Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Finansiell

rapport

→

Bolags-

styrnings-

rapport

→

Ersättnings-

rapport

→

Årsredovisning

2025

Finansiell

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Ersättnings-

rapport

Innehåll

Detta är Ericsson

Kommentar från VD

Strategi

Kommentar från styrelseordföranden

150 år av kommunikation

Förvaltningsberättelse

Koncernens finansiella

rapporter och noter

Moderbolagets finansiella rapporter

Hållbarhetsrapport

Riskfaktorer

143

Revisionsberättelse

161

Bestyrkanderapport

165

Framtidsinriktade uttalanden

168

Femårsöversikt

170

Alternativa nyckeltal

172

Ericssonaktien

177

Inledning

Total ersättning 2025

Fast ersättning

Rörlig ersättning

Information om riktlinjer för

koncernledningens aktieinnehav

Jämförande information om

ändringar

i ersättningen och Bolagets resultat

Inledning och viktiga uppdateringar

avseende styrning under 2025

Bolagsstyrningsstruktur

Etik och regelefterlevnad

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Riskhantering

Regelverk

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Ägandestruktur

Bolagsstämmor

Valberedningen

Styrelsen

Styrelsens kommittéer

Ersättning till styrelseledamöter

Styrelseledamöter

Ledning

Medlemmar i koncernledningen

Revisor

Intern kontroll över finansiell

rapportering

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten

→

Ericsson Årsredovisning 2025

Den lagstadgade årsredovisningen består av tre delar som publiceras som ett dokument:

–

Finansiell rapport, som innehåller Förvaltningsberättelse samt finansiella rapporter och noter.

Hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141 ingår i Förvaltningsberättelsen.

– Bolagsstyrningsrapporten.

– Ersättningsrapporten.

Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–94, 143–160 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen.

Den officiella versionen av årsredovisningen upprättas på svenska i det gemensamma europeiska elektroniska formatet (Esef). Bolagsstyrningsrapport,

Ersättningsrapport och hållbarhetsrapport har också granskats av Deloitte. Ericsson presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in

till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den lagstadgade årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats.

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2025

Årsredovisning 2025

Ersättnings-

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Finansiell

rapport

→

Finansiell

rapport

Finansiell

rapport 2025

Detta är Ericsson

Kommentar från VD

Strategi

Kommentar från styrelseordföranden

150 år av kommunikation

Förvaltningsberättelse

Koncernens finansiella rapporter och noter

Koncernens finansiella rapporter

Noter till koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets finansiella rapporter med noter

Moderbolagets finansiella rapporter

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Den Finansiell rapporten består av Förvaltningsberättelsen samt finansiella rapporter

och noter. Hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141 är en del av Förvaltningsberättelsen.

Kommentarer i den här rapporten innehåller alternativa nyckeltal. ”Justerade” mätetal är

justerade för omstruktureringskostnader och är mått som inte är fastställda av IFRS.

Se information ”Alternativa nyckeltal” på sida 172 i den Finansiella rapporten.

Hållbarhetsrapport

Styrelsens försäkran

142

Riskfaktorer

143

Revisionsberättelse

161

Bestyrkanderapport

165

Framtidsinriktade uttalanden

168

Femårsöversikt – Finansiell information

170

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

171

Alternativa nyckeltal

172

Ericssonaktien

177

Aktieägarinformation

181

Finansiella begrepp

182

Ordlista

183

Ericsson 2025

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Detta är Ericsson

Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikations-

lösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag

och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande,

programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en

ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder

överlägsen kommunikation till företag samt avancerade

nätfunktioner till applikationsutvecklare.

SEK

237

miljarder

Nettoomsättning

000

anställda i världen

000

beviljade patent

50 %

av mobiltrafiken sker över

Ericssons nät

(utanför Kina)

175

länder där Ericsson

har kunder

Försäljning per marknadsområde 2025

Americas

35 %

Europa,

Mellanöstern

och Afrika

30 %

Nordost-

asien

7 %

Other

16 %

Sydostasien,

Oceanien

och Indien

12 %

Syfte

Att skapa kommunikation som möjliggör

det vi ännu inte kan föreställa oss

Vision

En värld där obegränsad kommunikation

förbättrar liv, omdefinierar verksamheter

och banar väg för en hållbar framtid

Kärnvärden

Professionalism, respekt, uthållighet

och integritet i centrum för allt vi gör

Kartan illustrerar den övergripande täckningen av marknadsområden och innebär inte nödvändigtvis kommersiell närvaro eller verksamhet i varje land.

Marknadsområde Other består främst av patent- och licensintäkter och försäljning inom affärsområde Enterprise.

Ericsson 2025

Detta är Ericsson

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Investeringar i marknads- och teknik-

ledarskap, i kombination med ett

disciplinerat genomförande av vår

strategi, positionerar Ericsson för nästa

fas av AI – industrialisering av AI drivna

applikationer och enheter.

Kommentar från VD

Positionerad för tillväxt

AI är sannolikt en av de mest genomgripande

teknikerna som mänskligheten hittills har upp-

levt. AI väntas bli en avgörande drivkraft för

framtida produktivitet och de företag och länder

som inte håller jämna steg med AI-utvecklingen

riskerar att förlora sin konkurrenskraft.

Hittills har den snabba AI-utvecklingen

främst handlat om halvledare, datacenter och

stora AI-modeller. Vi går nu in i en fas som

kommer att präglas av en utbredd användning

av AI-drivna enheter och applikationer, vilket

kommer att öka efterfrågan på flexibel mobil

konnektivitet och edge-computing. De nya

AI-användningsområdena förändrar trafik-

mönster och ökar behovet av högre upplänks-

kapacitet, låg latens och hög tillgänglighet.

Uppkoppling utan garanterad prestanda,

som 5G non-standalone, 4G och Wi-Fi, kan inte

möta den högsta nivån av tillförlitlighet, säker-

het och prestanda som AI kommer att kräva.

Garanterad och differentierad konnektivitet

via 5G standalone, och längre fram 6G, blir

avgörande för att möta kraven på upplänks-

kapacitet, nätverksprestanda och extrem

anslutningstäthet som de nya användnings-

områdena kommer att kräva. Detta placerar

Ericsson i centrum för AI-utvecklingen och för

framtida tillväxtmöjligheter.

Investeringar i kommunikationsinfrastruktur

fortsätter. I slutet av 2025 hade cirka 370 lever-

antörer av kommunikationstjänster lanserat

kommersiella 5G-tjänster och 90 hade infört

eller testat 5G standalone i publika nät. Allt

fler leverantörer av kommunikationstjänster

investerar i 5G standalone, men betydande

utbyggnad krävs fortsatt för att möjliggöra

storskalig AI-användning.

Det är värt att notera att Kina har byggt ut ett

mycket starkt och omfattande 5G standalone-

nät, vilket möjliggjort lansering av avancerade

användningsområden som automatiserade

fabriker, robotik och drönare, där industriell

AI baserad på effektiva AI-

modeller,

ger

betydande fördelar.

Ericsson är väl positionerat i denna marknad,

med en marknadsdel på cirka 37

, utanför

Kina. Vid slutet av 2025, hade Ericsson lever-

erat 206 aktiva 5G-nät i 85 länder inklusive

55 aktiva 5G standalone-nät. Omkring 50

av all mobiltrafik utanför Kina går via nät som

Ericsson levererat. Vi har dessutom konsekvent

rankats som ledande inom RAN och 5G Core av

branschanalytiker.

Ericsson avslutade året med att uppnå

en justerad bruttomarginal på strax över

% och en justerad EBITA på 42,9 miljarder

SEK. Exklusive vinsten från försäljningen

av iconectiv uppgick EBITA-marginalen till

14,9

%, vilket för oss nära vårt långsiktiga

mål. Vår stabila finansiella utveckling visar

på konkurrenskraften i våra lösningar, vår

kommersiella disciplin och vårt kontinuerliga

fokus på operativa förbättringar.

Teknikledarskap utgör grunden för vår

verksamhet. För att säkerställa nödvändiga

investeringar måste vi fortsätta att driva

operativ effektivitet och kostnadsreducerande

åtgärder. Som en följd minskade vi antalet

anställda med 5 000 personer under 2025,

vilket skapar utrymme för investeringar i våra

tillväxtområden som 5G Core, autonoma nät-

verk, verksamhetskritiska nät, försvarslösningar

och företagslösningar.

Vägen till tillväxt

Under 2025 spelade Ericsson en avgörande roll

i att hjälpa leverantörer av kommunikations-

tjänster att övergå från traditionellt mobilt

bred-

band baserat på uppkoppling utan garanterad

prestanda till en ny era av prestandabaserade

modeller byggda på differentierad

konnektiv

itet. Detta inkluderar bland annat vikt

iga

avtal

med Telstra och Vodafone,

för att omvandla

deras nät till programmerbara plattformar för

innovation och som möjliggör differentierad

konnektivitet och nya intäktsmöjligheter.

Vi har även fokuserat på att bredda den mobila

plattformen till nya användningsområden och

sektorer. Det mest etablerade användningsom-

rådet är fast bredband över mobilnätet (Fixed

Wireless Access), som under året nådde över

150 miljoner hushåll världen över och upp-

visade högre kundnöjdhet än andra access-

tekniker. Mot bakgrund av detta tycker jag att

det är förvånande att många länder fortfarande

subventionerar fiberutbyggnad istället för en

mer kostnadseffektiv utbyggnad av 5G.

Vi börjar se ökad efterfrågan inom verksam-

hetskritiska applikationer, vilket vi ser som

ett betydande tillväxtområde. Under 2025

tecknade vi flera nya avtal inom sektorn för

offentlig säkerhet, och vi ser även ytterligare

möjligheter inom nationell säkerhet och försvar.

Under det kommande året planerar vi att öka

investeringar inom detta område, vilket kommer

att innebära högre kostnader initialt.

Vi fortsätter att stärka vår position på

företagsmarknaden. Marknaden för nätverks-

API:er växer, och 2025 var Vonage först med att

erbjuda aggregerad åtkomst till nätverks API:er

för de tre största leverantörerna av kommun-

ikationstjänster i USA – såsom avancerad

bedrägeribekämpning, vilket mötts av stort

intresse. Vårt joint venture Aduna har nu full

täckning i fem länder, USA, Spanien, Tyskland,

Kanada och Nederländerna. Efter beslutet

2024 att lämna vissa verksamhetsområden är

det glädjande att återigen se tillväxt jämfört

med föregående år samt att bruttomarginalen

stärktes under fjärde kvartalet. Investeringar

för att utveckla marknaden för nätverks-

API:er kommer att påverka den kortsiktiga

lönsamheten.

Inom Enterprise Wireless Solutions, ser vi

att marknaden för privata 5G-nät börjar indu-

strialiseras. Ett exempel är Airbus, som har

Källa: Dell’Oro, 2026

Ericsson 2025

Kommentar från VD

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

implementerat vår privata 5G lösning på pro-

duktionsanläggningen i Hamburg, och med

planer på att utöka privat 5G till sina övriga

strategiska anläggningar. Vår verksamhet inom

trådlösa WAN-lösningar växer stadigt med

goda marginaler. De viktigaste strategiska

initiativen inom Enterprise Wireless Solution är

att etablera en flerkanalig go-to-market-modell,

och vi räknar att fortsätta investera i området

samtidigt som vi fortsätter minska de löpande

förlusterna.

Framöver ser vi ytterligare möjligheter i nya

enheter

och applikationer. Under 2025 lans-

erade vi en lösning för konnektivitetshantering

för 5G-baserade laptops. Under året tecknade

vi avtal med två ledande leverantörer av kom-

munikationstjänster, förlängde samarbetet med

vår första kund i Asien och etablerade vår första

amerikanska kund.

Tack vare våra investeringar i tillväxtom-

råden har vi kunnat uppnå en viss omsättnings-

tillväxt trots att RAN-marknaden inte växte.

Våra högpresterande, programmerbara och

autonoma nät kommer att ge våra kunder möj-

lighet att erbjuda differentierad prestanda och

att skapa nya användningsområden, applikatio-

ner och intäktsmöjligheter.

Ett exempel är vårt samarbete med Google

Cloud under 2025 där vi utvecklade en ”core net-

work as a service”-lösning. Ericsson On-Demand

är ett banbrytande steg för telekombranschen,

där nättjänster kan distribueras, hanteras och

skalas på nya sätt. Dessutom ser vi ett ökande

intresse från kunder inom andra branscher.

Genom att leverera programmerbara nät,

utöka användningsområden till företag och

samhällskritiska verksamheter, och samarbeta

med utvecklare för nya applikationer, etablerar

Ericsson grunden för hållbar framtida tillväxt.

Vi fortsätter att bygga detta ekosystem genom

samarbeten med hyperscalers, utvecklare och

AI-bolag.

Nästa våg av konnektivitet

Det är en spännande tid för Ericsson, då vi går in

i en era av hyperkonnektivitet där allt som kan

kopplas upp kommer att kopplas ihop. Vår strat-

egi är att erbjuda de bästa näten för AI – drivna

av AI – som stödjer applikationer och enheter

med krav på extremt låg latens, snabbare upp-

länk samt edge-compute kapacitet. Vi använder

AI för att förbättra prestanda, öka effektiviteten,

stärka kundupplevelsen och skapa nya affärs-

modeller och användningsområden.

Ericsson är ledande inom AI för telekomnät.

Under 2025 tillkännagav Ericsson tillsammans

med ett konsortium av svenska företag planer på

att bygga en AI-fabrik för att accelerera träning

av domänspecifika AI-modeller och storskalig

inferens, så att AI kan genomföra prediktioner,

klassificeringar eller beslutsfattande i stor skala.

AI kommer att förändra vår affär i grunden

med autonoma och programmerbara nät, där

verksamheten kan styras i linje med affärs-

målen. När näten utvecklas blir AI en integrerad

del av mobiltekniken och en avgörande faktor

för autonom drift. I juni 2025 fick Ericsson

branschens första verifiering av Level 4-auto-

nomi

– där nätet kan fatta operativa beslut

utan omfattande mänsklig inblandning.

Nästa generation mobilteknik, 6G, väntas

introduceras före 2030. Vår strategi är att vara

först och att ta en ledande roll i att definiera och

standardisera 6G, baserat på den grund som

skapats genom intäktsgenerering från 5G, såsom

nätverks-API:er och differentierad konnektivi-

tet. En viktig förutsättning är övergången till 5G

standalone, eftersom det möjliggör den moln-

baserade arkitektur som behövs för AI-driven

automation och avancerad nätverksskivning.

Som tidigare nämnts har Kina stärkt sin position

i den globala AI-utvecklingen genom betydande

investeringar i 5G standalone.

Teknik och geopolitik

Teknik står i centrum för geopolitiken och AI,

tillsammans med molnteknik och mobilkom-

mun

ikation, utgör en del av en digital plattform

där politiska och ekonomiska stormakter gör

stora investeringar. Mobil konnektivitet är extra

viktigt då den erbjuder den flexibilitet och pre-

standa som krävs för att skala både molntjänster

och AI-applikationer. Konsumenter har redan

digitaliserats på den mobila plattformen, och nu

är det företagens tur.

Ericsson är en stark förespråkare av öppna

ekosystem. Vår framtidssäkrade, hårdvaru-

oberoende mjukvaruarkitektur – med redan

integrerad AI – är kompatibel med både

Ericssons Silicon och tredjeparts-CPUs och

GPUs, och integrerad med över tio olika

tredjepartsradios. Detta gör det möjligt för

kunder att välja den hårdvaruarkitektur som

bäst passar deras behov, samtidigt som de

får bästa möjliga prestanda och lägsta totala

ägandekostnad (TCO).

Vi främjar aktivt ett öppet ekosystem som

stöder snabb innovation, robust säkerhet och

ökad motståndskraft – centrala frågor för

nationell säkerhet.

Vi stärker dessutom våra insatser för att bli

en nationell aktör på nyckelmarknader som USA,

Indien och Japan, samtidigt som vi arbetar för

att bibehålla ett öppet och konkurrensutsatt

ekosystem. Under 2025 tillkännagav vi nya

satsningar på forskning och utveckling i Japan,

antennproduktion i Indien och fortsatta invest-

eringar i vår USA 5G Smart Factory, som också

firade femårsjubileum för 5G-tillverkning.

Europa står inför en tydlig strategisk utmaning

i den digitala domänen. Istället för att debatten

fokuserar på en svårfångad ”digital suveränitet”

skulle ett mer pragmatiskt synsätt vara att

erkänna Europas strategiska samberoende med

USA och likasinnade ekosystem, och fokusera

insatserna på områden där Europa realistiskt kan

ta ledningen – nämligen i applikationslagret.

Europa har starka entreprenöriella resurser och

domänkompetens som kan omsätta digital teknik

till konkurrenskraftiga lösningar globalt. För att fri-

göra denna potential krävs ökade investeringar

över hela den digitala plattformen, framförallt i

konnektivitetslagret men också en bred utrullning

av 5G standalone. Genom att stärka dessa funda-

ment skulle Europa ha möjlighet att bygga ett tyd-

ligt ledarskap inom AI drivna applikationer och

omvandla strukturellt samberoende till en världs-

ledande plattform för innovation och tillväxt.

Sammanfattning

Konnektivitet är avgörande för att AI ska kunna

skala, och högpresterande, programmerbara

mobilnät är nyckeln till ökad digitalisering och

nya tillväxtmöjligheter. Ericsson är idag väl posi-

tionerat för att skapa värde genom AI-använd-

ning i samhället.

Vi fortsätter att investera i teknikledarskap,

men det räcker inte att bara vara ledande inom

teknik – vi behöver också vara ledande när det

gäller företagskultur. Under det gångna året har

vi förstärkt vår kultur för att stödja och driva vår

strategi framåt. Vi är övertygade om att brett

sammansatta team där alla känner sig inklude-

rade leder till bättre prestation. Vi har kunder i

över 175 länder och har en bred kompetensbas

med många olika bakgrunder och perspektiv. Alla

våra talangbeslut är meritbaserade, och vi tolere-

rar ingen form av diskriminering. Vårt åtagande

avseende mångfald är orubbligt.

Vi har även nått en viktigt milstolpe – det är

150 år sedan Ericsson grundades. Det är värt

att fira, men våra ambitioner är att positionera

Ericsson för de kommande 150 åren. Genom vårt

fokus på teknikledarskap och innovation har vi

navigerat många teknikskiften tidigare, och vi

är fast beslutna att göra det även framöver.

Avslutningsvis vill jag tacka alla våra fantast-

iska medarbetare för deras insatser under 2025

– deras hårda arbete och uthållighet har skapat

grunden för ett ännu starkare Ericsson. Vi står väl

rustade; vår ledande position inom mobilnät, i

kombination med investeringar för att skala den

mobila plattformen till nya områden, kommer att

utöka marknaden för konnektivitet och skapa nya

intäktsmöjligheter för oss.

Börje Ekholm

VD och koncernchef

–

Telstra programmerbara nät

(februari 2025)

–

FoU-investering i Japan (maj 2025)

–

AI-fabrik i Sverige (maj 2025)

–

Antenntillverkning i Indien

( juni 2025)

–

Ericsson on Demand med Google

Cloud ( juni 2025)

–

Verifiering av Level 4-autonomi

( juni 2025)

–

Vodafone Europa programmerbara

nät (oktober 2025)

–

Full täckning i USA för aggregerade

nätverks-API:er (november 2025)

Strategiska framgångar

under 2025

Nivå 4-autonomi: nätverket förutsäger, beslutar och utför de flesta åtgärder automatiskt med begränsad mänsklig inblandning.

Ericsson 2025

Kommentar från VD

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

AI är en banbrytande teknik som i grunden

förändrar hur företag och samhällen verkar

och konsumenter använder och interagerar

med digitala tjänster. Hittills har fokus inom

AI legat på en snabb kapacitetsutbyggnad

– genom produktion av halvledare, nya data-

center och att träna AI-modeller. I takt med

att AI går från centraliserade molnmiljöer till

distribuerade AI-inferensapplikationer för-

väntar sig Ericsson att efterfrågan på konnek-

tivitet med hög prestanda och avancerade

nätfunktioner kommer att öka.

I denna nästa industriella fas av AI kom-

mer best-effort-baserad uppkoppling, som

4G och Wi-Fi, inte att vara tillräcklig för att

leverera den tillförlitlighet, säkerhet och pre-

standa som krävs. I stället behövs avancerad

konnektivitet baserad på 5G – och över tid

6G – för att leverera garanterad prestanda.

Ericssons strategi är att ta tillvara värdet av

Ledande mobilnät för att främja

en AI-driven värld

Ericssons strategi är att leda telekombranschen genom

att bygga världens mest avancerade mobilnät – drivna

av och optimerade för AI. För att driva tillväxt i branschen

expanderar Ericsson användandet av mobilnät till nya

sektorer, med fokus på företagsmarknaden, verksamhets-

kritiska nät och fast bredband via mobilnätet (Fixed

Wireless Access). Med sin hyperskalbara nätplattform gör

Bolaget avancerade nätfunktioner globalt tillgängliga för

att frigöra nya värden och påskynda innovation.

Strategi

Ericssons ledande ställning

37 %

global RAN-marknadsandel

utanför Kina, 2025

206

Ericsson 5G-nät i drift i 85 länder

5G standalone nät

levererade av Ericsson

konnektivitet genom att erbjuda leverantörer

av kommunikationstjänster, företag och app-

likationsutvecklare de bästa näten för AI – på

det bästa och mest kostnadseffektiva sättet.

Under de kommande fem åren förväntar

sig Ericsson att mobildatatrafiken fortsätter

att öka, driven av AI-baserade nätbelastningar

från immersiva AR-/VR-upplevelser, AI/AR-

glasögon och -applikationer, autonoma fordon

och tolkande datorseende. Trafikmönstren

förväntas samtidigt förändras, vilket ställer nya

krav på nätet. För att möta dessa behov kom-

mer det att krävas investeringar i nätförtätning

och en snabb övergång till 5G standalone.

För att stimulera tillväxt och investeringar i

konnektivitetslagret krävs nya affärsmodeller

för telekombranschen. Ericsson expanderar

användandet av mobilnät till nya sektorer,

med särskilt fokus på företags- och verksam-

hetskritiska nät samt användningsområden

med stor påverkan, som fast bredband via

mobilnätet (FWA). Nätskivning (network

slicing), som enbart är tillgänglig via 5G

standalone, kommer också att vara en vikt

drivkraft för framtida intäktsgenerering.

Dessutom utnyttjar Ericsson avancerade nät-

funktioner för att erbjuda mer värdeskapande

alternativ till dagens affärsmodeller som är

baserade på best-effort-baserad uppkopp-

ling. Genom en hyperskalbar nätplattform

gör Ericsson avancerade nätfunktioner som

bedrägeriförebyggande och differentierad

prestanda, globalt tillgängliga. Detta ger

kunder och partners möjlighet att frigöra nya

värden och påskynda innovation.

Ericsson är väl positionerat för att driva till

växt, skapa värde och tillvarata det värde som

kommer att driva nästa våg av AI. Bolaget

är den ledande leverantören av mobilnät,

mer än 50 % av trafiken utanför Kina, går via

Bolagets nät, och Bolaget är ledande inom

AI för nät.

Vår grund

Teknikledarskap

Betrodd partner

Intelligenta verksamhetsprocesser

Global kompetens och skala

Överlägsen användarupplevelse

Tillförlitliga och lättanvända lösningar för

företag och myndigheter

Skalbara nätfunktioner

för utvecklare

Företag

Bästa nätprestanda, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld

Tillhandahålla de bästa näten för

AI och segmenterade erbjudanden

Ledarskap inom mobilnät

AI native

Högpresterande

Programmerbara

Autonoma

Säkra

5G och 6G

Expandera mobilnäten

till flera sektorer

Utveckla nätplattformen till

global hyperskala

Ericssons strategi

Källa: Dell’Oro, 2026

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericssons teknikledarskap inom mobilnät

är grunden i Bolagets strategi. Bolaget har

branschledande hårdvaru- och mjukvaru

lösningar för leverantörer av kommunika-

tionstjänster. Lösningarna omfattar radio

utrustning, kärnnät, transport- och antenn-

system, system för näthantering och driftstöd,

samt nätutbyggnad och avancerade nät-

tjänster. Ericsson är en betrodd partner som

levererar säkra, öppna, AI-drivna 5G-nät och

verifierbar säkerhet inom ett standardbaserat

ekosystem med flera leverantörer.

För att kunna erbjuda högsta prestanda,

säkerhet och hållbarhet till lägsta totala

ägandekostnad (TCO) utvecklar Ericsson

kontinuerligt sin portfölj av mobilnätslös-

ningar. Vidare bidrar Bolagets högpreste-

rande, AI-drivna och alltmer autonoma nät

till att bryta mobilnätens energikurva och

minska energi

förbrukning, kostnader och

växthusgasutsläpp (GHG) för leverantörerna

av kommunikationstjänster. Ledarskap inom

radioteknik, inklusive applikationsspecifika

halvledare, kommer att förbli avgörande

för Bolaget i takt med att AI-funktional

iteten flyttas från beräkningslagret till

radioaccessen.

AI transformerar näten och Ericsson inte-

grerar AI-baserade autonoma funktioner –

inklusive agentic AI – i sina radio-, kärn- och

orkestreringlager. AI förbättrar inte bara den

operativa effektiviteten, utan ännu viktigare

är att AI möjliggör differentierade, skräddar-

sydda tjänster för olika kundsegment. I fram-

tiden kommer AI att bli en än mer integrerad

del i hur näten utformas, byggs och drivs.

Ericsson är ledande i omställningen till

autonoma nät, som är mer flexibla, tillför

litliga och kostnadseffektiva än dagens

manuella eller halvautomatiserade nät.

Ericsson är den första leverantören som

erhållit Level-4 certifiering

för autonoma

nät– där nätet kan planera, besluta och

utföra operativa uppgifter med minimal

manuell hantering. AI-drivna autonoma nät

är en förutsättning för att kunna leverera

skräddarsydda tjänster i stor skala, via nät-

skivning och programmerbara nät.

I framtiden behöver näten vara mer flexi-

bla för att möjliggöra nya och differentie-

rade tjänster för AI-baserade användnings

områden och för ytterligare digitalisering av

samhället. Ericsson har ökat investeringarna

i programmerbara nät och möjliggör därmed

att ett och samma nät kan användas till flera

olika användningsområden. Med nätskivning

går det att erbjuda specifika prestandanivåer

beroende på de specifika kraven för respekt

ive användningsområde.

I enlighet med specifikationerna för

Open RAN har Ericsson implementerat

en disaggregerad arkitektur för mjuk- och

hårdvara i nätets beräkningslager. På så sätt

har Bolaget kunnat dra nytta av innovation

inom avancerade halvledarekosystem, och

gjort det möjligt att köra Ericssons mjukvara

med branschens senaste processorer (CPU)

och GPU-processorer.

I takt med att näten utvecklas mot 6G

kommer branschen se hur AI i ännu högre

grad integreras i alla lager, vilket gör det

möjligt för näten att lära sig, förutse och

anpassa sig i realtid för att leverera skräddar-

sydda upplevelser med garanterad kvalitet.

Bolagets strategi är att vara först och att ta

ledningen inom 6G och bygga vidare på sin

starka ställning inom 5G, inklusive inom

differentierad prestanda, molntjänster,

automation och ny teknik som sensorik.

Ledarskap inom mobilnät

Skala upp den globala

plattformen

Nya användningsområden baserade på

de nuvarande 5G-näten växer fram, och

Ericsson utvecklar sin verksamhet genom att

expandera marknaden för konnektivitet med

nya applikationer för nya sektorer.

Fast bredband via mobilnätet (FWA) –

som ansluter hushåll och företag med hjälp

av trådlöst bredband – är det mest mogna

användningsområdet, med över 150 mil-

joner abonnemang globalt och med bättre

kundnöjdhet än andra accesstekniker. Andra

lovande tillväxtområden omfattar bärbara

datorer med 5G, privata nätverk för industri-

ella miljöer och verksamhetskritiska nät för

blåljuspersonal och försvar.

Verksamhetskritiska nät utnyttjar kom-

mersiell 5G för att göra det möjligt för natio-

nella säkerhets- och försvarsverksamheter

att upprätthålla en robust kommunikation,

skydda kritisk infrastruktur och skydda liv.

Längre fram kommer nya enheter och

applikationer – som AI och AR-glasögon –

att skapa ytterligare möjligheter. Den typen

av prestanda som krävs för de här applikatio-

nerna kan endast levereras på ett tillförlitligt

sätt via 5G standalone nät.

Dessutom fortsätter företag att digitali-

seras, och mobilitet förblir en central del av

denna utveckling. Ericssons erbjudanden

inom detta område omfattar förpaketerade

lösningar som erbjuder säker och tillförlitlig

kommunikation, bland annat Wireless-WAN

(WWAN) och Cloud Security (Security Access

Service Edge – eller SASE). Ericsson erbjuder

också en lösning för bärbara datorer med 5G

som förenklar hantering av företagens kom-

munikation och säkerhet.

Ericsson utvecklar också nya sätt att

använda nätfunktioner via nätverks-API:er

– som ger utvecklare och företag tillgång

till avancerade nätfunktioner i 5G-nätet, i

ett format som är enkelt att använda och

betala för. Genom dotterbolaget Vonage ger

Ericsson utvecklare en unik tillgång till avan-

cerade nätfunktioner – som ultralåg latens,

avancerat bedrägeriskydd och positionering

– så att de kan utveckla nya värdeskapande

tjänster. De första nätverks-API:erna, inklu-

sive detektering av SIM-kortsbyte och plats-

verifiering för bedrägeribekämpning, har bör-

jat få genomslag. Genom att göra nätverks-

API:er globalt tillgängliga för företag och

utvecklare gör Ericsson det möjligt för natio-

nella leverantörer av kommunikationstjänster

att leverera nätfunktioner i hyperskala.

För att ytterligare påskynda utvecklingen

av denna nya marknad grundade Ericsson

Aduna, ett banbrytande joint venture till-

sammans med några av världens ledande

leverantörer av

kommunikationstjänster, med

Mobilplattform skalas upp till nya användningsområden och nya sektorer

Mobilt bredband (MBB) och

nya kommunikationstjänster

Nätverks-API:er

FWA

WWAN

Enterprise Private Networks

Virtuella privata nät

Verksamhetskritiska nät

NTN

Hem

Kontor

Detaljhandel

Fabriker

Hälso- och

sjukvård

Logistik

Gruvdrift

Olja och gas

Allmän säkerhet

Samhällsnyttiga

tjänster

Järnväg

Försvar

Flyg

Satelliter

Telefoner

Bärbara

datorer

Kameror

AI-appar

AR/VR

Fordon

Övrigt IoT

Skala upp nya användningsområden

Expandera till nya sektorer

Nivå 4-autonomi: nätverket förutsäger, beslutar och utför de flesta åtgärder automatiskt med begränsad mänsklig inblandning.

Non-Terrestrial Networks, icke-jordbaserade nät.

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Teknikledarskap

Ericsson investerar i teknik som en avgö-

rande konkurrensfördel. Ericssons strategiska

investeringar i FoU (forskning och utveckling)

omfattar investeringar i AI-funktionalitet

och specialutvecklade chipsets för mobil-

näten. Dessa investeringar gör att Ericsson

kan befästa och stärka sitt teknikledarskap

vad gäller kostnad och prestanda ytterligare.

Utöver detta skapar, säkerställer, skyddar och

licensierar Bolaget en patentportfölj – som

består av mer än 60 000 beviljade patent.

Utvecklingen mot 6G, nästa generation

mobilteknik, befinner sig nu i standardiserings-

fasen. Mobila nätverk skalas till nya sektorer

och användningsområden, som FWA

och

verksamhetskritiska nät, och får nya funktioner

genom nätverks-API:er. 5G standalone och

integrerad AI påskyndar den här utvecklingen.

6G kommer att utöka dessa möjligheter ytter-

ligare, med nytt spektrum och förbättrade

skalningsmöjligheter, exempelvis förbättrad

upplänksprestanda. 6G har AI inbyggt redan

från grunden ( AI-native), vilket innebär att

AI blir en central komponent genom hela

tekniklivscykeln. Det möjliggör full nätverks-

autonomi, banbrytande nivåer av prestanda,

effektivitet och robusthet, skräddarsydda upp-

levelser i stor skala samt stöd för funktioner

utöver kommunikation, såsom sensorik.

Ericsson leder utvecklingen genom inno-

vation, forskning och samarbete med globala

industripartners och akademiska institutio-

ner, och utvecklar AI-native och energieffek-

tiva nätverksarkitekturer. Bolagets strategi är

att säkra sitt teknologiledarskap i övergången

till 6G, med de första kommersiella utrullning-

arna beräknade omkring 2030.

Betrodd partner

Genom att leverera avancerad, säker och

tillförlitlig 5G – och i framtiden 6G – som

grund för en heltäckande digital stack, inklus

ive molnteknik och AI, bidrar Ericsson till att

säkerställa robust, säker och tillförlitlig digital

kommunikation. Bolaget verkar för öppna

gränssnitt, AI-native design och verifierbar

säkerhet på en betrodd standardanpassad,

teknologiplattform i en multi-leverantörs-

miljö. Ericsson samarbetar med kunder,

myndigheter och partners för att stärka den

digitala infrastrukturen och samtidigt upp-

rätthålla ett öppet och konkurrenskraftigt

ekosystem i stor skala. Säker och tillförlitlig

digital infrastruktur skyddar kritiska system

och säkerställer kundernas förtroende. Cyber-

säkerhet och dataintegritet är kärnan i verk-

samheten och produktutvecklingen, tillsamm

ans med ”secure-by-design”-principer.

Intelligenta verksamhetsprocesser

Ericsson strävar efter att på ett ansvarsfullt

sätt hantera kostnader, investeringar och

sin balansräkning, samtidigt som Bolaget

investerar för att stärka teknikledarskap,

marknadsandelar och lönsamhet. Fokus på

prestanda- och kostnadsledarskap gör att

Ericsson kan tillhandahålla produkter och

lösningar till kunder till lägsta total ägande-

kostnad (TCO), och fortsätta att förbättra

produktivitet och kapitaleffektivitet i hela

leverantörskedjan. Ericsson driver en omfatt

ande implementering av AI för att öka den

interna effektiviteten och har börjat generera

varaktiga produktivitetsförbättringar i hela

företaget.

Dessutom säkerställer Ericsson stabilit

i leveranskedjan genom en diversifierad

global närvaro med produktionsnav i vikt

iga regioner och genom att anpassa sig till

förändringar på marknaden och prioritera

affärsetiska metoder. Hållbarhetsaspekter

integreras i hanteringen av leverantörskedjan

genom Ericssons uppförandekod för affärs-

partners, som stöds av riskbedömningar och

leverantörsrevisioner. Bolaget deltar även i

branschinitiativ för att adressera system

iska

utmaningar såsom arbetsrättigheter,

ansvarsfull mineralförsörjning samt hälsa

och säkerhet i värdekedjan.

Global kompetens och skala

Ericssons globala närvaro, kompetens och

expertis, i kombination med ett nära sam

arbete med kunder, skapar möjligheter till

lönsam tillväxt och skalfördelar. Ericssons

unika ingenjörskompetens är avgörande för

att bibehålla teknikledarskapet.

För att attrahera talanger globalt prior-

iterar Ericsson medarbetarengagemang,

medarbetarnöjdhet och välbefinnande, lika

möjligheter för alla samt balans mellan arbete

och privatliv. Investeringar i kontinuerlig kom-

petensutveckling, omskolning och AI-inte-

gration driver innovation och produktivitet.

Meritbaserad rekrytering och transparenta

ersättningsprinciper främjar mångfald och

säkerställer en rättvis, utvecklande arbets-

plats som stärker Ericssons företagskultur

och bidrar till bolagets långsiktiga framgång.

Strategisk grund

syfte att aggregera och standardisera nät-

verks-API:er. Aduna är ett öppet och globalt

ekosystem som växer i takt med att nya part-

ners ansluter sig.

Med sin ledande produktportfölj för mobil-

nät, en multikanalbaserad go-to-market

modell och en global nätplattform har

Ericsson de byggstenar som krävs för att driva

nästa era av mobilinnovation. Genom att

erbjuda nätfunktioner som autentisering och

definierade servicenivåer kan leverantörer av

kommunikationstjänster lägga till nätverks-

tjänster och vidareutveckla sina affärsmo-

deller för att förbättra avkastningen på sina

investeringar. Detta har potential att driva

en nätverkseffekt av tillväxt och innovation

– som tar ytterligare fart när nätverks-API:er

blir brett tillgängliga och allt fler utvecklare

ansluter sig till plattformen och skapar nya

applikationer. När fler utvecklare ansluter blir

fler avancerade applikationer tillgängliga på

marknaden, vilket driver ökad användning,

mer trafik och fler anslutna enheter — vilket i

sin tur leder till ökade intäkter för leverantörer

av kommunikationstjänster och stimulerar

ytterligare investeringar i deras nät.

Nätverkseffekten

Högpresterande

programmerbara

nät

Global

plattform

Service

innovation

Fler

leverantörer av

kommunikationstjänster

ansluter sig

Flera nät-

funktioner

Ökade

investeringar

i näten

Globala

API:er

Utvecklare

ansluter sig

Förbättrade

applikationer

Ökad

användning

Intäkter för

leverantörer av

kommunikationstjänster

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Mångfald och inkludering är en central

del av vår kultur och möjliggör ett effektivt

genomförande av vår strategi. Ericssons

framgångar bygger på att vi har de bästa

medarbetarna. Vi är fast beslutna att

behålla och rekrytera toppkompetens samt

att främja ett starkt ledarskap, investera i

våra medarbetare och arbeta tillsammans

som ett team. Med närvaro i mer än 175

länder arbetar vi aktivt för att skapa en bred

och inkluderande talangpool. Att erbjuda

karriärmöjligheter för våra medarbetare är

en central del av Ericssons kultur.

På Ericsson skapar vi en inkluderande

miljö där alla känner tillhörighet och får

stöd. Vi tolererar inte diskriminering i

någon form. Våra beslut är inkluderande

och meritbaserade, och vi eftersträvar en

kultur som bygger på respekt och profes-

sionalism. Att främja en inkluderande

arbetsmiljö är avgörande, eftersom vi vet

att när våra medarbetare känner sig trygga

med att kunna vara sig själva och har fri-

het och mandat att fatta beslut blir de mer

produktiva och innovativa. Det har gjort att

vi kunnat hantera många teknologicykler

under de senaste 150 åren. Det är viktigt på

alla nivåer att varje individ känner tillhörig-

het och kan bidra. Beslutsfattande av hög

kvalitet och god riskhantering i en mycket

komplex och konkurrensutsatt global miljö

kräver en högkompetent arbetsstyrka

med bred erfarenhet och mångfald av

perspektiv.

Vi strävar efter att arbetskraftens

sammansättning bättre ska återspegla

mångfalden i de samhällen där vi har verk-

samhet. Vi fortsätter arbetet med att öka

jämställdheten (särskilt på chefsnivå) och

uppnå jämställda löner genom löpande

uppföljning av data, exempel nyanställ-

ningar, befordringar och ersättningsnivåer

uppdelat på kön och chefsnivå. Även om

vi inte har några kvoter har vi en fortsatt

ambition att öka den totala andelen kvinn-

liga ledare och att uppnå jämställda löner

genom vårt arbete för opartisk och icke-

diskriminerande rekrytering, befordran

och meritbaserad ersättning.

Vi stödjer aktivt medarbetarresursgrup-

per (Employee Resource Groups, ERG), som

är öppna för alla. De utgör en viktig kanal

för medarbetarnas synpunkter i olika frågor.

Vidare genomför vi återkommande under-

sökningar av medarbetarengagemang.

Vi arbetar aktivt för att säkerställa regel-

bunden återkoppling från medarbetarna.

Samtidigt ser vi till att organisationens

strategiska inriktning är tydlig för alla.

Konkurrensen om globala talanger

och kompetens är mycket hård. Ericssons

meritbaserade rekryterings-, anställ-

nings- och ledningsbeslut är centrala för

vårt teknikledarskap och för att behålla

konkurrenskraften på lång sikt. Vi erbjud

våra medarbetare lika möjligheter och

balans mellan arbete och privatliv samt

likvärdig tillgång för alla till arbetsplatsens

program, aktiviteter och resurser. Dessutom

kombinerar vi fysisk närvaro och samarbete

med flexibla arbetsformer för att stödja

karriärutveckling och åtaganden i privat-

livet, och för att fortsatt vara en attraktiv

arbetsgivare globalt.

Ericsson förväntar sig att medarbetare

och ledare eftersträvar lika möjligheter

samt meritbaserade åtgärder och beslut.

Vi stödjer våra medarbetare i att utveckla

kritisk kompetens för att främja innova-

tion, behålla medarbetare och se till att rätt

personer har rätt roller. Vi kartlägger konti-

nuerligt kritiska kompetenser i förhållande

till våra strategiska prioriteringar över hela

organisationen — inom teknik, affärsverk-

samhet och ledarskap — och investerar i

kontinuerlig kompetensutveckling, bland

annat genom det koncernövergripande

införandet av AI. Detta arbete stärker

beslutsfattandet och höjer produktiviteten,

förändrar hur Ericsson arbetar och möjlig-

gör snabbare och förbättrade resultat – och

bygger kompetens för dagens behov och

förbereder oss för framtida möjligheter.

Medarbetare, talanger och mångfald

Ericsson sätter integritet och etik i centrum

för sin verksamhet. Bolaget säkerställer ett

ansvarsfullt och transparent beslutsfatt

ande i enlighet med gällande regelverk

och i linje med företagets värderingar. Etik

och regelefterlevnad är strategiska prio-

riteringar som stärks genom anpassade

åtgärder, såsom datadrivna insikter och

riskbedömningar, för att åtgärda brister

och öka ansvarstagandet. Genom att inte-

grera regelefterlevnad i kulturen, utbilda

medarbetare i att leva upp till företagets

värderingar och säkerställa att handlingar

överensstämmer med gällande riktlinjer

skapar Ericsson förtroende bland intress

enter och skyddar sitt anseende genom

ett konsekvent åtagande för integritet.

Integritet, etik och

regelefterlevnad i fokus

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Enterprise

Enterprise leder nästa era av företagens digitala transformation

med högpresterande, programmerbara mobila nätverkslösningar.

–

Levererar säker och tillförlitlig kon-

nektiviet för företag via privata

5G-nät, inomhustäckning för 5G och

trådlöst WAN för att stödja affärskri-

tiska och operativt väsentliga

applikationer.

–

Orkestrerar molnhanterade trådlösa

plattformar som förenar AI-förstärkt

säkerhet, nätdrift och intelligens, vil-

ket möjliggör centraliserad kontroll,

insyn i realtid och kontinuerlig

optimering i stor skala.

–

Skapar nytt värde för företag genom

nätverks-API:er som gör avancerade

mobila nätverksfunktioner tillgängliga

för utvecklare.

–

Driver företagens hyperkonnektivitet

med nästa generations nätverksmed-

vetna kommunikationslösningar.

Other

Other består av medieverksamheter samt icke-allokerad övrig

verksamhet.

–

RedBee Media: Tar fram och distri-

buerar videotjänster live och on-

demand för leverantörer av media-

tjänster, sportligor och leverantörer

av kommunikationstjänster.

Networks

Networks förser leverantörer av kommunikationstjänster med

lösningar som kombinerar hårdvara, mjukvara och tjänster för att

möta den ökade efterfrågan på intelligenta, tillförlitliga och flex-

ibla 5G-nät vilket driver tillväxt och skapar konkurrensfördelar.

–

Förbättra nätkapaciteten och täck-

ningen genom avancerade RAN-

komponenter (radioaccessnät) för

att möta den fortsatta tillväxten i

datatrafik och efterfrågan på nya

AI-applikationer för företag och

konsumenter.

–

Minska totala ägandekostnaden

(TCO) och accelerera tjänsteleve-

ranser genom energieffektiv RAN,

med en mjukvaruarkitektur som är

AI-native och kan distribueras över

flera hårdvaruplattformar, bland

annat Ericsson silicon och tredje

parts CPU-/GPU-processorer.

–

Säkerställa end-to-end prestanda

genom motståndskraftiga

transportnät.

–

Förbättra spektrumeffektiviteten

genom avancerade aktiva/passiva

antenner som stärker täckning och

upplänkskapacitet.

–

Minska kommersialiseringsrisk och

rörelsekostnader samtidigt som till-

gångarnas nyttjandegrad maxime-

ras via snabb implementering och

livscykelhantering.

Segment

100

125

150

175

200

2025

2024

2023

14,0 %

17,5 %

171,4

158,2

151,0

20,7 %

Nettoomsättning och

justerad EBITA-marginal

SEK miljarder

Nettoomsättning

Justerad EBITA-marginal

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

2025

2024

2023

2,5

2,2

1,8

Nettoomsättning

SEK miljarder

Nettoomsättning

Cloud Software and Services

Cloud Software and Services erbjuder programvara och tjänster

som hjälper kunder att förbättra nätverksprestanda, generera

intäkter, skapa nya affärsmöjligheter baserade på differentierad

konnektivitet och arbeta mer effektivt och med större flexibilitet

genom automatiserade nätverk.

–

Säkerställer högpresterande, effek-

tiv, säker och motståndskraftig

data- och rösttrafik genom lös-

ningar för kärnnätet.

–

Hjälper kunder att öka sina intäkter

och förbättra användarupplevelser

genom smart intäktsgenerering

samt orkestrering och drift av nät-

verk via lösningar för affärs- och

driftstödsystem.

–

Förbättrar operativ effektivitet och

nätverksprestanda genom lös-

ningar för nätverkshantering och

kognitiva nätverk.

–

Nätverksdrift utförd som managed

services för att säkerställa hög nät-

verksprestanda, utmärkta kundupp-

levelser och kostnadseffektivitet.

Nettoomsättning

Justerad EBITA-marginal

2025

2024

2023

2,7 %

3,2 %

63,6

62,6

62,7

11,4 %

Nettoomsättning och

justerad EBITA-marginal

SEK miljarder

2025

2024

2023

–20

–10

–12,0 %

–16,0 %

23,0 %

25,7

24,9

21,1

Nettoomsättning och

justerad EBITA-marginal

SEK miljarder

Nettoomsättning

Justerad EBITA-marginal

Inklusive en realisationsvinst på

7,6 miljarder kronor från avyttringen

av Iconectiv under 2025.

Nettoomsättning

(andel av koncernen)

Nettoomsättning

(andel av koncernen)

Nettoomsättning

(andel av koncernen)

Nettoomsättning

(andel av koncernen)

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Hållbarhetsmål

–

Nettonollutsläpp av koldioxid i hela

värdekedjan till 2040

–

Target Zero Noll arbetsrelaterade döds-

fall och incidenter med sjukfrånvaro.

Utfall 2025: 3 dödsfall och 60 incidenter

med sjukfrånvaro. Ericsson fortsätter att

analysera grundorsaker och stärka sina

förebyggande åtgärder för att minska

och slutligen eliminera arbetsrelaterade

olyckor.

Långsiktiga mål

Ericssons mål är att förbättra lönsamheten genom att dra nytta av

ledarskapet inom AI-native mobilnät och expandera till flera sektorer

och skala upp nätplattformen. De finansiella målen uttrycks i termer

av justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A (fusioner

och förvärv) som en andel av nettoomsättningen.

För att driva värdeskapande och konkurrenskraft prioriterar

Ericsson strategiska investeringar i forskning och utveckling (FoU), för

att på så sätt säkerställa att Bolaget behåller teknikledarskapet och

förbättrar den operationella effektiviteten. Finansiell disciplin och ett

starkt fokus på lönsamhet och avkastning utgör kärnan i alla beslut.

Bolagets mål är att ha kreditbetyget ”kreditvärdig” och Bolaget efter-

strävar en solid nettokassa över tid. Principerna för kapitalallokering

Mål och utfall

är: (1) bibehålla teknikledarskap och säkerställa starkt kundförtroende

genom fortsatta FoU-investeringar, även under perioder med ökad

volatilitet på marknaden eller låg visibilitet, (2) stabila till progress-

iva ordinarie utdelningar, (3) selektiva oorganiska investeringar som

kompletterar befintlig produktportfölj och/eller marknadsnärvaro

samt (4) säkerställa kapitaldisciplin genom att överföra överskott till

aktieägarna.

Hållbarhetsmålen är en integrerad del av Ericssons strategi och bidrar

till att bygga koncernövergripande motståndskraft. Genom att hantera

klimatförändringar samt prioritera hälsa och säkerhet är Ericssons upp-

fattning att väsentlig påverkan och väsentliga risker i såväl egen verk-

samhet som i värdekedjan begränsas.

Alla siffror är i relation till nettoomsättning.

Omstruktureringskostnader som redovisat i resultaträkningen för varje år.

Generera fritt kassaflöde

Brygga mellan justerad EBITA och fritt kassaflöde (% av nettoomsättningen, illustrativt)

Långsiktigt mål

2023

2024

2025

Justerad EBITA-marginal

15–18 %

8 %

11 %

18 %

−

Finansnetto, skatt och övrigt

–4 till –5 %

–2 %

–3 %

–6 %

Återföring av ned- och avskrivningar

2 till 3 %

2 %

Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar

1 %

+/−

Förändringar i rörelsens nettotillgångar

–1 %

–4 %

9 %

0 %

−

Kapitalutgifter

–2 %

–1 %

–2 %

−

Leasingavgifter

–1 %

−

Omstrukturering

–1 %

–2 %

–1 %

Fritt kassaflöde (före M&A)

9–12 %

0 %

16 %

11 %

Finansiella mål

Viktiga drivkrafter

–

Ökade patent- och licensintäkter (IPR)

–

Marknad och produktmix

–

Operativ hävstång

Fokus

–

Att leverera solid kassagenerering

från EBITA

Scope 1, 2 och 3

2040 års mål

Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi).

För en uppdelning av utsläpp i Scope 1, 2 och 3,

se sidan 110 i förvaltningsberättelsen.

Värdekedjans koldioxidavtryck

Miljoner ton CO

e/%

2040 mål

2025

2024

2023

Justerad EBITA-marginal

Långsiktigt mål

Inklusive en ökning med 3,2 procentenheter från

realisationsvinsten kopplad till iconectiv.

Justerad EBITA-marginal

Mål

2025

2024

2023

18 %

15 %

8,1 %

11,0 %

18,1 %

Fritt kassaflöde före M&A

Långsiktigt mål

Fritt kassaflöde före M&A

Mål

2025

2024

2023

0 %

12 %

9 %

16 %

11 %

Justerad EBITA-marginal

15–18

Fritt kassaflöde (före M&A)

som andel av nettoomsättningen

9–12

Ericsson 2025

Strategi

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

2025 innebär ännu ett exceptionellt år för

Ericsson. Det externa omvärldsläget prägla-

des av ökade geopolitiska spänningar, och

hot om höga tullar, vilket indikerar framväx-

andet av en ny uppsättning spelregler för

global handel. Detta påverkar naturligtvis

global affärsverksamhet, och styrelsen har

lagt mycket tid på att navigera i de föränd-

rade förutsättningarna. Samtidigt närmar sig

världen snabbt nästa fas i AI-eran, där AI-

drivna applikationer och enheter kan skapa

ett verkligt hyperuppkopplat samhälle. Den

här utvecklingen kommer att kräva avancerad

mobilkommunikation – ett område där

Ericsson är världsledande.

Mot bakgrund av en snabbt föränderlig

och dynamisk omvärld har Ericsson visat prov

på motståndskraft och fortsatta framsteg,

vilket understryks av flera betydande fram-

gångar globalt och i hela verksamheten.

Strategi och teknik

Under 2025 fortsatte Bolaget att genom-

föra sin strategi att leda inom mobilnät och

skala upp den mobila plattformen till nya

användningsområden och sektorer. Idag

erkänns Ericsson som branschledande, och

våra kunder väljer Bolagets världsledande

produkter och lösningar för att kunna erbjuda

differentierade tjänster och öka möjligheterna

till nya intäktsströmmar. Flera viktiga kon-

trakt tecknades inom mobilinfrastruktur och

vi såg även en god utveckling inom nya sekt-

orer som verksamhetskritiska applikationer

och företagslösningar. Ett framgångsrikt

genomförande av denna strategi kommer att

föra Ericsson in i en tillväxtfas, och styrelsen

samarbetar aktivt med ledningsgruppen för

att tillvarata denna möjlighet.

Även om nästa fas i AI-eran kommer att

kräva avancerad mobilkommunikation, ser

vi på kort sikt fortfarande liten eller ingen

tillväxt i marknaden för mobilinfrastruktur

som är vår huvudmarknad. Det innebär att vi

behöver planera därefter. Bolaget fortsätter

därför att stärka sin operativa effektivitet och

strukturellt förbättra verksamheten genom

kostnadskontroll och förbättrat rörelsekapital.

Grunden till Ericssons framgång är teknik-

ledarskap. Att värna denna position är styr-

elsens högsta prioritet. Det inkluderar att

säkerställa att Bolaget kan fortsätta att göra

strategiskt kritiska investeringar för att leda

utvecklingen inom 6G- och under AI-eran och

behålla kundernas förtroende i olika typer av

marknadsförhållanden, samt att säkerställa

förmågan att göra selektiva tilläggsförvärv.

Därför är vi glada över att gå in i 2026 med en

stark och solid finansiell ställning, vilket ger

Ericsson möjligheten att fortsätta göra viktiga

investeringar i FoU och samtidigt öka avkast-

ningen till aktieägarna.

Kapitalstruktur

För helåret 2025 redovisade Bolaget en net-

toomsättning på SEK 236,7 miljarder, en just-

erad bruttomarginal på 48,1 %, en justerad

EBITA-marginal på 14,9 % (exklusive realisa-

tionsvinsten från försäljningen av iconectiv)

och ett fritt kassaflöde före M&A på SEK 26,8

miljarder. Det innebär att Bolaget nådde sitt

mål för fritt kassaflöde före M&A som andel

av nettoomsättningen på 9–12 % och ligger

mycket nära sitt långsiktiga EBITA-mål på

15–18 %. Vid årets utgång uppgick netto-

kassan till SEK 61,2 miljarder. Resultaten

återspeglar Ericssons konkurrenskraftiga

portfölj och de åtgärder som vidtagits under

de senaste åren för att stärka verksamhetens

position.

Kapitalallokering har varit ett viktigt

fokusområde för styrelsen under 2025.

Under året har styrelsen arbetat med att

tydligare definiera och redogöra för sin syn

på kapitalallokering, samt för sin syn på hur

balansräkningen skall se ut över tid. Det

övergripande målet är att säkerställa en solid

nettokassa över tid för att säkra Bolagets

teknikledarskap.

I samband med Bolagets rapport för

fjärde kvartalet presenterade styrelsen de

viktigaste principerna för kapitalallokering.

Dessa är:

Bibehålla teknikledarskap och säkerställa

starkt kundförtroende genom fortsatta

FoU-investeringar, även under perioder

med ökad volatilitet på marknaden eller

låg visibilitet.

Stabila till progressiva ordinarie

utdelningar.

Selektiva oorganiska investeringar som

kompletterar befintlig produktportfölj

och/eller marknadsnärvaron samt

Säkerställa kapitaldisciplin genom att

återföra överskott till aktieägarna.

I linje med dessa principer föreslår styrelsen

årsstämman en total återföring till aktie-

ägarna om cirka SEK 25 miljarder som består

av en ökad utdelning på SEK 3,00 per aktie

för räkenskapsåret 2025 och ett aktieåter-

köpsprogram på upp till SEK 15 miljarder.

Det är den största återföring till aktieägarna

i Ericssons historia och avspeglar både styr-

elsens förtroende för Ericssons strategi och

styrelsens uppfattning att kapitalöverskott

bör återföras till aktieägarna.

Bästa aktieägare,

Kommentar från

styrelseordföranden

Ericsson 2025

Kommentar från styrelseordföranden

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Hållbarhet, medarbetare och en

ledande företagskultur

Under 2025 fortsatte Ericsson att integrera

hållbarhet och ansvarsfullt företagande i

sin verksamhet. Det innebär bland annat att

driva branschens övergång till högprester-

ande nät med ett minskat koldioxidavtryck.

Eftersom energieffektiva nät kan minska kund-

ernas

totala ägandekostnad (TCO) skapar

detta en konkurrensfördel för Bolaget sam-

tidigt som det stödjer vår egen resa mot Net

Zero eller nettonollutsläpp av växthusgaser.

En förutsättning för Ericssons teknikledar-

skap är medarbetarna och deras ledande

ingenjörskompetens. Av den anledningen

fokuserar Ericsson även fortsättningsvis på

att säkerställa att Bolaget kan attrahera och

motivera medarbetare på dagens globala

talangmarknad. Som ett verkligt globalt före-

tag fattar vi våra talang- och rekryteringsbe-

slut baserat på meriter utan diskriminering.

Under 2025 har vi sett en betydande för-

ändring i ESG-landskapet. Särskilt i USA som

är vår största marknad och står för 40 % av

koncernens totala intäkter. Liksom alla bolag

har vi behövt göra noggranna avvägningar

i balansen mellan regulatoriska risker och

affärsmässiga behov. Som följd av detta,

kommer styrelsen föreslå årsstämman att

hållbarhetsmålet i vårt program för lång-

siktig rörlig ersättning 2026 (LTV) endast är

fokuserat på klimat. I det föränderliga ESG-

landskapet fortsätter Ericsson att främja

en inkluderande arbetsplats på alla nivåer i

organisationen.

Ericsson fortsätter att stärka sitt etik- och

regelefterlevnadsprogram. Att fullt ut integr-

era det i verksamheten och främja ansvars-

tagande är fortsatt av högsta prioritet för

Bolaget. Styrelsen är fortsatt aktivt involverad

i att övervaka regelefterlevnadsprogrammet

och stödja ledningen i detta viktiga arbete.

Styrning

Under året har arbetet i styrelsen och de olika

kommittéerna fortlöpt väl och har varit effekt-

ivt för att följa upp och verkställa styrelsens

ansvar. Våra nuvarande styrelseledamöter

bidrar med en stor bredd av kvalifikationer,

perspektiv och kompetenser som stärker styr-

elsens förmåga att utföra sitt översynsupp-

drag för aktieägarnas räkning.

Jag har under 2025 fortsatt dialogen med

större svenska och internationella aktieägare

för att diskutera frågor som är viktiga för dem,

bland annat utformningen av våra långsikt-

iga ersättningsprogram. De här diskussion-

erna fortsätter att vara mycket produktiva

och ger styrelsen värdefull återkoppling

som vi tar med oss när vi fattar beslut om

Ericssons framtida inriktning.

Sammanfattning

Lars Magnus Ericsson grundade sitt företag

1876 med den fasta övertygelsen att kom-

munikation är ett grundläggande mänskligt

behov. I år, när Bolaget firar 150-årsjubileum,

kan vi reflektera över en historia av innova-

tion, branschledarskap och investeringar i

transformativ teknik. Dessa innovationer

har fört människor närmare varandra och

förbättrat samhällen över hela världen. Med

Ericssons nuvarande fokus på programmer-

bara, AI-drivna nät och fortsatta FoU-invest-

eringar är Bolaget väl positionerat för att

skapa ytterligare värde och för att fortsätta

driva möjligheter i takt med att den digitala

ekonomin expanderar.

Styrelsen ger sitt fortsatt fulla stöd till

Ericssons ledning när de genomför strat-

egin och stärker Bolagets teknikledarskap.

Vi har en stark tilltro till Bolagets fortsatta

momentum inom programmerbara nät och

nya marknader för konnektivitet. Även om det

kan ta tid innan det syns i försäljningen tror vi

att vi har några mycket intressanta år fram-

för oss i takt med att konnektivitet i AI-eran

blir viktigare. Å styrelsens vägnar vill jag rikta

ett varmt tack till VD Börje Ekholm, koncern-

ledningen och alla medarbetarna för deras

arbete och bidrag under 2025.

Jan Carlson

Styrelseordförande

Ericsson 2025

Kommentar från styrelseordföranden

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

150 år av

kommunikation

Från en liten verkstad år

1876 till en global ledare

inom kommunikation –

Ericssons historia präglas

av ständiga innovationer,

en ledande roll inom standar-

disering samt investeringar

i teknik som har förändrat

telekombranschen i grunden.

Läs mer på ericsson.com

1876–1920

En innovationsstjärna föds

Ericssons historia tar sin början 1876 när Lars

Magnus Ericsson öppnade en liten verkstad i

Stockholm för att reparera telegraﬁnstrument

och annan elektrisk och mekanisk utrustning.

Inte långt därefter började Bolaget tillverka

sina första telefoner och år 1896 hade

Bolaget redan producerat över 100 000

telefoner och hade 500 anställda.

Den internationella expansionen följde

snabbt därefter. Ericsson gick in på marknad-

erna i grannländerna Norge och Finland och

säkrade stora kontrakt i Ryssland och Stor-

britannien. I början av 1900-talet hade

Bolaget även expanderat utanför Europa,

byggt en produktionsanläggning i USA och

spelat en avgörande roll när Shanghais tele-

fonnät byggdes. I början av 1900-talet hade

Bolaget öppnat kontor i Mexiko, Argentina

och Polen, och befäst sin ställning som en

global ledare inom telekommunikation.

1920–1960

Kommunikationens omvandling

År 1919 noterades Ericsson på Stockholms-

börsen, och perioden som följde präglades

av att Bolaget omsatte visionära idéer till

skalbar infrastruktur.

Under 1920 utvecklade Ericsson 500-

väljaren, en telefonväxel med kommersiell

framgång som automatiserade tusentals an-

slutningar som tidigare hade skötts av telefo-

nister. De första kommersiella lanseringarna

av telefonväxeln skedde i Rotterdam (1923)

och Stockholm (1924), och visade på Bola-

gets förmåga att leverera modern, skalbar

kommunikationsinfrastruktur. En 500-väljare

av originalmodell i Stockholm togs ur bruk så

sent som 1985 efter 62 års tjänst – ett bevis

på produktens tillförlitlighet.

Under 1930-talet navigerade Ericsson

genom marknadsturbulens och ägarför-

ändringar, men återuppbyggde successivt

verksamheten med ingenjörskompetens och

kommersiell disciplin som grundläggande

principer. I mitten av 1900-talet var Bolaget

återigen väl positionerat för att leda nästa

kapitel inom telekommunikation.

1960–1980

Den digitala kommunikationens

gryning

På 1960-talet kom de första integrerade

kretsarna och banade väg för den digitala

tidsåldern. Ny halvledarteknik innebar möj-

ligheter till att förbättra den beﬁntliga väx-

eltekniken betydligt. På 1970-talet började

Ericsson arbetet med att utveckla en helt

digital, mjukvarubaserad växelplattform.

Resultatet av denna utveckling blev AXE-

ett telefonväxelsystem med bättre tillförlitlig-

het och operativ effektivitet. År 1992 hade

Ericsson en 40-procentig marknadsandel

inom detta område. Systemet som var modu-

lärt och mjukvarudrivet var en föregångare

inom digital teknik och la grunden till en

långsiktig konkurrensfördel.

Ericsson 2025

150 år av kommunikation

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Nästa steg

Mobil innovation har skapat expo-

nentiella ökningar av kapacitet och

funktioner, och 5G har blivit en kritisk

digital infrastruktur som möjliggör dif-

ferentierade tjänster för konsumenter,

företag och samhälle. Nästa genera-

tions mobilteknik, 6G, kommer att vara

AI-native med integrerad intelligens i

nätet som möjliggör realtidsanpass-

ning, nya enheter, högre spektrum-

och energieffektivitet samt nya värde-

strömmar som integrerad sensorteknik

och immersiva tjänster.

Under Bolagets 150-åriga historia

är det en sak som inte har förändrats:

Ericssons åtagande att koppla sam-

man människor och organisationer

genom innovation inom kommunika-

tion. Ericsson har genom uthålliga

investeringar i FoU, ledarskap inom

teknikstandarder, selektiva förvärv och

nära partnerskap med leverantörer av

kommunikationstjänster etablerat en

stark position för att leverera långsiktigt

värde till aktieägare, kunder och sam-

hället i stort. I takt med att den digitala

ekonomin växer är Ericssons mål att

dra nytta av sin skala, portfölj och sin

position i ekosystemet för att skapa

ytterligare värde genom programmer-

bara, AI-drivna nät som främjar ekono-

misk utveckling och social inkludering.

2015–2025

En generation utan motstycke

För att kunna möta behoven hos både kon-

sumenter som företag började Ericsson

lansera 5G produkter 2015. Bolaget bidrog i

betydande grad till standardisering

sarbetet

inom 3GPP. Detta tidiga engagemang posi-

tionerade Bolaget för att kunna ta del av

det snabba genomslaget när kommersiella

5G-nät lanserades 2018. År 2020 var 5G

den mobilnätsgeneration med snabbast

marknadsacceptans och nådde en miljard

abonnenter på tre år.

Idag går huvuddelen av den globala

5G-traﬁken utanför Kina via Ericssons nät.

Med 5G har marknaden breddats bortom

mobilt bredband för konsumenter till att även

omfatta verksamhetskritiska nät, industriell

automation, AR/VR och AI-drivna företags-

applikationer. Fast bredband via mobilnätet

2000–2015

Internet i ﬁckformat

I början av 2000-talet, när dotcom-bubblan

brast och telekomsektorn gick igenom en glo-

bal ekonomisk nedgång, tog sig Ericsson ige-

nom krisen och fortsatte att investera i FoU

och produktutveckling.

Med stöd av sina telekomplattformar och

sitt ledarskap inom olika teknikstandarder för

mobila nät, befäste Ericsson år 2001 sin posi-

tion som ledare inom 3G-teknik. I takt med

att paketbaserade tekniker blev mognare,

satsade Ericsson på LTE-standarden (Long-

Term Evolution) och i december 2009 lanse-

rade Ericsson tillsammans med TeliaSonera

ett av världens första kommersiella 4G-nät.

Med nästa generations mobilteknik växte

smartphones och appekonomin fram. Med

4G kom de prestanda och kapacitetsförbätt-

ringar som krävdes för streaming av ﬁlmer

och för sociala plattformar, vilket påskyndade

konsumentefterfrågan och plattformsinnova-

tion. Fram till 2015 ökade mobila bredband-

sabonnemang betydligt, vilket gav stöd till

nya tjänster och intäktsströmmar

för branschen.

1980–2000

Mobilmiraklet

Ericsson hade redan tidigt

experimenterat med

mobilitet. Bolagets första

”mobil” telefon från 1956

vägde cirka 40 kilo. Men

det var AXE-systemet som

möjliggjorde utvecklingen

av de nationella mobilnäten,

som så småningom spreds i

global skala.

Ett stort genombrott kom 1981 då NMT-

systemet (Nordic Mobile Telephone) lans-

erades. Det var världens första mobilnät

med multinationell roaming och etablerade

Ericsson som en seriös aktör inom mobilteknik.

Då branschen utvecklades och GSM-

standarden lanserades, förvandlades mobil-

telefonen från att en nischprodukt till en kon-

sumentprodukt för massmarknaden. Genom

att införa en gemensam teknik i Europa möj-

liggjordes roaming över nationsgränserna

samtidigt som stordriftsfördelarna bidrog

till märkbara kostnadssänkningar. GSM för-

bättrade också effektiviteten och kapaciteten

i nätet och innehöll en ny funktion – Short

Message Service (SMS) – som återigen skulle

förändra hur världen kommunicerar.

År 1995 hade GSM-näten omkring 10

miljoner abonnenter världen över, och mobil-

telefonförsäljningen det året översteg den

sammanlagda försäljningen under hela

1980-talet. Under år 2000 stod försäljningen

av nätutrustning för cirka 65 % av Ericssons

intäkter, vilket reﬂekterar Bolagets ledande

ställning. Mobilkommunikationen fortsatte

att utvecklas, och över tid ändrades även

mobilnätens uppgift från att driva röst

traﬁk

till att möjliggöra en demokratisering av

information.

(FWA) har också visat sig ha ett tydlig kom-

mersiellt användningsområde och ger leve-

rantörerna av kommunikationstjänster en

möjlighet att bygga ut höghastighetsbred-

band utan att behöva bygga ut ﬁbernätet.

Ericsson har även börjat vända sig till en

ny typ av nätanvändare: applikationsutveck-

lare. Förvärvet av Vonage år 2022 gjorde det

möjligt för Ericsson att erbjuda avancerade

nätfunktioner via nätverks-API:er, vilket gör

det enklare för företag och utvecklare att inte-

grera och generera intäkter från avancerade

funktioner, såsom konnektivitet med låg

latens och exakt positionering.

För att ytterligare påskynda marknads

utvecklingen för nätverks-API:er var Ericsson

med och grundade Aduna 2024 – ett joint

venture med ledande leverantörer av kom-

munikationstjänster, som bildades för att

aggregera och standardisera nätverks-API:er

och göra det enklare för företag att använda

dem i stor skala. Tillsammans har dessa strat

egiska initiativ placerat Ericsson i centrum av

företagens digitalisering.

Ericsson 2025

150 år av kommunikation

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Förvaltningsberättelse

2025 i korthet

–

Försäljningen minskade med –5 % till SEK 236,7 (247,9) miljarder främst på grund

av en försäljningsnedgång inom Networks på –5 %. Koncernens organiska försäljning

ökade med 2 %.

–

Bruttoresultatet ökade till SEK 112,7 (109,4) miljarder, främst hänförligt till Mobile Networks ,

trots en valutapåverkan på SEK –7,2 miljarder. Bruttomarginalen var 47,6 % (44,1 %).

Justerat bruttoresultat var SEK 113,9 (111,4) miljarder, med en marginal på 48,1 % (44,9 %).

–

EBIT uppgick till SEK 38,6 (4,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 16,3 % (1,7 %), inklusive

vinsten från avyttringen av iconectiv. Justerad EBIT var SEK 41,0 (9,3) miljarder,

med en justerad EBIT-marginal på 17,3 % (3,8 %).

–

Periodens resultat var SEK 28,7 (0,4) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var

SEK 8,51 kr (0,01), inklusive SEK 1,70 per aktie i vinst från avyttringen av iconectiv.

–

EBITA ökade till SEK 40,5 (22,1) miljarder, med en EBITA-marginal på 17,1 % (8,9 %).

Justerad EBITA var SEK 42,9 (27,2) miljarder, med en justerad EBITA-marginal

på 18,1 % (11,0 %).

–

Kassaflödet från rörelsen var SEK 33,0 (46,3) miljarder.

Fritt kassaflöde före M&A var SEK 26,8 (40,0) miljarder.

–

Kassa och likvida medel uppgick till SEK 43,9 (43,9) miljarder och nettokassan var

SEK 61,2 (37,8) miljarder per den 31 december 2025.

–

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2025 om SEK 3,00 (2,85) per aktie och ett

aktieåterköpsprogram om SEK 15 miljarder.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med SEK –11,2

miljarder, eller –5 %, till SEK 236,7 (247,9)

miljarder med en valutakurseffekt på

SEK –13,9 miljarder. Organisk försäljning

ökade med 2%. Försäljningen inom Networks

minskade med –5 % till SEK 151,0 miljarder,

medan organisk försäljning ökade med 1 %.

Försäljningen inom Cloud Software and

Services var stabil på SEK 62,7, miljarder,

medan organisk försäljning ökade med 6 %.

Försäljningen inom Enterprise minskade med

–15 % till SEK 21,1 miljarder, medan organisk

försäljning minskade med –5 %. Försälj-

ningen inom affärsområde Other minskade

med –16 % till SEK 1,8 miljarder, medan

organisk försäljning minskade med –13 %.

Försäljningen minskade inom alla mark-

nadsområden. I marknadsområde Americas,

ökade försäljningen i Nordamerika men

denna ökning motverkades av en försälj-

ningsnedgång i Latinamerika. I marknads-

område Europa, Mellanöstern och Afrika

uppvägdes försäljningsökningen i Afrika

av minskad försäljning i Mellanöstern och

Europa. Försäljningen minskade inom de

övriga marknadsområdena. Den största

minskningen noterades inom marknads-

område Sydostasien, Oceanien och Indien,

främst på grund av minskade investerings

nivåer i Indien.

Patent- och licensintäkterna ökade till

SEK 14,5 (14,0) miljarder som ett resultat av

nya 5G-licensavtal och förnyade avtal.

Försäljningsmixen per produktkategori var

37 % (38 %) hårdvara, 23 % (23 %) mjukvara

och 39 % (39 %) tjänster.

Bruttoresultat och bruttomarginal

Bruttoresultatet ökade till SEK 112,7 (109,4)

miljarder, med en bruttomarginal på 47,6 %

(44,1 %). Den förbättrade bruttomarginalen

var ett resultat av kostnadsbesparingar och

operativ effektivitet samt en gynnsam mark-

nadsmix. Bruttoresultatet påverkades av

valutakurseffekter på SEK –7,2 miljarder

kronor jämfört med samma period före

gående år.

Justerat bruttoresultat ökade till

SEK 113,9 (111,4) miljarder. Justerad brutto-

marginal ökade till 48,1 % (44,9 %).

Forsknings- och utvecklingskostnader

(FoU)

FoU-kostnaderna minskade till SEK –48,9

(–53,5) miljarder inklusive omstrukturerings-

kostnader på SEK −0,6 (–2,1) miljarder och

en valutakurseffekt på SEK 1,2 miljarder.

Under 2024 påverkades FoU-kostnaderna

av en nedskrivning av immateriella tillgångar

på SEK –1,4 miljarder. Exklusive omstruktur-

eringskostnader,

valutakurspåverkan och

100

150

200

250

300

2025

2024

2023

263,4

247,9

236,7

Nettoomsättning

SEK miljarder

105

140

175

2025

2024

2023

101,6

109,4

112,7

47,6 %

38,6 %

44,1 %

Bruttoresultat och bruttomarginal

SEK miljarder

Bruttoresultat

Bruttomarginal

Finansiell översikt

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

–30

–20

–10

2025

2024

2023

–7,7 %

16,3 %

1,7 %

–20,3

38,6

4,3

–12

–8

–4

EBIT (förlust) och EBIT-marginal

SEK miljarder

EBIT (förlust)

EBIT-marginal

nedskrivning av immateriella tillgångar minsk-

ade FoU-kostnaderna med SEK –0,5 miljard

jämfört med samma period föregående år.

Investeringar i FoU, för teknikledarskap och

operativ motståndskraft uppvägdes mer än

väl av kostnadsbesparingar inom Cloud Soft-

ware and Services.

Antalet beviljade patent översteg 60 000.

Försäljnings- och administrations

kostnader (SG&A)

SG&A-kostnaderna minskade till SEK –33,7

(–51,7) miljarder inklusive omstrukturerings-

kostnader på SEK –0,5 (–0,8) miljarder och

en valutakurseffekt på SEK 1,3 miljarder.

Under 2024 påverkades SG&A-kostnader av

en nedskrivning av immateriella tillgångar på

SEK –12,6 miljarder. Exklusive omstrukture-

ringskostnader, valutakurspåverkan och ned-

skrivning av immateriella tillgångar minskade

SG&A-kostnaderna med SEK –3,6 miljarder

jämfört med samma period föregående år,

som ett resultat av kostnadsbesparingar.

Kostnadsminskningarna förstärktes också av

avyttringar inom Enterprise.

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

var SEK 8,2 (0,6) miljarder kronor, vilket

inklud

erar en realisationsvinst på SEK 7,6

miljarder från avyttringen av iconectiv och en

vinst på SEK 0,4 miljarder kronor från avytt-

ringen av ett minoritetsinnehav.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna uppgick till

SEK –2,3 (–5,0) miljarder, främst relaterade

till personalminskningar. Bruttoresultatet

inkluderade omstruktureringskostnader på

SEK –1,3 (–2,0) miljarder, medan rörelseom-

kostnaderna inkluderade omstrukturerings-

kostnader på SEK –1,1 (–3,0) miljarder.

Rörelseresultat före ﬁnansiella poster

och inkomstskatt (EBIT)

EBIT ökade till SEK 38,6 (4,3) miljarder,

inklusive en realisationsvinst på SEK 7,6

miljarder från avyttringen av iconectiv och en

valutakurseffekt på SEK –4,7 miljarder. EBIT

gynnades av lägre rörelseomkostnader och

ett högre bruttoresultat. EBIT-marginalen

var 16,3 % (1,7 %), till följd av förbättrad

EBIT-marginal inom Mobile Networks och en

ökning med 3,2 procentenheter från realis

ationsvinsten relaterad till iconectiv. Under

2024 påverkades EBIT av en icke kassa

påverkande nedskrivning på SEK –15,3

miljard

er relaterad till nedskrivningen av

immateriella tillgångar.

Justerad EBIT var SEK 41,0 (9,3) miljarder,

med en marginal på 17,3 % (3,8 %).

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansiella intäkter och kostnader, netto, var

SEK –0,3 (–1,7) miljarder, med en positiv

påverkan av lägre räntor och minskad upp-

låning, en minskning av övriga ﬁnansiella

kostnader liksom av en positiv påverkan från

valutasäkringar. Valutasäkringseffekten var

SEK 0,4 (0,1) miljarder.

Skatter

Skatterna uppgick till SEK –9,6 (–2,2)

miljard

er. Den effektiva skattesatsen var 25 %

för 2025, vilket återspeglar högre skatteplikt

iga intäkter i jurisdiktioner med lägre lagstad-

gade skattesatser. Den effektiva skattesatsen

för 2024 var 28 %, exklusive nedskrivningar,

främst av goodwill och immateriella till-

gångar hänförliga till Vonage.

Periodens resultat

Periodens resultat ökade till SEK 28,7 (0,4)

miljarder, som ett resultat av förbättrad EBIT,

vilket delvis motverkades av högre skatter.

Vinst per aktie efter utspädning ökade till

SEK 8,51 kr (0,01), inklusive SEK 1,70 per

aktie i vinst från avyttringen av iconectiv.

Rörelseresultat före räntor, skatter

och avskrivningar (EBITA)

EBITA ökade till SEK 40,5 (22,1) miljarder,

inklusive en realisationsvinst på SEK 7,6

miljarder från avyttringen av iconectiv och

en valutakurseffekt på SEK –4,8 miljarder.

EBITA gynnades av lägre rörelseomkost-

nader och ett högre bruttoresultat. EBITA-

marginalen var 17,1 % (8,9 %), till följd av

förbättrad EBITA-marginal inom Mobile

Networks och en positiv påverkan på 3,2 pro-

centenheter från realisationsvinsten kopplad

till iconectiv.

Justerad EBITA ökade till SEK 42,9 (27,2)

miljarder. Den justerade EBITA-marginalen

var 18,1 % (11,0 %).

Anställda

Antalet anställda den 31 december 2025 var

88 826 jämfört med 94 236 den 31 december

2024.

Kassaﬂöde

Kassaﬂödet från rörelsen var SEK 33,0

(46,3) miljarder, drivet av periodens result

at.

Operativa nettotillgångar var i stort sett

oförändrade.

Kassaﬂödet från rörelsen minskade

jämfört med 2024. Samtidigt som justerad

EBITA förbättrades gynnades det operativa

kassaf

lödet under föregående år av en kraftig

minskning av rörelsekapitalet.

Kassaﬂödet från investeringsaktiviteter

var SEK –11,4 (–16,0) miljarder, drivet av

nettoinvesteringar i räntebärande värde

papper efter ökningen av bruttokassan, delvis

motverkat av likviden från avyttringen av

iconectiv.

–30

–20

–10

2025

2024

2023

–26,1

28,7

0,01

0,4

8,51

–7,94

–9

–6

–3

Periodens resultat och resultat per

aktie efter utspädning

SEK miljarder

SEK

Periodens resultat

Resultat per aktie efter utspädning

2025

2024

2023

14,9

22,1

40,5

5,7 %

8,9 %

17,1 %

EBITA och EBITA-marginal

SEK miljarder

EBITA

EBITA-marginal

–10

2025

2024

2023

26,8

40,0

–1,1

–2,1

–0,3

10,5

Fritt kassaﬂöde

SEK miljarder

Fritt kassaﬂöde före M&A

M&A

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Kassaﬂödet från ﬁnansieringsaktiviteter

var SEK –14,2 (–23,9) miljarder inklusive

SEK 9,5 miljarder i utbetalad utdelning.

SEK 1,6 miljarder i företagscertiﬁkat och

SEK 2,4 miljarder i skulder som förföll åter

betalades under året, delvis uppvägt av

erhållna säkerheter på derivat.

Finansiell ställning

Bruttokassan ökade med SEK 18,1 miljar-

der till SEK 93,9 miljarder, som ett resultat

av ett positivt fritt kassaﬂöde före fusioner

och förvärv (M&A)samt likviden från avytt-

ringen av iconectiv. Detta motverkades del-

vis av utbetalad utdelning och en negativ

valuta

omräkningseffekt på kassa och likvida

medel. Ericsson hade outnyttjade beviljade

kredit

faciliteter om SEK 23,0 miljarder (USD

2,5 miljarder) per den 31 december 2025.

Nettokassan ökade med SEK 23,4

miljard

er till SEK 61,2 miljarder.

Åtaganden för ersättningar efter avslutad

anställning minskade under året till SEK 18,6

miljarder från SEK 24,4 miljarder vilket

avspeglar en högre svensk diskonterings-

ränta. Den svenska förmånsbestämda för-

pliktelsen (Deﬁned Beneﬁt Obligation, DBO)

har beräknats med en diskonteringsränta

baserad på avkastningen för svenska stats-

obligationer. Om diskonteringsräntan hade

baserats på svenska bostadsobligationer

hade åtagandena för ersättningar efter

avslutad anställning varit cirka SEK 10,9

miljarder, vilket är SEK 7,7 miljarder lägre

än den nuvarande förmånsbestämda för

pliktelsen (DBO).

Kreditbetygen var oförändrade under året.

Moody's ändrade utsikterna till positiva från

stabila. S&P och Fitch har långsiktigt kredit-

betyg BBB− för Ericsson med stabila utsikter,

medan Moody’s har kreditbetyg Ba1 med

positiva utsikter.

Säsongsvariationer

Koncernens försäljning, resultat och ope-

rativa kassaﬂöde varierar från kvartal till

kvart

al, och är normalt lägst i första kvartalet

och högst i fjärde kvartalet, vilket avspeglar

kundernas säsongsmässiga inköpsmönster.

Tre års genomsnittliga säsongsvariationer

(2023–2025)

Första

kvartalet

Andra

kvartalet

Tredje

kvartalet

Fjärde

kvartalet

Andel av årlig

försäljning

23 %

24 %

29 %

Investeringar i anläggningstillgångar

Under 2025 uppgick investeringarna till

SEK 2,6 (2,3) miljarder, motsvarande 1,1 %

av försäljningen. Investeringarna rörde

främst testanläggningar och utrustning för

FoU, nätdriftscenter samt tillverknings- och

reparationsverksamhet. De årliga invest

eringarna ligger normalt på omkring 1–2 %

av nettoomsättningen.

Styrelsen granskar regelbundet Bolagets

investeringsplaner och förslag. Per den 31

december 2025 hade inga väsentliga belopp

avseende fastigheter, byggnader, maskiner

eller utrustning ställts som säkerhet för ute-

stående skulder.

Investeringar 2023–2025

SEK miljarder

2023

2024

2025

Investeringar i

anläggningstillgångar

3,3

2,3

2,6

varav i Sverige

1,2

0,6

1,1

Andel av årlig försäljning

1,3 %

1,0 %

1,1 %

Balanserade utvecklingskostnader

Aktivering av utvecklingskostnader var

SEK 1,1 (1,3) miljarder.

–150

–100

–50

100

150

200

250

2025

2024

2023

163,0

178,0

169,2

2,6 %

24,1 %

–10,7 %

–15

–10

–5

Avkastning på sysselsatt kapital

SEK miljarder

Sysselsatt kapital vid periodens slut

Avkastning på sysselsatt kapital

2032

2031

2030

2029

2028

2027

2026

8,1

2,8

5,4

1,8

1,7

2,5

1,0

Moderbolagets upplåning

– löptid för lån

SEK miljarder

Certiﬁkat och obligationer

Nordiska Investeringsbanken

Europeiska Investeringsbanken

AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer)

Företagscertiﬁkat

100

2025

2024

2023

7,8

37,8

61,2

54,7

75,9

93,9

Kassa

SEK miljarder

Bruttokassa

Nettokassa

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Networks

Networks stod för 64 % (64 %) av koncernens

nettoomsättning under 2025. Affärsområdet

erbjuder hårdvara, mjukvara och tjänster för

intelligenta, tillförlitliga och ﬂexibla 5G-nät.

Det omfattar energieffektiv RAN med en

AI-native mjukvaruarkitektur, som kan drift-

sättas på Ericsson silicon och tredje parts

CPU-/GPU-processorer, kostnadseffektiva

transportnät och avancerade aktiva/passiva

antenner. Tjänsteportföljen omfattar drift-

sättning och livscykelhantering.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med SEK –5 % till

SEK 151,0 (158,2) miljarder, inklusive en

valutakurseffekt på SEK –9,2 miljarder. För-

säljningen var i stort sett stabil för marknads-

område Europa, Mellanöstern och Afrika.

Ökad försäljning i Afrika och i Mellanöstern,

driven av pågående modernisering av näten

och nya 5G-lanseringar, motverkades till stor

del av en försäljningsnedgång i Europa.

Försäljningen minskade inom de övriga

marknadsområdena. Inom Americas mot-

verkades försäljningstillväxten i Nordamerika

av en minskad försäljning i Latinamerika. I

Sydostasien, Oceanien och Indien, minskade

försäljningen främst i Indien. I Nordostasien

minskade försäljningen på vissa ledande 5G

marknader.

Den organiska försäljningstillväxten

uppgick till 1 %.

Bruttoresultat och bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 49,7 % (46,6 %)

till följd av fortsatta kostnadsbesparingar och

operativ effektivitet. Bruttoresultatet ökade

till SEK 75,1 (73,6) miljarder, trots en lägre

nettoförsäljning och en valutakurseffekt på

SEK –5,0 miljarder. Justerat bruttoresultat

ökade till SEK 75,5 (74,7) miljarder, med en

justerad bruttomarginal på 50,0 % (47,2 %).

EBIT och EBITA

EBIT ökade till SEK 29,8 (25,7) miljarder,

med en EBIT-marginal på 19,7 % (16,2 %).

EBITA ökade till SEK 30,2 (25,9) miljarder,

med en EBITA-marginal på 20,0 % (16,3 %).

Ökningen var ett resultat av högre bruttore-

sultat och lägre rörelseomkostnader. Rörelse-

omkostnaderna minskade, tack vare fortsatta

effektiviseringar och positiva valutakurs

effekter. FoU-investeringarna förblev stabila,

vilket stödjer strategin att bygga de bästa

högpresterande, AI-native, programmerbara

näten och behålla teknikledarskapet.

EBIT och EBITA påverkades av omstruk-

tureringskostnader på SEK –1,0 (–1,9)

miljarder och en valutakurseffekt på

SEK –3,9 miljarder.

Justerad EBIT ökade till SEK 30,8 (27,6)

miljarder, med en justerad EBIT-marginal

på 20,4 % (17,4 %) medan justerad EBITA

ökade till SEK 31,2 (27,8) miljarder, med en

justerad EBITA-marginal på 20,7 % (17,5 %).

Cloud Software and Services

Cloud Software and Services stod för 26 %

(25 %) av koncernens nettoomsättning under

2025. Affärsområdet tillhandahåller kärnnät,

näthantering, affärs- och driftstödsystem

samt nätverksdrift levererad som managed

services. Erbjudandena omfattar säker data-

och röstanslutning, verktyg för att generera

intäkter från och orkestrera tjänster, samt

lösningar för att förbättra nätprestanda,

ﬂexibilitet och operativ effektivitet.

Nettoomsättning

Försäljningen var stabil på SEK 62,7 (62,6)

miljarder, inklusive en valutakurseffekt på

SEK –3,4 miljarder. Tjänster stod för

62 % (64 %) av nettoomsättningen. För-

säljningen av kärnnät ökade inom alla

marknadsområden.

Försäljningen ökade inom marknadsom-

råde Sydostasien, Oceanien och Indien, drivet

av Indien. Inom marknadsområde Nordost

asien drevs försäljningstillväxten av tillväxt

i Japan. Inom marknadsområde Americas

motverkades tillväxten i Nordamerika av en

lägre försäljning i Latinamerika. Inom mark-

nadsområde Europa, Mellanöstern och Afrika

motverkades tillväxten i Europa och Afrika

av en nedgång i Mellanöstern. Den organisk

försäljningstillväxten uppgick till 6 %.

Bruttoresultat och bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 41,7 % (36,8 %),

gynnat av ett starkt genomförande av stra-

tegin med förbättrad leveranseffektivitet och

förbättrad leveransprestanda, en högre andel

mjukvaruförsäljning och fortsatt fokus på

kommersiell disciplin. Bruttoresultatet ökade

till SEK 26,1 (23,0) miljarder trots en valuta-

kurseffekt på SEK –1,5 miljarder.

Justerat bruttoresultat ökade till SEK 26,9

(23,9) miljarder, med en justerad bruttomarg-

inal på 43,0 % (38,2 %).

EBIT och EBITA

EBIT och EBITA uppgick båda till SEK 6,0

(–0,4) miljarder. EBIT-marginalen var 9,6 %

(–0,7 %), medan EBITA-marginalen var

9,6 % (–0,6 %). EBIT och EBITA ﬁck stöd av

ett högre bruttoresultat och lägre rörelseom-

kostnader, vilket avspeglar ett starkt genom-

förande av strategin. Rörelseomkostnaderna

minskade, tack vare fortsatta effektiviseringar

och positiva valutakurseffekter, vilket mer

än väl uppvägde de ökade investeringarna i

teknikledarskap. EBIT och EBITA påverkades

av omstruktureringskostnader på SEK –1,2

(–2,4) miljarder och en valutakurseffekt på

SEK –0,9 miljarder. Justerad EBIT och juste-

rad EBITA ökade till SEK 7,2 (2,0) miljarder,

med en justerad marginal på 11,4 % (3,2 %).

Affärsresultat – Segment

Första punkten under underrubrikerna ”Networks”, ”Cloud Software and Services”, ”Enterprise” och ”Other” behandlar upplysningskraven

enligt ESRS 2 SMB-3 i hållbarhetsrapporten.

100

150

200

2025

2024

2023

151,0

158,2

171,4

29,8

25,7

19,4

11,3 %

16,2 %

19,7 %

Networks

SEK miljarder

Nettoomsättning

EBIT

EBIT-marginal

–10

100

2025

2024

2023

62,6

62,7

63,6

6,0

–0,4

–0,2

–0,7 %

9,6 %

–0,3 %

–1

Cloud Software and Services

SEK miljarder

Nettoomsättning

EBIT (förlust)

EBIT-marginal

Försäljning uppdelad på segment

Networks, 64 %

Cloud Software and Services, 26 %

Enterprise, 9 %

Other, 1 %

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Enterprise

Enterprise stod för 9 % (10 %) av koncernens

nettoomsättning under 2025. Enterprise

erbjuder säker och pålitlig konnektivitet via

privat 5G, inomhustäckning och trådlöst

WAN, och orkestrerar molnhanterade tråd-

lösa plattformar med AI-förstärkt säkerhet

och realtidsoptimering. Erbjudandet inklu-

derar även nästa generations nätverksmed-

vetna kommunikationslösningar som gör

avancerade mobilnätsfunktioner tillgäng-

liga för utvecklare och stödjer företagens

hyperkonnektivitet.

Portföljen inkluderar Global Communica-

tions Platform, Wireless Wide Area Networks

(WWAN) och privata 5G-nät.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med SEK –15 %

till SEK 21,1 (24,9) miljarder, inklusive en

valutakurseffekt på SEK –1,2 miljarder.

Försäljningen påverkades av avyttringen

av iconectiv under tredje kvartalet 2025.

För

säljningen inom Global Communica-

tions Platform minskade, vilket avspeglade

beslutet från 2024 att minska aktiviteten i

vissa länder samt lägre försäljning av äldre

lösningar. Försäljningen inom Enterprise

Wireless Solutions minskade något, främst

på grund av lägre försäljning inom lösningar

för privat 5G. Organisk försäljning minskade

med –5 %.

Bruttoresultat och bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 53,9 % (51,4 %),

som ett resultat av beslutet att fokusera på

mer lönsamma marknader inom Global

Communications Platform och en gynnsam-

mare produktmix inom Enterprise Wire-

less Solutions. Bruttoresultatet minskade

till SEK 11,4 (12,8) miljarder, vilket främst

avspeglar avyttringen av iconectiv under

tredje kvartalet 2025 och en valutapåverkan

på SEK –0,6 miljarder.

EBIT (förlust) och EBITA (förlust)

EBIT (förlust) var SEK 3,2 (–22,1) miljarder,

med en EBIT-marginal på 15,3 % (–88,8 %).

EBITA (förlust) var SEK 4,7 (–4,5)

miljarder,

med en EBITA-marginal på 22,3 %

(–18,0 %). EBIT och EBITA ökade främst

genom en realisationsvinst på SEK 7,6

miljarder från avyttringen av iconectiv, samt

en positiv påverkan från operativa förbätt-

ringar inom Enterprise Wireless Solutions.

Under 2024 påverkades EBIT av en icke

kassapåverkande nedskrivning om SEK –15,3

miljarder, främst hänförlig till Vonage-förvärvet.

EBIT och EBITA påverkades av omstrukture-

ringskostnader på SEK –0,1 (–0,5) miljarder.

EBIT påverkades också av en valutakurs-

effekt på SEK–0.1 miljard, medan det inte

förekom någon valutakurseffekt på EBITA.

Justerad EBIT (förlust) var SEK 3,4 (–21,6)

miljarder, med en EBIT-marginal på 16 %

(–86,8 %).

Justerad EBITA (förlust) var SEK 4,9

(–4,0) miljarder, med en justerad EBITA-

marginal på 23,0 % (–16,0 %).

Other

Other stod för 1 % (1 %) av koncernens

nettoomsättning under 2025. Affärsområd

utgörs av medieverksamheter och övriga

icke-allokerade verksamheter.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade till SEK 1,8 (2,2)

miljarder, främst på grund av avyttringen

av verksamheten inom IoT.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet var SEK 0,1 (–0,1) miljarder,

med en bruttomarginal på 3 % (–4,2 %).

Justerat bruttoresultat var SEK 0,1 (0,0)

miljarder, med en justerad bruttomarginal på

4,8 % (–1,5 %).

EBIT (förlust) och EBITA (förlust)

EBIT(förlust) och EBITA (förlust) var

SEK –0,4 (1,2) miljarder. 2024 innefattade

en engångsvinst på SEK 1,9 miljarder från

en överenskommelse rörande en kommer-

siell tvist. EBIT och EBITA påverkades av

omstruktureringskostnader på SEK 0,0

(–0,2) miljarder.

Justerad EBIT (förlust) och justerad EBITA

(förlust) var SEK –0,4 (1,3) miljarder.

–40

–30

–20

–10

2025

2024

2023

–160

–120

–80

–40

120

25,7

24,9

21,1

–38,3

–22,1

–148,9 %

–88,8 %

3,2

15,3 %

Enterprise

SEK miljarder

Nettoomsättning

EBIT (förlust)

EBIT-marginal

Första punkten under underrubrikerna ”Networks”, ”Cloud Software and Services”, ”Enterprise” och ”Other” behandlar upplysningskraven

enligt ESRS 2 SMB-3 i hållbarhetsrapporten.

Inklusive en realisationsvinst på 7,6 miljarder SEK

vid avyttringen av iconectiv 2025

–2

–1

2025

2024

2023

2,2

1,8

2,5

–40

–20

1,2

–0,4

–1.2

Other

SEK miljarder

Nettoomsättning

EBIT (förlust)

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Marknadsområde Americas

Försäljningen minskade med –3 % till

SEK 83,4 miljarder, inklusive en valutakurs-

effekt på SEK –5,5 miljarder. Försäljningen

inom Networks minskade med –3 %. Till-

växten i Nordamerika, som var resultatet av

ökade marknadsandelar och selektiva nät

investeringar hos vissa stora kunder i USA

och Kanada, motverkades av lägre försälj-

ning i Latinamerika på grund av fortsatt hård

konkurrens och minskade nätinvesteringar

bland kunderna. Försäljningen inom Cloud

Software and Services minskade med –2 %,

då tillväxten inom kärnnät i Nordamerika

motverkades av en nedgång i Latinamerika.

Organisk försäljning ökade med 4 % jämfört

med samma period föregående år.

Marknadsområde Europa,

Mellanöstern och Afrika

Försäljningen minskade med –1 % till

SEK 70,7 miljarder, inklusive en valutakurs

effekt på SEK –2,6 miljarder. Försäljningen

ﬁck stöd av tillväxt inom verksamhetskritiska

nät. Försäljningen inom Networks var i stort

sett stabil. Stark tillväxt i Mellanöstern och

Afrika, främst till följd av pågående moder-

seringar av näten i Saudiarabien och Alge-

riet, liksom nya 5G-lanseringar i Egypten och

Marocko, motverkades delvis av lägre försälj-

ning i Europa. I Europa ökade försäljningen

genom nyligen vunna kontrakt i Storbritannien

och Spanien och en ny 5G-utbyggnad i Turkiet,

vilket uppvägde nedgångar som orsakats av

avslutade moderniseringsprojekt på andra

håll. Försäljningen inom Cloud Software and

Services ökade i Europa, drivet av nyligen

vunna marknadsandelar i Storbritannien och

i Afrika. Denna tillväxt motverkades av en

nedgång i Mellanöstern. Organisk försäljning

ökade med 3 % jämfört med samma period

föregående år.

Marknadsområde Sydostasien,

Oceanien och Indien

Försäljningen minskade med –11 % till

SEK 28,8 miljarder, inklusive en valutakurs-

effekt på SEK –2,2 miljarder.

Försäljningen

inom Networks minskade, främst på grund av

minskade investeringar i näten i Indien liksom

ökad konkurrens i Sydostasien. Försäljningen

inom Cloud Software and Services ökade,

främst på grund av tidpunkterna för projekt-

leveranser. Organisk försäljning minskade

med –4 % jämfört med samma period före-

gående år.

Marknadsområde Nordostasien

Försäljningen minskade med –15 % till

SEK 16,0 miljarder, inklusive en valutakurs-

effekt på SEK –1,0 miljarder. Försäljningen

inom Networks minskade på grund av kund

ernas lägre investeringsnivåer på vissa

ledande marknader inom 5G. Försäljningen

inom Cloud Software and Services ökade,

vilket avspeglar nyligen vunna kontrakt

gällande kärnnät. Organisk försäljning minsk-

ade med –9 % jämfört med samma period

föregående år.

Marknadsområde Other

Marknadsområdet Other innehåller främst

patent- och licensintäkter och i det närmaste

all försäljning inom affärsområdet Enter-

prise. Försäljningen minskade med –5 %

till SEK 37,7 miljarder. Patent och licensin-

täkterna ökade till SEK 14,5 (14,0) miljar-

der som ett resultat av nya 5G-licensavtal

och förnyade avtal. Möjligheterna att öka

patent- och licensintäkterna ytterligare kvar-

står. Ökningen av patent- och licensintäkter

motverkades av en minskning av försälj-

ningen inom Enterprise, främst till följd av

avyttringen av iconectiv. Organisk försäljning

ökade med 5 %.

Affärsresultat – Marknadsområden

Försäljning uppdelad på

marknadsområde

Americas, 35 %

Europa, Mellanöstern och Afrika, 30 %

Sydostasien, Oceanien och Indien, 12 %

Nordostasien, 7 %

Other, 16 %

247,9

236,7

SEK miljarder

–2,3

–2,8

–0,6

–1,9

–3,6

Rapporterad försäljning per marknadsområde

Förändring jämfört med samma period föregående år.

2024

2025

Americas

–3 %

4 %

Europa,

Mellanöstern

och Afrika

–1 %

3 %

Sydostasien,

Oceanien

och Indien

–11 %

–4 %

Nordostasien

–15 %

–9 %

Other

–5 %

5 %

Organisk

försäljningstillväxt

Försäljningstillväxt

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Cybersäkerhet

Ericsson har utvecklat och implementerat

cybersäkerhetsprogram som syftar till att

skydda konﬁdentialiteten och integriteten i och

tillgängligheten till Bolagets system och infor-

mation, samt i Bolagets produkter och tjänster.

Varje år identiﬁerar och hanterar Ericsson ett

stort antal cybersäkerhetsattacker, sårbar-

heter och cybersäkerhetsincidenter. Under

2025 identiﬁerade och hanterade Ericsson

cybersäkerhetsincidenter på ett effektivt sätt,

då inga incidenter bedömdes vara väsentliga.

Ericssons cybersäkerhetsprogram upprätthål-

ler Bolagets förmåga att identiﬁera, bedöma

och begränsa säkerhetsrisker som är relevanta

för verksamheten, men det innebär dock inte

att samtliga tekniska speciﬁkationer eller

krav alltid uppfylls vid varje given tidpunkt. Se

riskfaktor 4.1 på sidan 157 i denna ﬁnansiella

rapport.

Säkerhetspolicy

ricssons säkerhetspolicy syftar till att säker-

ställa en tydlig ansvarsfördelning och adek-

vata åtgärder för att skydda Bolaget mot

avancerade ihållande hot samt begränsa

påverkan från eventuella dataintrång och

driftstörningar. Policyn omfattar därmed

såväl påverkan avseende dataintrång och

driftstörningar som säkerhetsrisker kopplat

till nätverks- och informationssystem, enligt

beskrivningen på sidan 134 i hållbarhetsrap-

porten i denna ﬁnansiella rapport. Policyn är

koncernövergripande och eventuella riskba-

serade undantag hanteras inom ramen för

Bolagets ledningssystem. Policyn föreskriver

att ett ledningssystem för informationssäker-

het och tillhörande ramverk upprätthålls och

implementeras i enlighet med Ericssons ISO/

IEC 27001:2022-certiﬁering och är tillgänglig

via interna kanaler för personal med ansvar

för att implementera och hantera ramverket.

Åtgärder under 2025

Ericsson har ett program för hantering av

cybersäkerhetsprogram på plats och infor-

mationen är allmänt tillgänglig. Sådana

åtgärder inkluderar:

Åtgärder

Omfattning

Tidshorisont

Allmänna åtgärder

Styrningsstruktur för hantering av cybersäkerhet

Ericssons cybersäkerhetsprogram leds av Chief Security Ofﬁcer (se sidan 11 i bolagsstyrningsrapporten för

mer information). Koncernövergripande cybersäkerhetsprogram som syftar till att skydda konﬁdentialiteten

och integriteten i och tillgängligheten till Bolagets kritiska system och information, samt i Bolagets produkter

och tjänster. Efterlevnad av interna regler och processer följs upp genom kvantitativa och kvalitativa mät-

ningar inklusive regelbundna externa och interna revisioner samt kontinuerlig kompetensutveckling däribland

utbildning i säkerhetsmedvetenhet.

På plats

Ledningssystemen är globalt certiﬁerade genom ISO/IEC 27001:2022

gällande ledningssystem för informationssäkerhet

Integrerade i Ericssons globala ledningssystem och omfattar Ericssons säkerhetsbestämmelser internt

samt för tredje parter, liksom rutiner för att bedöma säkerhetsförmågor och tillämpning.

På plats

Regelbunden formell rapportering om cybersäkerhet till styrelsen

Rapportering på koncernnivå, inklusive genom identiﬁering nedifrån och upp på marknadsområdes-

och affärsområdesnivå. Chief Security Ofﬁcer rapporterar till styrelsen minst 2–4 gånger per år.

På plats

Regelbunden obligatorisk cybersäkerhetsutbildning för medarbetarna

Alla medarbetare, koncernövergripande.

På plats

Regelbundna interna cybersäkerhetsgranskningar

Ett centralt Threat Intelligence Team ansvarar, tillsammans ett ﬂertal riskanalytiker, för att bedöma

och informera om koncernövergripande cybersäkerhetsrisker inklusive tredjepartsrisker. Status för

kontrollimplementering och dess effektivitet granskas regelbundet på olika nivåer av säkerhetsfunktionerna

i respektive affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion, samt löpande intern revision.

På plats

Ett program för insiderrelaterade risker som skyddar Ericsson mot

skadliga handlingar från anställda, uppdragstagare eller partners

Programmet är globalt implementerat och i det ingår beteendeanalys, åtkomstövervakning, förebyggande

av dataförlust och ett tydligt ramverk. Programmet fokuserar på snabb upptäckt av avvikande aktivitet och

samordnade åtgärder inom koncernfunktionerna för Security, People och Legal. Det omfattar också utbildning

i säkerhetsmedvetenhet, konﬁdentiella rapporteringskanaler samt regelbundna riskbedömningar för att

förebygga, upptäcka och begränsa insiderhot. Även säkerhetssamtal, bakgrundskontroller, veriﬁeringar och

särskilda tekniska åtgärder ingår i programmet.

På plats

Koncernens ramverk och rutiner för kris- och incidentledning för

att hantera incidenter och/eller överträdelser, inklusive eskalerings-

processer som gör det möjligt för medarbetarna att rapportera

incidenter, sårbarheter eller misstänkta aktiviteter

Ericssons Cyber Defense Center arbetar med att övervakning, detektion, respons och begränsning av

cybersäkerhetsangrepp i syfte att tidigt upptäcka och förhindra att de eskalerar i allvarlighetsgrad och omfatt-

ning. Ericssons incidenthanteringsfunktion består av cybersäkerhetsexperter och IT-forensiker med ansvar för

hantering och utredning av incidenter.

På plats

Kontinuitetsplan

Implementerat koncernövergripande, vid behov, för att stödja återhämtning efter en cybersäkerhetsincident.

På plats

Upplysningar om det totala antalet överträdelser

under det senaste rapporteringsåret

Rapportering på koncernnivå.

På plats

Förbättra riskhantering avseende tredje parter

Anpassa den operativa modellen för hantering av tredjepartsrelaterade säkerhetsrisker som svar på

det ökade antalet observerade cybersäkerhetsrelaterade incidenter i leverantörskedjan i samhället i stort.

Pågående med planerat

slutförande 2026.

Integrera AI-relaterade säkerhetskrav i ledningssystemet

för informationssäkerhet

Standarden ISO27001:2022 deﬁnierades före AI-utvecklingen tog fart i stor skala. Detta initiativ inför därför

speciﬁka AI-relaterade säkerhetskontroller till de koncernövergripande, obligatoriska minimisäkerhetskraven

(baserade på ISO27001).

Pågående med planerat

slutförande 2026.

Uppnå förstklassig cybersäkerhetsövervakning med AI-driven

hotdetektering, utökad täckning och utveckla starkare

partnerskap med externa aktörer

I Bolagets cybersäkerhetsövervakning använder Ericsson kontinuerligt toppmoderna verktyg som omfattar

moderna AI-modeller. Internt utvecklade AI-modeller och -verktyg läggs till för att komplettera och/eller

förbättra verktyg avseende tredjepartsrelaterad övervakning.

På plats

Påskynda införandet av Zero Trust Architecture genom att

deﬁniera centrala arkitekturmönster och leverera på de första

milstolparna i ﬂerårsplanen

Principerna för Zero Trust Architecture utgör grunden för arkitekturstyrning och säkerställer att varje

investering bidrar till att realisera målarkitekturen. Vidare deﬁnieras speciﬁka Zero Trust-investeringar för

att påskynda måluppfyllnaden.

Pågår

Ytterligare effektivisera sårbarhetshanteringen genom att automat-

isera och standardisera processer

Anpassa processen för sårbarhetshantering i syfte att förkorta ledtiderna i patchhanteringen som

svar på den ökade takten i hur hotaktörerna utnyttjar sårbarheter.

Pågående med planerat

slutförande 2026.

Product Security-åtgärder

Användning av processen med security by design i livscykeln

för utveckling av tekniska produkter

Security Reliability Model föreskriver riskbedömningar av Ericssons produkter och tjänster, säker design,

principer för säker kodning, användning av analysverktyg samt säkerhetskrav i leverantörskedjan i syfte

att undvika sårbarheter. Ericsson upprätthåller en katalog över externt utvecklade komponenter och externt

utvecklad kod som används i Bolagets produkter, och omfattande testning genomförs för att säkerställa hög

produktkvalitet.

På plats

Utbildning

Utbildning för relevanta medarbetare avseende Security Reliability Model och de uppgifter och aktiviteter

som ingår i denna.

På plats

Program för ansvarsfull sårbarhetsrapportering och en rådgivande

process för rapportering till kunder och andra intressenter i frågor

som rör Bolagets teknikprodukter

Product Security Incident Response Team samordnar avhjälpande åtgärder för kunder som påverkats av

sårbarheter eller säkerhetsincidenter i Ericssons produkter och övervakar aktivt sårbarheter i programvara

från tredjepart samt informerar berörda produktutvecklingsorganisationer.

På plats

Ackrediteringar för teknikprodukter

Ericssons produktutvecklings- och livscykelprocesser har sedan 2020 granskats med goda resultat i enlighet

med GSMA Network Equipment Security Assurance Scheme. Flera produkter utvärderas även externt enligt

3GPPs Security Assurance Speciﬁcation.

På plats

Inklusive åtgärder som har vidtagits och är på plats före 2025.

Detta avsnitt bör läsas tillsammans med hållbarhetsrapporten på sidan 95 i denna ﬁnansiella rapport, eftersom upplysningarna under

underrubrikerna ”Säkerhetspolicy” och ”Åtgärder under 2025” omfattar den information som krävs under infasningsperioden

för ESRS gällande relevant väsentlig påverkan, risker och möjligheter som ingår i hållbarhetsrapporten.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och

Svensk kod för bolagsstyrning har en särskild

Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett

avsnitt om intern kontroll, upprättats och

bifogats denna Finansiella rapport.

Dialog med aktieägarna

Som en del av Ericssons löpande dialog med

aktieägarna, och utöver den sedvanliga kom-

munikationen som skett under det första

och fjärde kvartalet mellan aktieägarna och

Ericssons funktion för Investor Relations och

koncernledning, har styrelseordförande Jan

Carlson haft en dialog med aktieägare

och på Bolagets initiativ även haft fördjup-

ade diskussioner med aktieägare som till-

sammans representerar cirka 65 % av de

utestående aktierna. Dessa möten inriktas

vanligtvis på ett ﬂertal olika bolagsstyr-

nings- och ersättningsfrågor i syfte att för-

stå och få återkoppling från aktieägarna

samt att besvara frågor. Mer information om

dialogen med aktieägare ﬁnns på sidan 5 i

Bolagsstyrningsrapporten.

Riskhantering

Riskhantering är ett viktigt element i strate-

giskt beslutsfattande och värdeskapande.

Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig-

heter och hot som är relaterade till Bolagets

strategiska mål. Ericssons riskhanteringsakti-

viteter går hand i hand med utveckling och

genomförande av Ericssons affärsplaner och

operativa strategier. Bolaget har under de

senaste åren vidtagit omfattande åtgärder

för att säkerställa att strategiska, externa och

interna risker på ett adekvat sätt identiﬁeras,

bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt

åtgärdas effektivt.

Den ﬁnansiella riskhanteringen styrs av

ﬁnansfunktionen. Ytterligare information om

hantering av ﬁnansiella risker ﬁnns i not F1,

”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella

rapporten.

Information om risker som kan påverka

måluppfyllandet och utgöra grund för riskmi-

tigerande åtgärder för att begränsa dessa ris-

ker ﬁnns i övriga delar av Förvaltningsberät-

telsen, i noterna A2, ”Viktiga uppskattningar

och bedömningar för redovisningsändamål”,

F1, ”Finansiell riskhantering”, och F4, ”Ränte-

bärande skulder”, samt i kapitlet Riskfaktorer.

Mer information om riskhantering ﬁnns på

sidorna 4–5 i Bolagsstyrningsrapporten.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sam-

manfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åta-

ganden”. Dessa åtaganden gäller främst

leasing av kontors- och fabrikslokaler, vissa

kundkontrakt, inköpskontrakt för outsourcad

tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt

inköp av komponenter för Ericssons egen

tillverkning.

Ericsson är part i vissa avtal med villkor

som kan träda i kraft, förändras eller upp-

höra att gälla vid en förändring av kontrollen

över Bolaget till följd av ett offentligt upp-

köpserbjudande. Sådana villkor är inte

ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel

ﬁnansieringsavtal och vissa licensavtal. Med

beaktande av, bland annat, Ericssons starka

ﬁnansiella ställning anser Bolaget att ingen

av de för närvarande gällande avtalen i sig

skulle innebära någon väsentlig konsekvens

för Ericsson till följd av ett kontrollskifte i

Bolaget.

Juridiska tvister som involverar

statliga myndigheter

I februari 2022 informerade Ericsson offent-

ligt att en intern utredning från 2019 omfatt-

ade en granskning av Ericssons anställda,

återförsäljare och leverantörer i Irak under

perioden mellan 2011 och 2019. Utre-

darna kunde inte fastslå de slutgiltiga mot-

tagarna av några betalningar eller visa att

någon Ericssonanställd var direkt involverad

i ﬁnansiering av terroristorganisationer.

Bolagets interna utredning från 2019 drog

inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var

ansvariga för någon betalning till någon

terroristorganisation.

Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta

med United States Department of Justice

(DOJ) i dess utredning av de frågor som dis-

kuterades i den interna Irakutredningen från

2019 och i relaterade frågor som rör jurisdik-

tioner, bland annat Irak. Bolaget tillhanda-

håller ytterligare dokument och annan infor-

mation som fortsätter att efterfrågas av DOJ.

Eftersom ytterligare information fortsätter att

identiﬁeras och utvärderas i fortsatt samar-

bete med DOJ i den pågående utredningen,

förväntas det inte dras några deﬁnitiva slut-

satser om resultatet förrän utredningen är

avslutad. Omfattningen och varaktigheten av

den utredningen fortsätter att vara oviss.

I april 2019 informerades Ericsson av

kinesiska State Administration for Market

Regulations Anti-monopoly Bureau (SAMR),

att myndigheten har inlett en undersökning

av Ericssons licensering av patent i Kina.

Ericsson samarbetar med undersökningen,

som fortfarande beﬁnner sig i en fas fastställ-

ande av fakta. Framöver väntar en fortsatt

utredning av fakta och möten med SAMR

för att underlätta myndighetens bedöm-

ning och slutsatser. I händelse av att SAMR

konstaterar brister har myndigheten befogen-

het att besluta om beteendemässiga och

ﬁnansiella sanktioner.

Juridiska tvister som inte involverar

statliga myndigheter

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig

stämning in i United States District Court for

the District of Columbia mot Telefonaktie-

bolaget LM Ericsson och Ericsson Inc. (till-

sammans ”Ericssons svaranden”). Stäm-

ningen lämnades in av anställda hos USA:s

militär, anställda hos underleverantörer till

regeringen i USA och andra civila som dödats

eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghan-

istan och Syrien från 2005 till 2021, samt av

deras familjemedlemmar. Stämningen ställer

krav på Ericssons svaranden enligt U.S. Anti-

Terrorism Act och innefattar påståenden om

att Ericssons svaranden gjort betalningar

som i ett sista led har hjälpt de terroristor-

ganisationer som utförde, planerade eller

godkände angreppen. I november 2022

lämnade Ericssons svaranden in ett yrkande

om att stämningen skulle avvisas. Den 20

december 2022 lämnade kärandena in en

kompletterande ansökan som lade till ytterli-

gare kärandeparter, inklusive en kärandepart

som åsamkats skada i Turkiet, samt även

Ericsson AB (tillsammans med Ericssons sva-

randen, ”Ericssons företagssvaranden”), VD

och koncernchef Börje Ekholm och en före

detta företrädare för Ericsson (som inte har

blivit delgiven) som svarandeparter. Vidare

gjordes gällande ytterligare påståenden och

yrkanden. I mars 2023 framställde Ericssons

företagssvaranden och Börje Ekholm nya

avvisningsyrkanden avseende den ändrade

stämningsansökan. I juni 2023 lämnade

kärandena in svarsyttranden över svarande-

nas avvisningsyrkanden och svarandena gav

i juli 2023 in yttranden till stöd för avvisnings-

yrkandena. All skriftväxling mellan parterna

har lämnats in och målet är pågående i dom-

stol. Alla svaranden kommer fortsätta att för-

svara sig kraftfullt i detta ärende.

I februari 2024 lämnades även en andra

civilrättslig stämning för påstådda brott mot

U.S. Anti-Terrorism Act in i United States

District Court for the District of Columbia.

Stämningsansökan lämnades in av samma

advokatbyrå och innehåller väsentligen

samma påståenden och yrkanden som de

som framställdes i den ursprungliga stäm-

ningsansökan om påstådda överträdelser

av U.S. Anti-Terrorism Act som lämnades in i

augusti 2022, och anger samma ”Ericssons

företagssvaranden”, VD och koncernchef

Börje Ekholm och en före detta företrädare för

Ericsson som svarande. Den nya stämnings-

ansökan gavs in av ytterligare anställda hos

USA:s militär, anställda hos underleverantörer

till regeringen i USA och andra civila som

dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak,

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Afghanistan, Syrien, Turkiet, Niger och

Frankrike från 2005 till 2021, samt av deras

familjemedlemmar. Domstolen har vilande

förklarat målet i avvaktan på dess avvisning

beslut avseende den tidigare inlämnade

stämningsansökan. Svarandena kommer att

försvara sig kraftfullt i detta ärende.

I november 2025 lämnades även en

tredje civilrättslig stämning för påstådda

brott mot U.S. Anti-Terrorism Act in i United

States District Court for the District of

Columbia. Stämningsansökan lämnades

in av en advokatbyrå utan kopplingar till

stämningsansökningarna från augusti 2022

och februari 2024, och innehåller väsentligen

samma påståenden och yrkanden som de

som framställdes i de stämningsansökningar

om påstådda överträdelser av US Anti-

Terrorism Act som lämnades in i augusti

2022 och februari 2024, och anger samma

”Ericssons företagssvaranden”, VD Börje

Ekholm och en före detta företrädare för

Ericsson som svarande. Den nya stämnings-

ansökan gavs in av ytterligare anställda hos

USA:s militär, anställda hos underleveran-

törer till regeringen i USA och andra civila

som dödats eller skadats i terroristangrepp

i Frankrike, Afghanistan och Belgien från

2012 till 2018, samt av deras familjemedlem-

mar. Domstolen har vilandeförklarat målet i

avvaktan på dess avvisningsbeslut avseende

den tidigare inlämnade stämningsansökan.

Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt

i detta ärende.

Sedan 4 augusti 2023 har ett antal civil-

rättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget

LM Ericsson lämnats in i Solna tingsrätt. 93

käranden har lämnat in stämningsansök-

ningar, som samordnas och ﬁnansieras av

en brittiskbaserad processﬁnansiär. Kär

andena utgörs av en grupp utländska fonder

och ﬁnansiella institutioner som påstås vara

eller ha varit aktieägare i Bolaget. Deras

skadeståndsanspråk är främst baserade

på påstått otillräcklig informationsgivning

avseende innehållet i den interna Irakutred-

ningen från 2019. Ericsson gav in sitt svaro-

mål den 15 mars 2024. Den 14 februari 2025

förelade tingsrätten Ericsson att överlämna

den interna Irakrapporten från 2019 till

kärandenas ombud. Ericsson överklagade

beslutet, och 15 augusti 2025 upphävde

hovrätten tingsrättens beslut. Kärandena har

överklagat beslutet till Högsta domstolen.

Förhandlingar gällande målets giltighet är

vilande i väntan på att ärendet om tillhanda-

hållande av dokument ska avgöras. Ericsson

kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i

detta ärende.

Bolaget förvaltar sin portfölj med imma-

teriella rättigheter aktivt liksom behovet av

tredjepartslicenser och är, från tid till annan,

inom ramen för den löpande verksamheten

inblandad i tvister relaterade till detta som

kärande, svarande eller på annat sätt.

Förutom de tvister som nämnts ovan är

Bolaget, och kan i framtiden komma att bli,

involverat i olika andra juridiska utredningar,

verkställighetsåtgärder, tvister, krav (inklu-

sive krav från tredje part där Bolaget har

skadeslöshetsåtagande för ansvar för skada

på grund av intrång eller som Bola

get har

tillhandahållit garantier till) och rättsprocess

er,

som en följd av Bolagets normala affärsverk-

samhet och transaktioner.

Koncernens struktur

Koncernen består av ﬂer än 200 juridiska

personer och cirka 90 ﬁlialer, och har kunder

i mer än 175 länder.

Moderbolaget

Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moder-

bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen

av koncernlednings- och holdingbolags-

funktioner, internbanksverksamhet samt

kundkredithantering.

Finansiell information

Resultatet efter ﬁnansiella poster uppgick

till SEK 31,3 (6,6) miljarder. Under 2025 och

2024 hade Moderbolaget ingen försäljning

till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala

inköp av varor och tjänster gjordes 27 %

(37 %) från dotterbolag.

Under året inträffade bland annat följande

större förändringar i Moderbolagets ﬁnans-

iella ställning:

–

Utdelningar från dotterbolag och intresse-

företag på SEK 31,2 miljarder.

–

Bruttokassan ökade med SEK 19,1

miljarder till SEK 77,8 (58,7) miljarder.

Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till

SEK 43,1 (22,3) miljarder och totalt eget

kapital till SEK 91,4 (70,6) miljarder.

Aktieinformation

Per den 31 december 2025 uppgick det

totala antalet aktier till 3 371 351 735, varav

261 755 983 A-aktier (med en röst vardera)

samt 3 109 595 752 B-aktier (med en tion-

dels röst vardera). A- och B-aktier medför

samma rätt till andel i Bolagets tillgångar

och resultat. Moderbolagets största aktie-

ägare per årsskiftet var Investor AB med cirka

24,8 % av rösterna (9,9 % av aktierna), AB

Industrivärden med cirka 15,0 % av rösterna

(2,6 % av aktierna), och AMF Tjänstepension

och AMF Fonder med cirka 5,1 % av rösterna

(3,2 % av aktierna). 677 285 egna aktier till-

delades till anställda eller såldes under 2025,

i enlighet med villkoren i programmet för

långsiktig rörlig ersättning för Ericssons

anställda. Kvotvärdet av dessa aktier var

SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 3,4 miljoner,

vilket motsvarar mindre än 1 % av aktiekapi-

talet, och redovisad ersättning för sålda aktier

uppgick till SEK 6 miljoner. Innehavet av

egna aktier uppgick den 31 december 2025

till 38 002 276 B-aktier. Kvotvärdet av dessa

aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 190

miljoner, och aktierna representerar 1,13 % av

det totala aktiekapitalet. Förvärvspriset upp-

går till SEK 190 miljoner.

Årsstämman 2025 beslutade att god-

känna överlåtelsen av egna aktier till

anställda och över börs, riktad nyemission

om 23,1 miljoner C-aktier samt ett bemyn-

digande till styrelsen att besluta om ett

förvärvserbjudande för de tidigare beslu-

tade LTV-programmen 2025 och 2024

för Ericssons högre chefer. I enlighet med

bemyndigandet från årsstämman beslutade

styrelsen under det andra kvartalet 2025

att återköpa de nyemitterade aktierna, som

sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet

av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per

aktie, eller totalt SEK 115,5 miljoner, vilket

motsvarar mindre än 0,7 % av det totala

aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden

uppgick till SEK 115,7 miljoner.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning

på SEK 3,00 (2,85) per aktie. Utdelningen

föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,50 per

aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag

(betalnings

datum 9 april 2026) och SEK 1,50

per aktie med 29 september 2026 som

avstämningsdag (betalningsdatum 2 oktober

2026). För Moderbolagets innehav av egna

B-aktier utgår ingen utdelning.

Styrelsen föreslår att vinsten disponeras

enligt nedan (under antagande att inga egna

aktier innehas på avstämningsdagen):

Belopp att utdelas till

aktieägarna

SEK 10 114 055 205

Belopp att överföra i ny

räkning i Moderbolaget

SEK 32 937 412 763

Totalt fritt eget kapital

i Moderbolaget

SEK 43 051 467 968

Till grund för sitt förslag till utdelning har

styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolags

lagen

bedömt Moderbolagets och koncernens

konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska

ställning i övrigt samt förmåga att på sikt

infria sina åtaganden. Per den 31 december

2025 uppgick koncernens soliditet till 39,5 %

(31,8 %) och nettokassan till SEK 61,2 (37,8)

miljarder.

Moderbolagets fria egna kapital skulle

ha varit cirka SEK 0,86 miljarder lägre om

tillgångar och skulder inte värderats till

verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a §

årsredovisningslagen.

Styrelsen har också tagit hänsyn till

Moderbolagets resultat och ekonomiska

ställning och koncernens ställning i övrigt.

Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända

förhållanden som kan ha betydelse för

Moderbolagets och koncernbolagens

ekonomiska ställning.

Den föreslagna utdelningen begränsar

inte koncernens investeringsförmåga eller

förmåga att anskaffa kapital. Det är styrel-

sens bedömning att den föreslagna utdel-

ningen är försvarlig med hänsyn till de krav

som verksamhetens art, omfattning och risker

ställer på Moderbolagets och koncernens

egna kapital liksom Moderbolagets och kon-

cernens konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt, i beaktande av kommande

års affärsplaner och ekonomiska utveckling.

Föreslaget aktieåterköpsprogram

Styrelsen föreslår dessutom årsstämman att

bemyndiga styrelsen att initiera ett aktie-

återköpsprogram, varvid återköpen förväntas

inledas efter att kvartalsrapporten för första

kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna

programmet har som mål att återföra upp

till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktie

ägarna under den period som sträcker sig

som längst fram till årsstämman 2027, med

formellt mandat att återköpa maximalt 10 %

av utestående aktier. Återköp av aktier före-

slås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq

Stockholm. De återköpta aktierna förväntas

dras in eller användas för att ﬁnansiera god-

kända LTV-program.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2023

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare (”

Riktlinjerna

”) omfattar

koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM

Ericsson (”

Bolaget

” eller ”

Ericsson

”), inklusive

verkställande direktören och koncernche-

fen

(”

och

koncernchef

”) (“

koncern

led-

ningen

”).

Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt-

ningar som avtalas, och förändringar som görs

i redan avtalade ersättningar, efter det att

Riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten

är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till

årsstämman 2027. Beträffande anställnings-

förhållanden utanför Sverige, får vederbörliga

anpassningar ske för att följa tvingande lokala

regler eller etablerad lokal praxis. I sådana

fall ska Riktlinjernas övergripande ändamål

tillgodoses i största möjliga utsträckning. Rikt-

linjerna omfattar inte ersättning beslutad av

bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga

ersättningsprogram (”

LTV

”).

Målsättning

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att

ersättningarna är förenliga med Bolagets

gällande ersättningsﬁlosoﬁ och ersättnings-

praxis för Bolagets medarbetare, vilka

grundar sig på principer om konkurrenskraft,

jämlikhet, transparens och prestation.

De främsta målen är att:

–

attrahera och behålla kompetenta, presta-

tionsinriktade och motiverade medarbe-

tare som har sådan förmåga, erfarenhet

och färdighet som krävs för att genomföra

Ericssons strategi;

–

uppmuntra beteenden i enlighet med

Ericssons företagskultur och kärnvärden;

–

säkerställa rättvis ersättning genom att

se till att den totala ersättningen är av

lämplig storlek utan att vara för hög och

att grunden för ersättningarna är tydligt

förklarad;

–

erbjuda en totalersättning, bestående

av både fast och rörlig ersättning samt

förmåner som är konkurrenskraftig på de

marknader där Ericsson konkurrerar om

medarbetare; och

–

främja former av rörlig ersättning som

förenar medarbetarna i arbetet mot tyd-

liga och relevanta mål, samt stärker deras

prestationer och möjliggör flexibla ersätt-

ningskostnader för Ericsson.

Riktlinjerna och Bolagets strategi samt

hållbara långsiktiga intressen

En framgångsrik implementering av Bolagets

strategi och hållbara långsiktiga intressen

kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och

motivera medarbetare med de rätta egen-

skaperna samt erbjuda konkurrenskraftig

ersättning. Syftet med Riktlinjerna är att

möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem-

marna av koncernledningen attraktiv och

konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig

ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska

tilldelas enligt speciﬁka fördeﬁnierade och

mätbara affärsmål som härrör från den kort-

och långsiktiga affärsplan som godkänts av

styrelsen. Målen kommer att inkludera ﬁnan-

siella mål på koncern-, affärs- och/eller mark-

nadsområdesnivå. Dessutom kommer strate-

giska mål, operativa mål, mål för medarbetar-

nas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål

för hållbarhet och ansvarsfullt företagande

eller andra mål för ledande indikatorer att

tillämpas om Kompensationskommittén

anser det lämpligt.

Bolaget har särskilda program för lång-

siktig rörlig ersättning för koncernledningen

som har godkänts av årsstämman. Sådana

beslut omfattas inte av Riktlinjerna. Detal-

jerad information om Ericssons aktuella

ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår

policy och våra Riktlinjer, samt information

om tidigare beslutade långsiktiga rörliga

ersättningsprogram vilka ännu inte har förfal-

lit till betalning, inklusive tillämpliga presta-

tionsvillkor, ﬁnns i ersättningsrapporten samt

i not G2, ”Information angående styrelse-

ledamöter och ledande befattningshavare”

och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”

i årsredovisningen.

Hantering av ersättningar till

koncernledningen

Styrelsen har inrättat en Kompensationskom-

mitté (”Kommittén”) som hanterar ersätt-

ningspolicy, ersättningsprinciper och ärenden

som rör ersättning till koncernledningen. Sty-

relsen har gett Kommittén mandat att besluta

om och hantera vissa ärenden inom speciﬁka

områden. Kommittén kan även i enskilda fall

bemyndigas av styrelsen att avgöra speciﬁka

ärenden.

Kommittén har mandat att granska och

förbereda ärenden, för beslut av styrelsen,

som rör löner och andra ersättningar till VD

och koncernchef. Dessutom har Kommit-

tén i uppgift att minst en gång vart fjärde år

förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till

årsstämman om riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare, liksom förslag

om långsiktiga rörliga ersättningsprogram

och liknande aktierelaterade ersättningar.

Kommittén har mandat att besluta om

löner och andra ersättningar till övriga med-

lemmar av koncernledningen, förutom VD

och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig

rörlig ersättning (”STV”) samt utbetalning

av STV baserat på prestation och uppnådda

resultat.

För att fullgöra sina skyldigheter tar

Kommittén hänsyn till ersättningstrender,

regeländringar, informationsgivningskrav

och den allmänna globala ersättningsmil-

jön för ledande befattningshavare. Innan

Kommittén förbereder rekommendationer

för lönejusteringar för VD och koncernchef

för styrelsens beslut, eller godkänner löne-

justeringar för övriga medlemmar i koncern-

ledningen, granskar Kommittén lönedata,

Bolagets resultat och individuella prestatio-

ner. Berörd anställd är inte närvarande vid

Kommitténs möten när frågor som rör deras

egen ersättning diskuteras. På samma sätt

är VD och koncernchef inte närvarande vid

styrelsemöten när frågor som rör VD och

koncernchefens egen ersättning diskuteras.

Kommittén får utse oberoende expertrådgi-

vare för att bistå och ge råd i dess arbete.

Ordföranden i Kommittén och styrelseord-

föranden arbetar tillsammans med Ericssons

avdelning för Investor Relations för att säker-

ställa goda och kontinuerliga kontakter i

lämplig omfattning med aktieägarna i frågor

som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över ersättningspaketet

som omfattas av Riktlinjerna

För koncernledningen kan ersättningspaketet

innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig

ersättning (STV och LTV), pension och andra

förmåner.

Nedan beskrivs de huvudsakliga kompo-

nenterna för ersättning till koncernledningen

som regleras av Riktlinjerna, inklusive infor-

mation om varför de tillämpas, hur de fung-

erar, tilldelningsnivåer och relaterade resul-

tatmått. Dessutom har årsstämman beslutat

att införa LTV för medlemmar i koncernled-

ningen, och kan även i framtiden besluta om

sådana program. Beﬁntliga aktiebaserade

LTV-program som fastställts av årsstämman

har utformats för att skapa långsiktiga inci-

tament för medlemmar i koncernledningen

och för att stimulera Bolagets utveckling och

därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt-

ningen är att attrahera, behålla och motivera

ledande befattningshavare på en konkur-

rensutsatt marknad genom prestationsbase-

rade och aktierelaterade incitament samt att

uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande

aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt

ägarintresse mellan koncernledningen och

aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år

för de beﬁntliga aktiebaserade LTV-pro-

grammen som beslutats av aktieägarna och

intjänande kräver uppfyllande av fastställda

prestationsvillkor. LTV är en viktig del av

ersättningen till koncernledningen, men pro-

grammen omfattas inte av Riktlinjerna i och

med att de beslutas separat av årsstämman.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Komponent och syfte

Beskrivning

Fast lön

Fast ersättning, utbetalad vid fastställda

tidpunkter.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som

behövs för att implementera Ericssons strategi

– att betala ut en del av den årliga ersättningen

på ett förutsebart sätt

Löner ska fastställas med hänsyn till:

– Ericssons övergripande affärsresultat

– affärsresultat för den enhet som individen leder

– individens prestation från år till år

– externa ekonomiska förhållanden

– befattningens omfattning och komplexitet

– extern marknadsdata

– lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen

Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas.

Kortsiktig rörlig ersättning (STV)

STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas

mot mål som härrör från affärsplanen och betalas

ut under ett år.

Syfte:

– att ge medlemmarna av koncernledningen

gemensamma, tydliga och relevanta mål,

som sammanfaller med Ericssons strategi

och hållbara långsiktiga intressen

– att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet

kopplad till prestation till en ﬂexibel kostnad

för Bolaget

Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrel-

sen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av

koncernledningen.

Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen

ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger

målnivån (dvs. inte mer än 300 % av den årliga fasta lönen). Eventuell beﬁntlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning

beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa).

STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbar-

het. Måtten kommer att omfatta ﬁnansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknadsområdesnivå (för

relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för

medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande

indikatorer.

I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och

fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den ﬁnansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende

ﬁnansiella mål.

Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att:

– när som helst, revidera ett eller ﬂera STV-mål

– retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter

– minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett

läge där ingen utdelning betalas

– justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet

– minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå

eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering

Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att:

– helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot

Ericssons affärsetiska kod

– helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod

– återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av ﬁnansiella resultat på grund av

inkorrekt ﬁnansiell rapportering eller oförenlighet med ﬁnansiella rapporteringskrav.

Pension

Premier som betalas till en pensionsfond.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som

behövs för att implementera Ericssons strategi

– att underlätta planering för pension genom att

erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar

som är i linje med lokal marknadspraxis

Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland

och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet.

Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmånsbestämd

pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler.

För medlemmar av koncernledningen i Sverige:

– pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension.

Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön.

– en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35 % av den del av den fasta lönen som överstiger

eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller

kollektivavtal.

– den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning

under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt.

Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga

pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder.

Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan:

– kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller

– premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis

I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen.

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning,

som betalas ut årligen och som inte räknas som

fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller

pension.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som

behövs för att implementera Ericssons strategi

– att betala ut en del av den årliga ersättningen

på ett

förutsebart sätt.

Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad

som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år.

Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner,

skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som

krävs för att kunna uppfylla rollen.

Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra

ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland.

Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget.

Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtids-

uppdrag (long-term assignment, ”

LTA

”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska fastställas

i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till,

pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte-

samt socialförsäkringsstöd

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Beaktande av ersättning till

Bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning

har styrelsen och Kommittén, vid beredning

av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt

anställningsvillkor för Bolagets medarbetare,

genom att granska hur Ericssons ersättnings-

policy tillämpas för Bolagets vidare krets av

medarbetare.

Det ﬁnns en tydlig koppling mellan ersätt-

ningskomponenterna för medlemmarna av

koncernledningen och Bolagets medarbetare

vad gäller tillämpningen av ersättningspo-

licyn samt de metoder som används för att

fastställa fasta löner, kort- och långsiktig

rörlig ersättning, pensioner och förmåner.

Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och

konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för

kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och

resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersätt-

ningsprogram är desamma för medlemmarna

av koncernledningen och andra kvaliﬁcerade

medarbetare i Bolaget. Den del av ersätt-

ningen som är kopplad till resultat är dock

vanligtvis högre för koncernledningen i linje

med marknadspraxis och de högre nivåerna

för totalersättning som förekommer på

sådan nivå.

Anställningsavtal och uppsägning

av anställning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta

tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga upp-

sägningstiden får vara högst tolv månader.

Vid uppsägning från medarbetarens sida

ﬁnns ingen rätt till avgångsvederlag.

Oavsett omständigheterna får den fasta

lönen under uppsägningstiden plus eventuellt

avgångsvederlag sammantaget inte över-

stiga ett belopp motsvarande 24 månaders

fast lön för medarbetaren, om inte andra

bestämmelser följer av nationell lagstiftning

eller kollektivavtal.

Medarbetaren kan ges rätt till avgångs-

vederlag fram till den överenskomna pen-

sionsåldern eller, om ingen överenskommelse

om pensionsålder ﬁnns, fram till den månad

då medarbetaren fyller 65 år. I fall där med-

arbetaren har rätt till avgångsvederlag från

och med ett datum som infaller mindre än

tolv månader före pensioneringen räknas

avgångsvederlaget ned proportionellt mot

den återstående tiden och beräknas endast

för perioden mellan datumet då anställ-

ningen upphör (dvs. slutet av uppsägnings-

tiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget ska sänkas med mot-

svarande 50 % av den ersättning eller mot-

svarande kompensation som medarbetaren

får, eller har fått rätt till, från en annan arbets-

givare eller för eget eller annat arbete under

den period som medarbetaren får avgångs-

vederlag utbetalt från Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ-

ningsavtal med omedelbar verkan utan

föregående meddelande och utan rätt till

avgångsvederlag, om medarbetaren begår

allvarliga överträdelser av sina skyldigheter

gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning

av ledande befattningshavares anställnings-

avtal eller andra avtal som rör anställningen

eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts,

tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister

om förhållanden som har sin grund i avta-

len, genom skiljeförfarande med tre skilje-

män enligt Stockholms Handelskammares

Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av

sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom

ramen för rättsförhållandet mellan parterna,

stå för skiljemännens avgifter och kostnader

samt för Bolagets processkostnader (inklu-

sive advokatarvoden), förutom i de fall då

skiljeförfarandet inletts av medarbetaren

utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar

av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av

koncernledningen ska fastställas ska styrel-

sen och Kommittén beakta alla relevanta fak-

torer för att säkerställa att ersättningen utfor-

mas i linje med Bolagets och aktieägarnas

bästa intressen. Sådana faktorer inkluderar:

–

vilken befattning som avses,

–

kandidatens kompetens, erfarenhet och

förmågor,

–

nivå och typ av ersättning hos tidigare

arbetsgivare,

–

vilket geografiskt område som kandidaten

rekryteras från och huruvida ersättning för

flytt behövs,

–

kandidatens personliga omständigheter,

–

aktuell lönepraxis på marknaden,

–

interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom-

melser träffas när det bedöms vara lämpligt

och nödvändigt för att rekrytera eller behålla

en viss medarbetare. Sådana överenskom-

melser kan gälla kortsiktig eller långsiktig

rörlig ersättning eller fast lön, och överens-

kommelserna kan förnyas. Varje överenskom-

melse ska dock vara tidsbegränsad samt inte

överstiga en tidsperiod om 36 månader och

ett belopp som är dubbelt så högt som den

årliga fasta lönen som medarbetaren hade

fått om ingen ytterligare överenskommelse

hade träffats. Dessutom kan andra mått och

mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya

medarbetaren under det första året, om det

bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller Kommit-

tén, även besluta om utbetalning av ersätt-

ning som kompenserar för eventuell förverkad

ersättning från en tidigare arbetsgivare i och

med rekryteringen av den nya medarbetaren.

Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall

om hela eller en del av den förverkade ersätt-

ningen, inklusive förverkad rörlig ersättning,

ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning

ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklu-

sive den rörliga ersättningens utformning

(kontanta medel eller aktier), aktuella presta-

tionsvillkor samt när den rörliga ersättningen

skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis

ersätts förverkad ersättning med jämförbar

ersättning.

Om en intern kandidat befordras till kon-

cernledningen kan det innebära att vissa

tidigare gällande villkor fortsätter att gälla,

inklusive pensions- och förmånsrättigheter

och eventuella utestående tilldelningar av

rörlig ersättning. Om en medlem av koncern-

ledningen utses som följd av samgående med

eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare

gällande villkor också tillämpas i upp till högst

36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från Kommittén kan

styrelsen, vid extraordinära omständigheter,

besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika

från Riktlinjerna, exempelvis:

–

när ny VD och koncernchef tillsätts,

–

vid betydande förändringar i Bolagets

struktur, organisation, ägarstruktur eller

verksamhet (till exempel bud, förvärv,

fusion, fission osv) som kan kräva juste-

ringar av STV och LTV eller andra kompo-

nenter för att säkerställa kontinuitet i

koncernledningen, och

–

under andra omständigheter, förutsatt att

avvikelser krävs för att främja Bolagets

långsiktiga intressen och hållbarhet eller

för att säkerställa Bolagets ekonomiska

bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ären-

den för beslut i styrelsen, vilket innefattar

ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna.

Sådana avvikelser presenteras i ersättnings-

rapporten för det aktuella året.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Händelser efter räkenskapsårets

utgång

Ericsson meddelar föreslagen

personalminskning i Sverige

Den 15 januari 2026 meddelade Ericsson

en föreslagen personalminskning i Sverige.

Bolaget har informerat Arbetsförmedlingen.

Personalminskningen kan påverka cirka

1 600 tjänster i Sverige.

Ericssons styrelse föreslår ett

aktieåterköpsprogram

Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson

att styrelsen avser att föreslå årsstämman

ett aktieåterköpsprogram på upp till SEK 15

miljarder. För ytterligare information, se not

E1 ”Eget kapital”.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Koncernens finansiella rapporter och noter

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

Koncernens rapport över totalresultat

Koncernens balansräkning

Kassaflödesanalys för koncernen

Sammanställning över förändring av eget kapital

i koncernen

Noter till koncernens finansiella rapporter

Grund för rapporternas upprättande

Väsentliga redovisningsprinciper

Bedömningar och viktiga uppskattningar för

redovisningsändamål

Affärsverksamhet

Segment

Nettoomsättning

Kostnader per kostnadsslag

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

Varulager

Balansposter relaterade till

kundkontrakt

Övriga kortfristiga fordringar

Leverantörsskulder

Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Leasing

Åtaganden

Avsättningar

Eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Kontraktsenliga åtaganden

Koncernstruktur

Eget kapital

Företagsförvärv/avyttringar

Andelar i intresseföretag

Finansiella instrument

Finansiell riskhantering

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella tillgångar, långfristiga

Räntebärande skulder

Personalrelaterat

Ersättning efter avslutad

anställning

Information angående

styrelsemedlemmar och

ledande befattningshavare

Aktierelaterade ersättningar

Information om anställda

Övrigt

Skatter

Resultat per aktie

Kassaflödesanalys

Transaktioner med närstående

Ersättning till revisorer

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson 2025

Koncernens ﬁnansiella rapporter och noter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

Januari–december, MSEK

Not

2025

2024

2023

Nettoomsättning

B1, B2

236 681

247 880

263 351

Kostnader för sålda varor och tjänster

–124 013

–138 515

–161 749

Bruttoresultat

112 668

109 365

101 602

Forsknings- och utvecklingskostnader

–48 852

–53 514

–50 664

Försäljnings- och administrationskostnader

–33 685

–51 657

–39 255

Nedskrivningar avsättning/återföring av kundfordringar

239

–265

–268

Rörelseomkostnader

–82 298

–105 436

–90 187

Övriga rörelseintäkter

9 389

3 229

994

Övriga rörelsekostnader

–1 179

–2 599

–32 859

Andel av resultat från intresseföretag

B1, E3

–246

124

Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

38 634

4 313

–20 326

Finansiella intäkter

2 480

2 734

2 145

Finansiella kostnader

–3 047

–4 103

–4 118

Valutaeffekter vinster/förluster, netto

235

–355

–1 020

Resultat efter finansiella poster

38 302

2 589

–23 319

Inkomstskatt

–9 588

–2 215

–2 785

Årets resultat

28 714

374

–26 104

Årets resultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare

28 428

–26 446

Innehav utan bestämmande inflytande

286

354

342

Övrig information

Medelantal aktier före utspädning (miljoner)

3 333

3 332

3 330

Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK)

8,53

0,01

–7,94

Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK)

8,51

0,01

–7,94

Koncernens rapport över totalresultat

Januari–december, MSEK

2025

2024

2023

Årets resultat

28 714

374

–26 104

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

6 744

877

905

Omvärdering av kreditrisk för upplåning

–567

–667

Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen

–1 380

–28

–114

Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Kassaflödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

5 047

–3 892

754

Omklassificering till resultaträkningen

–218

725

1 090

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

–12 721

6 461

–2 375

Omklassificering till resultaträkningen

1 395

Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag

–93

–10

Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

–995

652

–380

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–2 191

4 341

–738

Totalresultat för perioden

26 523

4 715

–26 842

Totalresultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare

26 125

4 515

–27 233

Innehav utan bestämmande inflytande

398

200

391

Ericsson 2025

Koncernens ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Koncernens balansräkning

MSEK

Not

31 dec

2025

31 dec

2024

Tillgångar

Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

Balanserade utvecklingskostnader

3 866

4 593

Goodwill

46 882

56 077

Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar

5 631

7 954

Materiella anläggningstillgångar

8 789

10 545

Nyttjanderätter

6 738

6 487

Finansiella tillgångar

Andelar i intresseföretag

1 507

1 179

Övriga investeringar i aktier och andelar

1 909

2 029

Långfristig kundfinansiering

B6, F1

238

190

Långfristiga räntebärande placeringar

F1, F3

37 298

19 440

Övriga långfristiga finansiella tillgångar

5 960

5 161

Uppskjutna skattefordringar

16 851

24 412

135 669

138 067

Kortfristiga tillgångar

Varulager

23 451

27 125

Kontraktstillgångar

B6, F1

7 333

6 924

Kundfordringar

B6, F1

40 327

44 151

Kortfristig kundfinansiering

B6, F1

852

4 332

Aktuella skattefordringar

5 030

6 083

Övriga kortfristiga fordringar

9 920

9 261

Kortfristiga räntebärande placeringar

12 715

12 546

Kassa och likvida medel

43 926

43 885

143 554

154 307

Summa tillgångar

279 223

292 374

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Aktiekapital

16 859

16 743

Tillskjutet kapital

24 731

Omräkningsdifferenser

1 254

12 788

Kassaflödessäkringar

2 064

–1 770

Omvärdering av upplåning

–479

–503

Balanserade vinstmedel

65 106

42 295

Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare

109 535

94 284

Innehav utan bestämmande inflytande

729

–1 301

110 264

92 983

Långfristiga skulder

Ersättning efter avslutad anställning

18 648

24 448

Långfristiga avsättningar

2 993

3 511

Uppskjutna skatteskulder

152

1 295

Långfristig upplåning

29 165

31 904

Långfristiga leasingskulder

5 772

5 363

Övriga långfristiga skulder

1 292

996

58 022

67 517

Kortfristiga skulder

Kortfristiga avsättningar

5 691

8 204

Kortfristig upplåning

3 538

6 137

Kortfristiga leasingskulder

1 789

2 132

Kontraktsskulder

36 867

41 229

Leverantörsskulder

26 335

30 173

Aktuella skatteskulder

2 679

3 322

Övriga kortfristiga skulder

34 038

40 677

110 937

131 874

Summa eget kapital och skulder

279 223

292 374

Ericsson 2025

Koncernens ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Kassaflödesanalys för koncernen

Januari–december, MSEK

Not

2025

2024

2023

Rörelsen

Årets resultat

28 714

374

–26 104

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

10 793

30 617

51 710

39 507

30 991

25 606

Förändringar i rörelsens nettotillgångar

Varulager

929

10 208

9 304

Kort- och långfristig kundfinansiering

3 033

2 755

–1 708

Kundfordringar och kontraktstillgångar

–4 301

2 576

6 333

Leverantörsskulder

462

496

–10 037

Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning

–1 435

–53

1 308

Kontraktsskulder

1 485

4 598

–7 088

Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto

205

2 237

–10 111

378

22 817

–11 999

Erhållen ränta

2 283

1 800

1 218

Betald ränta

–2 205

–3 043

–2 280

Betald skatt

–7 009

–6 304

–5 368

Kassaflöde från rörelsen

32 954

46 261

7 177

Investeringsaktiviteter

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–2 630

–2 340

–3 297

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

192

116

163

Förvärv av dotterbolag och verksamheter

H3, E2

–1 099

–397

–1 515

Avyttring av dotterbolag och verksamheter

H3, E2

11 638

–625

Balanserade utvecklingskostnader

–1 138

–1 300

–2 173

Köp av räntebärande placeringar

–38 758

–19 622

–15 304

Försäljning av räntebärande placeringar

16 688

11 247

11 739

Övriga investeringsverksamheter

3 670

–3 742

2 299

Kassaflöde från investeringsaktiviteter

–11 437

–15 952

–8 713

Finansieringsaktiviteter

Upptagande av lån

398

3 615

19 728

Återbetalning av lån

–3 538

–15 917

–7 884

Betald utdelning

–9 545

–9 233

–9 104

Återbetalning av leasingskulder

–2 115

–2 492

–2 857

Övriga finansieringsverksamheter

577

162

1 124

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter

–14 223

–23 865

1 007

Omräkningsdifferenser i likvida medel

–7 253

2 251

–2 630

Förändring av likvida medel

8 695

–3 159

Likvida medel vid årets början

43 885

35 190

38 349

Likvida medel vid årets slut

43 926

43 885

35 190

Ericsson 2025

Koncernens ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

MSEK

Aktie-

kapital

Tillskjutet

kapital

Omräknings-

differenser

Kassaflödes-

säkringar

Omvärde-

ring av

upplåning

Balanserade

vinstmedel

Eget kapital

hänförligt

till Moder-

bolagets

aktieägare

Innehav utan

bestäm-

mande

inflytande

Totalt eget

kapital

2025

1 januari 2025

16 743

24 731

12 788

–1 770

–503

42 295

94 284

–1 301

92 983

Årets resultat

–

28 428

286

28 714

Övrigt totalresultat för perioden, netto

efter skatt

–

–11 534

3 834

5 373

–2 303

112

–2 191

Totalresultat för perioden

–

–11 534

3 834

33 801

26 125

398

26 523

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

116

–

116

–

116

Försäljning/återköp av egna aktier,

koncernen

–

–110

–

–110

Försäljning/återköp av egna aktier,

intresseföretag

–

–6

–

–6

Planer för långsiktig rörlig ersättning,

koncernen

–

175

–

175

Planer för långsiktig rörlig ersättning,

intresseföretag

–

Betald utdelning

–

–9 499

–46

–9 545

Transaktioner med minoritetsägare

–

–1 554

1 678

124

31 december 2025

16 859

24 731

1 254

2 064

–479

65 106

109 535

729

110 264

2024

1 januari 2024

16 722

24 731

6 067

745

–53

50 461

98 673

–1 265

97 408

Årets resultat

–

354

374

Övrigt totalresultat för perioden, netto

efter skatt

–

6 721

–2 515

–450

739

4 495

–154

4 341

Totalresultat för perioden

–

6 721

–2 515

–450

759

4 515

200

4 715

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

–

Återköp av egna aktier, koncernen

–

–21

–

–21

Planer för långsiktig rörlig ersättning,

koncernen

–

Betald utdelning

–

–8 997

–236

–9 233

31 december 2024

16 743

24 731

12 788

–1 770

–503

42 295

94 284

–1 301

92 983

2023

1 januari 2023

16 672

24 731

8 443

–719

477

85 210

134 814

–1 510

133 304

Årets resultat

–

–26 446

342

–26 104

Övrigt totalresultat för perioden, netto

efter skatt

–

–2 376

1 464

–530

655

–787

–738

Totalresultat för perioden

–

–2 376

1 464

–530

–25 791

–27 233

391

–26 842

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

–

Återköp av egna aktier, koncernen

–

–50

–

–50

Planer för långsiktig rörlig ersättning,

koncernen

–

Betald utdelning

–

–8 991

–113

–9 104

Transaktioner med innehav utan

bestämmande inflytande

–

–33

–32

31 december 2023

16 722

24 731

6 067

745

–53

50 461

98 673

–1 265

97 408

Ericsson 2025

Koncernens ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Noter till koncernens finansiella rapporter

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson,

Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav

i intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan

21,

164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av mobilkommunikationslös-

ningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga

sektorn.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den

31 december 2025 har upprättats i enlighet med de internationella redovis-

ningsstandarderna IFRS ®, såsom de har publicerats av International

Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1

”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar

utfärdade av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, samt den

svenska årsredovisningslagen. För den finansiella rapporteringen 2025 har

koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den

31 december 2025). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 decem-

ber 2025 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolk-

ningar som utfärdats av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering

står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovis-

ningslagen, för alla presenterade perioder.

De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 3 mars 2026.

De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av

årsstämman.

Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från

och med 1 januari 2025, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för

tillämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats

2025 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK).

De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffnings-

värdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder

vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde via

resultatet (FVTPL), finansiella instrument till verkligt värde via övrigt total-

resultat (FVOCI) och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda

pensionsplaner. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt

totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av

eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För

balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga

noter med ett jämförelseår.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM

Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska

Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett

annat företag, vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande

över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt

engagemang och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande

över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredo-

visningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att

denna kontroll upphör.

Koncernen utgörs av moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson,

med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största

operativa dotterbolagen är de helägda bolagen Ericsson AB, registrerat i

Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom

koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonom-

iska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”).

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket

är Moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan

enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive

transaktion. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för

föregående månadsslut som en approximation av den rådande kursen

vid transaktionsdagen, även om avistakursen används för materiella

transaktioner där så är lämpligt.

Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten

Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga

finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på

vilket koncernen styr sin valutakursrisk på nettobasis.

Omräkning av koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan

funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till rapporterings-

valutan enligt följande:

Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balansdags-

kurs. Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet.

Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom-

snittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen

från föregående månadsslut som en approximation av periodens genom-

snittliga växelkurser.

Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del

av övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver.

Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken

för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger

ingen betydande påverkan på valutaomräkning från

höginflationsekonomier.

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Segmentsrapportering

Presentationen av segmenten bygger på de redovisningsprinciper som

beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars verk-

samhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating

Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allo-

keras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs

CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger

på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker.

För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”.

Intäktsredovisning för standardprodukter och tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar eftersom de

inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster.

Installations-och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en

kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och

Not A1, forts.

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden.

Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalade som ramavtal och kunderna

ställer ut individuella inköpsordrar för att bekräfta inköp av produkter och

tjänster under kontraktets löptid.

För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäkts-

redovisning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler.

Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens

på plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när

den görs tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjuk-

varulicenser tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt

mjukvaruversion, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten

redovisas när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till

betalning föreligger.

Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller lever-

eras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden

på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvaru-

licenser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjan-

det och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations-

och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport

och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid. Trans-

aktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersättning

som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden.

Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål”.

Intäktsredovisning för enterpriselösningar

Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplatt-

formar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs

i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata

över tid eller vid nyttjandet.

Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontrakts-

perioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster

är i hög grad integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna

anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna

är levererade. Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år.

Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över

kontraktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas

när själva nyttjandet inträffar.

En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster

som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud

för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna.

Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till

kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till

kontraktets slut.

Intäktsredovisning för immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten.

Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort

bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till

koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring

ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller

nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i

kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart

tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med

villkoren i kundkontraktet.

Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta

och faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slut-

förande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras

vid det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna,

vilket kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av trans-

aktionspriset som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas

normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum.

Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta

kvartalsvis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom

60 dagar från fakturadatum. Kontraktsskulder eller kontraktsfordringar kan

uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i

efterskott.

För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i

förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande

sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är

kredittiden 30 till 45 dagar.

IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på

försäljning eller nyttjande under perioden, mätt på kvartalsbasis. Detta

resulterar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värde-

ringen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen

initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om

betalningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid.

Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar

från fakturadatum.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings-

tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat

finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en

kategori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se

not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering

av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

När finansiering tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla

effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från

kundfinansieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än mark-

nadsräntan under finansieringsperioden.

Uppskjutna försäljningsprovisioner

Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern

försäljningspersonal och distributörer som relaterar till förvärv av kund-

kontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som upp-

skjutna kontraktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar

och Övriga kortfristiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och

administrationskostnader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga

kontraktsperioden är 3 år. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner

för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år

eller mindre. Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verk-

samhet eller marknadsvillkor, vilka skulle kunna innebära att avskrivnings-

perioden bör ändras eller om det uppstår indikationer på nedskrivning.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller netto-

försäljningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden

relaterade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnads-

metod för externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter.

Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identi-

fiering av sina individuella kostnader.

Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan

från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya

produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras

som kostnad för sålda varor i resultaträkningen.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål”.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C.

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa-

genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida

synergier som förväntas uppstå genom förvärvet.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter

eller grupper av kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till

genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om

nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för

en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet.

Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsmetoden och det verkliga

värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärdet beräknas

som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta

efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet

Not A1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp

efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta i

beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonter-

ingsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter

skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering

baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före

skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill rapporteras

som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål” samt not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv består av

sådant som kundrelationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken.

Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvär-

vade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovis-

ningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband

med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader

och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas dessa immateriella

tillgångar till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningsförluster. Kostnader för forskning- och utveckling

omfattar avskrivningar och nedskrivningar som främst avser balanserade

utvecklingskostnader och teknologi. Försäljnings- och administrations-

kostnader inkluderar avskrivningar och nedskrivningar främst hänförliga till

kundrelationer och varumärken.

Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive

immateriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. För förvärvade immateriella

tillgångar, såsom patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara över-

stiger den beräknade nyttjandeperioden inte 10 år, och balanserade utveck-

lingskostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod om 3 år.

På tillgångsnivå görs prövningar av nedskrivningsbehov så snart det upp-

står indikationer om att en sådan behöver göras. Nedskrivningsbehovet för

immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål”.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av mark, byggnader, maskiner och

övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer

samt pågående nyanläggningar och redovisas till anskaffningsvärde efter

avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade

livslängden för varje komponent av en materiell anläggningstillgång. Den

beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggnader och

3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och nedskrivningar ingår

i kostnad för sålda varor och tjänster, forsknings- och utvecklingskostnader

och försäljnings- och administrationskostnader.

Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

Leasing

När koncernen agerar som leasetagare är huvudtyperna av koncernens

leasade tillgångar lokaler och fordon.

Koncernen redovisar i balansräkningen nyttjanderättigheter och leasing-

skulder hänförliga till alla leasingkontrakt, med vissa undantag. I bedöm-

ningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de

komponenter som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på

leasekontraktets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som

ger rätt att förlänga eller avbryta. Den genomsnittliga återstående lease-

perioden inkluderar uppskattade förlängnings- och uppsägningsoptioner för

leasing av fastigheter och är runt fyra år. För förlängningsoptioner som inte

ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (över-

lappande) och de kan ha olika villkor för att förlängningar ska vara giltiga

(begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för

en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa

förlängningar kända.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna

som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på

koncernens marginella låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin

marginella låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasing-

betalningarna, eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är

lättgänglig att fastställa. Den marginella låneräntan är beräknad beakt-

ande ränteswap-nivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat

leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet.

Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla

betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för

avbrytande av kontrakt.

Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar

och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings-

och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader.

Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga

leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande till-

gångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring.

När Bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andra-

handsuthyrning. För mer information, se not C3 ”Leasing”.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse

till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av

ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en

tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars

tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska

utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar

som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverant

örsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebase-

rade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång

och andra rättstvister.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en

(av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som

har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått

bland berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda

planer redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när

omstruktureringsavsättningen görs för det underliggande programmet.

Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster

hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en

förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så

snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas

på det lägre beloppet av den oundvikliga kostnaden av att antingen fullfölja

kontraktet eller betala bötesbeloppet för att bryta kontraktet. Den oundvik-

liga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja

kontraktet.

Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden,

mestadels för lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför

de prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade inköpsåtag-

anden. Om det finns en risk för att de avtalsenliga inköpsåtagandena inte

kommer att uppfyllas, görs en avsättning som motsvarar det lägre beloppet

av den oundvikliga kostnaden av att antingen fullfölja kontraktet eller betala

bötesbeloppet för att bryta kontraktet.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga

kvalitetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade

produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av repar-

ationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av

garantier fram till rapportperiodens slut.

Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade

aktierelaterade program. Se ”kontantreglerade planer” under redovisnings-

principer nedan.

Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister

och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna.

Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör

patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det

slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika

från koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potenti-

ella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen

övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden.

Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i

rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta

Not A1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa

beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de eko-

nomiska konsekvenserna.

Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna

presenteras som eventualförpliktelser.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål” och not D2 ”Eventualförpliktelser”.

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet

(köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och

de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verk-

ligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är

hänförliga till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden

allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat

på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som

inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis

immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansi-

ella skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella

innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen

till verkligt värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes proport-

ionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvs-

tidpunkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotter-

bolag och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet.

Intresseföretag

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande

inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten

för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa.

Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är

åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt

kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag

redovisas som en del av övrigt totalresultat. Bolagets andel av förluster i

intresseföretag minskar också det redovisade värdet på eventuella lång-

fristiga innehav som utgör en del av nettoinvesteringen.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar

under IAS 19 är exkluderade från policyn för finansiell riskhantering och

finansiella instrument upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de

kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av

finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upp-

hör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från inne-

haven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla

väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina

fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans-

räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller

skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären

hos de avtalsenliga kassaflödena från tillgången och den affärsmodell under

vilken den innehas.

De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat

baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller

marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av

andra observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadspriser,

valutakurser och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas

verkligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner,

externa bevis om exitpriser eller andra analytiska tekniker.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att

erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt

värde samt lån till intresseföretag.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat

(FVOCI)

Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första

hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kund-

fordringar sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser

finns tillgängliga för en sådan försäljning.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet

anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassific-

eras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkrings-

instrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar

och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör

avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder

(efter kvittning) presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på

kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras

inom 12 månader.

Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och

penningmarknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls

i en portfölj hanterad på verkligt värdebasis eller hålls med kortsiktiga

likviditetssyften.

Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL

eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassifice-

ras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvar-

varande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). För

mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för

redovisningsändamål”.

Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som

långfristiga finansiella tillgångar, men de redovisas som övriga omsättnings-

tillgångar om de förväntas att säljas inom tolv månader.

Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av invest-

eringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga

rörelseintäkter, förutom när investeringar betraktas som icke-operativa.

Då redovisas vinster och förluster som Finansiella intäkter.

Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen enligt

följande: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakurs-

risker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och för-

luster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och

skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader.

Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till

kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra

tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella

intäkter.

Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del

av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värde-

rade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontrakts-

tillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen

använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kon-

traktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela

löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfa-

renheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor

Not A1, forts.

Ericsson 2025

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna

redovisas på egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig

förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort.

Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen insättningar hos

banker som bedöms ha låg risk, därför antas kreditrisken inte ha ökat nämn-

värt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en

signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna

en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om till-

gången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF också används

för att beräkna nedskrivningen för tillgången.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella

åtagandena hänförliga till det finansiella instrumentet.

För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de av-

slutas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats

eller upphört.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leverant-

örer använder Bolagets program för betalning av leverantörer för att sälja

sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran introducera

en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Koncernen varken

betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller ytterligare säker-

het under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig

förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens skulder efter-

som leverantörsfakturorna betraktas som en del av det rörelsekapital som

används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredittid som

avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir dessa

skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning i

noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.

Upplåning

Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till

FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig

upplåning inom en ”Asset and liability management” portfölj där ränterisken

hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster

i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som

finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för-

ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).

Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet

anskaffningsvärde. Dessa inkluderar rullande kreditfaciliteter och företags-

certifikatprogram som används för kortfristiga likviditetssyften och erhållna

”Cash collaterals”.

Upplåning redovisas som kortfristiga skulder under förutsättning att

koncernen inte har en ovillkorlig rätt att senarelägga reglering med minst

12 månader efter balansdagen.

Säkringsredovisning för kassaflöden

Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:

a) Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för SEK/USD (FX)

väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga

kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda

tidpunkter.

b) Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i

Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis

på rullande basis.

För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som

matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar

dem som säkringsinstrument.

Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den

säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkringsför-

hållandet vanligtvis 1:1. Koncernen definierar förändringar i terminskursen

som säkringsrisk. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den

effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras

och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i rela-

tion till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella intäkter och kost-

nader, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det acku-

mulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en

omklassificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

Anställningsrelaterad information

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassi-

ficeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.

Dessa inkluderar även gratifikationsplaner, medicinska planer och

”leave encashment”-planer som förväntas tillhandahållas anställda

under en längre period än 12 månader.

Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare

anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit

method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till

marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har

löptider approximerade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns

en djup marknad för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens

avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på

aktuariella antaganden och uppdateras årligen. Koncernens nettoskuld

för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden

reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i

balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så

begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt

förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner

av framtida betalningar till planen benämnt tillgångsbegränsning.

Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten

på plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom

Finansiella kostnader. Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstrukt-

ureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna.

Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som

drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster

och förluster under Finansiella kostnader. Särskild löneskatt i Sverige redo-

visas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld.

Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster är inkluderade

i bestämmandet av aktuariella vinster och förluster som rapporteras under

övrigt totalresultat (OCI).

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål”.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive högre

chefer samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant

ersättning.

Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantregle-

rade, förutom programmen för högre chefer. Dessa program är aktieregle-

rade. Aktiereglerade program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier

förutsatt att de marknadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjänings-

villkoren är uppfyllda.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat

på verkligt värde för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande

prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa

har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är

intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av

Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är

samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av

Not A1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka

utgör kontantvärdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänande-

perioden och redovisas som en avsättning. I övriga avseenden är redovis-

ningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan. Kontantreglerade

program som avser anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har

liknande intjäningskriterier som aktiereglerade program. Alla program

har tjänstevillkor, medan vissa har prestations- och marknadsrelaterade

intjäningsvillkor.

Icke verkställande styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av sin

ersättning i form av syntetiska aktier, som kommer att konverteras till kon-

tanter i slutet av en specificerad intjänandeperiod baserat på marknadsvär-

det på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället.

För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelse-

medlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade

ersättningar”.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.

Inkomstskatter

Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell

och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/för-

brukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande

transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat

(OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot

eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för

den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller

tidigare år.

Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de

beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken

beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade

värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för out-

nyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna

skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla

temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade

skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara

vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktu-

ell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot

uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt

och en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära

skillnader om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att

återföras inom överskådlig framtid.

För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål”.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassa-

flöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs

för perioden. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från

föregående månadsslut som en approximation för periodens genomsnitt-

liga valutakurs, men avistakurs används vid rapportering av kassaflöde för

materiella transaktioner vid behov. Betalningar för dotterbolag förvärvade

eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto

efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser

i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader

(används för kortsiktiga likviditetssyften) redovisas netto under ”Övriga

finansieringsverksamheter”.

Kassa och likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande place-

ringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en åter-

stående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

Redovisning av statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan

följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga

bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag

för motsvarande kostnad.

Klimatrelaterade överväganden

Bolaget har beaktat effekten av klimatrelaterade faktorer på de finan-

siella rapporterna, se not B5 ”Varulager”. I not G3 ”Aktierelaterade ersätt-

ningar” finns information om specifika klimatrelaterade mål för långsiktiga

incitamentsprogram.

Nya redovisningsregler och tolkningar

Den 1 januari 2025 tillämpade Bolaget följande tillägg publicerade av IASB,

vilka inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella

rapporter.

–

Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet

(utgiven 15 augusti 2023).

Nedanstående nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu

inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2025 och har inte

tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter.

IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införandedatum

1 januari 2026. Koncernen har slutfört sin utvärdering och kommit till slut-

satsen att påverkan på finansiellt resultat eller de finansiella rapporterna är

immateriell:

–

Årliga förbättringar volym 11 (utgiven 18 juli 2024).

–

Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument.

(Ändringar i IFRS 9 and IFRS 7) (utgiven 30 maj 2024).

–

Ändringar avseende kontrakt som refererar till naturberoende el

(Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7) (utgiven december 2024).

IASB har publicerat följande nya standard med införandedatum

1 januari 2027:

–

I april 2024 utfärdade IASB en ny standard, IFRS 18, som kommer att

ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden anger

kraven för presentation och redovisning av information i de finansiella

rapporterna för att säkerställa bättre jämförbarhet, konsekvens och

korrekt återgivning av en enhets tillgångar, skulder, eget kapital,

intäkter och kostnader. Den nya standardens största påverkan är på

resultaträkningen, där den innehåller mer specifik vägledning om hur

resultaträkningen ska presenteras, vilket kräver viss klassificering av

inkomster och kostnader samt delsummor som ska presenteras.

–

Påverkan vid övergång: Standarden gäller för de räkenskapsår som börjar

den 1 januari 2027 eller senare. Bolaget kommer att tillämpa den nya

standarden från och med den 1 januari 2027. Vid övergången kommer

företaget att tillämpa de nya presentations- och redovisningskraven

retroaktivt för alla presenterade perioder. Eftersom standarden endast

påverkar presentations- och redovisningskrav, och inte värdering av

poster som presenteras i de finansiella rapporterna, kommer den inte att

ha någon effekt på balanserade vinstmedel vid övergångsdatumet. Den

största effekten kommer att vara på presentationen av resultaträkningen

där vissa poster, såsom valutadifferensskillnader, klassificeras annorlunda

i resultaträkningen. Dessutom kommer nya delsummor att införas,

såsom rörelsevinst. Därför kommer informationen för tidigare år att

omräknas. När standarden tillämpas kommer i not en brygga mellan IAS

1-presentationen och den nya IFRS 18-presentationen att presenteras.

–

Företaget utvärderar fortfarande den detaljerade påverkan som över-

gången till IFRS 18 kommer att ha på de finansiella rapporterna.

Bedömningar och viktiga uppskattningar

för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovis-

ningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskatt-

ningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den

tidpunkt då bedömningen görs. Men med andra bedömningar, antaganden

eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser

kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet

för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid

förändring av strategi eller omstrukturering. Nedan anges de viktigaste redo-

visningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar och

de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser

kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och

ekonomiska ställning.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Bedömningar

De bedömningar som görs vid tillämpningen av Bolagets redovisnings-

principer och som har störst inverkan på de finansiella rapporterna är

följande:

Värdering av varulager

I situationer där överskottslagersaldon identifieras görs uppskattningar av

nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna.

Vid avsättningar för varulagerinkurans tas hänsyn till åldrande, historisk

konsumtion och bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också

finnas bedömningar kring interna och externa omständigheter, till exempel

tillbakadragande av en produkt eller ekonomiska och politiska förändringar

på den globala marknaden.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och

övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen

bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på

nedskrivningsbehov.

Ledningens bedömning krävs när en allokering av en förvärvsanalys görs,

till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella

tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter

för prövning av nedskrivningsbehov.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Företagsledningen gör en bedömning av omfattningen av skyldigheterna

eller den möjliga förpliktelsen när den bestämmer sannolikheten för utfallet.

Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom

det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som

kommer att krävas för att uppfylla åtagandet eller möjliga åtagandet.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa företags-

obligationer med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt

för koncernens löptider på pensionsplaner. I de länder där det inte finns en

djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor

för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det

finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje

land när utvärderingen av den bäst anpassade marknadsavkastningen görs.

I Sverige använder Bolaget marknadsavkastningen från statsobligationer för

att värdera sin pensionsskuld.

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

De viktigaste antagandena om framtiden och andra viktiga källor till osäker-

het i uppskattningarna på balansdagen, som har en betydande risk för att

orsaka en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och

skulder under nästkommande räkenskapsår, är följande:

Intäktsredovisning

Koncernen använder estimat för att fastställa belopp och tidpunkter för

intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning

mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet.

Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning som påverkar kontraktsskulder,

t ex intäkter från volymrabatter, estimeras vid kontraktets start (och period-

iskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare

erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av pris-

justeringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhand-

lingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och

tjänster vilka redan är beställda eller levererade.

Det rörliga ersättningsbeloppet och dess inverkan på kontraktsskulden,

kan också vara beroende av en slutlig avstämning med kunden. För att få

en tillförlitlig uppskattning av detta belopp före avstämningen kan bedöm-

ningar göras med hjälp av både historisk information och en uppskattning

av sannolikheten för att den eventuella händelsen ska inträffa.

Ovanstående typer av uppskattningar ingår i kontraktsskulder. Per den

31 december 2025 uppgick det totala redovisade värdet av Kontraktsskulder

till SEK 36,9 (41,2) miljarder.

För mer detaljerad information, se not B6 ”Balansposter relaterade

till kundkontrakt”.

Värdering av varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj-

ningsvärde. Uppskattningar av lagervärdet, nedskrivningar och eventuell

återföring av sådan, krävs när det gäller prognostiserade försäljnings-

volymer, priser och lagerbalanser.

Per den 31 december 2025 uppgick lagernedskrivningar för perioden till

SEK 2,1 (3,3) miljarder eller 8 % (11 %) av bruttolagret.

Per den 31 december 2025 återfördes lagernedskrivningar under perioden

med SEK 1,5 (2,0) miljarder eller 6 % (7 %) av bruttolagret. För mer detalje-

rad information, se not B5 ”Varulager”.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och

övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att

säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade dis-

konterade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redo-

visningen prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att

tillgången har minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för

goodwill årligen i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på

nedskrivning kan vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört

med affärsplanen samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida

kassaflöden. Osäkerhet i uppskattningar bedöms vara högre för segment

Enterprise än de övriga segmenten under de kommande tolv månaderna.

Beroende på osäkerheten kring hur marknaden förväntas ta emot nya tek-

nologier. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till

SEK –0,1 (–15,3) miljarder för 2025.

Per den 31 december 2025 uppgick förvärvade immateriella tillgångar

till SEK 52,5 (64,0) miljarder, inklusive goodwill om SEK 46,9 (56,1) miljarder.

Mer information om goodwill och immateriella tillgångar exklusive good-

will finns i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Uppskattningar som

är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade

antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1

”Immateriella tillgångar”.

Avsättningar och eventualförpliktelser

De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt-

ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om

ett tillförlitligt estimat kan göras. Osäkerhet i bedömningen finns avseende

pågående interna utredningar, förhandlingar och andra frågor med mynd-

igheter och tillsynsmyndigheter. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta

med U.S. Department of Justice i dess utredning av frågor som diskuterades

i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör juris-

diktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument

och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. Department of

Justice. Omfattning och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara

oviss. Osäkerhet råder i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i

samband med rättstvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor

såsom patent, eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt

Uppskattning av osäkerhet råder när det gäller leverantörsåtaganden och

leverantörsförlustkontrakt. När företaget ingår avtal med leverantörer om

åtagande finns det osäkerhet i uppskattningen om de volymer som företaget

åtagit sig kommer att uppfyllas på lång sikt och, om tillämpligt, storleken på

förlustkontraktsreserven.

Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även

eventualförpliktelser. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas

i framtiden baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att

ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt

belopp för att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut

och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle

baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande.

Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på

den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera

koncernens bästa bedömning av möjliga utfall.

Per den 31 december 2025 uppgick avsättningar till SEK 8,7 (11,7)

miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”.

Per den 31 december 2025 uppgick eventualförpliktelser till SEK 4,1 (3,6)

miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser”

inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras.

Not A2, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra

tillämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella

beräkningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonterings-

ränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Effekten av

att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostads-

obligationer och känsligheten hos de viktigaste bedömningarna och antag-

andena som används vid värderingen av de huvudsakliga pensionsplanerna

upplyses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31

december 2025 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och

övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 73,7 (86,6) miljarder

och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 57,8 (64,4) miljarder.

Uppskjuten skatt

Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar en uppskattning av

avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskatt-

ningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra

utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika

beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för

årlig översyn av sannolikt nyttjande.

Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skatte-

krediter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga

inkomster i olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader,

underskottsavdrag och skattekrediter kan utnyttjas. Dessa bedömningar

baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende

framtida beskattningsbara vinster.

Per den 31 december 2025 uppgick värdet på uppskjutna skatte-

fordringar till SEK 16,9 (24,4) miljarder. För mer detaljerad information,

se not H1 ”Skatter”.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla

beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23

beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och när

inkomstskatteposter redovisas och värderas i de finansiella rapporterna.

Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms

separat för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala

bestämmelser.

Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen

av dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassi-

ficering av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade

avdrag och/eller tvister.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Sektion B – Affärsverksamhet

Segment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den

finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare

(Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka markna-

der och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt

vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som

teknik, forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla

koncernens affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment:

– Networks

–

Cloud Software and Services

– Enterprise.

Segment Networks

erbjuder hårdvara, mjukvara och tjänster för intelligenta

tillförlitliga och flexibla 5G-nät. Det omfattar energieffektiv RAN med en

AI-anpassad mjukvaruarkitektur, som kan driftsättas på Ericsson

Silicon och tredje parts CPU-/GPU-processorer, kostnadseffektiva

transportnät och avancerade aktiva/passiva antenner.

Tjänsteportföljen omfattar driftsättning och livscykelhantering.

Segment Cloud Software and Services

tillhandahåller kärnnät, näthan-

tering, affärs- och verksamhetsstödjande system samt nätverksamhet

levererad som Managed Services. Erbjudandena omfattar säker data- och

röstanslutning, verktyg för att generera intäkter från och samordna tjänster,

samt näthantering med avsiktsbaserad drift för att förbättra nätprestanda,

flexibilitet och operativ effektivitet.

Segment Enterprise

erbjuder säker och pålitlig konnektivitet via

privat 5G, inomhustäckning och trådlöst WAN, och orkestrerar molnhante-

rade trådlösa plattformar med AI-förstärkt säkerhet och realtidsoptimering.

Erbjudandet inkluderar även nästa generations nätverksmedvetna

kommunikationslösningar som gör avancerade mobilnätsfunktioner till-

gängliga för utvecklare och stödjer företagens hyperkonnektivitet.

Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide

Area Networks (WWAN) och privata 5G-nät.

Other

utgörs av medieverksamheter och övriga icke-allokerade

verksamheter.

Marknadsområden

Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar

för att sälja och leverera lösningar till kund. Marknadsområdena har minskat

från fem till fyra jämfört med föregående år.

Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten

indelat i fyra geografiska marknadsområden:

–

Nord- och Sydamerika

–

Europa, Mellanöstern och Afrika

–

Sydostasien, Oceanien och Indien

– Nordostasien.

Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden.

Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och

licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Other.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat

antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leve-

rantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 46 %

(44 % under 2024 och 43 % under 2023) av omsättningen. Dessa kunder

rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services.

Ericssons största kund svarade för cirka 14 % (13 % under 2024 och 8 %

under 2023) och den näst största kunden svarade för 8 % (8 % under 2024

och 7 % under 2023) av omsättningen.

Segmentsinformation 2025

		Cloud Software			Koncernen/
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Nettoomsättning segment	151 014	62 715	21 117	1 835	236 681
Nettoomsättning	151 014	62 715	21 117	1 835	236 681
Bruttoresultat	75 103	26 132	11 378	55	112 668
Bruttomarginal (%)	49,7 %	41,7	53,9 %	3,0 %	47,6 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)	29 809	5 996	3 239	–410	38 634
EBIT-marginal (%)	19,7 %	9,6 %	15,3 %	–22,3 %	16,3 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–332
Resultat efter finansiella poster					38 302
Inkomstskatt					–9 588
Årets resultat					28 714
Övrig segmentsinformation
Andel av resultat från intresseföretag	131	9	–93	7	54
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 865	–19	–1 726	–1	–3 611
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–3 835	–1 212	–208	–43	–5 298
Nedskrivningar	–180	–58	–91	–3	–332
Omstruktureringskostnader	–1 006	–1 154	–138	–39	–2 337
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter 1)	266	–20	7 907	–267	7 886

Segmentet Enterprise inkluderar en vinst om SEK 7,6 miljarder för avyttringen av iconectiv. För ytterligare information, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.”

Not B1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Segmentsinformation 2024

		Cloud Software			Koncernen/
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Nettoomsättning segment	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880
Nettoomsättning	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880
Bruttoresultat	73 648	23 021	12 788	–92	109 365
Bruttomarginal (%)	46,6 %	36,8 %	51,4 %	–4,2 %	44,1 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)2)	25 665	–435	–22 083	1 166	4 313
EBIT-marginal (%)	16,2 %	–0,7 %	–88,8 %	53,6 %	1,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–1 724
Resultat efter finansiella poster					2 589
Inkomstskatt					–2 215
Årets resultat					374
Övrig segmentsinformation
Andel av resultat från intresseföretag	94	2	–	–342	–246
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 288	–30	–2 661	–1	–3 980
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–4 187	–1 381	–274	–198	–6 040
Nedskrivningar 1)	–305	–87	–15 308	–14	–15 714
Omstruktureringskostnader	–1 899	–2 434	–511	–168	–5 012
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–7	10	–165	17	–145

Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar om SEK –15,3 miljarder främst hänförligt till förvärvet av Vonage under 2022. För ytterligare information, se not C1

”Immateriella tillgångar.”

Segmentet Other inkluderar en intäkt på SEK 1,9 miljarder från en uppgörelse gällande en affärstvist, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.”

Segmentsinformation 2023

		Cloud Software			Koncernen/
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Nettoomsättning, segment	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351
Nettoomsättning	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351
Bruttoresultat	67 959	22 088	12 016	–461	101 602
Bruttomarginal (%)	39,6 %	34,7 %	46,7 %	–18,2 %	38,6 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)	19 382	–220	–38 336	–1 152	–20 326
EBIT-marginal (%)	11,3 %	–0,3 %	–148,9 %	–45,5 %	–7,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–2 993
Resultat efter finansiella poster					–23 319
Inkomstskatt					–2 785
Årets resultat					–26 104
Övrig segmentsinformation
Andel av resultat från intresseföretag	83	41	–	–	124
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 013	–43	–3 401	–1	–4 458
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–4 460	–1 470	–274	–495	–6 699
Nedskrivningar 1)	–527	–176	–31 952	–77	–32 732
Omstruktureringskostnader	–4 437	–1 924	–173	13	–6 521
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–24	–39	–16	–206	–285

Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Produkter och tjänster per segment

		Cloud Software
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt
2025
Produkter	115 488	24 016	4 230	–	143 734
Tjänster	35 526	38 699	16 887	1 835	92 947
Totalt	151 014	62 715	21 117	1 835	236 681
2024
Produkter	121 814	22 409	5 927	–	150 150
Tjänster	36 393	40 226	18 936	2 175	97 730
Totalt	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880
2023
Produkter	131 393	21 672	5 704	–4	158 765
Tjänster	40 049	41 958	20 041	2 538	104 586
Totalt	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351

Not B1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

						Långfristiga
Marknadsområden 2025	Nettoomsättning					tillgångar 5)
		Cloud Software
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt	Totalt
Nord- och Sydamerika 1)	64 700	18 248	486	–1	83 433	13 427
Europa, Mellanöstern och Afrika 2)	42 485	27 387	876	–	70 748	57 812
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	19 269	9 499	46	–	28 814	1 350
Nordostasien 4)	11 691	4 308	12	–	16 011	1 271
Övrigt 1)2)3)4)6)	12 869	3 273	19 697	1 836	37 675	–
Totalt	151 014	62 715	21 117	1 835	236 681	73 860
1) varav i USA 6)					96 467	10 932
2) varav i EU 6)					34 665	43 559
varav i Sverige 6)					3 384	42 565
3) varav i Indien 6)					12 267	962
4) varav i Japan 6)					8 493	202
4) varav i Kina 6)					8 197	944

Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar.

Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade

produkter och tjänster.

						Långfristiga 5)
Marknadsområden 2024	Nettoomsättning					tillgångar
		Cloud Software
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt	Totalt
Nord- och Sydamerika 1)7)	66 466	18 569	619	87	85 741	19 567
Europa, Mellanöstern och Afrika 2)7)	42 597	27 783	942	–12	71 310	65 594
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	23 259	9 114	37	–	32 410	1 005
Nordostasien 4)	14 477	4 142	18	124	18 761	1 374
Övrigt 1)2)3)4)6)7)	11 408	3 027	23 247	1 976	39 658	–
Totalt	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880	87 540
1) varav i USA 6)					98 265	17 175
2) varav i EU 6)					35 264	62 126
varav i Sverige 6)					2 341	61 065
3) varav i Indien 6)					15 194	569
4) varav i Japan 6)					9 072	199
4) varav i Kina 6)					10 221	1 007

Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

produkter och tjänster.

2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som genomfördes 2025.

						Långfristiga 5)
Marknadsområden 2023	Nettoomsättning					tillgångar
		Cloud Software
	Networks	and Services	Enterprise	Other	Totalt	Totalt
Nord- och Sydamerika 1)7)	54 800	18 433	274	125	73 632	34 714
Europa, Mellanöstern och Afrika 2)7)	45 031	28 457	614	72	74 174	63 170
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	43 235	10 038	36	9	53 318	886
Nordostasien 4)	18 986	4 720	37	189	23 932	1 775
Övrigt 1)2)3)4)6)7)	9 390	1 982	24 784	2 139	38 295	1
Totalt	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351	100 546
1) varav i USA 6)					85 313	32 133
2) varav i EU 6)					34 257	59 456
varav i Sverige 6)					1 774	58 728
3) varav i Indien 6)					31 205	535
4) varav i Japan 6)					10 139	132
4) varav i Kina 6)					10 716	1 449

Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

produkter och tjänster.

2023 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som genomfördes 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Nettoomsättning

	2025	2024	2023
Hårdvara	88 612	93 521	99 642
Mjukvara	55 122	56 629	59 123
Tjänster	92 947	97 730	104 586
Totalt	236 681	247 880	263 351
varav patent- och licensintäkter	14 506	13 962	11 101
varav export från Sverige	134 341	133 339	125 242

Kostnader per kostnadsslag

	2025	2024	2023
Varor och tjänster	104 762	127 649	127 214
Ersättningar till anställda	90 649	93 405	101 438
Avskrivningar	8 909	10 020	11 157
Nedskrivningar, inkuransreserver och
omvärderingar	2 200	3 969	4 996
Lagerförändring, netto	929	10 208	9 304
Aktivering av utvecklingskostnader	–1 138	–1 300	–2 173
Totala kostnader för sålda varor
och tjänster samt rörelseomkostnader	206 311	243 951	251 936

De totala omstruktureringskostnaderna för 2025 var SEK 2,3 (5,0 för 2024

och 6,5 för 2023) miljarder, vilka hänför sig till kostnadsbesparingsaktiv-

iteterna under året. Omstruktureringskostnader ingår i de kostnader som

presenteras ovan och består i huvudsak av ersättningar till anställda.

Omstruktureringskostnader per funktion

	2025	2024	2023
Kostnader för sålda varor och tjänster	1 277	2 046	2 802
FoU-kostnader	579	2 119	2 431
Försäljnings- och administrationskostnader	481	847	1 288
Totalt	2 337	5 012	6 521

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2025	2024	2023
Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av immateriella till-
gångar och materiella anläggningstillgångar	65	13	17
Vinst från investeringar och försäljning
av verksamheter 1)	8 489	409	136
Övriga rörelseintäkter 2)	835	2 807	841
Totalt	9 389	3 229	994
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning av immateriella till-
gångar och materiella anläggningstillgångar	–3	–21	–
Förlust från investeringar och försäljning av
verksamheter 1)	–603	–554	–421
Nedskrivning av goodwill 3)	–	–1 260	–31 897
Övriga rörelsekostnader	–573	–764	–541
Totalt	–1 179	–2 599	–32 859

2025 inkluderar en vinst om SEK 7,6 miljarder för avyttringen av iconectiv. Information om avytt-

ringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en

kommersiell tvist.

Inkluderar en nedskrivning om SEK–1,3 miljarder för 2024 och SEK–31,9 miljarder för 2023 främst

hänförlig till förvärvet av Vonage. För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not

C1 ”Immateriella tillgångar”.

Varulager

	2025	2024
Komponenter	5 603	6 948
Färdiga varor	10 111	11 701
Pågående arbete för annans räkning	7 737	8 476
Totalt	23 451	27 125

Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor

uppgår till SEK 34 817 (56 275) miljoner.

Under perioden har nedskrivningar av varulager till nettoförsäljnings-

värde kostnadsförts med SEK 2 094 (3 329) miljoner. Nedskrivningar redu-

cerades med SEK 1 461 (2 004) miljoner avseende återföringar. Tidigare

nedskrivningar har återförts främst till följd av förändringar i uppskattad

kundefterfrågan.

Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är

nedlagda fram till periodslut för kundprojekt där prestationsåtaganden ännu

inte är fullt uppfyllda. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som

kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen.

Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med

energiprestandaprodukter kan komma att påverka lageråtervinning när

kunderna kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energi-

effektiva produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter

avspeglar i stort den senaste energieffektiva tekniken, och fortlöpande

förbättringar förväntas i framtiden. Dessa faktorer har inräknats i risk-

utvärderingen för lagerinkurans vid årsslutet.

Påverkan från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar

har också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets

verksamhet, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha

lämpliga försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella

verksamhetsavbrott. Bolaget har även en global produktionskapacitet, såväl

som geografiskt spridda inköpskanaler för att motverka risker av leverans-

avbrott på grund av naturkatastrofer, inklusive allvarliga väderhändelser.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Balansposter relaterade till kundkontrakt

	2025	2024
Kundfinansiering	1 090	4 522
Kundfordringar 1)	40 327	44 151
Kontraktstillgångar	7 333	6 924
Kontraktsskulder	36 867	41 229
Uppskjutna försäljningsprovisioner 2)	954	1 195

Totala kundfordringar inkluderar SEK 144 (177) miljoner relaterat till intresseföretag.

Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 506 (491) miljoner som kortfristiga.

Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga finansiella tillgångar (se not F3

”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga

fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar).

Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året

till SEK 610 (571) miljoner.

För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontrakts-

relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Intäkter under perioden

	2025	2024
Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående
balans för perioden	30 249	23 980
Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden
uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående
rapportperioder	780	138

Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden

	2025	2024
Ackumulerat belopp av transaktionspris
allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis
ej uppfyllda, prestationsåtaganden	122 539	134 199

Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående

prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande

approximering: 71 % under 2026, 19 % under 2027 och resterande 10 %

under 2028 och senare.

Övriga kortfristiga fordringar

	2025	2024
Förutbetalda kostnader	2 390	2 659
Förskott till leverantörer	46	47
Derivat tillgångar 1)	2 933	185
Övriga skatter 2)	2 035	3 044
Övriga 3)	2 516	3 326
Totalt	9 920	9 261

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar.

Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda

depositioner till tredje part.

Leverantörsskulder

	2025	2024
Leverantörsskulder till intresseföretag	471	413
Leverantörsskulder exklusive intresseföretag	25 864	29 760
Totalt	26 335	30 173

Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under

Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande:

	2025	2024
Ingående balans	8 210	8 255
Nya fakturor	26 319	24 984
Betalningar till bank	–24 369	–25 615
Omräkningsdifferens	–523	586
Utgående balans 1)	9 637	8 210
1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar
ifrån bank vid årets slut.	6 301	6 398

Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut

	2025	2024
Leverantörsfakturor under Ericssons program för	76 till 180	76 till 180
betalning av leverantörer (SPP)	dagar	dagar
Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program	0 till 154	0 till 180
för betalning av leverantörer (SPP)	dagar	dagar

Övriga kortfristiga skulder

	2025	2024
Upplupen ränta	333	373
Upplupna kostnader	28 369	31 377
varav personalrelaterade	15 987	17 869
varav leverantörsrelaterade	8 622	8 592
varav övriga 1)	3 760	4 916
Derivat skulder 2)	168	3 337
Övriga 3)	5 168	5 590
Totalt	34 038	40 677

Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Inkluderar bland annat moms och övriga löneavdrag.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Sektion C – Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

					Kundrelationer,
	Balanserade				produkträttigheter och övriga
	utvecklingskostnader		Goodwill		immateriella tillgångar
	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Anskaffningsvärde
Ingående balans	24 571	22 983	95 202	91 185	85 060	80 810
Investeringar	1 138	1 300	–	–	772	376
Poster avseende förvärvade/
avyttrade verksamheter 1)	–1 625	–	–1 569	–375	–2 473	–249
Utrangering	–	–	–	–	–	–314
Omklassificering	–	20	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	–437	268	–8 101	4 392	–8 415	4 437
Utgående balans	23 647	24 571	85 532	95 202	74 944	85 060
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–16 233	–14 560	–	–	–54 688	–50 405
Avskrivningar	–1 790	–1 480	–	–	–1 821	–2 500
Poster avseende avyttrade
verksamheter 1)	1 625	–	–	–	2 282	184
Utrangering	–	–	–	–	–	314
Omräkningsdifferens	362	–193	–	–	4 791	–2 281
Utgående balans	–16 036	–16 233	–	–	–49 436	–54 688
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–3 745	–3 745	–39 125	–38 241	–22 418	–7 738
Poster avseende avyttrade
verksamheter 1)	–	–	475	375	122	65
Nedskrivningar	–	–	–	–1 260	–77	–14 073
Omräkningsdifferens	–	–	0	1	2 496	–672
Utgående balans	–3 745	–3 745	–38 650	–39 125	–19 877	–22 418
Netto bokfört värde	3 866	4 593	46 882	56 077	5 631	7 954

Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Total goodwill för koncernen är SEK 46,9 (56,1) miljarder och är allok-

erad till de operativa segmenten Networks med SEK 26,2 (29,6) miljarder,

Cloud Software and Services med SEK 3,3 (3,7) miljarder och Enterprise

med SEK 17,5 (22,7) miljarder. Inom Enterprise segmentet bär Global

Communications Platform (Vonage) SEK 9,1 (11,6) miljarder, Enterprise

Wireless Solutions (Cradlepoint) SEK 8,3 (9,9). Segmentet Other har ingen

goodwill. Ytterligare information finns i not B1 ”Segmentsinformation”.

Nedskrivningar

Under 2025 gjordes en nedskrivning av en immateriell tillgång inom den

kassagenerande enheten (KGE) Enterprise Wireless Solutions med SEK –77

miljoner på grund av en förändring i strategi och det redovisades på raden

Forsknings- och utvecklingskostnader inom segment Enterprise.

Under 2024 gjordes nedskrivningar av immateriella tillgångar och good-

will hänförliga till förvärvet av Vonage med SEK –14,7 miljarder i denna

grupp av kassagenererande enheter (KGE), Global Communications

Platform. Nedskrivningen rapporterades i resultaträkningen för segmentet

Enterprise med SEK –1,2 miljarder på raden Kostnader för forskning- och

utveckling, SEK –12,6 miljarder på raden Försäljning och administrativa

kostnader och SEK –0,9 miljarder på raden Övriga rörelsekostnader. Orsaken

till nedskrivningen inkluderade lägre förväntad marknadstillväxt och ned-

dragningar i vissa länder. Dessutom gjordes ett par mindre nedskrivningar

med SEK –0,6 miljarder inom segment Enterprise, huvudsakligen goodwill.

Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill hänförlig till förvärvet av

Vonage med SEK –31,9 miljarder i KGE, Global Communications Platform

som redovisades på raden Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen för

segmentet Enterprise.

Allokering av goodwill

Under 2025 avyttrades KGE iconectiv och den relaterade goodwillen om

SEK 1,1 miljarder bokades bort inom segment Enterprise. Goodwill allok-

eringen under 2024 förändrades inte.

Nedskrivningstester

Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenerer-

ande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande

enheter. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för

goodwill. Återvinningsmetoden innebär att återvinningsvärdena för de

kassagenerande enheterna fastställts genom att nuvärdet av de förväntade

framtida kassaflödena baserat på affärsplaner godkända av ledningen.

Antagandena baseras på Bolagets ambition när det gäller marknadsandelar

och på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga

strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens

konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första

hand följande finansiella parametrar:

– Försäljningstillväxt

–

Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda

varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)

–

Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknads-

tillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det

gäller utvecklingen 2026–2030 för nyckelparametrar inom telekomindustrin:

–

År 2030, ungefär 40 år efter introduktionen av digital mobilteknologi upp-

skattar man att det kommer att finnas 9,4 miljarder mobilabonnemang

(exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,8 miljarder 2025. Av alla mobil-

telefonabonnemang beräknas 8,3 miljarder vara kopplade till smarta

telefoner.

–

Antalet 5G abonnemang beräknas nå 6,1 miljarder (exklusive cellulär

IoT) i slutet av 2030 jämfört med 2,9 miljarder 2025.

–

År 2030 beräknas det finnas ungefär 55 miljarder uppkopplade enheter

jämfört med 33 miljarder 2025, av de 55 miljarderna hänför sig mer än

miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar

uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsument-

elektronik och ”wearables”.

Not C1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

–

Cellulär IoT beräknas växa från 4,5 miljarder enheter i slutet av 2025 till

7,2 miljarder enheter i slutet av 2030.

–

Mobil datatrafikvolym förväntas dubbleras fram till 2030. Mobiltrafiken

drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila video-

trafiken beräknas växa med cirka 16 % årligen fram till 2030 och kommer

då att stå för cirka 80 % av all mobil datatrafik.

–

Fast bredband via mobilnätet bidrar också med mobiltrafik och ökar med

cirka 23 % årligen under perioden och kommer att stå för nästan 35 %

av all mobiltrafik 2030.

Försäljningstillväxten i Enterprise segmentet drivs av tillämpningen av

5G och konvergensen mot 5G och Molnkommunikation inom enterprise

marknaden. Enterprise Wireless WAN marknaden och den globala

CPaaS marknaden förväntas växa med en CAGR ~10 % fram till 2028.

De kassagenererande enheterna Global Communications Platform och

Enterprise Wireless Solutions förväntas ha en tillväxttakt på över 15 %

(15 %) de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt.

Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda

KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxt-

nivåer beräknas inte uppnås förrän efter den femåriga prognosperioden.

Det är svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden

prognoser görs.

De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är

baserade på femåriga affärsplaner. För KGE Global Communications

Platform och Enterprise Wireless Solutions har två år lagts till för att

återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser.

Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna

leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE eller grupp av KGE:er,

utom för Global Communications Platform. Återvinningsvärdet för Global

Communications Platform överstiger det bokförda värdet med SEK 2,7

miljarder. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGE:er skulle vara lika med

det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med

2,5 % eller om diskonteringsräntan höjdes med 1,6 %.

Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden

efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte

materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida

kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver.

Den högre nivån för Global Communications Platform är driven dels av ökad

osäkerhet, dels av den högre nivån av den implicita riskfria räntan för vär-

depapper i USD. Global Communications Platform och Enterprise Wireless

Solutions gör kassaflödesprognoserna i USD.

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och

viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplys-

ningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2024

återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2024.

Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest

görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Diskonteringsränta per kassagenerande enheter (KGE)

			Nominell årlig tillväxttakt
	Diskonteringsräntor efter skatt (%)		efter prognosperioden (%)
Kassagenererande Enheter	2025	2024	2025	2024
Networks	10,5	9,5	2,0	2,0
Cloud Software and Services	10,5	10,0	1,5	1,5
Global Communications Platform	13,5	13,5	3,5	3,5
Enterprise Wireless Solutions	12,0	11,0	3,5	3,5

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader	Maskiner och övriga	Övriga inventarier,	Pågående nyanläggningar
	och mark	tekniska anläggningar	verktyg och installationer	och betalda förskott	Totalt
2025
Anskaffningsvärde
Ingående balans	8 085	4 034	38 007	780	50 906
Investeringar	55	180	1 143	1 252	2 630
Poster avseende förvärvade/
avyttrade verksamheter	–146	–366	–63	–	–575
Utrangering	–161	–149	–2 972	–153	–3 435
Omklassificeringar	474	99	498	–1 071	–
Omräkningsdifferens	–758	–416	–2 422	–67	–3 663
Utgående balans	7 549	3 382	34 191	741	45 863
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 786	–3 179	–30 134	–	–38 099
Avskrivningar	–423	–269	–2 555	–	–3 247
Poster avseende avyttrade verksamheter	118	249	57	–	424
Utrangering	138	129	2 853	–	3 120
Omklassificeringar	–1	–	1	–	–
Omräkningsdifferens	473	324	1 998	–	2 795
Utgående balans	–4 481	–2 746	–27 780	–	–35 007
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–486	–184	–1 592	–	–2 262
Nedskrivningar	–135	8	–90	–17	–234
Utrangering	17	24	128	17	186
Omräkningsdifferens	62	23	158	–	243
Utgående balans	–542	–129	–1 396	–	–2 067
Netto bokfört värde	2 526	507	5 015	741	8 789
2024
Anskaffningsvärde
Ingående balans	7 336	3 752	37 397	1 058	49 543
Investeringar	208	239	949	944	2 340
Utrangering	–301	–127	–1 928	–213	–2 569
Omklassificeringar	507	14	524	–1 045	–
Omräkningsdifferens	335	156	1 065	36	1 592
Utgående balans	8 085	4 034	38 007	780	50 906
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 265	–2 898	–28 091	–	–35 254
Avskrivningar	–469	–346	–3 046	–	–3 861
Utrangering	277	103	1 820	–	2 200
Omklassificeringar	–128	86	42	–	–
Omräkningsdifferens	–201	–124	–859	–	–1 184
Utgående balans	–4 786	–3 179	–30 134	–	–38 099
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–437	–211	–1 446	–	–2 094
Nedskrivningar	–28	17	–174	–97	–282
Utrangering	22	8	118	97	245
Omklassificeringar	–17	15	2	–	–
Omräkningsdifferens	–26	–13	–92	–	–131
Utgående balans	–486	–184	–1 592	–	–2 262
Netto bokfört värde	2 813	671	6 281	780	10 545

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 538 (565) miljoner per den 31 december 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Leasing

Koncernen som leasetagare

Nyttjanderätter

	2025				2024
	Lokaler	Fordon	Övrigt	Totalt	Lokaler	Fordon	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	17 079	786	311	18 176	16 003	769	300	17 072
Tillkommande nyttjanderätter	2 900	300	–	3 200	2 295	265	–	2 560
Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet	–368	–	–108	–476	–31	–	–	–31
Uppsagda kontrakt	–1 608	–237	–184	–2 029	–1 794	–270	–	–2 064
Omräkningsdifferens	–1 556	–57	–18	–1 631	606	22	11	639
Utgående balans	16 447	792	1	17 240	17 079	786	311	18 176
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–10 006	–442	–230	–10 678	–9 180	–489	–184	–9 853
Avskrivningar	–1 825	–208	–18	–2 051	–1 950	–190	–39	–2 179
Poster avseende avyttrad verksamhet	234	–	108	342	31	–	–	31
Uppsagda kontrakt	1 001	227	123	1 351	1 421	252	–	1 673
Omräkningsdifferens	909	31	17	957	–328	–15	–7	–350
Utgående balans	–9 687	–392	–	–10 079	–10 006	–442	–230	–10 678
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–529	–	–61	–590	–453	–	–61	–514
Nedskrivningar	–21	–	–	–21	–99	–	–	–99
Uppsagda kontrakt	66	–	61	127	47	–	–	47
Omräkningsdifferens	61	–	–	61	–24	–	–	–24
Utgående balans	–423	–	–	–423	–529	–	–61	–590
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans	–421	–	–	–421	–385	–	–	–385
Bortbokning av vidareuthyrning	412	–	–	412	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	9	–	–	9	–36	–	–	–36
Utgående balans	–	–	–	–	–421	–	–	–421
Netto bokfört värde	6 337	400	1	6 738	6 123	344	20	6 487

Leasingskulder

Leasingskulderna uppgick till SEK 7 561 (7 495) miljoner, varav SEK 1 789

(2 132) miljoner klassas som kortfristiga. Förfallostruktur över återstående

kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2025 visas i not D4

”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 2 968 (3 603) miljoner, varav

avskrivningar SEK 2 051 (2 179) miljoner, nedskrivningar SEK 21 (99)

miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 291

(432) miljoner, räntekostnader SEK 402 (421) miljoner och variabla

leasingavgifter SEK 203 (472) miljoner. Variabla leasingutgifter består

huvudsakligen av fastighetsskatt.

Kassautflöde

	2025	2024
Återbetalning av leasingskulder 1)	–2 115	–2 492
Räntekostnader avseende leasingskulder	–402	–421
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats
i leasingskulderna	–291	–432
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats
i leasingskulderna	–203	–472
Totalt kassautflöde	–3 011	–3 817

Inklusive förskottsbetalningar.

Framtida kassaflöden

Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under

2025, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till

SEK 621 (568) miljoner.

Koncernen som leasegivare

Det finns inga kontrakt med materiella transaktioner/belopp där Ericsson är

leasegivare.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Sektion D – Åtaganden

Avsättningar


					Aktie-
	Om-	Kund-	Leverantörs-	Produkt-	relaterade
	strukturering	relaterad	relaterad	garantier	ersättningar	Övriga	Totalt
2025
Ingående balans	3 872	1 760	743	766	2 992	1 582	11 715
Avsättningar	2 011	464	256	523	2 075	1 408	6 737
Återföring av outnyttjade belopp	–294	–359	–213	–156	–127	–107	–1 256
Redovisat i resultaträkningen							5 481
Ianspråktagande	–3 572	–1 037	–99	–489	–1 654	–927	–7 778
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	2	2
Omräkningsdifferens	–128	–80	–26	–6	–304	–192	–736
Utgående balans	1 889	748	661	638	2 982	1 766	8 684
varav kortfristiga avsättningar	1 473	370	23	523	1 896	1 406	5 691
varav långfristiga avsättningar	416	378	638	115	1 086	360	2 993
2024
Ingående balans	3 720	2 857	954	956	1 584	1 635	11 706
Avsättningar	4 498	686	324	389	2 209	1 239	9 345
Återföring av outnyttjade belopp	–252	–485	–399	–209	–101	–313	–1 759
Redovisat i resultaträkningen							7 586
Ianspråktagande	–4 175	–748	–230	–376	–820	–941	–7 290
Omklassificeringar	–3	–632	83	–	–	73	–479
Omräkningsdifferens	84	82	11	6	120	–111	192
Utgående balans	3 872	1 760	743	766	2 992	1 582	11 715
varav kortfristiga avsättningar	2 993	1 648	274	560	1 633	1 096	8 204
varav långfristiga avsättningar	879	112	469	206	1 359	486	3 511

Avsättningar kommer variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix

såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs

månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar och återföringar av

överskjutande belopp. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa

omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs

inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat,

vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet

vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen.

Värdet av de totala avsättningarna för 2025 uppgick till SEK 8,7 (11,7)

miljarder, varav SEK 3,0 (3,5) miljarder klassificeras som långfristiga. Det

materiella utnyttjandet av avsättningar för omstruktureringar om SEK 3,6

(4,2) miljarder beror på kostnadsbesparingsåtgärder och utnyttjande av

avsättningar från föregående år. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga

redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskatt-

ningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller

uppskattningar av tidpunkter och belopp.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder

som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan

på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på

vilket verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2025

avser de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande

omorganisationer av de berörda enheterna. Omstruktureringsavsättningar

redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktur-

eringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömning-

sosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna,

vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kost-

naderna. Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbun-

det baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten

för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs

i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktureringsavsätt-

ningen kommer att utnyttjas inom 1 år. Mer information om omstrukturer-

ingskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per

kostnadsslag”.

Kundrelaterade avsättningar

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för för-

luster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsätt-

ningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för

att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott

är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begränsas

avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för

att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning.

Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och just-

eras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen

när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade

tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kund-

kontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de

kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas inom 3 år.

Leverantörsrelaterade avsättningar

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med

och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som

huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse

mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade använd-

ningen enligt prognos för försäljningsvolymer Avsättning görs för den lägre

kostnaden för att uppfylla kontraktet eller böter för att bryta kontraktet. Det

föreligger alltså viss osäkerhet i försäljningsprognoser och i uppskattningar

av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, efter-

som detta baseras på ledningens förväntningar. I förekommande fall, när det

utfästa lagret köps, omklassificeras avsättningen från avsättningar till lager-

reserv. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende

av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten

av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år.

Avsättning för produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för

etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter

samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder

när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska

Not D1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara-

tion eller utbyte, där de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För

garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar

eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar

inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån.

Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtagan-

den. Den förväntade tidpunkten och storleken på utflödena är beroende av

vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna

förväntas utnyttjas inom 1 år.

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade

aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa upp-

skattning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3,

”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det

underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och

det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Avsättningar för aktie-

relaterade ersättningar kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas

intjänandetidpunkter och kommer att utnyttjas inom 3 år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister.

Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall och om

det anses troligt görs en avsättning baserat på en bästa bedömning av den

sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet

kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser

ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister

är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras

majoriteten av avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under

ett antal år beroende på när förlikning uppnås.

Eventualförpliktelser

	2025	2024
Eventualförpliktelser	4 091	3 559
Totalt	4 091	3 559

Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till rätts-

tvister och tvister, inkluderat ärenden som avser immateriella rättigheter,

skattetvister hos dotterbolagen, pensionsåtaganden och förluster hänför-

liga till kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen.

Bolaget förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess

behov av tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den

löpande verksamheten inblandad i rättstvister relaterade till detta. Detta

i rollen som kärande eller svarande eller på annat sätt. Bolaget övervakar

också fullgörandet av skyldigheter som ställs på tredjepartsleverantörer och

övriga leverantörer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt.

Utflöden i samband med rättstvister, både skattemässiga och juridiska, är

på grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågå-

ende rättstvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolik-

heten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har

gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Bedömningar

och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upp-

lysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii)

beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State

Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR

har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson

samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fast-

ställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten

med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I

händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att

besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner.

De ovanstående ärendena hänförliga till SAMR är möjliga åtaganden

som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabellen för

eventualförpliktelser.

Ställda säkerheter

	2025	2024
Företagsinteckningar 1)	7 651	7 697
Banktillgodohavanden	384	1 443
Omsättbara värdepapper	660	298
Totalt	8 695	9 438

Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Kontraktsenliga åtaganden

	Förfallostruktur
Miljarder SEK	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
2025
Kort- och långfristiga skulder 1)	4,0	18,0	11,6	2,8	36,4
Leasingåtaganden 2)	2,1	3,2	2,1	1,5	8,9
Övriga långfristiga skulder	—	0,2	0,8	0,3	1,3
Inköpsåtaganden 3)	22,1	9,5	3,4	0,8	35,8
Leverantörsskulder	26,3	—	—	—	26,3
Åtaganden för kundfinansiering 4)	32,9	21,0	2,0	—	55,9
Derivatskulder 4)	0,2	—	—	—	0,2
Totalt	87,6	51,9	19,9	5,4	164,8
2024
Kort- och långfristiga skulder 1)	6,8	10,9	16,3	10,2	44,2
Leasingåtaganden 2)	2,5	3,3	1,6	1,2	8,6
Övriga långfristiga skulder	–	0,1	0,8	0,1	1,0
Inköpsåtaganden 3)	18,7	2,7	0,7	–	22,1
Leverantörsskulder	30,2	–	–	–	30,2
Åtaganden för kundfinansiering 4)	28,8	18,9	–	–	47,7
Derivatskulder 4)	1,4	1,8	0,1	–	3,3
Totalt	88,4	37,7	19,5	11,5	157,1

Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.

Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld, se även not C3 ”Leasing”.

Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor.

Ökningen av inköpsåtaganden beror främst på kontraktuella åtaganden

avseende att säkerställa en robust leveranskedja.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Sektion E – Koncernstruktur

Eget kapital

Aktiekapital

Moderbolaget	A-aktier	B-aktier	Totalt
31 december 2025	1 309	15 550	16 859
31 december 2024	1 309	15 434	16 743

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde

SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och

B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster,

men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels

röst per aktie.

Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23 100 000 C-aktier för

programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV 2025 och LTV 2024 för

Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämman beslu-

tade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvand-

lades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per

aktie, totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar 0,7 % av aktiekapitalet.

Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner.

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2025, uppgick till

38 002 276 (15 579 561 för 2024 och 14 009 306 för 2023) B-aktier.

Antal aktier

	A-aktier	B-aktier	Totalt
2025
1 januari	261 755 983	3 086 495 752	3 348 251 735
31 december	261 755 983	3 109 595 752	3 371 351 735
2024
1 januari	261 755 983	3 082 395 752	3 344 151 735
31 december	261 755 983	3 086 495 752	3 348 251 735

Utdelningar

Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning till aktieägarna om

SEK 3,00 per aktie (SEK 2,85 för 2024 och 2,70 för 2023), motsvarande en

total utdelning om SEK 10,1 (9,5) miljarder. Utdelningen föreslås betalas

ut i två delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag för

utdelning (utbetalning 9 april 2026) och SEK 1,50 per aktie med 29 september

2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2026).

Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,85 (SEK 2,70 för 2024 och

SEK 2,70 för 2023). Total betald utdelning till aktieägarna uppgick till

SEK 9,5 (9,0) miljarder.

Föreslaget aktieåterköpsprogram

Ericssons styrelse föreslår dessutom årsstämman att bemyndiga styrelsen

att initiera ett aktieåterköpsprogram, varvid återköpen förväntas inledas

efter att kvartalsrapporten för första kvartalet 2026 publicerats. Det före-

slagna programmet har som mål att återföra upp till SEK 15 miljarder i lik-

vida medel till aktieägarna under den period som sträcker sig som längst

fram till årsstämman 2027, med formellt mandat att återköpa maximalt

10 % av utestående aktier. Återköp av aktier föreslås omfatta B-aktier som

handlas på Nasdaq Stockholm. De återköpta aktierna förväntas dras in eller

användas för att finansiera godkända LTV-program.

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser

som betalats i samband med emissioner.

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår

vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till

koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning

av övervärden i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar

För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av upplåning

För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel

från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag och intresse-

företag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar hänförliga till

ersättningar efter avslutad anställning.

Omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning

Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och

förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning

av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt.

För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

Not E1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Förändring i övrigt totalresultat per komponent i eget kapital (netto efter skatt)

	Omräknings-	Kassaflödes-	Omvärdering	Balanserade	Totalt eget
	differenser 1)	säkringar	av upplåning	vinstmedel	kapital
2025
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	–	5 373	5 373
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	24	–	24
Kassaflödessäkringar	–	4 052	–	–	4 052
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	–218	–	–	–218
Omräkningsdifferenser	–12 836	–	–	–	–12 836
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	1 395	–	–	–	1 395
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	–93	–	–	–	–93
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	115	–	–	–3	112
Totalt	–11 419	3 834	24	5 370	–2 191
2024
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	–	739	739
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	–450	–	–450
Kassaflödessäkringar	–	–3 240	–	–	–3 240
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	725	–	–	725
Omräkningsdifferenser	6 608	–	–	–	6 608
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	73	–	–	–	73
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	40	–	–	–	40
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	–147	–	–	–7	–154
Totalt	6 574	–2 515	–450	732	4 341
2023
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	–	655	655
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	–530	–	–530
Kassaflödessäkringar	–	374	–	–	374
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	1 090	–	–	1 090
Omräkningsdifferenser	–2 425	–	–	–	–2 425
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	59	–	–	–	59
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	–10	–	–	–	–10
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	50	–	–	–1	49
Totalt	–2 326	1 464	–530	654	–738

I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta om SEK –8 101 miljoner (SEK 4 393 miljoner för 2024 och SEK –77 miljoner för 2023), och realiserade

vinster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 1 395 miljoner (SEK 73 miljoner för 2024 och SEK 59 miljoner för 2023).

Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv

	2025	2024	2023
Köpeskilling
Erlagd köpeskilling vid förvärvet	516	–	579
Totalt erlagd köpeskilling,
all kassa och likvida medel	516	–	579
Förvärvade nettotillgångar (skulder)
Immateriella tillgångar	–	–	306
Materiella anläggningstillgångar	–	–	1
Nyttjanderätter	–	–	2
Andelar i intresseföretag	516	–	–
Kassa och likvida medel	–	–	7
Övriga tillgångar	–	–	83
Övriga skulder	–	–	–168
Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder)	516	–	231
Goodwill	–	–	348
Totalt	516	–	579
Förvärvsrelaterade kostnader 1)	1	–	36

Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens

resultaträkning.

I juli 2025 gjorde företaget en investering i associerade bolaget Aduna till

ett värde av SEK 516 miljoner. Samtidigt avyttrades ett antal Ericsson-

dotterbolag, vilket blev grundandet för Aduna. Detta resulterade i ett netto-

kassa utflöde på SEK 264 miljoner för investeringen i Aduna, se även not H3

”Kassaflödesanalys”.

Not E2, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Förvärv 2023–2025

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
	Ett USA baserat associerat bolag som kombinerar och säljer aggregerade nätverksapplikationsprogramme-
Aduna	ringsgränssnitt (API:er) globalt.	juli 2025
Ericom	En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag.	april 2023

Avyttringar

	2025	2024	2023
Försäljningspris
Kassa och likvida medel	11 200	–	–633
Totalt försäljningspris	11 200	–	–633
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	285	–	121
Andelar i intresseföretag	313	–	–
Övriga tillgångar	5 554	–	–
Övriga skulder	–2 857	–39	35
Totalt avyttrade nettotillgångar	3 295	–39	156
	1)
Nettovinst/-förlust från avyttringar	7 905	39	–789
Aktier i intresseföretag	–	–	–
Kassaflödeseffekt	11 200	–	–633

Inkluderar nettovinster/-förluster för likviderade dotterbolag.

Under 2025 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt

om SEK 11,2 miljarder. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under

Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även

not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.

För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”.

I augusti 2025 avyttrade företaget iconectiv, som var ett förvärvat ameri-

kanskt dotterbolag (83,3 % ägarandel) som ingick i Segment Enterprise och

är en leverantör av lösningar för nummerportabilitet och utbyte av datatrafik.

Transaktionen resulterade i en kapitalvinst på 7,6 miljarder kronor. iconectivs

konsoliderade bidrag till Ericssons nettoresultat för 2024 var cirka SEK 1,0

miljarder kronor.

Avyttringar 2023–2025

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
iconectiv	Ett amerikanskt företag med lösningar för nummerportabilitet och utbyte av datatrafik.	augusti 2025
IoT	IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar.	mars 2023

Andelar i intresseföretag

	2025	2024
Ingående balans	1 179	1 150
Tillkommande andelar	516	–
Resultatandel	54	–246
Återbetalning av aktiekapital	–13	–16
Investeringar	219	49
Skatter	–35	–102
Omklassificeringar	71	415
Utdelningar	–76	–111
Avyttringar	–313	–
Återköp av egna aktier	–6	–
Planer för långsiktig rörlig ersättning	4	–
Omräkningsdifferens	–93	40
Utgående balans	1 507	1 179

Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat

i Kroatien och 50 % av aktierna i Aduna Global Holding LLC i USA. 35,6 %

av aktierna i ConcealFab Inc i USA såldes under året.

Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Sektion F – Finansiella instrument

Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av

styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur

och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel invest-

eringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risk-

limiter avseende exponeringen på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position

med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet.

Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer

av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.

Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen.

Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget

kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av

verksamheten till en rimlig kapitalkostnad, och bibehålla teknikledarskap och

säkerställa starkt kundförtroende genom fortsatta FoU-investeringar, även

under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet. Vanlig

upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större

handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen

eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde.

Koncernen har följande kapitalmål:

–

Fritt kassaflöde före M&A 9–12 % av nettoomsättning

–

Solid nettokassa

–

Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3),

S&P Global (BBB–) och Fitch Ratings (BBB–).

Kapitalmålsrelaterad information


	2025	2024
Fritt kassaflöde före M&A som procent av
nettoomsättningen 1)	11,3 %	16,2 %
Positiv nettokassa (SEK miljarder) 1)	61,2	37,8
Kreditbetyg och utsikter
Fitch Ratings	BBB–, stabil	BBB–, stabil
S&P Global	BBB–, stabil	BBB–, stabil
Moody’s	Ba1, positiv	Ba1, stabil

För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.

I november 2025 ändrade Moody’s utsikten från stabil till positiv, men lämn-

ade ratingen oförändrad på Ba1.

Koncernen har en Group Treasury-organisation vars huvudsakliga uppgift är

att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter,

att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder,

samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är

förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Treasury

kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för

att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som

kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget

erbjuda kredit direkt till kunderna. Den övervakar också exponeringen av ute-

stående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:

– Valutarisk

– Ränterisk

– Kreditrisk

– Likviditetsrisk

– Refinansieringsrisk

–

Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker

samt mot politiska risker i vissa länder.

För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga

redovisningsprinciper”.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför

Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra

valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i

valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jäm-

förbarheten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering

som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i

andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas

av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder,

främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärd-

eras på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnads-

exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna

exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga

transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad.

Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är

en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför

omöjlig att förutsäga.

Valutaexponering, SEK miljarder


	Fakturering	Fakturering	Fakturering	Kostnader	Kostnader	Kostnader
Valuta	omräkning	transaktion	netto	omräkning	transaktion 1)	netto
USD 2)	91,0	45,9	136,9	–54,8	–40,7	–95,5
EUR	35,2	3,4	38,6	–28,7	–2,3	–31,0
JPY	8,5	–	8,5	–2,9	0,2	–2,7
SAR	5,7	0,1	5,8	–3,0	0,1	–2,9
INR	12,2	–1,4	10,8	–8,4	0,1	–8,3
CAD	3,7	–	3,7	–1,8	0,2	–1,6
CNY	3,7	–	3,7	–2,6	1,1	–1,5
BRL	3,0	–	3,0	–2,3	1,4	–0,9

Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta.

Transaktionsexponering under 2025 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 2 140 mil-

joner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade för-

säljningsvolymen som uppstår 2026 att uppgå till USD 1 613 miljoner.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländ-

ska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar

kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för

fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotter-

bolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till

de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till

utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR

eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för

väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Bolagets

styrelse har givit mandat till följande hedge program:

i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valuta-

kursen för SEK/USD väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa

kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tid-

punkter noterade i USD.

ii) Säkra prognostiserad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD

i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande.

Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen teck-

nar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen

så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument.

Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på

skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och

säkringsinstrumenten.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens

balansräkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder

vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut.

Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning

Not F1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess

effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta

definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)

Eftersom balansräkningssäkring sker netto månadsvis, exponerar betyd-

ande volatilitet i USD-säkringsvolymer EAB för valutaexekveringsrisk. För

att sprida valutaexekveringsrisken över året säkras 14 % av var och en av

de kommande 6 månadernas prognostiserade försäljningar och inköp i EAB

månadsvis, varigenom prognostiserade försäljningar och inköp (exklusive

volym i 7 till 18 månaders kassaflödessäkringsprogram) säkras med interna

derivat mot moderbolaget. Detta definieras inte som säkringsredovisning,

därför redovisas valutaeffekten på omvärderingen av de interna derivaten i

valutaeffekter vinster/förluster, netto när det uppstår.

Känsligheten för valutaeffekten är beroende av förändringar i valutakurser,

prognoser och säsongsvariationer. USD är den enda valuta som säkras. Den

utestående derivatvolymen vid årets slut är USD 190 miljoner, värderad till

SEK 10 miljoner. En nettorealiserad valutavinst på SEK 338 miljoner redo-

visades under året.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters

marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter

och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de

portföljer som förvaltas av Treasury. Med hjälp av denna statistiska metod

beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en

bestämd tidsperiod. För VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidens-

intervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs

med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska

data det senaste året, med begränsningen att historiska data inte nödvänd-

igtvis speglar framtida händelser.

Treasury verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl

avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en

sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % konfidens-

intervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2025 uppgick till

SEK 6,8 (12,4) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2025.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte-

risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster

i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring

om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande

skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga

exponeringen under 2025 var SEK 0,3 (0,8) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner

	< 3	3–12
	mån	mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
Räntebärande
tillgångar	–	–1	–3	–7	–	–11
Räntebärande
skulder 1)	–	–	2	2	–	4
Derivat	–1	–	–	4	2	5
Totalt	–1	–1	–1	–1	2	–2

Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat

Utestående derivat

				Relaterade
				ej avräknade
	Redovisat			belopp –
	bruttovärde	Avräkning Nettovärde		placeringar	Netto
2025
Valuta-
derivat 1)
Tillgångar	2 965	–33	2 932	–2 782	150
Skulder	–201	33	–168	3	–165
Räntederivat
Tillgångar	1	–	1	–	1
Skulder	–	–	–	–	–
2024
Valuta-
derivat 1)
Tillgångar	214	–29	185	–92	93
Skulder	–3 361	29	–3 332	3 237	–95
Räntederivat
Tillgångar	–	–	–	–	–
Skulder	–5	–	–5	–	–5

Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 2 600 (0) miljoner är inkluderade i Övriga

kortfristiga tillgångar och SEK 0 (2 229) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under

Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas

som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som

säkringsinstrument:

Valutaderivat

		3–12
	< 3 mån	mån	> 1 år	Totalt
Nominellt värde (USD miljoner)	1 023	590	714	2 327
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)	10,14	10,53	10,16

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som

säkringsrisk. Säkringseffektiviteten bedöms återkommande för att säker-

ställa att de väsentliga kriterierna i säkringsinstrumentet överensstämmer

med det säkrade föremålet. Prognoser av försäljning och nedlagda kost-

nader uppdateras löpande och analyseras för att säkerställa att det säk-

rade föremålet fortsatt är högst sannolikt. Ineffektivitet kan uppstå om de

väsentliga kriterierna inte längre överensstämmer, eller om tidpunkten för

de prognosticerade transaktionerna ändras väsentligt. Ingen ineffektivitet

redovisades i resultaträkningen 2025. Se not E1 ”Eget kapital” rörande för-

ändringar i kassaflödessäkringsreserven.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och

kontraktstillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell

kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy

som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med

policyn är att:

–

Undvika kreditförluster genom att etablera interna standardrutiner för

kredithantering hos samtliga bolag inom koncernen.

–

Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse

av uteblivna betalningar.

–

Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom för-

bättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet.

–

Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av

kundkreditlimiter.

Not F1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system-

funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj-

ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns

och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om

förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen

överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder

verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder

instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker

bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella

kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam

modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsat-

sen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har

sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns)

liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas

med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procent-

sats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedöm-

ning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som

används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som defi-

nieras i nedskrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för

denna gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella för-

utsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande poli-

tiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna

är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för

belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder.

Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållan-

dena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och

uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt.

Exponering av kundfordringar och kontraktstillgångar

	2025	2024
Bruttobalans	49 987	53 902
Reserv för förväntade kreditförluster	–2 327	–2 827
Nettobalans, bokfört värde	47 660	51 075

Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar

per riskkategori

			Dagar efter förfall
	Ej förfallet	1–90	91–180	181–360	>360	Totalt
						2025
Låg landrisk	33 195	908	92	171	233	34 599
Medium landrisk	9 514	915	174	241	438	11 282
Hög landrisk	2 103	382	93	81	1 447	4 106
Totalt	44 812	2 205	359	493	2 118	49 987
2024
Låg landrisk	33 801	2 914	243	270	261	37 489
Medium landrisk	9 379	1 025	164	168	659	11 395
Hög landrisk	2 684	449	117	133	1 635	5 018
Totalt	45 864	4 388	524	571	2 555	53 902

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen

väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio

största kunderna representerar 47 % (45 %) av de totala kundfordringarna

och kontraktstillgångarna under 2025.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstill-

gångar

	2025	2024
Ingående balans	2 827	2 585
Poster avseende förvärvade bolag	–17	–
Minskning/Ökning	–239	265
Nedskrivningar	–19	–21
Omräkningsdifferens	–225	–2
Utgående balans	2 327	2 827

Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har minskat vilket

resulterat i lägre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet.

Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs

SEK 19 (21) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon

rimlig förväntan att få betalt.

Kreditrisk avseende kundfinansiering

amtliga åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande

enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut.

En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa

en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas

om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen

genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisk-

nivån motsvarar den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD.

Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal

parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella

kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kredit-

värdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmargi-

nal per annum över basräntan. Den referensprissättning för politisk och kom-

mersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp

av information från OECDs marknadsprissättning (OECD Market Pricing

Benchmark) och/eller den gällande prissättningen i banklånemarknaden för

liknande strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda risk-

marginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna

prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning.

Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet.

Den geografiska fördelningen av bruttoexponeringen vid årets slut var

enligt följande: Europa, Mellanöstern och Afrika 70 % (57 %), Nord- och

Sydamerika 29 % (12 %), Sydostasien, Oceanien och Indien 1 % (31 %).

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar

Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras

enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Bolaget har etablerat

en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbe-

dömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating

för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på

extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning.

Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av

den interna bedömningen.

Kundfinansiering avstämning av verkligt värde

	2025	2024
Ingående balans	4 522	6 917
Tillkomna krediter	18 102	20 758
Försäljning/Återbetalning	–21 189	–23 920
Omvärdering/amortering av räntesubvention 1)	54	407
Omräkningsdifferens	–399	360
Utgående balans	1 090	4 522
varav långfristig	238	190

Nettoeffekten av omvärderingar som presenteras som försäljnings- och administrationskostna-

der påverkade resultaträkningen negativt med SEK 90 (positiv påverkan 6) miljoner, varav 90

(positiv påverkan 6) miljoner relaterar till krediter som innehas vid årets slut.

Efterfrågan på kundfinansieringslösningar är fortsatt hög. Den största

delen av sådan finansiering har blivit överförd till banker. Outnyttjade

kreditåtaganden 2025 uppgår till SEK 55,9 (47,8) miljarder. Ökningen

av kreditåtaganden beror främst på nya kundfinansieringslösningar som

ingicks under fjärde kvartalet.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att

fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid invest

eringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband

med derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och

andra motparter.

Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i

värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat

och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk).

Not F1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Separata kreditlimiter tilldelas varje motpart för att hantera riskkoncentr

ationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att

begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support

Annex (CSA) till ISDA tecknats selektivt för att ytterligare reducera kredit-

risken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till mark-

nadsvärde. Derivat med ”clearing” motparter anses inte medföra någon

kreditrisk.

Per den 31 december 2025 var kreditrisken i avistainstrument lika stor

som instrumentens bokförda värde. Kreditexponeringen i derivatinstru-

ment uppgick till SEK 0,2 (0,1) miljarder.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig

kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida ränte-

bärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för

att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga

åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga

åtaganden”. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12

månaderna är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar

vid årets slut. Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla ope-

rativa krav

inklusive leverantörsskulder och andra köpåtaganden. Åtaganden

för ny

kundfinansiering förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundin-

betalningar då majoriteten säljs inom en kort period.

Bolaget har tillgång till Leverantörsfinansieringsprogram där betalnings-

villkoren med vissa leverantörer förlängs till upp till 180 dagar. Bolaget för-

väntas bibehålla nuvarande nivåer kopplade till dessa överenskommelser.

Finansiella instituts vilja att köpa och sälja fakturor kan påverkas av nuvar-

ande marknadsförutsättningar något som potentiellt kan påverka Bolagets

rörelsekapital negativt. Däremot förväntas sådana effekter ske över tid då

affärsvillkor med kunder och leverantörer sker löpande. Där så krävs förvän-

tar sig Bolaget att kortfristiga lånefaciliteter nyttjas eller förnyas för att möta

likviditetsbehoven.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

	Rating		3–12
	eller likn.	< 3 mån	mån	1–5 år	>5 år	Totalt
2025
Totalt bank		39 386	226	–	–	39 612
Andra finansiella
institut		384	–	–	–	384
Typ av emittent/
motpart:
Stater	AAA	2 488	835	11 754	845	15 922
Företag	A2/P2	5 901	547	–	–	6 448
Bostadsinstitut	AAA	1 001	5 873	24 699	–	31 573
		49 160	7 481	36 453	845	93 939
2024
Totalt bank		40 749	389	–	–	41 138
Andra finansiella
institut		1 437	–	–	–	1 437
Typ av emittent/
motpart:
Stater	AA/AAA	4 639	995	3 175	603	9 412
Företag	A2/P2	2 672	198	–	–	2 870
Bostadsinstitut	AAA	–	5 353	14 878	783	21 014
		49 497	6 935	18 053	1 386	75 871

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina ute-

stående skulder på acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tid-

punkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansierings-

källor via en mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar,

med en spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjlig-

gör förfinansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Utöver

de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företags-

certifikatprogram samt en bindande likviditetskreditfacilitet för kortfristig

upplåning. Alla outnyttjade bindande kreditfaciliteter kan användas för att

minska refinansieringsrisken när skulderna förfaller.

Den genomsnittliga löptiden på Moderbolagets lån var 3,0 år (3,6 år)

per 31 december 2025.

Finansieringsprogram

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN
(USD miljoner)	5 000	2 259	2 741
Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)	10 000	–	10 000

Programmen innehåller inga finansiella kovenanter.

Under första kvartalet 2025 återbetalade Ericsson alla utestående belopp

under Företagscertifikatprogrammet. I maj 2025 ersatte Ericsson sin likvid-

itetskreditfacilitet om USD 1,0 miljarder, som förfaller i maj 2026, med en ny

facilitet om USD 0,5 miljarder som förfaller i maj 2027. I december 2025 åter-

betalade bolaget den privata placeringen om USD 150 miljoner hos Svensk

Exportkredit AB (SEK) och den bilaterala faciliteten om USD 150 miljoner hos

Nordiska Investeringsbanken.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor
(USD miljoner) 1)	2 000	–	2 000
Rullande likviditetskreditfacilitet
(USD miljoner) 2)	500	–	500

Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men

är däremot kopplad till två av Ericssons hållbarhetsmål. Faciliteten förfaller i september 2028.

Faciliteten förfaller i maj 2027.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter gene-

rellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i

aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella

tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga

och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden

såsom noteringar för räntesatser och valutakurser.

För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda

värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller

noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki

– Noterade marknadspriser – nivå 1

Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observer-

bart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till

ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva mark-

nader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar

aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner.

– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2

Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att

använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller

indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar

likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar)

och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs-

värden inkluderar ”credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden

för basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor.

Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara termins-

kurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valuta-

optioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kredit-

risker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av

derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående mark-

nadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar

(CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det

verkliga värdet på derivaten.

– Värderingsteknik användande icke-observerbara

ingångsvärden – nivå 3

Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefatt-

ar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara mark-

nadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar

och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken

för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara

Not F1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en

aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar

ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig

syn på värdering, fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt

genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar

eller andra analystekniker.

Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

	Investeringar i aktier och andelar
Ingående balans	1 867
Anskaffningar	523
Försäljningar	–149
Vinster och förluster 1)	–319
Omräkningsdifferens	–13
Utgående balans	1 909

Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 314

miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel vissa likvida medel, räntebärande

placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet

anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris

inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som

påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig

uppskattning av det verkliga värdet.

Finansiella instrument

	2025					2024
	Upplupet		Hierarkinivå för verkligt värde			Upplupet		Hierarkinivå för verkligt värde
	anskaff-	Verkligt				anskaff-	Fair
SEK miljarder	ningsvärde	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	ningsvärde	value	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	1,1	–	–	1,1	–	4,5	–	–	4,5
Räntebärande placeringar	–	49,9	45,4	4,5	–	–	31,7	30,4	1,3	–
Likvida medel 1)	–	25,3	–	25,3	–	–	24,3	0,3	24,0	–
Övriga finansiella tillgångar	–	1,9	–	–	1,9	–	2,7	0,8	–	1,9
Övriga kortfristiga tillgångar	–	2,9	–	2,9	–	–	0,2	–	0,2	–
Tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar	–	40,3	–	–	40,3	–	44,2	–	–	44,2
Tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,1	–	–	–	–	0,3	–	–	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,1	–	–	–	–	0,3	–	–	–	–
Finansiella tillgångar	0,2	121,4				0,6	107,6
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde
Moderbolagets upplåning	–	–29,6	–18,8	–10,8	–	–	–35,7	–19,7	–16,0	–
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultatet
Övriga kortfristiga skulder	–	–0,2	–	–0,2	–	–	–3,3	–	–3,3	–
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–26,3	–	–	–	–	–30,2	–	–	–	–
Upplåning	–3,1	–	–	–	–	–2,3	–	–	–	–
Finansiella skulder	–29,4	–29,8				–32,5	–39,0

Kassa och likvida medel uppgår till SEK 43,9 (43,9) miljarder varav SEK 25,3 (24,3) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade

finansiella instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget

exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är

aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys-

ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information

angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3

”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersätt-

ningsprogrammet (LTV) till högre chefer säkras genom eget innehav av

B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av

B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka

betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter

utgången av deras intjänandeperiod.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom

definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till

anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både

avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten

att betala ersättningar till styrelsen och anställda enligt syntetiska aktie-

baserade ersättningar täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare

information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och

syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information

angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3

”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Finansiella intäkter och kostnader

	2025	2024	2023
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar	2 322	2 515	1 897
varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	330	538	403
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto	141	137	64
Övriga finansiella intäkter	17	82	184
Finansiella intäkter	2 480	2 734	2 145
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder	–1 636	–2 486	–2 282
varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–96	–277	–501
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto	–56	82	–134
Räntekostnader avseende leasingskulder	–402	–421	–464
Räntenetto på pensionsskulder	–681	–647	–517
Övriga finansiella kostnader	–272	–631	–721
Finansiella kostnader	–3 047	–4 103	–4 118
Valutaeffekter vinster/förluster, netto	235	–355	–1 020
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–332	–1 724	–2 993
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	497	289	885
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–472	–378	–1 100

Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 90 miljoner (nettovinst SEK 6 miljoner 2024 och nettoförlust SEK 209 miljoner 2023), rapporterade

som försäljnings- och administrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 303 miljoner (nettoförlust SEK 202 miljoner 2024 och nettoförlust

SEK 186 miljoner 2023), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader.

Finansiella tillgångar, långfristiga

	Övriga investeringar		Långfristiga räntebärande		Övriga långfristiga
	i aktier och andelar		placeringar		finansiella tillgångar 1)
	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ingående balans	2 029	2 091	19 440	9 931	5 161	6 350
Investering	615	207	28 788	15 950	1 691	2 919
Avyttring/amortering/minskning	–419	–64	–3 209	–224	–14	–2 585
Avskrivningar	–	–	–	–	–520	–136
Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 2)	–	–	–	–	611	–960
Omvärdering	–303	–202	–11	160	2	21
Omklassificering	–	–	–7 710	–6 377	–522	–455
Omräkningsdifferens	–13	–3	–	–	–449	7
Utgående balans	1 909	2 029	37 298	19 440	5 960	5 161

Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag.

Det här beloppet inkluderar ändringar i tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 32,7 (38,0)

miljarder per den 31 december 2025.

Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)

	2025	2024
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	518	3 953
Övrig kortfristig upplåning	3 020	2 184
Total kortfristig upplåning	3 538	6 137
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	29 115	31 799
Övrig långfristig upplåning	50	105
Total långfristig upplåning	29 165	31 904
Totala räntebärande skulder	32 703	38 041

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter

(inklusive leasingåtaganden)

	2025	2024
Ingående balans	45 536	54 328
Kassaflöde
Upptagande av lån	398	3 615
Återbetalning av lån	–3 538	–15 917
Övriga finansieringsaktiviteter	1 224	152
Leasingbetalningar	–2 115	–2 492
Avyttring	–146	–
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	–4 627	2 705
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	–30	567
Övriga förändringar av verkligt värde	490	343
Nya och förlängda leasingkontrakt	3 163	2 536
Övriga icke kassapåverkande förändringar	–91	–301
Utgående balans	40 264	45 536

Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat i Moderbolaget

							Ackumulerade
						Förändringar av	förändringar
						verkligt värde pga	i verkligt värde
						förändringar	pga förändringar
					Bokfört värde	i kreditrisk	i kreditrisk	Bokfört värde
Emission-förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	2025	2025	2025	2024
Obligationslån
2017–2025 1)	150	2,741 %	USD	22 dec 2025	–	–24	–	1 611
2020–2030 1)	200	3,020 %	USD	30 dec 2030	1 703	–20	100	1 918
2021–2029	500	1,000 %	EUR	26 maj 2029	5 045	33	70	5 222
2022–2027	750	1,125 %	EUR	8 feb 2027	7 990	–16	61	8 314
2023–2028	500	5,375 %	EUR	29 maj 2028	5 708	–37	220	6 123
Totala obligationslån					20 446	–64	451	23 188
Bilaterala lån och syndikerade lån
2019–2025 2)	150		USD	18 dec 2025	–	–15	–	1 664
2021–2028 3)	305		USD	21 juni 2028	2 812	32	9	3 329
2023–2030 2)	107		USD	16 dec 2030	1 026	–5	44	1 223
2023–2030 3)	273		USD	18 dec 2030	2 561	12	49	3 041
2024–2031 3)	184		USD	15 feb 2031	1 726	8	31	2 050
2024–2031 2)	108		USD	14 juli 2031	1 014	2	21	1 207
Totala bilaterala och syndikerade lån					9 139	34	154	12 514
Företagscertifikat
2024–2025 4)	1 615		SEK	feb – mar 2025	–	–	–	1 607
Totala företagscertifikat					–	–	–	1 607

Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).

Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.

Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.

Företagscertifikat värderas till upplupet anskaffningsvärde, med en viktad genomsnittlig ränta om 2,788 %.

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligations-

lån, bilaterala forsknings- och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla

utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess

obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer

emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av

ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” manda-

tet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga

finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram

samt en rullande likviditetskreditfacilitet för att effektivt hantera likviditets-

behov, vidare beskrivet i not F1 ”Refinansieringsrisk”. För Moderbolagets

upplåning var den totala vägda genomsnittsräntan under året 4,35 %

(5,88 %), med en genomsnittlig upplåning om SEK 36,1 (39,9) miljarder.

Upplåningen i dotterbolag uppgick till SEK 0,3 (0,7) miljarder och bestod

huvudsakligen av kortfristiga banklån.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Sektion G – Personalrelaterat

Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt-

ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis

i varje enskilt land.

Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den

förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål-

landena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i nettoaktuariella

vinster på förmånsbestämda förpliktelser på SEK 6,3 miljarder kronor.

Planer i Sverige

I Sverige finns såväl förmånsbestämda som premiebestämda planer base-

rade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

–

Förmånsbestämd pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för lönean-

ställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie-

bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är

en slutlönebaserad pensionsplan.

–

Premiebestämd tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda

1979 eller senare.

–

Premiebestämd pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med

inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda

ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje

anställd som har valt att delta.

Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns-

bestämda pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 72 % (63 %)

i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Om dessa skulder

värderades enligt annan metod och med antaganden fastställda av svenska

PRI Pensionsgaranti, finansieras de till 99 % (96 %) genom tillgångar i

Ericssons Pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensions-

åtaganden i Sverige.

Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäk-

rad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera

arbetsgivare.

Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom

de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna ålig-

ger koncernen och pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen styrs med mål-

sättningen att uppnå en väl riskjusterad avkastning som samtidigt minskar

behovet av oväntade finansieringsbehov. Traditionella tillgångs- och skuld-

matchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom

olika tillgångsklasser.

Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall

i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet.

Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i

verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som är delvis expo-

nerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas

av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är

kopplade till inflation och högre inflation leder med största sannolikhet till

ökade åtaganden.

Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare

Koncernen har säkrat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för

ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del

av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfat-

tar flera arbetsgivare, är det inte möjligt att tillämpa förmånsbestämd redo-

visning eftersom information om hur tillväxt fördelas mellan arbetsgivare för

de flesta av de upplupna pensionsförmånerna inte finns tillgängliga. Det fulla

förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbetsgivaren. Eftersom

Alecta inte kan tillhandahålla en nedbrytning av tillgångar och försäkrings-

reserv per arbetsgivare, har invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av

ITP-planen redovisats som premiebestämda åtaganden.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings

åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för

säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mel-

lan 125 % till 170 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar

som i procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-

garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig

från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till

167 % (162 %) per den 31 december 2025. Koncernens andel av Alectas

premiereserv uppgick till 0,3 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar

i Alecta är 2,0 %. Premier till planen för 2026 uppskattas till SEK 73 miljoner.

Eventualförpliktelser/Ställda säkerheter

Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kre-

ditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga

åtagande kan endast tas i anspråk om PRI Pensionsgaranti konsumerat

alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionså-

taganden i Sverige. Bolaget har vid årsskiftet pantförskrivit företagsinteck-

ningar om SEK 7,4 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt

Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebestämda och förmånsbestämda pensions-

planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase-

rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till

medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av

tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensione-

ring. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden

inletts.

Den andra typen av plan är en förmånsbestämd pensionsplan som är

avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs

månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell

lön och tjänstgöringstidens längd.

Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions-

stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetal-

ning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att

åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighets-

reglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången

av räkenskapsåret 2025 en fondering större än minimikravet.

Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis,

med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse-

ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning.

Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital-

tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är

sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions-

planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar

leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmark-

naderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna

i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men

högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning

av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk

att utbetalningsperioden blir längre än vad som bedömts i antagandena i

livslängdstabellerna.

Planer i Storbritannien

Koncernen använder både förmånsbestämda och premiebestämda planer

i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien

är stängda för framtida pensionsavsättningar.

De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en

garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som till-

handahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av

anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt

i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak

definierade i reglerna.

Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal

olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för

styrningen av planerna ligger hos förvaltarna, som utses av koncernen bland

dess anställda och bland planernas medlemmar. Oberoende professionella

förvaltare sitter i styrelsen för alla förmånsbestämda planer.

Riskerna för de flesta av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien

har överförts till försäkringsbolag genom annuitetsinköpskontrakt – detta

Not G1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

likställs till 87 % av de totala förmånsbestämda pensionsåtagandena vid

årsskiftet. Detta minskade avsevärt den finansiella exponeringen för Bolaget

eftersom förändringar i värdet av förmånsbestämda förpliktelser täcks direkt

av försäkringsgivarna. Bolaget behåller det juridiska ansvaret för att betala

alla förmåner i planen, varför planens skulder kvarstår i balansräkningen till-

sammans med motsvarande inköpstillgång.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien,

Indien och Irland. De huvudsakliga brasilianska planerna är helt fonderade,

med ett nettoöverskott av tillgångar. Planen i Irland är en slutlönepensions-

plan och är helt finansierad med ett nettoöverskott av tillgångar. Planerna

förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl lokal bolaget som

av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till

lokal bolaget och de styrs av landets specifika lagar.

Försäkringsfonden i Indien var självförvaltad genom en registrerad

undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal

lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen.

Under året valde företaget att överföra stiftelsens tillgångar till de indiska

myndigheterna. De medlemmar som påverkades informerades om trans-

fereringen av Ericsson PF Trust till EPFO i maj 2025, med ett datum för flyt-

ten av tillgångarna per 1 juni 2025. Transfereringen av tillgångar till EPFO

slutfördes i flera trancher i juni 2025. Tillgångarnas värde SEK 5 miljarder var

på transfereringsdatumet högre än det förmånsbestämda åtagandet om

SEK 4,9 miljarder, därför gjordes en förlikningsförlust om SEK 0,1 miljarder

som redovisades i posten övriga finansiella kostnader. I slutet av novem-

ber 2025, kungjorde de indiska myndigheterna implementationen av ett

antal stora uppdateringar till sina arbetsrättsliga föreskrifter med omedel-

bar effekt. Den kombinerade påverkan av de arbetsrättsliga föreskrifterna

har blivit inkluderade i värderingen av Ericssons Indien planer, vilket har

resulterat i en tidigare servicekostnad om SEK 0,6 miljarder under 2025.

Servicekostnaden för 2026 förväntas öka med 82 % som ett resultat av änd-

ringen av de arbetsrättsliga föreskrifterna.

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2025
Förmånsbestämda förpliktelser	45 209	4 429	9 814	14 254	73 706
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	32 566	4 322	10 493	10 445	57 826
Underskott/överskott (+/–)	12 643	107	–679	3 809	15 880
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)		320	690	1 758	2 768
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	12 643	427	11	5 567	18 648
2024
Förmånsbestämda förpliktelser	49 423	5 340	10 473	21 362	86 598
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	31 191	5 153	11 195	16 820	64 359
Underskott/överskott (+/–)	18 232	187	–722	4 542	22 239
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	330	727	1 152	2 209
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	18 232	517	5	5 694	24 448

Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella

tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen minskade under året till SEK 583 (635) miljoner.

Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig.

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2025
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 189	386	159	1 301	3 035
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	1 659	50	2	1 551	3 262
Totalt	2 848	436	161	2 852	6 297
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner					8,4 %
2024
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 306	500	178	1 626	3 610
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	1 624	79	–56	1 248	2 895
Totalt	2 930	579	122	2 874	6 505
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner					8,3 %
2023
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 223	522	148	1 571	3 464
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	2 013	67	–67	1 166	3 179
Totalt	3 236	589	81	2 737	6 643
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner					7,8 %

Negativa pensionskostnader för Storbritanniens planer under 2024 och 2023 beror främst på ränteintäkter som översteg räntekostnaderna. Ränteintäkterna uppgick till SEK 624 miljoner under 2024 och

SEK 626 miljoner under 2023, jämfört med räntekostnader om SEK 532 miljoner under 2024 respektive SEK 514 miljoner under 2023. 2025 ökade pensionskostnaderna på grund av administrativa kostna-

der om SEK 38 miljoner, även om ränteintäkter om SEK 565 miljoner fortsatte att överstiga räntekostnaderna om SEK 529 miljoner.

Not G1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

	2025			2024
		Förvaltnings-			Förvaltnings-
	Nuvärdet av	tillgångarnas		Nuvärdet av	tillgångarnas
	förpliktelsen 1)	verkliga värde	Total	förpliktelsen 1)	verkliga värde	Totalt
Ingående balans	86 598	–64 359	22 239	85 535	–62 593	22 942
Poster i resultaträkningen 2)
Kostnader för tjänstgöring innevarande år	1 875		1 875	2 210	–	2 210
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster
och förluster från regleringar	630		630	–82	–	–82
Räntekostnader/-intäkter (+/–)	2 803	–2 223	580	2 953	–2 377	576
Skatter och administrativa kostnader	–	62	62	–	64	64
Övrigt	48	5	53	41	22	63
	5 356	–2 156	3 200	5 122	–2 291	2 831
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår
i räntekostnader/-intäkter	–	–456	–456	–	1 583	1 583
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demografiska antaganden	92	–	92	–229	–	–229
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av finansiella antaganden	–6 286	–	–6 286	–4 958	–	–4 958
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+)	–33		–33	2 825	–	2 825
	–6 227	–456	–6 683	–2 362	1 583	–779
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens	–4 089	3 714	–375	1 781	–1 760	21
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare 3)	–1 869	–632	–2 501	–2 097	–682	–2 779
Anställda som omfattas av planen	153	–148	5	362	–357	5
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar	–1 562	1 562	–	–1 825	1 825	–
Regleringar	–5 020	5 011	–9	–	–	–
Övrigt	366	–362	4	82	–84	–2
Utgående balans	73 706	–57 826	15 880	86 598	–64 359	22 239

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,9 (16,8) år.

Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 63 (65) miljoner 2025.

Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,6 miljarder under 2026.

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2025
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	45 209	4 429	9 814	14 254	73 706
varav helt eller delvis fonderade	45 209	4 002	9 814	11 485	70 510
varav ofonderade		427		2 769	3 196
2024
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	49 423	5 340	10 473	21 362	86 598
varav helt eller delvis fonderade	49 423	4 823	10 473	18 064	82 783
varav ofonderade	–	517	–	3 298	3 815

Not G1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

						varav
	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt	onoterat 2)
2025
Kassa och likvida medel	384	69	976	537	1 966	13 %
Aktier	8 838	364	776	1 754	11 732	25 %
Räntebärande värdepapper	14 750	3 432	203	4 215	22 600	24 %
Fastigheter	5 579			493	6 072	100 %
Investeringsfonder	2 728	702	632	924	4 986	81 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång			7 482	2 150	9 632	100 %
Övrigt	287	–245	424	372	838	48 %
Totalt	32 566	4 322	10 493	10 445	57 826
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–
2024
Kassa och likvida medel	231	206	1 025	572	2 034	15 %
Aktier	8 557	431	914	1 920	11 822	24 %
Räntebärande värdepapper	14 559	4 052	118	9 717	28 446	26 %
Fastigheter	5 760	–	–	516	6 276	100 %
Investeringsfonder	2 139	792	308	2 120	5 359	68 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	8 002	1 909	9 911	100 %
Övrigt	–55	–328	828	66	511	1 %
Totalt	31 191	5 153	11 195	16 820	64 359
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–

Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna

fonder som investerar i en tillgångsklass.

Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.

Aktuariella antaganden

	2025			2024
	Sverige	USA	Storbritannien	Sverige	USA	Storbritannien
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta	3,0 %	5,3 %	5,6 %	2,4 %	5,6 %	5,6 %
Inflation	2,0 %	2,5 %	2,9 %	2,0 %	2,5 %	3,1 %
Löneökningsgrad	2,5 %	4,0 %	—	2,5 %	4,0 %	–
Demografiska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder	24	22	23	23	22	23

Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1

”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga

uppskattningar för redovisningsändamål”.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna

för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” före-

skriver att om det inte finns en omfattande marknad för högkvalitativa före-

tagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer använ-

das för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2025 uppgick den

använda diskonteringsräntan i Sverige till 3,0 % (2,4 %). Om diskonterings-

räntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha

varit 4,0 % (3,6 %) per den 31 december 2025. Om dessa diskonteringsräntor

baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av

pensionsskulden per den 31 december 2025 så hade den förmånsbestämda

skulden varit approximativt SEK 7,7 (10,5) miljarder lägre.

USA och Storbritannien

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av

avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet”

har definierats som kreditbetyg AA eller bättre.

Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar

efter avslutad anställning

	2025	2024
Aktuariella vinster och förluster (+/–)	5 567	340
Effekt av begränsning i tillgångsbegränsningen	62	99
Svensk särskild löneskatt	1 115	438
Totalt	6 744	877

Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder

Påverkan på den förmånsbestämda för-			Stor-
pliktelsen av en förändring av antaganden	Sverige	USA	britannien
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta –0,5 %	4,5	0,2	0,6
Diskonteringsränta +0,5 %	–4,0	–0,2	–0,5
Inflation –0,5 %	–4,1	–	–0,4
Inflation +0,5 %	4,5	–	0,4
Löneökningsgrad –0,5 %	–1,3	–	–
Löneökningsgrad +0,5 %	1,4	–	–
Demografiska antaganden
Livslängd –1 år	–2,0	–1,0	–0,2
Livslängd + 1 år	2,0	0,1	0,2

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen


			Värde vid
			tidpunkten	Antal
		Antal	för tilldelning	utestående	Netto-
		syntetiska	av syntetiska	tidigare	förändring
		aktier/andel	aktier	tilldelade	av värdet av			Total	Total
	Styrelse-	av styrelse-	tilldelade	syntetiska	syntetiska	Kommitté-	Totalt arvode	ersättning	ersättning
SEK	arvoden	arvodet	2025	aktier	aktier 1)	arvoden	i kontanter 2)	2025	2024
			A		B		C	(A+B+C)
Styrelseledamot
Jan Carlson	5 000 000	47 336/75 %	3 749 958	78 724	926 675	450 000	1 700 000	6 376 633	8 067 547
Jacob Wallenberg	1 300 000	12 307/75 %	974 961	32 408	362 696	200 000	525 000	1 862 657	2 793 416
Jon Fredrik Baksaas	1 300 000	8 204/50 %	649 921	21 605	241 785	555 000	1 205 000	2 096 706	2 663 919
Börje Ekholm	–	–	–	–	–	–	–	–	–

Eric A. Elzvik	1 343 655 4)	4 102/25 %	324 960	10 802	120 888	560 000	1 567 741	2 013 589	2 189 425
Kristin S. Rinne	1 392 639 5)	4 102/25 %	324 960	16 370	176 416	405 000	1 449 479	1 950 855	2 229 130
Marachel Knight	1 440 035 6)	12 307/75 %	974 961	–	140 054	205 000	565 009	1 680 024	–
Jonas Synnergren	1 300 000	12 307/75 %	974 961	15 705	196 121	520 000	845 000	2 016 082	2 210 316
Christy Wyatt	1 440 035 6)	12 307/75 %	974 961	15 705	196 121	205 000	565 009	1 736 091	1 905 316
Karl Åberg	1 300 000	8 204/50 %	649 921	–	93 362	200 000	850 000	1 593 283	1 370 000
Christian Cederholm	1 300 000	12 307/75 %	974 961	–	140 054	–	325 000	1 440 015	–
Arbetstagarledamöter
Ulf Rosberg	49 500	–	–	–	–	16 200	65 700	65 700	66 150
Kjell-Åke Soting	49 500	–	–	–	–	21 600	71 100	71 100	73 350
Annika Salomonsson	49 500	–	–	–	–	12 600	62 100	62 100	71 550
Loredana Roslund (suppleant)	49 500	–	–	–	–	–	49 500	49 500	51 750
Frans Frejdestedt (suppleant)	49 500	–	–	–	–	–	49 500	49 500	51 750
Stefan Wänstedt (suppleant)	49 500	–	–	–	–	–	49 500	49 500	53 550
Totalt	17 413 364	133 483	10 574 525	191 319	2 594 172	3 350 400	9 944 638	21 113 335 3)	23 797 169 9)
Totalt inklusive tidigare
styrelseledamöter	17 413 364	133 483	10 574 525	212 457 7)	2 794 945 8)	3 350 400	9 944 638	23 314 108 3)	26 639 512 10)

Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2024 för syntetiska aktier tilldelade 2020 (för vilka betalning erlades 2025). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2025

och värdet den 31 december 2024 för de syntetiska aktier som tilldelades 2021, 2022 och 2024. Beräknad till aktiekursen SEK 90,60. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2021, 2022, 2023 and 2024

innefattar (såsom tillämpligt) SEK 2,50, SEK 2,70, SEK 2,70 och SEK 2,85 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2022, 2023, 2024 och 2025 och värdet för syntetiska

aktier som tilldelades 2020 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2021, 2022, 2023 och 2024.

Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.

Exklusive sociala avgifter om SEK 5 800 245.

Mottog tilläggsarvode i EUR 4 000 (SEK 43 655) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025.

Mottog tilläggsarvode i USD 10 000 (SEK 92 639) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025.

Mottog tilläggsarvode i USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025.

Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm.

Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm. För dessa syntetiska aktier motsvarar nettoförändringen av värdet skillna-

den mellan värdet vid tidpunkten för utbetalning och värdet den 31 december 2024.

Exkluderar tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm.

10)

Inklusive tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe, Helena Stjernholm, Kurt Jofs, Ronnie Leten och Nora Denzel.

Kommentarer till tabellen

–

Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om

SEK 5 000 000.

–

Övriga icke anställda styrelseledamöter var berättigade till ett styrelse-

arvode om SEK 1 300 000 vardera.

–

Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad till ett

arvode om SEK 560 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén

för Audit and Compliance till SEK 320 000 vardera. Ordföranden i

Kommittén för Business Enterprise and Technology var berättigad till ett

arvode om SEK 235 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén

för Business Enterprise and Technology till SEK 205 000 vardera.

Ordföranden i Finanskommittén respektive Kompensationskommittén var

berättigad till ett arvode om SEK 225 000 vardera och övriga icke anställda

ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till SEK 200 000 vardera.

–

Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än

arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna

har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess

dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång.

–

Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte

erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med

anställningen och ett arvode om SEK 2 250 till var och en av arbetstagar-

representanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och

SEK 1 800 för varje kommittémöte som de har deltagit i.

–

Årsstämman 2025 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan

välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete)

enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och

75 % i form av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 %

i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 %

i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta

i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelse-

arvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form

av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av

börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem han-

delsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartals-

rapport för det första kvartalet 2025, vilket var SEK 79,22. Antalet syntetiska

aktier avrundas nedåt till närmaste heltal.

De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid.

Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter

publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter

årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier,

det vill säga år 2030. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda

genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem

handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.

Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008

och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning bas-

erad på syntetiska aktier som tilldelats 2020 skedde 2025. Beloppen som

utbetalades 2025 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med

stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie

Not G2, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter

offentliggörandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2024, vilket

var SEK 85,14 och uppgick till sammanlagt SEK 3 619 776, exklusive sociala

avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2025.

Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto-

förändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde

2025 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”.

Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med

marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jäm-

förelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum.

Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs

varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år.

Den 31 december 2025 fanns det totalt 345 940 utestående syntetiska

aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till

SEK 32 465 100.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat-

räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader

redovisas nedan under Kostnader för ersättningar.

Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen

är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana

obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid

utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i

koncernledningen innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning,

pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de

riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid

årsstämman 2023.

Kostnader för ersättningar till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

				Övriga	Övriga	Övriga
				medlemmar	medlemmar	medlemmar
	VD och	VD och	VD och	i koncern-	i koncern-	i koncern-
	koncernchef	koncernchef	koncernchef	ledningen	ledningen	ledningen	Totalt	Totalt	Totalt
SEK	2025	2024	2023	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Lön 1)	20 050 525	20 526 329	19 520 568	117 718 567	145 880 088	135 208 734	137 724 092	166 406 417	154 729 302
Avgångsvederlag	–	–	–	52 292 700	57 092 817	–	52 292 700	57 092 817	–
Avsättning för årlig
rörlig ersättning
intjänad under året	22 373 471	15 036 644	–	150 081 742	162 568 816	48 399 226	173 318 213	177 605 460	48 399 226
Avsättning för
långsiktig rörlig
ersättning	21 996 809	19 780 629	31 708 587	50 159 593	33 628 636	30 547 582	72 156 402	53 409 265	62 256 169
Pensionskostnader 2)	10 151 804	10 151 804	10 151 804	19 233 094	22 964 759	24 607 643	29 384 898	33 116 563	34 759 447
Övriga förmåner	1 309 906	584 168	828 287	24 069 664	27 184 306	19 575 733	25 100 570	27 768 474	20 404 020
Sociala avgifter
och skatter	23 754 624	20 762 202	19 546 145	60 174 513	65 013 883	45 222 286	83 929 137	85 776 085	64 768 431
Totalt	99 358 139	86 841 776	81 755 391	473 393 873	514 333 305	303 561 204	573 329 012	601 175 081	385 316 595

Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.

Inkluderar kontant utbetalning till VD och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.

Kommentarer till tabellen

–

Per Narvinger utsågs till vice VD av styrelsen med verkan från och med

den 15 mars 2025. Han ersatte inte VD:n som ställföreträdare för VD:n

under 2025. Information om Per Narvinger finns i gruppen ”Övriga med-

lemmar i ledningen”. Information om Per Narvingers ersättning under

2025 finns i Ersättningsrapporten för 2025.

–

Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från

7november 2017. Han ersatte inte VD och koncernchef som vice VD och

koncernchef under 2025. Han lämnade sina uppdrag som vice VD den

14 mars 2025. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen ”Övriga

medlemmar i ET”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning under

motsvarande period 2025 fram till dess att han lämnade rollen som vice

VD finns i Ersättningsrapporten för 2025.

–

Gruppen ”Övriga medlemmar i ET 2025” omfattar totalt 17 personer.

Gruppen består delvis av: Yossi Cohen, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti

Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Patrick Johansson, Jenny

Lindqvist, Per Narvinger, Chafic Nassif, Lars Sandström, Åsa Tamsons och

Andrés Vicente. Dessutom tillträdde Charlotte Levert ET den 10 februari

och följande personer som lämnade ET under 2025: MajBritt Arfert

den 9 februari, Fredrik Jejdling den 14 mars och Stella Medlicott den 31

december 2025.

–

Gruppen ”Övriga medlemmar i ET 2024” omfattar totalt 20 personer.

Gruppen består delvis av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden,

Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jenny

Lindqvist, Stella Medlicott, Per Narvinger och Åsa Tamsons. Dessutom

finns följande personer som anslöt sig till ET under 2024: Yossi Cohen

den 1 februari, Chafic Nassif den 26 februari, Lars Sandström den 1 april,

Andrés Vicente den 1 maj, Patrick Johansson den 1 augusti, och följande

personer som lämnade ET under 2024: Rory Read den 1 februari, Carl

Mellander den 1 april, Nunzio Mirtillo den 1 maj och Fadi Pharaon den

1 augusti.

–

Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” omfattar totalt

16 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik

Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik

Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Per Narvinger,

Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons. Vidare blev Jenny Lindqvist

medlem av koncernledningen den 1 februari 2023 och George Mulhern

lämnade koncernledningen den 1 november 2023.

–

Den lön som anges i tabellen för VD och koncernchef samt övriga

medlemmar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats

ut under 2025 samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader

under 2025.

–

”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskost-

nader för helåret 2025 för alla utestående aktiebaserade program.

Utestående saldon

Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar

i balansräkningen:

–

Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december

2025 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till

SEK 28,1 (34,2) miljoner kronor vilket avser ITP-planen. Under 2025 har

finansieringsmetoden som används för sjuk- och efterlevandepension

förändrats, vilket innebär att skulderna har upphört och förmånerna är

försäkrade. VD och koncernchef har ingen svensk förmånsbestämd

pensionsplan, varför Ericsson inte har några åtaganden.

–

För personer som tidigare varit VD och koncernchef har Bolaget gjort

avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras

aktiva anställningar inom Bolaget.

Villkor för avgångsvederlag för verkställande direktören

och medlemmarna av koncernledningen

Vid uppsägning från Bolagets sida utgår lön och pensionsförmåner under

6 eller 12 månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag

Not G2, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

enligt avtal på motsvarande maximalt 12 eller 18 månadslöner baserat på

fast lön. Den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångs-

vederlag kan inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön.

Avgångsvederlag ska avräknas med mot 50 % av inkomster från annan

anställning under samma tid. Vid uppsägning från den anställdes sida

gäller 6 eller 12 månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner.

Inget avgångsvederlag kan då påkallas om inte det är fråga om betydande

strukturella förändringar inom koncernen eller andra händelser, som på

ett betydande sätt har en negativ inverkan på innehållet i arbetet. Avtal

om avgångsvederlag innehåller både konkurrensbegränsningsklausul,

och icke-värvningsklausul och klausul om samarbete efter anställningens

upphörande.

Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsmetod för LTV-program

(långsiktigt rörligt ersättningsprogram)

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” presenteras de övergripande

redovisningsprinciperna för aktierelaterade ersättningar inom Bolaget.

Sammanfattningsvis:

–

För aktiebaserade program beräknas den totala ersättningskostnaden

baserat på verkligt värde per tilldelningsdatum och redovisas under

intjänandeperioden på tre år.

–

För kontantbaserade ersättningsplaner är redovisningsprinciperna

samma som för andra upplupna kostnader eller avsättningar. Före

utbetalning kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje

given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den

totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med

summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i

resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Prestationsvillkor för LTV och EPP

					Möjligt utfall		Målupp-
Programår	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	(linjär fördelning)	Resultat 3)	fyllnadsnivå
2025	Koncernens	Intervall (SEK miljarder):	45 %	1 jan 2025–31 dec 2028	0 %–200 %
	rörelseresultat (EBITA)	3-årsgenomsnitt
2025	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2025–31 dec 2028	0 %–200 %
2025	Relativ TSR	STOXX EUROPE 600;	20 %	1 jan 2025–31 dec 2028	85 %–200 %
		motsvarar index–22,5 %
2025	Koncernens miljö,	Koldioxidutsläpp (kiloton):	5 %	1 jan 2025–31 dec 2028	0 %–200 %
	samhällsansvar och	3-årsgenomsnitt
	bolagsstyrning (”ESG”)
		Öka andelen kvinnliga ledare i	5 %	1 jan 2025–31 dec 2028	0 %–200 %
		Ericssonkoncernen: Intervall 26 %–28 %
2025 Total			100 %		0 %–200 %
2024	2024 Koncernens	Intervall (SEK miljarder):	45 %	1 jan 2024–31 dec 2024	0 %–200 %	SEK 26,0 2)	132,82 %
	rörelseresultat (EBITA)	16,7–30,7				miljarder
2024	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2024–31 dec 2026	0 %–200 %
2024	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %		0 %–200 % 1)
2024	Koncernens miljö,	Koldioxidutsläpp (kiloton): 138–114	1,66 %	1 jan 2024–31 dec 2024	0 %–200 %	105,6	200 %
	samhällsansvar och					kiloton koldioxid
	bolagsstyrning (”ESG”)	Koldioxidutsläpp (kiloton): 133–110	1,66 %	1 jan 2025–31 dec 2025	0 %–200 %	88,04	200 %
		Koldioxidutsläpp (kiloton): 126–102	1,68 %	1 jan 2026–31 dec 2026	0 %–200 %	kiloton koldioxid
		Öka andelen kvinnliga ledare i
		Ericssonkoncernen: Intervall 25 %–27 %	5 %	1 jan 2024–31 dec 2026	0 %–200 %
2024 Totalt			100 %		0 %–200 %
2023	2023 Koncernens	Intervall (SEK miljarder):	45 %	1 jan 2023–31 dec 2023	0 %–200 %	SEK 21,4	0 %
	rörelseresultat (EBITA)	26,4–40,4				miljarder 2)
2023	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 %	16,23	200 %
2023	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 % 1)	4 av 12	108,44 %
2023	Koncernens miljö,	Koldioxidutsläpp (kiloton): 142–121	1,66 %	1 jan 2023–31 dec 2023	0 %–200 %	121,9	193,72 %
	samhällsansvar och					kiloton koldioxid
	bolagsstyrning (”ESG”)
		Koldioxidutsläpp (kiloton): 132–113	1,66 %	1 jan 2024–31 dec 2024	0 %–200 %	105,6	200 %
						kiloton koldioxid
		Koldioxidutsläpp (kiloton): 122–104	1,68 %	1 jan 2025–31 dec 2025	0 %–200 %	88,04	200 %
						kiloton koldioxid
		Öka andelen kvinnliga ledare i	5 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 %	24,93%	193 %
		Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 %
2023 Totalt			100 %		0 %–200 %		91,23
2022	2022 Koncernens	Intervall (SEK miljarder): 24,1–34,1	45 %	1 jan 2022–31 dec 2022	0 %–200 %	SEK 32,2 2)	162,76 %
	rörelse-resultat (EBIT)					miljarder
2022	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 %	0,54 %	0,00 %
2022	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 % 1)	10 av 12	0,00 %
2022	Koncernens miljö,	Koldioxidutsläpp (kiloton): 265–200	5 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 %	201,3	189,52 %
	samhällsansvar och					kiloton koldioxid
	bolagsstyrning (”ESG”)
		Öka andelen kvinnliga ledare i	5 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 %	24,15 %	200 %
		Ericssonkoncernen: Intervall 22 %–24 %
2022 Totalt			100 %		0 %–200 %		92,72 %

Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR-prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden

i förhållande till referens-gruppen bestående av 11 bolag för programår 2024, 2023 och 2022. Intjänandet av prestationsaktierätterna relaterade till detta prestationsvillkor varierar beroende på

Bolagets TSR-placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.

Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.

Beslutat av styrelsen.

Not G3, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av

ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst

tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga

kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersätt-

ningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat

och aktiekursens utveckling. Detaljer om respektive LTV-plan beskrivs i

Ersättningsrapporten.

LTV 2025 för högre chefer tilldelas, intjänas och levereras i form av

Ericssons B-aktier.

Alla program är aktierelaterade enligt definitionen i IFRS 2

”Aktierelaterade ersättningar”, och regleras antingen i aktier eller kontanter.

Aktierelaterade ersättningsprogram av större betydelse beskrivs nedan.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för högre chefer

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för högre chefer, som godkänts

av aktieägarna, har utformats för att ge långsiktiga incitament till högre

chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas.

Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna,

under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt till-

delas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier

enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har upp-

nåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när

programmet införs.

Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer

att falla ut bestäms i slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på

måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års

LTV-program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV-

och EPP-program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat

och måluppfyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt

krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldel-

ningsdatumet för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna.

Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fort

satt

vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänande-

perioden

, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter

utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestations-

aktierätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med

tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på

aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten

att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.

I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till

rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att

besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.

Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av kompensations-

kommittén, med godkännande av styrelsen.

2025 års program för långsiktigt rörlig ersättning för

högre chefer (LTV 2025)

LTV 2025 godkändes på årsstämman som hölls 2025 och omfattar

alla högre chefer, totalt 172 medlemmar under 2025, inklusive vd och

koncernchef.

Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter den 12 maj 2025. Den aktie-

kurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktie-

rätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genomsnittet av

marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem

handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncern-

ens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2024.

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2025 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2025 under punkt 16.

Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt

tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”.

2024 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för

högre chefer (LTV 2024)

Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat-

ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom-

snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under

de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av

koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2023.

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2024 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2024 under punkt 16.

Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt

tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”.

2023 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för

högre chefer (LTV 2023)

Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat-

ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom-

snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under

de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av

koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022.

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2023 under punkt 16.

Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt

tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”.

2022 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram för

koncernledningen (LTV 2022)

Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat-

ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom-

snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under

de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av

koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2022 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2022 under punkt 16.

Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt

tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022)

165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån

medel är 15 %och hög är 25 %för alla länder förutom USA/Kanada.

Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 %respektive 45 %i USA/Kanada.

Intjänandet av LTV 2022 slutfördes i februari 2022.

Planer för nyckelpersoner (KC-planer)

KC-planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner.

Medarbetare väljs årligen som deltagare till KC-planen genom en nomi-

neringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska

kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning

baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras

till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons

B-aktie som använts för LTV för respektive år.

Det finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en gene-

rell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning och deltagaren måste

bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Utbetalningen sker

under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande

schema:

–

25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av första året,

–

25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av andra året och

–

återstående 50 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av tredje året.

Redovisningsmässigt ses planerna som tre separata delplaner. Delplanerna

redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma

tilldelningsdatum, men med olika slutdatum för intjänandeperioden.

Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen.

Redovisningsprincipen kallas stegvis utbetalning.

Not G3, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för

Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden

konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat

på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänan-

deperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till

deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Planer för nyckelpersoner 2025 (KC-plan 2025)

9 785 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2025. Den har

ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga

grundlön.

Planer för nyckelpersoner 2024 (KC-plan 2024)

9 538 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2024. I allmän-

het har den ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas

årliga grundlön. (avvikelser förekommer inom lokalbolaget Vonage).

Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023)

10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Det finns

ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga

grundlön. De tidigare planerna inom Vonage är inkluderade och uppdaterade

i siffrorna och kostnadsförda i enlighet med detta. Dessutom har Vonage en

plan för att behålla nyckelpersoner med 87 deltagare som löper på två år,

utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 %på varje årsdag.

Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022)

7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Det finns

ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga

grundlön.

Återkravspolicy (clawbackpolicy)

2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande återkrav (clawback) för

att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattnings-

havare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att med-

dela eventuellt återkrävd ersättning.

Policyn gäller parallellt med de återkravsrättigheter som finns i riktlinjerna

för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningspro-

gram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod).

Antal aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utveckling av till-

delade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations-

villkoren, visas i tabellen nedan.

Antal aktier för högre chefer

(miljoner)	LTV	LTV	LTV	LTV
Aktiebaserade program	2025	2024	2023	2022
Maximalt antal aktier som krävs	12,7	10,4	4,1	2,0
Tilldelade aktier	3,1	4,0	3,7	0,7
varav VD och koncernchef	0,3	0,5	0,6	0,3

Utestående antal aktier

	Program för högre chefer					varav VD och koncernchef
(miljoner)
Aktiebaserade program	LTV 2025	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022 1)	Totalt	LTV 2025	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022	Totalt
Utestående antal aktier
vid periodens början	–	4,7	1,9	0,6	7,2	–	0,6	0,3	0,3	1,2
Tilldelade aktier för periodens program	3,1	–	–	–	3,1	0,3	–	–	–	0,3
Inlösta	–	–	–	–0,6	-0,6	–	–	–	–0,3	–0,3
Förfallna	–0,2	–0,5	–0,1	–	-0,8	–	–	–	–	0,0
Ökning/minskning till följd
av måluppfyllnad	0,5	0,1	1,0	–	1,6	0,1	–	0,2	–	0,3
Utestående antal aktier vid
periodens slut	3,4	4,3	2,8	–	10,5	0,4	0,6	0,5	–	1,5

LTV 2022 innefattar endast koncernledningen.

Ersättningskostnader

Tabellen nedan, Ersättningskostnader för LTV 2022–2025, visar ersätt-

ningskostnaden för de aktuella programmen för innevarande år. Därmed

stämmer inte nödvändigtvis ersättningskostnaderna i tidigare års kolumner

överens med kostnaderna i resultaträkningen för motsvarande räkenskaps-

period. Ersättningskostnaden under kolumnen för innevarande år är kost-

naden i resultaträkningen för 2025.

Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller

syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga

ersättningsprogram för VD och koncernchef och högre chefer under 2025 var

SEK 175 (93) miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP-

programmen och KC-planerna under 2025 var SEK 5 (27) miljoner respektive

SEK 1 610 (1 953) miljoner. Den totala ersättningskostnaden under 2025

uppgick till SEK 1 790 (2 073) miljoner.

Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 982

(2 992 ) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 292 (272) miljoner, vid

slutet av 2025.

Not G3, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ersättningskostnader för LTV 2022–2025

(miljoner)

	2025	2024	2023	2022	Totalt
Aktiebaserade program
LTV 2025	63	–	–	–	63
LTV 2024	79	44	–	–	123
LTV 2023	22	24	25	–	71
LTV 2022 1)	11	18	20	12	61
Totalt aktiebaserade program	175	86	45	12	318
varav VD och koncernchef	27	18	11	5	61
Kontantbaserade ersättningsplaner
EPP 2022	5	30	20	12	67
Totalt resultatplaner för högre chefer	5	30	20	12	67
KC 2025	726	–	–	–	726
KC 2024	571	1 127	–	–	1 698
KC 2023	320	620	811	–	1 751
KC 2022	–7	217	330	280	820
Totalt planer för nyckelpersoner	1 610	1 964	1 141	280	4 995
Totalt kontantbaserade ersättningsplaner	1 615	1 994	1 161	292	5 062
Total ersättningskostnad	1 790	2 080	1 206	304	5 380

LTV 2022 innefattar endast koncernledningen.

Verkligt värde

Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt

värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar

justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelnings-

dagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångs-

värden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen

och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för

LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat

(EBITA) för räkenskapsår 2025, 2024 och 2023 samt koncernens rörelse-

resultat (EBIT) för räkenskapsåret 2022. Verkligt värde för prestationsvill-

koret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på

aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade

utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvill-

koret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av

prestationsperioden.

Verkligt värde (SEK)

Program för högre chefer	LTV 2025	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022
Aktiekurs vid tilldelning	82,74	61,46	55,59	78,88
Verkligt värde Absolut TSR	54,43	59,05	32,75	41,18
Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3 )	74,62	53,61	47,80	71,45
Verkligt värde ESG – Sociala faktorer	74,62	53,61	47,80	71,45
Verkligt värde Relativ TSR	71,20	55,61	39,40	54,48
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT)	74,62	53,61	47,80	71,45

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsplaner

Under 2025 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2022, KC-plan 2022 delbe-

talning 3, KC-plan 2023 delbetalning 2 och KC-plan 2024 delbetalning 1 (föll

ut under februari). Aktiekursen var SEK 85,12 för den plan som föll ut den 18

februari 2025, SEK 85,50 för den plan som föll ut den 19 februari 2025 och

SEK 84,84 för den plan som föll ut den 20 februari 2025. Den ackumulerade

utbetalningen till samtliga deltagare i LTV-programmen uppgick under hela

2025 till SEK 1 590 miljoner.

Ericssons aktiesparplan (ESPP)

Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för

den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras

upplevelse av arbetet. För att uppmuntra medarbetarna att ta en aktiv roll

i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap

erbjuds Ericssons aktiesparplan. I slutet av 2025 är planen implementerad i

totalt 72 länder och erbjuds till 73 879 medarbetare.

ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som

möjliggör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maxi-

malt värde av SEK 55 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som

bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett netto-

lönetillägg på maximalt 15 % av valt investeringsbelopp och betalar även

skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under

ESPP förvärvar deltagarna Ericssons B-aktier på börsen till marknadspris,

och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.

Ericssons aktiesparplan

			Deltagarandel –
			procent av antal
Behöriga	Antal länder med	Antal	behöriga
medarbetare	ESPP	deltagare	medarbetare
73 879	72	13 653	18,48 %

Optionsavtal

Under 2024 ingick styrelseordförande Jan Carlson ett optionsavtal med

Investor AB, aktieägare i Ericsson, avseende förvärv av 132 538 köpoptioner

hänförliga till aktierna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Investor AB har

under avtalet ställt ut dessa köpoptioner till Jan Carlson på marknads-

mässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en

oberoende tredje part) och Jan Carlson har köpt köpoptionerna till ett pris av

SEK 15,09 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i

Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 68,62 per aktie (som kommer

att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar

under optionsperioden) efter en tidsperiod på sex år som startade den 7 maj

2024. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till

ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösen-

perioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köp-

optionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen

kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden

och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av

optionsperioden.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Information om anställda

Genomsnittligt antal anställda fördelat på marknadsområde

	2025			2024 2)
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Nord- och Sydamerika	4 173	11 468	15 641	4 423	12 327	16 750
Europa, Mellanöstern och Afrika 1)	9 818	28 495	38 313	10 165	30 212	40 377
Sydostasien, Oceanien och Indien	6 065	19 478	25 543	6 199	20 453	26 652
Nordostasien	3 512	6 416	9 928	3 941	7 434	11 375
Totalt	23 568	65 857	89 425	24 728	70 426	95 154
1) varav i EU	8 053	22 776	30 829	8 314	23 856	32 170
varav i Sverige	3 107	9 023	12 130	3 125	9 259	12 384

2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som infördes 2025.

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

	2025	2024 2)
Nord- och Sydamerika	15 050	16 034
Europa, Mellanöstern och Afrika 1)	39 045	41 387
Sydostasien, Oceanien och Indien	25 189	26 389
Nordostasien	9 542	10 426
Totalt	88 826	94 236
1) varav i EU	31 735	33 342
varav i Sverige	12 806	13 420

2024 har omräknats för att visa förändringen i

marknadsområdesstrukturen som infördes 2025.

Antal anställda fördelat på ålder vid årets slut 2025

			Andel av
	Kvinnor	Män	totalt antal
Under 25 år	1 041	1 151	2 %
25–35 år	7 678	14 685	25 %
36–45 år	8 035	24 275	37 %
46–55 år	4 755	16 788	24 %
Över 55 år	2 209	8 209	12 %
Andel av totalt antal	27 %	73 %	100 %

Personalförflyttningar
	2025	2024
Antal anställda vid årets slut	88 826	94 236
Antal anställda som lämnat Bolaget	11 526	11 919
Antal anställda som tillkommit i Bolaget	6 116	6 203
Tillfälliga anställningar	328	339

Styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen

vid årets slut

	2025		2024
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och VD	29 %	71 %	25 %	75 %
Koncernledning	25 %	75 %	24 %	76 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och VD	21 %	79 %	23 %	77 %

Ersättningar avseende VD och ledande befattningshavare är inkluderade i

tabellen nedan.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

MSEK	2025	2024
Löner och andra ersättningar	74 645	77 983
Sociala kostnader	16 004	15 422
varav pensionskostnader	5 718	5 929

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer

i dotterbolag

MSEK	2025	2024
Löner och andra ersättningar	557	535
varav årliga rörliga ersättningar	133	112
Pensionskostnader 1)	36	36

Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Sektion H – Övrigt

Skatter

Koncernens skattekostnader uppgick till SEK –9 588 (–2 215) miljoner

eller 25,0 %(85,6 %) av resultatet efter finansiella poster. Skattesatsen kan

variera mellan åren beroende på affärsmix och var Bolaget geografiskt

bedrivit sin verksamhet.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

	2025	2024	2023
Aktuell skattekostnad	–8 828	–6 461	–4 289
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–610	–162	118
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)	–54	4 563	1 406
Andel i intresseföretags skatt	–35	–102	–20
Pelare Två skattekostnad	–61	–53	–
Inkomstskatt kostnad	–9 588	–2 215	–2 785

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska

skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, tillämpats

på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan.

Under 2024 skattesatsen är negativt påverkad av effekten av den icke

avdragsgilla nedskrivningen av goodwill och omvärderingen av underskotts-

avdrag och positivt påverkad av nedskrivningar av andra immateriella till-

gångar främst hänförlig till Vonage om SEK 15,1 miljarder.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats

	2025	2024	2023
Skatt enligt svensk skattesats 20,6 %	–7 891	–533	4 804
Effekt av utländska skattesatser	–908	430	–884
Aktuell skattekostnad hänförlig
till tidigare år	–610	–162	118
Omvärdering av underskottsavdrag	–73	–973	–28
Omvärdering av avdragsgilla temporära
skillnader	288	308	394
Nedskrivning av källskatter	–378	–780	–217
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–136	–1 045	–7 311
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	164	655	335
Skatteeffekt av förändrad skattesats	17	–62	4
Pelare Två skattekostnad	–61	–53	–
Inkomstskatt kostnad	–9 588	–2 215	–2 785
Effektiv skattesats	25,0 %	85,6 %	–11,9 %

Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj

2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen

varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna

skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till Pelare Två

inkomstskatter.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga

till balansräkningsposterna som visas i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

och outnyttjade underskottsavdrag

	Uppskjuten	Uppskjuten	Netto-
	skattefordran	skatteskuld	balans
2025
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar	1 222	2 789
Nyttjanderätter och liknande tillgångar	–	1 281
Kortfristiga tillgångar	1 701	77
Ersättningar efter avslutad anställning	3 555	373
Avsättningar	4 633	–
Leasingskulder och liknande skulder	1 345	–
Uppskjutna skattekrediter	2 042	–
Övrigt	2 088	437
Underskottsavdrag	5 070	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	21 656	4 957	16 699
Kvittning fordringar/skulder	–4 805	–4 805
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto	16 851	152	16 699
2024
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar	1 447	3 457
Nyttjanderätter och liknande tillgångar	–	1 199
Kortfristiga tillgångar	4 340	1 323
Ersättningar efter avslutad anställning	4 778	229
Avsättningar	4 788	–
Leasingskulder och liknande skulder	1 307	–
Uppskjutna skattekrediter	5 027	–
Övrigt	2 394	359
Underskottsavdrag	5 603	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	29 684	6 567	23 117
Kvittning fordringar/skulder	–5 272	–5 272
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto	24 412	1 295	23 117

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

	2025	2024
Ingående balans, netto	23 117	18 495
Redovisat i årets resultat	–54	4 563
Redovisat i övrigt totalresultat	–2 371	505
Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter	–81	–
Uppskjutna skattekrediter ökning (+) / utnyttjande (–)	–2 700	–685
Omräkningsdifferens	–1 212	239
Utgående balans, netto	16 699	23 117

Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat

	2025	2024	2023
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner	–1 376	–147	–251
Omvärdering av kreditrisk på upplåning	–6	117	137
Kassaflödessäkringar	–995	652	–380
Innehav utan bestämmande inflytande	2	2	–
Totalt	–2 375	624	–494

Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat present-

eras i tabellen ovan. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt

totalresultat utgör SEK –2 369 (507) miljoner uppskjuten skatt och SEK –6

(117) miljoner aktuell skatt.

Not H1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Som en följd av Moderbolagets befrielse från skatt på utdelning från

dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skatte-

pliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag, filialer och

intresseföretag.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande underskottsavdrag rapporteras i den

utsträckning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till

framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika

också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet

nedan.

Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hän-

förliga till Sverige, USA, Tyskland och Brasilien. Dessa länder har långa eller

obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skatte-

fordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 5 070 (5 603)

miljoner, är SEK 3 711 (3 815) miljoner hänförliga till Sverige.

Framtida vinstprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna

skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid.

Per den 31 december 2025 uppgick de skattemässiga underskotts-

avdragen till SEK 23 153 (25 354) miljoner. Det skattemässiga värdet

av underskottsavdragen redovisas som en skattefordran baserat på

nyttjandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera

en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag.

Underskottsavdragen om SEK 10 757 (11 025) miljoner med ett skatte-

mässigt värde om SEK 2 308 (2 399) miljoner har inte redovisats på grund

av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot

framtida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både

redovisade och oredovisade underskottsavdrag har en förfallodag som

överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är

hänförliga till USA, Irland, Ungern och Brasilien. De slutliga år då redovisade

underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag	Redovisad skatteförlust		Oredovisad skatteförlust
Förfalloår	Underskottsavdrag	Skatteeffekt	Underskottsavdrag	Skatteeffekt
2026	25	6	150	24
2027	75	22	1 119	273
2028	7	2	407	94
2029	164	45	73	11
2030	841	217	38	7
2031 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag)	22 041	4 778	8 970	1 899
Totalt	23 153	5 070	10 757	2 308

Uppskjutna skattekrediter

Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 2 042 (5 027) miljoner, som redo-

visades under 2025, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst

hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran

inte redovisats i koncernens balansräkning, till SEK 946 (1 114) miljoner. De

sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan.

Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp-

skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när indikationer tyder

på att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned

Uppskjutna skattekrediter

	Redovisad	Oredovisad
	uppskjuten	uppskjuten
	skattekredit	skattekredit
Förfalloår	Skatteeffekt	Skatteeffekt
2026	28	111
2027	27	104
2028	9	–
2029	9	–
2030	15	11
2031 eller senare	1 954	720
Totalt	2 042	946

Resultat per aktie

	2025	2024	2023
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner)	28 428	20	–26 446
Genomsnittligt antal utestående aktier
före utspädning (miljoner)	3 333	3 332	3 330
Resultat per aktie, före
utspädning (SEK)	8,53	0,01	–7,94
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner)	28 428	20	–26 446
Genomsnittligt antal utestående aktier
före utspädning (miljoner)	3 333	3 332	3 330
Utspädningseffekt av aktierelaterade
ersättningsprogram (miljoner)	9	7	–
Genomsnittligt antal utestående aktier
efter utspädning (miljoner)	3 342	3 339	3 330
Resultat per aktie, efter
utspädning (SEK)	8,51	0,01	–7,94

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Kassaﬂödesanalys

Kassa och likvida medel inkluderar kassa om SEK 18 617 (19 622) miljoner

och likvida medel om SEK 25 309 (24 263) miljoner. För mer information

om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kredit-

löften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar

på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick

per den 31 december 2025 till SEK 404 (727) miljoner. Detta belopp är

inte direkt tillgängligt för generell användning av Moderbolaget eller

för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de

kommande 12 månaderna.

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	2025	2024	2023
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	3 247	3 861	4 272
Nedskrivningar	234	282	662
Totalt	3 481	4 143	4 934
Nyttjanderätter
Avskrivningar	2 051	2 179	2 427
Nedskrivningar	21	99	154
Totalt	2 072	2 278	2 581
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader	1 790	1 480	1 137
Kundrelationer, produkträttigheter
och övriga immateriella tillgångar	1 821	2 500	3 321
Totala avskrivningar	3 611	3 980	4 458
Nedskrivningar
Kundrelationer, produkträttigheter
och övriga immateriella tillgångar	77	14 073	19
Goodwill	–	1 260	31 897
Totala nedskrivningar	77	15 333	31 916
Totalt	3 688	19 313	36 374
Totala avskrivningar och nedskrivningar
på materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar	9 241	25 734	43 889
Skatter	10 074	2 540	3 189
Utdelningar från intresseföretag 1)	76	111	46
Ej utdelad vinst i intresseföretag 1)	–19	348	–104
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter samt imma-
teriella tillgångar och materiella anlägg-
ningstillgångar, netto 2)	–7 936	153	268
Övriga ej kassapåverkande poster 3)	–643	1 731	4 422
Totala justeringar för poster som inte
ingår i kassaflödet	10 793	30 617	51 710

Se not E3 ”Andelar i intresseföretag”.

Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter

och rörelsekostnader”.

Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutavinster/-förluster på finansiella instrument.

För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella

aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter

	Förvärv	Avyttringar
2025
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–264	11 200
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/
intresseföretag	–835	438
Totalt	–1 099	11 638
2024
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–141	–
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/
intresseföretag	–256	86
Totalt	–397	86
2023
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–1 309	–633
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	– 206	8
Totalt	–1 515	–625

Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Transaktioner med närstående

Miljarder SEK	2025	2024	2023
Försäljning till Ericsson Nikola Tesla	0,4	0,4	0,4
Inköp från Ericsson Nikola Tesla	1,5	1,6	1,6

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-

relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Olika mindre transaktioner med närstående under 2025 baserades på

vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds-

principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till

Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07 % av

aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar,

skulder och resultat i intresseföretag, se not E3 ”Andelar i intresseföretag”.

För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande

befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar

och ledande befattningshavare”.

För information om Bolagets pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning

efter avslutad anställning”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Ersättning till revisorer

	Deloitte	Övriga	Totalt
2025
Arvoden för revision	181	1	182
Revisionsrelaterade arvoden	3	3	6
Arvoden för skattefrågor	6	46	52
Alla övriga arvoden	3	8	11
Totalt	193	58	251
2024
Arvoden för revision	178	21	199
Revisionsrelaterade arvoden	4	3	7
Arvoden för skattefrågor	3	50	53
Alla övriga arvoden	2	35	37
Totalt	187	109	296
2023
Arvoden för revision	164	8	172
Revisionsrelaterade arvoden	6	–	6
Arvoden för skattefrågor	12	13	25
Alla övriga arvoden	–	37	37
Totalt	182	58	240

Deloitte valdes på årsstämman 2025 som revisorer för perioden fram till

årsstämman 2026.

De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals-

rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsrapport och bolags-

styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte-

konsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson tillkännager en föreslagen personalminskning i Sverige

Den 15 januari 2026 meddelade Ericsson ett förslag om personalminskning

i Sverige. Ericsson har varslat Arbetsförmedlingen. Cirka 1 600 tjänster kan

påverkas i Sverige.

Ericssons styrelse föreslår ett aktieåterköpsprogram

Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för års-

stämman att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för

att återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information, se not

E1 ”Eget kapital”.

Moderbolagets finansiella rapporter och noter

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolagets resultaträkning och rapport

över Moderbolagets totalresultat

Moderbolagets balansräkning

Moderbolagets kassaflödesanalys

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Väsentliga redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Finansiella intäkter och kostnader

Skatter

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar

Kundfordringar och kundfinansiering

M10

Fordringar och skulder

koncernföretag

M11

Övriga kortfristiga fordringar

M12

Eget kapital och övrigt

totalresultat

M13

Obeskattade reserver

M14

Pensioner

M15

Övriga avsättningar

M16

Räntebärande skulder

M17

Finansiell riskhantering och finansiella instrument

M18

Övriga kortfristiga skulder

M19

Leverantörsskulder

M20

Ställda säkerheter

M21

Eventualförpliktelser

M22

Kassaflödesanalys

M23

Leasing

M24

Information angående anställda

M25

Transaktioner med närstående

M26

Ersättning till revisorer

M27

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson 2025

Moderbolagets ﬁnansiella rapporter och noter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolagets resultaträkning

Januari–december, MSEK

Not

2025

2024

2023

Försäljningskostnader

–108

–125

–203

Administrationskostnader

–1 584

–1 195

–1 615

Omkostnader

–1 692

–1 320

–1 818

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

2 600

4 827

3 606

Resultat före finansiella poster och skatter (EBIT)

908

3 507

1 788

Finansiella intäkter och kostnader, netto

30 408

3 138

–2 496

Resultat efter finansiella poster

31 316

6 645

–708

Lämnade koncernbidrag, netto

M13

–528

–2 415

–81

30 788

4 230

–789

Skatter

–499

–488

–382

Årets resultat

30 289

3 742

–1 171

Rapport över Moderbolagets totalresultat

Januari–december, MSEK

2025

2024

2023

Årets resultat

30 289

3 742

–1 171

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

Totalresultat för perioden

30 289

3 742

–1 171

Ericsson 2025

Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Moderbolagets balansräkning

MSEK

Not

31 dec

2025

31 dec

2024

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

151

160

Materiella anläggningstillgångar

300

295

Finansiella anläggningstillgångar

Koncernföretag

M7, M8

95 154

93 569

Intresseföretag

M7, M8

330

628

Andra aktier och andelar

1 518

1 998

Fordringar koncernföretag

M7, M10

–

5 352

Långfristig kundfinansiering

236

193

Uppskjutna skattefordringar

493

534

Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar

–

Långfristiga räntebärande placeringar

M7, M17

37 298

19 439

135 480

122 176

Omsättningstillgångar

Kundfordringar

Kortfristig kundfinansiering

128

Fordringar koncernföretag

M10

12 008

15 194

Aktuella skattefordringar

167

Övriga kortfristiga fordringar

M11

7 142

4 548

Kortfristiga räntebärande placeringar

M17

12 651

12 222

Kassa och likvida medel

M17

27 807

27 073

59 781

59 171

Summa tillgångar

195 261

181 347

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

M12

Aktiekapital

16 859

16 743

Uppskrivningsfond

Reservfond

31 472

Bundet eget kapital

48 351

48 235

Balanserad vinst

12 762

18 593

Årets resultat

30 289

3 742

Fritt eget kapital

43 051

22 335

91 402

70 570

Avsättningar

Pensioner

M14

–

Övriga avsättningar

M15

138

144

Långfristiga skulder

Certifikat och obligationslån

M16

20 386

21 511

Skulder till kreditinstitut

M16

8 729

10 289

Övriga långfristiga skulder

29 164

31 884

Kortfristiga skulder

Kortfristig upplåning

M16

3 249

5 509

Leverantörsskulder

M19

458

412

Skulder till koncernföretag

M10

63 999

67 806

Övriga kortfristiga skulder

M18

6 929

5 022

74 635

78 749

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

195 261

181 347

Ericsson 2025

Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Moderbolagets kassaflödesanalys

Januari–december, MSEK

Not

2025

2024

2023

Rörelsen

Årets resultat

30 289

3 742

–1 171

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

M22

2 116

18 258

34 369

32 405

22 000

33 198

Förändringar i rörelsens nettotillgångar

Kort- och långfristig kundfinansiering

–91

313

Kundfordringar

–57

1 363

–1 717

Leverantörsskulder

–25

–113

–3

Avsättningar och pensioner

–84

–130

–2 161

Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto

–104

–428

1 033

–188

601

–2 535

Erhållen ränta

3 406

3 523

3 786

Betald ränta

–3 563

–5 311

–4 310

Skatt betald/erhållen

–388

–455

–337

Kassaflöde från rörelsen

31 672

20 358

29 802

Investeringsaktiviteter

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–110

–71

–83

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

–12

–5

–

Investeringar i aktier och andelar

–2 721

–1 054

–12 031

Avyttring av aktier och andelar

1 051

375

1 227

Övriga investeringsverksamheter

1 094

–4 366

1 908

Inköp av räntebärande placeringar

–30 133

–15 950

–12 887

Försäljning av räntebärande placeringar

11 155

8 561

9 845

Kassaflöde från investeringsaktiviteter

–19 676

–12 510

–12 021

Kassaflöde före finansieringsaktiviteter

11 996

7 848

17 781

Finansieringsaktiviteter

Upptagande av lån från dotterbolag

80 683

51 614

72 081

Återbetalning av lån från dotterbolag

–56 336

–50 777

–51 527

Upptagande av lån

–

3 061

15 989

Återbetalning av lån

–2 776

–13 808

–3 333

Nyemission

116

Återköp och försäljning av egna aktier

–110

–21

–50

Betald utdelning

–9 499

–8 997

–8 991

Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag

–2 415

–81

–7 272

Övriga finansieringsverksamheter

–17 615

20 806

–41 387

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter

–7 952

1 818

–24 440

Resultat av omvärdering i likvida medel

–3 310

1 767

–1 432

Förändring av likvida medel

734

11 433

–8 091

Likvida medel vid årets början

27 073

15 640

23 731

Likvida medel vid årets slut

M17

27 807

27 073

15 640

Ericsson 2025

Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

MSEK

Aktie-

kapital

Uppskriv-

ningsfond

Reserv-

fond

Totalt

bundet eget

kapital

Dispo-

sitions-

fond

Fria

vinstmedel

Totalt fritt

eget kapital

Totalt

2025

1 januari

16 743

31 472

48 235

100

22 235

22 335

70 570

Totalresultat för perioden

–

30 289

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

116

–

116

–

116

Återköp av egna aktier

–

–116

Försäljning av egna aktier

–

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–9 499

31 december 2025

16 859

31 472

48 351

100

42 951

43 051

91 402

2024

1 januari

16 722

31 472

48 214

100

27 484

27 584

75 798

Totalresultat för perioden

–

3 742

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

–

Återköp av egna aktier

–

–21

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–8 997

31 december 2024

16 743

31 472

48 235

100

22 235

22 335

70 570

Ericsson 2025

Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings-

lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på

att Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen,

dvs IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen

och Moderbolaget är:

Koncernföretag, intresseföretag

Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna

redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs.

Nedskrivningstest för koncernföretag och intresseföretag genomförs årligen

under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov.

En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering över-

stiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill,

immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade

framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med

en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknads-

bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången.

Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2.

Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat-

räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering.

Klassificering och värdering av finansiella instrument

Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella

instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärde-

ring av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i even-

tualförpliktelser, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån

p.g.a. förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen.

Leasing

Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i

RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta

att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen.

Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt

över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala

leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är

leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång

och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden.

De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de

uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till

det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över

leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten.

Uppskjuten skatt

Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis-

ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper.

God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovi-

sar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt

som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda

bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en

avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver.

Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets

pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions-

stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens

förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt

RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

Rörelseförvärv

Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moder-

bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål

Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Bedömningar och viktiga upp-

skattningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper,

uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget

omfattar avsättningar och eventualförpliktelser, och immateriella produkt-

rättigheter och övriga immateriella tillgångar (exklusive goodwill).

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

För aktuella och kommande ändringar i IFRS-standarder finns detaljer

i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Endast tillägg och undantag i RFR 2, Redovisning för juridiska personer,

fastställda av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering (”Rådet”)

listas nedan:

Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari

2025: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2.

Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari

2026: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2.

Ny standard med ikraftträdandedatum den 1 januari 2027:

I april 2024 utfärdade IASB en ny standard, IFRS 18, som kommer att

ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden påver-

kar presentationen och upplysningarna i de finansiella rapporterna, med

störst påverkan på resultaträkningen.

För Moderbolaget är det inte möjligt att tillämpa samtliga regler i IFRS 18

som avser uppställning av resultaträkningen inom ramen för Årsredovis-

ningslagen. I enlighet med de etablerade undantagen i RFR 2 förväntas

därför inga materiella förändringar – eller krav på omräkning – i presenta-

tionen av resultaträkningen.

Eventuella ytterligare rekommendationer från Rådet kommer att följas

noggrant, och eventuella konsekvenser kommer att bedömas.

Det finns inga ytterligare kommande standarder eller standardändringar

med väsentlig påverkan på Moderbolaget.

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

2025

2024

2023

Licensintäkter och övriga rörelseintäkter

Koncernföretag

2 610

2 912

3 468

Övriga rörelseintäkter/kostnader

–10

1 915

138

Totalt

2 600

4 827

3 606

2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en

kommersiell tvist.

Finansiella intäkter och kostnader

2025

2024

2023

Finansiella intäkter

Resultat från andelar i koncernföretag

Utdelningar

31 143

18 540

32 422

Nettovinst på andelar

505

Resultat från andelar i intresseföretag

Utdelningar

111

Nettovinst på andelar

394

–

Resultat från andelar i övriga företag

Nettovinst på andelar

277

289

121

Ränteintäkter från koncernföretag

1 420

2 133

2 838

Ränteintäkter från övriga

2 020

1 837

1 076

Totalt

35 339

23 415

36 580

Finansiella kostnader

Förlust från andelar i koncernföretag

–

–2

–5

Nedskrivning av investeringar

i koncernföretag

–881

–14 025

–32 783

Nettoförlust från intresseföretag

–105

–

Nettoförlust från investeringar

i övriga bolag

–563

–472

–299

Räntekostnader från koncernföretag

–1 782

–2 715

–2 858

Räntekostnader från övriga

–1 618

–2 302

–2 054

Övriga finansiella kostnader

–93

–689

–695

Totalt

–5 042

–20 205

–38 694

Nettokursvinst/-förlust på finansiella

skulder/tillgångar

111

–72

–382

Finansnetto

30 408

3 138

–2 496

Nettovinst/-förlust på finansiella

instrument enligt nedan exkluderar

vinster/förluster på valutaeffekter:

Nettoresultat från finansiella instrument

till verkligt värde via resultaträkningen

579

302

–900

Nettoresultat från finansiella skulder

värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

–472

–945

–1 100

För information om nedskrivningar 2025, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.”

Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2025 SEK 30 miljoner

(SEK –567 miljoner 2024, SEK –667 miljoner 2023).

Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK –125 miljoner

(SEK 14 miljoner 2024 och SEK –209 miljoner 2023) rapporterade som Omkostnader.

Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade Övriga finansiella

kostnader.

Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

2025

2024

2023

Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/–)

–404

–420

–372

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

–4

Tilläggsskatt Pelare Två

–50

–48

–

Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)

–41

–27

–25

Skatteintäkt/-kostnad

–499

–488

–382

Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående

till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon

QDMTT (”qualified domestic minimum top-up tax”) implementerad.

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekost-

nad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, beräknats på resultat

före skatt visas nedan.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

2025

2024

2023

Skatt enligt svensk skattesats

–6 342

–871

163

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

–4

Kostnad källskatter

–367

–379

–259

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

–153

–306

–291

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter

6 598

3 998

6 739

Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning

av investering i koncernföretag

–181

–2 889

–6 753

Skatteeffekt av förändrad skattesats

–

Tilläggsskatt Pelare Två

–50

–48

–

Skatteintäkt/-kostnad

–499

–488

–382

Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående

till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon

QDMTT (”qualified domestic minimum top-up tax”) implementerad.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen

nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

2025

2024

Kortfristiga tillgångar

372

407

Ersättningar efter avslutad anställning

Avsättningar

–

Övrigt

Uppskjutna skattefordringar

493

534

Förändringar i uppskjuten skatt

2025

2024

Ingående balans

534

561

Redovisat i årets resultat

–41

–27

Utgående balans

493

534

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

2025

2024

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

5 250

5 086

Årets anskaffningar

164

Utgående balans

5 262

5 250

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–4 142

–4 138

Årets avskrivningar

–21

–4

Utgående balans

–4 163

–4 142

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–948

Utgående balans

–948

Netto bokfört värde

151

160

Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.

Materiella anläggningstillgångar

2025

2024

Inventarier och

installationer

Pågående

nyanläggningar och

betalda förskott

Totalt

Inventarier och

installationer

Pågående

nyanläggningar och

betalda förskott

Totalt

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

2 047

2 067

1 963

1 997

Investeringar

111

Försäljning/utrangering

–203

–

–203

–

Omklassificeringar

–42

–

–84

–1

Utgående balans

1 913

1 975

2 047

2 067

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–1 772

–

–1 772

–1 653

–

–1 653

Årets avskrivningar

–104

–

–104

–119

–

–119

Försäljning/utrangering

201

–

201

–

Utgående balans

–1 675

–

–1 675

–1 772

–

–1 772

Netto bokfört värde

238

300

275

295

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag

Koncernföretag

Intresseföretag

2025

2024

2025

2024

Ingående balans

93 569

106 534

628

Köp och nyemissioner

–

Aktieägartillskott

2 481

1 076

–

Nedskrivning

–881

–14 025

–

Försäljning

–15

–19

–298

–

Utgående balans

95 154

93 569

330

628

Under 2025 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 0,9 (14,0) miljarder. Anledningen till nedskrivningarna var i huvudsak lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag.

För nedskrivningstestet 2025 avseende koncernföretag och intresseföretag användes landspecifika diskonteringsräntor (10 %

–

30 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda

värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget.

Övriga finansiella tillgångar

Aktier och andelar

Långfristiga räntebärande

placeringar

Övriga långfristiga

fordringar

Långfristiga fordringar

koncernföretag

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

1 998

2 059

19 439

9 930

5 352

6 635

Inköp/kreditgivning/ökning

240

146

28 788

15 950

–

1 441

Försäljning/amortering/minskning

–417

–6

–3 209

–255

–

–8

–5 445

–3 110

Omklassificering

–

–7 710

–6 348

–8

–10

–

–188

Omvärdering

–303

–201

–10

162

–

Omräkningsdifferens

–

574

Utgående balans

1 518

1 998

37 298

19 439

–

5 352

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Ericsson 2025

Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolagets direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2025.

En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning

som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från: investor.relations@ericsson.com

Aktier ägda direkt av Moderbolaget

				Nominellt innehav
			Innehav	i lokal valuta,	Bokfört värde,
Bolag	Org.nr.	Säte	i procent	miljoner	MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB	556056-6258	Sverige	100	50	20 731
Ericsson Shared Services AB	556251-3266	Sverige	100	361	2 216
Red Bee Media Holding AB	559113-9729	Sverige	100	–	773
Ericsson Insurance (Försäkring) AB	516406-0534	Sverige	100	50	469
Datacenter i Rosersberg AB	556895-3748	Sverige	100	–	74
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag	556366-2302	Sverige	100	10	69
Ericsson Mobile Financial Services AB	559335-5059	Sverige	100	–	15
Ericsson Software Technology Holding AB	559094-8963	Sverige	100	–	7
Aktiebolaget Aulis	556030-9899	Sverige	100	14	6
Övriga (Sverige)			–	–	374
Ericsson S.A/N.V.		Belgien	100	5	119
Ericsson Danmark A/S		Danmark	100	90	216
Oy L M Ericsson Ab		Finland	100	13	196
Ericsson France S.A.S		Frankrike	100	21	524
Ericsson Germany GmbH		Tyskland	100	1	1 816
Ericsson Hungary Ltd.		Ungern	100	1 301	120
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.		Italien	100	44	2 429
Ericsson Holding International B.V.		Nederländerna	100	222	2 983
Ericsson A/S		Norge	100	75	257
Ericsson Sp. z o.o.		Polen	100	4	412
Ericsson Telecomunicacoes LDA.		Portugal	100	1	23
Ericsson Antenna Technology Romania S.R.L.		Rumänien	100	98	206
Ericsson Telecommunications Romania S.R.L.		Rumänien	100	49	103
Ericsson España, S.A.U.		Spanien	100	28	14
Ericsson Ltd.		Storbritannien	100	53	1 663
Övriga (Europa, förutom Sverige)			–	–	255
Ericsson Canada Inc.		Kanada	100	–	221
Ericsson Holding II Inc.		USA	100	–	34 295
Ericsson Smart Factory Inc.		USA	100	–	424
Ericsson Global Network Platform Holding Inc.		USA	100	–	18 701
Ericsson de Colombia S.A.S.		Colombia	100	701	178
Ericsson Antenna Technology Mexico S.A. de C.V.		Mexiko	100	589	239
Ericsson Telecom S.A. de C.V.		Mexiko	100	1 439	576
Övriga (Amerika)			–	–	232
Teleric Pty Ltd.		Australien	100	20	100
Ericsson (China) Company Ltd.		Kina	100	65	475
P.T. Ericsson Indonesia		Indonesien	95	9 531	614
Ericsson India Private Limited		Indien	100	291	51
Ericsson Korea Partners Co., Ltd.		Korea, Republiken	75	285	2 087
Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd		Malaysia	100	3	131
Ericsson South Africa (Pty) Ltd.		Sydafrika	70	–	94
Ericsson Taiwan Ltd.		Taiwan	90	270	36
Ericsson (Thailand) Ltd.		Thailand	49 1)	90	17
Ericsson Telekomünikasyon A.Ş.		Turkiet	100	5	150
Övriga (resten av världen)			–	–	463
Totalt					95 154
Intresseföretag
Leone Media Inc.		USA	46	134	–
Ericsson Nikola Tesla d.d.		Kroatien	49	65	330
Totalt					330

Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd.

Not M8, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Aktier ägda av koncernföretag

Bolag	Org. nr.	Säte	Innehav, %
Koncernföretag
Ericsson Facilities GmbH		Tyskland	100
Ericsson GmbH		Tyskland	100
Ericsson Telecommunicatie B.V.		Nederländerna	100
Red Bee Media Limited		Storbritannien	100
Ericsson Inc.		USA	100
Vonage Holdings Corp.		USA	100
Ericsson Enterprise Wireless Solutions, Inc.		USA	100
Ericsson Telecomunicações LTDA.		Brasilien	100
Ericsson Australia Pty. Ltd.		Australien	100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd.		Kina	100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.		Kina	100
Ericsson Japan K.K.		Japan	100

Kundfordringar och kundfinansiering

2025

2024

Kundfordringar, exklusive intresseföretag

Kundfordringar, netto

Kundfordringar hos intresseföretag

–

Kundfordringar, totalt

Kundfinansiering

239

321

Kundfinansiering, netto

239

321

Utestående kundfinansieringsexponeringar

2025

2024

Redovisat värde av kundfinansieringskrediter

239

321

varav kortfristiga

128

Finansiella garantier för tredje part

–

Upplupen ränta

Maximal kreditriskexponering

243

329

Moderbolagets riskexponering

243

329

Åtaganden för kundfinansiering

130

145

Tabellen visar den maximala kreditrisken.

Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar

2025

2024

Ingående balans

–

Ianspråktagande under perioden

–

–18

Utgående balans

–

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering

2025

2024

Ingående balans

321

231

Tillkomna krediter

126

137

Försäljning/återbetalning

–149

–103

Omvärdering

–59

Utgående balans

239

321

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se

not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1 ”Finansiell

riskhantering”.

M10

Fordringar och skulder koncernföretag

Förfallostruktur

<1 år

1–5 år

>5 år

Totalt

2025

Totalt

2024

Långfristiga fordringar

Finansiella fordringar

–

5 352

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

1 182

–

1 182

1 240

Finansiella fordringar

10 826

–

10 826

13 954

Totalt

12 008

–

12 008

15 194

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

161

–

161

426

Finansiella skulder

63 838

–

63 838

67 380

Totalt

63 999

–

63 999

67 806

M11

Övriga kortfristiga fordringar

2025

2024

Förutbetalda kostnader

251

349

Upplupna intäkter

334

274

Derivattillgångar

5 968

3 196

Övrigt

589

729

Totalt

7 142

4 548

M12

Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapitalet den 31 december 2025 bestod av:

Aktiekapital

Antal utestående aktier

Aktiekapital

A-aktier

261 755 983

1 309

B-aktier

3 109 595 752

15 550

Totalt

3 371 351 735

16 859

A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23 100 000 C-aktier för

programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV 2025 och LTV 2024 för

Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade

styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades

till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie,

totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar 0,7 % av aktiekapitalet.

Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner.

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om SEK 3,00 (2,85) per aktie.

Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april

2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 9 april 2026) och

SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstämningsdag för

utdelning (utbetalning 2 oktober 2026). För Moderbolagets innehav av

egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier

kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras

enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition

Belopp att utdelas till registrerade aktieägare

10 114 055 205

Belopp att överföra i ny räkning

32 937 412 763

Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget

43 051 467 968

Föreslaget aktieåterköpsprogram

Styrelsen föreslår dessutom att bli bemyndigad att initiera ett aktieåterköps-

program, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapporten för

första kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna programmet har som mål

att återföra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktieägarna under

den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med for-

mellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av

aktier föreslås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De åter-

köpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finansiera godkända

LTV-program.

Förändringar i eget kapital

Aktie-

kapital

Uppskriv-

ningsfond

Reservfond

Totalt

bundet

eget kapital

Dispositions-

fond

Fria

vinstmedel

Totalt fritt

eget kapital

Totalt

2025

1 januari 2025

16 743

31 472

48 235

100

22 235

22 335

70 570

Årets resultat

–

30 289

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

Totalresultat för perioden

–

30 289

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

116

–

116

–

116

Återköp av egna aktier

–

–116

Försäljning av egna aktier

–

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–9 499

31 december 2025

16 859

31 472

48 351

100

42 951

43 051

91 402

2024

1 januari 2024

16 722

31 472

48 214

100

27 484

27 584

75 798

Årets resultat

–

3 742

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

Totalresultat för perioden

–

3 742

Transaktioner med ägare

Nyemission, netto

–

Återköp av egna aktier

–

–21

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–8 997

31 december 2024

16 743

31 472

48 235

100

22 235

22 335

70 570

M13

Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 528 (2 415)

miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2025 och 2024.

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

M14

Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

–

Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier

till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget

fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda

planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.

–

Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är

att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter

pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

2025

2024

Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis

fonderade pensionsplaner

1 729

1 736

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

–1 985

–1 917

Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse

–256

–181

Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse

256

187

Utgående balans pensionsskuld

–

Samtliga pensionsutfästelser anses vara tryggade i pensionsstiftelsen och helt fonderade 2025.

Samtliga pensionsutfästelser är pensionsförsäkrade.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne-

nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85 %

(2,85 %) gällande ITP2 och 2,4 % (2,4 %) avseende övriga pensionsskulder.

Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5)

år för män.

Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjats av Moderbolaget 2025.

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

2025

varav

onoterat

2024

varav

onoterat

Likvida medel

0 %

Aktier

539

33 %

526

34 %

Räntebärande värdepapper

899

14 %

895

20 %

Fastigheter

340

100 %

354

100 %

Derivat

99 %

–3

88 %

Investeringsfonder

166

100 %

131

100 %

Totalt

1 985

1 917

av vilka värdepapper

emitterade av Ericsson

–

Avkastning på förvaltningstillgångar är 3,5 % (5,3 %).

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

2025

2024

Ingående balans

I resultaträkningen redovisad kostnad för

pension i egen regi, exklusive skatter

171

Utbetalda pensioner

–95

–94

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar

–68

–96

Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse

Övrigt

–6

–

Utgående balans pensionsskuld

–

2026 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner

uppgår till SEK 94 miljoner.

Pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

2025

2024

2023

Förmånsbestämda planer

Pensionskostnader exklusive ränta

och skatter

125

211

Räntekostnad

Avkastning på förvaltningstillgångar

–74

–165

Totala kostnader för förmånsbestämda

planer, exklusive skatter

Avgiftsbestämda planer

Pensionspremier

Totala kostnader för avgiftsbestämda

planer, exklusive skatter

Kreditförsäkringspremier

Total netto pensionskostnad,

exklusive skatter

153

158

146

Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 100 miljoner (SEK 186 miljoner

2024 och SEK 271 miljoner 2023) under omkostnader och SEK 53 miljoner

(SEK –28 miljoner 2024 och SEK –125 miljoner 2023) i finansnettot.

M15

Övriga avsättningar

Omstrukturering

Övriga

Totalt

2025

Totalt

2024

Ingående balans

138

272

Avsättningar

134

141

Återföring av outnyttjade

belopp

–2

–

–2

–24

Ianspråktagande

–93

–124

–217

–173

Omklassificering

–

Utgående balans

138

Kortfristiga avsättningar

Långfristiga avsättningar

–

Övriga avser ersättning till styrelsen, se not G2 “Information angående

styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare..

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

M16

Räntebärande skulder

2025

2024

Kortfristig upplåning

Kortfristig del av långfristig upplåning

470

3 902

Övrig kortfristig upplåning

2 779

1 607

Total kortfristig upplåning

3 249

5 509

Långfristig upplåning

Certifikat och obligationslån

20 386

21 511

Övrig långfristig upplåning

8 729

10 289

Total långfristig upplåning

29 115

31 800

Totala räntebärande skulder

32 364

37 309

Per den 31 december 2025 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande

skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 32,4 (37,3) miljarder.

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån

tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående

obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations-

program (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade

till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar,

i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs

i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för

upplåning var under året 4,35 % (5,88 %).

Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värde-

förändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga

redovisningsprinciper”.

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter

2025

2024

Ingående balans

37 309

44 649

Kassaflöde

Upptagande av lån

–

3 061

Återbetalning av lån

–2 776

–13 808

Övriga finansieringsaktiviteter

1 207

107

Icke kassapåverkande förändringar

Effekt av omräkningsdifferenser

–3 835

2 385

Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk

–30

567

Förändring av verkligt värde

489

348

Utgående balans

32 364

37 309

För detaljerad information om obligationslån, bilaterala lån, syndikerade

lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4

”Räntebärande skulder”.

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

M17

Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information,

se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat

Bruttovärde

Av-

räkning

Netto-

värde

Relaterade

belopp som inte

avräknats –

ställda

säkerheter

Netto

2025

Valutaderivat

Tillgångar

6 440

–473

5 967

–2 778

3 189

Skulder

–6 273

473

–5 800

–5 797

Räntederivat

Tillgångar

–

Skulder

–

2024

Valutaderivat

Tillgångar

3 303

–101

3 202

–92

3 110

Skulder

–4 187

101

–4 086

3 237

–849

Räntederivat

Tillgångar

–

Skulder

–6

–

–6

–

–6

”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex

(CSA) till ISDA för ”cross-currency”-derivat redovisas som kortfristiga

räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

Rating el.

liknande

<3 mån

3–12

mån

1–5 år

>5 år

Totalt

2025

Banker

23 330

–

23 429

Andra finansiella

institutioner

384

–

384

Typ av emittent/

motpart:

Stater

AAA

2 488

835

11 754

845

15 922

Företag

A2/P2

5 901

547

–

6 448

Bostadsinstitut

AAA

1 001

5 873

24 699

–

31 573

Totalt

33 104

7 354

36 453

845

77 756

2024

Banker

24 095

148

–

24 243

Andra finansiella

institutioner

1 437

–

1 437

Typ av emittent/

motpart:

Stater

AAA

4 397

995

3 175

603

9 170

Företag

A2/P2

2 672

198

–

2 870

Bostadsinstitut

AAA

–

5 353

14 878

783

21 014

Totalt

32 601

6 694

18 053

1 386

58 734

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och

internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss

finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not

M16 ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Obligationslåneprogram EMTN

(USD miljoner)

5 000

2 259

2 741

Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)

10 000

–

10 000

Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.

Under första kvartalet 2025 återbetalade Ericsson alla utestående belopp

under Företagscertifikatprogrammet. I maj 2025 ersatte Ericsson sin likvidi-

tetskreditfacilitet om USD 1,0 miljarder, som förfaller i maj 2026, med en ny

facilitet om USD 0,5 miljarder som förfaller i maj 2027. I december 2025 åter-

betalade bolaget den privata placeringen om USD 150 miljoner hos Svensk

Exportkredit AB (SEK) och den bilaterala faciliteten om USD 150 miljoner

hos Nordiska Investeringsbanken.

Bindande kreditlöften

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Kreditfacilitet i flera valutor

(USD miljoner)

2 000

–

2 000

Rullande likviditetskreditfacilitet

(USD miljoner)

500

–

500

Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men

är däremot kopplad till två av Ericssons hållbarhetsmål. Faciliteten förfaller i september 2028.

Faciliteten förfaller i maj 2027.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, exkluderat

skulder till dotterbolag, per avtalsenlig löptid:

<1 år

1–3 år

3–5 år

>5 år

Totalt

2025

Leverantörsskulder

458

–

458

Lån och krediter

3 249

17 048

9 919

2 148

32 364

Derivatskulder

5 800

–

5 800

Totalt

9 507

17 048

9 919

2 148

38 622

2024

Leverantörsskulder

412

–

412

Lån och krediter

5 509

9 494

14 998

7 308

37 309

Derivatskulder

2 203

1 815

–

4 086

Totalt

8 124

11 309

15 066

7 308

41 807

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Not M17, forts.

Koncernen har en Group Treasury-organisation vars huvudsakliga uppgift är

att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter,

att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder,

samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är

förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Treasury

kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder

för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning

som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker kan Moderbolaget

erbjuda kredit direkt till kunderna. Treasury övervakar exponeringen av

utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings-

hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Aktier och andelar

Ingående balans

1 836

Inköp/ökning

147

Försäljning/minskning

–146

Vinst/förlust

–319

Utgående balans

1 518

Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter/kostnader, varav SEK 315 miljoner

avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument, redovisat värde

2025

2024

SEK miljarder

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt

värde

Hierarkinivå för verkligt värde

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt

värde

Hierarkinivå för verkligt värde

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

Kundfinansiering

–

0,2

–

0,2

–

0,3

–

0,3

Räntebärande placeringar

–

49,9

45,4

4,5

–

31,7

30,4

1,3

–

Likvida medel

–

18,2

–

18,2

–

20,6

–

20,6

–

Övriga finansiella tillgångar

–

1,5

–

1,5

–

2,0

0,2

–

1,8

Övriga kortfristiga fordringar

–

6,0

–

6,0

–

3,2

–

3,2

–

Tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt total resultat (OCI)

Kundfordringar

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,0

Tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Räntebärande placeringar

0,0

–

0,0

–

Övriga finansiella tillgångar

0,5

–

0,7

–

Fordringar koncernföretag

10,8

–

19,3

–

Finansiella tillgångar

11,3

75,8

–

20,0

57,8

–

Finansiella skulder värderade

till verkligt värde

Räntebärande skulder

–

–29,6

–18,8

–10,8

–

–35,7

–19,7

–16,0

–

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde - innehas för handel

Övriga kortfristiga skulder

–

–5,8

–

–5,8

–

–4,1

–

–4,1

–

Skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Leverantörsskulder

–0,5

–

–0,4

–

Upplåning

–2,8

–

–1,6

–

Skulder koncernföretag

–63,8

–

–67,4

–

Finansiella skulder

–67,1

–35,4

–

–69,4

–39,8

–

Kassa och likvida medel uppgår till SEK 27,8 (27,1) miljarder varav SEK 18,2 (20,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

2 )

Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.

M18

Övriga kortfristiga skulder

2025

2024

Upplupen ränta

319

357

Upplupna kostnader

545

550

varav personalrelaterade

322

306

varav övriga

223

244

Derivatskulder

5 800

4 086

Andra övriga kortfristiga skulder

265

Totalt

6 929

5 022

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

M19

Leverantörsskulder

2025

2024

Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag

456

412

Intresseföretag

–

Totalt

458

412

Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under

Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande:

2025

2024

Ingående balans

–

Nya fakturor

–

Betalningar till bank

–

–111

Utgående balans

–

Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut

2025

2024

Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program

för betalning av leverantörer (SPP)

20 – 120

dagar

30 – 154

dagar

M20

Ställda säkerheter

2025

2024

Banktillgodohavanden

1 044

1 734

Övrigt

202

248

Totalt

1 246

1 982

Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtaganden

till anställda.

M21

Eventualförpliktelser

2025

2024

Eventualförpliktelser

31 105

30 794

Totalt

31 105

30 794

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 31 004

(30 657) miljoner.

M22

Kassaflödesanalys

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

2025

2024

2023

Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar

104

119

117

Totalt

104

119

117

Immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar

Totalt

Totala avskrivningar på materiella och

immateriella anläggningstillgångar

125

123

121

Skatter

483

488

382

Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/

förluster på sålda anläggningstillgångar,

exklusive kundfinansiering, netto

869

13 705

32 888

Oreglerade koncernbidrag

528

2 415

Övriga icke kassapåverkande poster

111

1 527

897

Totala icke likviditetspåverkande poster

2 116

18 258

34 369

M23

Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing.

Kostnaden för fastigheter uppgick till SEK 626,1 (654,9) miljoner och för

bilar till SEK 5,6 (5,9) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader

relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 50,1 (43,7) miljoner.

Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2025

fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter

Operationell leasing

2026

530

2027

386

2028

308

2029

252

2030

193

2031 och senare

169

Totalt

1 838

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsut-

hyrning av lokaler med beloppet SEK 2 miljoner år 2026.

M24

Information angående anställda

Medelantal anställda

2025

2024

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Europa och

Latinamerika

145

144

289

149

145

294

Totalt

145

144

289

149

145

294

varav EU

145

144

289

149

145

294

varav Sverige

145

144

289

149

145

294

Löner och andra ersättningar och sociala kostnader

2025

2024

Löner och andra ersättningar

563

537

Sociala kostnader

371

358

varav pensionskostnader

190

207

Ersättningar till styrelseledamöter och VD

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse-

medlemmar och ledande befattningshavare”.

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till

SEK 5,5 (8,1) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 37,6 (28,7)

miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not

G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

M25

Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-

relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Under 2025 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade

på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför

service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett

intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 %

av aktierna.

För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson

Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

2025

2024

Transaktioner med närstående

Licensintäkter

Utdelning

111

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.

Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar

för kompression, videobearbetning och lagring. Moderbolaget äger 45,5 %

av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om

SEK 0,6 (0,7) miljarder.

2025

2024

Balanser avseende närstående

Fordringar

563

699

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot

Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

Totala fordringar på övriga närstående uppgick till SEK 0,0 (4,0) miljoner.

För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till

koncernens bokslut, not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och

ledande befattningshavare”.

M26

Ersättning till revisorer

Deloitte

Övriga

Totalt

2025

Arvoden för revision

113

–

113

Arvoden, revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

–

Övriga arvoden

–

Totalt

114

127

2024

Arvoden för revision

110

–

110

Arvoden, revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

–

Övriga arvoden

–

Totalt

111

118

2023

Arvoden för revision

Arvoden, revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

–

Övriga arvoden

–

Totalt

103

Klassificering av arvoden är baserad på kraven i ÅRL.

Vid årsstämman 2025 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till

årsstämman 2026.

De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvar-

talsrapporter, SSAE 18-granskningar och tjänster i samband med utfärdande

av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovis-

ning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga

konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv.

M27

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för årsstäm-

man att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för att

återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information se not M12

”Eget kapital och övrigt totalresultat”.

För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens

bokslut, not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

Ericsson 2025

Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

– Allmänna upplysningar

– Miljö

106

Klimatförändringar

106

Föroreningar

112

Vatten- och marina resurser

113

Biologisk mångfald och

ekosystem

114

Resursanvändning och

cirkulär ekonomi

114

EU-taxonomin för hållbara

verksamheter

116

– Samhällsansvar

119

Den egna arbetskraften

119

Arbetstagare i värdekedjan

125

Berörda samhällen

128

Konsumenter och

slutanvändare

130

– Styrning

132

Ansvarsfullt företagande

132

Bilaga

136

ESRS-upplysningar

136

Datapunkter från

EU-lagstiftning

137

Uttalande om tillbörlig

aktsamhet

139

Utsläppsfaktorer

140

Övriga mätetal

140

SASB referensindex

141

Bestyrkanderapport

165

Hållbarhetsrapport

Grunder för upprättande

Ericssons hållbarhetsrapport innehåller infor-

mation om väsentlig påverkan, risker och

möjligheter som rör miljö, samhällsansvar och

ansvarsfullt företagande, samt styrning, poli-

cyer, åtgärder, mål och mätetal som används

för att hantera och mäta dessa områden. Om

inget annat anges avser den information och

de uppgifter som lämnas räkenskapsåret

2025 (1 januari–31 december).

Rapporteringens omfattning och

avgränsningar

Hållbarhetsrapporten har upprättats för

Ericssonkoncernen som består av Moder-

bolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och

dess dotterbolag enligt not M8 till Moder-

bolagets ﬁnansiella rapporter. Information

om miljöfrågor och samhällsansvar som

rör intresseföretag eller joint ventures som

Ericsson inte utövar operativ kontroll över

ingår inte.

Hållbarhetsrapporten innehåller upp-

lysningar om Bolagets uppströms och

nedströms värdekedja, vilket omfattar leve-

rantörer, kunder och andra affärspartners.

Fokus ligger på värdekedjan för tillverkning,

installation, användning och sluthantering

av nätutrustning, där de mest väsentliga

typerna av påverkan, risker och möjligheter

har identiﬁerats.

Redovisningsprinciper och

upplysningar som omfattas

Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlig-

het med årsredovisningslagen (ÅRL), europe-

iska standarder för hållbarhetsrapportering

(ESRS) och EU-taxonomin. Den innehåller

också relevanta upplysningar från Sustaina-

bility Accounting Standards Boards (SASB)

standard för hårdvarutillverkare inom teknik-

och kommunikationssektorn.

En förteckning över de upplysnings-

krav som omfattas av ESRS ﬁnns i bilaga

1. Ericsson tillämpar delvis de infasnings-

bestämmelser som är tillåtna enligt ESRS,

enligt vad som anges i samma bilaga. Som

en del av denna infasning lämnar Bolaget

ännu inte upplysningar helt i enlighet med

ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), S3

(Berörda samhällen) och S4 (Konsumenter

och slutanvändare), men redovisar informa-

tion för dessa standarder som i stort sett

överensstämmer med upplysningskraven.

Detta inkluderar den minimiinformation

som krävs under infasningsperioden, i den

mån den är relevant för Bolagets väsentliga

påverkan, risker och möjligheter. För ytterlig-

are information, se respektive avsnitt.

Datapunkter som härrör från annan EU-

lagstiftning och som inkluderas i hållbarhets-

rapporten anges i bilaga 2.

Urvalet av upplysningar baseras på

Ericssons dubbla väsentlighetsanalys, där

professionellt omdöme har använts för att

avgöra vilka ESRS-krav och vilken enhets-

speciﬁk information som är väsentliga för

användare av hållbarhetsrapporter. Syftet

är att ge en rättvisande bild av hur väsentlig

påverkan, risker och möjligheter identiﬁeras,

hanteras och mäts. Inga upplysningar har

utelämnats med stöd av skydd för immateri-

ella rättigheter, know-how eller resultat av

innovationer.

Delar av den information som krävs enligt

ESRS 2 SBM-1, i synnerhet information om

väsentliga produkter och tjänster som erbjuds

och marknader som betjänas, införlivas i håll-

barhetsrapporten genom korshänvisningar

till andra delar av förvaltningsberättelsen.

Uttalande om tillbörlig aktsamhet

Bilaga 3 innehåller hänvisningar till de avsnitt

i hållbarhetsrapporten som beskriver hur

Ericsson tillämpar de centrala principerna för

tillbörlig aktsamhet avseende människor och

miljö.

Tidshorisonter

Vid bedömning av påverkan deﬁnieras kort-

siktiga, medellånga och långsiktiga tidshori-

sonter som upp till ett år, ett till fem år respek-

tive mer än fem år. För risker och möjligheter

är motsvarande tidsramar upp till ett år, ett till

två år och upp till tre år, i enlighet med Bola-

gets ramverk för riskhantering (ERM). För

klimatrelaterade scenarioanalyser tillämpas

längre tidshorisonter i enlighet med vad som

anges i relaterade upplysningar.

Dessa tidsramar stödjer framtagandet av

upplysningar som baseras på information

som kan bedömas med rimlig säkerhet. Även

om en viss grad av uppskattning är ofrån-

komlig i framtidsinriktade bedömningar strä-

var Ericsson efter att säkerställa att den rap-

porterade informationen är rimligt tillförlitlig

och återspeglar förutsebara förhållanden.

Allmänna upplysningar

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Källor till osäkerhet i

uppskattning och utfall

Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ

information som kan vara föremål för mäto-

säkerhet och som, i vissa fall, bygger på data

från värdekedjan som härrör från indirekta

källor. Detta är särskilt relevant för informa-

tion om energiförbrukning och växthusgas-

utsläpp i avsnittet Klimatförändringar och om

resursinﬂöden och -utﬂöden i avsnittet

Resursanvändning och cirkulär ekonomi. I de

fall lämnad information innefattar en betyd-

ande nivå av uppskattningar eller använd-

ning av indirekta uppgifter redovisas detta

i en fotnot till den relevanta datapunkten.

Metoder för mätning och datainsam-

ling ses över regelbundet för att förbättra

hållbarhetsinformationens precision och

tillförlitlighet.

Hållbarhetsrapporten innehåller också

framtidsriktade uttalanden om potentiell

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och

möjligheter. Dessa uttalanden är till sin natur

förenade med osäkerhet, eftersom de bygger

på antaganden om framtida förutsättningar

och utveckling.

Nuvarande och förväntade

ﬁnansiella effekter

I allmänhet redovisas nuvarande och

förväntade ﬁnansiella effekter kopplade till

väsentlig påverkan, risker och möjligheter

när de kan identiﬁeras med rimlig tillförlitlig-

het och är väsentliga. Kostnader eller invest-

eringar som är icke-väsentliga eller som utgör

en del av den normala affärsverksamheten

särredovisas inte. Upplysningar om förvänt-

ade ﬁnansiella effekter är beroende av till-

gänglighet och mognad avseende metoder,

antaganden och data och kommer att

utvecklas över tid i enlighet med tillämpliga

övergångsbestämmelser i ESRS.

Affärsmodell, värdekedja och strategi

Affärsmodell

Ericsson är ett multinationellt bolag med

säte i Stockholm och har kunder i mer än 175

länder. Bolaget tillhandahåller hårdvara,

mjukvara och tjänster för infrastruktur inom

informations- och kommunikationsteknik

(IKT). De huvudsakliga insatserna utgörs

av elektroniska komponenter, mjukvara och

kvaliﬁcerad arbetskraft. Bolagets huvudsak-

liga erbjudande omfattar nätinfrastruktur,

mjukvara och tjänster. Ericssons lösningar

skapar värde genom att möjliggöra mobil

och fast kommunikation, vilket stödjer kom-

munikation, ekonomisk verksamhet och digi-

tala tjänster för företag, slutanvändare och

samhället.

Verksamheten är organiserad i tre primära

affärssegment: Networks, Cloud Software

and Services och Enterprise samt ett fjärde

segment, ”Other”. Dessa beskrivs närmare

i förvaltningsberättelsen, avsnitten Affärs-

resultat – Segment och Affärsresultat –

Marknadsområden (sidorna 17–19).

Vid utgången av 2025 hade Bolaget cirka

89 (94) tusen anställda i 109 länder:

Antal anställda i tusental

2025

2024

Europa och Centralasien

Sydasien

Ostasien och Stillahavsområdet

Nordamerika

Latinamerika och Karibien

Mellanöstern och Nordafrika

Afrika söder om Sahara

Totalt

Värdekedja

Ericssons värdekedja

sträcker sig från utvinning

och bearbetning av råmaterial som används

i elektroniska komponenter till leverans av

kommunikationstjänster till slutanvändare.

Den består av fem huvudstadier: global

elek-

troniktillverkning, direkta leverantörer, egen

verksamhet, direkta kunder samt konsumenter

och slutanvändare.

Liksom många andra stora multinationella

bolag har Ericsson en komplex och samman-

länkad värdekedja, vilket medför utmaningar

för insyn och spårbarhet bortom det första

leverantörs- och kundledet. Under 2025 hade

Bolaget cirka 15 000 aktiva direktleveran-

törer, varav cirka 200 levererade material

och komponenter som används i Ericssons

hårdvara. Kundbasen är förhållandevis kon-

centrerad: av mer än 500 kunder stod de

10 största kunderna, främst leverantörer av

kommunikationstjänster, för 46 % (44 %) av

nettoomsättningen.

Den globala värdekedjan för elektronik-

tillverkning börjar med utvinning av natur-

resurser som används i elektronisk hårdvara.

Materialen rafﬁneras, handlas med, och

används sedan i tillverkningen av delar och

komponenter som monteras ihop till färd-

iga produkter. Ericssons regionala försörj-

ningsnav samordnar material från kompo-

nentleverantörer och distribuerar dessa till

produktionsanläggningarna.

Tillverkning och montering av kommun-

ikationsutrustning sker både vid Ericssons

egna tillverkningsanläggningar och hos

kontraktstillverkare av elektronik, vilka under

2025 producerade 80 % (78 %) av Bolagets

hårdvara. Kartan på nästa sida visar var

Ericssons egna tillverkningsanläggningar,

viktiga tredjepartsleverantörer av elektronik-

tillverkning samt regionala komponent- och

försörjningsnav är belägna. Andra viktiga

uppströmsaktiviteter inkluderar leverantörer

som tillhandahåller fälttjänster för nätinstall-

ation och -underhåll, IT och mjukvara samt

bearbetnings- och lagringskapacitet i molnet.

Global

elektroniktillverkning

Direkta leverantörer

Den egna verksamheten

Direkta kunder

Konsumenter och

slutanvändare

Handel med mineraler

och material

Tillverkning av elek-

troniska komponen-

ter och hårdvara

Leverantörer av

kommunikations-

tjänster

Användare av

kommunikations-

tjänster

Privata och

offentliga företag

Applikations-

utvecklare

Fälttjänster

IT och mjukvara

Bearbetning och

lagring i molnet

–

Networks

–

Cloud Software and

Services

–

Enterprise Wireless

Solutions and Global

Communications

Platform

Smältverk och

raffinaderier

Råmaterial

Illustrationen ger en förenklad översikt av Ericssons utökade värdekedja och dess centrala aktörer. Den är inte uttömmande.

Ericssons utökade värdekedja

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Leverantörer av kommunikationstjänster

utgör Ericssons mest betydande kundgrupp.

De använder Ericssons produkter och tjänster

för att leverera mobilt bredband och röstkom-

munikation till slutanvändare, bland annat

konsumenter och företag. Ericsson erbjuder

också privata och offentliga företag lösningar

för privata nät och kommunikation. I takt med

att 5G-funktionerna byggs ut blir applikations-

utvecklare en allt mer relevant intressentgrupp,

i och med deras roll i att utveckla tjänster som

bygger på avancerad nätfunktionalitet.

Strategi och hållbarhetsrelaterade mål

Ericssons strategi integrerar hållbarhets-

frågor, där centrala områden är energi-

prestanda och säkerhet i näten, hälsa och

säkerhet på arbetsplatsen, humankapital och

ansvarsfullt företagande.

En central målsättning är omställningen

till nettonoll-utsläpp av växthusgaser i värde-

kedjan till 2040. Mer än 90 % av de totala

utsläppen i värdekedjan härrör från den

energi som förbrukas när kunderna driver de

mobilnät som Ericsson tillhandahåller. Att

förbättra energiprestandan i produktport-

följen är därför Bolagets främsta åtgärd för

att begränsa klimatförändringar och spelar

en viktig roll för att minska kundernas drifts-

kostnader och utsläpp. Ytterligare åtgärder

inriktas på utsläpp som är inbäddade i nätut-

rustning, bland annat genom materialeffek-

tivitet, cirkulär design och substitution av kol-

dioxidintensiva material, i kombination med

samarbete med leverantörer för att minska

utsläppen. Arbetet stöds av mål för energi-

effektiviteten i nätets basstationer samt

för de inbäddade koldioxidutsläppen i bas-

stationsutrustningen, vilka beskrivs på sidan

108. För att uppnå nettonollutsläpp krävs

även att kunder och leverantörer ökar sin

användning av förnybar el, något som till stor

del ligger utanför Ericssons direkta kontroll.

Att säkerställa säkerheten och mobil-

nätens resiliens är en annan viktig strate-

gisk prioritering, eftersom tillförlitlig och

säker digital infrastruktur ligger till grund för

moderna ekonomier och för kontinuiteten i

samhällsviktiga tjänster.

Inom området hälsa och säkerhet har

Bolaget en nollvision för dödsfall och inciden-

ter som resulterat i sjukfrånvaro bland den

egna arbetskraften och leverantörer av fält-

tjänster. De allvarligaste incidenterna under

de senaste åren har inträffat i samband med

nätinstallation och underhåll av nät.

För att bibehålla sitt teknikledarskap

är det nödvändigt för Ericsson att attra-

hera, utveckla och behålla högkvaliﬁcerade

medarbetare inom kritiska tekniska och

kommersiella områden. Bolaget tillämpar

en meritbaserad metod för rekrytering och

karriärutveckling och investerar i profession-

ell utveckling för att stärka kompetenser

som är kritiska för innovation och långsiktig

konkurrenskraft.

Miljömässiga och sociala kriterier är inte-

grerade i hanteringen av leverantörer för att

stödja verksamhetens resiliens. Integritet och

ansvarsfullt företagande är kritiska faktorer

för att upprätthålla förtroende och efterlev-

nad. Bolagsstyrning och kontroller stärks

kontinuerligt för att förebygga, upptäcka och

åtgärda oegentligheter och för att integrera

åtgärder för att motverka mutor och korrup-

tion i operativa beslut och i företagskulturen.

Ericsson fortsätter att anpassa sig till

utvecklingen inom teknik, marknadsförhål-

landen och regelverk. Identiﬁerade väsent-

liga påverkan, risker och möjligheter bedöms

dock inte medföra några grundläggande

förändringar av Ericssons affärsmodell eller

affärsstrategi. Dessa frågor bedöms kunna

hanteras inom ramen för Ericssons beﬁnt-

liga affärsmodell, som fokuserar på att till-

handahålla kommunikationsinfrastruktur till

leverantörer av kommunikationstjänster och

företag. Någon separat resiliensanalys har

inte genomförts.

Platser

Borås

Hsinchu City

15. Pune

22. Timisoara

Dallas

Jönköping

16.

São José dos Campos

23. Tiszaújváros

Dubai

10.

Kuala Lumpur

17. Singapore

24. Tlaxcala

Duisburg

11. Nanjing

18. Suzhou

25. Tongeren

Guadalajara

12.

Norrköping

19.

Tainan City

26. Venlo

Gurgaon

13. Penang

20. Tallinn

27. Wuxi

Hongkong

14.

Phu To Province

21. Tczew

Produktionsanläggningar och nav

Ericssons egna anläggningar

Tredje parts anläggningar

Nav för leverans- och

komponentförsörjning

Produktionsanläggningar och nav i leverantörskedjan

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Övriga intressenter

Intressentgrupp

Exempel på intressentdialog

Frågor i fokus

Kunder

–

Enskilda kundmöten och dialoger

–

Kunders utvärderingar av Ericssons miljöarbete, sam-

hällsansvar och bolagsstyrning (ESG)

–

Gemensamma initiativ för forskning och utveckling

–

Nätens energiprestanda och cirkularitet

–

Produktsäkerhet och kvalitet

–

Digitaliseringens roll i samhället

–

Arbetsvillkor i leverantörskedjan

Investerare och analytiker

–

Enskilda möten med investerare och analytiker

–

ESG-enkäter och rankningar

–

Roadshows för investerare

–

Affärsetik och antikorruption

–

Bolagsstyrning

–

Klimat och cirkularitet

–

Arbetsvillkor i leverantörskedjan

Leverantörer

–

Leverantörsutvärderingar och revisioner

–

Utbildningar och workshoppar

–

Dialoger om klimatförändringar

–

Arbetstagares rättigheter, hälsa och säkerhet

–

Spårbarhet för komponenter och material

–

Miljö- och klimatkrav

–

Ansvarsfullt företagande och antikorruption

Civilsamhället, internationella institutioner

och icke-statliga organisationer

–

Partnerskap och initiativ som FN:s B-Tech, ITU:s bred-

bandskommission och Exponential Roadmap Initiative

–

Hur IKT-sektorn kan begränsa klimatförändringar

–

Mänskliga rättigheter och miljöpåverkan

–

Digital inkludering och utbildning

Akademi och näringsliv

–

Gemensam forskning och finansiering

–

Utveckling av läroplaner och standardiseringsarbete

–

Medlemskap i branschorganisationer

–

Tillämpningar av IKT för att begränsa klimatförändringar

–

Miljöpåverkan inom IKT-sektorn

Berörda intressenter

Intressentgrupp

Kanaler för intressentdialog

Frågor i fokus

Den egna arbetskraften

–

Årliga medarbetarundersökningar

–

Fackliga dialoger där sådana förekommer

–

Landsbesök av experter inom mänskliga rättigheter

–

Arbetsmiljö och företagskultur

–

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

–

Likabehandling och lika möjligheter för alla

–

Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner

Arbetstagare i värdekedjan

–

Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer med

anställda

–

Samverkan genom Responsible Business Alliance och

Shift Business Learning Program

–

Arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter

–

Hälsa och säkerhet för arbetstagare

Berörda samhällen, konsumenter

och slutanvändare

–

Deltagande i initiativ där flera intressentgrupper är repre-

senterade. Exempelvis, Global Network Initiative och

FN:s B-Tech-projekt

–

Yttrandefrihet och rätt till privatliv

–

Implementering av FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter (UNGP) i IKT-sektorn

–

Verksamhet i konfliktdrabbade områden

Väsentlighetsanalys

År 2023 genomförde Ericsson sin första

dubbla väsentlighetsanalys, som därefter

sågs över och uppdaterades 2025. Analy-

sen följde en femstegsprocess, se nedan,

och omfattade Bolagets globala verksam-

het samt uppströms och nedströms delar av

Intressentdialog

Ericsson för en regelbunden dialog med

intressenter för att bättre förstå hållbarhets-

relaterad påverkan, risker och möjligheter

kopplade till verksamheten och värdekedjan.

Dialog sker både med berörda intressenter,

sådana som skulle kunna beröras och, när

direkt dialog inte är möjligt, med andra rele-

vanta aktörer i det vidare ekosystemet.

värdekedjan, med särskilt fokus på leveran-

törskedjan för elektroniktillverkning. Geogra-

ﬁska områden med betydande verksamhet,

leverantörsbas eller kundnärvaro inkludera-

des, där särskild vikt lades vid regioner där ris-

kerna för kränkningar av mänskliga rättighe-

ter eller bristande arbetsvillkor bedömts vara

Denna dialog bidrar till att identiﬁera förvänt-

ningar, bekräfta prioriterade frågors relevans

och utveckla bolagets styrning och policyer.

För den egna arbetskraften delas och diskute-

ras globala och enhetsspeciﬁka resultat från

den årliga medarbetarundersökningen med

chefer, inklusive koncernledningen. Arbetsta-

garorganisationerna i Sverige har utsett tre

arbetstagarrepresentanter till moderbolagets

styrelse.

förhöjda. I analysen utvärderades påverkan,

risker och möjligheter utan hänsyn till redan

genomförda begränsande eller förebyggande

åtgärder, vilket innebär att bedömningen

utgick ifrån ett bruttopåverkansperspektiv.

Insikter från intressentdialogen integreras

i Ericssons processer för tillbörlig aktsamhet

och väsentlighetsanalys, samt rapporteras

till relevanta beslutsorgan. Tabellerna nedan

sammanfattar exempel på viktiga dialoger

och de huvudsakliga frågor som behandlats.

–

Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking

–

Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet

–

Allmän återkoppling från intressenter

–

Interna ämnesexperter

–

Referensgrupp bestående

av högre chefer

–

Externa ämnesexperter

inom mänskliga rättigheter

och arbetstagarrättigheter

–

Koncernledningen

–

Styrelsens kommitté för

Audit and Compliance

Identifiering av

hållbarhetsfrågor

Inledande bedömningar

och hypoteser

Intern förankring

Extern förankring

Slutlig genomgång

Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Scope och bedömning

Processen inleddes med att deﬁniera rele-

vanta ESG-områden med utgångspunkt i

vedertagna rapporteringsramverk, jämfö-

relser med andra företag och kunder samt

metodologier från utvalda ESG-ratinginstitut.

Frågor utan tydlig koppling till Ericssons verk-

samhet eller värdekedja exkluderades.

De kvarvarande områdena bedömdes för

att identiﬁera faktisk och potentiell negativ

och positiv påverkan samt ﬁnansiellt väsent-

liga risker och möjligheter. Bedömningen

baserades på forskning om miljöpåverkan

från Ericssons produkter och lösningar, resul-

tat från arbetet med tillbörlig aktsamhet

avseende mänskliga rättigheter, beﬁntliga

riskhanteringsprocesser samt insikter från

intressentdialoger. Källor såsom användes

omfattade vetenskapliga studier, rapporter

från civilsamhället och branschorganisatio-

ner, verktyg för bevakning av ESG-risker, leve-

rantörsrevisioner, medarbetarundersökningar

och ärenden som rapporterats via Ericsson

Compliance Line.

Negativ påverkan utvärderades utifrån

allvarlighetsgrad (skala, omfattning och

återställbarhet) samt, för potentiell påver-

kan, sannolikheten för att den ska inträffa.

Positiv påverkan bedömdes utifrån skala

och omfattning. Nedströms påverkan beak-

tades endast när den var direkt kopplad till

Ericssons produkter, lösningar eller teknik.

Kvantitativ poängsättning kompletterades

med kvalitativa tröskelvärden och professio-

nellt omdöme. Påverkan som bedömdes som

hög avseende både skala och omfattning

ansågs i regel vara väsentlig, och i gränsfall

var återställbarhet vägledande.

Bedömningen av risker och möjligheter

fokuserade främst på frågor där väsentlig

påverkan hade identiﬁerats, kompletterat

med systemrisker såsom klimatföränd-

ringar. Finansiell omfattning och sannolikhet

avgjorde väsentlighet, och tröskelvärdena

för båda sattes i enlighet med Ericssons Risk

Management Framework (ERM). Risker och

möjligheter ansågs vara väsentliga när både

omfattning och sannolikhet var hög, med

individuell bedömning i särskilda fall.

Anpassning till bolagets riskhantering

Anpassningen till ERM säkerställer en kon-

sekvent hantering av ﬁnansiella och icke-

ﬁnansiella risköverväganden. Hållbarhets-

relaterade risker behandlas på samma sätt

som andra riskkategorier, såsom strategiska

risker, och prioriteras varken högre eller lägre.

Som en huvudprincip gäller att risker som

inte bedöms som väsentliga inom ERM-

processen kräver en tydlig motivering för

att klassiﬁceras som ﬁnansiellt väsentliga i

väsentlighetsanalysen.

Möjligheter utvärderades tillsammans

med risker och utifrån samma kriterier för

omfattning och sannolikhet.

Klimatrelaterade överväganden

Analysen beaktade resultaten från tidigare

klimatscenarioanalyser. Ericssons första

analys jämförde ett scenario baserat på

nuvarande policyer och åtgärder (”Current

Policies”) med ett nettonoll-scenario (”Net

Zero 2050”). Scenariot

Current Policies

byg-

ger på antagandet att endast klimat- och

energiåtgärder som hade genomförts eller

beslutats om vid analysens tidpunkt kvarstår.

Detta leder till fortsatt ökning av de globala

växthusgasutsläppen, en temperaturökning

på långt över 2 C och ökade fysiska klimat-

risker över tid.

Net Zero 2050

-scenariot utgår

istället från omedelbara och samordnade

globala policyåtgärder för att nå nettonollut-

släpp till 2050 och begränsa uppvärmningen

till cirka 1,5 C. Detta innebär större omställ-

ningstryck på kort sikt men betydligt lägre

fysiska klimatrisker på lång sikt. Kortsiktiga

effekter fram till 2025 och medellångsiktiga

effekter till 2030 kvantiﬁerades delvis, medan

långsiktiga effekter efter 2030 bedömdes

kvalitativt. Platsspeciﬁka data användes för

att bedöma fysiska risker, medan omställ-

ningsrelaterade effekter analyserades på

bransch- och samhällsnivå. De valda scena-

rierna bedömdes vara relevanta eftersom

de representerar två tydligt kontrasterande

utvecklingsvägar med olika konsekvenser för

Ericsson och IKT-sektorn. Tidshorisonerna

överensstämmer också med den första mil-

stolpen i Ericssons omställningsplan.

De främsta omställningsrelaterade effek-

terna i

Net Zero 2050

-scenariot var ökad

efterfrågan på energieffektiva nät och kom-

munikationsinfrastruktur till följd av bredare

samhälleliga åtgärder för att minska utsläp-

pen, exempelvis genom ökad automation

och digitalisering. I

Current Policies

-scenariot

identiﬁerades istället ökade fysiska risker för

vissa komponentleverantörer till följd av mer

frekventa extrema väderhändelser.

Under 2025 genomfördes en komplette-

rande analys med fokus på fysiska risker vid

Ericssons tillverknings- och logistikanlägg-

ningar samt hos utvalda strategiska leveran-

törer. Två scenarier, med en uppvärmning

på 3 C respektive 5 C till 2100, analyserades

för kort (till 2030), medellång (till 2060) och

lång sikt (efter 2060). Analysen visade en

betydande ökning av de fysiska riskerna efter

2060 i båda scenarierna, med större expo-

nering i 5 C-scenariot. På grund av Ericssons

geograﬁska spridning är enskilda anlägg-

ningar exponerade för varierande nivåer av

fysiska klimatrisker, även i tidshorisonter på

kort till medellång sikt. Vid en konsoliderad

bedömning nådde dock dessa risker inte upp

till det tröskelvärde för ﬁnansiell väsentlig-

het som tillämpades i väsentlighetsanalysen,

också med beaktande av den inneboende

osäkerheten i att bedöma sannolikhet och all-

varlighetsgrad av klimatrelaterade händelser.

Resultaten och slutsatserna från de

genomförda scenarioanalyserna är till sin

natur behäftade med osäkerhet, eftersom

de bygger på antaganden om framtida för-

hållanden och utveckling som kanske eller

kanske inte inträffar, eller som kan skilja sig

väsentligt från det faktiska utfallet.

Ämnesspeciﬁk granskning

Under 2025 genomförde Ericsson en genom-

gång av betydande interna anläggningar,

såsom tillverkning, logistik, datacenter och

laboratorier, samt utvalda anläggningar

hos direkta leverantörer, med avseende

på vatten- och miljörelaterad påverkan.

Ericssons tillverkningsanläggningar är

monteringsbaserade och ligger i stads- eller

tätortsområden, utan verksamhet av tung

industriell karaktär, vilket begränsar lokal

och föroreningsrelaterad påverkan. Vatten

tas från kommunala system och används

inte i tillverkningsprocesserna, vilket innebär

begränsad vattenrelaterad påverkan.

Analysen visade att även om vissa

anläggningar är belägna nära områden med

känsliga ekosystem eller i regioner med högre

vattenstress, var ingen av dessa exponeringar

tillräckligt betydande för att klassiﬁceras som

väsentlig påverkan eller risk på konsoliderad

nivå.

Ericsson genomförde inte någon bety-

dande nybyggnation under rapporterings-

perioden. Påverkan på resursanvändning

och cirkularitet härrör därför främst från till-

verkning och försäljning av mobilnätsutrust-

ning snarare än från anläggningstillgångar.

Avseende ansvarsfullt företagande beak-

tade Ericsson telekomsektorns särskilda risk-

proﬁl, som kännetecknas av teknisk komplex-

itet, beroendet av geopolitisk utveckling och

nära samverkan med såväl offentliga som

privata aktörer. Bedömningen baserades på

Ericssons analyser av regelefterlevnadsrisker,

löpande uppföljning av den geopolitiska

utvecklingen samt ärenden som rapporterats

via Compliance Line.

Förankring och styrning

De preliminära resultaten gicks igenom av

Bolagets ämnesexperter samt av represen-

tanter från affärsverksamheten, i syfte att

bekräfta slutsatserna och säkerställa med-

vetenhet om väsentliga frågor inom organi-

sationen. En tvärfunktionell grupp av högre

chefer gjorde därefter en genomgång av

resultaten från analysen.

Som ett komplement till den interna kvali-

tetssäkringen genomförde en ideell organisa-

tion med expertis inom mänskliga rättighe-

ter en oberoende genomgång av påverkan

avseende mänskliga rättigheter och arbets-

tagares rättigheter. Detta gav ett externt

perspektiv på frågor som kan vara särkilt

relevanta för arbetstagare och samhällen.

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Klimatförändringar

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Möjliggörande av minskade

växthusgasutsläpp genom

digitalisering

Faktisk positiv

påverkan

Digitala lösningar som möjliggörs av Ericssons mobilnät kan bidra till att

minska energiförbrukning och växthusgasutsläpp i ett ﬂertal olika branscher.

Genom att använda IKT för att optimera processer som tillverkning och

underhåll stödjer dessa lösningar effektivitetsvinster som gör det möjligt för

ﬂera branscher att minska sin miljöpåverkan.

Växthusgasutsläpp

i värdekedjan

Faktisk negativ

påverkan

Mobilnäten förbrukar betydande mängder energi när de är i drift, vilket leder

till växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp står för cirka 90 % av Ericssons totala

koldioxidavtryck i värdekedjan. Produktionen av näthårdvara, inklusive

material, tillverkning och transporter, genererar ytterligare 8 till 9 % av

utsläppen i värdekedjan. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet är

jämförelsevis små, men är fortfarande relevanta att hantera som en del av

arbetet med att minska de totala utsläppen i värdekedjan.

Mobilnätens

energiprestanda

Risk/möjlighet

Kundernas efter-

frågan på produkter

och tjänster

Energi är en betydande kostnadskomponent för nätoperatörerna, och

nätverkens energiprestanda påverkar deras inköpsbeslut. Ericssons

förmåga att förbättra energieffektiviteten i sin portfölj utgör både en

risk och en möjlighet, eftersom den kan påverka kundernas efterfrågan,

marknadsandelar och intäktsutveckling.

Föroreningar

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Ämnen som används

i elektroniktillverkning

Systemisk negativ

påverkan

Ericsson tillför inga farliga ämnen i sina egna monteringsprocesser,

men elektronik innehåller i allmänhet små mängder av ämnen som inger

betänkligheter och som tillförs under komponenttillverkningen. Om dessa

ämnen inte hanteras eller omhändertas på ett korrekt sätt kan de läcka ut

i miljön och skada ekosystem och människors hälsa.

Vatten- och marina resurser

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Vatten som används i

elektroniktillverkning

Systemisk negativ

påverkan

Ericsson använder inte vatten i sina egna monteringsprocesser, men

stora volymer vatten används uppströms i värdekedjan, särskilt vid

mineralutvinning och halvledartillverkning, som kräver ultrarent vatten.

Bristfällig vattenhantering i dessa faser kan minska tillgången till och

kvaliteten på sötvatten vid källorna.

Resursanvändning och

cirkulär ekonomi

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Metaller och mineraler

som används i

elektroniktillverkning

Faktisk negativ

påverkan

Produktionen av nätverksutrustning kräver metaller och mineraler som järn,

aluminium, koppar och andra kritiska råmaterial. Utan effektiva metoder

för återanvändning och materialåtervinning bidrar denna resursanvändning

till efterfrågan på utvinning av primära råvaror, vilket leder till ökat tryck på

ändliga naturresurser.

Generering av elektroniskt

avfall

Faktisk negativ

påverkan

Avfall uppkommer i hela värdekedjan, särskilt under produktion och vid hant-

ering av uttjänt utrustning. Elektroniskt avfall är ett av de snabbast växande

avfallsﬂödena globalt och insamlingen av uttjänt nätverksutrustning är

utmanande eftersom återförsäljning och andrahandsmarknader kan minska

spårbarheten och begränsa möjligheterna till korrekt materialåtervinning.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

Identiﬁerad väsentlig påverkan,

risker och möjligheter

Tabellen nedan sammanfattar Ericssons

väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan,

risker och möjligheter och visar var dessa

uppstår, eller kan uppstå, i värdekedjan,

samt om påverkan är systemisk

. Mer detalj-

erade beskrivningar ﬁnns i de tematiska

delavsnitten.

Systemisk påverkan uppstår på grund av strukturella eller branschövergripande förhållanden och kan inte hänföras till ett enskilt företag. Klassiﬁceringen begränsar inte Ericssons ansvar för att hantera

sådan påverkan, men avspeglar det faktum att effektiva åtgärder för att hantera påverkan vanligtvis kräver samordnade åtgärder i värdekedjan, branschen eller samhället i stort.

Genomgången identiﬁerade inga brister eller

frågor som krävde justering av bedömningen.

Utöver detta genomfördes ingen direkt dia-

log med berörda intressenter inom ramen för

analysen.

De sammanställda resultaten presentera-

des för koncernledningen och styrelsens kom-

mitté för Audit and Compliance, vilket säker-

ställde ändamålsenlig styrning och tillsyn.

Betydande förändringar jämfört

med tidigare perioder

Uppdateringen 2025, som stärkte kopplingen

till ERM, innebar att vissa risker och möjlig-

heter som tidigare bedömts som väsentliga

inte längre klassiﬁcerades som ﬁnansiellt

väsentliga. Dessutom omvärderades viss mer

avlägsen negativ påverkan i värdekedjan som

icke väsentlig, såvida den inte identiﬁerats som

en central människorättsfråga (salient human

rights issue). Detta återspeglar Ericssons

begränsade inﬂytande över denna typ av

påverkan samt det lägre informationsvärdet

i relaterade upplysningar för intressenter. På

ESRS-ämnesnivå medförde uppdateringen

dock inga väsentliga förändringar av listan

över väsentliga ämnen jämfört med tidigare år.

100

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Den egna arbetskraften

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Kompetensutveckling

och omskolning i kritisk kom-

petens

Faktisk positiv

påverkan

Som IKT-företag är Ericsson i behov av välutbildade medarbetare och

tillhandahåller därför kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning,

särskilt inom områden som molnteknik, säkerhet, automation och AI.

Genom att ge medarbetarna möjlighet att utveckla dessa kompetenser

stärks Ericssons innovationsförmåga liksom medarbetarnas professionella

utveckling och långsiktiga anställningsbarhet.

Oproportionerlig representa-

tion av kvinnor

Systemisk negativ

påverkan

Kvinnor utgör en oproportionerligt liten andel av arbetskraften inom IKT-

sektorn och inom Ericsson, särskilt i tekniska roller (STEM). Detta begränsar

mångfalden av perspektiv och försvårar lika karriärmöjligheter. För att

hantera detta främjar Ericsson en inkluderande arbetsplats och strävar efter

en behandling av medarbetare fri från alla former av diskriminering samt lika

möjligheter i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Den egna arbetskraften och

arbetstagare i värdekedjan

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Arbetsrelaterade olyckor

och dödsfall

Faktisk negativ

påverkan

Ericsson rapporterar arbetsrelaterade olyckor både bland den egna arbets-

kraften och leverantörer, särskilt inom fälttjänster som nätutbyggnad och

underhåll. Incidenter såsom traﬁkolyckor, fall från höjd och elolyckor har

i vissa fall lett till dödsfall. Dessa händelser understryker vikten av att fort-

sätta Ericssons arbete med att stärka hanteringen av hälsa och säkerhet

i verksamheten och i värdekedjan.

Undermåliga arbetsvillkor

Systemisk negativ

påverkan

Med medarbetare i över 100 länder och en global leverantörskedja är

Ericsson närvarande i regioner där risken för undermåliga arbetsvillkor är

förhöjd, såsom begränsade rättigheter till kollektivförhandling, allt för

långa arbetstider, otillräckliga löner och trakasserier på arbetsplatsen.

I Ericssons kontext är denna påverkan särskilt framträdande i delar

av den globala leverantörskedjan för elektronik. Med hänsyn till sin globala

närvaro fortsätter Bolaget att följa upp arbetsvillkor för att säkerställa att de

uppfyller rättvisa och rimliga standarder för den egna arbetskraften och för

arbetstagare i värdekedjan.

Arbetstagares säkerhet

i högriskområden

Potentiell negativ

påverkan

Ericsson har anställda och samarbetar med leverantörer i högriskregioner

där arbetstagare kan utsättas för hot såsom överfall, bortförande, inre

oroligheter eller organiserad brottslighet. Bolaget har registrerat sådana

incidenter, särskilt i samband med fälttjänster. Ericsson fortsätter att verka

för att säkra arbetsmiljöer för alla som arbetar för Bolagets räkning.

Arbetstagare i värdekedjan

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Tvångs- och barnarbete

Systemisk negativ

påverkan

Tvångsarbete utgör en risk i ﬂera led i den globala leverantörskedjan för

elektronik, inklusive utvinning av råmaterial, smältning och komponent-

tillverkning, särskilt i regioner som Centralafrika, Kina och Sydostasien.

Riskerna är kopplade till svag tillämpning av arbetslagstiftning, utnyttjande

av migrantarbetare, skuldslaveri och allt för omfattande övertidsarbete.

Barnarbete är också en risk, dock i mer begränsad omfattning, och är främst

förknippat med utvinning av råvaror i vissa högriskländer.

Berörda samhällen

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Socioekonomisk utveckling

genom digitalisering

Systemisk positiv

påverkan

Mobilt bredband är en viktig drivkraft för socioekonomisk utveckling.

Forskning indikerar att en ökning med 10 % i användningen av mobilt

bredband kan öka ekonomisk tillväxt med upp till 0,8 %, med större effekter

i låginkomstländer. På motsvarande sätt kan förbättrad uppkoppling i skolor

ge ekonomiska vinster och potentiellt öka BNP-tillväxt om länder med lägre

uppkoppling når nivåer av digital tillgång som är jämförbara med dem

i utvecklade ekonomier.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

101

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Konsumenter och

slutanvändare

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Missbruk av teknik

Potentiell negativ

påverkan

Ericssons teknik kan missbrukas på sätt som påverkar slutanvändares

personliga integritet och yttrandefrihet. Funktioner såsom laglig avlyssning

kan möjliggöra övervakning, och i vissa situationer kan Ericsson också

indirekt behöva stödja nätavstängningar eller innehållsﬁltrering vid drift

av nät på uppdrag av kunder. Sannolikheten och allvarlighetsgraden

beror på styrkan i skyddet av mänskliga rättigheter, rättsliga ramverk och

demokratiska institutioner i de länder där Ericsson är verksamt.

Dataintrång och störningar

i infrastrukturen

Potentiell negativ

påverkan

Ericssons nät hanterar känsliga personuppgifter om slutanvändare. Vid ett

dataintrång, särskilt när personligt identiﬁerbar information berörs, kan

konsumenter och slutanvändare påverkas. Eftersom Ericssons produkter

stödjer kritisk infrastruktur kan säkerhetsincidenter, inklusive avbrott

orsakade av illvilliga aktörer, även störa viktiga samhällsfunktioner såsom

elnät och hälso- och sjukvård.

Otillräckliga åtgärder

avseende nätsäkerhet

Risk

Förlust av affärs-

möjligheter

Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade avbrott eller exponering av

känsliga uppgifter, kan innebära en anseenderisk och leda till förlorade

affärsmöjligheter om säkerheten i Ericssons lösningar uppfattas som

otillräcklig. Ökande kundkrav inom dataskydd och cybersäkerhet innebär att

bristande kontroller kan orsaka förseningar i driftsättningen eller avtalsbrott.

Att upprätthålla säkerheten i produkter och tjänster är avgörande för att

upprätthålla kundernas förtroende och Bolagets konkurrenskraft.

Ansvarsfullt företagande

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Beskrivning

Olagliga eller oetiska

affärsmetoder

Risk

Böter och eko-

nomiska påföljder,

ökade rörelse-

kostnader

Det har tidigare förekommit fall där Ericsson inte i tillräcklig utsträckning har

hanterat risker för mutor och korruption, vilket har resulterat i böter och ökade

kostnader för att stärka Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Om

sådana överträdelser upprepas kan det leda till liknande juridiska, ekono-

miska och anseendemässiga följder.

Otillräcklig hantering av

policyrelaterade frågor

Risk

Ofördelaktiga regu-

latoriska föränd-

ringar, skada på

anseendet

Telekommunikationsbranschen är starkt reglerad och påverkas av

förändringar i policy, regelverk och geopolitiska förhållanden, vilket kan

påverka Ericssons tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU-

verksamhet. Även om det är viktigt att föra dialog med beslutsfattare, direkt

eller via branschorgan, för att påverka den offentliga politiken, måste detta

hanteras med försiktighet för att undvika risker gällande anseende och

regelefterlevnad.

Oskäliga affärsvillkor

gentemot leverantörer

Potentiell negativ

påverkan

Som ett stort multinationellt företag har Ericsson ett betydande inﬂytande

över vissa av sina leverantörer. Om leverantörsavtalen är alltför förmånliga

för Ericsson kan kommersiella villkor innebära ett betydande kostnadstryck

på leverantörer, vilket i sin tur kan påverka arbetsvillkor och arbetstagares

välbeﬁnnande. Balanserade kommersiella villkor är centralt för att minimera

sannolikheten för denna typ av påverkan.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

102

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Hållbarhetsstyrning

Styrningen av väsentlig hållbarhetsrela-

terad påverkan, risker och möjligheter

följer Ericssons övergripande struktur för

bolagsstyrning.

Styrelsen

Styrelsen består av 11 ledamöter valda av

aktieägarna vid årsstämman 2025 för tiden

intill slutet av årsstämman 2026. Tio stycken

är icke verkställande styrelseledamöter och

VD och koncernchefen är den enda verkställ-

ande ledamoten. Därutöver har arbetstagar-

organisationerna enligt svensk lag utsett tre

arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter.

Hela styrelsen har tillgång till den informa-

tion som delas med dess kommittéer avseende

hållbarhetsrelaterade frågor, enligt vad som

beskrivs nedan. Styrelsen godkänner även

hållbarhetsrapporten som en del av Bolagets

lagstadgade årsredovisning.

Styrelsens samlade kompetenser och

erfarenheter omfattar bred internationell

branscherfarenhet, erfarenhet från telekom-,

IT- och IKT-sektorn, teknologisk och teknisk

kompetens och erfarenhet (exempelvis inom

programvara, digitalisering, cybersäkerhet

och AI), ﬁnansiell expertis och erfarenhet av

riskkapital, företagsförvärv och affärsutveck-

ling. Styrelsen säkerställer relevant kompetens

inom hållbarhetsfrågor genom föredragningar

från interna ämnesexperter och externa råd-

givare inom områden såsom klimatföränd-

ringar, mänskliga rättigheter, hälsa och säker-

het samt ansvarsfullt företagande, inklusive

förebyggande av mutor och antikorruption.

Styrelsen får även återkommande utbildning

i hållbarhetsrelaterade regelverk, rapporte-

ringsstandarder och

relaterade frågor.

Styrelsens kommittéer

Utöver det huvudsakliga ansvaret och den

tillsyn som utövas av styrelsen har var och

en av styrelsens kommittéer särskilda ansvars-

områden avseende Ericssons förhållningssätt

till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Kommittén för Audit and Compliance har

tillsyn över Ericssons program för etik och

regelefterlevnad samt rutiner för visselblås-

ning. Kommittén får regelbundet uppdate-

ringar om regelefterlevnadsfrågor från chefs-

juristen och chefen för Compliance Ofﬁce and

Investigations. Kommittén har tillsyn över

Bolagets hantering av informationssäkerhet,

cybersäkerhet och dataskydd samt abetet

med hållbarhets- och ESG-relaterad rapport-

ering och regelefterlevnad.

Finanskommittén beaktar, vid bered-

ningen av ﬁnansstrategin för styrelsen, hur

miljömässiga hållbarhetsaspekter kan inte-

greras i extern ﬁnansiering genom Ericssons

ramverk för grön ﬁnansiering.

Kompensationskommittén bereder och

föreslår ersättningspolicyer vars syfte är

att både attrahera och motivera ledande

befattningshavare. I detta arbete utvärderar

kommittén inkludering av kriterier kopplade

till miljö, sociala frågor och ansvarsfullt för-

tagande i de rörliga ersättningsprogrammen

samt följer upp utfallet mot dessa kriterier när

de antagits.

Kommittén för Enterprise Business

and Technology följer utvecklingen inom

Ericssons tekniska ekosystem, inklusive den

utveckling som avser nätens energiprestanda

och ansvarsfull användning av teknik.

VD och koncernchef samt

koncernledningen

Per den 31 december 2025 bestod koncern-

ledningen av VD och koncernchef, vice verk-

ställande direktör samt 14 stycken Senior Vice

Presidents, varav 25 % (24 %) var kvinnor

och 75 % (76 %) var män. Koncernledningen

ansvarar för koncernens hållbarhetsmål och

informeras regelbundet om genomförandet

av strategier samt utvecklingen i förhållande

till fastställda mål och delmål. Medlemmar

av koncernledningen deltar även i särskilda

styrgrupper och kommittéer som ger mer

löpande strategisk vägledning och översyn

i frågor som rör hållbarhet och ansvarsfullt

företagande.

Styrgrupper och

styrkommittéer

Leds av

Business Risk

Committee

Chief Financial Officer och

chefsjurist

Group Enterprise

Security and Privacy Board

Chief Financial Officer

Product Security Board

Teknisk direktör

Global People

Leadership Team

Personaldirektör

Global Occupational

Health and Safety Board

Personaldirektör

Genomförande i verksamheten

Specialiserade enheter inom koncernfunktio-

nerna ansvarar för att utveckla riktlinjer, stra-

tegier och ramverk samt för att implementera

mål och åtgärder kopplade till hållbarhet och

ansvarsfullt företagande i verksamheten.

Affärs- och marknadsområdena ansvarar för

genomförande och integrering i den dagliga

verksamheten.

Miljömässig hållbarhet, inklusive klimat-

relaterade frågor, samordnas av koncernens

hållbarhetsfunktion, som rapporterar till

Chief Financial Ofﬁcer. Funktionen samord-

nar Bolagets klimatstrategi och miljömål,

ansvarar för relaterad rapportering och leder

arbetet med att identiﬁera och hantera miljö-

och klimatrelaterad påverkan, risker och möj-

ligheter i hela värdekedjan. Arbetet bedrivs

i samarbete med funktioner med ansvar för

produktdesign, energiprestanda och leve-

rantörer, i syfte att förbättra nätens energi-

prestanda och resurscirkularitet.

Baserat på valberedningens bedömning inför årsstämman 2025, vilket skedde i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.

Inte tillämpligt för arbetstagarrepresentanter.

Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter.

Styrelsens sammansättning

Kvinnor

Män

Oberoende

Icke-oberoende

Styrelseledamöter valda av aktieägarna

27 %

73 %

64 %

36 %

Arbetstagarrepresentanter

33 %

67 %

e/t

Totalt

29 %

71 %

64 %

36 %

Styrelsen

VD och koncernchefen

Koncernledningen

Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer

Affärsområden

Marknadsområden

Koncernfunktioner

Kommittén

för Audit and

Compliance

Finans-

kommittén

Kompensations-

kommittén

Kommittén

för Enterprise

Business and

Technology

103

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Människorättsexperter i funktionen

Group Legal Affairs utvecklar och upprätt-

håller Bolagets arbete med att identiﬁera

och begränsa risker kopplade till mänskliga

rättigheter. Enheten Compliance Ofﬁce and

Investigations, som också ingår i Group Legal

Affairs och rapporterar till chefsjuristen, som

ansvarar för global regelefterlevnad och för

att integrera programmet för etik och regel-

efterlevnad i verksamheten.

Funktionen Group People, som leds av

personaldirektören, ansvarar för frågor som

rör den egna arbetskraften, bland annat hälsa

och säkerhet, lärande och utveckling samt

likabehandling och lika möjligheter.

Miljömässig och social hållbarhet i leve-

rantörskedjan drivs av särskilda team inom

koncernens inköpsenhet, som rapporterar till

chefen för affärsområdet Networks.

Ledningssystem

Ericssons globala ledningssystem, som

beskrivs närmare på sidan 26 i Bolagsstyr-

ningsrapporten, omfattar ledningssystem för

miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet

certiﬁerade utifrån standarderna ISO 14001,

ISO 45001 respektive ISO 27001.

Identiﬁering och hantering av miljöre-

laterade, sociala och affärsetiska risker är

integrerat i koncernens ramverk för riskhan-

tering, Enterprise Risk Management fram-

ework (ERM), som utgör en del av det globala

ledningssystemet. Inom ramen för ERM

ﬁnns särskilda riskramverk som adresserar

områden såsom antikorruption, miljö, arbets-

miljö och informationssäkerhet.

Riskhantering

Ericsson tillämpar strukturerad och koncern-

övergripande riskhantering, enligt beskriv-

ningen på sidorna 4–5 i Bolagsstyrnings-

rapporten, som omfattar bedömning av både

sannolikhet och påverkan från identiﬁerade

risker. Risker som är relevanta för respektive

koncernfunktion, regional säljorganisation

och affärsområde identiﬁeras genom en

nedifrån-och-upp-process. Väsentliga kon-

cernrisker eskaleras därefter till Ericssons

Business Risk Committee i enlighet med

koncernens riskramverk för väsentliga risker

(Material Group Risk Protocol), som styr ana-

lys och eskalering av väsentliga risker inom

Bolaget. Kommittén, som leds gemensamt

av Chief Financial Ofﬁcer och chefsjuristen,

fungerar som ett integrerat forum för eska-

lering och övervakning av risker och stärker

ledningens beslutsfattande samt förmåga

att hantera potentiellt väsentliga risker på

koncernnivå. Kommittén tillämpar fördjupad

granskning vid utvärdering och hantering av

dessa risker.

Bolaget vidtar en rad åtgärder för att

hantera väsentliga risker, däribland riktade

riskbegränsande åtgärder, förstärkta avtals-

mässiga skydd, justeringar av verksam-

hetens omfattning eller inriktning, beslut om

ansvarsfull avveckling av viss verksamhet

eller av betydande kundrelationer, samt, i

förekommande fall, medveten acceptans

av strategiska affärsrisker för att tillvarata

affärsmöjligheter. Implementerade risk-

hanteringsplaner följs upp löpande för att

möjliggöra korrigerande åtgärder vid behov.

Hållbarhetsfrågor som behandlats

av styrelsen

Styrelsen behandlade under året frågor om

att attrahera, utveckla, motivera och behålla

högt kvaliﬁcerade medarbetare, däribland

personer som utvecklar nya produkter och

lösningar, vidareutvecklar den beﬁntliga pro-

duktportföljen och tillhandahåller tjänster till

kunder. Dessa frågor ingår i styrelsens över-

gripande uppföljning av strategi och verk-

samhetens resultat, särskilt mot bakgrund av

den ökande konkurrensen om kompetens i

den bransch där Ericsson verkar.

Kommittén för Audit and Compliance har

under året fått regelbundna genomgångar

från Chief Security Ofﬁcer avseende cyber-

säkerhetsfrågor samt uppdateringar från

chefsjuristen och chefen för Compliance

Ofﬁce and Investigations om regelefterlev-

nadsfrågor, däribland förebyggande av mutor

och korruption. Kommittén granskade även

rapporter om hur programmet för etik och

regelefterlevnad fungerar, inklusive lärdomar

från utredningar, genomförda korrigerande

åtgärder samt nya risker och utmaningar i

den juridiska och regulatoriska miljön. Där-

utöver har kommittén informerats om utveck-

lingen av Ericssons arbete med hållbar-

hets- och ESG-rapportering och relaterade

kravställningar.

Hållbarhetsfrågor som behandlats

av koncernledningen

Koncernledningen har löpande informe-

rats om personalplanering och utveckling

av humankapitalet. En grupp högre chefer

fastställde en uppdaterad klimatomställ-

ningsplan som därefter presenterades för

relevanta medlemmar av koncernledningen.

Global Occupational Health and Safety

Board, som leds av personaldirektören, sam-

manträdde vid ﬂera tillfällen under året för

att gå igenom dödsfall, allvarligare tillbud

och den övergripande säkerhetsprestandan.

Chefsjuristen och chefen för Compliance

Ofﬁce and Investigations gav också regel-

bundna uppdateringar till koncernledningen

om etik- och regelefterlevnadsfrågor däri-

bland motverkan av mutor och korruption,

samt om effektiviteten i interna kontroller och

informationsinsatser.

Business Risk Committee sammanträdde

dessutom vid ﬂera tillfällen för att utvärdera

potentiellt väsentliga risker.

De viktigaste hållbarhetsfrågorna som

behandlades av styrelsen och koncern-

ledningen under rapporteringsåret var:

–

attrahera och utveckla kompetenser

och humankapital,

–

hälsa och säkerhet för medarbetare

och leverantörer,

–

data- och nätsäkerhet,

–

risk för missbruk av teknik

–

ansvarsfullt företagande

Grundläggande policyer

Följande policyer och styrdokument utgör

grunden för Ericssons hantering av väsent-

lig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och

möjligheter. Den affärsetiska koden god-

känns av styrelsen, medan uppförandekoden

för affärspartners samt övriga koncernöver-

gripande policyer godkänns av VD och

koncernchef.

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod (Code of Business

Ethics) fastställer principer, förväntningar och

krav avseende individuellt och organisatoriskt

uppförande inom hela koncernen. Den utgör

ett ramverk för affärsetiskt beslutsfattande

och ansvarsfull riskhantering i relationer med

kollegor, kunder, partners och andra intres-

senter. Den ﬁnns tillgänglig på över 40 språk

på Bolagets webbplats och intranät. Rele-

vanta bestämmelser kopplade till väsentlig

påverkan, risker och möjligheter behandlas i

respektive avsnitt av hållbarhetsrapporten.

Uppförandekod för affärspartners

Uppförandekoden för affärspartners (Code

of Conduct for Business Partners) beskriver

Ericssons förväntningar på affärspartners,

inklusive leverantörer, inom områden såsom

affärsetik och antikorruption, arbetsrätt och

mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet

samt miljöansvar och klimatförändringar. Den

bygger på Responsible Business Alliances

uppförandekod och FN:s Global Compacts

tio principer, kompletterat med Ericsson-

speciﬁka krav. Uppförandekoden utgör en

bindande del av standardavtalen med leve-

rantörer och bristande efterlevnad kan leda

till uppsägning av avtal. Den ﬁnns tillgänglig

på ﬂera språk på Bolagets webbplats. Affärs-

partners förväntas även säkerställa att deras

egna leverantörer och underleverantörer

följer motsvarande standarder.

104

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Hållbarhetspolicy

Hållbarhetspolicyn beskriver Ericssons över-

gripande principer för miljömässig hållbarhet

och betonar användning av livscykelanalyser

för att identiﬁera betydande miljöaspekter

och bedöma IKT:s miljöpåverkan. Detta

arbetssätt syftar till att kontinuerligt minska

den negativa miljöpåverkan i hela verksam-

heten. Policyn omfattar också hållbarhets-

krav i leverantörskedjan samt syftar till att

öka medarbetarnas medvetenhet och förstå-

else för hållbarhetsfrågor.

Uttalande om företagande och

mänskliga rättigheter

Ericssons Uttalande om företagande och

mänskliga rättigheter beskriver bolagets åta-

gande att respektera internationellt erkända

mänskliga rättigheter, däribland de som

anges i FN:s internationella regelverk för

mänskliga rättigheter samt Internationella

arbetsorganisationens (ILO) deklaration om

grundläggande principer och rättigheter i

arbetslivet. Ericsson strävar efter att tillämpa

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter i hela verksamheten

och tillämpar tillbörlig aktsamhet avseende

mänskliga rättigheter för att identiﬁera,

bedöma och minska väsentliga risker. Utta-

landet omfattar även tillgång till klagomåls-

mekanismer och åtgärder för att avhjälpa

negativ påverkan samt dialog med medarbe-

tare och intressenter i syfte att stödja kontinu-

erliga förbättringar.

Hållbarhetskriterier i incitaments-

program för rörlig ersättning

Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier

ingår i det aktierelaterade långsiktiga ersätt-

ningsprogrammet för 2025 för koncernled-

ningen och deras direktrapporterande chefer.

5 % av prestationskriterierna baseras på

årliga minskningar av växthusgasutsläpp

(Scope 1, Scope 2 och tjänsteresor i Scope

3), i linje med Bolagets plan för att nå sitt

utsläppsminskningsmål till 2030. Ytterli-

gare 5 % baseras på att öka andelen kvinn-

liga ledare genom meritbaserad beslut om

rekrytering och befordran, i enlighet med all

tillämplig antidiskrimineringslagstiftning.

Mer information om det långsiktiga incita-

mentsprogrammet ﬁnns i not G3 i koncernens

ﬁnansiella rapporter.

Ericsson erbjuder även kortsiktiga kon-

tantbaserade incitamentsprogram för utvalda

medarbetare. Programmen kopplar rörlig

ersättning till såväl prestation som affärse-

tiskt uppträdande. För högsta ledningen är en

del av utfallet även kopplat till fördeﬁnierade

integritetskriterier avseende regelefterlevnad,

säkerhet och arbetsmiljö. Bristande målupp-

fyllelse kan reducera ersättningen eller, om

detta sker under ﬂera år i följd, leda till att den

helt bortfaller. Om en medarbetare bryter mot

den affärsetiska koden kan Bolaget reducera,

hålla inne eller återkräva rörlig ersättning i

enlighet med interna sanktionsprocesser och

tillämplig lagstiftning.

Kompensationskommittén granskar

och bereder styrelsens förslag till årsstäm-

man avseende det långsiktiga incitaments-

programmet och liknande aktierelaterade

program. Kommittén fastställer även mål-

nivåer för kortsiktig rörlig ersättning till kon-

cernledningen, med undantag för VD och

koncernchef.

Styrelseledamöter som inte är anställda i

Bolaget erhåller ingen rörlig eller prestations-

baserad ersättning.

Mer information om Ericssons ersättnings-

principer ﬁnns i ersättningsrapporten.

Riskhantering och intern kontroll

av hållbarhetsrapporteringen

Ericsson tillämpar strukturerad riskhantering

avseende sin process för hållbarhetsrappor-

tering. Rapporteringsrisker bedöms utifrån ett

särskilt ramverk som beaktar informationens

komplexitet, datakällornas tillförlitlighet,

beroenden av värdekedjan, upplysningarnas

betydelse för intressenter samt processernas

mognadsgrad.

Områden med högre rapporteringsrisk

omfattar typiskt sett upplysningar som bas-

eras på ﬂera datasystem eller extern inform-

ation samt sådana som kräver komplexa

uppskattningar. Riskerna hanteras genom

dokumenterade arbetsmetoder, successiv

systemintegration, automatiserad konsoli-

dering där så är möjligt samt samarbete och

dialog med personer som tillhandahåller vik-

tiga data för att säkerställa tillförlitlighet och

konsekvent hantering.

Rapporterings- och redovisningsprinciper

ﬁnns på plats samtliga väsentliga hållbar-

hetsområden. Ett särskilt rapporteringssys-

tem stödjer de ﬂesta numeriska upplysningar

genom standardiserad datainsamling och

automatiserad sammanställning, och åter-

stående mätetal kommer att integreras fram-

över. Interna kontroller omfattar granskning

enligt fyrögonsprincipen, analytiska kontrol-

ler för att identiﬁera avvikelser samt fullstän-

dighetskontroller före konsolidering. Arbetet

med att etablera ett formaliserat kontroll-

ramverk för hållbarhetsupplysningar inleddes

2025 och nyckelkontroller har deﬁnierats för

utvalda mätetal med förhöjd risk. En bredare

implementering kommer ske successivt i takt

med att ramverket utvecklas. När ramverket

har mognat planeras regelbunden rapport-

ering av kontrollresultat att införas.

Kommittén för Audit and Compliance

informeras regelbundet om framstegen i

arbetet med att stärka den interna kontrollen

över hållbarhetsrapporteringen.

105

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämnen

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Begränsning av

klimatförändringar

Energi

Möjliggörande av minskade växthus-

gasutsläpp genom digitalisering

Faktisk positiv påverkan

Nedströms

Växthusgasutsläpp i värdekedjan

Faktisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet,

nedströms

Mobilnätens energiprestanda

Risk/möjlighet

Kundernas efterfrågan

på produkter och tjänster

Klimatförändringar

Mobilnäten utgör en del av den kritiska infra-

struktur som möjliggör digitala lösningar i

hela ekonomin. Tillämpningar för smarta

elnät, fastighetsautomationssystem, logis-

tikoptimering och industriell automation

är beroende av tillförlitlig uppkoppling och

kan bidra till effektiviseringar och minskad

energiintensitet i ett ﬂertal sektorer. Ericsson

kvantiﬁerar inte utsläpp som undviks genom

sådana applikationer, men Bolagets teknik

spelar en möjliggörande roll i kunders och

samhällets arbete med att förbättra energi-

effektivitet och resursanvändning. Denna

faktiska positiva påverkan sker redan idag

och bedöms öka på medellång till lång sikt i

takt med ökad digitalisering.

Samtidigt ger aktiviteter inom Ericsson

och dess värdekedja upphov till utsläpp av

växthusgaser. En majoritet av utsläppen sker

nedströms under användningsfasen av sålda

produkter vid drift av mobilnäten. En min-

dre andel härrör från uppströmsaktiviteter,

däribland materialutvinning, tillverkning och

transport av nätutrustning. Utsläppen från

Ericssons egen verksamhet är begränsade

jämfört med den totala värdekedjan, men

är ändå ett fokusområde eftersom de ligger

inom Bolagets direkta kontroll. Dessa utsläpp

utgör faktiska negativa effekter som sker idag

men som förväntas minska på medellång

till lång sikt. I takt med att kunderna i ökad

utsträckning använder förnybar el och ande-

len förnybar el i de nationella elnäten ökar,

förväntas utsläppen från nätens drift minska.

Över tid bedöms denna utveckling leda till

att utsläpp från aktiviteter uppströms i vär-

dekedjan utgör en större andel av de totala

utsläppen.

Ericssons nettonollmål, validerade av

Science Based Targets initiative (SBTi),

kompletteras med mål för minskad energi-

förbrukning i typiska radiobasstationssiter

och minskade inbäddade koldioxidutsläpp i

produkter. Tillsammans utgör de den strateg-

iska inriktningen för arbetet med att hantera

denna påverkan i hela värdekedjan.

I nuläget utgör energiprestandan i

Ericssons nät en väsentlig omställningsrisk

och en väsentlig möjlighet som förväntas

kvarstå på medellång till lång sikt. Energi

är en betydande kostnad för leverantörer

av kommunikationstjänster och utgör därför

en central del i deras inköpsbeslut. Fortsatta

investeringar i forskning och utveckling (FoU)

för att förbättra energiprestandan kan stärka

portföljens konkurrenskraft och stödja efter-

frågan. Om det inte görs tillräckliga invest-

eringar eller om investeringarna inte leder till

tillräckliga förbättringar kan efterfrågan på

Ericssons lösningar påverkas negativt.

Affärsmodellens motståndskraft

mot klimatpåverkan

Ericsson har genomfört klimatscenarioanaly-

ser, som beskrivs på sidan 99, för att bedöma

effekterna på affärsmodellen och dess mot-

ståndskraft under olika klimatscenarier. Efter-

frågan på mobilnät och kommunikation drivs

inte i första hand av åtgärder för att begränsa

klimatförändringar eller ökad klimatanpass-

ning, vilket innebär att affärsmodellen och

produkt- och tjänsteerbjudandet i stort sett är

kompatibla med en rad olika klimatscenarier.

Betydelsen av förbättrad energiprestanda

i näten varierar mellan scenarier. I scenarier

där världsekonomin snabbt elektriﬁeras och

utsläppen minskar kan högre energikostnader

för kunderna ytterligare öka efterfrågan på

mer energieffektiva nät.

Fysiska risker, till exempel sådana som

är kopplade till extrema väderhändelser,

kan påverka Ericssons globala värdekedja

för leverans och tillverkning. Dessa risker

är inte unika för Ericsson, utan är typiska

för företag med komplexa globala leveran-

törskedjor. Inom de tidshorisonter som har

tillämpats i väsentlighetsanalysen har inga

väsentliga fysiska risker identiﬁerats.

Policy

I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets

principer för miljömässig hållbarhet. Enligt

policyn ska Ericsson minska den negativa

miljöpåverkan från den egna verksamheten,

tillämpa försiktighetsprincipen i hanteringen

av miljömässiga utmaningar samt verka

för att IKT används för begränsning av och

anpassning till klimatförändringar.

Uppförandekoden för affärspartners

ställer krav på att Ericssons leverantörer och

övriga affärspartners utvecklar och imple-

menterar planer och mål för att minska sina

växthusgasutsläpp. Affärspartners ska anta

och offentliggöra sina mål samt årligen

redovisa utvecklingen i arbetet med att

minska utsläppen i linje med det vetenskap-

ligt baserade 1,5 C-målet. Ericsson ställer

därutöver ytterligare miljökrav på leverantö-

rer av hårdvarukomponenter och -produkter,

byggnadsarbeten, logistik och transporter

samt nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom

på leverantörer med förhöjda miljörisker.

Dessa krav innebär att leverantören, om

energiförbrukning eller växthusgasutsläpp

identiﬁeras som betydande miljöaspekter, ska

beräkna sitt koldioxidavtryck i enlighet med

GHG-protokollet för utsläpp i Scope 1, Scope

2 och, i tillämpliga fall, Scope 3. För ytterligare

information om policyer, inklusive information

om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller

för den egna verksamheten, se avsnittet

Allmänna upplysningar

Omställningsplan för begränsning

av klimatförändringarna

Ericsson har ett av SBTi validerat mål i linje

med 1,5 C-ambitionen att nå nettonollut-

släpp i värdekedjan till 2040. Den kortsiktiga

målsättningen är att minska de totala utsläp-

pen i värdekedjan med 50 % till 2030 jämfört

med basåret 2020.

Scope 1 – direkta utsläpp

Ericsson planerar att minska sina Scope

1-utsläpp främst genom att övergå till en

mindre fordonsﬂotta med låga utsläpp samt

genom att utöka användningen av system

för styrning och optimering av fordonsﬂottan.

Ytterligare minskningar förväntas genom

att ﬂytta verksamhet till anläggningar med

fjärrvärme, ersätta gaspannor med elek-

triska system där så är möjligt samt genom

att använda köldmedier med lägre global

uppvärmningspotential samtidigt som deras

totala användning minimeras.

De planerade åtgärderna bedöms minska

de årliga Scope 1-utsläppen med cirka

37 000 ton, motsvarande 84 %, fram till 2030.

Scope 2 – indirekta utsläpp

Ericsson planerar att fortsätta köpa förnybar

el till sina anläggningar och samarbeta med

fastighetsförvaltningspartners för att ytter-

ligare förbättra energieffektiviteten vid dessa

anläggningar.

106

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Dessa åtgärder bedöms minska de årliga

Scope 2-utsläppen med cirka 70 000 ton,

motsvarande 94 %, fram till 2030.

Scope 3-utsläpp uppströms samt från

transporter och uttjänta produkter

De ﬂesta planerade utsläppsminskningar

uppströms fokuserar på att minska de

inbäddade koldioxidutsläppen i Ericssons

produktportfölj. Centrala åtgärder omfattar

produktdesign för lägre vikt, val av alterna-

tiva material, ökad användning av förnybar

energi hos leverantörer samt förbättrad

transporteffektivitet. I arbetet med leveran-

törer prioriteras de aktörer som bidrar mest till

Ericssons utsläpp i leverantörskedjan, såsom

pressgjutning av aluminium samt tillverkning

av kretskort och integrerade kretsar.

Utsläppen från tjänsteresor bedöms öka

jämfört med basåret 2020, som påverkades

av covid-19-pandemin, men förväntas inte

överstiga 50 % av nivåerna före pandemin.

De planerade åtgärderna bedöms sam-

mantaget bidra till en nettominskning av de

årliga Scope 3-utsläppen uppströms samt

utsläpp från transporter och uttjänta produk-

ter med cirka 1,3 miljoner ton, motsvarande

50 % fram till 2030.

Scope 3-utsläpp nedströms från

användning av sålda produkter

Ericsson utgår från tre huvudsakliga åtgärder

för att minska de indirekta nedströmsutsläppen

från användningen av Bolagets produkter.

Omfattningen av dessa åtgärder har bedömts

utifrån förväntad försäljning och beräknad

energiförbrukning för hårdvara och mjukvara.

Den första och mest betydande åtgärden,

som ligger inom Ericssons direkta kontroll,

är att förbättra energiprestandan i hårdvara,

mjukvara och tjänstelösningar. En central

resultatindikator är målet att minska den

genomsnittliga energiförbrukningen för

typiska

radiobasstationssiter

. Ericsson ger

också vägledning till kunder om hur energi-

optimerade nät kan planeras, byggas och

drivas. Denna åtgärd bedöms minska de

årliga växthusgasutsläppen med cirka

8,6 miljoner ton till 2030.

Den andra åtgärden avser att stödja

kundernas övergång till förnybar el. Även

om Ericsson inte direkt kan påverka beslut

om elinköp, underlättar Bolaget denna

omställning genom att möjliggöra integre-

ring av förnybara lösningar, såsom sol- och

vindkraft, vid

radiobasstationssiter

. Ericssons

omställningsplan baseras på en försiktig

uppskattning om att kunderna i genomsnitt

kommer att använda cirka 50 % förnybar el år

2030, vilket är lägre än prognoser från GSMA

(Global System for Mobile Communications

Association). Denna åtgärd bedöms minska

de årliga utsläppen med cirka 5,1 miljoner ton.

En tredje faktor avser den förväntade

ökningen av förnybar energi i nationella elnät

som försörjer mobilnäten. Denna utveckling

påverkas av externa faktorer, såsom nationell

energipolitik, och är därför förenad med stor

osäkerhet. Beroende på scenario kan denna

faktor bidra till årliga utsläppsminskningar i

intervallet noll till 6,3 miljoner ton.

Sammantaget bedöms dessa åtgärder

och faktorer bidra till en nettominskning av

de årliga Scope 3-utsläppen nedströms från

användningen av sålda produkter med mellan

13,7 och 20,0 miljoner ton, motsvarande 50 %

till 73 % fram till 2030.

Finansiella resurser som avsatts

till omställningsplanen

Klimatrelaterade åtgärder och initiativ är

integrerade i Ericssons löpande verksamhet

och affärsplanering. Åtgärder för att minska

utsläppen i den egna verksamheten medför

för närvarande inga väsentliga kapital- eller

driftsutgifter som motiverar separat redo-

visning. Den största utsläppskällan, utsläpp

nedströms från användningen av sålda pro-

dukter, hanteras främst genom förbättrad

energiprestanda hos produkterna, till följd av

FoU-aktiviteter, samt genom kundrelaterade

faktorer såsom användning av förnybar el.

En del av Ericssons FoU-investeringar

som syftar till att förbättra energiprestandan

i beﬁntliga och framtida produkter ﬁnansie-

ras genom gröna obligationer. Under 2023

emitterade Ericsson sin första gröna obliga-

tion om 500 miljoner euro inom ramverket

för grön ﬁnansiering, och vid utgången av

2024 hade samtliga intäkter allokerats till

FoU kring hård- och mjukvara för att stödja

Ericssons mål att minska energiförbrukningen

i typiska

radiobasstationssiter

. De totala

utgifterna för FoU redovisas på sidan 14 i

förvaltningsberättelsen.

Bolagets verksamhet omfattas enbart i

begränsad utsträckning av de delegerade för-

ordningarna till EU-taxonomin om begräns-

ning av eller anpassning till klimatförändring-

arna. Följaktligen planeras för närvarande inga

väsentliga investeringar för att göra verksam-

heten förenlig med taxonomikriterierna för

dessa miljömål.

Inlåsta utsläpp

Kumulativa inlåsta växthusgasutsläpp från

Ericssons egen verksamhet bedöms inte vara

väsentliga, eftersom Ericsson inte har några

utsläppsintensiva tillgångar. Inlåsta utsläpp

från användningsfasen av sålda produkter

påverkas av den el som krävs för att driva

kundernas nät och därmed av kundernas val

av energikällor.

Överensstämmelse med EU:s

Parisanpassade referensvärden

Baserat på de exkluderingskriterierna som

anges i relevant förordning har Ericsson

bedömt att Bolaget inte är föremål för

exkludering från EU:s Parisanpassade

referensvärden.

Styrning avseende omställningsplanen

Omställningsplanen utvärderades och

antogs av en grupp högre chefer från

affärssegment

en Networks, Cloud Software

and Services, samt koncernfunktionerna för

ﬁnans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Den

presenterades därefter för relevanta medlem-

mar i koncernledningen. Planen och de under-

liggande antagandena kommer regelbundet

att ses över och vid behov uppdateras för att

spegla större förändringar i verksamheten.

Bolaget bedömer att åtgärder kopplade till

omställningen till nettonollutsläpp inte kommer

att leda till väsentlig negativ påverkan på den

egna arbetskraften.

–8 600

–70

–5 100

–1 300

–37

30 000

Transporter och från

uttjänta produkter

Scope 3 uppströms

Direkta utsläpp

Scope 1

Förbättrad

energiprestanda i

portföljen

Mindre utsläpps-

intensiva elnät

Indirekta utsläpp

Scope 2

Kunders inköp av

förnybar energi

Basår 2020

15 000

Målår 2030

3 000

Målår 2040

Scope 3 nedströms

Omställningsplan för nettonollutsläpp

– Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO

)

Värdena är avrundade och kan därför avvika marginellt från de SBTi-validerade målvärdena, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter (CO

e), som visas på sidan 110.

–50 %

–6 300

107

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Mål

Ericsson har satt både kort- och långsiktiga

mål för att minska sina utsläpp. Målen och

baslinjen är koncernövergripande och har

validerats av SBTi som i linje med 1,5 C-målet.

Utsläppsminskningar – kort sikt

Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till

2030, vilket omfattar en minskning av Scope

1- och Scope 2-utsläpp (marknadsbaserade)

med 90 % samt en minskning av de totala

Scope 3-utsläppen med 50 %.

Utsläppsminskningar – lång sikt

Uppnå nettonollutsläpp i värdekedjan till

2040. Detta innebär en minskning av utsläp-

pen med minst 90 % i Scope 1, Scope 2

(marknadsbaserade) och relevanta Scope

3-kategorier jämfört med basåret 2020. För

de återstående utsläppen, högst 10 %, kan

teknik för upptagning och lagring av koldioxid

eller andra metoder för permanent bortta-

gande användas.

Basåret 2020 påverkades av den globala

covid-19-pandemin. Ericsson har därefter

förvärvat ytterligare verksamheter. Effekten

av dessa förändringar på koncernens totala

växthusgasutsläpp har dock inte bedömts

vara tillräckligt väsentlig för att motivera en

omräkning av basårets utsläpp.

Mål för portföljens energiprestanda

Minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, nu förlängt till 50 % till 2027.

Omfattning

Basår

Mål 2025

Mål 2027

Utfall senaste året

SBTi-status

Typiska basstationssiter

2021

–40 %

–50 %

–41 %

Ej validerat

Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Det ursprungliga målet var att minska

energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, jämfört med basåret 2021. Eftersom denna målnivå har uppnåtts har målet utökats till en minskning med 50 % till 2027.

Energiförbrukningen mäts i kilowattimmar (kWh) och målvärdet uttrycks som genomsnittlig potentiell minskning för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer,

för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa.

Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att tillhandahålla energieffektiva hårdvaru- och mjukvarulösningar till sina kunder. Det mäter minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för de lösningar

med bäst prestanda under rapporteringsåret. Minskningarna motsvarar den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig.

Mål för inbäddade växthusgasutsläpp i portföljen

Minska de inbäddade växthusgasutsläppen i nätutrustning på typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027.

Omfattning

Basår

Målår

Mål

Utfall senaste året

SBTi-status

Typiska nätbasstationssiter

2021

2027

– 50 %

–

Ej validerat

Detta mål understödjer Ericssons långsiktiga nettonollmålet genom att åtgärda uppströms växthusgasutsläpp inbäddade i nätutrustning som används i kundernas mobilnät. Det innebär att minska

de inbäddade koldioxidutsläppen som härrör från verksamheter uppströms och från Ericssons egen verksamhet, främst relaterat till material, tillverknings- och monteringsprocesser samt transporter,

för typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027, jämfört med basåret 2021.

Basåret ligger före den externa kommunikationen av målet och valdes för att överensstämma med den period då det interna arbetet med att bedöma de inbäddade koldioxidutsläppen från typiska bassta-

tionssiter påbörjades. Den tillhörande mätmetoden har sedan dess mognat och är nu anpassad till en extern ITU-standard. Därtill är den interna implementeringen tillräckligt robust för att stödja extern målsätt-

ning och rapportering. Utsläppen mäts i ton koldioxidekvivalenter (tCO

e), och resultatet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära

områden och städer för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att leverera hårdvara med mindre inbäddad koldioxid till sina kunder. Det mäter

minskningen av inbäddade koldioxidutsläpp jämfört med basåret, från en modellerad kombination av utrustning vid en typisk basstationssite baserat på den senaste utrustning som ﬁnns tillgänglig.

Extern rapportering av utfall kommer ske från räkenskapsåret 2026.

Mål för samarbete med leverantörer

350 leverantörer ska ha satt egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5 C-målet till 2025.

Omfattning

Basår

Startvärde

Målår

Mål

Utfall senaste året

SBTi-status

Direkta leverantörer

2021

2025

350

409

Ej validerat

Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och fokuserar på uppströms växthusgasutsläpp. 350 direktleverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga direktleverantörer ska sätta egna 1,5 C-för-

enliga mål för att minska utsläppen, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta scope till 2030. Målen ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig

att rapportera på utvecklingen en gång om året för att målen ska räknas som kvaliﬁcerade av Ericsson.

Vidtagna åtgärder

Scope 1 – direkta utsläpp

Scope 1-utsläppen minskade med cirka 12 %

jämfört med 2024. Minskningen berodde

främst på en minskad servicefordonsﬂotta

samt en ökad andel elfordon. Uppvärmnings-

relaterade utsläpp från egna anläggningar

var i stort sett oförändrade.

Scope 2 – indirekta utsläpp

De marknadsbaserade Scope 2-utsläppen

minskade med cirka 25 % jämfört med 2024.

Minskningen berodde främst på en lägre total

energiförbrukning i den egna verksamheten,

till följd av stängning av vissa anläggningar

och genomförda energieffektiviseringsåt-

gärder, samt en ökad andel inköpt förnybar

energi, särskilt i länder där andelen förnybar

energi i de nationella elnäten är lägre.

Uppströms Scope 3-utsläpp, samt från

transporter och uttjänta produkter

Utsläppen från inköpta varor och tjänster,

som utgör den största bidragande posten till

uppströms Scope 3-utsläpp, ökade med cirka

2 % jämfört med 2024. Under året bidrog

lägre levererade hårdvaruvolymer samt för-

bättringar i produktdesign, såsom minskad

vikt och storlek, till lägre utsläpp. Ericssons

fortsatta arbete med att samla in mer detal-

jerade energidata från huvudsakliga leve-

rantörer av hårdvara har också gett resultat.

Förbättrad datakvalitet har lett till mer exakta

och mindre försiktiga uppskattningar av

utsläpp jämfört med tidigare år. Samtidigt

ökade utsläppen från inköpta fälttjänster i en

motsvarande omfattning, vilket sammanta-

get ledde till i en marginell ökning av de totala

utsläppen uppströms.

Även om ytterligare databehandlings-

kapacitet köptes in från externa leverantörer,

delvis till följd av ökad användning av AI i den

interna verksamheten, visar leverantörsrap-

porterade uppgifter om energimix att dessa

utsläpp för närvarande utgör en begränsad

andel av Bolagets totala utsläpp i värde-

kedjan. Eftersom den AI-relaterade arbets-

belastningen förväntas öka följs energiför-

brukning och utsläpp upp kontinuerligt.

Ericsson överträffade även sitt mål för

samarbete med leverantörer för 2025, då

ﬂer än 400 direkta leverantörer med höga

utsläpp och strategisk betydelse har satt

egna utsläppsminskningsmål i linje med

1,5 C-målet.

Dessa insatser har stärkt Ericssons arbete

med att minska utsläppen i leverantörs-

kedjan och samtidigt ökat tillförlitligheten

i uppströms utsläppsdata. Som ett led i

arbetet mot det långsiktiga nettonollmålet

har Ericsson satt ett nytt mål att minska de

inbäddade växthusgasutsläppen i typiska

radiobasstationssiter med 50 % till 2027,

jämfört med basåret 2021. Målet omfattar

inbäddade koldioxidutsläpp från uppströms-

aktiviteter och den egna verksamheten,

främst kopplade till material, tillverkning och

montering samt transporter, och är beroende

av fortsatt samarbete med leverantörer,

vidare förbättringar av produktdesign och

ökad datakvalitet.

108

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Organisation

Beskrivning

European Green Digital Coalition

Ett initiativ av en grupp IKT-företag, som stöds av EU-kommissionen och Europaparlamentet. Det syftar till att främja och utnyttja

den potential för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher.

Exponential Roadmap Initiative

Ett initiativ som samlar företag som åtar sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda klimatåtgärder

och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen till 2030.

Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna.

World Economic Forum –

Alliance of CEO Climate Leaders

En global sammanslutning av företagsledare som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare

för att hjälpa till att genomföra omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp.

Energianvändning och energimix i den egna verksamheten

MWh

2025

2024

2023

Fossila källor

Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter

–

Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter

29 246

34 321

63 525

Bränsleförbrukning från naturgas

35 215

39 287

45 127

Bränsleförbrukning från andra fossila källor

–

Inköpt eller förvärvad elektricitet

53 363

76 174

76 047

Inköpt eller förvärvad värme

18 915

19 339

19 090

Inköpt eller förvärvad ånga

–

Inköpt eller förvärvad kylning

90 709

103 692

51 534

A. Total användning av fossil energi

227

448

272 811

255 323

Andel fossila källor i total energiförbrukning

33 %

36 %

34 %

Andel fossila källor i total elförbrukning

10 %

14 %

13 %

Kärnenergikällor

Bränsleförbrukning från kärnenergikällor

–

Inköpt eller förvärvad elektricitet

7 252

13 410

13 906

B. Total energiförbrukning från kärnenergikällor

252

13 410

13 906

Andel kärnenergikällor i total energiförbrukning

1 %

2 %

Andel kärnenergikällor i total elförbrukning

1 %

2 %

Förnybara källor

Bränsleförbrukning från förnybara källor

–

Inköpt eller förvärvad elektricitet

457 585

463 920

478 866

Inköpt eller förvärvad värme

–

Inköpt eller förvärvad ånga

–

Inköpt eller förvärvad kylning

–

Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränslebaserad energi

1 717

1 730

1 621

C. Total förbrukning av förnybar energi

459

302

465 650

480 487

Andel förnybara källor i total energiförbrukning

66 %

62 %

64 %

Andel förnybara källor i total elförbrukning

88 %

84 %

D. Total energiförbrukning (A+B+C)

694

002

751 871

749 716

Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energiförbrukningen i fastigheter bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12 % (12 %) av total rapporterad energiförbrukning från fastigheter

har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning extrapolerats.

Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från servicefordonsﬂottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade

årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad.

Nedströms Scope 3-utsläpp från

användning av sålda produkter

Utsläppen från användningen av sålda

produkter minskade med 11 % jämfört med

2024. Lägre levererade hårdvaruvolymer i

kombination med fortsatta förbättringar av

portföljens energiprestanda, bidrog till en

lägre total energiförbrukning och därmed

till minskade utsläpp. Samtidigt fortsatte

Ericssons kunder att öka sin användning av

förnybar energi för att driva mobilnäten, och

utsläppsfaktorerna för elnäten förbättrades,

vilket ytterligare bidrog till minskningen av

de totala utsläppen från användningsfasen.

Under 2025 uppnådde Ericsson målet

att minska energiförbrukningen för typiska

radiobasstationssiter med 40 % jämfört

med basåret 2021. Mot denna bakgrund har

Bolaget satt ett nytt mål om en minskning

med 50 % till 2027, med samma basår.

Ericsson tillhandahåller lösningar som

integrerar AI i mobilnäten. Dessa lösningar

används främst för att optimera nätpres-

tanda och automatisera driften och har en

betydande potential att bidra till effektivare

drift och energianvändning.

Utbildning och ökad medvetenhet

Ett ramverk ﬁnns på plats för att stärka med-

arbetarnas kompetens inom klimatföränd-

ringar, med utgångspunkt i behoven för res-

pektive roll. Introduktions- och grundutbild-

ning är tillgänglig för samtliga medarbetare.

Leverantörer erbjuds även utbildning inom

ramen för Ericssons leverantörssamarbeten,

inklusive utbildningsmoduler som syftar till

att hjälpa inköpspersonal i förståelsen av

miljökrav och att vägleda leverantörer i

arbetet med klimatåtgärder.

Energicertiﬁering av produkter

Merparten av Ericssons produktportfölj

omfattas inte av tredjepartscertiﬁeringar för

energieffektivitet, eftersom produkterna nor-

malt inte är kvaliﬁcerade för sådana certiﬁe-

ringar då de inte utgör konsumentelektronik.

Samarbeten och partnerskap

Som en allmän princip måste klimatrelaterade

åtaganden och samarbeten baseras på ett

vetenskapligt förhållningssätt för att Bolaget

ska överväga att stödja eller delta i dem. De

viktigaste externa samarbetena som rör

begränsning av klimatförändringar listas nedan.

109

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala bruttoväxthusgasutsläpp

Retroaktivt

Delmål och målår

Ton CO

2025

% 2025/2024

2024

2023

Basår 2020

2030

2040

Scope 1-växthusgasutsläpp

Bränsle till servicefordonsﬂottan

113

–15

8 386

16 039

32 967

e/t

Stationär förbränning samt köldmedier

214

–8

8 953

10 990

6 673

e/t

Totala växthusgasutsläpp Scope 1

15 327

–12

17 340

27 029

39 640

10 000

varav från reglerade handelssystem

0 %

e/t

Scope 2-växthusgasutsläpp

Platsbaserade växthusgasutsläpp

100

377

–14

116 454

136 628

155 934

e/t

Marknadsbaserade växthusgasutsläpp

405

–25

34 007

42 251

73 700

1 500

Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3

Uppströms

Inköpta varor och tjänster

242

800

1 220 000

1 751 600

2 261 000

15 000 000

3 000 000

Kapitalvaror

300

–11

33 100

37 800

43 000

Bränsle- och energirelaterade verksamheter:

100

–19

21 100

19 700

30 600

Uppströms transporter

121

500

–16

144 200

164 800

199 800

Avfall från den egna verksamheten

800

1 000

2 400

Tjänsteresor

303

–13

54 215

52 599

14 122

Anställdas pendling

700

–6

51 700

49 000

36 900

Nedströms

Nedströms transporter

600

–76

23 710

21 158

7 194

Användning av sålda produkter

248

200

–11

17 142 500

29 658 200

27 281 100

Hantering av uttjänta sålda produkter

700

–10

21 900

27 300

33 000

Totala växthusgasutsläpp Scope 3

16 781 003

–10

18 713 225

31 783 157

29 909 116

15 000 000

3 000 000

Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade)

16 896 707

–10

18 847 019

31 946 814

30 104 690

e/t

Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade)

16 821 735

–10

18 764 572

31 852 437

30 022 456

15 011 500

3 011 500

Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter.

Scope 3-utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har beräknats baserat på information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna

för redovisning av växthusgaser ﬁnns på nästa sida.

Typ av inköpta instrument för förnybar energi

MWh

2025

2024

2023

Fristående energicertiﬁkat, I-REC

450

73 000

80 122

Fristående energicertiﬁkat, US-REC

000

5 000

36 740

Fristående energicertiﬁkat, GoO

256

098

258 600

244 600

Projektspeciﬁka instrument med avtal

113

037

127 320

117 404

Totalt

457 585

463 920

478 866

Energiintensitet i verksamheter med hög klimatpåverkan

MWh/nettoomsättning MSEK

2025

2024

2023

Verksamheter med hög klimatpåverkan

0,93

1,02

0,98

Övriga verksamheter

4,02

4,13

3,85

Alla verksamheter

2,93

3,03

2,84

Ericsson genererar intäkter från tillverkning och försäljning av datorprodukter, elektroniska och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning. Dessa verksamheter klassiﬁceras som sektorer

med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Mätetalet beräknas genom att dividera den totala energi-

förbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager (täljare) med total omsättning som härrör från tillverkning av elektriska och elektroniska produkter (CE 1.2) (nämnare), som redovisas i avsnittet

EU-taxonomin för hållbara verksamheter

. Denna omsättning inkluderas i sin tur i posten ”Hårdvara”, som den presenteras i not B2 i koncernens ﬁnansiella rapporter. Det bör noteras att en betydande andel

av Ericssons elektroniska utrustning tillverkas av tredjepartsleverantörer, vilkas energiförbrukning inte omfattas av detta mätetal.

Utsläppsintensitet per scope

Ton CO

e/nettoomsättning i MSEK

2025

2024

2023

Scope 1

0,06

0,07

0,10

Scope 2 (platsbaserade)

0,42

0,47

0,52

Scope 2 (marknadsbaserade)

0,11

0,14

0,16

Scope 3 – Uppströms

6,37

6,15

7,88

Scope 3 – Nedströms

64,53

69,34

112,80

Samtliga scope (platsbaserade)

76,03

121,31

Samtliga scope (marknadsbaserad)

75,70

120,95

Som redovisats i koncernens resultaträkning på sidan 29.

110

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Upptag av växthusgaser och

koldioxidkrediter

Inga koldioxidkrediter köptes under 2025.

Ericsson avser att använda tekniker för koldi-

oxidupptagning för att neutralisera den del

av värdekedjans utsläpp som inte går att und-

vika, i syfte att nå sitt nettonollmål till 2040.

Intern koldioxidprissättning

Ericsson tillämpar för närvarande inte ett

internt koldioxidpris som leder till interna

överföringar av medel eller som används vid

upprättandet av de ﬁnansiella rapporterna.

Redovisningsmetoder för

växthusgasutsläpp

Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet

och baseras på samma konsolideringsmetod

som tillämpas i de ﬁnansiella rapporterna.

Om Ericsson skulle erhålla operativ kontroll

över en enhet eller anläggningstillgång som

inte konsolideras ﬁnansiellt, skulle relaterade

Scope 1- och Scope 2-utsläpp inkluderas

baserat på operativ kontroll snarare än an-

delen eget kapital. Under rapporteringsåret

fanns inga sådana arrangemang och de

operativa avgränsningarna var oförändrade

jämfört med föregående period.

Utsläppsberäkningarna baseras på

senast tillgängliga data per bokslutsda-

tum som kompletteras med extrapolerade

uppskattningar för perioder utan uppmätta

data. Utsläppen rapporteras som koldioxi-

dekvivalenter och omfattar koldioxid (CO

metan (CH

), kväveoxid (N

O), ﬂuorkolvä-

ten (HFC:er) och perﬂuorerade kemikalier

(PFC:er), svavelhexaﬂuorid (SF

) och kväve-

triﬂuorid (NF

). De mest väsentliga utsläpps-

faktorerna som tillämpats anges i bilaga 4.

Scope 1

Förbrukade bränslevolymer och köldmedier

multipliceras med tillämpliga utsläppsfak-

torer för att beräkna utsläppen. Bränsleför-

brukningen i tjänstebilsﬂottan beräknas med

hjälp av en kombination av telematikdata och

interna uppskattningar. För leasade fordon

som saknar telematik uppskattas förbruk-

ningen utifrån kontrakterad årlig körsträcka

och interna bedömningar av körda sträckor.

Scope 2

Volymer av inköpt energi omvandlas till

utsläpp med hjälp av landsspeciﬁka genom-

snittsfaktorer för platsbaserade beräkningar.

För marknadsbaserade beräkningar base-

ras utsläppsfaktorerna på residualmix samt

inköpt förnybar energi. Mer information ﬁnns

i delavsnittet

Energianvändning och energi-

mix i den egna verksamheten

Scope 3

Utsläppsfaktorer för kategorierna kapitalva-

ror, bränsle- och energirelaterade verksamhe-

ter, avfall från den egna verksamheten samt

hantering av uttjänta sålda produkter baseras

i huvudsak på interna studier och Ericssons

livscykelanalyser av produkters koldioxid-

avtryck. Dessa faktorer multipliceras med

relevanta aktivitetsdata för att uppskatta de

årliga utsläppen.

Utsläpp i kategorin inköpta varor och

tjänster uppskattas utifrån vagga-till-grind-

utsläpp per produkt, baserat på material-

sammansättning och leverantörsspeciﬁka

utsläppsfaktorer från primära och sekundära

datakällor. Utsläppen per enhet multipliceras

med antalet levererade enheter. I denna kate-

gori ingår även utsläpp från externt inköpt

molnlagring och processorkapacitet.

Utsläpp från transporter uppströms upp-

skattas med hjälp av en kombination av

utgiftsbaserade data och beräkningar bas-

erade på fraktvikter och transportavstånd

som Ericsson betalar för.

Utsläpp från tjänsteresor beräknas huvud-

sakligen utifrån uppgifter om ﬂygsträcka,

avstånd och biljettklass. Utsläpp från hotel-

lövernattningar uppskattas baserat på

resekostnader. Utsläppen från anställdas

pendling baseras på undersökningar av

medarbetarnas vanor kring pendling och

distansarbete.

Livstidsutsläpp från produkter i kategorin

användning av sålda produkter uppskattas

och redovisas i sin helhet det år produkterna

säljs, med antagande om en genomsnittlig

produktlivslängd på 10 år. Utsläppen under

användningsfasen beräknas utifrån den

aktuella energimixen i de marknader som

betjänas, eller utifrån kundspeciﬁk energi-

mix när sådan information ﬁnns offentligt

tillgänglig. Framtida förändringar i elnätens

utsläppsfaktorer eller kundernas energimix

beaktas inte.

Utsläpp från nedströms transporter

beräknas huvudsakligen utifrån fraktvikter

och transportavstånd där transporten betalas

av kunden.

Resterande Scope 3-kategorier har inte

bedömts vara väsentliga och redovisas därför

inte. De redovisade uppgifterna är behäftade

med osäkerhet till följd av databegränsningar

och bör betraktas som uppskattningar snar-

are än exakta värden. I tillhörande tabell

sammanfattas Ericssons redovisningsmeto-

der för Scope 3 samt de uppskattade osäker-

hetsnivåerna per kategori.

Scope 3-kategori

Redovisningsmetod/Motivering till exkludering

Primärdatabaserad andel (%)

Mätosäkerhet

Inköpta varor och tjänster

Genomsnittsdata

52 %

Måttlig

Kapitalvaror

Genomsnittsdata

0 %

Hög

Bränsle- och energirelaterade verksamheter

Hybridmetod

70 %

Måttlig

Uppströms transporter

Genomsnittsdata

38 %

Måttlig

Avfall från den egna verksamheten

Genomsnittsdata

0 %

Hög

Tjänsteresor

Leverantörsspeciﬁk

90 %

Låg

Anställdas pendling

Genomsnittsdata

0 %

Hög

Leasade tillgångar – uppströms

Leasade tillgångar

ingår i Scope 1- och 2-utsläpp

e/t

Nedströms transport

Hybridmetod

100 %

Låg

10. Bearbetning av sålda produkter

Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning

e/t

11. Användning av sålda produkter

Utsläpp från den direkta användningsfasen genom en hybridmetod

25 %

Måttlig

12. Hantering av uttjänta sålda produkter

Genomsnittsdata

0 %

Hög

13. Leasade tillgångar – nedströms

Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning

e/t

14. Franchiseavtal

Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal

e/t

15. Investeringar

Ericsson gör inte ﬁnansiella investeringar i någon väsentlig utsträckning

e/t

Deﬁnitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis

baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata.

Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon.

111

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

De ﬂesta elektroniska komponenter inne-

håller små mängder av ämnen som inger

betänkligheter, och i vissa fall särskilt farliga

ämnen. Dessa ämnen används i komponent-

tillverkningen och är därför inbäddade i de

färdiga produkter som Ericsson säljer. Om

ämnena inte omhändertas eller hanteras

korrekt när produkterna är uttjänta kan de

läcka ut i miljön och skada ekosystem och

människors hälsa.

Detta innebär en potentiell negativ

påverkan av systemisk karaktär, som främst

uppstår uppströms i värdekedjan där ämnena

används i komponenttillverkningen, samt

nedströms om produkter inte återvinns på

rätt sätt. Ericssons egen verksamhet omfattar

främst montering av komponenter och inne-

bär därför inte att några betydande mängder

av dessa ämnen tillförs. Risk för påverkan

förekommer i nuläget, men bedöms minska

på medellång till lång sikt, förutsatt att

Ericsson fortsätter att fasa ut några av dessa

ämnen från sina produkter.

Även om de inte har identiﬁerats som

väsentliga risker i väsentlighetsanalysen

utgör utvecklingen av nya regelverk, till exem-

pel förslag om att begränsa användningen

av PFAS

inom EU, nya utmaningar som

Ericsson bevakar och integrerar i sin stra-

tegi. Beroende på de slutliga kraven kan en

sådan utveckling på lång sikt leda till högre

kostnader relaterade till regelefterlevnad,

ytterligare behov av forskning och utveckling

eller begränsningar i tillgången till alternativa

material.

Policy

Utöver Ericssons uppförandekod för affärs-

partners måste leverantörer med betydande

miljöpåverkan, såsom leverantörer av till-

verkningstjänster, frakt och logistik samt

nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav.

Dessa innefattar efterlevnad av Ericssons

List of Banned and Restricted Substances,

som speciﬁcerar ämnen vars användning i

produkter eller produktion av komponenter

är förbjuden eller begränsad. Kraven omfat-

tar även ämnen som används i batterier och

förpackningar.

Strukturen och ämnesgrupperingen följer

standarden IEC 62474 (Material Declaration

for Products of and for the Electrotechnical

Industry) och omfattar ytterligare ämnen

som deﬁnierats av Ericsson. Förbjudna och

begränsade ämnen får inte avsiktligen till-

sättas i angivna tillämpningar, och ämnen

som står under bevakning bör substitueras

i förebyggande syfte. Mer information om

uppförandekoden för affärspartners ﬁnns i

avsnittet

Allmänna upplysninga

Vidtagna åtgärder

Materialdeklarationer

För att följa upp ämnessammansättningen

i inköpta komponenter och utrustning sam-

lar Ericsson in materialdeklarationer från

leverantörer. På begäran ska leverantörer

deklarera hela materialinnehållet, inklusive

ämnen på REACH

-kandidatförteckningen

samt vissa råmaterial som deﬁnieras i EU:s

förteckning över kritiska råmaterial. Det ﬁnns

en rapporteringsprocess för SCIP

för att

uppfylla kraven i EU:s avfallsdirektiv. Ericsson

samarbetar med hårdvaruleverantörer och

uppmuntrar till proaktiv utfasning av ämnen

som bevakas där så är möjligt.

Hantering av elektroniskt avfall

För att uppfylla sitt utökade producentan-

svar för elektrisk och elektronisk utrustning

erbjuder Ericsson sina kunder insamling av

uttjänta produkter genom sitt e-Waste

Management Program. Programmet bidrar

till att minska risken för att farliga ämnen i

produkterna hanteras eller bortskaffas på ett

sätt som kan orsaka föroreningar. Mer infor-

mation ﬁnns i avsnittet

Resursanvänd-

ning och cirkulär ekonomi

Miljöledningssystem

Ericssons miljöledningssystem är certiﬁe-

rat enligt standarden ISO 14001:2015 och

omfattar styrning, forskning, produkthante-

ring, utveckling, logistik, försäljning, instal-

lation samt underhåll av hårdvara, mjuk-

vara, tjänster och lösningar inom IKT. Det

är integrerat i Ericsson Group Management

System och omfattar processer för revisioner,

utvärderingar och ledningsgenomgångar.

Miljöregelverk övervakas regelbundet på

landsnivå för att stödja lokal regelefterlevnad.

Det ﬁnns också ett riskhanteringsramverk

för miljörisker som är anpassat till Ericssons

övergripande riskhanteringsramverk. Med-

arbetare ska rapportera miljöincidenter via

Bolagets incidentrapporteringssystem och

leverantörer ska följa samma rutin, vilket

anges i uppförandekoden för affärspartners.

Regulatorisk övervakning

Under 2025 fortsatte Ericsson att följa den

regulatoriska utvecklingen kopplad till kemi-

kalier, såsom PFAS, på de marknader där

verksamheten bedrivs för att bedöma poten-

tiella konsekvenser för sin verksamhet och för

telekomsektorn.

Mål

Ericsson har inte satt mål för sin väsentliga

föroreningsrelaterade påverkan, men fort-

sätter att utvärdera om det skulle vara lämp-

ligt att sätta upp mål som en del av sin styr-

ning. Effektiviteten i Ericssons policyer och

åtgärder inom dessa områden följs delvis upp

genom insamling av materialdeklarationer

från leverantörerna.

Luftföroreningar från den egna

verksamheten

Även om utsläpp av luftföroreningar från

Ericssons verksamhet inte är kopplade till

någon väsentlig påverkan, risker eller möj-

ligheter redovisas de i bilaga 5, då denna

information ofta efterfrågas av externa

intressenter. Dessa utsläpp härrör främst

från förbränning av fossila bränslen i service-

fordonsﬂottan och från lokal uppvärmning på

anläggningarna.

De ﬂesta av Ericssons egna tillverknings-

anläggningar omfattas inte av regelverk som

rör luftföroreningar, såsom EU:s system för

handel med utsläppsrätter, direktivet om

industriutsläpp eller det europeiska registret

över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Ericsson följer alla tillämpliga lokala regelverk

om kontroll och övervakning av utsläpp till luft.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Ämnen som inger betänkligheter

och ämnen som inger mycket

stora betänkligheter

Ämnen som används

i elektroniktillverkning

Systemisk negativ påverkan

Uppströms, nedströms

Föroreningar

Per- och polyﬂuorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som bland annat används för att framställa ytbeläggningar av ﬂuorpolymerer och produkter som kan stå emot värme,

olja, stänk, fett och vatten, och som ﬁnns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik.

Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals.

Ämnen som inger betänkligheter i varor, som sådana eller i komplexa föremål (produkter).

112

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ämnen som inger betänkligheter och

särskilt farliga ämnen

Ericsson erhåller information om ämnen i sina

komponenter genom materialdeklarationer

som samlats in från leverantörer. Med hänsyn

till det stora antalet komponenter och varia-

tioner mellan olika produkter är det för när-

varande svårt att sammanställa uppgifterna

på produkt- eller portföljnivå. Konsoliderade

uppgifter om volymer av ämnen som inger

betänkligheter respektive särskilt farliga

ämnen i produkter är därför inte tillgängliga.

Metoder för att sammanställa sådan informa-

tion på företagsnivå kommer att utvärderas

under de kommande åren, med beaktande

av att deﬁnitionen av ”ämnen som inger

betänkligheter” fortsatt utvecklas i relevanta

ramverk.

Miljöincidenter

Under 2025 inträffade 0 (0) större miljöin-

cidenter och Ericsson hade inte heller några

väsentliga drifts- eller kapitalutgifter relate-

rade till föroreningsincidenter eller förorenade

områden.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Vatten

Vatten som används

i elektroniktillverkning

Systemisk negativ påverkan

Uppströms

Vatten- och marina resurser

Ericsson har identiﬁerat faktisk negativ

påverkan kopplad till vattenanvändning upp-

ströms i värdekedjan, främst inom halvledar-

tillverkning och mineralutvinning för produk-

tion av elektronisk utrustning. Påverkan sker

idag, är systemisk och bedöms kvarstå

på medellång till lång sikt.

Halvledartillverkningen kräver mycket

stora volymer ultrarent vatten och genererar

avloppsvatten som, om det inte behandlas

korrekt, kan påverka vattenkvaliteten. Gruv-

processer förbrukar och förorenar också söt-

vatten i olika led, med konsekvenser för både

tillgången och kvalitet i berörda områden.

Påverkan är kopplad till Ericssons affärsmo-

dell genom beroendet av globala leverantörer

av halvledare och råmaterial som används i

nätutrustning.

Ingen väsentlig vattenrelaterad påverkan

har identiﬁerats i Ericssons egen verksamhet

eller nedströms i värdekedjan. Vattenanvänd-

ningen i Ericssons anläggningar är begränsad

till sanitära ändamål och kommer huvudsak-

ligen från kommunal vattenförsörjning.

Vattenbrist i regioner där leverantörer

ﬁnns skulle på sikt kunna påverka tillgången

till kritiska insatsvaror, såsom halvledare och

mineraler. Flera regioner där leverantörer är

verksamma, däribland Sydostasien, väntas

utsättas för hög vattenstress på medellång till

lång sikt. Dessa risker bedöms för närvarande

inte vara väsentliga för Ericsson, men betrak-

tas som framväxande utmaningar som följs

inom ramen för Bolagets leverantörsstyrning

och långsiktiga strategi.

Policy

Leverantörer ska enligt Ericssons uppfö-

randekod för affärspartners minska använd-

ningen av naturresurser, inklusive vatten,

där detta är möjligt. Ericsson ställer ytterli-

gare miljökrav på leverantörer av hårdvara,

byggnadsarbeten, leverans av tjänster samt

nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom på

leverantörer med förhöjda miljörisker. Dessa

ska också mäta och kontrollera vattenan-

vändningen, övervaka utsläpp till vatten och

säkerställa korrekt rening av avloppsvatten.

Om vattenförbrukning bedöms utgöra

en väsentlig miljöaspekt förväntas affärs-

partners ta fram en plan för vattenhantering.

Sådana planer bör syfta till att minska den

totala vattenförbrukningen och begränsa

miljöpåverkan. För leverantörer som omfattas

av dessa krav tillämpar Ericsson samma stan-

darder oavsett region, oavsett om de verkar i

områden med hög vattenstress eller inte, och

fokuserar istället på leverantörsspeciﬁk vat-

tenanvändning. Mer information om uppfö-

randekoden för affärspartners ﬁnns i avsnittet

Allmänna upplysningar

Vidtagna åtgärder

Ericsson genomför revisioner av direkta leve-

rantörer för att utvärdera om de följer uppfö-

randekoden för affärspartners, däribland de

miljökrav som beskrivs i avsnittet

Arbets-

tagare i värdekedjan

. Under 2025 identiﬁera-

des 0 (0) väsentliga brister kopplade till vat-

tenhantering vid dessa revisioner.

Mål

Ericsson har för närvarande inte satt några

mål avseende sin väsentliga påverkan kopp-

lad till vatten, men utvärderar löpande om det

är ändamålsenligt att införa mål inom ramen

för bolagets styrning. När det gäller direkta

leverantörer följs effektiviteten i relaterade

policyer och åtgärder upp bland annat genom

de leverantörsrevisioner som beskrivs ovan.

Vattenuttag

Ericsson redovisar vattenuttag och vattenin-

tensitet i den egna verksamheten i bilaga 5.

Upplysningarna är inte kopplade till någon

väsentlig påverkan, risk eller möjlighet, men

lämnas eftersom denna information ofta

efterfrågas av externa intressenter.

113

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Biologisk mångfald och ekosystem

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Resursinﬂöden och -utﬂöden

Metaller och mineraler

som används i elektroniktillverkning

Faktisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Avfall

Generering av elektroniskt avfall

Faktisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet, nedströms

Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Som en del av väsentlighetsanalysen har

Ericsson bedömt Bolagets påverkan på bio-

logisk mångfald och ekosystem. De främsta

drivkrafterna som leder till förlust av biologisk

mångfald och försämring av ekosystem som

är kopplade till Ericssons direkta och indirekta

verksamheter är klimatförändringar, resurs-

användning och föroreningar. Denna påver-

kan och hur den hanteras beskrivs i andra

avsnitt av hållbarhetsrapporten.

Andra faktorer, såsom förändrad mark- och

havsanvändning, markförstöring, ökensprid-

ning och invasiva arter har inte bedömts som

väsentliga i Ericssons värdekedja.

Ericssons egna anläggningar är belägna i

stads- eller tätortsområden med begränsad

påverkan på markanvändning och omgiv-

ande ekosystem. Bolaget bistår kunder med

installation av telekommunikationsnät och

basstationssiter. Vid planering av installa-

tioner tillämpas standardprocedurer för att

minimera miljöpåverkan, bland annat genom

lokalisering som begränsar påverkan på mark

och omgivning.

Ericsson hanterar påverkan på biologisk

mångfald och ekosystem främst genom

åtgärder för att begränsa klimatförändringar,

minska föroreningar och ställa om till en mer

cirkulär affärsmodell. Biologisk mångfald och

ekosystem hanteras eller rapporteras därför

för närvarande inte som ett område.

Resursinﬂöden och resursutﬂöden

Produktion av hårdvara till mobilnät kräver

metaller och mineraler som järn, aluminium,

koppar och, om än i mindre volymer, sällsynta

jordartsmetaller och andra råmaterial. Utvin-

ning och bearbetning av dessa ändliga resur-

ser medför negativ miljöpåverkan och bidrar

till brist och utarmning av naturresurser glo-

balt. Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå

på medellång till lång sikt. Den uppstår främst

uppströms i värdekedjan, där gruvdrift och

rafﬁnering sker.

Även om metaller som aluminium och

koppar i stor utsträckning återvinns är åter-

vinningsgraden för sällsynta jordartsmetaller

och vissa andra råmaterial låg och möjlighe-

terna till substitution begränsade, vilket inne-

bär ett fortsatt behov av primär utvinning.

Ericsson bearbetar inte råmaterial i den egna

verksamheten utan monterar huvudsakligen

komponenter, men kan genom produktdesign

påverka materialeffektivitet, återvinningsbar-

het, produktlivslängd och användningen av

återvunnet material. Ökad resurscirkularitet

medför även klimatfördelar, eftersom minskat

beroende av primära material minskar relate-

rade utsläpp uppströms.

Resursinﬂöden och resursutﬂöden bedöm-

des i den senaste väsentlighetsanalysen inte

utgöra en ﬁnansiellt väsentlig risk för Ericsson

i dagsläget. Den långsiktiga tillgången till

vissa metaller och mineraler är dock fortsatt

viktig att följa, eftersom den globala efterfrå-

gan kan påverka inköpsvillkor och leveran-

törskedjans resiliens. Löpande uppföljning av

dessa beroenden bidrar till att minska trycket

på ändliga resurser och säkerställa stabil till-

gång till material för elektroniktillverkning.

Avfall

Elektroniskt avfall är en av de snabbast väx-

ande avfallsﬂödena globalt, och nätutrust-

ning utgör en del av denna trend. Ineffektiva

produktionsprocesser och begränsad insam-

ling av uttjänt utrustning medför negativ

miljöpåverkan, inklusive risk för otillräcklig

avfallshantering och föroreningar.

Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå

på medellång till lång sikt. Den uppstår både

uppströms och nedströms i värdekedjan.

Uppströms genereras avfall i tillverkningspro-

cesserna för komponenter. Nedströms utgör

återvinning och bearbetning av begagnad

utrustning utmaningar. Andelen nätutrust-

ning som Ericsson tar tillbaka är fortsatt låg,

bland annat eftersom produkterna ägs av

kunderna och ofta har ett andrahandsvärde.

Återförsäljning och andrahandsmarknader

kan visserligen förlänga produkternas livs-

längd men kan samtidigt minska spårbar-

heten därmed förutsättningarna för korrekt

materialåtervinning. Därför kan det antas att

viss utrustning återvinns under otillräckliga

miljömässiga förhållanden.

I den egna verksamheten genererar

Ericsson relativt begränsade avfallsvolymer.

Osålda och kasserade lagervaror utgör dock

en betydande intern avfallsström, även om

den är mindre än den kundägda uttjänta

utrustningen.

Risker kopplade till elektroniskt avfall

bedöms i dagsläget inte vara ﬁnansiellt

väsentliga för Ericsson. Mot bakgrund av

att de globala volymerna av elektroniskt

avfall förväntas öka är frågan dock fortsatt

viktig att följa. Förbättrade insamlings- och

behandlingsmetoder bidrar till mer ansvars-

full resurshantering, minskad miljöbelastning

och stärkt långsiktig motståndskraft i värde-

kedjan för elektronik.

Policy

I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets

principer för miljömässig hållbarhet. Policyn

säger att Ericsson ska tillhandahålla tjänster

för produktåtertagning till sina kunder som

en del av sitt utökade producentansvar samt

hjälpa kunderna att hantera uttjänta produk-

ter och lösningar.

Utöver Ericssons uppförandekod för affärs-

partners måste leverantörer med betydande

miljöpåverkan, såsom leverantörer av till-

verkningstjänster, frakt och logistik samt

nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav.

Leverantörerna förväntas tillämpa ett syste-

matiskt tillvägagångssätt för att identiﬁera,

hantera, minska och på ett ansvarsfullt sätt

bortskaffa eller återvinna icke-farligt fast

avfall. De förväntas också bevara natur-

resurser, inklusive vatten, fossila bränslen,

mineraler och primära skogsprodukter genom

åtgärder som att förändra processer, byta ut

material, återanvända, bevara och återvinna,

där detta är möjligt.

Dessutom bör leverantörerna påvisa

att deras design och initiativ relaterade

till deras leverantörskedjor bidrar till att

minska miljöpåverkan under produkternas

hela livscykel. Detta ska ske med hänsyn till

114

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet, eftersom Ericsson för närvarande inte direkt mäter vikten på insatsmaterial. Istället baseras uppskattningarna på vikten och volymerna av sålda produkter

och kasserade lagervaror, vilket medför avvikande mättidpunkter. Andelen sekundära material härrör till stor del från globala genomsnittsvärden. Ericsson planerar att förﬁna sina mätmetoder framöver.

Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet. Ericsson planerar att förﬁna sina mätmetoder framöver.

energianvändning, materialförbrukning och

hantering av uttjänta produkter. Mer infor-

mation om uppförandekoden för affärspart-

ners och hållbarhetspolicyn ﬁnns i avsnittet

Allmänna upplysningar

Vidtagna åtgärder

Principer för produktdesign

Ericsson tillämpar principerna för Design for

Environment i hela produktutvecklingen.

Centrala krav omfattar bland annat mate-

rialmärkning och konstruktion för enkel

demontering för att underlätta underhåll och

materialåtervinning, samt krav på hållbarhet

för att möjliggöra lång produktlivslängd inom

ramen för kvalitetsledningen. Listor över för-

bjudna och begränsade ämnen samt krav på

materialdeklarationer, vilka beskrivs i avsnit-

tet

Föroreningar

, styr materialvalen i syfte

att säkerställa regelefterlevnad och förbättra

återvinningsbarheten.

Produkter som returneras genom pro-

grammet för elektroniskt avfall, viket beskrivs

nedan, har historiskt sett uppvisat en hög

återvinningsgrad, i genomsnitt över 90 %

de senaste åren. Ericsson arbetar även med

att minska produkternas vikt och storlek och

utvärdera mer hållbara materialalternativ

i linje med nettonollmålet. Detta bidrar till

effektivare resursanvändning och främjar

cirkularitet genom hela produktlivscykeln.

Renovering, återanvändning och reparation

Ericsson tillämpar ett strukturerad arbetssätt

för renovering och återanvändning inom sin

portfölj av supporttjänster. Gemensamma

lager och reservdelslösningar bidrar till att

begränsa behovet av nyproduktion, och auto-

matiserad felanalys av hårdvara minskar

onödiga utbyten av delar. Ericsson erbjuder

också reparationstjänster och möjliggör

återanvändning av återlämnad utrustning,

vilket kompletterar försäljningen av nya pro-

dukter och främjar cirkularitet genom hela

produktlivscykeln.

Hantering av elektroniskt avfall

Ericsson driver ett globalt program för elek-

troniskt avfall (e-Waste Management Pro-

gram) i samarbete med externa återvinnings-

företag, vilka måste uppfylla högt ställda

miljökrav. Inom ramen för programmet kan

kundägda produkter i slutet av livscykeln

samlas in, demonteras och materialåtervin-

nas för att minska miljöpåverkan. Ett begrän-

sat antal dotterbolag erbjuder återtagnings-

tjänster genom kollektiva insamlingssystem,

anpassade för respektive produktportfölj.

Eftersom utrustningen normalt ägs av kund-

erna är återtagningsvolymerna beroende

av deras deltagande i systemen.

Avfall från den egna verksamheten

Ericsson monterar huvudsakligen kompo-

nenter från leverantörer, och genererar därför

begränsade avfallsvolymer, främst kontors-

avfall samt restavfall från produktion och för-

packning. Under året har bolaget genomfört

ett riktat arbete för att bättre kvantiﬁera voly-

merna av osålda lagerartiklar som skrotas,

i syfte att successivt minska dessa volymer.

Ericsson har även fortsatt att driva program

för att minska mängden avfall och förbättra

avfallshanteringen på kontor och lager.

Kritiska mineraler

Ericsson hanterar risker kopplade till kritiska

mineraler, inklusive sällsynta jordartsmetaller,

inom ramen för sina ordinarie inköpsproces-

ser i syfte att säkerställa leveranssäkerhet

och tillgång till centrala insatsvaror. Eftersom

Ericsson köper komponenter och färdiga

produkter snarare än råmaterial är Bolagets

exponering mot dessa material indirekt och

uppstår huvudsakligen i leverantörskedjan.

För att upprätthålla leveranssäkerheten

segmenteras leverantörer efter hur verksam-

hetskritiska de är, baserat på inköpsvolym,

risknivå, beroenden och strategisk betydelse.

Störningsrisker hanteras genom alternativa

inköpskällor, strategiska buffertlager och

löpande övervakning av potentiella stör-

ningar. Övervakningen möjliggör identiﬁering

av leverantörer som påverkas av mänskligt

orsakade eller naturrelaterade händelser och

stödjer genomförandet av riskreducerande

åtgärder. Leverantörernas egna kontinuitets-

planer kan också beaktas för att ge en mer

detaljerad bild av potentiella sårbarheter.

Mål

Ericsson har för närvarande inte satt några

mål avseende sin väsentliga påverkan kopp-

lad till resursanvändning och cirkularitet, men

utvärderar löpande om det är ändamålsenligt

att införa mål inom ramen för bolagets styr-

ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder

inom området följs upp delvis upp genom

Bolagets nyckeltal kopplade till elektroniskt

avfall som redovisas på nästa sida.

Resursinﬂöden

Ericsson arbetar, mot bakgrund av sin indi-

rekta exponering mot råmaterial via leveran-

törskedjan, för att förbättra insynen i materi-

alsammansättningen i inköpta produkter och

komponenter. För närvarande är tillgången

till leverantörsspeciﬁka uppgifter om andelen

sekundära råmaterial begränsad.

Nätutrustning består till största delen

av metaller. En analys av stycklistor (Bill of

Materials) för huvudsakliga produkter visar

att en typisk radio innehåller cirka 58 % alu-

minium, 10 % koppar, 8 % järn eller stål, 4 %

gummi och 3 % kisel. Resterande andel utgörs

av andra kompositmaterial, inklusive begrän-

sade mängder polymerer såsom polykarbo-

nater (plast) samt mindre än 1 % sällsynta

jordartsmetaller. Flera av dessa material är

klassiﬁcerade av EU som kritiska råmaterial.

Under 2025 uppgick den totala material-

användningen i Ericssons nätutrustning till

cirka 103 000 ton. Av detta utgjorde uppskatt-

ningsvis 3 000 ton (cirka 3 %) sekundära

material, inklusive återvunna eller återan-

vända komponenter

. Uppskattningen base-

ras på data från huvudleverantörer samt på

globala genomsnittliga återvinningsnivåer

för de material som dominerar i Ericssons

volymprodukter. Uppgifterna är därför fortfa-

rande förenade med begränsningar i kvalitet

och detaljnivå, och metoden för mätning och

uppföljning kommer att vidareutvecklas.

Resursutﬂöden

Produkter och material

Primära resursutﬂöden från Ericssons egen

produktion och kontrakterad tillverkning

består av nätutrustning, såsom radiobasstat-

ioner, antenner, basband, kraftmoduler, routrar

och modem samt sitematerial som kablar,

batterier och tillhörande förpackningar. Samt-

liga produkter utvecklade av Ericsson följer

övergripande produktkrav och principerna

för Design for Environment, inklusive krav på

reparerbarhet, som beskrivs ovan.

Det ﬁnns inget etablerat branschmått för

förväntad genomsnittlig livslängd för nätut-

rustning, vilket innebär att jämförelser mellan

Ericssons hårdvara och konkurrenters inte är

möjliga. Ericssons nätutrustning omfattas

inte heller av något system för bedömning

av reparerbarhet, eftersom sådana system i

regel är utformade för konsumentelektronik.

Ericssons nätutrustning består huvudsak-

ligen av metaller som i stor utsträckning är

återvinningsbara. Baserat på data från mate-

rialåtervinning av egna produkter uppskattas

att 96 % av materialen är återvinningsbara

Avfall

Ericssons väsentliga avfallsﬂöden utgörs av

kundägd uttjänt nätutrustning samt osålda

lager av liknande produkter som skrotas.

Båda ﬂödena består främst av elektroniskt

avfall som innehåller de material som anges

under delavsnittet

Resursinﬂöden

ovan.

115

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Avfall genererat i den egna verksamheten, per avfallshanteringsmetod

Ton

2025

2024

2023

Total vikt på genererat avfall (A+B)

10 987

10 210

7 182

Avfall som avletts från bortskaffande

Farligt avfall

Förberedelse för återanvändning

–

Materialåtervinning

592

4 031

Andra återvinningsförfaranden

Icke-farligt avfall

Förberedelse för återanvändning

632

398

157

Materialåtervinning

159

3 138

3 435

Andra återvinningsförfaranden

111

214

344

A. Total vikt som avletts från bortskaffande

8 498

7 781

3 979

Andel som avletts från bortskaffande av

totalvikten avfall som genererats

77 %

76 %

55 %

Avfall avsedd för bortskaffande

Farligt avfall

Förbränning

146

Deponi

Annat bortskaffningsförfarande

Icke-farligt avfall

Förbränning

231

1 323

1 613

Deponi

937

925

1 528

Annat bortskaffningsförfarande

188

–

B. Total vikt avsedd för bortskaffande

2 489

2 429

3 203

Andel avsedd för bortskaffande av

totalvikten avfall som genererats

23 %

24 %

45 %

Total vikt på icke-återvunnet avfall

3 236

3 041

3 709

Andel icke-återvunnet avfall

29 %

30 %

52 %

Total vikt på farligt avfall

729

4 213

105

Uppgifterna är föremål för mätosäkerheter eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för tillverkningsavfall till-

handahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. Volymerna för kontorsavfall har uppskattats och inkluderats i

totalsummorna ovan, men utgör inte ett väsentligt avfallsﬂöde.

Insamlade volymer av elektroniskt avfall, per avfallshanteringsmetod

Ton

2025

2024

2023

Förberedelse för återanvändning

Materialåtervinning

2 678

3 752

3 581

Förbränning (energiåtervinning)

151

Deponi

101

Totalt

2 801

3 872

3 869

Uppgifterna är föremål för mätosäkerhet eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för insamlat elektroniskt

avfall tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. De redovisade volymerna av elektroniskt avfall består

främst av nätutrustning, bland annat batterier, som samlats in från kunder samt kasserad osåld utrustning som ”släppts ut på markna-

den” i enlighet med EU:s WEEE-direktiv.

EU-taxonomin utgör ett gemensamt ramverk

för att identiﬁera vilka ekonomiska verksam-

heter som kan anses vara miljömässigt håll-

bara. Ericsson har bedömt sina ekonomiska

verksamheter mot taxonomin för att fast-

ställa vilka av dess verksamheter som omfat-

tas av och är förenliga med de delegerade för-

ordningarna på klimat- och miljöområdet.

Bedömningsmetod

Identiﬁeringen av de ekonomiska aktiviteter

som är relevanta för Ericsson har krävt tolk-

ning av taxonomin och de tillhörande dele-

gerade förordningarna. Ericssons tolkning är

att en ekonomisk verksamhet, för att anses

vara omfattad av taxonomin, måste uppfylla

samtliga av följande kriterier:

–

Generera, eller vara avsedd att generera,

extern omsättning,

–

överensstämma med beskrivningen av en

verksamhet som anges i någon av bila-

gorna till de delegerade klimat-

eller miljöförordningarna,

–

ha tekniska granskningskriterier som är

praktiskt tillämpliga på verksamheten.

EU-taxonomin för hållbara verksamheter

116

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Utifrån denna tolkning har omsättning, kapi-

talutgifter (Capex) och driftsutgifter (Opex)

hänförliga till verksamheter som uppfyller

dessa kriterier inkluderats som omfattade av

taxonomin och ingår i de nyckeltal som redo-

visas på nästa sida. Därutöver har vissa utgif-

ter som enskilt anses omfattas av taxonomin

också inkluderats i nyckeltalen, enligt beskriv-

ningen nedan.

Från och med 2025 tillämpar Ericsson

de nyligen införda väsentlighetströsklarna

i taxonomin. Enligt dessa behöver ekono-

miska verksamheter som var för sig eller

sammantaget utgör högst 10 % av omsätt-

ning, kapitalutgifter eller driftsutgifter inte

redovisas som separata poster. Dessa icke-

väsentliga verksamheter anges i en fotnot till

den sammanfattande tabellen på nästa sida.

Det bör noteras att endast ett fåtal verk-

samheter inom IKT-sektorn för närvarande

omfattas av den delegerade klimatförord-

ningen. Även om EU-kommissionen har indi-

kerat att ytterligare verksamheter kan komma

omfattas i framtiden, omfattas merparten av

Ericssons kommersiella erbjudande, inklusive

mobilnät, i dagsläget inte av de verksamheter

som anges som omfattades av taxonomin

enligt den delegerade klimatförordningen.

Den delegerade klimatförordningen

Inga ekonomiska verksamheter som kvali-

ﬁcerar sig enligt den delegerade klimatför-

ordningen genererade väsentlig omsätt-

ning, kapitalutgifter eller driftsutgifter under

rapporteringsåret.

Den delegerade miljöförordningen

Tillverkning av elektrisk och elektronisk

utrustning

(CE 1.2)

Ericsson säljer elektronisk utrustning som

en del av sina nätverkslösningar, däribland

radiobasstationer, antenner, basband, kraft-

moduler, routrar, modem och sitematerial

såsom kablar och batterier. Utrustningen till-

verkas både på Ericssons egna anläggningar

och av tredjepartstillverkare av elektronik.

De tekniska granskningskriterierna för

att bedöma om denna verksamhet ger ett

väsentligt bidrag har granskats. Bedöm-

ningen är att dessa kriterier huvudsakligen

har utvecklats för konsumentelektronik och

därför ofta inte är direkt tillämpliga på nät-

produkter. I likhet med vad som är vanligt för

tillverkare av industriell utrustning offent-

liggörs inte detaljerad information om hur

nätprodukter kan repareras eller demonte-

ras, eftersom detta skulle kunna innebära

betydande konkurrensnackdelar. Därutöver

uppfyller produkterna inte fullt ut samtliga

ämneskrav som anges i kriterierna. Kriteri-

erna avseende utökat producentansvar för

elektrisk och elektronisk utrustning samt

batterier bedöms däremot vara uppfyllda.

Arbete pågår för att bedöma om verksam-

heten uppfyller kriterierna om att inte orsaka

betydande skada (DNSH) enligt EU-taxono-

min. Bedömningen omfattar en utvärdering

av primära tillverkningsanläggningars påver-

kan på vattenresurser, natur och biologisk

mångfald samt exponering för platsspeciﬁka,

klimatrelaterade risker. Eftersom detta arbete

fortfarande pågår är det ännu inte möjligt att

dra slutsatsen att samtliga DNSH-kriterier är

fullt uppfyllda.

Merparten av DNSH-kriterierna avseende

förebyggande och begränsning av förore-

ningar bedöms vara uppfyllda. De allmänna

DNSH-kriterierna är dock inte fullt uppfyllda,

eftersom samtliga produkter för närvarande

innehåller bly. Verksamheten bedöms upp-

fylla DNSH-kriterierna för begränsning av

klimatförändringar. Kriterierna avseende

klassiﬁcering utifrån energieffektivitet gäller

endast för konsumentelektronik och är därför

inte tillämpliga på dessa produkter.

Utgifter som individuell omfattas

Väsentliga utgifter hänförliga till andra eko-

nomiska verksamheter än de som beskrivs

ovan kan inkluderas som individuellt omfat-

tade kapitalutgifter och driftsutgifter, förutsatt

att verksamheten är angiven i den delegerade

klimatförordningen eller den delegerade miljö-

förordningen samt att leverantörens ekono-

miska verksamhet omfattas av taxonomin och,

i förekommande fall, är taxonomiförenlig.

Ericsson inkluderar Förvärv och ägande

av byggnader (CCM 7.7) som kapitalutgifter

och driftsutgifter som enskilt omfattade av

taxonomin. Eftersom bedömningen av fören-

lighet för dessa verksamheter kräver detalj-

erad information om leverantörernas egen

taxonomiförenlighet kan Ericsson för när-

varande inte fastställa i vilken utsträckning

identiﬁerade kapitalutgifter och driftsutgifter

som enskilt omfattas av taxonomin också kan

anses vara taxonomiförenliga.

Vissa ytterligare utgifter relaterade till verk-

samheter som anges i den delegerade klimat-

förordningen redovisas som icke-väsentliga

verksamheter, vilket framgår av fotnoten till

den sammanfattande tabellen på nästa sida.

Minimiskyddsåtgärder

Minimiskyddsåtgärder bedöms vara på plats.

Information om Ericssons åtaganden avse-

ende mänskliga rättigheter och processer för

tillbörlig aktsamhet lämnas i avsnitten om

samhällsansvar, med en tillhörande översikt

i bilaga 3. Uppgifter om Bolagets arbete mot

mutor och korruption, efterlevnad av skatte-

och konkurrenslagstiftning redovisas i avsnittet

Ansvarsfullt företagande

Redovisningsprinciper

Ericssons koncernredovisning upprätt-

as i enlighet med International Financial

Reporting Standards (IFRS) så som de ut-

färdats av International Accounting

Standards Board (IASB) och antagits av EU.

Grunderna för upprättandet beskrivs i not A1

till koncernredovisningen.

Kapitalutgifter och driftsutgifter enligt

taxonomirapporteringen deﬁnieras i EU:s

taxonomiförordning och utgör inte fristående

mätetal enligt IFRS. Taxonomins nyckeltal

beräknas med utgångspunkt i belopp från

Ericssons ﬁnansiella rapporter och hänförs till

relevanta poster. För driftsutgifter tillämpas

en snävt deﬁnierad kostnadsbas enligt taxo-

nomiförordningen, vilken endast omfattar en

delmängd av de rörelsekostnader som redo-

visas i de ﬁnansiella rapporterna.

Omsättning

Den totala omsättningen motsvarar netto-

omsättningen såsom den redovisas i koncer-

nens resultaträkning.

Kapitalutgifter

De totala kapitalutgifterna motsvarar till-

lägg till balansräkningsposterna materiella

respektive immateriella anläggningstill-

gångar, inklusive aktiverade forsknings- och

utvecklingskostnader. Beloppen redovisas

före eventuella omvärderingar, avskrivningar

eller nedskrivningar och exklusive föränd-

ringar i verkligt värde. Tillägg som uppkom-

mer genom rörelseförvärv inkluderas enligt

vad som anges i not C1 och C2 till koncernens

balansräkning.

Kapitalutgifter inkluderar även tillägg

och förändringar av nyttjanderättstillgångar

redovisade enligt IFRS 16, i enlighet med not

C3 till koncernens balansräkning.

Driftsutgifter

Totala driftsutgifter motsvarar kostnads-

förda forsknings- och utvecklingskostnader,

kostnader för byggnadsrenoveringar, kort-

tidsleasing, underhålls- och reparationskost-

nader samt andra indirekta kostnader hän-

förliga till den löpande driften av materiella

anläggningstillgångar.

Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter

som omfattas av taxonomin

Väsentlig omsättning, kapitalutgifter och drifts-

utgifter enligt ovanstående deﬁnitioner som

är hänförliga till verksamheter som omfattas

av taxonomin utgör grunden för beräkningen

av andelen omsättning, kapitalutgifter och

driftsutgifter som omfattas av taxonomin.

Belopp som redovisas på produktkoder kopp-

lade till verksamheter som omfattas av taxo-

nomin används för att beräkna motsvarande

omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter.

117

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Omsättning som härrör från tredjeparts-

utrustning som inte har designats av Ericsson,

såsom bärbara datorer eller annan kundut-

rustning som säljs som en del av en nätlös-

ning, exkluderas från omsättning som omfat-

tas av taxonomin. Detta eftersom Ericsson

inte har möjlighet att påverka insatsmaterial

eller produktegenskaper, såsom hållbarhet,

återanvändbarhet eller återvinningsbarhet,

för sådan utrustning.

En avstämning görs för att säkerställa att

ingen dubbelräkning sker mellan kategorierna.

Förändringar i redovisningsprinciper

eller upplysningar

Ericsson tillämpar EU:s delegerade taxono-

miförordning i dess lydelse per den 8 januari

2026, vilket innefattar tillämpning av de

väsentlighetsöverväganden som beskrivs

ovan samt användning av förenklade tabeller

för presentation av nyckeltal. Från och med

rapporteringsåret 2025 inkluderar Ericsson

även väsentliga kostnader hänförliga till för-

värv och ägande av byggnader, inklusive akti-

verade kostnader för leasade fastigheter som

har redovisats som nyttjanderättstillgångar

i balansräkningen, bland de aktiviteter som

omfattas av taxonomin.

Omsättning

2025

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%)

Ekonomiska verksamheter

Kod

Omfattas av

taxonomin

(%)

Taxonomi-

förenlig

(MSEK)

Taxonomi-

förenlig

(%)

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Cirkulär

ekonomi

Förore-

ningar

Biologisk

mångfald

Möjlig-

görande

verksamhet

Omställnings-

verksamhet

Andel taxonomi-

förenlig som

omfattas av

taxonomin (%)

Tillverkning av elektrisk och

elektronisk utrustning

CE 1.2

35 %

–

Summa förenlighet per mål

–

SUMMA OMSÄTTNING

35 %

–

Kapitalutgifter

2025

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%)

Ekonomiska verksamheter

Kod

Omfattas av

taxonomin

(%)

Taxonomi-

förenlig

(MSEK)

Taxonomi-

förenlig

(%)

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Cirkulär

ekonomi

Förore-

ningar

Biologisk

mångfald

Möjlig-

görande

verksamhet

Omställnings-

verksamhet

Andel taxonomi-

förenlig som

omfattas av

taxonomin (%)

Tillverkning av elektrisk och

elektronisk utrustning

CE 1.2

22 %

–

Förvärv och ägande av

byggnader

CCM 7.7

46 %

–

Summa förenlighet per mål

–

SUMMA KAPITALUTGIFTER

68 %

–

Driftsutgifter

2025

Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%)

Ekonomiska verksamheter

Kod

Omfattas av

taxonomin

(%)

Taxonomi-

förenlig

(MSEK)

Taxonomi-

förenlig

(%)

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Cirkulär

ekonomi

Förore-

ningar

Biologisk

mångfald

Möjlig-

görande

verksamhet

Omställnings-

verksamhet

Andel taxonomi-

förenlig som

omfattas av

taxonomin (%)

Tillverkning av elektrisk och

elektronisk utrustning

CE 1.2

31 %

–

Summa förenlighet per mål

–

SUMMA DRIFTSUTGIFTER

31 %

–

Nyckeltal

Sammanfattning

2025

2024

Uppdelning per miljömål för

taxonomiförenliga verksamheter (%)

Nyckeltal

Total

(MSEK)

Omfattas av

taxonomin

(%)

Taxonomi-

förenlig

(MSEK)

Taxonomi-

förenlig

(%)

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Cirkulär

ekonomi

Föro-

reningar

Biologisk

mångfald

Möjlig-

görande

(%)

ställning

(%)

Icke bedömda

icke-väsentliga

(%)

Taxonomi-

förenlig

(MSEK)

Taxonomi-

förenlig

(%)

Omsätt-

ning

236 681

35 %

–

3 %

–

Kapital-

utgifter

488

68 %

–

5 %

–

Drifts-

utgifter

914

31 %

–

2 %

–

Omfattar omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter från följande verksamheter: Reparation, renovering och återtillverkning (CE 5.1); Försäljning av reservdelar (CE 5.2); Transport med motorcyklar,

personbilar och lätta nyttofordon (CCM 6.5); Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning (CCM 7.3); Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader

(CCM 7.4); Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (CCM 7.5) och Installation, underhåll och reparation av

tekniker för förnybar energi (CCM 7.6).

118

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Den egna arbetskraften

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Kompetensutveckling och omskolning i kritisk kompetens

Faktisk positiv påverkan

Egen verksamhet

Oproportionerlig representation av kvinnor

Systemisk negativ påverkan

Egen verksamhet

Arbetsvillkor

Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall

Faktisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Undermåliga arbetsvillkor

Systemisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Arbetstagares säkerhet i högriskområden

Potentiell negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Ericsson har identiﬁerat en faktisk positiv

påverkan relaterad till kompetensutveckling

och omskolning av medarbetarna i kritiska

kompetenser såsom AI och molnbaserad

teknik, säkerhet, ledarskap, affärsutveckling,

etik samt hälsa och säkerhet och välbeﬁn-

nande. Genom att ge medarbetare tillgång

till lärande och utveckling inom dessa

områden stödjer Ericsson deras långsiktiga

anställningsbarhet, karriärutveckling och

professionella utveckling. Samtidigt möjlig-

gör en förstärkning av dessa kompetenser

att Ericsson kan behålla sitt teknikledarskap

inom mobilnät där denna typ av kompetens

blir allt viktigare. Att ge medarbetare möjlig-

het att utveckla rätt kompetens är avgörande

inte bara för att utveckla innovativa lösningar,

utan även för att effektivt ta dessa till mark-

naden och möta kundernas behov. Genom

att matcha medarbetarnas kompetensut-

veckling till affärsprioriteringar bidrar detta till

att medarbetarna är bättre förberedda för de

omställningar som branschen genomgår. Det

stärker också Ericssons förmåga att leverera

konkurrenskraftiga lösningar av hög kvalitet

till sina kunder och partners. Denna påverkan

förekommer i dagsläget och förväntas kvar-

stå på medellång till lång sikt.

Utöver denna positiva påverkan har

Ericsson identiﬁerat den oproportionerligt

låga representationen av kvinnor som en

faktisk negativ påverkan inom informations-

och kommunikationsteknik (IKT)-sektorn,

inklusive inom den egna arbetskraften. Kvin-

nor utgör en jämförelsevis liten del av arbets-

kraften i tekniska roller och chefspositioner,

områden som är avgörande för Ericssons

långsiktiga konkurrenskraft eftersom brist på

mångfald begränsar perspektiv i innovation

och beslutsfattande.

De underliggande orsakerna är struktur-

ella och härrör från låg kvinnlig representa-

tion inom utbildningsområden som veten-

skap, teknik, ingenjörsvetenskap och mate-

matik (STEM), i kombination med etablerade

branschnormer. Denna systemiska påverkan

förekommer i dagsläget förväntas kvarstå på

medellång till lång sikt om den inte hante-

ras. Ericsson följer alla tillämpliga lagar och

förordningar mot diskriminering, och initiativ

inom detta område utvecklas i enlighet med

dessa krav.

Sammantaget illustrerar dessa effekter

hur likabehandling och lika möjligheter för

alla är en kritisk del av Ericssons medarbetar-

strategier. Genom att stödja medarbetare i

kontinuerlig kompetensutveckling och till-

lämpa icke-diskriminerande prestationsmått,

samtidigt som hinder för ökad mångfald

hanteras, stärks både individens karriärut-

vecklingsmöjligheter och Ericssons förmåga

att attrahera, utveckla och behålla humanka-

pital, vilket är en avgörande framgångsfaktor

i IKT-sektorn.

Arbetsvillkor

Undermåliga arbetsvillkor

Med medarbetare i mer än 100 länder och

egna tillverknings- och logistikanläggningar

i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika

är Bolaget exponerat för potentiell negativ

påverkan avseende arbetsvillkor i sin värde-

kedja. Dessa utmaningar är systemiska till

sin natur och är generellt mer framträdande

uppströms i leverantörskedjan för elektro-

nikproduktion. Ericssons direkta exponering

är främst kopplad till medarbetare inom

tillverknings- och logistikverksamhet i geo-

graﬁska områden med högre risk, inklusive

delar av Latinamerika, Syd- och Sydostasien

samt Kina. I verksamheten på dessa platser

bedöms riskerna vara förhöjda avseende

allt för långa arbetstider, otillräckliga löner,

osäkra anställningsförhållanden, trakasserier

samt begränsningar av föreningsfriheten och

rätten till kollektivförhandlingar.

Ericsson följer upp arbetsvillkoren i all sin

verksamhet världen över genom dialoger och

aktiviteter inom ramen för tillbörlig aktsam-

het. De underliggande omständigheter som

ger upphov till denna påverkan föreligger i

dagsläget och förväntas kvarstå på medel-

lång till lång sikt.

Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall

Arbetsrelaterade olyckor inträffar i Ericssons

egen verksamhet och, i ännu högre grad,

bland personal hos leverantörer som till-

handahåller fälttjänster såsom nätutbygg-

nad, underhåll och reparation, där dödsfall

också har förekommit. Denna faktiska nega-

tiva påverkan sker i dagsläget och förväntas

kvarstå på medellång och lång sikt. Den är

koncentrerad till fältverksamheten och till

regioner där leverantörer tillhandahåller

fälttjänster.

Baserat på historiska incidentdata har

dödsfallen orsakats av traﬁkolyckor, fall från

hög höjd och elolyckor och omfattat främst

leverantörers personal. Olyckor med sjuk-

frånvaro har uppstått till följd av liknande

orsaker, samt under montering, demontering

och andra fältbaserade tekniska aktiviteter.

Denna påverkan är kopplad till Ericssons

affärsmodell, som omfattar storskaliga nätut-

byggnad och nätunderhåll som utförs av

både Ericssons medarbetare och Bolagets

leverantörer.

Genom Ericssons mål om noll allvarliga

arbetsplatsolyckor (Target Zero) integre-

ras hälso- och säkerhetsaspekter i Bolagets

övergripande strategi med målet att elimi-

nera dödsfall och olyckor med sjukfrånvaro

i Ericssons egen verksamhet och i Bolagets

värdekedja.

Personalens säkerhet i högriskområden

Ericsson har medarbetare och samarbetar

med leverantörer i regioner där konﬂikter, poli-

tisk instabilitet, inre oroligheter och organise-

rad brottslighet skapar förhöjda säkerhetsris-

ker. Under sådana omständigheter kan arbets-

tagare både i Ericssons egen verksamhet och i

värdekedjan utsättas för hot mot sin säkerhet

och sitt välbeﬁnnande, vilket omfattar överfall,

bortförande eller andra former av våld.

Exponeringen för dessa risker är särskilt

relevant för anställda och leverantörers per-

sonal som arbetar med nätutbyggnad och

underhåll i instabila områden. Ericsson är

direkt exponerat genom sina egna anställda

i dessa geograﬁska områden samt indirekt

exponerat genom sina affärsrelationer med

leverantörer och underleverantörer. Denna

potentiella negativa påverkan föreligger i

dagsläget och förväntas kvarstå på medel-

lång till lång sikt.

Att upprätthålla rättvisa och säkra arbets-

villkor är centralt för Ericssons åtagande

om ansvarsfullt företagande och stödjer

dessutom motståndskraftig verksamhet

och resilienta leverantörskedjor. Det lig-

ger också i linje med Ericssons ambition

att upprätthålla förtroendefulla relationer

med kunder, medarbetare och samarbets-

partners samt att bidra till bredare bransch-

standarder för anständigt arbete och säkra

anställningsvillkor.

119

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Policy

Den affärsetiska koden omfattar Ericssons

anställda och alla personer vars arbete

Ericsson utövar kontroll över. Koden förbjuder

alla former av diskriminering, oavsett lokal

lagstiftning. Den fastslår rätten till rättvisa,

säkra och gynnsamma arbetsvillkor, fören-

ingsfrihet och kollektivförhandlingar och tyd-

liggör Bolagets åtagande att upprätthålla en

säker och hälsosam arbetsmiljö. Den beskri-

ver även Ericssons åtagande avseende rättvis

och rimlig ersättning, vilket innebär att minst

en lön som går att leva på (Living wage) ska

betalas till anställda. Slaveri, exploatering,

människohandel, barnarbete och alla former

av tvångsarbete är strikt förbjudna.

Mer information om den affärsetiska

koden ﬁnns i avsnittet

Allmänna upp-

lysningar

, som också beskriver de viktigaste

delarna i Ericssons Uttalande om företa-

gande och mänskliga rättigheter.

Ericssons medarbetarpolicy omfattar alla

anställda samt personer som utför arbete för

Ericssons räkning. Den beskriver Bolagets

åtagande avseende rättvis och likvärdig

behandling, lika möjligheter och goda arbets-

villkor fria från diskriminering. Policyn bygger

på principen att varje individs möjligheter på

arbetsplatsen ska grunda sig på öppenhet

och jämlikhet, samt att lön och erkännande

ska fungera som belöning för uppnådda

resultat. Ersättning ska vara marknadsmäs-

sig, rättvis och transparent. Policyn stödjer

kontinuerligt lärande och karriärutveckling

för att möjliggöra för kontinuerlig kompetens-

utveckling och omskolning sig i linje med för-

ändrade affärsbehov. Ledare ansvarar för att

främja en engagerande arbetsmiljö där med-

arbetarna kan prestera på sin högsta nivå,

utvecklas, känna sig uppskattade och bidra

till Ericssons långsiktiga framgång.

Ericssons koncernpolicy för arbets-

miljö (Health, Safety and Wellbeing Policy)

omfattar anställda och, i förekommande fall,

andra som påverkas av Bolagets verksam-

het, inklusive icke-anställda inom den egna

arbetskraften samt leverantörernas anställda.

Policyn anger att Ericsson ska tillämpa en

riskbaserad metod för att förebygga, kontroll-

era och begränsa arbetsrelaterade faror samt

kontinuerligt förbättra hanteringen av denna

typ av påverkan. Inom sitt arbetsmiljöarbete

strävar Ericsson efter att uppfylla kundkrav

och andra tillämpliga hälso- och säkerhets-

krav, även när dessa är striktare än lokal lag-

stiftning. Arbetsplatser och processer är utfor-

made för att främja hälsa, säkerhet och välbe-

ﬁnnande, med stöd av lämpliga verktyg och

utbildning. Medarbetare och andra intressen-

ter konsulteras regelbundet i syfte att stödja

kontinuerlig förbättring av ledningssystemet

för arbetsmiljö (Occupational Health and

Safety (OHS) Management System).

Intressentdialog

Dialog med medarbetare om faktisk och

potentiell påverkan sker genom ﬂera kanaler.

Bolagsövergripande medarbetarundersök-

ningar genomförs årligen för att bedöma

medarbetarnöjdhet, arbetsmiljö samt upp-

fattningar om ledarskap och strategi. Resultat

är tillgängliga på bolags- och enhetsnivå och

kan brytas ned på olika medarbetargrupper

för att möjliggöra riktade åtgärder.

Ericsson har inrättat arbetsmiljökommit-

téer som omfattar chefer och medarbetare,

eller arbetstagarrepresentanter där så är

tillämpligt. Dessa sammanträder regel-

bundet, följer upp resultat och nyckeltal

inom hälsa och säkerhet, samt diskuterar

och beslutar om åtgärder för att förbättra

arbetsmiljöledningssystemet och dess pro-

cesser. Information om mål, resultat, och

utbildning inom hälsa, säkerhet och välbe-

ﬁnnande är tillgänglig för alla medarbetare

genom interna kanaler såsom intranät och

nyhetsbrev. Därutöver genomförs särskilda

årliga medarbetarundersökningar om hälsa,

säkerhet och välbeﬁnnande, där frågor om

balans mellan arbete och fritid också ingår.

Anställda omfattas av kollektivavtal med

fackföreningar i ett ﬂertal länder där Ericsson

bedriver verksamhet, inklusive länder med ett

stort antal anställda såsom Sverige, Spanien,

Rumänien, Ungern, Italien och Brasilien.

I dessa länder konsulteras fackföreningar i

frågor som rör arbetsvillkor, i enlighet med

lokal lagstiftning.

Ericsson har inga globala ramavtal med

globala fackliga samarbetsorganisationer,

men för en dialog med Trade Union Network,

en global fackföreningsrörelse. Ericsson

har också inrättat ett Europeiskt företags-

råd (European Works Council) som möjlig-

gör informationsutbyte och samråd mellan

ledning och arbetstagarrepresentanter i

betydande transnationella frågor som berör

anställda i länder inom det europeiska eko-

nomiska samarbetsområdet (EES).

Genom samarbeten och partnerskap med

andra organisationer driver Ericsson sina

mål för mänskliga rättigheter. Dessa initiativ

stärker Bolagets arbete med tillbörlig akt-

samhet avseende mänskliga rättigheter och

ger ytterligare insikter i berörda intressenters

perspektiv, inklusive den egna arbetskraft-

ens. De huvudsakliga externa samarbetena,

partnerskapen och åtagandena relaterade till

mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig-

heter beskrivs nedan.

Processer för att avhjälpa negativ

påverkan och kanaler för att

rapportera oegentligheter

Medarbetare kan rapportera misstänkta

överträdelser av den affärsetiska koden,

inklusive misstänkta fall av diskriminering,

trakasserier samt övrig negativ påverkan på

mänskliga- och arbetstagarrättigheter, till sin

chef, chefens överordnade, eller till koncern-

funktionerna People (personal), Legal (juridik)

eller Compliance (regelefterlevnad). Medar-

betarna kan även rapportera via Ericssons

Compliance Line, som är tillgänglig online

eller via telefon dygnet runt och på ﬂera

språk. Anonym rapportering är möjlig, och

den som rapporterar behöver inte avsäga sig

rätten till rättslig prövning eller underteckna

sekretessavtal. För att säkra utredningarnas

integritet ombeds rapporterande personer att

inte dela information om pågående ärenden.

Ericsson har under de senaste åren motta-

git ett stabilt antal rapporter via Compliance

Line. Många av dessa har dock varit allmänna

frågor snarare än misstänkt otillbörligt age-

rande eller överträdelser av den affärsetiska

koden, lagar eller förordningar. Endast en

begränsad andel av de inrapporterade

ärendena har lett till utredning eller påvisat

bekräftade överträdelser. Detta mönster tyder

på att rapporteringskanalerna är tillgäng-

liga, välkända och åtnjuter medarbetarnas

förtroende. Mer information ﬁnns i avsnittet

Ansvarsfullt företagande

En central rapporteringskanal ﬁnns även

för Ericssons egna anställda och leverantö-

rernas anställda för att rapportera hälso- och

säkerhetsincidenter och tillbud. Dessa hanteras

inom ramen för en särskild process i Bolagets

arbetsmiljöledningssystem.

Organisation

Beskrivning

Business Network on Civic Free-

doms and Human Rights Defenders

Samarbetsnätverk av företag som främjar den privata sektorns stöd till försvarare av medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter.

Global Network Initiative

Initiativ inom IKT-sektorn avseende yttrandefrihet och rätten till privatliv, som omfattar telekomföretag, civilsamhället, investerare

och akademi.

Shift Business Learning Program

Icke-vinstdrivande organisation som samarbetar med företag, ﬁnansinstitut och standardiseringsorgan för att stödja implementeringen

av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP).

FN:s B-Tech Project

FN:s Human Rights B-Tech Project, inklusive Tech Company Community of Practice, främjar tillämpningen av UNGP inom IKT-sektorn.

FN:s Global Compact

Världens största företagsinitiativ för hållbarhet, där Ericsson har varit medlem sedan starten år 2000.

120

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

När negativ påverkan identiﬁeras strävar

Ericsson efter att tillhandahålla avhjälpande

åtgärder, exempelvis genom dialog med

berörda parter eller genom att anpassa pro-

cesser för att förhindra liknande händelser.

Vidtagna åtgärder

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Likabehandling och lika möjligheter främ-

jar mångfald av perspektiv, vilket stärker

innovationskraften och kvaliteten i besluts-

fattande och utgör en grund för Bolagets

motståndskraft och långsiktiga konkurrens-

kraft. Ericsson arbetar för att upprätthålla en

kultur som präglas av respekt, rättvisa och

transparens samt för att hantera hinder för

lika möjligheter och rättvis behandling bland

medarbetarna. Ericssons medarbetar- och

rekryteringsprocesser är utformade för att

behandla nuvarande och potentiella medar-

betare rättvist och konsekvent, exempelvis

genom att använda neutralt språk i platsan-

nonser och ge chefer utbildning i att främja

likabehandling och lika möjligheter.

Att skapa en inkluderande arbetsmiljö och

en kultur av samhörighet är en integrerad

del av verksamheten och varje chef ansvarar

för detta inom sitt team. Specialistkompe-

tens ﬁnns inom enheten för Global Talent &

Development, som ansvarar för att fastställa

ramverk och riktlinjer. Resursgrupper för med-

arbetare (Employee Resource Groups) stöds

och uppmuntras i hela organisationen. De är

öppna för alla och omfattar ett brett spektrum

av ämnen.

Löner och förmåner är utformade för att

vara rättvisa, konkurrenskraftiga och för att

återspegla individuell prestation och bidrag

till verksamheten. Alla lönebeslut följer

Ericssons löneﬁlosoﬁ och bygger på samma

kriterier för icke-diskriminering. En globalt

enhetlig rollstruktur och tydligt deﬁnierade

befattningsnivåer utgör grunden för rättvis

lönesättning och möjliggör meningsfulla

analyser och jämförelser.

Under 2025 genomförde Ericsson en

heltäckande analys av nivån på tillräcklig-

het i sina löner (Adequate wages). Analysen

bekräftade att alla anställda erhåller lön

som bedöms som tillräcklig enligt den metod

Bolagets tillämpar, vilken är i linje med kra-

ven i ESRS. Bolaget kommer framöver att

kontinuerligt utvärdera ersättningen till sina

medarbetare, i linje med sitt åtagande om att

tillhandahålla rättvisa och rimliga löner, vilket

omfattar att säkerställa att alla medarbetare

som minimum erhåller en lön som går att leva

på (Living wage).

Ericsson stödjer sina medarbetares

utveckling genom kompetensutveckling,

omskolning, projektbaserat lärande och

möjligheter till intern karriärutveckling. Varje

år identiﬁeras kritiska kompetenser kopp-

lade till Bolagets strategiska prioriteringar,

vilket omfattar teknik-, affärsutvecklings-

och ledarskapskompetenser. Lärandemöj-

ligheter för att utveckla kritisk kompetens

erbjuds på fyra kunskapsnivåer för att stödja

medarbetare i att uppfylla förväntningar

på deras prestation i sina nuvarande roller

samt för att förbereda sig för framtida

karriärmöjligheter.

Medarbetare uppmuntras till att knyta

kontakter inom Bolaget för att främja kun-

skapsutbyte och till att nätverka inom orga-

nisationen. En digital lärandeplattform ger

tillgång till kurser som medarbetarna kan

genomföra i egen takt och möjliggör uppfölj-

ning och analys av deras kompetensutveck-

ling. Medarbetare kan även nominera sig

själva till riktade utbildningsprogram som

utvecklats tillsammans med externa partners

och universitet.

Individuella karriärutvecklings- och pre-

stationsmål fastställs årligen tillsammans

med chefer, och medarbetarna genomgår

årliga prestationsutvärderingar som stöd

för sin utveckling. Utöver utlysta tjänster,

kan medarbetare också utforska och ansöka

om projektbaserade uppdrag och rota-

tionsmöjligheter genom Ericssons interna

jobbmarknad.

Under 2025 fokuserade Ericsson på att

tydliggöra förväntningarna på gott ledarskap

genom att förankring i tre grundläggande

principer: skapa tydlighet, utveckla medar-

betare och leverera resultat. Ledare får stöd i

att förstå och tillämpa dessa principer genom

riktade workshops, utbildningsprogram och

användarvänligt vägledningsmaterial.

Hälsa och säkerhet

Ericsson verkar för att tillhandahålla en säker

och hälsosam arbetsmiljö, med det över-

gripande målet att nå noll arbetsrelaterade

dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro

(Target Zero). Ericsson Care är Bolagets

arbetsmetod för hälsa, säkerhet och välbeﬁn-

nande, och stödjer arbetet mot Target Zero

genom att främja säkra och hälsosamma

beteenden inom organisationen. Ericsson

Care understöds av program med fokus på

proaktivt riskförebyggande, säkerhetsmed-

vetet ledarskap, dialog med leverantörer,

lärande och utveckling samt kommunikation

och medvetenhet inom Ericsson och bland

Bolagets leverantörer.

Samtliga chefer ansvarar för att imple-

mentera dessa program och för att främja en

säker och hälsosam arbetsmiljö, säkerställa

att medarbetarna genomgår relevant arbets-

miljöutbildning samt främja medvetenhet

och arbetsmiljörelaterad regelefterlevnad.

Ericsson tillhandahåller ett globalt inci-

dentrapporteringsverktyg för att rapportera

faror, tillbud, incidenter samt angelägen-

heter relaterade till hem- och distansarbete

och som berört medarbetare, leverantörer

eller andra som arbetar på uppdrag av Bola-

get. Rapporterade ärenden utreds genom

grundorsaksanalys i syfte att åtgärda skador

och förhindra att de upprepas.

Alla Ericssons medarbetare och anställda

hos leverantörer av fälttjänster, måste

genomgå obligatorisk utbildning i hälsa,

säkerhet och välbefinnande. Ytterligare

utbildning tillhandahålls utifrån på individens

roll och riskexponering, kompletterat med

särskild utbildning för ledare och andra perso-

ner med nyckelroller inom hälsa och säkerhet.

Under 2025 fortsatte Bolaget att ytterli-

gare förankra säkerhet i företagskulturen och

stärka processer och styrning. Detta omfat-

tade lanseringen av en uppdaterad obliga-

torisk utbildning som understryker Ericssons

åtagande att tillhandahålla en säker och

hälsosam arbetsmiljö för sina anställda och

andra som arbetar på uppdrag av Bolaget.

Utbildningen utformades för att skapa ökat

engagemang och uppmuntra medarbetare

att vidta proaktiva och förebyggande åtgär-

der, såsom att rapportera faror, säga ifrån vid

osäkra förhållanden, agera i nödsituationer

och prioritera sitt eget och andras välbefin-

nande. Vidare fortsatte Bolaget att upp-

muntra och ge Ericssons och leverantörernas

anställda mandat att omedelbart avbryta sitt

arbete när osäkra arbetsförhållanden iden-

tifieras, inom ramen för Bolagets Stop Work

Authority-program. Arbete kopplat till hälsa

och säkerhet för leverantörer av fälttjäns-

ter som skett under året beskrivs i avsnittet

Arbetstagare i värdekedjan

Arbetsvillkor

Tillbörlig aktsamhet avseende

mänskliga rättigheter

Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga

rättigheter är integrerad i Ericssons verksam-

het för att stödja åtagandet att respektera

mänskliga rättigheter och för att hantera

relaterade risker. Människorättsrelaterade

risker ingår i Ericssons riskhanteringsram-

verk (ERM) och följs vid behov upp i Business

Risk Committee. Ett centralt team av män-

niskorättsexperter fastställer prioriteringar

på koncernnivå, samordnar arbetet med

tillbörlig aktsamhet och samarbetar med

affärsområden och regionala säljteam kring

människorättsrelaterade initiativ. Utbild-

ning i mänskliga rättigheter är tillgänglig för

alla medarbetare och därtill erbjuds riktade

utbildningar och kompetensbyggande aktivi-

teter till nyckelroller och -funktioner.

De mest framträdande människorätts-

frågorna för Ericsson rör arbetstagare i leve-

rantörskedjan och potentiellt missbruk av

Ericssons teknik nedströms i värdekedjan.

Dessa behandlas i avsnitten

Arbetstagare

i värdekedjan

samt

Konsumenter och

slutanvändare

För sin egen verksamhet och arbetskraft

tillämpar Ericsson en rad åtgärder inom

ramen för tillbörlig aktsamhet avseende

mänskliga rättigheter. Dessa sker i enlighet

med FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och OECD:s rikt-

linjer för multinationella företag, och foku-

serar på aktiviteter och verksamheter med

bedömd förhöjd risk. En sådan åtgärd är att

genomföra landsbesök och studier för att få

en djupare förståelse för lokala förhållanden

och potentiell påverkan på mänskliga rättig-

heter. Under de senaste åren har människo-

rättsexperter besökt verksamheter i Mexiko

och Indien där de fört dialoger med lokalt

121

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

anställda medarbetare och chefer, besökt

leverantörer och anordnat möten och runda-

bordssamtal med organisationer i civilsam-

hället som fokuserar på människorättsfrågor

som är relevanta för Ericsson. De huvudsak-

liga resultaten av dessa besök har varit en

ökad förståelse för landspeciﬁka verksamhe-

ter och relaterade risker, ökad medvetenhet

om tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga

rättigheter samt identiﬁering av potentiell

negativ påverkan och åtgärder för att hantera

denna.

Människorättsrelaterade överväganden

ingår även i Ericssons process för tillbörlig

aktsamhet vid sammanslagningar, förvärv

och avyttringar. I processen utvärderas de

huvudsakliga människorättsriskerna hos

målbolaget eller hos köparen i syfte att göra

en bedömning av i vilken utsträckning mål-

bolaget har tillfredsställande ramverk för till-

börlig aktsamhet. Om brister eller varnings-

signaler identiﬁeras utarbetas en åtgärdsplan.

Ytterligare information om Bolagets över-

gripande arbetssätt avseende mänskliga rät-

tigheter och fokusområden ﬁnns beskrivna i

Ericssons uttalande om företag och mänskliga

rättigheter på Bolagets webbplats.

Medarbetarnas välbeﬁnnande

Välbeﬁnnande är en central del av arbetet

med i att säkerställa goda arbetsförhållan-

den. Ericssons angreppssätt omfattar en

stödjande arbetsmiljö, utformning av arbets-

uppgifter som beaktar fysiskt, emotionellt,

ekonomiskt och socialt välbeﬁnnande samt

ledare som agerar som förebilder för säkra

och hälsosamma beteenden. Hybridarbete

och ﬂexibla arbetsformer ger medarbetarna

ökat inﬂytande över var och när deras arbete

utförs. Detta sker inom ramen för en övergri-

pande princip om att kontorsarbete ska prio-

riteras (Ofﬁce ﬁrst), samtidigt som ﬂexibilitet

medges när arbetsuppgifter och ansvarsom-

råden tillåter det.

Arbetstagarnas säkerhet i högriskområden

Ericsson har ett globalt ramverk för säkerhet

i högriskområden för att trygga säkerheten

för medarbetare, leverantörer och extern

personal som är verksamma på platser som

kan påverkas av väpnade konﬂikter, brottslig-

het, kidnappning, terrorism eller oroligheter.

Ericsson följer löpande den geopolitiska och

säkerhetsrelaterade utvecklingen och upp-

rätthåller detaljerade riskbedömningar. Bola-

get tillämpar fastställda reserutiner, tillhan-

dahåller utbildning, kommunikationssystem

och ytterligare säkerhetsåtgärder anpassade

efter bedömda risker. Beredskapsplaner ﬁnns

utarbetade och kan aktiveras vid en nödsitua-

tion för att säkerställa samordnade och effek-

tiva insatser, samt en återgång till normal

aktivitet när detta är möjligt.

Oberoende revisioner av Ericssons

verksamhet

I egenskap av en viktig leverantör till många

kommunikationstjänsteleverantörer är

Ericsson regelbundet föremål för tredjeparts-

revisioner, däribland revisioner som initieras

av medlemmar i Joint Alliance for Corporate

Social Responsibility (JAC). JAC är en ideell

sammanslutning av telekomoperatörer som

arbetar för rättvisa arbetsvillkor och ansvars-

fulla sociala och miljömässiga metoder i IKT-

sektorns leverantörskedja. Medlemmarna

genomför gemensamma revisioner och

utvärderingar för att veriﬁera efterlevnad av

hållbarhetsstandarder samt för att stödja för-

bättringar genom informationsdelning mel-

lan medlemmarna.

Revisionerna omfattar områden som

arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa

och säkerhet på arbetsplatsen, miljöledning,

etik och ledningssystem. Under de senaste

åren har Ericssons tillverkningsanläggningar

i Mexiko, Kina, Rumänien, Estland och USA

granskats. Sammantaget visar resultaten att

Ericsson uppfyller revisionskriterierna. Avvi-

kelser har dock identiﬁerats inom vissa områ-

den, främst avseende arbetstider. Dessa har

åtgärdats genom dialog med berörda medar-

betare samt genom lokala åtgärdsplaner och

uppföljning sker löpande.

Kategori

Basår

Målår

Antal under basåret

Målvärde

Antal 2025

Dödsfall

2020

2025

Incidenter med sjukfrånvaro

143

Mål

Hälsa och säkerhet

Ericsson hade som mål att uppnå noll arbetsrelaterade dödsfall och

noll olyckor med förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterade

fysiska skador eller arbetsrelaterad sjukdom inom områden som står

under Bolagets kontroll till 2025. Målet omfattade såväl den egna

arbetskraften som anställda hos leverantörer av fälttjänster.

Arbetsmiljöexperter följer, i samarbete med relevanta interna

intressenter, upp utvecklingen mot detta och relaterade delmål för att

identiﬁera förbättringsåtgärder. Målen ingår i den löpande interna

rapporteringen till koncernledningen. Under 2025 inträffade 3 dödsfall

och 60 olyckor med sjukfrånvaro, jämfört med två respektive 72 under

2024. Samtliga dödsfall inträffade bland leverantörers personal, och

38 av olyckorna med sjukfrånvaro avsåg Ericssons egen arbetskraft.

Ericsson ser allvarligt på detta utfall. Att uppnå ett nollmål är

utmanande, eftersom incidenter uppstår till följd av en kombination av

mänskliga faktorer och komplexa operativa miljöer. Bolaget kommer

att fortsätta prioritera de risker med mest allvarliga konsekvenser,

stärka säkerhetsprogrammen, inklusive hanteringen av leverantörer

och samarbetspartners, samt säkerställa ett konsekvent fokus på

detta arbete bland ledare, tillräckliga resurser och tydligt ansvarstag-

ande. Dessa åtgärder syftar till att ytterligare minska sannolikheten för

dödsfall och olyckor med förlorade arbetsdagar. Att minska och på sikt

eliminera arbetsrelaterade arbetsplatsolyckor är fortsatt en central pri-

oritering i Ericssons arbete med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Förutom målet gällande hälsa och säkerhet har Ericsson för när-

varande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp-

lad till den egna arbetskraften. Bolaget utvärderar löpande om det

är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning.

Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs delvis upp

genom nyckeltal kopplade till arbetskraften, inklusive de nyckeltal

som redovisas i hållbarhetsrapporten.

Uppgifter om medarbetare

Numeriska uppgifter om egenskaper hos Ericssons anställda och

icke-anställda arbetskraft baseras på antalet personer i respektive

kategori vid rapporteringsperiodens slut, enligt vad som har regist-

rerats i Ericssons centrala HR-system. Det totala antalet anställda

vid årets slut har stämts av mot det antal som anges i not G4 till

koncernredovisningen.

Anställda per medarbetarkategori

2025

2024

2023

Högre chefer

171

192

191

Övriga chefer

7 049

7 367

7 499

Medarbetare utan personalansvar

81 606

86 677

92 262

varav STEM

65 750

70 128

74 454

varav icke-STEM

15 856

16 549

17 808

Totalt

88 826

94 236

99 952

Ericsson deﬁnierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt till

en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna deﬁnition reviderades 2025

och uppgifterna för jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta.

Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och

matematik (STEM).

122

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Anställda per land

2025

2024

2023

Indien

21 401

22 279

22 848

Sverige

12 806

13 420

13 977

Kina

7 278

8 136

9 950

Övriga länder

47 341

50 401

53 177

Totalt

88 826

94 236

99 952

Uppgifter för speciﬁka länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av totalt antal anställda

globalt under minst ett av de tre föregående åren.

Antal anställda per anställningsform

2025

Män

Kvinnor

Annat/ej

angivet

Totalt

Tillsvidareanställda

64 771

23 541

186

88 498

Tillfälligt anställda

206

122

–

328

Behovsanställda

–

Totalt

64 977

23 663

186

88 826

Heltidsanställda

64 591

23 252

184

88 027

Deltidsanställda

386

411

799

Totalt

64 977

23 663

186

88 826

Personalomsättning

2025

2024

2023

Anställda som lämnat Bolaget

11 526

11 919

13 362

Personalomsättning

13 %

12 %

13 %

Anställda som lämnat Bolaget,

andel män och kvinnor

Män

71 %

73 %

74 %

Kvinnor

28 %

27 %

26 %

Annat/ej angivet

0 %

Anställda som lämnat Bolaget per

åldersgrupp

<30

20 %

21 %

23 %

30–50

53 %

57 %

56 %

>50

27 %

22 %

21 %

Rekrytering och intern rörlighet

2025

2024

2023

Antal anställda som tillkommit i Bolaget

6 116

6 203

7 785

Anställningstakt

7 %

6 %

8 %

Nyanställningar, andel män och kvinnor

Män

67 %

63 %

68 %

Kvinnor

32 %

35 %

31 %

Annat/ej angivet

0 %

1 %

0 %

Nyanställningar per åldersgrupp

<30

45 %

47 %

49 %

30–50

47 %

46 %

47 %

>50

8 %

7 %

4 %

Tjänster som tillsatts internt

47 %

44 %

49 %

Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som redan

är anställda på Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.

Uppgifter om icke-anställd arbetskraft

Utöver sina anställda anlitar Ericsson extern arbetskraft utan direkta

anställningsavtal, främst konsulter som är involverade i tjänsteleve-

ranser, produktutveckling samt inköp och materialförsörjning.

2025

2024

2023

Medarbetare som ej är anställda

7 704

9 610

13 125

Omfattning av kollektivavtal och social dialog

Ericssons anställda har rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende

fackförbund och att delta i kollektiva förhandlingar. Där lokal lagstift-

ning begränsar dessa rättigheter stödjer Ericsson alternativa former av

medarbetarrepresentation, såsom kommittéer eller råd, för att säker-

ställa en fortlöpande dialog. Anställda hos leverantörer omfattas av

motsvarande krav i uppförandekoden för affärspartners. Under 2025

uppgick täckningen av kollektivavtal i hela koncernen till 32 % (31).

Täckningsgrad – kollektivavtal och social dialog

Kollektivavtal (EES)

Kollektivavtal

(utanför EES)

Social dialog

(EES)

0–19 %

– Sydasien

– Ostasien och

Stillahavsområdet

– Nordamerika

20–39 %

40–59 %

60–79 %

80–100 %

– Sverige

Länder inom EES och regioner utanför EES med mer än 10 % av Bolagets totala antal anställda

redovisas.

Mångfaldsindikatorer

Anställda, fördelat på män och kvinnor

2025

2024

2023

Män

64 977

69 186

73 919

Kvinnor

23 663

24 943

25 954

Annat/ej angivet

186

107

Totalt

88 826

94 236

99 952

Andel kvinnor per personalkategori

2025

2024

2023

Högre chefer

32 %

31 %

Övriga chefer

25 %

24 %

23 %

Medarbetare utan personalansvar

27 %

varav STEM

22 %

varav icke-STEM

47 %

46 %

Alla anställda

27 %

26 %

Ericsson deﬁnierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt

till en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna deﬁnition reviderades 2025

och uppgifterna för de jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta. Kvinnor repre-

senterade 54 av 171 personer inom denna kategori under 2025.

Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och

matematik (STEM).

Andel anställda per åldersgrupp

2025

2024

2023

<30

11 %

12 %

13 %

30–50

65 %

66 %

>50

23 %

22 %

21 %

Mätetal för utbildning och kompetensutveckling

Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och

haft utvecklingssamtal

2025

2024

2023

Män

93 %

89 %

93 %

Kvinnor

91 %

88 %

92 %

Totalt

93 %

88 %

93 %

Registrerade utvecklingssamtal per 31 januari nästföljande år.

Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd

2025

2024

2023

Män

25,8

25,2

38,6

Kvinnor

24,9

24,6

36,8

Alla anställda

25,5

25,1

38,1

123

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Mätetal för hälsa och säkerhet

Ledningssystem för arbetsmiljö

Det koncernövergripande arbetsmiljöledningssystemet är integrerat i

Ericsson Group Management System och är utformat för att minska

risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande, samt för att

identiﬁera och genomföra förbättringar inom verksamheten. Systemet

är certiﬁerat enligt ISO 45001-standarden, den internationella

standarden för arbetsmiljöledning, och omfattar 95 % av Ericssons

anställda och 98 % av icke-anställda inom den egna arbetskraften.

De som inte omfattas återﬁnns främst inom arbetskraften i segmenten

Enterprise och Other, vilka inte är fullt integrerade i Ericsson Group

Management System.

Dödsfall per inblandad part

2025

2024

2023

Anställda

–

Icke-anställda i den egna arbetskraften

–

Andra arbetare

Tredje part

–

Totalt

Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer.

Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller

underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom

Bolagets kontroll.

Dödsfall per orsak

2025

2024

2023

Fall från hög höjd

Traﬁkolycka

–

Elolycka

–

Totalt

Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro (LWA), per inblandad part

2025

2024

2023

Anställda

Icke-anställda i den egna arbetskraften

–

Andra arbetare

Totalt

Olyckor med sjukfrånvaro är sådana som medför minst en dags sjukfrånvaro. Dessa ingår i de

redovisningsbara arbetsrelaterade olyckor som presenteras nedan, vilka även omfattar olyckor

som inte resulterade i sjukfrånvaro.

Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer.

Arbetsrelaterade olyckor (RWA), per inblandad part

2025

2024

2023

Anställda

–

Icke-anställda i den egna arbetskraften

–

Andra arbetare

–

Totalt

106

114

–

Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer.

Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023.

Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland anställda

Per 500 heltidsekvivalenter

2025

2024

2023

Dödsfallsfrekvens

–

0,00

LWA-frekvens

0,17

0,14

0,26

RWA-frekvens

0,29

–

Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under

ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal

arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp-

skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva medarbetare i den egna arbetskraften

multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal medarbetare, uttryckt i heltidsekvivalen-

ter, vilket uppgick till cirka 187 miljoner timmar (199 miljoner under 2024 och 206 miljoner under

2023). Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet.

Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023.

Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland icke-anställda

i den egna arbetskraften

Per 500 heltidsekvivalenter

2025

2024

2023

Dödsfallsfrekvens

–

0,04

–

LWA-frekvens

0,38

–

RWA-frekvens

0,43

0,04

–

Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under

ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal

arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp-

skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva icke-anställda medarbetare i den egna

arbetskraften multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal icke-anställda medarbetare,

uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till cirka 19 miljoner timmar (23 miljoner under 2024).

Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet.

Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023.

Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor, samt tillbud

2025

2024

2023

Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor

366

683

1 679

Rapporterade tillbud

12 063

11 765

11 004

Ericsson kan för närvarande enbart samla in information om antal sjukfrånvarodagar till följd

av olyckor som omfattade sina egna anställda med tillfredsställande tillförlitlighet.

Skälig lön

Ericssons anställda erhåller löner som bedöms vara skäliga (adequate)

utifrån Ericssons analysmetod, vilken är förenlig med kraven i ESRS.

Bedömningen baserades på ett lönebenchmark från en oberoende och

trovärdig tredje part. Uppgifter om ersättning till anställda hämtades

under det fjärde kvartalet av rapporteringsåret.

Mätetal för ersättning

Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning

1) 2)

2025

2024

2023

Grundlön

86 %

85 %

Total ersättning

86 %

85 %

Förhållande mellan ersättning till VD och till anställda

2) 3) 4)

2025

2024

2023

Grundlön – anställda i Sverige

24:1

25:1

27:1

Grundlön – alla anställda

38:1

37:1

39:1

Total ersättning – anställda i Sverige

75:1

73:1

76:1

Total ersättning – alla anställda

109:1

100:1

103:1

Detta mätetal tar inte hänsyn till andra faktorer som kan påverka ersättningsnivåerna, till exempel

plats, arbetsroll och ansvar, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Total ersättning inkluderar årlig

grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/säljincitamentsprogram (STV/

SIP) samt tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Siffrorna för

totala ersättningskvoter exkluderar medarbetare i fältserviceorganisationen i vissa företag som

följer lokala STV-planer, vilket försvårar relevanta jämförelser (134 personer 2025). Mätetalen

beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år.

Naturaförmåner har uteslutits från jämförelsen på grund av begränsningar i möjligheten

att på ett tillförlitligt sätt fastställa deras ekonomiska värde.

I grundlönen ingår inte semesterlön i Sverige (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör

att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till VD och

koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten där semesterlön

är inkluderad. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år.

Total ersättning i detta sammanhang baseras på STV/SIP målnivå och LTV som beviljats för

respektive år, och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till VD och

koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten, som visar

faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under

fjärde kvartalet varje år.

124

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan

på mänskliga rättigheter

Misstänkt bristande regelefterlevnad rörande diskriminering

och trakasserier

2025

2024

2023

Totalt antal rapporterade ärenden

–

av vilka avsåg trakasserier

–

av vilka avsåg diskriminering

–

Totalt antal bekräftade

överträdelser

–

av vilka avsåg trakasserier

–

av vilka avsåg diskriminering

–

Avser ärenden som rapporteras och hanteras i Ericssons process för hantering och utredning

av misstänkta överträdelser.

Inga jämförelseuppgifter är tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023.

Under 2025 rapporterades 84 ärenden via Ericsson Compliance

Line som klassiﬁcerades som trakasserier, varav 24 utreddes. Under

rapporteringsåret bekräftades 20 fall och 5 var fortfarande under

utredning vid årets slut. Under samma år rapporterades 14 ärenden

som klassiﬁcerades som diskriminering. 4 utreddes, varav 1 fall blev

bekräftat och inget var fortfarande under utredning vid årets slut.

Totalt hänvisades 34 ärenden som klassiﬁcerades som trakasserier

och 7 som diskriminering till andra funktioner, till exempel till funk-

tionen People, för att hanteras i enlighet med dess processer. I de fall

överträdelser bekräftades vidtogs korrigerande och disciplinära

åtgärder, inklusive uppsägningar. Inga väsentliga böter eller påföljder

för bekräftade fall av diskriminering och trakasserier har betalats

under rapporteringsåret. Det totala antalet anmälningar som kommit

in via Ericssons kanaler för rapportering av bristande efterlevnad redo-

visas i avsnittet

Ansvarsfullt företagande

Under 2025 rapporterades inga allvarliga incidenter relaterade till

mänskliga rättigheter som involverade Ericssons egen arbetskraft via

Bolagets kanaler eller OECD:s nationella kontaktpunkter. Därmed vid-

togs inga korrigerande åtgärder.

Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt

med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter.

Exempel på högriskländer för barnarbete inom mineralutvinning baseras på externa källor som exempelvis U.S. Department of Labors ”List of Goods Produced by Child Labor or Forced Labor”

och UNICEF:s utvärderingar.

Arbetstagare i värdekedjan

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Arbetsvillkor

Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall

Faktisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Undermåliga arbetsvillkor

Systemisk negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Arbetstagares säkerhet i högriskområden

Potentiell negativ påverkan

Uppströms, egen verksamhet

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Tvångs- och barnarbete

Systemisk negativ påverkan

Uppströms

Arbetsvillkor

Som framgår av beskrivningen av väsentlig

påverkan, risker och möjligheter i avsnittet

Den egna arbetskraften

har Ericsson

identiﬁerat potentiell negativ påverkan rela-

terad till undermåliga arbetsvillkor som även

påverkar arbetstagare i värdekedjan. I leve-

rantörskedjan för elektroniktillverkning är

dessa systemiska effekter särskilt påtagliga i

regioner som Sydostasien, Sydasien och delar

av Latinamerika, där efterlevnaden av arbets-

rättslagstiftning kan vara begränsad och där

beroendet av underleverantörer är utbrett.

De vanligast förekommande utmaningarna

omfattar orimliga arbetstider, otillräckliga

löner, otrygga anställningsförhållanden samt

begränsningar av föreningsfriheten.

För leverantörspersonal som arbetar med

nätutbyggnad, installation och fältunderhåll

utgör arbetsrelaterade olyckor och dödsfall

en faktisk negativ påverkan som förekom-

mer i ﬂera geograﬁska områden, vilket

beskrivs närmare i avsnittet

Den egna

arbetskraften

Arbetstagares säkerhet utgör en potentiell

negativ påverkan kopplad till verksamheter

i högriskområden som präglas av konﬂikt,

instabilitet eller hög brottslighet, vilket också

beskrivs närmare i samma avsnitt.

De tre ovan beskrivna typerna av påver-

kan sker eller kan ske idag och förväntas kvar-

stå på medellång till lång sikt. Ericsson har

en indirekt koppling till påverkan genom sina

affärsförbindelser och strävar efter att han-

tera dessa genom tillbörlig aktsamhet i leve-

rantörskedjan, leverantörskrav samt riktade

initiativ för kapacitetsuppbyggnad.

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Tvångsarbete utgör en potentiell negativ

påverkan i ﬂera led i den globala leverantörs-

kedjan för elektronik, inklusive utvinning av

råmaterial, vid smältverk och inom kompo-

nenttillverkning, särskilt i Central- och Öst-

afrika, Syd- och Sydostasien, Ostasien och

Latinamerika. Bidragande faktorer är bland

annat svag efterlevnad av arbetsrättslag-

stiftning, utnyttjande av migrantarbetare,

skuldslaveri och orimlig övertid.

Ericssons exponering för barnarbete

bedöms vara lägre och är främst kopplad till

speciﬁka högriskmineraler, såsom kobolt och

glimmer, som utvinns i bland annat Demokra-

tiska republiken Kongo och på Madagaskar

Även om Ericsson inte köper in råmaterial

direkt, förekommer dessa mineraler i de kom-

ponenter och produkter som Bolaget köper in.

Det innebär att Ericssons affärsmodell, som

är beroende av global elektroniktillverkning,

indirekt är kopplad till denna typ av potenti-

ell negativ påverkan, vilken kan ske ﬂera led

uppströms i värdekedjan.

De arbetstagare som är mest exponerade

är främst de som arbetar med mineralutvin-

ning och bearbetning samt arbetstagare i

underleverantörers fabriker där elektroniken

tillverkas. Ericsson identiﬁerar dessa risker

genom leverantörsbedömningar, deltagande

i branschinitiativ och användandet av externa

riskkartläggningsverktyg, vilka ligger till

grund förprioriteringar i arbetet med tillbörlig

aktsamhet. Exponering för denna systemiska

människorättsrelaterade påverkan är aktuell

och förväntas kvarstå på medellång till lång

sikt.

Även om riskerna inte anses vara ﬁnan-

siellt väsentliga, medför nya regelverk –

inklusive EU:s Corporate Sustainability Due

Diligence Directive (CSDDD), EU:s förordning

om tvångsarbete samt USA:s importförbud

mot produkter tillverkade med tvångsarbete,

tillsammans med ökade kundförväntningar, att

företag behöver vidareutveckla och stärka sina

processer för tillbörlig aktsamhet. Bristande

regelefterlevnad kan leda till begränsningar i

tillgången till vissa marknader, rättsliga eller

anseenderelaterade konsekvenser samt mins-

kad konkurrenskraft i försäljningsprocesser.

125

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Policy

Enligt Ericssons affärsetiska kod är alla form-

er av slaveri och exploatering, inklusive män-

niskohandel, påtvingat arbete, skuldslaveri

och annat tvångsarbete strängt förbjudna.

Bestämmelser om rättvisa, säkra och gynn-

samma arbetsvillkor beskrivs i avsnittet

Den egna arbetskraften

och gäller även

för arbetstagare i värdekedjan.

Uppförandekoden för affärspartners

ställer krav på att affärspartners, såsom leve-

rantörer, respekterar internationellt erkända

normer för mänskliga rättigheter, inklusive

FN:s internationella regelverk om mänskliga

rättigheter och Internationella arbetsorgani-

sationens (ILO:s) deklarationer och principer.

Affärspartners ska tillhandahålla tydliga och

skriftliga anställningsavtal, säkerställa att

arbetstagare inte betalar rekryteringsavgifter

samt säkerställa migrantarbetares tillgång till

sina identitets- och immigrationshandlingar.

Tvångsarbete, skuldslaveri och barnarbete

är förbjudna. Unga arbetstagare under 18

år får inte utföra arbete som kan äventyra

deras hälsa eller säkerhet, inklusive nattar-

bete och övertid. Arbetstiden ska följa lokal

lagstiftning, inte överstiga 60 timmar per

vecka inklusive övertid, och eftersträva ILO:s

riktmärke om 48 timmar per vecka. Arbetsta-

gare ska erhålla en lön som täcker grundläg-

gande behov och möjliggör en viss disponibel

inkomst. Arbetsplatser ska vara fria från

diskriminering, trakasserier och omänsklig

behandling, och arbetstagare ska ha rätt

att organisera sig fackligt och till kollektiva

förhandlingar.

Ericsson erbjuder kostnadsfri utbildning

om uppförandekoden till leverantörer. På

Bolagets webbplats ﬁnns även riktad infor-

mation om antikorruption, mänskliga rättig-

heter, konﬂiktmineraler och arbetsmiljö. Via

webbplatsen ges medarbetare inom inköps-

organisationen tillgång till FN:s Global Com-

pact Academy.

Uppförandekoden ställer krav på att

Bolagets affärspartners tillämpar ett risk-

baserat förhållningssätt till hälsa och säker-

het, erbjuder relevant utbildning samt upp-

rätthåller rutiner för incidentrapportering

och korrigerande åtgärder. De ska även ha

arbetsmiljöledningssystem. För leverantörer

som utför fälttjänster såsom, konstruktions

och underhållsarbete samt nätutbygg-

nad gäller speciﬁka arbetsmiljökrav inklu-

sive krav på hantering och uppföljning av

underleverantörer.

Ytterligare information om uppförandeko-

den för affärspartners ﬁnns i avsnittet

Allmänna upplysningar

, som också

beskriver de viktigaste delarna i Ericssons

Uttalande om företagande och mänskliga

rättigheter.

Intressentdialog

Ericsson använder både direkta och indirekta

kanaler för att föra dialog med arbetstagare i

värdekedjan om faktisk och potentiell påver-

kan kopplad till dem. Leverantörsrevisionerna

kopplade till uppförandekoden omfattar

intervjuer med arbetstagare med fokus på

mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig-

heter, vilket beskrivs närmare nedan.

Ericsson för regelbundet en dialog med

organisationer som företräder eller förmedlar

perspektiv från arbetstagare i värdekedjan.

Bolaget är medlem i Shift Business Learning

Program som syftar till att främja upprätthål-

lande av mänskliga rättigheter inom närings-

livet i enlighet med FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter (UNGP).

Ericsson deltar också i Business Network on

Civic Freedoms and Human Rights Defenders

samt i Responsible Business Alliance (RBA).

Ericssons arbete med tillbörlig aktsam-

het omfattar även direkt dialog med arbets-

rättsorganisationer, rundabordssamtal med

aktörer i civilsamhället samt dialog med

andra relevanta intressenter. Ericsson har ett

nära samarbete med Responsible Minerals

Initiative (RMI) och deltar i organisationens

arbetsgrupper, där Bolaget är ordförande i

arbetsgruppen för aluminium.

Processer för att avhjälpa negativ

påverkan och kanaler för att

rapportera oegentligheter

Ericsson åtgärdar avvikelser som identiﬁe-

rats vid leverantörsrevisioner genom tidsatta

åtgärdsplaner, vilket gör revisionerna till en

central mekanism för att avhjälpa negativ

påverkan på arbetstagare i värdekedjan.

Arbetstagare kan rapportera misstänkta

överträdelser av Uppförandekoden för affärs-

partners, policyer, lagar eller förordningar via

Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig

för både interna och externa intressenter,

inklusive leverantörer och deras anställda

(se avsnittet

Ansvarsfullt företagande

)

Ericssons affärspartners ska även ha egna

klagomålsmekanismer som gör det möjligt

för arbetare att på ett säkert och konﬁden-

tiellt sätt rapportera problem utan risk för

repressalier eller vedergällning.

Under 2025 rapporterades ingen allvarlig

negativ påverkan på mänskliga rättigheter

relaterad till arbetstagare i värdekedjan,

via Ericssons kanaler, och inga åtgärder

för avhjälpande behövde därför vidtas.

Vidtagna åtgärder

Ericsson har förbundit sig att bedriva sin

verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och har

etablerat ﬂera strukturerade processer för att

hantera påverkan på arbetstagare i Bolagets

värdekedja. De nyckelåtgärder som beskrivs

nedan avser leverantörsgranskning och

revisioner, kritiska mineraler och spårbarhet

i leverantörskedjan samt hantering av leve-

rantörers arbetsmiljö.

Leverantörsgranskning och revisioner

En särskild enhet inom Ericssons inköpsor-

ganisation driver initiativ som rör hållbarhet

och ansvarsfullt företagande, med fokus

på leverantörers efterlevnad av Uppfö-

randekoden för affärspartners vilket sker

genom riskbedömningar och särskilda

leverantörsrevisioner.

Leverantörer måste bekräfta efterlev-

nad av uppförandekoden innan de inleder

en affärsrelation med Ericsson, och direkt-

leverantörer utvärderas utifrån risker för

avvikelser och bristande efterlevnad av dess

bestämmelser. Nya leverantörer granskas

och väljs ut utifrån ﬂera kriterier, inklusive

miljömässiga och sociala faktorer, med stöd

av tredjepartsdatabaser för att identiﬁera

negativ medieexponering, regulatoriska över-

trädelser, konkurrensbegränsande beteende,

ﬁnansiella oegentligheter samt miljö-, pro-

duktions-, arbetsmiljö- och människorätts-

relaterade frågor.

En modulbaserad riskbedömning av leve-

rantörers hållbarhetsprestanda kan aktive-

ras beroende på leverantörens riskproﬁl, där

omfattningen av fastställa utifrån vilken typ

av produkter eller tjänster som tillhandahålls.

När en leverantör väljs ut för bedömning,

skickas relevanta självutvärderingsformulär

inom områden som omfattar miljö, hälsa och

säkerhet samt mänskliga rättigheter.

Efter bedömning tilldelas leverantören en

riskklassiﬁcering. Baserat på denna lämnas

sedan en rekommendation att godkänna, inte

godkänna eller godkänna leverantören med

särskilda villkor om att åtgärda identiﬁerade

brister, eller motsvarande rekommendationer

för redan aktiva leverantörer. Efter onboar-

ding genomförs löpande uppföljning av

negativ mediabevakning med regelbundna

intervall.

När inledande granskningar eller bedöm-

ningar identiﬁerar potentiellt förhöjda mäns-

korättsrisker genomför Ericsson fördjupad

tillbörlig aktsamhet för att ytterligare utvärd-

era och hantera dessa risker. Processen kan

innefatta analyser av säkerhets- och regula-

torisk miljö, screening av tvångsarbetesris-

ker med hjälp av tredjepartsleverantörer av

riskdata samt dialog med branschkollegor

genom forum såsom Responsible Business

Alliance eller Responsible Minerals Initiative.

Ericsson kan också konsultera organisationer

i civilsamhället eller andra externa intressen-

ter för att bättre förstå lokala förhållanden.

Om förhöjda risker bekräftas arbetar Ericsson

tillsammans med sina direkta leverantörer

för att understryka vikten av kraven i uppför-

andekoden och kan kräva externa revisioner

126

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

och tidsatta åtgärdsplaner. De landsbesök

med fokus på mänskliga rättigheter som

beskrivs i avsnittet

Den egna arbets-

kraften

omfattar även frågor om arbets-

tagare i värdekedjan.

Ericsson genomför revisioner av sina

direkta leverantörer för att veriﬁera efter-

levnad av uppförandekoden. Revisionerna

fokuserar på leverantörer som identiﬁerats ha

förhöjda risker relaterade till miljö, mänskliga

rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. För

urvalet prioriteras i första hand leverantörer

som tillsammans står för de översta 90 % av

Ericssons totala inköpskostnader. Leveran-

törsrisk, fastställd utifrån faktorer som land,

typ av produkt eller tjänst, tid sedan senaste

revisionen samt inköpsvolym, styr urvalspro-

cessen för revisionen. Revisionerna utförs

av en extern leverantör och sker huvudsak-

ligen på plats, medan revisioner på distans

används för högriskländer eller vid uppfölj-

ning. Fokusområden omfattar anställnings-

villkor, arbetstid, löner, hälsa och säkerhet,

kemikaliehantering samt hur leverantören

kommunicerar Ericssons krav till sina egna

leverantörer.

Identiﬁerade avvikelser ska åtgärdas

genom tidsatta åtgärdsplaner. Revisioner

genomförs inte oanmälda, men semianmälda

revisioner förekommer, där leverantören

informeras om att en revision kommer att

genomföras inom en viss tidsperiod utan att

exakt datum och tidpunkt anges.

Under 2025 genomfördes 93 (79) sådana

revisioner. Avvikelser identiﬁerades hos 92 %

(89 %) av de granskade leverantörerna och

kritiska avvikelser hos 2 % (3 %). De ﬂesta

iakttagelser rörde anställningsvillkor eller

arbetsmiljöledning, och samtliga kritiska iakt-

tagelser var kopplade till arbetsmiljöfrågor.

Vid rapporteringsperiodens slut hade 85 %

(84 %) av samtliga avvikelser och 50 %

(50 %) av de kritiska avvikelserna åtgärdats

inom fastställda tidsramar.

Kritiska mineraler och spårbarhet

i leverantörskedjan

Ericsson gör inga direkta inköp från företag

som bedriver utvinning, smältning eller raf-

ﬁnering av mineraler. Bolagets exponering

mot råmaterial, inklusive konﬂiktmineraler,

är indirekt och uppstår genom de material

och mineraler som ingår i komponenter i den

elektroniska hårdvara som säljs som en del

av nätverk. Denna indirekta exponering gör

grundlig tillbörlig aktsamhet och bransch-

samverkan avgörande för att hantera rela-

terade risker.

Ericsson har åtagit sig att anskaffa kritiska

mineraler, däribland tantal, volfram, litium

och nickel, i enlighet med all tillämplig lag-

stiftning. Bolagets åtgärder för tillbörlig akt-

samhet överensstämmer med OECD:s väg-

ledning för ansvarsfulla leverantörskedjor för

mineraler och följer framväxande regelverk så

som EU:s batteriförordning och förordningen

om kritiska råmaterial.

Leverantörer av elektronisk hårdvara

är skyldiga att utöva tillbörlig aktsamhet

avseende anskaffning och utvinning av kri-

tiska mineraler samt att med rimlig säkerhet

veriﬁera mineralernas ursprung i de produk-

ter som levereras till Ericsson. Spårbarhet

bortom direkta leverantörer främjas huvud-

sakligen genom deltagande i branschnätverk

och organisationer samt genom användan-

det av verktyg och mallar från Responsible

Minerals Initiative (RMI) för att kartlägga

leverantörskedjor och identiﬁera smältverk

och rafﬁnaderier. Ericsson använder också

data från RMI för att identiﬁera smältverk

och rafﬁnaderier för att avgöra om fördjupad

tillbörlig aktsamhet eller leverantörsdialog är

motiverad.

Ericsson eftersträvar att öka inköp från

leverantörer och underleverantörer som

uppfyller relevanta hållbarhetsstandarder

för mineraler, såsom RMI:s standarder. Bola-

get använder RMI:s ramverk, arbetsgrupper

och verktyg för att föra dialog direkt med

smältverk där någon direkt affärsrelation

inte föreligger, samt för att stärka kraven på

underleverantörer via sina direkta leveran-

törer. Ericsson strävar efter att arbeta till-

sammans med leverantörerna för att uppnå

kontinuerliga förbättringar, men kan som en

sista åtgärd avsluta affärsrelationer vid upp-

repad bristande regelefterlevnad.

Ytterligare information lämnas i Ericssons

årliga Conﬂict Minerals Report på Form

SD, som publiceras på Bolagets webbplats

och inges till U.S. Securities and Exchange

Commission.

Hantering av hälsa och säkerhet

hos leverantörer

Ericsson har fastställt globala krav på leve-

rantörer av fälttjänster inom ramen för Bola-

gets uppförandekod för affärspartners. Cen-

trala krav omfattar incidentrapportering och

utredning av incidenter, hantering av faror

och risker, kommunikation och medvetenhet,

Stop Work Authority samt obligatorisk utbild-

ning. Stop Work Authority-standarden ger

personer rätt och ett mandat att omedelbart

avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhål-

landen identiﬁeras.

Genom bedömningar av mognadsgraden

hos leverantörer av fälttjänster utvärderar

Ericsson deras säkerhetsarbete gentemot

fördeﬁnierade hälso- och säkerhetskriterier.

Baserat på resultaten från dessa utvärder-

ingar ska tidsatta åtgärdsplaner genomföras.

Nya leverantörer ska genomgå en sådan

bedömning och godkännas innan en affärs-

relation inleds. För aktiva leverantörer syftar

Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder

Revisioner – Uppförandekod för affärspartners

2025

2024

2023

Genomförda revisioner

123

Revisionsresultat

2025

2024

2023

Andel granskade leverantörer med avvikelser

92 %

89 %

85 %

Avvikelser per kategori

Tillgång och transparens

1 %

–

Anställningsvillkor

31 %

42 %

Miljöledning

4 %

3 %

4 %

Antikorruptionsåtgärder

1 %

–

3 %

Arbetsmiljöledning

61 %

53 %

48 %

Kommunikation av krav till underleverantörer

2 %

3 %

Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser

2 %

3 %

1 %

Kritiska avvikelser per kategori

Tillgång och transparens

–

Anställningsvillkor

–

Miljöledning

–

Antikorruptionsåtgärder

–

Arbetsmiljöledning

100 %

Kommunikation av krav till underleverantörer

–

Andel stängda åtgärdsplaner

Alla avvikelser

85 %

84 %

79 %

Kritiska avvikelser

50 %

100 %

Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen.

Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs.

Andelen identiﬁerade avvikelser och kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom internt fastställda tidsramar för respektive

kategori. Andelen korrigerande åtgärder beräknas utifrån hur stor andel av de iakttagelser som identiﬁerats under rapporteringsperioden

som har åtgärdats och avslutats per bokslutsdatumet.

127

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Socioekonomisk utveckling

av samhällen

(enhetsspeciﬁkt

underämne i rapporteringen)

Socioekonomisk utveckling

genom digitalisering

Systemisk positiv påverkan

Nedströms

Berörda samhällen

Mobilt bredband bidrar till socioekonomisk

utveckling. Oberoende forskning visar att

högre nivåer av användning av mobilt bred-

band är förknippad med ökad ekonomisk

tillväxt, särskilt i låginkomstländer, och att

förbättrad uppkoppling i skolor kan ge lång-

siktiga sociala och ekonomiska fördelar.

Mobilnät underlättar även ﬁnansiell inklu-

dering, eftersom många människor utan till-

gång till traditionella banktjänster, redan äger

mobiltelefoner som kan ge tillgång till mobila

ﬁnansiella tjänster.

Trots denna potential saknar uppskatt-

ningsvis en tredjedel av världens befolkning

fortfarande tillgång till tillförlitligt mobilt

bredband

. Uppkopplingsklyftan har två

huvudsakliga dimensioner. Vissa männ-

iskor bor utanför nätens täckningsområden,

medan andra omfattas av täckning, men

möter hinder såsom otillräcklig uppkopplings-

kvalitet, för dyra tjänster, bristande digital

kompetens eller svårigheter att använda

tillgängliga tjänster. Att minska dessa klyftor

kräver i regel nya affärsmodeller och politiska

åtgärder för att bygga ut infrastrukturen, göra

uppkopplingen mer överkomlig och att stärka

den digitala kompetensen. Ericsson bidrar

genom lösningar som fast bredband via

mobilnätet (FWA) samt genom initiativ som

Connect To Learn, vilka stödjer digital kompe-

tens och uppkoppling till skolor.

Dessa systemiska effekter på samhälls-

nivå är kopplad till Ericssons affärsmodell

och strategi, eftersom Bolaget tillhandahåller

mobilnätsinfrastruktur som möjliggör digi-

talisering. Påverkan är faktisk, positiv och

uppstår nedströms under mobilnätens

användningsfas, särskilt i regioner med låg

eller ojämn tillgång till internetuppkoppling.

Påverkan sker idag och förväntas kvarstå

på medellång till lång sikt, med effekter som

uppstår i takt med att täckningen förbättras

och i takt med att bredare socioekonomiska

effekter utvecklas över tid. Ericsson bidrar

genom teknikutveckling och nätutbyggnad

samt genom sina affärsrelationer med kun-

der och partners som driver och expanderar

näten.

Information om negativ påverkan på sam-

hällen kopplad till användning av mineraler

från konﬂiktdrabbade områden och högrisk-

områden ﬁnns i avsnittet

Arbetstagare

i värdekedjan

Policy

Ericsson har en lång historia av teknikutveck-

ling och betraktar tillgång till kommunikation

som ett grundläggande mänskligt behov.

Bolaget arbetar för att främja global tillgång

till kommunikation. Den affärsetiska koden

anger att stöd till lokalsamhällen ska syfta

till att skapa en positiv påverkan. Aktiviteter

utvärderas för att säkerställa att de är i linje

med Bolagets strategi och att resurser

används på ett ansvarsfullt sätt. Tillbörlig

aktsamhet tillämpas för att undvika intresse-

konﬂikter och kopplingar till otillbörliga betal-

ningar. Ytterligare information om

den affärsetiska koden ﬁnns i avsnittet

Allmänna upplysningar

, som även beskri-

ver de huvudsakliga delarna i Ericssons Utta-

lande om företagande och mänskliga

rättigheter.

Intressentdialog

Direkt dialog med berörda samhällen före-

kommer i vissa fall, men merparten av kon-

takterna sker genom organisationer, partner-

skap och centrala medlemskap, vilka beskrivs

nedan. Genom sitt medlemskap i Global Net-

work Initiative engagerar sig Ericsson särskilt

frågor som rör ansvarsfull användning av

teknik. Mer information ﬁnns i avsnittet

Konsumenter och slutanvändare

Processer för att avhjälpa negativ

påverkan och kanaler för att

rapportera oegentligheter

Ericsson Compliance Line är tillgänglig för

interna och externa intressenter för att rap-

portera misstänkta överträdelser av den

affärsetiska koden, policyer, lagar eller andra

regelverk (se avsnittet

Ansvarsfullt före-

tagande

). Under 2025 rapporterades ingen

allvarlig negativ påverkan på mänskliga

rättigheter relaterad till berörda samhällen,

via Ericssons kanaler, och inga åtgärder för

avhjälpande behövde därför vidtas.

Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S3 (Berörda samhällen), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess

upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter.

The State of Broadband. (2024). Leveraging AI for Universal Connectivity, Bredbandskommissionen för hållbar utveckling.

uppföljande bedömningar till att främja

förbättringar i deras säkerhetsprestanda.

Leverantörer ska också genomgå obligato-

riska utbildningar som fastställs av Ericsson,

vilket omfattar en introduktionsutbildning till

hälsa och säkerhet, traﬁksäkerhetsutbildning

samt utbildning i livsviktiga säkerhetsregler

(Lifesaving rules).

Konsekvenshantering tillämpas när leve-

rantörer inte genomför åtgärder inom överens-

komna tidsramar, avstår från att delta i utvär-

deringar eller bryter mot Ericssons säkerhets-

krav. Sanktioner omfattar ekonomiska

påföljder, minskade affärsvolymer, ytterligare

inspektioner eller revisioner, skriftliga varningar

eller, i allvarliga fall, avbrytande av affärsrela-

tionen. De arbetsmiljöåtgärder som beskrivs

i avsnittet

Den egna arbetskraften

gäller

även för anställda hos leverantörer av

fälttjänster.

Under 2025 fortsatte Ericsson att genom-

föra Target Zero-workshops för att stärka

säkerhetskulturen bland sina leverantörer,

och implementerade ett belöningsprogram

(Supplier Safety Recognition Program), för

att ytterligare främja säkra beteenden. Inom

ramen för programmet uppmärksamma-

des leverantörer både lokalt och globalt i tre

kategorier: säkert beteende, bästa praxis och

bästa förbättringsförslag. Vidare så fortlöpte

bedömningar av leverantörer av fälttjänster

under 2025, med fokus på att höja graden

av säkerhetsmognad samt utvärdera nya

leverantörer.

Mål

Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll

dödsfall och incidenter som resulterar i sjuk-

frånvaro, vilket omfattar såväl den egna

arbetskraften som anställda hos leverantörer

av fälttjänster. Mer information om detta mål

ﬁnns i avsnittet

Den egna arbetskraften

Med undantag för målet gällande hälsa

och säkerhet har Ericsson för närvarande satt

några ytterligare mål för sin väsentliga påver-

kan kopplad till arbetstagare i värdekedjan,

men utvärderar löpande om det är ändamåls-

enligt att införa mål inom ramen för bolagets

styrning. Effektiviteten i policyer och åtgärder

inom området följs upp delvis genom de leve-

rantörsrevisioner som beskrivs ovan.

128

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Vidtagna åtgärder

Ericsson använder sin expertis inom mobil

uppkoppling för att skapa positiv påverkan

för intressenter och samhällen där Bolaget

är verksamt. I detta delavsnitt beskrivs kon-

cernövergripande aktiviteter. Lokala initiativ

som drivs av regionala säljorganisationer

beskrivs ej.

Socioekonomisk påverkan av IKT och

digital utbildning

Ericsson arbetar för att främja digital inklu-

dering och bidra till att minska den digitala

klyftan, och därigenom bredda tillgången

till den digitala ekonomin. Arbetet omfattar

utveckling nya lösningar samt påverkansar-

bete och samarbete med partners inom hela

IKT-ekosystemet. Fokus ligger främst på

regioner med låg eller ingen upptagning av

internet och innefattar användning av kost-

nadseffektiva och skalbara lösningar, såsom

fast bredband via mobilnätet (FWA), vilket

även kan förbättra uppkopplingen för institu-

tioner som skolor. Under de senaste åren har

en betydande andel av nya lanseringar av 5G

FWA skett på tillväxtmarknader.

Ericssons arbete med digital inkludering

omfattar även utbildning och utveckling av

digital kompetens genom Connect To Learn,

ett program som genomförs i samarbete med

regeringar, kommunikationstjänsteleveran-

törer, frivilligorganisationer och FN-organ.

Connect To Learn stödjer digital upp-

koppling i skolor och lokala lärocentrum och

tillhandahåller utbildning som stärker elevers

digitala färdigheter och möjligheter till fram-

tida anställning. Programmet omfattar två

huvudsakliga erbjudanden:

–

Ericsson Educate: En digital lärandeplatt-

form som erbjuder utbildning på univer-

sitetsnivå inom telekommunikation och

ny teknik, såsom 5G, AI, datavetenskap,

automation och IoT.

–

Ericsson Digital Lab: Projektbaserade

aktiviteter utformade för elever i åldern

11–16 år som introducerar grundläg-

gande begrepp inom områden som

kodning, robotteknik, spelutveckling,

elektronik och AI.

Sedan 2022 har Ericsson bidragit till Digital

Transformation Collaborative, som leds av

UNESCO inom ramen för Global Education

Coalition. Initiativet ger myndigheter i olika

länder verktyg och vägledning för att inte-

grera digital utbildning i nationell planering

samt för att bygga kapacitet genom utbild-

ning och workshops.

Ericsson och International Telecommu-

nication Union samutvecklar Connectivity

Planning Platform, ett verktyg som hjälper

till att kartlägga IKT-infrastruktur, identiﬁera

områden helt utan eller bristande täckning

och bedöma möjliga uppkopplingslösningar.

Plattformen syftar till att stödja evidens-

baserad planering och investeringsbeslut för

att utöka prisvärd och resilient uppkoppling.

Finansiell inkludering

Ericssons Mobile Wallet Platform stödjer

leverantörer av kommunikationstjänster och

ﬁnansinstitut i att erbjuda mobilbaserade

ﬁnansiella tjänster. Plattformen används

för att öka tillgången till ﬁnansiella tjänster

för individer och samhällen med begränsad

eller ingen tillgång till traditionella bank-

system. Beroende på tjänsteleverantörens

erbjudande kan detta omfatta funktioner

som att spara och överföra pengar, ta emot

lön eller stöd, betala räkningar samt få till-

gång till ﬁnansiella produkter som lån eller

försäkringar.

Mål

Ericsson har för närvarande inte satt några

mål avseende sin väsentliga påverkan kopp-

lad till berörda samhällen, men utvärderar

löpande om det är ändamålsenligt att införa

mål inom ramen för bolagets styrning.

Mätetal för påverkan

Ericsson redovisar mätetal relaterade till

sin påverkan på samhällen i bilaga 5.

Organisation

Beskrivning

ITU (International Telecommunication Union)

Ericsson samarbetar med ITU i initiativ som syftar till att hantera utmaningar kopplade till brister i digital infrastruktur,

universell uppkoppling i skolor och digital omvandling. Samarbetet omfattar utveckling av verktyg och utbildnings-

insatser för att stödja beslutsfattare i arbetet med att förbättra hållbar uppkoppling i områden och samhällen med

begränsad tillgång.

ITU/UNESCO Bredbandskommissionen

för hållbar utveckling

Ericssons teknikdirektör är ledamot i Broadband Commission for Sustainable Development, en högnivåplattform

som sammanför ﬂera intressenter och som tar fram policyrekommendationer avseende universellt meningsfull

uppkoppling och rollen bredband spelar för att främja global utveckling. Kommissionen verkar för framsteg mot

FN:s globala mål för hållbar utveckling till 2030 genom förbättrad tillgång till bredband.

Digital Transformation Collaborative (DTC)

Ett offentlig-privat partnerskap under ledning av UNESCO som fokuserar på att stödja nationella insatser för

att främja hållbar digital omvandling inom utbildning och bidra till mål 4 FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Ericsson är medlem i DTC:s styrgrupp.

Whitaker Peace & Development Initiative

Ericsson är en långsiktig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som stödjer ungdomar och kvinnor

från utsatta förhållanden genom utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. Samarbetet omfattar insatser

som använder IKT för att stödja fredsbyggande och försörjningsaktiviteter i samhällen som påverkas av konﬂikter,

våld och fattigdom.

129

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Konsumenter och slutanvändare

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Informationsrelaterad

påverkan för slutanvändare

Missbruk av teknik

Potentiell negativ påverkan

Nedströms

Dataintrång och störningar i infrastrukturen

Potentiell negativ påverkan

Nedströms

Nätsäkerhet

(enhetsspecifikt

underämne i rapporteringen)

Otillräckliga åtgärder avseende nätsäkerhet

Risk

Förlust av affärsmöjligheter

Missbruk av teknik

Ericssons teknik är utformad för att tillhanda-

hålla säker och tillförlitlig uppkoppling men

kan under speciella omständigheter använd-

as på ett sätt som påverkar konsumenter och

slutanvändare negativt, vilket i sin tur beror

på kontexten och involverade parter. Poten-

tiell negativ påverkan omfattar bland annat

kränkningar av rätten till privatliv, exempelvis

genom övervakning av privat kommunika-

tion, samt begränsningar av yttrandefriheten,

såsom blockering eller ﬁltrering av innehåll

online.

Denna påverkan kan uppstå när nät-

funktioner, såsom funktioner för prestanda-

hantering, används otillbörligen, inklusive

av myndigheter. Ericsson kan även indirekt

behöva stödja tillfälliga nätavstängningar

när Bolaget driver nät på uppdrag av kunder.

Ericsson får inte sådana förfrågningar direkt,

men missbruk av dess teknik nedströms i

värdekedjan kan ändå påverka rättigheterna

för personer som är beroende av näten.

Påverkan är inte begränsad till speciﬁka

grupper av slutanvändare. Sannolikheten

och allvarlighetsgraden beror på det bredare

sammanhanget, inklusive styrkan i skyddet

för mänskliga rättigheter, rättsliga och regu-

latoriska ramverk, efterlevnaden av rätts-

statsprincipen samt de demokratiska insti-

tutionerna i de länder där tekniken används.

Påverkan kan förekomma i dagsläget och

detta förhållande förväntas kvarstå på med-

ellång till lång sikt.

Att förebygga missbruk av teknik, liksom

att säkerställa nätsäkerhet, bidrar till att

stärka förtroendet för digital infrastruktur.

Ericssons angreppssätt omfattar tillbörlig

aktsamhet avseende mänskliga rättigheter,

avtalsmässiga skyddsåtgärder, tekniska

åtgärder och dialog med intressenter för att

identiﬁera risker för missbruk och främja en

ansvarsfull användning av Bolagets teknik.

Nätsäkerhet

Uppskattningsvis 50 % av den globala

5G-traﬁken utanför Kina sker via Ericssons

nät, vilket gör deras säkerhet och tillförlitlig-

het avgörande för konsumenter och slutan-

vändare världen över. Näten hanterar käns-

liga personuppgifter och stödjer samhälls-

viktigatjänster såsom hälso- och sjukvård,

samhällsservice och allmän säkerhet. Ett

dataintrång eller störningar i infrastruktur-

en kan därför leda till negativ konsekvenser

för privatpersoner och för samhället i stort.

Denna potentiella negativa påverkan för-

väntas kvarstå på medellång till lång sikt.

Påverkan är kopplad till Ericssons roll

som leverantör av kritisk infrastruktur för

kommunikation. Att säkerställa robusta

säkerhetsåtgärder är därför centralt för att

upprätthålla kundernas förtroende och stödja

säkra och tillförlitliga nät. Inga särskilda sår-

bara grupper har identiﬁerats eftersom dessa

frågor påverkar alla typer av slutanvändare

till följd av den utbredda användningen av

kommunikationstjänster.

Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade

avbrott eller exponering av känslig data, kan

leda till anseendeskada, avtalsmässiga kon-

sekvenser eller förseningar i driftsättning.

I allvarliga fall kan de leda till förlorade affärs-

möjligheter, vilket innebär att nätsäkerhet ,

utöver påverkan på konsumenter och slutan-

vändare, också utgör en ﬁnansiellt väsentlig

risk. Risken förväntas kvarstå på medellång

till lång sikt. Hanteringen av dessa frågor är

en integrerad del av Ericssons strategi och

ingår i Bolagets arbete för att stärka resiliens-

en i kritisk infrastruktur.

Policy

Ericssons affärsetiska kod anger Bolagets

åtagande att respektera yttrandefrihet och

rätten till privatliv och föreskriver att risker

relaterade till missbruk av teknik ska hanteras

på ett sätt som minskar dem. Ericssons med-

arbetare ska bedöma externa förfrågningar

som kan påverka dessa rättigheter och säker-

ställa att sådana förfrågningar är legitima,

proportionerliga och nödvändiga innan de

besvaras. Interna rutiner för att minska rela-

terade risker ska följas och om risker förbises

eller inte hanteras på ett tillfredsställande sätt

ska detta rapporteras. Ericsson är medlem

i Global Network Initiative (GNI) och följer

dess principer om yttrandefrihet och rätten

till privatliv. Mer information om den affärs-

etiska koden finns i avsnittet

Allmänna

upplysningar

, som också beskriver de cen-

trala delarna i Ericssons Uttalande om före-

tagande och mänskliga rättigheter.

Ericssons koncernövergripande policy för

teknologi (Development Innovation and Use

of Technology) fastställer Bolagets åtagande

om en ansvarsfull och etisk användning av

teknik i enlighet med tillämpliga regelverk.

Policyn ger vägledning för design, utveckling,

försäljning, implementering och användning

av Ericssons produkter och syftar till att säker-

ställa att teknikrelaterade beslut övervägs på

ändamålsenligt sätt samt att potentiella ris-

ker, inklusive etiska risker och människorätts-

risker, identiﬁeras, bedöms och hanteras.

Ericsson har en koncernövergripande

säkerhetspolicy som syftar till att förebygga,

upptäcka, hantera och åtgärda dataintrång

samt beskriver hur verksamheten ska åter-

ställas efter intrång och infrastrukturstörningar

som påverkat Ericssons nät och tjänster. Mer

information ﬁnns i delavsnittet

Säkerhets-

policy

på sidan 20 i förvaltningsberättelsen.

Intressentdialog

Ericsson för i regel ingen direkt dialog med

konsumenter och slutanvändare om potenti-

ell påverkan, eftersom Bolaget inte har någon

direkt relation med dessa intressenter. I stället

kan Ericsson ta del av synpunkter via orga-

nisationer som GNI och dess medlemmar,

vilka kan ses som tillförlitliga företrädare för

konsumenters och slutanvändares intressen.

GNI sammanför aktörer från akademi, civil-

samhälle, näringsliv och ﬁnansmarknader för

att sätta standarder för ansvarsfullt besluts-

fattande avseende yttrandefrihet och rätten

till privatliv inom IKT-sektorn. Medlemskapet

omfattar dialog med civilsamhället för att

bättre förstå potentiell påverkan på mänsk-

liga rättigheter, deltagande i gemensamt

lärande och påverkansarbete, samt regel-

bundna oberoende granskningar av Bolagets

praxis i förhållande till GNI:s principer.

Ericsson använder också sitt medlemskap

i Business Network on Civic Freedoms and

Human Rights Defenders för att diskutera

och bedöma människorättsrelaterade risker,

inklusive övervakningsfrågor, riskreduce-

rande åtgärder och relaterade affärsaktivite-

ter. Dessa dialoger genomförs på sätt som tar

hänsyn till intressenternas säkerhet.

Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S4 (Konsumenter och slutanvändare), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt

med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter.

130

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Processer för att avhjälpa

negativ

påverkan och kanaler för att

rapportera misstänkta oegentligheter

Ericssons Compliance Line är tillgänglig

för interna och externa intressenter för att

rapportera misstänkta överträdelser av den

affärsetiska koden, policyer, lagar eller för-

ordningar (se avsnittet

Ansvarsfullt före-

tagande

). Under 2025 rapporterades ingen

allvarlig negativ påverkan på mänskliga rätt-

igheter relaterad till konsumenter och

slutan-

vändare via Ericssons kanaler och inga åtgärd-

er för avhjälpande behövde därför vidtas.

Processen för Sensitive Business är en

annan mekanism som möjliggör avhjälpande

vid möjlig negativ påverkan på konsumenter

och slutanvändare.

Vidtagna åtgärder

Nätsäkerhet

För information om Ericssons åtgärder rela-

terade till nätsäkerhet, se delavsnittet

Åtgär-

der under 2025

på sidan 20 i förvaltningsbe-

rättelsen.

Sensitive Business-processen

Ericsson har integrerat tillbörlig aktsamhet

avseende mänskliga rättigheter i sin försälj-

ningsprocess och i andra affärsförbindel-

ser genom sin process för känsliga affärer

(Sensitive Business) i syfte att förebygga

och minska risken för missbruk av Ericssons

teknik. Ericsson utvärderar alla affärsmöjlig-

heter utifrån fördeﬁnierade människorätts-

relaterade parametrar. Identiﬁerade risker

bedöms av ett team av specialister med hjälp

av Sensitive Business riskmetodik, med fokus

på rätten till privatliv, yttrandefrihet och rela-

terade människorättsrisker.

Fyra huvudsakliga parametrar som

bedöms inom Sensitive Business-processen.

Portfölj

Syfte

Mängden och typen av

personuppgifter som

kan komma att behand-

las, hur åtkomlig den är

och hur den lagras.

Hur kunden avser att

använda produkten, tjäns-

ten eller lösningen, och i vil-

ket sammanhang den ska

användas.

Kund

Land

Typ av kund och dess

ägarstruktur.

Landets riskproﬁl avseende

mänskliga rättigheter, inklu-

sive faktorer relaterade pri-

vatliv, yttrandefrihet, säker-

het, konﬂiktintensitet och

rättsstatsprincipen.

Beroende på den bedömda risknivån utfärdas

rekommendationer om Bolaget ska gå vidare

med affärsmöjligheten med eller utan riskre-

ducerande åtgärder eller avstå från den helt.

Granskade ärenden,

per rekommendationskategori

1) 2)

2025

2024

2023

Inga riskreducerande

åtgärder krävs

316

266

252

Riskreducerande

åtgärder krävs

922

813

636

Avrådande

Totalt

1 244

1 081

895

Exemplen nedan illustrerar de typer av ären-

den som granskats inom Sensitive Business-

processen under året samt utfallet av dessa

granskningar.

Sensitive Business-processen är en risk-

hanteringsprocess, och ansvaret för att

besluta om och hur en affärsmöjlighet ska tas

vidare ligger hos den ansvariga säljorgani-

sationen. Särskilt känsliga fall kan eskaleras

till Ericssons Business Risk Committee för

ytterligare bedömning. Processen omfattar

även mekanismer för att övervaka efterlevna-

den av utfärdade rekommendationer i syfte

att stödja effektiv riskhantering.

Varje regional säljorganisation har en

utsedd kontaktperson för Sensitive Business

som håller kundansvariga och andra relevanta

intressenter informerade om uppdateringar,

informationsförfrågningar och relaterade frå-

gor. Sensitive Business-processen tillämpas

även på andra affärshändelser, inklusive

sammanslagningar och förvärv samt utvär-

deringar av tredje parter, såsom affärs- och

teknikpartners. Beroende på risknivån kan

detta leda till åtgärder som rättslig analys

eller förstärkt tillbörlig aktsamhet avseende

mänskliga rättigheter innan en transaktion

genomförs.

Under 2025 stärkte Ericsson medveten-

heten och kompetensen kring Sensitive Busi-

ness-processen hos viktiga personalgrupper

genom utbildnings- och informationstillfällen.

Bolaget har vidare stärkt processen genom att

införa en särskild kanal för analys och

rapport-

ering av förfrågningar avseende nätrelaterade

aktiviteter som kan ha negativ människorätts-

påverkan. Detta bidrar till en förbättrad hant

ering av risker i affärsrelationer där Ericsson

driver nät på uppdrag av kunders.

Mål

Ericsson har för närvarande inte satt några

mål avseende sin väsentliga påverkan kopp-

lad till konsumenter och slutanvändare, men

utvärderar löpande om det är ändamålsenligt

att införa mål inom ramen för bolagets styr-

ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder

inom området följs upp genom processen för

Sensitive Business som beskrivs ovan.

Exempel på ärenden från rapporteringsåret

Rekommendation

Typ av kund

Lösning och syfte

Motivering för rekommendation

√

Global kommunika-

tionstjänsteleverantör

Nytt mobilnät som ska

användas av en försvarsmyndighet

Landsrisken bedömdes vara låg och inga kundrelaterade frågeställningar identiﬁerades.

Efter en utvärdering av slutanvändarkontexten bedömdes ärendet ha en låg människo-

rättsrelaterad risk.

√

Global kommunika-

tionstjänsteleverantör

Anpassning av ett beﬁntligt mobilnät

för att uppfylla nya regulatoriska krav

Landsrisken bedömdes vara låg och eftersom anpassningen syftade till att möjlig-

göra nödsamtal bedömdes ärendet ha en låg människorättsrelaterad risk.

Global kommunika-

tionstjänsteleverantör

Integrationstjänster för Ericsson-noder

i en tredjepartsprodukt som används

av myndigheter

Landsrisken bedömdes vara låg, men integrationen av en tredjepartsprodukt som

möjliggör åtkomst för brottsbekämpande myndigheter bedömdes innebära förhöjda

människorättsrelaterade risker. Rekommendationen blev därför att åtkomst endast

ska tillåtas efter giltigt domstolsbeslut.

Lokal kommunikations-

tjänsteleverantör

Regional utbyggnad av

ett av ett beﬁntligt mobilnät

Landsrisken bedömdes vara förhöjd. Dock blev slutsatsen att kunden för närvarande

driver nätet i enlighet med internationella standarder, vilket minskar risken. Avtals-

mässiga åtgärder rekommenderades för att hantera kvarstående människorätts-

relaterade risker.

Global kommunika-

tionstjänsteleverantör

Nytt mobilnät med funktioner för att

samla in, sammanställa och lagra

abonnentuppgifter för åtkomst av

myndigheter

Eftersom tekniken, den avsedda användningen och den nationella kontexten alla

innebar förhöjda risker, var rekommendationen att gå vidare med att tillhandahålla

nätet, men inte med de ytterligare funktionerna. Därtill rekommenderades tekniska

och avtalsmässiga åtgärder.

Global kommunika-

tionstjänsteleverantör

Nya funktioner som möjliggör kom-

munikation för offentlig säkerhet i ett

beﬁntligt mobilnät

Slutanvändarkontexten innebar förhöjda människorättsrelaterade risker. Vidare

ledde den instabila politiska miljön och bristen på genomförbara riskreducerande

åtgärder till en rekommendation att inte gå vidare med affärsmöjligheten.

Efter uppdateringar av Sensitive Business-processen har kategorierna bytt namn för att återspegla utfallen i den reviderade processen. Tidigare år benämndes motsvarande kategorier Godkänd,

Godkänd med villkor och Avvisad.

Siffrorna i tabellen återspeglar de rekommendationer som lämnats inom Sensitive Business-processen under rapporteringsperioden och omfattar cirka 22 % av alla kommersiella erbjudanden som

offererades till kunder 2025. Andelen granskade ärenden varierar mellan olika marknader beroende på landsrisken. De ﬂesta granskade ärenden avsåg försäljningsmöjligheter, medan en mindre andel

rörde tredjepartsutvärderingar. Ökningen av antalet granskade ärenden återspeglar en fortsatt förstärkning av granskningsprocessen.

√

Inga riskreducerande åtgärder krävdes

Reducerande åtgärder krävdes

Avrådande

131

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Arbete mot mutor och korruption

Ericsson har kunder i ﬂer än 175 länder, inklu-

sive marknader med förhöjd exponering för

mutor och korruption till följd av svagare

samhällsinstitutioner. Telekommunikations-

sektorn har en förhöjd riskexponering på

grund av sin tekniska komplexitet och nära

samverkan mellan offentliga och privata

intressenter.

Ericsson har tidigare medgett överträdel-

ser av lagar mot mutor och korruption, vilket

resulterat i betydande böter, ökade kostnader

för regelefterlevnad och påverkan på anse-

endet. Bolaget stod under oberoende tillsyn i

fyra år, vilken ofﬁciellt avslutades 2024 efter

att den oberoende observatören bekräftade

att Ericssons program för etik och regelefter-

levnad uppfyllde tillämpliga krav. Ericsson

fortsätter att betona vikten av en sund före-

tagskultur och har ytterligare stärkt program-

met före etik och regelefterlevnad. Trots detta

kvarstår risken för upprepade överträdelser

som en väsentlig ﬁnansiell risk. Möjliga

konsekvenser inkluderar rättsliga påföljder,

ökade rörelsekostnader samt skadat kundför-

troende och en svagare marknadsposition.

Risken är direkt kopplad till Ericssons

globala verksamhetsmodell och förväntas

kvarstå på medellång till lång sikt. Tillsyn,

förebyggande åtgärder och kontinuerlig

vidareutveckling av programmet för etik och

regelefterlevnad samt företagskulturen förblir

en integrerad del av Ericssons bolagsstyrning

och riskhantering.

Politiskt engagemang och

påverkansarbete

Ericsson är verksamt i ett brett spektrum av

regulatoriska och geopolitiska miljöer. Tele-

kommunikationssektorn är starkt reglerad

och alltmer politiserad. Förändringar i policy,

regelverk eller geopolitiska förhållanden kan

påverka Ericssons marknadstillträde, leve-

rantörskedjor och FoU-verksamhet. Exempel

på relevanta policyområden är spektrum,

konkurrens, handel och cybersäkerhet.

Även om samverkan med myndigheter och

branschorganisationer är en naturlig del

av Ericssons verksamhet så kan otillräcklig

eller felaktigt hantering av påverkansarbete

leda till ogynnsamma policyutfall eller skada

Bolagets anseende. Sådana konsekvens-

er kan utgöra ﬁnansiellt väsentliga risker

och bedöms kvarstå på medellång till lång

sikt. Ericsson hanterar dessa risker genom

interna styrningskontroller, tillsyn och uppfölj-

ning samt transparens avseende Bolagets

påverkansarbete.

Hantering av leverantörersrelationer,

inklusive betalningspraxis

Som en stor inköpare av komponenter, pro-

dukter och tjänster inom den globala IKT-

sektorn är Ericsson medvetet om att Bolagets

storlek och marknadsposition kan påverka

maktbalansen i relationen till leverantörer.

Om inte detta hanteras proaktivt kan det leda

till affärsvillkor som är betungande för vissa

leverantörer och påverka deras ﬁnansiella

stabilitet, investeringsförmåga eller långsik-

tiga operativa motståndskraft.

Denna potentiella negativa påverkan är

främst koncentrerad uppströms i värdeked-

jan och kan vara särskilt relevant för små eller

högt specialiserade leverantörer. Påverkan

kan ske idag och detta förhållande förvän-

tas kvarstå på medellång till lång sikt. Sådan

press kan försvaga leverantörernas resiliens

och därigenom påverka kontinuiteten, kvalite-

ten och hållbarheten i Ericssons leverantörs-

kedja. Ericsson följer därför upp leverantörs-

relationer och integrerar dessa överväganden

i sina inköpsrutiner. Detta innefattar att verka

för rättvisa och transparenta avtalsvillkor, föra

dialog för att förstå leverantörernas förutsätt-

ningar samt tillämpa differentierade arbets-

sätt där så är lämpligt.

Att upprätthålla balanserade och kon-

struktiva leverantörsrelationer är avgörande

för såväl ansvarsfullt företagande som lång-

siktig stabilitet i leverantörskedjan. Robusta

relationer stärker också leveranskontinuitet-

en, vilket blir allt viktigare mot bakgrund av

den geopolitiska osäkerheten.

Policy och företagskultur

Ericssons värderingar kommer till uttryck i

den affärsetiska koden, som utgör ramver-

ket för etiskt beslutsfattande och riskhant-

ering. Den omfattar områden såsom mutor,

korruption, ekonomiska oegentligheter,

intressekonﬂikter, trakasserier och konkur-

rensbegränsande beteenden. Ericsson till-

handahåller även mer detaljerad vägledning

inom bland annat antikorruption, gåvor och

representation, hantering av tredje parter,

intressekonﬂikter, åtgärder mot penningtvätt,

konkurrensrätt samt regler om insiderhandel.

Uppförandekoden för affärspartners

ställer krav på att leverantörer upprätthåller

en kultur präglad av integritet, transparens,

regelefterlevnad och affärsetiska metoder.

Mer information om den affärsetiska koden

och uppförandekoden för affärspartners ﬁnns

i avsnittet

Allmänna upplysningar.

Ericssons koncernpolicy för påverkans-

arbete (Government and Policy Advocacy)

anger att politiska, regulatoriska och anseen-

derelaterade risker ska förutses, analyseras,

hanteras och begränsas. Policyn fastställer

att Ericsson skall bedriva opinionsbildning

och påverkansarbete på ett transparent,

ansvarsfullt och etiskt sätt.

Kanaler för rapportering av bristande

regelefterlevnad

Ericssons medarbetare förväntas rapportera

misstänkt bristande regelefterlevnad så att

detta kan utredas och hanteras, samt för att

möjliggöra identiﬁering, förebyggande och

avhjälpande av missförhållanden och brist-

er i interna kontroller. Ericsson Compliance

Line är en särskild kommunikationskanal för

anställda och externa intressenter. Rappor-

tering kan ske via en säker webbplats eller

per telefon. Tjänsten drivs av en tredje part,

är tillgänglig dygnet runt och möjliggör rap-

portering från ett stort antal länder och på

ﬂera språk. Möjlighet till anonym rapportering

ﬁnns när så är tillåtet enligt lag. Under året

har rapporter inkommit även från tredje part,

vilket visar att kanalen är känd och använd

även bland externa intressenter.

När så är tillämpligt kan medarbetare

och externa intressenter även rapportera via

lokala kanaler som inrättats i enlighet med

EU:s visselblåsardirektiv. Medarbetare kan

dessutom rapportera misstänkt bristande

regelefterlevnad direkt till sin närmaste chef,

chefens överordnade eller till funktionerna

People (personal), Legal (juridik) eller Com-

pliance (regelefterlevnad). Repressalier mot

personer som i god tro rapporterar misstänkta

överträdelser tolereras inte.

Förebyggande och upptäckt av

korruption och mutor

Riskbedömningar

Ericssons program för etik och regelefterlev-

nad bygger på en riskbaserad metodik. Under

2025 genomfördes 14 riskbedömningar

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

ESRS-underämne

Påverkan, risk eller möjlighet

Typ

Påverkan sker

Finansiella faktorer

Företagskultur samt arbete mot

mutor och korruption

Olagliga eller oetiska affärsmetoder

Risk

Böter och ekonomiska påföljder,

ökade rörelsekostnader

Politiskt engagemang och

påverkansarbete

Otillräcklig hantering av

policyrelaterade frågor

Risk

Öfördelaktiga regulatoriska för-

ändringar, skada på anseendet

Hantering av leverantörsrelationer,

inklusive betalningspraxis

Oskäliga affärsvillkor gentemot

leverantörer

Potentiell negativ påverkan

Uppströms

Ansvarsfullt företagande

132

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

avseende regelefterlevnad och integritet

inom utvalda affärsområden och regionala

säljorganisationer, med fokus på regioner och

verksamheter med förhöjd exponering utifrån

risk och verksamhetens kontext.

Utvärderingarna gör det möjligt att identi-

ﬁera och hantera centrala efterlevnads- och

integritetsrisker inom områden som försälj-

ningsmetoder, tredjepartshantering, gåvor

och representation, myndighetskontakter,

sponsring och donationer, intressekonﬂikt-

er och mänskliga rättigheter. De omfattar

aspekter såsom ledarskap och företagskultur

samt hur risker förstås, ägs och hanteras inom

verksamheten. Under 2025 utökades omfatt-

ningen till att även omfatta bredare riskte-

man, däribland bedrägerier, sanktioner och

exportkontroller, vilket speglar ett förändrat

omvärldsläge.

För att säkerställa ansvarstagande och

skyndsamma åtgärder följs status för identiﬁ-

erade åtgärder upp i ett särskilt verktyg som

ger full spårbarhet från första iakttagelse till

avslutat ärende.

Tredjepartshantering

Ericsson har ett globalt, riskbaserat program

för tredjepartshantering i syfte att förebygga,

upptäcka och hantera risker, inklusive risker

för mutor och korruption, i relationer med

tredje part. Hantering av regelefterlevnads-

risker är integrerat i Bolagets affärsproces-

ser, och såväl företagsledare som chefer och

anställda förväntas ta ansvar för dessa risker.

Ett centralt team av experter inom systema-

tisk riskbedömning och dataanalys ansvarar

för centrala delar av programmet såsom

bedömningar av Bolagets riskexponering och

potentiellt skadeståndsansvar som kan upp-

stå i samband med relationer med tredje part.

Vid identiﬁerad förhöjd risk kan olika

riskreducerande åtgärder vidtas, däribland

riktad utbildning, tredjepartscertiﬁeringar,

förhandsgodkännande av ﬁnansiella trans-

aktioner och, i allvarliga fall, spärrar och

avslag av betalningar. Ericsson använder sig

även regelbundet av sina revisionsrättigheter

och genomför externa kontroller av leveran-

törer för att veriﬁera att tredje part bedriver

sin verksamhet på ett korrekt sätt.

Under 2025 utökade Ericsson antalet

riskindikatorer i processerna för tredjeparts-

hantering, för att ytterligare stärka lands-

speciﬁka riskbedömningar, bland annat

genom att inkludera risker kopplade till

organiserad brottslighet och penningtvätt.

Hantering av misstänkta

regelöverträdelser

Ericsson tillhandahåller ﬂera kanaler där

medarbetare och externa intressenter kan

rapportera misstänkta överträdelser av styr-

dokument eller lagar. Ett centralt team tar

emot och gör en inledande bedömning av

inkomna ärenden. Ärenden som kräver vidare

utredning överlämnas till ett specialiserat

utredningsteam.

De team som ansvarar för att bedöma,

utreda och vidta åtgärder med anledning av

misstänkt bristande regelefterlevnad tillhör

enheten Compliance Ofﬁce and Investiga-

tions, som är organisatoriskt oberoende av

affärs- och marknadsområdena. Enheten

leds av chefen för Compliance Ofﬁce and

Investigations, som rapporterar till chefs-

juristen och som har en oberoende rapporte-

ringslinje till styrelsens Audit & Compliance

Committee. Rapportering till kommittén

omfattar information om bekräftade eller

misstänkta allvarliga överträdelser av den

affärsetiska koden, insikter och lärdomar från

utredningar och vidtagna åtgärder, identi-

ﬁerade mönster och trender, samt framväx-

ande risker och utmaningar i den juridiska och

regulatoriska miljön.

Kommunikation av policyer mot mutor

och korruption

Ericssons medarbetare får ta del av Ericssons

affärsetiska kod i samband med att de börjar

sin anställning och ska då bekräfta att de har

tagit del av och förbinder sig att följa den.

Bekräftelsen upprepas därefter årligen, om

inte koncernledningen beslutar annat. Denna

återkommande bekräftelse bidrar till att upp-

rätthålla medvetenhet om och efterlevnad av

Bolagets etiska normer.

För att stödja kontinuerligt lärande och

ökad medvetenhet om etiska frågor publicer-

ar Ericsson det globala interna nyhetsbrevet

Integrity Insider. Nyhetsbrevet innehåller

anonymiserade fall av missförhållanden och

oegentligheter, lärdomar från andra bolag

och tillsynsärenden, samt uppmärksammar

medarbetare som har visat prov på integritet

i sitt agerande. Det innehåller också informa-

tion som kan användas av medarbetare och

team för att föra strukturerade samtal om

integritet. Nyhetsbrevet är en av Ericssons

mest lästa interna publikationer och stärker

medvetenheten om förväntat beteende och

om konsekvenserna av otillbörligt agerande.

Misstänkt bristande regelefterlevnad

och korrigerande åtgärder

I tabellen till höger redovisas antalet inkomna

ärenden om misstänkt bristande regelefter-

levnad, hur många som utretts, hur många

som under rapporteringsåret bekräftats vara

överträdelser av den affärsetiska koden, samt

antalet pågående utredningar vid årets slut.

Utredningstiden varierar beroende på ären-

dets komplexitet, vilket innebär att samtliga

ärenden inte avslutas samma år som de rap-

porteras. Antalet bekräftade fall och pågå-

ende utredningar kan därför omfatta ärenden

som inkommit under tidigare rapporterings-

perioder. En stor del av de rapporterade

ärendena hänvisas inte till formell utredning,

eftersom de ofta avser förfrågningar av all-

män karaktär eller inte berör oegentligheter

eller överträdelser av den affärsetiska koden.

När det är relevant vidarebefordras dessa

ärenden till berörd funktion för uppföljning.

Rapporterade, utredda och bekräftade fall

av bristande regelefterlevnad

2025

2024

2023

Mottagna och utredda

ärenden

Rapporterade

1 153

1 201

Ej överlämnade för

utredning

1 018

1 063

1 076

Överlämnade för

utredning

135

138

125

Status vid årets slut

Bekräftade fall

Pågående utredningar

Mottagna men ej utredda ärenden av typen allmänna förfråg-

ningar eller andra ärenden som ej rörde oegentligheter eller

överträdelser av den affärsetiska koden.

Ärenden som avslutats under rapporteringsåret och där

överträdelser bekräftats. Omfattar även ärenden som initialt

rapporterats under tidigare år.

Rapporterade ärenden per kategori

2025

2024

2023

Oegentligheter, korruption

och regelöverträdelser

113

123

153

Intressekonﬂikter

Personalfrågor

497

496

475

Diskriminering

Trakasserier

–

Mänskliga- och

arbetstagarrättigheter

–

Verksamhetsrelaterat

214

179

183

Övrigt

169

232

298

Totalt

1 153

1 201

Ärenden som rörde trakasserier inkluderades i ”Personalfrågor”

fram till 2023. Tidigare siffror har inte omräknats.

Omfattar rapporterade ärenden kopplade till miljömässig

hållbarhet, hälsa och säkerhet samt frågor som ej ansetts vara

kopplade till misstankar om bristande regelefterlevnad, såsom

produktkvalitetsfrågor, medarbetare som testar Compliance

Line eller kommentarer av allmän karaktär. När det ansetts vara

relevant har dessa ärenden vidarebefordrats till berörd funktion

för uppföljning enligt deras processer.

Korrigerande och disciplinära åtgärder

per kategori

2025

2024

2023

Uppsägningar och

avskedanden

112

Degraderingar

–

Skriftliga varningar

Muntliga varningar

Avskedsansökningar

Övriga åtgärder

Totalt

118

196

201

Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av

Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik

individ, och därmed kan inte summan av de åtgärder som visas

i denna tabell direkt jämföras med antalet bekräftade fall i

tabellen ovan, eftersom ett enskilt fall kan omfatta ﬂera indivi-

der. Om en individ har varit föremålför mer än en korrigerande

åtgärd har endast den allvarligaste åtgärden tagits med i tabel-

len ovan.

133

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Utbildning i policyer mot mutor

och korruption

Ericsson tillhandahåller utbildning i mot-

verkande av mutor och korruption till sina

medarbetare. Samtliga anställda och all

extern personal ska genomföra en webba-

serad utbildning i Bolagets affärsetiska kod.

Bolaget tillhandahåller även speciﬁk antikor-

ruptionsutbildning till chefer och medarbe-

tare med förhöjd riskexponering, däribland

personer som har direktkontakt med offent-

liga tjänstemän, kunder eller leverantörer,

medarbetare som deltar i försäljnings- eller

förvärvsaktiviteter samt medarbetare som är

behöriga att ingå avtal för Ericssons räkning.

Koncernledningen och styrelsen får

regelbundna uppdateringar i regelefter-

levnadsfrågor. Samtliga styrelseledamöter

och medlemmar i koncernledningen del-

tog under året i sådana informations- och

uppdateringstillfällen.

Bekräftade fall av korruption

och mutor

Under 2025 har Ericsson varken erkänt sig

skyldigt till eller fällts i domstol för överträd-

elser av lagar mot korruption och mutor. Inga

relaterade böter har heller utfärdats.

Förebyggande av konkurrens-

hämmande förfaranden

Ericssons koncernpolicy för konkurrensrätt

kräver att samtliga medarbetare följer till-

lämplig konkurrenslagstiftning. En särskild

enhet för konkurrensrätt ansvarar för att

övervaka regelefterlevnaden inom detta

område och genomför årliga utbildninginsat-

ser, med kompletterande riktade utbildningar

för medarbetare vars roller innebär förhöjd

risk för bristande regelefterlevnad. Utöver

specialisterna på konkurrenslagstiftning inom

koncernfunktionen Legal utses kontaktperso-

ner inom konkurrensrätt inom hela företaget

för att stödja i arbetet med regelefterlevnad

och för att i ett tidigt skede identiﬁera och

begränsa potentiella risker i regelefterlevna-

den av konkurrenslagstiftningen.

Politisk engagemang

och påverkansarbete

Ericsson deltar i nationella och transnation-

ella bransch- och handelsorganisationer

som delar Bolagets värderingar och som

har stabila policypositioner över tid. Bolaget

lämnar inte bidrag till politiska partier eller

enskilda politiker, men stödjer frivilliga med-

arbetarbidrag i den utsträckning detta är till-

låtet enligt lokal lagstiftning och tillämpliga

rapporteringskrav.

Ericsson är medlem i ﬂera branschorgani-

sationer och handelskammare på nationell

nivå som i varierande grad verkar för eller

påverkar utformningen av nationella policies

och lagstiftning. Bolaget deltar inte medvetet

i påverkansarbete som skulle kunna under-

gräva dess åtagande om etiska affärsmetod-

er. Alla nya eller förnyade medlemskap i

bransch- eller yrkesföreningar genomgår en

regelefterlevnadsgranskning. Samma princi-

per gäller när medarbetare deltar i påverkans-

arbete för sådana organisationers räkning.

När påverkan utövas genom medlemskap

i branschorganisationer strävar Ericsson

efter att säkerställa att organisationernas

ståndpunkter är i linje med Bolagets egna

policymål.

En särskild enhet med ansvar för politiskt

engagemang och påverkansarbete följer

löpande dessa aktiviteter. Chefen för denna

enhet informerar vid behov styrelsen om

strategiskt relevanta frågor. Enbart behöriga

medarbetare får delta i påverkansarbete,

och alla väsentliga kontakter med offentliga

tjänstemän dokumenteras och rapporteras

i enlighet med tillämpliga lokala regelverk.

Regler för gåvor och representation gent-

emot offentliga tjänstemän anges i en sär-

skild policy. Ericsson är registrerat i följande

öppenhetsregister:

–

EU:s öppenhetsregister: Ericsson,

02021363105-42.

–

US Federal Lobbying Register: Ericsson

Inc., 13791-12 (Senate ID)/336820000

(House ID).

Under 2025 hade inga medlemmar i koncern-

ledningen, styrelsen eller kommittén för Audit

and Compliance haft jämförbara befattningar

inom offentlig förvaltning under de två år som

föregick deras utnämning. Bakgrundskontrol-

ler genomförs för alla högre chefer inom två

ledningsnivåer från VD och koncernchef.

Ekonomiska bidrag och bidrag in natura

Ericssons Political Action Committee ger

medarbetare i USA möjlighet att frivilligt

samordna privata ekonomiska bidrag till

politiska kandidaters kampanjer. Organi-

sationer som medarbetare väljer att stödja

granskas enligt fastställda kriterier och kan,

upp till ett angivet tak, erhålla ett motsva-

rande ekonomiskt bidrag från Bolaget. Dessa

matchningar betraktas som välgörenhetsdo-

nationer och hanteras i enlighet med koncer-

nens gemensamma process för ekonomiska

bidrag. Under 2025 uppgick dessa donatio-

ner till totalt 311 000 kronor. Inga bidrag in

natura lämnades.

Väsentliga policyfrågor

Utbyggnad av 5G standalone och högkvali-

tativa mobilnät som möjliggör uppkoppling

är central för ekonomisk utveckling. Medan

vissa marknader skapar incitament för pri-

vata investeringar och innovation, saknar

andra tillräckliga förutsättningar. Detta stäl-

ler beslutsfattare inför utmaningar kopplade

till konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet och

datasuveränitet. Med 5G och 6G, har natio-

nell säkerhet och industriell konkurrenskraft

blivit allt mer framträdande inslag i det geo-

politiska landskapet, vilket gjort att uppkopp-

ling till en prioriterad politisk fråga. Ericsson

bedriver policy- och påverkansarbete i syfte

att stödja Bolagets strategi, med fokus på

fem övergripande teman:

–

att påskynda utbyggnad och införande av

nästa generations uppkoppling,

–

att främja öppen innovation och rättvis

global konkurrens,

–

att utveckla den datadrivna ekonomin

genom AI, molnteknik och digitala allmän-

nyttiga tjänster,

–

att säkerställa säker och robust nätinfra-

struktur, samt

–

att driva en energieffektiv och hållbar

digitalisering.

Utbildning om arbete mot korruption och mutor

Slutförandegrad

Målgrupp

Målgruppens storlek

Typ

2025

2024

2023

Hela arbetsstyrkan

95 000

Bekräftelse av den affärsetiska koden

99 %

98 %

Utbildning i den affärsetiska koden

99 %

Riskutsatta roller

11 000

Utbildning för medarbetare exponerade för förhöjda risker

97 %

94 %

98 %

Slutförandegraden beräknas genom att antalet personer som har slutfört relevant utbildning divideras med det totala antalet personer i målgruppen som anvisats att gå samma utbildning.

Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande rapporteringsår. Storleken på en målgrupp kan ändras över tid i samband med att deﬁnitioner och omfattning revideras.

Se beskrivningen nedan för deﬁnitionen av denna medarbetarkategori.

134

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Hantering av förbindelser med

leverantörer

Information om bedömning av risker i leve-

rantörskedjan, inklusive potentiell hållbar-

hetspåverkan och integrering av sociala

och miljömässiga kriterier i valet av leveran-

törer, ﬁnns i miljöavsnitten och i avsnittet

Arbetstagare i värdekedjan.

Betalningspraxis

Ericsson har mer än 15 000 aktiva direkta

leverantörer och strävar efter en transpa-

rent, rättvis och ansvarsfull betalningspraxis

gentemot dessa. Bolaget har inrättat proces-

ser som stödjer korrekta betalningar i rätt

tid i enlighet med avtalsvillkor och tillämplig

lagstiftning.

I genomsnitt betalas fakturor inom 81

dagar från början av den avtalsenliga eller

lagstadgade betalningsfristen. Standard-

villkoret enligt Ericssons inköpsvillkor är 120

dagar. Faktiska betalningsvillkor kan dock

variera beroende på land, regulatoriska krav,

ﬁnansieringsarrangemang och kommersiella

överenskommelser.

Ericsson kategoriserar leverantörsbasen

utifrån överenskomna betalningsvillkor: min-

dre än 60 dagar, 60 till 120 dagar samt mer

än 120 dagar. Fakturor från 74 av de 100

största leverantörerna, mätt i inköpsvärde

och motsvarande 84 % av det totala inköps-

värdet, betalas inom 120 dagar, vilket är i linje

med Bolagets globala standardvillkor.

Betalningsvillkor fastställs i dialog med

leverantörerna i syfte att säkerställa en

rättvis och ansvarsfull hantering som beak-

tar såväl större leverantörer som små och

medelstora företag. Enligt Bolagets interna

relaterade till sena betalningar under rappor-

teringsperioden. Genomsnittliga avtalsvillkor

och betalningstider beräknas med en viktad

metod baserad på fakturavärden.

Skatter och internprissättning

Med kunder i över 175 länder är Ericsson

medvetet om skatternas samhällsviktiga roll

för att stödja hållbar utveckling.

Ericsson ser skatter som ett ansvar som,

tillsammans med skapandet av arbetstillfäl-

len, anlitande av lokala leverantörer samt

andra direkta och indirekta ekonomiska

effekter, bidrar till socioekonomisk utveckling.

Koncernens globala närvaro innebär dock

att den omfattas av komplexa skatteregel-

verk som kan vara föremål för varierande

tolkningar.

Bolagets policy är att följa såväl syftet

med som kraven i tillämplig skattelagstift-

ning samt att hantera skatter med integritet,

noggrannhet och transparens, och att upp-

rätthålla ett öppet förhållningssätt gentemot

skattemyndigheter.

Ericsson följer lokala skatteregelverk

samt internationella riktlinjer fastställda av

OECD, andra standardsättare och tillsyns-

myndigheter, inklusive principen om arm-

längds avstånd. Bolaget tillämpar inte skat-

teupplägg som saknar ekonomisk substans

och använder inte lågskattejurisdiktioner i

skatteplaneringssyfte.

Styrning av AI

Ericsson strävar efter att påskynda använd-

ningen av AI på ett etiskt, ansvarsfullt och

lagenligt sätt för att skydda Bolagets, medar-

betarnas, kundernas och övriga intressenters

intressen och säkerhet. AI används koncernö-

vergripande i olika aktiviteter, såsom produkt-

utveckling och implementering, samt i interna

processer.

Ericsson har inrättat ett tvärfunktionellt

program för ansvarsfull AI för att etablera

ett ramverk för riskhantering och styrning.

Programmet är förankrat i Ericsson koncernö-

vergripande teknologipolicy (Development,

Innovation and Use of Technology Policy),

som fastställer Bolagets grundläggande för-

hållningsätt till AI. Exempelvis är rättvishet

(fairness) en av de grundläggande princi-

perna och syftar till att främja etisk och inklu-

derande AI-användning samt minska risken

för diskriminerande eller partiska resultat.

Samtliga medarbetare som arbetar med AI

ska följa dessa grundläggande principer och

krav.

Ericsson följer tillämplig lagstiftning och

relevanta ramverk, såsom EU:s AI-förordning,

OECD:s AI-principer och EU:s etiska riktlinjer

för tillförlitlig AI. Bolaget tillhandahåller även

en grundläggande AI-utbildning till medar-

betare för att främja införande, ansvarsfull

användning och riskmedvetenhet.

135

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

1. ESRS-upplysningskrav som uppfylls samt infasade upplysningar

ESRS-standard

Upplysningskrav

Sida/Sidor

Infasad

ESRS 2 Allmänna

upplysningar

BP-1

Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

BP-2

Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

GOV-1

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

103

GOV-2

Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-,

lednings- och tillsynsorgan

104

GOV-3

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

105

GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

GOV-5

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

105

SBM-1

Strategi, affärsmodell och värdekedja

96–97

SBM-2

Intressenters intressen och synpunkter

SBM-3

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

97, 100–102

(√)

IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

98–99

IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

E1 – Klimat-

förändringar

E1–1

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

106–107

E1–2

Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

106

E1–3

Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

108–109

E1–4

Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

108

E1–5

Energianvändning och energimix

109–110

E1–6

Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

110

E1–9

Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella

klimatrelaterade möjligheter

–

√

E2 Föroreningar

E2–1

Policyer relaterade till förorening

112

E2–2

Åtgärder och resurser relaterade till förorening

112

E2–3

Mål relaterade till förorening

112

E2–5

Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

–

E2–6 40b

Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

113

E3 Vattenresurser och

marina resurser

E3–1

Policyer för vattenresurser och marina resurser

113

E3–2

Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser

113

E3–3

Mål för vattenresurser och marina resurser

113

E5 Resursanvändning

och cirkulär ekonomi

E5–1

Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

114–115

E5–2

Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

115

E5–3

Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

115

E5–4

Resursinflöden

115

E5–5

Resursutflöden

115–116

–

Volymer av elektroniskt avfall (enhetsspecifik)

116

S1 Den egna

arbetskraften

S1–1

Policyer för den egna arbetskraften

120

S1–2

Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser

120

S1–3

Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna

kan uppmärksamma problem

120–121

S1–4

Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska

de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften,

och dessa åtgärders ändamålsenlighet

121–122

S1–5

Mål för hur väsentliga konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas,

och väsentliga risker och möjligheter hanteras

122

S1–6

Uppgifter om företagets anställda

122–123

S1–7

Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda

123

S1–8

Kollektivavtalstäckning och social dialog

123

S1–9

Mångfaldsindikatorer

123

S1–10

Tillräckliga löner

124

S1–11

Socialt skydd

–

√

S1–13

Mått för utbildning och kompetensutveckling

123

S1–14

Mått för arbetsmiljö

124

S1–16

Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

124

S1–17

Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

125

Inklusive ytterligare krav i tillämpliga ämnesspecifika standarder.

Denna upplysning kräver information från aktörer i värdekedjan som för närvarande inte är tillgänglig. Ericsson tillämpar därför övergångsbestämmelserna i ESRS 1, avsnitt 10.2, och lämnar inte denna upp-

lysning. Ytterligare information finns på sidan 113.

Bilaga

√

Helt infasad

(√)

Delvis infasad

136

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

2. Datapunkter från annan EU-lagstiftning

Upplysningskrav och relaterad datapunkt

Förordningen om

hållbarhets-

upplysningar

Pelare 3

Referensvärdes-

förordningen

EU:s klimatlag

Sida/Sidor

GOV-1

Könsfördelning i styrelsen punkt 21 d

√

103

GOV-1

Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e

√

103

GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet punkt 30

√

SBM-1

Inblandning i verksamheter relaterade till fossila

bränslen punkt 40 d i

√

Ej väsentlig

SBM-1

Inblandning i verksamheter relaterade till

kemikalieproduktion punkt 40 d ii

√

Ej väsentlig

SBM-1

Deltagande i verksamhet med relaterade till

kontroversiella vapen punkt 40 d iii

√

Ej väsentlig

SBM-1

Inblandning i verksamheter relaterade till odling och

produktion av tobak punkt 40 d iv

√

Ej väsentlig

E1–1

Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050

punkt 14

√

106–107

E1–1

Bolaget är exkluderat från EU.s Parisanpassade referensvärden

√

107

E1–4

Mål för minskning av växthusgasutsläpp punkt 34

√

108

E1–5

Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor

(endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38

√

109

E1–5

Energianvändning och energimix punkt 37

√

109

E1–5

Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög

klimatpåverkan punkterna 40–43

√

110

E1–6

Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44

√

110

E1–6

Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna

53–55

√

110

E1–7

Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56

√

111

E1–9

Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska

risker punkt 66

√

Infasad

E1–9

Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk

risk punkt 66 a och Plats för betydande tillgångar utsatta för

väsentlig fysisk risk punkt 66 c

√

Infasad

E1–9

Uppdelning av det redovisade värdet på företagets

fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c

√

Ej väsentlig

E1–9

Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade

möjligheter punkt 69

√

Infasad

E2–4

Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till

förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och över-

föringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28

√

Ej väsentlig

E3–1

Vatten- och marina resurser punkt 9

√

113

E3–1

Särskild policy punkt 13

√

113

E3–1

Hållbara oceaner och hav punkt 14

√

Ej väsentlig

E3–4

Total mängd återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c

√

Ej väsentlig

E3–4

Total vattenförbrukning i m

per nettointäkter av egen

verksamhet punkt 29

√

Ej väsentlig

E4–IRO 1

Upplysningar om verksamhet som har negativ påverkan på om-

råden med känslig biologisk mångfald punkterna 16 a, 16 b, 16 c

√

Ej väsentlig

E4–2

Hållbara metoder eller policyer för mark eller jordbruk,

Hållbara metoder eller policyer för hav, Policyer för att

motverka avskogning punkterna 24 b, 24 c, 24 d

√

Ej väsentlig

E5–5

Icke-återvunnet avfall punkt 37 d

√

116

E5–5

Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39

√

116

ESRS-standard

Upplysningskrav

Sida/Sidor

Infasad

S2 Arbetstagare i

värdekedjan

Alla

Ericsson har lämnat upplysningar som i allt väsentligt överensstämmer med de 15 upplysningskraven

i ESRS S2, S3 och S4, men gör inte anspråk på fullständig efterlevnad av dessa standarder.

Utöver de föreskrivna upplysningskraven lämnas enhetsspecifika mått relaterade till leverantörs-

revisioner och granskning av människorättsrelaterade risker i samband med försäljningsmöjligheter.

125

√

S3 Berörda samhällen

Alla

128

√

S4 Konsumenter

och slutanvändare

Alla

130

√

G1 Ansvarsfullt

företagande

G1–1

Affärsetiska policyer och företagskultur

132

G1–2

Hantering av förbindelser med leverantörer

135

G1–3

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

132–133

–

Rapporterade ärenden avseende brister i regelefterlevnad (enhetsspecifik)

133

–

Korrigerande och disciplinära åtgärder (enhetsspecifik)

133

G1–4

Bekräftade fall av korruption och mutor

134

G1–5

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

134

G1–6

Betalningspraxis

135

137

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Upplysningskrav och relaterad datapunkt

Förordningen om

hållbarhets-

upplysningar

Pelare 3

Referensvärdes-

förordningen

EU:s klimatlag

Sida/Sidor

S1–SMB 3

Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f och

Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g

√

Ej väsentlig

S1–1

Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20

√

105, 120

S1–1

Policyer för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i

Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande

konventioner 1–8, punkt 21

√

95, 120

S1–1

Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22

√

120

S1–1

Policy för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller

ett ledningssystem för att hantera sådana punkt 23

√

120

S1–3

Mekanismer för klagomålshantering punkt 32 c

√

120–121

S1–14

Antal dödsfall samt antal och andel arbetsrelaterade olyckor

punkt 88 b och c

√

124

S1–14

Antal förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall eller

sjukdom punkt 88 e

√

124

S1–16

Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a

√

124

S1–16

Överdrivet hög ersättningskvot för VD punkt 97 d

√

124

S1–17

Fall av diskriminering, punkt 103 a

√

125

S1–17

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a

√

125

S2–SMB 3

Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan

punkt 11 b

√

125

S2–1

Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 17

√

105, 126

S2–1

Policyer relaterade till arbetstagare i värdekedjan punkt 18

√

126

S2–1

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19

√

126

S2–1

Policyer avseende tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i

Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande

konventioner 1–8, punkt 19

√

95, 125–126

S2–4

Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till

Bolagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36

√

126

S3–1

Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 16

√

105, 128

S3–1

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s

riktlinjer punkt 17

√

128

S3–4

Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36

√

128

S4–1

Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare punkt 16

√

130

S4–1

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17

√

130

S4–4

Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35

√

131

G1–1

FN:s konvention mot korruption punkt 10 b

√

132

G1–1

Skydd för visselblåsare punkt 10 d

√

132

G1–4

Böter för överträdelser av lagar om antikorruption och mutor

punkt 24 a

√

134

G1–4

Standarder för korruptionsbekämpning och mutor punkt 24 b

√

132

138

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

3. Uttalande om tillbörlig aktsamhet

Upplysningarna avser

Centrala delar av tillbörlig aktsamhet

Upplysningar i hållbarhetsrapporten

Sida/Sidor

Människor

Miljö

a) Integrering tillbörlig aktsamhet i

styrning, strategi och affärsmodell

Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen

104

√

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

105

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi

och affärsmodell

97,

100–102

√

b) Dialog med berörda intressenter

i alla huvudstegen av tillbörlig

aktsamhet

Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen

104

√

Intressenters intressen och synpunkter

√

Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

98–100

√

Policyer för den egna arbetskraften

120

√

Processer för dialog med den egna arbetskraften och deras företrädare

avseende påverkan

120

√

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

126

√

Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan

126

√

Policyer för berörda konsumenter och slutanvändare

130

√

Processer för dialog med berörda konsumenter och slutanvändare avseende påverkan

130

√

c) Identifiering och bedömning

av negativa påverkan

Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och

möjligheter

98–100

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi

och affärsmodell

97,

100–102

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Klimatförändringar

106

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar

112

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Vatten- och marina resurser

113

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär

ekonomi

114

√

Väsentlig påverkan risker och möjligheter – Den egna arbetskraften

119

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan

125

√

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Konsumenter och slutanvändare

130

√

d) Vidta åtgärder för att hantera

negativ påverkan

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

106–107

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Klimatförändringar

108–109

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar

112

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Vatten-och marina resurser

113

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Resursanvändning och cirkulär ekonomi

115

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Den egna arbetskraften

121–122

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Arbetstagare i värdekedjan

126–128

√

Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –

Berörda samhällen

131

√

e) Uppföljning av effektiviteten i

dessa åtgärder och kommunikation

Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

108

√

Mål relaterade till den egna arbetskraften

122

√

Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan

128

√

Energianvändning och energimix

109

√

Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

110

√

Resursinflöden

115

√

Resursutflöden

115–116

√

Mätetal avvseende mångfald

123

√

Skäliga löner

124

√

Mätetal avseende utbildning och kompetensutveckling

123

√

Mätetal för hälsa och säkerhet

124

√

Ersättningsmått

124

√

Incidenter, klagomål och väsentlig påverkan på mänskliga rättigheter

125

√

Resultat från leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder

127

√

Mått för Sensitive Business

131

√

139

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

5. Övriga mätetal

I denna bilaga ingår miljö- och sociala mätetal som ofta efterfrågas av intressenter men som inte ingår i hållbarhetsrapportens huvuddel eftersom

de inte bedöms vara väsentliga.

Mätetal

Enhet

2025

2024

2023

Miljö

Indikatorer inom miljöstyrning

Vattenuttag i den egna verksamheten

i miljontal

0,85

1,12

0,90

Vattenuttagsintensitet

/nettoomsättning, MSEK

3,59

4,52

3,44

Utsläpp av luftföroreningar i den egna verksamheten

Kvävedioxid (NO

)

ton

Svaveloxid (SO

)

ton

Luftpartiklar

ton

Samhällsansvar

Medarbetarnöjdhet per kön

Män

(Genomsnittlig poäng, skala 0–100)

Kvinnor

(Genomsnittlig poäng, skala 0–100)

Alla anställda

(Genomsnittlig poäng, skala 0–100)

Samhällspåverkan

Mätetal för påverkan från digital utbildning

Barn och unga som påverkats

Antal, ackumulerat

671 063

567 017

485 200

Länder som omfattas

Antal, ackumulerat

Finansiell inkludering – Ericsson Mobile Wallet

Registrerade konton

Antal, miljontal

605

530

457

Aktiva användare

Antal, miljontal

4. Utsläppsfaktorer

Global uppvärmningspotential (Global Warming Potential)

Baserat på datakällor som ecoinvent, IEA samt extern och intern vetenskaplig forskning och analys, inklusive bedömningar av livscykelanalyser och verifierade leverantörsspecifika data.

Ericsson tillämpar konservativa justeringar av underliggande data för att bättre avspegla faktiska förhållanden, till exempel genom att tillämpa transportvägar som är längre än det direkta avståndet.

Utsläppsfaktorer som har använts för att beräkna växthusgasutsläpp

GWP

, kgCO

Måttenhet

Källa

Scope 1 – direkta utsläpp

Bränslen och köldmedier

Naturgas

0,18

kWh

DEFRA 2025

Diesel

0,26

kWh

DEFRA 2025

Bensin

0,23

kWh

DEFRA 2025

Köldmedier

466–14 800

IPCC:s fjärde utvärderingsrapport

Scope 2 – indirekta utsläpp

Inköpt energi

El från fossila källor

0,01–1,32

kWh

IEA 2025, US EIA 2025, AIB 2025,

leverantörsspecifika beroende på plats/land

El från kärnenergikällor

0,00

kWh

IEA 2025

El från förnybara källor

0,00

kWh

Leverantörsspecifik

Residualmix för marknadsbaserade beräkningar

0,02–0,90

kWh

AIB 2025

Fjärrkyla

0,01–0,40

kWh

IEA 2025

Fjärrvärme

0,05–0,21

kWh

Genomsnitt per land

Scope 3 – övriga indirekta utsläpp

Utsläpp från produkter, vagga till grind (globalt medelvärde)

11,6

Specifik för Ericsson

Resor

Flyg

0,08–0,38

pkm

DEFRA 2025

Väg

0,19

pkm

EPA 2025

Järnväg

0,04–0,06

pkm

Genomsnitt per land

Utgiftsbaserade icke-specificerade resor

0,08–1,90

USD

Genomsnitt per land

Hotell

natt

Genomsnitt per land

Transport

Flyg

0,67–0,96

tonkm

DEFRA 2025 (justerad

)

Väg

0,10

tonkm

DEFRA 2025 (justerad

)

Sjö

0,03

tonkm

DEFRA 2025 (justerad

)

Järnväg

0,04

tonkm

DEFRA 2025 (justerad

)

Utgiftsbaserade icke-specificerade transporter

0,05–0,18

USD

Specifik för Ericsson

Utsläpp under användningsfasen (globalt medelvärde)

0,43

kWh

IEA

140

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

6. SASB-referensindex

Standard: Teknik- och kommunikationssektorn – Hårdvara (2023)

Kod för mätetal

Mätetal

Sida/Sidor

Kommentarer

Produktsäkerhet

TC-HW-230a.1

Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker i produkter

Mångfald i personalstyrkan

TC-HW-330a.1

Andel män och kvinnor samt representation av olika etniska grupper i

(a) koncernledningen,

(b) icke-verkställande chefer,

(d) alla övriga medarbetare

123

Sekretesslagstiftning i många

länder hindrar Ericsson från att

samla in detaljerade uppgifter

om etnisk tillhörighet.

Hantering av produktlivscykler

TC-HW-410a.1

Andel produkter som innehåller ämnen som ska deklareras enligt IEC 62474

Ej rapporterat

TC-HW-410a.2

Andel produkter som uppfyller kraven för EPEAT-registrering eller motsvarande

Ej rapporterat

Ericssons nätutrustning om-

fattas normalt inte av sådana

certifieringssystem.

TC-HW-410a.3

Andel produkter som är certifierade enligt en energieffektivitetscertifiering

TC-HW-410a.4

Vikt på uttjänta produkter och återvunnet elektroniskt avfall, andel återvunnet

116

Hantering av leverantörskedja

TC-HW-430a.1

Andel direktleverantörers anläggningar som granskats enligt RBA:s validerade

granskningsprocess (VAP) eller motsvarande, fördelat på

(a) alla anläggningar och

(b) högriskanläggningar

Ej rapporterat

Ericssons uppförandekod för

affärspartners är anpassad till

RBA:s uppförandekod. Ericsson

är medlem i RBA men använder

främst sitt eget revisionsprogram

för att bedöma efterlevnad.

TC-HW-430a.2

Direktleverantörer

1. Andelen avvikelser från RBA:s validerade revisionsprocess (VAP) eller motsvarande, och

2. Andelen korrigerande åtgärder för

(a) prioriterade fall av avvikelser

(b) övriga avvikelser

127

Materialinköp

TC-HW-440a.1

Beskrivning av riskhantering i samband med användning av kritiska material

115, 127

Kod för mätetal

Mätetal för aktivitet

Kommentarer

TC-HW-000.A

Antal producerade enheter per produktkategori (#)

2 460 000

Alla produkter klassificeras som

kommunikationshårdvara

TC-HW-000.B

Yta för tillverkningsanläggningar (m

)

204 000

TC-HW-000.C

Andel produktion från ägda anläggningar (%)

20 %

Andelen fluktuerar över tid

på grund av faktorer såsom

prognoser om efterfrågan och

produktionsmix.

141

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar

att koncernredovisningen har upprättats i

enlighet med de internationella redovisnings-

standarderna IFRS såsom de har antagits av

EU och ger en rättvisande bild av koncernens

ställning och resultat. Årsredovisningen har

upprättats i enlighet med god redovisnings-

sed i Sverige och ger en rättvisande bild av

moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och

moderbolaget ger en rättvisande beskrivning

av utvecklingen för koncernens och moder-

bolagets verksamhet, ställning och resultat,

samt beskriver väsentliga risker och osäker-

hetsfaktorer som moderbolaget och de före-

tag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören

intygar att hållbarhetsrapporten har upprät-

tats i enlighet med de Europeiska standarder

för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de

de antagits av EU och de specifikationer som

har antagits enligt EU:s taxonomiförordning,

såsom dessa antagits av EU.

142

Ericsson 2025

Förvaltningsberättelse

Årsredovisningen är daterad den 3 mars 2026

Stockholm den 3 mars 2026

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

Org.nr. 556016-0680

Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår

granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 3 mars 2026

Deloitte AB

Jonas Ståhlberg

Auktoriserad revisor

Jan Carlson

Styrelseordförande

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande

Christy Wyatt

Styrelseledamot

Jon Fredrik Baksaas

Styrelseledamot

Karl Åberg

Styrelseledamot

Christian Cederholm

Styrelseledamot

Marachel Knight

Styrelseledamot

Ulf Rosberg

Styrelseledamot

Börje Ekholm

VD och koncernchef samt

styrelseledamot

Kristin S. Rinne

Styrelseledamot

Annika Salomonsson

Styrelseledamot

Eric A. Elzvik

Styrelseledamot

Jonas Synnergren

Styrelseledamot

Kjell-Åke Soting

Styrelseledamot

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Riskfaktorer

Detta avsnitt om riskfaktorer ska läsas tillsammans med all

information som presenteras i denna årsredovisning, inklusive

denna finansiella rapport samt koncernens finansiella rapporter

med tillhörande noter.

Ericssons verksamhet är föremål för ett antal risker och

osäkerheter som kan ha negativ påverkan på Bolagets verksamhet,

resultat och finansiella ställning eller kursen för Bolagets aktier eller

andra värdepapper. Ericsson uppmärksammar läsaren för att dessa

riskfaktorer inte nödvändigtvis är uttömmande. Ericsson verkar i en

ständigt föränderlig affärs- och regelverksmiljö och nya risker och

osäkerheter kan uppstå över tid. Ledningen kan inte förutse sådana

nya risker och osäkerheter, och kan inte heller bedöma i vilken

utsträckning någon av riskfaktorerna nedan, eller någon sådan

ny risk- eller osäkerhetsfaktor, eller någon kombination av dessa,

kan påverka Ericssons verksamhet. Se även ”Framtidsinriktade

uttalanden”.

Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1

Den pågående geopolitiska och handelsrelaterade osäkerheten

till följd av flera faktorer kan ha en väsentlig negativ påverkan på

Ericssons affär, verksamhet och möjlighet att nå uppsatta mål liksom

på informations- och telekommunikationsbranschen i stort.

Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar gällande

handel och inflytande bidrar till en ökad ekonomisk, teknisk, militär och

politisk konkurrens i hela världen, i synnerhet mellan USA och Kina.

Geopolitiska spänningar och pågående konflikter, som de på flera

platser i Mellanöstern, Ryssland och Ukraina, ökar risken för statlig

inblandning, inklusive mellanstatliga väpnade konflikter, protektionis-

tiska åtgärder såsom tullar och säkerhetsrelaterade krav vilket inklude-

rar ökade regleringshinder, restriktioner för tekniköverföring, telekom-

munikation och digital infrastruktur för att främja nationell säkerhet,

liksom handelsrestriktioner, exportkontroll och förstärkta sanktionsåt-

gärder. Geopolitisk instabilitet leder dessutom i allt högre grad till att

myndigheterna i vissa länder använder den privata sektorn för politiska

syften, bland annat genom att begränsa eller möjliggöra marknadstill-

träde baserat på nationella säkerhetsintressen, utöva inflytande över

branschstandarder, ge finansiellt stöd till inhemska företag eller införa

restriktioner mot användning av utländsk teknik och/eller utrustning

inom kritisk infrastruktur.

Många länder, inklusive USA och Kina, betraktar teknik, däribland

infrastruktur för telekommunikation och teknik för trådlös mobil kom-

munikation, som kritisk infrastruktur och strävar efter att leda och

påverka globala riktlinjer och regelverk kring sådan teknik. På grund

av den strategiska betydelsen av den bransch där Ericsson är verksam

i kan andra länder välja att stödja en konkurrent som ett nationellt

företag som erhåller statligt stöd eller skapa en nationell aktör som ett

alternativ till etablerade globala leverantörer som Ericsson, för att öka

sin kontroll över lokala kommunikationsnät och infrastruktur. Vidare

skulle främmande länder kunna stödja eller etablera en nationell kon-

kurrent som erhåller statligt stöd på strategiskt viktiga marknader för

Ericsson, däribland USA, Indien och Japan vilket kan påverka Ericssons

marknadsandel och globala skala negativt. Samarbeten mellan kon-

kurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intressenter

kan påverka allmänhetens uppfattning och narrativet kring företag

som erhåller statligt stöd på vissa marknader. Särskilt skulle strategiska

allianser mellan konkurrenter och inflytelserika teknikpartners, eller att

det etableras en konkurrent som är ett nationellt företag som erhåller

statligt stöd, kunna leda till politiska preferenser, handelsåtgärder

eller upphandlingsbeslut från berörda myndigheter som gynnar dessa

konkurrenter oavsett tekniska meriter, vilket ökar den geopolitiska och

handelspolitiska osäkerheten och potentiellt kan försämra Ericssons

marknadsandel, tillgång till kritiska komponenter eller statliga kontrakt.

Ericsson är ett globalt bolag med global närvaro, men ställs som

svenskt bolag inför unika utmaningar eftersom Sverige och Europa hist-

oriskt sett har haft begränsat inflytande över utformningen av globala

riktlinjer avseende teknik jämfört med mer framträdande teknikreg-

lerande aktörer, och har inte investerat i teknisk infrastruktur i samma

utsträckning. Varken Sverige eller EU har utvecklat en gemensam och

enhetlig teknikagenda eller geopolitisk strategi för teknik. De regelverk

som har implementerats inom EU har i huvudsak inriktats på konsu-

mentprissättning, snarare än på att främja eller skydda teknik- eller

telekommunikationsföretag med bas i Europa. Ericsson är följaktli-

gen fortsatt exponerat för förändringar av dynamiken i den globala

politiken som inte kan påverkas, vare sig direkt eller indirekt, och som

kan utformas på ett sätt som gynnar konkurrenterna. Vidare som ett

svenskt bolag med verksamhet globalt under en period av snabbt för-

änderliga prioriteringar från myndigheter och lagstiftare och, i vissa

fall, motstridiga eller förändrade krav (inklusive bland annat gällande

miljö- och klimatpolitik samt frågor om mångfald och inkludering) kan

Ericsson komma att behöva anpassa verksamheten, vilket försämrar

dess förmåga att införa konsekventa globala riktlinjer, utsätter det för

risker i samband med verkställighet eller rättstvister och skadar dess

anseende eller varumärke.

Ericsson är, med tanke på den strategiska betydelsen av informa-

tions- och telekommunikationsbranschen, utsatt för konkurrensrisker

från statligt finansierade företag, särskilt från länder med betydande

statligt finansierade industrier. Företag inom statligt finansierade

branscher kan erhålla ekonomiskt stöd, gynnsamma regulatoriska för-

utsättningar, fördelen med en skyddad hemmamarknad och selektiv

tillämpning av regler som gör det möjligt för dessa företag att bedriva

verksamhet i en omfattning och med en kostnadsstruktur som företag

inom den privata sektorn inte kan matcha. De kan dessutom få tillgång

till marknader och teknik som ger dem betydande konkurrensfördelar.

Den här dynamiken kan skapa konkurrensmässiga utmaningar, särskilt

på internationella marknader där dessa statligt stödda företag kan

verka med betydligt lägre marginaler jämfört med företag inom den

privata sektorn. Dessutom kan sådana statligt stödda företag ta tillvara

möjligheter i sitt fokus på de strategiska prioriteringar som deras stat-

liga ägare och andra understödjande aktörer har, snarare än på finans-

iella resultat, vilket gör det lättare för dessa företag att på ett opropor-

tionerligt sätt expandera sin marknadsandel.

1. Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

143

2. Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

152

3. Juridiska och regulatoriska risker

153

4. Risker relaterade till cybersäkerhet

157

5. Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik

159

143

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

geolokalisering och datakontroll samt skydd av kritisk nationell infra-

struktur och information genom politiska åtgärder och på andra sätt.

Den geopolitiska miljön utvecklas ständigt, och har haft och kommer

fortsätta påverka hela informations- och telekommunikationsbran-

schen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av

globala värde- och leverantörskedjor och uppdelning av globala stand-

arder för mobil telekommunikation. Denna utveckling har också lett till

att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till

nätinfrastruktur för telekommunikation, till exempel genom att främja

uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfatt-

ningen av detta förblir oklar.

Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående

negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och

globala värde- och leverantörskedjor, och gör det nödvändigt med en

flexibel och anpassningsbar organisation, vilket kan negativt påverka

dess lönsamhet och verksamhet som helhet.

1.2

Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan ha en

negativ påverkan på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons

produkter och tjänster, samt begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden, exempelvis beroende

på globala konjunkturnedgångar, politisk oro och osäkerhet, föränd-

rade regelverk, bristande tillgång på arbetskraft och leveransbrist,

ökade kostnader, perioder av förhöjda räntenivåer eller inflation,

fluktuationer i valutakurser, sjunkande konsumentförtroende eller

geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativ

påverkan på efterfrågan på Ericssons produkter samt på produkterna

och tjänsterna som Ericssons kunder tillhandahåller. Dessa förhållan-

den påverkas också av statliga finans- och penningpolitiska åtgärder,

inklusive ogynnsamma förändringar av statliga bidrag, skattelättnader

eller andra statliga incitament. Ericsson verkar i en cyklisk bransch där

kundernas efterfrågan, vilja och förmåga att investera i hög grad påver-

kas av makroekonomiska förhållanden, växlande marknadsdynamik

och längre investeringscykler. Om Ericssons kunder förväntar sig eller

upplever en minskad konsumtion kan detta leda till att leverantörer av

kommunikationstjänster och andra kunder skjuter upp, minskar eller

helt avbryter sina investeringar, inklusive drastiska nedskärningar av

utgifterna för Bolagets produkter, eller inleder andra kostnadsbespa-

rande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin finansiella ställ-

ning. En sådan minskad efterfrågan på produkter och tjänster, vilket

kan leda till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp, kan innebära

lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader.

Om Ericssons finansiella resultat begränsas på grund av en ekono-

misk nedgång kan dess förmåga att återinvestera i produktinnovation,

marknadsexpansion eller andra strategiska initiativ som är viktiga

för Ericssons långsiktiga tillväxt begränsas. Dessutom kan minskade

investeringar i tekniksektorn generellt, som en följd av ekonomiska för-

hållanden, påverka Ericssons tillväxtmöjligheter negativt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden i kombination med

regelverk som är under utveckling har lett till ett tekniklandskap i

Europa med betydande regleringstryck och relativt låga investerings-

nivåer i teknisk infrastruktur och utveckling. På grund av utmanande

globala ekonomiska förhållanden har Europas regelverk i hög grad

inriktats på konsumentskydd, bland annat sänkta kostnader för konsu-

menter samt rättigheter beträffande integritet och dataskydd vilket är

avgörande för kundernas förtroende har det haft en negativ påverkan

på efterfrågan, kostnader och prissättning av produkter och tjänster

inom de sektorer där Ericsson är verksamt. Otillräckliga investeringar

i teknisk infrastruktur på hårt reglerade marknader kan minska efter-

frågan på infrastrukturprodukter eftersom företag och myndigheter

ställer sig avvaktande till att investera i mer avancerade lösningar i tider

av ekonomisk osäkerhet och stränga regelefterlevnadskrav. Kombina-

tionen av dessa faktorer kan begränsa Ericssons förmåga att justera

prissättningen effektivt mellan olika marknader, vilket kan leda till lägre

marginaler och ett lägre finansiellt resultat. Utmanande makroeko-

nomiska omständigheter kan också leda till ekonomiska svårigheter

eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan

på kundfinansiering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökade

kreditrisker bland Ericssons motparter.

Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande fram-

tida relationer mellan Kina och ett antal länder (såsom USA, Indien,

Sverige och andra EU-länder), som ett resultat av bland annat restrik-

tionerna riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G-nät.

Dessa restriktioner har införts i många länder och har resulterat i, och

kan även fortsättningsvis resultera i, begränsningar av tillgången till

hård- och mjukvaruprodukter och komponenter. Ericsson kan komma

att påverkas negativt av en ytterligare försämrad relation mellan dessa

länder. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida

förändringar i ekonomisk och politiska riktlinjer i Kina eller i relation till

Kina kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet.

Vidare har den amerikanska regeringen infört och hotar med att

fortsätta införa en lång rad tullar på vissa importvaror till USA från de

flesta jurisdiktioner. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och

har, och kan fortsätta att resultera i vedergällningstullar eller andra

handelshinder från andra länder. Denna utveckling skulle kunna få

en väsentlig negativ påverkan på hela informations- och telekom-

munikationsbranschen, inklusive Bolagets internationella produktut-

veckling samt globala värde- och leverantörskedjor. Begränsningar av

internationell handel, såsom tullar och andra restriktioner på import

eller export av varor, teknik eller data, kan öka kostnaderna för regel-

efterlevnad, negativt påverka priser och marginaler, minska efter-

frågan och på annat sätt ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons

verksamhet.

Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit

föremål för ihållande utmaningar, däribland riktade mot Världshandels-

organisationens, (WTO), tvistlösande mekanism. Vissa länder har rört

sig bort från multilaterala systemet och i stället infört tullar och andra

handelshinder, pris- eller valutaregleringar, importrestriktioner och

andra statliga åtgärder. En ökad sannolikhet för statliga restriktioner på

internationell handel kan ha en negativ påverkan på Ericssons förmåga

att utnyttja öppna marknader och frihandel, vilket i sin tur kan begränsa

Ericssons verksamhet, öka kostnaderna och minska Ericssons lönsam-

het. Vidare har obligatoriska eller på annat sätt föreskrivna krav på

lokalisering av tillverkning och forskning och utveckling (FoU) eller på

användning av lokala leverantörer eller lokal produktion – samt deras

digitala motsvarigheter såsom datalokalisering av IT-infrastruktur

och begränsningar av gränsöverskridande dataflöden – kontinuerligt

ökat, och har motiverats av protektionism, inhemsk industripolitik och

hot mot nationell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till minskad

effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU-

resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logis-

tiska och administrativa begränsningar, samtidigt som polariseringen

av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter

att utvecklas. Det finns risk för rörelser bort från globala värdekedjor

och leverantörskedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ.

Myndigheterna i olika länder kan fortsätta att införa villkor som kräver

användning av lokala leverantörer, lokal produktion eller partnerskap

med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller

annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder

för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en

väsentlig negativ påverkan på Ericssons möjligheter att på ett effektivt

sätt bedriva sin globala verksamhet.

Det finns ett flertal pågående lokala och regionala konflikter, till

exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryss-

land (en marknad Ericsson har lämnat) och på flera platser i Mellan-

östern. Även om slutlig påverkan från dessa händelser är oklar förvän-

tas den osäkerhet de resulterar i att fortgå. Denna geopolitiska utveck-

ling, som resulterar i exempelvis handels- och säkerhetsbegränsningar,

exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och leverantörskon-

solidering, kan få en negativ påverkan på globala marknadsvillkor,

inklusive marknadsandel, tillgång och position. Informations- och

telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär

innebär också en förhöjd risk för cyberattacker och företagsspionage

både i fråga om tekniska och kommersiella aspekter, som resulterar

i en förhöjd risk från statligt stödda och kriminella hotaktörer, inklu-

sive digitala attacker som syftar till att störa, skada eller infiltrera en

annan parts kritiska infrastruktur, nät och system. Myndigheterna har

i allt högre grad inriktat sig på att begränsa risken för cyberspionage,

144

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna

mixen av produkter och tjänster samt andelen tredjepartsprodukter.

Inom Bolagets affärsområden Cloud Software and Services och Other

utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och

tjänster än inom Bolagets traditionella försäljning, vilket påverkar

Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för

utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av

nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga

nät görs oftast av kunderna med kort varsel, ofta mindre än en månad

i förväg, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan.

Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden

för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga

att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och

dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer

att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider

för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund

av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på

marknaden på grund av förseningar i leverantörskedjan. Variationer på

kort sikt kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet,

resultat, finansiella ställning och kassaflöde.

1.4

Det finns en risk att Ericsson inte lyckas genomföra sina nyckel-

strategier, däribland förbättra lönsamheten, ta tillvara möjligheterna

på 5G-marknaden (inklusive 5G standalone), tillvarata möjlighet

erna inom nätverks-API:er och företagsmarknaden, upprätthålla

teknikledarskap (inklusive att vara ledande inom 6G) eller uppnå de

förväntade effekterna av omstruktureringsåtgärderna.

Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kom-

mer att kunna genomföra sin strategi, uppnå framtida lönsamhet,

skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ett framgångsrikt

genomförande av Ericssons strategi för att bygga de bästa, högprest-

erande och programmerbara näten samt att framgångsrikt expandera

inom företagsmarknaden beror på flera faktorer, varav många ligger

utanför Bolagets kontroll. Det finns inga garantier för att Ericssons

specifika omstrukturerings- eller kostnadsbesparingsinitiativ kommer

att vara tillräckliga eller genomföras i rätt tid för att åstadkomma för-

bättringar av Ericssons resultat.

Ericssons möjligheter på 5G-marknaden kommer att vara beroende

av attraktiva spektrum för 5G, samt tidpunkterna för spektrumtilldel-

ningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under

1 GHz), mellanband (3–6 GHz) och höga band (över 24 GHz). Dess-

utom kan antalet användningsområden som kan generera intäkter

(till exempel fast bredband via mobilnätet) påverka efterfrågan på 5G

från konsumenter och företag, vilket kan leda till att leverantörer av

kommunikationstjänster skjuter upp förväntad användning och över-

gång till 5G standalone, något som i sin tur försenar Ericssons produkt-

investeringar kopplade till funktioner som möjliggörs av 5G standalone.

Vidare finns en risk att villkoren för spektrumlicenser, såsom kostnad

och licensens tidsperiod, inte överensstämmer med behov och planer

vilket skulle kunna försena eller minska 5G-marknaden. Användningen

av detta spektrum av leverantörerna av kommunikationstjänster skulle

kunna begränsas av regulatoriska myndigheter inom olika geograf-

iska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom störningar

från annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel

flygplatser. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvars-

anspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträf-

fande konfiguration eller installation av utrustning), vilket kan få en

väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul-

tat, finansiella ställning och kassaflöde.

Takten och omfattningen av 5G-utrullningen hos leverantörerna

kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive

en konsolidering av branschen och olika myndighetsincitament för

5G-installationer. Planerna hos leverantörerna av kommunikations-

tjänsterna avseende 5G-installationer kan också fördröjas av olika

operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, till-

ståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Tidsfaktorer,

storleksfaktorer och val av teknik för andra marknadsmöjligheter än

förbättrat mobilt bredband, till exempel fast bredband via mobilnätet,

IoT inom industrin och privata nät, kan utvecklas på ett annat sätt än

Ericssons finansiella resultat har varierat, och kommer att fortsätta

variera, mellan delårsperioderna, och jämförelser av Ericssons resultat

mellan perioderna är därmed inte alltid meningsfulla. Ericssons netto-

omsättning, nettoresultat och kassaflöde från den löpande verksam-

heten är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde

kvartalet. Vidare är nivån på efterfrågan från leverantörer av kommun-

ikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och

tjänster säsongsbetonad och kan variera över kortare tidsperioder, även

från en månad till en annan. Det kan få till följd att Ericssons resultat

under en period inte är direkt jämförbart med tidigare eller framtida

finansiella perioder och sådana jämförelser behöver inte nödvändigtvis

fullt ut avspegla Ericssons finansiella resultat, vilket kan leda till oför-

utsägbara finansiella resultat eller trender i Ericssons övergripande

resultat.

Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att

prognostisera försäljning och finansiella resultat, samt ökad volatilitet

beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskriv-

ningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade

försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda

faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på

Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning bli mer uttalad.

1.3

Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom

mobilkommunikation och av framgång för Ericssons befintliga

kundbas samt den kundbas som Bolaget inriktar sig mot, vilket kan

påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och

marginaler.

En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt

inom mobilkommunikation både i fråga om antalet abonnemang och

en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur leder till att Ericssons

kunder fortsätter att installera och bygga ut näten. Om leverantörer av

kommunikationstjänster inte lyckas öka antalet abonnenter och/eller

om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna

i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ påverkan

på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommun-

ikationstjänster inte kan generera intäkter av tjänster (inklusive att

identifiera användningsområden som kan generera intäkter), inte kan

anpassa sina affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsam-

het, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och

nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och

tjänster och därmed påverkar Bolagets verksamhet, resultat och finans-

iella ställning negativt.

Under 2025 var den makroekonomiska situationen fortsatt

utmanande, vilket har lett till fortsatt minskade volymer och lägre

investeringstakt från många av Ericssons kunder. Tidpunkterna för och

omfattningen av marknadens återhämtning har varit långsammare

än förväntat, och det går inte att veta säkert när marknadens invest-

eringsnivåer återhämtar sig helt. Den globala telekommunikations-

marknaden har blivit alltmer mättad, och i brist på tekniska innovatio-

ner för att skapa nya intäktsströmmar finns det en risk för en nedgång i

hela branschen.

Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som internet

och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan

erbjuda tjänster i både fasta nät och mobilnät. Ericsson är beroende av

tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och stand-

ardisering, till exempel fördelning av spektrum. Förseningar inom till-

växt, standardisering eller regleringar kan ha en negativ påverkan på

Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också

påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt

ledtider från order till leverans av Ericssons produkter och tjänster.

Ericssons försäljning till leverantörer av kommunikationstjänster

och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och

tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Leverantörer

av kommunikationstjänster utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons

verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson till-

handahåller lösningar till Bolagets kunder baserat på såväl Ericssons

egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis

är lägre än för Ericssons egna produkter. Detta innebär att Ericssons

145

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt

genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal, påverkan

av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på

marknaden eller ofördelaktiga makroekonomiska omständigheter. Om

Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förvänt-

ade fördelarna med omstruktureringsåtgärderna kan det få en väsent-

lig negativ påverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finans-

iella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs.

1.5

Ericsson är utsatt för hård konkurrens från Bolagets befintliga

konkurrenter och nya aktörer på marknaden, liksom konsolidering

av leverantörer vilket resulterar i starkare konkurrenter.

De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård kon-

kurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpass-

ning, utvecklingstakt samt introduktion av nya produkter och tjänster.

Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav

många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och eko-

nomiska resurser och väletablerade relationer med leverantörer av

kommunikationstjänster.

Ericssons nuvarande och framtida konkurrenter har genomfört och

kommer att fortsätta genomföra strategiska fusioner, förvärv, joint

ventures och strategiska samarbeten i syfte att kombinera och stärka

sina finansiella resurser och portföljer. Konsolideringar kan leda till nya

konkurrenter med större skala, bredare närvaro, starkare finansiella

resurser eller mer konkurrenskraftig prissättning och dessa konkurrenter

kan etableras eller vara verksamma på strategiskt viktiga marknader för

Ericsson, däribland USA, vilket kan påverka Ericssons marknadsandel

negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också leda till

att det skapas starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integre-

rade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan

öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens och kon-

solidering av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare

konkurrenter som arbetar med helhetslösningar samt konkurrenter som

är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan

påverka vissa av Ericssons affärsområden, som Cloud Software and

Services och Enterprise. Om etablerade aktörer på angränsande mark-

nader förvärvar verksamheter med ny teknik inom Ericssons marknader

kan nya starka konkurrenter uppstå. Vidare skulle samarbeten mellan

konkurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intress-

enter, även när dessa konkurrenter inte erbjuder överlägsna tekniska

lösningar, kunna göra att sådana företag formar allmänhetens uppfatt-

ning samt påverka standarder, myndigheternas beslut om upphand-

lingar eller hur nationella företag som erhåller statligt stöd beskrivs på

vissa marknader. Om konkurrenterna kan utnyttja ett sådant inflytande

för att få fördelar av att vara först på marknaden eller få förmånlig

behandling kan Ericssons konkurrensställning, teknikledarskap, mark-

nadsandel, prissättning och framtida tillväxt påverkas väsentligt och

negativt, oavsett fördelarna med Ericssons produkter och teknik. Dessa

typer av händelser kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons

verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel.

Ericsson är också utsatt för konkurrens från statligt ägda eller statligt

stödda företag eller företag som får direkt eller indirekt stöd från mynd-

igheterna och som i allt större utsträckning konkurrerar om möjlighet-

erna på utländska marknader. I vissa fall kan dessa statligt ägda eller

statligt stödda företag prioritera möjligheter som främjar de strategiska

målen hos sina statliga ägare, eller andra understödjande aktörer, och

kan motiveras politiskt eller av andra faktorer i sina affärsbeslut där

mindre fokus läggs på finansiell avkastning jämfört med andra företag.

Som ett oberoende börsnoterat företag är Ericsson begränsat på sätt

som vissa av Bolagets konkurrenter inte är. När Ericsson konkurrerar om

kunder eller lämnar anbud på projekt kan Bolaget därför utsättas för

konkurrensnackdelar eftersom dessa statligt ägda eller statligt stödda

bolag eventuellt inte behöver uppnå en konkurrenskraftig finansiell

avkastning. Konkurrensbegränsande prissättning och annan kon-

kurrenshämmande verksamhet kan leda till att Ericsson förlorar mark-

nadsandelar i flera länder och på flera marknader.

förväntat. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda

tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla,

leverera eller installera 5G-nät. Många av Ericssons kunder förblir för-

siktiga när det gäller ytterligare kapitalallokering till nätinfrastruktur

och kommer att kräva nya genomförbara användningsområden som

utnyttjar avancerade nätfunktioner för att rättfärdiga ytterligare

investeringar.

Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera

branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa nätlös-

ningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad använder

och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt

för dessa nätverks-API:er. Ericsson kan inte lämna några garantier

rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom dessa nätverks-API:er.

Konkurrerande teknik, makroekonomisk motvind samt att kunderna

inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går

långsammare. Juridiska och regulatoriska begränsningar som nät-

neutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av

denna verksamhet. Därutöver, som beskrivs i riskfaktor 3.3 nedan, har

Vonage och Ericsson varit involverade i en åtgärdsprocess avseende

löpande efterlevnad av åtaganden enligt det nationella säkerhetsav-

tal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med

Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regelefterlevnadsarbetet

och relaterade åtgärder har påverkat Vonage-verksamheten negativt

och kan även fortsättningsvis göra det, bland annat på grund av änd-

ringar som krävs i affärsstrukturen och ytterligare kostnader för regel-

efterlevnad. Strategin för företagsmarknaden, är föremål för ett antal

osäkerheter, inklusive efterfrågan på nätverks-API:er, framgången för

joint ventures och andra affärspartnerskap samt kundernas invest-

eringar i Ericssons trådlösa nät. Dessutom kan tillgång till enheter,

sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för före-

tag att införa trådlös mobilteknik.

Ericsson kan misslyckas med att utveckla, kommersialisera eller i

tid lansera nya teknologier, produkter och tjänster som uppfyller för-

änderliga kundkrav eller som håller jämna steg med konkurrenternas

innovationer, inklusive Ericssons förmåga att i tid och effektivt kom-

mersialisera och lansera 6G före sina konkurrenter eller fånga strate-

giska marknadsmöjligheter. Som ytterligare beskrivs i riskfaktorerna

1.1 ovan och 1.5 nedan, om en konkurrent utvecklar, kommersialiserar

och lanserar 6G före Ericsson eller senare lanserar 6G-möjligheter på

marknader av strategisk betydelse, kan Ericssons konkurrensposition,

teknologiledarskap, marknadsandel, prissättning och framtida till-

växt påverkas väsentligt och negativt, oavsett kvaliteten på Ericssons

produkter och teknologier. Dessutom, om Ericssons erbjudanden blir

tekniskt inaktuella, kan Bolaget förlora kunder eller marknadsandelar,

möta ökat pristryck och ådra sig högre kostnader för att åtgärda äldre

system eller påskynda utbytesprogram. Som ytterligare beskrivs i risk-

faktor 1.14 nedan kan ett misslyckande att attrahera eller behålla nyck-

elkompetens inom teknik och produkt eller att skapa effektiva tekno-

logipartnerskap ytterligare försämra Ericssons förmåga att innovera

och kapitalisera på möjligheter, vilket kan påverka Bolagets intäkter,

marginaler och långsiktiga tillväxtutsikter väsentligt och negativt.

Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa eller någon av de för-

väntade fördelarna med dess omstruktureringsaktiviteter, och

omstruktureringen kan ha negativ påverkan på verksamheten.

Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka

störningar i Ericssons verksamhet, och Ericsson kanske inte kan uppnå

och upprätthålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprung-

ligen förväntades. Dessutom kan omstruktureringar leda till brister i

kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under

övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en

betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus,

vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och tillväxt

av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan få oförut-

sedda konsekvenser och en negativ påverkan på verksamheten, däri-

bland på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter

och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida

omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller leder till förväntade

146

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den

omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades.

–

Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade

kvalitets-, säkerhets- och driftsproblem.

–

Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik,

produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att för-

verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende

verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå.

–

Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad

eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa en marknad eller ett

ekosystem enligt plan.

–

Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar.

–

Störningar i Ericssons löpande verksamheten och avledning av

ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen.

–

Bristande förmåga att identifiera väsentliga problem, ansvar eller

andra utmaningar under granskningar av tillbörlig aktsamhet.

–

Risker och utgifter för eventuella redovisade, icke redovisade eller

potentiella juridiska åtaganden eller annan negativ ekonomisk

påverkan på det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att

följa lagar eller regelverk eller andra krav eller villkor, till exempel

från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som

till exempel Committee on Foreign Investment in the US (CFIUS)

granskningsprocess. Se riskfaktor 3.3 för mer information avseende

CFIUS granskningsprocess.

Ibland avyttrar Ericsson också delar av Bolagets verksamhet för att

optimera produktportföljen eller verksamheten och kan även komma

att avveckla vissa verksamheter inom områden som inte är centrala

för Bolagets verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt

avsluta verksamhet kan medföra särskilda kostnader, till exempel

kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade

nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för

Ericsson:

–

Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med-

arbetare från den avyttrade verksamheten.

–

En stor del av ledningens och andra anställdas tid och fokus kan tas i

anspråk, vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och

tillväxt av Ericssons verksamhet.

–

Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar.

–

Potentiell förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under

övergångsperioder.

–

Nedskrivningar av det redovisade värdet på relevanta tillgångar.

–

Exponering mot stämningsansökningar, tvister eller andra krav i

samband med, eller som ett resultat av, en avyttring.

–

Svårigheter att slutföra avyttringar eller att med framgång överlåta

avyttrade verksamheter.

–

Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden

inom den avyttrade verksamheten.

–

Bristande förmåga att genomföra avyttringar som krävs av juridiska

skäl på kommersiella villkor eller alls.

De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en

väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finans-

iella ställning och likviditet.

1.7

Ericsson har ingått i, och kan i framtiden ingå i, joint ventures

och samarbeten som eventuellt inte blir framgångsrika, och som kan

medföra framtida kostnader för Bolaget.

Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part-

ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund

av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på

grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från

Ericssons partners, på grund av Bolagets svårigheter att implementera

sina affärsplaner, på grund av att Bolagets strategiska partners brister i

fråga om förmågor eller finansiell stabilitet eller på grund av oförmåga

att korrekt övervaka eller förvalta joint venture-arrangemanget. Vidare

kan vissa av Ericssons nuvarande och framtida joint ventures innefatta

flera partners, och dessa partners intressen kanske inte helt överens-

stämmer med, eller kan stå i konflikt med, Ericssons eller en annan

Dessutom utsätts Ericsson för konkurrens från mer diversifierade

leverantörer, varav flera har större möjligheter att korssubventionera.

Ericssons kunder som är leverantörer av kommunikationstjänster, som

representerar den största delen av Ericssons verksamhet, är också

stora och mycket sofistikerade, och utövar en betydande inköpskraft

bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden.

Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och

alternativ teknik, såsom satelliter, när industristandarderna utvecklas.

Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan

Bolaget komma att underskatta relevanta konkurrenters skicklighet och

processer. Bolagets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan

Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster

och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Ökad konkur-

rens, samt om någon av riskerna ovan skulle utkristalliseras, kan leda till

lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade forsknings-

och utvecklingskostnader samt försäljnings- och marknadsföringskost-

nader, vilket kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksam-

het, resultat, finansiella ställning och marknadsandel.

Ericsson bedriver verksamhet på marknader där teknik och mark-

nadslanseringen av den förändras snabbt. Detta har resulterat i, och

kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter

och tjänster, speciellt mot bakgrund av den makroekonomiska osäker-

heten. Om Ericssons motåtgärder, däribland förbättrade produkter och

affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan

genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Ericssons

verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel påverkas

negativt.

1.6

Ericsson genomför förvärv och avyttringar, som kan leda till

störningar och innebära betydande utgifter för Bolaget, och det

kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana trans-

aktioner, skydda värdet av de förvärvade verksamheterna under

integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades

medföra.

Från tid till annan gör Ericsson förvärv för att uppnå olika fördelar, till

exempel snabbare time-to-market, få tillgång till teknik och kompe-

tens, öka skalfördelar och bredda produktportföljen eller en kundbasen.

Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser och ökade avskriv-

ningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller ned-

skrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan

på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och likviditet.

Bolaget har tidigare redovisat materiella nedskrivningar och kan

komma att redovisa materiella ytterligare nedskrivningar i framtiden.

Ericsson kan komma att förvärva ett bolag inom en sektor eller geo-

grafisk region där Ericsson har begränsad eller ingen erfarenhet och kan

ställas inför ökade utmaningar när det gäller att förstå och utnyttja den

unika operativa, tekniska och marknadsmässiga dynamiken i en sådan

verksamhet. Sådan begränsad erfarenhet kan öka svårigheten att

korrekt bedöma det förvärvade bolagets risker och att på ett effektivt

sätt integrera dess verksamhet, teknik, produkter och personal. Vidare

är integrationsarbete inom obekanta områden komplext och resurs-

krävande, och risken för att stöta på oförutsedda operativa utmaningar

ökar om Ericsson missbedömer marknads- eller kundbehov. Om det

förvärvade bolaget dessutom måste verka självständigt på grund av

regulatoriska, operativa eller marknadsmässiga krav innebär detta

ytterligare risker för Ericsson när det gäller att upprätthålla adekvat

tillsyn och efterlevnad. Eventuella brister i riskhanteringen eller ineffek-

tivitet i verksamheten kan skada anseendet eller få negativ ekonomisk

påverkan om det förvärvade bolagets verksamhet inte är förenlig med

Ericssons standarder eller möter oförutsedda utmaningar.

Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för

Ericsson:

–

Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för

verksamhetens framtid.

–

Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten,

oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter

147

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

mjukvarulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen

källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av så

kallad free and open source software ("FOSS"), det vill säga mjukvara

med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter

att göra patent gällande. Användning av FOSS innebär att tredje parter

kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara, vilket i sin tur

kan göra denna mjukvara mer utsatt för anspråk från tredje parter.

Tredje parter har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda,

direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker

intrång i deras immateriella rättigheter. Den senaste tiden har Ericssons

involvering i tvister om patentintrång och skadeståndskrav från kun-

derna ökat väsentligt, inklusive krav på betydligt högre skadeståndsbe-

lopp. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsö-

dande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i

anspråk. Tvister rörande immateriella rättigheter är ofta komplicerade

och kan pågå under flera år, med parter som söker rättslig prövning i

flera olika instanser och jurisdiktioner. Interimistiska beslut och domar

är vanliga men behöver inte nödvändigtvis återspegla det slutgiltiga

utfallet. Rättstvister kan leda till att Ericsson tvingas att betala skade-

stånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att

hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skadestånd eller andra

ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå

royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte med säkerhet veta

om sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rim-

liga villkor eller över huvud taget, och sådana bedömningar kan ha en

väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul-

tat och finansiella ställning.

Undersökningar som genomförs av konkurrensmyndigheter med

avgöranden i domstolar och förändringar i regelverken kan potentiellt

påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensie-

ring av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel

4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på

Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning.

Som resultat av investeringar i forskning och utveckling har Ericsson en

ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella föränd-

ringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig påverkan på Ericssons

anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Ericssons förmåga att dra nytta av immateriella rättigheter kan

begränsas av förlust av licenser till eller från tredje parter. Patentlicens-

avtal gäller i allmänhet i flera år och är villkorsbaserade och processen

för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i sam-

band med teknikskiften och lanseringen av nya standarder, till exempel

5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta

stämningsansökningar och kan ha en väsentlig negativ påverkan på

Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för

och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen. Dessutom kan

Ericsson oavsiktligt komma att belasta patent i kommersiella avtal och

därför inte kunna licensiera sådana patent, vilket leder till förlorade

intäkter.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller

osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerhe-

ten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket

kan få en negativ påverkan på Ericssons intäkter från licensieringen av

patent och andra immateriella rättigheter samt möjlighet att förvärva

licenser. Dessutom kan Ericssons beslut om forsknings- och utveck-

lingsinvesteringar leda till en mindre relevant patentportfölj, vilket

påverkar Ericssons förmåga att generera intäkter.

1.9

Att bedriva verksamhet inom försvarssektorn och sektorn för

verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad

granskning från myndigheter, större risker för verksamhets- och

anseenderisker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i

händelse av bristande regelefterlevnad, brister i prestandan eller

säkerhetsincidenter.

Att arbeta i projekt relaterade till försvar eller verksamhetskritiska

nät innebär ofta hantering av mycket känslig teknik och information,

strikta operativa krav och förhöjda säkerhetsförväntningar från kunder

och tillsynsmyndigheter. Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende

partners intressen. Ericsson kan ha begränsad möjlighet att kontroll-

era eller påverka joint venture-partners, vilket i sin tur kan påverka

Ericssons förmåga att realisera de förväntade fördelarna. Om Ericsson

eller någon annan part i joint venture-samarbetet misslyckas med att

på ett adekvat sätt förutse potentiella intressekonflikter eller föränd-

rade omständigheter, kan samarbetet misslyckas eller så kan en sådan

partner välja att avsluta samarbetet i förtid eller begära en omför-

handling av villkoren. Ericsson är part i särskilt komplexa joint venture-

arrangemang med ett flertal partners, vilka kan visa sig vara svåra att

hantera effektivt och äventyra Bolagets förmåga att framgångsrikt

genomföra strategiska planer.

Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla

nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons

5G-portfölj, eller som en del av företagsmarknadens plattform för

nätverks-API:er kan bli begränsad, vilket i sin tur kan skada Bolagets

konkurrensposition på marknaden och påverka förmågan att leve-

rera utifrån strategin. Vidare kan ogynnsamma regulatoriska beslut

och myndighetsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson

eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende skulle

också kunna skadas om en partner inte skulle följa Ericssons regelefter-

levnads- och andra uppförandestandarder. Dessutom kan Ericssons

andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller upplåning

till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ påverkan på

Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde.

1.8

Ericssons förmåga att dra fördel av immateriella rättigheter som

är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i

regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av

licenser till eller från tredje parter, av att konkurrenter eller andra

aktörer väcker talan mot Bolaget om intrång i immateriella

rättigheter eller av förändringar på området för öppna standarder

vad gäller licensiering av standardessentiella patent.

Ericssons verksamhet, konkurrensställning och förmåga att generera

betydande licens- och produktintäkter är i hög grad beroende av styrkan

av och möjligheterna att göra gällande dess immateriella rättigheter,

och det kommersiella värdet i dessa, inklusive en betydande patent-

portfölj som utvecklats genom kontinuerliga investeringar i forskning

och utveckling. Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma

att angripas, ogiltigförklaras eller kringgås, det är inte heller säkert att

de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge

Bolaget konkurrensfördelar.

Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkes-

rätt ger använder Ericsson en kombination av företagshemsligheter,

regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda

Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att

motverka eller förhindra intrång eller annat missbruk. Utöver detta

är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar

av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig påverkan på

Ericssons verksamhet.

Dessutom finns det en risk för att Bolaget inte upptäcker otillåten

användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda

Ericssons rättigheter. Rättssystemet i en del länder där Ericsson är verk-

samt ger endast ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om

ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras

från tredje parter. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller

förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer

att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om

Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen-

dom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje

parter kan detta begränsa Bolagets förmåga att skydda äganderätten

till Ericssons produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data-

nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla

på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken

blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner

och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet

med lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande stand-

arderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande

148

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Vidare innebär Bolagets engagemang i verksamhetskritiska

nät utanför försvarssektorn, inklusive nationell infrastruktur för

kommunikation, energi, räddningstjänst och transport, liknande höga

risker, särskilt i högriskjurisdiktioner. Avbrott, tekniska fel eller säker-

hetsintrång i sådana nät kan få kan ge bred påverkan på allmän eller

nationell säkerhet, vilket kan öka ett potentiellt finansiellt ansvar,

leda till restriktioner i verksamheten och orsaka skada på anseendet.

Att bedriva verksamhet inom försvarsmarknaden och marknaden för

verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad

regulativ granskning från myndigheter, större operativa och anseende

risker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i händelse av brist-

ande regelefterlevnad, brister i prestandan eller säkerhetsincidenter.

Alla dessa faktorer skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan på

Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning.

1.10

Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt

på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver

verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och

varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen.

Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där

Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och

telekombranscherna. Teknisk utveckling driver konvergenser som möj-

liggör digitalisering och en förflyttning från särskild hårdvara till mjuk-

vara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdelning

av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfattningen av detta

fortfarande är oklart. Framför allt kan framväxten av Open RAN-

arkitekturer sänka inträdeshindren och göra det möjligt för nya eller

alternativa radio- och mjukvaruleverantörer att delta i näten, vilket kan

öka antalet utbyggnader med flera leverantörer, öka priskonkurrensen

och potentiellt påverka Ericssons marknadsandel och marginaler inom

vissa segment. Det förändrar konkurrensbilden för såväl värdekedjorna

som affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, risk-

bedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta

sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som

är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons mark-

nadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångs-

rikt kan tolka eller förutse trender och marknadsutveckling, eller inte kan

skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter,

tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga

affärsklimat, kommer det att ha en negativ påverkan på Bolagets verk-

samhet, resultat och finansiella ställning.

Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där

leverantörer av kommunikationstjänster väsentligt minskat sina

investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekonomiska

tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt

på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en väsentlig nega-

tiv påverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom varierar marknadsför-

hållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska

områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den

marknad som drivs av investeringar och den marknad som drivs av

kundernas driftskostnader (till exempel Managed Services). Ericssons

strategi inkluderar en expansion inom förtagsmarknadssegmentet,

vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de över-

gripande ekonomiska villkoren än marknaderna för leverantörer av

kommunikationstjänster. Även om de globala förhållandena förbätt-

ras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget bedriver

verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra

negativ påverkan på Bolagets intäkter och resultat. Om leverantörer av

kommunikationstjänster och andra kunders investeringar är lägre än

förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, resultat och lönsamhet

negativt. Nivån på efterfrågan från leverantörer av kommunikations-

tjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster

kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan.

På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i informa-

tions- och telekommunikationsbranschen är det svårt att ta fram tillför-

litliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.

När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-mark-

nader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson

av politiska mandat och nationella regeringars vilja, samt finansiellt

handlingsutrymme. Försvarsindustrin påverkas av ett antal makro-

ekonomiska faktorer, såsom global ekonomisk tillväxt, handelshinder

och valutakursförändringar, samt av geopolitiska risker och osäkerhet.

Arbetet i dessa branscher innebär att Bolaget är föremål för nya och

ändrade lagar, regelverk, kontraktsenliga åtaganden och ramverk för

efterlevnad i USA och andra länder, inklusive restriktioner avseende

tillgång till säkerhetsklassificerad information, exportkontroller, cyber-

säkerhet,

leverantörskedjornas

integritet, nationella säkerhetspröv-

ningar, intressekonflikter, åtgärder mot bedrägeri och korruption samt

löpande åtaganden avseende övervakning enligt särskilda överenskom-

melser. Dessutom innebär den ständigt föränderliga definitionen av vad

som utgör militär utrustning, eller ändringar av icke-militär utrustning, att

Ericsson utsätts för ytterligare regulatorisk och operativ osäkerhet.

Branscherna för försvar och verksamhetskritiska nät kännetecknas

av rigorösa krav på kvalifikationer i anbudsförfaranden, omfattande

arbete med tillbörlig aktsamhet och långa upphandlingscykler samt

ökad konkurrens från etablerade inhemska och utländska leverantörer.

Dessa projekt kan även vara föremål för plötsliga förändringar i stat-

liga budgetar, prioriteringar eller upphandlingspolicyer, som en följd av

bland annat geopolitiska utveckling, ekonomiska förhållanden, föränd-

ringar i penning- eller finanspolitik, regeringsskiften eller framväxande

nationella säkerhetsrisker. Vissa av Bolagets avtal med dessa kunder

kan vara villkorade av löpande beslut om anslag. Minskade anslag eller

fördröjningar kan negativt påverka den offentliga sektorns efterfrågan

på Ericssons produkter och tjänster. Fullgörandet av avtal kräver ofta

att strikta tekniska specifikationer uppfylls inom snäva tidsramar, med

betydande påverkan vid försening, fel eller bristande fullgörande, även

skada på anseendet, uppsägning eller hävning av avtal, vite samt

minskade möjligheter att tilldelas framtida kontrakt. Vissa avtal kan

även innehålla bestämmelser som ger kunden rätt att säga upp avtalet

utan särskild grund samt föreskriver högre ansvarsbegränsningar för

vissa typer av förluster.

Därutöver kan negativ publicitet, inklusive mediarapportering

eller uppmärksamhet i sociala medier, oavsett dess riktighet eller full-

ständighet, och som kan avse exempelvis medarbetares eller under-

leverantörers oegentligheter, intressekonflikter, bristande avtalsfull-

görande, brister i tjänster, rapporter, produkter eller andra leveranser,

säkerhetsintrång eller andra säkerhetsincidenter eller andra aspekter

av Ericssons verksamhet, skada Bolagets anseende hos dessa kun-

der. Med hänsyn till arbetets känsliga natur och Ericssons sekretess-

åtaganden gentemot sina kunder kan Bolaget vara förhindrat eller

begränsat i sin möjlighet att bemöta sådan negativ publicitet eller på

annat sätt föra en dialog med intressenter, vilket också kan komma att

skada Bolagets anseende och verksamhet.

Att delta i arbete avseende försvars- och verksamhetskritiska nät

ökar exponeringen för risker för cyberintrång, informationssäkerhets-

incidenter, attacker i leverantörskedjan, insiderhot och spionage riktat

mot Bolagets teknik, personal och data. Varje säkerhetsintrång eller

annan säkerhetsincident kan leda till förlust eller kompromettering av

känslig information som kan vara av avgörande betydelse för en kunds

nationella säkerhet, vilket kan medföra tillsynsåtgärder från myndig-

heter, avtalsrättsliga påföljder, operativa störningar samt skada kund-

ers och myndigheters förtroende. I USA och på vissa andra marknader

kan deltagande i försvarsprogram kräva ytterligare säkerhetsbestäm-

melser och avtalsmässiga krav, exportlicenser samt fullgörande av

vidareförda avtalsförpliktelser enligt huvud- eller underleverantörs-

avtal. Underlåtenhet att följa dessa regulatoriska och avtalsmässiga

krav kan bland annat leda till att Ericsson förlorar rätten till tillgång till

känslig eller säkerhetsklassificerad information, vilket i sin tur skulle

kunna utesluta Bolaget från att tilldelas vissa kontrakt eller, under

vissa omständigheter, från att fullgöra sina befintliga avtal. Dessa

skyldigheter kan kräva väsentliga investeringar i förbättrade system

för regelefterlevnad, fysiska och logiska säkerhetsåtgärder samt pers-

onalkontroller. Underlåtenhet att följa sådana krav, även om det är

oavsiktligt, kan leda till utredningar, rättsliga påföljder, avstängning

eller uteslutning från statliga kontrakt eller andra betydande negativa

konsekvenser.

149

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

tid att hitta en alternativ leverantör eller designa om produkter för att

ersätta komponenter, vilket kan orsaka betydande fördröjningar eller

avbrott i leveransen av Ericssons produkter och tjänster. Ericsson har

från tid till annan drabbats av störningar i leverantörskedjan, och det är

inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden,

som kan hindra Ericsson att säkerställa tillräcklig tillgång till nödvän-

diga insatsvaror kommersiellt rimliga priser eller över huvud taget.

Därutöver kräver Bolagets upphandling av varor att Ericsson kan för-

utse framtida kundefterfrågan. Om Ericsson inte lyckas väl med att prog-

nostisera kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller underskott av

komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons

konkurrenter samma leverantörer, och om de har säkrat produktions

kapacitet före Ericsson kan Bolaget hindras från att anskaffa nödvän-

diga produkter. Detta kan begränsa Ericssons förmåga att leverera till

sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbun-

dit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och/eller komponentkvantiteter

som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet eller

kostnader som inte kan återtas. I de fall Ericsson betalar sina leverantö-

rer i förskott exponeras Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av

störningar i leverantörskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ

påverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

1.12

En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från

stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal

nyckelkunder, och konsolidering av leverantörer av kommunikations-

tjänster kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckel-

marknader.

Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga

avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är koncentrer-

ade efter bransch, produkt eller geografiskt område. Dessa avtal kan

ha en väsentlig påverkan på tidpunkten för resultat och genomför-

ande. Många av dessa avtal innefattar inga åtaganden om inköps-

volymer eller priser men kan innehålla åtaganden om framtida pris-

sänkningar, vilket gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera

och kontrollera sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier

för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara till-

räckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets

bruttomarginal från denna typ av avtal, vilket kan ha en väsentlig nega-

tiv påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Under 2025 stod Ericssons största kund för cirka 14 % av Bolagets

nettoomsättning, och de tio största kunderna stod för 46 % av netto-

omsättningen. Förlust av eller en nedgång i inköpen från en nyckelkund

kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Bolagets finansiella

resultat och marknadsandel under lång tid. Denna kundkoncentration

minskar också Ericssons förhandlingsstyrka när det gäller att förhandla

fram avtal med viktiga kunder. Vidare kan införande eller utökning av

tullar, handelsrestriktioner eller andra protektionistiska åtgärder öka

Ericssons kostnader, störa Bolagets globala värde- och leverantörs-

kedjor och ha en negativ påverkan på prissättning, marginaler samt

efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster. Sådana åtgärder kan

också kräva justeringar av verksamheten eller förändringar av inköps-

rutiner, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons operativa

effektivitet och Bolagets förmåga att uppfylla åtaganden gentemot

kunderna och i avtal.

Om kundernas finansiella ställning försämras utsätts Ericsson för

ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande finansiella för-

hållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala

sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att driva in kundford-

ringar, helt eller delvis. Under vissa omständigheter erbjuder Ericsson

även kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på

marknader med hård konkurrens för kunderna kan efterfrågan på dessa

arrangemang komma att öka. Om en kund upplever finansiella svårig-

heter kan Bolaget redovisa förluster på den beviljade krediten till denna

kund, förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt

förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan

leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av

minskat kassaflöde, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan

på resultat och finansiell ställning.

upprättar affärsrelationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer

och fluktuationer öka. Bland annat kan både försäljning och lönsam-

het påverkas på grund av betydande variationer i underliggande

marknader och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan

Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt,

och det kan då uppstå över- eller underskott av komponenter, produkt-

ionskapacitet och utbyggnadsförmåga.

1.11

Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal specifika tredje-

parts

leverantörer, ofta med ensamrätt eller stark koncentration,

vilket utsätter Bolaget för risker i leverantörskedjan och andra risker.

Ericssons förmåga att leverera sina produkter och tjänster i enlig-

het med marknadens efterfrågan och avtalsförpliktelser är till stor

del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komp-

onenter, produktionskapacitet, FoU-tjänster, IT-tjänster och andra

viktiga tjänster på konkurrenskraftiga villkor. Vissa av dessa levereras

av endast en leverantör eller ett mycket begränsat antal kvalificerade

leverantörer, som Ericsson är beroende av, exempelvis vid utveckling

och leverans av centrala integrerade kretsar, kretskort, standardelektro-

nik eller halvledare (inklusive tillgång till foundry-noder). Vissa av dessa

leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans, vilket gör

dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, konflikter

eller andra potentiellt störande händelser. Beroendet av dessa leverant-

örer kan också göra Ericsson sårbart för förändringar i prissättning och

andra kommersiella villkor som Bolaget kan ha begränsat inflytande

över. Eftersom dessa tredjepartsleverantörer har begränsad redundans

eller kan vara geografiskt koncentrerade, kan störningar, brister i kapa-

citet, ogynnsam prissättning eller förändringar i kommersiella villkor,

liksom handelsrelaterade eller geopolitiska restriktioner som påverkar

dessa leverantörer, väsentligt försena leveranser, kräva omarbetningar,

öka kostnaderna eller på annat sätt försämra Ericssons förmåga att

möta marknadens efterfrågan och uppfylla sina avtalsförpliktelser.

Mot bakgrund av den nuvarande volatila geopolitiska miljön och

även spänningarna mellan USA och Kina, där risken för införande av

tullar kan få betydande negativ påverkan på hela informations- och

telekommunikationsbranschen, samt Bolagets internationella pro-

duktutveckling och dess globala värde- och leverantörskedjor, har

risken i leverantörskedjan ökat. Exempelvis har den amerikanska

regeringen infört och fortsätter att hota med att införa ett brett spekt

rum av tullar på vissa importer till USA från ett flertal jurisdiktioner.

Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har medfört, och kan

fortsatt medföra, vedergällningstullar eller andra handelsrestriktioner

från andra länder. Denna utveckling kan få väsentlig negativ påverkan

på hela branschen och på Bolagets internationella produktutveckling

och globala värde- och leveranskedjor. Internationella handelshin-

der, såsom tullar och import- eller exportkontroller av varor, teknik

eller data, kan öka de regulatoriska kostnaderna avseende tull- och

handelsrestriktioner, ha en negativ påverkan på försäljningspriser och

marginaler, minska efterfrågan samt i övrigt ha en väsentlig negativ

påverkan på Ericssons verksamhet. Under de senaste åren har det

förekommit ihållande utmaningar i det globala frihandelssystemet,

och avseende Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösnings-

organ. Vissa länder har rört sig bort från det multilaterala systemet och

i stället infört tullar och andra handelshinder, pris- eller valutakontroller,

importrestriktioner samt andra statliga riktlinjer. En ökad risk för statliga

restriktioner i internationell handel kan negativt påverka Ericssons möj-

lighet att dra nytta av öppna marknader och frihandel samt begränsa

bolagets verksamhet, öka kostnaderna och minska lönsamheten.

Därmed föreligger det en risk för att Ericsson inte kan få tillgång

till viktiga insatsvaror som behövs för att kunna tillverka Bolagets

produkter och erbjuda dess tjänster på kommersiellt rimliga villkor,

enligt plan eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband

med stora, komplicerade projekt eller projekt som har deadlines och

leveranser enligt mycket strikta tidsramar. Underlåtenhet eller vägran

från någon av Bolagets leverantörer att fullgöra sina åtaganden kan

innebära avbrott eller förseningar i Ericssons produkt- och tjänsteleve-

ranser eller verksamhet vilket kan väsentligt begränsa Ericssons försälj-

ning eller väsentligt öka kostnaderna, till exempel genom avtalsbrott

eller påföljder. Vid en störning i leverantörskedjan kan det ta avsevärd

150

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

1.13

Ericsson kan misslyckas med att upprätthålla sitt teknologiska

ledarskap, samt att utveckla nya produkter och vidareutveckla

befintliga produkter.

Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra

Bolagets befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfatt-

ande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.

De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i Ericssons

bransch innebär att Bolagets måste göra stora investeringar i forskning

och utveckling för att vara innovativt. Ericsson gör betydande invest-

eringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G

och 6G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska bli fram-

gångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de

lösningar Bolaget tar fram accepteras av relevanta standardiserings-

organ och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Ericsson

har hård konkurrens inom forskning och utveckling, och konkurrenterna

kan ha större budgetar eller mer resurser för forskning och utveckling,

bland annat på grund av statligt stöd. Om Ericssons insatser inom

forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångs-

rika kan detta medföra negativ påverkan på Ericssons verksamhet,

resultat och finansiella ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av

teknik, produkter och lösningar som sedan inte visar sig fungera som

förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller

inte är framgångsrika på marknaden, kan detta innebära en väsentlig

negativ påverkan på Bolagets försäljning och resultat. Dessutom är det

vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar

på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i

produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka forsk-

nings- och utvecklingskostnaderna samt medföra att Ericsson hamnar

i ett ofördelaktigt läge i förhållande till konkurrenterna. Vidare ingår

Ericsson avtal med kunder om framtida produktion under sin innova-

tionsprocess, och förseningar i produktion samt forskning och utveck-

ling kan leda till avtalsbrott om Ericsson inte kan leverera innovation

i enlighet med villkoren i sina åtaganden. Detta kan ha en väsentlig

negativ påverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, resultat och

finansiella ställning.

Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software

and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhets-

risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och

ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och

motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten

inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna

kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya

och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition.

Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel

för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på

ökad automation i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen

till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan

också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initia-

tiv med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra

att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur

kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativ påverkan

på Bolagets helhetserbjudande. Inom Managed Services löper de

flesta kontrakt i mer än ett år, med en lång försäljningscykel för nya kon-

trakt. Det finns en risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad

omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på

försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson

misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att för-

enkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i

kundprojekt, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons

verksamhet.

Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag-

ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av

kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend

förväntas fortsätta, detta som ett resultat av konkurrenstryck och mark-

nadsdynamik. En marknad med färre och större leverantörer av kom-

munikationstjänster kommer att göra Ericsson mer beroende av nyck-

elkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan

komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma

inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela

nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster

kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen,

vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående

eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller

att olika verksamheter integreras. Leverantörer av kommunikations-

tjänster har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsav-

tal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan

på nätutrustning negativt. Konsolidering av leverantörerna av kommu-

nikationstjänster kan således medföra en väsentlig negativ påverkan på

Ericssons verksamhet, resultat, marknadsandel och finansiella ställning.

Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster, eller för-

senade leveranser kan leda till minskade intäkter, försämrade brutto-

marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt

påföljder, juridiska anspråk och skadestånd. Kontrakt innehåller van-

ligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller

de ofta bestämmelser om påföljder och/eller rätt till uppsägning vid

leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller

tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, och omfattar ibland skador

som åsamkats kundernas verksamheter. Det finns en risk att Ericssons

kvalitetssäkringsåtgärder inte kan förhindra vissa problem relaterade

till tillförlitlighet, produkt- och tjänstekvalitet, säkerhet, integritet eller

problem med tjänsters prestanda, vilket kan påverka Ericssons anse-

ende, verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Detta

kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i

tredjepartsprodukter som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande

garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-,

integritets- eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar

eller tjänster kan det medföra negativ påverkan på Ericssons resultat,

anseende och finansiella ställning, på grund av kostnader för att korri-

gera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga

service- och garantiutgifter, höga utgifter för obsoleta produkter i lager,

anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indriv-

ning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya

kunder. Vidare kan Bolaget komma att ingå stora, fleråriga avtal på vill-

kor som visar sig vara ofördelaktiga, inklusive otillräcklig prissättning,

otillräcklig omfattning eller otillräckliga prestationsgarantier, ogynn-

samma bestämmelser om ansvar eller uppsägning, eller felaktiga tid-

planer i förhållande till Bolagets kostnadsstruktur, vilket väsentligt kan

minska Bolagets marginaler, begränsa kassaflöden, öka exponeringen

för tvister eller nedskrivningar och försämra förmågan att konkurrera

effektivt om viktiga kunder eller på viktiga marknader.

Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer

villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva

sina accessnät. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer där

det kan uppstå nya roller gentemot kunder eller konkurrenter. Ericssons

kunder kan exempelvis även bli konkurrenter genom att sälja moln-

lösningar inom telekommunikation till leverantörer av kommunika-

tionstjänster, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom

Ericssons mjukvara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leve-

rantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder,

kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, särskilt vad gäller

tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytill-

kommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit.

De öppna gränssnitten möjliggör för Ericssons kunder att köpa kom-

ponenter med standardiserade gränssnitt från olika leverantörer, utan

kan köpa komponenter från olika leverantörer som använder stand-

ardiserade gränssnitt, vilket kan leda till minskade intäkter och brutto-

marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Detta

kan också leda till ytterligare integrations- och intrångsrisker genom

kombinationsanspråk.

151

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

En stor del av Ericssons verksamhet har lagts ut på externa parter,

bland annat delar inom tillverkning, IT, ekonomi och personal, vilket

medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder

avseende säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar

alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar till följd

av utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer,

elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamheten

till vissa platser vad gäller till exempel FoU, produktion, områden med

koncentrerad arbetskraft, center för nätdrift, informations- och tele-

kommunikationscenter, logistikcenter samt gemensamma service-

center. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka

betydande skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer

leda till betydande störningar i Ericssons verksamhet genom att bland

annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa

kundernas möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och

tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska

komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra leverantörer

av kommunikationstjänster från att uppgradera sina trådlösa nät för

att uppfylla nya tekniska standarder eller hindra ett betydande antal av

dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, från att utföra

sitt arbete. Störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan

medföra negativ påverkan på Bolagets verksamhet och finansiella

ställning.

Ericssons uppfattning att kommunikation är en grundläggande

rättighet, kan innebära att Bolaget bedriver verksamhet i områden

med hög risknivå avseende lokala konflikter, krigföring, terrorism, civila

oroligheter, politisk instabilitet, organiserad brottslighet, kriminalitet,

kidnappningar, auktoritära regimer, hälsokriser, olyckor orsakade av

människor eller kriser orsakade av naturfenomen såsom översväm-

ningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastrofer. Att

bedriva verksamhet i högriskområden kan innebära betydande utman-

ingar som kan påverka medarbetarnas och underleverantörernas

säkerhet och välbefinnande, störa Ericssons verksamhet, öka kost-

naderna och försämra Ericssons förmåga att uppnå sina strategiska

mål. Den oförutsägbarhet som är kopplad till sådana händelser gör det

svårt att säkerställa säkra arbetsmiljöer på ett konsekvent sätt.

Dessa högriskområden och situationer kan utgöra en risk för liv

eller hälsa hos anställda, underleverantörernas anställda eller deras

familjer. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och

krisberedskapsplaner kan vara otillräckliga för att skydda anställda

eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson inte kan

upprätthålla en säker arbetsmiljö för sina anställda eller inte kan till-

handahålla skydd eller stöd, kan detta ha en väsentlig negativ påverkan

på Ericssons verksamhet och anseende och skulle kunna leda till tvister

och andra skador. Ericssons förmåga att attrahera och behålla kvalifice-

rad personal kan dessutom begränsas av den ökade oro som förknippas

med vissa regioner. Som svar på detta kan Ericsson behöva vidta kost-

samma säkerhetsåtgärder, göra anpassningar eller periodvis avbryta

eller ändra affärsverksamheten. Detta kan i sin tur leda till ökade rörel-

sekostnader och påverka Bolagets förmåga att nå strategiska mål och

möta kundernas efterfrågan. Internationella företag och kritisk infra-

struktur är dessutom särskilt utsatta i regioner med politisk instabilitet,

terrorism och väpnade konflikter, vilket kan kräva att Ericsson vidtar

kostnadskrävande skyddsåtgärder för att hantera dessa risker.

Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

2.1

Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna

främst är i andra valutor är Bolagets verksamhet exponerad för rörelser

i växelkurser som kan påverka intäkter och resultat negativt.

Ericsson har en betydande del av sina kostnader i SEK. Till följd av

Ericssons internationella verksamhet genereras en väsentlig del av

Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fortsätta,

sådana valutor inkluderar US-dollar, indisk rupee, japansk yen och euro.

I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländ-

ska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta kan det med-

föra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden

1.14

Ericsson kan misslyckas med att fortsätta att attrahera och

behålla högt kvalificerade medarbetare och en flexibel, engagerad

arbetsstyrka med mångfald i perspektiv som krävs för att företaget

ska kunna förbli konkurrenskraftigt.

Ericsson anser att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende

av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och

behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram

nya produkter och lösningar, underhåller Ericssons befintliga produkt-

utbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kund-

upplevelser. För att med framgång kunna implementera sin strategi

behöver Ericsson en flexibel och engagerad global personalstyrka med

mångfald i perspektiv.

Det råder fortfarande hård konkurrens om högt kvalificerade med-

arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive från

angränsande sektorer. Den ökade möjligheten till hybrid- eller distans-

arbete inom Ericssons bransch har ytterligare utökat urvalet av företag

som kan konkurrera om Ericssons anställda och presumtiva medarbe-

tare. Bolagets möjligheter att lyckas beror bland annat på om Ericsson

kan upprätthålla ett gott anseende som företag. Detta kan påverkas

negativt av ett flertal faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och

negativ rapportering i media. Ericsson måste också hantera framväxten

av nya ledare och successionsplanering i hela verksamheten. Konkur-

rens om och förändring av seniora ledare kan också orsaka störningar

i det strategiska genomförandet, kontinuiteten i verksamheten samt i

interna och externa relationer och få en negativ påverkan på Ericssons

resultat.

Ericsson har en global arbetsstyrka. Att hantera en global grupp av

anställda är en utmaning. Det kan vara svårt att hitta balansen mel-

lan att säkerställa lämplig kommunikation och dialog och på samma

gång upprätthålla en sammanhållen kultur, överföring av viktiga kun-

skaper och utveckling i verksamheten. För att kunna genomföra sin

strategi och förstärka kulturen av operativ excellens måste Ericsson

på ett effektivt sätt hantera påverkan från frekventa och komplexa

organisatoriska förändringar. Ericsson har minskat personalen i många

länder som en del av kostnadsbesparingar och andra strategiska

åtgärder samt även infört andra strategiska organisatoriska initiativ

och förväntar sig att det fortsätter. Dessa processer är tidskrävande och

resursintensiva och kan ha en negativ påverkan på personalens arbets-

moral och engagemang på grund av förändringarnas omfattning och

takt.

Om Ericsson inte kan fatta beslut snabbt, bedöma Bolagets möjlig-

heter och risker och med framgång införa nya processer för styrning,

strategiskt arbete och annat som behövs för att genomföra strategin

i den alltmer dynamiska och konkurrensutsatta affärsmiljön och den

regulatoriska miljön skulle det kunna få en negativ påverkan på Bola-

gets finansiella ställning, resultat samt relationer med medarbetare,

kunder, partners och andra intressenter. Det finns inga garantier för

att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla med-

arbetare med rätt kompetens eller en flexibel och engagerad arbets-

styrka med mångfald i perspektiv, och en sådan bristande förmåga kan

medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och

varumärke.

1.15

Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de orsakas av

naturhändelser eller mänsklig påverkan, kan medföra mycket stor

påverkan på Ericssons verksamhet.

Ericssons affärsverksamhet är komplex, och flera viktiga verksam-

heter är samlade på samma plats. Bolagets och dess leverantörers och

kunders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av bränder,

jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer

samt svåra väderförhållanden (däribland händelser relaterade till kli-

matförändringarna), strömavbrott, säkerhetsincidenter, systemfel, stör-

ningar i telekommunikationsnäten, pandemier, karantäner, nationella

katastrofer, terrordåd, krig och andra omständigheter utanför Bolagets

kontroll. Om något av ovanstående skulle inträffa kan Ericssons eller

Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet

allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons

verksamhet, resultat och finansiella ställning.

152

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

försämring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för

att ytterligare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt

behöver kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över

huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersi-

ellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och

kassaflöde påverkas väsentligt.

2.3

Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar,

materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för tillgångar

som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativ

påverkan på Ericssons finansiella ställning och resultat.

Ericsson har betydande mängder av dessa tillgångar, till exempel

patent, kundrelationer, varumärken, mjukvara, materiella anläggnings-

tillgångar och nyttjanderätter.

Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar

med obestämbar nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar

skrivs huvudsakligen av linjärt under hela den uppskattade nyttjande-

perioden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid hän-

delser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan åter-

vinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras

eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar

som ännu inte används prövas nedskrivningsbehovet årligen eller när

det föreligger ett tecken på nedskrivningsbehov.

Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd

av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara

betydande. Ytterligare nedskrivningar, som kan vara omfattande, kan

bli nödvändiga i framtiden av olika skäl, till exempel till följd av ändrad

strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsför-

hållanden som antingen gäller Ericsson specifikt eller de branscher inom

vilka Ericsson har verksamhet eller är mer allmänna och som kan med-

föra en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning.

Till exempel har Bolaget tidigare redovisat materiella nedskrivningar

och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden.

Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade

kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram-

tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningar. Andra ned-

skrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, inflation,

makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser, kan

också leda till nedskrivningar. Icke kassapåverkande nedskrivningar

minskar Bolagets fria egna kapital och påverkar därmed utdelningsför-

mågan. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition

av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov.

Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan

avvika från Bolagets faktiska finansiella ställning i framtiden.

3 Juridiska och regulatoriska risker

3.1

Ericssons globala verksamhet, inklusive den som bedrivs i

högriskjurisdiktioner och på marknader och inom affärsområden

med hög risk, exponerar Bolaget för en lång rad risker.

Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av all-

männa globala ekonomiska villkor liksom av den specifika juridiska

och regulatoriska miljön i vissa länder eller regioner, vilka kan förändras

snabbt. Bolaget har kunder i mer än 175 länder. Ericssons omfattande

globala verksamhet, vilken inbegriper jurisdiktioner och marknader med

förhöjda risker och/eller jurisdiktioner och marknader under utveckling,

medför ytterligare risker för Bolaget på många fronter, bland annat

beträffande civila oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, eko-

nomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, missbruk av teknik,

brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, tullar

eller andra handelsbegränsningar, ekonomier som är utsatta för stora

fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga

åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, förändringar i olika

länders politik avseende utländska investeringar, arbetsrätt, arbets-

miljöfrågor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genom-

driva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.

påverkas negativt av rörelser i växelkurser när utländska valutor växlas

mot eller räknas om till SEK, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovis-

ade resultat.

Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i USD eller EUR har

Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor,

vilket innebär att en starkare SEK generellt medför en negativ påver-

kan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika

naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder begränsa påverkan av

rörelserna i växelkurserna kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas,

vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella

ställning.

2.2

Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika nega-

tiva ekonomiska omständigheter och ogynnsamma branschförut-

sättningar, begränsar möjligheten att uppta ytterligare finansiering

samt kan begränsa flexibiliteten beträffande planering för, eller

reaktion på, förändringar i verksamheten och branschen.

Ericsson har en kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB-) och Fitch

Ratings (BBB-), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos

Moody’s (Ba1). Dessa skuldnivåer och en eventuellt försämring av

Bolagets kreditbetyg skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan,

bland annat genom att:

–

Öka Ericssons sårbarhet gentemot allmänna ekonomiska omständ-

igheter och branschförutsättningar.

–

En väsentlig del av kassaflödet från den löpande verksamheten

måste användas för återbetalning av kapitalbelopp och ränta på

Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda

kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar

och framtida affärsmöjligheter.

–

Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller

medföra att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar.

–

Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för

justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och all-

männa bolagsändamål eller andra ändamål.

–

Begränsa Ericssons möjligheter att anpassa sig till ändrade mark-

nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med

Bolagets konkurrenter.

Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i fram-

tiden. I det fall ny skuldsättning adderas till Bolagets aktuella skuld-

nivåer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att

öka. Om Ericssons finansiella resultat försämras kan det resultera i att

Bolaget inte kan generera tillräckligt med likvida medel för att betala

alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder, inklusive att skjuta

upp investeringar eller kapitalutgifter eller att sälja tillgångar, för att

uppfylla Bolagets åtaganden, vilket kanske inte blir framgångsrikt.

Dessutom, om Ericsson skulle behöva omfinansiera Bolagets befint-

liga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället

göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på god-

tagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder

inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvarliga likvi-

ditetsproblem och skulle kunna tvingas likvidera fasta tillgångar eller

verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till

skuldsättning och andra åtaganden.

Vidare förlitar sig Ericsson på olika källor av kortfristig och långfristig

kapitalförsörjning. Om en sådan kapitalkälla blir otillgänglig eller till-

gänglig i otillräckligt belopp eller på orimliga villkor, kan det ha en

väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställ-

ning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till betyd-

ande likvida medel. Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapi-

tal för att finansiera Bolagets verksamhet, fullgöra sina skuldförplikt-

elser och fortsätta sina forsknings- och utvecklingsprogram, eller om

Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga

villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassa-

flöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan

försämras eller bli mer kostsam till följd av Ericssons operationella

och finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av

153

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

och framgången för dessa nät. Regelverk kring dataskydd och cyber-

säkerhet kan dessutom påverka kundernas benägenhet att investera

i tekniska lösningar som innefattar databehandling. Efterlevnaden av

dessa snabbt föränderliga regelverk, både i den egna verksamheten

och kundernas verksamhet, kräver tid och resurser. På ett liknande sätt

kan regelverk inriktade på att sänka konsumentpriserna och regelverk

eller regler om nätneutralitet också påverka förmågan eller viljan hos

leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruktur,

vilket i förlängningen kan påverka Ericssons försäljning av system och

tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan

olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran-

törer av kommunikationstjänster eller tvinga Ericsson att utveckla nya

produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen

och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över-

väger att reglera AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter,

vilket kan påverka arbetet med utveckling och regelefterlevnad.

Ericsson utvecklar många av sina produkter och tjänster utifrån

befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om dessa

befintliga lagar och standarder ändras, eller om nya lagar, regler, rest-

riktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och

tjänster som tidigare inte har varit föremål för reglering kan Ericssons

utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom ökande

kostnader för regelefterlevnad och förorsaka förseningar eller avbrott.

Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regel-

ändringar för licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, trygghet, datalo-

kalisering, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring

av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lag-

ändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten

för Ericsson eller för leverantörer av kommunikationstjänster. Även

indirekt påverkan från sådana ändringar och ändringar av lagar, regler

eller regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan

få en negativ påverkan på Ericsson även om de specifika ändringarna

av lagar, regler eller regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets

produkter.

Eftersom den bransch där Ericsson verkar har stor strategisk betyde-

lse ökar ländernas fokus på riktlinjer och regelverk kring teknik och

infrastruktur, och myndigheterna kan komma att införa nya regelverk

med ytterligare efterlevnadskrav, särskilt inom områden som rör cyber-

säkerhet och dataskydd. Efterlevnad av ständigt föränderliga regelverk

kräver resurser och kan komma att kräva löpande investeringar och

verksamhetsanpassningar. På vissa marknader där Ericsson har verk-

samhet finns det en risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller

etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på

sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter

eller inför andra krav som påverkar Ericssons förmåga att tillhanda-

hålla produkter och tjänster till sina kunder. Genomförandet av sådana

åtgärder kan medföra negativ påverkan på Ericssons nettoomsättning,

marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska

komponenter.

Det är av yttersta vikt för Bolaget att följa tillämpliga regelverk

för exportkontroll och sanktionsförordnanden eller andra eventuella

handelsembargon. Regelverk för exportkontroll, tullar, sanktioner eller

andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för de länder där

Ericsson har verksamhet kan medföra minskade åtaganden i dessa

länder och kan påverkas ytterligare av förändringar av landets ledning.

Som ett exempel har ökade spänningar i handeln mellan USA och Kina

resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om

utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera

effektivt i både USA och Kina och ha en negativ påverkan på Ericssons

verksamhet i båda länderna. Behovet att avsluta eller dra ned på verk-

samhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra

risk för klagomål från Ericssons kunder och andra risker. Vidare förblir

den geopolitiska situationen i delar av världen volatil och osäker, och

nivån på exportkontroller och sanktioner är fortfarande relativt hög ur

ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan fortsätta stiga, vilket skulle

få en betydande påverkan på Ericssons verksamhet. Ökningarna av

exportkontroll har till exempel speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter

att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive

När Ericsson ingår avtal med statliga myndigheter eller statligt

anslutna organ, inklusive inom kritiska uppdrag, försvarsrelaterade eller

andra känsliga eller klassificerade projekt, kan Bolaget bli föremål för

ytterligare juridiska och regulatoriska krav samt ökade risker för nega-

tiv påverkan gällande anseendet. En ökad volym av dessa projekt kan

också utsätta Ericsson för högre nivåer av geopolitiska risker när Bola-

get försöker hantera relationer med statliga och militära aktörer, vilka

kan vara Ericssons kunder, partners och tillsynsmyndigheter. Dessa

typer av projekt kan bli föremål för granskning och utmaning av externa

intressenter. Misslyckande att adekvat hantera dessa risker kan result-

era i potentiellt ansvar och negativa finansiell och anseendemässig

påverkan.

Ericsson ser löpande över sin geografiska utbredning, och har tidi-

gare beslutat om och kan även i framtiden besluta om att lämna vissa

jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Dessa

avvecklingar kan vara tids- och resurskrävande och innefatta komplexa

juridiska och regulatoriska processer som det kan ta många år att lösa.

Det kan inte garanteras att Ericsson framgångsrikt kommer att kunna

hantera de risker som uppstår till följd av sin globala närvaro, vilket

kan medföra negativ påverkan för verksamheten, den finansiella ställ-

ningen och anseendet.

3.2

Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för

regulatoriska osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget negativt.

Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler eller regelverk kan

för Ericsson medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på

produkter och tjänster och påverka Bolaget negativt.

Ericsson bedriver verksamhet globalt och är följaktligen exponerat för

en stor mängd risker och en snabbt framväxande uppsättning lagar

och regelverk. Lagar, regelverk och andra förväntningar är inte enhet-

liga i olika jurisdiktioner och kan stå i konflikt med varandra eller tolkas

eller tillämpas olika, vilket kan öka komplexiteten och kostnaderna för

regelefterlevnad samt medföra risk för associerade tvister eller verkstäl-

lighet. Bolaget kan bli föremål för påföljder och ogynnsamma utslag

avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande

efterlevnad av lagar, regler eller regelverk som är tillämpliga på Bola-

gets verksamhet. Detta kan medföra en väsentlig negativ påverkan på

Ericsson och dess kunder, Bolagets anseende, affärer, finansiella ställ-

ning, verksamhet, forskning och utveckling, resultat, kassaflöden, fram-

tidsutsikter samt nuvarande eller framtida kundrelationer, inkluderat

kunder både i privat och offentlig sektor. Ericsson strävar efter regelef-

terlevnad, men det innebär en betydande börda att övervaka och bibe-

hålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring

och en bransch som utvecklas. Det finns ingen garanti för att Ericssons

riktlinjer och program för regelefterlevnad, inklusive sådana som har

utvecklats i anslutning till den nu avslutade tillsynen av den oberoende

monitorn, kommer att vara effektiva. Bolaget har inte efterlevt alla

sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att

alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdel-

ser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever

lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på

efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade överträdelser av

Ericssons kontraktsenliga åtaganden gentemot kunderna, vilket leder

till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möj-

ligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler, regel-

verk och riktlinjer kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller

minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner i

fråga om marknadstillträde, samt oförmåga att leverera produkter av

visst ursprung, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson,

inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning,

resultat, kassaflöden och framtidsutsikter.

Förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra negativ

påverkan på Ericssons kunders verksamhet och på den egna verk-

samheten. Regelverk som innebär kostsammare, mer strikt och tids-

krävande planläggning, zonindelning eller bygglov för uppförande av

radio-basstationer och annan nätinfrastruktur kan till exempel försena

eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga

nät, och till sist ha negativ påverkan på den kommersiella lanseringen

154

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

övervakningsorgan, ett nationellt säkerhetsavtal i juli 2022. Avtalet

innebär restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig

utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson samarbetar med

CFIUS övervakningsorgan gällande den pågående efterlevnaden av

restriktionerna i det nationella säkerhetsavtalet, relaterade insatser

för att åtgärda de problem som CFIUS övervakningsorgan framfört

avseende sådan åtkomst samt med CFIUS övervakningsorgans för-

frågningar om information. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och

relaterade åtgärder har krävt förändringar av Vonage-verksamheten,

inklusive att verksamheten minskat eller upphört i vissa jurisdiktioner.

Ytterligare förändringar kan komma att behöva göras vilket kan

påverka Vonage-verksamheten negativt, inklusive förändringar i

affärsstrukturen och ytterligare åtgärder inom regelefterlevnaden med

därtill relaterade kostnader. CFIUS övervakningsorgans bedömning av

integrationen av, och kopplingarna mellan, Ericssons och Vonages

tekniker kan också förlänga Ericssons time-to-market. Vonage och

Ericsson fortsätter att samarbeta med CFIUS övervakningsorgan

genom att utreda tidigare och nuvarande efterlevnad av villkoren

i det nationella säkerhetsavtalet. Det slutliga utfallet fortsätter att

vara ovisst. Överträdelser av ett CFIUS-begränsningsavtal, såsom

det nationella säkerhetsavtalet, kan leda till en verkställighetsåtgärd

som medför ekonomiska påföljder eller andra påföljder som kan vara

väsentliga och det är ett område med ökat fokus från CFIUS. CFIUS har

ökat sina resurser och sitt fokus på verkställighet, och har ålagt kraftiga

ekonomiska påföljder för överträdelser av andra begränsningsavtal,

där överträdelserna avsett obehörig tillgång till känslig data och under-

låtenhet att omedelbart rapportera sådana incidenter till CFIUS.

I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utred-

ning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda,

återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och

2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några

betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i

finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna Irakutredning

under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för

någon betalning till någon terroristorganisation.

Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of

Justice (DOJ) i dess utredning av de frågor som behandlades i den

interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör

jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare

dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S.

Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att

identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med U.S. Department of

Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några defi-

nitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfatt-

ningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss.

De åtgärder som nyligen vidtagits av den amerikanska regeringen,

där vissa narkotikakarteller betecknas som utländska terroristorgan-

isationer, kan komma att utvidga tillämpningsområdet för tillämpliga

system för terrorismbekämpning, penningtvätt och relaterade åtgärder

för att bekämpa dessa, vilket kan öka Ericssons utrednings- och regel-

efterlevnadsbörda och medföra ökade verkställighetsrisker, på grund

av verksamhet i regioner där sådana organisationer är aktiva, till exem-

pel Latinamerika.

Ericsson har en skyldighet att följa antikorruptionslagar och

mutbrottslagstiftningen i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt,

inklusive U.S. Foreign Corrupt Practices Act och Storbritanniens Bribery

Act, samt andra liknande lagar i andra länder där Bolaget gör affärer.

Som ett resultat av att Ericsson gör affärer i utlandet, inklusive genom

distributionspartners och agenter, är Ericsson exponerat för risk att

bryta mot antikorruptionslagar. Som ett bolag som bedriver verksamhet

inom vissa reglerade sektorer har Ericsson kontakt med både myndig-

heter och statligt ägda verksamheter vars anställda ofta betraktas som

utländska tjänstemän i enlighet med U.S. Foreign Corrupt Practices Act

och annan tillämplig lagstiftning mot mutor. Vissa av de jurisdiktioner

där Ericsson bedriver verksamhet har rättssystem under utveckling

och kan ha högre nivåer av korruption än i mer utvecklade jurisdiktio-

ner. Faktisk eller påstådd bristande regelefterlevnad av antikorrup-

tionslagar och andra lagar som reglerar uppförande vid affärer med

de halvledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående

element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda per-

soner och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sank-

tioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till

ett fullständigt handelsembargo mot ett land.

Lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sank-

tioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal. Bolaget har inte

efterlevt alla sådana regler eller regelverk avseende exportkontroll och

sanktioner tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdel-

ser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att

inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra en väsentlig

negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksam-

het, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter, och

skulle kunna utgöra en överträdelse av uppgörelsen med U.S. Securities

and Exchange Commission.

Ericsson kan inte garantera att Bolaget inte kommer att utsättas för

ansvarsanspråk kopplat till Bolagets produkter eller kommer att behöva

följa framtida regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av

regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders

användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsentlig negativ

påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anse-

ende och varumärke.

Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstå-

ende negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verk-

samhet, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja

och FoU-aktiviteter, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller

framtidsutsikter.

3.3

Ericsson omfattas av ett brett spektrum av lagar, regler och

andra regulatoriska krav, inklusive villkor som ålagts till följd av

granskningar och beslut rörande utländska direktinvesteringar, och

kan bli föremål för noggrann granskning från statliga myndigheter.

Ericsson är från tid till annan involverat i rättsliga processer och regu-

latoriska utredningar och står underkastat vissa lagar, regler och för-

ordningar (inklusive bestämmelser om antikorruption, bekämpning

av mutning, bekämpning av penningtvätt, sanktioner, finansiering

av terrorism, antiterrorism, nationell säkerhet, konkurrens- och anti-

kartellregler samt förebyggande av bedrägerier) och andra regulato-

riska skyldigheter, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller

juridiska tvister avgörs till Bolagets nackdel, eller om det beslutas att

Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller

avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/

eller viten, utsättas för offentlig granskning, få negativ påverkan på

anseendet eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regu-

latorisk granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt

utsättas för uteslutning från upphandlingar med statliga myndigheter

i USA och andra länder, anseenderisk samt potentiell ovilja från mot-

parter att fortsätta affärsrelationer. Dessutom kräver dessa pågående

ärenden och utredningar betydande resurser och kostnader för utred-

ningar, regelefterlevnad och avhjälpande som kan leda till väsentlig

påverkan för ekonomin och anseendet.

Dessutom, på grund av den strategiska karaktären av den bransch

där Ericsson verkar och Ericssons tidigare redovisade regulatoriska

granskningar, är Ericsson noggrant observerad av statliga myndigheter

och kan bli föremål för ökad granskning från tillsynsmyndigheter. Som

tidigare redovisats har Ericsson hanterat ärenden med statliga myndig-

heter genom förlikning, vilket har ökat det regulatoriska fokuset på

Bolagets nuvarande och framtida rutiner för regelefterlevnad. Denna

skärpta tillsyn innebär en förhöjd risk för Ericsson att utsättas för efter-

levnadsrevisioner, utredningar och verkställighetsåtgärder, och varje

framtida uppfattad eller faktisk överträdelse av tillämpliga lagar och

regler kan leda till utökade påföljder, begränsningar av Bolagets verk-

samhet eller skada på anseendet, vilket kan påverka affärsrelationer

och kundernas förtroende.

I samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för

Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) god-

kännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson, och U.S. Department of

Justice och U.S. Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS

155

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Verkställighetsprioriteringarna i USA, Storbritannien och på andra

håll har nyligen intensifierats inom flera områden, inklusive efterlevnad

av nationella säkerhetsrelaterade regler (t.ex. begränsningar av tillgång

till känslig information och teknik), förhindrande av samröre med eller

stöd till utländska terroristorganisationer, förhindrande och upptäckt

av kartellverksamhet (inklusive manipulering av anbud och marknads-

uppdelning) samt det nyligen införda brottet ”failure to prevent fraud"

(underlåtenhet att förhindra bedrägeri) i Storbritannien enligt Econo-

mic Crime and Corporate Transparency Act. Exempelvis, beslut i pågåe-

nde och kommande civilrättsliga processer enligt U.S. Anti-Terrorism

Act kan höja Ericssons offentliga profil i samband med anklagelser

relaterade till utländska terroristorganisationer, vilket kan öka riskerna

i samband med verkställighet eller ha en väsentlig negativ påverkan

på Ericssons rykte och varumärke. Det finns en risk för att Ericsson inte

kan förutse hur sådan prioriteringar för verkställighet eller rättspraxis

kan komma att utvecklas under den nuvarande amerikanska admin-

istrationen, eller vilken påverkan den kan få på reglering, juridisk expo-

nering eller anseende på marknaden. Om något av denna utveckling

blir verklighet kan det leda till ytterligare skärpt granskning från statliga

myndigheter, ökad utredningsverksamhet och strängare potentiella

straff för påstådd eller faktisk bristande regelefterlevnad, vilket kan ha

väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anse-

ende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och

framtidsutsikter.

Mer information om vissa av de juridiska tvister och

utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister”

i förvaltningsberättelsen.

3.6

Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga

regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokaliseringskrav

samt motsvarande kontraktsenliga åtaganden, och kan bli föremål

för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande

kontraktsbrott vid bristande efterlevnad.

Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar,

hanterar, överför, använder och behandlar på annat sätt information

som tillhör Bolaget och dess verksamhet, inklusive personuppgifter,

samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare,

anställda och tjänsteleverantörer (tillsammans ”konfidentiell informa-

tion”). Striktare regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokal-

iseringskrav är under snabb utveckling i många länder och på många

marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna

dataskyddsförordningen (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella

integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel

Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater).

Dessa regelverk kräver att de som hanterar dessa data bland annat

ska avisera enskilda personer om hur personuppgifter används och ge

enskilda personer vissa rättigheter gällande sådan information, bland

annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information,

möjlighet att avstå ifrån viss användning (opt out) och utlämnanden

av sådan information. Dessutom utvecklas globalt regulatoriska krav

för cybersäkerhet, inklusive regelverk och lagar relaterade till rapport-

ering av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leverantörskedjan, säker

utveckling och grundläggande cybersäkerhetskrav i EU, bland annat

NIS 2-direktivet (EU), cyberresiliensförordningen (EU) och 2024 Tele-

communications (telecom cyber security) Rules (Indien), som kan

vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders

verksamhet.

Ericsson har även kontraktsenliga åtaganden gentemot kunder

och tredje parter relaterade till integritet, säkerhet och användning

av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerstäl-

ler lämplig säkerhet och begränsar användning av kundernas konfi-

dentiella information. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla till-

lämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering

samt kontraktsenliga åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, takten i

införandet av nya lagar, utmaningar i tillämpningen av regelverken på

ny teknik samt motsägelser mellan lokala och regionala regelverk för

statliga organ och/eller representanter (inklusive lokala lagar) kan leda

till straffrättsliga och civilrättsliga påföljder och andra korrigerande

åtgärder för Ericsson. Detta kan ha en väsentlig negativ påverkan på

Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning,

rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om

vissa av de juridiska tvister och utredningar där Ericsson är part finns i

avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.

3.4

Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål

för ett stort antal olika skatter, där tolkning och tillämpning varierar

mellan olika jurisdiktioner. Förändringar i tillämpliga skattelagar

eller skatteregler kan öka Bolagets skattebörda eller kostnader för

regelefterlevnad och kan ha en väsentlig negativ påverkan på

Bolaget.

Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produktion

och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal

olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har sin egen skattelagstiftning

samt egna lagar, regler och regelverk som kan uppdateras eller ändras

gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter-

leva sådan varierande och ofta ändrad skattelagstiftning, regler och

regelverk, avseende inkomstskatt, indirekt skatt, sociala avgifter och

andra skatter. Variationer i hur dessa regler tillämpas ökar komplexite-

ten och Bolagets exponering för skatterelaterade risker. Skattemyndig-

heterna kan ifrågasätta Ericssons positioner avseende internprissätt-

ning och andra skattefrågor, och relaterade revisioner eller processer för

tvistlösning kan vara långdragna och oförutsägbara. Vid ett ogynnsamt

utfall kan dessa frågor resultera i en ytterligare skattebörda, potenti-

ellt med retroaktiv effekt, samt finansiella påföljder eller nödvändiga

förändringar av finansiella eller andra verksamhetsmässiga processer,

vilket kan få en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet.

Ericsson kan också drabbas av dubbelbeskattning där samma inkomst

beskattas i flera olika jurisdiktioner. Dessa faktorer kan, enskilt eller

tillsammans, ha väsentlig negativ påverkan på Bolagets anseende,

verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och

framtidsutsikter.

3.5

Ericsson är part i stämningar och juridiska tvister som, i de fall

slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget

måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.

Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av den ordinarie

affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommer-

siella och kontraktuella tvister, tvister om immateriella rättigheter,

arbetstvister och utredningar och andra utredningar från regering eller

myndigheter, exempelvis tvister om kartellbekämpning och skattelag-

stiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och orsaka

störningar i den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att för-

utspå utgången av komplicerade juridiska tvister. Ett negativt utslag i

ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons

verksamhet, resultat, finansiella ställning och anseende. I och med att

Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där

den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har under-

låtit att följa värdepapperslagstiftning, regelverk på aktiemarknaden

eller andra lagar, regelverk eller krav. Oavsett om det finns fog för

påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att

försvara Bolaget och/eller dess anställda, liksom eventuell förlikning

eller skadestånd till den kärande parten, ha en väsentlig påverkan på

Ericssons redovisade resultat och anseende.

Dessutom är Bolaget från tid till annan, och kan i framtiden komma

att bli, föremål för ytterligare utredningar, stämningsansökningar eller

andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer

i relation till de ärenden som beskrivs ovan samt relaterade eller andra

stämningsansökningar och utredningar. Ett ofördelaktigt utfall av

sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan

ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella

ställning och resultat.

156

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Uyghur Forced Labor Prevention Act, gör den kommande EU förord-

ningen om tvångsarbete det möjligt för tullmyndigheter att beslagta

och förstöra leveranser som innehåller komponenter som tillverkats

genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga

bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som

bevisar att inget tvångsarbete förekommit.

Sådana åtgärder från

brottsbekämpande myndigheter eller relaterade civilrättsliga skade-

ståndsanspråk skulle ha en betydande påverkan på Bolagets ekonomi

och dess anseende samt påverka Ericssons verksamhet och affärsrela-

tioner. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson öka trans-

parensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leverantörsbasen

och materielinnehållet. Ericsson kan också behöva förändra leve-

rantörskedjorna från högriskländer, vilket kan få negativ ekonomisk

påverkan, inklusive att öka de totala kostnaderna som är förknippade

med Bolagets verksamheter.

4 Risker relaterade till cybersäkerhet

4.1

Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland

annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till

data och integritetsintrång, missbruk av konton, driftstörningar och

andra cybersäkerhetsincidenter som kan innebära betydande skada

för Ericsson eller Ericssons kunder, och leda till väsentlig negativ

påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat,

kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, med

betydande påföljder eller stämningsansökningar, eller regulatoriska

granskningar som följd.

Ericsson förlitar sig på IT-system, till exempel hårdvara, mjukvara,

teknisk infrastruktur, molnmiljöer och nätverk för både intern och extern

verksamhet som är kritiska för Bolagets verksamhet. Ericsson utvecklar,

äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig även på tredje

parter för många IT-system och relaterade produkter och tjänster,

inklusive, men inte begränsat till, molntjänster. Bolaget exponeras för

många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotak-

törer, till exempel statligt understödda organisationer, opportunistiska

hackare och hacktivister, via olika angreppsytor, och genom till exempel

social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpressningspro-

gramvara), insiderverksamhet, mänskliga eller tekniska fel, samt som

resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbar-

heter i mjukvara eller hårdvara.

Cyberattacker och säkerhetsincidenter förväntas öka i både frekvens

och påverkan i takt med att angreppen blir allt mer sofistikerade och

använder verktyg och metoder som är utformade för att kringgå säker-

hetskontroller, undvika upptäckt samt radera eller försvåra spårbarhet

i forensisk bevisning. Detta betyder att Ericsson kan vara oförmöget att

upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp

eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Om eventuella sårbarheter

i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller

pågående drift, finns det en risk att en hotaktör utnyttjar sårbarheten

för att orsaka betydande skador på Ericsson eller Ericssons kunder.

Vidare har hotaktörer, inklusive statligt understödda, tillgång till betyd-

ande resurser och avancerad expertis, inklusive AI-teknik, något som

Ericsson kan ha otillräcklig kapacitet för att upptäcka eller åtgärda.

Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte

identifieras och hanteras under produktutvecklingen eller leveransen

av tjänster kan utnyttjas av en hotaktör för att skada Ericssons kunder,

slutanvändare eller Ericsson, med potentiella samhälls- eller dubbelt

väsentliga negativa effekter. Sårbarheter kan uppstå i olika stadier

av produktlivscykeln. Med tanke på komplexiteten i system, mjukvara

och tjänster som Ericssons, samt de skanningsverktyg som Ericsson

använd

er i sina nätverk, sin infrastruktur och sina produkter, identifierar

och följer Ericsson regelbundet sårbarheter. Ericsson kan inte heltäck-

ande tillämpa patchar eller bekräfta att åtgärder finns för att hantera

alla sådana sårbarheter, eller att patchar kommer att tillämpas innan

sårbarheter utnyttjas av en hotaktör. I andra situationer kvarstår sår-

barheter även efter att Ericsson utfärdat säkerhetspatchar eftersom

integritet, säkerhet och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms

inte uppfylla dessa krav eller kontraktsenliga åtaganden, och därmed

bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal,

med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson

genomför löpande översyner av regelefterlevnaden inom integritet och

cybersäkerhet i den globala verksamheten för att uppfylla dessa olika

globala och ständigt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma

att

kräva betydande investeringar och resurser. Ericsson granskar datahant

ering i samband med Bolagets kundsupportfunktion, och Bolaget håller

på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel

ändringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, riktlinjer och rutiner

samt en effektiv AI-användning. Avsaknad av en stark datahantering

inom koncernen kan leda till sämre möjligheter att utnyttja data och

högre riskexponering med avseende på regelverk och avtal. På grund

av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser

olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konsta-

terats uppvisa bristande efterlevnad, eller en väsentlig överträdelse av

konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regulatoriska

myndigheter i flera olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller

andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är

beskaffad, där det handlar om telekommunikationer och kritisk infra-

struktur, och den mängd personuppgifter som Ericsson hanterar eller

behandlar kan en sådan händelse få omfattande följdverkningar, till

exempel order om att ändra verksamheten eller sluta behandla person-

uppgifter, även om detta varit oavsiktligt eller orsakats av en tredje part

utanför Ericssons kontroll. Påverkan kan bland annat innefatta stora

viten samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från

kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha en väsentlig negativ

påverkan på Ericssons anseende, finansiella ställning och resultat, och

kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner,

integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden.

3.7

Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och

kommande regelverk för obligatorisk tillbörlig aktsamhet avseende

mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa

påföljder och/eller skadeståndsansvar.

Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänsk-

liga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lag-

stiftning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel

den amerikanska Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den

norska Åpenhetsloven, den brittiska Modern Slavery Act, den austra-

liska Modern Slavery Act, den kanadensiska Fighting Against Forced

Labour and Child Labour in Supply Chains Act och den tyska Lieferket-

tensorgfaltspflichtengesetz (LkSG)) har redan trätt i kraft och kräver

att Ericsson utvärderar risker i värdekedjan, däribland i hela leveran-

törskedjan, inte bara gällande direktleverantörer. Dessutom kommer

framtida och ny lagstiftning i ett flertal jurisdiktioner, såsom de från

EU med stegvis implementering (till exempel direktivet om tillbörlig

aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability

Due Diligence Directive) som ändrats i Omnibuspaketet samt förord-

ningen om förbud mot tvångsarbete och förordningen om batterier), att

ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och

förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga

och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö

inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på Ericssons ledning

att ha tillsyn över dessa frågor. På grund av befintlig och framtida lag-

stiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerade

granskningar utifrån tillbörlig aktsamhet av tredje parter, till exempel

kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontrol-

ler och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På

grund av den globala räckvidden av direktivet om tillbörlig aktsamhet

för företag i fråga om hållbarhet kan påverkan i alla länder där Ericsson

har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller andra

tredje parter komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom

potentiella administrativa påföljder, skadeståndsansvar eller annat

ansvar samt skadat anseende. Dessutom, likt den amerikanska lagen

157

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte

att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att

förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets

program och processer för cybersäkerhet kommer att implementeras

fullt ut, efterlevas eller vara effektiva när det gäller att skydda Ericssons

IT-system och konfidentiella information. Alla försäkringar som

Ericsson tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka för-

luster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några

eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för.

Ericsson använder AI-teknik i produkter och tjänster och i verksam-

heten, vilket leder till AI-risker som omfattar missbruk av modeller,

dataläckage, partiska resultat, fientliga angrepp, osäkra integrationer,

intrång i leverantörskedjan, grundlösa eller opålitliga beslut, förlust av

modellintegritet, bristande regelefterlevnad och övertro på automatis-

erade system som leder till operativa, etiska och säkerhetsmässiga

brister. För att skydda sig mot dessa risker har Ericsson etablerat ram-

verk för ansvarsfull AI och justerat riskbedömningsmetoderna till att

även omfatta AI-risker.

Vidare kan infiltratörer ha tillgång till eller stjäla konfidentiell inform-

ation, alternativt skada nät tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder

med tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång

till eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda

infiltratörer alternativt rekrytera anställda som säljer information eller

tjänster för personlig vinning. En sådan incident kan orsaka Ericsson

betydande skada.

Om Ericssons eller kunders identiteter eller åtkomster missbrukas

eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter

som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår data-

intrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obli-

gatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthantering för åtkomst till

Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst risk-

erar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter

till sina kunder.

Dessutom kan hotaktörer inrikta sig mot anställda, eller andra

med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder.

Slutanvändare är fortfarande en av de vanligaste angreppsytorna för

intrång i företagsmiljöer. Med en heterogen personalstyrka på cirka

89 000 anställda och 8 000 icke-anställda föreligger det risk för

utpressningsprogramvara, störningar eller förlust av information som

resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot sam-

hället i stort. Dessutom kan distansarbete och hybridarbete på Ericsson

(och hos många tredjepartsleverantörer) också öka denna risk på grund

av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säker-

hetssårbarheter som finns i många nät som inte är företagsnät och i nät

för hushåll.

Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående

kan resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons affärer, verk-

samhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende

och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök-

ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder.

4.2

Ericsson införlivar AI-teknik i vissa produkter, tjänster och

processer, vilket kan leda till operativa risker och anseenderisker.

Ericsson har införlivat och avser att fortsätta införliva AI-teknik i sina

produkter, tjänster och processer. Marknaden för sådana tekniker

utsätts för snabba tekniska förändringar, innovation, utvecklande

industristandarder samt föränderliga kundbehov, krav och preferenser.

Ericssons framgång beror på dess fortsatta förmåga till innovation och

vidareutveckling av befintliga produkter och tjänster, utöka utbudet

samt förutse och anpassa sig till det snabbt föränderliga landskapet

och utveckla och introducera nya erbjudanden som håller jämna steg

med den tekniska och konkurrensmässiga utvecklingen. Som med

många innovationer medför AI risker och utmaningar som skulle kunna

ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Om Ericsson inte kan

hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen inom AI kan

Bolagets konkurrensställning och affärsresultat bli lidande. Att införa

den här nya tekniken, särskilt generativ AI, i interna processer samt

kunderna kanske inte applicerar patcharna eller uppdaterar sina system

till nyare mjukvaruversioner. Vidare, eftersom nästan all modern mjuk-

vara kan innehålla öppen källkod och tredjepartskomponenter, gäller

detta även mjukvara i nätverk, och omedgörliga säkerhetsrisker kan

utsätta Ericssons kunder för olika nivåer av risk och exponera Ericsson

för ansvar eller affärsförluster.

Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons

IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig eller

försenad installation av patchar eller implementering av riskmitiger-

ande kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning

av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter

som påverkar konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för

Ericssons IT-system, konfidentiell information, personal, produkter,

tjänster eller lösningar. Sådana incidenter innefattar dataintrång, andra

intrång, spionage, sabotage, angrepp som utnyttjar skadlig kod (till

exempel utpressningsprogramvara eller annan utpressningsbaserad

taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara,

programfel, felaktigt konfigurerad hårdvara eller mjukvara i Ericssons

IT-system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidenti-

ella data, obehörig eller oavsiktlig användning eller ändringar av data

eller konton, bedrägeri samt allmänt missbruk.

Ericsson använder sig i hög grad av tredje parter, till vilka Bolaget

har lagt ut betydande delar av sina IT-system, produktutveckling,

tjänster samt finans och andra interna och externa verksamheter. Hän-

delser eller incidenter som uppstår till följd av sårbarheter i deras verk-

samhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en väsent-

lig negativ påverkan på Ericsson och dess verksamhet, genom att med-

föra störningar i driften, läcka värdefull eller känslig information eller

personuppgifter samt skada Ericssons produkter som installerats i kun-

dernas nät. I början av 2025 offentliggjorde till exempel en leverantör

en sårbarhet i en tredjepartsteknik för fjärranslutning som Ericsson

använde. Detta föranledde en utvärdering av potentiella indikationer

på intrång i Ericssons IT-miljö. En analys av Ericssons system visade

inga tecken på några intrång. Vidare har Ericsson förvärvat och fortsät-

ter att förvärva bolag som kan ha sårbarheter i cybersäkerheten och/

eller osofistikerade metoder för bedrägeridetektering, autentiserings-

kontroller eller andra säkerhetsåtgärder, vilket kan exponera Bolaget för

betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi.

En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörs-

kedja kan ha negativ påverkan på integriteten för de lösningar eller

tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons förmåga att

uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgö-

ras av manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller

skadlig kod, oavsiktligt införande av sårbarheter i komponenter eller

mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina

åtaganden gentemot Ericsson.

Alla cybersäkerhetsincidenter såsom oavsiktlig användning, miss-

bruk, felaktig konfigurering eller oavsiktliga händelser som rör Ericssons

verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredje-

partsleverantörer eller installerade produkter kan medföra väsentlig

skada för Ericsson.

Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga affärssystem

samt de system, den lagring och de affärssystem som underhålls av

Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i

framtiden komma att bli, föremål för cybersäkerhetsincidenter. Ericsson

förväntar sig fortsatta intrångsförsök för att få otillåten tillgång till

Bolagets IT-system och/eller konfidentiella information, liksom andra

former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det

svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och

den skada de kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen

skadlig incident kommer att inträffa i framtiden.

Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons

nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer,

kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende

kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Ericssons interna

infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjeparts-

leverantörer för att begränsa dessa potentiella risker, bland annat

158

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson har tidigare brustit i efterlevnaden av vissa av dessa lagar,

regler, regelverk och krav. Om Bolaget inte följer dem i framtiden kan

det utsättas för betydande påföljder, andra sanktioner eller skade-

ståndsansvar, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson.

Om leverantörer inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners

eller tillämpliga lagar avseende miljö, mänskliga rättigheter, ansvars-

fullt företagande eller arbetsmiljö kan detta också få en väsentlig nega-

tiv påverkan på Ericsson. Det finns vidare en risk för att Ericsson åläggs

kostnader hänförliga till miljö-, människorätts- eller arbetsmiljöansvar,

till efterlevnad av gällande och framtida tillämpliga lagar och regelverk,

eller till åtgärder för att avhjälpa eventuella brister. Framtida regelverk

eller domstolsavgöranden, liksom eventuella förändringar i tolkningen

av befintliga lagar, kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson.

Dessa föränderliga regler, regelverk och krav har resulterat, och kom-

mer sannolikt att fortsatt resultera i, ökade generella och administrativa

kostnader samt ökade krav på tid och uppmärksamhet från företags-

ledningen. Det kan till exempel vara kostsamt, komplext och tidskrä-

vande att utveckla och genomföra initiativ inom miljö, samhällsansvar

och affärsetik samt att samla in, verifiera och rapportera information

och mätetal för miljö, samhällsansvar och affärsetik. Redovisningsstan-

darderna fortsätter dessutom att utvecklas. Underlåtenhet att uppfylla

tillämpliga regelverk, regler och krav avseende mångfald, rättvisa och

inkludering, rapporteringskyldighet avseende arbetskraften eller för-

ändrade förväntningar från intressenter, inklusive regler, regelverk och

krav på upplysningar och icke-diskriminering, kan utsätta Ericsson för

risk för myndighetsåtgärder, rättstvister, minskad tillgång till kompetent

arbetskraft, minskat förtroende från kunder och investerare samt skada

på anseendet. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan vidare

leda till negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella

ställning, anseende och varumärke.

Nya lagar, regler, regelverk och standarder om miljö, mänskliga

rättigheter och arbetsmiljö utvecklas löpande, bland annat med kopp-

ling till klimatförändringar och deras potentiella miljöpåverkan. Dessa

kan påverka Bolaget samt dess leverantörer och kunder. Sådana

lagar, regler, regelverk och standarder kan leda till ytterligare direkta

kostnader för Ericsson för regelefterlevnad, inklusive kostnader för

ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader för anskaffning av

råmaterial och komponenter som används i Bolagets produkter. Det

kan även medföra ökade indirekta kostnader till följd av att leverantörer

ådrar sig ökade kostnader som vidareförs till Ericsson. Dessa ovan-

stående risker kan inverka negativt på Ericsson, inklusive på Bolagets

rykte, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller fram-

tidsutsikter. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av de framtida

konsekvenserna av miljörelaterade frågor, såsom klimatförändringar

och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd.

Vidare kan U.S. Securities and Exchange Commissions upplysnings-

krav avseende specificerade mineraler (konfliktmineraler) inverka

negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler

som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan

ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. Med hänsyn

till leverantörskedjans komplexitet kan det, trots Bolagets processer

för tillbörlig aktsamhet, vara svårt att kontrollera ursprunget för alla

berörda mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada

Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också ställas inför

utmaningar om kunderna kräver att produktkomponenter ska vara cer-

tifierade som "konfliktfria" eller inte ha exponering mot vissa regioner.

Liknande utmaningar kan uppstå även för andra mineraler och metaller

som inte omfattas av U.S. Securities and Exchange Commissions

upplysningskrav.

Vidare kan lagstiftningsinitiativ såsom förordningen om kritiska

råmaterial, som syftar till att stärka EU:s tillgång till en säker och håll-

bar försörjning av vissa råmaterial som betecknas som strategiska eller

kritiska, påverka Ericssons nuvarande leverantörskedjor avseende

anskaffning av sådana råmaterial, vilket kan få en negativ påverkan

på verksamheten.

nya och befintliga produkt- och serviceerbjudanden kan resultera i nya

utökade risker och skyldigheter, bland annat till följd av ökad gransk-

ning av myndigheter eller rättsliga instanser, tvister, frågor kopplade till

regelefterlevnad, etiska frågeställningar, risker avseende immateriella

rättigheter, integritets- eller säkerhetsrisker, samt andra faktorer som

skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons anseende, verksam-

het, resultat och finansiella ställning.

Det finns en risk för att Ericsson inte kan förutse eller fullt ut

begränsa miljöpåverkan i samband med introduktion och uppskalning

av AI-kapacitet, inklusive väsentligt högre energi- och vattenförbruk-

ning och utsläpp från ökade beräknings- och kylbehov i datacenter,

högre utsläpp från hårdvara och leverantörskedjor under en livscykel

samt större efterfrågan på förnybar energi. Detta kan öka Bolagets

rörelsekostnader, påverka Bolagets förmåga att uppnå sitt nettonoll-

utsläppsmål (Net Zero), exponera Bolaget för nya myndighetskrav och

rapporteringsskyldigheter samt skada Bolagets anseende och varu-

märke om Bolagets begränsande åtgärder visar sig vara otillräckliga.

Ericsson kan misslyckas med att förutse och identifiera etiska och

juridiska frågor relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-

teknik förändras snabbt, vilket komplicerar både regelefterlevnad och

utvecklingsinsatser. AI-relaterade problem, brister och/eller misslyck-

anden kan leda till juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, inklusive

i förhållande till föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa juris-

diktioner, såsom EU, vilken förändras över tid, och som ett resultat av

nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket skulle kunna

skada Ericssons anseende eller på annat sätt väsentligt skada dess

verksamhet.

AI-teknik kan skapa problem med noggrannheten, oavsiktlig par-

tiskhet och diskriminerande utfall, eller kan skapa eller förlita sig på

innehåll som är felaktigt eller bristfälligt. Om inte Ericsson på ett korrekt

sätt reagerar på denna föränderliga miljö eller om rekommendation-

erna, innehållet eller analyserna som AI-applikationerna producerar

är eller påstås vara bristfälliga eller felaktiga kan Ericsson utsättas för

konkurrensskada, potentiella skadeståndskrav eller skador på varu-

märket eller anseendet. Det juridiska och regulatoriska landskapet som

omger AI-tekniken utvecklas snabbt och är präglat av osäkerhet, bland

annat inom områden som immateriella rättigheter, cybersäkerhet samt

skydd av personlig integritet och data. Det råder exempelvis osäkerhet

kring giltigheten av och möjligheten att göra gällande, immateriella

rättigheter avseende användningen, utvecklingen och införandet av

AI-teknik. Efterlevnad av nya eller föränderliga lagar, regelverk eller

branschstandarder kan innebära betydande operativa kostnader och

kan begränsa Ericssons förmåga att utveckla, införa eller använda

AI-teknik. Det går inte att lämna några garantier för att de åtgärder

Ericsson har vidtagit för att begränsa de potentiella riskerna kopplade

till AI kommer att vara tillräckliga. Ericsson kan också utsättas för dessa

och andra risker genom den ökande användningen av AI hos sina till-

verkare, leverantörer och andra affärspartners. Allt det ovanstående

skulle kunna resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons

anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställnin

Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik

5.1 Bristande regelefterlevnad med regelverk och lagar gällande

miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande samt arbets-

miljö kan i vissa jurisdiktioner medföra risk att Ericsson åläggs bety-

dande påföljder och andra sanktioner eller skadeståndsansvar.

Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav

gällande miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande, arbets-

miljö vilka är tillämpliga på Bolagets verksamhet, anläggningar, pro-

dukter och tjänster. Ericsson bedömer att dessa lagar, regler och regel-

verk, liksom de resurser som krävs för att följa dem kommer att öka i

takt med att stater inför nya lagar, regler och andra bestämmelser eller

ändrar befintliga. Det finns en risk att Ericssons åtgärder för att säker-

ställa efterlevnad av tillämpliga krav inte är effektiva för att undvika

potentiella skadeståndsanspråk som härrör från Bolagets nuvarande,

historiska eller framtida processer, verksamhet och affärsförbindelser.

159

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

5.2

Bolaget är föremål för en allt hårdare granskning från en bred

krets av intressenter vad gäller miljö-, sociala och bolagsstyrnings-

frågor kopplade till affärsbeteende.

Investerare, kunder, beslutsfattare och andra intressenter lägger allt

större vikt vid bolagens hantering av klimatförändringar, humankapital

samt övriga frågor gällande miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

(ESG) samt ansvarsfullt företagande. Ericsson deltar i ett antal olika

initiativ för att hantera sådana frågor och uppfylla intressenternas för-

väntningar. Sådana initiativ kan emellertid vara kostsamma och kanske

inte får önskad effekt. Exempelvis används i många av Ericssons initia-

tiv metoder, standarder och data som är komplexa, ibland beroende av

tredje parter och som utvecklas kontinuerligt. Vidare har intressenterna

olika, och ibland motstridiga, förväntningar, och olika ämnens föresprå-

kare och motståndare tar i allt högre grad till aktivism, inklusive tvister,

för att föra fram sitt perspektiv.

Under de senaste åren har en ökande kritisk inställning till ESG

vuxit fram, speciellt i USA, där ett antal statliga organ- och tillsynsmyn-

digheter har föreslagit, antagit eller signalerat en avsikt att driva

”anti-ESG”-policyer, lagstiftning eller initiativ, utfärdat relaterade ställ-

ningstaganden och vägledningar samt inlett relaterade utredningar

och rättstvister. Vissa intressenter kan anse att Ericssons miljömässiga,

sociala eller andra program och initiativ står i motsats till dessa ”anti-

ESG”-policyer och tillhörande lagstiftning, initiativ, ställningstaganden

och vägledningar. Samtidigt omfattas Ericsson fortsatt av europeiska

regelverk, särskilt avseende hållbarhetsrapportering, och har andra

intressenter som lägger stor vikt vid att policyer och aktiviteter till stöd

för ESG-frågor bibehålls.

Vidare har företagspraxis avseende mångfald, rättvisa och inklu-

dering (Diversity, Equity and Inclusion, DEI) på senare tid blivit före-

mål för ökad granskning. Exempelvis antogs i januari 2025 ett antal

presidentdekret i USA med fokus på DEI som uppmanar den privata

sektorn att avveckla policyer och praxis som U.S. Department of Justice

(DOJ) anser vara olagliga, även vissa DEI-policyer. U.S. Department of

Justice (DOJ) har även framhållit sin avsikt att utreda och sanktionera

DEI-relaterad praxis inom den privata sektorn, med fokus på bland

annat större företag. Myndigheterna inom den federala förvaltningen,

inklusive U.S. Department of Justice (DOJ), Federal Communications

Commission (FCC) och Equal Employment Opportunity Commission

(EEOC), har fokuserat på DEI-relaterade utredningar och tillsynsåt-

gärder. I mars 2025 publicerade EEOC en teknisk vägledning om DEI-

relaterad diskriminering på arbetsplatsen och uppmanade parter som

misstänks ha utsatts för DEI-relaterad diskriminering att omedelbart

kontakta EEOC. I december 2025 bekräftade EEOC att federala utred-

ningar om företags DEI-program har inletts. Det är osäkert hur tolk-

ning, tillämpning och upprätthållande av lagar (inklusive amerikanska

delstatslagar och federala lagar mot diskriminering), policyer och den

allmänna opinionen avseende DEI kommer att utvecklas, och det kan

bli en allt större utmaning att upprätta globala DEI-relaterade policyer

och program som uppfyller de olika lagar, policyer och normer som gäl-

ler i de olika jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet. Sådana

granskningar av både ESG- och DEI-relaterad praxis kan utsätta

Ericsson för risk för rättstvister, utredningar eller andra ingripanden av

tillsynsmyndigheter och skada Bolagets anseende.

Att hantera dessa förväntningar, inklusive framväxande legala krav

relaterade till ESG och DEI, medför kostnader. Bristande förmåga att

navigera bland sådana förväntningar, liksom förändrade tolkningar

av befintliga lagar eller regelverk, kan leta till skador på anseendet,

förlust av kunder eller medarbetare, förpliktelser gentemot tillsynsmyn-

digheter eller investerare samt annan negativ påverkan på Ericssons

verksamhet.

5.3

Potentiella hälsorisker relaterade till radiofrekventa elektro-

magnetiska fält kan leda till att Ericsson blir föremål för olika

produktansvarskrav och resultera i att lagstiftningen ändras.

Mobilkommunikationsbranschen är föremål för påståenden om att

mobila enheter och annan utrustning som genererar radiofrekventa

elektromagnetiska fält kan utsätta individer för hälsorisker. Ett stort

antal vetenskapliga studier, genomförda av olika oberoende forsk-

ningsorgan, har hittills dragit slutsatsen att radiofrekventa elektromag-

netiska fält inte orsakar några negativa hälsoeffekter när de används

inom de gränsvärden som föreskrivs i folkhälsomyndigheters säker-

hetsnormer och rekommendationer.

U.S. Department of Health and

Human Services har dock meddelat att myndigheten planerar att

initiera en ny studie om möjliga hälsoeffekter av mobiltelefonanvänd-

ning. Varje uppfattad risk eller nya vetenskapliga rön om negativa

hälsoeffekter från mobila kommunikationsenheter och utrustning kan

påverka Ericsson negativt, exempelvis genom minskad försäljning

eller skadeståndsanspråk.

Även om Ericssons produkter är utformade för att uppfylla till-

lämpliga säkerhetsstandarder och regelverk avseende radiofrekventa

elektromagnetiska fält kan Bolaget inte garantera att det inte kommer

att utsättas för produktansvarsanspråk. Ericsson kan inte heller garant-

era att det inte kommer att hållas ansvarigt för sådana anspråk eller

behöva anpassa sig till framtida ändrade regulatoriska krav. Ericsson

kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som

åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan

ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat,

finansiella ställning, anseende och varumärke

160

Ericsson 2025

Riskfaktorer

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret

2025-01-01 – 2025-12-31 med undantag för hållbarhetsrapporten

på sidorna 95–141. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning

ingår på sidorna 14–160 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt-

visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem-

ber 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt-

visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december

2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredo-

visningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på

sidorna 95–141. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis-

ningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk-

ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon-

cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande

rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i

enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing

(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-

darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende

i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över-

tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens

(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget

eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som

enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för

revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den

aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revi-

sionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och kon-

cernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden

om dessa områden.

Intäktsredovisning av betydande avtal med kunder

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och

tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till

fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och

andra rörliga incitament. Associerade kunder utfärdar inköpsordrar

enligt dessa ramavtal som tillsammans utgör ett avtal och åtagande

att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal

kan ge upphov till risk för väsentliga fel på grund av felaktigt belopp

och felaktig tidpunkt för intäktsredovisning för respektive presta-

tionsåtaganden, vilket kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella

rapporterna.

Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra

vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och

som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och

tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som

framgår av avtalet.

Tillämpning av redovisningsstandarder för intäktsredovisning av

betydande avtal med kunder är förknippat med komplexitet för att

fastställa storleken på och tidpunkten för de intäkter som redovisas i

förhållande till enskilda delar av avtalen och involverar inneboende

bedömningar av bolagsledningen. Vi identifierade intäktsredovisning

av betydande avtal med kunder som ett särskilt betydelsefullt område

i revisionen på grund av den betydande omfattningen av revisions-

arbete, särskilt vid utvärdering om revisionsbevisen är tillräckliga, vid

utförande av granskningsåtgärder för att utvärdera efterlevnaden av

redovisningsstandarder.

Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för

intäktredovisning kopplat till betydande avtal inkluderade, men var

inte begränsade till följande:

–

Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredo-

visning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av

prestationsåtaganden i betydande avtal med kunder och faststäl-

lande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.

–

Vi testade ett urval av betydande avtal med kunder för att utvär-

dera bolagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende

identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och

fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande base-

rat på avtalet.

–

Vi testade ett urval av de intäktstransaktioner som redovisats

under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att

leverans och mottagande skett samt utvärderade bedömningar

och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden

genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions-

priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och

incitamentsavtal.

–

Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kun-

der och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indi-

katorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden.

Värdering av förvärvade kundrelationer, immateriella produkt-

rättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

hänförbart till Global Communications Platform (Vonage)

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och

övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Glo-

bal Communications Platform (Vonage) är sammantaget betydande

tillgångar i balansräkningen för koncernen. Bolagets utvärdering av

redovisat värde för de förvärvade kundrelationer, immateriella pro-

dukträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet med dess redovisade

värde. Bolagets utvärdering av återvinningsvärdet bygger på en dis-

konterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av en

avtagande tillväxtperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680

161

Ericsson 2025

Revisionsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

att bolagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden

avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat,

rörelsekapital och investeringar samt antaganden om diskonterings-

och terminaltillväxträntor..

Vi identifierade värdering av förvärvade kundrelationer, immate-

riella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive

goodwill hänförbart till Global Communications Platform (Vonage)

som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de

uppskattningar och bedömningar som tillämpas vid fastställande av

framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, och inves-

teringar, samt antaganden om diskonterings- och terminaltillväxträn-

tor. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka antingen

återvinningsvärdet, eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda.

Utvärderingen av bolagsledningens uppskattning av återvinningsbart

belopp kräver en hög grad av revisionsbedömningar, inklusive en ökad

omfattning av revisionsarbete och medför ett behov av att involvera

våra värderingsspecialister.

Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter-

vinningsvärdet av förvärvade kundrelationer, immateriella produkträt-

tigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänför-

bart till Global Communications Platform (Vonage) inkluderade, men

var inte begränsade till följande:

–

Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings-

prövning och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt

fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och gransk-

ning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat,

rörelsekapital, investeringar och metod för att fastställa de diskon-

terings- och terminaltillväxträntor som använts.

–

Vi utvärderade bolagsledningens förmåga att prognostisera fram-

tida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investe-

ringar genom att jämföra faktiska resultat med bolagsledningens

historiska prognoser, bolagets historiska resultat, externa analytike-

rapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering

till bolagsledning och styrelsen.

–

Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon-

terings- och terminaltillväxträntorna, testade den underliggande

informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna,

samt utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jäm-

förde med diskonterings- och terminaltillväxträntorna som beräk-

nats av bolagsledningen.

–

Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets

känslighetsanalys genom jämförelse mot egna känslighetsanalyser

för att validera upplysningarna kring de antaganden som är mest

känsliga för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna leda till

att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för en kas-

sagenererande enhet.

Annan information än årsredovisningen och koncern-

redovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-

ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–13,

95–141, 168–184 i den Finansiella rapporten och 2–14 i Ersätt-

ningsrapporten. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis-

ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande

med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernre-

dovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie-

ras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är

oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under

revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor-

mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger

en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon-

cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de

antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även

för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta

en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen

av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.

De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka

förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet

om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om

styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upp-

höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att

göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens

ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finan-

siella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-

redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra

uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller

misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim-

ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fat-

tar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt

omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revi-

sionen. Dessutom:

–

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i

årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåt-

gärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis

som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för

våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig-

het till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktig-

het som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta

agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

–

skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll

som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär-

der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för

att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

162

Ericsson 2025

Revisionsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

–

utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används

och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-

ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

–

drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande

direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet

av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en

slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida

det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana hän-

delser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bola-

gets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi

drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi

i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna

i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga,

modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis-

ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhäm-

tas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte

längre kan fortsätta verksamheten.

–

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne-

hållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upp-

lysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen

återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

–

planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräck-

liga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella

informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som

grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi

ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisions-

arbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansva-

riga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade

omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också

informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri-

bland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi

identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt

relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla rela-

tioner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt obero-

ende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera

hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi

vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste

bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör

de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa

områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-

ningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och

andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har

vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2025-

01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget

i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-

ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obe-

roende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revi-

sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-

fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar

detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med

hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart,

omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon-

cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i

övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen

av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö-

pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och

att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,

medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i

övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören

ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och

anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för

att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och

för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med

en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören i något väsentligt avseende

–

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

–

på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-

visningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bola-

gets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att

med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med

aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti

för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner

av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använ-

der vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk

inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och

förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig

främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk-

ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning

med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar

granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är

väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle

ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar

163

Ericsson 2025

Revisionsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhål-

landen som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som

underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens moti-

verade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna

bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har

vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktö-

ren har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett for-

mat som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten)

enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2025-01-

01 – 2025-12-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade

kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format

som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18

Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-

etiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-

liga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedö-

mer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felak-

tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Stockholm den 3 mars 2026

Deloitte AB

Jonas Ståhlberg

Auktoriserad revisor

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i

allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av

vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåt-

gärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i

ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti

för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisions-

sed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om

en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter

eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality

Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och

hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv-

ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis

om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör

enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredo-

visning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat

genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte-

ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna

riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som

är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram

underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-

enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett

uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen

omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimlighe-

ten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att

Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm-

ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade års-

redovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida

koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödes-

analys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s

revisor av bolagsstämman den 25 mars 2025 och har varit bolagets

revisor sedan den 31 mars 2020.

164

Ericsson 2025

Revisionsberättelse

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (”Ericsson”) för räkenskaps-

året 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 95–141 i detta

dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet

Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som

ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsent-

ligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper

–

om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability

Reporting Standards (ESRS),

–

om den process som företaget har genomfört för att identifiera rap-

porterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i

hållbarhetsrapporten, och

–

efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiför-

ordning artikel 8 (”EU-taxonomin”).

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation

RevR 19

Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets-

rapporten

. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs när-

mare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets-

rapporten och återfinns på sidorna 1–94, 142–160 och 168–184 i

Finansiella rapporten, 1–28 i Bolagsstyrningsrapporten, och 1–13 i

Ersättningsrapporten. Det är styrelsen och verkställande direktören

som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna

information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende

denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrappor-

ten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan

och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig

med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även

den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen

samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga

felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor-

mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§

årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll

som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att

upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Övriga upplysningar

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit före-

mål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation

RevR 19

och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för

år 2025 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om håll-

barhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovis-

ningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts

enligt FAR:s rekommendation

RevR 19 Revisorns översiktliga gransk-

ning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten

. Denna rekommenda-

tion kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att

uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i

enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är

mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett

uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det

inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir med-

vetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit iden-

tifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on

Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen-

terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer

eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson

(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta under-

lag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska

utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felak-

tigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av

den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkstäl-

lande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma

Revisorns granskningsberättelse av Ericssons lagstadgade hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ), org nr 556016-0680

Bestyrkanderapport

165

Ericsson 2025

Bestyrkanderapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän-

digheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i

den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar,

i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av håll-

barhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra

översiktliga granskningsåtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har

genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

–

Erhålla en förståelse för processen genom att:

–

Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den informa-

tion som används av företaget, och

–

Granska företagets interna dokumentation av processen

–

Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om

den process som implementerats av företaget överensstämmer med

beskrivningen av processen på sidorna 98–100 i hållbarhetsrapporten

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade,

men var inte begränsade till följande:

–

Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den

interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informat-

ionssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen

i hållbarhetsrapporten

–

Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom

den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet

i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten

–

Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets-

rapporten är förenlig med kraven i ESRS

Stockholm den 3 mars 2026

Deloitte AB

Jonas Ståhlberg

Auktoriserad revisor

–

Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska

granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar

i hållbarhetsrapporten

–

Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov

på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten

–

Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder,

data och betydelsefulla antaganden som har använt för att göra

uppskattningar i hållbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas

konsekvent

Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade

men var inte begränsade till följande:

–

Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska

verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin

och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten

–

Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens

med de finansiella rapporterna och tillhörande noter

–

Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning

och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska gransknings-

kriterier inom ramen för EU-taxonomin

–

Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU-taxonomin

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS

måste styrelsen och verkställande direktören för Telefonaktiebolaget

LM Ericsson (publ) förbereda framåtblickande information utifrån

angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och

möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sanno-

likt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte

inträffar som förväntat.

166

Ericsson 2025

Bestyrkanderapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Uttalande

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (”Ericsson”) att granska

utvald hållbarhetsinformation med rimlig säkerhet för räkenskapsåret

2025. Den utvalda hållbarhetsinformationen utgörs av utsläpp av

växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och Scope 3 kategorin tjänsteresor

vilka

presenteras på sidorna 110–111, samt information avseende

andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 123

i hållbarhetsrapporten (”hållbarhetsinformationen”).

Grundat på vår granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns

ansvar har hållbarhetsinformationen, i allt väsentligt, upprättats i

enlighet med de delar av ESRS (European Reporting Sustainability

Standards) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhets-

informationen, samt företagets egna framtagna redovisnings-

och beräkningsprinciper.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra

bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av

historisk finansiell information. Vårt ansvar enligt denna rekommen-

dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

hållbarhetsinformationen har upprättats i enlighet med tillämpliga

kriterier, vilka framgår på sidan 95 i hållbarhetsredovisningen, och

utgörs av de delar av ESRS (European Reporting Sustainability

Standards) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhetsinforma-

tionen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräk-

ningsprinciper. Detta ansvar innefattar även att det finns en sådan

intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer

nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om hållbarhetsinformationen på grundval

av vår granskning. Granskningen har utförts enligt ISAE 3000 (omar-

betad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga

granskningar av historisk finansiell information. Denna rekommend-

ation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att

uppnå rimlig säkerhet att hållbarhetsinformationen är upprättad i enlig-

het med de under avsnittet ”Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar” angivna kriterierna.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on

Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen-

terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer

eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson

(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta under-

lag till hållbarhetsinformationen. Revisorn väljer vilka åtgärder som

ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga

felaktigheter i hållbarhetsinformationen vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören upprättar hållbarhetsinformationen i

syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala oss om effek-

tiviteten i den interna kontrollen.

Vår granskning har omfattat följande hållbarhetsinformation:

–

Utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och Scope 3 kategorin

tjänsteresor

–

Andel kvinnor per personalkategori

Vår granskning utgår från de av styrelsen och verkställande direktörens

valda kriterier, som definieras ovan.

Stockholm den 3 mars 2026

Deloitte AB

Jonas Ståhlberg

Auktoriserad revisor

Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ), org.nr 556016-0680

Bestyrkanderapport

Revisors rapport från granskning med rimlig säkerhet av Ericssons utvalda

hållbarhetsinformation

167

Ericsson 2025

Bestyrkanderapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Framtidsinriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsinriktade uttalanden, inklu-

sive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt,

framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställ-

ning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt informa-

tion om följande:

–

Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av tidi-

gare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som

fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak,

som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson

och amerikanska myndigheter.

–

Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att

ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avse-

ende betalningar till tredje parter utifrån ett tidigare agerande i flera

jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågå-

ende utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter.

–

Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående

utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter når

slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller

ha ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller

andra otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare bety-

dande ansvar.

–

Risker relaterade till Bolagets löpande efterlevnad av skyldigheter

enligt det nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med

Ericssons förvärv av Vonage Holdings Corp. (Vonage), vilket kan

påverka Vonage-verksamheten negativt och ålägga Bolaget ytter-

ligare ansvar.

–

Ericssons mål, strategier, planeringsantaganden och operationella

eller finansiella resultatförväntningar.

–

Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effek-

ter på kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt.

–

Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive

utmanande globala ekonomiska förhållanden samt införandet av

tullar och sanktioner.

–

Fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation, framgången för

Ericssons befintliga och tilltänkta kundbas samt Ericssons förmåga

att upprätthålla Ericssons teknikledarskap.

–

Framgång med att implementera nyckelstrategier, däribland

förbättringar av lönsamheten, vara ledande inom 6G, tillvarata

5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för nätverks-

API:er och företagsmarknaden, införandet av AI-teknologier i vissa

produkter, tjänster och processer, samt uppnå förväntade fördelar

från omstruktureringsaktiviteter.

–

Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet, säkerhet och

datalokalisering.

–

Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av mark-

nader där Ericsson verkar.

–

Risker med en global verksamhet, bland annat lagenliga och regu-

latoriska krav och osäkerheter samt ogynnsamma rättsprocesser

och juridiska tvister.

–

Ericssons framtida likviditet och lönsamhet, Ericssons finansiella

resurser, investeringar och kostnadsbesparingar samt risker relate-

rade till Bolagets finansiella ställning.

–

Förväntad efterfrågan på Ericssons befintliga och kommande pro-

dukter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och

tjänster, inklusive forsknings- och utvecklingskostnader.

–

Ericssons förmåga att leva upp till framtida planer och uppnå fram-

tida tillväxt.

–

Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samar-

betsprojekt och joint ventures.

–

Risker i samband med förvärv och avyttringar som kan orsaka

störningar och ge upphov till betydande kostnader, inklusive Erics-

sons förmåga att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner,

skydda värdet av förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde

som förväntas av ett förvärv.

–

Trender relaterade till Ericssons bransch, inklusive lagstiftning, kon-

kurrens och kundstruktur.

–

Hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland

annat genom konsolidering av leverantörer.

–

Begränsat antal tredjepartsleverantörer, stora fleråriga avtal

med ett begränsat antal viktiga kunder samt konsolidering av

operatörerna.

–

Risker relaterade till immateriella rättigheter, nyckelmedarbetare

samt oförutsedda risker och störningar som orsakas av naturkrafter

eller människor.

–

Risker relaterade till miljö, samhällsansvar, bolagsstyrning, mång-

fald, rättvisa och inkludering samt affärsetik.

–

Andra faktorer som framgår av Ericssons handlingar som lämnas

till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive de

faktorer som beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Risk-

faktorer, som uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats

till SEC.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”,

”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”,

”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten-

tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras nega-

tiva versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används

för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som

hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förvänt-

ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller

omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör

framtidsinriktade uttalanden. Sådana uttalanden baseras på ledning-

ens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare

datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och

prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga.

168

Ericsson 2025

Framtidsinriktade uttalanden

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är

förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse

och generellt sett ligger utanför Ericssons kontroll, vilket kan medföra

att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt

sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår

av den framtidsinriktade informationen och de framtidsinriktade utta-

landena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl Ericssons

framtidsinriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men

är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovis-

ning, inklusive i avsnittet ”Riskfaktorer”. Dessa framtidsinriktade

uttalanden återspeglar Ericssons uppskattningar, antaganden och

förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör

data från tredje part har Ericsson inte genomfört en oberoende kon-

troll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det.

Givet dessa risker och osäkerheter vill Ericsson varna läsare för

att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsinriktade uttalanden.

Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upp-

lysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument

som Ericsson från tid till annan lämnar in till tillsynsmyndigheter och

som anger risker och osäkerheter som kan påverka Ericssons verk-

samhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsinriktade

uttalanden i denna årsredovisning inte den potentiella inverkan från

avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra företagsförvärv som inte

slutförts vid datumet för denna rapport. Ericsson avsäger oss uttryck-

ligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera

dessa framtidsinriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och

antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida

händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förvänt-

ningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resul-

tat av ny information, framtida händelser eller annat, med undantag

för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna

årsredovisning innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare

företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbase-

rade referenser.

Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en

del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna

rapport. Denna årsredovisning innehåller uttalanden som baseras på

hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är

föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte

nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska

risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resul-

tat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtidsinriktade uttalan-

den avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att

mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna

kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa

frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara väsentliga, ska

inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de

nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att

uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt

USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rap-

porten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.

169

Ericsson 2025

Framtidsinriktade uttalanden

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Femårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

Femårsöversikt

2025

Förändring

2024

2023

2022

2021

Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner

Nettoomsättning

236 681

–5 %

247 880

263 351

271 546

232 314

Rörelseomkostnader

–82 298

–22 %

–105 436

–90 187

–83 030

–69 071

EBIT (förlust)

38 634

796 %

4 313

–20 326

27 020

31 780

Årets resultat

28 714

–

374

–26 104

19 112

22 980

Kassaflöde från rörelsen

32 954

–29 %

46 261

7 177

30 863

39 065

Ställning vid årets slut, SEK miljoner

Balansomslutning

279 223

–4 %

292 374

297 036

349 537

305 614

Materiella anläggningstillgångar

8 789

–17 %

10 545

12 195

14 236

13 580

Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare

109 535

16 %

94 284

98 673

134 814

108 775

Innehav utan bestämmande inflytande

729

–

–1 301

–1 265

–1 510

–1 676

Nyckeltal per aktie

Resultat per aktie, före utspädning, SEK

8,53

–

0,01

–7,94

5,62

6,82

Resultat per aktie, efter utspädning, SEK

8,51

–

0,01

–7,94

5,62

6,81

Utdelning per aktie, SEK

3,00

5 %

2,85

2,70

2,50

Antal utestående aktier (miljoner)

vid årets slut, före utspädning

3 333

0 %

3 333

3 330

i medeltal, före utspädning

3 333

0 %

3 332

3 330

3 329

i medeltal, efter utspädning

3 342

0 %

3 339

3 337

3 334

3 332

Övrig information, SEK miljoner

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

2 630

12 %

2 340

3 297

4 477

3 663

Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar

3 481

–16 %

4 143

4 934

4 388

3 872

Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar

–2 132

–

1 052

2 924

66 178

1 723

Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar

3 688

–81 %

19 313

36 374

3 638

2 820

Forsknings- och utvecklingskostnader

48 852

–9 %

53 514

50 664

47 298

42 074

i procent av nettoomsättningen

20,6 %

–

21,6 %

19,2 %

17,4 %

18,1 %

Alternativa nyckeltal (APM)

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

2 %

–

–5 %

–10 %

3 %

4 %

Bruttomarginal

47,6 %

–

44,1 %

38,6 %

41,7 %

43,4 %

Justerad bruttomarginal

48,1 %

–

44,9 %

39,6 %

41,8 %

43,5 %

EBIT-marginal

16,3 %

–

1,7 %

–7,7 %

10,0 %

13,7 %

Justerad EBIT-marginal

17,3 %

–

3,8 %

–5,2 %

10,1 %

13,9 %

Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och

immateriella tillgångar

17,3 %

–

9,9 %

6,9 %

10,1 %

14,1 %

EBITA-marginal

17,1 %

–

8,9 %

5,7 %

10,7 %

14,3 %

Justerad EBITA-marginal

18,1 %

–

11,0 %

8,1 %

10,9 %

14,6 %

Omstruktureringskostnader, SEK miljoner

2 337

–53 %

5 012

6 521

399

549

Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner

26 769

–33 %

40 034

–1 084

22 196

32 056

Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner

37 308

–6 %

39 723

–3 224

–29 492

32 115

Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen

11,3 %

–

16,2 %

–0,4 %

8,2 %

13,8 %

Sysselsatt kapital, SEK miljoner

169 176

4 %

162 967

177 965

202 899

184 283

Avkastning på eget kapital

27,9 %

–

0,0 %

–22,7 %

15,4 %

23,2 %

Avkastning på sysselsatt kapital

24,1 %

–

2,6 %

–10,8 %

13,9 %

18,9 %

Soliditet

39,5 %

–

31,8 %

32,8 %

38,1 %

35,0 %

Kapitalomsättningshastighet

1,5

1,4

Operativt rörelsekapital, SEK miljoner

11 435

–18 %

14 026

33 700

31 763

28 554

Bruttokassa, SEK miljoner

93 939

24 %

75 871

54 705

56 249

97 608

Nettokassa, SEK miljoner

61 236

62 %

37 830

7 832

23 319

65 777

Statistiska uppgifter vid årets slut

Antal anställda

88 826

–6 %

94 236

99 952

105 529

101 322

varav i Sverige

12 806

–5 %

13 420

13 977

14 481

14 183

Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner

134 341

1 %

133 339

125 242

153 833

140 898

För 2025, enligt styrelsens förslag.

Definitionen är uppdaterad 2025. Se avsnittet Alternativa nyckeltal.

En avstämning av varje APM mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2025 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 172–176.

170

Ericsson 2025

Femårsöversikt – Finansiell information

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

För mer information, definitioner och detaljer, se hållbarhetsrapporten

Femårsöversikt

2025

Förändring

2024

2023

2022

2021

Antal anställda

Anställda vid årets slut

88 826

–6 %

94 236

99 952

105 529

101 322

Medeltal anställda

89 425

–6 %

95 154

101 644

101 741

100 757

Anställda som lämnat företaget

11 526

–3 %

11 919

13 362

14 381

11 631

Anställda som börjat på företaget

6 116

–1 %

6 203

7 785

17 235

12 129

Anställda per ålderskategori

Under 25 år

2 %

–

3 %

4 %

3 %

25–35 år

25 %

–

27 %

29 %

30 %

31 %

36–45 år

37 %

–

36 %

35 %

34 %

46–55 år

24 %

–

23 %

Över 55 år

12 %

–

11 %

10 %

9 %

Andel kvinnor per medarbetarkategori

Alla anställda

27 %

–

27 %

26 %

25 %

Chefer

25 %

–

24 %

23 %

22 %

21 %

Högre chefer

32 %

–

31 %

35 %

36 %

Koncernledningen

25 %

–

24 %

25 %

19 %

20 %

Styrelse

29 %

–

25 %

38 %

36 %

23 %

Hälsa och säkerhet

(antal)

Dödsfall – anställda

–

Dödsfall – icke anställda, andra arbetande och tredje parter

50 %

Incidenter med sjukfrånvaro – anställda

11 %

Incidenter med sjukfrånvaro – icke anställda och andra arbetande

–34 %

Energianvändning och energimix

Total energianvändning i den egna verksamheten (GWh)

694

–8 %

752

750

794

753

Andel förnybar energi

66 %

–

62 %

64 %

59 %

52 %

Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder)

2,9

–3 %

3,0

2,8

2,6

2,7

Avfall, insamlat elektronikavfall och vatten

Avfall genererat i den egna verksamheten (ton)

10 987

8 %

10 210

7 182

8 130

6 777

Andel återvunnet

71 %

–

70 %

48 %

47 %

67 %

Insamlat elektronikavfall (ton)

2 801

–28 %

3 872

3 869

4 825

5 389

Andel återvunnet eller återanvänt

99 %

–

98 %

94 %

97 %

96 %

Vattenförbrukning i den egna verksamheten (miljoner m

0,85

–24 %

1,1

0,9

1,1

1,2

Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO

Direkta utsläpp – Scope 1

–12 %

Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserade)

–28 %

Andra indirekta utsläpp – Scope 3

16 781

–10 %

18 713

31 783

30 844

28 023

Utsläppsintensitet (kiloton CO

e / nettoomsättning SEK miljoner)

Scope 1

0,06

–14 %

0,07

0,10

0,14

0,16

Scope 2, marknadsbaserad beräkning

0,11

–21 %

0,14

0,16

0,17

0,25

Hållbarhetsrapporten ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.

Högre chefer definieras på sidan 123 i hållbarhetsrapporten. Jämförelsedata före 2023 baserades på en annan definition med endast marginell påverkan på redovisade utfall.

Omfattningen av dessa nyckeltal har uppdaterats för att överensstämma med information som redovisas i hållbarhetsrapporten. Jämförelsedata har uppdaterats i enlighet med detta.

För ytterligare information om inkluderade Scope 3-kategorier och Ericssons metodik för redovisning av växthusgaser, se avsnitt Klimatförändringar i hållbarhetsrapporten.

171

Ericsson 2025

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal

(APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer

enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alter-

nativa nyckeltalen till den närmast avstämningsbara posten i de

finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har

begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat

eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS.

APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering

av pågående rörelseresultat, som hjälp vid prognos av kommande

perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat

mellan perioder.

Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal bland annat för att

utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern

planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelate-

rad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som något som

ersätter resultaträknings- eller kassaflödesposter som är beräknande i

enlighet med IFRS.

Definitionen av Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) och

Kapitalomsättning (CTO) har uppdaterats och baseras på ett rull-

ande medelvärde snarare än ett genomsnitt av början och slutet

av perioden. Operativt rörelsekapital har lagts till som en APM och

ersätter Justerat rörelsekapital. Företaget anser att de uppdaterade

definitionerna bättre speglar de underliggande resultaten av

företagets verksamhet över tid.

De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från

mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.

Avkastning på sysselsatt kapital

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

EBIT (förlust)

38 634

4 313

–20 326

27 020

31 780

Sysselsatt kapital vid periodens början

162 967

177 965

202 899

184 283

161 990

Sysselsatt kapital vid slutet av första kvartalet

149 106

177 181

195 403

188 845

155 188

Sysselsatt kapital vid slutet av andra kvartalet

154 339

156 496

197 676

192 638

165 830

Sysselsatt kapital vid slutet av tredje kvartalet

165 737

153 610

170 926

204 257

172 020

Sysselsatt kapital vid periodens slut

169 176

162 967

177 965

202 899

184 283

Genomsnittligt sysselsatt kapital

160 265

165 644

188 974

194 584

167 862

Avkastning på sysselsatt kapital, %

24,1 %

2,6 %

–10,8 %

13,9 %

18,9 %

Definition

EBIT (förlust) dividerat med fempunktssnitt för sysselsatt kapital. Definitionen är

uppdaterad 2025. Tidigare perioder har uppdaterats i enlighet med detta.

Orsak till användning

Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till

hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att

kapitalet används på ett effektivare sätt.

Avkastning på eget kapital

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare

28 428

–26 446

18 724

22 694

Genomsnittligt eget kapital

Eget kapital vid periodens början

94 284

98 673

134 814

108 775

86 674

Eget kapital vid periodens slut

109 535

94 284

98 673

134 814

108 775

Genomsnittligt eget kapital

101 910

96 479

116 744

121 795

97 725

Avkastning på eget kapital, %

27,9 %

0,0 %

–22,7 %

15,4 %

23,2 %

Definition

Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget

kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning

Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget

kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att

generera ökade intäkter.

Bruttokassa

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Kassa och likvida medel

43 926

43 885

35 190

38 349

54 050

Kortfristiga räntebärande placeringar

12 715

12 546

9 584

8 736

12 932

Långfristiga räntebärande placeringar

37 298

19 440

9 931

9 164

30 626

Bruttokassa

93 939

75 871

54 705

56 249

97 608

Definition

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Orsak till användning

Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och

är en parameter för att beräkna nettokassan.

172

Ericsson 2025

Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

EBIT-marginal/Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal/

Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

EBIT (förlust)

38 634

4 313

–20 326

27 020

31 780

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

EBIT-marginal, %

16,3 %

1,7 %

–7,7 %

10,0 %

13,7 %

Omstruktureringskostnader

2 337

5 012

6 521

399

549

Justerad EBIT (förlust)

40 971

9 325

–13 805

27 419

32 329

Justerad EBIT-marginal, %

17,3 %

3,8 %

–5,2 %

10,1 %

13,9 %

Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar

–

15 333

31 916

313

Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar

40 971

24 658

18 111

27 480

32 642

Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar, %

17,3 %

9,9 %

6,9 %

10,1 %

14,1 %

Definition

EBIT: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.

EBIT-marginal: EBIT i procent av nettoomsättningen.

Justerad EBIT: EBIT exklusive omstruktureringskostnader.

Justerad EBIT-marginal: Justerad EBIT i procent av nettoomsättningen.

Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar: EBIT

exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill och immateriella

tillgångar.

Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar

i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

EBIT-marginalen visar EBIT i procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett

viktigt internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella

rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat

på både kort och lång sikt. Bolaget är av uppfattningen att justerad EBIT-marginal

exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild

av lönsamheten i den pågående verksamheten.

Bolaget bestämde sig för att ändra Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill

till att också exkludera nedskrivning av immateriella tillgångar. Jämförelseåren har

uppdaterats.

EBITA och EBITA-marginal /Justerad EBITA och Justerad EBITA-marginal

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Årets resultat

28 714

374

–26 104

19 112

22 980

Inkomstskatt

9 588

2 215

2 785

5 497

6 270

Finansiella intäkter och kostnader, netto

332

1 724

2 993

2 411

2 530

Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar

1 898

17 832

35 238

2 051

1 477

EBITA

40 532

22 145

14 912

29 071

33 257

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

EBITA-marginal, %

17,1 %

8,9 %

5,7 %

10,7 %

14,3 %

Omstruktureringskostnader

2 337

5 012

6 521

399

549

Justerad EBITA

42 869

27 157

21 433

29 470

33 806

Justerad EBITA-marginal, %

18,1 %

11,0 %

8,1 %

10,9 %

14,6 %

Definition

EBITA: Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade

immateriella tillgångar (inklusive goodwill).

EBITA-marginal: EBITA i procent av nettoomsättningen.

Justerad EBITA: EBITA exklusive omstruktureringskostnader.

Justerad EBITA-marginal: Justerad EBITA i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassa-

flödespåverkande poster i resultaträkningen. EBITA-marginalen ger en indikation

på det finansiella resultatet utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av

uppfattningen att justerad EBITA-marginal ger en rättvisande bild av lönsamheten i

den pågående verksamheten.

Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för justerad EBITA-marginal och fritt

kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, vilka är finansiella mått som inte

definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av

dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS,

eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som

inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras

enligt IFRS, är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts,

omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess

karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster

och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader

som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar

av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de

närmast jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS inte göras utan

orimliga ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra

verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.

Bruttomarginal/Justerat bruttoresultat/Justerad bruttomarginal

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Bruttoresultat

112 668

109 365

101 602

113 295

100 749

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

Bruttomarginal, %

47,6 %

44,1 %

38,6 %

41,7 %

43,4 %

Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster

1 277

2 046

2 802

195

273

Justerat bruttoresultat

113 945

111 411

104 404

113 490

101 022

Justerad bruttomarginal, %

48,1 %

44,9 %

39,6 %

41,8 %

43,5 %

Definition

Bruttomarginal: Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.

Justerat bruttoresultat: Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader

Justerad bruttomarginal: Justerat bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda

varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer,

exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar.

Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och detta mått redovisas även i

resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella

rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget

anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild

av lönsamheten i den pågående verksamheten.

173

Ericsson 2025

Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Fritt kassaflöde före M&A/Fritt kassaflöde efter M&A/Fritt kassaflöde före M&A (% av nettoomsättning)

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Kassaflöde från rörelsen

32 954

46 261

7 177

30 863

39 065

Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–2 630

–2 340

–3 297

–4 477

–3 663

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

192

116

163

249

115

Balanserade utvecklingskostnader

–1 138

–1 300

–2 173

–1 720

–962

Övriga investeringar

–493

–211

–97

–126

–131

Återbetalning av leasingskulder

–2 116

–2 492

–2 857

–2 593

–2 368

Fritt kassaflöde före M&A

26 769

40 034

–1 084

22 196

32 056

Förvärv av dotterbolag och verksamheter

–879

–397

–1 515

–51 995

–389

Avyttring av dotterbolag och verksamheter

11 418

–625

307

448

Fritt kassaflöde efter M&A

37 308

39 723

–3 224

–29 492

32 115

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, %

11,3 %

16,2 %

–0,4 %

8,2 %

13,8 %

Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys i sammandrag. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar vilka inte ingår i definitionen

av Fritt kassaflöde.

Definition

Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto),

övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).

Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto),

övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.

Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter

kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget

är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden

skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera

i dotterbolag, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar

efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och

förvärv/avyttringar av dotterbolag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter

M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för

att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen används av Bolaget som

ett av de långsiktiga målen, eftersom det reflekterar Bolagets förmåga att konvertera

nettoomsättning till fria kassaflöden.

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

Förvärv/avyttringar

–

–9 048

–7 015

–1 201

Netto valutaeffekter

13 869

3 277

–9 421

–25 968

11 607

Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter

250 550

251 157

244 882

238 563

242 720

Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet

246 441

263 351

271 373

232 314

232 390

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter, %

2 %

–5 %

–10 %

3 %

4 %

Definition

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter.

Även kallad organisk försäljningstillväxt.

Orsak till användning

Ericssons rapporteringsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra

valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och

andra valutor fluktuerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka

rapporterad nettoomsättning. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och

valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen utan

dessa effekter.

Kapitalomsättningshastighet

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Nettoomsättning

236 681

247 880

263 351

271 546

232 314

Sysselsatt kapital vid periodens början

162 967

177 965

202 899

184 283

161 990

Sysselsatt kapital vid slutet av första kvartalet

149 106

177 181

195 403

188 845

155 188

Sysselsatt kapital vid slutet av andra kvartalet

154 339

156 496

197 676

192 638

165 830

Sysselsatt kapital vid slutet av tredje kvartalet

165 737

153 610

170 926

204 257

172 020

Sysselsatt kapital vid periodens slut

169 176

162 967

177 965

202 899

184 283

Genomsnittligt sysselsatt kapital

160 265

165 644

188 974

194 584

167 862

Kapitalomsättningshastighet (gånger)

1,5

1,4

Definition

Nettoomsättning dividerat med fempunktssnitt för sysselsatt kapital. Definitionen är

uppdaterad 2025. Tidigare perioder har uppdaterats i enlighet med detta.

Orsak till användning

Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital

används för att generera intäkter.

174

Ericsson 2025

Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Nettokassa

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Kassa och likvida medel

43 926

43 885

35 190

38 349

54 050

+ Kortfristiga räntebärande placeringar

12 715

12 546

9 584

8 736

12 932

+ Långfristiga räntebärande placeringar

37 298

19 440

9 931

9 164

30 626

– Kortfristig upplåning

3 538

6 137

17 655

5 984

9 590

– Långfristig upplåning

29 165

31 904

29 218

26 946

22 241

Nettokassa

61 236

37 830

7 832

23 319

65 777

Definition

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus

upplåning (kort- och långfristig).

Orsak till användning

En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska

handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera

variationer i behovet av rörelsekapital.

Operativt rörelsekapital

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Varulager

23 451

27 125

36 073

45 846

35 164

Kontraktstillgångar

7 333

6 924

7 999

9 843

10 506

Kundfordringar

40 327

44 151

42 215

48 413

45 399

Kortfristig kundfinansiering

852

4 332

5 570

4 955

2 719

Långfristig kundfinansiering

238

190

1 347

415

568

Förskott till leverantörer

128

473

426

Förutbetalda kostnader

2 390

2 659

2 552

2 506

2 290

Minus: Kontraktsskulder

36 867

41 229

34 416

42 251

32 834

Minus: Leverantörsskulder

26 335

30 173

27 768

38 437

35 684

Operativt rörelsekapital

11 435

14 026

33 700

31 763

28 554

Del av Övriga kortfristiga fordringar i koncernens balansräkning.

Soliditet

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Totalt eget kapital

110 264

92 983

97 408

133 304

107 099

Totala tillgångar

279 223

292 374

297 036

349 537

305 614

Soliditet, %

39,5 %

31,8 %

32,8 %

38,1 %

35,0 %

Definition

Lager, kontraktstillgångar, kundfordringar, kundfinansiering (kortfristig och långfristig),

förskott till leverantörer och förutbetalda kostnader minus kontraktsskulder och

leverantörsskulder.

Orsak till användning

På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons

aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan

orderingång och erhållen betalning.

Definition

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Orsak till användning

Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva

verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av

affärsmöjligheter.

175

Ericsson 2025

Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Sysselsatt kapital

MSEK

2025

2024

2023

2022

2021

Balansomslutning

279 223

292 374

297 036

349 537

305 614

Minus: Icke räntebärande avsättningar och skulder

Långfristiga avsättningar

2 993

3 511

4 927

3 959

3 722

Uppskjutna skatteskulder

152

1 295

3 880

4 784

884

Övriga långfristiga skulder

1 292

996

755

745

1 587

Kortfristiga avsättningar

5 691

8 204

6 779

7 629

5 782

Kontraktsskulder

36 867

41 229

34 416

42 251

32 834

Leverantörsskulder

26 335

30 173

27 768

38 437

35 684

Aktuella skatteskulder

2 679

3 322

3 561

2 640

2 917

Övriga kortfristiga skulder

34 038

40 677

36 985

46 193

37 921

Sysselsatt kapital

169 176

162 967

177 965

202 899

184 283

Definition

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar

långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga

skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga

kortfristiga skulder).

Orsak till användning

Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att

generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på

sysselsatt kapital.

176

Ericsson 2025

Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericssonaktien

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moder-

bolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är

noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna

handlas i form av American Depositary

Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta

av American Depositary Receipts (ADR),

under symbolen ERIC. En ADS representerar

en B-aktie.

Under 2025 omsattes cirka 1,6 (1,9)

miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm

och cirka 4,5 (4,2) miljarder ADS i USA (inkl.

Nasdaq New York). Totalt 6,1 (6,1) miljarder

Ericsson B-aktier omsattes således på börs-

erna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq

minskade handeln i Ericssonaktier med cirka

–16 % på Nasdaq Stockholm och ökade med

cirka 7 % i USA jämfört med 2024.

Totala omsättningen för Ericsson B-aktien

på samtliga handelsplatser ökat under de

senaste fem åren, från 7,4 miljarder aktier år

2021 till 11,3 miljarder aktier år 2025. Över

samma period har handeln av Ericsson ADS i

USA ökat från 1,6 miljarder ADS 2021 till 4,5

miljarder ADS 2025.

Ericssonaktien

Aktie-/ADS-noteringar

Nasdaq Stockholm

Nasdaq New York

Aktiedata

Totalt antal utfärdade aktier

3 371 351 735

varav A-aktier,

med en röst vardera

261 755 983

varav B-aktier, med en tiondels

röst vardera

3 109 595 752

Ericssons egna B-aktier

38 002 276

Kvotvärde

SEK 5,00

Marknadsvärde per den

31 december 2025

SEK 305 miljarder

ICB (Industry Classification

Benchmark)

9 500

A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets

tillgångar och resultat.

Tickersymboler

Nasdaq Stockholm

ERIC A/ERIC B

Nasdaq New York

ERIC

Bloomberg Nasdaq Stockholm

ERICA:SS/ERICB:SS

Bloomberg Nasdaq

ERIC:US

Reuters Nasdaq Stockholm

ERICa.ST/ERICb.ST

Reuters Nasdaq

ERIC.O

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2021–2025

Antal utestående aktier

Aktiekapital (SEK)

2021

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2022

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2023

2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)

10 000 000

50 000 000

2023

31 december

3 344 151 735

16 720 758 678

2024

2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)

4 100 000

20 500 000

2024

31 december

3 348 251 735

16 741 258 678

2025

5 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)

23 100 000

115 500 000

2025

31 december

3 371 351 735

16 856 758 678

Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10 000 000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Ericssons högre chefer. Enligt ett bemyndigande från

årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna

var SEK 5,00, totalt SEK 50 miljoner, vilket representerar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner.

Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) I 2023 för Ericssons ledning och högre chefer. I enlighet

med mandat från årsstämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt

SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar cirka 0,1 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner.

Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet LTV 2025 och LTV 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från års-

stämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 115,5 miljoner, vilket

motsvarar cirka 0,7 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner.

Aktiebaserade nyckeltal

2025

2024

2023

2022

2021

Resultat per aktie efter utspädning, SEK

8,51

0,01

–7,94

5,62

6,81

Utdelning per aktie, SEK

3,00

2,85

2,70

2,50

Totalavkastning, %

–36

P/E-tal

14 962

–8

Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.

För 2025 enligt styrelsens förslag.

Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2025

2024

2023

2022

2021

Aktiehandel på olika marknads-

platser (B-aktier och ADS)

Antal aktier, miljoner

Nasdaq Stockholm

USA

Övriga

Källa: Nasdaq

177

Ericsson 2025

Ericssonaktien

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats

– Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och

B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats

av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30

på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även

handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under

normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30.

Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med

information om volymen av genomförda transaktioner för varje

noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den

officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för

handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS

på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna

på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive

ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte

nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm

SEK

2025

2024

2023

2022

2021

A-aktien, sista handelsdag

90,50

89,80

63,80

66,00

100,20

A-aktien, högsta (3 nov 2025)

98.80

92,20

73,00

118,40

128,80

A-aktien, lägsta (7 apr 2025)

66,10

54,20

50,00

63,50

91,90

B-aktien, sista handelsdag

90,60

89,88

63,11

60,90

99,79

B-aktien, högsta (3 nov 2025)

98,56

92,34

68,50

117,32

121,80

B-aktien, lägsta (7 apr 2025)

65,94

53,02

48,53

58,81

91,00

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurser på Nasdaq New York

USD

2025

2024

2023

2022

2021

ADS, sista handelsdag

9,65

8,08

6,30

5,84

10,87

ADS, högsta (30 okt/3 nov 2025)

10,35

8,62

6,43

12,78

15,32

ADS, lägsta (7 apr/9 apr 2025)

6,64

4,77

4,33

5,16

9,93

Källa: Nasdaq New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

Nasdaq Stockholm

Nasdaq New York

SEK per A-aktie

SEK per B-aktie

USD per ADS

Period

Högsta

Lägsta

Högsta

Lägsta

Högsta

Lägsta

Högsta och lägsta aktiekurs per år

2021

128,80

91,90

121,80

91,00

15,32

9,93

2022

118,40

63,50

117,32

58,81

12,78

5,16

2023

73,00

50,00

68,50

48,53

6,43

4,33

2024

92,20

54,20

92,34

53,02

8,62

4,77

2025

98,80

66,10

98,56

65,94

10,35

6,64

Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal

2024 Första kvartalet

67,00

55,20

65,33

54,88

6,28

5,20

2024 Andra kvartalet

67,30

54,20

67,10

53,02

6,34

4,77

2024 Tredje kvartalet

80,30

65,00

79,04

64,58

7,83

6,12

2024 Fjärde kvartalet

92,20

75,00

92,34

74,72

8,62

7,31

2025 Första kvartalet

98,00

77,50

97,68

77,34

8,90

7,35

2025 Andra kvartalet

85,90

66,10

85,94

65,94

9,00

6,64

2025 Tredje kvartalet

83,00

70,10

82,36

69,90

8,64

7,16

2025 Fjärde kvartalet

98,80

77,50

98,56

77,50

10,35

8,12

Högsta och lägsta aktiekurs per månad

Augusti 2025

77,00

70,10

76,82

69,90

7,99

7,87

September 2025

78,60

72,60

78,58

72,52

8,38

8,27

Oktober 2025

96,80

77,50

96,76

77,50

10,35

10,09

November 2025

98,80

90,00

98,56

88,88

10,35

9,60

December 2025

91,80

88,70

91,68

88,58

9,82

9,65

Januari 2026

99,10

84,50

99,00

84,56

11,22

9,21

En ADS = 1 B-aktie.

Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

178

Ericsson 2025

Ericssonaktien

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Aktieägare

Den 31 december 2025 hade Moderbolaget 371 385 aktieägare

registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral),

varav 788 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depå-

bank, Deutsche Bank, fanns det 267 084 867 ADS (American Deposi-

tary Shares) utestående per den 31 december 2025, och 2 443 regist-

rerade innehavare av ADS. Ett stort antal av Ericssons ADS förvaltas

av banker, mäklare och/eller förvaltare för kunders räkning. Den 14

januari 2026 fanns 233 362 sådana konton.

Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2025 cirka 88 % av

A-och B-aktierna av svenska och utländska institutioner. Bolagets

stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som

äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras

Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk

regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i

förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som

ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive

suppleanter för arbetstagarrepresentanter och innehav som ägdes av

makar, mindreåriga barn, samt innehav i privata bolag, i förekommande

fall) den 31 december 2025.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

Antal

A-aktier

Antal

B-aktier

Rösträtter,

procent

Ledande befattningshavare och

styrelseledamöter (31 personer)

3 126 672

0,05 %

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Antal aktier

Innehav

Antal

aktieägare

Antal

A-aktier

Antal

B-aktier

Andel

aktiekapital

Andel

röster

Marknadsvärde,

MSEK

1–500

294 708

1 255 698

36 345 242

1,12 %

0,85 %

3 407

501–1 000

33 690

866 761

24 589 701

0,76 %

0,58 %

2 306

1 001–5 000

34 652

2 505 797

72 877 454

2,24 %

1,71 %

6 829

5 001–10 000

4 610

956 510

32 171 413

0,98 %

0,73 %

3 001

10 001–15 000

1 294

366 061

15 585 125

0,47 %

0,34 %

1 445

15 001–20 000

589

308 759

10 182 621

0,31 %

0,23 %

950

20 001–

1 842

255 495 596

2 917 384 135

94,11 %

95,55 %

287 437

Totalt 31 december 2025

371 385

261 755 983

3 109 595 752

100 %

305 377

Källa: Euroclear.

Inkluderar en förvaltardifferens om 460 861 aktier.

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2025 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras

totala andel röster i procent per den 31 december 2025, 2024 och 2023.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2025 samt total andel röster i procent per den 31 december 2025, 2024 och 2023

Person eller organisation

Antal A-aktier

Av totalt

antal A-aktier

procent

Antal B-aktier

Av totalt

antal B-aktier

procent

Procent av

totalt antal

A+B-aktier

2024

Rösträtter,

procent

2023

Rösträtter,

procent

2022

Rösträtter,

procent

Investor AB

120 762 803

46,14

213 729 738

6,87

9,92

24,82

24,52

23,75

AB Industrivärden

86 052 615

32,88

1 000 000

0,03

2,58

15,04

15,10

15,11

AMF Tjänstepension AB och AMF Fonder

20 650 000

7,89

87 231 343

2,81

3,20

5,13

5,00

4,52

BlackRock Institutional Trust Company, N.A.

0,00

137 868 481

4,43

4,09

2,41

2,42

The Vanguard Group, Inc.

1 161 057

0,44

106 223 709

3,42

3,19

2,06

1,97

1,90

Cevian Capital

339 228

0,13

106 833 362

3,44

3,18

1,92

2,73

Fidelity International

0,00

106 465 638

3,42

3,16

1,86

2,32

3,56

Hotchkis and Wiley Capital Management, LLC

0,00

96 401 190

3,10

2,86

1,68

2,04

2,49

Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam)

7 977

0,00

93 142 444

3,00

2,76

1,63

1,64

1,88

Acadian Asset Management LLC

0,00

72 785 149

2,34

2,16

1,27

0,85

0,02

DNB Asset Management AS

11 927

0,00

62 477 127

2,01

1,85

1,09

1,06

1,86

Handelsbanken Kapitalförvaltning AB

21 012

0,01

59 091 460

1,90

1,75

1,04

1,16

1,12

State Street Investment Management (US)

2 697

0,00

51 927 102

1,67

1,54

0,91

0,93

0,94

SEB Investment Management AB

0,00

51 696 942

1,66

1,53

0,90

0,66

0,61

Norges Bank Investment Management

(NBIM)

1 352 211

0,52

35 633 510

1,15

1,10

0,86

0,80

0,71

Others

31 394 456

11,99

1 827 088 557

58,76

55,13

37,38

36,80

36,40

Totalt

261 755 983

100

3 109 595 752

100

Källa: Nasdaq.

Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata

aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Kapitalandel

2025

2024

Sverige

41,40 %

40,87 %

USA

25,50 %

27,75 %

Storbritannien

9,99 %

9,62 %

Norge

4,13 %

4,20 %

Danmark

1,24 %

1,23 %

Övriga länder

17,74 %

16,33 %

Källa: Nasdaq

Aktieägare, fördelning typ av ägare

Procentuellt ägande (röster)

2025

2024

Svenska institutioner

58,66 %

58,79 %

varav:

– Investor AB

– Industrivärden AB

– AMF Tjänstepension

och AMF Fonder

24,82 %

15,04 %

5,13 %

24,52 %

15,10 %

5,00 %

Utländska institutioner

29,31 %

28,61 %

Privata svenska investerare

5,07 %

5,11 %

Övriga

6,97 %

7,50 %

Källa: Nasdaq

179

Ericsson 2025

Ericssonaktien

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

–10

–8

–6

–4

–2

2025

2024

2023

2022

2021

5,62

6,81

8,51

0,01

–7,94

Resultat per aktie, efter utspädning

SEK

Resultat per aktie, efter utspädning

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

2025

2024

2023

2022

2021

3,00

2,85

2,70

2,50

Utdelning per aktie

SEK

Utdelning per aktie

För 2025 enligt styrelsens förslag.

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde ökade med 1,5 % under 2025 till SEK 305 miljarder,

från SEK 301 miljarder 2024 (vilket motsvarar en ökning med 42,3 % jämfört med 2023).

År 2025 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm 30, på Nasdaq Stockholm med 16,1 %,

Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 20,4 % och S&P 500 Index ökade med 16,4 %.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

A-aktier, SEK

tusental omsatta

aktier per månad

Total volym (A) tusental per månad

Slutkurs (A) i SEK

(A) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2021

1 000

2 000

3 000

26 000

2021

2022

2023

2024

2025

100

150

200

B-aktier, SEK

tusental omsatta

aktier per månad

Total volym (B) tusental per månad

Slutkurs (B) i SEK

(B) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2021

Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.

100 000

200 000

300 000

400 000

2021

2022

2023

2024

2025

120

160

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York

ADS-aktier, USD

tusental omsatta

aktier per månad

Total volym (ADS) tusental per månad

Slutkurs (B) i USD

S&P500 (i USD) baserat på startdatum 2021

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

2021

2022

2023

2024

2025

180

Ericsson 2025

Ericssonaktien

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma

2026 kommer att hållas tisdagen den 31

mars 2026 kl. 14:00 i Bolagets lokaler: ”Open

Box”, Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm.

Aktieägare har också möjlighet att utöva sin

rösträtt genom poströstning före årsstämman.

Information om anmälan och meddelande

om deltagande, hur aktieägarna kommer att

kunna utöva sin rösträtt samt delta genom

ombud och assistenter finns i kallelsen till års-

stämman. Information finns också tillgänglig

på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Kapitalallokering

Ericssons styrelse har under 2025 utfört en

genomgång av prioriteringar kopplade till

bolagets kapitalallokering och balansräkning.

Genomgången har resulterat i uppdat-

erade nyckelprinciper för kapitalallokering,

vilka är: (1) bibehålla teknikledarskap och

säkerställa starkt kundförtroende genom fort-

satta FoU-investeringar, även under perioder

med ökad volatilitet på marknaden eller låg

visibilitet, (2) stabila till progressiva ordinarie

utdelningar, (3) selektiva inorganiska invest-

eringar som kompletterar befintlig produkt-

portfölj och/eller marknadsnärvaro samt (4)

säkerställa kapitaldisciplin genom att åter-

föra överskott till aktieägarna.

Ericsson strävar efter en solid nettokassa

över tid för att säkerställa den främsta prior-

iteten teknikledarskap och starkt kundför-

troende, även under perioder med ökad

volatilitet på marknaden eller låg visibilitet.

Dessutom är Ericsson beslutna att ha kredit-

betyget ”kreditvärdig”.

Aktieägarinformation

Baserat på granskningen och helårsresult-

atet 2025, och i linje med de uppdaterade

principerna för kapitalallokering, har styrelsen

dragit slutsatsen att det finns överskotts-

kapital som är tillgängligt för återföring till

aktieägarna.

Styrelsen föreslår årsstämman en ord-

inarie utdelning till aktieinnehavare om

SEK 3,00 (2,85) per aktie för räkenskapsåret

2025. Utdelningen föreslås utbetalas i två

delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026

som avstämningsdatum och SEK 1,50 per

aktie med 29 september 2026 som avstäm-

ningsdatum. Om årsstämman godkänner

utdelningen förväntas utbetalningarna göras

9 april 2026 och 2 oktober 2026. Den före-

slagna utdelningen tar hänsyn till resultatet

för 2025, balansräkningen, framtida affärs-

planer samt förväntad ekonomisk utveckling.

För Moderbolagets innehav av egna B-aktier

utgår ingen utdelning.

Ericssons styrelse föreslår dessutom års-

stämman att bemyndiga styrelsen att initiera

ett aktieåterköpsprogram, varvid återköpen

förväntas inledas efter att kvartalsrapporten

för första kvartalet 2026 publicerats. Det

föreslagna programmet har som mål att åter-

föra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel

till aktieägarna under den period som sträcker

sig som längst fram till årsstämman 2027,

med formellt mandat att återköpa maximalt

10 % av utestående aktier. Återköp av aktier

föreslås omfatta B-aktier som handlas på

Nasdaq Stockholm. De återköpta aktierna

förväntas dras in eller användas för att finans-

iera godkända LTV-program.

Sammanlagt uppgår förslagen till en

potentiell återföring till aktieägarna på upp

till SEK 25,0 miljarder för räkenskapsåret

2025. Justerat för de föreslagna återföring-

arna till aktieägarna förblir nettokassan vid

årsslutet 2025 på en solid nivå med tanke

på framtida investeringar för att bibehålla

teknikledarskapet.

Finansiell information från Ericsson

2025 Form 20-F för USA-marknaden:

Mars 2026

Delårsrapporter 2026:

17 april 2026 (Kv 1)

14 juli 2026 (Kv 2)

15 oktober 2026 (Kv 3)

22 januari 2027 (Kv 4)

Årsredovisning 2026:

Mars 2027

181

Ericsson 2025

Aktieägarinformation

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till aktieägare

i Moderbolaget i procent av genomsnittligt

eget kapital (baserat på beloppen

per 1 januari och 31 december).

Avkastning på sysselsatt kapital

EBIT (förlust) dividerat med fempunktssnitt

för sysselsatt kapital.

Bruttokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande

placeringar (kort- och långfristiga).

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.

CAPEX (capital expenditures)

Investeringar i anläggningstillgångar.

EBIT

Resultat före finansiella poster och

inkomstskatt.

EBIT-marginal

EBIT i procent av nettoomsättningen.

EBITA

Resultat före räntor, inkomstskatt samt

av- och nedskrivningar av förvärvade

immateriella tillgångar (inklusive goodwill).

EBITA-marginal

EBITA i procent av nettoomsättningen.

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansiella intäkter, finansiella kostnader

och valutakursvinster/-förluster, netto.

Även kallat finansnetto.

Fritt kassaflöde efter M&A

Kassaflöde från den löpande verksamheten

efter kapitaliserade utgifter (netto),

övriga investeringar och återbetalning av

leasingskulder.

Fritt kassaflöde före M&A

Kassaflöde från den löpande verksamheten

efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga

investeringar (exklusive M&A) och återbetal-

ning av leasingskulder.

Försäljningstillväxt justerad för

jämförbara enheter och valutaeffekter

Försäljningstillväxt justerad för påverkan

av förvärv och avyttringar samt

valutakurseffekter. Även kallad organisk

försäljningstillväxt.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

(DSO)

Genomsnitt för fem kvartal av kontraktstill-

gångar, kundfordringar och kundfinansiering

(kort- och långfristiga) minus kontraktsskulder

dividerat med nettoomsättning multiplicerat

med 365, uttryckt som antal dagar.

Genomsnittlig kredittid för

leverantörsskulder (DPO)

Genomsnitt för fem kvartal av förskott till

leverantörer och förutbetalda kostnader minus

leverantörsskulder dividerat med absolut

värde av kostnaden för sålda varor exklusive

omstruktureringskostnader multiplicerat med

365, uttryckt som antal dagar.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

Beskriver den årliga tillväxttakten över en

viss tidsperiod.

Justerat

Justerade mått justeras till att exkludera

omstruktureringskostnader.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerat med fempunkts-

snitt för sysselsatt kapital.

KGE

Kassagenererande enhet.

M&A

Fusioner och förvärv (Mergers and

Acquisitions).

Nettokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande

placeringar (kort- och långfristiga) minus

upplåning (kort- och långfristig).

OCI

Övrigt totalresultat (Other comprehensive

income).

Omsättningshastighet i lager (ITO)

Genomsnittligt lager under fem kvartal

dividerat med absolut värde av kostnaden

för sålda varor exklusive omstrukturerings-

kostnader multiplicerat med 365, uttryckt

som antal dagar.

Operativt rörelsekapital

Lager, kontraktstillgångar, kundfordringar,

kundfinansiering (kortfristig och långfristig),

förskott till leverantörer och förutbetalda

kostnader minus kontraktsskulder och

leverantörsskulder.

OPEX (operating expenses)

Rörelsekostnader.

P/E-tal

P/E-talet beräknas som B-aktiens pris sista

handelsdagen dividerat med resultat per

aktie, före utspädning.

Resultat per aktie, före utspädning

Resultat per aktie före utspädning; årets

resultat hänförligt till Moderbolagets

aktieägare dividerat med vägt medelantal

utestående stamaktier under perioden.

Resultat per aktie efter utspädning

Resultat per aktie, med utgångspunkt från

vägt medelantal utestående aktier justerat

för utspädningseffekter av potentiella

stamaktier.

SG&A

Försäljnings- och administrationskostnader

(Selling, General and Administrative opera-

ting expenses).

Soliditet

Totalt eget kapital i procent av totala

tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande

avsättningar och skulder (vilket inkluderar

långfristiga avsättningar, uppskjutna skatte-

skulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga

skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörs-

skulder, aktuella skatteskulder och övriga

kortfristiga skulder).

Totalavkastning (TSR)

Ökning eller minskning av kursen för B-aktien

under perioden, inklusive utdelning, uttryckt

som en procentandel av aktiekursen vid

periodens början.

Value at risk (VaR)

En statistisk metod för att beräkna den

maximala potentiella förlust som kan upp-

komma med en given konfidensgrad under

en given tidshorisont.

Finansiella begrepp

Valutakurser

Valutakurser i konsolideringen

Januari–december

2025

2024

SEK/EUR

Genomsnittskurs

11,09

11,42

Slutkurs

10,82

11,49

SEK/USD

Genomsnittskurs

9,90

10,51

Slutkurs

9,19

10,99

Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods

intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom-

snittlig valutakurs för perioden.

För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 172–176.

182

Ericsson 2025

Finansiella begrepp

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Cloud – Molnteknik

När data och program ligger i globalt

åtkomliga datacenter.

Cloud native – molnbaserad

Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga-

gångssätt för att bygga, driva och hantera

moderna applikationer i molnbaserade

datamiljöer.

Koldioxidekvivalenter. Mängd av en viss växt-

husgas, uttryckt som den mängd av koldioxid

som har samma växthuseffekt.

CPaaS

Communications Platform as a Service. En

molnbaserad plattform som tjänst som ger

företag verktyg och API:er för att kunna inte-

grera kommunikationsfunktioner i realtid,

som tal, video och meddelandetjänster, i sina

egna företagsapplikationer.

ESG

(Eng. Environment, Social and Governance).

Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

Syftar på tre övergripande teman för att utvär-

dera icke-finansiella faktorer som kan påverka

ett företags förmåga till värdeskapande.

FWA

Fixed Wireless Access är fast bredband via

mobilnätet, eller en internetteknik med hög

hastighet som använder mobilnätet i stället

för kablar.

GHG

(Eng. greenhouse gases) Växthusgaser.

Naturligt förekommande och antropogena

gaser som absorberar och håller kvar värme

i atmosfären och därigenom bidrar till växthus-

effekten och den globala uppvärmningen.

IKT

Informations- och kommunikationsteknik.

IoT

Internet of Things (Sakernas internet).

Ett nätverk av fysiska objekt, t.ex. enheter,

sensorer och ställdon, som är utrustade med

elektronik och konnektivitet så att de kan

samla in, skicka och ta emot data.

IPR

Immaterialrättigheter, ”Intellectual Property

Rights”, speciellt avseende patent.

ITU

Internationella teleunionen.

Konnektivitet

Förmågan hos mobila enheter att etablera

och upprätthålla en trådlös uppkoppling

till ett nät, vilket möjliggör kommunikation,

datautbyte och tillgång till internettjänster.

Kärnnät

Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till

slutanvändarna, som är sammankopplade i

accessnätet. Dess nyckelfunktion är att diri-

gera röstsamtal och styra datatrafik.

Latens (svarstid)

Latens (svarstid) avser fördröjningen i tid när

en enhet skickar en förfrågan och när den får

svar från nätet.

LCA

(Eng. life-cycle assessment). Livscykelanalys.

En metodik för att beräkna en produkt eller

tjänsts miljöpåverkan under hela dess livs-

cykel, från utvinning av råvaror och tillverk-

ning, och användning till hanteringen av en

uttjänt produkt.

Leverantör av kommunikationstjänster

En leverantör av kommunikationstjänster är

ett företag eller en enhet som erbjuder olika

kommunikationsrelaterade tjänster, såsom

telekommunikation, internet och meddelande-

tjänster, till privatpersoner,

företag eller andra

organisationer.

LWI

(Eng. lost workday incidents). Arbetsrelate-

rade Incidenter med sjukfrånvaro. Incidenter

som inneburit en eller flera dagar med

sjukfrånvaro.

Managed services

Driften av en operatörs nät och/eller hosting

av tjänster.

Mobilt bredband

Trådlös bredbandsuppkoppling till internet

med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och

5G-teknik.

Nedströms i värdekedjan/Utsläpp

nedströms

Verksamheter (och relaterade utsläpp av

växthusgaser) som sker efter tillverkning/

produktion, främst kopplat till produktens

eller tjänstens distribution, användning, eller

till hanteringen av en uttjänt produkt.

Tredje generationens mobilsystem. Innefattar

WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.

4G/LTE

Fjärde generationens mobilsystem,

även kallat LTE.

Femte generationens mobilsystem.

En vidareutveckling av 4G/LTE.

ABC

(Eng. anti-bribery and corruption). Arbete för

att motverka mutor och korruption.

Artificiell Intelligens. En maskins förmåga

att lösa uppgifter som vanligtvis utförs av

intelligenta varelser.

AI-native

Designat och utvecklat med artificiell intel-

ligens som en grundläggande komponent i

dess arkitektur, funktionalitet och användar-

upplevelse, snarare än att lägga till AI-funk-

tioner i ett befintligt system som ett komplet-

terande drag.

API

Application Programming Interface (API)

eller ett applikationsprogrammeringsgräns-

snitt består av en uppsättning regler och

specifikationer som gör det möjligt för en

mjukvaruapplikation att interagera med en

annan. Det definierar hur en begäran om

tjänster eller data anropas och hur svaren

formateras.

Business & Operations Support Systems

Affärsstöds- och driftstödssystem. IT-system

som används av leverantörer av kommuni-

kationstjänster för att driva de kommersiella

processerna och för att hantera nätdrift

end-to-end. Business Support Systems

(affärsstödssystem) omfattar kund- och

intäktsorienterade funktioner som produkt-

katalog, försäljning och order, fakturering

och kundvård, medan Operations Support

Systems (driftstödssystem) omfattar nät- och

tjänsteorienterade funktioner som tjänste

design och -inventering, provisionering/

orkestrering, konfiguration, övervakning och

garantier.

Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Ordlista

183

Ericsson 2025

Ordlista

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Nettonollutsläpp – Net Zero

Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte

sker några nettoutsläpp av växth usgaser till

atmosfären. Organisationer kan uppnå detta

främst genom att minska sina utsläpp samt

genom att använda vissa godkända tekniker

för koldioxidinfångning, avskiljning och lag-

ring för att neutralisera kvarvarande och

oundvikliga utsläpp.

Nätskivning (Network slicing)

Logisk uppdelning av ett gemensamt fysiskt

mobilnät i flera virtuella nät (skivor), där varje

skiva anpassas med egna krav på prestanda,

säkerhet och drift för att stödja olika tjänster

eller kundgrupper.

Parisavtalet

Ett juridiskt bindande internationellt fördrag

om klimatförändringar, antaget av 196 par-

ter vid FN:s klimatkonferens (COP21) i Paris

2015. Parisavtalet omfattar ett globalt ram-

verk för att undvika farliga klimatförändringar

genom att begränsa den globala uppvärm-

ningen till långt under 2 C och genom att

sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Privata mobilnät

Ett privat mobilnät är ett dedikerat trådlöst

kommunikationssystem som använder mobil-

teknik för att tillhandahålla säker, skräddar-

sydd uppkoppling för en specifik organisation

eller plats, oberoende av publika mobilnät.

Programmerbara nät

En flexibel och anpassningsbar kommuni-

kationsinfrastruktur som möjliggör att på ett

dynamiskt sätt ändra och kontrollera nätets

beteende genom mjukvara, vilket möjliggör

en snabb implementering av nya tjänster,

protokoll och konfigurationer.

RAN

Radioaccessnät, ”Radio Access Network”.

RAN består av ett stort antal radiobas-

stationer som mobiltelefoner och enheter

kan koppla upp sig mot.

SASB

Sustainability Accounting Standards Board.

En organisation som publicerar standarder

för hållbarhetsrapportering. Numera en del

av IFRS (International Financial Reporting

Standards) Foundation.

SBTi

Science Based Target initiative är ett partner-

samarbete mellan CDP, FN:s Global Compact,

World Resources Institute (WRI) och Världs-

naturfonden (WWF), som definierar och

främjar metoder för utsläppsminskningar och

nettonollmål i linje med klimatvetenskapen,

samt tillhandahåller en oberoende bedöm-

ning avseende ambitionsnivån i målen som

antagits av företag och andra organisationer.

Scope 1

Direkta växthusgasutsläpp som härrör från

tillgångar/källor som ägs eller kontrolleras av

en organisation. Vanligtvis från förbränning

av fossila bränslen.

Scope 2

Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från

energi som köps in och används, men som inte

genererats av en organisation. Vanligtvis från

inköpt el, värme och kyla.

Scope 3

Övriga indirekta växthusgasutsläpp som

uppstår till följd av en organisations verksam-

het, men som härrör från källor som inte ägs

eller kontrolleras av samma organisation.

Dessa omfattar utsläpp som sker i leveran-

törskedjan och utsläpp som sker när kunder

använder ett företags produkter och tjänster.

SASE

Secure Access Service Edge. En nätarkitektur

som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med

WAN-funktioner för att stödja organisation-

ers behov av dynamisk och säker åtkomst.

Lösningen levereras ofta som en molnbase-

rad tjänst.

SIM

Ett SIM-kort (Subscriber Identity Module)

är ett kort i en mobil enhet som lagrar

abonnentinformation för nätautentisering.

Standalone Access (SA)

En implementeringsmodell där 5G-nätet

drivs fristående från existerande 4G-infra-

struktur. 5G standalone använder sitt eget

5G-kärnnät, för att fullt ut kunna möjliggöra

avancerade funktioner och funktionalitet.

UNGP

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. Företagens ansvar för

att skydda och respektera mänskliga rättig-

heter definieras i FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter.

Uppströms i värdekedjan/utsläpp

uppströms

Verksamheter (och relaterade växthus-

gasutsläpp) som sker i en organisations

leverantörskedja, vilket omfattar utvinning

av råmaterial, tillverkning, montering

och distribution av inköpta produkter och

komponenter, samt andra inköpta tjänster.

Verksamhetskritisk

Ett verksamhetskritiskt nätverk är en mycket

tillförlitlig och säker kommunikationsinfra-

struktur som är nödvändig för att kunna

uppehålla oavbruten drift av samhällskritiska

och affärskritiska funktioner, där alla fel kan

orsaka betydande störningar eller skada.

VR och AR

Tekniker som innefattar virtuell verklighet

eller virtual reality (VR) och förstärkt verklig-

het eller augmented reality (AR). Med dessa

tekniker kan användare uppleva och intera-

gera med datagenererade simuleringar.

WWAN

WWAN (Wireless Wide Area Network) är en

typ av trådlöst nät som erbjuder uppkoppling

över ett brett geografiskt område, vanligtvis

med stöd av mobilteknik som 3G, 4G eller 5G

för att koppla upp mobila enheter.

Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

184

Ericsson 2025

Ordlista

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2025

Bolagsstyrnings-

rapport

Årsredovisning 2025

Ersättnings-

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Finansiell

rapport

→

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Inledning och viktiga uppdateringar avseende

styrning under 2025

Bolagsstyrningsstruktur

Etik och regelefterlevnad

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Riskhantering

Regelverk

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Ägandestruktur

Bolagsstämmor

Valberedningen

Styrelsen

Styrelsens kommittéer

Ersättning till styrelseledamöter

Styrelseledamöter

Ledning

Medlemmar i koncernledningen

Revisor

Intern kontroll över ﬁnansiell rapportering

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport bifogad till den Finansiella

rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk

kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med års-

redovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.

Bolagsstyrnings-

rapport 2025

Inledning och viktiga uppdateringar

avseende styrning under 2025

För att vara branschledande behöver tek-

nikledarskap kombineras med operationell

excellens, inklusive i hur Ericsson bedriver sin

verksamhet. Ericsson anser att stark bolags-

styrning leder till bättre beslutsfattande,

vilket stärker Bolagets konkurrenskraft,

förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt

genomföra sin strategi och slutändan skapa

aktieägarvärde.

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att upprätthålla högsta

standard för bolagsstyrning och har etablerat

ett bolagsstyrningsramverk som:

–

Stärker verksamheten, vilket möjliggör

strategiskt genomförande och operationell

excellens.

–

Främjar och underlättar en effektiv tillsyn

över hela organisationen av styrelsen, VD

och koncernchef samt koncernledningen

på alla nivåer i organisationen.

–

Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet

och med tydlig ansvarsfördelning på alla

nivåer.

–

Skapar en robust riskhanteringsstrategi

för att effektivt identifiera, hantera och

begränsa risker och tillvarata möjligheter.

–

Bidrar till förenklingsarbetet, banar väg

för organisationens strävan efter att för-

bättra sitt arbetssätt och rensa i processer

som inte längre passar för sitt avsedda

syfte och inte heller understödjer ett starkt

genomförande.

Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning

under 2025

Ericsson fortsatte under 2025 sitt intensiva

arbete med att stärka och förenkla bolags-

styrningen, inklusive att befästa och förtyd-

liga den högsta nivån av koncernens styrning

genom en uppsättning centrala pelare för

bolagsstyrning.

Pelare för bolagsstyrning

Pelarna för bolagsstyrning etablerades för

att ytterligare integrera ett förbättrat och

tydligt, principbaserat styrningsramverk som

vägleder medarbetarna samtidigt som det

bygger på deras styrkor – vilket främjar en

transparent företagskultur präglad av samar-

bete och öppen dialog. Dessa pelare främjar

även sunda och affärsetiska beslut, robust

riskhantering, klara och enhetliga åtgärder

vid oegentligheter samt tvärfunktionell sam-

ordning. Ericsson har under 2025 fokuserat

på att förﬁna strukturen i sina styrdokument

och förstärkt ramverket för bolagsstyrning

som består av en uppsättning kärnprinciper

för koncernen, protokoll och riktlinjer, som

den högsta nivån av koncernövergripande

styrdokument.

Dessa pelare för bolagsstyrning är hörn-

stenen i Ericssons styrningsramverk och utgör

grunden för koncernens verksamhet. Pelarna

för styrning anger principer och krav för att

vägleda och möjliggöra beslutsfattande av

hög kvalitet, en stark översyn, förbättrad

riskhantering och förenkling i hela koncernen

och beskriver de grundläggande reglerna,

förväntningarna och relevanta standarderna

(både interna och externa) för Ericsson och

dess medarbetare, samtidigt som de möj-

liggör tvärfunktionella samarbeten och

samordning.

House of Policies

House of Policies, som

består av alla koncernövergripande riktlinjer,

fastställer krav och förväntningar gällande de

relevanta ämnen som omfattas av respektive

policy, och tillsammans utgör dessa de vikti-

gaste spelreglerna för uppförande inom hela

koncernen, genom att formulera de grund-

läggande principer som krävs för att bedriva

verksamheten och uppfylla både interna och

relevanta externa standarder. Under 2025

fortsatte Ericsson att förenkla, uppdatera

och utveckla House of Policies för att fast-

ställa riktlinjer som är enkla, relevanta och

utformade för att vara tillämpliga inom hela

koncernen. Under 2025 etablerade Ericsson

bland annat:

–

Development, Innovation and Use of

Technology Group Policy

som fastställer

principerna för beslutsfattande avseende

design, utveckling, försäljning, driftsätt-

ning och användning av Ericssons pro-

dukter, samt ramverk och styrning för att

genomföra dessa principer, och

–

Artificial Intelligence Group Directive,

som syftar till att påskynda införandet av

AI-teknik inom Ericsson på ett ansvarsfullt

och tillförlitligt sätt, i linje med Bolagets

värderingar och god bolagsstyrning.

Group Decision-Making Protocol

: Klargör

beslutsfattande befogenheter och ansvar,

och ger ett effektivt, sammanhållet ramverk

för att främja samarbete och tvärfunktionell

samordning samt bidra till att viktiga frågor

eskaleras på ett lämpligt sätt, samtidigt som

det stärker medarbetarna och underlättar

förenkling och agilitet i beslutsfattandet.

Priority Group Contract Protocol

Förtydligar

ansvar, ägande och tillsyn gällande de vikti-

gaste koncernövergripande kontrakten och

införde framgångsrikt Priority Group Contract

Committee för att skapa strikta ramar för de

viktigaste kontrakten.

Material Group Risk Protocol

Anger tyd-

liga krav för identifiering och eskalering av

väsentliga koncernrisker inom Ericsson.

Under 2025 fortsatte Ericsson att bygga

vidare på den framgångsrika implemente-

ringen av koncernriskprotokollet, Material

Group Risk Protocol, och Business Risk

Committee (BRC) i koncernens ramverk för

bolagsstyrning och riskhantering vilket möj-

liggör en effektiv identifiering, hantering och

övervakning av risker.

Ericssons

kärnvärden

Professionalism

Uthållighet

Respekt

Integritet

Ericssons kärnvärden

Ericssons kärnvärden ligger till grund för

Bolagets kultur. De vägleder de anställda

i det dagliga arbetet och styr hur de för-

håller sig till varandra och omvärlden

samt hur Bolaget bedriver verksamheten.

När Ericsson genomför sin strategi, är de

anställda grunden, som omfamnar och för

vidare Ericssons kärnvärden: professiona-

lism, uthållighet, respekt och integritet. På

Ericsson är de anställdas nöjdhet och väl-

befinnande förenliga både med Bolagets

kärnvärden och en viktig del i att kunna

konkurrera och lyckas i framtiden.

Beslutsfattande av hög kvalitet och god

riskhantering i en komplex och konkurrens-

utsatt global miljö kräver en högkompetent

arbetsstyrka med ett brett spektrum och

mångfald av perspektiv. På Ericsson odlar

vi en inkluderande miljö där alla känner sig

bekväma och känner att de får stöd. Våra

beslut är inkluderande och meritbaserade,

och vi främjar en kultur byggd på respekt

och professionalism. Att främja en inklu-

derande miljö är avgörande, eftersom vi

vet att när våra anställda känner sig trygga

med att vara sig själva och vet att de har

frihet och möjlighet att fatta beslut, blir de

mer produktiva och innovativa.

Dessa åtgärder stärker beslutsfattandet

och produktiviteten, omvandlar hur Ericsson

arbetar och möjliggör snabbare och smar-

tare resultat – bygger kapacitet för idag

samtidigt som vi förbereder oss för fram-

tida möjligheter.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Under 2025 fortsatte Ericsson att betona för-

enkling, tvärfunktionella samarbeten, delat

ansvarstagande och ett starkt engagemang

för att främja en öppenhetskultur (Speak Up).

Åtgärderna inkluderade följande:

–

Fortsatt förstärkning av prestationsstyr-

ning (Performance Management) på alla

nivåer inom organisationen samt infö-

rande av tydliga, konsekventa och ända-

målsenligt stränga åtgärder för korrigering

där oegentligheter har konstaterats.

–

Rigorösa tester av hur effektivt program-

met för etik och regelefterlevnad är, inklu-

sive riktade bedömningar av risker inom

marknadsområden och affärsenheter.

–

Fortsatt användning av datadrivna insik-

ter, ansvarsfullt användande av AI och

digitalisering genom verksamheten.

–

En centraliserad och standardiserad

metod för hantering av utredningar och

åtgärder, som stärker mottagandet och

ärendehanteringen samtidigt som den för-

stärker tydlig och konsekvent ansvarsta-

gande och åtgärder vid oegentligheter.

–

Förenkling och omstrukturering av kon-

cernens centrum för bolagsfrågor (”cor-

porate center”) för att skapa en mer

flexibel, ansvarstagande och affärsdriven

organisation.

Ericsson fortsätter att integrera regelefterlev-

nad i verksamheten, vilket främjar ägarskap

och ansvarstagande där beslut fattas och

åtgärder vidtas. Självtestning har förankrats i

Bolagets affärsverksamhet och drivs nu fullt

ut av de verksamhetsansvariga med hjälp

av ett riskbaserat tillvägagångssätt. Som en

del av Ericssons process med att prioritera en

integritetsstyrd kultur och integrera program-

met för etik och regelefterlevnad i hela den

globala organisationen ser Ericsson löpande

över sin geograﬁska närvaro, inklusive i juris-

diktioner med förhöjda risker och jurisdik-

tioner under utveckling, och har tagit beslut

om och kan även i framtiden ta beslut om att

lämna vissa jurisdiktioner när detta anses

vara i Bolagets bästa intresse.

Bolagsstyrningsstruktur

Ericsson har följande organisatoriska

bolagsstyrningsstruktur:

Aktieägare

Styrelsen

och koncernchef

Koncernledningen

Verksamhet

och genomförande

av strategi

Enligt aktiebolagslagen har Ericssons

aktieägare särskild beslutanderätt, bland

annat i frågor som inte uttryckligen omfat-

tas av ett annat bolagsorgans exklusiva

behörighet. Aktieägarnas beslutande-

rätt omfattar bland annat att utse sty-

relse och att godkänna eventuella änd-

ringar av bolagsordningen liksom vissa

företagsomstruktureringar.

Styrelsen består av ledamöter som väljs

varje år på årsstämman, samt arbetstagar-

representanter med suppleanter (vilka utses

av sina respektive arbetstagarorganisationer

i enlighet med svensk lag). Styrelsen är ytterst

ansvarig för Ericssons organisation och för-

valtningen av Ericssons verksamhet, och

är därmed ytterst ansvarig för att övervaka

Bolagets strategi, organisation och verksam-

het, och har inrättat fyra kommittéer: 1) Kom-

mittén för Audit and Compliance, 2) Finans-

kommittén, 3) Kompensationskommittén

samt 4) Kommittén för Enterprise Business

and Technology.

VD och koncernchef utses av styrelsen och

ansvarar, i enlighet med aktiebolagslagen

och riktlinjer från styrelsen, för den löpande

förvaltningen av Bolaget. VD och koncern-

chef uppdaterar regelbundet styrelsen om

frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta

innefattar bland annat information om verk-

samhetens utveckling samt resultat, ﬁnansiell

ställning och likviditet.

VD och koncernchef stöds av koncernled-

ningen. Koncernledningen består av VD och

koncernchef, chefsjuristen, Chief Financial

Ofﬁcer (CFO), Chief Operating Ofﬁcer, perso-

naldirektören, den tekniska direktören, samt

cheferna för affärsområden och marknads-

områden. Som en del av processen för att

deﬁniera ett förenklat och starkt corporate

center har vissa koncernfunktioner upplösts

under 2025 och delats upp på andra delar

av verksamheten. I samband med detta har

berörda befattningar i koncernledningen

avskaffats.

Medlemmarna i koncernledningen, under

ledning av VD och koncernchef, ansvarar för

att 1) leda koncernen och deﬁniera koncer-

nens strategier och riktlinjer, verkställa kon-

cernens strategi samt fastställa och upprätt-

hålla företagskulturen, 2) utföra koncernöver-

gripande tillsyn och säkerställa ett effektivt

ramverk för beslutsfattande och riskhantering

(bland annat genom implementering av en

effektiv styrning, ett starkt regelefterlevnads-

program och tillhörande interna kontroller),

och 3) säkerställa operationell excellens och

prestationsstyrning, optimera konkurrens-

kraften samt uppnå globala synergieffekter

med hjälp av en effektiv organisation inom

koncernen. Koncernledningen sätter tonen i

organisationen genom att främja höga stan-

darder för prestation och kritiskt tänkande,

visa exempel på samarbeten och ha ett hel-

hetsperspektiv för organisationen.

Ericssons organisationsstruktur består av

centrala koncernfunktioner som tjänstgör som

corporate center: (Finance, Legal Affairs and

Compliance, Technology, People och Group

Support), tillsammans med fem affärsområ-

den och fyra geograﬁska marknadsområden.

Koncernens corporate center spelar en vik-

tig roll för att 1) utforma koncernens strategier,

styrning och riktlinjer, 2) verkställa Bolagets

strategi samt fastställa och upprätthålla före-

tagskulturen, däribland ansvara för koncern-

övergripande tillsyn och säkerställande av ett

effektivt och sammanhängande ramverk för

beslutsfattande och riskhantering, 3) hantera

och verkställa centrala bolagsfrågor (bland

annat bolagsstyrning, bolags- och riskhante-

ringskontroller, kapitalstruktur, ﬁnansiering

och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av

noteringskrav och informationsskyldigheter),

4) koncernens ﬁnansiella styrning och rappor-

tering (bland annat fastställande av mål för de

operativa enheterna, fördela resurser och följa

upp resultaten från marknads- och affärsom-

rådena), samt att 5) tillhandahålla expertis

från ämnesexperter som tillför mervärde för att

främja de strategiska prioriteringarna (bland

annat rättsliga frågor, fusioner och förvärv,

ﬁnansiering, efterlevnad, teknik, kommunika-

tion, säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet

och personalfrågor).

Under 2025, som en del av sin strategi

för att möjliggöra en mer ﬂexibel och affärs-

driven organisation omstrukturerade och

förenklade Ericsson sitt corporate center,

bland annat genom att omdeﬁniera kon-

cernfunktionernas roll till starka och effektiva

kompetenscentra och stärka ansvarstagan-

det inom affärsområdena och marknadsom-

rådena för att förbättra beslutsfattande och

genomförande.

Affärsområdena ansvarar för att utveckla

konkurrenskraftiga, produktledda affärs-

lösningar som omfattar både produkter och

tjänster, samt för att investera i forskning och

utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt

ledarskap.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Marknadsområdena ansvarar för försälj-

ning och leverans av kundlösningar och för

kontakterna med kunderna för att nå mark-

nadsledande positioner, med fokus på strate-

giskt viktiga marknader.

Etik och regelefterlevnad

Program för etik och regelefterlevnad

Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur

samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget

gör, och ingjuter integritet i och genom hela

organisationen. Programmet för etik och

regelefterlevnad vägleder beslut och möjlig-

gör för Ericsson att bedriva sin verksamhet på

ett ansvarsfullt och transparent sätt i enlighet

med såväl lagar som dess värderingar. Etik

och regelefterlevnad är fortsatt strategiska

prioriteringar för Ericsson, och Bolaget fort-

sätter att stärka och anpassa sitt program för

att uppfylla nya förväntningar från myndig-

heter och tillgodose intressenternas behov.

Ericsson har sedan 2019 investerat bety-

dande resurser i att stärka programmet för

etik och regelefterlevnad samt införa och

upprätthålla robusta system, kontroller och

riktlinjer för att förebygga och upptäcka

oegentligheter. Detta inkluderar områdena

etik, bekämpning av korruption, mutor och

penningtvätt, intressekonﬂikter samt kon-

kurrenslagstiftning. Framför allt har sats-

ningarna underbyggts av arbete inom hela

organisationen för att omvandla Bolagets

företagskultur och förbättra styrningsram-

verk och -processer för att på så sätt stärka

Ericssons verksamhet.

Ericsson investerar också betydande

resurser i att hjälpa alla medarbetare att

förstå och tillämpa Bolagets riktlinjer och

rutiner i praktiken, med ytterligare riktade

utbildningsinsatser för personer i roller som

är utsatta för högre risker kopplat till ansvars-

fullt företagande. Den affärsetiska koden

anger Bolagets förväntningar, principer och

krav på de anställda när de utför sitt arbete.

Den sätter upp ett ramverk för etiskt besluts-

fattande och vägleder anställda när de fattar

beslut och hanterar risker i arbetet med kolle-

gor, kunder, leverantörer, partners och andra

intressenter. Den stödjer Ericssons Speak

Up-kultur och förbjuder repressalier för per-

soner som i god tro rapporterar betänklighe-

ter gällande regelefterlevnad. Alla anställda

behövde under 2025 bekräfta deras förstå-

else av den affärsetiska koden. Den affärse-

tiska koden, tillsammans med andra centrala

pelare för styrning, vägleder och stödjer de

anställda när de ska fatta beslut och bedriva

verksamhet i en dynamisk och komplex miljö

och bidrar till att säkerställa att Bolagets

beslut och åtgärder är etiska och att Ericsson

utgör en positiv global kraft.

Integrerat och effektivt program för

etik och regelefterlevnad

För att göra integritet till en del av det dag-

liga beslutsfattandet krävs enligt Ericsson ett

ständigt fokus på att säkerställa att regelef-

terlevnad och etik är integrerade i verksam-

heten. De senaste årens arbete har väsentligt

stärkt Ericssons förmåga att identiﬁera och

hantera faktiska och misstänkta överträdelser

när det inträffar incidenter, samt syftar till att

säkerställa att de åtgärdas på ett tydligt och

konsekvent sätt. Regelbundna riskbedöm-

ningar och förenklade arbetsﬂöden bidrar

till att snabbt identiﬁera och åtgärda brister,

samtidigt som ansvaret stärks. Det bidrar

vidare till att stärka ansvaret och försäkra att

processer för regelefterlevnad och tillhörande

kontroller är lämpliga för sitt avsedda syfte

samt att de testas och förbättras vid behov.

Åtgärder och system är däremot inte tillräck-

ligt i sig, utan för att upprätthålla integriteten

krävs en kultur där det är en självklarhet att

göra det rätta och där varje beslut, stort som

litet, återspeglar de värderingar som Ericsson

står för. Ericssons fortsatta arbete för att

stärka av denna integritetskultur och förankra

den i hela organisationen. Uthållighet kom-

mer att bidra till att Bolaget upprätthåller

förtroendet hos sina kunder, medarbetare och

andra intressenter. Dessutom, med hänsyn till

omfattningen av sin globala organisation och

den bransch där verksamheten bedrivs, utgör

kontinuerlig förbättring en hörnsten i pro-

grammet för etik och regelefterlevnad. Kon-

cernledningen och styrelsen är engagerade i

att förlöpande förbättra programmet för etik

och regelefterlevnad så att det förblir både

effektivt och hållbart samt ändamålsenligt i

takt med att verksamheten utvecklas.

Bolaget investerar fortlöpande i digitala

funktioner som möjliggör effektivare arbets-

sätt genom förbättrad tillgång till data som

är relevant för efterlevnad och smidiga

processer för etik och regelefterlevnad som

hjälper medarbetarna att fatta beslut grun-

dade på integritet. I takt med att det digitala

landskapet utvecklas bidrar användningen

av AI och dataanalys till att stärka hante-

ringen av regelefterlevnadsrisker och ytter-

ligare integrera regelefterlevnad i Ericssons

verksamhet.

Rapportering och utredningar

av regelefterlevnad

Bolaget uppmuntrar transparens genom

Ericsson Compliance Line, en kommuni-

kationskanal genom vilken anställda och

externa intressenter kan rapportera even-

tuella avvikelser från regelefterlevnaden.

Ericsson Compliance Line hanteras av en

tredje part och är tillgänglig dygnet runt och

året runt, och möjliggör rapportering från

ﬂera länder och på många språk, och ano-

nymt när så är tillåtet enligt lag. De anställda

förväntas rapportera betänkligheter gällande

överträdelser av den affärsetiska koden,

inklusive överträdelser relaterade till korrup-

tion, bedrägeri, bokföring, interna kontroller,

frågor rörande mänskliga rättigheter, lag-

brott eller händelser som skulle kunna skada

verksamheten eller Ericssons anseende,

Bolagets medarbetare eller aktieägare. I före-

kommande fall har Ericssons anställda och

externa intressenter även möjlighet att rap-

portera vissa ärenden via lokala kanaler som

har implementerats i enlighet med EU-direk-

tivet om skydd för personer som rapporterar

om överträdelser av unionsrätten.

Ericssons Compliance Ofﬁce and Investi-

gations ansvarar för att bedöma anklagelser

om potentiella oegentligheter, utreda ankla-

gelser om potentiella efterlevnadsöverträdel-

ser samt att säkerställa snabba, konsekventa

och lämpliga åtgärder. Under 2025 avslutade

Corporate and Government Investigations

62 (61) utredningar och upptäckte bekräf-

tade överträdelser av den affärsetiska koden.

Bolaget vidtog korrigerande och disciplinära

åtgärder mot 118 (196) personer i samband

med utredningar som utfördes av Corporate

and Government Investigations, inklusive

47 (82) uppsägningar och 41 (60) skriftliga

varningar. Mer information ﬁnns på sidan

133 i den ﬁnansiella rapporten, inklusive rap-

porterade ärenden uppdelade efter kategori.

Ericsson har ett centraliserat, standardiserat

ramverk för utredningar och åtgärder, vilket

förbättrar mottagandet och ärendehante-

ringen och underlättar samtidigt ett tydligare

och konsekvent ansvarsutkrävande och

åtgärder vid regelöverträdelser. Chefen för

Compliance Ofﬁce and Investigations rap-

porterar regelbundet om utredningar till kom-

mittén för Audit and Compliance.

Bolaget publicerar regelbundet ett nyhets-

brev till alla medarbetare, Integrity Insider

(tidigare känt som Speak Up newsletter)

som innehåller anonymiserade exempel på

verkliga regelöverträdelser och hur de har

åtgärdats, bland annat genom korrigerande

och disciplinära åtgärder. Integrity Insider

innehåller även exempel på situationer där

anställda som ställts inför svåra val har fat-

tat lämpliga beslut samt lärdomar från etiska

frågor eller frågor om regelefterlevnad hos

andra bolag. Medarbetarnas vilja att göra sin

röst hörd är viktig för att bidra till att säker-

ställa att Bolaget bedriver verksamheten med

integritet.

Mer information om rapportering av ären-

den avseende regelefterlevnad ﬁnns på sidan

133 i den ﬁnansiella rapporten.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Hållbarhet och ansvarsfullt

företagande

För information om hållbarhet och ansvars-

fullt företagande, se hållbarhetsrapporten i

den ﬁnansiella rapporten på sidan 103–105.

Riskhantering

Riskhantering är ett viktigt element i strate-

giskt beslutsfattande och värdeskapande.

Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig-

heter och hot som är relaterade till Bolagets

strategiska mål. Ericssons riskhanteringsak-

tiviteter går hand i hand med utveckling och

genomförande av Ericssons affärsplaner och

operativa strategier. Bolaget har under de

senaste åren vidtagit omfattande åtgärder

för att säkerställa att strategiska, externa och

interna risker på ett adekvat sätt identiﬁeras,

bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt

åtgärdas effektivt. Det är högsta prioritet att

säkerställa ansvar för riskhantering på alla

nivåer i organisationen. Ericssons ledning

betonar vikten av att identiﬁera och hantera

risker i beslutsfattande på alla nivåer och har

integrerat detta i Ericssons relevanta ope-

rativa och funktionella processer. Ericsson

strävar efter att säkerställa att risker bedöms

korrekt och på ett transparent sätt, och där så

är lämpligt eskaleras inom organisationen.

Material Group Risk Protocol reglerar

analysen och eskaleringen av väsentliga

risker inom koncernen. Business Risk Com-

mittee utövar tillsyn och främjar ansvars-

tagande för potentiellt väsentliga risker.

Business Risk Committee leds gemensamt

av chefsjuristen och CFO och fungerar som

ett integrerat forum för eskalering och över-

vakning av risker, vilket har stärkt ledningens

beslutsfattande och riskhantering. Business

Risk Committee-processen och en koncernö-

vergripande riskbedömning har förbättrat

Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och

har ökat harmoniseringen och möjligheten

att på ett effektivt sätt hantera de risker som

påverkar olika delar av organisationen. Busi-

ness Risk Committee granskar framförallt ris-

kärenden med potentiellt väsentlig påverkan

(bland annat risker som uppstår i jurisdiktio-

ner med förhöjd riskproﬁl) och fungerar som

ett forum för ledningen för att övervaka och

granska risker som identiﬁerats i systemet för

koncernriskhantering. Ramverket etablerar

en baslinje på koncernnivå för transparens

och översyn av risker. Aktiviteter för riskhan-

tering på koncernnivå övervakas av Business

Risk Committee som rapporterar relevanta

frågor till styrelsen, där kommittén för Audit

and Compliance ansvarar för tillsynen av

Bolagets riskhantering och ramverket för

riskhantering.

Den ﬁnansiella riskhanteringen styrs av

ﬁnansfunktionen. Ytterligare information

om ﬁnansiell riskhantering ﬁnns i Noter till

koncernens ﬁnansiella rapporter – not F1,

”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella

rapporten.

Ericssons Material Group Risk Protocol,

Business Risk Committee och Ericssons ram-

verk för riskhantering kompletterar varandra

för att säkerställa att styrelsen och ledningen

har en samstämmig syn på koncernens risker.

Ramverket för riskhantering har utformats

för att bidra till en riskidentiﬁerings- och han-

teringskultur med identiﬁering och hantering

nedifrån och upp av risker som medför osä-

kerhet beträffande Ericssons förmåga att nå

sina lång- och kortsiktiga mål.

Funktionen Group Risk Management

ansvarar för det strategiska genomförandet

av riskhantering och ramverket för riskhante-

ring på koncernnivå. Cheferna för respektive

central koncernfunktion, marknadsområde

och affärsområde ansvarar för tillsynen av

riskhantering i respektive enhet, med en eller

ﬂera riskansvariga inom enheten.

Ericssons riskhanteringsprocess (Enter-

prise Risk Management process) tillhanda-

håller ett system för bedömning och begräns-

ning av risker i hela koncernen och för alla

med ansvar för riskhanteringsaktiviteter. Pro-

cessen syftar till att säkerställa att koncern-

funktioner, marknadsområden och affärs-

områden tar hänsyn till risk i relation till stra-

tegiska mål och beslutsfattande, samtidigt

som eskalering av väsentliga koncernrisker till

Business Risk Committee säkerställs. Bolaget

stärker kontinuerligt sina transaktionskontrol-

ler och sin dataanalys, bland annat genom en

förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och

övervakning av tredjepartsrelationer. Ericsson

har också utökat sina riskbedömningar av

antikorruption till att omfatta landspeciﬁka

risker inom regelefterlevnad, tagit fram en

karta över statligt ägda enheter för att iden-

tiﬁera offentliga tjänstemän och statsägda

kunder, utökat antalet lokalt anställda inom

regelefterlevnadsfunktionen samt utökat den

totala personalstyrkan inom regelefterlevnad

och andra övervakningsfunktioner.

I riskbedömningen ingår att föra ett glo-

balt riskregister över varje verksamhetsen-

het, som sedan ansvarar för att eskalera

potentiellt väsentliga risker till Business Risk

Committee i lämpliga fall. Funktionen Group

Risk Management för ett konsoliderat riskre-

gister över risker på koncernnivå.

Väsentliga risker eskaleras sedan till Busi-

ness Risk Committee i enlighet med Material

Group Risk Protocol.

Ericsson tar ett helhetsgrepp på risk-

hanteringen som täcker in spektrumet av

sannolikhet och påverkan. Riskanalys klas-

siﬁcerar sannolikheten för en identiﬁerad risk

och dess påverkan i fyra dimensioner: (1)

ekonomisk påverkan, (2) strategisk påver-

kan, (3) hälsa och säkerhet på arbetsplat-

sen samt (4) påverkan på anseende. Varje

enhets nyckelrisker dokumenteras i det glo-

bala riskregistret, baserat på riskägarskap,

överensstämmelse med chefsansvar samt

funktionsansvar.

För alla väsentliga risker i respektive

enhets riskregister bedömer ledningen alter-

nativ för riskbehandling. Dessa alternativ kan

innefatta riskrespons eller andra åtgärder, till

exempel att undvika eller acceptera risken, att

begränsa sannolikheten för att risken inträffar

eller den påverkan den får, överföra riskhan-

teringen eller dess potentiella påverkan till en

tredje part eller att öka en strategisk affärsrisk

för att utnyttja en möjlighet. När riskhante-

ringsplanen implementerats utvärderas dess

effektivitet löpande för att göra det lättare att

vidta korrigerande åtgärder när så är lämpligt.

Funktionen Group Risk Management över-

vakar effektiviteten och ändamålsenligheten

i ramverket för riskhantering. Detta görs med

hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom

självutvärderingar, samt genom att man till-

handahåller utvärderingskrav gällande risk-

hantering till den interna ISO 9001-utvärde-

ringsprocessen och uppföljning av de interna

utvärderingsresultaten. Funktionen Group

Risk Management granskar även interna och

externa revisionsresultat, och arbetar för att

hantera identiﬁerade svagheter som ett led i

de ständiga förbättringarna av ramverket för

riskhantering.

Det är viktigt med en effektiv kommuni-

kation för att medarbetarna ska kunna dela

information, samarbeta och ge varandra

stöd i hantering av risker inom verksamheten.

Funktionen Group Risk Management har i

uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra

kunskapen gällande riskhanteringsfrågor

och riskhanteringskrav inom hela koncernen.

Ericsson har upprättat ett Group Risk Council,

för att underlätta samordning inom koncer-

nen och förbättringar av ramverket för risk-

hantering samt hanteringen av verkliga risker.

Group Risk Council leds av chefen för Group

Risk Management och riskhanteringsansva-

riga från alla marknadsområden, affärsområ-

den och koncernfunktioner deltar.

Chefen för Group Risk Management sam-

manställer de risker som rapporterats till

Business Risk Committee på kvartals- och

årsbasis.

Ramverket

för

riskhantering

Styrning och

företagskultur

Kommunikation

och rapportering

Uppföljning

Strategi

Utvärdering

och behandling

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Regelverk

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier

noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq

New York är Ericsson skyldigt att följa en rad

olika regler som påverkar Bolagets bolags-

styrning. De huvudsakliga externa regler som

är tillämpliga på Ericssons styrning inkluderar

följande:

–

Aktiebolagslagen.

–

Tillämpliga EU-förordningar.

–

Svensk kod för bolagsstyrning.

–

Nasdaqs regelverk för emittenter, där-

ibland Nordic Main Market Rulebook for

Issuers of Shares och tillämpliga krav på

bolagsstyrningen från Nasdaq New York

(med några undantag som främst beror på

bindande svenska lagregler).

–

Tillämpliga krav från den amerikanska

finansinspektionen (U.S. Securities and

Exchange Commission).

Interna regler och riktlinjer

Ericssons bolagsordning, arbetsordningen för

styrelsen (och dess respektive kommittéer)

och Group Decision-Making Protocol, som

har godkänts av styrelsen, ligger till grund för

Ericssons interna bolagsstyrning, inklusive

dess beslutsfattande.

Därutöver, i syfte att följa lagar och

bestämmelser och att uppfylla den höga

standard som Ericsson har satt, har Ericsson

inrättat grundpelare för bolagsstyrning inom

koncernen och har infört praxis och rutiner

Kartläggning av ERM-processen

Koncernöversikt: Business Risk Committee

Affärsområden, marknadsområden

och centrala koncernfunktioner

Ericssons planeringsprocess för verksamhet och ﬁnanser

ERM-planering

ERM-uppföljning

Konsolidering av

koncernens risker

Riskidentifiering

uppifrån och ner

Risk-

övervakning

Risk-

övervakning

Risk-

övervakning

Risk-

övervakning

Risk-

övervakning

Risköver-

vakning

Riskutvärdering

Urval av

väsentliga risker

Riskbehandling

Riskanalys

Riskidentifiering

nerifrån och upp

Definition

av omfattning

Riskbedömning

Koncernens riskhantering

som omfattar en lång rad områden som

är avgörande för att organisationen och

styrningen av organisationen ska fungera,

inklusive: frågor som kräver godkännande av

Bolagets aktieägare och styrelse; ramverket

för beslutsfattande, riskhantering av ansvars-

delegering; koncernens synsätt på använd-

ningen av teknik och hanteringen av data;

regler gällande mutor och antikorruption

samt styrelseledamöternas och ledningens

förpliktelser och åtaganden.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Efterlevnad av värdepappers-

marknadsrättsliga regelverk

Efterlevnad av Svensk kod för

bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på

principen ”följ eller förklara” och ﬁnns publi-

cerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk

bolagsstyrning, som administrerar Svensk

kod för bolagsstyrning: www.bolagsstyrning.

se/. Ericsson strävar efter att tillämpa god sed

för bolagsstyrning på en global nivå. Ericsson

rapporterar inga avvikelser från reglerna i

Svensk kod för bolagsstyrning under 2025.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Inga överträdelser av tillämpliga börsreg-

ler eller av god sed på aktiemarknaden har

rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq

Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemark-

nadsnämnden under 2025.

Ägandestruktur

Per den 31 december 2025 hade Moder-

bolaget 371 385 registrerade aktieägare,

varav 360 428 har hemvist i Sverige (enligt

aktieboken, som förs av Euroclear Sweden

AB). Omkring 58,7 % av rösterna innehades

av svenska institutioner. De största aktie-

ägarna per den 31 december 2025 var Inves-

tor AB med cirka 24,8 % av rösterna (9,9 %

av aktierna), AB Industrivärden med cirka

15,0 % av rösterna (2,6 % av aktierna) samt

AMF Tjänstepension och AMF Fonder med

cirka 5,1 % av rösterna (3,2 % av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas

av utländska investerare är förvaltarregistre-

rade, vilket innebär att de förvaltas av banker,

mäklare och/eller förvaltare (som agerar som

ombud för underliggande aktieägare). Detta

innebär att den verkliga aktieägaren inte

anges i den aktiebok som förs av Euroclear

Sweden AB och inte ﬁnns med i statistiken

över aktieinnehav.

Mer information om Ericssons aktieägare

ﬁnns i kapitlet ”Ericssonaktien” i den Finansi-

ella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två

aktieslag som är noterade på Nasdaq

Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie

representerar en röst, och varje B-aktie en

tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren

rätt till samma andel av tillgångar och vinst,

och medför samma rättigheter när det gäller

utdelning.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Moderbolaget kan även välja att emittera

C-aktier, vilka kan omvandlas till B-aktier

för att öka innehavet av egna aktier, som

ett sätt att ﬁnansiera och säkra program

för långsiktig rörlig ersättning som antas av

bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B-aktier på Nas-

daq New York i form av American Depositary

Shares, bestyrkta av amerikanska depåbevis.

En American Depositary Share representerar

en B-aktie.

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin besluts-

rätt vid bolagsstämmor. De ﬂesta beslut på

bolagsstämmor fattas med enkel majoritet.

Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut

i vissa fall fattas med kvaliﬁcerad majoritet,

till exempel beslut om ändringar i bolagsord-

ningen eller beslut om att överlåta Bolagets

egna aktier till medarbetare som deltar i pro-

gram för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum

och plats för stämman meddelas på Ericssons

webbplats senast vid den tidpunkt när delårs-

rapporten för det tredje kvartalet föregående

år publiceras.

Aktieägare som inte kan delta personli-

gen får företrädas av ombud med fullmakt.

Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen

besluta att aktieägarna även ska kunna utöva

Styrelseledamöterna och medlemmarna i

koncernledningen har samma rösträtt för sina

aktier som övriga aktieägare som innehar

samma aktieslag.

Dialog med aktieägarna i

bolagsstyrningsärenden

Som en del av Ericssons löpande dialog

med aktieägarna, och utöver den sedvan-

liga kommunikationen under det första och

fjärde kvartalet 2025 mellan aktieägarna och

sin rösträtt per post före årsstämman enligt

det förfarande som anges i aktiebolagslagen.

Endast aktieägare införda i aktieboken har

rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltarre-

gistrerade och som vill rösta måste begära att

vara införda i aktieboken på avstämningsda-

gen för årsstämman.

Årsstämman hålls på svenska och simul-

tantolkas till engelska. Dokumentation som

tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på

svenska och engelska.

På årsstämman har de närvarande aktie-

ägarna möjlighet att ställa frågor om koncer-

nens verksamhet till medlemmar i koncern-

ledningen och till styrelsen.

Den externa revisorn är närvarande vid

årsstämman.

Ericssons årsstämma 2025

Inklusive aktieägare som representerades av

ombud med fullmakt var 3 254 aktieägare

representerade vid årsstämma den 25 mars

2025 motsvarande cirka 72 % av rösterna.

Ericssons funktion för Investor Relations och

koncernledning, har styrelseordförande Jan

Carlson haft en dialog med aktieägare och på

Bolagets initiativ även haft fördjupade dis-

kussioner med aktieägare som tillsammans

representerar cirka 65 % av de utestående

aktierna. Dessa möten inriktas vanligtvis på

ett ﬂertal olika bolagsstyrnings- och ersätt-

ningsfrågor i syfte att förstå och få återkopp-

ling från aktieägarna samt att besvara frågor.

Årsstämman 2025 hölls i Kista, Stockholm.

Aktieägarna kunde dessutom utöva sin röst-

rätt per post före stämman. Förutom aktie-

ägarna deltog styrelsen, medlemmar i kon-

cernledningen, ledamöter i valberedningen

samt den externa revisorn.

Årsstämman 2025 beslutade bland annat

följande:

–

Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.

–

Utdelning om SEK 2,85 per aktie.

–

Val av Christian Cederholm och Marachel

Knight som nya ledamöter och omval av

styrelseledamöterna Jon Fredrik Baksaas,

Jan Carlson, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik,

Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren, Jacob

Wallenberg, Christy Wyatt och Karl Åberg,

samt omval av Jan Carlson som styrelsens

ordförande.

–

Godkännande av arvoden,

i enlighet med valberedningens förslag.

–

Omval av Deloitte AB som revisor och

godkännande av revisorsarvode.

Aktieägare per den 31 december 2025

Procentuellt ägande (röster)

Svenska institutioner, 58,66 % varav:

– Investor AB, 24,82 %

– AB Industrivärden, 15,04 %

– AMF Tjänstepension

och AMF Fonder, 5,13 %

Utländska institutioner, 29,31 %

Privata svenska investerare, 5,07%

Övriga, 6,97

Källa: Nasdaq

Bolagsstyrningsstruktur

Bolagsstämmor

Årsstämma/Extra bolagsstämma

Kommittén för

Enterprise

Business and

Technology

VD och koncernchef

Koncernledningen

Styrelsen

Ledamöter som utses av bolagsstämman

3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer

Finans-

kommittén

Kompensations-

kommittén

Kommittén

för Audit and

Compliance

Chef för internrevision

Chef för Compliance Ofﬁce

and Investigations

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

–

Införande av program för långsiktig rörlig

ersättning (LTV) 2025, godkännande av

överlåtelse av egna aktier till anställda och

över börs, riktad nyemission samt av ett

förvärvserbjudande för LTV-programmet

2025.

–

Godkännande av överlåtelse av egna

aktier till anställda och över börs, riktad

nyemission samt av ett förvärvserbju-

dande för LTV-programmet 2024.

–

Godkännande av överlåtelse av egna

aktier över börs för de tidigare beslutade

LTV-programmen 2022, I 2023, II 2023.

Protokollet och de detaljerade röstnings-

resultaten för besluten på årsstämman

2025 ﬁnns tillgängliga på www.ericsson.

com/495815/assets/local/about-ericsson/

corporate-governance/documents/sharehol-

der-meetings/2025/protokoll-arsstamma-

2025-03-25-med-lankar.pdf.

Valberedningen

En valberedning utses varje år i enlighet

med den Instruktion för valberedningen som

antagits av årsstämman. Instruktionen för

valberedningen beskriver valberedningens

uppgifter och processen för hur valberedning-

ens ledamöter ska utses och gäller till dess att

årsstämman beslutar annat.

Enligt instruktionen ska valberedningen

bestå av representanter för de till röste-

talet fyra största aktieägarna vid slutet

av den månad då årsstämman hölls, och

styrelseordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare

ledamöter om en aktieägare begär detta. En

sådan begäran måste grundas på föränd-

ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne-

hav och måste inkomma till valberedningen

senast den 31 december varje år. Inga arvo-

den utgår till ledamöterna i valberedningen.

Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader

förenade med valberedningens uppdrag.

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Valberedningen

c/o Styrelsens sekretariat

164 83 Stockholm

Sverige

nomination.committee@ericsson.com

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma

med förslag till valberedningen, men för

att valberedningen ska kunna beakta ett

förslag måste förslaget ha inkommit i god

tid före årsstämman. Mer information

ﬁnns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

–

Johan Forssell (utsedd av Investor AB),

valberedningens ordförande.

–

Helena Stjernholm (utsedd av AB

Industrivärden).

–

Anders Oscarsson (utsedd av AMF

Tjänstepension och AMF Fonder).

–

Christer Gardell (utsedd av Cevian

Capital).

–

Jan Carlson (styrelseordförande).

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att före-

slå ledamöter för val till styrelsen vid års-

stämman. Styrelseordföranden är medlem i

valberedningen och spelar därmed en viktig

roll för att hålla valberedningen informerad

om Bolagets strategi och ställning. Detta är

avgörande för att valberedningen ska kunna

bedöma vilken kompetens och erfarenhet

som behövs i styrelsen. Dessutom måste

valberedningen beakta de regler om obero-

ende som är tillämpliga för styrelsen och dess

kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande

förslag till årsstämman:

–

Arvoden till icke anställda styrelseleda-

möter som väljs av årsstämman samt till

revisor.

–

Utnämning av revisor, som föreslås i

samråd med kommittén för Audit and

Compliance.

–

Val av ordförande för årsstämman.

–

Eventuella ändringar i Instruktionen för

valberedningen.

Valberedningens arbete inför

årsstämman 2026

Inför årsstämman 2026 har valberedningen

genomfört en granskning av de allmänna

kriterier som styrelseledamöterna ska upp-

fylla, inklusive krav på oberoende, analyserat

kompetensbehovet i styrelsen och har över-

vägt resultaten av den utvärdering av styrel-

searbetet som letts av styrelseordföranden.

Valberedningen tillämpade Svensk kod

för bolagsstyrning, avsnitt 4.1 som sin

mångfaldspolicy.

För att underlätta ingående förståelse om

Ericssons verksamhet och strategi presente-

rade vidare styrelseordföranden respektive

VD och koncernchefen sin syn på Bolagets

strategi och ställning för valberedningen.

Mot bakgrund av ovanstående strävar val-

beredningen efter att identiﬁera de mest kva-

liﬁcerade kandidaterna. Detta sker genom att

utvärdera den kompetens och erfarenhet som

krävs av Ericssons styrelseledamöter, samt

betydelsen av styrelsens sammansättning

vad gäller mångfald i perspektiv och erfaren-

heter för att främja innovation och välgrun-

dade beslut i styrelsen. Valberedningen söker

i första hand potentiella styrelseledamöter för

kommande mandatperiod, men ser även till

långsiktiga framtida behov av kompetens. Vid

bedömningen av lämplig sammansättning

av styrelsen strävar valberedningen efter att

i enlighet med tillämpliga lagar identiﬁera de

mest kvaliﬁcerade kandidaterna och beaktar

bland annat vilken erfarenhet och kompetens

som behövs i styrelsen och dess kommittéer

och värdet av mångfald i perspektiv och erfa-

renhet samt behovet av periodisk förnyelse.

Valberedningen beaktar även andra uppdrag

som styrelseledamöterna eventuellt har för

att säkerställa att varje ledamot har möjlighet

att avsätta erforderlig tid för uppdraget som

styrelseledamot i Ericsson.

Valberedningen träffade också ordföran-

den för kommittén för Audit and Compliance

för att ta del av Bolagets och kommitténs

bedömning av kvaliteten och effektiviteten

i den externa revisorns arbete. Kommittén

för Audit and Compliance lämnade också

rekommendationer om extern revisor och

revisorsarvoden.

Valberedningen har fram till den 24 februari

2026 hållit fem möten.

Valberedningens fullständiga förslag pre-

senterades i samband med kallelsen till års-

stämman 2026.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för

Ericssons organisation och förvaltningen av

Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en VD

och koncernchef som ansvarar för den dag-

liga verksamheten inom Bolaget, i enlighet

med styrelsens riktlinjer. VD och koncernchef

uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor

som är av betydelse för Ericsson, inklusive

verksamhetens utveckling, resultat, ﬁnansiell

ställning och likviditet.

Styrelseledamöterna utses för perioden

från slutet av en årsstämma till slutet av

nästa årsstämma. Det ﬁnns ingen gräns för

hur många perioder i rad en ledamot kan sitta

i styrelsen.

VD och koncernchef kan väljas som sty-

relseledamot (och Börje Ekholm är för närva-

rande ledamot), men kan inte väljas som sty-

relseordförande enligt aktiebolagslagen.

Intressekonﬂikter

Ericsson tillämpar regler och processer avse-

ende intressekonﬂikter. Styrelseledamöter

ska snarast meddela alla situationer som kan

utgöra en intressekonﬂikt och ombeds regel-

bundet att försäkra att de har upplyst om

alla relevanta situationer. Styrelseledamö-

ter får inte delta i några beslut som rör avtal

mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller

avtal mellan Ericsson och tredje man eller

juridisk person där styrelseledamoten har ett

intresse som kan stå i konﬂikt med Ericssons

intressen.

Kommittén för Audit and Compliance

övervakar processen för närståendetrans-

aktioner. Kommittén för Audit and Compli-

ance har också implementerat en process för

förhandsgodkännande av andra tjänster än

revisionstjänster som utförs av den externa

revisorn.

Styrelsens sammansättning

Den nuvarande styrelsen består av elva leda-

möter som valts av aktieägarna på årsstäm-

man 2025 för tiden intill slutet av årsstäm-

man 2026. Styrelsen består dessutom av tre

arbetstagarrepresentanter med tre supplean-

ter, som utsetts av sina respektive arbetsta-

garorganisation för samma period.

Inför årsstämman 2025 informerade val-

beredningen att Svensk kod för bolagsstyr-

ning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som dess

mångfaldspolicy. Den nuvarande styrelsens

sammansättning är resultatet av valbered-

ningens arbete inför årsstämman 2025.

Styrelsen består av ledamöter med lämpliga

och diversiﬁerade kvaliﬁkationer och erfa-

renheter, samt kompetenser från olika bran-

scher. Av de styrelseledamöter som valdes

på årsstämman 2025 är tre kvinnor och sju

är män, borträknat VD och koncernchef. När

valberedningen bedömer lämpligheten av

styrelsens sammansättning strävar valbe-

redningen efter att i enlighet med tillämpliga

lagar identiﬁera de mest kvaliﬁcerade kandi-

daterna och beaktar bland annat vilken erfa-

renhet och kompetens som behövs i styrelsen

och dess kommittéer och värdet av mångfald

i perspektiv och erfarenhet för att främja inn-

ovation och välgrundade beslut samt beho-

vet av periodisk förnyelse.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen

antagit en arbetsordning för styrelsen och

dess kommittéer som innehåller regler för hur

arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess

kommittéer samt VD och koncernchef. Dessa

utgör ett komplement till bestämmelserna i

aktiebolagslagen och Ericssons bolagsord-

ning. Arbetsordningen ses över, utvärderas

och justeras av styrelsen vid behov eller när

det anses lämpligt och antas formellt av sty-

relsen minst en gång per år.

Oberoende

Styrelsen och dess kommittéer omfattas av

en rad olika oberoenderegler i enlighet med

tillämplig svensk lagstiftning, Svensk kod för

bolagsstyrning och tillämpliga amerikanska

värdepapperslagar, regler från den amerikan-

ska ﬁnansinspektionen (U.S. Securities and

Exchange Commission) och Nasdaq Stock

Market Rules som utländsk privat emittent.

Ericsson kan omfattas av undantag från vissa

amerikanska krav och regler från den ame-

rikanska ﬁnansinspektionen (U.S. Securities

and Exchange Commission), och kan besluta

att följa svensk praxis i stället för vissa av

Nasdaq Stock Markets oberoenderegler.

Styrelsens sammansättning uppfyller alla

tillämpliga oberoendekriterier. Inför årsstäm-

man 2025 gjorde valberedningen bedöm-

ningen att sju av de personer som nominerats

som styrelseledamöter var oberoende enligt

kraven i Svensk kod för bolagsstyrning, i för-

hållande till Ericsson, dess bolagsledning och

dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik

Baksaas, Jan Carlson, Eric A. Elzvik, Marachel

Knight, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren

och Christy Wyatt.

Vid styrelsemöten där styrelseledamö-

terna möts fysiskt hålls normalt sett en ses-

sion där enbart styrelseledamöter som inte är

anställda i Bolaget deltar vilket ger möjlighet

att diskutera frågor utan ledningens närvaro.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är

utformad för att styrelsen på bästa sätt ska

kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla

strategifrågor, riskbedömning och värdeska-

pande högt på dagordningen.

Eftersom styrelsen ansvarar för den

ﬁnansiella tillsynen presenteras och

utvärderas ﬁnansiell information vid styrel-

semötena. Vid styrelsemöten rapporterar

respektive kommittéordförande om arbetet

i kommittéerna, och protokoll från kommit-

téernas sammanträden ﬁnns tillgängliga för

samtliga styrelseledamöter.

Vid styrelsemötena rapporterar VD och

koncernchef om verksamhets- och mark-

nadsutveckling och redovisar koncernens

ekonomiska resultat. Strategifrågor och ris-

ker tas också upp på de ﬂesta av styrelsens

möten. Styrelsen informeras regelbundet

om den senaste utvecklingen när det gäl-

ler viktiga legala och regulatoriska ärenden.

Styrelse- och kommittémöten kan, om det

anses lämpligt, ske via telefon eller genom

digitala möten, och beslut kan också fattas

per capsulam.

Styrelsearbetets årscykel 2025

För att underlätta utvecklingen av Koncer-

nens strategi och fastställandet av grundläg-

gande prioriteringar fastställer och uppdate-

rar styrelsen årligen en ramverksagenda samt

prioriterade fokusområden för tillsyn och

engagemang under det kommande året, som

vägledning i arbetet.

Utöver sin tillsyn av Ericssons strategi,

ﬁnansiella resultat och verksamhetsresultat

har styrelsens huvudsakliga fokusområden

under 2025 omfattat:

–

att bibehålla och stärka teknikledarskapet

–

geopolitik

–

den globala konkurrenssituationen

–

talanghantering och successionsplanering

–

en fortsatt omvandling av företags-

kulturen samt att upprätthålla högsta

standard för bolagsstyrning (inklusive

fokus på transparens, ansvar samt ett

etiskt företagande)

–

att på ett effektivt sätt hantera risker och

ha tillsyn över den operativa effektiviteten.

Områden som har varit i fokus inom styrelsen

under året innefattar transaktioner med nyck-

elkunder, etik och regelefterlevnad, geopolitik

samt regulatoriska frågor. Regelefterlevnad,

strategi och riskhantering står alltid högt på

styrelsens dagordning, liksom hållbarhet

och ansvarsfullt företagande, som utgör en

integrerad del av Ericssons strategi. Styrelsen

följer kontinuerligt den internationella utveck-

lingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Styrelsearbetet följer en årscykel för att på

ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgif-

ter under året samt för att underlätta samord-

ning med Bolagets globala processer, vilket

möjliggör att styrelsen involveras när det är

lämpligt och tillsyn av viktiga punkter i verk-

samheten och under räkenskapsåret. Styrel-

sen har haft regelbundna möten under 2025,

inberäknat de som illustreras nedan, samt

extra styrelsemöten efter behov.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som

skräddarsys efter deras individuella behov.

Introduktionsutbildningen innefattar vanligt-

vis sett möten med cheferna för affärsområ-

den och koncernfunktioner, samt den utbild-

ning om noteringsfrågor och insiderregler

som Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner kombine-

ras ofta med fördjupade sessioner i viktiga

frågor, där även fördjupade sessioner i Bola-

gets affärsområden och marknadsområden

ingår. Att styrelseledamöterna har en gedigen

kunskap inom dessa områden är avgörande

för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade

beslut och för att se till att Bolaget drar nytta

av varje ledamots kompetens.

Revisorns medverkan

Vid årsstämman 2025 omvaldes Deloitte AB

som extern revisor.

Styrelsen håller slutna möten med

Ericssons externa revisor åtminstone en gång

om året för att ta del av och beakta revisorns

observationer. Revisorn lämnar rapporter till

ledningen om koncernens redovisning och

ﬁnansiella rapportering.

Kommittén för Audit and Compliance träf-

far också revisorn regelbundet för att ta del av

och beakta revisorns observationer på delårs-

rapporterna och årsredovisningen. Revisorn

rapporterar om huruvida koncernens räken-

skaper och allmänna ﬁnansiella ställning i allt

väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt.

Styrelsearbetets årscykel 2025

Styrelsemöte

(inklusive konstituerande ärenden)

Möte om den tredje delårsrapporten

–

Tredje delårsrapporten

Möte om den första delårsrapporten

–

Första delårsrapporten

Strategimöte

Möte om ﬁnansiella mål

–

Utvärdering av styrelsens arbete

Möte om den andra delårsrapporten

–

Andra delårsrapporten

–

Finansiell prognos

Strategimöte

Dec

Jan

Jun

Jul

Feb

Maj

Aug

Mar

Apr

Sep

Okt

Nov

Möte om den fjärde delårsrapporten

samt helårsresultatet

–

Helårsresultatet

Styrelsen granskar och bedömer också

processen för ﬁnansiell rapportering, vilken

beskrivs på sidan 26 under rubriken Intern

kontroll över ﬁnansiell rapportering. Sty-

relsens och revisorns egen granskning av

delårsrapporter och årsredovisning bedöms,

tillsammans med andra interna åtgärder,

ge rimlig säkerhet avseende effektiviteten i

den interna kontrollen över den ﬁnansiella

rapporteringen.

Styrelsens arbete 2025

Under 2025 hölls 14 styrelsemöten. Ledamö-

ternas närvaro vid styrelsemöten framgår av

tabellen på sidan 13. Förutom regelbundna

styrelsemöten som hålls som en del av sty-

relsearbetets årscykel får styrelsen även

informationsuppdateringar när det bedöms

lämpligt, antingen skriftligen eller genom

telefonmöte eller digitala möten.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen

är att se till att styrelsen fungerar effektivt.

Utvärderingen syftar bland annat till att

undersöka vilka typer av frågor som styrelsen

anser bör ges större fokus, att avgöra inom

vilka områden styrelsen behöver ytterligare

kompetens samt att utreda om styrelsen är

sammansatt på lämpligt sätt. Utvärderingen

fungerar även som underlag för valbered-

ningens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ

till och leder utvärderingen av styrelsens och

kommittéernas arbete och rutiner. Utvärde-

ringen genomförs bland annat genom detal-

jerade frågeformulär och diskussioner. Ett

externt konsultföretag har anlitats av Bolaget

för att bistå vid framtagandet av frågeformu-

lär, genomförande av enkäter och samman-

ställning av svar.

Under 2025 svarade styrelseledamöterna

på ett frågeformulär som handlade om sty-

relsens arbete i allmänhet samt arbetet för

styrelseordförande, arbetet inom kommittén

för Audit and Compliance, Finanskommittén,

Kompensationskommittén samt kommittén

för Enterprise Business and Technology. Alla

styrelseledamöter har dessutom besvarat ett

frågeformulär om ledamotens enskilda pre-

stationer. Som en del i utvärderingsprocessen

har styrelseordföranden diskuterat utvärde-

ringen med styrelseledamöterna.

Resultatet av utvärderingarna presentera-

des för styrelsen och diskuterades grundligt.

Valberedningen informerades om resultatet

av utvärderingen av styrelsens arbete.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Styrelsens kommittéer

Styrelsen har för närvarande fyra kommittéer:

Kommitén för Audit and Compliance, Finans-

kommittén, Kompensationskommittén samt

kommittén för Enterprise Business and Tech-

nology. Ledamöterna i varje kommitté utses

efter årsstämman för ett år i taget.

Kommittéerna tillhandahåller en fokuse-

rad tillsyn över sina respektive ämnesområ-

den, i enlighet med mandat från styrelsen,

och granskar speciﬁka ärenden vid behov

innan styrelsen fattar beslut. Vidare kan även

styrelsen vid enskilda tillfällen bestämma

om utökad befogenhet för en eller ﬂera kom-

mittéer att fatta beslut i ytterligare speciﬁka

ärenden som ligger utanför den ordinarie

befogenheten. Såväl styrelsen som kommit-

téerna kan anlita oberoende, utomstående

experter i allmänna eller särskilda ärenden, i

den mån det anses lämpligt.

Protokollen från kommittéernas möten

görs tillgängliga för alla styrelseledamöter

och ordföranden för varje kommitté rap-

porterar om kommittéernas arbete vid

styrelsemöten.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance har

översyn av följande för styrelsens räkning:

–

De finansiella rapporternas omfattning

och riktighet.

–

Efterlevnad av lagar och bestämmelser.

–

Intern kontroll över finansiell rapportering.

–

Riskhantering.

–

Effektiviteten, lämpligheten av samt

implementeringen av koncernens regelef-

terlevnadsprogram, inklusive programmet

för etik och regelefterlevnad.

–

Hållbarhetsrapportering och resultat.

–

Frågor om informationssäkerhet och

dataintegritet.

–

Cybersäkerhet.

Kommittén för Audit and Compliance gran-

skar också årsredovisningen och delårsrap-

porterna och utövar tillsyn över processen för

extern revision. För att säkerställa revisorns

oberoende ﬁnns det riktlinjer och rutiner på

plats för förhandsgodkännande av revisions-

tjänster och icke revisionsrelaterade tjänster

som utförs av den externa revisorn. Rätten att

bevilja förhandsgodkännande får inte delege-

ras till ledningen.

Ericssons externa revisor väljs av aktie-

ägarna på årsstämman. Kommittén för

Audit and Compliance deltar i det förbe-

redande arbetet inför att valberedningen

föreslår extern revisor och revisorsarvode

inför årsstämmans beslut. Dessutom över-

vakar kommittén revisorns löpande arbete

och oberoende ställning, i syfte att undvika

intressekonﬂikter.

Kommittén för Audit and Compliance

har till uppgift att utöva tillsyn. Chefen för

Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar

direkt till Kommittén för Audit and Compli-

ance. Chefen för Ericssons internrevisions-

funktion har minst en gång per kvartal slutna

möten med Kommittén för Audit and Com-

pliance utan att någon i ledningen är närva-

rande och har obegränsad tillgång till Kom-

mittén för Audit and Compliance, efter eget

gottﬁnnande.

Kommittén för Audit and Compliance

övervakar frågor avseende regelefterlevnad

och får regelbundet rapporter om regelefter-

levnadsrelaterade frågor från chefsjuristen

och chefen för Compliance Ofﬁce and Investi-

gations. Chefsjuristen rapporterar direkt till

Kommittén för Audit and Compliance gäl-

lande regelefterlevnadsärenden som faller

utanför programmet för etik och regelefter-

levnad samt när det gäller den övergripande

hanteringen av risker gällande juridik, regel-

efterlevnad, etik och anseende kopplade till

Bolagets verksamhet. Förutom att rapportera

till chefsjuristen har chefen för Compliance

Ofﬁce and Investigations ytterligare en obe-

roende rapporteringslinje till Kommittén för

Audit and Compliance avseende de områden

som programmet för etik och regelefterlev-

nad omfattar. Chefen för Compliance Ofﬁce

and Investigations rapporterar regelbundet

till Kommittén för Audit and Compliance om

effektiviteten i programmet för etik och regel-

efterlevnad. Detta inkluderar information om

bekräftade eller misstänkta allvarliga överträ-

delser av den affärsetiska koden, insikter från

resultat av undersökningar och avhjälpande

aktiviteter, identiﬁering av systematiska fel,

samt nya risker och utmaningar i den juridiska

och regulatoriska miljön. Sådana rapporter

möjliggör lämplig tillsyn över identiﬁering av

risker eller riskmönster som uppstår och lämp-

ligheten av motsvarande åtgärder för att för-

hindra, upptäcka och avhjälpa sådana risker

på ett lämpligt sätt. Utöver ovanstående har

chefen för Compliance Ofﬁce and Investiga-

tions minst en gång per kvartal slutna möten

med Kommittén för Audit and Compliance

utan att någon i ledningen är närvarande

samt obegränsad tillgång till VD och kon-

cernchef. Chefen för Compliance Ofﬁce har

också tillgång till Kommittén för Audit and

Compliance, efter eget gottﬁnnande, vilket

kan utnyttjas som en extraordinarie rap-

porteringslinje till Kommittén för Audit and

Compliance om hon begränsas eller hindras i

utövningen av sina förpliktelser.

Kommittén för Audit and Compliance

överser även Ericssons process för granskning

av närståendetransaktioner samt Ericssons

visselblåsarprocess. Dessutom granskar

Kommittén för Audit and Compliance kon-

cernens hantering av information och cyber-

säkerhet samt dataintegritet, och även kon-

cernens hållbarhetsrapportering och resultat.

På årsbasis får Kommittén för Audit

and Compliance utbildning inom ämnen

som är av särskild relevans för kommittén,

såsom inom områden som ﬁnans, juridik,

Organisering av kommittéarbetet

Antal kommittéledamöter per den 31 december 2025

Styrelsen

14 ledamöter

Kommittén för Audit and

Compliance

(4 ledamöter)

Översyn av finansiell

rapportering

Översyn av intern kontroll

Översyn av internrevision

Översyn av koncernens program för

etik och regelefterlevnad

Översyn av riskhanteringen

Uppföljning av hållbarhetsrappor-

tering och resultat

Översyn av informationssäkerhet

och dataintegritet

Finanskommittén

(4 ledamöter)

Finansieringsstrategi

Finansieringsplan

Kompensationskommittén

(4 ledamöter)

Riktlinjer för ersättning till

koncernledningen

Långsiktig rörlig ersättning

Ersättningar till högre chefer

Kommittén för Enterprise

Business and Technology

(5 ledamöter)

Strategi och planering gällande

verksamhet för företagsmarknaden

(Enterprise Business) och teknik

Teknik-ekosystem och

partnerskap

Vetenskaplig inriktning

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

regelefterlevnad och säkerhet. Under 2025

ﬁck Kommittén för Audit and Compliance

utbildning inom ﬂera områden, bland annat

redovisningsprinciper och kommande för-

ändringar av relevanta redovisningsstandar-

der, bolagsstyrning, AI-styrning och data-

hantering, liksom frågor som rör Bolagets

internrevisionsfunktion.

Ledamöter i kommittén för Audit and

Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består

av fyra styrelseledamöter som utsågs av sty-

relsen i samband med årsstämman 2025:

Eric A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Bak-

saas, Jonas Synnergren och Annika Salo-

monsson (arbetstagarrepresentant).

Styrelsen har utsett styrelseledamöter till

kommittén som valts av aktieägarna och som

har tidigare erfarenhet som CFO eller VD och

koncernchef.

Sammansättningen av Kommittén för

Audit and Compliance uppfyller alla tillämp-

liga krav på oberoende, inklusive villkoren

för att tillämpa ett undantag för att kunna

ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har

kommit fram till att Eric A. Elzvik är ”eko-

nomisk expert inom kommitténs område”

såsom deﬁnierats i amerikanska ﬁnansin-

spektionen i (U.S. Securities and Exchange

Commission) regelverk, samt att han ska

anses vara väl insatt i ekonomiska frågor i

enlighet med tillämpliga Nasdaq-noterings-

regler och är förtrogen med redovisnings-

praxis som är relevant för ett internationellt

bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and

Compliance 2025

Kommittén för Audit and Compliance hade

sju möten under 2025. Ledamöternas när-

varo vid mötena framgår av tabellen på sidan

13. Under året granskade kommittén för Audit

and Compliance omfattningen och resultatet

av externt utförda ﬁnansiella revisioner samt

den externa revisorns oberoende ställning.

Kommittén för Audit and Compliance har

också tillsammans med den externa revisorn

granskat och diskuterat alla delårsrapporter

samt årsredovisningen före publicering. Kom-

mittén utövade även tillsyn över arvodena för

extern revision och godkände andra tjänster

än revisionstjänster som utfördes av den

externa revisorn i enlighet med Bolagets rikt-

linjer och rutiner.

Kommittén godkände revisionsplanen

för internrevisionsfunktionen, baserat bland

annat på den årliga riskbedömningen, och

granskade internrevisionsfunktionens rap-

porter. Kommittén har också tagit emot och

granskat uppdateringar och rapporter från

Ericsson Compliance Line, och från andra

interna rapporteringskanaler inklusive upp-

dateringar avseende pågående utredningar

inom koncernen samt regelbundna rapporter

från Chief Security Ofﬁcer om frågor gällande

cybersäkerhet.

Kommittén har övervakat att Bolaget fort-

löpande uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley

Act (SOX) samt att Bolaget efterlever den

interna kontroll- och riskhanteringsproces-

sen. Kommittén för Audit and Compliance

utövade tillsyn över och utvärderade även att

programmet för etik och regelefterlevnad var

effektivt och ändamålsenligt.

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda

ärenden för styrelsens beslut som avser den

ﬁnansiella strategin, till exempel kapitalstruk-

tur, kapitalallokering och kapitalmål, ﬁnansie-

ringsstrategi och treasury-förvaltning.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelsele-

damöter som utsågs av styrelsen i samband

med årsstämman 2025: Jan Carlson (ordfö-

rande), Jacob Wallenberg, Karl Åberg och Ulf

Rosberg (arbetstagarrepresentant). Styrelsen

har utsett styrelseledamöter till kommittén

som valts av aktieägarna och som har omfat-

tande bransch- och ﬁnanserfarenhet.

Arbetet i Finanskommittén 2025

Finanskommittén hade fyra möten under

2025. Ledamöternas närvaro vid mötena

framgår av tabellen på sidan 13. Under

2025 utvärderade ﬁnanskommittén Bola-

gets ﬁnansiella styrka och balansräkning,

granskade ﬁnansstrategin, däribland kapi-

talstruktur, kapitalallokering, kapitalmål,

ratingstrategi, ﬁnansieringsstrategi samt

treasury-förvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat

följande ansvar:

–

Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag

till lön och andra ersättningar, inklusive

pensionsförmåner, för VD och koncernchef.

–

Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag

till årsstämman om riktlinjer för ersättning

till koncernledningen.

–

Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag

till årsstämman om program för långsiktig

rörlig ersättning (LTV) och liknande aktie-

baserade arrangemang på årsstämman.

–

Godkänna förslag till lön och andra ersätt-

ningar, inklusive pensionsförmåner, för

övriga medlemmar i koncernledningen

(förutom VD och koncernchef).

–

Godkänna förslag till målnivåer för kortsik-

tig rörlig ersättning (STV) för övriga med-

lemmar i koncernledningen (förutom VD

och koncernchef).

–

Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig

ersättning till övriga medlemmar i kon-

cernledningen (förutom VD och koncern-

chef) baserat på prestation och uppnådda

resultat.

I sitt arbete tar Kompensationskommitténs

ledamöter hänsyn till ersättningstrender,

regeländringar, informationskrav och gäl-

lande globala förutsättningar för ersättningar

till högre chefer. De granskar marknadslö-

nedata innan de förbereder rekommendatio-

ner för lönejusteringar för VD och koncernchef

för styrelsens beslut och innan de godkän-

ner lönejusteringar för övriga medlemmar i

koncernledningen.

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2025

Ledamöter i styrelsens kommittéer

Kommittén för Audit and

Compliance

Eric A. Elzvik (ordförande)

Jon Fredrik Baksaas

Jonas Synnergren

Annika Salomonsson

Finanskommittén

Jan Carlson (ordförande)

Jacob Wallenberg

Karl Åberg

Ulf Rosberg

Kompensationskommitén

Jan Carlson (ordförande)

Kristin S. Rinne

Jonas Synnergren

Kjell-Åke Soting

Kommittén för Enterprise

Business and Technology

Jon Fredrik Baksaas (ordförande)

Kristin S. Rinne

Christy Wyatt

Marachel Knight

Ulf Rosberg

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband

med årsstämman 2025 till ledamöter av

Kompensationskommittén: Jan Carlson (ord-

förande), Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren

och Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresen-

tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter

till kommittén som valts av aktieägarna och

som har erfarenhet från ﬂera olika marknader

och annan kompetens som är relevant för

koncernen.

Under 2025 har Peter Boreham från

Mercer som oberoende expert gett råd och

stöd till Kompensationskommittén.

Arbetet i Kompensationskommittén

under 2025

Kompensationskommittén hade fem möten

under 2025. Ledamöternas närvaro vid

mötena framgår av tabellen på sidan 13.

Kompensationskommittén granskade

och förberedde förslag till LTV 2025 för kon-

cernledningen och de personer som rappor-

terar direkt till dem (högre chefer) som lades

fram för beslut i styrelsen och därefter för

godkännande av årsstämman 2025. Vidare

godkände kommittén löner och STV 2025 för

medlemmarna i koncernledningen (förutom

VD och koncernchef) och granskade utfallet

för LTV 2022. Därtill granskade kommittén

resultatet för EBITA 2024 och minskningen

av utsläpp av växthusgaser (GHG) för LTV

2023 och LTV 2024. Kommittén har tagit

fram förslag gällande ersättning till VD och

koncernchef för godkännande av styrelsen.

Kommittén granskade harmoniseringen

av Riktlinjer för ersättning till koncernled-

ningen som godkändes under 2023 och

beslutade att inte föreslå några förändringar.

Den föreslog också att Ersättningsrapporten

2024 skulle godkännas av styrelsen och där-

efter framläggas på årsstämman 2025 för

godkännande.

Mer information om fast och rörlig ersätt-

ning ﬁnns i Noter till koncernens ﬁnansiella

rapporter – not G2, ”Information angående

styrelseledamöter och ledande befattnings-

havare” och not G3, ”Aktierelaterade ersätt-

ningar” i den Finansiella rapporten och i

Ersättningsrapporten.

Kommittén för Enterprise Business and

Technology

Ansvaret för kommittén för Enterprise

Business and Technology innefattar:

–

Granska och förbereda förslag för styrel-

sens övervägande och/eller beslut angå-

ende ärenden rörande verksamheten inom

avancerad kommunikationslösningar för

företag och teknik som är av avgörande

betydelse för styrelsen.

–

Granska och förbereda förslag för styrel-

sens övervägande och/eller beslut angå-

ende den övergripande inriktningen av

koncernens teknik- och industristrategi för

att säkerställa teknikledarskap samt forsk-

ning och utveckling i världsklass.

–

Granska och förbereda för styrelsens över-

vägande och/eller beslutsärenden som

rör vetenskapsutveckling och geopolitisk

påverkan.

Ledamöter i kommittén för Enterprise

Business and Technology

Kommittén för Enterprise Business and Tech-

nology består av fem styrelseledamöter som

utsågs av styrelsen i samband med årsstäm-

man 2025: Jon Fredrik Baksaas (ordförande),

Kristin S. Rinne, Christy Wyatt, Marachel

Knight och Ulf Rosberg (arbetstagarrepresen-

tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter

till kommittén som har omfattande erfaren-

het inom affärsverksamhet och teknik.

Arbetet i kommittén Enterprise Business

and Technology 2025

Kommittén för Enterprise Business and

Technology hade fem möten under 2025.

Ledamöternas närvaro vid mötena fram-

går av tabellen på sidan 13. Under året har

kommittén för Enterprise Business and

Technology bland annat granskat följande

utvalda fokusområden ur teknik-, affärs- och

marknadsperspektiv:

–

Företagsnät och säkerhetslösningar

–

Nätverksplattformar och nätaggregatorer

–

Open Radio Access Networks

–

Verksamhetskritiska nät

–

Status och inriktning för Ericssons

forskning och utveckling.

Ersättning till styrelseledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut

på årsstämman rörande styrelsearvoden till

icke anställda styrelseledamöter.

Årsstämman 2025 beslutade i enlighet

med valberedningens förslag om arvoden till

icke anställda styrelseledamöter för arbete i

styrelsen och i kommittéerna. Mer informa-

tion om styrelsearvoden 2025 ﬁnns i Noter

till koncernens ﬁnansiella rapporter – not

G2, ”Information angående styrelseleda-

möter och koncernledning”, i den Finansiella

rapporten.

Aktieägarna beslutade även på årsstäm-

man 2025 även, i enlighet med valberedning-

ens förslag, att del av arvodet för styrelseupp-

draget ska kunna betalas i form av syntetiska

aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättig-

het att i framtiden erhålla utbetalning av ett

kontant belopp som motsvarar börskursen för

en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället.

Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för

tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfal-

let efter publiceringen av Bolagets helårsrap-

port under det femte året efter den bolags-

stämma där tilldelningen av de syntetiska

aktierna beslutades. Syftet med att betala

en del av styrelsearvodet i form av syntetiska

aktier är att ytterligare stärka kopplingen

mellan styrelseledamöternas intresse och

aktieägarnas intresse överensstämmer med

aktieägarnas. Mer information om villkoren

för syntetiska aktier ﬁnns i protokollet från

årsstämman 2025 på Ericssons webbplats.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2025

Arvoden beslutade av

årsstämman 2025

Antal möten (i styrelse/kommittéer)

som ledamoten deltagit i under 2025

Styrelseledamot

Styrelse-

arvoden, SEK

Kommitté-

arvoden, SEK

Styrelsen

Kommittén

för Audit and

Compliance

Finans-

kommittén

Kompen-

sations-

kommittén

Kommittén

för Enterprise

Business and

Technology

Närvaro, %

Jan Carlson

5 000 000

450 000

100

Jacob Wallenberg

1 300 000

200 000

100

Jon Fredrik Baksaas

1 300 000

555 000

100

Börje Ekholm

–

100

Eric A. Elzvik

1 343 655

560 000

100

Kristin S. Rinne

1 392 639

405 000

Marachel Knight

1 440 035

10)

205 000

100

Jonas Synnergren

1 300 000

520 000

100

Christy Wyatt

1 440 035

11)

205 000

Karl Åberg

1 300 000

200 000

100

Christian Cederholm

1 300 000

12)

–

100

Ulf Rosberg

49 500

13)

16 200

100

Kjell-Åke Soting

49 500

13)

21 600

100

Annika Salomonsson

49 500

13)

12 600

100

Loredana Roslund

49 500

13)

–

Frans Frejdestedt

49 500

13)

–

Stefan Wänstedt

49 500

13)

–

Totalt antal möten

–

Mer information om fast och rörlig ersättning ﬁnns i Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten.

Denna tabell visar styrelseledamöternas närvaro vid möten i kommittéer som de formellt är medlemmar i. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom digitala

möten, och beslut kan också fattas per capsulam.

Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier. Årsstämman 2025 beslutade om ytterligare ersättning per

möte till icke anställda styrelseledamöter för deltagande i fysiska möten i Sverige. EUR 2 000 om styrelseledamoten är bosatt i Europa (utanför Norden) eller USD 5 000 om styrelseledamoten är bosatt

utanför Europa.

Exklusive 9 beslut fattade per capsulam.

Exklusive 7 beslut fattade per capsulam.

Närvaro i styrelsen i procent baserat på antalet styrelse- och kommittémöten som respektive ledamot eller suppleant varit behörig att delta i.

Arvode för styrelseledamöter som fastställs av årsstämman gäller endast för icke anställda styrelseledamöter som valts av aktieägarna.

Erhållit ytterligare arvode om EUR 4 000 (SEK 43 655) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025.

Erhållit ytterligare arvode om USD 10 000 (SEK 92 639) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025.

10)

Vald till styrelseledamot på årsstämman den 25 mars 2025. Erhållit ytterligare arvode om USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025.

11)

Erhållit ytterligare arvode om USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025.

12)

Vald till styrelseledamot på årsstämman den 25 mars 2025.

13)

Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK 2 250 för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kom-

mittémöte där de deltar. Under 2025 har arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter fått ersättning för sitt deltagande i styrelsemöten och kommittémöten samt för per capsulam-beslut.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Jan Carlson

Styrelseordförande sedan 2023,

ordförande i Finanskommittén och

i Kompensationskommittén

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande,

ledamot i Finanskommittén

Jon Fredrik Baksaas

Ordförande i kommittén för

Enterprise Business and

Technology, ledamot i kommittén

för Audit and Compliance

Invald första gången

2017

2011

2017

Född

1960

1956

1954

Utbildning

Civilingenjörsutbildning, Teknisk

fysik och elektroteknik, Linköpings

universitet.

Bachelor of Science in Economics

and Master of Business

Administration, Wharton School,

University of Pennsylvania, USA.

Reservofficer i svenska flottan.

Siviløkonom (Master of Science

in Economics), NHH Norwegian

School of Economics and Business

Administration, Norge.

Nationalitet

Sverige

Norge

Styrelseordförande

Autoliv Inc.

Investor AB och Svenskt Näringsliv

Vice styrelseordförande

FAM, Patricia Industries och

Wallenberg Investments AB

Stiftelsen Det Norske Veritas

DNV Group AS

BKK AS

Styrelseledamot

AB Volvo

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Scale Leap Capital I AS

Innehav i Ericsson

70 000 B-aktier

, 126 060

syntetiska aktier

och 132 538

köpoptioner

427 703 B-aktier

och

44 715 syntetiska aktier

29 809 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Styrelseordförande samt VD

och koncernchef för Veoneer

Inc. (2018–2022). VD och

koncernchef för Autoliv Inc. (2007–

2018) och styrelseordförande

för Autoliv Inc. sedan 2014. Har

innehaft tidigare positioner inom

Autolivkoncernen sedan 1999,

däribland chef för Autoliv Europe,

Vice President Engineering och

chef för Autoliv Electronics. Tidigare

befattningar innefattar VD för

Saab Combitech och Swedish Gate

Array. Hedersdoktor vid Tekniska

fakulteten, Linköpings universitet.

Styrelseordförande i Investor AB

sedan 2005. VD och koncernchef för

SEB (1997) och styrelseordförande

i SEB (1998–2005.) Executive Vice

President och CFO för Investor AB

(1990–1993). Hedersordförande

i IBLAC (Mayor of Shanghai’s

International Business Leaders

Advisory Council) och medlem i

styrgruppen i European Round

Table of Industrialists, vice

ordförande i Swedish-American

Chamber of Commerce US, medlem

av International Advisory Board of

the Atlantic Council, Washington

DC, medlem av International

Business Council inom World

Economic Forum, Trilateral

Commission samt Advisory Board of

Tsinghua University Management

School.

VD och koncernchef för

Telenorkoncernen (2002–

2015). Tidigare befattningar

inom Telenorkoncernen sedan

1989, däribland vice VD, CFO

och VD för TBK AS. Befattningar

före Telenor innefattar CFO för

Aker AS, finansdirektör för Stolt-

Nielsen Seaway AS och controller

inom Det Norske Veritas, Norge

och Japan. Ledamot i styrelsen för

GSMA (2008–2016), ordförande i

styrelsen för GSMA (2014–2016)

och styrelseledamot i Svenska

Handelsbanken AB (2002–2025).

Styrelseledamöter

Stämmovalda styrelseledamöter 2025

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden

erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12.

Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som var och en berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens finansiella rapporter

– not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i den Finansiella rapporten).

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12.

Christian Cederholm

Börje Ekholm

Koncernchef, VD

Eric A. Elzvik

Ordförande i kommittén för

Audit and Compliance

Invald första gången

2025

2006

2017

Född

1978

1963

1960

Utbildning

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm,

och Stanford Executive Program,

Stanford University Graduate

School of Business, USA.

Civilingenjörsexamen i

elektroteknik, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm. Master of

Business Administration, INSEAD,

Frankrike.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet

Sverige

Sverige och USA

Sverige och Schweiz

Styrelseordförande

Trimble Inc.

Global Connect Group

Advisory Board Chair

Deutsche Glasfaser Group

Styrelseledamot

Investor, Mölnlycke, Patricia

Industries och Svenskt Näringsliv.

Styrelseledamot i Swedish-

American Chamber of Commerce

New York.

Landis+Gyr Group AG och AB Volvo

Innehav i Ericsson

7 000 B-aktier

och 12 307

syntetiska aktier

854 288 B-aktier

och 1 009 000

American Depositary Shares

10 000 B-aktier

och 14 904 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

VD och koncernchef för Investor

sedan 2024. Tidigare positioner

inom Investor och Patricia

Industries sedan 2001, inklusive

chef för Patricia Industries och

Investment Manager på Investor.

Tidigare styrelseledamot i

Aleris, Advisory Committee to

Nasdaq European Markets,

Permobil, SignUp Software och

Hi3G Scandinavia. Medlem av

Stockholms Handelskammares

fullmäktige.

VD och koncernchef för

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

sedan 2017. Koncernchef för

Patricia Industries, en division

inom Investor AB (2015–2017).

VD och koncernchef för Investor

AB (2005–2015). Tidigare chef

för Investor Growth Capital Inc.

och New Investments. Tidigare

befattningar på Novare Kapital AB

och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017

medlem i styrgruppen för Digital

Communication Governors inom

World Economic Forum.

CFO och medlem av ABB-

koncernens Group Executive

Committee (2013–2017).

CFO för enheten ABB Discrete

Automation & Motion (2010–

2012) och för enheten Automation

Products (2006–2010). Tidigare

befattningar inom ABB sedan 1984,

däribland chefspositioner inom

finans, företagsförvärv och nya

investeringar. För närvarande senior

branschrådgivare till EQT.

Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts.

Börje Ekholm var den enda

styrelseledamoten som

ingick i Ericssons

operativa

ledning under 2025.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts.

Marachel Knight

Ledamot i kommittén för Enterprise

Business and Technology

Kristin S. Rinne

Ledamot i

Kompensationskommittén och i

kommittén för Enterprise Business

and Technology

Jonas Synnergren

Ledamot i kommittén för

Audit and Compliance och i

Kompensationskommittén

Invald första gången

2025

2016

2023

Född

1972

1954

1977

Utbildning

Master of Science in Information

Networking, Carnegie Mellon

University, US and a Bachelor of

Science in Electrical Engineering

from Florida State University, USA.

Bachelor of Arts, Washburn

University, USA.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet

USA

Sverige

Styrelseordförande

–

Styrelseledamot

Marvell Technology Group

Synchronoss

Nordea Oyj

Innehav i Ericsson

12 307 syntetiska aktier

20 472 syntetiska aktier

28 012 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Olika ledande befattningar inom

teknik för AT&T (2005–2022),

inklusive Senior Vice President of

Strategic Program Realization,

Senior Vice President of Technology

Planning and Operations

samt Senior Vice President of

Engineering and Operations. Olika

chefs- och teknikbefattningar inom

SBC Communications

(1995–2005).

Senior Vice President, Network

Technology, Network Architecture

& Planning, på AT&T (2007–

2014). Chief Technology Officer

på Cingular Wireless (2005–

2007) samt VP Technology & New

Product Development på Cingular

Wireless (2000–2005). Tidigare

befattningar på Southwestern Bell

och SBC (1976–2000). Trustee för

Washburn University Foundation.

Medlem i Link Labs Advisory

Board. Hedersdoktor vid Washburn

University, USA.

Senior Partner på Cevian Capital

AB sedan 2020. Olika befattningar

inom Cevian Capital AB sedan

2007, däribland chef över Cevians

Sverigekontor sedan 2012. Olika

befattningar vid Boston Consulting

Group AB (2000–2006).

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Se sidan 12 för mer information.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12.

Christy Wyatt

Ledamot i kommittén för Enterprise

Business and Technology

Karl Åberg

Ledamot i Finanskommittén

Invald första gången

2023

2024

Född

1972

1979

Utbildning

Examen i Scientific Computer

Programming Technology, College

of Geographic Sciences, Kanada.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet

Kanada och USA

Sverige

Styrelseordförande

–

Styrelseledamot

Silicon Laboratories Inc. och

Absolute Security

Alleima och Essity

Innehav i Ericsson

28 012 syntetiska aktier

8 204 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

VD och koncernchef för det

privatägda företaget Absolute

Security (tidigare Absolute

Software) sedan 2018. VD och

koncernchef för DTEX Systems

(2016–2018). VD och koncernchef

(2013–2015) och styrelseord-

förande (2014–2015) för Good

Technology (numera BB). Global

chef för Consumer eBusiness och

Mobile Technology på Citigroup

(2012). Olika positioner inom

Motorola (2005–2011) bl.a. Senior

Vice President Ecosystem, General

Manager Enterprise Business.

Director, Developer Relations på

Apple (2003–2005). Olika

positioner inom Palm (1999–

2003), Sun Microsystems JavaSoft

(1995–1999) och Esri (1994–

1995). Styrelseledamot i Quotient

(2018–2022).

Vice VD, chef för investerings-

organisationen och finans-

funktionen på AB Industrivärden

sedan 2023. Chef för investerings-

och analysorganisationen på AB

Industrivärden sedan 2017. Partner

och medgrundare på Zeres Capital

Partners AB (2012–2017). Partner

på CapMan Public Market Fund

(2012–2015). Investeringsdirektör

på CapMan Public Market Fund

(2009–2012). Olika befattningar

inom Handelsbanken Capital

Markets (2002–2008).

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ulf Rosberg

Arbetstagarrepresentant, ledamot

i Finanskommittén och i kommittén

för Enterprise Business and

Technology

Annika Salomonsson

Arbetstagarrepresentant, ledamot

i kommittén för Audit & Compliance

Kjell-Åke Soting

Arbetstagarrepresentant, ledamot

i Kompensationskommittén

Utsedd första gången

2021

2022

2016

Född

1964

1972

1963

Utsedd av

PTK

Nationalitet

Sverige

Innehav i Ericsson

110 B-aktier

2 152 B-aktier

10 489 B-aktier

Anställd sedan

1985

Arbetar som Systemutvecklare

inom forskning och utveckling,

affärsområdet Networks.

1997–2003 och sedan 2005.

Arbetar som verifieringsingenjör.

1996

Arbetar som Global SQA Manager

inom affärsområdet Networks.

Frans Frejdestedt

Arbetstagarrepresentant

– suppleant

Loredana Roslund

Arbetstagarrepresentant

– suppleant

Stefan Wänstedt

Arbetstagarrepresentant

– suppleant

Utsedd första gången

2023

2017

2023

Född

1979

1967

1964

Utsedd av

PTK

Nationalitet

Sverige

Innehav i Ericsson

–

2 504 B-aktier

3 544 B-aktier

Anställd sedan

2008

Arbetar som FoU-chef inom

affärsområdet Cloud Software and

Services.

1994

Arbetar som Project Manager FoU,

affärsområdet Networks.

1999

Arbetar som Master Researcher.

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av fackföreningarna

Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2025 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

VD och koncernchef samt koncernledningen

Koncernledningen per den 31 december 2025

presenteras på sidorna 20–24.

Ledning

Riktlinjer för ersättning till koncernled-

ningen godkändes av årsstämman 2023

och förväntas gälla fram till årsstämman

2027. Mer information om fast och rörlig

ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i

not G2, ”Information angående styrelseleda-

möter och ledande befattningshavare”, i den

Finansiella rapporten.

Organisationsstruktur

Cloud Software and Services

Networks

Enterprise Wireless Solutions

Global Communications platform

VD och

koncernchef

Koncernfunktioner

Finance

People

Support

Technology

Legal affairs

Americas

Europa, Mellanöstern och Afrika

Nordostasien

Sydostasien, Oceanien och Indien

Affärsområden

Marknadsområden

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Börje Ekholm

Verkställande direktör (VD) och

koncernchef

Per Narvinger

Vice VD, chef för affärsområde

Networks

Yossi Cohen

Senior Vice President, chef för

marknadsområdet Nordamerika

Funktioner

VD och koncernchef samt

chef för segmentet Enterprise

Chef för affärsområde Networks

och chef för segmentet Networks

Chef för marknadsområdet

Nordamerika

Född

1963

1974

1971

Utbildning

Civilingenjörsexamen i

elektroteknik, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm. Master of

Business Administration, INSEAD,

Frankrike.

Civilingenjörsexamen i

elektroteknik, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm.

Bachelor of Business

Administration, University of West

London. Diploma in Electronic

Technical Engineering från

Mosenson Elite academy, Israel.

Nationalitet

Sverige och USA

Sverige

Israel och USA

Anställd sedan

2017

1997

2000

Medlem i koncernledningen sedan

2017

2022

2024

Styrelseledamot

Telefonaktiebolaget LM

Ericsson och Trimble Inc.

(Styrelseordförande) Styrgruppen

för Digital Communication

Governors inom Världsekonomiskt

forum. Swedish-American Chamber

of Commerce New York.

Svenskt Näringsliv och

Teknikföretagen.

Cellular Telecommunications and

Internet Association (CTIA).

Innehav i Ericsson

854 288 B-aktier och 1 009 000

American Depositary Shares

61 495 B-aktier

–

Tidigare befattningar

Koncernchef för Patricia Industries,

en division inom Investor AB. VD

och koncernchef för Investor AB.

Chef för Investor Growth Capital

Inc. och New Investments. Tidigare

ledande befattningar på Novare

Kapital AB och McKinsey & Co Inc.

Senior Vice President och

chef för Cloud Software and

Services Har tidigare innehaft

ledande befattningar inom

Ericssonkoncernen, inklusive

chef för produktområdet

Networks, inom affärsområdet

Networks, chef för kundenheten

Nord- och Centraleuropa inom

marknadsområdet Europa

och Latinamerika samt andra

ledande befattningar, däribland

inom forskning och utveckling,

försäljning av kundlösningar och

produkthantering.

Chef för strategi, teknik,

marknadsföring och

affärsutveckling inom Ericssons

marknadsområde Nordamerika.

Hade tidigare ett flertal ledande

roller inom Ericssonkoncernen, bl.a.

som Head Customer Unit Verizon

i USA, Global Head of Radio Sales

and Business Management, Head

of Global Customer Unit Softbank,

Key Account Manager Bezeq Group,

teknisk direktör för Ericsson Israel.

Innan han började på Ericsson hade

han befattningar i ett startup-bolag

inom telekommunikationsteknik

och hos en mobiloperatör.

Medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2025

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Scott Dresser

Senior Vice President, chefsjurist

samt sekreterare i styrelsen för

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Erik Ekudden

Senior Vice President och teknisk

direktör

Moti Gyamlani

Senior Vice President,

chef för koncernfunktionen

Global Operations

Funktioner

Chef för koncernfunktionen Legal

Affairs & Compliance

Chef för koncernfunktionen

Technology

Chef för koncernfunktionen

Global Operations

Född

1967

1968

1973

Utbildning

Juris Doctorate, Vanderbilt

University Law School, Bachelor of

Science Business Administration

and Finance, University of New

Hampshire, USA.

Civilingenjörsexamen i

elektroteknik, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm.

Master of Business Administration,

Arizona State University, USA

samt Bachelor of Mechanical

engineering, MIT, Indien.

Nationalitet

USA

Sverige

USA

Anställd sedan

2022

1993

2019

Medlem i koncernledningen sedan

2022

2018

2022

Styrelseledamot

BirdLife International, Cambridge

UK, medlem av Advisory Board.

Council on Foreign Relations.

ASSA ABLOY AB.

Kungliga Ingenjörsvetenskaps-

akademien (IVA). Bredbands-

kommissionen för hållbar

utveckling. TM Forum.

Styrelseådgivare till Smart

eMobility.

Innehav i Ericsson

48 616 B-aktier

60 193 B-aktier och 10 474

American Depositary Shares

29 985 B-aktier

Tidigare befattningar

Group General Counsel på VEON.

Hade tidigare ledande befattningar,

inklusive General Counsel på

Virgin Media, ledande befattningar

på BirdLife International, White

Mountains Re och Conservation

International. Advokat på

advokatfirmorna Lord Day &

Lord och Morgan Lewis, där han

specialiserade sig på bolagsrätt,

bolagsstyrning samt fusioner och

förvärv.

Teknisk direktör och chef för

Technology & Architecture inom

koncernfunktionen Technology

and Emerging Business.

Har tidigare innehaft flera

olika chefsbefattningar inom

Ericssonkoncernen, till exempel chef

för Technology Strategy, teknisk

direktör för Americas och chef för

Standardization & Industry.

Chef för Group Sourcing. Innehade

innan han började på Ericsson ett

flertal ledande roller, bl.a. Chief

Procurement & Supply Chain Officer

och Chief Cost Transformation

Officer på Airtel, Group Vice

President Global Supply Chain

and Sourcing på General Electric

Power Conversion, Vice President

Global Sourcing på Honeywell

samt Executive Director på General

Motors.

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025

Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Niklas Heuveldop

Senior Vice President, chef

för affärsområdet Global

Communications Platform samt

VD för Vonage

Chris Houghton

Senior Vice President, Chief

Operating Officer, koncernfunktion

Group Support

Patrick Johansson

Senior Vice President, chef för

marknadsområdet Nordamerika,

Europa, Mellanöstern och Afrika

Funktioner

Chef för affärsområdet Global

Communications Platform

Chef för koncernfunktion Support

och chef för affärsområdet

Technology & New Businesses

Chef för marknadsområdet Europa,

Mellanöstern och Afrika

Född

1968

1966

1971

Utbildning

Civilingenjörsexamen i Industrial

Engineering and Management,

Linköpings Tekniska Högskola.

Bachelor of Law, Huddersfield

Polytechnic, Storbritannien.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan vid Göteborgs

universitet.

Nationalitet

Sverige

Storbritannien och Sverige

Sverige

Anställd sedan

1993–2001, 2005

1988

1997

Medlem i koncernledningen sedan

2016

2015

2024

Styrelseledamot

Swedish-American Chamber

of Commerce.

–

Innehav i Ericsson

184 018 B-aktier och 15 470

American Depositary Shares

201 852 B-aktier

2 210 B-aktier

Tidigare befattningar

Chef för marknadsområdet

Nordamerika Har tidigare innehaft

ett flertal ledande befattningar

inom Ericssonkoncernen, bl.a.

Chief Strategy Officer och chef för

koncernfunktionen Technology

och Emerging Business, Chief

Customer Officer och chef för

koncernfunktionen Sales, chef

för Global Customer Unit AT&T

och chef för marknadsenheten

Centralamerika och Karibien.

Tidigare befattningar utanför

Ericsson innefattar VD på

ServiceFactory och Chief Operating

Officer på WaterCove Networks.

Chef för marknadsområde

Nordostasien Har tidigare haft

ledande befattningar inom

Ericssonkoncernen, bl.a. chef för

region Nordostasien, chef för region

Indien, chef för Customer Unit

Storbritannien och Irland samt

olika ledande befattningar inom

koncernen.

Vice President and Head of

Business Control and Operations

för Ericssons affärsområde Cloud

Software and Services. Har tidigare

haft ledande befattningar inom

Ericssonkoncernen, bl.a. Global

Head of Sales and Commercial

Management för affärsområdet

Networks, chef för Customer Unit

Korea, samt flera exekutiva finans-

och affärsroller.

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Charlotte Levert

Senior Vice President,

personaldirektör

Jenny Lindqvist

Senior Vice President, chef för

affärsområdet Cloud Software

and Services

Chafic Nassif

Senior Vice President och

chef för marknadsområdet

Nordostasien

Funktioner

Chef för koncernfunktionen People

Chef för affärsområdet Cloud

Software and Services samt Chef

för segmentet Cloud Software and

Services

Chef för marknadsområde

Nordostasien

Född

1984

1982

1981

Utbildning

Bachelor in Business Management

& Human Resources, Royal

Holloway, University of London,

Storbritannien.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Civilingenjörsexamen i

IKT-entreprenörskap och

civilingenjörsexamen i trådlösa

system, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm.

Nationalitet

Sverige

Anställd sedan

2019

2010

Medlem i koncernledningen sedan

2025

2023

2024

Styrelseledamot

–

Epiroc

–

Innehav i Ericsson

–

888 B-aktier

6 425 B-aktier

Tidigare befattningar

Head of People affärsområdet

Cloud Software and Services.

Innehade tidigare befattningen

som Head of People affärsområdet

Managed Services. Hade innan

hon började på Ericsson ett flertal

seniora HR-chefstjänster, bl.a.

personalchef i Sverige och Global

HR business partner på Tieto. Hon

har även haft innehaft ledande

roller på GE Healthcare.

Chef för marknadsområde

Europa och Latinamerika Har

tidigare innehaft ett flertal

ledande chefsbefattningar inom

Ericssonkoncernen, bland annat

chef för Nord- och Centraleuropa

inom marknadsområdet Europa

och Latinamerika, chef för

Global Customer Unit Telia

Company, chef för Solution Line

Intelligent Transport Systems,

Key Account Manager Telenor,

Managed Services Engagement

Lead och Business Manager

Multimedia. Innan han kom till

Ericsson hade han befattningar

inom konsultbranschen och

läkemedelsindustrin.

Chef för Ericssons kundenhet Norra

Latinamerika och Karibien inom

marknadsområdet Europa och

Latinamerika. Har tidigare innehaft

ett flertal ledande roller inom

Ericssonkoncernen, bl.a. VD och

styrelseledamot i Ericsson Taiwan,

Key Account Manager i Tyskland, VP

Business Development and Head

of TV & Enterprise Segments för

Global Customer Unit Vodafone,

Head of TV & Media Sales för

EMEA. Innan han började på

Ericsson har han haft roller inom

IT- och affärskonsultföretag inom

techbranschen.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Lars Sandström

Senior Vice President,

Chief Financial Officer

Åsa Tamsons

Senior Vice President, chef för

affärsområdet Enterprise Wireless

Solutions och VD för Cradlepoint.

Andres Vicente

Senior Vice President och chef för

marknadsområdet Sydostasien,

Oceanien och Indien

Funktioner

Chef för koncernfunktionen Finance

Chef för affärsområdet Enterprise

Wireless Solutions

Chef för marknadsområdet

Sydostasien, Oceanien och Indien

Född

1972

1981

1970

Utbildning

Civilekonomexamen, Högskolan i

Halmstad.

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Master of Business Administration,

Alliance Manchester Business

School, United Kingdom. Bachelor

of Law, Universidad Autonoma de

Madrid.

Nationalitet

Sverige

Spanien

Anställd sedan

2024

2018

2021

Medlem i koncernledningen sedan

2024

2018

2024

Styrelseledamot

–

CNH Industrial, Milkywire AB

Swedish-American Chamber of

Commerce

–

Innehav i Ericsson

41 900 B-aktier

89 895 B-aktier

1 896 B-aktier

Tidigare befattningar

Chief Financial Officer på Getinge

och Senior Vice President Group

Reporting, Tax & Control på AB

Volvo. Har före dessa roller innehaft

ett flertal ledande roller inom

Scania Group, bl.a. Vice President

Financial Services, Head of Group

Financial reporting samt Head of

Group Reporting & Control, samt

Chief Financial Officer på Swedish

Orphan Biovitrum AB.

Chef för affärsområdet Technology

& New Businesses. Har tidigare

innehaft ett flertal ledande

befattningar inom Ericssonkon-

cernen, bl.a. IPR och Licensing,

Group Strategy och M&A. Innan han

började på Ericsson innehade han

ett flertal seniora positioner,

inklusive partner på McKinsey &

Company.

Chef för Ericsson Iberia (Spanien

och Portugal) och chef för Global

Customer Unit Telefónica. Hade

innan han började på Ericsson ett

flertal seniora HR-chefstjänster

inom Vodafone Spain.

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025.

Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Förändringar i koncernledningen

under 2025 och 2026

Den 27 augusti 2025 meddelade Bolaget att

Stella Medlicott skulle lämna sin befattning

som Senior Vice President och marknads-

och kommunikationsdirektör samt Head

of Corporate Relations. Hon lämnade sin

befattning och koncernledningen den 31

december 2025.

Den 11 november 2025 meddelade Bola-

get att Moti Gyamlani skulle lämna sin befatt-

ning som Senior Vice President och chef för

koncernfunktionen Global Operations, från

och med den 12 januari 2026. Han stannar

kvar i Bolaget under en övergångsperiod.

Som en del av Bolagets initiativ för att

effektivisera koncernens corporate center har

vissa organisatoriska förändringar genom-

förts. Funktionerna Group Communications

och Government & Policy Advocacy, som tidi-

gare utgjorde en del av Marketing & Commu-

nications och Corporate Relations, har förts

över till koncernfunktionen Group Support

och rapporterar nu till chefen för koncern-

funktionen Group Support och Chief Ope-

rating Officer. Group Marketing-funktionen

har flyttats till affärsområdet Cloud Software

and Services och kommer att ansvara för

både Group Marketing och Business Area

Cloud Software and services BSS Marketing &

communications. Denna kombinerade funk-

tion rapporterar till chefen för affärsområdet

Cloud Software and Services.

En omställningsplan för koncernfunktion-

en Global Operations håller på att tas fram,

där funktionerna ska ligga närmare själva

verksamheterna.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson Group Management System

För att säkerställa transparens och enhet-

lighet i organisationen beträffande opera-

tiva förväntningar och krav på bland annat

styrning, beslutsfattande och riskhantering

används Ericsson globala ledningssystem

(Ericsson Group Management System).

Ericsson Group Management System ser till

att utvalda standarder och certifieringar från

Internationella standardiseringsorganisatio-

nen (ISO) effektivt upprätthålls och att Bola-

gets verksamhet kontinuerligt utvärderas och

förbättras.

Ericsson Group Management System

baseras på ISO 9001 (internationell standard

för kvalitetsledningssystem) och är utfor-

mat som ett dynamiskt ledningssystem för

att göra det möjligt för Ericsson att anpassa

systemet efter förändrade krav och förvänt-

ningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning

samt kunders och andra intressenters krav.

Ericssons affärsprocesser är en uppsätt-

ning definierade koncernomfattande proces-

ser som integrerats i Ericsson Group Mana-

gement System. De beskriver hur Ericsson

levererar värde till kunder, både proaktivt och

på begäran. Ericssons affärsprocesser erbju-

der möjlighet att omsätta kundernas krav till

definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och

tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio-

ner och utvärderingar är att fastställa nivån

av regelefterlevnad och samla värdefull infor-

mation för att möjliggöra förståelse, analyser

och kontinuerliga förbättringar, och på så

sätt säkerställa att Ericsson Group Manage-

ment System, är ändamålsenligt och effek-

tivt för att hantera Ericssons verksamhet.

Ledningen följer upp regelefterlevnaden av

riktlinjer, direktiv, instruktioner och processer

genom interna självutvärderingsaktiviteter

inom respektive enhet. Dessa komplette-

ras med interna och externa revisioner och

utvärderingar.

För att säkerställa att krav från kunder och

andra intressenter uppfylls fattar Ericsson

medvetna beslut om certifiering. Certifiering

innebär att Ericssons tolkning av standarder

eller krav bekräftas genom att en tredje part

gör en utvärdering.

ISO-certifikat utfärdas av en oberoende

tredje part, vilket visar att systemet fungerar i

hela verksamheten och att det uppfyller rele-

vanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet

är för närvarande certifierad enligt ISO 9001

(kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001

(arbetsmiljö) och ISO 27001 (ledningssys-

tem för informationssäkerhet (LIS)). Vissa

utvalda enheter inom Ericsson är också certi-

fierade enligt TL 9000 (standard för telekom-

munikation). Ericsson Group Management

System utvärderas också inom ramen för den

revisionsplan som Ericssons internrevisions-

funktion följer (Corporate Audit).

Utvärderingar av ISO- och ledningssystem

genomfördes av DNV (Det Norske Veritas)

under 2025. Interna revisioner utförs av Bola-

gets internrevisionsfunktion, som rapporterar

till kommittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt

genomför Ericsson revisioner av sina leveran-

törer för att säkerställa att de följer Ericssons

uppförandekod för affärspartners, vilken

innehåller regler som koncernens leveran-

törer måste följa. Den externa revisionen av

Ericsson utförs av Deloitte AB.

Olika typer av granskning enligt ovan har

olika omfattning och syfte. Alla leverantörer

av granskning har definierade och etablerade

ansvarsområden och befogenheter.

Revisor

Enligt bolagsordningen ska Moderbolaget

ha minst ett och högst tre registrerade revi-

sionsbolag som extern oberoende revisor.

Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman.

Mandatperioden är ett år.

Revisorn rapporterar till aktieägarna på

bolagsstämmor.

Revisorns uppdrag innefattar:

–

Att hålla styrelsen informerad om den

årliga revisionens planering, omfattning

och innehåll.

–

Att granska delårsrapporterna för att

bedöma att dessa presenteras på ett rätt-

visande sätt i alla väsentliga avseenden,

samt att avge granskningsutlåtanden om

delårsrapporterna för det tredje och fjärde

kvartalet samt årsbokslutet.

–

Avge en revisionsberättelse för

årsredovisningen.

–

Att informera styrelsen om tjänster som

har utförts utöver revisionstjänster, ersätt-

ningen för sådana uppdrag och andra

omständigheter som är av betydelse för

revisorns oberoende.

–

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt

under hela året. Mer information om kon-

takterna mellan styrelsen och revisorn

finns under ”Styrelsens arbete” i denna

Bolagsstyrningsrapport.

Nuvarande revisor

Deloitte AB valdes om till revisorer på års-

stämman 2025 för ett år, det vill säga fram till

slutet av årsstämman 2026. Deloitte AB har

utsett Jonas Ståhlberg, auktoriserad revisor,

till huvudansvarig revisor.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet

omkostnader) för revisionsrelaterade och

andra uppdrag som anges i tabellen i not H5,

”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella

rapporten.

Intern kontroll över finansiell

rapportering

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen samt Svensk kod för

bolagsstyrning och är begränsat till intern

kontroll över finansiell rapportering. Efter-

som Ericsson är noterade i USA gäller de krav

som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med

några få undantag. Dessa krav reglerar infö-

rande och vidmakthållande av intern kontroll

över finansiell rapportering och dessutom

ledningens utvärdering av hur väl de interna

kontrollerna fungerar. Ledningens rapport om

intern kontroll, i enlighet med Sarbanes-Oxley

Act, kommer att ingå i Ericssons årsredovis-

ning på det 20 F-formulär som lämnas till den

amerikanska finansinspektionen (U.S. Securi-

ties and Exchange Commission).

För att stödja dessa regelverk har Bola-

get infört ett ramverk för intern kontroll som

bygger på 2013 års Integrated Framework

utgivet av Committee of Sponsoring Orga-

nizations of the Treadway Commission.

Såsom definierats i Committee of Sponsoring

Organizations of the Treadway Commission

framework, är intern kontroll en samling av

komponenterna nedan: kontrollmiljö, risk-

bedömning, kontrollaktivteter, information

och kommunikation samt övervakning. För

att säkerställa ett effektivt system av intern

kontroll över finansiell rapportering uppda-

teras Bolagets ramverk för intern kontroll

regelbundet för att återspegla exempelvis

förändringar i affärsprocesser, användning

av verktyg, resultat av riskbedömningar och

ändringar i lagstiftningen. Tillämpningen

av Committee of Sponsoring Organizations

of the Treadway Commission-ramverket

beskrivs nedan.

Kontrollmiljö

Bolagets kontrollstruktur bygger på arbets-

fördelningen mellan styrelsen, dess kommit-

téer samt VD och koncernchef. Bolaget har

infört ett ledningssystem som bygger på:

–

Styrdokument, till exempel riktlinjer och

direktiv, samt den affärsetiska koden.

–

En stark företagskultur.

–

Bolagets organisation och sätt att bedriva

verksamhet, med tydligt definierade roller

och ansvarsområden och delegering av

befogenheter.

–

Flera tydligt definierade och koncern-

övergripande planerings-, drift- och

stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när

det gäller den finansiella rapporteringen

behandlas i styrdokument och processer

för redovisning och finansiell rapportering.

Dessa styrdokument uppdateras regelbun-

det för att bland annat inkludera ändringar

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

i lagar och regelverk, däribland finansiella

rapporteringsstandarder och noteringskrav,

IFRS® redovisningsstandarderna, såsom de

har publicerats av International Accounting

Standards Board (IASB) och Sarbanes-Oxley

Act (SOX). Relevanta affärsprocesser omfat-

tar särskilda kontroller som ska utföras för att

säkerställa att de finansiella rapporterna är

av hög kvalitet.

Ledningen för varje rapporterande juridisk

enhet, marknadsområde och affärsområde

får stöd av ekonomifunktioner vid utförandet

av kontroller avseende transaktioner och rap-

portering. Finansfunktionen är organiserad

med särskilda enheter för varje marknadsom-

råde och affärsområde och har dedikerade

finansiella kontrollenheter som vardera stöd-

jer flera juridiska enheter inom ett geografiskt

område eller en affärsenhet, utöver att de

får stöd från koncernens finansfunktioner på

gruppnivå för att bidra till koncernens affärs-

och finansiella översyn och insikt.

För större förvärv förblir den förvärvade

enhetens huvudsakliga finansfunktioner och

styrning inom enheten, och ingår ett nära

samarbete med koncernens finansfunktioner.

Riskbedömning

För att bidra till tillförlitlig finansiell

rapportering genomför Bolaget kontinuerligt

riskbedömningar för att identifiera risker för

väsentliga felaktigheter i redovisning och

finansiell rapportering som kan förekomma i

samband med redovisning av intäkter och

kostnader, värdering av tillgångar och skulder

eller otillräckliga upplysningar. Andra risker

relaterade till finansiell rapportering

inkluderar bedrägeri, förlust eller förskingring

av tillgångar samt otillbörlig gynnsam

behandling av motparter på Bolagets

bekostnad.

Kontrollaktiviteter

Bolaget har infört kontroller för att säkerställa

att de finansiella rapporterna är tillförlitliga,

korrekta och upprättade i enlighet med till-

lämpliga redovisningsstandarder såsom IFRS

och relevanta noteringsregler, exempelvis

Sarbanes-Oxley Act (SOX). Kontrollerna

omfattar affärsprocesskontroller, IT-kon-

troller och kontroller på enhetsnivå som är

implementerade och genomförs i väsentliga

dotterbolag eller verksamhetsenheter och

som täcker poster med betydande väsentlig-

het och risk.

På koncernnivå ansvarar koncernfunk-

tionen Finance Control för kraven i rapporte-

ringsprocessen för att bidra till rimlig säkerhet

att de finansiella rapporterna är tillförlitliga,

korrekta och upprättade i enlighet med till-

lämpliga redovisningsstandarder såsom

IFRS.

Bolagets affärsprocesser innefattar finan-

siella kontroller avseende godkännande och

bokföring av affärshändelser. I processen för

månads-/årsavslut och rapportering finns

kontroller avseende redovisning, värdering

och upplysningar. Dessa inkluderar tillämp-

ning av kritiska redovisningsprinciper och

bedömningar, både i enskilda dotterbolag

och i koncernredovisningen. Regelbundna

analyser av det finansiella resultatet för varje

dotterbolag, marknadsområde och affärs-

område täcker väsentliga delar av tillgångar,

skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde.

Tillsammans med ytterligare analys av kon-

cernens finansiella rapporter på koncern-

nivå syftar dessa rutiner till att säkerställa

finansiella rapporter utan väsentliga fel. För

extern finansiell rapportering utför Disclosure

Committee ytterligare kontrollrutiner för att

granska om upplysningskraven är uppfyllda.

Bolaget har implementerat kontroller för att

säkerställa att finansiella rapporter upprättas

i enlighet med interna redovisnings- och rap-

porteringsprinciper samt IFRS, liksom med

tillämpliga noteringsregler. Det för detaljerad

dokumentation om interna kontroller relate-

rade till bokföring och finansiell rapportering

och håller även register över uppföljning av

genomförandet och resultaten av sådana

kontroller. Detta gör det möjligt för bolagets

koncernchef och VD och CFO att bedöma

kontrollernas effektivitet på ett sätt som är

förenligt med Sarbanes-Oxley Act (SOX).

Enhetsövergripande kontroller med fokus

på kontrollmiljön och efterlevnad av poli-

cyer och direktiv för finansiell rapportering är

implementerade på koncernnivå samt i dot-

terbolag eller verksamhetsenheter. Detalje-

rade processkontroller och dokumentation av

utförda kontroller finns också i de väsentliga

dotterbolagen eller verksamhetsenheterna

och täcker poster med betydande väsentlig-

het och risk. För att säkerställa regelefteref-

terlevnad, styrning och riskhantering inom

områdena juridisk enhetsredovisning och

beskattning samt för att säkra finansiering

och kapitalnivåer, bedrivs verksamheten

genom Financial Control- och Global Finance

Services-enheter/Shared services-enheter

som täcker dotterbolag i varje geografiskt

område. Med en gemensam IT-plattform,

en gemensam kontoplan och gemensamma

masterdata utför Financial Control- och Glo-

bal Finance Services-/Shared services-enhe-

terna bokförings- och rapporteringstjänster

för majoriteten av dotterbolagen.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunika-

tionsvägar ska bidra till fullständig och

korrekt finansiell rapportering i rätt tid,

genom att samtliga relevanta riktlinjer och

instruktioner för interna processer görs till-

gängliga för alla berörda medarbetare.

Dessutom tillhandahålls regelbundna upp-

dateringar och meddelanden om ändringar

av redovisningsprinciper, upplysningskrav

och informationsgivningskrav.

Dotterbolag

och operativa enheter lämnar regelbundet

finansiella rapporter och rapporter om sin

operativa verksamhet till interna styrgrup-

per och bolagsledningen. Dessa rapporter

innefattar analyser av och kommentarer till

finansiella resultat och risker. Styrelsen motta-

ger finansiella rapporter månatligen. Ericsson

har implementerat ett visselblåsarverktyg,

Ericsson Compliance Line, som kan användas

för att rapportera misstänkta överträdelser

som utförs av koncernledningen eller den

lokala ledningen, och avser korruption, tvek-

samheter i redovisningen, brister i den interna

redovisningskontrollen eller revisionen, eller

något annat som allvarligt påverkar koncer-

nens intressen eller enskilda individers hälsa,

säkerhet och andra intressen.

Riktlinjer för informationsgivning

Ericssons riktlinjer för finansiell rapporte-

ring och informationsgivning följer IFRS,

och syftet är att se till att kommunikationen

med investerarna är transparent, relevant

och konsekvent, och att den sker i rimlig tid,

på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta

bidrar till att Ericssons finansiella instrument

får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill

att nuvarande och potentiella investerare ska

ha en god förståelse för hur Bolaget arbetar,

inklusive vad gäller verksamhetsresultat,

framtidsutsikter och potentiella risker.

För att

uppnå dessa mål måste den finansiella rap-

porteringen och informationsgivningen vara

transparent, konsekvent, enkel, relevant, i rätt

tid, på lika villkor och fullständig:

–

Transparent

– för att öka förståelsen för

de ekonomiska drivkrafterna för verksam-

heten och rörelseresultatet samt för att

skapa förtroende och trovärdighet.

–

Konsekvent

– informationen ska

vara jämförbar vad gäller omfatt-

ning och detaljnivå mellan olika

rapporteringsperioder.

–

Enkel

– för att ge en god uppfattning av

affärsverksamheten och resultatet samt

för att undvika feltolkningar.

–

Relevant

– med fokus på vad som är rele-

vant för Ericssons intressenter eller vad

som krävs enligt lag eller noteringsavtal,

för att undvika informationsöverflöd.

–

I rätt tid

– utöver regelbunden, tidsbe-

stämd informationsgivning ska också

annan information publiceras i rätt tid vid

behov, till exempel pressmeddelanden om

viktiga händelser.

–

På lika villkor

– all väsentlig information

ska offentliggöras via pressmeddelanden,

för att säkerställa att informationen sprids

samtidigt till investerarna.

–

Fullständig

– utan väsentliga fel och i

enlighet med god sed – informationsgiv-

ningen ska ske i enlighet med tillämpliga

redovisningsstandarder och noteringskrav

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

samt branschkrav. Ericssons webbplats

innehåller information om koncernen,

bland annat ett arkiv med årsredovisningar

och delårsrapporter och tillgång till de

senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för

informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att

stödja att information lämnas i rätt tid i enlig-

het med tillämpliga lagar och förordningar,

bland annat EU:s marknadsmissbruksförord-

ning, U.S. Securities Exchange Act från 1934,

med ändringar, samt Nasdaq Stockholm

och Nasdaq New York. Enligt processerna

ska också information lämnas till ledningen,

inklusive till VD och koncernchef samt CFO, så

att beslut om informationsgivning kan fattas

i rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjäl-

per ledningen att fullgöra sitt ansvar när

det gäller Bolagets informationsgivning

till aktieägare och investerarkollektivet. En

av kommitténs viktigaste uppgifter är att

övervaka integriteten och att Bolaget har

effektiva kontroller och förfaranden för infor-

mationsgivning. Ericssons Disclosure Com-

mittee består av ledamöter med olika typer

av kompetens, samt med representation från

segmenten. Ericsson har också en insider-

kommitté som gör bedömningar relaterade

till offentliggörande av insiderinformation.

Insiderkommittén består av chefsjuristen,

CFO och Chief Operating Officer. Ericsson

har investeringar i vissa verksamheter som

Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets

kontroller och förfaranden för informations-

givning för dessa verksamheter är betydligt

mer begränsade än dem som tillämpas för

dotterbolag. Hur väl än kontrollprocesserna

utformas och genomförs kan de bara tillhan-

dahålla en rimlig försäkran om att de önskade

målen för kontrollerna uppnås. Ericssons VD

och koncernchef samt CFO har utvärderat

kontrollprocesserna för Bolagets informa-

tionsgivning och kommit fram till att dessa är

effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per

den 31 december 2025.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering

granskas årligen av ledningen. Gransk-

ningen utgör grunden för utvärderingen av

det interna ledningssystemet och de interna

styrdokumenten, för att säkerställa att dessa

omfattar alla viktiga områden och risker som

rör den finansiella rapporteringen.

Dotterbolag och verksamhetsenheter

ansvarar för att pröva effektiviteten i de

interna kontrollerna genom självutvärde-

ringar i enlighet med koncernens risk- och

kontrollramverk. På koncernnivå övervakar

koncernfunktionen Group Function Finance

effektiviteten i de interna kontrollerna samt

uppföljningen av ledningens åtgärder för att

åtgärda bristfälliga kontroller. Resultat och

åtgärder rapporteras även till CFO och inklu-

deras i Kommittén för Audit and Compliances

möten.

Efterlevnaden av policys och direktiv

övervakas genom årliga självutvärderingar

och representationsbrev/intyg från chefer

och company controllers i dotterbolag samt

i affärsområden och marknadsområden.

Bolagets finansiella ställning granskas också

vid styrelsemöten. Styrelsens utskott har

viktiga övervakningsfunktioner avseende

ersättningar, lån, investeringar, kundfinansie-

ring, kassahantering, finansiell rapportering

och intern kontroll. Kommittén för Audit and

Compliance och styrelsen granskar samt-

liga delårs- och årsredovisningar innan de

publiceras.

Kommittén för Audit and Compliance får

även regelbundna rapporter från den externa

revisorn. Kommittén för Audit and Compli-

ance följer upp de åtgärder som vidtas för att

förbättra eller ändra kontrollerna. Bolagets

internrevisionsfunktion rapporterar direkt

till kommittén för Audit and Compliance

Compliance.

Styrelsen

Stockholm, 3 mars 2026

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

Org.nr. 556016-0680

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten

Stockholm den 3 mars 2026

Deloitte AB

Jonas Ståhlberg

Auktoriserad revisor

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för

räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 på sidorna 1–28 och för

att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revi-

sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning

och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing

och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalanden

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet

med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo-

visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med

årsredovisningslagen.

Ericsson 2025

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2025

Ersättningsrapport

Årsredovisning 2025

Ersättnings-

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Finansiell

rapport

→

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de

Regler om ersättningar till styrelsen och koncernledningen samt om incitamentsprogram (den 1 januari 2021)

som administreras av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kapitlet,

§ 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten. Information om

Kompensationskommitténs arbete 2025 finns i Bolagsstyrningsrapporten.

Ersättningsrapport

2025

Inledning

Total ersättning 2025

—

Översikt över total ersättning till VD

och koncernchef samt till vice verkställande

direktörer

Fast ersättning

Rörlig ersättning

— Kortsiktig rörlig ersättning (STV)

— Långsiktig rörlig ersättning (LTV)

Information om riktlinjer för koncernledningens

aktieinnehav

Jämförande information om ändringar i ersättningen

och Bolagets resultat

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Inledning

Denna rapport ger en översikt över Ericssons

ersättningsfilosofi och praxis, och beskriver Rikt-

linjer för ersättning till koncernledningen (”rikt-

linjerna”), som antagits på årsstämman 2023.

Rapporten innehåller information om total ersätt-

ning, inklusive fast och rörlig ersättning, till VD och

koncernchef och vice verkställande direktören.

Denna rapport har upprättats i enlighet med

aktiebolagslagen (ABL) och Regler om ersätt-

ningar till styrelsen och koncernledningen samt

om incitamentsprogram.

Mer information om ersättningar till ledande

befattningshavare finns i not G2 i årsredovis-

ningen för 2025. Information om Kompensations-

kommitténs arbete 2025 finns i Bolagsstyrnings-

rapporten i årsredovisningen för 2025.

Ersättning till styrelsen ingår inte i denna rap-

port. Ersättning till styrelsen godkänns årsvis av

årsstämman och redovisas i den Finansiella rap-

porten och i bolagsstyrningsrapporten för 2025.

Driva tillväxt och värde genom Ericssons

ersättningspraxis

Bolagets ersättningspraxis är utformad för att

vara i linje med Ericssons strategiska mål och

aktieägarnas långsiktiga intressen. Denna praxis

gör det möjligt för Bolaget att attrahera, behålla

och motivera personer med olika bakgrund, kom-

petens och förmåga, och på ett rättvist sätt belöna

exceptionella prestationer och ytterligare stärka

Ericssons kultur.

För att säkerställa att ersättningspaketen är

konkurrenskraftiga genomförs årligen en omfat-

tande utvärdering av den totala ersättningen

med stöd från oberoende part. Varje ersättnings-

komponent på målnivå jämförs noggrant med

respektive lokala marknad och företag med vilka

vi konkurrerar om talangerna.

Ericssons riktlinjer, ersättningsfilosofi och

praxis är fast förankrade i principerna om global

konkurrenskraft, rättvisa, transparens och presta-

tion. Under 2025 förekom inga avvikelser från

riktlinjerna.

Riktlinjerna finns i den Finansiella rapporten

för 2025.

Viktiga händelser inom ersättning under 2025

Under 2025 togs ett antal viktiga beslut gällande

ersättning av Kompensationskommittén och

styrelsen:

–

Som en följd av synpunkter från investerarna

under 2023 utökades ersättningspaketet för

2024 för VD och koncernchef till att innehålla

en kortsiktig rörlig incitamentskomponent på

50 % av grundlönen. Per den 1 januari 2025

består den rörliga ersättningen för VD och

koncernchef av en målnivå på 65 % för kort-

siktig rörlig ersättning (STV) och en målnivå

på 150 % för långsiktig rörlig ersättning (LTV),

vilket sammanlagt är en målnivå motsvarande

215 % av den årliga grundlönen. Detta inne-

bär en ökning på 4,24 % av den totala ersätt-

ningen jämfört med 2024, då den totala rörliga

ersättningen på målnivå var 200 % av den

årliga grundlönen. Det uppdaterade ersätt-

ningspaketet är i linje med en typisk struktur för

VD-paket på marknaden och följer Ericssons

riktlinjer. Ingen höjning av grundlönen genom-

fördes till VD och koncernchef under 2025.

–

Från och med den 15 mars 2025 utsågs Per

Narvinger till vice verkställande direktör och

chef för affärsområdet Networks, och därmed

ingår hans ersättning för den perioden i denna

rapport. Fredrik Jejdling lämnade sin befatt-

ning som vice verkställande direktör och chef

för affärsområde Networks den 14 mars 2025.

–

STV-programmet 2025 för VD och kon-

cernchef resulterade i en utbetalning på

SEK 22 373 471, då prestationen var 183,09 %

för samtliga prestationsmått (92 % av max-

nivå). STV-programmet för vice verkställande

direktör Per Narvinger resulterade i en utbetal-

ning på SEK 5 523 268

, då prestationen var

149,28 % för samtliga prestationsmått (75 %

av maxnivå).

–

I LTV 2025 bestäms koncernens lönsamhet

(EBITA

) av ett treårigt EBITA-mål, beräk-

nat som genomsnittet av utfallet av tre årliga

bestämda EBITA-mål. Prestationsvillkoret för

EBITA 2025 (som motsvarar 1/3 av det totala

målet) för programmet bedömdes till 200 %

av målet (100 % av maxnivå). På liknande sätt

beräknas målet för minskning av växthusgas-

utsläpp som genomsnittet av tre årliga förde-

finierade mål. Prestationsvillkoret för växthus-

gasutsläpp 2025 (som motsvarar 1/3 för det

totala målet) bedömdes till 171,17 % av målet

(86 % av maxnivå).

–

Utfallet för LTV 2023-programmet uppgick till

91,23 % av målet (46 % av maxnivå). Detta

sammanfattar Bolagets prestationer under

prestationsperioden 1 januari 2023 till 31

december 2025 i förhållande till de fördefini-

erade prestationsmålen för LTV 2023 inklusive

ESG-mål (Environmental, Social and Gover-

nance), mål för minskning av koldioxidutsläpp

och ökat antal kvinnliga ledare och det 3-åriga

målet för absolut och relativ total avkastning

för aktieägarna (TSR). Som framgår av ersätt-

ningsrapporten för 2023 föreligger inte något

utfall av inte det ettåriga målet för koncernens

lönsamhet (EBITA

) i LTV 2023.

Föreslagna förändringar av ersättningar

under 2026

Kompensationskommittén och styrelsen har

beslutat att föreslå ett LTV-ersättningsprogram

för 2026 till årsstämman 2026.

Som respons på investerares synpunkter har

Kompensationskommittén och styrelsen fortsatt

med översynen av LTV-programmen och föränd-

ringar av prestationsmåtten för LTV. Huvudsyftet

med de föreslagna ändringarna av LTV 2026 är

att ytterligare förstärka långsiktigheten hos högre

chefer (koncernledningen och personer som rap-

porterar direkt till medlemmar i koncernledningen)

för att säkerställa samstämmighet med aktieä-

garnas långsiktiga intressen samt stärka Erics-

sons engagemang för långsiktig hållbarhet och

ansvarsfullt företagande. Följande treåriga pre-

stationsmått för LTV-programmet 2026 kommer

att föreslås för årsstämman 2026:

–

Koncernens lönsamhet (vikt 45 %): Koncernens

lönsamhet i LTV 2026 kommer att bestämmas

av ett treårigt lönsamhetsmål, beräknat som

genomsnittet av utfallet av tre årliga bestämda

mål för EBITA

eller justerat rörelseresultat

i enlighet med de redovisningsstandarder

som Bolaget tillämpar. Metoden tar hänsyn

till det faktum att Ericssons verksamhet i hög

utsträckning är cyklisk med en koncentrerad

kundbas, vilket historiskt har lett till betydande

volatilitet i resultatet från år till år. Ett flerårigt

lönsamhetsmål baserat på ett treårigt genom-

snitt gör det möjligt för styrelsen att på ett mer

rättvisande sätt ta hänsyn till den bransch-

dynamik som påverkar Ericssons verksamhet

och samtidigt fokusera på långsiktiga resultat.

–

Totalavkastning för aktieägarna (TSR) (vikt

45 %): Totalavkastning för aktieägarna (TSR)

i LTV 2026 bestäms av prestationsmål base-

rade på relativ och absolut TSR. Avseende

relativ RTSR

(RTSR, vikt 20 %) i LTV 2026

har styrelsen föreslagit att jämförelsegruppen

ska vara ett aktieindex med fokus på euro-

peiska bolag (STOXX EUROPE 600). Denna

jämförelsegrupp ger kvalitet och relevans i pro-

grammet genom att en bred jämförelsegrupp

med geografisk överensstämmelse etableras.

Absolut TSR

(ATSR, vikt 25 %) mäts som

den genomsnittliga årliga tillväxttakten för

Ericssons B-aktier, inklusive utdelningar, under

en treårsperiod, vilket är i linje med tidigare

LTV-program.

–

Sustainability and Corporate Responsibility

(vikt 10 %): Mätetalet för koncernens Sustain-

ability and Corporate Responsibility föreslås

bestämmas av ett treårigt mål för att minska

koldioxidutsläppen. Målet för minskning av

koldioxidutsläpp beräknas som genomsnittet

av tre årliga fördefinierade mål, vilket möjliggör

en mer exakt och rigorös måldefinition.

För perioden från och med den 15 mars 2025 till och med den 31 december 2025.

För deﬁnitioner av incitamentsmål, se avsnitt om STV respektive LTV.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Total ersättning 2025

Riktlinjer

Nuvarande riktlinjer godkändes av årsstämman

2023. Riktlinjerna är avsedda att gälla i fyra år, till

årsstämman 2027.

Riktlinjerna är i linje med Ericssons företagskul-

tur och värderingar och avspeglar vårt åtagande

för etik, integritet och regelefterlevnad – kärnvär-

den som driver vår långsiktiga framgång. Dessa

riktlinjer kopplar ersättningar till etiskt beteende,

ansvar och prestation och säkerställer att vår

ersättningspraxis speglar vårt åtagande för ett

ansvarsfullt företagande. Denna samstämmighet

stärker förtroendet bland intressenterna och gör

det möjligt för oss att skapa varaktigt värde för

kunder, anställda, investerare och för samhället.

Riktlinjerna har utformats för att stödja strate-

gin och säkerställa att Bolagets långsiktiga intres-

sen uppnås, samtidigt som de är förenliga med

Ericssons filosofi och praxis, och bidrar till konkur-

renskraft, rättvisa, transparens och resultat.

Riktlinjernas huvudsyften är att:

–

Attrahera och behålla kompetenta, prestations-

inriktade och motiverade individer som har den

förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs

för att genomföra Ericssons strategi.

–

Uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons

företagskultur och kärnvärden.

–

Säkerställa rättvisa genom att se till att den

totala ersättningen är rimlig men inte oskälig

och att grunden för ersättningarna är tydligt

förklarad.

–

Erbjuda en total ersättning, bestående av både

fast och rörlig ersättning samt förmåner som är

konkurrenskraftiga.

–

En rörlig ersättning som är utformad så att

medarbetarna har tydliga och relevanta mål,

samt stärker deras prestationer och möjliggör

flexibla ersättningskostnader för Ericsson.

Införandet av riktlinjerna har också hjälpt Bolaget

att erbjuda medlemmarna av koncernledningen

attraktiv och globalt konkurrenskraftig total

ersättning.

Total ersättning som tjänats in under 2025

Fast lön, pension och förmåner

Fast lön inkluderar månadsvis utbetald grundlön

som inte är föremål för prestationsmått under året.

Pensioner avser pensionspremier som betalats

som en multipel av den fasta lönen under året.

Förmåner inkluderar belopp som betalats för att

stödja anställda, till exempel tjänstebil, skatte-

rådgivning eller andra förmåner.

Kortsiktig rörlig ersättning

Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom

kontantbaserade program som enbart intjänas

baserat på Bolagets finansiella resultat mot på

förhand uppsatta mål. Den information som pre-

senteras för 2025 omfattar räkenskapsåret 2025

och informationen som presenteras för 2024 och

2023 omfattar räkenskapsåren 2024 respektive

2023.

Långsiktig rörlig ersättning

Årlig långsiktig rörlig ersättning utgår i form av

aktierelaterade program som intjänas baserat på

Bolagets prestation i förhållande till uppsatta mål.

Den information som presenteras för 2025 inne-

fattar LTV 2023, där prestationsperioden löpte ut

vid utgången av räkenskapsåret 2025. Information

som presenteras för 2024 och 2023 innefattar

information om LTV 2022 och LTV 2021, där

prestationsperioderna avslutades vid utgången

av räkenskapsåret 2024 respektive 2023.

100

120

2025

2024

2023

18,8

1,5

10,2

19,4

2,3

22,4

10,2

49,0

15,0

10,2

25,3

Börje Ekholm

VD och koncernchef

SEK miljoner

LTV

Pension

STV

Förmåner

Fast lön

Ersättning intjänad under 2025

2025

2024

2023

7,8

3,2

9,3

2,0

1,5

2,8

2.8

6,4

9,3

0,9

2,7

2,4

0,6

0,9

Fredrik Jejdling (från 1 januari 2025

till 14 mars 2025)

Vice verkställande direktör

SEK miljoner

LTV

Pension

STV

Förmåner

Fast lön

2025

2024

2023

4,6

7,4

2,2

5,5

0,9

Per Narvinger (

från och med 15 mars 2025)

Vice verkställande direktör

SEK miljoner

LTV

Pension

STV

Förmåner

Fast lön

För deﬁnitioner av prestationsmått, se avsnitt STV respektive LTV.

Prestationsutfall 2025

100

Utfall

Börje Ekholm

Möjlighet som %

av den maximala nivån

Utfall STV 2025

Koncernens ekonomiska lönsamhet

Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks

Ekonomisk lönsamhet affärsområde

Cloud Software and Services

Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise

100

Utfall

Fredrik Jejdling

Möjlighet som %

av den maximala nivån

Utfall STV 2025

Koncernen Ekonomisk lönsamhet

Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks

100

Utfall

Per Narvinger

Möjlighet som %

av den maximala nivån

Utfall STV 2025

Koncernen

Ekonomisk lönsamhet

Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks

100

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

LTV 2023 TSR-utveckling (2023–2025)

–20

100

120

140

160

Cap Gemini

Juniper

CGI Group

Cognizant

Nokia

QUALCOMM

Motorola Solutions

Cisco Systems

Ericsson

F5 Networks

IBM

Corning

–16,10 %

–7,26 %

–4,69 %

16,91 %

28,33 %

37,5 %

46,35 %

56,14 %

57,01 %

61,27 %

113,47 %

153,45 %

RTSR

16,23 % CAGR uppnådd,

intjänandenivå 200,00 %

ATSR

Ranking 3,83 av 12, uppnådd

intjänandenivå 108,44 %

100

Utfall

Maximal nivå

Utfall LTV 2023

Koncernens rörelseresultat (EBIT):

Som % av den maximala nivån

Absolut TSR: Som % av den maximala nivån

Relativ TSR: Som % av den maximala nivån

Hållbarhet: Som % av den maximala nivån

Mångfald: Som % av den maximala nivån

100

Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons VD och koncernchef samt vice verkställande direktörer mellan 2023 och 2025.

Semesterersättning och bilersättning ingår under ”övriga förmåner och semesterlön”. I tidigare års ersättningsrapporter redovisades dessa poster som en del av fast lön.

Mer information om övriga förmåner ﬁnns i tabellen om implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Beloppen representerar kontant betalning istället för pension (för VD och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktörer) som utbetalats under räkenskapsåret.

Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2025 representerar beloppen STV 2025, för 2024 representerar beloppen STV 2024

och för 2023 representerar beloppen STV 2023.

Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2025 representerar beloppen LTV 2023, för 2024 representerar beloppen LTV 2022 och för 2023

representerar beloppen LTV 2021. För LTV 2021, LTV 2022 och LTV 2023 beräknas beloppen baserat på antalet prestationsaktierätter som kommer att falla ut i slutet av intjänandeperioden

multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår.

Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret. Beloppet är inkluderat under

övriga förmåner i not G2 i den Finansiella rapporten.

Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.All ersättning till VD och koncernchef betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

All ersättning till vice verkställande direktörer betalas från Ericsson AB utom ﬂerårig rörlig ersättning som betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

Kvoterna representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.

Kvoterna representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.

10)

Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025. Alla värden för 2025, med undantag för upplupen LTV, beräknas pro rata för perioden 1 januari 2025 till

den 14 mars 2025.

11)

Prestationsbaserad engångsersättning relaterad till en väsentlig affärsframgång, godkänd som en ytterligare överenskommelse i enlighet med riktlinjerna för ersättning till koncernledningen.

12)

Per Narvinger utnämndes till vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Alla värden för 2025, med undantag för upplupen LTV, beräknas pro rata för perioden 15 mars 2025 till den 31 december 2025.

Fast ersättning

Rörlig ersättning

Fast lön

Övriga

förmåner och

semesterlön

Pension

Ettårig rörlig

ersättning

Flerårig rörlig

ersättning

Ytterligare

överens-

kommelser

Totalt

ersättning

Andel fast

ersättning

Andel rörlig

ersättning

Börje Ekholm

, VD och koncernchef

Financial year

2025

18 799 637

2 281 794

10 151 804

22 373 471

49 047 972

–

102 654 677

30 %

70 %

2024

18 799 637

2 310 861

10 151 804

15 036 644

25 318 696

–

71 617 642

44 %

56 %

2023

18 799 637

1 549 218

10 151 804

–

19 371 871

–

49 872 530

61 %

39 %

Fredrik Jejdling

, vice verkställande direktör

10)

Financial year

2025

1 952 831

20 299

598 438

1 457 569

6 371 593

–

10 400 731

25 %

75 %

2024

9 280 189

861 884

2 754 775

7 774 514

3 166 084

1 500 000

11)

25 337 446

51 %

49 %

2023

9 280 189

902 648

2 728 761

2 399 101

–

15 310 698

84 %

16 %

Per Narvinger

, vice verkställande direktör

12)

2025

7 400 000

2 186 229

5 523 268

4 597 265

–

20 617 726

51 %

49 %

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning, övriga förmåner och pension till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Fast ersättning

Fast lön

Övriga förmåner

Pension

Syfte och koppling till strategin

Attrahera och behålla det ledarskap som behövs

för att implementera Ericssons strategi.

En del av den årliga ersättningen utbetalas i

en förutsägbar form.

Den fasta lönenivån för 2025 bedöms som

lämplig i förhållande till ansvaret att vara VD och

koncernchef eller vice verkställande direktör för

en ledande global leverantör av informations-

och kommunikationstekniklösningar (IKT), jäm-

fört med ersättningspaketen för motsvarande

befattningar i jämförbara internationella bolag.

Attrahera och behålla ledande befattningsha-

vare som behövs för att implementera Ericssons

strategi.

En del av den årliga ersättningen utbetalas

i en förutsägbar form.

Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och

planering för pension genom att erbjuda

konkurrenskraftiga pensionslösningar som

är i linje med lokal marknadspraxis.

Arrangemang i korthet

Löner revideras normalt för att träda i kraft

i januari, varvid hänsyn tas till:

–

Ericssons övergripande affärsresultat.

–

Affärsresultatet för den enhet som

medarbetaren leder.

–

Medarbetarens prestation över tid.

–

Externa ekonomiska förhållanden.

–

Befattningens omfattning och komplexitet.

–

Externa marknadsdata för löner.

–

Lön och villkor för andra medarbetare i länder

som anses vara relevanta för rollen.

–

Vid fastställandet av fasta löner måste även

påverkan på den totala ersättningen

beaktas.

Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig

marknadspraxis i individens anställningsland.

Förmånerna uppgår till högst 10 % av den

årliga fasta lönen för medlemmar av koncern-

ledningen i Sverige.

Medlemmar i koncernledningen är berättigade

till en företagsbil eller motsvarande kontant

ersättning och andra förmåner i linje med övriga

anställda i anställningslandet.

Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis

i individens hemland.

Pensionsplanerna för VD och koncernchef

samt vice verkställande direktörer är avgifts-

bestämda planer.

Implementering under det räkenskapsår

som avslutades 31 december 2025

Implementering under det räkenskapsår

som avslutades 31 december 2025

Implementering under det räkenskapsår

som avslutades 31 december 2025

VD och koncernchef:

Fast årslön på SEK 18 799 636,

utgör ingen förändring sedan 2024.

Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling:

Fast årslön på SEK 1 952 831 under perioden

1 januari 2025 till den 14 mars 2025 utgör en

förändring på 3 % sedan 2024.

Vice verkställande direktör Per Narvinger:

Fast årslön på SEK 7 400 000 under perioden

15 mars 2025 till den 31 december 2025.

VD och koncernchef:

Börje Ekholm är bosatt i USA och är berättigad

till sjukförsäkring i USA, ytterligare sjukvårds-

förmåner och skatterådgivning beträffande sin

deklaration. Övriga förmåner och semester-

ersättning totalt SEK 2 281 794.

Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling:

Övriga förmåner och semesterersättning totalt

SEK 20 299 under perioden 1 januari 2025 till

14 mars 2025.

Vice verkställande direktör Per Narvinger:

Övriga förmåner och semesterersättning totalt

SEK 910 964 under perioden 15 mars 2025 till

31 december 2025.

VD och koncernchef:

Till Börje Ekholm utgår en kontant ersättning

i stället för deltagande i den svenska premie-

bestämda pensionsplanen (ITP1) eftersom han

är bosatt i USA och därmed inte är berättigad till

planen. Den kontanta utbetalningen behandlas

som lön beträffande skatt och sociala avgifter.

Enligt hans anställningsavtal ska pensions-

tillägget innefatta ytterligare premie utöver den

fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen

uppnådd målnivå för STV. Belopp som betalats

2025: SEK 10 151 804.

Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling:

Fredrik Jejdling deltar i den premiebestämda

ITP1-planen. Han är även berättigad till kom-

pletterande pensionspremie på 30 % av den

del av grundlönen som överstiger taket i pen-

sionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2025:

SEK 598 438 för perioden 1 januari 2025 till

14 mars 2025.

Vice verkställande direktör Per Narvinger:

Per Narvinger deltar i den premiebestämda

ITP1-planen. Han är även berättigad till kom-

pletterande pensionspremie på 30 % av den

del av grundlönen som överstiger taket i pen-

sionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2025:

SEK 2 186 229 för perioden 15 mars 2025 till

31 december 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Ericsson anser, där det är möjligt, att rörlig ersätt-

ning bör utgöra en integrerad del av den totala

ersättningen. Syftet är att koppla prestation till

ersättning genom att förena medarbetarnas

intressen med Ericssons strategiska affärsmål,

samt den egna enhetens hållbara långsiktiga

intressen och resultat.

Alla program för rörlig ersättning har definie-

rade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer.

Den kortsiktiga rörliga ersättningen är bero-

ende av en kombination av Ericssons resultat

på koncernnivå och resultatet för medarbetarens

aktuella affärsenhet, medan den långsiktiga

rörliga ersättningen är beroende av Ericssons

resultat på koncernnivå.

Etik, integritet och efterlevnad

i rörlig ersättning

I syfte att främja ansvarstagandet i hela organi-

sationen och att stödja etik och regelefterlevnad

i alla delar av verksamheten kan Bolaget ensidigt

besluta om att hålla inne hela eller delar av utbe-

talningen för en deltagare avseende de år då del-

tagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod.

Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva

återbetalning, helt eller delvis, av utbetalningen

som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons

affärsetiska kod.

Utöver uppsägning förbehåller sig Bolaget

rätten att helt eller delvis reducera STV/LTV för

anställda som inte uppfyller vår uppförandekod.

För medlemmar i koncernledningen samt VD och

koncernchef har inga fall av återkrav eller reduce-

rad ersättning förekommit under 2025. Dessutom

utvärderas högre chefer enligt en uppsättning

fördefinierade integritetskriterier, relaterade till

utbildning inom säkerhet, regelefterlevnad och

arbetsmiljö, undertecknande av affärsetisk kod

och andra faktorer knutna till Bolagets program

för etik och regelefterlevnad. Underprestation i

förhållande till dessa fördefinierade kriterier kan

helt eller delvis reducera utbetalningen av STV.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Årlig STV-ersättning intjänas genom kontantba-

serade program som endast beror på finansiella

prestationer mot på förhand uppsatta mål. Verk-

samhetsmålen är i linje med den årliga affärspla-

nen som godkänts av styrelsen, och som i sin tur

bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson

strävar efter branschledande rörelsemarginaler

och avkastning på investeringar samt en stabil

kassagenerering. Därför är utgångspunkten att ha

ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på

rörelseresultat efter avdrag för kapitalkostnader.

Målen för ekonomisk lönsamhet som definieras

för koncernledningen är:

–

En kombination av mål på koncernnivå och

affärsområdesnivå för koncernfunktioner

och affärsområdeschefer.

–

En kombination av mål på koncern-

nivå och marknadsområdesnivå för

marknadsområdeschefer.

Kompensationskommittén utvärderar och god-

känner alla mål för kortsiktig rörlig ersättning

som fastställs för koncernledningen och styrelsen

beslutar om mål för kortsiktig rörlig ersättning

för VD och koncernchef. Dessa mål bryts ned till

enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta

är tillämpligt. Kompensationskommittén överva-

kar att målnivåerna för koncernen, affärsområ-

dena och marknadsområdena är ändamålsenliga

och rättvisa under hela prestationsåret och har

befogenhet att revidera dem om de inte längre

skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar

till ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2025

för VD och koncernchef är 25 % ekonomiskt vinst-

mål för koncernen och 25 % för respektive affärs-

område. Viktningen för 2025 för vice verkstäl-

lande direktörerna är 25 % ekonomiskt vinstmål

för koncernen och 75 % ekonomiskt vinstmål för

affärsområdet Networks.

I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV

2025 för VD och koncernchef och de vice verk-

ställande direktörerna, vilket bestäms genom att

prestationen utvärderas mot tillämpliga finans-

iella mätetal.

Deﬁnition av mål som används i STV

Koncernens ekonomiska vinst

Koncernens EBITA exklusive omstrukturerings-

kostnader, minus kapitalkostnad på investerat

kapital (investerat kapital: totala tillgångar minus

icke räntebärande avsättningar, skulder och icke

operativa likvida medel).

Affärsområde Ekonomisk lönsamhet

Affärsområdets bidrag exklusive omstrukture-

ringskostnader och avskrivningar, minus kapital-

kostnad på affärsområdets rörelsekapital.

Rörlig ersättning

Börje Ekholm, VD och koncernchef

För VD och koncernchef ligger målnivån på 65 % av den fasta lönen och maximum ligger på 130 % av den fasta lönen

Tröskelnivå,

SEK miljarder

Målnivå,

SEK miljarder

Maxnivå,

SEK miljarder

Utfall,

% av mål

Prestationsmått

Viktning

SEK utfall vid

tröskelprestation

SEK utfall vid

målprestation

SEK utfall vid

maxprestation

SEK faktisk

prestation

Koncernens ekonomiska vinst

25 %

7,9

13,9

19,9

200 %

3 054 941

6 109 882

Ekonomisk vinst affärsområde Networks

25 %

19,1

24,7

30,2

132,37 %

3 054 941

6 109 882

4 043 825

Ekonomisk vinst affärsområde

Cloud Software and Services

25 %

2,5

4,1

5,7

200 %

3 054 941

6 109 882

Ekonomisk vinst affärsområde

Enterprise

25 %

–6,1

–5,1

–4,3

200 %

3 054 941

6 109 882

Totalt

100 %

12 219 764

24 439 528

22 373 471

Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör (från 1 januari 2025, till 14 mars 2025)

För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen

Tröskelnivå,

SEK miljarder

Målnivå,

SEK miljarder

Maxnivå,

SEK miljarder

Utfall,

% av mål

Prestationsmått

Viktning

SEK utfall vid

tröskelprestation

SEK utfall vid

målprestation

SEK utfall vid

maxprestation

SEK faktisk

prestation

Koncernens ekonomiska vinst

25 %

7,9

13,9

19,9

200 %

244 104

488 208

Ekonomisk vinst affärsområde Networks

75 %

19,1

24,7

30,2

132,37 %

732 312

1 464 623

969 361

Totalt

100 %

976 416

1 952 831

1 457 569

Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025. Utfall i SEK vid tröskelprestation, måluppfyllelse och maximal måluppfyllelse respektive

utfall i SEK vid faktisk prestation beräknas pro rata för perioden 1 januari 2025–14 mars 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)

De nuvarande LTV-programmen har utformats för

att uppmuntra långvarigt engagemang och värde-

skapande i linje med Ericssons långsiktiga strate-

giska mål och aktieägarnas intressen. De utgör

en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker

sig normalt över minst tre år. LTV-programmen

innehåller tydliga prestationskriterier som skiljer

sig från dem i STV-programmet. Eftersom detta är

program för rörlig ersättning är det inte möjligt att

förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Den

intjänade ersättningen beror på Bolagets resultat,

Ericsson-aktiens kurs och relevanta ESG-resultat

i förhållande till på förhand satta mål över en tre-

årig prestationsperiod.

De LTV-program som har införts på Ericsson

består av aktierelaterad ersättning för högre

chefer. Målsättningen för LTV-programmen är

att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande

aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägar-

intresse mellan högre chefer och aktieägarna och

att attrahera, behålla och motivera högre chefer

på en konkurrensutsatt marknad genom presta-

tionsbaserade och aktierelaterade incitament. Till-

delning under LTV-ersättningsprogrammen (pre-

stationsaktierätter) sker vederlagsfritt och berät-

tigar, under förutsättning att vissa prestationsmål

nås, att deltagarna vederlagsfritt erhåller ett antal

aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut

för varje program. Prestationsaktierätterna intjä-

nas efter att utmanande prestationsvillkor upp-

nåtts, vilka definieras för varje års program när det

lanseras. Vilken del av prestationsaktierätterna för

LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms

i slutet av relevant prestationsperiod baserat på

om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-

program uppfyllts. Det krävs i allmänhet att delta-

garna fortsätter att vara anställda under tre år från

det datum då tilldelning av prestationsaktierät-

terna skedde för att vara kvalificerade att få ta del

av utfallet. Under förutsättning att prestationsvill-

koren har uppfyllts under prestationsperioden, och

att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom

under exceptionella omständigheter) under intjä-

nandeperioden, tilldelas aktier så snart som möj-

ligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut

om den slutliga måluppfyllelsen för prestations-

aktierätterna, tar styrelsen hänsyn till om nivån är

rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat

och ställning, villkoren på aktiemarknaden och

andra omständigheter. Annars förbehåller sig sty-

relsen rätten att minska tilldelningen till en lägre

nivå som bedöms lämplig.

Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen

av intjänandeperioden reducera (inklusive helt dra

in) det antal aktier som prestationsaktierätterna

berättigar till, i den omfattning som anses lämplig

med hänsyn till:

–

Bolagets finansiella resultat och ställning,

–

Villkoren på aktiemarknaden och/eller

–

Övriga omständigheter och skäl som styrelsen

finner relevanta.

För att uppfylla legala och regulatoriska skyldig-

heter avseende handelsrestriktioner kan Bolaget,

som en försiktighetsåtgärd, välja att tillfälligt

begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelse-

ledamöter, koncernledning eller Bolaget.

Detaljer angående vart och ett av de pågående

programmen för långsiktig rörlig ersättning

på Ericsson, inklusive programmen för övriga

anställda, beskrivs i noterna till koncernens

finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade

ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

Deﬁnition av mål som används i LTV

EBITA (från LTV I och LTV II 2023)

Resultat före räntor, skatt samt avskrivningar och

exklusive nedskrivningar av förvärvade immate-

riella tillgångar och omstruktureringskostnader.

Justerat rörelseresultat (från LTV 2026

tillämpas vid implementationan av IFRS 18)

Rörelseresultat före investeringsintäkter (kostna-

der), ﬁnansieringskostnader, skatt samt exklusive

avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade

immateriella tillgångar, omstruktureringskostna-

der och väsentliga engångsposter.

EBIT (fram till LTV 2022)

Resultat före räntor, skatt och exklusive nedskriv-

ningar av förvärvade immateriella tillgångar och

omstruktureringskostnader.

Absolut totalavkastning

Genomsnittlig årlig tillväxttakt för Ericssons

B-aktie inklusive utdelning.

Relativ totalavkastning för aktieägarna jämfört

med jämförelsegruppen (till LTV 2025)

Utvecklingen för Ericssons B-aktie jämfört med

aktieutvecklingen för en grupp av 11 jämförbara

bolag.

Relativ totalavkastning för aktieägarna vs

index (från LTV 2025)

Resultatet för Ericssons B-aktie jämfört med

resultatet för STOXX Europa 600 Index.

ESG Sustainability and Corporate Responsibility

(från LTV 2022)

Att inkludera miljö-, sociala- och bolagsstyrnings-

kriterier (ESG) i den rörliga ersättningen kopplar

ledningens incitament till Ericssons mål för håll-

barhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsen

anser att det här tillvägagångssättet är i linje med

aktieägarnas och andra intressenters långsiktiga

intressen genom att det stödjer Bolaget i att upp-

fylla kundernas förväntningar samt driver affärs-

resultat och den operativa effektiviteten.

–

En minskning av växthusgasutsläppen från

Ericssons egen verksamhet och anställdas

tjänsteresor är ett viktigt mål. Detta initiativ gör

det möjligt för Bolaget att dra nytta av över-

gången till en lågkoldioxidekonomi samtidigt

som det stödjer kunderna att minska den totala

miljöpåverkan från drift av mobilnät.

–

Att öka andelen kvinnor i ledande befattning

på Ericsson genom meritbaserad personal-

hantering både attraherar talanger och ökar

lojaliteten, samtidigt som det bidrar till inno-

vation. Ett inkluderande ledarskap bidrar till

den övergripande organisatoriska hälsan och

skapar lika möjligheter för alla (från LTV 2022

till LTV 2025).

Programmet för långsiktig rörlig ersättning

2025 (LTV 2025)

LTV 2025 godkändes på årsstämman 2025 och

omfattar alla högre chefer, inklusive VD och kon-

cernchef, samt vice verkställande direktör. Delta-

garna tilldelades prestationsaktierätter den 12

maj 2025. De prestationsaktierätter som tilldelats

VD och koncernchef samt vice verkställande direk-

törer sammanfattas i tabellen på sidorna 9–11.

Per Narvinger, vice verkställande direktör (från och med den 15 mars 2025 till och med den 31 december 2025)

För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen

Tröskelnivå,

SEK miljarder

Målnivå,

SEK miljarder

Maxnivå,

SEK miljarder

Utfall,

% av mål

Prestationsmått

Viktning

SEK utfall vid

tröskelprestation

SEK utfall vid

målprestation

SEK utfall vid

maxprestation

SEK faktisk

prestation

Koncernens ekonomiska vinst

25 %

7,9

13,9

19,9

200 %

925 000

1 850 000

Ekonomisk vinst affärsområde Networks

75 %

19,1

24,7

30,2

132,37 %

2 775 000

5 550 000

3 673 268

Totalt

100 %

3 700 000

7 400 000

5 523 268

Per Narvinger utnämndes till vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Utfall i SEK vid lägsta prestationsnivå, vid måluppfyllelse, vid maximal måluppfyllelse samt vid faktisk

prestation beräknas pro rata för perioden 15 mars 2025–31 december 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2025 (LTV 2025)

Deltagare

Tilldelningsvärde

som andel av

årlig grundlön

Antal tilldelade

prestationsaktierätter

Andel av

tilldelningen för vilken

prestationsvillkor gäller

Högsta antal

prestationsaktierätter

som kan tilldelas

Börje Ekholm

28 199 455

150 %

331 212

100 %

662 424

Per Narvinger

5 580 000

60 %

65 539

100 %

131 078

Prestationsutfall för LTV 2023

Utfallet för LTV 2023, med prestationsperioder som gick ut den 31 december 2023, den 31 december 2024 och den 31 december 2025

sammanfattas i tabellen nedan.

Program

Mål

Villkor

Vikt

Prestationsperiod

Möjligt utfall

(linjär fördelning)

Utfall

Mål-

uppfyllnadsnivå

LTV 2023

Koncernens rörelseresultat

(EBITA) 2023

Intervall (miljarder SEK)

26,4–40,4

45 %

1 jan 2023–31 dec 2023

0–200 %

SEK 21,4 miljarder

0 %

LTV 2023

Absolut TSR

Intervall 6–14 %

25 %

1 jan 2023–31 dec 2025

0–200 %

16,23 %

200 %

LTV 2023

Relativ TSR

Ericssons ranking 6–2

20 %

1 jan 2023–31 dec 2025

0–200 %

3,83 av 12

108,44 %

LTV 2023

Minskning av koldioxid

2023

kton koldioxid 142–121

1,66 %

1 jan 2023–31 dec 2023

0–200 %

121,9 kton koldioxid

193,72 %

Minskning av koldioxid

2024

kton koldioxid 132–113

1,66 %

1 Jan 2024–31 dec 2024

0–200 %

105,6 kton koldioxid

200 %

Minskning av koldioxid

2025

kton koldioxid 122–104

1,68 %

1 Jan 2025–31 dec 2025

0–200 %

88,04 kton koldioxid

200 %

LTV 2023

Kvinnliga ledare

Andel kvinnliga ledare

Intervall: 23–25 %

5 %

1 jan 2023–31 dec 2025

0–200 %

24,93 %

193 %

Totalt

100 %

0–200 %

91,23 %

Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 200 % respektive 108,44 % baserat på en måluppfyllelse om 16,23 % absolut TSR och

rangordning 3,83 för relativ TSR, vilket resulterade i en total måluppfyllnadsnivå om 91,23 % för LTV 2023.

Som meddelades i årsredovisningen för 2023 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat EBITA 2023 var 0 % för den del av prestationsaktierätterna

som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2023.

Beloppet representerar tilldelat belopp i SEK.

Representerar procentandel av årlig grundlön per tilldelningsdatumet.

Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen

av Bolagets delårsrapport för fjärde kvartalet 2024.

Alla prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts under deﬁnierade prestationsperioder som sträcker sig över tre år. Prestationsvillkor för LTV 2025 är: (1) Koncernens

EBITA (vikt 45 %) prestationskriterium för räkenskapsåren 2025, 2026 och 2027, beräknat som genomsnittet av uppnåendet av tre årliga EBITA-mål, (2) Absolut TSR-utveckling (vikt 25 %) i intervallet

6 %–14 % årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20 %) för Ericssons B-aktie, TSR-resultat jämfört med resultatet för STOXX EUROPE 600 Index, (4) minskade koldioxidutsläpp (vikt 5 %) samt (5)

ökad andel kvinnliga ledare (vikt 5 %) i Bolaget. Alla prestationskriterier mäts över perioden 1 januari 2025 till 31 december 2027. Detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas ﬁnns

i protokollet från årsstämman 2025 under punkt 16.

Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell.

Per Narvinger utnämndes till befattningen som vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025,

dvs. före tilldelningsdatumet för LTV 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt vice verkställande direktör

I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2022, 2023, 2024 och 2025 för VD och koncernchef samt vice verkställande direktörer.

Börje Ekholm, VD och koncernchef

Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår

Program

Mål

(vikt)

Tilldelnings-

datum

Presta-

tions-

period

Prestations-

periodens

slutdatum

Intjänande-

periodens

slutdatum

Tilldelade

prestations-

aktierätter

Högsta antal

prestations-

aktierätter

som kan

tilldelas

Ingående

saldo vid

årets början

Prestations-

aktierätter

som tjänats in

ut under året

10)

Prestations-

aktierätter som

fortfarande

omfattas av

prestationsvillkor

11)

Prestations-

aktierätter

som betalats

ut under året

12)

Saldo vid

årets slut,

prestations-

aktierätter

som tjänats

in men inte

betalats ut

13)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

LTV 2025

Koncernens

EBITA (45 %)

12/5/2025

3 år

31/12/2027

12/5/2028

149 045

(12 689 691)

298 090

(25 379 383)

298 090

(26 878 775)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

12/5/2025

3 år

31/12/2027

12/5/2028

149 045

12 689 691

298 090

(25 379 383)

298 090

(26 878 775)

ESG-mål

(10 %)

12/5/2025

3 år

31/12/2027

12/5/2028

33 122

(2 820 007)

66 244

(5 640 014)

66 244

(5 973 221)

LTV 2024

Koncernen

Rörelseresultat

(EBITA) (45 %)

17/5/2024

1 år

31/12/2024

17/5/2027

210 477

(12 689 658)

420 954

(25 379 317)

279 555

(24 894 373)

279 555

(25 207 565)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

17/5/2024

3 år

31/12/2026

17/5/2027

210 479

(12 689 779)

420 958

(25 379 558)

420 958

(37 957 783)

ESG-mål

(10 %)

17/5/2024

3 år

31/12/2026

17/5/2027

46 774

(2 820 004)

93 548

(5 640 009)

15 528

(1 382 768)

15 528

(1 400 160)

62 492

(5 634 904)

31 056

(2 800 320)

LTV 2023

Koncernen

Rörelseresultat

(EBITA) (45 %)

18/5/2023

1 år

31/12/2023

18/5/2026

268 297

(16 073 673)

536 594

(32 147 346)

(0)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

18/5/2023

3 år

31/12/2025

18/5/2026

268 297

(16 073 673)

536 594

(32 147 346)

427 415

(38 540 011)

427 415

(38 540 011)

ESG-mål

(10 %)

18/5/2023

3 år

31/12/2025

18/5/2026

59 622

(3 571 954)

119 244

(7 143 908)

38 966

(3 469 922)

77 569

(6 994 417)

116 535

(10 507 982)

LTV 2022

14)

Koncernen

Rörelseresultat

(EBIT) (45 %)

18/5/2022

1 år

31/12/2022

18/5/2025

137 994

(15 605 741)

275 988

(31 211 483)

224 599

(20 000 541)

224 599

(18 579 826)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

18/5/2022

3 år

31/12/2024

18/5/2025

137 991

(15 605 402)

275 982

(31 210 804)

ESG-mål

(10 %)

18/5/2022

3 år

31/12/2024

18/5/2025

30 664

(3 467 792)

61 328

(6 935 584)

59 721

(5 318 155)

59 721

(4 940 386)

Totalt

618 370

(55 065 849)

520 512

(46 934 588)

1 145 874

(103 323 459)

284 320

(23 520 212)

854 562

(77 055 876)

TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.

ESG-prestationsvillkor innefattar både minskning av växthusgasutsläpp och prestationsvillkor avseende kvinnliga ledare för respektive program.

Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes.

Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.

Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.

Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier.

Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.

Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.

Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade

prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.

10)

Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter

som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

11)

Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående

prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

12)

Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt.

Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.

13)

Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.

Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

14)

LTV 2022 betalades ut under andra kvartalet 2025.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ericsson 2025

Ersättningsrapport

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts.

Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör

Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår

Program

Mål

(vikt)

Tilldelnings-

datum

Presta-

tions-

period

Prestations-

periodens

slutdatum

Intjänande-

periodens

slutdatum

Tilldelade

prestations-

aktierätter

Högsta antal

prestations-

aktierätter

som kan

tilldelas

Ingående

saldo vid

årets början

Prestations-

aktierätter

som tjänats in

under året

10)

Prestations-

aktierätter som

fortfarande

omfattas av

prestationsvillkor

11)

Prestations-

aktierätter

som betalats

ut under året

12)

Saldo vid

årets slut,

prestations-

aktierätter

som tjänats

in men inte

betalats ut

13)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

Antal aktier

(SEK)

LTV 2024

Koncernen

Rörelseresultat

(EBITA) (45 %)

17/5/2024

1 år

31/12/2024

17/5/2027

41 559

(2 505 592)

83 118

(5 011 184)

55 199

(4 915 382)

55 198

(4 977 204)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

17/5/2024

3 år

31/12/2026

17/5/2027

41 560

(2 505 652)

83 120

(5 011 305)

83 120

(7 494 930)

ESG-mål

(10 %)

17/5/2024

3 år

31/12/2026

17/5/2027

9 236

(556 838)

18 472

(1 113 677)

3 066

(273 027)

3 066

(276 461)

12 340

(1 112 698)

6,132

(552,922)

LTV 2023

Koncernen

Rörelseresultat

(EBITA) (45 %)

18/5/2023

1 år

31/12/2023

18/5/2026

34 852

(2 087 983)

69 704

(4 175 966)

(0)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

18/5/2023

3 år

31/12/2025

18/5/2026

34 853

(2 088 043)

69 706

(4 176 086)

55 523

(5 006 509)

55 523

(5 006 509)

ESG-mål

(10 %)

18/5/2023

3 år

31/12/2025

18/5/2026

7 746

(464 062)

15 492

(928 125)

5 063

(450 860)

10 076

(908 553)

15 139

(1 365 084)

LTV 2022

Koncernen

Rörelseresultat

(EBIT) (45 %)

18/5/2022

1 år

31/12/2022

18/5/2025

17 257

(1 951 594)

34 514

(3 903 188)

28 087

(2 501 147)

28 087

(2 532 605)

TSR-prestations-

villkor (45 %)

18/5/2022

3 år

31/12/2024

18/5/2025

17 255

(1 951 368)

34 510

(3 902 736)

(0)

ESG-mål

(10 %)

18/5/2022

3 år

31/12/2024

18/5/2025

3 834

(433 587)

7 668

(867 174)

7 467

(664 936)

7 467

(673 299)

Totalt

98 882

(8 805 442)

68 665

(6 191 523)

95 460

(8 607 628)

167 547

(15 107 713)