.2.2024): Aktia
strävar efter att dela ut cirka 60 % av
räkenskapsperiodens vinst till aktieägarna.
Tidigare utdelningspolitik (t.o.m. 28.2.2024): Aktias
målsättning är en dividendutbetalning om 60–80 % av
räkenskapsperiodens vinst.
Strategiska prioriteringar och mål preciserades –
medarbetarupplevelse blev en del av strategin
Efter preciseringen 11.3.2024 är Aktias strategiska
prioriteringar följande: “Utmärkt kundupplevelse”,
“Effektfull medarbetarupplevelse”, “Den bästa
kapitalförvaltaren” och “Tillväxt bland kunder som vill öka
sin förmögenhet”.
Aktias tillväxtmarknadsfond belönades som bäst i
Europa
Fonden Aktia Emerging Market Local Currency Bond fick
första pris i jämförelsen Refinitiv Lipper Fund Awards.
Ändringar i ledningsgruppen
Aleksi Lehtonen tillträdde sin tjänst som verkställande
direktör för Aktia 1.6.2024 och samtidigt utnämndes Juha
Hammarén till Senior Advisor för att säkerställa en smidig
överföring av vd-ansvaret. Juha Hammarén lämnade
enligt plan Aktia 31.12.2024.
Outi Henriksson lämnade uppdraget som Aktias ekonomi-
och finansdirektör 31.8.2024. Karri Varis, direktör med
ansvar för Aktias balanshantering, fungerade som tf
ekonomi- och finansdirektör 1.9.2024–12.1.2025. Sakari
Järvelä utnämndes 20.12.2024 till Aktias ekonomi- och
finansdirektör och tillträdde sin tjänst 13.1.2025.
Kaapro Kanto lämnade uppdraget som direktör för Aktias
dataförvaltning 13.3.2024. Oskari Kurki utnämndes till
direktör för Aktias dataförvaltning och tillträdde sin tjänst
5.8.2024.
Aktias tf direktör för kapitalförvaltningen Uki Lammi
lämnade sin befattning 11.1.2024. Kati Eriksson tillträdde
befattningen som direktör för kapitalförvaltningen
26.1.2024.
Händelser efter periodens slut
Aktia meddelade 12.2.2025 att IT-relaterade
engångsposter belastar resultatet i fjärde kvartalet 2024,
men påverkar inte det jämförbara resultatet. Aktia Bank
Abp fortsätter investera i och uppgradera sitt
basbanksystem och har i samband med
systemutvecklingsarbetet gjort en ny bedömning av de
befintliga IT-systemens tillgångsvärden och
avskrivningstider per 31.12.2024. Bedömningen medförde
en nedskrivning av IT-relaterade immateriella tillgångar
om 25,0 miljoner euro samt kostnadsförda IT-licenser om
1,4 miljoner euro.
Övrig information
Rating
Moody’s Investors Service bibehöll i sin analys 9.5.2024
utsikterna på lång sikt för Aktias ratingar på kortfristig
och långsiktig upplåning som negativa. Samtidigt
bekräftade Moody's ratingen för kortfristig upplåning till
P-1 och för långfristig upplåning till A2. Moody's Investors
Service rating för Aktia Banks långfristiga
masskuldebrevslån med säkerhet i fastigheter är Aaa.
Standard & Poor’s (S&P) syn på utsikterna för Aktia Bank
Abp:s kreditvärdighet har varit stabil sedan den senaste
uppdateringen 22.1.2021. Kreditbetyget är A- för
långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning.
Kreditbetyget bekräftades 28.6.2024.
Långfristig
upplåning
Kortfristig
upplåning
Utsikter
Covered
Bonds
Moody’s
Investors
Service
A2
P-1
negativa
Aaa
Standard
& Poor’s
A-
A-2
stabila
-
Mellanhavanden med närstående
Närstående omfattar Aktias dotterbolag och
intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och
nyckelpersoner i ledande ställning och nära
familjemedlemmar samt företag som står under
bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande
ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i
styrelsen samt verkställande direktör, verkställande
direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i
ledningsgruppen.
Mellanhavanden med närstående har närmare beskrivits i
not K43 och not M43.
Personal
Antal heltidsanställda uppgick vid utgången av december
till 847 (31.12.2023; 833). Det genomsnittliga antalet
heltidsanställda uppgick till 846 (1.1–31.12.2023; 855).
Bolagsstyrning
Ledningsgruppen
Aktias ledningsgrupp bestod 31.12.2024 av följande
personer: Aleksi Lehtonen, verkställande direktör; Kati
Eriksson, direktör, kapitalförvaltning; Juha Hammarén,
Senior Advisor; Anssi Huhta, direktör, bankverksamhet
och ställföreträdare för VD;  Sini Kivekäs, direktör,
koncerntjänster; Oskari Kurki, dataförvaltningsdirektör;
och Karri Varis, ekonomi- och finansdirektör (tf).
Aktieägarnas nomineringskommitté
Enligt Aktia Bank Abp:s bolagsordning ska
nomineringskommittén, som utnämns årligen, bereda
förslag om styrelseledamöter och deras arvoden till den
ordinarie bolagsstämman.
Nomineringskommitténs sammansättning fr.o.m.
18.6.2024: Georg Ehrnrooth, utsedd av RG Partners Oy;
Gisela Knuts, utsedd av Pensionsförsäkringsaktiebolaget
Veritas samt de bolag som kontrolleras av Erkki Etola;
Stefan Wallin, utsedd av Stiftelsen för Åbo Akademi;
Johan Hammarén, utsedd av Oy Hammarén & Co Ab.
Gisela Knuts har utsetts till nomineringskommitténs
ordförande. Därtill deltar Aktia Bank Abp:s styrelses
ordförande Lasse Svens i nomineringskommitténs arbete
som sakkunnig.
Koncernens rörliga ersättningar 2024
Koncernens rörliga ersättningar 2024 bestod av flera
olika element som stöder Aktias strategiska mål och
främjar personalens engagemang. Hela personalen
erbjöds ett aktiesparprogram som gör det möjligt att
spara en del av lönen i företagets aktier och tjäna
ytterligare aktier efter en restriktionsperiod. Detta
program stärker personalens ägarskap och engagemang
för Aktias framgång på lång sikt.
Incitamentsprogrammet för ledningsgruppen och utvalda
nyckelpersoner har utformats för att stödja
genomförandet av strategin. Syftet med programmet är
att uppmuntra ledningen och nyckelpersonerna att uppnå
Aktias strategiska, ekonomiska och kvalitativa mål.
Programmets förtjänstperiod är ett år. Hälften av den
ersättning som tjänats in under förtjänstperioden
omvandlas till Aktia-aktier efter förtjänstperioden.
Ersättningen betalas i fem rater under åren 2025–2029,
delvis i Aktia-aktier och delvis i pengar. Syftet med den
del som betalas i form av aktier är att förena aktieägarnas
och ledningens intressen och att engagera
nyckelpersonerna i Aktias framgång på lång sikt.
Det prestationsbaserade programmet riktat till
affärsverksamheternas personal och utvalda personer
inom koncernfunktionerna är ett ettårigt program som
baserar sig på såväl koncernens och
affärsverksamheternas mål som personliga mål. Målen
stöder både affärsverksamheternas och hela koncernens
framgång.
Vid utarbetandet av ersättningsprogrammen har den
reglering som gäller ersättning inom finansbranschen
beaktats. Detta säkerställer att ersättningen är
ansvarsfull och följer bästa praxis i branschen samtidigt
som den främjar en hållbar utveckling för koncernen på
lång sikt.
Beslut vid Aktia Bank Abp:s ordinarie
bolagsstämma 2024
Aktia Bank Abp höll ordinarie bolagsstämma 3.4.2024 och
fastställde moderbolagets och koncernens bokslut samt
beviljade ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna,
verkställande direktören och dess ställföreträdare.
Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag
om utbetalning av en utdelning om 0,70 euro per aktie för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2023.
Bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter till
nio. Till styrelseledamöter återvaldes Ann Grevelius, Carl
Haglund, Maria Jerhamre Engström, Harri Lauslahti, Sari
Pohjonen, Johannes Schulman och Lasse Svens. Joakim
Frimodig och Matts Rosenberg valdes till nya
styrelseledamöter. Vid det konstituerande mötet efter
bolagsstämman valde styrelsen Lasse Svens till
ordförande och Joakim Frimodig till vice ordförande.
Styrelsen utsåg även ledamöterna i styrelsens revisions-,
risk- samt kompensations- och corporate
governanceutskott. Styrelsen utsåg Sari Pohjonen till
ordförande för revisionsutskottet och till övriga
ledamöter Ann Grevelius, Matts Rosenberg och Johannes
Schulman. Maria Jerhamre Engström utsågs till
ordförande för riskutskottet och Joakim Frimodig, Harri
Lauslahti och Lasse Svens till övriga utskottsledamöter.
Till ordförande för kompensations- och corporate
governanceutskottet utsåg styrelsen Joakim Frimodig
och till övriga ledamöter utsågs Carl Haglund, Matts
Rosenberg och Lasse Svens.
Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag
att godkänna ersättningsrapporten och
ersättningspolicyn för Aktia Bank Abp:s organ samt
fastställde ersättningarna till styrelseledamöterna.
Bolagsstämman fastställde antalet revisorer till en och
återvalde KPMG Oy Ab med ekonomie magister, CGR
Marcus Tötterman som huvudansvarig revisor. KPMG Oy
Ab valdes även som hållbarhetsrevisor, med ekonomie
magister, hållbarhetsrevisor (HBR) Marcus Tötterman
som huvudansvarig.
Bolagsstämman godkände styrelsens förslag till beslut
om fullmakt för emission av högst 7 279 000 aktier eller
särskilda rättigheter som berättigar till aktier, fullmakt att
förvärva högst 500 000 egna aktier för att användas för
bolagets aktiebelöningsprogram och/eller utbetalning av
arvoden till bolagets styrelseledamöter, att överlåtas
vidare, behållas i bolaget eller makuleras, samt fullmakt
att avyttra högst 500 000 egna aktier.
Alla ovannämnda förslag har i sin helhet publicerats på
www.aktia.com > Investerarrelationer > Bolagsstyrning >
Bolagsstämma > Bolagsstämma 2024.
Aktiekapital och antal aktier
Aktia Bank Abp:s aktiekapital uppgår till 170 miljoner
euro. I slutet av december 2024 uppgick antalet aktier i
Aktia till 72 981 696. Totala antalet registrerade ägare
uppgick till 41 964 (31.12.2023; 39 975). 6,89 % av aktierna
var i utländsk ägo. Koncernens innehav av egna aktier
uppgick 31.12.2024 till 70 690 (31.12.2023; 159 538).
Aktia Bank Abp:s börsvärde i slutet av periodens sista
handelsdag 31.12.2024 uppgick till ca 672 miljoner euro.
Aktiens slutkurs per 31.12.2024 var 9,21 euro. Som högst
handlades aktien under året till ett pris om 10,28 euro och
som lägst till 8,85 euro.
Den genomsnittliga dagliga omsättningen med aktien
under januari–december 2024 var 492 914 euro eller 52
576 aktier.
(mn euro)
Antal
aktier
Aktiekapital
Fonden för
fritt eget
kapital
1.1.2023
72 385 072
169,7
141,5
Aktieemission
13.2.2023
80 000
0,9
Aktieemission
25.5.2023
92 793
0,8
Aktieemission
22.11.2023
87 022
0,7
Övriga
förändringar
0,4
31.12.2023
72 644 887
169,7
144,2
Aktieemission
15.2.2024
152 000
1,4
Aktieemission
16.5.2024
79 642
0,7
Aktieemission
20.11.2024
105 167
0,9
Övriga
förändringar
0,9
31.12.2024
72 981 696
169,7
148,0
Utsikter 2025
Aktias jämförbara rörelseresultat 2025 förväntas vara
lägre än det jämförbara rörelseresultatet 2024 som
uppgick till 124,5 miljoner euro.
Utsikterna har utarbetats utgående från följande
förväntningar:
På grund av det lägre ränteläget förväntas räntenettot
vara lägre än 2024.
Provisionsnettot förväntas vara något högre än 2024.
Livförsäkringsverksamheten förväntas utvecklas
stabilt. Resultatet kan dock påverkas av förändringar i
marknadsvärdena.
Rörelsekostnaderna förväntas öka något, med
beaktande av fortsatta satsningar inom IT samt den
allmänna kostnadsnivåns utveckling.
Kreditförlusterna förväntas hållas på måttlig nivå.
Osäkerheten inom den finska fastighetssektorn kan
dock påverka utvecklingen av nedskrivningar och
förväntade kreditförluster.
Koncernens utveckling per kvartal
(1 000 euro)
Q4/2024
Q3/2024
Q2/2024
Q1/2024
Q4/2023
Q3/2023
Q2/2023
Q1/2023
1-12/2024
1-12/2023
Räntenetto
38 073
36 056
38 836
39 072
38 174
38 574
32 800
30 884
152 037
140 432
Utdelningar
18
120
40
166
58
14
55
14
344
140
Provisionsintäkter
37 045
34 323
35 139
34 532
33 637
33 688
33 981
33 328
141 039
134 634
Provisionskostnader
-4 562
-3 472
-4 322
-4 391
-3 858
-3 734
-3 624
-3 047
-16 747
-14 264
Provisionsnetto
32 483
30 851
30 817
30 141
29 779
29 953
30 357
30 281
124 292
120 371
Livförsäkringsnetto
6 296
8 901
7 369
7 663
6 049
5 129
5 712
7 172
30 229
24 061
Nettoresultat från finansiella transaktioner
1 783
-109
-501
116
339
457
311
605
1 290
1 711
Övriga rörelseintäkter
75
237
151
132
103
127
98
399
596
727
Rörelseintäkter totalt
78 728
76 056
76 713
77 291
74 502
74 253
69 332
69 355
308 788
287 442
Personalkostnader
-21 648
-19 411
-20 108
-19 316
-21 597
-21 026
-20 852
-21 047
-80 482
-84 521
IT-kostnader
-15 834
-12 047
-12 711
-10 956
-12 610
-9 557
-9 737
-9 197
-51 548
-41 102
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-5 537
-6 114
-6 072
-6 013
-5 896
-5 825
-5 876
-5 890
-23 736
-23 487
Övriga rörelsekostnader
-6 277
-5 532
-5 932
-5 071
-6 440
-4 363
-5 698
-10 992
-22 811
-27 493
Rörelsekostnader totalt
-49 296
-43 104
-44 822
-41 355
-46 544
-40 770
-42 164
-47 125
-178 577
-176 603
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-25 028
-1 078
-223
-25 028
-1 301
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-4 339
-1 753
-1 807
-2 727
-2 442
-2 270
-1 314
-941
-10 626
-6 967
Nedskrivningar av övriga fordringar
-105
0
-105
Andel av intresseföretagens resultat
31
-7
20
45
88
7
-19
71
89
147
Rörelseresultat
95
31 193
30 103
33 254
24 527
30 996
25 836
21 254
94 646
102 613
Skatter
-262
-6 444
-6 038
-6 006
-4 736
-7 066
-5 557
-3 913
-18 750
-21 272
Periodens vinst
-167
24 749
24 066
27 248
19 791
23 930
20 279
17 342
75 896
81 342
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
-167
24 749
24 066
27 248
19 791
23 930
20 279
17 342
75 896
81 342
Totalt
-167
24 749
24 066
27 248
19 791
23 930
20 279
17 342
75 896
81 342
Resultat per aktie (EPS), euro
0,00
0,34
0,33
0,38
0,27
0,33
0,28
0,24
1,04
1,12
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro
0,31
0,34
0,34
0,38
0,28
0,33
0,28
0,26
1,37
1,15
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster:
Rörelseresultat
95
31 193
30 103
33 254
24 527
30 996
25 836
21 254
94 646
102 613
Rörelseintäkter:
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc
-280
-280
Rörelsekostnader:
Omstruktureringskostnader
1 736
292
721
610
1 058
1 362
3 359
2 421
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar:
IT-relaterade omvärderingar
26 449
26 449
Jämförbart rörelseresultat
28 280
31 485
30 825
33 864
25 585
30 996
25 556
22 617
124 454
104 754
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Koncernens totalresultat per kvartal
(1 000 euro)
Q4/2024
Q3/2024
Q2/2024
Q1/2024
Q4/2023
Q3/2023
Q2/2023
Q1/2023
1-12/2024
1-12/2023
Periodens vinst
-167
24 749
24 066
27 248
19 791
23 930
20 279
17 342
75 896
81 342
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar
-87
3 616
2 701
2 126
4 366
1 269
2 812
3 431
8 357
11 878
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring
-733
-225
1 859
675
-372
824
-499
-525
1 576
-572
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar
144
61
49
36
-420
43
-37
5
290
-409
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen
-676
3 452
4 609
2 837
3 574
2 136
2 276
2 911
10 222
10 898
Förmånsbaserade pensionsplaner
242
-47
242
-47
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen
242
-47
242
-47
Periodens totalresultat
-600
28 201
28 674
30 085
23 318
26 066
22 555
20 253
86 360
92 192
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
-600
28 201
28 674
30 085
23 318
26 066
22 555
20 253
86 360
92 192
Totalt
-600
28 201
28 674
30 085
23 318
26 066
22 555
20 253
86 360
92 192
Totalresultat per aktie, euro
-0,01
0,39
0,39
0,41
0,32
0,36
0,31
0,28
1,19
1,27
Jämförbart totalresultat per aktie, euro
0,30
0,39
0,40
0,42
0,33
0,36
0,31
0,30
1,52
1,30
Totalresultat exklusive jämförelsestörande poster:
Totalresultat
-600
28 201
28 674
30 085
23 318
26 066
22 555
20 253
86 360
92 192
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc
-224
-224
Omstruktureringskostnader
1 389
234
577
488
847
1 090
2 687
1 937
IT-relaterade omvärderingar
21 159
21 159
Jämförbart totalresultat
21 948
28 435
29 251
30 573
24 165
26 066
22 331
21 343
110 207
93 905
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Segmentens utveckling per kvartal
(1 000 euro)
Q4/2024
Q3/2024
Q2/2024
Q1/2024
Q4/2023
Q3/2023
Q2/2023
Q1/2023
1-12/2024
1-12/2023
Bankverksamhet
Räntenetto
36 607
34 743
37 890
44 849
43 879
42 704
33 720
27 876
154 089
148 179
Provisionsnetto
14 724
14 746
15 243
13 594
13 935
14 753
14 558
14 909
58 306
58 154
Övriga intäkter
9
161
85
67
38
63
35
316
322
451
Rörelseintäkter totalt
51 340
49 650
53 217
58 509
57 852
57 519
48 313
43 101
212 716
206 785
Personalkostnader
-4 859
-4 159
-4 380
-2 405
-4 694
-4 423
-4 575
-4 143
-15 803
-17 836
Övriga kostnader 1)
-24 356
-21 415
-22 628
-21 612
-23 056
-19 848
-19 884
-24 376
-90 010
-87 164
Rörelsekostnader totalt
-29 215
-25 574
-27 008
-24 017
-27 751
-24 271
-24 460
-28 519
-105 813
-105 000
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-970
-970
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-4 340
-1 753
-1 807
-2 727
-2 442
-2 270
-1 314
-941
-10 627
-6 967
Rörelseresultat
17 785
22 323
24 403
31 765
26 689
30 979
22 539
13 640
96 276
93 847
Jämförbart rörelseresultat
19 073
22 323
24 823
31 870
26 782
30 979
22 539
14 083
98 089
94 382
Kapitalförvaltning
Räntenetto
3 015
2 908
3 661
3 861
5 583
4 655
4 304
3 688
13 444
18 230
Provisionsnetto
18 050
16 476
16 558
16 843
16 243
15 561
16 215
15 985
67 928
64 004
Övriga intäkter
12
38
90
43
-49
38
38
46
182
73
Rörelseintäkter totalt
21 077
19 422
20 310
20 746
21 777
20 254
20 557
19 720
81 554
82 308
Personalkostnader
-4 915
-4 981
-4 157
-5 483
-6 350
-5 514
-5 328
-5 452
-19 535
-22 644
Övriga kostnader 1)
-9 479
-8 485
-8 440
-7 946
-8 008
-7 354
-7 732
-8 838
-34 350
-31 933
Rörelsekostnader totalt
-14 394
-13 466
-12 597
-13 429
-14 358
-12 868
-13 060
-14 290
-53 885
-54 576
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-108
-108
Nedskrivningar av övriga fordringar
-105
-105
Rörelseresultat
6 683
5 956
7 713
7 318
7 311
7 386
7 497
5 325
27 670
27 519
Jämförbart rörelseresultat
7 084
6 248
7 901
7 783
8 276
7 386
7 497
6 048
29 016
29 208
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
(1 000 euro)
Q4/2024
Q3/2024
Q2/2024
Q1/2024
Q4/2023
Q3/2023
Q2/2023
Q1/2023
1-12/2024
1-12/2023
Livförsäkring
Resultat från försäkringsservice
4 385
5 512
5 605
4 170
5 758
2 818
5 623
3 780
19 672
17 978
Resultat från investeringsavtal
2 375
2 345
2 282
2 334
2 107
2 118
2 115
2 109
9 336
8 449
Resultat från placeringsverksamheten
198
2 417
122
1 783
-1 134
990
-1 322
2 030
4 520
564
Livförsäkringsnetto
6 957
10 274
8 009
8 287
6 730
5 926
6 416
7 918
33 528
26 990
Personalkostnader
-862
-595
-732
-572
-626
-632
-608
-526
-2 762
-2 391
Övriga kostnader 1)
-2 087
-1 962
-1 961
-2 033
-1 866
-1 721
-1 700
-2 013
-8 044
-7 300
Rörelsekostnader totalt
-2 949
-2 558
-2 694
-2 606
-2 492
-2 353
-2 308
-2 539
-10 806
-9 691
Rörelseresultat
4 008
7 717
5 315
5 682
4 239
3 573
4 108
5 379
22 722
17 299
Jämförbart rörelseresultat
4 215
7 717
5 315
5 682
4 239
3 573
4 108
5 379
22 928
17 299
Koncernfunktioner
Räntenetto
-1 559
-2 328
-2 715
-9 637
-11 385
-8 981
-5 290
-775
-16 239
-26 430
Provisionsnetto
1 850
1 670
1 046
1 734
1 472
1 640
1 446
1 493
6 300
6 052
Övriga rörelseintäkter
1 893
87
-447
532
550
534
428
1 069
2 065
2 580
Rörelseintäkter totalt
2 183
-571
-2 116
-7 372
-9 362
-6 807
-3 415
1 787
-7 875
-17 798
Personalkostnader
-11 013
-9 675
-10 839
-10 855
-9 927
-10 458
-10 341
-10 926
-42 383
-41 651
Övriga kostnader 1)
5 446
5 451
5 176
6 861
5 489
6 540
5 466
6 353
22 933
23 849
Rörelsekostnader totalt
-5 568
-4 225
-5 663
-3 995
-4 437
-3 917
-4 875
-4 572
-19 450
-17 802
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-25 028
-223
-25 028
-223
Rörelseresultat
-28 411
-4 796
-7 778
-11 367
-13 800
-10 948
-8 290
-2 785
-52 352
-35 823
Jämförbart rörelseresultat
-2 122
-4 796
-7 666
-11 327
-13 800
-10 948
-8 570
-2 588
-25 911
-35 905
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader.
Femårsöversikt
(1 000 euro)
2024
2023
2022
2021
2020
Resultaträkning
Räntenetto
152 037
140 432
99 180
96 249
80 677
Provisionsnetto
124 292
120 371
121 992
123 992
97 641
Livförsäkringsnetto
30 229
24 061
79 182
37 657
19 876
Nettoresultat från finansiella transaktioner
1 290
1 711
638
4 684
635
Övriga rörelseintäkter
940
867
1 955
1 202
2 287
Rörelseintäkter totalt
308 788
287 442
302 947
263 784
201 117
Personalkostnader
-80 482
-84 521
-80 393
-83 723
-69 068
IT-kostnader
-51 548
-41 102
-32 719
-30 655
-26 002
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-23 736
-23 487
-23 292
-21 504
-18 276
Övriga rörelsekostnader
-22 811
-27 493
-33 026
-38 523
-28 813
Rörelsekostnader totalt
-178 577
-176 603
-169 430
-174 404
-142 159
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-25 028
-1 301
-40
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-10 626
-6 967
-10 224
-4 494
-4 046
Nedskrivningar av övriga fordringar
-105
Andel av intresseföretagens resultat
89
147
249
-265
-118
Rörelseresultat
94 646
102 613
123 502
84 621
54 793
Skatter
-18 750
-21 272
-25 174
-17 265
-12 172
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
81 342
98 329
67 356
42 621
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
75 896
81 342
97 789
66 816
42 621
Innehavare av övrigt primärkapital
540
540
Totalt
75 896
81 342
98 329
67 356
42 621
Totalresultat
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
81 342
98 329
67 356
42 621
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen
10 222
10 898
-56 116
-15 066
6 172
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen
242
-47
455
-131
-217
Räkenskapsperiodens totalresultat
86 360
92 192
42 668
52 159
48 576
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
86 360
92 192
42 128
51 619
48 576
Innehavare av övrigt primärkapital
540
540
Totalt
86 360
92 192
42 668
52 159
48 576
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
(1 000 euro)
2024
2023
2022
2021
2020
Balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
1 579 815
1 369 716
1 249 457
1 451 815
1 232 497
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
1 022 251
1 049 031
997 056
1 106 966
1 258 224
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
425 933
488 448
529 409
386 464
413 759
Lån och övriga fordringar
8 358 233
8 562 071
8 984 948
7 551 691
7 028 686
Kontanta medel
65 342
91 752
165 794
732 829
298 615
Derivatinstrument
68 797
81 916
54 711
39 553
76 068
Övriga tillgångar
383 887
394 790
430 934
405 409
264 920
Tillgångar totalt
11 904 257
12 037 724
12 412 309
11 674 728
10 572 768
Depositioner
4 412 153
4 872 638
6 045 668
5 425 806
5 164 416
Derivatinstrument
181 200
223 659
294 049
20 484
12 247
Övriga finansiella skulder
4 667 731
4 479 636
3 861 793
3 730 391
3 178 507
Skulder från försäkringsverksamhet
1 691 378
1 528 964
1 419 981
1 698 718
1 410 818
Avsättningar
944
1 233
1 270
987
1 284
Övriga skulder
208 998
226 745
149 706
164 348
138 667
Skulder totalt
11 162 405
11 332 875
11 772 466
11 040 734
9 905 939
Eget kapital
741 853
704 849
639 843
633 994
666 830
Skulder och eget kapital totalt
11 904 257
12 037 724
12 412 309
11 674 728
10 572 768
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Nyckeltal
(1 000 euro om inte annat anges)
2024
2023
2022
2021
2020
Resultat per aktie (EPS), euro
1,04
1,12
1,37
0,95
0,61
Totalresultat per aktie, euro
1,19
1,27
0,59
0,73
0,70
Utdelning per aktie, euro *) **)
0,82
0,70
0,43
0,56
0,43
Utdelning per resultat, %
78,8
62,4
60,3
59,8
72,4
Eget kapital per aktie (NAV), euro 1)
9,36
8,90
8,04
8,00
9,60
Genomsnittligt antal aktier (exklusive egna aktier)
72 740 704
72 347 806
72 013 512
70 460 062
69 787 931
Antal aktier vid periodens utgång (exklusive egna aktier)
72 911 006
72 485 349
72 156 950
71 817 540
69 460 801
Avkastning på eget kapital (ROE), % 1)
11,4
13,3
17,0
10,9
6,7
Avkastning på totalt kapital (ROA), % 1)
0,63
0,67
0,82
0,61
0,42
K/I-tal 1)
0,58
0,61
0,56
0,66
0,71
Kärnprimärkapitalrelation, CET1  (bankkoncernen), % 
12,0
11,3
10,8
11,2
14,0
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %
13,6
13,0
12,7
13,2
14,0
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), % 
16,6
15,0
14,9
15,6
16,6
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)
3 413 310
3 411 193
3 130 631
2 940 550
3 030 010
Kapitaltäckningsgrad (finans- och försäkringskonglomeratet), %
133,0
135,9
141,5
145,0
126,6
Soliditet, % 1)
6,2
5,8
5,3
5,7
6,6
Koncerntillgångar 1)
2 187 429
2 396 707
2 936 462
2 546 099
2 265 470
Kundtillgångar 1)
13 982 240
13 903 130
13 729 000
15 450 954
10 446 947
Inlåning från allmänheten
4 083 767
4 564 191
5 213 777
4 503 297
4 465 767
Utlåning till allmänheten
7 776 920
7 865 883
7 791 700
7 486 371
6 999 814
*) Utdelningsförslag om 0,82 euro per aktie för räkenskapsåret 2024.
**) Utdelning för 2019 betalades i januari 2021.
1) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte definierats i
regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de
finansiella rapporternas användare.
Nyckeltal
(1 000 euro om inte annat anges)
2024
2023
2022
2021
2020
Premieinkomst före återförsäkrarens andel (Aktia Livförsäkring Ab) 1)
211 432
149 903
142 189
152 696
106 161
Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab) 1)
139,9
111,3
108,0
98,9
73,9
Solvensgrad (Aktia Livförsärking Ab), %
184,6
191,7
243,5
224,7
145,9
Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)
174 000
180 070
183 180
244 690
159 070
Placeringar till verkligt värde (Aktia Livförsäkring Ab) 1)
1 795 084
1 597 132
1 474 397
1 693 406
1 515 218
Skulder från försäkringsavtal 1)
446 027
475 325
491 554
650 850
441 005
Skulder från investeringsavtal 1)
1 245 351
1 053 639
928 426
1 047 868
969 814
Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal
846
855
911
862
806
Koncernens personal (heltidsresurser), vid räkenskapsperiodens utgång
847
833
891
854
830
Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster:
Jämförbart K/I -tal 2)
0,56
0,61
0,56
0,65
0,71
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro 2)
1,37
1,15
1,38
0,99
0,61
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), % 2)
15,0
13,6
17,2
11,2
6,7
1) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte definierats i
regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de
finansiella rapporternas användare.
2) Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den
löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. De jämförelsestörande posterna räknas upp i tabellen under koncernens resultaträkning och totalresultat.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Beräkningsgrunder
Resultat per aktie (EPS), euro
Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp /
Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden
Totalresultat per aktie, euro
Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank
Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden
Eget kapital per aktie (NAV), euro
Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid
räkenskapsperiodens utgång 
Avkastning på eget kapital (ROE), %
Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i
genomsnitt x 100
Avkastning på totalt kapital (ROA), %
Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100
K/I-tal
Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter
Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), %
Kärnprimärkapital / Riskvägda förbindelser x 100
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %
Primärkapital / Riskvägda förbindelser x 100
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %
Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda förbindelser x 100
Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning.
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)
Summa tillgångar i balansräkningen jämte förbindelser utanför balansen inklusive
derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravförordning.
Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s
kapitalkravförordning. 
Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet)
Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar
och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel
(kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100
Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och
försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning.
Soliditet, %
Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i
genomsnitt x 100
Koncerntillgångar
Bankkoncernens likviditetsportfölj samt livförsäkringsbolagets placeringsportfölj
Kundtillgångar
Förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltade tillgångar i Aktia Fondbolag, Aktia
Banks privatbanksverksamhet och Aktia Livförsäkring
Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab)
(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x
100
Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att
täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas provisioner.
Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %
Medräkningsbart kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100
Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)
Differensen mellan tillgångar och skulder (Tier II kapitallånet beaktas endast till
högst 50 % av SCR)
Alternativa nyckeltal (APM)
Aktia följer europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer
gällande alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM). De
alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare
användbar information till de finansiella rapporternas användare. Aktia presenterar
ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är
exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande
verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och
avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande
nedskrivning av tillgångar.
Hållbarhetsrapport
E1 Klimatförändringar
E2 Föroreningar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 Den egna arbetskraften
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S4 Konsumenter och slutanvändare
G1 Ansvarsfullt företagande
EU taxonomitabeller
Hållbarhetsrapport
Allmän information
ESRS 2 Allmänna
upplysningar
Aktias vision är att vara den ledande
kapitalförvaltarbanken och vi strävar efter
framgång baserat på hållbarhet. Vår
verksamhet baserar sig på våra värderingar
Modigt, Kunnigt och Tillsammans.
Allmän grund för utarbetandet av
hållbarhetsförklaringarna
Aktia är en finländsk koncern med verksamhet inom
kapitalförvaltning, bankverksamhet och livförsäkring som
har skapat välstånd och välfärd generation efter
generation under 200 år. Vi tillhandahåller våra kunder
digitala tjänster i ett flertal kanaler och ger personlig
service på våra verksamhetsställen i Helsingfors-, Åbo-,
Tammerfors-, Vasa-, Uleåborg-, och Kuopioregionerna.
Vår prisbelönta kapitalförvaltningsverksamhet säljer
placeringsfonder även internationellt.
Hållbarhetsrapporten omfattar hela koncernen och
redovisningsperioden är densamma som för den finansiella
rapporteringen, 1 januari–31 december om inte annat
anges. Hållbarhetsförklaringen omfattar värdekedjan i
tidigare och senare led som bedöms vara väsentliga och
presenteras senare i avsnittet Strategi, affärsmodell och
värdekedja. Aktia har inte använt sig av möjligheten att
utelämna en specifik uppgift som motsvarar immateriella
rättigheter, know-how eller resultat av innovation och har
inte heller lämnat bort förestående utveckling eller frågor
som är under förhandling.
Aktia Bank Abp är det finländska moderbolaget i
koncernen och är noterat på Nasdaq Helsinki Oy. Aktias
huvudkontor ligger i Helsingfors, Finland. Aktias
viktigaste dotterbolag är de helägda dotterbolagen Aktia
Livförsäkring Ab och Aktia Fondbolag Ab.
Aktias hållbarhetsrapport är uppgjord enligt
bokföringslagen samt de specifika europeiska
hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) och EU
Taxonomin. Tidshorisonterna som tillämpats är förenliga
med bokföringslagen, om inget annat anges. Det är första
året som Aktia rapporterar enligt väsentliga ESRS.
Därmed presenteras inte heller några justeringar till
tidigare års rapportering.
Upplysningar med avseende på
särskilda omständigheter
Aktias hållbarhetsrapport följer även relevanta krav enligt
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) och
GHG-protokollet. Aktias utsläpp har beräknats enligt
GHG-protokollet. Utsläppen inom Scope 3 kategori 15 har
redovisats enligt PCAF-metodik som redovisas under
standarden E1 Klimatförändringar.
Uppskattningar och källor till uppskattningar som
kommer från vår värdekedja är relaterade till
utsläppsdata och beräkningar avseende vår egen
verksamhet och de behandlas separat i avsnittet ESRS E1
Klimatförändringar. 
Beskrivning av arbetsgången för att
fastställa och bedöma väsentliga
konsekvenser, risker och möjligheter
De väsentliga standarderna är identifierade med hjälp av
en datadriven modell som kvantifierat Aktias största
exponeringar och konsekvenser. Den dubbla
väsentlighetsanalysen, väsentlighetsstandarderna och de
relevanta konsekvenserna, riskerna och möjligheterna har
godkänts av ledningsgruppen och har behandlats av
revisionsutskottet.
På grund av Aktias verksamhetskaraktär, framför allt
inom kapitalförvaltningsverksamheten, har Aktia en
betydande indirekt exponering mot flera olika branscher
genom de placeringar som görs och de väsentliga
konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till
dem.
Kapitalförvaltning är ett av Aktias tre affärssegment. Med
kapitalförvaltning avses hanteringen av kundtillgångar.
Aktia utövar även annan typs placeringsverksamhet som
t.ex. placering av Aktias egna tillgångar. Aktias policyer,
åtgärder och målsättningar omfattar all
placeringsverksamhet i koncernen (inklusive
kapitalförvaltning) och därmed används den termen i
denna rapport då Aktia beskriver dem. Det är specifikt via
kapitalförvaltningen som Aktia identifierat flera ESRS
standarder som väsentliga för Aktia. Detta framkommer
även i samband med de olika standarderna i denna
rapport.
Aktia slutförde sin dubbla väsentlighetsanalys (”DMA”)
med hjälp av en extern konsult och deras analysverktyg
och databas. Analysverktyget bedömer finansiell och
konsekventiell väsentlighet i flera dimensioner, inklusive
bolagets produkt- och tjänsteportfölj, geografisk närvaro
och andra faktorer som samstämmer med bolagets
förmåga att hantera viktiga hållbarhetsfrågor.
För att utföra den dubbla väsentlighetsanalysen
levererade Aktia följande data till konsulten 31.1.2023,
Aktias låneportfölj (bostads-, företags- och
konsumtionslån), Aktias fondportfölj (exklusive
Treasury), vissa ESG-relaterade Key Performance
Indicators (KPI:er) samt Aktias omsättningsfördelning per
affärssegment.
Analysverktyget beaktar följande aspekter när
väsentligheten bedöms:
Bedömning på företagsnivå: innebär att vi har
identifierat produktkategorier som är relevanta för
Aktias affärssegment.
Geografi: Bedömningen har beaktat de geografiska
områdena för Aktias verksamheter. Aktias egen
verksamhet och låneaktiviteter är baserade i Finland
medan placeringsaktiviteterna är globala.
Specifika datapunkter: Aktia har försett konsulten
med specifika KPI:er inom hållbarhet (relaterade till
utsläpp, energi, sociala aspekter och
förvaltningsaspekter) som har bedömts som en del av
den dubbla väsentlighetsanalysen.
Bedömning på produktnivå: konsultens analysverktyg
omfattar bedömning av olika produktkategoriers
konsekvenser på ESG-faktorer. Bedömningen på
produktnivå har använts i Aktias dubbla
väsentlighetsanalys vid bedömningen av Aktias
konsekvenser.
För varje bedömning på produktnivå beräknas en
väsentlighetspoäng som grundar sig på fyra faktorer:
Skala: hur svår den negativa konsekvensen är eller hur
fördelaktig den positiva konsekvensen är för
människorna eller miljön. Skalan bedöms från 1 (mycket
låg: försumbar skada på individer, lätt obehag eller
olägenhet) till 4 (hög: stor skada på individer och
livskvalitet).
Omfattning: hur utbredda de negativa eller positiva
konsekvenserna är. Omfattningen bedöms från 1
(mycket låg: lokal omfattning, påverkar endast ett litet,
specifikt område eller en handfull individer) till 4 (högt:
utbredd omfattning, påverkar ett stort område eller ett
stort antal individer, vars konsekvenser märks över
flera regioner eller samhällen).
Oåterkallighet: huruvida och i hur hög grad de
negativa konsekvenserna kan åtgärdas, dvs. att miljön
eller de påverkade individerna kan återställas till sitt
tidigare tillstånd. Oåterkalligheten bedöms från 1
(mycket låg: helt eller nästan helt återställbar, där
miljön eller drabbade individer kan återställas till sitt
tidigare tillstånd med minimal ansträngning eller
resurser) till 4 (hög: liten eller ingen möjlighet att
återställa miljön eller drabbade individer till sitt tidigare
tillstånd inom en rimlig tidsram, trots betydande
ansträngningar eller resurser).
Sannolikhet: för inträffande bedöms från 1 (mycket
låg: knapp sannolikhet, dvs. < 5 %) till 4 (hög: från
sannolikt till nästan säkert, dvs. sannolikheten är
> 50 %).
Utöver den datadrivna analysen genomförde Aktia en
intressentundersökning för att sammanställa insikter från
relevanta intressenter och säkerställa en helhetssyn av
vad som anses vara väsentligt för Aktia.
Följande intressenter och deras synpunkter inkluderades
i den dubbla väsentlighetsanalysen:
egna anställda (interna intressenter)
leverantörer (i tidigare led)
investerare och aktieägare (i senare led)
privat- och företagskunder samt institutionella kunder
(i senare led)
finansiärer (i tidigare och senare led)
Samhällen och icke-statliga organisationer
Aktias verksamhet som ett finansinstitut medför att
många av de identifierade konsekvenserna, riskerna och
möjligheterna (IRO:erna) sker i de senare leden i Aktias
värdekedja. 
Aktia har inkluderat och bedömt alla ESRS-frågor i den
dubbla väsentlighetsanalysen. Dock ansågs kategorierna
E3 Vattenresurser och marina resurser samt S3
Påverkade samhällen vara icke-väsentliga frågor för
Aktias verksamhet.
Varje standards konsekvenser, risker och möjligheter
presenteras mer i detalj inom varje ESRS-avsnitt i denna
hållbarhetsrapport.
Finansiell och
Positiv konsekvens Negativ konsekvens Positiv och negativ konsekvens
Konsekventiell väsentlighet
Hög
Miljö
Miljö
E4: Klimatförändringar           
E1: Begränsning av
klimatförändringar
E1: Energi
Medium
Miljö
Samhälle
Förvaltning
Miljö
Samhälle
E2: Förorening av luft
S4: Personlig integritet                           
G1: Skydd för visselblåsare
E1: Begränsning av
klimatförändringar
S1: Balans mellan
arbete och privatliv 
E4: Klimatförändringar                 
S1: Personlig integritet                                 
G1: Företagskultur
E5: Resursinflöden, inklusive
resursanvändning
S1: Jämställdhet och lika
lön för likvärdigt arbete
E5: Resursutflöden
och avfall
S2: Hälsa och säkerhet
G1: Korruption och mutor
S1: Utbildning och
kompetensutveckling
E2: Förorening av
vatten och mark
S4: En persons säkerhet
S1: Arbetstid                                     
E4: Förorening                             
S1: Åtgärder mot våld och
trakasserier på arbetsplatsen
S1: Hälsa och säkerhet
S4: Tillgång till
(kvalitets)information
S1: Mångfald
S4: Icke-diskriminering                     
S4: Tillgång till varor
och tjänster   
S4: Ansvarsfulla
marknadsföringsmetoder
Låg / oväsentligt
77 hållbarhetsfrågor är oväsentligt
Miljö
Samhälle
E1: Energi
S1: Balans mellan arbete
och privatliv 
E5: Resursinflöden, inklusive
resursanvändning
S1: Hälsa och säkerhet
S4: Personlig integritet                           
Låg / oväsentligt
Medium
Hög
Finansiell väsentlighet
Konsekvenserna av Aktias
handlingar på människor
och planeten.
Hur hållbarhetsfrågor påverkar
Aktias finansiella resultat och
framtida lönsamhet.
konsekventiell
väsentlighet
Aktias väsentliga ESRS-standarder:
ESRS 2 Allmänna upplysningar
E1 Klimatförändringar
E2 Föroreningar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 Den egna arbetskraften
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S4 Konsumenter och slutanvändare
G1 Ansvarsfullt företagande
Aktia har 28 väsentliga
hållbarhetsfrågor, som presenteras i bilden:
Förvaltnings-, lednings- och
Aktia Bank Abp:s förvaltningsstruktur
Aktieägarnas
nomineringskommitté
Bolagsstämman
Extern
revision
Aktia_AR24_elements_84.svg
Aktia_AR24_elements_76.svg
Styrelsen
Riskutskottet
Kompensations- och corp.
governanceutskottet
Revisionsutskottet
Risk-
kontroll
Compliance
Verkställande direktör
Ledningsgruppen
Intern
revision
tillsynsorganens roll
Styrelsen för Aktia Bank Abp övervakar att Aktia leds
effektivt och följer god affärssed i enlighet med
bestämmelserna i gällande lagstiftning och bankens
bolagsordning. Styrelsen godkänner bankens
affärsstrategi, strategiska mål, riskstrategi och system för
ledning och styrning samt övervakar och kontrollerar
dem. Styrelsen godkänner nya eller uppdaterade
hållbarhetsrelaterade policyer och hållbarhetsprogram
samt klimatstrategiuppdateringar. Beroende på ärende
ska de även godkännas av styrelserna för relevanta
dotterbolag inom koncernen. Styrelsen utser även Aktia
Bank Abp:s verkställande direktör.
Styrelsens sammansättning och mångfald
I enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen
omfattar Aktias styrelse minst fem (5) och högst tolv (12)
ordinarie ledamöter. 
Styrelsen ska vara sammansatt på ett sätt som tar
hänsyn till bolagets affärsverksamhet, utvecklingsskede
och övriga omständigheter; mångfald och bredd är
nyckeln till ledamöternas expertisområden, erfarenhet
och bakgrund i allmänhet samt regional och språklig
förankring samt en jämn könsfördelning ska eftersträvas.
Styrelsen ska vara erfaren inom bankverksamhet och
riskhantering, vilka inkluderar relevanta konsekvenser,
risker och möjligheter relaterade till verksamheten.
Styrelsens expertis och erfarenhet bedöms kollektivt.
Förberedandet av styrelsenomineringar grundar sig på en
övergripande bedömning av styrelsens expertisprofil.
Styrelsen har godkänt riktlinjer för mångfald i syfte att
säkerställa att styrelsen som helhet har den expertis och
den mångfald som krävs för att säkerställa en sund
styrelsekultur, att bibehålla aktieägarvärdet genom
effektiv kontroll av verksamheten och att öka
aktieägarvärdet genom insikter och strategiskt tänkande.
Styrelsen består av nio ledamöter. Bolagets riktlinjer
gällande styrelsens mångfald har beaktats i styrelsens
sammansättning. Andelen kvinnliga styrelseledamöter är
33 %.
Styrelseledamöternas oberoende
Ingen av styrelseledamöterna var eller är anställd i
bolaget. Enligt styrelsens utvärdering var samtliga
styrelseledamöter i Aktia under 2024 på det sätt som
avses i Bolagsstyrningskoden 2025, oberoende i
förhållande till Aktia. Enligt styrelsens utvärdering var
och är samtliga styrelseledamöter, med undantag av
Matts Rosenberg, oberoende i förhållande till betydande
aktieägare i bolaget (innehav minst tio procent av det
totala antalet aktier eller röster). Matts Rosenberg är
styrelsens ordförande i RG Partners Oy, som är Aktia
Banks största aktieägare (10,13 %). Rosenberg är också
verkställande direktör i Rettig Oy Ab, som är största
aktieägaren i RG Partners Oy.
Styrelsens uppgifter och
styrelseutskottens ansvar
Styrelsen har den högsta verkställande makten gällande
hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsfrågorna presenteras
regelbundet till styrelsen och de viktigaste besluten
fattas av styrelsen. Genom regelbundna rapporter från
Aktias verkställande direktör, ledningen och
hållbarhetsspecialister håller sig styrelsen medvetna om
konsekvenserna, riskerna och möjligheterna som
definieras i den dubbla väsentlighetsanalysen och deras
betydelse för Aktias strategi. Dessutom har revisorer
hållit flera samtal om nya hållbarhetsrapporteringskrav
och externa rådgivare har arrangerat
informationstillfällen för styrelsen och ledningsgruppen,
senast om ändringar i bokföringslagen, ESRS och deras
tillämpning.
Utöver vissa uppgifter som styrelsen ger sina ledamöter i
specifika fall har styrelseledamöterna inga personliga
uppgifter relaterade till bolagets förvaltning. Styrelsen
har inrättat tre separata utskott som behandlar frågor
relaterade till riskhantering, revision och hållbarhet samt
ersättningar och bolagsstyrning. Arbetsordningen som
styrelsen tagit i bruk definierar närmare styrelsens och
dess utskotts allmänna uppgifter, mötesordningar,
mötesprotokoll, ordinarie mötesverksamhet, förberedelse
och presentation av ärenden som ska behandlas vid
styrelsemöten samt rutiner för den operativa ledningens
rapportering till styrelsen.
På styrelsenivå övervakar revisionsutskottet ESG-
utvecklingen, hållbarhetsprogrammets framsteg samt
konsekvenser, risker och möjligheter.
Revisionsutskottets ledamöter:
Sari Pohjonen (ordförande)
Ann Grevelius
Matts Rosenberg
Johannes Schulman
Revisionsutskottet säkerställer den finansiella
rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt en
ändamålsenlig organisation för intern kontroll och
internrevision. Revisionsutskottet förbereder ärenden
som ska beslutas av styrelsen för de finansiella
rapporterna, hållbarhetsrapporten och delårsrapporterna.
Utskottet förbereder bestämmelserna för intern revision
och koncernens plan för intern revision. Utskottet får
rapporterna som upprättats av den externa revisorn samt
av den interna revisionsfunktionen och bedömer
tillräckligheten i den övriga interna rapporteringen.
Revisionsutskottet bedömer revisorns eller
revisionssamfundets oberoende och särskilt
tillhandahållandet av underordnade tjänster.
Riskutskottet förbereder frågor gällande risktagande och
riskhantering inklusive hållbarhetsrelaterade risker.
Dessutom hanterar utskottet de viktigaste riskrelaterade
processerna för kapital och likviditet, den interna
kapitalutvärderingsprocessen (ICAAP) och den interna
likviditetsutvärderingsprocessen (ILAAP) samt
förbereder riskrelaterade frågor för styrelsen att besluta
om. Utskottet förbereder beslut för årsplanen och
processerna för funktionerna riskkontroll och compliance
för att anpassas av styrelsen och får rapporterna som
funktionerna riskkontroll och compliance levererar.
Utskottet för ersättningar och bolagsstyrning förbereder
och lägger fram förslag för styrelsebeslut gällande
koncernens ersättningspolicy och -rapport, samt mera
ingående gällande ledningsgruppens ersättningar och
incitamentprogram samt bedömer dessa. Utskottet
förbereder och hanterar även ärenden som gäller
utvecklingen av koncernens administrations- och
bolagsstyrningssystem.
Verkställande direktören och ledningsgruppen
Den verkställande direktören är ansvarig för det dagliga
operativa arbete. Den verkställande direktören ska arbeta
i enlighet med styrelsens riktlinjer. Den verkställande
direktören förbereder ärenden för styrelsen och
verkställer styrelsens beslut. Ledningsgruppen arbetar
tillsammans med den verkställande direktören i det
dagliga operativa arbetet.
Ledningsgruppen diskuterar och övervakar
genomförandet av Aktias strategi och dess
resultatutveckling, följer upp resultatet för betydande
projekt och hur fastställda mål uppnås. Ledningsgruppen
har ingen formell bolagsrättslig ställning.
Ledningsgruppen består av den verkställande direktören
(ordförande) och direktörerna för segmenten och övriga
koncernfunktioner enligt styrelsens beslut.
Ledningsgruppens ledamöter rapporterar till den
verkställande direktören.
Relevanta konsekvenser, risker och möjligheter samt dess
hantering, kontroll och uppföljning är fördelade mellan
ledningsgruppsmedlemmarna enligt deras respektive
ansvarsområden.
Intern kontroll och riskhantering inom Aktia
Den interna kontrollen ska säkerställa att Aktias
verksamhet följer tillämpliga regelverk och de operativa
riktlinjer som antagits av styrelsen. I Aktia kallas metoden
för ”De tre försvarslinjerna” och tillämpas på den interna
kontrollen och riskhanteringen. Den interna kontrollen
implementeras därmed inom organisationens alla nivåer.
Till Aktia Bank Abp:s styrelses uppgifter hör att
säkerställa att den interna kontrollen fungerar och är
ändamålsenligt organiserad.
Den första försvarslinjen omfattar den operativa
linjeorganisationen, det vill säga affärsverksamheten och
dess stödtjänster, som äger alla risker i sin verksamhet
och därmed ansvarar för den interna kontrollen och
riskhanteringen. Utöver de finansiella
rapporteringsprocesserna säkerställs en funktionerande
intern kontroll inom Aktia av riskkontrollfunktionen,
compliancefunktionen och inom Aktia Livförsäkring Ab av
den oberoende aktuariefunktionen samt inom Aktia
Fondbolag Ab av en oberoende riskhanteringsfunktion i
den andra försvarslinjen och av den interna revisionen i
den tredje försvarslinjen. Alla dessa funktioner fungerar
oberoende av den operativa verksamheten. Riskkontroll-
och compliancefunktionerna samt den interna revisionen
rapporterar direkt till koncernens styrelse och styrelserna
för koncernens reglerade dotterbolag. Dessutom
rapporterar den oberoende aktuariefunktionen till Aktia
Livförsäkring Ab:s styrelse och den oberoende
riskhanteringsfunktionen rapporterar till Aktia Fondbolag
Ab:s styrelse.
Styrelsen bestämmer riktlinjer, instruktioner,
riskstrategier och riskaptit inom koncernen och upprättar
därmed ett ramverk för riskhantering inom koncernen.
Styrelsen ansvarar för att riskhanteringen bedrivs på ett
ändamålsenligt, effektivt och ansvarsfullt sätt och att
Aktia har arbetsmetoder som garanterar att Aktias
affärsverksamhet är i enlighet med lagen.
Riskkontrollfunktionen
Aktia har en riskkontrollfunktion som är oberoende av
den operativa verksamheten och bedömer
riskhanteringen inom koncernen och dess dotterbolag
samt rapporterar risker till ledningen och styrelsen.
Funktionen övervakar att ändamålsenlig mätning,
analyser och uppföljning av risker existerar inom
koncernens alla verksamhetsområden och gör en
bedömning av koncernens helhetsriskposition i
förhållande till strategierna och riskaptiten, som antagits
av styrelsen. I dotterbolagens riskkontroll beaktas varje
dotterbolags särdrag och den specifika regleringen i
deras verksamhet. Riskkontrollfunktionen styrs av
principer samt av en årsplan för funktionen, vilka årligen
fastställs av styrelsen.
Compliancefunktionen
Aktias compliancefunktion är en från affärsverksamheten
oberoende enhet. Compliancefunktionen utför
rådgivnings-, tillsyns- och rapporteringsuppgifter med
syfte att säkerställa regelefterlevnad med tillämpligt
kundskydd, dataskydd, marknadsbeteende, tillstånd och
tillsyn samt föreskrifter mot penningtvätt.
Compliancefunktionen stöder Aktias operativa aktiviteter
och ansvarar för övervakningen av att dessa aktiviteter
utförs i enlighet med tillämplig lagstiftning.
Compliancefunktionen styrs av principer samt av en
årsplan för funktionen, vilka årligen fastställs av styrelsen.
Intern revision
Aktias funktion för intern revision är en från
affärsverksamheten oberoende enhet. Den granskar
tillräckligheten och effektiviteten hos det interna
övervakningssystemet samt kvaliteten på utfört arbete
och främjar därigenom (genom att ta upp observerade
brister och potentiella utvecklingsområden) förändringar
som behövs.
Koncernstyrelsen fattar varje år beslut om principerna för
den interna revisionens verksamhet och koncernens
internrevisionsplan. Intern revision rapporterar sina
viktigaste observationer, uppföljningen av åtgärder samt
genomförandet av revisionsplanen direkt till Aktias
styrelse och dess revisionsutskott.
Den interna revisionen bedriver sin verksamhet i enlighet
med det internationella ramverket för utövande av
internrevisionsyrket, inklusive definitionen av intern
revision, den yrkesetiska koden och riktlinjer för
yrkesmässig intern revision. Därtill följs övrig lagstiftning
och andra myndighetsdirektiv gällande branschen.
Information som lämnas till och
hållbarhetsfrågor som behandlas av
företagets förvaltnings-, lednings-
och tillsynsorgan
Hållbarhet, som omfattar både företagsansvar och ESG-
Styrelse
Revisionsutskottet
Verkställande direktör och
Ledningsgruppen
Direktör, koncerntjänster
Hållbarhetsdirektör
ESG Kommittén
Dotterbolagens styrelser
ESG Teamet
integration inom alla affärsområden, sköts på ett
strukturerat sätt inom Aktia. Hållbarhet är integrerat i all
verksamhet inom Aktia och hållbarhetsfrågor är
regelbundet aktuella i ledningsgruppens och styrelsens
dagordning. På styrelsenivå övervakar revisionsutskottet
ESG-utvecklingen och hållbarhetsprogrammets framsteg
samt konsekvenser, risker och möjligheter som de har
definierats i den dubbla väsentlighetsanalysen. Under
2024 utvärderade ledningsgruppen och revisions­
utskottet projektet för att implementera den nya
hållbarhetsförklaringen kvartalsvis och godkände den
dubbla väsentlighetsanalysens resultat, inklusive
väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Varje
väsentlig standard och deras relevanta konsekvenser,
risker och möjligheter presenteras separat inom varje
ESRS-avsnitt i denna hållbarhetsförklaring.   
Inom Aktia förbereds, hanteras och utvecklas ESG-frågor
av Aktias ESG-team som leds av hållbarhetsdirektören.
Utöver tillsynen av hållbarhetsrelaterad utveckling och
ledning, introducerar och implementerar teamet Aktias
hållbarhetsinitiativ. Hållbarhetsdirektören är ansvarig för
hållbarhetsutveckling och mål inom Aktia och sköter
tillsammans med ett hållbarhetsteam och ESG-experter
om Aktias konsekvenser på ekonomin, miljön och
människor samt hållbarhetsrelaterade risker eller
möjligheter som påverkar Aktias affärsverksamhet.
Hållbarhetsdirektören rapporterar till direktören för
koncerntjänster. Dock är ESG-teamet ansvarigt för de
ESG-relaterade frågorna för samtliga koncernaktiviteter.
Ledning, strategier, policyer, mål och resultat av arbetet
med hållbarhet och ESG utvärderas av ledningsgruppen
och styrelsen med regelbundna uppdateringar.
Ledningsgruppen ansvarar också för att övervaka hur
effektiva Aktias hållbarhetsrelaterade processer är.
Hållbarheten inom Aktia grundar sig på vårt kundlöfte
och våra värderingar: Modigt, Kunnigt, Tillsammans.
Hållbarhetsarbetet styrs av koncernens hållbarhets­
program för 2022–2025 och Aktias klimatstrategi som
båda stöder FN:s mål för hållbar utveckling. Klimat­
strategins fokus ligger på långsiktiga klimatmässiga mål
och åtgärder medan hållbarhetsprogrammet är den
kortsiktiga handlingsplanen för att främja hållbarhet
mer allmänt.
Hållbarhetsdirektören leder utvecklingen av Aktias
ansvarsfulla investeringar. ESG-utskottet i Aktias
kapitalförvaltning koordinerar implementeringen av
Aktias ESG-policy, förvaltningspolicy, åtgärder och
initiativ samt ESG-analyser och investeringars
hållbarhetsresultat. ESG-utskottet diskuterar även brott
mot normer och beslutar om hur befintliga
investeringsrekommendationer vid händelse av brott mot
normer ska hanteras. ESG-utskottet består av experter
inom hållbara investeringar och representerar olika
tillgångsklasser och funktioner.
Ansvarsfulla låneaktiviteter utvecklas i samarbete med
bankverksamhetsområdet och det koncernomfattande
ESG-teamet. Efterfrågan på ansvarsfull belånings­
verksamhet växer och vi ser nya affärsmöjligheter som
uppstår inom denna sektor.
Aktia följer internationella bestämmelser och är även en
föregångare som uppmuntrar andra företag att delta i
hållbarhetsinitiativ. Vi strävar efter omfattande öppenhet
både inom Aktias egen verksamhet och i vår
rapportering. Vårt mål är att uppnå minst bransch­
genomsnittet i ESG-poängsättning av MSCI,
Sustainalytics och ISS samt att Aktia har en positiv
nettopåverkan enligt Uprights modell. Aktia har en
uppförandekod som stöder och vägleder de anställda i
deras dagliga arbete. Personalen får även årlig utbildning
om uppförandekoden som en del av en obligatorisk
complianceutbildning.
Integration av hållbarhetsrelaterade
resultat i incitamentssystem
Koncernens incitamentsprogram grundar sig på
styrelsens direktiv om ersättning för personalen
(ersättningspolicy) och beaktar befintliga bestämmelser
samt främjar bra riskhantering. Aktia Bank Abp:s styrelse
är ansvarig för att säkerställa att koncernens
ersättningspolicy, inklusive metoden för att identifiera
risktagare, är konsekvent och korrekt tillämpad på
koncern-, dotterbolags-, enhets-, och individnivå.
Aktias ersättningsprinciper med avseende på
hållbarhet omfattar:
Stöda Aktias möjligheter att locka, rekrytera, utveckla
och bibehålla entusiastiska, kompetenta och
resultatinriktade medarbetare samt stöda mångsidiga
förmågor, samarbete och ledarskap.
Stöda Aktias förmåga att erbjuda ett konkurrenskraftig
och rättvis ersättning till sin personal.
Stöda belöning av framgångsrikt arbete och vägleda
utvecklingen av arbetet i linje med koncernens strategi,
mål, värderingar och långsiktiga intressen.
Stöda sund och effektiv riskhantering som är i linje med
koncernens riskpolicy och riskaptit utan att belöna
överdrivet risktagande samt förhindra
intressekonflikter inom koncernen (till exempel i
förhållande till kunder och fonder).
Stöda jämlik ersättning så att enskilda individers
ersättning avgörs på basen av funktion, mål och
prestation oberoende av kön, ras, etniskt ursprung,
politiska åsikter, sexuell läggning, ålder eller andra
oberoende faktorer.
Stöda ansvarsfull ersättning genom etiska metoder
såsom att satsa på rättvis och transparent ersättning.
Uppmuntra ansvarsfullt beteende genom att ansluta
hållbarhetsrelaterade mål, riskövervägning och
hantering till förmånstagarnas KPI:er. KPI:er relaterade
till hållbarhet vägleder medarbetare att agera på ett
sätt som är gynnsamt för Aktia, kunderna, miljön,
samarbetspartners och för medarbetarna själva.
KPI:er relaterade till hållbarhet som definieras enligt
den anställdes roll kan grunda sig på Aktias
klimatstrategi eller hållbarhetsprogram.
Hållbarhetsfaktorer beaktas i första hand inom
ledningens ersättningar och inom ersättningar till dem
vars hantering av ovan nämnda frågor utgör en
väsentlig del av deras arbetsuppgifter.
HR utvärderar årligen ersättningspolicyn och dess
rutiner. Aktias befintliga ersättningsprogram omfattar
inte klimatförändringskriterier, men
ersättningsprogrammen genomgår en uppdatering som
kommer att omfatta klimatförändringskriterier. 
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet
Avsnitt i hållbarhetsrapport
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning,
strategi och affärsmodell
GOV-1, GOV-2 och GOV-5, SBM-1 Hållbarhetsprogram och
klimatstrategi; S4 Informationssäkerhet och mål; S2
Medarbetare i värdekedjan
b) Att samarbeta med påverkade intressenter i alla
huvudstegen i tillbörlig aktsamhet
SBM-1 Hållbarhetsprogram och klimatstrategi; S4
Informationssäkerhet och mål; S2 Medarbetare i värdekedjan
c) Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser
GOV-1, GOV-2 och GOV-5, SBM-1 Hållbarhetsprogram och
klimatstrategi; S4 Informationssäkerhet och mål; S2
Medarbetare i värdekedjan
d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa
negativa konsekvenser
GOV-1, GOV-2 och GOV-5, SBM-1 Hållbarhetsprogram och
klimatstrategi; S4 Informationssäkerhet och mål; S2
Medarbetare i värdekedjan
e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är
och kommunicera det
GOV-1, GOV-2 och GOV-5, SBM-1 Hållbarhetsprogram och
klimatstrategi; S4 Informationssäkerhet och mål; S2
Medarbetare i värdekedjan
Utvärderingen inkluderar en analys för att se om
ersättningsprogrammet är könsneutralt. Den totala
ersättningen måste vara konkurrenskraftig och
motiverande och den totala ersättningen, åtminstone till
koncernens ledningsgrupp, jämförs med ersättningen
som betalas av andra företag i liknande storlek och av
andra företag inom den finansiella sektorn ungefär
vartannat år.
Förklaring om tillbörlig aktsamhet
De viktigaste aspekterna och stegen i våra processer för
tillbörlig aktsamhet är inbyggda i analyser och
granskningar av hållbara investeringar,
kreditbeslutsprocesser inom bankverksamheten och i
våra risk- och efterlevnadsprocesser samt i
internrevisioner. Dessutom använder vi externa partner
vid behov för att utvärdera specifika affärsområden eller
företag för eventuell finansiering eller investering.
Riskhantering och intern kontroll
över hållbarhetsrapportering
Risker och riskhantering är en del av Aktias affärsmiljö
och verksamhet. De mest centrala riskområdena är
kredit-, ränte-, och likviditetsrisker inom hela koncernen,
ränte- och andra marknadsrisker samt aktuarierisker
inom livförsäkringsverksamheten. Hållbarhetsrisker ingår
i alla riskområden. All verksamhet inom koncernen är
exponerad för affärsrisker och operativa risker.
Styrelsen i Aktia Bank Abp har det slutliga ansvaret för
koncernens riskhantering. Styrelsen hanterar riskaptiten
genom att bekräfta instruktionerna för de viktigaste
riskområdena och affärsenheterna samt allokeringen av
kapital och genom att ge allmänna instruktioner om hur
koncernens riskhantering, interna kontroll och
kapitalhanteringsprocess organiseras. Sedan 2020 har
Aktias ledningsgrupp och styrelse årligen granskat
koncernens hållbarhetsrisker. Styrelsens revisionsutskott
agerar som det högsta styrande organet som övervakar
koncernens ESG-arbete. För mer information om sociala
konsekvenser, risker och möjligheter, se avsnitt S1, S2 och
S4. För mer detaljer om förvaltning, se avsnitt G1.
Utöver dessa allmänna riktlinjer grundar sig Aktias
riskhantering på principen om tre försvarslinjer. Den
första försvarslinjen omfattar den operativa
linjeorganisationen. Den andra försvarslinjen omfattar de
oberoende compliance- och riskkontrollfunktionerna vars
huvuduppgift är att utveckla, upprätthålla och övervaka
de allmänna riktlinjerna och ramverket för riskhantering
samt kontinuerligt övervaka de väsentliga riskernas
utveckling. Den tredje försvarslinjen omfattar intern
revision, en enhet som är separat och oberoende av
övriga funktioner och vars uppgift är att säkerställa att
den interna kontrollen och riskhanteringen är
ändamålsenligt organiserande.
Aktia strävar efter att följa Europeiska centralbankens
(ECB) guide om klimat- och miljörisker samt Europeiska
bankmyndighetens (EBA) diskussionsunderlag om ESG-
risker. ESG-risker utgör en del av Aktias
riskhanteringspolicy och Aktia strävar efter att utveckla
sina strategiska processer och riskhanteringsprocesser
för att beakta klimatförändringar på ett mer övergripande
sätt. ESG-risker har inkluderats i Aktias årliga ICAAP-
riskbedömning och man har arbetat med en ESG-modell
som en del av Aktia Livförsäkring Ab:s risk- och
solvensbedömning.
Aktia bedömer årligen klimatrisker på kort, medellång och
lång sikt, vilket innebär att riskerna utvärderas varje år
för den aktuella strategiperioden (1–5 år), en period på
5–10 år samt för en period på 10–30 år. Syftet med att
identifiera och bedöma riskerna är att göra det möjligt att
kontrollera och minimera klimatrisker i affärsmiljön.
Klimatrisker kan påverka investeringskedjan och övriga
affärsområden inom Aktia. Riskerna kan också bli
konkreta genom leverantörskedjan eller på grund av
förändringar i kundbeteende. Riskerna kan omfatta
ekonomiska konsekvenser eller påverka
marknadsutvecklingen, vilket kan leda till ryktesrisk eller
bristande trovärdighet för Aktia.
För låneverksamhet tas Aktias policy för
kreditriskhantering och kreditriskstrategi samt Aktias
klimatstrategi och -policy i beaktande, enligt vilka vi
strävar efter att förstå de risker och möjligheter som finns
i företagens affärsverksamhet och branscher när
klimatförändringar är föreliggande.
Portföljförvaltarna på Aktias kapitalförvaltning tar hänsyn
till ESG-risker och -möjligheter samt de huvudsakliga
negativa konsekvenserna (PAI) i
investeringsbeslutsprocessen. De huvudsakliga negativa
konsekvenserna (PAI) och investeringarnas negativa
konsekvenser på hållbarhetsfaktorer betraktas som en
del av fondernas investeringsprocess. För att stöda vår
portföljförvaltning används både vår egen såväl som en
extern ESG-analys som tagits fram av noggrant utvalda
tjänsteleverantörer. Aktia använder till exempel externa
tjänsteleverantörers företagsspecifika ESG-bedömningar
och analyser samt klimatriskanalys. Som en del av
klimatriskanalysen utförs en scenarioanalys för våra
fonder i enlighet med de olika
klimatuppvärmningsscenarierna minst två gånger per år.
Aktia bedömer också hur väl vår placeringsportfölj är i
linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala
uppvärmningen till 1,5 grader. Med verktyget bedömer vi
även koldioxidavtryck (scope 1, 2 och 3),
koldioxidintensitet, omställningsrisker och fysiska risker
för både kapitalförvaltningen och för våra egna
placeringsportföljer. Resultaten rapporteras som en del
av ”Översikt över ansvarsfullt investerande” som
publiceras två gånger per år och fondernas ESG-
rapporter som publiceras kvartalsvis. Portföljförvaltarna
tar övervakningsresultaten i beaktande som en del av
portföljförvaltningen. Om en förhöjd koldioxidrisk eller
brister i att sätta klimatmål identifieras för
investeringsobjekten, kan portföljförvaltare inleda aktivt
ägande och kontakter med portföljbolagen.
Aktia deltar i den rådgivande kommittén för projektet
ASCOR (Assessing Sovereign Climate-Related
Opportunities and Risks). Projektets mål är att skapa
praktiska verktyg som hjälper placerare att bedöma
staters klimatrelaterade risker och möjligheter. Projektet
är det första offentliga investeringsramverket för att
bedöma emittenter av statsobligationer med avseende på
klimatförändringar. ASCOR har varit ett samarbete mellan
slutplacerare och kapitalförvaltare, som understötts av
internationella investerarnätverk för att implementera
finansiell väsentlig information om klimatförändringar vid
placering i statsobligationer. Verktyget består av tre
områden: utsläppsbanor, klimatpolitik och
klimatfinansiering.
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Aktias mål är att möjliggöra hållbart välstånd och vill vara
en pålitlig partner som systematiskt utvecklar
hållbarhetsfrågor inom vår bransch och verksamhet. Vi
tänker framåt för en hållbar framtid och arbetar för
koldioxidneutralitet. Dessutom erbjuder vi betydelsefullt
arbete för kunniga medarbetare och tar hand om vår
personal.
Den nuvarande strategin sträcker sig till 2025 och stöder
Aktias tillväxtmål samt styr företaget mot vår vision om
att vara ”Den ledande kapitalförvaltarbanken”. Vår
tillväxtstrategi bygger på att erbjuda omfattande tjänster
inom förmögenhetsförvaltning genom ett nära samarbete
mellan Aktias tre affärsområden. Ett starkt fokus på
kapitalförvaltning är central i all affärsverksamhet inom
Aktia.
I början av 2024 förtydligade Aktia sina strategiska
prioriteringar. Den viktigaste förändringen var att lägga
till en ”effektfull medarbetarupplevelse” som en av de
strategiska prioriteringarna. Aktia ser hållbara
investeringar, finansiering och aktiviteter som drivkrafter
för långsiktig lönsam tillväxt. En växande förmögenhet
tillsammans med ekonomisk osäkerhet kommer troligtvis
att öka efterfrågan på finansiella rådgivningstjänster. Nya
verksamhetssätt och ökade kundförväntningar
understryker vikten av en utmärkt kundupplevelse.
Aktias strategi fokuserar på fyra strategiska
prioriteringar:
1. Utmärkt kundupplevelse
Aktia ser kundupplevelsen som en viktig drivkraft för
tillväxten. Aktia lägger vikt på kundförståelsen och
utveckling av servicemodeller som betonar
helhetslösningar och stöder samarbetet mellan olika
affärsområden för att skapa en utmärkt kundupplevelse.
2. Effektfull medarbetarupplevelse
Medarbetarnas välbefinnande är en förutsättning för hela
kapitalförvaltarbankens framgång och också för en
utmärkt kundupplevelse. Vi utvecklar hela tiden vår
effektfulla medarbetarupplevelse. Personalen är vår
viktigaste resurs.
3. Bästa kapitalförvaltaren
Aktias mål är att vara förstahandsvalet för privat- och
institutionskunder i Finland. Ett brett produktutbud,
spetskompetens inom portföljförvaltning samt högklassig
privatbanksverksamhet står i centrum för Aktias
kapitalförvaltning. En central del av utvecklingen av
kapitalförvaltningen har varit att framgångsrikt integrera
Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet.
4. Tillväxt genom kunder som vill öka sin förmögenhet
Aktia söker tillväxt särskilt genom kunder som vill öka sin
förmögenhet, och erbjuder ansvarsfull och heltäckande
rådgivning inom kapitalförvaltning med ett brett utbud av
bank-, kapitalförvaltnings- och livförsäkringstjänster. En
effektivare korsförsäljning av produkter och tjänster inom
olika affärsområden utgör en väsentlig del av helheten. I
företagsbanksverksamheten söker Aktia tillväxt i
synnerhet inom medelstora företag.
Hållbarhetsarbetet styrs av koncernens
hållbarhetsprogram och Aktias klimatstrategi som båda
stöder FN:s mål för hållbar utveckling. Klimatstrategins
fokus ligger på långsiktiga klimatmässiga mål och
åtgärder medan hållbarhetsprogrammet är den
kortsiktiga handlingsplanen för att främja hållbarhet
mer allmänt.
Aktias hållbarhetsprogram uppdaterades 2022 och är i
linje med företagets strategi och dess tidsplan.
Hållbarhetsprogrammet vägleder Aktias
hållbarhetsarbete för åren 2022–2025.
Hållbarhetsprogrammet är indelat i fyra teman: principer
om styrning, förmögenhet, planeten och människor.
Aktia övervakar och utvecklar kontinuerligt varje aspekt
av vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Medan vi
arbetar för att minska vår verksamhets klimatavtryck och
vidtar åtgärder för att upprätthålla och förbättra
arbetsvälmåendet är vi medvetna om att de flesta av våra
konsekvenser – ekonomiska, miljömässiga och sociala –
uppkommer genom förvaltade tillgångar och placeringar.
Därför har vi ytterligare förstärkt vårt fokus på aktivt
förvaltarskap i våra placeringar.
Gällande framsteg för de ESRS-specifika konsekvenserna,
riskerna och möjligheterna i vårt hållbarhetsprogram, se
respektive standard och avsnitt i denna
hållbarhetsrapport.
Väsentliga konsekvenser, risker och
möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Aktias hållbarhetsprogram 2022–2025 och klimatstrategi
anger de hållbarhetsrelaterade målen för våra affärs­
enheter, egen verksamhet och mer omfattande
värdekedjekonsekvenser. Gällande ESRS-specifika
konsekvenser, risker och möjligheter samt framstegen i
vårt hållbarhetsprogram, se respektive standard och
avsnitt i hållbarhetsrapporten. För mer information om
klimatstrategin, se avsnittet E1 Klimatförändringar.
Aktias värdekedja och viktigaste intressenter presenteras
mer detaljerat tidigare i hållbarhetsrapporten, se avsnitt
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter. Dessutom
utgjorde den tidigare väsentlighetsanalysen (utförd
2020) en grund för att förstå Aktias relevanta
intressenter. De flesta teman som identifierades i den
tidigare utförda väsentlighetsanalysen har också
identifierats som väsentliga i den dubbla
väsentlighetsanalysen, såsom kund- och
medarbetarupplevelse, mångfald, jämställdhet och
inkludering, klimat, affärsetik och informationssäkerhet.
Aktias hållbarhetsprogram 2022–2025
Hållbarhetstema
Välstånd
Medarbetare
Förvaltning
Miljö
Fokusområde
Kundupplevelse
Ansvarsfullt placerande
Ansvarsfull långivning
Övergripande förståelse av kundens behov
Gott ledarskap
Medarbetarupplevelse
DEI (mångfald, jämställdhet och inkludering)
Transparens (i verksamheten och rapporteringen)
Affärsetik
Informationssäkerhet
Klimatstrategi
Minimering av det egna miljöavtrycket
Mål för 2025 (KPI)
Nivå i T-medias Luottamus & maine-undersökning
minst 3,50
Öka andelen kundtillgångar som klassificerats enligt
Artikel 8/9
Öka andelen ansvarsfulla lån
En förmögenhetsplan har gjorts upp för 90 % av de
kunder som beviljats bostadslån
Siqni Flame-index 80
eNPS (Employee Net Promoter Score) som mäter
hur sannolikt medarbetarna skulle rekommendera
sin arbetsgivare 20
SHE Index 85
Uppnå minst branschgenomsnittet inom olika ESG
klassificeringar:
MSCI
Sustainalytics
ISS
Aktia Banks nettopåverkan positiv (enligt Upright-
modellen)
Informationssäkerhet:
IInreach-programmet (allmän medvetenhet hos
medarbetarna) över 3 poäng
Outreach-program: antal
leverantörsutvärderingar och möten med
intressentgrupper minst 25
Delmål i klimatstrategin
Aktie- och företagsobligationsportföljernas
koldioxidavtryck -30%
Andelen gröna obligationer i
företagsobligationsfonderna 35%
Utarbetande av Green Bond Framework
Nettokoldioxidneutralitet i energiförbrukning på
Aktias huvudkontor 
Åtgärder
Långsiktigt arbete med ansvarsfullt placerande och
aktivt ägarskap
Utveckling av kriterierna för ansvarsfull långivning
Samarbete mellan funktioner
Övergripande kartläggning av kundens behov
Att lyssna på medarbetarna (Siqni-enkäten)
Utbildningsplan för chefsarbetet
Årliga one-to-one-samtal
Förverkligande av mångfaldspolicyn och
jämställdhetsplanen samt främjande av lika
möjligheter
En utvecklingsplan utarbetas för varje medarbetare
före 2025
Ökad transparens och utökad rapportering
Iakttagande av internationella principer och
standarder
Att i rollerna som ledande placerare och
föregångare uppmuntra företag att engagera sig i
hållbarhetsinitiativ
Deltagande i klimatinitiativ (NZAM osv.)
Genomförande av klimatanalyser inom
portföljförvaltningen
Aktivt ägarskap
Förhandlingar med hyresvärdar om övergång till
grön energi 
Utveckling av gröna låneprodukter
Affärsmodell och värdekedja
Grunden för Aktias affärsmodell är att tillhandahålla
privatpersoner, företag, organisationer och institutioner
kundorienterade banktjänster och finansiella tjänster via
olika kanaler. Aktia har tre affärsområden:
bankverksamhet, kapitalförvaltning och livförsäkring.
Koncernens geografiska verksamhetsområde ligger på
den finländska kusten, i huvudstadsregionen och i
tillväxtcentra i inlandet. Aktia är ett finländskt företag
som är verksamt och skattskyldigt i Finland.
För mer information om verksamhetsresultat per
affärsenhet, se respektive affärsenhets rapportering i
boksluten. Aktia driver ingen verksamhet inom följande
sektorer och har inte heller direkta intäkter från följande
industrier: kol, olja, gas, kemikalieproduktion,
kontroversiella vapen samt odling och produktion av
tobak. Aktia erbjuder inga produkter och/eller tjänster
som är förbjudna på vissa marknader.
Aktias klimatstrategi anger de hållbarhetsrelaterade
målen för våra affärsenheter, för vår egen verksamhet
och mer omfattande värdekedjekonsekvenser. För mer
information om klimatstrategin, se avsnittet E1
Klimatförändringar.
Aktias affärsmodell och värdekedja
Tidigare led i värdekedjan
Aktia_AR24_elements_77.svg
Egen verksamhet
Senare led i värdekedjan
Intressenter:
Intressenter:
Intressenter:
Leverantörer och partners
Regering och myndigheter
Centralbanker
Finansiärer
Egen arbetskraft
Investerare
Aktieägare
Finansiärer
Kunder (privatpersoner, företag, institutioner)
Åtgärder: 
Åtgärder:
Åtgärder:
Upphandling av tjänster och material:
IT-utrustning och system
Datatjänster och kapacitet
Andra produkter och tjänster
Regelverk och lagstadgat genomförande
Finansiering
HR Strategi
Styrkande medarbetarupplevelse
Hur vi leder
Gemensam kultur
Aktias hållbarhetsprogram
Kapitalförvaltning (privatpersoner, företag,
institutioner)
Bankverksamhet (privatpersoner, företag)
Livförsäkring (privatpersoner, företag)
Hållbarhetsfrågan:
Hållbarhetsfrågan:
Hållbarhetsfrågan:
E1 Klimatförändringar (anpassning till
klimatförändringar, energi)
S1 Den egna arbetskraften (arbetstid, balans mellan
arbete och privatliv, hälsa och säkerhet, jämställdhet
och lika lön för likvärdigt arbete, utbildning och
kompetensutveckling, mångfald, åtgärder mot våld
och trakasserier på arbetsplatsen, personlig
integritet)
G1 Ansvarsfullt företagande (företagskultur, skydd
för visselblåsare, korruption och mutor)
E1 Klimatförändringar (begränsning av
klimatförändringar, energi)
E2 Förorening (luft, vatten, mark)
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
(klimatförändring, förorening)
E5 Cirkulär ekonomi (resursinflöden och utflöden)
S2 Arbetstagare i värdekedjan (hälsa och säkerhet)
S4 Konsumenter och slutanvändare (personlig
integritet, tillgång till information, en persons
säkerhet, icke-diskriminering, tillgång till varor och
tjänster, ansvarsfulla marknadsföringsmetoder)
Intressenters intressen och synpunkter
Samarbete med olika intressentgrupper hjälper oss att
bedöma deras förväntningar på Aktia och hur vi kan leva
upp till dem. De viktigaste intressenterna är kunder,
anställda, aktieägare och finansiärer samt sociala aktörer
såsom myndigheter, samarbetspartners, icke-statliga
organisationer och media.
Aktia håller kontinuerligt en öppen dialog i flera kanaler
med våra intressenter för att utveckla vår verksamhet.
Våra kanaler är företagets webbplats, sociala medier,
börs- och pressmeddelanden, kundbrev samt
regelbunden kommunikation med utvalda
intressentgrupper. Vi träffar och lyssnar på våra
intressenter under seminarier, webbinarier, lokala
evenemang, handelsmässor och genom att delta i projekt.
Aktia deltar i flera olika branschforum för att diskutera
trender, utmaningar och möjligheter. Vi övervakar och
bedömer den offentliga debatten gällande vår bransch.
Öppet och transparent samarbete med myndigheter,
samarbetspartners samt med nationell och lokala media
är viktigt för oss. Vi strävar också efter att vara en
betydande social aktör på lokal nivå genom samarbete
med skolor och universitet, till exempel genom att bevilja
stipendier, delta i skolevenemang och stöda studerande
med deras examensarbeten. Dessutom håller vi kontakt
med de regionala Aktiastiftelserna som finansierar flera
lokala samhällsaktiviteter delvis genom dividender från
Aktia Bank Abp.
Intressenter, typ av engagemang, teman och deras
konsekvenser beskrivs närmare i tabellen nedan.
Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen,
godkänd av ledningsgruppen och behandlad av
revisionsutskottet, identifierade de mest väsentliga
hållbarhetskonsekvenserna från Aktias verksamhet, se
IRO-1 i den dubbla väsentlighetsanalysen för mer
information.
Intressenter
Metod för inkludering
Syfte och teman
Påverkan på verksamhet och strategi
Egen arbetskraft
Personalundersökningar
Arbetsförhållanden och säkerhet
Investeringar och prioritering
Siqni-undersökning
Hälsa och välmående på jobbet
Kompetensutveckling och utbildningsprogram
eNPS-mätare
Utveckling av kompetens och ledning
Interna regler och anvisningar
Utvecklingsdiskussioner
Mångfald och jämställdhet
Ledarutbildningsprogram
Arbetarskyddsverksamhet
Riskhantering
Företagshälsoprogram
Visselblåsarkanalen WhistleB
Engagemang och belöning
Arbetarskyddsåtgärder
Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten
Kunder och slutanvändare
Kundupplevelseundersökningar
Produkter och tjänster
Produkt- och tjänstdesign och utveckling
NPS - undersökning
Kundnöjdhet och utveckling
Investeringar och prioritering
Evenemang, webbseminarier och intervjuer
Regelbundenhet
Operativ effektivitet
Kundmöten
Verksamhet och strategi
Interna regler och anvisningar
Formulär för kundfeedback
Riskhantering
Utveckling av kommunikation och marknadsföring
Visselblåsarkanalen WhistleB
Leverantörer
Visselblåsarkanalen WhistleB
Regelbundenhet
Investeringar och prioritering
Leverantörsmöten
Förmåga att implementera framtida reglering
Operativ effektivitet
Leverantörsinspektioner
Riskhantering
Interna regler och anvisningar
Leveranssäkerhet och kvalitet
Samarbetspartners, distributörer och intressebolag
Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten
Strategiskt partnerskap
Investeringar och prioritering
Dagligt samarbete
Affärsmål
Operativ effektivitet
Leveranssäkerhet och kvalitet
Investerare och ägare
Officiell rapportering
Verksamhet och strategi
Investeringar och prioritering
Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten
Värdeskapande och mål
Operativ effektivitet
Riskhantering
Utveckling av kommunikation och marknadsföring
Investeringsobjekt
Deltagande i bolagens nomineringskommittéer
Verksamhet och strategi
Investeringar och prioritering
Deltagande i bolagens styrelse
Värdeskapande och mål
Operativ effektivitet
Evenemang, webbseminarier och bilaterala möten
Förmåga att implementera framtida reglering
Riskhantering
Organisations- och studentverksamhet
Medlemskap i nämnder och styrelser
Regelbundenhet
Investeringar och prioritering
Förtroendehandling
Förmåga att implementera framtida reglering
Operativ effektivitet
Samarbetsevenemang
Produkter och tjänster
Interna regler och anvisningar
Samarbetsprojekt
Verksamhet och strategi
Forsknings- och utvecklingsprojekt
Rekryteringsevenemang
Riskhantering
Sommarjobb
Examensarbeten och praktik
Myndigheter, klassificerare och inspektörer
Revision
Revision och granskning av verksamheten
Investeringar och prioritering
Officiella bedömningar
Regelbundenhet
Operativ effektivitet
Officiell rapportering
Förmåga att implementera framtida reglering
Interna regler och anvisningar
Undersökningar
Riskhantering
Kreditbetyg
Miljöinformation
E1 Klimatförändringar
57724360458328
Aktia har identifierat frågan om
klimatförändringar som relevant genom
kapitalförvaltning, kreditgivning och den
egna verksamheten.
Miljörelaterade mål i Aktias
hållbarhetsprogram för 2025:
2024:
98,1%
Andelen av kundtillgångar
som klassificerats enligt
Artikel 8/9
Mål 2025: öka andelen
Andelen ansvarsfulla lån
Mål 2025: öka andelen
2024:
2,82 %
Aktie- och företags­
obligationsportföljernas
koldioxidavtryck
Mål 2025: -30% vs. 2019
2024:
-59,9 %
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Begränsning
av klimat­
förändringar
Kapitalförvaltning:
Koldioxidutsläpp från
fondplaceringar
Kreditgivning:
Koldioxidutsläpp från
kreditgivning
Kapitalförvaltning:
Fondplaceringar
i branscher med lågt
koldioxidavtryck
Kapitalförvaltning och kreditgivning:
Högre kostnader på grund av reglering som
leder till minskade växthusgasutsläpp från den
privata sektorn
Minskade kundtillgångar i den finansiella
förvaltningen och eventuellt minskade
provisionsintäkter
Högre finansieringskostnader om
växthusgasutsläppen från verksamheten stiger
Egen verksamhet:
Minskad efterfrågan på Aktias produkter och
tjänster om växthusgasutsläppen från
verksamheten ökar
Kapitalförvaltning och kreditgivning:
Den gröna omställningen skapar nya
kapitalförvaltnings- och kreditgivnings­
möjligheter
Lägre finansieringskostnader om
växthusgasutsläppen från verksamheten
minskar
Ökad efterfrågan på Aktias gröna och hållbara
produkter och tjänster
Egen verksamhet
Senare led i värdekedjan
Principer för ansvarsfullt
investerande
Principer för ansvarsfull
kreditgivning
Klimatstrategi
Miljöpolicy
Aktias upphandlings­
anvisning
Aktias anvisning om grön
upphandling
Ersättningspolicy
Energi
Kapitalförvaltning:
Fondplaceringar
i energiintensiva
branscher
Kreditgivning:
Energiförbrukning
relaterad till kreditgivning
Kapitalförvaltning:
Fondplaceringar i bolag
för förnybar energi och
cirkulär ekonomi
Kapitalförvaltning:
Minskade kundtillgångar inom
kapitalförvaltningen och eventuellt minskade
provisionsintäkter
Kreditgivning:
ökade finansieringskostnader, om finansiärernas
placeringskrav i fråga om energiintensiva
branscher ändras
Kapitalförvaltning, kreditgivning och egen
verksamhet:
genom att minska energiförbrukningen inom
placeringsverksamheten kan vi attrahera nya
placerare och minska finansieringskostnaderna
ökad efterfrågan på Aktias gröna och hållbara
produkter och tjänster
Tidigare och senare led i
värdekedjan
Beskrivning av arbetsgången för
att fastställa och bedöma väsentliga
klimatrelaterade konsekvenser,
risker och möjligheter
Aktia har identifierat och bedömt konsekvenser, risker och
möjligheter relaterade till klimatförändringarna i sin
verksamhet. Riskerna bedöms med hjälp av olika verktyg
på kort, medellång och lång sikt. Som det framgår av Aktias
utsläppsrapportering uppstår större delen av
växthusgasutsläppen genom Aktias placeringsverksamhet
och finansieringsverksamhet (Scope 3). Aktia arbetar med
implementeringen av en utvecklingsplan för klimat- och
miljöriskkontroll för att dessa risker ännu bättre ska ingå i
alla traditionella riskklasser (marknadsrisk, kreditrisk,
likviditetsrisk, operativ risk). Allmänt anses de mest
betydande klimat- och miljöriskerna för närvarande vara
kredit- och likviditetsrisker relaterade till anseende och
förändringar i centralbankspolitiken. Aktia har satt ESG-
riskaptiten för kredit- och likviditetsrisker på en måttlig
nivå, utan en numerisk KRI-indikator (Key Risk Indicator).
De klimatrisker som hänför sig till upphandlingar bedöms i
enlighet med Aktias upphandlingsanvisning och Aktias
gröna upphandlingsanvisning. Klimatscenarier har inte
använts i den ekonomiska rapporteringen.
Resiliensanalys
Aktia bedömer de eventuella ekonomiska konsekvenserna
av klimatriskerna med hjälp av interna och externa verktyg,
med beaktande av olika klimatscenarier i enlighet med
International Energy Agencys (IEA) definitioner. Vid
bedömningen har man utöver Aktias egen verksamhet
även beaktat de senare leden i värdekedjan. För den
globala uppvärmningen har man utöver 1,5-graders
scenariot också beaktat klimatscenarier med höga utsläpp,
i placeringsverksamheten genom en kvantitativ bedömning
och i kreditgivningen genom en kvalitativ bedömning. De
risker och möjligheter som bedöms i
placeringsverksamheten och kreditgivningen beskrivs i
tabellen över väsentliga ämnen i början av stycket. Nedan
beskrivs de fysiska riskerna och omställningsriskerna
separat för Aktias olika funktioner och processer.
Fysiska klimatrisker
Gällande Aktias kreditgivning har vi under det fjärde
kvartalet infört ett nytt verktyg som gör det möjligt för
oss att bedöma de fysiska klimatriskerna och
klimatfarorna för de bostäder, fastigheter och säkerheter
som vi finansierar. Med hjälp av verktyget identifierar vi
till exempel om objektet är beläget i ett område med hög
översvämningsrisk, men vi gör inte en separat
känslighetsanalys av sannolikheten för, omfattningen av
eller varaktigheten av klimatrisken. När det gäller
företagskunder bedöms de fysiska klimatriskerna och
klimatfarorna kvalitativt av ESG-teamet. Vid kreditgivning
varierar tillgångarnas livscykel beroende på det enskilda
lånets maturitet på kort, medellång och lång sikt och
konsekvenserna av kreditgivningen som helhet bedöms i
strategiska planer och kapitalallokeringsplaner.
I Aktias placeringsverksamhet bedöms de fysiska
klimatriskerna med hjälp av ett externt verktyg, vars
scenarier på ett heltäckande sätt beaktar den senaste
vetenskapliga och företagsspecifika informationen. När det
gäller placeringar i Aktias egen balansräkning bedöms
dessutom klimatriskerna med hjälp av ett verktyg som
Aktia själv har tagit fram. Med hjälp av det externa
verktyget bedöms potentiell värdeförlust på grund av
extrema väderfenomen och naturkatastrofer som
modelleras enligt exponeringar i vissa geografiska
områden och sektorer.
De fysiska klimatrisker som hänför sig till den egna
verksamheten har bedömts vara små och konsekvenserna
av klimatriskerna eller klimatfarorna bedöms inte separat
gällande Aktias lokaler eller leverantörskedja. Aktias
tillgångar, egendomsposter och affärsverksamhet anses
inte vara utsatta för betydande fysiska klimatrisker eller
exponering för dessa.
Klimatrelaterade omställningsrisker
För Aktias kreditgivning bedöms omställningsriskerna
kvalitativt gällande nya kundrelationer för kunder i
branscher med eventuell förhöjd ESG-risk som Aktia
identifierat. Specialisterna i Aktias hållbarhetsteam gör då
en bedömning av ESG-risker och skriver ett utlåtande om
detta, vilket bifogas till lånedokumentationen.
I Aktias placeringsverksamhet bedöms de
Risk
Möjlig konsekvens
Tid
Fysisk klimatrisk
Extremt
väderfenomen
Ökade extrema väderfenomen, som stormar, översvämningar eller häftiga regn som
kan orsaka skador på fastigheter. Som de mest betydande i Finland ses
översvämningar och deras konsekvenser för fastighetens skick och säkerhetsvärde
samt, på ett mer allmänt plan, för verksamheten och leverantörskedjorna i områden
med översvämningsrisk.
Kort, medellång
och lång
Förändring i
väderförhållanden
Konsekvenserna av permanenta förändringar i väderförhållandena kan leda till högre
försäkringspremier och påskynda försämringen av fastigheternas skick till exempel i
områden med översvämningsrisk, och påverka fastighetens värde och säkerhetsvärde
samt, på ett mer allmänt plan, verksamheten och leverantörskedjorna i riskområdet.
Medellång och
lång
Klimatrelaterad omställningsrisk
Lagstiftning
Verksamhetens regelefterlevnad exempelvis i anslutning till klimat- och
energireglering på nationell nivå och EU-nivå samt eventuella ändringar i regleringen
och rapporteringskraven.
Kort och
medellång
Teknik
I fråga om t.ex. Aktias leverantörskedja eller fonder som investerar i teknik och företag
inom branschen.
Medellång och
lång
Marknad
I anslutning till förändringar i kundens val gällande mer hållbara produkter och tjänster
med mindre koldioxidavtryck.
Kort, medellång
och lång
Anseende
Det sätt på vilket externa utvärderare beaktar hållbarhetsaspekter i sina
utvärderingsprocesser kan eventuellt sänka värderingen, vilket kan höja
anseenderisken. Informationssäkerhet är också en viktig faktor i fråga om
anseenderisken.
Kort, medellång
och lång
klimatrelaterade omställningsriskerna med hjälp av ett
externt verktyg, vars scenarier på ett heltäckande sätt
beaktar den senaste vetenskapliga och företagsspecifika
informationen. När det gäller placeringar i Aktias egen
balansräkning bedöms dessutom klimatriskerna med
hjälp av ett verktyg som Aktia själv har tagit fram. Med
hjälp av det externa verktyget granskas till exempel på
vilket spår i fråga om global uppvärmning som portföljen
är i relation till olika klimatuppvärmningsscenarier. Med
hjälp av scenarioanalysen kan man se vilket år portföljen
har använt den tilldelade koldioxidbudgeten, dvs. från och
med vilket år den inte längre är i linje med scenariot för
1,5 graders uppvärmning. Med hjälp av verktyget
granskas också exponeringen för fossila bränslen, nivån
på placeringsobjektens ambitionsnivå gällande målen för
utsläppsminskningar samt hur väl placeringsobjekten har
hanterat sina kolrisker och utnyttjat möjligheter
relaterade till dem. Med hjälp av verktyget bedöms också
potentiella värdeförluster för portföljen till följd av
omställningsrisker. De omställningsrisker som hänför sig
till den egna verksamheten har bedömts vara små.
För närvarande har resultaten av resiliensanalysen inga
direkta konsekvenser för Aktias strategi och
affärsmodeller.
Omställningsplan för begränsning
av klimatförändringarna
Aktia lanserade sin klimatstrategi år 2021. Vi har satt upp
klimatmål för våra placeringar, vår kreditgivning och för
vår egna verksamhet. Genom dessa mål vill vi främja
övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom våra
olika affärsverksamheter och vår egen verksamhet. Vi
följer regelbundet upp hur våra klimatmål uppnås, minst
en gång per år, och rapporterar om framstegen till våra
intressentgrupper. Klimatstrategin har godkänts av
Aktias ledningsgrupp och delmålen i klimatstrategin 2025
är en del av Aktias hållbarhetsprogram. Delmålen och
målen i Aktias klimatstrategi behandlas närmare i avsnitt
E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser.
Den största delen av utsläppen från kreditgivning
kommer via företagsfinansiering, och när Aktia finansierar
ett företag förbinder sig Aktia också för en bestämd tid
till eventuella utsläpp från företagets verksamhet.
Låneportföljen förnyas kontinuerligt till följd av nya och
förfallna lån och det har inte identifierats några hinder för
att uppnå Aktias klimatmål eller utsläppsminskningsmål
gällande kreditgivningen.
Aktia kommer att se över sin klimatstrategi under de
kommande åren, eftersom vi under 2024 har åtagit oss
att anpassa våra klimatmål på kort och lång sikt efter de
vetenskapsbaserade kraven i Science Based Targets
(SBTi). Detta förutsätter att vi kommer att utvärdera och
utveckla våra nuvarande klimatmål i enlighet med
initiativet under de kommande två åren.
För närvarande har vi inte identifierat betydande
kostnader (OpEx, CapEx) relaterade till våra
klimatåtgärder som behövs för att genomföra
klimatstrategin.
Till den del som de finansieringstjänster som Aktia
tillhandahåller omfattas av tillämpningsområdet för
taxonomiförordningen strävar Aktia efter att erbjuda
gröna låneprodukter vars kriterier baserar sig till exempel
på kriterierna i taxonomiförordningen.
Aktia omfattas inte av regleringen gällande EU:s
jämförelsevärden enligt Parisavtalet (Paris-aligned
benchmarks, PAB).
Policyer för begränsning av och
anpassning till klimatförändringarna
Aktia har interna styrande policyer och regler samt
utbildningar som stöder vår verksamhet för att begränsa
klimatförändringarna i första hand men också för
anpassning till klimatförändringarna, energieffektivitet
och ibruktagande av förnybar energi.
Koncernen:
Aktias klimatstrategi tillsammans med koncernens
miljöpolicy styr all verksamhet i anslutning till
klimatförändringarna. I september 2021 lanserade Aktia
sin klimatstrategi och offentliggjorde delmålen år 2022.
Våra klimatmål sträcker sig fram till 2050. Aktias
klimatstrategi har godkänts av Aktias ledningsgrupp.
Med hjälp av dessa riktlinjer minskar vi exponeringen för
fysiska klimatrisker och förbättrar hanteringen av
omställningsrisker.
Placeringsverksamhet:
Aktias principer för ansvarsfullt investerande har
utarbetats som riktlinjer för ansvarsfullt investerande för
Aktia Bank Abp (”Bank”) och dess dotterbolag Aktia
Fondbolag Ab (”Fondbolag”) och Aktia Livförsäkring Ab
(”Livförsäkring”) (nedan alla tillsammans ”Aktia”). Banken
beaktar dessa principer då de förvaltar kundernas
placeringsförmögenhet på basen av
kapitalförvaltningsavtal. Fondbolaget beaktar dessa
principer i fonder förvaltade av Fondbolaget. Därutöver
iakttar Aktia Bank Abp och Aktia Livförsäkring Ab dessa
principer i sin placeringsverksamhet. Principerna för
ansvarsfullt investerande godkänns av Bankens
Operations Committee samt av Fondbolagets och Aktia
Livförsäkrings styrelser. Principerna uppdateras vid
behov, men minst vart tredje år.
Kreditgivning:
Aktias kreditgivning styrs av principerna för ansvarsfull
kreditgivning. Principerna för ansvarsfull kreditgivning
lägger grunden för att Aktias kreditgivning fungerar som
en stärkande faktor i utvecklingen av hållbarhet i
samhället och Aktia stöder inte verksamhet som strider
mot principerna för ansvarsfull kreditgivning. Dessa
principer följs i Aktia Banks kreditgivningsprocesser. I
principerna för ansvarsfull kreditgivning beskrivs de
branscher och funktioner som Aktia Bank utesluter från
ansvarsfull kreditgivning eller för vilka Aktia Bank ställer
krav på att kreditgivningen ska kunna genomföras.
Principerna för ansvarsfull kreditgivning fastställs av den
ledningsgruppsmedlem som ansvarar för ESG på Aktia.
Principerna revideras vid behov, dock minst vartannat år. 
Aktias egen verksamhet:
Aktias anvisning om grön upphandling främjar hållbar
upphandling, iakttagande av Green Office-certifieringen
och riskhantering relaterad till leverantörskedjan på
Aktia. Syftet med upphandlingsanvisningen är att stegvis
öka miljövänliga upphandlingar på lång sikt. Den gröna
upphandlingsanvisningen styr Aktias medarbetare mot
mer miljövänliga val och ska tillämpas på koncernens alla
upphandlingar. Aktias upphandlingsanvisning godkänns
av Aktias ekonomi- och finansdirektör tillsammans med
Operations Committee.
Åtgärder och resurser med avseende
på klimatförändringspolicyer
Aktia begränsar klimatförändringarna genom många olika
åtgärder inom placeringsverksamheten, kreditgivningen
och inom sin egen verksamhet.
Placeringsverksamhet: 
I sitt fondurval har Aktia fem fonder som är förenliga med
artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar (SFDR). Dessa är UI-Aktia Sustainable
Corporate Bond, Aktia Sustainable Government Bond,
Aktia Impact, Aktia Solvind III och Aktia Bioindustri I. Av
det kapital som placerats i Aktias fonder vid utgången av
2024 är 98 % placerat i artikel 8- och artikel 9-fonder, en
ökning med 2,7 procentenheter från föregående år.
Metoderna för aktivt ägarskap och påverkan hos Aktia är
mångsidiga. Dessa omfattar direkta påverkanssamtal
med företagen, antingen självständigt eller tillsammans
med andra placerare (Pooled Engagement), deltagande i
placerarinitiativ tillsammans med andra placerare,
deltagande i bolagsstämmor och utövande av rösträtt vid
bolagsstämmor (proxy voting) samt deltagande i
bolagens nomineringskommittéer.
Aktia samarbetar med en extern partner i frågor som
gäller ansvarsfullt ägarskap. Samarbetet grundar sig på
normbaserad screening. Partnern övervakar våra fonders
innehav enligt kriterier som grundar sig på FN:s Global
Compact-principer och identifierar företag som inte har
klarat av att följa Global Compact-principerna. Större
delen av de företag som Aktia har placerat i följer dessa
principer, men med de företag som inte följer dessa
kriterier för partnern påverkanssamtal för Aktias räkning.
I samtalen strävar man vanligtvis efter att få företagen att
rapportera om sina problem och åtgärda dem, eller att
vidta åtgärder för att säkerställa att motsvarande
problem inte ska uppkomma.
Aktia deltar i placerarinitiativ och påverkanskampanjer
tillsammans med andra aktörer inom branschen.  Aktia
har förbundit sig till det internationella initiativet Climate
Action 100+, som syftar till att påverka världens största
företag som orsakar klimatutsläpp. Medlemskapet i
initiativet Net Zero Asset Managers (NZAM) stöder
Aktias mål om en koldioxidneutral placeringsportfölj före
2050. Vi medverkar även i advisory-kommittén i det
internationella ASCOR-projektet (Assessing Sovereign
Climate-related Opportunities and Risks). ASCOR-
verktyget gör en omfattande bedömning av klimatrisker
och klimatmöjligheter, inklusive både omställningsrisker
och fysiska risker. Syftet med projektet är att ta fram
verktyg för branschen för att granska staternas
klimatrisker och -möjligheter.
Kreditgivning:
Aktia erbjuder sina privatkunder gröna bostadslån. Gröna
bostadslån är avsedda för sådana objekt som uppfyller
kraven på energieffektivitet. Som grund för kraven har vi
använt de kriterier i EU-taxonomin som definierar
kriterierna för betydande främjande av begränsningen av
klimatförändringarna gällande ägande och anskaffning av
byggnader.
Aktia har berett en utvidgning av utbudet av gröna
låneprodukter med produkter som riktar sig till både
privat- och företagskunder. Detta möjliggörs av den
referensram för Aktias gröna och hållbarhetslänkade lån
som skapades 2023 och genomförandet påskyndas bl.a.
med hjälp av Sustainability Guarantee som Europeiska
investeringsfonden beviljade Aktia och med hjälp av det
sjuåriga låneavtalet på 75 miljoner euro som
undertecknades med Nordiska investeringsbanken (NIB) i
april 2024, vilken delvis har öronmärkts för stöd till
miljöprojekt. Dessutom kan Aktia erbjuda gröna och
hållbarhetslänkade företagslån vars kriterier kan vara
bundna till begränsningen av klimatförändringarna.
Kriterierna fastställs från fall till fall.
De åtgärder som stöder den gröna omställningen skapar i
allt högre grad nya affärsmöjligheter och stöder samtidigt
målen i Aktias klimatstrategi.
Koncernen och egen verksamhet:
För att höja vår ambitionsnivå för att begränsa
klimatförändringarna lämnade Aktia under andra
kvartalet 2024 ett åtagandebrev till Science Based
Targets och har förbundit sig att anpassa sina
utsläppsminskningsmål i enlighet med målen i SBTi och
Parisavtalet. Under de närmaste två åren kommer Aktia
att precisera sin väg mot koldioxidneutralitet gällande
placeringar, kreditgivning och den egna verksamheten
samt uppdatera sin klimatstrategi.
Aktias nuvarande ersättningsprogram innehåller inga
kriterier relaterade till klimatförändringarna, men
programmen håller på att ses över och i samband med
detta införs kriterier relaterade till klimatförändringarna
som en del av ersättningsprogrammen. 
För närvarande kan vi inte i detalj redogöra för de
ekonomiska resurser som allokerats till de nuvarande
åtgärderna eller de minskningar av växthusgasutsläppen
som dessa medför, och vi kan inte förutse framtida
resurser eller utsläppsminskningar gällande
dessa åtgärder.
Mål för begränsning av och anpassning
till klimatförändringarna
Aktias klimatstrategi styr våra strävanden att integrera
klimatsynpunkter i vår affärsverksamhet och att främja
att målen enligt Parisavtalet uppnås. Vi har satt upp
klimatmål för våra placeringar, vår kreditgivning och för
den egna verksamheten. Med dessa mål vill vi främja
övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom våra
olika affärsverksamheter och vår egen verksamhet.
Delmål i klimatstrategin för 2025 och 2030 fastställdes år
2022 och är en del av målen i Aktias hållbarhetsprogram.
Vid uppsättandet av målen har intressentgrupper inte
involverats.
Under de närmaste två åren kommer Aktia att precisera
sin väg mot koldioxidneutralitet gällande placeringar,
kreditgivning och egen verksamhet samt uppdatera sin
klimatstrategi. Utsläppsminskningsmålen har fastställts
separat för Scope 1, 2 och 3 på kort, medellång och lång
sikt och de följs upp i takt med att klimatstrategin
avancerar. Mer information om uppdateringen av
klimatstrategin finns i avsnitt E1-3.
Placeringsverksamhet:
Vårt mål är koldioxidneutralitet i placeringsportföljerna
före 2050 om verksamhetsmiljön så tillåter.
Delmål för kapitalförvaltningen enligt klimatstrategin
fram till 2025:
aktie- och företagsobligationsportföljernas
koldioxidavtryck -30 %
andelen gröna obligationer av
företagsobligationsfonderna 35 %
Aktie- och företagsobligationsportföljernas
koldioxidavtryck -50 % senast 2030
koldioxidneutralitet i fastighetsplaceringar
Som jämförelse används 2019 utifrån tillgängliga data och
med beaktande av bästa möjliga jämförbarhet i den
normala verksamhetsmiljön, dvs. tiden före pandemin
med dess begränsningar.
Kreditgivning: 
Inom kreditgivningen är målsättningen att minska
koldioxidutsläpp och koldioxidexponering. Delmålet för
låneportföljen 2025 har inte fastställts, men vårt mål fram
till 2030 är ett koldioxidavtryck på -30 % för företagslån
och bostadslån. Som jämförelse används år 2020 på
grund av färdigställandet av data, vilket innebär att
jämförelsetidpunkten skiljer sig med ett år från
kapitalförvaltningen och de egna placeringarna.
Aktias egen verksamhet:
Aktias mål är att den egna verksamheten ska vara
koldioxidneutral före 2050. Ett delmål är bland annat
koldioxidneutralitet gällande energiförbrukningen i hyrda
lokaler före 2030. Aktia använder så kallad grön el som
produceras med förnybar energi på Aktias huvudkontor
och på alla verksamhetsställen där Aktia har ett eget
elavtal. Från och med 2023 har vi kompenserat utsläppen
från våra flygresor.
Mer information om Aktias utsläpp av växthusgaser finns
i avsnitt E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp
scope 1, 2, 3.
Energikonsumtion
Aktia har identifierat energi som väsentlig via
kapitalförvaltningen, pga. placeringar i bolag på sektorer
med hög klimatpåverkan. Pga. denna indirekta
exponering berör inte energikonsumtionen för dessa
bolag Aktias egen verksamhet och Aktia har inte heller
operativ kontroll av energikonsumtionen i dessa bolag.
Därmed har vi identifierat rapporteringen av
energikonsumtionen som icke väsentlig.
Aktias klimatstrategi
Tidslinje och delmål
Basår
2022
2023
2025
2030
2050
Placeringsverksamhet:
2019
Definiera initialt omfång
Fastställande av delmål för
kvarvarande portföljer**
Koldioxidavtryck av aktie-
och företagsobligationsportföljer
-30 %
Koldioxidavtryck av aktie-
och företagsobligationsportföljer
-50 %
Koldioxidneutralitet i alla
placeringsportföljer
Gröna obligationers andel av
företagsobligationsfonder 35 %
Kolneutral
fastighetsportföljer
Kreditgivning
2020
Hållbar låneram
Green Bond Framework
Koldioxidavtryck av lån till hushåll
och företag -30 %
Långsiktigt mål definieras senare
Första hållbara låneprodukt(er)
Egen verksamhet
2019
Koldioxidneutralitet
i affärsresor
(ersättning från
2023 och framåt)
Koldioxidneutralitet i
energiförbrukningen i Aktias
huvudkontor (kompensation från
2025 och framåt)
Koldioxidneutralitet i
energiförbrukningen i alla Aktia
lokaler (kompensation från 2030
och framåt)
Koldioxidneutralitet i egen
verksamhet
*Delmål inkluderar scopes 1 och 2, 2050 koldioxidneutral-mål inkluderar alla scopes.
**PCAF introducerade en metod för att beräkna och rapportera staters utsläpp i sin uppdaterade Global GHG Accounting and Reporting Standard för finansbranschen som lanserades i december 2022. Ett initialt mål för Aktia var att inkludera statsobligationsportföljer i klimatstrategins omfattning och
utsläppen minskningsmål under 2023. I utsläppsberäkningarna förlitar sig Aktia på en tredje part som inte kunnat införa den uppdaterade metoden i dess tjänst för klimatkonsekvensbedömning. Vi förväntar oss att få tillgång till utsläppsdata från statsobligationer under 2025.
Aktias växthusgasutsläpp
Aktia har granskat sin verksamhet och sina planer i enlighet med GHG-protokollet och PCAF-standarderna för att identifiera
faktiska och potentiella utsläppskällor. Aktia har inte identifierat några scope 1-utsläpp. När det gäller scope 2-utsläpp samlar
Aktia in behövliga förbrukningsuppgifter från sina leverantörer och utför själv utsläppsberäkningen utifrån de erhållna
uppgifterna med hjälp av nationellt godkända utsläppsfaktorer. I scope 3-utsläppen beaktas utsläpp utifrån leverantörernas
rapportering och externa utvärderares analyser, inklusive kategorierna 1, 3, 5–7, 9 och 15. 
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Retroaktivt
År för delmål och mål
Basår 2019/
2020
2024
Förändring i
växthusgasutsläpp
2024/ basår (tCO2e)
Förändring i
växthusgasutsläpp
2024/ basår (%)
2025
2030
2050
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e)
0
0
0
0
Andel av scope 1 utsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%)
0
0
0
0
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e)
881
281
-600
-68 %
Koldioxid­
neutralitet i
energiförbruk­
ningen i Aktias
huvudkontor
Koldioxid­
neutralitet i
energiförbruk­
ningen i alla
Aktia lokaler
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e)
*
171
*
*
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e)
1 012
152 641
****
****
Koldioxid­
neutralitet i egen
verksamhet och i
alla placerings­
portföljer
1  Inköpta varor och tjänster
482
20
-462
-96 %
3 Bränsle- och energirelaterade | verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2)
31
2
-29
-94 %
5 Avfall genererat i verksamheter
**
2
n/a
n/a
6 Tjänsteresor
164
168
4
2 %
7 Anställdas pendling
283
279
-4
-1 %
9 Transport i senare led
52
40
-12
-23 %
15 Investeringar
****
152 130*****
****
n/a
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e)
1 893
434
****
****
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e)
n/a
324
n/a
n/a
*Placeringsverksamhet basår 2019 och kreditgivning basår 2020
**Kategorin inte rapporterad 2019
***Siffran inte jämförbar med tidigare år pga. annan omfattning i rapporteringen 2024
****Jämförelsetalet kan inte rapporteras pga. två olika basår (2019 och 2020)
*****Scope 3, kategori 15 innehåller scope 1 och 2 växthusgasutsläpp för Aktias placeringsverksamhet (för de fonder och portföljer där data är tillgängligt) och scope 1 och
2 växthusgasutsläpp för låneportföljen (lånetypen: bostadslån och leasing och avbetalning)
Finansierade utsläpp för placeringsverksamhet och kreditgivning
Basår 2019 /
2020
2024
Förändring i
växthusgasutsläpp
2024/basår(tCO2e)
Förändring i
växthusgasutsläpp
2024/basår (%)
Andelen av scope 3
växthusgasutsläpp som
baserar sig på primärt data
Placeringsverksamhet
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och 2 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2e)
194 417
90 328
-104 089
-54,0 %
n/a
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2 e)
n/a
2 240 247
n/a
Placeringsverksamhet totalt
194 417
2 330 575
-104 089
-54,0 %
Kreditgivning
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och 2 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2 e)
n/a
61 802
0
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 av indirekta brutto växthusgasutsläpp (tCO2 e)
*
*
Kreditgivning totalt
596 655**
Totalt
2 927 230
*Pga. brister i data för finansierade Scope 3 växthusgasutsläpp rapporteras för tillfället enbart scope 1 och 2 utsläpp.
**Totala växthusgasutsläppen för kreditgivning innehåller även utsläpp för lån till företag som inte går att dela upp på scope 1, 2 och 3.
Aktias huvudkontor använder 100 % förnybar energi. I
Aktias övriga lokaler är 68 % av energiförbrukningen
förnybar.
Växthusgasintensitet i förhållande till
omsättningen
2024
Totala utsläpp av växthusgaser
(platsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/
mn eur)
495
Totala utsläpp av växthusgaser
(marknadsbaserade) per nettointäkt (ton
CO 2e/mn eur)
495
Vi har beräknat växthusgasintensiteten med hjälp av
koncernens omsättning som rapporterats i Aktias
finansiella rapport i enlighet med IFRS-
redovisningsstandarderna.
Växthusgasupptag och
begränsningsprojekt för växthusgaser
som finansieras genom
koldioxidkrediter
Under rapporteringsperioden har Aktia inte deltagit i
åtgärder för att eliminera eller lagra utsläpp av
växthusgaser. För att minska de skadliga effekterna av
utsläppen från vår egen verksamhet har Aktia deltagit i
utplanteringen av inhemsk skog i ett tidigare
torvproduktionsområde.
Under 2024 har Aktia kompenserat för de flygresor som
Aktias medarbetare gjort (166.250 kgC02). Leverantören
av Aktias betalkort har dessutom kompenserat utsläppen
från kortproduktionen.
Rapporteringsprinciper
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och
totala växthusgasutsläpp
Beräkningarna av växthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3
baseras på GHG Protocols riktlinjer.
Scope 2: vid beräkning av scope 2-utsläpp för
elförbrukning används uppgifter om elförbrukning.
De platsbaserade utsläppen har beräknats med hjälp av
Motivas genomsnittliga C02-utsläppsfaktor för
elproduktionen i Finland, beräknad som genomsnittet för
de tre senaste statistikåren (2019–2021), där kraftvärme
divideras med energimetoden.
De marknadsbaserade utsläppen har beräknats med noll
som utsläppsfaktor för all förbrukad el som producerats
med förnybar energi, för vilken Aktia har erhållit
ursprungsgarantier. Utsläppen från förbrukad el
producerad med icke-förnybar energi har beräknats med
hjälp av Fortums residualmix för Finland 2022.
Utsläppen från fjärrvärme beräknas med hjälp av
förbrukningsuppgifter från hyresvärdar (50 % av Aktias
lokaler). När det gäller lokaler för vilka Aktia inte har
kunnat erhålla den faktiska förbrukningen för
uppvärmning, är uträkningen baserad på en uppskattning
på basen av lokalernas areal (50 %). Som
förbrukningskoefficient används ett medeltal av en den
väderkorrigerade specifika förbrukningen i kWh/m2, som
är erhållen från Helsingfors stads undersökning (2018). I
utsläppsuträkningen används Motivas genomsnittliga
koldioxidutsläppsfaktor för den genomsnittliga
fjärrvärmeproduktionen i Finland (genomsnittet för de tre
senaste statistikåren 2020–2022).
Av Aktias scope 2 energiförbrukning är 35 % av en köpta
energin förenad med avtalsinstrument som GoO eller
REC.
Scope 3: i beräkningarna av scope 3-utsläpp används
direkta utsläppsdata från tredje parter, uppmätta data
och uppskattningar. Aktia har bedömt relevansen för
scope 3-växthusgasutsläpp för Aktias affärsverksamhet
under 2024. Utifrån bedömningen rapporterar vi följande
scope 3-kategorier:
kategori 1 Köpta varor och tjänster; inkluderar data på
våra dataservrar, betalkort, pappersförbrukning, antal
inköpta mobiltelefoner, bärbara datorer, bildskärmar
och pekplattor. Vi har använt WWF Green Office
utsläppsfaktorer för 2024.
kategori 3 Bränsle- och energirelaterad verksamhet;
beräknar förlusterna inom överföring och distribution
med hjälp av scope 2-elförbrukningsdata och IEA:s
statistik (OECD/IEA 2018) för Finland.
kategori 5 Avfall genererat i verksamheter
kategori 6 Affärsresor; utsläppsdata för flygningar och
tågresor erhölls direkt från vår resebyrå CWT. Gällande
CWT:s data används utsläppsdata med hjälp av Thrust
Carbons metodologi som beaktar
strålningsdrivningindexet (1,9 x).
kategori 7 Anställdas pendling; uppskattningar och
gjorde antaganden har använts. Vi använde antalet
anställda och antalet arbetsdagar 2024 och den
genomsnittliga pendlingsresan från Traficom.
Beräkningarna gjordes utifrån antagandet att 50 % av
arbetet utfördes på distans, och för arbete på kontoren
antagandet att 50 % av de anställda använde egen bil
och övriga 50 % kollektivtrafik. Vi beräknade en
genomsnittlig utsläppsfaktor för leasade bilar och för
resten använde vi WWF Green Offices genomsnittliga
utsläppsfaktor för 2024 för bilresor och ett genomsnitt
av utsläppsfaktorerna för kollektivtrafik.
kategori 9 Nedströms transport och distribution; 
inkluderar data om antalet skickade brev och beräknat
utsläpp med hjälp av Postis utsläppsfaktor.
kategori 15 Investeringar; utsläppsdata för vår
placeringsportfölj har beräknats enligt standarden
Global GHG Accounting & Reporting for the Financial
Industry (PCAF 2022). Uppgifterna om Aktias fonder
kommer från ISS ESG:s klimatverktyg. De rapporterade
utsläppen för placeringsverksamheten omfattar 25 %
av Aktias totala förvaltade tillgångar. De rapporterade
utsläppen för låneportföljen omfattar 65 % av Aktias
totala lånestock. I enlighet med PCAF-metoden
omfattar de finansierade utsläppen  27  % av
tillgångsslaget Företagslån och onoterade aktier, och
100 % av tillgångsslaget bostadslån. Låneportföljens
utsläpp beräknas av vår samarbetspartner Green
Carbon. Utsläppen från Aktias låneportfölj har beräk­
nats enligt standarden Global GHG Accounting &
Reporting for the Financial Industry (PCAF 2022) med
hjälp av en kostnadsbaserad metod. Basår för
milstolpar och målår var 2019 för kapitalförvaltning och
2020 för kreditgivning.
För scope 3 och de kategorier som identifierats som
relevanta baseras uppgifterna på både primärt data och
uppskattningar. Pga. brister i data kan inte denna
uppdelning redovisas. Om uppskattningar har använts
återfinns informationen i avsnittet ovan under
rapporteringsprinciper.
EU-taxonomi-
rapportering
Kvalitativa upplysningar
I EU:s taxonomireglering fastställs det ramverk som
definierar kriterierna för klassificering av miljömässigt
hållbar ekonomisk verksamhet. Klassificeringen omfattar
tekniska granskningskriterier för att en ekonomisk
verksamhet kan anses bidra väsentligt till miljömålen i
EU:s taxonomi (TSC-kriterier). Taxonomin innehåller även
krav på att en ekonomisk verksamhet som ger betydande
fördelar för ett miljömål inte får orsaka betydande skada
för andra miljömål (DNSH-kriterier). Förordningen
innehåller även ett krav på en miniminivå av
skyddsåtgärder.
I Aktias taxonomirapportering användes huvudsakligen
data som rapporterats av företagen för 2023. Aktias
taxonomirapportering baserar sig på uppgifter insamlade
av banken om bostadslån och renoveringslån till
privatkunder, fordonsfinansiering samt
taxonomiuppgifter rapporterade av de företag som är
rapporteringsskyldiga. Ifall ett rapporteringsskyldigt
företag är en del av en koncern beaktas
koncernrapporteringens data i taxonomirapporteringen. 
Insamlingen av data som krävs för att uppfylla de
detaljerade DNSH-kraven är utmanande, särskilt gällande
rapportering av taxonomienliga hushållsexponeringar och
leasingfinansiering. Därför rapporteras för närvarande
inte taxonomiuppgifter för konsumentkrediter utan
säkerhet eftersom användningsändamålet för dessa inte
kan fastställas med säkerhet.
Aktia erbjuder gröna låneprodukter som kan påverka
andelen taxonomienlig finansiering i framtiden. Utöver
gröna låneprodukter erbjuder Aktia även skräddarsydda
gröna lån för företagskunder. För dessa lån kan
taxonomikriterier gällande väsentlig nytta för miljömålen
vara en förutsättning för ett grönt lån. Till följd av detta
kan taxonomins relevans för Aktias företagskunder som
inte är rapporteringsskyldiga också öka.
Taxonomirapporteringen för Aktias
placeringsverksamhet baserar sig på en tredje parts
analys om taxonomiförenligheten av aktie- och
ränteplaceringar enligt data som rapporterats av
ifrågavarande företag. Data som produceras av den
externa tjänsteleverantören utnyttjas också i koncernens
övergripande taxonomirapportering.
Aktia rapporterar om taxonomin på koncernnivå. Därav
innehåller rapporteringen uppgifter för Aktia Bank Abp,
Aktia Livförsäkring Ab och Aktia Fondbolag Ab. Aktia har
ingen handelsportfölj eller en affärsmodell som till stor del
skulle bygga på finansiering av allmännyttiga bostäder.
Av den orsaken rapporterar Aktia inte en separat
resultatindikator för dessa. Resultatindikatorn för
förvaltade tillgångar omfattar tillgångar som förvaltas för
de företagskunder som är rapporteringsskyldiga.
Taxonomiaspekterna är nära sammankopplade med såväl
utvecklingen av låneprodukter som med
kapitalförvaltningen. Inom kapitalförvaltningen beaktas
huruvida placeringsobjekten omfattas av taxonomin som
en del av den kvalitativa analysen. Taxonomin är även
starkt inkopplad vid utvecklandet av fonder som har
hållbara placeringar som mål i enlighet med EU:s
förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR
9 art fonder).
Av all ekonomisk verksamhet är det för närvarande
endast en begränsad del som omfattas av taxonomin.
Majoriteten av Aktias företagskunder är små och
medelstora företag, som inte omfattas av
rapporteringsskyldigheten. Taxonomisiffrorna i
rapporteringen är därför ännu låga i Aktias rapportering.
Detta beror både på en begränsad mängd data och på
förordningens tvetydighet samt olika
rapporteringsmöjligheter. Aktia tillämpar en
försiktighetsprincip inom taxonomirapporteringen.
Taxonomirapporteringen kommer att kräva ytterligare
utveckling och förtydligande i framtiden när det gäller
datainsamling. Dessutom planeras förändringar i
rapporteringen på EU-nivå.
E2 Föroreningar
Aktia har identifierat frågan om förorening som relevant indirekt genom kapitalförvaltningen.
I detta skede har Aktia inte satt upp exakta mål för föroreningar. Detta kommer att
utvärderas i samband med uppdateringen av hållbarhetsprogrammet 2025.
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Förorening av luft
Kapitalförvaltning:
Allokeringen av fondplaceringar till
sektorer som produktion av fossila
bränslen, gruvdrift och pappersindustri
har en negativ inverkan på luft-, vatten-
och markföroreningar
Kapitalförvaltning:
Allokeringen av fondplaceringar till
sektorer som förnybar energi och
cirkulär ekonomi minskar föroreningarna
av luft, vatten och mark
Kapitalförvaltning:
Minskade förvaltade kundtillgångar och
provisionsintäkter genom placeringar
som orsakar förorening och eventuella
anseenderisker relaterade till dessa
Kapitalförvaltning:
Genom att minska de negativa
konsekvenserna kan Aktia attrahera nya
kunder och öka de förvaltade
kundtillgångarna och därigenom
provisionsintäkterna
Senare led i
värdekedjan
Miljöpolicy
Principer för
ansvarsfullt
investerande
Förorening av vatten
Förorening av mark
Policyer relaterade till förorening
Föroreningar har på ett principiellt plan integrerats i ett
bredare miljötema. I den koncernövergripande miljöpolicy
fastställs utifrån en dubbel väsentlighetsanalys de
viktigaste miljötemana, inklusive miljöföroreningar.
I policyn beskrivs också de viktigaste åtgärderna och
verktygen för att identifiera och hantera risker relaterade
till miljöföroreningar. Aktias kapitalförvaltning styrs av
Aktias principer för ansvarsfullt investerande. Förorening
beaktas bl.a. genom att ta hänsyn till ansvarsfaktorer
(ESG-integrering), normbaserad screening, metoder för
aktivt ägarskap och bolagspåverkan samt vid
påverkansinvesterande. Aktias kapitalförvaltning är
global till sin natur och omfattar flera tillgångsklasser.
Kundernas placeringsbeslut påverkar bl.a. de olika
sektorernas vikter i de totala tillgångarna. Negativa
konsekvenser relaterade till förorening beaktas i
portföljförvaltningen med hjälp av bland annat PAI-
indikatorer. Med hjälp av normbaserad screening
identifierar vi miljööverträdelser som skett i vårt
placeringsuniversum och strävar efter att övervaka och
minimera eventuella skadliga konsekvenser som de kan
ha för människor och miljö. 
Förorening har också identifierats som ett viktigt
miljötema i Aktias principer för ansvarsfull kreditgivning,
som styr Aktias kreditgivning och utesluter vissa
verksamheter som Aktia inte vill finansiera. Till exempel
har särskilda villkor ställts för finansiering av gruvdrift på
grund av de negativa miljökonsekvenser som
verksamheten medför, som förorening av miljön,
kemikalie- och giftläckage, negativa förändringar i
mångfalden och ekosystemen på grund av förändrad
livsmiljö samt växthusgasutsläpp och andra utsläpp.
Åtgärder och resurser relaterade
till förorening
Aktia redogör årligen för investeringsbesluts
huvudsakliga negativa konsekvenser för
hållbarhetsfaktorer (PAI-indikatorer) på sin webbplats.
I denna redogörelse utnyttjar vi de data som en extern
tjänsteleverantör producerar om bland annat
växthusgasutsläpp, utsläpp till vatten och mängden
farligt avfall och radioaktivt avfall som placeringarna ger
upphov till. Vi utnyttjar dessutom extern analys om
investeringsobjektens och fondernas konsekvenser för
miljön. Underkategorier är konsekvenser som har
samband med begränsade naturtillgångar såsom rent
vatten samt med avfall. Vi granskar också andra metoder
för att integrera vattenrelaterade risker och
konsekvenser i våra investeringsprocesser. Ämnet ingår
också i metoderna för aktivt ägarskap och påverkan. Om
det sker överträdelser av miljönormerna i våra
placeringsobjekt, för en extern tjänsteleverantör för
Aktias räkning påverkanssamtal som en del av Pooled
Engagement-tjänsten för att säkerställa att motsvarande
överträdelser inte kan uppstå på nytt.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Aktia har identifierat frågan om biologisk mångfald och ekosystem som relevant indirekt genom kapitalförvaltningen.
I detta skede har Aktia inte satt upp exakta mål för biologisk mångfald och ekosystem.
Detta kommer att utvärderas i samband med uppdateringen av hållbarhetsprogrammet 2025.
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Direkta påverkans­
faktorer som leder till
förlust av biologisk
mångfald         
Klimatförändring
Förorening
Kapitalförvaltning: 
Placeringar i branscher
med en negativ
konsekvens för biologisk
mångfald och klimat­
förändringar
Kapitalförvaltning:
Verksamhet i branscher
eller placeringsobjekt som
förnybar energi och
placeringsobjekt som
främjar biologisk mångfald
har en positiv inverkan på
biologisk mångfald och
främjar hållbar utveckling
Kapitalförvaltning:
Minskning av förvaltade
tillgångar till följd av
negativa konsekvenser
för naturen
Kapitalförvaltning:         
Ökar värdet på Aktias placeringsverksamhet
Bättre hantering av hållbarhetsrisker
Bättre riskjusterad avkastning i placerings­
verksamheten
Varumärkesnytta och därigenom ökade förvaltade
tillgångar: genom att öka placeringarna i företag som
främjar biologisk mångfald kan vi attrahera nya
placerare som ökar Aktias förvaltade tillgångar
Tidigare och senare led i
värdekedjan
Miljöpolicy
Principer för ansvarsfullt
investerande
Principerna för ägarstyrning
Identifiering och beaktande av
hållbarhetsrisker och hållbarhets­
faktorer i Aktias
placeringsverksamhet och
-rådgivning
Aktia har inte direkt integrerat biologisk mångfald och
ekosystem i sin strategi och affärsmodell och har inte
bedömt resiliensen i förhållande till biologisk mångfald
och ekosystem.
Aktias egen verksamhet inga direkta väsentliga negativa
konsekvenser när det gäller markförstöring,
ökenspridning eller hårdkörning av mark eller verksamhet
som påverkar hotade arter. Aktia har inte heller några
anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk
mångfald eller verksamhet i samband med dessa
anläggningar som har en negativ påverkan på dessa
områden genom att leda till en försämring av habitat och
arternas livsmiljöer och störning av arter för vilka
skyddade områden har utsetts. Det har inte heller
konstaterats att det är nödvändigt att genomföra
åtgärder för att begränsa förlust av den biologiska
mångfalden.
Övergångsplan och beaktande av
biologisk mångfald och ekosystem
i strategi och affärsmodell
Aktia har identifierat ämnet biologisk mångfald och
ekosystem som väsentligt indirekt genom
placeringsverksamheten, och följaktligen är Aktias
affärsmodell och strategi är inte direkt kopplade till
naturkonsekvenserna. Aktia har inte utarbetat en
övergångsplan för placeringsverksamheten när det gäller
biologisk mångfald och ekosystem. Följaktligen är det i
detta skede inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma
hur resilienta den nuvarande affärsmodellen och strategin
är mot fysiska risker, omställningsrisker och systemrisker
som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem,
omfattningen av resiliensanalysen i förhållande till
företagets egen verksamhet och tidigare och senare led i
värdekedjan samt de risker som analyseras, och därmed
inte heller de centrala antaganden, tidshorisonter eller
analysresultat som är förknippade med den.
Mer information om intressenternas deltagande
i identifierings- och bedömningsprocessen för väsentliga
konsekvenser, risker och möjligheter finns i avsnitt ESRS
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och
bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
Policyer för biologisk mångfald
och ekosystem
Aktia har långsiktigt beaktat de faktorer som hänför sig
till klimatförändringarna som en del av sina
placeringsprocesser, sin rapportering och sin
hållbarhetsstrategi. Klimatförändringen är en av
huvuddrivkrafterna bakom förlusten av biologisk
mångfald, och förlusten av biologisk mångfald påskyndar
i sin tur klimatförändringen. Genom att beakta faktorer
som gäller både klimatförändringarna och den biologiska
mångfalden och ekosystemen främjar vi den gröna
omställningen, begränsningen av och anpassningen till
klimatförändringarna samt den biologiska mångfalden.
Som drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald
kan i allmänhet klassificeras utnyttjande av naturresurser,
klimatförändringar, föroreningar, främmande arter samt
förändrad markanvändning och havsanvändning (UNEP
2023). Varje drivkraft är i större eller mindre utsträckning
ett resultat av mänsklig verksamhet.
Aktias miljöpolicy har utarbetats som riktlinjer och
verksamhetsprinciper för koncernen i fråga om alla
väsentliga miljöaspekter. Målet med policyn är att
fastställa allmänna principer för miljömedvetenhet i
verksamheten. Syftet med policyn är att stödja Aktia och
dess medarbetare i arbetet och beslutsfattandet genom
att öka medvetenheten om de miljöteman som är
väsentliga för Aktia. Vi har även förbundit oss att beakta
miljöaspekterna när vi utvecklar nya produkter och
tjänster för våra kunder. Vi har också förbundit oss att
rapportera om miljöaspekterna av vår verksamhet, såsom
positiva och negativa konsekvenser, som en del av vår
hållbarhetsrapportering. Koncernens hållbarhetsdirektör
ansvarar för implementeringen av miljöpolicyn.
Aktias principer för ansvarsfullt investerande styr vår
placeringsverksamhet. I de metoder för ansvarsfullt
investerande som vi tillämpar beaktas indirekt också
risker och möjligheter i anslutning till biologisk mångfald
och ekosystem. Vi tillämpar bl.a. uteslutning av branscher,
beaktande av hållbarhetsfaktorer samt normbaserad
screening i enlighet med UN Global Compact-principerna.
Genom mångsidiga metoder för ansvarsfullt investerande
identifieras väsentliga konsekvenser, risker, beroenden
och möjligheter i anslutning till den biologiska
mångfalden och ekosystemen. En försämrad biodiversitet,
dvs. förlusten av biologisk mångfald samt
klimatförändringen medför risker för placerare på en
systemnivå. Utifrån detta har Aktia analyserat sina
fonders beroende av naturkapital och ekosystemtjänster
samt rapporterat om hur verksamheten påverkar den
biologiska mångfalden under 2024. Vi fortsätter detta
arbete målmedvetet även i framtiden med hjälp av olika
verktyg. Vi granskar aktivt tillgången till verktyg
relaterade till ämnet, men det finns ännu inget verktyg
som är etablerat på marknaden och därigenom möjliggör
jämförbarhet mellan aktörerna.
Aktia har börjat identifiera och bedöma faktiska och
potentiella konsekvenser för den biologiska mångfalden
och ekosystemen, beroenden av den biologiska
mångfalden och ekosystemen och deras tjänster samt
analysen av ekosystemtjänster som har störts eller kan
komma att störas i olika skeden av sina värdekedjor.
Dessutom har Aktia identifierat och utvärderat
omställningsrisker och fysiska risker och möjligheter i
samband med den biologiska mångfalden och
ekosystemen samt strävat efter att undersöka
systemrisker. När det gäller de platser där Aktias
verksamhetsställen är belägna är ämnet inte väsentligt,
vilket innebär att Aktia inte identifierar, utvärderar eller
rapporterar faktiska eller potentiella konsekvenser för
den biologiska mångfalden och ekosystemen. Dessutom
identifierar vi att de systemrisker som är förknippade
med ämnet fortfarande är svåra att definiera och
därigenom identifiera.
Åtgärder och resurser för biologisk
mångfald och ekosystem
Som en del av arbetet med biologisk mångfald har vi
under 2024 analyserat våra fonders beroende av
naturkapital och konsekvenserna för den biologiska
mångfalden, omfattningen är våra aktie- och
företagsobligationsfonder. Dessa analyser beskrivs i de
följande styckena. Som en del av arbetet kommer vi att
utvidga analysen relaterad både till den biologiska
mångfalden och klimatet också till ränteplaceringar,
fastighetsplaceringar och andra alternativa placeringar.
Utvidgningen av strategierna är delvis beroende av
utvecklingen av verktyg och data för tillgångsklasserna.
Vi kommer också att utreda metoder för att som en del av
vår rapportering om ansvarsfullt investerande rapportera
fler indikatorer som gäller biologisk mångfald.
Aktia använder ett externt verktyg för att granska
beroende av naturen. Verktyget modellerar företagens
nettopåverkan som grundar sig på en
kvantifieringsmodell. Modellen använder
maskininlärningsteknik och en omfattande databas med
vetenskapliga artiklar för att mäta företagens
övergripande påverkan på bland annat miljö och biologisk
mångfald. Dessutom använder Aktia verktyget för att
granska placeringarnas konsekvenser i förhållande till
FN:s mål för hållbar utveckling. Analysen beaktar bland
annat följande faktorer relaterade till biologisk mångfald
och ekosystem: förlust av livsmiljöer, hotade arter,
främmande arter, djurens lidande, markanvändning,
markförstöring, ökenspridning, markkompaktering och
ekosystemtjänster. I analysen utredde vi de negativa och
positiva konsekvenserna av våra aktie- och
företagsobligationsfonder för den biologiska mångfalden
och ekosystemen samt för knappa naturresurser. Utifrån
analysen som genomfördes 2024 fick alla fonder som
deltog i analysen negativa nettokonsekvensvärden när
biodiversitet och knappa naturresurser betraktades som
separata delar. De negativa värdena är dock inte
signifikanta. Resultaten visar att det finns få
placeringsobjekt som har positiva konsekvenser för
biologisk mångfald. Dessutom visar resultaten att när
knappa resurser används är utgångspunkten att
konsekvenserna är negativa.
Analysen av fondernas beroende av naturen gjordes med
hjälp av verktyget ENCORE under 2024. Med hjälp av de
data som verktyget producerar kan man granska i vilken
utsträckning t.ex. de branscher som ingår i fonden är
beroende av naturkapital samt de ekosystemtjänster som
naturen tillhandahåller och vilka konsekvenser
verksamheten inom dessa branscher har för förlusten av
biologisk mångfald. Verktyget utvecklas och underhålls
av Global Canopy, UNEP FI och UNEP-WCMC, som
tillsammans bildar ENCORE-partnerskapet. I allmänhet
kan följande sektorer räknas som branscher med störst
beroende: skogsindustri, fiske, textilier, kläder och
lyxartiklar, mat, dryck och tobak samt elproduktion
(IPBES 2019). Aktias aktie- eller
företagsobligationsfonder är diversifierade mellan olika
branscher, vilket innebär att Aktia med undantag för
enskilda innehav inte har någon särskild exponering mot
de nämnda branscherna. Enligt Aktias principer för
ansvarsfullt investerande tillämpar vi dessutom
uteslutning av placeringsobjekt till exempel i anslutning
till tobaksindustrin och elproduktion.
I analysen indelades fondernas innehav efter bransch i
olika produktionsprocesser, varefter deras direkta möjliga
beroende och konsekvenser för ekosystemtjänster och
naturkapitalresurser undersöktes. För att undvika
överlappningar beaktar ENCORE-verktyget endast
direkta beroenden och effekter och tar således inte
hänsyn till beroenden och konsekvenser i leveranskedjan.
I analysen bedöms beroendet av ekosystemtjänster eller
naturkapital enligt: mycket starkt, starkt, genomsnittligt,
svagt, mycket svagt. Enligt analysen är till exempel
grundvattnet, ytvattnet samt skyddet mot
översvämningar och stormar de viktigaste
beroendeförhållandena till naturens ekosystemtjänster
för Aktias aktiefonders del. För närvarande kan vi inte på
en tillförlitlig nivå undersöka i vilken utsträckning
placeringarnas indirekta konsekvenser omfattar
ekosystemtjänster som har störts eller sannolikt kommer
att störas, eftersom tillförlitliga data ännu inte finns
tillgängliga. Av de resultat som ENCORE tillhandahåller
kan vi dock till exempel dra slutsatsen att grundvattnet,
som har ett betydande beroende av ekosystemtjänster i
våra fonder, direkt och indirekt är en viktig faktor i
värdekedjorna inom många branscher.
Dessutom analyserar vi den biologiska mångfalden och
ekosystemen med hjälp av SFDR-förordningens
(Sustainable Finance Disclosure Regulation) PAI-data,
dvs. de huvudsakliga negativa konsekvenserna för
hållbarhetsfaktorer, för vilket vi använder data från en
extern tjänsteleverantör på både fond- och
målinvesteringsnivå, till exempel negativa konsekvenser
för biologisk mångfald. De huvudsakliga negativa
konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer (PAI) fastställs
enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar i anslutning till hållbara investeringar
(SFDR) och används för att mäta placeringarnas negativa
konsekvenser för hållbarhetsfaktorerna. PAI-
indikatorerna för biologisk mångfald är följande:
verksamhet som negativt påverkar områden med känslig
biologisk mångfald, utsläpp till vatten, farligt avfall och
radioaktivt avfall samt klimatrelaterade indikatorer som
indirekt också påverkar den biologiska mångfalden (se E1
- Klimatförändringar). I fråga om Aktias finansiella
produkter beaktas de huvudsakliga negativa
konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som en
integrerad del av placeringsprocessen för produkter som
följer upplysningsskyldigheterna i enlighet med artikel 8
och artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar. I regel beaktas de huvudsakliga negativa
konsekvenserna för hållbarhetsfaktorerna också i fråga
om de finansiella produkter som klassificerats enligt
artikel 6 och som Aktia tillhandahåller. Närmare
information finns i dokumentet Identifiering och
beaktande av hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer i
Aktias placeringsverksamhet och -rådgivning och i
rapporten Redogörelse för investeringsbesluts
huvudsakliga negativa konsekvenser för
hållbarhetsfaktorer, som publiceras årligen på Aktias
webbplats. Dessutom rapporterar vi halvårsvis om
hållbarheten i placeringsverksamheten i Översikten över
ansvarsfullt investerande.
Genom att beakta påverkan av väsentliga faktorer
relaterade till ansvarsfullhet och hållbarhet, som
hållbarhetsteman gällande biologisk mångfald och
ekosystem, som en del av placeringsanalysen främjar
Aktia placeringsportföljernas utsikter i avkastnings- och
riskhänseende. Till denna del beaktar vi både positiva och
negativa faktorer samt risker och möjligheter. Vi beaktar
hållbarhetsteman när vi planerar nya finansiella produkter
och utvecklar interna placeringsprocesser. Aktia har flera
fonder som endast gör hållbara investeringar, där
investeringsprocessen utöver Aktias principer för
ansvarsfullt investerande också använder metoder för att
verifiera och genomföra hållbara investeringar.
Metoderna är skalbara och används också i våra andra
fonder och investeringsprocesser, och även andra fonder
kan omfatta hållbara investeringar även om de inte har
förbundit sig till att göra det. Den biologiska mångfalden
och ekosystemen är intressanta när det gäller
målinvesteringar, men det är ett relativt nytt ämne och
antalet målinvesteringar är ännu inte heltäckande. I fråga
om ränteplaceringar används gröna obligationer, dvs.
green bonds, för att finansiera miljöprojekt som också kan
anknyta till hållbarhetsteman som gäller biologisk
mångfald och ekosystem. Den biologiska mångfalden och
ekosystemen finns alltså företrädda, särskilt när det gäller
ränteplaceringar, men vi söker möjligheter att öka
målinvesteringarna inom ämnet också i andra
tillgångsklasser.
Biologisk mångfald och ekosystem har redan i hög grad
integrerats i vårt aktiva ägarskap och påverkan. Aktia
deltar i placerarinitiativet Spring som startats av de FN-
stödda principerna för ansvarsfullt investerande och som
syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald
senast år 2030. Spring är ett världsomfattande initiativ
som stöds av över 200 placerare. Aktia kommer att ha en
aktiv roll i dialogen med vissa företag. Dessutom
medverkar Aktia i initiativet Nature Action 100. Det är det
första internationella placerarinitiativet som söker en
lösning på den akuta krisen som gäller förlusten av
biologisk mångfald.
Som en anmärkning till avsnittet om biologisk mångfald
och ekosystem kan nämnas att analysen endast omfattar
en del av vår placeringsverksamhet, dvs. främst de
företagsobligations- och aktiefonder som Aktia förvaltar.
Utanför analysen står till exempel blandfonder,
diskretionära fondlösningar, fonder som placerar i
statsobligationer, fonder som placerar i
tillväxtekonomiers valutor och statsobligationer, tredje
parters fonder som Aktia tillhandahåller, kapitalfonder
som Aktia tillhandahåller samt
kapitalförvaltningslösningar som lagts ut, såsom
fastighetsfonder. Dessutom har Aktia lagt ut
portföljförvaltningen av bostadsfonder och
portföljförvaltningen av enskilda andra fonder. Biologisk
mångfald och ekosystem är betydande teman som redan
nu har en stor betydelse med tanke på
placeringsverksamheten. Under de kommande åren
strävar vi efter att utvidga analysen och
bedömningsmetoderna till att omfatta även andra
tillgångsklasser utöver aktie- och
företagsobligationsfonder. En större täckning är
beroende av tillgängliga data. Av denna anledning har
Aktia för närvarande inte heller fastställt några
kvantitativa eller kvalitativa mål avseende biologisk
mångfald och ekosystem. Vi antar att datatäckningen och
bedömningsmetoderna kommer att utvecklas i framtiden.
Konsulteringen av berörda samhällen vad gäller
hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska
resurser och ekosystem och de punkter som nämns i
standarden är inte väsentliga för Aktia, eftersom ESRS E4
”Biologisk mångfald och ekosystem” har identifierats som
väsentligt indirekt genom Aktias placeringsverksamhet.
Aktia har inte utnyttjat kompensering för biologisk
mångfald i sina åtgärdsplaner.
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Aktia har identifierat frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi som relevant indirekt genom kapitalförvaltningen.
I detta skede har Aktia inte satt upp exakta mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi.
Detta kommer att utvärderas i samband med uppdateringen av hållbarhetsprogrammet 2025.
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Cirkulär ekonomi
Resursinflöden, inklusive
resursanvändning
Resursutflöden relaterade
till varor och tjänster
samt avfall
Allokering av placeringar till
resursintensiva branscher eller
placeringsobjekt, som produktion av
fossila bränslen och biobränslen,
gruvdrift och tillverkningsindustri, eller
till branscher och placeringsobjekt som
inte integrerar cirkulär ekonomi i sin
verksamhet, inverkar negativt på miljön
och bromsar upp en hållbar utveckling
Kapitalförvaltning bl.a. i
placeringar som främjar
förnybar energi och cirkulär
ekonomi har en positiv inverkan
på miljön och främjar en hållbar
utveckling
Värdeminskning av
tillgångarna i Aktias
placerings­verksamhet
Ökade hållbarhetsrisker i
placeringsverksamheten
Möjlig anseenderisk
Ökar värdet på Aktias placerings­
verksamhet
Bättre hantering av hållbarhetsrisker
Bättre riskjusterad avkastning i
placeringsverksamheten
Varumärkesnyttan och därigenom
ökade förvaltade tillgångar: genom att
öka investeringarna i företag som
främjar cirkulär ekonomi kan vi
attrahera nya placerare som ökar Aktias
förvaltade tillgångar
Senare led i värdekedjan
Miljöpolicy
Principer för ansvarsfullt
investerande
Principer för ägarstyrning
Identifiering och beaktande
av hållbarhetsrisker och
hållbarhetsfaktorer i Aktias
placeringsverksamhet och
-rådgivning
Policyer för resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Aktias placeringsverksamhet styrs av Aktias principer för
ansvarsfullt investerande. Dessutom styrs Aktias
miljöarbete av en koncernövergripande miljöpolitik som
beskriver Aktias metoder i fråga om resursanvändning
och cirkulär ekonomi. Resursanvändning och cirkulär
ekonomi beaktas i metoderna för ansvarsfullt
investerande genom beaktande av hållbarhetsfaktorer
(ESG-integrering), normbaserad screening, metoder för
aktivt ägarskap och bolagspåverkan samt
påverkansinvesterande. Aktias placeringsverksamhet är
global och omfattar flera tillgångsklasser.
Åtgärder och resurser
för resursanvändning och
cirkulär ekonomi
Aktia har preliminärt granskat sin kapitalförvaltning för
att identifiera faktiska och potentiella konsekvenser,
risker och möjligheter i sin verksamhet. Aktia har inte
granskat temat bredare gällande resursernas in- och
utflöden eller avfall eftersom temat är identifierat som
väsentligt endast indirekt via kapitalförvaltningen. Aktia
har inte i detta skede uppgjort en åtgärdsplan för temat.
Aktia utvärderar situationen på nytt i samband med
uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen och
hållbarhetsprogrammet under 2025. Vi skapar vid behov
en åtgärdsplan efter uppdateringen som beaktar även
den ekonomiska resurseringen relaterad till dem.
Det finns flera sätt att integrera resursanvändning och
cirkulär ekonomi i Aktias placeringsverksamhet. I de
metoder för ansvarsfullt investerande som vi tillämpar
beaktas indirekt också risker och möjligheter i anslutning
till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Med hjälp av
normbaserad screening identifierar vi i enlighet med UN
Global Compact-principerna miljööverträdelser som skett
i Aktias placeringsuniversum och strävar efter att
övervaka och minimera eventuella skadliga konsekvenser
som de kan ha för människor och miljö. Dessutom
utnyttjar Aktia en extern nettopåverkansmodell för att
bedöma konsekvenserna av vår placeringsverksamhet.
Modellen mäter placeringarnas övergripande
konsekvenser för miljön och beaktar bland annat följande
faktorer som hänför sig till resursanvändning och cirkulär
ekonomi: förlust av livsmiljöer, markanvändning,
markförstöring, ökenspridning, markkompaktering och
ekosystemtjänster. Dessutom använder Aktia verktyget
för att granska placeringarnas konsekvenser i förhållande
till FN:s mål för hållbar utveckling.
Negativa konsekvenser i anslutning till resursanvändning
och cirkulär ekonomi beaktas i portföljförvaltningen till
exempel med hjälp av PAI-indikatorer, dvs. huvudsakliga
negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges
i SFDR-förordningen. PAI-indikatorerna kan också ha ett
indirekt samband med resursanvändning och cirkulär
ekonomi, inklusive avfall, t.ex. indikatorer som utsläpp till
vatten, mängden farligt avfall och radioaktivt avfall.
I fråga om Aktias finansiella produkter beaktas de
huvudsakliga negativa konsekvenserna för
hållbarhetsfaktorer som en integrerad del av
placeringsprocessen för produkter som följer
upplysningsskyldigheterna i enlighet med artikel 8 och
artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar. I regel beaktas de huvudsakliga negativa
konsekvenserna för hållbarhetsfaktorerna också i fråga
om de finansiella produkter som klassificerats enligt
artikel 6 och som Aktia tillhandahåller. Närmare
information finns i dokumentet Identifiering och
beaktande av hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer i
Aktias placeringsverksamhet och -rådgivning och i
rapporten Redogörelse för investeringsbesluts
huvudsakliga negativa konsekvenser för
hållbarhetsfaktorer, som publiceras årligen på
Aktias webbplats.
Samhällsansvarsinformation
ESRS
DR
Beskrivning
S1
S1-1
S1-2
S1-3
S1-4
S1-5
S1-6
S1-9
S1-13
S1-14
S1-15
S1-16
S1-17
S2
S2-1
S2-2
S4
S4-1
S4-2
S4-3
S4-4
S4-5
S1 Den egna arbetskraften
Aktia har identifierat frågan om den
egna arbetskraften som relevant genom
egen verksamhet.
Sociala mål i Aktias hållbarhetsprogram
för 2025:
Siqni Flame-index*
Mål 2025: 80
* Skala 0–100
2024:
75
eNPS
Mål 2025: 20
2024:
19
SHE index
Mål 2025: 85
2024:
82
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Arbetsvillkor
arbetstid
balans mellan arbete och fritid
hälsa och säkerhet
åtgärder mot våld och
trakasserier på arbetsplatsen
personlig integritet
psykosocialt välbefinnande
Otillräckliga arbetsförhållanden,
såsom en för lång arbetstid eller en
farlig arbetsplats, försämrar
medarbetarnas välbefinnande och
kan öka antalet frånvarodagar och
oönskad personalomsättning
Åtgärder som främjar
medarbetarnas välbefinnande och
arbetsförhållanden kan inverka
positivt på personalens rekrytering
och varaktighet
Negativa konsekvenser för
medarbetarnas välbefinnande och
engagemang kan leda till oönskad
personalomsättning och ett ökat
antal frånvarodagar
Betraktas som en attraktiv
arbetsgivare, vilket gör det möjligt
för oss att locka nya medarbetare
och för medarbetarna att stanna
kvar länge i huset
Egen verksamhet
Kollektivavtal
Arbetsgivarens
uppföljningssystem
Uppförandekod
Policy om trakasserier och våld
på arbetsplatsen, lämpliga
rapporteringskanaler och en
etablerad process för att
utreda fall             
Ersättningspolicy
Aktias rekryteringsprinciper
Aktias mångfaldspolicy
Likabehandling och lika
möjligheter för alla
jämställdhet och lika lön för
likvärdigt arbete
mångfald
utbildning och kompetens­
utveckling
åtgärder mot våld och
trakasserier på arbetsplatsen
Ojämlikhet och en brist på
mångfald skulle försvaga
medarbetarnas välbefinnande,
engagemang och motivation
En brist på mångfald kan
försämra Aktias prestation
En brist på utbildning och
utvecklingsmöjligheter kan
försämra medarbetarnas
förmåga att utföra sina uppgifter
och inverka negativt på
medarbetarnas nöjdhet
Likabehandling kan öka
medarbetarnas nöjdhet och
välbefinnande, ha en positiv
inverkan på Aktias arbets­
givarvarumärke samt stödja
personalens rekrytering och
varaktighet
Fortsatt lärande och en fortsatt
karriärutveckling kan förbättra
Aktias prestation och ha en
positiv inverkan på
medarbetarnas nöjdhet och
motivation
Den oönskade
personalomsättningen kan öka
Försämrat välbefinnande hos
medarbetarna (t.ex. bristande
inkludering)
En brist på mångfald kan ha en
negativ inverkan på
affärsverksamhetens resultat
och prestation samt arbetets
kvalitet, vilket också kan ha en
negativ inverkan på
motivationen
De bästa medarbetarna väljs ut
för lämpliga uppgifter
Medarbetarnas nöjdhet och
motivation kan förbättras
Det kan bli lättare att rekrytera
och behålla de bästa
medarbetarna
Aktias arbetsgivarbild kan
förbättras
Öka medarbetarnas nöjdhet
Den egna arbetskraften
Med egna arbetskraften avses i denna rapport Aktias
egna anställda som har ett giltigt anställningsavtal vid
rapportperiodens slut. Tillfällig arbetskraft eller externa
tjänsteleverantörer ingår inte i Aktias egen arbetskraft.
Konsekvenser, risker och möjligheter för vår egen
arbetskraft har identifierats genom
personalundersökningar och andra undersökningar samt
genom utvecklingssamtal och samarbetet med
AktiaWellbeing-partnern.
Policyer för den egna arbetskraften
För alla Aktia-anställda gäller föreskrifter och riktlinjer
relaterade till den egna verksamheten. Styrelsen är det
ansvariga organet vad gäller regelverket, som fastställer
dem och övervakar deras genomförande årligen.
Verkställande direktör, medlemmar i ledningsgruppen
och ansvariga för olika funktioner kan ge interna
instruktioner avseende medarbetare och organisation av
den egna verksamheten. HR leder och koordinerar
åtgärder relaterade till anställda och rapporterar dem till
styrelsen, verkställande direktören och den direktören på
koncerntjänster i ledningsgruppen.
Arbetsvillkor
Aktia iakttar allmänt bindande kollektivavtal inom bank-
och försäkringsbranschen samt Finlands arbetslagstift­
ning, som fastställer standarder för till exempel arbetstid
och arbetsvillkor.  Vi följer arbetslagstiftningen om
genomförandet av organisationsförändringar och om
tidsfristen för förhandsanmälan om organisationsföränd­
ringar samt den nationella lagstiftningen som garanterar
föreningsfrihet och rätt att organisera sig för anställda. År
2024 omfattades 95 procent av Aktias medarbetare av
kollektivavtalet. De enda som inte omfattades av kollek­
tivavtalet var de medarbetare som ingått ett direktörs­
avtal. Aktia har ingen separat policy för mänskliga rättig­
heter eftersom hela den egna arbetskraften arbetar i
Finland, där lagstiftningen säkerställer att de mänskliga
rättigheterna tillgodoses. Finska staten har förbundit sig
att iaktta FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter, så Aktia har inte separat analyserat
hur kraven på mänskliga rättigheter uppfylls med tanke
på den egna arbetskraften. 
Alla Aktia-medarbetare har möjlighet till flexibla
arbetstider som stöder balansen mellan arbete och
privatliv samt medarbetarnas välbefinnande.
Kombinerandet av arbete och privatliv stöds också så att
hybridarbete är möjligt inom största delen av befattnin­
garna på Aktia. Hybridarbete har begränsats endast inom
sådana befattningar som kräver närvaro vid Aktias
verksamhetsställen. Sådana befattningar har till exempel
personer som arbetar med kundservice vid serviceställen.
Genom flexibel arbetstid och hybridarbete eftersträvar vi
att befrämja medarbetarnas välbefinnande samt minska
negativa konsekvenser som oönskad personalomsättning.
Aktia har nolltolerans mot alla former av trakasserier och
våld på arbetsplatsen. Aktias policy om trakasserier och
olämpligt beteende på arbetsplatsen har publicerats på
Aktias intranät. I texten ingår anvisningar för hur man
upptäcker och anmäler misstänkta trakasserier eller
olämpligt beteende samt hur man på Aktia ingriper i
sådana fall. Förutom att avvikelser kan rapporteras direkt
till den egna chefen eller HR-funktionen har alla medar­
betare tillgång till en whistleblowing-kanal. HR-funk­
tionen har en central roll i att ingripa i avvikelser.
Riskerna i anslutning till den egna arbetskraftens hälsa
hanteras också i samarbete med företagshälsovården.
Den egna arbetskraften erbjuds en mer omfattande
företagshälsovård än vad som föreskrivs i lagen.
Tillsammans med en extern partner, som tillhandahåller
företagshälsovård, har Aktia skapat ett AktiaWellbeing-
koncept som utöver hälso- och sjukvård också omfattar
tjänster som stöder arbetsförmågan och välbefinnandet.
Wellbeing-konceptet möjliggör till exempel diskussioner
med en egen utsedd företagshälsovårdare, digitala
coachningar och vid behov riktade åtgärder som stöder
den psykiska hälsan. En indikator för arbetsförmågan som
ingår i konceptet följs upp regelbundet och med hjälp av
den strävar man proaktivt efter att identifiera eventuella
risker i anslutning till arbetsförmågan och ingripa
proaktivt i dem.
Aktias uppförandekod (Code of Conduct) omfattar
principer för informationssäkerhet och integritet.
Efterlevnaden av uppförandekoden är en förutsättning
för ett säkert arbete och en säkerställd
informationssäkerhet och dataskydd. De anvisningar som
publicerats på Aktias intranät anger regler för hur
medarbetarna ska gå till väga i lokalerna. Genom att följa
dessa regler säkerställer man en prydlig, säker och
trivsam arbetsmiljö för medarbetarna. Integriteten och
arbetsron i lokalerna säkerställs genom att olika
utrymmen används för de ändamål som reserverats för
dem. Till exempel hålls möten och längre samtal i
utrymmen som är reserverade för det.
Direktivet om fysisk säkerhet publiceras på intranätet.
Syftet med direktivet är att säkerställa ett säkert arbete
och fastställa fysiska säkerhetsarrangemang för kund-
och kontorslokalerna samt verksamhetsprinciper som
gäller medarbetarnas säkerhet. Vid beredningen av
direktivet har man beaktat Finans Finlands anvisningar
samt gällande lagstiftning. Vid beredningen av direktivet
har även arbetarskyddslagen, räddningslagen, lagen om
integritetsskydd i arbetslivet, EU:s dataskyddsförordning
och dataskyddslagen beaktats.
Den nationella lagstiftningen garanterar personalen rätt
till familjeledighet oberoende av kön. Mer information om
användningen av familjeledigheter i Aktia finns i avsnitt
S1-15.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Finlands nationella lagstiftning förutsätter likabehandling
av den egna arbetskraften och Aktia iakttar alltid
bindande lagstiftning. Man strävar också efter att
säkerställa likabehandling och lika möjligheter genom att
följa upp efterlevnaden av de policyer och anvisningar
som listas.
Aktias uppförandekod publiceras på koncernens web­
bplats. Uppförandekoden utgör grunden för likabehand­
ling och jämställdhet inom koncernen. Aktias compliance-
funktion ansvarar för uppförandekoden och den uppda­
teras vid behov. Medarbetarna förbinder sig att följa
uppförandekoden redan i samband med rekryteringen.
Aktias likabehandlingsplan i enlighet med
diskrimineringslagen har uppdaterats 2024. I planen
fastställs målen för främjande av jämlikhet samt åtgärder
för uppföljningen av målen. Genom att genomföra och
följa upp likabehandlingsplanen strävar man efter att
minska riskerna för ojämlik behandling.
Aktias ersättningspolicy fastställer principer och praxis
för koncernens ersättning. Ersättningspolicyn är
könsneutral och ett av dess mål är att garantera att
likvärdiga uppgifter belönas på samma sätt inom
koncernen. Löneskillnader mellan könen följs upp
regelbundet. Löneskillnaderna gås årligen igenom
tillsammans med personalrepresentanter. Löneskillnader
beskrivs närmare i avsnitt S1-16.
Aktias mångfaldspolicy publiceras på intranätet och
fastställer principer för hur mångfald ska uppnås och
främjas inom koncernen. Aktias mångfaldspolicy baserar
sig på Aktias värden, uppförandekoden och arbetet mot
diskriminering. I enlighet med mångfaldspolicyn har
koncernen förbundit sig att garantera lika möjligheter för
alla medarbetare och jämlik behandling i hela arbetsge­
menskapen. Med mångfaldspolicyn eftersträvar vi att
hantera negativa konsekvenser som har att göra med
ojämlikhet och mångfald och undvika potentiella risker.
Personalens köns- och åldersfördelning beskrivs närmare
i avsnitt S1-9 Mångfaldsindikatorer.
Grunden för säkerställandet och utvecklandet av kompe­
tens utgörs av Aktia Way-studierna som är obligatoriska
för alla Aktia-medarbetare och som genomförs som
webbutbildningar. Aktia Way-studierna grundar sig på
principerna i Aktias uppförandekod och syftet med
utbildningarna är att säkerställa att medarbetarna kan
agera i enlighet med uppförandekoden.
Direktiv om personalens kompetenskrav som publiceras
på Aktias intranät beskriver den kunskap och erfarenhet
som medarbetarna ska ha för att utföra olika uppgifter.
Direktivet beskriver kompetensbehoven separat för de
roller som hänför sig till beviljande av krediter samt
tillhandahållande av placeringstjänster och
försäkringsprodukter och produkthantering. Direktivet
beskriver också hur kompetensen utvecklas och en
tillräcklig nivå av kompetens garanteras. Kompetensen
kan utvecklas genom interna och externa utbildningar
och genom lärande i arbetslivet. Med hjälp av direktivet
eftersträvar vi att främja positiva konsekvenser
relaterade till personalens kontinuerliga lärande och
karriärutveckling.
För medarbetarna utarbetas utvecklingsplaner, vars
genomförande följs upp regelbundet. Utvecklingspla­
nerna utarbetas och framskridandet följs upp i samband
med utvecklingssamtal. Varje medarbetare bekräftar att
utvecklingsplanen har gjorts upp i Aktias
webbutbildningsmiljö.
Rutiner för kontakter med
medarbetare och deras företrädare
angående konsekvenser
Vi för en regelbunden, fortlöpande dialog med
medarbetarna enligt samarbetslagen. Dialogen förs i
samarbetsdelegationen (SAD) som sammanträder fyra
gånger om året och som består av förtroendevalda och
arbetarskyddsfullmäktige samt icke-permanenta
arbetsgivarrepresentanter. Utöver samarbetsdelega­
tionens möten för olika affärsfunktioner regelbundet
diskussioner om aktuella frågor med de förtroendevalda.
Samarbetsdelegationen behandlar ärenden som gäller
medarbetarna i enlighet med den årsklocka som finns på
Aktias intranät.
Två gånger om året genomför vi medarbetarenkäten
Siqni som syftar till att utreda de frågor som är viktigast
för våra medarbetare samt att få respons och utveck­
lingsobjekt av våra medarbetare. Enkätens resultat gås
igenom för hela koncernens del tillsammans med perso­
nalrepresentanter och varje chef går igenom resultaten
inom sitt eget team. Utifrån resultaten kommer arbets­
gemenskaperna överens om utvecklingsåtgärder, vars
genomförande följs upp i arbetsgemenskaperna. 
Varje Aktia-medarbetare för en fortlöpande dialog med
sin egen chef. Två gånger om året förs A-talk-diskus­
sioner som är en viktig del av Aktias prestationslednings­
modell. I de diskussioner som förs vid årsskiftet betonas
uppställandet av mål, uppnåendet av föregående års mål
och personens arbetsprestation. I de diskussioner som
förs på sommaren betonas välbefinnande i arbetet och
kompetensutveckling. Utöver de regelbundna A-talk-
diskussionerna för varje Aktia-medarbetare minst en
gång i månaden en 1-on-1-diskussion med sin chef med
möjlighet att diskutera aktuella frågor relaterade till
exempelvis arbetet eller välbefinnandet. De regelbundna
1-on-1-diskussionerna är en viktig del av Aktias
ledarskapsmodell och har en nyckelroll när det gäller att
säkerställa en öppen och fortlöpande diskussion med
medarbetarna.
Rutiner för att gottgöra för negativa
konsekvenser och kanaler genom
vilka de egna medarbetarna kan
uppmärksamma problem
Medarbetarna har flera kanaler för att uppmärksamma
problem. Den egna chefen, HR, förtroendevalda eller
arbetarskyddsfullmäktige kan utan dröjsmål uppmärk­
sammas om problem. Alla medarbetare för till exempel
regelbundet 1-on-1-diskussioner med sina egna chefer,
och i samband med dem kan medarbetarna uppmärk­
samma den egna chefen om problem. Om medarbetaren
upplever att hen inte vill uppmärksamma sin egen chef
om problem kan hen direkt kontakta HR, en
förtroendevald eller en arbetarskyddsfullmäktig, vars
kontaktuppgifter finns på intranätet. Det är HR:s ansvar
att utreda och ta itu med eventuella problem som
uppmärksammats. Om det är fråga om problem som beror
på en annan medarbetares verksamhet eller beteende
(t.ex. trakasserier eller olämpligt beteende) behandlas
ärendet i enlighet med anvisningen om påföljdsförfarande
på Aktias intranät.
Frågor som gäller arbetarskyddet, arbetsvillkoren och
välbefinnandet i arbetet behandlas också kvartalsvis i
samarbetsdelegationen, där förtroendevalda och
regionala arbetarskyddsfullmäktige kan uppmärksamma
aktuella problem om sina ansvarsområden till
arbetsgivarrepresentanterna.
På Aktia genomförs regelbundet arbetsplatsutredningar
där man utreder hur hälsosamt och säkert arbetet är och
identifierar arbetsplatsens behov gällande företags­
hälsovård. Arbetsplatsutredningen görs i samarbete med
parter på arbetsplatsen och specialister inom företags­
hälsovården. I arbetsplatsutredningen kartlägger man i
samarbete arbetsplatsens behov utifrån vilka man
utarbetar slutsatser och åtgärdsförslag. 
Aktia använder en rapporteringskanal för interna och
externa intressenter. Mer information om Aktias
rapporteringskanal finns i avsnitt G1 Ansvarsfullt
företagande.
Åtgärder avseende väsentliga
konsekvenser för den egna
arbetskraften och strategier för att
minska de väsentliga riskerna och
utnyttja de väsentliga möjligheterna,
vad gäller den egna arbetskraften, och
dessa åtgärders ändamålsenlighet
Arbetsvillkor
År 2024 infördes ett nytt system för arbetstidshantering
som underlättar uppföljningen av arbetstiden och
förbättrar transparensen. Tack vare det nya systemet är
det lättare för Aktia-medarbetare och deras chefer att
följa upp och rapportera personliga arbetstider. Utöver
flexibla arbetstider har Aktia koncernövergripande
principer för hybridarbete som stöder flexibiliteten i
arbetet. Enligt vår Siqni-medarbetarenkät är friheten att
arbeta oberoende av tid eller plats en av de viktigaste
frågorna för personalen, och betyget som ges för dess
utfall är det högsta av alla uppmätta faktorer (88/100).
Det höga resultatet visar att rutinerna för hybridarbete
inom koncernen stödjer flexibilitet och ökar
medarbetarnas välbefinnande.
Aktia fortsatte samarbetet inom hälso- och sjukvård med
en extern partner. Programmet AktiaWellbeing, som
skapats tillsammans med partnern, stöder förutom
företags­hälsovården också medarbetarnas
välbefinnande proaktivt. Syftet med programmet är att
öka medveten­heten om hälso- och säkerhetsfrågor,
främja välbefinnandet samt minska negativa
konsekvenser som sjukfrånvaron och oönskad
personalomsättning. AktiaWellbeing-programmet
inkluderar flera verktyg som stöder välbefinnande i
arbetet, till exempel en indikator för arbetsförmåga, som
gör det lättare att ingripa tidigt i hälsorisker. Den
kontinuerliga förändringen och det föränderliga arbetet
påverkar arbetssätten och arbetsmängden. Aktia har
identifierat sina medarbetares behov av mental
coachning och stöd för psykiskt välbefinnande. Det
pilotprogram som inleddes 2023 som stöder den psykiska
hälsan har fortsatt och tillsammans med den externa
partnern har Aktia ordnat riktad korttidspsykoterapi och
arbetshandledning för utvalda personalgrupper.
Feedbacken från programmen och deras resultat har varit
positiva och har minskat negativa konsekvenser.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Aktias jämställdhetsplan har som mål att minska skill­
naderna i hur personer av olika kön placeras i olika upp­
gifter och att främja jämställdheten i fråga om lön. Aktia
har som mål att cheferna ska kunna beakta jämställdhet i
allt chefsarbete, med början i rekryteringar och under
anställningsförhållandets hela livscykel. Som stöd för
uppnåendet av målen i jämställdhetsplanen har Aktia
2024 lagt till en DEI-utbildning som är obligatorisk för
alla. Syftet med utbildningen är att öka medarbetarnas
kunskap om mångfaldsrelaterade teman och hur
mångfald beaktas i arbetsgemenskapen. Genom att öka
medvetenheten kan vi hantera identifierade risker och
främja möjligheter genom att alltid välja de bästa
medarbetarna till alla uppgifter samt öka på nöjdheten
och motivationen hos personalen.
På Aktia lediganslås öppna befattningar efter behov och
enligt rekryteringsanvisningarna. När befattningar tillsätts är
kompetens, erfarenhet och utvecklingsförmåga avgörande.
Interna sökande har förtur om de har de ovan nämnda egen­
skaperna. Också vid externa rekryteringar betonar vi i första
hand ovan nämnda egenskaper. I anställningsintervjuer och
motsvarande får diskriminerande frågor och påståenden inte
förekomma. Vid rekryteringar ska alltså kompetens,
erfarenhet och villighet att utvecklas vara avgörande, inte
personens kön, och om det finns två lika starka kandidater
ska man med beaktande av bestämmelserna i lagen om
jämställdhet välja den person som representerar en
minoritet. I enlighet med rekryterings­principerna ska båda
könen vara representerade bland de tre sista kandidaterna.
Med dessa åtgärder befrämjar vi lika behandling samt
utnämning och anställning av de bästa arbetstagarna.
Aktia har nolltolerans mot alla former av trakasserier och
våld på arbetsplatsen. Om trakasserier eller osakligt
bemötande upptäcks eller misstänks, kan medarbetarna
ta upp detta med sin chef, sin HR partner eller till exem­
pel personalrepresentanter. Ingripande i eventuella
trakasserier och osakligt bemötande görs i enlighet med
en intern anvisning. De fall som uppdagats följs också
upp i koncernens riskrapporter så att koncernledningen
har en klar bild av situationen och möjlighet att vidta
korrigerande åtgärder om problem uppstår.
De viktigaste prioriteringarna för kompetensutvecklingen
är digitala AktiaWay-studier, rollspecifika utbildningar
samt ledarskapsutveckling. Cheferna har en central roll i
den kontinuerliga kompetensutvecklingen. Ett viktigt
tema i de regelbundna A-talk- och 1-to-1-samtalen är
personens kompetens och i samband med samtalen
utarbetas en personlig utvecklingsplan där man kommer
överens om de viktigaste åtgärderna för
kompetensutveckling. Med hjälp av utvecklingsplanerna
befrämjar vi kontinuerligt lärande och karriärutveckling.
Grunden för utvecklingen av personalens kompetens
skapas av högklassigt chefsarbete och verksamhet i
enlighet med Aktias ledarskapsprinciper. I enlighet med
Aktias ledarskapsprinciper har cheferna till uppgift att
utarbeta utvecklingsplaner för medarbetarna, stödja
individuell utveckling och stödja medarbetarnas
karriärutveckling. Aktias ledarskapsprinciper publiceras
på intranätet.
Koncernen satsar aktivt på interna rekryteringar och
jobbrotation som syftar till att erbjuda möjligheter till
kompetensutveckling och karriäravancemang. Alla
befattningar som blir lediga lediganslås först internt inom
koncernen så att de egna medarbetarna först kan söka till
dem. Job shadowing-konceptet, som lanserades 2023, ger
möjlighet till att enkelt lära sig mer om andra uppgifter
inom koncernen. Syftet med job shadowing-konceptet är
att ge medarbetarna möjlighet att under en kort tid
bekanta sig med intressanta uppgifter och att stödja
samarbetet över organisationerna.
Mål för hur väsentliga konsekvenser ska
hanteras, positiva konsekvenser stärkas
och väsentliga risker och möjligheter
hanteras
Den effektfulla medarbetarupplevelsen har lagts till som
en av strategins prioriteter, eftersom medarbetarnas
välbefinnande är en förutsättning för hela
kapitalförvaltarbankens framgång och också för den
utmärkta kundupplevelsen.
Vi utvecklar kontinuerligt vår effektfulla
medarbetarupplevelse eftersom medarbetarna är vår
viktigaste resurs. På Aktia styrs utvecklingen och
ledningen av medarbetarupplevelsen av Aktias HR-
strategi, vars mål är att stödja genomförandet av
Aktias strategi.
Aktias strategiska HR-prioriteringar är:
effektfull medarbetarupplevelse: jag kan växa
tillsammans med Aktia
ledarskap som bygger starkt på värderingar och
strategi: vi leder människor, mål och välfärd
gemensam kultur och enhetliga arbetssätt: på Aktia
lever vi enligt våra värderingar varje dag
Aktias strategi och affärsmodell medför inga risker med
tanke på den egna arbetskraften. Aktia är verksamt i
Finland och den nationella arbetslagstiftningen tillämpas
på hela den egna arbetskraften.
Aktias styrelse och ledning har satt upp följande mål och
mått gällande medarbetarupplevelse, ledning och
mångfald. Med eNPS och Siqni Flame mäter vi
medarbetarupplevelsen och medarbetarnas
välbefinnande. Med SHE Index och andelen kvinnor i
chefsbefattningar mäter vi mångfald, likabehandling och
lika möjligheter för alla. Utöver dessa mäts nivån på gott
ledarskap med "en rättvis chef" indikatorn. 
2024
Mål 2025 (om målet är
en del av Aktias
hållbarhets­program
2022–2025
AktiaWay leadership
(gott ledarskap)
En rättvis chef
83
Medarbetarupplevelse
eNPS
19
20
Siqni Flame-index
75
80
DEI
SHE index
82
85
Andelen kvinnor i
chefsbefattningar
51 %
50 %
Uppgifter om företagets anställda
Könstillhörighet
Antal
anställda
(personer)
2024
Män
411
Kvinnor
509
Övriga
0
Ej angivet
1
Totalt anställda
921
Personalomsättning
2024
Personalomsättning totalt %
10 %
Kvinnor
47
Män
45
Ej angivet
0
Antal rekryterade personer
194
Kvinnor
97
Män
96
Ej angivet
1
Anställda efter avtalstyp
Kvinna
Man
Övriga
Uppgift
saknas
Totalt
personer
Antal anställda
509
411
0
1
921
Antal tillsvidareanställda
461
370
0
0
831
Antal tillfälligt anställda
48
41
0
1
90
Antal behovsanställda
41
40
0
1
82
Antal heltidsanställda
433
366
0
0
799
Antal deltidsanställda
35
5
0
0
40
Mångfaldsindikatorer
2024
Mångfaldsindikatorer
Antal
Procentandel
Företagsledningsnivå
Kvinnor
3
37,5 %
Män
5
62,5 %
Åldersfördelning bland anställda
Under 30 år
196
21 %
30–50 år
457
50 %
Över 50 år
268
29 %
Mått för utbildning och kompetensutveckling
Mått för utbildning och kompetensutveckling
2024
Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations-
och karriärutvecklingsöversyner, %
98,0 %
Kvinnor
98,2 %
Män
97,8 %
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd
9  h
Kvinnor
10 h
Män
7  h
Mått för arbetsmiljö
Mått för arbetsmiljö
2024
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av
företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller
erkända normer eller riktlinjer
100 %
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och
arbetsrelaterad ohälsa
0
Antal dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade skador och
arbetsrelaterad ohälsa bland andra medarbetare som arbetar på
företagets anläggningar
0
Antal arbetsrelaterade olyckor bland företagets anställda
2
Frekvens för arbetsrelaterade olyckor bland företagets anställda
0,2 %
Antalet fall av dokumenterad arbetsrelaterad ohälsa bland
företagets anställda
0
Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och
dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad
ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa bland företagets anställda
12
Mått för balans mellan arbete och fritid
Aktias samtliga medarbetare är berättigade till familjeledigheter enligt
kollektivavtal och finsk lagstiftning.
Balans mellan arbete och fritid
2024
Procentandel av de anställda som har rätt till ledighet
av familjeskäl
100 %
Procentandel av anställda som tagit ut familjeledighet
2 %
Uppdelning efter könstillhörighet
Kvinnor  58 % Män 42 %
Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
Ersättningmått (löneskillnader och total ersättning)
2024
Löneklyftan mellan könen (%) 1
19,5 %
Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda
medarbetaren och medianersättningen för alla anställda
8
1) Löneklyftan mellan könens totala löner är ojusterad och beaktar inte kvinnors och mäns olika
befattningar.
Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser
relaterade till mänskliga rättigheter
Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser
relaterade till mänskliga rättigheter
2024
Antal fall av diskriminering
2
Antal klagomål som lämnats in genom kanaler för personer i
företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem
0
Antal klagomål som lämnats in till de nationella kontaktpunkterna
för multinationella företag inom OECD
0
Sammanlagd mängd böter, viten och ersättningar för
diskrimineringsfall, inklusive trakasserier och klagomål
0
Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna
0
Rapporteringsprinciper
Uppgifter om företagets anställda
Antalet anställda representerar personer med ett anställningsavtal som gäller
den sista dagen av rapporteringsperioden. Det inkluderar aktiva och icke-
aktiva medarbetare. De anställda är uppdelade efter kön och ålder. Kön enligt
vad som anges av de anställda själva.
Personalomsättningen baseras på det totala antalet av anställda som slutar
inom året dividerat med antalet anställda vid rapportperiodens slut.
Anställningsavtal är uppdelade i tillsvidareanställning och tillfälligt anställda.
Anställningsformen är indelad i heltid, deltid och behovsanställda, med vilket
vi menar personer vars arbetsbörda varierar efter behov.
Mångfaldsindikatorer
Mångfaldsmått visar könsfördelningen av Aktias ledningsgruppen och
åldersfördelningen bland alla anställda.
Mått för utbildning och kompetensutveckling
Information om prestations- och karriärutvecklingssamtal och utbildningar
gäller hela personalen i Aktia, med undantag för personer som tillhör Aktias
ledningsgrupp.
Mått för arbetsmiljö
Alla anställda omfattas av Aktias företagshälsovård och arbetsmiljösystem.
Antalet incidenter i samband med arbetsrelaterade skador, ohälsa och dödsfall
är de som rapporteras till vår företagshälsovård eller direkt till HR av de
anställda eller ledare.
Mått för balans mellan arbete och fritid
Alla anställda har rätt till, och använder, ledighet av familjeskäl. Procentandel
baseras på det totala antalet av anställda som tagit ut familjeledighet inom
året dividerat med antalet anställda vid rapportperiodens slut. De anställda är
uppdelade efter kön.
Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
Förhållandet mellan mäns och kvinnors totala löner har beräknats utifrån
totalersättningen som utbetalats 2024.
Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och
medianersättningen till företagets övriga anställda har beräknats utifrån
totalersättningen. Totalersättningen till den högst betalda medarbetaren
dividerad med medianen för totalersättningen till de övriga anställda.
Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till
mänskliga rättigheter
Antalet arbetsrelaterade incidenter avser alla fall av diskriminering, mobbning,
sexuella trakasserier och andra typer av trakasserier som kan förekomma på
arbetsplatsen. Ärenden anmäls till HR av de anställda, ledare, fack eller
arbetstagarrepresentanter eller via Whistleblower-kanalen.
Avstämning av böter, viten och ersättningar som en följd av brott mot
arbetsrelaterad diskriminering och trakasserier mot det mest relevanta
beloppet som anges i den ekonomiska redovisningen.
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Aktia har identifierat frågan om arbetstagare i värdekedjan som relevant indirekt genom kapitalförvaltningen.
I detta skede har Aktia inte satt upp exakta mål för arbetstagare i värdekedjan.
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Arbetsvillkor – Hälsa och
säkerhet
Konsekvenser för
placeringsobjektens arbetstagare
i företag som är verksamma inom
branscher med hög olycksrisk
Inga identifierade väsentliga
ekonomiska risker
Inga identifierade väsentliga
ekonomiska möjligheter
Senare led i värdekedjan
Principer för ansvarsfullt
investerande
Principer för ägarstyrning
Policyer för medarbetare i värdekedjan
Aktia följer koncernens principer för ansvarsfullt
investerande. Principerna grundar sig på en syn om att
placeringsobjekt som agerar ansvarsfullt och enligt
hållbara normer på lång sikt är lönsammare och har en
bättre riskprofil än placeringsobjekt som inte agerar
ansvarsfullt. Med ansvarsfullt investerande avser vi alla
åtgärder med vilka man tar i beaktande faktorer
relaterade till miljön, samhället och god förvaltning (s.k.
ESG-faktorer). 
Verksamheten styrs dessutom av styrelsens instruktion
för ansvarsfullt investerande i Aktia samt av principerna
för ägarstyrning, vilka iakttas i all placeringsverksamhet.
Aktias hållbarhetsarbete styrs också av Aktias
hållbarhetsprogram och klimatstrategi.
Aktias verksamhetsprinciper stämmer överens med
internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och
Aktia har offentligt förbundit sig till centrala
internationella konventioner och normer, som FN:s
förklaring om de mänskliga rättigheterna och övriga FN-
konventioner, FN:s mål för hållbar utveckling (UN
Sustainable Development Goals), ILO:s konventioner och
OECD:s riktlinjer för multinationella företag, vilka alla
skapar en värdegrund för ansvarsfullt investerande i
Aktias placeringsverksamhet. 
Rutiner för kontakter med medarbetare
i värdekedjan angående konsekvenser
Det sätt som vi använder för att tillämpa ansvarsfullhet i
praktiken varierar mellan tillgångsklasser, men
utgångspunkten är densamma oberoende av
tillgångsklass. Våra metoder för att förverkliga
principerna för ansvarsfullt investerande är uteslutning,
beaktande av hållbarhetsfaktorer (ESG-integrering),
normbaserad screening, aktivt ägarskap och påverkan
och påverkansinvesterande. Vi strävar också efter att
skapa en så god uppfattning om investeringsobjektens
samhälleliga påverkan som möjligt. Påverkan och
tillämpning av metoderna sker via Aktias processer för
ansvarsfullt investerande och riktar sig mot bolaget, inte
mot en enskild arbetstagare, och sker genom direkta
kontakter med bolaget, via ett investerarinitiativ eller via
en ESG-leverantör/analyshus.
ESG-kommittén och hållbarhetsdirektören ansvarar för
hållbarhetsarbetet, påverkan och åtgärder på Aktia. De
följer också från fall till fall utvecklingen av frågorna och
verksamhetens effektivitet. Effekten av påverkan
gällande enskilda arbetstagare i värdekedjan bedöms inte
eftersom påverkan sker på målbolaget, inte individen.
Påverkan och kontakter kan ske omedelbart efter att
ärendet har kommit till kännedom eller vid målbolagets
regelbundna möten. Aktia har ingen separat kontaktkanal
genom vilken medarbetarna i värdekedjan kan
uppmärksamma problem, utan i placeringsverksamheten
utnyttjar vi normbaserad screening.
Beaktande av hållbarhetsfaktorer
Beaktande av ESG-faktorer, dvs. frågor relaterade till
miljö, samhälle och förvaltning som en del av
placeringsbesluten (m.a.o. ESG-integrering). Aktia
beaktar som en integrerad del av utformningen av synen i
placeringsprocessen de ekonomiskt väsentliga
konsekvenser av faktorer relaterade till miljö, samhälle
och god förvaltning som riktar sig mot
placeringsobjekten. Genom att beakta påverkan av
väsentliga faktorer relaterade till hållbarhet som en del av
placeringsanalysen främjar Aktia placeringsportföljernas
utsikter i avkastnings- och riskhänseende. Till denna del
beaktar vi både positiva och negativa faktorer samt risker
och möjligheter.
Uteslutning
Uteslutning fastställer de kriterier med vilka placeringar
utesluts från vår placeringsverksamhet. I anslutning till
uteslutna branscher/verksamheter identifieras väsentliga
hållbarhetsrisker och de anses ha skadliga konsekvenser
för hållbarheten. I placeringsverksamheten iakttas
gällande sanktionslagar. Aktia bör med hjälp av hög
affärsmoral och intern kontroll förhindra att koncernen
medvetet eller av misstag, direkt eller indirekt deltar i
olaglig verksamhet, såsom penningtvätt, finansiering av
terrorism eller överträdelser av ekonomiska sanktioner.
Normbaserad screening
Med normbaserad screening avses analys av
placeringsobjekt i enlighet med internationella normer
och principer. Screeningen genomförs enligt kriterier som
grundar sig på FN:s Global Compact-principer och med
hjälp av den identifieras bolag som inte har klarat av att
iaktta Global Compact-principerna. 
Om en eventuell eller verifierad överträdelse av normerna
eller andra observationer som är kritiska med tanke på
hållbarhet observeras, kan påverkanssamtal inledas med
målbolaget, där man försöker få placeringen att reagera
på observationen och korrigera sin verksamhet. Under
påverkanssamtalet kartläggs placeringsobjektets svar på
observationen samt eventuella korrigerande åtgärder och
ändringar i affärsverksamheten. Genomförandesättet kan
vara ett påverkanssamtal med hjälp av den
tjänsteleverantör som vi anlitar för aktivt ägarskap och
påverkansmetoder eller Aktias egen påverkan och dialog
med placeringsobjektet. Portföljförvaltningens
observationer behandlas också i Aktias ESG-kommitté
som sammanträder varje månad och vars medlemmar
består av representanter för olika team inom
portföljförvaltningen, men också av representanter för
ESG-teamet och övriga delar av koncernen. Om resultatet
av påverkanssamtalet och placeringsobjektets åtgärder
inte är önskade, vidtar vi åtgärder för innehaven i enlighet
med vår eskaleringsmetod, om marknadsläget tillåter det.
Aktias ESG-kommitté beslutar vilken eskaleringsåtgärd
som ska användas. Åtgärderna kan vara att sälja innehav,
avstå från ytterligare placeringar eller fortsätta
påverkanssamtalen och eventuellt tillåta ytterligare
placeringar inom en viss tidshorisont, om målplaceringen
till övriga delar anses vara attraktiv och förenlig med
principerna för ansvarsfullt investerande. Vid en
betydande normbaserad överträdelse eller observation i
anslutning till ansvar kan målplaceringen också upptas på
uteslutningslistan. I detta fall följs dessa uteslutna företag
och emittenter upp som en del av övrig normal
uppföljning av placeringsbegränsningar och limiter.
Under 2024 har det inte förekommit några allvarliga
kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Aktias
placeringsobjekt.
Aktivt ägarskap och påverkan
Metoderna för aktivt ägarskap och påverkan hos Aktia
är mångsidiga:
påverkanssamtal direkt med bolag,
påverkanssamtal via tjänsteleverantör (pooled
engagement), 
deltagande i påverkanskampanjer och placerarinitiativ
tillsammans med andra placerare, 
deltagande i bolagsstämmor och utövande av rösträtt
vid bolagsstämmor antingen själv eller via en
röstningsrådgivare (proxy voting) samt
deltagande i bolagens nomineringskommittéer.
Genom aktivt ägarskap och påverkan främjar Aktia god
förvaltning i de bolag som utgör placeringsobjekt samt
förutsättningarna för en god avkastningsutveckling på
lång sikt i placeringsobjekten eller placeringsportföljerna.
Påverkansinvesterande
Påverkansinvesterande är en placeringsform där man
utöver ekonomisk avkastning eftersträvar en omfattande
miljömässig eller social nytta. 
S4 Konsumenter och slutanvändare
59923383713847
Aktia har identifierat frågan om konsumenter och slutanvändare som relevant genom
kapitalförvaltning och kreditgivning.
Aktias hållbarhetsprogram mål för konsumenter och slutanvändare för 2025:
2024:
68 %
Nivå i T-Media's
Luottamus&Maine-
undersökning
Mål 2025: minst 3,50
2024:
3,52
En förmögenhetsplan har
gjorts upp av de kunder som
beviljats bostadslån
Mål 2025: 90%
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Informationsrelaterade konsekvenser för
konsumenter och/eller slutanvändare
Informationssäkerhet och dataskydd
Tillgång till information
Kapitalförvaltning och kreditgivning:
Aktia behandlar känsliga kunduppgifter
och eventuella informationssäkerhets-
eller dataskyddsincidenter kan ha
negativa konsekvenser
Vilseledande kundmaterial kan ha
negativa konsekvenser
Brister i informationssäkerhet eller
dataskydd kan ha ekonomiska
konsekvenser eller skada anseendet
Ökade kostnader på grund av ökad
reglering i anslutning till informations­
säkerhet och dataskydd
Senare led i
värdekedjan
Anvisning om informationssäkerhet till
medarbetare
Aktias informationssäkerhetsdirektiv
Marknadsföringsdirektiv
Anvisning om anmälan, hantering och
myndighetsrapportering av operativa
incidenter
Direktiv om behandling av kundklagomål
Interna E-learningutbildningar
Direktiv om förvar och annan hantering av
kundmedel
Bedömning av lämplighet och annan
utredningsplikt när investeringstjänster
och placeringsförsäkringar erbjuds
Anvisning om placeringsrådgivning och
erbjudande av placeringstjänster och
-försäkringar
Personlig säkerhet
Ekonomisk säkerhet
Om Aktias tjänster och produkter inte
planeras utifrån individens ekonomiska
säkerhet, kan de försämra personens
ekonomiska balans och skydd
Ökad ekonomisk
trygghet och skydd för
personer
Social delaktighet
Icke-diskriminering
Tillgång till varor och tjänster
Ansvarsfulla försäljningsmetoder
Avsaknad av tydliga rutiner för
identifiering av och försäljning till kunder
kan leda till oklarhet och missnöje bland
kunderna
Vilseledande och otydlig marknadsföring
av Aktias verksamhet och produkter kan
ha negativa konsekvenser för kunderna
Policyer för konsumenter
och slutanvändare
Kundrelationerna är mest värdefulla i Aktias
affärsverksamhet och därför innehåller Aktias
uppförandekod också de viktigaste bestämmelserna om
informationssäkerhet, behandling av personuppgifter,
behandling av kundklagomål och Aktias etiska principer
för ansvarsfullt kundarbete. Aktias samtliga medarbetare
ska följa anvisningarna. Utöver detta regleras vår
verksamhet av flera förpliktelser som gäller
finansbranschen. Nedan följer ytterligare interna
anvisningar och förfaranden som gäller identifierade
väsentliga ämnen för konsumenter och slutanvändare. På
Aktia har direktören för koncernfunktionerna det högsta
operativa ansvaret för kundkommunikation och
kundkontakt.
Informationssäkerhet och dataskydd
Syftet med informationssäkerheten på Aktia är att
säkerställa kontinuiteten i affärsverksamheten och att se
till att Aktias och Aktias kunders uppgifter är skyddade
och att tjänster fungerar under både normala och
undantagsförhållanden. Målen, rollerna och ansvaren
gällande informationssäkerheten samt de centrala
metoderna för hantering av informationssäkerheten
fastställs i Aktias informationssäkerhetsdirektiv, som
preciseras genom  informationssäkerhetsanvisningar och
anvisningar. Informationssäkerhetsdirektivet ägs av
riskhanteringen (närmare bestämt Aktias chef för
Operativa risker) och den revideras årligen tillsammans
med centrala intressentgrupper. Dataskydd kan inte
säkerställas utan goda informationssäkerhetsrutiner och
med hjälp av dessa behandlar Aktia personuppgifter i sin
dagliga verksamhet i egenskap av personuppgifts­
ansvarig. På Aktia styrs behandlingen av personuppgifter
av ett dataskyddsdirektiv, där också roller och ansvar i
anslutning till dataskyddet definieras. Dataskydds­
direktivet preciseras genom dataskyddsanvisningar och
anvisningar för behandling av personuppgifter.
Dataskyddsdirektivet ägs av Compliance (närmare
bestämt Aktias dataskyddsombud) och uppdateras
årligen tillsammans med centrala intressentgrupper.
Informationssäkerhets- och dataskyddsdirektivet baserar
sig på Styrelsens instruktion om hantering och
rapportering av operativa risker. Alla Aktia-anställda och
personer som arbetar för Aktias räkning (inklusive tredje
parter) är skyldiga att följa Aktias informationssäkerhets-
och dataskyddsdirektiv.
Tillgång till information
Aktörer inom finansbranschen, som banker, kreditinstitut,
värdepappersföretag och försäkringsbolag, berörs för
närvarande av EU:s nuvarande tillgänglighetsdirektiv och
efter övergångsperioden år 2025 av EU:s nya
tillgänglighetsdirektiv. Dessa direktiv har genomförts i
den nationella lagstiftningen bl.a. i lagen om
tillhandahållande av digitala tjänster och i den nya lagen
om tillgänglighetskrav för vissa produkter. 
I betaltjänstlagen finns särskilda bestämmelser om
förhandsinformation som ska ges till privatkunder om
betalkonton och nättjänster. Bestämmelser om
lagstadgad produktinformation som ska upprätthållas för
vissa placeringsprodukter, som placeringsfonder och
alternativa investeringsfonder anges separat i egna lagar.
Aktia upprätthåller denna information på det sätt som
regleringen förutsätter.
I förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar
som gäller finansiella produkter SFDR (Sustainable
Finance Disclosure Regulation) föreskrivs noggrant vilka
hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska upprätthållas
om placeringsprodukter t.ex. på webbplatsen och vilka
upplysningar som ska ges till kunden innan avtal ingås
samt i regelbundna rapporter. Dessa upplysningar har
exakta formkrav som bygger på mallar. Aktia
upprätthåller denna information på det sätt som
regleringen förutsätter.
Aktia har interna anvisningar om förfarandet för
godkännande av en ny eller väsentligt ändrad produkt/
tjänst/process/system. Processen säkerställer att t.ex.
medarbetarnas utbildningsbehov har beaktats vid
planeringen av den nya produkten.
Ekonomisk säkerhet
MiFID II-direktivet ålägger banker och
värdepappersföretag många skyldigheter bl.a. i fråga om
tillhandahållande av placeringstjänster. Aktia har ett
gällande internt direktiv om förvar och annan hantering
av kundmedel. Dessutom har Aktia ett gällande direktiv
om bedömning av lämplighet och annan utredningsplikt
när investeringstjänster och placeringsförsäkringar
erbjuds samt en anvisning om placeringsrådgivning och
erbjudande av placeringstjänster och -försäkringar.
Principerna för utförande av uppdrag
För att säkerställa att kunden alltid får bästa möjliga
resultat har Aktia fastställt ett direktiv om principerna för
utförande av kundernas uppdrag. Vid förmedling och
utförande av kundernas uppdrag ska Aktia vidta alla
åtgärder som det anser vara skäliga för att man ska
uppnå bästa möjliga slutresultat för kunden med hänsyn
till omständigheterna (best execution). Slutresultatet för
kunden bedöms i regel enligt vad som är bäst ekonomiskt
sett, vilket påverkas av det pris kunden får för det
finansiella instrumentet samt de direkta och indirekta
kostnader i anslutning till uppdraget som
föranleds kunden.
Intressekonflikter
Identifiering, förebyggande och hantering av
intressekonflikter är en grundläggande förutsättning för
att upprätthålla investerarskyddet och marknadens
förtroende. I egenskap av finansiell aktör är Aktia skyldigt
att vidta alla nödvändiga åtgärder för att identifiera,
förebygga och hantera eventuella intressekonflikter, så
att Aktia inte handlar på ett sätt som är olämpligt för
kunden eller strider mot god sed. Aktia har implementerat
styrelsens instruktion om principerna för hantering av
intressekonflikter och ett direktiv om förfaranden för
hantering av intressekonflikter. Syftet med den interna
regleringen är bl.a. att trygga kundens intresse,
säkerställa att de relevanta personerna utför sina
uppgifter så oberoende som verksamheten förutsätter
samt säkerställa att kunderna får så god och rättvis
service som möjligt med beaktande av Aktias berättigade
företagsekonomiska intresse.
Obehöriga betalningstransaktioner
Aktia har ett internt direktiv om behandling av obehöriga
betalningstransaktioner. I direktivet beskrivs den centrala
regleringen i betaltjänstlagen som styr behandlingen av
ersättning för obehörig användning av Aktias betalkonton
och betalningsinstrument. Syftet med direktivet är att
skapa en regleringsram för att uppnå en enhetlig och
rättvis behandling av ersättningsärenden samt tydliga
riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Aktia och
kunden vid obehörig användning.
Kundkategorisering
Aktia har antagit interna anvisningar om kund­
kategorisering vid tillhandahållande av placerings- och
sidotjänster. Enligt anvisningarna kategoriseras kunden
antingen som icke-professionell kund, professionell kund
eller godkänd motpart. Den praktiska betydelsen av
kundkategoriseringen i Aktias verksamhet bestäms enligt
vilken placeringstjänst eller sidotjänst enheten i fråga
tillhandahåller sina kunder samt vilka produkter Aktia
tillhandahåller sina kunder. Om enhetens serviceprocess
är avsedd för icke-professionella kunder kan enheten
dock även erbjuda professionella kunder tjänster enligt
samma serviceprocess. Om enhetens serviceprocess eller
den ifrågavarande produkten endast är avsedd för
professionella kunder ska tjänsterna endast riktas
till sådana.
Icke-diskriminering och tillgång
till varor och tjänster
Konsumentkunder har lagstadgad rätt till basbank­
tjänster som tillhandahålls av depositionsbanker. Till de
tjänster som räknas som basbanktjänster hör ett
betalkonto, ett kontoanvändningsmedel (t.ex. ett debit-
kort), en nätbanktjänst och ett starkt elektroniskt
identifieringsverktyg. Aktia har ett av koncerndirektören
fastställt gällande internt direktiv om skyldigheten att
tillhandahålla basbanktjänster och kontobytestjänster till
privatkunder.
Bankerna har en lagstadgad skyldighet att känna sina
kunder och se till att kunderna har en korrekt uppfattning
av den finansiering de söker och förmåga att fullgöra de
skyldigheter som finansieringen medför. Aktia följer
kraven i lagstiftningen och god kreditgivningssed. All
kreditgivning ska basera sig på tillräcklig
betalningsförmåga hos kunden och krediten kan inte
beviljas, om det inte med fog kan visas att kunden kan
fullgöra sina skyldigheter. Aktia medverkar inte i
arrangemang för att kringgå lagstiftning eller reglering
eller i arrangemang som kan förorsaka ryktesrisk. Aktias
interna regler och de processer som stöder dem
säkerställer att kundernas rättigheter tillgodoses i Aktias
kreditgivningsprocess. Aktia säkerställer till att
finansieringsåtgärderna inte bryter mot FN:s, EU:s,
Storbritanniens och USA:s eller de lokala tillsynsmyndig­
heternas sanktioner, både i samband med processen för
att bli kund och i samband med kontinuerlig övervakning.
Kundkategoriseringen, lämplighetsbedömningen samt
målmarknaden för den produkt eller tjänst som tillhanda­
hålls påverkar vilka produkter som erbjuds en viss kund.
Ansvarsfull marknadsföring
Marknadsföringsdirektivet täcker de allmänna
förfaringssätten och principerna som tillämpas på Aktias
Bank Abp:s och dess koncernbolags marknadsföring,
marknadsföringsmaterial som används i marknadsföring
samt annan marknadsföringsinformation. I marknads­
föringen av en enskild produkt eller tjänst beaktas Aktias
eventuella noggrannare direktiv och anvisningar som
gäller den ifrågavarande produkten eller tjänsten. Med
marknadsföring avses i detta direktiv allt marknads­
föringsmaterial och all marknadsförings­information som
gäller och används vid säljfrämjande av finansierings­
produkter- eller tjänster. Marknadsföring är inte
broschyrer och upplysningar som utarbetats för
fullgörande av den lagstadgade informationsskyldigheten
eller placeringsanalys. Marknadsföringsdirektivet
uppdateras årligen av marknadsföringsdirektören och
den tillämpas på hela koncernen. Koncernens
verkställande direktör fastställer direktivet. Utöver
marknadsföringsdirektivet följer vi i marknadsföringen
och kommunikationen vår informationsgivningspolicy,
Aktias uppförandekod, anvisningarna om användningen
av sociala medier och vår kommunikationsanvisning.
Aktia har i sina etiska principer förbundit sig att följa
centrala internationella konventioner och normer, såsom
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
och övriga FN-konventioner, FN:s mål för hållbar
utveckling (UN Sustainable Development Goals), ILO:s
konventioner samt OECD:s riktlinjer för
multinationella företag.
Rutiner för kontakter med
konsumenter och slutanvändare
angående konsekvenser
Aktia har aktivt kontakt med kunder i frågor som gäller
informationssäkerhet och dataskydd. Kunderna
informeras omedelbart om det förekommer störningar i
Aktias tjänster, om nätfiskekampanjer genomförs i Aktias
namn eller om andra hotfulla aktörers aktiviteter
upptäcks. Om det i Aktia sker t.ex. ett dataläckage, ett
dataintrång eller någon annan avvikelse där kundernas
tillgångar eller personuppgifter är i fara, informeras
kunderna omedelbart och ges anvisningar om situationen.
Aktias kommunikation ansvarar för att informera
kunderna vid omfattande störningar eller
undantagssituationer och bistås av den övriga
krisgruppen. När det gäller enskilda kunder är
kundservicen i direkt kontakt med kunderna. Dessutom
informeras Aktias kunder regelbundet om frågor som
gäller informationssäkerhet och dataskydd och utbildas i
trygg digital skötsel av ärenden.
Aktia kommunicerar via flera kanaler om frågor som gäller
informationssäkerhet och dataskydd med hjälp av Aktias
kommunikationskanaler, såsom Aktias webbplats och
Aktias kanaler på sociala medier. Dessutom utbildas
Aktias kundservice i att hjälpa kunderna i frågor som
gäller informationssäkerhet och dataskydd, och kunderna
hänvisas i första hand att kontakta kundservicen i dessa
frågor. Från kunderna insamlas respons efter
utbildningarna, och dessutom kan respons ges direkt till
Aktia t.ex. via kundservicen i anslutning till Aktias
informationssäkerhet. Med hjälp av responsen utvecklas
verksamheten så att den motsvarar Aktias
kunders önskemål.
Rutiner för att gottgöra för negativa
konsekvenser och kanaler genom vilka
konsumenter och slutanvändare kan
uppmärksamma problem
Direktivet för hantering av kundklagomål stöder Aktias
medarbetare med att ta hand om kundklagomål så att
klagomål utreds och sköts på ett enhetligt och rättvist
sätt samt så att hanteringen av kundklagomål uppfyller
myndighetskraven. För koncernens direktiv ansvarar
Aktias Chief Compliance Officer och direktivet
revideras årligen. 
För att säkerställa att det inte uppstår intressekonflikter
ska kundklagomål som riktar sig mot en medarbetare i
Aktia alltid behandlas och registreras av en annan kollega
eller dennas chef.
Konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma
problem i Aktias kanal för kundrespons på www.aktia.fi
eller direkt till en medarbetare på Aktia, vars ansvar är att
registrera responsen i kundresponsverktyget.
På Aktias webbplats www.aktia.fi ska det finnas
lättillgänglig, tydlig och begriplig information om minst
ett tvistlösningsorgan utanför domstol (FINE), inklusive
adressen till dess webbplats. FINE behandlar och avgör
vid behov tvisten i enlighet med sina processer.
Motsvarande uppgifter ska dessutom nämnas i de
standardvillkor som Aktia har utarbetat och som ska ges
till konsumenterna.
Aktias kunder kan också rapportera missbruk eller oetisk
verksamhet via den digitala WhistleB-rapporterings­
kanalen. Anvisningarna för anmälan beskrivs på Aktias
webbplats https://www.aktia.fi/sv/turvallisuus.
Rapporteringskanalen och våra interna regler om
rapportering av överträdelser beskrivs närmare i avsnitt
G1 Ansvarsfullt företagande.
Informationssäkerhet och dataskydd
På Aktias webbplats www.aktia.fi/sv/turvallisuus finns
tydliga anvisningar för hur man ska agera i situationer där
bankkoderna eller bankkortet har hamnat i fel händer.
Kunderna hänvisas att kontakta Aktias kundservice om
de misstänker att de har överlåtit sina bankkoder till en
tredje part. Om kundservicen inte är öppen eller kötiden
är lång, hänvisas kunden att ringa nätbankens spärrtjänst
(24 h) eller spärrtjänsten för kort (24 h). Dessutom kan
Aktias kunder anmäla nätfiskemeddelanden som skickats
i Aktias namn till phishing@aktia.fi. Chatboten på Aktias
webbplats kan också hjälpa med att handla i liknande
situationer.
Åtgärder avseende väsentliga
konsekvenser för konsumenter och
slutanvändare och strategier för att
hantera de väsentliga riskerna och
utnyttja de väsentliga möjligheterna,
vad gäller konsumenter och
slutanvändare, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
Ansvarsfull marknadsföring
Marknadsföringsprocesserna utvecklas kontinuerligt så
att de motsvarar regleringen och eventuella ändringar i
de interna processerna eller rollerna. Samarbetet med
legal- och ESG-enheten vid beredningen av
marknadsföringsmaterial har intensifierats ytterligare
under 2024 och detta har också beaktats i 2024 års
revidering av processbeskrivningarna och
marknadsföringsdirektivet. När marknadsförings­
direktivet som styr marknadsföringsteamets verksamhet
revideras, har också marknadsföringsteamet en aktiv roll i
att kommentera det för Compliance. Det reviderade
marknadsföringsdirektivet gås igenom tillsammans med
marknadsförings- och legal-teamet som en intern
utbildning och så har man gjort också under 2024. Aktias
brand-team, som ansvarar för marknadsföringen,
upprätthåller och uppdaterar sin yrkesskicklighet genom
interna utbildningar, till exempel tillsammans med legal-
enheten. Under 2024 hölls två sådana utbildningar.
Informationssäkerhet och dataskydd
Aktia är verksamt inom en kritisk bransch och behandlar i
sin dagliga verksamhet två valutor som är eftertraktade
bland nätbrottslingar: pengar och personuppgifter. Därför
är hanteringen av risker i anslutning till
informationssäkerhet och dataskydd en central del av
Aktias affärsverksamhet. Aktias riskaptit beskrivs i
styrelsens instruktion om hantering och rapportering av
operativa risker och närmare metoder för hantering av
informationssäkerhets- och dataskyddsrisker beskrivs i
informationssäkerhets- och dataskyddsdirektivet.
Aktias riskhanteringsmetoder säkerställer
informationssäkerheten och omfattar hantering av
informationssäkerheten genom tillämpning av kraven i
ISO 27001: hantering av informationssäkerhetsrisker,
informationssäkerhetsincidenter och
informationssäkerhetens kontinuitet, personalsäkerhet
och fysiska skyddsarrangemang, tryggande av tjänster
och informationssystem, till exempel genom
behörighetshantering och kryptering, hantering av
leverantörer och bedömning av nya leverantörers
informationssäkerhet samt regelbunden utbildning av
medarbetare  och kunder. Dessutom behandlas
personuppgifter i enlighet med lagstiftningen och när nya
processer som inkluderar behandling av personuppgifter
skapas eller behandlingen av personuppgifter ändras
görs alltid vid behov en konsekvensbedömning av
dataskyddet, DPIA (Data Protection Impact Assessment),
samt andra dataskyddsbedömningar, såsom ett
jämviktstest för berättigat intresse och en riskbedömning
av internationella dataöverföringar.
Aktia utbildar regelbundet både sina medarbetare och
sina kunder i frågor som gäller informationssäkerhet och
dataskydd. Varje medarbetare ska årligen genomgå
obligatoriska webbutbildningar om informationssäkerhet
och dataskydd. Dessutom ordnas många evenemang och
utbildningar som fokuserar på aktuella teman på Aktia.
Information om olika informationssäkerhets- och
dataskyddsfrågor ges nästan varje vecka via olika
kanaler. Aktia har sedan 2019 haft ett program för
informationssäkerhetsmedvetenhet. Med hjälp av
programmet har utbildning i informationssäkerhet och
dataskydd utvecklats och gjorts till en betydande del av
Aktias organisationskultur.
Utöver att utveckla den interna
informationssäkerhetsmedvetenheten utbildar Aktia
också sina kunder och informerar om aktuella frågor som
gäller informationssäkerhet och dataskydd. Aktia ordnar
årligen webbinarier och evenemang gällande trygga
digitala banktjänster. Utöver evenemangen informerar
Aktia regelbundet om till exempel aktuella hot mot
informationssäkerheten och nätfiskekampanjer samt
deltar i olika informationssäkerhetskampanjer. På sidan
www.aktia.fi/sv/turvalllisuus finns också tydliga
anvisningar för kunderna om hur de kan sköta ärenden
tryggt och hur handla i undantagssituationer.
När det gäller tillgången till kvalitetsinformation,
ekonomisk säkerhet för en person, tillgången till
produkter och tjänster samt icke-diskriminering är den
viktigaste åtgärden intern utbildning som säkerställer att
medarbetarna vet hur de ska agera i alla situationer.
Skyldigheterna i anslutning till ekonomisk säkerhet för en
person, tillgången till produkter och tjänster samt icke-
diskriminering kommer också i betydande utsträckning
direkt från lagen. Därför är efterlevnaden av lagarna
också i sig en viktig åtgärd i fråga om dessa teman.
Inga allvarliga människorättsproblem eller fall av
kränkningar av de mänskliga rättigheterna relaterade till
kunderna har rapporterats under rapporteringsperioden. 
Mål för hur väsentliga negativa
konsekvenser ska hanteras, positiva
konsekvenser stärkas och väsentliga
risker och möjligheter hanteras
Som en del av vårt hållbarhetsprogram (2022–2025) har
Aktia ställt upp mål för mätning av Aktias förtroende och
anseende samt för informationssäkerheten.
Förtroendet och anseendet mäts genom T-Medias
undersökning Luottamus & Maine, där organisationen
mäts hos intressentgrupperna utifrån åtta olika aspekter:
Förvaltning, ekonomi, ledning, innovationer, växelverkan,
tjänster & produkter, arbetsplats samt hållbarhet.
Intressentgrupperna i undersökningen är Aktias kunder,
personal och privatplacerare. I undersökningen formas
anseendet av direkta kundmöten samt bolagets egen och
tredje parters kommunikation.
De egna medarbetarnas informations­
säkerhetskompetens mäts med Inreach-programmet, som
baserar sig på en informationssäkerhetsenkät för
medarbetarna och en bedömning av nivån på
medarbetarnas informationssäkerhetskompetens och -
medvetenhet. Dessutom mäts leverantörsutvärderingar
och möten med intressentgrupper i frågor som gäller
informationssäkerhet med hjälp av Outreach-
programmet, vars mål har fastställts utifrån en kvalitativ
bedömning och behovsprövning, med beaktande av
resurserna samt antalet betydande leverantörer och
intressentgrupper.
Bolagsstyrningsinformation
G1 Ansvarsfullt företagande
Aktia har identifierat frågan om ansvarsfullt
företagande som relevant genom
egen verksamhet.
Förvaltningsrelaterade mål i Aktias
hållbarhetsprogram för 2025:
ESG-klassificeringar
Mål: uppnå minst
branschgenomsnittet inom
olika klassificeringar
2024:
MSCI: AA
Sustainalytics:
Medium risk
ISS: D+
Positiv nettopåverkan
Mål: Aktia Banks nettopåverkan
är positiv enligt Upright-modellen
2024:
21%
Informationssäkerhet
Mål: allmän medvetenhet hos
medarbetarna över 3 poäng (max 4)
Inreach-programmet:
3,43
Mål: antal leverantör-
utvärderingar och möten med
intressentgrupper minst 25
Outreach-program:
28
Väsentliga för Aktia
Tema
 Negativ konsekvens
 Positiv konsekvens
 Risk
 Möjlighet
Värdekedja
Anvisningar
Företagskultur
och affärsetiska
policyer
Otillräckliga åtgärder kan leda till en möjlig
negativ påverkan på medarbetarnas
engagemang och etiska förfarande samt
bristande efterlevnad av Aktias
uppförandekod och regler
Aktias åtgärder för att främja
en etisk företagskultur erbjuder
medarbetarna en trygg
arbetsmiljö och ger intressenter
möjligheter att samarbeta med
en etisk aktör
Regulatorisk risk som kan påverka Aktias
anseende vilket även kan leda till finansiella
konsekvenser. Aktias rykte som en hållbar aktör
försvagas. Svag företagskultur kan försvaga
medarbetarupplevelsen
Medarbetarnas och andra
intressenters erfarenhet av
Aktia och Aktias rykte som en
etisk och pålitlig aktör förstärks
Egen verksamhet
Interna regler på området med åtaganden
som även finns i Aktias uppförandekod
Utbildning för medarbetare och den
operativa ledningen gällande Aktias
uppförandekod
Möjlighet att anmäla överträdelser via
olika kanaler
Etablerad process för anmälan och
hantering av anmälda överträdelser
Utbildning gällande visselblåsarkanalen
samt intern och extern kommunikation om
skydd för visselblåsare
Intern kontroll och riskhantering för att
identifiera, hantera och rapportera
korruption och mutor eller försök till
korruption och mutor
Robust kundkännedomsprocess för
bedömning av Aktias nuvarande samt nya
kundförhållanden
Skydd för
visselblåsare
Underlåtenhet att skydda anonymiteten av
en visselblåsare kan leda till konsekvenser
mot visselblåsaren. Inga sådana överträdelser
anmäldes under 2024
Regulatorisk risk ifall Aktia inte har åtgärder som
skyddar visselblåsaren. Risk att överträdelser
inte anmäls och att aktiviteter som strider mot
Aktias värderingar och uppförandekod inte
upptäcks, om det finns misstro avseende skydd
för visselblåsare. Medarbetarupplevelsen kan
försvagas. Ekonomisk risk för Aktia ifall oetisk
verksamhet. Det kan även leda till en ryktesrisk
för Aktia ifall överträdelser inte kan anmälas på
ett tryggt och konfidentiellt sätt
Korruption och
mutor
Otillräckliga åtgärder för att förhindra
korruption och mutor kan leda till bristande
efterlevnad av Aktias uppförandekod och
regler samt till förhöjda risker för korruption
och mutor i finansbranschen
Aktias åtgärder för att
förebygga korruption och
mutor ger intressenter
möjligheter att samarbeta med
en etisk aktör
Korruption och mutor kan leda till betydande
finansiella konsekvenser samt påverka Aktias
anseende negativt
Intressenternas erfarenhet av
Aktia och Aktias rykte som en
etisk och pålitlig aktör
förstärker och förbättrar
konkurrenskraft
Ansvarsfullt företagande
För Aktia, som aktör på finansmarknaden, är etiska
verksamhetsprinciper och det att vi följer bindande
reglering av största vikt. Aktia upprätthåller och utvecklar
kontinuerligt interna regler, förfarandesätt och processer
som styr och stöder vårt arbete. Det är av yttersta vikt att
Aktias operativa ledning inklusive koncernchefen och
medarbetare känner till och iakttar de regler som gäller
dem för att bidra till att kundernas, marknadens och
myndigheternas förtroende för Aktia upprätthålls.
Genom den dubbla väsentlighetsanalysen har Aktia
identifierat, bedömt och värderat väsentliga
hållbarhetsfrågor utifrån dess påverkan och väsentlighet.
På området för ansvarsfullt företagande har Aktia
identifierat aktiviteter relaterade till mutor och korruption
och därtill hörande förebyggande mot penningtvätt och
finansiering av terrorism som väsentliga.
Affärsetiska policyer och företagskultur
Aktias företagskultur grundar sig på tre värderingar: 
Modigt, Kunnigt, Tillsammans. Värderingarna ger den
operativa ledningen och medarbetarna en grund för
Aktias gemensamma kultur och ett enhetligt arbetssätt
för att arbeta mot en kultur med ett positivt förhållande
mellan kund- och medarbetarupplevelsen.
För att stöda och vägleda ledning och medarbetare har
Aktia i sin uppförandekod sammanställt de mest centrala
reglerna och etiska principerna som ska iakttas när den
operativa ledningen och medarbetarna utför sina
arbetsuppgifter. Aktias uppförandekod omfattar bland
annat ledningens och medarbetarens roll som företrädare
för Aktia, handläggning av egna och närståendes
angelägenheter i Aktia, antikorruption, bisysslor och
förtroendeuppdrag samt om bevarande av Aktias
företagshemligheter. Även regler gällande
insiderreglering och regler om förhindrande av
penningtvätt och finansiering av terrorism samt regler om
efterlevnad av finansiella sanktioner omfattas av
uppförandekoden. Kundförhållandena är det mest
värdefulla i Aktias verksamhet och därav innehåller
uppförandekoden även de mest centrala reglerna om
sekretessplikt och hantering av eventuella kundklagomål.
Utbildning i Aktias uppförandekod är obligatorisk för alla
medarbetare och den operativa ledningen. Utbildningen
utförs årligen på en intern digital utbildningsplattform
och under 2024 utfördes utbildningen av 99,7 % av de
som hör till omfattningen för utförande i Aktia. Beroende
på medarbetarens arbetsuppgifter finns även krav på att
utföra andra interna utbildningar på den digitala
plattformen.
Överträdelser av Aktias uppförandekod kan leda till
påföljder från arbetsgivarens sida i enlighet med Aktias
påföljdsförfarande.
Förebyggande arbete mot, och upptäckt
av, korruption och mutor
Visselblåsning
Aktia arbetar proaktivt med att upptäcka och förebygga
överträdelser av Aktias uppförandekod samt interna och
externa regler. Aktias medarbetare uppmanas därav att
diskutera frågar som oroar i fråga om regelefterlevnad
med sin chef, chefens chef eller annan chef. Medarbetare
uppmanas även att anmäla om misstänkta överträdelser
av regler i uppförandekoden och eventuella oetiska
affärsmetoder eller misstankar om sådana (s.k.
whistleblowing).
Vid misstänkta fall av överträdelser har Aktia en
etablerad visselblåsarprocess för anmälan. En
medarbetare eller andra parter som berörs av Aktias
verksamhet kan anmäla om misstänkta eller upptäckta
överträdelser via den digitala visselblåsarkanalen
WhistleB. Även kunder kan anmäla misstänkta eller
upptäckta överträdelser via WhistleB. Det slutliga
ansvaret för processen har Compliancefunktionen och
Intern revision.
Aktia har en organisationsstruktur för behandling av
anmälningar och det finns utsedda mottagare av anmälda
misstänkta eller upptäckta överträdelser. Anmälda
överträdelser behandlas av Chief Compliance Officer och
Chief Audit Executive eller av dem utnämnda personer
inom Compliancefunktionen och Intern revision. De
ansvarar även för handläggningen av anmälda
överträdelser och bedömning av deras riktighet. 
Mottagarna till anmälda överträdelser utbildar sig
kontinuerligt inom området.
Anmälningar rapporteras på rubriknivå enligt ämne till
den operativa ledningen och styrelse i samband med
Compliancefunktionens rapportering. Under året mottogs
inga anmälningar gällande korruption och mutor.
Utöver den årliga utbildningen i Aktias uppförandekod
som sker via en intern digital utbildningsplattform, kan
även Compliancefunktionen ordna klassrumsskolningar
vid behov. Utbildningen ska utföras av den operativa
ledningen och medarbetarna. Den årliga utbildningen
beskriver vikten av och processen för anmälan om
misstänkta eller upptäckta överträdelser.
Detaljer kring Aktias process kring anmälan av
överträdelser finns i Aktias interna regler som fastställts
av koncernchefen och en beskrivning av
visselblåsarprocessen ingår i Aktias uppförandekod.
Information, inklusive en länk till WhistleB, finns på Aktias
intranät samt på den externa webbsidan.
Antikorruption
I Aktia råder nolltolerans för korruption, mutor och annan
otillbörlig påverkan. Aktias vägledande principer är
öppenhet och måttfullhet. Medarbetare och den operativa
ledningen inklusive koncernchefen ska även alltid
undvika situationer där en förmån kan påverka
mottagaren på ett otillbörligt sätt. Aktias interna regler
om antikorruption, som fastställts av koncernchefen,
omfattar samtliga medarbetare och den operativa
ledningen samt konsulter som arbetar för Aktia. Aktia
följer den i Finland gällande lagstiftningen avseende
korruptionsbekämpning vilket framgår ur Aktias interna
regler. Vägledande principer om antikorruption ingår
även i Aktias uppförandekod som innehåller principer om
förebyggande av intressekonflikter och givande och
mottagande av gåvor och representation.
Aktia ska försäkra sig om att ombud och andra
samarbetspartners har effektiva rutiner och införd praxis
för att motverka korruption och mutor samt undvika
samarbete med entreprenörer och underleverantörer för
vilka det finns högre risk för mutor och korruption.
I enlighet med Aktias uppförandekod stöder Aktia varken
direkt eller indirekt politiska partier, enskilda politiker
eller kandidater i politiska val.
Samtliga medarbetare ska i samband med anställningen
genomföra en utbildning inom området. Utbildningen ska
därtill årligen genomföras via en intern digital
utbildningsplattform för att säkerställa att den operativa
ledningen oh medarbetare känner till förfarandesätten på
området. Den årliga utbildningen innehåller riktlinjer som
medarbetare och den operativa ledningen ska förhålla sig
till vid mottagande och givande av olika förmåner samt
om antikorruption.
Förmåner vars värde överskrider en viss gräns ska
anmälas i Aktias interna incidenthanteringssystem.
Anmälningarna är synliga för anmälarens chef,
Riskkontrollfunktionen och Compliancefunktionen. Aktias
visselblåsarkanal fungerar även som ett verktyg för att
anmäla misstanke om mutor och korruption. Anmälningar
avseende mutor och korruption behandlas av Chief
Compliance Officer och Chief Audit Executive, som är
oberoende från de som är inblandade i fallet.
Compliancefunktionen ansvarar för att rapportera
eventuella anmälningar avseende mutor och korruption i
sin kvartalsrapport till den operativa ledningen och
styrelsen.
Förebyggande arbete gällande penningtvätt och
finansiering av terrorism
De flertalet globala konflikterna under de senaste åren
har ytterligare ökat de inneboende riskerna för att
finansiella tjänster utnyttjas för penningtvätt, finansiering
av terrorism eller kringgående av finansiella sanktioner
(nedan ”finansiell brottslighet”). Aktia inser allvaret som
dessa risker utgör för finansbranschen och är engagerad i
arbetet med att förebygga dessa. Aktias arbete för att
mitigera och hantera riskerna för finansiell brottslighet
grundar sig på principen om de tre försvarslinjerna. Aktia
har fortsatt investera i sitt förebyggande arbete avseende
penningtvätt och finansiering av terrorism och allokerat
resurser för att stärka sina rutiner inom detta område.
Därutöver förmedlar Aktia fortsättningsvis inte
betalningar till och från Ryssland och Belarus.
Aktia och dess dotterbolag, som aktörer på
finansmarknaden, följer lagstiftningen om förebyggande
av penningtvätt och finansiering av terrorism, nationella
frysningsbeslut och annan relevant reglering inklusive,
men inte begränsat till, EU:s sanktionsförordningar. Aktia
ställer även höga krav på affärsetik och effektiva interna
kontroller för att förhindra att Aktia antingen avsiktligt
eller oavsiktligt medverkar, direkt eller indirekt, vid
finansiella brott som penningtvätt, finansiering av
terrorism, kringgående av finansiella sanktioner eller
internationell skatteflykt. I detta ingår även att följa med
negativa trender på området såsom digitala bedrägerier,
som ökat i snabb takt även i Finland. Aktia följer nära
situationen och gör insatser för att öka medvetenheten
hos sina kunder och för att säkerställa säker användning
av Aktias tjänster.
Aktia tillämpar ett riskbaserat förhållningssätt för att
förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Det
riskbaserade förhållningssättet har implementerats
genom att kontinuerligt bedöma och förstå riskerna i de
olika verksamhetsområdena. Det riskbaserade
förhållningssättet inkluderar en regelbunden uppdatering
av riskbedömningen för Aktia och dess dotterbolag som
omfattar de inneboende riskerna förknippade med
kunder, bransch, produkter, tjänster, distributionskanaler,
länder, geografiska områden och tekniker samt
införandet av proportionerliga och robusta
kundkännedomsprocesser.
Riskbedömningen spelar en nyckelroll i arbetet med att
identifiera de centrala utvecklingsområdena för att kunna
mitigera kvarstående risker för att Aktia eller dess
produkter och tjänster används för brottsliga syften.
Genom att känna sina kunder, förstå arten av deras
verksamhet och genom att monitorera kundförhållandet
och transaktioner, mitigerar och kontrollerar Aktia risken
för att de tjänster som Aktia tillhandahåller används för
brottsliga syften. Ovanliga transaktioner och aktiviteter
undersöks och tvivelaktiga transaktioner och aktiviteter
rapporteras till Centralen för utredning av penningtvätt.
Aktias interna regler, förfarandesätt, processer,
systemstöd och regelbunden utbildning, t.ex. årlig
koncerngemensam obligatorisk utbildning på Aktias
digitala utbildningsplattform kompletterad av
skräddarsydda utbildningar organiserade av Aktias FCP-
funktion (funktionen för bekämpning av finansiell
brottslighet), stöder medarbetarna i arbetet och fungerar
även som stöd för att Aktia och dess tjänster inte
utnyttjas för brottsliga syften. Aktia samarbetar med
tillsynsmyndigheter, behöriga myndigheter och andra
aktörer inom den privata sektorn för att utbyta
information för att på så sätt stärka de gemensamma
samhälleliga insatserna för att förebygga
finansiell brottslighet.
Bekräftade fall av korruption och mutor
Fall av korruption och mutor
2024
Antalet fällande domar för brott mot lagar
mot korruption och mutor
0
Antalet bötesbelopp för brott mot lagar mot
korruption och mutor
0
Rapporteringsprinciper
Utförande av den obligatoriska
utbildningen i Aktias uppförandekod
2024
Antal personer som deltagit i utbildningen
887
Deltagandeprocent
99,7 %
Alla Aktias anställda, både operativ ledning och
medarbetare, ska utföra utbildningen i Aktias
Uppförandekod, som utförs i Aktias digitala utbildnings­
plattform. Utbildningen består av åtta (8) moduler.
Utbildningen omfattar områdena kundklagomål,
hantering av intressekonflikter, anmälan av misstänkta
handelsorder och transaktioner med finansiella
instrument, gåvor och representation, rapportering om
överträdelse, insider- och handelsregler samt bisysslor
och förtroendeuppdrag.  Riskkontrollfunktionen följer upp
utförandeprocenten och utförandet rapporteras i
Riskkontrollfunktionens rapportering till den operativa
ledningen och styrelsen. Utförandeprocenten räknas
utgående från andelen personer som per 31 december,
har utfört utbildningen i förhållande till antalet personer
som bjudits in att utföra kursen. 
Visselblåsarfall
Aktia använder ett tredjepartssystem, WhistleB, för att
säkerställa att vem som helst kan anmäla om misstänkta
eller upptäckta överträdelser på ett tryggt sätt och vid
behov även anonymt. Alla anmälningar behandlas på ett
konfidentiellt och tryggt sätt. Visselblåsarkanalen kan
användas både internt och externt för att anmäla
misstänkta eller upptäckta överträdelser.
Anmälda överträdelser behandlas av Chief Compliance
Officer och Chief Audit Executive eller av dem utnämnda
personer inom Compliancefunktionen och Intern revision.
De anmälda överträdelserna hanteras enligt Aktias
process om rapportering av överträdelse, som beskrivs i
Aktias interna regelverk som fastställts av koncern­
chefen. Det slutliga ansvaret för processen har
Compliancefunktionen och Intern revision.
Fall av korruption och mutor
I Aktia kan fall avseende mutor och korruption anmälas
genom olika kanaler. Dessa kan anmälas i Aktias interna
incidenthanteringssystem. Systemet administreras av
Riskkontrollfunktionen, som är en oberoende funktion
från verksamheten. Om en anmälan görs via incident­
hanteringssystemet informerar Riskkontrollfunktionen
om ärendet till Compliancefunktionen. Även visselblåsar­
kanalen, WhistleB, kan användas för att anmäla misstanke
om mutor och korruption. Anmälningar avseende mutor
och korruption behandlas av Chief Compliance Officer
och Chief Audit Executive. Compliancefunktionen
ansvarar för att rapportera eventuella anmälningar
avseende mutor och korruption i sin kvartalsrapport.
Aktia har under rapporteringsperioden inga anmälda fall
avseende korruption eller mutor.
Positiv nettopåverkan
En extern partner har genomfört en kvantifiering av
nettoeffekten av Aktia som ett företag, inklusive både
Aktias negativa och positiva konsekvenser. Modellen
använder sig av vetenskapliga artiklar och
maskininlärning för att sammanfatta hur produkter,
tjänster och företag påverka omvärlden. Modellen analy­
serar fyra aspekter: samhället, kunskap, hälsa och miljö.
Informationssäkerhet
De egna medarbetarnas
informationssäkerhetskompetens mäts med Inreach-
programmet, som baserar sig på en
informationssäkerhetsenkät för medarbetarna och en
bedömning av nivån på medarbetarnas
informationssäkerhetskompetens och -medvetenhet.
Dessutom mäts leverantörsutvärderingar och möten med
intressentgrupper i frågor som gäller in­
formationssäkerhet med hjälp av Outreach-programmet,
vars mål har fastställts utifrån en kvalitativ bedöm­ning
och behovsprövning, med beaktande av resurserna samt
antalet betydande leverantörer och intressentgrupper.
Övriga lagstadgade rapporteringsskyldigheter
Upplysningskrav
Relaterad datapunkt
SFDR
Pillar 3
Benchmark regulation
EU Climate Law
Sida
ESRS 2 GOV-1
21 (d)
Jämnare könsfördelning i styrelsens
X
X
33
ESRS 2 GOV-1
21 (e)
Procentandel oberoende styrelseledamöter
X
33
ESRS 2 GOV-4
30
Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)
X
36
ESRS 2 SBM-1
40 (d) i
Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen
X
X
X
Oväsentlig
ESRS 2 SBM-1
40 (d) ii
Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion
X
X
Oväsentlig
ESRS 2 SBM-1
40 (d) iii
Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen
X
X
Oväsentlig
ESRS 2 SBM-1
40 (d) iv
Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak
X
Oväsentlig
ESRS E1-1
14
Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050
X
44
ESRS E1-1
16 (g)
Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet
X
X
X
45
ESRS E1-4
34
Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser
X
X
X
45
ESRS E1-5
38
Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan)
X
Oväsentlig
ESRS E1-5
37
Energiförbrukning och energimix
X
Oväsentlig
ESRS E1-5
40-43
Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan
X
Oväsentlig
ESRS E1-6
44
Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3
X
X
X
47
ESRS E1-6
53-55
Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp
X
X
X
47
ESRS E1-7
56
Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter
X
Oväsentlig
ESRS E1-9
66
Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker
X
Oväsentlig
ESRS E1-9
66 (a)
Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk
X
Oväsentlig
ESRS E1-9
66 (c)
Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk
Oväsentlig
ESRS E1-9
67 (c)
Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser
X
Oväsentlig
ESRS E1-9
69
Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter
X
Oväsentlig
ESRS E2-4
Tillägg II  28
Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över
utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark
X
Oväsentlig
ESRS E3-1
9
Vattenresurser och marina resurser
X
Oväsentlig
ESRS E3-1
13
Särskild strategi
X
Oväsentlig
ESRS E3-1
14
Hållbara oceaner och hav
X
Oväsentlig
ESRS E3-4
28 (c)
Totalt återvunnet och återanvänt vatten
X
Oväsentlig
ESRS E3-4
29
Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet
X
Oväsentlig
ESRS 2 –SBM-3 – E4
16 (a)
X
52
ESRS 2 –SBM-3 – E4
16 (b)
X
52
ESRS 2 –SBM-3 – E4
16 (c)
X
52
ESRS E4-2
24 (b)
Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer
X
Oväsentlig
ESRS E4-2
24 (c)
Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven
X
Oväsentlig
ESRS E4-2
24 (d)
Policyer för att behandla avskogning
X
Oväsentlig
Upplysningskrav
Relaterad datapunkt
SFDR
Pillar 3
Benchmark regulation
EU Climate Law
Sida
ESRS E5-5
37 (d)
Icke-återvunnet avfall
X
Oväsentlig
ESRS E5-5
39
Farligt avfall och radioaktivt avfall
X
Oväsentlig
ESRS 2 – SBM-3 – S1
14 (f)
Risk att utsättas för tvångsarbete
X
Oväsentlig
ESRS 2 – SBM-3 – S1
14 (g)
Risk att utsättas för barnarbete
X
Oväsentlig
ESRS S1-1
20
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter
X
59
ESRS S1-1
21
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO)
grundläggande konventioner 1–8
X
59
ESRS S1-1
22
Processer och åtgärder för att förhindra människohandel
X
Oväsentlig
ESRS S1-1
23
Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana
X
Oväsentlig
ESRS S1-3
32 (c)
Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor
X
59
ESRS S1-14
88 (b) och 88 (c)
Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor
X
X
62
ESRS S1-14
88 (e)
Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom
X
62
ESRS S1-16
97 (a)
Ojusterad löneklyfta mellan könen
X
X
63
ESRS S1-16
97 (b)
Överdrivet hög VD-lön
X
63
ESRS S1-17
103 (a)
Fall av diskriminering
X
63
ESRS S1-17
104 (a)
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer
X
X
63
ESRS 2 – SBM-3 – S2
11 (b)
Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan
X
Oväsentlig
ESRS S2-1
17
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter
X
64
ESRS S2-1
18
Policyer för medarbetare i värdekedjan
X
64
ESRS S2-1
19
Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer
X
X
64
ESRS S2-1
19
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO)
grundläggande konventioner 1–8
X
64
ESRS S2-4
36
Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led
X
64
ESRS S3-1
16
Människorättsåtaganden
X
Oväsentlig
ESRS S3-1
17
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s
principer eller OECD:s riktlinjer
X
X
Oväsentlig
ESRS S3-4
36
Människorättsfrågor och människorättsincidenter
X
Oväsentlig
ESRS S4-1
16
Policyer för konsumenter och slutanvändare
X
67
ESRS S4-1
17
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer
X
X
Oväsentlig
ESRS S4-4
35
Människorättsfrågor och människorättsincidenter
X
68
ESRS G1-1
10 (b)
FN:s konvention mot korruption
X
Oväsentlig
ESRS G1-1
10 (d)
Skydd för visselblåsare
X
72
ESRS G1-4
24 (a)
Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor
X
X
73
ESRS G1-4
24 (b)
Standarder för bekämpning av korruption och mutor
X
73
EU taxonomitabeller
Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
Alla miljömässigt hållbara tillgångar
Central
resultatindikator****
Central
resultatindikator****
*
% omfattning (i förhållande till alla
tillgångar)***
% av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av
andelen gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i
bilaga V)
% av de tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av
andelen gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V
Huvudsaklig central
resultatindikator
Andelen gröna tillgångar i
stocken
97,5 mEUR
1,0 %
1,0 %
0,8 %
34,9 %
7,7 %
Alla miljömässigt hållbara verksamheter
Central
resultatindikator
Central
resultatindikator
% omfattning (i förhållande till alla tillgångar)
% av tillgångar som undantas från  täljaren vid beräkning av
andelen gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i
bilaga V)
% av de tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av
andelen gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V
Andra centrala
resultatindikatorer
Andelen gröna tillgångar (flödet)
18,7 mEUR
2,1 %
1,7 %
n/a
n/a
n/a
Handelslager*
n/a
n/a
n/a
Finansiella garantier
0,0  mEUR
0,0
0,0
Tillgångar under förvaltning
13,4  mEUR
0,0
0,0
Avgifts- och provisionsintäkter**
n/a
n/a
n/a
(*) För kreditinstitut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.
(**) Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och tillgångar under förvaltning.
Instituten ska lämna framåtblickande information för denna centrala resultatindikator, däribland information om mål, tillsammans med relevanta beskrivningar av den metod som tillämpats.
(***) % av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar
(****) På grundval av motpartens omsättningsindikator.
(*****) På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättningsindikatorn för allmän utlåning ska användas
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Totalt redovisat
(brutto)värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljoner euro
Använd
ning av
intäkter
Omställn
ingsrelat
erade
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Omställn
ingsrelat
erade
Möjliggö
rande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
6 015,2
4 342,0
96,8
1,8
4,5
0,3
0,3
0,3
4 346,8
97,4
1,1
2
Finansiella företag
1 274,5
0,5
0,5
3
Kreditinstitut
1 056,6
4
Lån och förskott
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1 035,7
6
Egetkapitalinstrument
20,9
7
Övriga finansiella företag
161,2
0,5
8
Värdepappersföretag
89,5
0,2
9
Lån och förskott
0,2
0,2
0,2
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1,8
11
Egetkapitalinstrument
87,5
12
Förvaltningsbolag
13
Lån och förskott
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
15
Egetkapitalinstrument
16
Försäkringsföretag
128,4
0,2
17
Lån och förskott
0,2
0,2
0,2
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
77,7
19
Egetkapitalinstrument
50,5
20
Icke-finansiella företag
424,3
25,1
3,5
29,9
4,1
21
Lån och förskott
39,6
19,8
19,8
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
222,6
2,5
1,9
1,1
0,8
0,3
0,3
3,6
2,2
1,1
23
Egetkapitalinstrument
162,1
2,9
1,6
0,7
3,7
0,3
6,6
1,9
24
Hushåll
4 316,4
4 316,4
93,3
4 316,4
93,3
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
4 257,0
4 257,0
93,3
4 257,0
93,3
26
Lån för byggnadsrenovering
50,5
50,5
50,5
27
Lån till motorfordon
8,9
8,9
8,9
28
Finansiering av lokala myndigheter
29
Bostadsfinansiering
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
31
Säkerhet erhållen genom beslagtagning av bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren)
4 077,6
33
Finansiella och icke-finansiella företag
3 175,5
34
SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheten att lämna
uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
2 844,8
35
Lån och förskott
2 569,0
36
Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter
37
Lån för byggnadsrenovering
38
Räntebärande värdepapper
212,6
39
Egetkapitalinstrument
63,2
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
330,6
41
Lån och förskott
42
Räntebärande värdepapper
149,8
43
Egetkapitalinstrument
180,8
44
Derivat
68,8
45
Interbanklån på anfordran
61,4
46
Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
0,5
47
Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)
244,6
48
Andel gröna tillgångar totalt
13 643,6
4 342,0
96,8
1,8
4,4
0,3
0,3
0,3
4 346,8
97,4
1,1
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar
901,0
50
Nationella regeringar och överstatliga emittenter
415,1
51
Exponeringar mot centralbanker
485,9
52
Handelslager
53
Totala tillgångar
14 544,6
Exponeringar utanför balansräkningen - Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54
Finansiella garantier
0,0
55
Tillgångar under förvaltning
1 068,9
16,7
13,0
0,3
2,1
0,4
0,1
18,8
13,4
0,3
56
Skuldförbindelser
915,8
4,5
1,9
0,2
4,5
1,9
0,2
57
Egetkapitalinstrument
153,1
12,2
11,1
0,1
2,1
0,4
0,1
14,3
11,5
0,1
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (omsättning). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2023
Totalt redovisat
(brutto)värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljoner euro
Använd
ning av
intäkter
Omställn
ingsrelat
erade
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Omställn
ingsrelat
erade
Möjliggö
rande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
5 186,7
2
Finansiella företag
984,7
3
Kreditinstitut
778,4
4
Lån och förskott
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
777,7
6
Egetkapitalinstrument
0,6
7
Övriga finansiella företag
8
Värdepappersföretag
9
Lån och förskott
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
11
Egetkapitalinstrument
12
Förvaltningsbolag
206,0
13
Lån och förskott
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
18,0
5,0
5,0
15
Egetkapitalinstrument
188,0
5,0
5,0
5,0
5,0
16
Försäkringsföretag
0,3
17
Lån och förskott
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
19
Egetkapitalinstrument
0,3
20
Icke-finansiella företag
46,0
14,5
9,0
21
Lån och förskott
6,0
0,9
0,6
0,9
0,6
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
34,0
13,0
8,0
1,0
2,0
13,0
8,0
1,0
2,0
23
Egetkapitalinstrument
6,0
0,6
0,4
0,6
0,4
24
Hushåll
4 156,0
4 156,0
14,0
14,0
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
4 094,0
4 094,0
14,0
14,0
4 094,0
14,0
14,0
26
Lån för byggnadsrenovering
56,0
56,0
56,0
27
Lån till motorfordon
6,0
6,0
6,0
28
Finansiering av lokala myndigheter
29
Bostadsfinansiering
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
31
Säkerhet erhållen genom beslagtagning av bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren)
33
Finansiella och icke-finansiella företag
34
SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheten att lämna
uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
35
Lån och förskott
2 697,0
36
Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter
37
Lån för byggnadsrenovering
38
Räntebärande värdepapper
364,0
39
Egetkapitalinstrument
14,0
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
41
Lån och förskott
42
Räntebärande värdepapper
97,0
43
Egetkapitalinstrument
6,0
44
Derivat
82,0
45
Interbanklån på anfordran
60,0
46
Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
0,6
47
Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)
260,0
48
Andel gröna tillgångar totalt
8 750,0
4 175,0
117,0
104,0
1,0
2,0
4,4
0,3
0,3
0,3
4 175,0
117,0
104,0
1,0
2,0
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar
50
Nationella regeringar och överstatliga emittenter
284,0
51
Exponeringar mot centralbanker
640,0
52
Handelslager
53
Totala tillgångar
9 674,0
Exponeringar utanför balansräkningen - Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54
Finansiella garantier
434,0
55
Tillgångar under förvaltning
1 108,0
29,0
24,0
29,0
24,0
56
Skuldförbindelser
873,0
8,0
3,0
8,0
3,0
57
Egetkapitalinstrument
235,0
21,0
21,0
21,0
21,0
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
Miljoner euro
Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Totalt redovisat
(brutto)värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Använd
ning av
intäkter
Omställ
ningsrel
aterade
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Omställ
ningsrel
aterade
Möjliggö
rande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
6 015,2
4 345,5
98,8
0,6
3,7
1,1
4 349,2
100,9
0,6
2
Finansiella företag
1 274,5
0,5
0,5
3
Kreditinstitut
1 056,6
4
Lån och förskott
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1 035,7
6
Egetkapitalinstrument
20,9
7
Övriga finansiella företag
161,2
0,5
8
Värdepappersföretag
89,5
0,2
9
Lån och förskott
0,2
0,2
0,2
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1,8
11
Egetkapitalinstrument
87,5
12
Förvaltningsbolag
13
Lån och förskott
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
15
Egetkapitalinstrument
16
Försäkringsföretag
128,4
0,2
17
Lån och förskott
0,2
0,2
0,2
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
77,7
19
Egetkapitalinstrument
50,5
20
Icke-finansiella företag
424,3
28,6
5,5
32,3
6,6
21
Lån och förskott
39,6
19,8
19,8
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
222,6
2,6
1,9
0,6
0,2
2,8
1,9
0,6
23
Egetkapitalinstrument
162,1
6,2
3,6
3,5
1,1
9,7
4,7
24
Hushåll
4 316,4
4 316,4
93,3
4 316,4
94,3
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
4 257,0
4 257,0
93,3
4 257,0
93,3
26
Lån för byggnadsrenovering
50,5
50,5
50,5
27
Lån till motorfordon
8,9
8,9
8,9
28
Finansiering av lokala myndigheter
29
Bostadsfinansiering
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren)
4 077,6
33
Finansiella och icke-finansiella företag
3 175,5
34
SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter
enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
2 844,8
35
Lån och förskott
2 569,0
36
Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter
37
Lån för byggnadsrenovering
38
Räntebärande värdepapper
212,6
39
Egetkapitalinstrument
63,2
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet
om icke-finansiell rapportering
330,6
41
Lån och förskott
42
Räntebärande värdepapper
149,8
43
Egetkapitalinstrument
180,8
44
Derivat
68,8
45
Interbanklån på anfordran
61,4
46
Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
0,5
47
Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)
244,6
48
Andel gröna tillgångar totalt
13 643,6
4 345,5
98,8
0,6
3,7
1,1
4 349,2
100,9
0,6
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar
901,0
50
Nationella regeringar och överstatliga emittenter
415,1
51
Exponeringar mot centralbanker
485,9
52
Handelslager
53
Totala tillgångar
14 544,6
Exponeringar utanför balansräkningen - Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54
Finansiella garantier
55
Tillgångar under förvaltning
1 068,9
6,1
1,3
1,2
0,1
7,3
1,5
56
Skuldförbindelser
915,8
3,1
0,4
3,1
0,4
57
Egetkapitalinstrument
153,1
3,0
0,9
1,2
0,1
4,2
1,0
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
Miljoner euro
Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (kapitalutgifter). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2023
Totalt redovisat
(brutto)värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Använd
ning av
intäkter
Omställ
ningsrel
aterade
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Möjliggö
rande
Använd
ning av
intäkter
Omställ
ningsrel
aterade
Möjliggö
rande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
5 186,7
2
Finansiella företag
984,7
0,5
3
Kreditinstitut
778,4
4
Lån och förskott
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
777,7
6
Egetkapitalinstrument
0,6
7
Övriga finansiella företag
8
Värdepappersföretag
9
Lån och förskott
0,2
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
11
Egetkapitalinstrument
12
Förvaltningsbolag
206,0
5,0
5,0
13
Lån och förskott
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
18,0
15
Egetkapitalinstrument
188,0
5,0
5,0
5,0
5,0
16
Försäkringsföretag
0,3
17
Lån och förskott
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
19
Egetkapitalinstrument
0,3
20
Icke-finansiella företag
46,0
19,3
12,1
21
Lån och förskott
6,0
0,7
0,4
0,7
0,4
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
34,0
18,0
11,6
0,6
2,3
18,0
11,6
0,6
2,3
23
Egetkapitalinstrument
6,0
0,6
0,1
0,1
0,6
0,1
0,1
24
Hushåll
4 156,0
4 156,0
104,0
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
4 094,0
4 094,0
104,0
104,0
4 094,0
104,0
104,0
26
Lån för byggnadsrenovering
56,0
56,0
56,0
27
Lån till motorfordon
6,0
6,0
6,0
28
Finansiering av lokala myndigheter
29
Bostadsfinansiering
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren)
33
Finansiella och icke-finansiella företag
34
SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter
enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
35
Lån och förskott
2 697,0
36
Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter
37
Lån för byggnadsrenovering
38
Räntebärande värdepapper
364,0
39
Egetkapitalinstrument
14,0
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet
om icke-finansiell rapportering
41
Lån och förskott
42
Räntebärande värdepapper
97,0
43
Egetkapitalinstrument
6,0
44
Derivat
82,0
45
Interbanklån på anfordran
60,0
46
Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
0,6
47
Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)
260,0
48
Andel gröna tillgångar totalt
8 750,0
4 180,0
120,0
104,0
1,0
2,0
3,8
1,1
4 180,0
120,0
104,0
1,0
2,0
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar
50
Nationella regeringar och överstatliga emittenter
284,0
51
Exponeringar mot centralbanker
640,0
52
Handelslager
53
Totala tillgångar
9 674,0
Exponeringar utanför balansräkningen - Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54
Finansiella garantier
434,0
55
Tillgångar under förvaltning
1 108,0
30,0
25,0
1,2
0,1
7,3
1,5
56
Skuldförbindelser
873,0
9,0
5,0
3,1
0,4
57
Egetkapitalinstrument
235,0
21,0
20,0
1,2
0,1
4,2
1,0
Andelen gröna tillgångar sektorsinformation (omsättning)
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
aa
ab
Uppdelning i sektorer - Nace på fyrsiffrignivå (kod och namn på engelska)
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL  (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner euro
varav
miljömässigt
hållbara (CE)
Miljoner euro
varav
miljömässigt
hållbara (CE)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (PPC)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (PPC)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (BIO)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (BIO)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
B8.99 Other mining and quarrying n.e.c.
0,1
C11.03 Manufacture of cider and other fruit wines
0,3
C16.23 Manufacture of other builders' carpentry and joinery
0,0
C17.12 Manufacture of paper and paperboard
0,6
C17.23 Manufacture of paper stationery
0,0
C17.29 Manufacture of other articles of paper and paperboard
0,1
C20.16 Manufacture of plastics in primary forms
0,1
C21.10 Manufacture of basic pharmaceutical products
1,0
0,3
0,3
C24.10 Manufacture of basic iron and steel and of ferro-alloys
1,0
C24.43 Lead, zinc and tin production
0,2
C25.11 Manufacture of metal structures and parts of structures
0,2
C25.50 Forging, pressing, stamping and roll-forming of metal; powder metallurgy
0,1
C25.62 Machining
0,2
C25.99 Manufacture of other fabricated metal products n.e.c
0,2
C26.11 Manufacture of electronic components
0,1
C26.30 Manufacture of communication equipment
0,0
C27.10 Manufacture of electric motors, generators, transformers and electricity distribution and control apparatus
0,1
0,0
C27.11 Manufacture of electric motors, generators and transformers
1,1
C27.51 Manufacture of electric domestic appliances
7,9
0,0
C27.90 Manufacture of other electrical equipment
3,4
0,5
0,2
C28.12 Manufacture of fluid power equipment
0,5
C31.01 Manufacture of office and shop furniture
0,3
D35.12 Transmission of electricity
0,5
0,1
E38.12  Collection of hazardous waste
0,3
0,2
F41.10 Development of building projects
0,6
0,6
F41.20 Construction of residential and non-residential buildings
3,4
0,3
F42.22 Construction of utility projects for electricity and telecommunications
0,9
F43.00 Specialised construction activities
1,0
F43.22 Plumbing, heat and air-conditioning installation
2,3
G45.3.1 - Wholesale trade of motor vehicle parts and accessories
0,0
0,0
G46.12 Agents involved in the sale of fuels, ores, metals and industrial chemicals
0,1
G46.38 Wholesale of other food, including fish, crustaceans and molluscs
0,2
G46.41 - Wholesale of textiles
0,0
G46.43 Wholesale of electrical household appliances
0,5
G46.44 Wholesale of china and glassware and cleaning materials
0,4
G46.45 Wholesale of perfume and cosmetics
0,1
G46.51 Wholesale of computers, computer peripheral equipment and software
0,7
G46.52 Wholesale of electronic and telecommunications equipment and parts
0,1
G46.69 Wholesale of other machinery and equipment
0,5
G46.73 Wholesale of wood, construction materials and sanitary equipment
0,2
G46.74 Wholesale of hardware, plumbing and heating equipment and supplies
0,1
G46.90 Non-specialised wholesale trade
2,9
G47.52 Retail sale of hardware, paints and glass in specialised stores
0,7
G47.78 Other retail sale of new goods in specialised stores
0,3
H49.39 Other passenger land transport n.e.c.
1,6
H50.20 Sea and coastal freight water transport
0,1
H52.29 Other transportation support activities
0,0
I56.10 Restaurants and mobile food service activities
0,0
J58.14 Publishing of journals and periodicals
0,0
J59,00 Motion picture, video and television programme production, sound recording and music publishing activities
0,0
J62.01 Computer programming activities
0,0
J62.02 Computer consultancy activities
0,0
J63.11 Data processing, hosting and related activities
0,0
0,0
K64.20 Activities of holding companies
0,0
K66.12 Security and commodity contracts brokerage
0,0
K66.19 Other activities auxiliary to financial services, except insurance and pension funding
0,0
M70.10 Activities of head offices
0,0
M71.12  Technical testing and analysis
0,0
0,0
0,0
0,0
Andelen gröna tillgångar sektorsinformation (kapitalutgifter)
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
aa
ab
Uppdelning i sektorer - Nace på fyrsiffrignivå (kod och namn på engelska)
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL  (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Icke-finansiella företag
SMF och andra icke-finansiella
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Redovisat (brutto)värde
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner euro
varav
miljömässigt
hållbara (CE)
Miljoner euro
varav
miljömässigt
hållbara (CE)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (PPC)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (PPC)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (BIO)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara (BIO)
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
Miljoner euro
Varav
miljömässigt
hållbara
B8.99 Other mining and quarrying n.e.c.
0,1
C11.03 Manufacture of cider and other fruit wines
0,3
C16.23 Manufacture of other builders' carpentry and joinery
0,0
C17.12 Manufacture of paper and paperboard
0,6
C17.23 Manufacture of paper stationery
0,0
C17.29 Manufacture of other articles of paper and paperboard
0,1
C20.16 Manufacture of plastics in primary forms
0,1
0,0
C21.10 Manufacture of basic pharmaceutical products
1,0
0,7
0,3
C24.10 Manufacture of basic iron and steel and of ferro-alloys
1,0
0,0
C24.43 Lead, zinc and tin production
0,2
C25.11 Manufacture of metal structures and parts of structures
0,2
C25.50 Forging, pressing, stamping and roll-forming of metal; powder metallurgy
0,1
C25.62 Machining
0,2
C25.99 Manufacture of other fabricated metal products n.e.c
0,2
C26.11 Manufacture of electronic components
0,1
C26.30 Manufacture of communication equipment
0,0
C27.10 Manufacture of electric motors, generators, transformers and electricity distribution and control apparatus
0,1
C27.11 Manufacture of electric motors, generators and transformers
1,1
C27.51 Manufacture of electric domestic appliances
7,9
0,0
C27.90 Manufacture of other electrical equipment
3,4
0,5
0,1
C28.12 Manufacture of fluid power equipment
0,5
C31.01 Manufacture of office and shop furniture
0,3
D35.12 Transmission of electricity
0,5
0,1
E38.12  Collection of hazardous waste
0,3
0,1
0,3
0,1
F41.10 Development of building projects
0,6
0,6
F41.20 Construction of residential and non-residential buildings
3,4
0,2
F42.22 Construction of utility projects for electricity and telecommunications
0,9
F43.00 Specialised construction activities
1,0
F43.22 Plumbing, heat and air-conditioning installation
2,3
G45.3.1 - Wholesale trade of motor vehicle parts and accessories
0,0
0,0
G46.12 Agents involved in the sale of fuels, ores, metals and industrial chemicals
0,1
G46.38 Wholesale of other food, including fish, crustaceans and molluscs
0,2
G46.41 - Wholesale of textiles
0,0
0,0
G46.43 Wholesale of electrical household appliances
0,5
G46.44 Wholesale of china and glassware and cleaning materials
0,4
G46.45 Wholesale of perfume and cosmetics
0,1
G46.51 Wholesale of computers, computer peripheral equipment and software
0,7
G46.52 Wholesale of electronic and telecommunications equipment and parts
0,1
G46.69 Wholesale of other machinery and equipment
0,5
G46.73 Wholesale of wood, construction materials and sanitary equipment
0,2
G46.74 Wholesale of hardware, plumbing and heating equipment and supplies
0,1
G46.90 Non-specialised wholesale trade
2,9
G47.52 Retail sale of hardware, paints and glass in specialised stores
0,7
G47.78 Other retail sale of new goods in specialised stores
0,3
H49.39 Other passenger land transport n.e.c.
1,6
H50.20 Sea and coastal freight water transport
0,1
H52.29 Other transportation support activities
0,1
I56.10 Restaurants and mobile food service activities
19,8
J58.14 Publishing of journals and periodicals
0,0
J59,00 Motion picture, video and television programme production, sound recording and music publishing activities
0,2
J62.01 Computer programming activities
0,3
J62.02 Computer consultancy activities
0,1
J63.11 Data processing, hosting and related activities
0,0
K64.20 Activities of holding companies
1,3
K65.12 Non-life insurance
0,2
K66.12 Security and commodity contracts brokerage
0,1
K66.19 Other activities auxiliary to financial services, except insurance and pension funding
0,2
M70.10 Activities of head offices
0,0
M71.12  Technical testing and analysis
12,8
2,7
0,5
0,2
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning). Referensdatum för offentliggörande 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
72,2 %
1,6 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
72,3 %
1,6 %
— %
— %
— %
41,4 %
2
Finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
8,8 %
3
Kreditinstitut
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,3 %
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,1 %
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
7
Övriga finansiella företag
0,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
1,1 %
8
Värdepappersföretag
0,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,6 %
9
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,6 %
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
15
Egetkapitalinstrument
— %
— %
#DIV/0!
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
#DIV/0!
— %
— %
— %
16
Försäkringsföretag
0,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,9 %
17
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,5 %
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
20
Icke-finansiella företag
5,9 %
0,8 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,0 %
1,0 %
— %
— %
— %
2,9 %
21
Lån och förskott
50,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
50,0 %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1,1 %
0,9 %
— %
— %
0,5 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,4 %
— %
— %
— %
0,1 %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
1,6 %
1,0 %
— %
— %
0,5 %
1,5 %
23
Egetkapitalinstrument
1,8 %
1,0 %
— %
— %
0,4 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2,3 %
0,2 %
2,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
4,1 %
1,2 %
— %
— %
— %
1,1 %
24
Hushåll
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
29,7 %
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
29,3 %
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
2,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
27
Lån till motorfordon
100,0 %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
32
Andel gröna tillgångar totalt
31,8 %
0,7 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31,9 %
0,7 %
— %
— %
— %
— %
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (omsättning). Referensdatum för offentliggörande 31.12.2023
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
2
Finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3
Kreditinstitut
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7
Övriga finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
8
Värdepappersföretag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
9
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
15
Egetkapitalinstrument
3,0 %
3,0 %
#DIV/0!
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3,0 %
3,0 %
#DIV/0!
— %
— %
16
Försäkringsföretag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
17
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
20
Icke-finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
21
Lån och förskott
16,0 %
11,0 %
— %
0,4 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
16,0 %
11,0 %
— %
0,4 %
— %
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
38,0 %
22,0 %
— %
3,0 %
6,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
38,0 %
22,0 %
— %
3,0 %
6,0 %
23
Egetkapitalinstrument
9,0 %
6,0 %
— %
0,1 %
0,6 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
9,0 %
6,0 %
— %
0,1 %
0,6 %
24
Hushåll
100,0 %
3,0 %
3,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
3,0 %
3,0 %
— %
— %
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
27
Lån till motorfordon
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
32
Andel gröna tillgångar totalt
48,0 %
1,0 %
1,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
48,0 %
1,0 %
1,0 %
— %
— %
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (CapEx). Referensdatum för loffentliggörande 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (PPC)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
72,2 %
1,6 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
72,3 %
1,7 %
— %
— %
— %
41,4 %
2
Finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
8,8 %
3
Kreditinstitut
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,3 %
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,1 %
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
7
Övriga finansiella företag
0,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
1,1 %
8
Värdepappersföretag
0,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,6 %
9
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,6 %
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
15
Egetkapitalinstrument
— %
— %
#DIV/0!
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
#DIV/0!
— %
— %
— %
16
Försäkringsföretag
0,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,9 %
17
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,5 %
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
20
Icke-finansiella företag
6,7 %
1,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,6 %
1,6 %
— %
— %
— %
2,9 %
21
Lån och förskott
50,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
50,0 %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
1,2 %
0,9 %
— %
— %
0,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
1,3 %
0,9 %
— %
0,3 %
— %
1,5 %
23
Egetkapitalinstrument
3,8 %
2,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
6,0 %
2,9 %
— %
— %
— %
1,1 %
24
Hushåll
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2,2 %
0,7 %
— %
— %
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
29,7 %
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
2,2 %
— %
— %
— %
29,3 %
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,3 %
27
Lån till motorfordon
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
32
Andel gröna tillgångar totalt
31,9 %
0,7 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31,9 %
0,7 %
— %
— %
— %
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Referensdatum för loffentliggörande 31.12.2023
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (PPC)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
2
Finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3
Kreditinstitut
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7
Övriga finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
8
Värdepappersföretag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
9
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
15
Egetkapitalinstrument
3,0 %
3,0 %
#DIV/0!
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3,0 %
3,0 %
#DIV/0!
— %
— %
16
Försäkringsföretag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
17
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
20
Icke-finansiella företag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
21
Lån och förskott
13,0 %
7,0 %
— %
0,4 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
7,0 %
11,0 %
— %
0,4 %
— %
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
54,0 %
35,0 %
— %
2,0 %
7,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
35,0 %
22,0 %
— %
2,0 %
7,0 %
23
Egetkapitalinstrument
9,0 %
3,0 %
— %
0,1 %
0,8 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3,0 %
6,0 %
— %
0,1 %
0,8 %
24
Hushåll
100,0 %
3,0 %
3,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
3,0 %
3,0 %
3,0 %
— %
— %
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
27
Lån till motorfordon
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
32
Andel gröna tillgångar totalt
48,0 %
1,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
48,0 %
1,0 %
1,0 %
— %
— %
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (omsättning). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL+ BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
2
Finansiella företag
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
3
Kreditinstitut
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
7
Övriga finansiella företag
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
8
Värdepappersföretag
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
9
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
15
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
16
Försäkringsföretag
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
17
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
4,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
20
Icke-finansiella företag
3,9 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
37,1 %
— %
— %
— %
0,0
21
Lån och förskott
37,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
23
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
4,0 %
— %
— %
0,0
24
Hushåll
100,0 %
4,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
4,0 %
— %
— %
— %
0,0
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
4,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
27
Lån till motorfordon
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
32
Andel gröna tillgångar totalt
44,6 %
1,7 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
44,6 %
1,7 %
— %
— %
— %
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
af
a
Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (CapEx). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
TOTAL (CCM + CCA + WTR + CIR + POL+ BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Andelen gröna tillgångar - Täckta tillgångar i både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och
som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar
44,6 %
1,7 %
— %
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0.1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
2
Finansiella företag
— %
— %
— %
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
3
Kreditinstitut
— %
— %
— %
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
6
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
7
Övriga finansiella företag
50,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
8
Värdepappersföretag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
9
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
11
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
12
Förvaltningsbolag
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
13
Lån och förskott
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
15
Egetkapitalinstrument
— %
— %
#DIV/0!
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
16
Försäkringsföretag
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
17
Lån och förskott
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
18
Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
19
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
20
Icke-finansiella företag
3,9 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
4,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
21
Lån och förskott
37,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
37,1 %
— %
— %
— %
— %
0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
23
Egetkapitalinstrument
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
10,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
24
Hushåll
100,0 %
4,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
4,1 %
— %
— %
— %
0,0
25
Lån som säkrade genom bostadsfastigheter
100,0 %
4,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
4,1 %
— %
— %
— %
0,0
26
Lån för byggnadsrenovering
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
27
Lån till motorfordon
100,0 %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
0,0
28
Finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
29
Bostadsfinansiering
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
30
Annan finansiering av lokala myndigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,0
32
Andel gröna tillgångar totalt
44,2 %
1,7 %
— %
— %
— %
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
44,2 %
1,7 %
— %
— %
— %
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
z
aa
ab
ac
ad
ae
Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken (omsättning). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk månfald och ekosystem (BIO)
Totalt (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)
1,6 %
1,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,2 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
1,8 %
1,3 %
— %
— %
— %
a
b
c
d
e
f
g
h
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
aa
ab
ac
ad
af
Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken (CapEx). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk månfald och ekosystem (BIO)
Totalt (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)
100,0 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
100,0 %
— %
— %
— %
— %
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)
0,6 %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,7 %
0,1 %
— %
— %
— %
a
b
c
d
e
f
g
h
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
aa
ab
ac
ad
af
Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet (omsättning). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk månfald och ekosystem (BIO)
Totalt (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)
0,3 %
0,2 %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,4 %
0,2 %
— %
— %
0,1 %
a
b
c
d
e
f
g
h
j
k
l
m
n
o
p
q
r
s
t
u
v
w
x
y
z
aa
ab
ac
ad
af
Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet (CapEx). Referensdatum för lämnandet av upplysningar 31.12.2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM)
Anpassning till  klimatförändringar (CCA)
Vatten och marina resurser (WTR)
Den cirkulära ekonomin (CIR)
Föroreningar (POL)
Biologisk månfald och ekosystem (BIO)
Totalt (CCM + CCA + WTR + CIR + POL + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta
sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
Användning
av intäkter
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
Användning
av intäkter
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Möjliggörande
Användning
av intäkte
Omställningsr
elaterade
Möjliggörande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier)
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning)
0,3 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,1 %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
— %
0,4 %
0,2 %
— %
— %
— %
Rad
Kärnenergirelaterade verksamheter
1
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
JA
2
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med
hjälp av bästa tillgängliga teknik.
NEJ
3
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
JA
Fossilgasrelaterade verksamheter
4
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
JA
5
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
6
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av
ochanpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp %
Belopp %
Belopp %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av och
anpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp %
Belopp %
Belopp %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av och
anpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp %
Belopp %
Belopp %
1
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp
Procent
1
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
2
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
3
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,2 mEur
0
4
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur
0
5
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur
0
6
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
— %
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,2 mEur   
— %
Rad
Kärnenergirelaterade verksamheter
1
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
2
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med
hjälp av bästa tillgängliga teknik.
NEJ
3
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
5
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
6
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av
ochanpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp    %
Belopp      %
Belopp      %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av och
anpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp    %
Belopp      %
Belopp      %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent)
Begränsning av och
anpassning till
klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp    %
Belopp      %
Belopp      %
1
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
2
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
3
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
4
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
5
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
6
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
0,0 mEur        0,0 %
Rad
Ekonomiska verksamheter
Belopp
Procent
1
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
2
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
3
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
4
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur
0
5
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala
resultatindikatorn
0,0 mEur
0
6
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter sominte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
— %
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn
0,0 mEur
— %
Bokslut
Aktia Bank Abp – Koncernens bokslut
Koncernens resultaträkning
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Ränteintäkter
424 981
360 709
Räntekostnader
-272 944
-220 277
Räntenetto
K4
152 037
140 432
Utdelningar
K5
344
140
Provisionsintäkter
141 039
134 634
Provisionskostnader
-16 747
-14 264
Provisionsnetto
K6
124 292
120 371
Resultat från försäkringsservice
19 672
17 978
Resultat från investeringsavtal
9 336
8 449
Resultat från placeringsverksamheten
1 221
-2 366
Livförsäkringsnetto
K7
30 229
24 061
Nettoresultat från finansiella transaktioner
K8
1 290
1 711
Övriga rörelseintäkter
K9
596
727
Rörelseintäkter totalt
308 788
287 442
Personalkostnader
K10
-80 482
-84 521
IT-kostnader
-51 548
-41 102
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
K11
-23 736
-23 487
Övriga rörelsekostnader
K12
-22 811
-27 493
Rörelsekostnader totalt
-178 577
-176 603
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
K24
-25 028
-1 301
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
K20
-10 626
-6 967
Nedskrivningar av övriga fordringar
-105
Andel av intresseföretagens resultat
89
147
Rörelseresultat
94 646
102 613
Skatter
K13
-18 750
-21 272
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
81 342
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
75 896
81 342
Totalt
75 896
81 342
Resultat per aktie (EPS), euro
K14
1,04
1,12
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro
K14
1,04
1,12
Koncernens totalresultat
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
81 342
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar
8 357
11 878
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring
1 576
-572
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar
290
-409
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen
10 222
10 898
Förmånsbaserade pensionsplaner
242
-47
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen
242
-47
Räkenskapsperiodens totalresultat
86 360
92 192
Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp
86 360
92 192
Totalt
86 360
92 192
Totalresultat per aktie, euro
K14
1,19
1,27
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro
K14
1,19
1,27
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Koncernens balansräkning
(1 000 euro)
Not
31.12.2024
31.12.2023
Tillgångar
Räntebärande värdepapper
74 294
73 810
Aktier och andelar
180 002
162 316
Placeringar för fondanknutna försäkringar
 
1 325 519
1 133 591
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
1 579 815
1 369 716
Räntebärande värdepapper
1 022 251
1 049 031
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
K17
1 022 251
1 049 031
Räntebärande värdepapper
K18
425 933
488 448
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut
K19
581 313
696 188
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
K19
7 776 920
7 865 883
Kontanta medel
K21
65 342
91 752
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
8 849 508
9 142 270
Derivatinstrument
K22
68 797
81 916
Placeringar i intresseföretag och joint ventures
K23
2 748
2 904
Immateriella tillgångar och goodwill
K24
154 907
168 187
Nyttjanderättstillgångar
K25
20 154
21 349
Förvaltningsfastigheter
K26
61 808
62 319
Övriga materiella tillgångar
K27
7 755
8 616
Materiella och immateriella tillgångar
 
244 625
260 471
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
66 320
76 892
Övriga tillgångar
50 002
28 586
Övriga tillgångar totalt
K28
116 322
105 478
Inkomstskattefordringar
1 198
7
Latenta skattefordringar
K29
18 994
25 930
Skattefordringar
20 191
25 938
Tillgångar totalt
11 904 257
12 037 724
(1 000 euro)
Not
31.12.2024
31.12.2023
Skulder
Skulder till centralbanker (LTRO/TLTRO lån)
 
200 000
250 000
Skulder till kreditinstitut
 
128 386
58 447
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
4 083 767
4 564 191
Depositioner
K30
4 412 153
4 872 638
Derivatinstrument
K22
181 200
223 659
Emitterade skuldebrev
K31
3 979 237
3 577 279
Efterställda skulder
K32
153 494
121 357
Övriga skulder till kreditinstitut
K33
75 000
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund
K34
460 000
781 000
Övriga finansiella skulder
4 667 731
4 479 636
Skulder från försäkringsavtal
441 521
470 500
Skulder från investeringsavtal
1 245 351
1 053 639
Skulder från återförsäkringsavtal
4 506
4 824
Skulder från försäkringsverksamhet
K35
1 691 378
1 528 964
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
117 182
105 681
Övriga skulder
40 283
62 606
Övriga skulder totalt
K36
157 465
168 287
Avsättningar
K20
944
1 233
Inkomstskatteskulder
334
4 591
Latenta skatteskulder
K29
51 199
53 867
Skatteskulder
51 533
58 458
Skulder totalt
11 162 405
11 332 875
Eget kapital
Bundet eget kapital
140 938
130 715
Fritt eget kapital
541 455
514 673
Aktieägarnas andel av eget kapital
682 393
645 389
Innehavare av övrigt primärkapital
59 460
59 460
Eget kapital
K37
741 853
704 849
Skulder och eget kapital totalt
11 904 257
12 037 724
.Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Förändring av koncernens eget kapital
(1 000 euro)
Aktiekapital
Fond för verkligt
värde
Fond för
aktierelaterade
ersättningar
Fond för fritt eget
kapital
Balanserade
vinstmedel
Aktieägarnas
andel av eget
kapital
Innehavare av
övrigt
primärkapital
Totalt eget kapital
Eget kapital 1.1.2023
169 732
-49 915
5 680
141 468
313 417
580 383
59 460
639 843
Aktieemission
2 355
2 355
2 355
Förvärv av egna aktier
-872
-872
-872
Avyttring av egna aktier
366
1 173
1 540
1 540
Utdelning till aktieägare
-31 087
-31 087
-31 087
Räkenskapsperiodens vinst
81 342
81 342
81 342
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar
11 878
11 878
11 878
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring
-572
-572
-572
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar
-409
-409
-409
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen
10 898
10 898
10 898
Förmånsbaserade pensionsplaner
-47
-47
-47
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen
-47
-47
-47
Räkenskapsperiodens totalresultat
10 898
81 295
92 192
92 192
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt
-1 860
-1 860
-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)
2 063
675
2 738
2 738
Eget kapital 31.12.2023
169 732
-39 017
7 743
144 189
362 741
645 389
59 460
704 849
Eget kapital 1.1.2024
169 732
-39 017
7 743
144 189
362 741
645 389
59 460
704 849
Aktieemission
2 916
2 916
2 916
Förvärv av egna aktier
-1 363
-1 363
-1 363
Avyttring av egna aktier
922
1 363
2 285
2 285
Utdelning till aktieägare
-50 873
-50 873
-50 873
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
75 896
75 896
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar
8 357
8 357
8 357
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring
1 576
1 576
1 576
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar
290
290
290
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen
10 222
10 222
10 222
Förmånsbaserade pensionsplaner
242
242
242
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen
242
242
242
Räkenskapsperiodens totalresultat
10 222
76 138
86 360
86 360
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt
-1 860
-1 860
-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 
-462
-462
-462
Eget kapital 31.12.2024
169 732
-28 794
7 281
148 028
386 146
682 393
59 460
741 853
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Koncernens kassaflödesanalys
(1 000 euro)
2024
2023
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat
94 646
102 613
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
66 624
35 186
Avvecklad verkligt värde säkring
-13 959
Betalda inkomstskatter
-22 080
-17 029
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i fordringar och skulder
125 231
120 771
Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet
125 176
388 862
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
-5 347
6 145
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
49 468
-11 684
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning
-25 000
-63 500
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning
87 700
104 000
Lån och övriga fordringar 1)
212 073
450 592
Placeringar för fondanknutna försäkringar
-191 929
-131 996
Övriga tillgångar
-1 789
35 304
Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet
-217 705
-484 800
Depositioner
-467 756
-1 184 496
Emitterade skuldebrev
345 264
423 300
Övriga finansiella skulder
-246 000
89 483
Skulder från försäkringsverksamhet
162 414
108 983
Övriga skulder
-11 626
77 929
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt
32 702
24 832
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i förvaltningsfastigheter
-21 576
Investering i materiella och immateriella tillgångar
-30 460
-21 966
Försäljning av materiella och immateriella tillgångar
35
Kapitallån till intresseföretag
56
-544
Utdelning från intresseföretag
189
376
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt
-30 180
-43 711
(1 000 euro)
2024
2023
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, ökning
101 250
Efterställda skulder, minskning
-70 000
Betald ränta på primärkapital (AT1)
-2 325
-2 325
Avyttring av egna aktier
2 285
1 540
Betald utdelning
-50 873
-31 087
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt
-19 662
-31 873
Förändring i likvida medel
-17 140
-50 751
Likvida medel vid årets början
93 692
144 442
Likvida medel vid årets slut
76 552
93 692
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa
478
607
Finlands Banks checkräkning exkl. minimireservdeposition i Finlands Bank
14 668
33 043
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut
61 406
60 041
Totalt
76 552
93 692
Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivning av räntebärande värdepapper
262
-943
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen
-12 823
5 591
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
10 626
6 967
Förändring i verkligt värde
21 283
-6 733
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar
45 199
20 452
Avvecklad verkligt värde säkring
2 813
-550
Förändring i förvaltningsfastigheternas verkliga värden
-122
3 930
Förändring av aktierelaterade ersättningar
-634
1 899
Övriga justeringar
21
4 571
Totalt
66 624
35 186
1) Inkluderar förändring av depositioner i Finlands Ban k om -128 (-511) miljoner euro, vilket har en positiv inverkan på kassaflödet.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Nyckeltal
(1 000 euro)
2024
2023
Resultat per aktie (EPS), euro
1,04
1,12
Totalresultat per aktie, euro
1,19
1,27
Utdelning per aktie, euro*
0,82
0,70
Eget kapital per aktie (NAV), euro**
9,36
8,90
Genomsnittligt antal aktier (exkl. egna aktier)
72 740 704
72 347 806
Antal aktier vid periodens utgång (exkl. egna aktier)
72 911 006
72 485 349
Avkastning på eget kapital (ROE), %**
11,4
13,3
Avkastning på totalt kapital (ROA), %**
0,63
0,67
K/I-tal**
0,58
0,61
Kärnprimärkapitalrelation, CET1 (bankkoncernen), %
12,0
11,3
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %
13,6
13,0
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %
16,6
15,0
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)
3 413 310
3 411 193
Kapitaltäckningsgrad (finans- och försäkringskonglomeratet)
133,0
135,9
Soliditet, %**
6,2
5,8
Koncerntillgångar**
2 187 429
2 396 707
Kundtillgångar**
13 982 240
13 903 130
Inlåning från allmänheten
4 083 767
4 564 191
Utlåning till allmänheten
7 776 920
7 865 883
Premieinkomst före återförsäkrarens andel (Aktia Livförsäkring Ab)**
211 432
149 903
Omkostnads - % (Aktia Livförsäkring Ab)**
139,9
111,3
Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), % 
184,6
191,7
Medräkningsbart kapital (Aktia Livförsäkring Ab)
174 000
180 070
Placeringar till verkligt värde (Aktia Livförsäkring Ab)**
1 795 084
1 597 132
Skulder från försäkringsavtal
446 027
475 325
Skulder från investeringsavtal
1 245 351
1 053 639
(1 000 euro)
2024
2023
Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal
846
855
Koncernens personal (heltidsresurser), vid periodens utgång
847
833
Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster:
Jämförbart K/I -tal**
0,56
0,61
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro**
1,37
1,15
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), %**
15,0
13,6
*) Styrelsen föreslår en utdelning om 0,82 euro per aktie för räkenskapsåret 2024.
**) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa
nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte
definierats i regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/ CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte
ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar
information till de finansiella rapporternas användare. Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster
är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till
omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Beräkningsgrunder
Resultat per aktie (EPS), euro
Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp /
Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden
Totalresultat per aktie, euro
Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank
Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden
Eget kapital per aktie (NAV), euro
Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid
räkenskapsperiodens utgång
Avkastning på eget kapital (ROE), %
Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i
genomsnitt x 100
Avkastning på totalt kapital (ROA), %
Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100
K/I-tal
Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter
Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), %
Kärnprimärkapital / Riskvägda förbindelser x 100
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %
Primärkapital / Riskvägda förbindelser x 100
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %
Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda förbindelser x 100
Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning.
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)
Summa tillgångar i balansräkningen jämte förbindelser utanför balansen inklusive
derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravförordning.
Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s
kapitalkravförordning.
Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet)
Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar
och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel
(kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100
Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och
försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning.
Soliditet, %
Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i
genomsnitt x 100
Koncerntillgångar
Bankkoncernens likviditetsportfölj samt livförsäkringsverksamhetens
placeringsportfölj
Kundtillgångar
Förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltade tillgångar i Aktia Fondbolag, Aktia
Kapitalförvaltning, Aktia Banks privatbanksverksamhet och Aktia Livförsäkring
Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab)
(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x
100
Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att
täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas provisioner.
Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %
Medräkningsbart kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100
Medräkningsbart kapital (Aktia Livförsäkring Ab)
Differensen mellan tillgångar och skulder (Tier II kapitallånet beaktas endast till
högst 50 % av SCR)
Alternativa nyckeltal (APM)
Aktia följer europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer
gällande alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM). De
alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare
användbar information till de finansiella rapporternas användare. Aktia presenterar
ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är
exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande
verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och
avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande
nedskrivning av tillgångar.
K1 Koncernens redovisningsprinciper
Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut för
räkenskapsåret 1.1– 31.12.2024 har godkänts av styrelsen
26.2.2025 och fastställs av bolagsstämman 3.4.2025.
Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut publiceras
senast 13.3.2025.
Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort i
Helsingfors. Aktia Bank Abp:s bokslut och
delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor
Grund för upprättande
Aktia Bank Abp:s koncernbokslut är upprättat i enlighet
med de internationella bokslutsstandarder IFRS
(International Financial Reporting Standards) utgivna av
IASB  (International Accounting Standards Board) sådana
som de antagits av EU. Vid upprättande av noterna till
koncernredovisningen har även gällande finsk
bokförings- och aktiebolagslagstiftning jämte
myndighetsbestämmelser beaktats. Lagen om
hypoteksbanker och ställda obligationer trädde i kraft
8.7.2022 och banken har beaktat de förändringar som
lagändringen medfört. Bokslutets siffror presenteras i
tusen euro, om inte annat anges. Koncernredovisningen
har upprättats enligt ursprungligt anskaffningsvärde,
förutom där annat är angivet i redovisningsprinciperna.
Under året presenteras siffrorna i delårsrapporterna så
att resultaträkningsposterna jämförs med motsvarande
period föregående år, medan balansposternas jämförelse
avser föregående årsskifte om inte annat anges.
Med termen Basel III avses i bokslutet EU:s
kapitalkravsförordning 575/2013 samt tilläggsregler av
europeiska och nationella tillsynsmyndigheter.
Koncernen bedömer att nya eller reviderade IFRS-
standarder utgivna av IASB eller tolkningsuttalanden från
IFRIC (International Financial Reporting Interpretations
Committee) som trädde i kraft 1.1.2024 inte har någon
väsentlig inverkan på koncernens framtida resultat,
finansiella ställning eller upplysningar. Nya och
reviderade standarder utgivna av IASB som ännu inte har
trätt i kraft förväntas inte heller ha någon väsentlig
inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Aktias förvaltade kundtillgångar (AuM) har utvidgats med
några produkter från och med 1.1.2024.
Jämförelsesiffrorna har omräknats att motsvara
förändringen från och med 1.1.2022.
I enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i
uppskattningar och bedömningar samt fel har Aktia Bank
Abp retroaktivt korrigerat det rapporterade räntenettot
och resultatet 2023 på grund av ett tekniskt fel i
ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton.
Korrigeringen av räntenettot 2023 uppgick till -3,6
miljoner euro. Den totala korrigeringen per 31.12.2023
minskade balanserade vinstmedel med 3,1 miljoner euro
då latent skatt samt krediteringsräntan hänförlig till 2022
beaktas. För mer information, se not K47 Korrigering av
tidigare rapporterade siffror 2023.
Konsolideringsprinciper
Koncernen bedömer för respektive transaktion om ett
rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv föreligger. Ett
rörelseförvärv föreligger om företaget erhåller
bestämmande inflytande över en rörelse. En rörelse
består av aktiviteter och tillgångar och utgörs av
processer som kan producera varor eller tjänster till
kunder för att ge avkastning i den ordinära
verksamheten. Transaktioner, där i allt väsentligt det
verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av
en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar, redovisas
genom en förenklad bedömning som ett tillgångsförvärv.
Valet att använda den förenklade bedömningen tillämpas
transaktion för transaktion.
Det konsoliderade bokslutet omfattar moderbolaget Aktia
Bank Abp och dess dotterbolag över vilka moderbolaget
har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande
föreligger om koncernen har inflytande över
investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till
rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda
sitt inflytande över investeringen till att påverka
avkastningen. Vid bedömningen om huruvida ett
bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella
röstberättigande aktier samt om faktisk kontroll
föreligger. Konsolideringen av dotterbolag sker från och
med förvärvstidpunkten till och med den tidpunkt då det
bestämmande inflytandet upphör.
Koncernbokslutet omfattar dotterbolag där moderbolaget
direkt eller indirekt äger över 50 procent av de
röstberättigade aktierna eller annars har bestämmande
inflytande. Vid eliminering har förvärvsmetoden använts.
Förvärvsmetoden innebär att det förvärvade företagets
identifierbara tillgångar, skulder, eventualtillgångar och
eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten värderas till
verkligt värde. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning,
eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och
verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv),
överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar
och skulder redovisas skillnaden som goodwill.
Transaktionsutgifter, med undantag av utgifter hänförliga
till emission av egetkapitalinstrument eller
skuldinstrument, som uppkommer i samband med ett
förvärv redovisas direkt i resultaträkningen. Överförd
ersättning i samband med förvärv inkluderar inte
betalningar som avser reglering av tidigare
affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i
resultaträkningen. Villkorade köpeskillingar redovisas till
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den
villkorade köpeskillingen är klassificerad som
egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och
reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade
köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttillfälle
och förändringen redovisas i periodens resultat.
Koncernbokslutet omfattar intresseföretag över vilka
koncernen har ett betydande, men inte bestämmande,
inflytande över den driftsmässiga och finansiella
styrningen. Ett betydande inflytande erhålls vanligtvis
genom innehav där koncernen innehar mellan 20 och
50 % av de röstberättigade aktierna. Vid konsolidering av
intresseföretagen har kapitalandelsmetoden använts.
Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av
intresseföretagets eget kapital och resultat ökar eller
minskar de bokförda aktiernas värde vid
bokslutstidpunkten. Koncernens andel av
intresseföretagens övriga totalresultat redovisas på en
separat rad i koncernens övriga totalresultat.
I koncernbokslutet elimineras alla interna
affärstransaktioner, fordringar, skulder, utdelningar,
vinster och förluster. Orealiserade vinster som
uppkommer från transaktioner med intresseföretag och
joint ventures elimineras enligt koncernens ägarandel i
företaget. Orealiserade förluster elimineras på
motsvarande sätt som orealiserade vinster, men endast i
den utsträckning det inte finns något
nedskrivningsbehov.
Innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess
proportionella andel av nettotillgångarna och redovisas
separat i konsoliderat eget kapital. Den andel av innehav
utan bestämmande inflytande som inte kan redovisas
som eget kapital redovisas som övriga skulder. I samband
med förvärv identifieras eventuella innehav utan
bestämmande inflytande vid förvärvstidpunkten i det
förvärvade företaget. I samband med stegvisa förvärv
fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande
uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde
och värdeförändringen redovisas i periodens resultat.
Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och
värdeförändringen redovisas i periodens resultat när
avyttringar leder till att bestämmande inflytande upphör.
Segmentrapportering
Segmentrapportering presenteras på ett sätt som
överensstämmer med den interna rapportering som
lämnas till högsta verkställande organ. Högsta
verkställande organ är den funktion som ansvarar för
tilldelning av resurser och bedömning av
rörelsesegmentens resultat. Koncernens ledningsgrupp,
som utses av styrelsen, har identifierats som företagets
högsta verkställande beslutsfattare.
Centraliserade funktioners kostnader allokeras till
segmenten enligt resursanvändning, definierade projekt
och olika fördelningsnycklar. Aktia Bank Abp allokerar
inte det egna kapitalet till de olika segmenten.
Koncerninterna transaktioner elimineras i respektive
segment om enheterna ligger inom samma segment.
Koncerninterna transaktioner mellan enheter i olika
segment ingår i elimineringar.
Prissättningen mellan segmenten baserar sig på
marknadspriser.
Segment Bankverksamhet omfattar bankverksamhetens
privat- och företagskunder (exklusive
privatbankskunder) i Aktia Bank Abp.
Segment Kapitalförvaltning omfattar
kapitalförvaltningsverksamhet, vilket inkluderar Aktia
Bank Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet,
privatbanksverksamhet och kapitalmarknadsstöd samt
dotterbolagen Aktia Fondbolag Ab, Aktia Housing GP Oy,
Evervest Ab, AV Partner Oy, Aktia Alternatiivi I GP Oy,
Aktia Private Equity I GP Oy, Aktia Velkarahastot II GP
Oy, Aktia Kiinteistöt I GP Oy, Aktia Infra I GP Oy, Aktia
Asuntorahasto VIII GP Oy, Aktia Bioteollisuus I GP Oy och
Aktia Aurinkotuuli III GP Oy.
Segment Livförsäkring omfattar
livförsäkringsverksamhet, vilket inkluderar dotterbolaget
Aktia Livförsäkring Ab med dess fastighetsdotterbolag
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141 och
Ömsesidigt Fastighets Ab Areenakatu 4 samt
intresseföretagen Kiinteistö Oy Skanssinkatu (ägarandel
49,95 %), Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie
(ägarandel 49,95 %), Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi
(ägarandel 33,33 %) och Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja
(ägarandel 50 %).
Segment Koncernfunktioner omfattar koncernens
treasury-verksamhet samt övriga centraliserade
funktioner i Aktia Bank Abp.
Valutaomräkning
Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även
utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och
koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära
ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verksamhet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas
om till den funktionella valutan enligt balansdagens
valutakurs. Tillgångar och skulder bundna till utländska
valutor som inte hör till euroområdet har omräknats till
euro enligt Europeiska centralbankens medelkurs på
bokslutsdagen. De kursdifferenser som uppstått vid
värderingen har i resultaträkningen redovisats som
Nettointäkter från valutaverksamhet. De kursdifferenser
som uppkommer från livförsäkringsverksamheten
redovisas i Nettointäkter från placeringsverksamheten
och ingår i Livförsäkringsnettot.
Intäkts- och kostnadsföringsprinciper
Räntor och utdelningar
Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt avtalets
löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod
redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i
förhållande till utestående belopp över perioden fram till
förfallodagen. Ränteintäkter och -kostnader hänförliga till
Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål
redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat
från finansiella transaktioner.
TLTRO lånen redovisas till upplupet anskaffningsvärde i
enlighet med IFRS 9. IAS 20 har inte tillämpats.
Ränteintäkter från TLTRO lånen intäktsförs då
avtalsvillkoren för intäktsföring uppfylls. Aktia Bank har
uppfyllt Europeiska centralbankens villkor på ökad
företagsutlåning kopplad till TLTRO III lånen och därmed
har banken kunnat intäktsföra den extra ränta som gällt
fram till och med 23.6.2022. Den extra räntan var 0,5
procentenheter under ECB:s ränta på inlåningsfaciliteten
(”Deposit Facility Rate”) för respektive TLTRO III
lånetransaktion för perioderna 24.6.2020-23.6.2021 och
24.6.2021-23.6.2022. Från och med 24.6.2022 har räntan
på alla TLTRO III lån beräknats enligt ECB:s
genomsnittliga ränta på inlåningsfaciliteten.
När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av
värdeminskning, används vid beräkning av ränteintäkt
den ursprungliga effektiva räntesatsen.
Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter
för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla
betalning konstaterats.
Provisioner
Provisionsintäkter består främst av provisioner från fond-
och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling, kort- och
betalningsförmedling, in- och utlåning, valuta- och
utlandsverksamhet samt förmedling av försäkringar.
Provisionskostnader består av kostnader som är direkt
relaterade till tjänster vars intäkter redovisats som
provisionsintäkter. Provisionsintäkter och -kostnader
redovisas enligt prestationsprincipen, vilket beroende på
tjänstens natur antingen är linjärt över tid i takt med att
tjänsten levereras eller vid en viss tidpunkt då tjänsten
utförs.
Kostnaden för förvärv av nya försäkringar eller förnyade
försäkringar behandlas inom försäkringsverksamheten
som provisionskostnader och ingår i övriga
rörelsekostnader.
Försäkringsavtal
Försäkringar som klassificeras som försäkringsavtal
redovisas som resultat från försäkringsservice inom
Livförsäkringsnettot. Resultatet från försäkringsservice
innehåller de intäkter och kostnader som hänför sig till
försäkringsverksamheten samt förändringar av vissa
antaganden relaterade till framtida kassaflöden. Som
försäkringsavtal klassificeras avtal där utfärdaren påtar
sig en betydande försäkringsrisk och avtalen måste
inkludera minst en försäkringskomponent (riskförsäkring,
försäkringsavtal med dödsfallsersättning som är något
annat än 100 % av besparingen eller försäkringar med
möjlighet till betydande kundgottgörelse).
Investeringsavtal
För investeringsavtal redovisas erhållna
försäkringspremier och ersättningar som premieinkomst
eller utbetalda försäkringsersättningar i
resultaträkningen och ingår i Livförsäkringsnettot.
Investeringsavtal är avtal som inte klassificeras som
försäkringsavtal.
Övriga intäkter och kostnader
Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till
sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt.
Avskrivningar
För materiella och immateriella tillgångar görs lineära
planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet
med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas
restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna
vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De
uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag
är följande:
Byggnader
40 år
Grundreparationer av byggnader
5–10 år
Övriga materiella tillgångar
2–5 år
Immateriella tillgångar (IT-anskaffningar)
3–10 år
Aktia Bank Abp fortsätter investera i och uppgradera sitt
basbanksystem och har i samband med
systemutvecklingsarbetet gjort en ny bedömning av de
befintliga IT-systemens tillgångsvärden och
avskrivningstider. Från och med 31.12.2024 har
avskrivningstiderna på de befintliga tillgångarna
uppdaterats till maximalt fem år.
Om anläggningstillgången klassificeras i enlighet med
IFRS 5, Tillgångar som innehas till försäljning och
avvecklade verksamheter, upphör avskrivningen.
Ersättningar till anställda
Pensionsplaner
Koncernen redovisar pensionsplaner som
avgiftsbestämda eller som förmånsbestämda. I
avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen fasta
betalningar till externa pensionsförsäkringsbolag.
Koncernen har efter detta ingen juridisk eller faktisk
förpliktelse att betala ytterligare avgifter, ifall
pensionsförsäkringsbolagen inte har tillräckliga tillgångar
att betala de anställdas pension för innevarande eller
tidigare perioder. Den mest betydande avgiftsbestämda
planen är basförsäkringen enligt lagen om pension för
arbetstagare (ArPL). Utomstående
pensionsförsäkringsbolag ansvarar för pensionsskyddet i
koncernbolagen. Pensionsförsäkringspremierna för de
arrangemang som klassificerats som avgiftsbestämda har
periodiserats att motsvara prestationslönerna i bokslutet.
Koncernen har också frivilliga förmånsbestämda planer. I
förmånsbestämda planer har koncernen förpliktelser kvar
efter betalningarna för räkenskapsperioden och bär den
aktuariella risken och/eller placeringsrisken. Koncernens
förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19
Ersättningar till anställda. Beräkningen utförs av en
kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade
”Projected Unit Credit” metoden. För förmånsbestämda
pensionsansvar har en skuld upptagits i bokslutet.
Omvärderingseffekterna från pensionsansvaret redovisas
i övrigt totalresultat.
Aktierelaterade ersättningar
Koncernen har ett incentivprogram för nyckelpersoner i
ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela
personalen. Koncernen gör löpande en värdering av det
sannolika utfallet av incentivprogrammet.
Incentivprogrammets intjänade förmåner värderas till
verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs lineärt
under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen
genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant.
För den del av programmet som betalas med
egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring
i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.
För den del av programmet som betalas kontant har en
skuld upptagits. En eventuell förändring av ersättningens
verkliga värde redovisas som personalkostnader.
Skatter
Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare
års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden
redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster
som redovisas direkt mot eget kapital, varvid
skatteeffekten redovisas som en del av det egna
kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad
beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs
gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda
värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent
skattefordran redovisas i den utsträckning det är
sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer
att uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan
utnyttjas.
Finansiella tillgångar och skulder
Aktia tillämpar IFRS 9 där finansiella tillgångar redovisas i
tre värderingskategorier. Klassificering och värdering av
finansiella tillgångar sker utgående från enligt vilken
affärsmodell instrumentet förvaltas och instrumentets
egenskaper gällande de avtalsenliga kassaflödena.
Klassificering av finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande
kategorier:
Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)
Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
(FVOCI)
Värderas till verkligt värde via resultaträkningen
(FVTPL)
I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde ingår:
räntebärande värdepapper
lån och övriga fordringar
kontanta medel
Finansiella tillgångar redovisas till upplupet
anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en
affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall
i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De
avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av
kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av
avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus
hänförliga transaktionskostnader) och därefter till
upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på
en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL)
och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av
finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt
försäljningsvinster och -förluster redovisas i
resultaträkningen.
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat ingår:
aktier och andelar
räntebärande värdepapper
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt
totalresultat om:
tillgången är ett räntebärande värdepapper
(skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell
där värdepappren innehas både i syfte att erhålla
avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast
betalning av kapital och ränta på utestående kapital)
och som vid behov kan säljas.
tillgången är aktier och andelar (egetkapitalinstrument)
som inte innehas för handelsändamål och som vid
första redovisningstillfället valts att klassificeras i
denna kategori.
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av
avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus
hänförliga transaktionskostnader) och därefter till
verkligt värde via övrigt totalresultat.
Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande
värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för
förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare
under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.
Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar redovisas i
resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i
övrigt totalresultat. Motposten till nedskrivningar som
hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade
kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde (övrigt
totalresultat) och påverkar således inte tillgångens
verkliga värde i balansräkningen. I samband med
försäljning av räntebärande värdepapper
(skuldinstrument) överförs den ackumulerade
orealiserade vinsten eller förlusten från fonden för
verkligt värde till resultaträkningen.
För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen
ECL och värdeförändringar redovisas löpande i övrigt
totalresultat med avdrag för latent skatt. För en
investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas
för handel kan koncernen vid det första
redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att
redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i
övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje enskild
investering. Valet att redovisa ett egetkapitalinstrument i
denna kategori medför att även framtida
försäljningsvinster och -förluster redovisas i övrigt
totalresultat. Endast utdelningar från dessa instrument
redovisas i resultaträkningen.
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen ingår:
derivatinstrument
livförsäkringsverksamhetens placeringar som utgör
täckning för fondanknutna avtal
aktier och andelar
räntebärande värdepapper
lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om
SPPI-kravet inte uppfylls)
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via
resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument,
tillgången innehas för handelsändamål eller är ett
skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga
kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om
de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att
vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i
kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via övrigt totalresultat inte har utnyttjats.
Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är
tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte
och där avsikten är att aktivt handla med dessa
instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid
ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt
värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader
bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter,
utdelningar, värdeförändringar samt försäljningsvinster
och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen.
Finansiella skulder
I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till
kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga
samfund, derivatinstrument samt skuldebrev emitterade
till allmänheten. I balansräkningen upptas
derivatinstrument till verkligt värde medan övriga
finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid
ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden till
upplupet anskaffningsvärde. TLTRO-lånen redovisas till
upplupet anskaffningsvärde i enlighet med IFRS 9. För de
skulder där säkringsredovisning tillämpas justeras
skuldens upplupna anskaffningsvärde med den säkrade
riskens verkliga värde. Till den del de finansiella
skulderna sammanhänger med förbindelser att förvärva
finansiella instrument av egetkapitalkaraktär redovisas
skulden till verkligt värde via resultaträkningen.
I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder tillhöra
bankens löpande verksamhet medan de efterställda
skulderna anses tillhöra finansieringsverksamheten.
Omklassificering
I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras
tillgången i någon av de tre värderingskategorierna.
Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan
endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna
förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också
ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier
som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella
skulder kan inte omklassificeras.
Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med
förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från
dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster
och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och -
förluster) omräknas inte retroaktivt.
Omklassificering mellan olika värderingskategorier
redovisas enligt följande:
Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via
resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt
värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det
upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller
förlust i resultaträkningen.
Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet
anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på
omklassificeringsdagen blir dess nya
anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs
en förväntad kreditförlust enligt den nya
värderingskategorins regler och en effektiv ränta för
instrumentet fastställs.
Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via
övrigt totalresultat: Tillgången värderas till verkligt
värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det
upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller
förlust i övrigt totalresultat. De förväntade
kreditförlusterna ändras inte till följd av
omklassificeringen.
Från verkligt värde via övrigt totalresultat till upplupet
anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på
omklassificeringsdagen blir dess nya
anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och
förlusterna som tidigare redovisats i övrigt totalresultat
flyttas från eget kapital och justerar tillgångens
bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas
som om den alltid redovisats till upplupet
anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna
ändras inte till följd av omklassificeringen.
Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt
värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas
fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med
omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i
verkligt värde via övrigt totalresultat och en förväntad
kreditförlust ska på omklassificeringsdagen bokföras
enligt den nya värderingskategorins regler.
Från verkligt värde via övrigt totalresultat till verkligt
värde via resultaträkningen: Tillgången värderas
fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med
omklassificeringsdagen ombokas kumulativa vinster
och förluster, som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen.
Effekten av omklassificeringen syns i resultaträkningen
och i övrigt totalresultat, men totalresultatet från
omklassificeringen är noll.
Återköpstransaktioner
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa
(repurchase agreement), avses ett avtal där parter
kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett
efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett
bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett
sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen
likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper
redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för
förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den
säljande parten.
Kontanta medel
Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks
checkräkning och kortfristiga depositioner under tre
månader. På anfordran betalbara fordringar på
kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida
medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel
exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och
på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut.
Derivatinstrument
Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen
och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva
verkliga värden redovisas som tillgångar under posten
Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden
redovisas som skulder under posten Derivatinstrument.
Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt
värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i
resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till
verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans
med realiserade vinster och förluster redovisas i
resultaträkningen och ingår i posten Nettoresultat från
finansiella transaktioner.
Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka skyddats
”back-to back” med tredje motpart värderas till verkligt
värde och resultatförändringen bokas under
Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den
motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har
begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med
lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella
säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor
(Credit Support Annex).
Säkringsredovisning
Enligt Aktias säkringsredovisningspolicy definieras
säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt
värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation
och fastställande av säkringsförhållandet mellan det
säkrande instrumentet, den säkrade posten,
riskhanteringssyftet och strategin sker i samband med
att säkringen ingås. När en hög negativ korrelation
föreligger mellan säkringsinstrumentets värdeförändring
och värdeförändringen för den säkrade posten eller
kassaflödet anses säkringen vara effektiv.
Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas
kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande
effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om
säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte
matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva delen i
resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning
enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för
portföljsäkring av ränterisk där koncernen valt att
utnyttja möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna
i IAS 39.
Värdering till verkligt värde av
finansiella instrument
Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella
instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på
aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett
finansiellt instrument inte representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller
om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det
verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.
Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av
diskonterade kassaflöden till komplexa
optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har
utformats så att observerbara marknadspriser och kurser
används som indata i förekommande fall, men även inte
observerbara modellparametrar kan användas.
Det verkliga värdet för finansiella instrument har
uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp
av noterade kurser på en aktiv marknad för samma
instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder
observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som
inte använder observerbara data (nivå 3).
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna
förväntade kreditförluster (ECL ’Expected Credit Loss’)
för följande finansiella tillgångar som inte värderas till
verkligt värde via resultaträkningen:
skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån
och övriga fordringar) som värderas till upplupet
anskaffningsvärde
skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som
värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
lånelöften
finansiella garantiavtal
Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för
egetkapitalinstrument.
Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier
baserat på förändring i kreditrisk från det första
redovisningstillfället:
Stadie 1: 12 månaders ECL
Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas
för ej fallerade exponeringar där kreditrisken inte har
ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället.
Den effektiva räntan beräknas på
bruttobokföringsvärdet.
Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade ­
exponeringar
Förväntade kreditförluster för instrumentets
återstående löptid beräknas för icke fallerade
exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt
sedan det första redovisningstillfället. Den effektiva
räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade
exponeringar
Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller
flera händelser som har en betydande negativ
inverkan på framtida uppskattade kassaflöden har
inträffat. För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas
förväntade kreditförluster för instrumentets
återstående löptid medan den effektiva räntan
beräknas på det nedskrivna bokförda värdet
Vid varje rapporttillfälle utvärderas ifall en väsentlig
ökning av kreditrisken skett genom att jämföra risken
för fallissemang vid rapporteringstidpunkten mot
situationen vid det första redovisningstillfället. Vid
utvärderingen beaktas all relevant och tillgänglig
information som utan orimlig kostnad och arbetsinsats
står till förfogande. Detta omfattar kvalitativ och
kvantitativ information samt ekonomisk information som
beskriver framtiden. En exponering migrerar genom de
olika ECL stadierna då kreditkvaliteten sjunker. På
motsvarande sätt migrerar exponeringen tillbaka från
ECL för hela löptiden till ECL 12 månader ifall
kreditkvaliteten förbättras och en tidigare bedömning av
en väsentlig ökning av kreditrisken revideras.
Exponeringar vars kreditkvalitet inte väsentligt
försämrats sedan det första redovisningstillfället beaktas
som låg kreditrisk. För sådana exponeringar beräknas en
12 månaders ECL. När en tillgång inte längre är
indrivningsbar bokförs en konstaterad kreditförlust mot
nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En
konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga
indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga
förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar
bokförs i resultaträkningen som en återföring av
kreditförlusten.
De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som
ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande
förluster. Beräkningen omfattar:
vid rapporttillfället icke nedskrivna eller fallerade
finansiella tillgångar. ECL beräknas som nuvärdet av
samtliga uppskattade betalningsinställelser över den
finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de
följande 12 månaderna diskonterade med den effektiva
räntan. De uppskattade betalningsinställelserna är
skillnaden mellan tillgångens kontraktuella kassaflöden
och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.
vid rapporttillfället nedskrivna eller fallerade finansiella
tillgångar. ECL beräknas som skillnaden mellan det
upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet av den
finansiella tillgångens beräknade framtida kassaflöden
diskonterade med den effektiva räntan
beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som
skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de fall en
kredit lyfts och de kassaflöden koncernen förväntar sig
erhålla.
finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden
mellan förväntade utbetalningar och beloppet
koncernen förväntar sig återfå.
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):
Koncernen har internt utvecklade modeller för
utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används vid
bedömning av risk för fallissemang vid utlåning och andra
finansiella exponeringar till motparter och kunder.
Koncernen har på förhand definierat sannolikheter för
motpartsrisker gällande koncernens alla privat- och
företagslån och övriga fordringar. För krediter och övriga
fordringar beräknas ECL utgående från exponeringens
riskparametrar PD (Probability of Default), LGD (Loss
Given Default) och EAD (Exposure At Default). Dessa
parameterestimat härleds med samma modeller som
tillämpas i IRB kapitaltäckningsberäkningen, men baserar
sig på en så kallad ”Point-in-Time” kalibrering som
återspeglar det rådande eller förväntade konjunkturläget
under räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är
ECL lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill
säga 12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3
beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över
fordringens livstid justerad för sannolikheten att
exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod.
Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga
amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och LGD-
estimatet. För räntebärande värdepapper beräknas
livstids ECL utgående från räntepapprets kontraktsenliga
kalender. Livstids ECL beräknas som LGD multiplicerat
med summan av alla förväntade och diskonterade
kassaflöden gånger sannolikheten för en kredithändelse
(PD). PD beräknas skilt för varje värdepapper genom att
allokera en lämplig riskkurva samt genom att beakta
likviditets- och skatteeffekter. 12-månaders ECL räknas
därefter genom att skala ner livstids ECL med en
värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som
utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och
kreditrisk under det närmaste året.
Väsentlig ökning av kreditrisken
Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk
har inträffat sedan det första redovisningstillfället
använder sig koncernen av både kvantitativ och kvalitativ
information och analys. Informationen och analysen
baserar sig på historiska data och expertbedömning av
kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information
som beskriver framtiden.
För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i
kreditrisk ha skett:
utgående från en absolut och relativ förändring i PD för
den återstående löptiden
senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en
kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid
förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad kreditrisk
under en tvåårsperiod från och med det datum då
åtgärder påbörjats. Dessa kriterier definierar en absolut
bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat
när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer,
vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa
analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig av en
expertbedömning och relevant historisk information
Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3. För
återföring av krediter och fordringar till ej fallerade har
banken implementerat en tre månaders prövotid, där
ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens
betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade
krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år
för att återföras till ej fallerad.
För räntebärande värdepapper bedöms ökningen i
kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för
ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern
kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets
värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet
beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under
instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier
används vid behov även en expertbedömning.
Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens
interna rating.
Utvärdering av nedskrivningsbehov
(definition av fallissemang)
I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL)
har koncernen definierat fallissemang (default) såsom
beskrivet i koncernens kreditreglemente och processer
vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med fallissemang
(default) menas motpartens oförmåga eller sannolika
oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina
förpliktelser mot banken.
En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande
kriterier uppfylls:
En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är
försenad 90 dagar eller mer
En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är
försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande
kriterier uppfylls:
banken har ansökt om eller motparten har försatts i
konkurs
motparten är i skuldsanering
enligt bankens bedömning är det osannolikt att
kunden till fullo kommer att betala sina
låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas
vidta åtgärder som t.ex. realisering av eventuella
säkerheter
För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs
inte upplupen ränta.
Räntebärande värdepapper anses fallerade om den
ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen
gjorts, uppfyller något av följande kriterier:
Företaget har försatts i konkurs eller är de facto
insolvent och betalningsoförmöget
Företaget har ingått avtal om företagssanering eller
sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en
omfattande rekonstruktion som påverkar
fordringsägare
Företaget har missat en betalning på ett
kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats
inom 30 dagar
Förutom för fallissemang granskas räntebärande
värdepapper individuellt för bedömning av
nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under
nivån 50 %.
Information som beskriver framtiden
Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar
olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att
definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL
beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av
ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens
chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika
justeringar görs för att fånga avvikelser från generella
makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar
bästa antagande om framtida makroekonomiska
förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-
beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas
inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads-
och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna
över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras
regelbundet.
För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)
justeras riskparametrarna enligt antaganden i det
relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL.
PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk
modell som beaktar bland annat utvecklingen av
arbetslösheten. Ifall arbetslösheten antas stiga ökar PD-
estimaten för hushållskrediter. LGD-estimatet beaktar
den antagna utvecklingen av bostads- och
fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden
sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-
estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte
överskrider nedgången i säkerheternas värde.
ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper
(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av
direkt observerbara ­marknadsvariabler och behöver
därför inga stokastiska eller konstruerade framtida
estimat. Då modellerna använder sig av
marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns
marknadens förväntning på den framtida utvecklingen
implicit representerad i modellen.
Materiella och immateriella tillgångar
Koncernens fastigheter och aktier i
fastighetssammanslutningar har utgående från
användningssyftet indelats i rörelsefastigheter och
förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter är fastigheter
som är i koncernens eget bruk. Förvaltningsfastigheter är
fastigheter som innehas för att generera hyresinkomster
och värdestegring på kapital. Om en del av fastigheten är
i koncernens eget bruk har uppdelningen gjorts enligt
kvadratmeter för respektive ändamål.
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar, medan förvaltningsfastigheter redovisas
till verkligt värde. Som grund för verkligt värde har vid
värderingen använts utlåtande av oberoende
värderingsmän samt egna värderingsmodeller gällande
framtida hyresbetalningar. Förändringar i
förvaltningsfastigheternas verkliga värden redovisas i
resultaträkningen.
I samband med företagsförvärv och rörelseförvärv
värderas det förvärvade företagets nettotillgångar till
verkligt värde. Skillnaden mellan överförd ersättning och
det verkliga värdet på det förvärvade företagets
nettotillgångar redovisas som goodwill eller negativ
goodwill. Goodwill redovisas i balansräkningen under
immateriella tillgångar medan negativ goodwill
intäktsförs direkt. Goodwill avskrivs inte.
Nedskrivningsbehov för goodwill prövas en gång per år
och då en indikation om nedskrivningsbehov uppkommer.
Prövningen görs genom att uppskatta framtida
kassaflöden för den minsta kassagenererande enheten,
diskontera dessa kassaflöden och jämföra
återvinningsvärdet (nuvärdet av framtida
nettokassaflöden) mot enhetens redovisade värde
inklusive goodwill. Om det redovisade värdet är högre än
återvinningsvärdet medför det en nedskrivning av
goodwill. De parametrar som används i beräkningen
beskrivs i noten för immateriella tillgångar.
Övriga materiella och immateriella tillgångar har i
balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet
minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar och
nedskrivningar. Planenliga avskrivningar görs på grundval
av tillgångarnas ekonomiska livslängd.
IFRS kommittén för tolkningar (IFRIC) utgav i april 2021
ett slutligt agendabeslut gällande behandlingen av
utvecklingskostnader som sammanhänger med
anskaffade molntjänster (IAS 38 immateriella tillgångar).
Molntjänster redovisas som en tillgång om koncernen
erhåller kontroll över en mjukvara och uppfyller
kriterierna för redovisning av en tillgång. För serviceavtal,
som enbart ger koncernen åtkomst till
molntjänstleverantörens mjukvara under avtalsperioden,
redovisas implementeringsutgifter inklusive mjukvarans
konfigurering som rörelsekostnad vid mottagande av
tjänsten. Om en leverantör av molntjänster erbjuder både
konfigurerings- och anpassningstjänster görs en
bedömning av om tjänsten är distinkt från molntjänsten
eller inte. Konfigurerings- och anpassningskostnader som
är distinkta i förhållande till molntjänsten redovisas som
kostnad vid mottagande av tjänsten. Om konfigurerings-
och anpassningskostnaderna inte är distinkta från
molntjänsten redovisas kostnaderna som
förskottsbetalning, vilken kostnadsförs under
avtalsperioden.
Koncernen som leasegivare
Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och
fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt
väsentligt överförs från koncernen till leasetagaren,
klassificeras som finansiell leasing och tillgångarna tas
upp i leasetagarens balansräkning. Vid leasingperiodens
början uppstår i koncernen en fordran på leasetagaren,
vilken avbetalas enligt leasingperiodens längd. Varje
leasingbetalning fördelas mellan ränta och avbetalning på
fordran. Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så
att varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp
som motsvarar en fast räntesats för den under respektive
räkenskapsperiod redovisade fordran.
Koncernen som leasetagare
Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och en
leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.
Nyttjanderättstillgången värderas initialt till
anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens
initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter
som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga
initiala direkta kostnader. Nyttjanderättstillgången
avskrivs linjärt under leasingperioden. Om Aktia avser att
utnyttja en option att köpa den underliggande tillgången
avskrivs tillgången linjärt under nyttjandeperioden.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av
återstående leasingavgifter för den bedömda
leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period
som inte kan sägas upp med tillägg för ytterligare
perioder om det i initialskedet bedöms som rimligt säkert
att en option om förlängning av avtalet kommer att
utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras enligt
leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets implicita ränta
inte kan fastställas används den marginella
upplåningsräntan för diskontering av leasingavgifterna.
Leasingskulden inkluderar nuvärdet av fasta
leasingavgifter, variabla leasingavgifter kopplade till
index, eventuella restvärdesgarantier som förväntas
betalas, inlösningspris för köpoption som Aktia är rimligt
säker på att utnyttja samt straffavgift för leasingavtal
som Aktia bedömer kommer sägas upp i förtid.
Leasingskulden beräknas enligt bedömning av
återstående leasingperiod samt enligt den hyra som
gäller vid slutet av varje rapporteringsperiod.
Leasingskuldens värde ökar med räntekostnaderna för
respektive period och minskar med leasingbetalningarna.
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller
mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde
redovisas inte som nyttjanderättstillgång och
leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa
leasingavtal redovisas under leasingperioden som
hyreskostnader i resultaträkningen.
Tillgångar som innehas till försäljning
En anläggningstillgång, eller en avyttringsgrupp,
klassificeras som Tillgångar som innehas till försäljning
om tillgången är tillgänglig för omedelbar försäljning
enligt sådana villkor som är normala och sedvanliga vid
försäljning av denna tillgång. Det måste också vara
mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. För att
en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste
beslut om en plan för försäljning av tillgången ha fattats
av styrelsen och ett aktivt arbete måste ha påbörjats för
att finna en köpare och fullborda planen. Tillgångar som
innehas till försäljning värderas till verkligt värde med
avdrag för försäljningskostnader. En avvecklad
verksamhet är en del av ett företags verksamhet som
representerar en självständig rörelsegren, en väsentlig
verksamhet inom ett geografiskt område eller ett
dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas
vidare. Klassificering till en avvecklad verksamhet sker
vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då
verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras
som innehav för försäljning
Avsättningar
En avsättning redovisas när koncernen på grund av en
inträffad händelse har en befintlig legal eller informell
förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer
att realiseras samt att koncernen på ett tillförlitligt sätt
kan uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns
möjlighet att få ersättning av en tredje part för en del av
en förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat
tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen
fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras
om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det
belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.
Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför
balansräkningen redovisas som avsättningar.
Försäkrings- och investeringsavtal
Klassificering av försäkrings- och investeringsavtal
Livförsäkringsverksamhetens försäkringar klassificeras
antingen som försäkringsavtal eller som
investeringsavtal. Försäkringsavtal är avtal där en
betydande försäkringsrisk överförs från
försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Motsvarande
gäller även för de återförsäkringsavtal som företaget
utfärdar eller innehar. Försäkringar med rätt till
diskretionära förmåner (kundgottgörelser) redovisas som
försäkringsavtal.
I Aktia räknas försäkringar som innehåller minst en av
följande försäkringskomponenter till försäkringsavtal:
Riskkomponent
Ett livförsäkringsskydd som inte är 100 % av
besparingen
Möjlighet till kundgottgörelse
Övriga försäkringar klassificeras som investeringsavtal.
Fondanknutna avtal utan betydande försäkringsrisk och
kapitaliseringsavtal klassificeras som investeringsavtal.
Försäkringsavtal
Skulder från försäkringsavtal delas upp i nuvärde av
framtida kassaflöden, avtalsenlig marginal och
riskjustering.
Aktia utgår från det juridiska försäkringsavtalet för
redovisningen enligt IFRS 17. Grupperingen av avtal i
portföljer sker enligt samma gruppering som används i
övrig rapportering, däremot har vissa bestånd som
befinner sig i run-off sammanslagits. Portföljerna består
av försäkringsavtal som innehåller liknande risker och
delas in i årliga kohorter enligt beviljningsår, undantaget
de försäkringar som vid ibruktagningen av IFRS 17
överförts enligt verkligt värde-metoden där kohorten kan
innehålla försäkringsavtal beviljade olika år. Lönsamheten
för avtalen bedöms på gruppnivå. De grupper som vid
första redovisningstillfället skulle få en negativ
avtalsenlig marginal klassas som förlustavtal.
Återförsäkringsavtal som innehas redovisas separat från
de underliggande avtalen.
Avtal som överförts till IFRS 17 med verkligt värde-
metoden har värderats enligt förväntade diskonterade
kassaflöden. Som diskonteringsränta används samma
metod som beskrivs nedan. Kassaflödena har justerats
med marginaler för att återspegla det vinstkrav och
risktillägg som en eventuell köpare skulle kräva för att ta
över avtalen (se tabell nedan).
Försäkringstyp
Marginal på nuvärdet av
förväntade kommande
ersättningar
Marginal på nuvärdet av
förväntade kommande skötsel-
kostnader (exkl. provisioner)
Marginal på nuvärdet av
förväntade kommande
återförsäkringspremier
Marginal på nuvarande
besparing
Marginal på riskjustering
Marginal på diskonteringsräntan
(parallellförskjutning) och
likviditetsjusteringen
Riskförsäkringar
5,0 %
15,0 %
15,0 %
Riskförsäkringar som kan ha en
sparkomponent, ATG
3,0 %
15,0 %
15,0 %
Riskförsäkringar nyförsäljning
10,0 %
15,0 %
15,0 %
Sparförsäkringar
5,0 %
15,0 %
1,5 %
15,0 %
-0,5 %
Pensionsförsäkringar
5,0 %
15,0 %
3,0 %
15,0 %
-0,5 %
Återförsäkringsavtal
10,0 %
Aktia redovisar en grupp av utfärdade försäkringsavtal
från och med den av följande tidpunkter som infaller
först:
Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av
avtal
Dagen då den första inbetalningen från en
försäkringstagare i gruppen förfaller till betalning
För en grupp av förlustavtal, tidpunkten då gruppen
blir förlustavtal
Ett avtal avlägsnas från balansräkningen när det upphör,
dvs. när den skyldighet som är angiven i
försäkringsavtalet löper ut, fullgörs eller annulleras, eller
när avtalet ändras så att ett nytt avtal med nya villkor
redovisas.
För avtal kortare än ett år kan premiefördelningsmetoden
användas. För övriga avtal används den generella
värderingsmetoden om inte villkoren för den rörliga
avgiftsmetoden uppfylls. För en grupp av försäkringsavtal
uppskattas framtida kassaflöden vid det första
redovisningstillfället. För en grupp av försäkringsavtal
med ett positivt nettokassaflöde tas den förväntade
vinsten (den avtalsenliga marginalen) upp som en skuld i
balansräkningen. Den avtalsenliga marginalen ska
återspegla värdet på de försäkringstjänster som
förväntas utföras under avtalets löptid och påverkar
framtida resultat. För en grupp av försäkringsavtal med
förväntade negativa nettokassaflöden tas den framtida
förväntade förlusten upp som en förlustkomponent i
resultaträkningen vid det första redovisningstillfället.
Finansiella intäkter och kostnader redovisas i
resultaträkningen.
De framtida kassaflödena består av uppskattningar
gällande belopp, tidpunkt och osäkerhet som företaget
gör på basen av rimliga och verifierbara uppgifter som
kan fås fram utan onödiga kostnader och insatser.
Avtalens kassaflöden uppskattas huvudsakligen på basis
av de enskilda avtalens skyddsnivå. Kassaflöden från
avtal som definieras som försäkringsavtal består av
premier, ersättningar, kostnader som företaget har för att
kunna fullfölja sina förpliktelser mot försäkringstagaren
samt övriga kassaflöden som är direkt kopplade till
avtalet.
Framtida kassaflöden justeras så att uppskattningen av
nuvärdet återspeglar den ersättning som bolaget kräver
för att bära den osäkerhet avseende storleken på och
tidpunkten för kassaflöden som uppkommer från icke-
finansiell risk. För att beräkna justeringen används en
”cost-of-capital” metod som återspeglar kostnaden för
det kapital som binds upp av kassaflödenas osäkerhet
baserat på ägarnas avkastningskrav. Kostnaden är
beräknad med en fast ränta på 6 % per år.
För att fördela den avtalsenliga marginalen under en
avtalsgrupps löptid används försäkringsskyddsenheter
som återspeglar volymen av de försäkringsavtalstjänster
som tillhandahålls. För riskförsäkringar baserar sig
försäkringsskyddsenheterna på försäkringsbeloppet och
om ersättning kan betalas ut flera gånger baseras
försäkringsskyddsenheterna på den maximala
kvarvarande ersättningen. För spar- och
pensionsförsäkringar baserar sig
försäkringsskyddsenheterna på besparingen.
De uppskattade framtida kassaflödena justeras för att
återspegla pengarnas tidsvärde och de finansiella risker
som är förknippade med dessa kassaflöden. Som
diskonteringsränta används en riskfri räntekurva baserad
på SWAP-räntor korrigerad med en likviditetspremie som
varierar enligt osäkerheten på portföljernas kassaflöden.
Koncernen har definierat sin riskfria ränta utifrån det s.k.
”bottom up”-tillvägagångssättet. Den riskfria räntan är
räntan på ränteswappar i euro med likvida löptider på upp
till 50 år. Den riskfria räntan interpoleras mellan likvida
löptider och extrapoleras för löptider över 50 år med den
numeriska s.k. Smith-Wilson-metoden. I förhållande till
nivån på diskonteringsräntor över 50 år antas det att
terminsräntor kommer att konvergera mot den
jämviktsnivå som definieras av maximivärdet för den
senaste likvida 40y10y terminsräntan och Europeiska
centralbankens medelfristiga inflationsmål om 2 %.
Diskonteringsränta
31.12.2024
31.12.2023
ILP 25 %
ILP 50 %
ILP 25 %
ILP 50 %
1 år
0,02336
0,02336
0,03455
0,03455
5 år
0,02276
0,02306
0,02451
0,02481
10 år
0,02419
0,02471
0,02544
0,02595
15 år
0,02494
0,02558
0,02634
0,02698
20 år
0,02431
0,02503
0,02592
0,02664
25 år
0,02304
0,02383
0,02461
0,02540
30 år
0,02183
0,02268
0,02372
0,02457
50 år
0,01814
0,01914
0,02016
0,02117
För skulder från försäkringsavtal tillämpas en
likviditetspremie. För pensionsförsäkringar är premien
50 % och för andra försäkringar är premien 25 % av
skillnaden mellan riskpremierna för euro-denominerade
obligationer utgivna av finanssektorn och
kreditriskswappar från samma emittent.
Likviditetspremien mäter den spread som mer illikvida
obligationer har i förhållande till kreditriskswappar i
kvalitetsstandardiserade sampel gällande
kreditvärdighet, emissionsstorlek och löptid.
Beträffande försäkring i enlighet med 13 kapitlet 3 § i
lagen om försäkringsbolag efterföljs den så kallade
skälighetsprincipen för sådana försäkringar, som enligt
försäkringsavtalet har rätt till tilläggsförmåner. För spar
och pensionsförsäkringar strävas efter att summan av
beräkningsräntan och de årligen fastställda
kundgottgörelserna på de räntebundna
pensionsförsäkringarnas besparingar är högre än
avkastningen på finska statens 10-åriga
masskuldebrevslån, samt på de räntebundna spar- och
placeringsförsäkringarnas besparingar på samma nivå
som avkastningen på finska statens 5-åriga
masskuldebrevslån. Dessutom ska solvensgraden för
Aktia Livförsäkring Ab hållas på en nivå som möjliggör
utdelning av kundgottgörelser och vinster till aktieägarna.
Styrelsen för Aktia Livförsäkring Ab beslutar årligen om
kundgottgörelserna.
Investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal värderas på basen av
marknadsvärdet för de placeringar som är anknutna till
försäkringen. Skulder från investeringsavtal består av
premieansvar och ersättningsansvar. För sparförsäkringar
består ersättningsansvaret av avsättningar för inträffade
skador som fortfarande är obetalda vid
bokslutstidpunkten (kända skador). För
pensionsförsäkringar består ersättningsansvaret av
avsättningar för inträffade skador som fortfarande är
obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador) samt en
uppskattning av kommande pensionsutbetalningar
inklusive kostnader.
Återförsäkring
Med återförsäkringsavtal avses försäkringsavtal enligt
vilka försäkringsverksamheten kan erhålla ersättningar
från ett annat försäkringsbolag, om man själv blir
ersättningsskyldig utgående från försäkringsavtal man
ingått. Erlagda premier till återförsäkrare redovisas under
premieinkomst och kostnader hänförliga till ersättningar
under utbetalda ersättningar. Ersättningar som kommer
att erhållas med stöd av återförsäkringsavtal redovisas i
balansräkningen under tillgångar. Obetalda premier till
återförsäkrare redovisas i balansräkningen under skulder.
Eget kapital
Utdelningar till aktieägare avdras i eget kapital när
bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.
Villkor för AT1-instrument (Additional Tier 1 capital)
innefattar ingen avtalad maturitet och betalning av ränta
kan annulleras av emittenten. AT1-instrumentets kapital
och dess ränta redovisas inom eget kapital i enlighet med
IAS 32.16. Den ansamlade räntan beaktas som en
eventualförpliktelse. Kapitalet får räknas som
primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i
kapitaltäckningen.
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande omfattar
minoritetens andel och redovisas inom eget kapital. För
dotterbolag som innehar vissa avtalade
inlösningsklausuler redovisas innehav utan bestämmande
inflytande som en skuld till ägarna. Skulden till innehav
utan bestämmande inflytande värderas till verkligt värde
på rapporteringsdagen.
Redovisningsprinciper som kräver
ledningens bedömning
Vid upprättande av redovisning i enlighet med IFRS-
standarderna krävs att ledningen gör vissa
uppskattningar och bedömningar som påverkar intäkter
och kostnader samt tillgångars och skulders
eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen.
Koncernens centrala antaganden gäller framtiden och
viktiga osäkerhetsfaktorer i anslutning till balansdagens
uppskattningar och berör bland annat uppskattning och
bedömning av verkligt värde, nedskrivning av finansiella
tillgångar, nedskrivning av lån och övriga fordringar,
nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar
samt antaganden gjorda i aktuariella beräkningar.
Beräkningen av ECL (Expected Credit Loss) innehåller
väsentliga bedömningar på grund av den rådande
osäkerheten och den låga visibiliteten beträffande
effekterna av coronakrisen. Till stöd för koncernens ECL-
beräkningar finns en expertpanel som beaktar olika
relevanta framtida makroekonomiska faktorer.
Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar t.ex.
arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och
fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över
framtida makroekonomiska förutsättningar har
uppdaterats kvartalsvis och innehåller väsentliga
bedömningar för att t.ex. beakta coronakrisens inverkan
på de förväntade framtida kreditförlusterna.
Bedömningen omfattar flera överväganden och däribland
har koncernen beaktat myndigheternas omfattande
stimulanspaket. Vid beräkningen av ECL har även hänsyn
tagits till att amorteringsuppehåll till följd av coronakrisen
för närvarande inte automatiskt leder till ett ökat
reserveringsbehov utan bedömningen görs individuellt i
takt med att ansökningarna behandlas. Bedömningarna
har gjorts utgående från den information som funnits
tillgänglig vid rapporttillfället.
Den rådande osäkerheten och den begränsade tillgången
på tillförlitlig data gör att bedömningar gällande
framtiden innehåller betydande osäkerhet, vilket kan ha
en väsentlig inverkan på ECL-estimaten. Den
makroekonomiska utvecklingen och bedömningarna av
kreditkvaliteten revideras kontinuerligt kvartalsvis. Från
och med 1.1.2021 har Aktia tagit i bruk den nya
definitionen av fallissemang (Definition of Default) i
enlighet med EBA:s riktlinjer i CRR 178.
Uppskattning och bedömning av
verkligt värde
Värderingen av onoterade finansiella tillgångar eller
andra finansiella tillgångar där tillgången till
marknadsprisinformation är begränsad kräver ledningens
bedömning. Principerna för värdering till verkligt värde
beskrivs under Värdering till verkligt värde för finansiella
instrument. Verkliga värden för finansiella tillgångar som
innehas till förfall i syfte att erhålla avtalsenliga
kassaflöden är känsliga både för räntenivåns förändringar
och för instrumentens likviditet och riskpremier.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Ledningens bedömning behövs vid uppskattning av
belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden vid
utvärdering av nedskrivning av finansiella tillgångar. Vid
uppskattningen av dessa kassaflöden görs bland annat
en bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och
nettoförsäljningsvärde för eventuella säkerheter.
Estimaten är baserade på antaganden gällande olika
faktorer som kan påverka ECL beräkningen. Det verkliga
utfallet kan variera i förhållande till dessa antaganden,
vilket inverkar på kommande förändringar i reserveringar
för nedskrivningar. Principerna beskrivs ovan under
rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.
Leasingavtal
Vissa leasingavtal innehåller förlängningsoptioner
respektive uppsägningsoptioner. En bedömning av
huruvida det är rimligt säkert att en förlängningsoption
kommer att utnyttjas görs vid leasingavtalets början.
Koncernen omprövar leasingperioden vid inträffande av
viktig händelse eller betydande omständigheter som
ligger inom koncernens kontroll och som påverkar
huruvida det är rimligt säkert att koncernen kommer att
utnyttja, eller inte utnyttja, en option i det ursprungliga
avtalet.
Aktuariella beräkningar
Beräkningen av skulder från försäkringsavtal baserar sig
på aktuariella antaganden och medför alltid osäkerhet.
Beräkningarna baserar sig på antaganden om bland annat
kommande ränteläge, dödlighet, sjuklighet och framtida
kostnadsnivå. Detta beskrivs närmare i not K35
Försäkringsskuld. Aktia strävar efter att i så stor grad
som möjligt använda samma antaganden som i Solvens 2
regelverket.
Aktierelaterade ersättningar
Koncernen har ett incentivprogram för nyckelpersoner i
ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela
personalen och koncernen gör löpande en värdering av
det sannolika utfallet av programmen. Principerna
beskrivs ovan under rubriken Ersättningar till anställda
och Aktierelaterade ersättningar.
K2 Koncernens riskhantering
Koncernen bedriver i huvudsak bank-,
kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet. Risker
och riskhantering är således en väsentlig del av Aktias
verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De väsentliga
riskområdena utgörs av kredit-, ränte- och
likviditetsrisker inom bankkoncernen samt ränte- och
övriga marknadsrisker och försäkringstekniska risker
inom livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter
är utsatta för affärs- och operativa risker.
Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp.
Myndighetsrapportering, kapitaltäckningskalkyler samt
interna risk- och kapitalallokeringsbedömningar
inkluderar uppgifter gällande bankkoncernen, där Aktia
Bank Abp och samtliga dotterbolag förutom Aktia
Livförsäkring Ab (försäkringsinnehav) ingår.
Intern kontroll, risker och riskhantering inklusive
informationskraven enligt CRR kapitel 8 (Pelare III) i Aktia
beskrivs mer ingående i koncernens Pillar III Report som
publiceras på engelska samtidigt som denna rapport.
Allmänt
Intern kontroll och riskhantering
Vid tillhandahållandet av finansiella tjänster för kunder
tar Aktia på sig olika risker. Risker och riskhantering är
således en väsentlig del av Aktias verksamhetsmiljö och
affärsaktiviteter. Med riskhantering avses samtliga
aktiviteter som berör risktagande, riskreducering, analys,
mätning, kontroll och uppföljning.
Det primära ansvaret för riskhantering ligger hos
affärsenheterna och linjeorganisationerna som ansvarar
för styrning av den dagliga affärsverksamheten,de 
operativa processerna, den ekonomiska rapporteringen
och kontroller samt för riskhanteringsåtgärder.
De oberoende kontrollfunktionerna består av
Riskkontrollfunktionen, Compliancefunktionen samt den
oberoende aktuariefunktionen i Aktia Livförsäkring Ab.
Riskkontrollfunktionens roll är att övervaka och utvärdera
riskhanteringen inom koncernen och rapportera om risker
till ledningen och styrelsen. Riskkontrollen ska säkerställa
att alla väsentliga risker identifieras, bedöms, mäts,
övervakas, hanteras, mitigeras och rapporteras för
koncernens alla verksamhetsområden, samt  att en
bedömning  över koncernens helhetsriskposition görs.
Compliancefunktionens roll är att kontrollera och
utvärdera hanteringen av riskerna relaterade till bristande
regelefterlevnad samt att rapportera till ledningen och
styrelsen om väsentliga iakttagelser och om förändringar
i tillämpliga regler. Compliancefunktionen ska med
rådgivning och övervakning säkerställa
regelefterlevnaden inom koncernens verksamhet.
Compliancefunktionen ska därmed utgöra ett stöd för att
affärsverksamheten känner till tillämpliga regelverk och
att de är vederbörligt implementerade. Som en del av
Compliancefunktionen verkar även koncernens
dataskyddsombud (DPO).
Koncernens Internrevision gör en oberoende bedömning
och utvärdering av tillräckligheten och kvaliteten i
koncernens interna kontroll, riskhantering samt i
kontrollfunktionerna. Också externa parter, så som
revisorer, utvärderar den interna kontrollen och dess
tillräcklighet.
Koncernens kapitalhantering
Kapitalhanteringens syfte är att bedöma koncernens
kapitalisering i relation till verksamhetens risker. Syftet är
även att stöda Aktias affärsstrategier och säkra
tillgången på kapital också i svagare konjunkturlägen.
Målsättningen är att balansera aktieägarnas
avkastningskrav mot  kraven på ekonomisk stabilitet som
ställs av myndigheter, skuldinstrumentplacerare,
motparter i affärsverksamheten och ratinginstitut.
Kapitalhanteringen strävar efter att  identifiera alla
väsentliga risker och bedöma deras omfattning och
uppskatta de kapitalkrav som riskerna kräver.
Koncernledningen ansvarar för beredningen av
koncernstyrelsens årliga strategiska process samt därtill
hörande kapitalplanering och allokering. Styrelsens
riskutskott tar del av arbetet och bereder förslag medan
beslut fattas av koncernstyrelsen. Koncernens interna
revision utvärderar årligen kapitalhanteringsprocessen. I
arbetsordningen för styrelsen och dess riskutskott
fastställs närmare beredningen och beslutsfattandet
inom kapitalhanteringsprocessen. Koncernens
riskkontrollfunktion svarar för beredningen av underlag
och beräkningar för bedömning av internt kapitalkrav och
kapitaltäckningsmålsättningar.
Utgångspunkten för kapitalplaneringen är en
framåtblickande verksamhetsplan om förändringar i
volymer och risknivåer. Utgående från planerna skapas
prognoser om hur koncernens och de enskilda företagens
kapitaltäckning utvecklas. Utöver grundscenarierna görs
stresstest för att bedöma hur svagare konjunkturer
påverkar kapitaltäckningen.
Minimimålsättningen för bankkoncernens
kärnprimärkapitalrelation (CET1) är 1,5 procentenheter
över myndighetskravet och för den sammanlagda
kapitaltäckningen 2,0 procentenheter över
myndighetskravet. Minimimålsättningen för
bankkoncernens bruttosoliditetsgrad är 3,8 %. För finans-
och försäkringskonglomeratet är målsättningen att
kapitaltäckningen ska överstiga 115 %.
Uppgifter om koncernens kapitaltäckning finns i
styrelsens verksamhetsberättelse.
Hantering av operativa risker
Med operativ risk avses risken för förluster på grund av
otillräckliga eller misslyckade interna processer,
otillräckliga eller otillförlitliga system, otillräcklig eller
otillförlitlig information, bristfälliga kvantitativa modeller,
övriga brister i den interna kontrollen och
riskhanteringen, personalen eller på grund av externa
faktorer. Operativa risker inkluderar även legala och
regelefterlevnadsrisker och risker för penningtvätt och
finansiering av terrorism (AML/CFT-risker), men
exkluderar strategiska risker. Den skada som utfallet av
en operativ risk förorsakar, kan vara en direkt eller
indirekt ekonomisk förlust för Aktia, men kan också
oberoende därav innebära ett hot för Aktias anseende.
Operativa risker finns i hela Aktias verksamhet. I enlighet
med styrelsens beslut ska de operativa riskerna i
allmänhet ligga på en måttlig nivå i förhållande till Aktias
verksamhet och konkurrenter. En måttlig risknivå kräver
att regler, anvisningar och gällande lagstiftning följs.
Risknivån för informationssäkerheten är i regel låg eller
måttlig. Risknivån ska vara låg för system som används
för att producera kritiska och betydande tjänster samt
sådana stödkomponenter, -processer eller -system för IT-
infrastrukturen som har identifierats som kritiska utifrån
de risker som förknippas med dem. Risknivån ska även
vara låg för  tjänster, processer och system som är
betydande för samhället. I övriga fall är risknivån i 
informationssäkerhet måttlig. En hög risknivå är endast
tillåten när det gäller delgivning av information som
omfattas av bank- eller försäkringssekretess till andra
aktörer i branschen eller till Transport- och
kommunikationsverket/Cybersäkerhetscentret för att
säkerställa informationssäkerheten i branschen.
Regelefterlevnadsrisknivån är i regel låg, men för de
risker som hänför sig till implementering av
myndighetsrekommendationer och enklare
kontrollmetoder är risken måttlig
(proportionalitetsprincipen). Detta innebär att Aktia inte
accepterar att företaget, dess ledning eller medarbetare
bryter mot lagstiftning, myndighetsbestämmelser,
bransch- och internreglering, praxis som grundar sig på
externa bindande krav eller företagets etablerade praxis
och krav som gäller Aktia som finansmarknadsaktör.
Aktia accepterar inte heller oetiskt förfarande. Detta
kräver god kännedom om den egna verksamheten,
tillräckligt fungerande och effektiv intern kontroll och
riskhantering, gott ledarskap, sunda processer och
kunniga medarbetare.
Risknivån för AML/CFT-risker ska på motsvarande sätt
vara låg. Aktia har nolltolerans mot allt missbruk av
Aktias tjänster eller produkter för kriminella ändamål,
men är medveten om möjligheten att risken ändå kan
realiseras. Aktia strävar efter att med hjälp av tillgängliga
metoder ingripa i verksamhet som kan utgöra missbruk,
bland annat genom monitorering, kontrollåtgärder och
rapportering. Aktia samarbetar med myndigheter och
andra aktörer inom privata sektorn för att motverka
finansiering av terrorism, bedrägeri, kringgående av
sanktioner och penningtvätt.
Styrelsen har som en del av ramverket för koncernens
riskhantering även fastställt en instruktion om
hanteringen av operativa risker inkluderande
informationssäkerhet och dataskydd.
Utöver att förhindra att operativa risker realiseras strävar
Aktia också efter att upprätthålla ett tillräckligt
försäkringsskydd  för skador som inträffar till exempel till
följd av oegentligheter, intrång i datasystem och annan
kriminalitet. Aktia eller dess ledning får dock inte teckna
försäkring mot administrativa böter eller påföljdsavgifter
då ett sådant förfarande inte anses vara förenligt med
god försäkringssed.
Bank-och
kapitalförvaltningsverksamhet
Kredit- och motpartsrisker
Kreditrisk definieras som risk för förlust till följd av att en
gäldenär inte fullföljer sina åtaganden gentemot Aktia,
medan motpartsrisk definieras som risk för förlust eller
negativ värdeförändring till följd av att motpartens
kreditvärdighet försämrats. Kreditrisker uppstår i
bankverksamheten medan motpartsrisker ingår i såväl
bank- som försäkringsverksamheten. Kredit- och
motpartsriskerna mäts genom bedömning av förväntade
kreditförluster. Förväntade kreditförluster estimeras med
hjälp av Expected Credit Loss-modeller (ECL) i enlighet
med IFRS 9. ECL-modellerna är statistiska modeller som
estimerar sannolikhet för fallissemang (PD) och förlust
vid fallissemang (LGD) för olika framtida
makroekonomiska scenarier.
Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering enligt
den avancerade metoden (Advanced IRB) vid
beräkningen av kapitaltäckningskrav för kreditrisk för
privat- och hushållskunder samt för företag med små
exponeringar, och den grundläggande metoden
(Foundation IRB) för andra företagsexponeringar. Totalt
omfattas 64 % av bankkoncernens exponeringar av IRB-
metoden vid utgången av räkenskapsperioden. Dessa
modeller används  även för kreditriskuppföljning, intern
riskrapportering samt för estimering av förväntade
kreditförluster. Beräkningen av riskvägda tillgångar
påverkas av ett risktillägg som fastställts av
Finansinspektionen.
Koncernstyrelsen fastställer årligen koncernens
kreditpolicy samt reviderar kreditriskstrategin och
beslutsdelegeringen. På motsvarande sätt fastställs
interna regelverk kring motpartsrisker. Koncernstyrelsen
fastställer även de centrala principerna gällande interna
kreditriskmodeller efter beredning i styrelsens riskutskott
samt i koncernens balanshanteringsutskott ALCO (Asset
and Liability Committee). ALCO ansvarar för  operativa
beslut gällande interna kreditriskmodeller och
utvecklingen av dessa.
Limitstrukturen begränsar kredit- och motpartsriskerna
inom såväl bank- som försäkringsverksamheten var för
sig samt på konglomeratnivå genom att sätta gränser för
total exponering samt för enskilda motparter.
Tabellen nedan presenterar bankkoncernens
exponeringar vid fallissemang (EAD) och deras riskvägda
belopp, inklusive upplupna räntor, uppdelade per
exponeringsgrupp. Koncerninterna fordringar är
eliminerade och säkerheter som är godtagbara i
kapitaltäckningen har beaktats. En mer detaljerad
uppdelning av koncernens kapitaltäckning och
exponeringar finns i tabellerna under kapitaltäckning och
solvens på s. 11 i styrelsen verksamhetsberättelse.
Bankkoncernens exponeringar vid fallissemang och deras riskvägda belopp enligt exponeringsgrupp
31.12.2024
31.12.2023
(1 000 euro)
Exponeringar vid
fallissemang
Riskvägt belopp
Exponeringar vid
fallissemang
Riskvägt belopp
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag  - Små och medelstora företag
1 015 788
638 383
977 405
595 114
Företag - övriga företag
609 662
474 341
841 822
689 875
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet
4 507 817
717 222
4 581 489
703 268
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet
96 823
14 428
102 984
17 244
Retail - övriga hushåll
207 861
46 156
231 270
53 229
Retail - övriga  små och medelstora företag
13 453
5 239
16 529
8 537
Aktieexponeringar
49 814
134 465
46 477
124 597
Övriga motpartslösa tillgångar
46 340
Totala exponeringar enligt internmetod
6 501 219
2 076 574
6 797 976
2 191 863
Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker
668 205
858 707
Regionala och lokala myndigheter
78 976
275
84 171
293
Offentliga samfund
16 430
Multinationella utvecklingsbanker
39 529
41 928
Internationella organisationer
32 847
25 314
Kreditinstitut
211 340
44 098
300 410
62 770
Företag
111 813
100 442
35 639
29 031
Hushåll
316 811
223 385
292 440
197 938
Fastighetssäkerhet
828 718
237 590
883 931
259 860
Oreglerade poster
9 586
10 118
3 780
4 580
Säkerställda obligationer
942 137
94 894
961 013
96 757
Övriga poster
166 960
117 135
105 274
83 572
Totala exponeringar enligt schablonmetod
3 423 353
827 936
3 592 607
734 801
Totalt riskexponeringsbelopp
9 924 572
2 904 510
10 390 583
2 926 664
Problemkrediter
Problemkrediter följs regelbundet upp via restlistor på kreditnivå samt analys och rapportering på stocknivå i bankens
riskhantering i första försvarslinjen samt i koncernens riskkontroll. Interna regler och verktyg har utarbetats för att i ett
tidigt skede identifiera kunder vars betalningsförmåga inte längre motsvarar skuldsättningen. En snabb reaktion på
dylika situationer är i både kundens och bankens intresse.
Enligt koncernens redovisningsprinciper bedöms vid varje rapporttillfälle om en kredit har haft en väsentlig ökning av
kreditrisken. Bedömningen baseras på förändringen i sannolikheten för fallissemang (PD) sedan det första
redovisningstillfället och på huruvida kunden har en försenad lånebetalning (över 30 dagar), en ökad PD såväl relativt
som absolut, en höjdkreditrisk eller omfattas av förmildrande åtgärder. För icke fallerade krediter vars kreditrisk inte har
ökat väsentligt (ECL Stadie 1) beräknas de förväntade kreditförlusterna för de närmaste 12 månader. För icke fallerade
krediter vars kreditrisk har ökat väsentligt (ECL Stadie 2) och för fallerade krediter (ECL Stadie 3) beräknas de
förväntade kreditförlusterna för exponeringens återstående löptid.
Exponeringen anses vara fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls:
Försenad lånebetalning (90 dagar eller mera på en väsentlig summa såväl relativt som absolut),
Upplupen ränta på kreditförpliktelsen intäktsförs inte längre,
Motparten har försatts i konkurs eller i skuldsanering,
Det anses vara osannolikt att kunden kommer att betala sina låneförpliktelser till fullo.
Förfallna krediter fördelade enligt dröjsmål och ECL stadier
(1 000 euro)
31.12.2024
Dagar
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
≤ 30
33 127
33 355
10 463
76 945
varav hushåll
20 465
28 325
9 060
57 851
> 30 ≤ 90
11 163
11 311
22 474
varav hushåll
10 379
9 708
20 087
> 90
185
1 291
70 127
71 603
varav hushåll
112
1 235
59 655
61 001
(1 000 euro)
31.12.2023
Dagar
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
≤ 30
38 518
24 656
8 165
71 339
varav hushåll
29 555
20 508
7 173
57 228
> 30 ≤ 90
37 927
12 530
50 457
varav hushåll
29 990
12 098
42 087
> 90
54 720
54 720
varav hushåll
45 564
45 564
Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang (PD)
31.12.2024
31.12.2023
(1 000 euro)
12 månaders
ECL
Livstids ECL
icke fallerad
Livstids ECL
fallerad
Totalt
12 månaders
ECL
Livstids ECL
icke fallerad
Livstids ECL
fallerad
Totalt
Företag
PD-klasser A
2 360 654
19 220
2 379 874
2 423 527
25 911
2 449 438
PD-klasser B
70 346
22 817
93 163
57 993
17 604
75 597
PD-klasser C
8 302
7 398
15 700
10 436
5 462
15 898
Fallerade
23 507
23 507
21 748
21 748
2 439 302
49 435
23 507
2 512 244
2 491 956
48 976
21 748
2 562 681
Reservering för förluster (ECL)
-3 418
-3 148
-7 680
-14 247
-3 742
-1 782
-7 683
-13 208
Bokföringsvärde
2 435 884
46 287
15 827
2 497 997
2 488 214
47 194
14 065
2 549 473
Hushåll
PD-klasser A
4 151 019
155 448
4 306 467
4 109 154
98 937
4 208 091
PD-klasser B
748 937
85 612
834 549
756 316
64 743
821 059
PD-klasser C
90 571
94 315
184 886
217 029
107 014
324 043
Fallerade
144 805
144 805
110 003
110 003
4 990 527
335 375
144 805
5 470 708
5 082 500
270 694
110 003
5 463 197
Reservering för förluster (ECL)
-2 236
-4 741
-17 065
-24 042
-1 951
-4 539
-16 952
-23 442
Bokföringsvärde
4 988 291
330 634
127 740
5 446 666
5 080 548
266 155
93 052
5 439 755
Övriga
PD-klasser A
376 854
38 727
415 581
489 237
24
489 261
PD-klasser B
980
92
1 072
8 285
137
8 422
PD-klasser C
100
17
117
12 181
2 401
14 581
Fallerade
19
19
958
958
377 934
38 835
19
416 789
509 702
2 562
958
513 222
Reservering för förluster (ECL)
-376
-109
-19
-504
-379
-2
-321
-702
Bokföringsvärde
377 558
38 727
416 284
509 323
2 560
637
512 520
Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt bankens modeller för kreditklassificering. Fallerade exponeringar har en PD om 100 %.
Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per förlust vid fallissemang (LGD)
31.12.2024
31.12.2023
(1 000 euro)
12 månaders
ECL
Livstids ECL
icke fallerad
Livstids ECL
fallerad
Totalt
12 månaders
ECL
Livstids ECL
icke fallerad
Livstids ECL
fallerad
Totalt
Företag
LGD-klass 1 (låg)
413
1 697
2 110
1 804
1 804
LGD-klass 2
63 734
9 379
195
73 308
87 281
420
687
88 388
LGD-klass 3
1 533 795
18 813
5 662
1 558 270
1 629 370
25 578
5 056
1 660 004
LGD-klass 4
569 312
18 744
3 918
591 974
457 390
19 383
6 397
483 169
LGD-klass 5 (hög)
272 048
2 499
12 035
286 582
317 916
3 596
7 805
329 316
2 439 302
49 435
23 507
2 512 244
2 491 956
48 976
21 748
2 562 681
Reservering för förluster (ECL)
-3 418
-3 148
-7 680
-14 247
-3 742
-1 782
-7 683
-13 208
Bokföringsvärde
2 435 884
46 287
15 827
2 497 997
2 488 214
47 194
14 065
2 549 473
Hushåll
LGD-klass 1 (låg)
144 202
11 654
5 752
161 607
137 377
6 743
382
144 503
LGD-klass 2
3 001 713
165 004
6 437
3 173 154
3 156 959
143 805
5 597
3 306 361
LGD-klass 3
1 279 501
151 588
43 316
1 474 406
1 282 780
110 246
19 913
1 412 939
LGD-klass 4
223 608
1 907
37 295
262 809
50 396
1 663
38 251
90 310
LGD-klass 5 (hög)
341 504
5 222
52 006
398 732
454 987
8 237
45 860
509 084
4 990 527
335 375
144 805
5 470 708
5 082 500
270 694
110 003
5 463 197
Reservering för förluster (ECL)
-2 236
-4 741
-17 065
-24 042
-1 951
-4 539
-16 952
-23 442
Bokföringsvärde
4 988 291
330 634
127 740
5 446 666
5 080 548
266 155
93 052
5 439 755
Övriga
LGD-klass 1 (låg)
LGD-klass 2
37 648
37 648
47 682
349
74
48 105
LGD-klass 3
311 453
38 822
350 275
384 539
2 111
208
386 858
LGD-klass 4
7 931
13
7 944
28 599
54
192
28 845
LGD-klass 5 (hög)
20 903
19
20 922
48 881
49
484
49 414
377 934
38 835
19
416 789
509 702
2 562
958
513 222
Reservering för förluster (ECL)
-376
-109
-19
-504
-379
-2
-321
-702
Bokföringsvärde
377 558
38 727
416 284
509 323
2 560
637
512 520
LGD-klassernas gruppering
Klass 1 Riskfri, till exempel statsgaranti
Klass 2 Låg risk, till exempel fastighetssäkerheter med låg LTV
Klass 3 Medel risk, till exempel övriga fastighetssäkerheter
Klass 4 Förhöjd risk, till exempel övriga garantier
Klass 5 Hög risk, utan säkerhet
Hantering av finansierings- och likviditetsrisker
Finansierings- och likviditetsrisk innebär risk  att
koncernen inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden
eller  endast kan göra det till höga kostnader. Den
definieras som tillgången på och kostnaden för
återfinansiering samt differenser i maturiteten mellan
tillgångar och skulder. Finansieringsrisk uppstår även ifall
placeringarna i hög grad koncentrerats till enskilda
motparter, instrument eller marknader. Genom hantering
av återfinansieringsrisker säkerställs att koncernen kan
svara för sina finansiella åtaganden.
Finansierings- och likviditetsriskerna hanteras i de
juridiska bolagen och det finns inga explicita
finansieringsförbindelser mellan Aktia Bank Abp och
Aktia Livförsäkring Ab.
Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken
Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög kvalitet
för att möta likviditetsbehov i stressade situationer. 
Likviditetsreserven består av likviditetsportföljens icke-
pantsatta finansiella tillgångar och kontanta medel.
Likviditetsreserven uppgick vid årsskiftet till 1 330 (1 817)
miljoner euro.
Likviditetsreserv, marknadsvärde
(1 000 euro)
31.12.2024
31.12.2023
Kassa och tillgodohavande på
centralbanker
520 373
596 811
Skuldebrev emitterade eller
garanterade av stater, central
banker eller multilaterala
utvecklingsbanker
196 662
190 612
Skuldebrev emitterade eller
garanterade av kommuner
eller av offentliga sektorn
20 043
72 159
Covered bonds
592 536
957 250
Total
1 329 614
1 816 832
varav LCR-dugliga
1 329 614
1 816 832
Andra likviditetsskapande
åtgärder
Intradgskreditlimit i
centralbanken (outnyttjad)
100 000
100 000
Summa likviditetsreserv och
andra likviditetsskapande
åtgärder
1 429 614
1 916 832
Likviditetsrisken följs bland annat upp genom
likviditetstäckningsgraden ( LCR) och
nettofinansieringskvoten (NSFR). LCR mäter den
kortfristiga likviditetsrisken och syftar till att säkerställa
att Aktia Banks likviditetsreserv, bestående av icke-
pantsatta tillgångar av hög kvalitet, är tillräcklig  för att
täcka kortfristiga nettoutflöden  under 30 dagar i
stressade situationer. NSFR mäter matchningen av
långsiktiga tillgångar och skulder i Aktia Banks
balansräkning och syftar till att säkerställa att långfristig
utlåning till en betryggande grad är finansierad med
långfristig inlåning.
LCR kan  fluktuera över tid, bland annat beroende på hur
förfallostrukturen för bankens emitterade värdepapper
ser ut. Banken har under det andra kvartalet tagit i bruk
ett nytt system för LCR-beräkningen som har möjliggjort
en detaljerad kassaflödesanalys  och inverkat gynnsamt
på LCR. Dessutom har parametrarna för pantsatta
värdepapper avseende högkvalitativa likvida tillgångar
(HQLA) preciserats, vilket även påverkat LCR positivt. I
tabellen nedan presenteras utfallen av riskmåtten LCR
och NSFR för Aktia Bankkoncernen under 2024.
LCR och NSFR
%
31.12.
2024
30.9.
2024
30.6.
2024
31.3.
2024
31.12.
2023
LCR, %
214 %
230 %
277 %
187 %
221 %
NSFR, %
124 %
123 %
129 %
124 %
122 %
Hantering av marknads-, balans- och
motpartsrisker
Marknads- och balansrisker inom bankkoncernen
Efter beredning i koncernens balanshanteringsutskott
ALCO (Asset and Liability Committee) och styrelsens
riskutskott, fastställer koncernstyrelsen årligen strategin
och limiter för hanteringen av marknadsrisker relaterade
till räntenettots utveckling och volatilitet. Styrelsen
fastställer även den operativa förvaltningen av
koncernens interna placeringstillgångar inom givna ramar
och limiter.
Ränterisk
Med ränterisk avses både  räntenettorisk och 
nuvärderisk (ekonomiskt värde) vid förändringar i
marknadsräntorna. Båda ränteriskmätarna mäts i enlighet
med EBAs regelverk och följs upp månatligen.
Strukturell räntenettorisk (resultatrisk) uppstår till följd
av obalans mellan räntebindningar och återprissättning
för fordringar och skulder. Förutom matchning av
räntebindningen i ut- och inlåningen genom
affärsstyrning utnyttjas även skyddande
räntederivatinstrument och fastränteplaceringar inom
likviditetsportföljen med målsättningen att upprätthålla
räntenettot på en stabil nivå.
Den strukturella räntenettorisken simuleras med hjälp av
en dynamisk balansriskhanteringsmodell. Modellen
beaktar effekterna på balansräkningens struktur
utgående från planerad tillväxt och simulerat
kundbeteende. Dessutom tillämpas olika räntescenarier
för att undersöka effekterna av både dynamisk eller
parallell ränteförändring.
Den strukturella nuvärdesrisken (förändring av
ekonomiskt värde) mäts som känsligheten i det
beräknade nuvärdet för samtliga befintliga räntebärande
poster. Den interna modellen för avistainlåningen har
uppdaterats 2023 så att ett av scenarioberoende
kundbeteende införts. En övergång till en högre räntenivå
leder till en kortare räntejusteringsperiod och vice versa. 
Tabellen nedan visar utfallet av en parallellförskjutning av
räntekurvan både för räntenettorisken och
nuvärdesrisken.
Mätning av riskkänslighet
För placeringar är ränte- och kreditspreadrisken de mest
centrala riskerna. Tabellen på följande sida,
känslighetsanalys för marknadsrisker, visar en
sammanställning av marknadsvärdeskänsligheten för
bankkoncernens finansiella tillgångar som kan säljas vid
olika marknadsriskscenarier. De chocker som används 
baserar sig på historisk räntevolatilitet och återspeglar
både ett högränte- och ett lågräntescenario. Samma
räntescenarier ligger till grund för koncernstyrelsens
limiter för kapitalbindning. De presenterade
riskkomponenterna är definierade på följande sätt:
Ränterisk uppåt:
Förändringen tillämpas på en riskfri räntekurva som är
härledd från Euribor och Euroswapräntor.
Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys
och förändringarna har valts så att de representerar en
99,5%-percentil (det 995:e högsta av 1 000 fall) för de
möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras
årligen, och en minimichock på 1 % tillämpas.
Ränterisk neråt:
Förändring som tillämpas på en riskfri räntekurva är
härledd utifrån Euribor och Euroswapräntor.
Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys
och förändringarna har valts så att de representerar en
0,5 %-percentil (det 5:e lägsta av 1 000 fall) för de
möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras
årligen, och en minimichock på -0,5 % tillämpas.
Kreditspreadrisk:
Beskriver risken för att spreadarna, det vill säga de
motpartsspecifika riskpremierna, stiger. Förändringens
storlek är ett årligen reviderat belopp som grundar sig
på avkastningskurvor för ränteinstrument med given
rating och placeringstyp. Stressfaktorerna har
bestämts ur en historisk analys utgående från en 99,5
%-percentil från vilken räntekomponenten exkluderats.
För statskurvor beaktas även landets kreditriskrating
som delfaktor i modelleringen. Faktorerna revideras
årligen.
Valutarisk:
Beskriver risken för olika valutakurser ändras i
förhållandet  till euron. Varje valuta testas skilt för en
chock uppåt och en chock neråt, och det sämre utfallet
för varje valuta väljs, varefter effekten summeras över
alla valutor. Stressfaktorerna har bestämts ur en
historisk analys och förändringarna har valts så att
chocken uppåt representerar en 99,5 %-percentil och
chocken neråt en 0,5 %-percentil för de möjliga utfallen
på ett års sikt. Faktorerna revideras årligen.
Aktie- och fastighetsrisk:
Beskriver risken för att marknadsvärdet på aktier och
fastigheter sjunker. Chockens storlek för aktier är -60
% och har bestämts genom en historisk analys av en
aktieindexkorg så att chocken neråt motsvarar en 0,5
%-percentil för de möjliga utfallen av den procentuella
förändringen i indexets värde på ett års sikt. För
onoterade aktier används -65 % och för fastigheter -25
%, vilka grundar sig på expertutlåtanden.
Effekterna på resultat och eget kapital anges efter skatt.
Strukturell ränterisk
31.12.2024
Parallellförskjutning av räntekurvan
Räntepunkter
(1 000 euro)
-200
+200
Räntenettorisk
Förändring under kommande 12
månader
-13 141
8 868
Förändring under 13-24 månader
-45 724
39 617
Nuvärdesrisk (Förändring av
ekonomiskt värde)
89 959
-29 316
Bankkoncernens likviditetsportfölj och övriga
räntebärande värdepapper
Bankkoncernens likviditetsportfölj, som utgörs av
räntebärande värdepapper, uppgick 31.12.2024 till 1 283
(1 352) miljoner euro. 
Alla masskuldebrevslån i likviditetsportföljen uppfyllde
kriterierna för belåning i centralbanken vid
räkenskapsperiodens slut.
De motpartsrisker som uppstår i samband med
likviditetsförvaltning och ingående av derivatkontrakt
hanteras genom krav på att motparterna har en
tillräckligt hög extern rating. Motpartsrisker i
derivathandeln hanteras dessutom genom dagligt krav på
utbyte av säkerheter (ISDA VM Credit Support Annex-
avtal). Enskilda placeringsbeslut fattas i enlighet med
fastställd placeringsplan och grundar sig på noggrann
motpartsbedömning. Koncernstyrelsen fastställer årligen
limiter för motpartsrisker. Positionerna marknadsvärderas
och följs upp dagligen.
Ratingfördelning för bankverksamhetens likviditetsportfölj och övriga direkta räntebärande placeringar
31.12.2024
59923383714701
1 283
mn euro
Valutakursrisk
Med valutakursrisk avses den negativa
värdeförändringen i bankkoncernens valutapositioner
som uppstår på grund av fluktuationer i valutakurserna,
speciellt gentemot euron.
Inom bankkoncernen utgår valutahandeln från kundernas
behov, varför handeln i första hand avser de nordiska
valutorna och den amerikanska dollarn. Huvudprincipen i
valutariskhanteringen är matchning. Den totala
valutaexponeringen för bankkoncernen uppgick vid
räkenskapsperiodens slut till 6,9 (5,7) miljoner euro.
31.12.2023
510
1 352
mn euro
Aktiekursrisk
Med aktiekursrisk avses risken förvärdeförändringartill
följdav aktiekursfluktuationer och med fastighetsrisk
avses risken för en nedgång i fastigheternas
marknadsvärde.
Inom bankkoncernen idkas inte aktiehandel i tradingsyfte.
De aktieplaceringar som är hänförliga till verksamheten
uppgick vid räkenskapsperiodens slut till 10,3 (9,1)
miljoner euro.
Känslighetsanalys för marknadsrisker
Finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat
2024
2023
Bankkoncernen
(1 000
euro)
%
(1 000
euro)
%
Marknadsvärde
31.12
904 980
100,0 %
929 922
100,0 %
Ränterisk uppåt
(normalmetod)
-3 732
-0,1 %
-1 064
-0,1 %
Ränterisk uppåt
(jämn 100 bp)
-3 003
-0,3 %
-2 731
-0,3 %
Ränterisk neråt
(normalmetod)
6 812
0,5 %
4 330
0,5 %
Spreadrisk
-9 229
-1,2 %
-11 436
-1,2 %
Aktierisk
-6 341
-0,5 %
-4 771
-0,5 %
Banken har skyddat sin likviditetsportfölj mot stigande
räntor, vilket gör att ränterisken för närvarandeär mycket
låg. Marknadsvärdet inkluderar räntevärdepapper,
ränteswappar och aktier.
Enligt normalmetoden motsvaras räntechocken av en
99,5% -percentil, men så att ett minimum på 100 bps
tillämpas för alla räntepunkter i det uppåtgående
scenariot, och -50 bps i det nedåtgående scenariot.
Livförsäkringsverksamhet
Marknads- och balansrisker (ALM) inom
försäkringsverksamheten
Efter beredning i koncernstyrelsens riskutskott fastställer
Aktia Livförsäkring Abp:s styrelse årligen
placeringsstrategier och planer samt limiter för hantering
av marknadsrisker inom såväl placeringsportföljen som
för den räntebundna försäkringsskulden. Moderbolaget
Aktia Bank Abp:s kapitalförvaltning har mandat för Aktia
Livförsäkrings ränte- och aktieplaceringar, och en
namngiven portföljförvaltare ansvarar för den operativa
förvaltningen. Styrelsen i Aktia Livförsäkring ansvarar för
strategiska placeringar och fastighetsplaceringar.
Helhetsplaneringen av portföljen och risktagningen sköts
av Aktia Livförsäkrings placeringschef i koncernens ALM-
enhet. Koncernens oberoende riskkontroll övervakar
riskpositionerna och uppföljningen av limiterna.
Försäkringstagaren bär själv placeringsrisken för de
placeringar som utgör täckning för de
placeringsanknutna försäkringarna. Aktia Livförsäkring
bär risken för övriga placeringar som görs för att täcka
den räntebundna försäkringsskulden och därför finns det
en viss risktagning i Aktia Livförsäkrings
placeringsverksamhet.
Aktia Livförsäkring eftersträvar att portföljen av
tillgångar som utgör täckning för försäkringsskulden är
uppbyggd med hänsyn till försäkringsverksamhetens
riskhanteringsförmåga, avkastningskrav och möjligheter
att omvandla tillgångarna till kontanta medel. De största
riskerna som hänför sig till placeringsverksamheten är en
nedgång i marknadsvärdet på tillgångarna på grund av
fluktuationer i räntor, kreditpremier (spread), aktiekurser,
fastighetspriser och valutakurser samt risk för att illikvida
tillgångar inte kan avyttras i den takt som en eventuell
minskning av försäkringsskulden förutsätter.
Ränterisken är den mest betydande marknadsrisken inom
försäkringsskulden i Aktia Livförsäkring och påverkar
lönsamheten genom avkastningskrav på garanterad
kundränta, samt kapitaltäckningen genom
marknadsvärdering av tillgångar och skulder. Portföljens
ränteinstrument har i regel en motsatt risk mot
försäkringsskulden. Aktia Livförsäkring har dessutom
ingått skyddande räntederivatavtal, vilket medfört att
den totala ränterisken ändå kunnat minskas. Ränterisken
hör i dag till företagets mindre marknadsrisker både inom
Solvens II-kapitalkravet och inom det interna
kapitalkravet.
Ränteriskens hantering kräver en aktiv uppföljning av
försäkringsskulden och portföljens utveckling.
Ränteswaps har använts som skyddande derivat, dels för
att skydda försäkringsskulden som helhet, dels för att
skydda vissa enskilda innehav av räntebärande
värdepapper, till exempel Tier 2-kapitallånet.
Ränterörelsen var under 2024 i regel sjunkande, även om
rörelsen var uppåt i början av året. Den för allmänheten
mest synliga räntesänkningen, nämligen den i
euriborräntorna, påverkar livbolaget främst genom
ränteskyddens och Tier 2-lånets utbetalningar. Den korta
ändan av kurvan (< 12M) sjönk i medeltal 108 bp
(baspunkter) under året. De medellånga swapräntorna
(2-10 år) sjönk i medeltal 24 bp, och de långa (12-50 år)
med 16 bp.
Förutom balansräkningen påverkar ränterörelsen också
kapitalkravet. Kravets ränteriskkomponent beräknas i
Solvens II genom en procentuell räntechock, vilket
betyder att chockens storlek ökar med stigande räntor
och minskar med sjunkande räntor. Under året har också
ett flertal ändringar gjorts  - i olika etapper - för de
antaganden som ligger till grund för ansvarsskuldens
beräkning. I och med att dessa påverkar ansvarets
kassaflöden, påverkar de också ränterisken. En del av
förändringarna är direkta önskemål av
finansinspektionen, andra reaktioner på förändrade
ekonomiska förhållanden, och en del förbättringar i
modellen som varit planerade från tidigare.
Trots räntenivåns förändring, och med beaktande av
ovan beskrivna förändringar, blir nettoeffekten på
solvenskapitalkravets (SCR) ränteriskkomponent
obetydlig, då siffran vid årets slut uppgick till  9,1 (9,1)
miljoner euro som året innan. Den interna chocken har en
annan modell, en fast additiv chock som kalibreras
årligen, och inom denna modell var ränterisken vid årets
slut 10,1 (23,1) miljoner euro.
Kreditmarginalriskens storlek beror på utsikterna för den
aktuella motparten, placeringens förmånsrätt och
huruvida placeringen har säkerheter. När det gäller
kontrakt med en aktiv marknad (som de flesta
placeringsinstrument), värderar marknaden hela tiden
risken. Detta medför att kreditmarginalen i detta fall blir
en komponent i instrumentets marknadsvärde och en del
av marknadsrisken.
Ränteplaceringarnas andel i försäkringsverksamhetens
portfölj var fortsättningsvis dominerande, och andelen
var i stort sett den samma som vid föregående års slut.
Den långsiktigare trenden är ändå att andelen minskar i
takt med den räntebundna försäkringsskulden och
avyttringar för likviditetsbehov främst kan göras i
ränteportföljen. Penningmarknadsinstrumentens andel
ökade och uppgick till 33,8 (25,8) miljoner euro. Alla
ränteplaceringar tillsammans uppgick till 339,9 (342,5)
miljoner euro, vilket utgör 71 (70) % av hela portföljen.
Kreditrisken har minskat både absolut och i förhållande
till hela portföljen. Kreditriskkomponenten i SCR-kravet
uppgick vid årets slut till 16,7 (18,2) miljoner euro och i
den interna modellen till 20,0 (23,0) miljoner euro.
Aktierisk uppstår genom att marknadspriserna på aktier
och andra jämförbara instrument sjunker. Innehavet av
börsaktier i den egna portföljen har under året ökat till
11,8 (10,1) miljoner euro. Samtliga börsaktieinnehav är i
form av placeringsfonder. Innehaven i private equity-
fonder har främst på grund av värdeökning ökat till 28,5
(27,1) miljoner euro. I private equity-fonder ingår även
Pohjantähti Ömsesidiga Försäkringsbolags
garantikapitalandelar och infrastrukturfonder.
Majoriteten av aktierisken kommer via de
placeringsanknutna försäkringarna, vars portfölj under
året har ökat med nästan 200 miljoner euro till 1 325,5
miljoner euro. Denna portfölj är till största delen utsatt för
aktierisk. Trots att risken endast till en mycket liten del
bärs av Aktia Livförsäkring gör den stora volymen att
denna del av risken ändå är betydande.
Aktieriskkomponenten i SCR-kravet uppgick vid årets
slut till 27,9 (24,1) miljoner euro och i den interna
modellen till 45,3 (35,7) miljoner euro.
Fastighetsrisken uppstår genom att prisnivån på
fastighetsmarknaden eller hyresnivån sjunker och
därmed ger en lägre avkastning för fastighetsplaceringar.
Fastighetsrisken i Aktia Livförsäkring uppstår genom
placeringar i indirekta fastighetsinstrument, såsom
onoterade fastighetsfonder samt aktier i fastighetsbolag
eller i direkta fastigheter. Vid årets slut uppgick de totala
fastighetsplaceringarna till 95,4 (91,9) miljoner euro.
Ökningen beror främst på att nybygget Espoon Erica
ännu kallade in kapital under början av året. Projektet är
nu färdigt kapitaliserat.
Fastighetsrisken har samma modell för SCR-kapitalkravet
och för det interna kapitalkravet och uppgick vid årets
slut till 26,7 (25,9) miljoner euro.
Valutarisk uppstår genom förändringar i valutakursernas
nivåer mot varandra och speciellt genom främmande
valutakurser mot euro. Försäkringsskulden består endast
av ansvar i euro och valutarisk tas endast i
placeringssyfte.
Valutarisken i Aktia Livförsäkring hänför sig till innehav i
fonder som placerar i räntebärande värdepapper eller i
aktier där de underliggande placeringarna är emitterade i
andra valutor. Denna risk finns både i den räntebundna
portföljen och i de placeringsanknutna försäkringarnas
portföljer. Valutariskkomponenten i SCR-kravet uppgick
vid årets slut till 17,5 (17,0) miljoner euro och i den interna
modellen till 19,3 (22,2) miljoner euro.
För beräkning av riskkänsligheten används samma
parametrar som för bankens riskkänslighetsberäkning.
Dessa beskrivs i kapitlet Mätning av riskkänslighet. För
Aktia Livförsäkring beaktas stressen också för
försäkringsskulden.
Ratingfördelning för
livförsäkringsverksamhetens direkta
ränteplaceringar
(exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och
alternativa medel)
31.12.2024
240
mn euro
59923383720188
31.12.2023
59923383720199
252
mn euro
Hantering av försäkringstekniska risker
Försäkringsrisken delas in i risker som hänför sig till val
av ansvarsförbindelser (underwriting risk eller
beviljanderisk) och risker som hänför sig till
försäkringsskuldens tillräcklighet, vilka brukar benämnas
försäkringstekniska risker. Med försäkringsteknisk risk
avses risken för att ersättningarna som betalas ut åt
försäkringstagarna och övriga kostnader för
försäkringsskulden är högre än beräknat eller att de
förväntade intäkterna är lägre än de förutsedda. Riskerna
som hänför sig till val av ansvar beror på förluster som
uppstår till följd av exempelvis felaktig prissättning,
riskkoncentrationer, otillräcklig återförsäkring eller
oväntat hög skadefrekvens.
Till Aktia Livförsäkrings produktsortiment hör liv- och
sjukförsäkringar, frivilliga pensionsförsäkringar, spar- och
placeringsförsäkringar samt kapitaliseringsavtal. På
grund av bestämmelser i lagen om försäkringsavtal har
företaget mycket begränsade möjligheter att påverka
premier och villkor för gamla ikraftvarande försäkringar.
Premiernas tillräcklighet följs upp årligen. För nya
försäkringar kan företaget fritt bestämma premienivån
som beslutas av styrelsen på förslag av chefsaktuarien.
Återförsäkring används för att begränsa
ersättningsansvaret för egen räkning så att
solvenskapitalet är tillräckligt och resultatet inte
fluktuerar alltför mycket. Styrelsen i Aktia Livförsäkring
fastställer gränser för de risker som företaget själv kan
bära utan att teckna återförsäkring.
Känslighetsanalys för marknadsrisker
Placeringsportfölj
Försäkringsskuld*
Totalt
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
Livförsäkringsbolaget
(1 000 euro)
(1 000 euro)
(1 000 euro)
(1 000 euro)
(1 000 euro)
(1 000 euro)
%**
%**
Räntebundet
Marknadsvärde 31.12
466 710
459 437
-308 550
-320 301
158 160
139 136
91,4 %
89,7 %
Ränterisk uppåt
-58 360
-83 912
44 700
57 880
-13 660
-26 031
-7,9 %
-16,8 %
Ränterisk neråt
78 770
83 565
-68 120
-72 399
10 650
11 166
6,2 %
7,2 %
Spreadrisk
-18 030
-21 016
110
120
-17 920
-20 896
-10,4 %
-13,5 %
Valutarisk
-11 330
-15 326
420
408
-10 910
-14 918
-6,3 %
-9,6 %
Aktierisk
-23 270
-18 975
1 160
959
-22 110
-18 016
-12,8 %
-11,6 %
Fastighetsrisk
-26 400
-25 870
10
-26 390
-25 870
-15,2 %
-16,7 %
Fondanknutna
Marknadsvärde 31.12
1 325 540
1 133 591
-1 310 630
-1 117 661
14 910
15 930
8,6 %
10,3 %
Ränterisk uppåt
-35 820
-49 039
39 340
51 945
3 520
2 906
2,0 %
1,9 %
Ränterisk neråt
45 040
49 089
-51 630
-54 282
-6 590
-5 193
-3,8 %
-3,3 %
Spreadrisk
-42 260
-40 479
40 130
38 350
-2 130
-2 129
-1,2 %
-1,4 %
Valutarisk
-163 350
-137 679
154 900
130 422
-8 450
-7 257
-4,9 %
-4,7 %
Aktierisk
-444 710
-323 653
421 540
306 442
-23 170
-17 210
-13,4 %
-11,1 %
Totalt
Marknadsvärde 31.12
1 792 250
1 593 027
-1 619 180
-1 437 962
173 070
155 066
100,0 %
100,0 %
Ränterisk uppåt
-94 180
-132 951
84 040
109 826
-10 140
-23 125
-5,9 %
-14,9 %
Ränterisk neråt
123 810
132 653
-119 750
-126 680
4 060
5 973
2,3 %
3,9 %
Spreadrisk
-60 290
-61 496
40 240
38 470
-20 050
-23 026
-11,6 %
-14,8 %
Valutarisk
-174 680
-153 004
155 320
130 830
-19 360
-22 175
-11,2 %
-14,3 %
Aktierisk
-467 980
-342 627
422 700
307 401
-45 280
-35 226
-26,2 %
-22,7 %
Fastighetsrisk
-32 930
-25 870
6 200
-26 730
-25 870
-15,4 %
-16,7 %
*) Försäkringsskuldens marknadsvärde är ett riskneutralt värde som erhållits genom diskontering av simulerade kassaflöden enligt marknadsränta och motsvarar inte försäkringsskuldens bokförda värde.
**) Procenten anger andel av det totala marknadsvärdet.
Försäkringsriskernas distribution
enligt Solvens II kategorier
De väsentligaste riskerna förknippade med
riskförsäkringar är biometriska risker i anslutning till
dödlighet, sjukkostnadsersättningar, bestående
arbetsoförmåga och dagsersättningar vid sjukdom. De
viktigaste metoderna för att hantera risker förknippade
med riskförsäkringar är riskurval, prissättning,
återförsäkring av risker samt uppföljning av
ersättningskostnader. Gällande sjukförsäkringar kan
företaget med vissa begränsningar höja
försäkringspremierna för att täcka ökade
sjukersättningar.
Aktia Livförsäkring tillämpar i solvensberäkningen
regelverkets standardformel för beräkning av
solvenskapitalkravet och dess delrisker. En stor del av de
försäkringstekniska riskerna i den beräkningen hänför sig
till livförsäkringsförpliktelserna, eftersom de till sin natur
ofta är långvariga. Vid årets slut uppgick
livförpliktelsernas försäkringstekniska risker enligt
solvensberäkningen till 59,4 (48,5) miljoner euro, med
massannulleringsrisken som den mest betydande
enskilda försäkringstekniska delrisken. Motsvarande
försäkringstekniska risker för sjukförpliktelserna uppgick
i slutet av året till 1,7 (1,5) miljoner euro.
31.12.2024
61022895346328
31.12.2023
61022895346334
Koncernens kapitaltäckning och exponeringar
Bankkoncernens kapitaltäckning - I bankkoncernen ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag exklusive Aktia Livförsäkring Ab. Bankkoncernen utgör en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningsreglerna.
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
(1 000 euro)
Koncernen
Bankkoncernen
Koncernen
Bankkoncernen
Koncernen
Bankkoncernen
Koncernen
Bankkoncernen
Koncernen
Bankkoncernen
Kalkyl över bankkoncernens kapitalbas
Tillgångar totalt
11 904 257
10 106 715
11 974 947
10 208 721
12 367 495
10 644 021
12 107 042
10 422 085
12 037 724
10 432 515
varav immateriella tillgångar
154 907
145 816
174 662
167 248
173 300
167 891
169 528
165 668
168 187
165 312
Skulder totalt
11 162 405
9 402 996
11 234 533
9 504 441
11 656 034
9 961 218
11 370 040
9 709 386
11 332 875
9 747 719
varav efterställda skulder
153 494
99 895
153 519
100 308
152 329
100 459
151 629
100 000
121 357
69 614
Aktiekapital
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
169 732
Fond för verkligt värde
-28 794
-19 627
-28 118
-19 061
-31 571
-21 186
-36 180
-25 819
-39 017
-28 984
Bundet eget kapital
140 938
150 105
141 613
150 671
138 161
148 546
133 552
143 913
130 715
140 748
Fond för fritt eget kapital och andra fonder
155 309
155 140
153 270
153 132
152 518
152 409
151 039
150 963
151 932
151 802
Balanserade vinstmedel
310 251
280 296
310 008
280 053
310 008
280 053
365 704
335 749
278 520
258 771
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
58 719
76 062
60 964
51 313
42 335
27 248
22 615
84 221
74 014
Fritt eget kapital
541 455
494 154
539 341
494 148
513 839
474 797
543 990
509 326
514 673
484 588
Aktieägarnas andel av eget kapital
682 393
644 259
680 954
644 819
652 000
623 343
677 542
653 239
645 389
625 336
Innehavare av övrigt primärkapital
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
59 460
Eget kapital
741 853
703 719
740 414
704 279
711 460
682 803
737 002
712 699
704 849
684 796
Skulder och eget kapital totalt
11 904 257
10 106 715
11 974 947
10 208 721
12 367 495
10 644 021
12 107 042
10 422 085
12 037 724
10 432 515
Åtaganden utanför balansräkningen
626 550
622 302
623 685
619 436
638 555
634 151
601 235
591 237
617 491
607 493
Eget kapital i bankkoncernen
703 719
704 279
682 803
712 699
684 796
Dividendreservering
-59 787
-45 683
-30 788
-16 349
-50 739
Immateriella tillgångar
-133 320
-154 110
-152 857
-149 342
-149 753
Debenturer
99 895
100 308
101 250
100 000
69 614
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda
-26 605
-27 623
-25 488
-26 224
-26 064
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen
-6 652
-7 428
-7 919
-8 149
-8 767
Övrigt inkl. obetald utdelning
-11 767
-12 209
-12 107
-60 941
-9 455
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2)
565 483
557 535
554 894
551 694
509 632
(1 000 euro)
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
Bankkoncernens kapitaltäckning
Kärnprimärkapital före avdrag
576 049
590 011
582 610
575 261
568 482
Justeringar till kärnprimärkapitalet
-168 132
-191 041
-187 809
-182 989
-183 011
Kärnprimärkapital (CET1)
407 917
398 969
394 801
392 272
385 471
Primärkapitaltillskott före avdrag
57 671
58 257
58 843
59 422
57 679
Primärkapitaltillskott (AT1)
57 671
58 257
58 843
59 422
57 679
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1)  
465 588
457 227
453 644
451 694
443 150
Supplementärkapital före avdrag
99 895
100 308
101 250
100 000
69 614
Supplementärkapital (T2) 
99 895
100 308
101 250
100 000
69 614
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) 
565 483
557 535
554 894
551 694
512 764
(1 000 euro)
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
Totala riskvägda förbindelser
3 413 310
3 365 205
3 425 584
3 436 662
3 411 193
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden
827 936
787 157
787 939
759 440
734 801
varav andelen kreditrisk, internmetoden
2 076 574
2 094 315
2 156 757
2 192 028
2 191 863
varav andelen CVA risk
12 846
15 293
12 448
14 505
13 840
varav andelen operativ risk
495 953
468 440
468 440
470 689
470 689
Kapitalkrav för egna medel (8 %)
273 065
269 216
274 047
274 933
272 895
Överstigande andel (buffert)
292 418
288 318
280 847
276 761
239 869
Kärnprimärkapitalrelation
12,0 %
11,9 %
11,5 %
11,4 %
11,3 %
Primärkapitalrelation
13,6 %
13,6 %
13,2 %
13,1 %
13,0 %
Sammanlagd kapitaltäckning
16,6 %
16,6 %
16,2 %
16,1 %
15,0 %
Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service klassificeringar.
(1 000 euro)
2022
2023
2024
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
Riskvägt belopp för operativa  risker
Bruttointäkter
235 834
273 161
284 530
- medeltal 3 år
264 508
Kapitalkrav för operativ risk
39 676
37 475
37 475
37 655
37 655
Riskvägt belopp
495 953
468 440
468 440
470 689
470 689
Kapitalkravet för operativa risker är 15 % av bruttointäkternas medeltal för de tre senaste åren.
Riskvägt belopp för operativa risker har beräknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %.
31.12.2024
(1 000 euro)
Bruttoexpon
ering
Exponering
vid
fallissemang
Riskvikt, %
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag  - Små och medelstora företag
1 162 262
1 015 788
63 %
638 383
51 071
Företag - övriga företag
635 532
609 662
78 %
474 341
37 947
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet
4 521 379
4 507 817
16 %
717 222
57 378
Retail - Små och medelstora företag, med
fastighetssäkerhet
97 380
96 823
15 %
14 428
1 154
Retail - övriga hushåll
219 797
207 861
22 %
46 156
3 693
Retail - övriga  små och medelstora företag
14 746
13 453
39 %
5 239
419
Aktieexponeringar
49 814
49 814
270 %
134 465
10 757
Övriga motpartslösa tillgångar
87 549
%
46 340
3 707
Totala exponeringar enligt internmetod
6 788 459
6 501 219
32 %
2 076 574
166 126
Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker
632 067
668 205
%
Regionala och lokala myndigheter
58 665
78 976
0 %
275
22
Offentliga samfund
0
16 430
0 %
0
0
Multinationella utvecklingsbanker
9 249
39 529
%
Internationella organisationer
32 847
32 847
%
Kreditinstitut
294 266
211 340
21 %
44 098
3 528
Företag
136 804
111 813
90 %
100 442
8 035
Hushåll
654 195
316 811
71 %
223 385
17 871
Fastighetssäkerhet
851 648
828 718
29 %
237 590
19 007
Oreglerade poster
13 473
9 586
106 %
10 118
809
Säkerställda obligationer
942 184
942 137
10 %
94 894
7 591
Övriga poster
166 960
166 960
70 %
117 135
9 371
Totala exponeringar enligt schablonmetod
3 792 360
3 423 353
24 %
827 936
66 235
Totalt riskexponeringsbelopp
10 580 818
9 924 572
29 %
2 904 510
232 361
31.12.2023
(1 000 euro)
Bruttoexpon
ering
Exponering
vid
fallissemang
Riskvikt, %
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag  - Små och medelstora företag
1 073 983
977 405
61 %
595 114
47 609
Företag - övriga företag
897 719
841 822
82 %
689 875
55 190
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet
4 594 589
4 581 489
15 %
703 268
56 261
Retail - Små och medelstora företag, med
fastighetssäkerhet
103 603
102 984
17 %
17 244
1 379
Retail - övriga hushåll
245 048
231 270
23 %
53 229
4 258
Retail - övriga  små och medelstora företag
18 599
16 529
52 %
8 537
683
Aktieexponeringar
46 477
46 477
268 %
124 597
9 968
Totala exponeringar enligt internmetod
6 980 018
6 797 976
32 %
2 191 863
175 349
Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker
811 770
858 707
%
Regionala och lokala myndigheter
85 735
84 171
0 %
293
23
Multinationella utvecklingsbanker
41 928
%
Internationella organisationer
25 314
25 314
%
Kreditinstitut
303 545
300 410
21 %
62 770
5 022
Företag
113 640
35 639
81 %
29 031
2 322
Hushåll
586 187
292 440
68 %
197 938
15 835
Fastighetssäkerhet
895 911
883 931
29 %
259 860
20 789
Oreglerade poster
5 451
3 780
121 %
4 580
366
Säkerställda obligationer
961 013
961 013
10 %
96 757
7 741
Övriga poster
105 274
105 274
79 %
83 572
6 686
Totala exponeringar enligt schablonmetod
3 893 839
3 592 607
20 %
734 801
58 784
Totalt riskexponeringsbelopp
10 580 818
9 924 572
29 %
2 904 510
232 361
(1 000 euro)
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
Bankkoncernens bruttosoliditetsgrad
Primärkapital
465 588
457 227
453 644
451 694
443 150
Exponeringar totalt
10 020 318
10 123 402
10 591 410
10 465 616
10 468 879
Bruttosoliditetsgrad, %
4,65
4,52
4,28
4,32
4,23
(1 000 euro)
31.12.2024
30.9.2024
30.6.2024
31.3.2024
31.12.2023
Finans- och försäkringskonglomeratets
kapitaltäckning
Sammandrag
Eget kapital i koncernen
741 853
740 414
711 460
737 002
707 981
Branschspecifika tillgångar
153 494
153 519
157 250
156 000
125 614
Immateriella tillgångar och övriga avdragsposter
-215 425
-219 386
-189 283
-216 877
-174 216
Konglomeratets totala kapitalbas
679 922
674 547
679 427
676 126
659 379
Bankverksamhetens kapitalkrav
416 833
410 808
425 963
393 939
391 439
Försäkringsverksamhetens kapitalkrav 1)
94 238
100 067
98 203
98 971
93 933
Minimibelopp för kapitalbasen
511 070
510 875
524 167
492 910
485 371
Konglomeratets kapitaltäckning
168 852
163 672
155 260
183 216
174 008
Kapitaltäckningsgrad, %
133,0 %
132,0 %
129,6 %
137,2 %
135,9 %
1) Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning är uppgjord enligt konsolideringsmetoden och baserar sig på gällande FICO (Financial and
Insurance Conglomerate) -lagstiftning samt Finansinspektionens anvisningar.
K3 Koncernens segmentrapportering
Bankverksamhet
Kapitalförvaltning
Livförsäkring
Koncernfunktioner
Övrigt & elimineringar
Koncernen totalt
(1 000 euro)
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
2024
2023
Resultaträkning
Räntenetto
154 089
148 179
13 444
18 230
-16 239
-26 430
744
452
152 037
140 432
Provisionsnetto
58 306
58 154
67 928
64 004
6 300
6 052
-8 241
-7 840
124 292
120 371
Livförsäkringsnetto
33 528
26 990
-3 299
-2 929
30 229
24 061
Övriga rörelseintäkter
322
451
182
73
2 065
2 580
-339
-526
2 230
2 578
Rörelseintäkter totalt
212 716
206 785
81 554
82 308
33 528
26 990
-7 875
-17 798
-11 135
-10 843
308 788
287 442
Personalkostnader
-15 803
-17 836
-19 535
-22 644
-2 762
-2 391
-42 383
-41 651
-80 482
-84 521
Övriga rörelsekostnader 1)
-90 010
-87 164
-34 350
-31 933
-8 044
-7 300
22 933
23 849
11 377
10 467
-98 095
-92 082
Rörelsekostnader totalt
-105 813
-105 000
-53 885
-54 576
-10 806
-9 691
-19 450
-17 802
11 377
10 467
-178 577
-176 603
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-970
-108
-25 028
-223
-25 028
-1 301
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-10 627
-6 967
1
-10 626
-6 967
Nedskrivning av övriga fordringar
-105
-105
Andel av intresseföretagens resultat
89
147
89
147
Rörelseresultat
96 276
93 847
27 670
27 519
22 722
17 299
-52 352
-35 823
331
-229
94 646
102 613
Jämförbart rörelseresultat
98 089
94 382
29 016
29 208
22 928
17 299
-25 911
-35 905
331
-229
124 454
104 754
(1 000 euro)
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2023
Balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde
1
1
1 695 799
1 497 884
906 267
920 862
2 602 067
2 418 747
Kontanta medel
478
607
64 864
91 144
65 342
91 752
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
37 477
37 580
388 455
450 868
425 933
488 448
Lån och övriga fordringar
7 431 523
7 638 971
404 071
284 667
12 624
26 949
520 784
635 160
-10 770
-23 676
8 358 233
8 562 071
Övriga tillgångar
64 433
61 882
51 399
53 318
110 089
114 037
324 276
326 421
-97 514
-78 951
452 683
476 707
Tillgångar totalt
7 496 434
7 701 460
455 472
337 985
1 855 989
1 676 450
2 204 646
2 424 456
-108 283
-102 627
11 904 257
12 037 724
Depositioner
3 725 426
3 909 963
402 132
712 354
295 364
273 997
-10 770
-23 676
4 412 153
4 872 638
Emitterade skuldebrev
3 979 237
3 577 279
3 979 237
3 577 279
Skulder från försäkringsverksamhet
1 691 378
1 528 964
1 691 378
1 528 964
Övriga skulder
197 661
173 016
67 215
51 602
80 287
81 243
785 258
1 080 455
-50 784
-32 321
1 079 637
1 353 994
Skulder totalt
3 923 087
4 082 979
469 347
763 956
1 771 665
1 610 207
5 059 859
4 931 731
-61 554
-55 997
11 162 405
11 332 875
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga rörelsekostnader.
Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten.
K4 Räntenetto
(1 000 euro)
2024
2023
Ränteintäkter
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
24 858
17 254
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
12 842
6 841
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken
221
1 506
Fordringar på kreditinstitut och centralbanker
27 607
33 247
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
341 616
290 474
Finansiella leasingavtal
11 100
4 800
Lån och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
380 322
328 520
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
6 654
6 538
Övriga externa ränteintäkter
84
49
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
387 061
335 108
Totalt
424 981
360 709
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3
541
259
Räntekostnader
Depositioner, kreditinstitut
-33 282
-40 379
Depositioner, andra än offentliga samfund
-48 909
-27 056
Depositioner
-82 191
-67 435
Skuldebrev emitterade till allmänheten
-118 142
-82 934
Efterställda skulder
-4 087
-1 029
Emitterade värdepapper och efterställda skulder
-122 229
-83 963
Derivatkontrakt gjorda i säkringssyfte
-65 652
-63 148
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar
-1 117
-1 135
Övriga räntekostnader, externa
-1 754
-4 596
Totalt
-272 944
-220 277
Räntenetto
152 037
140 432
Utlåning
362 597
302 488
Depositioner
-81 278
-61 281
Covered bonds
-76 418
-61 437
Seniorfinansiering
-99 244
-78 785
Likviditetsportföljen
34 390
22 745
Övrigt
11 991
16 702
varav TLTRO lån
-6 717
-13 396
varav depositioner i Finlands Bank
22 472
27 861
Totalt
152 037
140 432
In- och utlåning inkluderar hypoteksverksamhetens emitterade covered bonds samt de ränteskydd som är gjorda i samband med emissioner. Övrigt
inkluderar till största delen seniorfinansiering jämte deras ränteskydd samt riskdebenturer.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
K5 Utdelning
(1 000 euro)
2024
2023
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
344
140
Totalt
344
140
Livförsäkringsverksamhetens erhållna utdelning ingår i nettointäkter från placeringsverksamheten inom livförsäkringsnettot och uppgår till 0,1 (0,1)
miljoner euro. För mer information se not 7.
K6 Provisionsnetto
(1 000 euro)
2024
2023
Provisionsintäkter
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling
85 448
84 028
Kort- och betalningsförmedling
33 520
29 369
Inlåning
4 078
3 946
Utlåning
9 443
9 007
Valuta- och utlandsverksamhet
4 710
4 955
Förmedling av försäkringar
1 644
1 794
Juridiska tjänster
884
610
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen
982
757
Övriga provisionsintäkter
330
167
Totalt
141 039
134 634
Provisionskostnader
Penninghantering
-1 601
-1 490
Kort- och betalningsförmedling
-10 032
-7 289
Värdepappers- och placeringsverksamhet
-3 740
-3 916
Övriga provisionskostnader
-1 374
-1 568
Totalt
-16 747
-14 264
Provisionsnetto
124 292
120 371
K7 Livförsäkringsnetto
(1 000 euro)
2024
2023
Intäkter från beviljade (åter)försäkringskontrakt
48 067
55 146
Kostnader för försäkringsservice
-27 857
-36 455
Nettointäkter (kostnader) från återförsäkringsavtal
-538
-713
Resultat från försäkringsservice
19 672
17 978
Premieinkomst
182 931
116 954
Utbetalda försäkringsersättningar
-70 947
-69 389
Värdeförändring i fondanknutna (Unit Link) placeringar, netto
89 063
86 097
Förändring i ersättningsansvar
278
287
Förändring i premieansvar
-191 990
-125 500
Resultat från investeringsavtal
9 336
8 449
Försäkringstekniskt resultat
29 008
26 427
Nettointäkter från placeringsverksamhet
16 124
21 098
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal
-14 903
-23 463
Resultat från placeringsverksamheten
1 221
-2 366
Livförsäkringsnetto
30 229
24 061
Verkligt värde
Fullständigt retroaktiv
Totalt
(1 000 euro)
2024
2023
2024
2023
2024
2023
Försäkringsavtal
Förändring av avtalsenlig marginal
(CSM)
2 886
5 450
4 524
3 581
7 410
9 031
Förändring av riskjustering
1 384
1 780
1 795
839
3 179
2 618
Förväntade ersättningar och övriga
kostnader efter allokerad
förlustkomponent
29 985
38 967
10 317
6 909
40 302
45 876
Återföring av kassaflöden för
anskaffning av försäkringsavtal
9
14
9
14
Aktuariella vinster (-) / förluster (+)
-1 219
-1 104
-1 613
-1 289
-2 833
-2 393
Intäkter från beviljade
(åter)försäkringskontrakt
33 035
45 093
15 032
10 053
48 067
55 146
(1 000 euro)
2024
2023
Investeringsavtal
Premieinkomst från investeringsavtal
Fördelning av premieinkomst från investeringsavtal
Sparförsäkring
172 653
109 334
Individuell pensionsförsäkring
2 816
2 745
Gruppensionsförsäkring
7 462
4 875
Totalt
182 931
116 954
Fortlöpande och engångspremier från direktförsäkring
Fortlöpande premier från investeringsavtal
77 631
42 837
Engångspremier från investeringsavtal
105 300
74 117
Premieinkomst totalt
182 931
116 954
Utbetalda försäkringsersättningar från investeringsavtal
Sparförsäkring
Återbetalning av sparsumma
Dödsfallsersättningar
-18 883
-21 612
Återköp
-47 447
-43 950
Totalt
-66 330
-65 563
Individuell pensionsförsäkring
Pensioner
-3 530
-3 059
Dödsfallsersättningar
-252
-166
Återköp
-565
-497
Totalt
-4 348
-3 722
Gruppensionsförsäkring
Pensioner
-105
-99
Återköp
-120
-5
Totalt
-270
-105
Utbetalda ersättningar totalt
-70 947
-69 389
(1 000 euro)
2024
2023
Resultat från placeringsverksamheten
Nettointäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vinster och förluster
166
-188
Orealiserade värdeförändringar
3 852
10 087
Derivatkontrakt
4 018
9 899
Ränteintäkter
-4 080
-1 362
Försäljningsvinster och -förluster
4
Orealiserade värdeförändringar
1 241
4 520
Övriga intäkter och kostnader
-4
-4
Räntebärande värdepapper
-2 843
3 158
Utdelningar
138
117
Försäljningsvinster och -förluster
1 356
2 496
Orealiserade värdeförändringar
6 373
2 450
Övriga intäkter och kostnader
657
611
Aktier och andelar
8 525
5 675
Totalt
9 700
18 731
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Ränteintäkter
2 417
2 884
Försäljningsvinster och -förluster
391
37
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde
-163
7
Övriga intäkter och kostnader
1
50
Räntebärande värdepapper
2 646
2 978
Totalt
2 646
2 978
(1 000 euro)
2024
2023
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Ränteintäkter
1 569
1 565
Räntebärande värdepapper
1 569
1 565
Nettointäkter från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter
4 621
4 674
Värdering till verkligt värde
-267
-4 532
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, som genererat hyresintäkter under
räkenskapsperioden
-2 106
-2 294
Totalt
2 248
-2 151
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar
-39
-26
Försäkringsverksamhetens nettointäkter från placeringsverksamheten totalt
16 124
21 098
Påförd ränta
-12 385
-12 219
Effekt från ändringar av ränta och övriga finansiella antaganden
-39 653
-50 474
Effekt av ändringar i värderingsestimat med aktuella diskonteringsräntor och ändring av
avtalsenlig marginal till låst ränta
37 135
39 230
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal totalt
-14 903
-23 463
Resultat från placeringsverksamhet
1 221
-2 366
K8 Nettoresultat från finansiella transaktioner
(1 000 euro)
2024
2023
Nettointäkter från derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar
-16
-6
Realisationsvinster och -förluster från derivatinstrument
-2
Totalt
-16
-8
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper
-87
Värderingsvinster och -förluster från aktier och andelar
1 357
907
Totalt
1 357
821
Totalt
1 340
813
(1 000 euro)
2024
2023
Nettointäkter från valutaverksamhet
94
163
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar
280
Totalt
280
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper
-199
504
Totalt
-199
504
Totalt
-199
784
Nettointäkter från räntebärande värdepapper som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper
-27
122
Totalt
-27
122
Totalt
-27
122
Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter
18 452
11 649
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten
-9 870
-11 378
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev
45 472
78 994
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto
54 055
79 265
På anfordran betalbara skuldposter
-18 418
-12 015
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
9 881
11 427
Emitterade skuldebrev
-45 436
-78 848
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto
-53 973
-79 436
Nettoresultat från säkringsredovisning
82
-171
Nettoresultat från finansiella transaktioner
1 290
1 711
Vid avyttring av finansiella instrument överförs den orealiserade värdeförändringen, som ingått i fonden för verkligt värde vid ingången av året, från
fonden för verkligt värde till resultaträkningen.
K9 Övriga rörelseintäkter
(1 000 euro)
2024
2023
Försäljningsvinster från materiella och immateriella tillgångar
154
117
Övriga rörelseintäkter
442
609
Totalt
596
727
K10 Personal
(1 000 euro)
2024
2023
Löner och arvoden
-64 648
-66 275
Aktierelaterade ersättningar
-2 927
-4 262
Pensionskostnader
Avgiftsbestämda pensionsplaner
-11 357
-11 491
Förmånsbestämda pensionsplaner
-68
-72
Övriga lönebikostnader
-1 482
-2 421
Lönebikostnader
-12 907
-13 984
Totalt
-80 482
-84 521
Antal anställda 31.12
Heltidsanställda
788
789
Deltidsanställda
112
109
Totalt
900
964
  varav visstidsanställda
79
88
Antal anställda omräknat till heltidsresurser
847
833
Genomsnittligt antal heltidsresurser för räkenskapsperioden
846
855
Ledningens löner och arvoden presenteras i not K43.
K11 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
(1 000 euro)
2024
2023
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar
-4 595
-4 668
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar
-2 052
-2 174
Avskrivningar av immateriella tillgångar
-17 485
-16 977
Avskrivningar som ingår i resultat från försäkringsservice enligt IFRS 17
396
333
Avskrivningar totalt
-23 736
-23 487
(1 000 euro)
2024
2023
Nedskrivningar av övriga materiella tillgångar
-223
Nedskrivningar av immateriella tillgångar
-25 028
-1 078
Nedskrivningar totalt
-25 028
-1 301
K12 Övriga rörelsekostnader
(1 000 euro)
2024
2023
Övriga personalkostnader
-3 204
-3 571
Kontorskostnader
-946
-1 007
Kommunikationskostnader
-2 822
-2 755
Marknadsförings- och representationskostnader
-3 184
-3 766
Köpta tjänster
-6 312
-6 489
Hyreskostnader 1)
-1 505
-1 673
Kostnader från fastigheter i eget bruk
-568
-613
Försäkrings- och säkerhetskostnader
-1 556
-5 805
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter
-1 963
-1 873
Övriga rörelsekostnader
-751
60
Totalt
-22 811
-27 493
1) Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,4
(0,5) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde om 0,8 (0,9) miljoner euro. Övriga leasingavtal
redovisas enligt IFRS 16.
Arvoden till revisorerna
Lagstadgad revision
566
428
Revisors uppdrag enligt annan reglering
85
126
Revisionsrelaterade tjänster
58
69
Skatterådgivning
18
18
Totalt
727
641
Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande avgifter:
Avgift till Insättningsgarantifonden
-3 383
-3 215
  varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)
-3 383
-3 215
Stabilitetsavgift till Resolutionsfonden
-4 291
Aktias insättningsgarantiavgift för 2024 uppgick till 3,4 (3,2) miljoner euro, vilket i sin helhet har täckts från VTS-fonden. De kreditinstitut som är
medlemmar av VTS-fonden har rätt att delvis eller i sin helhet täcka insättningsgarantiavgifterna från VTS-fonden till Verket för finansiell stabilitet.
Som medlem i VTS-fonden har Aktia rätt att täcka 26,7 (29,9) miljoner euro i insättningsgarantiavgifter från VTS-fonden till Verket för finansiell
stabilitet.
K13 Skatter
(1 000 euro)
2024
2023
Inkomstskatter
-16 587
-20 304
Skatter från tidigare räkenskapsperioder
-45
8
Förändring av latenta skatter
-2 118
-976
Totalt
-18 750
-21 272
Mer information gällande latenta skatter presenteras i not K29. Skatten på koncernens resultat
före skatt skiljer sig från det teoretiska värde som skulle uppstå vid användande av skattesats för
moderbolaget som följer:
Resultat före skatt
94 646
102 613
Skatt beräknad enligt 20,0 % skattesats
-18 929
-20 523
Ej avdragsgilla kostnader
-84
-374
Skattefria intäkter
290
73
Intresseföretag och förvaltningsfastigheter
19
-284
Skatter från tidigare räkenskapsperioder
-45
8
Övrigt
-1
-172
Skatter totalt
-18 750
-21 272
Genomsnittlig effektiv skattesats
19,8 %
20,7 %
Latenta skatter i totalresultatet
Latenta skatter för finansiella tillgångar
-2 162
-2 867
Latenta skatter för kassaflödessäkring
-394
143
Latenta skatter för förmånsbaserade pensionsplaner
-61
12
Totalt
-2 616
-2 713
K14 Resultat per aktie
(1 000 euro)
2024
2023
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp
75 896
81 342
Genomsnittligt antal aktier
72 740 704
72 347 806
Resultat per aktie (EPS), euro (exklusive egna aktier)
1,04
1,12
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)
1,04
1,12
Räkenskapsperiodens totalresultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp
86 360
92 192
Totalresultat per aktie, euro (exklusive egna aktier)
1,19
1,27
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)
1,19
1,27
K15 Klassificering av tillgångar och skulder
(1 000 euro)
Not
Upplupet
anskaffning
svärde
Verkligt värde via
resultaträkningen
Verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Icke
finansiella
tillgångar
Totalt
Tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper
K16,
K17,
K18
425 933
74 294
1 022 251
1 522 478
Aktier och andelar 
K16
180 002
180 002
Placeringar för fondanknutna
försäkringar
K16
1 325 519
1 325 519
Utlåning till Finlands Bank och
kreditinstitut
K19
581 313
581 313
Utlåning till allmänheten och
offentliga samfund
K19
7 776 920
7 776 920
Kontanta medel
K21
65 342
65 342
Derivatinstrument
K22
68 797
68 797
Finansiella instrument totalt
8 849 508
1 648 612
1 022 251
11 520 371
Placeringar i intresseföretag och joint
ventures
K23
2 748
2 748
Immateriella tillgångar och goodwill
K24
154 907
154 907
Nyttjanderättstillgångar
K25
20 154
20 154
Förvaltningsfastigheter
K26
61 808
61 808
Övriga materiella tillgångar
K27
7 755
7 755
Upplupna intäkter och förutbetalda
kostnader
K28
66 320
66 320
Övriga tillgångar
K28
50 002
50 002
Inkomstskattefordringar
1 198
1 198
Latenta skattefordringar
K29
18 994
18 994
Totalt
8 849 508
1 648 612
1 022 251
383 887
11 904 257
(1 000 euro)
Not
Upplupet
anskaffning
svärde
Verkligt värde via
resultaträkningen
Verkligt värde
via övrigt
totalresultat
Icke
finansiella
tillgångar
Totalt
Tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper
K16,
K17,
K18
488 448
73 810
1 049 031
1 611 288
Aktier och andelar 
K16
162 316
162 316
Placeringar för fondanknutna
försäkringar
K16
1 133 591
1 133 591
Utlåning till Finlands Bank och
kreditinstitut
K19
696 188
696 188
Utlåning till allmänheten och
offentliga samfund
K19
7 865 883
7 865 883
Kontanta medel
K21
91 752
91 752
Derivatinstrument
K22
81 916
81 916
Finansiella instrument totalt
9 142 270
1 451 633
1 049 031
11 642 934
Placeringar i intresseföretag och joint
ventures
K23
2 904
2 904
Immateriella tillgångar och goodwill
K24
168 187
168 187
Nyttjanderättstillgångar
K25
21 349
21 349
Förvaltningsfastigheter
K26
62 319
62 319
Övriga materiella tillgångar
K27
8 616
8 616
Upplupna intäkter och förutbetalda
kostnader
K28
76 892
76 892
Övriga tillgångar
K28
28 586
28 586
Inkomstskattefordringar
7
7
Latenta skattefordringar
K28
25 930
25 930
Totalt
9 142 270
1 451 633
1 049 031
394 790
12 037 724
(1 000 euro)
Not
Skyddande
derivatinstrument
Övriga
finansiella
skulder
Icke
finansiella
skulder
Totalt
Skulder 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
K30
328 386
328 386
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
K30
4 083 767
4 083 767
Derivatinstrument
K22
181 200
181 200
Emitterade skuldebrev
K31
3 979 237
3 979 237
Efterställda skulder
K32
153 494
153 494
Övriga skulder till kreditinstitut
K33
75 000
75 000
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund
K34
460 000
460 000
Skulder från försäkringsavtal
K35
441 521
441 521
Skulder från investeringsavtal
K35
1 245 351
1 245 351
Skulder från återförsäkringsavtal
K35
4 506
4 506
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K36
117 182
117 182
Skulder för nyttjanderättstillgångar
K28
22 580
22 580
Övriga skulder
K36
17 703
17 703
Avsättningar
K20
944
944
Inkomstskatteskulder
334
334
Latenta skatteskulder
K29
51 199
51 199
Totalt
181 200
9 103 408
1 877 796
11 162 405
(1 000 euro)
Not
Skyddande
derivatinstrument
Övriga
finansiella
skulder
Icke
finansiella
skulder
Totalt
Skulder 31.12.2023
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
K30
308 447
308 447
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
K30
4 564 191
4 564 191
Derivatinstrument
K22
223 659
223 659
Emitterade skuldebrev
K31
3 577 279
3 577 279
Efterställda skulder
K32
121 357
121 357
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund
K34
781 000
781 000
Skulder från försäkringsavtal
K35
470 500
470 500
Skulder från investeringsavtal
K35
1 053 639
1 053 639
Skulder från återterförsäkringsavtal
K35
4 824
4 824
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K36
105 681
105 681
Skulder för nyttjanderättstillgångar
K36
23 663
23 663
Övriga skulder
K36
38 942
38 942
Avsättningar
K20
1 233
1 233
Inkomstskatteskulder
4 591
4 591
Latenta skatteskulder
K29
53 867
53 867
Totalt
223 659
9 627 171
1 770 988
11 332 875
K16 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
(1 000 euro)
2024
2023
Räntebärande värdepapper, övriga
0
0
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet
0
0
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut
7 337
6 035
Räntebärande värdepapper, övriga
66 957
67 775
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring
74 294
73 810
Räntebärande värdepapper totalt
74 294
73 810
Offentligt noterade aktier och andelar
6 745
5 244
Andra än offentligt noterade aktier och andelar
781
906
Aktier och andelar, Bankverksamhet
7 526
6 150
Offentligt noterade aktier och andelar
120 504
109 560
Andra än offentligt noterade aktier och andelar
51 971
46 606
Aktier och andelar, Livförsäkring
172 475
156 166
Aktier och andelar totalt 
180 002
162 316
Placeringar för fondanknutna försäkringar
Offentligt noterade aktier och andelar
1 325 519
1 133 591
Aktier och andelar totalt
1 325 519
1 133 591
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen totalt
1 579 815
1 369 716
K17 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
(1 000 euro)
2024
2023
Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund
69 424
95 764
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut
829 317
818 949
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet
898 741
914 713
Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund
46 177
46 361
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut
18 850
23 482
Räntebärande värdepapper, övriga
58 483
64 474
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring
123 510
134 317
Räntebärande värdepapper totalt 
1 022 251
1 049 031
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat totalt
1 022 251
1 049 031
K18 Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört
värde
varav ECL
Bokfört
värde
varav ECL
Räntebärande värdepapper, stater
94 855
-57
94 861
-46
Räntebärande värdepapper, andra offentliga samfund
84 320
-30
84 228
-32
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut
209 281
-48
271 779
-30
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet
388 455
-135
450 868
-108
Räntebärande värdepapper, stater
37 477
-25
37 580
-20
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring
37 477
-25
37 580
-20
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet
anskaffningsvärde totalt 
425 933
-160
488 448
-128
K19 Lån och övriga fordringar
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört
värde
varav ECL
Bokfört
värde
varav ECL
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut
61 406
60 041
Andra än på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut
519 907
636 146
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut
581 313
696 188
Dagligkontokrediter, allmänhet och företag
398 807
-4 347
348 740
-2 866
Skuldebrevslån
7 078 997
-32 070
7 310 816
-31 800
Förändring i verkligt värde för lån
-6 149
-16 029
Fordringar från finansiella leasingavtal
305 251
-1 210
222 307
-1 096
Lån
7 776 906
-37 627
7 865 834
-35 762
Bankgarantifordringar
14
49
-249
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
7 776 920
-37 627
7 865 883
-36 011
Totalt
8 358 233
-37 627
8 562 071
-36 011
(1 000 euro)
2024
2023
Finansiella leasingavtal
Finansiella intäkter från nettoinvesteringen
11 100
4 800
Maturitetsfördelning av fordringar från finansiella leasingavtal
1 år
90 164
56 623
2 år
105 380
60 266
3 år
79 314
71 657
4 år
34 876
31 505
5 år
14 046
12 980
Efter 5 år
9 060
12 843
Bruttoinvestering
332 839
245 874
Framtida finansiella intäkter
-27 589
-23 566
Nettoinvestering
305 251
222 307
Nuvärde av fordringar från finansiella leasingavtal
Inom 12 månader
78 282
48 066
Efter 12 månader
226 968
174 241
Totalt
305 251
222 307
De leasade objekten utgörs huvudsakligen av fordon och maskiner, och samtliga avtal innehåller garanterade restvärden. Under perioden ökade den
totala leasingfordran till följd av ökad efterfrågan på finansiell leasing. Risken för restvärdet på de leasade tillgångarna är inte betydande tack vare
förekomsten av en fungerande andrahandsmarknad. Koncernen är inte exponerad för valutakursrisk i den finansiella leasingverksamheten, eftersom
samtliga leasingavtal är i euro (EUR). Vid årets slut hade koncernen fyra leasingavtal, där respektive avtals redovisade värde översteg 1,0 miljon
euro.
K20 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie
(1 000 euro)
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper
1 520 097
2 381
1 522 478
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
7 224 094
416 235
136 591
7 776 920
Åtaganden utanför balansräkning
618 465
2 763
5 322
626 550
Totalt
9 362 655
421 380
141 913
9 925 948
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper
1 608 832
2 456
1 611 288
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
7 450 201
311 872
103 811
7 865 883
Åtaganden utanför balansräkning
612 462
2 413
2 615
617 491
Totalt
9 671 495
316 741
106 426
10 094 662
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 1.1.2024
6 073
6 324
24 955
37 352
Överförd från stadie 1 till stadie 2
-245
2 399
2 154
Överförd från stadie 1 till stadie 3
-80
2 501
2 421
Överförd från stadie 2 till stadie 1
85
-727
-642
Överförd från stadie 2 till stadie 3
-1 227
2 513
1 286
Överförd från stadie 3 till stadie 1
30
-790
-759
Överförd från stadie 3 till stadie 2
237
-1 966
-1 729
Ökning till följd av utgivning och förvärv
2 745
73
96
2 915
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell
ställning
-1 442
-1 012
-2 552
-5 006
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster
-9 215
-9 215
Övriga förändringar *
-1 136
1 931
9 222
10 017
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 31.12.2024 *
6 031
7 998
24 764
38 793
varav avsättningar
702
90
151
944
*) Modellbaderade ECL-nedskrivningar (stadie 2) 31.12.2024 inkluderar en förväntad kreditförlust om 1,7 miljoner euro baserat på ledningens
bedömning gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter på grund av situationen på fastighetsmarknaden.
(1 000 euro)
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga
åtaganden
Hushåll
2 236
4 741
17 065
24 042
Företag
3 321
3 101
7 650
14 072
Bostadssamfund
429
47
31
507
Offentliga samfund
17
17
Icke vinstsyftande samfund
28
109
19
156
Totalt
6 031
7 998
24 764
38 793
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2024
420
137
557
Överförd från stadie 1 till stadie 2
Överförd från stadie 1 till stadie 3
Överförd från stadie 2 till stadie 1
Överförd från stadie 2 till stadie 3
Överförd från stadie 3 till stadie 1
Överförd från stadie 3 till stadie 2
Ökning till följd av utgivning och förvärv
12
12
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell
ställning
-219
-219
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster
Övriga förändringar
492
-23
0
469
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2024
705
114
0
819
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande
värdepapper
Företag
544
544
Offentliga samfund
161
114
275
Totalt
705
114
819
K21 Kontanta medel
(1 000 euro)
2024
2023
Kassa
478
607
Finlands Banks checkräkning
64 864
91 144
Totalt
65 342
91 752
K22 Derivatinstrument
Derivatinstrument, bokfört värde
2024
2023
(1 000 euro)
Tillgångar
Skulder
Tillgångar
Skulder
Räntederivat
66 124
149 152
72 431
202 125
Säkring av verkligt värde
66 124
149 152
72 431
202 125
Räntederivat
2 667
31 921
9 426
21 521
Säkring av kassaflöde
2 667
31 921
9 426
21 521
Valutaderivat
6
127
59
12
Övriga derivatinstrument
6
127
59
12
Totalt
68 797
181 200
81 916
223 659
Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden
31.12.2024
Skyddande derivatinstrument
Nominella värden / återstående löptid
Verkliga värden
(1 000 euro)
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
Tillgångar
Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar
879 625
3 682 600
971 695
5 533 919
58 530
149 120
Ränteoptioner
134 000
538 005
74 755
746 760
7 594
31
Köpta
34 000
288 005
74 755
396 760
7 594
Utfärdade
100 000
250 000
350 000
31
Säkring av verkligt värde totalt
1 013 625
4 220 605
1 046 450
6 280 679
66 124
149 152
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar
254 350
341 446
34 182
629 979
2 667
31 921
Säkring av kassaflöde totalt
254 350
341 446
34 182
629 979
2 667
31 921
Räntederivat totalt
1 267 975
4 562 051
1 080 632
6 910 658
68 791
181 073
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer
4 392
4 392
6
127
Valutaderivat totalt
4 392
4 392
6
127
Derivatinstrument totalt
1 272 367
4 562 051
1 080 632
6 915 050
68 797
181 200
31.12.2023
Skyddande derivatinstrument
Nominella värden / återstående löptid
Verkliga värden
(1 000 euro)
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
Tillgångar
Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar
1 355 000
3 107 925
923 595
5 386 519
55 448
201 919
Ränteoptioner
682 125
89 415
771 540
16 983
206
Köpta
332 125
89 415
421 540
16 983
Utfärdade
350 000
350 000
206
Säkring av verkligt värde totalt
1 355 000
3 790 050
1 013 010
6 158 059
72 431
202 125
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar
47 395
487 769
76 681
611 845
9 426
21 521
Säkring av kassaflöde totalt
47 395
487 769
76 681
611 845
9 426
21 521
Räntederivat totalt
1 402 395
4 277 818
1 089 691
6 769 904
81 857
223 647
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer
4 671
4 671
59
12
Valutaderivat totalt
4 671
4 671
59
12
Derivatinstrument totalt
1 407 067
4 277 818
1 089 691
6 774 576
81 916
223 659
Kassaflödessäkringar
Aktia tillämpar kassaflödessäkring vid säkring av ränte- och valutarisk i upplåning till rörliga räntor.
Säkringsinstrumenten är ränte- och valutaswappar i SEK/EUR och NOK/EUR och de säkrade posterna är emitterade
värdepapper i valutorna SEK och NOK.
Aktia säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan den
säkrade posten och säkringsinstrumentet bedöms med att jämföra att kritiska villkor matchas. Säkringskvoten är ett till
ett eftersom det nominella beloppet på säkringsinstrumentet matchar den säkrade postens nominella belopp.
Vid bedömning av säkringen effektivitet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att värdeförändringen
i den hypotetiska swappen motsvarar värdeförändringen i den säkrade posten. Förändringar i värderingen av
säkringsinstrumentet som ingår i effektiva säkringsförhållanden redovisas ackumulerat i reserven för
kassaflödessäkringar under eget kapital via övrigt totalresultat. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i
resultaträkningen inom Nettoresultat från finansiella poster.
Tabellerna nedan ger information om Aktias kassaflödessäkringar.
(1 000 euro)
2024
2023
Säkringsinstrument
Ränte- valutaswappar, SEK/EUR och NOK/EUR
Nominellt belopp
629 979
611 845
Redovisat värde
Skulder
-29 255
-12 096
Säkringens effektivitet
Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet
1 970
-715
Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:
Emitterade värdepapper i SEK och NOK
1 970
715
Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
(1 000 euro)
2024
2023
Reserv för kassaflödessäkringar
Ingående balans
-689
-117
Värdeförändring som redovisats i övrigt totalresultat, före skatt
1 970
-715
Latent skatt
-394
143
Värdeförändring som redovisats i övrigt totalresultat, efter skatt
1 576
-572
Utgående balans
887
-689
(1 000 euro)
2024
2023
Perioder under vilka de säkrade kassaflöden förväntas påverka resultaträkningen
Ränte- och valutaswappar
Under 1 år
186
33
1-5 år
595
-240
Över 5 år
106
-483
Totalt
887
-689
K23 Placeringar i intresseföretag och joint ventures
(1 000 euro)
2024
2023
Bokfört värde 1.1
3 843
3 298
Ökningar
44
Minskningar
-56
Bokfört värde 31.12
3 787
3 343
Kapitalandelsjusteringar 1.1
-939
-210
Andel av intresseföretagens resultat
89
147
Erhållna utdelningar under räkenskapsperioden
-189
-376
Kapitalandelsjusteringar 31.12
-1 039
-439
Bokfört värde 31.12
2 748
2 904
Intresseföretag:
Figure Taloushallinto Oy
Andel av aktier och röster
25 %
25 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12
178
178
Andel av Figure Taloushallinto Oy:s resultat
-41
27
Finlands Företagarskydd Ab
Andel av aktier och röster
45 %
45 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12
720
720
Andel av Finlands Företagarskydd Ab:s resultat
20
-71
Aktia Alexander Corporate Finance Oy
Andel av aktier och röster
20 %
20 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12
2 000
2 000
Andel av Aktia Alexander Corporate Finance Oy:s resultat
111
190
AktiaDuetto Ab
Andel av aktier och röster
60 %
60 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12
389
445
Andel av AktiaDuetto Ab:s resultat
Intresseföretagen är upprättade i enlighet med koncernens redovisningsprinciper enligt IFRS.
Transaktioner med intresseföretag presenteras i not K43, transaktioner med närstående.
K24 Immateriella tillgångar och goodwill
(1 000 euro)
Goodwill
Övriga immateriella
tillgångar i samband
med Taaleriförvärvet
Aktiverade
utvecklings-
utgifter
Övriga
immateriella
tillgångar
Totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1
80 395
43 074
21 111
141 184
285 764
Ökningar
3 321
25 944
29 266
Minskningar
-33
-33
Anskaffningsvärde 31.12
80 395
43 074
24 433
167 095
314 997
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1
-11 731
-10 820
-95 026
-117 577
Planenliga avskrivningar
-4 394
-2 740
-10 350
-17 485
Nedskrivningar
-4 163
-20 865
-25 028
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 31.12
-16 125
-17 723
-126 242
-160 089
Bokfört värde 31.12
80 395
26 949
6 710
40 854
154 907
(1 000 euro)
Goodwill
Övriga immateriella
tillgångar i samband
med Taaleriförvärvet
Aktiverade
utvecklings-
utgifter
Övriga
immateriella
tillgångar
Totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1
80 395
43 074
18 459
124 095
266 023
Ökningar
2 652
17 274
19 926
Minskningar
-185
-185
Anskaffningsvärde 31.12
80 395
43 074
21 111
141 184
285 764
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1
-7 332
-8 604
-83 771
-99 707
Ackumulerade avskrivningar på
minskningar
185
185
Planenliga avskrivningar
-4 399
-2 215
-10 363
-16 977
Nedskrivningar
-1 078
-1 078
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 31.12
-11 731
-10 820
-95 026
-117 577
Bokfört värde 31.12
80 395
31 343
10 292
46 157
168 187
All goodwill hänför sig till segment Kapitalförvaltning. Testet för eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill ledde inte till några nedskrivningar av
goodwill under 2024.
Prövningen av nedskrivningsbehovet baserar sig på en bedömning av den kassagenererande enhetens (CGU) återvinningsvärde. Använda
parametrar baserar sig på ledningens bedömning. Kassaflödenas nettotillväxt estimeras till 11 % per år under de följande fem åren. Nettotillväxten
efter fem år estimeras till 2 % per år i enlighet med Europeiska centralbankens (ECB) inflationsmål. Diskonteringsräntan (WACC) är 10,67 %. Det
återvinningsbara beloppet överskrider redovisat värde med 264 miljoner euro och leder därför inte till någon nedskrivning av goodwill.
Känslighetsanalys:
Kalkylen för återvinningsvärdet innehåller två betydande variabler; tillväxtprocent och diskonteringsränta, vilka i sin tur kunde resultera i ett
teoretiskt nedskrivningsbehov av goodwill. Ledningen anser att känslighetsanalysen visar att uppkomst av sådana faktorer, som i praktiken skulle
ändra nämnda variabler på ett sådant sätt att det redovisade värdet skulle överskrida det återvinningsbara beloppet, inte existerar.
K25 Nyttjanderättstillgångar
(1 000 euro)
2024
2023
Bokfört värde 1.1
21 349
19 893
Nettoförändring
3 401
6 124
Planenliga avskrivningar
-4 595
-4 668
Bokfört värde 31.12
20 154
21 349
varav fastigheter
19 698
20 860
varav bilar
456
489
K26 Förvaltningsfastigheter
(1 000 euro)
Mark- och
vattenområden
Byggnader
Aktier och andelar i
fastighetssamman
slutningar
Totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1
2 053
16 897
44 452
63 402
Värdering till verkligt värde
150
-28
122
Anskaffningsvärde 31.12
2 053
17 047
44 424
63 524
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
-1 083
-1 083
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-1 716
-1 716
Bokfört värde 31.12
2 053
17 047
42 708
61 808
2023
Anskaffningsvärde 1.1
2 053
16 547
27 156
45 756
Värdering till verkligt värde
350
-4 280
-3 930
Ökningar
21 576
21 576
Anskaffningsvärde 31.12
2 053
16 897
44 452
63 402
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
-1 083
-1 083
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-1 083
-1 083
Bokfört värde 31.12
2 053
16 897
43 369
62 319
K27 Övriga materiella tillgångar
(1 000 euro)
Maskiner och
inventarier
Kontors-
reparationer
Övriga materiella
tillgångar
Övriga materiella
tillgångar totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1
21 928
12 856
2 058
36 842
Ökningar
73
53
1 069
1 194
Minskningar
-3
-3
Anskaffningsvärde 31.12
22 000
12 909
3 124
38 033
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1
-19 325
-8 677
-223
-28 225
Planenliga avskrivningar
-1 151
-901
-2 052
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
31.12
-20 476
-9 578
-223
-30 278
Bokfört värde 31.12
1 524
3 331
2 901
7 755
2023
Anskaffningsvärde 1.1
21 812
12 693
296
34 801
Ökningar
116
163
1 761
2 040
Anskaffningsvärde 31.12
21 928
12 856
2 058
36 842
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1
-18 049
-7 779
-25 828
Planenliga avskrivningar
-1 276
-898
-2 174
Nedskrivningar
-223
-223
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
31.12
-19 325
-8 677
-223
-28 225
Bokfört värde 31.12
2 603
4 179
1 835
8 616
K28 Övriga tillgångar
(1 000 euro)
2024
2023
Upplupna och förutbetalda räntor
36 343
47 347
Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
29 977
29 545
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader totalt
66 320
76 892
Betalningsförmedlingsfordringar
7 498
530
Kortenhetens brukskapital
13 433
Övriga fordringar
29 072
28 056
Övriga tillgångar
50 002
28 586
Totalt
116 322
105 478
K29 Latenta skattefordringar och -skulder
(1 000 euro)
2024
2023
Latent skatteskuld, netto
Latent skatteskuld / fordran, netto 1.1
27 936
24 713
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkning
2 118
976
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital
2 234
2 765
Överfört till resultaträkningen
-72
102
Kassaflödessäkringar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital
394
-143
Förmånsbaserade pensionsplaner via totalresultatet
61
-12
AT1-lån via balanserade vinstmedel
-465
-465
Latent skatteskuld, netto 31.12
32 205
27 936
(1 000 euro)
2024
2023
Latent skatteskuld
Bokslutsdispositioner
40 034
43 003
Förväntade kreditförluster (ECL)
-1 530
-1 530
Finansiella tillgångar
4 526
2 418
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde
1 164
1 129
Aktiverade utvecklingskostnader
1 334
2 058
Livförsäkringsverksamhetens utjämningsansvar
240
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar
5 390
6 269
Övrigt
280
280
Totalt
51 199
53 867
Latent skattefordran
Förväntade kreditförluster (ECL)
3 353
2 848
Finansiella tillgångar
5 359
8 322
Skulder från försäkringsverksamhet
4 319
13 740
Tier2-lån
686
765
Förmånsbaserade pensionsplaner
33
97
Negativt resultat
4 709
Övrigt
534
158
Totalt
18 994
25 930
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkning
Bokslutsdispositioner
2 968
-3
Förväntade kreditförluster (ECL)
459
366
Finansiella tillgångar
-2 425
-8 274
Skulder från försäkringsverksamhet
-9 421
7 029
Tier2-lån
-79
-534
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde
-34
-109
Förmånsbaserade pensionsplaner
-3
-8
Aktiverade utvecklingskostnader
724
-87
Livförsäkringsverksamhetens utjämningsansvar
240
240
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar
879
880
Negativt resultat
4 709
Övrigt
-135
-474
Totalt
-2 118
-976
(1 000 euro)
2024
2023
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar
-2 556
-2 724
Förmånsbaserade pensionsplaner
-61
12
Totalt
-2 616
-2 713
Specifikation av förändring under räkenskapsperioden bokförd via balanserade vinstmedel
Tier2-lån
465
465
Totalt
465
465
Förändring i latent skatt totalt
-4 269
-3 223
K30 Depositioner
(1 000 euro)
2024
2023
På anfordran betalbara depositioner
30 650
22 680
TLTRO lån från centralbanken (andra än på anfordran betalbara depositioner)
200 000
250 000
Andra än på anfordran betalbara depositioner
97 736
35 766
Skulder till kreditinstitut
328 386
308 447
På anfordran betalbara depositioner
3 197 266
3 455 812
Andra än på anfordran betalbara depositioner
886 501
1 108 379
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
4 083 767
4 564 191
Totalt
4 412 153
4 872 638
K31 Emitterade skuldebrev
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört värde
Nominellt värde
Bokfört värde
Nominellt värde
Bankcertifikat
108 908
110 000
120 153
121 500
Masskuldebrevslån
3 870 329
3 990 448
3 457 126
3 608 564
Totalt
3 979 237
4 100 448
3 577 279
3 730 064
2024
2023
(1 000 euro)
Under 1 år
Över 1 år
Totalt
Under 1 år
Över 1 år
Totalt
Emitterade masskuldebrevslån (säkerställda)
Masskuldebrevslån med bostadssäkerhet
1 968 828
1 968 828
1 425 622
1 425 622
Totalt
1 968 828
1 968 828
1 425 622
1 425 622
Emitterade masskuldebrevslån (utan säkerhet)
Emitterade seniorskulder, senior preferred
561 932
1 250 603
1 812 535
443 642
1 495 565
1 939 207
Emitterade seniorskulder, senior non- preferred
88 966
88 966
92 297
92 297
Totalt
561 932
1 339 570
1 901 501
443 642
1 587 862
2 031 504
(1 000 euro)
Under 3 mån.
3-12 mån.
1-5 år
5-10 år
Över 10 år
Totalt
31.12.2024
Bankcertifikat med fast ränta
8 000
102 000
110 000
Aktias EMTCN program, fast ränta
2 000 000
2 000 000
Aktias EMTN program senior preferred, fast ränta
84 625
200 000
225 095
213 000
722 719
Aktias EMTN program senior preferred, rörlig ränta
134 000
354 350
648 392
34 182
1 170 924
Aktias EMTN program senior non-preferred, fast ränta
25 000
25 000
Aktias EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta
71 804
71 804
Totalt
142 000
540 975
2 945 196
259 277
213 000
4 100 448
31.12.2023
Bankcertifikat med fast ränta
39 500
82 000
121 500
Aktias EMTCN program, fast ränta
1 500 000
1 500 000
Aktias EMTN program senior preferred, fast ränta
80 000
35 000
264 625
189 555
243 540
812 719
Aktias EMTN program senior preferred, rörlig ränta
115 000
217 395
789 964
76 681
1 199 040
Aktias EMTN program senior non-preferred, fast ränta
25 000
25 000
Aktias EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta
71 804
71 804
Totalt
234 500
334 395
2 651 393
266 236
243 540
3 730 064
K32 Efterställda skulder
(1 000 euro)
2024
2023
Debenturlån
153 494
121 357
Totalt
153 494
121 357
Nominellt värde
157 250
126 000
Belopp som inräknas i supplementärt kapital
99 895
69 614
Debenturlån emitterade av Aktia Bank Abp
Ett debenturlån om 70 miljoner euro som är ett 10,25-årigt non-call 5,25-lån, möjligt att säga upp till återbetalning
11.12.2029, förfaller 11.12.2034. Lånet löper med fast ränta på 5,0 % per år fram till 11.12.2029 varefter räntan ändras till
fast 5-årig mid swap +2,423 %.
Ett debenturlån om 31,25 miljoner euro, emitterat i svenska kronan (SEK) till 350 miljoner, som är ett 10,25-årigt non-call
5,25-lån, möjligt att säga upp till återbetalning under perioden 14.3.2029 -14.6.2029, förfaller 14.6.2034. Lånet löper med
rörlig ränta om 3M Stibor +3,0%.
Debenturlån emitterade av Aktia Livförsäkring Ab
Ett debenturlån om 56 miljoner euro som är ett 10-årigt non-call 5-lån, möjligt att säga upp till återbetalning 26.11.2026
förfaller 26.11.2031. Lånet löper med fast ränta på 3,0 % per år fram till 26.11.2026 varefter räntan ändras till rörlig ränta
på 6 mån Euribor +3,138 %.
K33 Övriga skulder till kreditinstitut
(1 000 euro)
2024
2023
Övriga skulder till kreditinstitut, utan säkerhet
75 000
Totalt
75 000
K34 Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund
(1 000 euro)
2024
2023
Övriga skulder
460 000
781 000
Totalt
460 000
781 000
K35 Skulder från försäkringsverksamhet
(1 000 euro)
2024
2023
Skulder från försäkrings- och återförsäkringsavtal
Skulder från försäkrings- och återförsäkringsavtal 1.1
475 325
491 554
Erhållna premier
28 900
33 201
Ersättningar och utgifter
-58 802
-61 700
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal
-553
-431
Försäkringsintäkter
-48 067
-55 146
Kostnader för försäkringsservice
28 395
37 168
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal
20 828
30 678
Skulder från försäkringsavtal 31.12
446 027
475 325
K35 Skulder från försäkringsverksamhet
Analys av skulden för återstående försäkringsskydd och inträffade skador
2024
2023
(1 000 euro)
Skulder för återstående perioder
Skulder för återstående perioder
Utan
förlust-
komponent
Förlust-
komponent
Skulder för
inträffade
skador
Totalt
Utan
förlust-
komponent
Förlust-
komponent
Skulder för
inträffade
skador
Totalt
Försäkringsavtal
Skulder från försäkringsavtal 1.1
473 622
24 194
2 655
500 471
511 007
1 793
1 198
513 999
Tillgångar från försäkringsavtal 1.1
-31 381
1 410
-29 970
-28 666
1 430
-27 237
Skulder från försäkringsavtal, netto 1.1
442 241
24 194
4 065
470 500
482 341
1 793
2 628
486 762
Försäkringsintäkter
Avtal värderade enligt verkligt värde metoden vid övergången till IFRS 17
-33 035
-33 035
-45 093
-45 093
Nya avtal och avtal värderade enligt den fullt retrospektiva metoden vid övergången till IFRS 17
-15 032
-15 032
-10 053
-10 053
Försäkringsintäkter totalt
-48 067
-48 067
-55 146
-55 146
Kostnader för försäkringsservice
Ersättningar och övriga kostnader för föreäkringsservice
9 601
-766
25 001
33 836
-15 492
145
31 248
15 901
Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
9
9
14
14
Förluster och återföring av förluster för förlustavtal
-4 113
-4 113
22 258
22 258
Justering av skulder för inträffade skador
-1 875
-1 875
-1 717
-1 717
Kostnader för försäkringsservice totalt
9 610
-4 879
23 126
27 857
-15 478
22 403
29 530
36 455
Resultat från försäkringsservice
-38 457
-4 879
23 126
-20 210
-70 624
22 403
29 530
-18 691
Finansiella nettokostnader från utgivna försäkringsavtal som redovisas via resultaträkningen
20 508
53
31
20 593
30 435
-2
-27
30 407
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
-17 949
-4 826
23 158
383
-40 189
22 401
29 504
11 716
Investeringskomponenter
-21 328
21 328
-22 641
22 641
Kassaflöden
Erhållna premier
28 501
28 501
32 949
32 949
Ersättningar och övriga utbetalda försäkringskostnader, inklusive investeringskomponenter
-11 169
-46 141
-57 311
-9 787
-50 708
-60 496
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal
-553
-553
-431
-431
Kassaflöden totalt
16 779
-46 141
-29 363
22 731
-50 708
-27 978
Skulder från försäkringsavtal, netto 31.12
419 743
19 368
2 409
441 521
442 241
24 194
4 065
470 500
Analys av skulden för återstående försäkringsskydd och inträffade skador
2024
2023
(1 000 euro)
Skulder för återstående perioder
Skulder för återstående perioder
Utan
förlust-
komponenter
Förlust-
komponenter
Skulder för
inträffade
skador
Totalt
Utan
förlust-
komponenter
Förlust-
komponenter
Skulder för
inträffade
skador
Totalt
Återförsäkringsavtal
Skulder från återförsäkringsavtal 1.1
Tillgångar från återförsäkringsavtal 1.1
4 824
4 824
4 792
4 792
Nettoskulder från återförsäkringsavtal 1.1
4 824
4 824
4 792
4 792
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Fördelning av betalda återförsäkringspremier
936
936
964
964
Återvinning av inträffade skador och övriga kostnader för försäkringsservice
-399
-399
-253
-253
Effekt av risk för utebliven fullgörelse för återförsäkrare
1
1
2
2
Nettokostnader från återförsäkringskontrakt
937
-399
538
966
-253
713
Finansiella nettointäkter från återförsäkringskontrakt
236
271
271
271
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
1 173
-399
809
1 237
-253
984
Kassaflöden
Betalda premier
-1 491
-1 491
-1 205
-1 205
Mottagna belopp
399
399
253
253
Totala kassaflöden
-1 491
399
-1 092
-1 205
253
-952
Nettoskulder från återförsäkringsavtal 31.12
4 506
4 542
4 824
4 824
varav skulder 31.12
4 513
4 513
4 824
4 824
varav tillgångar 31.12
-7
-7
Analys enligt balanskomponent
2024
2023
(1 000 euro)
Nuvärde för
framtida
kassaflöde
Riskjustering
Avtalsenlig
marginal för
avtal överförda
enligt verkligt
värde vid
övergången
Avtalsenlig
marginal för
nya avtal och
avtal överförda
med den fullt
retrospektiva
metoden
Totalt
Nuvärde för
framtida
kassaflöde
Riskjustering
Avtalsenlig
marginal för
avtal överförda
enligt verkligt
värde vid
övergången
Avtalsenlig
marginal för
nya avtal och
avtal överförda
med den fullt
retrospektiva
metoden
Totalt
Försäkringsavtal
Skulder 1.1
472 325
14 055
5 180
8 911
500 471
491 203
11 034
11 762
513 999
Tillgångar 1.1
-117 091
29 407
30 471
27 243
-29 970
-93 800
21 372
22 906
22 286
-27 237
Skulder, netto 1.1
355 234
43 462
35 650
36 154
470 500
397 402
32 406
34 668
22 286
486 762
Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Redovisad avtalsenlig marginal för försäkringsservice
-2 886
-4 524
-7 410
-5 450
-3 581
-9 031
Förändring av riskjusteringen för icke-finansiell risk för förfallen risk
-3 204
-3 204
-2 621
-2 621
Förändring av riskjusteringen för icke-finansiell risk som inte hänför sig till
framtida eller tidigare tjänster
21
21
39
39
Erfarenhetsbaserade justeringar
-3 629
-3 629
-968
-968
Förändringar som avser tjänster under innevarande räkenskapsperiod
-3 629
-3 183
-2 886
-4 524
-14 221
-968
-2 582
-5 450
-3 581
-12 581
Avtal som redovisats för första gången under året
-25 372
7 346
18 027
-21 334
4 824
16 510
Förändringar i antaganden som påverkar den avtalsenliga marginalen
30 399
-7 458
-11 350
-11 592
-14 714
8 223
6 468
23
Förändringar i uppskattningar som resulterar i förluster eller i återföring av
förluster för förlustbringande kontrakt
-3 967
-146
-4 113
-6 467
2 074
-4 393
Förändringar som hänför sig till framtida tjänster
1 060
-258
-11 350
6 435
-4 113
-42 515
15 121
6 468
16 534
-4 393
Justering av skulder för inträffade skador
-1 836
-39
-1 875
-1 687
-30
-1 717
Resultat från försäkringsservice
-4 405
-3 480
-14 236
1 911
-20 210
-45 170
12 509
1 017
12 953
-18 691
Finansiella nettointäkter eller kostnader från utfärdade försäkringsavtal
17 704
1 511
68
1 309
20 593
30 980
-1 453
-35
915
30 407
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
13 299
-1 969
-14 167
3 220
383
-14 190
11 056
982
13 868
11 716
Kassaflöden
Erhållna premier
28 501
28 501
32 949
32 949
Ersättningar och kostnader för försäkringsservice inklusive
investeringskomponent
-57 311
-57 311
-60 496
-60 496
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal
-553
-553
-431
-431
Totala kassaflöden
-29 363
-29 363
-27 978
-27 978
Försäkringsskuld 31.12
339 171
41 493
21 483
39 374
441 521
355 234
43 462
35 650
36 154
470 500
varav skulder 31.12
-124 491
31 000
13 503
39 374
-40 614
472 325
14 055
5 180
8 911
500 471
varav tillgångar 31.12
463 662
10 493
7 980
482 135
-117 091
29 407
30 471
27 243
-29 970
Analys enligt balanskomponent
2024
2023
(1 000 euro)
Nuvärde för
framtida
kassaflöde
Riskjustering
Avtalsenlig
marginal för
avtal överförda
enligt verkligt
värde vid
övergången
Avtalsenligt
marginal för
nya avtal och
avtal överförda
med den fullt
retrospektiva
metoden
Totalt
Nuvärde för
framtida
kassaflöde
Riskjustering
Avtalsenlig
marginal för
avtal överförda
enligt verkligt
värde vid
övergången
Avtalsenligt
marginal för
nya avtal och
avtal överförda
med den fullt
retrospektiva
metoden
Totalt
Återförsäkringsavtal
Skulder 1.1
3 381
-797
1 688
552
4 824
4 261
-728
1 259
4 792
Tillgångar 1.1
Skulder från återförsäkringsavtal, netto 1.1
3 381
-797
1 688
552
4 824
4 261
-728
1 259
4 792
Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Redovisad avtalsenlig marginal  för försäkringsservice
-246
-237
-484
-177
-167
-344
Förändringar i riskjustering för icke-finansiell risk för förfallen risk
87
87
83
83
Erfarenhetsbaserade justeringar
933
933
972
972
Förändringar som avser service för innevarande period
933
87
-246
-237
537
972
83
-177
-167
711
Avtal som redovisats för första gången under året
-232
-37
269
-261
-51
313
Förändringar av återförda förluster för underliggande förlustavtal som
påverkar den avtalsenliga marginalen
-720
158
606
-44
-1 021
-63
607
370
-107
Effekt av risk för utebliven fullgörelse
1
1
2
2
Förändringar som hänför sig till framtida service
-950
121
606
225
1
-1 280
-114
607
682
-105
Nettokostnader för återförsäkringskontrakt
-17
208
359
-12
538
-308
-31
430
515
606
Finansiella nettointäkter eller kostnader från återförsäkringsavtal
234
-20
3
19
236
380
-37
-1
37
378
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
217
187
363
7
774
72
-69
429
552
984
Kassaflöden
-1 092
-1 092
-952
-952
Skulder från återförsäkringsavtal, netto 31.12
2 507
-610
2 051
558
4 506
3 381
-797
1 688
552
4 824
varav skulder 31.12
2 944
-482
2 051
4 513
3 381
-797
1 688
552
4 824
varav tillgångar 31.12
-437
-128
558
-7
Effekt från avtal som redovisats för första gången under året
2024
2023
(1 000 euro)
Avtal som inte är
förlustavtal
Återförsäkringsavtal
Totalt
Avtal som inte är
förlustavtal
Återförsäkringsavtal
Totalt
Ersättningar och övriga kostnader för försäkringsservice
31 424
31 424
28 633
28 633
Kassaflöden från förvärv av försäkringsavtal
513
513
427
427
Återförsäkringsåterbäring
-915
-915
-1 284
-1 284
Uppskattningar av nuvärdet av kassautflöden
31 938
-915
31 023
29 060
-1 284
27 775
Uppskattningar av nuvärdet av kassainflöden
-57 310
683
-56 627
-50 394
1 023
-49 371
Netto kassaflöden
-25 372
-232
-25 604
-21 334
-261
-21 596
Riskjustering för icke finansiell risk
7 346
-37
7 309
4 824
-51
4 772
Avtalsenlig marginal
18 027
269
18 296
16 510
313
16 823
Totalt
0
0
0
0
0
Återstående avtalsenlig marginal (CSM) från försäkringskontrakt
2024
2023
< 1 år
6 392
444
6 836
7 411
331
7 742
1-2 år
5 508
367
5 875
6 472
308
6 780
3-4 år
8 952
508
9 460
10 604
504
11 108
4-5 år
3 759
152
3 911
4 463
121
4 584
5-10 år
14 095
574
14 669
16 693
467
17 160
> 10 år
22 151
564
22 715
26 161
510
26 671
(1 000 euro)
2024
2023
Skulder från investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal 1.1
1 053 639
928 426
Överföring mellan kategorier på grund av ändrade försäkringsvillkor
Premieinkomst
180 260
116 369
Utbetalda ersättningar
-70 947
-69 389
Överföring av besparing från/till fondförsäkring
2 671
586
Gottgjord ränta till besparingen
1
1
Gottgjord kundgottgörelse till besparingen
1
1
Belastningsinkomst
-9 177
-8 427
Värdeförändring och övriga poster
88 903
86 073
Skulder från investeringsavtal 31.12
1 245 351
1 053 639
varav skuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar
4 943
6 605
varav skuld för fondanknutna försäkringar
1 240 409
1 047 035
Skulder från investeringsavtal per försäkringsgren
Sparförsäkring
1 111 618
934 139
Individuell pensionsförsäkring
112 468
106 791
Gruppensionsförsäkring
21 266
12 709
Förändring av skulder från investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal 1.1
1 053 639
928 426
Årets förändring
191 712
125 213
Skulder från investeringsavtal 31.12
1 245 351
1 053 639
Genomsnittlig beräkningsränta
Gruppensionsförsäkring
1,0 %
0,9 %
K36 Övriga skulder
(1 000 euro)
2024
2023
Ränteskulder
56 201
65 011
Erhållna ränteförskott
-1 276
-2 008
Upplupna räntekostnader och förutbetalda ränteintäkter
54 926
63 003
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
62 257
42 677
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
117 182
105 681
Betalningsförmedlingsskulder
8 547
25 700
Leasingskuld
22 580
23 663
Förmånsbaserade pensionsplaner
166
486
Övriga skulder
8 989
12 756
Övriga skulder totalt
40 283
62 606
Totalt
157 465
168 287
K37 Eget kapital
(1 000 euro)
2024
2023
Aktiekapital
169 732
169 732
Fond för verkligt värde
-28 794
-39 017
Bundet eget kapital
140 938
130 715
Fond för aktierelaterade ersättningar
7 281
7 743
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
148 028
144 189
Balanserad vinst 1.1
362 741
313 417
Utdelning till aktieägare
-50 873
-31 087
Annan förändring i balanserad vinst
-1 860
-1 185
Förvärv av egna aktier
-1 363
-872
Avyttring av egna aktier
1 363
1 173
Förmånsbaserade tilläggspensioner, OCI
242
-47
Räkenskapsperiodens vinst
75 896
81 342
Fritt eget kapital
541 455
514 673
Aktieägarnas andel av eget kapital
682 393
645 389
Innehavare av övrigt primärkapital
59 460
59 460
Eget kapital
741 853
704 849
Aktiekapital och aktier
Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret
antecknade aktiekapital till 169 731 963,93 (169 731 963,93) euro, motsvarande 72 981 696 ( 72 644 887) aktier. Antalet
registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 41 964 (39 975).
Egna aktier
Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 70 690 (159 538). Aktia Bank Abp har under året emitterat 152 000 (80 000 )
egna aktier. Under året har bolaget använt 240 848 (148 584) egna aktier i bolagets besittning för utbetalning av
uppskjutna rater från aktiebaserade incitamentsprogram. Bolagsstämman 3.4.2024 bemyndigade styrelsen förvärv av
högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid bokslutstidpunkten återstår av
bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 449 082 egna aktier.
Fond för verkligt värde
Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som redovisas till
verkligt värde via övrigt totalresultat samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring. De finansiella
tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna avyttras eller då en
nedskrivning görs.
Fond för aktierelaterade ersättningar
Aktierelaterade ersättningar avser överföring av egetkapitalinstrument som betalas till anställda i enlighet med olika
långsiktiga aktieincentivprogram. Inom koncernen finns ett sparprogram för hela personalen samt ett incentivprogram
för nyckelpersoner i ledande ställning där vissa målsättningar måste uppfyllas för att full utdelning skall utfalla.
Koncernen gör löpande en värdering av det sannolika utfallet för incentivavtalen och bokar upp en periodiserad ökning i
eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med
nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 3.4.2024 bemyndigade styrelsen emission av högst
7 279 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av högst 6 942 191
aktier.
Balanserad vinst
Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.
(1 000 euro)
2024
2023
Specifikation av förändringen i fonden för verkligt värde
Fond för verkligt värde 1.1
-39 017
-49 915
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde, räntebärande värdepapper
10 446
14 848
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde
-2 089
-2 970
Överfört till resultaträkningen, räntebärande värdepapper, och inkluderad i:
Nettoresultat från finansiella transaktioner
199
-504
Livförsäkringsnetto
163
-7
Latent skatt
-72
102
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde för kassaflödessäkrande derivatkontrakt
1 970
-715
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde
-394
143
Fond för verkligt värde 31.12
-28 794
-39 017
Aktiekapital och fonden för fritt inbetalt eget kapital
(1 000 euro)
Antal aktier
Aktiekapital
Fonden för fritt
eget kapital
1.1.2023
72 385 072
169 732
141 468
Aktieemission 13.2.2023
80 000
872
Aktieemission 25.5.2023
92 793
771
Aktieemission 22.11.2023
87 022
712
Övriga förändringar
366
31.12.2023
72 644 887
169 732
144 189
Aktieemission 15.2.2024
152 000
1 363
Aktieemission 16.5.2024
79 642
674
Aktieemission 20.11.2024
105 167
879
Övriga förändringar
922
31.12.2024
72 981 696
169 732
148 028
Koncernens fria egna kapital
(1 000 euro)
2024
2023
Koncernens fria egna kapital som inte är utdelningsbart
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 1.1
172 000
172 000
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 1.1
8 233
7 884
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 1.1
180 233
179 884
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst
-12 000
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst
-2 895
349
Totala icke utdelningsbara medel som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst
-14 895
349
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 31.12
160 000
172 000
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 31.12
5 338
8 233
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 31.12
165 338
180 233
Utdelning till aktieägare
Utdelning för 2023 om 0,70 per aktie utbetalades i april 2024.
Styrelsen föreslår för Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 3.4.2025 att utgående från moderbolagets
utdelningsbara balanserade vinstmedel om totalt 174 461 845,11 euro som utdelning utbetala 0,82 euro per aktie.
Utdelningen beräknas uppgå till sammanlagt 59 787 024,92 euro.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets
likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna utdelningen inte bolagets betalningsförmåga.
K38 Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört värde
Verkligt värde
Bokfört värde
Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen
1 579 815
1 579 815
1 369 716
1 369 716
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via övrigt totalresultat
1 022 251
1 022 251
1 049 031
1 049 031
Räntebärande värdepapper som värderas till
upplupet anskaffningsvärde
425 933
412 268
488 448
469 510
Lån och övriga fordringar
8 358 233
8 424 077
8 562 071
8 581 508
Kontanta medel
65 342
65 342
91 752
91 752
Derivatinstrument
68 797
68 797
81 916
81 916
Totalt
11 520 371
11 572 550
11 642 934
11 643 433
Finansiella skulder
Depositioner
4 412 153
4 426 483
4 872 638
4 886 769
Derivatinstrument
181 200
181 200
223 659
223 659
Emitterade skuldebrev
3 979 237
4 000 355
3 577 279
3 611 021
Efterställda skulder
153 494
154 821
121 357
118 157
Övriga skulder till kreditinstitut
75 000
78 490
Övriga skulder till allmänheten och offentliga
samfund
460 000
462 303
781 000
781 367
Leasingskuld
22 580
22 580
23 663
23 663
Totalt
9 283 664
9 326 231
9 599 596
9 644 636
Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden per balanspost. Verkliga
värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är beräknade utan upplupen ränta
och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till balansposten.
De verkliga värdena för placeringstillgångar bestäms i första hand med hjälp av noteringar på fungerande marknader.
Om marknadsnotering inte finns att tillgå har balansposterna främst värderats genom att diskontera kommande
kassaflöden med hjälp av marknadsräntorna på bokslutsdagen. Vid beräkning av verkligt värde för lån har man i
diskonteringsräntan förutom kreditriskprofilen för den befintliga stocken beaktat även en återfinansieringskostnad. För
kontanta medel har nominellt värde använts som verkligt värde.
Det nominella värdet för på anfordran betalbara depositioner har antagits motsvara det verkliga värdet. Depositioner
med förfallodag har värderats genom diskontering av kommande kassaflöden med marknadsräntorna vid
bokslutstidpunkten. Det verkliga värdet för emitterade skulder har i första hand bestämts på basis av
marknadsnoteringar. I diskonteringsräntan för onoterade emitterade skuldebrev samt efterställda skulder har en
marginal enligt instrumentets förmånsrätt beaktats.
Derivat har värderats till verkligt värde enligt marknadsnoteringar.
Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument
Nivå 1 består av finansiella instrument vars värdering baserar sig på noterade priser på en aktiv marknad. Som aktiv
betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Kategorin inkluderar
noterade obligationer och andra värdepapper, noterade aktier samt derivat för vilka noteras offentliga prisuppgifter.
Nivå 2 består av finansiella instrument som inte har noterade marknadspriser direkt tillgängliga från en effektiv
marknad. Det verkliga värdet har fastställts med hjälp av värderingstekniker, som är baserade på antaganden som stöds
av observerbara marknadspriser. Marknadsinformationen kan exempelvis vara noterade räntor eller priser för
närbesläktade instrument. Kategorin inkluderar merparten av OTC-derivatinstrument samt ett flertal andra instrument
som inte handlas på en aktiv marknad. Därutöver gör banken en fristående värderingsjustering av marknadsvärdet för
de utestående OTC derivatinstrumenten gällande såväl motpartens som den egna kreditriskkomponeten.
Nivå 3 består av de finansiella instrument vars verkliga värde inte kan fastställas med publicerade prisnoteringar eller
genom en värderingsteknik baserad på observerbara marknadsdata. I denna kategori ingår huvudsakligen onoterade
aktieinstrument och fonder samt övriga onoterade fonder och värdepapper för vilka det för närvarande inte finns
bindande prisnoteringar.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
31.12.2024
31.12.2023
Marknadsvärdering grupperad enligt
Marknadsvärdering grupperad enligt
(1 000 euro)
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Placeringar för fondanknutna försäkringar
1 325 519
1 325 519
1 133 591
1 133 591
Räntebärande värdepapper
15 962
58 332
0
74 294
16 041
57 769
73 810
Aktier och andelar
120 504
59 497
180 002
109 560
52 756
162 316
Totalt
1 461 986
58 332
59 497
1 579 815
1 259 192
57 769
52 756
1 369 716
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Räntebärande värdepapper
1 012 796
9 455
1 022 251
993 823
25 512
29 696
1 049 031
Totalt
1 012 796
9 455
1 022 251
993 823
25 512
29 696
1 049 031
Derivatinstrument, netto
-121
-112 282
-112 403
47
-141 790
-141 743
Totalt
-121
-112 282
-112 403
47
-141 790
-141 743
Totalt
2 474 661
-44 495
59 497
2 489 663
2 253 062
-58 509
82 451
2 277 004
Överföringar mellan nivå 1 och 2
Överföringar mellan nivåer kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis då instrumenten upphör att handlas aktivt på marknaden. Under perioden har inga överföringar mellan nivå 1 och 2 skett.
Koncernens Riskkontroll ansvarar för klassificeringen av finansiella instrument i nivå 1, 2 och 3. Värderingsprocessen, som görs fortlöpande, är densamma för finansiella instrument på alla nivåer. I processen bestäms till vilken värderingskategori
de finansiella instrumenten kategoriseras. I de fall de interna antagandena har en betydande inverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet på nivå 3. Processen inkluderar även en bedömning, utifrån kvalitén på
värderingsdata, om en typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.
Förändringar inom nivå 3
Följande tabeller specificerar förändringen från årsskiftet gällande finansiella tillgångar bokförda till verkligt värde i nivå 3.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultatet
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via övrigt totalresultat
Totalt
(1 000 euro)
Räntebärande
värdepapper
Aktier och
andelar
Totalt
Räntebärande
värdepapper
Aktier och
andelar
Totalt
Räntebärande
värdepapper
Aktier och
andelar
Totalt
Avstämning av förändringar som skett för de finansiella instrument som ingår i nivå 3
Redovisat värde 1.1.2024
0
52 756
52 756
29 696
29 696
29 696
52 756
82 451
Nyanskaffningar
5 695
5 695
5 695
5 695
Försäljningar
-2 274
-2 274
-2 274
-2 274
Förfallet under året
-30 000
-30 000
-30 000
-30 000
Realiserad värdeförändring i resultatet
-182
-182
-182
-182
Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen
3 503
3 503
3 503
3 503
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat
304
304
304
304
Redovisat värde 31.12.2024
0
59 497
59 497
0
59 497
59 497
Känslighetsanalys inom nivå 3 för finansiella instrument
I värdet på finansiella instrument redovisade till verkligt värde inom nivå 3 ingår de instrument som i sin helhet eller delvis värderats med hjälp av tekniker som bygger på antaganden som inte har något stöd i observerbara marknadspriser.
Dessa upplysningar visar den effekt som den relativa osäkerheten kan få på de finansiella instrumentens verkliga värde, vilkas värdering är beroende av icke observerbara parametrar. Dessa upplysningar ska inte ses som förutsägelser eller
indikation om framtida förändringar i verkligt värde.
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
31.12.2024
31.12.2023
(1 000 euro)
Derivat
Omvända återköpsavtal
Derivat
Omvända återköpsavtal
Tillgångar
Finansiella tillgångar som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal
68 797
81 916
Bokfört i balansräkningen
68 797
81 916
Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande
27 545
41 110
Erhållna säkerheter
36 336
35 766
Belopp som inte kvittats i balansräkningen
63 880
76 877
Nettobelopp
4 916
5 040
Skulder
Finansiella skulder som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal
181 200
61 401
223 659
Bokfört i balansräkningen
181 200
61 401
223 659
Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande
27 545
41 110
Givna säkerheter
112 996
61 731
105 173
Belopp som inte kvittats i balansräkningen
140 541
61 731
146 284
Nettobelopp
40 659
-330
77 375
Tabellen visar redovisade finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal, till exempel så kallade ISDA-avtal tillsammans med relaterade säkerheter.
Nettobeloppet visar exponeringen under normala affärsförhållanden och i händelse av betalningsinställelse eller insolvens.
K39 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost
(1 000 euro)
Not
Under 3 mån.
3-12 mån.
1-5 år
5-10 år
Över 10 år
Totalt
Tillgångar 31.12.2024
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
1 325 519
1 325 519
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
180 002
180 002
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
791
13 188
11 168
10 266
38 881
74 294
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
K17
48 888
137 442
693 557
122 898
19 466
1 022 251
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
K18
20 998
260 470
139 336
5 129
425 933
Lån och övriga fordringar
K19
1 175 051
934 348
3 107 238
1 553 398
1 588 198
8 358 233
Kontanta medel
K21
65 342
65 342
Derivatinstrument
K22
500
4 248
53 035
5 687
5 326
68 797
Totalt
1 311 570
1 089 226
4 125 468
1 831 585
3 162 521
11 520 371
Skulder 31.12.2024
Depositioner
K30,K34
4 102 690
736 093
33 370
4 872 153
Derivatinstrument
K22
499
13 832
95 221
35 291
36 356
181 200
Emitterade skuldebrev
K31
142 021
528 819
2 892 039
231 305
185 054
3 979 237
Efterställda skulder
K32
153 494
153 494
Övriga skulder till kreditinstitut
K33
41 667
33 333
75 000
Leasingskuld
K36
1 166
3 497
14 112
3 804
22 580
Totalt
4 246 376
1 282 241
3 043 039
490 598
221 410
9 283 664
Tillgångar 31.12.2023
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
1 133 591
1 133 591
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
162 316
162 316
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
K16
1 660
24 602
10 201
37 347
73 810
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
K17
47 414
122 867
748 624
105 127
24 998
1 049 031
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde
K18
37 994
49 696
208 969
186 752
5 036
488 448
Lån och övriga fordringar
K19
1 156 342
921 008
3 122 992
1 640 217
1 721 512
8 562 071
Kontanta medel
K21
91 752
91 752
Derivatinstrument
K22
18 000
2 488
49 700
7 723
4 006
81 916
Totalt
1 351 501
1 097 718
4 154 888
1 950 020
3 088 806
11 642 934
Skulder 31.12.2023
Depositioner
K30,K34
4 591 141
1 011 219
14 455
36 822
5 653 638
Derivatinstrument
K22
993
12 663
136 578
26 996
46 430
223 659
Emitterade skuldebrev
K31
234 037
325 519
2 564 281
249 594
203 848
3 577 279
Efterställda skulder
K32
121 357
121 357
Leasingskuld
K36
1 172
3 517
15 279
3 695
23 663
Totalt
4 827 343
1 352 918
2 730 593
438 464
250 278
9 599 596
K40 Ställda och erhållna säkerheter
(1 000 euro)
2024
2023
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper
373 407
29 644
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds)
2 425 653
2 475 488
Totalt
2 799 059
2 505 131
Övriga ställda säkerheter
Pantsatta värdepapper 1)
100 309
100 310
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal
112 996
105 173
Totalt
213 305
205 483
Ställda säkerheter totalt
3 012 364
2 710 615
Ovanstående säkerheter avser följande skulder
Skulder till kreditinstitut 2)
261 401
250 000
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds) 3)
1 968 828
1 425 622
Derivat
112 996
105 173
Totalt
2 343 224
1 780 795
1) Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten. Den 31.12.2024 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 84,2 (14,2) miljoner euro.
2) Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master
Repurchase Agreement) villkor ingåtts
3) Minskad med egna tillbaka köp
(1 000 euro)
2024
2023
Erhållna säkerheter
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1)
36 336
35 766
Totalt
36 336
35 766
1) Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal.
K41 Åtaganden utanför balansräkningen
(1 000 euro)
2024
2023
Garantiansvar
35 866
59 208
Övriga åtaganden till förmån för tredje part
1 492
2 265
Outnyttjade kreditarrangemang
584 944
546 020
Övriga oåterkalleliga åtaganden
4 249
9 998
Totalt
626 550
617 491
Åtagande utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden
(1 000 euro)
Under 3
mån.
3-12 mån.
1-5 år
5-10 år
Över 10 är
Totalt
31.12.2024
Garantiansvar
3 350
24 987
6 153
1 377
35 866
Övriga åtaganden till förmån för tredje
part
196
475
421
250
150
1 492
Outnyttjade kreditarrangemang
458 308
33 430
72 256
20 949
584 944
Övriga oåterkalleliga åtaganden
3 937
311
4 249
Totalt
461 853
62 829
79 142
1 627
21 099
626 550
31.12.2023
Garantiansvar
9 297
6 673
39 180
1 479
2 579
59 208
Övriga åtaganden till förmån för tredje
part
464
428
973
250
150
2 265
Outnyttjade kreditarrangemang
155 686
57 946
15 032
317 356
546 020
Övriga oåterkalleliga åtaganden
9 998
9 998
Totalt
165 447
65 047
65 183
1 729
320 085
617 491
K42 Dotterbolag och intresseföretag som ingår i koncernbokslutet
2024
2023
Andel aktier
Andel
röster
Andel aktier
Andel
röster
Dotterbolag och intresseföretag
Placeringsfondverksamhet
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors
100 %
100 %
100 %
100 %
Försäkringsverksamhet
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo
100 %
100 %
100 %
100 %
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141, Åbo
100 %
100 %
100 %
100 %
Ömsesidigt Fastighets Ab Areenakatu 4, Åbo
Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja, Helsingfors
50 %
50 %
50 %
50 %
Kiinteistö Oy Skanssinkatu, Åbo
50 %
50 %
50 %
50 %
Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie, Helsingfors
50 %
50 %
50 %
50 %
Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi, Helsingfors
33 %
33 %
33 %
33 %
Övrig verksamhet
Aktia Wealth Planning Ab, Helsingfors
%
%
100 %
100 %
Aktia Housing GP Oy, Helsingfors
100 %
100 %
100 %
100 %
Evervest Ab, Helsingfors
100 %
100 %
100 %
100 %
AV Partner Oy, Helsingfors
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Alternatiivi I GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Private Equity I GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Velkarahastot II GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Kiinteistöt I GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Infra I GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Asuntorahasto VIII GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Bioteollisuus GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
Aktia Aurinkotuuli III GP Oy
100 %
100 %
100 %
100 %
AktiaDuetto Ab
60 %
60 %
60 %
60 %
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors
45 %
45 %
45 %
45 %
Figure Taloushallinto Oy, Esbo
25 %
25 %
25 %
25 %
Aktia Alexander Corporate Finance Oy, Helsingfors
20 %
20 %
20 %
20 %
Koncernbolagens innehav i Aktias förvaltade placeringsfonderna om 13 982 (13 903) miljoner euro har beaktats vid konsolidering.
K43 Transaktioner med närstående
Närstående omfattar Aktias dotterbolag och intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson i
ledande ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Utbetalda ersättningar till personer i ledande ställning
(1 000 euro)
Lön, arvoden och övriga
naturaförmåner *)
Resultatlön **)
Aktierelaterad ersättning
Lön och arvoden totalt
Lagstadgade
pensionskostnader
Frivilliga tilläggs-
pensionskonstnader
(IFRS)
2024
Aleksi Lehtonen, verkställande direktör from 1.6.2024
310
500
810
20
Juha Hammrén, verkställande direktör fram till 31.5.2024
328
168
125
621
30
52
Anssi Huhta, verkställande direktörens ställföreträdare
302
123
123
548
36
48
Ledningsgrupp exklusive vd, vd:s ställföreträdare och tidigare vd
761
229
88
1 077
76
80
Totalt
1 701
520
835
3 056
162
180
2023
Juha Hammarén, verkställande direktör from 28.2.2023
320
40
63
422
30
52
Mikko Ayub, verkställande direktör fram till 27.2.2023
598
9
87
694
28
Anssi Huhta, verkställande direktörens ställföreträdare
285
86
19
390
23
44
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare
1 239
114
88
1 442
97
100
Totalt
2 443
249
256
2 948
179
196
*) Innehåller löner och övriga naturaförmåner såsom bil och telefon (fast ersättning)
**) Under redovisningsåret erlagda ersättningar i enlighet med ledningens långfristiga incitamentprogram (rörlig ersättning)
Utbetalda ersättningar till styrelsemedlemmar
2024
2023
(1 000 euro)
Års- och mötesarvoden
Lagstadgade
pensionskostnader
Frivilliga
tilläggspensionskostnader
(IFRS)
Års- och mötesarvoden
Lagstadgade
pensionskostnader
Frivilliga
tilläggspensionskostnader
(IFRS)
Lasse Svens, ordförande
97
8
87
8
Joakim Frimodig, vice ordförande
68
5
Ann Grevelius
65
6
43
4
Carl Haglund
60
4
47
3
Johan Hammarén
8
1
Maria Jerhamre Engström
77
7
62
5
Harri Lauslahti
58
5
51
4
Olli-Petteri Lehtinen
8
1
Sari Pohjonen
68
6
58
5
Johannes Schulman
55
5
49
4
Matts Rosenberg
49
4
Timo Vättö
13
1
71
6
Total
610
50
482
41
(1 000 euro)
Lön och arvoden totalt
Lagstadgade
pensionskostnader
Frivilliga
tilläggspensionskostnader
(IFRS)
Löner och arvoden
Lagstadgade
pensionskostnader
Frivilliga
tilläggspensionskostnader
(IFRS)
Ersättningar till personer i ledande ställning
3 056
162
180
2 948
179
196
Ersättningar till styrelsemedlemmar
610
50
482
41
Ersättningar totalt till personer i ledande ställning och styrelse
3 666
212
180
3 430
220
196
Av styrelsens årsarvode erlades 40 (40) % i form av Aktia-aktier.
Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens uppsägningstid är sex (6) månader. Om uppsägningen sker på Aktia Banks initiativ ska de utöver lönen för uppsägningstiden få en penningsumma (avgångsvederlag) som motsvarar
nio (9) månaders lön. Detta är emellertid inte fallet ifall uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha berättigat till annullering av avtalet. Motsvarande villkor för övriga ledningsgruppsmedlemmar är 3 + 9 månader.
Aktieinnehav
Vid utgången av 2024 innehar koncernens samtliga närstående sammanlagt 264 661 (223 304) Aktia-aktier i Aktia Bank Abp, vilket representerar 0,4 (0,3) % av totala antalet aktier.
Transaktioner med närstående
2024
2023
(1 000 euro)
Intresseföretag
Övriga
närstående
Intresseföretag
Övriga
närstående
Krediter och ställda garantier
203
7 111
0
3 991
Depositioner
599
17 104
923
20 195
Köpta tjänster
541
516
Kreditgivning åt närstående sker på normala kundvillkor, med normal bedömning av gäldenärsrisk och mot samma
säkerhetskrav och med samma avkastningskrav som är gällande för bankens kunder i allmänhet.
K44 Förmånsbestämda pensionsplaner
Utöver det lagstadgade pensionsskyddet har Aktia förmånsbestämda pensionsarrangemang för ett antal medarbetare
som hört till pensionskassan vid den tidpunkt då pensionskassan stängdes. Vid uppnådd pensionsålder (63 år) erhålls
60 % av den pensionsgrundande lönen.
Tillgångarna i försäkringsarrangemanget visar den del av åtagandet som är försäkringsbolagets ansvar, och de räknas
ut med hjälp av samma diskonteringsränta som åtagandet.
Försäkringsarrangemanget regleras av nationella lagar och övriga bestämmelser. Bolagets ansvar omfattar således
endast effekten av förändringar i diskonteringsräntan och löneförhöjningar på nettoskulden. Risken för
pensionshöjningar bärs i sin helhet av försäkringsbolaget.
Tillgångarna omfattar till 100 % godtagbara försäkringar (Qualifying insurance policies).
Under året har 4 (3) medlemmar lämnat programmet.
(1 000 euro)
2024
2023
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period
-51
-59
Räntenetto
-17
-13
Kostnader i resultaträkningen
-68
-72
Omvärderingar i totalresultatet
-303
59
Totalresultat före skatt
-371
-13
Åtagandets nuvärde 1.1
1 327
1 509
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period
51
59
Räntekostnader
47
46
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från erfarenhetsbaserade justeringar
-279
-22
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från ändringar i finansiella antaganden
104
-162
Utbetalda förmåner
-104
Åtagandets nuvärde 31.12
1 250
1 327
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 1.1
840
1 040
Ränteintäkter
31
33
Avkastning från förvaltningstillgångar exklusive belopp som inkluderas i räntekostnader/-intäkter
128
-242
Utbetalda förmåner
-104
Avgifter från arbetsgivaren
85
114
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31.12
1 084
840
(1 000 euro)
2024
2023
Åtagandets nuvärde
1 250
1 327
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
-1 084
-840
Skuld i balansräkningen 31.12
166
486
Nettoskuld i balansräkningen 1.1
486
469
  Kostnader i resultaträkningen
68
72
  Avgifter från arbetsgivaren
-85
-114
Ytterligare kostnad (+) till FAS
-17
-42
Omvärderingar i totalresultatet
-303
59
Nettoskuld i balansräkningen 31.12
166
486
Tillämpade aktuariella antaganden
Diskonteringsränta, %
3,90 %
3,90 %
Löneutveckling, %
3,50 %
3,50 %
Förmånernas tillväxt, %
0,00 %
0,00 %
Känslighetsanalys
Tabellen nedan visar hur ändringar i antagandena påverkar det förmånsbaserade åtagandet (i
euro)
Diskonteringsränta 1,00 % (0,40 %)
1 250
1 327
Förändringen i diskonteringsränta +0,50 %
-89
-96
Förändringen i diskonteringsränta -0,50 %
100
108
Löneutveckling 3,0 % (2,3 %)
1 250
1 327
Förändringen i löneutveckling +0,50 %
21
35
Förändringen i löneutveckling -0,50 %
-21
-34
Den vägda genomsnittliga durationen för det förmånsbestämda åtagandet är 16 (15) år.
Koncernen förväntas betala cirka 0,1 miljoner euro till de förmånsbaserade pensionsplanerna under 2025.
K45 Aktierelaterat incentivprogram
AktiaUNA
I aktiesparprogrammet AktiaUna erbjuds ca 850
medarbetare möjlighet att spara 2–6 % av sin lön (utvalda
nyckelpersoner 7 % och ledningsgruppen upp till 12 %)
och med sparsumman regelbundet förvärva Aktia-aktier
till ett 10 % lägre pris. Deltagande i aktiesparprogrammet
uppmuntras ytterligare genom att inom ramen för
aktiesparprogrammet förvärvade aktier matchas med
vederlagsfria tilläggsaktier efter ca två år. Besparingarnas
totalsumma och således också tilläggsaktiernas värde,
som utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden
2022–2023 uppgår vid tidpunkten för inrättande av
programmet till totalt högst 2 800 000 euro, vilket
motsvarar värdet på 240 000 Aktia-aktier.
Besparingarnas totalsumma och således också
tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på
basen av sparperioden 2023–2024 uppgår vid tidpunkten
för inrättande av programmet till totalt högst 2 600 000
euro, vilket motsvarar värdet på 240 000 Aktia-aktier.
De uppskattade totala sparmedlen för senare hälften av
sparperioden 2024–2025 (oktober 2024-mars 2025)
uppgår totalt till högst 918 000 euro. Slutliga antalet
matching- aktier som betalas under sparperioden 2024–
2025 beror på antalet deltagare och aktier som förvärvats
i programmet av de anställda.
År 2024 överfördes totalt 76 430 aktier till deltagare i
AktiaUna 2022–2023. Därutöver utbetalades ett
kontantbelopp vars värde motsvarade 80 895 aktier.
Inom ramen för ovan nämnda AktiaUna-sparprogram har
ca 30 nyckelpersoner, däribland verkställande direktören
samt medlemmarna i ledningsgruppen, till och med
perioden 2022-2023 erbjudits möjlighet att ytterligare
delta i en prestationsbaserad del av
aktiesparprogrammet. Prestationskriterierna utgörs av
koncernens jämförbara rörelseresultat och
provisionsnetto för prestationsperioden. Värdet på
belöningen för prestationsperioden 2019–2020 uppgår
vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt
högst 2 100 000 euro, vilket motsvarar värdet på 214 000
Aktia-aktier. Värdet på belöningen för
prestationsperioden 2020–2021 uppgår vid tidpunkten
för inrättande av programmet till totalt högst 1 500 000
euro, vilket motsvarar värdet på
158 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen för
prestationsperioden 2021–2022 uppgår vid tidpunkten för
inrättande av programmet till totalt högst
2 236 000 euro, vilket motsvarar värdet på 246 000
Aktia-aktier. Värdet på belöningen för
prestationsperioden 2022–2023 uppgår vid tidpunkten
för inrättande av programmet till totalt högst 3 950 000
euro, vilket motsvarar värdet på
340 000 Aktia-aktier. Den slutliga kostnaden för
programmet beror på antalet aktier som
nyckelpersonerna förvärvar i AktiaUna
aktiesparprogrammet samt på uppnådda mål för
prestationskriterierna under prestationsperioden.
Tidtabellen för avyttring inom PSP (prestationsbaserad
aktiebelöningsprogram) anpassades under 2020 och de
eventuella belöningarna för planen kommer att betalas till
nyckelpersonerna under åren 2025 (PSP 2019–2020),
2025-2026 (PSP 2020–2021) och 2025-2027 (PSP
2021-2022). Belöningen kan delvis bli uppskjuten
basen av EBA:s riktlinjer. Den uppskjutna andelen av
belöningen kommer att utbetalas under de följande tre
åren i lika rater. I händelse av uppskjutande omfattas
varje rat av en 12 månaders period under vilken aktierna
inte kan överföras. För PSP 2022-2023 var resultatet av
belöningen noll.
Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om
lanseringen av ett nytt aktiesparprogram och
prestationsbaserat program för Aktia-anställda. Ingen ny
period inleddes 2023 och framöver. Det nya
incitamentprogrammet för ledande befattningshavare
och nyckelpersoner har ersatt den tidigare PSP och
separata STI för målgruppen.
Prestationsbaserat incitamentsprogram för
affärsområdena
Ingen ny period lanserades under 2024 för det
prestationsbaserade incitamentsprogrammet för
nyckelpersoner inom Aktias affärsområden.
Målsättningen med programmet är att stödja bolagets
strategi genom att motivera nyckelpersoner att uppnå de
finansiella och strategiska mål som satts upp för
respektive affärsområde. Samma personer kan inte
omfattas av den prestationsbaserade delen av
aktiesparprogrammet och det prestationsbaserade
incitamentsprogrammet för segmenten. För att delta i
programmet krävs deltagande i aktiesparprogrammet
AktiaUna.
Programmet 2022-2023 omfattar en prestationsperiod på
ett år, kalenderåret 2022. Prestationsperioden följs av en
cirka 14 månader lång restriktionsperiod. Under
prestationsperioden 2022 baserar sig belöningen enligt
programmet på varje affärsområdes jämförbara
rörelseresultat och kriterier för strategiska målsättningar.
Den kontanta belöningen som förtjänats baserat på
prestationsperioden omräknas till aktier i Aktia efter
prestationsperioden och betalas ut i fem rater i slutet av
varje restriktionsperiod för åren 2024, 2025, 2026, 2027
och 2028, delvis i aktier i Aktia och delvis i kontanter. Det
kontanta beloppet är avsett att täcka skatter och
skatterelaterade kostnader som uppstår till följd av
nyckelpersonens belöning. Aktier som mottagits som
belöning kan inte överföras inom ett år efter att
belöningen betalats ut. På målnivån är det maximala
värdet av belöningen baserad på prestationsperioden
sammanlagt
1 500 000 euro när programmet lanseras. Med en
aktiekurs på 11,52 euro motsvarar detta belopp värdet av
cirka 130 000 aktier i Aktia. Den slutliga kostnaden för
programmet beror på i vilken utsträckning målen för
prestationskriterierna uppnås under prestationsperioden
och på aktiens omräkningskurs i slutet av
prestationsperioden. Under prestationsperioden 2022 hör
cirka 50 nyckelpersoner till målgruppen för programmet.
Programmet 2023-2024 omfattar en prestationsperiod på
ett år, kalenderåret 2023. Prestationsperioden följs av en
cirka 14 månader lång restriktionsperiod. Under
prestationsperioden 2023 baserar sig belöningen enligt
programmet på varje affärsområdes jämförbara
rörelseresultat. Den kontanta belöningen som förtjänats
baserat på prestationsperioden omräknas till aktier i
Aktia efter prestationsperioden och betalas ut i fem rater
i slutet av varje restriktionsperiod för åren 2025, 2026,
2027, 2028 och 2029, delvis i aktier i Aktia och delvis i
kontanter. Det kontanta beloppet är avsett att täcka
skatter och skatterelaterade kostnader som uppstår till
följd av nyckelpersonens belöning. Aktier som mottagits
som belöning kan inte överföras inom ett år efter att
belöningen betalats ut. På målnivån är det maximala
värdet av belöningen baserad på prestationsperioden
sammanlagt
1 100 000 euro när programmet lanseras. Med en
aktiekurs på 10,84 euro motsvarar detta belopp värdet av
cirka 103 000 aktier i Aktia. Den slutliga kostnaden för
programmet beror på i vilken utsträckning målen för
prestationskriterierna uppnås under prestationsperioden
och på aktiens omräkningskurs i slutet av
prestationsperioden. Under prestationsperioden 2023 hör
cirka 45 nyckelpersoner till målgruppen för programmet.
Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om
huruvida nya prestationsperioder ska lanseras inom
affärsområdenas prestationsbaserade
incitamentsprogram.
Incitamentprogram för ledande
befattningshavare och nyckelpersoner
Styrelsen för Aktia Bank Abp har beslutat att lansera en
nytt program för det prestationsbaserade
incitamentprogrammet för nyckelpersoner, inklusive
koncernens verkställande direktör och ledningsgrupp.
Det nya incitamentprogrammet ersätter Aktias
nuvarande PSP-program och separata STI-program.
Målsättningen med planen är att stödja bolagets strategi
genom att motivera nyckelpersoner att uppnå de
finansiella och strategiska mål som har satts upp för
koncernen. För att delta i programmet krävs deltagande i
aktiesparprogrammet AktiaUna.
Programmet för 2023 omfattar en prestationsperiod på
ett år, kalenderåret 2023. Under prestationsperioden
2023, baserar sig programmets belöning på koncernens
jämförbara rörelseresultat, strategiska mål som beslutas
av styrelsen och deltagarnas individuella prestation.
Hälften av den kontanta belöningen som förtjänats
baserat på prestationsperioden omräknas till aktier i
Aktia efter prestationsperioden och betalas ut i fem rater
under åren 2024, 2025, 2026, 2027 och 2028, delvis i
aktier i Aktia och delvis i kontanter. Aktier som mottagits
som belöning kan inte överföras inom ett år efter att
belöningen betalats ut. På målnivån är det maximala
värdet av belöningen baserad på prestationsperioden
sammanlagt
2 560 000 euro när programmet lanseras. Den slutliga
kostnaden för programmet beror på i vilken utsträckning
målen för prestationskriterierna uppnås under
prestationsperioden och på aktiens konverteringspris vid
slutet av prestationsperioden. Under prestationsperioden
2023 hör ungefär 25 nyckelpersoner till målgruppen för
programmet.
Programmet för 2024 omfattar en prestationsperiod på
ett år, kalenderåret 2024. Under prestationsperioden
2024, baserar sig programmets belöning på koncernens
jämförbara rörelseresultat, kostnads-intäktsrelation och
strategiska mål som beslutas av styrelsen och
deltagarnas individuella prestation. Hälften av den
kontanta belöningen som förtjänats baserat på
prestationsperioden omräknas till aktier i Aktia efter
prestationsperioden och betalas ut i fem rater under åren
2025, 2026, 2027, 2028 och 2029, delvis i aktier i Aktia
och delvis i kontanter. Aktier som mottagits som belöning
kan inte överföras inom ett år efter att belöningen
betalats ut. På målnivån är det maximala värdet av
belöningen baserad på prestationsperioden sammanlagt
2 330 000 euro när programmet lanseras. Den slutliga
kostnaden för programmet beror på i vilken utsträckning
målen för prestationskriterierna uppnås under
prestationsperioden och på aktiens konverteringspris vid
slutet av prestationsperioden. Under prestationsperioden
2024 hör ungefär 25 nyckelpersoner till målgruppen för
programmet.
Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om
lansering av nya prestationsperioder för
incitamentprogrammet för ledande befattningshavare
och nyckelpersoner.
AktiaUna
2022-2023
AktiaUna
2023-2024
AktiaUna
2024-2025
PSP 2022-2023
Executive 2023
Executive 2024
BALTI 2022-2023
BALTI 2023-2024
Totalt
Estimerad mängd bruttoaktier vid tidpunkten
för inrättandet av programmet
240 000
240 000
345 000
340 000
130 000
103 000
1 398 000
Uppskattat maximalt värde för belöningen vid
uppnådd målsättning, euro *)
2 560 000
2 330 000
4 890 000
Första allokeringsdagen
1.4.2022
1.4.2023
1.4.2024
1.4.2022
1.4.2023
1.4.2024
1.4.2022
1.4.2023
Prestationsperioden börjar
1.1.2022
1.1.2023
1.1.2024
1.1.2022
1.1.2023
Prestationsperioden slutar
31.12.2023
31.12.2023
31.12.2024
31.12.2022
31.12.2023
31.3.2024
31.3.2024
31.3.2025
31.3.2024
31.3.2025
31.3.2025
31.3.2025
31.3.2026
31.3.2025
31.3.2026
31.3.2026
31.3.2026
31.3.2027
31.3.2026
31.3.2027
31.3.2027
31.3.2027
31.3.2028
31.3.2027
31.3.2028
Intjäningsdatum
28.2.2024
28.2.2025
28.2.2026
31.3.2028
31.3.2028
31.3.2029
31.3.2028
31.3.2029
Intjäningskrav
Aktieägarskap,
anställning
Aktieägarskap,
anställning
Aktieägarskap,
anställning
Aktieägarskap,
koncernens jämförbara
rörelseresultat och
provisionsnetto under
prestationsperioden,
anställning
Koncernens jämförbara
rörelseresultat,
kriterier för strategiska
målsättningar,
individuella
målsättningar,
deltagande i AktiaUna
sparprogram,
anställning
Koncernens jämförbara
rörelseresultat och K/I-
tal, kriterier för
strategiska
målsättningar,
individuella
målsättningar,
deltagande i AktiaUna
sparprogram,
anställning
Affärsområdenas
jämförbara
rörelseresultat,
kriterier för strategiska
målsättningar,
deltagande i AktiaUna
sparprogram,
anställning
Affärsområdenas
jämförbara
rörelseresultat,
deltagande i AktiaUna
sparprogram,
anställning
Längsta löptid, år
1,9
1,9
1,9
6,0
5,0
5,0
6,0
6,0
Löptid kvar, år
0,0
0,2
1,2
3,2
3,2
4,2
3,2
4,2
Antal personer i slutet av perioden
532
482
503
20
19
18
4
13
Betalningsmetod
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Kontanta medel &
aktier
Executive är ett prestationsbaserat belöningsprogram för ledningsgruppen och vissa utvalda nyckelpersoner.
BALTI är ett prestationsbaserat belöningsprogram för affärsområdena.
*) Hälften av den kontanta belöningen som intjänats baserat på prestationsperioden kommer att konverteras till Aktia aktier efter prestationsperioden. Det redovisade beloppet i tabellen inkluderar den del som inte ska konverteras till Aktia aktier.
Förändring under räkenskapsperioden
(antal aktier)
AktiaUna
2022-2023
AktiaUna
2023-2024
AktiaUna
2024-2025
PSP 2022-2023
Executive 2023
Executive 2024
BALTI 2022-2023
BALTI 2023-2024
Totalt
Utestående vid räkenskapsperiodens början
162 630
83 984
294 412
35 524
576 550
Förändringar under räkenskapsperioden
Tilldelade under räkenskapsperioden
79 642
103 945
145 413
62 590
391 590
Förverkade under räkenskapsperioden
5 305
13 003
2 349
1 352
22 009
Inlösta under perioden
157 325
55 289
26 393
239 007
Förfallit under perioden
294 412
294 412
Utestående vid utgången av räkenskapsperioden
150 623
101 596
88 772
9 131
62 590
412 712
*) Siffrorna är baserade på aktier som förvärvats med sparmedel mellan april 2023 och september 2023. Sparperioden 2023–2024 fortsätter till mars 2024.
**) Intjänad kontant belöning baserat på prestationsperioden kommer att konverteras till Aktia aktier efter prestationsperioden.
Värderingsparametrar för instrument som tilldelats under
räkenskapsperioden
AktiaUna
2023-2024
AktiaUna
2024-2025
BALTI 2023-2024
Executive 2023
Aktiepris vid köpedatum, euro *)
9,48
9,23
9,17
9,17
Aktiepris vid slutet av rapporteringsperioden, euro
9,21
9,21
9,21
9,21
Maturitet, år
0,80
2,30
2,32
1,69
Förväntad utdelning, euro
0,84
0,75
0,49
Verkliga värdet för en aktie, euro
9,48
8,39
7,51
7,97
Fastställande av verkligt värde
Det verkliga värdet för de aktiebaserade incitament-programmen har fastställts vid tilldelningstidpunkten och det verkliga värdet kostnadsförs fram till intjänande.
Prissättningen för de aktiebaserade incitamenten som tilldelats under perioden visas i tabellen ovan.
*) För BALTI redovisas konverteringspriset i denna tabell.
De aktierelaterade ersättningarnas inverkan på bolagets
resultat och finansiella ställning  (1 000 euro)
2024
2023
Räkenskapsperiodens kostnad, aktierelaterade ersättningar,
betalningsmetod aktier
2 513
3 201
varav aktiereglerade
2 439
3 201
Skulder som uppkommer vid aktierelaterade ersättningar vid
utgången av räkenskapsperioden
108
Estimat av kontanter för betalning av framtida aktierelaterade
ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden
3 100
3 531
K46 Kundmedel som förvaltas
(1 000 euro)
2024
2023
Aktia Bank Abp har tillhandahållit privata personer och institutioner diskretionär
förmögenhetsförvaltning. Förmedling av kundmedel i form av krediter till andra kunder finns inte.
Kundmedel som förvaltas
Medel på kundkapitalskonton
309
3 253
Medel i diskretionär förmögenhetsförvaltning
15 495 756
15 475 673
Medel inom ramen för investeringsrådgivning enligt separat avtal
4 072 191
3 882 603
Totalt
19 568 256
19 361 529
Kundmedel som förvaltas i denna tabell visar koncernens placeringsprodukter brutto och inkluderar fond i fonder. I
koncernens kundtillgångar är fond i fonder eliminerade.
K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i
ränteberäkningen för ett begränsat antal företagskonton.
Korrigerade kvartals- och helårsresultat för 2023 presenteras i tabellerna nedan.
(1 000 euro)
2023
Tidigare rapporterad
Korrigering
Omräknad
Räntenetto
144 031
-3 599
140 432
Rörelseintäkter totalt
291 041
-3 599
287 442
Rörelseresultat
106 212
-3 599
102 613
Skatter
-21 991
720
-21 272
Periodens resultat
84 221
-2 879
81 342
Jämförbart rörelseresultat
108 353
-3 599
104 754
Resultat per aktie (EPS), euro
1,16
-0,04
1,12
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro
1,19
-0,04
1,15
(1 000 euro)
31.12.2023
Tidigare rapporterad
Korrigering
Omräknad
Latenta skattefordringar
25 147
783
25 930
Tillgångar totalt
12 036 941
783
12 037 724
Övriga skulder
164 372
3 915
168 287
Skulder totalt
11 328 960
3 915
11 332 875
Balanserade vinstmedel
365 873
-3 132
362 741
Eget kapital
707 981
-3 132
704 849
Skulder och eget kapital
12 036 941
783
12 037 724
(1 000 euro)
1.1.2023
Tidigare rapporterad
Korrigering
Omräknad
Latenta skattefordringar
38 154
63
38 217
Tillgångar totalt
12 412 246
63
12 412 309
Övriga skulder
83 621
316
83 937
Skulder totalt
11 772 150
316
11 772 466
Balanserade vinstmedel
313 670
-253
313 417
Eget kapital
640 096
-253
639 843
Skulder och eget kapital
12 412 246
63
12 412 309
Aktia Bank Abp – Moderbolagets bokslut
Aktia Bank Abp – resultaträkning
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Ränteintäkter
412 513
355 178
Nettointäkter från leasingverksamhet
11 971
5 332
Räntekostnader
-276 076
-223 049
Räntenetto
M2
148 408
137 461
Intäkter från egetkapitalinstrument
M3
19 034
23 842
Provisionsintäkter
119 453
113 167
Provisionskostnader
-13 744
-11 165
Provisionsnetto
M4
105 709
102 002
Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen
M5
1 516
891
Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via fonden för
verkligt värde
M6
-199
784
Övriga rörelseintäkter
M7
529
753
Personalkostnader
M8
-79 241
-81 755
Övriga administrationskostnader
M9
-63 783
-54 117
Personal- och administrationskostnader
-143 024
-135 871
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt aktier
och andelar
M10, M21,
M22
-40 522
-22 501
Övriga rörelsekostnader
M11
-11 218
-15 324
Slutliga och förväntade kreditförluster
M12
-10 653
-6 845
Rörelseresultat
69 580
85 193
Bokslutsdispositioner
15 000
Skatter
M13
-13 165
-13 265
Räkenskapsperiodens vinst
71 415
71 928
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Aktia Bank Abp – balansräkning
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Tillgångar
Kontanta medel
65 342
91 752
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker
M14
1 287 197
1 365 581
Fordringar på kreditinstitut
M15
526 938
659 235
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
M16
7 471 669
7 643 576
Leasingtillgångar
M18
305 669
222 361
Aktier och andelar
M19
136 607
135 845
Derivatinstrument
M20
63 468
75 908
Immateriella tillgångar och goodwill
M21
61 366
77 996
Nyttjanderättstillgångar
19 804
20 599
Övriga materiella tillgångar
1 728
2 785
Övrig egendom
2 607
1 538
Materiella tillgångar
M22
24 139
24 923
Övriga tillgångar
M23
35 127
9 524
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
M24
105 721
96 308
Latenta skattefordringar
M25
10 687
12 842
Tillgångar totalt
10 093 930
10 415 853
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
M26
403 386
308 447
Inlåning
4 094 537
4 587 867
Övriga skulder
460 000
781 000
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
M27
4 554 537
5 368 867
Skuldebrev emitterade till allmänheten
M28
3 979 237
3 577 279
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel
M20
166 892
205 488
Avsättningar
M17
944
1 233
Övriga skulder
M29
35 797
57 999
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
M30
112 806
106 642
Efterställda skulder
M31
159 895
129 614
Latenta skatteskulder
M32
7 841
6 269
Skulder totalt
9 421 335
9 761 838
Ackumulerade bokslutsdispositioner
200 000
215 000
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Eget kapital
Aktiekapital
169 732
169 732
Fond för verkligt värde
-19 627
-28 984
Bundet eget kapital
150 105
140 748
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
148 028
144 189
Balanserad vinst
154 078
111 928
Utdelning till aktieägare
-50 873
-31 087
Förändring av aktierelaterade ersättningar
-158
1 008
Förvärv av egna aktier
301
Räkenskapsperiodens vinst
71 415
71 928
Fritt eget kapital
322 489
298 267
Eget kapital totalt
M33
472 595
439 015
Skulder och eget kapital totalt
10 093 930
10 415 853
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
Aktia Bank Abp – åtaganden utanför balansräkningen
(1 000 euro)
Not
2024
2023
Åtaganden utanför balansräkningen
M38
Garantier och panter
35 866
59 208
Övriga
1 492
2 265
Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part
37 358
61 472
Outnyttjade kreditarrangemang
584 944
546 020
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder
584 944
546 020
Totalt
622 302
607 493
Aktia Bank Abp – kassaflödesanalys
(1 000 euro)
2024
2023
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat
69 580
85 193
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
103 417
55 648
Avvecklad verkligt värde säkring
-13 959
-550
Betalda inkomstskatter
-16 293
-9 361
Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet
370 344
606 688
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
36 962
-32 995
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning
-25 000
-63 500
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning
87 700
104 000
Fordringar på Finlands Bank och kreditinstitut 1)
124 144
520 352
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
170 872
56 818
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
-20
7
Övriga tillgångar
-24 314
22 005
Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet
-376 793
-611 400
Skulder till kreditinstitut
94 939
-528 962
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
-761 602
-507 527
Skuldebrev emitterade till allmänheten
285 264
348 457
Övriga skulder
4 606
76 631
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt
150 256
126 768
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av dotterbolag och intresseföretag
-44
Kapitallån till dotterbolag och intresseföretag
56
1 051
Investering i materiella och immateriella tillgångar
-154 162
-176 282
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt
-154 106
-175 275
(1 000 euro)
2024
2023
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, ökning
101 250
Efterställda skulder, minskning
-70 000
Avyttring av egna aktier
2 285
1 540
Betald utdelning
-50 873
-31 087
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt
-17 337
-29 548
Förändring i likvida medel
-35 147
-78 055
Likvida medel vid årets början
56 739
134 795
Likvida medel vid årets slut
22 176
56 739
Likvida medel överförda i samband med fusion
583
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa
478
607
Finlands Banks checkräkning
14 668
33 043
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut
7 031
23 089
Totalt
22 176
56 739
Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivningar (ECL) av räntebärande värdepapper
226
-626
Nedskrivningar (ECL) av krediter och övriga åtaganden
10 626
6 967
Orealiserade värdeförändringar på aktier och andelar
-1 357
-907
Förändring i verkligt värde
3 260
-3 984
Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar
87 473
50 186
Resultateffekt från förändring av nyttjanderättstillgångar
104
-44
Avvecklad verkligt värde säkring
2 813
-550
Förändring av aktierelaterade ersättningar
-158
1 008
Fusionsvinst
430
Övriga justeringar
3 599
Totalt
103 417
55 648
1)  Inkluderar förändring av depositioner i Finlands Bank om  -128 (-511) miljoner euro, vilket har en positiv inverkan på kassaflödet.
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
M1 Moderbolagets
redovisningsprinciper
Moderbolaget Aktia Bank Abp:s bokslut är upprättat i
enlighet med finsk redovisningsstandard (FAS),
stadgandena i bokföringslagen och kreditinstitutslagen,
finansministeriets förordning om bokslut, koncernbokslut
och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och
värdepappersföretag samt Finansinspektionens
föreskrifter och anvisningar 2/2016 Bokföring, bokslut
och verksamhetsberättelse inom finanssektorn.
Upplysningar om rörelsegrenar i moderbolaget är inte
väsentligt. Koncernens segmentrapportering presenteras
i not K3.
Aktia Bank Abp med hemort i Helsingfors är moderbolag i
Aktia Bank Abp-koncernen. Aktia Bank Abp:s bokslut,
bokslutskommuniké och delårsrapporter kan läsas på
Aktias hemsidor www.aktia.com.
Valutaomräkning
Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även
utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och
koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära
ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verksamhet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas
om till den funktionella valutan enligt balansdagens
valutakurs. Tillgångar och skulder bundna till utländska
valutor som inte hör till euroområdet har omräknats till
euro enligt Europeiska centralbankens medelkurs på
bokslutsdagen. De kursdifferenser som uppstått vid
värderingen har i resultaträkningen redovisats som
Nettointäkter från valutaverksamhet.
Intäkts- och kostnadsföringsprinciper
Räntor och utdelningar
Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt avtalets
löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod
redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i
förhållande till utestående belopp över perioden fram till
förfallodagen. Ränteintäkter och -kostnader hänförliga till
Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål
redovisas i resultaträkningen under posten Nettointäkter
från värdepappershandel och valutaverksamhet.
TLTRO lånen redovisas till upplupet anskaffningsvärde i
enlighet med IFRS 9. IAS 20 har inte tillämpats.
Ränteintäkter från TLTRO lånen intäktsförs då
avtalsvillkoren för intäktsföring uppfylls. Aktia Bank har
uppfyllt Europeiska centralbankens villkor på ökad
företagsutlåning kopplad till TLTRO III lånen och därmed
har banken kunnat intäktsföra den extra ränta som gällt
fram till och med 23.6.2022. Den extra räntan var 0,5
procentenheter under ECB:s ränta på inlåningsfaciliteten
(”Deposit Facility Rate”) för respektive TLTRO III
lånetransaktion för perioderna 24.6.2020-23.6.2021 och
24.6.2021-23.6.2022. Från och med 24.6.2022 har räntan
på alla TLTRO III-lån beräknats enligt ECB:s
genomsnittliga ränta på inlåningsfaciliteten.
När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av
värdeminskning används vid beräkning av ränteintäkt
den ursprungliga effektiva räntesatsen.
Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter
för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla
betalning konstaterats.
Provisioner
Provisionsintäkter består främst av provisioner från fond-
och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling, kort- och
betalningsförmedling, in- och utlåning, valuta- och
utlandsverksamhet samt förmedling av försäkringar.
Provisionskostnader består av kostnader som är direkt
relaterade till tjänster vars intäkter redovisats som
provisionsintäkter. Provisionsintäkter och -kostnader
redovisas enligt prestationsprincipen, vilket beroende på
tjänstens natur antingen är linjärt över tid i takt med att
tjänsten levereras eller vid en viss tidpunkt då tjänsten
utförs.
Övriga intäkter och kostnader
Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till
sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt.
Avskrivningar
För materiella och immateriella tillgångar görs lineära
planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet
med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas
restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna
vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De
uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag
är följande:
Byggnader
40 år
Grundreparationer av byggnader   
5–10 år
Övriga materiella tillgångar   
3–5 år
Immateriella rättigheter (IT-anskaffningar) 
3–10 år
Aktierelaterade ersättningar
Banken har ett incentivprogram för nyckelpersoner i
ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela
personalen. Banken gör löpande en värdering av det
sannolika utfallet av incentivprogrammet.
Incentivprogrammets intjänade förmåner värderas till
verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs lineärt
under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen
genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant.
För den del av programmet som betalas med
egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring
i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.
För den del av programmet som betalas kontant har en
skuld upptagits. En eventuell förändring av ersättningens
verkliga värde redovisas som personalkostnader.
Skatter
Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare
års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden
redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster
som redovisas direkt mot eget kapital, varvid
skatteeffekten redovisas som en del av det egna
kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad
beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs
gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda
värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent
skattefordran redovisas i den utsträckning det är
sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer
att uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan
utnyttjas.
Finansiella tillgångar och skulder
Aktia tillämpar IFRS 9 enligt finansinspektionens
föreskrifter och anvisningar 2/2016 där finansiella
tillgångar redovisas i tre värderingskategorier.
Klassificering och värdering av finansiella tillgångar sker
utgående från enligt vilken affärsmodell instrumentet
förvaltas och instrumentets egenskaper gällande de
avtalsenliga kassaflödena.
Klassificering av finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande
kategorier:
Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)
Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
(FVOCI)
Värderas till verkligt värde via resultaträkningen
(FVTPL)
I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde, ingår:
Räntebärande värdepapper
Lån och övriga fordringar
Kontanta medel
Finansiella tillgångar redovisas till upplupet
anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en
affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall
i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De
avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av
kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av
avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus
hänförliga transaktionskostnader) och därefter till
upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på
en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL)
och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av
finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt
försäljningsvinster och -förluster redovisas i
resultaträkningen.
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat, ingår:
Aktier och andelar
Räntebärande värdepapper
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt
totalresultat om:
Tillgången är ett räntebärande värdepapper
(skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell
där värdepappren innehas både i syfte att erhålla
avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast
betalning av kapital och ränta på utestående kapital)
och som vid behov kan säljas.
Tillgången är aktier och andelar
(egetkapitalinstrument) som inte innehas för
handelsändamål och som vid första
redovisningstillfället valts att klassificeras i denna
kategori.
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av
avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus
hänförliga transaktionskostnader) och därefter till
verkligt värde via övrigt totalresultat.
Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande
värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för
förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare
under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.
Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar redovisas i
resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i
övrigt totalresultat. Motposten till nedskrivningar som
hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade
kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde (övrigt
totalresultat) och påverkar således inte tillgångens
verkliga värde i balansräkningen. I samband med
försäljning av räntebärande värdepapper
(skuldinstrument) överförs den ackumulerade
orealiserade vinsten eller förlusten från fonden för
verkligt värde till resultaträkningen.
För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen
ECL och värdeförändringar redovisas löpande i övrigt
totalresultat med avdrag för latent skatt. För en
investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas
för handel kan koncernen vid det första
redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att
redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i
övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje enskild
investering. Valet att redovisa egetkapitalinstrument i
denna kategori medför att även framtida
försäljningsvinster och -förluster redovisas i övrigt
totalresultat. Endast utdelningar från dessa instrument
redovisas i resultaträkningen.
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen ingår:
Derivatinstrument
Livförsäkringsverksamhetens placeringar som utgör
täckning för fondanknutna avtal
Aktier och andelar
Räntebärande värdepapper
Lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om
SPPI-kravet inte uppfylls)
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via
resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument,
tillgången innehas för handelsändamål eller är ett
skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga
kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om
de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att
vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i
kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via övrigt totalresultat inte har utnyttjats.
Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är
tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte
och där avsikten är att aktivt handla med dessa
instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid
ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt
värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader
bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter,
utdelningar, värdeförändringar samt försäljningsvinster
och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen.
Finansiella skulder
I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till
kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga
samfund, derivatinstrument samt skuldebrev emitterade
till allmänheten. I balansräkningen upptas
derivatinstrument till verkligt värde medan övriga
finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid
ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden till
upplupet anskaffningsvärde. TLTRO-lånen redovisas till
upplupet anskaffningsvärde i enlighet med IFRS 9. För de
skulder där säkringsredovisning tillämpas justeras
skuldens upplupna anskaffningsvärde med den säkrade
riskens verkliga värde. Till den del de finansiella
skulderna sammanhänger med förbindelser att förvärva
finansiella instrument av egetkapitalkaraktär redovisas
skulden till verkligt värde via resultaträkningen.
I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder tillhöra
bankens löpande verksamhet medan de efterställda
skulderna anses tillhöra finansieringsverksamheten.
Omklassificering
I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras
tillgången i någon av de tre värderingskategorierna.
Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan
endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna
förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också
ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier
som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella
skulder kan inte omklassificeras.
Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med
förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från
dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster
och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och -
förluster) omräknas inte retroaktivt.
Omklassificering mellan olika värderingskategorier
redovisas enligt följande:
Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via
resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt
värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det
upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller
förlust i resultaträkningen.
Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet
anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på
omklassificeringsdagen blir dess nya
anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs
en förväntad kreditförlust enligt den nya
värderingskategorins regler och en effektiv ränta för
instrumentet fastställs.
Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via
övrigt totalresultat: Tillgången värderas till verkligt
värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det
upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller
förlust i övrigt totalresultat. De förväntade
kreditförlusterna ändras inte till följd av
omklassificeringen.
Från verkligt värde via övrigt totalresultat till upplupet
anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på
omklassificeringsdagen blir dess nya
anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och
förlusterna som tidigare redovisats i övrigt totalresultat
flyttas från eget kapital och justerar tillgångens
bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas
som om den alltid redovisats till upplupet
anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna
ändras inte till följd av omklassificeringen.
Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt
värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas
fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med
omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i
verkligt värde via övrigt totalresultat och en förväntad
kreditförlust ska på omklassificeringsdagen bokföras
enligt den nya värderingskategorins regler.
Från verkligt värde via övrigt totalresultat till verkligt
värde via resultaträkningen: Tillgången värderas
fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med
omklassificeringsdagen ombokas kumulativa vinster
och förluster, som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen.
Effekten av omklassificeringen syns i resultaträkningen
och i övrigt totalresultat, men totalresultatet från
omklassificeringen är noll.
Återköpstransaktioner
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa
(repurchase agreement), avses ett avtal där parter
kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett
efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett
bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett
sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen
likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper
redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för
förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den
säljande parten.
Kontanta medel
Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks
checkräkning och kortfristiga depositioner under tre
månader. På anfordran betalbara fordringar på
kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida
medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel
exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och
på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut.
Derivatinstrument
Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen
och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva
verkliga värden redovisas som tillgångar under posten
Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden
redovisas som skulder under posten Derivatinstrument.
Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt
värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i
resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till
verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans
med realiserade vinster och förluster redovisas i
resultaträkningen och ingår i posten Nettointäkter av
värdepappershandel.
Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka skyddats
”back-to back” med tredje motpart värderas till verkligt
värde och resultatförändringen bokas under
Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den
motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har
begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med
lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella
säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor
(Credit Support Annex).
Säkringsredovisning
Enligt Aktias säkringsredovisningspolicy definieras
säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt
värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation
och fastställande av säkringsförhållandet mellan det
säkrande instrumentet, den säkrade posten,
riskhanteringssyftet och strategin sker i samband med
att säkringen ingås. När en hög negativ korrelation
föreligger mellan säkringsinstrumentets värdeförändring
och värdeförändringen för den säkrade posten eller
kassaflödet anses säkringen vara effektiv.
Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas
kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande
effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om
säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte
matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva delen i
resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning
enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för
portföljsäkring av ränterisk där koncernen valt att
utnyttja möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna
i IAS 39.
Värdering till verkligt värde av
finansiella instrument
Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella
instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på
aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett
finansiellt instrument inte representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller
om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det
verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.
Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av
diskonterade kassaflöden till komplexa
optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har
utformats så att observerbara marknadspriser och kurser
används som indata i förekommande fall, men även inte
observerbara modellparametrar kan användas.
Det verkliga värdet för finansiella instrument har
uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp
av noterade kurser på en aktiv marknad för samma
instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder
observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som
inte använder observerbara data (nivå 3).
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna
förväntade kreditförluster (ECL ’Expected Credit Loss’)
för följande finansiella tillgångar som inte värderas till
verkligt värde via resultaträkningen:
Skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån
och övriga fordringar) som värderas till upplupet
anskaffningsvärde
Skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som
värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Lånelöften
Finansiella garantiavtal
Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för
egetkapitalinstrument.
Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier
baserat på förändring i kreditrisk från det första
redovisningstillfället:
Stadie 1: 12 månaders ECL
Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas
för ej fallerade exponeringar där kreditrisken inte har
ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället.
Den effektiva räntan beräknas på
bruttobokföringsvärdet.
Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade
exponeringar
Förväntade kreditförluster för instrumentets
återstående löptid beräknas för icke fallerade
exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt
sedan det första redovisningstillfället. Den effektiva
räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade
exponeringar
Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller
flera händelser som har en betydande negativ
inverkan på framtida uppskattade kassaflöden har
inträffat. För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas
förväntade kreditförluster för instrumentets
återstående löptid medan den effektiva räntan
beräknas på det nedskrivna bokförda värdet
Vid varje rapporttillfälle utvärderas ifall en väsentlig
ökning av kreditrisken skett genom att jämföra risken
för fallissemang vid rapporteringstidpunkten mot
situationen vid det första redovisningstillfället. Vid
utvärderingen beaktas all relevant och tillgänglig
information som utan orimlig kostnad och arbetsinsats
står till förfogande. Detta omfattar kvalitativ och
kvantitativ information samt ekonomisk information som
beskriver framtiden. En exponering migrerar genom de
olika ECL stadierna då kreditkvaliteten sjunker. På
motsvarande sätt migrerar exponeringen tillbaka från
ECL för hela löptiden till ECL 12 månader ifall
kreditkvaliteten förbättras och en tidigare bedömning av
en väsentlig ökning av kreditrisken revideras.
Exponeringar vars kreditkvalitet inte väsentligt
försämrats sedan det första redovisningstillfället beaktas
som låg kreditrisk. För sådana exponeringar beräknas en
12 månaders ECL. När en tillgång inte längre är
indrivningsbar bokförs en konstaterad kreditförlust mot
nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En
konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga
indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga
förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar
bokförs i resultaträkningen som en återföring av
kreditförlusten.
De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som
ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande
förluster. Beräkningen omfattar:
Vid rapporttillfälle icke nedskrivna eller fallerade
finansiella tillgångar. ECL beräknas som nuvärdet av
samtliga uppskattade betalningsinställelser över den
finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de
följande 12 månaderna. diskonterade med den effektiva
räntan-BORT. De uppskattade betalningsinställelserna
är skillnaden mellan tillgångens kontraktuella
kassaflöden och de kassaflöden koncernen förväntar
sig erhålla.
Vid rapporttillfälle nedskrivna eller fallerade finansiella
tillgångar. ECL beräknas som skillnaden mellan det
upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet av den
finansiella tillgångens beräknade framtida kassaflöden
diskonterade med den effektiva räntan.
Beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som
skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de fall en
kredit lyfts och de kassaflöden koncernen förväntar sig
erhålla.
Finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden
mellan förväntade utbetalningar och beloppet
koncernen förväntar sig återfå.
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):
Koncernen har internt utvecklade modeller för
utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används vid
bedömning av risk för fallissemang vid utlåning och andra
finansiella exponeringar till motparter och kunder.
Koncernen har på förhand definierat sannolikheter för
motpartsrisker gällande koncernens alla privat- och
företagslån och övriga fordringar. För krediter och övriga
fordringar beräknas ECL utgående från exponeringens
riskparametrar PD (Probability of Default), LGD (Loss
Given Default) och EAD (Exposure At Default). Dessa
parameterestimat härleds med samma modeller som
tillämpas i IRB kapitaltäckningsberäkningen, men baserar
sig på en så kallad ”Point-in-Time” kalibrering som
återspeglar det rådande eller förväntade konjunkturläget
under räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är
ECL lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill
säga 12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3
beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över
fordringens livstid justerad för sannolikheten att
exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod.
Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga
amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och LGD-
estimatet. För räntebärande värdepapper beräknas
livstids ECL utgående från räntepapprets kontraktsenliga
kalender. Livstids ECL beräknas som LGD multiplicerat
med summan av alla förväntade och diskonterade
kassaflöden gånger sannolikheten för en kredithändelse
(PD). PD beräknas skilt för varje värdepapper genom att
allokera en lämplig riskkurva samt genom att beakta
likviditets- och skatteeffekter. 12-månaders ECL räknas
därefter genom att skala ner livstids ECL med en
värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som
utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och
kreditrisk under det närmaste året.
Väsentlig ökning av kreditrisken
Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk
har inträffat sedan det första redovisningstillfället
använder sig koncernen av både kvantitativ och kvalitativ
information och analys. Informationen och analysen
baserar sig på historiska data och expertbedömning av
kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information
som beskriver framtiden.
För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i
kreditrisk ha skett:
Utgående från en absolut och relativ förändring i PD för
den återstående löptiden
Senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en
kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid
förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad kreditrisk
under en tvåårsperiod från och med det datum då
åtgärder påbörjats. Dessa kriterier definierar en absolut
bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat
när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer,
vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa
analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig av en
expertbedömning och relevant historisk information.
Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3.
För återföring av krediter och fordringar till ej fallerade
har banken implementerat en tre månaders prövotid, där
ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens
betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade
krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år
för att återföras till ej fallerad.
För räntebärande värdepapper bedöms ökningen
kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för
ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern
kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets
värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet
beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under
instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier
används vid behov även en expertbedömning.
Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens
interna rating.
Utvärdering av nedskrivningsbehov
(definition av fallissemang)
I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL)
har koncernen definierat fallissemang (default) såsom
beskrivet i koncernens kreditreglemente och processer
vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med fallissemang
(default) menas motpartens oförmåga eller sannolika
oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina
förpliktelser mot banken.
En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande
kriterier uppfylls:
En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är
försenad 90 dagar eller mer
En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är
försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande
kriterier uppfylls:
banken har ansökt om eller motparten har försatts i
konkurs
motparten är i skuldsanering
enligt bankens bedömning är det osannolikt att
kunden till fullo kommer att betala sina
låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas
vidta åtgärder som t.ex. realisering av eventuella
säkerheter
För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs
inte upplupen ränta.
Räntebärande värdepapper anses fallerade om den
ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen
gjorts, uppfyller något av följande kriterier:
Företaget har försatts i konkurs eller är de facto
insolvent och betalningsoförmöget
Företaget har ingått avtal om företagssanering eller
sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en
omfattande rekonstruktion som påverkar
fordringsägare
Företaget har missat en betalning på ett
kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats
inom 30 dagar
Förutom för fallissemang granskas räntebärande
värdepapper individuellt för bedömning av
nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under
nivån 50 %.
Information som beskriver framtiden
Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar
olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att
definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL
beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av
ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens
chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika
justeringar görs för att fånga avvikelser från generella
makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar
bästa antagande om framtida makroekonomiska
förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-
beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas
inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads-
och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna
över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras
regelbundet.
För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)
justeras riskparametrarna enligt antaganden i det
relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL.
PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk
modell som beaktar bland annat utvecklingen av
arbetslösheten. Ifall arbetslösheten antas stiga ökar PD-
estimaten för hushållskrediter. LGD-estimatet beaktar
den antagna utvecklingen av bostads- och
fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden
sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-
estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte
överskrider nedgången i säkerheternas värde.
ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper
(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av
direkt observerbara ­marknadsvariabler och behöver
därför inga stokastiska eller konstruerade framtida
estimat. Då modellerna använder sig av
marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns
marknadens förväntning på den framtida utvecklingen
implicit representerad i modellen.
Materiella och immateriella tillgångar
Tillgångar som förvärvats genom finansiella leasingavtal
redovisas från och med 1.1.2019 enligt bokföringslagens 5
kap. 5 b § och bokföringsnämndens utlåtande 1988/2018
(27.6.2018), vilket innebär att IFRS 16 tillämpas för
redovisning av dessa tillgångar i moderbolagets bokslut.
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller
mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde
redovisas inte som nyttjanderättstillgång och
leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa
leasingavtal redovisas under leasingperioden som
hyreskostnader i resultaträkningen.
Övriga materiella och immateriella tillgångar har i
balansräkningen upptagits till sin anskaffningsutgift
minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga
avskrivningar görs upp på grundval av tillgångarnas
ekonomiska livslängd.
Banken som leasegivare
Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och
fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt
väsentligt överförs från banken till leasetagaren,
klassificeras som finansiell leasing och tillgångarna tas
upp i leasetagarens balansräkning. Vid leasingperiodens
början uppstår i banken en fordran på leasetagaren,
vilken avbetalas enligt leasingperiodens längd. Varje
leasingbetalning fördelas mellan ränta och avbetalning på
fordran. Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så
att varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp
som motsvarar en fast räntesats för den under respektive
räkenskapsperiod redovisade fordran.
Banken som leasetagare
Banken redovisar en nyttjanderättstillgång och en
leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.
Nyttjanderättstillgången värderas initialt till
anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens
initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter
som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga
initiala direkta kostnader. Nyttjanderättstillgången
avskrivs linjärt under leasingperioden. Om Aktia avser att
utnyttja en option att köpa den underliggande tillgången
avskrivs tillgången linjärt under nyttjandeperioden.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av
återstående leasingavgifter för den bedömda
leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period
som inte kan sägas upp med tillägg för ytterligare
perioder om det i initialskedet bedöms som rimligt säkert
att en option om förlängning av avtalet kommer att
utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras enligt
leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets implicita ränta
inte kan fastställas används den marginella
upplåningsräntan för diskontering av leasingavgifterna.
Leasingskulden inkluderar nuvärdet av fasta
leasingavgifter, variabla leasingavgifter kopplade till
index, eventuella restvärdesgarantier som förväntas
betalas, inlösningspris för köpoption som Aktia är rimligt
säker på att utnyttja samt straffavgift för leasingavtal
som Aktia bedömer kommer sägas upp i förtid.
Leasingskulden beräknas enligt bedömning av
återstående leasingperiod samt enligt den hyra som
gäller vid slutet av varje rapporteringsperiod.
Leasingskuldens värde ökar med räntekostnaderna för
respektive period och minskar med leasingbetalningarna.
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller
mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde
redovisas inte som nyttjanderättstillgång och
leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa
leasingavtal redovisas under leasingperioden som
hyreskostnader i resultaträkningen.
Avsättningar
En avsättning redovisas när banken på grund av en
inträffad händelse har en befintlig legal eller informell
förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer
att realiseras samt att banken på ett tillförlitligt sätt kan
uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns möjlighet
att få ersättning av en tredje part för en del av en
förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat
tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen
fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras
om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det
belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.
Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför
balansräkningen redovisas som avsättningar.
Eget kapital
Utdelningar till aktieägare redovisas i eget kapital när
bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.
M2 Räntenetto
(1 000 euro)
2024
2023
Ränteintäkter
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken
221
1 506
Fordringar på kreditinstitut
26 239
32 515
Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn
341 616
290 474
Skuldebrev
19 496
13 379
Derivatinstrument
24 858
17 254
Övriga ränteintäkter
84
49
Totalt
412 513
355 178
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3
541
259
Nettointäkter från leasingverksamhet
Hyresintäkter
62 618
36 790
Avskrivningar enligt plan
-51 190
-31 996
Försäljningsvinster
154
117
Provisionsintäkter
389
420
Totalt
11 971
5 332
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
-10 625
-15 878
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
-49 713
-27 056
Skuldebrev emitterade till allmänheten
-140 800
-107 887
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel
-65 652
-63 148
Efterställda skulder
-6 416
-3 350
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar
-1 117
-1 133
Övriga räntekostnader
-1 754
-4 596
Totalt
-276 076
-223 049
Räntenetto
148 408
137 461
Aktia Bank Abp har korrigerat det rapporterade räntenettot och resultatet för 2023 på grund av ett tekniskt fel i ränteberäkningen för ett begränsat
antal företagskonton. För mer information, se not K47 Korrigering av tidigare rapporterade siffror 2023.
M3 Intäkter från egetkapitalinstrument
(1 000 euro)
2024
2023
Företag inom samma koncern
18 500
23 325
Intresseföretag
189
376
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkning
344
140
Totalt
19 034
23 842
M4 Provisionsnetto
(1 000 euro)
2024
2023
Provisionsintäkter
Kort- och betalningsförmedling
33 607
29 463
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling
52 758
52 783
Förmedling av försäkringar
6 717
5 865
Utlåning
9 090
8 623
Inlåning
4 078
3 946
Valutaverksamhet
3 860
3 992
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen
982
757
Övriga provisionsintäkter
8 360
7 738
Totalt
119 453
113 167
Provisionskostnader
Kort- och betalningsrörelse
-10 028
-7 280
Värdepappers- och placeringsverksamhet
-2 111
-1 820
Penninghantering
-1 601
-1 490
Övriga provisionskostnader
-3
-575
Totalt
-13 744
-11 165
Provisionsnetto
105 709
102 002
M5 Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen
(1 000 euro)
2024
2023
Aktier och andelar
Realisationsvinster och -förluster
-16
-6
Värderingsvinster och -förluster
1 357
907
Totalt
1 340
901
Derivatinstrument
Realisationsvinster och -förluster
-2
Totalt
-2
Totalt
Realisationsvinster och -förluster
-16
-8
Värderingsvinster och -förluster
1 357
907
Nettointäkter av värdepappershandel
1 340
900
Nettointäkter från valutaverksamhet
94
163
Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter
18 452
11 649
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten
-9 870
-11 378
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev
45 472
78 994
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto
54 055
79 265
På anfordran betalbara skuldposter
-18 418
-12 015
Utlåning till allmänheten
9 881
11 427
Emitterade skuldebrev
-45 436
-78 848
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto
-53 973
-79 436
Totalt
82
-171
Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen
1 516
891
M6 Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via
fonden för verkligt värde
(1 000 euro)
2024
2023
Skuldebrev
Realisationsvinster och -förluster
280
Förändring av ECL nedskrivningar på räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde
via fonden för verkligt värde
-199
504
Totalt
-199
784
M7 Övriga rörelseintäkter
(1 000 euro)
2024
2023
Koncerninterna ersättningar
87
144
Övriga rörelseintäkter
442
609
Totalt
529
753
M8 Personal
(1 000 euro)
2024
2023
Löner och arvoden
-66 590
-67 946
Pensionskostnader
-11 136
-11 368
Övriga lönebikostnader
-1 516
-2 440
Lönebikostnader
-12 652
-13 809
Totalt
-79 241
-81 755
Antal anställda 31.12
Heltidsanställda
718
713
Deltidsanställda
90
93
Totalt
808
806
  varav visstidsanställda
66
80
Pensionsåtaganden
Personalens pensionsskydd är ordnad via Pensionsförsäkringsbolaget Veritas och det finns inga pensionsåtaganden
som saknar täckning.
M9 Övriga administrationskostnader
(1 000 euro)
2024
2023
IT-kostnader
-50 496
-40 298
Övriga personalkostnader
-2 977
-3 369
Kontorskostnader
-903
-970
Kommunikationskostnader
-2 706
-2 639
Marknadsförings- och representationskostnader
-3 175
-3 758
Övriga administrationskostnader
-3 526
-3 083
Totalt
-63 783
-54 117
M10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
samt aktier och andelar
(1 000 euro)
2024
2023
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar
-4 238
-4 311
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar
-1 121
-1 247
Avskrivningar av immateriella tillgångar
-15 508
-15 642
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
-19 654
-1 301
Totalt
-40 522
-22 501
M11 Övriga rörelsekostnader
(1 000 euro)
2024
2023
Hyreskostnader 1)
-1 360
-1 547
Kostnader från fastigheter i eget bruk
-548
-595
Försäkrings- och säkerhetskostnader
-1 555
-5 804
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter
-1 652
-1 577
Konsultarvoden
-2 272
-2 882
Övriga rörelsekostnader
-3 831
-2 920
Totalt
-11 218
-15 324
1) Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,4 (0,4) miljoner
euro eller tillgångar med lågt värde 0,8 (0,9) miljoner euro. Övriga leasingavtal redovisas enligt IFRS 16.
Arvoden till revisorerna
Lagstadgad revision
393
326
Revisionsrelaterade tjänster
85
69
Skatterådgivning
58
18
Övriga tjänster
18
126
Totalt
555
539
Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande avgifter:
Avgift till Insättningsgarantifonden
-3 383
-3 215
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)
-3 383
-3 215
Stabilitetsavgift till Resolutionsfonden
-4 291
M12 Slutliga och förväntade kreditförluster
(1 000 euro)
2024
2023
Slutliga och förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
-10 626
-6 967
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av räntebärande värdepapper samt aktier och
andelar
-27
122
Totalt
-10 653
-6 845
M13 Skatter
(1 000 euro)
2024
2023
Inkomstskatter på ordinarie verksamhet
-11 782
-15 044
Skatter från tidigare räkenskapsperioder
5
3
Förändring i latent skatt
-1 388
1 775
Totalt
-13 165
-13 265
M14 Skuldebrev enligt finansiella instrument
2024
2023
(1 000 euro)
Totalt
varav ECL
Totalt
varav ECL
Masskuldebrev emitterade av staten
135 288
-57
135 205
-46
Övriga
1 151 909
-78
1 230 376
-62
Totalt
1 287 197
-135
1 365 581
-108
varav belåningsbara i centralbanker
1 287 197
1 365 581
(1 000 euro)
Offentligt
noterade
Övriga
Totalt
varav ECL
31.12.2024
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
895 255
3 486
898 741
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde
388 455
388 455
-135
Totalt
1 283 710
3 486
1 287 197
-135
31.12.2023
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
894 188
20 526
914 713
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde
450 868
450 868
-108
Totalt
1 345 056
20 526
1 365 581
-108
M15 Fordringar på kreditinstitut
(1 000 euro)
anfordran
betalbara
Andra än på
anfordran
betalbara
Totalt
varav ECL
31.12.2024
Inhemska kreditinstitut
913
428 780
429 693
Utländska kreditinstitut
6 118
91 127
97 245
Totalt
7 031
519 907
526 938
31.12.2023
Inhemska kreditinstitut
8 047
551 550
559 597
Utländska kreditinstitut
15 042
84 596
99 638
Totalt
23 089
636 146
659 235
M16 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
(1 000 euro)
2024
2023
Sektorvis fördelning på fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn
Hushåll
5 079 788
5 153 592
Företag
1 169 876
1 203 122
Bostadssamfund
1 157 998
1 229 127
Offentliga samfund
785
1 193
Icke vinstsyftande samfund
63 222
56 542
Totalt
7 471 669
7 643 576
Banken har i gruppen fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn endast andra än på anfordran betalbara
fordringar.
M17 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie
(1 000 euro)
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2024
Räntebärande värdepapper
1 287 197
1 287 197
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund
7 445 782
416 235
136 591
7 998 608
Åtaganden utanför balansräkning
614 216
2 763
5 322
622 302
Totalt
9 347 194
418 998
141 913
9 908 106
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper
1 365 581
1 365 581
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund
7 887 129
311 872
103 811
8 302 811
Åtaganden utanför balansräkning
602 464
2 413
2 615
607 493
Totalt
9 855 174
314 285
106 426
10 275 885
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 1.1.2024
6 073
6 324
24 955
37 352
Överförd från stadie 1 till stadie 2
-245
2 399
2 154
Överförd från stadie 1 till stadie 3
-80
2 501
2 421
Överförd från stadie 2 till stadie 1
85
-727
-642
Överförd från stadie 2 till stadie 3
-1 227
2 513
1 286
Överförd från stadie 3 till stadie 1
30
-790
-759
Överförd från stadie 3 till stadie 2
237
-1 966
-1 729
Ökning till följd av utgivning och förvärv
2 745
73
96
2 915
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell
ställning
-1 442
-1 012
-2 552
-5 006
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster
-9 215
-9 215
Övriga förändringar *
-1 136
1 931
9 222
10 017
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 31.12.2024 *
6 031
7 998
24 764
38 793
varav avsättningar
702
90
151
944
*) Modellbaserade ECL-nedskrivningar (stadie 2) 31.12.2024 inkluderar en förväntad kreditförlust om 1,7 miljoner euro baserat på ledningens
bedömning gällande lån med säkerhet i kommersiella fastigheter på grund av situationen på fastighetsmarknaden.
(1 000 euro)
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga
åtaganden
Hushåll
2 236
4 741
17 065
24 042
Företag
3 321
3 101
7 650
14 072
Bostadssamfund
429
47
31
507
Offentliga samfund
17
17
Icke vinstsyftande samfund
28
109
19
156
Totalt
6 031
7 998
24 764
38 793
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2024
231
231
Överförd från stadie 1 till stadie 2
Överförd från stadie 1 till stadie 3
Överförd från stadie 2 till stadie 1
Överförd från stadie 2 till stadie 3
Överförd från stadie 3 till stadie 1
Överförd från stadie 3 till stadie 2
Ökning till följd av utgivning och förvärv
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell
ställning
-130
-130
Övriga förändringar
356
356
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2024
457
457
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande
värdepapper
Företag
343
343
Offentliga samfund
114
114
Totalt
457
457
M18 Leasingtillgångar
(1 000 euro)
2024
2023
Bokfört värde 1.1
222 361
95 753
Ökningar
134 498
158 604
Planenliga avskrivningar
-51 190
-31 996
Bokfört värde 31.12
305 669
222 361
M19 Aktier och andelar
(1 000 euro)
Offentligt
noterade
Kreditinstitut
Övriga
Totalt
31.12.2024
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen
6 745
781
7 526
Aktier och andelar i intresseföretag
2 898
2 898
Aktier och andelar i företag inom samma koncern
126 183
126 183
Totalt
6 745
129 862
136 607
31.12.2023
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen
5 392
757
6 150
Aktier och andelar i intresseföretag
2 898
2 898
Aktier och andelar i företag inom samma koncern
126 798
126 798
Totalt
5 392
130 453
135 845
Innehaven i intresseföretag och företag inom samma koncern har värderats till anskaffningsvärde.
M20 Derivatinstrument
Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden
31.12.2024
Skyddande derivatinstrument
Nominella värden / återstående löptid
Verkliga värden
(1 000 euro)
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
Tillgångar
Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar
829 625
3 279 800
479 095
4 588 519
53 201
134 813
Ränteoptioner
134 000
538 005
74 755
746 760
7 594
31
Köpta
34 000
288 005
74 755
396 760
7 594
Utfärdade
100 000
250 000
350 000
31
Totalt
963 625
3 817 805
553 850
5 335 279
60 795
134 844
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar
254 350
341 446
34 182
629 979
2 667
31 921
Totalt
254 350
341 446
34 182
629 979
2 667
31 921
Räntederivat totalt
1 217 975
4 159 251
588 032
5 965 258
63 462
166 765
Skyddande derivatinstrument totalt
1 217 975
4 159 251
588 032
5 965 258
63 462
166 765
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer
4 392
4 392
6
127
Valutaderivat totalt
4 392
4 392
6
127
Övriga derivatinstrument totalt
4 392
4 392
6
127
Derivatinstrument totalt
1 222 367
4 159 251
588 032
5 969 650
63 468
166 892
31.12.2023
Skyddande derivatinstrument
Nominella värden / återstående löptid
Verkliga värden
(1 000 euro)
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
Tillgångar
Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar
1 255 000
2 718 925
463 595
4 437 519
49 439
183 748
Ränteoptioner
682 125
89 415
771 540
16 983
206
Köpta
332 125
89 415
421 540
16 983
Utfärdade
350 000
350 000
206
Totalt
1 255 000
3 401 050
553 010
5 209 059
66 422
183 954
Säkring av kassaflöde
Ränteswappar
47 395
487 769
76 681
611 845
9 426
21 521
Totalt
47 395
487 769
76 681
611 845
9 426
21 521
Räntederivat totalt
1 302 395
3 888 818
629 691
5 820 904
75 848
205 476
Skyddande derivatinstrument totalt
1 302 395
3 888 818
629 691
5 820 904
75 848
205 476
Övriga derivatinstrument
Valutaterminer
4 671
4 671
59
12
Valutaderivat totalt
4 671
4 671
59
12
Övriga derivatinstrument totalt
4 671
4 671
59
12
Derivatinstrument totalt
1 307 067
3 888 818
629 691
5 825 576
75 908
205 488
M21 Immateriella tillgångar och goodwill
(1 000 euro)
Immateriella
rättigheter
(IT-
kostnader)
Övriga
immateriella
tillgångar i
samband med
Taaleriförvärvet
Aktiverade
utveckling
utgifter
Andra
utgifter med
lång
verkningstid
Totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1
131 792
43 074
6 504
12 856
194 226
Ökningar
18 442
38
53
18 532
Anskaffningsvärde 31.12
150 234
43 074
6 542
12 909
212 758
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
1.1
-89 318
-11 731
-6 504
-8 677
-116 230
Planenliga avskrivningar
-10 213
-4 394
-901
-15 508
Nedskrivningar
-19 654
-19 654
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
31.12
-119 185
-16 125
-6 504
-9 578
-151 392
Bokfört värde 31.12
31 049
26 949
38
3 331
61 366
2023
Anskaffningsvärde 1.1
116 339
43 074
6 504
12 693
178 610
Ökningar
15 638
163
15 801
Minskningar
-185
-185
Anskaffningsvärde 31.12
131 792
43 074
6 504
12 856
194 226
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
1.1
-78 080
-7 332
-6 504
-7 779
-99 696
Ackumulerade avskrivningar på minskningar
185
185
Planenliga avskrivningar
-10 345
-4 399
-898
-15 642
Nedskrivningar
-1 078
-1 078
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
31.12
-89 318
-11 731
-6 504
-8 677
-116 230
Bokfört värde 31.12
42 474
31 343
4 179
77 996
M22 Materiella tillgångar
(1 000 euro)
Nyttjanderätts-
tillgångar
Maskiner
och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Materiella
tillgångar
totalt
2024
Anskaffningsvärde 1.1
33 900
20 768
2 050
56 718
Ökningar
4 417
63
1 069
5 548
Minskningar
-2 280
-2 280
Anskaffningsvärde 31.12
36 037
20 831
3 118
59 986
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
-13 301
-18 271
-223
-31 795
Ackumulerade avskrivningar på minskningar
1 307
1 307
Planenliga avskrivningar
-4 238
-1 121
-5 359
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-16 233
-19 392
-223
-35 847
Bokfört värde 31.12
19 804
1 439
2 895
24 139
varav fastigheter
19 348
varav bilar
456
(1 000 euro)
Nyttjanderätts-
tillgångar
Maskiner
och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Materiella
tillgångar
totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1
31 137
20 652
288
52 078
Ökningar
6 445
116
1 761
8 323
Minskningar
-3 682
-3 682
Anskaffningsvärde 31.12
33 900
20 768
2 050
56 718
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
-11 593
-17 024
-28 617
Ackumulerade avskrivningar på minskningar
2 603
2 603
Planenliga avskrivningar
-4 311
-1 247
-223
-5 781
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-13 301
-18 271
-223
-31 795
Bokfört värde 31.12
20 599
2 497
1 827
24 923
varav fastigheter
20 182
varav bilar
417
M23 Övriga tillgångar
(1 000 euro)
2024
2023
Betalningsförmedlingsfordringar
7 498
530
Kortenhetens brukskapital
13 433
Övriga tillgångar
14 196
8 995
Totalt
35 127
9 524
M24 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
(1 000 euro)
2024
2023
Räntefordringar
33 272
44 083
Övriga
72 449
52 225
Totalt
105 721
96 308
M25 Latenta skattefordringar
(1 000 euro)
2024
2023
Latent skattefordran 1.1
12 842
13 673
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen
-38
896
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde
-1 945
-1 870
Säkring av kassaflöde
-172
143
Latent skattefordran 31.12
10 687
12 842
Latenta skattefordringar hänför sig till avvecklade skyddande räntederivat samt till ECL för krediter och övriga
åtaganden.
M26 Skulder till kreditinstitut
(1 000 euro)
2024
2023
Skulder till centralbanker
200 000
250 000
  På anfordran betalbara skulder till kreditinstitut
30 650
22 680
  Andra än på anfordran betalbara depositioner till kreditinstitut
172 736
35 766
Skulder till kreditinstitut
203 386
58 447
Totalt
403 386
308 447
M27 Skulder till allmänheten och offentliga samfund
(1 000 euro)
anfordran
betalbara
Andra än på
anfordran
betalbara
Totalt
31.12.2024
Inlåning
3 208 036
886 501
4 094 537
Övriga skulder
460 000
460 000
Totalt
3 208 036
1 346 501
4 554 537
31.12.2023
Inlåning
3 479 487
1 108 379
4 587 867
Övriga skulder
781 000
781 000
Totalt
3 479 487
1 889 379
5 368 867
M28 Skuldebrev emitterade till allmänheten
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört värde
Nominellt värde
Bokfört värde
Nominellt värde
Bankcertifikat
108 908
110 000
120 153
121 500
Masskuldebrevslån
3 870 329
3 990 448
3 457 126
3 608 564
Totalt
3 979 237
4 100 448
3 577 279
3 730 064
M29 Övriga skulder
(1 000 euro)
2024
2023
Betalningsförmedlingsskulder
6 749
24 454
Leasingskuld
22 200
22 890
Övriga skulder
6 848
10 655
Totalt
35 797
57 999
M30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
(1 000 euro)
2024
2023
Ränteskulder
57 437
66 243
Övriga
55 369
40 398
Totalt
112 806
106 642
M31 Efterställda skulder
(1 000 euro)
2024
2023
Riskdebenturlån
99 895
69 614
Primärkapitallån
60 000
60 000
Totalt
159 895
129 614
Nominellt värde
161 250
130 000
Belopp som inräknas i supplementärt kapital
99 895
69 614
Debenturlån
Ett debenturlån om 70 miljoner euro som är ett 10,25-årigt non-call 5,25-lån, möjligt att säga upp till återbetalning
11.12.2029, förfaller 11.12.2034. Lånet löper med fast ränta på 5,0 % per år fram till 11.12.2029 varefter räntan ändras till
fast 5-årig mid swap +2,423 %.
Ett debenturlån om 31,25 miljoner euro, emitterat i svenska kronor (SEK) till beloppet av 350 miljoner, som är ett 10,25-
årigt non-call 5,25-lån, möjligt att säga upp till återbetalning under perioden 14.3.2029-14.6.2029, förfaller 14.6.2034.
Lånet löper med rörlig ränta om 3M Stibor +3,0%.
Primärkapitallån (AT1 lån)
Lånet är ett perpetuallån som är möjligt att säga upp till återbetalning första gången 26.5.2026. Lånet löper med fast
ränta på 3,875 % per år fram till 26.5.2026 varefter räntan ändras till fast 5-årig mid swap +4,088 %.
M32 Latenta skatteskulder
(1 000 euro)
2024
2023
Latent skatteskuld 1.1
6 269
7 148
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen
1 350
-880
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde
182
101
Överfört till resultaträkningen
40
-101
Latent skatteskuld  31.12
7 841
6 269
Latenta skatteskulder hänför sig värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde. I koncernen uppstår en latent
skatteskuld om 40 (43) miljoner euro från de ackumulerade bokslutsdispositioner som innefattar
kreditförlustreserveringar enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46§.
M33 Eget kapital
(1 000 euro)
Vid räkenskaps-
periodens början
Ökning/Minskning
Vid räkenskaps-
periodens slut
Aktiekapital
169 732
169 732
Värdering till verkligt värde
-28 295
7 781
-20 514
Kassaflödesäkring
-689
1 576
887
Fond för verkligt värde
-28 984
9 357
-19 627
Bundet eget kapital
140 748
9 357
150 105
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
144 189
3 838
148 028
Balanserad vinst 1.1
154 078
154 078
Utdelning till aktieägare
-50 873
-50 873
Förändring av aktierelaterade ersättningar
-158
-158
Räkenskapsperiodens vinst
71 415
71 415
Fritt eget kapital 1
298 267
24 223
322 489
Eget kapital
439 015
33 580
472 595
1) Fritt eget kapital innehåller endast utdelningsbara tillgångar. Inga personalkostnader för utvecklingsprojekt har aktiverats.
(1 000 euro)
2024
2023
Fond för verkligt värde 1.1
-28 984
-35 891
Värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden
11 497
9 138
Latent skatt på värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden
-2 299
-1 828
Överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden
199
-504
Latent skatt på överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden
-40
101
Fond för verkligt värde 31.12 2
-19 627
-28 984
Utdelningsbara tillgångar i fritt eget kapital
Balanserad vinst
149 565
108 724
Utdelning till aktieägare
-50 873
-31 087
Räkenskapsperiodens vinst
71 415
71 928
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
148 028
144 189
Aktierelaterade ersättningar
4 354
4 513
Totalt
322 489
298 267
2) Till fonden för verkligt värde har bokförts verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Aktiekapital och aktier
Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret
antecknade aktiekapital till 169 731 964 (169 731 964) euro, motsvarande 72 981 696 (72 644 887) aktier. Antalet
registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 41 964 (39 975).
Egna aktier
Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 70 690 (159 538). Aktia Bank Abp har under året emitterat 152 000 (80 000)
egna aktier. Under året har bolaget använt 240 848 (148 584) egna aktier i bolagets besittning för utbetalning av
uppskjutna rater från aktiebaserade incitamentsprogram. Bolagsstämman 3.4.2024 bemyndigade styrelsen förvärv av
högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid bokslutstidpunkten återstår av
bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 449 082 egna aktier.
Fond för verkligt värde
Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som redovisas till
verkligt värde via övrigt totalresultat samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring. De finansiella
tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna avyttras eller då en
nedskrivning görs.
Fonden för fritt inbetalt eget kapital
Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med
nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 3.4.2024 bemyndigade styrelsen emission av högst
7 279 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av högst 6 942 191
aktier.
Balanserad vinst
Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.
M34 Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden
2024
2023
(1 000 euro)
Bokfört värde
Verkligt värde
Bokfört värde
Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Kontanta medel
65 342
65 342
91 752
91 752
Skuldebrev
1 287 197
1 271 707
1 365 581
1 343 484
Fordringar på kreditinstitut
526 938
526 939
659 235
659 237
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
7 471 669
7 537 513
7 643 576
7 663 011
Aktier och andelar
7 526
7 526
6 150
6 150
Aktier och andelar i intresseföretag
2 898
2 898
2 953
3 342
Aktier och andelar i företag inom samma koncern
126 183
126 183
126 742
126 354
Derivatinstrument
63 468
63 468
75 908
75 908
Totalt
9 551 221
9 601 575
9 971 898
9 969 237
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
403 386
407 086
308 447
309 366
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
4 554 537
4 570 971
5 368 867
5 382 446
Skuldebrev emitterade till allmänheten
3 979 237
4 000 355
3 577 279
3 611 021
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för
handel
166 892
166 892
205 488
205 488
Efterställda skulder
159 895
158 785
129 614
120 357
Skulder för nyttjanderättstillgångar
22 200
22 200
22 890
22 890
Totalt
9 286 147
9 326 290
9 612 585
9 651 567
Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden per balanspost. Verkliga
värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är beräknade utan upplupen ränta
och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till balansposten.
De verkliga värdena för placeringstillgångar bestäms i första hand med hjälp av noteringar på fungerande marknader.
Om marknadsnotering inte finns att tillgå har balansposterna främst värderats genom att diskontera kommande
kassaflöden med hjälp av marknadsräntorna på bokslutsdagen. Vid beräkning av verkligt värde för lån har man i
diskonteringsräntan förutom kreditriskprofilen för den befintliga stocken beaktat även en återfinansieringskostnad. För
kontanta medel har nominellt värde använts som verkligt värde.
Det nominella värdet för på anfordran betalbara depositioner har antagits motsvara det verkliga värdet. Depositioner
med förfallodag har värderats genom diskontering av kommande kassaflöden med marknadsräntorna vid
bokslutstidpunkten. Det verkliga värdet för emitterade skulder har i första hand bestämts på basis av
marknadsnoteringar. I diskonteringsräntan för onoterade emitterade skuldebrev samt efterställda skulder har en
marginal enligt instrumentets förmånsrätt beaktats.
Derivat har värderats till verkligt värde enligt marknadsnoteringar.
M35 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost
(1 000 euro)
Not
Under 3 mån.
3–12 mån.
1–5 år
5–10 år
Över 10 år
Totalt
Tillgångar 31.12.2024
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker
M14
62 502
109 629
882 358
232 707
1 287 197
Fordringar på kreditinstitut
M15
526 938
526 938
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
M16
535 798
817 530
2 981 400
1 548 743
1 588 198
7 471 669
Totalt
1 125 238
927 159
3 863 758
1 781 450
1 588 198
9 285 804
Skulder 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
M26
328 386
41 667
33 333
403 386
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
M27
3 785 074
736 093
33 370
4 554 537
Skuldebrev emitterade till allmänheten
M28
142 021
528 819
2 892 039
231 305
185 054
3 979 237
Efterställda skulder
M31
99 895
60 000
159 895
Leasingskulder
M29
1 079
3 237
14 087
3 798
22 200
Totalt
4 256 560
1 268 148
2 947 793
401 700
245 054
9 119 255
Tillgångar 31.12.2023
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker
M14
80 422
162 970
874 109
248 081
1 365 581
Fordringar på kreditinstitut
M15
659 235
659 235
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund
M16
459 151
912 082
2 932 527
1 618 303
1 721 512
7 643 576
Totalt
1 198 809
1 075 052
3 806 636
1 866 384
1 721 512
9 668 393
Skulder 31.12.2023
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
M26
158 447
150 000
308 447
Skulder till allmänheten och offentliga samfund
M27
4 456 370
861 219
14 455
36 822
5 368 867
Skuldebrev emitterade till allmänheten
M28
234 037
325 519
2 564 281
249 594
203 848
3 577 279
Efterställda skulder
M31
69 614
60 000
129 614
Leasingskulder
M29
1 081
3 244
14 877
3 688
22 890
Totalt
4 849 935
1 339 982
2 593 613
359 718
263 848
9 407 097
M36 Egendomsposter och skuldposter i inhemsk och utländsk valuta
(1 000 euro)
Inhemsk
valuta
Utländsk
valuta
Totalt
varav från
koncernbolag
varav från
intresseföretag
Tillgångar 31.12.2024
Skuldebrev
1 287 197
1 287 197
Fordringar på kreditinstitut
521 089
5 849
526 938
Fordringar på allmänheten och offentliga
samfund
7 471 669
7 471 669
Leasingtillgångar
305 669
305 669
Aktier och andelar
136 607
136 607
Derivatinstrument
63 468
63 468
Övriga tillgångar
302 381
302 381
51 980
Totalt
10 088 080
5 849
10 093 930
51 980
Skulder 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
401 419
1 967
403 386
Skulder till allmänheten och offentliga
samfund
4 549 337
5 201
4 554 537
17 964
Skuldebrev emitterade till allmänheten
4 039 237
4 039 237
Derivatinstrument
166 892
166 892
Efterställda skulder
99 895
99 895
Avsättningar
944
944
Övriga skulder
156 444
156 444
108
Totalt
9 414 167
7 167
9 421 335
18 072
(1 000 euro)
Inhemsk
valuta
Utländsk
valuta
Totalt
varav från
koncernbolag
varav från
intresseföretag
Tillgångar 31.12.2023
Skuldebrev
1 365 581
1 365 581
Fordringar på kreditinstitut
647 100
12 136
659 235
Fordringar på allmänheten och offentliga
samfund
7 643 576
7 643 576
Leasingtillgångar
222 361
222 361
Aktier och andelar
135 845
135 845
Derivatinstrument
75 908
75 908
Övriga tillgångar
313 345
313 345
33 197
Totalt
10 403 717
12 136
10 415 853
33 197
Skulder 31.12.2023
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
308 329
117
308 447
Skulder till allmänheten och offentliga
samfund
5 351 890
16 977
5 368 867
23 676
Skuldebrev emitterade till allmänheten
3 577 279
3 577 279
Derivatinstrument
205 488
205 488
Efterställda skulder
129 614
129 614
Avsättningar
1 233
1 233
Övriga skulder
170 909
170 909
99
Totalt
9 744 743
17 094
9 761 838
23 775
M37 Ställda och erhållna säkerheter
(1 000 euro)
2024
2023
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper
373 407
29 644
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds)
2 425 653
2 475 488
Totalt
2 799 059
2 505 131
Övriga ställda säkerheter
Pantsatta värdepapper 1
100 309
100 310
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal
98 799
87 041
Totalt
199 108
187 351
Ställda säkerheter totalt
2 998 167
2 692 482
Ovanstående säkerheter avser följande skulder
Skulder till kreditinstitut 2
261 401
250 000
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds) 3
1 968 828
1 425 622
Derivat
98 799
87 041
Totalt
2 329 027
1 762 663
1 Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten.  31.12.2024 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 84,2 (14,2) miljoner euro.
2 Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master
Repurchase Agreement) villkor ingåtts.
3 Minskad med egna återköp.
(1 000 euro)
2024
2023
Erhållna säkerheter
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1)
36 336
35 766
Totalt
36 336
35 766
1)  Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal.
M38 Åtaganden utanför balansräkningen
(1 000 euro)
2024
2023
Garantiansvar
35 866
59 208
Övriga åtaganden till förmån för tredje part
1 492
2 265
Outnyttjade kreditarrangemang
584 944
546 020
Totalt
622 302
607 493
Varav koncerninterna åtaganden utanför balansräkningen:
  Outnyttjade kreditarrangemang
Åtagande utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden.
M39 Kundmedel som förvaltas
(1 000 euro)
2024
2023
Moderbolaget, Aktia Bank Abp, har tillhandahållit privata personer och institutioner diskretionär förmögenhetsförvaltning.
Förmedling av kundkapital i form av krediter till andra kunder finns inte.
Kundmedel som förvaltas
Medel på kundkapitalskonton
309
3 253
Medel i diskretionär förmögenhetsförvaltning
9 162 378
9 335 988
Medel inom ramen för investeringsrådgivning enligt separat avtal
4 072 191
3 882 603
Totalt
13 234 878
13 221 844
Kundmedel som förvaltas i denna tabell visar bankens placeringsprodukter som brutto och inkluderar fond i fonder.
M40 Moderbolagets kapitaltäckning
(1 000 euro)
2024
2023
Kalkyl över moderbolagets kapitalbas
Tillgångar totalt
10 093 930
10 415 853
varav immateriella tillgångar
61 366
77 996
Skulder totalt
9 621 335
9 976 838
varav efterställda skulder
159 895
129 614
Aktiekapital
169 732
169 732
Fond för verkligt värde
-19 627
-28 984
Bundet eget kapital
150 105
140 748
Fond för fritt eget kapital och andra fonder
148 028
144 189
Balanserade vinstmedel
103 046
82 150
Räkenskapsperiodens vinst
71 415
71 928
Fritt eget kapital
322 489
298 267
Eget kapital
472 595
439 015
Skulder och eget kapital totalt
10 093 930
10 415 853
Åtaganden utanför balansräkningen
622 302
607 493
Eget kapital i Aktia Bank Abp
472 595
442 147
Utdelningsreservering
-59 787
-50 739
Immateriella tillgångar
-51 947
-65 838
Debenturer
99 895
69 614
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda
-28 528
-27 998
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen
-213
-2 432
AT1 instrument
60 000
60 000
Övrigt
146 625
160 018
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2)
638 639
584 772
(1 000 euro)
2024
2023
Moderbolagets kapitaltäckning
Kärnprimärkapital före avdrag
562 056
551 840
Avdrag från kärnprimärkapitalet
-83 312
-96 683
Kärnprimärkapital (CET1)
478 744
455 157
Primärkapitaltillskott före avdrag
60 000
60 000
Primärkapitaltillskott (AT1)
60 000
60 000
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1)
538 744
515 157
Supplementärkapital före avdrag
99 895
69 614
Supplementärkapital (T2) 
99 895
69 614
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) 
638 639
584 772
Summa riskvägda poster
3 741 762
3 727 639
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden
856 890
747 293
varav andelen kreditrisk, internmetoden
2 389 194
2 505 924
varav CVA risk
12 846
13 840
varav andelen operativ risk
482 832
460 581
Kärnprimärkapitalrelation
12,8 %
12,2 %
Primärkapitalrelation
14,4 %
13,8 %
Sammanlagd kapitaltäckning
17,1 %
15,7 %
Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service
klassificeringar.
(1 000 euro)
2022
2023
2024
31.12.2024
31.12.2023
Riskvägt belopp för operativa  risker
Bruttointäkter
237 132
264 119
271 280
- medeltal 3år
257 511
Kapitalkrav för operativ risk
38 627
36 847
Riskvägt belopp
482 832
460 581
Kapitalkravet för operativa risker är 15 % av bruttointäkternas tre års medeltal.
Riskvägt belopp för operativa risker har räknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %.
M41 Innehav i andra företag
2024
2023
(1 000 euro)
Andel aktier
Bokfört värde
Andel aktier
Bokfört värde
Dotterbolag
Placeringsfondverksamhet
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors
100 %
75 978
100 %
75 978
Försäkringsverksamhet
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo
100 %
46 191
100 %
46 191
Övrig verksamhet
Aktia Wealth Planning Ab, Helsingfors
100 %
560
Evervest Ab, Helsingfors
100 %
3 625
100 %
3 625
AktiaDuetto Ab, Helsingfors
60 %
389
60 %
445
Totalt
126 183
126 798
Intresseföretag och joint ventures
Övrigt
Figure Taloushallinto Oy, Esbo
25 %
178
25 %
178
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors
45 %
720
45 %
720
Aktia Alexander Corporate Finance Oy
20 %
2 000
20 %
2 000
Totalt
2 898
2 898
M42 Aktieägarnas innehav
Innehav per 31.12.2024
Innehav per 31.12.2023
Antal aktier
Andel av
aktierna, %
Antal aktier
Andel av
aktierna, %
De 20 största aktieägarna:
Rg Partners Oy
7 394 115
10,1
7 394 115
10,2
Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag 1)
7 250 000
9,9
6 810 000
9,4
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas
6 040 391
8,3
6 040 391
8,3
Stiftelsen för Åbo Akademi
2 993 569
4,1
2 993 569
4,1
Oy Hammaren & Co AB
2 300 000
3,2
2 300 000
3,2
Mandatum Livförsäkringsaktiebolag
2 290 185
3,1
2 209 759
3,0
Nordea Livförsäkring Finland Ab
2 005 950
2,7
2 038 794
2,8
Stiftelsen Tre Smeder
1 713 545
2,3
1 713 545
2,4
Citibank Europe Plc 2)
1 692 055
2,3
1 467 906
2,0
Aktiastiftelsen i Borgå
1 547 404
2,1
1 547 404
2,1
Aktiastiftelsen i Vasa
1 421 457
1,9
1 421 457
2,0
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Helsingforsfilialen 2)
1 363 534
1,9
2 135 053
2,9
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
1 175 000
1,6
1 175 000
1,6
Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo
945 266
1,3
945 266
1,3
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
897 401
1,2
897 401
1,2
Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
780 000
1,1
538 000
0,7
Sparbanksstiftelsen i Hangö
672 000
0,9
662 000
0,9
Vörå Sparbanks Aktiastiftelse
627 220
0,9
627 220
0,9
Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f.
562 906
0,8
562 906
0,8
Aktia Sparbanksstiftelsen i Malax
520 050
0,7
530 050
0,7
20 största ägarna
44 192 048
60,6
44 009 836
60,6
Övriga
28 789 648
39,4
28 635 051
39,4
Totalt
72 981 696
100,0
72 644 887
100,0
1)  Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag; Etola Group Oy, Oy Etra Invest Ab och Etola Oy
2)  Förvaltarregistrerad
Antal ägare
%
Antal aktier
%
Aktieägarna per sektor 2024
Företag och bostadssamfund
2 054
4,9
20 079 613
27,5
Finansiella företag och försäkringsföretag
53
0,1
6 590 722
9,0
Offentlig sektor
31
0,1
8 992 417
12,3
Hushåll
39 245
93,5
18 833 273
25,8
Icke-vinstsyftande samfund
413
1,0
15 222 860
20,9
Förvaltarregistrerade och utländska ägare
168
0,4
3 262 811
4,5
Totalt per sektor
41 964
100,0
72 981 696
100,0
Aktieägarna per sektor 2023
Företag och bostadssamfund
2 028
5,1
16 906 879
23,3
Finansiella företag och försäkringsföretag
56
0,1
12 280 536
16,9
Offentlig sektor
31
0,1
8 749 367
12,0
Hushåll
37 275
93,2
17 196 968
23,7
Icke-vinstsyftande samfund
425
1,1
15 888 061
21,9
Förvaltarregistrerade och utländska ägare
160
0,4
1 623 076
2,2
Totalt per sektor
39 975
100,0
72 644 887
100,0
Antal ägare
%
Antal aktier
%
Aktiestockens fördelning 2024
Antal aktier
1–100
21 069
50,2
890 843
1,2
101–1 000
16 763
39,9
5 965 586
8,2
1 001–10 000
3 832
9,1
10 005 802
13,7
10 001–100 000
251
0,6
5 872 134
8,0
100 001–
49
0,1
50 247 331
68,8
Totalt per sektor
41 964
100,0
72 981 696
100,0
Aktiestockens fördelning 2023
Antal aktier
1–100
20 912
52,3
886 830
1,2
101–1 000
15 443
38,6
5 455 620
7,5
1 001–10 000
3 327
8,3
8 825 475
12,1
10 001–100 000
237
0,6
5 354 548
7,4
100 001–
56
0,1
52 122 414
71,7
Totalt per sektor
39 975
100,0
72 644 887
100,0
M43 Upplysningar om närstående
Närstående omfattar Aktias dotterbolag och intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i
ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson
i ledande ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör,
verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
För ersättningar till personer i ledande ställning, se not K43 Transaktioner med närstående.
(1 000 euro)
2024
2023
Transaktioner med dotterbolag
Depositioner
10 769
23 676
Fordringar
3 033
2 724
Sålda tjänster
6 299
6 009
Från övriga koncernbolag erhållna finansieringsintäkter samt till dem erlagda
finansieringskostnader
Utdelningar
18 500
23 325
Finansieringsintäkter, netto
18 500
23 325
Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2024
Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort Helsingfors. En kopia av verksamhetsberättelse och bokslut finns att tillgå i Aktia Bank Abp, Arkadiagatan 4–6, 00100 Helsingfors och på Aktias hemsidor www.aktia.com.
Moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel inkluderande räkenskapsperiodens vinst uppgår till 174 461 845,11 euro och fonden för fritt eget kapital uppgår till 148 027 640,95 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att medlen
disponeras på följande sätt: En utdelning om 0,82 euro per aktie föreslås för räkenskapsåret 2024. Utdelningen beräknas uppgå sammanlagt till 59 787 024,92 euro exklusive utdelning för eget innehav. Utdelningen görs från balanserade
vinstmedel. Efter utdelning uppgår moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel till 114 674 820,19 euro.
Styrelsens och verkställande direktörens yttrande
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att:
Koncernbokslutet som har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och moderbolagets bokslut som uppgjorts i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut,
ger en rättvisande bild av tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt vinsterna och förlusterna både i fråga om företaget självt och i fråga om den helhet som utgörs av de företag som omfattas av företagets koncernbokslut
Det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten i företaget å ena sidan och i den helhet av företag som omfattas av koncernbokslutet å andra sidan samt
en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna och företagets ställning i övrigt
Den hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen är upprättad med iakttagande av de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i bokföringslagens kapitel 7 och med iakttagande av artikel 8 i taxonomiförordningen.
Helsingfors den 26 februari 2025
Aktia Bank Abp:s styrelse
Lasse Svens
Joakim Frimodig
Ann Grevelius
Carl Haglund
Maria Jerhamre
Engström
Harri Lauslahti
Sari Pohjonen
Matts Rosenberg
Johannes Schulman
ordförande
vice ordförande
Aleksi Lehtonen
verkställande direktör
Över verkställd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den 26 februari 2025
KPMG Oy Ab
Marcus Tötterman
CGR
Revisionsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för Aktia Bank Abp
(FO-nummer 2181702-8) för räkenskapsperioden 1.1–
31.12.2024. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning,
resultaträkning, rapport över totalresultatet, rapport över
förändringarna i eget kapital, rapport över kassaflöden
och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om
redovisningsprinciper samt moderbolagets
balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och
noter till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
ger koncernbokslutet en rättvisande bild av
koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av
dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet
med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så
som de antagits av EU,
ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets
ekonomiska ställning samt av resultatet av dess
verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande
bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det
uppfyller de lagstadgade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet
i den kompletterande rapport som överlämnats till
moderbolagets revisionsutskott.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i
Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs
närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av
bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som
gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits
moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa
kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna
för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit
förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens
537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster
som vi tillhandahållit framgår ur not K 12 till
koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av
revisionen. Materialiteten har bestämts på basen
professionellt omdöme och styr valet av
revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av
revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i
förhållandet till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss
bestämda materialiteten baserar sig på vår bedömning av
storleken av felaktigheter som ensamma eller tillsammans
rimligen kan anses inverka på ekonomiska beslut som
användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i
betraktande felaktigheter och/eller potentiella
felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt
vår uppfattning är materiella för användarna av bokslutet.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de
områden som enligt vår professionella bedömning var de
mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision.
Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen
av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet,
men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.
De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga
felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014
artikel 10.2c är inkluderade i beskrivningarna av för
revisionen särskilt betydelsefulla områden nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen
förbigår kontroller. Detta har omfattat en bedömning av
om det finns indikationer på ledningens medvetna
förhållande till dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk
för felaktigheter till följd av oegentligheter.
FÖR REVISIONEN SÄRSKILT BETYDELSEFULLA
OMRÅDEN
HUR IFRÅGAVARANDE OMRÅDEN BEAKTATS I
REVISIONEN
Värdering av utlåning till allmänheten och offentliga samfund (redovisningsprinciper och noter K1, K19, K20, M16, M17)
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund
uppgår till 7,8 miljarder euro. Detta motsvarar
ungefär 65 % av koncernens balansomslutning.
IFRS 9 Finansiella instrument-standarden tillämpas
vid beräkning av förväntade kreditförluster.
Beräkning av förväntade kreditförluster inbegriper
antaganden, uppskattningar samt
företagsledningens bedömningar, som hänför sig
till bland annat sannolikheten och beloppet av
förväntade kreditförluster och till definitionen av
betydande ökning i kreditrisk.
Vi har utvärderat principer och kontroller
hänförliga till godkännande, redovisning och
övervakning av lånekrediter samt gjort en
bedömning av principerna som ligger till grund för
riskbedömning och fastställande av nedskrivningar
på utlåning till allmänheten och offentliga samfund.
Vi har utvärderat metoderna och de centrala
antagandena för kalkylering av förväntade
kreditförluster samt testat kontroller hänförliga till
beräkningsprocessen för förväntade
kreditförluster. Våra revisionsinsatser har
inkluderat en genomgång av de mest väsentliga
enskilda nedskrivningarna under räkenskapsåret.
På grund av det höga balansvärdet,
kalkylmodellernas komplexitet samt de
bedömningar som krävs av företagsledningen
gällande värderingen av fordringar är utlåning till
allmänheten och offentliga samfund ett område av
särskild betydelse för revisionen.
IFRS- och finansierings-specialister från KPMG har
deltagit i revisionen.
Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av
Aktiakoncernens bokslutsnoter gällande utlåning
till allmänheten och offentliga samfund samt
nedskrivningar av krediter.
Skulder från försäkringsavtal samt övergång till IFRS 17 -standard (redovisningsprinciper och noter K1, K35)
Skulder från försäkringsavtal i Aktiakoncernens
balansräkning uppgick till 0,4 miljarder euro och är
således en väsentlig post i koncernens
balansräkning.
Våra granskningsåtgärder har innefattat
bedömning av de tillämpade beräknings- och
redovisningsprinciperna för skulder från
försäkringsavtal i jämförelse med IFRS 17
standardens stadganden.
Fastställandet av skulder från försäkringsavtal
samt ibruktagandet av IFRS 17 standarden
påverkas i betydande grad av ledningens
bedömningar och val av beräkningsmetoder så
som definition av bl.a. diskonteringsränta,
riskjustering av finansieringsrisk, förväntade
kassaströmmar samt val av övergångsmetod.
Vi har utvärderat och testat interna
processkontroller samt fullständighet och
korrekthet av basuppgifter som tillämpas vid
beräkning av skulder från försäkringsavtal.
I samband med revisonen har vi bedömt centrala
försäkringsmatematiska tillämpningar och
antaganden samt rimligheten av de betydelsefulla
val som gjorts av ledningen vid tillämpandet av
IFRS 17 standarden.
Då försäkringsskuldens värde i balansräkningen är
betydande och det ingår komplicerade
försäkringstekniska beräkningsmodeller
förknippade med fastställandet av skulden, är
skulder från försäkringsavtal ett område av
särskild betydelse för revisionen.
KPMG:s specialister så som aktuarie experter har i
betydande utsträckning deltagit i revisionen av
skulder från försäkringsavtal.
Vi har därutöver bedömt framförandet och
notuppgifterna i bokslutet.
Provisionsintäkter från fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling
(redovisningsprinciper och noter K1, K6 och M4)
De förvaltade tillgångarna inom Aktiakoncernen
berättigar till provisionsintäkter baserat på avtal
med kunder och samarbetspartners.
Provisionsintäkterna på totalt 85,4 miljoner euro
utformar en betydande post inom koncernens
resultaträkning.
Redovisningen av fond- och
kapitalförvaltningsprovisioner inbegriper manuella
arbetsskeden som även kan innefatta
bedömningar av företagsledningen hänförligt till
beräkningen av arvoden samt vid fastställande av
intäktsföringsgrad.
På basen av intäkternas storlek och de relaterade
bedömningarna, är provisionsintäkterna ett
område av särskild betydelse för revisionen.
Vi har utvärderat metoderna som Aktiakoncernen
använder sig av för att beräkna och intäktsföra
fond- och kapitalförvaltningsarvoden.
Vi har i vår granskning av redovisningen av fond-
och förvaltningsprovisioner fokuserat på
kontrollerna inom fakturerings- och
kalkyleringsprocesserna. Vi har granskat att
kontrollerna är ändamålsenligt utformade och
effektivt fungerande
Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit
bl.a. testning av arvodesberäkningar samt
genomgång av avtal och fondstadgar där
arvodesbasen definierats. Vi har även utfört
dataanalyser på de debiterade arvodena.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för
upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet
ger en rättvisande bild enligt internationella IFRS-
redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och för
att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande
upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade
kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar
även för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller
några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och
verkställande direktören för bedömningen av
moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om
förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta
verksamheten och att använda antagandet om fortsatt
drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om
man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen,
upphöra med verksamheten eller inte har något annat
realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om
huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som
innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad
av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka
en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter
kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och
anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder
vi professionellt omdöme och har en professionellt
skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga
felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på misstag, utformar och utför
granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker
och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och
ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra
uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig
felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en
väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom
oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig
information eller åsidosättande av intern kontroll.
Skaffar vi oss en förståelse av den del av
moderbolagets eller koncernens interna kontroll som
har betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om
effektiviteten i den interna kontrollen.
Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper
som används och rimligheten i ledningens
uppskattningar i redovisningen och tillhörande
upplysningar.
Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och
verkställande direktören använder antagandet om
fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar
också en slutsats, med grund i de inhämtade
revisionsbevisen, om huruvida det finns någon
väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser
eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om
moderbolagets eller koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en
väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i
revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på
upplysningarna i bokslutet om den väsentliga
osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är
otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra
slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas
fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan
framtida händelser eller förhållanden göra att ett
moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta
verksamheten.
Utvärderar vi den övergripande presentationen,
strukturen och innehållet i bokslutet, däribland
upplysningarna, och om bokslutet återger de
underliggande transaktionerna och händelserna på ett
sätt som ger en rättvisande bild.
Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta
tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende
den finansiella informationen för företag eller
affärsenheter inom koncernen som grund för att lämna
ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar
för styrning, övervakning och genomgång av det
revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens
syfte. Vi är ensamt ansvariga för vårt
revisionsuttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets
styrning avseende, bland annat, revisionens planerade
omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt
betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland
eventuella betydande brister i den interna kontrollen som
vi identifierat under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning
med en bekräftelse om att vi har följt relevanta
yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar
alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan
påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande
motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har
ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som
varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens
revision och som därför utgör de för revisionen särskilt
betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i
revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra
författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i
ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska
kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de
negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle
väntas vara större än allmänintresset av denna
kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
KPMG OY AB har fungerat som av bolagsstämman vald
revisor från och med 2011 oavbrutet i 14 år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den
övriga informationen. Den övriga informationen omfattar
verksamhetsberättelsen och informationen i
årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår
revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till
verksamhetsberättelsen före datumet för denna
revisionsberättelse och förväntar oss att få tillgång till
årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om
bokslutet täcker inte övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga
informationen i samband med revisionen av bokslutet och
i samband med detta göra en bedömning av om det finns
väsentliga motstridigheter mellan den övriga
informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har
inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar
innehålla väsentliga felaktigheter. För
verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår
skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har
upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid
upprättande av verksamhetsberättelser, med undantag
för de uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det
finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i
hållbarhetsrapporteringsstandarderna.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i
verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och
verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de
bestämmelser som ska följas vid upprättande av
verksamhetsberättelser. Vårt uttalande täcker inte de
uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns
bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i
hållbarhetsrapporteringsstandarderna.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga
informationen som vi fick tillgång till före datumet för
denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det
förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga
informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting
att rapportera gällande detta.
Helsingfors den 26 februari 2025
KPMG OY AB
Marcus Tötterman
CGR
Hållbarhetsgranskningsberättelse till bolagsstämman i Aktia
Bank Abp
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet gällande den i bokföringslagens 7
kap. avsedda koncernens hållbarhetsrapport för Aktia Bank Abp (FO-nummer 2181702-8) som ingår i
verksamhetsberättelsen för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024.
Uttalande
Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte fått kännedom om ett förhållande som får oss att tro
att det i koncernens hållbarhetsrapport inte i alla väsentliga avseenden har följts
1) de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS);
2) de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram
för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi).
Punkt 1 ovan omfattar även processen där Aktia Bank Abp har identifierat informationen för rapporteringen i enlighet
med standarderna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsanalys) samt märkningen av uppgifterna på det sätt
som avses i 7 kap. 22 § i bokföringslagen.
Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernens hållbarhetsrapport med digital XBRL-hållbarhetsidentifiering i
enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbarhetsrapporterande företag inte har haft
möjligheten att följa denna bestämmelse på grund av avsaknaden av ESEF-förordningen eller någon annan EU-
lagstiftning.
Grund för uttalandet
Vi har utfört koncernens hållbarhetsgranskning som ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet med
iakttagande av god granskningssed i Finland och av den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000
(omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information”.
Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för vårt uttalande.
Övriga upplysningar
Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernens hållbarhetsrapport för Aktia
Bank Abp har upprättats och granskats för första gången för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Vårt uttalande täcker
inte de jämförelseuppgifter som presenterats i koncernens hållbarhetsrapport. Vi har inte modifierat vårt uttalande i
detta avseende.
Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller
uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken
hållbarhetsrevisionssammanslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning
inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga
krav i författningar och föreskrifter.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören för Aktia Bank Abp ansvarar för
koncernens hållbarhetsrapport och för upprättandet och framläggandet av koncernens hållbarhetsrapport i enlighet
med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive den process som har specificerats i standarderna för
hållbarhetsrapportering och där informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för
hållbarhetsrapportering har identifierats och märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i
bokföringslagen, samt
att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en
ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 har följts i koncernens
hållbarhetsrapport;
en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
hållbarhetsrapport för koncernen som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på misstag.
Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrapporten
Upprättandet av hållbarhetsrapporten förutsätter att bolaget uppgör en väsentlighetsbedömning med avsikt att
identifiera för hållbarhetsrapporten relevant information. Detta består till en väsentlig del av bedömningar och val gjorda
av ledningen. Kännetecknande för hållbarhetsrapporten är att rapporteringen av denna typs information är förknippad
med estimat och antaganden samt osäkerhet i mätningar och utvärderingar. Då uppgifter gällande framtiden
rapporteras bör bolaget dessutom presentera gjorda antaganden gällande framtida händelser och informera om
bolagets eventuella åtgärder gällande dessa. Det verkliga slutresultatet kan avvika eftersom förutspådda händelser inte
alltid förverkligas såsom tänkts.
Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar
Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att uppnå en begränsad säkerhet om att koncernens
hållbarhetsrapport inte innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag samt att lämna en
sådan granskningsberättelse som innehåller vårt uttalande och där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar med grund i koncernens hållbarhetsrapport.
Att följa den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi använder
professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget. Dessutom:
Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i koncernens hållbarhetsrapport, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kontrollen som har
betydelse för vårt uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller koncernens del.
Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är tillräckliga
och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet
till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan
innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern
kontroll.
Beskrivning av de utförda åtgärderna
De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär och
tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Karaktären på,
tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärderna är en fråga om professionellt omdöme, inklusive
bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag. Följden är att graden av
säkerhet som uppnås i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet
som skulle uppnås om ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts.
Våra granskningsåtgärder omfattade bland annat följande:
Vi har intervjuat ledningen samt personer ansvariga för upprättandet och sammanställningen av
hållbarhetsrapporten.
Vi har via intervjuer bekantat oss med de centrala processerna för insamling och sammanställning av
hållbarhetsinformationen.
Vi har bekantat oss med de interna direktiv och policyn som är väsentliga för den i hållbarhetsrapporten presenterade
informationen.
Vi har till lämpliga delar bekantat oss med dokument och den bakgrundsdokumentation som bolaget uppgjort och
utvärderat om de stöder den information som ingår i hållbarhetsrapporten.
Gällande processen för identifiering av dubbel väsentlighet har vi intervjuat personer ansvariga för processen och
bekantat oss med processbeskrivningen samt med övrig dokumentation och bakgrundsmaterial.
Vi har intervjuat personer i koncernens ledning och personer i nyckelposition för rapporteringen av EU taxonomi
informationen för att utreda hur koncernens ekonomiska aktiviteter som omfattas av och är förenliga med kraven i
EU:s taxonomiförordning har identifierats, vi har införskaffat bevis som stöder intervjuerna och avstämt de
rapporterade EU taxonomiuppgifterna till bakgrundskalkyler och till lämpliga delar till bokföringen.
Vi har utvärderat hur principerna för rapporteringen enligt ESRS hållbarhetsstandarderna har implementerats i
presentationen av hållbarhetsinformationen.
Helsingfors den 26 februari 2025
KPMG OY AB Hållbarhetsrevisionssammanslutning
Marcus Tötterman
Hållbarhetsrevisor, HBR
Oberoende revisors rapport gällande Aktia
Bank Abp:s ESEF-bokslut
Till styrelsen för Aktia Bank Ab
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet gällande det bokslutet
743700GC62JLHFBUND16-2024-12-31-0-sv.zip för Aktia Bank Abp (FO-nummer 2181702-8) som har upprättats i
enlighet med kommissionens tekniska tillsynsstandard för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2024.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bolagets verksamhetsberättelse och bokslut
(ESEF-bokslut) så att de uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta ansvar ingår att
upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3 i kommissionens tekniska tillsynsstandard
märka de primära rapporterna, noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i
ESEF-bokslutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard och
säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att
upprätta ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i Finland och som gäller vårt uppdrag och vi har uppfyllt
våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken revisionsföretaget ska
utforma, implementera och använda ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende
efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Revisorns ansvar
Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen bestyrka ett bokslut upprättat enligt
kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det koncernbokslut som ingår i ESEF-
bokslutet har till väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett uppdrag där
uttalande görs med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000.
Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av bevis gällande
huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts med
iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard och
huruvida de noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till
väsentliga delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard och
huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärder beror på revisorns bedömning. Detta
omfattar övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig avvikelse beroende på oegentligheter eller misstag
från kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga granskningsbevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen anser vi att de primära rapporterna och noterna
och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet för Aktia Bank Abp
743700GC62JLHFBUND16-2024-12-31-0-sv.zip för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2024 har till väsentliga delar har märkts
i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för Aktia Bank Abp för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2024 har getts i
vår revisionsberättelse daterad den 26.2.2024. Med denna rapport ger vi inte ett uttalande om revisionen av
koncernbokslutet och drar inte någon annan slutsats.
Helsingfors den 12 mars 2025
KPMG OY AB
Marcus Tötterman
CGR
Kontaktuppgifter
Aktia Bank Abp
PB 207
Arkadiagatan 4–6, 00100 Helsingfors
Tfn 010 247 5000
Koncern- och investerarnätsidor: www.aktia.com
Nättjänster: www.aktia.fi
Kontakt : ir@aktia.fi
E-post: förnamn.efternamn@aktia.fi
FO-nummer: 2181702-8
BIC/S.W.I.F.T: HELSFIHH