Trender och drivkrafter
Åldrande befolkning och personalbrist
Kostnaderna för den svenska åldrande befolkningens
hälso- och sjukvård förväntas stiga med omkring 30
procent fram till och med 2030. Det blir en svår uppgift
att möta det ökade behovet med de personalresurser
som finns i den befintliga arbetskraften, på de svenska
vårdutbildningarna samt med den nettoimport av
läkare och annan vårdpersonal som sker från utlandet.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer
kommuner, regioner (inkl. privata utförare) behöva
rekrytera 93 000 undersköterskor, 33 000 sjuksköterskor
och 10 000 läkare under tiden 2021 till 2031 på grund av
demografi och pensioneringar. För att klara läkar- och
sjuksköterskebehoven framöver har statliga medel
tillskjutits för att öka antalet platser på läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna. Det kommer dock ta
många år innan det börjar synas i utbudet. För att kunna
möta efterfrågan på tex läkare har därför många
utländska läkare rekryterats. Den nettoimport av läkare
som sker i idag för att täcka rekryteringsbehovet
förväntas dock inte ske i samma utsträckning i fram-
tiden, då läkaröverskotten i de länder Sverige rekryterar
ifrån kommer att minska. För att klara av behovet spelar
därför bemanningsföretag en viktig roll, för att allokera
resurser över landet. Inom sjuksköterskeområdet är
bristen särskilt stor vad gäller specialistsjuksköterskor
inom intensivvård och operation. När det gäller
förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare
bedömer SKR att det kommer behöva rekryteras 41 300
lärare på grund av demografi och pensioneringar under
tiden 2021-2031. Inte bara behöriga lärare saknas i
skolorna, utan även andra kategorier såsom
barnskötare, fritidspedagoger med flera. Det
komplicerade och tidskrävande arbetet för skolorna att
själva underhålla och utveckla egna personalpooler gör
att flertalet av kommunerna i Stockholmsregionen valt
att upphandla bemanning av dessa tjänster. För att
summera står den svenska välfärden inför betydande
utmaningar och personalbrist och dessvärre finns ingen
tydlig strategi hur dessa gap skall fyllas.
Ökade krav på kvalitet och tillgänglighet
I internationella jämförelser får Sverige höga betyg för
vårdresultat. När det kommer till vårdtillgänglighet
hamnar dock Sverige lågt ner i rangordning. Vårdköer är
kostsamma, både för den enskilde individen som på
grund av köer försenas i sin återgång till arbets-
marknaden och för arbetsgivaren som måste hitta
ersättare för sjukskriven personal.
Ändrat beteende på arbetsmarknaden
Vårdbemanningsföretagen har förändrat arbets-
marknaden för vårdanställda. Den som är uthyrd som
bemanningskonsult inom vård gör ofta det för att få
omväxling, utöka sin arbetslivserfarenhet och få en ökad
möjlighet att styra sin egen tid. Det är inte heller
ovanligt att läkare säger upp sig från sin ordinarie tjänst
för att arbeta som resursläkare, ofta som underkonsult
via egna bolag. Utöver ersättningen upplever många att
det är fördelaktigt att kunna arbeta koncentrerat med
patientarbete med mindre fokus på administration. Den
stora lärarbristen spås fortsätta under överskådlig
framtid i Sverige. Många lärare har lämnat yrket för
andra professioner, men tack vare bemannings-
branschen som möjliggör ett friare och mer flexibelt
upplägg kan de som önskar arbeta kvar i läraryrket men
med större inslag av eget upplägg av sin tid. Marknaden
för specialister och chefer kännetecknas av relativt hög
rörlighet och även om flertalet aktörer fokuserar på
renodlad rekrytering blir det allt mer vanligt med
interimslösningar då många organisationer är hårt
rationaliserade, och behovet av en tillfällig interims-
lösning kan uppstå till dess att en mer långsiktig lösning
kan finnas. Många organisationer ser även interims-
lösningar som ett bra hjälpmedel vid genomförandet av
förändringsarbeten då behov av en viss typ av specialist-
kompetens kan vara nödvändig. De som arbetar
interimistiskt är ofta konsulter med eget bolag och/eller
personer som önskar ett friare upplägg i sitt arbetsliv
och kan tänka sig uppdrag av både längre och kortare
karaktär. Vår uppfattning är att andelen personer som
önskar arbeta i friare konsultroller ökat under senare år.
Diskrepans mellan utbud och efterfrågan
Marknaden präglas av en diskrepans mellan utbud och
efterfrågan på personal. Det innebär att det över tid
funnits fler uppdrag att tillsätta än vad det funnits
personal till. Väl etablerade och beprövade rekry-
teringsmodeller är således en viktig drivkraft för att på
ett effektivt sätt lyckas knyta kompetent personal till sig.
För bemannings- och rekryteringsbolag är således en
tillräckligt stor personalbank nyckeln till att behålla och
öka sin marknadsandel. Flertalet av de yrkeskategorier
NGS representerar kommer det även framledes råda
brist på, några exempel är lärare, läkare och sjuksköter-
skor. Bland ekonomer råder det brist på kvalificerad
revisionskompetens, koncernredovisning och risk-
analys. En trend är också att yngre personer tenderar att
vara mer intresserade av andra aspekter i sitt yrke än att
utvecklas till chefer vilket skapar ett glapp mellan utbud
och efterfrågan.
Politiska beslut
Politiska beslut är något som kännetecknar och
påverkar marknaden, exempelvis via ökade eller
minskade anslag till offentlig sektor. Ökade anslag kan
exempelvis resultera i ökade insatser med resurs-
personer, dvs. tjänstekategorier som ofta avropas från
bemanningsbolag. Ett annat exempel är punktinsatser
inom vården för att exempelvis korta ner operations-
köer. Minskade anslag kan resultera i att en myndighet
drabbas av ett anställningsstopp, restriktivitet i inköp
eller inköpsstopp av exempelvis rekryterings- och
bemanningstjänster.
NGS anser att följande faktorer och trender känne-
tecknar marknaden för specialist- och chefsrekrytering:
Ökade regulatoriska krav
Sedan finanskrisen 2008 har ett flertal regelverk
implementerats men ännu återstår många genom-
gripande förändringar vilket innebär att många aktörer
måste investera i specialistkompetens i syfte att anpassa
verksamheten efter införda och kommande regula-
toriska krav. Kraven på regelefterlevnad är tydliga inom
bank, finans och försäkring, vilka är prioriterade
områden för NGS.
Utflyttning av myndigheter, ökad rörlighet, kompe-
tensbrist samt pensionsavgångar
Besluten om att flytta myndigheter från storstads-
regioner ut i landet bidrar till ökade rekryteringsbehov
både för specialist- och chefsrekrytering inom offentlig
sektor. Vidare är det en utmaning att möta kommande
pensionsavgångar och ökad rörlighet bland arbets-
kraften med nya kandidater till chefspositioner inom
offentlig sektor. Behoven av chefer inom offentlig sektor
förväntas öka, inte bara på grund av pensionsavgångar
men också på grund av utökade uppdrag inom
exempelvis samhällsbyggnad. Parallellt med detta har vi
i Sverige en kompetensbrist, vilket gör att det kan vara
utmanande att hitta kandidater som uppfyller alla krav.
Då behoven ökar etableras fler rekryteringsbolag och
priserna i marknaden riskerar att sjunka. Hållbara
relationer med kunder samt processer med hög kvalitet
och noggrannhet blir därmed avgörande faktorer för att
möta marknadens behov.