|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| |
|
| |
Styrelsens verksamhetsberättelse |
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
Aktia |
| |
|
| |
|
| |
|
| |
| |
Verksamhetsberättelse |
| |
| |
Resultatet 2021 |
| |
Koncernens jämförbara rörelseresultatet ökade med 59 % till 87,4 (55,1) miljoner euro. Det rapporterade rörelseresultatet ökade till 84,6 (54,8) miljoner euro och periodens vinst till 67,4 (42,6) miljoner euro. Resultatförbättringen hänför sig till en klar förbättring av livförsäkringsnettot och en positiv utveckling i både räntenettot och provisionsnettot samt till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet. |
| |
| |
Jämförelsestörande poster |
| |
(mn euro) |
2021 |
2020 |
|
| |
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc |
0,5 |
- |
|
| |
Omstruktureringskostnader |
-3,3 |
-0,3 |
|
| |
Totalt |
-2,8 |
-0,3 |
|
| |
| |
Intäkter |
| |
Koncernens rörelseintäkter ökade till 263,8 (201,1) miljoner euro och koncernens jämförbara rörelseintäkter till 263,2 (201,1) miljoner euro. |
| |
Räntenettot ökade med 19 % till 96,2 (80,7) miljoner euro. Räntenetto från in- och utlåning ökade med 10 % till 86,3 (78,3) miljoner euro. Räntekostnader för övrig finansiering uppgick till 3,1 (-6,0) miljoner euro och inkluderar negativ räntekostnad för TLTRO III-finansieringen om 8,6 (1,0) miljoner euro. |
| |
Provisionsnettot ökade med 27 % till 124,0 (97,6) miljoner euro. Provisionsintäkter från fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling ökade med 43 % till 91,7 (64,3) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet. Provisionsintäkter från kort, betalningsförmedling och inlåning var på samma nivå som ifjol och uppgick till 26,7 (26,6) miljoner euro medan utlåningsprovisionerna ökade med 8 % till 9,8 (9,1) miljoner euro. |
| |
Livförsäkringsnettot ökade till 37,7 (19,9) miljoner euro. Placeringsnettot ökade till 21,3 (7,8) miljoner euro och inkluderar orealiserade värdeförändringar och nedskrivningar i Livbolagets placeringsportfölj om 10,9 (-7,4) miljoner euro och försäljningsvinster om 0,8 (4,5) miljoner euro. Det försäkringstekniska resultatet ökade till 16,4 (12,1) miljoner euro tack vare bra försäljning av risk- och placeringsbundna försäkringar, högre marknadsvärden på unit-linkstocken och från övertagandet av Liv-Alandias försäkringsstock i slutet av maj 2020. |
| |
Nettoresultat från finansiella transaktioner ökade till 4,7 (0,6) miljoner euro och jämförbart nettoresultat från finansiella transaktioner till 4,1 (0,6) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till försäljningsvinster i likviditetsportföljen om 3,2 (0,5) miljoner euro. Övriga rörelseintäkter och dividender minskade till 1,2 (2,3) miljoner euro. Jämförelseperioden inkluderar intäktsförda poster av engångskaraktär om 0,7 miljoner euro. |
| |
Kostnader |
| |
Rörelsekostnaderna ökade till 174,4 (142,2) miljoner euro. Jämförbara rörelsekostnader ökade med 21 % till 171,1 (141,9) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till kostnader i Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet, transaktions- och integrationskostnader för förvärvet samt till högre personalkostnader. |
| |
Personalkostnaderna ökade till 83,7 (69,1) miljoner euro. Jämförbara personalkostnader ökade med 19 % till 82,1 (68,8) miljoner euro. Ökningen hänför sig till personalkostnader i Taaleris kapitaförvaltningsverksamhet, ökade kostnader för rörlig ersättning (STI och LTI) samt till något högre löpande personalkostnader. |
| |
IT-kostnaderna ökade med 18 % till 30,7 (26,0) miljoner euro. Avvikelsen mot ifjol hänför sig främst till Itkostnader i Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet och högre licenskostnader. |
| |
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar ökade till 21,5 (18,3) miljoner euro. Ökningen hänför sig till avskrivningar relaterade till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet medan koncernens övriga avskrivningar har minskat. |
| |
Övriga rörelsekostnader ökade till 38,5 (28,8)
miljoner euro. Jämförbara övriga rörelsekostnader ökade med 28 % till 36,9 (28,8) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till löpande kostnader i Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet, kostnader av engångsnatur relaterade till förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet samt till stabilitetsavgiften som ökade med 1,4 miljoner euro till 4,1 (2,8) miljoner euro. |
| |
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden uppgick till -4,5 (-4,0) miljoner euro, varav förändringen i reserveringen för modellbaserade kreditförluster (ECL) uppgick till -1,7 (-1,7) miljoner euro. |
| |
| |
Balans och åtaganden utanför balansräkningen |
| |
Koncernens balansomslutning ökade till 11 653 (10 573) miljoner euro. Åtaganden utanför balansräkningen, som består av kreditlimiter, övriga lånelöften samt bankgarantier ökade till 738 (699) miljoner euro. |
| |
| |
Inlåning |
| |
Inlåning från allmänheten och offentliga samfund ökade till 4 503 (4 466) miljoner euro. I slutet av december var Aktias depositionsmarknadsandel 3,0 (3,1) %. |
| |
Totalt uppgick de av Aktia Bank emitterade långfristiga masskuldebrevslånen till 2 917 (2 720) miljoner euro. Efter kvittning av emitterad covered bond för eget bruk utgjorde 1 534 (1 622) miljoner euro lån med säkerhet i bostadsfastigheter emitterade av Aktia Bank. |
| |
Under fjärde kvartalet har Aktia Bank emitterat nya långfristiga masskuldebrevslån utan säkerhet om 90 miljoner euro inom ramen för bankens EMTN-program. Totalt har nya långfristiga masskuldebrevslån utan säkerhet om 305 miljoner euro emitterats under perioden. Därutöver har Aktia Bank emitterat ytterligare en covered bond för eget bruk, en s.k. retained covered bond, om 150 miljoner euro med en maturitet på 3,3 år. Emissionen har pantsatts i centralbanken samtidigt som banken deltog i TLTRO III-refinansieringstransaktionen med ett ytterligare lyft om 150 miljoner euro. |
| |
| |
Utlåning |
| |
Koncernens utlåning till allmänheten och offentliga samfund ökade med 7 % till 7 486 (7 000) miljoner euro. Hushållens andel av den totala kreditstocken uppgick till 5 292 (5 083) miljoner euro eller 70,7 (72,6) % av kreditstocken. |
| |
Bolånestocken uppgick till 5 389 (5 185) miljoner euro, varav hushållens andel var 4 326 (4 178) miljoner euro. Nyutlåningen uppgick till 1 280 (1 199) miljoner euro. Aktias marknadsandel av hushållens bostadslån var i slutet av december 4,0 (4,1) %. |
| |
Den sammanlagda kreditgivningen till företag ökade till 1 143 (979) miljoner euro, vilket utgjorde 15,3 (14,0) % av Aktias totala kreditstock. Krediter till bostadssamfund ökade till 996 (908) miljoner euro, vilket utgjorde 13,3 (13,0) % av den totala kreditstocken. |
| |
| |
Kreditstockens sektorfördelning |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
Δ |
Andel, % |
|
| |
Hushåll |
5 292 |
5 083 |
209 |
70,70 % |
|
| |
Företag |
1 143 |
979 |
164 |
15,30 % |
|
| |
Bostadssamfund |
996 |
908 |
88 |
13,30 % |
|
| |
Icke vinstsyftande samfund |
52 |
27 |
25 |
0,70 % |
|
| |
Offentliga samfund |
3 |
3 |
0 |
0,00 % |
|
| |
Totalt |
7 486 |
7 000 |
487 |
100,00 % |
|
| |
| |
Finansiella tillgångar |
| |
Aktiakoncernens finansiella tillgångar utgörs av bankkoncernens likviditetsportfölj (netto efter kvittning av den emitterade covered bonden för eget bruk) om 1 306 (1 446) miljoner euro, livförsäkringsbolagets placeringsportfölj om 642 (602) miljoner euro samt bankkoncernens aktieinnehav om 5 (5) miljoner euro. |
| |
Försäkringsskuld |
| |
Livförsäkringsbolagets försäkringsskuld ökade till 1 568 (1 411) miljoner euro. Den fondanknutna försäkringsskulden ökade till 1 154 (970) miljoner euro medan den räntebundna försäkringsskulden minskade till 414 (441) miljoner euro. |
| |
Eget kapital |
| |
Aktiakoncernens eget kapital uppgick till 738 (667) miljoner euro. Fonden för verkligt värde minskade till 6 (21) miljoner euro och periodens vinst uppgick till 67 miljoner euro. I januari betalades dividenden för 2019 om 37 miljoner euro till aktieägarna och i oktober dividenden för 2020 om 31 miljoner euro. |
| |
I samband med förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet gjordes en riktad aktieemission om 10 miljoner euro. I maj emitterades ett icke-säkerställt skuldebrev med fast ränta om 60 miljoner euro som får räknas som primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i kapitaltäckningen. I slutet av september emitterades aktier till personalen till ett sammanlagt värde om 14 miljoner euro. Emissionen hade inte någon betydande inverkan på Aktias CET1-kapitaltäckning. |
| |
Förvaltade tillgångar |
| |
Koncernens totala förvaltade tillgångar uppgick till 17 997 (12 712) miljoner euro. |
| |
Kundtillgångarna inkluderar förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltat kapital. Förvaltade tillgångar i tabellen återspeglar nettovolymer så att kundtillgångar som ingår i flera bolag eller fonder har eliminerats. |
| |
Koncerntillgångarna inkluderar den av treasuryfunktionen förvaltade likviditetsportföljen i bankkoncernen samt livförsäkringsbolagets placeringsportfölj. |
| |
| |
Förvaltade tillgångar |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
Δ% |
|
| |
Kundtillgångar* |
15 451 |
10 447 |
48 % |
|
| |
Koncerntillgångar |
2 546 |
2 265 |
12 % |
|
| |
Totalt |
17 997 |
12 712 |
42 % |
|
| |
* Exklusive fond i fonder |
| |
| |
Förvaltade kundtillgångar (AuM) utan aktieförvar 20172021, md euro |
| |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
| |
Segmentöversikt |
| |
Aktia Banks verksamhet är indelad i tre rapporterande affärssegment: Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Koncernfunktioner. |
| |
Bankverksamhet |
| |
Segmentet omfattar bankverksamhetens privat- och företagskunder exklusive Private Banking. Aktias privatkunder erbjuds ett brett utbud av finansierings-, försäkrings-, spar- och placeringsprodukter och -tjänster via olika kanaler. Aktias företagsverksamhet betjänar företag och samfund, från mikroföretag och föreningar till börsbolag, samt institutionella kunder med övriga banktjänster än kapitalförvaltning. |
| |
Privatkunder |
| |
Försäljningen till privatkunder i anknytning till placeringsverksamhet ökade jämfört med tredje kvartalet. Försäljningen av finansieringsprodukter minskade något jämfört med tidigare kvartal, främst på grund av en lugnare situation på bostadsmarknaden. Aktias förmögenhetsplan togs i bruk för ytterligare kundgrupper. Förmögenhetsplanen är det främsta sättet att erbjuda kunderna en omfattande helhet av kapitalförvaltnings-, livförsäkrings- och bankprodukter på ett kundvänligt och informativt sätt. |
| |
Nyförsäljningsvolymen av bostadslån minskade något från föregående kvartal, och risknivån för lånestocken var stabil och sund. Försäljningen av ränteskydd var fortsättningsvis god. Finansieringsutbudet riktades särskilt till de nya privatkunder som kommit i Aktia i samband med förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet. Dessutom utvidgades utbudet av konsumentfinansiering. |
| |
Kundernas intresse för strukturerade placeringsprodukter var fortfarande stort. Trots osäkerheten på aktiemarknaden var placeringsförsäljningen på en god nivå under kvartalet. |
| |
Kundnöjdheten låg också på en utmärkt nivå vid mätningarna under det sista kvartalet och förbättrades ytterligare i synnerhet i målkundssegmenten. Kundarbetet utfördes nästan helt enligt hybridmodellen, där andelen fysiska möten är relativt liten. |
| |
| |
Företagskunder |
| |
Tillväxten av företagskundsverksamheten fortsatte mycket stark också under årets sista kvartal. Inom försäljningen fästes särskild uppmärksamhet vid målkunder och finansieringsbolagsprodukter. De satsningar som gjorts på att utveckla kundservicen för företagskunder och organisera arbetet syntes tydligt och läget inom kundservicen för företagskunder var genomgående gott. |
| |
Marknadsläget förblev fortsatt gynnsamt för vår företagskundsverksamhet. Också den eftersträvade ökningen i husbolagsbelåningen uppnåddes. Aktias satsningar på försäljning och utveckling av leasingprodukter återspeglades i en gynnsam utveckling av kreditstocken och marknadsandelen inom SMF-sektorn. |
| |
| |
Resultat för segment Bankverksamhet |
| |
(mn euro) |
2021 |
2020 |
Δ% |
|
| |
Rörelseintäkter |
133,5 |
126,5 |
6 % |
|
| |
Rörelsekostnader |
-98,3 |
-93,9 |
5 % |
|
| |
Rörelseresultat |
30,7 |
28,5 |
8 % |
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
32 |
28,6 |
12 % |
|
| |
| |
Periodens rörelseintäkter ökade till 133,5 (126,5) miljoner euro. |
| |
Räntenettot var 5 % högre än ifjol och uppgick till 73,4 (69,7) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till tillväxten i företagskundernas kreditstock. Kundmarginalerna för företagskunder steg från motsvarande period föregående år. Kundmarginalerna för privatkunder fortsatte att vara på samma nivå under hela andra halvåret. Tillväxten i kreditstocken fortsatte under det fjärde kvartalet och ökade med 7 % under året till 7 313 (6 829) miljoner euro. Privatkundernas kreditstock ökade till 5 135 (4 939) miljoner euro och företagskundernas kreditstock till 2 178 (1 889) miljoner euro. |
| |
Provisionsnettot var 7 % högre än ifjol och uppgick till 59,8 (55,8) miljoner euro. Provisionsintäkter från placeringsverksamheten ökade med 22 % till 16,5 miljoner euro tack vare en bra försäljning och en mycket positiv marknadsvärdeförändring, speciellt för aktiefonder. Den starka balanstillväxten medförde att provisionsintäkter från utlåningen ökade med 9 % till 9,7 miljoner euro. |
| |
Övriga rörelseintäkter minskade till 0,3 (1,0) miljoner euro, vilket förklaras av att jämförelseperioden inkluderar intäktsförda poster av engångskaraktär om 0,7 miljoner euro. |
| |
Periodens jämförbara rörelsekostnader ökade till 97,0 (93,8) miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till högre personalkostnader, årets stabilitetsavgift samt högre koncernförvaltningskostnader. |
| |
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden ökade till -4,5 (-4,0) miljoner euro, varav förändringen i reserveringen för modellbaserade kreditförluster (ECL) uppgick till -1,7 (-1,7) miljoner euro medan övriga nedskrivningar av krediter ökade till -2,9 (-2,3) miljoner euro. Den nya definitionen för fallissemang som trädde i kraft 1.1.2021 ökade de modellbaserade nedskrivningarna och har även påverkat de individuella nedskrivningarna. |
| |
| |
Kapitalförvaltning |
| |
Segmentet omfattar kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet samt Private Banking och erbjuder kapitalförvaltning till institutionella investerare samt ett brett utbud av placerings- och livförsäkringsprodukter för distribution i Aktias och externa samarbetspartners försäljningskanaler. |
| |
| |
Förvaltade tillgångar |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
Δ% |
|
| |
Förvaltade kundtillgångar* |
15 451 |
10 447 |
48 % |
|
| |
varav institutionella tillgångar |
7 916 |
7 071 |
12 % |
|
| |
* Exklusive fond i fonder |
| |
| |
Kapitalförvaltning |
| |
De planerade fusionerna av aktie- och räntefonder slutfördes före sammanslagningen av fondbolagen vid årsskiftet. År 2021 avslutades med en klar topplacering i Morningstars fondjämförelse där Aktias genomsnittliga vitsord för de fonder som förvaltas av kapitalförvaltningen var 4,09. Jämförelsen gällde återigen de 14 största finländska fondbolagen beräknat på antalet fonder som fondbolagen förvaltar. |
| |
I slutet av året låg kundnöjdheten starkt i fokus. Kundnöjdheten hos tidigare kunder i Taaleri kapitalförvaltning förbättrades ytterligare och kundnöjdheten bland Aktia Private Bankings kunder var fortsättningsvis hög. Institutionskundernas nöjdhet minskade enligt SFR-undersökningen med cirka en tiondel från 3,8 till 3,7. Baserat på kundresponsen berodde minskningen främst på resursfördelningen inom portföljförvaltningen, vilket man åtgärdat under slutet av året. |
| |
Med hjälp av ett utmärkt samarbete mellan kapitalförvaltningsbankens olika segment lyckades vi under årets sista kvartal skapa heltäckande servicepaket för många kunder. Paketen omfattade kapitalförvaltningstjänster, finansieringstjänster och livförsäkringstjänster. Distributionssamarbetet gällande Taaleris kapitalfonder har kommit bra i gång och i slutet av året lanserade Aktia tillsammans med Taaleri en gemensam kapitalfond vid namn Bostäder VIII. Dessutom började arbetet med genomförandet av den förnyade strategin för internationell fondförsäljning och under kvartalet inleddes några nya partnerskap för distribution av Aktias fonder till Frankrike och Tyskland. |
| |
| |
Livförsäkring |
| |
Utvecklingen av livförsäkringsverksamheten fortsatte under årets sista kvartal. Målsättningen är att livbolaget ska växa organiskt under strategiperioden både via Aktias distributionskanaler och via externa distributionspartners. Försäljnings- och distributionssamarbetet fortsatte starkt: Samarbetet med Finlands Företagarskydd stärktes ytterligare i början av december när företaget förstärkte sin organisation med drygt 20 ombud. |
| |
Under slutet av året gjordes ett betydande utvecklingsarbete i anslutning till processerna för beviljande av försäkringar, vilket i fortsättningen kommer att förkorta behandlingstiderna. I december genomfördes den första för kunden synliga produktlanseringen efter integrationen med Taaleri när placeringskorgen Impact blev en del av produkturvalet inom placeringsförsäkringarna. Arbetet med att utveckla processerna och utvidga urvalet av placeringsobjekt fortsätter. |
| |
I november emitterade Aktia Livförsäkring Ab sitt historiskt första Tier 2-kapitallån om 56 miljoner euro. Kapitallånet stärker Aktia Livförsäkrings solvens och stöder utvecklingen av den långsiktiga affärsverksamheten. |
| |
Efterfrågan på personskydd fortsatte att öka jämfört med föregående år. Även försäljningen av placeringsbundna försäkringar fortsatte väl under det sista kvartalet. Under året uppnådde vi goda resultat mätt i premieinkomst både inom riskförsäkringsverksamheten och inom den placeringsbundna verksamheten. En god nyförsäljning i kombination med den positiva utvecklingen på placeringsmarknaden har bidragit till att förvaltade kundmedel var på en rekordhög nivå i slutet av året. |
| |
| |
Resultat för segment Kapitalförvaltning |
| |
(mn euro) |
2021 |
2020 |
Δ% |
|
| |
Rörelseintäkter |
106,9 |
66,1 |
62 % |
|
| |
Rörelsekostnader |
-66,2 |
-39,5 |
67 % |
|
| |
Rörelseresultat |
40,7 |
26,5 |
53 % |
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
42,7 |
26,6 |
60 % |
|
| |
| |
Periodens rörelseintäkter ökade med 40,8 miljoner euro till 106,9 (66,1) miljoner euro. Ökningen förklaras delvis av att innevarande år inkluderar den förvärvade kapitalförvaltningsverksamheten från Taaleri som ingår i segmentet från och med 1.5.2021. Även livförsäkringsverksamhetens intäkter ökade starkt jämfört med ifjol tack vare en förbättring av både placeringsnettot och det försäkringstekniska resultatet. Orealiserade värdeförändringar i livförsäkringsverksamhetens placeringsportfölj uppgick till 10,9 (-4,3) miljoner euro. Fjolårets negativa orealiserade värdeförändringar var ett resultat av coronapandemins negativa påverkan på marknaden. |
| |
Vid utgången av 2021 var sentimentet på placeringsmarknaden mycket positivt och den globala aktiemarknaden avkastade över 30 % i eurovaluta. För räntemarknaden var året däremot negativt på grund av ränteuppgången. Av de centrala räntemarknaderna var avkastningen på High Yieldföretagsobligationer den enda som var positiv. |
| |
Konsensusprognosen för den globala ekonomiska tillväxten 2022 är 4,4 %. Enligt prognosen kommer tillväxten att avta jämfört med fjolåret, men med denna tillväxt skulle nivån vara nästan två procentenheter högre än före coronapandemin. Utsikterna på kort sikt skuggas fortsättningsvis av corona och dess omikronvariant som sprider sig explosionsartat. |
| |
Penningpolitiken i USA är på väg att bli betydligt stramare. Efter sitt möte i december meddelade också ECB att den i mars 2022 kommer att avsluta sitt köpprogram för obligationer som genomförts under pandemin. Penningpolitiken kommer därmed i fortsättningen att vara mindre stimulerande även inom euroområdet. |
| |
Provisionsnettot ökade med 50 % till 70,9 (47,3) miljoner euro. Ökningen hänför sig till ett ökat förvaltat kapital, främst från förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet, men även från organisk tillväxt. Livförsäkringsnettot fördubblades till 33,6 (16,7) miljoner euro, främst tack vare god avkastning i placeringsportföljen. Livförsäkringsverksamhetens premieinkomst ökade med 44 % från föregående år och försäljningen av placeringsbundna sparförsäkringar samt riskförsäkringar var stark. Segmentets räntenetto minskade till 1,6 (1,8) miljoner euro. |
| |
Segmentets jämförbara rörelsekostnader ökade med 24,8 miljoner euro till 64,2 (39,4) miljoner euro. Kostnadsökningen hänför sig till ökade löpande kostnader från förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet som ingår i segmentet från och med 1.5.2021. Kostnadsstrukturen påverkas även av integrationskostnader från förvärvet. Därtill påverkas kostnaderna även av ökade försäljningsprovisionskostnader inom livförsäkringen, kostnadsposter av engångsnatur inom kapitalförvaltningen och högre koncernförvaltningskostnader. Personalkostnadernas andel av segmentets totala kostnader utgör 38 (41) %. |
| |
Förvaltade kundtillgångar ökade med 5 004 miljoner euro till 15 451 (10 447) miljoner euro. Periodens nettoteckningar uppgick till -831 miljoner euro och marknadsvärdeförändringen till 1 112 miljoner euro. Taaleriförvärvet i början av maj förde med sig förvärvade kundtillgångar om 4 723 miljoner euro. |
| |
| |
Koncernfunktioner |
| |
Koncernfunktioner består av koncernens centraliserade funktioner. Enheterna sköter likviditetshantering samt bistår de övriga affärssegmenten med försäljnings-, IT- och produktstöd samt -utveckling. Koncernfunktioner ansvarar även för risk- och finansiell uppföljning och -kontroll. |
| |
| |
Resultat för segment Koncernfunktioner |
| |
(mn euro) |
2021 |
2020 |
Δ% |
|
| |
Rörelseintäkter |
31,6 |
17,4 |
82 % |
|
| |
Rörelsekostnader |
-18,2 |
-17,6 |
4 % |
|
| |
Rörelseresultat |
13,4 |
-0,2 |
- |
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
13 |
-0,1 |
- |
|
| |
| |
Segmentets jämförbara rörelseintäkter ökade till 31,1 (17,5) miljoner euro. |
| |
Segmentets räntenetto ökade med 12,2 miljoner euro till 21,3 miljoner euro, främst tack vare negativ räntekostnad från TLTRO III-finansieringen och lägre räntekostnader från övrig finansiering. Ränteintäkter från skyddsåtgärder via räntederivat och ränteintäkter från bankens likviditetsportfölj var något lägre än ifjol. |
| |
Aktia Bank har deltagit i Europeiska centralbankens låne-program (TLTRO) sedan mars 2015, vilket möjliggör att Aktia kan erbjuda marknaden förmånliga och konkurrenskraftiga krediter. |
| |
Jämförbart nettoresultat från finansiella transaktioner ökade till 3,9 (0,7) miljoner euro. Ökningen kommer främst från försäljningsvinster från räntebärande värdepapper. |
| |
Segmentets egna jämförbara rörelsekostnader ökade med 7 % från ifjol, främst på grund av högre personalkostnader och överlåtelseskatt för förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet. |
| |
| |
Koncernens segmentrapportering |
| |
| |
(mn euro) |
Bankverksamhet |
Kapitalförvaltning |
Koncernfunktioner |
Övrigt & elimineringar |
Koncernen totalt |
| |
Resultaträkning |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
| |
Räntenetto |
73,4 |
69,7 |
1,6 |
1,8 |
21,3 |
9,1 |
0,0 |
0,0 |
96,2 |
80,7 |
| |
Provisionsnetto |
59,8 |
55,8 |
70,9 |
47,3 |
5,3 |
6,4 |
-12,0 |
-11,8 |
124,0 |
97,6 |
| |
Livförsäkringsnetto |
- |
- |
33,6 |
16,7 |
- |
- |
4,1 |
3,2 |
37,7 |
19,9 |
| |
Övriga rörelseintäkter |
0,3 |
1,0 |
0,8 |
0,2 |
5,1 |
1,9 |
-0,3 |
-0,2 |
5,9 |
2,9 |
| |
Rörelseintäkter totalt |
133,5 |
126,5 |
106,9 |
66,1 |
31,6 |
17,4 |
-8,3 |
-8,8 |
263,8 |
201,1 |
| |
Personalkostnader |
-19,9 |
-18,1 |
-25,0 |
-16,2 |
-38,9 |
-34,7 |
- |
- |
-83,7 |
-69,1 |
| |
Övriga rörelsekostnader 1) |
-78,5 |
-75,8 |
-41,2 |
-23,3 |
20,6 |
17,1 |
8,3 |
8,9 |
-90,7 |
-73,1 |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-98,3 |
-93,9 |
-66,2 |
-39,5 |
-18,2 |
-17,6 |
8,3 |
8,9 |
-174,4 |
-142,2 |
| |
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden |
-4,5 |
-4,0 |
- |
- |
0,0 |
0,0 |
- |
- |
-4,5 |
-4,0 |
| |
Andel av intresseföretagens resultat |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
-0,3 |
-0,1 |
-0,3 |
-0,1 |
| |
Rörelseresultat |
30,7 |
28,5 |
40,7 |
26,5 |
13,4 |
-0,2 |
-0,2 |
-0,1 |
84,6 |
54,8 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
32,0 |
28,6 |
42,7 |
26,6 |
13,0 |
-0,1 |
-0,2 |
-0,1 |
87,4 |
55,1 |
| |
| |
Balansräkning |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde |
- |
- |
1 649,3 |
1 447,1 |
949,5 |
1 053,7 |
-40,0 |
-10,0 |
2 558,8 |
2 490,7 |
| |
Kontanta medel |
289,0 |
1,3 |
0,0 |
0,0 |
443,8 |
297,3 |
- |
- |
732,8 |
298,6 |
| |
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
- |
- |
37,4 |
37,8 |
349,0 |
376,0 |
- |
- |
386,5 |
413,8 |
| |
Lån och övriga fordringar |
7 327,3 |
6 828,7 |
252,6 |
224,6 |
29,1 |
24,9 |
-57,3 |
-49,6 |
7 551,7 |
7 028,7 |
| |
Övriga tillgångar |
58,6 |
72,0 |
193,0 |
58,8 |
349,9 |
277,7 |
-177,9 |
-67,6 |
423,6 |
341,0 |
| |
Tillgångar totalt |
7 674,9 |
6 902,1 |
2 132,3 |
1 768,3 |
2 121,3 |
2 029,6 |
-275,2 |
-127,2 |
11 653,3 |
10 572,8 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Depositioner |
4 064,3 |
4 015,8 |
580,7 |
566,5 |
838,1 |
631,7 |
-57,3 |
-49,6 |
5 425,8 |
5 164,4 |
| |
Emitterade skuldebrev |
- |
- |
- |
- |
3 100,3 |
2 855,6 |
-40,0 |
-9,8 |
3 060,3 |
2 845,8 |
| |
Försäkringsskuld |
- |
- |
1 568,2 |
1 410,8 |
- |
- |
- |
- |
1 568,2 |
1 410,8 |
| |
Övriga skulder |
-4,0 |
63,9 |
100,4 |
28,0 |
769,3 |
402,5 |
-5,1 |
-9,5 |
860,6 |
484,9 |
| |
Skulder totalt |
4 060,3 |
4 079,7 |
2 249,3 |
2 005,3 |
4 707,7 |
3 889,8 |
-102,4 |
-68,8 |
10 914,9 |
9 905,9 |
| |
| |
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet och Kapitalförvaltning.
Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga rörelsekostnader. |
| |
| |
Kvartalssiffrorna för segmenten presenteras senare i rapporten. |
| |
| |
Kapitaltäckning och solvens |
| |
Aktia bankkoncernens (Aktia Bank Abp och alla dotterbolag utom Aktia Livförsäkring) kärnprimärkapitalrelation uppgick i slutet av året till 11,2 (14,0) %. Kärnprimärkapitalet minskade till följd av ökade immateriella tillgångar och goodwill från förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet, vilket minskade kärnprimärkapitalet med 121,3 miljoner euro. Under första kvartalet tog Aktia i bruk den nya definitionen för fallissemang som gäller IRBmodeller, vilket medförde en ökning av förväntade modellbaserade kreditförluster. Styrelsens förslag är att för 2021 betala en dividend motsvarande 60 % av periodens vinst. |
| |
Under andra kvartalet emitterade Aktia Bank ett AT1 lån (Additional Tier 1 capital) om 60 miljoner euro i syfte att stärka primärkapitalbasen. |
| |
Aktia Livförsäkring emitterade i november ett Tier 2-kapitallån om 56 miljoner euro till kapitalmarknaden, som stärkte bolagets solvens till 225 (146) %. |
| |
Riskviktsgolvet om 15 % för bostadslån upphörde i början av 2021, vilket minskade riskvägda förbindelser. Samtidigt medförde den nya definitionen för fallissemang och tillväxt i utlåningen en ökning av de riskvägda förbindelserna. Aktia implementerade också den nya kapitalkravsförordningen (CRR II) i slutet av andra kvartalet. Totalt minskade riskvägda förbindelser under året med 89,5 miljoner euro. |
| |
| |
Kapitaltäckning, % |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Bankkoncernen |
|
|
| |
Kärnprimärkapitalrelation |
11,2 |
14,0 |
|
| |
Sammanlagd kapitaltäckning |
15,6 |
16,6 |
|
| |
| |
Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering (IRBA) vid beräkningen av kapitaltäckningskrav för hushålls-, aktie- och vissa företagsexponeringar. För övriga exponeringsgrupper tillämpas schablonmetoden. |
| |
Det totala kapitalkravet för banker består av minimikrav (s.k. pelare 1-krav), buffertkrav enligt prövning (s.k. pelare 2-krav) och olika tilläggsbuffertkrav. Tabellen nedan beskriver de olika komponenterna för Aktias kapitalkrav. Under det andra kvartalet trädde den nya kreditinstitutslagen i kraft, vilken möjliggör att pelare 2-kravet delvis kan täckas av primärkapitaltillskott och supplementärkapital. Med beaktande av samtliga kapitalkrav var miniminivån för bankkoncernens kapitaltäckningsgrad 11,76 % och för primärkapitalrelationen 9,45 % i slutet av året. |
| |
Efter att CRR II trädde i kraft i slutet av andra kvartalet infördes ett bindande minimikrav om 3 % för bruttosoliditetsgraden. |
| |
| |
Bruttosoliditetsgrad |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Primärkapital |
389,1 |
424,3 |
|
| |
Exponeringar totalt |
10 083,3 |
9 211,3 |
|
| |
Bruttosoliditetsgrad, % |
3,9 |
4,6 |
|
| |
| |
Verket för finansiell stabilitet har förnyat Aktias MREL-krav 28.4.2021. Det nya kravet är 19,86 % av de totala riskvägda förbindelserna (TREA) eller 5,91 % av bruttosoliditetsgradens exponeringar (LRE). MRELkravet innehåller inte ett s.k. subordinationskrav. Det nya MREL-kravet trädde i kraft 1.1.2022 och ersatte det tidigare MREL-kravet. |
| |
| |
Sammanlagt kapitalkrav |
Tilläggsbuffertkrav |
|
| |
31.12.2021, % |
Pelare 1-krav |
Pelare 2-krav |
Kapital-konservering |
Kontra-
cykliska |
O-SII |
Systemrisk |
Totalt |
|
| |
Kärnprimärkapital (CET1) |
4,50 |
0,70 |
2,50 |
0,01 |
0,00 |
0,00 |
7,71 |
|
| |
Primärkapitaltillskott (AT1) |
1,50 |
0,23 |
|
1,73 |
|
| |
Supplementärkapital (T2) |
2,00 |
0,31 |
|
2,31 |
|
| |
Totalt |
8,00 |
1,25 |
2,50 |
0,01 |
0,00 |
0,00 |
11,76 |
|
| |
| |
MREL-krav (mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
MREL-krav |
589,7 |
727,3 |
|
| |
|
|
| |
Kapitalbas och skulder som kan användas för att täcka MREL-kravet |
|
|
| |
Kärnprimärkapital (CET1) |
329,1 |
424,3 |
|
| |
AT 1-instrument |
60,0 |
0,0 |
|
| |
Tier 2-instrument |
70,6 |
95,6 |
|
| |
Övriga skulder |
903,7 |
1 082,4 |
|
| |
Totalt |
1 363,5 |
1 602,3 |
|
| |
| |
Livförsäkringsbolaget följer Solvens II-direktivet, enligt vilket beräkningarna för försäkringsskulden värderas till marknadsvärde. I Solvens II beräknar bolaget SCR (Solvency Capital Requirement) och MCR (Minimum Capital Requirement) samt identifierar sitt tillgängliga solvenskapital inom Solvens II. Aktia Livförsäkring använder standardformeln för SCR och beaktar i beräkningen av solvenskapitalet direktivets övergångsregel för försäkringsskulden i enlighet med Finansinspektionens tillstånd. |
| |
| |
Solvens II |
Med övergånsregler |
Utan övergånsregler |
|
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
MCR |
27,5 |
28,2 |
29,7 |
29,5 |
|
| |
SCR |
108,9 |
109 |
118,7 |
119,4 |
|
| |
Tillgängligt kapital |
244,7 |
159,1 |
206,8 |
116,2 |
|
| |
Solvensgrad, % |
224,7 |
145,9 |
174,3 |
97,4 |
|
| |
| |
Koncernens riskpositioner |
| |
Koncernen bedriver i huvudsak bank-, kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet. Risker och riskhantering är således en väsentlig del av Aktias verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De väsentliga riskområdena utgörs av kredit-, ränte- och likviditetsrisker inom bankkoncernen samt av ränterisk, övriga marknadsrisker och försäkringstekniska risker inom livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter påverkas av såväl affärs- som operativa risker. |
| |
Definitioner och generella principer för kapital- och riskhantering finns i not K2 och i Aktia Bank Abp:s Pillar III Report (f.d. Capital and Risk Management Report) publicerad på engelska på koncernens nätsidor www.aktia.com. |
| |
| |
Bank- och kapitalförvaltningsverksamhet |
| |
Kreditrisker |
| |
Aktias kreditportfölj består till största delen av krediter till hushåll och privatpersoner med bostadseller fastighetssäkerhet. Belåningsgraden mätt i loan-to-value (LTV) är på en betryggande nivå och låg risknivå medför bra kreditkvalitet i Aktias kreditportfölj. Vid utgången av fjärde kvartalet 2021 uppgick LTV-nivån i genomsnitt till 42 % för hela kreditportföljen. |
| |
| |
Förfallna krediter brutto, fördelade enligt dröjsmål och ECL-stadier1 |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
|
| |
Dagar |
Stadie 1 |
Stadie 2 |
Stadie 3 |
Totalt |
|
| |
≤ 30 |
22,2 |
18,8 |
5,5 |
46,5 |
|
| |
varav hushåll |
20,8 |
17,5 |
4,9 |
43,1 |
|
| |
|
|
| |
> 30 ≤ 90 |
0,0 |
22,0 |
10,8 |
32,8 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
17,2 |
9,9 |
27,0 |
|
| |
|
|
| |
> 90 |
0,0 |
0,0 |
52,0 |
52,0 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
0,0 |
41,3 |
41,3 |
|
| |
1) Banken har övergått till att rapportera bruttoexponering för förfallna krediter från och med Q3/2021 och jämförelseperioden är omräknad enligt den nya definitionen. |
| |
(mn euro) |
31.12.2020 |
|
| |
Dagar |
Stadie 1 |
Stadie 2 |
Stadie 3 |
Totalt |
|
| |
≤ 30 |
25,6 |
24,6 |
0,8 |
51,1 |
|
| |
varav hushåll |
19,0 |
23,1 |
0,7 |
42,8 |
|
| |
| |
> 30 ≤ 90 |
0,0 |
22,0 |
1,2 |
23,2 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
21,4 |
0,6 |
22,0 |
|
| |
| |
> 90 |
0,0 |
0,0 |
57,7 |
57,7 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
0,0 |
44,3 |
44,3 |
|
| |
| |
Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per sannolikhet för fallissemang (PD) |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Företag |
| |
PD-klasser A |
244,4 |
209,7 |
|
| |
PD-klasser B |
942,2 |
866,5 |
|
| |
PD-klasser C |
923,7 |
797,0 |
|
| |
Fallerade |
23,6 |
27,4 |
|
| |
|
2 133,9 |
1 900,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-14,4 |
-15,0 |
|
| |
Bokfört värde |
2 119,5 |
1 885,6 |
|
| |
Hushåll |
|
|
| |
PD-klasser A |
3 395,6 |
3 319,7 |
|
| |
PD-klasser B |
1 211,6 |
1 130,4 |
|
| |
PD-klasser C |
805,6 |
908,5 |
|
| |
Fallerade |
95,7 |
41,7 |
|
| |
|
5 508,5 |
5 400,3 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-17,4 |
-15,5 |
|
| |
Bokfört värde |
5 491,1 |
5 384,8 |
|
| |
Övriga |
|
|
| |
PD-klasser A |
28,6 |
29,9 |
|
| |
PD-klasser B |
436,7 |
348,0 |
|
| |
PD-klasser C |
83,7 |
79,1 |
|
| |
Fallerade |
0,6 |
0,6 |
|
| |
|
549,6 |
457,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-0,6 |
-0,5 |
|
| |
Bokfört värde |
549,0 |
457,1 |
|
| |
PD-klasserna är indelade enligt PD-TTC, där klass A har en PD lägre än 0,2 %, klass B lägre än 1 %, klass C lägre än 100 % och klass Fallerade har en PD-TTC om 100 %. I Q3/2021 har Aktia justerat rapporteringen av fallissemang. Efter implementeringen av ny definition av fallissemang i början av året har rapporteringen av fallissemang varit 16 miljoner euro för höga i Q1/2021 och 17 miljoner euro för höga i Q2/2021. |
| |
| |
Marknadsrisker |
| |
Marknadsrisker uppstår till följd av förändringar i pris och riskfaktorer på den finansiella marknaden. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutarisk samt aktie- och fastighetsrisk. |
| |
Ränterisken är den största marknadsrisken.
Strukturell ränterisk uppstår till följd av skillnader i räntebindningstider och vid återprissättning av räntebärande tillgångar och skulder. Inom bankverksamheten hanteras de strukturella ränteriskerna aktivt genom olika affärsupplägg med beaktande av rådande marknadsläge, antingen via eller genom en kombination av skyddande derivat och fastränteplaceringar inom likviditetsportföljen. |
| |
| |
Ratingfördelning för bankkoncernens likviditetsportfölj |
| |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
| |
| |
Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av räntenettot samt genom nuvärdet på räntebärande tillgångar och skulder där räntekurvan stressas med olika räntechockscenarier enligt EBA:s riktlinjer samt med bankens egna internt bestämda räntechockscenarier. Bankkoncernens ränterisk, nuvärderisk (ekonomiskt värde), steg något under fjärde kvartalet främst till följd av de stigande marknadsräntorna. |
| |
Inom bankverksamheten idkas ingen aktiehandel i tradingsyfte och inga fastighetsplaceringar görs i avkastningssyfte. |
| |
De till verksamheten hänförliga aktieplaceringarna uppgick till 5 (5) miljoner euro. Bankkoncernen hade inga fastighetsinnehav vid periodens slut. |
| |
Bankkoncernens totala valutaexponering är marginell och uppgick vid periodens slut till 4,8 (3,9) miljoner euro. |
| |
| |
Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken |
| |
Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög kvalitet för att möta likviditetsbehov i stressade situationer. Likviditetsportföljens icke-pantsatta finansiella tillgångar som kan utnyttjas som likviditetsreserv, inklusive kontanta medel, uppgick vid periodens slut till ett marknadsvärde om 1 571 (1 368) miljoner euro. |
| |
Alla masskuldebrevslån uppfyllde kriterierna för belåning i centralbanken. |
| |
| |
Likviditetsreserv, marknadsvärde (mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Kontanta medel och tillgodohavande på centralbanker |
681 |
250 |
|
| |
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater,
centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker |
222 |
226 |
|
| |
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner
eller av offentliga sektorn |
155 |
132 |
|
| |
Covered Bonds |
514 |
755 |
|
| |
Skuldebrev emitterade av finansiella institut |
- |
6 |
|
| |
Skuldebrev emitterade av företag (företagscertifikat) |
- |
- |
|
| |
Total |
1 571 |
1 368 |
|
| |
varav LCR-dugliga |
1 571 |
1 362 |
|
| |
| |
Likviditetsrisken följs bland annat upp genom likviditetstäckningsgraden (LCR). LCR mäter den kortfristiga likviditetsrisken och syftar till att säkerställa att Aktia Banks likviditetsreserv, bestående av icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet, är tillräckligt stor för att möta kortfristiga nettoutflöden i stressade situationer under de kommande 30 dagarna. LCR kommer att fluktuera över tid, bland annat beroende på förfallostrukturen för bankens emitterade masskuldebrevslån. LCR uppgick till 140 (138) %. |
| |
| |
Likviditetstäckningsgrad (LCR)* |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
LCR % |
140 % |
138 % |
|
| |
| |
Ratingfördelning för livförsäkringsverksamhetens direkta ränteplaceringar (exklusive placeringar i räntefonder, fastigheter, aktier och alternativa placeringar) |
| |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
Livförsäkringsverksamhet |
| |
| |
Livförsäkringsbolagets placeringsportfölj |
| |
Marknadsvärdet för livförsäkringsbolagets totala placeringsportfölj uppgick till 642 (602) miljoner euro, varav Livförsäkringsbolagets direkta fastighetsplaceringar uppgick till 47 (40) miljoner euro. Fastigheterna är belägna i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra i södra Finland och har i huvudsak hyresgäster med långa hyreskontrakt. |
| |
| |
Aktia Livförsäkring, placeringsportföljens allokering |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Aktieplaceringar |
8,0 |
1,3 % |
- |
- |
|
| |
Europa |
4,9 |
0,8 % |
- |
- |
|
| |
Förenta staterna |
3,2 |
0,5 % |
- |
- |
|
| |
Ränteplaceringar |
384,9 |
60,0 % |
437,0 |
73 % |
|
| |
Statsobligationer |
116,9 |
18,2 % |
119,2 |
20 % |
|
| |
Masskuldebrev, bank och finans |
37,3 |
5,8 % |
62,7 |
10 % |
|
| |
Masskuldebrev, övriga företag1 |
157,5 |
24,5 % |
184,6 |
31 % |
|
| |
Tillväxtmarknader (fonder) |
45,6 |
7,1 % |
43,2 |
7 % |
|
| |
High yield (fonder) |
24,4 |
3,8 % |
24,0 |
4 % |
|
| |
Trade Finance (fonder) |
3,0 |
0,5 % |
3,4 |
1 % |
|
| |
Blandfonder |
0,5 |
0,1 % |
- |
- |
|
| |
Alternativa investeringar |
24,8 |
3,9 % |
11,8 |
2 % |
|
| |
Private Equity etc. |
18,9 |
2,9 % |
11,8 |
2 % |
|
| |
Infrastrukturfonder |
5,9 |
0,9 % |
- |
- |
|
| |
Fastigheter |
88,1 |
13,7 % |
77,5 |
13 % |
|
| |
Direkt ägda |
47,2 |
7,3 % |
40,4 |
7 % |
|
| |
Fonder |
41,0 |
6,4 % |
37,1 |
6 % |
|
| |
Penningmarknad |
90,3 |
14,1 % |
50,2 |
8 % |
|
| |
Derivat |
-0,9 |
-0,1 % |
- |
- |
|
| |
Kassamedel |
46,7 |
7,3 % |
25,8 |
4 % |
|
| |
Totalt |
642,0 |
100,0 % |
602,2 |
100 % |
|
| |
1) Inkluderar kapitallån till Alandia i samband med förvärvet av deras livförsäkringsbestånd |
| |
| |
Livförsäkringsbolagets marknadsrisk |
| |
I försäkringsskulden ingår en räntereserv om 25 (28) miljoner euro, som kan användas för att täcka det framtida räntekravet. Den genomsnittliga diskonteringsräntan för den räntebärande försäkringsskulden efter upplösningar från räntereserven är 2,2 % under året 2022, 2,3 % under åren 20232031 och därefter 2,9 %. Aktia Livförsäkring bedömer årligen räntereservens tillräcklighet och justerar räntereserven vid behov. Ränterisken är fortfarande den mest betydande marknadsrisken i anslutning till försäkringsskulden i livförsäkringsbolaget, då de andra marknadsriskerna har en marginell betydelse. Risken har dock minskat betydligt tack vare att ränterisken delvis skyddats med derivat under 2021. Ränterisken för bolagets räntebärande balansposter i placeringsportföljen och i försäkringsskulden, både för den räntebundna och för den fondanknutna, beräknas genom en räntestress (sänkning av räntan) som representerar en historisk 99,5 %-percentil av marknadsräntan. Den beräknade effekten i stresscenariot, som på grund av de långa ansvaren främst härstammar från förändringen i marknadsvärde på försäkringsskulden, uppgick till -25 (-44) miljoner euro. |
| |
| |
Centrala händelser |
| |
Aktia blev delägare i Alexander Corporate Finance |
| |
Aktia Bank Abp och Alexander Corporate Finance Oy (ACF) meddelade 30.11.2021 om ett arrangemang till följd av vilket Aktia kommer att äga 20 % av ACF:s aktiestock. I samband med emissionen byter Alexander Corporate Finance namn till Aktia Alexander Corporate Finance Oy. Transaktionen slutfördes 2.2.2022 efter godkännandet från Finansinspektionen. |
| |
| |
Aktia och Finnair introducerar ett nytt Finnair Visa-kreditkort |
| |
Aktia och Finnair har kommit överens om ett samarbete och introducerar under våren 2022 ett nytt Finnair Visa-kreditkort på marknaden. Tack vare samarbetet får Aktia erbjuda alla sina kunder betalningsmedel av högsta kvalitet och Finnair Plus-medlemmarna tillgång till ett av världens populäraste kreditkort och förtjänar samtidigt Finnair Plus-poäng vid inköp gjorda med kortet. |
| |
| |
Aktia Livförsäkring emitterade sitt första Tier 2-kapitallån om 56 miljoner euro |
| |
Aktia Livförsäkring Ab emitterade sitt första Tier 2-kapitallån om 56 miljoner euro 19.11.2021. Syftet med transaktionen var att ytterligare förbättra Aktia Livförsäkrings kapitalstruktur och solvensgrad. |
| |
| |
Strategi och de långsiktiga finansiella målen |
| |
Aktia uppdaterade sin strategi och de långsiktiga finansiella målen (se s. 19) inför kapitalmarknadsdagen som arrangerades 8.9.2021. Den nya uppdateringen av strategin, som sträcker sig fram till 2025, stöder bolagets tillväxtmål och för bolaget mot en ny vision om att vara den ledande kapitalförvaltarbanken. Tillväxtstrategin bygger särskilt på ett nära samarbete mellan Aktias tre affärsområden (Kapitalförvaltning, Bankverksamhet och Livförsäkring). En stark fokusering på kapitalförvaltning är central i all affärsverksamhet i bolaget. |
| |
| |
Personalemissionen övertecknades |
| |
Aktias styrelse beslutade 31.8.2021 om en riktad personalemission för koncernens personal. I personalemissionen erbjöds sammanlagt 1 000 000 nya Aktia-aktier för teckning. Teckningsperioden för personalemissionen avslutades 22.9.2021. |
| |
Personalemissionen övertecknades och styrelsen beslutade öka antalet erbjudna aktier i enlighet med personal-emissionens villkor. Styrelsen godkände personalemissionens samtliga teckningar, det vill säga totalt 1 371 500 nya aktier. Teckningar gjordes av sammanlagt 336 medarbetare inom bolaget. Teckningspriset för aktierna var 10,14 euro per aktie, vilket baserar sig på den volymvägda medelkursen för Aktia-aktien på Nasdaq Helsinki Ltd för perioden 1−31.7.2021 minskad med 10 % rabatt. |
| |
| |
Ny klimatstrategi |
| |
Aktia har gjort upp en klimatstrategi för koncernen med fokus på förmögenhetsförvaltning, placeringar, kreditgivning och i den egna verksamheten. Aktia satsar systematiskt på att utveckla sitt klimatarbete via sin nya klimatstrategi. Målsättningen är bland annat koldioxidneutralitet i placeringsportföljerna före 2050. |
| |
| |
Aktia förvärvade Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet och bolagen inledde ett samarbete som stöder båda parternas strategi |
| |
Aktia Bank Abp:s förvärv av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet slutfördes 30.4.2021 i enlighet med köpebrevet undertecknat 10.3.2021. Förvärvet inkluderade 100 % av Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab och dess helägda dotterbolag Taaleri Fondbolag Ab, Taaleri Skattetjänster Ab, Evervest Ab och Taaleri Asunnot GP Oy. Som en del av transaktionshelheten har parterna avtalat om att inleda ett samarbete som stöder båda parternas strategier, genom vilket Aktia blir distributör av Taaleris alternativa placeringsprodukter i Finland. |
| |
Kapitalförvaltningen är en strategisk prioritering för Aktia och förvärvet av Taaleri Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet stöder Aktias målsättning att vara den bästa kapitalförvaltaren i Finland. Aktia och de funktioner som överförs från Taaleri utgör tillsammans en av de ledande kapitalförvaltningsorganisationerna i Finland där utmärkta tjänster, kundorientering, stark placeringskompetens, omfattande portföljförvaltning och digitalt kunnande förenas. Transaktionen medför att Aktia kan erbjuda sina kunder högklassiga kapitalförvaltningsprodukter, prisbelönt Private Banking-kompetens samt omfattande bank- och livförsäkringstjänster. |
| |
Förvärvet bedöms medföra betydande synergifördelar som främst består av intäktssynergier, omorganisering av funktioner samt stordriftsfördelar, bland annat inom IT- och övrig infrastruktur. Synergifördelarna bedöms uppgå till ca 8 miljoner euro på årsnivå och de förväntas realiseras till fullo under år 2023. |
| |
Köpeskillingen uppgick till 123,7 miljoner euro, varav 10,0 miljoner euro betalades i form av 974 563 Aktia-aktier. I samband med förvärvet allokerades immateriella tillgångar om 43,1 miljoner euro för kundrelationer, samarbetsavtal och för avtal om konkurrensförbud samt goodwill om 80,4 miljoner euro. |
| |
| |
Ändringar i Aktias ledningsgrupp och ansvarsområden |
| |
Aktia förenklade koncernens organisationsstruktur och förtydligade ansvaren och ledningen inom de olika affärsområdena. |
| |
Perttu Purhonen utnämndes till direktör med ansvar för Aktias kapitalförvaltning fr.o.m. 3.5.2021. |
| |
Direktör för affärsområdet Företagskunder och ledningsgruppsmedlem Anssi Huhta blev ansvarig för hela affärsområdet Bankverksamhet fr.o.m. 5.5.2021. |
| |
Sari Leppänen utnämndes till direktör med ansvar för Aktias dataförvaltning (Chief Information Officer) och till medlem i ledningsgruppen fr.o.m. 9.8.2021. |
| |
Carola Nilsson , direktör med ansvar för privatkunder, lämnade koncernens ledningsgrupp fr.o.m. 5.5.2021. |
| |
Anu Tuomolin, direktör med ansvar för den operativa verksamheten (COO) och HR, avgick från sin tjänst i Aktia 5.5.2021. |
| |
| |
Aktia emitterade ett masskuldebrevslån (primärkapitaltillskott, AT1) om 60 miljoner euro |
| |
Aktia Bank Apb emitterade 19.5.2021 ett ickesäkerställt skuldebrev med fast ränta om 60 miljoner euro som får räknas som primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i kapitaltäckningen. Masskuldebrevet löper initialt med en fast årlig ränta på 3,875 %. |
| |
| |
Samarbetsförhandlingarna vid Aktia slutfördes |
| |
Aktias samarbetsförhandlingar som inleddes 18.2.2021 slutfördes 20.4.2021. Efter slutförandet av förhandlingarna fattade bolaget beslut om ändringar, till följd av vilka Aktia drog in 75 arbetsuppgifter i stället för de ursprungligen uppskattade 100. Ungefär 50 personer erbjöds i samband med förhandlingarna möjlighet till nya arbetsuppgifter inom bolaget. |
| |
| |
Aktia Finlands bästa fondhus i Morningstars jämförelse |
| |
I Morningstars Finland Awards 2021-tävlingen placerade sig Aktia i topp i alla fondhuskategorier. För fondhus granskas i jämförelsen den riskjusterade avkastningen under fem års tid för tre olika delområden: aktier, räntor och överlag bäst. I år tog Aktia hem segern i alla tre delområden. |
| |
| |
Beslut om dividendutbetalning |
| |
| |
Dividend 2020 |
| |
Aktia Bank Abp:s styrelse beslutade 5.10.2021 att för räkenskapsperioden 1.131.12.2020 i dividend utbetala 0,43 euro per aktie i enlighet med bemyndigandet av den ordinarie bolagsstämman 2021, sammanlagt 30,9 miljoner euro. |
| |
| |
Dividend 2019 |
| |
Aktia Bank Abp:s styrelse beslutade 12.1.2021 på basis av bolagsstämmans bemyndigande att för räkenskapsperioden 1.131.12.2019 i dividend utbetala 0,53 euro per aktie, sammanlagt 36,8 miljoner euro. |
| |
Aktias styrelse beaktade Finansinspektionens uppdaterade rekommendation om kreditinstitutens vinstutdelning från 18.12.2020 och valde efter noggrant övervägande att betala ut en dividend åt sina aktieägare i enlighet med den nedre gränsen av Aktias dividendpolicy. Aktias målsättning är enligt sin dividendpolicy en dividendutbetalning om 6080 % av räkenskapsperiodens vinst. |
| |
| |
Övrig information |
| |
| |
Händelser efter periodens slut |
| |
| |
Aktia emitterade en säkerställd obligation på 500 miljoner euro |
| |
Aktia Bank Abp emitterade tisdagen den 18 januari 2022 en ny säkerställd obligation på 500 miljoner euro, som förfaller till betalning i oktober 2028. Lånet prissattes med en negativ marginal jämfört med swapräntorna (MS -1). Detta var den första finländska säkerställda obligationen år 2022. |
| |
| |
Aktia förenklade sin koncernstruktur med dotterbolagsfusioner |
| |
Aktia Bank Abp verkställde som planerat och meddelat 18.8.2021 fusionen av det helägda dotterbolaget Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab med Aktia Bank Abp 1.1.2022. Samtidigt fusionerade Aktia sina två helägda dotterbolag, där Aktia Fondbolag Ab fusionerades med AV Fondbolag Ab. Fondbolagets namn är från och med 1.1.2022 Aktia Fondbolag Ab. Fusionerna är ett led i förenhetligande av Aktias kapitalförvaltningsverksamhet, där förenklandet av koncernstrukturen spelar en central roll. |
| |
| |
Aktieägarnas nomineringskommittés förslag till Aktia Banks styrelsesammansättning |
| |
Aktieägarnas nomineringskommitté i Aktia Bank Abp har beslutat framföra följande förslag för Aktia Banks ordinarie bolagsstämma 2022: |
| |
Nomineringskommittén föreslår att till ny styrelseledamot enligt samtycke väljs Sari Pohjonen. Arja Talma, styrelseledamot i Aktia Banks styrelse sedan år 2013, har meddelat att hon inte står till förfogande för omval. |
| |
| |
Rating |
| |
Standard & Poors (S&P) ändrade 22.1.2021 sin syn på utsikterna för kreditvärdigheten av Aktia Bank Abp till stabil. Kreditklassificeringen för långfristig upplåning är A- och för kortfristig upplåning A2. Kreditklassificeringen bekräftades 16.12.2021 i samband med uppdateringen av S&P:s kreditvärderingsmetod. |
| |
Moodys Investors Service bekräftade 9.9.2021 Aktia Banks lång- och kortsiktiga seniorkreditklassificering och ändrade sin syn på utsikterna till negativ. Klassificeringen för obligationslån utan säkerhet (senior preferred) är A1 och för kortfristiga skuldinstrument P-1. Moodys Investors Service rating för Aktia Banks långfristiga masskuldebrevslån med säkerhet i fastigheter är Aaa. |
| |
Moodys Investor Service beviljade 17.5.2021 Aktia Bank kreditklassificeringen Baa3 (hyb) för Aktia Banks emitterade primärkapitaltillskott (AT1). |
| |
| |
|
Långfristig upplåning |
Kortfristig upplåning |
Utsikter |
Covered Bonds |
|
| |
Moodys Investors Service |
A1 |
P-1 |
stabila |
Aaa |
|
| |
Standard & Poors |
A- |
A-2 |
stabila |
- |
|
| |
| |
Mellanhavanden med närstående |
| |
Närstående omfattar aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande ställning. Aktias nyckelpersoner avser ledamöter i styrelse samt verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen. |
| |
Mellanhavanden med närstående har närmare beskrivits i not K43 och not M43 i bokslutet 2020. |
| |
| |
Personal |
| |
Antal heltidsanställda uppgick vid utgången av december till 854 (31.12.2020; 830). Det genomsnittliga antalet heltidsanställda uppgick till 862 (1.131.12.2020; 806). |
| |
| |
Incentivprogram |
| |
Aktia Bank Abp införde 2018 ett långsiktigt aktiesparprogram för medarbetarna i Aktiakoncernen till stöd för genomförandet av Aktias strategi. Den pågående 12 månaders sparperioden, AktiaUna 20212022, startade våren 2021 och fortsätter fram till våren 2022. Beslut om eventuella nya program fattas årligen. |
| |
Incentivprogrammet omfattas i sin helhet av två delar. Aktiesparprogrammet AktiaUna riktar sig till alla, ca 950, medarbetare och det prestationsbaserade aktiesparprogrammet till ca 60 nyckelpersoner. Programmet ger alla medarbetare en möjlighet att till förmånliga villkor bli aktieägare i Aktia. Inom programmet avdras en del av lönen (24 %, 7 % för ledningsgruppsmedlemmar) som investeras i Aktias aktier till ett nedsatt pris (-10 %). Deltagande i aktiesparprogrammet uppmuntras ytterligare genom att aktierna som förvärvats inom ramen för aktiesparprogrammet matchas med vederlagsfria tilläggsaktier efter ca två år. |
| |
Prestationskriterierna för det ovan nämnda prestationsbaserade programmet som gäller ca 60 nyckelpersoner (inklusive verkställande direktören och ledningsgrupps-medlemmarna) utgörs av Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat samt provisionsnetto under en period på två år. Den eventuella belöningen från prestationsperioden fastställs på basen av programmets villkor, i vilka styrelsens helhetsbedömning av deltagarens och affärsenhetens samt koncernens totala resultat och dess utveckling beaktas. |
| |
Aktia Bank Abp:s styrelse har 5.8.2021 beslutat om ett nytt aktiebaserat långsiktigt incitamentsprogram, Restricted Share Plan. Det totala antalet aktier som betalas ut inom ramen för det villkorade aktieincitamentsprogrammet är maximalt 280 000 Aktia-aktier. |
| |
Incentivprogrammen presenteras mer detaljerat på www.aktia.com > Investerarrelationer > Bolagsstyrning > Belöning. |
| |
| |
Kursutveckling för Aktia-aktien 4.130.12.2021 |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
Beslut vid Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 2021 |
| |
Aktia Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 13.4.2021 fastställde moderbolagets och koncernens bokslut samt beviljade styrelseledamöterna, verkställande direktören och dennas ställföreträdare ansvarsfrihet. |
| |
Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag med beaktande av myndigheternas rekommendationer att bemyndiga styrelsen att vid en senare tidpunkt fatta beslut om utbetalning av en dividend för räkenskapsperioden 1.131.12.2020 om högst 0,43 euro per aktie med utbetalning vid ett eller flera tillfällen. Styrelsen bemyndigades att fatta beslut om avstämningsdag och utbetalningstidpunkt för eventuell dividend. |
| |
Aktia Bank Abp:s styrelse beslutade 5.10.2021 att för räkenskapsperioden 1.131.12.2020 i dividend utbetala 0,43 euro per aktie i enlighet med bemyndigandet av den ordinarie bolagsstämman 2021. |
| |
Bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter till åtta. Till styrelseledamöter återvaldes Johan Hammarén, Maria Jerhamre Engström, Harri Lauslahti, Olli-Petteri Lehtinen, Johannes Schulman, Lasse Svens och Arja Talma. Till ny styrelseledamot valdes Timo Vättö. Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman valde styrelsen Lasse Svens till ordförande och Timo Vättö till vice ordförande. |
| |
Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag att godkänna ersättningsrapporten för Aktia Bank Abp:s organ och fastställde ersättningar till styrelseledamöterna. Bolagsstämman fastställde antalet revisorer till en och revisorns arvode samt återvalde KPMG Oy Ab till bolagets revisor med ekonomie magister, CGR, Marcus Tötterman som huvudansvarig revisor. |
| |
Bolagsstämman godkände styrelsens förslag till beslut om fullmakt om emission av högst 6 967 000 aktier eller i 10 kapitlet aktiebolagslagen avsedda särskilda rättigheter, fullmakt att förvärva högst 500 000 egna aktier för att användas för bolagets aktiebelöningsprogram och/eller arvodering av bolagets styrelseledamöter samt fullmakt att avyttra högst 500 000 egna aktier. |
| |
Bolagsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag att godkänna att rätten till en aktie som hör till värdeandelssystemet och de rättigheter som hänför sig till aktien har förverkats för de aktier som fanns på Aktia Bank Abp:s uppsamlingskonto. Förverkningspåföljden gäller de 47 920 aktier som emitterades som buffert i samband med fusionen av Veritas ömsesidigt skadeförsäkringsbolag med Aktia Abp 1.1.2009. |
| |
Alla ovannämnda förslag har i sin helhet publicerats i texten till bolagsstämmokallelsen på www.aktia.com under Investerarrelationer > Bolagsstyrning > Bolagsstämma > Bolagsstämma 2021. |
| |
| |
Nomineringskommitténs förslag till ordinarie bolagsstämma 2022 |
| |
Aktieägarnas nomineringskommitté i Aktia Bank Abp har beslutat framföra följande förslag för Aktia Banks ordinarie bolagsstämma 2022: |
| |
Antalet styrelseledamöter föreslås bibehållas och fastställas till åtta. |
| |
Aktieägarnas nomineringskommitté föreslår att av styrelsens nuvarande ledamöter återväljs Johan Hammarén, Maria Jerhamre Engström, Harri Lauslahti, Olli-Petteri Lehtinen, Johannes Schulman, Lasse Svens och Timo Vättö enligt samtycke för den mandatperiod som fortgår fram till slutet av följande ordinarie bolagsstämma. Närmare information om styrelseledamöter som föreslås omväljas finns på bolagets webbsidor www.aktia.com. |
| |
Nomineringskommittén föreslår därtill att till ny styrelseledamot för samma mandatperiod enligt samtycke väljs Sari Pohjonen. |
| |
Samtliga föreslagna personer är oberoende av bolaget i enlighet med bolagsstyrningskodens definition. Icke oberoende av betydande aktieägare är endast Timo Vättö, som är styrelsemedlem i Rettig Group Oy Ab, som i sin tur är den största ägaren i RG Partners Ab, Aktia Banks största aktieägare (10,11 %). |
| |
Samtliga föreslagna personer har meddelat att avsikten, ifall de väljs, är att bland sig omvälja Lasse Svens till styrelseordförande samt att omvälja Timo Vättö till vice ordförande. |
| |
Arja Talma, styrelseledamot i Aktia Banks styrelse sedan år 2013, har meddelat att hon inte står till förfogande för omval. |
| |
När det gäller urvalsförfarandet för styrelseledamöterna rekommenderar aktieägarnas nomineringskommitté att aktieägarna tar ställning till förslaget i sin helhet på bolagsstämman. Denna rekommendation baserar sig på det faktum att aktieägarnas nomineringskommitté i Aktia är skild från styrelsen och har som uppgift att se till att den föreslagna styrelsen som helhet, utöver de enskilda kandidaternas kvalifikationer, har den bästa möjliga kompetensen och erfarenheten för bolaget samt att styrelsens sammansättning också uppfyller de övriga kraven för kreditinstitut samt de kraven i den finska koden för bolagsstyrning för börsbolag. |
| |
Nomineringskommittén föreslår att styrelsens arvoden för mandatperioden bibehållas oförändrade och fastställs enligt följande: |
| |
• ordförande, 64 300 euro (2021: 64 300 euro) |
| |
• vice ordförande, 43 000 euro (2021: 43 000 euro) |
| |
• medlem, 35 000 euro (2021: 35 000 euro) |
| |
Årsarvodena för utskottsordförande samt mötesarvodena föreslås bibehållas oförändrade, dvs. respektive utskottsordförande ytterligare erhåller ett årsarvode om 8 000 euro. I mötesarvode för styrelse- och utskottsmöten föreslås utgå 500 euro/person per bevistat möte. Ersättning för rese- och logikostnader samt dagtraktamente utgår i enlighet med skatteförvaltningens anvisningar och bolagets reseinstruktioner. |
| |
Nomineringskommittén föreslår att ca. 40 % av årsarvodet (brutto) ska utbetalas i form av Aktiaaktier. Bolaget förvärvar för styrelseledamöternas räkning Aktia-aktier på marknaden till det pris som bildas i offentlig handel eller överlåter aktier som är i bolagets besittning och resterande summa av årliga arvodet erläggs kontant. Aktierna förvärvas eller överlåtas inom loppet av två veckor från och med den följande dag efter offentliggörandet av bolagets delårsrapport för perioden 1 januari 2022 31 mars 2022 eller snarast möjligt i enlighet med tillämplig lagstiftning. Bolaget står för alla kostnader och eventuell överlåtelseskatt i anknytning till förvärvet eller överlåtelsen av aktier. |
| |
Nomineringskommitténs förslag kommer att inkluderas i kallelsen till bolagsstämman. |
| |
Som ordförande för aktieägarnas nomineringskommitté i Aktia Bank verkar Kaj-Gustaf Bergh (utnämnd av Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas samt de bolag som kontrolleras av Erkki Etola) och som medlemmar Matts Rosenberg (utnämnd av RG Partners Ab), Gisela Knuts (utnämnd av Stiftelsen för Åbo Akademi) och Stefan Björkman (utnämnd av Hammarén & Co Oy Ab) samt som sakkunnig Aktia Banks styrelseordförande Lasse Svens. |
| |
| |
Styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämman 2022 |
| |
Styrelsen föreslår att för räkenskapsåret 2021 utbetala en dividend om 0,56 (0,43) euro per aktie för perioden 1.131.12.2021. |
| |
Avstämningsdagen för utdelningen föreslås bli 8.4.2022 och dividenden föreslås utbetalas 19.4.2022. |
| |
På rekommendation av styrelsens revisionsutskott föreslår styrelsen att till revisor välja revisionssamfundet KPMG Oy Ab med ekonomie magister, CGR Marcus Tötterman som huvudansvarig revisor för en mandattid som börjar då ordinarie bolagsstämman för 2022 har avslutats och fortgår till slutet av ordinarie bolagsstämman 2023. Arvode och ersättning för resekostnader till revisorn föreslås utgå enligt skälig räkning. |
| |
| |
Offentliggörande av information |
| |
Aktias informationsgivningspolicy omfattar Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag. |
| |
Informationsgivningspolicyn beskriver centrala principer för hur Aktia sköter kommunikationen med kapitalmarknaden, massmedierna och övriga intressentgrupper. Informationsgivningspolicyn är publicerad på Aktias webbsida www.aktia.com. På webbsidan finns även alla rapporter och meddelanden som Aktia Bank Abp publicerar. Aktia Bank Abp uppfyller sin informationsskyldighet i form av publikationer. De huvudsakliga publikationerna är: |
| |
• Årsredovisningen, bokslutskommunikén, halvårsrapporten och delårsrapporterna, inklusive notuppgifter, innehåller finansiell information avseende Aktiakoncernens resultat och verksamhet. |
| |
• Aktias ersättningsrapport redogör för de ersättningar som har utbetalats till bolagets organ i enlighet med Värdepappersmarknadsföreningen r.f.:s kod för noterade bolags bolagsstyrning (Finska koden för bolagsstyrning 2020). |
| |
• Redogörelsen över bolagsstyrning innehåller information om Aktiakoncernens förvaltning och förvaltningsstruktur. Rapporten följer Värdepappersmarknadsföreningen r.f.:s kod för noterade bolags bolagsstyrning (Finska koden för bolagsstyrning 2020). |
| |
• Aktia rapporterar om företagsansvaret som en del av Aktias årsredovisning senast 16.3.2022. Publikationen innehåller information om hur Aktia implementerat ansvarsfrågorna i den dagliga verksamheten och processerna samt ger en övergripande bild över de väsentliga aspekter som intressenterna anser vara viktiga för Aktias verksamhet. Rapporteringen följer Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. |
| |
• Aktia publicerar en sammanställning av ickefinansiell information i samband med styrelsens verksamhetsberättelse som publiceras som en del av Aktias årsredovisning senast 16.3.2022. |
| |
• Risk- och kapitalrapporten Pillar III Report ger information om koncernens riskposition och olika former av risk samt kapitaltäckning. Rapporten täcker kraven i enlighet med kapitalkravsförordningen, CRR del 8. |
| |
• Aktia Livförsäkring publicerar Solvency and Financial Condition Report som ger information om bolagets finansiella ställning samt solvens. Rapporten publiceras senast 7.4.2022. |
| |
Aktias webbsida www.aktia.com innehåller även information om bland annat koncernens ledning, förvaltning och ersättningssystem. På webbsidan publiceras även Aktiakoncernens finansiella kalender med publiceringstidpunkter. Uppgifter enligt kapitaltäckningsförordningens (CRR2, Capital Requirements Regulation EU 2019/876) del 8 publiceras i en separat Pillar III Report (på engelska). |
| |
| |
Aktiekapital och -ägare |
| |
Aktia Bank Abp:s aktiekapital uppgår till 170 miljoner euro. I slutet av december 2021 uppgick antalet Aktia-aktier till 72 144 081. Totala antalet registrerade ägare uppgick till 39 461 (31.12.2020; 36 918). 12,02 % av aktierna var i utländskt ägo. I slutet av december fanns inga oregistrerade aktier. Koncernens innehav av egna aktier uppgick 31.12.2021 till 326 541 (31.12.2020; 113 372) Aktia-aktier. Aktia Bank Abp:s börsvärde i slutet av periodens sista handelsdag 30.12.2021 uppgick till ca 886 miljoner euro. Aktiaaktiens slutkurs per 30.12.2021 var 12,28 euro. Som högst handlades Aktia-aktien till ett pris om 13,40 euro och som lägst till 8,94 euro. |
| |
Den genomsnittliga dagliga omsättningen med Aktiaaktien under januaridecember 2021 var 979 062 euro eller 90 922 aktier. |
| |
| |
(mn euro) |
Antal aktier |
Aktie-kapital |
Fonden för fritt eget kapital |
|
| |
1.1.2020 |
69 172 437 |
163,0 |
110,2 |
|
| |
Aktieemission 14.2.2020 |
744 696 |
6,7 |
- |
|
| |
Aktieemission 4.5.2020 |
220 000 |
- |
1,7 |
|
| |
Aktieemission 27.5.2020 |
84 355 |
- |
0,6 |
|
| |
Makulering av aktier 7.10.2020 |
-717 196 |
- |
- |
|
| |
Aktieemission 16.11.2020 |
69 881 |
- |
0,7 |
|
| |
Övriga förändringar |
- |
- |
-0,4 |
|
| |
31.12.2020 |
69 574 173 |
169,7 |
112,7 |
|
| |
Aktieemission 9.2.2021 |
100 000 |
- |
1,0 |
|
| |
Aktieemission 6.5.2021 |
974 563 |
- |
9,6 |
|
| |
Aktieemission 20.5.2021 |
66 770 |
- |
0,7 |
|
| |
Aktieemission 30.9.2021 |
1 371 500 |
- |
13,9 |
|
| |
Aktieemission 18.11.2021 |
57 075 |
|
0,6 |
|
| |
Övriga förändringar |
- |
- |
0,1 |
|
| |
31.12.2021 |
72 144 081 |
169,7 |
138,6 |
|
| |
| |
Finansiella målsättningar fram till 2025 |
| |
De av styrelsen i september 2021 fastställda finansiella målen är: |
| |
• ett jämförbart rörelseresultat på över 120 miljoner euro, |
| |
• en jämförbar avkastning på eget kapital (ROE) på över 12 %, |
| |
• ett jämförbart kostnads-/intäktstal under 0,60 och |
| |
• en kärnprimärkapitalrelation (CET1) på mer än 1,5 procentenheter över minimikravet. |
| |
| |
Hållbarhet |
| |
Hållbarhet är en väsentlig del av Aktias strategi och stöder värdeskapandet för bolagets intressentgrupper. Hållbarhet i Aktia består av både företagsansvar samt ESG integrering i affärsverksamheterna. Målsättningen för Aktias företagsansvarsprogram är att vara en solid, pålitlig och ekologiskt ansvarsfull partner för ekonomisk välfärd och den mest eftertraktade arbetsplatsen i branschen. Under året 2021 förenklades ledningsstrukturen för Aktias hållbarhetsarbete genom att sammanslå funktionerna för företagsansvar och ESG-utveckling i banken till ett nytt team. |
| |
Aktia fastställde under hösten en koncernomfattande klimatstrategi med fastställda mål gällande placeringsverksamheten, lånegivningen samt i den egna verksamheten. Aktia anslöt sig även som medlem till det globala Net Zero Asset Managers-initiativet för att stöda implementeringen av klimatstrategin. Aktia fastställde även principer för ansvarsfull lånegivning samt deltog i gröna syndikatlån. Som ett bevis på Aktias långvariga arbete inom ESG-integrering inom placeringsverksamheten för statslån på tillväxtmarknader välkomnades Aktia med till en rådgivningskommitté för ASCOR Project*, vars målsättning är att utveckla ett globalt verktyg för bedömning av klimatrisker och möjligheter vid placeringar i statslån för hela branschen. |
| |
Det andra halvåret präglades också av att förbereda för kommande krav gällande EU:s reglering för hållbar finansiering, innehållande bl.a. den så kallade Eutaxonomin och rapporteringskraven för Aktia. |
| |
De mätare Aktia följer halvårsvis bibehölls på en god nivå. Koldioxidavtrycket för Aktias egna aktiefonder var i genomsnitt klart mindre än på referensmarknaderna. Aktias målsättning på lång sikt är ett mindre koldioxidavtryck än referensmarknadernas. Aktias placeringsstrategi favoriserar mindre kapitalintensiva bolag som har en gynnsam utsläppsprofil. Privat- och premiumkundernas nöjdhet med kundmöten, vilket beskriver framgången på vår kundservice, bibehölls på en god nivå då vår målsättning är att överskrida 50. |
| |
| |
Mätare (målsättning) |
2021 |
2020 |
Δ |
|
| |
Koldioxidavtrycket för egna aktiefonder jämfört med referensmarknaderna (i genomsnitt lägre än för referensmarknaderna på lång sikt) |
-66 %**
(-68 %***) |
-68 %** |
+2 % |
|
| |
NPS (Net Promoter Score) som mäter kundnöjdheten hos privat- och premiumkunder (minst 50) |
72 |
68 |
+4 |
|
| |
* ASCOR = Assessing Climate Related Opportunities and Risks, ett gemensamt project grundat av ledande ESG organistioner (bl.a. PRI) och två pensionsfonder från Storbritannien. |
| |
** Siffrorna innehåller Aktias jämförbara fonder, såsom Capital, Nordic, Nordic Small Cap, Nordic Micro Cap, Europa, Europe Small Cap, America och Global. |
| |
*** Siffrorna innehåller Aktias jämförbara fonder och fonderna Micro Rhein, Rhein Value, Micro Markka, Europa Dividend som överförts till Aktia genom förvärvet av Taaleri. |
| |
| |
Risker och utsikter |
| |
| |
Risker |
| |
Aktias resultat påverkas av flera faktorer, av vilka de viktigaste är det allmänna ekonomiska läget, fluktuationer i aktie-, ränte- och valutakurser samt konkurrensläget. Efterfrågan på bank-, försäkringsoch kapitalförvaltningstjänster kan förändras av dessa faktorer. |
| |
Förändringar i räntenivån, avkastningskurvor och kreditmarginaler är svåra att förutspå och kan påverka Aktias räntemarginaler och därmed lönsamhet. Aktia idkar en proaktiv hantering av ränterisker. |
| |
Eventuella framtida nedskrivningar av krediter i Aktias kreditportfölj kan bero på många faktorer, av vilka de viktigaste är det allmänna ekonomiska läget, räntenivån, arbetslöshetsnivån samt bostadsprisernas utveckling. |
| |
Tillgång till likviditet på penningmarknaden är viktigt för Aktias återfinansiering. Liksom andra banker förlitar sig Aktia på depositioner från hushåll för att tillgodose en del av sitt likviditetsbehov. |
| |
Marknadsvärdet på Aktias finansiella och andra tillgångar kan förändras bland annat till följd av ökade krav på avkastning bland investerare. |
| |
Ökad reglering av bank- och försäkringsverksamhet har medfört skärpta kapital- och likviditetskrav för banken. De nya regleringarna har även medfört ökade krav på långfristig finansiering och har därmed ökat kostnaderna. |
| |
Utvecklingen av provisionsintäkterna är beroende av volym och värdeutvecklingen på förvaltade tillgångar, vilket till följd av marknadssvängningarna ökat de risker som hänför sig till koncernens intäkter och lönsamhet. |
| |
Coronapandemin som bröt ut under 2020 och de åtgärder som vidtagits för att begränsa dess utveckling har påverkat både realekonomin och finansmarknaden. De negativa effekterna av coronapandemin samt tillräckligheten av de åtgärder som vidtagits för att minska effekterna iakttas och bedöms kontinuerligt. |
| |
Enligt den senaste informationen fortsätter återhämtningen från coronapandemins följder och detta reflekteras också i statistiska indikatorer avseende Finlands ekonomiska utveckling. Kvaliteten på Aktias låneportfölj och nyutlåning har varit stabil trots utlåningstillväxten. Detta gäller utlåningsvolymerna för både företag och privatkunder. |
| |
Förvärvet av Taaleris kapitalförvaltningsverksamhet genomfördes 30.4.2021. Transaktionen hanteras aktivt genom noggrann integrationskoordination. Framtida risker är genomförandet av integrationen i enlighet med uppsatta mål, inklusive synergioch korsförsäljningsmål. Aktia förenklade sin koncernstruktur med fusioner mellan två fondbolag samt mellan Aktia Kapitalförvaltning Ab och Aktia Bank Abp 1.1.2022. |
| |
Aktias operativa risker har varit i linje med riskaptiten under 2021. Trenden av ett ökande antal bedrägerier som drabbar hela finanssektorn, framför allt relaterade till digitala tjänster, har varit betydande 2021. Finanssektorn har arbetat aktivt med olika myndigheter för att bland annat informera bankkunderna om bedrägerihot. Under 2021 har också Aktias kunder blivit offer för nätfiske. Aktia har lyckats utveckla sina tjänster i kampen mot nätfiske och mot slutet av året har förlusten av kundmedel minskat betydligt. |
| |
Coronaviruspandemin har inte märkbart påverkat Aktias operativa risker. Aktia började återgå till hybridarbete i oktober, men var i början av december tvungen att återigen utöka distansarbetet efter att coronaläget i Finland förvärrats. |
| |
Utvidgandet av kapitalförvaltningsverksamheten
i samband med förvärvet av Taaleri har medfört
att Aktias regulativa kapitalläge i relation till
riskvägda positioner har minskat i början av året.
Bankkoncernens kapitalbas har förstärkts med CET1- och AT1-kapitalemissioner samt med den i slutet av året gjorda Tier 2-emissionen i Aktia Livförsäkring Ab, vilket förbättrade solvens- och kapitaltäckningen för konglomeratet. Detta har minskat risken för att det regulativa kapitalläget kan begränsa utnyttjandet av marknadspotential för tillväxt av riskpositioner i framtiden. |
| |
| |
Utsikter 2022 |
| |
• Det jämförbara rörelseresultatet för 2022 förväntas vara något högre än för 2021, under förutsättning att marknadsutvecklingen och samhällsförhållandena förblir stabila. |
| |
• Den starka tillväxten inom räntenettot förväntas fortsätta, särskilt inom företagskundsegmentet tack vare aktiv prissättning och förväntad volymtillväxt. Finansieringskostnaderna förväntas bibehållas på en måttfull nivå. |
| |
• Tillväxten i provisionsintäkter förväntas fortsätta. Tillväxten stöds av att integrationen av Taaleris kapitalsförvaltningsverksamhet slutförs. |
| |
• Utvecklingen av livförsäkringsnettot är beroende av förändringar i marknadsvärden. Vi förväntar oss att det försäkringstekniska resultatet förbättras under 2022. |
| |
• Kostnaderna förväntas bibehållas på ungefär samma nivå som för 2021. |
| |
• Reserveringar för eventuella kreditförluster förväntas fortsätta på en moderat nivå samtidigt som Aktias likviditet och kapitaltäckning fortsättningsvis är solida. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Koncernens utveckling per kvartal |
| |
(1 000 euro) |
4Q2021 |
3Q2021 |
2Q2021 |
1Q2021 |
2021 |
2020 |
| |
Räntenetto |
24 097 |
23 142 |
27 670 |
21 339 |
96 249 |
80 677 |
| |
Dividender |
11 |
9 |
323 |
9 |
353 |
398 |
| |
Provisionsintäkter |
36 902 |
36 764 |
34 785 |
27 572 |
136 023 |
106 936 |
| |
Provisionskostnader |
-3 217 |
-3 232 |
-3 057 |
-2 524 |
-12 031 |
-9 295 |
| |
Provisionsnetto |
33 684 |
33 532 |
31 727 |
25 048 |
123 992 |
97 641 |
| |
Livförsäkringsnetto |
7 558 |
9 705 |
10 507 |
9 886 |
37 657 |
19 876 |
| |
Nettoresultat från finansiella transaktioner |
37 |
449 |
2 888 |
1 309 |
4 684 |
635 |
| |
Övriga rörelseintäkter |
132 |
213 |
203 |
301 |
849 |
1 889 |
| |
Rörelseintäkter totalt |
65 520 |
67 051 |
73 320 |
57 892 |
263 784 |
201 117 |
| |
|
|
|
|
| |
Personalkostnader |
-22 190 |
-21 909 |
-22 001 |
-17 622 |
-83 723 |
-69 068 |
| |
IT-kostnader |
-9 129 |
-7 492 |
-7 637 |
-6 396 |
-30 655 |
-26 002 |
| |
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar |
-6 049 |
-5 728 |
-5 283 |
-4 444 |
-21 504 |
-18 276 |
| |
Övriga rörelsekostnader |
-7 875 |
-6 461 |
-13 906 |
-10 281 |
-38 523 |
-28 813 |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-45 243 |
-41 590 |
-48 827 |
-38 743 |
-174 404 |
-142 159 |
| |
|
|
|
|
| |
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden |
126 |
-996 |
-1 402 |
-2 222 |
-4 494 |
-4 046 |
| |
Andel av intresseföretagens resultat |
-95 |
-84 |
-51 |
-35 |
-265 |
-118 |
| |
Rörelseresultat |
20 308 |
24 382 |
23 039 |
16 892 |
84 621 |
54 793 |
| |
Skatter |
-4 044 |
-4 967 |
-5 363 |
-2 891 |
-17 265 |
-12 172 |
| |
Periodens vinst |
16 264 |
19 414 |
17 677 |
14 001 |
67 356 |
42 621 |
| |
|
|
|
|
| |
Hänförligt till: |
|
|
|
|
| |
Aktieägare i Aktia Bank Abp |
16 264 |
19 414 |
17 137 |
14 001 |
66 816 |
42 621 |
| |
Innehavare av övrigt primärkapital |
- |
- |
540 |
- |
540 |
- |
| |
Totalt |
16 264 |
19 414 |
17 677 |
14 001 |
67 356 |
42 621 |
| |
|
|
|
|
| |
Resultat per aktie (EPS), euro |
0,23 |
0,28 |
0,24 |
0,20 |
0,95 |
0,61 |
| |
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro |
0,23 |
0,28 |
0,24 |
0,20 |
0,95 |
0,61 |
| |
|
|
|
|
| |
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster: |
|
|
|
|
| |
Rörelseresultat |
20 308 |
24 382 |
23 039 |
16 892 |
84 621 |
54 793 |
| |
Rörelseintäkter: |
|
|
|
|
| |
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc |
- |
-540 |
- |
- |
-540 |
- |
| |
Rörelsekostnader: |
|
|
|
|
| |
Omstruktureringskostnader |
354 |
- |
2 957 |
- |
3 311 |
294 |
| |
Jämförbart rörelseresultat |
20 662 |
23 842 |
25 996 |
16 892 |
87 392 |
55 087 |
| |
| |
Koncernens totalresultat per kvartal |
| |
(1 000 euro) |
4Q2021 |
3Q2021 |
2Q2021 |
1Q2021 |
2021 |
2020 |
| |
Periodens vinst |
16 264 |
19 414 |
17 677 |
14 001 |
67 356 |
42 621 |
| |
Övrigt totalresultat efter skatt: |
|
|
|
|
| |
Förändring i värdering till verkligt värde för finansiella tillgångar |
-4 052 |
-494 |
-2 270 |
-4 600 |
-11 417 |
8 405 |
| |
Förändring i värdering till verkligt värde för kassaflödessäkring |
-55 |
-47 |
5 |
-22 |
-119 |
340 |
| |
Överfört till resultaträkningen för finansiella tillgångar |
-177 |
-708 |
-1 796 |
-848 |
-3 530 |
-2 573 |
| |
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen |
-4 284 |
-1 249 |
-4 061 |
-5 471 |
-15 066 |
6 172 |
| |
Förmånsbaserade pensionsplaner |
-131 |
- |
- |
- |
-131 |
-217 |
| |
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen |
-131 |
- |
- |
- |
-131 |
-217 |
| |
Periodens totalresultat |
11 849 |
18 165 |
13 615 |
8 530 |
52 159 |
48 576 |
| |
|
|
|
|
| |
Totalresultat hänförligt till: |
|
|
|
|
| |
Aktieägare i Aktia Bank Abp |
11 849 |
18 165 |
13 075 |
8 530 |
51 619 |
48 576 |
| |
Innehavare av övrigt primärkapital |
- |
- |
540 |
- |
540 |
- |
| |
Totalt |
11 849 |
18 165 |
13 615 |
8 530 |
52 159 |
48 576 |
| |
|
|
|
|
| |
Totalresultat per aktie, euro |
0,16 |
0,26 |
0,19 |
0,12 |
0,73 |
0,70 |
| |
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro |
0,16 |
0,26 |
0,19 |
0,12 |
0,73 |
0,70 |
| |
|
|
|
|
| |
Totalresultat exklusive jämförelsestörande poster: |
|
|
|
|
| |
Totalresultat |
11 849 |
18 165 |
13 615 |
8 530 |
52 159 |
48 576 |
| |
Rörelseintäkter: |
|
|
|
|
| |
Tilläggsintäkt från försäljningen av Visa Europe till Visa Inc |
- |
-432 |
- |
- |
-432 |
- |
| |
Rörelsekostnader: |
|
|
|
- |
| |
Omstruktureringskostnader |
283 |
- |
2 365 |
- |
2 649 |
235 |
| |
Jämförbart totalresultat |
12 132 |
17 733 |
15 981 |
8 530 |
54 376 |
48 811 |
| |
| |
Jämförelsestörande poster i koncernens resulträkning och totalresultat |
| |
(1 000 euro) |
4Q2021 |
3Q2021 |
2Q2021 |
1Q2021 |
2021 |
2020 |
| |
Nettoresultat från finansiella transaktioner |
- |
540 |
- |
- |
540 |
- |
| |
Övriga rörelseintäkter |
- |
540 |
- |
- |
540 |
- |
| |
Personalkostnader |
-347 |
- |
-1 297 |
- |
-1 644 |
-294 |
| |
Övriga rörelsekostnader |
-6 |
- |
-1 660 |
- |
-1 666 |
- |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-354 |
- |
-2 957 |
- |
-3 311 |
-294 |
| |
Rörelseresultat |
-354 |
540 |
-2 957 |
- |
-2 771 |
-294 |
| |
Skatter |
71 |
-108 |
591 |
- |
554 |
59 |
| |
Räkenskapsperiodens vinst |
-283 |
432 |
-2 365 |
- |
-2 217 |
-235 |
| |
Räkenskapsperiodens totalresultat |
-283 |
432 |
-2 365 |
- |
-2 217 |
-235 |
| |
| |
Segmentens utveckling per kvartal |
| |
(1 000 euro) |
4Q2021 |
3Q2021 |
2Q2021 |
1Q2021 |
2021 |
2020 |
| |
Bankverksamhet |
|
|
| |
Räntenetto |
18 920 |
18 192 |
18 735 |
17 566 |
73 412 |
69 730 |
| |
Provisionsnetto |
15 354 |
15 086 |
15 135 |
14 215 |
59 790 |
55 753 |
| |
Övriga rörelseintäkter |
24 |
33 |
55 |
205 |
317 |
984 |
| |
Rörelseintäkter totalt |
34 298 |
33 310 |
33 925 |
31 986 |
133 519 |
126 466 |
| |
|
|
|
|
| |
Personalkostnader |
-4 880 |
-4 681 |
-5 709 |
-4 587 |
-19 858 |
-18 147 |
| |
Övriga rörelsekostnader 1) |
-19 690 |
-18 125 |
-20 524 |
-20 128 |
-78 468 |
-75 773 |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-24 570 |
-22 806 |
-26 234 |
-24 715 |
-98 325 |
-93 920 |
| |
|
|
|
|
| |
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden |
126 |
-1 016 |
-1 402 |
-2 222 |
-4 515 |
-4 017 |
| |
Rörelseresultat |
9 952 |
9 489 |
7 489 |
5 048 |
31 977 |
28 639 |
| |
|
|
|
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
9 952 |
9 489 |
7 489 |
5 048 |
31 977 |
28 639 |
| |
|
|
|
|
| |
Kapitalförvaltning |
|
|
|
|
| |
Räntenetto |
381 |
393 |
383 |
417 |
1 574 |
1 847 |
| |
Provisionsnetto |
19 985 |
20 152 |
18 457 |
12 355 |
70 949 |
47 317 |
| |
Livförsäkringsnetto |
6 509 |
8 659 |
9 510 |
8 927 |
33 604 |
16 688 |
| |
Övriga rörelseintäkter |
84 |
346 |
256 |
72 |
758 |
227 |
| |
Rörelseintäkter totalt |
26 959 |
29 550 |
28 606 |
21 770 |
106 885 |
66 079 |
| |
|
|
|
|
| |
Personalkostnader |
-7 072 |
-7 273 |
-6 206 |
-4 451 |
-25 001 |
-16 199 |
| |
Övriga rörelsekostnader 1) |
-11 443 |
-9 697 |
-12 432 |
-7 577 |
-41 150 |
-23 333 |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-18 515 |
-16 970 |
-18 638 |
-12 028 |
-66 152 |
-39 533 |
| |
Rörelseresultat |
8 444 |
12 580 |
9 968 |
9 742 |
40 733 |
26 546 |
| |
|
|
|
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
8 622 |
12 580 |
11 712 |
9 742 |
42 656 |
26 650 |
| |
|
|
|
|
| |
Koncernfunktioner |
|
|
|
|
| |
Räntenetto |
4 796 |
4 558 |
8 549 |
3 358 |
21 261 |
9 102 |
| |
Provisionsnetto |
1 299 |
1 426 |
1 174 |
1 393 |
5 292 |
6 379 |
| |
Övriga rörelseintäkter |
54 |
427 |
3 194 |
1 415 |
5 090 |
1 924 |
| |
Rörelseintäkter totalt |
|
6 411 |
12 917 |
6 166 |
|
17 405 |
| |
|
|
|
|
| |
Personalkostnader |
-10 238 |
-9 956 |
-10 086 |
-8 584 |
-38 863 |
-34 722 |
| |
Övriga rörelsekostnader 1) |
6 195 |
5 921 |
3 980 |
4 531 |
20 627 |
17 125 |
| |
Rörelsekostnader totalt |
-4 043 |
-4 035 |
-6 106 |
-4 053 |
-18 237 |
-17 597 |
| |
|
|
|
|
| |
Nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden |
- |
21 |
- |
- |
21 |
-29 |
| |
Rörelseresultat |
2 106 |
2 397 |
6 810 |
2 114 |
13 427 |
-221 |
| |
|
|
|
|
| |
Jämförbart rörelseresultat |
2 183 |
1 857 |
6 822 |
2 114 |
12 976 |
-141 |
| |
1) Nettokostnaden för centrala funktioner allokeras från Koncernfunktioner till de affärsdrivande segmenten Bankverksamhet och Kapitalförvaltning. Denna kostnadsallokering ingår i segmentens övriga kostnader. |
| |
| |
Femårsöversikt |
| |
(1 000 euro) |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
2017 |
|
| |
Resultaträkning |
|
|
| |
Räntenetto |
96 249 |
80 677 |
77 568 |
85 903 |
89 620 |
|
| |
Provisionsnetto |
123 992 |
97 641 |
99 120 |
95 602 |
91 429 |
|
| |
Livförsäkringsnetto |
37 657 |
19 876 |
29 978 |
21 362 |
26 597 |
|
| |
Nettoresultat från finansiella transaktioner |
4 684 |
635 |
2 878 |
4 850 |
841 |
|
| |
Övriga rörelseintäkter |
1 202 |
2 287 |
11 870 |
2 414 |
1 798 |
|
| |
Rörelseintäkter totalt |
263 784 |
201 117 |
221 415 |
210 131 |
210 284 |
|
| |
|
|
| |
Personalkostnader |
-83 723 |
-69 068 |
-68 993 |
-66 683 |
-79 057 |
|
| |
IT-kostnader |
-30 655 |
-26 002 |
-26 193 |
-25 638 |
-30 451 |
|
| |
Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar |
-21 504 |
-18 276 |
-19 481 |
-12 381 |
-9 465 |
|
| |
Övriga rörelsekostnader |
-38 523 |
-28 813 |
-29 233 |
-38 346 |
-41 681 |
|
| |
Rörelsekostnader totalt |
-174 404 |
-142 159 |
-143 901 |
-143 048 |
-160 654 |
|
| |
|
|
| |
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar |
- |
- |
- |
- |
-534 |
|
| |
Förväntade kreditförluster och nedskrivningar av krediter och övriga åtaganden |
-4 494 |
-4 046 |
-4 452 |
-839 |
-574 |
|
| |
Andel av intresseföretagens resultat |
-265 |
-118 |
1 694 |
1 344 |
597 |
|
| |
Rörelseresultat |
84 621 |
54 793 |
74 756 |
67 588 |
49 118 |
|
| |
|
|
| |
Skatter |
-17 265 |
-12 172 |
-12 931 |
-11 583 |
-9 778 |
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst |
67 356 |
42 621 |
61 825 |
56 005 |
39 340 |
|
| |
|
|
| |
Hänförligt till: |
|
|
| |
Aktieägare i Aktia Bank Abp |
66 816 |
42 621 |
61 825 |
56 005 |
39 340 |
|
| |
Innehavare av övrigt primärkapital |
540 |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Totalt |
52 159 |
48 576 |
58 959 |
46 027 |
25 683 |
|
| |
|
|
| |
Totalresultat |
|
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst |
67 356 |
42 621 |
61 825 |
56 005 |
39 340 |
|
| |
Totalresultat från poster som kan överföras till resultaträkningen |
-15 066 |
6 172 |
-2 558 |
-9 991 |
-15 750 |
|
| |
Totalresultat från poster som inte kan överföras till resultaträkningen |
-131 |
-217 |
-307 |
13 |
2 093 |
|
| |
Räkenskapsperiodens totalresultat |
52 159 |
48 576 |
58 959 |
46 027 |
25 683 |
|
| |
|
|
| |
Totalresultat hänförligt till: |
|
|
| |
Aktieägare i Aktia Bank Abp |
51 619 |
48 576 |
58 959 |
46 027 |
25 683 |
|
| |
Innehavare av övrigt primärkapital |
540 |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Totalt |
52 159 |
48 576 |
58 959 |
46 027 |
25 683 |
|
| |
| |
(1 000 euro) |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
2017 |
|
| |
Balansräkning |
|
|
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen |
1 451 815 |
1 232 497 |
1 039 093 |
902 650 |
802 575 |
|
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
1 106 966 |
1 258 224 |
1 240 331 |
1 340 928 |
1 925 358 |
|
| |
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
386 464 |
413 759 |
336 495 |
307 982 |
367 800 |
|
| |
Lån och övriga fordringar |
7 551 691 |
7 028 686 |
6 446 455 |
6 129 827 |
5 888 674 |
|
| |
Kontanta medel |
732 829 |
298 615 |
315 383 |
289 191 |
282 477 |
|
| |
Derivatinstrument |
39 553 |
76 068 |
68 134 |
69 990 |
84 046 |
|
| |
Övriga tillgångar |
384 023 |
264 920 |
251 208 |
226 257 |
199 071 |
|
| |
Tillgångar totalt |
11 653 341 |
10 572 768 |
9 697 098 |
9 266 826 |
9 550 000 |
|
| |
|
|
| |
Depositioner |
5 425 806 |
5 164 416 |
4 657 453 |
4 565 120 |
4 812 963 |
|
| |
Derivatinstrument |
20 484 |
12 247 |
9 847 |
17 126 |
33 559 |
|
| |
Övriga finansiella skulder |
3 730 391 |
3 178 507 |
3 023 129 |
2 813 737 |
2 745 994 |
|
| |
Försäkringsskuld |
1 568 214 |
1 410 818 |
1 259 771 |
1 155 704 |
1 217 328 |
|
| |
Avsättningar |
987 |
1 284 |
999 |
757 |
- |
|
| |
Övriga skulder |
169 062 |
138 667 |
135 904 |
124 443 |
142 135 |
|
| |
Skulder totalt |
10 914 945 |
9 905 939 |
9 087 102 |
8 676 887 |
8 951 979 |
|
| |
|
|
| |
Eget kapital |
738 397 |
666 830 |
609 996 |
589 939 |
598 022 |
|
| |
Skulder och eget kapital totalt |
11 653 341 |
10 572 768 |
9 697 098 |
9 266 826 |
9 550 000 |
|
| |
| |
Åren 2016-2017 är uppgjorda enligt IAS 39. |
| |
| |
Nyckeltal |
| |
1 000 euro om inte annat anges |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
2017 |
|
| |
Resultat per aktie (EPS), euro |
0,95 |
0,61 |
0,90 |
0,81 |
0,57 |
|
| |
Totalresultat per aktie, euro |
0,73 |
0,70 |
0,85 |
0,67 |
0,37 |
|
| |
Dividend per aktie, euro |
0,56 * |
0,43 * |
0,53 ** |
0,61 |
0,57 |
|
| |
Dividend per resultat, % |
70,1 |
70,1 |
59,3 |
75,1 |
96,1 |
|
| |
Eget kapital per aktie (NAV), euro 1 |
9,4 |
9,6 |
8,8 |
8,6 |
8,7 |
|
| |
Genomsnittligt antal aktier (exklusive egna aktier) |
70 460 062 |
69 787 931 |
69 037 320 |
68 817 331 |
68 867 809 |
|
| |
Antal aktier vid periodens utgång (exklusive egna aktier) |
71 817 540 |
69 460 801 |
69 143 116 |
68 916 364 |
68 718 564 |
|
| |
|
|
| |
Avkastning på eget kapital (ROE), % 1 |
10,0 |
6,7 |
10,3 |
9,4 |
6,5 |
|
| |
Avkastning på totalt kapital (ROA), % 1 |
0,61 |
0,42 |
0,65 |
0,60 |
0,41 |
|
| |
|
|
| |
K/I-tal 1 |
0,66 |
0,71 |
0,65 |
0,68 |
0,76 |
|
| |
|
|
| |
Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), % |
11,2 |
14,0 |
14,7 |
17,5 |
18,0 |
|
| |
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), % |
13,2 |
14,0 |
14,7 |
17,5 |
18,0 |
|
| |
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), % |
15,6 |
16,6 |
18,6 |
20,5 |
23,4 |
|
| |
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen) |
2 938 798 |
3 030 010 |
2 636 934 |
2 199 213 |
2 080 185 |
|
| |
Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet) |
145,1 |
126,6 |
131,6 |
166,1 |
164,5 |
|
| |
|
|
| |
Soliditet, % 1 |
6,6 |
6,6 |
6,4 |
6,3 |
6,3 |
|
| |
|
|
| |
Koncerntillgångar 1 |
2 546 099 |
2 265 470 |
2 094 688 |
2 112 924 |
2 601 921 |
|
| |
Kundtillgångar 1 |
15 450 954 |
10 446 947 |
9 853 097 |
8 353 372 |
7 627 881 |
|
| |
|
|
| |
Inlåning från allmänheten |
4 503 297 |
4 465 767 |
4 059 841 |
3 962 540 |
4 118 544 |
|
| |
Utlåning till allmänheten |
7 486 371 |
6 999 814 |
6 429 143 |
6 106 717 |
5 838 764 |
|
| |
|
|
| |
Premieinkomst före återförsäkrarens andel 1 |
152 696 |
106 161 |
118 606 |
105 634 |
125 935 |
|
| |
Omkostnads - % (livförsäkringsbolaget) 1 |
98,9 |
73,9 |
73,9 |
77 |
78,9 |
|
| |
Solvensgrad (enligt Solvens II, livförsäkringsbolaget), % |
224,7 |
145,9 |
192,1 |
229,8 |
199,2 |
|
| |
Kapitalbasmedel (enligt Solvens II, livförsäkringsbolaget) |
244 690 |
159 070 |
166 290 |
175 510 |
169 490 |
|
| |
Placeringar till verkligt värde (livförsäkringsbolaget) 1 |
1 693 406 |
1 515 218 |
1 344 989 |
1 230 542 |
1 342 758 |
|
| |
Försäkringsskuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar |
414 454 |
441 005 |
390 364 |
398 930 |
414 978 |
|
| |
Försäkringsskuld för fondanknutna försäkringar |
1 153 760 |
969 814 |
869 407 |
756 774 |
802 349 |
|
| |
|
|
| |
Koncernens personal (heltidsresurser), genomsnittligt antal |
862 |
806 |
787 |
803 |
903 |
|
| |
Koncernens personal (heltidsresurser), vid periodens utgång |
854 |
830 |
776 |
779 |
804 |
|
| |
|
|
| |
Alternativa nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster: |
|
|
| |
Jämförbart K/I -tal 2 |
0,65 |
0,71 |
0,66 |
0,69 |
0,71 |
|
| |
Jämförbart resultat per aktie (EPS), euro 2 |
0,98 |
0,61 |
0,79 |
0,77 |
0,70 |
|
| |
Jämförbar avkastning på eget kapital (ROE), % 2 |
10,3 |
6,7 |
9,1 |
8,9 |
7,9 |
|
| |
*) Dividendförslag om högst 0,43 euro per aktie |
| |
**) Dividend för 2019 betalades i januari 2021 |
| |
1) Aktia har enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer för alternativa nyckeltal definierat de alternativa nyckeltal som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM) är nyckeltal som inte definierats i regelverket enligt IFRS, i kapitaltäckningsregelverket (CRD/CRR) eller i Solvens II-regelverket (SII). APM-nyckeltalen ska således inte ses som ersättare för nyckeltal i enlighet med IFRS. De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare. |
| |
2) Aktia presenterar ett antal nya alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. De jämförelsestörande posterna räknas upp i tabellen under koncernens resultaträkning och totalresultat. |
| |
| |
| |
| |
Beräkningsgrunder |
| |
| |
| |
Resultat per aktie (EPS), euro |
| |
Räkenskapsperiodens vinst efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden |
| |
| |
Totalresultat per aktie, euro |
| |
Räkenskapsperiodens totalresultat efter skatt hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden |
| |
| |
Eget kapital per aktie (NAV), euro |
|
| |
Eget kapital hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp / Antalet aktier vid räkenskapsperiodens utgång |
|
| |
| |
Avkastning på eget kapital (ROE), % |
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst / Eget kapital exkl. innehavare av övrigt primärkapital i genomsnitt x 100 |
|
| |
| |
Avkastning på totalt kapital (ROA), % |
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst / Balansomslutning i genomsnitt x 100 |
|
| |
| |
K/I-tal |
|
| |
Totala rörelsekostnader / Totala rörelseintäkter |
|
| |
| |
Kärnprimärkapitalrelation (bankkoncernen), % |
|
| |
Kärnprimärkapital / Riskvägda förbindelser x 100 |
|
| |
| |
Primärkapitalrelation (bankkoncernen), % |
|
| |
Primärkapital / Riskvägda förbindelser x 100 |
|
| |
| |
Kapitaltäckningsgrad (bankkoncernen), % |
|
| |
Kapitalbasen (primärkapital + supplementärkapital) / Riskvägda förbindelser x 100 |
|
| |
| |
Kapitalbasen räknas enligt EU:s kapitalkravförordning. |
| |
| |
Riskvägda förbindelser (bankkoncernen) |
| |
Summa tillgångar i balansräkningen jämte förbindelser utanför balansen inklusive derivat värderade och riskvägda enligt EU:s kapitalkravförordning. |
| |
| |
Kapitalkravet för operativa risker har räknats och riskvägts enligt basmetoden i EU:s kapitalkravförordning. |
| |
| |
Kapitaltäckningsgrad, % (finans- och försäkringskonglomeratet) |
| |
Konglomeratets totala kapitalbas (eget kapital inklusive branschspecifika tillgångar och avdrag) / Minimikrav för konglomeratets egna medel (kreditinstitut+försäkringsverksamhet) x 100 |
| |
| |
Konglomeratets kapitaltäckning regleras av kapitel 3 i Lag om tillsyn av finans- och försäkringskonglomerat samt därtill hörande förordning. |
| |
| |
Soliditet, % |
|
| |
Eget kapital inkl. innehav utan bestämmande inflytande / Balansomslutning i genomsnitt x 100 |
|
| |
| |
Koncerntillgångar |
|
| |
Bankkoncernens likviditetsportfölj samt livförsäkringsbolagets placeringsportfölj |
|
| |
| |
Kundtillgångar |
| |
Förvaltade och förmedlade fonder samt förvaltade tillgångar i Aktia Fondbolag, Aktia Kapitalförvaltning, Aktia Banks privatbanksverksamhet och Aktia Livförsäkring |
| |
| |
Omkostnads-% (livförsäkringsbolaget) |
| |
(Driftskostnader + kostnader för ersättningshandläggning ) / Belastningsinkomst x 100 |
| |
| |
Belastningsinkomsten är enligt beräkningsgrunderna en post som är avsedd att täcka omkostnaderna. Driftskostnaderna innehåller inte återförsäkrarnas provisioner. |
| |
| |
Solvensgrad, % (enligt Solvens II, livförsäkringsbolaget) |
|
| |
Solvens II -kapital / Solvenskapitalkrav (SCR) x 100 |
|
| |
| |
Kapitalbasmedel (Solvens II kapital, livförsäkringsbolaget) |
|
| |
Differensen mellan tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt den lag som gäller från och med 2016 |
|
| |
| |
Solvensgrad, % (enligt Solvens I, livförsäkringsbolaget) |
|
| |
Solvenskapital / (Försäkringsteknisk försäkringsskuld - utjämningsbelopp - 75 % av försäkringsskulden för fondförsäkringar) x 100 |
|
| |
| |
Den försäkringstekniska försäkringsskulden uträknas efter avdrag av återförsäkrarnas andel. |
| |
| |
Verksamhetskapital (enligt Solvens I, livförsäkringsbolaget) |
|
| |
Differensen mellan tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt den lag som gällde före 2016 |
|
| |
| |
| |
Icke-finansiell rapport 2021 |
| |
| |
Affärsmodell |
| |
Grunden för Aktiakoncernens affärsmodell är att tillhandahålla privatpersoner, företagsoch organisationskunder samt institutioner kundorienterade banktjänster och finansiella tjänster baserade på en nära rådgivning via olika kanaler. Aktia har tre affärsområden: Bankverksamhet, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Koncernens geografiska verksamhetsområde ligger i huvudstadsregionen, på den finländska kusten och tillväxtcentra i inlandet. Aktia är ett finländskt bolag som är verksamt och betalar skatt i Finland. |
| |
Den nya uppdateringen av strategin, som sträcker sig fram till 2025, stöder bolagets tillväxtmål och för bolaget mot en ny vision om att vara den ledande kapitalförvaltarbanken. Tillväxtstrategin bygger i synnerhet på ett nära samarbete mellan Aktias tre affärsområden. En stark fokusering på kapitalförvaltning är central i all affärsverksamhet i bolaget. |
| |
| |
Företagsansvar |
| |
Aktia upprättade ett företagsansvarsprogram för koncernen år 2018. År 2021 fortsatte vi programarbetet genom att precisera målsättningarna och åtgärderna för 2021-2023. I koncernens företagsansvarsarbete fokuserar vi på fyra teman:
• En solid och pålitlig aktör
• En partner för ekonomisk välfärd
• Ekologisk ansvarsfullhet
• Den mest attraktiva arbetsplatsen i branschen |
| |
Aktias ledningsgrupp och styrelse godkänner koncernens företagsansvarsprogram med målsättningar och åtgärder samt deras uppdatering. Företagsansvarsprogrammets huvudteman har upprättats tillsammans med Aktias medarbetare, kunder och övriga intressentgrupper utgående från en väsentlighetsanalys. Aktia har fastställt de fem viktigaste mätarna för att följa upp ansvarsfullheten och de har presenterats i följande tabell. Mätarna granskas noggrannare i vår Årsredovisning 2021. |
| |
Följande mätare har förutom interna effekter också effekter utanför Aktia: NPS (Net Promoter Score) som mäter kundnöjdheten, koldioxidavtrycket i egna aktiefonder, eNPS (Employee Net Promoter Score) som mäter sannolikheten för att medarbetarna skulle rekommendera sin arbetsgivare och koldioxidutsläppen för lokaler som Aktia hyr. Medarbetarnas obligatoriska compliance-utbildning, Leadership-index och myndighetssanktioner har i första hand endast interna effekter för Aktia. Interna och externa effekter har beskrivits mera i detalj i vår Årsredovisning 2021. |
| |
| |
Mätare (målsättning) |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Förändring från föregående år |
|
| |
NPS (Net Promoter Score) som mäter kundnöjdheten hos privat- och premiumkunder (minst 50) |
72 |
68 |
66 |
- |
+4 |
|
| |
Koldioxidavtrycket i egna aktiefonder* jämfört med referensmarknaderna (i genomsnitt mindre än referensmarknaderna på lång sikt) |
-66%*
(-68%**) |
-0,68 |
-47 % |
-0,48 % |
-2 % |
|
| |
Medarbetare som genomfört obligatoriska compliance-utbildningar % (100 %) |
93,5 % |
97 % |
96 % |
över 90 % |
-3,5 % |
|
| |
Myndighetssanktioner (inga myndighetssanktioner) |
0 |
1 |
0 |
0 |
Målsättningen uppnåtts |
|
| |
eNPS (Employee Net Promoter Score; minst 0) som mäter hur sannolikt medarbetarna skulle rekommendera sin arbetsgivare |
-5 |
10 |
1 |
-7 |
-15 |
|
| |
Leadership-index (minst 75) |
79 |
82 |
78 |
78 |
-3 |
|
| |
Koldioxidutsläpp för elförbrukningen i lokaler som Aktia hyr, ton CO2e (Minskning i koldioxidutsläpp med 10 procent från nivån år 2018 före slutet av år 2023) |
186,3*** |
322,7 |
525,1 |
560,8 |
-42 % |
|
| |
* Siffrorna innehåller Aktias jämförbara fonder, såsom Capital, Nordic, Nordic Small Cap, Nordic Micro Cap, Europa, Europe Small Cap, America och Global. |
|
| |
** Siffrorna innehåller Aktias jämförbara fonder och fonderna Micro Rhein, Rhein Value, Micro Markka, Europa Dividend som överförts till Aktia från Taaleri genom förvärvet. |
| |
*** -67% av jämförelsenivån år 2018 |
| |
Centrala regler, principer och instruktioner som styr Aktias ansvarsfullhetsverksamhet är:
• Lagar och förordningar samt god bank- och försäkringssed
• Uppförandekod för medarbetare och leverantörer samt riktlinjer om antikorruption
• Företagsansvarsprogrammet, klimatpolicy, klimatstrategi och WWF Green Office-principer
• Principer för ansvarsfullt investerande och ägarstyrning
• Anvisningar för medarbetare, program för företagshälsovård och välmående
• Styrelsens instruktion om informationsgivning
• Mångfaldspolicy
• Etisk uppförandekod för leverantörer
• Aktiakoncernens riktlinjer för grön upphandling |
| |
De riktlinjer och principer som styr Aktias företagsansvar har beskrivits mera i detalj på koncernens hållbarhetssida på adressen www.aktia.com. |
| |
| |
En solid och pålitlig aktör |
| |
Det första huvudtemat för vårt företagsansvarsprogram är att vara en solid och pålitlig aktör. Våra målsättningar är tillväxt och lönsamhet. Dessa mäts genom utvecklingen av rörelseresultatet och soliditeten i enlighet med de finansiella målsättningarna för strategiperioden. Det jämförbara rörelseresultatet i enlighet med dessa målsättningar var år 2021 87,4 miljoner euro. Med hänsyn till soliditeten var kärnprimärkapitalrelationen (CET 1) 11,2 procent, när målsättningen är mer än 1,5 procentenheter över minimikravet (7,7 procent). Vår målsättning är samtidigt att även handla enligt hög moral. Aktia arrangerar mångsidiga complianceutbildningar för medarbetarna i sin elektroniska utbildningsportal, till exempel inom dataskydd, fysisk säkerhet, datasäkerhet, uppförandekoden, förhindrande av penningtvätt och radering av personuppgifter. En av mätarna för uppföljning är bland annat att alla våra medarbetare avlägger de obligatoriska compliance-utbildningarna. I slutet av år 2021 hade 93,5 procent av våra medarbetare avlagt utbildningarna. Andelen var något lägre än för föregående år. Aktias mätare är även att inga sanktioner riktas till bolaget. Under år 2021 riktades inga sanktioner till bolaget. |
| |
| |
En partner för ekonomisk välfärd |
| |
Det andra huvudtemat i vårt företagsansvarsprogram är att vi är en partner för våra kunders ekonomiska välfärd. Vi vill svara på våra kunders behov och vi följer upp kundnöjdheten genom att mäta NPSresultatet (Net Promoter Score) och rapporterar detta halvårsvis när det gäller premium- och privatkundernas kundmöten. |
| |
En målsättning för vårt företagsansvarsprogram är att placera ansvarsfullt när vi tillhandahåller kapitalförvaltningstjänster till våra kunder. Vi beaktar även FN:s mål för hållbar utveckling som en del av värdegrunden som placeringsverksamheten baserar sig på. Vår företagsansvarsgrupp prioriterade i slutet av 2020 följande fyra teman av FN:s mål för hållbar utveckling för vår verksamhet: 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 13 (bekämpa klimatförändringarna) och 17 (genomförande och globalt partnerskap). |
| |
Särskilt som kapitalförvaltare har Aktia en betydande möjlighet att påverka ansvarsfullt genom sina placeringsbeslut. Vi tror att ansvarsfulla företag kommer att vinna över sina konkurrenter på lång sikt. Stävjandet av klimatförändringen utgör en del av vår ESG-policy för ansvarsfullt placerande. Vi uppmuntrar även våra externa kapitalförvaltare att binda sig vid att stävja klimatförändringen och att stöda utvecklingen mot ett mindre koldioxidberoende samhälle i sina placeringsbeslut. Vårt påverkansarbete begränsar sig inte enbart att omfatta företag utan den omfattar även statliga institutioner och beslutsfattare. |
| |
En av mätarna för företagsansvar är också att koldioxidavtrycket för våra egna aktiefonder på lång sikt är i genomsnitt mindre än referensmarknadernas. I slutet av år 2021 var koldioxidavtrycket för våra egna aktiefonder 68 procent mindre än referensmarknadernas. Genom att ha undertecknat de av FN stödda principerna för ansvarsfullt investerande (PRI) har Aktia förbundit sig till att i sin kapitalförvaltning beakta de kriterier som gäller miljön, samhället och god förvaltningssed. Ansvarsfullt placerande utgör en viktig del av utvecklingen av Aktias kapitalförvaltningsverksamhet samt verksamheten hos de enheter som ansvarar för placeringsfonder och diskretionär kapitalförvaltning samt de enheter som ansvarar för bankens egna placeringar. Ansvarsfullt placerande innebär också att Aktia kan främja ansvarsfullheten i de företag i vilkas värdepapper Aktia investerar. |
| |
Vi vill också idka ansvarsfull kreditgivning. Vi ingår endast kreditavtal som är sunda och etiskt försvarbara. Beviljande av kredit grundar sig alltid på kundens tillräckliga betalningsförmåga. Innan krediten beviljas görs en grundlig riskbedömning för att bedöma kundens betalningsförmåga och för att försäkra oss om att kunden kan sköta sina skyldigheter. Vi medverkar inte i arrangemang för att kringgå lagstiftning eller reglering eller i arrangemang som kan förorsaka ryktesrisk. Identiteten av kunden eller hens representant verifieras och man samlar uppgifter om kunden. Man följer med kundförhållandet och uppgifterna sparas som en del av processen för kundkontroll, kreditriskanalys samt undvikande av penningtvätt och terrorism. Våra centrala verktyg för ansvarsfullt beviljande av kredit är nyförsäljningen av krediter enligt kundens betalningsförmåga samt lånetak och en aktiv uppföljning av krediter. Som en del av beviljandet av krediter beaktas koncernens klimatpolicy. Under hösten 2021 fastställde vi även principer för ansvarsfull kreditgivning. Dessa principer börjar dock tillämpas först fr.o.m. 1.1.2022. Under 2021 har vi även analyserat taxonomidugligheten i vår kreditportfölj. |
| |
Andelar och belopp i euro för gröna, sociala och övriga ansvarsfulla obligationer i Aktias kapitalförvaltning fonder har presenterats i följande tabell. |
| |
Dessa gröna, sociala och övriga ansvarsfulla obligationer utgör en viktig del av portföljförvaltningen inom denna förmögenhetsklass och ett viktigt särdrag för våra produktlösningar. |
| |
Placeringar i gröna obligationer utgjorde 4,1 procent och 53,3 miljoner euro av Aktias likviditetsportfölj. Under 2021 har Aktia Bank inte tillhandahållit gröna lån utan enbart deltagit i gröna syndikatlån. |
| |
| |
Andelen ansvarsfulla obligationer i Aktias fonder, % |
Green bonds |
Social bonds |
Sustainability bonds |
Sustainability linked bonds |
|
| |
Corporate Bond+ |
25,14 % |
0,93 % |
1,36 % |
1,13 % |
| |
Kort Företagsränta+ |
8,39 % |
0,00 % |
1,08 % |
0,00 % |
| |
European High Yield Bond+ |
6,73 % |
0,00 % |
0,00 % |
4,29 % |
| |
Nordic High Yield |
17,92 % |
0,00 % |
1,16 % |
2,36 % |
| |
Impact |
32,61 % |
1,86 % |
0,00 % |
0,00 % |
| |
Secura |
6,06 % |
0,27 % |
0,63 % |
0,00 % |
| |
Solida |
10,15 % |
0,63 % |
0,90 % |
0,00 % |
| |
Emerging Market Bond+ |
3,27 % |
1,93 % |
3,79 % |
0,00 % |
| |
EM Local Curr. Frontier Bond+ |
0,00 % |
0,00 % |
1,10 % |
0,00 % |
| |
| |
Andelen ansvarsfulla obligationer i Aktias fonder, mn €. |
Green bonds |
Social bonds |
Sustainability bonds |
Sustainability linked bonds |
|
| |
Corporate Bond+ |
90,0 |
3,3 |
4,9 |
4,1 |
|
| |
Kort Företagsränta+ |
50,1 |
0,0 |
6,5 |
0,0 |
|
| |
European High Yield Bond+ |
14,9 |
0,0 |
0,0 |
9,5 |
|
| |
Nordic High Yield |
12,3 |
0,0 |
0,8 |
1,6 |
|
| |
Impact |
10,2 |
0,6 |
0,0 |
0,0 |
|
| |
Secura |
21,4 |
1,0 |
2,2 |
0,0 |
|
| |
Solida |
51,0 |
3,2 |
4,5 |
0,0 |
|
| |
Emerging Market Bond+ |
9,2 |
5,4 |
10,7 |
0,0 |
|
| |
EM Local Curr. Frontier Bond+ |
0,0 |
0,0 |
9,0 |
0,0 |
|
| |
| |
Ekologisk ansvarsfullhet och klimatförändring |
| |
Det tredje huvudtemat för Aktias företagsansvarsprogram är att vara en ekologiskt ansvarsfull aktör. Målsättningen är att minska Aktias egna miljöavtryck. Vår mätare är att koldioxidutsläppen för den totala elförbrukningen i hyreslokalerna på Aktias verksamhetsställen år 2023 ska vara 10 procent mindre än år 2018. År 2021 motsvarade minskningen av utsläppen 67 procent av nivån för jämförelseåret och vi överskred vår målsättning. Detta berodde på att vi minskat antalet verksamhetsställen i 2020 och flyttat vårt huvudkontor till en mer energieffektiv fastighet och distansarbetet på grund av covid-19-pandemin. Vi uppmärksammar också våra Scope 3-utsläpp och strävar efter att hitta sätt att minska våra utsläpp i alla kategorier. År 2021 fastställde Aktia även en koncernomfattande klimatstrategi vars målsättning är att uppnå en koldioxidneutral placeringsportfölj senast 2050 om verksamhetsomgivningen tillåter, bevilja en viss mängd gröna/hållbara krediter med mål för 2030 och 2050 samt att uppnå nettokoldioxidneutralitet inom energiförbrukningen i Aktias lokaler 2030 och övriga betydande källor för utsläpp per 2050. Klimatstrategin samt koldioxidutsläppen för år 2021 (Scope 13) granskas noggrannare i vår Årsredovisning 2021. |
| |
Aktias huvudkontor är WWF Green Office-certifikat. Avsikten är att senare utvidga denna Green Officepraxis även till Aktias andra verksamhetsställen. Aktia deltog utöver detta i energisparveckan. I samband med den fick medarbetarna tips för energisparande och vattenanvändning. |
| |
| |
Den mest attraktiva arbetsplatsen i branschen |
| |
Det fjärde huvudtemat i vårt företagsansvarsprogram är att vara branschens mest attraktiva arbetsplats. Vi vill att våra medarbetare upplever att Aktia är en bra arbetsgemenskap och att de värdesätts. I Aktia erbjuds alla medarbetare jämlika möjligheter att nå framgång och att utvecklas som proffs. Tack vare en låg hierarki har medarbetarna möjlighet att påverka och utveckla Aktia. Mätare för det sociala ansvaret i Aktia är bl.a. rekommendationsindexet eNPS (Employee Net Promoter Score, dvs. viljan att rekommendera Aktia som arbetsgivare). För eNPS del är vår målsättning större än 0. Resultatet var -5 i den senaste undersökningen och den gick ner med 15 steg från föregående år. Våra värderingar modigt, kunnigt och tillsammans som vi upprättat tillsammans med våra medarbetare, styr all vår verksamhet. Aktias huvudkontor flyttade i slutet av 2020 till nya lokaler som stöder våra värderingar, nya arbetssätt samt effektivitet. Flytten av Aktias huvudkontor till nya verksamhetslokaler var ett betydande fysiskt steg mot ett förnyat Aktia i 2020. I och med nya arbetssätt har arbetshälsan förbättrats och sjukfrånvaron har minskat. Teman i spetsen för det sociala ansvaret under året var i och med covid-19-pandemin att trygga medarbetarnas och kundernas hälsa, ledarskap på distans samt utvecklingen av en gemensam kultur som stöder nya arbetssätt. Tryggandet av hälsan beskrivs noggrannare i kapitlet om att främja välmående och hälsan. |
| |
| |
Gott ledarskap |
| |
Med Leadership-indexet mäter vi vår ledningsförmåga och vår målsättning är minst 75. Resultatet för 2021 överskred vår målsättning och var 79. Gott ledarskap är en nyckelfaktor för att vi ska kunna uppnå vår målsättning om att vara branschens mest attraktiva arbetsplats. Alla medarbetare har rätt till gott ledarskap. Aktia satsar på regelbunden ledarskapsutbildning som utgår från Aktias strategi och värderingar samt förmågan att leda under förändringar. Under år 2021 satsade vi mycket på att kommunicera vår uppdaterade strategi till alla våra medarbetare. Vi hade olika evenemang i Teams där förmännen och hela personalen kunde fråga om vår strategi. Alla team fick också material för att gå genom strategin i workshops. Chefernas ömsesidiga interaktion om viktiga frågor har utvecklats också genom chefsinfon och i den interna diskussionskanalen för chefer. AktiaWay Leaderutbildningshelheten för alla nya chefer har fortsatt digitalt och modulärt. Chefsutbildningen erbjuder en ny synvinkel och idéer för chefsarbetet. |
| |
| |
Att främja välmående och hälsa |
| |
Året som gått var på grund av covid-19-pandemin exceptionellt för både våra medarbetare och vårt kundgränssnitt. Aktia har i samarbete med företagshälsovården och krisgruppen följt med de aktuella riksomfattande hälsoanvisningarna och har delat med sig av information och rekommendationer till sina medarbetare under coronainfotillfällen samt på intranätet. Vi har strävat efter att ordna trygga verksamhetssätt bland annat genom rekommendationer om distansarbete, sammankomster, handhygien, ansiktsmasker, digitala lösningar och arrangemang gällande arbetsskiften. Även på våra verksamhetsställen har handdesinfektionsmedel och ansiktsmasker funnits tillgängliga. |
| |
Aktia har ställt hälsoindexet som sin mätare för att följa upp på främjandet av välmående och hälsan. Hälsoindexet beskriver hur stor procent av aktianerna inte har varit sjuk under året. År 2021 var hälsoindexet 62 procent. Under 2021 fortsatte Aktia sitt samarbete med Mehiläinen och AktiaWellbeing konceptet för välmående fortsatte. Konceptet är ett avancerat sätt att ordna företagshälsovården. Aktiviteterna inom konceptet ändrades och blev digitala på grund av covid-19-pandemin. Konceptet omfattar förutom grundläggande hälsotjänster även mångsidiga tjänster och coaching som de anställda kan använda för att förbättra sin egen arbetshälsa. Exempel på dessa är coaching till exempel i ätande, motion och återhämtning samt individuell digicoaching. Även gemensamma Aktia Take a breakstunder har ordnats regelbundet som stöd för att orka med distansarbetet. |
| |
På grund av stor efterfrågan kommer Wellbeingutbudet att utvidgas i fortsättningen. 90 procent av aktianerna har tagit de digitala välmåendetjänsterna i bruk. I och med AktiaWellbeing-programmet har man även dragit nytta av många verktyg som stöder arbetshälsan. I Aktia har man använt t.ex. en radar för arbetsförmåga, med hjälp av vilken man i ett tidigt skede kan ingripa i eventuella hälsorisker och Firstbeat-analysen av arbetshälsan där deltagaren får en mångsidig bild av sin arbetshälsa och återhämtningen. En viktig del av konceptet för välmående utgörs därutöver av det tidiga stödet för arbetsförmågan som hjälper till att förbättra aktianernas arbetshälsa och förlänga arbetskarriären. Därutöver utfördes arbetsplatsutredningar och man riktade kartlagda enkäter om välmående till olika åldersgrupper. |
| |
| |
Jämlikhet och mångfald |
| |
I Aktia respekterar vi mångfald, jämlikhet och likvärdighet. Aktias mångfaldspolicy omfattar både medarbetarna och styrelsen. Mångfald utgör en väsentlig del av organisationens funktionsförmåga. Vi tror att våra medarbetares mångfald skapar konkurrensfördelar både inom affärsverksamheten och när man konkurrerar om bästa möjliga medarbetare. Aktias mångfaldspolicy baserar sig på Aktias värden, uppförandekoden och arbetet mot diskriminering. Mångfald utgör en del av god förvaltning och Aktias framgång. Vi strävar efter att främja mångfald och jämlikhet i hela vår medarbetarpolicy. |
| |
Det jämlika bemötandet av medarbetarna startar från rekryteringen: vi strävar efter att garantera mångfald bland våra medarbetare genom våra rekryteringsprocesser. Vi har förbundit oss till att garantera alla medarbetare likvärdiga möjligheter samt till att sörja för en jämlik behandling i rekryteringssituationer. Vi följer med uppgifterna om könsfördelning gällande våra medarbetare och år 2021 var 44 procent av Aktias medarbetare män och 56 procent kvinnor. År 2020 var 58 procent kvinnor och 42 procent män. År 2021 var 70 procent av ledningsgruppen män och 30 procent kvinnor. Därutöver var 75 procent av de som verkat i styrelsen män och 25 procent kvinnor. |
| |
Vår dagliga arbetsmiljö stöder även den kulturella mångfalden. Alla medarbetare har lika möjligheter att avancera i sin karriär. Aktia är också en mångspråkig arbetsplats. Under 2021 satsade man på mångspråkigheten av medarbetardokumenten. Aktias princip är att jämlikt stöda flerspråkighet, minoriteter eller grupper som är i en sårbar ställning i arbetsgemenskapen. Aktia ordnar t.ex. språkkurser för sina medarbetare och tillhandahåller omfattande välmåendetjänster för alla medarbetare. Aktias målsättning är att erbjuda sina medarbetare utbildning och program som stöder karriärutvecklingen. |
| |
| |
Respekt för mänskliga rättigheter |
| |
Aktia har en etisk uppförandekod för leverantörer och vi förutsätter att våra leverantörer respekterar mänskliga rättigheter och medarbetarnas rättigheter samt arbetarskydd. Aktias leverantörer måste beakta aspekter relaterade till de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet samt deras effekt och förbinda sig också till att säkerställa att det i leverantörens eller dess underleverantörers verksamhet inte används barnarbetskraft. Leverantören ska också försäkra sig om att anställande av personer som överskrider minimiåldersgränsen men som är under 18 år inte äventyrar utbildningen, hälsan, säkerheten eller den mentala utvecklingen. |
| |
Centrala internationella överenskommelser och normer, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och motsvarande FNkonventioner, FN:s mål för hållbar utveckling, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, skapar värdegrunden för ansvarsfulla investeringar, samt för Aktias övriga verksamhet. Vi har haft våra egna principer för ansvarsfulla investeringar sedan 2006. Genom att underteckna de av FN stödda principerna för ansvarsfullt investerande, PRI, har Aktia förbundit sig till att bl.a. fungera som en aktiv ägare och inkludera ESG-aspekterna i sin ägarstyrning och rapportera om sina ESG-aktiviteter på ett transparent sätt. Aktia har valt att samarbeta med ISS ESG, en föregångare för normbaserad ägarpåverkan, för att identifiera normbrott i placeringsfondernas placeringsobjekt och för att föra påverkningsdialoger med bolagen via pooled engagement tjänsten. Inom placeringsverksamheten i stater på tillväxtmarknader integreras en mängd ESG faktorer i Aktias landsvalsmodell som betygsätter hur väl mänskliga rättigheterna kan förverkligas. En utförligare rapportering om ESG aspekter inom kapitalförvaltningen och om bl.a. normenligheten i placeringsfonderna redovisas i vår halvårsvis utgivna Översikt över ansvarsfullt investerande. |
| |
| |
Förebyggande av korruption och mutor |
| |
Aktia strävar efter att kontinuerligt identifiera och definiera centrala risker, inklusive penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättslagstiftningen ställer strikta krav på kundkontroll, såsom identifiering av politiskt utsatta personer (s.k. PEP) och risker. Aktia strävar efter ansvarsfullhet i all sin verksamhet och till hög affärsmoral samt till att handla så att kundernas förtroende och förtroendet för finansmarknaderna upprätthålls. Aktia har nolltolerans för mutor, korruption och annan olämplig påverkan, oberoende av dess form. Aktia strävar efter att kontinuerligt förhindra korruption och risken för mottagande av mutor genom att informera ledningen och medarbetarna om hur de ska förhålla sig till mottagande eller givande av belöningar och andra förmåner, inklusive deltagande i evenemang. |
| |
Som stöd för medarbetarna har Aktia i sin uppförandekod samlat de viktigaste reglerna som medarbetarna ska följa i sitt arbete. Alla medarbetare i Aktia är skyldiga att efterfölja uppförandekoden och medarbetarna får regelbunden utbildning om denna. Koncernens uppförandekod omfattar bland annat förhindrande av korruption och mutor, hantering av egna ärenden eller för en person som tillhör den närmaste kretsen i Aktia, bisysslor och förtroendeuppgifter samt regler som gäller skydd av Aktias affärshemligheter. I uppförandekoden uppmanas även koncernens medarbetare att anmäla brott mot uppförandekodens regelverk och eventuella oetiska affärsmetoder eller misstanke om dem (s.k. whistleblowing). År 2021 har man via whistleblowingkanalen gjort en anmälan gällande tillvägagångssättet i företagskundsverksamheten. Aktia har bedömt att risken för korruption och mutor i verksamheten är låg. |
| |
| |
Task Force on Climate-Related Financial Disclosures-översikt |
| |
I detta avsnitt har vi samlat information om verksamheten i Aktia Bank och Aktias kapitalförvaltning i enlighet med TCFDrapporteringsramen. TCFD är en internationell rapporteringsram för klimatrisker vars syfte är att förbättra rapporteringen kring de ekonomiska effekterna gällande klimatförändringen. Aktia har även under 2021 gett sitt publika stöd till TCFD:s rapporteringsrekommendationer. |
| |
| |
Styrning |
| |
Hållbarhet, bestående av både företagsansvar och ESG-integration inom alla affärsområden, sköts på ett strukturerat sätt på Aktia. Hållbarhet är en integrerad del av all Aktias verksamhet. Hållbarhetsfrågor står också på agendan för Aktias ledningsgrupp och i styrelsen. På styrelsenivå är det revisionsutskottet som övervakar ESGutvecklingen och företagsansvarsprogrammet. Beroende på frågan godkänns även vissa ärenden av styrelserna för de relevanta dotterbolagen inom koncernen. Hållbarhetsdirektören ansvarar för hållbarhetsutvecklingen i Aktia tillsammans med ett team av företagsansvars och ESG-specialister. Hållbarhetsdirektören rapporterar till EVP för affärsområdet Kapitalförvaltning. ESG-teamets ansvar utsträcker sig dock över alla aktiviteter i koncernen. Styrningen av hållbarhetsfrågor beskrivs närmare i vår Årsredovisning 2021. |
| |
Under 2021 har Aktias kapitalförvaltning aktivt fortsatt att utveckla sitt ansvarsfulla investerande. Kapitalförvaltningen har en ESG-kommitté med representanter ur alla tillgångsslag. Kommittén har som uppgift att utveckla det ansvarsfulla placerandet i Aktias kapitalförvaltning, följa med trender och regleringsprojekt som inverkar på vår verksamhet, planera kundevenemang, bedöma olika tjänsteleverantörer samt behandla normförbrytelser och prioritera diskussioner om bolagspåverkan. |
| |
Placeringsbesluten i Aktias kapitalförvaltning styrs av Aktias egna principer för ansvarsfullt investerande. Under 2021 uppdaterade vi våra principer för ansvarsfullt investerande som gäller numera både kapitalförvaltningen samt våra egna placeringar. Aktiakoncernen följer en klimatpolicy som gäller alla våra funktioner samt en anvisning om grön upphandling inom ramen för vilken koncernen för diskussioner med sina leverantörer om klimatoch miljöfrågor. |
| |
Vår klimatpolicy utgår från följande fem strategiska mål:
1. Vi har förbundit oss till att kontinuerligt utveckla vår kunskap om klimatförändringen när det gäller rådgivningen avseende våra produkter och tjänster.
2. Vi har förbundit oss till att förbättra öppenheten och vårt engagemang till våra kunder för att
de ska kunna fatta beslut som grundar sig på fakta om synpunkter som gäller klimatförändringen.
3. Vi har förbundit oss till att utveckla ansvarsfulla produkter och främja klimatvänliga åtgärder och måluppställning i vår verksamhet.
4. Vi har förbundit oss till att beakta och bedöma klimatsynpunkter i våra valda undersöknings- och analyseringsprocesser. Vi vill förstå riskerna och möjligheterna inom
branscher samt företag när det gäller t.ex. de ekonomiska effekterna av klimatförändringen.
5. Vi har förbundit oss till att via Proxy Voting-metoden använda våra rättigheter som långsiktiga aktieägare via de tillgångar som förvaltas av Aktias
kapitalförvaltning. Vi deltar i valda årliga bolagsstämmor och samarbetar med företag för att påverka deras förvaltningsmetoder som relaterar till
klimatförändringen.
|
| |
| |
Strategi |
| |
Under 2021 publicerade Aktia en ny klimatstrategi. Noggrannare implementeringsplanen och vägkartan är ännu under arbete men huvudmålen i strategin är följande: |
| |
• Kapitalförvaltning och egna investeringar: |
| |
Huvudmålet är att uppnå koldioxidneutralitet i investeringsportföljerna 2050 om verksamhetsmiljön tillåter. Noggrannare mål kommer att ställas under 2022. Aktia har även anslutit sig till Net Zero Asset Managers Initiative för att stöda Aktias arbete mot målsättningarna. Målsättningen gällande koldioxidneutralitet gäller alla förmögenhetsklasser och inkluderar även Aktias egna investeringar. |
| |
• Kreditgivning: |
| |
Målet är att minska koldioxidutsläppen och kolexponeringen genom att skapa klimatstödjande kriterier för en utvald affärssektor +50 % av volymen i euro år 2050 och +25 % till en utvald affärssektor och bolån till 2030. Aktia ansöker även om medlemskap till UN Principles for Responsible Banking initiativet för att stöda Aktias hållbarhetsarbete överlag. |
| |
• Aktias egen verksamhet: |
| |
Målet är att vara koldioxidneutral gällande energiförbrukning 2030 och med pappersförbrukning, tjänsteresor och IT-utrustning 2050 eller tidigare om möjligt. |
| |
Klimatarbetet är en del av det dagliga arbetet i Aktia Kapitalförvaltning. Aktia Kapitalförvaltning har förbundit sig till FN:s principer för ansvarsfullt investerande och därigenom till att i sin kapitalförvaltning beakta de kriterier som gäller bland annat miljön. Aktia har som kapitalförvaltare möjlighet att inverka på miljön genom sina placeringsbeslut. Aktias aktieplaceringsstrategi gynnar mindre kapitalintensiva bolag som har en gynnsam utsläppsprofil. |
| |
Klimatförändringen är en ESG-megatrend som inverkar på företagens lönsamhet och framtidsutsikter bl.a. via föränderlig lagstiftning, beskattning samt föränderligt konsumentbeteende. Företagets verksamhet har även åtskilliga externa effekter som i sin tur kan vara antingen positiva eller negativa. I vår placeringsverksamhet strävar vi efter att alltid förstå samtliga ekonomiskt väsentliga faktorer som inverkar på företag. Som en del av vår transparenta verksamhet rapporterar vi i våra kvartalsvisa placeringsfondrapporter om våra fonders externa effekter i enlighet med modellerna som utarbetats av det inhemska företaget The Upright Project. |
| |
För att dra nytta av sina möjligheter att globalt kunna påverka stävjandet av klimatförändringen, har Aktia Kapitalförvaltning undertecknat ett internationellt investerarinitiativ, Climate Action 100+, vars syfte är att inverka på bolag som förorsakar de största klimatutsläppen i världen. Aktiakoncernen har även undertecknat CDP:s (f.d. Carbon Disclosure Project) klimatförändrings-, vatten- och skogsinitiativ och rapporterar årligen information som gäller klimatförändringen i CDP-portalen. Aktia har även deltagit i CDP:s non-disclosure kampanj och Science Based Targets initiativ. Större delen av Aktias ägarstyrningsaktiviteter är fokuserade på bolag. Påverkansarbetet relaterat till klimatförändringen utsträcker sig dock även i allt större utsträckning till externa förmögenhetsförvaltare, statliga institutioner och beslutsfattare. |
| |
Riskhantering |
| |
Risker och riskhantering utgör en del av Aktias affärsmiljö och verksamhet. Väsentliga riskområden är bankkoncernens kredit-, ränte- och likviditetsrisker samt livförsäkringsverksamhetens ränterisk, övriga marknadsrisker och försäkringstekniska risker. Även affärsrisker och operativa risker är centrala risker och de gäller all verksamhet. |
| |
Ovan nämnda risker och deras hantering beskrivs närmare i riskavsnittet i denna styrelsens verksamhetsberättelse samt efter publicering i Aktias Capital and Risk Management Report på koncernens webbplats. |
| |
Koncernstyrelsen har det primära ansvaret för koncernens riskhantering. Styrelsen reglerar risktagningen genom att i koncernstrategin fastställa instruktioner för de viktigaste riskområdena och affärsenheterna och allokeringen av kapital samt genom att ge allmänna instruktioner om ordnande av koncernens riskhantering, den interna kontrollen och kapitalhanteringsprocessen. Sedan 2020 har Aktias ledningsgrupp och styrelse behandlat koncernens ESG-risker på sin agenda en gång per år. Revisionsutskottet fungerar som det organ som övervakar koncernens ESG-arbete. |
| |
Förutom dessa allmänna principer grundar sig Aktia Banks riskhantering på en princip av tre försvarslinjer. Den första försvarslinjen utgörs av linjeorganisationen. Den andra försvarslinjen bildas av de oberoende Compliance- och Riskkontroll-funktionerna, vars primära uppgift är att utveckla, underhålla och övervaka de allmänna principerna och riskhanteringsramen. Den tredje försvarslinjen utgörs av Intern revision, som är separat och oberoende av de övriga enheterna och har som uppgift att utvärdera huruvida interna kontrollen och riskhanteringen är vederbörligen organiserade. |
| |
Aktiakoncernen följer också Europeiska centralbankens (ECB) anvisningar för hantering av klimat- och miljörisker samt europeiska bankmyndighetens (EBA) diskussionsprotokoll om ESG-riskerna. ESG-riskerna är en del av Aktias riskhanterings principer och Aktia strävar efter att utveckla sina strategiska- och riskhanteringsprocesser så att de allt mer omfattande beaktar klimatförändringen. |
| |
I Aktia bedöms klimatrelaterade risker årligen på kort, medellång och lång sikt, vilket betyder att vi ser på riskerna årligen, till strategiperiodens slut, till år 2030 samt 2050. Syftet med identifieringen och bedömningen av risker är att göra det möjligt att hantera och lindra klimatrisker i affärsomgivningen. Klimatrisker kan påverka placeringskedjan samt direkta funktioner eller förverkligas via kunderna eller leverantörskedjan bland annat genom ekonomiska och marknadsutvecklingens effekter eller genom Aktias rykte samt pålitlighet. |
| |
Vid beviljande av krediter beaktas Aktiakoncernens klimatstrategi och klimatpolicy, enligt vilken vi strävar efter att förstå riskerna och möjligheterna i företagens affärsverksamhet och branscher då när klimatförändringen är väsentlig. Beaktandet av riskerna som en del av ansvarsfull kreditgivning beskrivs noggrannare på i Aktias Årsredovisning 2021. |
| |
Portföljförvaltarna i Aktia Kapitalförvaltning bedömer regelbundet ESG-riskerna och -möjligheterna med hjälp av sina ESG-verktyg. Som stöd för portföljförvaltningen använder vi både vår egen interna och en utifrån köpt ESG-analys. Vi använder bl.a. ISS ESG:s detaljerade ESG-bedömningar och -analyser samt ISS ESG:s klimatriskanalys. Som en del av klimatriskanalysen genomför vi regelbundet för våra fonder en scenarioanalys i enlighet med de olika klimatuppvärmningsscenarierna. På detta sätt ser vi bland annat hur väl våra placeringsportföljer är i linje med två graders klimatuppvärmningsscenariot fram till år 2050. Därutöver bedömer vi med hjälp av verktyget koldioxid fotspåret, -intensiteten, övergångsriskerna och de fysiska riskerna samt klimat Value at Risk både för Aktias fonder och kundportföljer samt våra egna placeringsportföljer. |
| |
Klimatrisker som Aktiakoncernen identifierat är exempelvis: |
| |
Regleringsrisker: Regleringsrisker är t.ex. risker som relaterar till klimat- och energipolitik på nationell eller EU-nivå samt reglering och eventuella ändringar i dessa, såsom en prishöjning av koldioxid. Dessa risker hanteras genom att utveckla praxis för att motsvara den nyaste regleringen och genom att bereda sig för ändringar, t.ex. en eventuell prishöjning av energi. |
| |
Teknologirisker: Klimatförändringens teknologirisker gäller bl.a. upphandlingskedjan och Aktias fonder som placerar teknologi. Dessa risker hanteras genom noggranna analyser av placeringsobjekt. |
| |
Juridiska risker: Aktia iakttar noggrant miljö- och klimatlagstiftningen och inga rättsliga åtgärder som anknyter till dessa har riktats mot Aktia. |
| |
Marknadsrisker: Marknadsrisker har att göra med en ändring i konsumenternas preferenser mot mer hållbara produkter och tjänster med mindre koldioxidavtryck. Aktia hanterar dessa risker genom att utveckla ansvarsfulla tjänster. |
| |
Ryktesrisker: Ryktesrisker anknyter t.ex. till analytikers och ratinginstitutens strävan att inkludera ESG-faktorer i ratingprocessen, varmed en eventuell sänkning av ratingen kunde orsaka en ryktesrisk. Denna risk hanteras aktivt genom att arbeta för att upprätthålla och höja ratingen samt genom att utveckla verksamheten enligt ESG-trenderna. En annan ryktesrisk kunde också vara om en tjänst skulle visa sig inte vara så grön/hållbar som utlovat. Aktia hanterar denna risk med en mycket noggrann genomgång och analys av tjänsterna och produkterna och genom att följa extern reglering gällande ESG, hållbar finansiering och produkthantering. |
| |
Kortvariga fysiska risker: Kortvariga fysiska risker är t.ex. en ökning i extrema väderfenomen, såsom storm, översvämning eller ösregn, vilka kan orsaka skador på fastigheter. Dessa risker hanteras genom att säkerställa ett tillräckligt försäkringsskydd och förebyggande fastighetsunderhåll samt genom att beakta fastighetsinvesteringarnas läge när köpbeslutet fattas. Också via uppdateringen av principerna för ansvarsfull kreditgivning kan vi hantera riskerna i fråga om bolån. Under 2021 genomförde Aktia även en översvämningsriskanalys som granskade mängden fastigheter som garantier för lån i områden med hög översvämningsrisk för att stödja vår utlåning. |
| |
Långvariga fysiska risker: Långvariga fysiska risker är t.ex. följder som anknyter till bestående, långvariga förändringar i väderleksförhållandena, såsom ökande försäkringspremier på översvämningsområden samt ökande sjukfrånvaron i äldre lokaler på grund av en het sommarperiod. Dessa risker hanteras genom att säkerställa en tillräcklig ventilation av kontoren samt fastigheternas tillräckliga beredskap att svara mot långvariga förändringar i väderleksförhållanden genom fastighetsunderhåll. Läget bör övervägas också vid köptidpunkten för fastighetsinvesteringarna. |
| |
De största riskerna har bedömts för Aktias del vara reglerings-, marknads- och teknologiriskerna. Miljöriskernas betydelse har i Aktias egen verksamhet bedömts vara liten. |
| |
Klimatmöjligheter som Aktia identifierat är exempelvis: |
| |
Resurseffektivitet: Aktia kan när det sparar naturresurser och minskar koldioxidutsläppen också göra kostnadsbesparingar. En minskning i papper, el och vattenförbrukning samt minskning i arbetsresor medför lägre utsläpp. Aktia utnyttjar dessa möjligheter genom att utbilda medarbetarna, gynna mer energieffektiva lokaler, genom att utföra ekoeffektivitetsåtgärder och ordna fler video- och Teams-möten. |
| |
Användningen av förnybar energi: Aktia kan minska sina koldioxidutsläpp och på lång sikt spara kostnader genom att gynna energi som producerats genom förnybara energikällor. Aktia har beslutat att skaffa grön el till de verksamhetsställen där det har möjlighet till ett eget elavtal. |
| |
Affärsmöjligheter: Aktia kan uppnå tillväxt genom nya affärsmöjligheter då kundernas preferenser förflyttas i riktning av ansvarsfulla produkter och tjänster. Genom placerings- och finansieringsprodukter och gröna obligationer har Aktia möjlighet att påverka stävjandet av klimatförändringen och främja anpassningen. |
| |
Aktia har identifierat klimatförändringen till en megatrend som påverkar Aktias strategi redan nu och finansiell planering i framtiden. Klimatförändringen medför både risker och möjligheter för Aktia. Aktia utvecklar aktivt produkterna och tjänsterna för att få mer hållbara alternativ både inom Kapitalförvaltning och i Kreditgivning. År 2021 via företagsköpet av Taaleri Varainhoito fick Aktia en ny påverkansinvesterings fond Aktia Impact som är tillgänglig även för personkunder och började utveckla gröna och hållbara finansieringsprodukter. Inom kapitalförvaltningen fokuserar Aktia på att förvalta fonder som uppfyller kraven för artikel 8 enligt EU:s SDFR reglering. Aktia utreder även möjligheter att lansera nya artikel 9 fonder enligt SFDR. Utöver dessa fokuserar Aktia också på klimatanpassning och åtgärder för att minska klimatförändringarna i sin egen verksamhet, till exempel genom att ha mål för att minska energiförbrukningen och att anskaffa grön el samt uppmärksamma hållbarhet i leverantörskedjan och screena leverantörskedjan och kräva leverantörer att underteckna Aktias etiska uppförandekod för leverantörer. |
| |
Mätare |
| |
Aktia rapporterar koldioxidavtrycket samt kolintensiteten i sina egna direkta aktie- och företagslånefonder två gånger per år. Vi publicerar regelbundet en översikt över ansvarsfullt placerande på Aktias webbsida. Den viktade genomsnittliga kolintensiteten i Aktias fonder var i slutet av året 88,2 ton CO2e per en intäkt på en miljon. Målsättningen för vårt företagsansvarsprogram är att koldioxidavtrycket för våra egna aktiefonder på lång sikt är i genomsnitt mindre än referensmarknadernas. Koldioxidavtrycket för våra aktiefonder var i december 2021 i genomsnitt 68 procent lägre än jämförelsevärdet på dess marknad. Aktias koldioxidavtryck fond för fond granskas noggrannare i Aktias Årsredovisning 2021. |
| |
Aktias egna utsläpp från energiförbrukning, Scope 2 (location-based) utsläpp år 2021 506,3 ton CO2e. Aktias kompletta Scope 1, 2 och 3 utsläpp redovisas i Aktias Årsredovisning. |
| |
Exponeringen mot ekonomisk verksamhet som omfattas av EU taxonomin rapporteras skilt under en egen rubrik i denna rapport. I framtiden kommer vi även att inkludera nya indikatorer för att visa hur implementeringen av vår klimatstrategi fortlöper. |
| |
| |
Taxonomirapportering |
| |
|
Andelen av exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin |
Andelen av exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin |
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter och derivat |
Exponeringar mot företag som inte är skyldiga att offentliggöra icke-finansiell information |
|
| |
Aktia Bank Abp:s placeringar |
96,06 % |
3,94 % |
16,96 % |
3,18 % |
|
| |
Aktia Livförsäkring Ab:s placeringar |
73,62 % |
26,38 % |
18,00 % |
* |
|
| |
Aktia Bank Abp:s krediter |
62,44 % |
37,56 % |
|
0,25%*** |
|
| |
Aktia koncernen totalt ** |
68,13 % |
31,87 % |
3,72 % |
0,66 % |
|
| |
* tillgång till pålitligt data saknas |
|
| |
** Exponeringar gällande tillgodohavanden på anfordran mellan finansförmedlare uppgick till 0,35% |
| |
*** Andelen exponeringar mot företag som inte är skyldiga att offentliggöra icke-finansiell information (som omfattas av
taxonomin) av Aktia Bank Abp:s totala krediter. 100% av krediter till företag som omfattas av taxonomin är till företag som inte
är skyldiga att offentliggöra icke-finansiell information. |
| |
Kvalitativa upplysningar |
| |
Bakgrundsinformation till stöd för de kvantitativa indikatorerna |
| |
Aktia använder inte NACE näringsgrensstandarden som grund för indelningen av kunder. I Aktia används Statistikcentralens Näringsgrensindelningen 2008. För att kunna uppskatta de företagskrediter som inte omfattas av taxonomin och de krediter som omfattas av taxonomin har vi kopplat ihop NACE koderna med motsvarande Statistikcentralens koder. Aktias kreditportfölj som är föremål för granskning i denna rapport omfattar bolån, lån för byggnadsrenovering, husbolagslån, lån för motorfordon samt företagslån. Konsumentkrediter utan säkerheter är uteslutna från tillgångarna som omfattas av taxonomin eftersom information om användningsområde inte samlas in och det inte är möjligt att avgöra huruvida användningsområdet omfattas av taxonomin. |
| |
Aktia koncernens placeringar omfattar placeringar av Aktia Bank Abp inom ramen för hanteringen av likviditetsportföljen, derivatplaceringar samt andelar i övriga företag samt placeringar av Aktia Livförsäkring Ab i aktier, ränteinstrument, alternativa investeringar, fastigheter, penningmarknadsinstrument samt derivat. Analysen om verksamheter som omfattas av taxonomin vid aktie- och ränteplaceringar har gjorts av en tredje part (Upright Project) och den är inte baserad på siffror som företagen själv rapporterat. Alla fastighetsplaceringar har uppskattats tillhöra verksamhet som omfattas av taxonomin. Alternativa investeringar har lämnats utanför bedömningen då tillgång till pålitligt data saknas. |
| |
Beskrivning av överensstämmelsen med förordning (EU) 2020/852 i Aktias affärsstrategi |
| |
Inom kreditgivningen har vi identifierat taxonomins tekniska granskningskriterier för de två först klimatmålsättningarna i) begränsning av klimatförändringen och ii) anpassning till klimatförändringen som en del av kriterierna att beakta då vi utformar våra egna kriterier och produkter inom hållbar finansiering. |
| |
Inom kapitalförvaltningen beaktas huruvida placeringsobjekten omfattas av taxonomin som en del av den kvalitativa analysen. Taxonomin är även starkt inkopplad vid utvecklande av fonder som har hållbar investering som mål i enlighet med EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR 9 art fonder). Aktia har redan rapporterat fondernas taxonomiomfattning sedan 2021 för att ge en möjligast mångsidig och transparent bild över särdragen i placeringsportföljerna. |
| |
Taxonomiaspekterna är även nära sammankopplade med Aktias klimatstrategi gällande såväl utvecklingen av låneprodukter som inom kapitalförvaltningen. |
| |
Kompletterande uppgifter |
| |
Av alla ekonomiska aktiviteter är det tills vidare endast en begränsad del av ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. Rapporteringsskyldigheten begränsar sig ännu till bolag med skyldighet att lämna uppgifter enligt direktivet om icke finansiell rapportering vilket i Finland omfattar listade bolag, kreditinstitut och försäkringsbolag med över 500 anställda. Största delen av Aktias företagskunder är små och medelstora bolag som inte omfattas av rapporteringsskyldigheten. Taxonomins betydelse för Aktia bedöms därmed för tillfället att vara rätt låg då det gäller företagsfinansiering. Efterfrågan på hållbar finansiering och hållbara placeringsobjekt ökar dock hela tiden och därmed förväntas taxonomins betydelse att öka framöver när taxonomin kommer att omfatta fler sektorer och rapporteringsskyldigheten utvidgas att omfatta fler bolag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
K1 Koncernens redovisningsprinciper |
| |
| |
| |
Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut för räkenskapsåret 1.1 31.12.2021 har godkänts av styrelsen 16.2.2022 och fastställs av bolagsstämman 6.4.2022. Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut publiceras senast 16.3.2022. |
| |
| |
Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort i Helsingfors. Aktia Bank Abp:s bokslut och delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor www.aktia.com |
| |
| |
Grund för upprättande |
| |
Aktia Bank Abp:s koncernbokslut är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarder IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana som de antagits av EU. Vid upprättande av noterna till koncernredovisningen har även gällande finsk bokförings- och aktiebolagslagstiftning jämte myndighetsbestämmelser beaktats. Bokslutets siffror presenteras i tusen euro, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt ursprungligt anskaffningsvärde, förutom där annat är angivet i redovisningsprinciperna. |
| |
| |
Under året presenteras siffrorna i delårsrapporterna så att resultaträkningsposterna jämförs med motsvarande period föregående år, medan balansposternas jämförelse avser föregående årsskifte om inte annat anges. |
| |
| |
Med termen Basel III avses i bokslutet EU:s kapitalkravsförordning 575/2013 samt tilläggsregler av europeiska och nationella tillsynsmyndigheter. |
| |
| |
Aktia följer europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) riktlinjer gällande alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM). De alternativa nyckeltalen underlättar jämförelsen av perioder och ger ytterligare användbar information till de finansiella rapporternas användare. Aktia presenterar ett antal alternativa nyckeltal, i vilka koncernens jämförelsestörande poster är exkluderade. Jämförelsestörande poster är inte förknippade med den löpande verksamheten och avser intäkter och kostnader hänförliga till omstrukturering och avyttring av verksamheter samt från den löpande verksamheten avvikande nedskrivning av tillgångar. |
| |
| |
Följande reviderade IFRS-standarder och tolkningsuttalanden från IFRIC: |
| |
IFRS kommittén för tolkningar (IFRIC) utgav i april 2021 ett slutligt agendabeslut gällande behandlingen av utvecklingskostnader som sammanhänger med anskaffade molntjänster (IAS 38 immateriella tillgångar). I agendabeslutet ingår preciseringar gällande vilken typ av utvecklingskostnader som kan aktiveras som en immateriell tillgång. Den nya tolkningen innebär att kostnader för utveckling av system som ett företag inte äger eller har kontroll över, till exempel molntjänster, inte får aktiveras. Under fjärde kvartalet 2021 har en analys av redan tidigare aktiverade utvecklingskostnader gjorts och slutsatsen var att ingen retroaktiv omräkning av tidigare perioders aktiveringar behöver göras. Koncernens instruktioner gällande aktivering av utvecklingskostnader i samband med anskaffande av molntjänster har preciserats. |
| |
Inga nya eller ändrade IFRS-standarder har tagits i bruk i år. |
| |
Följande nya och ändrade IFRS-standard kommer att påverka redovisning av framtida transaktioner och affärshändelser: |
| |
Redovisning av försäkringsavtal regleras i IFRS 4 och kommer i framtiden ersättas av den nya standarden IFRS 17. IFRS 17 innebär nya utgångspunkter för redovisning och värdering av försäkringsavtal samt regler för hur försäkringsavtal presenteras i noterna. Syftet med den nya standarden är att öka transparensen, ge en mer rättvisande bild av försäkringsavtalens resultat och minska skillnaderna i redovisning mellan olika försäkringsavtal. Den nya standarden bygger på enhetliga värderingsprinciper med utgångspunkt från tre värderingsmodeller: byggstensmodellen, premieallokeringsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen. IFRS 17 föreskriver byggstensmodellen för värdering av försäkringsavtal där försäkringsåtagandet värderas baserat på förväntade nuvärden av framtida kassaflöden, med beaktande av en risk- och vinstmarginal. De två andra värderingsmodellerna kan tillämpas under vissa förutsättningar. Valet av värderingsmodell beror på villkoren i avtalen (långfristiga, kortfristiga eller vinstutdelande). Ett projekt för implementeringen av IFRS 17 pågår och för närvarande utvärderas de finansiella effekterna av den nya standarden. IASB antog ifjol ett ändringspaket till IFRS 17 som flyttar fram införandet av standarden till 2023. Standarden antogs av EU 23.11.2021 och blir obligatorisk inom EU 1 januari 2023. Aktiakoncernen planerar ta i bruk IFRS 17 då standarden blir obligatorisk inom EU. |
| |
Koncernen bedömer att övriga nya eller reviderade IFRS-standarder eller tolkningsuttalanden från IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Committee) inte kommer att ha någon betydande effekt på koncernens framtida resultat, finansiella ställning eller upplysningar. |
| |
| |
| |
Konsolideringsprinciper |
| |
Koncernen bedömer för respektive transaktion om ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv föreligger. Ett rörelseförvärv föreligger om företaget erhåller bestämmande inflytande över en rörelse. En rörelse består av aktiviteter och tillgångar och utgörs av processer som kan producera varor eller tjänster till kunder för att ge avkastning i den ordinära verksamheten. Transaktioner, där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar, redovisas genom en förenklad bedömning som ett tillgångsförvärv. Valet att använda den förenklade bedömningen tillämpas transaktion för transaktion. |
| |
Det konsoliderade bokslutet omfattar moderbolaget Aktia Bank Abp och dess dotterbolag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger om koncernen har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om huruvida ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Konsolideringen av dotterbolag sker från och med förvärvstidpunkten till och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. |
| |
Koncernbokslutet omfattar dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt äger över 50 procent av de röstberättigade aktierna eller annars har bestämmande inflytande. Vid eliminering har förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden innebär att det förvärvade företagets identifierbara tillgångar, skulder, eventualtillgångar och eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten värderas till verkligt värde. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv), överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar och skulder redovisas skillnaden som goodwill. Transaktionsutgifter, med undantag av utgifter hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer i samband med ett förvärv redovisas direkt i resultaträkningen. Överförd ersättning i samband med förvärv inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultaträkningen. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporteringstidpunkt och förändringen redovisas i periodens resultat. |
| |
Koncernbokslutet omfattar intresseföretag över vilka koncernen har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Ett betydande inflytande erhålls vanligtvis genom innehav där koncernen innehar mellan 20 och 50 % av de röstberättigade aktierna. Vid konsolidering av intresseföretagen har kapitalandelsmetoden använts. Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av intresseföretagets eget kapital och resultat ökar eller minskar de bokförda aktiernas värde vid bokslutstidpunkten. Koncernens andel av intresseföretagens övriga totalresultat redovisas på en separat rad i koncernens övriga totalresultat. |
| |
I koncernbokslutet elimineras alla interna affärstransaktioner, fordringar, skulder, dividender, vinster och förluster. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras enligt koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på motsvarande sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. |
| |
Innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångarna och redovisas separat i konsoliderat eget kapital. Den andel av innehav utan bestämmande inflytande som inte kan redovisas som eget kapital redovisas som övriga skulder. I samband med förvärv identifieras eventuella innehav utan bestämmande inflytande vid förvärvstidpunkten i det förvärvade företaget. I samband med stegvisa förvärv fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i periodens resultat. Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i periodens resultat när avyttringar leder till att bestämmande inflytande upphör. |
| |
Segmentrapportering |
| |
Segmentrapportering presenteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande organ. Högsta verkställande organ är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Koncernens ledningsgrupp, som utses av styrelsen, har identifierats som företagets högsta verkställande beslutsfattare. |
| |
Centraliserade funktioners kostnader allokeras till segmenten enligt resursanvändning, definierade projekt och olika fördelningsnycklar. Aktia Bank Abp allokerar inte det egna kapitalet till de olika segmenten. |
| |
Koncerninterna transaktioner elimineras i respektive segment om enheterna ligger inom samma segment. Koncerninterna transaktioner mellan enheter i olika segment ingår i elimineringar. |
| |
Prissättningen mellan segmenten baserar sig på marknadspriser. |
| |
Segment Bankverksamhet omfattar bankverksamhetens privat- och företagskunder i Aktia Bank Abp (exklusive privatbankskunder). |
| |
| |
Segment Kapitalförvaltning omfattar kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet, vilket inkluderar Aktia Bank Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet, privatbanksverksamhet och kapitalmarknadsstöd samt dotterbolagen Aktia Fondbolag Ab, Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab, AV Fondbolag Ab, Aktia Wealth Planning Ab, Aktia Housing GP Oy, Evervest Ab, AV Partner Oy och Aktia Livförsäkring Ab med dess fastighetsdotterbolag Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141 och Keskinäinen Kiinteistö Oy Areenakatu 4 samt intresseföretagen Kiinteistö Oy Skanssinkatu (ägarandel 49,95 %), Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie (ägarandel 49,95 %), Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi (ägarandel 33,33 %) och Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja (ägarandel 50 %). |
| |
Segment Koncernfunktioner omfattar koncernens treasury-verksamhet samt övriga centraliserade funktioner i Aktia Bank Abp. |
| |
Valutaomräkning |
| |
Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan enligt balansdagens valutakurs. Tillgångar och skulder bundna till utländska valutor som inte hör till euroområdet har omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens medelkurs på bokslutsdagen. De kursdifferenser som uppstått vid värderingen har i resultaträkningen redovisats som Nettointäkter från valutaverksamhet. De kursdifferenser som uppkommer från livförsäkringsverksamheten redovisas i Nettointäkter från placeringsverksamheten och ingår i Livförsäkringsnettot. |
| |
Intäkts- och kostnadsföringsprinciper |
| |
Räntor och utdelningar |
| |
Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt avtalets löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perioden fram till förfallodagen. Ränteintäkter och -kostnader hänförliga till Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat från finansiella transaktioner. |
| |
När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av värdeminskning, används vid beräkning av ränteintäkt den ursprungliga effektiva räntesatsen. |
| |
Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla betalning konstaterats. |
| |
Provisioner |
| |
Provisionsintäkter och -kostnader redovisas enligt prestationsprincipen. Kostnaden för förvärv av nya försäkringar eller förnyade försäkringar behandlas inom försäkringsverksamheten som provisionskostnader och ingår i övriga rörelsekostnader. |
| |
Försäkringspremier |
| |
Livförsäkringsverksamhetens erhållna försäkringspremier redovisas som premieinkomster i resultaträkningen och ingår i Livförsäkringsnettot. Premier redovisas under premieinkomst beroende på försäkringsslag enligt betalningsprincipen. Under försäkringsavtalens giltighetstid intäktsförs försäkringspremierna i relation till tidens förlopp. För den andel av premieinkomsten som hänför sig till tiden efter balansdagen upptas en avsättning för icke intjänade premier (premieansvar) i balansräkningen som en del av försäkringsskulden. |
| |
Livförsäkringsverksamhetens försäkringar klassificeras antingen som försäkrings- eller investeringsavtal, utgående från en bedömning av den försäkringsrisk som ingår i avtalen. Riskförsäkringar och räntebundna försäkringar klassificeras som försäkringsavtal. De fondanknutna avtal som inte innehåller tillräcklig försäkringsrisk och som inte har möjlighet till diskretionära förmåner klassificeras som investeringsavtal. För investeringsavtal, med rätt till diskretionära förmåner (kundgottgörelser) tillämpas möjligheten i IFRS 4 att redovisa dessa som försäkringsavtal. |
| |
Ersättningskostnader |
| |
Livförsäkringsverksamhetens utbetalda ersättningar och förändringen i försäkringsskulden redovisas i resultaträkningen och ingår i Livförsäkringsnettot. |
| |
En avsättning i bolagets försäkringsskuld (ersättningsansvar) görs för inträffade skador som vid bokslutstidpunkten fortfarande är obetalda. Avsättningen inkluderar även skaderegleringskostnader för ännu inte anmälda skador. |
| |
Övriga intäkter och kostnader |
| |
Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt. |
| |
Avskrivningar |
| |
För materiella och immateriella tillgångar görs lineära planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag är följande: |
| |
Byggnader 40 år
Grundreparationer på byggnader 510 år
Övriga materiella tillgångar 35 år
Immateriella rättigheter 312 år |
| |
Om anläggningstillgången klassificeras i enlighet med IFRS 5, Tillgångar som innehas till försäljning och avvecklade verksamheter, upphör avskrivningen. |
| |
Ersättningar till anställda |
| |
Pensionsplaner |
| |
Koncernen redovisar pensionsplaner som avgiftsbestämda eller som förmånsbestämda. I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen fasta betalningar till externa pensionsförsäkringsbolag. Koncernen har efter detta ingen juridisk eller faktisk förpliktelse att betala ytterligare avgifter, ifall pensionsförsäkringsbolagen inte har tillräckliga tillgångar att betala de anställdas pension för innevarande eller tidigare perioder. Den mest betydande avgiftsbestämda planen är basförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Utomstående pensionsförsäkringsbolag ansvarar för pensionsskyddet i koncernbolagen. Pensionsförsäkringspremierna för de arrangemang som klassificerats som avgiftsbestämda har periodiserats att motsvara prestationslönerna i bokslutet. |
| |
Koncernen har också frivilliga förmånsbestämda planer. I förmånsbestämda planer har koncernen förpliktelser kvar efter betalningarna för räkenskapsperioden och bär den aktuariella risken och/eller placeringsrisken. Koncernens förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar till anställda. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit metoden. För förmånsbestämda pensionsansvar har en skuld upptagits i bokslutet. Omvärderingseffekterna från pensionsansvaret redovisas i övrigt totalresultat. |
| |
Aktierelaterade ersättningar |
| |
Koncernen har ett incentivprogram för nyckelpersoner i ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela personalen. Koncernen gör löpande en värdering av det sannolika utfallet av incentivprogrammet. Incentivprogrammets intjänade förmåner värderas till verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs lineärt under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant. För den del av programmet som betalas med egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar. För den del av programmet som betalas kontant har en skuld upptagits. En eventuell förändring av ersättningens verkliga värde redovisas som personalkostnader. |
| |
Skatter |
| |
Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster som redovisas direkt mot eget kapital, varvid skatteeffekten redovisas som en del av det egna kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. |
| |
Finansiella tillgångar och skulder |
| |
Aktia tillämpar IFRS 9 där finansiella tillgångar redovisas i tre värderingskategorier. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar sker utgående från enligt vilken affärsmodell instrumentet förvaltas och instrumentets egenskaper gällande de avtalsenliga kassaflödena. |
| |
Klassificering av finansiella tillgångar |
| |
Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande kategorier:
• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)
• Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)
• Värderas till verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL) |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ingår: |
| |
• räntebärande värdepapper
• lån och övriga fordringar
• kontanta medel |
| |
| |
Finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av kapital och ränta på utestående kapital (SPPI). Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus hänförliga transaktionskostnader) och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt försäljningsvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen. |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat ingår: |
| |
• aktier och andelar
• räntebärande värdepapper |
| |
| |
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om:
• tillgången är ett räntebärande värdepapper (skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell där värdepappren innehas både i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast betalning av kapital och ränta på utestående kapital) och som vid behov kan säljas
• tillgången är aktier och andelar (egetkapitalinstrument) som inte innehas för handelsändamål och som vid första redovisningstillfället valts att klassificeras i denna kategori. |
| |
| |
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus hänförliga transaktionskostnader) och därefter till verkligt värde via övrigt totalresultat. |
| |
Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande värdepapper) baseras på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter, dividender och nedskrivningar redovisas i resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i övrigt totalresultat. Motposten till nedskrivningar som hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde (övrigt totalresultat) och påverkar således inte tillgångens verkliga värde i balansräkningen. I samband med försäljning av räntebärande värdepapper (skuldinstrument) överförs den ackumulerade orealiserade vinsten eller förlusten från fonden för verkligt värde till resultaträkningen. |
| |
För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen ECL och värdeförändringar redovisas löpande i övrigt totalresultat med avdrag för latent skatt. För en investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas för handel kan koncernen vid det första redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje enskild investering. Valet att redovisa ett egetkapitalinstrument i denna kategori medför att även framtida försäljningsvinster och -förluster redovisas i övrigt totalresultat. Endast utdelningar från dessa instrument redovisas i resultaträkningen. |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår:
• derivatinstrument
• livförsäkringsverksamhetens placeringar som utgör täckning för fondanknutna avtal
• aktier och andelar
• räntebärande värdepapper
• lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om SPPI-kravet inte uppfylls) |
| |
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument, tillgången innehas för handelsändamål eller är ett skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat inte har utnyttjats. Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte och där avsikten är att aktivt handla med dessa instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter, dividender, värdeförändringar samt försäljningsvinster och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen. |
| |
Finansiella skulder |
| |
I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga samfund, derivatinstrument samt skuldebrev emitterade till allmänheten. I balansräkningen upptas derivatinstrument till verkligt värde medan övriga finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden till upplupet anskaffningsvärde. För de skulder där säkringsredovisning tillämpas justeras skuldens upplupna anskaffningsvärde med den säkrade riskens verkliga värde. Till den del de finansiella skulderna sammanhänger med förbindelser att förvärva finansiella instrument av egetkapitalkaraktär redovisas skulden till verkligt värde via resultaträkningen. |
| |
I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder tillhöra bankens löpande verksamhet medan de efterställda skulderna anses tillhöra finansieringsverksamheten. |
| |
Omklassificering |
| |
I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras tillgången i någon av de tre värderingskategorierna. Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella skulder kan inte omklassificeras. |
| |
Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och -förluster) omräknas inte retroaktivt. |
| |
Omklassificering mellan olika värderingskategorier redovisas enligt följande: |
| |
• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller förlust i resultaträkningen.
• Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på omklassificeringsdagen blir dess nya anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs en förväntad kreditförlust enligt den nya värderingskategorins regler och en effektiv ränta för instrumentet fastställs.
• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas till verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller förlust i övrigt totalresultat. De förväntade kreditförlusterna ändras inte till följd av omklassificeringen.
• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på omklassificeringsdagen blir dess nya anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och förlusterna som tidigare redovisats i övrigt totalresultat flyttas från eget kapital och justerar tillgångens bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas som om den alltid redovisats till upplupet anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna ändras inte till följd av omklassificeringen.
• Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i verkligt värde via övrigt totalresultat och en förväntad kreditförlust ska på omklassificeringsdagen bokföras enligt den nya värderingskategorins regler.
• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med omklassificeringsdagen ombokas kumulativa vinster och förluster, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen. Effekten av omklassificeringen syns i resultaträkningen och i övrigt totalresultat, men totalresultatet från omklassificeringen är noll. |
| |
Återköpstransaktioner |
| |
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa (repurchase agreement), avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den säljande parten. |
| |
Kontanta medel |
| |
Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks checkräkning och kortfristiga depositioner under tre månader. På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut. |
| |
Derivatinstrument |
| |
Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden redovisas som tillgångar under posten Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden redovisas som skulder under posten Derivatinstrument. Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans med realiserade vinster och förluster redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Nettoresultat från finansiella transaktioner. |
| |
Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka skyddats back-to back med tredje motpart värderas till verkligt värde och resultatförändringen bokas under Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor (Credit Support Annex). |
| |
Säkringsredovisning |
| |
Enligt Aktiakoncernens säkringsredovisningspolicy definieras säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation och fastställande av säkringsförhållandet mellan det säkrande instrumentet, den säkrade posten, riskhanteringssyftet och strategin sker i samband med att säkringen ingås. När en hög negativ korrelation föreligger mellan säkringsinstrumentets värdeförändring och värdeförändringen för den säkrade posten eller kassaflödet anses säkringen vara effektiv. Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för portföljsäkring av ränterisk där koncernen valt att utnyttja möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39. |
| |
Värdering till verkligt värde av finansiella instrument |
| |
Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med lämplig värderingsteknik. Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även inte observerbara modellparametrar kan användas. |
| |
Det verkliga värdet för finansiella instrument har uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp av noterade kurser på en aktiv marknad för samma instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som inte använder observerbara data (nivå 3). |
| |
Nedskrivning av finansiella tillgångar |
| |
Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna förväntade kreditförluster (ECL Expected Credit Loss) för följande finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen:
• skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån och övriga fordringar) som värderas till upplupet anskaffningsvärde
• skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
• lånelöften
• finansiella garantiavtal |
| |
| |
Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för egetkapitalinstrument. |
| |
Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier baserat på förändring i kreditrisk från det första redovisningstillfället:
• Stadie 1: 12 månaders ECL
• Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas för inte fallerade exponeringar där kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället. Den effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade exponeringar
• Förväntade kreditförluster för instrumentets återstående löptid beräknas för icke fallerade exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället. Den effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
• Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade exponeringar
• Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller flera händelser som har en betydande negativ inverkan på framtida uppskattade kassaflöden har inträffat. För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas förväntade kreditförluster för instrumentets återstående löptid medan den effektiva räntan beräknas på det nedskrivna bokförda värdet |
| |
| |
Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att jämföra risken för fallissemang vid rapporteringtidpunkten mot situationen vid det första redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all relevant och tillgänglig information som utan orimlig kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt ekonomisk information som beskriver framtiden. En exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till ECL 12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en tidigare bedömning av en väsentlig ökning av kreditrisken revideras. Exponeringar vars kreditkvalitet inte väsentligt försämrats sedan det första redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk. För sådana exponeringar beräknas en 12 månaders ECL. När en tillgång inte längre är indrivningsbar bokförs en konstaterad kreditförlust mot nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar bokförs i resultaträkningen som en återföring av kreditförlusten. |
| |
| |
De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande förluster. Beräkningen omfattar:
• vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som nuvärdet av samtliga uppskattade betalningsinställelser över den finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de följande 12 månaderna diskonterade med den effektiva räntan. De uppskattade betalningsinställelserna är skillnaden mellan tillgångens kontraktuella kassaflöden och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.
• vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som skillnaden mellan det upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet av den finansiella tillgångens beräknade framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan
• beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de fall en kredit lyfts och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla.
• finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden mellan förväntade utbetalningar och beloppet koncernen förväntar sig återfå. |
| |
| |
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL): Koncernen har internt utvecklade modeller för utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används vid bedömning av risk för fallissemang vid utlåning och andra finansiella exponeringar till motparter och kunder. Koncernen har på förhand definierat sannolikheter för motpartsrisker gällande koncernens alla privat- och företagslån och övriga fordringar. För krediter och övriga fordringar beräknas ECL utgående från exponeringens riskparametrar PD (Probability of Default), LGD (Loss Given Default) och EAD (Exposure At Default). Dessa parameterestimat härleds med samma modeller som tillämpas i IRB kapitaltäckningsberäkningen, men baserar sig på en så kallad Point-in-Time kalibrering som återspeglar det rådande eller förväntade konjunkturläget under räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är ECL lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill säga 12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3 beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över fordringens livstid justerad för sannolikheten att exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod. Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och LGD-estimatet. För räntebärande värdepapper beräknas livstids ECL utgående från räntepapprets kontraktsenliga kalender. Livstids ECL beräknas som LGD multiplicerat med summan av alla förväntade och diskonterade kassaflöden gånger sannolikheten för en kredithändelse (PD). PD beräknas skilt för varje värdepapper genom att allokera en lämplig riskkurva samt genom att beakta likviditets- och skatteeffekter.12-månaders ECL räknas därefter genom att skala ner livstids ECL med en värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och kreditrisk under det närmaste året. |
| |
Väsentlig ökning av kreditrisken |
| |
Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk har inträffat sedan det första redovisningstillfället använder sig koncernen av både kvantitativ och kvalitativ information och analys. Informationen och analysen baserar sig på historiska data och expertbedömning av kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information som beskriver framtiden. |
| |
| |
För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i kreditrisk ha skett:
• utgående från en absolut förändring i PD för den återstående löptiden
• senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en kund omfattas av förmildrande åtgärder. Dessa kriterier definierar en absolut bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer, vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig av en expertbedömning och relevant historisk information |
| |
| |
Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3. |
| |
| |
För återföring av krediter och fordringar till ej fallerade har banken implementerat en tre månaders prövotid, där ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år för att återföras till ej fallerad. |
| |
| |
För räntebärande värdepapper bedöms ökningen i kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier används vid behov även en expertbedömning. Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens interna rating. |
| |
Utvärdering av nedskrivningsbehov (definition av fallissemang) |
| |
I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL) har koncernen definierat fallissemang (default) såsom beskrivet i koncernens kreditreglemente och processer vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med fallissemang (default) menas motpartens oförmåga eller sannolika oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina förpliktelser mot banken. |
| |
| |
En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls: |
| |
• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är försenad 90 dagar eller mer
• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande kriterier uppfylls:
o banken har ansökt om eller motparten har försatts i konkurs
o motparten är i skuldsanering
o enligt bankens bedömning är det osannolikt att kunden till fullo kommer att betala sina låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas vidta åtgärder som t.ex. realisering av eventuella säkerheter |
| |
| |
För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs inte längre upplupen ränta. |
| |
| |
Räntebärande värdepapper anses fallerade om den ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen gjorts, uppfyller något av följande kriterier: |
| |
• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto insolvent och betalningsoförmöget
• Företaget har ingått avtal om företagssanering eller sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en omfattande rekonstruktion som påverkar fordringsägare
• Företaget har missat en betalning på ett kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats inom 30 dagar |
| |
| |
Förutom för fallissemang granskas räntebärande värdepapper individuellt för bedömning av nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under nivån 50 %. |
| |
Information som beskriver framtiden |
| |
Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika justeringar görs för att fånga avvikelser från generella makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar bästa antagande om framtida makroekonomiska förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras regelbundet. |
| |
För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen) justeras riskparametrarna enligt antaganden i det relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL. PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk modell som beaktar bland annat utvecklingen av arbetslösheten. Ifall arbetslösheten antas stiga ökar PD-estimaten för hushållskrediter. LGD-estimatet beaktar den antagna utvecklingen av bostads- och fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte överskrider nedgången i säkerheternas värde. |
| |
| |
ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper (likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av direkt observerbara marknadsvariabler och behöver därför inga stokastiska eller konstruerade framtida estimat. Då modellerna använder sig av marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns marknadens förväntning på den framtida utvecklingen implicit representerad i modellen. |
| |
Materiella och immateriella tillgångar |
| |
Koncernens fastigheter och aktier i fastighetssammanslutningar har utgående från användningssyftet indelats i rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter är fastigheter som är i koncernens eget bruk. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresinkomster och värdestegring på kapital. Om en del av fastigheten är i koncernens eget bruk har uppdelningen gjorts enligt kvadratmeter för respektive ändamål. |
| |
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar, medan förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde. Som grund för verkligt värde har vid värderingen använts utlåtande av oberoende värderingsmän samt egna värderingsmodeller gällande framtida hyresbetalningar. Förändringar i förvaltningsfastigheternas verkliga värden redovisas i resultaträkningen. |
| |
I samband med företagsförvärv och rörelseförvärv värderas det förvärvade företagets nettotillgångar till verkligt värde. Skillnaden mellan överförd ersättning och det verkliga värdet på det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas som goodwill eller negativ goodwill. Goodwill redovisas i balansräkningen under immateriella tillgångar medan negativ goodwill intäktsförs direkt. Goodwill avskrivs inte. Nedskrivningsbehov för goodwill prövas en gång per år och då en indikation om nedskrivningsbehov uppkommer. Prövningen görs genom att uppskatta framtida kassaflöden för den minsta kassagenererande enheten, diskontera dessa kassaflöden och jämföra återvinningsvärdet (nuvärdet av framtida nettokassaflöden) mot enhetens redovisade värde inklusive goodwill. Om det redovisade värdet är högre än återvinningsvärdet medför det en nedskrivning av goodwill. De parametrar som används i beräkningen beskrivs i noten för immateriella tillgångar. |
| |
Övriga materiella och immateriella tillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsutgift minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga avskrivningar görs på grundval av tillgångarnas ekonomiska livslängd. |
| |
Koncernen som leasegivare |
| |
Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från koncernen till leasetagaren, klassificeras som finansiell leasing och tillgångarna tas upp i leasetagarens balansräkning. Vid leasingperiodens början uppstår i koncernen en fordran på leasetagaren, vilken avbetalas enligt leasingperiodens längd. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och avbetalning på fordran. Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive räkenskapsperiod redovisade fordran. |
| |
Koncernen som leasetagare |
| |
Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga initiala direkta kostnader. Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under leasingperioden. Om Aktia avser att utnyttja en option att köpa den underliggande tillgången avskrivs tillgången linjärt under nyttjandeperioden. |
| |
| |
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter för den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period som inte kan sägas upp med tillägg för ytterligare perioder om det i initialskedet bedöms som rimligt säkert att en option om förlängning av avtalet kommer att utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras enligt leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets implicita ränta inte kan fastställas används den marginella upplåningsräntan för diskontering av leasingavgifterna. Leasingskulden inkluderar nuvärdet av fasta leasingavgifter, variabla leasingavgifter kopplade till index, eventuella restvärdesgarantier som förväntas betalas, inlösningspris för köpoption som Aktia är rimligt säker på att utnyttja samt straffavgift för leasingavtal som Aktia bedömer kommer sägas upp i förtid. Leasingskulden beräknas enligt bedömning av återstående leasingperiod samt enligt den hyra som gäller vid slutet av varje rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med räntekostnaderna för respektive period och minskar med leasingbetalningarna. |
| |
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden som hyreskostnader i resultaträkningen. |
| |
Tillgångar som innehas till försäljning |
| |
En anläggningstillgång, eller en avyttringsgrupp, klassificeras som Tillgångar som innehas till försäljning om tillgången är tillgänglig för omedelbar försäljning enligt sådana villkor som är normala och sedvanliga vid försäljning av denna tillgång. Det måste också vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. För att en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste beslut om en plan för försäljning av tillgången ha fattats av styrelsen och ett aktivt arbete måste ha påbörjats för att finna en köpare och fullborda planen. Tillgångar som innehas till försäljning värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig rörelsegren, en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare. Klassificering till en avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. |
| |
Avsättningar |
| |
En avsättning redovisas när koncernen på grund av en inträffad händelse har en befintlig legal eller informell förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer att realiseras samt att koncernen på ett tillförlitligt sätt kan uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns möjlighet att få ersättning av en tredje part för en del av en förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen. Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför balansräkningen redovisas som avsättningar. |
| |
Försäkrings- och investeringsavtal |
| |
Klassificering av försäkrings- och investeringsavtal |
| |
Försäkringsavtalen klassificeras antingen som försäkringsavtal eller som investeringsavtal. Försäkringsavtal är avtal där tillräckliga försäkringsrisker överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Investeringsavtal är avtal med försäkringstagare som inte medför tillräcklig försäkringsrisk för att klassificeras som försäkringsavtal. |
| |
För investeringsavtal, med rätt till diskretionära förmåner (kundgottgörelser) eller som kan bytas till dylika avtal, tillämpas möjligheten i IFRS 4 att redovisa dessa som försäkringsavtal. Fondanknutna avtal klassificeras antingen som försäkringsavtal eller som investeringsavtal. De fondanknutna avtal som inte innehåller tillräcklig försäkringsrisk och som inte har möjlighet till diskretionära förmåner klassificeras som investeringsavtal. Kapitaliseringsavtal är avtal utan försäkringsrisk, varmed dessa har klassificerats som investeringsavtal. |
| |
Avtalen indelas enligt följande: |
| |
Avtalen indelas enligt följande:
Försäkringsavtal
• Avtal med tillräcklig försäkringsrisk
• Avtal med diskretionär del eller möjlighet till diskretionär del
• Fondanknutna avtal med tillräcklig försäkringsrisk
Investeringsavtal
• Fondanknutna avtal utan tillräcklig försäkringsrisk
• Kapitaliseringsavtal |
| |
Återförsäkring |
| |
Med återförsäkringsavtal avses försäkringsavtal enligt vilka försäkringsverksamheten kan erhålla ersättningar från ett annat försäkringsbolag, om man själv blir ersättningsskyldig utgående från försäkringsavtal man ingått. Erlagda premier till återförsäkrare redovisas under premieinkomst och kostnader hänförliga till ersättningar under utbetalda ersättningar. Ersättningar som kommer att erhållas med stöd av återförsäkringsavtal redovisas i balansräkningen under tillgångar. Obetalda premier till återförsäkrare redovisas i balansräkningen under skulder. |
| |
Skulder hänförliga till försäkrings- och investeringsavtal |
| |
Skulder från försäkrings- och investeringsavtal redovisas som försäkringsskuld, vilken består av premieansvar och ersättningsansvar. Beräkningen av försäkringsskulden baserar sig bland annat på antaganden om dödlighet, kostnader och skadekvoter. Försäkringsskulden för de försäkringsavtal med garanterad ränta som förvärvades från Försäkringsaktiebolaget Liv-Alandia värderas till verkligt värde. För övriga försäkringsavtal med garanterad ränta används en beräkningsränta som varierar mellan 1,0 % - 4,5 % korrigerat med värderingsdifferensen för de derivatavtal som ingåtts för att skydda försäkringsskuldens räntevolatilitet. |
| |
Ersättningsansvaret inkluderar dels avsättningar för inträffade skador som fortfarande är obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador) och de uppskattade skaderegleringskostnaderna för dem samt dels avsättningar för skador som ännu inte anmälts till koncernen (okända skador). För riskförsäkringar består ersättningsansvaret av avsättningar för inträffade skador som fortfarande är obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador) och en avsättning för uppskattade skador som ännu inte anmälts till koncernen (okända skador). |
| |
För sparförsäkringar består ersättningsansvaret av avsättningar för inträffade skador som fortfarande är obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador). För pensionsförsäkringar består ersättningsansvaret av avsättningar för inträffade skador som fortfarande är obetalda vid bokslutstidpunkten (kända skador) samt en uppskattning av kommande pensionsutbetalningar inklusive kostnader. |
| |
Prövning av försäkringsskuld |
| |
Vid varje bokslutstidpunkt görs en prövning att den försäkringsskuld som upptagits i balansräkningen är tillräcklig. Ifall prövningen visar att den upptagna försäkringsskulden är otillräcklig, görs en ökning av försäkringsskulden. |
| |
Livförsäkringsverksamhetens skälighetsprincip |
| |
Beträffande försäkring i enlighet med 13 kapitlet 3 § i lagen om försäkringsbolag efterföljs den så kallade skälighetsprincipen för sådana försäkringar, som enligt försäkringsavtalet har rätt till tilläggsförmåner. |
| |
Livförsäkringsverksamheten strävar efter att summan av beräkningsräntan och de årligen fastställda kundgottgörelserna på de räntebundna pensionsförsäkringarnas besparingar är högre än avkastningen på finska statens 10-åriga masskuldebrevslån, samt på de räntebundna spar- och placeringsförsäkringarnas besparingar på samma nivå som avkastningen på finska statens 5-åriga masskuldebrevslån. Dessutom ska livförsäkringsbolagets solvens hållas på en nivå som möjliggör utdelning av kundgottgörelser och vinster till aktieägarna. |
| |
Styrelsen för Aktia Livförsäkring Ab beslutar årligen om kundgottgörelserna. |
| |
Eget kapital |
| |
Dividendutdelningar till aktieägare avdras i eget kapital när bolagsstämman fattat beslut om utbetalning. |
| |
Villkor för AT1-instrument (Additional Tier 1 capital) innefattar ingen avtalad maturitet och betalning av ränta kan annulleras av emittenten. AT1-instrumentets kapital och dess ränta redovisas inom eget kapital i enlighet med IAS 32.16. Den ansamlade räntan beaktas som en eventualförpliktelse. Kapitalet får räknas som primärkapitaltillskott (Additional Tier 1) i kapitaltäckningen. |
| |
Innehav utan bestämmande inflytande |
| |
Innehav utan bestämmande inflytande omfattar minoritetens andel och redovisas inom eget kapital. För dotterbolag som innehar vissa avtalade inlösningsklausuler redovisas innehav utan bestämmande inflytande som en skuld till ägarna. Skulden till innehav utan bestämmande inflytande värderas till verkligt värde på rapporteringsdagen. |
| |
Redovisningsprinciper som kräver ledningens bedömning |
| |
Vid upprättande av redovisning i enlighet med IFRS-standarderna krävs att ledningen gör vissa uppskattningar och bedömningar som påverkar intäkter och kostnader samt tillgångars och skulders eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen. |
| |
Koncernens centrala antaganden gäller framtiden och viktiga osäkerhetsfaktorer i anslutning till balansdagens uppskattningar och berör bland annat uppskattning och bedömning av verkligt värde, nedskrivning av finansiella tillgångar, nedskrivning av lån och övriga fordringar, nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt antaganden gjorda i aktuariella beräkningar. |
| |
Beräkningen av ECL (Expected Credit Loss) innehåller väsentliga bedömningar på grund av den rådande osäkerheten och den låga visibiliteten beträffande effekterna av coronakrisen. Till stöd för koncernens ECL-beräkningar finns en expertpanel som beaktar olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer. Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över framtida makroekonomiska förutsättningar har uppdaterats kvartalsvis och innehåller väsentliga bedömningar för att t.ex. beakta coronakrisens inverkan på de förväntade framtida kreditförlusterna. Bedömningen omfattar flera överväganden och däribland har koncernen beaktat myndigheternas omfattande stimulanspaket. Vid beräkningen av ECL har även hänsyn tagits till att amorteringsuppehåll till följd av coronakrisen för närvarande inte automatiskt leder till ett ökat reserveringsbehov utan bedömningen görs individuellt i takt med att ansökningarna behandlas. Bedömningarna har gjorts utgående från den information som funnits tillgänglig vid rapporteringstidpunkten. Den rådande osäkerheten och den begränsade tillgången på tillförlitlig data gör att bedömningar gällande framtiden innehåller betydande osäkerhet, vilket kan ha en väsentlig inverkan på ECL-estimaten. Den makroekonomiska utvecklingen och bedömningarna av kreditkvaliteten revideras kontinuerligt kvartalsvis. Från och med 1.1.2021 har Aktia tagit i bruk den nya definitionen av fallissemang (Definition of Default) i enlighet med EBA:s riktlinjer i CRR 178. |
| |
Uppskattning och bedömning av verkligt värde |
| |
Värderingen av onoterade finansiella tillgångar eller andra finansiella tillgångar där tillgången till marknadsprisinformation är begränsad kräver ledningens bedömning. Principerna för värdering till verkligt värde beskrivs under Värdering till verkligt värde för finansiella instrument. Verkliga värden för finansiella tillgångar som innehas till förfall i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden är känsliga både för räntenivåns förändringar och för instrumentens likviditet och riskpremier. |
| |
Nedskrivning av finansiella tillgångar |
| |
Ledningens bedömning behövs vid uppskattning av belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden vid utvärdering av nedskrivning av finansiella tillgångar. Vid uppskattningen av dessa kassaflöden görs bland annat en bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och nettoförsäljningsvärde för eventuella säkerheter. Estimaten är baserade på antaganden gällande olika faktorer som kan påverka ECL beräkningen. Det verkliga utfallet kan variera i förhållande till dessa antaganden, vilket inverkar på kommande förändringar i reserveringar för nedskrivningar. Principerna beskrivs ovan under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar. |
| |
Leasingavtal |
| |
Vissa leasingavtal innehåller förlängningsoptioner respektive uppsägningsoptioner. En bedömning av huruvida det är rimligt säkert att en förlängningsoption kommer att utnyttjas görs vid leasingavtalets början. Koncernen omprövar leasingperioden vid inträffande av viktig händelse eller betydande omständigheter som ligger inom koncernens kontroll och som påverkar huruvida det är rimligt säkert att koncernen kommer att utnyttja, eller inte utnyttja, en option i det ursprungliga avtalet. |
| |
Aktuariella beräkningar |
| |
Beräkningen av försäkringsskuld medför alltid osäkerhet eftersom försäkringsskulden baserar sig på antaganden om bland annat kommande ränteläge, dödlighet, sjuklighet och framtida kostnadsnivå. Detta beskrivs närmare i noterna under metoder och antaganden för fastställande av livförsäkringsverksamhetens försäkringsskuld. |
| |
Aktierelaterade ersättningar |
| |
Koncernen har ett incentivprogram för nyckelpersoner i ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela personalen och koncernen gör löpande en värdering av det sannolika utfallet av programmen. Principerna beskrivs ovan under rubriken Ersättningar till anställda och Aktierelaterade ersättningar. |
| |
| |
K2 Koncernens riskhantering, 31.12.2021 |
| |
| |
Koncernen bedriver i huvudsak bank-, kapitalförvaltnings- och livförsäkringsverksamhet. Risker och riskhantering är således en väsentlig del av Aktias verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. De väsentliga riskområdena utgörs av kredit-, ränte- och likviditetsrisker inom bankkoncernen, och ränte- och övriga marknadsrisker samt försäkringstekniska risker inom livförsäkringsverksamheten. Samtliga verksamheter är utsatta för affärs- och operativa risker. |
| |
Aktia Bank Abp fungerar som moderbolag i Aktiakoncernen. För uppgörande av myndighetsrapportering, kapitaltäckningskalkyler samt interna risk- och kapitalallokeringsbedömningar sammanställs uppgifter gällande bankkoncernen i vilken ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag exklusive försäkringsinnehav (dotterbolaget Aktia Livförsäkring Ab). |
| |
Intern kontroll, risker och riskhantering inklusive informationskraven enligt CRR kapitel 8 (Pelare III) i Aktiakoncernen beskrivs närmare i koncernens Capital and Risk Management Report som publiceras separat samtidigt som årsredovisningen. |
| |
1. Allmänt |
| |
1.1 Intern kontroll och riskhantering |
| |
Vid tillhandahållandet av finansiella lösningar och tjänster för kunder tar Aktia på sig olika risker. Risker och riskhantering är således en väsentlig del av Aktias verksamhetsmiljö och affärsaktiviteter. Med riskhantering avses samtliga aktiviteter som berör risktagande, riskreducering, analys, mätning, kontroll och uppföljning. |
| |
Det primära ansvaret för intern kontroll ligger hos affärsenheterna och linjeorganisationerna som ansvarar för styrning av den dagliga affärsverksamheten, operativa processer, ekonomiska rapportering och kontroller i dessa processer samt för riskhanteringsåtgärder. Riskhantering är en central del av den interna kontrollen. |
| |
De oberoende kontrollfunktionerna består av Riskkontrollfunktionen, Compliancefunktionen samt oberoende aktuariefunktion i Aktia Livförsäkring Ab. Riskkontrollfunktionens roll är att övervaka och utvärdera riskhanteringen inom koncernen och rapportera om risker till ledningen och styrelsen. Riskkontroll skall säkerställa att alla risker identifieras, bedöms, mäts, övervakas, hanteras, mitigeras och rapporteras av och till koncernens alla verksamhetsområden, samt för att en bedömning görs över koncernens helhetsriskposition. Compliancefunktionens roll är att kontrollera och utvärdera hanteringen av riskerna relaterade till bristande regelefterlevnad samt att rapportera till ledningen och styrelsen om väsentliga iakttagelser och om förändringar i tillämpliga regler. Compliancefunktionen ska säkerställa regelefterlevnaden inom koncernens verksamhet genom sina rådgivnings- och övervakningsuppgifter och därmed utgöra ett stöd för affärsverksamheten för att tillämpliga regelverk är kända och vederbörligt implementerade. Som en del av Compliancefunktionen verkar även koncernens dataskyddsombud (DPO). |
| |
Koncernens Intern revision gör en oberoende bedömning och utvärdering av tillräckligheten och kvaliteten i koncernens interna kontroll, riskhantering samt kontrollfunktionerna. Också externa parter, så som revisorer, utvärderar den interna kontrollen och dess tillräcklighet. |
| |
1.2 Koncernens kapitalhantering |
| |
Kapitalhanteringens syfte är att bedöma koncernens kapitalisering i relation till verksamhetens risker. Syftet är att stöda affärsstrategierna och säkra tillgången på kapital också i svagare konjunkturlägen. Målsättningen är att hitta en balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och kraven på ekonomisk stabilitet som ställs av myndigheter, skuldinstrumentplacerare, motparter i affärsverksamheten och ratinginstitut. Kapitalhanteringen strävar efter att som helhet identifiera väsentliga risker och bedöma deras omfattning och de kapitalkrav de orsakar. |
| |
Koncernledningen ansvarar för beredningen av koncernstyrelsens årliga strategiska process samt därtill hörande kapitalplanering och allokering. Styrelsens riskutskott tar del av arbetet och bereder förslag medan beslut tas i koncernstyrelsen. Koncernens interna revision utvärderar årligen kapitalhanteringsprocessen. I arbetsordningen för styrelsen och dess riskutskott fastställs närmare beredningen och beslutsfattande inom kapitalhanteringsprocessen. Koncernens riskkontrollfunktion svarar för beredningen av underlag och beräkningar för bedömning av internt kapitalkrav och kapitaltäckningsmålsättningar. |
| |
Utgångspunkten för kapitalplaneringen är en framåtblickande verksamhetsplan om förändringar i volymer och risknivåer. Utgående från planerna skapas prognoser om hur koncernens och de olika bolagens kapitaltäckning utvecklas. Utöver grundscenarierna görs stresstest med vilka man bedömer hur svagare konjunkturer påverkar kapitaltäckningen. |
| |
Enligt förnyad strategin är målsättningen för bankkoncernens kärnprimärkapitalrelation (CET1) 1,5 procentenheter över myndighetskravet och för sammanlagd kapitaltäckning 2,0 procentenheter. Minimimålsättningen för bankkoncernens bruttosoliditetsgrad är 3,5 %. För finans- och försäkringskonglomeratet är målsättningen att kapitaltäckningen överstiger 115 %. |
| |
Uppgifter om koncernens kapitaltäckning finns i styrelsens verksamhetsberättelse. |
| |
1.3 Hantering av operativa risker |
| |
Med operativ risk avses risken för förluster på grund av otillräckliga eller misslyckade interna processer, otillräckliga eller otillförlitliga system, otillräcklig eller otillförlitlig information, bristfälliga kvantitativa modeller, övriga brister i den interna kontrollen och riskhanteringen, personalen eller på grund av externa faktorer. Operativa risker inkluderar även legala och compliance risker, men exkluderar strategiska risker. Den skada som utfallet av en operativ risk förorsakar, kan vara en direkt eller indirekt ekonomisk förlust för Aktia, men kan också oberoende därav innebära ett hot för Aktias anseende. |
| |
Operativa risker finns i all verksamhet inom Aktia. Enligt styrelsebeslut ska nivån för de operativa riskerna i allmänhet vara normal i förhållande till Aktias verksamhet och till konkurrenterna. En normal risknivå förutsätter att bindande regelverk, instruktioner och gällande lagstiftning efterföljs. |
| |
Risknivån för informationssäkerheten skall vara i princip normal men låg när det gäller de kritiska processer och tjänster, liksom informationssäkerheten i datorsystem, tjänster, processer och tjänsteleverantörer som klassificeras som kritiska. Detta betyder att informationssäkerhetsnivån för alla kritiska system skall hållas hög för att säkerställa Aktias verksamhet av viktig manuell och automatisk databehandling och datanätets oavbrutna verksamhet, att förhindra oberättigad användning av data och datasystem, att förhindra avsiktligt eller oavsiktligt förstörande av data eller korrumperade data samt att minimera skador som uppstår vid eventuell störning. Därtill ska Compliancerisknivån vara låg, men normal för risktypen gällande implementering av myndighetsrekommendationer och enklare styrformer (proportionalitetsprincip). Detta betyder att Aktia strävar efter att mitigera compliancerisker i den mån det är möjligt i enlighet med sin riskaptit utan att förhindra operativ effektivitet och flexibilitet och utan att det har en negativ inverkan på Aktias vision. Allt detta förutsätter en djup insikt i den egna verksamheten, en tillräcklig, välfungerande och effektiv intern kontroll och riskhantering, ett bra ledarskap, sunda processer och en kompetent personal. |
| |
Styrelsen har som en del av ramverket för koncernens riskhantering även fastställt en instruktion om hanteringen och rapporteringen av operativa risker inkluderande informationssäkerhet och dataskydd. |
| |
Utöver arbetet för att undvika utfall av operativa risker eftersträvar Aktia också att upprätthålla ett tillräckligt försäkringsskydd för skador som inträffar till exempel till följd av oegentligheter, intrång i datasystem och annan kriminalitet. Aktia eller dess ledning får dock inte teckna försäkring mot administrativa böter eller påföljdsavgifter då ett sådant förfarande inte anses vara förenligt med god försäkringssed. |
| |
2. Bank-och kapitalförvaltningsverksamhet |
| |
2.1 Kredit- och motpartsrisker |
| |
Kreditrisk definieras som risk för förlust till följd av att en gäldenär inte fullföljer sina åtaganden gentemot Aktia, medan motpartsrisk definieras som risk för förlust eller negativ värdeförändring till följd av att motpartens kreditvärdighet försämrats. Kredit- och motpartsriskerna mäts genom bedömning av förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster estimeras med hjälp av Expected Credit Loss-modeller (ECL) enligt IFRS9. ECL-modellerna är statistiska modeller som mäter sannolikhet för fallissemang (PD) och förlust vid fallissemang (LGD) för olika framtida makroekonomiska scenarier. |
| |
Bankkoncernen tillämpar intern riskklassificering enligt den avancerade metoden (Advanced IRB) vid beräkningen av kapitaltäckningskrav för kreditrisk för person- och hushållskunder samt företag med små ansvar. Totalt omfattas 67 % av bankkoncernens ansvar av IRB-metoden vid utgången av perioden. De interna modellerna omfattar modeller för sannolikhet för fallissemang (PD) och förlust vid fallissemang (LGD). Dessa modeller används förutom för kapitaltäckningsberäkningen även för kreditriskuppföljning, intern riskrapportering samt för estimering av förväntade kreditförluster. |
| |
Koncernstyrelsen fastställer årligen koncernens kreditpolicy samt reviderar kreditriskstrategin och beslutsdelegeringen. På motsvarande sätt fastställs interna regelverk kring motpartsrisker. Koncernstyrelsen fastställer även de centrala principerna gällande interna kreditriskmodeller efter beredning i styrelsens riskutskott samt i koncernens balanshanteringsutskott ALCO (Asset and Liability Committee). ALCO ansvarar för de operativa besluten gällande interna kreditriskmodeller och utveckling av dessa. |
| |
Tabell K2.1 presenterar koncernexponeringar, inklusive upplupna räntor, enligt verksamhetsområde. Koncerninterna fordringar och skulder är eliminerade och avdrag för godtagbara säkerheter har inte gjorts. Placeringar för fondanknutna försäkringar ingår inte. |
| |
Kreditrisker uppstår i bankkoncernen medan motpartsrisker ingår i såväl bank- som försäkringsverksamheten. |
| |
Limitstrukturen begränsar kredit- och motpartsriskerna inom såväl bank- som försäkringsverksamheten skilt för sig samt på konglomeratnivå genom gränser för total exponering samt mot enskilda motparter. |
| |
| |
K2.1 Koncernens maximala exponeringar enligt verksamhetsområde |
| |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
|
Bankverk-samhet |
Livförsäkrings-verksamhet |
Koncernen totalt efter elimineringar |
Bankverksamhet |
Livförsäkringsverksamhet |
Koncernen totalt efter elimineringar |
|
| |
Kontanta medel och penningmarknad |
793,2 |
46,8 |
798,1 |
323,3 |
25,8 |
327,5 |
|
| |
Obligationer |
1296,8 |
315,1 |
1611,9 |
1428,7 |
364,3 |
1782,9 |
|
| |
Offentlig sektor |
352,9 |
104,9 |
457,8 |
344,5 |
96,2 |
440,6 |
|
| |
Statsgaranterade bonds |
20 |
5,8 |
25,9 |
0 |
6,1 |
6,1 |
|
| |
Banker |
0 |
43,2 |
43,2 |
174 |
41 |
204,9 |
|
| |
Masskuldesbrevlån med säkerhet (covered bond) |
923,9 |
13,8 |
937,7 |
910,2 |
36,8 |
947 |
|
| |
Företag |
0 |
147,4 |
147,4 |
0 |
184,2 |
184,2 |
|
| |
Aktier och placeringsfonder |
5,2 |
251,5 |
256,6 |
5,1 |
154,9 |
160 |
|
| |
Räntefonder |
0 |
123,8 |
123,8 |
0 |
106,1 |
106,1 |
|
| |
Aktier och aktiefonder |
5,2 |
14,8 |
19,9 |
5,1 |
0 |
5,1 |
|
| |
Fastighetsfonder |
0 |
88,1 |
88,1 |
0 |
37,1 |
37,1 |
|
| |
Private Equity |
0 |
18 |
18 |
0 |
11,8 |
11,8 |
|
| |
Hedgefonder |
0 |
6,8 |
6,8 |
0 |
0 |
0 |
|
| |
Lån och fordringar |
7493,1 |
0 |
7493,1 |
7006,1 |
0 |
7006,1 |
|
| |
Offentliga samfund |
2,6 |
0 |
2,6 |
2,8 |
0 |
2,8 |
|
| |
Bostadssamfund |
997,9 |
0 |
997,9 |
909,3 |
0 |
909,3 |
|
| |
Företag |
1144,9 |
0 |
1144,9 |
980,9 |
0 |
980,9 |
|
| |
Hushåll |
5295,1 |
0 |
5295,1 |
5085,9 |
0 |
5085,9 |
|
| |
Icke vinstsyftande samfund |
52,5 |
0 |
52,5 |
27,1 |
0 |
27,1 |
|
| |
Materiella tillgångar |
25,3 |
0,6 |
25,9 |
27,3 |
40,5 |
67,8 |
|
| |
Bankgarantier |
27,9 |
0 |
27,9 |
33,8 |
0 |
33,8 |
|
| |
Kreditlöften och outnyttjade limiter |
685,9 |
14,4 |
700,3 |
592,3 |
14,4 |
606,8 |
|
| |
Derivat (kreditmotvärde) |
81,8 |
0 |
81,8 |
98 |
0 |
98 |
|
| |
Övriga tillgångar |
127,8 |
12 |
136,7 |
122,6 |
5 |
124,6 |
|
| |
Totalt |
10537,1 |
640,4 |
11132,5 |
9637,2 |
604,9 |
10207,5 |
|
| |
| |
2.2 Problemkrediter |
| |
Problemkrediter följs upp regelbundet via restlistor på kreditnivå samt på stocknivå i koncernens riskkontroll. Interna regler och verktyg har gjorts upp för att i ett tidigt skede identifiera kunder vars betalningsförmåga inte längre motsvarar skuldsättningen. Att snabbt reagera på dylika situationer är i både kundens och bankens intresse. |
| |
Enligt koncernens redovisningsprinciper bedöms vid varje rapporteringstidpunkt ifall det har skett en väsentlig ökning av kreditrisken för en kredit. Bedömningen baseras utgångsmässigt på förändringen i sannolikheten för fallissemang (PD) sedan det första redovisningstillfället och på huruvida kunden har en försenad lånebetalning (30 dagar), har ökad PD såval relativt och absolut eller omfattas av förmildrande åtgärder. För icke fallerade krediter vars kreditrisk inte har ökat väsentligt (ECL Stadie 1) beräknas de förväntade kreditförlusterna för 12 månader. För icke fallerade krediter vars kreditrisk har ökat väsentligt (ECL Stadie 2) och för fallerade krediter (ECL Stadie 3) beräknas de förväntade kreditförlusterna för kreditens återstående löptid. Krediten anses vara fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls. Försenad lånebetalning (90 dagar eller mera på en väsentlig summa), upplupen ränta på kreditförpliktelsen intäktsförs inte längre, motparten har försatts i konkurs eller i skuldsanering, eller det anses vara osannolikt att kunden kommer att betala sina låneförpliktelser till fullo. |
| |
| |
K2.2 Krediter fördelade enligt dröjsmål och ECL-stadier |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
|
| |
Dagar |
Stadie 1 |
Stadie 2 |
Stadie 3 |
Totalt |
|
| |
≤ 30 |
22,2 |
18,8 |
5,5 |
46,5 |
|
| |
varav hushåll |
20,8 |
17,5 |
4,9 |
43,1 |
|
| |
|
|
|
|
|
| |
> 30 ≤ 90 |
0,0 |
22,0 |
10,8 |
32,8 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
17,2 |
9,9 |
27,0 |
|
| |
|
|
|
|
|
| |
> 90 |
0,0 |
0,0 |
52,0 |
52,0 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
0,0 |
41,3 |
41,3 |
|
| |
| |
(mn euro) |
31.12.2020 |
|
| |
Dagar |
Stadie 1 |
Stadie 2 |
Stadie 3 |
Totalt |
|
| |
≤ 30 |
25,6 |
24,6 |
0,8 |
51,1 |
|
| |
varav hushåll |
19,0 |
23,1 |
0,7 |
42,8 |
|
| |
|
|
|
|
|
| |
> 30 ≤ 90 |
0,0 |
22,0 |
1,2 |
23,2 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
21,4 |
0,6 |
22,0 |
|
| |
|
|
|
|
|
| |
> 90 |
0,0 |
0,0 |
57,7 |
57,7 |
|
| |
varav hushåll |
0,0 |
0,0 |
44,3 |
44,3 |
|
| |
| |
2.3 Hantering av finansierings- och likviditetsrisker |
| |
Finansierings- och likviditetsrisk innebär risk för att koncernen inte skulle klara av att fullfölja sina betalningsåtaganden eller att det endast kan ske till höga kostnader och definieras som tillgången på och kostnaden för återfinansiering samt differenser i maturiteten mellan tillgångar och skulder. Finansieringsrisk uppstår även ifall placeringarna i hög grad koncentrerats till enskilda motparter, instrument eller marknader. Genom hantering av återfinansieringsrisker säkerställs att koncernen kan svara för sina finansiella åtaganden. |
| |
Finansierings- och likviditetsriskerna hanteras på legal bolagsnivå och det finns inga explicita finansieringsförbindelser mellan Aktia Bank Abp och Aktia Livförsäkring Ab. |
| |
2.3.1 Likviditetsreserv och mätning av likviditetsrisken |
| |
Likviditetsportföljen består av tillgångar av hög kvalitet för att möta likviditetsbehov i stressade situationer. De icke-pantsatta finansiella tillgångarna inom likviditetsportföljen som på ovan angivet sätt kan utnyttjas som likviditetsreserv, inklusive kontanta medel, uppgick vid årsskiftet till ett marknadsvärde om 1 571 (1 368) miljoner euro. |
| |
| |
K2.3 Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per sannoliket för fallissemang (PD) |
| |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
(mn euro) |
12 månaders ECL |
Livstids ECL
icke fallerad |
Livstids ECL fallerad |
Totalt |
12 månaders ECL |
Livstids ECL
icke fallerad |
Livstids ECL fallerad |
Totalt |
|
| |
Företag |
|
|
| |
PD-klasser A |
244,2 |
0,3 |
0,0 |
244,5 |
209,7 |
0,0 |
0,0 |
209,7 |
|
| |
PD-klasser B |
922,6 |
19,6 |
0,0 |
942,2 |
866,5 |
0,0 |
0,0 |
866,5 |
|
| |
PD-klasser C |
891,5 |
32,2 |
0,0 |
923,8 |
759,7 |
37,2 |
0,0 |
797,0 |
|
| |
Fallerade |
0,0 |
0,0 |
23,6 |
23,6 |
0,0 |
0,0 |
27,4 |
27,4 |
|
| |
|
2 058,3 |
52,2 |
23,6 |
2 134,1 |
1 836,0 |
37,2 |
27,4 |
1 900,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-3,0 |
-1,4 |
-10,0 |
-14,4 |
-3,1 |
-1,8 |
-10,0 |
-15,0 |
|
| |
Bokföringsvärde |
2 055,3 |
50,8 |
13,6 |
2 119,7 |
1 832,8 |
35,4 |
17,4 |
1 885,6 |
|
| |
Hushåll |
|
|
|
| |
PD-klasser A |
3 318,8 |
76,6 |
0,0 |
3 395,5 |
3 240,8 |
79,0 |
0,0 |
3 319,8 |
|
| |
PD-klasser B |
1 135,8 |
75,8 |
0,0 |
1 211,6 |
1 055,8 |
74,6 |
0,0 |
1 130,4 |
|
| |
PD-klasser C |
693,1 |
112,6 |
0,0 |
805,7 |
757,9 |
150,7 |
0,0 |
908,5 |
|
| |
Fallerade |
0,0 |
0,0 |
95,7 |
95,7 |
0,0 |
0,0 |
41,7 |
41,7 |
|
| |
|
5 147,8 |
265,0 |
95,7 |
5 508,5 |
5 054,5 |
304,2 |
41,7 |
5 400,4 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-0,7 |
-2,3 |
-14,5 |
-17,4 |
-0,9 |
-3,5 |
-11,1 |
-15,5 |
|
| |
Bokföringsvärde |
5 147,1 |
262,8 |
81,2 |
5 491,1 |
5 053,6 |
300,7 |
30,7 |
5 384,9 |
|
| |
Övriga |
|
|
|
| |
PD-klasser A |
28,5 |
0,2 |
0,0 |
28,7 |
29,7 |
0,2 |
0,0 |
29,9 |
|
| |
PD-klasser B |
436,6 |
0,1 |
0,0 |
436,7 |
348,0 |
0,0 |
0,0 |
348,0 |
|
| |
PD-klasser C |
83,0 |
0,7 |
0,0 |
83,7 |
78,2 |
1,0 |
0,0 |
79,1 |
|
| |
Fallerade |
0,0 |
0,0 |
0,6 |
0,6 |
0,0 |
0,0 |
0,6 |
0,6 |
|
| |
|
548,0 |
1,0 |
0,6 |
549,7 |
455,8 |
1,2 |
0,6 |
457,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-0,3 |
0,0 |
-0,3 |
-0,6 |
-0,2 |
0,0 |
-0,2 |
-0,5 |
|
| |
Bokföringsvärde |
547,8 |
1,0 |
0,3 |
549,1 |
455,6 |
1,2 |
0,4 |
457,1 |
|
| |
| |
Likviditetsrisken följs upp med hjälp av likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio, LCR) och nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR). LCR mäter den kortfristiga likviditetsrisken och syftar till att säkerställa att Aktia Banks likviditetsreserv, bestående av icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet, är tillräckligt stor för att möta kortfristiga nettoutflöden i stressade situationer under kommande 30 dagar. NSFR mäter matchningen mellan löptider längre än ett år för tillgångar och skulder i Aktia Banks balansräkning och syftar till att säkerställa att långfristig utlåning till en betryggande grad är finansierad med långfristig upplåning. |
| |
LCR kommer att fluktuera över tid, bland annat beroende på hur förfallostrukturen för bankens emitterade värdepapper ser ut. I tabell K2.5 presenteras utfallen av riskmåtten LCR och NSFR för Aktia Bankkoncernen under 2021 |
| |
| |
K2.4 Kreditexponeringar (inkl. poster utanför balansräkningen) per förlust vid fallissemang (LGD) |
| |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
(mn euro) |
12 månaders ECL |
Livstids ECL
icke fallerad |
Livstids ECL fallerad |
Totalt |
12 månaders ECL |
Livstids ECL
icke fallerad |
Livstids ECL fallerad |
Totalt |
|
| |
Företag |
|
|
| |
LGD-klass 1 (låg) |
0,0 |
0,0 |
0,7 |
0,7 |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
0,5 |
|
| |
LGD-klass 2 |
58,6 |
0,6 |
6,2 |
65,4 |
45,8 |
0,3 |
1,3 |
47,4 |
|
| |
LGD-klass 3 |
1 531,6 |
47,0 |
4,2 |
1 582,8 |
1 356,2 |
31,9 |
1,9 |
1 390,0 |
|
| |
LGD-klass 4 |
185,0 |
4,4 |
0,8 |
190,1 |
152,6 |
4,2 |
0,9 |
157,6 |
|
| |
LGD-klass 5 (hög) |
283,2 |
0,3 |
11,7 |
295,2 |
281,4 |
0,9 |
22,7 |
305,1 |
|
| |
|
2 058,3 |
52,2 |
23,6 |
2 134,1 |
1 836,0 |
37,2 |
27,4 |
1 900,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-3,0 |
-1,4 |
-10,0 |
-14,4 |
-3,1 |
-1,8 |
-10,0 |
-15,0 |
|
| |
Bokföringsvärde |
2 055,3 |
50,8 |
13,6 |
2 119,6 |
1 832,8 |
35,4 |
17,3 |
1 885,6 |
|
| |
Hushåll |
|
|
|
| |
LGD-klass 1 (låg) |
125,8 |
2,8 |
5,2 |
133,7 |
115,6 |
2,8 |
7,4 |
125,7 |
|
| |
LGD-klass 2 |
2 355,1 |
93,2 |
22,6 |
2 470,9 |
2 227,8 |
102,2 |
9,7 |
2 339,8 |
|
| |
LGD-klass 3 |
2 372,5 |
160,4 |
45,1 |
2 577,9 |
2 427,6 |
190,3 |
11,5 |
2 629,5 |
|
| |
LGD-klass 4 |
24,1 |
2,1 |
7,6 |
33,8 |
25,0 |
2,5 |
7,0 |
34,5 |
|
| |
LGD-klass 5 (hög) |
270,3 |
6,5 |
15,3 |
292,1 |
258,5 |
6,4 |
6,1 |
271,0 |
|
| |
|
5 147,8 |
265,0 |
95,7 |
5 508,5 |
5 054,5 |
304,2 |
41,7 |
5 400,4 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-0,7 |
-2,3 |
-14,5 |
-17,4 |
-0,9 |
-3,5 |
-11,1 |
-15,5 |
|
| |
Bokföringsvärde |
5 147,1 |
262,8 |
81,2 |
5 491,1 |
5 053,6 |
300,7 |
30,7 |
5 384,9 |
|
| |
Övriga |
|
|
|
| |
LGD-klass 1 (låg) |
5,2 |
0,3 |
0,0 |
5,5 |
5,2 |
0,3 |
0,0 |
5,5 |
|
| |
LGD-klass 2 |
98,7 |
0,3 |
0,1 |
99,0 |
77,3 |
0,4 |
0,0 |
77,7 |
|
| |
LGD-klass 3 |
423,4 |
0,4 |
0,1 |
423,9 |
326,0 |
0,4 |
0,0 |
326,5 |
|
| |
LGD-klass 4 |
2,3 |
0,0 |
0,1 |
2,4 |
22,8 |
0,0 |
0,0 |
22,8 |
|
| |
LGD-klass 5 (hög) |
18,4 |
0,1 |
0,3 |
18,8 |
24,5 |
0,1 |
0,5 |
25,1 |
|
| |
|
548,0 |
1,0 |
0,6 |
549,7 |
455,8 |
1,2 |
0,6 |
457,6 |
|
| |
Reservering för förluster (ECL) |
-0,3 |
0,0 |
-0,3 |
-0,6 |
-0,2 |
0,0 |
-0,2 |
-0,5 |
|
| |
Bokföringsvärde |
547,8 |
1,0 |
0,3 |
549,1 |
455,6 |
1,2 |
0,4 |
457,1 |
|
| |
| |
Klass 1 |
Riskfri, t.ex. statsgaranti |
| |
Klass 2 |
Låg risk, t.ex. bostadsaktier |
| |
Klass 3 |
Medel risk, bl.a. övriga fastighetssäkerheter |
| |
Klass 4 |
Förhöjd risk, övriga garantier |
| |
Klass 5 |
Hög risk, utan säkerhet |
| |
| |
K2.5 Likviditetsreserven, marknadsvärde |
| |
(mn euro) |
31.12.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker |
681 |
250 |
|
| |
Skuldebrev emitterade eller garanterade av stater, central banker eller multilaterala utvecklingsbanker |
222 |
226 |
|
| |
Skuldebrev emitterade eller garanterade av kommuner eller av offentliga sektorn |
155 |
132 |
|
| |
Covered bonds |
514 |
755 |
|
| |
Skuldebrev emitterade av finansiella institut |
0 |
6 |
|
| |
Skuldebrev emitterade av företag (företagscertifikat) |
0 |
0 |
|
| |
Totalt |
1 571 |
1 368 |
|
| |
varav LCR-dugliga |
1 571 |
1 362 |
|
| |
| |
K2.6 LCR och NSFR |
| |
|
31.12.2021 |
30.9.2021 |
30.6.2021 |
31.3.2021 |
30.12.2020 |
|
| |
LCR % |
140 % |
125 % |
161 % |
139 % |
138 % |
|
| |
NSFR % |
118 % |
121 % |
126 % |
124 % |
126 % |
|
| |
| |
2.4 Hantering av marknads-, balans- och motpartsrisker |
| |
2.4.1 Marknads- och balansrisker inom bankkoncernen |
| |
Efter beredning i koncernens balanshanteringsutskott ALCO (Asset and Liability Committee) och styrelsens riskutskott, fastställer koncernstyrelsen årligen strategi och limiter för hantering av marknadsrisker relaterade till räntenettots utveckling och volatilitet samt för den operativa förvaltningen av koncernens interna placeringstillgångar inom givna ramar och limiter. Bankens treasuryenhet utför transaktioner för att hantera den strukturella ränterisken enligt fastställd strategi och limiter. |
| |
| |
| |
2.4.1.1 Ränterisk |
| |
Med ränterisk avses såväl räntenettorisk som nuvärderisk (ekonomiskt värde) vid förändringar i marknadsräntorna. Båda ränteriskmätarna mäts i enlighet med EBAs regelverk och följs upp månatligen. |
| |
Strukturell räntenettorisk (resultatrisk) uppstår till följd av obalans mellan räntebindningar och återprissättning för fordringar och skulder. Förutom matchning av räntebindningen i ut- och inlåningen genom affärsstyrning utnyttjas även skyddande räntederivatinstrument och fastränteplaceringar inom likviditetsportföljen med målsättning att hålla räntenettot på en stabil nivå. |
| |
Den strukturella räntenettorisken simuleras med hjälp av en dynamisk balansriskhanteringsmodell. Modellen beaktar effekterna på balansräkningens struktur utgående från planerad tillväxt och simulerat kundbeteende. Dessutom tillämpas olika räntescenarier för dynamisk eller parallell ränteförändring. |
| |
Den strukturella nuvärdesrisken (förändring av ekonomiskt värde) mäts som känsligheten i det beräknade nuvärde för samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräkningen av nuvärderisken har avista-inlåningen modellerats enligt en beteendemodellering, Ur tabellen K2.7 kan utläsas utfallet av en parallellförskjutning av räntekurvan både för räntenettorisken och nuvärdesrisken |
| |
| |
K2.7 Strukturell ränterisk |
| |
Parallellförskjutning av räntekurvan |
31.12.2021 Räntepunkter |
|
| |
(mn euro) |
-100 |
+100 |
|
| |
Räntenettorisk |
| |
Förändring under kommande 12 månader |
10,2 |
-2,0 |
|
| |
Förändring under 1224 månader |
16,0 |
16,6 |
|
| |
Nuvärdesrisk (Förändring av ekonomiskt värde) |
52,8 |
-8,7 |
|
| |
| |
2.4.1.2 Bankkoncernens likviditetsportfölj och övriga räntebärande värdepapper |
| |
Bankkoncernens likviditetsportfölj, som utgörs av räntebärande värdepapper och som handhas av bankens treasuryenhet, uppgick 31.12.2021 till 1 306 (1 446) miljoner euro, vilket innehåller Aktia Banks likviditetsportfölj samt övriga räntebärande värdepapper inom bankkoncernen. |
| |
Alla masskuldebrevslån i likviditetsportföljen uppfyllde kriterierna för belåning i centralbanken vid periodens slut. |
| |
De motpartsrisker som uppstår i samband med likviditetsförvaltning och ingående av derivatkontrakt hanteras genom krav på tillräckligt hög extern rating. Motpartsrisker i derivathandeln hanteras dessutom genom dagligt krav på utbyte av säkerheter (ISDA VM Credit Support Annex-avtal). Enskilda placeringsbeslut görs i enlighet med fastställd placeringsplan och grundar sig på noggrann motpartsbedömning. Koncernstyrelsen fastställer årligen limiter för motpartsrisker. Positionerna marknadsvärderas och följs upp dagligen. |
| |
Under året realiserades inga nedskrivningar. |
| |
2.4.1.3 Valutakursrisk |
| |
Med valutakursrisk avses den negativa värdeförändringen i bankkoncernens valutapositioner som uppstår på grund av fluktuationer i valutakurserna, speciellt gentemot euron. |
| |
Inom bankkoncernen utgår valutahandeln från kundernas behov, varför handeln i första hand avser de nordiska valutorna och den amerikanska dollarn. Huvudprincipen i valutariskhanteringen är matchning. Treasury enheten ansvarar för skötseln av bankens dagliga valutaposition inom ramen för fastställda fullmakter. |
| |
Den totala valutaexponeringen för bankkoncernen uppgick vid årsskiftet till 4,8 (3,9) miljoner euro. |
| |
| |
K2.8 Ratingfördelning för bankverksamhetens likviditetsportfölj och övriga direkta räntebärande placeringar31.12.2021 |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
2.4.1.4 Aktiekursrisk |
| |
Med aktiekursrisk avses värdeförändringar som föranleds av aktiekursfluktuationer och med fastighetsrisk avses risk som hänför sig till en nedgång i fastighetstillgångarnas marknadsvärde. |
| |
Inom bankkoncernen idkas inte aktiehandel i tradingsyfte. |
| |
De för verksamheten hänförliga aktieplaceringarna uppgick vid årsskiftet 5,2 (5,0) miljoner euro. |
| |
| |
2.4.1.5 Riskkänslighet |
| |
För placeringarnas del är ränte- och kreditspreadrisken de mest centrala riskerna. Tabell K2.8 visar ett sammandrag av marknadsvärdeskänsligheten för bankkoncernens finansiella tillgångar som kan säljas vid olika marknadsriskscenarier per 31.12.2021 och 31.12.2021. De använda chockerna baserar sig på historisk räntevolatilitet och återspeglar såväl ett högränte- som ett lågräntescenario. Samma räntescenarier ligger som grund för koncernstyrelsens limiter för kapitaluppbindning. De i tabellen presenterade riskkomponenterna är definierade på följande sätt: |
| |
Ränterisk uppåt: Förändringen tillämpas på en riskfri räntekurva som är härledd från Euribor och Euroswapräntor. Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys och förändringarna har valts så att de representerar en 99,5%- percentil (det 995:e högsta av 1 000 fall) för de möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras årligen, och en minimichock på 1 % tillämpas. Den låga räntenivån gör att den fasta additiva chocken är lägre än 1% för samtliga maturiteter, vilket betyder att minimichocken 1% de facto använts över hela räntekurvan. |
| |
Ränterisk neråt: Förändring som tillämpas på en riskfri räntekurva är härledd utifrån Euribor och Euroswapräntor. Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys och förändringarna har valts så att de representerar en 0,5 %-percentil (det 5:e lägsta av 1 000 fall) för de möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras årligen, och en minimichock på -0,5% tillämpas. |
| |
Kreditspreadrisk: Beskriver risken för att spreadarna - det vill säga de motpartsspecifika riskpremierna - stiger. Förändringens storlek är ett årligen reviderat tal som grundar sig på yieldkurvor för ränteinstrument med given rating och placeringstyp. Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys utgående från en 99,5 %-percentil från vilken räntekomponenten exkluderats. Dessutom beaktas för statskurvor motsvarande lands kreditriskrating som delfaktor i modelleringen. Faktorerna revideras årligen. |
| |
Valutarisk: Beskriver risken för olika valutors förändringar mot euron. Varje valuta testas skilt för en chock uppåt och en chock neråt, och det sämre utfallet för varje valuta väljs, varefter effekten summeras över alla valutor. Stressfaktorerna har bestämts ur en historisk analys och förändringarna har valts så att chocken uppåt representerar en 99,5 %-percentil och chocken neråt en 0,5 %-percentil för de möjliga utfallen på ett års sikt. Faktorerna revideras årligen. |
| |
Aktie- och fastighetsrisk: Beskriver risken för att marknadsvärdet på aktier och fastigheter sjunker. Chockens storlek för aktier är -53% och bestämts genom en historisk analys av en aktieindexkorg så att chocken neråt motsvarar en 0,5 %-percentil för de möjliga utfallen av förändringen i indexets nivå på ett års sikt. För onoterade aktier används -60 % och för fastigheter -25 %, vilka grundar sig på expertutlåtanden. |
| |
Effekterna på eget kapital och resultat anges efter skatt. |
| |
| |
K2.9 Känslighetsanalys för marknadsrisker |
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|
| |
2021 |
2020 |
|
| |
Bankkoncernen |
(mn euro) |
% |
(mn euro) |
% |
|
| |
Marknadsvärde 31.12 |
949,5 |
100,0 % |
1 056,1 |
100,0 % |
|
| |
Ränterisk uppåt (normal metod) |
-24,3 |
-2,6 % |
-28,9 |
-2,7 % |
|
| |
Ränterisk uppåt (jämn 100 bp) |
-24,3 |
-2,6 % |
-28,9 |
-2,7 % |
|
| |
Ränterisk neråt (normal metod) |
19,9 |
2,1 % |
24,3 |
2,3 % |
|
| |
Spreadrisk |
-12,2 |
-1,3 % |
-41,1 |
-3,9 % |
|
| |
Aktierisk |
-3,1 |
-0,3 % |
-3,0 |
-0,3 % |
|
| |
Fastighetsrisk |
0,0 |
0,0 % |
0,0 |
0,0 % |
|
| |
| |
3 Livförsäkringsverksamhet |
| |
3.1 Marknads- och balansrisker (ALM) inom försäkringsverksamheten |
| |
Koncernstyrelsen fastställer årligen efter beredning i koncernens balanshanteringsutskott ALCO, livförsäkringsbolagets styrelse och styrelsens riskutskott placeringsstrategier och planer samt limiter för hantering av marknadsrisker i såväl placeringsportfölj som räntebunden försäkringsskuld. ALCO ansvarar för den operativa förvaltningen av koncerninterna placeringstillgångar inom givna ramar och limiter. Moderbolaget Aktia Banks kapitalförvaltning har mandat för Aktia Livförsäkring Ab:s ränte- och aktieplaceringar, och en namngiven portföljförvaltare ansvarar för den operativa förvaltningen. Styrelsen ansvarar för strategiska- och fastighetsplaceringar. Koncernens risk-kontroll övervakar riskpositioner och limiter. Från 2019 deltar också koncernens ALM-enhet i speciellt hanteringen av ränterisken och helhetsplaneringen av portföljen. Från 2021 har en placeringsansvarig för livbolagets portfölj utsetts inom samma enhet. |
| |
Inom livförsäkringsverksamheten bär försäkringstagaren själv placeringsrisken för de placeringsbundna försäkringarna. Övriga placeringar inom försäkringsbolaget för täckande av försäkringsteknisk försäkringsskuld sker på bolagets risk. Därför ingår en viss risktagning i försäkringsbolagens placeringsverksamhet. |
| |
Ur riskkänslighetssynvinkel är de mest centrala marknadsriskerna ränte-, motparts (spread)- och fastighetsrisk. För de räntebärande beståndens försäkringsskuld är övriga risker utom ränterisken obetydliga. För de fondanknutna bestånden är den mest centrala risken aktierisk. Den utjämnande effekten mellan portfölj och försäkringsskuld är betydligt större än för de räntebärande bestånden, då kunden själv bär största delen av risken. |
| |
Ränterisken är den mest betydande risken i anslutning till ansvarskulden i livförsäkringsbolaget och påverkar dels lönsamheten genom avkastningskrav över garanterad kundränta, dels kapitaltäckningen genom marknadsvärdering av tillgångar och skulder. Kapitaltäckningsmässigt är risken en balanshanteringsrisk och utgörs av nuvärdet av skillnaden mellan inkommande och utgående framtida kassaflöden. Likviditets- och risktagningsmässigt utgörs ränterisken av skillnaden mellan den till kunden garanterade räntan och marknadens riskfria ränta. Om den till kunden garanterade räntan överstiger den riskfria räntan innebär det krav på högre risktagning i placeringsverksamheten. I försäkringsskulden ingår en räntereserv om 25,0 (28,1) miljoner euro, som kan användas för att täcka det framtida räntekravet. Den genom-snittliga diskonteringsräntan för den räntebärande försäkringsskulden efter upplösningar från räntereserven är 2,2 % under året 2022, 2,3 % under åren 20232031, och 2,9% därefter. Aktia Livförsäkring bedömer årligen räntereservens tillräcklighet och justerar räntereserven vid behov. |
| |
Kreditspreadriskens storlek beror på utsikterna för den aktuella motparten, placeringens förmånsrätt och om placeringen har säkerheter eller inte, och är vid utgången av 2021 den fjärde största marknadsrisken efter ränterisk, aktierisk och fastighetsrisk. Risken har minskat både på grund av omallokeringar i portföljen, och på grund av att stressparametern för de stora innehaven av Alandias kapitallån vid årsskiftet minskades för att harmonisera med Solvens II -beräkningen. På tillgångssidan är det i stort sett samma instrument (ränteinstrument) som innehåller ränte- och kreditspreadrisk, men i och med att kreditspreadrisk inte finns i den räntebärande försäkringsskulden blir denna risk ensidig i motsats till ränterisken. Det gör den också i praktiken omöjlig att skydda utan användning av kreditderivat. I och med att bolaget fortfarande inte har några egna aktieinnehav, är en högre kreditrisk ändå det naturliga priset att betala för en önskad avkastning. Ränteportföljens andel av risken i bolagets egen portfölj (tillgångar icke relaterade till fondanknutna försäkringar) är fortsättningsvis dominerande, och vid årets slut uppgick ränteplaceringarna exklusive kassamedel till 475 (487) miljoner euro, vilket utgör 80 (81) % av placeringsportföljen. |
| |
Aktierisken i de räntebärande beståndens portfölj har under flera år endast bestått av innehav i Private Equity-fonder och liknande alternativa tillgångsslag. Under 2021 har innehaven i denna kategori fortsättningsvis ökat, och uppgår nu till 24,8 (6,9) miljoner euro. Bolaget har också under året återigen öppnat sitt innehav i börsaktier. Samtliga av dessa är i fondformat, och utgör 31.12.2021 en position på 8,0 (0,0) miljoner euro. Inom de fondanknutna beståndens portfölj är aktierisk en betydande risk. Detta beror på att aktie- och blandfonder bland kundernas placeringar utgör en stor placeringsmassa och trots att bolagets andel av risken procentuellt är liten inom de fondanknutna bestånden blir ändå summan betydande. Marknadsvärdet för de fondanknutna andelarna var vid årsskiftet 1 155,3 (966,5) miljoner euro, varav 661,7 (538,7) miljoner euro var utsatt för aktierisk. |
| |
Livförsäkringsbolagets fastighetsrisk består av placeringar i indirekta fastighetsinstrument, såsom onoterade fastighetsfonder samt fastighetsbolagsaktier, eller i direkta fastigheter. Vid årsskiftet uppgick de totala fastighetsplaceringarna till 88,1 (77,5) miljoner euro. Fastighetsrisken ökas av att många av fastighetsinnehaven innehåller belåningar, och är den näst mest betydande risken. I de fondanknutna bestånden är den obetydlig. |
| |
Livförsäkringsbolagets valutarisk hänför sig till innehav i fonder som placerar i räntepapper eller aktier, var de underliggande placeringarna är emitterade i andra valutor. För den räntebärande portföljens del är alla dessa fonder räntefonder, men för de placeringsanknutna portföljernas del finns också aktier. Bolaget hade i slutet av perioden underliggande placeringar för totalt 52,5 (45,4) miljoner euro med öppen valutarisk inom de räntebärande portföljerna. |
| |
För beräkningen av riskkänsligheten används samma parametrar som för bankens riskkänslighetsberäkning. Dessa beskrivs i kapitel 2.4.1.5. För livförsäkringsbolaget beaktas stressen också för försäkringsskulden. |
| |
| |
K2.10 Ratingfördelning för livförsäkrings-verksamhetens direkta ränteplaceringar |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
K2.11 Känslighetsanalys för marknadsrisker |
| |
Placeringsportfölj |
Försäkringsskuld* |
Totalt |
|
| |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
|
| |
Livförsäkringsbolaget |
(mn euro) |
(mn euro) |
(mn euro) |
(mn euro) |
(mn euro) |
%** |
(mn euro) |
%** |
|
| |
Räntebundet |
|
|
|
|
|
|
| |
Marknadsvärde 31.12 |
539,7 |
576,5 |
-436,9 |
-486,2 |
102,8 |
64,3 % |
90,3 |
65,9 % |
|
| |
Ränterisk uppåt |
-28,6 |
-26,8 |
40,8 |
46,0 |
12,2 |
7,6 % |
19,2 |
14,0 % |
|
| |
Ränterisk neråt |
41,6 |
39,9 |
-65,5 |
-81,9 |
-23,9 |
-15,0 % |
-42,0 |
-30,7 % |
|
| |
Spreadrisk |
-22,3 |
-25,3 |
0,1 |
0,1 |
-22,2 |
-13,9 % |
-25,2 |
-18,4 % |
|
| |
Valutarisk |
-9,8 |
-8,4 |
0,6 |
0,7 |
-9,2 |
-5,8 % |
-7,7 |
-5,6 % |
|
| |
Aktierisk |
-15,6 |
-3,8 |
1,5 |
1,7 |
-14,1 |
-8,9 % |
-2,1 |
-1,5 % |
|
| |
Fastighetsrisk |
-33,1 |
-31,4 |
0,0 |
0,0 |
-33,1 |
-20,7 % |
-31,4 |
-22,9 % |
|
| |
Fondanknutna |
|
|
|
|
|
|
| |
Marknadsvärde 31.12 |
1 155,3 |
966,5 |
-1 098,3 |
-919,8 |
57,0 |
35,7 % |
46,7 |
34,1 % |
|
| |
Ränterisk uppåt |
-15,4 |
-19,0 |
15,6 |
19,2 |
0,2 |
0,1 % |
0,2 |
0,1 % |
|
| |
Ränterisk neråt |
16,4 |
23,0 |
-17,8 |
-24,8 |
-1,4 |
-0,9 % |
-1,8 |
-1,3 % |
|
| |
Spreadrisk |
-21,4 |
-16,5 |
20,2 |
15,5 |
-1,2 |
-0,8 % |
-1,0 |
-0,7 % |
|
| |
Valutarisk |
-127,6 |
-109,1 |
120,5 |
102,8 |
-7,1 |
-4,4 % |
-6,3 |
-4,6 % |
|
| |
Aktierisk |
-353,1 |
-273,3 |
333,4 |
257,2 |
-19,7 |
-12,3 % |
-16,1 |
-11,8 % |
|
| |
Fastighetsrisk |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 % |
0,0 |
0,0 % |
|
| |
Totalt |
|
|
|
|
|
|
| |
Marknadsvärde 31.12 |
1 695,0 |
1 543,0 |
-1 535,2 |
-1 406,0 |
159,8 |
100,0 % |
137,0 |
100,0 % |
|
| |
Ränterisk uppåt |
-44,0 |
-45,8 |
56,4 |
65,2 |
12,4 |
7,8 % |
19,4 |
14,2 % |
|
| |
Ränterisk neråt |
58,0 |
62,9 |
-83,3 |
-106,7 |
-25,3 |
-15,8 % |
-43,8 |
-32,0 % |
|
| |
Spreadrisk |
-43,7 |
-41,8 |
20,3 |
15,6 |
-23,4 |
-14,6 % |
-26,2 |
-19,1 % |
|
| |
Valutarisk |
-137,4 |
-117,5 |
121,1 |
103,5 |
-16,3 |
-10,2 % |
-14,0 |
-10,2 % |
|
| |
Aktierisk |
-368,7 |
-277,1 |
334,9 |
258,9 |
-33,8 |
-21,2 % |
-18,2 |
-13,3 % |
|
| |
Fastighetsrisk |
-33,1 |
-31,4 |
0,0 |
0,0 |
-33,1 |
-20,7 % |
-31,4 |
-22,9 % |
|
| |
* Ansvarsskuldens marknadsvärde är ett riskneutralt värde som erhållits genom diskontering till marknadsränta av simulerade kassaflöden, och motsvarar inte ansvarsskuldens bokföringsvärde |
| |
** Procenten anger andel av det totala marknadsvärdet (159,8 för 2021) |
| |
| |
K2.12 Försäkringsriskernas distribution enligt Solvens II -kategorisering |
| |
| |
|
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
3.2 Hantering av försäkringstekniska risker |
| |
Med försäkringsrisk avses i allmänhet risken för att ersättningarna som betalas ut åt försäkringsta-garna överskrider de beräknade. Risken uppdelas i de risker som hänför sig till val av ansvar (underwriting risk) och till de risker som hänför sig till ansvarsskuldens tillräcklighet. Riskerna som hänför sig till val av ansvar orsakas av förluster som beror på till exempel felaktig prissättning, risk-koncentrationer, otillräcklig återförsäkring eller oväntat hög skadefrekvens. Riskerna som hänför sig till ansvarsskuldens tillräcklighet beror på att reserveringarna i den försäkringstekniska ansvarsskul-den inte räcker till för att täcka ersättningarna för kända eller okända skador från redan ingångna försäkringskontrakt. |
| |
Till livförsäkringsbolagets produktsortiment hör liv- och sjukförsäkringar, frivilliga pensionsförsäk-ringar, spar- och placeringsförsäkringar samt kapitaliseringsavtal. På grund av bestämmelser i lagen om försäkringsavtal har bolaget mycket begränsade möjligheter att påverka premier och villkor för gamla ikraftvarande försäkringar. Premiernas tillräcklighet följs upp årligen. För nya försäkringar kan bolaget fritt bestämma premienivån, vilket genomförs av styrelsen på förslag av chef-aktuarien. Återförsäkring används för att begränsa ersättningsansvaret för egen räkning så att bolagets solvenskapital är tillräckligt och resultatet inte fluktuerar för mycket. Inom såväl koncernens kapital- och riskhanteringsprocess som livförsäkringsbolagets styrelse har det fastställts gränser för de risker som bolaget själv kan bära utan att teckna återförsäkring. |
| |
De väsentligaste riskerna förknippade med riskförsäkringar är biometriska risker i anslutning till död-lighet, sjukkostnadsersättningar, bestående arbetsoförmåga och dagsersättningar vid sjukfall. De viktigaste metoderna för att hantera risker förknippade med riskförsäkringar är riskurval, tariffering, återförsäkring av risker samt uppföljning av ersättningskostnader. Gällande sjukförsäkringar kan bolaget med vissa begränsningar höja försäkringspremierna för att täcka ökande sjukersättningar. |
| |
I solvensberäkningen tillämpar livförsäkringsbolaget regelverkets standardformel för beräkning av solvenskapitalkravet och dess delrisker. En stor del av de försäkringstekniska riskerna i enlighet med den beräkningen hänför sig till livförsäkringsförpliktelserna, eftersom de till sin natur ofta är långvariga. Vid årsskiftet uppgick livförpliktelsernas försäkringstekniska risker enligt solvensberäk-ningen totalt till 67,4 (65,1) miljoner euro, med massannulleringsrisken som den mest betydande enskilda försäkringstekniska delrisken. Motsvarande försäkringstekniska risker för sjukförpliktelserna uppgick vid årsskiftet till 3,4 (21,9) miljoner euro, där minskningen främst beror på att risken nu be-räknats på ett annat sätt. |
| |
| |
K2.13 Koncernens kapitaltäckning och exponeringar |
| |
Bankkoncernens kapitaltäckning |
| |
| |
I bankkoncernen ingår Aktia Bank Abp och samtliga dotterbolag exklusive Aktia Livförsäkring Ab. Bankkoncernen utgör en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningsreglerna. |
| |
31.12.2021 |
|
30.9.2021 |
|
30.6.2021 |
|
31.3.2021 |
|
31.12.2020 |
|
| |
1000 euro |
Koncernen |
Bankkoncernen |
Koncernen |
Bankkoncernen |
Koncernen |
Bankkoncernen |
Koncernen |
Bankkoncernen |
Koncernen |
Bankkoncernen |
| |
Kalkyl över bankkoncernens kapitalbas |
|
|
| |
|
|
| |
Tillgångar totalt |
11 653 341 |
9 993 910 |
11 373 678 |
9 793 753 |
11 235 891 |
9 661 966 |
10 674 165 |
9 154 611 |
10 572 768 |
9 091 396 |
| |
varav immateriella tillgångar |
173 978 |
172 785 |
177 018 |
175 888 |
180 154 |
179 020 |
56 542 |
55 653 |
57 932 |
57 061 |
| |
|
|
| |
Skulder totalt |
10 914 945 |
9 361 704 |
10 617 692 |
9 142 278 |
10 513 086 |
9 038 975 |
10 035 714 |
8 611 096 |
9 905 939 |
8 516 867 |
| |
varav efterställda skulder |
150 033 |
94 463 |
105 846 |
105 846 |
119 402 |
119 402 |
127 295 |
127 295 |
158 154 |
158 154 |
| |
|
|
| |
Aktiekapital |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
169 732 |
| |
Fond för verkligt värde |
6 201 |
4 181 |
10 485 |
7 636 |
11 735 |
8 813 |
15 796 |
12 357 |
21 267 |
15 519 |
| |
Bundet eget kapital |
175 933 |
173 913 |
180 217 |
177 368 |
181 467 |
178 545 |
185 528 |
182 089 |
190 999 |
185 251 |
| |
Fond för fritt eget kapital och andra fonder |
142 516 |
142 413 |
141 232 |
141 146 |
126 409 |
126 338 |
115 280 |
115 246 |
115 655 |
115 565 |
| |
Balanserade vinstmedel |
352 592 |
266 128 |
383 445 |
296 981 |
383 252 |
296 788 |
323 642 |
237 178 |
317 555 |
235 914 |
| |
Räkenskapsperiodens vinst |
67 356 |
49 752 |
51 092 |
35 979 |
31 678 |
21 320 |
14 001 |
9 003 |
42 621 |
37 798 |
| |
Fritt eget kapital |
562 464 |
458 293 |
575 769 |
474 107 |
541 338 |
444 447 |
452 922 |
361 427 |
475 831 |
389 277 |
| |
|
|
| |
Aktieägarnas andel av eget kapital |
678 937 |
572 746 |
696 526 |
592 015 |
663 345 |
563 532 |
638 450 |
543 516 |
666 830 |
574 528 |
| |
Innehavare av övrigt primärkapital |
59 460 |
59 460 |
59 460 |
59 460 |
59 460 |
59 460 |
- |
- |
- |
- |
| |
Eget kapital |
738 397 |
632 206 |
755 986 |
651 475 |
722 805 |
622 992 |
638 450 |
543 516 |
666 830 |
574 528 |
| |
|
|
| |
Skulder och eget kapital totalt |
11 653 341 |
9 993 910 |
11 373 678 |
9 793 753 |
11 235 891 |
9 661 966 |
10 674 165 |
9 154 611 |
10 572 768 |
9 091 396 |
| |
Åtaganden utanför balansräkningen |
737 613 |
712 834 |
792 080 |
765 477 |
720 792 |
707 767 |
694 978 |
686 408 |
698 935 |
690 365 |
| |
|
|
|
| |
Eget kapital i bankkoncernen |
|
632 206 |
|
651 475 |
|
622 992 |
|
543 516 |
|
574 528 |
| |
Dividendreservering 1) |
|
-40 218 |
|
-40 874 |
|
- |
|
- |
|
-29 868 |
| |
Räkenskapsperiodens vinst för vilken ej ansökts om lov från Finansinspektionen |
|
- |
|
- |
|
-21 320 |
|
-9 003 |
|
- |
| |
Immateriella tillgångar |
|
-162 322 |
|
-167 878 |
|
-170 053 |
|
-55 653 |
|
-57 061 |
| |
Debenturer |
|
70 631 |
|
72 134 |
|
74 330 |
|
76 902 |
|
80 057 |
| |
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda |
|
-24 421 |
|
-25 568 |
|
-25 357 |
|
-27 685 |
|
-23 550 |
| |
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranschen |
|
-12 075 |
|
-13 945 |
|
-13 667 |
|
-4 003 |
|
-3 422 |
| |
Övrigt inkl. obetald dividend |
|
-4 080 |
|
-34 692 |
|
-21 021 |
|
-29 292 |
|
-36 362 |
| |
|
|
| |
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2) |
|
459 720 |
|
440 654 |
|
445 904 |
|
494 783 |
|
504 321 |
| |
| |
1) Baserat på CRR-regelverket |
|
| |
| |
Vid beräkningen av egna medel tillämpas inte behandling av artikel 468 i EU förordning 2020/873 (s.k. CRR Quick Fix). Artikeln innehåller en tillfällig behandling av orealiserade vinster och förluster som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat med anledning av covid-19-pandemin. |
| |
| |
1 000 euro |
31.12.2021 |
30.9.2021 |
30.6.2021 |
31.3.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Bankkoncernens kapitaltäckning |
|
|
| |
Kärnprimärkapital före avdrag |
520 178 |
507 926 |
512 406 |
505 247 |
508 435 |
|
| |
Justeringar till kärnprimärkapitalet |
-191 088 |
-199 408 |
-200 832 |
-87 366 |
-84 170 |
|
| |
Kärnprimärkapital (CET1) |
329 090 |
308 518 |
311 573 |
417 881 |
424 265 |
|
| |
|
|
| |
Primärkapitaltillskott före avdrag |
60 000 |
60 000 |
60 000 |
- |
- |
|
| |
Justeringar till primärkapitaltillskottet |
- |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Primärkapitaltillskott (AT1) |
60 000 |
60 000 |
60 000 |
- |
- |
|
| |
|
|
| |
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1) |
389 090 |
368 518 |
371 573 |
417 881 |
424 265 |
|
| |
|
|
| |
Supplementärkapital före avdrag |
70 631 |
72 134 |
74 330 |
76 902 |
80 057 |
|
| |
Justeringar till supplementärkapitalet |
- |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Supplementärkapital (T2) |
70 631 |
72 134 |
74 330 |
76 902 |
80 057 |
|
| |
|
|
| |
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) |
459 720 |
440 653 |
445 903 |
494 783 |
504 321 |
|
| |
|
|
| |
Totala riskvägda förbindelser |
2 940 550 |
2 969 170 |
2 885 705 |
3 035 832 |
3 030 010 |
|
| |
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden |
560 431 |
606 421 |
589 075 |
654 669 |
663 817 |
|
| |
varav andelen kreditrisk, internmetoden |
1 959 266 |
1 953 980 |
1 887 860 |
2 021 713 |
1 909 806 |
|
| |
varav golvregel för hushåll med bostadslån på 15 % |
- |
- |
- |
- |
96 937 |
|
| |
varav andelen marknadsrisk |
- |
- |
- |
- |
- |
|
| |
varav andelen operativ risk |
420 853 |
408 770 |
408 770 |
359 450 |
359 450 |
|
| |
|
|
| |
Kapitalkrav för egna medel (8 %) |
235 244 |
237 534 |
230 856 |
242 867 |
242 401 |
|
| |
Överstigande andel (buffert) |
224 476 |
203 119 |
215 047 |
251 916 |
261 921 |
|
| |
|
|
| |
Kärnprimärkapitalrelation |
11,2 % |
10,4 % |
10,8 % |
13,8 % |
14,0 % |
|
| |
Primärkapitalrelation |
13,2 % |
12,4 % |
12,9 % |
13,8 % |
14,0 % |
|
| |
Sammanlagd kapitaltäckning |
15,6 % |
14,8 % |
15,5 % |
16,3 % |
16,6 % |
|
| |
|
|
| |
Golvregel för egna medel (CRR art. 500) |
|
|
| |
Egna medel |
459 720 |
440 653 |
445 903 |
494 783 |
504 321 |
|
| |
Minimibelopp för egna medel enligt golvregel 1) |
235 289 |
244 497 |
236 712 |
232 282 |
229 005 |
|
| |
Golvregel överstigande andel (buffert) |
224 431 |
196 156 |
209 191 |
262 501 |
275 316 |
|
| |
| |
1) 80 % av kapitalkravet för egna medel enligt schablonmetod (8 %). |
| |
Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service klassificeringar. |
| |
| |
1 000 euro |
2019 |
2020 |
2021 |
31.12.2021 |
30.9.2021 |
30.6.2021 |
31.3.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Riskvägt belopp för operativa risker |
| |
Bruttointäkter |
219 038 |
213 818 |
240 509 |
|
| |
- medeltal 3 år |
224 455 |
|
| |
| |
Kapitalkrav för operativ risk |
33 668 |
32 702 |
32 702 |
28 756 |
28 756 |
|
| |
Riskvägt belopp |
420 853 |
408 770 |
408 770 |
359 450 |
359 450 |
|
| |
| |
Kapitalkravet för operativa risker är 15 % av bruttointäkternas medeltal för de tre senaste åren. |
| |
Riskvägt belopp för operativa risker har beräknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %. |
| |
| |
31.12.2021 |
|
| |
1 000 euro |
Bruttoexponering |
Exponering vid fallissemang |
Riskvikt, % |
Riskvägt belopp |
Kapitalkrav 8 % |
|
| |
Bankkoncernens totala riskexponeringar |
|
|
| |
Exponeringsgrupp |
|
|
| |
Kreditrisk enligt internmetod |
|
|
| |
Företag - Små och medelstora företag |
1 007 055 |
921 134 |
63 % |
579 499 |
46 360 |
|
| |
Företag - övriga företag |
667 587 |
616 260 |
70 % |
432 478 |
34 598 |
|
| |
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet |
4 952 553 |
4 946 076 |
13 % |
665 259 |
53 221 |
|
| |
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet |
139 457 |
138 665 |
49 % |
68 607 |
5 489 |
|
| |
Retail - övriga hushåll |
232 302 |
223 010 |
32 % |
71 326 |
5 706 |
|
| |
Retail - övriga små och medelstora företag |
48 989 |
47 045 |
79 % |
37 000 |
2 960 |
|
| |
Golvregel för hushåll med bostadslån, riskviktgolv 15 % |
- |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Aktieexponeringar |
39 486 |
39 486 |
266 % |
105 096 |
8 408 |
|
| |
Totala exponeringar enligt internmetod |
7 087 429 |
6 931 676 |
28 % |
1 959 266 |
156 741 |
|
| |
|
|
| |
Kreditrisk enligt schablonmetod |
|
|
| |
Stater och centralbanker |
942 067 |
1 007 018 |
0 % |
- |
- |
|
| |
Regionala och lokala myndigheter |
227 242 |
212 611 |
0 % |
274 |
22 |
|
| |
Multinationella utvecklingsbanker |
- |
22 608 |
0 % |
- |
- |
|
| |
Internationella organisationer |
20 103 |
20 103 |
0 % |
- |
- |
|
| |
Kreditinstitut |
203 620 |
200 454 |
21 % |
43 090 |
3 447 |
|
| |
Företag |
99 957 |
20 254 |
81 % |
16 470 |
1 318 |
|
| |
Hushåll |
268 189 |
110 775 |
71 % |
78 774 |
6 302 |
|
| |
Fastighetssäkerhet |
786 616 |
767 194 |
30 % |
231 808 |
18 545 |
|
| |
Oreglerade poster |
5 716 |
4 389 |
108 % |
4 747 |
380 |
|
| |
Säkerställda obligationer |
814 836 |
814 836 |
11 % |
86 263 |
6 901 |
|
| |
Övriga poster |
131 513 |
131 513 |
60 % |
79 231 |
6 339 |
|
| |
Totala exponeringar enligt schablonmetod |
3 499 859 |
3 311 755 |
16 % |
540 657 |
43 253 |
|
| |
|
|
| |
Totalt riskexponeringsbelopp |
10 587 288 |
10 243 431 |
24 % |
2 499 923 |
199 994 |
|
| |
| |
31.12.2020 |
|
| |
1 000 euro |
Bruttoexponering |
Exponering vid fallissemang |
Riskvikt, % |
Riskvägt belopp |
Kapitalkrav 8 % |
|
| |
Bankkoncernens totala riskexponeringar |
| |
Exponeringsgrupp |
| |
Kreditrisk enligt internmetod |
| |
Företag - Små och medelstora företag |
520 545 |
473 697 |
79 % |
376 288 |
30 103 |
|
| |
Företag - övriga företag |
893 583 |
837 484 |
72 % |
607 125 |
48 570 |
|
| |
Retail - Hushåll, med fastighetssäkerhet |
4 810 621 |
4 800 732 |
14 % |
656 849 |
52 548 |
|
| |
Retail - Små och medelstora företag, med fastighetssäkerhet |
151 300 |
149 750 |
49 % |
73 149 |
5 852 |
|
| |
Retail - övriga hushåll |
178 493 |
174 785 |
30 % |
51 903 |
4 152 |
|
| |
Retail - övriga små och medelstora företag |
33 041 |
31 231 |
60 % |
18 675 |
1 494 |
|
| |
Golvregel för hushåll med bostadslån, riskviktgolv 15 % |
- |
- |
15 % |
96 937 |
7 755 |
|
| |
Aktieexponeringar |
47 892 |
47 892 |
263 % |
125 817 |
10 065 |
|
| |
Totala exponeringar enligt internmetod |
6 635 475 |
6 515 571 |
31 % |
2 006 743 |
160 539 |
|
| |
| |
Kreditrisk enligt schablonmetod |
| |
Stater och centralbanker |
482 671 |
529 999 |
0 % |
- |
- |
|
| |
Regionala och lokala myndigheter |
186 465 |
207 739 |
0 % |
771 |
62 |
|
| |
Multinationella utvecklingsbanker |
- |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Internationella organisationer |
20 100 |
20 100 |
0 % |
- |
- |
|
| |
Kreditinstitut |
407 794 |
319 799 |
31 % |
100 474 |
8 038 |
|
| |
Företag |
202 412 |
105 890 |
96 % |
101 870 |
8 150 |
|
| |
Hushåll |
240 045 |
95 611 |
72 % |
69 302 |
5 544 |
|
| |
Fastighetssäkerhet |
690 073 |
652 049 |
34 % |
224 393 |
17 951 |
|
| |
Oreglerade poster |
594 |
495 |
141 % |
697 |
56 |
|
| |
Säkerställda obligationer |
800 879 |
800 879 |
10 % |
82 236 |
6 579 |
|
| |
Övriga poster |
120 413 |
120 413 |
54 % |
64 657 |
5 173 |
|
| |
Totala exponeringar enligt schablonmetod |
3 151 446 |
2 852 973 |
23 % |
644 399 |
51 552 |
|
| |
| |
Totalt riskexponeringsbelopp |
9 786 920 |
9 368 544 |
28 % |
2 651 142 |
212 091 |
|
| |
| |
1 000 euro |
31.12.2021 |
30.9.2021 |
30.6.2021 |
31.3.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Bankkoncernens bruttosoliditetsgrad |
| |
Primärkapital |
389 090 |
368 518 |
371 574 |
417 881 |
424 265 |
|
| |
Exponeringar totalt |
10 083 327 |
9 897 574 |
9 751 162 |
9 282 869 |
9 211 343 |
|
| |
Bruttosoliditetsgrad, % |
3,86 |
3,72 |
3,81 |
4,50 |
4,61 |
|
| |
| |
| |
1 000 euro |
31.12.2021 |
30.9.2021 |
30.6.2021 |
31.3.2021 |
31.12.2020 |
|
| |
Finans- och försäkringskonglomeratets kapitaltäckning |
|
|
| |
Sammandrag |
|
|
| |
Eget kapital i koncernen |
738 397 |
755 986 |
722 805 |
638 450 |
666 830 |
|
| |
Branschspecifika tillgångar |
126 631 |
75 254 |
77 690 |
80 502 |
83 897 |
|
| |
Immateriella tillgångar och övriga avdragsposter |
-220 125 |
-262 127 |
-262 102 |
-141 103 |
-177 656 |
|
| |
Konglomeratets totala kapitalbas |
644 903 |
569 113 |
538 392 |
577 849 |
573 070 |
|
| |
|
|
| |
Bankverksamhetens kapitalkrav |
335 829 |
339 699 |
329 788 |
344 583 |
343 695 |
|
| |
Försäkringsverksamhetens kapitalkrav 1) |
108 879 |
112 337 |
113 144 |
110 742 |
108 991 |
|
| |
Minimibelopp för kapitalbasen |
444 707 |
452 036 |
442 932 |
455 325 |
452 687 |
|
| |
Konglomeratets kapitaltäckning |
200 195 |
117 078 |
95 460 |
122 524 |
120 384 |
|
| |
Kapitaltäckningsgrad, % |
145,0 % |
125,9 % |
121,6 % |
126,9 % |
126,6 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
K4 Räntenetto |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Ränteintäkter |
|
|
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen |
-274 |
201 |
|
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
2 055 |
3 126 |
|
| |
Fordringar på kreditinstitut och centralbanker |
9 001 |
1 307 |
|
| |
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund |
78 487 |
75 057 |
|
| |
Finansiella leasingavtal |
450 |
450 |
|
| |
Lån och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
87 938 |
76 814 |
|
| |
Räntebärande värdepapper som värderas till upplupet ansakffningsvärde |
3 038 |
3 047 |
|
| |
Övriga externa ränteintäkter |
496 |
-120 |
|
| |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
91 472 |
79 741 |
|
| |
Totalt |
93 254 |
83 068 |
|
| |
varav ränteintäkter från finansiella tillgångar som ligger i stadie 3 |
348 |
262 |
|
| |
|
|
| |
Räntekostnader |
|
|
| |
Depositioner, kreditinstitut |
-612 |
-242 |
|
| |
Depositioner, andra än offentliga samfund |
-389 |
-687 |
|
| |
Depositioner |
-1 001 |
-929 |
|
| |
Skuldebrev emitterade till allmänheten |
-15 590 |
-17 949 |
|
| |
Efterställda skulder |
-1 980 |
-3 546 |
|
| |
Emitterade värdepapper och efterställda skulder |
-17 570 |
-21 495 |
|
| |
Derivatkontrakt gjorda i säkringssyfte |
23 334 |
21 147 |
|
| |
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar |
-1 383 |
-1 117 |
|
| |
Övriga räntekostnader, externa |
-383 |
4 |
|
| |
Totalt |
2 996 |
-2 391 |
|
| |
|
|
| |
Räntenetto |
96 249 |
80 677 |
|
| |
|
|
| |
In - och utlåning |
86 310 |
78 273 |
|
| |
Likviditetsportföljen |
5 093 |
6 174 |
|
| |
Skyddsåtgärder via räntederivat |
1 778 |
2 243 |
|
| |
Övrigt, inkl. funding från partihandeln |
3 068 |
-6 013 |
|
| |
Totalt |
96 249 |
80 677 |
|
| |
| |
In- och utlåning inkluderar hypoteksverksamhetens emitterade covered bonds samt de ränteskydd som är gjorda i samband med emissioner. Övrigt inkluderar till största delen seniorfinansiering jämte deras ränteskydd samt riskdebenturer. |
| |
| |
K5 Dividender |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkning |
353 |
398 |
|
| |
Totalt |
353 |
398 |
|
| |
| |
Livförsäkringsverksamhetens dividender ingår i nettointäkter från placeringsverksamhet, se not K7. Livförsäkringsverksamhetens dividender uppgår till - (-) miljoner euro. |
| |
| |
K6 Provisionsnetto |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Provisionsintäkter |
|
|
| |
Fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling |
91 705 |
64 284 |
|
| |
Kort- och betalningsförmedling |
22 861 |
23 197 |
|
| |
Inlåning |
3 802 |
3 451 |
|
| |
Utlåning |
9 805 |
9 056 |
|
| |
Valuta- och utlandsverksamhet |
4 285 |
4 010 |
|
| |
Förmedling av försäkringar |
1 876 |
1 297 |
|
| |
Juridiska tjänster |
877 |
752 |
|
| |
Garantier och övriga förbindelser utanför balansräkningen |
552 |
608 |
|
| |
Övriga provisionsintäkter |
261 |
281 |
|
| |
Totalt |
136 023 |
106 936 |
|
| |
|
|
| |
Provisionskostnader |
|
|
| |
Penninghantering |
-1 496 |
-1 422 |
|
| |
Kort- och betalningsförmedling |
-3 899 |
-3 244 |
|
| |
Värdepappers- och placeringsverksamhet |
-5 799 |
-4 438 |
|
| |
Övriga provisionskostnader |
-837 |
-192 |
|
| |
Totalt |
-12 031 |
-9 295 |
|
| |
|
|
| |
Provisionsnetto |
123 992 |
97 641 |
|
| |
| |
K7 Livförsäkringsnetto |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Premieinkomst |
151 897 |
105 332 |
|
| |
Nettointäkter från placeringsverksamhet |
21 299 |
7 821 |
|
| |
Utbetalda försäkringsersättningar |
-98 044 |
-119 274 |
|
| |
Nettoförändring i försäkringsskuld |
-37 495 |
25 996 |
|
| |
Livförsäkringsnetto |
37 657 |
19 876 |
|
| |
|
|
| |
PREMIEINKOMST |
|
|
| |
|
|
| |
Premieinkomst från försäkringsavtal |
|
|
| |
Försäkringsavtal |
34 787 |
30 743 |
|
| |
Premieinkomst brutto före återförsäkrares andel totalt |
34 787 |
30 743 |
|
| |
Återförsäkrares andel |
-799 |
-829 |
|
| |
Premieinkomst från investeringsavtal |
117 909 |
75 419 |
|
| |
Premieinkomst totalt |
151 897 |
105 332 |
|
| |
| |
| |
Från försäkringsavtal |
Från investeringsavtal |
Totalt |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
| |
Fördelning av premieinkomst Premieinkomst från riskförsäkringar och räntebundna försäkringar |
|
|
|
|
|
|
| |
Sparförsäkring |
399 |
491 |
- |
- |
399 |
491 |
| |
Individuell pensionsförsäkring |
2 310 |
2 539 |
- |
- |
2 310 |
2 539 |
| |
Gruppensionsförsäkring |
2 518 |
2 409 |
- |
- |
2 518 |
2 409 |
| |
Riskförsäkringar |
23 993 |
21 559 |
- |
- |
23 993 |
21 559 |
| |
Totalt |
29 220 |
26 998 |
- |
- |
29 220 |
26 998 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Premieinkomst från placeringsbundna avtal |
|
|
|
|
|
|
| |
Sparförsäkring |
391 |
308 |
114 792 |
72 181 |
115 182 |
72 489 |
| |
Individuell pensionsförsäkring |
1 747 |
1 667 |
3 118 |
3 238 |
4 865 |
4 905 |
| |
Gruppensionsförsäkring |
3 429 |
1 769 |
- |
- |
3 429 |
1 769 |
| |
Totalt |
5 566 |
3 745 |
117 909 |
75 419 |
123 476 |
79 163 |
| |
|
|
| |
Fortlöpande och engångspremier från direktförsäkring |
|
|
| |
Fortlöpande premier från försäkringsavtal |
34 787 |
30 743 |
| |
Fortlöpande premier från investeringsavtal |
57 639 |
30 749 |
| |
Engångspremier från investeringsavtal |
60 270 |
44 670 |
| |
Premieinkomst totalt |
152 696 |
106 161 |
| |
| |
Nettointäkter från placeringsverksamhet |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Nettointäkter från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|
|
| |
Vinster och förluster |
-7 |
- |
|
| |
Orealiserade värdeförändringar |
-8 |
- |
|
| |
Derivatkontrakt |
-16 |
- |
|
| |
Ränteintäkter |
1 806 |
1 879 |
|
| |
Försäljningsvinster och -förluster |
13 |
23 |
|
| |
Orealiserade värdeförändringar |
-194 |
34 |
|
| |
Övriga intäkter och kostnader |
-159 |
-154 |
|
| |
Räntebärande värdepapper |
1 466 |
1 782 |
|
| |
Försäljningsvinster och -förluster |
440 |
-1 373 |
|
| |
Orealiserade värdeförändringar |
7 936 |
-498 |
|
| |
Nedskrivningar |
- |
-3 150 |
|
| |
Övriga intäkter och kostnader |
1 676 |
1 681 |
|
| |
Aktier och andelar |
10 052 |
-1 969 |
|
| |
Totalt |
11 502 |
-187 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|
|
| |
Ränteintäkter |
2 267 |
4 116 |
|
| |
Försäljningsvinster och -förluster |
-266 |
-1 101 |
|
| |
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde |
725 |
3 186 |
|
| |
Övriga intäkter och kostnader |
0 |
-17 |
|
| |
Räntebärande värdepapper |
2 725 |
6 185 |
|
| |
Totalt |
2 725 |
6 185 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
| |
Ränteintäkter |
1 434 |
1 624 |
|
| |
Försäljningsvinster och -förluster |
- |
2 345 |
|
| |
Räntebärande värdepapper |
1 434 |
3 969 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från förvaltningsfastigheter |
|
|
| |
Hyresintäkter |
4 861 |
4 246 |
|
| |
Värdering till verkligt värde |
3 119 |
-3 819 |
|
| |
Försäljningsvinster och -förluster |
316 |
- |
|
| |
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, som genererat hyresintäkter under perioden |
-2 614 |
-2 529 |
|
| |
Totalt |
5 681 |
-2 102 |
|
| |
|
|
| |
Räntekostnader för nyttjanderättstillgångar |
-44 |
-43 |
|
| |
|
|
| |
Försäkringsverksamhetens nettointäkter från placeringsverksamheten totalt |
21 299 |
7 821 |
|
| |
|
|
| |
Valutakursdifferenser som ingår i nettointäkter från placeringsverksamheten |
- |
- |
|
| |
| |
| |
Utbetalda försäkrngsersättningar |
| |
| |
Från försäkringsavtal |
Från investeringsavtal |
Totalt |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
| |
Utbetalda ersättningar från riskförsäkringar och räntebundna försäkringar |
|
|
|
|
|
|
| |
Sparförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Återbetalning av sparsumma |
-4 471 |
-6 066 |
- |
- |
-4 471 |
-6 066 |
| |
Dödsfallsersättningar |
-314 |
-888 |
- |
- |
-314 |
-888 |
| |
Återköp |
-1 753 |
-1 384 |
- |
- |
-1 753 |
-1 384 |
| |
Totalt |
-6 538 |
-8 338 |
- |
- |
-6 538 |
-8 338 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Individuell pensionsförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Pensioner |
-26 514 |
-26 996 |
- |
- |
-26 514 |
-26 996 |
| |
Dödsfallsersättningar |
-296 |
-435 |
- |
- |
-296 |
-435 |
| |
Återköp |
-225 |
-4 305 |
- |
- |
-225 |
-4 305 |
| |
Totalt |
-27 035 |
-31 735 |
- |
- |
-27 035 |
-31 735 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Gruppensionsförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Pensioner |
-5 191 |
-4 380 |
- |
- |
-5 191 |
-4 380 |
| |
Återköp |
-195 |
-180 |
- |
- |
-195 |
-180 |
| |
Övriga |
-122 |
-75 |
- |
- |
-122 |
-75 |
| |
Totalt |
-5 508 |
-4 636 |
- |
- |
-5 508 |
-4 636 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Riskförsäkringar |
|
|
|
|
|
|
| |
Individuell försäkring |
-10 247 |
-10 032 |
- |
- |
-10 247 |
-10 032 |
| |
Grupplivförsäkring för arbetstagare |
-487 |
-712 |
- |
- |
-487 |
-712 |
| |
Totalt |
-10 734 |
-10 744 |
- |
- |
-10 734 |
-10 744 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Utbetalda ersättningar från riskförsäkringar och räntebundna försäkringar totalt |
-49 816 |
-55 453 |
- |
- |
-49 816 |
-55 453 |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
2021 |
2020 |
| |
Utbetalda ersättningar från
fondanknutna avtal |
|
|
|
|
|
|
| |
Sparförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Återbetalning av sparsumma |
-221 |
-274 |
-24 |
-654 |
-245 |
-928 |
| |
Dödsfallsersättningar |
-34 |
-109 |
-14 974 |
-14 344 |
-15 008 |
-14 453 |
| |
Återköp |
-953 |
-648 |
-27 664 |
-41 252 |
-28 618 |
-41 899 |
| |
Totalt |
-1 209 |
-1 031 |
-42 662 |
-56 249 |
-43 871 |
-57 280 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Individuell pensionsförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Pensioner |
- |
- |
-2 855 |
-2 539 |
-2 855 |
-2 539 |
| |
Dödsfallsersättningar |
-184 |
-35 |
-67 |
-151 |
-251 |
-186 |
| |
Återköp |
-125 |
-3 244 |
-781 |
-374 |
-906 |
-3 618 |
| |
Totalt |
-310 |
-3 279 |
-3 703 |
-3 064 |
-4 012 |
-6 343 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Gruppensionsförsäkring |
|
|
|
|
|
|
| |
Återköp |
-345 |
-198 |
- |
- |
-345 |
-198 |
| |
Totalt |
-345 |
-198 |
- |
- |
-345 |
-198 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Utbetalda ersättningar från placeringsbundna avtal totalt |
-1 863 |
-4 508 |
-46 365 |
-59 313 |
-48 228 |
-63 821 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Utbetalda ersättningar totalt |
-51 679 |
-59 961 |
-46 365 |
-59 313 |
-98 044 |
-119 274 |
| |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Förändring i ersättningsansvar, räntebunden |
-3 981 |
-12 515 |
|
| |
Förändring i premieansvar, räntebunden |
24 199 |
-19 595 |
|
| |
Förändring i försäkringsskuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar exkl. beståndsöverföring |
20 218 |
-32 110 |
|
| |
Räntebundet ersättningsansvar i samband med beståndsöverföringen från Liv-Alandia |
- |
23 004 |
|
| |
Räntebundet premieansvar i samband med beståndsöverföringen från Liv-Alandia |
- |
44 022 |
|
| |
Förändring i försäkringsskuld för riskförsäkringar och räntebundna försäkringar |
20 218 |
34 916 |
|
| |
|
|
| |
Förändring i ersättningsansvar, placeringsanknuten |
-1 601 |
-1 426 |
|
| |
Förändring i premieansvar, placeringsanknuten |
-182 345 |
-98 981 |
|
| |
Värdeförändring i placeringsbundna (unit link) försäkringar, netto |
126 234 |
76 967 |
|
| |
Nettoförändring i försäkringsskuld för placeringsbundna försäkringar exkl. beståndsöverföring |
-57 713 |
-23 440 |
|
| |
Placeringsanknutet premieansvar i samband med beståndsöverföringen från Liv-Alandia |
- |
14 520 |
|
| |
Nettoförändring i försäkringsskuld för placeringsbundna försäkringar |
-57 713 |
-8 920 |
|
| |
|
|
| |
Nettoförändring i försäkringsskuld totalt 1) |
-37 495 |
25 996 |
|
| |
| |
| |
K8 Nettoresultat från finansiella transaktioner |
| |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen |
|
|
| |
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar |
0 |
181 |
|
| |
Realisationsvinster och -förluster från derivatinstrument |
-9 |
-22 |
|
| |
Totalt |
-9 |
160 |
|
| |
Värderingsvinster och -förluster från aktier och andelar |
213 |
194 |
|
| |
Värderingsvinster och -förluster från derivatinstrument |
209 |
270 |
|
| |
Totalt |
423 |
464 |
|
| |
Totalt |
413 |
624 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från valutaverksamhet |
593 |
75 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|
|
| |
Realisationsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper |
-247 |
296 |
|
| |
Realisationsvinster och -förluster från aktier och andelar |
540 |
- |
|
| |
Totalt |
293 |
296 |
|
| |
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper |
252 |
30 |
|
| |
Totalt |
252 |
30 |
|
| |
Överfört till resultaträkningen från fonden för verkligt värde |
3 435 |
- |
|
| |
Totalt |
3 435 |
- |
|
| |
Totalt |
3 981 |
326 |
|
| |
|
|
| |
Nettointäkter från räntebärande värdepapper som redovisas till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
| |
Realisationsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper |
-1 |
- |
|
| |
Totalt |
-1 |
- |
|
| |
Värderingsvinster och -förluster från räntebärande värdepapper |
73 |
34 |
|
| |
Totalt |
73 |
34 |
|
| |
Totalt |
72 |
34 |
|
| |
|
|
| |
Säkring av verkligt värde |
|
|
| |
Finansiella derivat säkrande emitterade skuldebrev |
-45 498 |
3 031 |
|
| |
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, netto |
-45 498 |
3 031 |
|
| |
Emitterade skuldebrev |
45 123 |
-3 454 |
|
| |
Förändringar i verkligt värde på poster som säkras, netto |
45 123 |
-3 454 |
|
| |
Totalt |
-375 |
-423 |
|
| |
Nettoresultat av säkringsredovisning |
-375 |
-423 |
|
| |
|
|
| |
Nettoresultat från finansiella transaktioner |
4 684 |
635 |
|
| |
| |
Vid avyttring av finansiella instrument överförs den orealiserade värdeförändringen, som ingått i fonden för verkligt värde vid ingången av året, från fonden för verkligt värde till resultaträkningen. |
|
| |
| |
K9 Övriga rörelseintäkter |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Intäkter från övrig bankverksamhet |
35 |
58 |
|
| |
Försäljningsvinster från materiella och immateriella tillgångar |
30 |
77 |
|
| |
Fusionsvinster |
- |
10 |
|
| |
Övriga rörelseintäkter |
784 |
1 745 |
|
| |
Totalt |
849 |
1 889 |
|
| |
| |
K10 Personal |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Löner och arvoden |
-67 637 |
-56 424 |
|
| |
Aktierelaterade ersättningar |
-2 609 |
-2 027 |
|
| |
Pensionskostnader |
|
|
| |
Avgiftsbestämda pensionsplaner |
-11 341 |
-8 885 |
|
| |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
-104 |
-109 |
|
| |
Övriga lönebikostnader |
-2 031 |
-1 623 |
|
| |
Lönebikostnader |
-13 477 |
-10 616 |
|
| |
Totalt |
-83 723 |
-69 068 |
|
| |
|
|
| |
Antal anställda 31.12 |
|
|
| |
Heltidsanställda |
845 |
812 |
|
| |
Deltidsanställda |
112 |
114 |
|
| |
Totalt |
957 |
926 |
|
| |
varav visstidsanställda |
87 |
108 |
|
| |
|
|
| |
Antal anställda omräknat till heltidsresurser |
854 |
830 |
|
| |
Genomsnittligt antal heltidsresurser för räkenskapsperioden |
862 |
806 |
|
| |
| |
Ledningens löner och arvoden presenteras i not K43. |
| |
| |
K11 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar |
-4 878 |
-5 667 |
|
| |
Avskrivningar av övriga materiella tillgångar |
-1 460 |
-1 204 |
|
| |
Avskrivningar av immateriella tillgångar |
-15 166 |
-11 405 |
|
| |
Totalt |
-21 504 |
-18 276 |
|
| |
| |
K12 Övriga rörelsekostnader |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Övriga personalkostnader |
-2 353 |
-2 749 |
|
| |
Kontorskostnader |
-992 |
-1 556 |
|
| |
Kommunikationskostnader |
-2 849 |
-2 908 |
|
| |
Marknadsförings- och representationskostnader |
-3 298 |
-3 071 |
|
| |
Köpta tjänster |
-8 651 |
-6 344 |
|
| |
Hyreskostnader 1) |
-3 361 |
-1 466 |
|
| |
Kostnader från fastigheter i eget bruk |
-802 |
-992 |
|
| |
Försäkrings- och säkerhetskostnader |
-5 452 |
-3 945 |
|
| |
Övervaknings-, tillsyns- och medlemsavgifter |
-1 587 |
-1 580 |
|
| |
Övriga rörelsekostnader |
-9 179 |
-4 200 |
|
| |
Totalt |
-38 523 |
-28 813 |
|
| |
|
|
| |
1) Hyreskostnader hänför sig till leasingavtal med en avtalsperiod om högst 12 månader om 0,5 (0,8) miljoner euro eller tillgångar med lågt värde om 1,0 (1,0) miljoner euro. I samband med förvärvet av Taaleri Kapitalförvaltning gjordes en hyresreservering om 1,7 miljoner euro för fastigheten på Kaserngatan i Helsingfors. Övriga leasingavtal redovisas från och med 1.1.2019 enligt IFRS 16. |
|
|
| |
|
|
| |
Arvoden till revisorerna |
|
|
| |
|
|
| |
Lagstadgad revision |
-457 |
-433 |
|
| |
Revisionsrelaterade tjänster |
-33 |
-18 |
|
| |
Skatterådgivning |
-31 |
-2 |
|
| |
Övriga tjänster |
-50 |
-21 |
|
| |
Totalt |
-572 |
-475 |
|
| |
|
|
| |
Verket för finansiell stabilitet har fastställt följande stabilitetsavgifer: |
|
|
| |
Avgift till Insättningsgarantifonden |
-3 280 |
-2 590 |
|
| |
varav betald från gamla insättningsgarantifonden (VTS-fonden) |
-3 280 |
-2 590 |
|
| |
|
|
| |
Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från VTS-fonden för Aktia Bank Abp:s del |
11 |
15 |
|
| |
|
|
| |
Avgift till Resolutionsfonden |
-4 148 |
-2 781 |
|
| |
varav betald från tidigare erlagda avgifter för bankskatt |
- |
- |
|
| |
|
|
| |
Aktias bedömning av hur många år medel kan överföras från tidigare erlagda avgifter för bankskatt för Aktia Bank Abp:s del |
- |
- |
|
| |
| |
K13 Skatter |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Inkomstskatter |
-15 392 |
-12 101 |
|
| |
Skatter från tidigare räkenskapsperioder |
51 |
61 |
|
| |
Förändring av latenta skatter |
-1 924 |
-132 |
|
| |
Totalt |
-17 265 |
-12 172 |
|
| |
| |
Mer information gällande latenta skatter presenteras i not K29. Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska värde som skulle uppstå vid användande av skattesats för moderbolaget som följer: |
|
| |
| |
Resultat före skatt |
84 621 |
54 793 |
|
| |
Skatt beräknad enligt 20,0 % skattesats |
-16 924 |
-10 959 |
|
| |
Ej avdragsgilla kostnader |
-543 |
-128 |
|
| |
Skattefria intäkter |
27 |
123 |
|
| |
Outnyttjad avskrivning i beskattningen |
153 |
234 |
|
| |
Intresseföretag och förvaltningsfastigheter |
146 |
-486 |
|
| |
Skatter från tidigare räkenskapsperioder |
51 |
61 |
|
| |
Återföring av dividenskuld för makulerade aktier |
- |
-721 |
|
| |
Övrigt |
-174 |
-297 |
|
| |
Skatter totalt |
-17 265 |
-12 172 |
|
| |
Genomsnittlig effektiv skattesats |
20 % |
22 % |
|
| |
|
|
| |
Latenta skatter i totalresultatet |
|
|
| |
|
|
| |
Latenta skatter för finansiella tillgångar |
3 737 |
-1 458 |
|
| |
Latenta skatter för kassaflödessäkring |
30 |
-85 |
|
| |
Latenta skatter för förmånsbaserade pensionsplaner |
33 |
54 |
|
| |
Totalt |
3 799 |
-1 489 |
|
| |
| |
K14 Resultat per aktie |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp |
66 816 |
42 621 |
|
| |
|
|
| |
Genomsnittligt antal aktier |
70 460 062 |
69 787 931 |
|
| |
|
|
| |
Resultat per aktie (EPS), euro (exklusive egna aktier) |
0,95 |
0,61 |
|
| |
Resultat per aktie (EPS) efter utspädning, euro (exklusive egna aktier) |
0,95 |
0,61 |
|
| |
|
|
| |
Räkenskapsperiodens totalresultat hänförligt till aktieägare i Aktia Bank Abp |
51 619 |
48 576 |
|
| |
|
|
| |
Totalresultat per aktie, euro (exklusive egna aktier) |
0,73 |
0,70 |
|
| |
Totalresultat per aktie efter utspädning, euro (exklusive egna aktier) |
0,73 |
0,70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
K40 Ställda och erhållna säkerheter |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Ställda säkerheter |
|
|
| |
För egna skulder ställda säkerheter |
|
|
| |
Värdepapper |
425 776 |
333 232 |
|
| |
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds) |
2 774 175 |
2 475 488 |
|
| |
Totalt |
3 199 951 |
2 808 720 |
|
| |
|
|
| |
Övriga ställda säkerheter |
|
|
| |
Pantsatta värdepapper 1) |
1 363 |
1 381 |
|
| |
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal |
12 030 |
1 900 |
|
| |
Totalt |
13 393 |
3 281 |
|
| |
|
|
| |
Ställda säkerheter totalt |
3 213 344 |
2 812 001 |
|
| |
|
|
| |
Ovanstående säkerheter avser följande skulder |
|
|
| |
Skulder till kreditinstitut 2) |
803 000 |
569 349 |
|
| |
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds) 3) |
1 533 465 |
1 621 513 |
|
| |
Derivat |
12 030 |
1 900 |
|
| |
Totalt |
2 348 495 |
2 192 762 |
|
| |
| |
1) Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten. Den 31.12.2021 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 11,7 (6,2) miljoner euro. |
|
| |
2) Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master Repurchase Agreement) villkor ingåtts. |
|
| |
3) Minskad med egna återköp. |
| |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Erhållna säkerheter |
|
|
| |
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1) |
34 310 |
64 640 |
|
| |
Totalt |
34 310 |
64 640 |
|
| |
| |
1) Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master Repurchase Agreement) |
| |
| |
K41 Åtaganden utanför balansräkningen |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Garantiansvar |
20 746 |
22 227 |
|
| |
Övriga åtaganden till förmån för tredje part |
6 782 |
8 187 |
|
| |
Outnyttjade kreditarrangemang |
685 307 |
659 951 |
|
| |
Övriga oåterkalleliga åtaganden |
24 778 |
8 570 |
|
| |
Totalt |
737 613 |
698 935 |
|
| |
| |
Åtagande utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden. |
| |
| |
1000 euro |
Under 3 mån. |
3-12 mån. |
1-5 år |
5-10 år |
Över 10 år |
Totalt |
| |
31.12.2021 |
| |
Garantiansvar |
4 894 |
2 542 |
1 889 |
5 125 |
6 294 |
20 746 |
| |
Övriga åtaganden till förmån för tredje part |
1 515 |
2 618 |
2 500 |
0 |
150 |
6 782 |
| |
Outnyttjade kreditarrangemang |
182 306 |
175 166 |
65 886 |
3 |
261 946 |
685 307 |
| |
Övriga oåterkalleliga åtaganden |
165 |
0 |
20 577 |
986 |
3 050 |
24 778 |
| |
Totalt |
188 880 |
180 326 |
90 852 |
6 115 |
271 440 |
737 613 |
| |
| |
31.12.2020 |
| |
Garantiansvar |
10 506 |
2 425 |
6 998 |
39 |
2 259 |
22 227 |
| |
Övriga åtaganden till förmån för tredje part |
3 381 |
1 876 |
2 780 |
- |
150 |
8 187 |
| |
Outnyttjade kreditarrangemang |
199 969 |
47 764 |
253 353 |
15 |
158 850 |
659 951 |
| |
Övriga oåterkalleliga åtaganden |
- |
1 461 |
165 |
6 944 |
- |
8 570 |
| |
Totalt |
213 856 |
53 527 |
263 296 |
6 997 |
161 259 |
698 935 |
| |
| |
| |
K42 Dotterbolag som ingår i koncernbokslutet |
| |
| |
2021 |
2020 |
|
| |
|
Andel av aktier |
Andel av röster |
Andel av aktier |
Andel av röster |
|
| |
Dotterbolag |
|
|
| |
Placeringsfondverksamhet |
|
|
| |
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors |
100 % |
100 % |
100 % |
100 % |
|
| |
AV Fondbolag Ab, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
Värdepappersföretag |
|
|
| |
Aktia Kapitalförvaltning Ab, Helsingfors |
- |
- |
100 % |
100 % |
|
| |
Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
Försäkringsverksamhet |
|
|
| |
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo |
100 % |
100 % |
100 % |
100 % |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141, Åbo |
100 % |
100 % |
100 % |
100 % |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Areenakatu 4, Åbo |
100 % |
100 % |
100 % |
100 % |
|
| |
Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja, Helsingfors |
50 % |
50 % |
50 % |
50 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Skanssinkatu, Åbo |
50 % |
50 % |
50 % |
50 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie, Helsingfors |
50 % |
50 % |
50 % |
50 % |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Elvägen 14-16, Åbo |
- |
- |
33 % |
33 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi, Helsingfors |
33 % |
33 % |
33 % |
33 % |
|
| |
Övrig verksamhet |
|
|
| |
Askel Infra GP Oy, Helsingfors |
- |
- |
80 % |
80 % |
|
| |
Aktia Wealth Planning Ab, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
Aktia Housing GP Oy, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
Evervest Ab, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
AV Partner Oy, Helsingfors |
100 % |
100 % |
- |
- |
|
| |
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors |
45 % |
45 % |
45 % |
45 % |
|
| |
Figure Taloushallinto Oy, Esbo |
25 % |
25 % |
25 % |
25 % |
|
| |
| |
Koncernbolagens innehav i de av Aktia förvaltade placeringsfonderna om 15 451 (10 447) miljoner euro har beaktats vid konsolidering. |
| |
| |
2021 |
2020 |
|
| |
Dotterbolag med väsentligt innehav utan bestämmande inflytande |
Segment |
Innehav utan bestämmande inflytandes andel av |
Innehav utan bestämmande inflytandes andel av |
|
| |
|
aktier |
röster |
aktier |
röster |
|
| |
Askel Infra GP Oy |
Koncernfunktioner |
- |
- |
20 % |
20 % |
|
| |
| |
Transaktioner med dotterbolag presenteras i not M43. |
| |
| |
K43 Transaktioner med närstående |
| |
| |
Närstående omfattar aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande ställning. Aktiakoncernens nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen. |
| |
| |
Ersättningar till personer i ledande ställning |
| |
1000 euro |
Lön, arvoden och övriga naturaförmåner *) |
Resultatlön **) |
Aktierelaterat ersättning |
Lön och arvoden totalt |
Lagstadgade pensionskostnader |
Frivilliga tilläggspen-sionskonstnader (IFRS) |
| |
2021 |
|
| |
Mikko Ayub, verkställande direktör |
353 |
39 |
124 |
517 |
30 |
52 |
| |
Juha Hammarén, verkställande direktörens ställföreträdare |
301 |
57 |
96 |
454 |
29 |
40 |
| |
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare 1) |
1 091 |
190 |
279 |
1 560 |
100 |
121 |
| |
Totalt |
1 745 |
287 |
500 |
2 531 |
160 |
213 |
| |
| |
2020 |
| |
Mikko Ayub, verkställande direktör |
328 |
65 |
93 |
486 |
90 |
52 |
| |
Juha Hammarén, verkställande direktörens ställföreträdare |
278 |
55 |
175 |
508 |
77 |
44 |
| |
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare 1) |
1 731 |
232 |
431 |
2 395 |
425 |
246 |
| |
Totalt |
2 337 |
352 |
700 |
3 389 |
592 |
342 |
| |
| |
*) Innehåller löner och övriga naturaförmåner såsom bil och telefon (fast ersättning) |
| |
**) Under redovisningsåret erlagda ersättningar i enlighet med ledningens långfristiga incitamentprogram (rörlig ersättning) |
| |
| |
Ersättningar till styrelsemedlemmar 2) |
| |
2021 |
2020 |
| |
1000 euro |
Års- och mötesarvoden |
Lagstadgade pensionskostnader |
Frivilliga tilläggspen-sionskonstnader (IFRS) |
Års- och mötesarvoden |
Lagstadgade pensionskostnader |
Frivilliga tilläggspen-sionskonstnader (IFRS) |
| |
Lasse Svens, ordförande |
96 |
24 |
- |
84 |
19 |
- |
| |
Timo Vättö, vice ordförande |
51 |
8 |
- |
- |
- |
- |
| |
Christina Dahlblom |
12 |
12 |
- |
46 |
11 |
- |
| |
Johan Hammarén |
55 |
20 |
- |
42 |
10 |
- |
| |
Maria Jerhamre Engström |
62 |
19 |
- |
48 |
11 |
- |
| |
Kari A. J. Järvinen |
13 |
13 |
- |
35 |
8 |
- |
| |
Harri Lauslahti |
52 |
17 |
- |
35 |
8 |
- |
| |
Olli-Petteri Lehtinen |
54 |
19 |
- |
35 |
8 |
- |
| |
Johannes Schulman |
50 |
15 |
- |
40 |
9 |
- |
| |
Arja Talma, vice ordförande |
60 |
17 |
- |
50 |
12 |
- |
| |
Totalt |
503 |
162 |
- |
414 |
95 |
- |
| |
|
|
| |
Ersättningar till personer i ledande ställning totalt |
2 531 |
160 |
213 |
3 389 |
592 |
342 |
| |
Ersättningar till styrelsemedlemmar totalt |
503 |
162 |
- |
414 |
95 |
- |
| |
Ersättningar totalt till personer i ledande ställning och styrelse |
3 034 |
322 |
213 |
3 803 |
687 |
342 |
| |
| |
1) Ledningsgruppens övriga medlemmar utgörs av CFO Outi Henriksson, direktör Anssi Huhta, CIO Sari Leppänen, direktör Perttu Purhonen och direktör Max Sundström. |
| |
2) Av styrelsens årsarvode erlades 40 (40) % i form av Aktia-aktier. |
| |
| |
Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens uppsägningstid är sex (6) månader. Om uppsägningen sker på Aktia Banks initiativ ska de utöver lönen för uppsägningstiden få en penningsumma (avgångsvederlag) som motsvarar nio (9) månaders lön. Detta är emellertid inte fallet ifall uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha berättigat till annullering av avtalet. Motsvarande villkor för övriga ledningsgruppsmedlemmar är 3 + 9 månader. |
| |
| |
Aktieinnehav |
| |
| |
Vid utgången av 2021 innehar koncernens samtliga närstående sammanlagt 240 292 (186 069) Aktia-aktier i Aktia Bank Abp, vilket representerar 0,3 (0,3) % av totala antalet aktier. |
| |
| |
Transaktioner med närstående |
2021 |
2020 |
|
| |
1000 euro |
Intresseföretag |
Övriga närstående |
Intresseföretag |
Övriga närstående |
|
| |
Krediter och ställda garantier |
0 |
3 026 |
36 |
2 408 |
|
| |
Depositioner |
143 |
848 |
- |
1 644 |
|
| |
Köpta tjänster |
389 |
- |
588 |
- |
|
| |
| |
Kreditgivning åt närstående sker på normala kundvillkor, med normal bedömning av gäldenärsrisk och mot samma säkerhetskrav och med samma avkastningskrav som är gällande för bankens kunder i allmänhet. |
|
| |
| |
K44 Förmånsbestämda pensionsplaner |
| |
| |
Utöver det lagstadgade pensionsskyddet har Aktia förmånsbestämda pensionsarrangemang för några medlemmarna i koncernledningen och vissa nyckelpersoner i ledande ställning samt ett antal medarbetare som hört till Sparbankernas Pensionskassa vid den tidpunkt när pensionskassan stängde 31.12.1993. Medlemmarna i koncernledningen och nyckelpersonerna i ledande ställning har en pensionsålder om 63 år. Vid uppnådd pensionsålder erhålls 60 % av den pensionsgrundande lönen. |
|
| |
| |
Tillgångarna i försäkringsarrangemanget visar den del av åtagandet som är försäkringsbolagets ansvar, och de räknas ut med hjälp av samma diskonteringsränta som åtagandet. Arrangemanget regleras av lokala lagar och övriga bestämmelser. På bolagets ansvar förblir endast inverkan av ändringar i diskonteringssatsen och löneförhöjningar på nettoskulden. Risken för pensionshöjningar bärs i sin helhet av försäkringsbolaget. |
|
| |
| |
Arrangemanget omfattar till 100 % godtagbara försäkringar (Qualifying insurance policies). |
| |
| |
Under 2021 har 12 (2020; 9) medlemmar lämnat programmet. |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
-101 |
-104 |
|
| |
Räntenetto |
-4 |
-4 |
|
| |
Kostnader i resultaträkningen |
-104 |
-109 |
|
| |
Omvärderingar av totalresultatet |
-164 |
-272 |
|
| |
Totalresultat före skatt |
-268 |
-380 |
|
| |
|
|
| |
Åtagandets nuvärde 1.1 |
3 104 |
3 225 |
|
| |
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
101 |
104 |
|
| |
Räntekostnader |
11 |
18 |
|
| |
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från erfarenhetsbaserade justeringar |
337 |
187 |
|
| |
Aktuariella vinster (-) / förluster (+) från ändringar i finansiella antaganden |
-242 |
147 |
|
| |
Utbetalda förmåner |
-479 |
-578 |
|
| |
Åtagandets nuvärde 31.12 |
2 831 |
3 104 |
|
| |
|
|
| |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 1.1 |
2 115 |
2 421 |
|
| |
Ränteintäkter |
7 |
14 |
|
| |
Avkastning från förvaltningstillgångar exklusive belopp som inkluderas i räntekostnader/-intäkter |
-70 |
62 |
|
| |
Utbetalda förmåner |
-479 |
-578 |
|
| |
Avgifter från arbetsgivaren |
207 |
195 |
|
| |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31.12 |
1 780 |
2 115 |
|
| |
Åtagandets nuvärde |
2 831 |
3 104 |
|
| |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
-1 780 |
-2 115 |
|
| |
Skuld i balansräkningen 31.12 |
1 051 |
989 |
|
| |
|
|
| |
Skuld i balansräkningen 1.1 |
989 |
804 |
|
| |
Kostnader i resultaträkningen |
104 |
109 |
|
| |
Avgifter från arbetsgivaren |
-207 |
-195 |
|
| |
Ytterligare kostnad (+) till FAS |
-102 |
-87 |
|
| |
Omvärderingar av totalresultatet |
164 |
272 |
|
| |
Skuld i balansräkningen 31.12 |
1 051 |
989 |
|
| |
|
|
| |
Tillämpade aktuariella antaganden |
|
|
| |
Diskonteringsränta, % |
1,00 % |
0,40 % |
| |
Löneutveckling, % |
3,00 % |
2,30 % |
| |
Förmånernas tillväxt, % |
0,00 % |
0,00 % |
| |
|
|
| |
Känslighetanalys |
|
|
| |
Tabellen nedan visar hur ändringar i antagandena påverkar det förmånsbaserade åtagandet (i euro) |
|
|
| |
|
|
| |
Diskonteringsränta 1,00 % (0,40 %) |
2 831 |
3 104 |
|
| |
Förändringen i diskonteringsränta +0,50 % |
-266 |
-296 |
|
| |
Förändringen i diskonteringsränta -0,50 % |
303 |
339 |
|
| |
Löneutveckling 3,0 % (2,3 %) |
2 831 |
3 104 |
|
| |
Förändringen i löneutveckling +0,50 % |
82 |
102 |
|
| |
Förändringen i löneutveckling -0,50 % |
-80 |
-98 |
|
| |
| |
Durationen enligt det vägda medeltalet för åliggandet är 21 (20) år. |
| |
| |
Koncernen bedöms betala cirka 0,2 miljoner euro till de förmånsbaserade pensionsplanerna 2021. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
K45 Aktierelaterat incentivprogram |
| |
| |
AktiaUNA |
| |
I aktiesparprogrammet AktiaUna erbjuds ca 950 medarbetare möjlighet att spara 24 % av sin lön (ledningsgruppen upp till 7 %) och med sparsumman regelbundet förvärva Aktia-aktier till ett 10 % lägre pris. Deltagande i aktiesparprogrammet uppmuntras ytterligare genom att inom ramen för aktiesparprogrammet förvärvade aktier matchas med vederlagsfria tilläggsaktier efter ca två år. Besparingarnas totalsumma och således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden 20182019 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 1 800 000 euro, vilket motsvarar värdet på 195 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma och således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden 20192020 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 1 800 000 euro, vilket motsvarar värdet på 190 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma och således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden 20202021 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 950 000 euro, vilket motsvarar värdet på 100 000 Aktia-aktier. Besparingarnas totalsumma och således också tilläggsaktiernas värde, som utbetalas till deltagarna på basen av sparperioden 20212022 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 2 270 000 euro, vilket motsvarar värdet på 240 000 Aktia-aktier. |
| |
| |
De uppskattade totala sparmedlen för senare hälften av sparperioden 20212022 (oktober 2021-mars 2022) uppgår totalt till högst 688 000 euro. Slutliga antalet matching-aktier som betalas under sparperioden 20212022 beror på antalet deltagare och aktier som förvärvats i programmet av de anställda. |
| |
| |
År 2021 överfördes totalt 95 861 aktier till deltagare i AktiaUna 20192020. Därutöver utbetalades ett kontantbelopp vars värde motsvarade 44 503 aktier. |
| |
| |
Inom ramen för ovan nämnda AktiaUna-sparprogram har ca 60 nyckelpersoner, däribland verkställande direktören samt medlemmarna i ledningsgruppen, erbjudits möjlighet att ytterligare delta i en prestationsbaserad del av aktiesparprogrammet. Denna del av programmet ersätter ledningens tidigare aktiebelöningssystem. Prestationskriterierna för prestationsperioden 20182019 och 20192020 utgörs av Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat samt provisionsnetto för ifrågavarande prestationsperiod. Värdet på belöningen för prestationsperioden 20182019 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 2 600 000 euro, vilket motsvarar värdet på 280 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen för prestationsperioden 20192020 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 2 100 000 euro, vilket motsvarar värdet på 214 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen för prestationsperioden 20202021 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 1 500 000 euro, vilket motsvarar värdet på 158 000 Aktia-aktier. Värdet på belöningen för prestationsperioden 20212022 uppgår vid tidpunkten för inrättande av programmet till totalt högst 2 236 000 euro, vilket motsvarar värdet på 246 000 Aktia-aktier. |
| |
| |
Det uppskattade värdet av belöningen som betalas utifrån senare hälften av AktiaUna-sparperioden 20212022 (oktober 2021mars 2022) uppgår totalt högst till 993 000 euro, vilket även inkluderar andelen som betalas i kontanter. Den slutliga kostnaden för programmet beror på antalet aktier som nyckelpersonerna förvärvar i AktiaUna aktiesparprogrammet samt på uppnådda mål för prestationskriterierna under prestationsperioden. Prestationskriterierna för prestationsperioden 20212022 (januari 2021december 2022) utgörs av Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto för prestationsperioden. |
| |
| |
För uppnådda kriterier överfördes år 2021 totalt 21 557 aktier till deltagare i PSP 20192020. Därutöver utbetalades ett kontantbelopp vars värde motsvarade 14 388 aktier. Totalt 29 982 (brutto) Aktia-aktier är föremål för uppskjutande på basis av EBA:s riktlinjer och kommer att utdelas i jämlika rater under de följande tre åren. |
| |
| |
Tidtabellen för avyttring inom PSP anpassades under 2020 och de eventuella belöningarna för planen kommer att utbetalas till nyckelpersonerna år 2021 (PSP 20192020) och 2022 (PSP 20202021). Belöningen kan delvis bli uppskjuten på basen av EBA:s riktlinjer. Den uppskjutna andelen av belöningen kommer att utbetalas under de följande tre åren i jämlika rater. I händelse av uppskjutande omfattas varje rat av en 12 månaders retentionstid, under vilken aktierna inte kan överföras. |
| |
| |
Styrelsen beslutar årligen om ibruktagningen av ett nytt aktiesparprogram och prestationsbaserat program för Aktia-anställda. |
| |
| |
| |
|
AktiaUna 2021-2022 |
PSP 2021-2022 |
AktiaUna 2020-2021 |
PSP 2020-2021 |
AktiaUna 2019-2020 |
PSP 2019-2020 |
Totalt |
| |
Estimerad mängd bruttoaktier vid tidpunkten för inrättandet av programmet |
240 000 |
246 000 |
100 000 |
158 000 |
190 000 |
214 000 |
1 148 000 |
| |
Första allokeringsdagen |
1.4.2021 |
1.4.2021 |
1.4.2020 |
1.4.2020 |
1.4.2019 |
1.4.2019 |
|
| |
Prestationsperioden börjar |
|
1.1.2021 |
|
1.1.2020 |
|
1.1.2019 |
|
| |
Prestationsperioden slutar |
|
31.12.2021 |
|
31.12.2021 |
|
31.12.2020 |
|
| |
Intjäningsdatum |
31.5.2023 |
31.5.2023 |
31.5.2022 |
31.5.2022 |
31.5.2021 |
31.5.2021 |
|
| |
| |
Intjäningskrav |
Aktieägarskap, anställning |
Aktieägarskap, Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestationsperioden, anställning |
Aktieägarskap, anställning |
Aktieägarskap, Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestationsperioden, anställning |
Aktieägarskap, anställning |
Aktieägarskap, Aktiakoncernens jämförbara rörelseresultat och provisionsnetto under prestationsperioden, anställning |
| |
Längsta löptid, år |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
|
| |
Löptid kvar, år |
1,4 |
1,4 |
0,4 |
0,4 |
- |
- |
|
| |
Antal personer i slutet av perioden |
562 |
44 |
454 |
42 |
430 |
40 |
|
| |
Betalningsmetod |
Kontanta medel & aktier |
Kontanta medel & aktier |
Kontanta medel & aktier |
Kontanta medel & aktier |
Kontanta medel & aktier |
Kontanta medel & aktier |
| |
| |
Händelser under räkenskapsperioden 2020 |
AktiaUna 2021-2022 |
PSP 2021-2022 |
AktiaUna 2020-2021* |
PSP 2020-2021 |
AktiaUna 2019-2020 |
PSP 2019-2020 |
Totalt |
| |
1.1.2021 |
|
|
| |
Utestående vid räkenskapsperiodens början |
- |
- |
68 534 |
110 024 |
145 978 |
246 620 |
571 156 |
| |
Förändringar under räkenskapsperioden |
|
|
| |
Tilldelade under räkenskapsperioden |
57 075 |
71 036 |
66 770 |
105 856 |
- |
- |
300 737 |
| |
Förverkade under räkenskapsperioden |
3 684 |
- |
20 618 |
36 604 |
5 614 |
19 136 |
85 656 |
| |
Inlösta under perioden |
- |
- |
- |
- |
140 364 |
35 965 |
176 329 |
| |
Förfallit under perioden |
- |
- |
- |
- |
- |
161 537 |
161 537 |
| |
31.12.2021 |
|
|
| |
Utestående vid utgången av räkenskapsperioden |
53 391 |
71 036 |
114 686 |
179 276 |
- |
29 982 |
448 371 |
| |
| |
* Siffrorna är baserade på aktier som förvärvats med sparmedel mellan april 2021 och september 2021. Sparperioden 20212022 fortsätter till mars 2022. |
| |
| |
Värderingsparametrar |
AktiaUna 2021-2022 |
PSP 2021-2022 |
AktiaUna 2020-2021 |
PSP 2020-2021 |
|
| |
Aktiepris vid köpedatum, euro |
12,54 |
12,54 |
10,36 |
10,36 |
|
| |
Aktiepris vid slutet av rapporteringsperioden, euro |
12,28 |
12,28 |
12,28 |
12,28 |
|
| |
Maturitet, år |
1,60 |
1,60 |
1,10 |
1,10 |
|
| |
Förväntad utdelning, euro |
0,54 |
0,54 |
0,43 |
0,43 |
|
| |
Verkliga värdet för en aktie, eur |
12 |
12 |
9,93 |
9,93 |
|
| |
| |
De aktierelaterade ersättningarnas inverkan på bolagets resultat och finansiella ställning |
2021 |
2020 |
|
| |
Räkenskapsperiodens kostnad, aktierelaterade ersättningar, betalningsmetod aktier |
2 188 |
2 092 |
|
| |
varav aktiereglerade |
2 188 |
2 092 |
|
| |
Skulder som uppkommer vid aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden |
- |
- |
|
| |
Estimat av kontanter för betalning av framtida aktierelaterade ersättningar vid utgången av räkenskapsperioden |
3 221 |
2 907 |
|
| |
| |
Tidigare aktiebelöningsprogram och aktieägarprogram |
| |
| |
Aktiebelöningsprogram |
| |
Medlemmar i koncernledningen samt vissa andra nyckelpersoner omfattas av ett aktierelaterat incentivprogram (aktiebelöningsprogram). Incentivprogrammet har uppgjorts med beaktande av den gällande regleringen för belöningssystem i finansbranchen och belöningen består dels av Aktia-aktier i Aktia Bank Abp, dels av ett penningbelopp för de skatter och avgifter av skattenatur som belöningen medför för nyckelpersonerna. |
| |
| |
Nyckelpersonerna är skyldiga att behålla hälften av alla de aktier som de får genom incentivprogrammet fram till dess att aktiernas sammanlagda värde motsvarar värdet av deras bruttoårslön. Personerna måste behålla detta aktieinnehav så länge de är anställda i koncernen. |
| |
| |
Den eventuella belöningen för varje förtjänstperiod betalas ut i fyra rater efter utgången av respektive förtjänstperiod. Betalning sker med aktier och kontanta medel. Styrelsen har fastställt ett tak för den maximala belöningen per nyckelperson. Belöningen utbetalas i regel inte till nyckelperson som vid tidpunkten för utbetalningen av belöningen inte längre står i arbets- eller anställningsförhållande till Aktiakoncernen. |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
2017 |
|
| |
Förtjänstperiod 2014 - 2015 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
- |
- |
9 928 |
19 862 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
- |
- |
9 928 |
19 862 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
- |
- |
28.1.2014 |
28.1.2014 |
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
- |
- |
1.1.2014 |
1.1.2014 |
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
- |
- |
31.12.2015 |
31.12.2015 |
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
- |
- |
4 |
5 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
- |
- |
8,35 |
8,35 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
- |
- |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Förtjänstperiod 2015 - 2016 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
- |
2 639 |
5 413 |
7 511 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
- |
2 639 |
5 413 |
7 511 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
- |
28.1.2014 |
28.1.2014 |
28.1.2014 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
- |
1.1.2015 |
1.1.2015 |
1.1.2015 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
- |
31.12.2016 |
31.12.2016 |
31.12.2016 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
- |
4 |
7 |
7 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
- |
9,46 |
9,46 |
9,46 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
- |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Förtjänstperiod 2016 - 2017 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
590 |
1 170 |
2 347 |
84 000 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
590 |
1 170 |
2 347 |
84 000 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
7 |
7 |
7 |
7 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
10,07 |
10,07 |
10,07 |
10,07 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
9,79 |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Förtjänstperiod 2017 - 2018 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
9 178 |
18 354 |
27 531 |
120 000 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
9 178 |
18 354 |
27 531 |
120 000 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
15.2.2017 |
15.2.2017 |
15.2.2017 |
15.2.2017 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
1.10.2017 |
1.10.2017 |
1.10.2017 |
1.10.2017 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
31.3.2018 |
31.3.2018 |
31.3.2018 |
31.3.2018 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
10 |
10 |
10 |
10 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
9,66 |
9,66 |
9,66 |
9,66 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
9,79 |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
| |
| |
Aktieägarprogram |
| |
Utöver aktiebelöningsprogrammen har vissa nyckelpersoner erbjudits möjlighet att erhålla en villkorlig belöning som baserar sig på förvärv av Aktia-aktier när programmet börjar. Den villkorliga belöningen utbetalas till nyckelpersonen efter förtjänstperiodens slut och utgörs av såväl aktier som pengar under förutsättning att nyckelpersonen står i arbets- eller anställningsförhållande till Aktiakoncernen och att aktierna som förutsätts för utbetalning av den villkorliga belöningen inte har överlåtits vid tidpunkten för utbetalningen av belöningen. Den totala belöningen för aktieägarprogram (MRS) kan uppgå till högst 3 200 Aktia-aktier i Aktia Bank samt ett penningbelopp motsvarande värdet av aktierna. |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
2017 |
|
| |
Aktieägarprogram 2014 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
- |
2 400 |
5 600 |
8 400 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
- |
2 400 |
5 600 |
8 400 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
- |
28.1.2014 |
28.1.2014 |
28.1.2014 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
- |
1.1.2014 |
1.1.2014 |
1.1.2014 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
- |
31.12.2016 |
31.12.2016 |
31.12.2016 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
- |
2 |
3 |
3 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
- |
8,35 |
8,35 |
8,35 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
- |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Aktieägarprogram 2015 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
2 800 |
5 600 |
8 400 |
39 000 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
2 800 |
5 600 |
8 400 |
39 000 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
18.12.2014 |
18.12.2014 |
18.12.2014 |
18.12.2014 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
1.1.2015 |
1.1.2015 |
1.1.2015 |
1.1.2015 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
31.12.2017 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
6 |
6 |
6 |
13 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
9,46 |
9,46 |
9,46 |
9,46 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
9,79 |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Aktieägarprogram 2016 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
800 |
1 200 |
21 000 |
21 000 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
800 |
1 200 |
21 000 |
21 000 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
16.12.2015 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
1.1.2016 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
31.12.2018 |
31.12.2018 |
31.12.2018 |
31.12.2018 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
1 |
1 |
7 |
7 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
10,07 |
10,07 |
10,07 |
10,07 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
9,79 |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
Aktieägarprogram 2017 |
|
|
| |
Grunduppgifter |
|
|
| |
Aktier högst st. |
- |
- |
9 998 |
19 998 |
40 000 |
|
| |
Penningbelopp motsvarande högts st. |
- |
- |
9 998 |
19 998 |
40 000 |
|
| |
Beslutsdag |
- |
- |
24.8.2017 |
24.8.2017 |
24.8.2017 |
|
| |
Intjäningsperiod börjar |
- |
- |
1.1.2017 |
1.1.2017 |
1.1.2017 |
|
| |
Intjäningsperiod slutar |
- |
- |
31.12.2018 |
31.12.2018 |
31.12.2018 |
|
| |
Antal personer vid beslutsdag |
- |
- |
2 |
3 |
4 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på beslutsdagen, euro |
- |
- |
9,27 |
9,27 |
9,27 |
|
| |
Aktia-aktiens kurs på bokslutsdagen, euro |
- |
- |
9,23 |
8,92 |
9,11 |
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
De aktierelaterade ersättningarnas inverkan på bolagets resultat och finansiell ställning |
|
|
| |
Räkenskapsperiodens kostnad för aktierelaterade ersättningar i resultaträkning |
8 |
-4 |
-195 |
1 104 |
1 102 |
|
| |
|
|
| |
varav skuld 31.12 |
5 |
103 |
332 |
1 280 |
1 650 |
|
| |
varav fond för aktierelaterade ersättningar 31.12 |
4 |
94 |
310 |
807 |
1 499 |
|
| |
| |
K46 Kundmedel som förvaltas |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Aktia Bank Abp har tillhandahållit privata personer och institutioner diskretionär förmögenhetsförvaltning. Förmedling av kundmedel i form av krediter till andra kunder finns inte. Aktia Kapitalförvaltning Ab tillhandahåller institutioner diskretionär förmögenhetsförvaltning. |
|
|
| |
|
|
| |
Kundmedel som förvaltas |
|
|
| |
Medel på kundkapitalskonton |
8 300 |
1 019 |
|
| |
Medel i diskretionär förmögenhetsförvaltning |
16 081 455 |
9 253 221 |
|
| |
Medel inom ramen för investeringsrådgivning enligt separat avtal |
3 828 272 |
6 352 294 |
|
| |
Totalt |
19 918 027 |
15 606 534 |
|
| |
| |
K47 Förvärvade verksamheter |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Förvärvet av Taaleri Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet ("Taaleri") verkställdes 30.4.2021 i enlighet med köpebrevet undertecknat 10.3.2021. Förvärvet inkluderade 100 % av Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab (namnändrad till Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab) och dess helägda dotterbolag Taaleri Fondbolag Ab (namnändrad till AV Fondbolag Ab), Taaleri Skattetjänster Ab (namnändrad till Aktia Wealth Planning Ab), Evervest Ab och Taaleri Asunnot GP Oy (namnändrad till Aktia Housing GP Oy).
|
|
| |
Kapitalförvaltning utgör kärnan av Aktias strategi och köpet av Taaleri Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet stöder Aktias målsättning att vara den bästa kapitalförvaltaren i Finland. Aktia och de funktioner som överförs från Taaleri utgör tillsammans en av de ledande kapitalförvaltningsorganisationerna i Finland där utmärkta tjänster, kundorientering, stark placeringskompetens, omfattande portföljförvaltning och digitalt kunnande förenas. I och med transaktionen erbjuder Aktia sina kunder högklassiga kapitalförvaltningsprodukter, prisbelönt Private Banking-kompetens samt omfattande bank- och livförsäkringstjänster. |
|
| |
Förvärvet bedöms medföra betydande synergifördelar som främst består av intäktssynergier, omorganisering av funktioner samt stordriftsfördelar, bland annat inom IT- och övrig infrastruktur. Synergifördelarna bedöms uppgå till ca 8 miljoner euro på årsnivå och de förväntas realiseras till fullo under år 2023. |
|
| |
Transaktions och integrationskostnader för förvärvet har till och med 31.12.2021 uppgått till sammanlagt 6,9 miljoner euro, varav 5,7 miljoner euro hänför sig till 2021.Den förvärvade verksamheten bidrar till periodens provisionsnetto med ca 20 miljoner euro. Integrationen av verksamheten har inletts omeldelbart vid förvärvstidpunkten varmed den förvärvade verksamhetens resultatpåverkan inte kan särskiljas. |
|
| |
| |
30.4.2021 |
|
| |
Förvärvsanalys (mn euro) |
Taaleri |
Justering för
verkligt värde |
Taaleris förvärvsbalans |
| |
Tillgångar |
| |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen |
1 |
- |
1 |
|
| |
Dagligkonton, kreditinstitut |
9 509 |
- |
9 509 |
|
| |
Immateriella tillgångar |
2 368 |
43 073 |
45 442 |
|
| |
Materiella tillgångar |
140 |
- |
140 |
|
| |
Skattefordringar |
157 |
- |
157 |
|
| |
Övriga tillgångar |
5 186 |
- |
5 186 |
|
| |
Summa tillgångar |
17 362 |
43 073 |
60 436 |
|
| |
| |
Skatteskulder |
559 |
8 615 |
9 174 |
|
| |
Övriga skulder |
7 976 |
0 |
7 976 |
|
| |
Summa skulder |
8 536 |
8 615 |
17 151 |
|
| |
|
|
| |
Nettotillgångar enligt IFRS |
8 826 |
34 459 |
43 285 |
|
| |
| |
Anskaffningsvärde |
123 680 |
|
| |
varav har betalats med kontanta medel |
113 680 |
|
| |
varav har betalats med en riktad aktieemission om 974 563 aktier á 10,261 euro |
10 000 |
|
| |
| |
Differens = Goodwill |
80 395 |
|
| |
| |
Förvärvsbalansen inkluderar allokerade immateriella tillgångar enligt följande: |
| |
Kundrelationer med en avskrivningstid på 10 år |
26 916 |
|
| |
Samarbetsavtal med en avskrivningstid på 12 år |
13 064 |
|
| |
Avtal om konkurrensförbud med en avskrivningstid på 5 år |
3 093 |
|
| |
Allokerade immateriella tillgångar totalt |
43 073 |
|
| |
| |
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om köpeskillingen understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. En latent skatteskuld om 8 615 tusen euro redovisas i förvärvsbalansen för de allokerade immateriella tillgångarna som uppgick till sammanlagt 43 073 tusen euro.
|
|
| |
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar hänförliga till goodwill återförs inte oavsett om orsaken till nedskrivningen har upphört att existera. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i samband med ett rörelseförvärv till grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Goodwill och immateriella tillgångar prövas årligen för nedskrivning och om det finns indikation på värdenedgång redovisas en nedskrivning i resultaträkningen. Goodwill i Taaleri uppgick vid förvärvstidpunkten till 4 157 tusen euro och ytterligare allokerad goodwill för förvärvet till 76 238 tusen euro. |
|
| |
| |
K48 Händelser efter räkenskapsperiodens slut |
| |
| |
Aktia Bank Abp emitterade 18.1.2022 en säkerställd obligation om 500 miljoner euro, vilken förfaller till betalning i oktober 2028. Lånet prissattes med en negativ marginal jämfört med swapräntorna (MS -1). Detta var den första finländska säkerställda obligationen år 2022. |
| |
Aktia Bank Abp verkställde som planerat och meddelat 18.8.2021 fusionen av det helägda dotterbolaget Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab med Aktia Bank Abp 1.1.2022. Samtidigt fusionerade Aktia sina två helägda dotterbolag, där Aktia Fondbolag Ab fusionerades med AV Fondbolag Ab. Fondbolagets namn är från och med 1.1.2022 Aktia Fondbolag Ab. Fusionerna är ett led i förenhetligande av Aktias kapitalförvaltningsverksamhet, där förenklandet av koncernstrukturen spelar en central roll. |
| |
Aktieägarnas nomineringskommité i Aktia Bank Abp har beslutat framföra följande förslag till Aktia Banks ordinarie bolagsstämma 2022: Nomineringskommitén föreslår att till ny styrelseledamot enligt samtycke välja Sari Pohjonen. Arja Talma, styrelseledamot i Aktia Banks styrelse sedan år 2013, har meddelat att hon inte står till förfogande för omval. |
|
|
| |
M1 Moderbolagets redovisningsprinciper |
| |
Moderbolaget Aktia Bank Abp:s bokslut är upprättat i enlighet med finsk redovisningsstandard (FAS), stadgandena i bokföringslagen och kreditinstitutslagen, finansministeriets förordning om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 2/2016 Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse inom finanssektorn. |
| |
| |
Upplysningar om rörelsegrenar i moderbolaget är inte väsentligt. Koncernens segmentrapportering presenteras i not K3. |
| |
| |
Aktia Bank Abp med hemort i Helsingfors är moderbolag i Aktia Bank Abp-koncernen. Aktia Bank Abp:s bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapporter kan läsas på Aktias hemsidor www.aktia.com. |
| |
Valutaomräkning |
| |
Moderbolagets funktionella valuta är euro, vilken även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan enligt balansdagens valutakurs. Tillgångar och skulder bundna till utländska valutor som inte hör till euroområdet har omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens medelkurs på bokslutsdagen. De kursdifferenser som uppstått vid värderingen har i resultaträkningen redovisats som Nettointäkter från valutaverksamhet. |
| |
Intäkts- och kostnadsföringsprinciper |
| |
Räntor och utdelningar |
| |
Ränteintäkter och -kostnader periodiseras enligt avtalets löptid enligt effektivräntemetoden. Denna metod redovisar instrumentets intäkter och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perioden fram till förfallodagen. Ränteintäkter och -kostnader hänförliga till Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål redovisas i resultaträkningen under posten Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet. |
| |
| |
När en finansiell tillgång skrivits ned på grund av värdeminskning används vid beräkning av ränteintäkt den ursprungliga effektiva räntesatsen. |
| |
| |
Utdelningar på aktier och andelar redovisas som intäkter för den redovisningsperiod under vilken rätten att erhålla betalning konstaterats. |
| |
Provisioner |
| |
Provisionsintäkter och -kostnader redovisas enligt prestationsprincipen. |
| |
Övriga intäkter och kostnader |
| |
Intäkter från derivat förmedlade som balansskydd till sparbanker och lokalandelsbanker resultatförs direkt. |
| |
Avskrivningar |
| |
För materiella och immateriella tillgångar görs lineära planenliga avskrivningar på anskaffningsvärdet i enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. I regel antas restvärdet för de materiella och immateriella tillgångarna vara noll. Avskrivning på markområden görs inte. De uppskattade ekonomiska livslängderna per tillgångsslag är följande: |
| |
Byggnader 40 år
Grundreparationer på byggnader 510 år
Övriga materiella tillgångar 35 år
Immateriella rättigheter 312 år |
| |
| |
Aktierelaterade ersättningar |
| |
Banken har ett incentivprogram för nyckelpersoner i ledande ställning samt ett aktiesparprogram för hela personalen. Banken gör löpande en värdering av det sannolika utfallet av incentivprogrammet. Incentivprogrammets intjänade förmåner värderas till verkligt värde vid beslutsdagen och kostnadsförs lineärt under intjäningsperioden. Betalningen sker antingen genom överföring av egetkapitalinstrument eller kontant. För den del av programmet som betalas med egetkapitalinstrument bokförs en periodiserad förändring i eget kapital under Fond för aktierelaterade ersättningar. För den del av programmet som betalas kontant har en skuld upptagits. En eventuell förändring av ersättningens verkliga värde redovisas som personalkostnader. |
| |
Skatter |
| |
Resultaträkningens skatter består av årets och tidigare års direkta och latenta skatter. Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen, förutom i fråga om poster som redovisas direkt mot eget kapital, varvid skatteeffekten redovisas som en del av det egna kapitalet. Inkomstskatter redovisas på basis av beräknad beskattningsbar inkomst för året. Latent skatt bokförs gällande skillnader för tillgångars och skulders bokförda värden jämfört med deras skattemässiga värde. En latent skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. |
| |
Finansiella tillgångar och skulder |
| |
Aktia tillämpar IFRS 9 enligt finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 2/2016 där finansiella tillgångar redovisas i tre värderingskategorier. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar sker utgående från enligt vilken affärsmodell instrumentet förvaltas och instrumentets egenskaper gällande de avtalsenliga kassaflödena. |
| |
Klassificering av finansiella tillgångar |
| |
Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande kategorier:
• Redovisas till upplupet anskaffningsvärde (AC)
• Värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)
• Värderas till verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL) |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ingår: |
| |
• räntebärande värdepapper
• lån och övriga fordringar
• kontanta medel |
| |
| |
Finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången förvaltas enligt en affärsmodell där instrumentet förväntas innehas till förfall i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består endast av betalning av kapital och ränta på utestående kapital (SPPI). Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus hänförliga transaktionskostnader) och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar baseras på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter, nedskrivningar samt försäljningsvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen. |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat ingår: |
| |
• aktier och andelar
• räntebärande värdepapper |
| |
| |
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om: |
| |
• tillgången är ett räntebärande värdepapper (skuldinstrument) som förvaltas enligt en affärsmodell där värdepappren innehas både i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden (SPPI-krav som avser endast betalning av kapital och ränta på utestående kapital) och som vid behov kan säljas
• tillgången är aktier och andelar (egetkapitalinstrument) som inte innehas för handelsändamål och som vid första redovisningstillfället valts att klassificeras i denna kategori. |
| |
| |
Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde (anskaffningsutgift minus hänförliga transaktionskostnader) och därefter till verkligt värde via övrigt totalresultat. |
| |
| |
Nedskrivning av skuldinstrument (räntebärande värdepapper) baseras på en tre-stegs modell för förväntade kreditförluster (ECL) och beskrivs närmare under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar. Ränteintäkter, dividender och nedskrivningar redovisas i resultaträkningen medan kapitalåterbäring redovisas i övrigt totalresultat. Motposten till nedskrivningar som hänför sig till tre-stegs modellen för förväntade kreditförluster bokförs i fonden för verkligt värde (övrigt totalresultat) och påverkar således inte tillgångens verkliga värde i balansräkningen. I samband med försäljning av räntebärande värdepapper (skuldinstrument) överförs den ackumulerade orealiserade vinsten eller förlusten från fonden för verkligt värde till resultaträkningen. |
| |
| |
För aktier och andelar i denna kategori beräknas ingen ECL och värdeförändringar redovisas löpande i övrigt totalresultat med avdrag för latent skatt. För en investering i ett egetkapitalinstrument som inte innehas för handel kan koncernen vid det första redovisningstillfället göra ett oåterkalleligt val att redovisa efterföljande förändringar i verkligt värde i övrigt totalresultat. Valet görs separat för varje enskild investering. Valet att redovisa egetkapitalinstrument i denna kategori medför att även framtida försäljningsvinster och -förluster redovisas i övrigt totalresultat. Endast utdelningar från dessa instrument redovisas i resultaträkningen. |
| |
| |
I kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår: |
| |
• derivatinstrument
• livförsäkringsverksamhetens placeringar som utgör täckning för fondanknutna avtal
• aktier och andelar
• räntebärande värdepapper
• lån och övriga fordringar (ingår i denna kategori om SPPI-kravet inte uppfylls) |
| |
|
| |
Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen om tillgången är ett derivatinstrument, tillgången innehas för handelsändamål eller är ett skuldinstrument som inte uppfyller kravet på avtalsenliga kassaflöden. Aktier och andelar ingår i denna kategori om de innehas för handelsändamål eller om möjligheten att vid det första redovisningstillfället klassificera dessa i kategorin Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat inte har utnyttjats. Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål är tillgångar som förvärvats för en kort tid i intjäningssyfte och där avsikten är att aktivt handla med dessa instrument. Instrumenten i denna kategori redovisas vid ingång av avtal till verkligt värde och därefter till verkligt värde via resultaträkningen. Transaktionskostnader bokförs i resultaträkningen när de inträffar. Ränteintäkter, dividender, värdeförändringar samt försäljningsvinster och -förluster redovisas löpande i resultaträkningen. |
| |
Finansiella skulder |
| |
I kategorin Finansiella skulder redovisas skulder till kreditinstitut, skulder till allmänheten och offentliga samfund, derivatinstrument samt skuldebrev emitterade till allmänheten. I balansräkningen upptas derivatinstrument till verkligt värde medan övriga finansiella skulder upptas till anskaffningsvärde vid ingång av avtal, därefter med effektivräntemetoden till upplupet anskaffningsvärde. För de skulder där säkringsredovisning tillämpas justeras skuldens upplupna anskaffningsvärde med den säkrade riskens verkliga värde. Till den del de finansiella skulderna sammanhänger med förbindelser att förvärva finansiella instrument av egetkapitalkaraktär redovisas skulden till verkligt värde via resultaträkningen. |
| |
| |
I kassaflödesanalysen anses emitterade skulder tillhöra bankens löpande verksamhet medan de efterställda skulderna anses tillhöra finansieringsverksamheten. |
| |
Omklassificering |
| |
I samband med köp av en finansiell tillgång klassificeras tillgången i någon av de tre värderingskategorierna. Senare omklassificering av en finansiell tillgång kan endast ske om affärsmodellen, enligt vilken tillgångarna förvaltas, förändras. Senare omklassificering kan också ske om ett instrument inte längre uppfyller de kriterier som krävs för att ingå i en viss affärsmodell. Finansiella skulder kan inte omklassificeras. |
| |
| |
Omklassificering av en finansiell tillgång i enlighet med förutsättningarna ovan ska tillämpas framåtriktat från dagen för omklassificering. Tidigare redovisade vinster och förluster (inklusive nedskrivningsvinster och -förluster) omräknas inte retroaktivt. |
| |
| |
Omklassificering mellan olika värderingskategorier redovisas enligt följande:
• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången värderas till verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller förlust i resultaträkningen.
• Från verkligt värde via resultaträkningen till upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på omklassificeringsdagen blir dess nya anskaffningsvärde. På omklassificeringsdagen bokförs en förväntad kreditförlust enligt den nya värderingskategorins regler och en effektiv ränta för instrumentet fastställs.
• Från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas till verkligt värde och skillnaden mellan det verkliga värdet och det upplupna anskaffningsvärdet redovisas som vinst eller förlust i övrigt totalresultat. De förväntade kreditförlusterna ändras inte till följd av omklassificeringen.
• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till upplupet anskaffningsvärde: Tillgångens verkliga värde på omklassificeringsdagen blir dess nya anskaffningsvärde. De kumulativa vinsterna och förlusterna som tidigare redovisats i övrigt totalresultat flyttas från eget kapital och justerar tillgångens bokförda värde. Detta innebär att tillgången redovisas som om den alltid redovisats till upplupet anskaffningsvärde. De förväntade kreditförlusterna ändras inte till följd av omklassificeringen.
• Från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt värde via övrigt totalresultat: Tillgången värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med omklassificeringsdagen redovisas förändringarna i verkligt värde via övrigt totalresultat och en förväntad kreditförlust ska på omklassificeringsdagen bokföras enligt den nya värderingskategorins regler.
• Från verkligt värde via övrigt totalresultat till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgången värderas fortsättningsvis till verkligt värde. Från och med omklassificeringsdagen ombokas kumulativa vinster och förluster, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen. Effekten av omklassificeringen syns i resultaträkningen och i övrigt totalresultat, men totalresultatet från omklassificeringen är noll. |
| |
Återköpstransaktioner |
| |
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa (repurchase agreement), avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålda värdepapper redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den säljande parten. |
| |
Kontanta medel |
| |
Kontanta medel består av kassa, bank, Finlands Banks checkräkning och kortfristiga depositioner under tre månader. På anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut ingår i Lån och övriga fordringar. Likvida medel i kassaflödesanalysen innehåller kontanta medel exklusive minimireservdepositionen i Finlands Bank och på anfordran betalbara fordringar på kreditinstitut. |
| |
Derivatinstrument |
| |
Samtliga derivatinstrument redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden redovisas som tillgångar under posten Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden redovisas som skulder under posten Derivatinstrument. Finansiella derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde, men transaktionskostnaderna redovisas direkt i resultaträkningen, och omvärderas fortsättningsvis till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde tillsammans med realiserade vinster och förluster redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Nettointäkter av värdepappershandel. |
| |
| |
Förmedlade räntederivat till lokalbanker, vilka skyddats back-to back med tredje motpart värderas till verkligt värde och resultatförändringen bokas under Nettoresultat från finansiella transaktioner. Den motpartsrisk som uppstår i dessa derivatavtal har begränsats via ömsesidiga pantsättningsavtal med lokalbanker. Med tredje motpart tillämpas individuella säkerhetsförfaranden i enlighet med ISDA/CSA-villkor (Credit Support Annex). |
| |
Säkringsredovisning |
| |
Enligt Aktiakoncernens säkringsredovisningspolicy definieras säkringsredovisningen antingen som säkring av verkligt värde eller som säkring av kassaflöde. Dokumentation och fastställande av säkringsförhållandet mellan det säkrande instrumentet, den säkrade posten, riskhanteringssyftet och strategin sker i samband med att säkringen ingås. När en hög negativ korrelation föreligger mellan säkringsinstrumentets värdeförändring och värdeförändringen för den säkrade posten eller kassaflödet anses säkringen vara effektiv. Säkringsförhållandets effektivitet utvärderas kontinuerligt och utvärderas genom framåtblickande effektivitetstest och mäts på kumulativ basis. Om säkringsförhållandet mellan derivat och säkrad post inte matchar till 100 procent redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen. Aktia tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 för alla säkringsförhållanden förutom för portföljsäkring av ränterisk där koncernen valt att utnyttja möjligheten att fortsättningsvis tillämpa reglerna i IAS 39. |
| |
| |
Värdering till verkligt värde av finansiella instrument |
| |
Verkligt värde för noterade aktier och övriga finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på aktuella noterade köpkurser. Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med lämplig värderingsteknik. Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även inte observerbara modellparametrar kan användas. |
| |
| |
Det verkliga värdet för finansiella instrument har uppdelats i tre nivåer. Nivåerna har tagits fram med hjälp av noterade kurser på en aktiv marknad för samma instrument (nivå 1), värderingstekniker som använder observerbara data (nivå 2) och värderingstekniker som inte använder observerbara data (nivå 3). |
| |
Nedskrivning av finansiella tillgångar |
| |
Koncernen tillämpar en tre-stegs modell för att beräkna förväntade kreditförluster (ECL Expected Credit Loss) för följande finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen: |
| |
• skuldinstrument (räntebärande värdepapper samt lån och övriga fordringar) som värderas till upplupet anskaffningsvärde
• skuldinstrument (räntebärande värdepapper) som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
• lånelöften
• finansiella garantiavtal |
| |
| |
Förväntad kreditförlust (ECL) beräknas inte för egetkapitalinstrument. |
| |
| |
Finansiella tillgångar överförs mellan följande tre stadier baserat på förändring i kreditrisk från det första redovisningstillfället:
• Stadie 1: 12 månaders ECL
o Förväntade kreditförluster för 12 månader beräknas för ej fallerade exponeringar där kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället.
Den effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
• Stadie 2: ECL för återstående löptid för icke fallerade exponeringar
o Förväntade kreditförluster för instrumentets återstående löptid beräknas för icke fallerade exponeringar där kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första
redovisningstillfället. Den effektiva räntan beräknas på bruttobokföringsvärdet.
Stadie 3: ECL för återstående löptid för fallerade exponeringar
o Stadie 3 inkluderar exponeringar för vilka en eller flera händelser som har en betydande negativ inverkan på framtida uppskattade kassaflöden har inträffat.
För fallerade tillgångar i stadie 3 bokas förväntade kreditförluster för instrumentets återstående löptid medan den effektiva räntan beräknas
på det nedskrivna bokförda värdet |
| |
| |
Vid varje rapporteringstidpunkt utvärderas ifall en väsentlig ökning av kreditrisken skett genom att jämföra risken för fallissemang vid rapporteringtidpunkten mot situationen vid det första redovisningstillfället. Vid utvärderingen beaktas all relevant och tillgänglig information som utan orimlig kostnad och arbetsinsats står till förfogande. Detta omfattar kvalitativ och kvantitativ information samt ekonomisk information som beskriver framtiden. En exponering migrerar genom de olika ECL stadierna då kreditkvaliteten sjunker. På motsvarande sätt migrerar exponeringen tillbaka från ECL för hela löptiden till ECL 12 månader ifall kreditkvaliteten förbättras och en tidigare bedömning av en väsentlig ökning av kreditrisken revideras. Exponeringar vars kreditkvalitet inte väsentligt försämrats sedan det första redovisningstillfället beaktas som låg kreditrisk. För sådana exponeringar beräknas en 12 månaders ECL. När en tillgång inte längre är indrivningsbar bokförs en konstaterad kreditförlust mot nedskrivningsreserveringen i balansräkningen. En konstaterad kreditförlust bokförs då samtliga indrivningsåtgärder har slutförts och den slutliga förlusten har fastställts. Eventuella framtida inbetalningar bokförs i resultaträkningen som en återföring av kreditförlusten. |
| |
| |
De förväntade kreditförlusterna (ECL) beräknas som ett objektivt sannolikhetsvägt estimat för kommande förluster. Beräkningen omfattar: |
| |
• vid rapporteringstidpunkten icke nedskrivna eller fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som nuvärdet av samtliga uppskattade betalningsinställelser över den finansiella tillgångens beräknade löptid eller under de följande 12 månaderna. diskonterade med den effektiva räntan-BORT. De uppskattade betalningsinställelserna är skillnaden mellan tillgångens kontraktuella kassaflöden och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla. |
| |
• vid rapporteringstidpunkten nedskrivna eller fallerade finansiella tillgångar. ECL beräknas som skillnaden mellan det upplupna anskaffningsvärdet och nuvärdet
av den finansiella tillgångens beräknade framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan |
| |
• beviljade olyfta lånelöften. ECL beräknas som skillnaden mellan kontraktuella kassaflöden i de fall en kredit lyfts och de kassaflöden koncernen förväntar sig erhålla. |
| |
• finansiella garantiavtal. ECL beräknas som skillnaden mellan förväntade utbetalningar och beloppet koncernen förväntar sig återfå. |
| |
| |
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL): Koncernen har internt utvecklade modeller för utvärdering av kreditvärdighet. Modellerna används vid bedömning av risk för fallissemang vid utlåning och andra finansiella exponeringar till motparter och kunder. Koncernen har på förhand definierat sannolikheter för motpartsrisker gällande koncernens alla privat- och företagslån och övriga fordringar. För krediter och övriga fordringar beräknas ECL utgående från exponeringens riskparametrar PD (Probability of Default), LGD (Loss Given Default) och EAD (Exposure At Default). Dessa parameterestimat härleds med samma modeller som tillämpas i IRB kapitaltäckningsberäkningen, men baserar sig på en så kallad Point-in-Time kalibrering som återspeglar det rådande eller förväntade konjunkturläget under räkenskapshorisonten. För krediter i Stadie 1 är ECL lika med produkten av PD, LGD och EAD, det vill säga 12-månaders ECL. För krediter i Stadie 2 och 3 beräknas ECL som summan av 12-månaders ECL över fordringens livstid justerad för sannolikheten att exponeringen fallerat under en tidigare tidsperiod. Livstids ECL beaktar även den kontraktsmässiga amorteringsplanen som reflekteras i både EAD- och LGD-estimatet. För räntebärande värdepapper beräknas livstids ECL utgående från räntepapprets kontraktsenliga kalender. Livstids ECL beräknas som LGD multiplicerat med summan av alla förväntade och diskonterade kassaflöden gånger sannolikheten för en kredithändelse (PD). PD beräknas skilt för varje värdepapper genom att allokera en lämplig riskkurva samt genom att beakta likviditets- och skatteeffekter.12-månaders ECL räknas därefter genom att skala ner livstids ECL med en värdepappersspecifik proportionalitetskonstant som utgörs av kvoten i kreditrisk under papprets livstid och kreditrisk under det närmaste året. |
| |
Väsentlig ökning av kreditrisken |
| |
Vid fastställande av om en väsentlig ökning i kreditrisk har inträffat sedan det första redovisningstillfället använder sig koncernen av både kvantitativ och kvalitativ information och analys. Informationen och analysen baserar sig på historiska data och expertbedömning av kreditrisk och inkluderar även ekonomisk information som beskriver framtiden. |
| |
| |
För krediter och övriga fordringar bedöms en ökning i kreditrisk ha skett: |
| |
• utgående från en absolut och relativ förändring i PD för den återstående löptiden |
| |
• senast då en betalning är över 30 dagar sen eller då en kund omfattas av förmildrande åtgärder. Vid förmildrande åtgärder anses krediter ha ökad kreditrisk under en tvåårsperiod från och med det datum då åtgärder påbörjats. Dessa kriterier definierar en absolut bakre gräns för när en ökning i kreditrisk har inträffat när det finns indikationer på övriga kvalitativa faktorer, vilka inte framkommer genom regelbundna kvantitativa analyser. I sådana fall kan koncernen använda sig av en expertbedömning och relevant historisk information |
| |
| |
Fallerade krediter och fordringar överförs till stadie 3. |
| |
| |
För återföring av krediter och fordringar till ej fallerade har banken implementerat en tre månaders prövotid, där ingen faktor för fallissemang längre får gälla och kundens betalningsbeteende tyder på minskad risk. För fallerade krediter med förmildrande åtgärder är prövotiden ett år för att återföras till ej fallerad. |
| |
| |
För räntebärande värdepapper bedöms ökningen i kreditrisk utifrån två olika kriterier. Det första kriteriet för ökning i kreditrisk är en väsentlig nedgång i extern kreditrating. Det andra kriteriet är att räntepapprets värdeutveckling hålls inom sitt volatilitetsband. Volatilitet beräknas skilt utgående från prisutvecklingen under instrumentets livstid. Utöver ovan nämnda kriterier används vid behov även en expertbedömning. Expertbedömningen sker med beaktande av koncernens interna rating. |
| |
| |
Utvärdering av nedskrivningsbehov (definition av fallissemang) |
| |
I modellen för beräkning av framtida kreditförluster (ECL) har koncernen definierat fallissemang (default) såsom beskrivet i koncernens kreditreglemente och processer vid bedömning av nedskrivningsbehov. Med fallissemang (default) menas motpartens oförmåga eller sannolika oförmåga att enligt överenskomna villkor sköta alla sina förpliktelser mot banken. |
| |
| |
En motpart anses vara fallerad ifall minst ett av följande kriterier uppfylls: |
| |
• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är försenad 90 dagar eller mer |
| |
• En till låneskötseln tillhörande väsentlig betalning är försenad mindre än 90 dagar, men minst ett av följande kriterier uppfylls: |
| |
o banken har ansökt om eller motparten har försatts i konkurs |
| |
o motparten är i skuldsanering |
| |
o enligt bankens bedömning är det osannolikt att kunden till fullo kommer att betala sina låneförpliktelser till banken utan att banken tvingas vidta åtgärder som t.ex. realisering
av eventuella säkerheter |
| |
| |
För fallerade krediter och övriga fordringar intäktsförs inte längre upplupen ränta. |
| |
| |
Räntebärande värdepapper anses fallerade om den ekonomiska ställningen för företaget, i vilket placeringen gjorts, uppfyller något av följande kriterier: |
| |
• Företaget har försatts i konkurs eller är de facto insolvent och betalningsoförmöget |
| |
• Företaget har ingått avtal om företagssanering eller sökt skydd mot sina fordringsägare eller genomgår en omfattande rekonstruktion som påverkar fordringsägare |
| |
• Företaget har missat en betalning på ett kontraktsenligt kassaflöde och har inte korrigerats inom 30 dagar |
| |
| |
Förutom för fallissemang granskas räntebärande värdepapper individuellt för bedömning av nedskrivningsbehov ifall värdepapprets kurs fallit under nivån 50 %. |
| |
Information som beskriver framtiden |
| |
Koncernen har etablerat en expertpanel som beaktar olika relevanta framtida makroekonomiska faktorer för att definiera ett objektivt antagande till stöd för ECL beräkningarna. Expertpanelen består bland annat av ledningen för risk- och ekonomifunktion samt koncernens chefsekonom. Relevanta regionala och sektorspecifika justeringar görs för att fånga avvikelser från generella makroekonomiska scenarier. Justeringarna reflekterar bästa antagande om framtida makroekonomiska förutsättningar som inte är inkorporerade i ECL-beräkningarna. Makroekonomiska faktorer som beaktas inkluderar t.ex. arbetslöshet, räntenivå, inflation, bostads- och fastighetspriser. Metodologierna och scenarierna över framtida makroekonomiska förutsättningar revideras regelbundet. |
| |
| |
För krediter och övriga fordringar (kreditportföljen) justeras riskparametrarna enligt antaganden i det relevanta makroscenariot i beräkningen av livstids ECL. PD-estimatet justeras på basen av en makroekonomisk modell som beaktar bland annat utvecklingen av arbetslösheten. Ifall arbetslösheten antas stiga ökar PD-estimaten för hushållskrediter. LGD-estimatet beaktar den antagna utvecklingen av bostads- och fastighetspriser. Ifall säkerheternas marknadsvärden sjunker i scenariot har detta en höjande effekt på LGD-estimatet, givet att lånets amorteringstakt inte överskrider nedgången i säkerheternas värde. |
| |
| |
ECL-beräkningen för räntebärande värdepapper (likviditets- och placeringsportföljen) använder sig av direkt observerbara marknadsvariabler och behöver därför inga stokastiska eller konstruerade framtida estimat. Då modellerna använder sig av marknadsinformation i så hög grad som möjligt, finns marknadens förväntning på den framtida utvecklingen implicit representerad i modellen. |
| |
Materiella och immateriella tillgångar |
| |
Tillgångar som förvärvats genom finansiella leasingavtal redovisas från och med 1.1.2019 enligt bokföringslagens 5 kap. 5 b § och bokföringsnämndens utlåtande 1988/2018 (27.6.2018), vilket innebär att IFRS 16 tillämpas för redovisning av dessa tillgångar i moderbolagets bokslut. |
| |
| |
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden som hyreskostnader i resultaträkningen. |
| |
| |
Övriga materiella och immateriella tillgångar har i balansräkningen upptagits till sin anskaffningsutgift minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga avskrivningar görs upp på grundval av tillgångarnas ekonomiska livslängd. |
| |
| |
Banken som leasegivare |
| |
Leasing av tillgångar, där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från banken till leasetagaren, klassificeras som finansiell leasing och tillgångarna tas upp i leasetagarens balansräkning. Vid leasingperiodens början uppstår i banken en fordran på leasetagaren, vilken avbetalas enligt leasingperiodens längd. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och avbetalning på fordran. Ränteintäkten fördelas över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod tillgodogörs med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive räkenskapsperiod redovisade fordran. |
| |
Banken som leasetagare |
| |
Banken redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld vid leasingavtalets inledningsdatum. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket inkluderar leasingskuldens initiala värde med tillägg för eventuella leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet samt övriga initiala direkta kostnader. Nyttjanderättstillgången avskrivs linjärt under leasingperioden. Om Aktia avser att utnyttja en option att köpa den underliggande tillgången avskrivs tillgången linjärt under nyttjandeperioden. |
| |
| |
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter för den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den period som inte kan sägas upp med tillägg för ytterligare perioder om det i initialskedet bedöms som rimligt säkert att en option om förlängning av avtalet kommer att utnyttjas. Leasingavgifterna diskonteras enligt leasingavtalets implicita ränta. Om avtalets implicita ränta inte kan fastställas används den marginella upplåningsräntan för diskontering av leasingavgifterna. Leasingskulden inkluderar nuvärdet av fasta leasingavgifter, variabla leasingavgifter kopplade till index, eventuella restvärdesgarantier som förväntas betalas, inlösningspris för köpoption som Aktia är rimligt säker på att utnyttja samt straffavgift för leasingavtal som Aktia bedömer kommer sägas upp i förtid. Leasingskulden beräknas enligt bedömning av återstående leasingperiod samt enligt den hyra som gäller vid slutet av varje rapporteringsperiod. Leasingskuldens värde ökar med räntekostnaderna för respektive period och minskar med leasingbetalningarna. |
| |
| |
Leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller mindre och leasingavtal för tillgångar av lågt värde redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskuld i balansräkningen. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas under leasingperioden som hyreskostnader i resultaträkningen. |
| |
Avsättningar |
| |
En avsättning redovisas när banken på grund av en inträffad händelse har en befintlig legal eller informell förpliktelse och det är sannolikt att förpliktelsen kommer att realiseras samt att banken på ett tillförlitligt sätt kan uppskatta förpliktelsens belopp. Om det finns möjlighet att få ersättning av en tredje part för en del av en förpliktelse, bokförs denna ersättning som en separat tillgångspost då det i praktiken är säkert att ersättningen fås. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs. Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas för att reglera förpliktelsen. Förväntade kreditförluster (ECL) på åtaganden utanför balansräkningen redovisas som avsättningar. |
| |
Eget kapital |
| |
Dividendutdelningar till aktieägare redovisas i eget kapital när bolagsstämman fattat beslut om utbetalning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
M35 Finansiella tillgångars och skulders maturitetsfördelning enligt balanspost |
| |
| |
1000 euro |
Not |
Under 3 mån. |
3-12 mån. |
1-5 år |
5-10 år |
Över 10 år |
Totalt |
| |
Tillgångar 31.12.2021 |
|
| |
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker |
M14 |
103 058 |
153 903 |
801 932 |
234 446 |
- |
1 293 340 |
| |
Fordringar på kreditinstitut |
M15 |
44 027 |
- |
- |
- |
- |
44 027 |
| |
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund |
M16 |
445 788 |
879 547 |
3 390 918 |
1 680 025 |
1 055 292 |
7 451 569 |
| |
Totalt |
592 873 |
1 033 450 |
4 192 850 |
1 914 471 |
1 055 292 |
8 788 935 |
| |
|
| |
Skulder 31.12.2021 |
|
| |
Skulder till kreditinstitut och centralbanker |
M26 |
123 889 |
7 138 |
805 517 |
- |
- |
936 544 |
| |
Skulder till allmänheten och offentliga samfund |
M27 |
4 543 596 |
439 520 |
83 455 |
31 |
- |
5 066 603 |
| |
Skuldebrev emitterade till allmänheten |
M28 |
712 000 |
347 151 |
1 566 009 |
208 963 |
266 193 |
3 100 315 |
| |
Efterställda skulder |
M31 |
13 275 |
11 708 |
- |
69 480 |
60 000 |
154 463 |
| |
Skulder för nyttjanderättstillgångar |
M29 |
1 142 |
3 425 |
15 620 |
3 659 |
- |
23 845 |
| |
Totalt |
5 393 902 |
808 941 |
2 470 601 |
282 132 |
326 193 |
9 281 769 |
| |
| |
Tillgångar 31.12.2020 |
| |
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker |
M14 |
70 570 |
55 442 |
961 398 |
337 259 |
- |
1 424 668 |
| |
Fordringar på kreditinstitut |
M15 |
23 751 |
- |
- |
- |
- |
23 751 |
| |
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund |
M16 |
362 194 |
971 784 |
3 118 919 |
1 581 381 |
945 243 |
6 979 521 |
| |
Totalt |
456 514 |
1 027 226 |
4 080 317 |
1 918 640 |
945 243 |
8 427 940 |
| |
| |
Skulder 31.12.2020 |
| |
Skulder till kreditinstitut och centralbanker |
M26 |
150 028 |
9 138 |
564 034 |
- |
- |
723 201 |
| |
Skulder till allmänheten och offentliga samfund |
M27 |
4 422 909 |
157 706 |
84 666 |
37 |
- |
4 665 318 |
| |
Skuldebrev emitterade till allmänheten |
M28 |
57 997 |
77 982 |
1 787 392 |
608 297 |
323 947 |
2 855 615 |
| |
Efterställda skulder |
M31 |
30 876 |
32 883 |
24 983 |
69 412 |
- |
158 154 |
| |
Skulder för nyttjanderättstillgångar |
M29 |
-1 333 |
3 220 |
18 871 |
3 161 |
- |
23 919 |
| |
Totalt |
4 660 477 |
280 928 |
2 479 947 |
680 908 |
323 947 |
8 426 207 |
| |
| |
M36 Egendomsposter och skuldposter i inhemsk och utländsk valuta |
| |
| |
1 000 euro |
Inhemsk valuta |
Utländsk valuta |
Totalt |
varav från koncernbolag |
varav från intresseföretag |
|
| |
Tillgångar 31.12.2021 |
|
|
| |
Skuldebrev |
1 293 340 |
- |
1 293 340 |
- |
- |
|
| |
Fordringar på kreditinstitut |
26 577 |
17 450 |
44 027 |
- |
- |
|
| |
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund |
7 451 569 |
- |
7 451 569 |
- |
- |
|
| |
Leasingtillgångar |
34 796 |
- |
34 796 |
- |
- |
|
| |
Aktier och andelar |
178 205 |
- |
178 205 |
- |
- |
|
| |
Derivatinstrument |
39 181 |
- |
39 181 |
- |
- |
|
| |
Övriga tillgångar |
929 891 |
- |
929 891 |
5 083 |
- |
|
| |
Totalt |
9 953 559 |
17 450 |
9 971 009 |
5 083 |
- |
|
| |
|
|
| |
Skulder 31.12.2021 |
|
|
| |
Skulder till kreditinstitut och centralbanker |
936 422 |
121 |
936 544 |
- |
- |
|
| |
Skulder till allmänheten och offentliga samfund |
5 048 754 |
17 848 |
5 066 603 |
57 305 |
- |
|
| |
Skuldebrev emitterade till allmänheten |
3 100 315 |
- |
3 100 315 |
40 000 |
- |
|
| |
Derivatinstrument |
19 214 |
- |
19 214 |
- |
- |
|
| |
Efterställda skulder |
154 463 |
- |
154 463 |
- |
- |
|
| |
Avsättningar |
987 |
- |
987 |
- |
- |
|
| |
Övriga skulder |
94 163 |
- |
94 163 |
- |
- |
|
| |
Totalt |
9 354 319 |
17 970 |
9 372 288 |
97 305 |
- |
|
| |
| |
1 000 euro |
Inhemsk valuta |
Utländsk valuta |
Totalt |
varav från koncernbolag |
varav från intresseföretag |
|
| |
Tillgångar 31.12.2020 |
| |
Skuldebrev |
1 424 668 |
- |
1 424 668 |
- |
- |
|
| |
Fordringar på kreditinstitut |
5 859 |
17 892 |
23 751 |
- |
- |
|
| |
Fordringar på allmänheten och offentliga samfund |
6 979 521 |
- |
6 979 521 |
- |
- |
|
| |
Leasingtillgångar |
20 267 |
- |
20 267 |
- |
- |
|
| |
Aktier och andelar |
63 280 |
- |
63 280 |
- |
- |
|
| |
Derivatinstrument |
76 043 |
- |
76 043 |
- |
- |
|
| |
Övriga tillgångar |
508 796 |
- |
508 796 |
9 481 |
- |
|
| |
Totalt |
9 078 435 |
17 892 |
9 096 326 |
9 481 |
- |
|
| |
| |
Skulder 31.12.2020 |
| |
Skulder till kreditinstitut och centralbanker |
723 087 |
114 |
723 201 |
- |
- |
|
| |
Skulder till allmänheten och offentliga samfund |
4 648 136 |
17 182 |
4 665 318 |
49 551 |
- |
|
| |
Skuldebrev emitterade till allmänheten |
2 855 615 |
- |
2 855 615 |
9 998 |
- |
|
| |
Derivatinstrument |
11 985 |
- |
11 985 |
- |
- |
|
| |
Efterställda skulder |
158 154 |
- |
158 154 |
- |
- |
|
| |
Avsättningar |
1 284 |
- |
1 284 |
- |
- |
|
| |
Övriga skulder |
75 952 |
- |
75 952 |
137 |
- |
|
| |
Totalt |
8 474 213 |
17 295 |
8 491 508 |
59 686 |
- |
|
| |
| |
M37 Ställda och erhållna säkerheter |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Ställda säkerheter |
|
|
| |
För egna skulder ställda säkerheter |
|
|
| |
Värdepapper |
425 776 |
333 232 |
|
| |
Lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer (covered bonds) |
2 774 175 |
2 475 488 |
|
| |
Totalt |
3 199 951 |
2 808 720 |
|
| |
|
|
| |
Övriga ställda säkerheter |
|
|
| |
Pantsatta värdepapper 1) |
1 363 |
1 381 |
|
| |
Kontanter i samband med pantsättningsavtal och återköpsavtal |
11 640 |
1 900 |
|
| |
Totalt |
13 003 |
3 281 |
|
| |
|
|
| |
Ställda säkerheter totalt |
3 212 954 |
2 812 001 |
|
| |
|
|
| |
Ovanstående säkerheter avser följande skulder |
|
|
| |
Skulder till kreditinstitut 2) |
803 000 |
569 349 |
|
| |
Emitterade masskuldebrevslån med bostadssäkerhet (covered bonds) 3) |
1 533 465 |
1 621 513 |
|
| |
Derivat |
11 640 |
1 900 |
|
| |
Totalt |
2 348 105 |
2 192 762 |
|
| |
| |
1) Avser värdepapper pantsatta för den dagsinterna limiten. Den 31.12.2021 fanns överskottssäkerheter pantsatta om 11,7 (6,2) miljoner euro. |
|
| |
2) Avser skulder till Centralbanken, Europeiska Investeringsbanken samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master Repurchase Agreement) villkor ingåtts |
|
| |
3) Minskad med egna tillbaka köp |
|
| |
| |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Erhållna säkerheter |
|
|
| |
Kontanter i samband med pantsättningsavtal 1) |
34 310 |
64 640 |
|
| |
Totalt |
34 310 |
64 640 |
|
| |
| |
1) Avser derivatavtal där säkerheter erhållits av motparten i enlighet med ingångna ISDA/CSA avtal samt för återköpsavtal med vilka standardiserade GMRA (Global Master Repurchase Agreement) |
| |
| |
M38 Åtaganden utanför balansräkningen |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Garantiansvar |
20 746 |
22 227 |
|
| |
Övriga åtaganden till förmån för tredje part |
6 782 |
8 187 |
|
| |
Outnyttjade kreditarrangemang |
685 307 |
659 951 |
|
| |
Totalt |
712 834 |
690 365 |
|
| |
Varav koncerninterna åtaganden utanför balansräkningen: |
|
|
| |
Outnyttjade kreditarrangemang |
- |
- |
|
| |
| |
Åtagande utanför balansräkningen exkluderar hyresåtaganden. |
| |
| |
M39 Kundmedel som förvaltas |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Moderbolaget, Aktia Bank Abp, har tillhandahållit privata personer och institutioner diskretionär förmögenhetsförvaltning. Förmedling av kundkapital i form av krediter till andra kunder finns inte. |
|
|
| |
|
|
| |
Kundmedel som förvaltas |
|
|
| |
Medel på kundkapitalskonton |
5 650 |
162 |
|
| |
Medel i diskretionär förmögenhetsförvaltning |
9 590 314 |
211 237 |
|
| |
Medel inom ramen för investeringsrådgivning enligt separat avtal |
2 473 989 |
2 218 727 |
|
| |
Totalt |
12 069 953 |
2 430 125 |
|
| |
| |
M40 Moderbolagets kapitaltäckning |
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Kalkyl över moderbolagtes kapitalbas |
|
|
| |
|
|
| |
Tillgångar totalt |
9 971 009 |
9 096 326 |
|
| |
varav immateriella tillgångar |
45 999 |
51 656 |
|
| |
|
|
| |
Skulder totalt |
9 587 288 |
8 706 508 |
|
| |
varav efterställda skulder |
154 463 |
158 154 |
|
| |
|
|
| |
Aktiekapital |
169 732 |
169 732 |
|
| |
Fond för verkligt värde |
4 181 |
15 519 |
|
| |
Bundet eget kapital |
173 913 |
185 251 |
|
| |
Fond för fritt eget kapital och andra fonder |
138 597 |
112 703 |
|
| |
Balanserade vinstmedel |
24 871 |
57 014 |
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst |
46 341 |
34 850 |
|
| |
Fritt eget kapital |
209 808 |
204 567 |
|
| |
|
|
| |
Eget kapital |
383 721 |
389 818 |
|
| |
|
|
| |
Skulder och eget kapital totalt |
9 971 009 |
9 096 326 |
|
| |
Åtaganden utanför balansräkningen |
712 834 |
690 365 |
|
| |
|
|
| |
Eget kapital i Aktia Bank Abp |
383 721 |
389 818 |
|
| |
Dividendreservering |
-40 218 |
-29 868 |
|
| |
Räkenskapsperiodens vinst för vilken ej ansökts om lov från Finansinspektionen |
- |
- |
|
| |
Immateriella tillgångar |
-37 154 |
-51 656 |
|
| |
Debenturer |
70 631 |
80 057 |
|
| |
Ytterligare förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda |
-27 461 |
-23 838 |
|
| |
Avdrag av omfattande ägarinnehav i finansbranchen |
-2 461 |
-4 368 |
|
| |
AT1 instrument |
60 000 |
- |
|
| |
Övrigt |
158 406 |
133 774 |
|
| |
|
|
| |
Kapitalbas totalt (CET1 + AT1 + T2) |
565 464 |
493 919 |
|
| |
|
|
| |
1 000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
|
|
| |
Moderbolagets kapitaltäckning |
|
|
| |
Kärnprimärkapital före avdrag |
503 693 |
495 725 |
|
| |
Avdrag från kärnprimärkapitalet |
-68 860 |
-81 862 |
|
| |
Kärnprimärkapital (CET1) |
434 833 |
413 862 |
|
| |
|
|
| |
Primärkapitaltillskott före avdrag |
60 000 |
- |
|
| |
Avdrag från primärkapitaltillskottet |
- |
- |
|
| |
Primärkapitaltillskott (AT1) |
60 000 |
- |
|
| |
|
|
| |
Primärkapital (T1 = CET1 + AT1) |
494 833 |
413 862 |
|
| |
|
|
| |
Supplementärkapital före avdrag |
70 631 |
80 057 |
|
| |
Avdrag från supplementärkapitalet |
- |
- |
|
| |
Supplementärkapital (T2) |
70 631 |
80 057 |
|
| |
|
|
| |
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) |
565 464 |
493 919 |
|
| |
|
|
| |
Summa riskvägda poster |
3 358 238 |
3 024 289 |
|
| |
varav andelen kreditrisk, schablonmetoden |
548 503 |
662 580 |
|
| |
varav andelen kreditrisk, internmetoden |
2 451 885 |
1 951 718 |
|
| |
varav golvregel för hushåll med bostadslån på 15 % |
- |
96 937 |
|
| |
varav andelen marknadsrisk |
- |
- |
|
| |
varav andelen operativ risk |
357 850 |
313 056 |
|
| |
|
|
| |
Kärnprimärkapitalrelation |
12,9 % |
13,7 % |
|
| |
Primärkapitalrelation |
14,7 % |
13,7 % |
|
| |
Sammanlagd kapitaltäckning |
16,8 % |
16,3 % |
|
| |
| |
Vid fastställande av exponeringarnas riskvikt utnyttjas i kapitaltäckningsberäkningen Moody's Investors Service klassificeringar. |
|
| |
| |
1 000 euro |
2019 |
2020 |
2021 |
2021 |
2020 |
|
| |
Riskvägt belopp för operativa risker |
|
|
| |
Bruttointäkter |
186 548 |
177 725 |
208 287 |
|
|
| |
- medeltal 3 år |
190 853 |
|
|
| |
|
|
| |
Kapitalkrav för operativ risk |
|
28 628 |
25 044 |
|
| |
Riskvägt belopp |
|
357 850 |
313 056 |
|
| |
| |
Kapitalkravet för operativa risker är 15 % av bruttointäkternas tre års medeltal. |
| |
Riskvägt belopp för operativa risker har räknats genom att kapitalkravet divideras med 8 %. |
| |
| |
| |
M41 Innehav i andra företag |
| |
| |
2021 |
2020 |
|
| |
1000 euro |
Andel av aktier |
Bokfört värde |
Andel av aktier |
Bokfört värde |
|
| |
Dotterbolag |
|
|
| |
Placeringsfondverksamhet |
|
|
| |
Aktia Fondbolag Ab, Helsingfors |
100 % |
2 507 |
100 % |
2 507 |
|
| |
AV Fondbolag Ab, Helsingfors |
100 % |
|
- |
|
| |
Värdepappersföretag |
|
|
| |
Aktia Kapitalförvaltning Ab, Helsingfors |
- |
- |
100 % |
9 265 |
|
| |
Aktia Förmögenhetsförvaltning Ab, Helsingfors |
100 % |
123 680 |
- |
- |
|
| |
Försäkringsverksamhet |
|
|
| |
Aktia Livförsäkring Ab, Åbo |
100 % |
46 191 |
100 % |
46 191 |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Dickursbyvägen 141, Åbo |
100 % |
|
100 % |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Areenakatu 4, Åbo |
100 % |
|
100 % |
|
| |
Övrig verksamhet |
|
|
| |
Askel Infra GP Oy, Helsingfors |
- |
|
80 % |
|
| |
Aktia Wealth Planning Ab, Helsingfors |
100 % |
|
- |
|
| |
Aktia Housing GP Oy, Helsingfors |
100 % |
|
- |
|
| |
Evervest Ab, Helsingfors |
100 % |
|
- |
|
| |
AV Partner Oy, Helsingfors |
100 % |
|
- |
|
|
| |
Totalt |
|
172 378 |
|
57 963 |
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
Intresseföretag och joint venturs |
|
|
| |
Övrigt |
|
|
| |
Figure Taloushallinto Oy, Esbo |
25 % |
178 |
25 % |
178 |
|
| |
Finlands Företagarskydd Ab, Helsingfors |
45 % |
445 |
45 % |
145 |
|
| |
Asunto Oy Helsingin Tuulensuoja, Helsingfors |
50 % |
|
50 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Skanssinkatu, Åbo |
50 % |
|
50 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Lempäälän Rajamäentie, Helsingfors |
50 % |
|
50 % |
|
| |
Ömsesidigt Fastighets Ab Elvägen 14-16, Åbo |
- |
|
33 % |
|
| |
Kiinteistö Oy Helsingin Gigahertsi, Helsingfors |
33 % |
|
33 % |
|
| |
Totalt |
|
623 |
|
323 |
|
| |
| |
M42 Aktieägarnas innehav |
| |
| |
Innehav per 31.12.2021 |
Innehav per 31.12.2020 |
|
| |
|
Antal aktier |
Andel av aktierna, % |
Antal aktier |
Andel av aktierna, % |
|
| |
De 20 största aktieägarna: |
| |
Rg Partners Oy |
7 293 115 |
10,1 |
7 078 115 |
10,2 |
|
| |
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas |
6 040 391 |
8,4 |
6 040 391 |
8,7 |
|
| |
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Helsingforsfilialen 2) |
5 843 643 |
8,1 |
2 281 308 |
3,3 |
|
| |
Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag 1) |
5 555 000 |
7,7 |
5 300 000 |
7,6 |
|
| |
Stiftelsen för Åbo Akademi |
2 993 569 |
4,2 |
2 522 173 |
3,6 |
|
| |
Oy Hammaren & Co AB |
2 500 000 |
3,5 |
2 964 511 |
4,3 |
|
| |
Stiftelsen Tre Smeder |
1 713 545 |
2,4 |
1 713 545 |
2,5 |
|
| |
Mandatum Livförsäkringsaktiebolag |
1 603 739 |
2,2 |
1 639 521 |
2,4 |
|
| |
Aktiastiftelsen i Borgå |
1 547 404 |
2,1 |
1 547 404 |
2,2 |
|
| |
Aktiastiftelsen i Vasa |
1 471 457 |
2,0 |
1 541 457 |
2,2 |
|
| |
Citibank Europe Plc 2) |
1 264 848 |
1,8 |
6 849 |
0,0 |
|
| |
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma |
1 175 000 |
1,6 |
1 175 000 |
1,7 |
|
| |
Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo |
1 056 399 |
1,5 |
1 108 266 |
1,6 |
|
| |
Taaleri Oyj |
974 563 |
1,4 |
- |
- |
|
| |
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen |
897 401 |
1,2 |
279 285 |
0,4 |
|
| |
Nordea Livförsäkring Finland Ab |
882 655 |
1,2 |
909 378 |
1,3 |
|
| |
Sparbanksstiftelsen i Hangö |
642 000 |
0,9 |
613 900 |
0,9 |
|
| |
Vörå Sparbanks Aktiastiftelse |
627 220 |
0,9 |
627 220 |
0,9 |
|
| |
Aktia Sparbanksstiftelsen i Malax |
550 050 |
0,8 |
560 050 |
0,8 |
|
| |
Aktiastiftelsen i Korsholm |
508 729 |
0,7 |
522 729 |
0,8 |
|
| |
20 storsta ägarna |
45 140 728 |
62,6 |
38 431 102 |
55,2 |
|
| |
Övriga |
27 003 353 |
37,4 |
31 143 071 |
44,8 |
|
| |
Totalt |
72 144 081 |
100,0 |
69 574 173 |
100,0 |
|
| |
| |
1) Erkki Etolas ägarkontrollerade bolag; Oy Etra Invest Ab, Tiiviste-Group Oy, Etola Oy |
| |
2) förvaltarregistrerad |
| |
| |
|
Antal ägare |
% |
Antal aktier |
% |
|
| |
Aktieägarna per sektor 2021: |
| |
Företag |
2 049 |
5,2 |
15 835 982 |
22,0 |
|
| |
Finansiella företag och försäkringsföretag |
51 |
0,1 |
8 465 184 |
11,7 |
|
| |
Offentlig sektor |
28 |
0,1 |
8 202 622 |
11,4 |
|
| |
Hushåll |
36 736 |
93,1 |
15 538 496 |
21,5 |
|
| |
Icke-vinstsyftande samfund |
442 |
1,1 |
16 749 345 |
23,2 |
|
| |
Förvaltarregisterade och utländska ägare |
155 |
0,4 |
7 352 452 |
10,2 |
|
| |
Totalt |
39 461 |
100,0 |
72 144 081 |
100,0 |
|
| |
Icke identiefierade aktieägare |
|
- |
- |
|
| |
Totalt per sektor |
39 461 |
100,0 |
72 144 081 |
100,0 |
|
| |
| |
Aktieägarna per sektor 2020: |
| |
Företag |
2 039 |
5,5 |
17 406 175 |
25,0 |
|
| |
Finansiella företag och försäkringsföretag |
55 |
0,1 |
7 245 300 |
10,4 |
|
| |
Offentlig sektor |
32 |
0,1 |
7 654 948 |
11,0 |
|
| |
Hushåll |
34 185 |
92,6 |
12 756 346 |
18,3 |
|
| |
Icke-vinstsyftande samfund |
473 |
1,3 |
19 148 241 |
27,5 |
|
| |
Förvaltarregisterade och utländska ägare |
134 |
0,4 |
5 315 243 |
7,6 |
|
| |
Totalt |
36 918 |
100,0 |
69 526 253 |
99,9 |
|
| |
Icke identiefierade aktieägare |
47 920 |
0,1 |
|
| |
Totalt per sektor |
36 918 |
100,0 |
69 574 173 |
100,0 |
|
| |
| |
|
Antal ägare |
% |
Antal aktier |
% |
|
| |
Aktiestockens fördelning 2021: |
| |
Antal aktier |
| |
1-100 |
21 152 |
53,6 |
898 968 |
1,2 |
|
| |
101-1 000 |
14 967 |
37,9 |
5 206 077 |
7,2 |
|
| |
1 001 - 10 000 |
3 073 |
7,8 |
8 085 233 |
11,2 |
|
| |
10 001 - 100 000 |
212 |
0,5 |
4 990 798 |
6,9 |
|
| |
100 000 - |
57 |
0,1 |
52 963 005 |
73,4 |
|
| |
Totalt |
39 461 |
100,0 |
72 144 081 |
100,0 |
|
| |
Icke identiefierade aktieägare |
|
- |
- |
|
| |
Totalt per sektor |
39 461 |
100,0 |
72 144 081 |
100,0 |
|
| |
| |
Aktiestockens fördelning 2020: |
| |
Antal aktier |
| |
1-100 |
20 303 |
55,0 |
851 088 |
1,2 |
|
| |
101-1 000 |
13 664 |
37,0 |
4 743 809 |
6,8 |
|
| |
1 001 - 10 000 |
2 711 |
7,3 |
7 015 093 |
10,1 |
|
| |
10 001 - 100 000 |
178 |
0,5 |
4 875 760 |
7,0 |
|
| |
100 000 - |
62 |
0,2 |
52 040 503 |
74,8 |
|
| |
Totalt |
36 918 |
100,0 |
69 526 253 |
99,9 |
|
| |
Icke identiefierade aktieägare |
47 920 |
0,1 |
|
| |
Totalt per sektor |
36 918 |
100,0 |
69 574 173 |
100,0 |
|
| |
| |
| |
M43 Upplysningar om närstående |
| |
| |
Närstående omfattar aktieägare med väsentligt inflytande och nyckelpersoner i ledande ställning och nära familjemedlemmar samt företag som står under bestämmande inflytande av en nyckelperson i ledande ställning. Aktiakoncernens nyckelpersoner avser ledamöter i Aktia Bank Abp:s styrelse samt verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och övriga medlemmar i ledningsgruppen. |
|
| |
| |
Ersättningar till personer i ledande ställning |
2021 |
2020 |
|
| |
1000 euro |
Lön och arvoden totalt |
Lagstadgade pensionskostnader |
Frivilliga tilläggspensions-konstnader |
Lön och arvoden totalt |
Lagstadgade pensionskostnader |
Frivilliga tilläggspensions-konstnader |
|
| |
Mikko Ayub, verkställande direktör |
517 |
30 |
52 |
486 |
90 |
52 |
|
| |
Juha Hammarén, verkställande direktörens ställföreträdare |
454 |
29 |
40 |
508 |
77 |
44 |
|
| |
Ledningsgrupp exklusive vd och vd:s ställföreträdare 1) |
1 560 |
100 |
121 |
2 395 |
425 |
246 |
|
| |
Totalt |
2 531 |
160 |
213 |
3 389 |
592 |
342 |
|
| |
|
|
| |
Ersättningar till styrelsemedlemmar 2) |
|
|
| |
Ersättningar till styrelsemedlemmar 2) |
|
|
| |
Lasse Svens, ordförande |
96 |
24 |
- |
84 |
19 |
- |
|
| |
Timo Vättö |
51 |
8 |
- |
- |
- |
- |
|
| |
Christina Dahlblom |
12 |
12 |
- |
46 |
11 |
- |
|
| |
Johan Hammarén |
55 |
20 |
- |
42 |
10 |
- |
|
| |
Maria Jerhamre Engström |
62 |
19 |
- |
48 |
11 |
- |
|
| |
Kari A. J. Järvinen |
13 |
13 |
- |
35 |
8 |
- |
|
| |
Harri Lauslahti |
52 |
17 |
- |
35 |
8 |
- |
|
| |
Olli-Petteri Lehtinen |
54 |
19 |
- |
35 |
8 |
- |
|
| |
Johannes Schulman |
50 |
15 |
- |
40 |
9 |
- |
|
| |
Arja Talma, vice ordförande |
60 |
17 |
- |
50 |
12 |
- |
|
| |
Totalt |
503 |
162 |
- |
414 |
95 |
- |
|
| |
|
|
| |
Ersättningar totalt till personer i ledande ställning och styrelse |
3 034 |
322 |
213 |
3 803 |
687 |
342 |
|
| |
| |
1) Ledningsgruppens övriga medlemmar utgörs av CFO Outi Henriksson, direktör Anssi Huhta, CIO Sari Leppänen, direktör Perttu Purhonen och direktör Max Sundström. |
|
| |
2) Av styrelsens årsarvode erlades 40 (40) % i form av Aktia-aktier. |
|
| |
| |
Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens uppsägningstid är sex (6) månader. Om uppsägningen sker på Aktia Banks initiativ ska de utöver lönen för uppsägningstiden få en penningsumma (avgångsvederlag) som motsvarar nio (9) månaders lön. Detta är emellertid inte fallet ifall uppsägningen sker enligt grunder som skulle ha berättigat till annullering av avtalet. Motsvarande villkor för övriga ledningsgruppsmedlemmar är 3 + 9 månader. |
|
| |
| |
Aktieinnehav |
| |
Vid utgången av 2021 innehar koncernens samtliga närstående sammanlagt 240 292 (186 069) Aktia-aktier i Aktia Bank Abp, vilket representerar 0,3 (0,3) % av totala antalet aktier. |
|
| |
| |
| |
1000 euro |
2021 |
2020 |
|
| |
Transaktioner med dotterbolag |
|
|
| |
Depositioner |
57 305 |
49 551 |
|
| |
Fordringar |
5 083 |
9 481 |
|
| |
Skulder |
- |
137 |
|
| |
Köpta tjänster |
- |
260 |
|
| |
Sålda tjänster |
5 255 |
6 697 |
|
| |
| |
Från övriga koncernbolag erhållna finansieringsintäkter samt till dem erlagda finansieringskostnader |
| |
Dividender |
- |
15 162 |
|
| |
Finansieringsintäkter, netto |
- |
15 162 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Underskrifter av verksamhetsberättelse och bokslut 2021 |
| |
| |
| |
Koncernens moderbolag är Aktia Bank Abp med hemort Helsingfors. En kopia av verksamhetsberättelse och bokslut finns att tillgå i Aktia Bank Abp, Arkadiagatan 46, 00100 Helsingfors och på Aktias hemsidor www.aktia.com. |
|
| |
| |
Moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel inkluderande räkenskapsperiodens vinst uppgår till 71 211 682,46 euro och fonden för fritt eget kapital uppgår till 138 596 567,61 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att medlen disponeras på följande sätt: |
|
| |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
| |
En dividend om 0,56 euro per aktie föreslås för räkenskapsåret 2021. Dividenden beräknas uppgå till sammanlagt 40 217 822,40 euro exklusive utdelning för eget innehav.
Utdelningen görs från balanserade vinstmedel. Efter utdelning uppgår moderbolagets utdelningsbara balanserade vinstmedel till 30 993 860,06 euro. |
|
| |
| |
Helsingfors den 16 februari 2022 |
|
| |
Aktia Bank Abp:s styrelse |
|
| |
| |
| |
Lasse Svens |
|
Timo Vättö |
|
Johan Hammarén |
|
| |
ordförande |
|
vice ordförande |
|
| |
| |
| |
Maria Jerhamre Engström |
|
Harri Lauslahti |
|
Olli-Petteri Lehtinen |
|
| |
| |
| |
Johannes Schulman |
|
Arja Talma |
|
| |
| |
| |
Mikko Ayub |
|
| |
verkställande direktör |
|
| |
| |
| |
Över verkställd revision har idag avgivits berättelse. |
|
| |
Helsingfors den 16 februari 2022 |
|
| |
| |
| |
KPMG Oy Ab |
|
| |
Marcus Tötterman |
|
| |
CGR |
|
| |
| |
| |
| |
Revisionsberättelse till bolagsstämman i Aktia Bank Abp |
| |
| |
Revision av bokslutet |
| |
| |
Uttalande |
| |
| |
Vi har utfört en revision av bokslutet för Aktia Bank Abp (fo-nummer 2181702-8) för räkenskapsperioden 1.131.12.2021. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultatet, rapport över förändringarna i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet inklusive en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. |
| |
| |
Enligt vår uppfattning |
| |
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU, |
| |
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. |
| |
| |
Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott. |
| |
| |
Grund för uttalandet |
| |
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. |
| |
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. |
| |
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not K 12 till koncernbokslutet. |
| |
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. |
| |
| |
Materialitet |
| |
Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen. Materialiteten har bestämts på basen professionellt omdöme och styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhållandet till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss bestämda materialiteten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande felaktigheter och/eller potentiella felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår uppfattning är materiella för användarna av bokslutet. |
| |
För revisionen särskilt betydelsefulla områden |
| |
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden. De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c är inkluderade i beskrivningarna av för revisionen särskilt betydelsefulla områden nedan. |
| |
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontroller. Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk för felaktigheter till följd av oegentligheter. |
| |
| |
För revisionen särskilt betydelsefulla områden |
Hur ifrågavarande områden beaktats i revisionen |
| |
|
| |
Värdering av utlåning till allmänheten och offentliga samfund
(redovisningsprinciper och noter K1, K2, K19, K20, M16, M17) |
| |
|
| |
• Utlåning till allmänheten och offentliga samfund uppgår till 7,5 miljarder euro. Detta motsvarar ungefär 64 % av koncernens balansomslutning.
• IFRS 9 Finansiella instrument -standarden tillämpas vid beräkning av förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade kreditförluster inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och beloppet av förväntade kreditförluster och till definitionen av betydande ökning i kreditrisk.
• På grund av det höga balansvärdet, kalkylmodellernas komplexitet samt de bedömningar som krävs av företagsledningen gällande värderingen av fordringar är utlåning till allmänheten och offentliga samfund ett område av särskild betydelse för revisionen. |
• Vi har utvärderat principer och kontroller hänförliga till godkännande, redovisning och övervakning av lånekrediter samt gjort en bedömning av principerna som ligger till grund för riskbedömning och fastställande av nedskrivningar på utlåning till allmänheten och offentliga samfund.
• Vi har utvärderat metoderna och de centrala antagandena för kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster. Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest väsentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsåret.
• Vi har bedömt Covid-19 pandemins inverkningar på kreditriskpositionen och beräkningen av förväntade kreditförluster.
• IFRS- och finansierings-specialister från KPMG har deltagit i revisionen.
• Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Aktiakoncernens bokslutsnoter gällande utlåning till allmänheten och offentliga samfund samt nedskrivningar av krediter. |
| |
| |
Försäkringsskuld (redovisningsprinciper och noter K2, K7, K35) |
| |
|
| |
• Försäkringsskulden i Aktiakoncernens balansräkning uppgick till 1,6 miljarder euro och är således en väsentlig post i koncernens balansräkning.
• Fastställandet av försäkringsskulden påverkas i betydande grad av ledningens bedömning och beräkningsmetoder. På grund av försäkringsskuldens väsentliga belopp och de komplicerade försäkringstekniska beräkningsmodellerna förknippade med fastställandet av skulden är försäkringskulden ett område av särskild betydelse för revisionen. |
• Vi har utvärderat och testat de implementerade processkontrollerna som tillämpas vid beräkning av försäkrings-skulden.
• I samband med revisonen har vår aktuarie expert utvärderat och validerat de antaganden och beräkningsmetoder som använts vid fastställandet av försäkrings-skulden.
• Vi har bildat oss en uppfattning av den information och de antaganden som använts för beräkning av försäkringsskulden och bedömt användbarheten av dessa med hjälp av tillgänglig marknadspraxis och branschkunskap. |
| |
| |
Provisionsintäkter från fonder, kapitalförvaltning och värdepappersförmedling
(redovisningsprinciper och noter K6 och M4) |
| |
|
| |
• De förvaltade tillgångarna inom Aktiakoncernen berättigar till provisionsintäkter baserat på avtal med kunder och samarbetspartners. Provisionsintäkterna på totalt 91,7 miljoner euro utformar en betydande post inom koncernens resultaträkning.
• Redovisningen av fond- och kapitalförvaltningsprovisioner inbegriper manuella arbetsskeden som även kan innefatta bedömningar av företagsledningen hänförligt till beräkningen av arvoden samt vid fastställande av intäktsföringsgrad.
• På basen av intäkternas storlek och de relaterade bedömningarna, är provisionsintäkterna ett område av särskild betydelse för revisionen. |
• Vi har utvärderat metoderna som Aktiakoncernen använder sig av för att beräkna och intäktsföra fond- och kapitalförvaltningsarvoden.
• Vi har i vår granskning av redovisningen av fond- och förvaltningsprovisioner fokuserat på kontrollerna inom fakturerings- och kalkyleringsprocesserna. Vi har granskat att kontrollerna är ändamålsenligt utformade och effektivt fungerande.
• Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit bl.a. testning av arvodesberäkningar samt genomgång av avtal och fondstadgar där arvodesbasen definierats. Vi har även utfört data-analyser på de debiterade arvodena. |
| |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| |
Koncernstruktur samt rörelseförvärv; ( Not K47) |
| |
|
| |
• Aktia genomförde den 30.4.2021 förvärvet av Taaleri Abp:s kapitalförvaltningsverksamhet. Affären omfattade hela aktiestocken i Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab samt dess fyra helägda dotterbolag, vilka bl.a. förvaltar placeringsfonder samt erbjuder tjänster i anknytning till förmögen hetsförvaltning.
• Aktia har konsoliderat rörelseförvärvet från och med den 1.5.2021. I samband med förvärvet allokerades i mmateriella tillgångar om 43,1 miljoner euro till kundrelationer, samarbetsavtal och avtal om konkurrensförbud samt 80,4 miljoner euro som goodwill.
• På basen av förvärvets märkbara engångseffekt och de relaterade bedömningar som krävs av företagsledningen vid värdering av immateriella tillgångar, är den förändrade koncernstrukturen samt rörelseförvärvet ett område av särskild betydelse för revisionen |
• Vi har bekantat oss med affärsverksamheten som övergick i samband med förvärvet samt med rörelseförvärvets köpevill kor.
• Vi har bedömt värderingsprinciperna för de förvärvade tillgångarna och skulderna samt utrett underliggande centrala faktorer för antaganden, de tillämpade parametrarnas marknadsenlighet, avtalsenlighet av uppgifter i beräkningskalkylerna samt grunderna för redovisat goodwill.
• Vi har utvärderat konsolideringen av den förvärvade affärsverksamheten och de vid uppgörandet av förvärvskalkylen tilläm pade principerna ijämförelse med de stadgade kraven istandarden IFRS 3 Rörelseföruärv.
• Vi har även gått igenom de forfaranden som tillämpats vid prövningen av det goodwill som bildades i samband med förvärvet samt bedömt marknadsenligheten av de parametrar som tillämpats isamband med prövningen av goodwill.
• KPMG:s värderingsspecialister har deltagit i revisionen och bedömt sakenligheten av de tillämpade värderingsprinciperna.
• Ytterligare har vi bedömt utformningen av koncernens bokslutsnoter gällande rörelseförvärv |
| |
| |
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet |
| |
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. |
| |
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. |
| |
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet |
| |
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. |
| |
Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: |
| |
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. |
| |
• Skaffar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. |
| |
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. |
| |
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. |
| |
• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. |
| |
• Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande. |
| |
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. |
| |
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. |
| |
Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. |
| |
| |
Övriga rapporteringsskyldigheter |
| |
Uppgifter om revisionsuppdraget |
| |
KPMG OY AB har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med 2011 oavbrutet i 11 år. |
| |
Övrig information |
| |
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till verksamhetsberättelsen före datumet för denna revisionsberättelse och förväntar oss att få tillgång till årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. |
| |
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse. |
| |
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse. |
| |
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. |
| |
| |
Helsingfors den 16 februari 2022 |
| |
| |
| |
KPMG OY AB |
| |
| |
Marcus Tötterman |
| |
CGR |
| |
| |
Oberoende revisors rapport gällande Aktia Bank Abp:s ESEF-bokslut |
| |
Till styrelsen för Aktia Bank Abp |
| |
| |
Vi har utfört ett uppdrag som ger rimlig säkerhet huruvida koncernboklsutet som ingår i Aktia Bank Abp:s elektroniska bokslut 743700GC62JLHFBUND16-2021-12-31-sv.zip för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2021 har markerats med iXBRL-märkningar i enlighet med kraven i artikel 4 i EU kommissionen delegerade förordning 2018/815 (ESEF RTS). |
| |
| |
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar |
| |
| |
Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att verksamhetsberättelsen och bokslutet (ESEF- bokslutet) har upprättats i enlighet med kraven i ESEF RTS. Detta ansvar inkluderar: |
| |
| |
— att upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3 i ESEF RTS
— att markera det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbokslutet med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel 4 i ESEF RTS samt
— att säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet |
|
| |
| |
Styrelsen och verkställande direktören är också ansvariga för sådan intern kontroll som de anser nödvändig för att upprätta ESEF-bokslutet i enlighet med kraven i ESEF RTS.Revisorns oberoende och kvalitetskontroll |
| |
| |
Vi är oberoende av bolaget i enlighet med de etiska krav som tillämpas i Finland för det uppdrag vi har utfört och vi har uppfyllt våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav. |
| |
| |
| |
Auditors Independence and Quality Control |
| |
| |
We are independent of the company in accordance with the ethical requirements applicable in Finland, which apply to the engagement we have performed, and we have fulfilled our other ethical obligations in accordance with these requirements. |
| |
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetskontroll ISQC1 och upprätthåller sålunda ett omfattande kvalitetskontrollsystem vari ingår dokumenterade principer och tillvägagångssätt för följandet av etiska krav, standarder för yrkesutövningen samt krav i lagar och andra författningar. |
| |
| |
Revisorns ansvar |
| |
| |
I enlighet med uppdragsavtalet uttalar vi oss om huruvida koncernbokslutet som ingår i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har markerats i enlighet med kraven i artikel 4 i ESEF RTS. Vi har utfört vårt uppdrag gällande rimlig säkerhet i enlighet med den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000. |
| |
| |
Granskningen omfattar åtgärder för att inhämta bevis om; |
| |
— att det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbokslutet till väsentliga delar har markerats med XBRL-märkningar i enlighet med kraven i artikel 4 i ESEF RTS;
— överensstämmelsen mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet |
|
| |
Typen, tidpunkten och omfattningen av de valda revisionsåtgärderna baserar sig på revisorns bedömning. Detta inkluderar en bedömning av risken för en väsentlig avvikelse från kraven i ESEF RTS på grund av fel eller oegentligheter. |
| |
Vi anser att vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för vårt uttalande. |
| |
| |
Uttalande |
| |
Enligt vår uppfattning har koncernbokslutet för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2021 som ingår i Aktia Bank Abp:s i ESEF-bokslut 743700GC62JLHFBUND16-2021-12-31-sv.zip till väsentliga delar markerats i enlighet med kraven i ESEF RTS. |
| |
Vårt utlåtande gällande revisionen av Aktia Bank Abp:s koncernbokslutet för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2021 återfinns i revisionsberättelsen daterad den 16.2.2022. I denna rapport ger vi inget revisionsutlåtande eller andra bestyrkanden gällande koncernbokslutet. |
| |
| |
Helsingfors 15. mars, 2022 |
| |
KPMG OY AB |
| |
| |
| |
Marcus Tötterman |
| |
CGR |
| |
| |
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
Kontaktuppgifter |
| |
|
| |
|
Aktia Bank Abp |
| |
|
PB 207 |
| |
|
Arkadiagatan 46, 00100 Helsingfors |
| |
|
Tfn 010 247 5000 |
| |
|
Fax 010 247 6356 |
| |
|
| |
|
Koncern- och investerarnätsidor: www.aktia.com |
| |
|
Nättjänster: www.aktia.fi |
| |
|
Kontakt : ir@aktia.fi |
| |
|
E-post: förnamn.efternamn@aktia.fi |
Aktia |
|
| |
|
FO-nummer: 2181702-8 |
|
| |
|
BIC/S.W.I.F.T: HELSFIHH |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |