743700GC62JLHFBUND16-2023-12-31-sv

Verksamhetsberättelse

Resultat 2023

Koncernens rörelseresultat uppgick till 106,2 (123,5)

miljoner euro och periodens vinst till 84,2 (98,3)

miljoner euro. Det jämförbara rörelseresultatet

uppgick till 108,4 (124,7) miljoner euro. Effekten av den

kraftiga ränteuppgången under 2022 medförde att

resultatet från placeringsverksamheten enligt IFRS 17

var mycket högt för jämförelseåret.

Jämförelsestörande poster


(mn euro)	2023	2022
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc	0,3	0,2
Omstruktureringskostnader	-2,4	-1,4
Rörelseresultat	-2,1	-1,2

Intäkter

Koncernens rörelseintäkter uppgick till 291,0 (302,9)

miljoner euro och de jämförbara rörelseintäkterna till

290,8 (302,8) miljoner euro. Räntenettot har

utvecklats mycket positivt medan livförsäkringsnettot

var klart under fjolårets nivå på grund av

ibruktagningen av IFRS 17 och effekterna därav.

Räntenettot ökade med 45 % till 144,0 (99,2) miljoner

euro. Ränteintäkter från utlåningen ökade med 178 %

till 302,5 (108,8) miljoner euro. Ökningen hänför sig

främst till den positiva utvecklingen av utlåningens

kundmarginaler, stigande referensräntor och tillväxten

i företagskreditstocken. Räntekostnader från

inlåningen ökade till 119,1 (1,7) miljoner euro, vilket

främst förklaras av ökade kostnader för depositioner

och säkerställda obligationer (covered bonds).

Seniorfinansieringens räntekostnader ökade till 78,8

(10,9) miljoner euro. Högre marknadsräntor medförde

att ränteintäkter från likviditetsportföljen ökade till

22,7 (2,6) miljoner euro. Övrigt räntenetto, som främst

inkluderar TLTRO-finansiering och depositioner i

centralbanken, ökade till 16,7 (0,3) miljoner euro.

Provisionsnettot minskade med 1 % till 120,4 (122,0)

miljoner euro. Provisionsintäkter från fonder,

kapitalförvaltning och värdepappersförmedling

minskade med 4 % till 84,0 (87,8) miljoner euro.

Minskningen hänför sig till att de genomsnittliga

kundtillgångarna (AuM) minskade med 5 % jämfört

med föregående år. Provisionsintäkter från kort,

betalningsförmedling och inlåning ökade med 14 % till

33,3 (29,2) miljoner euro medan

utlåningsprovisionerna minskade med 5 % till 8,6 (9,1)

miljoner euro.

Resultatet från försäkringsverksamheten har

förbättrats från ifjol, men ibruktagningen av IFRS 17

minskade resultatet från placeringsverksamheten och

därmed Livförsäkringsnettot till 24,1 (79,2) miljoner

euro. Resultat från försäkringsservice ökade med 18 %

till 18,0 (15,3) miljoner euro tack vare bra nyförsäljning,

en låg skadekvot och lönsamma försäkringar.

Resultatet från investeringsavtal minskade med 2 %

till 8,4 (8,7) miljoner euro. Minskningen hänför sig till

en lägre intjäningsnivå för kundtillgångarna jämfört

med föregående år. Resultatet från

placeringsverksamheten minskade till -2,4 (55,2)

miljoner euro. Omräkningen av jämförelseperioden

enligt redovisningsstandarden IFRS 17 i kombination

med kraftigt stigande räntor under 2022 försvårar

jämförelsen mellan åren.

Nettoresultatet från finansiella transaktioner uppgick

till 1,7 (0,6) miljoner euro och inkluderade en

tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till

Visa Inc om 0,3 (0,2) miljoner euro, vilken inte ingår i

det jämförbara resultatet. Jämförbart nettoresultat

från finansiella transaktioner uppgick till 1,4 (0,5)

miljoner euro. Förbättringen hänför sig främst till

förändring av modellbaserade ECL nedskrivningar på

bankens räntebärande värdepapper om 0,6 (-0,7)

miljoner euro.

Kostnader

Rörelsekostnaderna ökade till 176,6 (169,4) miljoner

euro. Jämförbara rörelsekostnader ökade med 4 % till

174,2 (168,1) miljoner euro.

Personalkostnader ökade till 84,5 (80,4) miljoner euro.

Jämförbara personalkostnader ökade med 3 % till 82,2

(79,6) miljoner euro trots utlokaliseringen av IT-

tjänster. Ett utmärkt resultat medförde att rörliga

ersättningar ökade jämfört med föregående år.

Löpande personalkostnader minskade med 4 %

jämfört med ifjol och genomsnittliga antalet

heltidsanställda minskade till 855 (911).

IT-kostnaderna ökade med 26 % till 41,1 (32,7) miljoner

euro. Ökningen hänför sig främst till utlokaliseringen

av IT-tjänster och indexjusteringar från flera

leverantörer. Därtill har ökade transaktionsvolymer

och kostnader av engångsnatur bidragit till ökade IT-

kostnader.

Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

ökade med 1 % till 23,5 (23,3) miljoner euro. Ökningen

hänför sig främst till högre avskrivningar på

kontorsrenoveringar.

Övriga rörelsekostnader minskade till 27,5 (33,0)

miljoner euro. Jämförbara övriga rörelsekostnader

minskade med 15 % till 27,4 (32,4) miljoner euro.

Minskningen hänför sig till lägre kostnader för köpta

tjänster och till en lägre avgift till stabilitetsfonden.

Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden

uppgick till -7,0 (-10,2) miljoner euro. Förändringen i

reserveringen för modellbaserade kreditförluster

(ECL) minskade till -1,8 (-8,0) miljoner euro medan de

individuella nedskrivningarna ökade till -5,1 (-2,3)

miljoner euro.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	5

Balans och åtaganden utanför

balansräkningen

Koncernens balansomslutning minskade till 12 037

(12 412) miljoner euro. Åtaganden utanför

balansräkningen, som består av kreditlimiter, övriga

lånelöften samt bankgarantier minskade till 617 (645)

miljoner euro.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten och offentliga samfund

var 12 % lägre än vid årsskiftet och uppgick till 4 564

(5 214) miljoner euro. I slutet av december var Aktias

depositionsmarknadsandel 2,9 (3,1) %.

Totalt uppgick de av Aktia Bank emitterade

långfristiga masskuldebrevslånen till 3 457 (2 947)

miljoner euro. Efter kvittning av emitterad covered

bond för eget bruk utgjorde 1 426 (1 354) miljoner

euro lån med säkerhet i bostadsfastigheter emitterade

av Aktia Bank.

Aktia Bank emitterade i slutet av maj ett nytt

säkerställt masskuldebrevslån (covered bond) om 500

miljoner euro med en löptid på 4 år, vilket ersatte ett

motsvarande masskuldebrevslån som förföll i maj.

Emissionen övertecknades 2,5 gånger och prissattes

konkurrenskraftigt trots den konkurrensutsatta

marknadssituationen.

Därtill har Aktia Bank i oktober emitterat en icke

prioriterad seniorskuld (senior non-preferred) om 25

miljoner euro. Totalt har Aktia Bank under året

emitterat nya långfristiga seniorskulder (senior

preferred) om 609 miljoner euro inom ramen för

bankens EMTN-program. Under året har TLTRO III lån

om sammanlagt 550 miljoner euro återbetalats. I mars

makulerades emitterade säkerställda

masskuldebrevslån (covered bonds) för eget bruk om

400 miljoner euro.

Utlåning

Koncernens utlåning till allmänheten och offentliga

samfund ökade med 1 % från föregående år och

uppgick till 7 866 (7 792) miljoner euro. Nyutlåning till

företagskunder minskade till 825 (917) miljoner euro

och nyutlåning till privatkunder till 796 (995) miljoner

euro. Företagens och bostadssamfundens andel av

den totala kreditstocken ökade från föregående år

medan hushållens andel minskade.

Bolånestocken minskade till 5 346 (5 434) miljoner

euro, varav hushållens andel var 4 094 (4 289)

miljoner euro. Aktias marknadsandel av hushållens

bostadslån uppgick i slutet av december till

3,8 (3,9) %.

Kreditstockens sektorfördelning


(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022	∆	Andel, %
Hushåll	5 154	5 312	-158	65,5 %
Företag	1 416	1 301	115	18,0 %
Bostadssamfund	1 230	1 120	110	15,6 %
Icke vinstsyftande samfund	59	52	7	0,8 %
Offentliga samfund	7	6	1	0,1 %
Totalt	7 866	7 792	74	100,0 %

Finansiella tillgångar

Aktiakoncernens finansiella tillgångar utgörs av

bankkoncernens likviditetsportfölj (netto efter

kvittning av den emitterade covered bonden för eget

bruk) som uppgick till 1 352 (1 307) miljoner euro,

livförsäkringsverksamhetens placeringsportfölj om

486 (488) miljoner euro samt bankkoncernens

aktieinnehav om 9 (8) miljoner euro.

Skulder från försäkringsverksamhet

De totala skulderna från försäkringsverksamheten

ökade under året med 8 % till 1 529 (1 420) miljoner

euro. Skulder från försäkringsavtal minskade med 3 %

till 475 (492) miljoner euro. Främsta orsaken till

minskningen hänför sig till utbetalda pensioner från

pensionsförsäkringar som är under avveckling.

Skulder från investeringsavtal ökade däremot med 13

% till 1 054 (928) miljoner euro tack vare ett positivt

nettoinflöde och högre marknadsvärden jämfört med

ifjol.

Eget kapital

Aktiakoncernens eget kapital ökade till 708 (640)

miljoner euro. Fonden för verkligt värde ökade till -39

(-50) miljoner euro och periodens vinst uppgick till 84

miljoner euro. I april betalades utdelning till

aktieägarna om 31 miljoner euro.

Fond för verkligt värde


(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022	∆
Räntebärande värdepapper, Aktia Bank	-28,3	-35,8	7,5
Räntebärande värdepapper, Aktia Livförsäkring	-10,0	-14,0	4,0
Säkring av kassaflöde, Aktia Bank	-0,7	-0,1	-0,6
Totalt	-39,0	-49,9	10,9

Förvaltade tillgångar

Koncernens totala förvaltade tillgångar, inklusive

koncerntillgångar, minskade med 3 % till 16 055

(16 475) miljoner euro.

Kundtillgångarna inkluderar förvaltade och

förmedlade fonder samt förvaltat kapital.

Koncerntillgångarna inkluderar den av treasury-

funktionen förvaltade likviditetsportföljen i

bankkoncernen samt livförsäkringsverksamhetens

placeringsportfölj.

Förvaltade tillgångar


(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022	∆%
Kundtillgångar*	13 658	13 539	1 %
Koncerntillgångar	2 397	2 936	-18 %
Totalt	16 055	16 475	-3 %

* Exklusive fond i fonder

Förvaltade kundtillgångar (AuM) utan aktieförvar

2018-2023*

*Förvaltade tillgångar i tabellen återspeglar nettovolymer och

kundtillgångar som ingår i flera bolag eller fonder har

eliminerats.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	6

Segmentöversikt

Aktia Banks verksamhet är från och med 1.1.2023

indelad i fyra rapporterande affärssegment:

Bankverksamhet, Kapitalförvaltning, Livförsäkring och

Koncernfunktioner.

Bankverksamhet

Segmentet omfattar bankverksamhetens privat- och

företagskunder exklusive Private Banking. Aktias

privatkunder erbjuds ett brett utbud av finansierings-,

försäkrings-, spar- och placeringsprodukter och

-tjänster via olika kanaler. Aktias företagsverksamhet

betjänar företag och samfund, från mikroföretag och

föreningar till börsbolag, samt institutionella kunder

med övriga banktjänster än kapitalförvaltning.

• Såväl den totala kreditstocken inom Aktias

bankverksamhet som kreditstockens räntenetto

ökade trots den svaga utvecklingen på

bolånemarknaden. Också den genomsnittliga

marginalen för hela lånestocken fortsatte öka.

Kreditstockens kvalitet förblev god.

• Inom företagskundverksamheten var efterfrågan

på avbetalnings- och leasingfinansiering stark.

Systeminvesteringarna inom dessa

produktområden har slutförts, vilket möjliggör en

fortsatt lönsam tillväxt.

• Som helhet ökade företagsverksamheten mycket

kraftigt och under 2023 fick vi över 3 500 nya

företagskunder.

• Inom privatkundsverksamheten framskred Finnair-

samarbetet enligt förväntningarna. Samarbetet har

under året tillfört ca 30 000 nya kunder till Aktia.

Resultat för segment Bankverksamhet


(mn euro)	2023	2022	∆%
Räntenetto	151,8	86,3	76 %
Provisionsnetto	58,2	58,3	0 %
Övriga rörelseintäkter	0,5	0,2	123 %
Rörelseintäkter	210,4	144,8	45 %
Rörelsekostnader	-104,8	-101,2	4 %
Nedskrivningar	-7,9	-10,3	-23 %
Rörelseresultat	97,7	33,3	193 %
Jämförbart rörelseresultat	98,2	34,1	188 %

Rörelseintäkterna ökade till 210,4 (144,8) miljoner

euro. Räntenettot var 76 % högre än ifjol och uppgick

till 151,8 (86,3) miljoner euro. Kundmarginalerna för

hela kreditstocken fortsatte att stiga under året.

Stigande referensräntor har inverkat positivt på

ränteintäkter från utlåningen medan de interna

räntekostnaderna har ökat. En stor del av

kreditstocken är bunden till 12 månaders Euribor,

vars notering uppgick till 3,51 % i slutet av året, vilket

var 0,22 procentenheter högre än ifjol.

Kreditstocken ökade från föregående år till 7 631

(7 620) miljoner euro. Företagskundernas kreditstock

ökade till 2 688 (2 489) miljoner euro medan

privatkundernas kreditstock minskade till 4 943

(5 131) miljoner euro. Privatkundernas goda

efterfrågan på tidsbundna spardepositioner fortsatte.

Den totala inlåningen från allmänheten och offentliga

samfund minskade med 12 % från föregående år till

3 890 (4 443) miljoner euro.

Provisionsnettot var på samma nivå som ifjol och

uppgick till 58,2 (58,3) miljoner euro. Provisionsnetto

från utlåningen minskade med 5 % till 8,5 (9,0)

miljoner euro, främst på grund av lägre efterfrågan på

krediter. Provisionsnetto från kort,

betalningsförmedling och inlåning var 3 % högre än

ifjol och uppgick till 25,5 (24,7) miljoner euro.

Provisionsnetto från placeringsverksamheten var på

samma nivå som ifjol och uppgick till 14,9 (14,8)

miljoner euro. De förvaltade kundtillgångarna ökade

med 10 % från föregående år till 1 789 miljoner euro.

Rörelsekostnaderna var 4 % högre än ifjol och uppgick

till 104,8 (101,2) miljoner euro. Ökningen hänför sig

främst till högre avskrivningar relaterade till

utvecklingsprojekt.

Under året gjordes en nedskrivning av immateriella

tillgångar om -1,0 (0,0) miljoner euro. Nedskrivningar

av krediter och övriga åtaganden uppgick till -7,0

(-10,2) miljoner euro, varav förändringen i

reserveringen för modellbaserade kreditförluster

(ECL) uppgick till -1,8 (-8,0) miljoner euro medan

övriga individuella nedskrivningar av krediter uppgick

till -5,1 (-2,3) miljoner euro.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	7

Kapitalförvaltning

Segmentet omfattar kapitalförvaltningsverksamhet

inklusive Private Banking och erbjuder

kapitalförvaltning till institutionella investerare samt

ett brett utbud av placeringsprodukter för distribution

i Aktias och externa samarbetspartners

försäljningskanaler.

• Marknadsmiljön förblev instabil, men aktieindexen

i synnerhet i USA och Europa uppvisade en stark

utveckling under året. Aktiemarknaden i Finland

utvecklades negativt under hela året, men vände

klart uppåt under årets sista kvartal, även om läget

i realekonomin i Finland fortfarande är utmanande.

• Centralbankerna fortsatte att höja styrräntorna i

början av året. Marknadsförväntningarna på

räntesänkningar sköts framåt, men

ränteuppgången avstannade under årets sista

kvartal. Konsensus på marknaden förutspår att

räntecykeln har nått sin topp, och för 2024 tror

man att centralbankerna kommer att sänka de

viktiga styrräntorna i takt med att inflationstrycket

lättar.

• Aktia Kapitalförvaltnings försäljning till inhemska

institutionella placerare och Private Banking-

kunder var klart positiv under 2023. Internationella

investerare gjorde dock betydande inlösen av en

del av Aktias mycket framgångsrika räntefonder,

och därför blev kapitalförvaltningens totala

nettoförsäljning negativ för 2023. Årets sista

månad var dock positiv också när det gäller

internationell försäljning.

• Kapitalförvaltningens provisionsintäkter ökade

under årets sista kvartal jämfört med föregående

år.

Resultat för segment Kapitalförvaltning


(mn euro)	2023	2022	∆%
Räntenetto	18,2	3,4	439 %
Provisionsnetto	64,0	65,5	-2 %
Övriga rörelseintäkter	0,1	0,4	-80 %
Rörelseintäkter	82,3	69,3	19 %
Rörelsekostnader	-55,1	-50,0	10 %
Nedskrivningar	-0,2	—	—
Rörelseresultat	27,0	19,2	40 %
Jämförbart rörelseresultat	28,6	19,7	45 %

Förvaltade kundtillgångar


(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022	∆%
Förvaltade kundtillgångar*	13 658	13 539	1%
varav institutionella tillgångar	7 438	7 872	-6%

* Exklusive fond i fonder

Rörelseintäkterna ökade med 13,0 miljoner euro till

82,3 miljoner euro, vilket förklaras av att räntenettot

var starkare än under jämförelseperioden.

Provisionsnettot uppgick till 64,0 miljoner och var 2 %

lägre än föregående år. Minskningen beror främst på

att förvaltade kundtillgångarna i genomsnitt var 586

miljoner euro lägre än föregående år.

Provisionsintäkter från fonder var totalt sett på en

lägre nivå jämfört med ifjol, endast intäkter från

kapitalfonder var på en klart högre nivå än ifjol.

Nettoförsäljning till både private banking och

inhemska institutionella kunder var klart positiv under

året.

Förvaltade kundtillgångar ökade med 119 miljoner

euro från föregående år och uppgick i slutet av året till

13 658 (13 539) miljoner euro. Årets nettoteckningar

uppgick till -151 miljoner euro och

marknadsvärdeförändringen till 270 miljoner euro.

Segmentets rörelsekostnader ökade med 5,1 miljoner

euro till 55,1 miljoner euro. Ökningen hänför sig främst

till högre rörliga ersättningar. Personalkostnadernas

andel av segmentets totala kostnader utgjorde 42

(38) %.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	8

Livförsäkring

Segmentet omfattar affärsområdet Livförsäkring som

är verksamt inom risklivförsäkring samt handhar och

säljer ett omfattande sortiment av placeringsanknutna

försäkringar i Aktias och externa samarbetspartners

försäljningskanaler. Som säkerhet för sina kundansvar

besitter Aktia Livförsäkring Ab en

placeringsförmögenhet.

• Försäljningen av risklivförsäkringar utvecklades

väl under året.

• Försäljningen av placeringsanknutna försäkringar

var fortsatt stabil.

• Resultatet från placeringsverksamheten, som

innehåller försäkringarnas finansieringsresultat

och intäkter från placeringsverksamheten, uppgick

till 0,6 miljoner euro.

• Solvensgraden minskade under året men var

fortsatt på en god nivå.

Resultat för segment Livförsäkring


(mn euro)	2023	2022	∆%
Resultat från försäkringsservice	18,0	15,3	18 %
Resultat från investeringsavtal	8,4	8,7	-2 %
Resultat från placeringsverksamheten	0,6	58,1	-99 %
Livförsäkringsnetto	27,0	82,1	-67 %
Rörelsekostnader	-9,7	-9,7	-1 %
Rörelseresultat	17,3	72,3	-76 %
Jämförbart rörelseresultat	17,3	72,4	-76 %

Försäljningen av riskförsäkringar, speciellt via ombud,

fortsatte positivt under året och bidrog till ökat

resultat från försäkringsservicen. Årets resultat från

försäkringsservice var god tack vare en fortsatt bra

skadekvot och god nyförsäljning. Den

placeringsanknutna försäkringsstocken, som

inkluderar både investerings- och försäkringsavtal,

ökade med 13 %.

Resultatet från placeringsverksamheten påverkades

av volatiliteten på räntemarknaden och värderingen

av enskilda placeringar. Årets resultat var positivt

trots utmaningar på fastighetsmarknaden som

påverkade resultatet negativt.

Den avtalsenliga marginalen (CSM) som representerar

den framtida vinst som bolaget förväntar sig att tjäna

på försäkringsavtalen ökade under året med 15,8

miljoner euro. Under året upplöstes 9,0 miljoner euro

av den avtalsenliga marginalen via resultaträkningen

för tillhandahållna försäkringstjänster medan nya

sålda försäkringar ökade marginalen med 16,5 miljoner

euro. Övriga effekter, bland annat förändrade

antaganden om dödlighet och återköp, ökade

marginalen med 8,3 miljoner euro.

Solvensgraden minskade under året till 191,7 (243,5) %.

Minskningen hänför sig främst till sjunkande räntor,

utbetald dividend samt uppdaterade modeller och

antaganden.

Aktia Livförsäkring tog i bruk ett förnyat regelverk,

IFRS 17, från och med början av året. Den nya

standarden föreskriver att skulder från

försäkringsavtal ska marknadsvärderas enligt aktuella

marknadsräntor. Resultatvolatiliteten under 2022

hade därmed en stor inverkan på jämförelsesiffrorna

för 2022 då ränteskyddsprogrammet inte var

fullständigt. Det jämförbara rörelseresultatet för

segment Livförsäkring var 76 % lägre än föregående

år på grund av ovan nämnda orsaker. Aktia strävar

efter att med placeringar och ränteskydd minimera

resultatvolatiliteten som uppstår från

marknadsvärderingen av skulder från försäkringsavtal

enligt IFRS 17.

Koncernfunktioner

Koncernfunktioner består av koncernens

centraliserade funktioner. Enheterna sköter

koncernens finansiering och likviditetshantering samt

bistår de övriga affärssegmenten med försäljnings-,

IT- och produktstöd samt -utveckling.

Koncernfunktioner ansvarar även för risk- och

finansiell uppföljning och -kontroll.

Resultat för segment Koncernfunktioner


(mn euro)	2023	2022	∆%
Rörelseintäkter	-17,8	17,6	—
Rörelsekostnader	-17,4	-19,3	-10 %
Nedskrivningar	-0,2	—	—
Rörelseresultat	-35,5	-1,6	—
Jämförbart rörelseresultat	-35,5	-1,7	—

Segmentets jämförbara rörelseintäkter för

räkenskapsperioden minskade till -18,1 (17,5) miljoner

euro, främst på grund av ett lägre räntenetto än ifjol.

Räntenettot minskade till -26,4 (9,5) miljoner euro.

Förändringen hänför sig främst till högre

finansieringskostnader. Ränteintäkterna från

likviditetsportföljen samt från depositioner i Finlands

Bank har ökat. På segmentnivå vägs de högre

finansieringskostnaderna till en viss del upp av högre

interna ränteintäkter.

Aktia Bank har deltagit i Europeiska centralbankens

låneprogram (TLTRO) sedan mars 2015, vilket har

möjliggjort att Aktia har kunnat erbjuda marknaden

förmånliga och konkurrenskraftiga krediter. Av lånet

kvarstår 250 miljoner euro som förfaller till betalning

under 2024.

Nettoresultat från finansiella transaktioner uppgick till

1,5 (0,3) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till

förändringen av ECL-nedskrivningar på räntebärande

värdepapper och orealiserade värdeförändringar på

finansiella tillgångar.

Segmentets rörelsekostnader visas netto efter

allokerade kostnader till de affärsdrivande segmenten.

Segmentets jämförbara rörelsekostnader före

allokering minskade med 2 % till 99,2 (101,2) miljoner

euro, dock så att IT-kostnaderna har ökat medan

kostnader för köpta tjänster, avskrivningar samt

personalrelaterade kostnader har minskat. Största

delen av segmentets rörelsekostnader allokeras till de

övriga segmenten.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	9

Koncernens segmentrapportering


(mn euro)	Bankverksamhet		Kapitalförvaltning		Livförsäkring		Koncernfunktioner		Övrigt & elimineringar		Koncernen totalt
Resultaträkning	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Räntenetto	151,8	86,3	18,2	3,4	—	—	-26,4	9,5	0,5	0,1	144,0	99,2
Provisionsnetto	58,2	58,3	64,0	65,5	—	—	6,1	5,9	-7,8	-7,8	120,4	122,0
Livförsäkringsnetto	—	—	—	—	27,0	82,1	—	—	-2,9	-2,9	24,1	79,2
Övriga rörelseintäkter	0,5	0,2	0,1	0,4	—	—	2,6	2,2	-0,5	-0,2	2,6	2,6
Rörelseintäkter totalt	210,4	144,8	82,3	69,3	27,0	82,1	-17,8	17,6	-10,8	-10,9	291,0	302,9
Personalkostnader	-17,8	-17,1	-23,1	-19,2	-2,4	-2,2	-41,2	-42,0	—	—	-84,5	-80,4
Övriga rörelsekostnader 1)	-87,0	-84,2	-32,1	-30,8	-7,3	-7,6	23,8	22,7	10,5	10,9	-92,1	-89,0
Rörelsekostnader totalt	-104,8	-101,2	-55,1	-50,0	-9,7	-9,7	-17,4	-19,3	10,5	10,9	-176,6	-169,4
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-1,0	—	-0,1	—	—	—	-0,2	—	—	—	-1,3	—
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-7,0	-10,2	—	—	—	—	—	—	—	—	-7,0	-10,2
Nedskrivningar av övriga fordringar	—	—	-0,1	—	—	—	—	—	—	—	-0,1	—
Andel av intresseföretagens resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	0,1	0,2	0,1	0,2
Rörelseresultat	97,7	33,3	27,0	19,2	17,3	72,3	-35,5	-1,6	-0,2	0,2	106,2	123,5

Jämförbart rörelseresultat	98,2	34,1	28,6	19,7	17,3	72,4	-35,5	-1,7	-0,2	0,2	108,4	124,7


Balansräkning	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde	—	—	—	0,1	1 497,9	1 407,0	920,9	854,2	—	-14,8	2 418,7	2 246,5
Kontanta medel	0,6	0,9	—	—	—	—	91,1	164,9	—	—	91,8	165,8
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	—	—	—	—	37,6	36,8	450,9	492,6	—	—	488,4	529,4
Lån och övriga fordringar	7 639,0	7 620,1	284,7	219,5	26,9	14,8	635,2	1 155,7	-23,7	-25,2	8 562,1	8 984,9
Övriga tillgångar	61,1	87,5	53,5	54,1	114,0	109,5	326,2	298,6	-79,0	-64,1	475,9	485,6
Tillgångar totalt	7 700,7	7 708,4	338,2	273,7	1 676,5	1 568,1	2 424,2	2 966,1	-102,6	-104,1	12 036,9	12 412,2

Depositioner	3 910,0	4 472,4	712,4	820,3	—	—	274,0	778,0	-23,7	-25,2	4 872,6	6 045,7
Emitterade skuldebrev	—	—	—	—	—	—	3 577,3	3 066,6	—	-14,8	3 577,3	3 051,7
Försäkringsskuld	—	—	—	—	1 529,0	1 420,0	—	—	—	—	1 529,0	1 420,0
Övriga skulder	169,1	140,5	51,6	34,8	81,2	93,3	1 080,4	1 003,9	-32,3	-17,7	1 350,1	1 254,8
Skulder totalt	4 079,1	4 612,9	764,0	855,2	1 610,2	1 513,2	4 931,7	4 848,5	-56,0	-57,7	11 329,0	11 772,1

1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga rörelsekostnader.

Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten.

Jämförelsesiffrorna 2022 är omräknade enligt den nya IFRS 17 standarden för försäkringsavtal.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	10

Kapitaltäcking och solvens

Aktia bankkoncernens (Aktia Bank Abp och alla dotterbolag förutom Aktia Livförsäkring)

kärnprimärkapitalrelation uppgick i slutet av perioden till 11,3 (10,8) %, vilket är 3,6 (3,1) procentenheter över

minimikravet. Kärnprimärkapitalet ökade med 46,2 miljoner euro främst tack vare periodens resultat och en

ökning i fonden för verkligt värde. Resultatet inkluderar en utdelning från Aktia Livförsäkring Ab om 6,3 miljoner

euro, som betalades under årets första kvartal. De riskvägda förbindelserna ökade med 281 miljoner euro, vilket

främst hänför sig till ökad företagsutlåning. De riskvägda förbindelserna för krediter till hushåll med

fastighetssäkerhet minskade jämfört med föregående år. Däremot ökade de riskvägda förbindelserna för krediter

till hushåll under det fjärde kvartalet, vilket främst förklaras av förändringar i förlust givet fallissemang (LGD,

Loss Given Default, förväntad förlust vid fallissemang). Ökade rörelseintäkter i bankkoncernen medförde att även

kapitalkravet för operativa risker ökade jämfört med föregående år.

Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering (IRBA) vid beräkningen av kapitaltäckningskrav för hushålls-,

aktie- och vissa företagsexponeringar. För övriga exponeringsgrupper tillämpas schablonmetoden.


Kapitaltäckning, %	31.12.2023	31.12.2022
Bankkoncernen
Kärnprimärkapitalrelation	11,3	10,8
Sammanlagd kapitaltäckning	15,0	14,9

Det totala kapitalkravet för banker består av minimikrav (s.k. pelare 1-krav), buffertkrav enligt prövning (s.k.

pelare 2-krav) och olika tilläggsbuffertkrav. Tabellen nedan beskriver de olika komponenterna för Aktias

kapitalkrav. Med beaktande av samtliga kapitalkrav var miniminivån för bankkoncernens kapitaltäckningsgrad

11,80 % och för primärkapitalrelationen 9,49 % i slutet av året. Den 30.3.2023 informerade Finansinspektion att ett

systemriskbuffertkrav på 1,0 % påförs från och med 1.4.2024.


Bruttosoliditetsgrad (mn euro)	31.12.2023	31.12.2022
Primärkapital	443,1	396,9
Exponeringar totalt	10 468,9	10 985,2
Bruttosoliditetsgrad	4,2 %	3,6 %

Aktias krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) var 320,0 % av totala riskvägda poster (TREA) och

350,3 % av bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE) jämfört med det i kraft varande kravet på 19,86 % av de

totala riskvägda posterna (TREA) och 5,91 % av bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE). Det nuvarande

kravet trädde i kraft 1.1.2022. Aktias krav täcktes av kapitalbasen och icke säkerställda seniorobligationer. MREL-

kravet innehåller inte ett s.k. subordinationskrav.


MREL-krav (mn euro)	31.12.2023	31.12.2022
Totala riskvägda förbindelser (TREA)	3 411,2	3 130,6
varav MREL-krav	677,5	621,7
Bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE)	10 468,9	10 985,2
varav MREL-krav	618,7	649,2
MREL -krav	677,5	649,2

Kärnprimärkapital (CET1)	385,5	339,2
AT 1-instrument	57,7	57,7
Tier 2-instrument	69,6	69,5
Övriga skulder	1 654,8	1 599,3
Totalt	2 167,6	2 065,7

Aktias buffert för MREL-kravet var 1 490,1 (1 416,5) miljoner euro. MREL-kravet för Aktia baserar sig på de totala

riskvägda posterna (TREA). Verket för finansiell stabilitet uppdaterade MREL-kravet för Aktia 6.4.2022. Från och

med 1.1.2024 kommer det uppdaterade MREL-kravet att uppgå till 20,30 % av totala riskvägda poster och 7,72 %

av exponeringsbeloppet. Bufferten för MREL-kravet kommer att förbli stabil även efter att de nya kraven trätt i

kraft.

Sammanlagt kapitalkrav


			Tilläggsbuffertkrav
31.12.2023 (%)	Pelare 1- krav	Pelare 2- krav	Kapital konserverin g	Kontra cykliska	O-SII	Systemris k	Totalt
Kärnprimärkapital (CET1)	4,50 %	0,70 %	2,50 %	0,05 %	—	—	7,75 %
Primärkapitaltillskott (AT1)	1,50 %	0,23 %	—	—	—	—	1,73 %
Supplementärkapital (T2)	2,00 %	0,31 %	—	—	—	—	2,31 %
Totalt	8,00 %	1,25 %	2,50 %	0,05 %	—	—	11,80 %


Solvens II	Med övergångsregler		Utan övergångsregler

(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022
MCR	23,5	21,8	23,1	23,1
SCR	93,9	75,2	101,9	84,2
Medräkningsbart kapital	180,1	183,2	152,1	152,2
Solvensgrad, %	191,7	243,5	149,3	180,8

Livförsäkringsverksamheten följer Solvens II-direktivet, i vilket beräkningarna för försäkringsskulden värderas till

marknadsvärde. I Solvens II beräknar bolaget SCR (Solvency Capital Requirement) och MCR (Minimum Capital

Requirement) samt identifierar sitt tillgängliga solvenskapital inom Solvens II. Aktia Livförsäkring Ab använder

standardformeln för SCR och beaktar i beräkningen av solvenskapitalet direktivets övergångsregel för

försäkringsskulden i enlighet med Finansinspektionens tillstånd. Under räkenskapsperioden har Livbolagets

solvensgrad (med övergångsregler) minskat något. De största orsakerna till minskningen hänför sig till

förändringar i modelleringen av ansvarsskulden, nedskrivningar av placeringar i direkta fastigheter samt ett

högre kapitalkrav för aktieinnehav på grund av förändringen i den symmetriska aktiedämparen i Solvens II.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	11

Koncernens riskpositioner

Koncernen bedriver i huvudsak bank-,

kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet.

Risker och riskhantering är således en väsentlig del av

Aktias verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De

väsentliga riskområdena utgörs av kredit-, ränte- och

likviditetsrisker inom bankkoncernen samt av

ränterisk, övriga marknadsrisker och försäkrings-

tekniska risker inom livförsäkringsverksamheten.

Samtliga verksamheter påverkas av såväl affärs- som

operativa risker.

Definitioner och generella principer för kapital- och

riskhantering finns i not K2 Koncernens riskhantering

och i Aktia Bank Abp:s Pillar III Report, som är

publicerad på engelska på koncernens nätsidor

www.aktia.com.

Bank- och kapitalförvaltningsverksamhet

Kreditrisker

Aktias kreditportfölj består till största delen av

krediter till hushåll och privatpersoner med bostads-

eller fastighetssäkerhet. Belåningsgraden mätt i loan-

to-value (LTV) är på en betryggande nivå. Vid

utgången av 2023 uppgick LTV-nivån i genomsnitt till

42 % för hela kreditportföljen.

Utlåning till hushåll har avtagit under 2023, medan

utlåning till företag har fortsatt att öka. Inom

hushållsfinansiering har mängden amorteringsfriheter

minskat, vilket är förväntat i den rådande räntemiljön

eftersom kunder med god återbetalningsförmåga

amorterar på sina lån i ökad takt. Däremot har

tillväxten av Aktia Finnair Visa kortens exponering

varit kraftig.

En förändring i privatkundernas

återbetalningsförmåga har skett under det sista

kvartalet, vilket syns som ökad mängd lån med

anståndsåtgärder. Därtill har lån med förseningar

mellan 30 - 60 dagar ökat, vilket har medfört att antal

exponeringar i ECL Stadie 2 har ökat. Trots att

anståndsåtgärder och förseningar har ökat något så

har mängden fallissemang varit stabil under året. Det

rådande ekonomiska läget förväntas fortsätta vara

utmanande för enskilda kunder, vilket förväntas ha en

negativ inverkan på kundernas

återbetalningsförmåga.

Företagsexponeringar har fortsatt öka under 2023, där

lån till företag och bostadsaktiebolag har ökat, medan

lån till bostadsaktiebolag under konstruktion och

kommersiella fastigheter har minskat. Fallerande lån

har minskat under året, vilket främst beror på att

enstaka större lån har tillfrisknat.

Förfallna krediter brutto, fördelade enligt dröjsmål och

ECL-stadier


(mn euro)	31.12.2023
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	38,5	24,7	8,2	71,3
varav hushåll	29,6	20,5	7,2	57,2

> 30 ≤ 90	—	37,9	12,5	50,5
varav hushåll	—	30,0	12,1	42,1

> 90	—	—	54,7	54,7
varav hushåll	—	—	45,6	45,6


(mn euro)	31.12.2022
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	34,0	22,9	6,4	63,4
varav hushåll	24,4	22,5	6,3	53,2

> 30 ≤ 90	—	24,5	16,1	40,7
varav hushåll	—	20,1	11,6	31,7

> 90	—	—	55,7	55,7
varav hushåll	—	—	45,3	45,3

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför

balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang (PD)


(mn euro)	31.12.2023	31.12.2022
Företag
PD-klasser A	2 449,4	2 264,3
PD-klasser B	75,6	62,4
PD-klasser C	15,9	12,7
Fallerade	21,7	28,3
Bokfört värde före ECL nedskrivning	2 562,7	2 367,7
ECL nedskrivning	-13,2	-14,4
Bokfört värde	2 549,5	2 353,3

Hushåll
PD-klasser A	4 208,1	4 342,5
PD-klasser B	821,1	839,1
PD-klasser C	324,0	247,9
Fallerade	110,0	112,4
Bokfört värde före ECL nedskrivning	5 463,2	5 541,9
ECL nedskrivning	-23,4	-23,7
Bokfört värde	5 439,8	5 518,2

Övriga
PD-klasser A	489,3	535,5
PD-klasser B	8,4	18,8
PD-klasser C	14,6	1,6
Fallerade	1,0	1,4
Bokfört värde före ECL nedskrivning	513,2	557,3
ECL nedskrivning	-0,7	-0,7
Bokfört värde	512,5	556,6

Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt

bankens modeller för kreditklassificering. Företag och

hushållsansvar klassificeras med internmetoden. Fallerade

exponeringar har en PD om 100 %.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	12

Marknadsrisker

Marknadsrisk uppstår som en följd av förändringar i

pris- och riskfaktorer på de finansiella marknaderna.

Marknadsrisk omfattar ränterisk, kreditspreadrisk,

valutarisk, aktierisk och fastighetsrisk. Den största

marknadsrisken i likviditetsportföljen är

kreditspreadrisk, medan den största marknadsrisken i

hela bankboken är ränterisk.

Kreditspreadrisk är också den mest betydelsefulla

riskkomponenten i bankens interna

marknadsriskmodell, som mäter verkligt värde-risken

för instrumenten i likviditetsportföljen (HTCS-

likviditetsportfölj). Banken har skyddat sin

likviditetsportfölj mot stigande räntor och har fortsatt

med säkringsåtgärderna sedan det tredje kvartalet

2022, vilket gör att ränterisken i dag är mycket låg.

Det föreligger ingen betydande förändring i risknivån

under det senaste kvartalet.

Strukturell ränterisk uppstår till följd av skillnader i

räntebindningstider och vid återprissättning av

räntebärande tillgångar och skulder. I

bankverksamheten hanteras strukturella ränterisker

aktivt genom olika affärstransaktioner med beaktande

av marknadsräntor, dels genom skyddande derivat,

dels genom tidsbundna placeringar i

likviditetsportföljen.

Inom bankverksamheten idkas ingen aktiehandel i

tradingsyfte och inga fastighetsplaceringar görs i

avkastningssyfte.

De till verksamheten hänförliga aktieplaceringarna

uppgick till 9 (8) miljoner euro. Bankkoncernen hade

inga fastighetsinnehav vid periodens slut.

Bankkoncernens totala valutaexponering är marginell

och uppgick vid räkenskapsperiodens slut till 6 (5)

miljoner euro.

Ratingfördelning för bankkoncernens

likviditetsportfölj 31.12.2023

Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken

Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög

kvalitet för att möta likviditetsbehov i stressade

situationer. Likviditetsportföljens icke-pantsatta

finansiella tillgångar som kan utnyttjas som

likviditetsreserv, inklusive kontanta medel, uppgick

vid utgången av året till ett marknadsvärde om 1 817

(2 256) miljoner euro.

Alla masskuldebrevslån uppfyllde kriterierna för

belåning i centralbanken.

Likviditetsrisken följs bland annat upp genom

likviditetstäckningsgraden (LCR). LCR mäter den

kortfristiga likviditetsrisken och syftar till att

säkerställa att Aktia Banks likviditetsreserv,

bestående av icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet,

är tillräckligt stor för att möta kortfristiga

nettoutflöden i stressade situationer under de

kommande 30 dagarna. LCR kommer att fluktuera

över tid, bland annat beroende på förfallostrukturen

för bankens emitterade masskuldebrevslån. LCR

uppgick till 221 (183) % och nettofinansieringskvoten

(Net Stable Funding Ratio, NSFR) till 122 (121) %.


Likviditetstäckningsgrad (LCR)	31.12.2023	31.12.2022
LCR, % (minimikrav: 100 %)	221 %	183 %
NSFR, % (minimikrav: 100 %)	122 %	121 %


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	13


Likviditetsreserv, marknadsvärde (mn euro)	31.12.2023	31.12.2022
Kontanta medel och tillgodohavande på centralbanker	597	1 172
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker	191	196
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn	72	111
Covered bonds	957	777
Skuldebrev emitterade av finansiella institut	—	0
Total	1 817	2 256
varav LCR-dugliga	1 817	2 256

1 352

mn euro

Livförsäkringsverksamhet

Livförsäkringsverksamhetens placeringsportfölj

Marknadsvärdet för livförsäkringsverksamhetens

totala placeringsportfölj uppgick till 486 (488)

miljoner euro, varav livförsäkringsverksamhetens

direkta fastighetsplaceringar uppgick till 73 (49)

miljoner euro. Fastigheterna är belägna i

huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra i södra

Finland och har i huvudsak hyresgäster med långa

hyreskontrakt.

Livförsäkringsverksamhetens marknadsrisk

Gällande livförsäkringsverksamhetens skulder från

försäkringsavtal är ränterisken den mest betydande

marknadsrisken då de övriga marknadsriskerna har en

marginell betydelse. Bolaget är också genom sin

placeringsportfölj exponerad för kreditspreadrisk,

aktierisk, fastighetsrisk, samt valuta- och

koncentrationsrisk.

I koncernens interna kapitalberäkning är bolagets

största marknadsriskexponering aktierisk som

uppstår genom en potentiell värdesänkning av

bolagets aktieinnehav, samt genom bolagets riskandel

i kundernas innehav via placeringsanknutna

försäkringar. Även riskerna som uppstår genom

värdesänkning i fastighetsinnehav och genom ökning

av kreditmarginaler (spreads) är betydande.

IFRS 17-standarden som trädde i kraft 1.1.2023 ökar

resultatexponeringen för ränterisk; den nya

standarden medför att räntefluktuationer påverkar

värdet på skulder från försäkringsavtal, vilket direkt

inverkar på koncernens resultat. Ränterisken är

fortfarande en betydande delrisk inom

marknadsrisken, men efter vidtagna skyddsåtgärder

inte längre den största marknadsrisken.

Riskexponeringen i den interna modellen beräknas

genom en differens under ett stresscenario som

beskriver en historisk 99,5 %-percentil av de olika

riskfaktorerna. Riskkänsligheten var den 31.12.2023

23,1 (3,3) miljoner euro för ränterisk, 35,2 (31,6)

miljoner euro för aktierisk, 25,9 (25,6) miljoner euro för

fastighetsrisk, 23,0 (15,2) miljoner euro för

kreditspreadrisk och 22,2 (16,4) miljoner euro för

valutarisk. Efter summering och diversifieringseffekt

är det interna kravet 82,1 (61,7) miljoner euro, mot den

tillåtna limiten om 100 (105) miljoner euro. Den relativt

stora förändringen beror på modellens kalibrering vid

årsskiftet som på grund av den stigande räntenivån

märkbart påverkar beräkningsparametrarna. Per

31.12.2022 tillämpades de tidigare parametrarna.

Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens direkta

ränteplaceringar 31.12.2023

(exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och

alternativa placeringar)

Aktia Livförsäkring, placeringsportföljens allokering


(mn euro)	31.12.2023		31.12.2022
Aktieplaceringar	10,1	2,1 %	12,8	2,6 %
Europa	1,5	0,3 %	8,6	1,8 %
Finland	0,5	0,1 %	—	— %
Förenta staterna	6,9	1,4 %	4,2	0,9 %
Japan	0,6	0,1 %	—	— %
Tillväxtmarknader	0,6	0,1 %	—	— %
Ränteplaceringar	316,7	65,1 %	327,7	67,1 %
Statsobligationer	88,7	18,2 %	90,9	18,6 %
Masskuldebrev, bank och finans	29,4	6,0 %	31,7	6,5 %
Masskuldebrev, övriga företag 1)	139,7	28,7 %	143,7	29,4 %
Tillväxtmarknader (fonder)	34,1	7,0 %	37,2	7,6 %
High yield (fonder)	22,8	4,7 %	21,5	4,4 %
Övriga fonder	2,1	0,9 %	2,8	0,6 %
Alternativa investeringar	27,1	5,9 %	28,7	5,9 %
Private Equity etc.	22,6	4,6 %	21,5	4,4 %
Infrastrukturfonder	4,6	1,5 %	7,2	1,5 %
Fastigheter	91,9	14,9 %	72,7	14,9 %
Direkt ägda	72,7	10,0 %	48,7	10,0 %
Fastighetsfonder	19,2	4,9 %	24,0	4,9 %
Penningmarknad	25,8	11,3 %	55,3	11,3 %
Derivat	-12,2	-4,9 %	-23,9	-4,9 %
Kassamedel	26,8	5,5 %	14,7	3,0 %
Totalt	486,3	100,0 %	488,0	100,0 %

1) Inkluderar kapitallån till Alandia.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	14

252

Mn euro

Centrala händelser

Aktia lanserade ett grönt bostadslån

Det gröna bostadslånet är Aktias första gröna

låneprodukt. Det gröna bostadslånet kan beviljas om

lägenheten som ska köpas med bostadslånet uppfyller

taxonomins krav när det gäller byggnadens

energieffektivitet, och bidrar väsentligt till

uppfyllandet av miljömålet att begränsa

klimatförändringarna.

Aktia började betala ränta på spardepositioner

Aktia var bland de första att börja betala ränta på

tidsbundna depositioner redan i augusti 2022 då

marknadsräntan efter en lång tid steg från negativ till

positiv. Från och med 1.1.2024 började Aktia betala

0,25 % depositionsränta på spardepositionskonton.

Spardepositionskonton har ingen nedre gräns på

depositionsbeloppet eller begränsningar av antal

uttag.

Aktia omorganiserade delar av verksamheten

Aktia genomgick omställningsförhandlingar för att

omorganisera delar av verksamheten.

Omställningsförhandlingarna omfattade vissa delar av

kapitalförvaltningen och koncernfunktionerna. Målet

med förhandlingarna var att förenkla och förnya

organisationen och verksamheten. Förhandlingarna

medförde att antalet befattningar minskade med

uppskattningsvis 23.

Aktia höjde sin primeränta till 2,50 %

Aktia Bank höjde sin primeränta från 2,00 % till 2,50 %.

Räntehöjningen trädde i kraft den 2.10.2023. Orsaken

till höjningen hänför sig till stigande marknadsräntor.

Den 1.4.2023 höjde Aktia Bank sin primeränta från

1,00 % till 2,00 %.

Aktia Wealth Planning fusioneras med Aktia Bank

Aktia Bank Abp:s planerade fusion av det helägda

dotterbolaget Aktia Wealth Planning Ab med Aktia

Bank Abp kommer att verkställas 1.4.2024.

Dotterbolagsfusionen förenklar Aktias

koncernstruktur och möjliggör en effektivare

utveckling av verksamheten. Fusionen har inte någon

inverkan på Aktias kunder, tjänster eller personal.

Fonden Aktia Solvind III samlade in över 160

miljoner euro under den första

upplåningsomgången

Aktia Solvind III är en sluten kapitalfond, vars enda

placeringsobjekt är Taaleri SolarWind III. Aktia Solvind

III har den högsta, ”mörkgröna”

hållbarhetsklassificeringen, eftersom även dess

mottagarfond Taaleri SolarWind III är en finansiell

produkt i enlighet med artikel 9 i EU:s förordning om

hållbarhetsrelaterade upplysningar.

Aktia Solvind III erbjuder även privata investerare en

möjlighet att hållbart placera i utbyggnaden av

förnybar energi. Taaleri SolarWind III:s

placeringsstrategi är att anskaffa, utveckla, bygga,

driva och sälja landvind- och solkraftsparker i

industriell skala samt energilagringsanläggningar på

målmarknader i Norden och Baltikum, Polen, sydöstra

Europa, Spanien och i Texas.

Aktia utsågs till den bästa europeiska

räntefondförvaltaren

I Refinitiv Lipper Fund Awards-jämförelsen belönades

Aktia som den bästa europeiska räntefondförvaltaren i

serien för små fondhus. Även Aktias fonder samlade

återigen in förstapriser i såväl Norden som Europa.

Refinitiv Lipper Fund Awards-priserna utdelas årligen

till de bästa fonderna och kapitalförvaltnings- samt

fondbolagen världen över. Priserna delas ut på basis

av en riskvägd avkastning under tre, fem och tio år.

Aktia och Käärijä uppmuntrar barn och unga att

lära sig mer om ekonomi

Aktia inledde ett samarbete med Käärijä, eller Jere

Pöyhönen, som blev tvåa i årets Eurovision. Avsikten

är att förbättra barns och ungdomars ekonomiska

kunskaper. Goda kunskaper i ekonomi är en viktig

medborgarkunskap som ökar jämlikheten i samhället.

Aktia och Käärijä har förenat sina krafter för att

ekonomikunskaper ska bli en naturlig del av barns och

ungdomars liv.

Elisa har tagit över en del av Aktia IT- och

nätadministrationstjänster

Aktia Bank Abp och Elisa Abp undertecknade ett avtal

om ett långvarigt partnerskap, genom vilket Elisa i

fortsättningen kommer att svara för en del av Aktias

IT- och nätadministrationstjänster. Avtalet trädde i

kraft 1.6.2023 och har ingåtts för de fem följande åren,

varefter avtalet kan förlängas. Samarbetet stöder

Aktias strategiska mål att vara den ledande

kapitalförvaltarbanken i Finland.

Aktia har emitterat en säkerställd obligation på

500 miljoner euro

Aktia Bank Abp emitterade 23.5.2023 en ny

säkerställd obligation (covered bond) på 500 miljoner

euro, som förfaller till betalning i maj 2027. Lånet

prissattes 17 räntepunkter över swap-räntorna (MS

+17) och emissionen övertecknades 2,5-falt. Den

slutliga orderboken innehöll teckningsanbud från mer

än 50 olika investerare.

Aktia satte tydligare mål för hållbarhet

Hållbarhet står i centrum för Aktias verksamhet och

styr Aktia mot målet att vara den ledande

kapitalförvaltarbanken. För att ta ytterligare ett par

steg mot detta mål uppdaterade Aktia sitt

hållbarhetsprogram för att det ännu bättre ska

överensstämma med strategin. Det nya programmet

styr hållbarhetsarbetet fram till 2025 på en

övergripande nivå. Läs mer om Aktias

hållbarhetsprogram på Aktias webbplats:

www.aktia.com/sv/hallbarhet/hallbarhetsprogram

Aktia valdes till Finlands bästa räntefondförvaltare

Aktia valdes till Finlands bästa ränteförvaltare i

Morningstar Awards 2023-jämförelsen. I samma

jämförelse valdes Aktias blandfond Aktia

Förvaltningsportfölj+ Måttlig B till Finlands bästa

blandfond. Det oberoende företaget Morningstar, som

utför fondjämförelser, väljer årligen de bästa

fondhusen på basis av den riskjusterade avkastningen

under fem års tid.

Övrig information

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Ändringar i ledningsgruppen

Aleksi Lehtonen tillträder sin tjänst som verkställande

direktör för Aktia den 1 juni 2024. Aleksi Lehtonen

utnämndes till verkställande direktör för Aktia i juni

2023.

Aktias tf. direktör för kapitalförvaltningen Uki Lammi

lämnade sin befattning 11.1.2024. Kati Eriksson

tillträdde befattningen som direktör för

kapitalförvaltningen 26.1.2024.

Rating

Standard & Poor’s (S&P) syn på utsikterna för Aktia

Bank Abp:s kreditvärdighet har varit stabil sedan den

senaste uppdateringen 22.1.2021.

Kreditklassificeringen för långfristig upplåning är A-

och för kortfristig upplåning A2. Kreditklassificeringen

bekräftades 8.11.2022 i samband med S&P:s ”Ratings

Direct”-rapport.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	15

Den 6 april 2023 ändrade Moody’s Investors Service

utsikterna på lång sikt för Aktias ratingar på

kortfristig och långsiktig upplåning från stabila till

negativa. Samtidigt bekräftade Moody's ratingen för

kortfristig upplåning till P-1 och för långfristig

upplåning till A2. Moody's Investors Service rating för

Aktia Banks långfristiga masskuldebrevslån med

säkerhet i fastigheter är Aaa.


	Långfristig upplåning	Kortfristig upplåning	Utsikter	Covered bonds
Moody’s Investors Service	A2	P-1	negativa	Aaa
Standard & Poor’s	A-	A-2	stabila	-

Mellanhavanden med närstående

Närstående omfattar Aktias dotterbolag och

intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande

och nyckelpersoner i ledande ställning och nära

familjemedlemmar samt företag som står under

bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande

ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i

styrelsen samt verkställande direktör, verkställande

direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i

ledningsgruppen.

Mellanhavanden med närstående har närmare

beskrivits i not K43 och not M43.

Personal

Antal heltidsanställda uppgick vid utgången av

december till 833 (31.12.2022; 891). Det genomsnittliga

antalet heltidsanställda uppgick till 855 (1.1.-31.12.2022;

911).

Bolagsstyrning

Ledningsgruppen

Kaapro Kanto, kandidat i datavetenskap, har 9.11.2023

utnämnts till dataförvaltningsdirektör på Aktia och

medlem i koncernens ledningsgrupp. Han rapporterar

till Aktias verkställande direktör Juha Hammarén.

Ekonomie magister Kati Eriksson har utnämnts till

direktör med ansvar för Aktias kapitalförvaltning samt

medlem i Aktias ledningsgrupp. Eriksson tillträdde sin

tjänst 26.1.2024.

Aktias styrelse utnämnde politices magister Aleksi

Lehtonen till ny verkställande direktör för Aktia Bank

Abp 5.6.2023. Han tillträder sin tjänst den 1 juni 2024.

Aktias ledningsgrupp bestod 31.12.2023 av följande

personer: Juha Hammarén, verkställande direktör;

Outi Henriksson, ekonomi- och finansdirektör; Anssi

Huhta, direktör, bankverksamhet & ställföreträdare för

VD; Uki Lammi, direktör (tf.), kapitalförvaltning; Sini

Kivekäs, direktör, koncerntjänster och Kaapro Kanto,

dataförvaltningsdirektör

Aktieägarnas nomineringskommitté

Enligt Aktia Bank Abp:s bolagsordning ska

nomineringskommittén, som utnämns årligen, bereda

förslag om styrelseledamöter och deras arvoden till

den ordinarie bolagsstämman. Aktia meddelade

17.8.2023 att aktieägarnas nomineringskommitté

utnämnts.

Nomineringskommitténs sammansättning fr.o.m.

17.8.2023: Matts Rosenberg, utsedd av RG Partners

Oy; Gisela Knuts, utsedd av Pensionsförsäkrings-

aktiebolaget Veritas samt de bolag som kontrolleras

av Erkki Etola; Stefan Wallin, utsedd av Stiftelsen för

Åbo Akademi; Johan Hammarén, utsedd av Oy

Hammarén & Co Ab. Gisela Knuts utsågs till

nomineringskommitténs ordförande. Därtill deltar

Aktia Bank Abp:s styrelsens ordförande Lasse Svens i

nomineringskommitténs arbete som sakkunnig.

Aktia Bank Abp:s incitamentsprogram 2024‒2025

Aktiesparprogrammet

Aktia Bank Abp:s styrelse har beslutat att fortsätta

det långsiktiga aktiesparprogrammet för

Aktiakoncernens anställda, AktiaUna, som

introducerades 2018 för att stödja genomförandet av

Aktias strategi.

Syftet med aktiesparprogrammet är att uppmuntra

Aktias anställda att investera i samt äga bolagets

aktier. Syftet är också att förena de anställdas och

ledningens intressen, engagera i långsiktigt arbete

samt bidra till en god värdeutveckling och ett ökat

aktieägarvärde.

AktiaUna aktiesparprogrammet gör det möjligt för

Aktias cirka 850 anställda att spara 2–6 % av sin lön

(ledningsgruppsmedlemmarna upp till 12 % och

utvalda nyckelpersoner upp till 7 %) och med

sparsumman regelbundet förvärva Aktias aktier med

10 % rabatt. Deltagarna uppmuntras ytterligare genom

att efter cirka två år ge dem vederlagsfria

tilläggsaktier för förvärvade aktier inom ramen för

aktiesparprogrammet.

Belöningssystemet för ledningen och nyckelpersoner

2024

Aktia Bank Abp:s styrelse har beslutat att fortsätta

incitamentsystemet för koncernens nyckelpersoner,

inklusive VD och medlemmar i ledningsgruppen.

Syftet med programmet är att stödja bolagets strategi

genom att uppmuntra nyckelpersoner att nå de

finansiella och strategiska mål som satts upp för

koncernen.

Programmets prestationsperiod är ett år, kalenderåret

2024. Under prestationsperioden 2024 grundar sig

belöningen på koncernens jämförbara rörelseresultat

och förhållandet mellan kostnader och intäkter (K/I-

talet) samt på de strategiska mål som styrelsen

fastställt och deltagarens personliga prestation. För

att kunna delta i programmet ska deltagaren även

delta i aktiesparprogrammet AktiaUna.

Hälften av den belöningssumma som intjänats för

prestationsperioden omvandlas till aktier i Aktia Bank

Abp efter prestationsperioden. Belöningen betalas i

fem rater under åren 2025–2029, delvis i bolagets

aktier och delvis i pengar.

Värdet av belöningen för prestationsperioden, då

målsättningarna uppfylls, uppgår vid tidpunkten för

inrättande av programmet till cirka 2 330 000 euro.

Programmets slutliga kostnad beror på hur

målsättningarna och kriterierna för

prestationsperioden uppnås och på aktiens

konverteringskurs vid slutet av prestationsperioden.

Programmet omfattar cirka 25 nyckelpersoner för

prestationsperioden 2024.

Beslut vid Aktia Bank Abp:s ordinarie

bolagsstämma 2023

Aktia Bank Abp höll ordinarie bolagsstämma 5.4.2023

och fastställde moderbolagets och koncernens

bokslut samt beviljade ansvarsfrihet åt

styrelseledamöterna, verkställande direktören och

dennas ställföreträdare.

Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens

förslag om utbetalning av en utdelning om 0,43 euro

per aktie för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2022.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	16

Bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter

till åtta. Till styrelseledamöter återvaldes Maria

Jerhamre Engström, Harri Lauslahti, Sari Pohjonen,

Johannes Schulman, Lasse Svens och Timo Vättö.

Ann Grevelius och Carl Haglund valdes till nya

styrelseledamöter. Vid det konstituerande möte efter

bolagsstämman valde styrelsen Lasse Svens till

ordförande och Timo Vättö till vice ordförande.

Styrelsen utsåg även ledamöterna i styrelsens

revisions-, risk- samt kompensations- och corporate

governanceutskott. Styrelsen utsåg Sari Pohjonen till

ordförande för revisionsutskottet och till övriga

ledamöter Ann Grevelius och Johannes Schulman.

Maria Jerhamre Engström utsågs till ordförande för

riskutskottet och Harri Lauslahti och Lasse Svens till

övriga utskottsledamöter. Till ordförande för

kompensations- och corporate governanceutskottet

utsåg styrelsen Timo Vättö och till övriga ledamöter

utsågs Carl Haglund och Lasse Svens.

Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens

förslag att godkänna ersättningsrapporten för Aktia

Bank Abp:s organ och fastställde ersättningarna till

styrelseledamöterna.

Bolagsstämman fastställde antalet revisorer till en och

återvalde KPMG Oy Ab med ekonomie magister, CGR

Marcus Tötterman som huvudansvarig revisor till

bolaget.

Bolagsstämman godkände styrelsens förslag till

ändring av artikel 5 i bolagsordningen så att den

möjliggör att bolagsstämman kan ordnas på distans

utan mötesplats som alternativ till fysisk

bolagsstämma eller hybridstämma. Samtidigt

fastställdes att en fysisk bolagsstämma kan hållas i

Helsingfors, Esbo eller Vanda.

Bolagsstämman godkände styrelsens förslag till beslut

om fullmakt för emission av högst 7 238 000 aktier

eller särskilda rättigheter som berättigar till aktier,

fullmakt att förvärva högst 500 000 egna aktier för

att användas för bolagets aktiebelöningsprogram och/

eller utbetalning av arvoden till bolagets

styrelseledamöter samt fullmakt att avyttra högst

500 000 egna aktier.

Aktiekapital och ägare

Aktia Bank Abp:s aktiekapital är 170 miljoner euro.

Aktia emitterade 87 022 nya aktier 22.11.2023 inom

ramen för aktiesparprogrammet AktiaUna 2023–2024.

Aktierna har emitterats med stöd av bolagsstämmans

emissionsbemyndigande 5.4.2023. Efter emissionen

ökade antalet aktier i Aktia till 72 644 887 aktier.

Med stöd av bolagsstyrelsens beslut överlät Aktia

28.11.2023 totalt 808 egna aktier i bolagets besittning

till fyra personer som betalning av uppskjutna

ersättningar enligt bolagets belöningssystem.

Koncernens innehav av egna aktier uppgick 31.12.2023

till 159 538 (31.12.2022; 228 122).

Totala antalet registrerade ägare 31.12.2023 var 39 975

(31.12.2022; 40 147). 10,11 (10,00) % av aktierna var i

utländskt ägo.

Aktia Bank Abp:s börsvärde i slutet av

räkenskapsperiodens sista handelsdag 29.12.2023

uppgick till ca 684 (31.12.2022; 740) miljoner euro.

Aktiens slutkurs per 29.12.2023 var 9,42 (31.12.2022;

10,22) euro. Som högst handlades aktien till ett pris

om 11,12 (12,88) euro och som lägst till 8,73 (8,62) euro.

Den genomsnittliga dagliga omsättningen med aktien

under januari-december 2023 var 429 539 (523 742)

euro eller 45 685 (55 225) aktier.


(mn euro)	Antal aktier	Aktiekapital	Fonden för fritt eget kapital
1.1.2022	72 144 081	169,7	138,6
Aktieemission 14.2.2022	75 000		0,9
Aktieemission 24.5.2022	74 631		0,7
Aktieemission 17.11.2022	91 360		0,8
Övriga förändringar	—		0,5
31.12.2022	72 385 072	169,7	141,5
Aktieemission 30.1.2023	80 000		0,9
Aktieemission 25.5.2023	92 793		0,8
Aktieemission 22.11.2023	87 022		0,7
Övriga förändringar	—		0,4
31.12.2023	72 644 887	169,7	144,2


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	17

Risker

Aktias resultat påverkas av flera faktorer, av vilka de

viktigaste är det allmänna ekonomiska läget,

fluktuationer i aktie-, ränte- och valutakurser samt

konkurrensläget. Efterfrågan på bank-, försäkrings-

och kapitalförvaltningstjänster kan också påverkas av

dessa faktorer. Marknadsvärdet på Aktias finansiella

och övriga tillgångar kan förändras bland annat till

följd av placerarnas högre avkastningskrav eller

stigande räntor.

Europeiska centralbankens successiva räntehöjningar

avslutades då ECB-rådet tog beslutet att behålla de

centrala styrräntorna oförändrade vid sitt möte i

december. Inflationen inom euroområdet fortsatte att

sjunka till 2,4 % i november 2023 medan Eurostats

prognos för december var 2,9 %. Marknaden förutspår

att räntesänkningarna börjar inkommande år, vilket

också syns som en sjunkande avkastningskurva. 12

månaders Euribor var lägre än de korta

marknadsräntorna under hela december, vilket i

längden inte är gynnsamt för utvecklingen av bankens

räntenetto.

Kapitalmarknaderna fungerar i huvudsak normalt och

under fjärde kvartalet har det gjorts ett stort antal

emissioner på marknaden. Aktias senior-upplåning

enligt marknadsvillkor återhämtade sig under årets

sista kvartal och banken genomförde nya emissioner

till ett sammanlagt värde om ca 161,5 miljoner euro.

Inlåning från allmänheten är dock även i

fortsättningen en utmärkt form av upplåning vid sidan

om kapitalmarknadsfinansiering. Aktia har även på

den internationella depositionsmarknaden aktivt

erbjudit olika depositionsalternativ.

Ingen betydande förändring skedde i ECL-nivån under

det sista kvartalet 2023. Eventuella framtida

nedskrivningar av krediter i Aktias kreditportfölj kan

bero på många faktorer, av vilka de viktigaste är det

allmänna ekonomiska läget, räntenivån,

arbetslöshetsgraden samt fastighetsprisernas

utveckling.

Osäkerheten i Aktias kreditportfölj har ökat på grund

av det rådande ekonomiska läget med ekonomisk

tillbakagång och högre räntenivå än tidigare, vilket i

sin tur påverkar kundernas ekonomi negativt.

Privatkunders och företagens fallerade exponeringar i

Aktias låneportfölj har minskat under året.

Exponeringsmängden gällande amorteringsfriheter för

privatkunder minskade betydligt jämfört med

föregående år. De ökade utmaningarna med

betalningsförmågan hos privatkunder har medfört att

anståndsåtgärderna ökat något under fjärde kvartalet.

Gällande bolånestocken är utvecklingen av obetalda

skulder stabil. Enskilda produkter såsom studielån och

kreditkort uppvisar en liten ökning av obetalda

skulder.

Aktias operativa risker är inom riskaptiten vid årets

slut. Inga betydande incidenter inträffade under det

fjärde kvartalet. De brister som upptäckts utifrån

incidenterna analyseras och nödvändiga åtgärder

vidtas för att förhindra motsvarande händelser i

fortsättningen. Risknivån på informationssäkerheten

anses vara utom riskaptiten, men inom risktoleransen

på grund av det allmänna läget och de internationella

cyberhoten som riktats mot finansbranschen. Aktia

arbetar aktivt för att bekämpa potentiella cyberhot.

Under det fjärde kvartalet fortsatte cyberattacker,

bl.a. mot finska aktörer inom finanssektorn. Effekterna

har hittills varit obetydliga för Aktia.

Utsikter 2024

Aktias jämförbara rörelseresultat för 2024 förväntas

vara något högre än de 108,4 miljoner euro som

rapporterades 2023.

Utsikterna har utarbetats utgående från följande

förväntningar:

• Trots osäkerheten på marknaden och troligtvis

sjunkande räntor förväntas räntenettot vara något

högre än 2023.

• Provisionsnettot förväntas vara något högre än

2023, förutsatt gynnsamma marknadsförhållanden.

• Livförsäkringsverksamheten förväntas utvecklas

stabilt. Resultatet kan dock påverkas av

förändringar i marknadsvärden

• Rörelsekostnaderna förväntas vara på ungefär

samma nivå eller något högre än 2023, IT-

kostnaderna förväntas öka något.

• Nedskrivningar och kreditförlustreserveringar

förväntas öka något jämfört med 2023 års nivå,

givet nuvarande marknadssituation.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	18

Koncernens utveckling per kvartal



(1 000 euro)	Q4/2023	Q3/2023	Q2/2023	Q1/2023	Q4/2022	Q3/2022	Q2/2022	Q1/2022	1-12/2023	1-12/2022
Räntenetto	38 894	39 544	33 760	31 833	24 209	24 045	25 814	25 111	144 031	99 180
Utdelningar	58	14	55	14	14	1 002	416	11	140	1 444
Provisionsintäkter	33 637	33 688	33 981	33 328	32 360	32 441	34 774	34 676	134 634	134 251
Provisionskostnader	-3 858	-3 734	-3 624	-3 047	-3 228	-2 547	-3 126	-3 358	-14 264	-12 259
Provisionsnetto	29 779	29 953	30 357	30 281	29 132	29 894	31 648	31 318	120 371	121 992
Livförsäkringsnetto	6 049	5 129	5 712	7 172	3 324	19 565	34 861	21 431	24 061	79 182
Nettoresultat från finansiella transaktioner	339	457	311	605	1 279	-2 215	873	701	1 711	638
Övriga rörelseintäkter	103	127	98	399	202	125	105	80	727	512
Rörelseintäkter totalt	75 222	75 223	70 292	70 304	58 161	72 416	93 716	78 654	291 041	302 947

Personalkostnader	-21 597	-21 026	-20 852	-21 047	-19 874	-20 091	-19 931	-20 497	-84 521	-80 393
IT-kostnader	-12 610	-9 557	-9 737	-9 197	-9 850	-7 267	-8 133	-7 469	-41 102	-32 719
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-5 896	-5 825	-5 876	-5 890	-5 865	-5 813	-5 840	-5 774	-23 487	-23 292
Övriga rörelsekostnader	-6 440	-4 363	-5 698	-10 992	-8 470	-7 081	-7 927	-9 549	-27 493	-33 026
Rörelsekostnader totalt	-46 544	-40 770	-42 164	-47 125	-44 059	-40 253	-41 830	-43 288	-176 603	-169 430

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-1 078	-223	—	—	-40	—	—	—	-1 301	-40
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-2 442	-2 270	-1 314	-941	-7 150	-1 002	-2 375	303	-6 967	-10 224
Nedskrivningar av övriga fordringar	—	—	—	-105	—	—	—	—	-105	—
Andel av intresseföretagens resultat	88	7	-19	71	-6	-46	194	108	147	249
Rörelseresultat	25 247	31 966	26 795	22 203	6 907	31 115	49 704	35 776	106 212	123 502
Skatter	-4 880	-7 261	-5 748	-4 103	-1 536	-6 343	-10 099	-7 195	-21 991	-25 174
Periodens vinst	20 367	24 706	21 047	18 101	5 371	24 771	39 605	28 581	84 221	98 329

Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	20 367	24 706	21 047	18 101	5 371	24 771	39 605	28 581	84 221	98 329
Totalt	20 367	24 706	21 047	18 101	5 371	24 771	39 605	28 581	84 221	98 329

Resultat per aktie (EPS), euro	0,28	0,34	0,29	0,25	0,07	0,34	0,55	0,40	1,16	1,37
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro	0,28	0,34	0,29	0,25	0,07	0,34	0,55	0,40	1,16	1,37

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster:
Rörelseresultat	25 247	31 966	26 795	22 203	6 907	31 115	49 704	35 776	106 212	123 502
Rörelseintäkter:
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc	—	—	-280	—	—	—	—	-180	-280	-180
Rörelsekostnader:
Omstruktureringskostnader	1 058	—	—	1 362	1 370	—	—	—	2 421	1 370
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar:
Omstruktureringskostnader	—	—	—	—	40	—	—	—	—	40
Jämförbart rörelseresultat	26 306	31 966	26 515	23 566	8 317	31 115	49 704	35 596	108 353	124 732


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	19

Koncernens totalresultat per kvartal


(1 000 euro)	Q4/2023	Q3/2023	Q2/2023	Q1/2023	Q4/2022	Q3/2022	Q2/2022	Q1/2022	1-12/2023	1-12/2022

Periodens vinst	20 367	24 706	21 047	18 101	5 371	24 771	39 605	28 581	84 221	98 329
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar	4 366	1 269	2 812	3 431	987	-7 017	-22 741	-27 063	11 878	-55 833
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring	-372	824	-499	-525	406	83	-812	-15	-572	-338
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar	-420	43	-37	5	-682	705	458	-425	-409	55
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen	3 574	2 136	2 276	2 911	711	-6 230	-23 095	-27 503	10 898	-56 116
Förmånsbaserade pensionsplaner	-47	—	—	—	455	—	—	—	-47	455
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen	-47	—	—	—	455	—	—	—	-47	455
Periodens totalresultat	23 895	26 842	23 323	21 012	6 537	18 542	16 510	1 079	95 071	42 668

Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	23 895	26 842	23 323	21 012	6 537	18 542	16 510	1 079	95 071	42 668
Totalt	23 895	26 842	23 323	21 012	6 537	18 542	16 510	1 079	95 071	42 668

Totalresultat per aktie, euro	0,33	0,37	0,32	0,29	0,09	0,25	0,23	0,02	1,31	0,59
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro	0,33	0,37	0,32	0,29	0,09	0,25	0,23	0,02	1,31	0,59

Totalresultat exklusive jämförelsestörande poster:
Totalresultat	23 895	26 842	23 323	21 012	6 537	18 542	16 510	1 079	95 071	42 668
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc	—	—	-224	—	—	—	—	-144	-224	-144
Omstruktureringskostnader	847	—	—	1 090	1 128	—	—	—	1 937	1 128
Jämförbart totalresultat	24 741	26 842	23 099	22 102	7 665	18 542	16 510	935	96 784	43 652


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	20

Segmentens utveckling per kvartal


(1 000 euro)	Q4/2023	Q3/2023	Q2/2023	Q1/2023	Q4/2022	Q3/2022	Q2/2022	Q1/2022	1-12/2023	1-12/2022

Bankverksamhet
Räntenetto	44 600	43 674	34 680	28 825	22 779	23 024	20 974	19 497	151 778	86 275
Provisionsnetto	13 935	14 753	14 558	14 909	14 410	14 050	14 773	15 080	58 154	58 313
Övriga rörelseintäkter	38	63	35	316	129	49	23	1	451	202
Rörelseintäkter totalt	58 572	58 489	49 272	44 050	37 319	37 123	35 770	34 579	210 383	144 790

Personalkostnader	-4 694	-4 423	-4 575	-4 143	-4 469	-4 418	-4 298	-3 878	-17 836	-17 062
Övriga rörelsekostnader 1)	-22 972	-19 809	-19 840	-24 337	-22 404	-18 958	-20 231	-22 575	-86 958	-84 168
Rörelsekostnader totalt	-27 667	-24 231	-24 416	-28 480	-26 873	-23 376	-24 528	-26 453	-104 794	-101 230

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-970	—	—	—	-40	—	—	—	-970	-40
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-2 442	-2 270	-1 314	-941	-7 150	-1 002	-2 375	303	-6 967	-10 224
Rörelseresultat	27 493	31 988	23 543	14 628	3 256	12 745	8 867	8 429	97 652	33 297

Jämförbart rörelseresultat	27 586	31 988	23 543	15 071	4 072	12 745	8 867	8 429	98 187	34 114

Kapitalförvaltning
Räntenetto	5 583	4 654	4 304	3 688	1 684	668	535	494	18 230	3 381
Provisionsnetto	16 243	15 561	16 215	15 985	15 083	16 275	17 491	16 701	64 004	65 550
Övriga rörelseintäkter	-49	38	38	46	48	72	106	137	73	364
Rörelseintäkter totalt	21 777	20 254	20 557	19 720	16 815	17 015	18 132	17 333	82 307	69 295

Personalkostnader	-6 480	-5 622	-5 428	-5 547	-4 248	-4 883	-4 345	-5 726	-23 077	-19 202
Övriga rörelsekostnader 1)	-8 052	-7 373	-7 773	-8 869	-8 388	-6 969	-8 030	-7 460	-32 067	-30 846
Rörelsekostnader totalt	-14 532	-12 995	-13 202	-14 416	-12 636	-11 853	-12 374	-13 185	-55 144	-50 048
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-108	—	—	—	—	—	—	—	-108	—
Nedskrivningar av övriga fordringar	—	—	—	-105	—	—	—	—	-105	—
Rörelseresultat	7 137	7 259	7 356	5 199	4 179	5 163	5 757	4 147	26 951	19 247

Jämförbart rörelseresultat	8 103	7 259	7 356	5 922	4 651	5 163	5 757	4 147	28 639	19 718

1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet och Kapitalförvaltning. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga rörelsekostnader.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	21

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Q4/2023	Q3/2023	Q2/2023	Q1/2023	Q4/2022	Q3/2022	Q2/2022	Q1/2022	1-12/2023	1-12/2022

Livförsäkring
Resultat från försäkringsservice	5 758	2 818	5 623	3 780	6 961	1 699	3 214	3 423	17 978	15 297
Resultat från investeringsavtal	2 107	2 118	2 115	2 109	2 152	2 148	2 121	2 238	8 449	8 659
Resultat från placeringsverksamheten	-1 134	990	-1 322	2 030	-5 048	16 418	30 222	16 535	564	58 127
Livförsäkringsnetto	6 730	5 926	6 416	7 918	4 065	20 265	35 556	22 196	26 990	82 083

Personalkostnader	-626	-632	-608	-526	-579	-516	-553	-510	-2 391	-2 158
Övriga rörelsekostnader 1)	-1 866	-1 721	-1 700	-2 013	-1 878	-1 906	-1 968	-1 834	-7 300	-7 587
Rörelsekostnader totalt	-2 492	-2 353	-2 308	-2 539	-2 458	-2 421	-2 522	-2 344	-9 691	-9 745

Rörelseresultat	4 239	3 573	4 108	5 379	1 608	17 843	33 035	19 852	17 299	72 338

Jämförbart rörelseresultat	4 239	3 573	4 108	5 379	1 668	17 843	33 035	19 852	17 299	72 398

Jämförelseperioderna 2022 är omräknade enligt den nya IFRS 17 standarden för försäkringsavtal.

Koncernfunktioner
Räntenetto	-11 385	-8 981	-5 289	-774	-295	345	4 303	5 119	-26 429	9 473
Provisionsnetto	1 472	1 640	1 446	1 493	1 576	1 525	1 370	1 469	6 052	5 940
Övriga rörelseintäkter	550	534	428	1 069	1 356	-1 183	1 334	724	2 580	2 230
Rörelseintäkter totalt	-9 362	-6 807	-3 415	1 787	2 637	687	7 006	7 313	-17 797	17 644

Personalkostnader	-9 797	-10 350	-10 240	-10 830	-10 577	-10 274	-10 736	-10 384	-41 217	-41 971
Övriga rörelsekostnader 1)	5 449	6 520	5 463	6 345	5 810	4 996	5 582	6 310	23 777	22 698
Rörelsekostnader totalt	-4 348	-3 830	-4 777	-4 486	-4 767	-5 278	-5 154	-4 073	-17 441	-19 273

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	—	-223	—	—	—	—	—	—	-223	—
Rörelseresultat	-13 710	-10 860	-8 192	-2 698	-2 131	-4 590	1 852	3 240	-35 461	-1 629

Jämförbart rörelseresultat	-13 710	-10 860	-8 472	-2 501	-2 068	-4 590	1 852	3 060	-35 543	-1 747


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	22

Femårsöversikt


(1 000 euro)	2023	2022	2021	2020	2019
Resultaträkning
Räntenetto	144 031	99 180	96 249	80 677	77 568
Provisionsnetto	120 371	121 992	123 992	97 641	99 120
Livförsäkringsnetto	24 061	79 182	37 657	19 876	29 978
Nettoresultat från finansiella transaktioner	1 711	638	4 684	635	2 878
Övriga rörelseintäkter	867	1 955	1 202	2 287	11 870
Rörelseintäkter totalt	291 041	302 947	263 784	201 117	221 415

Personalkostnader	-84 521	-80 393	-83 723	-69 068	-68 993
IT-kostnader	-41 102	-32 719	-30 655	-26 002	-26 193
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-23 487	-23 292	-21 504	-18 276	-19 481
Övriga rörelsekostnader	-27 493	-33 026	-38 523	-28 813	-29 233
Rörelsekostnader totalt	-176 603	-169 430	-174 404	-142 159	-143 901

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-1 301	-40	—	—	—
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-6 967	-10 224	-4 494	-4 046	-4 452
Nedskrivningar av övriga fordringar	-105	—	—	—	—
Andel av intresseföretagens resultat	147	249	-265	-118	1 694
Rörelseresultat	106 212	123 502	84 621	54 793	74 756

Skatter	-21 991	-25 174	-17 265	-12 172	-12 931
Räkenskapsperiodens vinst	84 221	98 329	67 356	42 621	61 825

Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	84 221	98 329	66 816	42 621	61 825
Innehavare av övrigt primärkapital	—	—	540	—	—
Totalt	84 221	98 329	67 356	42 621	61 825

Totalresultat
Räkenskapsperiodens vinst	84 221	98 329	67 356	42 621	61 825
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen	10 898	-56 116	-15 066	6 172	-2 558
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen	-47	455	-131	-217	-307
Räkenskapsperiodens totalresultat	95 071	42 668	52 159	48 576	58 959

Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp	95 071	42 668	51 619	48 576	58 959
Innehavare av övrigt primärkapital	—	—	540	—	—
Totalt	95 071	42 668	52 159	48 576	58 959


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	23

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022	2021	2020	2019
Balansräkning

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	1 369 716	1 249 457	1 451 815	1 232 497	1 039 093
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	1 049 031	997 056	1 106 966	1 258 224	1 240 331
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	488 448	529 409	386 464	413 759	336 495
Lån och övriga fordringar	8 562 071	8 984 948	7 551 691	7 028 686	6 446 455
Kontanta medel	91 752	165 794	732 829	298 615	315 383
Derivatinstrument	81 916	54 711	39 553	76 068	68 134
Övriga tillgångar	394 007	430 870	405 409	264 920	251 208
Tillgångar totalt	12 036 941	12 412 246	11 674 728	10 572 768	9 697 098

Depositioner	4 872 638	6 045 668	5 425 806	5 164 416	4 657 453
Derivatinstrument	223 659	294 049	20 484	12 247	9 847
Övriga finansiella skulder	4 479 636	3 861 793	3 730 391	3 178 507	3 023 129
Skulder från försäkringsverksamhet	1 528 964	1 419 981	1 698 718	1 410 818	1 259 771
Avsättningar	1 233	1 270	987	1 284	999
Övriga skulder	222 830	149 390	164 348	138 667	135 904
Skulder totalt	11 328 960	11 772 150	11 040 734	9 905 939	9 087 102

Eget kapital	707 981	640 096	633 994	666 830	609 996
Skulder och eget kapital totalt	12 036 941	12 412 246	11 674 728	10 572 768	9 697 098


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	24

Nyckeltal


(1 000 euro om inte annat anges)	2023	2022	2021	2020	2019
Resultat per aktie (EPS), euro	1,16	1,37	0,95	0,61	0,90
Totalresultat per aktie, euro	1,31	0,59	0,73	0,70	0,85
Utdelning per aktie, euro ) *)	0,70	0,43	0,56	0,43	0,53
Utdelning per resultat, %	60,2	60,3	59,8	72,4	59,5
Eget kapital per aktie (NAV), euro 1)	8,95	8,05	8,00	9,60	8,82
Genomsnittligt antal aktier (exklusive egna aktier)	72 347 806	72 013 512	70 460 062	69 787 931	69 037 320
Antal aktier vid periodens utgång (exklusive egna aktier)	72 485 349	72 156 950	71 817 540	69 460 801	69 143 116

Avkastning på eget kapital (ROE), % 1)	13,7	17,0	10,9	6,7	10,3
Avkastning på totalt kapital (ROA), % 1)	0,69	0,82	0,61	0,42	0,65

K/I-tal 1)	0,61	0,56	0,66	0,71	0,65

Kärnprimärkapitalrelation, CET1 (bankkoncernen), %	11,3	10,8	11,2	14,0	14,7
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %	13,0	12,7	13,2	14,0	14,7
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %	15,0	14,9	15,6	16,6	18,6
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)	3 411 193	3 130 631	2 940 550	3 030 010	2 636 934
Kapitaltäckningsgrad (finans- och försäkringskonglomeratet), %	135,9	141,5	145,0	126,6	131,6

Soliditet, % 1)	5,8	5,3	5,7	6,6	6,4

Koncerntillgångar 1)	2 396 707	2 936 462	2 546 099	2 265 470	2 094 688
Kundtillgångar 1)	13 658 000	13 539 000	15 450 954	10 446 947	9 853 097

Inlåning från allmänheten	4 564 191	5 213 777	4 503 297	4 465 767	4 059 841
Utlåning till allmänheten	7 865 883	7 791 700	7 486 371	6 999 814	6 429 143

*) Utdelningsförslag om 0,70 euro per aktie för räkenskapsåret 2023.

**) Utdelning för 2019 betalades i januari 2021.

1) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är

nyckeltal som inte definierats i regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av

perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	25

Tabellen fortsätter


(1 000 euro om inte annat anges)	2023	2022	2021	2020	2019
Premieinkomst före återförsäkrarens andel (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	149 903	142 189	152 696	106 161	118 606
Omkostnads - % (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	111,3	108,0	98,9	73,9	73,9
Solvensgrad (Aktia Livförsärking Ab), %	191,7	243,5	224,7	145,9	192,1
Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)	180 070	183 180	244 690	159 070	166 290
Placeringar till verkligt värde (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	1 597 132	1 474 397	1 693 406	1 515 218	1 344 989
Skulder från försäkringsavtal 1)	475 325	491 554	650 850	441 005	390 364
Skulder från investeringsavtal 1)	1 053 639	928 426	1 047 868	969 814	869 407

Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal	855	911	862	806	787
Koncernens personal (heltidsresurser), vid räkenskapsperiodens utgång	833	891	854	830	776

Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster:
Jämförbart K/I -tal 2)	0,60	0,56	0,65	0,71	0,66
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro 2)	1,19	1,38	0,99	0,61	0,79
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), % 2)	14,0	17,2	11,2	6,7	9,1

perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare.

2) Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av

verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. De jämförelsestörande posterna räknas upp i tabellen under koncernens resultaträkning och totalresultat.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	26

Beräkningsgrunder

Resultat per aktie (EPS), euro

Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp /

Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Totalresultat per aktie, euro

Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank

Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Eget kapital per aktie (NAV), euro

Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid

räkenskapsperiodens utgång

Avkastning på eget kapital (ROE), %

Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i

genomsnitt x 100

Avkastning på totalt kapital (ROA), %

Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100

K/I-tal

Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter

Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Kärnprimärkapital / Riskvägda förbindelser x 100

Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Primärkapital / Riskvägda förbindelser x 100

Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %

Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda förbindelser x 100

Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning.

Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)

Summa tillgångar i balansräkningen jämte förbindelser utanför balansen inklusive

derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravförordning.

Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s

kapitalkravförordning.

Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet)

Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar

och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel

(kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100

Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och

försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning.

Soliditet, %

Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i

genomsnitt x 100

Koncerntillgångar

Bankkoncernens likviditetsportfölj samt livförsäkringsbolagets placeringsportfölj

Kundtillgångar

Förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltade tillgångar i Aktia Fondbolag,

Aktia Banks privatbanksverksamhet och Aktia Livförsäkring

Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab)

(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x

100

Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att

täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas

provisioner.

Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %

Medräkningsbart kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100

Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)

Differensen mellan tillgångar och skulder (Tier II kapitallånet beaktas endast till

högst 50 % av SCR)


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	27

Icke-finansiell rapport

Affärsmodell

Grunden för Aktiakoncernens affärsmodell är att

tillhandahålla privatpersoner, företags- och

organisationskunder samt institutioners

kundorienterade banktjänster och finansiella tjänster

via olika kanaler. Aktia har tre affärsområden:

bankverksamhet, kapitalförvaltning och livförsäkring.

Koncernens geografiska verksamhetsområde ligger

på den finländska kusten, i huvudstadsregionen och

tillväxtcentrum i inlandet. Aktia är ett finländskt bolag

som är verksamt och skattskyldigt i Finland.

Den nuvarande, uppdaterade strategin, som sträcker

sig fram till 2025, stöder bolagets tillväxtmål och för

bolaget mot en ny vision om att vara ”den ledande

kapitalförvaltarbanken”. Tillväxtstrategin bygger i

synnerhet på ett nära samarbete mellan Aktias tre

affärsområden.

Hållbarhet

Uppdateringen av Aktiakoncernens

hållbarhetsprogram godkändes under 2022. Det

reviderade programmet ligger bättre i linje med

strategin och dess tidsplan. Hållbarhetsprogrammet

styr Aktias hållbarhetsarbete åren 2022–2025.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	28

* Skala 0-100

**Nettopåverkan för 2022 har omräknats (resultatet i den Finansiella rapporten 2022 var +31%)

*** Inreach-programmet - medvetenhet om informationssäkerhetsaktiviteter bland anställda, genomsnitt, (max 4)

Outreach-programmet – antal leverantörsutvärderingar och möten med intressentgrupper minst 25

**** Aktiefonder: Capital, Nordic, Nordic Small Cap, Nordic Micro Cap, Europa, Europe Small Cap, America, Global, Mikro Rein, Rhein Value, Micro Markka och Europa Dividend.

Företagsobligationsfonder: Corporate Bond+, Kort Företagsränta+, European High Yield Bond+, Nordic High Yield och UI Aktia Sustainable Corporate Bond.

Även blandfonderna Secura och Solida samt Aktia Treasurys och Aktia Livförsäkrings placeringsportföljer

Referensårets 2019 nivå: 55,40


Mätare (mål 2025)		2023	2022	Förändring
T-medias Luottamus&Maine-undersökning (resultat minst 3,50)		3,35	3,45	-0,10
Andelen av kundtillgångar som klassificerats enligt Artikel 8/9 (ökningen)		95,3 %	96,6 %	-1,3 procentenheter
Andelen av ansvarsfulla lån (ökningen)		2,5 %	2,1 %	0,4 procentenheter
Förmögenhetsplan (90%)		82	—	Första rapporteringsåret
Siqni liekki-index* (80)		72	72	Ingen förändring
eNPS (20)		-4	-13	+9
SHE index		74	—	Första rapporteringsåret
Aktias ESG klassificeringar (minst branschgenomsnittet)	MSCI	A	AA	Minskning
	Sustainalytics	Low risk	Low risk	Ingen förändring
	ISS	D+	D+	Ingen förändring
Aktia Banks nettopåverkan enligt Upright-modellen (positiv)**		+21%	+21%	Ingen förändring
Informationssäkerhet***	Inreach-programmet (över 3)	3,45	3,47	-0,02
Informationssäkerhet***	Outreach-programmet (minst 25)	35	27	+8
Delmål i klimatstrategin	Aktie- och företagsobligationsfondernas relativ koldioxidavtryck per investerad mn euro**** (2025 -30% vs. 2019)	38,75	42,70	-3,95
	Aktie- och företagsobligationsfondernas relativa förändring**** (ton av CO2 e/miljon euro investerat) (2025 -30 % vs. 2019)	-30,10 %	-22,9%	-7,2 procentenheter
	Andelen gröna obligationer av företagskreditfonderna (35%)	25,56 %	24,34 %	1,22 procentenheter
	Minskning av utsläpp av låneportföljen - 2025 års delmål inte definierat
	Scope 2 utsläpp i Aktias huvudkontor (Nettokoldioxidneutralitet)	0,00	0,00	Ingen förändring

Hållbarhetsprogrammet är indelat i fyra teman:

• Förvaltning

• Välstånd

• Miljö

• Medarbetare

Under 2023 påbörjade Aktia förberedelserna för

hållbarhetsrapporteringsdirektivet (Corporate

Sustainability Reporting Directive, CSRD). Aktia

kommer att omfattas av rapporteringsskyldigheten

enligt kraven i CSRD från och med räkenskapsåret

2024. Under 2023 började Aktia förbereda sig för

CSRD genom att utföra en obligatorisk dubbel

väsentlighetsanalys för att identifiera relevanta

hållbarhetsteman för Aktias affärsverksamhet. Även

en gapanalys utfördes under 2023 baserat på den

dubbla väsentlighetsanalysen för att identifiera

utvecklingsåtgärder under 2024. Vi fortsätter arbeta

kring CSRD under 2024.

Aktias ledningsgrupp och styrelse godkände i

december 2022 koncernens hållbarhetsprogram,

inklusive målsättningar och åtgärder.

Hållbarhetsprogrammets teman baserades på 2020

års väsentlighetsanalys som kompletterades med en

trend- och kollegial utvärdering för att utreda frågor

som påverkar arbetsmiljön inom finanssektorn. Aktias

ESG-team fastställde de slutliga prioriteringarna i

programmet med hjälp av en enkät riktad till

medarbetarna och workshoppar för utvalda

målgrupper. Prioriteringarna i hållbarhetsprogrammet

är viktiga teman för Aktia och utvecklingen inom dem

följs upp i enlighet med tabellen på föregående sida.

De olika hållbarhetsindikatorerna behandlas närmare i

Annual review 2023 som publiceras på engelska.

Följande indikatorer har både interna och externa

effekter: undersökningen T-Media Luottamus&Maine

som mäter nivån på Aktias anseende och graden av

förtroende för Aktia hos intressentgrupper, andelen

kundtillgångar som klassificerats enligt Artikel 8/9 i

EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar (SFDR), andelen ansvarsfulla lån,

andelen förmögenhetsplaner som gjorts upp, eNPS

(Employee Net Promoter Score) som mäter

sannolikheten för att medarbetarna skulle

rekommendera sin arbetsgivare, Aktia Banks ESG-

klassificeringar och nettopåverkan, nivån på Aktias

informationssäkerhetsutbildning och åtgärder samt

Aktias klimatpåverkan (delmål i klimatstrategin).

Indikatorerna som i första hand har interna effekter är

Siqni Liekki-indexet som mäter arbetstagarnas trivsel

i arbetet och SHE-indexet som mäter hur

jämställdheten förverkligas. De interna och externa

effekterna beskrivs närmare i Annual review 2023.

Centrala regler, principer och instruktioner som styr

Aktias hållbarhetsarbete är:

• Lagar och förordningar samt god bank- och

försäkringspraxis

• Styrelsens information om informationsgivning

• Aktia – Utlåtande om hållbarhetsrisker och -

faktorer

• Aktia – Utlåtande om placeringsbeslutens

huvudsakliga negativa konsekvenser för

hållbarhetsfaktorer

• Aktias principer för ägarstyrning

• Principer för ansvarsfullt investerande

• Principer för ansvarsfull kreditgivning

• Aktiakoncernens etiska uppförandekod

• Aktiakoncernens etiska uppförandekod för

leverantörer

• Aktiakoncernens riktlinjer för grön upphandling

• Klimatstrategi och klimatpolicy

• Aktiakoncernens arbetshälsopolicy

• Aktiakoncernens mångfalds- och

diskrimineringspolicy

• Aktiakoncernens ersättningspolicy

• Programmet för välmående (AktiaWellbeing)

• Hållbarhetsprogrammet

• WWF:s Green Office-principer

• Ramverk för hållbara lån

Policydokument som styr Aktias hållbarhetsarbete

finns på koncernens hållbarhetssida på adressen

https://www.aktia.com/sv/hallbarhetallbarhet.

Förvaltning

Det är viktigt för Aktia att följa god förvaltningssed

och handla etiskt och transparent. Vi följer

internationella principer och agerar dessutom som

föregångare genom att uppmuntra även andra företag

att ansluta sig till hållbarhetsinitiativ. Aktia strävar

efter en omfattande öppenhet såväl allmänt i Aktias

verksamhet som i vår rapportering. Aktias mål är att

nå minst branschgenomsnittet i MSCI:s, Sustainalytics

och ISS ESG-klassificeringar och att Aktia har en

positiv nettoeffekt enligt Upright Projects modell.

Aktiakoncernen har en etisk uppförandekod som

stöder och styr våra medarbetare i deras dagliga

arbete. Personalen utbildas också årligen i etiska

uppförandekoder som en del av obligatoriska

complianceutbildningar.

Som en aktör som är kritisk med tanke på

försörjningsberedskapen inom finansbranschen är

informationssäkerhet, dataskydd och skydd av

kunduppgifter särskilt viktiga för oss och centrala när

det gäller att upprätthålla kundernas förtroende.

Arbetet för att upprätthålla och främja

informationssäkerhet och dataskydd på Aktia är

personalorienterat, omfattande och långsiktigt samt

integrerat i allt vår verksamhet.

Vi mäter hur informationssäkerhetsarbetet genomförs

med hjälp av Inreach- och Outreachprogrammen. Med

Inreach-programmet mäter vi arbetstagarnas

allmänna medvetenhet, som omfattar webbkurser,

säkerhetsmedvetenhetsspelet Hoxhunt och

medarbetarenkäten. Med hjälp av personalenkäten om

informationssäkerhet mäter Aktia medarbetarnas

attityder till informationssäkerhet, kvaliteten på

informationssäkerhetsenhetens tjänster och den

övergripande utvecklingen av

informationssäkerhetskulturen. Vårt mål är att nå ett

medeltal på över 3 i alla delområden i enkäten (skala

1–4). År 2023 uppnåddes målet med resultatet 3,45

(3,47). "Outreach-programmet" mäter i sin del antalet

genomförda leverantörsutvärderingar och möten med

intressentgrupper, och vi har som mål att göra minst

25 sådana varje år. Under 2023 inleddes 35

leverantörsutvärderingar, och därutöver ordnades

olika intressentgruppsmöten vid behov.

Välstånd

Hållbarhet står i centrum för Aktias verksamhet och

styr Aktia mot målet att vara den ledande

kapitalförvaltarbanken. Vi vill främja hållbart välstånd i

samhället genom att erbjuda våra kunder de bästa och

mest omfattande lösningarna för placerande,

finansiering och personförsäkring. Vi strävar efter att

identifiera nya möjligheter i en föränderlig värld som

drivs av digitalisering och ESG-megatrender för att

kunna erbjuda kunderna intressanta lösningar. Vårt

löfte är att hjälpa våra kunder att tänka framåt och

möjliggöra ett hållbart välstånd.

Aktia vill svara på sina kunders behov och erbjuda

högklassig kundservice. Nivån på Aktias anseende

och det förtroende som åtnjuts från våra intressenter

följs upp och mäts halvårsvis med hjälp av T-medias


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	29

Luottamus&Maine-undersökning, och målet är en nivå

på minst 3,50 (maxvärde 4,00). År 2023 var Aktias

betyg i T-Medias Luottamus&Maine-undersökning

3,35 (3,45).

Särskilt som kapitalförvaltare har Aktia en betydande

möjlighet att påverka ansvarsfullt med sina

placeringsbeslut. Centrala internationella avtal och

normer, som FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna och motsvarande FN-

konventioner, FN:s mål för hållbar utveckling, ILO:s

konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella

företag utgör värdegrunden för vår placerings-

verksamhet. Utöver Aktias egna principer är Aktia

även medlemmar eller undertecknare i ett antal

organisationer och initiativ, t.ex. FN:s principer för

ansvarsfulla investeringar (PRI) och principerna för

ansvarsfull bankverksamhet (PRB). Således har vi

förbundit oss till att i kapitalförvaltningen beakta

kriterierna för miljö, samhälle och god förvaltning.

Ansvarsfullt placerande utgör en viktig del av

utvecklingen av Aktias kapitalförvaltningsverksamhet

samt verksamheten hos de enheter som ansvarar för

placeringsfonder och diskretionär kapitalförvaltning

och de enheter som ansvarar för bankens egna

placeringar. Ansvarsfullt placerande innebär också att

Aktia kan främja ansvarsfullheten i de företag i vilkas

värdepapper Aktia placerar. Vårt mål när det gäller

ansvarsfullt placerande är att öka andelen kund-

tillgångar som klassificerats enligt Artikel 8/9 i SFDR.

En viktig del av vår ESG-politik för ansvarsfullt

placerande är att bromsa klimatförändringen. Vi

uppmuntrar även externa kapitalförvaltare att

förbinda sig till att bromsa klimatförändringen och

stödja övergången till ett mer koldioxidsnålt samhälle i

sina placeringsbeslut. Vårt påverkansarbete är inte

begränsat till företag, utan omfattar också statliga

institutioner och beslutsfattare.

Den näst största påverkan efter placerande har

långivningen, och därför vill vi också bedriva

ansvarsfull kreditgivning. Aktias kreditgivning styrs av

vår policy för kreditriskhantering och

kreditriskstrategi. Under 2023 fortsatte Aktia

hållbarhetsarbetet inom bankverksamheten. ESG-

riskbedömningen är en integrerad del av Aktias

kreditvärdighetsbedömning för företagskunder och

medarbetarna utbildats i ESG-frågor. Som ett led i

beviljande av kredit beaktas koncernens klimatpolicy.

Vi ingår endast kreditavtal som är sunda och etiskt

försvarbara. Beviljande av kredit grundar sig alltid på

att kundens betalningsförmåga är tillräcklig. Innan en

kredit beviljas gör vi en grundlig riskbedömning för att

bedöma kundens betalningsförmåga och försäkra oss

om att kunden kan fullgöra sina skyldigheter. Vi

medverkar inte i arrangemang för att kringgå

lagstiftning eller reglering eller i arrangemang som

kan medföra en anseenderisk. Identiteten hos kunden

eller hens representant verifieras och vi samlar

uppgifter om kunden. Kundrelationen följs upp och

uppgifterna sparas som en del av processen för

kundkontroll, kreditriskanalys samt förhindrande av

penningtvätt och terrorism. Våra centrala verktyg för

ansvarsfullt beviljande av krediter är nyförsäljning

enligt kundens betalningsförmåga, lånetak och en

aktiv uppföljning av krediterna.

År 2023 deltog Aktia som långivare i syndikerade lån

som klassificerats som hållbarhetslänkade och

tillhandahöll Aktias första egna hållbarhetslänkade

lån. Aktia har också möjlighet att bevilja

företagskunder skräddarsydda gröna lån. I fjärde

kvartalet 2023 lanserade Aktia sin första gröna

låneprodukt, gröna bostadslån för privatkunder.

Aktias kriterier för gröna bostadslån baseras på ett

väsentligt bidrag till att bromsa klimatförändringen i

enlighet med EU:s taxonomi och gröna bostadslån

beviljas utan expeditionsavgift. Aktia förbereder sig

för att lansera flera gröna låneprodukter under 2024,

bland annat hållbar bilfinansiering och gröna

renoveringslån. I december 2023 undertecknade Aktia

ett avtal om hållbarhetsgaranti med Europeiska

investeringsfonden inom ramen för InvestEU-fonden

och kan under 2024 tillhandahålla hållbarhetsgaranti

till berättigade kunder för att möjliggöra en grön och

hållbar omställning i den finländska ekonomin genom

att tillhandahålla finansiering på mer gynnsamma

villkor. Utvecklingen av gröna och hållbarhetslänkade

lån genomförs som ett samarbete mellan

bankverksamheten och det koncernomfattande ESG-

teamet.

Andelar och belopp i euro för gröna, sociala och övriga

hållbara obligationer i Aktia Kapitalförvaltnings fonder


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	30


Andelen ansvarsfulla obligationer i Aktias fonder, %	Green bonds	Social bonds	Sustainability bonds	Sustainability linked bonds
Corporate Bond+	33,20 %	2,30 %	2,39 %	3,02 %
Kort Företagsränta+	17,66 %	1,95 %	1,66 %	0,50 %
European High Yield Bond+	9,24 %	0,00 %	0,00 %	5,16 %
Nordic High Yield	18,18 %	0,00 %	0,86 %	11,13 %
UI Aktia Sustainable Corporate Bond	89,76 %	6,69 %	3,55 %	0,00 %
Impact	20,10 %	0,50 %	1,50 %	0,00 %
Secura	13,97 %	0,28 %	1,07 %	1,01 %
Solida	21,77 %	1,50 %	1,53 %	1,26 %
Sustainable Government Bond	76,21 %	17,74 %	4,33 %	0,00 %
Emerging Market Bond+	3,00 %	1,40 %	6,60 %	0,00 %
EM Local Curr. Frontier Bond+	4,15 %	0,00 %	0,00 %	0,00 %
UI Aktia EM Local Curr. Bond	7,63 %	0,00 %	0,00 %	0,00 %

Andelen ansvarsfulla obligationer i Aktias fonder, mn euro	Green bonds	Social bonds	Sustainability bonds	Sustainability linked bonds
Corporate Bond+	176,8	12,2	12,7	16,1
Kort Företagsränta+	102,4	11,3	9,6	2,9
European High Yield Bond+	25,1	0,0	0,0	14,0
Nordic High Yield	22,1	0,0	1,0	13,5
UI Aktia Sustainable Corporate Bond	81,5	6,1	3,2	0,0
Impact	6,8	0,2	0,5	0,0
Secura	0,6	0,0	0,0	0,0
Solida	1,0	0,1	0,0	0,1
Sustainable Government Bond	73,2	17,0	4,2	0,0
Emerging Market Bond+	8,2	3,8	18,0	0,0
EM Local Curr. Frontier Bond+	12,9	0,0	0,0	0,0
UI Aktia EM Local Curr. Bond	12,0	0,0	0,0	0,0
Totala andelen ansvarsfulla obligationer, mn euro	522,6	50,7	49,2	46,6

presenteras i tabellen ovan. Dessa gröna, sociala och

övriga hållbara obligationer utgör en viktig del av

portföljförvaltningen inom denna tillgångsklass och är

ett viktigt särdrag för våra produktlösningar.

Placeringar i gröna obligationer utgjorde 7,6 % och

102,6 miljoner euro av Aktias likviditetsportfölj.

Miljö

Miljötemat är direkt kopplat till Aktias klimatstrategi

och målen för Aktias hållbarhetsprogram är delmålen

för klimatstrategin för år 2025. När det gäller

placerande är målen att minska aktie- och

företagsobligationsportföljernas koldioxidavtryck med

30 % jämfört med 2019 års nivå och öka de gröna

obligationernas andel av företagslånefonderna till

35 %. När det gäller utlåningen är målet för 2030 att

minska klimatavtrycket i företags- och hushållslån

med 30 %. Det långsiktiga målet för 2050 fastställs

senare. Målet för Aktias egen verksamhet är

nettokoldioxidneutralitet när det gäller

energiförbrukningen på Aktias huvudkontor. Aktias

klimatstrategi och koldioxidutsläpp (Scope 1, 2 och 3)

beskrivs närmare i Annual review 2023.

Aktias huvudkontor är WWF Green Office-certifierat.

Vi uppmuntrar till miljövänliga åtgärder på alla Aktias

verksamhetsställen och delar med oss av god praxis.

Aktia använder s.k. grön el som produceras med

förnybar energi på Aktias huvudkontor och på alla

verksamhetsställen där Aktia har ett eget elavtal (ca

88 % av Aktias elförbrukning).

Förutom klimatförändringen är den biologiska

mångfalden ett av de viktigaste teman. Inom

kapitalförvaltningen har Aktia också utvecklat verktyg

för att identifiera transitionsbolag och analysera

fondernas beroende av naturkapital. Aktia deltar

sedan 2023 i Nature Action 100, som är ett globalt

investerarinitiativ som fokuserar på att vända

förlusten av natur och biologisk mångfald före 2030.

Medarbetare

Aktia vill att medarbetarna upplever att Aktia har en

bra arbetsgemenskap och att dom känner sig

uppskattade. Aktia erbjuder alla medarbetare jämlika

möjligheter att nå framgång och att utvecklas

professionellt. Tack vare en låg hierarki har

medarbetarna möjlighet att påverka och utveckla

Aktia. Mätare för socialt ansvar i Aktia är bl.a.

rekommendationsindexet eNPS (Employee Net

Promoter Score, dvs. villigheten att rekommendera

Aktia som arbetsgivare). För eNPS del är Aktias

målsättning 20. Under 2023 var Aktias eNPS -4 (-13).

Allt Aktia gör styrs av värderingar som fastställts

tillsammans med medarbetarna: modigt, kunnigt,

tillsammans. Under 2022 uppdaterade Aktia sitt

hållbarhetsprogram för åren 2022–2025, med gott

ledarskap, medarbetarupplevelse och mångfald,

jämställdhet och inkludering (DEI) som fokusområden

inom medarbetartemat. Medarbetarupplevelsen var

ett starkt fokusområde också under 2023, och Aktia

satsade på medarbetarupplevelsen genom att lansera

flera nya initiativ. Aktia finslipade sin kundupplevelse

internt och såg över organisationsstrukturen för att

försäkra sig om att den tjänar företaget och våra

kunder så väl som möjligt.

Gott ledarskap

Gott ledarskap är en nyckelfaktor för att vara en

attraktiv arbetsplats i branschen. Alla medarbetare

har rätt till gott ledarskap. Aktia satsar på

regelbunden ledarskapsutbildning som utgår från

Aktias strategi och värderingar samt förmågan till

förändringsledning. Under 2023 fortsatte Aktia att

fokusera på att fördjupa förståelsen av och

medvetenheten om strategin genom kontinuerlig

intern strategikommunikation och resultatstyrning.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att stödja

senior management i genomförandet av strategin

genom att inrätta en senior management styrgrupp.

En av styrgruppens uppgifter är att definiera och

utveckla ledarskapet inom Aktia. Styrgruppen

sammanträdde åtta gånger under 2023. En annan

viktig ledarskapssatsning under 2023 var lanseringen

av programmet för coachande ledarskap som är

avsett för alla chefer. Arbetet kring coachande

ledarskap fortsätter under 2024.

Medarbetarupplevelse och välmående

Tillsammans med företagshälsovården har Aktia

strävat efter att säkerställa trygga arbetssätt. År 2023

fortsatte Aktia sitt samarbete med Mehiläinen och

AktiaWellbeing-konceptet för välbefinnande.

Konceptet är ett avancerat sätt att organisera

företagshälsovården. Aktiviteterna inom konceptet

var främst digitala. Konceptet omfattar förutom

grundläggande hälsotjänster även mångsidiga tjänster

och coachning som medarbetarna kan använda för att

förbättra sin egen hälsa. Exempel på dessa är

coachning inom näring, motion och återhämtning

samt individuell digital coachning. Aktia har även

arrangerat gemensamma Aktia Take a Break-stunder

som stöd för distansarbete. Många medarbetare har

använts sig av de digitala välmåendetjänsterna. Med

AktiaWellbeing-programmet har medarbetarna även

dragit nytta av många andra verktyg som stöder

arbetshälsan. Aktia har använt sig av t.ex. Mehiläinens

Radar för välmående och arbetsförmåga med hjälp av

vilken man i ett tidigt skede kan ingripa vid eventuella

hälsorisker. En viktig del av konceptet för välmående

utgörs därutöver av det tidiga stödet för

arbetsförmågan som hjälper till att förbättra

medarbetarnas hälsa och förlänga arbetskarriären.

Med ständiga förändringar och osäkerhet i samhället

har behovet av mental coachning bland våra

medarbetare kunna noteras. Under 2023 hade Aktia

två pilotprogram för att stödja mental hälsa.

Tillsammans med Mehiläinen ordnades ett

psykoterapi-pilotförsök för en del av våra

medarbetare. Försöket kommer delvis att fortsätta

under 2024. Responsen och resultaten hittills har varit

positiva.

Det andra pilotprogrammet, ett uppföljningsprojekt,

omfattade cirka 10 % av medarbetarna inom

Kapitalförvaltningen. Det var frivilligt att delta och

programmet pågick i ungefär ett halvår. Hälsan och

välbefinnandet mättes både före och efter

programmet och på alla områden var resultaten

aningen högre eller på samma nivå efter

uppföljningen. Nästan alla deltagare rekommenderade

programmet som ett stöd för deras egen

arbetsförmåga och allmänna välbefinnande.

Mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI)

På Aktia respekterar vi mångfald, jämlikhet och

likvärdighet. Aktias mångfaldspolicy omfattar både

medarbetarna och styrelsen. Mångfald utgör en

väsentlig del av organisationens funktionsförmåga. Vi

anser att våra medarbetares mångfald skapar

konkurrensfördelar både inom affärsverksamheten

och i konkurrensen om bästa möjliga medarbetare.

Aktias mångfaldspolicy baserar sig på Aktias

värderingar, uppförandekoden och arbetet mot

diskriminering. Mångfald utgör en del av god

förvaltning och Aktias framgång. Aktia strävar efter

att främja mångfald och jämlikhet i sina

medarbetarpolicyn. Det jämlika bemötandet av

medarbetarna börjar med rekryteringen: Aktia strävar

efter att garantera mångfald bland våra medarbetare

genom våra rekryteringsprocesser och har förbundit

oss till att garantera alla medarbetares likvärdiga

möjligheter samt till att säkerställa en jämlik

behandling i rekryteringssituationer. Aktia följer med

uppgifterna om könsfördelning gällande sina

medarbetare och år 2023 var 44 (45) % av Aktias

medarbetare män och 56 (55) % kvinnor.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	31

År 2023 var 66 % av ledningsgruppen män och 34 %

kvinnor. Av styrelsemedlemmarna var 62 % män och

38 % kvinnor. Vår dagliga arbetsmiljö stöder även den

kulturella mångfalden. Alla medarbetare har samma

möjligheter att avancera i karriären och Aktia är en

flerspråkig arbetsplats. Under 2023 satsade man på

att försäkra att medarbetardokument finns tillgängliga

på flera språk (svenska, finska och engelska). Aktias

princip är att jämlikt stöda flerspråkighet, minoriteter

eller grupper som är i en sårbar ställning i

arbetsgemenskapen. Aktia ordnar t.ex. språkkurser för

personalen och tillhandahåller omfattande

välmåendetjänster för alla medarbetare. Aktias

målsättning är att erbjuda medarbetarna utbildning

och program som stöder karriärutvecklingen.

Samarbete

På Aktia finns ett nära samarbete och en nära dialog

med fackliga representanter och

arbetarskyddsfullmäktige. De representerar våra

medarbetare både baserat på arbetstyp samt

arbetsort. Aktia har schemalagda möten med

representanterna kvartalsvis, och vid behov

arrangeras möten mer frekvent. Alla ärenden och

beslut som påverkar våra medarbetare eller

arbetssätten diskuteras med representanterna för att

säkerställa att alla aspekter beaktas före beslut fattas.

Aktias fackliga representanter har också varit

officiella medlemmar i "Operations Committee" och

därigenom fått information om pågående projekt i

organisationen varannan vecka.

Respekt för mänskliga rättigheter

Aktia har en etisk uppförandekod för leverantörer som

förutsätter att Aktia leverantörer respekterar

mänskliga rättigheter samt medarbetarnas rättigheter

och arbetarskydd. Aktias leverantörer ska utreda

aspekter relaterade till de mänskliga rättigheterna i

sin verksamhet och deras effekt samt även förbinda

sig till att säkerställa att det i leverantörens eller dess

underleverantörers verksamhet inte används

barnarbetskraft. Leverantören ska också försäkra sig

om att anställande av personer som överskrider

minimiåldersgränsen, men som är under 18 år, inte

äventyrar deras utbildning, hälsa, säkerhet eller

mentala utveckling.

Ansvarsfullt placerande i Aktia och Aktias verksamhet

i allmänhet baserar sig på centrala internationella

konventioner och normer, som FN:s deklaration om de

mänskliga rättigheterna och andra FN-konventioner,

FN:s mål för hållbar utveckling, ILO:s konventioner och

OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Aktia har

haft sina egna principer för ansvarsfulla investeringar

sedan 2006. Genom att underteckna de FN-stödda

principerna för ansvarsfulla investeringar (Principles

for Responsible Investment – PRI) har vi förbundit oss

att vara en aktiv ägare och inkludera ESG-perspektiv i

vår förvaltning och rapportera om våra ESG-åtgärder

på ett transparent sätt. Därutöver har vi undertecknat

principerna för ansvarsfull bankverksamhet

(Principles for Responsible Banking – PRB). Genom

principerna vidtar bankerna åtgärder för att anpassa

sin kärnstrategi, sitt beslutsfattande, sin utlåning och

sina investeringar till FN:s mål för hållbar utveckling

och internationella avtal som klimatavtalet i Paris.

Aktia har valt att samarbeta med företaget ISS ESG,

en föregångare för normbaserad ägarpåverkan, för att

identifiera normbrott i placeringsfondernas

placeringsobjekt och för att föra påverkningsdialoger

med dessa företag via "pooled engagement"-tjänsten.

Inom placeringsverksamheten i stater på

tillväxtmarknader integreras en mängd ESG-faktorer i

Aktias landsvalsmodell som betygsätter hur väl de

mänskliga rättigheterna tillgodoses. En utförligare

rapportering om ESG-aspekter inom

kapitalförvaltningen och om bl.a. normenligheten i

placeringsfonderna redovisas halvårsvis i vår Översikt

över ansvarsfullt investerande.

Förebyggande av korruption och mutor

Aktia strävar efter att kontinuerligt identifiera och

definiera centrala risker, inklusive penningtvätt och

finansiering av terrorism. Penningtvättslagstiftningen

ställer strikta krav på kundkontroll, såsom identifiering

av politiskt utsatta personer (s.k. PEP) och risker.

Aktia strävar i all sin verksamhet efter ansvarsfullhet,

hög affärsmoral och att handla så att kundernas

förtroende och förtroendet för finansmarknaden

bibehålls. Aktia har nolltolerans för mutor, korruption

och annan olämplig påverkan, oberoende av dess

form. Aktia strävar ständigt efter att förebygga

korruption och risken för mottagande av mutor genom

att informera ledningen och medarbetarna om hur de

ska förhålla sig till mottagande eller givande av

belöningar och andra förmåner, inklusive deltagande i

evenemang.

Som stöd för medarbetarna har Aktia i sin

uppförandekod samlat de viktigaste reglerna som

medarbetarna ska följa i sitt arbete. Alla medarbetare i

Aktia är skyldiga att följa uppförandekoden och

medarbetarna får regelbunden utbildning om den.

Koncernens uppförandekod omfattar bland annat

förhindrande av korruption och mutor, förhindrande

av penningtvätt och finansiering av terrorism,

sekretess, insiderregler, anmälan om bisyssla och

förtroendeuppdrag samt regler som gäller skydd av

Aktias affärshemligheter. I uppförandekoden

uppmanas även koncernens medarbetare att anmäla

brott mot uppförandekodens regelverk och eventuella

oetiska affärsmetoder eller misstanke om dem (s.k.

whistleblowing). År 2023 införde Aktia en ny kanal,

WhistleB, för rapportering av misstänkta

överträdelser. Ärendena hanteras av direktörerna för

den oberoende compliance- och

internrevisionsfunktionen för att garantera

konfidentialiteten under hela rapporteringsprocessen.

Antalet ärenden rapporteras kvartalsvis till ledningen

på rubriknivå. Under 2023 gjordes inga anmälningar

via whistleblowing-kanalen. Aktia Bank Abp har

bedömt att risken för korruption och mutor i

verksamheten är låg.

Task Force on Climate-Related Financial

Disclosures (TCFD)-översikt

TCFD är en internationell rapporteringsram med

anvisningar för rapportering av klimatrelaterade risker

och möjligheter. Aktia gav under 2021 sitt publika stöd

till TCFD:s rapporteringsrekommendationer. I detta

avsnitt har vi samlat information om verksamheten i

Aktia i enlighet med TCFD-rapporteringsramen.

Styrning

På Aktia förvaltas hållbarhet, som inbegriper både

företagsansvar och integrering av ESG-frågor i alla

affärsområden, på ett strukturerat sätt. Hållbarhet är

en integrerad del av all verksamhet på Aktia. Styrelsen

har den högsta bestämmanderätten över

hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsfrågor presenteras

regelbundet för Aktias styrelse, vilket är minst en

gång om året och de viktigaste besluten fattas på

styrelsenivå. Under 2023 presenterades bland annat

följande hållbarhetsrelaterade ämnen för styrelsen,

översikt över hållbarhetsarbetet för hela året,

statusuppdateringar samt utbildning om CSRD-kraven

och implementeringen av dem på Aktia.

Hållbarhetsfrågor står regelbundet på agendan för

ledningsgruppen och styrelsens revisionsutskott samt

på kvartalsnivå för styrelsen i Aktias Fondbolag Ab. På

styrelsenivå är det revisionsutskottet som övervakar

ESG-utvecklingen och hållbarhetsprogrammets

avancemang. Hållbarhetsdirektören ansvarar för

hållbarhetsutvecklingen i Aktia tillsammans med ett

team av hållbarhets- och ESG-specialister.

Hållbarhetsdirektören rapporterar till direktören för

Group Business Support. ESG-teamets ansvar

omfattar alla funktioner i koncernen. Ledningen av


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	32

företagsansvar och ESG beskrivs närmare i vår Annual

review 2023.

Under 2023 har Aktias kapitalförvaltning aktivt

fortsatt att utveckla ansvarsfulla investeringar.

Kapitalförvaltningen har en ESG-kommitté med

representanter från alla tillgångsslag. Kommittén har

till uppgift att utveckla ansvarsfulla investeringar

inom Aktias kapitalförvaltning, samordna förankringen

av Aktias ESG-principer, åtgärder och initiativ samt

ESG-analys och resultat i placeringarna och behandla

normöverträdelser och prioritera diskussioner om

bolagspåverkan. Placeringsbesluten inom

kapitalförvaltningen styrs av Aktias egna principer för

ansvarsfullt investerande, som täcker både

förvaltningen av kundtillgångar och Aktias egen

placeringsverksamhet. Aktias principer för

ansvarsfullt investerande kommer att uppdateras

under 2024.

Aktiakoncernen följer en klimatpolicy och en

anvisning om grön upphandling som gäller alla Aktias

funktioner. Koncernen för diskussioner om klimat- och

miljöfrågor med sina leverantörer inom ramen för

anvisningarna.

Aktias klimatpolicy utgår från följande fem strategiska

mål:

1. Kontinuerligt utveckla vår kunskap om

klimatförändringen när det gäller rådgivningen

avseende Aktias produkter och tjänster.

2. Förbättra öppenheten och vårt engagemang till

våra kunder för att de ska kunna fatta beslut som

grundar sig på fakta om synpunkter som gäller

klimatförändringen.

3. Utveckla ansvarsfulla produkter och främja

klimatvänliga åtgärder och måluppställning i

Aktias verksamhet.

4. Beakta och bedöma klimatsynpunkter i Aktias

valda undersöknings- och analysprocesser. Vi vill

förstå riskerna och möjligheterna inom branscher

samt företag när det gäller t.ex. de ekonomiska

effekterna av klimatförändringen.

5. Via Proxy Voting-metoden har vi förbundit oss till

att använda våra rättigheter som långsiktiga

aktieägare via de tillgångar som förvaltas av Aktia

Kapitalförvaltning. Aktia deltar i valda årliga

bolagsstämmor och samarbetar med företag för

att påverka deras förvaltningsmetoder som

relaterar till klimatförändringen.

Klimatstrategi

Aktia publicerade en ny klimatstrategi år 2021 och

under 2023 har vi arbetat för att uppnå målen för

2023.

Huvudmålen för Aktias klimatstrategi är:

Kapitalförvaltning och egna placeringar:

Koldioxidneutralitet i placeringsportföljerna senast

2050. Aktia deltar i initiativet "Net Zero Asset

Managers" för att stödja målet om koldioxidneutralitet.

Koldioxidneutralitetsmålet omfattar både

kundtillgångar och Aktias egna placeringar.

Kreditgivning:

Minskning av låneportföljens utsläpp. År 2023

lanserade Aktia sin första gröna låneprodukt, ett grönt

bostadslån.

Aktias egen verksamhet:

Nettokoldioxidneutralitet i fråga om den egna

verksamheten senast 2050.

Klimatarbetet är en del av det dagliga arbetet i Aktias

kapitalförvaltning. Aktia har förbundit sig till de FN-

stödda principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI)

och därigenom till att i sin kapitalförvaltning beakta

de kriterier som gäller bland annat miljön. Aktia har

som kapitalförvaltare möjlighet att inverka på miljön

genom sina placeringsbeslut. Aktias

aktieplaceringsstrategi gynnar mindre kapitalintensiva

bolag som har en gynnsam utsläppsprofil. Som en del

av Aktias transparenta verksamhet rapporterar vi

kvartalsvis om våra fonders nettopåverkan i enlighet

med modellerna som utarbetats av det inhemska "The

Upright Project".

För att stödja begränsningen av klimatförändringen

globalt har Aktia undertecknat det internationella

placerarinitiativet Climate Action 100+, vars syfte är

att påverka de bolag som förorsakar de största

klimatutsläppen. Den första fasen av initiativet

slutfördes under 2023 och den andra fasen inleddes

under 2023. Aktia har undertecknat "Net Zero Asset

Managers Initiative" och CDP:s (tidigare Carbon

Disclosure Project) klimatförändrings-, vatten- och

skogsinitiativ. Dessutom rapporterar vi till CDP om hur

Aktias verksamhet påverkar klimatet.

Riskhantering

Risker och riskhantering utgör en del av Aktias

affärsmiljö och verksamhet. Väsentliga riskområden är

bankkoncernens kredit-, ränte- och likviditetsrisker

samt livförsäkringsverksamhetens ränterisk, övriga

marknadsrisker och försäkringstekniska risker. Även

affärsrisker och operativa risker är centrala risker och

de gäller all verksamhet. Ovan nämnda risker och hur

de hanteras beskrivs närmare i riskavsnittet i

styrelsens verksamhetsberättelse samt i Aktias Pillar

III Report.

Koncernstyrelsen har det slutliga ansvaret för

koncernens riskhantering. Styrelsen hanterar

riskaptiten genom att fastställa instruktioner för de

viktigaste riskområdena och affärsenheterna och

allokeringen av kapital samt genom att ge allmänna

instruktioner om koncernens riskhantering, den

interna kontrollen och kapitalhanteringsprocessen.

Under 2023 fastställdes ESG-riskaptiten och tillägg

relaterade till ESG-kreditriskaptiten lades till i

kreditriskstrategin. Sedan 2020 har Aktias

ledningsgrupp och styrelse behandlat koncernens

hållbarhetsrisker en gång per år. Revisionsutskottet

fungerar som det organ som övervakar koncernens

ESG-arbete.

Förutom dessa allmänna principer grundar sig Aktia

Banks riskhantering på en princip av tre försvarslinjer.

Den första försvarslinjen utgörs av linjeorganisationen.

Den andra försvarslinjen bildas av de oberoende

Compliance- och Riskkontrollfunktionerna, vars

primära uppgift är att utveckla, underhålla och

övervaka de allmänna principerna och

riskhanteringsramen och ständigt övervaka

utvecklingen av väsentliga risker. Den tredje

försvarslinjen utgörs av Intern revision, som är separat

och oberoende av de övriga enheterna och har till

uppgift att säkerställa att den interna kontrollen och

riskhanteringen är vederbörligen organiserade.

Aktiakoncernen strävar efter att följa Europeiska

centralbankens (ECB) anvisning för hantering av

klimat- och miljörisker samt Europeiska

bankmyndighetens (EBA) diskussionsprotokoll om

ESG-risker. ESG-riskerna är en del av Aktias

riskhanteringsprinciper och Aktia strävar efter att

utveckla sin strategi och sina riskhanteringsprocesser

så att de på ett allt mer övergripande sätt beaktar

klimatförändringen. Under 2023 inkluderade vi ESG-

risker i Aktia Banks ICAAP-riskbedömning och

arbetade för en ESG-modell som en del av

livförsäkringsbolagets risk- och solvensbedömning.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	33

Aktia bedömer årligen klimatrelaterade risker på kort,

medellång och lång sikt, vilket betyder att riskerna

årligen granskas under den aktuella strategiperioden

(under fem år), på ett tidsspann mellan fem och tio år

och på ett tidsspann mellan tio och trettio år. Syftet

med identifieringen och bedömningen av risker är att

göra det möjligt att hantera och minska klimatriskerna

i affärsmiljön. Klimatrisker kan påverka

placeringskedjan och bankens övriga verksamhet.

Riskerna kan även realiseras genom leverantörskedjan

eller på grund av förändringar i kundbeteende.

Riskerna kan innebära ekonomiska konsekvenser eller

effekter av marknadsutveckling, vilket kan leda till

ryktesrisk för Aktia eller bristande trovärdighet.

Vid beviljande av krediter beaktas förutom Aktias

policy för hantering av kreditrisker och

kreditriskstrategin även Aktiakoncernens

klimatstrategi och klimatpolicy, enligt vilka Aktia

strävar efter att förstå riskerna och möjligheterna i

företagens affärsverksamhet och branscher i de fall

när klimatförändringen är relevant. Ansvarsfull

kreditgivning på Aktia beskrivs noggrannare i Aktias

Annual review 2023.

Portföljförvaltarna inom Aktia Kapitalförvaltning

beaktar ESG-riskerna och -möjligheterna samt de

huvudsakliga negativa konsekvenserna för

hållbarhetsfaktorerna i beslutsprocessen gällande

placeringar. De huvudsakliga negativa

konsekvenserna (PAI) och placeringarnas negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorerna tas i

beaktande som en del av fondernas

placeringsprocess. Som stöd för portföljförvaltningen

använder vi både vår egen interna och en extern ESG-

analys som tagits fram av noggrant utvalda

tjänsteleverantörer. Vi använder bl.a. Morningstar/

Sustainanalytics samt ISS ESG:s företagsspecifika

ESG-bedömningar och -analyser samt ISS ESG:s

klimatriskanalys. Som en del av klimatriskanalysen

genomför vi minst halvårsvis en scenarioanalys för

Aktias fonder i enlighet med de olika

klimatuppvärmningsscenarierna. Vi bedömer hur väl

Aktias placeringsportfölj stämmer överens med

Parisavtalets mål att begränsa den globala

uppvärmningen till 1,5 grader. Därutöver övervakar vi

vårt koldioxidavtryck (Scope 1, 2 och 3), vår

koldioxidintensitet, övergångsriskerna och de fysiska

riskerna både i kapitalförvaltningens och våra egna

placeringsportföljer. Resultaten rapporteras som en

del av den halvårsvisa Översikten över ansvarsfullt

investerande och fondernas kvartalsvisa ESG-

rapporter. Portföljförvaltarna beaktar resultaten av

övervakningen som en del av portföljförvaltningen.

Om en förhöjd koldioxidrisk eller brister i

fastställandet av klimatmålen upptäcks för

placeringsobjekten är det möjligt för

portföljförvaltarna att inleda ett aktivt ägarskap och

påverkansarbete med portföljbolagen.

Aktia är medlem i den rådgivande kommittén för

projektet Assessing Sovereign Climate-Related

Opportunities and Risks (ASCOR). Projektets mål är

att ta fram praktiska verktyg för att stödja placerare i

deras bedömning av klimatrelaterade risker och

möjligheter i statsobligationer. Det är det första

offentliga placerarramverket för att bedöma

statsobligationsemittenter när det gäller

klimatförändringar. ASCOR är ett samarbete mellan

kapitalägare och kapitalförvaltare som stöds av

internationella nätverk av investerare, för att kunna

inkludera finansiellt väsentlig information om

klimatförändring vid bedömning av placeringar i

statsobligationer. ASCOR-verktyget består av tre

områden: utsläppsbanor, klimatpolitik och

klimatfinansiering. Under 2023 slutfördes metodiken

för ASCOR-verktyget och de första resultaten av en

pilotbedömning som omfattade 25 länder

publicerades.

Klimatrisker som Aktiakoncernen identifierat är

exempelvis:

Regleringsrisker

Regleringsrisker är förknippade med till exempel

klimat- och energipolitik på nationell och EU-nivå

samt eventuella förändringar av reglering och

rapportering. Dessa risker hanteras genom att

utveckla rutiner som motsvarar den nyaste

regleringen och genom att förbereda sig för

förändringar.

Teknologirisker

Klimatförändringens teknologirisker är förknippade

med till exempel upphandlingskedjan och Aktias

fonder som placerar i teknologi. Dessa risker hanteras

genom en noggrann analys av placeringsobjekten,

tillgänglig teknologi och utvecklingen av ny teknologi.

Juridiska risker

Aktia iakttar noggrant miljö- och klimatlagstiftningen

och inga rättsliga åtgärder som anknyter till dessa har

riktats mot Aktia.

Marknadsrisker

Marknadsrisker har att göra med förändringen i

konsumenternas preferenser mot mer hållbara

produkter och tjänster med mindre koldioxidavtryck.

Aktia hanterar dessa risker genom att utveckla

hållbara tjänster.

Anseenderisker

Anseenderisker anknyter till exempel till analytikers

och ratinginstituts praxis att inkludera ESG-faktorer i

ratingprocessen, varmed en eventuell sänkning av

ratingen kunde orsaka en anseenderisk. Denna risk

hanteras aktivt genom att arbeta för att upprätthålla

och höja ratingen samt genom att utveckla

verksamheten enligt ESG-trenderna. En annan typ av

anseenderisk kunde orsakas av om det visar sig att en

produkt eller tjänst inte är så grön eller hållbar som

utlovat. Aktia hanterar denna risk med en mycket

noggrann genomgång och analys av tjänsterna och

produkterna och genom att följa extern reglering

gällande ESG, hållbar finansiering och

produkthantering.

Kortvariga fysiska risker

Kortvariga fysiska risker är t.ex. en ökning i extrema

väderfenomen, såsom stormar, översvämningar eller

häftiga regn, vilka kan orsaka skador på fastigheter.

Dessa risker hanteras genom att säkerställa ett

tillräckligt försäkringsskydd och förebyggande

fastighetsunderhåll samt genom miljömässig due

diligence (Environmental due diligence) innan en

fastighetsplacering görs. Också via uppdateringen av

principerna för ansvarsfull kreditgivning kan Aktia

hantera riskerna gällande bostadslån.

Långvariga fysiska risker

Långvariga fysiska risker är till exempel följder som

anknyter till bestående, långvariga förändringar i

väderleksförhållandena, som eventuella höjda

försäkringspremier och värdeminskning på fastigheter

inom översvämningsområden. Dessa risker hanteras

genom att säkerställa en tillräcklig beredskap hos

fastigheterna att svara mot långvariga förändringar i

väderleksförhållanden genom fastighetsunderhåll

samt miljömässig due diligence innan en

fastighetsplacering görs.

De största riskerna för Aktia har bedömts vara

reglerings-, marknads- och teknologiriskerna.

Miljöriskernas betydelse har i Aktias egen verksamhet

bedömts vara liten.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	34

Klimatmöjligheter som Aktia identifierat är

exempelvis:

Resurseffektivitet

I samband med att spara naturresurser och minska

koldioxidutsläppen är det också möjligt att uppnå

kostnadsbesparingar. En lägre pappers-, el- och

vattenförbrukning och färre resor minskar utsläppen.

Aktia utnyttjar dessa möjligheter och gör besparingar

genom att utbilda medarbetarna, gynna mer

energieffektiva lokaler, genom att vidta

ekoeffektivitetsåtgärder och ordna fler video- och

distansmöten.

Användning av förnybar energi

Aktia kan minska sina koldioxidutsläpp och på lång

sikt spara kostnader genom att välja energi som

producerats med förnybara energikällor. Aktia

använder grön el till de verksamhetsställen där det har

möjlighet till ett eget elavtal.

Affärsmöjligheter

Aktia kan uppnå tillväxt genom nya affärsmöjligheter

då kundernas preferenser förflyttas mot mer

ansvarsfulla produkter och tjänster. Genom

placerings- och finansieringsprodukter har Aktia

möjlighet att påverka kontrollen av

klimatförändringen och främja anpassningen.

Aktia har identifierat klimatförändringen som en

megatrend som påverkar Aktias strategi och

ekonomiplanering i framtiden. Att bromsa och

anpassa sig till klimatförändringen är förenat med

både risker och möjligheter för Aktia. Vi utvecklar

aktivt tjänster och produkter så att Aktia har fler

ansvarsfulla alternativ inom kapitalförvaltning och

långivning. År 2023 lanserade Aktia två hållbara

fonder: Aktia Aurinkotuuli III Kb och Aktia Sustainable

Govenment Bond. Aktia har nu fem fonder som är

klassificerade som så kallade mörkgröna fonder enligt

artikel 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar. År 2023 lanserade Aktia sin första gröna

låneprodukt, gröna bostadslån. Vi fortsätter att

utveckla gröna låneprodukter under 2024. Utöver

dessa fokuserar Aktia på åtgärder för anpassning till

klimatförändringen och begränsning av den också i

sin egen verksamhet, till exempel genom att ställa upp

mål för minskad energiförbrukning och anskaffning av

grön el samt genom att fästa vikt vid hållbarheten i

leverantörskedjan.

Mätare

Aktia har rapporterat koldioxidavtrycket samt

koldioxidintensiteten i sina egna direkta aktie- och

företagsobligationsfonder två gånger per år. Vi

publicerar regelbundet, halvårsvis en översikt över

ansvarsfullt placerande på Aktias webbplats. Det

vägda medeltalet av det relativa koldioxidfotavtrycket

för fonderna förvaltande av Aktias kapitalförvaltning

var i slutet av året 38,75 ton CO2e per en intäkt på en

miljon euro, vilket i genomsnitt är 52% lägre än

jämförelsevärdet på marknaden. Koldioxidavtrycket

för Aktias fonder har i flera år legat klart under

jämförelsevärdet på marknaden.

Aktias egna utsläpp från energiförbrukningen, dvs.

Scope 2-utsläppen, var år 2023 297,1 ton CO2e

(market based). Aktias totala utsläpp (Scope 1, 2 och

3) rapporteras i Aktias Annual review 2023.

Taxonomi rapportering

Kvalitativa upplysningar

I EU:s taxonomireglering fastställs det ramverk som

definierar kriterierna för klassificering av miljömässigt

hållbar ekonomisk verksamhet. Klassificeringen

omfattar tekniska granskningskriterier för att en

ekonomisk verksamhet kan anses bidra väsentligt till

miljömålen i EU:s taxonomi (TSC-kriterier). Taxonomin

innehåller även krav på att en ekonomisk verksamhet

som ger betydande fördelar för ett miljömål inte får

orsaka betydande skada för andra miljömål (DNSH-

kriterier). Förordningen innehåller även ett krav på en

miniminivå av skyddsåtgärder.

2023 års taxonomirapportering för finansiella företag

skiljer sig från tidigare år genom att rapporteringen

för första gången omfattar inte bara ekonomisk

verksamhet som omfattas av taxonomin utan även

ekonomisk verksamhet som är förenlig med

taxonomikraven. Att ekonomisk verksamhet omfattas

av taxonomin säger ännu ingenting om

verksamhetens förhållande till miljömålen, endast

ekonomisk verksamhet som är förenlig med

taxonomikraven stöder miljömålen.

Den ekonomiska verksamhet som rapporteras som

förenlig med taxonomikraven måste vara

faktabaserad och i Aktias taxonomirapportering

användes huvudsakligen data som rapporterats av

företagen för 2022. Eftersom den mer detaljerade

rapporteringen (taxonomiförenlighet) för finansiella

företag börjar först för 2023 finns det ännu inga

exakta uppgifter att rapportera om finansiella företags

taxonomiförenlighet. Aktias taxonomirapportering

baserar sig på uppgifter insamlade av banken om

bostadslån och renoveringslån till privatkunder,

fordonsfinansiering samt taxonomiuppgifter

rapporterade av NFRD-rapporterande företag. Aktia

har i sin rapportering endast tagit hänsyn till de siffror

som företagen rapporterat avseende vad som

omfattas av taxonomin och beaktar endast de

tillgångar som omfattas av taxonomin. Ifall ett

rapporteringsskyldigt företag av Taxonomin är en del

av en koncern beaktas koncernrapporteringens data i

Taxonomi-rapporteringen. Insamlingen av data som

krävs för att uppfylla de detaljerade DNSH-kraven är

utmanande, särskilt gällande rapportering av

taxonomienliga hushållsexponeringar och

leasingfinansiering. Därför rapporteras för närvarande

inte taxonomienlighet för konsumentkrediter utan

säkerhet eftersom användningsändamålet för dessa

inte kan fastställas med säkerhet.

Under 2023 har Aktia lanserat gröna låneprodukter

som kan påverka andelen taxonomienlig finansiering i

framtiden. Utöver gröna låneprodukter erbjuder Aktia

även skräddarsydda gröna lån för företagskunder. För

dessa lån kan taxonomikriterier gällande väsentlig

nytta för miljömålen vara en förutsättning för ett grönt

lån. Till följd av detta kan taxonomins relevans för

Aktias företagskunder som inte är

rapporteringsskyldiga också öka.

Taxonomirapporteringen för Aktias

investeringsverksamhet baserar sig på en tredje parts

(Upright Project) analys om taxonomiförenligheten av

aktie- och ränteinvesteringar enligt data som

rapporterats av ifrågavarande företag. Data som

produceras av Upright Project utnyttjas också i

koncernens övergripande taxonomirapportering.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	35

Aktia rapporterar om taxonomin på koncernnivå.

Därav innehåller rapporteringen uppgifter för Aktia

Bank Abp, Aktia Livförsäkring Ab och Aktia Fondbolag

Ab. Aktia har ingen handelsportfölj eller en

affärsmodell som till stor del skulle bygga på

finansiering av allmännyttiga bostäder. Av den här

orsaken rapporterar Aktia inte en separat

resultatindikator för dessa.

Resultatindikatorn för förvaltade tillgångar omfattar

tillgångar som förvaltas för de företagskunder som är

rapporteringsskyldiga. Av de tillgångar som förvaltas

av Aktia Fondbolag beaktas endast Aktias egna

fondprodukter, eftersom den centrala

resultatindikatorn för provisionsintäkter och

-kostnader inte ännu ingår i de rapporterade

resultatindikatorerna.

Rapporteringen beaktar samtliga sex miljömål i år.

Merparten av den data som rapporteras är dock

fortfarande fokuserad på de två första klimatmålen, i

synnerhet begränsning till klimatförändringar.

Inom kapitalförvaltningen beaktas huruvida

placeringsobjekten omfattas av taxonomin som en del

av den kvalitativa analysen. Taxonomin är även starkt

inkopplad vid utvecklande av fonder som har hållbara

investeringar som mål i enlighet med EU:s förordning

om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR 9 art

fonder).

Taxonomiaspekterna är även nära sammankopplade

med Aktias klimatstrategi gällande såväl utvecklingen

av låneprodukter som inom kapitalförvaltningen.

Av all ekonomisk verksamhet är det för närvarande

endast en begränsad del som omfattas av taxonomin.

Rapporteringsskyldigheten gäller fortfarande endast

företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell

rapportering, vilket i Finland inkluderar börsnoterade

företag, kreditinstitut och försäkringsbolag med mer

än 500 anställda. Majoriteten av Aktias

företagskunder är små och medelstora företag, som

inte omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Taxonomisiffrorna i rapporteringen är därför för

tillfället låga i Aktias rapportering. Detta beror både på

en begränsad mängd data och på förordningens

tvetydighet samt olika rapporteringsmöjligheter.

Rapporteringen kommer att kräva ytterligare förfining

och utveckling av insamling av data i framtiden.

Eftersom efterfrågan på hållbar finansiering och

hållbara investeringar fortsätter att öka förväntas

dock taxonomin bli viktigare i framtiden, då taxonomin

kommer att omfatta fler sektorer. Samtidigt kommer

fler företag att omfattas av rapporteringskrav.

KPMG har gjort en begränsad granskning av

uppgifterna i den icke-finansiella rapporten, med

undantag för Taxonomin. Bekräftelseutlåtandet

återfinns i samband med Aktias hållbarhetsrapport i

Aktias Annual reivew 2023.

För mera information, se separat bilaga, ESG

taxonomitabeller, på sidorna 157-191.


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Styrelsens verksamhetsberättelse	36

Innehåll


K15 Klassificering av tillgångar och skulder	83
K16 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	85
K17 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	85
K18 Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	85
K19 Lån och övriga fordringar	86
K20 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie	86
K21 Kontanta medel	87
K22 Derivatinstrument	87
K23 Placeringar i intresseföretag och joint ventures	89
K24 Immateriella tillgångar och goodwill	89
K25 Nyttjanderättstillgångar	90
K26 Förvaltningsfastigheter	90
K27 Övriga materiella tillgångar	91
K28 Övriga tillgångar totalt	91
K29 Latenta skattefordringar och -skulder	91
K30 Depositioner	92
K31 Emitterade skuldebrev	93
K32 Efterställda skulder	94
K33 Övriga skulder till kreditinstitut	94
K34 Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund	94


Styrelsens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	38


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	39

Aktia Bank Abp - Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Ränteintäkter		360 709	119 511
Räntekostnader		-216 678	-20 331
Räntenetto	K4	144 031	99 180
Utdelningar	K5	140	1 444
Provisionsintäkter		134 634	134 251
Provisionskostnader		-14 264	-12 259
Provisionsnetto	K6	120 371	121 992
Resultat från försäkringsservice		17 978	15 297
Resultat från investeringsavtal		8 449	8 659
Resultat från placeringsverksamheten		-2 366	55 226
Livförsäkringsnetto	K7	24 061	79 182
Nettoresultat från finansiella transaktioner	K8	1 711	638
Övriga rörelseintäkter	K9	727	512
Rörelseintäkter totalt		291 041	302 947

Personalkostnader	K10	-84 521	-80 393
IT-kostnader		-41 102	-32 719
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	K11	-23 487	-23 292
Övriga rörelsekostnader	K12	-27 493	-33 026
Rörelsekostnader totalt		-176 603	-169 430

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	K24	-1 301	-40
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	K20	-6 967	-10 224
Nedskrivningar av övriga fordringar		-105	—
Andel av intresseföretagens resultat		147	249
Rörelseresultat		106 212	123 502
Skatter	K13	-21 991	-25 174
Räkenskapsperiodens vinst		84 221	98 329

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp		84 221	98 329
Totalt		84 221	98 329

Resultat per aktie (EPS), euro	K14	1,16	1,37
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro	K14	1,16	1,37

Koncernens totalresultat


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Räkenskapsperiodens vinst		84 221	98 329
Övrigt totalresultat efter skatt:
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		11 878	-55 833
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		-572	-338
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		-409	55
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		10 898	-56 116
Förmånsbaserade pensionsplaner		-47	455
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen		-47	455
Räkenskapsperiodens totalresultat		95 071	42 668

Totalresultat hänförligt till:
Aktieägare i Aktia Bank Abp		95 071	42 668
Totalt		95 071	42 668

Totalresultat per aktie, euro	K14	1,31	0,59
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro	K14	1,31	0,59


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	40

Koncernens balansräkning


(1 000 euro)	Not	31.12.2023	31.12.2022

Tillgångar
Räntebärande värdepapper		73 810	72 926
Aktier och andelar		162 316	174 936
Placeringar för fondanknutna försäkringar		1 133 591	1 001 595
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	1 369 716	1 249 457
Räntebärande värdepapper		1 049 031	997 056
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	1 049 031	997 056
Räntebärande värdepapper	K18	488 448	529 409
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	696 188	1 193 248
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 865 883	7 791 700
Kontanta medel	K21	91 752	165 794
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde		9 142 270	9 680 151
Derivatinstrument	K22	81 916	54 711
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23	2 904	3 089
Immateriella tillgångar och goodwill	K24	168 187	166 317
Nyttjanderättstillgångar	K25	21 349	19 893
Förvaltningsfastigheter	K26	62 319	44 673
Övriga materiella tillgångar	K27	8 616	8 973
Materiella och immateriella tillgångar		260 471	239 855
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader		76 892	52 350
Övriga tillgångar		28 586	95 901
Övriga tillgångar totalt	K28	105 478	148 251
Inkomstskattefordringar		7	1 522
Latenta skattefordringar	K29	25 147	38 154
Skattefordringar		25 155	39 676
Tillgångar totalt		12 036 941	12 412 246

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Not	31.12.2023	31.12.2022
Skulder
Skulder till centralbanker (TLTRO lån)		250 000	800 000
Skulder till kreditinstitut		58 447	31 891
Skulder till allmänheten och offentliga samfund		4 564 191	5 213 777
Depositioner	K30	4 872 638	6 045 668
Derivatinstrument	K22	223 659	294 049
Emitterade skuldebrev	K31	3 577 279	3 051 735
Efterställda skulder	K32	121 357	118 540
Övriga skulder till kreditinstitut	K33	—	5 517
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund	K34	781 000	686 000
Övriga finansiella skulder		4 479 636	3 861 793
Skulder från försäkringsavtal		470 500	486 762
Skulder från investeringsavtal		1 053 639	928 426
Skulder från återförsäkringsavtal		4 824	4 792
Skulder från försäkringsverksamhet	K35	1 528 964	1 419 981
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		106 107	43 452
Övriga skulder		58 265	40 168
Övriga skulder totalt	K36	164 372	83 621
Avsättningar	K20	1 233	1 270
Inkomstskatteskulder		4 591	2 839
Latenta skatteskulder	K29	53 867	62 930
Skatteskulder		58 458	65 769
Skulder totalt		11 328 960	11 772 150

Eget kapital
Bundet eget kapital		130 715	119 817
Fritt eget kapital		517 805	460 818
Aktieägarnas andel av eget kapital		648 521	580 636
Innehavare av övrigt primärkapital		59 460	59 460
Eget kapital	K37	707 981	640 096
Skulder och eget kapital totalt		12 036 941	12 412 246


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	41

Förändring av koncernens eget kapital


(1 000 euro)	Aktiekapital	Fond för verkligt värde	Fond för aktierelaterade ersättningar	Fond för fritt eget kapital	Balanserade vinstmedel	Aktieägarnas andel av eget kapital	Innehavare av övrigt primärkapital	Totalt eget kapital
Eget kapital 31.12.2021	169 732	6 201	3 919	138 597	360 488	678 937	59 460	738 397
Effekt från ibruktagning av IFRS 17					-104 403	-104 403		-104 403
Eget kapital 1.1.2022	169 732	6 201	3 919	138 597	256 084	574 534	59 460	633 994
Aktieemission				2 348		2 348		2 348
Förvärv av egna aktier					-857	-857		-857
Avyttring av egna aktier				523	1 151	1 675		1 675
Utdelning till aktieägare					-40 308	-40 308		-40 308
Räkenskapsperiodens vinst					98 329	98 329		98 329
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		-55 833				-55 833		-55 833
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		-338				-338		-338
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		55				55		55
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		-56 116				-56 116		-56 116
Förmånsbaserade pensionsplaner					455	455		455
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen					455	455		455
Räkenskapsperiodens totalresultat		-56 116			98 783	42 668		42 668
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt					-1 860	-1 860		-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)			1 761		675	2 436		2 436
Eget kapital 31.12.2022	169 732	-49 915	5 680	141 468	313 670	580 636	59 460	640 096

Eget kapital 1.1.2023	169 732	-49 915	5 680	141 468	313 670	580 636	59 460	640 096
Aktieemission				2 355		2 355		2 355
Förvärv av egna aktier					-872	-872		-872
Avyttring av egna aktier				366	1 173	1 540		1 540
Utdelning till aktieägare					-31 087	-31 087		-31 087
Räkenskapsperiodens vinst					84 221	84 221		84 221
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar		11 878				11 878		11 878
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring		-572				-572		-572
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar		-409				-409		-409
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen		10 898				10 898		10 898
Förmånsbaserade pensionsplaner					-47	-47		-47
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen					-47	-47		-47
Räkenskapsperiodens totalresultat		10 898			84 174	95 071		95 071
Betald ränta på primärkapital (AT1), netto efter skatt					-1 860	-1 860		-1 860
Förändring i aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)			2 063		675	2 738		2 738
Eget kapital 31.12.2023	169 732	-39 017	7 743	144 189	365 873	648 521	59 460	707 981


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	42

Koncernens kassaflödesanalys


(1 000 euro)	2023	2022
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat	106 212	123 502
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	31 587	3 017
Betalda inkomstskatter	-17 029	-21 105
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i fordringar och skulder	120 771	105 414

Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet 1)	388 862	-1 440 162
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	6 145	37 760
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	-11 684	9 421
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning	-63 500	-143 500
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning	104 000	—
Lån och övriga fordringar	450 592	-1 493 234
Placeringar för fondanknutna försäkringar	-131 996	152 425
Övriga tillgångar	35 304	-3 033

Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet	-484 800	825 024
Depositioner	-1 184 496	646 625
Emitterade skuldebrev	423 300	223 181
Övriga finansiella skulder	89 483	171 483
Skulder från försäkringsverksamhet	108 983	-200 379
Övriga skulder	77 929	-15 885
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt	24 832	-509 723

Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i förvaltningsfastigheter	-21 576	—
Investering i materiella och immateriella tillgångar	-21 966	-12 206
Försäljning av materiella och immateriella tillgångar	—	78
Kapitallån till intresseföretag	-544	-2 676
Utdelning från ägarintresseföretag	376	—
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt	-43 711	-14 803

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, minskning	—	-24 983
Betald ränta på primärkapital (AT1)	-2 325	-2 325
Avyttring av egna aktier	1 540	1 675
Betald utdelning	-31 087	-40 308
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt	-31 873	-65 941

Förändring i likvida medel	-50 751	-590 468

Likvida medel vid årets början	144 442	734 910
Likvida medel vid årets slut	93 692	144 442

Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa	607	852
Finlands Banks checkräkning exkl. minimireservdeposition i Finlands Bank	33 043	111 053
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	60 041	32 537
Totalt	93 692	144 442

Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivning av räntebärande värdepapper	-943	1 107
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	5 591	9 757
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	6 967	10 224
Förändring i verkligt värde	-6 733	-37 861
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar	20 452	18 877
Avvecklad verkligt värde säkring	-550	-2 041
Förändring i förvaltningsfastigheternas verkliga värden	3 930	799
Förändring av aktierelaterade ersättningar	1 899	1 590
Övriga justeringar	973	565
Totalt	31 587	3 017

1) Inkluderar en deposition i Finlands Bank om 549 (1 060) miljoner euro.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	43

Nyckeltal


(1 000 euro)	2023	2022

Resultat per aktie (EPS), euro	1,16	1,37
Totalresultat per aktie, euro	1,31	0,59
Utdelning per aktie, euro *	0,70	0,43
Eget kapital per aktie (NAV), euro 1)	8,95	8,05
Genomsnittligt antal aktier (exkl. egna aktier)	72 347 806	72 013 512
Antal aktier vid periodens utgång (exkl. egna aktier)	72 485 349	72 156 950

Avkastning på eget kapital (ROE), % 1)	13,7	17,0
Avkastning på totalt kapital (ROA), % 1)	0,69	0,82

K/I-tal 1)	0,61	0,56

Kärnprimärkapitalrelation, CET1 (bankkoncernen), %	11,3	10,8
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %	13,0	12,7
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %	15,0	14,9
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)	3 411 193	3 130 631
Kapitaltäckningsgrad (finans- och försäkringskonglomeratet)	135,9	141,5

Soliditet, % 1)	5,8	5,3

Koncerntillgångar 1)	2 396 707	2 936 462
Kundtillgångar 1)	13 658 000	13 539 000

Inlåning från allmänheten	4 564 191	5 213 777
Utlåning till allmänheten	7 865 883	7 791 700

Premieinkomst före återförsäkrarens andel (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	149 903	142 189
Omkostnads - % (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	111,3	108,0
Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %	191,7	243,5
Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)	180 070	183 180
Placeringar till verkligt värde (Aktia Livförsäkring Ab) 1)	1 597 132	1 474 397
Skulder från försäkringsavtal 1)	475 325	491 554
Skulder från investeringsavtal 1)	1 053 639	928 426

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022

Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal	855	911
Koncernens personal (heltidsresurser), vid periodens utgång	833	891

Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster:
Jämförbart K/I -tal 2)	0,60	0,56
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro 2)	1,19	1,38
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), % 2)	14,0	17,2

*Styrelsen föreslår en utdelning om 0,70 euro per aktie för räkenskapsåret 2023.

1) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de

alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures,

APM) är nyckeltal som inte definierats i regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/ CRR) eller i Solvens II-regelverket

(SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar

jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare.

2) Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande

poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och

avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. De jämförelsestörande

posterna räknas upp i tabellen under koncernens resultaträkning och totalresultat.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	44

Beräkningsgrunder

Resultat per aktie (EPS), euro

Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp /

Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Totalresultat per aktie, euro

Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank

Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Eget kapital per aktie (NAV), euro

Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid

räkenskapsperiodens utgång

Avkastning på eget kapital (ROE), %

Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i

genomsnitt x 100

Avkastning på totalt kapital (ROA), %

Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100

K/I-tal

Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter

Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Kärnprimärkapital / Riskvägda förbindelser x 100

Primärkapitalrelation (bankkoncernen), %

Primärkapital / Riskvägda förbindelser x 100

Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), %

Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda förbindelser x 100

Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning.

Riskvägda förbindelser (bankkoncernen)

Summa tillgångar i balansräkningen jämte förbindelser utanför balansen inklusive

derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravförordning.

Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s

kapitalkravförordning.

Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet)

Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar

och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel

(kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100

Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och

försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning.

Soliditet, %

Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i

genomsnitt x 100

Koncerntillgångar

Bankkoncernens likviditetsportfölj samt livförsäkringsverksamhetens

placeringsportfölj

Kundtillgångar

Förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltade tillgångar i Aktia Fondbolag,

Aktia Kapitalförvaltning, Aktia Banks privatbanksverksamhet och Aktia

Livförsäkring

Omkostnads-% (Aktia Livförsäkring Ab)

(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x

100

Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att

täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas

provisioner.

Solvensgrad (Aktia Livförsäkring Ab), %

Medräkningsbart kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100

Medräkningsbart (Solvens II) kapital (Aktia Livförsäkring Ab)

Differensen mellan tillgångar och skulder (Tier II kapitallånet beaktas endast till

högst 50 % av SCR)


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	45

K1 Koncernens redovisningsprinciper

Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut för

räkenskapsåret 1.1– 31.12.2023 har godkänts av

styrelsen 28.2.2024 och fastställs av bolagsstämman

3.4.2024. Styrelsens verksamhetsberättelse och

bokslut publiceras senast 13.3.2024.

Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med

hemort i Helsingfors. Aktia Bank Abp:s bokslut och

delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor

www.aktia.com

Grund för upprättande

Aktia Bank Abp:s koncernbokslut är upprättat i

enlighet med de internationella bokslutsstandarder

IFRS (International Financial Reporting Standards)

sådana som de antagits av EU. Vid upprättande av

noterna till koncernredovisningen har även gällande

finsk bokförings- och aktiebolagslagstiftning jämte

myndighetsbestämmelser beaktats. Lagen om

hypoteksbanker och ställda obligationer trädde i kraft

8.7.2022 och banken har beaktat de förändringar som

lagändringen medfört. Bokslutets siffror presenteras i

tusen euro, om inte annat anges.

Koncernredovisningen har upprättats enligt

ursprungligt anskaffningsvärde, förutom där annat är

angivet i redovisningsprinciperna.

Under året presenteras siffrorna i delårsrapporterna

så att resultaträkningsposterna jämförs med

motsvarande period föregående år, medan

balansposternas jämförelse avser föregående

årsskifte om inte annat anges.

Med termen Basel III avses i bokslutet EU:s

kapitalkravsförordning 575/2013 samt tilläggsregler av

europeiska och nationella tillsynsmyndigheter.

Aktia följer europeiska värdepappers- och

marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer gällande

alternativa nyckeltal (Alternative Performance

Measures, APM). De alternativa nyckeltalen

underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare

användbar information till de finansiella rapporternas

användare. Aktia presenterar ett antal alternativa

nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande

poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är

inte förknippade med den löpande verksamheten och

avser intäkter och kostnader hänförliga till

omstrukturering och avyttring av verksamheter samt

från den löpande verksamheten avvikande

nedskrivning av tillgångar.

Följande nya och ändrade IFRS-standard har

tagits i bruk från och med 1.1.2023:

Den nya IFRS 17 standarden gällande försäkringsavtal

blev obligatorisk inom EU från och med 1.1.2023 då

även Aktiakoncernen tog i bruk den nya standarden

som ersatte den tidigare standarden IFRS 4. IFRS 17

innebär nya utgångspunkter för redovisning och

värdering av försäkringsavtal samt regler för hur

försäkringsavtal presenteras i noterna. Syftet med den

nya standarden är att öka transparensen, ge en mer

rättvisande bild av försäkringsavtalens resultat och

minska skillnaderna i redovisning mellan olika

försäkringsavtal.

Den nya standarden bygger på enhetliga

värderingsprinciper med utgångspunkt från tre

värderingsmetoder: generella värderingsmetoden

(General Model), premiefördelningsmetoden

(Premium Allocation Approach) och den rörliga

avgiftsmetoden (Variable Fee Approach). IFRS 17

föreskriver den generella värderingsmetoden för

värdering av försäkringsavtal där

försäkringsåtagandet värderas baserat på förväntade

nuvärden av framtida kassaflöden, med beaktande av

en risk- och vinstmarginal. De två andra

värderingsmetoderna kan tillämpas under vissa

förutsättningar. Valet av värderingsmetod beror på

villkoren i avtalen (långfristiga, kortfristiga eller

vinstutdelande). Aktiakoncernens nuvarande

försäkringsavtal redovisas enligt den generella

värderingsmetoden (General Model).

Övergången till IFRS 17 skedde retroaktivt per den

1.1.2022 och alla jämförelseperioder 2022 har

omräknats för att motsvara den nya standarden. Vid

övergången till IFRS 17 har Aktia inte haft möjlighet

att använda den fullt retrospektiva metoden för

huvuddelen av försäkringsavtalen då en stor del av

försäkringsbeståndet är mycket gammalt. För de avtal

där den fullt retrospektiva metoden inte kunnat

användas har verkligt värde-metoden använts.

Verkligt värde-metoden har använts för de

försäkringsavtal som är beviljade 2020 och tidigare.

För avtalsgrupper där verkligt värde-metoden använts

har de uppskattade kassaflödena använts som bas

och de har korrigerats med portfölj- och

kassaflödestypspecifika marginaler så att värdet

återspeglar det som en eventuell köpare av

avtalsgruppen i fråga förväntas kräva som betalning

för detta övertagande. Övergången till IFRS 17 per

1.1.2022 innebar att eget kapital (netto efter skatt)

minskade med 104 miljoner euro. Minskningen hänför

sig främst till den låga räntenivån och

diskonteringseffekter av skulder från

försäkringsverksamheten. Stigande räntor har

medfört att det egna kapitalet ökat under 2022. Aktia

har till och med slutet av 2022 successivt utökat sitt

ränteskyddsprogram för att minska framtida

resultatvolatilitet. Ibruktagningen av IFRS 17 innebär

att nettointäkter från sålda försäkringsavtal

intäktsförs under avtalets löptid, vilket medför att

koncernen enligt den nya standarden förväntar sig ett

högre resultat från försäkringsverksamheten för

kommande perioder jämfört med den tidigare

standarden. Minskningen av det egna kapitalet vid

övergången till IFRS 17 den 1.1.2022 påverkar inte

solvensgraden för Aktia Livförsäkring Ab eller

bankkoncernens kapitaltäckningsgrad. Däremot

ökade finans- och försäkringskonglomeratets

kapitaltäckningsgrad med knappt två procentenheter.

Försäkringsskulden enligt IFRS 4 uppgick till 1 351

miljoner euro per 31.12.2022. Ibruktagningen av IFRS 17

innebar att de totala skulderna från

försäkringsverksamheten ökade med 69 miljoner euro

till 1 420 miljoner euro, varav 492 miljoner euro hänför

sig till försäkringsavtal enligt IFRS 17 och 928 miljoner

euro till investeringsavtal enligt IFRS 9. Den

avtalsenliga marginalen (CSM) vid övergången till

IFRS 17 per 1.1.2022 uppgick till 81 miljoner euro och

per 31.12.2022 till 58 miljoner euro.

Aktia har inte använt möjligheten att redovisa

finansiella intäkter och kostnader via övrigt

totalresultat.

Övergångseffekterna per 1.1.2022 från ibruktagningen

av IFRS 17 finns i not K47.

Koncernen bedömer att övriga nya eller reviderade

IFRS-standarder eller tolkningsuttalanden från IFRIC

(International Financial Reporting Interpretations

Committee) inte kommer att ha någon betydande

effekt på koncernens framtida resultat, finansiella

ställning eller upplysningar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	46

Konsolideringsprinciper

Koncernen bedömer för respektive transaktion om ett

rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv föreligger. Ett

rörelseförvärv föreligger om företaget erhåller

bestämmande inflytande över en rörelse. En rörelse

består av aktiviteter och tillgångar och utgörs av

processer som kan producera varor eller tjänster till

kunder för att ge avkastning i den ordinära

verksamheten. Transaktioner, där i allt väsentligt det

verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs

av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar,

redovisas genom en förenklad bedömning som ett

tillgångsförvärv. Valet att använda den förenklade

bedömningen tillämpas transaktion för transaktion.

Det konsoliderade bokslutet omfattar moderbolaget

Aktia Bank Abp och dess dotterbolag över vilka

moderbolaget har bestämmande inflytande.

Bestämmande inflytande föreligger om koncernen har

inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för

eller har rätt till rörlig avkastning från sitt

engagemang samt kan använda sitt inflytande över

investeringen till att påverka avkastningen. Vid

bedömningen om huruvida ett bestämmande

inflytande föreligger beaktas potentiella

röstberättigande aktier samt om faktisk kontroll

föreligger. Konsolideringen av dotterbolag sker från

och med förvärvstidpunkten till och med den tidpunkt

då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernbokslutet omfattar dotterbolag där

moderbolaget direkt eller indirekt äger över 50

procent av de röstberättigade aktierna eller annars

har bestämmande inflytande. Vid eliminering har

förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden innebär

att det förvärvade företagets identifierbara tillgångar,

skulder, eventualtillgångar och eventualförpliktelser

vid förvärvstidpunkten värderas till verkligt värde. Vid

rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt

innehav utan bestämmande inflytande och verkligt

värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv),

överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar

och skulder redovisas skillnaden som goodwill.

Transaktionsutgifter, med undantag av utgifter

hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller

skuldinstrument, som uppkommer i samband med ett

förvärv redovisas direkt i resultaträkningen. Överförd

ersättning i samband med förvärv inkluderar inte

betalningar som avser reglering av tidigare

affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas

i resultaträkningen. Villkorade köpeskillingar

redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I

de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad

som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering

och reglering görs inom eget kapital. För övriga

villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje

rapporteringstidpunkt och förändringen redovisas i

periodens resultat.

Koncernbokslutet omfattar intresseföretag över vilka

koncernen har ett betydande, men inte bestämmande,

inflytande över den driftsmässiga och finansiella

styrningen. Ett betydande inflytande erhålls vanligtvis

genom innehav där koncernen innehar mellan 20 och

50 % av de röstberättigade aktierna. Vid konsolidering

av intresseföretagen har kapitalandelsmetoden

använts. Kapitalandelsmetoden innebär att

koncernens andel av intresseföretagets eget kapital

och resultat ökar eller minskar de bokförda aktiernas

värde vid bokslutstidpunkten. Koncernens andel av

intresseföretagens övriga totalresultat redovisas på

en separat rad i koncernens övriga totalresultat.

I koncernbokslutet elimineras alla interna

affärstransaktioner, fordringar, skulder, utdelningar,

vinster och förluster. Orealiserade vinster som

uppkommer från transaktioner med intresseföretag

och joint ventures elimineras enligt koncernens

ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras

på motsvarande sätt som orealiserade vinster, men

endast i den utsträckning det inte finns något

nedskrivningsbehov.

Innehav utan bestämmande inflytande baseras på

dess proportionella andel av nettotillgångarna och

redovisas separat i konsoliderat eget kapital. Den

andel av innehav utan bestämmande inflytande som

inte kan redovisas som eget kapital redovisas som

övriga skulder. I samband med förvärv identifieras

eventuella innehav utan bestämmande inflytande vid

förvärvstidpunkten i det förvärvade företaget. I

samband med stegvisa förvärv fastställs goodwillen

den dag då bestämmande inflytande uppkommer.

Tidigare innehav värderas till verkligt värde och

värdeförändringen redovisas i periodens resultat.

Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och

värdeförändringen redovisas i periodens resultat när

avyttringar leder till att bestämmande inflytande

upphör.

Segmentrapportering

Segmentrapportering presenteras på ett sätt som

överensstämmer med den interna rapportering som

lämnas till högsta verkställande organ. Högsta

verkställande organ är den funktion som ansvarar för

tilldelning av resurser och bedömning av

rörelsesegmentens resultat. Koncernens

ledningsgrupp, som utses av styrelsen, har

identifierats som företagets högsta verkställande

beslutsfattare.

Centraliserade funktioners kostnader allokeras till

segmenten enligt resursanvändning, definierade

projekt och olika fördelningsnycklar. Aktia Bank Abp

allokerar inte det egna kapitalet till de olika

segmenten.

Koncerninterna transaktioner elimineras i respektive

segment om enheterna ligger inom samma segment.

Koncerninterna transaktioner mellan enheter i olika

segment ingår i elimineringar.

Prissättningen mellan segmenten baserar sig på

marknadspriser.

Segment Bankverksamhet omfattar

bankverksamhetens privat- och företagskunder

(exklusive privatbankskunder) i Aktia Bank Abp.

Segment Kapitalförvaltning omfattar

kapitalförvaltningsverksamhet, vilket inkluderar Aktia

Bank Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet,

privatbanksverksamhet och kapitalmarknadsstöd

samt dotterbolagen Aktia Fondbolag Ab, Aktia Wealth

Planning Ab, Aktia Housing GP Oy, Evervest Ab, AV

Partner Oy, Aktia Alternatiivi I GP Oy, Aktia Private

Equity I GP Oy, Aktia Velkarahastot II GP Oy, Aktia

Kiinteistöt I GP Oy, Aktia Infra I GP Oy, Aktia

Asuntorahasto VIII GP Oy, Aktia Bioteollisuus I GP Oy

och Aktia Aurinkotuuli III GP Oy.

Segment Livförsäkring omfattar

livförsäkringsverksamhet, vilket inkluderar

dotterbolaget Aktia Livförsäkring Ab med dess

fastighetsdotterbolag Ömsesidigt Fastighets Ab

Dickursbyvägen 141 och Ömsesidigt Fastighets Ab

Areenakatu 4 samt intresseföretagen Kiinteistö Oy

Skanssinkatu (ägarandel 49,95 %), Kiinteistö Oy

Lempäälän Rajamäentie (ägarandel 49,95 %),

Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi (ägarandel 33,33 %)

och Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja (ägarandel

50 %).

Segment Koncernfunktioner omfattar koncernens

treasury-verksamhet samt övriga centraliserade

funktioner i Aktia Bank Abp.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	47

Valutaomräkning

Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även

utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och

koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära

ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin

verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas

till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens

valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan enligt

balansdagens valutakurs. Tillgångar och skulder

bundna till utländska valutor som inte hör till

euroområdet har omräknats till euro enligt Europeiska

centralbankens medelkurs på bokslutsdagen. De

kursdifferenser som uppstått vid värderingen har i

resultaträkningen redovisats som Nettointäkter från

valutaverksamhet. De kursdifferenser som

uppkommer från livförsäkringsverksamheten

redovisas i Nettointäkter från

placeringsverksamheten och ingår i

Livförsäkringsnettot.

Intäkts- och kostnadsföringsprinciper

Räntor och utdelningar

Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt

avtalets löptid enligt effektivräntemetoden. Denna

metod redovisar instrumentets intäkter och kostnader

jämnt i förhållande till utestående belopp över

perioden fram till förfallodagen. Ränteintäkter och -

kostnader hänförliga till Finansiella tillgångar som

innehas för handelsändamål redovisas i

resultaträkningen under posten Nettoresultat från

finansiella transaktioner.

TLTRO lånen redovisas till upplupet

anskaffningsvärde i enlighet med IFRS 9. IAS 20 har

inte tillämpats. Ränteintäkter från TLTRO lånen

intäktsförs då avtalsvillkoren för intäktsföring

uppfylls. Aktia Bank har uppfyllt Europeiska

centralbankens villkor på ökad företagsutlåning

kopplad till TLTRO III lånen och därmed har banken

kunnat intäktsföra den extra ränta som gällt fram till

och med 23.6.2022. Den extra räntan var 0,5

procentenheter under ECB:s ränta på

inlåningsfaciliteten (”Deposit Facility Rate”) för

respektive TLTRO III lånetransaktion för perioderna

24.6.2020-23.6.2021 och 24.6.2021-23.6.2022. Från och

med 24.6.2022 har räntan på alla TLTRO III lån

beräknats enligt ECB:s genomsnittliga ränta på

inlåningsfaciliteten.

När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av

värdeminskning, används vid beräkning av ränteintäkt

den ursprungliga effektiva räntesatsen.

Utdelningar på aktier och andelar redovisas som

intäkter för den redovisningsperiod under vilken

rätten att erhålla betalning konstaterats.

Provisioner

Provisionsintäkter består främst av provisioner från

fond- och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling,

kort- och betalningsförmedling, in- och utlåning,

valuta- och utlandsverksamhet samt förmedling av

försäkringar. Provisionskostnader består av kostnader

som är direkt relaterade till tjänster vars intäkter

redovisats som provisionsintäkter. Provisionsintäkter

och -kostnader redovisas enligt prestationsprincipen,

vilket beroende på tjänstens natur antingen är linjärt

över tid i takt med att tjänsten levereras eller vid en

viss tidpunkt då tjänsten utförs.

Kostnaden för förvärv av nya försäkringar eller

förnyade försäkringar behandlas inom

försäkringsverksamheten som provisionskostnader

och ingår i övriga rörelsekostnader.

Försäkringsavtal

Försäkringar som klassificeras som försäkringsavtal

redovisas som resultat från försäkringsservice inom

Livförsäkringsnettot. Resultatet från

försäkringsservice innehåller de intäkter och

kostnader som hänför sig till försäkringsverksamheten

samt förändringar av vissa antaganden relaterade till

framtida kassaflöden. Som försäkringsavtal

klassificeras avtal där utfärdaren påtar sig en

betydande försäkringsrisk och avtalen måste

inkludera minst en försäkringskomponent

(riskförsäkring, försäkringsavtal med

dödsfallsersättning som är något annat än 100 % av

besparingen eller försäkringar med möjlighet till

betydande kundgottgörelse).

Investeringsavtal

För investeringsavtal redovisas erhållna

försäkringspremier och ersättningar som

premieinkomst eller utbetalda försäkringsersättningar

i resultaträkningen och ingår i Livförsäkringsnettot.

Investeringsavtal är avtal som inte klassificeras som

försäkringsavtal.

Övriga intäkter och kostnader

Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till

sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt.

Avskrivningar

För materiella och immateriella tillgångar görs lineära

planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i

enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel

antas restvärdet för de materiella och immateriella

tillgångarna vara noll. Avskrivning på markområden

görs inte. De uppskattade ekonomiska livslängderna

per tillgångsslag är följande:


Byggnader	40 år
Grundreparationer av byggnader	5-10 år
Övriga materiella tillgångar	2-5 år
Immateriella rättigheter (IT-anskaffningar)	3-10 år

Om anläggningstillgången klassificeras i enlighet med

IFRS 5, Tillgångar som innehas till försäljning och

avvecklade verksamheter, upphör avskrivningen.

Ersättningar till anställda

Pensionsplaner

Koncernen redovisar pensionsplaner som

avgiftsbestämda eller som förmånsbestämda. I

avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen

fasta betalningar till externa

pensionsförsäkringsbolag. Koncernen har efter detta

ingen juridisk eller faktisk förpliktelse att betala

ytterligare avgifter, ifall pensionsförsäkringsbolagen

inte har tillräckliga tillgångar att betala de anställdas

pension för innevarande eller tidigare perioder. Den

mest betydande avgiftsbestämda planen är

basförsäkringen enligt lagen om pension för

arbetstagare (ArPL). Utomstående

pensionsförsäkringsbolag ansvarar för

pensionsskyddet i koncernbolagen.

Pensionsförsäkringspremierna för de arrangemang

som klassificerats som avgiftsbestämda har

periodiserats att motsvara prestationslönerna i

bokslutet.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	48

Koncernen har också frivilliga förmånsbestämda

planer. I förmånsbestämda planer har koncernen

förpliktelser kvar efter betalningarna för

räkenskapsperioden och bär den aktuariella risken

och/eller placeringsrisken. Koncernens

förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS

19 Ersättningar till anställda. Beräkningen utförs av en

kvalificerad aktuarie med användande av den så

kallade ”Projected Unit Credit” metoden. För

förmånsbestämda pensionsansvar har en skuld

upptagits i bokslutet. Omvärderingseffekterna från

pensionsansvaret redovisas i övrigt totalresultat.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har ett incentivprogram för

nyckelpersoner i ledande ställning samt ett

aktiesparprogram för hela personalen. Koncernen gör

löpande en värdering av det sannolika utfallet av

incentivprogrammet. Incentivprogrammets intjänade

förmåner värderas till verkligt värde vid beslutsdagen

och kostnadsförs lineärt under intjäningsperioden.

Betalningen sker antingen genom överföring av

egetkapitalinstrument eller kontant. För den del av

programmet som betalas med egetkapitalinstrument

bokförs en periodiserad förändring i eget kapital

under Fond för aktierelaterade ersättningar. För den

del av programmet som betalas kontant har en skuld

upptagits. En eventuell förändring av ersättningens

verkliga värde redovisas som personalkostnader.

Skatter

Resultaträkningens skatter består av årets och

tidigare års direkta och latenta skatter.

Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen,

förutom i fråga om poster som redovisas direkt mot

eget kapital, varvid skatteeffekten redovisas som en

del av det egna kapitalet. Inkomstskatter redovisas på

basis av beräknad beskattningsbar inkomst för året.

Latent skatt bokförs gällande skillnader för tillgångars

och skulders bokförda värden jämfört med deras

skattemässiga värde. En latent skattefordran

redovisas i den utsträckning det är sannolikt att

framtida beskattningsbar inkomst kommer att

uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan

utnyttjas.

Finansiella tillgångar och skulder

Aktia tillämpar IFRS 9 där finansiella tillgångar

redovisas i tre värderingskategorier. Klassificering och

värdering av finansiella tillgångar sker utgående från

enligt vilken affärsmodell instrumentet förvaltas och

instrumentets egenskaper gällande de avtalsenliga

kassaflödena.

Klassificering av finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande

kategorier:

• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)

• Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

(FVOCI)

• Värderas till verkligt värde via resultaträkningen

(FVTPL)

I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde ingår:

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar

• kontanta medel

Finansiella tillgångar redovisas till upplupet

anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en

affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till

förfall i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De

avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning

av kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras

på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster

(ECL) och beskrivs närmare under rubriken

Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter,

nedskrivningar samt försäljningsvinster och -förluster

redovisas i resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat ingår:

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

övrigt totalresultat om:

• tillgången är ett räntebärande värdepapper

(skuldinstrument) som förvaltas enligt en

affärsmodell där värdepappren innehas både i

syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden (SPPI-

krav som avser endast betalning av kapital och

ränta på utestående kapital) och som vid behov

kan säljas.

• tillgången är aktier och andelar

(egetkapitalinstrument) som inte innehas för

handelsändamål och som vid första

redovisningstillfället valts att klassificeras i denna

kategori.

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

verkligt värde via övrigt totalresultat.

Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande

värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för

förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare

under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.

Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar

redovisas i resultaträkningen medan kapitalåterbäring

redovisas i övrigt totalresultat. Motposten till

nedskrivningar som hänför sig till tre-stegs modellen

för förväntade kreditförluster bokförs i fonden för

verkligt värde (övrigt totalresultat) och påverkar

således inte tillgångens verkliga värde i

balansräkningen. I samband med försäljning av

räntebärande värdepapper (skuldinstrument) överförs

den ackumulerade orealiserade vinsten eller förlusten

från fonden för verkligt värde till resultaträkningen.

För aktier och andelar i denna kategori beräknas

ingen ECL och värdeförändringar redovisas löpande i

övrigt totalresultat med avdrag för latent skatt. För en

investering i ett egetkapitalinstrument som inte

innehas för handel kan koncernen vid det första

redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att

redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i

övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje

enskild investering. Valet att redovisa ett

egetkapitalinstrument i denna kategori medför att

även framtida försäljningsvinster och -förluster

redovisas i övrigt totalresultat. Endast utdelningar

från dessa instrument redovisas i resultaträkningen.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	49

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via resultaträkningen ingår:

• derivatinstrument

• livförsäkringsverksamhetens placeringar som

utgör täckning för fondanknutna avtal

• aktier och andelar

• räntebärande värdepapper

• lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori

om SPPI-kravet inte uppfylls)

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

resultaträkningen om tillgången är ett

derivatinstrument, tillgången innehas för

handelsändamål eller är ett skuldinstrument som inte

uppfyller kravet på avtalsenliga kassaflöden. Aktier

och andelar ingår i denna kategori om de innehas för

handelsändamål eller om möjligheten att vid det första

redovisningstillfället klassificera dessa i kategorin

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

via övrigt totalresultat inte har utnyttjats. Finansiella

tillgångar som innehas för handelsändamål är

tillgångar som förvärvats för en kort tid i

intjäningssyfte och där avsikten är att aktivt handla

med dessa instrument. Instrumenten i denna kategori

redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde och

därefter till verkligt värde via resultaträkningen.

Transaktionskostnader bokförs i resultaträkningen

när de inträffar. Ränteintäkter, utdelningar,

värdeförändringar samt försäljningsvinster och -

förluster redovisas löpande i resultaträkningen.

Finansiella skulder

I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till

kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga

samfund, derivatinstrument samt skuldebrev

emitterade till allmänheten. I balansräkningen upptas

derivatinstrument till verkligt värde medan övriga

finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid

ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden

till upplupet anskaffningsvärde. TLTRO-lånen

redovisas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet

med IFRS 9. För de skulder där säkringsredovisning

tillämpas justeras skuldens upplupna

anskaffningsvärde med den säkrade riskens verkliga

värde. Till den del de finansiella skulderna

sammanhänger med förbindelser att förvärva

finansiella instrument av egetkapitalkaraktär

redovisas skulden till verkligt värde via

resultaträkningen.

I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder

tillhöra bankens löpande verksamhet medan de

efterställda skulderna anses tillhöra

finansieringsverksamheten.

Omklassificering

I samband med köp av en finansiell tillgång

klassificeras tillgången i någon av de tre

värderingskategorierna. Senare omklassificering av en

finansiell tillgång kan endast ske om affärsmodellen,

enligt vilken tillgångarna förvaltas, förändras. Senare

omklassificering kan också ske om ett instrument inte

längre uppfyller de kriterier som krävs för att ingå i en

viss affärsmodell. Finansiella skulder kan inte

omklassificeras.

Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet

med förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat

från dagen för omklassificering. Tidigare redovisade

vinster och förluster (inklusive nedskrivningsvinster

och -förluster) omräknas inte retroaktivt.

Omklassificering mellan olika värderingskategorier

redovisas enligt följande:

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde

via resultaträkningen: Tillgången värderas till

verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga

värdet och det upplupna anskaffningsvärdet

redovisas som vinst eller förlust i

resultaträkningen.

•Från verkligt värde via resultaträkningen till

upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga

värde på omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen

bokförs en förväntad kreditförlust enligt den nya

värderingskategorins regler och en effektiv ränta

för instrumentet fastställs.

•Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde

via övrigt totalresultat: Tillgången värderas till

verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga

värdet och det upplupna anskaffningsvärdet

redovisas som vinst eller förlust i övrigt

totalresultat. De förväntade kreditförlusterna

ändras inte till följd av omklassificeringen.

•Från verkligt värde via övrigt totalresultat till

upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga

värde på omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och

förlusterna som tidigare redovisats i övrigt

totalresultat flyttas från eget kapital och justerar

tillgångens bokförda värde. Detta innebär att

tillgången redovisas som om den alltid redovisats

till upplupet anskaffningsvärde. De förväntade

kreditförlusterna ändras inte till följd av

omklassificeringen.

•Från verkligt värde via resultaträkningen till

verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången

värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från

och med omklassificeringsdagen redovisas

förändringarna i verkligt värde via övrigt

totalresultat och en förväntad kreditförlust ska på

omklassificeringsdagen bokföras enligt den nya

värderingskategorins regler.

•Från verkligt värde via övrigt totalresultat till

verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången

värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från

och med omklassificeringsdagen ombokas

kumulativa vinster och förluster, som tidigare

redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital

till resultaträkningen. Effekten av

omklassificeringen syns i resultaträkningen och i

övrigt totalresultat, men totalresultatet från

omklassificeringen är noll.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa

(repurchase agreement), avses ett avtal där parter

kommit överens om försäljning av värdepapper samt

ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till

ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas

ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och

erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda

värdepapper redovisas även som ställda panter.

Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som

utlåning till den säljande parten.

Kontanta medel

Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks

checkräkning och kortfristiga depositioner under tre

månader. På anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida

medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta

medel exklusive minimireservdepositionen i Finlands


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	50

Bank och på anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut.

Derivatinstrument

Samtliga derivatinstrument redovisas i

balansräkningen och värderas till verkligt värde.

Derivat med positiva verkliga värden redovisas som

tillgångar under posten Derivatinstrument. Derivat

med negativa verkliga värden redovisas som skulder

under posten Derivatinstrument. Finansiella derivat

som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

värderas inledningsvis till verkligt värde, men

transaktionskostnaderna redovisas direkt i

resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till

verkligt värde. Förändringar i verkligt värde

tillsammans med realiserade vinster och förluster

redovisas i resultaträkningen och ingår i posten

Nettoresultat från finansiella transaktioner.

Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka

skyddats ”back-to back” med tredje motpart värderas

till verkligt värde och resultatförändringen bokas

under Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den

motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har

begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med

lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella

säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor

(Credit Support Annex).

Säkringsredovisning

Enligt Aktiakoncernens säkringsredovisningspolicy

definieras säkringsredovisningen antingen som

säkring av verkligt värde eller som säkring av

kassaflöde. Dokumentation och fastställande av

säkringsförhållandet mellan det säkrande

instrumentet, den säkrade posten,

riskhanteringssyftet och strategin sker i samband

med att säkringen ingås. När en hög negativ

korrelation föreligger mellan säkringsinstrumentets

värdeförändring och värdeförändringen för den

säkrade posten eller kassaflödet anses säkringen vara

effektiv. Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas

kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande

effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om

säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post

inte matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva

delen i resultaträkningen. Aktia tillämpar

säkringsredovisning enligt IFRS 9 för alla

säkringsförhållanden förutom för portföljsäkring av

ränterisk där koncernen valt att utnyttja möjligheten

att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39.

Värdering till verkligt värde av finansiella

instrument

Verkligt värde för noterade aktier och övriga

finansiella instrument som handlas på en aktiv

marknad baseras på aktuella noterade köpkurser. Om

noterade priser för ett finansiellt instrument inte

representerar faktiska och regelbundet

förekommande marknadstransaktioner eller om

noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det

verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.

Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av

diskonterade kassaflöden till komplexa

optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har

utformats så att observerbara marknadspriser och

kurser används som indata i förekommande fall, men

även inte observerbara modellparametrar kan

användas.

Det verkliga värdet för finansiella instrument har

uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med

hjälp av noterade kurser på en aktiv marknad för

samma instrument (nivå 1), värderingstekniker som

använder observerbara data (nivå 2) och

värderingstekniker som inte använder observerbara

data (nivå 3).

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att

beräkna förväntade kreditförluster (ECL ’Expected

Credit Loss’) för följande finansiella tillgångar som inte

värderas till verkligt värde via resultaträkningen:

• skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt

lån och övriga fordringar) som värderas till

upplupet anskaffningsvärde

•skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som

värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

•lånelöften

•finansiella garantiavtal

Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för

egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre

stadier baserat på förändring i kreditrisk från det

första redovisningstillfället:

• Stadie 1: 12 månaders ECL

Förväntade kreditförluster för 12 månader

beräknas för ej fallerade exponeringar där

kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan det

första redovisningstillfället. Den effektiva räntan

beräknas på bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke

fallerade exponeringar

Förväntade kreditförluster för instrumentets

återstående löptid beräknas för icke fallerade

exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt

sedan det första redovisningstillfället. Den

effektiva räntan beräknas på

bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade

exponeringar

Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller

flera händelser som har en betydande negativ

inverkan på framtida uppskattade kassaflöden

har inträffat. För fallerade tillgångar i stadie 3

bokas förväntade kreditförluster för

instrumentets återstående löptid medan den

effektiva räntan beräknas på det nedskrivna

bokförda värdet

Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en

väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att

jämföra risken för fallissemang vid

rapporteringtidpunkten mot situationen vid det första

redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all

relevant och tillgänglig information som utan orimlig

kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta

omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt

ekonomisk information som beskriver framtiden. En

exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då

kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar

exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till

ECL 12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en

tidigare bedömning av en väsentlig ökning av

kreditrisken revideras. Exponeringar vars

kreditkvalitet inte väsentligt försämrats sedan det

första redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk.

För sådana exponeringar beräknas en 12 månaders

ECL. När en tillgång inte längre är indrivningsbar

bokförs en konstaterad kreditförlust mot

nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En

konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga

indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga

förlusten har fastställts. Eventuella framtida

inbetalningar bokförs i resultaträkningen som en

återföring av kreditförlusten.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	51

De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas

som ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för

kommande förluster. Beräkningen omfattar:

• vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

nuvärdet av samtliga uppskattade

betalningsinställelser över den finansiella

tillgångens beräknade löptid eller under de

följande 12 månaderna diskonterade med den

effektiva räntan. De uppskattade

betalningsinställelserna är skillnaden mellan

tillgångens kontraktuella kassaflöden och de

kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.

•vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

skillnaden mellan det upplupna anskaffningsvärdet

och nuvärdet av den finansiella tillgångens

beräknade framtida kassaflöden diskonterade med

den effektiva räntan

•beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som

skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de

fall en kredit lyfts och de kassaflöden koncernen

förväntar sig erhålla.

•finansiella garantiavtal. ECL beräknas som

skillnaden mellan förväntade utbetalningar och

beloppet koncernen förväntar sig återfå.

Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):

Koncernen har internt utvecklade modeller för

utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används

vid bedömning av risk för fallissemang vid utlåning

och andra finansiella exponeringar till motparter och

kunder. Koncernen har på förhand definierat

sannolikheter för motpartsrisker gällande koncernens

alla privat- och företagslån och övriga fordringar. För

krediter och övriga fordringar beräknas ECL

utgående från exponeringens riskparametrar PD

(Probability of Default), LGD (Loss Given Default) och

EAD (Exposure At Default). Dessa parameterestimat

härleds med samma modeller som tillämpas i IRB

kapitaltäckningsberäkningen, men baserar sig på en

så kallad ”Point-in-Time” kalibrering som återspeglar

det rådande eller förväntade konjunkturläget under

räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är ECL

lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill säga

12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3

beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över

fordringens livstid justerad för sannolikheten att

exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod.

Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga

amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och

LGD-estimatet. För räntebärande värdepapper

beräknas livstids ECL utgående från räntepapprets

kontraktsenliga kalender. Livstids ECL beräknas som

LGD multiplicerat med summan av alla förväntade och

diskonterade kassaflöden gånger sannolikheten för en

kredithändelse (PD). PD beräknas skilt för varje

värdepapper genom att allokera en lämplig riskkurva

samt genom att beakta likviditets- och skatteeffekter.

12-månaders ECL räknas därefter genom att skala ner

livstids ECL med en värdepappersspecifik

proportionalitetskonstant som utgörs av kvoten i

kreditrisk under papprets livstid och kreditrisk under

det närmaste året.

Väsentlig ökning av kreditrisken

Vid fastställande av om en väsentlig ökning i

kreditrisk har inträffat sedan det första

redovisningstillfället använder sig koncernen av både

kvantitativ och kvalitativ information och analys.

Informationen och analysen baserar sig på historiska

data och expertbedömning av kreditrisk och

inkluderar även ekonomisk information som beskriver

framtiden.

För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i

kreditrisk ha skett:

• utgående från en absolut och relativ förändring i

PD för den återstående löptiden

•senast då en betalning är över 30 dagar sen eller

då en kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid

förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad

kreditrisk under en tvåårsperiod från och med det

datum då åtgärder påbörjats. Dessa kriterier

definierar en absolut bakre gräns för när en ökning

i kreditrisk har inträffat när det finns indikationer

på övriga kvalitativa faktorer, vilka inte

framkommer genom regelbundna kvantitativa

analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig

av en expertbedömning och relevant historisk

information

Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3.

För återföring av krediter och fordringar till ej

fallerade har banken implementerat en tre månaders

prövotid, där ingen faktor för fallissemang längre får

gälla och kundens betalningsbeteende tyder på

minskad risk. För fallerade krediter med förmildrande

åtgärder är prövotiden ett år för att återföras till ej

fallerad.

För räntebärande värdepapper bedöms ökningen i

kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet

för ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern

kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets

värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband.

Volatilitet beräknas skilt utgående från

prisutvecklingen under instrumentets livstid. Utöver

ovan nämnda kriterier används vid behov även en

expertbedömning. Expertbedömningen sker med

beaktande av koncernens interna rating.

Utvärdering av nedskrivningsbehov

(definition av fallissemang)

I modellen för beräkning av framtida kreditförluster

(ECL) har koncernen definierat fallissemang (default)

såsom beskrivet i koncernens kreditreglemente och

processer vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med

fallissemang (default) menas motpartens oförmåga

eller sannolika oförmåga att enligt överenskomna

villkor sköta alla sina förpliktelser mot banken.

En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av

följande kriterier uppfylls:

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning

är försenad 90 dagar eller mer

•En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning

är försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av

följande kriterier uppfylls:

- banken har ansökt om eller motparten har

försatts i konkurs

- motparten är i skuldsanering

- enligt bankens bedömning är det osannolikt att

kunden till fullo kommer att betala sina

låneförpliktelser till banken utan att banken

tvingas vidta åtgärder som t.ex. realisering av

eventuella säkerheter

För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs

inte upplupen ränta.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	52

Räntebärande värdepapper anses fallerade om den

ekonomiska ställningen för företaget, i vilket

placeringen gjorts, uppfyller något av följande

kriterier:

• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto

insolvent och betalningsoförmöget

•Företaget har ingått avtal om företagssanering

eller sökt skydd mot sina fordringsägare eller

genomgår en omfattande rekonstruktion som

påverkar fordringsägare

•Företaget har missat en betalning på ett

kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats

inom 30 dagar

Förutom för fallissemang granskas räntebärande

värdepapper individuellt för bedömning av

nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit

under nivån 50 %.

Information som beskriver framtiden

Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar

olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för

att definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL

beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av

ledningen för risk- och ekonomifunktion samt

koncernens chefsekonom. Relevanta regionala och

sektorspecifika justeringar görs för att fånga

avvikelser från generella makroekonomiska scenarier.

Justeringarna reflekterar bästa antagande om

framtida makroekonomiska förutsättningar som inte

är inkorporerade i ECL-beräkningarna.

Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar

t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och

fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över

framtida makroekonomiska förutsättningar revideras

regelbundet.

För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)

justeras riskparametrarna enligt antaganden i det

relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids

ECL. PD-estimatet justeras på basen av en

makroekonomisk modell som beaktar bland annat

utvecklingen av arbetslösheten. Ifall arbetslösheten

antas stiga ökar PD-estimaten för hushållskrediter.

LGD-estimatet beaktar den antagna utvecklingen av

bostads- och fastighetspriser. Ifall säkerheternas

marknadsvärden sjunker i scenariot har detta en

höjande effekt på LGD-estimatet, givet att lånets

amorteringstakt inte överskrider nedgången i

säkerheternas värde.

ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper

(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig

av direkt observerbara marknadsvariabler och

behöver därför inga stokastiska eller konstruerade

framtida estimat. Då modellerna använder sig av

marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns

marknadens förväntning på den framtida utvecklingen

implicit representerad i modellen.

Materiella och immateriella tillgångar

Koncernens fastigheter och aktier i

fastighetssammanslutningar har utgående från

användningssyftet indelats i rörelsefastigheter och

förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter är

fastigheter som är i koncernens eget bruk.

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för

att generera hyresinkomster och värdestegring på

kapital. Om en del av fastigheten är i koncernens eget

bruk har uppdelningen gjorts enligt kvadratmeter för

respektive ändamål.

Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar, medan

förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde.

Som grund för verkligt värde har vid värderingen

använts utlåtande av oberoende värderingsmän samt

egna värderingsmodeller gällande framtida

hyresbetalningar. Förändringar i

förvaltningsfastigheternas verkliga värden redovisas i

resultaträkningen.

I samband med företagsförvärv och rörelseförvärv

värderas det förvärvade företagets nettotillgångar till

verkligt värde. Skillnaden mellan överförd ersättning

och det verkliga värdet på det förvärvade företagets

nettotillgångar redovisas som goodwill eller negativ

goodwill. Goodwill redovisas i balansräkningen under

immateriella tillgångar medan negativ goodwill

intäktsförs direkt. Goodwill avskrivs inte.

Nedskrivningsbehov för goodwill prövas en gång per

år och då en indikation om nedskrivningsbehov

uppkommer. Prövningen görs genom att uppskatta

framtida kassaflöden för den minsta

kassagenererande enheten, diskontera dessa

kassaflöden och jämföra återvinningsvärdet (nuvärdet

av framtida nettokassaflöden) mot enhetens

redovisade värde inklusive goodwill. Om det

redovisade värdet är högre än återvinningsvärdet

medför det en nedskrivning av goodwill. De

parametrar som används i beräkningen beskrivs i

noten för immateriella tillgångar.

Övriga materiella och immateriella tillgångar har i

balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet

minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar

och nedskrivningar. Planenliga avskrivningar görs på

grundval av tillgångarnas ekonomiska livslängd.

IFRS kommittén för tolkningar (IFRIC) utgav i april

2021 ett slutligt agendabeslut gällande behandlingen

av utvecklingskostnader som sammanhänger med

anskaffade molntjänster (IAS 38 immateriella

tillgångar). Molntjänster redovisas som en tillgång om

koncernen erhåller kontroll över en mjukvara och

uppfyller kriterierna för redovisning av en tillgång. För

serviceavtal, som enbart ger koncernen åtkomst till

molntjänstleverantörens mjukvara under

avtalsperioden, redovisas implementeringsutgifter

inklusive mjukvarans konfigurering som

rörelsekostnad vid mottagande av tjänsten. Om en

leverantör av molntjänster erbjuder både

konfigurerings- och anpassningstjänster görs en

bedömning av om tjänsten är distinkt från

molntjänsten eller inte. Konfigurerings- och

anpassningskostnader som är distinkta i förhållande

till molntjänsten redovisas som kostnad vid

mottagande av tjänsten. Om konfigurerings- och

anpassningskostnaderna inte är distinkta från

molntjänsten redovisas kostnaderna som

förskottsbetalning, vilken kostnadsförs under

avtalsperioden.

Koncernen som leasegivare

Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och

fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i

allt väsentligt överförs från koncernen till

leasetagaren, klassificeras som finansiell leasing och

tillgångarna tas upp i leasetagarens balansräkning.

Vid leasingperiodens början uppstår i koncernen en

fordran på leasetagaren, vilken avbetalas enligt

leasingperiodens längd. Varje leasingbetalning

fördelas mellan ränta och avbetalning på fordran.

Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så att

varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp

som motsvarar en fast räntesats för den under

respektive räkenskapsperiod redovisade fordran.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	53

Koncernen som leasetagare

Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och en

leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till

anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens

initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter

som betalats vid eller före inledningsdatumet samt

övriga initiala direkta kostnader.

Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under

leasingperioden. Om Aktia avser att utnyttja en option

att köpa den underliggande tillgången avskrivs

tillgången linjärt under nyttjandeperioden.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av

återstående leasingavgifter för den bedömda

leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den

period som inte kan sägas upp med tillägg för

ytterligare perioder om det i initialskedet bedöms som

rimligt säkert att en option om förlängning av avtalet

kommer att utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras

enligt leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets

implicita ränta inte kan fastställas används den

marginella upplåningsräntan för diskontering av

leasingavgifterna. Leasingskulden inkluderar nuvärdet

av fasta leasingavgifter, variabla leasingavgifter

kopplade till index, eventuella restvärdesgarantier

som förväntas betalas, inlösningspris för köpoption

som Aktia är rimligt säker på att utnyttja samt

straffavgift för leasingavtal som Aktia bedömer

kommer sägas upp i förtid. Leasingskulden beräknas

enligt bedömning av återstående leasingperiod samt

enligt den hyra som gäller vid slutet av varje

rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med

räntekostnaderna för respektive period och minskar

med leasingbetalningarna.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för

dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden

som hyreskostnader i resultaträkningen.

Tillgångar som innehas till försäljning

En anläggningstillgång, eller en avyttringsgrupp,

klassificeras som Tillgångar som innehas till

försäljning om tillgången är tillgänglig för omedelbar

försäljning enligt sådana villkor som är normala och

sedvanliga vid försäljning av denna tillgång. Det måste

också vara mycket sannolikt att försäljning kommer

att ske. För att en försäljning ska framstå som mycket

sannolik måste beslut om en plan för försäljning av

tillgången ha fattats av styrelsen och ett aktivt arbete

måste ha påbörjats för att finna en köpare och

fullborda planen. Tillgångar som innehas till försäljning

värderas till verkligt värde med avdrag för

försäljningskostnader. En avvecklad verksamhet är en

del av ett företags verksamhet som representerar en

självständig rörelsegren, en väsentlig verksamhet

inom ett geografiskt område eller ett dotterbolag som

förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare.

Klassificering till en avvecklad verksamhet sker vid

avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då

verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras

som innehav för försäljning.

Avsättningar

En avsättning redovisas när koncernen på grund av en

inträffad händelse har en befintlig legal eller informell

förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen

kommer att realiseras samt att koncernen på ett

tillförlitligt sätt kan uppskatta förpliktelsens belopp.

Om det finns möjlighet att få ersättning av en tredje

part för en del av en förpliktelse, bokförs denna

ersättning som en separat tillgångspost då det i

praktiken är säkert att ersättningen fås.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras

om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av

det belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.

Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden

utanför balansräkningen redovisas som avsättningar.

Försäkrings- och investeringsavtal

Klassificering av försäkrings- och investeringsavtal

Livförsäkringsverksamhetens försäkringar

klassificeras antingen som försäkringsavtal eller som

investeringsavtal. Försäkringsavtal är avtal där en

betydande försäkringsrisk överförs från

försäkringstagaren till försäkringsgivaren.

Motsvarande gäller även för de återförsäkringsavtal

som företaget utfärdar eller innehar. Försäkringar med

rätt till diskretionära förmåner (kundgottgörelser)

redovisas som försäkringsavtal.

I Aktia räknas försäkringar som innehåller minst en av

följande försäkringskomponenter till försäkringsavtal:

• Riskkomponent

•Ett livförsäkringsskydd som inte är 100 % av

besparingen

• Möjlighet till kundgottgörelse

Övriga försäkringar klassificeras som

investeringsavtal. Fondanknutna avtal utan betydande

försäkringsrisk och kapitaliseringsavtal klassificeras

som investeringsavtal.

Försäkringsavtal

Skulder från försäkringsavtal delas upp i nuvärde av

framtida kassaflöden, avtalsenlig marginal och

riskjustering.

Aktia utgår från det juridiska försäkringsavtalet för

redovisningen enligt IFRS 17. Grupperingen av avtal i

portföljer sker enligt samma gruppering som används

i övrig rapportering, däremot har vissa bestånd som

befinner sig i run-off sammanslagits. Portföljerna

består av försäkringsavtal som innehåller liknande

risker och delas in i årliga kohorter enligt beviljningsår,

undantaget de försäkringar som vid ibruktagningen av

IFRS 17 överförts enligt verkligt värde-metoden där

kohorten kan innehålla försäkringsavtal beviljade olika

år. Lönsamheten för avtalen bedöms på gruppnivå. De

grupper som vid första redovisningstillfället skulle få

en negativ avtalsenlig marginal klassas som

förlustavtal. Återförsäkringsavtal som innehas

redovisas separat från de underliggande avtalen.

Avtal som överförts till IFRS 17 med verkligt värde-

metoden har värderats enligt förväntade diskonterade

kassaflöden. Som diskonteringsränta används samma

metod som beskrivs nedan. Kassaflödena har justerats

med marginaler för att återspegla det vinstkrav och

risktillägg som en eventuell köpare skulle kräva för att

ta över avtalen (se tabell nedan).


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	54


Försäkringstyp	Marginal på nuvärdet av förväntade kommande ersättningar	Marginal på nuvärdet av förväntade kommande skötsel- kostnader (exkl. provisioner)	Marginal på nuvärdet av förväntade kommande återförsäkringspremier	Marginal på nuvarande besparing	Marginal på riskjustering	Marginal på diskonteringsräntan (parallellförskjutning) och likviditetsjusteringen
Riskförsäkringar	5,0 %	15,0 %	— %	— %	15,0 %	— %
Riskförsäkringar som kan ha en sparkomponent, ATG	3,0 %	15,0 %	— %	— %	15,0 %	— %
Riskförsäkringar nyförsäljning	10,0 %	15,0 %	— %	— %	15,0 %	— %
Sparförsäkringar	5,0 %	15,0 %	— %	1,5 %	15,0 %	-0,5 %
Pensionsförsäkringar	5,0 %	15,0 %	— %	3,0 %	15,0 %	-0,5 %
Återförsäkringsavtal	— %	— %	10,0 %	— %	— %	— %

Aktia redovisar en grupp av utfärdade

försäkringsavtal från och med den av följande

tidpunkter som infaller först:

• Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen

av avtal

• Dagen då den första inbetalningen från en

försäkringstagare i gruppen förfaller till betalning

• För en grupp av förlustavtal, tidpunkten då

gruppen blir förlustavtal

Ett avtal avlägsnas från balansräkningen när det

upphör, dvs. när den skyldighet som är angiven i

försäkringsavtalet löper ut, fullgörs eller annulleras,

eller när avtalet ändras så att ett nytt avtal med nya

villkor redovisas.

För avtal kortare än ett år kan

premiefördelningsmetoden användas. För övriga avtal

används den generella värderingsmetoden om inte

villkoren för den rörliga avgiftsmetoden uppfylls. För

en grupp av försäkringsavtal uppskattas framtida

kassaflöden vid det första redovisningstillfället. För en

grupp av försäkringsavtal med ett positivt

nettokassaflöde tas den förväntade vinsten (den

avtalsenliga marginalen) upp som en skuld i

balansräkningen. Den avtalsenliga marginalen ska

återspegla värdet på de försäkringstjänster som

förväntas utföras under avtalets löptid och påverkar

framtida resultat. För en grupp av försäkringsavtal

med förväntade negativa nettokassaflöden tas den

framtida förväntade förlusten upp som en

förlustkomponent i resultaträkningen vid det första

redovisningstillfället. Finansiella intäkter och

kostnader redovisas i resultaträkningen.

De framtida kassaflödena består av uppskattningar

gällande belopp, tidpunkt och osäkerhet som

företaget gör på basen av rimliga och verifierbara

uppgifter som kan fås fram utan onödiga kostnader

och insatser. Avtalens kassaflöden uppskattas

huvudsakligen på basis av de enskilda avtalens

skyddsnivå. Kassaflöden från avtal som definieras som

försäkringsavtal består av premier, ersättningar,

kostnader som företaget har för att kunna fullfölja

sina förpliktelser mot försäkringstagaren samt övriga

kassaflöden som är direkt kopplade till avtalet.

Framtida kassaflöden justeras så att uppskattningen

av nuvärdet återspeglar den ersättning som bolaget

kräver för att bära den osäkerhet avseende storleken

på och tidpunkten för kassaflöden som uppkommer

från icke-finansiell risk. För att beräkna justeringen

används en ”cost-of-capital” metod som återspeglar

kostnaden för det kapital som binds upp av

kassaflödenas osäkerhet baserat på ägarnas

avkastningskrav. Kostnaden är beräknad med en fast

ränta på 6 % per år.

För att fördela den avtalsenliga marginalen under en

avtalsgrupps löptid används

försäkringsskyddsenheter som återspeglar volymen

av de försäkringsavtalstjänster som tillhandahålls. För

riskförsäkringar baserar sig

försäkringsskyddsenheterna på försäkringsbeloppet

och om ersättning kan betalas ut flera gånger baseras

försäkringsskyddsenheterna på den maximala

kvarvarande ersättningen. För spar- och

pensionsförsäkringar baserar sig

försäkringsskyddsenheterna på besparingen.

De uppskattade framtida kassaflödena justeras för att

återspegla pengarnas tidsvärde och de finansiella

risker som är förknippade med dessa kassaflöden.

Som diskonteringsränta används en riskfri räntekurva

baserad på SWAP-räntor korrigerad med en

likviditetspremie som varierar enligt osäkerheten på

portföljernas kassaflöden. Koncernen har definierat

sin riskfria ränta utifrån det s.k. ”bottom up”-

tillvägagångssättet. Den riskfria räntan är räntan på

ränteswappar i euro med likvida löptider på upp till 50

år. Den riskfria räntan interpoleras mellan likvida

löptider och extrapoleras för löptider över 50 år med

den numeriska s.k. Smith-Wilson-metoden. I

förhållande till nivån på diskonteringsräntor över 50 år

antas det att terminsräntor kommer att konvergera

mot den jämviktsnivå som definieras av maximivärdet

för den senaste likvida 40y10y terminsräntan och

Europeiska centralbankens medelfristiga inflationsmål

om 2 %.

För skulder från försäkringsavtal tillämpas en

likviditetspremie. För pensionsförsäkringar är premien

50 % och för andra försäkringar är premien 25 % av

skillnaden mellan riskpremierna för euro-

denominerade obligationer utgivna av finanssektorn

och kreditriskswappar från samma emittent.

Likviditetspremien mäter den spread som mer illikvida

obligationer har i förhållande till kreditriskswappar i

kvalitetsstandardiserade sampel gällande

kreditvärdighet, emissionsstorlek och löptid.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	55

Beträffande försäkring i enlighet med 13 kapitlet 3 § i

lagen om försäkringsbolag efterföljs den så kallade

skälighetsprincipen för sådana försäkringar, som

enligt försäkringsavtalet har rätt till tilläggsförmåner.

För spar och pensionsförsäkringar strävas efter att

summan av beräkningsräntan och de årligen

fastställda kundgottgörelserna på de räntebundna

pensionsförsäkringarnas besparingar är högre än

avkastningen på finska statens 10-åriga

masskuldebrevslån, samt på de räntebundna spar-

och placeringsförsäkringarnas besparingar på samma

nivå som avkastningen på finska statens 5-åriga

masskuldebrevslån. Dessutom ska solvensgraden för

Aktia Livförsäkring Ab hållas på en nivå som möjliggör

utdelning av kundgottgörelser och vinster till

aktieägarna. Styrelsen för Aktia Livförsäkring Ab

beslutar årligen om kundgottgörelserna.

Investeringsavtal

Skulder från investeringsavtal värderas på basen av

marknadsvärdet för de placeringar som är anknutna

till försäkringen. Skulder från investeringsavtal består

av premieansvar och ersättningsansvar. För

sparförsäkringar består ersättningsansvaret av

avsättningar för inträffade skador som fortfarande är

obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador). För

pensionsförsäkringar består ersättningsansvaret av

avsättningar för inträffade skador som fortfarande är

obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador) samt

en uppskattning av kommande pensionsutbetalningar

inklusive kostnader.

Återförsäkring

Med återförsäkringsavtal avses försäkringsavtal enligt

vilka försäkringsverksamheten kan erhålla

ersättningar från ett annat försäkringsbolag, om man

själv blir ersättningsskyldig utgående från

försäkringsavtal man ingått. Erlagda premier till

återförsäkrare redovisas under premieinkomst och

kostnader hänförliga till ersättningar under utbetalda

ersättningar. Ersättningar som kommer att erhållas

med stöd av återförsäkringsavtal redovisas i

balansräkningen under tillgångar. Obetalda premier till

återförsäkrare redovisas i balansräkningen under

skulder.

Eget kapital

Utdelningar till aktieägare avdras i eget kapital när

bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.

Villkor för AT1-instrument (Additional Tier 1 capital)

innefattar ingen avtalad maturitet och betalning av

ränta kan annulleras av emittenten. AT1-instrumentets

kapital och dess ränta redovisas inom eget kapital i

enlighet med IAS 32.16. Den ansamlade räntan beaktas

som en eventualförpliktelse. Kapitalet får räknas som

primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i

kapitaltäckningen.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande omfattar

minoritetens andel och redovisas inom eget kapital.

För dotterbolag som innehar vissa avtalade

inlösningsklausuler redovisas innehav utan

bestämmande inflytande som en skuld till ägarna.

Skulden till innehav utan bestämmande inflytande

värderas till verkligt värde på rapporteringsdagen.

Redovisningsprinciper som kräver ledningens

bedömning

Vid upprättande av redovisning i enlighet med IFRS-

standarderna krävs att ledningen gör vissa

uppskattningar och bedömningar som påverkar

intäkter och kostnader samt tillgångars och skulders

eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen.

Koncernens centrala antaganden gäller framtiden och

viktiga osäkerhetsfaktorer i anslutning till

balansdagens uppskattningar och berör bland annat

uppskattning och bedömning av verkligt värde,

nedskrivning av finansiella tillgångar, nedskrivning av

lån och övriga fordringar, nedskrivning av materiella

och immateriella tillgångar samt antaganden gjorda i

aktuariella beräkningar.

Beräkningen av ECL (Expected Credit Loss) innehåller

väsentliga bedömningar på grund av den rådande

osäkerheten och den låga visibiliteten beträffande

effekterna av coronakrisen. Till stöd för koncernens

ECL-beräkningar finns en expertpanel som beaktar

olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer.

Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar

t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och

fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över

framtida makroekonomiska förutsättningar har

uppdaterats kvartalsvis och innehåller väsentliga

bedömningar för att t.ex. beakta coronakrisens

inverkan på de förväntade framtida kreditförlusterna.

Bedömningen omfattar flera överväganden och

däribland har koncernen beaktat myndigheternas

omfattande stimulanspaket. Vid beräkningen av ECL

har även hänsyn tagits till att amorteringsuppehåll till

följd av coronakrisen för närvarande inte automatiskt

leder till ett ökat reserveringsbehov utan

bedömningen görs individuellt i takt med att

ansökningarna behandlas. Bedömningarna har gjorts

utgående från den information som funnits tillgänglig

vid rapporteringstidpunkten. Den rådande

osäkerheten och den begränsade tillgången på

tillförlitlig data gör att bedömningar gällande

framtiden innehåller betydande osäkerhet, vilket kan

ha en väsentlig inverkan på ECL-estimaten. Den

makroekonomiska utvecklingen och bedömningarna

av kreditkvaliteten revideras kontinuerligt kvartalsvis.

Från och med 1.1.2021 har Aktia tagit i bruk den nya

definitionen av fallissemang (Definition of Default) i

enlighet med EBA:s riktlinjer i CRR 178.

Uppskattning och bedömning av verkligt

värde

Värderingen av onoterade finansiella tillgångar eller

andra finansiella tillgångar där tillgången till

marknadsprisinformation är begränsad kräver

ledningens bedömning. Principerna för värdering till

verkligt värde beskrivs under Värdering till verkligt

värde för finansiella instrument. Verkliga värden för

finansiella tillgångar som innehas till förfall i syfte att

erhålla avtalsenliga kassaflöden är känsliga både för

räntenivåns förändringar och för instrumentens

likviditet och riskpremier.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Ledningens bedömning behövs vid uppskattning av

belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden vid

utvärdering av nedskrivning av finansiella tillgångar.

Vid uppskattningen av dessa kassaflöden görs bland

annat en bedömning av gäldenärens

betalningsförmåga och nettoförsäljningsvärde för

eventuella säkerheter. Estimaten är baserade på

antaganden gällande olika faktorer som kan påverka

ECL beräkningen. Det verkliga utfallet kan variera i

förhållande till dessa antaganden, vilket inverkar på

kommande förändringar i reserveringar för

nedskrivningar. Principerna beskrivs ovan under

rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.

Leasingavtal

Vissa leasingavtal innehåller förlängningsoptioner

respektive uppsägningsoptioner. En bedömning av

huruvida det är rimligt säkert att en

förlängningsoption kommer att utnyttjas görs vid

leasingavtalets början. Koncernen omprövar

leasingperioden vid inträffande av viktig händelse

eller betydande omständigheter som ligger inom

koncernens kontroll och som påverkar huruvida det är

rimligt säkert att koncernen kommer att utnyttja, eller

inte utnyttja, en option i det ursprungliga avtalet.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	56

Aktuariella beräkningar

Beräkningen av skulder från försäkringsavtal baserar

sig på aktuariella antaganden och medför alltid

osäkerhet. Beräkningarna baserar sig på antaganden

om bland annat kommande ränteläge, dödlighet,

sjuklighet och framtida kostnadsnivå. Detta beskrivs

närmare i not K35 Försäkringsskuld. Aktia strävar

efter att i så stor grad som möjligt använda samma

antaganden som i Solvens 2 regelverket.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har ett incentivprogram för

nyckelpersoner i ledande ställning samt ett

aktiesparprogram för hela personalen och koncernen

gör löpande en värdering av det sannolika utfallet av

programmen. Principerna beskrivs ovan under

rubriken Ersättningar till anställda och Aktierelaterade

ersättningar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	57

K2 Koncernens riskhantering

Koncernen bedriver i huvudsak bank-,

kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet.

Risker och riskhantering är således en väsentlig del av

Aktias verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De

väsentliga riskområdena utgörs av kredit-, ränte- och

likviditetsrisker inom bankkoncernen samt ränte- och

övriga marknadsrisker och försäkringstekniska risker

inom livförsäkringsverksamheten. Samtliga

verksamheter är utsatta för affärs- och operativa

risker.

Aktiakoncernens moderbolag är Aktia Bank Abp.

Myndighetsrapportering, kapitaltäckningskalkyler

samt interna risk- och kapitalallokeringsbedömningar

inkluderar uppgifter gällande bankkoncernen, i vilken

ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag

förutom Aktia Livförsäkring Ab (försäkringsinnehav).

Intern kontroll, risker och riskhantering inklusive

informationskraven enligt CRR kapitel 8 (Pelare III) i

Aktiakoncernen beskrivs närmare i koncernens Pillar

III Report som publiceras på engelska samtidigt som

denna rapport.

Allmänt

Intern kontroll och riskhantering

Vid tillhandahållandet av finansiella tjänster för

kunder tar Aktia på sig olika risker. Risker och

riskhantering är således en väsentlig del av Aktias

verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. Med

riskhantering avses samtliga aktiviteter som berör

risktagande, riskreducering, analys, mätning, kontroll

och uppföljning.

Det primära ansvaret för riskhantering ligger hos

affärsenheterna och linjeorganisationerna som

ansvarar för styrning av den dagliga

affärsverksamheten, operativa processer, ekonomisk

rapportering och kontroller i dessa processer samt för

riskhanteringsåtgärder.

De oberoende kontrollfunktionerna består av

Riskkontrollfunktionen, Compliancefunktionen samt

den oberoende aktuariefunktion i Aktia Livförsäkring

Ab. Riskkontrollfunktionens roll är att övervaka och

utvärdera riskhanteringen inom koncernen och

rapportera om risker till ledningen och styrelsen.

Riskkontrollen ska säkerställa att alla väsentliga risker

identifieras, bedöms, mäts, övervakas, hanteras,

mitigeras och rapporteras av och till koncernens alla

verksamhetsområden, samt för att en bedömning görs

över koncernens helhetsriskposition.

Compliancefunktionens roll är att kontrollera och

utvärdera hanteringen av riskerna relaterade till

bristande regelefterlevnad samt att rapportera till

ledningen och styrelsen om väsentliga iakttagelser

och om förändringar i tillämpliga regler.

Compliancefunktionen ska med rådgivning och

övervakning säkerställa regelefterlevnaden inom

koncernens verksamhet. Compliancefunktionen ska

därmed utgöra ett stöd för att affärsverksamheten

känner till tillämpliga regelverk och att de är

vederbörligt implementerade. Som en del av

Compliancefunktionen verkar även koncernens

dataskyddsombud (DPO).

Koncernens Internrevision gör en oberoende

bedömning och utvärdering av tillräckligheten och

kvaliteten i koncernens interna kontroll, riskhantering

samt i kontrollfunktionerna. Också externa parter, så

som revisorer, utvärderar den interna kontrollen och

dess tillräcklighet.

Koncernens kapitalhantering

Kapitalhanteringens syfte är att bedöma koncernens

kapitalisering i relation till verksamhetens risker.

Syftet är att stöda Aktias affärsstrategier och säkra

tillgången på kapital också i svagare konjunkturlägen.

Målsättningen är att hitta en balans mellan

aktieägarnas avkastningskrav och kraven på

ekonomisk stabilitet som ställs av myndigheter,

skuldinstrumentplacerare, motparter i

affärsverksamheten och ratinginstitut.

Kapitalhanteringen strävar efter att som helhet

identifiera väsentliga risker och bedöma deras

omfattning och de kapitalkrav som riskerna kräver.

Koncernledningen ansvarar för beredningen av

koncernstyrelsens årliga strategiska process samt

därtill hörande kapitalplanering och allokering.

Styrelsens riskutskott tar del av arbetet och bereder

förslag medan beslut tas i koncernstyrelsen.

Koncernens interna revision utvärderar årligen

kapitalhanteringsprocessen. I arbetsordningen för

styrelsen och dess riskutskott fastställs närmare

beredningen och beslutsfattande inom

kapitalhanteringsprocessen. Koncernens

riskkontrollfunktion svarar för beredningen av

underlag och beräkningar för bedömning av internt

kapitalkrav och kapitaltäckningsmålsättningar.

Utgångspunkten för kapitalplaneringen är en

framåtblickande verksamhetsplan om förändringar i

volymer och risknivåer. Utgående från planerna

skapas prognoser om hur koncernens och de enskilda

företagens kapitaltäckning utvecklas. Utöver

grundscenarierna görs stresstest med vilka man

bedömer hur svagare konjunkturer påverkar

kapitaltäckningen.

Minimimålsättningen för bankkoncernens

kärnprimärkapitalrelation (CET1) är 1,5 procentenheter

över myndighetskravet och för den sammanlagda

kapitaltäckningen 2,0 procentenheter över

myndighetskravet. Minimimålsättningen för

bankkoncernens bruttosoliditetsgrad är 3,6 %. För

finans- och försäkringskonglomeratet är

målsättningen att kapitaltäckningen ska överstiga

115 %.

Uppgifter om koncernens kapitaltäckning finns i

styrelsens verksamhetsberättelse.

Hantering av operativa risker

Med operativ risk avses risken för förluster på grund

av otillräckliga eller misslyckade interna processer,

otillräckliga eller otillförlitliga system, otillräcklig eller

otillförlitlig information, bristfälliga kvantitativa

modeller, övriga brister i den interna kontrollen och

riskhanteringen, personalen eller på grund av externa

faktorer. Operativa risker inkluderar även legala och

compliancerisker och risker för penningtvätt och

finansiering av terrorism (AML/CFT-risker), men

exkluderar strategiska risker. Den skada som utfallet

av en operativ risk förorsakar, kan vara en direkt eller

indirekt ekonomisk förlust för Aktia, men kan också

oberoende därav innebära ett hot för Aktias anseende.

Operativa risker finns i all verksamhet inom Aktia. I

enlighet med styrelsens beslut ska de operativa

riskerna i allmänhet ligga på en måttlig nivå i

förhållande till Aktias verksamhet och konkurrenterna.

En måttlig risknivå kräver att regler, anvisningar och

gällande lagstiftning följs.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	58

Risknivån för informationssäkerheten är i regel

antingen låg eller måttlig. Risknivån ska vara låg när

det gäller system som används för att producera

kritiska och betydande tjänster samt sådana

stödkomponenter, stödprocesser eller stödsystem för

IT-infrastrukturen som identifierats som kritiska

utifrån de risker som förknippas med dem. Risknivån

ska vara låg också när det gäller tjänster, processer

och system som är betydande för samhället. I övrigt är

informationssäkerhetens risknivå måttlig. En hög

risknivå är tillåten endast om det gäller delgivning av

information som omfattas av bank-/

försäkringssekretess till andra aktörer i branschen

eller till Transport- och kommunikationsverket/

Cybersäkerhetscentret för att säkerställa

informationssäkerheten i branschen.

Compliance-risknivån är i regel låg, men för den typ av

risk som hänför sig till implementering av

myndighetsrekommendationer och enklare

kontrollmetoder är risken måttlig

(proportionalitetsprincipen). Detta innebär att Aktia

inte accepterar att företaget, dess ledning eller

medarbetare bryter mot lagstiftning,

myndighetsbestämmelser, branschreglering/intern

reglering, praxis som grundar sig på externa bindande

krav eller företagets etablerade praxis och krav som

gäller Aktia som finansmarknadsaktör. Aktia

godkänner inte heller oetiskt förfarande. Detta kräver

god kännedom om den egna verksamheten, tillräckligt

fungerande och effektiv intern kontroll och

riskhantering, gott ledarskap, sunda processer och

kunniga medarbetare.

Risknivån för AML/CFT-risker ska på motsvarande

sätt vara låg. Aktia har nolltolerans för allt missbruk av

Aktias tjänster eller produkter för kriminella ändamål,

men accepterar dock möjligheten att risken kan

realiseras. Aktia strävar efter att med tillgängliga

metoder ingripa i verksamhet som hänför sig till

missbruk, bl.a. genom monitorering, kontrollåtgärder

och rapportering. Aktia samarbetar med myndigheter

och andra aktörer inom privata sektorn för att

motverka finansiering av terrorism, bedrägeri,

kringgående av sanktioner och penningtvätt.

Styrelsen har som en del av ramverket för koncernens

riskhantering även fastställt en instruktion om

hanteringen och rapporteringen av operativa risker

inkluderande informationssäkerhet och dataskydd.

Utöver arbetet för att undvika utfall av operativa

risker eftersträvar Aktia också att upprätthålla ett

tillräckligt försäkringsskydd för skador som inträffar

till exempel till följd av oegentligheter, intrång i

datasystem och annan kriminalitet. Aktia eller dess

ledning får dock inte teckna försäkring mot

administrativa böter eller påföljdsavgifter då ett

sådant förfarande inte anses vara förenligt med god

försäkringssed.

2.1 Bank-och kapitalförvaltningsverksamhet

Kredit- och motpartsrisker

Kreditrisk definieras som risk för förlust till följd av att

en gäldenär inte fullföljer sina åtaganden gentemot

Aktia, medan motpartsrisk definieras som risk för

förlust eller negativ värdeförändring till följd av att

motpartens kreditvärdighet försämrats. Kredit- och

motpartsriskerna mäts genom bedömning av

förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster

estimeras med hjälp av Expected Credit Loss-modeller

(ECL) i enlighet med IFRS 9. ECL-modellerna är

statistiska modeller som mäter sannolikhet för

fallissemang (PD) och förlust vid fallissemang (LGD)

för olika framtida makroekonomiska scenarier.

Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering

enligt den avancerade metoden (Advanced IRB) vid

beräkningen av kapitaltäckningskrav för kreditrisk för

privat- och hushållskunder samt för företag med små

exponeringar, och den grundläggande metoden

(Foundation IRB) för andra företagsexponeringar.

Totalt omfattas 64 % av bankkoncernens

exponeringar av IRB-metoden vid utgången av

perioden. Dessa modeller används förutom för

kapitaltäckningsberäkningen även för

kreditriskuppföljning, intern riskrapportering samt för

estimering av förväntade kreditförluster. Beräkningen

av riskvägda tillgångar påverkas av ett risktillägg som

fastställts av Finansinspektionen. Banken fick tillåtelse

att använda uppdaterade interna modeller under

fjärde kvartalet 2022, med några ytterligare tillägg

som ställts av Finansinspektionen på grund av brister.

Koncernstyrelsen fastställer årligen koncernens

kreditpolicy samt reviderar kreditriskstrategin och

beslutsdelegeringen. På motsvarande sätt fastställs

interna regelverk kring motpartsrisker.

Koncernstyrelsen fastställer även de centrala

principerna gällande interna kreditriskmodeller efter

beredning i styrelsens riskutskott samt i koncernens

balanshanteringsutskott ALCO (Asset and Liability

Committee). ALCO ansvarar för de operativa besluten

gällande interna kreditriskmodeller och utvecklingen

av dessa.

Kreditrisker uppstår i bankverksamheten medan

motpartsrisker ingår i såväl bank- som

försäkringsverksamheten.

Limitstrukturen begränsar kredit- och

motpartsriskerna inom såväl bank- som

försäkringsverksamheten skilt för sig samt på

konglomeratnivå genom gränser för total exponering

samt mot enskilda motparter.

Tabellen nedan presenterar bankkoncernens

exponeringar vid fallissemang (EAD) och deras

riskvägda belopp, inklusive upplupna räntor, enligt

exponeringsgrupp. Koncerninterna fordringar är

eliminerade och säkerheter som är godtagbara i

kapitaltäckningen har beaktats. En mer detaljerad

uppdelning av koncernens kapitaltäckning och

exponeringar finns i tabellerna under rubriken 2.3

Koncernens kapitaltäckning och exponeringar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	59

Bankkoncernens exponeringar vid fallissemang och deras riskvägda belopp enligt exponeringsgrupp


	31.12.2023		31.12.2022
(1 000 euro)	Exponeringar vid fallissemang	Riskvägt belopp	Exponeringar vid fallissemang	Riskvägt belopp
Bankkoncernens totala riskexponeringar
Exponeringsgrupp

Kreditrisk enligt internmetod
Företag - Små och medelstora företag	1 073 983	595 114	991 848	579 288
Företag - övriga företag	897 719	689 875	800 583	564 296
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet	4 594 589	703 268	4 845 781	733 029
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet	103 603	17 244	106 842	12 588
Retail - övriga hushåll	245 048	53 229	226 223	53 603
Retail - övriga små och medelstora företag	18 599	8 537	14 994	8 903
Aktieexponeringar	46 477	124 597	41 560	113 844
Totala exponeringar enligt internmetod	6 980 018	2 191 863	7 027 831	2 065 552

Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker	811 770	—	1 478 274	—
Regionala och lokala myndigheter	85 735	293	173 198	281
Multinationella utvecklingsbanker	—	—	49 622	—
Internationella organisationer	25 314	—	24 971	—
Kreditinstitut	303 545	62 770	318 845	67 281
Företag	113 640	29 031	43 708	29 333
Hushåll	586 187	197 938	160 396	109 698
Fastighetssäkerhet	895 911	259 860	781 188	238 467
Oreglerade poster	5 451	4 580	6 152	6 737
Säkerställda obligationer	961 013	96 757	853 727	90 323
Övriga poster	105 274	83 572	104 316	77 031
Totala exponeringar enligt schablonmetod	3 893 839	734 801	3 994 396	619 152

Totalt riskexponeringsbelopp	10 873 856	2 926 664	11 022 227	2 684 704


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	60

Problemkrediter

Problemkrediter följs upp regelbundet via restlistor på kreditnivå samt analys och rapportering på stocknivå i

bankens riskhantering i första försvarslinjen samt i koncernens riskkontroll. Interna regler och verktyg har gjorts

upp för att i ett tidigt skede identifiera kunder vars betalningsförmåga inte längre motsvarar skuldsättningen. Att

snabbt reagera på dylika situationer är i både kundens och bankens intresse.

Enligt koncernens redovisningsprinciper bedöms vid varje rapporteringstidpunkt ifall det har skett en väsentlig

ökning av kreditrisken för en kredit. Bedömningen baseras på förändringen i sannolikheten för fallissemang (PD)

sedan det första redovisningstillfället och på huruvida kunden har en försenad lånebetalning (30 dagar), har ökad

PD såväl relativt som absolut, anses ha ökad kreditrisk eller omfattas av förmildrande åtgärder. För icke fallerade

krediter vars kreditrisk inte har ökat väsentligt (ECL Stadie 1) beräknas de förväntade kreditförlusterna för 12

månader. För icke fallerade krediter vars kreditrisk har ökat väsentligt (ECL Stadie 2) och för fallerade krediter

(ECL Stadie 3) beräknas de förväntade kreditförlusterna för kreditens återstående löptid. Krediten anses vara

fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls. Försenad lånebetalning (90 dagar eller mera på en väsentlig

summa såväl relativt som absolut), upplupen ränta på kreditförpliktelsen intäktsförs inte längre, motparten har

försatts i konkurs eller i skuldsanering, eller det anses vara osannolikt att kunden kommer att betala sina

låneförpliktelser till fullo.

Förfallna krediter fördelade enligt dröjsmål och ECL stadier


(1 000 euro)	31.12.2023
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	38 518	24 656	8 165	71 339
varav hushåll	29 555	20 508	7 173	57 228

> 30 ≤ 90	—	37 927	12 530	50 457
varav hushåll	—	29 990	12 098	42 087

> 90	—	—	54 720	54 720
varav hushåll	—	—	45 564	45 564


(1 000 euro)	31.12.2022
Dagar	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
≤ 30	34 027	22 944	6 411	63 382
varav hushåll	24 422	22 487	6 281	53 190

> 30 ≤ 90	—	24 519	16 141	40 660
varav hushåll	—	20 132	11 610	31 742

> 90	—	—	55 739	55 739
varav hushåll	—	—	45 279	45 279


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	61

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang (PD)


	31.12.2023				31.12.2022
(1 000 euro)	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt
Företag
PD-klasser A	2 423 527	25 911	—	2 449 438	2 240 300	24 000	—	2 264 300
PD-klasser B	57 993	17 604	—	75 597	45 100	17 300	—	62 400
PD-klasser C	10 436	5 462	—	15 898	7 200	5 500	—	12 700
Fallerade	—	—	21 748	21 748	—	—	28 300	28 300
	2 491 956	48 976	21 748	2 562 681	2 292 600	46 800	28 300	2 367 700
Reservering för förluster (ECL)	-3 742	-1 782	-7 683	-13 208	-3 300	-1 700	-9 500	-14 400
Bokföringsvärde	2 488 214	47 194	14 065	2 549 473	2 289 300	45 100	18 800	2 353 300
Hushåll
PD-klasser A	4 109 154	98 937	—	4 208 091	4 270 400	72 100	—	4 342 500
PD-klasser B	756 316	64 743	—	821 059	784 200	54 900	—	839 100
PD-klasser C	217 029	107 014	—	324 043	131 600	116 300	—	247 900
Fallerade	—	—	110 003	110 003	—	—	112 400	112 400
	5 082 500	270 694	110 003	5 463 197	5 186 200	243 300	112 400	5 541 900
Reservering för förluster (ECL)	-1 951	-4 539	-16 952	-23 442	-1 400	-4 700	-17 700	-23 700
Bokföringsvärde	5 080 548	266 155	93 052	5 439 755	5 184 800	238 600	94 700	5 518 200
Övriga
PD-klasser A	489 237	24	—	489 261	535 500	—	—	535 500
PD-klasser B	8 285	137	—	8 422	18 400	400	—	18 800
PD-klasser C	12 181	2 401	—	14 581	300	1 300	—	1 600
Fallerade	—	—	958	958	—	—	1 400	1 400
	509 702	2 562	958	513 222	554 200	1 700	1 400	557 300
Reservering för förluster (ECL)	-379	-2	-321	-702	-400	0	-300	-700
Bokföringsvärde	509 323	2 560	637	512 520	553 800	1 700	1 100	556 600

Rapportering av PD-klasserna A, B och C fördelade enligt bankens modeller för kreditklassificering. Företag och hushållsansvar klassificeras med internmetoden. Fallerade exponeringar har en PD om 100 %.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	62

Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per förlust vid fallissemang (LGD)


	31.12.2023				31.12.2022
(1 000 euro)	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt	12 månaders ECL	Livstids ECL icke fallerad	Livstids ECL fallerad	Totalt
Företag
LGD-klass 1 (låg)	—	—	1 804	1 804	—	—	1 000	1 000
LGD-klass 2	87 281	420	687	88 388	56 500	100	1 100	57 700
LGD-klass 3	1 629 370	25 578	5 056	1 660 004	1 687 000	31 500	9 600	1 728 100
LGD-klass 4	457 390	19 383	6 397	483 169	348 500	15 200	6 700	370 400
LGD-klass 5 (hög)	317 916	3 596	7 805	329 316	200 800	—	9 700	210 500
	2 491 956	48 976	21 748	2 562 681	2 292 800	46 800	28 100	2 367 700
Reservering för förluster (ECL)	-3 742	-1 782	-7 683	-13 208	-3 300	-1 700	-9 500	-14 400
Bokföringsvärde	2 488 214	47 194	14 065	2 549 473	2 289 500	45 100	18 600	2 353 300
Hushåll
LGD-klass 1 (låg)	137 377	6 743	382	144 503	134 715	4 977	108	139 800
LGD-klass 2	3 156 959	143 805	5 597	3 306 361	3 335 283	133 361	12 416	3 481 060
LGD-klass 3	1 282 780	110 246	19 913	1 412 939	1 361 317	96 764	25 930	1 484 011
LGD-klass 4	50 396	1 663	38 251	90 310	47 051	2 188	30 885	80 124
LGD-klass 5 (hög)	454 987	8 237	45 860	509 084	307 908	5 940	42 968	356 817
	5 082 500	270 694	110 003	5 463 197	5 186 274	243 231	112 306	5 541 811
Reservering för förluster (ECL)	-1 951	-4 539	-16 952	-23 442	-1 407	-4 669	-17 673	-23 748
Bokföringsvärde	5 080 548	266 155	93 052	5 439 755	5 184 868	238 562	94 633	5 518 062
Övriga
LGD-klass 1 (låg)	—	—	—	—	—	0	—	0
LGD-klass 2	47 682	349	74	48 105	78 700	500	100	79 300
LGD-klass 3	384 539	2 111	208	386 858	405 800	1 000	500	407 300
LGD-klass 4	28 599	54	192	28 845	32 600	0	400	33 000
LGD-klass 5 (hög)	48 881	49	484	49 414	37 000	100	400	37 500
	509 702	2 562	958	513 222	554 100	1 600	1 400	557 100
Reservering för förluster (ECL)	-379	-2	-321	-702	-400	—	-300	-700
Bokföringsvärde	509 323	2 560	637	512 520	553 700	1 700	1 100	556 600

LGD-klassernas gruppering för hushållsexponeringar har uppdaterats år 2023 för att bättre beskriva risknivån i belåningen. Jämförelseperiodens siffror är jämförbara med 2023.

Klass 1 Riskfri, t.ex. statsgaranti

Klass 2 Låg risk, t.ex. bostadsaktier

Klass 3 Medel risk, bl.a. övriga fastighetssäkerheter

Klass 4 Förhöjd risk, övriga garantier

Klass 5 Hög risk, utan säkerhet


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	63

Hantering av finansierings- och likviditetsrisker

Finansierings- och likviditetsrisk innebär risk för att

koncernen inte skulle klara av att fullfölja sina

betalningsåtaganden eller att det endast kan ske till

höga kostnader och definieras som tillgången på och

kostnaden för återfinansiering samt differenser i

maturiteten mellan tillgångar och skulder.

Finansieringsrisk uppstår även ifall placeringarna i hög

grad koncentrerats till enskilda motparter, instrument

eller marknader. Genom hantering av

återfinansieringsrisker säkerställs att koncernen kan

svara för sina finansiella åtaganden.

Finansierings- och likviditetsriskerna hanteras i de

juridiska bolagen och det finns inga explicita

finansieringsförbindelser mellan Aktia Bank Abp och

Aktia Livförsäkring Ab.

Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken

Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög

kvalitet för att möta likviditetsbehov i stressade

situationer. De icke-pantsatta finansiella tillgångarna

inom likviditetsportföljen som på ovan angivet sätt

kan utnyttjas som likviditetsreserv, inklusive kontanta

medel, uppgick vid årsskiftet till ett marknadsvärde

om 1 817 (2 256) miljoner euro.

Likviditetsreserv, marknadsvärde


(1 000 euro)	31.12.2023	31.12.2022
Kassa och tillgodohavande på centralbanker	596 811	1 171 905
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, central banker eller multilaterala utvecklingsbanker	190 612	196 287
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn	72 159	110 844
Covered bonds	957 250	776 904
Skuldebrev emitterade av finansiella institut	—	0
Skuldebrev emitterade av företag (företagscertifikat)	—	—
Total	1 816 832	2 255 940
varav LCR-dugliga	1 816 832	2 255 940

Likviditetsrisken följs upp med hjälp av

likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio,

LCR) och nettofinansieringskvoten (Net Stable

Funding Ratio, NSFR). LCR mäter den kortfristiga

likviditetsrisken och syftar till att säkerställa att Aktia

Banks likviditetsreserv, bestående av icke-pantsatta

tillgångar av hög kvalitet, är tillräckligt stor för att

möta kortfristiga nettoutflöden i stressade situationer

under kommande 30 dagar. NSFR mäter matchningen

mellan löptider längre än ett år för tillgångar och

skulder i Aktia Banks balansräkning och syftar till att

säkerställa att långfristig utlåning till en betryggande

grad är finansierad med långfristig inlåning.

LCR kommer att fluktuera över tid, bland annat

beroende på hur förfallostrukturen för bankens

emitterade värdepapper ser ut. I tabellen nedan

presenteras utfallen av riskmåtten LCR och NSFR för

Aktia Bankkoncernen under 2023.

LCR och NSFR


%	31.12. 2023	31.9. 2023	30.6. 2023	31.3. 2023	31.12. 2022
LCR, %	221 %	220 %	221 %	188 %	183 %
NSFR, %	122 %	127 %	126 %	118 %	121 %

Hantering av marknads-, balans- och

motpartsrisker

Marknads- och balansrisker inom bankkoncernen

Efter beredning i koncernens balanshanteringsutskott

ALCO (Asset and Liability Committee) och styrelsens

riskutskott, fastställer koncernstyrelsen årligen

strategi och limiter för hantering av marknadsrisker

relaterade till räntenettots utveckling och volatilitet

samt för den operativa förvaltningen av koncernens

interna placeringstillgångar inom givna ramar och

limiter. Bankens treasuryenhet hanterar den

strukturella ränterisken enligt fastställd strategi och

limiter.

Ränterisk

Med ränterisk avses såväl räntenettorisk som

nuvärderisk (ekonomiskt värde) vid förändringar i

marknadsräntorna. Båda ränteriskmätarna mäts i

enlighet med EBAs regelverk och följs upp månatligen.

Strukturell räntenettorisk (resultatrisk) uppstår till

följd av obalans mellan räntebindningar och

återprissättning för fordringar och skulder. Förutom

matchning av räntebindningen i ut- och inlåningen

genom affärsstyrning utnyttjas även skyddande

räntederivatinstrument och fastränteplaceringar inom

likviditetsportföljen med målsättningen att hålla

räntenettot på en stabil nivå.

Den strukturella räntenettorisken simuleras med hjälp

av en dynamisk balansriskhanteringsmodell. Modellen

beaktar effekterna på balansräkningens struktur

utgående från planerad tillväxt och simulerat

kundbeteende. Dessutom tillämpas olika

räntescenarier för dynamisk eller parallell

ränteförändring.

Den strukturella nuvärdesrisken (förändring av

ekonomiskt värde) mäts som känsligheten i det

beräknade nuvärdet för samtliga befintliga

räntebärande poster. Den interna modellen för avista-

inlåningen har uppdaterats med införandet av

scenarioberoende kundbeteende. En övergång till en

högre räntenivå leder till en kortare

räntejusteringsperiod och vice versa, vilket i sin tur

leder till betydande förändringar i beräkningen av risk

för ekonomiskt värde jämfört med föregående år. Ur

tabellen nedan kan utläsas utfallet av en

parallellförskjutning av räntekurvan både för

räntenettorisken och nuvärdesrisken.

Strukturell ränterisk


	31.12.2023
Parallellförskjutning av räntekurvan	Räntepunkter
(1 000 euro)	-200	+200
Räntenettorisk
Förändring under kommande 12 månader	-11 668	5 346
Förändring under 13-24 månader	-48 773	29 929

Nuvärdesrisk (Förändring av ekonomiskt värde)	105 307	-50 420


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	64

Bankkoncernens likviditetsportfölj och övriga

räntebärande värdepapper

Bankkoncernens likviditetsportfölj, som utgörs av

räntebärande värdepapper och som handhas av

bankens treasuryenhet, uppgick 31.12.2023 till 1 352

(1 307) miljoner euro, vilket innehåller Aktia Banks

likviditetsportfölj samt övriga räntebärande

värdepapper inom bankkoncernen.

Alla masskuldebrevslån i likviditetsportföljen

uppfyllde kriterierna för belåning i centralbanken vid

räkenskapsperiodens slut.

De motpartsrisker som uppstår i samband med

likviditetsförvaltning och ingående av derivatkontrakt

hanteras genom krav på tillräckligt hög extern rating.

Motpartsrisker i derivathandeln hanteras dessutom

genom dagligt krav på utbyte av säkerheter (ISDA VM

Credit Support Annex-avtal). Enskilda

placeringsbeslut görs i enlighet med fastställd

placeringsplan och grundar sig på noggrann

motpartsbedömning. Koncernstyrelsen fastställer

årligen limiter för motpartsrisker. Positionerna

marknadsvärderas och följs upp dagligen.

Under året realiserades inga nedskrivningar av

räntebärande värdepapper.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	65

Ratingfördelning för bankverksamhetens likviditetsportfölj och övriga direkta räntebärande placeringar

31.12.2023

Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses den negativa

värdeförändringen i bankkoncernens valutapositioner

som uppstår på grund av fluktuationer i

valutakurserna, speciellt gentemot euron.

Inom bankkoncernen utgår valutahandeln från

kundernas behov, varför handeln i första hand avser

de nordiska valutorna och den amerikanska dollarn.

Huvudprincipen i valutariskhanteringen är matchning.

Treasury-enheten ansvarar för skötseln av bankens

dagliga valutaposition inom ramen för fastställda

fullmakter. Den totala valutaexponeringen för

bankkoncernen uppgick vid räkenskapsperiodens slut

till 5,7 (4,6) miljoner euro.

31.12.2022

Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses värdeförändringar som

föranleds av aktiekursfluktuationer och med

fastighetsrisk avses en nedgång i fastigheternas

marknadsvärde.

Inom bankkoncernen idkas inte aktiehandel i

tradingsyfte.

De för verksamheten hänförliga aktieplaceringarna

uppgick vid räkenskapsperiodens slut till 9,1 (8,3)

miljoner euro.

Riskkänslighet

För placeringarnas del är ränte- och

kreditspreadrisken de mest centrala riskerna. Tabellen

på följande sida, känslighetsanalys för marknadsrisker,

visar ett sammandrag av

marknadsvärdeskänsligheten för bankkoncernens

finansiella tillgångar som kan säljas vid olika

marknadsriskscenarier. De använda chockerna

baserar sig på historisk räntevolatilitet och

återspeglar såväl ett högränte- som ett

lågräntescenario. Samma räntescenarier ligger till

grund för koncernstyrelsens limiter för

kapitalbindning. De i tabellen nedan,

känslighetsanalys för marknadsrisker, är presenterade

riskkomponenterna är definierade på följande sätt:

Ränterisk uppåt: Förändringen tillämpas på en riskfri

räntekurva som är härledd från Euribor och

Euroswapräntor. Stressfaktorerna har bestämts ur en

historisk analys och förändringarna har valts så att de

representerar en 99,5%-percentil (det 995:e högsta av

1 000 fall) för de möjliga utfallen på ett års sikt.

Faktorerna revideras årligen, och en minimichock

på 1 % tillämpas.

Ränterisk neråt: Förändring som tillämpas på en riskfri

räntekurva är härledd utifrån Euribor och

Euroswapräntor. Stressfaktorerna har bestämts ur en

historisk analys och förändringarna har valts så att de

representerar en 0,5 %-percentil (det 5:e lägsta av

1 000 fall) för de möjliga utfallen på ett års sikt.

Faktorerna revideras årligen, och en minimichock på

-0,5 % tillämpas.

Kreditspreadrisk: Beskriver risken för att spreadarna,

det vill säga de motpartsspecifika riskpremierna,

stiger. Förändringens storlek är ett årligen reviderat

belopp som grundar sig på avkastningskurvor för

ränteinstrument med given rating och placeringstyp.

Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys

utgående från en 99,5 %-percentil från vilken

räntekomponenten exkluderats. Dessutom beaktas för

statskurvor motsvarande lands kreditriskrating som

delfaktor i modelleringen. Faktorerna revideras

årligen.

Valutarisk: Beskriver risken för olika valutors

förändringar mot euron. Varje valuta testas skilt för en

chock uppåt och en chock neråt, och det sämre

utfallet för varje valuta väljs, varefter effekten

summeras över alla valutor. Stressfaktorerna har

bestämts ur en historisk analys och förändringarna

har valts så att chocken uppåt representerar en

99,5 %-percentil och chocken neråt en 0,5 %-percentil

för de möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna

revideras årligen.

Aktie- och fastighetsrisk: Beskriver risken för att

marknadsvärdet på aktier och fastigheter sjunker.

Chockens storlek för aktier är -55 % och har bestämts

genom en historisk analys av en aktieindexkorg så att

chocken neråt motsvarar en 0,5 %-percentil för de

möjliga utfallen av den procentuella förändringen i

indexets värde på ett års sikt. För onoterade aktier

används -60 % och för fastigheter -25 %, vilka grundar

sig på expertutlåtanden.

Effekterna på resultat och eget kapital anges efter

skatt.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	66

1 352

mn euro

1 307

mn euro

Känslighetsanalys för marknadsrisker


	Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
	2023		2022
Bankkoncernen	(1 000 euro)	%	(1 000 euro)	%
Marknadsvärde 31.12	929 922	100,0 %	884 424	100,0 %
Ränterisk uppåt (normalmetod)	-1 064	-0,1 %	-2 049	-0,2 %
Ränterisk uppåt (jämn 100 bp)	-2 731	-0,3 %	-2 049	-0,2 %
Ränterisk neråt (normalmetod)	4 330	0,5 %	1 468	0,2 %
Spreadrisk	-11 436	-1,2 %	-9 443	-1,1 %
Aktierisk	-4 771	-0,5 %	-4 682	-0,5 %
Fastighetsrisk	—	— %	—	— %

Banken har skyddat sin likviditetsportfölj mot

stigande räntor, vilket gör att ränterisken i dag är

mycket låg. Marknadsvärdet inkluderar

räntevärdepapper, ränteswappar och Aktier.

I normalmetoden motsvaras räntechocken av en

99,5% -percentil, men så att ett minimum på 100 bps

tillämpas vid alla räntepunkter vid det uppåtgående

scenariot, och -50 bps vid det nedåtgående scenariot.

2.2 Livförsäkringsverksamhet

Marknads- och balansrisker (ALM) inom

försäkringsverksamheten

Efter beredning i koncernledningen,

koncernstyrelsens riskutskott och i Aktia

Livförsäkrings styrelse fastställer Aktia Bank Abp:s

styrelse årligen placeringsstrategier och planer samt

limiter för hantering av marknadsrisker inom såväl

placeringsportföljen som för den räntebundna

försäkringsskulden. Koncernens placeringsutskott

ALCO (Asset and Liability Committee) ansvarar för

den operativa förvaltningen av koncerninterna

placeringar inom givna ramar och limiter.

Moderbolaget Aktia Bank Abp:s kapitalförvaltning har

mandat för Aktia Livförsäkrings ränte- och

aktieplaceringar, och en namngiven portföljförvaltare

ansvarar för den operativa förvaltningen. Styrelsen i

Aktia Livförsäkring ansvarar för strategiska

placeringar och fastighetsplaceringar.

Helhetsplaneringen av portföljen och risktagningen

sköts av Aktia Livförsäkrings placeringschef i

koncernens ALM-enhet. Koncernens oberoende

riskkontroll övervakar riskpositionerna och

uppföljningen av limiterna.

Försäkringstagaren bär själv placeringsrisken för de

placeringar som utgör täckning för de

placeringsanknutna försäkringarna. Aktia

Livförsäkring bär risken för övriga placeringar som

görs för att täcka den räntebundna

försäkringsskulden och därför finns det en viss

risktagning i Aktia Livförsäkrings

placeringsverksamhet.

Aktia Livförsäkring eftersträvar att portföljen av

tillgångar som utgör täckning för försäkringsskulden

är uppbyggd med hänsyn till

försäkringsverksamhetens riskhanteringsförmåga,

avkastningskrav och möjligheter att omvandla

tillgångarna till kontanta medel. De största riskerna

som hänför sig till placeringsverksamheten är en

nedgång i marknadsvärdet på tillgångarna på grund

av fluktuationer i räntor, kreditpremier (spread),

aktiekurser, fastighetspriser och valutakurser samt

risk för att illikvida tillgångar inte kan avyttras i den

takt som en eventuell minskning av

försäkringsskulden förutsätter.

Ränterisken är den mest betydande marknadsrisken

gällande försäkringsskulden i Aktia Livförsäkring och

påverkar lönsamheten genom avkastningskrav på

garanterad kundränta och kapitaltäckningen genom

marknadsvärdering av tillgångar och skulder.

Portföljens ränteinstrument har i regel en motsatt risk

mot försäkringsskulden. Aktia Livförsäkring har

dessutom gjort skyddande räntederivat, vilket

medfört att den totala ränterisken ändå kunnat

minskas. Ränterisken hör i dag till företagets mindre

marknadsrisker både inom Solvens II-kapitalkravet

och inom det interna kapitalkravet.

Ränteriskens hantering kräver en aktiv uppföljning av

försäkringsskulden och portföljens utveckling.

Ränteswaps har använts som skyddande derivat, dels

för att skydda försäkringsskulden som helhet, dels för

att skydda vissa enskilda innehav av räntebärande

värdepapper, till exempel Tier 2-kapitallånet.

Räntorna steg under större delen av 2023, men vid

årets slut sågs en markant sänkning av speciellt

medellånga och långa räntor: euroswapräntorna med

en maturitet på ett år eller mer sjönk i medeltal 87

baspunkter under det sista kvartalet. Räknat över hela

året var sänkningen ändå inte fullt så stor och

motsvarade en sänkning om ca 36 punkter.

Totaleffekten för balansräkningen blev positiv för

året, både ur Solvens II- och IFRS -synvinkel.

Förutom balansräkningen påverkar ränterörelsen

också kapitalkravet. Kravets ränteriskkomponent

beräknas i Solvens II genom en procentuell

räntechock, vilket betyder att chockens storlek ökar

med stigande räntor och minskar med sjunkande

räntor. Vid årets slut var kravet 9,1 (11,6) miljoner euro

inom solvenskapitalkravet (SCR). Den interna chocken

är en fast additiv chock som kalibreras årligen, och

inom denna modell var ränterisken vid årets slut 23,1

(14,5) miljoner euro.

Jämförelsesiffran är beräknad med de för 2023

kalibrerade modellparametrarna. Ökningen beror på

att lägre räntor medförde att försäkringsskulden

ökade och på att chocken som kurva har en mer

ofördelaktig form för företaget än Solvens II -chocken.

Kreditmarginalriskens storlek beror på utsikterna för

den aktuella motparten, placeringens förmånsrätt och

huruvida placeringen har säkerheter. När det gäller

kontrakt med en aktiv marknad (som de flesta

placeringsinstrument), värderar marknaden hela tiden

risken. Detta medför att kreditmarginalen i detta fall

blir en komponent i instrumentets marknadsvärde och

en del av marknadsrisken.

Ränteplaceringarnas andel i försäkrings-

verksamhetens portfölj var fortsättningsvis

dominerande, men andelen har minskat betydligt

under året, vilket beror på att portföljen minskat i takt

med försäkringsskulden och avyttringar för

likviditetsbehov främst kunnat göras i ränteportföljen.

Särskilt penningmarknadsinstrumentens andel har

minskat och uppgick till 25,8 (55,3) miljoner euro.

Ränteplaceringarna uppgick till 342,5 (383,0) miljoner

euro, vilket utgör 68 (78) % av hela portföljen.

Räntefondernas andel är fortsättningsvis betydande,

och de direkta ränteplaceringarna uppgick vid årets

slut till 252,2 (281,5) miljoner euro.

Kreditrisken har ökat trots att ränteplaceringarna

minskat både absolut och i förhållande till hela

portföljen. Detta beror främst på att lägre räntor ökar

värdet på ränteplaceringarna och därmed ökar även

deras kreditrisk. Kreditrisken uppgick vid årets slut till

18,2 (18,4) miljoner euro inom SCR-kapitalkravet och

till 23,0 (20,2) miljoner euro inom den interna

modellen. Jämförelsesiffran är beräknad med de för

2023 kalibrerade modellparametrarna.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	67

Aktierisk uppstår genom att marknadspriserna på

aktier och andra jämförbara instrument sjunker.

Innehavet av börsaktier i den egna portföljen har

under året minskat till 10,1 (12,8) miljoner euro.

Samtliga börsaktieinnehav är i form av

placeringsfonder. Innehaven i private equity-fonder

har på grund av avyttringar minskat till 27,1 (28,7)

miljoner euro. I private equity-fonder ingår även

Pohjantähti Ömsesidiga Försäkringsbolags

garantikapitalandelar och infrastrukturfonder.

Majoriteten av aktierisken kommer via de

placeringsanknutna försäkringarna, vars portfölj under

året har ökat med drygt 130 miljoner euro till 1 133,5

miljoner euro. Denna portfölj är till största delen utsatt

för aktierisk. Trots att risken endast till en mycket

liten del bärs av Aktia Livförsäkring gör den stora

volymen att denna del av risken ändå är betydande.

Dessutom har parametern för SCR-beräkningens

kontracykliska aktiedämpare ökat med nästan 4,5 %

under året. Aktieriskens uppgick vid årets slut till

sammanlagt 24,1 (19,0) miljoner euro inom SCR-

kapitalkravet och till 35,2 (32,2) miljoner euro inom

den interna modellen. Jämförelsesiffran är beräknad

med de för 2023 kalibrerade modellparametrarna.

Fastighetsrisken uppstår genom att prisnivån på

fastighetsmarknaden eller hyresnivån sjunker och

därmed ger en lägre avkastning för

fastighetsplaceringar.

Fastighetsrisken i Aktia Livförsäkring uppstår genom

placeringar i indirekta fastighetsinstrument, såsom

onoterade fastighetsfonder samt aktier i

fastighetsbolag eller i direkta fastigheter. Vid årets

slut uppgick de totala fastighetsplaceringarna till 91,9

(72,7) miljoner euro. Ökningen beror dels på att

nybygget Espoon Erica kallat in kapital, men främst på

att belåningsgraden i fastighetsportföljen har minskat

då låneandelen i Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja och

Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi har återbetalats.

Även om nettovärdet för placeringarna har ökat så är

risken oförändrad.

Fastighetsrisken har samma modell för SCR-

kapitalkravet och för det interna kapitalkravet och

uppgick vid årets slut till 25,9 (25,6) miljoner euro.

Valutarisk uppstår genom förändringar i

valutakursernas nivåer mot varandra och speciellt

genom främmande valutakurser mot euro.

Försäkringsskulden består endast av ansvar i euro

och valutarisk tas endast i placeringssyfte.

Valutarisken i Aktia Livförsäkring hänför sig till

innehav i fonder som placerar i räntebärande

värdepapper eller i aktier där de underliggande

placeringarna är emitterade i andra valutor. Denna risk

finns både i den räntebundna portföljen och i de

placeringsanknutna försäkringarnas portföljer.

Valutarisken uppgick vid årets slut till 17,0 (12,4)

miljoner euro inom SCR-kapitalkravet, och 22,2 (20,1)

miljoner euro inom den interna modellen.

Jämförelsesiffran är beräknad med de för 2023

kalibrerade modellparametrarna.

För beräkning av riskkänsligheten används samma

parametrar som för bankens riskkänslighetsberäkning.

Dessa beskrivs i kapitel 2.4.1.5. För Aktia Livförsäkring

beaktas stressen också för försäkringsskulden.

Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens direkta

ränteplaceringar (exklusive placeringar i räntefonder,

fastigheter, aktier och alternativa medel)

31.12.2023

31.12.2022


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	68

252

mn euro

281

mn euro

Hantering av försäkringstekniska risker

Försäkringsrisken delas in i risker som hänför sig till

val av ansvarsförbindelser (underwriting risk eller

beviljanderisk) och risker som hänför sig till

försäkringsskuldens tillräcklighet och dessa brukar

benämnas försäkringstekniska risker. Med

försäkringsteknisk risk avses risken för att

ersättningarna som betalas ut åt försäkringstagarna

och övriga kostnader för försäkringsskulden är högre

än beräknat eller att de förväntade intäkterna är lägre

än de förutsedda. Riskerna som hänför sig till val av

ansvar beror på förluster som uppstår till följd av

exempelvis felaktig prissättning, riskkoncentrationer,

otillräcklig återförsäkring eller oväntat hög

skadefrekvens.

Till Aktia Livförsäkrings produktsortiment hör liv- och

sjukförsäkringar, frivilliga pensionsförsäkringar, spar-

och placeringsförsäkringar samt kapitaliseringsavtal.

På grund av bestämmelser i lagen om försäkringsavtal

har företaget mycket begränsade möjligheter att

påverka premier och villkor för gamla ikraftvarande

försäkringar. Premiernas tillräcklighet följs upp

årligen. För nya försäkringar kan företaget fritt

bestämma premienivån som beslutas av styrelsen på

förslag av chefsaktuarien. Återförsäkring används för

att begränsa ersättningsansvaret för egen räkning så

att solvenskapitalet är tillräckligt och resultatet inte

fluktuerar alltför mycket. Styrelsen i Aktia

Livförsäkring fastställer gränser för de risker som

företaget själv kan bära utan att teckna

återförsäkring.

Känslighetsanalys för marknadsrisker


	Placeringsportfölj		Försäkringsskuld*		Totalt
	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Livförsäkringsbolaget	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	(1 000 euro)	%**	%**
Räntebundet
Marknadsvärde 31.12	459 437	473 244	-320 301	-318 554	139 136	154 690	89,7 %	90,0 %
Ränterisk uppåt	-83 912	-28 007	57 880	23 910	-26 031	-4 097	-16,8 %	-2,1 %
Ränterisk neråt	83 565	37 819	-72 399	-38 154	11 166	-335	7,2 %	-0,2 %
Spreadrisk	-21 016	-14 483	120	24	-20 896	-14 459	-13,5 %	-7,3 %
Valutarisk	-15 326	-12 393	408	144	-14 918	-12 248	-9,6 %	-6,2 %
Aktierisk	-18 975	-21 505	959	359	-18 016	-21 146	-11,6 %	-10,6 %
Fastighetsrisk	-25 870	-25 628	—	—	-25 870	-25 628	-16,7 %	-12,9 %
Fondanknutna
Marknadsvärde 31.12	1 133 591	1 001 595	-1 117 661	-981 726	15 930	19 869	10,3 %	10,0 %
Ränterisk uppåt	-49 039	-13 840	51 945	14 590	2 907	750	1,9 %	0,4 %
Ränterisk neråt	49 089	13 929	-54 282	-15 335	-5 193	-1 406	-3,3 %	-0,7 %
Spreadrisk	-40 480	-18 360	38 350	17 665	-2 129	-695	-1,4 %	-0,4 %
Valutarisk	-137 679	-108 861	130 422	104 741	-7 257	-4 121	-4,7 %	-2,1 %
Aktierisk	-323 653	-271 871	306 442	261 423	-17 210	-10 448	-11,1 %	-5,3 %
Totalt
Marknadsvärde 31.12	1 593 027	1 474 839	-1 437 962	-1 300 280	155 066	174 559	100,0 %	100,0 %
Ränterisk uppåt	-132 951	-41 847	109 826	38 500	-23 125	-3 347	-14,9 %	-1,7 %
Ränterisk neråt	132 653	51 748	-126 680	-53 489	5 973	-1 741	3,9 %	-0,9 %
Spreadrisk	-61 496	-32 843	38 470	17 689	-23 026	-15 154	-14,8 %	-7,6 %
Valutarisk	-153 005	-121 254	130 830	104 885	-22 175	-16 369	-14,3 %	-8,3 %
Aktierisk	-342 628	-293 376	307 401	261 782	-35 226	-31 594	-22,7 %	-15,9 %
Fastighetsrisk	-25 870	-25 628	—	—	-25 870	-25 628	-16,7 %	-12,9 %

* Försäkringsskuldens marknadsvärde är ett riskneutralt värde

som erhållits genom diskontering av simulerade kassaflöden

enligt marknadsränta och motsvarar inte försäkringsskuldens

bokförda värde.

** Procenten anger andel av det totala marknadsvärdet.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	69

Försäkringsriskernas distribution enligt Solvens II

kategorier

De väsentligaste riskerna förknippade med

riskförsäkringar är biometriska risker i anslutning till

dödlighet, sjukkostnadsersättningar, bestående

arbetsoförmåga och dagsersättningar vid sjukdom. De

viktigaste metoderna för att hantera risker

förknippade med riskförsäkringar är riskurval,

prissättning, återförsäkring av risker samt uppföljning

av ersättningskostnader. Gällande sjukförsäkringar

kan företaget med vissa begränsningar höja

försäkringspremierna för att täcka ökade

sjukersättningar.

Aktia Livförsäkring tillämpar i solvensberäkningen

regelverkets standardformel för beräkning av

solvenskapitalkravet och dess delrisker. En stor del av

de försäkringstekniska riskerna i den beräkningen

hänför sig till livförsäkringsförpliktelserna, eftersom

de till sin natur ofta är långvariga. Vid årets slut

uppgick livförpliktelsernas försäkringstekniska risker

enligt solvensberäkningen till 58,5 (45,8) miljoner

euro, med massannulleringsrisken som den mest

betydande enskilda försäkringstekniska delrisken.

Motsvarande försäkringstekniska risker för

sjukförpliktelserna uppgick i slutet av året till 1,5 (1,9)

miljoner euro.

31.12.2023

31.12.2022


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	70

2.3 Koncernens kapitaltäckning och exponeringar

Bankkoncernens kapitaltäckning - I bankkoncernen ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag exklusive Aktia Livförsäkring Ab. Bankkoncernen utgör en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningsreglerna.


	31.12.2023		31.9.2023		30.6.2023		31.3.2023		31.12.2022
(1 000 euro)	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen	Koncernen	Bankkoncernen
Kalkyl över bankkoncernens kapitalbas

Tillgångar totalt	12 036 941	10 431 732	11 949 237	10 424 125	12 292 417	10 761 185	12 122 218	10 594 536	12 393 275	10 918 840
varav immateriella tillgångar	168 187	165 312	167 328	165 302	167 213	165 392	166 112	164 334	166 317	164 581

Skulder totalt	11 328 960	9 743 804	11 266 955	9 755 431	11 638 223	10 118 332	11 459 953	9 940 328	11 695 522	10 286 585
varav efterställda skulder	121 357	69 614	119 403	69 597	118 988	69 580	119 163	69 564	118 540	69 547

Aktiekapital	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732	169 732
Fond för verkligt värde	-39 017	-28 984	-42 591	-29 960	-44 727	-32 051	-47 003	-34 392	-49 915	-35 891
Bundet eget kapital	130 715	140 748	127 141	139 772	125 005	137 681	122 729	135 340	119 817	133 841
Fond för fritt eget kapital och andra fonder	151 932	151 802	150 297	150 202	149 219	149 145	146 956	146 921	147 148	147 033
Balanserade vinstmedel	281 652	259 024	281 531	258 903	281 362	258 734	315 020	292 392	319 745	215 677
Räkenskapsperiodens vinst	84 221	76 893	63 853	60 357	39 148	37 834	18 101	20 095	51 583	76 245
Fritt eget kapital	517 805	487 720	495 681	469 462	469 729	445 713	480 076	459 409	518 476	438 954

Aktieägarnas andel av eget kapital	648 521	628 468	622 822	609 234	594 734	583 394	602 805	594 749	638 294	572 796
Innehavare av övrigt primärkapital	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460	59 460
Eget kapital	707 981	687 928	682 282	668 694	654 194	642 854	662 265	654 209	697 754	632 256

Skulder och eget kapital totalt	12 036 941	10 431 732	11 949 237	10 424 125	12 292 417	10 761 185	12 122 218	10 594 536	12 393 275	10 918 840
Åtaganden utanför balansräkningen	617 491	607 493	620 943	607 445	626 383	610 385	573 191	555 879	645 125	627 813

Eget kapital i bankkoncernen		687 928		668 694		642 854		654 209		632 256
Dividendreservering		-50 739		-51 083		-31 318		-14 481		-30 950
Räkenskapsperiodens vinst för vilken ej ansökts om lov från Finansinspektionen		—		—		—		—		—
Immateriella tillgångar		-149 753		-157 744		-157 004		-154 539		-153 410
Debenturer		69 614		69 597		69 580		69 564		69 547
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda		-26 064		-22 972		-22 387		-24 395		-26 703
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen		-8 767		-11 337		-11 890		-12 238		-12 969
Övrigt inkl. obetald utdelning		-9 455		-10 092		-10 284		-41 842		-11 302

Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2)		512 764		485 064		479 552		476 279		466 469


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	71

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	31.12.2023	31.9.2023	30.6.2023	31.3.2023	31.12.2022
Bankkoncernens kapitaltäckning

Kärnprimärkapital före avdrag	568 482	547 968	540 822	537 348	532 066
Justeringar till kärnprimärkapitalet	-183 011	-190 765	-189 698	-190 060	-192 819
Kärnprimärkapital (CET1)	385 471	357 203	351 124	347 288	339 247

Primärkapitaltillskott före avdrag	57 679	58 263	58 848	59 427	57 675
Primärkapitaltillskott (AT1)	57 679	58 263	58 848	59 427	57 675

Primärkapital (T1 = CET1 + AT1)	443 150	415 467	409 972	406 715	396 922

Supplementärkapital före avdrag	69 614	69 597	69 580	69 564	69 547
Supplementärkapital (T2)	69 614	69 597	69 580	69 564	69 547

Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2)	512 764	485 064	479 552	476 279	466 469


(1 000 euro)	31.12.2023	31.9.2023	30.6.2023	31.3.2023	31.12.2022
Totala riskvägda förbindelser	3 411 193	3 257 264	3 202 720	3 132 791	3 130 631
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden	734 801	712 852	668 132	646 523	619 152
varav andelen kreditrisk, internmetoden	2 191 863	2 100 705	2 093 560	2 040 356	2 065 552
varav CVA risk	13 840	12 356	9 676	14 561	14 576
varav andelen operativ risk	470 689	431 351	431 351	431 351	431 351

Kapitalkrav för egna medel (8 %)	272 895	260 581	256 218	250 623	250 450
Överstigande andel (buffert)	239 869	224 483	223 335	225 655	216 018

Kärnprimärkapitalrelation	11,3 %	11,0 %	11,0 %	11,1 %	10,8 %
Primärkapitalrelation	13,0 %	12,8 %	12,8 %	13,0 %	12,7 %
Sammanlagd kapitaltäckning	15,0 %	14,9 %	15,0 %	15,2 %	14,9 %

Golvregel för egna medel (CRR art. 500)
Egna medel	512 764	485 064	479 552	476 279	466 469
Minimibelopp för egna medel enligt golvregel 1)	260 890	253 955	250 793	247 081	245 995
Golvregel överstigande andel (buffert)	251 874	231 109	228 760	229 197	220 474

1) 80 % av kapitalkravet för egna medel enligt schablonmetod (8 %).

Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service klassificeringar.


(1 000 euro)	2021	2022	2023	31.12.2023	31.9.2023	30.6.2023	31.3.2023	31.12.2022
Riskvägt belopp för operativa risker

Bruttointäkter	240 509	235 834	276 759
- medeltal 3 år			251 034

Kapitalkrav för operativ risk				37 655	34 508	34 508	34 508	34 508
Riskvägt belopp				470 689	431 351	431 351	431 351	431 351

Kapitalkravet för operativa risker är 15 % av bruttointäkternas medeltal för de tre senaste åren.

Riskvägt belopp för operativa risker har beräknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	72


	31.12.2023
(1 000 euro)	Bruttoexpon ering	Exponering vid fallissemang	Riskvikt, %	Riskvägt belopp	Kapitalkrav 8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar

Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag - Små och medelstora företag	1 073 983	977 405	61 %	595 114	47 609
Företag - övriga företag	897 719	841 822	82 %	689 875	55 190
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet	4 594 589	4 581 489	15 %	703 268	56 261
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet	103 603	102 984	17 %	17 244	1 379
Retail - övriga hushåll	245 048	231 270	23 %	53 229	4 258
Retail - övriga små och medelstora företag	18 599	16 529	52 %	8 537	683
Aktieexponeringar	46 477	46 477	268 %	124 597	9 968
Totala exponeringar enligt internmetod	6 980 018	6 797 976	32 %	2 191 863	175 349

Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker	811 770	858 707	— %	—	—
Regionala och lokala myndigheter	85 735	84 171	0 %	293	23
Multinationella utvecklingsbanker	—	41 928	— %	—	—
Internationella organisationer	25 314	25 314	— %	—	—
Kreditinstitut	303 545	300 410	21 %	62 770	5 022
Företag	113 640	35 639	81 %	29 031	2 322
Hushåll	586 187	292 440	68 %	197 938	15 835
Fastighetssäkerhet	895 911	883 931	29 %	259 860	20 789
Oreglerade poster	5 451	3 780	121 %	4 580	366
Säkerställda obligationer	961 013	961 013	10 %	96 757	7 741
Övriga poster	105 274	105 274	79 %	83 572	6 686
Totala exponeringar enligt schablonmetod	3 893 839	3 592 607	20 %	734 801	58 784

Totalt riskexponeringsbelopp	10 873 856	10 390 583	28 %	2 926 664	234 133


	31.12.2022
(1 000 euro)	Bruttoexpon ering	Exponering vid fallissemang	Riskvikt, %	Riskvägt belopp	Kapitalkrav 8 %
Bankkoncernens totala riskexponeringar

Exponeringsgrupp
Kreditrisk enligt internmetod
Företag - Små och medelstora företag	1 092 900	991 848	58 %	579 288	46 343
Företag - övriga företag	869 944	800 583	70 %	564 296	45 144
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet	4 858 115	4 845 781	15 %	733 029	58 642
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet	107 271	106 842	12 %	12 588	1 007
Retail - övriga hushåll	238 781	226 223	24 %	53 603	4 288
Retail - övriga små och medelstora företag	16 677	14 994	59 %	8 903	712
Aktieexponeringar	41 560	41 560	274 %	113 844	9 108
Totala exponeringar enligt internmetod	7 225 246	7 027 831	29 %	2 065 552	165 244

Kreditrisk enligt schablonmetod
Stater och centralbanker	1 429 649	1 478 274	— %	—	—
Regionala och lokala myndigheter	174 732	173 198	0 %	281	22
Multinationella utvecklingsbanker	—	49 622	— %	—	—
Internationella organisationer	24 971	24 971	— %	—	—
Kreditinstitut	322 103	318 845	21 %	67 281	5 382
Företag	95 583	43 708	67 %	29 333	2 347
Hushåll	384 108	160 396	68 %	109 698	8 776
Fastighetssäkerhet	797 221	781 188	31 %	238 467	19 077
Oreglerade poster	8 136	6 152	110 %	6 737	539
Säkerställda obligationer	853 727	853 727	11 %	90 323	7 226
Övriga poster	104 316	104 316	74 %	77 031	6 163
Totala exponeringar enligt schablonmetod	4 194 545	3 994 396	16 %	619 152	49 532

Totalt riskexponeringsbelopp	11 419 792	11 022 227	24 %	2 684 704	214 776


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	73


(1 000 euro)	31.12.2023	31.9.2023	30.6.2023	31.3.2023	31.12.2022
Bankkoncernens bruttosoliditetsgrad
Primärkapital	443 150	415 467	410 462	406 715	396 922
Exponeringar totalt	10 468 879	10 432 349	10 793 555	10 619 437	10 985 194
Bruttosoliditetsgrad, %	4,23	3,98	3,80	3,83	3,61


(1 000 euro)	31.12.2023	31.9.2023	30.6.2023	31.3.2023	31.12.2022
Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning

Sammandrag
Eget kapital i koncernen	707 981	682 282	654 194	662 265	640 096
Branschspecifika tillgångar	125 614	125 597	125 580	125 564	125 547
Immateriella tillgångar och övriga avdragsposter	-174 216	-184 189	-159 547	-168 794	-151 302
Konglomeratets totala kapitalbas	659 379	623 691	620 227	619 035	614 341

Bankverksamhetens kapitalkrav	391 439	373 413	367 392	359 223	359 030
Försäkringsverksamhetens kapitalkrav 1)	93 933	84 396	83 778	79 340	75 229
Minimibelopp för kapitalbasen	485 371	457 810	451 170	438 563	434 258
Konglomeratets kapitaltäckning	174 008	165 881	169 057	180 472	180 082
Kapitaltäckningsgrad, %	135,9 %	136,2 %	137,5 %	141,2 %	141,5 %

Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning är uppgjord enligt konsolideringsmetoden och baserar sig på gällande FICO

(Financial and Insurance Conglomerate) -lagstiftning samt Finansinspektionens anvisningar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	74

K3 Koncernens segmentrapportering


	Bankverksamhet		Kapitalförvaltning		Livförsäkring		Koncernfunktioner		Övrigt & elimineringar		Koncernen totalt
(1 000 euro)	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Resultaträkning
Räntenetto	151 778	86 275	18 230	3 381	—	—	-26 429	9 473	452	51	144 031	99 180
Provisionsnetto	58 154	58 313	64 004	65 550	—	—	6 052	5 940	-7 840	-7 811	120 371	121 992
Livförsäkringsnetto	—	—	—	—	26 990	82 083	—	—	-2 929	-2 901	24 061	79 182
Övriga rörelseintäkter	451	202	73	364	—	—	2 580	2 230	-526	-203	2 578	2 594
Rörelseintäkter totalt	210 383	144 790	82 307	69 295	26 990	82 083	-17 797	17 644	-10 843	-10 865	291 041	302 947

Personalkostnader	-17 836	-17 062	-23 077	-19 202	-2 391	-2 158	-41 217	-41 971	—	0	-84 521	-80 393
Övriga rörelsekostnader 1)	-86 958	-84 168	-32 067	-30 846	-7 300	-7 587	23 777	22 698	10 467	10 865	-92 082	-89 037
Rörelsekostnader totalt	-104 794	-101 230	-55 144	-50 048	-9 691	-9 745	-17 441	-19 273	10 467	10 865	-176 603	-169 430

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-970	-40	-108	—	—	—	-223	—	—	—	-1 301	-40
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-6 967	-10 224	—	—	—	—	—	—	—	—	-6 967	-10 224
Nedskrivning av övriga fordringar	—	—	-105	—	—	—	—	—	—	—	-105	—
Andel av intresseföretagens resultat	—	—	—	—	—	—	—	—	147	249	147	249
Rörelseresultat	97 652	33 297	26 951	19 247	17 299	72 338	-35 461	-1 629	-229	249	106 212	123 502

Jämförbart rörelseresultat	98 187	34 114	28 639	19 718	17 299	72 398	-35 543	-1 747	-229	249	108 353	124 732


(1 000 euro)	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023	31.12.2022
Balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde	—	—	1	88	1 497 884	1 407 047	920 862	854 222	0	-14 843	2 418 747	2 246 513
Kontanta medel	607	851	—	—	—	0	91 144	164 942	—	—	91 752	165 794
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	—	—	—	—	37 580	36 812	450 868	492 597	—	—	488 448	529 409
Lån och övriga fordringar	7 638 971	7 620 072	284 667	219 489	26 949	14 806	635 160	1 155 732	-23 676	-25 152	8 562 071	8 984 948
Övriga tillgångar	61 099	87 515	53 527	54 130	114 037	109 483	326 212	298 561	-78 951	-64 107	475 924	485 582
Tillgångar totalt	7 700 677	7 708 439	338 195	273 707	1 676 450	1 568 148	2 424 246	2 966 054	-102 627	-104 102	12 036 941	12 412 246

Depositioner	3 909 963	4 472 436	712 354	820 344	—	—	273 997	778 039	-23 676	-25 152	4 872 638	6 045 668
Emitterade skuldebrev	—	—	—	—	—	—	3 577 279	3 066 578	—	-14 843	3 577 279	3 051 735
Skulder från försäkringsverksamhet	—	—	—	—	1 528 964	1 419 981	—	—	—	—	1 528 964	1 419 981
Övriga skulder	169 101	140 479	51 612	34 834	81 243	93 256	1 080 445	1 003 903	-32 321	-17 706	1 350 079	1 254 766
Skulder totalt	4 079 064	4 612 916	763 966	855 178	1 610 207	1 513 237	4 931 721	4 848 521	-55 997	-57 701	11 328 960	11 772 150

rapporten.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	75

K4 Räntenetto


(1 000 euro)	2023	2022
Ränteintäkter
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	17 254	-3 823
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	6 841	2 239
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken	1 506	282
Fordringar på kreditinstitut och centralbanker	33 247	7 142
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	290 474	108 095
Finansiella leasingavtal	4 800	1 200
Lån och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	328 520	116 437
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	6 538	4 377
Övriga externa ränteintäkter	49	-1
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	335 108	120 813
Totalt	360 709	119 511
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3	259	341

Räntekostnader
Depositioner, kreditinstitut	-40 379	-6 213
Depositioner, andra än offentliga samfund	-27 056	-1 165
Depositioner	-67 435	-7 378
Skuldebrev emitterade till allmänheten	-82 934	-20 359
Efterställda skulder	-1 029	-1 144
Emitterade värdepapper och efterställda skulder	-83 963	-21 503
Derivatkontrakt gjorda i säkringssyfte	-63 148	10 545
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar	-1 135	-1 262
Övriga räntekostnader, externa	-998	-733
Totalt	-216 678	-20 331

Räntenetto	144 031	99 180

Utlåning	302 488	108 810
Inlåning	-119 119	-1 654
Seniorfinansiering	-78 785	-10 904
Likviditetsportföljen	22 745	2 582
Övrigt	16 702	346
varav TLTRO lån	-13 396	1 294
varav depositioner i Finlands Bank	27 861	1 452
Totalt	144 031	99 180

In- och utlåning inkluderar hypoteksverksamhetens emitterade covered bonds samt de ränteskydd som är gjorda i samband med

emissioner. Övrigt inkluderar till största delen seniorfinansiering jämte deras ränteskydd samt riskdebenturer.

K5 Utdelning


(1 000 euro)	2023	2022

Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	140	1 444
Totalt	140	1 444

Livförsäkringsverksamhetens erhållna utdelning ingår i nettointäkter från placeringsverksamheten inom livförsäkringsnettot och

uppgår till 0,2 (0,1) miljoner euro, se not 7.

K6 Provisionsnetto


(1 000 euro)	2023	2022
Provisionsintäkter
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling	84 028	87 796
Kort- och betalningsförmedling	29 369	25 430
Inlåning	3 946	3 747
Utlåning	8 623	9 113
Valuta- och utlandsverksamhet	4 955	4 576
Förmedling av försäkringar	1 794	1 954
Juridiska tjänster	610	929
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen	757	486
Övriga provisionsintäkter	552	221
Totalt	134 634	134 251

Provisionskostnader
Penninghantering	-1 490	-1 514
Kort- och betalningsförmedling	-7 289	-4 371
Värdepappers- och placeringsverksamhet	-3 916	-3 965
Övriga provisionskostnader	-1 568	-2 409
Totalt	-14 264	-12 259

Provisionsnetto	120 371	121 992


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	76

K7 Livförsäkringsnetto


(1 000 euro)	2023	2022
Intäkter från beviljade (åter)försäkringskontrakt	55 146	52 820
Kostnader för försäkringsservice	-36 455	-37 306
Nettointäkter (kostnader) från återförsäkringsavtal	-713	-217
Resultat från försäkringsservice	17 978	15 297
Premieinkomst	116 954	112 073
Utbetalda försäkringsersättningar	-69 389	-63 584
Värdeförändring i fondanknutna (Unit Link) placeringar, netto	86 097	-159 271
Förändring i ersättningsansvar	287	-130
Förändring i premieansvar	-125 500	119 571
Resultat från investeringsavtal	8 449	8 659
Försäkringstekniskt resultat	26 427	23 956
Nettointäkter från placeringsverksamhet	21 098	-29 972
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal	-23 463	85 197
Resultat från placeringsverksamheten	-2 366	55 226
Livförsäkringsnetto	24 061	79 182


	Verkligt värde		Fullständigt retroaktiv		Totalt
(1 000 euro)	2023	2022	2023	2022	2023	2022
FÖRSÄKRINGSAVTAL
Förändring av avtalsenlig marginal (CSM)	5 450	6 813	3 581	1 833	9 031	8 645
Förändring av riskjustering	1 780	3 973	839	1 155	2 618	5 128
Förväntade ersättningar och övriga kostnader exkl. allokerad förlustkomponent	38 967	35 222	6 909	3 818	45 876	39 040
Återföring av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	0	—	14	7	14	7
Aktuariella vinster (-) / förluster (+)	-1 104	—	-1 289	—	-2 393	—
Intäkter från beviljade (åter)försäkringskontrakt	45 093	46 007	10 053	6 813	55 146	52 820


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	77


(1 000 euro)	2023	2022

INVESTERINGSAVTAL

Premieinkomst från investeringsavtal

Fördelning av premieinkomst från investeringsavtal
Sparförsäkring	109 334	103 516
Individuell pensionsförsäkring	2 745	3 186
Gruppensionsförsäkring	4 875	5 371
Totalt	116 954	112 073

Fortlöpande och engångspremier från direktförsäkring
Fortlöpande premier från investeringsavtal	42 837	52 709
Engångspremier från investeringsavtal	74 117	59 364
Premieinkomst totalt	116 954	112 073

Utbetalda försäkringsersättningar från investeringsavtal

Sparförsäkring
Återbetalning av sparsumma	—	-3
Dödsfallsersättningar	-21 612	-21 766
Återköp	-43 950	-37 565
Totalt	-65 563	-59 334

Individuell pensionsförsäkring
Pensioner	-3 059	-3 408
Dödsfallsersättningar	-166	-266
Återköp	-497	-401
Totalt	-3 722	-4 074

Gruppensionsförsäkring
Pensioner	-99	-74
Återköp	-5	-101
Totalt	-105	-176

Utbetalda ersättningar totalt	-69 389	-63 584


(1 000 euro)	2023	2022

RESULTAT FRÅN PLACERINGSVERKSAMHET

Nettointäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Vinster och förluster	-188	11
Orealiserade värdeförändringar	10 087	-33 289
Derivatkontrakt	9 899	-33 278
Ränteintäkter	-1 362	527
Försäljningsvinster och -förluster	4	—
Orealiserade värdeförändringar	4 520	-4 712
Övriga intäkter och kostnader	-4	-3
Räntebärande värdepapper	3 158	-4 188
Utdelningar	117	117
Försäljningsvinster och -förluster	2 496	10 143
Orealiserade värdeförändringar	2 450	-7 632
Övriga intäkter och kostnader	611	880
Aktier och andelar	5 675	3 509
Totalt	18 731	-33 957

Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Ränteintäkter	2 884	1 406
Försäljningsvinster och -förluster	37	97
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde	7	-12
Övriga intäkter och kostnader	50	-2
Räntebärande värdepapper	2 978	1 490
Totalt	2 978	1 490


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	78

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Ränteintäkter	1 565	1 568
Räntebärande värdepapper	1 565	1 568

Nettointäkter från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter	4 674	4 150
Värdering till verkligt värde	-4 532	-809
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, som genererat hyresintäkter under perioden	-2 294	-2 377
Totalt	-2 151	963

Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar	-26	-35

Försäkringsverksamhetens nettointäkter från placeringsverksamheten totalt	21 098	-29 972

Påförd ränta	-12 219	2 945
Effekt från ändringar av ränta och övriga finansiella antaganden	-50 474	74 798
Effekt av ändringar i värderingsestimat med aktuella diskonteringsräntor och ändring av avtalsenlig marginal till låst ränta	39 230	7 453
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal totalt	-23 463	85 197

Resultat från placeringsverksamhet	-2 366	55 226

K8 Nettoresultat från finansiella transaktioner


(1 000 euro)	2023	2022
Nettointäkter från derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar	-6	17
Realisationsvinster och -förluster från derivatinstrument	-2	-6
Totalt	-8	11
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	-87	—
Värderingsvinster och -förluster från aktier och andelar	907	76
Värderingsvinster och -förluster från derivatinstrument	—	28
Totalt	821	104
Totalt	813	115

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Nettointäkter från valutaverksamhet	163	608

Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Realisationsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	—	-94
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar	280	180
Totalt	280	86
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	504	-493
Totalt	504	-493
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde	—	435
Totalt	—	435
Totalt	784	28

Nettointäkter från räntebärande värdepapper som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Realisationsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	—	—
Totalt	—	—
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper	122	-165
Totalt	122	-165
Totalt	122	-165

Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter	11 649	-24 491
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten	-11 378	26 554
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev	78 994	-202 790
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto	79 265	-200 727
På anfordran betalbara skuldposter	-12 015	24 722
Utlåning till allmänheten	11 427	-26 603
Emitterade skuldebrev	-78 848	202 661
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto	-79 436	200 779
Totalt	-171	53
Ineffektiv andel av kassaflödessäkring	—	—
Nettoresultat från säkringsredovisning	-171	53

Nettoresultat från finansiella transaktioner	1 711	638

Vid avyttring av finansiella instrument överförs den orealiserade värdeförändringen, som ingått i fonden för verkligt värde vid

ingången av året, från fonden för verkligt värde till resultaträkningen.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	79

K9 Övriga rörelseintäkter


(1 000 euro)	2023	2022

Intäkter från övrig bankverksamhet	—	36
Försäljningsvinster från materiella och immateriella tillgångar	117	18
Övriga rörelseintäkter	609	457
Totalt	727	512

K10 Personal


(1 000 euro)	2023	2022

Löner och arvoden	-66 275	-63 583
Aktierelaterade ersättningar	-4 262	-3 866
Pensionskostnader
Avgiftsbestämda pensionsplaner	-11 491	-10 395
Förmånsbestämda pensionsplaner	-72	-112
Övriga lönebikostnader	-2 421	-2 438
Lönebikostnader	-13 984	-12 944
Totalt	-84 521	-80 393

Antal anställda 31.12
Heltidsanställda	789	847
Deltidsanställda	109	117
Totalt	898	964
varav visstidsanställda	88	74

Antal anställda omräknat till heltidsresurser	833	891
Genomsnittligt antal heltidsresurser för räkenskapsperioden	855	910

Ledningens löner och arvoden presenteras i not K43.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	80

K11 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar


(1 000 euro)	2023	2022

Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-4 668	-4 742
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar	-2 174	-1 874
Avskrivningar av immateriella tillgångar	-16 977	-16 964
Avskrivningar som ingår i resultat från försäkringsservice enligt IFRS 17	333	287
Totalt	-23 487	-23 292

K12 Övriga rörelsekostnader


(1 000 euro)	2023	2022

Övriga personalkostnader	-3 571	-3 906
Kontorskostnader	-1 007	-1 153
Kommunikationskostnader	-2 755	-2 882
Marknadsförings- och representationskostnader	-3 766	-4 056
Köpta tjänster	-6 489	-9 907
Hyreskostnader 1)	-1 673	-2 109
Kostnader från fastigheter i eget bruk	-613	-602
Försäkrings- och säkerhetskostnader	-5 805	-6 490
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter	-1 873	-1 584
Övriga rörelsekostnader	60	-338
Totalt	-27 493	-33 026

1) Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,5 (0,5) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde om 0,9 (1,0) miljoner euro. Övriga leasingavtal redovisas enligt IFRS 16.

Arvoden till revisorerna

Lagstadgad revision	428	456
Revisionsrelaterade tjänster	69	40
Skatterådgivning	18	26
Övriga tjänster	126	57
Totalt	641	579

Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande stabilitetsavgifer:
Avgift till Insättningsgarantifonden	-3 215	-3 775
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)	-3 215	-3 775

Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från VTS-fonden för Aktia Bank Abp:s del	8	9

Avgift till Resolutionsfonden	-4 291	-5 086
varav betald från tidigare erlagda avgifter för bankskatt	—	—

Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från tidigare erlagda avgifter för bankskatt för Aktia Bank Abp:s del	—	—

Aktias insättningsgarantiavgift för 2023 uppgick till 3,2 (3,8) miljoner euro, vilket i sin helhet har täckts från VTS-fonden. De

kreditinstitut som är medlemmar av VTS-fonden har rätt att delvis eller i sin helhet täcka insättningsgarantiavgifterna från VTS-

fonden till Verket för finansiell stabilitet.

Som medlem av VTS-fonden har Aktia rätt att täcka insättningsgarantiavgifter från VTS-fonden till Verket för finansiell stabilitet. I

slutet av perioden uppgick insättningsgarantiavgifterna till sammanlagt 29,9 (33,2) miljoner euro.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	81

K13 Skatter


(1 000 euro)	2023	2022

Inkomstskatter	-20 304	-15 578
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	8	-344
Förändring av latenta skatter	-1 695	-9 252
Totalt	-21 991	-25 174

Mer information gällande latenta skatter presenteras i not K29. Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska värde som skulle uppstå vid användande av skattesats för moderbolaget som följer:

Resultat före skatt	106 212	123 502
Skatt beräknad enligt 20,0 % skattesats	-21 242	-24 700
Ej avdragsgilla kostnader	-724	-145
Skattefria intäkter	73	79
Intresseföretag och förvaltningsfastigheter	29	73
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	8	-344
Övrigt	-135	-135
Skatter totalt	-21 991	-25 174
Genomsnittlig effektiv skattesats	-21 %	-20 %

Latenta skatter i totalresultatet
Latenta skatter för finansiella tillgångar	-2 867	13 944
Latenta skatter för kassaflödessäkring	143	85
Latenta skatter för förmånsbaserade pensionsplaner	12	-114
Totalt	-2 713	13 915

K14 Resultat per aktie


(1 000 euro)	2023	2022

Räkenskapsperiodens resultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp	84 221	98 329

Genomsnittligt antal aktier	72 347 806	72 013 512

Resultat per aktie (EPS), euro (exklusive egna aktier)	1,16	1,37
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)	1,16	1,37

Räkenskapsperiodens totalresultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp	95 071	42 668

Totalresultat per aktie, euro (exklusive egna aktier)	1,31	0,59
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro (exklusive egna aktier)	1,31	0,59


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	82

K15 Klassificering av tillgångar och skulder


(1 000 euro)	Not	Upplupet anskaffning svärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Verkligt värde via övrigt totalresultat	Icke finansiella tillgångar	Totalt
Tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper	K16, K17, K18	488 448	73 810	1 049 031		1 611 288
Aktier och andelar	K16		162 316			162 316
Placeringar för fondanknutna försäkringar	K16		1 133 591			1 133 591
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	696 188				696 188
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 865 883				7 865 883
Kontanta medel	K21	91 752				91 752
Derivatinstrument	K22		81 916			81 916
Finansiella instrument totalt		9 142 270	1 451 633	1 049 031	—	11 642 934
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23				2 904	2 904
Immateriella tillgångar och goodwill	K24				168 187	168 187
Nyttjanderättstillgångar	K25				21 349	21 349
Förvaltningsfastigheter	K26				62 319	62 319
Övriga materiella tillgångar	K27				8 616	8 616
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	K28				76 892	76 892
Övriga tillgångar	K28				28 586	28 586
Inkomstskattefordringar					7	7
Latenta skattefordringar	K29				25 147	25 147
Totalt		9 142 270	1 451 633	1 049 031	394 007	12 036 941

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Not	Upplupet anskaffning svärde	Verkligt värde via resultaträkningen	Verkligt värde via övrigt totalresultat	Icke finansiella tillgångar	Totalt
Tillgångar 31.12.2022
Räntebärande värdepapper	K16, K17, K18	529 409	72 926	997 056		1 599 391
Aktier och andelar	K16		174 936			174 936
Placeringar för fondanknutna försäkringar	K16		1 001 595			1 001 595
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	K19	1 193 248				1 193 248
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	K19	7 791 700				7 791 700
Kontanta medel	K21	165 794				165 794
Derivatinstrument	K22		54 711			54 711
Finansiella instrument totalt		9 680 151	1 304 168	997 056	—	11 981 375
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	K23				3 089	3 089
Immateriella tillgångar och goodwill	K24				166 317	166 317
Nyttjanderättstillgångar	K25				19 893	19 893
Förvaltningsfastigheter	K26				44 673	44 673
Övriga materiella tillgångar	K27				8 973	8 973
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	K28				52 350	52 350
Övriga tillgångar	K28				95 901	95 901
Inkomstskattefordringar					1 522	1 522
Latenta skattefordringar	K28				38 154	38 154
Totalt		9 680 151	1 304 168	997 056	430 870	12 412 246


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	83


(1 000 euro)	Not	Skyddande derivatinstrument	Övriga finansiella skulder	Icke finansiella skulder	Totalt
Skulder 31.12.2023
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	K30		308 447		308 447
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	K30		4 564 191		4 564 191
Derivatinstrument	K22	223 659			223 659
Emitterade skuldebrev	K31		3 577 279		3 577 279
Efterställda skulder	K32		121 357		121 357
Övriga skulder till kreditinstitut	K33		—		—
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund	K34		781 000		781 000
Skulder från försäkringsavtal	K35			470 500	470 500
Skulder från investeringsavtal	K35			1 053 639	1 053 639
Skulder från återförsäkringsavtal	K35			4 824	4 824
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K36			106 107	106 107
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K28		23 663		23 663
Övriga skulder	K36			34 601	34 601
Avsättningar	K20		1 233		1 233
Inkomstskatteskulder				4 591	4 591
Latenta skatteskulder	K29			53 867	53 867
Totalt		223 659	9 377 171	1 728 131	11 328 960

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Not	Skyddande derivatinstrument	Övriga finansiella skulder	Icke finansiella skulder	Totalt
Skulder 31.12.2022
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	K30		831 891		831 891
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	K30		5 213 777		5 213 777
Derivatinstrument	K22	294 049			294 049
Emitterade skuldebrev	K31		3 051 735		3 051 735
Efterställda skulder	K32		118 540		118 540
Övriga skulder till kreditinstitut	K33		5 517		5 517
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund	K34		686 000		686 000
Skulder från försäkringsavtal	K35			486 762	486 762
Skulder från investeringsavtal	K35			928 426	928 426
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K36			43 452	43 452
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K36		22 263		22 263
Övriga skulder	K36			17 905	17 905
Avsättningar	K20		1 270		1 270
Inkomstskatteskulder				2 839	2 839
Latenta skatteskulder	K29			62 930	62 930
Totalt		294 049	10 730 994	1 565 012	11 772 150


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	84

K16 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen


(1 000 euro)	2023	2022

Räntebärande värdepapper, övriga	0	87
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet	0	87
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	6 035	9 002
Räntebärande värdepapper, övriga	67 775	63 838
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring	73 810	72 839
Räntebärande värdepapper totalt	73 810	72 926

Offentligt noterade aktier och andelar	5 244	4 336
Andra än offentligt noterade aktier och andelar	906	913
Aktier och andelar, Bankverksamhet	6 150	5 249
Offentligt noterade aktier och andelar	109 560	122 578
Andra än offentligt noterade aktier och andelar	46 606	47 109
Aktier och andelar, Livförsäkring	156 166	169 687
Aktier och andelar totalt	162 316	174 936

Placeringar för fondanknutna försäkringar
Offentligt noterade aktier och andelar	1 133 591	1 001 595
Aktier och andelar totalt	1 133 591	1 001 595

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen totalt	1 369 716	1 249 457

K17 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat


(1 000 euro)	2023	2022

Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund	95 764	134 737
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	818 949	714 237
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet	914 713	848 974
Räntebärande värdepapper, stat och offentliga samfund	46 361	49 095
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	23 482	26 187
Räntebärande värdepapper, övriga	64 474	72 800
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring	134 317	148 082
Räntebärande värdepapper totalt	1 049 031	997 056

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat totalt	1 049 031	997 056

K18 Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	varav ECL	Bokfört värde	varav ECL

Räntebärande värdepapper, stat	94 861	-46	129 762	-58
Räntebärande värdepapper, andra offentliga samfund	84 228	-32	63 976	-26
Räntebärande värdepapper, kreditinstitut	271 779	-30	298 858	-146
Räntebärande värdepapper, Bankverksamhet	450 868	-108	492 597	-230
Räntebärande värdepapper, stat	37 580	-20	36 812	-31
Räntebärande värdepapper, Livförsäkring	37 580	-20	36 812	-31
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde totalt	488 448	-128	529 409	-262


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	85

K19 Lån och övriga fordringar


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	varav ECL	Bokfört värde	varav ECL

På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	60 041	—	32 537	—
Andra än på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	636 146	—	1 160 711	—
Utlåning till Finlands Bank och kreditinstitut	696 188	—	1 193 248	—
Dagligkontokrediter, allmänhet och företag	348 740	-2 866	253 101	-2 246
Skuldebrevslån	7 310 816	-31 800	7 470 007	-34 306
Förändring i verkligt värde för lån	-16 029	—	-27 456	—
Fordringar från finansiella leasingavtal	222 307	-1 096	95 729	-345
Lån	7 865 834	-35 762	7 791 380	-36 896
Bankgarantifordringar	49	-249	319	-559
Utlåning till allmänheten och offentliga samfund	7 865 883	-36 011	7 791 700	-37 456
Totalt	8 562 071	-36 011	8 984 948	-37 456


(1 000 euro)	2023	2022
Maturitetsfördelning av fordringar från finansiella leasingavtal
Under 1 år	181 952	29 599
1-5 år	44 549	69 104
Över 5 år	7 255	928
Bruttoinvestering	233 756	99 631
Framtida finansiella intäkter	-11 449	-3 902
Nettoinvestering	222 307	95 729

Nuvärde av fordringar från finansiella leasingavtal
Under 1 år	172 532	28 440
1-5 år	42 804	66 398
Över 5 år	6 971	891
Totalt	222 307	95 729

K20 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie


(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper	1 608 832	2 456	—	1 611 288
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund	7 450 201	311 872	103 811	7 865 883
Åtaganden utanför balansräkning	612 462	2 413	2 615	617 491
Totalt	9 671 495	316 741	106 426	10 094 662

Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2022
Räntebärande värdepapper	1 517 806	81 585	—	1 599 391
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund	7 398 282	281 863	111 555	7 791 700
Åtaganden utanför balansräkning	640 204	2 810	2 112	645 125
Totalt	9 556 291	366 258	113 666	10 036 216

Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 1.1.2023	5 017	6 351	27 441	38 808
Överförd från stadie 1 till stadie 2	-282	2 283	—	2 002
Överförd från stadie 1 till stadie 3	-36	—	1 788	1 751
Överförd från stadie 2 till stadie 1	103	-1 151	—	-1 049
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	-718	1 537	819
Överförd från stadie 3 till stadie 1	36	—	-1 014	-978
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	212	-1 004	-792
Ökning till följd av utgivning och förvärv	3 458	227	1 034	4 720
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-1 348	-522	-2 170	-4 040
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	-8 484	-8 484
Övriga förändringar	-875	-359	5 827	4 593
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 31.12.2023	6 073	6 324	24 955	37 352
varav avsättningar	1 054	53	127	1 233


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	86

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga åtaganden
Hushåll	1 951	4 539	16 952	23 442
Företag	3 511	1 764	7 606	12 881
Bostadssamfund	568	18	77	664
Offentliga samfund	8	—	—	8
Icke vinstsyftande samfund	33	2	321	356
Totalt	6 073	6 324	24 955	37 352

Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2023	912	588	—	1 500
Överförd från stadie 1 till stadie 2	—	—	—	—
Överförd från stadie 1 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 1	47	-485	—	-439
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	—	—	—
Ökning till följd av utgivning och förvärv	21	—	—	21
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-145	—	—	-145
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	—	—
Övriga förändringar	-414	34	0	-380
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2023	420	137	0	557

Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande värdepapper
Företag	286	—	—	286
Offentliga samfund	134	137	—	271
Totalt	420	137	—	557

K21 Kontanta medel


(1 000 euro)	2023	2022

Kassa	607	852
Finlands Banks checkräkning	91 144	164 942
Totalt	91 752	165 794

K22 Derivatinstrument

Derivatinstrument, bokfört värde


	2023		2022
(1 000 euro)	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Räntederivat	72 431	202 125	53 495	280 067
Säkring av verkligt värde	72 431	202 125	53 495	280 067
Räntederivat	9 426	21 521	268	13 043
Säkring av kassaflöde	9 426	21 521	268	13 043
Räntederivat	—	—	941	935
Valutaderivat	59	12	7	5
Övriga derivatinstrument	59	12	948	939
Totalt	81 916	223 659	54 711	294 049


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	87

Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden


31.12.2023
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1-5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar	1 355 000	3 107 925	923 595	5 386 519	55 448	201 919
Ränteoptioner	—	682 125	89 415	771 540	16 983	206
Köpta	—	332 125	89 415	421 540	16 983	—
Utfärdade	—	350 000	—	350 000	—	206
Säkring av verkligt värde totalt	1 355 000	3 790 050	1 013 010	6 158 059	72 431	202 125

Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	47 395	487 769	76 681	611 845	9 426	21 521
Säkring av kassaflöde totalt	47 395	487 769	76 681	611 845	9 426	21 521

Räntederivat totalt	1 402 395	4 277 818	1 089 691	6 769 904	81 857	223 647

Skyddande derivatinstrument totalt	1 402 395	4 277 818	1 089 691	6 769 904	81 857	223 647

Övriga derivatinstrument

Ränteswappar	—	—	—	—	—	—
Räntederivat totalt	—	—	—	—	—	—

Valutaterminer	4 671	—	—	4 671	59	12
Valutaderivat totalt	4 671	—	—	4 671	59	12

Övriga derivatinstrument totalt	4 671	—	—	4 671	59	12

Derivatinstrument totalt	1 407 067	4 277 818	1 089 691	6 774 576	81 916	223 659


31.12.2022
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1-5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Säkring av verkligt värde
Ränteswappar	540 000	2 568 625	1 341 095	4 449 719	25 798	279 134
Ränteoptioner	—	650 625	110 950	761 575	27 696	932
Köpta	—	350 625	60 950	411 575	27 696	—
Utfärdade	—	300 000	50 000	350 000	—	932
Säkring av verkligt värde totalt	540 000	3 219 250	1 452 045	5 211 294	53 495	280 067

Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	48 290	281 917	—	330 207	268	13 043
Säkring av kassaflöde totalt	48 290	281 917	—	330 207	268	13 043

Räntederivat totalt	588 290	3 501 166	1 452 045	5 541 501	53 763	293 109

Skyddande derivatinstrument totalt	588 290	3 501 166	1 452 045	5 541 501	53 763	293 109

Övriga derivatinstrument

Ränteswappar	60 000	—	—	60 000	941	935
Räntederivat totalt	60 000	—	—	60 000	941	935

Valutaterminer	4 220	—	—	4 220	7	5
Valutaderivat totalt	4 220	—	—	4 220	7	5

Övriga derivatinstrument totalt	64 220	—	—	64 220	948	939

Derivatinstrument totalt	652 511	3 501 166	1 452 045	5 605 722	54 711	294 049


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	88

K23 Placeringar i intresseföretag och joint ventures


(1 000 euro)	2023	2022

Bokfört värde 1.1	3 298	623
Ökningar	44	2 676
Bokfört värde 31.12	3 343	3 298
Kapitalandelsjusteringar 1.1	-210	-459
Andel av intresseföretagens resultat	147	249
Erhållna utdelningar under räkenskapsperioden	-376	—
Kapitalandelsjusteringar 31.12	-439	-210
Bokfört värde 31.12	2 904	3 089

Intresseföretag:

Figure Taloushallinto Oy
Andel av aktier och röster	25 %	25 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	178	178
Andel av Figure Taloushallinto Oy:s resultat	27	52
Finlands Företagarskydd Ab
Andel av aktier och röster	45 %	45 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	720	620
Andel av Finlands Företagarskydd Ab:s resultat	-71	-173
Aktia Alexander Corporate Finance Oy
Andel av aktier och röster	20 %	20 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	2 000	2 000
Andel av Aktia Alexander Corporate Finance Oy:s resultat	190	370
AktiaDuetto Ab
Andel av aktier och röster	60 %	60 %
Bokfört värde i moderbolaget 31.12	445	501
Andel av AktiaDuetto Ab:s resultat	—	—

Ägarintresseföretagen är upprättade i enlighet med koncernens redovisningsprinciper enligt IFRS.

Transaktioner med ägarintresseföretag presenteras i not K43, transaktioner med närstående.

K24 Immateriella tillgångar och goodwill


(1 000 euro)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleriförvärvet	Aktiverade utvecklings- utgifter	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1	80 395	43 074	18 459	124 095	266 023
Ökningar	—	—	2 652	17 274	19 926
Minskningar	—	—	—	-185	-185
Anskaffningsvärde 31.12	80 395	43 074	21 111	141 184	285 764
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	-7 332	-8 604	-83 771	-99 707
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	—	—	—	185	185
Planenliga avskrivningar	—	-4 399	-2 215	-10 363	-16 977
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	-11 731	-10 820	-95 026	-117 577
Bokfört värde 31.12	80 395	31 343	10 292	46 157	168 187


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	89

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleriförvärvet	Aktiverade utvecklings- utgifter	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
2022
Anskaffningsvärde 1.1	80 395	43 074	16 073	117 179	256 721
Ökningar	—	—	2 386	6 916	9 303
Anskaffningsvärde 31.12	80 395	43 074	18 459	124 095	266 023
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	-2 933	-6 588	-73 222	-82 743
Planenliga avskrivningar	—	-4 399	-2 016	-10 549	-16 964
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	-7 332	-8 604	-83 771	-99 707
Bokfört värde 31.12	80 395	35 742	9 855	40 324	166 317

All goodwill hänför sig till segment Kapitalförvaltning. Testet för eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill ledde inte till några

nedskrivningar av goodwill under 2023.

Prövningen av nedskrivningsbehovet baserar sig på en bedömning av den kassagenererande enhetens (CGU) återvinningsvärde.

Använda parametrar baserar sig på ledningens bedömning. Kassaflödenas nettotillväxt estimeras till 4 % per år under de följande fem

åren. Nettotillväxten efter fem år estimeras till 2 % per år i enlighet med Europeiska centralbankens (ECB) inflationsmål.

Diskonteringsräntan (WACC) är 13,51 %. Det återvinningsbara beloppet överskrider redovisat värde med 72 miljoner euro och leder

därför inte till någon nedskrivning av goodwill.

Känslighetsanalys:

Kalkylen för återvinningsvärdet innehåller två betydande variabler; tillväxtprocent och diskonteringsränta, vilka i sin tur kunde

resultera i ett teoretiskt nedskrivningsbehov av goodwill. Ledningen anser att känslighetsanalysen visar att uppkomst av sådana

faktorer, som i praktiken skulle ändra nämnda variabler på ett sådant sätt att det redovisade värdet skulle överskrida det

återvinningsbara beloppet, inte existerar.

K25 Nyttjanderättstillgångar


(1 000 euro)	2023	2022

Bokfört värde 1.1	19 893	22 313
Nettoförändring	6 124	2 256
Planenliga avskrivningar	-4 668	-4 676
Bokfört värde 31.12	21 349	19 893
varav fastigheter	20 860	19 454
varav bilar	489	439

K26 Förvaltningsfastigheter


(1 000 euro)	Mark- och vattenområden	Byggnader	Aktier och andelar i fastighetssamman slutningar	Totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1	2 053	16 547	27 156	45 756
Värdering till verkligt värde	—	350	-4 280	-3 930
Ökningar	—	—	21 576	21 576
Anskaffningsvärde 31.12	2 053	16 897	44 452	63 402
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	—	-1 083	-1 083
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	—	-1 083	-1 083
Bokfört värde 31.12	2 053	16 897	43 369	62 319

2022
Anskaffningsvärde 1.1	2 053	16 447	28 055	46 555
Värdering till verkligt värde	—	100	-899	-799
Anskaffningsvärde 31.12	2 053	16 547	27 156	45 756
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	—	—	-1 083	-1 083
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	—	—	-1 083	-1 083
Bokfört värde 31.12	2 053	16 547	26 073	44 673


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	90

K27 Övriga materiella tillgångar


(1 000 euro)	Maskiner och inventarier	Kontors- reparationer	Övriga materiella tillgångar	Övriga materiella tillgångar totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1	21 812	12 693	296	34 801
Anskaffningar	—	—	1 761	1 761
Ökningar	116	163	—	279
Anskaffningsvärde 31.12	21 928	12 856	2 058	36 842
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-18 049	-7 779	—	-25 828
Planenliga avskrivningar	-1 276	-898	—	-2 174
Nedskrivningar	—	—	-223	-223
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-19 325	-8 677	-223	-28 225
Bokfört värde 31.12	2 603	4 179	1 835	8 616

2022
Anskaffningsvärde 1.1	21 020	10 659	296	31 976
Ökningar	870	2 034	—	2 903
Minskningar	-78	—	—	-78
Anskaffningsvärde 31.12	21 812	12 693	296	34 801
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-16 883	-7 032	—	-23 915
Planenliga avskrivningar	-1 137	-736	—	-1 874
Nedskrivningar	-29	-11	—	-40
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-18 049	-7 779	—	-25 828
Bokfört värde 31.12	3 763	4 914	296	8 973

K28 Övriga tillgångar totalt


(1 000 euro)	2023	2022

Upplupna och förutbetalda räntor	47 347	22 501
Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	29 545	29 848
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader totalt	76 892	52 350
Betalningsförmedlingsfordringar	530	472
Fordringar för transaktioner med framtida valuteringsdag	—	50 000
Kortenhetens brukskapital	—	13 329
Övriga fordringar	28 056	32 101
Övriga tillgångar	28 586	95 901
Totalt	105 478	148 251

K29 Latenta skattefordringar och -skulder


(1 000 euro)	2023	2022

Latent skatteskuld, netto
Latent skatteskuld / fordran, netto 1.1	24 776	29 905
Förändring under perioden bokförd via resultaträkning	1 695	9 252
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital	2 970	-13 958
Överfört till resultaträkningen	-102	14
Kassaflödessäkringar:
Värdering till verkligt värde inom eget kapital	-143	-85
Förmånsbaserade pensionsplaner via totalresultatet	-12	114
AT1-lån via balanserade vinstmedel	-465	-465
Latent skatteskuld, netto 31.12	28 719	24 776


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	91

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Latent skatteskuld
Bokslutsdispositioner	43 003	43 000
Förväntade kreditförluster (ECL)	-1 530	-1 530
Finansiella tillgångar	2 418	2 489
Skulder från försäkringsverksamhet	—	8 071
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde	1 129	1 020
Aktiverade utvecklingskostnader	2 058	1 971
Livförsäkringsverksamhetens utjämningsansvar	240	480
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar	6 269	7 148
Övrigt	280	280
Totalt	53 867	62 930

Latent skattefordran
Förväntade kreditförluster (ECL)	2 848	2 482
Finansiella tillgångar	7 539	9 246
Skulder från försäkringsverksamhet	13 740	24 878
Tier2-lån	765	1 299
Förmånsbaserade pensionsplaner	97	94
Övrigt	158	155
Totalt	25 147	38 154

Specifikation av förändring under perioden bokförd via resultaträkning
Bokslutsdispositioner	-3	—
Förväntade kreditförluster (ECL)	366	1 591
Finansiella tillgångar	-8 994	-3 194
Skulder från försäkringsverksamhet	7 029	-9 294
Tier2-lån	-534	1 299
Förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde	-109	-18
Förmånsbaserade pensionsplaner	-8	-3
Aktiverade utvecklingskostnader	-87	-124
Livförsäkringsverksamhetens utjämningsansvar	240	240
Taaleriförvärvets immateriella tillgångar	880	880
Övrigt	-474	-629
Totalt	-1 695	-9 252

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Specifikation av förändring under perioden bokförd via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar	-2 724	14 029
Förmånsbaserade pensionsplaner	12	-114
Totalt	-2 713	13 915

Specifikation av förändring under perioden bokförd via balanserade vinstmedel
Tier2-lån	465	465
Totalt	465	465

Förändring i latent skatt totalt	-3 943	5 129

K30 Depositioner


(1 000 euro)	2023	2022

På anfordran betalbara depositioner	22 680	30 631
TLTRO lån från centralbanken (andra än på anfordran betalbara depositioner)	250 000	800 000
Andra än på anfordran betalbara depositioner	35 766	1 260
Skulder till kreditinstitut	308 447	831 891
På anfordran betalbara depositioner	3 455 812	4 590 397
Andra än på anfordran betalbara depositioner	1 108 379	623 380
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	4 564 191	5 213 777
Totalt	4 872 638	6 045 668


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	92

K31 Emitterade skuldebrev


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	Nominellt värde	Bokfört värde	Nominellt värde

Bankcertifikat	120 153	121 500	105 148	105 500
Masskuldebrevslån	3 457 126	3 608 564	2 946 587	3 192 926
Totalt	3 577 279	3 730 064	3 051 735	3 298 426


	2023			2022
(1 000 euro)	Under 1 år	Över 1 år	Totalt	Under 1 år	Över 1 år	Totalt
Emitterade masskuldebrevslån (säkerställda)
Masskuldebrevslån med bostadssäkerhet	—	1 425 622	1 425 622	495 968	857 495	1 353 463
Totalt	—	1 425 622	1 425 622	495 968	857 495	1 353 463

Emitterade masskuldebrevslån (utan säkerhet)
Emitterade seniorskulder, senior preferred	443 642	1 495 565	1 939 207	164 734	1 357 055	1 521 789
Emitterade seniorskulder, senior non- preferred	—	92 297	92 297	—	71 335	71 335
Totalt	443 642	1 587 862	2 031 504	164 734	1 428 389	1 593 124


(1 000 euro)	Under 3 mån.	3-12 mån.	1-5 år	5-10 år	Över 10 år	Totalt
31.12.2023
Bankcertifikat med fast ränta	39 500	82 000	—	—	—	121 500
Aktia Banks EMTCN program, fast ränta	—	—	1 500 000	—	—	1 500 000
Aktia Banks EMTN program senior preferred, fast ränta	80 000	35 000	264 625	189 555	243 540	812 719
Aktia Banks EMTN program senior preferred, rörlig ränta	115 000	217 395	789 964	76 681	—	1 199 040
Aktia Banks EMTN program senior non-preferred, fast ränta	—	—	25 000	—	—	25 000
Aktia Banks EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta	—	—	71 804	—	—	71 804
Totalt	234 500	334 395	2 651 393	266 236	243 540	3 730 064

31.12.2022
Bankcertifikat med fast ränta	84 500	21 000	—	—	—	105 500
Aktia Banks EMTCN program, fast ränta	—	500 000	500 000	500 000	—	1 500 000
Aktia Banks EMTN program senior preferred, fast ränta	60 000	10 000	289 625	209 555	283 540	852 719
Aktia Banks EMTN program senior preferred, rörlig ränta	—	98 290	670 112	—	—	768 402
Aktia Banks EMTN program senior non-preferred, rörlig ränta	—	—	71 804	—	—	71 804
Totalt	144 500	629 290	1 531 541	709 555	283 540	3 298 426


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	93

K32 Efterställda skulder


(1 000 euro)	2023	2022

Debenturlån	121 357	118 540
Totalt	121 357	118 540

Nominellt värde	126 000	126 000

Belopp som inräknas i supplementärt kapital	69 614	69 547

Debenturlån emitterade av Aktia Bank Abp

Ett debenturlån om 70 miljoner euro som är ett 10-årigt non-call 5-lån, möjligt att säga upp till återbetalning

18.9.2024, förfaller 18.9.2029. Lånet löper med fast ränta på 1,375 % per år fram till 18.9.2024 varefter räntan

ändras till fast 5-årig mid swap +1,90 %.

Debenturlån emitterade av Aktia Livförsäkring Ab

Ett debenturlån om 56 miljoner euro som är ett 10-årigt non-call 5-lån, möjligt att säga upp till återbetalning

26.11.2026 förfaller 26.11.2031. Lånet löper med fast ränta på 3,0 % per år fram till 26.11.2026 varefter räntan

ändras till rörlig ränta på 6 mån Euribor +3,138 %.

K33 Övriga skulder till kreditinstitut


(1 000 euro)	2023	2022

Övriga skulder till kreditinstitut, utan säkerhet	—	5 517
Totalt	—	5 517

Övriga skulder till kreditinstitut innehåller skulder till Europeiska Investeringsbanken om 0 (6) miljoner euro med rörlig ränta.

K34 Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund


(1 000 euro)	2023	2022

Övriga skulder	781 000	686 000
Totalt	781 000	686 000

K35 Försäkringsskuld


(1 000 euro)	2023	2022

Skulder från försäkringsavtal
Skulder från försäkringsavtal 1.1	491 554	650 850
Erhållna premier	33 201	29 117
Ersättningar och utgifter	-61 700	-60 246
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	-431	-396
Försäkringsintäkter	-55 146	-52 820
Kostnader för försäkringsservice	37 168	37 523
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal	30 678	-112 474
Skulder från försäkringsavtal 31.12	475 325	491 554


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	94


Analys av återstående försäkringsskydd och inträffade skador	2023				2022
(1 000 euro)	Skulder för återstående perioder				Skulder för återstående perioder
	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt
Försäkringsavtal
Försäkringsavtalsskulder 1.1	511 007	1 793	1 198	513 999	680 373	—	1 644	682 017
Försäkringsavtalstillgångar 1.1	-28 666	—	1 430	-27 237	-38 917	—	1 686	-37 230
Försäkringsavtalsskulder, netto 1.1	482 341	1 793	2 628	486 762	641 456	—	3 330	644 787

Försäkringsintäkter
Avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	-45 093	—	—	-45 093	-46 007	—	—	-46 007
Nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	-10 053	—	—	-10 053	-6 813	—	—	-6 813
Totala försäkringsintäkter	-55 146	—	—	-55 146	-52 820	—	—	-52 820

Kostnader för försäkringsservice
Ersättningar och andra kostnader	-15 492	145	31 248	15 901	9 334	—	27 968	37 302
Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	14	—	—	14	7	—	—	7
Förluster och återföring av förluster för förlustavtal	—	22 258	—	22 258	—	1 793	—	1 793
Justering av skulder för inträffade skador	—	—	-1 717	-1 717	—	—	-1 796	-1 796
Totala kostnader för försäkringsservice	-15 478	22 403	29 530	36 455	9 341	1 793	26 172	37 306
Resultat från försäkringsservice	-70 624	22 403	29 530	-18 691	-43 479	1 793	26 172	-15 514
Netto finansiella intäkter och kostnader från utgivna försäkringsavtal via resultaträkningen	30 435	-2	-27	30 407	-111 561	—	-33	-111 595
Total ändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	-40 189	22 401	29 504	11 716	-155 040	1 793	26 139	-127 108

Investeringskomponenter	-22 641	—	22 641	—	-24 462	—	24 462	—

Kassaflöden
Erhållna premier	32 949	—	—	32 949	30 116	—	—	30 116
Ersättningar och kostnader för försäkringsservice inklusive investeringskomponent	-9 787	—	-50 708	-60 496	-9 334	—	-51 303	-60 637
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	-431	—	—	-431	-396	—	—	-396
Totala kassaflöden	22 731	—	-50 708	-27 978	20 387	—	-51 303	-30 916

Försäkringsskulder, netto 31.12	442 241	24 194	4 065	470 500	482 341	1 793	2 628	486 762


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	95


Analys av återstående försäkringsskydd och inträffade skador	2023				2022
(1 000 euro)	Skulder för återstående perioder				Skulder för återstående perioder
	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt	Utan förlust- komponenter	Förlust- komponenter	Skulder för inträffade skador	Totalt
Återförsäkringsavtal
Återförsäkringsavtalsskulder 1.1	—	—	—	—	—	—	—	—
Återförsäkringsavtalstillgångar 1.1	4 792	—	—	4 792	6 063	—	—	6 063
Återförsäkringsavtalsskulder, netto 1.1	4 792	—	—	4 792	6 063	—	—	6 063

Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Fördelning av betalda återförsäkringspremier	964	—	—	964	590	—	—	590
Återvinning av inträffade skador och övriga kostnader för försäkringsavtal	—	—	-253	-253	—	—	-390	-390
Effekt av risk för utebliven fullgörelse för återförsäkrare	2	—	—	2	17	—	—	17
Nettokostnader för återförsäkringskontrakt	966	—	-253	713	607	—	-390	217
Netto finansiella intäkter från återförsäkringskontrakt	271	—	—	271	-880	—	—	-880
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	1 237	—	-253	984	-272	—	-390	-663

Kassaflöden
Betalda premier	-1 205	—	—	-1 205	-999			-999
Mottagna belopp	—	—	253	253	—		390	390
Totala kassaflöden	-1 205	—	253	-952	-999	—	390	-609

Försäkringsskulder netto, 31.12	4 824	—	—	4 824	4 792	—	—	4 792
varav skulder 31.12	4 824	—	—	4 824	4 792	—	—	4 792
varav tillgångar 31.12	—	—	—	—	—	—	—	—


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	96


Analys enligt balanskomponent	2023					2022
(1 000 euro)	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenlig marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt
Försäkringsavtal
Skulder 1.1	491 203	11 034	11 762	—	513 999	612 794	18 481	50 742	—	682 017
Tillgångar 1.1	-93 800	21 372	22 906	22 286	-27 237	-108 367	41 775	19 185	10 177	-37 230
Skulder, netto 1.1	397 402	32 406	34 668	22 286	486 762	504 427	60 256	69 927	10 177	644 787

Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat
Redovisad avtalsenlig marginal för försäkringstjänster	—	—	-5 450	-3 581	-9 031	—	—	-6 813	-1 833	-8 645
Ändringar i riskjustering för icke-finansiell risk för förfallen risk	—	-2 621	—	—	-2 621	—	-5 128	—	—	-5 128
Ändringar i riskjustering för icke-finansiell risk som inte hänför sig till kommande eller tidigare tjänster	—	39	—	—	39	—	30	—	—	30
Erfarenhetsbaserade justeringar	-968	—	—	—	-968	-1 768	—	—	—	-1 768
Förändringar som avser tjänster under innevarande period	-968	-2 582	-5 450	-3 581	-12 581	-1 768	-5 098	-6 813	-1 833	-15 511
Avtal som första gången redovisats under året	-21 334	4 824	—	16 510	—	-22 956	8 682	—	14 274	—
Förändringar i antaganden som påverkar den avtalsenliga marginalen	-14 714	8 223	6 468	23	—	53 236	-24 632	-28 106	-498	—
Förändringar i antaganden som påverkar förlustkomponenten eller återförda förluster	-6 467	2 074	—	—	-4 393	1 728	66	—	—	1 793
Förändringar som hänför sig till kommande tjänster	-42 515	15 121	6 468	16 534	-4 393	32 009	-15 885	-28 106	13 776	1 793
Förändringar i skulder för inträffade skador	-1 687	-30	—	—	-1 717	-1 763	-33	—	—	-1 796
Resultat från försäkringstjänster	-45 170	12 509	1 017	12 953	-18 691	28 478	-21 016	-34 918	11 943	-15 514
Nettofinansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal	30 980	-1 453	-35	915	30 407	-104 587	-6 834	-340	167	-111 595
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	-14 190	11 056	982	13 868	11 716	-76 109	-27 850	-35 258	12 109	-127 108

Kassaflöden
Erhållna premier	32 949	—	—	—	32 949	30 116	—	—	—	30 116
Ersättningar och kostnader för försäkringsservice inklusive investeringskomponent	-60 496	—	—	—	-60 496	-60 637	—	—	—	-60 637
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	-431	—	—	—	-431	-396	—	—	—	-396
Totala kassaflöden	-27 978	—	—	—	-27 978	-30 916	—	—	—	-30 916

Försäkringsskuld 31.12	355 234	43 462	35 650	36 154	470 500	397 402	32 406	34 668	22 286	486 762
varav skulder 31.12	472 325	14 055	5 180	8 911	500 471	491 203	11 034	11 762	—	486 762
varav tillgångar 31.12	-117 091	29 407	30 471	27 243	-29 970	-93 800	21 372	22 906	22 286	—


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	97


Analys enligt balanskomponent	2023					2022
(1 000 euro)	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenligt marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt	Nuvärde för framtida kassaflöde	Riskjustering	Avtalsenlig marginal för avtal överförda enligt verkligt värde vid övergången	Avtalsenligt marginal för nya avtal och avtal överförda med den fullt retrospektiva metoden	Totalt
Återförsäkringsavtal
Skulder 1.1	4 261	-728	1 259	—	4 792	—	—	—		—
Tillgångar 1.1	—	—	—	—	—	6 396	-1 482	1 149		6 063
Skulder, netto 1.1	4 261	-728	1 259	—	4 792	6 396	-1 482	1 149		6 063

Förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat

Redovisad avtalsenlig marginal för försäkringstjänster	—	—	-177	-167	-344	—	—	-194	—	-194
Förändringar i riskjustering för icke-finansiell risk för förfallen risk	—	83	—	—	83	—	96	—	—	96
Erfarenhetsbaserade justeringar	972	—	—	—	972	298	—	—	—	298
Förändringar som avser tjänster under innevarande period	972	83	-177	-167	711	298	96	-194		200
Ändringar i återförda förluster för förlustavtal som påverkar den avtalsenliga marginalen	-415	85	607	-384	-107	-815	505	310		—
Effekt av risk för utebliven fullgörelse	2	—	—	—	2	17	—	—		17
Förändringar som hänför sig till kommande tjänster	-1 280	-114	607	682	-105	-798	505	310		17
Nettokostnader för återförsäkringskontrakt	-308	-31	430	515	606	-500	601	116		217
Nettofinansiella intäkter eller kostnader från återförsäkringsavtal	380	-37	-1	37	378	-1 026	152	-6		-880
Total förändring i resultaträkningen och övrigt totalresultat	72	-69	429	552	984	-1 526	753	110		-663

Kassaflöden	-952	—	—	—	-952	—	—	—		—

Skulder netto 31.12	3 381	-797	1 688	552	4 824	4 261	-728	1 259		4 792
varav skulder 31.12	3 381	-797	1 688	552	4 824	4 261	-728	1 259		4 792
varav tillgångar 31.12	—	—	—	—	—	—	—	—		—


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	98


Effekt från avtal som första gången redovisats under året	2023			2022
(1 000 euro)	Avtal som inte är förlustavtal	Återförsäkringsavtal	Totalt	Avtal som inte är förlustavtal	Återförsäkringsavtal	Totalt
Ersättningar och andra försäkringsrelaterade kostnader	28 633		28 633	28 884		28 884
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal	427		427	349		349
Återförsäkringsåterbäring		-4 966	-4 966		-4 671	-4 671
Uppskattningar av nuvärdet av kassautflöden	29 060	-4 966	24 094	29 233	-4 671	24 561
Uppskattningar av nuvärdet av kassainflöden	-50 394	4 099	-46 295	-52 188	3 790	-48 398
Netto kassaflöden	-21 334	-867	-22 201	-22 956	-881	-23 837
Riskjustering för icke finansiell risk	4 824	-199	4 625	8 682	-187	8 495
Avtalsenlig marginal	16 510	1 066	17 576	14 274	1 069	15 342
Totalt	0	0	0	0	0	—

Redovisning av den avtalsenliga marginalen	2023			2022
< 1 år	6 823	384	7 207	7 388	137	7 525
1-2 år	6 559	227	6 786	5 972	82	6 054
3-4 år	5 690	260	5 950	5 272	100	5 372
4-5 år	5 023	244	5 267	4 660	95	4 755
5-10 år	21 335	587	21 923	18 382	426	18 808
> 10 år	26 374	510	26 884	15 280	408	15 689


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	99


(1 000 euro)	2023	2022

Skulder från investeringsavtal
Skulder från investeringsavtal 1.1	928 426	1 047 868
Överföring mellan kategorier på grund av ändrade försäkringsvillkor	—
Premieinkomst	116 369	109 518
Utbetalda ersättningar	-69 389	-63 584
Överföring av besparing från/till fondförsäkring	586	2 554
Gottgjord ränta till besparingen	1	1
Gottgjord kundgottgörelse till besparingen	1	1
Belastningsinkomst	-8 427	-8 558
Värdeförändring och övriga poster	86 073	-159 374
Skulder från investeringsavtal 31.12	1 053 639	928 426
varav skuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar	6 605	8 668
varav skuld för fondanknutna försäkringar	1 047 035	919 758

Skulder från investeringsavtal per försäkringsgren
Sparförsäkring	934 139	821 678
Individuell pensionsförsäkring	106 791	99 583
Gruppensionsförsäkring	12 709	7 165

Förändring av försäkringsskuld
Försäkringsskuld 1.1	928 426	1 047 686
Årets förändring	125 213	-119 442
Försäkringsskuld 31.12	1 053 639	928 426

Genomsnittlig beräkningsränta
Gruppensionsförsäkring	0,9 %	1,0 %

K36 Övriga skulder totalt


(1 000 euro)	2023	2022

Ränteskulder	61 096	8 828
Erhållna ränteförskott	-2 008	259
Upplupna räntekostnader och förutbetalda ränteintäkter	59 088	9 087
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	47 018	34 365
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	106 107	43 452
Betalningsförmedlingsskulder	25 700	8 201
Skulder för nyttjanderättstillgångar	23 663	22 263
Förmånsbaserade pensionsplaner	486	469
Övriga skulder	8 415	9 235
Övriga skulder totalt	58 265	40 168
Totalt	164 372	83 621


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	100

K37 Eget kapital


(1 000 euro)	2023	2022

Aktiekapital	169 732	169 732
Fond för verkligt värde	-39 017	-49 915
Bundet eget kapital	130 715	119 817
Fond för aktierelaterade ersättningar	7 743	5 680
Fonden för fritt inbetalt eget kapital	144 189	141 468
Balanserad vinst 1.1	313 670	256 084
Utdelning till aktieägare	-31 087	-40 308
Annan förändring i balanserad vinst	-1 185	-1 185
Förvärv av egna aktier	-872	-857
Avyttring av egna aktier	1 173	1 151
Förmånsbaserade tilläggspensioner, OCI	-47	455
Räkenskapsperiodens vinst	84 221	98 329
Fritt eget kapital	517 805	460 818

Aktieägarnas andel av eget kapital	648 521	580 636
Innehavare av övrigt primärkapital	59 460	59 460
Eget kapital	707 981	640 096

Aktiekapital och aktier

Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret

antecknade aktiekapital till 169 731 964 (169 731 964) euro, motsvarande 72 644 887 (72 385 072) aktier. Antalet

registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 39 975 (40 134).

Egna aktier

Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 159 538 (228 122). Aktia Bank Abp har under året emitterat 80 000

(75 000) egna aktier och har fått 0 (16 195) aktier i retur från förvärvet av minoriteten i Aktia Kapitalförvaltning

Ab (villkorat förvärv). Under året har bolaget använt 147 776 (157 224) egna aktier i bolagets besittning för

utbetalning av uppskjutna rater från aktiebelöningsprogram och aktieägarprogram. Bolagsstämman 5.4.2023

bemyndigade styrelsen förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid

bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt

avyttring av högst 352 224 egna aktier.

Fond för verkligt värde

Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring.

De finansiella tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna

avyttras eller då en nedskrivning görs.

Fond för aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser överföring av egetkapitalinstrument som betalas till anställda i enlighet med

olika långsiktiga aktieincentivprogram. Inom koncernen finns ett sparprogram för hela personalen samt ett

incentivprogram för nyckelpersoner i ledande ställning där vissa målsättningar måste uppfyllas för att full

utdelning skall utfalla. Koncernen gör löpande en värdering av det sannolika utfallet för incentivavtalen och bokar

upp en periodiserad ökning i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar.

Fonden för fritt inbetalt eget kapital

Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med

nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 5.4.2023 bemyndigade styrelsen emission

av högst 7 238 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av

högst 6 978 185 aktier

Balanserad vinst

Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.


(1 000 euro)	2023	2022
Specifikation av förändringen i fonden för verkligt värde
Fond för verkligt värde 1.1	-49 915	6 201
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde, räntebärande värdepapper	14 848	-69 791
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde	-2 970	13 958
Överfört till resultaträkningen, räntebärande värdepapper, och inkluderad i:
Nettoresultat från finansiella transaktioner	-504	58
Livförsäkringsnetto	-7	12
Latent skatt	102	-14
Vinst / förlust på värdering till verkligt värde för kassaflödessäkrande derivatkontrakt	-715	-423
Latent skatt på vinst / förlust på värdering till verkligt värde	143	85
Fond för verkligt värde 31.12	-39 017	-49 915


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	101

Aktiekapital och fonden för fritt inbetalt eget kapital


(1 000 euro)	Antal aktier	Aktiekapital	Fonden för fritt eget kapital
1.1.2022	72 144 081	169 732	138 597
Aktieemission 14.2.2022	75 000		857
Aktieemission 24.5.2022	74 631		685
Aktieemission 17.11.2022	91 360		807
Övriga förändringar			523
31.12.2022	72 385 072	169 732	141 468
Aktieemission 30.1.2023	80 000		872
Aktieemission 25.5.2023	92 793		771
Aktieemission 22.11.2023	87 022		712
Övriga förändringar			366
31.12.2023	72 644 887	169 732	144 189

Koncernens fria egna kapital


(1 000 euro)	2023	2022

Koncernens fria egna kapital som inte är utdelningsbart
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 1.1	172 000	172 000
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 1.1	7 884	7 388
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 1.1	179 884	179 388
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst	349	496
Totala icke utdelningsbara medel som har upptagits i räkenskapsperiodens vinst	349	496
Andel ackumulerade bokslutsdispositioner som har upptagits i balanserad vinst 31.12	172 000	172 000
Andel aktiverade utvecklingsutgifter som har upptagits i balanserad vinst 31.12	8 233	7 884
Totala icke utdelningsbara medel i balanserad vinst 31.12	180 233	179 884

Utdelning till aktieägare

Utdelning för 2022 om 0,43 per aktie utbetalades i april 2023.

Styrelsen föreslår för Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 3.4.2024 att utgående från moderbolagets

utdelningsbara balanserade vinstmedel om totalt 157 209 531 euro som utdelning utbetala 0,70 euro per aktie.

Utdelningen beräknas uppgå till sammanlagt 50 739 744,30 euro.

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång.

Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna utdelningen inte bolagets

betalningsförmåga.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	102

K38 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	1 369 716	1 369 716	1 249 457	1 249 457
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	1 049 031	1 049 031	997 056	997 056
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	488 448	469 510	529 409	493 640
Lån och övriga fordringar	8 562 071	8 581 508	8 984 948	8 796 198
Kontanta medel	91 752	91 752	165 794	165 794
Derivatinstrument	81 916	81 916	54 711	54 711
Totalt	11 642 934	11 643 433	11 981 375	11 756 856

Finansiella skulder
Depositioner	4 872 638	4 886 769	6 045 668	6 062 231
Derivatinstrument	223 659	223 659	294 049	294 049
Emitterade skuldebrev	3 577 279	3 611 021	3 051 735	3 070 247
Efterställda skulder	121 357	118 157	118 540	113 405
Övriga skulder till kreditinstitut	—	—	5 517	5 528
Övriga skulder till allmänheten och offentliga samfund	781 000	781 367	686 000	684 757
Skulder för nyttjanderättstillgångar	23 663	23 663	22 263	22 263
Totalt	9 599 596	9 644 636	10 223 772	10 252 481

Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden per balanspost.

Verkliga värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är beräknade utan

upplupen ränta och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till balansposten.

De verkliga värdena för placeringstillgångar bestäms i första hand med hjälp av noteringar på fungerande

marknader. Om marknadsnotering inte finns att tillgå har balansposterna främst värderats genom att diskontera

kommande kassaflöden med hjälp av marknadsräntorna på bokslutsdagen. Vid beräkning av verkligt värde för

lån har man i diskonteringsräntan förutom kreditriskprofilen för den befintliga stocken beaktat även en

återfinansieringskostnad. För kontanta medel har nominellt värde använts som verkligt värde.

Det nominella värdet för på anfordran betalbara depositioner har antagits motsvara det verkliga värdet.

Depositioner med förfallodag har värderats genom diskontering av kommande kassaflöden med

marknadsräntorna vid bokslutstidpunkten. Det verkliga värdet för emitterade skulder har i första hand bestämts

på basis av marknadsnoteringar. I diskonteringsräntan för onoterade emitterade skuldebrev samt efterställda

skulder har en marginal enligt instrumentets förmånsrätt beaktats.

Derivat har värderats till verkligt värde enligt marknadsnoteringar.

Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument

Nivå 1 består av finansiella instrument vars värdering baserar sig på noterade priser på en aktiv marknad. Som

aktiv betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Kategorin

inkluderar noterade obligationer och andra värdepapper, noterade aktier samt derivat för vilka noteras offentliga

prisuppgifter.

Nivå 2 består av finansiella instrument som inte har noterade marknadspriser direkt tillgängliga från en effektiv

marknad. Det verkliga värdet har fastställts med hjälp av värderingstekniker, som är baserade på antaganden

som stöds av observerbara marknadspriser. Marknadsinformationen kan exempelvis vara noterade räntor eller

priser för närbesläktade instrument. Kategorin inkluderar merparten av OTC-derivatinstrument samt ett flertal

andra instrument som inte handlas på en aktiv marknad. Därutöver gör banken en fristående värderingsjustering

av marknadsvärdet för de utestående OTC derivatinstrumenten gällande såväl motpartens som den egna

kreditriskkomponeten.

Nivå 3 består av de finansiella instrument vars verkliga värde inte kan fastställas med publicerade prisnoteringar

eller genom en värderingsteknik baserad på observerbara marknadsdata. I denna kategori ingår huvudsakligen

onoterade aktieinstrument och fonder samt övriga onoterade fonder och värdepapper för vilka det för

närvarande inte finns bindande prisnoteringar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	103

Finansiella instrument värderade till verkligt värde


		31.12.2023				31.12.2022
	Marknadsvärdering grupperad enligt				Marknadsvärdering grupperad enligt
(1 000 euro)	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Placeringar för fondanknutna försäkringar	1 133 591	—	—	1 133 591	1 001 595	—	—	1 001 595
Räntebärande värdepapper	16 041	57 769	0	73 810	18 529	54 310	87	72 926
Aktier och andelar	109 560	—	52 756	162 316	122 578	—	52 358	174 936
Totalt	1 259 192	57 769	52 756	1 369 716	1 142 703	54 310	52 445	1 249 457

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Räntebärande värdepapper	993 823	25 512	29 696	1 049 031	886 809	68 236	42 011	997 056
Totalt	993 823	25 512	29 696	1 049 031	886 809	68 236	42 011	997 056

Derivatinstrument, netto	47	-141 790	—	-141 743	2	-239 340	—	-239 338
Totalt	47	-141 790	—	-141 743	2	-239 340	—	-239 338

Totalt	2 253 062	-58 509	82 451	2 277 004	2 029 513	-116 794	94 456	2 007 176

Överföringar mellan nivå 1 och 2

Överföringar mellan nivåer kan ske när det finns

indikationer på att marknadsförutsättningarna har

ändrats, exempelvis då instrumenten upphör att

handlas aktivt på marknaden. Under perioden har inga

överföringar mellan nivå 1 och 2 skett.

Koncernens Riskkontroll ansvarar för klassificeringen

av finansiella instrument i nivå 1, 2 och 3.

Värderingsprocessen, som görs fortlöpande, är

densamma för finansiella instrument på alla nivåer. I

processen bestäms till vilken värderingskategori de

finansiella instrumenten kategoriseras. I de fall de

interna antagandena har en betydande inverkan på

det verkliga värdet rapporteras det finansiella

instrumentet på nivå 3. Processen inkluderar även en

bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata, om en

typ av finansiella instrument ska överföras mellan de

olika nivåerna.

Förändringar inom nivå 3

Följande tabeller specificerar förändringen från

årsskiftet gällande finansiella tillgångar bokförda till

verkligt värde i nivå 3.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	104


	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet			Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat			Totalt
(1 000 euro)	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt	Räntebärande värdepapper	Aktier och andelar	Totalt
Avstämning av förändringar som skett för de finansiella instrument som ingår i nivå 3
Redovisat värde 1.1.2023	87	52 358	52 445	42 011	—	42 011	42 098	52 358	94 456
Nyanskaffningar	—	7 181	7 181	—	—	—	—	7 181	7 181
Försäljningar	—	-5 523	-5 523	—	—	—	—	-5 523	-5 523
Förfallet under året	—	—	—	-13 000	—	-13 000	-13 000	—	-13 000
Realiserad värdeförändring i resultatet	—	-906	-906	—	—	—	-87	-906	-992
Orealiserad värdeförändring i resultaträkningen	-87	-356	-443	—	—	—	—	-356	-356
Värdeförändring redovisad i totalresultatet	—	—	—	684	—	684	684	—	684
Redovisat värde 31.12.2023	0	52 755	52 755	29 696	—	29 696	29 696	52 755	82 450

Känslighetsanalys inom nivå 3 för finansiella

instrument

I värdet på finansiella instrument redovisade till

verkligt värde inom nivå 3 ingår de instrument som i

sin helhet eller delvis värderats med hjälp av tekniker

som bygger på antaganden som inte har något stöd i

observerbara marknadspriser.

Dessa upplysningar visar den effekt som den relativa

osäkerheten kan få på de finansiella instrumentens

verkliga värde, vilkas värdering är beroende av icke

observerbara parametrar. Dessa upplysningar ska inte

ses som förutsägelser eller indikation om framtida

förändringar i verkligt värde.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	105

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder


	31.12.2023		31.12.2022
(1 000 euro)	Derivat	Omvända återköpsavtal	Derivat	Omvända återköpsavtal
Tillgångar

Finansiella tillgångar som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal	81 916	—	54 711	—
Bokfört i balansräkningen	81 916	—	54 711	—

Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande	41 110	—	53 147	—
Erhållna säkerheter	35 766	—	1 260	—
Belopp som inte kvittats i balansräkningen	76 877	—	54 407	—
Nettobelopp	5 040	—	304	—

Skulder

Finansiella skulder som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal	223 659	—	294 049	—
Bokfört i balansräkningen	223 659	—	294 049	—

Belopp som inte kvittats men som omfattas av ramavtal för nettning eller liknande	41 110	—	53 147	—
Givna säkerheter	105 173	—	127 584	—
Belopp som inte kvittats i balansräkningen	146 284	—	180 731	—
Nettobelopp	77 375	—	113 318	—

Tabellen visar redovisade finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal, till exempel så kallade ISDA-avtal tillsammans med

relaterade säkerheter. Nettobeloppet visar exponeringen under normala affärsförhållanden och i händelse av betalningsinställelse eller insolvens.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	106

K39 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost


(1 000 euro)	Not	Under 3 mån.	3-12 mån.	1-5 år	5-10 år	Över 10 år	Totalt
Tillgångar 31.12.2023
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	1 133 591	1 133 591
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	162 316	162 316
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	1 660	24 602	10 201	37 347	73 810
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	47 414	122 867	748 624	105 127	24 998	1 049 031
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	K18	37 994	49 696	208 969	186 752	5 036	488 448
Lån och övriga fordringar	K19	1 156 342	921 008	3 122 992	1 640 217	1 721 512	8 562 071
Kontanta medel	K21	91 752	—	—	—	—	91 752
Derivatinstrument	K22	18 000	2 488	49 700	7 723	4 006	81 916
Totalt		1 351 501	1 097 718	4 154 888	1 950 020	3 088 806	11 642 934

Skulder 31.12.2023
Depositioner	K30,K34	4 591 141	1 011 219	14 455	36 822	—	5 653 638
Derivatinstrument	K22	993	12 663	136 578	26 996	46 430	223 659
Emitterade skuldebrev	K31	234 037	325 519	2 564 281	249 594	203 848	3 577 279
Efterställda skulder	K32	—	—	—	121 357	—	121 357
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K36	1 172	3 517	15 279	3 695	—	23 663
Totalt		4 827 343	1 352 918	2 730 593	438 464	250 278	9 599 596


Tillgångar 31.12.2022
Placeringar för fondanknutna försäkringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	1 001 595	1 001 595
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	—	—	—	174 936	174 936
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K16	—	0	25 410	13 484	34 032	72 926
Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	K17	148 739	88 519	607 947	128 671	23 179	997 056
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde	K18	15 994	87 829	226 931	193 963	4 691	529 409
Lån och övriga fordringar	K19	1 521 776	658 992	2 191 994	1 560 618	3 051 568	8 984 948
Kontanta medel	K21	165 794	—	—	—	—	165 794
Derivatinstrument	K22	860	87	46 746	5 967	1 050	54 711
Totalt		1 853 163	835 427	3 099 029	1 902 704	4 291 052	11 981 375

Skulder 31.12.2022
Depositioner	K30,K34	5 295 903	913 534	522 202	29	—	6 731 668
Derivatinstrument	K22	929	7 773	121 631	105 830	57 886	294 049
Emitterade skuldebrev	K31	144 281	621 570	1 450 239	609 994	225 652	3 051 735
Efterställda skulder	K32	—	—	—	118 540	—	118 540
Övriga skulder till kreditinstitut	K33	1 379	4 138	—	—	—	5 517
Skulder för nyttjanderättstillgångar	K36	1 217	3 651	14 588	2 808	—	22 263
Totalt		5 443 709	1 550 666	2 108 659	837 200	283 539	10 223 772


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	107

K40 Ställda och erhållna säkerheter


(1 000 euro)	2023	2022

Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper	29 644	246 665
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds)	2 475 488	2 519 132
Totalt	2 505 131	2 765 797

Övriga ställda säkerheter
Pantsatta värdepapper 1)	100 310	1 301
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal	105 173	127 584
Totalt	205 483	128 885

Ställda säkerheter totalt	2 710 615	2 894 683


Ovanstående säkerheter avser följande skulder
Skulder till kreditinstitut 2)	250 000	800 000
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds) 3)	1 425 622	1 353 463
Derivat	105 173	127 584
Totalt	1 780 795	2 281 047

1) Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten. Den 31.12.2023 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 14,2 (25,4)

miljoner euro.

2) Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global

Master Repurchase Agreement) villkor ingåtts

3) Minskad med egna tillbaka köp


(1 000 euro)	2023	2022
Erhållna säkerheter
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1)	35 766	1 260
Totalt	35 766	1 260

1) Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal.

K41 Åtaganden utanför balansräkningen


(1 000 euro)	2023	2022

Garantiansvar	59 208	18 980
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	2 265	4 252
Outnyttjade kreditarrangemang	546 020	604 581
Övriga oåterkalleliga åtaganden	9 998	17 312
Totalt	617 491	645 125

Åtagande utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden


(1 000 euro)	Under 3 mån.	3-12 mån.	1-5 år	5-10 år	Över 10 är	Totalt
31.12.2023
Garantiansvar	9 297	6 673	39 180	1 479	2 579	59 208
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	464	428	973	250	150	2 265
Outnyttjade kreditarrangemang	155 686	57 946	15 032	—	317 356	546 020
Övriga oåterkalleliga åtaganden	—	—	9 998	—	—	9 998
Totalt	165 447	65 047	65 183	1 729	320 085	617 491

31.12.2022
Garantiansvar	4 686	2 433	2 518	3 701	5 642	18 980
Övriga åtaganden till förmån för tredje part	1 631	1 303	918	250	150	4 252
Outnyttjade kreditarrangemang	203 726	134 863	63 130	—	202 861	604 581
Övriga oåterkalleliga åtaganden	—	55	16 846	411	—	17 312
Totalt	210 044	138 654	83 413	4 362	208 653	645 125


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	108

K42 Dotterbolag och intresseföretag som ingår i koncernbokslutet


	2023		2022
	Andel aktier	Andel röster	Andel aktier	Andel röster
Dotterbolag och intresseföretag
Placeringsfondverksamhet
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Försäkringsverksamhet
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo	100 %	100 %	100 %	100 %
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141, Åbo	100 %	100 %	100 %	100 %
Ömsesidigt Fastighets Ab Areenakatu 4, Åbo
Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja, Helsingfors	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Skanssinkatu, Åbo	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie, Helsingfors	50 %	50 %	50 %	50 %
Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi, Helsingfors	33 %	33 %	33 %	33 %
Övrig verksamhet
Aktia Wealth Planning Ab, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Housing GP Oy, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Evervest Ab, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
AV Partner Oy, Helsingfors	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Alternatiivi I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Private Equity I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Velkarahastot II GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Kiinteistöt I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Infra I GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Asuntorahasto VIII GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Bioteollisuus GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
Aktia Aurinkotuuli III GP Oy	100 %	100 %	100 %	100 %
AktiaDuetto Ab	60 %	60 %	60 %	60 %
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors	45 %	45 %	45 %	45 %
Figure Taloushallinto Oy, Esbo	25 %	25 %	25 %	25 %
Aktia Alexander Corporate Finance Oy, Helsingfors	20 %	20 %	20 %	20 %

Koncernbolagens innehav i Aktias förvaltade placeringsfonderna om 13 658 (13 539) miljoner euro har beaktats vid konsolidering.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	109

K43 Transaktioner med närstående

Närstående omfattar Aktias dotterbolag och

intresseföretag, aktieägare med väsentligt inflytande

och nyckelpersoner i ledande ställning och nära

familjemedlemmar samt företag som står under

bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande

ställning. Aktiakoncernens nyckelpersoner avser

ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt

verkställande direktör, verkställande direktörens

ställföreträdare och övriga medlemmar i

ledningsgruppen.

Utbetalda ersättningar till personer i ledande ställning


(1 000 euro)	Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *)	Resultatlön **)	Aktierelaterad ersättning	Lön och arvoden totalt	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggs- pensionskonstnader (IFRS)
2023
Juha Hammarén, verkställande direktör fr.o.m. 28.2.2023	320	40	63	422	30	52
Mikko Ayub, verkställande direktör fram till 27.2.2023	598	9	87	694	28	—
Anssi Huhta, verkställande direktörens ställföreträdare	285	86	19	390	23	44
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare	1 239	114	88	1 442	97	100
Totalt	2 443	249	256	2 948	179	196

2022
Mikko Ayub, verkställande direktör	361	72	135	568	34	57
Juha Hammarén, verkställande direktörens ställföreträdare	278	86	149	513	33	44
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare	1 283	348	349	1 980	126	200
Totalt	1 922	506	633	3 061	193	301

*) Innehåller löner och övriga naturaförmåner såsom bil och telefon (fast ersättning)

**) Under redovisningsåret erlagda ersättningar i enlighet med ledningens långfristiga incitamentprogram (rörlig ersättning)


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	110

Utbetalda ersättningar till styrelsemedlemmar


	2023			2022
(1 000 euro)	Års- och mötesarvoden	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggspensionskostnader (IFRS)	Års- och mötesarvoden	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggspensionskostnader (IFRS)
Lasse Svens, ordförande	87	8	—	84	7	—
Timo Vättö, vice ordförande	71	6	—	68	6	—
Ann Grevelius	43	4	—	—	—	—
Carl Haglund	47	3	—	—	—	—
Johan Hammarén	8	1	—	53	4	—
Maria Jerhamre Engström	62	5	—	57	4	—
Harri Lauslahti	51	4	—	49	4	—
Olli-Petteri Lehtinen	8	1	—	60	5	—
Sari Pohjonen	58	5	—	41	4	—
Johannes Schulman	49	4	—	47	2	—
Arja Talma	—	—	—	5	—	—
Totalt	482	41	—	464	36	—

(1 000 euro)	Lön och arvoden totalt	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggspensionskostnader (IFRS)	Löner och arvoden	Lagstadgade pensionskostnader	Frivilliga tilläggspensionskostnader (IFRS)
Ersättningar till personer i ledande ställning	1 784	124	166	3 061	193	301
Ersättningar till styrelsemedlemmar	482	41	—	464	36	—
Ersättningar totalt till personer i ledande ställning och styrelse	2 267	165	166	3 525	229	301

Av styrelsens årsarvode erlades 40 (40) % i form av Aktia-aktier.

Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens uppsägningstid är sex (6) månader. Om uppsägningen sker på Aktia Banks initiativ ska de utöver lönen för uppsägningstiden få en penningsumma (avgångsvederlag)

som motsvarar nio (9) månaders lön. Detta är emellertid inte fallet ifall uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha berättigat till annullering av avtalet. Motsvarande villkor för övriga ledningsgruppsmedlemmar är 3 + 9 månader.

Aktieinnehav

Vid utgången av 2023 innehar koncernens samtliga närstående sammanlagt 223 304 (297 709) Aktia-aktier i

Aktia Bank Abp, vilket representerar 0,3 (0,4) % av totala antalet aktier.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	111

Transaktioner med närstående


	2023		2022
(1 000 euro)	Intresseföretag	Övriga närstående	Intresseföretag	Övriga närstående
Krediter och ställda garantier	0	3 991	0	7 196
Depositioner	923	20 195	6 337	37 086
Köpta tjänster	516	—	389	—

Kreditgivning åt närstående sker på normala kundvillkor, med normal bedömning av gäldenärsrisk och mot

samma säkerhetskrav och med samma avkastningskrav som är gällande för bankens kunder i allmänhet.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	112

K44 Förmånsbestämda pensionsplaner

Utöver det lagstadgade pensionsskyddet har Aktia förmånsbestämda pensionsarrangemang för ett antal

medarbetare som hört till pensionskassan vid den tidpunkt då pensionskassan stängdes. Vid uppnådd

pensionsålder (63 år) erhålls 60 % av den pensionsgrundande lönen.

Tillgångarna i försäkringsarrangemanget visar den del av åtagandet som är försäkringsbolagets ansvar, och de

räknas ut med hjälp av samma diskonteringsränta som åtagandet.

Arrangemanget regleras av lokala lagar och övriga bestämmelser. På bolagets ansvar förblir endast inverkan av

ändringar i diskonteringssatsen och löneförhöjningar på nettoskulden. Risken för pensionshöjningar bärs i sin

helhet av försäkringsbolaget.

Arrangemanget omfattar till 100 % godtagbara försäkringar (Qualifying insurance policies).

Under 2023 har 3 (2022; 10) medlemmar lämnat programmet.


(1 000 euro)	2023	2022
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	-59	-102
Räntenetto	-13	-9
Kostnader i resultaträkningen	-72	-112
Omvärderingar i totalresultatet	59	568
Totalresultat före skatt	-13	457

Åtagandets nuvärde 1.1	1 509	2 831
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	59	102
Räntekostnader	46	26
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från erfarenhetsbaserade justeringar	-22	-368
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från ändringar i finansiella antaganden	-162	-832
Utbetalda förmåner	-104	-250
Åtagandets nuvärde 31.12	1 327	1 509

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 1.1	1 040	1 780
Ränteintäkter	33	17
Avkastning från förvaltningstillgångar exklusive belopp som inkluderas i räntekostnader/- intäkter	-242	-632
Utbetalda förmåner	-104	-250
Avgifter från arbetsgivaren	114	125
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31.12	840	1 040

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022
Åtagandets nuvärde	1 327	1 509
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-840	-1 040
Skuld i balansräkningen 31.12	486	469

Skuld i balansräkningen 1.1	469	1 051
Kostnader i resultaträkningen	72	112
Avgifter från arbetsgivaren	-114	-125
Ytterligare kostnad (+) till FAS	-42	-13
Omvärderingar i totalresultatet	-59	-568
Skuld i balansräkningen 31.12	368	469

Tillämpade aktuariella antaganden
Diskonteringsränta, %	3,90 %	3,20 %
Löneutveckling, %	3,50 %	3,60 %
Förmånernas tillväxt, %	0,00 %	0,00 %

Känslighetsanalys
Tabellen nedan visar hur ändringar i antagandena påverkar det förmånsbaserade åtagandet (i euro)

Diskonteringsränta 1,00 % (0,40 %)	1 327	1 509
Förändringen i diskonteringsränta +0,50 %	-96	-119
Förändringen i diskonteringsränta -0,50 %	108	134
Löneutveckling 3,0 % (2,3 %)	1 327	1 509
Förändringen i löneutveckling +0,50 %	35	37
Förändringen i löneutveckling -0,50 %	-34	-36

Den vägda genomsnittliga durationen för det förmånsbestämda åtagandet är 15 (2022; 18) år.

Koncernen bedöms betala cirka 0,1 miljoner euro till de förmånsbaserade pensionsplanerna 2024.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	113

K45 Aktierelaterat incentivprogram

AktiaUNA

I aktiesparprogrammet AktiaUna erbjuds ca 900

medarbetare möjlighet att spara 2–4 % av sin lön

(utvalda nyckelpersoner 7 % och ledningsgruppen upp

till 12 %) och med sparsumman regelbundet förvärva

Aktia-aktier till ett 10 % lägre pris. Deltagande i

aktiesparprogrammet uppmuntras ytterligare genom

att inom ramen för aktiesparprogrammet förvärvade

aktier matchas med vederlagsfria tilläggsaktier efter

ca två år. Besparingarnas totalsumma och således

också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till

deltagarna på basen av sparperioden 2019–2020

uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet

till totalt högst 1 800 000 euro, vilket motsvarar

värdet på

190 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma och

således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas

till deltagarna på basen av sparperioden 2020–2021

uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet

till totalt högst 950 000 euro, vilket motsvarar värdet

på 100 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma

och således också tilläggsaktiernas värde, som

utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden

2021–2022 uppgår vid tidpunkten för inrättande av

programmet till totalt högst 2 270 000 euro, vilket

motsvarar värdet på 240 000 Aktia-aktier.

Besparingarnas totalsumma och således också

tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna

på basen av sparperioden 2022–2023 uppgår vid

tidpunkten för inrättande av programmet till totalt

högst 2 800 000 euro, vilket motsvarar värdet på

240 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma och

således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas

till deltagarna på basen av sparperioden 2023–2024

uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet

till totalt högst 2 600 000 euro, vilket motsvarar

värdet på 240 000 Aktia-aktier.

De uppskattade totala sparmedlen för senare hälften

av sparperioden 2023–2024 (oktober 2023-mars

2024) uppgår totalt till högst 682 000 euro. Slutliga

antalet matching- aktier som betalas under

sparperioden 2023–2024 beror på antalet deltagare

och aktier som förvärvats i programmet av de

anställda.

År 2023 överfördes totalt 73 120 aktier till deltagare i

AktiaUna 2021–2022. Därutöver utbetalades ett

kontantbelopp vars värde motsvarade 34 211 aktier.

Inom ramen för ovan nämnda AktiaUna-sparprogram

har ca 30 nyckelpersoner, däribland verkställande

direktören samt medlemmarna i ledningsgruppen, till

och med perioden 2022-2023 erbjudits möjlighet att

ytterligare delta i en prestationsbaserad del av

aktiesparprogrammet. Prestationskriterierna utgörs av

Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och

provisionsnetto för prestationsperioden. Värdet på

belöningen för prestationsperioden 2019–2020

uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet

till totalt högst 2 100 000 euro, vilket motsvarar

värdet på 214 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen

för prestationsperioden 2020–2021 uppgår vid

tidpunkten för inrättande av programmet till totalt

högst 1 500 000 euro, vilket motsvarar värdet på

158 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen för

prestationsperioden 2021–2022 uppgår vid tidpunkten

för inrättande av programmet till totalt högst

2 236 000 euro, vilket motsvarar värdet på 246 000

Aktia-aktier. Värdet på belöningen för

prestationsperioden 2022–2023 uppgår vid

tidpunkten för inrättande av programmet till totalt

högst 3 950 000 euro, vilket motsvarar värdet på

340 000 Aktia-aktier. Den slutliga kostnaden för

programmet beror på antalet aktier som

nyckelpersonerna förvärvar i AktiaUna

aktiesparprogrammet samt på uppnådda mål för

prestationskriterierna under prestationsperioden.

För uppnådda kriterier överfördes år 2023 totalt

23 065 aktier till deltagare i PSP 2021–2022. Därutöver

utbetalades ett kontantbelopp vars värde motsvarade

15 884 aktier. Totalt 31 084 Aktia-aktier (brutto) är

föremål för uppskjutande på basis av EBA:s riktlinjer

och kommer att utdelas i jämna rater under de

följande fyra åren.

Tidtabellen för avyttring inom PSP

(prestationsbaserad aktiebelöningsprogram)

anpassades under 2020 och de eventuella

belöningarna för planen kommer att utbetalas till

nyckelpersonerna år 2021 (PSP 2019–2020), 2022

(PSP 2020–2021) och 2023 (PSP 2021-2022).

Belöningen kan delvis bli uppskjuten på basen av

EBA:s riktlinjer. Den uppskjutna andelen av belöningen

för PSP 2019-2020 och PSP 2020-2021 kommer att

utbetalas under de följande tre åren i lika rater. Den

uppskjutna andelen av belöningen för PSP 2021-2022

kommer att utbetalas under de följande fyra åren i lika

rater. I händelse av uppskjutande omfattas varje rat av

en 12 månaders period under vilken aktierna inte kan

överföras. För PSP 2022-2023 var resultatet av

belöningen noll.

Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om

lanseringen av ett nytt aktiesparprogram och

prestationsbaserat program för Aktia-anställda. Ingen

ny period inleddes 2023, det nya

incitamentprogrammet för ledande befattningshavare

och nyckelpersoner har ersatt den tidigare PSP och

separata STI för målgruppen.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	114

Prestationsbaserat incitamentsprogram för

affärsområdena

Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutade att lansera en

ny period för det prestationsbaserade

incitamentsprogrammet för nyckelpersoner inom

Aktias affärsområden. Målsättningen med

programmet är att stödja bolagets strategi genom att

motivera nyckelpersoner att uppnå de finansiella och

strategiska mål som satts upp för respektive

affärsområde. Samma personer kan inte omfattas av

den prestationsbaserade delen av

aktiesparprogrammet och det prestationsbaserade

incitamentsprogrammet för segmenten. För att delta i

programmet krävs deltagande i aktiesparprogrammet

AktiaUna.

Programmet 2022-2023 omfattar en prestationsperiod

på ett år, kalenderåret 2022. Prestationsperioden följs

av en cirka 14 månader lång restriktionsperiod. Under

prestationsperioden 2022 baserar sig belöningen

enligt programmet på varje affärsområdes jämförbara

rörelseresultat och kriterier för strategiska

målsättningar. Den kontanta belöningen som

förtjänats baserat på prestationsperioden omräknas

till aktier i Aktia efter prestationsperioden och betalas

ut i fem rater i slutet av varje restriktionsperiod för

åren 2024, 2025, 2026, 2027 och 2028, delvis i aktier i

Aktia och delvis i kontanter. Det kontanta beloppet är

avsett att täcka skatter och skatterelaterade

kostnader som uppstår till följd av nyckelpersonens

belöning. Aktier som mottagits som belöning kan inte

överföras inom ett år efter att belöningen betalats ut.

På målnivån är det maximala värdet av belöningen

baserad på prestationsperioden sammanlagt

1 500 000 euro när programmet lanseras. Med en

aktiekurs på 11,52 euro motsvarar detta belopp värdet

av cirka 130 000 aktier i Aktia. Den slutliga kostnaden

för programmet beror på i vilken utsträckning målen

för prestationskriterierna uppnås under

prestationsperioden och på aktiens omräkningskurs i

slutet av prestationsperioden. Under

prestationsperioden 2022 hör cirka 50 nyckelpersoner

till målgruppen för programmet.

Programmet 2023-2024 omfattar en prestationsperiod

på ett år, kalenderåret 2023. Prestationsperioden följs

av en cirka 14 månader lång restriktionsperiod. Under

prestationsperioden 2023 baserar sig belöningen

enligt programmet på varje affärsområdes jämförbara

rörelseresultat. Den kontanta belöningen som

förtjänats baserat på prestationsperioden omräknas

till aktier i Aktia efter prestationsperioden och betalas

ut i fem rater i slutet av varje restriktionsperiod för

åren 2025, 2026, 2027, 2028 och 2029, delvis i aktier i

Aktia och delvis i kontanter. Det kontanta beloppet är

avsett att täcka skatter och skatterelaterade

kostnader som uppstår till följd av nyckelpersonens

belöning. Aktier som mottagits som belöning kan inte

överföras inom ett år efter att belöningen betalats ut.

På målnivån är det maximala värdet av belöningen

baserad på prestationsperioden sammanlagt

1 100 000 euro när programmet lanseras. Med en

aktiekurs på 10,84 euro motsvarar detta belopp värdet

av cirka 103 000 aktier i Aktia. Den slutliga kostnaden

för programmet beror på i vilken utsträckning målen

för prestationskriterierna uppnås under

prestationsperioden och på aktiens omräkningskurs i

slutet av prestationsperioden. Under

prestationsperioden 2023 hör cirka 45 nyckelpersoner

till målgruppen för programmet.

Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om

huruvida nya prestationsperioder ska lanseras inom

affärsområdenas prestationsbaserade

incitamentsprogram.

Incitamentprogram för ledande befattningshavare

och nyckelpersoner

Styrelsen för Aktia Bank Abp har beslutat att lansera

ett nytt prestationsbaserat incitamentprogram för

nyckelpersoner, inklusive koncernens verkställande

direktör och ledningsgrupp. Det nya

incitamentprogrammet ersätter Aktias nuvarande

PSP-program och separata STI-program.

Målsättningen med planen är att stödja bolagets

strategi genom att motivera nyckelpersoner att uppnå

de finansiella och strategiska mål som har satts upp

för koncernen. För att delta i programmet krävs

deltagande i aktiesparprogrammet AktiaUna.

Programmet för 2023 omfattar en prestationsperiod

på ett år, kalenderåret 2023. Under

prestationsperioden 2023, baserar sig programmets

belöning på koncernens jämförbara rörelseresultat,

strategiska mål som beslutas av styrelsen och

deltagarnas individuella prestation. Hälften av den

kontanta belöningen som förtjänats baserat på

prestationsperioden omräknas till aktier i Aktia efter

prestationsperioden och betalas ut i fem rater under

åren 2024, 2025, 2026, 2027 och 2028, delvis i aktier i

Aktia och delvis i kontanter. Aktier som mottagits som

belöning kan inte överföras inom ett år efter att

belöningen betalats ut. På målnivån är det maximala

värdet av belöningen baserad på prestationsperioden

sammanlagt

2 560 000 euro när programmet lanseras. Den slutliga

kostnaden för programmet beror på i vilken

utsträckning målen för prestationskriterierna uppnås

under prestationsperioden och på aktiens

konverteringspris vid slutet av prestationsperioden.

Under prestationsperioden 2023 hör ungefär 25

nyckelpersoner till målgruppen för programmet.

Styrelsen för Aktia Bank Abp beslutar årligen om

lansering av nya prestationsperioder för

incitamentprogrammet för ledande befattningshavare

och nyckelpersoner.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	115


	AktiaUna 2021-2022	AktiaUna 2022-2023	AktiaUna 2023-2024	PSP 2021-2022	PSP 2022-2023	Executive 2023-2024	BALTI 2022-2023	BALTI 2023-2024	Totalt
Estimerad mängd bruttoaktier vid tidpunkten för inrättandet av programmet	240 000	240 000	240 000	246 000	340 000		130 000	103 000	1 539 000
Uppskattat maximalt värde för belöningen vid uppnådd målsättning, euro *)						2 560 000			2 560 000
Första allokeringsdagen	1.4.2021	1.4.2022	1.4.2023	1.4.2021	1.4.2022	1.4.2023	1.4.2022	1.4.2023
Prestationsperioden börjar				1.1.2021	1.1.2022	1.1.2023	1.1.2022	1.1.2023
Prestationsperioden slutar				31.12.2022	31.12.2023	31.12.2023	31.12.2022	31.12.2023

					31.3.2024	31.3.2024	31.3.2024	31.3.2025
					31.3.2025	31.3.2025	31.3.2025	31.3.2026
					31.3.2026	31.3.2026	31.3.2026	31.3.2027
					31.3.2027	31.3.2027	31.3.2027	31.3.2028
Intjäningsdatum	31.5.2023	29.2.2024	28.2.2025	31.5.2023	31.3.2028	31.3.2028	31.3.2028	31.3.2029

Intjäningskrav	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, anställning	Aktieägarskap, Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestationsperioden, anställning	Aktieägarskap, Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestationsperioden, anställning	Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat, kriterier för strategiska målsättningar, individuella målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning	Affärsområdenas jämförbara rörelseresultat, kriterier för strategiska målsättningar, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning	Affärsområdenas jämförbara rörelseresultat, deltagande i AktiaUna sparprogram, anställning
Längsta löptid, år	2,2	1,9	1,9	2,2	6,0	5,0	6,0	6,0
Löptid kvar, år	0,0	0,2	1,2	0,0	4,2	4,2	4,2	5,2
Antal personer i slutet av perioden	500	554	531	40	20	20	34	14
Betalningsmetod	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier	Kontanta medel & aktier

Executive är ett prestationsbaserat belöningsprogram för ledningsgruppen och vissa utvalda nyckelpersoner.

BALTI är ett prestationsbaserat belöningsprogram för affärsområdena.

*) Hälften av den kontanta belöningen som intjänats baserat på prestationsperioden kommer att konverteras till Aktia aktier efter prestationsperioden. Det redovisade beloppet i tabellen inkluderar den del som inte ska konverteras till Aktia aktier.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	116


Förändring under räkenskapsperioden (antal aktier)	AktiaUna 2021-2022	AktiaUna 2022-2023	AktiaUna 2023-2024 *)	PSP 2021-2022	PSP 2022-2023	Executive 2023-2024	BALTI 2022-2023	BALTI 2023-2024 **)	Totalt

Utestående vid räkenskapsperiodens början	111 426	84 130	—	165 092	158 976	—	—	—	519 624
Förändringar under räkenskapsperioden
Tilldelade under räkenskapsperioden	—	92 793	87 022	—	158 792	—	35 524	—	374 131
Förverkade under räkenskapsperioden	4 095	14 293	3 038	17 276	23 356	—	—	—	62 058
Inlösta under perioden	107 331	—	—	38 949	—	—	—	—	146 280
Förfallit under perioden	—	—	—	77 783	—	—	—	—	77 783

Utestående vid utgången av räkenskapsperioden	—	162 630	83 984	31 084	294 412	—	35 524	—	607 634

*) Siffrorna är baserade på aktier som förvärvats med sparmedel mellan april 2023 och september 2023. Sparperioden 2023–2024 fortsätter till mars 2024.

**) Intjänad kontant belöning baserat på prestationsperioden kommer att konverteras till Aktia aktier efter prestationsperioden.


Värderingsparametrar för instrument som tilldelats under räkenskapsperioden	AktiaUna 2022-2023	AktiaUna 2023-2024	PSP 2022-2023	BALTI 2022-2023
Aktiepris vid köpedatum, euro *)	9,62	9,09	9,62	10,50
Aktiepris vid slutet av rapporteringsperioden, euro	9,42	9,42	9,42	9,42
Maturitet, år	0,80	1,30	1,89	1,76
Förväntad utdelning, euro	—	0,72	0,74	0,52
Verkliga värdet för en aktie, euro	9,62	8,37	8,88	9,58

Fastställande av verkligt värde

Det verkliga värdet för de aktiebaserade incitament-programmen har fastställts vid tilldelningstidpunkten och det verkliga värdet kostnadsförs fram till intjänande. Prissättningen för de aktiebaserade incitamenten som tilldelats under perioden visas i tabellen ovan.

*) För BALTI redovisas konverteringspriset i denna tabell.


De aktierelaterade ersättningarnas inverkan på bolagets resultat och finansiella ställning (1 000 euro)	2023	2022
Räkenskapsperiodens kostnad, aktierelaterade ersättningar, betalningsmetod aktier	3 141	2 202
varav aktiereglerade	3 141	2 202
Skulder som uppkommer vid aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden	—	—
Estimat av kontanter för betalning av framtida aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden	4 117	3 273


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	117

K46 Kundmedel som förvaltas


(1 000 euro)	2023	2022
Aktia Bank Abp har tillhandahållit privata personer och institutioner diskretionär förmögenhetsförvaltning. Förmedling av kundmedel i form av krediter till andra kunder finns inte.


Kundmedel som förvaltas
Medel på kundkapitalskonton	3 253	4 736
Medel i diskretionär förmögenhetsförvaltning	15 475 673	14 761 481
Medel inom ramen för investeringsrådgivning enligt separat avtal	3 882 603	3 688 923
Totalt	19 361 529	18 455 140

Kundmedel som förvaltas i denna tabell visar koncernens placeringsprodukter brutto och inkluderar fond i fonder. I koncernens

kundtillgångar är fond i fonder eliminerade.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	118

K47 Övergångseffekter i samband med ibruktagning av IFRS 17


(1 000 euro)	31.12.2021 enligt IFRS 4	IFRS 17 övergångs-effekter	1.1.2022 enligt IFRS 17

Koncernens balansräkning
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	1 451 815		1 451 815
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	1 106 966		1 106 966
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde	8 670 984		8 670 984
Derivatinstrument	39 553		39 553
Placeringar i intresseföretag och joint ventures	164		164
Materiella och immateriella tillgångar	249 824		249 824
Övriga tillgångar	131 708		131 708
Inkomstskattefordringar	186		186
Latenta skattefordringar	2 141	21 386	23 527
Skattefordringar	2 327	21 386	23 713
Tillgångar totalt	11 653 341	21 386	11 674 728

Depositioner	5 425 806		5 425 806
Derivatinstrument	20 484		20 484
Övriga finansiella skulder	3 730 391		3 730 391
Skulder från försäkringsavtal	523 085	127 765	650 850
Skulder från investeringsavtal	1 045 130	2 739	1 047 868
Skulder från försäkringsverksamhet	1 568 214	130 504	1 698 718
Övriga skulder	104 230		104 230
Avsättningar	987		987
Inkomstskatteskulder	6 686		6 686
Latenta skatteskulder	58 146	-4 715	53 432
Skatteskulder	64 832	-4 715	60 117
Skulder totalt	10 914 945	125 789	11 040 734

Bundet eget kapital	175 933		175 933
Fond för aktierelaterade ersättningar	3 919		3 919
Fonden för fritt inbetalt eget kapital	138 597		138 597
Balanserad vinst	360 488	-104 403	256 084
Fritt eget kapital	503 004	-104 403	398 600
Aktieägarnas andel av eget kapital	678 937	-104 403	574 534
Innehavare av övrigt primärkapital	59 460		59 460
Eget kapital totalt	738 397	-104 403	633 994

Skulder och eget kapital totalt	11 653 341	21 386	11 674 728


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	119

Aktiakoncernen har tagit i bruk den nya standarden IFRS 17 gällande försäkringsavtal som ersätter den tidigare

standarden IFRS 4 från och med 1.1.2023. Övergången till IFRS 17 skedde retroaktivt per den 1.1.2022 och

övergångseffekterna visas i tabellen ovan.

Vid övergången till IFRS 17 har Aktia inte haft möjlighet att använda den fullt retrospektiva metoden för

huvuddelen av försäkringsavtalen då en stor del av försäkringsbeståndet är mycket gammalt. För de avtal där

den fullt retrospektiva metoden inte kunnat användas har verkligt värde-metoden använts. Verkligt värde-

metoden har använts för de försäkringsavtal som är beviljade 2020 och tidigare. För avtalsgrupper där verkligt

värde-metoden använts har de uppskattade kassaflödena använts som bas och de har korrigerats med portfölj-

och kassaflödestypspecifika marginaler så att värdet återspeglar det som en eventuell köpare av avtalsgruppen i

fråga förväntas kräva som betalning för detta övertagande.

Övergången till IFRS 17 per 1.1.2022 innebar att eget kapital (netto efter skatt) minskade med 104 miljoner euro.

Minskningen hänför sig främst till den låga räntenivån och diskonteringseffekter av skulder från försäkringsavtal.

Ibruktagningen av IFRS 17 innebär att nettointäkter från sålda försäkringsavtal intäktsförs under avtalets löptid,

vilket medför att koncernen enligt den nya standarden förväntar sig ett högre resultat från

försäkringsverksamheten för kommande perioder jämfört med den tidigare standarden. Minskningen av det egna

kapitalet vid övergången till IFRS 17 den 1.1.2022 påverkar inte solvensgraden för Aktia Livförsäkring Ab eller

bankkoncernens kapitaltäckningsgrad. Däremot ökade finans- och försäkringskonglomeratets

kapitaltäckningsgrad med knappt två procentenheter.

K48 Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Ändringar i ledningsgruppen

Aleksi Lehtonen tillträder sin tjänst som verkställande direktör för Aktia den 1 juni 2024. Aleksi Lehtonen

utnämndes till verkställande direktör för Aktia i juni 2023.

Aktias tf. direktör för kapitalförvaltningen Uki Lammi lämnade sin befattning 11.1.2024. Kati Eriksson tillträdde

befattningen som direktör för kapitalförvaltningen 26.1.2024.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	120

Aktia Bank Abp –Moderbolagets bokslut

Aktia Bank Abp - resultaträkning


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Ränteintäkter		355 178	118 309
Nettointäkter från leasingverksamhet		5 332	1 353
Räntekostnader		-219 450	-22 712
Räntenetto	M2	141 060	96 949
Intäkter från egetkapitalinstrument	M3	23 842	55 944
Provisionsintäkter		113 167	120 785
Provisionskostnader		-11 165	-8 684
Provisionsnetto	M4	102 002	112 101
Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen	M5	891	748
Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	M6	784	28
Övriga rörelseintäkter	M7	753	561

Personalkostnader	M8	-81 755	-77 031
Övriga administrationskostnader	M9	-54 117	-46 544
Personal- och administrationskostnader		-135 871	-123 575
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt aktier och andelar	M10, M21, M22	-22 501	-22 469
Övriga rörelsekostnader	M11	-15 324	-22 928
Slutliga och förväntade kreditförluster	M12	-6 845	-10 389

Rörelseresultat		88 792	86 969


Skatter	M13	-13 985	-6 096

Räkenskapsperiodens vinst		74 807	80 873


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	121

Aktia Bank Abp - balansräkning


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Tillgångar
Kontanta medel		91 752	165 794
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker	M14	1 365 581	1 341 571
Fordringar på kreditinstitut	M15	659 235	1 183 601
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	M16	7 643 576	7 695 970
Leasingtillgångar	M18	222 361	95 753
Aktier och andelar	M19	135 845	135 952
Derivatinstrument	M20	75 908	53 657
Immateriella tillgångar och goodwill	M21	77 996	78 915
Nyttjanderättstillgångar		20 599	19 544
Övriga materiella tillgångar		2 785	3 917
Övrig egendom		1 538	—
Materiella tillgångar	M22	24 923	23 461
Övriga tillgångar	M23	9 524	68 391
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	M24	96 308	59 836
Latenta skattefordringar	M25	12 059	13 610
Tillgångar totalt		10 415 070	10 916 511

Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	M26	308 447	837 408
Inlåning		4 587 867	5 238 929
Övriga skulder		781 000	686 000
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	M27	5 368 867	5 924 929
Skuldebrev emitterade till allmänheten	M28	3 577 279	3 066 578
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel	M20	205 488	269 065
Avsättningar	M17	1 233	1 270
Övriga skulder	M29	53 658	37 107
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	M30	107 068	40 968
Efterställda skulder	M31	129 614	129 547
Latenta skatteskulder	M32	6 269	7 148
Skulder totalt		9 757 923	10 314 021

Ackumulerade bokslutsdispositioner		215 000	215 000

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Eget kapital
Aktiekapital		169 732	169 732
Fond för verkligt värde		-28 984	-35 891
Bundet eget kapital		140 748	133 841
Fonden för fritt inbetalt eget kapital		144 189	141 468
Balanserad vinst		112 181	71 212
Utdelning till aktieägare		-31 087	-40 308
Förändring av aktierelaterade ersättningar		1 008	109
Förvärv av egna aktier		301	295
Räkenskapsperiodens vinst		74 807	80 873
Fritt eget kapital		301 399	253 649
Eget kapital totalt	M33	442 147	387 490
Skulder och eget kapital totalt		10 415 070	10 916 511

Aktia Bank Abp - moderbolagets åtaganden utanför balansräkningen


(1 000 euro)	Not	2023	2022

Åtaganden utanför balansräkningen	M38
Garantier och panter		59 208	18 980
Övriga		2 265	4 252
Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part		61 472	23 232
Outnyttjade kreditarrangemang		546 020	604 581
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kunder		546 020	604 581
Totalt		607 493	627 813


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	122

Aktia Bank Abp - kassaflödesanalys


(1 000 euro)	2023	2022

Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat	88 792	86 969
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	52 049	63 674
Betalda inkomstskatter	-9 361	-16 218

Ökning (-) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet	606 688	-1 545 466
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	-32 995	16 388
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, ökning	-63 500	-143 500
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde, minskning	104 000	—
Fordringar på Finlands Bank och kreditinstitut 1)	520 352	-1 151 361
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	56 818	-280 946
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	7	31
Övriga tillgångar	22 005	13 921

Ökning (+) eller minskning (-) av skulder från löpande verksamhet	-611 400	968 669
Skulder till kreditinstitut	-528 962	-99 136
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	-507 527	945 089
Skuldebrev emitterade till allmänheten	348 457	138 024
Övriga skulder	76 631	-15 309
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt	126 768	-442 372

Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av dotterbolag och intresseföretag	—	-2 001
Kapitallån till dotterbolag och intresseföretag	-44	-675
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	1 051	—
Investering i materiella och immateriella tillgångar	-176 282	-82 747
Försäljning av materiella och immateriella tillgångar	—	78
Kassaflöde från investeringsverksamhet totalt	-175 275	-85 344

Tabellen fortsätter


(1 000 euro)	2023	2022

Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Efterställda skulder, minskning	—	-24 983
Avyttring av egna aktier	1 540	1 675
Betald utdelning	-31 087	-40 308
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt	-29 548	-63 616

Förändring i likvida medel	-78 055	-591 333

Likvida medel vid årets början	134 795	713 617
Likvida medel vid årets slut	56 739	134 795
Likvida medel överförda i samband med fusion	—	12 511

Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa	607	851
Finlands Banks checkräkning	33 043	111 053
På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut	23 089	22 890
Totalt	56 739	134 795

Justering för ej kassaflödespåverkande poster består av:
Nedskrivningar (ECL) av räntebärande värdepapper	-626	658
Nedskrivningar (ECL) av krediter och övriga åtaganden	6 967	10 224
Orealiserade värdeförändringar på aktier och andelar	-907	-76
Förändring i verkligt värde	-3 984	20 494
Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	50 186	31 227
Avvecklad verkligt värde säkring	-550	-2 041
Förändring av aktierelaterade ersättningar	1 008	104
Fusionsvinst	—	2 933
Övriga justeringar	-44	152
Totalt	52 049	63 674

1) Inkluderar en deposition i Finlands Bank om 549 (1 060) miljoner euro.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	123

M1 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget Aktia Bank Abp:s bokslut är upprättat i

enlighet med finsk redovisningsstandard (FAS),

stadgandena i bokföringslagen och

kreditinstitutslagen, finansministeriets förordning om

bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i

kreditinstitut och värdepappersföretag samt

Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar

2/2016 Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse

inom finanssektorn.

Upplysningar om rörelsegrenar i moderbolaget är inte

väsentligt. Koncernens segmentrapportering

presenteras i not K3.

Aktia Bank Abp med hemort i Helsingfors är

moderbolag i Aktia Bank Abp-koncernen. Aktia Bank

Abp:s bokslut, bokslutskommuniké och

delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor

www.aktia.com.

Valutaomräkning

Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även

utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och

koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära

ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin

verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas

till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens

valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan enligt

balansdagens valutakurs. Tillgångar och skulder

bundna till utländska valutor som inte hör till

euroområdet har omräknats till euro enligt Europeiska

centralbankens medelkurs på bokslutsdagen. De

kursdifferenser som uppstått vid värderingen har i

resultaträkningen redovisats som Nettointäkter från

valutaverksamhet.

Intäkts- och kostnadsföringsprinciper

Räntor och utdelningar

Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt

avtalets löptid enligt effektivräntemetoden. Denna

metod redovisar instrumentets intäkter och kostnader

jämnt i förhållande till utestående belopp över

perioden fram till förfallodagen. Ränteintäkter och -

kostnader hänförliga till Finansiella tillgångar som

innehas för handelsändamål redovisas i

resultaträkningen under posten Nettointäkter från

värdepappershandel och valutaverksamhet.

TLTRO lånen redovisas till upplupet

anskaffningsvärde i enlighet med IFRS 9. IAS 20 har

inte tillämpats. Ränteintäkter från TLTRO lånen

intäktsförs då avtalsvillkoren för intäktsföring

uppfylls. Aktia Bank har uppfyllt Europeiska

centralbankens villkor på ökad företagsutlåning

kopplad till TLTRO III lånen och därmed har banken

kunnat intäktsföra den extra ränta som gällt fram till

och med 23.6.2022. Den extra räntan var 0,5

procentenheter under ECB:s ränta på

inlåningsfaciliteten (”Deposit Facility Rate”) för

respektive TLTRO III lånetransaktion för perioderna

24.6.2020-23.6.2021 och 24.6.2021-23.6.2022. Från och

med 24.6.2022 har räntan på alla TLTRO III-lån

beräknats enligt ECB:s genomsnittliga ränta på

inlåningsfaciliteten.

När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av

värdeminskning används vid beräkning av ränteintäkt

den ursprungliga effektiva räntesatsen.

Utdelningar på aktier och andelar redovisas som

intäkter för den redovisningsperiod under vilken

rätten att erhålla betalning konstaterats.

Provisioner

Provisionsintäkter består främst av provisioner från

fond- och kapitalförvaltning, värdepappersförmedling,

kort- och betalningsförmedling, in- och utlåning,

valuta- och utlandsverksamhet samt förmedling av

försäkringar. Provisionskostnader består av kostnader

som är direkt relaterade till tjänster vars intäkter

redovisats som provisionsintäkter. Provisionsintäkter

och -kostnader redovisas enligt prestationsprincipen,

vilket beroende på tjänstens natur antingen är linjärt

över tid i takt med att tjänsten levereras eller vid en

viss tidpunkt då tjänsten utförs.

Övriga intäkter och kostnader

Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till

sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt.

Avskrivningar

För materiella och immateriella tillgångar görs lineära

planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i

enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel

antas restvärdet för de materiella och immateriella

tillgångarna vara noll. Avskrivning på markområden

görs inte. De uppskattade ekonomiska livslängderna

per tillgångsslag är följande:


Byggnader	40 år
Grundreparationer av byggnader	5-10 år
Övriga materiella tillgångar	3-5 år
Immateriella rättigheter (IT-anskaffningar)	3-10 år

Aktierelaterade ersättningar

Banken har ett incentivprogram för nyckelpersoner i

ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela

personalen. Banken gör löpande en värdering av det

sannolika utfallet av incentivprogrammet.

Incentivprogrammets intjänade förmåner värderas till

verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs

lineärt under intjäningsperioden. Betalningen sker

antingen genom överföring av egetkapitalinstrument

eller kontant. För den del av programmet som betalas

med egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad

förändring i eget kapital under Fond för

aktierelaterade ersättningar. För den del av

programmet som betalas kontant har en skuld

upptagits. En eventuell förändring av ersättningens

verkliga värde redovisas som personalkostnader.

Skatter

Resultaträkningens skatter består av årets och

tidigare års direkta och latenta skatter.

Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen,

förutom i fråga om poster som redovisas direkt mot

eget kapital, varvid skatteeffekten redovisas som en

del av det egna kapitalet. Inkomstskatter redovisas på

basis av beräknad beskattningsbar inkomst för året.

Latent skatt bokförs gällande skillnader för tillgångars

och skulders bokförda värden jämfört med deras

skattemässiga värde. En latent skattefordran

redovisas i den utsträckning det är sannolikt att

framtida beskattningsbar inkomst kommer att

uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan

utnyttjas.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	124

Finansiella tillgångar och skulder

Aktia tillämpar IFRS 9 enligt finansinspektionens

föreskrifter och anvisningar 2/2016 där finansiella

tillgångar redovisas i tre värderingskategorier.

Klassificering och värdering av finansiella tillgångar

sker utgående från enligt vilken affärsmodell

instrumentet förvaltas och instrumentets egenskaper

gällande de avtalsenliga kassaflödena.

Klassificering av finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande

kategorier:

• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)

•Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

(FVOCI)

•Värderas till verkligt värde via resultaträkningen

(FVTPL)

I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde, ingår:

• Räntebärande värdepapper

•Lån och övriga fordringar

•Kontanta medel

Finansiella tillgångar redovisas till upplupet

anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en

affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till

förfall i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De

avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning

av kapital och ränta på utestående kapital (SPPI).

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras

på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster

(ECL) och beskrivs närmare under rubriken

Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter,

nedskrivningar samt försäljningsvinster och -förluster

redovisas i resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat, ingår:

• Aktier och andelar

•Räntebärande värdepapper

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

övrigt totalresultat om:

• Tillgången är ett räntebärande värdepapper

(skuldinstrument) som förvaltas enligt en

affärsmodell där värdepappren innehas både i

syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden (SPPI-

krav som avser endast betalning av kapital och

ränta på utestående kapital) och som vid behov

kan säljas.

•Tillgången är aktier och andelar

(egetkapitalinstrument) som inte innehas för

handelsändamål och som vid första

redovisningstillfället valts att klassificeras i denna

kategori.

Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av

avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus

hänförliga transaktionskostnader) och därefter till

verkligt värde via övrigt totalresultat.

Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande

värdepapper) baserar sig på en tre-stegs modell för

förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare

under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar.

Ränteintäkter, utdelningar och nedskrivningar

redovisas i resultaträkningen medan kapitalåterbäring

redovisas i övrigt totalresultat. Motposten till

nedskrivningar som hänför sig till tre-stegs modellen

för förväntade kreditförluster bokförs i fonden för

verkligt värde (övrigt totalresultat) och påverkar

således inte tillgångens verkliga värde i

balansräkningen. I samband med försäljning av

räntebärande värdepapper (skuldinstrument) överförs

den ackumulerade orealiserade vinsten eller förlusten

från fonden för verkligt värde till resultaträkningen.

För aktier och andelar i denna kategori beräknas

ingen ECL och värdeförändringar redovisas löpande i

övrigt totalresultat med avdrag för latent skatt. För en

investering i ett egetkapitalinstrument som inte

innehas för handel kan koncernen vid det första

redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att

redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i

övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje

enskild investering. Valet att redovisa

egetkapitalinstrument i denna kategori medför att

även framtida försäljningsvinster och -förluster

redovisas i övrigt totalresultat. Endast utdelningar

från dessa instrument redovisas i resultaträkningen.

I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till

verkligt värde via resultaträkningen ingår:

• Derivatinstrument

•Livförsäkringsverksamhetens placeringar som

utgör täckning för fondanknutna avtal

•Aktier och andelar

•Räntebärande värdepapper

•Lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori

om SPPI-kravet inte uppfylls)

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via

resultaträkningen om tillgången är ett

derivatinstrument, tillgången innehas för

handelsändamål eller är ett skuldinstrument som inte

uppfyller kravet på avtalsenliga kassaflöden. Aktier

och andelar ingår i denna kategori om de innehas för

handelsändamål eller om möjligheten att vid det första

redovisningstillfället klassificera dessa i kategorin

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

via övrigt totalresultat inte har utnyttjats. Finansiella

tillgångar som innehas för handelsändamål är

tillgångar som förvärvats för en kort tid i

intjäningssyfte och där avsikten är att aktivt handla

med dessa instrument. Instrumenten i denna kategori

redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde och

därefter till verkligt värde via resultaträkningen.

Transaktionskostnader bokförs i resultaträkningen

när de inträffar. Ränteintäkter, utdelningar,

värdeförändringar samt försäljningsvinster och -

förluster redovisas löpande i resultaträkningen.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	125

Finansiella skulder

I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till

kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga

samfund, derivatinstrument samt skuldebrev

emitterade till allmänheten. I balansräkningen upptas

derivatinstrument till verkligt värde medan övriga

finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid

ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden

till upplupet anskaffningsvärde. TLTRO-lånen

redovisas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet

med IFRS 9. För de skulder där säkringsredovisning

tillämpas justeras skuldens upplupna

anskaffningsvärde med den säkrade riskens verkliga

värde. Till den del de finansiella skulderna

sammanhänger med förbindelser att förvärva

finansiella instrument av egetkapitalkaraktär

redovisas skulden till verkligt värde via

resultaträkningen.

I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder

tillhöra bankens löpande verksamhet medan de

efterställda skulderna anses tillhöra

finansieringsverksamheten.

Omklassificering

I samband med köp av en finansiell tillgång

klassificeras tillgången i någon av de tre

värderingskategorierna. Senare omklassificering av en

finansiell tillgång kan endast ske om affärsmodellen,

enligt vilken tillgångarna förvaltas, förändras. Senare

omklassificering kan också ske om ett instrument inte

längre uppfyller de kriterier som krävs för att ingå i en

viss affärsmodell. Finansiella skulder kan inte

omklassificeras.

Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet

med förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat

från dagen för omklassificering. Tidigare redovisade

vinster och förluster (inklusive nedskrivningsvinster

och -förluster) omräknas inte retroaktivt.

Omklassificering mellan olika värderingskategorier

redovisas enligt följande:

• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde

via resultaträkningen: Tillgången värderas till

verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga

värdet och det upplupna anskaffningsvärdet

redovisas som vinst eller förlust i

resultaträkningen.

•Från verkligt värde via resultaträkningen till

upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga

värde på omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen

bokförs en förväntad kreditförlust enligt den nya

värderingskategorins regler och en effektiv ränta

för instrumentet fastställs.

•Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde

via övrigt totalresultat: Tillgången värderas till

verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga

värdet och det upplupna anskaffningsvärdet

redovisas som vinst eller förlust i övrigt

totalresultat. De förväntade kreditförlusterna

ändras inte till följd av omklassificeringen.

•Från verkligt värde via övrigt totalresultat till

upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga

värde på omklassificeringsdagen blir dess nya

anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och

förlusterna som tidigare redovisats i övrigt

totalresultat flyttas från eget kapital och justerar

tillgångens bokförda värde. Detta innebär att

tillgången redovisas som om den alltid redovisats

till upplupet anskaffningsvärde. De förväntade

kreditförlusterna ändras inte till följd av

omklassificeringen.

•Från verkligt värde via resultaträkningen till

verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången

värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från

och med omklassificeringsdagen redovisas

förändringarna i verkligt värde via övrigt

totalresultat och en förväntad kreditförlust ska på

omklassificeringsdagen bokföras enligt den nya

värderingskategorins regler.

•Från verkligt värde via övrigt totalresultat till

verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången

värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från

och med omklassificeringsdagen ombokas

kumulativa vinster och förluster, som tidigare

redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital

till resultaträkningen. Effekten av

omklassificeringen syns i resultaträkningen och i

övrigt totalresultat, men totalresultatet från

omklassificeringen är noll.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa

(repurchase agreement), avses ett avtal där parter

kommit överens om försäljning av värdepapper samt

ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till

ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas

ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och

erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda

värdepapper redovisas även som ställda panter.

Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som

utlåning till den säljande parten.

Kontanta medel

Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks

checkräkning och kortfristiga depositioner under tre

månader. På anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida

medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta

medel exklusive minimireservdepositionen i Finlands

Bank och på anfordran betalbara fordringar på

kreditinstitut.

Derivatinstrument

Samtliga derivatinstrument redovisas i

balansräkningen och värderas till verkligt värde.

Derivat med positiva verkliga värden redovisas som

tillgångar under posten Derivatinstrument. Derivat

med negativa verkliga värden redovisas som skulder

under posten Derivatinstrument. Finansiella derivat

som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

värderas inledningsvis till verkligt värde, men

transaktionskostnaderna redovisas direkt i

resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till

verkligt värde. Förändringar i verkligt värde

tillsammans med realiserade vinster och förluster

redovisas i resultaträkningen och ingår i posten

Nettointäkter av värdepappershandel.

Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka

skyddats ”back-to back” med tredje motpart värderas

till verkligt värde och resultatförändringen bokas

under Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den

motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har

begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med

lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella

säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor

(Credit Support Annex).


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	126

Säkringsredovisning

Enligt Aktiakoncernens säkringsredovisningspolicy

definieras säkringsredovisningen antingen som

säkring av verkligt värde eller som säkring av

kassaflöde. Dokumentation och fastställande av

säkringsförhållandet mellan det säkrande

instrumentet, den säkrade posten,

riskhanteringssyftet och strategin sker i samband

med att säkringen ingås. När en hög negativ

korrelation föreligger mellan säkringsinstrumentets

värdeförändring och värdeförändringen för den

säkrade posten eller kassaflödet anses säkringen vara

effektiv. Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas

kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande

effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om

säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post

inte matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva

delen i resultaträkningen. Aktia tillämpar

säkringsredovisning enligt IFRS 9 för alla

säkringsförhållanden förutom för portföljsäkring av

ränterisk där koncernen valt att utnyttja möjligheten

att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39.

Värdering till verkligt värde av finansiella

instrument

Verkligt värde för noterade aktier och övriga

finansiella instrument som handlas på en aktiv

marknad baseras på aktuella noterade köpkurser. Om

noterade priser för ett finansiellt instrument inte

representerar faktiska och regelbundet

förekommande marknadstransaktioner eller om

noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det

verkliga värdet med lämplig värderingsteknik.

Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av

diskonterade kassaflöden till komplexa

optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har

utformats så att observerbara marknadspriser och

kurser används som indata i förekommande fall, men

även inte observerbara modellparametrar kan

användas.

Det verkliga värdet för finansiella instrument har

uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med

hjälp av noterade kurser på en aktiv marknad för

samma instrument (nivå 1), värderingstekniker som

använder observerbara data (nivå 2) och

värderingstekniker som inte använder observerbara

data (nivå 3).

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att

beräkna förväntade kreditförluster (ECL ’Expected

Credit Loss’) för följande finansiella tillgångar som inte

värderas till verkligt värde via resultaträkningen:

• Skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt

lån och övriga fordringar) som värderas till

upplupet anskaffningsvärde

•Skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som

värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

•Lånelöften

•Finansiella garantiavtal

Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för

egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre

stadier baserat på förändring i kreditrisk från det

första redovisningstillfället:

• Stadie 1: 12 månaders ECL

Förväntade kreditförluster för 12 månader

beräknas för ej fallerade exponeringar där

kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan det

första redovisningstillfället. Den effektiva räntan

beräknas på bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke

fallerade exponeringar

Förväntade kreditförluster för instrumentets

återstående löptid beräknas för icke fallerade

exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt

sedan det första redovisningstillfället. Den

effektiva räntan beräknas på

bruttobokföringsvärdet.

• Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade

exponeringar

Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller

flera händelser som har en betydande negativ

inverkan på framtida uppskattade kassaflöden

har inträffat. För fallerade tillgångar i stadie 3

bokas förväntade kreditförluster för

instrumentets återstående löptid medan den

effektiva räntan beräknas på det nedskrivna

bokförda värdet

Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en

väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att

jämföra risken för fallissemang vid

rapporteringtidpunkten mot situationen vid det första

redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all

relevant och tillgänglig information som utan orimlig

kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta

omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt

ekonomisk information som beskriver framtiden. En

exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då

kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar

exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till

ECL 12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en

tidigare bedömning av en väsentlig ökning av

kreditrisken revideras. Exponeringar vars

kreditkvalitet inte väsentligt försämrats sedan det

första redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk.

För sådana exponeringar beräknas en 12 månaders

ECL. När en tillgång inte längre är indrivningsbar

bokförs en konstaterad kreditförlust mot

nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En

konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga

indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga

förlusten har fastställts. Eventuella framtida

inbetalningar bokförs i resultaträkningen som en

återföring av kreditförlusten.

De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas

som ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för

kommande förluster. Beräkningen omfattar:

• Vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

nuvärdet av samtliga uppskattade

betalningsinställelser över den finansiella

tillgångens beräknade löptid eller under de

följande 12 månaderna. diskonterade med den

effektiva räntan-BORT. De uppskattade

betalningsinställelserna är skillnaden mellan

tillgångens kontraktuella kassaflöden och de

kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.

•Vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller

fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som

skillnaden mellan det upplupna anskaffningsvärdet

och nuvärdet av den finansiella tillgångens

beräknade framtida kassaflöden diskonterade med

den effektiva räntan

•Beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som

skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de

fall en kredit lyfts och de kassaflöden koncernen

förväntar sig erhålla.

•Finansiella garantiavtal. ECL beräknas som

skillnaden mellan förväntade utbetalningar och

beloppet koncernen förväntar sig återfå.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	127

Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL):

Koncernen har internt utvecklade modeller för

utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används

vid bedömning av risk för fallissemang vid utlåning

och andra finansiella exponeringar till motparter och

kunder. Koncernen har på förhand definierat

sannolikheter för motpartsrisker gällande koncernens

alla privat- och företagslån och övriga fordringar. För

krediter och övriga fordringar beräknas ECL

utgående från exponeringens riskparametrar PD

(Probability of Default), LGD (Loss Given Default) och

EAD (Exposure At Default). Dessa parameterestimat

härleds med samma modeller som tillämpas i IRB

kapitaltäckningsberäkningen, men baserar sig på en

så kallad ”Point-in-Time” kalibrering som återspeglar

det rådande eller förväntade konjunkturläget under

räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är ECL

lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill säga

12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3

beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över

fordringens livstid justerad för sannolikheten att

exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod.

Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga

amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och

LGD-estimatet. För räntebärande värdepapper

beräknas livstids ECL utgående från räntepapprets

kontraktsenliga kalender. Livstids ECL beräknas som

LGD multiplicerat med summan av alla förväntade och

diskonterade kassaflöden gånger sannolikheten för en

kredithändelse (PD). PD beräknas skilt för varje

värdepapper genom att allokera en lämplig riskkurva

samt genom att beakta likviditets- och skatteeffekter.

12-månaders ECL räknas därefter genom att skala ner

livstids ECL med en värdepappersspecifik

proportionalitetskonstant som utgörs av kvoten i

kreditrisk under papprets livstid och kreditrisk under

det närmaste året.

Väsentlig ökning av kreditrisken

Vid fastställande av om en väsentlig ökning i

kreditrisk har inträffat sedan det första

redovisningstillfället använder sig koncernen av både

kvantitativ och kvalitativ information och analys.

Informationen och analysen baserar sig på historiska

data och expertbedömning av kreditrisk och

inkluderar även ekonomisk information som beskriver

framtiden.

För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning

i kreditrisk ha skett:

• Utgående från en absolut och relativ förändring i

PD för den återstående löptiden

•Senast då en betalning är över 30 dagar sen eller

då en kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid

förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad

kreditrisk under en tvåårsperiod från och med det

datum då åtgärder påbörjats. Dessa kriterier

definierar en absolut bakre gräns för när en ökning

i kreditrisk har inträffat när det finns indikationer

på övriga kvalitativa faktorer, vilka inte

framkommer genom regelbundna kvantitativa

analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig

av en expertbedömning och relevant historisk

information.

Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3.

För återföring av krediter och fordringar till ej

fallerade har banken implementerat en tre månaders

prövotid, där ingen faktor för fallissemang längre får

gälla och kundens betalningsbeteende tyder på

minskad risk. För fallerade krediter med förmildrande

åtgärder är prövotiden ett år för att återföras till ej

fallerad.

För räntebärande värdepapper bedöms ökningen

kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet

för ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern

kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets

värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband.

Volatilitet beräknas skilt utgående från

prisutvecklingen under instrumentets livstid. Utöver

ovan nämnda kriterier används vid behov även en

expertbedömning. Expertbedömningen sker med

beaktande av koncernens interna rating.

Utvärdering av nedskrivningsbehov

(definition av fallissemang)

I modellen för beräkning av framtida kreditförluster

(ECL) har koncernen definierat fallissemang (default)

såsom beskrivet i koncernens kreditreglemente och

processer vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med

fallissemang (default) menas motpartens oförmåga

eller sannolika oförmåga att enligt överenskomna

villkor sköta alla sina förpliktelser mot banken.

En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av

följande kriterier uppfylls:

• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning

är försenad 90 dagar eller mer

•En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning

är försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av

följande kriterier uppfylls:

- banken har ansökt om eller motparten har

försatts i konkurs

- motparten är i skuldsanering

- enligt bankens bedömning är det osannolikt att

kunden till fullo kommer att betala sina

låneförpliktelser till banken utan att banken

tvingas vidta åtgärder som t.ex. realisering av

eventuella säkerheter

För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs

inte upplupen ränta.

Räntebärande värdepapper anses fallerade om den

ekonomiska ställningen för företaget, i vilket

placeringen gjorts, uppfyller något av följande

kriterier:

• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto

insolvent och betalningsoförmöget

•Företaget har ingått avtal om företagssanering

eller sökt skydd mot sina fordringsägare eller

genomgår en omfattande rekonstruktion som

påverkar fordringsägare

•Företaget har missat en betalning på ett

kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats

inom 30 dagar

Förutom för fallissemang granskas räntebärande

värdepapper individuellt för bedömning av

nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit

under nivån 50 %.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	128

Information som beskriver framtiden

Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar

olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för

att definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL

beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av

ledningen för risk- och ekonomifunktion samt

koncernens chefsekonom. Relevanta regionala och

sektorspecifika justeringar görs för att fånga

avvikelser från generella makroekonomiska scenarier.

Justeringarna reflekterar bästa antagande om

framtida makroekonomiska förutsättningar som inte

är inkorporerade i ECL-beräkningarna.

Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar

t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och

fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över

framtida makroekonomiska förutsättningar revideras

regelbundet.

För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen)

justeras riskparametrarna enligt antaganden i det

relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids

ECL. PD-estimatet justeras på basen av en

makroekonomisk modell som beaktar bland annat

utvecklingen av arbetslösheten. Ifall arbetslösheten

antas stiga ökar PD-estimaten för hushållskrediter.

LGD-estimatet beaktar den antagna utvecklingen av

bostads- och fastighetspriser. Ifall säkerheternas

marknadsvärden sjunker i scenariot har detta en

höjande effekt på LGD-estimatet, givet att lånets

amorteringstakt inte överskrider nedgången i

säkerheternas värde.

ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper

(likviditets- och placeringsportföljen) använder sig

av direkt observerbara marknadsvariabler och

behöver därför inga stokastiska eller konstruerade

framtida estimat. Då modellerna använder sig av

marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns

marknadens förväntning på den framtida utvecklingen

implicit representerad i modellen.

Materiella och immateriella tillgångar

Tillgångar som förvärvats genom finansiella

leasingavtal redovisas från och med 1.1.2019 enligt

bokföringslagens 5 kap. 5 b § och

bokföringsnämndens utlåtande 1988/2018 (27.6.2018),

vilket innebär att IFRS 16 tillämpas för redovisning av

dessa tillgångar i moderbolagets bokslut.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för

dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden

som hyreskostnader i resultaträkningen.

Övriga materiella och immateriella tillgångar har i

balansräkningen upptagits till sin anskaffningsutgift

minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga

avskrivningar görs upp på grundval av tillgångarnas

ekonomiska livslängd.

Banken som leasegivare

Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och

fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i

allt väsentligt överförs från banken till leasetagaren,

klassificeras som finansiell leasing och tillgångarna tas

upp i leasetagarens balansräkning. Vid

leasingperiodens början uppstår i banken en fordran

på leasetagaren, vilken avbetalas enligt

leasingperiodens längd. Varje leasingbetalning

fördelas mellan ränta och avbetalning på fordran.

Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så att

varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp

som motsvarar en fast räntesats för den under

respektive räkenskapsperiod redovisade fordran.

Banken som leasetagare

Banken redovisar en nyttjanderättstillgång och en

leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till

anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens

initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter

som betalats vid eller före inledningsdatumet samt

övriga initiala direkta kostnader.

Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under

leasingperioden. Om Aktia avser att utnyttja en option

att köpa den underliggande tillgången avskrivs

tillgången linjärt under nyttjandeperioden.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av

återstående leasingavgifter för den bedömda

leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den

period som inte kan sägas upp med tillägg för

ytterligare perioder om det i initialskedet bedöms som

rimligt säkert att en option om förlängning av avtalet

kommer att utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras

enligt leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets

implicita ränta inte kan fastställas används den

marginella upplåningsräntan för diskontering av

leasingavgifterna. Leasingskulden inkluderar nuvärdet

av fasta leasingavgifter, variabla leasingavgifter

kopplade till index, eventuella restvärdesgarantier

som förväntas betalas, inlösningspris för köpoption

som Aktia är rimligt säker på att utnyttja samt

straffavgift för leasingavtal som Aktia bedömer

kommer sägas upp i förtid. Leasingskulden beräknas

enligt bedömning av återstående leasingperiod samt

enligt den hyra som gäller vid slutet av varje

rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med

räntekostnaderna för respektive period och minskar

med leasingbetalningarna.

Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller

mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde

redovisas inte som nyttjanderättstillgång och

leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för

dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden

som hyreskostnader i resultaträkningen.

Avsättningar

En avsättning redovisas när banken på grund av en

inträffad händelse har en befintlig legal eller informell

förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen

kommer att realiseras samt att banken på ett

tillförlitligt sätt kan uppskatta förpliktelsens belopp.

Om det finns möjlighet att få ersättning av en tredje

part för en del av en förpliktelse, bokförs denna

ersättning som en separat tillgångspost då det i

praktiken är säkert att ersättningen fås.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras

om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av

det belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen.

Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden

utanför balansräkningen redovisas som avsättningar.

Eget kapital

Utdelningar till aktieägare redovisas i eget kapital när

bolagsstämman fattat beslut om utbetalning.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	129

M2 Räntenetto


(1 000 euro)	2023	2022

Ränteintäkter
Kontanta medel och tillgodohavanden på centralbanken	1 506	282
Fordringar på kreditinstitut	32 515	7 142
Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn	290 474	108 095
Skuldebrev	13 379	6 616
Derivatinstrument	17 254	-3 823
Övriga ränteintäkter	49	-4
Totalt	355 178	118 309
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3	259	341

Nettointäkter från leasingverksamhet
Hyresintäkter	36 790	14 380
Avskrivningar enligt plan	-31 996	-13 186
Försäljningsvinster	117	18
Provisionsintäkter	420	141
Totalt	5 332	1 353

Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut	-15 878	-4 631
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	-27 056	-1 165
Skuldebrev emitterade till allmänheten	-107 887	-22 001
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel	-63 148	10 545
Efterställda skulder	-3 350	-3 469
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar	-1 133	-1 261
Övriga räntekostnader	-998	-730
Totalt	-219 450	-22 712

Räntenetto	141 060	96 949


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	130

M3 Intäkter från egetkapitalinstrument


(1 000 euro)	2023	2022

Bolag inom samma koncern	23 325	54 500
Utdelning från ägarintresseföretag	376	—
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkning	140	1 444
Totalt	23 842	55 944

M4 Provisionsnetto


(1 000 euro)	2023	2022

Provisionsintäkter
Kort- och betalningsförmedling	29 463	25 525
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling	52 783	63 335
Förmedling av försäkringar	5 865	6 857
Utlåning	8 623	9 113
Inlåning	3 946	3 747
Valutaverksamhet	3 992	3 834
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen	757	486
Övriga provisionsintäkter	7 738	7 889
Totalt	113 167	120 785

Provisionskostnader
Kort- och betalningsrörelse	-7 280	-4 348
Värdepappers- och placeringsverksamhet	-1 820	-2 043
Penninghantering	-1 490	-1 514
Övriga provisionskostnader	-575	-779
Totalt	-11 165	-8 684

Provisionsnetto	102 002	112 101

M5 Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via

resultaträkningen


(1 000 euro)	2023	2022

Aktier och andelar
Realisationsvinster och -förluster	-6	17
Värderingsvinster och -förluster	907	76
Totalt	901	93

Derivatinstrument
Realisationsvinster och -förluster	-2	-6
Totalt	-2	-6

Totalt
Realisationsvinster och -förluster	-8	11
Värderingsvinster och -förluster	907	76
Nettointäkter av värdepappershandel	900	87

Nettointäkter från valutaverksamhet	163	608

Säkring av verkligt värde
Räntederivat för säkring av på anfordran betalbara skuldposter	11 649	-24 491
Räntederivat för säkring av utlåning till allmänheten	-11 378	26 554
Räntederivat för säkring av emitterade skuldebrev	78 994	-202 790
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto	79 265	-200 727
På anfordran betalbara skuldposter	-12 015	24 722
Utlåning till allmänheten	11 427	-26 603
Emitterade skuldebrev	-78 848	202 661
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto	-79 436	200 779
Totalt	-171	53

Nettointäkter från finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen	891	748


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	131

M6 Nettointäkter från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via fonden

för verkligt värde


(1 000 euro)	2023	2022

Skuldebrev
Realisationsvinster och -förluster	280	86
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde	—	435
Förändring av ECL nedskrivningar på räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via fonden för verkligt värde	504	-493
Totalt	784	28

M7 Övriga rörelseintäkter


(1 000 euro)	2023	2022

Intäkter från övrig bankverksamhet	—	36
Koncerninterna ersättningar	144	69
Övriga rörelseintäkter	609	455
Totalt	753	561

M8 Personal


(1 000 euro)	2023	2022

Löner och arvoden	-67 946	-64 237
Pensionskostnader	-11 368	-10 344
Övriga lönebikostnader	-2 440	-2 449
Lönebikostnader	-13 809	-12 793
Totalt	-81 755	-77 031

Antal anställda 31.12
Heltidsanställda	713	766
Deltidsanställda	93	101
Totalt	806	867
varav visstidsanställda	80	83

Pensionsåtaganden

Personalens pensionsskydd är ordnad via Pensionsförsäkringsbolaget Veritas och det finns inga pensionsåtaganden som saknar

täckning.

M9 Övriga administrationskostnader


(1 000 euro)	2023	2022

IT-kostnader	-40 298	-31 843
Övriga personalkostnader	-3 369	-3 715
Kontorskostnader	-970	-1 107
Kommunikationskostnader	-2 639	-2 758
Marknadsförings- och representationskostnader	-3 758	-4 044
Övriga administrationskostnader	-3 083	-3 077
Totalt	-54 117	-46 544

M10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt

aktier och andelar


(1 000 euro)	2023	2022

Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-4 311	-4 429
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar	-1 247	-1 127
Avskrivningar av immateriella tillgångar	-15 642	-16 873
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	-1 301	-40
Totalt	-22 501	-22 469


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	132

M11 Övriga rörelsekostnader


(1 000 euro)	2023	2022

Hyreskostnader 1)	-1 547	-1 987
Kostnader från fastigheter i eget bruk	-595	-589
Försäkrings- och säkerhetskostnader	-5 804	-6 490
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter	-1 577	-1 275
Konsultarvoden	-2 882	-6 448
Koncerntjänster	—	-53
Kostnader för nätfiske	—	-79
Övriga rörelsekostnader	-2 920	-6 007
Totalt	-15 324	-22 928

1) Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,4 (0,4) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde 0,9 (1,0) miljoner euro. Övriga leasingavtal redovisas från och med 1.1.2019 enligt IFRS 16.

Arvoden till revisorerna

Lagstadgad revision	326	310
Revisionsrelaterade tjänster	69	40
Skatterådgivning	18	23
Övriga tjänster	126	57
Totalt	539	429

Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande stabilitetsavgifer:
Avgift till Insättningsgarantifonden	-3 215	-3 775
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden)	-3 215	-3 775

Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från VTS-fonden för Aktia Bank Abp:s del	8	9

Avgift till Resolutionsfonden	-4 291	-5 086
varav betald från tidigare erlagda avgifter för bankskatt	—	—

Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från tidigare erlagda avgifter för bankskatt för Aktia Bank Abp:s del	—	—

M12 Slutliga och förväntade kreditförluster


(1 000 euro)	2023	2022

Slutliga och förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden	-6 967	-10 224
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av räntebärande värdepapper samt aktier och andelar	122	-165
Totalt	-6 845	-10 389

M13 Skatter


(1 000 euro)	2023	2022

Inkomstskatter på ordinarie verksamhet	-15 044	-8 484
Skatter från tidigare räkenskapsperioder	3	-164
Förändring i latent skatt	1 056	2 551
Totalt	-13 985	-6 096

M14 Skuldebrev enligt finansiella instrument


	2023		2022
(1 000 euro)	Totalt	varav ECL	Totalt	varav ECL
Masskuldebrev emitterade av staten	135 205	-46	169 345	-58
Övriga	1 230 376	-62	1 172 226	-172
Totalt	1 365 581	-108	1 341 571	-230
varav belåningsbara i centralbanker	1 365 581	—	1 341 571	—


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	133

Skuldebrev enligt finansiella instrument


(1 000 euro)	Offentligt noterade	Övriga	Totalt	varav ECL
31.12.2023
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	894 188	20 526	914 713	—
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde	450 868	—	450 868	-108
Totalt	1 345 056	20 526	1 365 581	-108

31.12.2022
Skuldebrev som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	800 688	48 286	848 974	—
Skuldebrev som värderas till upplupet anskaffningsvärde	492 597	—	492 597	-230
Totalt	1 293 285	48 286	1 341 571	-230

M15 Fordringar på kreditinstitut


(1 000 euro)	På anfordran betalbara	Andra än på anfordran betalbara	Totalt	varav ECL
31.12.2023
Inhemska kreditinstitut	8 047	551 550	559 597	0
Utländska kreditinstitut	15 042	84 596	99 638	—
Totalt	23 089	636 146	659 235	0

31.12.2022
Inhemska kreditinstitut	7 890	1 061 650	1 069 540	0
Utländska kreditinstitut	15 001	99 061	114 062	—
Totalt	22 890	1 160 711	1 183 601	0

M16 Fordringar på allmänheten och offentliga samfund


(1 000 euro)	2023	2022
Sektorvis fördelning på fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn
Hushåll	5 153 592	5 312 016
Företag	1 203 122	1 210 749
Bostadssamfund	1 229 127	1 119 975
Offentliga samfund	1 193	1 590
Icke vinstsyftande samfund	56 542	51 640
Totalt	7 643 576	7 695 970

Banken har i gruppen fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn endast andra än på anfordran betalbara fordringar.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	134

M17 Finansiella tillgångar och nedskrivningar per stadie


(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2023
Räntebärande värdepapper	1 365 581	—	—	1 365 581
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund	7 887 129	311 872	103 811	8 302 811
Åtaganden utanför balansräkning	602 464	2 413	2 615	607 493
Totalt	9 855 174	314 285	106 426	10 275 885

Bokfört värde av finansiella tillgångar 31.12.2022
Räntebärande värdepapper	1 277 565	64 006	—	1 341 571
Utlåning till allmänheten och den offentliga samfund	8 486 154	281 863	111 555	8 879 572
Åtaganden utanför balansräkning	622 891	2 810	2 112	627 813
Totalt	10 386 610	348 679	113 666	10 848 955

Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 1.1.2023	5 017	6 351	27 441	38 808
Överförd från stadie 1 till stadie 2	-282	2 283	—	2 002
Överförd från stadie 1 till stadie 3	-36	—	1 788	1 751
Överförd från stadie 2 till stadie 1	103	-1 151	—	-1 049
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	-718	1 537	819
Överförd från stadie 3 till stadie 1	36	—	-1 014	-978
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	212	-1 004	-792
Ökning till följd av utgivning och förvärv	3 458	227	1 034	4 720
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-1 348	-522	-2 170	-4 040
Minskning av reservkonto på grund av slutliga kreditförluster	—	—	-8 484	-8 484
Övriga förändringar	-875	-359	5 827	4 593
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden 31.12.2023	6 073	6 324	24 955	37 352
varav avsättningar	1 054	53	127	1 233


(1 000 euro)	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Totalt
Sektorvis fördelning av nedskrivningar på krediter och övriga åtaganden
Hushåll	1 951	4 539	16 952	23 442
Företag	3 511	1 764	7 606	12 881
Bostadssamfund	568	18	77	664
Offentliga samfund	8	—	—	8
Icke vinstsyftande samfund	33	2	321	356
Totalt	6 073	6 324	24 955	37 352


Nedskrivningar av räntebärande värdepapper
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 1.1.2023	628	229	—	857
Överförd från stadie 1 till stadie 2	—	—	—	—
Överförd från stadie 1 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 2 till stadie 1	14	-229	—	-215
Överförd från stadie 2 till stadie 3	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 1	—	—	—	—
Överförd från stadie 3 till stadie 2	—	—	—	—
Ökning till följd av utgivning och förvärv	12	—	—	12
Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning	-58	—	—	-58
Övriga förändringar	-365	—	—	-365
Nedskrivningar av räntebärande värdepapper 31.12.2023	231	—	—	231

Sektorvis fördelning av nedskrivningar på räntebärande värdepapper
Företag	137	—	—	137
Offentliga samfund	93	—	—	93
Totalt	231	—	—	231


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	135

M18 Leasingtillgångar


(1 000 euro)	2023	2022

Bokfört värde 1.1	95 753	34 796
Ökningar	158 604	74 143
Planenliga avskrivningar	-31 996	-13 186
Bokfört värde 31.12	222 361	95 753

M19 Aktier och andelar


(1 000 euro)	Offentligt noterade	Kreditinstitut	Övriga	Totalt
31.12.2023
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	—	5 392	757	6 150
Aktier och andelar i intresseföretag	—	—	2 898	2 898
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	—	—	126 798	126 798
Totalt	—	5 392	130 453	135 845


31.12.2022
Aktier och andelar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	—	4 485	765	5 249
Aktier och andelar i intresseföretag	—	—	3 298	3 298
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	—	—	127 405	127 405
Totalt	—	4 485	131 467	135 952

Innehaven i intresse- och företag inom samma koncern har värderats till anskaffningsvärde.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	136

M20 Derivatinstrument

Den underliggande egendomens nominella värden och derivatinstrumentens verkliga värden


31.12.2023
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1-5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar	1 255 000	2 718 925	463 595	4 437 519	49 439	183 748
Ränteoptioner	—	682 125	89 415	771 540	16 983	206
Köpta	—	332 125	89 415	421 540	16 983	—
Utfärdade	—	350 000	—	350 000	—	206
Totalt	1 255 000	3 401 050	553 010	5 209 059	66 422	183 954

Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	47 395	487 769	76 681	611 845	9 426	21 521
Totalt	47 395	487 769	76 681	611 845	9 426	21 521

Räntederivat totalt	1 302 395	3 888 818	629 691	5 820 904	75 848	205 476

Skyddande derivatinstrument totalt	1 302 395	3 888 818	629 691	5 820 904	75 848	205 476

Övriga derivatinstrument

Ränteswappar	—	—	—	—	—	—
Totalt	—	—	—	—	—	—

Valutaterminer	4 671	—	—	4 671	59	12
Valutaderivat totalt	4 671	—	—	4 671	59	12

Övriga derivatinstrument totalt	4 671	—	—	4 671	59	12

Derivatinstrument totalt	1 307 067	3 888 818	629 691	5 825 576	75 908	205 488


31.12.2022
Skyddande derivatinstrument	Nominella värden / återstående löptid				Verkliga värden
(1 000 euro)	Under 1 år	1-5 år	Över 5 år	Totalt	Tillgångar	Skulder
Ränterelaterade
Ränteswappar	540 000	2 279 625	988 095	3 807 719	24 749	254 156
Ränteoptioner	—	650 625	110 950	761 575	27 696	932
Köpta	—	350 625	60 950	411 575	27 696	—
Utfärdade	—	300 000	50 000	350 000	—	932
Totalt	540 000	2 930 250	1 099 045	4 569 294	52 445	255 088

Säkring av kassaflöde
Ränteswappar	48 290	281 917	—	330 207	268	13 043
Totalt	48 290	281 917	—	330 207	268	13 043

Räntederivat totalt	588 290	3 212 166	1 099 045	4 899 501	52 714	268 130

Skyddande derivatinstrument totalt	588 290	3 212 166	1 099 045	4 899 501	52 714	268 130

Övriga derivatinstrument

Ränteswappar	60 000	—	—	60 000	937	930
Totalt	60 000	—	—	60 000	937	930

Valutaterminer	4 220	—	—	4 220	7	5
Valutaderivat totalt	4 220	—	—	4 220	7	5

Övriga derivatinstrument totalt	64 220	—	—	64 220	944	935

Derivatinstrument totalt	652 511	3 212 166	1 099 045	4 963 722	53 657	269 065


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	137

M21 Immateriella tillgångar och goodwill


(1 000 euro)	Immateriella rättigheter (IT- kostnader)	Övriga immateriella tillgångar i samband med Taaleriförvärvet	Aktiverade utveckling utgifter	Andra utgifter med lång verkningstid	Totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1	116 339	43 074	6 504	12 693	178 610
Ökningar	15 638	—	—	163	15 801
Minskningar	-185	—	—	—	-185
Anskaffningsvärde 31.12	131 792	43 074	6 504	12 856	194 226
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-78 080	-7 332	-6 504	-7 779	-99 696
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	185	—	—	—	185
Planenliga avskrivningar	-10 345	-4 399	—	-898	-15 642
Nedskrivningar	-1 078	—	—	—	-1 078
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-89 318	-11 731	-6 504	-8 677	-116 230
Bokfört värde 31.12	42 474	31 343	—	4 179	77 996

2022
Anskaffningsvärde 1.1	102 505	—	6 504	10 659	119 669
Fusion	7 989	43 074	—	—	51 063
Ökningar	5 845	—	—	2 034	7 878
Anskaffningsvärde 31.12	116 339	43 074	6 504	12 693	178 610
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-61 334	—	-5 304	-7 032	-73 671
Fusion	-6 209	-2 933			-9 141
Planenliga avskrivningar	-10 538	-4 399	-1 200	-736	-16 873
Nedskrivningar	—	—	—	-11	-11
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-78 080	-7 332	-6 504	-7 779	-99 696
Bokfört värde 31.12	38 259	35 742	—	4 914	78 915

M22 Materiella tillgångar


(1 000 euro)	Nyttjanderätts- tillgångar	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Materiella tillgångar totalt
2023
Anskaffningsvärde 1.1	31 137	20 652	288	52 078
Ökningar	6 445	116	1 761	8 323
Minskningar	-3 682	—	—	-3 682
Anskaffningsvärde 31.12	33 900	20 768	2 050	56 718
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-11 593	-17 024	—	-28 617
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	2 603	—	—	2 603
Planenliga avskrivningar	-4 311	-1 247	-223	-5 781
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-13 301	-18 271	-223	-31 795
Bokfört värde 31.12	20 599	2 497	1 827	24 923
varav fastigheter	20 182
varav bilar	417

(1 000 euro)	Nyttjanderätts- tillgångar	Maskiner och inventarier	Övriga materiella tillgångar	Materiella tillgångar totalt
2022
Anskaffningsvärde 1.1	29 532	18 338	288	48 159
Fusion	—	1 667	—	1 667
Ökningar	3 414	725	—	4 140
Minskningar	-1 810	-78	—	-1 888
Anskaffningsvärde 31.12	31 137	20 652	288	52 078
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1	-7 870	-14 200	—	-22 070
Fusion	—	-1 667	—	-1 667
Ackumulerade avskrivningar på minskningar	640	—	—	640
Planenliga avskrivningar	-4 363	-1 127	—	-5 490
Nedskrivningar	—	-29	—	-29
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12	-11 593	-17 024	—	-28 617
Bokfört värde 31.12	19 544	3 628	288	23 461
varav fastigheter	19 145
varav bilar	399


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	138

M23 Övriga tillgångar


(1 000 euro)	2023	2022

Betalningsförmedlingsfordringar	530	472
Fordringar för transaktioner med framtida valuteringsdag	—	50 000
Kortenhetens brukskapital	—	13 329
Övriga tillgångar	8 995	4 591
Totalt	9 524	68 391

M24 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader


(1 000 euro)	2023	2022

Räntefordringar	44 083	19 392
Övriga	52 225	40 444
Totalt	96 308	59 836

M25 Latenta skattefordringar


(1 000 euro)	2023	2022

Latent skattefordran 1.1	13 610	3 259
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen	176	1 339
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde	-1 870	8 928
Säkring av kassaflöde	143	85
Latent skattefordran 31.12	12 059	13 610

Latenta skattefordringar hänför sig till avvecklade skyddande räntederivat samt till ECL för krediter och övriga åtaganden.

M26 Skulder till kreditinstitut


(1 000 euro)	2023	2022

På anfordran betalbara skulder till kreditinstitut	22 680	30 631
TLTRO lån från centralbanken (andra än på anfordran betalbara depositioner)	250 000	800 000
Andra än på anfordran betalbara depositioner till kreditinstitut	35 766	6 777
Totalt	308 447	837 408

M27 Skulder till allmänheten och offentliga samfund


(1 000 euro)	På anfordran betalbara	Andra än på anfordran betalbara	Totalt
31.12.2023
Inlåning	3 479 487	1 108 379	4 587 867
Övriga skulder	—	781 000	781 000
Totalt	3 479 487	1 889 379	5 368 867

31.12.2022
Inlåning	4 615 548	623 380	5 238 929
Övriga skulder	—	686 000	686 000
Totalt	4 615 548	1 309 380	5 924 929


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	139

M28 Skuldebrev emitterade till allmänheten


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	Nominellt värde	Bokfört värde	Nominellt värde
Bankcertifikat	120 153	121 500	119 992	120 500
Masskuldebrevslån	3 457 126	3 608 564	2 946 587	3 192 926
Totalt	3 577 279	3 730 064	3 066 578	3 313 426

M29 Övriga skulder


(1 000 euro)	2023	2022

Betalningsförmedlingsskulder	24 454	7 071
Skulder för nyttjanderättstillgångar	22 890	21 878
Skulder för transaktioner med framtida valuteringsdag	—	2 994
Övriga skulder	6 314	5 164
Totalt	53 658	37 107

M30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter


(1 000 euro)	2023	2022

Ränteskulder	62 328	10 064
Övriga	44 739	30 904
Totalt	107 068	40 968

M31 Efterställda skulder


(1 000 euro)	2023	2022

Riskdebenturlån	69 614	69 547
Primärkapitallån	60 000	60 000
Totalt	129 614	129 547

Nominellt värde	130 000	130 000

Belopp som inräknas i supplementärt kapital	69 614	69 547

Debenturlån

Ett debenturlån om 70 miljoner euro som är ett 10-årigt non-call 5-lån, möjligt att säga upp till återbetalning 18.9.2024, förfaller

18.9.2029. Lånet löper med fast ränta på 1,375 % per år fram till 18.9.2024 varefter räntan ändras till fast 5-årig mid swap +1,90 %.

Primärkapitallån (AT1 lån)

Primärkapitallånet om 60 miljoner euro är ett perpetuallån som är möjligt att säga upp till återbetalning första gången 26.5.2026.

Lånet löper med en fast ränta på 3,875 % per år fram till 26.5.2026 varefter räntan ändras till fast 5-årig mid swap +4,088 %.

M32 Latenta skatteskulder


(1 000 euro)	2023	2022

Latent skatteskuld 1.1	7 148	1 338
Anskaffningar / försäljningar	—	8 028
Förändring under räkenskapsperioden bokförd via resultaträkningen	-880	-1 213
Finansiella tillgångar:
Värdering till verkligt värde	101	-1 017
Överfört till resultaträkningen	-101	12
Latent skatteskuld 31.12	6 269	7 148

Latenta skatteskulder hänför sig värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde. I koncernen uppstår en latent skatteskuld

om 43 miljoner euro från de ackumulerade bokslutsdispositioner som innefattar kreditförlustreserveringar enligt lag om

beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46§.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	140

M33 Eget kapital


(1 000 euro)	Vid räkenskaps- periodens början	Ökning/Minskning	Vid räkenskaps- periodens slut
Aktiekapital	169 732	—	169 732
Värdering till verkligt värde	-35 774	7 479	-28 295
Kassaflödesäkring	-117	-572	-689
Fond för verkligt värde	-35 891	6 907	-28 984
Bundet eget kapital	133 841	6 907	140 748
Fonden för fritt inbetalt eget kapital	141 468	2 721	144 189
Balanserad vinst 1.1	112 181	—	112 181
Utdelning till aktieägare		-31 087	-31 087
Förändring av aktierelaterade ersättningar		1 008	1 008
Förvärv / avyttring av egna aktier		301	301
Räkenskapsperiodens vinst		74 807	74 807
Fritt eget kapital 1)	253 649	47 750	301 399
Eget kapital	387 490	54 657	442 147

1) Fritt eget kapital innehåller endast utdelningsbara tillgångar. Inga personalkostnader för utvecklingsprojekt har aktiverats.

(1 000 euro)		2023	2022
Fond för verkligt värde 1.1		-35 891	4 181
Värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden		9 138	-50 147
Latent skatt på värdering till verkligt värde under räkenskapsperioden		-1 828	10 029
Överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden		-504	58
Latent skatt på överfört till resultaträkningen under räkenskapsperioden		101	-12
Fond för verkligt värde 31.12 1)		-28 984	-35 891

Utdelningsbara tillgångar i fritt eget kapital
Balanserad vinst		108 977	68 111
Utdelning till aktieägare		-31 087	-40 308
Räkenskapsperiodens vinst		74 807	80 873
Fonden för fritt inbetalt eget kapital		144 189	141 468
Aktierelaterade ersättningar		4 513	3 504
Totalt		301 399	253 649

1) Till fonden för verkligt värde har bokförts verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Aktiekapital och aktier

Aktia Bank Abp har endast ett aktieslag. Vid utgången av året uppgick bankens inbetalda och i handelsregistret

antecknade aktiekapital till 169 731 964 (169 731 964) euro, motsvarande 72 644 887 (72 385 072) aktier. Antalet

registrerade ägare uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 39 975 (40 134).

Egna aktier

Vid årets slut uppgick de egna aktierna till 159 538 (228 122). Aktia Bank Abp har under året emitterat 80 000

(75 000) egna aktier och har fått 0 (16 195) aktier i retur från förvärvet av minoriteten i Aktia Kapitalförvaltning

Ab (villkorat förvärv). Under året har bolaget använt 147 776 (157 224) egna aktier i bolagets besittning för

utbetalning av uppskjutna rater från aktiebelöningsprogram och aktieägarprogram. Bolagsstämman 5.4.2023

bemyndigade styrelsen förvärv av högst 500 000 egna aktier samt avyttring av högst 500 000 egna aktier. Vid

bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande förvärv av högst 500 000 egna aktier samt

avyttring av högst 352 224 egna aktier.

Fond för verkligt värde

Fonden för verkligt värde innehåller förändringen i verkligt värde efter skatt på finansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt på finansiella derivat som innehas för kassaflödessäkring.

De finansiella tillgångar som bokförts i fonden för verkligt värde överförs till resultaträkningen då tillgångarna

avyttras eller då en nedskrivning görs.

Fonden för fritt inbetalt eget kapital

Poster som avsätts till fonden för fritt eget kapital har från och med 1.9.2006 varit det belopp som i samband med

nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet. Bolagsstämman 5.4.2023 bemyndigade styrelsen emission

av högst 7 238 000 aktier och vid bokslutstidpunkten återstår av bolagsstämmans bemyndigande emission av

högst 6 978 185 aktier

Balanserad vinst

Balanserad vinst innehåller balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst.


Stylersens verksamhetsberättelse	Bokslut	Revisionsberättelse	Aktia	Bokslut	141

M34 Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden


	2023		2022
(1 000 euro)	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Kontanta medel	91 752	91 752	165 794	165 794
Skuldebrev	1 365 581	1 343 484	1 341 571	1 302 461
Fordringar på kreditinstitut	659 235	659 237	1 183 601	1 183 604
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund	7 643 576	7 663 011	7 695 970	7 507 217
Aktier och andelar	6 150	6 150	5 249	5 249
Aktier och andelar i intresseföretag	2 397	3 342	2 798	3 298
Aktier och andelar i företag inom samma koncern	127 299	126 354	127 905	127 404
Derivatinstrument	75 908	75 908	53 657	53 657
Totalt	9 971 898	9 969 237	10 576 545	10 348 684

Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	308 447	309 366	837 408	824 686
Skulder till allmänheten och offentliga samfund	5 368 867	5 382 446	5 924 929	5 947 453
Skuldebrev emitterade till allmänheten	3 577 279	3 611 021	3 066 578	3 085 090
Derivatinstrument och andra skulder som innehas för handel	205 488	205 488	269 065	269 065
Efterställda skulder	129 614	120 357	129 547	118 013
Skulder för nyttjanderättstillgångar	22 890	22 890	21 878	21 878
Totalt	9 612 585	9 651 567	10 249 406	10 266 187

Tabellen visar Tabellen visar bokförda värden för finansiella tillgångar och skulder samt deras verkliga värden

per balanspost. Verkliga värden har beräknats för avtal med både fast och rörlig ränta. De verkliga värdena är

beräknade utan upplupen ränta och utan hänsyn till effekter av skyddande derivat som eventuellt hänförs till

balansposten.